Wikisource http://sv.wikisource.org/wiki/Huvudsida MediaWiki 1.7alpha first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Bild Bilddiskussion MediaWiki MediaWiki diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälp diskussion Kategori Kategoridiskussion Huvudsida 1 7078 2006-07-02T22:32:51Z NERIUM 63 __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ {| width="100%" |width="60%" valign="top" style="padding:8px; background-color:#EEE9E9; border: 1px solid #6688AA"| ==Valda delar av Wikisource== [[Image:Carl Spitzweg 021.jpg|right|150px]] === Författares verk === *[[:Kategori:Författares verk|Författares verk]] *[[Wikisource:Författare|Författare - manuellt skapad lista]] *[[:Kategori:Författare|Författare - automatiskt skapad lista]] === Skönlitteratur === * [[Wikisource:Prosa|Prosa - manuellt skapad lista]] * [[:Kategori:Prosa|Prosa - automatiskt genererad lista]] * [[Wikisource:Poesi|Poesi - manuellt skapad lista]] * [[:Kategori:Poesi|Poesi - automatiskt genererad lista]] * [[Wikisource:Böner|Böner - manuellt skapad lista]] * [[:Kategori:Böner|Böner - automatiskt genererad lista]] === Musik === * [[:Kategori:Barnvisor|Barnvisor - automatiskt genererad lista]] * [[:Kategori:Dryckesvisor|Dryckesvisor - automatiskt genererad lista]] * [[Wikisource:Psalmer|Psalmer]], koraler och religiösa sånger * [[Wikisource:Skillingtryck|Skillingtryck - manuellt skapad lista]], register * [[:Kategori:Skillingtryck|Skillingtryck - automatiskt genererad lista]] * [[Wikisource:Sångtexter|Andra sångtexter]], övriga sångtexter === Fakta och referensmaterial === * [[Faktatexter]] * [[:Kategori:Svenskt källmaterial|Källmaterial]] * [[Wikisource:Historiska dokument|Historiska dokument]] * [[Wikisource:Lagar och författningar|Lagar och författningar]] === Äldre texter === *[[Äldre texter]] *[[Bibeln]] ====Lästips==== |width="40%" valign="top" style="padding:8px; background-color:#ffffff; border: 1px solid #6688AA "| <div style="padding-left:12px; padding-right:12px; padding-bottom:10px; background-color:#FFE4C4; border: 1px solid #6688AA"> ===Välkommen!=== Välkommen till Wikisource, det '''fria''' biblioteket! * [[Wikisource:Vad Wikisource är|Mer om Wikisource...]] </div> ===Index=== Wikisource innehåller '''[[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]''' texter från [[Special:Allpages|A till Ö]]. <div class="plainlinks" style="margin: 0em; background-color: #ffffff; padding-bottom: 0.3em;"> <div style="background: #ffffff; padding: 0.2em; text-align: center;"> <div style="padding: 0.3em; text-align: center; letter-spacing: 0.2em;"> [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=A A] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=B B] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=C C] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=D D] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=E E] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=F F] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=G G] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=H H] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=I I] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=J J] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=K K] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=L L] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=M M] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=N N] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=O O] <br> [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=P P] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Q Q] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=R R] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=S S] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=T T] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=U U] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=V V] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=W W] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=X X] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Y Y] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Z Z] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Å Å] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Ä Ä] [http://sv.wikisource.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&from=Ö Ö] </br>[[Special:Categories|Översikt över kategorier]] </div></div> [[Image:Separator.jpg|center]] ===Information för deltagare=== *[[Wikisource:Deltagarportal]] *[[Wikisource:Mötesplatsen]] Du kan hjälpa till genom att bidra med fria texter. [[Image:Separator.jpg|center]] ===Systerprojekt=== Wikisource finns tillgängligt på [[oldwikisource:|flera språk]]. Utöver Wikisource driver Wikimediastiftelsen även dessa projekt: [[Image:Wikimedia-logo.svg|16px]] [[m:Huvudsida|'''Meta-Wiki''']], om wikiprojekten [[Image:Wikipedia-logo.png|16px]] [[w:|'''Wikipedia''']], uppslagsverk [[Image:Wikinews-logo.png|16px]] [[n:|'''Wikinews''']], nyhetstjänst [[Image:Commons-logo.svg|16px]] [[commons:Huvudsida|'''Commons''']], bilder, ljud och video [[Image:Wikibooks-logo.svg|16px]] [[b:|'''Wikibooks''']], läroböcker och manualer [[Image:Wikiquote-logo.svg|16px]] [[q:|'''Wikiquote''']], citatsamling [[Image:Wiktionary-logo-sv.png|16px]] [[wikt:|'''Wiktionary''']], ordbok [[Image:Wikispecies-logo.png|16px]] [[wikispecies:Huvudsida|'''Wikispecies''']], artförteckning <!-- interwikilänkar --> [[ar:]] [[zh-min-nan:]] [[ca:]] [[cs:]] [[cy:]] [[da:]] [[de:]] [[et:]] [[el:]] [[en:]] [[es:]] [[fa:]] [[fr:]] [[fo:]] [[gl:]] [[ko:]] [[hr:]] [[id:]] [[is:]] [[it:]] [[he:]] [[la:]] [[hu:]] [[ml:]] [[nl:]] [[ja:]] [[no:]] [[pl:]] [[pt:]] [[ro:]] [[ru:]] [[sk:]] [[sl:]] [[sr:]] [[fi:]] [[th:]] [[vi:]] [[tr:]] [[uk:]] [[yi:]] [[zh:]] Regeringsform 1634 2 4525 2006-04-06T08:30:19Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* 65 */ +Cat "Lagar.." <[[Wikisource:Constitutional documents]] __NOTOC__ {| border="0" id="toc" style="margin: 0 auto; background: #ffffff;" align="center" | align=center |'''Regeringsformens paragrafer:''' | align=center | [[#1|1]] [[#2|2]] [[#3|3]] [[#4|4]] [[#5|5]] [[#6|6]] [[#7|7]] [[#8|8]] [[#9|9]] [[#10|10]] [[#11|11]] [[#12|12]] [[#13|13]] [[#14|14]] [[#15|15]] [[#16|16]] [[#17|17]] [[#18|18]] [[#19|19]] [[#20|20]] [[#21|21]] [[#22|22]] [[#23|23]] [[#24|24]] [[#25|25]] [[#26|26]] [[#27|27]] [[#28|28]] [[#29|29]] [[#30|30]] [[#31|31]] [[#32|32]] [[#33|33]] [[#34|34]] [[#35|35]] [[#36|36]] [[#37|37]] [[#38|38]] [[#39|39]] [[#40|40]] [[#41|41]] [[#42|42]] [[#43|43]] [[#44|44]] [[#45|45]] [[#46|46]] [[#47|47]] [[#48|48]] [[#49|49]] [[#50|50]] [[#51|51]] [[#52|52]] [[#53|53]] [[#54|54]] [[#55|55]] [[#56|56]] [[#57|57]] [[#58|58]] [[#59|59]] [[#60|60]] [[#61|61]] [[#62|62]] [[#63|63]] [[#64|64]] [[#65|65]] |} ---- <font size=+3>'''Regeringsform'''</font><p> <font size=+1>af Rikets ständer gillad och daterad Stockholm den 29 juli 1634</font> <i>Vi efterskrefne Sveriges rikes råd och ständer, grefver, friherrer, biskoper, ridderskap, adel, clerkeri, krigsbefäl, borgerskap och menige almoge, som till denne beramade och nu väl öfverståndne riksdagen hafve varit kallade och församblade för oss sielfve och fullmechtige gjorde af alle landsänder, göre vitterligt, att den tid uti förledne år vi här församblade vore, efter fordom den stormechtigste furstes och herres herr Gustaf Adolphs den andre och stores, Sveriges, Götes och Vendes konung etc. etc. lofvärdigst i åminnelse dödlige frånfälle och bekymbrade, huruledes högstbemelte h. salige Kongl. Maj:ts elskelige käre och ende dotter, den stormechtigste furstinna och fröken, fröken Christina, Sveriges, Götes och Vendes utkorade drotning och arffurstinna etc. vår allernådigste drotning och fröken i denna sine unge och omyndige år motte kunna blifva ved Sveriges crono och dess höghet och rätt bevarat och handhaft, vi och fäderneslandet, sampt alle dess trogne undersåter och inbyggiare försvarade, så emot utländske fiender, som alle ostyrige inländske, regementet lagligen, ordentligen och försichtigt fördt, rättvisan utan veld skeppat, frid och rolighet inrikes oppehållen, och hvar och en ved sin skälige näring och det sine förvarat; och hafve efter vår plicht emot Hennes M:t och fäderneslandet öfvervägat och berådslaget alle de medel, som här till tiänlige och beqvembe finnas motte. Då hafve de närvarande herrar af riksens råd uptäckt och gifvit oss ständerne tillkänna, huruledes salig sidstförledne Kongl. M:t konung Gustaf Adolph den andre och store hade i sin lifstid (efter dess höge förstånd och den kärlek h. salige Kongl M:t altid drog till oss och fäderneslandet) monge resor så med dem, som andre flere, de om h. salig Kongl M:t vore och i något bruk, talt och öfverlagdt de orsaker, som för dette fäderneslandet esomoftast uti innerligt missförstånd, upror och ofta inbördes krig hade förvecklat och mycken olycka kommet tillväga, och så därjämpte betänkt, hvad medel näst Guds milde försyn och förordning däremot optänkias kunde; ju altid därföre hållet, att ett ordentligit regemente, där konungen sin höghet, rådet sin myndighet och ständerne deres skälige rätt och frihet tillbörligen blefve behållen och någorlunda beskrefven, vore det endeste sätt och medel sådant att förekomma och afstyra, särdeles efter menniskelige fall och händelser så hos oss som annorstädes vore att befara, att då uti konungens fiärre frånvaru, stora krankhet eller omyndighet en viss regeringsforma motte vara stadgat, så att bud och lydno kunne ordentligen svara hvart annat, altså emot hvart annat satt och lämpat, att icke en sig allena all myndighet tilldraga, till frånvarande, kranke eller omyndige konungens fara och förfång, och doch likväl icke försumes för myckenheten skull, som det blefve förtroedt; hvarföre h. sal. Kongl. Maj:t ochså sin och riks cantslern däröfver sine tankar och intention hade uptäckt och därjämpte pålagdt och befalt en sådan regeringsforme eller ordinance att författa, dem h. salige Kongl. Maj:t hade öfverläset och för sig gillat, varandes i mening öfver henne framledes med oss samptligen att berådslå och låta däröfver fatta en stadga, hvilket concept och författning oss ochså är meddelt och en del af oss på förbemelte förre möte föreläset vordet. Nu hafver oss den trogne omsorg och åhåge för alles våres och fäderneslandsens välfärd, som högstbemelte h. salig Kongl Maj:t altid och enkannerligen härutinnan hafver betedt, icke allenast bevekt till en skyldig respect emot h. salig Kongl. Maj:t och dess christerlige berömlige upsåt, som hos få konunger finnas pläger, utan vi hafve och befunnet ordinancen så visligen och försichteligen författadt, att vi strax regeringen och förmynderskapet därefter hafve förordnat, och medan saken krafde ett noga och försichtigt betänkiande, som samme fast bullersamme och fast förvirrade tid icke tillät, hafve vi sielfve ordinancens stadfästelse in till detta mötet upskuttet; vi ville af hiertat önska, det ofthögstbemelte h. salig Kongl. Maj:t hade så länge mott blifva i lifvet, det desse hans christelige tankar och förehavande oss hade mott blefvet meddelte, och ordinancen altså lagligen och ordentligen kunnat i vår konungs lifstid blefvet öfversedd och öfverlagd på ene och andre sidan och så tillbörligen vorden bekräftat och stadgat, på hvilket fall alt lättare hade kunnat nått sin säkerhet och effect; och kunde vi på det fallet icke oskäligen hafva skattat detta för en den störste seger och lycka, som oss i denne vår loflige konungs tid vore vederfaren. Men efter det genom Guds nådiga behag oss förtaget och moste fördenskull det låta därhän bestå så hafver oss likväl det märkeligen kommet till motta, att h. salig Kongl. Maj:t hafver sielf och af eget bevåg en sådan regeringsforme god funnet; hafver och till en god del allaredo i sin lifstid begynt sielfve regementet därefter i verket att rätta och sine tankar och upsåt så väl muntlig med dem förnembste af sine råd och tiänare öfverlagt, som sedan skrifteligen låtit författa, så att det oss till ingen ringa rättelse varit hafver. Hafve fördenskull nu taget samme regerings ordinance för oss, öfverläset, öfverlagt och berådslaget henne i alla sine punkter, satt därtill, hvad vi hafve hållit vara af nöden och denne tid beqvembt, tagit därifrån, som vi hafve hållit godt och nödigt efter tidsens lägenhet att förandra, och den således fattat, gillat, stadgat och stadfäst, såsom vi det och härmed gilla, stadga och stadfäste i alla sine punkter och clausuler på det kraftigste det någonsin ske kan, efter som ordinancen under salig Kongl. Maj:ts nampn härefter ord ifrån ord föllier och införd är. Vi Gustaf Adolph med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes konung, storfurste till Finland, hertig uti Estland och Carelen, herre utöfver Ingermanland etc. göre vitterligt, att efter som våre högtärade förfäder, enkannerligen våre elskelige k. farfader och herr fader, fordom konung Gustaf den förste och konung Carl den nionde, bägge christeligste, berömlige i åminnelse, hafve förmedelst Guds dens högstes milde försyn och bistånd den förre varit ett märkeligt verktyg att med mycken möda och arbete frälsa fäderneslandet utur fremmande tyranniskt ok, dämpa innerlig tvist och upror, draga Guds rene ord utur påveskt mörker i liuset, styrkia riket med god politie, i staden för ett bullersampt kongeval med ständernes gode villie författa en ordentlig succesion till riket, hela ständernes säre och åtskilde sinnen och på sidstone efter lång regering lempna fäderneslandet blomstrande, lustigt och mechtigt i sine efterkommandes händer; denne vår k. herr fader icke mindre varit utförsedd och brukat af Gud att erhålla Guds klare saliggörandes ord vid sitt sken, att det icke på nytt förmörkas motte; sedan riksens höghet och frihet, att den icke listigt braktes under fremmande herrskap eller till ständernes underkufving, gräntsernes förminskelse och riksens föracht förvandlades i ett oliderigt herredöme, och däröfver most utstå mycken innerlig vedervertighet, tunga och besvär, så och krig och örlig med alle nåboer och grannar af åtskillige orsaker och tillfällen; men doch genom Guds nåde gånget dem väl och lofligen igenom och ehuruväl icke utan fara, besvär, möda och arbete likvist lempnat oss riket i sine herligheter oförkortadt och sombligestäds märkeligen stärkt och vidgat: altså vi efter vår elskelige her faders dödelige frånfälle inträdandes i regeringen hafve undfått riket af förre ståndande och alt fast vidlodande krig, så och innerlig missförstånd hemma försvagat och utrikes bekymbrat, men genom Guds milde tillhielp fäderneslandsens brister och däraf upvuxne örlig med den ene grannen efter den andre bilagdt, afhulpet eller stillat med sådane vilkor, att fäderneslandsens säkerhet, styrke, och vyrdning intet är därhos förgäten vorden. Vi hafve på den ene sidan stor orsak att tacka Gud, som ofta hafver hotat våre förfäder och oss med märkelige vidt utseende farligheter, så uti de gamble tider såsom nu, medan vår slecht ved regeringen suttet hafver, och doch likväl underligen hulpet och bevarat fädernesriket att icke med allo förfalla under fremmande herskap, där doch som oftast alle orsaker till undergång hafve låtit sig tillsammans finna, och fördenskull mera är att erkänna Guds barmhertighet och mildhet, än att riksens stat till gode läkedomar och styrke skulle hafva varit beqvemet eller stadgat; och på den andre sidan beveker oss vår till fäderneslandet, vårt folk och undersåter dragande kärlek (som hafver af barndomen förskuttet och kommet oss att förachta och förgäta alle andre luster, gode dagar och hvad menniskiorne kärt pläge hafva) att öfverväga de orsaker, som innerlig missförstånd ofta hafva optänt och födt eller och riket sin kraft, omsorg och styrke afskuret eller betaget, och så mycket mögligt och menniskligt därhän trachtat, huruledes sådant framledes motte förekommas, hindras, botas och där något infölle, i tid och utan allmän fara afskaffas. När vi nu öfverlägge alle tillfällen och orsaker till förbemelte och flere desslikes olyckor, så och hvad råd däremot kan optänkias, finne vi, så vidt det i menniskligit förstånd och förordning faller, till alt sådant enkannerligen vara vållande fordom det ovisse tvistachtige konungevalet och, så förr som sedan det är botat, dels den tvist och oenighet, som i religionen är upväxt, dels och i synnerhet, att riksens regering och hvad däraf hänger icke hafver varit uti en viss forme författadt och på alle sedvanlige förandringar så stadgat och bestält, att det hafver kunnat hängia tillsamman och förväntat sin tid, utan med konungens egne krafter stått och fallet, fördts lent eller skarpt och uti infallande förandringar hastigt och utan tids gifvande vendt opp eller ned på staten; hvaremot ingen beqvemmare bot eller medel näst Gud synes att kunna optänkes, än att man andre välbestälte riken och regementen tillföllie all ting så på alle hendelser författar, att regementet ved konungens lif och död, närvaru och frånvaru, helbregda och siukdom, så och omyndige år, i det närmeste (så vidt utan dess höghets och kongel. vyrdnings förkränkelse må ske) altid svarar sig sielf och hafver sin gång och tid på all infall åter att reppa sig och sine ordentlige krafter att behålla, icke varandes hvariom och enom beqvembt så hasteligen att sönderslita och förvirra. Detta hafve vi således öfverlagt med vårt elskelige riksråd, sedan med andre ständer som vederbör, och så efter tidigt betänkiande, råd och samtycke låtet författat en ordning och stadga, som skall härefter evärdeligen hållas och i acht tagas, efter som vidare föllier.</i> ==1== Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, Lutheri catechismo, den oförandrade augsburgiske confession förklarat och i Upsala conciliis sampt förre riksens beslut och försäkringar däröver stadgat är. ==2== Med successionen till riket blifver aldeles vid arfföreningen, såsom den anno 1544 i Vesterås giord och sedan i Norköping anno 1604 förnyat och vidgat och så sidst i Stockholm anno 1627 på vår elskelige k. dotter den högborne fröken Christina förklarat och lämpat är. ==3== Konungen äger styra och råda borgom och landom och allom sin och cronone rätt, som lag säger. ==4== Efter riket är vidt, ärenden flere och vichtigare, än att konungen förmå ensammer den utreda, ty tarf han råd, embetsmän och höfdingar, som honom bistå, hvilke han vällier och tager efter Sveriges lag, riksens tarf och godtyckio sino. ==5== Näst konungens höghet hafver af ålder varit och skall härefter blifva störste vyrdning hos riksens råd, som konungen sig tager och vällier af inföddom riddarom och svenom, och ändoch de icke till något vist tal hafve varit satte eller än sättias kunne, förty att man så monge hälst ordnar som riksens tarf och heder kräfver, likväl skole de ordinarie vara 25, inneslutandes de 5 höge embeten, *drotset, *marsk, *ammiral, *cantsler och *skattmästare. Desses sampt och i synnerhet åhoge skall bestå förnembligst däruti, att de påminna konungen om riksens rätt, råda honom det honom och riket gagneligt efter deras bästa förstånd, styrkia ständerne och almogen till trohet och villighet och uti alle andre ärenden, som dem förekomma eller betes, ordinarie eller extraordinarie, altid låte sig vårda om konungens och riksens rätt, höghet, gagn och välstånd efter den eds innehåld, som de konungen och riket giordt hafva. ==6== Desse hafva fordomdags varit brukade i alle förnemme riksens tiänster, men för det de anten sällan hafve varit tillstädes och ved deres närvaru varit med ärenden öfverhopade, och af åtskillige infall särdragne, hvaröfver konungen hafver altid varit nödstält på folk, ärenden försummade eller illa och förtretligen handterade och förorsakat mycken annan villo och skada, ty hafve näst framledne konungar sökt medel att bota denne krankhet och giort därtill ingången under förbemelte 5 höge embeten och så med konungens nämbd, cammerråd och annat slikt, men för infalne orsaker skull icke kunnat sättia sine helsosamme tankar i verket. Vi trädandes uti våre förfäders fotspor och deras förehafvande befinnandes fäderneslandet helsosampt, förordna och stadga det således, att alle ärenden, som regeringen angår eller däraf hänger, skole efter hvart och etts ärendes egenskap och natur lända och drifvas ordinarie genom desse efterskrefvne 5 collegia eller broderskap, nembligen *hofrätten, *krigsrådet, *ammiralitetet, *cantselliet och *räkningecammaren, doch konungens rätt och höghet oförkränkt och i ingen motto förminskat. ==7== Till hofrätten höre alle rättegångssaker, som anten directe lyda under konungens domb eller dit komma med ordentligit vad, och fördenskull dömer denne konungens domb. Den är och pålagt och förtroedt att öfversi alle protocoll och domar felte uti nedre rätterne och utöfver criminal saker förklara sig på de skyldiges lif och död, på döden så i konungens när- och frånvaru, men på lifvet altid i konungens frånvaru, men i dess närvaru att praesentera konungen saken och dess skäl och efter dess resolution sedan ärendet sluta och förklara, efter som hofrättens special instruction det bättre och omständigare utviser. ==8== Riket är så stort och vidt, så väl som med siö och sand skildt åt, att undersåterne och inbyggierne icke utan hinder och möda kune sökia rätten på en ort, och fördenskull ofta lida orätt för fattigdom och annan besvär skuld, därföre skole 4 hofrätter anställas öfver riket med lika macht och myndighet och efter ett sätt. *Den förste och förnembste af rum och anseende är hofrätten i Stockholm, där riksens drotset praesiderar, och består förutan honom i 16 personer eller bisittiare, 4 riksens råd, 6 af ridderskapet och 6 af andre lärde och skickelige män, hafvandes därjämpte under sig icke allenast sine secreterer och notarios, utan och riksens fiscal och alt hvad justitien angår, och skole under denne hofrätten lyda alle de land, provincier och städer, som begripas under Svea rike egentligen så kallat i lagen, så väl som alle andre, de där i annor landskap boendes förmedelst special privilegio dem andre hofrätter äre undantagne eller framledes undantagas kunne genom hvariehanda tillfälle. *Den andre hofrätten är satt i Jöneköping och består uti en praesident af riksens råd, 6 af ridderkapet och 6 af andre ärlige beskedelige män och hafver sine secreterare, notarios, fiscal etc., som om den förre sagdt är, och lyder därunder alt Göta rike. *Den tridie är Finlands hofrätten i Åbo beståendes i 1 praesident af riksens råd, 6 af ridderskapet och 6 andre beskedelige och lärde män, så och sine secreterare, notarier och fiscal, och hafvandes sig tillydande alt hvad som begripes under storfurstendömet Finland och bägge Carelerne. *Den fierde och sidste är liffländske hofrätten i Dorpt, som ochså består i en praesident af riksens råd och 6 af ridderskapet och 6 af borgerligt stånd, jämpte sine secreterare, notarier och fiscal, och hörer därhän Liffland sampt Ingermanland. *I Pryssen skall och en hovrätt sättias, som sliter och rättar de ärenden, som genom vad eller elliest för konungens domb höra, doch af mindre personer, efter som samme provincie är trängre och mindre rättegångsbesvär för denne tid underkastadt. Desse hovrätter, hvar uti sin district, uptaga och afdöma alle rättegångsärenden, som med skäl för dem komme, och må ingen vädie ifrån deres domb; men finner sig någon besvärat, hafve macht och fog att klaga det kongen och ordentligen sökie revision. ==9== Försåge sig någon af så hög condition i riket eller i ett så högt ärende, att det konungen och cronans maj:t anginge och icke beqvembligen annars än förmedelst ständernes sammankallelse ransakas och åtskillias motte och altså desse hofrätter tillika blefve af oss eller våre efterkommande sammanfordrade, då skole desse 4 hofrätter jämpte resten af riksens råd och höfdingerne uti riket, som äre tillstädes, så och en borgmästare af Stockholm, Upsala, Göteborg, Norköping, Åbo, Viborg företräda ständernes rum och hafva macht att dömma öfver samme ärende, och ingen, ehuru hög han är, hafve vitsord att undraga sig denne rätt, och skall å uti sådane fall riksens drotset praesidera, eller där ingen för den tid vore eller han vore siuk eller uti rätte förfall, då rikscantslern hans ställe företräda, sedan å och å begge sider riksens råd efter hvars och ens vyrde, därnäst på högre sidan alle hofrätterne hvar efter annan först de af ridderskapet och så de andre, på venstre sidan höfdingerne uti sin ordning och näst dem borgmästerne i förbemelte 6 städer. ==10== Det andra collegium är krigsrådet, som dirigeras af marsken, och hafver till bisittare 2:ne af riksens råd och enkannerligen dem, som betiäna eller betiänt hafve krigsembeten, så och 4 andre krigsofficerer, hvad heller de nu betiäne eller fordom betiänt hafve embeten i krig, och hörer ordinarie till detta rådet fältmarskalken (när någon inländsk är), riksens tygmästare, så och general vachtmästare. Desse skole och hafva deres secreterare, notarios och copister, som hålla richtighet på alt det för dette rådet kommer eller där trachteras. Och består deres arbete enkannerligen i efterskrefne ärenden: att hafva inspectionen på alt krigsfolket till häst och fot, så att artillerifolket öfver hele riket och dess underliggiende provincier, så mycket som brukas till lands, i fält och befästningerne, öfver dess mantal, vapn och värior, öfver utskrifningen, verfningen, munstringen, öfver artilleriet, ammunitionen och vad mera därtill hörer anten i folk, partseler eller bruk, sedan öfver alle fästningernes särdeles gräntsehusens tillstånd, huru de äre med folk, proviant, stycken, ammunition, vapen och värior försorgde; item öfver skantsar och alle byggninger till kriget, så att där alt rätt dömmes och förordnas, och göres därsammanstädes besked af guverneurerne och dem, som det under händer hafve, doch detta alt så förståendes, att ändoch krigsrådet bör vetskap och rättelse hafva öfver krigsfolkets underhåld, hvad heller det sker utur räntecammaren eller af landgods, så skall doch ingen disposition hos dem stå öfver någon ränte, utan den aldeles hängia ved räknecammaren, efter som och besked för alt af opbörds- och utgiftsmän i räknecammaren icke mindre göras skall och detta alt uti förbemelte krigsrådets special instruction blifver utfördt. ==11== Det tredie collegium är ammiralitetet, hvarest riksens ammiral praesiderer, och hafver assessorer 2:ne af riksens råd, helst de där till siös tiänt hafva, sedan 4 viceammiraler eller de eldste och förståndigste skepscapiteiner, däribland altid holmammiralen eller capiteinen en är, jämpte sine secreterare, notariis och skrifvare, som richtighet hålla. Detta ammiralitet skall hafva inseende på alle riksens örligskepp och flåtar, hvad heller de äre tillsammans eller särskilte och uti åtskillige hampner; så och på alle galejer, strutser, lodier, båtar, pråmar, skepsbroer, på alle byggningar till siöes, hvad nampn de hafva, som cronan angår, hvad heller de förehafvas ved Stockholms skepsgård eller annorstädes i riket och dess provincier, hvad heller de göras på räkenskap eller för tingat arbete, och på alt hafva visse rullor och längder, hvad som är, förekommer, tillgörs, kiöps eller förbättras; hafva richtige ruller på alt siöfolket, dess vilkor och underhåld, bäre omsorg, att det är godt och nog, att skepen äre försörgde med tackel och tyg, stycken och låder, sampt hvad mera därtill hörer, färdigt och godt; och skall såsom om krigsrådet är sagdt, lika så och ammiralitetet hafva administration och inspection öfver de tillordnade ränter, att de rätt efter den i räkningecammaren gillade och giorde förordning inkrafde och utdelte varda; och där något af orsaker öfverblifver, sådant låta lefrera i räntecammaren, provianted eller klädecammaren igen med en richtig räkning; och ju icke driste sig någon nye disposition att göra, rättande sig i alt efter deres undfångne instruction. ==12== Det fierde collegium är cansliet, öfver hvilket riksens cantsler förer directionen, och hafver till assessorer 4 af riksens råd, en hofcantsler och 2:ne secretarios status; hälst af adel. Under cansliet lyde alle hofråd, secreterare, referendarii, skrifvare, så i riksens cantsli som det dagelige, item alle sändebud, residenter, agenter. Rikscantslern hafver det store riksens insegel i sin förvaring, och hofcantslern eller i hans frånvaru den äldste secretarius staus det mindre, som dagligen brukas. I cantsleriet skole tracteras och författas alle statuter, landsstadgar, ordningar, som anten angå riket i gemen eller landskap, härad eller städer, ständers, städers eller enslige personers privilegia; där skole alla fullmachter skrifvas och utgifvas; dit höre alle riksdags och sammankompsters handlingar, tractater med grannar, nåboer och fiender, sändebuds, residenters och agenters affärdning och alle andre ankommandes förhör och expedition; alle rådslag, som konungen ordinarie anställer med riksens råd i gemen eller med någre af dem eller och med cantslirådet; hvarföre och riksens råds ordinarie sammankompster skole af cantslern anställas och i cantliets innerste cammar hållas; alle rådslag och slut protocolleres, och så på alt det där förelöper richtighet hålles; alle publike acter, för än de konungen att underskrifva föredragas, af rikscantslern eller den i hans ställe företräder öfversis och undertecknas, de andre af hofcantslern eller ju den secreteraren, som dem frambär, alt efter den special instruction däruppå gifven är. ==13== Det fempte och sidste collegium är räknecammaren, hvarest praesiderar riksens skattmästare, och hafver till bisittiare 2:ne af riksens råd, 2:ne af adel och 2 af de äldste cammererare, hafvandes därjämpte sin secreterare, referendarium, notarios så och bokhållare och skrifvare. Desse äre alle de, som med konungens och cronans opbörder och utgifter hafva att beställa, underkastade att anamma ordre och göra besked. Deras åhoge består enkannerligen däruti, att ränterne rätterligen och i tid inkräfves, till sin behörige ort användes, icke otidigt förminskas, utan heller förbättras och förmeras, hvarföre de på alle regalia fisci bör hafva ögat, att de icke försnillas, försumes, borttappes och förloras; böre draga omsorg, att riksens medel sig förbättra och beqvemes till utgifterne, hållas till råda, skaffes i tid, att och crediten vid macht hålles, det cronan på nödfall kan hafva innan och utan rikes bistånd och hiälp; skole fördenskull alle förordninger och dispositioner i räknecammaren göres, efter som dette alt, icke mindre än om dem andre är sagt, förmedelst en special instruction vidare och nogare är förklarat. ==14== Desse fem concilia, välförståndande ibland hofrätterne allena den Stockholmiske, skole ordinarie sittia i Stockholm, och hofrätten så länge hålles på slottet, att för den ett beqvembt hus i staden kan tillpyntas, krigsrådet och ammiralitetet hållas på Blasiusholmen hvartdera i sitt förordnade mak, men cantsliet och räknecammaren på slottet där det hvartdera med sine beqvembligheter blifver tillagat och förordnat. Och skole alle desse collegia städse vara i Stockholm vid konungens hof tillstädes år in och år ut, så att oansedt en eller annan af de personer däruti brukes anten för annan riksens tiänst skuld kunne vara frånvarande eller och ordentligen för sin egen förfall skuld endskyllas, så skall doch icke deste mindre sielfve collegiummet altid hafva sin idkelige stadige gång och altid vara i arbete, vidare än att det understundom till vederqveckelse är med någre ferier och heligdagar försedd och lisat. ==15== Doch ehuruväl desse äre till Stockholm bundne, likväl är det så och icke annorledes att förstå, än att alle ärenden ordinarie där ved hofvet skole tracteras och ingen praesident mindre någon assessor måge draga sitt collegium och dess administration på någon annan ort för någon sin beqvemblighet eller annor orsak skull, men där konungen sielfver för någon synnerlig orsak skuld, det vare inritande pest och siukdom eller någon annan slik, täckts att afföra sitt hof och taga annorstäds residents på någon tid eller befaller att afföra collegierne och hålla dem annorstädes, då står sådant till des disposition. ==16== Detta är synnerligen att achta och skall vara evärdeligen en lag ibland desse collegia, att så länge och när förbemelte praesidenter och directorer äre i Stockholm, eller där deres collegium blifver efter konungens förordning affördt, tillstädes, då hafve och niute de sin ordentlige myndighet och macht, dem här och i special instructionerne gifven är. Men reser någon dädan i sine egne ärender å landet eller blifver efter tidernes lägenhet och riksens tarf förskickander utländes eller och brukat inrikes i andre riksens tiänster, det vare sig i commissioner eller landsregering, kort eller långt, då, så länge han dädan är, behåller han väl sin äretitel, däraf hängiande rum och vilkor, men må intet bruka någon macht eller myndighet, som förbemelte direction eller praesidentskap vedhänger, utan skall sig sådant alt och dess acter afhålla, intilldess han åter kommer tillstädes och där på behörlige ort och ställe inträder igen. Understår sig någon häremot att bruka sitt embetes myndighet och tilldrager sig det allena, som hans collegio anstår, blifva af fiscalen anklagader, stånde till rätta och första gång vare förfallen till ett års underhåld, men andre gången eller där riket tager skada däraf, då svara till saken, som hon är till, och blifva satt ifrån kall och embete. Imedlertid den ene borta är, skall den äldste af collegii assessoribus: i hofrätten den äldste af riksens råd, i krigsrådet fältmarskalken och på honom riksens tygmästare eller den äldste; i ammiralitetet den närmeste, i cantsliet lika så och så i räknecammaren på sig taga och företräda drotsetens, marskens, ammiralens, cantslerns, skattmästarens embete och praesidera med all rätt, myndighet och macht, lika som vore de andre sielf tillstädes, doch icke längre än provisionaliter i de andres frånvaru, och det uti stället af drotsen, marsken, ammiralen, cantslern, skattmästaren, och att lägge af ved dens andres genkompst embetet och rätten. Samme lag vare, om någon af förbemelte höge embeten dör, alt intilldess annan i den frånfalnes ställe kallat och förordnat varder. ==17== Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt, ved sitt års underhålds förlust tillgörande, om det befinnes och han öfvertyges; enkannerligen att krigsrådets eller ammiralitetet fuller gör förslag på ens eller annars underhåld, men ingen förordning, minder delar ut privilegia, och där emot i cantsliet ingen resolution tages öfver missgärningmäns lif eller död, och så med dem andre, utan att hvar sak blifver tracterat och sluten på sitt rum och af sine deputerade domare. I like motto skall ej heller någon praesident, mycket mindre en af dem andre assessorer något sluta eller ställa i verket, utan med samfält råd alles deres af det concilio, som i Stockholm tillstädes äre. Finnes ingen mer än en tillstädes, då göre sin tiänst tillfyllest och försumme icke riksens gagn, men göra och gifva dem andre, så snart de komma tillstädes, besked, att de hafva tid att gillat eller ogillat, och rätta sig i alt dette och det öfrige efter instructionen, med mindre att konungen sielf särskilt sådant enom befaller och förtror, på hvilket fall alt är till att värdera icke såsom af en praesident eller collega, utan giort utur plichtig hörsamhet och special befalning. Doch är det här att achta, det råden i hvart collegio finnes tillstädes, ty elliest där någon utan minne är frånvarandes, så att denne närvarande för den andres skull nödgas anten ensam att göra eller med skada att opskiutat, då vare den närvarande endskyllat, om han till att förekomma skada ensammer något sluter eller företager, som för är sagt, och den svarat, som utan minne sig absenterar. ==18== I riket skall vara en riksens eller öfvermarskalk, vyrdat med riksens råds condition. Hans embete skall vara att förestå konungens hof, öfversi alle räkninger på omkostnaderna giorde så till konungens bord på daglige hoffolket, konungens stat och alt det till konungens hof ordinarie eller extraordinarie användes; skall förestå ceremonierne i allmänne möte och samqvembder, på bröllop och panqueter, undfå sändebud. Honom skole lyda hofmarskalken, hofmästaren, stallmästaren, alle de af köke, kellare, dagelige stallen hängie, så och översten för hofregementet, så vidt ceremonierne och daglige tiänsten vedkommer. Och skall han stadigt vara vid hofvet (vidare än att han understundom förlofves) att hafva opsyn med alle förbe:de tiänster, och där han icke tillstädes eller eliest hindrander är, står hofmarskalken hans ämbete och ställe före. ==19== En riksens tygmästare skall ochså förordnas, som hafver under sitt inseende och direction alt riksens artilleri, det vare sig i Stockholm, på fästningerne, flottan, i fält med alle dess tillbehöringar, så och rustcammarne ammunitionen af örlig, lådemakaregårder, byssegiutaregårder, saltpetter och kruttqvarnerne, factorierne; hvarföre och alle de, som med artilleriet hafva att göra öfver hela riket, så i fält som på fästningerne och skeppsflottan, skole lyda honom, göra honom reda och besked och taga af honom ordre. Doch såsom han en adsessor är af krigsrådet, skall han ordinarie vara i Stockholm och om alle saker communicera med förbe:te krigsråd, och efter den resolution där tages verket dirigera, eller där han för riksens tiänst moste förresa, altid hafva en annan vid handen, som krigsrådet vet att göra besked och på alt hafva upsyn, rättandes sig i alt det öfrige efter sin particular instruction. ==20== Det behöfves och i riket en stalmästare, hvilkens embete är att försöria och förestå konungens stall med alt hvad därtill hörer och bära sorg före, att alt richtigt tillgår; sedan att dirigera cronans stodgånger, disponera om fölen, hafva inseende med deres skötsel, tillridande etc. Och skole honom lyda konungens hofstalmästare, alt stalfolket, stod- och fölevachtare; där och elliest ordinantier i riket blifva giorde öfver hästar och stod, skall han hafva öfver deres execution inseende, såsom han i synnerhet därutöfver är instruerat. ==21== I lika motto skall förordnas en riksens jägemästare, som hafver inseende på konungens parker och jagerättigheter samt diuregårder, så väl som öfver cronones skogar, att där icke sker intrång uti, i lika motto att rätta tiden i lagen eller stadgarne beskrefven observeras med diure- eller foglefänge, och att biörne- och skadelige diurs jacht icke försumes, att icke bärande trä emot lag hugges eller cronan sker i dess skogar inpass, att cronones ållone- och bökeskogar förvändes till nytta: hvarföre han på alt detta och hvad som därtill hörer upseende hafva skall, så och exequera de stadgar, som däröfver giorde äre eller framdeles göras kunne; och så i like motto dirigera konungens hofjachter och laga att de till dess lust och heder bestälte äre. Under hans lydno skole vara hofjagemästare och deres underhafvande; så diurevachterne, skogvachterne; och så till allmänne skadelige diurjacht embetesmännen, enkannerligen fougderne, ländsmän och almogen vara honom eller hans fullmechtige fölgachtige, såsom det alt specificeras i han instruction. ==22== Desse fyre embeten, marskalk, tygmästare, stalmästare och jägemästeare, skole ordinarie vara i Stockholm, doch så förståendes, att de icke deste mindre, när deres tiänst kräfver, låte finna sig på landet och de orter, som görs behof, tygmästaren understundom ved fästningerne eller factorierne, stalmästaren, där stodgångerne äre eller unge hästerne, jägmästaren ved parkerne, diuregårderne eller där principalskogerne liggia, och göra hvadar sin plicht, som honom anstår. ==23== Landsregeringen fördeles i visse höfdingedömmen eller gouvernement efter ordning och sätt, som fölier: *den förste är öfverståthållaren i Stockholm, altid en af riksens råd, som hafver sitt säte på Stockholms slott *den andre, landshöfdingen i Upland öfver alt Upland och residerer i Stockholm i staden *den tridie, landshöfdingen i Vestergötland öfver Scharaborgs län, residerandes i Schara *den fierde, landshöfdingen i Finland öfver norre och södre Finland sampt Åland, residerandes i Åbo *den fempte, generalgouverneuren i Lifland och Ingermanland, residerandes ordinarie i Dorpt *den siette, generalgubernören i Pryssen, ordinarie residerandes i Elbingen *den siunde, landshöfdingen i Småland öfver Tihäreds lagsagu och Jöneköpings län, residerandes i Cronoberg *den ottonde, landshöfdingen i Väsmanneland öfver Väsmanneland, silfver- och jernbergslagen, residerandes i Vesterås *den nionde, landshöfdingen i Carelen öfver alt Viborgs län, Nyslotts län och Kymmenegårds län, residerandes i Viborgs stad *den tionde, landshöfdingen i Östergötland öfver alt Östergötland, residerandes i Linköping *den ellofte, landshöfdingen i Södermanland öfver alt Södermanland, residerandes i Nyköping *den tolfte, landshöfdingen i Tavasteland öfver alt Tavasteland och Nyland, residerandes i Tavastehus *den trettonde, landshöfdingen öfver Elfsborgs län och Dal, residerandes i Göteborg *den fiortonde, landshöfdingen öfver Calmare län och Öland, residerandes i Calmare *den femptonde, landshöfdingen i Dalarna öfver alle Dalarne och Kopparbergslagen residerandes på Fahlun ved Kopperbergverket *den sextonde, landshöfdingen öfver Närike och Vermeland, residerandes i Örebro *den siuttonde landshöfdingen i Norlanden öfver alle Vesternorland och Lappmarken, residerandes i Hudvichsvald *den artonde, landshöfdingen i Österbottn öfver alt Österbottn, residerandes i Ulaborg *den nittonde, landshöfdingen i Estland öfver Harrien, Virland, Viken och Jerven, residerandes i Räfle på slottet *den tiugende, landshöfdingen i Ingermanland öfver alt Ingermanland och Alentacka, residerandes i Narfen *den tiuguförste, landshöfdingen öfver Kexholms län, residerandes i Kexholm *den tiuguandre, landshöfdingen i Lifland öfver Vendeske och Pernovske kreitsen, residerandes i Riga *den tiugutridie landshöfdingen i Dorpt öfver all Derptesche kreitsen, residerandes i Dorpt. Där och riksens heder eller tarf fordrar att förordne någre af riksens råd till landshöfdinger i Vestergötland, Finland, Lifland, Pryssen eller Småland, då hete de öfverlandshöfdinger och hafve deres säte ibland riksens råd, efter som de i senaten kompne äre. ==24== Öfverståthållaren i Stockholm hafver intet land eller landfolk under sig. Hans embete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm innan dess murar och stacket, så och att alt på slottet hålles i ordre. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapeds förman, hafva inspectionen på all stadsens och malmernes regering, privilegia, byggningar, inkompster, köphandel och hvad däraf dependerar; försvara staden och dess borgerskap emot allehanda öfvervåld, intrång och deres näring och privilegia, så och hafva upsyn på borgerskapeds munstring, vapn och värior och dess exercitier. I lika motto skall han si uppå, det konungens och cronones regalia i staden icke förminskas eller afskäres i någon motto, konungen ovitterligit, och hafva under sin inspection allehanda acciser, tuller och andre rättigheter, konungen och cronan ordinarie eller extraordinarie tillhörande; och beflite sig om, att de måge växa och tilltaga, särdeles rättrådeligen och försichtigt inkräfias och dit det förordnes, lefreres. Han skall hafva sig till bistånd en underståthållare af adel, som praesiderer i stadsrätten hos borgmästare och råd uti hans frånvaru och den hans ställe i alle andra motto förträder, när han förhindrader är; sedan en god handskrifvare och så en bokhållare, som äre honom bistånd, och denne håller richtighet öfver alle cronones ränter och regalier i Stockholms stad och dess underliggende gods och gräntser, efter som hans hele embete synnerligen i hans special instruction beskrifves. Han skall och till justiciens deste beqvemere execution och annan god ordnings underhållande i staden hafva hos sig en capitein, som tituleras skall stadscapiteinen och med honom 24 soldater, af hvilke idkeligen honom föllia skole 12 klädde i vist libri, blått och gult, och bevärde med gode undervärior och partizaner; så och därtill altid en prophoss med sitt regemente och två tiänare, som honom stadigt föllia och påachta, så vidt han går eller reser innan stadsens juridiction, dem han bruka kan, när så tiden och lägenheten fordrar. ==25== Öfverlandshöfdingernes och landshöfdingernes embete är att si hvar på sin landsände, att lag och rätt redeligen skeppas af lagmännen och häredshöfdingerne sampt borgmästare och råd i städerne, att inge grofve missgärningar undandöllies och nedertystas, och att hvad som afdömpt eller af konungen eller hofrätterne resolverat varder, blifver exequerat; sedan att utskrifvningerne richtigt hålles och göres besked före, det utskrefne folket hålles till råda och cronones tiänst, och alt underslef i en och annan motto förekomma; att cronones gods, land, län, skogar, ränter, inkompster ordinarie och extraordinarie, så och alle andre fisci regalia hafver i acht, bevaras oförkortade, kräfvies i rättan tid in , lefreres efter förordning; att land och städer bygges och förbättras; skada och afsaknad förekommes, vägar rödies och hålles vid macht, landsfreden försvaras, intet bortrifves eller genom försumelse afhändes af nåboer eller illvilliande undersåter, utan att alt ordentligen försvares, och där med något intrång fortfares, att sådant i tid blifver skrifvit och kundgiort till hofva. I lika motto skall och af dem förekommas och ju kundgöras i tid, där något teckn synes till förestående krig, upror, tvedrecht eller andre olyckor i andeligt och verldsligt stånd (doch så till förstående, att ingen landshöfdinge bör göra presterskapet i deres embete något intrång, utan låte biskoperne, superintendenterne och hela clerkeridt blifva vid deres vyrdning och gamble friheter, räckiandes dem handen till kyrkiodisciplinens execution, när så kan behöfvas, efter hvars och ens special instructions lydelse. Han skall hafva sig till bistånd en god handskrifvare och en bokhållare; så och en landsprophoss och en underprophoss med en tiänare, som dels föllie landshöfdingen eller elliest berida vägar och stigar och exeqvera landsfreden, ordinancer och befalninger. ==26== Lagsagur i Sverige skole vara 14: #Uplands #Vestergötlands och Dals #Norre Finlands, Ålands och Österbottns´ #Östergötlands #Väsmannelands och Dalarnes #Södre Finlands med Tavastelands och Nyland #Tihärads lagsagu #Södermanlands #Calmare läns och Ölands #Carelens och Kexholms #Vester Norlandens #Närikes #Värmelands #och Ingermanlands, hvilka äre secunda instantia i landet, som uptaga alle lagvadde saker ifrån häradstingen och de ärenden, som efter lag och stadgar under dem höre. Oppå rådstufverne i städerne skall altid praesidera en stadsfougde af konungen därtill förordnat, och hvarken landshöfdingen eller slottshöfvitsmannen härefter hafva med rådstugun till att göra. ==27== Ingen må vara landshöfdinge uti den lagsagu, där han lagman är; ingen landshöfdinge hafve något slott eller fäste, som för befästning blifver värderat, i sin lofven och värie, och mycket mindre macht att sättia någon slottshöfvitsman af eller till eller något att biuda öfver cronones slott, fäste och dess befästning, annat än att han dit skaffer hvad ordnat varder utur sitt län, och där något arbetas skall, att han det befordrar, hafver inspection däruppå och låter hålla reda och räkenskap däröfver; att si opå det borgerskapet och almogen utur slottet icke skades, uti deres näring, privilegier eller friheter förhindras och turberes, hållandes slottshöfvitsmannen med lag och rätt (den han och sielf undergifven vara skall), till det lag och stadgar är likmätigt och skäl fordrar, och där oreda inriter, sådant alt i tid berätta till hofvet. ==28== Alle slott och fästes höfvitsmän eller guberneurer på gräntsestäderne skole immediate af konungen förordnas och tagas i ed till trohet emot konungen, dess affödo och riket; och ingen sätties af eller till af någom androm, med minder konungen för orsaker skuld enkannerligen generalgouverneurerne i Lifland och Pryssen eller de landshöfdingerne, som förestå gräntselandskapen, gifve synnerligen fullmacht, tillstånd och instruction däröfver. ==29== Såsom landshöfdingerne öfver slotten och fästen intet commendement före, altså skall ingen slottshöfvitsman hafva något att biuda om fästningen öfver land eller undersåterne och icke vidare i staden än öfver besättningen och hvad som stadsens defension och försvar vedkommer. ==30== Landshöfdingsdömen, så och slottshopmanskapen skole ordinarie vara i tri år, efter hvilkes förlopp till den 1 junii skole dem andre substitueres, och desse ställa sig till Stockholm in att där inför alle fem riksens consilia göra reda och besked för sin administration öfver hvart ärende, efter som det angår hvart och ett concilium och dess instruction, och altså betyge konungen sin trogne tiänst. Finnes han att hafva väl förestådt sitt kall, hafver han dess ära och heder och bätter förfordring hos konungen att förmoda. Befinnes han otrogen eller försumelig hafva varit, ställes för hofrätten, anklagas af riksens fiscal och då lide och umgälle hvad rätten medgifver. Hvar och någon finge klagomål å sig, medan hans höfdingedömme eller slottshopmanskap varar, då kalles in för hofrätten till Stockholm och där lida och umgälla hvad rätten medgifver. Afsättes någon för sin brott skull eller med döden affaller, då förordnes annan man i han stad med samme vilkor och beträdat, intill den ordinarie dagen ute är, inräknandes den tid den förrige suttet hafver. Ingens höfdingedöme eller hopmanskap vare längre än tri år eller driste sig att blifva ute till att göra reda och besked för sin administration öfver satt termin vid högste straff tillgörandes, med mindre konungen för synnerlige orsaker skuld förlänger hans höfdingedömen och honom ifrå det års räkenskap fritager genom sitt special bref, hvilket och till rättelse i alle conciliis å rättan dag skall blifva af honom eller hans deputerade, som det bekommer, insinueredt och räkenskapen upskuttin. ==31== Landsöfversterne och regementen till häst och fot, hvart stort efter som landskapen är store till, skole vara till talet 28, nembligen 8 till häst och 20 till fot. *Till häst skall först vara öfversten öfver ridderskapeds russtiänst, hvilkes öfversteleutenampt skall sittia i Finland. *Den andre landsöfversten till häst skall vara öfver Uplands, Väsmanlands, Närike och Vermelands rytter. *Den tridie öfver Vestergöte och Dals ryttere. *Den fierde öfver Finlands ryttere i Åbo län med både Sategunder. *Den fempte öfver Smålands och Ölands ryttare. *Den siette öfver Tavastelands och Nylands ryttare. *Den siunde öfver Östergötlands och Sudermanlands rytter och *den ottonde öfver Carelske ruttare i Viborgs och Nyslotts län. *Till fot först Uplands regemente, därunder hörer Upland *det andre Vestgöte regementet, därunder hörer Scharaborgs län *det tridie Finske regementet, därunder hörer Åbo län *det fierde Sudermanlands regemente, därunder hörer Sudermanland *det fempte Smålands regemente, därunder hörer Cronebergs och Jönköpings län *det siette det andre Finsche regementet, därunder både Sategunder *det siunde Daleregementet, därunder hörer Dalarne och Bergslagen *det ottonde Östgöte regementet, därunder hörer Östergötland *det nionde Tavaste regementet, därunder hörer Tavasteland *det tionde Helsinge regementet, därunder hörer Helsingeland och Ångermanland *det ellofte och tolfte är tvenne Vestgöte regementer under Elfsborgs län och Dal *det trettonde och fiortonde både Carelsche regementerne, därunder hörer Viborgs län och Savolax *det femptonde Väsmanelands regemente, därunder hörer Väsmanneland *det sextonde Norlands regemente, därunder hörer Norre- och Vesterbottn, *det siuttonde det andre Smålands regemente, därunder hörer Calmar län och Öland *det adertonde Nylands regemente, därunder hörer Nyland *det nittonde Värmelands regemente, därunder hörer Närike och Värmeland *det tiugonde Österbottns regemente, därunder hörer hela Österbottn. Och skole desse regementen till häst och fot efter ordningen hållas complette och heller starkare än svagare. Och efter landskapen icke äre like till mantal, såsom och för andre orsaker skuld, så kan och motte sådant lämpas efter lägenheten, allenast att regementen behålla sine nampn af förbe:de landskap. Alle desse öfverster, öfversteleutnanter och majorer, ryttmästare och capiteiner, så vidt de infödde, besitte och bofaste män äre i riket eller bofaste mannabarn, komme och måge kallas till riksens möten och hafva där stånd och röst, när de inrikes äre eller icke med synnerlig tiänst förhindrade, men inge andre eller flere. ==32== Landsöfversternes och deres medofficerers, särdeles öfverstelieutenampts och regementsmajors embete, skall näst sin tiänst i sielfve kriget enkannerligen vara att hemma i landet hafva och hålla sine ryttere eller knechter i ordre och tillreds, öfva dem i deres vapn och värior, gifva acht uppå, att de altid äre tillreds och städes, göre deres plicht och arbete, hålla richtige ruller öfver dem; jämpte lagmannen och landshöfdingen förestå utskrifvningen och veta altid att göra besked, hvart folket tager vägen och af hvad orsaker det minskas, såsom och flitigt achta opå roteringen och dess ruller, stå lagmannen och landshöfdingen bi, att krigsfolket synnerligen eller samptligen hörsambligen beqvemme sig landsfreden, lag, rätt och riksens stadgar, icke försnellande under krigsfrihet, konungens regalier och inkompster, med mindre han sielf vill svara därtill och efter stadgarnes innehåld stå straffet. Förutan dette skall och öfversten eller i han frånvaru öfversteleutnampt eller major uti riksens nödstälte tider almogen före, och sedan de med lands- och häredshöfdingernes tillhiälp äre roteskrefne och fördelte, vara deres förman till landsens försvar, men där och desse officerer vore förhindrade eller hade laga förfall, bör dem andre substitueras. Rullorne skole landsöfversterne till häst och fot eller deres underhafvande årligen i krigsrådet inlefrera så af roteringsmantalet som knechterne, med antekning hvad af krigsfolket utsändt, dödt, afdankat eller förluppet är; så och huru deres folk och regemente sig förandrar till bättrings eller förvärrings, och fördenskuld hvardera hafva sig till bistånd en landsregementesskrifvare, såsom och dette alt i deres instruction är specificerat. ==33== Ingen landshöfding hafva öfver krigsfolket något att biuda, vidare än till lag, rätt, stadgar och landsfreden, hvarutinnan alle, som i landskapet bo, höra honom; men med opbud, anförande, exercitier, väpnande eller landsens defension, skall ingen landshöfdinge sig befatta ved högsta straff tillgörandes, med mindre att konungen sielf för någre infallande orsaker skuld med special fullmacht gör någon därtill mechtig, efter som de ej heller lätterligen böre mängias däruti, undantagandes i feigde tider i gräntsprovincier, hvarest efter tidernes tillstånd och villkor, så och personernes qualiteter sådant understundom moste ske, och doch icke annorlunda, än att det sker efter konungens special förordning och commissionsvis, att anten öfversten eller generalen tillika landshöfvdingedömmet tillordnas eller landshöfdingen öfversteskapet eller generalatet tillika förtros. ==34== Ingen krigsofficer befatte sig något med landsräntorne, utdelning till krigsfolket eller förordning öfver någon deres frihet, mindre åt borgare eller landfolk, ved lifsstraff tillgörandes, utan så sielf som på sine underhafvandes vägner undfå alt anten af landshöfdingen eller andre konungens commissarier efter förordning, och där någon förnär sker, skaffa sig intet rätt sielf, men klaga det konungen, och stånde alt efter dess förordning. ==35== Hvad embete enom förtroes, det stånde han före, in till hans tid ute är och han genom annan aflossadt eller af konungen eller den hans ställe företräder affordrader varder; enkannerligen fördriste sig ingen generalgouverneur i Lifland, Ingermanland eller Pryssen, ej heller någon general krigsofficerer, så länge tåget varar eller fara är för fienden, eller någon guberneur eller hopman på gräntsefästningerne, särdeles i Lifland, Ingermanland, Pryssen och Finland, att begifva sig från guvernement, krigsfolk, fästninger utan särdeles ordre af konungen eller att någon blefve för särdeles orsaker skull af sin öfvercommendeur försändt, det vare sig hem till det sine eller till konungen sielf. Icke fördriste sig eller någon landshöfding att förlåta sin tiänst och förfoga sig utur sitt landshöfdingsdöme, anten hem eller annorstädes att blifva ute öfver tre veckur. Görer någon häremot och tager konungen och cronan däraf skada till land eller fästninger eller till sin krigshär eller andre högheter och rättigheter, då ställes för rätta och efter undfången domb straffes till lifvet utan alle nåder. Tager cronan ingen skada, då näpsas icke deste mindre, efter som orten, tiden och personerne äre till. Är någon skäl att en sådan moste anten till konungen och hofvet heller hem, då gifve sådant sin förman tillkänna och gå med hans förlof, men hafver han i provincien ingen förman, då gifve det konungen tillkänna och förvänta dens tillstånd ved straff, som för är sagt. ==36== Desse företalde äre de förnembligste embetsmän, som konungen ordinarie hafver sig tillhanda och brukar i sin och riksens tiänst ved alle svåre ärenden, som kunne infalla, så till rådslag, som regering och execution å landet och i städerne. Och skall hvart embete vara skyldigt att göra å satt och förestält dag rede och räkenskap för sin administration åt konungen, anten inför honom sielf, om han kommer dess vid och gitter, eller ordinarie lagmännen och häredshöfdingerne sampt alle dommare inför hovrätten, tygmästaren, landsöfversterne, slottshöfvitsmännen inför krigsrådet, alle de, som riksens flottar och dess byggning och tillredning hafva under händer, inför amiralitetet, landshöfdingerne, sändebud och agenter inför cantslirådet, hvad dess ärenden vedkommer, och sidst alle embetsmän, som hafve med riksens ränter och dess utgift att göra directe eller indirecte, som något hafve haft under händer eller disponeret, inför cammerrådet, och göra där hvar besked för sig för förledne år. ==37== De, som ordinarie ved hofvet äre, öfvermarskalk, stallmästare och jägemästare, sedan alle lagmän, landshöfdingar, landsöfverster i Sverige, skole årligen finnas i Stockholm till helge tre konunge dag tillstädes och där göra reda för sig, och ingen vare ursächtadt att komma personligen tillstädes, med mindre han å sotesäng ligger eller i annor riksens tiänst eller med konungens bref frikallat är, då han likevist räkenskap göra skall genom sin handskrifvare eller bokhållare eller någon annan fullmechtig å sagd dag. Lagmännen, landshöfdingerne och landsöfversterne i Finland, Ingermanland, Lifland och Pryssen skole sielfe vara endskyllade, men icke dess mindre årligen till den 1 september hafva sine fullmechtige tillstädes i Stockholm och göra lika som de andre för sin administration klart, intill dess de tri år äre ute, att de då sielfe alle ställa sig in i person till helge tre konunge tid och anten taga full qvittens för alle tri åren och blifva således i evighet otilltalt för sitt fögderi eller och, där någon brotslig finnes förvänta sin näfst, såsom brotten är till. ==38== Nu är tillbörligt, att den , som mera arbete hafver, hafver och mer heder, myndighet och nytto, och den mera hafver, vet sig och mera hafva att försvara. Då skole förbe:te fem riksens consilia ifrån helge tre konunge dagen årligen intill kyndermässo dagen öfversi, optaga, ransaka och skoda alle andres förbe:s, som i hof- eller landsregeringen brukas, handlinger, acter och gärninger, och hvar efter consilii instruction rätta det som förelöper. I like motto skole de sielfve och så ifrån kyndermässodag och in till fastelagen göra reda inför konungen sielf, än han tillstädes är och gitter, men i hans frånvaru eller där han ej gitter eller förmå, inför de fem höge embeten, så förståendes, att den fembte å står up med sine assessoribus och göre reda för sitt collegio och att hans ställe beklädes i det sinne af öfverståthållaren i Stockholm. Först skall räkenskapen tagas af drotsetet och hans collegio, där dens protocoll, acter, domar och resolutionerne framlägges och öfversis skole; sedan af marsken och krigsrådet, hvad hos dem är föreluppedt och huru alt krigsväsendet förevetter; så af ammiralen och ammiraliteted om flottan och seglatsens villkor och hvad däraf dependerar, såsom och huru det är förestådt; därnäst af cantslern och cantslirådet, som sine registratur och annat slikt skole te och framvisa, huru alt richtigt är, och hvad strider in- eller utrikes sig yppa och af hvad fundament; sidst skattmästaren och cammerrådet, bevisande deres flit uti ränternes och fisci regaliernes administration, framläggandes cronones bok, det året hållet, och den god görandes. Hvad nu så store och besvärlige ärenden riket påkomme, att denne ransakning icke så hastigt ske kunne, då måge till vissa ärendens ransakning deputeras visse förtrogne och discrete män af collegiorum assessorer, som öfversi och göra underrättelse, på det alt må vintern igenom nå sin richtighet och intet år skiutas in på det andra. ==39== Till den första junii eller sidst till Johannis skole praesidenterne af de andre tri hofrätterne utur Götaland, Finland och Lifland eller vice praesidenterne med tvenne af assessorene och rättens secretario ställa sig in i Stockholm och så för konungen eller före:te fem embeten, lika som för är sagdt om dem andre, göre reda och besked för deres förrättande, så och lida och undgälla lika som de andre. ==40== Kan konungen, som sagt är, icke sielfer vara däröfver, då skall i saken intet slutas i konungens närvaru, med mindre och förän alt är honom refererat och förestält, och konungen sielf alt gillat hafver. Är och konungen frånvarande, så skall ransakningen ske och resolutionen författas, men icke utgifvas, förän konungen tillstädes kommer och den sig behaga låter, då hon under konungens eget nampn och hand förfärdigas och utgifvas skall. ==41== Finnes någon af assessorerne uti det ene eller andra collegio brotsligen, då skall han stånda till rätta inför dem fem höge embeten, hvilkom skole tilordnas 2 af hvart collegio, som göra tillsammans 15 personer, och desse skole hafva macht en sådan att näpsa med ord, förmaningar eller och teckna honom med infamia och remotion, efter som saken är till, doch att konungens resolution tages däröfver, för än till ända procederes, så frampt konungen är tillstädes. Men finnes ett helt collegium eller och en af dem höge fem embeten brotslig, så stånde till konungen allena, om han vill med ord eller förmaning näpsan eller saken låta komma för rätta. Och där brotten så grof är att det med rätten hiälpas moste och doch icke lif eller ära angår, då stånde desse till rätta inför konungen och riksens råd, och hvad där slutes, det hafve inge rätt att qvällia. Men vid konungens död eller omyndige år eller där saken går lif och ära an, då hålles en sådan rättegång däröfver, som i den 9:de punkten förmält är. ==42== Alle desse ransakninger, möten och rättegånger skole ordinarie hållas i ett särdeles därtill förordnat mak på Stockholms slott, och altid den ene secretarius status vara åklagare och den andre notarius, med mindre någon af dem sielf vore interesserat eller och siuk och frånvarande, på hvilket fall en annan beskedelig man förordnas motte. ==43== Ved dette riksens embetesmäns årlige möte och sammankompst skall intagas god underrättelse om alt riksens, så och dess inbyggiares och undersåters tillstånd och vilkor och kan tillika med dem samptligen berådslås och förafskedas de ärenden, som elliest icke behöfve en almännelig riksdag. ==44== Kommer och understundom , att man ständernes betänkiande behöfver eller och hafver något märkeligt dem att communicera; och sådant anten för hastighet skuld eller af andre skäl icke kan ske eller må tryggeligen på almänne samqvembd, då skole till desse förbe:te riksens embetesmän föreskrifvas af ridderskapet tvenne af hvar lagsagu och så bisperne och superintendenterne af Sverige och Finland sampt en fullmechtig af Stockholm, Upsala, Göteborg, Norköping, Åbo och Viborg. ==45== Men hvar saken kräfver en allmän sammankompst, såsom på en konungs croning eller af andre märkelige orsaker, där skole vara tillstädes alt riksens råd och ingen annan undskyllning gälla, än siukdom och annan riksens tiänst eller att man med konungens vetskap och villie utländes är. Sedan skole till riksdag förskrifvas och komma alle grefver, friherrer, riddare och svenner, bofaste och bofaste söner, som till laga år kompne äre och sittie i Sverige och Finland och icke laga ursächt hafva, därnäst bisperne och superintendenterne i Sverige och Finland sampt med tvenne af hvart capitulo, och därtill en präst af hvarie tvenne härad, så landsöfversterne, deres öfversteleutenampter, majorer och en ryttmästare eller capitein af hvart landsregemente, med mindre han hafver sine laga förfall, och så en borgmästare och en rådman eller annan förnemb borgare af hvar stad, sidst en bonde af hvarie härad i Sverige och Finland. Och desses sammankompst, möter och beslut skole achtas och hållas för rätte allmänne riksdagar, emot hvilke ingen hafver att säia, som konungen och riket med hörsamhet och lydno är underkastadt. ==46== Ingen, som icke är bofast innan om Sveriges och Finlands enskildte och af ålder fattade gräntser, hafve något ord på riksdagar eller i andre rådslag om regementet och hvad däraf hänger, med mindre någon är eller blifver med special privilegio därtill hedrat. Och där någon svensk af ridderskapet hafver gods i Lifland eller Ingermanland eller i andre landskap, som nyligen äre vundne eller framledes vinnas kunne under Sveriges crono, så länge och medan han sig i samme gods oppehåller och utur Sverige eller Finland är, då hafve ingen rätt något att säia uti riksens ärenden, utan lida och draga hvad som beslutet blifver utan insago, och komme till sin stämme icke igen för eller annorledes, än att han åter skifter sitt bo och sätter sig neder i Sverige eller Finland, men hvad dess lands, han sitt gods hafver uti, rätt och frihet i andre fall medförer, det niute han fast jämpte andre landssåter oförkortadt. ==47== Vill någon af fremmande land eller utur de vundne landskap kommandes, niute stemma ibland ständerne, då skall det honom icke förvägras, så frampt han hafver satt bo i riket, och där han riddersman är och vill därföre achtadt vara, skall han af konungen förklaras privilegii mechtig och på riddarehuset å riddaremöte af dem intagas, erkännas och inskrifvas. ==48== Oppu hvart och ett embete i riket skall förordnas skäligt underhåld, efter som embetsens heder och tarf kräfver och riksens stat bäst tåla kan; där med sig och den, som därtill fordrat varder, skall låta nöja och utan rättmätig entskyllan sig konungens och riksens tiänst icke undandraga, utan heller därtill villig finnas låta, såsom lag förmå, sampt hvars och ens ed, plicht och trohet fordrar. ==49== Generalgouverneurerne i Ingermanland, Liffland och Pryssen (så vidt de tillika öfver krigsfolket och fästningarne hafve att biuda) skole rikligare till underhåll än andre blifva försörgde för deres större utgifvter och kostnad skuld på gräntserne, och skole de hvardera därjämpte hafva sig tillhanda, underhåldne af räntecammaren, 6 upvartare af adell, 4 trumpetare och en pukeslagare, därtill med öfver dem, som till justitien i landsändan äre förordnade, hafva ändå 25 drabanter, inräknadt commendeuren, som honom påachta, och altid tolf af dem honom fölgie och hans befallning exeqvera. Så ofta de och omskiftas, och andre komma i deres ställe, skole de tillika alt hvad till landsregering, så rättelser, som dess teckn och macht, sin succesori öfverantvarda och afträda. ==50== Blifver någon, det vare sig fältherre eller ringare krigsofficerere, i någon af desse landsänderne förskickadt och förordnat af konungen till att biuda öfver krigsfolket och fästningerne, då skall generalguberneuren i alla motto adsistera fältherren och öfvercommendanten och så länge fälttåget vara och fältherren är i provincien, afträda honom sine upvartares omkostnad, så och trumpetare och herpukerne, och dem intet må bruka, så länge fältherren eller öfvercommendanten tillstädes är, med mindre att fältherren och krigscommendanten till generalguberneuren förvises att taga af honom ordre och af hans direction att hängia, på hvilket fall alle regementsteckn hos generalguberneuren blifva skole. ==51== På fältherren eller den, som i hans stad commenderer, så länge han i fält och actual tiänst är, särdeles ligger emot fienden eller är i antog, så och på riksammiralen eller i hans frånvaru viceammiralen, som på cronones hufvudflotta öfvercommenderet förer, skall göras utur riksens inkompster omkostnad, såsom på en konungens legat; doch alt efter en skälig ordning, så att han utan sin skada och egen afsaknad till konungens och riksens tiänst och heder kan föra sitt kall. Men så snart han anten begifver sig ifrån krigshären eller fordras tädan eller ammiralen kommo med flottan hem och till lands igen, skall han anten afträda alle imperii teckn och därpå vände omkostnad sin successori; eller och där fred eller stillestånd blefve, skaffa det alt med allo af och förminska cronans utgifter, så och ammiralen sig i lika motto med sitt ordinari underhåld åtnöja låta. ==52== Således, som sagt är, skole embeten i riket ordnade, förde och underhåldne varda, och hvar vete för sin tiänst redo att göra konungen och cronan, när tid är eller tillsagt varder. Men efter menniskelige händelser kunne komma, att konungen sielfver är för riksens tarf utländes farin eller i så svåra och longlige krankhet, att han sig sielfver ej styra eller riksens tarf fatta och utreda kan, eller faller med allo af och dör, lempnandes efter sig son eller ättelägger sin öfvermage eller ogift dotter fröken, hvilke efter arfföreningen till riket arftagne äre, som sig och riket icke sielfve styra kunne; ty att regeringen icke deste mindre föras må med kraft och skälom, och hvar man veta utan vidare förordning, huruledes biudas och lydas skall, intill dess konungen igen hemkommer eller råkar till sin helsa igen eller öfvermagi mogande varder eller fröken gift varder, och intet försummes, som konungen eller riket kan vara till nytta; därföre är godt funnet sådant alt i tid att beskrifva, stadga och förordna, såsom det allom skall blifva achtat och efterkommet. ==53== Först reser konunger utländes af hvariehanda orsak eller råkar i ohanterlig krankhet eller dör af och lempnar efter sig öfvermagi eller ogift dotter fröken, då skole de fem riksens höge embeten, drotset, marsk, ammiral, cantsler och skattmästare, eller de som deres ställe i Stockholm beträda, stå collegiivis i konungens stad i dess frånvaru eller krankhet och efter konungens död vara öfvermagi konungens eller frökens rätte målsman och förmyndare, och deres bud och förbud varda såsom konungens bud och förbud ståndat i riket, medan konungen utrikes eller krank är, och till dess öfvermagi mogade och fröken gift varder. ==54== För alle bud och förbud, allmänne acter och skrifvelser skole sättias icke regeringens utan konungens eget hvad heller han utrikes, krank, öfvermagi eller fröken är, nampn och försegles med konungens secret, men tecknas och underskrifvas af de embeten, som tillstädes äre, och ju ingen kraft hafva, med mindre det af alle höge embeten eller deres substituter är undertecknadt. ==55== Alle collegia och embeten skole oförrychte beholla sin kraft och instruction, och hvar och en förplichtadt sitt kall att göra och föra till konungens och cronones tiänst, redo och räkenskap så i konungens frånvaru, krankhet och omyndige år, som i dess närvaru och fullkomplige regering, och vända an så mycket mera flit, såsom den mera då behöfves och trohet spöries och kräfves. ==56== I konungens frånvaru skall regeringen alle svåra ärenden genom skrifvelse först communicera med konungen och, om mögeligt är, taga dess resolution, för än de till bud eller förbud komme; men om fara är på färde och kan ökes af drögsmålet, moste de göra och ordna i tid, som de det kunne försvara och konungens och riksens tiänst kräfver. Är konungen kranker, då bruke samme discretion, att icke förhastas med någre eftertänkelige bud eller förbud, utan fara eller märkelig skada är på färde, till dess man sir, huru krankheten sig anlåter. Falla någre embetsmän ifrån i riket eller finnes försummelige och odugse, då skåda grant hvad skada riket tager af deres afgång, och så frampt deres ställe kan tålas att stå öpet eller provisionaliter förestås af androm, till dess det är konungen kundgiort och besked på taget, då skall det ställe stå öpet; hvar icke, må en annan förordnas, till dess konungen helbregd varder (med mindre det är desperat krankhet) eller kommer tillstädes, och stånde då konungen fritt att anten hållat godt eller sättia en annan i hans ställe. ==57== Ingen ny lag eller stadga skall göras i konungens frånvaru eller krankhet, utan riket regeras efter lands- och stadslag, så och riksens stadgar och sedvanar; ej skole nye privilegier utgifvas, ej heller gamble stadfästas, utan hålles och exeqveres; ej någre friheter, immuniteter eller exemptioner unnas och gifvas åt hele stånd, samfund eller particular personer; alle andre allmogens käremål, som vane äre att föras för konungen, skole de uptaga och anten dem förvisa till collegiummet, som de höra till, eller sig sielfve där opå förklara efter sakens egenskap; i lika motto och så de ärender, som ifrå hofrätterne förmedelst klagelibel till kongen äre vältrade, revidera och afdöma i konungens fierre frånvaru eller desperat krankhet, doch så att de konungen vid sin återkompst eller igenfådde helsa gifva skäl och besked för deres revision och domp. Och skall alstå konungens och cronans tiänst och rätts och höghets bevarelse vara regeringens högste åhåge och där näst att fred riket med lag och rätt, så och försvarat emot vrångvise inländska och bongstyrige grannar, så att alt erhålles i gode vilkor, och konungens krankhet eller frånvaru icke må lända honom, cronan eller undersåterne till förfång eller skada. ==58== Faller i konungens frånvaru eller siukdom så svår sak före, att den behöfves att ställas med flere i rådslag, då skole regeringen måge kalla tillsamman riksens råd och, om så behöfves , de fem collegia, som ordinarie residera i Stockholm, och med deres råd sökia de besvärligste ärenden att utreda och författa, men där saken så vichtig vore, att flere ständer behöfves, skall däröfver först communiceres med konungen, och stånde efter dess resolution, än konungen utrikes är, och låte ärendet icke lätteligen komma till något ständernes möte i konungens frånvaru eller siukdom och mindre till ett allmänt möte, med mindre inge andre utväger finnes riket ifrån förderf och undergång att förvara. ==59== Medan konungen öfvermagi är eller fröken, då före de fem höge embeten regeringen i alle sine artikler å konungens vägnar, allenast att de icke skole måge någon lag göra emot eller till arfföreningens och konungslige höghetens förfång, ej heller att gifva någre privilegia till konungens praejudicium eller dess imkompsters stadige förminskelse; och där något sådant skedde, då hafve konungen macht och rätt det att återkalla, när han eller hon mogande varder. ==60== Ingen blifver eller i riket adlat eller naturaliserat i ridderståndet, medan konungen är utländes, krank eller omyndig, icke måge eller någre cronans eller skattegods och mindre andre cronons rätt- och herligheter anten sällies, bortskiftes, bortgifvas eller i hvariehanda motto afhändas af regeringen, utan konunger, kommandes till städes, sin helsa eller myndighet, må alt det, än han gitter, återkalla och igentaga, så att alle sådane beneficia, som i en sådan riksens stat af märkelige orsaker sker och göres, icke längre måge bestå än i konungens frånvaru, siukdom och medan förmynderskapet varar, utan konungen dem sedan särdeles bekräftar. ==61== Nu kan i konungens frånvaru eller krankhet riksens tarf kräfvia förandring i lag och stadgar, nye bud eller förbud, höfdingars, öfversters, slottshöfvitsmäns eller andre officerers, högre eller nidriges, som äre vane af kongen immediate att sättias, förordning, tractater och beslut i riksens angelägne ärenden med riksens råd eller collegierne, förordning i mynteväsendet: sådant skall gälla, medan konungen utländes eller krank är, men så snart han hemkommer eller sin helsa och styrke igenfår, hafve macht och rätt alt att öfverväga och det som giort är anten att ophäva eller ratificera, sedan han dess skäl och orsaker hafver sig te låtet, efter som det honom och riket nyttigt eller skadeligit finnes. ==62== Är konunger öfvermagi eller fröken och under målsmansdömme, då hafve förbe:de fem embeten såsom konungens ordentlige förmyndare macht, såsom sagdt är, efter Sveriges lag, denne stadga och riksens flere beslut att föra regementet till konungens och riksens tiänst och välstånd, särdeles i de ärenden, som näst förre artickel innehåller, doch så att, när öfvermagi mogande varder och i regeringen träder, han då hafver macht de i sine omyndige år förordnade stadgar, bud och förbud öfverväga, god göra eller ophäfva, alle förordnade officerer, som den tid lefva och i embeten sittia , stadfästa eller afskaffa; besluten öfverläggia och dem sterkia eller afskaffa och mynteväsendet ordentligen att redressera låta, doch så att, där något på ett almänt ständernes möte vore beslutet, det och så på ett almänt möte blifve af konungen anten ratificeradt eller och uphäfvet, och skole fördenskull alle stadgar och beslut, som göras i konungens omyndige år å och altid författas provisionaliter, till dess konungen träder i regeringen, och hafva sin macht och exeqveras icke längre än förmynderskapet varar. ==63== Inge tractater och mindre beslut med grannar och nåboer eller andre fremmande herrer, republiker och städer skall regeringen ingå och göra, medan konungen utländes är eller kranker, med mindre dem gifs af konungen general eller special commission i hans frånvaru, eller siukdomen synes incurabel, så att riket motte där skada aftaga. Stöter riket i konungens frånvaru eller krankhet någon sak an af nåboer och grannar eller af andre herrer, republiker och städer, som tractat eller resolution fordrar, anten för krigsfara skuld eller att drögsmålet förhindrade riksens nytta och välfärd, då skall regeringen alt väl öfverläggia och enkannerligen sig därhän beflita att med allo skiuta saken up och hålla den konungen till sin resolution eller, där det ingalunda ske kan, så all ting lämpa, att konungens resolution minste praejudicium vederfares. Ju skole de sig uti konungens frånvaru utan special commission med ingom i något förbund inlåta och uti konungens incurable krankhet icke annorledes än på hans, där han kommer till helsan igen, eller, efter hans död till hans successoris ratification. ==64== Men är konungen öfvermagi eller fröken, då hafve regeringen macht och rätt med deres, som efter lag och stadgar vederbör, råd och samtyckie att tractera, resolvera och sluta frid, förbund, correspondence med nåboer, grannar, herrer, republiker och städer på konungens och riksens vegner, och äger konunger, när han till sin år och mogenhet kommer, sådant alt sielf att ratificera och bekräfta. ==65== Skulle sig nu efter all mennisklig tings vanlige ostadgihet tilldraga (det Gud doch mildeligen afvända ville) att ved konungens dödlige frånfälle inge barn eller ättlägger å side (som riket efter förbe:te arfföreninger arftagen är) i lifvet vore eller i medler tid någon viss successor till cronan förklarat, då skole förbe:de fem höge embeten med riksens råds råde och efter form tillförne beskrifvit så länge stå riket före, till dess samptlige riksens råd och ständer sig om en viss konung förenat hafva. <i>Detta alt, som föreskrifvit står, hafve vi således öfverväget, vårt elskelige riksråd och sedan gemene ständerne att öfverlägge och betänkia hemstält; och är efter noga betrachtande och deliberation godt funnet att måge och skole i verket ställas, hvarföre vi det och således resolverat och beslutet hafve och vele att skole härefter af allom dem, som oss, efterkommande och riket med lydno och hörsamhet tillgedan äre, obrotsligen hållas, efterkommas och exeqveras. Till yttermera visso hafve vi dette med vår egen hand underskrifvit och vårt konungslige secret låtit vetterligen hängia här nedanföre. Actum &c. Denne förbe:te regeringsordinance, efter som hon i salig Kongl Maj:ts konung Gustaf Adolphs den andres och stores nampn författadt, oss föreläsen och här ofvan till ord ifrån ord införd är, hafve vi med flit genomsedt, alt däruti öfvervägat, väl besinnat och eftertänkt och på sidstone med berådde mod af en fri villie otvungne och otrugade god funnet, bejakadt, samtyckt, stadgat, beslutet, belefvat och förafskedat, eftersom vi härmed och i dettes kraft den god finna, bejaka, samtyckia, stadga, besluta, belefva och förafskeda på det kraftigaste och vele att den här efter för lag och stadga skall achtadt och efterkommen varda af hög och låg, andeligom och verldsligom, som under Hennes Maj:ts vår utkorade drotnings och riksens höghet och lydno byggiandes, boendes och vistandes äre, villiandes och begärandes, att närvarande regering och förmynderskap alt därefter regulerar, rätter och anställer, och att ingen sig driste något häremot att göra ved Hennes Maj:ts och riksens svåra hembd och vrede. Till yttermera visso hafve vi förbe:te och eftersk:ne Sveriges rikes råd och ständer dette med våre händers underskrifning och våre insegels underhängiande och undertryckiande bekräftadt. Actum Stockholm den 29 julii år efter Christi börd ett tusend sexhundrade och på det trettionde och fierde.</i> [[Category:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Regeringsform 1809 3 6187 2006-06-28T22:59:38Z EnDumEn 2 /* §114. */ wikilänk <[[Wikisource:Constitutional documents]] __NOTOC__ {| border="0" id="toc" style="margin: 0 auto; background: #ffffff;" align="center" | align=center |'''Regeringsformens paragrafer:''' | align=center | [[#§1.|§1]] [[#§2.|§2]] [[#§3.|§3]] [[#§4.|§4]] [[#§5.|§5]] [[#§6.|§6]] [[#§7.|§7]] [[#§8.|§8]] [[#§9.|§9]] [[#§10.|§10]] [[#§11.|§11]] [[#§12.|§12]] [[#§13.|§13]] [[#§14.|§14]] [[#§15.|§15]] [[#§16.|§16]] [[#§17.|§17]] [[#§18.|§18]] [[#§19.|§19]] [[#§20.|§20]] [[#§21.|§21]] [[#§22.|§22]] [[#§23.|§23]] [[#§24.|§24]] [[#§25.|§25]] [[#§26.|§26]] [[#§27.|§27]] [[#§28.|§28]] [[#§29.|§29]] [[#§30.|§30]] [[#§31.|§31]] [[#§32.|§32]] [[#§33.|§33]] [[#§34.|§34]] [[#§35.|§35]] [[#§36.|§36]] [[#§37.|§37]] [[#§38.|§38]] [[#§39.|§39]] [[#§40.|§40]] [[#§41.|§41]] [[#§42.|§42]] [[#§43.|§43]] [[#§44.|§44]] [[#§45.|§45]] [[#§46.|§46]] [[#§47.|§47]] [[#§48.|§48]] [[#§49.|§49]] [[#§50.|§50]] [[#§51.|§51]] [[#§52.|§52]] [[#§53.|§53]] [[#§54.|§54]] [[#§55.|§55]] [[#§56.|§56]] [[#§57.|§57]] [[#§58.|§58]] [[#§59.|§59]] [[#§60.|§60]] [[#§61.|§61]] [[#§62.|§62]] [[#§63.|§63]] [[#§64.|§64]] [[#§65.|§65]] [[#§66.|§66]] [[#§67.|§67]] [[#§68.|§68]] [[#§69.|§69]] [[#§70.|§70]] [[#§71.|§71]] [[#§72.|§72]] [[#§73.|§73]] [[#§74.|§74]] [[#§75.|§75]] [[#§76.|§76]] [[#§77.|§77]] [[#§78.|§78]] [[#§79.|§79]] [[#§80.|§80]] [[#§81.|§81]] [[#§82.|§82]] [[#§83.|§83]] [[#§84.|§84]] [[#§85.|§85]] [[#§86.|§86]] [[#§87.|§87]] [[#§88.|§88]] [[#§89.|§89]] [[#§90.|§90]] [[#§91.|§91]] [[#§92.|§92]] [[#§93.|§93]] [[#§94.|§94]] [[#§95.|§95]] [[#§96.|§96]] [[#§97.|§97]] [[#§98.|§98]] [[#§99.|§99]] [[#§100.|§100]] [[#§101.|§101]] [[#§102.|§102]] [[#§103.|§103]] [[#§104.|§104]] [[#§105.|§105]] [[#§106.|§106]] [[#§107.|§107]] [[#§108.|§108]] [[#§109.|§109]] [[#§110.|§110]] [[#§111.|§111]] [[#§112.|§112]] [[#§113.|§113]] [[#§114.|§114]] |} ---- <font size=+1>Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers fastställda</font><br> <font size=+2>'''REGERINGSFORM'''</font><p> <font size=+1>dat. Stockholm den 6 juni 1809. </font><br> <i>Vi CARL, med Guds nåde Sveriges, Göthes och Vendes konung &c. &c., arfvinge till Norrige, hertig till Schleswig-Holstein, Stormarn och Ditmarsen, grefve till Oldenburg och Delmenhorst &c., göre veterligt: att sedan vi med oinskränkt förtroende till rikets ständer ovilkorligen öfverlemnat fastställandet af en ny regeringsform, som för alltid skall grunda ett gemensamt fäderneslands sällhet och sjelfständighet, uppfylle vi en för vårt hjerta dyrbar och efterlängtad pligt, då vi härmedelst allmänt kungöre den grundlag, som af rikets nu församlade ständer, efter nogaste öfverläggning, enhälligt faststäld och antagen blifvit, samt till oss i dag, i förening med deras frivilliga och enstämmiga anbud af Sveriges krona och regering, uppå rikssalen öfverlemnad. Då vi med lifligaste rörelse och med ömt deltagande i det folks öden, som lemnat oss ett så oförgätligt prof af förtröstan och tillgifvenhet, gått denna dess önskan till mötes, hafve vi fästat ett så mycket säkrare hopp om framgång i våre oafbrutne bemödanden att bereda fäderneslandets framtida väl, som våre och våre undersåtares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter uti den nya regeringsformen blifvit så tydeligen utstakade, att de med bibehållande af konungamagtens helgd och verkningsförmåga förena svenska folkets lagbundna frihet. Vi vele således denna af riksens ständer samtyckta regeringsform härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter följer: Vi efterskrifne Svea rikes ständer, grefvar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu, å egne och våre hemmavarande medbröders vägnar, till allmänt riksmöte församlade äro, göre veterligt: att, som genom den nyligen timade regementsförändringen, åt hvilken vi vår enhälliga stadfästelse gifvit, vi svenska folkets fullmäktige inträdt i rättigheten, att sjelfve genom upprättande af en förändrad statsförfattning för framtiden förbättra fäderneslandets belägenhet; alltså hafve vi, med upphäfvande af de intill denna dag mer och mindre gällande grundlagar, nemligen regeringsformen af den 21 augusti 1772, förenings- och säkerhetsakten af den 21 februari och 3 april 1789, riksdagsordningen af den 24 januari 1617, såväl som af alla andra sådana äldre och nyare lagar, akter, ordningar, stadganden och beslut, hvilka under namn af grundlagar inbegripne varit, öfverenskommit och belefvat att för Svea rike och ty underliggande länder stadga följande regeringsform, hvilken ifrån denna dag skall såsom rikets främsta grundlag gällande vara: förbehållandes oss derjemte, att de öfriga grundlagar, hvilka i 85§ af denna regeringsform uppnämnda äro, på der föreskrifna sätt innan detta riksmötes slut stadga.</i> === §1. === Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike med den [[Successionsordning|successionsordning]] för en afliden konungs manliga efterkommande, som af riksens ständer fastställd varder. === §2. === Konungen skall alltid vara af den rena evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad är. === §3. === Konungens majestät skall hållas i helgd och vördnad; hans gerningar vare emot allt åtal fredade. === §4. === Konungen äger att allena styra riket på det sätt denna regeringsform föreskrifver; tage dock underrättelser och råd i de fall, här nedanföre stadgas, af ett statsråd. Konungen utvälje dertill kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade infödde svenske frälse eller ofrälse män af den rena evangeliska läran. === §5. === Statsrådet skall bestå af 9 ledamöter, hvilke äga rätt att alla der förekommande mål öfvervara, nemligen: *en justitiestatsminister, som tillika alltid skall vara ledamot af konungens högsta domstol; *en statsminister för utrikes ärenderne; *sex statsråd, hvaraf minst tre böra hafva tjent uti civila beställningar, samt *hofkansleren. Hvarje statssekreterare, eller den hans embete förestår, äge säte och stämma i statsrådet, då han der föredrager, eller då konungen låter der eljes förekomma mål, som till hans befattning höra. Ej må fader och son eller två bröder på en gång vara ständige ledamöter af statsrådet. === §6. === Statssekreterare skola vara fyra, nemligen: *en för krigsärender; *en för kameral-, landthushållnings-, bergshandterings- samt andra dermed gemenskap ägande inrikes civila ärender; *en för mål rörande drätselverket, in- och utrikes handeln och slöjderne samt *en för ärender, som angå religionen, ecklesiastikverket, allmänna uppfostran och den offentliga fattigvården. === §7. === Konungen låte uti statsrådet sig föredragas och afgöre der alla regeringsärender, utom de ministeriella eller dem, som angå rikets förhållanden till främmande magter, samt kommandomål, hvarmed förstås sådana, som konungen i egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmagten till lands och sjös omedelbarligen besörjer. === §8. === Ej må konungen fatta något beslut i de mål, hvaröfver statsrådet höras bör, derest icke tre af statsråden jemte vederbörande statssekreterare eller den hans tjenst förrättar, tillstädes äro. Statsrådets samtlige ledamöter, der de icke laga förfall äga, skola öfvervara alla mål af synnerlig vigt och omfattning, som, efter dem förut meddelade föredragningslistor, i statsrådet förekomma och rikets allmänna styrelse röra. Sådana äro: frågor och förslag om nya allmänna författningars vidtagande; om upphäfvande och förändring af de förut gällande; om nya allmänna inrättningar uti särskilda styrelsens grenar, med flere af dylik beskaffenhet. === §9. === Uti alla mål, som hos konungen i statsrådet förekomma, skall protokoll föras. De tillstädes varande statsministrar, statsråd, hofkansleren och statssekreterare eller de, som desse sistnämndes tjenster förrätta, vare ovilkorligen förbundne att sina meningar yttra och förklara; konungen dock förbehållet att allena besluta. Skulle någonsin den oförmodade händelse inträffa, att konungens beslut vore uppenbarligen stridande emot denna regeringsform eller rikets allmänna lag, åligge det då statsrådets ledamöter att kraftiga föreställningar deremot göra. Der någon särskild mening icke blifvit till protokollet anförd, anses de närvarande hafva styrkt konungen till det beslut han fattat. För rådslagen skola statsrådets ledamöter vara ansvarige, såsom i [[#§106.|106 §]] derom vidare stadgas. === §10. === Till föredragning hos konungen uti statsrådet skola ärenderne, sedan nödiga upplysningar deröfver ifrån vederbörande kollegier och embetsmän blifvit infordrade och inkommit, beredas af den föredragande statssekreteraren eller den hans tjenst förrättar, samt åtta skicklige och oväldige män, fyra af frälse och fyra af ofrälse stånd. Dem förordne konungen att utgöra rikets allmänna ärenders beredning; bibehållande dervid de, som i tjenst äro, sina innehafvande embeten och beställningar. Till det protokoll, som uti denna allmänna beredning föres, afgifve uti alla der förekommande mål den föredragande och de öfrige ledamöterne sina yttranden, hvilka sedermera hos konungen uti statsrådet komma att anmälas. === §11. === De ministeriella målen må konungen låta bereda och handhafva på det sätt honom lämpligast synes. Statsminstern för utrikes ärenderne tillhör att dessa mål inför konungen föredraga och anmäla i närvaro af hofkansleren eller, om han icke kan tillstädes vara, någon annan statsrådets ledamot. Är statsministern frånvarande, föredrage hofkansleren eller den statsrådets ledamot, som konungen äfven i detta fall tillkalle. Sedan konungen af dessa embetsmän inhemtat till protokoll anförda råd, för hvilka de blifva ansvarige, fatte konungen i deras närvaro besluten; åliggande det hofkansleren eller den konungen förordnar att protokollet föra. Af sådana beslut må konungen låta till statsrådets kunskap komma, hvad honom nyttigt synes, så att äfven någon kännedom af denna riksstyrelsens gren måtte hos statsrådet finnas. === §12. === Konungen äger att i afhandlingar och förbund med främmande magter ingå, sedan han, enligt föregående §, deröfver hört statsministern för utrikes ärenderne och hofkansleren. === §13. === Vill konungen börja krig eller sluta fred, kalle då till ett utomordentligt statsråd statsministrarne, statsråden, hofkansleren och samtlige statssekreterarne, framställe för dem de skäl och omständigheter, som härvid till öfvervägande förekomma, samt äske deröfver deras yttranden, hvilka de skola hvar för sig, med den ansvarighet [[#§107.|107 §]] bestämmer, till protokollet afgifva. Konungen äge derefter magt att fatta och utföra det beslut, som han för riket nyttigast finner. === §14. === Öfver rikets krigsmagt till lands och sjös äger konungen högsta befälet. === §15. === Kommandomål må konungen afgöra i närvaro af den embetsman, åt hvilken konungen allmän befattning dermed uppdragit. Honom åligge vid ansvar att, då dessa mål beredas, sin mening yttra öfver de företag konungen besluter, samt att, då hans mening icke med konungens beslut öfverensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter och råd till ett protokoll, hvars riktighet konungen medelst sin höga påskrift besanne. Finner nämnde embetsman dessa företag vara af en vådlig rigtning eller omfattning eller grundade på ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra, tillstyrke han jemväl, att konungen ville kalla till ett krigsråd deröfver, tvenne eller flere af de närvarande högre militäre embetsmän; konungen dock obetaget att å denna tillstyrkan och, der den bifalles, å krigsrådets till protokoll anförda tankar göra det afseende honom godt synes. === §16. === Konungen bör rätt och sanning styrka och befordra, vrångvisa och orätt hindra och förbjuda, ingen förderfva eller förderfva låta till lif, ära, personlig frihet och välfärd, utan han lagligen förvunnen och dömd är, och ingen afhända eller afhända låta något gods, löst eller fast, utan ransakning och dom, i den ordning Sveriges lag och laga stadgar föreskrifva; ingens fred i dess hus störa eller störa låta; ingen ifrån ort till annan förvisa; ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda hvar och en vid en fri utöfning af sin religion, så vidt han derigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer. Konungen låte en hvar blifva dömd af den domstol, hvarunder han rätteligen hörer och lyder. === §17. === Konungens domsrätt skall uppdragas tolf af honom utnämnde lagkunnige män, sex frälse och sex ofrälse, hvilke fullgjort hvad författningarne föreskrifva dem, som uti domareembeten må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. De kallas justitieråd och utgöra konungens högsta domstol. === §18. === Denna högsta domstol tillkommer det äfven att upptaga och afgöra alla ansökningar, att konungen må bryta dom åter, som vunnit laga kraft, eller återställa laga tid, som försuten är. === §19. === Inkomma till konungen ifrån domstolar och embetsmän förfrågningar om lagens rätta mening i sådana fall, som till domares åtgärd höra, äge ock högsta domstolen att de sålunda sökta förklaringar gifva. === §20. === Uti fredstider skola de mål, som från krigsdomstolarne dragas under konungens pröfning, uti högsta domstolen företagas och afgöras. Tvenne militäre ledamöter af statsrådet, hvilka konungen härtill utser och förordnar, böra sådana mål i högsta domstolen öfvervara och deröfver rösta, dock må domarenas antal icke öfverstiga åtta. Under krig förhålles härmed efter krigsartiklarne. === §21. === Konungen äger tvenne röster i de mål, hvilkas föredragning och afgörande han för godt finner att i högsta domstolen öfvervara. Alla frågor om förklaringar öfver lagen skola konungen anmälas och dess röster deruti inhemtas och beräknas, änskönt han icke i högsta domstolens öfverläggningar derom deltagit. === §22. === Uti högsta domstolen kunna ringare mål pröfvas och afgöras af fem ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra äro om slutet ense. Öfver viktigare saker skola minst sju döma. Ej må flere än åtta ledamöter, fyra frälse och fyra ofrälse män, på en gång tjenstgörande vara. I alla mål skola minst två frälse och två ofrälse ledamöter vara närvarande. === §23. === Alla högsta domstolens beslut utfärdes i konungens namn och med dess höga underskrift eller under dess sekret. === §24. === Uti konungens nedre justitierevision skola justitiemålen till föredragning i högsta domstolen beredas. === §25. === Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra lifsstraff samt återgifva ära och till kronan förverkadt gods, dock må öfver ansökningar derom högsta domstolen höras och konungen sina beslut uti statsrådet fatta. På den brottslige skall sedermera ankomma att emottaga den nåd, konungen honom förunnat, eller undergå det straff, hvartill han blifvit dömd. === §26. === Då justitieärender i statsrådet föredragas, skola justitiestatsministern, minst tvenne statsråd, tvenne af högsta domstolens ledamöter samt justitiekansleren dem öfvervara med den skyldighet att till protokollet sig yttra, som statsrådets ledamöter i [[Regeringsform 1809#§9.|9 §]] i allmänhet är föreskrifven. === §27. === Till justitiekansler må konungen nämna en lagfaren, skicklig och oväldig man, som i domarevärf varit nyttjad. Honom såsom konungens högste ombudsman åligge förnämligast att föra eller genom de under honom stälde fiskaler låta föra konungens talan i mål, som röra allmän säkerhet och kronans rätt, samt att, å konungens vägnar, hafva tillsyn öfver rättvisans handhafvande och i sådan egenskap beifra fel, som af domare och embetsmän begångna blifva. === §28. === Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske män till alla de embeten och tjenster inom riket, högre och lägre, hvilka äro af den egenskap, att konungen fullmagter derå utfärdar, dock böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, der sådana hittills ägt rum. Vare likväl konungen obetaget att uti militära embeten nyttja utländske män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarne. Konungen fäste, vid alla befordringar afseende endast å de sökandes förtjenst och skicklighet, men icke på deras börd. Till statsministrar, statsråd, justitieråd, statssekreterare samt alle andre civile embetsmän inom riket och domare må sådane män endast nämnas, som äro af den rena evangeliska läran. === §29. === Till ärkebiskop och biskopar, med hvilkas val förhålles efter förra vanligheten, utnämne konungen en af de tre, som föreslagne blifvit. === §30. === Konungen äger att, på det sätt förr öfligt varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala pastorater. De så kallade konsistoriella gäll vare vid deras valrätt bibehållna. === §31. === Städernas borgerskap åtnjute framgent den rättighet, de hitintills innehaft, att till borgmästaretjenster föreslå trenne behörige män, då konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmäns- och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm. === §32. === Sändebud hos främmande magter och tjenstemän vid beskickningarne nämne konungen i statsministerns för utrikes ärendena och hofkanslerens närvaro. === §33. === Enär sådana sysslor, hvartill förslag blifvit upprättade, skola af konungen bortgifvas, böra statsrådets ledamöter yttra sig öfver de sökandes skicklighet och förtjenster. Äge de äfven rätt att emot konungens utnämningar till andra tjenster och embeten underdåniga påminnelser göra. === §34. === De uti denna regeringsform bestämda nya embeten, statsministrarnes, statsrådens och justitierådens, skola uppföras i rikets stat och må icke af någon tillika med andra civila embeten beklädas. De tvenne statsministrarne innehafve rikets högsta värdigheter. Statsråden äge lika anseende med generaler och justitieråden med generallöjtnanter. === §35. === *Statsministern för utrikes ärenderna, *statsråden, *presidenterne i kollegierne, *öfverståthållaren, *underståthållaren och politiemästaren i hufvudstaden, *hofkansleren, *justitiekansleren, *statssekreterare, *landshöfdingar och ståthållare i landet, *fältmarskalkar, *generaler och amiraler af alla grader, *generaladjutanter, *öfveradjutanter, *stabsadjutanter, *kommendanter uti fästningarne, *kaptenlöjtnanter och officerare vid lifdrabanterna, *öfverstar för regementerne, *sekundcheferne vid gardesregementerne till häst och fot samt öfverstelöjnanter vid lifregementsbrigaden, *cheferne för artilleriet, fortifikations-, fältmätnings- och sjömätningsväsendet, *ministrar och sändebud till främmande magter, *samt de embets- och tjenstemän, som uti konungens kabinett för utrikes brefväxlingen och vid beskickningarne nyttjas, hafva förtroendesysslor, hvarifrån konungen må dem entlediga, när han pröfvar rikets tjenst det fordra. Konungen kungöre dock sådana beslut i statsrådet, hvars ledamöter vare skyldige att deremot göra underdåniga föreställningar, om de finna sig dertill skäl äga. === §36. === De som bekläda domareembeten, så högre som lägre, samt alla andra embets- och tjenstemän, än de i föregående § nämnda, kunna icke, utan medelst ransakning och dom, ifrån sina innehafvande sysslor af konungen avsättas, ej heller, utan efter egna ansökningar, till andra tjenster befordras eller flyttas. === §37. === Konungen äger att upphöja till adeligt stånd och värde män, som genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och nitiska tjenster gjort sig af konungen och riket synnerligen förtjente. Konungen må med grefligt och friherrligt stånd benåda män, som genom stora och utmärkta förtjenster dertill värdiga anses. Ej må adelskap eller greflig eller friherrlig värdighet, som hädanefter förlänas, tillfalla flere än den, hvilken adlad eller upphöjd blifvit, samt efter honom hans äldste manlige bröstarfving i rätt nedstigande led efter led, samt efter denna grens utgång stamfaderns närmaste manliga afkomling, och så vidare. === §38. === Alla ifrån konungen utgående expeditioner och befallningar, utom i kommandomål, skola, för att blifva gällande, kontrasigneras af den föredragande, som vare ansvarig, att de instämma med deröfver förda protokoll. Skulle den föredragande finna något konungens beslut vare stridande emot denna regeringsform, göre han i statsrådet derom föreställningar; yrkar konungen ändock, att ett sådant beslut skall utfärdas, vare det då den föredragandes rättighet och pligt att sin kontrasignation derå vägra, samt nedlägge han i följd deraf sitt embete, hvilket han icke må återtaga förr, än riksens ständer hans förhållande pröfvat och gillat. Emellertid vare han vid sin lön och öfriga tjensten åtföljande inkomster bibehållen. === §39. === Vill konungen utrikes resa, meddele han statsrådet in pleno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröfver, på sätt [[Regeringsform 1809#§9.|9 §]] omtalar. Besluter konungen derefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej med rikets styrelse eller utöfve den konungsliga magten, så länge han utrikes vistas, utan före statsrådet under sådan konungens frånvaro regeringen i hans namn med all den rätt, som denna regeringsform konungen tillägger; dock må ej statsrådet någonsin adeligt stånd och värdighet förläna eller till grefligt och friherrligt stånd upphöja, eller riddarevärdighet utdela; äfvensom alla lediga sysslor endast tills vidare kunna förvaltas af dem, som statsrådet dertill förordnar. Huru förhållas skall, derest konungen längre tid än tolf månader ur riket blifver, derom varder i [[Regeringsform 1809#§91.|91 §]] stadgadt. === §40. === Blifver konungen så sjuk, att han icke regeringsärenderne vårdar, förvalte statsrådet styrelsen på det sätt som i föregående § bestämmes. === §41. === Konungen vare myndig, då han tjugoett år fylt. Dör konung, innan tronföljaren denna ålder uppnått, föres styrelsen af statsrådet med konungslig magt och myndighet i konungens namn, intill dess riksens ständer sammankomma, ställande sig statsrådet denna regeringsform till ovillkorlig efterlefnad. === §42. === Skulle den olycka tima, att hela konungahuset, inom hvilket arfsrätten till riket räknas, på manliga sidan utginge, då förvalte äfven statsrådet regeringen med konungslig magt och myndighet, intill dess riksens ständer hinna sammankomma. Uti alla de fall, hvarom föregående fyra §§ handla, skola samtlige statssekreterarne i statsrådet vara närvarande och rösta. === §43. === Går konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter reser, förordne han fyra af statsrådets ledamöter och ibland dem justitiestatsministern att föra regeringen i de mål, konungen föreskrifver. Med de mål, konungen då sjelf afgör, förhålles på det sätt, som 8 § stadgar. === §44. === Ingen prins af det konungsliga huset, det vare sig kronprins, arffurste eller furste, må gifta sig utan konungens vetskap och samtycke. Sker det ändock, hafve han förverkat arfsrätt till riket både för sig, barn och efterkommande. === §45. === Hvarken Svea rikes kronprins eller arffurste eller prinsar af det konungsliga huset skola hafva något lifgeding eller civilt embete; dock kunna efter gammalt bruk titlar af hertigdömen och furstendömen dem tilläggas, utan rättighet till de landskap, hvilkas namn de bära. === §46. === Landet skall förblifva indelat i höfdingdömen under den vanliga landtregeringen. Ingen generalguvernör inom riket må hädanefter förordnas. === §47. === Rikets hofrätter och alla andra domstolar skola efter lag och laga stadgar döma; rikets kollegier, landtregeringen tillika med alla andra verk samt högre och lägre embetsmän, skola förvalta de dem åliggande sysslor och värf enligt de instruktioner, reglementen och föreskrifter, som redan gifna äro eller framdeles kunna gifvas, lyda konungens bud och befallningar och räcka hvarandra handen till fullgörande deraf och af allt hvad rikets tjenst utaf dem fordrar; blifvande de konungen i laga ordning ansvarige, om något utaf dem underlåtes och försummas eller olagligen behandlas. === §48. === Konungens hof står under dess enskilda styrelse; kunnande han häruti förordna som honom godt synes. Alla beställningar vid sitt hof må konungen efter behag tillsätta och derifrån afsätta. === §49. === Riksens ständer skola i kraft af denna grundlag sammankomma, enär fem år ifrån den sist hållna riksdagens slut förfluttit. Uti hvarje riksdagsbeslut skola riksens ständer bestämma dagen, då de tillfölje häraf åter sammanträda, samt uttrycklig riksdagskallelse, med nödiga föreskrifter i afseende på riksdagsmannavalen, deruti intaga. Konungen vare dock obetaget att riksens ständer derförrinan till urtima riksdag kalla. === §50. === Riksdagarne skola hållas i rikets hufvudstad, utom i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra det omöjligt eller för riksens ständers frihet och säkerhet vådligt. Konungen utsätte då, i samråd med riksens ständers fullmäktige uti banken och riksgäldskontoret, en annan ort, der riksens ständer böra samlas, och kalle dem dit till den tid de sjelfve förut bestämt. === §51. === I de fall, då konungen eller statsrådet sammankalla riksens ständer, fastställes tiden till riksdagens begynnelse efter tretionde och inom femtionde dagen från den, då kallelsen blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord. === §52. === Landtmarskalk och talemän för borgare- och bondestånden samt sekreterare för bondeståndet utnämne konungen. Ärkebiskop vare alltid taleman för presteståndet. === §53. === Riksens ständer välje genast, sedan riksdagen blifvit öppnad, de utskott, hvilka skola ärenderne bereda. Sådana vid hvarje riksdag nödiga utskott äro: *ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarna och yttranden deröfver till riksens ständer afgiva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; *ett statsutskott, att utreda och för riksens ständer uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och behof; *ett bevillningsutskott, att föreslå bevillningens fördelning; *ett bankoutskott, att öfverse bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om bakoförvaltningen gifva; *ett lagutskott, att utarbeta förslag till civil-, kriminal- och kyrkolagarnes förbättring, samt *ett allmänt besvärs- och ekonomiskt utskott, att anmärka brister i de allmänna hushållningsanstalterna och förändringar deruti föreslå. === §54. === Äskar konungen af riksens ständer ett särskildt utskott, att med honom öfverlägga om ärender, hvilka icke till andra utskotts befattning höra och han pröfvar böra hemliga hållas, utvälje riksens ständer ett sådant; dock äge det icke magt att fatta beslut, utan endast att till konungen afgifva yttranden öfver de mål, konungen detsamma meddelar. === §55. === Ej må riksens ständer i konungens öfvervaro öfver något ämne besluta. Andra riksens ständers utskott, än det i föregående § omnämnda, kunna icke inför konungen några öfverläggningar hålla. === §56. === Allmänna frågor, som uti riksens ständers plena väckas, må ej till omedelbarligt afgörande der upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt utskott, som äge att dem utreda och deröfver sig yttra. Utskottens förslag skola först i ståndens plena framställas till antagande eller förkastande, utan förändringar eller tillsatser. Göras dervid i ståndens plena sådana anmärkningar, som hindra antagandet, erhålle utskottet del af dessa anmärkningar, för att derefter förslagen ytterligare granska och jemka, När ett sålunda beredt förslag till stånden återkommer, då äge de magt, att detsamma oförändradt eller med förändringar antaga eller ock alldeles förkasta. === §57. === Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af riksens ständer allena vid allmän riksdag. === §58. === Vid hvarje riksdag låte konungen uppvisa statsverkets tillstånd i alla dess delar, till inkomster och utgifter, fordringar och skulder, för det statsutskott, som riksens ständer utvälja. Skulle genom traktater med främmande magter några medel riket tillflyta, skall för dem på lika sätt redovisas. === §59. === Efter rikets och statsverkets tillstånd och behof låte konungen till utskottets öfverläggning framställa hvad staten kan tarfva utöfver de ordinarie inkomster, och hvilka behof genom bevillningar böra fyllas. === §60. === Till dessa sednare räknas sjö- och landttulls- samt accisafgifterna, postmedlen, chartæ-sigillatæ-afgiften, husbehofsbrännerimedlen samt hvad riksens ständer dessutom särskildt hvarje riksdag såsom bevillning sig åtaga. Ej må några allmänna afgifter, af hvad namn och beskaffenhet som helst, utan riksens ständers samtycke kunna förhöjas, stora sjötullen å inkommande och utgående spannemål allena undantagen. Ej heller må konungen statens inkomster förpakta eller, till vinning för sig och kronan eller enskilde personer och korporationer, några monopolier fastställa. === §61. === Alla afgifter, som riksens ständer under de i föregående § nämnda titlar beviljat, skola utgå i fem år, räknade ifrån och med det årets början, som infaller efter det, då bevillningen faststäld blifvit. Varda riksens ständer derförinnan af konungen eller statsrådet sammankallade, upphöre bevillningen, hvartill alla ofvannämnda afgifter räknas, med det årets utgång, då en sådan riksdag börjat. === §62. === Sedan statsverkets behof blifvit af statsutskottet uppgifna och af riksens ständer pröfvade, ankommer det på riksens ständer att en deremot svarande bevillning sig åtaga samt att tillika fastställa, huru särkilda summor deraf skola till särskilda ändamål användas, och dessa summor under bestämda hufvudtitlar uti riksstaten anslå. === §63. === Dessutom böra för oförutsedda händelser tvenne särskilda tillräckliga summor afsättas och anslås, den ena att vara tillgänglig, då konungen, till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundvikligen nödig; den andra att ur riksens ständers bank, vid infallande krig, af konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksens ständer sammankallat. Riksens ständers förseglade anordning å sistnämnda summa må ej förr brytas eller summan af bankofullmägtige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. === §64. === Så väl rikets ordinarie statsmedel och inkomster som hvad, på sätt omförmäldt är, under namn af extraordinarie utlagor eller bevillningar till statsverket af riksens ständer anslås, vare under konungens disposition, att till de af riksens ständer pröfvade behof och efter den upprättade staten anordnas. === §65. === Dessa medel må icke annorlunda användas, än faststäldt blifvit; varande statsrådets ledamöter ansvarige, om de låta afvikelse derifrån äga rum, utan att till protokollet föreställning deremot göra, samt anföra hvad riksens ständer i denna del förordnat. === §66. === Riksens ständers riksgäldskontor förblifver, såsom hittills, under riksens ständers styrelse, inseende och förvaltning, och då riksens ständer åtagit sig ansvar för den rikets gäld, kontoret ombesörjer, så komma riksens ständer, sedan statsutskottet öfver kontorets tillstånd och behof sig utlåtit, att genom särskild bevillning tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld, till ränta och kapital, oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bibehållen och vårdad. === §67. === Konungens ombud i riksgäldskontoret biviste ej fullmägtiges sammankomster oftare, än då fullmägtige åstunda att med honom öfverlägga. === §68. === De till riksgäldsverket hörande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning, eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem, riksens ständer bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst. === §69. === Uppstå, antingen hos riksens ständers plena gemensamt eller uti något af riksstånden, betänkligheter att antaga hvad statsutskottet tillstyrkt uti det, som rörer antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela belopp, eller hvad till riksgäldskontorets utgifter och inkomster hörer, eller grunderna för riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, då böra de skäl anföras, på hvilka sådana betänkligheter sig stödja samt meddelas statsutskottet, som derefter tage ärendet under ytterligare öfvervägande. Anser statsutskottet sig icke kunna afvika ifrån dess redan afgifna yttrande eller instämma uti riksens ständers eller ett särskildt stånds tankar, utnämne då utskottet deputerade, som uti det eller de stånd, der betänkligheter uppkommit, företräda och närmare upplysa förhållandet. Förblifver något stånd ändock vid den mening, det förut fattat, afgöres saken efter tre stånds beslut. Stanna två stånd emot två, då skall statsutskottet förökas med så många ledamöter utaf riksstånden, i vanlig ordning valde, att de blifva trettio af hvarje stånd. Sedan en af detta särskilda utskotts samtelige ledamöter blifvit utlottad, röste de öfriga samfälldt och icke efter stånd med slutna sedlar till ovillkorligt antagande eller förkastande af hvad statsutskottet tillstyrkt blott i de frågor, hvarom riksstånden varit af skiljaktiga tankar; kommande de flesta sålunda röstandes mening att gälla såsom riksens ständers beslut. === §70. === Då summan, som genom bevillning utgöras bör, blifvit af riksens ständer bestämd, skola de uttryckligen uppdraga åt deras valda bevillningsutskott att författa förslag till berörda summas fördelande och utgörande, att uppgifva grunderna dertill och att utreda sätten, huru desamma böra i hvarje särskildt fall tillämpas; hvilket allt bevillningsutskottet skall riksens ständers plena underställa. === §71. === Yppar sig skiljaktighet emellan flere af riksstånden om dessa grunder, sätten af deras tillämpning och bevillingens fördelning till utgörande, eller skulle, hvad icke väntas bör, något riksstånd allena söka undandraga sig det deltagande uti den faststälda bevillningssumman, som bevillningsutskottet föreslagit, då skall hvarje riksstånd, som ändring uti bevillningsutskottets förslag åstundar, meddela de öfrige sina skäl dertill, samt uppgifva det sätt, på hvilket en sådan ändring må vinnas, utan att ändamålet förfelas. Häröfver höres bevillningsutskottet, hvarefter riksens ständer skola till afgörande företaga den eller de frågor, om hvilka skiljaktighet dem emellan uppstått. Bifalla tre stånd hvad emot bevillningsutskottets förslag i en eller annan del anmärkt blifvit, varde förslaget i dessa delar förkastadt. Afslå tre stånd hvad ett särskildt stånd härutinnan yrkat, men detta ändock vid sin mening förblifver, eller stanna två stånd emot två, då skall saken öfverlämnas till afgörande, på det sätt 69 § föreskrifver, åt statsutskottet, förökadt till ett sådant antal af ledamöter, som der bestämmes. Bifalla detta utskotts fleste ledamöter bevillningsutskottets förslag i en eller flere af de delar, hvaruti riksens ständer icke förut detsamma enhälligt antagit, blifve detta förslag härutinnan med all kraft af riksens ständers beslut gällande; förkasta de detsamma i någon sådan del, då, äfvensom när det af trenne riksstånd blifvit förkastadt, skall det åligga bevillningsutskottet att föreslå en annan fördelning eller andra grunder och sätt för utgörandet blott af den andel i bevillningssumman, hvaruppå den förkastade delen i utskottets förra förslag har afseende. === §72. === Riksens ständers bank förblifver hädanefter, som den hittills varit, under riksens ständers egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, hvarje stånd dertill förordnar, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af riksens ständer göras kunna; ägande riksens ständer allena rätt att genom banken utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. === §73. === Inga nya pålagor, utskrifningar af manskap, eller af penningar och varor, må hädanefter, utan riksens ständers fria vilja och samtycke, i den ordning, förut nämndt är, påbjudas, uppbäras eller fordras. === §74. === Konungen äge ej magt att fordra någon annan gärd till utförande af ett uppkommet krig än det sammanskott af födande varor, som uti en landsort kan blifva erforderligt till krigsfolks underhållande under tåg eller marsch, när de särskilda orter, der detta tåg sker, icke förmå trupperna med nödigt uppehälle förse. Denna gärd skall dock genast med penningar af statsmedlen de levererande betalas, efter de fastställda markegångspris och med förhöjning deruti till hälften af deras belopp. Den må icke äskas för trupper, som å någon ort blifva förlagda eller under krigsrörelser nyttjas, då trupperna böra utur dertill samlade magasiner eller förråd med deras behof varda försedda. === §75. === De årliga markegångstaxorne skola upprättas genom deputerade af alla riksstånd, nämnde på det sätt hvarje stånd särskildt för sig föreskrifter; hvad dessa fastställa, tjene till efterlefnad, såvida ej ändring deruti i behörig ordning sökes och vinnes. === §76. === Utan riksens ständers samtycke kan konungen icke lån in- eller utrikes göra eller riket med ny gäld belasta. === §77. === Kungsgårdar och kungsladugårdar med dertill lydande hemman och lägenheter, kronoskogar, parker och djurgårdar, krono- och stallängar samt laxfisken och andra kronans fisken samt kronans öfriga lägenheter må konungen icke utan riksens ständers samtycke genom försäljning, förpantning eller gåfva, eller på något annat sätt, kronan afhända. De skola förvaltas efter de grunder, riksens ständer derom föreskrifva; dock att de personer och meningheter, som, efter hittills gällande författningar, sådana kronans tillhörigheter nu innehafva eller nyttja, må njuta laglig rätt derå till godo, samt att odlingar eller odlingsbar mark å kronoskogarne må i vanlig ordning efter nuvarande eller framdeles blifvande författningar, kunna till skatte försäljas. === §78. === Ej må någon del av riket kunna derifrån söndras genom försäljning, förpantning, gåfva eller å annat dylikt sätt. === §79. === Ingen förändring i rikets mynt till skrot eller kron, det vare sig till förhöjning eller afslag, må äga rum utan riksens ständers bifall; konungens rättighet att låta slå mynt dock oförkränkt. === §80. === Krigsmagten till häst och fot såväl som båtsmanshållet af rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerne upprättade kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade vara, intill dess konungen och riksens ständer finna nödigt någon ändring deruti samfäldt att göra; kunnande ingen ny eller tillökad rotering, utan genom konungs och ständers sammanstämmande beslut, tillkomma. === §81. === Denna regeringsform samt rikets öfriga grundlagar kunna icke ändras eller upphäfvas, utan genom konungens och alla riksståndens sammanstämmande beslut. Ej må frågor derom uti ståndens plena väckas, utan anmäles de hos riksens ständers vid hvarje riksdag valda konstitutionsutskott. Detta utskott, hvars pligt det vara skall att grundlagarne granska, äger rätt att hos riksens ständer föreslå de ändringar deruti, som det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa. Riksens ständer må icke å den riksdag, då utskottet någon sådan ändring föreslår, utan först å den nästföljande derom besluta. Blifva då alla riksstånden om ändringen ense, öfverlemne de förslaget derom till konungen genom deras talemän, med begäran, att konungen ville sitt bifall dertill gifva. Konungen inhemte hela statsrådets tankar deröfver, tage sedan sitt beslut och meddele riksens ständer å rikssalen sitt samtycke eller ock de orsaker, för hvilka kan icke samtycker till deras åstundan. Vill konungen hos riksens ständer föreslå någon ändring i grundlagarna, höre han statsrådet och öfverlemne sedan sin proposition, jemte statsrådets tankar deröfver, till riksens ständer, som genast, utan att om denna proposition förut öfverlägga, uppdrage konstitutionsutskottet att sitt utlåtande derom till riksens ständer afgifva. Tillstyrker utskottet hvad konungen förslagit, hvile frågan till nästa riksdag, då riksens ständer skola sitt beslut derom fatta. Afstyrker utskottet konungens proposition, då må riksens ständer genast kunna antingen denna proposition afslå eller ock afgöra, att de vilja öfver densamma å nästföljande riksdag besluta; gällande i detta fall tre stånds mening och, om två stånd stanna emot två, deras som beslutet uppskjutit. Men icke må under någon förevändning riksens ständer förr än å nästa riksdag propositionen till bifall upptaga. Samtycka då alla riksstånden till konungens förslag, begäre de dag att på rikssalen få riksens ständers bifall dertill afgifva. Antaga icke riksstånden samfälldt konungens proposition, vare den afslagen, och aflämne riksens ständer sitt afslag med skälen dertill skrifteligen till konungen genom deras talemän. === §82. === Hvad till ändring och förbättring af grundlagarna, uti nu föreskrifven ordning, riksens ständer enhälligt beslutit och konungen gillat, eller konungen föreslagit och riksens ständer enhälligt antagit, äge kraft af grundlag. === §83. === Ej må någon för framtiden gällande förklaring af grundlagarna stadgas, utan på det sätt, som enligt föregående tvenne §§ vid ändringar i dem iakttagas bör. Efter deras ordalydelse skola de i hvarje särskildt fall tillämpas. === §84. === Då konstitutionsutskottet icke funnit skäl att gilla och till riksens ständers pröfning öfverlemna något förslag till förändring eller förklaring af grundlagarne, som utskottet af en riksdagsman emottagit, vare utskottet skyldigt, om förslagets författare det yrkar, att meddela honom sitt yttrande deröfver, med tillstånd att detsamma jemte förslaget genom tryck allmänt göra, då han för det sistnämndas innehåll sjelf i egenskap af författare må lagligen ansvara. === §85. === Såsom grundlagar skola anses: *denna regeringsform samt *den riksdagsordning, *den successionsordning och *den förordning om en allmän tryckfrihet, hvilka i öfverensstämmelse med de grundsatser, som i denna regeringsform bestämmas, riksens ständer och konungen gemensamt vid denna riksdag komma att fastställa. === §86. === Med tryckfrihet förstås hvarje svensk mans rättighet att, utan några af den offentliga magten i förväg lagda hinder, utgifva skrifter; att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. Alla handlingar och protokoll i hvad mål som helst, de protokoll undantagne, som uti statsrådet och hos konungen i ministeriella ärenden och kommandomål föras, må ovillkorligen genom trycket kunna utgifvas. Ej må tryckas banko- och riksgäldsverkens protokoll och handlingar rörande ärenden, hvilka böra hemliga hållas. === §87. === Riksens ständer äga gemensamt med konungen magt att stifta allmän civil- och kriminal- samt kyrkolag och att sådan förut stiftad lag förändra och upphäfva. Ej må konungen utan riksens ständers samtycke, och icke ständerna utan konungens, någon ny lag göra eller gammal afskaffa. Frågor härom må i ståndens plena kunna väckas och skola, sedan lagutskottet deröfver, efter den ordning [[Regeringsform 1809#§56.|56 §]] i allmänhet stadgar, blifvit hördt, af riksens ständer afgöras. Öfverenskomma riksens ständer om någon ny lag eller om gammal lags upphäfvande eller förändring, aflemna de förslag derom genom talemännen till konungen, som inhemte statsrådets och högsta domstolens tanka deröfver, och, sedan han sitt beslut fattat, kalle riksens ständer på rikssalen att antingen emottaga dess samtycke till deras åstundan eller afhöra dess skäl att det vägra. Finner konungen godt någon lagfråga för riksens ständer framställa, äske han statsrådets och högsta domstolens yttranden deröfver, samt meddele riksens ständer sin proposition tillika med berörda yttranden. Riksens ständer infordre lagutskottets utlåtande häröfver, beslute sedan och öfverlämne konungen deras svar uppå rikssalen, om de bifallit konungens proposition, och skrifteligen genom talemännen, om de densamma afslagit. I alla dylika lagfrågor skall tre stånds mening utgöra riksens ständers beslut. Stanna två stånd emot två, förfaller frågan och förblifve vid det, som förut stadgadt varit. === §88. === Med förklaring öfver civil- och kriminal- samt kyrkolag förhålles som med sådan lags stiftande. De förklaringar, som, till svar på inkomna förfrågningar om lagens rätta mening, konungen genom dess högsta domstol emellan riksdagarna gifver, kunna af riksens ständer ogillas, hvarefter de icke längre vare gällande eller af domstolarna iakttagas eller åberopas må. === §89. === Uti riksens ständers plena må frågor väckas om förändring, förklaring och upphäfvande af lagar och författningar, som rikets allmänna hushållning röra; om sådana nya lagars stiftande samt om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, hvilka frågor skola till utredning af allmänna besvärs- och ekonomieutskottet förvisas. Riksens ständer äge dock icke magt att i dessa mål annat eller mera besluta, än föreställningar och önskningar, att hos konungen anmälas, och hvarå konungen, sedan statsrådet deröfver blifvit hördt, göre det afseende han för riket nyttigt finner. Vill konungen åt riksens ständer öfverlämna att gemensamt med honom något afgöra, som rikets allmänna styrelse rörer, då förfares dermed, på det sätt, som angående lagfrågor är stadgadt. === §90. === Under riksens ständers eller deras utskotts öfverläggningar och pröfning må icke uti något annat fall eller på något annat sätt än denna grundlag bokstafligen föreskriver, komma frågor om embets- och tjenstemäns till- och afsättande, regerings- och domaremagternas beslut, resolutioner och utslag, enskilda medborgares och korporationers förhållanden, eller verkställigheten af någon lag, författning eller inrättning. === §91. === I den händelse [[Regeringsform 1809#§39.|39 §]] omtalar, att konungen efter företagen resa utöfver tolf månader ur riket blifver, sammankalle statsrådet, genom öppet påbud, riksens ständer till allmän riksdag och låte kallelsen inom femton dagar efter berörda tids förlopp uti hufvudstadens kyrkor samt skyndsamligen i de öfriga delar af riket kungöra. Sedan konungen derom underrättad blifvit, men han ändock icke till riket återkommit, tage riksens ständer den författning om rikets styrelse, hvilken de nyttigast finna. === §92. === Lag samma vare, om en konungs sjuklighet fortfar af den beskaffenhet, att han längre tid än tolf månader med regeringsärendene sig icke befattat. === §93. === Då konung dör och tronföljaren ännu omyndig är, utfärde statsrådet kallelse å riksens ständer, hvilken kallelse inom femton dagar efter konungens död skall hufvudstadens kyrkor och vidare i riket kungöras. Riksens ständer äge, utan afseende på något den aflidne konungens testamente angående riksstyrelsen, att förordna en eller flere förmyndare, som, intill dess konungen myndig blifver, regeringen i dess namn, efter denna grundlag, må utöfva. Sedan konungen aderton år fyllt, äge han att uti statsrådet, högsta domstolen, hofrätter och kollegier inträda, dock utan att i några beslut deltaga. === §94. === Skulle den olyckliga händelse inträffa, att den konungaätt, hvilken arfsrätten till riket uppdragen vore, på manliga sidan utginge, kalle statsrådet, inom den i föregående § stadgade tid efter den siste konungens död, riksens ständer till allmän riksdag. Riksens ständer skola då ett nytt konungahus utkora, med bibehållande af denna regeringsform och förordna huru styrelsen föras må, intill dess den valde konungen kan den samma emottaga. === §95. === Om emot förmodan, statsrådet underläte att i de fall, föregående 91, 93 och 94 §§ omförmäla, riksens ständer genast sammakalla, då åligge det ovillkorligen riddarehusdirektionen, domkapitlen i riket, magistraten i hufvudstaden, samt landshöfdingarna i länen att, genom offentliga kungörelser underättelse härom meddela, på det val af riksdagsmän, der sådana val äga rum, genast må kunna anställas och riksens ständer sammankomma att deras och rikets rätt iakttaga och skydda. Sådan riksdag öppnes å femtionde dagen efter den, då statsrådet sist bort kallelse dertill i hufvudstadens kyrkor låta kungöra. === §96. === Riksens ständer skola vid hvarje riksdag förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att såsom deras ombud efter den instruktion, de för honom komma att utfärda, hafva tillsyn öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsmän samt att vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltalla dem, som uti sina embetens utöfning af väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet begå eller underlåta att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra. Vare dock han i all måtto underkastad samma ansvar och pligt, som allmän lag och rättegångsordning för aktorer utstaka. === §97. === Denne riksens ständers justitieombudsman väljes af riksens ständer genom elektorer, till ett lika antal af hvarje stånd nämnde. Sedan ibland dessa elektorer en genom lottning utgått, skola de öfrige samfäldt och icke efter stånd först medelst slutne sedlar hvar för sig uppgifva den man, som de finna böra komma under omröstning. Falla dervid rösterne till mera än hälften af de röstande elektorernas antal på en man, vare han behörigen vald. Äro åter rösterne så delade emellan flere, att en sådan full pluralitet för någon icke äger rum, anställes ny votering med slutna sedlar till antagande af den, som de flesta rösterne erhållit, eller om han icke antages, af den, som näst efter honom utaf de flesta elektorerna blifvit kallad, och så vidare. Enär någon af de i denna ordning under omröstning stälde blifvit af elektorernas pluralitet antagen, upphöre valförrättningen och varde han af riksens ständer till embetet förordnad. Den, åt hvilken detta embete blifvit anförtrodt, kan vid påföljande riksdagar i den nu föreskrifna ordning dertill åter väljas. === §98. === Elektorerna böra vid samma tillfälle, då de justitieombudsmannen utse, och på enahanda sätt välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman erfordras, att honom efterträda, i fall han innan nästföljande riksdagen skulle med döden afgå. === §99. === Riksens ständers justitieombudsman må, när han det nödigt anser, kunna öfvervara högsta domstolens, rikets allmänna ärenders berednings, nedre justitierevisionens, hofrätternes, kollegiernes och alla lägre domstolars öfverläggningar och beslut, dock utan rättighet att sin mening dervid yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers och embetsverks protokoll och handlingar. Konungens embetsmän i allmänhet vare skyldige att lämna justitieombudsmannen laglig handräckning, samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande honom biträda, då han det äskar. === §100. === Justitieombudsmannen åligge att vid hvarje riksdag till riksens ständer aflämna en allmän redogörelse för sin förvaltning af det honom förtrodda embete samt deruti utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka lagarnes och författningarnes brister och uppgifva förslag till deras förbättring. Vare han ock skyldig att emellan riksdagarna årligen ett utlåtande öfver dessa ämnen genom trycket kungöra. === §101. === Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela konungens högsta domstol eller af dess ledamöter en eller flere funnes hafva af egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att derigenom någon emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande mistat eller kunnat mista lif, personlig frihet, ära och egendom, vare riksens ständers justitieombudsman pliktig, äfvensom konungens justitiekansler berättigad att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes, den felaktige under tilltal ställa samt till ansvar efter rikets lag befordra. === §102. === Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå af *presidenten uti konungens och rikets Svea hofrätt, hvilken deruti före ordet, *presidenterne uti alla rikets kollegier, *fyra de äldste statsråd, *högste befälhafvaren öfver de i hufvudstaden tjenstgörande trupper, *högste närvarande befälhafvaren för den vid hufvudstaden förlagda eskadern af arméns flotta, *tvenne de äldsta råd i Svea hofrätt och *det äldsta råd i hvarje af rikets kollegier. Då antingen justitiekansleren eller justitieombudsmannen finner sig befogad att högsta domstolen samfäldt eller särskilde dess ledamöter inför riksrätten tilltala, äske han hos presidenten i konungens och rikets Svea hofrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten i hofrätten foge derefter anstalt om riksrättens sammanträde för att kallelsen utfärda och målet vidare i laglig ordning behandla. Skulle emot förmodan han detta underlåta eller någon af de öfrige förenämnde embetsmän undandraga sig att uti riksrätten deltaga, stånde de, för en sådan uppsåtlig försummelse af deras embetsplikt till lagligt ansvar. Hafva en eller flere af riksrättens ledamöter laga förfall, eller finnes emot någon af dem laga jäf, vare ändock rätten domför, om tolf deruti sitta. Är presidenten i hofrätten af laga förfall eller jäf hindrad, företräde dess ställe den äldste i tjenst varande presidenten. Denna domstol äge, sedan ransakningen fulländad är, och domen efter lag fälld, att densamma för öppna dörrar afkunna. Ingen hafve magt att sådan dom ändra, konungen dock obetaget att göra nåd, hvilken likväl icke må sträcka sig till den dömdes återinsättande i rikets tjenst. === §103. === Vid hvarje riksdag skola riksens ständer välja tolf ledamöter af hvardera ståndet till en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens samtlige ledamöter gjort sig förtjenta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om visse af dem, utan bevisligen begågna fel och brott, hvarom föregående § handlar, likväl ådragit sig den misstanka för väld eller oskicklighet, att de kunde anses hafva förverkat det allmänna förtroendet och borde förty ifrån utöfningen af konungens domsrätt skiljas. Denna nämnd träde samma dag den blifvit vald tillsamman. En af samtliga ledamöterna deruti utlottes först, hvarefter de öfrige röste, man för man och icke ståndsvis, med slutna sedlar öfver den frågan: Om alle högsta domstolens ledamöter äga riksens ständers förtroende och böra vid deras sysslor bibehållas? Besvaras denna fråga enhälligt eller af de flesta röstande med Ja, blifve då högsta domstolens samtlige ledamöter bibehållna. Besvaras den åter med Nej, så uppgöre hvar och en af nämnden en sluten lista på dem af högsta domstolens ledamöter, flere eller färre, som han anser böra entledigas. De trenne ibland dessa, som då fått det största antal af röster emot sig, ställas hvar efter annan under en ny omröstning, hvarvid två tredjedelar af rösterna fordras emot den eller dem, som skola anses vara från riksens ständers fortroende uteslutne. Blifve han eller de derefter af konungen, hos hvilken riksens ständer härom anmälan skola göra anmälan, ifrån embetet genom nådigt afsked skilde. Dock tillägge konungen honom eller dem hvardera en årlig pension till lönens halfva belopp. === §104. === Ej må riksens ständer ingå i någon särskild pröfning af högsta domstolens beslut, eller någon allmän öfverläggning derom uti nämnden förefalla. === §105. === Riksens ständers konstitutionsutskott äge att äska de protokoll, som uti statsrådet blifvit förde, utom dem, som angå ministeriella ärenden och kommandomål, hvilka endast i det, som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser, må kunna fordras. === §106. === Finner utskottet af dessa protokoll, att någon statsminister, statsråd, hofkansler, statssekreterare eller annan ledamot af statsrådet eller den embetsman, som i kommandomål konungen råd gifvit, uppenbarligen handlat emot denna regeringsforms tydliga föreskrift eller tillstyrkt någon öfverträdelse deraf och af andra rikets gällande lagar eller underlåtit att göra föreställningar emot sådana öfverträdelser eller dem vållat och befrämjat genom uppsåtligt fördöljande af någon upplysning, då äge konstitutionsutskottet att ställa en sådan under tilltal af justitieombudsmannen inför riksrätten, hvaruti i stället för statsråd fyra de äldste justitieråd, tvenne af frälse och tvenne af ofrälse stånd, i dessa fall komma att säte taga, och gånge härmed som i 101 och 102 §§ om tilltal emot högsta domstolen föreskrifves. Då statsrådets ledamöter eller konungens rådgifvare i kommandomål finnas hafva, på sätt ofvanberördt är, gjort sig till ansvar skyldige, döme dem riksrätten efter allmän lag och den särskilda författning, som till bestämmande af sådant ansvar utaf konungen och riksens ständer fastställd varder. === §107. === Skulle konstitutionsutskottet anmärka, att statsrådets ledamöter samfäldt eller en eller flere af dem, uti deras rådslag om allmänna mått och steg icke iakttagit rikets sannskyldiga nytta, eller att någon statssekreterare icke med oväld, nit, skicklighet och drift sitt förtroendeembete utöfvat, äge då utskottet att sådant tillkännagifva för riksens ständer, hvilka, om de finna rikets väl det kräfva, kunna hos konungen skriftligen anmäla deras önskan, att han ville ur statsrådet och ifrån embetet skilja den eller dem, emot hvilka anmärkning blifvit gjord. Frågor uti detta ämne kunna i riksens ständers plena väckas och af andra riksens ständers utskott än konstitutionsutskottet hos stånden andragas, men icke af riksens ständer afgöras förr, än sistnämnda utskott deröfver blifvit hördt. Under riksens ständers öfverläggningar derom skola icke konungens beslut uti mål, som röra enskilde personers eller korporationers rättigheter och angelägenheter kunna ens nämnas, ännu mindre någon riksens ständers pröfning underställas. === §108. === Till tryckfrihetens vård skola riksens ständer vid hvarje riksdag förordna sex för kunskaper och lärdom kände män jemte justitieombudsmannen, som bland dem före ordet. Desse kommitterade, af hvilka två, utom justitieombudsmannen, skola vara lagfarne, äge sådan befattning att, i händelse någon författare eller boktryckare innan tryckningen, sjelf öfverlämnar dem en skrift och begär deras yttrande, huruvida åtal derå efter tryckfrihetslagen, kan äga rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne kommitterade, hvaraf en lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen afgifva. Förklara de deruti, att skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare från allt ansvar frie, och ligge det å kommiterade. Desse kommiterade skola väljas af riksens ständer genom sex af hvarje stånd utsedde elektorer, som röste samfält och icke ståndsvis. Afgår emellan riksdagarne någon af de kommiterade, välje de öfrige en behörig man att det lediga rummet intaga. === §109. === Ej må riksdag längre räcka än trenne månader från den dag, då konungen låtit om statsverkets tillstånd och behof riksens ständer eller deras statsutskott underrätta. Skulle likväl vid nämnda tids förlopp riksens ständer ännu icke hafva riksdagsärendene afgjort, anmäle det det hos konungen och äske att riksdagen måtte fortfara någon viss tid af högst en månad derefter, hvilket konungen ej äge magt att vägra eller förhindra. Der så oförmodadt hända skulle, att vid den sålunda förlängda tidens utgång riksens ständer icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, då skall konungen kunna riksens ständer åtskilja, och fortfare den förra bevillningen intill nästa riksdag. Är åter bevillningens hela belopp bestämdt, men riksens ständer icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stagade artiklar jämlikt ökas eller minskas, och uppdrage riksens ständer deras fullmäktige i banken och riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning på sådan grund uppgöra och utfärda. === §110. === Ingen riksdagsman må kunna under tilltal ställas eller sin frihet beröfvas för dess gärningar och yttranden uti riksstånden eller något riksens ständers utskott, utan att det stånd, till hvilket han hörer, sådant tillåtit genom ett uttryckligt beslut, deruti fem sjättedelar af ståndets vid omröstningen in pleno tillstädesvarande ledamöter instämt. Ej heller skall någon riksdagsman kunna förvisas från den ort, der riksdag hålles. Skulle någon enskild man eller någon kår, militär eller civil, eller ock någon menighet, af hvad namn den vara må, antingen af egen drift eller med anledning af befallning, försöka att våldföra riksens ständer eller deras utskott eller någon enskild riksdagsman, eller störa friheten i deras öfverläggningar och beslut, vare sådant ansedt som förräderi, och ankomme på riksens ständer att slika förbrytelser i laga ordning beifra låta. === §111. === Blifver någon riksdagsman under påstående riksdag eller under resor till och ifrån riksdagen med ord eller gerningar ofredad, sedan han tillkännagifvit, att han i sådant ärende stadd är, då skall sådant såsom edsöresbrott anses och straffas. === §112. === Uti riksdagsmannavalen må icke någon embets- och tjensteman med sin embetsmyndighet obehörigen verka. Gör någon det, miste sysslan. === §113. === Taxeringsmän, som riksens ständer bevillnings föreskrifter å deras vägnar tillämpa, skola ej för debitering eller taxering kunna till något ansvar ställas. === §114. === Konungen låte samtlige riksens ständer deras priviligier, förmåner, rättigheter och friheter åtnjuta; beroende det på samteliga riksståndens öfverenskommelse och konungens bifall att låta dem undergå de förändringar och jemkningar, som rikets behof kunna fordra. Inga nya privilegier, ett riksstånd rörande, kunna utan konungens och alla riksståndens vetskap och samtycke utgifvas och meddelas. <i>Till yttermera visso hafve vi detta med våra namns underskrifvande och våra insegels undertryckande velat bestyrka, stadfästa och bekräfta, som skedde i Stockholm den sjätte dagen i junii månad år efter Kristi börd ett tusende åtta hundrade och på det nionde.</i> <table cellspacing=4 cellpadding=4><tr> <td>På ridderskapets och adelns vägnar:<br>'''M. ANKARSVÄRD'''<br>h.t. landtmarskalk<br>(L.S.) <td>På prästeståndets vägnar:<br>'''JAC. AX. LINDBLOM'''<br>Taleman<br>(L.S.) <td>På borgareståndets vägnar:<br>'''H. N. SCHWAN'''<br>h.t. taleman<br>(L.S.) <td>På bondeståndets vägnar:<br>'''LARS OLSSON'''<br>n.v. taleman<br>(L.S.) </table> <i>Detta allt, som föreskrivet står, vele vi ej allenast sjelfve för orygglig grundlag antaga: utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alla de, som oss och våre efterträdare, samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, böra denna regeringsform erkänna, iakttaga, efterlefva och hörsamma. Till yttermera visso hafve vi detta med egen hand underskrifvit och bekräftat, samt vårt kongl. insegel låtit veterligen hänga här nedan före, som skedde, i vår residensstad Stockholm, den sjätte dagen i junii månad, året efter vår Herres och Frälsare Jesu Christi börd det ett tusende åtta hundrade och på det nionde.</i> <font size=+1>[[w:Karl XIII|CARL]]</font><br> (L.S.) [[Category:Historiska dokument]] [[Category:Lagar och författningar]] Regeringsform 1772 4 4523 2006-04-06T08:27:24Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* § 57. */ +Cat "Lagar.." <[[Wikisource:Constitutional documents]] __NOTOC__ {| border="0" id="toc" style="margin: 0 auto; background: #ffffff;" align="center" | align=center |'''Regeringsformens paragrafer:''' | align=center | [[#§ 1.|§1]] [[#§ 2.|§2]] [[#§ 3.|§3]] [[#§ 4.|§4]] [[#§ 5.|§5]] [[#§ 6.|§6]] [[#§ 7.|§7]] [[#§ 8.|§8]] [[#§ 9.|§9]] [[#§ 10.|§10]] [[#§ 11.|§11]] [[#§ 12.|§12]] [[#§ 13.|§13]] [[#§ 14.|§14]] [[#§ 15.|§15]] [[#§ 16.|§16]] [[#§ 17.|§17]] [[#§ 18.|§18]] [[#§ 19.|§19]] [[#§ 20.|§20]] [[#§ 21.|§21]] [[#§ 22.|§22]] [[#§ 23.|§23]] [[#§ 24.|§24]] [[#§ 25.|§25]] [[#§ 26.|§26]] [[#§ 27.|§27]] [[#§ 28.|§28]] [[#§ 29.|§29]] [[#§ 30.|§30]] [[#§ 31.|§31]] [[#§ 32.|§32]] [[#§ 33.|§33]] [[#§ 34.|§34]] [[#§ 35.|§35]] [[#§ 36.|§36]] [[#§ 37.|§37]] [[#§ 38.|§38]] [[#§ 39.|§39]] [[#§ 40.|§40]] [[#§ 41.|§41]] [[#§ 42.|§42]] [[#§ 43.|§43]] [[#§ 44.|§44]] [[#§ 45.|§45]] [[#§ 46.|§46]] [[#§ 47.|§47]] [[#§ 48.|§48]] [[#§ 49.|§49]] [[#§ 50.|§50]] [[#§ 51.|§51]] [[#§ 52.|§52]] [[#§ 53.|§53]] [[#§ 54.|§54]] [[#§ 55.|§55]] [[#§ 56.|§56]] [[#§ 57.|§57]] |} ---- <font size=+1>Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälte </font><br> <font size=+2>Regerings-Form,</font><p> <font size=+1>Dat. Stockholm then 21 Augusti 1772.</font><br> <i>Wi Gustaf med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och Vendes Konung etc. etc. etc. Arfvinge til Norrige, Hertig til Schleswig Hollstein etc. etc. Göre vetterligit, at som Wi, ifrån början af Wår Regering, oafbrutit velat använda Wår Konungsliga Magt och Myndigbet til Rikets upprättelse, styrka och vältrefnad, samt till Wåre trogne Undersåtares förkofring, säkerhet och sällhet; Och Wi, til vinnande theraf, i Nåder funnit Fäderneslandets nuvarande tilstånd fordra, thet en, til före nämde högstnyttige ändamål lämpad, förbättring af Grundlagarna varit oumgängelig, samt therföre, efter nogaste öfvervägande och pröfning, författat en Form för Rikets styrelse och Regering, hvilken Riksens nu församlade Ständer enhälligt antagit och besvurit; Altså vele Wi i Nåder thenna således af Riksens Ständer samtyckte Regerings-Form härmed gilla, bekräfta och bestyrka på sätt och vis, som then i sielfna bokstafven ord ifrån ord härefter följer: Wi Efterskrefne Sveriges Rikes Råd och Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Clerkeri, Krigs-Befäl, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu här församlade äro, för Oss och Wåre hemmavarande Med-Bröder, Göre vetterligit, at som Wi igenom en olyckelig erfarenhet funnit, at, under namn af then ädla Friheten, åtskilliga Wåre Medborgare upphäfvit sig til Herravälde, hvilket blifvit så mycket olideligare, som thet uppkommit under Sielfsvåld, har sig befäst igenom egennytta och hårdheten, har änteligen blifvit understöds af främmande magt och välde, til hela, Samhällets olycka, hvilket hade störtat Oss i then största osäkerhet igenom Lagens vrångvisa uttydning, och änteligen till slut kunnat ådraga Riket, (alles Wårt kära Fädernesland) the bistra öden, som förra tiders Historier och Wåre Grannars efterdömen Oss visa, om ej nitiske Medborgares mandom och kärlek för Fosterlandet, understödde af Then Stormägtigste Furstes och Herres Gustaf then Tredjes, Sveriges, Göthes och Wendes Konungs, Alles Wår Allernådigste Konungs och Herres nit och bemödande, Oss therifrån ryckt och fräls at hade; Så hafve Wi varit betänkte uppå, at så befästa Wår Frihet, at then ej kunde kränkt blifva af en tiltagsen och för Riket ej rättsinnad Regent, eller ock af äregirige, egennyttige och förrädiska Med-Borgare, samt hätskefulle och högmodige Fiender, så at thet urgamla Svea och Götha Rike måtte städse blifva ett fritt, sjelfständigt Konunga-Rike; Förthenskull hafve Wi beviljat och stadfäst, som Wi härmed förklare och stadfäste thenna Regements-Form, at vara en oryggelig och helig Grundlag, hvilken Wi för Oss och Wåre efterkommande, så födde som ofödde, utfäste Oss efterlefva, thess bokstafveliga innehåll följa, samt för Wår och Rikets Fiende anse then eller them, som Oss vilja leda, at therifrån afvika: aldeles som han ord ifrån ord härefter lyder: </i> === § 1. === Enighet i Religionen och then rätta Gudstiensten är then kraftigaste grundvalen til et lofligit, samdrägtigt och varaktigt Regimente; så skall härefter, som tillförene, såväl Konunger, som alle Embetsmän och Undersåtare här i Riket, först och främst blifva vid Guds rena och klara Ord, såsom thet uti the Prophetiska och Apostoliska skrifter författadt, uti Christeliga Symbolis, Lutheri Catechismo, then oförändrade Augsburgiska Confession förklaradt, och i Upsala Concilio, samt förra Riksens Beslut och förklaringar theröfver stadgadt är, så at Kyrkones rätt bör styrkas, oskaddan allan Konungsligan rätt, Kronones och all Sveriges Allmoga. === § 2. === Konungen äger styra Rike sino, som Sveriges Lag säger, Han och ingen annan, Rätt och Sanning styrka, älska och gömma; men vrångvisa och orätt förbiuda, afskaffa och nedertrycka; Ingen förderfva til Lif och Ära, lem och vilfärd, utan han lagligen förvunnen och dömder är, och ingen afhända eller afhända låta något gods, löst eller fast, utan laga Dom och Ransakning, samt styra Riket efter Konunga-Balken, Lands-Lagen och thenna Regerings-Form. === § 3. === Med Successions-Ordningen til Riket blifver aldeles vid Arf-föreningen, såsom then år 1743 i Stockholm gjord och vidtagen blifvit, samt enligt med thet, som Westerås Arf-förening af 1544 och Norrköpings Beslut år 1604 stadga och förmå. === § 4. === Näst Konungens Höghet hafver af ålder varit och skal härefter blifva största vyrdning hos Riksens Råd, som Konungen allena Sig tager och väljer af inföddom Riddarom och Svännom, som Kongl. Maj:t och Riket med huldhet, trohet och manskap förbundna äro: Och emedan the ej till något vist tal sättas kunna; förty at man så många häldst ordnar, som Riksens tarf och heder kräfver; likväl skola the Ordinarie vara Sjutton, inneslutandes Riksens Höga Embeten och General-Gouverneuren af Pomern. Thessas samt- och isynnerhet åhuga skal vara, at råda Kongl. Maj:t i Rikets angelägna värf och ärender, tå the af Kongl. Maj:t therom rådfrågas, styrka til all Riksens Rätt; råda Honom thet Honom och Riket gagneligast är, efter theras bästa förstånd; styrka Ständerne och Allmoge til trohet och villighet; altid låta sig vårda om Konungens och Riksens Rätt, Höghet, Sjelfständighet, Gagn och Välstånd: Och således, som 1602 års Riksdags-Beslut talar, råda, som theras Embete kräfver, men ej regera. För öfrigit äro Riksens Råd Konungen allena förbundna, och endast Honom ansvarige för theras råd; dock kan ej Konungen them någon olycklig utgång, som emot theras votering, förmodan, tanka, och på skäl grundade mening hända kan, förebrå eller them tilräkna, särdeles om verkställigheten af goda rådslag icke ernår sit påsyftade ändamål, igenom thess vållande, som thet ålegat och varit anbefaldt, att utföra och förrätta. === § 5. === Konungen äger styra och råda, frälsa och beskydda Borgom och Landom och allom Sin och Kronones Rätt, som Lag och thenna Regerings-Form säger. === § 6. === Emedan Afhandlingar om Fred, Stillestånd eller Förbund, vare sig offensive eller deffensive, sällan tåla thet ringaste drögsmål, samt nödvändigt begära then största tystlåtenhet; förthenskul öfverlägger Kongl. Maj:t med Riksens Råd i sådana vigtiga mål, och, sedan Han theras mening öfvervägt och inhemtat, tager the mått och utvägar, hvilka Han Sjelf för Riket finner bäst och nyttigast vara; dock skulle i sådana vigtiga mål Riksens Råd enhälligt öfverensstemma i en mening, som stridde emot then Kongl. Maj:t äger, tå låter Kongl. Maj:t förblifva vid Riksens Råds tanka; men skulle meningarna vara åtskilde, tå pröfvar Kongl. Maj:t och antager then mening, som Han Sjelf bäst och nyttigast finner. === § 7. === Tå Konung Fremling är, rese ej ur Rike Sino, utan Riksens Ständers vetskap och samtycke; men är han Svensk och infödd, meddele tå allenast sin föresats til Riksens Råd, och inhemte på sätt, som föreskrifvit står och then 6 §. förmår, theras råd och tankar. === § 8. === Och på thet alla hos Kongl. Maj:t förefallande mångahanda Riksens Ärender och Förrättningar med så mycket större drift och, ordning måge afgöras; så komma sysslorna Riksens Råd emellan at fördelas på sätt, som thet Kongl. Maj:t nyttigast och lämpeligast synes; emedan Kongl. Maj:t allena, som Hufvud för hela Riket, är ansvarig Gud och Fosterlandet för thes styrsel; och i alla thesse mål, sedan Kongl. Maj:t hört the af Herrar Riksens Råds tankar, som om sådana ärender kunnoge äro, och Kongl. Maj:t thertil kallar, så äger Kongl. Maj:t votum decisivum; dock skola härifrån undantagas alla Justitiæ-ärender, hvilka af Hof-Rätterne, Krigs-Rätterne och alla Domstolar i Riket afgöras, och sedan under Justitiæ-Revisions slutelige afdömmande höra, hvilken altid skal bestå af Sju Riksens Råd, som uti Domare-Ämbeten brukade varit och äro kände för rättvise och Lagfarne Män, samt hvarest Kongl. Maj:t Sjelf, nu som förr, är närvarande: ägandes ther endast tvänne Röster, samt, tå meningarne äro lika, votum decisivum. === § 9. === Kongl. Maj:t allena tilkommer at göra Nåd, återgifva Ära, Lif och Gods i alla brott, som ej uppenbarligen strida emot Guds klara ord. === § 10. === Alla högre Tienster, ifrån Öfverste-Lieutenant til och med Fältmarskalk, bägge inclusive, och alla thessas vederlikar, både i andeliga och verldsliga Ståndet, utdelas af Kongl. Maj:t uti sittande Råd på följande sätt: at enär någon öpning sig tildrager, tå böra Riksens Råd göra sig underrättade om alla the personers skickelighet och förtienster, som sådane angelägna Embeten söka, och hvilke kunna komma i consideration, och sådant Kongl. Maj:t föredraga, samt sedan Hans Maj:t giort Thess Nådiga utnämdande uti Rådet, hvilken hos Hans Kongl. Maj:t kommit i Nådig åtanka, at befordras til samma Beställning, tå göra Riksens Råd thervid theras nödiga påminnelser inför Protocollet, och skrida icke til någon vidare votering. Til alla öfriga Tienster föreslås Kongl. Maj:t af Collegierne och andre vederbörande tre the förståndigaste, värdigaste och til then lediga beställningen tienligaste Personer, som finnas at tilgå; hvarvid en eller annan meriterad Man utom Collegium kan ihugkommas, samt tillika anmälas alla the til thenna syssla sökande competente personer. Vid Regementerne förhålles med föreslående til lediga Beställningar efter Konung Carl then XII:tes utgifna Förordning af then 6 November 1716. Skulle vid föreslående någon befinnas vara för när skedt, eller utan skäl förbigången, tå komma vederbörande, at therföre ställas i ansvar. Utaf the Sökande utväljer Kongl. Maj:t then, som han thertil skickeligast finner. Men alla the lägre tienster, hvilka Collegierne, Consistorier, Öfverstar vid Regementerne samt andre Stater, före år 1680 varit vane at förgifva, blifva nu och hädanefter til theras enskilte utdelande. Ej måge främmande Utländske Män, vare sig Furstar, Prinsar eller andre personer, hädanefter brukas eller sättas til någre Riksens Beställningar, hvarken uti Civil- eller Militair-Ståndet, Kongl. Maj:ts Hof undantaget, om icke the kunna genom lysande och stora egenskaper göra Riket en stor heder och märkeligt gagn. Til alla thessa tienster skal endast skickelighet och erfarenhet föra, utan afseende på gunst eller födsel, tå the ej med skickelighet förknippade finnas. Med Ärke-Biskops, Biskopernes och Superintendenternes Val skal sig förhålla efter förra vanligheten, tå Kongl. Maj:t allena utnämner en af the trenne, hvilke af vederbörande Honom blifvit föreslane: Med Kyrkoherdarnes tilsättande skal förhållas aldeles som 1720 års Regerings-Form stadgar och förmår, samt the Författningar, som sedermera therom stadfästade äro. === § 11. === Kongl. Maj:t äger allena uphöja til Adeligt Stånd och värde the, som igenom trohet, dygd, tapperhet, studier och erfarenhet sig af Kongl. Maj:t och Riket välförtiente giort; men som uti Sverige är stor myckenhet af Adel; så lärer Kongl. Maj:t vara så nådig och inskränka thetta antal till Ethundrade femtio, hvilka, 150 nya Ätter Ridderskapet och Adelen ej kunna vägra introduction. Likaledes kan ej Ridderskapet och Adelen vägra introduction för the Riddersmän, hvilka Kongl. Maj:t med Grefligt och Friherrligt Stånd benåda vill, och sig thertil giort välförtiente genom store och besynnnerliga förtienster. === § 12. === Alla ärender, som ej äro här ofvanföre undantagne, låter Kongl. Maj:t Sig i Cabinettet föredraga, eller ock på en af Divisionerne af Råd-Kammaren, om thet Kongl. Maj:t lämpeligare synes, eller ock Kongl. Maj:t ville theröfver inhemta flere Riksens Råds tankar; men tå bör thet likväl anses, som hade thet varit föredragit i Cabinettet. === § 13. === Såsom Riket är vidt, ärenderne månge och vigtigare, än at Konungen förmår them ensam utreda; ty tarfvar Han Embetsmän och Höfdingar, som Honom bistå. === § 14. === Til sysslornas idkesamma skötsel, förrättning och drifvande äro vissa Collegier förordnade, hvilke, som armarne vid kroppen, sträcka sig til alt thet, som i Riket göras och uträttas bör. The äga rätt och magt, hvar och en uti sin beställning, på Konungens och sit dragande kall och Embetes vägnar, at biuda och befalla sine underhafvande, at påminna them, som under theras försorg och lydno äro, om theras plikts fullgörande, fordra af them besked för theras förrättningar, och gifva Kongl. Maj:t så therom, som angående sine egne sysslor, all nödig och åstundad underrättelse. === § 15. === Uti Hofrätten, som är Konungens Högsta Nämd, är en Président, som igenom lärdom och lagfarenhet giort sig til Domare-Embetet skickelig, och hafver til Bisittare en Vice-Président och the vanlige Hofrätts-Råd och Assessorer. Thesse höge Domstolar äga hvar å sin ort hafva upsigt och vård, at Lag och rätt försvarligen och väl skipas, efter Sveriges beskrefne Lag, Stadgar och Förordingar, hvilka, utan vrängande, efter rätta ordaförståndet måste i akttagas, samt vid dömandet följas; At således Hofrätterne utan förmån, egennytta och andra afsigter, göra hvar och en rätt, som inför Gud och Kongl. Maj:t the kunna försvara, på thet icke orättfärdighet måtte förderfva Land och Rike. Ej må någon Ridders- och Adelsman uti sådana tilmälen, hvilke angå thess lif och ära, dömas vid annan Domstol, än vid Hofrätterne, aldeles som Privilegierne och Rättegångs-Processen af år 1615 sådant förordnar, stadgar och biuder; dock så at ransaknidgen sker in loco, och inga andra Criminel-saker, än the som lif och ära angå, therunder måga dragas. Hofrätterne tilkommer ock, at hafva noga inseende öfver Under-Domarne på Landet och i Städerna, som ock Executorer: Och när af oförstånd, slummeraktighet, eller penninge-girughet, något af them föröfvas, sådant efter hvart måls särskilts beskaffenhet genast ställa under tiltal, dom och straff; men om någon beträdes hafva upsåteligen af hat, illvilja, eller begärelse til mutor, vrängt rätten, och således sargat sit samvete, och skadat sin nästa til lif, ära och välfärd, en sådan bör ej med böter eller afsättning, utan med förlust af lif och ära, som saken är til, umgälla sin ondska och vanart, aldeles efter Sveriges Lag. Så böra ock ej sådana förbrytelser nedtystas, och genom medhåll, flat eller otidig barmhertighet, skonas, på thet icke i så granlaga mål, andre måtte föranlåtas til rättvisans sielfsvåldiga missbruk, när the se, at på fel, förseelser och arghet ej följer en skälig näpst ocb välförtient straff. Theremot böra the, som af illvilja, obetänksamhet och hämd, med smädefulla, ärerörige eller ock anstötelige ord och skrifter angripa Domare och Executorer vid theras Embetens förrättande, utan at gitta fulltyga hvad the beskyllt och förebragt, med hårda straff, efter hvart måls beskaffenhet, straxt straffas, på thet at kitslige, arge och vanartiga menniskor sig theraf sky och varnagel taga måtte: skolandes ingen, eho han vara må, länge hållas uti arrest, utan at ställas under ransakning och dom. Och på thet nöd och trångmål hos Domaren icke måtte gifva anledning til skadelig efterfölgd, och blifva et sken och förevändning till Embetets missbruk; så böra the af Allmogen til sine Domares lön och underhåll beviljade Lagmans- och Häradshöfdinge samt Tingsgästnings-penningar, aldeles efter Högst-Salig Konung Gustaf Adolphs Försäkring af år 1611, hållas oförryckta til sit rätta ändamål och vederbörande Domares aflöning efter Stat. Konungens ombudsmän och Fiscaler skola ej förrätta sine embeten med förolämpande och egennytta: Och när thet befinnes, tå stånde the therföre til Laga ansvar; hvaröfver Justitiæ-Cantzleren bör hafva et vaksamt öga, hvilken ock åligger at hafva inseende, huru Lag och Förordningar efterlefvas, och therom til Kongl. Maj:t göra berättelse. Thesse Hofrätter skola hädanefter, som hittils, trenne vara: then förste i Stockholm, under hvilken lyder hela Svea Rike, thet så egenteligen i gamle Lagen kalladt; then andre är altid uti Jönköping, och under thenna hörer hela Götha Rike; samt then tredie, som i Åbo har sit säte, hvarunder Stor-Furstendömet Finland hörer. === § 16. === Alla Commissioner, Deputationer med Domsrätt, eller extraordinarie Domstolar, vare sig tilsatte af Konung eller Ständer, äro hädanefter afskaffade, såsom befordringsmedel til envälde och Tyranni; utan hvar och en Svensk man niute then rätt, at blifva dömder af then Domstol, under hvilken han enligt Sveriges Lag hörer: Men skulle thet så hända, at någon af så hög börd, eller ock Riksens Råd, eller ock et helt Collegium, sig så försåg, at thet Konungen, Riket eller Kronones Majestät anginge, och the brottsliga hvarken af Hofrätten eller Rådet dömas kunde, tå skal en Rikets Rätt sättas, hvarest Kongl. Maj:t Sjelf är, eller i Hans ställe Kron-Prinsen presiderar, eller then förste af Arf-Furstarne, eller ock then äldste af Riksens Råd, och hafve til bisittare samtelige Riksens Råd, Fältmarskalken, alla Présidenterne af Rikets och Kongl. Collegierne, fyra äldste Hofrätts-Råder, af alla tre Rikets Hofrätter, en General, tvänne äldste General-Lieutenanter, tvänne äldste General-Majorer, then äldste Amiralen, the tvänne äldste Vice-Amiraler, samt the tvänne äldste Contre-Amiraler, Hof-Cantzleren, och the trenne Stats-Secreterare; Justitiæ-Cantzleren är altid Actor, och then äldste Revisions- Sekreteraren förer protocollet. Thenne Domstol äger, sedan ransakningen gjord är, at afkunna domen för öpna dörar, och äger ingen sedan then at ändra och ännu mindre at then skärpa; Kongl. Maj:t obetagit att göra Nåd. === § 17. === Efter Hofrätterne följer Krigs-Collegium, hvaruti blifver nu, som tilförene, en Président och General-Fälttygmästaren, General-Qvartermästaren och the vanlige Krigs-Råderne, hvilke i Räkenskaperna måste vara vane, samt hälst tagas af them, som i Krigsväsendet kunnoge äro. Thetta Collegium hafver upsigt och vård om Riksens Krigsmagt til Lands, Artillerie, som brukas i Fält och Fästningar, samt Fortifications-Staten, om Stycken, Factorier, Vapn och Värjor, Ammunition, och hvad thertil hörer, Fästningarnas tillstånd, särdeles vid gränsen, Skansar och byggningar til Kriget, om utskrifningar, värfningar och munstringar, med mera, i anledning af the Instructioner, Förordningar samt Kongl. Bref, som redan eller hädanefter författade blifva. === § 18. === Hela Riksens Krigsmagt til lands och siöss med thess högsta Öfver- och Under-Befäl måste aflägga Tro- och Huldhets-Ed Kongl. Maj:t, Riket och Ständerne, efter thet upsatte Formulairet. Krigsmagten til häst och fot, så väl som Båtsmanshållet, förblifver vid sin Indelning och the med Allmogen samt Städerne uprättade Contracter, hvilka böra noga efterlefvas och i akttagas, intil thess Kongl. Maj:t och Ständerne nödigt finna någon ändring therutinnan samfäldt at göra. === § 19. === Ej må, utan Kongl. Maj:ts Egen Nädiga Befallning, en Öfverste, eller annan af Krigs-Befälet, upbåda något hemförlofvadt Manskap til upbrott och tåg, utom vanlige Regements och andre Möten, så framt icke sådant sker vid oförmodade infall af Riksens Fiende, tå thet Kongl. Maj:t genast bör berättas: Kongl. Maj:t allena tillhörande Öfver-Befälet af hela Thess Krigsmagt både till lands och siöss, som thet altid varit brukeligit uti the fordna och för Riket mäst lysande och lycklige tider. === § 20. === Thet tredie Riksens Collegium är Amiralitetet, hvaruti är en Président, hafvandes till Bisittare alla tilstädes varande Amiraler och Flaggmän; men, för thesse ärenders bättre skötande, bör vid Rådslagen hos Kongl. Maj:t åtminstone vara en Riksens Råd, then ther til siöss hafver tient och uti Siöväsendet ärfaren är. Thetta Collegium hafver upsigt, försorg och omvårdnad om Riksens Siömagt, samt alt hvad thertill hörer, så väl öfver Skeppens byggning, utredning och bestyckning, som proviants anskaffande, Båtsmäns upbådningar, Dykeri och Pillotterie, samt all annan therunder hörande Beställning och angelägenhet, alt efter the Instructioner, Kongl. Bref och Förordningar, som redan författade äro, eller hädanefter försattas skola. === § 21. === Thet Fierde Riksens Collegium är Riksens Cantzlie, hvaruti en af Riksens Råd altid Présiderar, och har til Bisittare en eller flere Riksens Råd, en Hof-Cantzler, Stats-Secreterare och the vanlige Cantzlie-Råder. Uti thetta Collegio författas och upsättas alla Stadgar, Ordningar och Recesser, som angå Riket i gemen, eller ock enskilte Städers och Personers Privilegier; i synnerhet Fullmagter, Skrifvelser, Bud och Befallningar; Hit höra ock alla Riksdags- och Sammankomsters Handlingar, Förbund med främmande Magter samt Freds-Fördrag med Fiender, Sändebuds behöriga affärdande, alla Rådslag, som Konungen Ordinarie med Riksens Råd anställer, eller the med någre af them och the theröfver hållne Protocoller, samt thet, hvilket under Kongl. Maj:ts Hand och Namn utfärdas. Thetta Collegium äger jemväl hafva all nödig försorg och omvårdnad om Påstväsendet uti hela Riket och thess underliggande Provincier, så at thet, under then thertil förorenade Öfver-Directeurens inseende behörigen förvaltas. Stats-Sekreterare hafva thervid noga at i akttaga och tilse, at Expeditionerne efter Kongl. Maj:ts Decision samt enligit Protocollerne skyndsamt, riktigt och i god ordning fullbordas och utfärdas, utan eftersättande af thet ringaste för hvad afsigt thet vara må. Skulle någon vara så dierf, at utfärda någon Expedition, hvilken med Kongl. Maj:ts Decision stridande vore, och thermed söka at Surprenera Kongl. Maj:t (hvilket genom Expeditionernes myckenhet lätteligen ske kan) then skal efter ransakning och Laga Dom utur thess tienst sättas, och efter brottet behörigen afstraffas. Och bör therföre ej någon befallning hädanefter, som hittils, lydas och efterkommas, som ej är med behörig contrasignation försedd: Krigsärender undantagandes. Thetta Collegium hafver för öfrigit at rätta sig efter Cantzlie-Ordningen och the Instructioner, Bref och Kongl. Förordningar, som the redan undfått eller hädanefter kunna undfå. === § 22. === Kongl. Maj:t utnämner i sittande Råd, dock utan omröstning, Présidenten i Cantzliet, Cantzlie-Råden, som äro Riksens Råd, Hof-Cantzleren, Justitiæ-Cantzleren, Stats-Secreterarne, Cantzlie-Råden samt Expeditions-Secreterarne, och tager them, hvilka Hans förtroende fallit uppå. Likaledes förhålles med Kongl. Maj:ts Ministrer til främmande Hof. === § 23. === Thet Femte Riksens Collegium är Kammar-Collegium, som hafver en Président, och the vanlige Kammar-Råden. Ther böra alle the, som med Konungens och Kronones upbörder och utgifter hafva at beställa, anamma befallning och göra besked, alt enligit the Instruktioner, Kongl. Bref och Befallningar, som redan utfärdade äro, eller hädanefter utfärdas. Thetta Collegii omvårdnad, försorg och åhuga är, at räntorne rätteligen och i tid inkräfjas och förmeras, Landet väl brukas, skötes och förkofras genom rätt hushållning och förbättring, så ock at icke Regalia Fisci försnillas, försummas och förloras, utan Riksens medel på alt sätt bättras, beqvämas til utgifterna, hållas til råda, skaffas i tid, och Crediten ej förloras, at Kongl. Maj:t i nödfall kan inom och utom Riket hafva understöd, bistånd och hielp at förvänta. Stora Siö-Tullen med thess upbörd och beräknande jemte Småtullarne och Accisen, höra jemväl under vederbörande Öfver-Directeurs skötsel och förvaltande, til Kammar-Collegii upsigt och omvårdnad, hvarest för vederbörande Tullnärer och Upbördsmän Fullmagter utfärdas, och för Kongl. Maj:t all tilbörlig erfordrad säkerhet sökes. === § 24. === Uti Stats-Contoiret blifver en Président och the vanlige Stats-Commissarier. Härunder hörer medlens disponerande och utdelande, hvarest ock alla, som hafva Kronones medel under händer, böra i rättan tid inkomma med sina Förslag, som theras Instructioner thet tydeligen biuda och befalla. Staten måste ock årligen och tidigt inrättas, och 1696 års Stat thervid til en rättelse och grund tagas, samt så lagas, at Betienterne af Kronones drätsel och inkomst sina löner åtniuta. Men bemälte Stat öfverskrides och förökes ej, med mindre Kongl. Maj:ts och Rikets oumgängeliga tienst och bästa sådant fordra. Uti Staten blifver icke allenast then vissa Summa handpenningar, som redan är til Kongl. Maj:ts enskilta behag och disposition lämnad, utan ock årligen en Summa anslagen til extra utgifter, hvilken anordnas efter Kongl. Maj:ts Befallning, underskrefven och behörigen contrasignerad, alt efter the Instructioner, Kongl. Bref och Förordningar, som redan utfärdade äro, eller hädanefter utfärdas. === § 25. === Kongl. Maj:t utnämner i sittande Råd, dock utan omröstning Président och Stats-Commissarierne af the Män, hvilke genom trohet och insigt uti thetta angelägna Verk gjordt sig af Kongl. Maj:ts förtroende vårdige. === § 26. === Bergs-Collegium hafver jemväl en Président och the vanlige Bergs-Råder och Assessorer, samtelige sådane, som igenom lärdom och erfarenhet både gjordt sig skickelige til Domare-Embetet, så ock all nödig och en grundelig kunskap sig förvärfvat uti alla the til Bergs-väsendet hörande stycken. Thetta Collegium hafver upsigt och försorg om Bergverkens uprätthållande, med hvad mera til theras skötsel, omvårdnad och förbättring hörer. === § 27. === Commerce-Collegium äger jemväl en Président och the vanlige Commerce-Råder, Assessorer och Commissarier, hvilke hafva en grundelig kunskap om handel och vandel. Thetta Collegium åligger, at hafva omsorg, huru handelen måtte styrkas, förkofras och förbättras, Manufacturerne uphielpas och Handtverks-husen väl inrättas, skötas och underhållas, samt Licent, Portorie, Tull-Ordning och Taxor handhafvas, med hvad mera, som Instructioner, Kongl. Bref och Förordningar them redan föreskriva eller hädanefter stadgadt blifver. === § 28. === Kammar-Revision behöfver ock en Président, hvilken med the vanlige bisittare drager försorg, at ej allenast the ther anhängige Rättegångs-ärender blifva med laga dom och, Resolutioner afhulpne, samt igenom Fiscalerne til fullbordan bragte, utan jemväl Kronones årliga räkenskaper utan drögsmål ifrån tiden the i Kongl. Kammar-Collegio inkomna, och Kammar-Revision therom underrättelse gifves, öfversedde, förklarade, utarbetade och sluteligen afgiorde: Alt efter the Instructioner, Kongl. Bref och Förordningar, som redan utfärdade äro, eller hädanefter utfärdas. === § 29. === Riks- eller Öfverste-Marskalken är en af Riksens Råd, som vårdar sig om Konungens Hof, Slott och Hus, förestår, ordnar och bestyr om Thess Taffel och Hof-Folk, med hvad thertil hörer. === § 30. === Kongl. Maj:ts Hof står under Thess enskilta disposition, Kongl. Maj:t allena kunnandes ändra, rätta och förbättra thet Han theri finner nödigt. === § 31. === Öfver-Ståthållaren i Stockholm, Capitaine-Lieutenanten, Lieutenanterne och Qvartermästaren af Drabanterne, Öfversten och Öfverste-Lieutenanten af Lif-Gardet, Öfversten af Lif-Regementet, Öfversten af Lif-Dragonerne, Översten och Öfverste-Lieutenanten af Artilleriet, General-Adjutanterne samt Commendanterne uti Gräns-Fästningarna äro förtroende tienster, hvilka Kongl. Maj:t til- och afsätter i sittande Råd, dock utan omröstande. === § 32. === Alla Collegier böra räcka hvarandra inbördes handen i alt thet, som til Konungens och Riksens gagn och goda länder, när så omtränger och begäres; men ej göra thet ena thet andra ingrep, hinder och förfång, utan sköta hvart och et sit Verk med tillbörlig drift, skyldigt bekymmer, flit, trohet och försigtighet. Så länge Présidenterne äro uti sine Collegier tilstädes, niuta the sin ordenteliga magt och myndighet; men komma the uti Konungens eller egna ärender at vara frånvarande; så behålla the väl theras Äre-titul, med theraf hängande heder och vilkor; men få ingalunda något förordna, biuda och befalla, som Présidents-Embetet angår, intil thess the åter komma tilstädes och inträda uti Embetes verkeliga bruk. Emedlertid förrättar then äldste Bisittaren, med lika rätt, kraft och verkan, the Beställningen vidhängande Syslor. Thesse Collegier äro pliktige, at göra Konungen besked för theras göromål, tå han thet af them åskar, och vara Honom allena ansvarige för Syslornes behöriga skötsel. === § 33. === Landt-Regeringen består af the vanlige Höfdingedömen, aldeles som the nu sig befinna; emedan hädanefter ingen General-Gouverneur inrikes kan vara, om ej uti besynnerliga omständigheter, och på en viss tid, ej eller något Lif-Gedinge, Land och Län förgiftas, och komma således at fördelas i then ordning, the nu och efter [[Regeringsform 1720|1720 års Regerings-Form]] innehafva. === § 34. === Svea-Rikets Arf-Furste och Prinsarne af thet Svenska Blodet måge ej eller hafva något Lif-Geding eller General-Gouvernement; men åtnöja sig med thet underhåll i penningar, som them på Staten bestås, och böra ej understiga för Arf-Furstarne Ethundrade Tusende Daler Silfvermynt, ifrån then dag the myndige äro förklarade, som är vid 21 års ålder. Prinsarne af Svenska Blodet, som äro längre ifrån Kronan, skola åtniuta en Summa penningar årligen til theras underhåll, som är lämpelig och theras börd anständig. Dock kunna the med Hertigdömens och Furstendömens Titlar, som i urgammalt bruk varit, hedras, dock utan någon rättighet på the Provincier, hvilkas namn the bära, som altid under et Hufvud och Regent utan minskning och avsöndring sammanfogade böra blifva. === § 35. === Med Kron-Prinsens underhåll, hvilken altid är then Regerande Konungens äldste Son eller Soneson, i rätt nedstigande Linea, förhålles aldeles på sätt och vis, som Högst Salig Konung Adolph Friedrichs Sons, Vår nu Regerande Allernådigste Konungs, Konung Gustaf then Tredies underhåll blifvit stadgadt och brukt. Och inträde Han i Kongl. Maj:ts Råd-Kammare, tå Han fylt Aderton år. === § 36. === Ingen Prins af Svenska Blodet, vare sig Kron-Prins, Arf-Furste eller Furste, kan gifta sig utom Konungens vetskap och samtycke; Bryter Han theremot, vare tå efter Sveriges Lag ansedd, och barnen arflösa. === § 37. === Är Konungen sjuk eller rest på långväga resa, tå föres Regeringen af the Riksens Råd, som Konungen thertil utnämner: men skulle Kongl. Maj:t så hastigt sjukna, at Han ej kan om Rikets ärender stadga, tå blifva Expeditionerne underskrefne af the Fyra Äldsta Riksens Råd och Presidenten i Cantzliet, hvilke Fem samfält utöfva Konungens magt i alla the saker, som fordra skyndesam åtgärd; men ej kunna några tienster bortgifvas eller Förbund slutas, förr än Kongl. Maj:t så återstäld är til hälsan, at Han Sig med Regeringsärenderne Sjelf sysslosätta kan; och stånde the tå Kongl. Maj:t til ansvar för thet sätt the skött ärenderne. Men är Konungen död, och Arf- Fursten späd och Öfvermager, tå blifva Rikets värf på ovanstående sätt förvaltade, och tiensterna interimsvis bortgifna, om ej then sidste Konungen någon Testamentarisk Disposition giordt hafver, tå thet förblifver vid Konungens Testamente. === § 38. === Riksens Ständer böra ej undandraga sig at sammankomma, tå the af Kongl. Maj:t blifva kallade, på then ort och tid, som them antydes, at ther rådslå med Kongl. Maj:t om the ärender, för hvilka Kongl. Maj:t them sammankallar, och bör ingen, för hvad ordsak thet vara må, hafva magt, at kalla Riksens Ständer til allmän Riksdag, utan Kongl. Maj:t allena; undantagandes i Konungens omyndiga år, tå Thes Förmyndare utöfva thenna rättighet; Men skulle Thronen blifva ledig genom hela Konungahusets utgång på Svärds-sidan, (för hvilken olyckeliga händelse then Nådige Guden Oss förskona ville,) så äro Riksens Ständer skyldige, förutan någons Sammankallelse, then Trettionde dagen efter then siste Konungens död, sjelfmante uti Stockholm sig infinna, lika som Vår Förening af then 23 Junii 1743 förmäler, med utsättande af thet straff en sådan skall undergå, som vid thetta tilfälle med stämplingar och sammangaddningar torde biuda til något intrång uti Ständernas Fria val at göra. Vid then olyckeliga händelsen åligger Riddarhus Föreståndarne, Dom-Capitlet i Upsala och Magistraten i Stockholm sådant genast uti alla landsorten til vederbörandes efterrättelse at allmänt kungöra; och som Landshöfdingarne tå äro pliktige, hvar å sin ort, sådant dödsfall them, som i Länet bygga och bo, at berätta; så lära så många inom then föresatte tiden kunna inställa sig, at Riksens frihet af them förmår skyddas och försvaras, samt ett nytt Konungahus utväljas. === § 39. === Riksens Ständer skola med trogen ömhet lämna allan Konungsligan rätt, som Sveriges Lag beskriver, uti full magt och myndighet aldeles oförkränkt, och hvad på thet sättet then Konungsliga myndigheten tilhörer, med nit, försorg och omvårdnad handhafva, försvara och styrka, samt therföre ej något af thessa Fundamental-Lagar förbättra, ändra, tilöka eller förminska, utan Konungens samråd och samtycke, så at ingen olag skal gå öfver rätt Lag, eller undersåtares Frihet och Konungens rättigheter blifva vanskötta och undertryckta; utan hvar och en ätniute sina lagliga rättigheter och välfångne Privilegier. Blifvande alla andra ifrån år 1680 til närvarande tid såsom Grundlag ansedde Stadgar härmed afskaffade och förkastade. === § 40. === Ej må Konunger någon ny Lag utan Ständernes vetskap och samtycke göra, eller någon gammal afskaffa. === § 41. === Ej måge Riksens Ständer någon gammal Lag afskaffa eller ny Lag göra, utan Konungens Ja och samtycke. === § 42. === Tå ny Lag skal göras, blifver i akt tagit, som följer: Är thet Riksens Ständer, som then önskar, tå öfverlägge sin emellan, och tå the öfverenskomne äro, öfverlåmnas Projectet til Kongl. Maj:t igenom theras Fyra Talemän, at inhemta Konungens tanka. Kongl. Maj:t rådfrågar tå Riksens-Råd och inhemtar theras mening, samt sedan Han Sjelf öfvervägat them, och tagit sit beslut, kallar Riksens Ständer på Rikssalen, och meddelar them i kort tal Sitt Ja och samtycke, eller ock the ordsaker, för hvilka Han thertil ej samtycka kan. Skulle åter Kongl. Maj:t vilja proponera någon ny Lag, tå meddele Han först then med Riksens Råd, och sedan the til Protocollet sagt sina tankar, tå öfverlämnas thet altsammans Riksens Ständer, hvilke, sedan the öfverlagt och öfverenskommit sins emeflan, begära dag, at på Riks-Salen få afgifva til Kongl. Maj:t sitt samtycke: men skulle thet vara et afslag, tå aflämna the thet med the ordsaker, som the thertil haft, skrifteligen genom theras Fyra Talemän. === § 43. === Skulle thet så tildraga sig, at thet upkom någon ny Lag-fråga, som förra tiders exempel nogsamt visa, tå blifve then afgiord på samma sätt som 42 §. thet ofvanföre stadgar. === § 44. === Thet blifver väl Kronones egen sak och en tilhörig rättighet, at låta slå Mynt; dock förbehålla sig Riksens Ständer, när någon förhögning eller afslag til skrot och korn skulle ärnas och förehafvas, at sådan ändring ej utan theras vetskap och samtycke må ske. === § 45. === Kongl. Maj:t äger frida och frälsa Riket, särdeles mot utrikes och flenders magt; men må ej emot Lag, Konunga-Ed och Försäkran, pålägga undersåtarna någre krigshielper, nya gärder, utskrifningar och andre afgifter, utan Riksens Ständers vetskap, fria vilja och samtycke; dock undantagande then olyckeliga händelse, at Riket med Härsmagt angripit blefve: Tå äger Kongl. Maj:t rätt, at taga the mått och steg, som med Rikets säkerhet och undersåtarnes fromma öfverensstämmande äro; men så snart kriget uphör, böra Ständerne sammankomma och the nya gärder, som för kriget skull pålagde blifvit, genast uphöra. === § 46. === Riksens Ständers sammankomster vara ej längre, än högst tre månader: och på thet ej Landet med långa Riksdagar må besvärade varda, som hittils skedt, så kan Kongl. Majt vid then tiden Riksdagen afkunna, och them hvar til sin ort hemskicka: Och skulle i sådan händelse ingen ny bevillning vara faststäld, tå förblifve thet vid then gamla. === § 47. === Riksens Ständer äga magt, at utnämna them, som skola sitta i the Utskott, med hvilka Kongl. Maj:t vill överlägga om the ärender, som Honom synas hemliga hållas böra: Och äro the personer aldeles updragne alla the rättigheter, som Riksens Ständer sielfve innehafva; men i alla mål, som uppenbara kunna vara, blifva the Riksens Ständers Plena meddelte, och under theras rådplägningar hänskutna. === § 48. === Ej må Konunger Krig och Örlog göra utan Riksens Ständers Ja och samtycke. === § 49. === Inga andre Protocoll, än the som angå the årender, hvilka Kongl. Maj:t med Riksens Ständer öfvervägat, måga them öfverlämnas eller af them äskas. === § 50. === Stats-Verkets tilstånd upvises åt Riksens Ständers Utskott, på thet at the måge inhemta, at penningarne blifvit brukade til Rikets gagn och bästa. === § 51. === Blifver någon Herredagsman oförskyldt under påstående Riksdagar, eller i fram- och återresan, med ord och gärningar antastad eller illa handterad, tåhan tilkänna gifvit, at han i sådant ärende vore, så skal sådant med edsöres plikt at straffas. === § 52. === Kongl. Maj:t låter bibehålla samtelige Riksens Ständer vid theras välfångne gamle Privilegier, förmåner, rätt- och friheter: Skolandes inga nya Privilegier et Stånd angående, utan alla fyra Riksens Ständers vetenskap, gjorde påminnelse och samtycke, utgifvas och meddelas. === § 53. === Kongl. Maj:t allena drager Nådig försorg om the Tyska Provincier, at the måge styras enligt Tyska Rikets Lagar, theras välfångna Privilegier och Vestphaliske Fredens innehåll. === § 54. === Städerne i Riket förblifva vid theras välfångna Privilegier och rättigheter, som them af fordna Konungar gifne och förlänte blifvit; dock så, at the, efter tidernas omständigheter och thet allmännas nytta och gagn, lämpas. === § 55. === Riksens Ständers Banque förblifver hädanefter, som then hitintils varit, under theras egen garantie och vård; skolandes förvaltas efter the Reglementer och Stadgar, som redan giorde äro, eller ännu af Riksens Ständer göras kunna. === § 56. === Med Arméens Pensions-Cassa förblifver efter the Reglementer, som redan stadfästade blifvit, eller the, som Kongl. Maj:t med Thess trogna Krigs-Befäl och then värfvade Arméens Fullmägtige öfverenskommande varder. === § 57. === Tå något otydligt skulle finnas i thenna Lag, så må man tå sig rätta efter thess bokstafveliga innehåll, til thess Kongl. Maj:t och Riksens Ständer, på sätt som uti [[#§ 39.|39.]] 39. och [[#§ 42.|42.]] §.§. föreskrifves, kunna förenas. <i>Thetta alt hafve Vi här nu församlade Riksens Ständer funnit vara nödigt til Riksens ordentliga styrsel, Vår frihet och säkerhet för Oss, våra hemmavanande Med-Bröder och efterkommande, så födde som ofödde, at stadfästa. Vi förklare härmed å nyo Oss hafva then största afsky för thet Konungsliga Enväldet eller then så kallade Souverainiteten: anseendes för Vår största lycka, heder och förmån, at vara och lefva frie och sielfständige, Lagstiftande, men Laglydige Ständer, under en magtägande, men Lagbunden Konungs styrsel: Bägge sammanfogade och beskyddade under Lagen, hvilken friar oss och vårt kära Fädernesland ifrån the faror, som oordning, sielfsvåld, envälde, Aristocratie och mångvälde efter sig drager, til hela samhällets olycka och hvar och en Medborgares tunga och bedrövelse. Vi göre Oss så mycket mera försäkrade om et ordenteligt, lagbundit och lyckligt Regemente, som Hans Maj:t redan Sig förklarat, at anse för Sin största heder at vara then första Medborgaren ibland et fritt Folk, och Vi hoppas, at en sådan föresats blifver i thet Kgl. Huset fortplantad, Ättlinge efter Ättlinge, til verldenes senare tider. Therföre förklare ock Vi härmed för Vår och Rikets fiende then eller the oförständige och illa sinnade medborgare, som hemligen eller uppenbarligen, genom list, stämplingar eller uppenbart våld, ville Oss ifrån thenna Lag föra, thet Konungsliga Enväldet eller then så kallade Souverainiteten påtruga, eller ock under sken af frihet ikull kasta thessa Lagar, hvilka, tå the befästa en rättskaffens och nyttig frihet, utestänga sielfsvåld och oreda, thess brott utan skonsmål ransaka och efter Sveriges beskrefne Lag afdöma och straffa. Vi skole ock efter Vår trohetseds plikt och thenna Regerings-Form Hans Kongl. Maj:t rätta lydno hålla, bud Thess fullkomna, i allo thy försvarligit är för Gudi och Mannom, Honom at biuda och Oss at göra, allan rätt hållnan, Hans och Vårom, som trogne Män och undersåtar ägnar och bör. Til yttermera visso hafve Vi thetta med Våre namns underskrifvande och Våre Insegels undertryckande velat bestyrka, stadfästa och bekräfta, som skedde i Stockholm then Tjuguförsta dagen af Augusti månad år efter Christi Börd Ettusende Sjuhundrade och på thet Sjuttionde Andra. </i> <table cellspacing=4 cellpadding=4> <tr> <td>På Ridderskapets och Adelens vägnar.<br>'''A. G. Leyonhufvud.'''<br>H. T. Landtmarskalk.<br>(L. S.) <td>På Präste-Stånd. vägnar.<br>'''And. R. Forssenius.'''<br>Taleman.<br>(L. S.) <tr> <td>På Borgare-Stånd. vägnar.<br>'''Joh. Henr. Hochschild.'''<br>i Talemans ställe.<br>(L. S.) <td>På Bonde-Stånd. vägnar.<br>'''Joseph Hansson.'''<br>Taleman.<br>(L. S.) </table> <i>Thetta alt, som föreskrifvit står, vele Vi ej allenast Sielfve för oryggelig Fundamental-Lag antaga; utan biude och befalle jemväl i Nåder, at alle the, som Oss och Våre Efterträdare samt Riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, böra thenna Regerings-Form erkänna, i akt taga, efterlefva och hörsamma. Til yttermera visso hafve Vi thetta imed Egen Hand underskrifvit och bekräftat, samt Vårt Kongl. Insegel låtit vetterligen hängia här nedanföre, som skedde i Stockholm then Tiuguförsta Dagen af Augusti månad År efter Christi Börd Ettusende Sjuhundrade och på thet Sjuttionde Andra.</i> <font size=+1>[[sv:Gustav III|Gustaf]].</font> [[Category:Historiska dokument]] [[Category:Lagar och författningar]] Regeringsform 1974 5 4521 2006-04-06T08:22:53Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Referenser */ +kat "Lagar.." <[[Sveriges Rikes lag]] <font size=+2><b>Sveriges Regeringsform</b></font> <table cellspacing=1 cellpadding=1> <tr><td>SFS nr:<td>1974:152 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform <tr><td>Utfärdad: <td>1974-02-28 <tr><td>Ändring införd: <td>t.o.m. SFS 2002:905 <tr><td>Omtryck: <td>SFS 2003:593 <tr><td>Övrigt: <td>Rättelseblad 2002:904 har iakttagits. </table> ---- == 1 kap. Statsskickets grunder == <b>1 §</b> All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. <b>2 §</b> Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903). <b>3 §</b> Regeringsformen, [[Successionsordning|successionsordningen]], [[Tryckfrihetsförordning|tryckfrihetsförordningen]] och [[Yttrandefrihetsgrundlag|yttrandefrihetsgrundlagen]] är rikets grundlagar. Lag (1991:1471). <b>4 §</b> Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (1976:871). <b>5 §</b> Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:932). <b>6 §</b> Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871). <b>7 §</b> I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Lag (1976:871). <b>8 §</b> För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871). <b>9 §</b> Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871). == 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter == <b>1 §</b> Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad #yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, #informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden, #mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, #demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats, #föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, #religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1998:1437). <b>2 §</b> Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871). <b>3 §</b> Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag (1988:1439). <b>4 §</b> Dödsstraff får icke förekomma. Lag (1976:871). <b>5 §</b> Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (1976:871). <b>6 §</b> Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871). <b>7 §</b> Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare. Lag (1979:933). <b>8 §</b> Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871). <b>9 §</b> Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat. Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol. Lag (1979:933). <b>10 §</b> Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (1979:933). <b>11 §</b> Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål. Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Lag (1976:871). <b>12 §</b> De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen. Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet. Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår #förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, #husrannsakan eller liknande intrång eller #frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443). <b>13 §</b> Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden. Lag (1976:871). <b>14 §</b> Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot. Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag (1988:1443). <b>15 §</b> Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Lag (1976:871). <b>16 §</b> Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871). <b>17 §</b> Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Lag (1976:871). <b>18 §</b> Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468). <b>19 §</b> Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (1976:871). <b>20 §</b> Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (1994:1468). <b>21 §</b> Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns. Lag (1994:1468). <b>22 §</b> Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om #skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen), #skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket), #skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§), #rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena), #skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §), #skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket), #skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§), #rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §), #skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §), #rätt till utbildning (21 §). Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om #yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §), #skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen), #skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §), #skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen), #rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena), #offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket), #skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen), #författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §), #rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §). På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket. Lag (1994:1468). <b>23 §</b> Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (1994:1468). == 3 kap. Riksdagen == <b>1 §</b> Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare. Lag (1994:1469). <b>2 §</b> Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt. Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag (1994:1483). <b>3 §</b> Ordinarie val till riksdagen förrättas vart fjärde år. Lag (1994:1469). <b>4 §</b> Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet. Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra val förrän tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Ej heller får regeringen förordna om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i avbidan på att ny regering skall tillträda. Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 §. <b>5 §</b> Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksdagens valperiod. <b>6 §</b> För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat. De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställes för fyra år i sänder. Lag (1994:1469). <b>7 §</b> Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna. <b>8 §</b> De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillföres de valkretsar. Vid mandatfördelningen mellan partierna användes uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4. <b>9 §</b> För varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom. <b>10 §</b> Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Lag (1988:1443). <b>11 §</b> Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Ändras valet, intager ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare. Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljes efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljes särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas. <b>12 §</b> Ytterligare bestämmelser i de ämnen som angives i 2-11 §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag. == 4 kap. Riksdagsarbetet == <b>1 §</b> Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. <b>2 §</b> Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. <b>3 §</b> Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform. Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform. Lag (1994:1470). <b>4 §</b> När ärende skall avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen. Bestämmelser om jäv finns i riksdagsordningen. <b>5 §</b> Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt angives i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Om förfarandet vid lika röstetal finns bestämmelser i riksdagsordningen. <b>6 §</b> Riksdagsledamot och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger honom. <b>7 §</b> Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande. När det finns anledning till det, skall Valprövningsnämnden självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. 10 §. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag. Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra stycket skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen olämplig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol. <b>8 §</b> Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig. Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. <b>9 §</b> Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att ersättare skall träda i riksdagsledamots ställe när denne är ledig. Bestämmelserna i 6 § och 8 § första stycket om skydd för utövandet av uppdrag som riksdagsledamot gäller även talmannen och hans uppdrag. För ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot. <b>10 §</b> Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen. == 5 kap. Statschefen == <b>1 §</b> Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap. <b>2 §</b> Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt aderton år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot. Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes. Lag (1994:1469). <b>3 §</b> Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter. <b>4 §</b> Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare. Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej har fyllt aderton år. Lag (1994:1469). <b>5 §</b> Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses ha avgått. <b>6 §</b> Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 3 eller 4 § kan tjänstgöra. Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. <b>7 §</b> Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef. == 6 kap. Regeringen == <b>1 §</b> Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses i den ordning som angives i 2-4 §§. Statsministern tillsätter övriga statsråd. <b>2 §</b> När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och avgiver sedan förslag till riksdagen. Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. <b>3 §</b> Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt enligt 2 §. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, skall förfarandet för utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först sedan val till riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre månader, skall extra val förrättas inom samma tid. <b>4 §</b> När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, anmäler denne så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, vid förfall för denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen. Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar. <b>5 §</b> Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan regeringen förordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen förordnar om extra val. <b>6 §</b> Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i annat fall entlediga annat statsråd. <b>7 §</b> Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga övriga statsråd. <b>8 §</b> Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det. <b>9 §</b> Endast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst tio år. Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. <b>10 §</b> Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på talmannen. == 7 kap. Regeringsarbetet == <b>1 §</b> För beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. <b>2 §</b> Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. <b>3 §</b> Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde. Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement till vilket ärendena hör. <b>4 §</b> Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i regeringssammanträde. <b>5 §</b> Departementschef är vid regeringssammanträde föredragande i ärende som hör till hans departement. Statsministern kan dock förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, skall föredragas av annat statsråd än departementschefen. <b>6 §</b> Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening skall antecknas i protokollet. <b>7 §</b> Författningar, förslag till riksdagen och andra expeditioner av regeringens beslut skall för att bliva gällande skrivas under av statsministern eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att tjänsteman i särskilda fall får skriva under expedition. <b>8 §</b> Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett ställföreträdare eller har också denne förfall, övertages statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. == 8 kap. Lagar och andra föreskrifter == <b>1 §</b> Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag samt att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i särskild ordning. Lag (1979:933). <b>2 §</b> Föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra: #föreskrifter om svenskt medborgarskap, #föreskrifter om rätt till släktnamn, om äktenskap och föräldraskap, om arv och testamente samt om familjeförhållanden i övrigt, #föreskrifter om rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser. <b>3 §</b> Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om brott och rättsverkan av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat sådant förfogande. Lag (1976:871). <b>4 §</b> Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom lag. I lag meddelas också föreskrifter om val till parlamentarisk församling inom Europeiska unionen. Lag (1994:1375). <b>5 §</b> Grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen bestämmes i lag. I lag meddelas också föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden. <b>6 §</b> Föreskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall också meddelas föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund. Vid stiftande, ändring eller upphävande av sådan lag gäller vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdagsordningen. Lag (1998:1700). <b>7 §</b> Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen: #skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, #utlännings vistelse i riket, #in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet, ransonering, återanvändning och återvinning av material, utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö eller tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och anläggningar, #kulturmiljö, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård, #trafik eller ordningen på allmän plats, #undervisning och utbildning, #förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, #skydd för personlig integritet vid behandling av personuppgifter. Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet. Lag (2002:903). <b>8 §</b> Utan hinder av 2, 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om anstånd med att fullgöra förpliktelse. <b>9 §</b> Utan hinder av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om tull på införsel av vara. Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 § annars skall meddelas av riksdagen. <b>10 §</b> Regeringen kan efter bemyndigande i lag i ämne som angives i 7 § första stycket eller 9 § genom förordning bestämma att föreskrift i lagen skall börja eller upphöra att tillämpas. Lag (1976:871). <b>11 §</b> Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet. Lag (1991:1501). <b>12 §</b> Föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndigande som avses i denna regeringsform skall underställas riksdagen för prövning, om riksdagen bestämmer det. <b>13 §</b> Regeringen får utöver vad som följer av 7-10 §§ genom förordning besluta #föreskrifter om verkställighet av lag, #föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Regeringen får ej på grund av första stycket besluta föreskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den får ej heller på grund av bestämmelsen i första stycket 2 besluta föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Regeringen får i förordning som avses i första stycket överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser i ämnet. Utan hinder av andra stycket får regeringen också i förordning överlåta åt riksdagens myndigheter att meddela bestämmelser som anges i första stycket och som ej avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (1991:1501). <b>14 §</b> Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i visst ämne utgör ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne. Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och beträffande dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2002:902). <b>15 §</b> Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna förenar sig, medgiver undantag härifrån. Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget. Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott. Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning. Lag (1988:1442). <b>16 §</b> Riksdagsordningen stiftas på det sätt som angives i 15 § första stycket första och andra meningarna samt andra stycket. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet. Lag (1979:933). <b>17 §</b> Lag får ej ändras eller upphävas annat än genom lag. I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller av riksdagsordningen äger 15 och 16 §§ motsvarande tillämpning. <b>18 §</b> För att avge yttrande över lagförslag skall det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, förutvarande domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott. Yttrande av Lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 22 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning. Lagrådets granskning skall avse #hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, #hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, #hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, #om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften, #vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2002:903). <b>19 §</b> Beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål. Lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen. Lagar skall kungöras så snart det kan ske. Detsamma gäller förordningar, om ej annat föreskrives i lag. Lag (1976:870). == 9 kap. Finansmakten == <b>1 §</b> Om rätten att besluta om skatter och avgifter till staten finns bestämmelser i 8 kap. <b>2 §</b> Statens medel får icke användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 §§. Riksdagen får dock bestämma att medel tages i anspråk i annan ordning. <b>3 §</b> Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en statsbudget. Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden. Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar. <b>4 §</b> Om budgetreglering enligt 3 § icke hinner avslutas före budgetperiodens början, bestämmer riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess budgetregleringen för perioden slutföres. Riksdagen kan uppdraga åt finansutskottet att fatta sådant beslut på riksdagens vägnar. Lag (1994:1470). <b>5 §</b> För löpande budgetår kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. <b>6 §</b> Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen. <b>7 §</b> Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer för viss statsverksamhet för längre tid än anslag till verksamheten avser. <b>8 §</b> Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposition. Vad nu sagts gäller dock icke tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning. <b>9 §</b> Riksdagen fastställer i den omfattning som behövs grunder för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan därvid föreskriva att åtgärd av visst slag ej får vidtagas utan riksdagens tillstånd. <b>10 §</b> Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse. Lag (1988:1444). <b>11 §</b> Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av statsbudgeten finns i riksdagsordningen och särskild lag. Lag (2002:904). <b>12 §</b> Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2002:904). <b>13 §</b> Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik. Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige. Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen skall beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från hans anställning endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag. Lag (2002:904). <b>14 §</b> Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2002:904). == 10 kap. Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer == <b>1 §</b> Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ingås av regeringen. <b>2 §</b> Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta. Är i fall som avses i första stycket särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkännandet av överenskommelsen. Regeringen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. Riksdagen kan godkänna sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick. Lag (2002:903). <b>3 §</b> Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskommelse i fråga där överenskommelsen ej kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. <b>4 §</b> Bestämmelserna i 1-3 §§ äger motsvarande tillämpning på åtagande av internationell förpliktelse för riket i annan form än överenskommelse samt på uppsägning av internationell överenskommelse eller förpliktelse. <b>5 §</b> Inom ramen för samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 2 §. I annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig. Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra stycket föreskriva att också en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen skall gälla här i riket. Sådant beslut får endast avse framtida ändring av begränsad omfattning. Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i annat fall än som avses i första stycket, genom beslut av riksdagen överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får också i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i särskilda fall besluta om sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Lag (2002:903). <b>6 §</b> Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Regeringen skall fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, och överlägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. I alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske. Lag (2002:903). <b>7 §</b> Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han har förfall, statsministern. Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden skall visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. <b>8 §</b> Chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör skall hållas underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. <b>9 §</b> Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt insättas i strid eller sändas till annat land endast om #riksdagen medgiver det, #det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden, #skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen. Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande. Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. == 11 kap. Rättskipning och förvaltning == <b>1 §</b> Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och Regeringsrätten högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan begränsas genom lag. I Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit ordinarie domare i domstolen. Annan domstol än Högsta domstolen eller Regeringsrätten inrättas med stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall föreskrives i 2 kap. 11 § första stycket. Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag härifrån. Lag (1991:1502). <b>2 §</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall. <b>3 §</b> Rättstvist mellan enskilda får icke utan stöd av lag avgöras av annan myndighet än domstol. Om domstols prövning av frihetsberövande föreskrives i 2 kap. 9 §. Lag (1976:871). <b>4 §</b> Om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om rättegången föreskrives i lag. <b>5 §</b> Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från tjänsten endast #om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten, #om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension. Har ordinarie domare skilts från tjänsten genom beslut av annan myndighet än domstol, skall han kunna påkalla domstols prövning av beslutet. Detsamma gäller beslut varigenom ordinarie domare har avstängts från utövning av sin tjänst eller ålagts att undergå läkarundersökning. Om det påkallas av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till annan jämställd domartjänst. <b>6 §</b> Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag är myndighet under riksdagen. Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun. Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag. Lag (1998:1700). <b>7 §</b> Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. <b>8 §</b> Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. <b>9 §</b> Tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tillsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domartjänst, ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse, tjänst i regeringskansliet närmast under statsråd eller tjänst såsom svenskt sändebud. Även i annat fall får endast den som är svensk medborgare inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget tillsättes genom val av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som angives i lag. <b>10 §</b> Grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform meddelas i lag. <b>11 §</b> Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Regeringsrätten eller, i den mån det föreskrives i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, i den mån det föreskrives i lag, av annan domstol som icke är förvaltningsdomstol. Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid kan meddelas i lag. Lag (1994:1480). <b>12 §</b> Regeringen får medgiva undantag från föreskrift i förordning eller från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om ej annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. <b>13 §</b> Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd eller annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom. När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna att vidare åtgärd för att utreda eller lagföra brottslig gärning ej skall äga rum. <b>14 §</b> Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart. Lag (1979:933). == 12 kap. Kontrollmakten == <b>1 §</b> Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål utfå protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka fråga om statsråds tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärende. <b>2 §</b> Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, dock minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen kan med anledning därav göra framställning till regeringen. <b>3 §</b> Den som är eller har varit statsråd får fällas till ansvar för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han därigenom grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. <b>4 §</b> Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende. För sådan förklaring, misstroendeförklaring, fordras att mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom. Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövning endast om det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning. Yrkande om misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott. <b>5 §</b> Riksdagsledamot får, enligt bestämmelser i riksdagsordningen, framställa interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes tjänsteutövning. <b>6 §</b> Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsman får föra talan i de fall som angives i instruktionen. Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och förvaltningsmyndighet samt tjänsteman hos staten eller kommun skall tillhandagå ombudsman med de upplysningar och yttranden han begär. Sådan skyldighet åligger även annan, om han står under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman. Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen. <b>7 §</b> Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksrevisorerna beslutar självständigt med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som skall granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen skall bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Vid myndigheten finns också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Lag (2002:905). <b>8 §</b> Åtal för brott i utövningen av tjänst som ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten väckes i Högsta domstolen av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern. Högsta domstolen prövar också om ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att undergå läkarundersökning. Talan väckes av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern. == 13 kap. Krig och krigsfara == <b>1 §</b> Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammanträda på annan ort än Stockholm. Lag (1994:1470). <b>2 §</b> Är riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det. Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas förordnandet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För förordnande fordras därvid att statsministern och sex av nämndens ledamöter är ense. Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen skall återtaga sina befogenheter. Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdagsordningen. Lag (1988:1438). <b>3 §</b> Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Den får dock ej fatta beslut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket. Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet. Lag (1988:1438). <b>4 §</b> Är riket i krig och kan till följd därav regeringen icke fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen bestämma om bildande av regering och om regeringens arbetsformer. <b>5 §</b> Är riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den mån den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget. Regeringen får ej på grund av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. <b>6 §</b> Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras det även i annat fall med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande skall börja eller upphöra att tillämpas. I lag med bemyndigande som avses i första stycket skall noga angivas under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande medför ej rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. <b>7 §</b> Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje stycket icke tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe. Lag (1988:1438). <b>8 §</b> Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas. Lag (1988:1438). <b>9 §</b> Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket. Lag (1979:933). <b>10 §</b> Riksdagen eller regeringen får icke fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får ej heller utövas befogenhet som tillkommer någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd. Det åligger varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Icke i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd. Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får ej hållas på ockuperat område. Lag (1988:1438). <b>11 §</b> Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, skall han anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag (1988:1438). <b>12 §</b> Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val skall hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om det. Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7-11 §§. Vad som sägs i 3 kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämningsmandat. Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och talmannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna. Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen. Lag (1994:1469). <b>13 §</b> Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, utövas beslutanderätten i kommunerna på sätt som anges i lag. Lag (1985:863). ---- == Övergångsbestämmelser == === 1974:152 === <ol start=1> <li>Genom denna regeringsform upphäves den [[Regeringsform 1809|äldre regeringsformen]]. Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även därefter. </ol> --- <ol start=6> <li>Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer annorlunda.<br>Bestämmelserna i 8 kap. 17 § i denna regeringsform skall gälla i fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. <li>Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller Kungl. Maj:t skall [...] gälla regeringen, såvida det icke följer av författning eller i övrigt framgår av omständigheterna att konungen personligen, Högsta domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.<br>Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag. <li>Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. </ol> --- <ol start=14> <li>Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag (1985:864). </ol> === 1976:871 === # Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1977. #Utan hinder av 2 kap. 16 § behåller äldre föreskrift, som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. Sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling. #har upphävts genom lag (1998:1700). #Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får i lag föreskrivas att filmer och videogram icke får förevisas offentligt, om de ej dessförinnan har godkänts för sådan visning. Lag (1985:862). #Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av regeringsformen i dess nya lydelse. === 1979:933 === #Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1980. #Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av 2 kap. 10 § andra stycket. === 2002:904 === Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. === 2002:905 === #Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. #Riksdagen får före ikraftträdandet välja riksrevisorer och utse styrelse för Riksrevisionen. #Riksrevisorerna och styrelsen får, i den utsträckning riksdagsstyrelsen bestämmer, före ikraftträdandet vidta de åtgärder som behövs för att Riksrevisionens verksamhet skall kunna påbörjas vid ikraftträdandet. ---- == Referenser == *[http://www.riksdagen.se/arbetar/demgrund/grund_k.asp Grundlagarna] - Riksdagen *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1974%3A152&RUB=&ORG=&%24%7BFORD%7D=FIND Regeringsformen] - Källtext i Rixlex [[en:Instrument of Government (1974)]] [[Category:Historiska dokument]] [[Category:Lagar och författningar]] Successionsordning 6 4528 2006-04-06T08:33:55Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Referenser */ +Kat "Lagar.." <[[Wikisource:Historiska dokument]] <font size=+2><b>Sveriges Successionsordning </b></font> <table cellspacing=2 cellpadding=2> <tr><td>SFS nr:<td>1810:0926 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Successionsordning (1810:0926) <tr><td>Utfärdad: <td>1810-09-26 <tr><td>Omtryck: <td>SFS 1979:935 </table> __NOTOC__ ---- <i>Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung &c. &c. &c., arvinge till Norge, hertig till Schleswig Holstein, Stormarn och Ditmarsen, greve till Oldenburg och Delmenhorst &c. &c., göre veterligt: att, sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt den successionsordning, varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins JOHAN BAPTIST JULII manliga bröstarvingar skola äga rätt till den svenska tronen, samt Sveriges rikes styrelse tillträda, och denna grundlag till Vårt nådiga gillande blivit överlämnad, have Vi, i kraft av den enligt 85 § i [[Regeringsform 1809|regeringsformen]] Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens Ständer samtyckta successionsordning härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter följer: </i> == Successionsordning, == varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghets, prins JOHAN BAPTIST JULII av Ponte-Corvo manliga bröstarvingar skola äga rätt till den kungl. svenska tronen, samt att Svea rikes styrelse tillträda; av Konung och Riksens Ständer gjord och fastställd på urtima riksdagen i Örebro den 26 september 1810. Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre veterligt: att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste, prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder efterträda, till Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas. == § 1. == Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. Lag (1979:935). == § 2. == Vad i denna successionsordning är stadgat om Konungen skall, om Drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:935). == § 3. == upphävd genom lag (1979:935). == § 4. == Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935). == § 5. == Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag (1979:935). == § 6. == upphävd genom lag (1979:935). == § 7. == Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och samtycke. Lag (1921:21). == § 8. == Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen. Lag (1979:935). == § 9. == upphävd genom lag (1974:154). Till yttermera visso, att vi allt detta föreskrivna så belevat och beslutit, have vi samtlige Svea rikes Ständer detta underskrivit och beseglat; som skedde i Örebro den tjugusjätte dagen i september månad, år efter Kristi börd, ett tusende åttahundrade och på det tionde. Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde. ---- == Referenser == *[http://www.riksdagen.se/arbetar/demgrund/grund_k.asp Grundlagarna] - Riksdagen *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1810%3A0926&RUB=&ORG=&%24%7BFORD%7D=FIND Successionsordningen] - Källtext i Rixlex [[Kategori:Lagar och författningar]] [[Kategori:Historiska dokument]] [[es:Ley de Sucesión de Suecia]] Internationalen 7 5121 2006-04-24T16:01:55Z EnDumEn 2 {{Titel|Internationalen|Eugène Pottier| kommentar=''Svensk text av [[Författare:Henrik Menander|Henrik Menander]] (1902)''}} Upp, trälar uti alla stater,<br/> som hungern bojor lagt uppå.<br/> Det dånar uti rättens krater,<br/> snart skall utbrottets timma slå.<br/> Störtas skall det gamla snart i gruset.<br/> Slav, stig upp för att slå dig fri!<br/> Från mörkret stiga vi mot ljuset,<br/> från intet allt vi vilja bli. :Upp till kamp emot kvalen.<br/> :Sista striden det är,<br/> :ty internationalen<br/> :åt alla lycka bär. I höjden räddarn vi ej hälsa,<br/> ej gudar, furstar stå oss bi.<br/> Nej själva vilja vi oss frälsa<br/> och samfälld skall vår räddning bli.<br/> För att kräva ut det stulna, bröder,<br/> och för att slita andens band,<br/> vi smida medan järnet glöder<br/> med senig arm och kraftig hand. I sin förgudning avskyvärda,<br/> månn' guldets kungar nån'sin haft<br/> ett annat mål än att bli närda<br/> av proletärens arbetskraft?<br/> Vad han skapat under nöd och vaka<br/> utav tjuvarna rånat är,<br/> när folket kräver det tillbaka,<br/> sin egen rätt det blott begär. Båd' stat och lagar oss förtrycka,<br/> vi under skatter digna ner.<br/> Den rike inga plikter trycka,<br/> den arme ingen rätt man ger.<br/> Länge nog som myndlingar vi böjt oss,<br/> jämlikheten skall nu bli lag.<br/> Med plikterna vi hittills nöjt oss.<br/> Nu taga vi vår rätt en dag. Till krigets slaktande vi dragits,<br/> vi mejats ned i jämna led.<br/> För furstars lögner har vi slagits,<br/> nu vill vi skapa evig fred.<br/> Om de oss driver, dessa kannibaler,<br/> mot våra grannar än en gång,<br/> vi skjuter våra generaler<br/> och sjunger broderskapets sång. Arbetare i stad, på landet,<br/> en gång skall jorden bliva vår.<br/> När fast vi knyta brodersbandet,<br/> då lättingen ej råda får.<br/> Många rovdjur på vårt blod sig mätta<br/> men när vi nu till vårt försvar,<br/> en dag en gräns för dessa sätta,<br/> skall solen stråla lika klar. [[Kategori:Översättningar]] [[Kategori:Sångtexter]] [[cy:Yr Internationale]] [[da:Internationale]] [[en:The Internationale]] [[es:La Internacional]] [[fr:L’Internationale]] [[gl:A Internacional]] [[he: האינטרנציונל]] [[ja:インターナショナル]] [[pt:A Internacional]] [[ru:Интернационал]] [[zh:国际歌]] Wikisource:Historiska dokument 8 5752 2006-06-06T16:38:24Z NERIUM 63 /* Övriga historiska dokument */ Denna sida innehåller länkar till grundlagar, författningar, fördrag, deklarationer och andra officiella dokument av historisk betydelse. == Sveriges lagar och författningar == === Historiska === *[[Äldre Västgötalagen]], kyrkobalken (1220-talet) *[[Regeringsform 1634|Regeringsform]] (1634) *[[Regeringsform 1719|Regeringsform]] (1719) *[[Regeringsform 1720|Regeringsform]] (1720) *[[Regeringsform 1772|Regeringsform]] (1772) *[[Regeringsform 1809|Regeringsform]] (1809) *[[Riksdagsordning 1617|Riksdagsordning]] (1617) *[[Riksdagsordning 1723|Riksdagsordning]] (1723) *[[Riksdagsordning 1866|Riksdagsordning]] (1866) *[[Tryckfrihetsförordning 1766|Tryckfrihetsförordning]] (1766) *[[Konungaförsäkran 1611|Konungaförsäkran]] (1611) *[[Additamentet]] (1660) *[[Förenings- och säkerhetsakten]] (1789) *[[Ridderskapets och adelns privilegier]] (1723) *[[Riddarhusordning 1626|Riddarhusordning]] (1626) *[[Riddarhusordning]] (1866) === Gällande === *[[Regeringsform 1974|Regeringsform]] (1974) *[[Successionsordning]] (1810) *[[Tryckfrihetsförordning 1949|Tryckfrihetsförordning]] (1949) *[[Yttrandefrihetsgrundlag]] (1991) *[[Riksdagsordning 1974|Riksdagsordning]] (1974) *[[Lag om Sveriges riksvapen]] === Översättningar === *[[:en:Instrument of Government (1974)]] (1974) *[[:es:Ley de Sucesión de Suecia]] (1810) *[[:fr:Loi organique de 1866 (Suède)]] (1866) == Fördrag, traktater == * [[freden i Teusina]] == Finland == *[[Kejsarens tal vid lantdagens avslutande den 19 juli 1809]] *[[Finlands självständighetsförklaring]] (1917) == Övriga historiska dokument == *[[Anjala förbundsakt]] (1788) *[[Freden i Roskilde]] (1658) *[[Franska Nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga rättigheterna]] (1789) *[[Borggårdstalet]] (1914) [[Category:Historiska dokument|*]] [[en:Wikisource:Historical documents]] [[es:Wikisource:Documentos históricos]] [[fr:Wikisource:Documents historiques]] [[it:Wikisource:Documenti storici]] [[nl:Hoofdportaal:Historische documenten]] [[ja:Wikisource:歴史的な文書]] [[pl:Dokumenty historyczne]] [[pt:Documentos históricos]] Regeringsform 1719 9 4524 2006-04-06T08:28:50Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Fotnoter */ +Cat "Lagar.." <[[Wikisource:Constitutional documents]] __NOTOC__ {| border="0" id="toc" style="margin: 0 auto; background: #ffffff;" align="center" | align=center |'''Regeringsformens paragrafer:''' | align=center | [[#1|1]] [[#2|2]] [[#3|3]] [[#4|4]] [[#5|5]] [[#6|6]] [[#7|7]] [[#8|8]] [[#9|9]] [[#10|10]] [[#11|11]] [[#12|12]] [[#13|13]] [[#14|14]] [[#15|15]] [[#16|16]] [[#17|17]] [[#18|18]] [[#19|19]] [[#20|20]] [[#21|21]] [[#22|22]] [[#23|23]] [[#24|24]] [[#25|25]] [[#26|26]] [[#27|27]] [[#28|28]] [[#29|29]] [[#30|30]] [[#31|31]] [[#32|32]] [[#33|33]] [[#34|34]] [[#35|35]] [[#36|36]] [[#37|37]] [[#38|38]] [[#39|39]] [[#40|40]] |} ---- <font size=+1>Kongl. Maj:ts allernådigst konfirmerade regeringsform</font> ''Vi Ulrica Eleonora (med Guds nåde), Sveriges, Götes och Vendes (utkorade) drottning, storförstinna till finland, hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland, Carelen, Bremen, Verden, Stettin-Pommern, Casuben och Venden, furstinna till Rugen, fru öfver Ingermanland och Wismar, så ock pfaltzgrevinna vid Rein i Beijern, till Julich, Cleve och Bergen hertiginna, landtgrefvinna och arfprincessa till Hessen, furstinna till Hirschfeldt, grefvinna till Catzen-Ellenbogen, Dietz, Ziegenheim, Nidda och Schaumburg &c, göre vitterligit, att såsom förmedelst den store Gudens milda försyn, skickelse och bistånd samt våre trogne undersåtares frivilliga samtycke vi nu äre utvalde, förklarade och antagne att vara en regerande drottning öfver Svea rike och dess underliggande länder; så vele vi icke vidaresträckia vår konungsliga makt och myndighet än till rikets upprättelse, styrkia och vältrefnad samt våre trogne undersåtares sällhet, förkofring och säkerhet. Fördenskull och som vi intet högre önska, än att vårt rike uti god ordning, enighet och styrkia måtte stadigt underhållas, på intet sätt sönderslitas och förvirras, utan vid alla tillstötande händelser förmå repa, skydda och försvara sig; ty hafva vi nådigst samtyckt, att våre trogne ständer till rikets styrelse och regering en viss form måtte författa samt till fäderneslandets tillstånd och närvarande tider lämpa och inrätta, den vi icke allenast försäkrat, låfvat och tillsagt att sjelf velat efterlefva, utan jämväl stadfästa och gilla till en allmän fundamental lag, ordning och stadga i riket, som evärdeligen hållas, iaktagas och fullbordas bör. Vi hafva fördenskull den af våre trogne ständer efter välbetänkt öfverläggande och enhälligt samråd upprättande samt oss till nådigt bejakande hemstälte regeringsformen alldeles velat vedertaga, bekräfta, gilla och bestyrka, på så sätt och vis, som den i sjelfva bokstafven lyder och ord ifrån ord härefter följer:'' Vi efterskrefne Sveriges rikes råd och ständer, grefvar, friherrar biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, krigsbefäl, borgerskap och menige allmoge, som nu här församblade äro, för oss och våre hemmavarande medbröder, göre vitterligt, att såsom den store Guden vid alle vårt rike högt tryckande bedröfvelser, olyckor och farligheter velatlemna oss så stor tröst, upprättelse, lisa och råderum, att den ledige konungslige tronen med frivillig böjelse och enhälligt samtycke kunnat åter besättias, intagas och tillträdas af vår nu utvalde allernådigste drottning, den stormäktigste Ulrica Eleonora, Sveriges, Götes och Vendes drottning, storfurstinna till Finland, hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland, Carelen, bremen, Verden, Stettin-Pommern, Cassuben och Venden, förstinna till Rugen, fru öfver Ingermanland och Wismar, så ock pfaltzgrevinna vid Rein i Beiern, till Julich, Cleve och Bergen hertiginna, landtgrefvinna och arfprincessa till hessen, förstinna till Hirschfeldt, grvinna till Catzen-Ellenbogen, Dietz, Ziegenheim, nIdda och Schaumburg &c, dess regemente Gud låte blifva lyckeligit, fredsamt och långvarigt; så hafver Hennes Kongl. Maj:t af mild ömhet för sine trogne undersåtares sällhet och välgång nådigst samtyckt, att en välgrundad inrättning till rikets styrelse borde författas och uppsättias hvarigenom det förfallne allmänna verket kunde upphjelpas, styrkias och förbättras, regementet lagligen, ordentligen och försiktigt föras, samt fäderneslandet emot dess många utländska fiender skyddas och försvaras, men emot alle ostyrige inländske lag, enighet och ro erhållas, hvilken regeringsform Hennes Kongl. Maj:t nådigst försäkrat att iaktaga, handhafva, gilla och bekräfta. Vi hafve fördenskull som trogne riksens ständer noga skärskådat, öfvervägat och oss till minnes fördt de tiders välgrundade författningar, som bragt riket till dess uppkomst, utvidgelse, vördning, säkerhet och styrkia, men däremot förmärkt, huru det oinskränkte konungslige enväldet eller den så kallade souverainiteten satt riket utur dess fördelar och blomstrande tillstånd uti obotelig förlust, afsaknad och förderf, alldeles försvagat dess styrkia och krafter, stört och hindrat förtrolighetenmed dess bundsförvanter och lemnat dess månge mäktige fiender stor förmån och framgång. Som nu sjelfva sjukdomens rätta och grundeliga kunskap oss billigtgör omtänke, näst den stora Gudens bistånd, tillhjälp och välsignelse, att, så mycket möjeligt och menniskligit är, derhäntrakta, huruledes igenom tjenlig bot och läkedom fäderneslandets bräckligheter måtte helas, riket, som nu är hemmaförsvagat, utvärtes anfäktat, åter upprättas och igenom ettordenteligit regemente alle besvärligheter, irringar och oredor såsom säkra förberedelser till påföljande olyckor tidigt förekommas och afstyras; ty hafve vi efter moget öfverläggande, betänkande och samråd till ett evärdeligit fastståndande författat efterföljande ordning och stadga om regementets rätta styrelse här i riket, den icke allenast Hennes Kongl. Maj:t nådigst försäkrat erkänna, stadfästa och antaga, utan vi förbinde oss ock på egne och våra hemmavarande medbröders vägnar till dess noga och skyldiga efterlefnad, så att den ibland oss, som till denne regeringsformens upphäfvande och förändrande något hemligen eller uppenbarligen förehafva och stämpla skulle, bör aktas för den allmänna säkerhetens fiende och som en ifrån fäderneslandet afsöndrad ledamot och riksens förrädare anses och straffas. Dock förbehålle vi oss, om framdeles någon uttydning, förbättring eller ändring härå behödes, sådant på allmän riksdag att göra. Vi hafva låtit vara vårt endaste syftemål härvid med trogen omvårdnad, redelig ömhet och nitälskande åtanka, att Kongl. Maj:ts höghet måtte blifva oförkränkt, riksens råd uti en tillbörligmyndighet understödde och ständerne vid deras rätt och frihet bibehållne, på det bud och lydno kunde ordenteligen svara emot hvartannat, och hufvudet med ledamöterne till en oskiljaktig kropp förknippas och förenas, hvilket igenom Guds bistånd vi med trygghet förmoda kunna ske på sätt och vis, som allt härefter följer. == 1 == Enighet i religionen och den rätta gudstjenstenär den första och kraftigaste grundvalen till ett lofligit, samdrägtigt och varaktigt regemente. Som den oss till hugnad och förmån uti vårt käre fädernesland finnes igenommånge riksens stadgar, besluter och förordningar, jämväl igenom Hennes Kongl. Maj:ts dyra försäkran, vara tillsagd uti en oföränderlig renhet att bibehållas och emot kätteri samt uppenbart våld att försvaras, så förblifve vi vid sjelfva innehållet af det, som häröfver tid efter annan rättvisligen är stadgat, förklarat och försäkrat, jämväl uti 1686 års kyrkiolag infördt, så att kyrkiones rätt bör styrkias, oskaddan allan konungsligan rätt, kronones och all Sveriges allmoge. == 2 == Kongl. Maj:t tillhörer lag, rätt och sanning att styrkia, älska och gömma, men vrångvisa och orätt förbjuda, afskaffa och nedertryckia, ingen förderfva till lif och lem, utan han vare lagligen förvunnen och dömder, ej heller något gods, löst eller fast, någon afhända eller afhända låta utan efter lag och föregången laga dom, försvara, freda och frälsa den, som med späkt och med lagom vill lefva, men näpsa, aga och straffa den ostyrige och vrångvise. Så eger ock Kongl. Maj:t i alle mål sanning utleta, bryta skrock- och offsockner, gifva lejdebref, lagen, då den mörk och tvifvelaktig är, till dess rätta förstånd förklara och i sådane särskilte mål, öfver hvilka ingen lag finnes, upå förfrågningar med riksens råds råde att stadga och förordna, återgifva dem, som till ärerörige böter sakfälte eller ock vanbördige äro, deras heder, om de den nåden förtjena, och vid dess konungslige revision upptaga samt afhjelpade besvär, hvilka emot öfverrätternes domar efterde derom gjorde förordningar komma att andragas, så att lag och rätt oväldugt må skieppas och all rättvisa, såsom den andra grundvalen till rikets vältrefnad, styrkia och upprätthållande, befordras, men ingen olag öfver rätt lag gånga. == 3 == Med successionen till riket förblifver alldeles vid vår nu författade valakt<sup><small>1</small></sup>, så att Hennes Kongl. Maj:ts manliga bröstarfingar, dem Gud nådeligen förläne, blifva dertill berättigade, på samma sätt som 1650 års riksdagsbeslut förmår och innehåller. Dock träder ingen af dem på tronen, innan han sine ett och tjugu år uppfyllt, gifvit vid ständernas sammankomst sin försäkring ifrån sig, låtit sig kröna och eda sina gångit, som Sveriges lag såäger. I medler tid ega ständerne makt, med Kongl. Maj:ts nådigste behagutnämna och tillsättia skicklige personer och dem med behödrige underrättelser förse till de konungslige barnens anständige uppfostran och undervisning uti den rena Lutherska läran och alla konungslige dygder, seder och vetenskaper, såsom grundvalen till ett påföljande ordenteligt och förståndigt regemente. Fördenskull böra ock sådane personer, hvilkom denna höga angelägenhet till en rätt försorg och omvårdnad anförtros, vara riksens ständer ansvarige, om igenom deras vårdslöshet och försummelse något skulle eftersättias, som ock riksens ständer ega makt, när nödigt pröfvas, med dem ombyte och förändring göra<sup><small> [[Regeringsform 1634#2|2]]</small></sup>. == 4 == Ingen ny lag må ständerne påträngias emot deras ja, samtycke och vedertagande, ej heller någon gammal lag, de med goda vilja tera fångnan är, förvandlas, ändraseller afskaffas. Men skulle Kongl. Maj:t till rikets oumgängelige välfärd behöfva emellan riksdagarne några stadgar, reglementer och förordningar med riksens råds råde att göra, så komma de vid nästa ständernas sammankomst att öfverses och ordenteligen att antagas, derest de af någon allmän och ständig lag skola ega kraft och verkan<sup><small>3</small></sup>. == 5 == Kongl. Maj:t eger freda och frälsa sitt rike, särdeles emot utrikes vål och fiendernas inträngande makt, menmå intet dertill emot lag, konungaeden och försäkringenpåläggia undersåtarne några krigshjelper, gärder, tullar, utskrifvningar och andra afgifter utan riksens ständers vetskap, fria vilja och samtycke, ej heller sträckia dem vidare och till längre tid, än som de komma efter sjelfva bevillningens tydeliga innehåll att utgöras. Deremot skola vi, som trogne och rättsinnige undersåtare egnar och bör, gripa Kongl. Maj:t med yttersta förmågo och krafter under armarne och den ringa egendom, som oss hvarjehanda förelupne bistre tillfällen öfrig lemnat, intet spara, att till rikets värn och försvar, våra sammangaddade många och mäktiga fienders motstånd och en oförvitelig freds erhållande gerna och villigt använda<sup><small>4</small></sup>. == 6 == Så kan ej heller Kongl. Maj:t utan riksens ständers föregångne öfvervägande och samtycke begynna krigoch angripa dess i frid sittande naboer med vapenskifte eller örlig. Men skulle någon ostyrig och vrångvis inländsk eller hätskefull utrikes fiende med härsmakt och uppenbara våld öfverfalla riksens gränsor, så får sådant ondt sinne och uppsåt med riksens råds råde, utan att förstafvänta ständernas betänkande deröfver, gensat bemötas, riket försvaras, fredas och frälsas<sup><small>5</small></sup>. == 7 == Som afhandlingar om frid, stillestånd eller förbundsällan tåla det ringaste dröjsmål af tiden och riksens ständer intet alltid finnas, när sådant tillfälle det erfordrar, vara här tillstädes församlade, ej heller så snart som vederbör kunna dertill inställa sig; ty öfverlägger Kongl. Maj:t uti sådane vigtige mål med riksens råd och tager me dem sådane utvägar, hvilka för riket äro nyttige, anständige och dräglige, samtsätter dem genast i verkställighet; dock att oss sedermera vid påföljande nästa riksdag gifves underättelse derom. == 8 == Riksens ständer skola med trogen ömhet lemna allan konungsligan rätt, som Sveriges lag beskrifver, uti full maktoch myndighet alldeles oförkränkt och hvad på det sättetden Kongl. högheten och myndigheten tillhörer med nit, försorg och omvårdnad handhafva, försvara och styrkia<sup><small>6</small></sup>. == 9 == Det blifver ock kronones egen sak och en tillhörig rättighet att låta slå mynt; ty kommer i anledning af Kongl. Maj:ts dyra försäkran riksens mynt i guld och silfver, så snart görligit är, efter föregången öfverläggning medvederbörande collegier på en god och skälig fot att återställas. Men när någon förhöjning eller ett afslag till skrot och korn skulle ärnas och förehafvas, så förbehålla riksens ständer sig, attsådan ändring ej utom deras vetskap och samtycke må ske<sup><small>7</small></sup>. == 10 == Ej må konunger resa utur riket sino och dess landamärom utan ständernes samtycke och bejakande. == 11 == Som riket är vidt, ärendena många och vigtogare, änatt konunger förmår dem ensammer utreda, ty tarf han råd, embetsmän och höfdingar, som honom bistå<sup><small> [[Regeringsform 1634#4|8]]</small></sup>. == 12 == Näst konungens höghet hafver af ålder varit och förblifver hädanefter största vördning hos riksens råd, hvilka ständerne af infödde svenske män och undersåtare, som riket med huldhet, trohet och manskap förbundne äro, ega utnämna och Kongl. Maj:t till vljande, antagande ochbefullmäktigande i underdånighet föreslå, hvarvid således förfares, att ridderskapet ocxh adelen gör ett utskott af tjugufyra personer, presterskapet af tolv och sammaledesborgareståndet af tolf deras ledamöter, hvilka alla träda tillsammans och efter aflagd tysthetsed rådgöra, öfverläggia och sig förena om så många skicklige samt om fäderneslandet välförtjänte personers utväljande, att till hvart ledigt ställe uti förslaget tre till antalet kunna namngifvas, som pröfvas vara värdige, tjänlige och nyttige sådane höga riksens embeten att bekläda. Detta utskottet, som ingen, den sjelf under valet komma kan, får bivista, föredrager sedermera hvar i sitt stånd till vidare samtycke, gillande och stadfästande sådana till riksens råd ärnade och utsedde personer, hvilka efter allmänt öfverenskommandeKongl. Maj:t i underdånighet föreslås samt dess nådige behag till utväljande underställas. Om någon öppning blifver emellan riksdagarne, så får ett sådant ledigt riksrådsställe ej förr än som vid nästa ständernes sammankomst besättias; kunnandes imedlertid alla den förrättningen vidhänande sysslor drifvas, skötas och verkställas på sätt ochvis, som den [[Regeringsform 1719#31|31 §]] förmäler. Nu blifva riksens råd till antalet tjugufyra, intilldess generalguvernamenterne och presidentskapen uti de af fienden inkräktade provincier efter en önskelig freds erhållande åter behöfva besättias. Så måge ock ej flere än två af en slägt, hvilka med dära blods- eller svågerskapsband sammanbundne äro, fastän de hafva särskildt säte och stämma på riddarhuset, eller öfver två bröder tillika till riksens råd antagas<sup><small> [[Regeringsform 1634#5|9]]</small></sup>. == 13 == Konungen eger styra riket sino med och således icke utom, mindre emot riksens råds råde. Som Sveriges fundamentallag intet annorledes härutinnan kan eller bör förstås; ty blifver allt hvad häremot på ett eller annat sätt kan vara förklarat, approberat och stadgat härmed aldeles upphäfvit, ändrat och rättat<sup><small>10</small></sup>. == 14 == Riksens råds embete består förnämligast deruti, att näst den trohet hvarmed konungen och riket de förbundne äro, de ock Kongl. Maj:t utan att alltid vänta, intilldess de blifva tillsporde och kallade, sjelfkrafde påminna om riksens rätt, råda till det som öfverheten och riket gagneligit är efter deras bästa förstånd, styrkia ständerne till trohet och lydno, låta sig vårda om konungens och riksens höghet, ständernes rätt och välstånd, samt sådant ej å sido sättia för vänskap, frändsämjo, hat afund eller fördel skull, hålla allt lönligt, hvad ej uppenbaras bör, och således, som 1602 års riksdags beslut talar, råda, som deras embete kräfver, men intet regera. Så måste ock riksens råd tillse, hindra och afböja, att inga rådslag företagas hvarigenom ständerne kunde underkufvas, deras frihet förkränkias och det oinskränkte envåldsregementet åter införas, emedan den, eho han vara må, högre eller lägre, andelig eller verldlig, skall hafva förbrutit lif, ära och gods, som, förgäten af sin eds plikt och fäderneslandets välfärd, igenom någre stämplingar oss detta envåldsväldet skulle sökia att åter påbörda. För öfrigit äro riksens råd förbundne att vara riksens ständer ansvarige och göra redo för deras rådslag och förhållande, när ständerne sådant af dem fordra; dock att ingen olyckelig utgång, som emot deras voterning, förmodan, tanka och mening hända kan, dem må tillräknas, särdeles om verkställigheten af goda rådslag inteternå sitt påsyftade ändamål igenom dess vållande, som det ålegat och varit anbefalt att utföra och förätta<sup><small>11</small></sup>. == 15 == Alla närvarande riksens råd och de af dem, som kunnna komma tillstädes, få intet undandraga sig, när vigtige och allmänne riksens ärenden företagas, att inställa sig och bivista rådslagen; åtminstone måste de vid sådane tillfällen vara tio till antalet, om inge finnes att tillgå, och ingalunda låta angelägenheterne, vid ansvar för deras olaga uteblifvande, stanna på det utan dröjsmål, eftersättandeoch försummelse allt hvad till Kongl. Maj:ts och rikets nytta, rätt och tjänst, hvilka aldrig böra åtskiljas, ländakan, måtte i tid, väl och ordentligen öfvervägas, slutas ochafgöras. När uti Kongl. Maj:ts rådkammar vid omröstandet öfver riksens allmänna vårdande ärender meningarne blifva lika starka på begge sidor, så behåller väl den delen öfvervigten, den Kongl. Maj:t dess nådige bifall gifver.Sammaledes få ock igenom Kongl. Maj:ts biträde sådane ärender och saker ett utslag, när stämmorne äro så skiljaktige, att två af riksens råd mindre å den ena än som å andra sidan finnes. Men såframt en större olikhetuti rösterne blifver, så antager Kongl. Maj:t alltid det rådet, som de fleste af riksens råd förklarat vara nyttigast, såsom efter all förmodan det säkraste och bästa, helst som när riket någon skadelig efterföljd deraf hända skulle, de af riksens råd, som igenom förderfvlige rådslag dertill varit vållande, komma sjelfve att stå ständerne derföre till ansvar. == 16 == Är konunger förrest eller sjuk och således ej kan eller förmår bivista rådslagen, deremot ärenderne intet dröjsmål till återkomsten eller bättringen tåla, då föra samtelige riksens närvarande råd regementets styrelse, och gällai alle förekommande mål de mästa rösterna, men äro detill antalet lika, så rår den meningen, hvilken den äldstarådspersonen bifaller. Skulle ock tronen igenom dödsfallblifva ledig, och inga arffurstar till dess intagande finnas, hvilken svårhet ifrån vårt rike Gud nådeligen ville afvända, så blifver regeringen under riksens råds trogna vård och skötsel, intilldess ständerne komma tillsammans att rådgöra om konungavalet samt rikets välfärd och säkerhet, på sätt och vis, som med mera uti vår valakt afskedat, slutit och belefvat är<sup><small>[[Regeringsform 1634#53|12]]</small></sup>. == 17 == Till sysslornes idkesamma skötsel, förrättning och drifvande äro under visse af riksens råds inseende och presidier collegier förordnade, hvilka lika som armarne vid kroppen sträckia sig till allt det, som i riket göras och uträttas bör. De ega rätt och makt, hvar och en uti sin beställning, på konungens och sitt dragande kall och embetes vägnar, att bjuda och befalla sina underhafvande, att påminna dem, som stå under deras embetes förorg och lydno, om deras plikts fullgörande, fordra af dem besked för deras förrättningar och gifva Kongl. Maj:t så derom som sine egne sysslor all nödig och åstundad underrättelse<sup><small>[[Regeringsform 1634#6|13]]</small></sup>. == 18 == Uti hvar hofrätt, som är konungens högsta nämd, presiderar en af riksens råd, enkannerligen af dem, som igenom lärdom och förfarenhet gjort sig till domarembetet skickelige, och hafver till bisittare en vicepresident och de vanlige assessores, ibland hvilka två de äldsta förutan någon tillökning af lön eller befrielse ifrån vanlige sysslornjuta namn och heder af hovrättsråd. Desse höga domstolar ega hvar å sin ort hafva uppsikt och vård, att lag och rätt försvarligen skiepas efter Sveriges beskrefne lag, stadgar och förordningar, hvilka utan vrängande efter rätta ordaförståndet måste iakttagas samt vid dömadet följas, att således hofrätterne utan försyn, egennytta och andre afsikter göra hvar och en rätt, som inför Gud, hvars embete de föra inför Kongl. Maj:t, riksens råd och ständer de kunna försvara, opå det icke orättfärdighet måtte förderfva land och rike. Ej må någon ridders- och adelsmanuti sådane tillmälen, hvilka angå dess lif och ära, dömas vid annan domstol än hofrätterne, alldeles som privilegierne och rättegångsprocessen af år 1615 sådant förordna, stadga och bjuda. Hovrätterne tillkommer ock att hafva noga inseende öfver underdomarne på landet och i städerne samt executorerne, och när af oförstånd, slummeraktighet, arghet eller penninggiru något af dem föröfvas, sådant efter hvart måls särskildte beskaffenhet genast ställa undertilltal, dom och straff. men om någon beträdes hafva uppsåtligen af hat, vänskap eller begärelse till mutor vrängt rätten och således sargat sitt samvete och skadat sin nästa till lif, ära och välfärd, en sådan bör icke med bötereller afsättning utan med förlust af lif, ära eller embetesom saken är till, umgälla sin ondska och vanart. Så böra ej heller sådane förbrytelser nedtystas och genom medhåld, flathet eller otidig barmhertighet skonas, på det intet uti så granlaga mål andre måtte föranlåtas till rättvisans sjelfsvåldige missbruk, när de se, att på fel, förseelser och arghetintet följer en skälig näpst och ett välförtjänt straff. Deremot böra de, som af illvilja, obetänksamhet och hämnd med smädefulla, äreröriga eller ock anstöteliga ord och skrifter angripa domare och executorer vid dess embetes förättande, utan att gitta fulltyga hvad de beskylt och förebragt, med hårdt straff efter hvart måls beskaffenhet strax anses, på det att kitslige, arge och vanartige menniskor sig deraf sky och varnagel måtte. På det allmogen och de fattige intet måtte afstiängas ifrån sin rätt och tillfället göras dem allt för svårt igenom mycket bekostnad, tidspillan och sitt lantdbruks eftersättande att fullfölja saker till ett lageligit utslag; ty komma nu domstolarne å landet efter förra tiders vanlige och väl inrättade sätt att hafva åter sitt lopp samt de nyligen derutinnan skedde ändringar alldeles att upphäfvas. Så böra ock de af allmogen till sina domares löner och underhåld beviljade lagmans- och häradshöfdings- samt tingsgästningspenningar alldeles efter högtsalig konung Gustaf Adolfs försäkring af år 1611 hållas till sitt rätta ändemål och vederbörande domares aflöningar efter statens oförryckt, pådet icke nöd och trångmål hos dem måtte gifva anledningtill skadelig efterföljd och blifva ett sken till embetets missbruk. Konungens ombudsmän och fiskalerböra intet förrätta sina embeten med förolänpande, egennyttaoch obeskedelighet; men när befinnes, att de således embetet missbrukat till enskilte afsikter, den oskyldiges förtryck och egen fördel och båtnad, då stånde de derföre till laga ansvar<sup><small>[[Regeringsform 1634#7|14]]</small></sup>. == 19 == Ibland riksens collegier är krigsrådet, hvaruti en af riksens råd presiderar, hafvandes till bisittiare tvenne af riksens råd, som hafva tjänt i krigsembete jämte generalfälttygmästaren, generalqvartermästaren, som utan vidare gravation af staten kommer hädanefter detta collegio att biträda, och tvenne krigsråd, hvilka senare vid räkenskaperne måste vara vane. Detta collegium hafver uppsikt och vård riksens krigsmakt till lands, artilleriet, som brukas i fält och fästningar, samt fortifikationsstaten, om stycken, factorier, vapen och värjor, ammunition och hvad dertill hörer, fästningarnes, särdeles gräntsehusens tillstånd, skantsar och byggningar till kriget, om utskrifningar, värfningar och mönstringar, regementernes beklädningar, dock att öfverstarne draga vanlig försorg om deras förfärdigande och därföre redogöra, med mera, som här ej så noga uppräknas kan, men uti särskildte instruktioner och underrättelser infördt finnes. Och ehuruväl militiaeboken bör slutas i krigscollegio, hörer dock generalmilitiae-afräkningskontoret under kammarcollegii lydno och inseende, så hädanefter som tillförene. == 20 == Hela riksens krigsmakt till lands och sjös med dess högsta öfver- och underbefäl måste afflägga huld- och trohetsed Kongl. Maj:t, riket och ständerne efter det uppsatte formularet. Så blifver ock krigsmakten till häst och fot, såväl som båtsmanshållet, vid sin indelning och de med allmogen samt städerne upprättade kontakter, hvilka noga böra efterlefvas och iaktagas, intilldess Kongl. Maj:t och ständerne nödigt finna någon ändring derutinnan att göra, då all olikhet och oreda tillbörligen kommer att rättas. Skulle någon dess egendom olagligen vara afhänd samt på officerarne och betjänterne indelt, så betages den ej att återvinna och igenbekomma densamma, dock att inga lunda under påstående kriget roteringen och rusthållen måtte rubbas och ändras. == 21 == Ej må Kongl. Maj:ts i sittiande råd gifne befallning en öfverste eller annan af krigsbefälet sig fördrista något hemförlofvatmanskap till uppbrått och tåg att uppbåda, utom vanlige regements- och andre möten, så framt icke sådant sker vid oförmodat infall af riksens fiender, då genast Kongl. Maj:t det bör berättas. Gör han det eljest af egen myndighet utan befallning, hafve förverkat sin tjänst och jämväl lif, ära och gods, om till rikets osäkerhet och skadelige stämplingars utförande något dermed skulle sökias, påsyftas och förehafvas, vid hvilken händelse en sådan obetänkt befälhafvare ingen af dess undergifne officerare eller gemena någon hörsamhet och lydno skyldig är. == 22 == Det tredje riksens collegium i ordningen är är ammiralitetet, hvaruti en af riksens råd och ammiralgeneral presiderar, hafvandes till bisittare alla tillstädes varande ammiraler och flaggmän. Men som detta collegium kommer i carlscrona att hafva sitt säte; ty bör derjämte vid rådslagenhos Kongl. Maj:t af riksens råd åtminstone en vara, den der till sjös hafver tjänt och uti sjömanskap erfaren är, till nödige underrättelsers säkra meddelande. Detta collegium hafver uppsikt, försorg och omvårdnad om riksens sjömakt, örligskepp och flåttar, hvad heller de äro tillsammans eller ifrånskilde, så ock öfver galejer, strutsar, båtar, lådjor, skeppsbyggeri, dyker och piloteri samtall annan derunder hörande beställning och angelägenhet;jämväl öfver allt sjöfolk, dess utskrifning och underhåll, att skeppen äre försörjde med tackel, tyg, stycken, ammunition, med hvad mera dervid erfordras och detta collegiienskilte skötsel tillhörer, men här ej så noga förteckaskan. Så kommer ock ammiralitetsstats-kammarkontoret att hädanefter blifva på sådan fot och gång, som år 1692 inrättades, och hafver under sin omsorg och förvaltning ammiralitetsmedlen uti indrifvande, utdelande, förvandlandeoch beräknande, med hvad mera denna statens hushålls- och kammarverk egentligen och enskilt angår<sup><small>[[Regeringsform 1634#11|15]]</small></sup>. == 23 == Det uppå ammiralitetet följande collegium är riksens cancelli, hvaruti en af riksens råd presiderar, och hafver till bisittiare trenne andre af riksens råd, en hofcanceller och trenne statssekreterare. Uti detta collegio författas och uppsättes alle stadgar, ordningar och recesser, som angå riket i gemen eller ock enskilte städers och personers privilegier i synnerhet, fullmakter, skrifvelser, bud och befallningar. Hit höra ock alla riksdags och sammankomsters handlingar, förbund med grannar, naboer och fiender, sändebuds affärdning och alle ankommandes förhör, konungens rådslag med riksens råd och de deröfver hållne protokoller, med hvad under Kongl. Maj:ts hand och namn utfärdas. detta collegium eger jämväl öfver postväsendet uti hela riket under den dertill förordnade öfberdirektörensinseende hafva all nödig försorg och omvårdnad. Emellan statssekreterarne fördelas sysslorne således, att en af dem alla utrikes ärenden och de andra begge de inländske, nemligen en krigssakerne och den andre de öfrige inlädske angelägenheterne förrätta samt hålla med all drift, flit och idkesamhet noga hand däröfver, att expeditionerneefter rådslagen skyndesamt, riktigt och i god ordningfullbordas utan eftersättiande af det ringaste, för hvad afsiktdet ock vara må<sup><small>[[Regeringsform 1634#12|16]]</small></sup>. == 24 == Som ett rike mycken förmån och sällhet tager af studiers och vetenskapers grundeliga och solida idkande, men igenom deras förakt, underkufvande och försummande uti märkeligit oskick och mörker förfaller, ty lärer hvar och en, som hafver råd och ämne att hålla sina barn till studier, hvartill ungdomen igen om skoleordningens förbättrande och annan nödig inrättning all möjelig anledning gifvas skall, så mycket mera dertill uppmuntras, som de derföre framsteg, fördel och belöning skole hafva hädanefteratt förvänta; börandes presidenten uti riksens cancelli ingen lemna tillträde och beställning deruti, den icke vist säkra prof af lärdom, förstånd och skickelighet. Så skola ock ibland unga adelsmän fyra utsökias, hvilka uti studier framsteg och igenom utrikes nyttige resor sig evertuerat. Desse få viss lön och namn af cancellijunkare samt efter aflagd ed uti riksens archivo och cancellicollegio om rätta beskaffenheten af riksens invärtes tillstånd och utrikes handlingar, förbund med våra grannar och allt hvad till jämförande af vårt interesse emot andra riken lända kan, sig noga göra underrättade, utur gamla handlingar utdraga och samla hvad vid visse rådslag till en upplysning förmår tjäna, och ibland med någre måls utarbetande gå cancelliet tillhanda, hvarigenom de icke allenast förvärfva öfning och förfarenhet till den grund, som de tillförne kunna hafva lagt uti studier, utan jämväl, när de vist prof af skickelighetoch välförhållande, närmast blifva till sändebud vid utrikeshofven och andre tjänster att brukas. == 25 == Uti kammarcollegio och statskontoret förer en af riksens råd presidium och hafver jämväl till bisittare en af riksens råd med vanlige kammarråd. Här böra alla de, som med konungens och kronones uppbörder och utgifter hafva att beställ, anamma befallning och göra besked.Detta collegii omvårdnad, försorg och åhuga är, att räntorne rätteligen och i tid inkräfvas och förmeras, landet väl brukas, skötes och förkofras igenom rätt hushållning och förbättring, och regalia fisci icke försnillas, försummas, borttappas och förloras, så att på allt sätt riksens medel måtte bättras, beqvämas till utgifterne, hållas till råda, skaffas i tid, och krediten intet förloras, att på nödfall Kongl. Maj:t kan inom och utom riket hafva understöd, bistånd och hjelp att förvänta. Stora sjötullen med dess uppbörd och beräknande, jämte småtullarne och accisen, höra jämväl under vederbörande öfverdirektörs skötsel och förvaltande till kammarcollegii uppsikt och omvårdnad, hvarest för vederbörande tullnärer och uppbördsmän fullmakterne utfärdas och för Kongl. Maj:t att tillbörligerfordrad säkerhet sökes. Men medlens disponerade och utdelande blifver alldeles vid statskontoret allena, hvarets alla, som hafva kronones medel under händer, böra i rättan tid inkomma med sine förslag, som deras instruktioner sådant tydeligen bjuda och befalla. Så bör ock staten årligen skyndesamt och tidigt inrättas och 1696 års stat dervid till en rättelse och grund tagas, samt så lagas, att betjänterne af kronones drätsel och inkomst sine löner måtte hafva att åtnjuta, och deremot alle dertill nyligen uppfunne utvägar alldeles stanna och upphöra, men bemälte stat eljest intet öfverskridas och förökas, med mindre icke Kongl. Maj:ts och rikets oumgänglige tjänst och bästa sådant erfordrar. uti staten blifver derjämte efter Hans högstsalige Maj:ts konung Carl XI:s föranstaltande och disposition en viss summa penningar anslagen, den till Kongl. Maj:ts en skilte behag lemnas; men till andra utgifter bör af statskontoret ej det ringaste anordnas utan Kongl. maj:ts i sittiande råd fattade underskrefne befallning, undantagandes små nödige omkostningar till etthundrade daler silfvermynt och derunder<sup><small>[[Regeringsform 1634#13|17]]</small></sup>. == 26 == Bergscollegium hafver jämväl sin president ibland riksens råd, den till bisittiare eger tvenne bergsråd och fyra assessores. detta collegium hafver uppsikt och försorg om bergsverkens opprätthållande och förkofring med hvad mera till dess skötsel, omvårdnad och förbättring hörer. == 27 == Commerciecollegium eger jämväl ibland riksens råd sin president, som hafver till bisittiare tvenne commercieråd och fyra assessores samt tvenne kommissarier af köpmän, som njuta lön, men så ofta någre viktige mål förefalla angående handel och handtverkshusen, kommer collegium så sjelft som igenom magistraterne att höra det handlande borgerskapet och handtverksmän här och i andra städer, innan något slut derutinnan göres och verkställes. Eljest åligger detta colligio att hafva omsorg, huru handeln måtte styrkias, förkofras och förbättras, manufaktorier tillgod framgång befodras och handtverkshusen väl inrättas, underhållas och skötas samt licent- portorie-, tullordningar och taxor utfärdas, med hvad mera dess omvårdnad åligger efter den instruktion, som derom kommer att öfverses och inrättas till rikets uppkomst, vältrefnad och styrkia. == 28 == Kammarrevision behöfver hädanefter som härtills med en särskildt president af riksens råd förses, hvilken med dess vanlige bisittiare drager försorg, att ej allenast de deranhängige rättegångsärenden blifva med laga dom och resolution afhulpne samt igenom fiskalerne tillfullbordan brgte, utan jämväl kronones årlige räkenskaperutan dröjsmål, ifrån den tiden de i Kongl. kammarcollegio inkomma och kammarrevisionen derom uderrättelse gifves, öfversedde, förklarade, utarbetade, föredragne och sluteligen afgjorde. Desse begge collegier böra efter plägad samråd enutväg finna och till verkställighet bringa, hvarmedelst räkenskaperne så måge förkortas och inrättas, att de till en viss förelagd tid komma att ernå deras ofelbare riktighet och ingen sedermera vidare må tilltalas eller efteråt ansvarig göras, hvaraf lätteligen kunde hända, att å den ena sidan Kongl. Maj:t stannar i mistningen, å den andra åter mången oskyldig, den sine anhöriges förhållande ej gitter förklara, råkar i men och skada. Till undvikande af sådande olägenheter böra alla till kammarcollegium allaredan inlefvererade lands- och hufvudböcker för de förriga åren till 1714 inclusive lemnas oreviderade, allenast balancerne, med hvilka samma lands- och hufvudböcker slutas, skyndsammast indrifvas, så långt sjelfva gäldnärens och dess löftesmans egendom tillräcker. Men der ingen vidaretillgång till betalningen finnes, bör sådant efter kammarcollegii föranstaltande afskrifvas. de lands och hufvudböcker, hvilka ännu intet äre uti kongl. kammarcollegio inlefvererade, måste ofördröjligen insändas och vederbörande, som med deras förfärdigande finnas hafva varit försummelige, under plikt af suspension ifrån embetet tillhållas deras skyldighet strax att fullgöra; kommandes sådane härtills oinlefvererade lands- och hufvudböcker med alle andre räkningar för kronones medel ifrån år 1700, men icke längre tillbaka, att öfverses och till slutelig riktighet bringas. Uti detta collegio antagas fyra skickelige personer, hvilka igenom studier och förfarenhet gjort sig dertill värdige. Desse bestås en viss lön på staten och böra som auscultanter om kammarverket göra sig noga underrättade till deras egit gagn och påföljande befordring, till hvilken ända dem af presidenten och kammarrevision sådane sysslor efter handen kunna tilldelas, hvarigenom dem lemnas tillfälle att utvisa icke mindre deras flit och oförtrutenhet uti Kongl. Maj:ts tjänst, än den kunskap, som de till vidare befordring kunna sig hafva förvärfvat. == 29 == Öfverste marskalken är ock en af riksens råd, hvilken vårdar sig om konungens hof, slott och hus, förestår ordnar och bestyr om dess taffel, hoffolk och stallstat, med hvad dertill hörer<sup><small>[[Regeringsform 1634#18|18]]</small></sup>. == 30 == Ibland riksens råds embeten är dock öfverståthållarens i Stockholm, hvilken eger sköta konungens slott och hus inom Stockhokms staket och som stadsens samt borgerskapetsförman kommer uppsikt att hafva tillika med magistraten på stadsens och malmarnes regering, privilegier, byggningar, inkomster, köphandel och hvad dervid hänger, försvara borgerskapet emot allahanda förtryck, öfvervåld och intrång, hafva uppsyn på deras mönstringar och vapen och taga alla kronones regalier dersammanstädes i akt, att de intet förminskas eller afskäras, samt fullborda låta alla executioner, med hvad mera dess embetes plikt erfordrar<sup><small>[[Regeringsform 1634#24|19]]</small></sup>. == 31 == Alle desse collegier böra räcka hvarannan inbördes handen i allt det, som det ena behöfver det andra, till konungens och riksens gagn och goda, när så omtränger och det begäres, men intet göra det nea det andra ingrepp, hinder och förfång, utan sköta hvart och ett sitt verk med tillbörlig drift och skyldigt bekymmer samt flit, trohet och försiktighet. Så länge ock presidenterne äro vid deras collegier tillstädes, njuta de sin ordentelige makt och myndighet, men komma de uti konungens eller egna ärenden att vara frånvarande, så behålla de väl sin äretitul medderaf hängande rum och vilkor, men få ingalunda något förordna, bjuda och befalla, som presidentskapet angår, intilldess de åter komma tillstädes och inträda uti embetets verkeliga bruk. Imedlertid förrättar den äldsta af bisittiarne med lika rätt, kraft och verkan de beställningen vidhängande sysslor. Samma lag vare, om någon presidenti collegierne med döden afgår, intilldess en annan uti den frånfallnes ställe kallad och förordnad varder. Desse collegier äro pliktige att gifva ständerne vid riksdagarne en fullkommelig efterrättelse om de förnämste sina förrättningars beskaffenhet och frukt. Deremot böra alle, som stå under collegierne, särdeles generalguvernörer, guvernörer och landshöfdingar, öfverstar och andra flere, göra redo och räkning, hvar för sin beställning, dit målet hörer, så ofta sådant påfordras kan. Och som straff och belöningäro tvenne band till det allmänne verkets sammanfogande och förknippande; ty bör den, som fullgjort sin embetesplikt, hafva heder och belöning att förvänta, men den otrogne eller försummelige näpst, vanära och straff efter förtjänsten utan skonsmål att undfå<sup><small>[[Regeringsform 1634#16|20]]</small></sup>. == 32 == Landtregeringen består af visse höfdingedömen, emedan inge guvernementer hädanefter inrikes vara skola, ej heller något lifgeding i land och län förgifvas, och komma således att fördelas efter ordning och sätt som följer: <sup><small>[[Regeringsform 1634#23|21]]</small></sup>. #är Upland; #Roslagen eller Stockholms län, hvartill nu lägges Svarsjö län; #Skaraborgs län; #Åbo och Björneborgs län #Cronebergs län; #Jönköpings län; #Västmanland med Strömsholms län; #Viborgs och Nyslotts län; #Östergötland, hvartill lägges Vadstena län; #Södermanland med Gripsholm och Eskilstuna län; #Nyland och Tavastehus län; #Elfsborgs län; #Calmare län och Öland; #Kopparbergs län; #Närike och Vermeland; #Vesternorrland; #Österbotten; #Gottland; #Malmö län; #Christianstads län; #Blekinge; #Halland; #Göteborgs och Bohus län == 33 == Styrelsen å landet förättas utaf de dertill förordnade landshöfdingar, och skall deras erhållne instruktion närmare öfverses samt till detta regeringssättet vidare lämpas.De böre befrämja landets och tillika med magistrarterne städernes uppkomst och förbättring och i alla mål sökia att fullgöra hvad igenom underrättelse och instruktion deras drift, förorg och omvårdnad kan blifva anförtrodt, jämvältillhålla deras underhafvande att efterlefva de utgångne instruktioners innehåll med flit, trohet och redelighet, så attde hvart år kunna visa riktig redo och räkning för alla förättningar, hvilka dem varit anbefalte, dem rättsintom till belöning, men den sniknom och försumligom till välförtjäntstraff: Så får ej heller någon landshöfdinge rea utur sitthöfdingedöme utom Kongl. Maj:ts särskilte nådige tillåtelse, vid ansvar till görandes<sup><small>[[Regeringsform 1634#25|22]]</small></sup>. == 34 == När några angelägne tjänster skola besättias, förnimmer väl Kongl. Maj:t först i sittande råd riksens råds utlåtelse, tanka och mening om de dertill ärnade presoner, emedan ibland riksens råd alltid någre läre finnas, som kunna den bästa kunskapen och underrättelsen meddela. Men Kongl. Maj:t är sedermera ej betagit att efter god tyckio sino antaga, tillsättia och befullmäktiga dem, sombehagas och finnas vara skickelige. När afgång uti collegierne och vid andra beställningar händer, föreslås Kongl. Maj:t af vederbörande tre de oväldugste, förståndigaste och till den beställningen tjänligste personer, som finnas atttillgå, hvarvid ock andre meriterade personer utom collegio kunna vid tillfällen ihogkommas, af hvilka Kongl. Maj:t en utväljer och med dess fullmakt förser. Vid regimenterne förhålles med föreslående till ledige beställningar efter högtsal. Kongl. Maj:ts utgifne förordning af den 6 november 1716. Men alla de ringare tjänster, hvilka öfverstarne vid regementerne och collegierne samt andrestater med deras förmän för år 1680 varit vane att förgifva, förblifva ock hädanefter till deras enskilte disposition och utdelande. Ej må fremmande utländker man, utan svensk undersåtare, den i riket och dess underliggande provincier född är, till några viktige tjänster sättias och brukas.Så bör ock vid alla embetens besättning endast ses på förtjänst och skickelighet, så att inge till alldeles ovane och med deras ämnen intet öfverensstämmande sysslor måge antagas, utan hvar befordras efter naturliga böjelse och erfarenhet, såsom ej heller någon för ringare härkomst och andre orsaker må förskutas, när han till tjänsten eljest bepröfvas vara värdig och dugelig. Med biskopars, superintendenters och kyrkioherdars val förhålles efter 1686 års utgångne kyrkioordning, dock så, att igenom en viss kommission af riksens råd, biskopars och andre redelige män skall undersökas och bepröfvas, hvilka gäld för år 1680 varit regale eller ej, hvarefter sedermera vederbörande af adelen kunna få njuta de dem tillhörige befundne jura patronatus och fria val med dervid hängande förmåner tillgodo, samt konsistorierne och församlingarne de rättigheter, som dem tillböra, på sätt och vis, som kyrkiolagen förmår och innehåller<sup><small>23</small></sup>. == 35 == Det är väluti vårt rike ett urminnes bruk att den, som igenom dygd och tapperhet banat sig vägen till höga öfverhetens nåd och belöning, till dess efterkommandes vördnad och heder uti grefve- friherre- och adelsståndet försättes. Hvilken benådningsrätt, såsom den konungsliga högheten vidhängande, ock derhos förblifver; men att endast de dermed måtte nådigst villfaras, hvilka om fäderneslandet gjort sig väl förtjänte, och att sådant mycket sparsamt måtte ske, anhålla ständerne underdånist på lika sätt, som redan år 1660 vid riksdagen är skedt<sup><small>24</small></sup>. == 36 == Hvart tredje år böra af Kongl. Maj:t riksens ständer sammankallas och dess emellan, när riksens välfärd sådant kan erfordra, då sig alle efter vanlighet och förordningartillbörligen inställa. Vid det tillfället upptäckes hvad sedan den siste riksdagen är förelupit och huru fäderneslandets tillstånd kan vara beskaffadt; jämväl hafva ständerne ett efterfråga, huru riksens råd stalt sine rådslag till Kongl. Maj:ts goda nöje, rikets uppkomst, vältrefnad och förkofring och sig sielfve till välförtjänt heder och beröm. Hvad till rikets understöd, trygghet gagn och säkerhet kan erfordras, öfverlägges och beslutes med enhälligt samråd. Under Kongl. Maj:ts frånvaro, sjukdom eller vid dess dödelige afgång, hvarmed dock Gud i nåder länge ville fördröja, utskrifves riksdagarne af samtelige riksens råd. Men om tillika tronen blifver ledig till ett nytt val och inge manlige bröstafvingar emot alles vår hjerteliga önskan och åstundan vore förhanden, så äro riksens ständer skyldige förutan någon sammankallelse den trettionde dagen efter konungens död sjelfmante sig uti Stockholm infinna, som vår valakt under detta dato vidare förmäler, med utsättiande af det straffet, som en sådan skall undergå, den vid detta tillfället med stämplingar och sammangaddningar torde bjudatill något intrång i ständernes fria val att göra. Vid den olyckelige händelsen åligger riddarhusföreståndarne, erkiebiskopen i Upsala och justitieborgmästaren i Stockholm sådant genast uti alla landsorter till vederbörandes efterrättelse allmänt kungöra. Och som landshöfdingarne äro pliktige, hvar å sin ort, sådant dödsfall dem, som i länet bygga och bo, att berätta; ty lära så månge inom den föresatte tiden kunna inställa sig, att riksens frihet af dem förmår skyddas och försvaras, intilldess de långvägade kunna sig infinna och valet med allmänt samråd får företagas<sup><small>25</small></sup>. == 37 == Riksens adel förbehåller sig hädanefter vid dess sammankomster alltid sjelf en marskalk att utvälja, och när någre utskott ibland ständerne skola ske till visse secreteförrättningars och rådslags öfverseende, komma de sjelfve. hvart stånd särskildt, att utnämna sådane personer, hvilka de med trygghet slike ärenden kunna anförtro. Så böra och talemännen af alle fyra stånden vid riksdagarnes begynnelse träda tillsamman och utnämna samt tillsättia en secreterare för bondeståndet, som med pennans förande uti deras angelägenheter dem kan vara behjelpelig, hvilken, när han således valder är beställningen skall tillträda<sup><small>26</small></sup>. == 38 == Ridderskapets och adelens privilegier i Est- och Lifland samt Ösel låter Kongl. Maj:t vid landets lyckelige återställande under Sveriges krono öfverse, stadfästa och bekräfta, samt i all skälig måtto bibehåller ridderskapet vid deras förvärfvade gamla friheter, förmåner och rättigheter. == 39 == Kongl. Maj:t drager en nådig försorg för de tyska provincierne till deras välfångne privilegiers stadfästande, när ifrån fienden desse länder kunna åter bekommas. == 40 == Städerne i riket förblifva vid deras välfångne privilegier och rättigheter, hvilka komma Kongl. Maj:t underdånigst att föredragas, samt efter tidernas omständigheter, alldeles som Kongl. Maj:ts nådigst gifne försäkring förmår och innehåller, att lämpas och sedermera att gillas, som de ock öfver städernas medel efter ordning och privilegier ega disponera, dock att å vederbörlig ort derå redo och räkning göres. ''Detta allt hafve vi nu här församlade riksens ständer med enhälligt samråd funnit vara nödigt till rikets ordentelige styrelse för oss, våre hemmavarande medbröder och efterkommand, så födde som ofödde, att stadga, besluta och förafskeda: Vi fägne oss billigt, att Hennes Kongl. Maj:t vår allernådigste drottning denna regeringsform försäkrat att antaga, stadfästa och underskriva, med nådig vilja och befallning, att den hädanefter för en fundamentallag och stadga skall aktas och efterkommas, och göra oss med Guds hjelp och bistånd om ett ordenteligit, lycksaligt, önskeligt och förnöjdt regemente så mycket mera försäkrade, som Hennes Kongl. Maj:t sig föresatt sin myndighet att grunda med mildhet och rättvisa uti undersåtarnes hjertanoch således med välvilja, nåd och godhet uti ett rättkonungsligit välde öfver oss att råda, styra och regera. Vi skole deremot efter vår underdånige trohets- och edsplikt Hennes Kongl. Maj:t rätta lydno hålla thes fullkomma, i allo ty som svarligit är både för Gudi och mannom henne att bjuda och oss att göra, allan rätt hållnan, hennes och vårom. Till yttermera visso hafve vi Sveriges rikes råd och ständer detta med våra namns underskifvande och våra insegels undertryckande velat bestyrkia, stadfästa och bekräfta, som skedde i Stockholm den tjugoförste dagen i februarii månad efter Christi börd 1719.'' <table cellspacing=4 cellpadding=4> <tr> <td>På samtlige ridderskapets och adeleens vägnar<br>P. Ribbing<br>p t landtmarskalk (L. S.)<br> <td>På samtlige presterskapets vägnar<br>Mathias Steuchius<br>archiepisc. Upsal. (L. S.)<br> <tr> <td>På samtlige borgerskapets vägnar<br>And. L. Hylten (L. S.) <td>Uppå bondeståndets vägnar<br>Hans Staffanson </table> ''Detta allt, som föreskrifvit står, hafve vi således öfvervägat och godt funnit, att det må och skall till verkställighet bringas och för allmän vedertagen lag gälla, så att vi icke allenast det, som häruti vår konungsliga person, makt och rättighet angår, med nåder och välbehag upptaga, utan jämväl stadga, bjuda och befalla, att alla de som oss och våre efterkommande samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, denne regeringsform böra erkänna, iaktaga, efterlefva och hörsamma. Till yttermera visso hafva vi detta med egen hand underskrifvit och bekräftat samt vårt Kongl. insegel låtot vitterligen hängia här nedanföre som skedde i Stockholm den 21 februarii år efter Christi börd ettusend sjuhundrade nitton.'' <font size=+1>Ulrica Eleonora</font><br> (L. S.) ---- == Fotnoter == :<sup><small>1</small></sup> Af den 21 febr 1719. :<sup><small>2</small></sup> Jämför [[Regeringsform 1634#2|RF1634 §2]]. :<sup><small>3</small></sup> Jämför Konungabalken, Landslagen, kap 4; KF 1611 §6; KF 1719 §§5, 10. :<sup><small>4</small></sup> KF 1611 §6; KF 1719 §10. :<sup><small>5</small></sup> Jämför KF 1611 §6, 1654 §6; 1672 §8; 1719 §10. :<sup><small>6</small></sup> Jämför ständernas eder 1675. :<sup><small>7</small></sup> Jämför KF 1719 § 11. :<sup><small>8</small></sup> [[Regeringsform 1634#4|RF 1634 §4]]. :<sup><small>9</small></sup> [[Regeringsform 1634#5|RF 1634 §5]], Add 1660 §3. :<sup><small>10</small></sup> KF 1719 §7. :<sup><small>11</small></sup> Konungabalken, landslagen, kap 8; RF 1634 §5; rådets ed 1612, 1675; KF 1644 §3 1719 §7. :<sup><small>12</small></sup> [[Regeringsform 1634#53|RF 1634 §§53]], [[Regeringsform 1634#65|§65]] jämför denna §36. :<sup><small>13</small></sup> [[Regeringsform 1634#6|RF 1634 §6]]. :<sup><small>14</small></sup> [[Regeringsform 1634#7|RF 1634 §§7, 8]]. KF 1611 §9. :<sup><small>15</small></sup> [[Regeringsform 1634#11|RF 1634 §11]]. :<sup><small>16</small></sup> [[Regeringsform 1634#12|RF 1634 §12]]. :<sup><small>17</small></sup> [[Regeringsform 1634#13|RF 1634 §13]]. :<sup><small>18</small></sup> [[Regeringsform 1634#18|RF 1634 §18]]. :<sup><small>19</small></sup> [[Regeringsform 1634#24|RF 1634 §24]]. :<sup><small>20</small></sup> [[Regeringsform 1634#16|RF 1634 §§16, 17]]. :<sup><small>21</small></sup> [[Regeringsform 1634#23|RF 1634 §23]]. :<sup><small>22</small></sup> [[Regeringsform 1634#25|RF 1634 §25]]. :<sup><small>23</small></sup> Jämför KF 1611 §§2, 7; 1654 §§2, 4, 5; 1672 §§1, 6, 7; 1719 §§2, 8, 12. :<sup><small>24</small></sup> Jämför Add 1660 §12. :<sup><small>25</small></sup> Jämför Add 1660 §17. :<sup><small>26</small></sup> KF 1719 §7. :'''Förkortningar''' :RF=Regeringsform :KF=Konungaförsäkran [[Category:Historiska dokument]] [[Category:Lagar och författningar]] Riksdagsordning 1974 10 4527 2006-04-06T08:32:24Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Referenser */ +Cat "Lagar.." <table cellspacing=1 cellpadding=1> <tr><td>SFS nr:<td>1974:153 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Kungörelse (1974:153) om beslutad ny riksdagsordning <tr><td>Utfärdad: <td>1974-02-28 <tr><td>Ändring införd: <td>t.o.m. 2003:1057 <tr><td>Omtryck: <td>SFS 2003:594 </table> ---- == 1 kap. Riksmöten == === Tidpunkt för val till riksdagen === 1 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för extra val finns i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen. Lag (2003:180). === Riksmötets start === 2 § Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksmöte i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 5 § regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet. Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen, skall ett nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads utgång. Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. Lag (2003:180). 3 § Vid det första sammanträdet med kammaren under en valperiod föredras en berättelse av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare. Därefter ropas ledamöterna upp. Kammaren väljer sedan talman och vice talmän enligt 8 kap. 1 § samt valberedning enligt 7 kap. 2 §. Vid det första sammanträdet med kammaren under övriga riksmöten ropas ledamöterna upp. Berättelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden föredras så snart som möjligt. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 1.3.1 Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11. Kammarkansliet skall skicka ut en underrättelse till riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet. Lag (2003:180). === Riksmötets öppnande === 4 § Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring, om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta. Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 1.4.1 Efter ett riksdagsval äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum klockan 14 den andra dagen under riksmötet, annars den första dagen vid samma tidpunkt. Talmannen får bestämma en annan tidpunkt. Lag (2003:180). Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet 5 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av vice talmännen leder riksdagens arbete. Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet. Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens valperiod. De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen utser vardera en särskild företrädare som skall samråda med talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med bestämmelser i denna lag. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 1.5.1 Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Lag (2003:180). 1.5.2 Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare. Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt kammarsekreteraren får delta i styrelsens överläggningar. Lag (2003:180). === Ledighet från uppdraget som riksdagsledamot === 6 § En riksdagsledamot kan efter prövning få ledigt från sitt uppdrag. Om en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad, skall ledamotens uppdrag under den tid han eller hon är ledig utövas av en ersättare. Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 1.6.1 En ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot skall innehålla skälen för ledigheten. Ansökan skall avse ledighet under en viss tid. Lag (2003:180). === Inkallande av ersättare === 7 § När en ersättare skall inträda i stället för talmannen eller en riksdagsledamot som tillhör regeringen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 9 § regeringsformen eller i stället för en ledig riksdagsledamot på grund av bestämmelserna i 6 § i detta kapitel, skall talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen skall då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 1.7.1 En ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall få ett skriftligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken ledamot som ersättaren träder i stället för och tiden för förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas särskilt. Talmannen skall tillkännage för kammaren när en ersättare träder i en ledamots ställe och när en ledamot återtar sin plats. Lag (2003:180). 8 § Om en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter en tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts. Lag (2003:180). === Ordförandekonferensen === 9 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden. Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande. Lag (2003:180). == 2 kap. Kammarsammanträden == === Talmannens uppgifter === 1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får vid överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. Lag (2003:180). === Ersättare för talmannen === 2 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde. Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmännen har valts. Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180). === Ledamöternas placering i plenisalen === 3 § För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i plenisalen. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 2.3.1 Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för statsråden. Lag (2003:180). === Öppna och slutna sammanträden === 4 § Sammanträden med kammaren är offentliga. Riksdagen får dock besluta att ett sammanträde skall hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde skall lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen. En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 2.4.1 I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare. Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. Under besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade tillhörigheterna i särskilda utrymmen. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. Ytterligare bestämmelser om tillträde till åhörarläktaren finns i 34 och 36 §§ lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen. Lag (2003:180). === Kallelser till sammanträden === 5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag. Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande. Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 2.5.1 Om ett sammanträde beräknas fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren. Lag (2003:180). 2.5.2 När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen. Lag (2003:180). === Uppehåll i kammarens arbete === 6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under pågående riksmöte. Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden. Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas inom tio dagar från det att en sådan begäran framställdes. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 2.6.1 Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall offentliggöras. Kammarkansliet skall skicka ut underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett sådant sammanträde med kammaren. Lag (2003:180). === Föredragningslista === 7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en föredragningslista över alla ärenden som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för ett ärende som antas bli behandlat inom stängda dörrar. Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande. Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de har tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs val som skall förrättas vid sammanträdet. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 2.7.1 Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat: #val, #propositioner samt skrivelser från regeringen, #framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott, #motioner, #utskottsbetänkanden i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (2003:180). 2.7.2 På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses bli bordlagt, hänvisat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, skall det anmärkas särskilt. Lag (2003:180). 2.7.3 Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall finns i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180). 2.7.4 Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i övrigt på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180). === Avslutning och ajournering av sammanträde === 8 § Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning. Lag (2003:180). === Ställande av proposition till beslut === 9 § Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, skall han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag. Vad som sägs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag. Lag (2003:180). === Yttranderätten === 10 § Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet. Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren. Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna besluta att en debatt utan samband med annan handläggning skall äga rum vid ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas till ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 2.10.1 Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall tas upp på föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum. Lag (2003:180). === Jäv === 11 § Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående. Ett statsråd får dock delta i överläggningen i ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. Lag (2003:180). === Begränsningar i yttrandefriheten === 12 § Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning. Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas. Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra stycket och inte rättar sig efter talmannens erinran, får talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen. Lag (2003:180). === Uppläggningen av debatterna === 13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Lag (2003:180). === Begränsningar i yttranderätten === 14 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en fråga samt tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan inför en överläggning och talare som inte har gjort det. En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning. Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala minst fyra minuter. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 2.14.1 Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om möjligt anmäla detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Anmälan skall innehålla den beräknade tiden för anförandet. Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan enligt första stycket får inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att medge längre tid. Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter. Bestämmelserna i första-tredje styckena skall inte tillämpas när en interpellation eller en fråga besvaras. Lag (2003:180). 2.14.2 Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna om tiden för anföranden i en särskilt anordnad debatt enligt 10 § tredje stycket. Lag (2003:180). === Talarordningen === 15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i anmälningsordning. Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får talmannen medge att #ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet för ett anförande och #ett statsråd eller en ledamot, som redan har hållit ett anförande, får ordet för en replik som innehåller upplysning eller rättelse med anledning av en föregående talares anförande eller bemötande av angrepp från talarens sida. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 2.15.1 Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter. Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma huvudanförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller ett anförande som bryter talarordningen. Lag (2003:180). 2.15.2 Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen i en fråga instämma med föregående talare utan att ange skäl. Lag (2003:180). 2.15.3 Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180). === Protokoll === 16 § Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen får tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll får beslut inte ändras. Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta protokoll skall tryckas, om de inte skall hållas hemliga enligt särskilda föreskrifter. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 2.16.1 Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut och utan dröjsmål göras tillgängligt på kammarkansliet. Om talaren inte har gjort någon anmärkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt den. Om talaren justerar utskriften, bör han eller hon anteckna sitt namn eller sin signatur på den. Lag (2003:180). 2.16.2 Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid det närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande. Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1. Lag (2003:180). == 3 kap. Ärendenas väckande == === Propositioner === 1 § Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en proposition. En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner med lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 3.1.1 En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna. Lag (2003:180). === Budgetpropositionen === 2 § Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen skall dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition). Budgetpropositionen skall innehålla en finansplan och ett förslag till reglering av statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 12 § har fattat beslut om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, skall förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på dessa utgiftsområden. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk- politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen. En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 7 § regeringsformen för en viss statsverksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 3.2.1 Budgetpropositionen skall lämnas senast den 20 september under de år då riksdagsval inte hålls i september. I annat fall skall budgetpropositionen lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av regeringsskifte inte är möjligt, skall budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Lag (2003:180). 3.2.2 Regeringen skall årligen senast den 15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition). Lag (2003:180). 3.2.3 Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Lag (2003:180). === När propositioner skall lämnas === 3 § Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när propositioner som enligt regeringens mening bör behandlas under det pågående riksmötet, senast skall lämnas. Om en särskild tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller dock den tidpunkten. Lag (2003:180). 4 § Beslut enligt 3 § gäller inte #i fråga om en proposition varigenom regeringen enligt lag underställer riksdagen en utfärdad förordning för prövning eller #om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att lämna en proposition senare. Lag (2003:180). 5 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt undviks. Regeringen skall samråda med talmannen om detta. Lag (2003:180). === Skriftlig och muntlig information från regeringen === 6 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 3.6.1 En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna. Lag (2003:180). 3.6.2 Om ett statsråd avser att lämna muntlig information vid ett sammanträde med kammaren, bör detta antecknas på föredragningslistan till sammanträdet. Lag (2003:180). 3.6.3 Genom en skrivelse skall regeringen årligen, senast den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut. Lag (2003:180). === Utskottsinitiativ === 7 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande. Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Lag (2003:180). === Framställningar och redogörelser från riksdagsorgan === 8 § Riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken, Riksdagens ombudsmän, styrelsen i Riksrevisionen samt riksrevisorerna får göra framställningar hos riksdagen i frågor som rör organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer. Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och styrelsen i Riksrevisionen även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen. Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag. Vad som sägs i första stycket gäller också var och en av riksrevisorerna i Riksrevisionen. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 3.8.1 En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna. Lag (2003:180). 3.8.2 Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagsarbetets bedrivande eller i andra frågor som hör till styrelsens handläggning. Styrelsen får vidare i andra fall göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagen eller dess organ om framställningarna grundar sig på förslag från utredningar som styrelsen har tillsatt på riksdagens uppdrag. Lag (2003:180). 3.8.3 Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion får göra framställningar hos riksdagen inom sina ansvarsområden. Lag (2003:180). 3.8.4 Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen får göra framställningar hos riksdagen med anledning av en fråga som uppkommit i deras tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Lag (2003:180). 3.8.5 Riksrevisionens styrelse får göra framställningar hos riksdagen med anledning av riksrevisorernas beslut i granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen och den årliga rapporten samt revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Lag (2003:180). === Motioner === 9 § En riksdagsledamot lämnar ett förslag till riksdagen genom en motion. I en och samma motion får inte förslag i skilda ämnen sammanföras. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 3.9.1 En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti som motionären tillhör. Talmannen anmäler motionerna för kammaren. Lag (2003:180). === Den allmänna motionstiden === 10 § Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid). Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från början av riksmöte som inleds under augusti, september eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen. Lag (2003:180). === Följdmotioner === 11 § Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 3.11.1 Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid det andra sammanträdet efter det då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Ett beslut om förlängning fattas senast vid nästa sammanträde. Lag (2003:180). === Följdmotioner med anledning av uppskov === 12 § Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden. Lag (2003:180). === Motioner med anledning av en händelse av större vikt === 13 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel. Lag (2003:180). === Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist === 14 § Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdagsordningen. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en bestämmelse i regeringsformen skall tillämpas i något annat fall, skall ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör. Konstitutionsutskottet skall vidare till kammaren anmäla ett beslut om undantag från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som skall antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. 15 § regeringsformen. Lag (2003:180). === Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring === 15 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring skall framställas vid ett sammanträde med kammaren. Yrkandet skall lämnas skriftligen så snart det har framställts. Lag (2003:180). === Ansökan om medgivande om åtal eller frihetsberövande === 16 § Om en åklagare vill att riksdagen skall medge att talan väcks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen, skall åklagaren skriftligen ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande skall tillämpas om någon annan vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anledning av en riksdagsledamots handlande. Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, skall talmannen avvisa ansökan. I annat fall skall talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 3.16.1 En sökande skall i ansökningshandlingen ange de omständigheter som ansökan grundas på. Lag (2003:180). === Återkallelser === 17 § En proposition, en skrivelse, en framställning, en redogörelse eller en motion får återkallas till dess ett utskott har avgett ett betänkande i ärendet. Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna lag. Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts. Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 3.17.1 En återkallelse av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse skall göras i en skrivelse med återkallelse som ges in till kammarkansliet. En återkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen och anmäler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen, redogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott, skall utskottet underrättas om avskrivningen. Lag (2003:180). === Beräkning av lagstadgad tid === 18 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid skall tilllämpas också på tid då en åtgärd enligt en bestämmelse i detta kapitel senast skall vidtas. Lag (2003:180). == 4 kap. Ärendenas beredning == === Beredningstvånget === 1 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner skall hänvisas till ett utskott för beredning. Detsamma skall gälla en ansökan enligt 3 kap. 16 § om medgivande av åtal eller frihetsberövande som talmannen har anmält i kammaren. Innan ett ärende hänvisas till ett utskott skall det bordläggas vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar hänvisning. Lag (2003:180). === Utskotten === 2 § Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra utskott. Valet gäller till valperiodens slut. Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 4.2.1 Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott: #ett konstitutionsutskott (KU), #ett finansutskott (FiU), #ett skatteutskott (SkU), #ett justitieutskott (JuU), #ett lagutskott (LU), #ett utrikesutskott (UU), #ett försvarsutskott (FöU), #ett socialförsäkringsutskott (SfU), #ett socialutskott (SoU), #ett kulturutskott (KrU), #ett utbildningsutskott (UbU), #ett trafikutskott (TU), #ett miljö- och jordbruksutskott (MJU), #ett näringsutskott (NU), #ett arbetsmarknadsutskott (AU) och #ett bostadsutskott (BoU). Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (1998:734). 4.2.2 Om riksdagen tillsätter ytterligare något utskott, skall den ange detta utskotts huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180). === Utskottens ledamotsantal === 3 § Varje utskott skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 4.3.1 Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (1990:532). === Konstitutionsutskottets uppgifter === 4 § Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. 12 §, 8 kap. 15 § och 12 kap. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2003:180). === Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter === 5 § Finansutskottet skall bereda ärenden om #allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt #Riksbankens verksamhet. Finansutskottet skall dessutom bereda förslagen till utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster, om riksdagen har beslutat att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. 4 § regeringsformen och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i tilläggsbestämmelserna 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag. Skatteutskottet skall bereda ärenden om statliga och kommunala skatter. Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 denna lag. Lag (2003:180). === Ärendefördelningen mellan utskotten === 6 § Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas mellan utskotten. Därvid skall ärenden som hör till ett och samma ämnesområde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det skall finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen, oberoende av ämnesområde. Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena. Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 4.6.1 '''Konstitutionsutskottet''' skall bereda ärenden om #lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, #lagstiftning om radio, television och film, #yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, #press- och partistöd, #Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor från uppdraget, åtal mot riksrevisor och åtal mot ledamot av myndighetens styrelse, #riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken och Riksrevisionen, #den kommunala självstyrelsen samt #medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.2 '''Finansutskottet''' skall bereda ärenden om #penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken, #kredit- och fondväsendet, #det affärsmässiga försäkringsväsendet, #Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör konstitutionsutskottets beredning, #den kommunala ekonomin, #statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, #statens egendom och upphandling i allmänhet, #förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde samt #budgettekniska frågor. Utskottet skall även granska beräkningen av statens inkomster och sammanställa statsbudgeten. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. Lag (2003:180). 4.6.3 '''Skatteutskottet''' skall bereda ärenden om #taxering och skattebetalning, #folkbokföring samt #exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bereds av skatteutskottet. Lag (2003:180). 4.6.4 '''Justitieutskottet''' skall bereda ärenden om #domstolarna, #arrendenämnderna och hyresnämnderna, #åklagarväsendet, #polisväsendet, #rättsmedicinen, #kriminalvården samt #brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av justitieutskottet. Lag (2003:180). 4.6.5 '''Lagutskottet''' skall bereda ärenden om #äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, #försäkringsavtalsrätt, #bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt, #växel- och checkrätt, #skadeståndsrätt, #immaterialrätt, #transporträtt, #konkursrätt, #konsumenträtt, #internationell privaträtt samt #lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet. Lag (2003:180). 4.6.6 '''Utrikesutskottet''' skall bereda ärenden om #rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, #bistånd till andra länders utveckling samt #utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag (2003:180). 4.6.7 '''Försvarsutskottet''' skall bereda ärenden om #den militära delen av totalförsvaret, #den civila delen av totalförsvaret, i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredning, #samordningen inom totalförsvaret, #fredsräddningstjänsten samt #kustbevakningen. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet bereds av försvarsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.8 '''Socialförsäkringsutskottet''' skall bereda ärenden om #allmän försäkring, #allmän pension, #arbetsskadeförsäkring, #ekonomiskt stöd åt barnfamiljer, #svenskt medborgarskap samt #utlännings- och invandrarfrågor. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.9 '''Socialutskottet''' skall bereda ärenden om #omsorger om barn och ungdom utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, #omsorg om äldre och handikappade, #åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor, #alkoholpolitiska åtgärder, #hälso- och sjukvård samt #sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2003:180). 4.6.10 '''Kulturutskottet''' skall bereda ärenden om #allmänna kultur- och bildningsändamål, #folkbildning, #ungdomsverksamhet, #internationellt kulturellt samarbete, #idrotts- och friluftsverksamhet, #trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning samt #radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180). 4.6.11 '''Utbildningsutskottet''' skall bereda ärenden om #förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, #skolväsendet, #högre utbildning och forskning samt #studiestöd. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.12 '''Trafikutskottet''' skall bereda ärenden om #vägar och vägtrafik, #järnvägar och järnvägstrafik, #sjöfart, #luftfart, #trafiksäkerhet, #post och telekommunikationer samt #informationsteknik. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet. Lag (2003:180). 4.6.13 '''Miljö- och jordbruksutskottet''' skall bereda ärenden om #jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske, #vädertjänst, #kärnsäkerhet, #naturvård samt #miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Lag (2003:180). 4.6.14 '''Näringsutskottet''' skall bereda ärenden om #allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor, #industri och hantverk, #handel, #energipolitik, #regional utvecklingspolitik, #statlig företagsamhet samt #pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2003:473). 4.6.15 '''Arbetsmarknadsutskottet''' skall bereda ärenden om #arbetsmarknadspolitik, #arbetslivspolitik med arbetsrätt samt #jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Lag (2003:180). 4.6.16 '''Bostadsutskottet''' skall bereda ärenden om #bostadspolitik, #hyra, bostadsrätt och tomträtt, #vattenrätt, #bebyggelseplanläggning, #byggnadsväsendet, #fysisk planering, #expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet, #länsförvaltningen och rikets administrativa indelning samt #sådana kommunfrågor som inte tillhör något annat utskotts beredning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande bereds av bostadsutskottet. Lag (2003:180). Delning av ärenden mellan flera utskott 7 § Andra ärenden än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera utskott endast om det finns särskilda skäl för det. Lag (2003:180). === Samarbetet mellan utskotten === 8 § Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits. Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott om att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Lag (2003:180). === Behandlingstvång === 9 § Utskotten skall avge betänkanden i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Sammansatta utskott avger betänkanden till riksdagen. Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § skall avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen. Ett utskott skall tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet. Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 4.9.1 Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 4 § regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2003:180). === Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott === 10 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett betänkande, skall återförvisas av kammaren till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det. Återförvisning enligt denna paragraf får inte göras mer än en gång i samma ärende. Kammaren får även hänvisa ärendet till ett annat utskott för ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om återförvisning, skall det sistnämnda yrkandet prövas först. Om återförvisning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott. Lag (2003:180). Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till ett utskott 11 § En statlig myndighet skall lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen endast i fråga om arbetet inom Europeiska unionen på utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från ett utskott till regeringen för avgörande. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, skall utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits. Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig. Lag (2003:180). === Tid för utskottens sammanträden === 12 § Ett utskott sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 4.12.1 Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla utskottet till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet begär det. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen skall talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen. En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet. Lag (2003:180). 4.12.2 Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överläggningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande eller ett val och utskottet i förväg har medgett det genom ett enhälligt beslut. Lag (2003:180). 4.12.3 Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180). 4.12.4 Protokoll skall föras vid utskottssammanträden. Lag (2003:180). === Slutna och öppna utskottssammanträden === 13 § Ett utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Ett utskott får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl. Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 4.13.1 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammanträde får göras om inte utskottet beslutar annorlunda. Lag (2003:180). 4.13.2 Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare. Besökare till en offentlig del av ett utskottssammanträde skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. Lag (2003:180). === Jäv vid ett utskottssammanträde === 14 § Ingen får närvara i ett utskott, när ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående behandlas. Lag (2003:180). === Omröstning och reservationsrätt i utskotten === 15 § En omröstning inom ett utskott skall göras öppet. Om det blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder. En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett utskott får till utskottets betänkande lämna en reservation med ett yrkande. Om omröstningen gäller utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet. Betänkandet eller yttrandet får dock inte fördröjas därigenom. Lag (2003:180). === Särskilt yttrande === 16 § En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Lag (2003:180). === Tystnadsplikt i utskotten === 17 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i ett utskott får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation. Lag (2003:180). === Utskottens uppföljning och utvärdering === 18 § I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Lag (2003:180). === Utskottens utrikesresor === 19 § Ett utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar beslut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt. Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om utskottens utrikesresor. Lag (2003:180). == 5 kap. Ärendenas avgörande == === Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden === 1 § Ett utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren och före avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket. Ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 5.1.1 Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän det har delats ut till riksdagens ledamöter. Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice ordförande innan han eller hon väcker förslag att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning. När talmannen väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning. Lag (2003:180). 5.1.2 Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader framställs skriftligen och tas om möjligt upp på kammarens föredragningslista. Lag (2003:180). === Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden === 2 § Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring skall ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes. Ärendet skall avgöras senast vid nästa sammanträde. Ett förslag av talmannen till ny statsminister skall ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. Ärendet skall i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes. Lag (2003:180). === Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande === 3 § Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till beslut som behandlas i betänkandet. Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det utskott som har avgett betänkandet och hänvisning till ett annat utskott finns i 4 kap. 10 §. Lag (2003:180). === Ärendenas avgörande === 4 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum. Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § skall tillämpas, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning. Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 5.4.1 Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av förslaget, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, skall riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. Lag (2003:1057). === Avgörande genom acklamation === 5 § När ett ärende avgörs med acklamation, skall talmannen ställa proposition på varje yrkande som har lagts fram under överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och befäster det med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot. Lag (2003:180). === Avgörande genom omröstning === 6 § När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, skall riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som skall vara kontraproposition. Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 5 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 5.6.1 Då en omröstning skall äga rum, upprättar talmannen en omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § skall tillämpas i ett visst fall, anges det i omröstningspropositionen. Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i plenisalen, läses omröstningspropositionen upp och underställs kammaren för godkännande. En omröstning får förrättas med uppresning. Om talmannen efter omröstning med uppresning tvekar om omröstningens resultat eller en ledamot begär rösträkning, sker en ny omröstning med omröstningsapparat eller, när den inte kan användas, med namnupprop. Lag (2003:180). 5.6.2 Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen. Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur varje ledamot har röstat. Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej, avstår. Lag (2003:180). === Förfarandet vid lika röstetal === 7 § Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avgörs utgången genom lottning. Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall ärendet bordläggas. Om det blir lika röstetal när ärendet behandlas på nytt, ställer talmannen proposition på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig om detta. I annat fall avgör lotten vilken mening som skall vara riksdagens beslut. Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i kammaren. Om det åter blir lika röstetal vid huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning. Lag (2003:180). === Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut === 8 § Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två eller flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta att ärendet skall återförvisas till utskottet för ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har delbesluten fallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ett ärende får inte upprepas. Lag (2003:180). === Beslut med särskild beslutsregel === 9 § Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag skall antas eller förkastas. Detta förfarande skall tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem skall vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen. Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum. Lag (2003:180). === Uppskov med behandlingen av ärenden === 10 § Ett ärende skall avgöras under den valperiod då det väckts. Riksdagen får dock medge att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vara uppskjuten till detta riksmöte. Detsamma gäller behandlingen av ett ärende som riksdagen inte har hunnit avgöra då ett uppehåll görs i kammarens arbete med anledning av ett extra val. Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår skall avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare. Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det skall avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 5.10.1 Beslut att behandlingen av ett ärende får uppskjutas fattas på förslag av det utskott, till vars beredning ärendet hör. Kammaren får även utan sådant förslag besluta om uppskov. Lag (2003:180). 5.10.2 Beslut enligt 10 § tredje stycket andra meningen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180). === Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val === 11 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen skall avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgörandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen. I fråga om uppskov i samband med extra val skall bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas. Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, skall det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 5.11.1 Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180). === Beslut under budgetprocessen === 12 § Riksdagen får genom lag besluta att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden. Om riksdagen har fattat beslut enligt första stycket, fastställer riksdagen för det närmast följande budgetåret genom ett enda beslut dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå, dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten. Beslut om anslag eller andra utgifter i staten för närmast följande budgetår får inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut. Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas får inte fattas innan ett beslut om godkännande av en ändrad utgiftsram fattats. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 5.12.1 Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 Internationellt bistånd, 8 Invandrare och flyktingar, 9 Hälso- vård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, 19 Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Av-giften till Europeiska gemenskapen. Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Lag (2003:473). === Riksdagens skrivelser === 13 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framställning skall alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom en skrivelse. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 5.13.1 Riksdagens skrivelser sätts upp av kammarkansliet och undertecknas av talmannen. Utskott som har berett ett ärende skall få del av kammarens beslut i ärendet. Lag (2003:180). == 6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd == === Interpellationer === 1 § En interpellation skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen skall få framställas skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den getts in. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet. Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning. En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den väcktes. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 6.1.1 En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av interpellanten. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen. Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen medge att en interpellation får framställas även om den getts in efter denna dag. Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180). 6.1.2 Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer och tas upp på föredragningslistan. Svaret på en interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg. Lag (2003:180). 6.1.3 När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter. Lag (1998:734). === Frågor === 2 § En fråga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett bestämt innehåll. Lag (2003:180). === Muntliga frågor === 3 § En muntlig fråga framställs vid en frågestund som anordnas i kammaren. Den besvaras omedelbart av ett statsråd. Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid en frågestund. Talmannen får besluta om en begränsning av anförandena till längst en minut. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 6.3.1 En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sammanträder för annan handläggning än bordläggning. Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen för en viss vecka besluta att frågestunden anordnas på en annan dag än en torsdag eller att frågestunden ställs in. Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredagen i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180). === Skriftliga frågor === 4 § En skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring. Talmannen beslutar att en skriftlig fråga får framställas. Om talmannen anser att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas skall talmannen hänvisa saken till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till frågan om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 6.4.1 En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan skall eller inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan. Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som överlämnar svaret till den ledamot som ställt frågan. De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast klockan 10 på fredagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen i följande vecka. Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen besluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts. Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, skall statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras. Lag (2003:180). 6.4.2 Skriftliga frågor liksom statsrådens svar på frågorna skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180). == 7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen == === Föreskrifternas tillämpningsområde === 1 § Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som förrättas av kammaren och bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott eller ett annat riksdagsorgan som helt eller delvis väljs av kammaren. Lag (2003:180). === Valberedningen === 2 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen. Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsätts med tillämpning av det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 7.2.1 Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Vid den proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som anges i 4 § tredje stycket. Lag (2003:180). 7.2.2 Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, kammarsekreterare, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till riksrevisorerna. Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1 samt i fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1. Lag (2003:180). 7.2.3 Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden. Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2-4 tilllämpas också på valberedningen. Lag (2003:180). === Val med acklamation === 3 § Vid val som avser två eller flera personer får valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan skall innehålla namn på så många personer som valet avser och skall godkännas av alla ledamöter som har deltagit i valberedningens sammanträde eller av alla utom en. Talmannen skall framställa förslag om godkännande av den gemensamma listan och, vid bifall, förklara de på listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock förrättas, om det begärs av minst så många riksdagsledamöter som motsvarar den kvot som man får, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde. Om det föreskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag skall väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om någon ledamot begär det, skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Om valberedningen har lagt fram ett enhälligt förslag, skall valet med slutna sedlar äga rum först vid ett följande sammanträde. Lag (2003:180). === Val med slutna sedlar === 4 § Val förrättas med slutna sedlar, om inte annat följer av 3 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag. Om två eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledamöter som vid valet uppträder under särskild beteckning. Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den gruppering som för varje gång får det högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att grupperingens röstetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning. Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte riksdagen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna lag. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 7.4.1 Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det val för vilket de gäller. En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt. Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Lag (2003:180). 7.4.2 Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra. En valsedel är ogiltig om #den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter, #den innehåller mer än en beteckning, eller #den saknar namn på en valbar kandidat. Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om #kandidaten inte är valbar, #namnet är överstruket, #det inte klart framgår vem som avses, eller #ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår. Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riksdagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 § vallagen (1997:157). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180). 7.4.3 Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn. En valsedel är ogiltig om den innehåller #två eller flera kandidatnamn, #namnet på en kandidat som inte är valbar, #namnet är överstruket, #det inte klart framgår vem som avses, eller #beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter. Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. Lag (2003:180). 7.4.4 Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet. Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, skall han eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen. Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet. Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren. Lag (2003:180). 7.4.5 Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan sammanräkning görs i något av valen. Lag (2003:180). === Överklagande av val med slutna sedlar === 5 § Val med slutna sedlar får överklagas av en riksdagsledamot hos Valprövningsnämnden. Valet gäller även om det har överklagats. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 7.5.1 Skrivelse med överklagande ställs till Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren. Så snart tiden för överklagande har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden som har kommit in. Talmannen skall bestämma den tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden. När förklaringstiden har gått ut skall talmannen genast sända skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandena. Lag (2003:180). 7.5.2 Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val och förordna om omval, om en föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1-5 har blivit åsidosatt vid valet. Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse. Lag (2003:180). 7.5.3 Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180). === Valens tidpunkt och giltighet === 6 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod. Lag (2003:180). === Omval === 7 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter ett överklagande, skall val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av minst tio riksdagsledamöter. Lag (2003:180). === Suppleantval === 8 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall vid val som avser två eller flera personer också suppleanter utses till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på suppleanterna. Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett suppleanter, får den besluta om en förändring av antalet suppleanter i organet, så länge det inte underskrider antalet ordinarie ledamöter. Utan att antalet suppleanter i utskottet utökas får ersättare som har kallats till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsledamoten tillhör. Då tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 7.8.1 En fråga om ett större antal suppleanter än som ursprungligen valts bereds av valberedningen. Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet suppleanter skall förrättas så snart det kan ske. Lag (2003:180). 7.8.2 Om inte annat föreskrivs eller särskilt beslutas, skall suppleanter utses till samma antal som de ordinarie ledamöterna. Lag (2003:180). 7.8.3 Föreskrifter om suppleanter finns för riksdagsstyrelsen i tilläggsbestämmelsen 1.5.2, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Nämnden för lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 8 § och för krigsdelegationen i 8 kap. 15 §. Lag (2003:180). === Suppleanternas tjänstgöring === 9 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall en frånvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som hör till samma partigrupp. Om detta inte kan ske, gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan. Lag (2003:180). === Obehörighet === 10 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall den som är vald av kammaren till ett uppdrag, för vilket det krävs ledamotskap av riksdagen, avgå från uppdraget, om han eller hon lämnar riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till statsråd. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 7.10.1 Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i 10 kap. 7 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riksdagsledamot som också är statsråd i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången riksdagsledamot i tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2003:180). === Skyldighet att åta sig uppdrag === 11 § Den som har utsetts till ett uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. Lag (2003:180). === Efterträdare === 12 § Om någon som har valts till ett organ, som vid valperiodens början tillsattes genom val av två eller flera personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om mer än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare. Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet avsåg endast en person, tillämpas för kompletteringsvalet för den återstående tiden samma förfarande som vid det ursprungliga valet. Föreskrifterna i denna bestämmelse gäller om inte riksdagen föreskriver annat. Lag (2003:180). === Ordförandeval === 13 § Ett organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om inte annat är föreskrivet. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 7.13.1 Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 11 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens styrelse i 8 kap. 14 § och för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § denna lag. Lag (2003:180). === Val inom ett riksdagsorgan === 14 § Val inom ett organ som avses i 13 § förrättas med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 7.14.1 Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180). == 8 kap. Vissa befattningshavare och organ == === Val av talmän === 1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap. 2 § regeringsformen förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning. Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna. Lag (2003:180). === Val av ordförande och ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden === 2 § Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i 3 kap. 11 § regeringsformen. Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. 11 § regeringsformen om ordföranden tillämpas också på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Lag (2003:180). === Riksföreståndarval === 3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare enligt 5 kap. 4 § regeringsformen eller person som skall kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 6 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat. Lag (2003:180). === Statsrådsarvodesnämnden === 4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 8.4.1 Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av konstitutionsutskottet. Lag (1993:1423). === Nämnden för lön till riksrevisorerna === 5 § Nämnden för lön till riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 8.5.1 Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2002:1021). === Internationella delegationer === 6 § Om det träffats en internationell överenskommelse att riksdagen bland sina ledamöter skall utse ledamöter i en delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till denna paragraf. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 8.6.1 Riksdagen väljer tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation. Delegationen väljs för varje riksmöte. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). 8.6.2 Riksdagen väljer sex ledamöter i Europarådets svenska delegation. Delegationen väljs för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den återstående delen av delegationens mandatperiod. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). 8.6.3 Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Delegationen väljs för riksdagens valperiod. Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). === Val av riksbanksfullmäktige === 7 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 § regeringsformen avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 8.7.1 Ledamöter av fullmäktige får inte #vara statsråd, #vara ledamot av Riksbankens direktion, #vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn eller #inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör dem olämpliga för uppdraget som fullmäktig. Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, skall riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Lag (2003:180). === Utrikesnämnden === 8 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden enligt 10 kap. 7 § regeringsformen avser riksdagens valperiod. För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter skall vara nio. Lag (2003:180). 9 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd eller en tjänsteman är närvarande. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 8.9.1 Protokoll skall föras vid Utrikesnämndens sammanträden. Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen. Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens sammanträden. Lag (2003:180). 8.9.2 En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman skall första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 § regeringsformen. Lag (2003:180). 10 § För förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe enligt 13 kap. 2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder. Lag (2003:180). === Riksdagens ombudsmän === 11 § Riksdagen väljer enligt 12 kap. 6 § regeringsformen ombudsmän som skall utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Riksdagens ombudsmän skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman skall ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman. Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket. Val av ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. Val av ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Om en ombudsman avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårsperiod. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 8.11.1 Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ eller på begäran av någon av riksdagens ombudsmän, samråda med en ombudsman om arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk art. Lag (2003:180). 8.11.2 Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180). === Riksrevisionen === 12 § Riksdagen skall enligt 12 kap. 7 § regeringsformen välja tre riksrevisorer. Riksrevisorerna väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket. Val av riksrevisor gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet skall emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En riksrevisor kan inte väljas om. En av riksrevisorerna skall svara för myndighetens administrativa ledning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som skall ha denna uppgift. En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 8.12.1 Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180). 8.12.2 En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen #innehav av aktier i ett aktiebolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., #avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen, #avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, #inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor, #uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och #annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande. Lag (2003:180). 13 § Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på begäran av konstitutionsutskottet. Om en riksrevisor avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod. Lag (2003:180). 14 § Riksrevisionens styrelse skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst elva, som väljs för riksdagens valperiod. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas platserna i styrelsen proportionellt mellan samma partigrupper. Riksdagen väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller flera vice ordförande. Ordförande och varje vice ordförande väljs var för sig. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 8.14.1 Antalet ledamöter i Riksrevisionens styrelse fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (2003:180). === Krigsdelegationen === 15 § Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation inom sig. Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod. En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen. Suppleanter skall inte utses till krigsdelegationen. Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 8.15.1 Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande skall förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen skulle träda i riksdagens ställe. Lag (2003:180). 8.15.2 Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och 4.12.4 tillämpas också på krigsdelegationen när den inte är i riksdagens ställe. Lag (2003:180). === Ytterligare bestämmelser för riksdagens organ === 16 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 8.16.1 Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och väljer sex ledamöter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1). Stiftelsen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180). == 9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning == === Kammarsekreterare === 1 § Kammaren utser en kammarsekreterare. Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet. Val av kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kammarsekreterare förrättas. Vid val med slutna sedlar tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 9.1.1 Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen. Lag (2003:180). === Kanslier för utskotten och EU-nämnden === 2 § Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare. Lag (2000:418). === Riksdagsförvaltningen === 3 § Riksdagen beslutar om instruktion för riksdagsförvaltningen. Lag (2000:418). 4 § Riksdagsförvaltningen skall, när det gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer #handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor, #upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, #i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, och #besluta om föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3. I fråga om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen skall riksdagsförvaltningen yttra sig innan Riksrevisionen beslutar om förslaget. Lag (2003:180). === Överklagande === 5 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av Regeringsrätten i de fall som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd. Överklagandenämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till överklagandenämnden avser riksdagens valperiod. För ordföranden skall det finnas en ersättare. Bestämmelser om ordföranden skall tillämpas även på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordförande eller ersättare för ordföranden i överklagandenämnden tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. Lag (2003:180). === Ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor === 6 § En riksdagsledamot skall av statsmedel erhålla arvode för sitt uppdrag. Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot finns i lag. Lag (2003:180). === Bistånd med sakuppgifter och studieresor === 7 § Riksdagens ledamöter och organ skall ha tillgång till bibliotek och rätt till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet. I fråga om ledamöternas studieresor finns särskilda föreskrifter. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 9.7.1 En ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till kostnaden för enskild studieresa. Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om sådana resor. Lag (2003:180). === Åtal === 8 § Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott, begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller tjänst får beslutas #endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens direktion, #endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, av styrelsen i Riksrevisionen, av Valprövningsnämnden eller av Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av riksdagens ombudsmän, mot en av riksrevisorerna eller mot kammarsekreteraren. Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 9.8.1 I fråga om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare än de som nämns i 8 § finns särskilda föreskrifter. Lag (2003:180). == 10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen == === Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet === 1 § Regeringen skall varje år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen. Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen. Lag (2002:910). === Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på kommissionens förslag === 2 § Regeringen skall informera riksdagen om sin syn på de förslag från Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bedömer som betydelsefulla. Lag (1996:1530). === Utskottens skyldighet att följa EU-arbetet === 3 § Utskotten skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Beträffande statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. Lag (2003:180). === EU-nämnden === 4 § För samråd enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden). EU-nämnden skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelse</b> 10.4.1 Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (1996:1530). === Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU- nämnden === 5 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som avses bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som nämnden bestämmer. Om minst fem av ledamöterna i EU-nämnden begär det, skall nämnden besluta att regeringen skall rådgöra med nämnden enligt första stycket. Nämnden får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits. Lag (2003:180). === Statlig myndighets skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden === 6 § En annan statlig myndighet än regeringen skall lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden i frågor som skall behandlas i Europeiska unionens råd, då nämnden begär det. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från nämnden till regeringen för avgörande. Om minst fem av ledamöterna i nämnden begär det, skall nämnden besluta att inhämta upplysningar eller yttrande enligt första stycket. Nämnden får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits. Lag (2003:180). === EU-nämndens sammanträden === 7 § EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden är närvarande vid ett slutet sammanträde. Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2003:180). <b>Tilläggsbestämmelser</b> 10.7.1 EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla nämnden till sammanträde om minst fem ledamöter av nämnden begär det. En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet. Lag (2003:180). 10.7.2 Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180). 10.7.3 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden får göras om inte nämnden beslutar annorlunda. Lag (2003:180). 10.7.4 Vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare. Besökare till en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott. Lag (2003:180). === Tystnadsplikt i EU-nämnden === 8 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i EU-nämnden får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller nämnden skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller mellanfolklig organisation. Lag (2003:180). === Protokoll vid EU-nämndens sammanträden === 9 § Protokoll skall föras vid sammanträden med EU-nämnden. Stenografiska uppteckningar skall vid sammanträde med nämnden göras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Lag (2003:180). == Övergångsbestämmelser == <b>1974:153</b> #Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre riksdagsordningen. <b>2003:180</b> #Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om val av riksrevisorer eller ledamöter i Riksrevisionens styrelse äger rum dessförinnan, skall dock de nya bestämmelserna tillämpas redan i fråga om de valen. #Första gången riksdagen väljer riksrevisorer skall, i stället för vad som sägs i 8 kap. 12 §, en av riksrevisorerna väljas för sju år, en för fem år och en för tre år. <b>2003:473</b> Denna lag träder i kraft den 15 september 2003 och tillämpas första gången i fråga om budgetpropositionen för år 2004. ---- == Referenser == *[http://www.riksdagen.se/arbetar/demgrund/grund_k.asp Grundlagarna] - Riksdagen *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1974%3A153&RUB=&ORG=&%24%7BFORD%7D=FIND Riksdagsordning] - Källtext i Rixlex [[Category:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Ridderskapets och adelns privilegier 11 4529 2006-04-06T08:35:09Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Referenser */ +kat "Lagar.." <table cellspacing=2 cellpadding=2> <tr><td>SFS nr:<td>1723:1016 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Ridderskapets och adelns privilegier (1723:1016 1) <tr><td>Utfärdad: <td>1723-10-16 <tr><td>Författningen har upphävts genom: <td>SFS 2003:179 <tr><td>Ändring införd: <td>t.o.m. SFS 1921:283 <tr><td>Upphävd: <td>2003-07-01 </table> __NOTOC__ ---- === 1 §. === Wi lofwe och tilsäije, at willia älska och uti wördning hålla Riksens Ridderskap och Adell, hwar och en efter sitt Embete, skickelighet och wärde, och låta dem samtelige och hwar och en i synnerhet, utan något qwal och intrång niuta på ähra, lif, hion och gods, deras wälfångne friheter, privilegier, förmåner och rättigheter, af hwad namn de wara må, samt dem derwid i alla måtto handhafwa. === 2 §. === Får anses ha upphört att gälla till följd av [[Regeringsform 1809|1809 års regeringsform]] (28 §). === 3 §. === Uti Riksens Cancellie skola ock Adelige Personer brukade blifwa, så at Wi när omtränger måge hafwa dem, som sig på Riksens saker förstå kunna, och skickelige äro allmänna in- och utrikes ährender at förrätta, på det at hwar och en må derigenom blifwa upwäckt, at låta sinabarn til lärdom och skickelighet upfostra, och Adelen således upmuntras, om dygd, snille och wettenskaper sig särdeles at Winläggia, hwar igenom de til sådane förmåner måge skattas wärdige, men intet räkna sig Adeliga härkomsten til enda förtiensten: Hwarwid äfwen den (40 § uti Regerings-Formen) efterlefwes. (Hänvisningen till 40 § regeringsformen avser [[Regeringsform 1720|1720 års regeringsform]] och har upphört att gälla). === 4 §. === På det Ridderskapet och Adelen måge winna mera och bättre förfarenhet til Wår och Fäderneslandets desto nyttigare tienst, så skal hwar och en fritt och efterlåtit wara, at wandra uti främmande land, både til bokliga och fria konsters idkande, som ock at låta bruka sig hos främmande herrar i krig eller annan tienst, hwarwid den sig utrikes skickelig och wälförtient giordt, sådana förmåner wid dess hemkomst til godo niuta skall. === 5 §. === Som Wi icke wele låta den ostraffad blifwa, som något talar och säijer uppå en Adelsman, detsom hans heder, ähra, adeliga namn och goda ryckte angår, och honom elliest spåtteligit och til nesa wara kan, så förordne Wi också, at icke någon Adelsman skall blifwa wåldförd, icke heller, innan han til någon grof missgierning öfwertygad är, eller domaren efter lag och process för skiäligt pröfwat, at giöra sig, för hans brått skull, om dess person försäkrad, fängslader och inmanter, mycket mindre förderfwader å lif eller lem, ei heller honom hans hus och gårdar, bref och egendom, löst eller fast ifrån tagas, ransakas, skiöflas, bortgifwas eller i någon måtto afhändas, förr än han til någon sådan missgierning, der med han lif, ähra och gods efter lagen förwärckat hafwer, öfwertygad, lagwunnen och dömder är: Warder någon af Ridderskapet och Adelen uti uppenbar grof missgierning och lifssak, bahr och å färska gierning eller å flyende fote tagen; Då bör en sådan antastas, och uti et anständigt och säkert rum, til saksens utförande inmanas, och sedan med honom efter lag förfaras; Men är gierningen icke så grof eller någon lifssak, och likwäl af swårt utseende, må then skyldige personel eller reel borgen för sig ställa, dock utom de mål, som Duels placatet röra. === 6 §. === Får anses ha upphört att gälla till följd av konkurslagen 1862-09-18, Förordning (1870:29 s. 2) och lag (1916:91). === 7 §. === Får anses ha upphört att gälla till följd av lag (1921:283). === 8 §. === Såsom af ålder Ridderskapet och Adelen i Swerige och Finland varit nådigst undt och efterlåtit, at niuta och behålla deras Sätesgårdar samt Rå- och Rörs hemman med de innom deras enskylta Bohlbys egor, antingen nu upbygde Torp och Krogar samt Qwarnar, med mera, eller som hädanefter upbyggas kunna, fria för alla utlagor och beswär, af hwad namn de wara kunna; Så skola ock här med Ridderskapet och Adelen wid samma deras wälfångne förmåner och rättigheter nådigst bibehållas, således at deras Sätesgårdar med deras Torp gamla eller nybygda skola wara fria för Rusttiensten, Konungstijonden, utskrifningar och Roteringr, Cronokiörslor, Skiutzningar, Durchtågs- och andre giärder, Inquarteringar, Prästegårds- samt Tings- och Gästgifware gårds byggnad, Contributioner, och alla andra Cronobeswär, af hwad namn de wara måge, undantagne wägrödning, Kyrkio- och Kyrkiogårds samt Brobyggnad. Derjemte skola och alla de Rå-och Rörs hemman, hvilka inom samma bys rätta ägor med Rå och Rör eller annan laga byskillnad begrepna äro, och nu för tiden Ridderskapet äro tilhöriga, eller ock såsom med orätta ifrångångne lagligen kunna återwinnas; Men icke de, som nu hädanefter ifrån Cronan eller andra Frälsemän blifwa acquirerade, niuta förberörde förmåner och rättigheter lika med sielfwa Sätegården, derunder de äro hörige och belägne. Men Landtboerne på de bebodde och til hemmantal lagde Rå- och Rörs hemman, betala efter wanligheten Lagmans- Häradshöfdings- och Tingsgiästnings penningarne, och swara til Kyrckio- och Kyrckiogårds- jemwäl Prestegårds byggnad, samt wägrödning och brobyggnad efter Lag och Förordningar; Jemwäl wid Fiendens infall och högstträngande nöd, då Krigsmackten kommer på en ort at sammandragas, då at emottaga en proportionerad Inquartering. Ridderskapets Laudgårdar niuta samma förmån, som sielfwa Säterien, undantagandes Rå-och Rörsfriheten. Skulle någon Adelsman äga twenne wid hwar andra belägna Sätesgårdar, och han för sin beqwämlighet, skulle willia dem sammanlägga, stånde det honom fritt, allenast de uti en sockn belägne äre, och at Cronones Jordebok derigenom ei rubbas. Will och någon sammandraga sina til hemmantal Skattlagde Rå- och Rörs hemman, så står honom fritt at afhysa dem under sielfwa Sätesgården, eller dem til Ladugård bruka och nyttia, emedan Oss och Cronan intet derigenom något afgår. Wi tillåte jemwäl Wårt Ridderskap, at, för sin beqwämlighet, flyttia Säteries friheten af någon dess Sätes- eller Ladugård til ett annat Frälsehemman af lika hemmantal och godhet, som då ikläder sig den förras förmån och rättighet, dock så, at sådan sätesgård är belägen innom Compagniet, hwarest Frälsehemmanet warit tilförende indelt, och at ingen derigenom praejudiceras. Uti Skåne, Halland, Blekingen och Bohuslähn, skal Ridderskapet och Adelen, såsom dem af ålder förundt och efterlåtit warit, niuta och behålla deras Sätesgårdar de äga, med sina Torp, Gatehus, Krogar och Qwarnar med mera, som ligger på Sätesgårdens ägor, antingen de nu äro upbygde eller hädanefter upbyggas kunna, fria och lediga för all tunga, utlagor och beswär, af hwad namn de wara måga, såsom för Tijonde afgift, utskrifningar, enroulleringar och roteringar, Cronokiörslor, skjutzningar, durchtågs- och andre giärder, inquarteringar, Kyrckio- Prästegårds- samt Tings- och Giästgifwarehus byggnad, Contributioner och alla andra Crono-utlagor och beswär, undantagandes den wanliga Adels-Rusttiensten, som i den 21. puncten infördt finnes. Sammaledes äro insockne eller wekudags godsen, som de nu ega, eller af samma rättighet återwinna kunna, aldeles befriade och frikallade för alla för uprepade Crono-utlagor och beswär, undantagandes Adels- Rusttiensten, som redan sagdt är, Crono- Kyrckio- och Präste Tijonden med andra gamla bewisliga Prästerättigheter, samt wägrödning och brobyggnad af skattlagde hemman, jemwäl Kyrckio och Kyrckiogårds samt Prästegårds byggnad i de orter, som så af ålder wanligit warit. Item, den i Skåne, så kallade matlags skatten, som är Lagmans- Häradshöfdings- och Tingsgiästnings penningar, hwilka allenast utgiöras böra af de weckudagsbönder, som för hemmantal stå och lagde äro. Dock at Crono- och Kyrckiotijonden, hvilken någon af ålder eller annan besynnerlig rättighet äger och til Säteriet innehafwer, aldeles förblifwer hwarjom och enom framgent oförryckt efter dess tilständiga rätt, så at Kyrckian tilbörligen hålles wid mackt och i lika stånd. Wid Fiendens infall och högstträngande nöd, förhålles med Inquartering på Insockne hemmanen lika, som förut om Rå- och Rörs hemman förmält är. Ridderskapets och Adelens Ladugårdar niuta och behålla sin wanliga frihet som förr, och för sin beqwämlighets skull, efterlåtas äfwenwäl Ridderskapet och Adelen at afhysa eller til Ladugård at bruka sina insockne eler weckudags hemman under Sätesgården, dock Tijonden deraf, Cronan, Kyrckian och Prästen samt flera gamla bewisliga Prästerättigheter förbehåldne, såsom ock at flytta Säteries friheten från Sätesgården på et annat frälsehemman af lika hemmantal, som då ikläder sig den förras förmån och rättighet, och den förra det senares natur och egenskap. Wi tillåte jemwäl Ridderskapet och Adelen deras gamla insockne eller weckudags frihet på de hemman och lägenheter, som de nu innehafwa i samma sockn, der Säteriet är belägit, men icke uti annexan. Der och några af deras nu warande utsockne hemman skulle med orätta hafwa mist insockne rättigheten, som samma hemman af ålder, nemligen den tiden då landet kom ifrån Dannemarck under Sweriges lydno och devotion, ägt, och befinnas wara dert lberättigade. Så tillåtes Ridderskapet och Adelen en sådan dem ifrångången insockne rättighet behörigen återwinna; Men de, som hädanefter igenom kiöp och byten af Cronan och privatis förwärfvas, kunna ei under insockne rätt och förmån dragas, hwarom Kongl. brefwen af den 4 Martii 1690. Widare förmäla. === 9 §. === Så skola och Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehammen fria wara för alla Crono dagswärcken, kiörslor, skiuts, resor och giästning, som de förr warit betungade med, så at ingen Befallningshafware eller Fogde skall härefter hafwa mackt något sådant Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehemman at poläggia, undantagandes de tilfällen, då tåg och större marcher skie igenom landet, eller proviant, Ammunition och beklädningar til Armeen, Fästningar och Magazinerne skola framföras: Tå böra så wäl Frälse med utsockne Frälse, som Crono- och Skattebönder, både med skiutsresor, giärder och andre pålagor för betalning dertil hielpa. Dock skola uti alla inquarteringar, giärder samt Cronoskiutsningar och hielper blifwa räknade, twenne Frälsehemman emot et Cronoskatte, Frelseskatte och Cronohemman; twå halfwa emot et halft, och twå fierdings hemman emot et fierdedels, med mindre i krigstider högsta nöden en jemlikhet erfordrar, elliest skola icke Adelens Landtbönder och utsockne hemman med några andra giärder och hielper, skiutsresor, eller och i andra fall, blifwa betungade än som förbemält är; Dock böra de, som under hållskiuts lagde warda, wara behielpelige, at understödia de resande emot betalning, der det så omtränger och ordningen dem tillkommer. === 10 §. === Och när Riksens tarf och lägenheter förefalla, som uti Lagen förmälte äro, at någon Contribution och hielp måste utgiöras, tå skal icke något påläggas Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehemman utan menige Ridderskapets och Adelens, som sielfwa några Landtgods äga, goda ja och samtycke; Och skola altid i sådana hielper blifwa räknade twå hela besuttne Frälsehemman emot et helt besuttit Cronoskatte, Frelseskatte och Cronohemman; Item twå halfwa emot et halft och twå fierdeles hemman emot et fierdedels. Således skal och hållas om någon utskrifning hos Allmogen til Riksens wärn och förswar samtyckt och bewilliat blifwer; Elliest skal Adelen uti ofredeliga tider icke förswara mera manshielp, än som hwart hemman til dess nödtorftiga bruk kan erfordra och Legohions stadgan tillåter; Men om höga nödtorften så trängia kunde, att Man utur huse utgå måste, tå skola alle dertil wederredo finnas. === 11 §. === Så skola och de Skattehemman, af hwilka Ridderskapet och Adelen äga frälse rätten och räntan, anses för fullkomligit Frälse, när Frälsemannen förwärfwar sig skatterättigheten deraf och när någon Skattejord, hvaraf Räntan någon Frälseman tilhörer, sällies utan börd, tå äger samma Frälseman lösen fram för alla andra, som utom börden äro. === 12 §. === Desslikest skola och alle af Ridderskapet och Adelen, doch hwart och et Stånds och Stads wälfångne Privilegier och rättigheter oförkränckte, niuta och behålla deras hus, gårdar och frälsejord, som de hafwa, eller sig förwärfwa kunna i Städerne, fria och lediga för allan Cronones och Stadsens tunga, tomptören undantagandes för de, som äro på ofri grund belägne, samt brandwackt och gatläggning. Förordning (1857:63 s. 4). === 13 §. === Efter ock wäl kunna finnas och upspanas Silf- Koppar- Jern och andra metalliske eller mineraliske grufwor, så wäl på Adelens egna enskylda arf och egendoms egor, som annorstädes i Riket, af hwilka mycken nytta och fördel, Riket til bästa, uprättas kunde, om de uti bruk komma måtte: Så wele Wi icke allenast samtyckia, at den Adelsman, som på egna egor will uptaga och drifwa sådane bruk, skal hafwa mackt och tilstånd dertil, utan försäkre och den samma, at han alla de förmåner och friheter oqwald skal få niuta, hwilka Bergsordningarne, och Wårt nu wid Riksdagen utgångne privilegium, så wäl jordäganden som upfinnaren, tillägga. === 14 §. === Ehuruwäl Adelen hafwer frihet, at til egit husbehof byggia Miöl-, och Sågeqwarnar på egne egor, hwarest lägenhet dertil finnes; Så måste likwäl intet Cronans eller Adelens gamla odalqwarnar och sågar til deras rätta häfd och inomst med Tulltäckts tagande derigenom skadas, utan när någon ny Tullqwarn skal byggas, bör sådant å Tinge kundgiöras, af Häradshöfdingen och Nämden beses, samt andre der omkring belägne qwarnägande och grannar höras, och öfwer sådane skiäl resolveras, huru wida, utan andras förfång och skada, sådan frihet tillåtas får, aldeles, som 1638 åhrs Riksdags Besluts 9 § förmår och innehåller. I sina strömmar måge de ock byggia hamrar eller annor sådane verck, dock med Bergs Collegii tilstånd, så wida sådant de anlagde och priviligerade bruken intet til men och skada länder. Kungörelse (1834:26). === 15 §. === Der ock någon af Adelen är egande i Siöar, Strömmar och Åar, eger han bruk Lahner, Åhlekista, och annat fiske, både wid Stranden och mitt uti, dock så, at icke Båts- eller allmän fahrled och kongsådren stänges, der hon af ålder warit, och androm på åker, äng och fiske, åfwan eller nedan någon skada skier, som förbemäldt är. Dessutan tillåtes Ridderskapet och Adelen, at bruka hwarjehanda fiske i Saltsjön och på fria diupet, på det sättet, at om någon har lust och willia, at anwända möda och omkåstnad på Silfiske, eller annat, som drifwes på diupet, hwarigenom ingen annan på dess stränder och wanliga fiske förolämpas, så må han det fritt och utan någon afgift giöra, och må ei heller någon, ware sig Wåra betienter, eller de, som wid siökanten bo, hindra och förmena den, som på sådant fiske far: Doch at en sådan förlikar sig med wederbörande, hwarest han söker landning och hamn för sitt fahrtyg och fiskeredskap. (Och der strandwrak komma på deras egen frälsejord och grundar at stanna, der intet folck föllia med, eller efter kommer i tilbörlig tid: Så förhålles dermed efter den lag, som för detta giord är, eller och hädanefter kan stadgadt blifwa.) === 16 §. === Ingen skal hafwa frihet, at låta hugga något wercke, anten Ek, Bok, Apel eller annat bärande trä, icke heller hwad det hälst wara kan, uppå någon Adelsmans skog och marck, der han allena är ägande uti, utan jorde- och skogsegandens goda willia och samtycke; Doch skal Ridderskapet och Adelen öfwer hela Riket fritt och obehindrat wara, at efter lag nyttia de skogar, uti hwilka de hafwa lått, samt allmänningarne til deras nödtorft och behof efter 1664 åhrs skogsordning. === 17 §. === Så må ock Ridderskapet och Adelen fritt wara, til at skiuta foglar och diur uppå sina egne gods och egor, utom den i lag förbudne tiden, såsom och der de hafwa lått uti, eller uppå Lands eller Härads allmänningar, Cronones enskylte parkar och Jägeri platser undantagne, och skal ingen wara tillåtit, at jaga och skiuta uppå Adelens enskylte ägor, eller i deras fiskewatn fiska och fara, det ware sig Wåre befallningshafwande och betiente, eller andre, utom jordägandens goda willia, ja och samtycke. === 18 §. === (Wi tillåte ock i Nåder, at Ridderskapet och Adelen måge sielfwe få utpanta Räntor och utskylder, som hos deras frälsebönder kunna innestå, samt tilhålla dem at betala hwad de efter hållen laga husesyn för husröta och elliest ostridigt kunna wara skyldige; Doch at sådant förrättas igenom twänne owälduge Nämdemän, samt lämnas wederbörande Landboe fritt, om han förmenar igenom sådan utmätning sig wara förorättad, sådant lagligen at sökia återwinna, bäst han kan och gitter;) blifwa Adelens bönder och betiente dem något skyldige på Ränta (upbörd,) eller för husröta, så äger husbonden hos de samma bättre rätt och företräde fram för andra Creditorer, som icke hafwa någon priviligerad rättighet. Förordning (1878:28) och Förordning (1861:59). === 19 §. === Så skal och Riksens Ridderskap och Adel, utom hwad i 12 § stadgat är om inrikes handelen, fritt efterlåtit wara, at få handla med wexlar, inrätta manufacturer och reda uti skiepp, jemwäl uti Städerne handla i gross och större partier, som komma utrikes från, men intet uti minut, (doch så, at de der emot undergå en skiälig, och efter hwars och ens idkande handel proportionerad reale afgift til Stadens contingent, som den 12 artickeln i dessa privilegier innehåller och förmår. Under denna afgiften skal likwäl ei förstås och dragas, hwad Adelen til kläder och deras enskylta husbehof nödigt hafwa at införskrifwa, allenast det utrikes från kommande godz och waror, intages uti Städerenes Packhus och wanlige Lastage platsar samt der visiteras, och Kongl. Maj:tts tullrättighet samt wanliga omgiälder, efter Kongl. Maj:tts Förordningar, erläggas.) Ridderskapet och Adelen ega och den frihet, til deras bästa och nytta, at in- eller utrikes, åt inhemska eller främmande, afsättia, utskieppa och föryttra alt hwad dem godt synes af sine årlige inkomster, de af sine frälsegods, gårdar och rätta frälse bruk ega och afla, såsom Järn, Spannemål, Hästar, Creatur, Timmer, Bräder, Wercke, eller hwad namn det hafwa kan, allenast den wanliga tullen och umgiälderne derföre betalas, samt mätare och wägare penningar lika med Stapelstädernes Borgerskap, derest de handla; Men skulle Adelens afwel allenast utgå genom någom Stad til Siös, och i Staden ei föryttras eller nederläggas, eller stadsens wåg och mått brukas, äro de då ingen afgift underkastade, undantagandes i de Städer, som bro- och wägare penningar af järnet efter resolutionerne betalas böra. Alt Landtkiöp skal wara Ridderskapet och Adelen förbudit med salt, sill och andra waror i gemen, dock kan dem, som bruk idka och drifwa, den frihet, som 1700 åhrs uti nästledit åhr öfwersedde Förordning, på det sättet, som den uti Kongl. Maj:tts Borgerskapet wid denna Riksdagen, angående kiörslor och förslor ifrån Bruken och til Städerne gifne Resolution 51 § är förklarad, förmår och innehåller ei betagas, at kiöpslaga och handla med det de til deras enskylta bruks förnödenhet betarfwa, undantagne kiöpmans waror, såsom Kläde, Win och Spetseri etc. Ridderskapet och Adelen skall och wara efterlåtit, at til Stapelstäderne utföra sine egna tilwärckningar af Järn ifrån sina bruk och frälsegods, som hamn ega, med egne fahrkostar, eller ifrån hwilka Städer de dem kunna få frackta, dock icke löpa med andras frackter. Samma frihet ware dem ock förundt, at ifrån upstäderne afhemta sitt egit tilwärckade järn, så framt upstäderne sielfwa icke i rättan tid kunna med ducktiga, beqwäm- och tilräckeliga fahrtyg, genast wid anfordran, och utan tidens ringaste utdräckt dem betiena, hwartil de skola förplicktas, wid förlust för berörde Städer af sådant privilegio, samt laga answar för skadeståndet efter omständigheterna, så snart deröfwer klagas och sådant öfwerbewisat wader: Men när upstäderne med säkerhet och utan uppehåld förmå prompt och emot billig frackt afhielpa och til stapelstäderne förskieppa de ifrån bruken dit ankomne tilwärckningar, effecter och afwel, skola då upstädernes fahrtyg wara fram för fremmande närmast dertil at brukas: hvilket doch aldeles utan Bruks Patronernes twång i så måtto ske måste, at de icke blifwa bundne til wissa skieppare eller fahrtyg, eller at Städernes fahrkostar skola taga last efter nummer, som förr skal wara skiedt, emedan det et stort hinder i Seglationen förorsakat. Så skal Ridderskapet och Adelen jemwäl fritt stå, at sända sina båtar uti Lax- Strömmings- och andra fisken, Städernes enskylta fiskelägen undantagne, at fiska och byta sig fisk til mot egen afwel, til deras egna husbehof, likmätigt hwars och ens orts hamnordning; Men derunder skal icke wara tillåtit, at taga annars mans Spannemål, eller hwad gods det hälst wara kan, at utföra uti deras egit namn wid förlust af sielfwa waran, och plicht såsom understuckin handel. I lika måtto skal Ridderskapet och Adelen öfwer hela Riket fritt efterlåtas, at idka och drifwa sin wanliga Oxhandel, och stalla Oxar på sina gårdar, samt dem sedan til sin nytta afsättia och förhandla; Doch blifwer Ridderskapet och Adelen uti Skåne (allena) förbehållit deras utskeppning, aldeles som Hans Kongl. Maj:tts högstsal. Konung Carl den XI:tes höglofl. i åminnelse, deröfwer uthgifne Resolution och tryckte Förordning af den 13. Januarii 1694 innehåller och förmår: Förordning (1869:43). === 20 §. === När något Frelsehemman öde blifwit, och husbonden til hemmanets uprättning måste efterlåta, af sin åhrliga upbörd, några åhrs frihet; Så wele Wi ock i lika måtto tilstädia så många åhrs friheter på Wår och Cronones upbörd, som Frelsemannen å sin sida derpå eftergifwit efter Tingsrättens ompröfwande. Men skulle några Adelens gods och hemman ei kunna bestå utan förmedling, eller bära den räntan, som de af ålder haft, och Frelsemannen derföre föranlåtes detsamma at förmedla; Så åligger det Landshöfdingen i orten, på frelsemannens anmodan, at låta det efter methoden, refwa och skattläggia, samt deröfwer sit betänckiande tillika med berörde skattläggningar til Cammar-Collegium at insända, så snart giörligit är, hwarefter Cammar-Collegium inom sex månader dess utslag meddela måste; Skulle dermed längre komma at dröijas, niute utan efterräkning för den förflutne tiden wederbörande sin wid refningen skiälig befundna förmedling til godo, til dess Wårt Cammar-Collegium träffar et slut, så at Oss och Frelsemannen sker rätt å både sidor. === 21 §. === Såsom uti Sweriges Lag förmäles, at Adelen eger giöra och hålla Wapnatienst för det gods de ega: Så skal fördenskul sådane wapnatienst utredas efter de privilegier och den ordning, som Sal. Konung Gustaf Adolph höglofl. i åminnelse åhr 1626 dermed giordt hafwer, neml. at den Adelsman, som hafwer til 580 marker Rusttiensts ränta, af sitt gods, skal hålla en sådan mondering, som samma Rusttiensts ordning förmår och innehåller. Men eger någon större Rusttiensts-Ränta, och öfwer 580 marker, tå hålle therföre en serskilt mondering. Och emedan mycket få äro, som en hel häst ega; Så hafwe Wi jemväl efterlåtit dem, som mindre Rusttiensts Ränta hafwa, at sammansättias til 500 marker: Wapnetiensten utredes af Ridderskapet och Adelen i Skåne, Halland, Blekingen och Bohus Län, efter Hans Maj:tts högstsal. Konung Carl den XI:es Glorwyrdigst i åminnelse författade Rusttiensts ordning åhr 1687, de som sammanfogade blifwa uti Rusttiensten, skillias intet åt, utan wid ny sammansättning. Williandes Wi också i förmågo af Sweriges Lag, här med hafwa försäkrat Ridderskapet och Adelen, at den Adels-Fanan, som af dem således är uprättad, aldrig skal blifwa förd och brukad utom Sweriges (och Finlands) gamla Gränts och Landamäre, och at (Wi til Officerare wid samma Regemente inga andra förorda willja än dem, som äro Swenske besutne Adelsmän, ei heller påbörda Ridderskapet och Adelen, at gifwa penningar til monderingen, utan lemna dem frihet, den samma sig sielfwa at förskaffa, efter det förseglade profwet, som uti Länet förwaras;) Så skola och Rusttienstslängderne ei oftare hädanefter än til hwar sammansättning, på wederbörliga orter ingifwas. === 22 §. === Medan ock Sweriges Lag förmår, at Enkor och Faderlösa Barn, måge för all Cronones Wapnatienst fria wara, så länge Enka ogift, Sönerne omyndige och Döttrarne ogifta äro; Så skola de alle, så länge som de i samma tilstånd äro, frihet niuta på deras Morgongåfwo och alle arfwegods. Samma Lag ware med dem, som hafwa fånug Fader; Men för deras aflingejord ega de wapnetienst uppehålla. Dock rusta Adelen i Skåne, Halland, Blekingen och Bohus Län efter Rusttienstordningen. === 23 §. === Hwar och någon Adels Ryttare blefwe uti krigstider af Riksens Fiender fången, då wele Wi låta honom utlösa igen, lika som med Cronones öfrige krigsfolck sker, som råka i fiendens fångenskap. === 24 §. === Wi lofwe ock härmed för Oss och Wåra efterkommande, lika som Wåre förfäder det giordt, at Wi icke wele kiöpa eller tilpanta Oss, mycket mindre afhända någrom något fritt och frelst gods, derigenom Ridderskapet och Adelsståndet förswagat blifwer. Och som Wi äre aldeles benägne, at handhafwa, skydda och bibehålla Ridderskapet och Adelen wid deras fasta egendom, såsom Ståndets wåltrefnad och styrcka; Ty hafwe Vi uti nådigt öfwerwägande tagit, huruledes de ifrån Cronan igenom kiöp afhände gods, förmedelst 1655 åhrs Reductions Stadga, förutan de som på förbudne orter warit belägne, för Adelens fasta arf och frelse äro förklarade, men sedermera igenom andra widrige uttydningar i gemen, lösen understälte, hwarmedelst de ringa wård och skiötsel niutit. Nu som Wi icke allenast finne denna inlösningen, hwilken uti de senare åhren Cronan warit förbehållen, strida emot sielfwa det uprättade kiöpets egenskap, natur och innehåld, samt rätta meningen af det första deröfwer författade Riksdags Beslut; Ty wele Wi i nådigt betracktande af sådana skiäl, och at kiöpe skillingen, som influtit för samma försålde gods, är anwänd til krigens lyckeliga utförande, hwarigenom åtskilliga stora och ansenliga Provincier Cronan tå underlagde blifwit, såsom ock derjemte til at wisa, huru benägne Wi äre detta Ståndet at uprätta, härmed förordne och stadge, at alla kiöpegods, hwilka Adelen kiöpt af Cronan, och nu för tiden besitter, eller för bortmist kiöpegods Ränta, kommer til wederlag at niuta, skola som Adelens Odal frelse anses, i Cronones räkenskaper således upföras, och aldrig widare stå udner Cronones lösn; Dock Crono förpantningarne här under ej begrepne. === 25 §. === Om ock hända kunde, at några frelsegods blifwa hädanefter under Oss och Cronan indragne för efterräkningar, af under händer hafde medel, penninge-gravationer, embetes förseelser eller hwarjehanda slikt, då skola sådana gods stå under lösen, och antingen af Släckt och Bördesmän, eller om de intet til äro, eller willia och gitta, då af andra frälsemän för den summan, som Cronan godset antagit före, eller den mästbiudande, så framt Cronans fordring större är, än godsts rätta wärde, få infrias, så at hädanefter intet frelse, för hwad orsak det hälst under Cronan komma kan, må hos Cronan förblifwa, utan gå tillbakars i frelsemanna hand, på sätt som här förmäles. Elliest, som hwar och en Adelsman fritt står, at giöra sig sit gods och egendom så nyttig som han kan; Så skola Wåra Embetsmän och Fogdar intet wara Adelen hinderlige, ei heller befatta sig med frelsegodsen widare, än att upbära, hwad til Oss och Cronan deraf utgiöras bör. === 26 §. === När också händer, at någon af Ridderskapet och Adelen sit Jordegods lagligen förbrutit och förwärckat hafwer under Oss och Cronan, i sådana mål, som lag säijer, tå skal icke hans hustrus, barns eller folcks rätt och del af jord och lösöron derutinnan inmängas och tillika borttagas, utan rätta ägande skola sådant obehindrat behålla; Men hwad på förberörde sätt Oss af det förbrutna jordagodset tilfaller, det skal efterlåtas någon af dem i släckten; Doch Oss förbehållit, hvilken Oss synes det af ynnest och nåde at unna och efterlåta, som sådant med trogen tienst hos Oss förtiena kan, ware sig en eller flere; Skolandes slika benådningar icke anses för donationer och förläningar, utan såsom frelse, behålla den natur de för förbrytelsen haft. === 27 §. === Får anses ha upphört att gälla till följd av Kungörelse 1810-04-06. === 28 §. === Om och något Cronohemman eller annan lägenhet ligger en frelseman tilhanda, och han emot jemgod ränta in natura sig det samma wil tilbyta; Då wele Wi sådant hafwa efterlåtit på sätt och wis, som Förordningarne om slika byten förmå och innehålla. Doch böra inga byten, som hädanefter begiäras, emellan Riksdagarne fastställas, eller någon immission deruti gifwas, utan lemnas, til dess Ständerne sielfwa komma tilsamman, och pröfwa, om wid et sådant projecterat byte Cronan kan wara skadelös eller ei, i hwilket senare fall de då ei tillåtas må. === 29 §. === Har upphört att gälla genom Lag (1915:577). === 30 §. === Det må ock wara Ridderskapet och Adelen fritt, at hafwa och hålla i sit förswar och tienst allehanda Embetsmän och Handtwärckare som til hushålds behof, tarf och förbettring kunna tienlige wara, börandes de icke heller flera antaga och under sit namn förswara, än de sielfwe behöfwa. Doch utan at låta dem i Städerne, Embetsmän och Handtvärckare til praejudice, något för andra arbeta. === 31 §. === Får anses ha upphört att gälla till följd av Lag (1864:11 s. 1) och sedvanerätt. === 32 §. === Wil någon Swensk Adelsman sättia sitt bo Utrikes under något Herrskap, som står med detta Riket wid dess afflyttande i frid och wänskap, så wele Wi wäl, enär derom hos Oss en underdånig ansökning giöres, och så wida det ei länder Riket til otienst, sådant med Råds Råde tillåta, samt befrija dess efterkommande, hwilke utrikes födas, eller äro honom uti deras omyndiga åhr härifrån fölgacktige, ifrån den Eds plickt, hwarmed de Oss och Riket warit förbundne; Soch mista alle desse sitt Säte och Stämma på Riddarhuset, (och betala hwar tijonde penning af all lös egendom, som de såmedelst utur Riket draga;) Men med dem som til sina mogna åhr komne äro, och utur Riket flyttia, samt understå sig med råd och dåd biträda Riksens fiender emot Sweriges Rike, förhålles efter lagen. ---- == Referenser == *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1723%3A1016&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW Ridderskapets och adelns privilegier] - Källtext i Rixlex [[Kategori:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Riddarhusordning 12 4530 2006-04-06T08:35:48Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Referenser */ +kat "Lagar.." <table cellspacing=2 cellpadding=2> <tr><td>SFS nr:<td>1866:37 s.1 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Riddarhusordning (1866:37 s.1) <tr><td>Utfärdad: <td>1866-06-22 <tr><td>Ändring införd: <td>t.o.m. SFS 2003:178 <tr><td>Övrigt: <td>Utgår, se prop. 2002/03:34, bet. 2002/03:KU28, rskr. 2002/03:144. </table> __NOTOC__ ---- '''§ 1''' Sveriges ridderskap och adel utgöres av de grevliga, friherrliga och adliga ätter, som på riddarhuset äro introducerade; dock, vad angår de efter den 6 juni 1809 tillkomna ätter, med den inskränkning som följer av § 37 i den numera upphävda regeringsformen av samma dag. Varje ätt äger efter den vid 1809 års riksdag stadgade nummerföljd säte och stämma på riddarhuset i enlighet med vad här nedan föreskrives. Förordning (1977:1142). '''§ 2''' Har upphört att gälla genom förordning (1977:1142). '''§ 3''' Alla de kommendörsätter, vilka tillkommit före den 6 juni 1809, bibehålla det högre säte å riddarhuset de innehade då denna riddarhusordning i sin ursprungliga lydelse trädde i kraft. Förordning (1977:1142). '''§ 4''' Stamfader för en ätt är den, som till samma ätts värdighet först upphöjd blivit, och ätteman var och en, som därav sedermera är lagligen delaktig vorden och som själv ej innehar högre värdighet på riddarhuset. Huvudman är stamfadern och efter honom äldste ättemannen av den ättegren, som i varje led varit äldre än någon av de övriga levande grenarna av ätten. Äldre ätteman är den, som förr, och yngre ätteman den, som senare kan ärva huvudmannarätten. Kungörelse (1917:131). '''§ 5''' Mom. 1 En var till myndig ålder kommen adelsman, som är mantalsskriven i riket, är skyldig att varje år, under vilket han taxeras till statlig eller kommunal inkomstskatt erlägga den avgift - riddarhuskapitationsavgift - som för riddarhusets underhåll och därmed sammanhängande ändamål kan varda av ridderskapet och adeln beslutad. Avgiften skall erläggas före årets slut. Lag (2003:178). Mom. 2 Befrielse från erläggande av kapitationsavgift må, då särskilda omständigheter föreligga, medgivas av riddarhusdirektionen. Förordning (1977:1142). '''§ 6''' Ridderskapet och adeln skall sammanträda å riddarhuset till lagtima adelsmöte vart tredje år den tredje lördagen i februari. Skulle ridderskapet och adelns sammanträdande å annan tid, än nu sagt är, av riddarhusdirektionen anses nödvändigt för avgörande av något ärende, som ej tål uppskov, skall urtima adelsmöte äga rum å dag, som av direktionen bestämmes samt i allmänna tidningarna sist trettio dagar före den utsatta dagen kungöres; därvid tillika bör uppgivas det eller de ärenden, som föranlett ridderskapet och adelns sammankallande. Lag (2003:178). '''§ 7''' Vid adelsmöte äger huvudman, som sig vid den i § 12 första stycket omförmälda anteckning anmäler, rätt att säte och stämma för ätten intaga och, där huvudman sig icke infinner, ätteman med företräde för den, bland flera, som är huvudmannarätten närmast. Har icke heller ätteman sig anmält, må säte för ätten intagas av den, som därtill blivit befullmäktigad av huvudman eller den hans rätt, på sätt här nedan förordnas, utövar. Under loppet av adelsmöte vare huvudman, ätteman eller fullmäktig, som sig först anmäler, berättigad att säte för ätten intaga, och, där de sig på en gång anmäla, huvudman framför ätteman, äldre ätteman framför yngre samt ätteman framför fullmäktig. Förordning (1977:1142). '''§ 8''' För rättighet att uti adelsmöte deltaga erfordras att hava uppnått 21 års ålder samt vara svensk medborgare och äga hemvist här i riket. Svensk medborgare, som ej här äger hemvist, må dock deltaga i adelsmöte sedan han erlagt kapitationsavgift för de tre närmast föregående åren. Förordning (1977:1142). '''§ 9''' Från utövning av rättighet att i adelsmöte deltaga äro uteslutna: #den, som är omyndigförklarad; #den, som häftar för ogulden kapitationsavgift för något av de tre närmast före mötet förflutna åren; och #den, som enligt § 5 mom. 3 åtnjuter befrielse från erläggande av kapitationsavgift. Säte och stämma må ej heller tillkomma den vars ätteledning från stamfadern ej av riddarhusets genealogiska tabeller tydligen utvisas eller, där dessa befinnas bristfälliga, ej styrkas kan. Förordning (1977:1142). '''§ 10''' Huvudman, som själv är berättigad att säte och stämma å riddarhuset intaga, må kunna därtill annan adelsman för ätten skriftligen befullmäktiga. Är åter huvudman, enligt vad nu sagt är, ej till utgivande av fullmakt behörig, då inträder för tillfället närmaste ätteman, för vilken något av ovannämnda hinder icke möter, i huvudmannens ställe att fullmakt för ätten utfärda. Förordning (1977:1142). '''§ 11''' Bänkarne i Riddarhussalen numereras så, att första bänken blifwer den främsta till höger om ordförandens plats, andra den främsta till wenster, tredje den andra till höger o.s.w. Wid början af hwarje Adelsmöte bestämmas alla lefwande ätters säten å Riddarhuset, så att de främste intaga första bänken, de derefter följande andra o.s.w. '''§ 12''' Adelsman, som uti Adelsmöte will taga del och, enligt hwad här ofwan sägs, är dertill berättigad, bör för sådant ändamål sig personligen anmäla wid den anledning, som efter upprop inför Riddarhus-Direktionen skall ega rum å den för mötets början bestämda dag. Prövningen av gjord anmälan tillkommer härvid riddarhusdirektionen. Uppstå skiljaktiga meningar, avgöra de flesta rösterna, men äro för särskilda meningar lika många röster, gäller den, som biträtts av ordföranden vid sammanträdet. Möter för adelsman, som sig sålunda anmält, icke något hinder att säte och stämma på riddarhuset under mötet intaga, varde hans namn och värdighet antecknad uti en för sådant ändamål inrättad uppropslista och honom tillställd en med riddarhusets sigill påtryckt polett med påskrift av ättens nummer och namn, den antecknades förnamn samt nummer på den bänk, varest säte för ätten är anordnat. Under loppet af Adelsmöte må anteckning jemwäl werkställas och polletter utdelas af Riddarhus-Utskottet, hwilket den i nästföregående moment omförmälda pröfning då tillkommer; börande nämnda Utskott för sådant ändamål sammanträda en half timma före början af hwarje Ridderskapet och Adelns sammanträde. Kungörelse (1947:668). '''§ 13''' Har ätteman i behörig ordning antecknad blifwit, ege i sådant fall hufwudman rättighet att, på grund af behörig fullmakt, säte för annan ätt intaga. Har hufwudman fullmakt utgifwit, ware han för det Adelsmötet skiljd från rättigheten att deruti taga del, så framt icke fullmäktig aflidit, sin rätt förlorat eller sin pollett till Riddarhus-Utskottet återlemnat. Dör den, som fullmakt utgifwit, eller blifwer han nämnda rättighet förlustig, lemne fullmäktig det säte, han på grund af samma fullmakt innehaft. '''§ 14''' Uppwisas wid en och samma anteckning twå eller flera fullmakter för samma ätt, warde alla, ehuru af behörig man utgifne, ogillade. Anmälas sådana fullmakter wid olika anteckningar, gälle den som först uppwisad blifwit. '''§ 15''' Den hwilkens anhållan om pollett icke blifwit bewiljad eller som anser sig ega anledning klaga deröfwer, att pollett blifwit obehörigen utlemnad, ware berättigad, om han det äskar, att få förhållandet genom Ordföranden i Riddarhus-Direktionen eller Riddarhus-Utskottet anmäldt wid först inträffande sammanträde hos Ridderskapet och Adeln, på hwars afgörande frågan beror. '''§ 16''' Sedan anteckning av deltagare i adelsmötet skett enligt § 12 första stycket, skall adelsmötet förklaras öppnat samt val av ordförande och vice ordförande under mötet förrättas. Därvid föres ordet av den främste närvarande ledamoten av ridderskapet och adeln. Förordning (1977:1142). '''§ 17''' Sedan ordförandeval förrättats, skall ridderskapet och adeln på öppningssammanträdet utse ett utskott om sexton ledamöter, vilket det åligger att meddela yttrande ej mindre över de ärenden, som av ridderskapet och adeln till detsamma överlämnas, än även över den berättelse, som vid varje lagtima adelsmöte skall av riddarhusdirektionen till ridderskapet och adeln avlämnas angående förvaltningen av riddarhus- och adliga jungfrustiftsärendena, riddarhuskassan, adliga kadettskolefonden samt övriga under direktionens styrelse ställda kassor, donationer och legater. Detta utskott skall ock överse och granska direktionens förvaltning, taga kännedom om de berättelser, som avgivits av de utav ridderskapet och adeln utsedda revisorerna angående de av dem förrättade revisioner av de hos direktionen över riddarhusets kassor och fonder förda räkenskaper, samt över allt detta meddela utlåtande, innefattande jämväl förslag till de förändringar, vilka utskottet i något avseende kan finna nödiga, ävensom yttrande, huruvida riddarhusdirektionen sina åligganden rätteligen fullgjort. Detta utskott, som benämnes riddarhusutskottet, äger även att, på sätt i § 12 förmäles, utlämna polletter till dem, som under loppet av adelsmötena anmäla sig till anteckning. Utskottet är beslutfört, om minst åtta ledamöter är närvarande och såvitt möjligt samtliga ledamöter beretts tillfälle att deltaga i utskottets beslut. Som utskottets beslut gäller den mening för vilken mer än hälften av de närvarande rösta eller, vid lika röstetal, den mening som biträdes av ordföranden. Är utskottet icke fulltaligt, skola de som rösta för beslutet dock vara minst sex. Skulle ridderskapet och adeln anse nödigt att för särskild behandling av någon eller några frågor annat utskott tillsätta, må sådant även kunna ske. Utskott väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Intill dess berörda val skett, föres ordet av den främste närvarande ledamoten. Vid utskotts sammanträden skall föras protokoll. Ledamot äger få avvikande mening antecknad till protokollet. Förordning (1977:1142). '''§ 18''' Kallelse till annat ridderskapet och adelns sammanträde än öppningssammanträdet utfärdas av ordföranden. Kallelsen skall anslås i riddarhuset minst en vecka i förväg, med angivande av de ärenden som skola förekomma på sammanträdet. Ridderskapet och adeln kan besluta att sammanträde, vid vilket behandlingen av angivna ärenden av tidsskäl eller annan anledning ej kunnat slutföras på den utsatta dagen, skall fortsätta en senare dag. Meddelande härom skall genast anslås i riddarhuset. Förordning (1977:1142). '''§ 19''' Ordföranden åligger att leda ridderskapet och adelns sammanträden och sålunda att föredraga ärendena, att upptaga, reda och framställa de yttrade meningarna, att göra proposition för besluts fattande och att vidmakthålla ordning vid sammanträdena allt efter vad i denna riddarhusordning är föreskrivet eller kan varda överenskommet och belutat; ej må han kunna utan ståndets samtycke ett sammanträde upplösa. Ordföranden äger ej att uti överläggningarna och besluten deltaga. Förordning (1977:1142). '''§ 20''' Varje ledamot äger att från talarstolen eller från sin plats i riddarhussalen tala och yttra sig i alla de frågor, som under överläggning komma. En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver. Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck; sker det, äger ståndet pröva, huruvida den ledamot, som sålunda sig förgått, må av ordföranden erhålla tjänlig föreställning och varning. Förordning (1977:1142). '''§ 21''' Utom de i § 15 omförmälda frågor, ävensom sådana, vilka angå arbetssättet, må till överläggning och beslut hos ridderskapet och adeln förekomma: vid lagtima adelsmöte: #frågor, som föranledas av den utav riddarhusdirektionen avgivna berättelse angående förvaltningen av riddarhus- och adliga stiftsärendena ävensom revisorernas berättelser, så ock framställningar, vilka i övrigt må av riddarhusdirektionen göras angående nämnda samt andra därmed sammanhang ägande ärenden; #riddarhusutskottets eller särskilt tillsatt utskotts utlåtande och förslag enligt vad i § 17 säges; och #motion, som av någon ledamot väckes angående ej mindre förenämnda ärenden än även frågor, som avse dels förslag till ändring i denna riddarhusordning, dels vad i övrigt till ridderskapet och adelns gemensamma angelägenheter är att hänföra; samt å urtima adelsmöte: allenast det eller de ärenden, som föranlett ridderskapet och adelns sammankallande. Lag (2003:178). '''§ 22''' Motion må ej väckas under längre tid än till och med den sjätte dagen efter öppningssammanträdet, så framt den ej av något fattat beslut eller annan under adelsmöte inträffad tilldragelse omedelbarligen föranledes. Motion skall vara skriftligen avfattad; och må i en skrift ej flera mål av olika beskaffenhet sammanföras. Efter öppningssammanträdet väckes motion genom att motionsskriften ingives till riddarhuskansliet. Förordning (1977:1142). '''§ 23''' Frågor, vilka föranledas av riddarhusdirektionens förenämnda berättelse eller i övrigt av direktionen till ridderskapet och adeln hemställas, så ock frågor, vartill revisorernas berättelser giva anledning eller varom motion blivit väckt, må ej till avgörande företagas, innan utskott däröver sig yttrat. Efter öppningssammanträdet äger adelsmötets ordförande att på ridderskapet och adelns vägnar besluta om remiss till utskott. Finnes motion såsom för sent väckt ej föranleda remiss, äger motionären vid nästkommande sammanträde med ridderskapet och adeln påkalla ståndets beslut huruvida remiss skall ske. Lag (2003:178). '''§ 24''' När utskott avgivit utlåtande, skall meddelande därom anslås i riddarhuset, med angivande att utlåtandet finnes tillgängligt på riddarhuskansliet. Vad nu sagts gäller även avvikande mening, som antecknats i utskottets protokoll. Ärendet får företagas till avgörande tidigast en vecka efter det anslaget skett. Förordning (1977:1142). '''§ 25''' När ärende till afgörande förekommer, bör Ordföranden, sedan, på framställning af honom, öfwerläggningen förklarats slutad, till Ståndet göra proposition, så affattad, att den kan med ja eller nej beswaras. Ordföranden tillkännagifwer, huru efter hans uppfattning swaret utfallit; och skall derwid bero, derest icke omröstning begäres, hwilken då, efter förut uppgjord och justerad proposition, samt kontraproposition, straxt derefter skall werkställas med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar; och må proposition ej göras, om det voteras skall, ej eller votering derom tillåtas. Före öppnandet af sedlarne skall uti frågor, som genom enkel röstöfwervigt afgöras, en sedel förseglad afläggas för att, derest rösterna utfalla lika, bestämma beslutet. Likaledes skola alla wal werkställas med enkla och slutna sedlar, fria från all twetydighet i anseende till personernas namn äfwensom från oriktighet i anseende till deras antal. Der twå eller flera erhållit lika många röster, skiljes dem emellan genom lottning. '''§ 26''' I frågor, som angå förslag till ändring i denna riddarhusordning eller bestämmande av kapitationsavgiften till högre belopp än det senast beslutade eller ock avse avhändande eller användande av riddarhusets tomt eller därå befintliga byggnader, erfordras för bifall till vad i avseende därå är föreslaget två tredjedelar av de avgivna rösterna. Förordning (1977:1142). '''§ 27''' Under hwarje Adelsmöte skall ett fullständigt diarium öfwer alla wid detsamma förekommande ärenden föras och i Riddarhuskansliet wara att tillgå. För hwarje sammanträde uppgöres en föredragningslista, hwaraf en afskrift bör wara i Riddarhussalen uppsatt, derå alla förändringar i föredragnings-ordningen, hwarom Ståndet må öfwerenskomma, genast skola anmärkas. '''§ 28''' Protokollet wid sammanträdena skall i korthet angifwa hwarje föredraget ärendes beskaffenhet och det deraf föranledda beslut samt, der omröstning egt rum, uppgift om, huru många röstat för eller emot. I protokollet må muntliga yttranden icke inflyta, derest icke i någon fråga af större wigt Ridderskapet och Adeln annorlunda beslutar; dock eger ledamot, som wid ett besluts fattande tillhört minoriteten, rätt att få sådant till protokollet antecknadt; äfwensom det står hwarje ledamot öppet att senast wid protokollets justering skriftligen anföra de skäl, på hwilka han sin mening stödjer. Sådana anföranden skola såsom bilagor åtfölja protokollet. Det wid ett sammanträde förda protokoll skall wid början af det nästföljande justeras. '''§ 29''' Wid wal och voteringar skall upprop ske efter anteckningslistan. De som till en och samma bänk höra träda inom skranket, när deras bänknummer uppropas; och en hwar framlägge wid upprop af dess namn sin wal- eller voteringssedel på det pappersark, som hålles af Ordföranden eller en ledamot wid bordet. Ordföranden eller den hans ställe företräder anmode sex ledamöter af Ridderskapet och Adeln att jemte honom wid bordet sitta för att wid wal- och voterings-sedlarnes öppnande och granskande biträda samt deröfwer föra protokoll. '''§ 30''' Vid varje lagtima adelsmöte utser ridderskapet och adeln efter förslag av riddarhusutskottet en riddarhusdirektion, bestående av ordförande, vice ordförande och ytterligare fem ledamöter, jämte tre suppleanter. Direktionen besörjer och förvaltar riddarhusets angelägenheter enligt utfärdad instruktion, som även innehåller föreskrifter för riddarhusets tjänstemän. Likaledes utser vid varje lagtima adelsmöte ridderskapet och adeln efter förslag av riddarhusutskottet tre revisorer och tre suppleanter för dem att årligen överse och granska de hos direktionen under nästföregående år förda räkenskaper över de under direktionens styrelse ställda kassor och fonder ävensom att förrätta inventering av riddarhusets låne- och säkerhetshandlingar. En av revisorerna och en av suppleanterna skall vara auktoriserad revisor. Slutligen utser vid varje lagtima adelsmöte ridderskapet och adeln efter förslag av riddarhusutskottet för tiden intill nästa lagtima adelsmötes början en valnämnd, bestående av ordförande, en förste och en andre vice ordförande samt ytterligare åtta ledamöter. Nämnden skall enligt närmare bestämmelser förbereda de val som skola äga rum vid adelsmötets början. Förordning (1977:1142). '''§ 31''' Har upphävts genom förordning (1977:1142). '''§ 32''' Har upphävts genom förordning (1977:1142). '''§ 33''' Har upphävts lag (2003:178). '''Övergångsbestämmelser''' *1977:1142 *Övergångsbestämmelsen har upphävts genom lag (2003:178). ---- == Referenser == *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1866%3A37&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW Riddarhusordning] - Källtext i Rixlex [[Kategori:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Lag om Sveriges riksvapen 13 6198 2006-06-28T23:20:17Z EnDumEn 2 /* Wikipedia */ wikilänkar <table cellspacing=2 cellpadding=2> <tr><td>SFS nr:<td>1982:268 <tr><td>Departement/ myndighet: <td>Justitiedepartementet L6 <tr><td>Rubrik: <td>Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen <tr><td>Utfärdad: <td>1982-04-29 </table> __NOTOC__ ---- === 1 § === Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten. Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten. Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer. === 2 § === Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen. Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor. Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld. Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimerordens insignier. Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld. Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld. Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel. === 3 § === Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Skölden får omges av Serafimerordens insignier. Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona. Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd. ---- == Referenser == *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1982%3A268&RUB=&ORG= Lag om Sveriges riksvapen] - Källtext i Rixlex == Wikipedia == *[[w:Sveriges riksvapen|Sveriges riksvapen]] - Svenska *[[w:en:Coat of arms of Sweden|Coats of Arms of Sweden]] - English [[Category:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Kejsarens tal vid lantdagens avslutande den 19 juli 1809 14 115 2005-06-18T21:16:36Z Damast + cat historiska dokument "Då jag sammankallat Finlands Ständer till en allmän landtdag, har jag velat känna nationens tankar och önskningar i afseende å landets sanna väl. Jag har fästat Eder uppmärksamhet vid ämnen af högsta vigt för den allmänna välfärden. Öfvertygad om redligheten af edra tänkesätt, äfvensom medvetande af mina rena afsigter, har jag lemnat åt edra öfverläggningar den fullkomligaste frihet. Inga maktspråk, ingen främmande obehörig inflytelse hafva kränkt edra rådplägningar. Jag har vakat öfver deras fria och ostörda lopp, och ehuru frånvarande, har jag varit jemt hos eder med mina önskningar för framgången af edra göromål. De svar och utlåtanden jag nu af eder emottagit, röja ej mindre klokhet än kärlek till fosterlandet. Jag skall taga dem under nådigt öfvervägande, i den författning jag är sinnad göra för Finlands väl. Edra arbeten upphöra ifrån denna stund; men äfven åtskiljde, hafven J vigtiga pligter att uppfylla. Återbären i skötet af edra hemvist, och intrycken i edra medborgares sinnen det inbördes förtroende som rådt i edra öfverläggningar. Underhållen samma tänkesätt och öfvertygelse, om de för eder politiska ställning vigtigaste fördelar, om edra lagars helgd, om personlig säkerhet och ostörd egendomsrätt. Detta ädla och redliga folk skall då välsigna den försyn, som stadgat sakernas närvarande ordning. Upphöjd för framtiden bland nationernas antal, under sina lagars skydd, skall det ihågkomma sina forna styrelse, blott för att så mycket fastare underhålla de vänskapsförbindelser som freden skall återföra. Och jag, jag skall hafva skördat den yppersta frukt af mina omsorger, då jag får se detta folk lyckligt, ostördt af fremmande anfall, fritt inom sig, öfverlemnande sig under lagarnes och sedernas hägn, till åkerbruket och andra lofliga näringsyrken, och, genom uppnådd verkelig sällhet, rättfärdiga mina afsigter och välsigna lott." == Referenser == *Robert Castrénin - "Skildringar ur Finlands nyare historia." Helsingfors 1882. *[http://www.riksdagen.fi/kirjasto/Arkisto/kejsar_tal.htm Källtext] - Finlands Riksdag [[Category:Historiska dokument]] Finlands självständighetsförklaring 15 5421 2006-05-27T09:32:56Z 194.241.59.167 Rättning av stavfel == Till Finlands Folk. == ''Vid Finlands Lantdags sammanträde denna dag har Finlands Senat genom sin ordförande till Lantdagen överlämnat bl. a. förslag till ny regeringsform för Finland. Senatens ordförande har därvid å Senatens vägnar uttalat:'' Finlands Lantdag har den 15 sistlidne november i stöd av [[Regeringsform 1772#§ 38.|§ 38]] i [[Regeringsform 1772|Regeringsformen]] förklarat sig innehava högsta makten ävensom sedermera för landet tillsatt en regering, vilken till sin främsta uppgift gjort förverkligandet och tryggandet av Finlands statliga självständighet. Härigenom har Finlands folk tagit sitt öde i egna händer, och de närvarande förhållandena både berättiga och förplikta detsamma därtill. Finlands folk är djupt medvetet om, att det kan fylla sin nationella och allmänmänskliga uppgift endast som ett fullkomligt fritt folk. Vår sekelgamla frihetslängtan bör nu uppfyllas: Finlands folk bör träda i ledet bland världens övriga folk som en oavhängig nation. Uppnåendet av detta mål påkallar närmast vissa åtgärder från Lantdagens sida. Finlands gällande regeringsform, som icke är omedelbart tillämplig på närvarande förhållanden, kräver en fullständig omarbetning, och har Regeringen för den skull nu till Lantdagens handläggning överlämnat ett förslag till regeringsform för Finland, byggt på grundsatsen att Finland skall vara en oberoende republik. Med fäst avseende därå, att huvudgrunderna i den nya regeringsformen höra oförtövat fastställas, har Regeringen samtidigt avgivit proposition till grundlagsstadganden i sådant syfte ävensom några andra lagförslag, åsyftande att tillgodose de mest trängande reformbehof, intill dess den nya regeringsformen kunnat fås till stånd. Men jämväl från Regeringens sida påkallar det angivna målet åtgärder. Regeringen skall göra en hänvändning till övriga makter för att få vårt lands statliga självständighet mellanfolkligt erkänd. Detta är särskilt i närvarande stund så mycket mer oundvikligt, som det allvarliga, av Finlands fullkomliga isolering tillskapade läget, hungersnöden och arbetsbristen i landet tvingar Regeringen att träda i omedelbar förbindelse med utländska makter, för att av dem erhålla livsmedel och för industrins behov erforderliga varor samt sålunda rädda landet undan en hotande hungersnöd och ett avstannande av det industriella arbetet. Det ryska folket har, efter att hava störtat tsarväldet, flerfaldiga gånger förklarat sig ärna medgiva det finska folket rätt att själv styra sina öden, en rätt, som grundar sig på detta folks under århundraden fortsatta kulturutveckling; och över krigets alla fasor har höjts en kraftig röst, vilken som ett av det pågående väldskrigets viktigaste mål hävdat, att icke ett enda folk skall vara tvunget att mot sin vilja stå i beroende av ett annat. Det finska folket vågar tro, att det fria ryska folket och dess konstituerande nationalförsamling icke skall vilja lägga hinder i vägen för Finlands strävan att intaga en plats bland de fria och oavhängiga nationernas antal. Och Finlands folk djärves jämväl med tillförsikt emotse övriga nationers erkännande av att detta folk bäst såsom oberoende och fritt skall förmå arbeta på förverkligandet av de uppgifter, vilkas fullföljande skall göra detsamma förtjänt av en självständig plats bland kulturfolken. Jämte det Regeringen har velat bringa detta uttalande alla Finlands medborgare till kännedom, vänder sig Regeringen såväl till enskilde medborgare som myndigheter med en allvarlig uppmaning, att var i sin stad med orubbligt iakttagande av laglig ordning och med uppfyllande av sin fosterländska plikt ville efter måttet av sina krafter bidraga till ernåendet av det, som utgör vårt folks gemensamma slutmål i denna tid, vilken är betydelsefullare och mer avgörande än allt vad Finlands folk härintills genomlevat. Helsingfors, den 4 december 1917. '''Finlands Senat:''' :P. E. Svinhufvud. :E. N. Setälä. :Kyösti Kallio. :Jalmar Castrén. :Onni Talas. :Arthur Castrén. :Heikki Renvall. :Juhani Arajärvi. :Alexander Frey. :E. Y. Pehkonen. :O. W. Louhivuori. <div align=right>/A.E. Rautavaara</div> ---- == Se även == *[[Itsenäisyysjulistus|Finlands självständighetsförklaring]] (finsk text) Svenska adelns privilegier 16 5713 2006-06-04T16:09:21Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Lagar och andra författingar:Svenska adelns privilegier]] till [[Svenska adelns privilegier]]: konsekvent namngivning ::::: ''' Ridderskapets och adelns privilegier (1723:1016 1) ::::: ''SFS nr: 1723:1016 ::::: '' Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6 ::::: '' Utfärdad: 1723-10-16 ::::: '' Författningen har upphävts genom: SFS [[2003:179]] ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 1921:283 ::::: '' Upphävd: 2003-07-01 1 §. Wi lofwe och tilsäije, at willia älska och uti wördning hålla Riksens Ridderskap och Adell, hwar och en efter sitt Embete, skickelighet och wärde, och låta dem samtelige och hwar och en i synnerhet, utan något qwal och intrång niuta på ähra, lif, hion och gods, deras wälfångne friheter, privilegier, förmåner och rättigheter, af hwad namn de wara må, samt dem derwid i alla måtto handhafwa. 2 §. Får anses ha upphört att gälla till följd av 1809 års regeringsform (28 §). 3 §. Uti Riksens Cancellie skola ock Adelige Personer brukade blifwa, så at Wi när omtränger måge hafwa dem, som sig på Riksens saker förstå kunna, och skickelige äro allmänna in- och utrikes ährender at förrätta, på det at hwar och en må derigenom blifwa upwäckt, at låta sinabarn til lärdom och skickelighet upfostra, och Adelen således upmuntras, om dygd, snille och wettenskaper sig särdeles at Winläggia, hwar igenom de til sådane förmåner måge skattas wärdige, men intet räkna sig Adeliga härkomsten til enda förtiensten: Hwarwid äfwen den (40 § uti Regerings-Formen) efterlefwes. (Hänvisningen till 40 § regeringsformen avser 1720 års regeringsform och har upphört att gälla). 4 §. På det Ridderskapet och Adelen måge winna mera och bättre förfarenhet til Wår och Fäderneslandets desto nyttigare tienst, så skal hwar och en fritt och efterlåtit wara, at wandra uti främmande land, både til bokliga och fria konsters idkande, som ock at låta bruka sig hos främmande herrar i krig eller annan tienst, hwarwid den sig utrikes skickelig och wälförtient giordt, sådana förmåner wid dess hemkomst til godo niuta skall. 5 §. Som Wi icke wele låta den ostraffad blifwa, som något talar och säijer uppå en Adelsman, detsom hans heder, ähra, adeliga namn och goda ryckte angår, och honom elliest spåtteligit och til nesa wara kan, så förordne Wi också, at icke någon Adelsman skall blifwa wåldförd, icke heller, innan han til någon grof missgierning öfwertygad är, eller domaren efter lag och process för skiäligt pröfwat, at giöra sig, för hans brått skull, om dess person försäkrad, fängslader och inmanter, mycket mindre förderfwader å lif eller lem, ei heller honom hans hus och gårdar, bref och egendom, löst eller fast ifrån tagas, ransakas, skiöflas, bortgifwas eller i någon måtto afhändas, förr än han til någon sådan missgierning, der med han lif, ähra och gods efter lagen förwärckat hafwer, öfwertygad, lagwunnen och dömder är: Warder någon af Ridderskapet och Adelen uti uppenbar grof missgierning och lifssak, bahr och å färska gierning eller å flyende fote tagen; Då bör en sådan antastas, och uti et anständigt och säkert rum, til saksens utförande inmanas, och sedan med honom efter lag förfaras; Men är gierningen icke så grof eller någon lifssak, och likwäl af swårt utseende, må then skyldige personel eller reel borgen för sig ställa, dock utom de mål, som Duels placatet röra. 6 §. Får anses ha upphört att gälla till följd av konkurslagen 1862-09-18, Förordning (1870:29 s. 2) och lag (1916:91). 7 §. Får anses ha upphört att gälla till följd av lag (1921:283). 8 §. Såsom af ålder Ridderskapet och Adelen i Swerige och Finland varit nådigst undt och efterlåtit, at niuta och behålla deras Sätesgårdar samt Rå- och Rörs hemman med de innom deras enskylta Bohlbys egor, antingen nu upbygde Torp och Krogar samt Qwarnar, med mera, eller som hädanefter upbyggas kunna, fria för alla utlagor och beswär, af hwad namn de wara kunna; Så skola ock här med Ridderskapet och Adelen wid samma deras wälfångne förmåner och rättigheter nådigst bibehållas, således at deras Sätesgårdar med deras Torp gamla eller nybygda skola wara fria för Rusttiensten, Konungstijonden, utskrifningar och Roteringr, Cronokiörslor, Skiutzningar, Durchtågs- och andre giärder, Inquarteringar, Prästegårds- samt Tings- och Gästgifware gårds byggnad, Contributioner, och alla andra Cronobeswär, af hwad namn de wara måge, undantagne wägrödning, Kyrkio- och Kyrkiogårds samt Brobyggnad. Derjemte skola och alla de Rå-och Rörs hemman, hvilka inom samma bys rätta ägor med Rå och Rör eller annan laga byskillnad begrepna äro, och nu för tiden Ridderskapet äro tilhöriga, eller ock såsom med orätta ifrångångne lagligen kunna återwinnas; Men icke de, som nu hädanefter ifrån Cronan eller andra Frälsemän blifwa acquirerade, niuta förberörde förmåner och rättigheter lika med sielfwa Sätegården, derunder de äro hörige och belägne. Men Landtboerne på de bebodde och til hemmantal lagde Rå- och Rörs hemman, betala efter wanligheten Lagmans- Häradshöfdings- och Tingsgiästnings penningarne, och swara til Kyrckio- och Kyrckiogårds- jemwäl Prestegårds byggnad, samt wägrödning och brobyggnad efter Lag och Förordningar; Jemwäl wid Fiendens infall och högstträngande nöd, då Krigsmackten kommer på en ort at sammandragas, då at emottaga en proportionerad Inquartering. Ridderskapets Laudgårdar niuta samma förmån, som sielfwa Säterien, undantagandes Rå-och Rörsfriheten. Skulle någon Adelsman äga twenne wid hwar andra belägna Sätesgårdar, och han för sin beqwämlighet, skulle willia dem sammanlägga, stånde det honom fritt, allenast de uti en sockn belägne äre, och at Cronones Jordebok derigenom ei rubbas. Will och någon sammandraga sina til hemmantal Skattlagde Rå- och Rörs hemman, så står honom fritt at afhysa dem under sielfwa Sätesgården, eller dem til Ladugård bruka och nyttia, emedan Oss och Cronan intet derigenom något afgår. Wi tillåte jemwäl Wårt Ridderskap, at, för sin beqwämlighet, flyttia Säteries friheten af någon dess Sätes- eller Ladugård til ett annat Frälsehemman af lika hemmantal och godhet, som då ikläder sig den förras förmån och rättighet, dock så, at sådan sätesgård är belägen innom Compagniet, hwarest Frälsehemmanet warit tilförende indelt, och at ingen derigenom praejudiceras. Uti Skåne, Halland, Blekingen och Bohuslähn, skal Ridderskapet och Adelen, såsom dem af ålder förundt och efterlåtit warit, niuta och behålla deras Sätesgårdar de äga, med sina Torp, Gatehus, Krogar och Qwarnar med mera, som ligger på Sätesgårdens ägor, antingen de nu äro upbygde eller hädanefter upbyggas kunna, fria och lediga för all tunga, utlagor och beswär, af hwad namn de wara måga, såsom för Tijonde afgift, utskrifningar, enroulleringar och roteringar, Cronokiörslor, skjutzningar, durchtågs- och andre giärder, inquarteringar, Kyrckio- Prästegårds- samt Tings- och Giästgifwarehus byggnad, Contributioner och alla andra Crono-utlagor och beswär, undantagandes den wanliga Adels-Rusttiensten, som i den 21. puncten infördt finnes. Sammaledes äro insockne eller wekudags godsen, som de nu ega, eller af samma rättighet återwinna kunna, aldeles befriade och frikallade för alla för uprepade Crono-utlagor och beswär, undantagandes Adels- Rusttiensten, som redan sagdt är, Crono- Kyrckio- och Präste Tijonden med andra gamla bewisliga Prästerättigheter, samt wägrödning och brobyggnad af skattlagde hemman, jemwäl Kyrckio och Kyrckiogårds samt Prästegårds byggnad i de orter, som så af ålder wanligit warit. Item, den i Skåne, så kallade matlags skatten, som är Lagmans- Häradshöfdings- och Tingsgiästnings penningar, hwilka allenast utgiöras böra af de weckudagsbönder, som för hemmantal stå och lagde äro. Dock at Crono- och Kyrckiotijonden, hvilken någon af ålder eller annan besynnerlig rättighet äger och til Säteriet innehafwer, aldeles förblifwer hwarjom och enom framgent oförryckt efter dess tilständiga rätt, så at Kyrckian tilbörligen hålles wid mackt och i lika stånd. Wid Fiendens infall och högstträngande nöd, förhålles med Inquartering på Insockne hemmanen lika, som förut om Rå- och Rörs hemman förmält är. Ridderskapets och Adelens Ladugårdar niuta och behålla sin wanliga frihet som förr, och för sin beqwämlighets skull, efterlåtas äfwenwäl Ridderskapet och Adelen at afhysa eller til Ladugård at bruka sina insockne eler weckudags hemman under Sätesgården, dock Tijonden deraf, Cronan, Kyrckian och Prästen samt flera gamla bewisliga Prästerättigheter förbehåldne, såsom ock at flytta Säteries friheten från Sätesgården på et annat frälsehemman af lika hemmantal, som då ikläder sig den förras förmån och rättighet, och den förra det senares natur och egenskap. Wi tillåte jemwäl Ridderskapet och Adelen deras gamla insockne eller weckudags frihet på de hemman och lägenheter, som de nu innehafwa i samma sockn, der Säteriet är belägit, men icke uti annexan. Der och några af deras nu warande utsockne hemman skulle med orätta hafwa mist insockne rättigheten, som samma hemman af ålder, nemligen den tiden då landet kom ifrån Dannemarck under Sweriges lydno och devotion, ägt, och befinnas wara dert lberättigade. Så tillåtes Ridderskapet och Adelen en sådan dem ifrångången insockne rättighet behörigen återwinna; Men de, som hädanefter igenom kiöp och byten af Cronan och privatis förwärfvas, kunna ei under insockne rätt och förmån dragas, hwarom Kongl. brefwen af den 4 Martii 1690. Widare förmäla. 9 §. Så skola och Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehammen fria wara för alla Crono dagswärcken, kiörslor, skiuts, resor och giästning, som de förr warit betungade med, så at ingen Befallningshafware eller Fogde skall härefter hafwa mackt något sådant Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehemman at poläggia, undantagandes de tilfällen, då tåg och större marcher skie igenom landet, eller proviant, Ammunition och beklädningar til Armeen, Fästningar och Magazinerne skola framföras: Tå böra så wäl Frälse med utsockne Frälse, som Crono- och Skattebönder, både med skiutsresor, giärder och andre pålagor för betalning dertil hielpa. Dock skola uti alla inquarteringar, giärder samt Cronoskiutsningar och hielper blifwa räknade, twenne Frälsehemman emot et Cronoskatte, Frelseskatte och Cronohemman; twå halfwa emot et halft, och twå fierdings hemman emot et fierdedels, med mindre i krigstider högsta nöden en jemlikhet erfordrar, elliest skola icke Adelens Landtbönder och utsockne hemman med några andra giärder och hielper, skiutsresor, eller och i andra fall, blifwa betungade än som förbemält är; Dock böra de, som under hållskiuts lagde warda, wara behielpelige, at understödia de resande emot betalning, der det så omtränger och ordningen dem tillkommer. 10 §. Och när Riksens tarf och lägenheter förefalla, som uti Lagen förmälte äro, at någon Contribution och hielp måste utgiöras, tå skal icke något påläggas Adelens Landtbönder och utsockne Frälsehemman utan menige Ridderskapets och Adelens, som sielfwa några Landtgods äga, goda ja och samtycke; Och skola altid i sådana hielper blifwa räknade twå hela besuttne Frälsehemman emot et helt besuttit Cronoskatte, Frelseskatte och Cronohemman; Item twå halfwa emot et halft och twå fierdeles hemman emot et fierdedels. Således skal och hållas om någon utskrifning hos Allmogen til Riksens wärn och förswar samtyckt och bewilliat blifwer; Elliest skal Adelen uti ofredeliga tider icke förswara mera manshielp, än som hwart hemman til dess nödtorftiga bruk kan erfordra och Legohions stadgan tillåter; Men om höga nödtorften så trängia kunde, att Man utur huse utgå måste, tå skola alle dertil wederredo finnas. 11 §. Så skola och de Skattehemman, af hwilka Ridderskapet och Adelen äga frälse rätten och räntan, anses för fullkomligit Frälse, när Frälsemannen förwärfwar sig skatterättigheten deraf och när någon Skattejord, hvaraf Räntan någon Frälseman tilhörer, sällies utan börd, tå äger samma Frälseman lösen fram för alla andra, som utom börden äro. 12 §. Desslikest skola och alle af Ridderskapet och Adelen, doch hwart och et Stånds och Stads wälfångne Privilegier och rättigheter oförkränckte, niuta och behålla deras hus, gårdar och frälsejord, som de hafwa, eller sig förwärfwa kunna i Städerne, fria och lediga för allan Cronones och Stadsens tunga, tomptören undantagandes för de, som äro på ofri grund belägne, samt brandwackt och gatläggning. Förordning (1857:63 s. 4). 13 §. Efter ock wäl kunna finnas och upspanas Silf- Koppar- Jern och andra metalliske eller mineraliske grufwor, så wäl på Adelens egna enskylda arf och egendoms egor, som annorstädes i Riket, af hwilka mycken nytta och fördel, Riket til bästa, uprättas kunde, om de uti bruk komma måtte: Så wele Wi icke allenast samtyckia, at den Adelsman, som på egna egor will uptaga och drifwa sådane bruk, skal hafwa mackt och tilstånd dertil, utan försäkre och den samma, at han alla de förmåner och friheter oqwald skal få niuta, hwilka Bergsordningarne, och Wårt nu wid Riksdagen utgångne privilegium, så wäl jordäganden som upfinnaren, tillägga. 14 §. Ehuruwäl Adelen hafwer frihet, at til egit husbehof byggia Miöl-, och Sågeqwarnar på egne egor, hwarest lägenhet dertil finnes; Så måste likwäl intet Cronans eller Adelens gamla odalqwarnar och sågar til deras rätta häfd och inomst med Tulltäckts tagande derigenom skadas, utan när någon ny Tullqwarn skal byggas, bör sådant å Tinge kundgiöras, af Häradshöfdingen och Nämden beses, samt andre der omkring belägne qwarnägande och grannar höras, och öfwer sådane skiäl resolveras, huru wida, utan andras förfång och skada, sådan frihet tillåtas får, aldeles, som 1638 åhrs Riksdags Besluts 9 § förmår och innehåller. I sina strömmar måge de ock byggia hamrar eller annor sådane verck, dock med Bergs Collegii tilstånd, så wida sådant de anlagde och privilegierade bruken intet til men och skada länder. Kungörelse (1834:26). 15 §. Der ock någon af Adelen är egande i Siöar, Strömmar och Åar, eger han bruk Lahner, Åhlekista, och annat fiske, både wid Stranden och mitt uti, dock så, at icke Båts- eller allmän fahrled och kongsådren stänges, der hon af ålder warit, och androm på åker, äng och fiske, åfwan eller nedan någon skada skier, som förbemäldt är. Dessutan tillåtes Ridderskapet och Adelen, at bruka hwarjehanda fiske i Saltsjön och på fria diupet, på det sättet, at om någon har lust och willia, at anwända möda och omkåstnad på Silfiske, eller annat, som drifwes på diupet, hwarigenom ingen annan på dess stränder och wanliga fiske förolämpas, så må han det fritt och utan någon afgift giöra, och må ei heller någon, ware sig Wåra betienter, eller de, som wid siökanten bo, hindra och förmena den, som på sådant fiske far: Doch at en sådan förlikar sig med wederbörande, hwarest han söker landning och hamn för sitt fahrtyg och fiskeredskap. (Och der strandwrak komma på deras egen frälsejord och grundar at stanna, der intet folck föllia med, eller efter kommer i tilbörlig tid: Så förhålles dermed efter den lag, som för detta giord är, eller och hädanefter kan stadgadt blifwa.) 16 §. Ingen skal hafwa frihet, at låta hugga något wercke, anten Ek, Bok, Apel eller annat bärande trä, icke heller hwad det hälst wara kan, uppå någon Adelsmans skog och marck, der han allena är ägande uti, utan jorde- och skogsegandens goda willia och samtycke; Doch skal Ridderskapet och Adelen öfwer hela Riket fritt och obehindrat wara, at efter lag nyttia de skogar, uti hwilka de hafwa lått, samt allmänningarne til deras nödtorft och behof efter 1664 åhrs skogsordning. 17 §. Så må ock Ridderskapet och Adelen fritt wara, til at skiuta foglar och diur uppå sina egne gods och egor, utom den i lag förbudne tiden, såsom och der de hafwa lått uti, eller uppå Lands eller Härads allmänningar, Cronones enskylte parkar och Jägeri platser undantagne, och skal ingen wara tillåtit, at jaga och skiuta uppå Adelens enskylte ägor, eller i deras fiskewatn fiska och fara, det ware sig Wåre befallningshafwande och betiente, eller andre, utom jordägandens goda willia, ja och samtycke. 18 §. (Wi tillåte ock i Nåder, at Ridderskapet och Adelen måge sielfwe få utpanta Räntor och utskylder, som hos deras frälsebönder kunna innestå, samt tilhålla dem at betala hwad de efter hållen laga husesyn för husröta och elliest ostridigt kunna wara skyldige; Doch at sådant förrättas igenom twänne owälduge Nämdemän, samt lämnas wederbörande Landboe fritt, om han förmenar igenom sådan utmätning sig wara förorättad, sådant lagligen at sökia återwinna, bäst han kan och gitter;) blifwa Adelens bönder och betiente dem något skyldige på Ränta (upbörd,) eller för husröta, så äger husbonden hos de samma bättre rätt och företräde fram för andra Creditorer, som icke hafwa någon privilegerad rättighet. Förordning (1878:28) och Förordning (1861:59). 19 §. Så skal och Riksens Ridderskap och Adel, utom hwad i 12 § stadgat är om inrikes handelen, fritt efterlåtit wara, at få handla med wexlar, inrätta manufacturer och reda uti skiepp, jemwäl uti Städerne handla i gross och större partier, som komma utrikes från, men intet uti minut, (doch så, at de der emot undergå en skiälig, och efter hwars och ens idkande handel proportionerad reale afgift til Stadens contingent, som den 12 artickeln i dessa privilegier innehåller och förmår. Under denna afgiften skal likwäl ei förstås och dragas, hwad Adelen til kläder och deras enskylta husbehof nödigt hafwa at införskrifwa, allenast det utrikes från kommande godz och waror, intages uti Städerenes Packhus och wanlige Lastage platsar samt der visiteras, och Kongl. Maj:tts tullrättighet samt wanliga omgiälder, efter Kongl. Maj:tts Förordningar, erläggas.) Ridderskapet och Adelen ega och den frihet, til deras bästa och nytta, at in- eller utrikes, åt inhemska eller främmande, afsättia, utskieppa och föryttra alt hwad dem godt synes af sine årlige inkomster, de af sine frälsegods, gårdar och rätta frälse bruk ega och afla, såsom Järn, Spannemål, Hästar, Creatur, Timmer, Bräder, Wercke, eller hwad namn det hafwa kan, allenast den wanliga tullen och umgiälderne derföre betalas, samt mätare och wägare penningar lika med Stapelstädernes Borgerskap, derest de handla; Men skulle Adelens afwel allenast utgå genom någom Stad til Siös, och i Staden ei föryttras eller nederläggas, eller stadsens wåg och mått brukas, äro de då ingen afgift underkastade, undantagandes i de Städer, som bro- och wägare penningar af järnet efter resolutionerne betalas böra. Alt Landtkiöp skal wara Ridderskapet och Adelen förbudit med salt, sill och andra waror i gemen, dock kan dem, som bruk idka och drifwa, den frihet, som 1700 åhrs uti nästledit åhr öfwersedde Förordning, på det sättet, som den uti Kongl. Maj:tts Borgerskapet wid denna Riksdagen, angående kiörslor och förslor ifrån Bruken och til Städerne gifne Resolution 51 § är förklarad, förmår och innehåller ei betagas, at kiöpslaga och handla med det de til deras enskylta bruks förnödenhet betarfwa, undantagne kiöpmans waror, såsom Kläde, Win och Spetseri etc. Ridderskapet och Adelen skall och wara efterlåtit, at til Stapelstäderne utföra sine egna tilwärckningar af Järn ifrån sina bruk och frälsegods, som hamn ega, med egne fahrkostar, eller ifrån hwilka Städer de dem kunna få frackta, dock icke löpa med andras frackter. Samma frihet ware dem ock förundt, at ifrån upstäderne afhemta sitt egit tilwärckade järn, så framt upstäderne sielfwa icke i rättan tid kunna med ducktiga, beqwäm- och tilräckeliga fahrtyg, genast wid anfordran, och utan tidens ringaste utdräckt dem betiena, hwartil de skola förplicktas, wid förlust för berörde Städer af sådant privilegio, samt laga answar för skadeståndet efter omständigheterna, så snart deröfwer klagas och sådant öfwerbewisat wader: Men när upstäderne med säkerhet och utan uppehåld förmå prompt och emot billig frackt afhielpa och til stapelstäderne förskieppa de ifrån bruken dit ankomne tilwärckningar, effecter och afwel, skola då upstädernes fahrtyg wara fram för fremmande närmast dertil at brukas: hvilket doch aldeles utan Bruks Patronernes twång i så måtto ske måste, at de icke blifwa bundne til wissa skieppare eller fahrtyg, eller at Städernes fahrkostar skola taga last efter nummer, som förr skal wara skiedt, emedan det et stort hinder i Seglationen förorsakat. Så skal Ridderskapet och Adelen jemwäl fritt stå, at sända sina båtar uti Lax- Strömmings- och andra fisken, Städernes enskylta fiskelägen undantagne, at fiska och byta sig fisk til mot egen afwel, til deras egna husbehof, likmätigt hwars och ens orts hamnordning; Men derunder skal icke wara tillåtit, at taga annars mans Spannemål, eller hwad gods det hälst wara kan, at utföra uti deras egit namn wid förlust af sielfwa waran, och plicht såsom understuckin handel. I lika måtto skal Ridderskapet och Adelen öfwer hela Riket fritt efterlåtas, at idka och drifwa sin wanliga Oxhandel, och stalla Oxar på sina gårdar, samt dem sedan til sin nytta afsättia och förhandla; Doch blifwer Ridderskapet och Adelen uti Skåne (allena) förbehållit deras utskeppning, aldeles som Hans Kongl. Maj:tts högstsal. Konung Carl den XI:tes höglofl. i åminnelse, deröfwer uthgifne Resolution och tryckte Förordning af den 13. Januarii 1694 innehåller och förmår: Förordning (1869:43). 20 §. När något Frelsehemman öde blifwit, och husbonden til hemmanets uprättning måste efterlåta, af sin åhrliga upbörd, några åhrs frihet; Så wele Wi ock i lika måtto tilstädia så många åhrs friheter på Wår och Cronones upbörd, som Frelsemannen å sin sida derpå eftergifwit efter Tingsrättens ompröfwande. Men skulle några Adelens gods och hemman ei kunna bestå utan förmedling, eller bära den räntan, som de af ålder haft, och Frelsemannen derföre föranlåtes detsamma at förmedla; Så åligger det Landshöfdingen i orten, på frelsemannens anmodan, at låta det efter methoden, refwa och skattläggia, samt deröfwer sit betänckiande tillika med berörde skattläggningar til Cammar-Collegium at insända, så snart giörligit är, hwarefter Cammar-Collegium inom sex månader dess utslag meddela måste; Skulle dermed längre komma at dröijas, niute utan efterräkning för den förflutne tiden wederbörande sin wid refningen skiälig befundna förmedling til godo, til dess Wårt Cammar-Collegium träffar et slut, så at Oss och Frelsemannen sker rätt å både sidor. 21 §. Såsom uti Sweriges Lag förmäles, at Adelen eger giöra och hålla Wapnatienst för det gods de ega: Så skal fördenskul sådane wapnatienst utredas efter de privilegier och den ordning, som Sal. Konung Gustaf Adolph höglofl. i åminnelse åhr 1626 dermed giordt hafwer, neml. at den Adelsman, som hafwer til 580 marker Rusttiensts ränta, af sitt gods, skal hålla en sådan mondering, som samma Rusttiensts ordning förmår och innehåller. Men eger någon större Rusttiensts-Ränta, och öfwer 580 marker, tå hålle therföre en serskilt mondering. Och emedan mycket få äro, som en hel häst ega; Så hafwe Wi jemväl efterlåtit dem, som mindre Rusttiensts Ränta hafwa, at sammansättias til 500 marker: Wapnetiensten utredes af Ridderskapet och Adelen i Skåne, Halland, Blekingen och Bohus Län, efter Hans Maj:tts högstsal. Konung Carl den XI:es Glorwyrdigst i åminnelse författade Rusttiensts ordning åhr 1687, de som sammanfogade blifwa uti Rusttiensten, skillias intet åt, utan wid ny sammansättning. Williandes Wi också i förmågo af Sweriges Lag, här med hafwa försäkrat Ridderskapet och Adelen, at den Adels-Fanan, som af dem således är uprättad, aldrig skal blifwa förd och brukad utom Sweriges (och Finlands) gamla Gränts och Landamäre, och at (Wi til Officerare wid samma Regemente inga andra förorda willja än dem, som äro Swenske besutne Adelsmän, ei heller påbörda Ridderskapet och Adelen, at gifwa penningar til monderingen, utan lemna dem frihet, den samma sig sielfwa at förskaffa, efter det förseglade profwet, som uti Länet förwaras;) Så skola och Rusttienstslängderne ei oftare hädanefter än til hwar sammansättning, på wederbörliga orter ingifwas. 22 §. Medan ock Sweriges Lag förmår, at Enkor och Faderlösa Barn, måge för all Cronones Wapnatienst fria wara, så länge Enka ogift, Sönerne omyndige och Döttrarne ogifta äro; Så skola de alle, så länge som de i samma tilstånd äro, frihet niuta på deras Morgongåfwo och alle arfwegods. Samma Lag ware med dem, som hafwa fånug Fader; Men för deras aflingejord ega de wapnetienst uppehålla. Dock rusta Adelen i Skåne, Halland, Blekingen och Bohus Län efter Rusttienstordningen. 23 §. Hwar och någon Adels Ryttare blefwe uti krigstider af Riksens Fiender fången, då wele Wi låta honom utlösa igen, lika som med Cronones öfrige krigsfolck sker, som råka i fiendens fångenskap. 24 §. Wi lofwe ock härmed för Oss och Wåra efterkommande, lika som Wåre förfäder det giordt, at Wi icke wele kiöpa eller tilpanta Oss, mycket mindre afhända någrom något fritt och frelst gods, derigenom Ridderskapet och Adelsståndet förswagat blifwer. Och som Wi äre aldeles benägne, at handhafwa, skydda och bibehålla Ridderskapet och Adelen wid deras fasta egendom, såsom Ståndets wåltrefnad och styrcka; Ty hafwe Vi uti nådigt öfwerwägande tagit, huruledes de ifrån Cronan igenom kiöp afhände gods, förmedelst 1655 åhrs Reductions Stadga, förutan de som på förbudne orter warit belägne, för Adelens fasta arf och frelse äro förklarade, men sedermera igenom andra widrige uttydningar i gemen, lösen understälte, hwarmedelst de ringa wård och skiötsel niutit. Nu som Wi icke allenast finne denna inlösningen, hwilken uti de senare åhren Cronan warit förbehållen, strida emot sielfwa det uprättade kiöpets egenskap, natur och innehåld, samt rätta meningen af det första deröfwer författade Riksdags Beslut; Ty wele Wi i nådigt betracktande af sådana skiäl, och at kiöpe skillingen, som influtit för samma försålde gods, är anwänd til krigens lyckeliga utförande, hwarigenom åtskilliga stora och ansenliga Provincier Cronan tå underlagde blifwit, såsom ock derjemte til at wisa, huru benägne Wi äre detta Ståndet at uprätta, härmed förordne och stadge, at alla kiöpegods, hwilka Adelen kiöpt af Cronan, och nu för tiden besitter, eller för bortmist kiöpegods Ränta, kommer til wederlag at niuta, skola som Adelens Odal frelse anses, i Cronones räkenskaper således upföras, och aldrig widare stå udner Cronones lösn; Dock Crono förpantningarne här under ej begrepne. 25 §. Om ock hända kunde, at några frelsegods blifwa hädanefter under Oss och Cronan indragne för efterräkningar, af under händer hafde medel, penninge-gravationer, embetes förseelser eller hwarjehanda slikt, då skola sådana gods stå under lösen, och antingen af Släckt och Bördesmän, eller om de intet til äro, eller willia och gitta, då af andra frälsemän för den summan, som Cronan godset antagit före, eller den mästbiudande, så framt Cronans fordring större är, än godsts rätta wärde, få infrias, så at hädanefter intet frelse, för hwad orsak det hälst under Cronan komma kan, må hos Cronan förblifwa, utan gå tillbakars i frelsemanna hand, på sätt som här förmäles. Elliest, som hwar och en Adelsman fritt står, at giöra sig sit gods och egendom så nyttig som han kan; Så skola Wåra Embetsmän och Fogdar intet wara Adelen hinderlige, ei heller befatta sig med frelsegodsen widare, än att upbära, hwad til Oss och Cronan deraf utgiöras bör. 26 §. När också händer, at någon af Ridderskapet och Adelen sit Jordegods lagligen förbrutit och förwärckat hafwer under Oss och Cronan, i sådana mål, som lag säijer, tå skal icke hans hustrus, barns eller folcks rätt och del af jord och lösöron derutinnan inmängas och tillika borttagas, utan rätta ägande skola sådant obehindrat behålla; Men hwad på förberörde sätt Oss af det förbrutna jordagodset tilfaller, det skal efterlåtas någon af dem i släckten; Doch Oss förbehållit, hvilken Oss synes det af ynnest och nåde at unna och efterlåta, som sådant med trogen tienst hos Oss förtiena kan, ware sig en eller flere; Skolandes slika benådningar icke anses för donationer och förläningar, utan såsom frelse, behålla den natur de för förbrytelsen haft. 27 §. Får anses ha upphört att gälla till följd av Kungörelse 1810-04-06. 28 §. Om och något Cronohemman eller annan lägenhet ligger en frelseman tilhanda, och han emot jemgod ränta in natura sig det samma wil tilbyta; Då wele Wi sådant hafwa efterlåtit på sätt och wis, som Förordningarne om slika byten förmå och innehålla. Doch böra inga byten, som hädanefter begiäras, emellan Riksdagarne fastställas, eller någon immission deruti gifwas, utan lemnas, til dess Ständerne sielfwa komma tilsamman, och pröfwa, om wid et sådant projecterat byte Cronan kan wara skadelös eller ei, i hwilket senare fall de då ei tillåtas må. 29 §. Har upphört att gälla genom Lag (1915:577). 30 §. Det må ock wara Ridderskapet och Adelen fritt, at hafwa och hålla i sit förswar och tienst allehanda Embetsmän och Handtwärckare som til hushålds behof, tarf och förbettring kunna tienlige wara, börandes de icke heller flera antaga och under sit namn förswara, än de sielfwe behöfwa. Doch utan at låta dem i Städerne, Embetsmän och Handtvärckare til praejudice, något för andra arbeta. 31 §. Får anses ha upphört att gälla till följd av Lag (1864:11 s. 1) och sedvanerätt. 32 §. Wil någon Swensk Adelsman sättia sitt bo Utrikes under något Herrskap, som står med detta Riket wid dess afflyttande i frid och wänskap, så wele Wi wäl, enär derom hos Oss en underdånig ansökning giöres, och så wida det ei länder Riket til otienst, sådant med Råds Råde tillåta, samt befrija dess efterkommande, hwilke utrikes födas, eller äro honom uti deras omyndiga åhr härifrån fölgacktige, ifrån den Eds plickt, hwarmed de Oss och Riket warit förbundne; Soch mista alle desse sitt Säte och Stämma på Riddarhuset, (och betala hwar tijonde penning af all lös egendom, som de såmedelst utur Riket draga;) Men med dem som til sina mogna åhr komne äro, och utur Riket flyttia, samt understå sig med råd och dåd biträda Riksens fiender emot Sweriges Rike, förhålles efter lagen. ==Se även:== * [[SFS]] * [[Sveriges rikes lag]] == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1723%3A1016&RUB=&ORG= orginaldokument på Rixlex] [[Kategori:Lagar och författningar]] [[Category:Historiska dokument]] Wikisource:Psalmer 17 6138 2006-06-28T12:26:09Z Agneta 53 /* D */ Tagit bort "Dagen är kommen" {{Alfabetisk}} Om ni lägger till nya artiklar om Psalmer och kristna sånger här på ''Wikisource'' var vänlig och märk upp dem med <nowiki>[[Kategori:Psalmer]]</nowiki>. Men kom ihåg att inte lägga ut några copyrightskyddade texter! Författaren/översättaren/bearbetaren måste i regel ha varit död i minst 70 år för att hennes/hans verk ska vara fria att publicera här. "Wikipsalmboken" blir lite omodern på det viset, men det kan nu en gång inte hjälpas. '''Nedanstående lista är under avveckling, då dess innehåll i huvudsak erhålls via <nowiki>[[Kategori:Psalmer]]</nowiki>. Listan används dock för att se artiklar som blivit raderade (blir rödmärkta) vilket kan fordra uppföljning på svenska wikipedian.''' ==A== *[[Allena Gud i himmelrik]] *[[Av goda makter trofast innesluten]] ==B== *[[Barnatro]] *[[Bereden väg för Herran]] *[[Bevara, Gud, vårt fosterland]] *[[Bliv i Jesus, vill du bära frukt]] *[[Blott en dag]] *[[Bred dina vida vingar]] ==D== *[[Dagar komma, dagar flykta]] = Du som fromma hjärtan vårdar *[[De kommer från öst och väst]] *[[Den blida vår är inne]] *[[Den blomstertid nu kommer]] *[[Den korta stund jag vandrar här]] *[[Den rätt på dig, o Jesus, tror]] *[[Jag vet en port som öppen står|Det finns en port som öppen står]] = [[Jag vet en port som öppen står]] *[[Det ringer till vila och veckan går ut]] *[[Det är en ros utsprungen]] *[[Det är saligt på Jesus få tro]] *[[Dig allena vare ära]] *[[Dig, ljusens Fader, vare pris]] *[[Dig skall min själ sitt offer bära]] *[[Din klara sol går åter opp]] *[[Din spira, Jesus, sträckes ut]] *[[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]] *[[Du bar ditt kors, o Jesu mild]] *[[Du för vars allmaktsord]] *[[Du går, Guds Lamm, du rena]] *[[Du gjorde väl, du kom!]] *[[Du som av kärlek varm]] *[[Dagar komma, dagar flykta|Du som fromma hjärtan vårdar]] = [[Dagar komma, dagar flykta]] *[[Du som härlig ställde]] ==E== *[[En dyr klenod]] = [[En dyr klenod, en klar och ren]] *[[En dyr klenod, en klar och ren]] = [[En dyr klenod]] *[[En Fader oss förenar]] *[[En herrdag i höjden]] *[[En jungfru födde ett barn i dag]] *[[En liten stund med Jesus]] *[[En nådastol Herren Gud oss givit]] *[[En stark ej tröste på sin makt]] *[[En vänlig grönskas rika dräkt]] *[[Ett barn är fött på denna dag]] *[[Ett stilla barnahjärta]] *[[Vad än dig möter, käre vän|Evad dig möter, käre vän]] = [[Vad än dig möter, käre vän]] ==F== *[[Framfaren är natten]] *[[Framåt, det går igenom]] *[[Från Frälsaren på korsets stam]] *[[Från himlen kommer jag med bud]] *[[Från oro och mörker]] *[[Frälsare, tag min hand]] *[[Fröjdas, vart sinne]] ==G== *[[Ge mig den tro, som skådar dag]] *[[Ge Jesus äran, frälsta mänsklighet]] *[[Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt]] *[[Gläd dig, du Kristi brud]] *[[Gläns över sjö och strand]] = [[Betlehems stjärna]] *[[Gud har en famn]] *[[Gud, i mina unga dagar]] *[[Gud låter sina trogna här]] *[[Gud, se i nåd till dessa två]] *[[Gud som allting skapade]] *[[Gud som haver barnen kär]] *[[Gud trefaldig, stå oss bi]] *[[Gud, vår Gud, för världen all]] *[[Gud, vår Gud, vi lovar dig]] *[[Guds barn jag är]] *[[Guds rena lamm, oskyldig]] *[[Guldgrävarsången]] *[[Gå varsamt, min kristen]] *[[Gå, Sion, din konung att möta]] *[[Gör porten hög, gör dörren bred]] ==H== *[[Halleluja! Sjung om Jesus]] *[[Han lever! O min ande, känn]] *[[Barnatro|Har du kvar din barnatro]] = [[Barnatro]] *[[Hela vägen går han med mig]] *[[Hela världen fröjdes Herran]] *[[Helige Fader, kom och var oss nära]] *[[Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig]] *[[Herre, samla oss nu alla]] *[[Herre, se vi väntar alla]] *[[Dagar komma, dagar flykta|Herre, signe du och råde]] = [[Dagar komma, dagar flykta]] *[[Herren av himlen är kommen till jorden]] *[[Herren, vår Gud, är en konung]] *[[Herren är min herde god]] *[[Herren är min starkhet och min lovsång]] *[[Herrens nåd är var morgon ny]] *[[Hjärtan, enigt sammanslutna]] *[[Hos Gud är idel glädje]] *[[Hosianna, Davids son]] *[[Hur härligt vittna land och sjö]] *[[Hur ljuvligt det är att möta]] *[[Hur ljuvt det är att komma]] *[[Hur underlig är du i allt vad du gör]] *[[Här en källa rinner]] *[[Härlig är Guds himmel blå]] *[[Härlig är jorden]] *[[Högtlovat vare Jesu namn]] *[[Höga majestät]] *[[Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder]] ==I== *[[I denna ljuva sommartid]] *[[I en djup, oändlig skog]] *[[I himmelen, i himmelen]] *[[I hoppet sig min frälsta själ förnöjer]] *[[I Jesu namn till bords vi går]] *[[In dulci jubilo]] *[[Ingen hinner fram till den eviga ron]] ==J== *[[Jag har beslutat att följa Jesus]] *[[Jag har en vän som älskar mig]] *[[Jag har ett heligt värv]] *[[Jag har i himlen en vän så god]] *[[Jag kan icke räkna dem alla]] *[[Jag lyfter mina händer]] *[[Jag lyfter ögat mot himmelen]] *[[Jag slipper sörja, ty Gud är när]] *[[Jag vet en port som öppen står]] *[[Jag vet på vem jag tror]] *[[Jag är en gäst och främling]] *[[Jerusalem, höj upp din röst]] *[[Jesus för världen givit sitt liv]] *[[Jesus kär, gå ej förbi mig]] *[[Jesus kär, var mig när]] *[[Jesus lever, graven brast]] *[[Jesus, min Herre, dig vill jag älska]] *[[Jesus, det eneste]] *[[Jesus är min vän den bäste]] *[[Jublen, I himlar]] ==K== *[[Klippa, du som brast för mig]] *[[Kom, huldaste förbarmare]] *[[Kom Jesus, kom Immanuel]] *[[Kom, låt oss nu förenas här]] *[[Kom till högtid]] *[[Kristus, den rätte Herren]] *[[Kristus lever – underbara ord]] *[[Käre Jesus, vi är här]] *[[Kärlek från vår Gud]] ==L== *[[Lammets folk och Sions fränder]] *[[Lev för Jesus, intet annat]] *[[Lov, ära och pris]] *[[Lova Gud i himmelshöjd]] *[[Lova Herren, lova Herren]] *[[Lova vill jag Herran, Herran]] *[[Lovad vare Herren]] *[[Lova Herren, min själ, ty han vill ju ditt väl]] *[[Långt bortom rymder vida]] *[[Låt mig börja med dig]] *[[Låt oss förnimma, Fader vår]] *[[Lämna dig helt åt Jesus]] *[[Lär mig, du skog, att vissna glad]] *[[Löst från gamla träldomsband]] ==M== *[[Med Gud och hans vänskap]] *[[Mer helighet giv mig]] *[[Min framtidsdag är ljus och lång]] *[[Min Gud, när jag betänker]] *[[Min själ skall lova Herran]] *[[Morgon mellan fjällen]] ==N== *[[Nattens skuggor sakta viker]] *[[Ni korpungar små]] *[[Nu kommer kväll med vilans bud]] *[[Nu segrar alla trognas hopp]] *[[Nu tacka Gud, allt folk]] *[[Nu tändas tusen juleljus]] *[[Nu är en dag framliden]] *[[Nu är jag nöjd och glader]] *[[När juldagsmorgon glimmar]] *[[När vintermörkret kring oss står]] ==O== *[[O du Guds kärlek underbar]] *[[O du saliga, o du heliga]] *[[O Fader vår, barmhärtig, god]] *[[O gode Ande, led du mig]] *[[O Gud, all sannings källa]] *[[O Gud och Fader kär]] *[[O, hur saligt att få vandra]] *[[O Jesus, jag häpnar för kärleken stora]] *[[O Jesus Krist, dig till oss vänd]] *[[O Jesus Krist som mänska blev]] *[[O Jesus, än de dina]] *[[O Kriste, du som ljuset är]] *[[O segrare från Golgata]] *[[O sällhet stor, som Herren ger]] *[[Om alla mina lemmar]] *[[Om inte Herren bygga vill]] *[[Om jag ägde allt men inte Jesus]] ==P== *[[På en avlägsen höjd]] ==R== *[[Ropa till Gud]] *[[Rättfärdig blev världen]] ==S== *[[Sabbatsdag, hur skön du är]] *[[Salig för intet]] *[[Saliga de som ifrån världens öden]] *[[Se, Jesus är ett tröstrikt namn]] *[[Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten]] *[[Se natten flyr för dagens fröjd]] *[[Snabbt jagar stormen våra år]] *[[Snart så är vår vandring slut]] *[[Solen på himmelen slöt sina ögon]] *[[Som en härlig gudomskälla]] *[[Som klaraste vattuflöden]] *[[Stilla natt, heliga natt]] *[[Stå upp, o Sion, och lovsjung]] *[[Så går en dag än från vår tid]] *[[Så skön går morgonstjärnan fram]] *[[Så älskade Gud världen all]] *[[Säg mig den vägen]] *[[Säg, känner du det underbara namnet]] ==T== *[[Tack för ditt nådesord]] *[[Tack, min Gud, för vad som varit]] *[[Till härlighetens land igen]] *[[Tillkomme ditt rike]] *[[Tryggare kan ingen vara]] *[[Tvang til tro er dårers tale]] *[[Två väldiga strider om människans själ]] ==U== *[[Upp, alla verk som Herren gjort]] *[[Upp, min tunga, att lovsjunga]] *[[Upp, psaltare och harpa]] ==V== *[[Vad ljus över griften]] *[[Vad än dig möter, käre vän]] *[[Vadhelst här i världen bedrövar min själ]] *[[Vaka själ, och bed]] *[[Vakna upp! en stämma bjuder]] *[[Var ej bekymrad vad än som sker]] *[[Var hälsad, sköna morgonstund]] *[[Var jag går i skogar, berg och dalar]] *[[Var man må nu väl glädja sig]] *[[Var är den Vän, som överallt jag söker]] *[[Vid Jesu hjärta är min vilostad]] *[[Vilken vän vi har i Jesus]] *[[Vi lovar dig, o store Gud]] *[[Vi lyfter våra hjärtan]] *[[Vår blick mot helga berget går]] *[[Vår Gud är oss en väldig borg]] *[[Vår store Gud gör stora under]] *[[Välsignad är du, Jesus Krist]] *[[Vänligt över jorden glänser]] *[[Världens Frälsare kom här]] ==Ä== *[[Ängsliga hjärta, upp ur din dvala]] *[[Är det sant att Jesus är min broder]] [[kategori:Psalmer|* Administrativ lista om psalmerna]] Jesus kär, gå ej förbi mig 18 329 2005-08-05T23:34:26Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Jesus kär, gå ej förbi mig,<br> låt mig bönhörd bli.<br> Då åt andra nåd du skänker,<br> gå ej mig förbi.<br> Jesus, Jesus, <br> låt mig bönhörd bli,<br> och då andra du välsignar,<br> gå ej mig förbi.<br> Låt ock mig vid nådatronen<br> finna himmelsk ro.<br> Då jag sjunker ned förkrossad,<br> Herre, lär mig tro.<br> Jesus, Jesus...<br> Blott på dn förtjänst jag kommer<br> och din nåd begär.<br> Intet i mig själv jag äger,<br> fräls mig som jag är.<br> Jesus, Jesus...<br> Du är all min glädjekälla,<br> mer än liv för mig.<br> Vad i himlen, vad på jorden<br> har jag utom dig!<br> Jesus, Jesus...<br> [[Category:Psalmer|Jesus kär, gå ej förbi mig]] Nordisk familjebok: Uggleupplagan: Aagaard 19 331 2005-06-18T21:35:33Z Damast + cat svenskt källmaterial '''Aagaard''' [ågår]. <tt>Karl Frederik</tt>, dansk målare, f. i Odense 1833, d. 1895, genomgick konstakademien i [[Nordisk familjebok: Uggleupplagan: Köpenhamn|Köpenhamn]] och egnade sig åt dekorationsmålning, hvari han utfört betydande arbeten. Samtidigt utbildade han sig till landskapsmålare under P. C. [[Nordisk familjebok: Uggleupplagan: Skovgaard|Skovgaard]]s ledning. Med sitt återgifvande af dansk natur, än yppiga skogar, än vidsträckta fält, förvärfvade han sig ett ansedt konstnärsnamn. Är representerad i Nationalmuseum i Stockholm med ett vårlandskap från 1882. - Hans broder <tt>Johan Peter A</tt>., f. 1818, d. 1879, var en framstående xylograf. [[Category:Svenskt källmaterial]] O du saliga, o du heliga 20 338 2005-08-09T21:33:26Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{psalmartikel}} vers 1.<br> O du saliga, <br> o du heliga,<br> nådebringande juledag!<br> Ära ske Herran<br> nära och fjärran!<br> Änglar förkunna Guds välbehag. <br> vers 2.<br> Född är Frälsaren<br> och Förlossaren, <br> Kristus, Herren i Davids stad. <br> Kommen är friden, <br> himmelska tiden<br> nu är fullbordad. Min själ, var glad. <br> vers 3.<br> Gåvor heliga,<br> outsägliga<br> gav oss Faderns barmhärtighet.<br> Krist vare hälsad!<br> Världen är frälsad.<br> Fröjda, fröjda dig, o kristenhet!<br> [[Category:Psalmer]] TV Schedules: Swedish TV1: 1979-01-24 21 341 2004-08-15T14:36:27Z Väsk This is the TV Schedule of TV1 from Sveriges Television on Wednesday January 24, 1979. *16.30-17.00: Halvfem: Så här tycker jag *17.55: Aktuellt, meddelanden *18.05: Det var en gång (''il était une fois l'homme'') *18.30: PROGRAMett *19.25: TV1-löpsedeln *19.30: TV-krysset *20.10: Studio S - extra *21.00: Aktuellt och väder *21.30: Sportnytt *21.35: Hamlet - en teaterföreställning växer fram *22.20-23.10: Med fot i edens lustgård {{TV Schedule Day|channel=Swedish_TV1|year=1979|month=01|nextdate=1979-01-25|previousdate=1979-01-23}} TV Schedules: Swedish TV1: 1979-01-25 22 342 2004-08-15T14:29:16Z Väsk Testing This is the TV Schedule of TV1 from Sveriges Television on Thursday January 25, 1979. *09.45-13.55: Utbildningsradion *16.30-17.00: Halvfem *17.55: Aktuellt, meddelanden *18.05: Att ha hund *18.30: PROGRAMett *19.25: Löpsedeln *19.30: "Det är serverat!" *20.00: Daumier- vittne till en epok *20.10: Man mot man. *21.00: Aktuellt och väder *21.50-22.20: Sportnytt {{TV Schedule Day|channel=Swedish TV1|year=1979|month=01|nextdate=1979-01-26|previousdate=1979-01-24}} TV Schedules: Swedish TV2: 1979-01-24 23 343 2004-08-15T15:43:54Z Väsk This is the TV Schedule of TV2 from Sveriges Television on Wednesday January 24, 1979. *17.30-18.00 Tio små negerdockor *18.25 Processen mot Knut Hamsun *19.20 Sydnytt, Västnytt, Mittnytt och Nordnytt *19.30 Rapport med väder *20.00 Marta *21.10 Barbarerna från söder *21.40 DAX *22.25-22.35 Rapport 2 {{TV Schedule Day|channel=Swedish_TV2|year=1979|month=01|nextdate=1979-01-25|previousdate=1979-01-23}} TV Schedules: Swedish TV2: 1979-01-25 24 344 2004-08-15T15:48:53Z Väsk This is the TV Schedule of TV2 from Sveriges Television on Thursday January 25, 1979. *17.30 Tio små negerdockor *18.00-18.20 Sverige i närbild: Stockholm *18.30 Hem till gården (''Emmerdale'') *19.20 Sydnytt, Västnytt, Mittnytt och Nordnytt *19.30 Rapport med väder *20.00 Oppositionen föreslår *21.00 Omkring 1994 *21.30 James Dean. *23.05-23.15 Rapport 2 {{TV Schedule Day|channel=Swedish_TV2|year=1979|month=01|nextdate=1979-01-26|previousdate=1979-01-24}} Referensmaterial 25 346 2005-06-18T17:12:48Z Damast + cat svenskt källmaterial ==Tillkännagivanden== *[[Mona Sahlin tillkännager sin avgång som statsråd 1995]] [[Category:Svenskt källmaterial]] Mona Sahlin tillkännager sin avgång som statsråd 1995 26 348 2004-11-12T10:48:53Z Thuresson grammar correction: kandiderar att att bli -> kandiderar att bli (Presskonferens med Mona Sahlin, fredagen den 10 november 1995) Jag har sedan en lång tid bestämt mig och meddelat verkställande utskottet två saker: För det första har jag upprepat att jag inte kandiderar att bli partiledare i mars. Jag har också meddelat att jag till statsminister Ingvar Carlsson bett att få lämna mitt uppdrag som statsråd från och med nästa torsdag, den 16 november. Det har han accepterat. Båda de här besluten har jag fattat med tanke på mig och mitt parti. Jag ska motivera det. För det första vill jag inte att partiet tar mer skada än vad det har gjort. Jag vill underlätta på alla sätt för partiet. Nu ska vid diskutera vem vi vill ha som partiledare, men också på allvar ta oss tid att diskutera det politiska innehållet i vad partiet ska stå för i fortsättningen. Partiet måste få samla sig. Partiet kommer att ha en mycket bra partiledare i mars. Jag vill medverka till att regeringen som helhet nu på allvar och helhjärtat kan ägna sig åt det som är det viktiga: energibeslut, diskussionen inför EU:s regeringskonferens, sysselsättningsfrågan, välfärdsfrågorna. Allt som är, och har varit, regerings stora uppgifter. Men Sahlin-debatten, om man får kalla den så, har tagit upp för stort utrymme. Jag vill att jämställdhetsfrågorna på allvar ska disuteras mer än min egen person. Vilken fråga jag än ville driva skulle blockeras av intresset, spekulationerna och diskussionerna om min person och mina privata affärer. Allt det här plus att jag själv behöver ta ett steg tillbaka för att få distans har gjort att beslutet känns riktigt och rätt. Även om en kvinna brukar tala om sin ålder... Jag är bara 38 år och har själv inga som helst tankar på att sluta vara politiker eller sluta vara en mycket aktiv socialdemokrat. På många sätt kommer jag nog bli en ännu mer aktiv socialdemokrat. Jag sitter i partiets verkställande utskott och det tänker jag fortsätta att göra. Jag har min plats i riksdagen. Jag brinner av lust att få vara med i framtidsdebatten, både före, under och efter kongressen i mars. Jag tror på partiets framtid och att den här diskussionen behövs som jag vill vara med och driva på allvar. Lusten kan uttryckas i att jag hittills varit den enda som ville bli partiledare. Låt mig också säga något om proportionerna och värderingarna av vad jag faktiskt har gjort. Vad som egentligen har hänt. Jag ska återkomma till det. En del har sagt: kan man ha en statsminister som inte betalar sina räkningar? Det är klart man inte kan. Det finns ingen svensk som slipper betala sina räkningar. Det har jag också gjort. Jag ska återkomma med min hela bild om vad som hänt under de här fem veckorna. 90-95 procent av de räkningar som Bosse och jag betalat under 20 år av våra yrkesaktiva liv har betalats i tid. En del av dem som är kvar, är majoriteten förseningar på en till fyra dagar. Övriga är längre förseningar. Då betalar man för det och det har jag gjort. Dagisavgifter har jag betalat i 17 år. Det kan ni jämföra med de perioder som det har resonerats om. Många av er har begärt kreditupplysningar på mig och då får man som medborgare kopior på det. Där står det "betalningsanmärkningar: ej registrerade". Det har ingen skrivit om men jag kan ju gissa vad det stått om det hade funnits någon betalningsanmärkning. "Kan man ha en statsminister som får besök av kronofogden?" har det stått. Jag har aldrig fått besök av kronofogden. P-böter har betalats, sent många gånger och dubbelt upp många gånger. För egen bil i tjänsten har de varit. Borttappad TV-licens på 300 kronor har varit det andra. En kvarskatt lämnade Skattemyndigheten fel uppgift på till arbetsgivaren. Det visste inte själv om de påmint mig om det. Den skickades till kronofogden och jag betalade direkt. "Kan man ha företrädare som inte kan skilja på mitt och ditt?" har andra sagt. Jag har använt ett kort med mitt namn på som jag har ansvarat för och som jag har betalat för. Jag har lämnat in alla kvitton, till skillnad från en del andra. Förundersökningen pågår och får visa den rättsliga bedömningen av detta. "Kan man någon med ett sådant leverne?" Mitt liv har varit familj och politik och det ska förbli på det sättet även i fortsättningen. Vad som är moral i detta tänker jag inte kommentera idag. Däremot ska jag återkomma om det, för jag har en del tankar om det. Mycket har ifrågasatts: bilarna. Varför har jag hyrt bilar i tjänsten? Varför hyr jag bil när jag kan åka statsrådsbil eller taxi frågar många misstänksamt. Jag tycker svaret är enkelt. När jag kör bil ensam känner jag mig fri och får vara ifred, bestämmer själv när jag ska åka. Jag slipper prata med någon. Jag kan sätta på Bruce Springsteen och tända en cigarett. För mig har det varit att stjäla en stund till mig själv. Det är bland annat därför jag oftast inte hyrt någon bil utan kört min egen bil i tjänsten utan att ta betalt. Därför finns det inga reseräkningar under hela den här perioden. När jag hyrt bil har det varit i tjänsten. Jag vill också säga något om arbetsvillkoren. Varför vill någon alls bli statsminister och vara politisk företrädare? Inte är det för att ha en bekväm tillvaro, inte för lönen, inte för att få uppleva ständig beröm utan för att det är en ytterst viktig del i demokratin. Människor, från Vänsterpartiet ut till Moderaterna brinner av att de vill saker och ting. Jag hoppas att en effekt av det som många kallar Sahlin-affären blir en seriös diskussion om arbetsvillkoren för de som vill ta på sig att vara med och leda det här landet. Jag tänker inte på lönen. Det är vad den är. Även om det är konstigt att många generaldirektörer har mycket högre lön. Jag tänker på det som är viktigare: de allmänna förutsättningarna att ha en rimlig chans att klara både uppdrag, familj och hem. Vår svenska tradition bjuder att politiker ska leva som vanliga människor. Många svenska politiker vill ju också kunna göra det. Att det blir ett sådant fruktansvärt liv som fortsätter idag i medierna att jag åker till Mauritius är för mig fullständigt obegripligt. Att inte begripa att lyxen för mig och min familj inte var platsen, solen, stränderna eller palmerna. Det var inte det som var lyxen. Det var inte den lyxsemester vi letade efter. Lyxen var att under åtta dagar slippa bli uttittade, slippa bli pekade på, slippa bli viskade om. Lyxen var att få låtsas i åtta dagar att vi var en vanlig trebarnsfamilj. Detta var lyxen. Detta var värt pengarna. Det hade aldrig gått som en del politiska kommentatorer har ägnat sig åt... att det hade varit mer politiskt korrekt att vandra på Gotland och bo på pensionat. Den lyxen gick inte att få för oss. Kanske är tiden förbi att ett statsråd kan, med de här premisserna, leva som vanligt folk. Vardagsvillkoren är inte vanliga. Det snurrar snabbare, besluten duggar tätare, resorna blir längre eftersom vi dessbättre är med i EU nu. Bevakningen blir intensivare och tyvärr blir hoten allvarligare. Det är utsatt att vara statsråd. Då tycker jag att statsråd ska ha rimliga arbetsvillkor. Om inte är jag rädd att allt fler väljer bort politiken och väljer annat. Den här debatten gäller alla som på olika sätt viger sitt liv åt politiken. Vad är priset? säger många. Vad är värt vad? Jag hoppas att den debatten kan leda till det blir något bra av det här. Kom igen alla unga tjejer och killar, ni behövs ännu mer nu. Sist nu, sen ska ni få fråga: Till alla er som trott och hoppats på mig men som känner sig svikna och till dem som kommer att bli ganska ledsna över det som jag har berättat vill jag säga: jag förstår dem. Jag förstår att många känner sig svikna, lurade och till och med kränkta. Jag har agerat och beskrivit en del som lett fram till en situation där jag själv har valt att avstå från regeringen och avstå från att bli partiledare, som jag faktiskt velat och trott att jag blivit bra på. Nu kommer jag att ägna all min kraft åt partiarbetet. Jag är en partimedlem som kommer att driva jämställdhetsfrågor och alla andra viktiga framtidsfrågor. Jag hoppas jag får chansen att visa att jag må ha varit slarvig med saker och ting men att jag inte har skadat någon annan än mig själv. Att jag inte har försnillat en enda krona och att jag inte vacklar i min politiska vision. Det är därför det är roligt och viktigt med politik. Diskussion:Huvudsida 27 6055 2006-06-26T11:37:00Z Habj 4 /* Mötesplats */ länkfix ==sv.wikisource.org== If there is any interest is setting up a Swedish language-domain at Wikisource (sv.wikisource.org), then please list your language [[Wikisource:Scriptorium/Language_domain_proposal#Current_Proposals_and_Domains|here]]. Please translate this message into Swedish (Svenska). [[User:Dovi|Dovi]] 05:01, 27 Sep 2004 (UTC) :Översättning/Translation: ::''Om det finns intresse för att sätta upp en svensk språkdomän på Wikisource (sv.wikisource.org) skriv då upp språket [[Wikisource:Scriptorium/Language_domain_proposal#Current_Proposals_and_Domains|här]].'' ::''Var snäll översätt det här meddelandet till svenska. [[User:Dovi|Dovi]] 05:01, 27 Sep 2004 (UTC)'' :Länken i ovanstående meddelande går till en sida som inte längre är aktiv. Istället används sidan [[Wikisource:Language domain requests]]. Där har jag anmält intresse för en svensk version. Om andra också är intresserade så kan ni också rösta där /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 15:21, 21 July 2005 (UTC) ::Men alltså jag fattar inte, det finns väl redan en svensk version? jag får i alla fall alla mina texter i inställningarna på svenska här (annars skulle jag nog bli vansinnig *skratt*). Det finns ju en svensk huvudsida med (som jag haft åtskilliga problem med för att komplettera förvisso) --[[User:Damast|Damast]] 21:13, 22 July 2005 (UTC) ::[[http://wikisource.org/wiki/Huvudsida]]... :::Språkdomäner skulle innebära att Wikisource delades upp på samma sätt som Wikipedia eller Wiktionary. Allt svenskt material skulle då finnas på sv.wikisource.org, allt franskt på fr.wikisource.org osv. Nu finns allt material här på wikisource.org (där jag tycker att det är ganska rörigt). Du har valt svenska som språk i inställningar och därför ser du en del text på svenska, men det är ändå bara en version av Wikisource där olika språk finns tillsammans. :::En omröstning har tidigar genomförts där resultatet var för att tillåta uppdelning på flera domäner. Jag tror att det är en bra idé, som gör det möjligt för olika språkversioner att skapa egna regler för hur just den versionen ska fungera. :::Som det ser ut nu verkar det vara bestämt att några språk (bl a engelska, franska och tyska) ska få egna domäner så fort programvaran har fått en del nya funktioner som ska underlätta flytten. De språk som inte får tillräckligt stöd för att flyttas kommer att finnas kvar här. Det som krävs för en flytt är att några användare begär en flytt samt att det finns en byrokratkandidat som får tillräckligt stöd./[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 23:58, 22 July 2005 (UTC) ::::Innebär det att man också får en egen Recent Changes? I så fall är jag för, synnerligen mycket för! / [[User:Habj|Habj]] 15:17, 6 August 2005 (UTC) :::::Som jag har förstått det så skapas helt nya wikis som fungerar på samma sätt som de olika språkversionerna av wikipedia. Då kommer varje språkversion av wikisource få en egen senaste ändringar. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 16:36, 6 August 2005 (UTC) ==[[Wikisource:Vad Wikisource är]]== Jag har översatt en del information från [[Wikisource:What is Wikisource?]]. Titta gärna på [[Wikisource:Vad Wikisource är|översättningen]] och säg till (eller ändra själv) om något saknas eller om jag gjort något fel. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 15:21, 21 July 2005 (UTC) == Mötesplats == Om man sysslar med texter på svenska, brukar man skriva redigeringskommentarer på svenska eller engelska? Finns någon mötesplats för att diskutera t.ex. struktur på kategoriträd inom [[:Category:Svenskt källmaterial]]? Borde den här frågan ha ställts någon annanstans? / En förvirrad [[User:Habj|Habj]] 15:19, 6 August 2005 (UTC) :OK, jag har själv skapat en sådan mötesplats: [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. Välkommen dit! / [[User:Habj|Habj]] 16:34, 6 August 2005 (UTC) ::Åh vad ni är duktiga! Kan inte EnDumEn bli byråkrat på en riktigt svensk källa? Du har mitt stöd i alla fall *ler*. Tycker det är heltokigt med sjuttinutton olika språk här... --[[User:Damast|Damast]] 20:50, 6 August 2005 (UTC) :::Det är visst några funktioner i MediaWiki-programvaran som behövs innan olika språkversioner kan startas. Men när det är färdigt så ställer jag gärna upp som byråkrat. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 21:54, 10 August 2005 (UTC) == Bättre ställe för primärkällor == Är naturligtvis [[:w:Projekt Runeberg]]. Mallen borde egentligen hellre iknkludera dem. [[Användare:83.227.54.24|83.227.54.24]] 12 december 2005 kl.18.11 (UTC) == Huvudsidan == Har gjort en ny huvudsida. Är det ok? --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 14 juni 2006 kl.08.16 (UTC) :Jag tycker det ser bra ut. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 15 juni 2006 kl.10.39 (UTC) Wikisource:Poesi 28 6977 2006-07-02T13:53:56Z NERIUM 63 /* Ö */ ==Wikisources svenska poesibok== Här följer en samling dikter, ordnade efter såväl titel som begynnelserad. För en förteckning över dikter ordnade efter författare, se [[:Kategori:Poesi]]. När en författare '''varit död i 70 år''' har dennes upphovsrätt löpt ut; på engelska säger man att verken befinner sig i "the public domain" (PD). Då går det att återge hans eller hennes verk på Wikisource eftersom de då räknas som "Public Domain" (PD). Att lägga in dikter av nu levande författare på Wikisource är däremot ett brott mot '''lagen om upphovsrätt,''' liksom att lägga in texter vars upphovsmän varit död i mindre än 70 år. <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ ==A== * [[Ack låt mig leva riktigt]] * [[Ack! vad jag hatar den man]] * [[Mannen och kvinnan|Adam sade till Eva]] * [[Adjunktens midnattspredikan]] * [[Aftonsång]] * [[Änglamusik|All resa är så allvarsam]] * [[Alla bergs god natt]] * [[Den enda stunden|Allena var jag]] * [[Allmakt och ödmjukhet]] * [[Allt sen människor först]] * [[Tacksägelseskål|Allting i världen ger orsak att dricka]] * [[Allting skapat har ett slut]] * [[Amanda]] * [[Aspåkerspolska]] * [[Vid vägens slut|Att dö är seger, inte nederlag]] * [[Gammal ramsa|Ave Maria, benedia]] ==B== * [[Balen]] * [[Barndomsvännerna]] * [[Bergsmannen]] * [[Betlehems stjärna]] * [[Ögonblick|Biet i blomman]] * [[Bilden]] * [[Oxen i Sjöga|Biskopen drog till Sjöga]] * [[Björneborgarnes marsch]] * [[Bleka dödens minut]] * [[Blott en dag]] * [[Bordsvisa för gifta männer]] * [[Gustaf Frödings jordafärd|Bort gå de]] * [[Helgdagskväll i timmerkojan|Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst]] * [[Botgöraren]] * [[Bröder, se bålen, den fröjdar och röker]] * [[Bön i änget]] * [[Hesiodos råd|Bön med lyfta händer är ej nog]] ==C== * [[Reflexion|Cornelius Tratt är död]] ==D== * [[Dalmarsch]] * [[De badande barnen]] * [[Gycklare|De komma i främmande kläder]] * [[De små]] * [[De två dragonerne]] * [[Följen mig|De övergåvo nät och hem]] * [[Demagogisk söndag]] * [[Den andra ungdomen]] * [[Lustgården|Den drar förbi, den flyktande armén]] * [[Elin i Hagen|Den dära stugan vid ån är Hagen]] * [[Den döde]] * [[Härjarinnor|Den ena heter Elsa]] * [[Den enda stunden]] * [[Prästvigningen|Den fromma skaran tränger]] * [[Den första gång jag såg dig]] * [[Den gamla goda tiden]] * [[Den glada festen]] * [[Den heliga natten]] * [[Den lilla kolargossen]] * [[I rörelse|Den mätta dagen, den är aldrig störst]] * [[Den mödosamma världen]] * [[Den nya grottesången]] * [[Den nya skapelsen]] * [[Den olycklige i kärlek]] * [[Den skingrade församlingen]] * [[Den vägen är smal]] * [[Det borde varit stjärnor]] * [[Det brinner]] * [[Det bästa]] * [[Det bästa|Det bästa som vi äga]] * [[Det eviga]] * [[I ungdomen|Det glittrar så gnistrande vackert i ån]] * [[Det kom ett brev]] * [[Ett gammalt bergtroll|Det lider allt emot kvälls nu]] * [[Hans högvördighet biskopen i Växjö|Det lider mot slutet av biskopskalaset]] * [[Det namnlösa]] * [[Det rätta svaret]] * [[Norges fader|Det står aftonglans över fjällen]] * [[Till kärleken|Det sägs att en helig i tron, en profet]] * [[Det var dans bort i vägen]] * [[Löjtnant Zidén|Det var den tappre löjtnant Zidén]] * [[Balen|Det var en gång, när jag var mycket ung]] * [[Min salig hustru|Det var natt och månan blänkte]] * [[De tysta sångerna]] * [[Humlevisa|Det är ej fritt jag minnes]] * [[Till en diakon|Det är i glödande Bartelstider]] * [[Första minnet|Det är långt, långt borta på en väg]] * [[Demagogisk söndag|Det är som bruste i skyn en säck]] * [[Det är vackrast när det skymmer]] * [[Didrik]] * [[Sång till solen|Dig jag sjunger en sång]] * [[Din fägring fästade mitt val]] * [[Din sorg är din]] * [[Din värme]] * [[Dina ögon äro eldar]] * [[Vinterorgel|Ditt tempel är mörkt]] * [[Vintervisa|Drivan knarrar under skon]] * [[Drottning Kristinas julnatt]] * [[Drömd visit]] * [[Ungdom|Du dansar, bleka ungdom]] * [[Du döps]] * [[Du ler med vita tänder]] * [[Din sorg är din|Du mänskobarn, hur tung din lott du känne]] * [[Över en hyacint|Du rara ört som ej din like]] * [[Du ska tacka]] * [[Den nya skapelsen|Du som av skönhet och behagen]] * [[Till min hembygd|Du, som min barndom gav din omsorg och din stämpel]] * [[Pajso|Du åldriga Pajso]] * [[Den döde|Du älskade, när jag är död en gång]] * [[Du är min renaste tröst]] * [[Vad är sanning|Då frågade Pilatus]] * [[Dårarnas dröm]] * [[Till en sekreterare|Där du skrider, min kusin]] * [[Tre trallande jäntor|Där gingo tre jäntor i solen]] * [[Önskedagen|Där sutto två gummor och kardade ull]] * [[Där vargen går]] * [[Döbeln vid Jutas]] * [[Död amazon]] * [[Jorum|Döden går från by till by]] * [[Döden tänkte jag mig så]] * [[Dödens ängel]] * [[Dödsruna]] ==E== * [[Efterlyses]] * [[Fäderna|Ej finns deras namn på hävdens blad]] * [[Elie himmelsfärd]] * [[Elin i Hagen]] * [[Om tusen år|En dallring i en fjärran rymd]] * [[Inledningsvers|En diktbok är lik skrinet]] * [[En envis dalkarls visa]] * [[En fattig munk från Skara]] * [[Förlorade saker|En flicka har sin sypung mist]] * [[En gamling]] * [[En ghasel]] * [[En grubblare i kungaskrud]] * [[En hög visa]] * [[Minnena ser mig|En junimorgon då det är för tidigt]] * [[Solflöjt|En liten flöjt har vaknat]] * [[En litten låt om vårn]] * [[En löskerkarl]] * [[En morgondröm]] * [[En målares önskan]] * [[Adjunktens midnattspredikan|En natt när det snögar över min grav]] * [[En pesthymn]] * [[Genom skogen|En plats som kallas Jakobs kärr]] * [[Äktenskapsfrågan|En plog ska vi ha]] * [[Tillämpningen|En präst en gång med mycket nit]] * [[En spelmans jordafärd]] * [[En syn]] * [[Infall|En tjuv nog oförsiktig var]] * [[Klagevisa över denna torra och kalla vår|En torr och kall vår gör sommaren kort]] * [[En uppsalaflicka]] * [[I den forsande stäven är vila|En vintermorgon förnimmes]] * [[En vinternatt]] * [[En visa om mig och narren Herkules]] * [[En visa om när jag var lustig med Welam Welamsson]] * [[En vårmorgon]] * [[På nyårsdagen 1838|Ensam i bräcklig farkost vågar]] * [[Natthimmelen|Ensam jag skrider]] * [[Ensamhetens tankar]] * [[Epilog]] * [[Ett barn är fött i dag]] * [[Poeten till sångmön|Ett dårhus och ett bårhus]] * [[Ett gammalt bergtroll]] * [[Ett Helicons blomster]] * [[Ett litet infall för roskull]] ==F== * [[Fem farliga F|Fem F av mycken fara]] * [[Fem farliga F]] * [[Flaggprydd sång]] * [[Flickan kom ifrån sin älsklings möte]] * [[Flickan i ögat]] * [[Flyttfåglarna]] * [[Spindelen|Fryne! vi hatar du så mångbenade spindeln]] * [[Frågas: varför blanda]] * [[Från en stygg flicka]] * [[Fröken Lise]] * [[Kung Eriks visa|Fågel som i rymderna stiger]] * [[Fäbodvisa]] * [[Fäderna]] * [[Fänrik Stål]] * [[Färjesång]] * [[Följen mig]] * [[För den stora förödmjukelsens timme]] * [[För mig finns ingen väg från hemmets dörr]] * [[För trosvissa]] * [[En envis dalkarls visa|Fördärves jag platt]] * [[Förklädd gud]] * [[Förlorade saker]] * [[Förruttnelse, hasta, o älskade Brud]] * [[En spelmans jordafärd|Förrän rosig morgon lyser]] * [[Först gå bäckens första bubblor sönder]] * [[Första aftonen i det nya hemmet]] * [[Första minnet]] * [[Kyssarna|För var vers, jag gör]] ==G== * [[Didrik|Gamla Didrik var en man]] * [[Gamle drängen]] * [[I klostercellen|Gamle munken putsar lampan]] * [[Gammal ramsa]] * [[Bergsmannen|Genom klyft till schakt]] * [[Genom skogen]] * [[Skalden Wennerbom|Genom stadens park går sommarsuset]] * [[Gitarr och dragharmonika]] * [[Glädjens ögonblick]] * [[Betlehems stjärna|Gläns över sjö och strand]] * [[Epilog|God natt - god sömn jag önskar er]] * [[Gramina]] * [[Landshövdingen|Gror bragdens ära blott på stridens mark]] * [[Grubblaren]] * [[Grymt verklighetens hårda band mig trycka]] * [[Gryning]] * [[Gråbergssång]] * [[Gräl och allt väl]] * [[Gräshoppan]] * [[Guldstekel]] * [[Gullebarns vaggsånger]] * [[Gustaf Frödings jordafärd]] * [[Gycklare]] * [[Vårlåt|Göken på ängarna]] ==H== * [[Halkan]] * [[Skogsrået|Han, Björn, var en stark och fager sven]] * [[Grubblaren|Han ensam är]] * [[Gräshoppan|Han föll som en ädelsten]] * [[Kyssande vind|Han kom som en vind]] * [[I älgtiden|Han kommer var natt till en havrevret]] * [[I valet och kvalet|Han är änkling och gammal och skallig och krokig]] * [[Hans högvördighet biskopen i Växjö]] * [[Shakespeare|Har du sett dockors spel på skådebanan]] * [[Harpolekaren och hans son]] * [[Världens gång|Havet välte, stormen ven]] * [[Jungman Jansson|Hej och hå, Jungman Jansson]] * [[Helgdagskväll i timmerkojan]] * [[En syn|Helvetet såg jag öppet ligga]] * [[Hemmet]] * [[I marsvind|Herr Ollondal talade butter]] * [[Döbeln vid Jutas|Herr prosten talte]] * [[Den lyssnande Maria|Herre Gud, vad det är vackert]] * [[Hesiodos råd]] * [[Himladrottningens bild i Heda]] * [[Mörkret skall förgå|Himlen är oss kär]] * [[Himmelstorpet]] * [[Hjälten]] * [[Klockslag|Hjärtat klappar tungt i dag]] * [[Hjärtstilla]] * [[Jungfru Maria|Hon kommer utför ängarna vid Sjugareby]] * [[Obekanta|Hon stod vid stättan]] * [[De små|Hoppa, dansa]] * [[Hos häxan]] * [[Humlevisa]] * [[Hur lätt bli människornas kinder heta]] * [[I Juda städer|Hur präktigt leva vi i Juda städer]] * [[Sång efter skördeanden|Här dansar Fridolin]] * [[Elie himmelsfärd|Här åker sankt Elia]] * [[Härjarinnor]] * [[Häger på bryggan]] * [[Häxorna]] * [[Högt bland Saarijärvis moar]] * [[Vallarelåt|Hör du ej bjällorna]] * [[Tiveden|Hör furornas dova sorgemusik]] * [[En uppsalaflicka|Hör på, kära vän]] * [[Pilgrimens julsång|Höstens slagregn och stäppens sol]] * [[Höstens vår]] * [[Höstsång]] * [[Hött ingo bött]] ==I== * [[Dödens ängel|I Adams barn, som av jorden födens]] * [[Amanda|I blomman, i solen Amanda jag ser]] * [[I den forsande stäven är vila]] * [[Uppvaknandet|I dröm jag våren såg]] * [[Flyttfåglarna|I flyktande gäster på främmande strand]] * [[Himmelstorpet|I himlen står ett litet torp]] * [[I Juda städer]] * [[Skojare|I Kattebohult bor det tattarepack]] * [[I klostercellen]] * [[I Krabban]] * [[I Lissabon där dansa de]] * [[I marsvind]] * [[I mörkret]] * [[Purgatorium|I natt har jag drömt att allt gott jag glömt]] * [[I Nildeltat]] * [[I rörelse]] * [[I november]] * [[Flickan i ögat|I någon nu förklungen lore]] * [[Min musik|I skogen jag går]] * [[Den lilla kolargossen|I skogen vid milan sitter far]] * [[Vänner vid sjukbädden|I talen ordspråk]] * [[I ungdomen]] * [[I valet och kvalet]] * [[I älgtiden]] * [[Idealism och realism]] * [[Immanuel]] * [[Infall]] * [[Inför morgondagen]] * [[Lustvin dansar gavott med de fem sinnena|Ingen må mig det förneka]] * [[Ingenstans]] * [[Inledningssång]] * [[Inledningsvers]] * [[Romanska bågar|Inne i den väldiga romanska kyrkan]] * [[Inquisitio]] * [[Intet är som väntanstider]] * [[Vattenplask|Invid palatsen]] ==J== * [[Bleka dödens minut|Ja, du kommer till slut]] * [[Ja, du är tung, men kärleken är stark]] * [[Ja visst gör det ont]] * [[En litten låt om vårn|Ja vårn, ja]] * [[Via media|Jag bad en gång om glädje utan gränser]] * [[Inledningssång|Jag bringar druvor, jag bringar rosor]] * [[Sköldmön|Jag drömde om svärd i natt]] * [[Drömd visit|Jag drömmer jag hör någon klappa]] * [[En gamling|Jag fick bröd, men jag vet icke huru]] * [[Mannens sista ord till kvinnan|Jag följde kärleksyr din rosenstig]] * [[Gamle drängen|Jag hade ganska roligt en gång]] * [[Träsnittet i psalmboken|Jag hade min första psalmbok fått]] * [[Liikutuksia|Jag har sett från Andra Sidan]] * [[Kanske|Jag har slitit ungefär]] * [[Från en stygg flicka|Jag hoppas du inte alls har det bra]] * [[Häger på bryggan|Jag låg på bryggan naken då en häger]] * [[Jag längtar hem sen åtta långa år]] * [[Hemmet|Jag längtar hem till skogen]] * [[Pojkarne|Jag minns den ljuva tiden]] * [[Den nye Hamlet|Jag ser en trupp med sönderskjuten fana]] * [[En morgondröm|Jag sov och jag drömde]] * [[Mjältsjukan|Jag stod på höjden av min levnads branter]] * [[Sång den 5 april 1836|Jag stod på stranden under kungaborgen]] * [[En ghasel|Jag står och ser på världen genom gallret]] * [[Lek|Jag tycker om dig, därför att du är barn]] * [[Till smärtan|Jag vet ej om fullare fröjd står att nå]] * [[Månljuset|Jag vet ej, varför jag vaken sitter]] * [[Första aftonen i det nya hemmet|Jag vet en hälsning, mera kär]] * [[Vägen hem|Jag vet en väg som leder hem]] * [[Vårkänning|Jag vet var spindlarna spänna]] * [[Jag vill möta…]] * [[Mellan fem och sju|Jag vänder mig i rummet sovande och vakande]] * [[Jag väntar vid min stockeld]] * [[Non serviam|Jag är en främling i detta land]] * [[Jag är för stolt att se en annan]] * [[Ingenstans|Jag är sjuk av gift]] * [[Jan Ersa och Per Persa]] * [[Sackeus|Jerikobor, låtom oss le]] * [[Jorum]] * [[Jungfru Maria]] * [[Jungfru Maria i rosengård]] * [[Jungman Jansson]] * [[November med skiftningar av ädelt pälsverk|Just det att himlen är så grå]] * [[Jäntblig]] * [[Jätten Finn]] ==K== * [[Kabbelekans oljiga guldlyse]] * [[Kanske]] * [[Karl XII:s fältmarsch]] * [[Karl XII:s marsch vid Narva]] * [[Klagevisa över denna torra och kalla vår]] * [[Poeten och spegeln|Klandra ej poeten]] * [[Klockslag]] * [[En visa om när jag var lustig med Welam Welamsson|Klunkom, Welam Welamsson]] * [[En visa om mig och narren Herkules|Knäpp gitarren]] * [[Den lilla kolargossen|Kolargossen]] * [[Kom, låt oss livets vällust smaka]] * [[Vallfärd|Konungen äger i Husby en gård]] * [[Guldstekel|Kopparormen den fotlösa ödlan]] * [[Kornknarr, sänghalm]] * [[Korpen]] * [[Krigsidyll]] * [[Kulneff]] * [[Kung Erik]] * [[Kung Eriks visa]] * [[Kung Karl, den unga hjälte]] * [[Kungen]] * [[Kung Liljekonvalje]] * [[Kväll i inlandet]] * [[Näcken|Kvällens gullmoln fästet kransa]] * [[Kyrkosångarne]] * [[Kyssande vind]] * [[Kyssarna]] * [[Kärleken|Kärleken bjöd mig in]] * [[Kärlekens vin]] ==L== * [[Takt|Lakejerna gåvo mig skrapa]] * [[Marias häpnad|Lammen så vita]] * [[Landshövdingen]] * [[Lek]] * [[Leken]] * [[Liljorna]] * [[Vaggvisa för min son Charles den 18 augusti 1787|Lilla Charles, sov sött, i frid]] * [[Gräl och allt väl|Litet gräl ibland]] * [[Mästaren|Livet, mina vänner, såg jag som en hägring]] * [[Gryning|Ljus, vackra ljus]] * [[Lorenzo Hammarspik]] * [[Lotta Svärd]] * [[Harpolekaren och hans son|Luften tung och dagen varm]] * [[Lustgården]] * [[Lustvin dansar en gavott med de fem sinnena]] * [[Bön om jordbegravning|Låt edra hjärtan handla]] * [[Uppmaning till hänförelse|Låt oss ge varandra tid]] * [[Om en tillbörlig vrede|Lägg tungt och fast din hand i bordet]] * [[Längtan]] * [[Längtan heter min arvedel]] * [[Läppar]] * [[Löjtnant Zidén]] ==M== * [[Sommarslätt|Man har sett så mycket]] * [[Månskensbild|Man kunde vara en hare också]] * [[Mannen och kvinnan]] * [[Mannens sista ord till kvinnan]] * [[Jungfru Maria i rosengård|Maria drömmer i rosengård]] * [[Marias häpnad]] * [[Dalmarsch|Marschen går till Tuna]] * [[Medborgarsång]] * [[Mellan fem och sju]] * [[Men]] * [[Men|Men att evigt krankt betrakta]] * [[Om det försummade|Men någon måste också läsa ljuset]] * [[Läppar|Men ännu rör sig läppar]] * [[Tomten|Midvinternattens köld är hård]] * [[Bordsvisa för gifta männer|Min hustrus skål]] * [[En hög visa|Min kära är såsom en smärt gran]] * [[Min musik]] * [[Min salig hustru]] * [[Botgöraren|Min synd är allt för tung att bäras mer]] * [[Minnena ser mig]] * [[Minnet]] * [[En fattig munk från Skara|Mitt liv är i nedan och klent nu mitt verk]] * [[Mjältsjukan]] * [[Moguls kungaring]] * [[Morgonen]] * [[Munter]] * [[Det namnlösa|Mycket gör ont, som inte har namn]] * [[Månljuset]] * [[Månskensbild]] * [[Människors möte]] * [[Mästaren]] * [[Mörkret skall förgå]] ==N== * [[Natthimmelen]] * [[Nattvardsbarnen]] * [[Nattyxne]] * [[Ni ropar på människor]] * [[Norges fader]] * [[Vintervila|Nu bommom vår port]] * [[Rimsmeden|Nu, grova smide från min tankesmedja]] * [[Vikingabalk|Nu han svävade kring]] * [[Höstsång|Nu kom den första frosten]] * [[Nu löser solen sitt blonda hår]] * [[Nu mörknar min väg och mitt dagsverk är gjort]] * [[Kornknarr, sänghalm|Nu när de trötta sova]] * [[Till min syster|Nu spelar vårens ljumma vind]] * [[Alla bergs god natt|Nu säger alla berg god natt]] * [[Aftonsång|Nu vilar hela jorden]] * [[Höstens vår|Nu är den stolta vår utsprungen]] * [[I mörkret|Nu är det mörkt hos mig]] * [[Vårens tid|Nu är det synd om de döda]] * [[En pesthymn|Nu är det tid, I andligen besuttna]] * [[Idealism och realism|Nu är jag led vid tidens schism]] * [[Nu öppnar nattglim sin krona]] * [[Nyåret 1816]] * [[Frida i vårstädningen|Något ljuvt och änglaaktigt skiner]] * [[Fredmans epistel n:o 2|Nå skrufva fiolen]] * [[Näcken]] * [[Vargsång|När aftonrodnadsskenet rött]] * [[Hos häxan|När den dimmiga natten som ler är grå]] * [[Leken|När du vill tro att du lätt färdas rakt emot strömmen]] * [[Visa i enskogen|När enen börjat ryka]] * [[Ormvisa|När jag i marken vandrar]] * [[Paradisets timma|När människorna sova]] * [[Skål i Götiska förbundet|När Oden med Asar från solens land]] * [[Kyrkosångarne|När prosten såg upp från det sista blad]] * [[Hött ingo bött|När ur den skimrande sömnen hon vaknade]] ==O== * [[Lorenzo Hammarspik|O Hammarspik]] * [[Den andra ungdomen|O Pillman, du är nyktigam]] * [[Obekanta]] * [[Jäntblig|Och akten er för jäntor]] * [[Kulneff|Och efter kvällen räcker till]] * [[Kungen|Och konung Gustav Adolf]] * [[Åkallan och löfte|Och ropade trenne grannfolk]] * [[Saul och David|Och Sauls själ var fylld av sorg till randen]] * [[Ett Helicons blomster|Och skulle jag sörja, så vore jag tokot]] * [[Sorgen och stjärnan|Och sorgens makt är större]] * [[Också detta år]] * [[Odalbonden]] * [[Om bland tusen stjärnor]] * [[Om det försummade]] * [[Råd till ett ungt fruntimmer|Om du din älskling vill behålla]] * [[Om en tillbörlig vrede]] * [[Människors möte|Om i ödslig skog]] * [[Om tusen år]] * [[Om änglarnas liv]] * [[Omkring tiggarn från Luossa]] * [[Ormvisa]] * [[Vi otacksamma|Otacksamma mot allt]] * [[Oxen i Sjöga]] ==P== * [[Pajso]] * [[Paradisets timma]] * [[Pilgrimens julsång]] * [[Plommon]] * [[Storm|Plötsligt möter vandraren]] * [[Poeten och spegeln]] * [[Poeten till sångmön]] * [[Pojkarne]] * [[Porträtterne]] * [[Prästkrage, säg]] * [[Prästvigningen]] * [[Psaltare och lyra]] * [[Purgatorium]] * [[Jätten Finn|På Helgonabacken]] * [[Barndomsvännerna|På herrgården spelades kille en kväll]] * [[På nyårsdagen 1838]] * [[Den nya grottesången|På sin tron kung Frode sitter]] * [[På sjön]] ==Q== ==R== * [[Morgonen|Redan hörde jag hanen gala]] * [[Reflexion]] * [[Skyfall över inlandet|Regnet hamrar på bilarnas tak]] * [[Rimsmeden]] * [[Ring klocka ring]] * [[På sjön|Ro, ro på den stilla sjö]] * [[Romanska bågar]] * [[Jag vill möta…|Rustad, rak och pansarsluten]] * [[Råd till ett ungt fruntimmer]] ==S== * [[Sackeus]] * [[Sagan om humlan]] * [[Kung Erik|Sakta glida vimpelprydda båtar]] * [[Sandels]] * [[Saul och David]] * [[Svarta Rudolf|Se, Svarta Rudolf dansar]] * [[Selinda och Leander]] * [[Moguls kungaring|Sen hundra år försvunnen]] * [[Sena maj]] * [[Längtan|Ser jag strömmen strida]] * [[Shakespeare]] * [[Si drömmaren kommer där]] * [[Sjön]] * [[Skaldens morgonpsalm]] * [[Skogsrået]] * [[Skojare]] * [[Skrivaredans|Molninga måndag räckte mig kransen]] * [[Skaldens morgonpsalm|Sol, som från mig flytt]] * [[Skalden Wennerbom]] * [[Allting skapat har ett slut|Skrivet till bords då olyckan hände]] * [[Dödsruna|Skulle det stå på min gravsten till sist]] * [[Skulle jag sörja, då vore jag tokot]] * [[Skyfall över inlandet]] * [[Skål i Götiska förbundet]] * [[Sköldmön]] * [[Släpp fångarne loss, det är vår]] * [[Psaltare och lyra|Snabbt jagar stormen våra år]] * [[Silversång|Snart skall en årstid komma]] * [[Fäbodvisa|Solen strör sitt röda guld]] * [[Solflöjt]] * [[Solrim]] * [[Soluppgång]] * [[Sommarslätt]] * [[Sorg och glädje]] * [[Sorgen och stjärnan]] * [[Spindelen]] * [[Språken]] * [[Gullebarns vaggsånger|Spörj östan, spörj västan]] * [[Siesta|Stenarnas pingst]] * [[Stenbocks kurir]] * [[Hjärtstilla|Stilla och skumt är på heden]] * [[Den gamla goda tiden|Stjärnorna tindrade tysta]] * [[Storm]] * [[En vinternatt|Stormen sätter sin mun till huset]] * [[Gråbergssång|Stå grå]] * [[De två dragonerne|Stål så hette en]] * [[Stänk och flikar]] * [[Sub luna]] * [[Visa vid kolvakten|Svart smyger natten kring stenströdda land]] * [[Svarta Rudolf]] * [[Svarta svanor]] * [[Svarta vykort]] * [[Sveaborg]] * [[Sven Duvas fader var sergeant]] * [[Svenska hus ensligt belägna]] * [[Svårmodets son]] * [[Död amazon|Svärd som fäktar mot övermakten]] * [[Så började jag]] * [[Så började jag|Så länge jag dvaldes]] * [[Till min far|Så skön är väl ej glansen av stjärnor över byn]] * [[Sång den 5 april 1836]] * [[Sång efter skördeanden]] * [[Sång till solen]] * [[Språken|Sångmön älskar dig högst]] * [[Medborgarsång|Så sant vi äga ett fosterland]] * [[Sång]] * [[Sång för poeter]] * [[Gramina|Såsom strån i solen]] * [[Säv, säv, susa]] * [[Björneborgarnes marsch|Söner av ett folk, som blött]] * [[Glädjens ögonblick|Sörj ej den gryende dagen förut]] ==T== * [[Tacksägelseskål]] * [[Dårarnas dröm|Tag bjällran, tag selen]] * [[Tag bort fotografierna]] * [[Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta]] * [[Takt]] * [[Tonerna|Tanke, vars strider blott natten ser]] * [[Tiga och tala]] * [[Till en diakon]] * [[Till en sekreterare]] * [[Fänrik Stål|Till flydda tider återgår]] * [[Till Gud]] * [[Drottning Kristinas julnatt|Till julnatt klockorna tona]] * [[Till kärleken]] * [[Till min far]] * [[Till min hembygd]] * [[Till min syster]] * [[Till smärtan]] * [[Tillämpningen]] * [[Tinget i sig]] * [[Tiveden]] * [[Bilden|Tjusande bild ur de forna dar]] * [[Tomten]] * [[Tonerna]] * [[Liljorna|Tre liljor står välkomnande]] * [[Tre trallande jäntor]] * [[Den olycklige i kärlek|Tre älskarinnor har jag mist]] * [[Tryggare kan ingen vara]] * [[Träsnittet i psalmboken]] * [[De badande barnen|Tusenskönor och konvaljer]] * [[Gitarr och dragharmonika|Två grannar jag har i min boning]] * [[Häxorna|Två stora nattfjärilsvingar]] ==U== * [[Krigsidyll|Ugglan skriker]] * [[Undret|Under över alla under]] * [[Efterlyses|Undertecknads barnatro]] * [[Undret]] * [[Ungdom]] * [[Uppmaning till hänförelse]] * [[Uppvaknandet]] * [[Porträtterne|Uppå ett gammalt gods]] * [[I Krabban|Uti Krabban skall man bruka]] * [[Den glada festen|Uti prästgåln slamrades i mortlar]] ==V== * [[Munter|Vackert var det att betrakta]] * [[Gudinnan av hyn|Vad skall hon heta, kvinnan där på stranden]] * [[Vaktparaden|Vad är detta för musik]] * [[Vad är sanning]] * [[Vaggvisa för min son Carl den 18 augusti 1787]] * [[Vaktparaden]] * [[Vallfärd]] * [[Var inte rädd]] * [[Allmakt och ödmjukhet|Var lagom ödmjuk]] * [[Var är den Vän, som över allt jag söker]] * [[För mig finns ingen väg från hemmets dörr|Var äro vännerna, som annars gärna]] * [[Aspåkerspolska|Varför sitta vi så still och tysta]] * [[Hjälten|Varför smädar du mig ständigt]] * [[Tiga och tala|Varföre skulle du mässa]] * [[Vargsång]] * [[Svårmodets son|Vart han går, av nattliga moln betäckes]] * [[Vattenplask]] * [[Nyåret 1816|Vem rider så sent på sin svarta häst]] * [[En löskerkarl|Vem är du och var kommer du ifrån]] * [[Minnet|Vi gingo över Raiskis frusna, vida vatten]] * [[Selinda och Leander|Vi gjuter du i vågen]] * [[Vägen och vägarna|Vi går över hela jorden]] * [[Vi måste lämna det vi har för händer]] * [[Vi människor]] * [[Vi otacksamma]] * [[Vi människor|Vi, som mötas några korta stunder]] * [[Den skingrade församlingen|Vi ställde upp och visade våra hem]] * [[Sveaborg|Vi sutto efter slutad dag]] * [[Via media]] * [[Vid vägens slut]] * [[Karl XII:s marsch vid Narva|Viken, tidens flyktiga minnen]] * [[Vikingabalk]] * [[Vinterorgel]] * [[Vintervila]] * [[Vintervisa]] * [[Vid vägens slut|Vis, o människa, det blir du först]] * [[Visa i enskogen]] * [[Visa vid kolvakten]] * [[Vore jag ett litet barn]] * [[Den mödosamma världen|Vår prost jag häromdagen såg]] * [[Våran prost]] * [[Vårens tid]] * [[En vårmorgon|Vårens vindar äro ljuva]] * [[Vårkänning]] * [[Vårlåt]] * [[Vårsång]] * [[Vårt land]] * [[Vänner emellan|Vårt samtal, vänner]] * [[Vägen hem]] * [[Vägen och vägarna]] * [[Det eviga|Väl formar den starke med svärdet sin värld]] * [[Ett litet infall för roskull|Välkommen hem från Wims]] * [[Vän, i förödelsens stund]] * [[Vänner emellan]] * [[Vänner vid sjukbädden]] * [[Världens gång]] * [[Halkan|Världens gång utför mitt fönster]] * [[Värmen kommer tillbaka]] * [[Völuspá]] ==W== * [[Wilhelm von Schwerin]] ==Å== * [[Odalbonden|Å bergig ås]] * [[Åkallan och löfte]] * [[Åldrarnas morgon]] * [[Himladrottningens bild i Heda|Åtta hundra julenätter]] ==Ä== * [[Äktenskapsfrågan]] * [[Änglamusik]] * [[Lotta Svärd|Ännu så händer det mången stund]] * [[Sena maj|Äppelträd och körsbärsträd i blom]] * [[Är jag intill döden trött]] ==Ö== * [[Ögonblick]] * [[Önskan]] * [[Önskedagen]] * [[Nattyxne|Över dig, yxne, älskogsört]] * [[Över en hyacint]] [[Kategori:Poesi]] Wikisourcediskussion:Poesi 29 3176 2005-10-07T20:58:55Z Damast 5 åhhhhhh, håller MED! *ler* Jag kopieriade och klistrade in detta från wikipediaartikeln "Dikter". Vet inte om det ens ska ligga just här, men det kan ju flyttas senare. /Elinnea :Liknande sidor på andra språk ligger i Wikisource-namnrymden så jag har bytt namnrymd. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 22:13, 12 August 2005 (UTC) :Ska man lista alla möjliga dikter här? Vet vi om alla på listan är upphovsrättsfria? Annars vore det IMO bättre att städa bort de röda länkarna. På Wikipedia skulle jag tyckt att de röda länkarna ska vara kvar, men här är ju syftet ett annat. / [[User:Habj|Habj]] 11:16, 17 August 2005 (UTC) ::Vill gärna ha kommentarer på detta... jag ser att någon gjort sig besväret att stoppa in dikter både med förstarad och titel, trots att texten inte finns här. Det är ju synd att kasta bort, om texten är på väg hit - men om inte, ligger det bara här och tar en massa plats. Eftersom detta är en lista överförd från Wikipedia, innehåller den dessutom säkerligen många dikter som ''inte'' är fria från upphovsrätt. Jag vill alltså rensa ut alla röda länkar. Någon där emot? / [[Användare:Habj|Habj]] 2 oktober 2005 kl.07.57 (UTC) :::Jag ser inte någon mening med de röda länkarna här. Jag tycker att de kan tas bort. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 2 oktober 2005 kl.08.28 (UTC) ::::På psalmerna har vi (=jag?) inte lagt hit listorna över psalmer i alla fall, det blir ju dubbeljobb att uppdatera dem i så fall. För övrigt undrar jag vad den lista som finns över psalmer egentligen fyller för funktion alls när kategorin finns. Tror det är en gammal rest egentligen bara, men vet inte, varken nyttan eller skälet *ler* --[[Användare:Damast|Damast]] 2 oktober 2005 kl.21.19 (UTC) ::::: Damast, menar du den här sidan? [[Wikisource:Psalmer]] Den länkas till i varenda artikel på WP som länkar till en psalmtext här, i mallen tillsammans med länk till själva texten här... kanske den kunde bytas ut mot en länk till Wikisource, som i de flesta andra länkar till Wikiprojekt. Kanske vi skulle skrota bägge sidorna, och uppdatera mallarna. / [[Användare:Habj|Habj]] 5 oktober 2005 kl.21.46 (UTC) ::::::Jisses, vad är det du säger människa! *skrattar* åhhhh, det är SAAAAANT! *huga* Var ju evigheter sen jag klickade på DET ordet i mallen på wikipedian... och jag som hela tiden tyckt att den sidan är såååå onödig att hålla uppdaterad när kategorin finns. Vore helt klart idé att göra ändringen nu när jag håller på och betar mig igenom snart sagt alla psalmer igen... (ändringen av kategorin för mallen slog ju inte igenom förrän jag klickat mig igenom alla psalmerna) Jag vill att mallen på wikipedian pekar på kategorin för psalmerna istället, inte på hela wikisource ändå. Dristar mig nog till att göra ändrigen bums. Tycker det verkar som vi har samma inställning så jag avvaktar inte ditt besked. --[[Användare:Damast|Damast]] 7 oktober 2005 kl.20.58 (UTC) Ack! vad jag hatar den man 30 3114 2005-09-29T17:17:18Z EnDumEn 2 kategori '''Ack! vad jag hatar den man''' av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. :Ack! vad jag hatar den man, som i kärlekens himmelska nöjen :söker, en fåfäng narr, annat än kärleken själv, :som med den skönaste nymf ej är nöjd om han icke får säga: :Denna – vad tycker ni väl? – denna, o Bröder, är min! :Skänkte mig himlen en ung, förförisk blomstrande Flicka, :vore dess hjärta ock värdigt att älskas av mig :litet mig angick då om dess mor sålt blommor på gatan :eller av fjädrar beprydd åkt i en skimrande vagn. :Fast dess händer ej lärt att röra klaveret och cittran, :fast hon en bokstav ej läst av Voltaire och Rousseau, :fast bekikad och kikande själv från Amfiteaterns :bänkar ej Kotzebues rörande dramer hon ser, :skulle jag stolt ändå till mitt hjärta den älskade trycka :skulle jag ömt ändå kyssa dess rosiga mun. :Ära jag önskade mig av de värv som ära förtjäna :men lycksaligad blott vill jag av kärleken bli. [[Kategori:Erik Johan Stagnelius]] [[Kategori:Poesi]] Den enda stunden 31 5806 2006-06-10T18:57:44Z Nysalor 77 +fi '''Den enda stunden''' av [[Författare:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]. :Allena var jag, :han kom allena; :förbi min bana :hans bana ledde, :han dröjde icke, :men tänkte dröja, :han talte icke, :men ögat talte. - :Du obekante, :du välbekante! :En dag försvinner, :ett år förflyter, :det ena minnet :det andra jagar; :den korta stunden :blev hos mig evigt, :den bittra stunden, :den ljuva stunden. [[kategori:Johan Ludvig Runeberg]] [[fi:Ainoa hetki]] Allt sen människor först 32 3033 2005-09-21T21:57:26Z EnDumEn 2 '''Allt sen människor först''' av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. :Allt sen människor först bebyggde den blomstrande Jorden :ingen dödlig som jag brunnit av kärlekens eld. :Dock för en enda, retande Mö mitt hjärta ej klappar, :vid sin triumfvagn en icke i kedjor mig läst. :Hårdare, Bröder! mitt öde är. Jag älskar dem alla, :alla i féiska band snärja min fladdrande själ. :Varje gungande barm i mitt hjärta väcker begären, :varje strålande blick byter i lågor mitt blod. :Salig jag prisar den Man som ägnat en blomstrande Flicka :dyrkan och känslor och liv; vore hans älskade ock :kall som drivan på Alpernas spets och hård som graniten :skulle hans böner till slut röra den grymma ändå. :Så Propertius förr vid Tiberns blommiga stränder :vann med sin klagande sång Cynthias löje och kyss. :Helikons topp han besteg åt den älskade kransar att vira :och av sin Flickas hand Skaldernas lager han fick. :Himmel! vad fröjd att fängslad i Tärnans kärliga armar, :tryckt till dess svallande barm sucka och njuta och dö. :Ödet ej älskaren hinner: hans liv är en vila på rosor, :milda som harpans ljud klinga hans dagar förbi. :Skickelsen ej åt mig den himmelska lyckan bestämde, :icke av purpur spann Parken min levernestråd. :Vitt över brusande hav, lik Noaks duva min kärlek :svävar och ej en gren finner att vila uppå. :Evigt med nya fantomer Du gäckar mitt öga, o Amor! :Evigt med nya sår kväljer Du, grymme! mitt bröst. :Om vid kronornas sken och fiolernas ljud från orkestern :jag i Thalias hus sitter en afton och ser :Flickans olympiska anlet omdarrat av krusiga lockar :stråla i rosenglans under en blomstrande hatt, :eller dess barm, av pärlor bekrönt försmäktande vaggas, :häftigt mitt hjärta strax svider av kärlekens pil. :Nu vid en pipas ljud förhänget sig rasslande höjer :och en Hjältinna stolt tågar på bräderna fram. :Hon förtrollar mig straxt; jag glömmer min tjusande granne :och för gycklerskan blott öga och öra jag har, :Hon må sväva, vida strängarnas takt i luftiga danser :eller med dolken i hand tala patetiska ord. :Och ej svalkar den tanken min brand att tjuserskans rosor :endast äro ett lån, alla dess känslor en dikt. :O! jag älskar så högt att bedras av den flyende villan :och i min känslas rus endast Gudinnor jag ser. :Åter vid pipans ljud förhänget sig rasslande sänker, :hem med drömmande fjät vandrar jag ensam och stum. :Ser jag en Flicka då vid lyktornas gullröda skimmer :rätt vid sin älskares arm smyga till kärlekens fest, :O! då betages mitt bröst av en kvalfullt svällande brånad, :länge stirrar min blick efter de lyckliga två. :Ack! det sällhetsbegär som fräter mitt glödande hjärta, :aldrig på jorden det skall fyllas och ända mitt kval. :Dock ur himlarnas famn den belönande kransen mig vinkar. :Dit med en barnslig tro stiger min tårade blick. :Venus Urania där mig öppnar ett moderligt sköte, :fyller med tjusning mitt bröst, kransar med stjärnor mitt hår. :Där skall jag fläta min glänsande hand i Helgonens danser, :där skall harpan av fröjd klinga till pol ifrån pol. :Formen jag älskade blott och formen är Gudomens spegel. :Skild från materiens slagg evigt han tjusar mig där. [[Category:Erik Johan Stagnelius]] Bergsmannen 33 410 2005-04-01T16:00:39Z ShineB '''Bergsmannen''' av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven i december 1811, då författaren var 28 år gammal. : Genom klyft till schakt : jag går malmen till möte; : den urgamla prakt : i bergens sköte, : den lockar med makt : åt djupet mitt sinne. : Jag vill bädda mig där; : jag vill se vad där är; : jag vill bo där inne. : I djupets gömma, : som har intet namn, : i mörkrets eviga, tysta hamn, : där kretsa, där strömma : de ådror, som tömma : metallernas svall ur sin levande famn. : Som solglans i natten : guldet blänker : i djupan sal. : Se, silvret stänker : med stjärnors tal : den funna skatten! – : Som evig vård : ikring jordens barm : står kopparen hård, : och järnet är kraft uti senor och arm. : Vad som sker där uppe : mig icke bryr. : Jag önskar, jag sluppe : se dagen, som gryr : över jordens slätt. : I solens sken, : där ävlas, där jagar : i alla dagar : på lätta ben : en lumpen ätt : för föda och gröda : och rocken grann : och sysslor och möda : och vagnar och spann : till harm för varann, : som vore dem icke jorden nog stor, : vår eviga mor. : Jag sitter i berget och ser däruppå: : där hör jag min moders pulsar gå. : Dess hjärta slår : i dag som i går, : medan släkten försvinna som droppar i haven. : Den modern älskar, han går till dess barm; : där lär han sig tåla, där vilar han varm : som i vaggan eller i graven. : Hennes förstfödde son min stamfar var; : han föddes högt upp i Norden. : En jätte var han. Hon honom bar : till att härska vitt över jorden. : Kom så en listig, förslagen stam : av Asar ur Österns guldport fram. : Min fader gick då i berget. : Och jordsöner föllo för solens ätt, : han utdrevs, den gamla gästen – : de nya, de plöjde, de skipade rätt, : de byggde städer och fästen. : Min fader såg det i bergets sal. : Vred blev han – då ristades berg och dal, : och mänskorna lupo förskräckta. : Då rev han av halsen sitt silver och guld : och kopparen från sitt hjärta; : av blixtrande stål tog han handen full, : han gav det till mänskornas smärta. : De togo det mot. De dräpte varann: : för guld och för silver blodet rann : utöver den vredgade jorden. : Lik fader jag sitter i bergets band: : metallerna ger jag i ljuset. : Från mig kommer järnet i kämpens hand : och guldet i konungahuset. : Då mänskorna bloda jorden full : för penningar, stjärnor och kronor och gull, : ler jag i min moders salar. : Där hör jag, hur hennes hjärta slår : i dag som i går, : som för tusende år, : medan människorna fly som en suck av smärta. : Den modren älskar, han går till dess barm; : där vilar han ljuvligt, där sitter han varm, : och dör, tryckt till hennes hjärta. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Bilden 34 412 2005-04-01T16:05:01Z ShineB '''Bilden''', dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven 1834. Man tycker sig i dikten märka Geijers historiska intresse (han var ju professor i historia vid Uppsala universitet). Eller är det sin egen ungdomstid författaren syftar på? : Tjusande bild ur de forna dar, : dröj, ack dröj än i hjärtat kvar! : Stundens nöjen andra fritt må prisa : eller hoppets glans, sådan är ej min visa. : Tjusande bild! ur de forna dar, : dröj, ack dröj än i hjärtat kvar! [[category:Erik Gustaf Geijer]] Reflexion 35 414 2005-04-01T16:06:31Z ShineB Kort, närmast epigramartad dikt av [[:sv:Anna Maria Lenngren|Anna Maria Lenngren]], skriven 1794. Den lyder i sin helhet: : Cornelius Tratt är död (en liten rödlätt man, : gick gärna med syrtut, i går begravdes han). : Jag kistan såg och processionen : och gjorde denna reflexionen: : ”Bror Tratt, du levde glatt och kort, : förr bars du alltid hem, nu bärs du äntligt bort.” [[category:Anna Maria Lenngren]] Dalmarsch 36 416 2005-04-01T16:12:02Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' från 1898. Tonsatt av [[:sv:Wilhelm Peterson-Berger|Wilhelm Peterson-Berger]]. : Marschen går till Tuna : på hed och backar bruna, : marschen går till Mora : och bergen de blå. : Med hacka och med spade : vi draga hem så glade : till skogarna de stora : och kullorna de små. : Hur lätt det är att vandra, : I bröder, med varandra, : när slantarna i fickan : slå takt mot byxans skinn! : Hur klarinetten låter, : då spelman vänder åter : med brudgumsskänk åt flickan : och bröllopslust i sinn! : Du dystre far i huset, : vi står ditt öl i kruset : och surnar än och skonas? : Låt glädjen dväljas här! : Du mor, sätt på din gryta, : låt smör i gröten flyta, : ty här är Sjungar Jonas, : och här är Krongårds Per! : I bergslagsmän på vreten, : som sträven och arbeten, : gån med dit upp till Siljan : i dalemarschens takt! : Gån med och skåden landen, : där kyrkorna på stranden : stå glimmande som liljan : uti sin vita prakt! : Se, hagarna sig färga : som eld vid Brunnbäcks färja, : och älv och bäckar rinna : med hög och höstlig låt. : Inunder mörka skyar : vi hälsa våra byar. : För oss ska vaxljus brinna, : för oss skall föras ståt. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] De små 37 6939 2006-07-01T22:35:30Z NERIUM 63 {{Titel|De små|Erik Gustaf Geijer|kommentar=''De små''}} : Hoppa, dansa, : dockor ansa, : lyssna till pappas röst. : Bannas, glömma, : leka gömma, : somna vid mammas bröst. : D'ä vårt tidsfördriv, : d'ä vårt lilla liv, : nog kommer den som stör det, : levnad, svett och tråk, : huvudbry och bråk, : men vi, vi rå ej för det. [[Kategori:Poesi]] [[category:Erik Gustaf Geijer]] Epilog 38 6047 2006-06-26T10:53:22Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki En av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]]s efterlämnade dikter, skriven under författarens dödsår 1920. Även om Dan Andersson mötte döden genom en olyckshändelse, utstrålar dikten, liksom flera av hans sista dikter, liksom en föraning om livets snara slut. <poem> God natt - god sömn jag önskar er, ni alla vandringsmän. Vi sluta sjunga och skiljas - vad mer om aldrig vi träffas igen. Jag har sagt något litet och fattigt av det som brunnit hos mig och så snart brinner ner, men den kärlek, där fanns, ej förgängelse vet - god natt - god sömn åt er. </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Den lilla kolargossen 39 6941 2006-07-01T22:35:59Z NERIUM 63 Berättande (episk) dikt av [[Författare:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven 1814. Diktens sista strof innehåller de klassiska orden: ''Den rätt kan läsa sitt Fader vår, han rädes varken fan eller trollen''. : ”I skogen vid milan sitter far, : mor sitter hemma och spinner; : vänta, jag blir väl också karl, : får en fästemö efter mitt sinne. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Tidigt med solen jag hemifrån gick, : friskt liv, medan solen glimmar! : Till far skall jag bära mat och dryck, : nu komma snart kvällens timmar. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Jag är ej rädder på liten grön stig, : där jag ensam i skogen månd´ gånga. : Men furorna se så mörkt på mig, : och bergen kasta skuggor så långa. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Tralala! Friskt sinne som fågeln i flykt! : nu vill jag springa och sjunga. : Hu! Utur berget det svarar så styggt, : och orden de komma så tunga. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Ack, vore jag väl hos min gamla far! : Jag björnen hör brumma och sjunga. : Och björnen, han är den starkaste karl : och skonar varken gamla eller unga. : Det är så mörkt, långt, långt bort i skogen. : Och skuggan faller så tjock, så tjock, : som en fäll över ensamma leden. : Det tassar, det braskar över sten och stock, : och trollena träda på heden. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Ack, Gud, där är ett, det är två – i sitt garn : de mig ta – se, hur granna de svinga! : De vinka – Gud tröste mig, fattiga barn! : Här gäller för livet att springa. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.” : Och natten, den nedsteg, och timman blev sen, : och villare och villare blev leden. : Det tassar, det rasslar över stock och sten: : den lilla springer på heden. : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. : Med pickande hjärta, med rosblommand´ kind : vid milan hos sin far han faller ner: : ”Välkommen, välkommen, kär sonen min!” : ”Ack, jag har sett trollen och väl mer! : Det är så mörkt långt, långt bort i skogen.” : ”Min son! Jag satt här i så månget år : och är med Guds hjälp välbehållen. : Den rätt kan läsa sitt Fader vår, : han rädes varken fan eller trollen. : Fast det är mörkt långt, långt bort i skogen." [[category:Erik Gustaf Geijer]] [[Kategori:Poesi]] Den mödosamma världen 40 424 2005-04-01T16:27:34Z ShineB Satirisk dikt av [[:sv:Anna Maria Lenngren|Anna Maria Lenngren]], riktad mot högvördiga prästerskapet. : Vår prost jag häromdagen såg : en morgon, då han ännu låg : matt utsträckt mellan tvenne lakan. : Hans kinder hade rosens färg, : hans runda armar hull och märg, : och magen, kullrig som ett berg : sig hävde upp mot isterhakan. : Vid sängen stod ett bord, där denne andans man : sin frukost redan färdig fann : av smör och kycklingar, så läcker och så härlig. : Hans vördighet grep saken an : och fann likören rätt begärlig. : Sen han nu visat mycken nit : med klunk för klunk och bit för bit, : han åter sänkte sig på mjuka huvudgärden : och ropte: Store Gud, vad är vårt usla liv? : En ständig kamp mot synd och flärden. : O, Herre, mig Thin styrko gif : i thenna mödosamma världen? [[category:Anna Maria Lenngren]] Det eviga 41 5997 2006-06-22T07:29:35Z NERIUM 63 '''''Det eviga''''' är en dikt från 1810 av [[Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]]. : Väl formar den starke med svärdet sin värld, : väl flyga som örnar hans rykten; : men någon gång brytes det vandrande svärd : och örnarna fällas i flykten. : Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, : det dör som en stormvind i öknen bort. : Men sanningen lever. Bland bilor och svärd : lugn står hon med strålande pannan. : Hon leder igenom den nattliga värld, : och pekar alltjämt till en annan. : Det sanna är evigt: kring himmel och jord : genljuda från släkte till släkte dess ord. : Det rätta är evigt: ej rotas där ut : från jorden dess trampade lilja. : Erövrar det onda all världen till slut : så kan du det rätta dock vilja. : Förföljs det utom dig med list och våld, : sin fristad det har i ditt bröst fördold. : Och viljan som stängdes i lågande bröst : tar mandom lik Gud, och blir handling. : Det rätta får armar, det sanna får röst, : och folken stå upp till förvandling. : De offer du bragte, de faror du lopp, : de stiga som stjärnor ur Lethe opp. : Och dikten är icke som blommornas doft, : som färgade bågen i skyar. : Det sköna du bildar är mera än stoft, : och åldren dess anlet förnyar. : Det sköna är evigt: med fiken håg : vi fiska dess gullsand ur tidens våg. : Så fatta all sanning, så våga all rätt, : så bilda det sköna med glädje. : De tre dö ej ut bland mänskors ätt, : och till dem från tiden vi vädje. : Vad tiden dig gav må du ge igen, : blott det eviga bor i ditt hjärta än. [[category:Esaias Tegnér]] Humlevisa 42 7049 2006-07-02T20:20:44Z NERIUM 63 {{Titel|Humlevisa|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins visor och andra dikter]] utgiven 1898.}} : Det är ej fritt jag minnes, när jag löser : var smidig, mogen slinga från sin stör, : min ungdoms lekar med min ungdoms töser : i strandens dunge just härnedanför. : Det är ej fritt jag tänker, då jag plockar : de långa flätorna vid logens dörr, : på mjuka bruna eller gula lockar, : som jag har rört vid mera varsamt förr. : I bröder, låtom vårens drömmar fara : och resom lyckans tjäll i höstens skygd! : Förspillt är vårens vin, det morgonklara, : så redom oss en dunkel humlebrygd. : Vad förr var ljuvt blev duvet snart i smaken; : vi röra sjungande vår heta mäsk : och lyfta stånkor, skummande mot taken : av dryck som är från början ärlig bäsk. : Vad mer om vinterns varulv sommarn sväljer, : blott vår hugsvalans våta skatt han spar! : Vi tappa lugnt vår lycka på buteljer : och gömma den till vedermödans dar. : Om lena kvinnolockar ej förgylla : vår huvudgärd och dofta oss till ro, : med humleknopp vi våra örngott fylla : och slumra tungt som björn i vinterbo. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Dina ögon äro eldar 43 7055 2006-07-02T20:25:24Z NERIUM 63 {{Titel|Dina ögon äro eldar|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} :Dina ögon äro eldar och min själ är beck och kåda. :Vänd dig från mig, förr'n jag tändes som en mila innantill! :En fiol jag är med världens alla visor i sin låda, :du kan bringa den att spela, hur du vill och hvad du vill. :Vänd dig från mig, vänd dig till mig! Jag vill brinna, jag vill svalna. :Jag är lust och jag är längtan, gränsbo mellan höst och vår. :Spända äro alla strängar, låt dem sjunga, rusigt galna. :i en sista dråplig högsång alla mina kärleksår. :Vänd dig till mig, vänd dig från mig! Som en höstkväll låt oss brinna; :stormens glädje genomströmmar vårt banér av blod och gull - :till det lugnar sig och jag ser i skymningen dina steg försvinna, :du, den sista som mig följde för min heta ungdoms skull. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Vintervisa 44 3312 2005-10-28T13:43:06Z EnDumEn 2 Dikt av [[Författare:Anna Maria Lenngren|Anna Maria Lenngren]] från 1793. Dikten (eller egentligen dryckesvisan!) innehåller många konkreta detaljer från en nordisk vinterdag. <div class=vers><pre> Drivan knarrar under skon, vädret vilt från norden ryter. Strömmen stelnar under bron, vandrarns näsa flyter. Kölden utan all pardon kuvar prins och fattighjon, hjältar och rekryter. Frusna öron, kylda tår, snabba pälsade personer; rimfrost uti skägg och hår, fluss och emulsioner. Gikt och febrar var man går, mänskor oförtänkt på bår, lik och keridoner. Dagen fyra timmar kort, tre tums is på fönsterrutan; gamla liv, som hosta torrt, snuva ingen utan. Men, min skaldmö, vik nu bort, sånger av så ängslig sort skorra kärvt vid lutan. Uti glättigt brödralag vill jag vinterns makt förglömma, leva nöjd min korta dag och buteljen tömma. Köld och drivor trotsar jag, då de bästa nektarslag få ur bålen strömma. </pre></div> [[Kategori:Anna Maria Lenngren]] Du ler med vita tänder 45 436 2005-04-01T17:09:42Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]], ur diktsamlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' från 1898. Trots författarens ungdom uttrycker dikten en härlig silverbröllopsstämning. : Du ler med vita tänder : och läppars röda glans, : och blickens ny sig tänder, : som aldrig nedan fanns. : Du gördlar dina länder : med samma lätta händer : som till din första dans. : Du räddat genom året : ditt friska, knappa hull, : och ännu glänsa håren : som olja och som gull. : Kom, glömmom hjärtesåren! : I löten bräddar våren : sin blomsterskräppa full. : Vad sjuka skalder sjunga, : att lyckans tid förgår, : är sant på deras tunga : men vore lögn på vår. : Oss lyfta vingar unga : ur livets kval och tunga : i våra sena år. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Döbeln vid Jutas 46 4992 2006-04-18T18:12:05Z Dr Fredrik Haeffner 58 Hänvisn t disk bortt {{FänrikStål|tit=Döbeln vid Jutas|nr=artonde och sista|del=första|wpart=|tx=Titelpersonen är dåvarande brigadchefen ''[[w:Georg Carl von Döbeln|Carl von Döbeln]]'' och slaget stod vid ''[[w:Slaget vid Jutas|Jutas]]'' 13 september 1808.}} <div class=vers><pre> Herr prosten talte: "Döbeln är en hedning, förtappad är han evigt, om han dör. Jag kommer, varnar, bjuder tröst och ledning, och han, han ligger tyst en stund och hör; då reser han sig plötsligt upp i sängen: 'Driv ut prelaten', ropar han åt drängen, 'och akta dig, om han släpps in härnäst!' Är det ett språk av en, som nalkas döden? Dock, han må svara själv för sina öden, jag har gjort nog som människa och präst!" Så talte vid sitt middagsbord, det rika, herr prosten, där han satt i all sin ståt, han talte så och drog en suck tillika och skar en bit av steken än och åt. Men på sin bädd låg Döbeln, tärd av plågor, hans barm sågs kämpa, ögat brann i lågor, och feberflammor färgade hans hy. I sträcktåg nyss hans skaror norrut ilat, på tvenne dygn, de sista, icke vilat; själv var han kommen till Ny-Karleby. Han led av pulsens brand, men i sitt sinne en eld, mer tärande än den, han bar; såg man hans öga, röjde sig där inne en oro djupare, än feberns var. Han räknade var stund, som hann förlida, han tycktes lyssna, vänta, ängsligt bida, och ofta var hans blick på dörren fäst. Den uppläts, färdlös trädde genom salen en yngling fram till bädden, till generalen, och Döbeln talte till sin unga gäst: "Herr doktor, flärd är mycket, som vi dyrke, och bland fritänkare är jag visst en; två ting dock lärt mig akta läkarns yrke: min bräckta panna och min vän Bjerkén. Vad ni förordnat, har jag därför tagit, har som ett barn här legat och fördragit det batteri, ni radat på mitt bord. Jag vet det väl, ni följer konstens lagar; men binda de mig här för timmar, dagar, så bryt dem som en man, det är mitt ord. Jag vill, jag skall bli frisk, det får ej prutas, jag måste upp, om jag i graven låg. Lyss, hör, ni hör kanonerna vid Jutas; där avgörs finska härens återtåg. Jag måste dit, förrän min trupp är slagen. Skall vägen spärras, Adlercreutz bli tagen? Vad blir, du tappra här, ditt öde se´n? Nej, doktor, nej, tänk ut en sats, min herre, som gör mig för i morgon sjufalt värre, men hjälper mig i dag på mina ben!" Den unge läkarn hörde mulen ordet, dock plötsligt fick hans ädla anlet dag; han sänkte lugnt, helt lugnt, sin arm mot bordet och strök det tomt uti ett enda drag. "Nu, herr general, gör ej min konst er hinder." - En högre rodnad flög på Döbelns kinder, och upp han sprang, fast sviktande och svag: "Hav tack, min unge vän, en kyss på pannan! Ni har förstått mig ni, som ingen annan; ni är en man, och så är även jag." Vid Jutas hade skotten tystnat alla, se´n döden gjort där ren sin första skörd, den finska truppen, färdig blott att falla, ej segra mer, stod bruten, spridd och störd. Ett anfall var tillbakakastat bara, och Kosatschoffski ordnade sin skara, beredd att allt förkrossa med ett nytt. En dyster stillhet rådde under tiden, som då en åsksky, nyss från valvet skriden, står dubbelt hotfull åter, där den flytt. Vem skulle samla våra glesa leder, en återstod från dyra segrars dar? Av mod, av kraft, av guldren tro och heder fanns nog, ja nog; men ordnarn borta var. Den man, som tänt vårt hopp i nödens tider, som fört i hundra blodigt sköna strider sin tappra björneborgska skara an, han skulle nu ej se dess sista öden, hans veteraners lugna gång mot döden, den skulle slumpen leda, icke han. Det glömmes ej, du var dock där tillstädes, du, som så ofta sågs i stridens lek, du, vid vars namn det fosterljud än glädes, som djupt har sörjt ditt öde, tappre Eek! Men du och dina ädla vänner alla, I kunden kämpa, icke så befalla; det var hans konst, den sjukes, endast hans. Du stod där, du, men stum, men klingan dragen, kall bidde Kothen, sluten red Grönhagen, blott Konow svor, och bister röt von Schantz. Giv akt, tyst hör! Det ljöd hurra på höjden. En man till häst syns nalkas. Vem är han? Hör, vilken storm av rop! Vad vållar fröjden, som brusar jublande från man till man? Hurra, hurra, far över fält och kullar, det slukar massor, vidgas, växer, rullar som en lavin av röster ned mot daln. Ha, han har kommit, han och ingen annan, den lilla mannen syns med band om pannan, den ädla, tappra, varma generaln. Han bjuder tystnad. Hör hans röst! Han ropar till detta folk, som striden nyss förspred; han rider fram, de sluta sig hans hopar, och det blir skick på nytt från led till led. I täta rader blixtra re´n gevären, den svartnade, i trasor klädda hären står ordnad, hotfull, fruktansvärd igen; den har ej mer blott döden att förbida, den tänker segra nu, ej endast strida, en annan ande vilar över den. Men Döbeln red längs fronten av sin skara, se´n han den åter stark och tryggad fann, hans skarpa öga tycktes överfara var trupp, var rote, varje enskild man. Det syntes klart för alla, svensk som finne, att stora planer välvdes i hans sinne, och sluten var han mer, än han var van; dock var han ovant mild också den dagen, och ofta ljusnade de bistra dragen mot någon välkänd, trumpen veteran. En sådan stod då i din trupp, von Kothen, det var korpralen numro sju, Standar. Han stod med söndrig sko på ena foten; den andra foten blödde och var bar. Då Döbeln hann den gamle, sågs han stanna. Med blicken mörk, med handen på sin panna besåg han stum den gråa krigarns skick. "Du var dock med", så talte han omsider, "på Lappos slätt, vid Kauhajokis strider; är det den lön, du för vår seger fick?" "Herr general", så svarte veteranen, "se här är det gevär, ni själv mig gav. Ännu är pipan utan fel, och hanen ger eld som fordomdags, det är nog av. Att jag är dåligt klädd, lär ingen klandra; Men är ej sämre, då man är som andra, och dräkten är ej mannen, vill jag tro. Skodd eller oskodd gör till saken ringa; sörj ni blott för att vi få stå, ej springa, så hjälper nog sig foten utan sko." Och Döbeln talte icke mer, men höjde av aktning hatten vid den gamles ord. Så red han hän till Brakels trupp; där dröjde på nytt han nu, han såg trumslagar Nord. Det var en gubbe, känd sen åttiåtta; nu var han stel i armen utan måtta och kunde föga mer en virvel slå; men fast han sällan släpptes till paraden, stod han, där blod det gällde, med i raden. Till honom talte generalen så: "Kamrat, får du då aldrig nog av slagen? Finns ingen yngre här till hands än du? Här har du stått och styvnat hela dagen, hur vill du röra dina pinnar nu?" Den tappre hörde halvt förtrytsam orden: "Herr general, väl är jag gammal vorden, och att som pojkar drilla blir mig svårt; men att ha kraft i armen, det är summan. Skrik ni som Armfelt: 'Marsch, framåt, rör trumman!' Och Nord slår trögt sin virvel, men slår hårt." Och Lappos hjälte log och räckte handen åt mannen från den tappre Armfelts dar. Så red han hän och kom till ån, till stranden, där Gyllenbögels frikår uppställd var. Där stod en yngling, nyss från plogen tagen; genralen såg de bleka anletsdragen, höll in sin häst och röt med vredgad ton: "Vem är du, bonde? Säg, vad gäller nöden? Har du ej lärt dig än förakta döden, din kind är vit som snö, är du pultron?" Men ynglingen steg fram och höjde armen och rev sin slitna gråa tröja opp. då lyste fram ett blottat sår ur barmen, och frisk en ström av blod i dagen lopp. Det fick jag, herr genral, här nyss i striden. Jag blött kanske för mycket under tiden, och därför har min kind ej rodnat mer; dock kan jag än de tappres antal öka, jag låg väl fallen, men låt mig försöka, jag har fått kraft på nytt, sen jag såg er." Då bröt en tår ur Döbelns stolta öga: "Välan då, ädla folk, till strid, till slag! Jag har sett nog, att tveka båtar föga, vår kamp blir skön, i dag är Döbelns dag. Spräng av, herr adjutant, vår skörd är mogen; befall på höjd, på slätt, längst bort i skogen, vår hela front, att den sig framåt rör. Ej här, därborta må vi pröva svärden: med dessa trupper kan man trotsa världen, man väntar ej med dem attack, man gör." Längs linjen hördes snart ett jubel skalla: "Framåt, framåt till seger eller död!" En åska var, Standar, din röst för alla, och gamle Nord slog trumman, att det ljöd, och ynglingen med barmen sönderskjuten gick fram på slätten, med hans blod begjuten, och främst red Döbeln själv med draget svärd. Och innan kvällen hann sin skugga sända, var ryska styrkan kastad över ända, och räddad Adlercreutz, och fri hans färd. Och krigets skaror ren försvunnit ifrån den nejd, där först de mött varann; men på det fält, där striden hetast brunnit, stod kvar i kvällens sena frid en man. Invid hans sida var hans stridshäst bunden. Han stod där ensam i den hemska runden bland lik och spillror på en blodstänkt jord. Långt, långt i fjärran hördes segerfröjden; den bleka mannen såg med lugn mot höjden, coh från hans läppar ljödo dessa ord: "En plikt är fylld, de segrat, mina leder: ett värv är övrigt, även det är mitt. Fritänkare jag nämns, det är min heder; friboren är jag, och jag tänker fritt. Dock vet jag, att varhelst min tanke hunnit, har ytterst dig den sökt och dig blott funnit, du, i vars vilja livets banor gå. Det är till dig jag blickar mot det höga; här, där blott döden ser med slocknat öga, kan utan vittnen jag dig tacka få. Du skänkt mig åter fosterland och vänner den stund, vårt hopp var djupt i mörker sänkt; du skådar allt, rannsaka, vad jag känner, och se, om jag vet skatta vad du skänkt! Må slaven för sin Gud i stoftet ligga; jag kan ej krypa, har ej lärt att tigga, jag söker gunst ej och begär ej lön. Jag vill blott glad inför ditt anlet stanna med eldat hjärta och med upprätt panna, det är min manliga, min fria bön. Du gav mig kraft att stridens massor välva i omotståndlig fart från trakt till trakt; min kropp är bräckt, och mina lemmar skälva, vad hade jag förmått av egen makt? Ja, jag har segrat. Kringvärvd, innesluten, ser Finlands här en väg till räddning bruten, en ban till bragder öppnad genom mig; dock är det du, blott du, som frälst oss alla, min Gud, min broder, hur jag dig må kalla, du segergivare, jag tackar dig!" Så talte mannen, och hans öga sänktes, han steg till häst och syntes snart ej mer; och dagen slöts, och nattens tårar stänktes på dödens skuggomhöljda skördar ner. O fosterland, vem spanar dina öden? Förborgat är, om lyckan eller nöden en gång skall röjas i din framtids drag; men hur du jublar då, men hur du klagar, skall ständigt dock bland dina skönsta dagar du minnas denna, minnas Döbelns dag. </pre></div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Johan Ludvig Runeberg]] Jorum 47 7039 2006-07-02T20:01:55Z NERIUM 63 {{Titel|Jorum|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=ur samlingen [[Fridolins visor och andra dikter]] från år 1898. En veritabel dödsdans där alla tvingas uppträda...}} <div class="vers"><pre> Döden går från by till by med sin murkna giga. Gammal karl men kvick och kry, smala ben och viga! Kastar som en pojk mot sky frodigaste piga. Står han vid en stugas knut, fjällrar lätt på strängen, sköna jungfrun träder ut, liksom förr till drängen. Hej, galopp går i kut över sommarängen. Mor i huset, mjäll i skinn, rund och slät om kinden, tar från barmen, vit och stinn, diaren i linden. Stadigt dansar paret in genom gallergrinden. Mormor väcks av ovant spel, rätar trögt på benen. Gamla valsen tung och stel tråds på kyrkgårdsrenen; matt och yr hon stiger fel, ramlar under stenen. Aldrig var en man så galn efter fläng och leka! Nummerkarln och generaln, blomstrande och bleka - alla bjuder han på baln, ingen brukar neka. Har han i ett fattighus skumpat om med hjonen, står han strax i prakt och ljus uppe hos baronen; sirlig dans med bock och krus enligt fina tonen. Halta Lena, ful och svår, saffransgrann i nacken, äntligen en polska får, fast hon släpar klacken. Dunkom, hasom lunken går uppför kyrkobacken. Jorum på det kala fjäll och i gröna hagen, Jorum i den sena kväll, Jorum mitt på dagen! Hör den murkna gigans gnäll under yra dragen! Bröder ifrån land och stad samt med mö och fruga! Görom väntan ljuv och glad i vår lekarstuga, till dess en och en i rad vi stå upp och buga. </pre></div> En envis dalkarls visa 48 7048 2006-07-02T20:20:15Z NERIUM 63 {{Titel|En envis dalkarls visa|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins visor och andra dikter]] utgiven 1898.}} : Fördärves jag platt, om jag viker en tum : ifrån mitt rum, : om jag står där med heder och ära! : Kom an, all världens klaffarehär! : Mitt bröst är här; : dess hårdhet skall du lära: : skjut giftiga pilar, jag blir där jag är. : Jag tror väl knappt jag mig själv bedrar, : om jag håller för visst, att min ättefar : drog ut med Peder i Vibberboda; : och känner jag rätt : en dalamans sätt, : så vill jag förmoda : han höll sig, där skäktorna regnade tätt. : Och själv vill jag gå - fast en stackare stor : jag är inför den som i höjden bor - : med nacken rak under hatten. : Och samma lynne du nog förnam, : varhelst du gick fram : vid de stora älvarnas vatten, : från Långhedens mur till Salfjällets kam. : Och den som kan öppna med fromhet sin mund : och bedja en bön av sitt hjärtas grund, : han må väl önska: : Giv alla dem som vid älvarna bo : förnöjsam ro, : låt landet grönska, : men fyll det främst med mandom och tro! [[category:Erik Axel Karlfeldt]] En löskerkarl 49 447 2005-04-02T06:54:33Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' från 1898. : Vem är du och var kommer du från? : - Det vill jag och kan jag ej säga. : Har intet hem, är ingen mans son, : ej hem eller son skall jag äga. : Jag är en främling fjärranväga. : Vad är din tro och din religion? : - Jag vet blott att intet jag visste, : och var jag ej av den rätta tron, : så trodde jag dock ej miste! : Gud har jag sökt, den förste och den siste. : Hur var ditt liv? - Det var en storm och nöd : och kamp i en enda veva; : det var gäckad längtan och fåfäng glöd : och små glimtar ur molnens reva. : Jag är så glad att jag fått leva. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Infall 50 4480 2006-04-03T13:39:42Z 62.108.203.70 En dikt av [[w:Anna Maria Lenngren|Anna Maria Lenngren]] från 1788. : En tjuv nog oförsiktig var : att genom näsvist tal och svar : fångvaktarn så förargad göra, : att denne honom slog vid öra : och sade: Slyngel, vet och lär, : det tåls ej ovett här på orten. : Hå, inföll tjuven, om så är, : att ni mig finner till besvär, : så kan ni köra mig på porten. [[category:Anna Maria Lenngren]] På nyårsdagen 1838 51 3665 2005-12-17T16:52:40Z EnDumEn 2 '''På nyårsdagen 1838''' (eller ''Ensam i bräcklig farkost'') är en dikt av [[Författare:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]]. <div class=vers><pre> Ensam i bräcklig farkost vågar seglaren sig på det vida hav; stjärnvalvet över honom lågar, nedanför brusar hemskt hans grav. Framåt! - så är hans ödes bud; och i djupet bor, som uti himlen, Gud. </pre></div> [[Kategori:Erik Gustaf Geijer]] [[Kategori:Poesi]] Natthimmelen 52 454 2005-04-02T07:02:58Z ShineB '''Natthimmelen''', dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]]. Särskilt dess avslutande rader är berömda. : Ensam jag skrider fram på min bana, : längre och längre sträcker sig vägen; : ack, uti fjärran döljes mitt mål. : Dagen sig sänker. Nattlig blir rymden. : Snart blott de eviga stjärnor jag ser. : Men jag ej klagar flyende dagen, : ej mig förfärar stundande natten; : ty av den kärlek, som går genom världen, : föll ock en strimma in i min själ. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Ett litet infall för roskull 53 456 2005-04-02T07:19:39Z ShineB Skojfrisk dikt av [[:sv:Johan Runius|Johan Runius]] (1679-1713), där luffarlivet framställs som höjden av bekvämlighet. Så när som på, förstås, avsaknaden av kvinna att dela den gröna sängen med. : Fråga: : Välkommen hem från Wims, min kära kamerat! : Vad vanka där för gott, vad fickstu där till mat? : Svar: : Ungstekter gröt, färskt smör och jäsemjölken fin, : färsk fisk, söt mjölk och bröd och dricka, klart som vin. : Vårt bästa krydde var den sköna, gröna löken, : vår´ musikanter vor´ en näktergal och göken. : Sänghimlen var safir och själva sängen grön, : besatt med hyacint, beströdd med tusenskön. : Zefirens ljuva blåst, som själva sötman fläktar, : uppfriskar mod och blod och svalkar mer än nektar. : Kort sagt; där var för syn, för hörsel, lukt och smak : ett härligt nöje och en rätt förträfflig sak. : Dock feltes där en lust, som femte sinnet sakna. : Förstå: den Adam fick, när han av sömnen vakna. : Si där, tag fägnad fritt på try ell´ fyra vis, : där ingen Eva är, är intet paradis! [[category:Johan Runius]] Glädjens ögonblick 54 458 2005-04-02T07:24:08Z ShineB Dryckesvisa av sedermera biskopen [[:sv:Frans Michael Franzén|Frans Michael Franzén]]. : Sörj ej den gryende dagen förut. : Njut av den flyende varje minut. : Rosornas doft, : druvornas ånga, : skynda att fånga: : yngling! de vissna – du själv är ett stoft. : Fatta det blinkande glaset förnöjd. : Sjung om den vinkande kärlekens fröjd. : Men då du ler, : munter för dagen, : skräm ej behagen; : flydda en gång, de ej följa dig mer. : Drick ur den sparade ungdomens bål, : drick den bevarade oskuldens skål. : Glädje och dygd : elda varannan. : Kransad om pannan, : visheten skämtar i vinrankans skygd. : Klinga med roliga vänner i lag. : Tryck den förtroliga handen i dag. : Kanske du den : aldrig mer trycker: : härjaren rycker : brud ifrån brudgum och vän ifrån vän. : Glad må du somna i graven, du ock; : känslorna domna i tiden ändock. : Efter en kväll, : måttligen njuten, : hjärtligen sluten, : sover man roligt och vaknar man säll. [[category:Frans Michael Franzén]] Gråbergssång 55 7073 2006-07-02T21:16:55Z NERIUM 63 Dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]]. Dikten tillhör de "nedanförmänskliga visor" som med ett ytterst avskalat formspråk vill uttrycka djurs, växters och, som här, urbergs innersta väsen. Dikten skrevs mot slutet av Frödings liv. : Stå : grå, : stå : grå, : stå : grå, : stå : grå, : stå : grå-å-å-å. : Så är gråbergs gråa sång : lå-å-å-å-å-å-ång. [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Gräl och allt väl 56 463 2005-04-02T07:31:03Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]] från 1837. : Litet gräl ibland : skadar intet grand, : om man blott älskar varann. : Mulen himmel ock : klarnar åter opp, : så är naturens lopp. : Hjärtat i sin bur : är ett litet djur, : som tar stundom häftig fart. : Kärlek och tro : smeka det till ro, : smeka det till ro helt snart. : När som jag tänker på min vän, : solsken har hjärtat då igen. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Vårlåt 57 7047 2006-07-02T20:19:46Z NERIUM 63 {{Titel|Vårlåt|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins visor och andra dikter]] utgiven 1898.}} : Göken på ängarna gal i sena natten, : löken på sängarna blomstrar vit och röd. : Forsen kring stenarna sprutar mjölkvitt vatten, : porsen och enarna skänka ut sitt mjöd. : Vad vårt land är vänt och ljust, : hur dess hundra sjöar glänsa : liksom ögon dem kärleken tjust! : Följer du skällan i långa solskensdagar, : sköljer vid källan du foten, späd och skär? : Lockar dig duvan till dunklet, där hon klagar, : plockar på tuvan du söta fjolårsbär? : Se, din vän i längtan går. : Hur de unga hjärtan darra : liksom lärksång i hembygdens vår! [[Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] I älgtiden 58 468 2005-04-02T07:36:33Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' (1898). Dikten andas stor respekt för viltet. : Han kommer var natt till en havrevret; : från torpet man sett var han betar, : den väldige best, som med svett och förtret : jag fåfängt om dagen letar. : Nu sover all nejden i fullmånens flor, : men brinnande vakar min lystnad. : Vid diket, där frodiga pilhäcken gror, : jag väntar i vindlös tystnad. : Då träder han ut från sitt höstliga slott : mellan granar och blodröda aspar. : Han skrider högtidligt och lugnt som en drott, : och kronan i grenarna raspar. : Så fredligt i måndimmans vaggande ström : han vankar bland kornrika snesar, : fantastisk, bisarr som en syn i en dröm, : som en vålnad av fornskogens resar. : Och här, på sitt odal, för mer än ett djur : han syns mig, ja mer än min like: : en stoltare son av drottning Natur, : en förstfödd i vildmarkens rike. : Det kommer till korta, mitt jägarblod. : Jag kan ej min vekhet betvinga, : jag nänns icke sända mitt dödande lod : i denna månljusa bringa. : Ett sådant pris får ej vinnas med svek, : Jag smyger mig bort genom riset. : I morgon börja vi åter vår lek, : du höge, på gamla viset. : Då spela vi rent. Du har präktiga ben, : och ärligt försprång du vunnit; : om jag hinner dig då över stock och sten, : har nog månskenshumöret försvunnit. : Och bringar jag då mot din fasta bog : till vila det darrande kornet, : skall skottet få sjunga kring myr och skog, : och med fröjd skall jag stöta i hornet. : Och stolt vill jag räkna var pannans tagg : som du burit i prakt utan lyte : samt föra hem över tuvornas dagg : i kvällen mitt förstliga byte. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Shakespeare 59 470 2005-04-02T07:38:58Z ShineB '''Shakespeare''', dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven 1814. : Har du sett dockors spel på skådebanan? : Små, sirliga personer träda upp : och gå och stå och handla och framställa : därmed en liten artig mänskolevnad. : Du konungar där ser – de bära kronan – : och drottningar, prinsessor, majestätiskt, : med solfjäder i hand. Rådsherrar vanka : där av och an, och narrar fattas icke, : och en och annan tager djävulen. : Men konstnärn står bakom – en huvudman : för rörelsepartit. Han genom trådar : i hand har hela statsaktionens öde, : ett osett öde själv; och drar han vissa, : det står uti hans makt att låta springa : till innersta hjärtroten sönderdelad : i tusen bitar hela dockan – människan. : Så står du, mäktige! ock bakom banan; : och banan är det verkeliga livet, : i all sin verklighet för dig en lek. : Du ställer oss det fram. Vi se det leva. : Du känner väl dess alla spel och fjädrar; : liksom med trollkraft rör du allt, ej sedd. : Då drar du sist de olycksfulla trådar, : varmed naturen genomlagt vårt väsen, : och varpå sällsamt hänger dess bestånd – : Allt sönderspringer, bryts – ett skenliv var det. : Vad är vårt mer? – oss överfaller tanken : på detta livets flärd och hemska tomhet. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Sång efter skördeanden 60 473 2005-06-18T22:04:12Z Damast Karlfeldts kategori Dikt av [[sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] : Här dansar Fridolin, : han är full av det söta vin, : av sin hvetåkers frukt, sina bärmakares saft, : av den hvinande valsmelodin. : Se, med livrockens väldig skört på sin arm : hur han dansar hvar flicka på balen varm, : tills hon lutar - lik vallmon på slokande skaft : - så lycksaligen matt mot hans barm. : Här dansar Fridolin, : han är full av minnenas vin. : Här hugsvalandes far och farfar en gång : av den surrande bondviolin. : Men nu soven I, gamle, i högtidens natt, : och den hand, som gned strängarna då, är nu matt, : och ert liv samt er tid är en susande sång, : som har toner av sucksamt och gladt. : Men här dansar Fridolin! : Sen er son, han är stark, han är fin, : och han talar med bönder på böndernas sätt : men med lärde män på latin. : Och hans lie går skarp i er nyodlings gull, : och han fröjdas som I, när hans loge står full, : och han lyfter sin mö som en man av er ätt : högt mot höstmånens röda kastrull. [[Category:Erik Axel Karlfeldt]] Uppvaknandet 61 475 2005-04-02T07:45:53Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]] skriven 1814. : I dröm jag Våren såg, då han var liten, : en liten pilt med späda, kalla lemmar, : i vita linnet svept – låg sänkt i dvala. : Ej höjdes märkligt marmorbröstets rundning, : och ingen färg var på den bleka kinden. : Jag tänkte: stackars barn, du vaknar aldrig – : och drömde fort, jag vet ej vad jag drömde. – : Då såg jag honom åter, och jag hörde : en suck, så djup, utur det sköna bröstet, : och som små rosor blomstrade hans kinder, : som rosenknoppar små han söta läppar. : Han log i sömnen – och jag vid mig tänkte: : så ler blott den, som drömmer blomsterdrömmar; : och stod betraktande, hur som hans anda : så varm, balsamisk genomflöt hans väsen, : och hur han sov så ljuvt, som den oskyldiga, : vars andedräkt är som en stilla bön. - - : Då spratt hans öga, och en hel blå himmel : framstrålade därur, och höga himlen, : av blicken träffad, brann i rosenfärg, : liksom av kärlek tänd, och böd att älska. : Då glödde blodet uti alla rosor, : och böljan dansade i alla strömmar, : och alla fåglar sjöngo gällt i träden, : och mänskohjärtat genomfor en flamma: : ”Då vaknade jag ock – och det var maj!” [[category:Erik Gustaf Geijer]] I Krabban 62 477 2005-04-02T07:50:24Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' (1898). (Anm.: Himmerdagarna infaller i september). : Uti Krabban skall man bruka : argrimonia, laktuka, : ättika och ruteblad, : föra sig i nya kläder, : njuta fältens arla väder, : källans dryck och svala bad, : item låta leverns åder; : så den gamla boken råder, : vill du vara sund och glad. : Sommarkläder har jag dragit, : jag har druckit, jag har tvagit, : låtit vinterns tunga blod. : Ost och fläsk har jag föraktat : samt för veklighet mig vaktat, : och min sömn var ej för god. : Dock, och trots den gröna maten : rutebladen och spenaten, : är jag vid ett sorgset mod. : Bondepraktika, du kloka, : marken vill jag genomsnoka, : snäpparn vill jag låta gå: : säg, vad örter skall jag bruka : mot mitt hjärtas sommarsjuka, : vilken åder skall jag slå? : Dägligt lysa berg och hagar, : säg, vi bleka himmerdagar : härska i min håg ändå. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Vattenplask 63 479 2005-04-02T07:55:22Z ShineB Dikt av [[:sv:Viktor Rydberg|Viktor Rydberg]]. Särskilt den om det uppväxande släktet rätt pessimistiska slutstrofen har ofta blivit citerad. : Invid palatsen : lagunens vatten : melodiskt skvalpar : i sommarnatten. : En solbrynt gosse : i sliten kappa : behagligt vilar : på dogens trappa. : Och böljan viskar : invid den lille, : som något hemligt : han säga ville. : ”Se kungasonen! : Se gudars like! : Men skall han ärva : sitt kungarike? : Hur än vi vandra : kring världens länder, : vid havets kuster, : vid floders stränder, : vi ana furstar : där barn vi blicke, : men vuxna kungar : vi finna icke. [[category:Viktor Rydberg]] Kanske 64 481 2005-04-02T07:58:40Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' från 1898. : Jag har slitit ungefär : allt vad lett och otäckt är; : syns det mycket på mig? : Kanske grönskas än min säng, : givs min mö och föds mig dräng - : vem har lust att spå mig? : Skall jag gräla på min Gud? : Nej, han såg väl, att min hud : krävde bister smörja. : Sved nog, men sved ganska gott: : fick ej bli en riktig svott, : skall jag därför sörja? : Skall jag nu ha mera stryk? : Kanske tål jag än en dyk. : Storm på mina slätter, : kom med ur och kom med skur! : Jag är hård likt furans tjur, : som mot nordan vätter. (Förf:s anm: Tjur, tjor eller tjör är den hårda, elastiska ved som bildas på nordsidan av tall- och granstammar) [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Karl XII:s marsch vid Narva 65 4535 2006-04-06T11:25:17Z Dr Fredrik Haeffner 58 linje under förtext <small>Dikt av [[w:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]]<br> till 100-årsdagen av Karl XII:s död (30 november 1818). Tonsatt. Läs om denna på [[w:Viken_tidens_flyktiga_minnen|Wikipedia]]</small> ---- <div class=vers><pre> Viken, tidens flyktiga minnen! Stundens fröjder, bleknen, försvinnen! Natten nedsteg på våra sinnen, och för skuggorna är vår sång. Hågkomst av de framfarna dagar, som oss eldar och oss anklagar! Gråa gäst, som ej tid försvagar, följe ditt allvar vår dunkla gång! Efter hundraåriga skiften våga nalkas till hjältegriften! Plåna med tårar ut minnesskriften: hur den störste bland Karlar föll! Allt för stor för den nykloka tiden, kastad ur fornvärlden in i striden, svärd för rättvisan! – okänd för friden, tills den för evigt hjälten behöll. </pre></div> [[Kategori:Erik Gustaf Geijer]] [[Kategori:Sångtexter]] Näcken 66 485 2005-04-02T08:02:31Z ShineB Näcken, en sorgesam dikt av [[:sv:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. :Kvällens gullmoln fästet kransa. :Älvorna på ängen dansa, :och den bladbekrönta Näcken :gigan rör i silverbäcken. :Liten pilt bland strandens pilar :i violens ånga vilar, :klangen hör från källans vatten, :ropar i den stilla natten: :”Arma gubbe! varför spela? :Kan det smärtorna fördela? :Fritt du skog och mark må liva, :skall Guds barn dock aldrig bliva! :Paradisets månskensnätter, :Edens blomsterkrönta slätter, :Ljusets Änglar i det höga – :aldrig skådar dem ditt öga.” :Tårar Gubbens anlet skölja, :ned han dyker i sin bölja. :Gigan tystnar. Aldrig Näcken :spelar mer i silverbäcken.” [[category:Erik Johan Stagnelius]] Lotta Svärd 67 4700 2006-04-11T02:14:28Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Lotta Svärd|nr=fjärde|del=andra|wpart=|tx=}} :Ännu så händer det mången stund, :Då vid kvällens trevliga härd :Man träffar från kriget en gammal kund, :Att man talar om [[w:Lotta Svärd|Lotta Svärd]]. :Hur trumpen kamraten förut man sett, :Får strax han ett blidare drag, :Och de grå mustascherna krusas lätt :Av leende välbehag. :Han minns hur ofta från stridens ras, :Från segerns blodade fält, :Han kommit tröttad och tömt sitt glas :I Lottas bräckliga tält. :Och han nämnder med glädje ett ord och par :Om madamen och skrattar smått; :Men han mulnar också, då du ler till svar, :Om ej löjet är glatt och gott. :Ty en pärla var hon på krigets stråt, :Och en äkta pärla också, :Och något tålte hon skrattas åt, :Men mera att hedras ändå. :Och var hon vacker, och var hon ung? :Hon räknade tjugo år, :Sen [[w:Gustav III|tredje Gustav]] var Sveriges kung :Och hon i sin levnadsvår. :Förrn den ädle kungen i Finland stred, :Hon blivit en krigsmans brud; :Och då trumman rördes och Svärd drog med, :Så följde hon samma ljud. :Då var hon vacker. En läpp, en kind :Som hennes så skär knappt fanns, :Och mången krigare såg sig blind :På de bruna ögonens glans. :Men en vår är flyktig, enblomning kort, :Och hennes, den blev ej lång, :I trenne växlingar gick den bort, :En tredjedel varje gång. :En togs av den första vinterns köld, :Sent mildrad och tidigt sänd, :Den andra blev första sommarens stöld, :Den vissnade solförbränd. :En del, den tredje, som återstod, :Den höll hon ej mycket värd, :Den lät hon drunkna i tårars flod, :Sen han stupat i striden, Svärd. :När [[w:finska kriget|det sista kriget]] med storm bröt ut :Och hon syntes bland oss på nytt, :Då mindes hon knappast sin fägrings slut, :Så längesen hade den flytt. :Men vacker än, fast på annat vis, :För en krigsmans sinne hon var, :Och ofta nämndes hon än med pris :Som i blomningens bästa dar, :Fast de forna löjenas högkvarter :Nu hyste rynkor i flock, :Och ögat ensamt var brunt ej mer, :Men hela ansiktet ock. :Hon älskade kriget, vadhelst det gav, :Mot-, medgång, fröjder, besvär, :Och de gråa gossarne höll hon av, :Och därför var hon oss kär. :Och om någon med Svärd vid hans fana stått, :Var han säker att ej bli glömd; :Åt sådana mätte hon fullare mått, :Och för den skull blev hon berömd. :Så följde hon trogen och käck armén, :Varthelst på sin marsch den kom, :Och där skotten smällde och kulan ven, :Där var hon ej långt bakom. :Ty de kära gossarnes unga mod, :Det tyckte hon om att se, :Och mente, hur nära hon striden stod, :"Att hon ej var närmre än de." :Och om någon tröttnat i rök och eld :Eller fått sig ett ädelt sår, :Så "ville hon ha sin butik så ställd, :Att han nådde en styrketår." :Och den grå butiken, den röjde också, :Om akt på dess flikar man gav, :Att den härbärgerat en kula och två, :Och de kunderna skröt hon utav. :Nu lyssna vänligt och hör ett drag, :Det sista av henne jag såg. :Vi slutat [[w:slaget vid Oravais|Oravais blodiga dag]] :Och gjorde vårt återtåg. :Med var hon, hade med möda fått :Ur striden sin enda skatt, :Sitt tält, sin kärra med käril och mått :Och sin grålle, bruten av spatt. :Vi rastade. Lotta skötte sin sak, :Höll disk, som hon förr var van, :Men gömt var tältet, hon valt till tak :Nu endast en skyrest gran. :Och sorgsen var hon, om än hon bedrog :Med ett löje emellanåt; :Hon sörjde de tappres sorg, och hon log, :Men den bruna kinden var våt. :Då kom till henne, där så hon stod, :En sälle, en ung dragon; :Hans blickar lyste av övermod, :Och av spotskhet svällde hans ton: :"Häll i", så skrek han, "för ingen bang, :I afton vill jag bestå, :Ty silver har jag, du hör dess klang, :Och vänner kan jag mig få!" :Hon sköt på den stolte en vredgad blick: :"Det är väl, jag känner dig nu. :För en fattig moder i fält du gick, :Men hur stridde i dag här du? :I mitt tält, där satt du försagd och vek :Och kved att du sårad var. :Nu bär du rosor, då var du blek, :Och såret, var finns det, var? :Säg ej, att din moder i graven bor, :Att för henne gevär du ej tog; :Si! Detta land är din gamla mor, :Det är denna mor du bedrog. :Och hade du skatter, din ränsel full, :Och ett hav att ösa dem från, :Vid Gud, en droppe för allt ditt gull :Jag gav ej en sådan son." :Hon knöt vid sidan sin näve blott, :Det var så madamens maner, :Och den rike stormaren fann ej gott :Att försöka närma sig mer. :Men ett stycke borta vid vägens rand :Där satt en yngling allen, :På honom sänkte hon blicken ibland :Med den blidaste stjärnas sken. :Det syntes, om närmre hans skick man såg, :Där han satt mot geväret stödd, :Att han följt med möda vårt skyndande tåg :Och att rocken var genomblödd. :På honom såg hon från stund till stund :Så moderligt varmt och rent, :Som om varje glas, hon räckte en kund, :Just varit åt honom ment. :Men då ständigt han sjönk blott djupare ner :I de sorgsna drömmars famn, :Då tycktes hon ledsna att vänta mer, :Och hon nämnde ynglingens namn. :"Kom", så hon sade med bruten röst, :"Än finns här en pärla kvar, :Kom hit, min gosse, ett glas ger tröst, :Vi behöva den nu envar. :Du blygs? Vad mera! Jag vet det nog, :Att ej guld i din ränsel du bär; :Från ett torp i skogen till strids du drog, :Och guld det skar du ej här. :Men där blod det gällde, där var du ej sämst, :Det såg jag [[w:slaget vid Lappo|på Lappos slätt]], :Och [[w:slaget vid Ruona|vid Ruona]] där stod du på bryggan främst, :Då det stormades, minns du det? :Sörj därför ej, om ett glas du tar, :För betalningen, den får gå; :Ett glas för Lappo till godo du har :Och för Ruona fullaste två. :Och stod han, Svärd, vid geväret än :Med sin tappra, vänliga själ :Och hade dig sett, hur i dag igen :Du blödde och slogs likväl, :Då stod du hos honom i denna stund :Som en son hos sin köttsliga far, :Och, så sant jag lever, på jordens rund :Fanns aldrig ett ädlare par." :Soldaten kom, och hon fyllde sitt mått :För den tappre till yttersta rand, :Och det feltes ej stort, att till råga hon fått :Två tårar till däribland. :Det är länge sedan jag henne såg, :Men hon bor i mitt minne dock, :Och madamen kommer jag gärna ihåg, :Och hon kan förtjäna det ock. :Ty en pärla var hon på krigets stråt, :Och en äkta pärla också, :Och något tålte hon skrattas åt, :Men mera hedras ändå. Längtan heter min arvedel 68 7054 2006-07-02T20:25:00Z NERIUM 63 {{Titel|Längtan heter min arvedel|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} :Längtan heter min arvedel, :slottet i saknadens dalar. :Sakta ett underligt strängaspel :tonar igenom dess salar. :Säg, hvadan kväller du, klagande ström, :djupt ur de skumma gemaken, :du som mig sjunger om dagen i dröm, :sjunger om natten mig vaken? :Hvem är den själ som i suck och i ton :andas från hemliga strängar, :ljuvligt som doften från humlornas bon :flyter på gulnande ängar? :Somrarna blekna och solar gå ner, :timmarna varda mig tunga, :rosorna dofta i vissna kvarter, :minnena hviska och sjunga. :Klinga, du klagande strängaspel, :sällskap i drömmarnas salar! :Längtan heter min arvedel, :slottet i saknadens dalar. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Tomten 69 5813 2006-06-10T20:51:20Z Nysalor 77 +fi '''Tomten''', dikt av [[:sv:Viktor Rydberg|Viktor Rydberg]] ursprungligen publicerad i ''Ny Illustrerad Tidning'' 1881. :Midvinternattens köld är hård, :stjärnorna gnistra och glimma. :Alla sova i enslig gård :djupt under midnattstimma. :Månen vandrar sin tysta ban, :snön lyser vit på fur och gran, :snön lyser vit på taken. :Endast tomten är vaken. :Står där så grå vid ladgårdsdörr, :grå mot den vita driva, :tittar, som många vintrar förr, :upp emot månens skiva, :tittar mot skogen, där gran och fur :drar kring gården sin dunkla mur, :grubblar, fast ej det lär båta, :över en underlig gåta. :För sin hand genom skägg och hår, :skakar huvud och hätta --- :»nej, den gåtan är alltför svår, :nej, jag gissar ej detta» --- :slår, som han plägar, inom kort :slika spörjande tankar bort, :går att ordna och pyssla, :går att sköta sin syssla. :Går till visthus och redskapshus, :känner på alla låsen --- :korna drömma vid månens ljus :sommardrömmar i båsen; :glömsk av sele och pisk och töm :Pålle i stallet har ock en dröm: :krubban han lutar över :fylls av doftande klöver; --- :Går till stängslet för lamm och får, :ser, hur de sova där inne; :går till hönsen, där tuppen står :stolt på sin högsta pinne; :Karo i hundbots halm mår gott, :vaknar och viftar svansen smått, :Karo sin tomte känner, :de äro gode vänner. :Tomten smyger sig sist att se :husbondfolket det kära, :länge och väl han märkt, att de :hålla hans flit i ära; :barnens kammar han sen på tå :nalkas att se de söta små, :ingen må det förtycka: :det är hans största lycka. :Så har han sett dem, far och son, :ren genom många leder :slumra som barn; men varifrån :kommo de väl hit neder? :Släkte följde på släkte snart, :blomstrade, åldrades, gick --- men vart? :Gåtan, som icke låter :gissa sig, kom så åter! :Tomten vandrar till ladans loft: :där har han bo och fäste :högt på skullen i höets doft, :nära vid svalans näste; :nu är väl svalans boning tom, :men till våren med blad och blom :kommer hon nog tillbaka, :följd av sin näpna maka. :Då har hon alltid att kvittra om :månget ett färdeminne, :intet likväl om gåtan, som :rör sig i tomtens sinne. :Genom en springa i ladans vägg :lyser månen på gubbens skägg, :strimman på skägget blänker, :tomten grubblar och tänker. :Tyst är skogen och nejden all, :livet där ute är fruset, :blott från fjärran av forsens fall :höres helt sakta bruset. :Tomten lyssnar och, halvt i dröm, :tycker sig höra tidens ström, :undrar, varthän den skall fara, :undrar, var källan må vara. :Midvinternattens köld är hård, :stjärnorna gnistra och glimma. :Alla sova i enslig gård :gott intill morgontimma. :Månen sänker sin tysta ban, :snön lyser vit på fur och gran, :snön lyser vit på taken. :Endast tomten är vaken. [[category:Viktor Rydberg]] [[fi:Tonttu]] Rimsmeden 70 493 2005-04-02T08:19:00Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]]. Rimsmeden utgör inledningsdikten i samlingen ''Fridolins visor och andra dikter''. : Nu, grova smide från min tankesmedja, : skall släggan gå och pröva vad du tål. : Jag vet, att länkar brista i din kedja, : men vet jämväl, att där finns ärligt stål. : Ur hemmets gruva och på egen svedja : jag bröt mitt järn och redde till mitt kol, : grep hammaren - fast, som förr om tärnans medja - : och längtan blåste på min ässjas bål. : Hur lustigt städet sjöng i svala kvällen, : i kvällen då min ungdoms sol gick ned! : Hur klangen lopp! Från gårdarna och tjällen : de ungas friska röster sjöngo med. : Men gömd och ensam vid den svarta hällen : stod, varm av id och hälsa, halvlärd smed : och smålog, kringyrd av de heta fjällen, : fast mången gnista svårt i skinnet sved. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Till min syster 71 6038 2006-06-26T10:14:54Z Habj 4 fixar formatet med "poem"-taggen Dikt av [[Författare:Dan_Andersson|Dan Andersson]], ur samlingen ''Svarta ballader''. Tonsatt av författaren (A-dur, 2/4). <poem> Nu spelar vårens ljumma vind i myrens gula starr, och sakta stiga sagorna kring ön i Berga fors. Förlåt ett stänk av bitter fröjd, en visa till gitarr, det starka oss till läkedom likt strandens unga pors. En sång till däj, min syster, när all marken väntar vår! Luossas ljunghed surrar yr av vind och vilda bin. Där lärde vi oss tunga steg i våra yngsta år, och ingen vet hur djupt vi drack vår barndoms beska vin. Men härlig, härlig våren kom, vart år i rosor klädd, fast sorgens skymning sökte oss och blekte kindens färg. En dag på knä för Konungen, en natt för skuggan rädd, och sedan drack du salighet ur flod och fjäll och berg. Kom ut, när stormen viner vild i apel, pil och hägg! Se, vårens himlar brinna till Guds stjärnors lov! Och när du sövts till drömmar av resedan vid din vägg, all ängens rosor ropa: kom ut till oss och sov! </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Nu öppnar nattglim sin krona 72 7058 2006-07-02T20:26:32Z NERIUM 63 {{Titel|Nu öppnar nattglim sin krona|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} :Nu öppnar nattglim sin krona :i åkrarnas yviga korn, :och älgtjuren söker den hona :han vann med sitt stridbara horn, :nu teckna slåtterblomma :och glimtande ögontröst :den skymningsväg jag vill komma :som förr till min älskades bröst. :Högt ropar knarren, min sträva, :men eldiga näktergal, :och månjungfrun tömmer sin stäva :i purpurn från dagens pokal. :Jag stiger mot vreten, som rundar :behagligt sin slumrande barm. :Då kommer ur dalar och lundar :min älskade lidelse varm. :På hösläden lägret jag reder :av jungfru Marie halm. :Där vill jag hos dig sjunka neder :i hässjornas ångande kvalm - :en jordson, stark och härdig :fast ljuvligt berusad och matt, :din rika kärlek värdig, :mörkögda augustinatt. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Ormvisa 73 499 2005-04-02T08:25:51Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' (1898). : När jag i marken vandrar, vill jag min flaska ha, : blott därför, att mot ormars gift det starka är så bra. : Men tänker jag på ormen, så minns jag allt en ann, : en falskare och halare och svårare än han. : Det sägs att ormen lurar inunder gröna träd, : och blickar milt och tjusande på fågeln så späd. : Men flickan går på varje stig, och hennes trollblick far : varhelst en rock hon skådar och hör ett stövelpar. : Uppå sin buk går ormen och äter bara jord, : men flickan vill ha sockermat och silverfat på bord. : En orm kan läras dansa till dåres tidfördriv, : men flickebarnet dansar visst re'n i sin moders liv. : En enda gång om året ömsar ormen skinn, : men åtta dar i veckan byter flickan sinn. : Om ormen dig besviker, han biter blott din häl, : men kvinnosvek kan stinga till döds en ynglings själ. : Nu slutar jag min visa om det skadliga djur : och hastar över skogen till min flickas lilla bur. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Odalbonden 74 501 2005-04-02T08:29:55Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven i april 1811. : Å bergig ås, där står mitt hus, : Högt över skog och sjö. : Där såg jag första dagens ljus, : Och där vill jag ock dö. : Må ho, som vill, gå kring världens rund: : vare herre och dräng den det kan! : Men jag står helst på min egen grund : och är helst min egen man. : Mig lockar icke ärans namn. : Hon bor dock i mitt bröst. : Min skörd ej gror i ryktets famn. : Jag skär den lugn var höst. : Den jorden behärskar har tusende ben : och väl tusende armar därtill. : Men svårt är dem röra – min arm är ej sen : att föra ut, vad jag vill. : Jag tror ej böljans falska lopp, : som far förutan ro. : Den fasta jord, hon är mitt hopp, : hon visar evig tro. : Hon närer mig ur sin hulda barm : den tid, som mig ödet gav. : Hon fattar mig säkert, hon håller mig varm, : då jag dör, uti djupan grav. : Ej buller älskar jag och bång. : Vad stort sker, det sker tyst. : Snart märks ej spår av stormens gång, : av blixten, sen den lyst. : Men tyst lägger tiden stund till stund, : och du täljer dock icke hans dar. : Och tyst flyter böljan i havets grund; : fast regnbäcken skrålande far. : Så går ock jag en stilla stig: : man spör om mig ej stort. : Och mina bröder likna mig, : var en uppå sin ort. : Vi reda för landet den närande saft. : Vi föda det – brödet är vårt. : Av oss har det hälsa, av oss har det kraft, : och blöder det – blodet är vårt. : Var plåga har sitt skri för sig, : men hälsan tiger still; : därför man talar ej om mig, : som vore jag ej till. : De väldige härar med skri och med dån : slå riken och byar omkull; : tyst bygga dem bonden och hans son, : som så i blodbestänkt mull. : Mig mycken lärdom ej är tung, : jag vet blott, var är mitt. : Vad rätt är, ger jag Gud och kung : och njuter resten fritt. : De lärde, de rike, de bråka sitt vett : att röna, vars rätt som är god. : Mig ren är den rätt, som man värvt med sin svett : och som man värjt med sitt blod. : Jag går ej stadigt stugan kring; : ty blir mig hågen varm, : jag vandrar upp till Svea ting : med skölden på min arm. : Med mång´ ord talar vår lagman ej : för kungen i allmän sak. : Men kraftigt är allmogens ja eller nej : under vapnens skallande brak. : Och om till krig man uppbåd ger, : så gå vi man ur gård: : där kungen ställer sitt banér, : där drabbar striden hård. : För älskade panten i moders famn, : för fäder, för hem vi slåss. : Och känner ej ryktet vårt dunkla namn, : Sveakonungar känna oss. - - - : Så sjunger glatt vid sprakande spis : i den kalla vinterkväll : den gamle man uppå bondevis : med söner sin´ i sitt tjäll. : Han sitter och täljer sin ålders stav. : Må hans ätt ej i Sverige se slut! : Väl bondens minne sänks uti grav; : men hans verk varar tiden ut. [[category:Erik Gustaf Geijer]] På sjön 75 503 2005-04-02T08:32:05Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]] skriven 1835. : Ro, ro på den stilla sjö, : i morgon blåser kallt över strand och sjö. : Ro, ro på den stilla sjö, : i morgon blåser kallt över strand och sjö. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Selinda och Leander 76 505 2005-04-02T08:37:02Z ShineB Humoristisk kärleksdikt av [[:sv:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]], ur samlingen ''Fridolins visor och andra dikter'' av 1898. : Vi gjuter du i vågen : så sorgefull i hågen : ditt ögas salta biflod, o : Selinda Fläderblom? : Han svek, du svek, I sveken - : så lyktar ju den leken, : så skall den lekas utan ro, : tills jordens krets är tom. : Stryk bort din gråt, min vackra vän, : här finns ju gott om manfolk än, : å ja, : och säg mig, då vi ses igen, : om ej jag rått dig bra! : När månen blir en spann, : bli alla gossar trogna, : å ja, : när alla enbär mogna, : få alla flickor man. : Vi hänger du i tågen, : där skeppet far på vågen, : så dyster som i galgen, o : Leander Liljekvist? : En liten boll av fläder, : en pust av västanväder : är flickans hjärta, flickans tro, : och det är dem du mist. : Stick seglet opp, min lille vän, : och res till Kalifornien, : å ja, : men säg, då du är här igen, : om ej jag kvädar bra: : När oxen lägger buss : och skeppare bli kalvar, : å ja, : då kan du ta på allvar : en flicka och en puss. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Språken 77 5995 2006-06-22T07:28:39Z NERIUM 63 '''Språken''', dikt av [[:Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]] från 1817. :''[[:sv:Grekiska|Grekiska]]n'' :Sångmön älskar dig högst, ty modersmålet är kärast. :All den olympiska ätt, gracerna talte som du. :Troget, som klädningen fäst uppå den badande flickan, :Låter du känslorna ses, röjer du tankarnas växt. :''[[:sv:Latin|Latin]]et'' :Ren är din stämma och skarp som rasslet av härdade klingor, :Hårt, som erövraren hövs, ljuder ditt härskareord. :Stolt, oböjlig och arm; men ur graven behärskar du ännu :Halva Europa. Därpå känner man romarn igen. :''[[:sv:Italienska|Italienska]]n'' :Nöjets och trånadens språk, du är blott en stämma ur flöjten, :Hela ditt väsen är sång, varje ditt ord en sonnett. :Älskade duva, bliv kvar och kuttra om längtan och njutning: :Skada ändå, i ditt land sjunga kastraterna bäst. :''[[:sv:Spanska|Spanska]]n'' :Skön skall du vara och stolt. Jag känner dig icke, men mången, :Vilken ej känner dig mer, prisar dig högt i vår Nord. :''[[:sv:Franska|Franska]]n'' :Jollrande hoppar du fram och ljuger och komplimenterar, :Dock är din artighet täck, dock är ditt läspande sött. :Hylla vi längre dig ej som drottning för systrarna alla, :Ännu som sällskapsdam lyssna vi gärna till dig. :Skona oss blott för din sång; den är som en dans av de döve: :Fötterna röra de väl, takten förnimma de ej. :''[[:sv:Engelska|Engelska]]n'' :Språk för de stammande gjort, vart ord är ett embryon hos dig, :En hälft stöter du fram, en hälft sväljer du ner. :Allt i ditt fädernesland med ångmaskiner bedrives; :Käraste, skaffa dig snart en för din tunga också! :''[[:sv:Tyska|Tyska]]n'' :Frisk, starklemmad och grov, en jungfru fostrad i skogen, :Smidig därjämte och skön; endast är munnen för bred. :Litet raskare ock! Lägg av ditt flegma, att icke :Meningens början är glömd, innan man hinner dess slut. :''[[:sv:Danska|Danska]]n'' :Mig behagar du ej. För veklig för nordiska styrkan, :Även för söderns behag mycket för nordisk ännu. :''[[:sv:Svenska|Svenska]]n'' :Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig! :Ren är som malmens din klang, säker som solens din gång. :Vistas på höjdernas du, där åskan och stormarna tala, :Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig. :Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen :Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent. [[category:Esaias Tegnér]] Sveaborg 78 5811 2006-06-10T20:30:24Z Nysalor 77 +fi {{FänrikStål|sjuttonde|andra|60|Sveaborg (dikt)}} :Vi suto efter slutad dag :Vid aftonbrasans sken, :Den gamle [[fänrik Stål]] och jag; :Det var vår vana ren. :En stund flöt bort vid glam och skämt; :Då råkte [[w:Sveaborg|Sveaborg]] bli nämnt. :Jag nämnde flyktigt blott dess namn, :Men det blev allvar då: :"Har du sett ön i havets famn :Med [[w:Augustin Ehrensvärd|Ehrnsvärds]] fästen på, :Gibraltars like i vår nord?" :Så tog den gamle mörk till ord. :"Den blickar över hav och fjärd :Med ögon i granit, :Den lyfter högt sitt Gustavssvärd :Och manar stolt: 'Kom hit!' :Det svärdet sänks ej för att slå, :Det blixtrar blott och krossar så. :Låt bli att trotsigt nalkas ön, :Då [[w:Finska kriget|kriget]] gör sin rund, :Stör icke drottningen av sjön :I hennes vredes stund: :Hon slungar mot dig dödens bud :I tusende kanoners ljud. :Tillbakaträngd var Finlands tropp, :Vid polens gräns den stod; :Dock flammade ännu vårt hopp, :Dock glödde än vårt mod. :Att bota allt ej troddes svårt, :Så länge Sveaborg var vårt. :Klar blev i hast var mulen blick, :När detta namn blott ljöd, :Allt knot var slut, all sorg förgick, :Det fanns ej köld, ej nöd. :Ny fart den finska björnen tog :Och skakade sin ram och slog. :På drivans bädd hur mången natt :Jag hörde detta ord :Av gråa kämpen, där han satt, :Långt skild från hemmets jord; :Det var hans eld, när det var kallt, :I fjärran bygd hans hem, hans allt. :Då flög en viskning oss förbi, :Ett rykte söderfrån; :Det talte om förräderi, :Om våra vapens hån; :Från man till man, från trakt till trakt :Det möttes blott av stolt förrakt. :Ej glöms i tiders tid den dag, :Då denna sägn blev sann, :Då likt ett dystert tordönsslag :Det säkra bud oss hann, :Att landets sista hopp gått ner, :Att Sveaborg var svenskt ej mer. :Har havets bottenlösa svall :Det i sin avgrund sänkt, :Har himlens blixt, har åskans knall :Dess fasta murar sprängt? :Fanns ingen man på vallen kvar? :Det frågtes blott, det gavs ej svar. :Men djupt ur mången sluten barm :En pressad suck sig bröt, :Och mången blick, på tårar arm, :I strida floder flöt; :Det hade dött, ens fosterland, :Man stod och grät vid gravens rand. :O liv! [[w:Carl Olof Cronstedt|Den man, vars skuld det var]] :Att denna tårflod rann, :En gång den skönsta lager skar, :Som någon hjälte vann: :Den svenska flottans största glans, :Dess [[w:Slaget vid Svensksund|seger vid Svensksund]], var hans. :Dock om sitt ljus, sin glans en värld :Utav hans klinga fått, :Om solar bleknat för hans svärd, :Skall han föraktas blott. :Det blir hans lön för hans bedrift :På klippan där med Ehrnsvärds grift. :Du älskar, yngling, ton och sång, :Vår forntid älskar du; :Kanhända sjunger du en gång, :Vad jag förtäljer nu; :Då giv hans svarta bragd sin dag :Men hölj i natt [[w:Carl Olof Cronstedt|hans namn]] som jag. :Förtig hans ätt, nämn ej hans stam, :Välv ej på den hans brott; :Må ingen rodna för hans skam, :Den drabbe honom blott. :Den, som förrått sitt land, han har :Ej ätt, ej stam, ej son, ej far. :Nämn honom blott den falska arm, :Man ställt till Finlands stöd, :Nämn honom blygd och hån och harm :Och skuld och straff och död. :Det är blott så, han kallas bör, :Det är att skona den som hör. :Tag allt vad mörker finns i grav, :Och allt vad kval i liv, :Och bilda dig ett namn därav :Och det åt honom giv; :Det skall dock väcka mindre sorg :Än det, han bar på Sveaborg." [[Kategori:Johan Ludvig Runeberg]] [[Kategori:Poesi]] [[fi:Viapori]] Tonerna 79 514 2005-04-02T08:53:06Z ShineB Dikt av [[:sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]] från 1829. Den är även tonsatt av författaren. : Tanka, vars strider blott natten ser! : toner, hos eder om vila den ber. : Hjärta, som lider av dagens gny! : toner, till eder, till er vill det fly. [[category:Erik Gustaf Geijer]] Vårsång (Geijer) 80 4802 2006-04-15T12:56:57Z EnDumEn 2 flyttade Vårsång till Vårsång (Geijer): Namnkonflikt Dikt av [[Författare:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]], skriven 1836. Dikten kan sjungas till samma melodi som [[Författare:Carl Michael Bellman|Bellmans]] ''[[Fjäriln vingad syns på Haga]]''. : Vår! Jag hälsar dig, till Norden : var välkommen, sköna gäst! : Med din ljusström över jorden : och med dina lärkors fest. : Böljan dansar, träden knoppas, : hjärtat åter leva vill. : Själva sorgen åter hoppas, : ljus och blommor äro till. [[Kategori:Erik Gustaf Geijer]] [[Kategori:Poesi]] Vårt land 81 5841 2006-06-14T06:46:46Z Dr Fredrik Haeffner 58 lagt in bortglömd parameter 1 {{Psalmartikel}} {{FänrikStål|första|tit=Vårt land|nr=inledande|del=första|wpart=|tx=Den första och sista versen har blivit Finlands nationalsång med musik av [[w:Fredrik Pacius|Fredrik Pacius]]. Sången finns också respresenterad i flera psalm-och sångböcker för barn och ungdom.}} '''1.''' :Vårt land, vårt land, vårt fosterland, :Ljud högt, o dyra ord! :Ej lyfts en höjd mot himlens rand, :Ej sänks en dal, ej sköljs en strand, :Mer älskad än vår bygd i nord, :Än våra fäders jord. '''2.''' :Vårt land är fattigt, skall så bli :För den, som guld begär, :En främling far oss stolt förbi; :Men detta landet älska vi, :För oss med moar, fjäll och skär :Ett guldland dock det är. '''3.''' :Vi älska våra strömmars brus :Och våra bäckars språng, :Den mörka skogens dystra sus, :Vår stjärnenatt, vårt sommarljus, :Allt, allt, vad här som syn, som sång :Vårt hjärta rört en gång. '''4.''' :Här striddes våra fäders strid :Med tanke, svärd och plog, :Här, här, i klar som mulen tid, :Med lycka hård, med lycka blid, :Det finska folkets hjärta slog, :Här bars, vad det fördrog. '''5.''' :Vem täljde väl de striders tal, :Som detta folk bestod, :Då kriget röt från dal till dal, :Då frosten kom med hungerns kval, :Vem mätte allt dess spillda blod :Och allt dess tålamod? '''6.''' :Och det var här, det blodet flöt, :Ja, här för oss det var, :Och det var här, sin fröjd det njöt, :Och det var här, sin suck det göt, :Det folk, som våra bördor bar :Långt före våra dar. '''7.''' :Här är oss ljuvt, här är oss gott, :Här är oss allt beskärt; :Hur ödet kastar än vår lott, :Ett land, ett fosterland vi fått, :Vad finns på jorden mera värt :Att hållas dyrt och kärt? '''8.''' :Och här och här är detta land, :Vårt öga ser det här; :Vi kunna sträcka ut vår hand :Och visa glatt på sjö och strand :Och säga: se det landet där, :Vårt fosterland det är! '''9.''' :Och fördes vi att bo i glans :Bland guldmoln i det blå, :Och blev vårt liv en stjärnedans, :Där tår ej göts, där suck ej fanns, :Till detta arma land ändå :Vår längtan skulle stå. '''10.''' :O land, du tusen sjöars land, :Där sång och trohet byggt, :Där livets hav oss gett en strand, :Vår forntids land, vår framtids land, :Var för din fattigdom ej skyggt, :Var fritt, var glatt, var tryggt! '''11.''' :Din blomning, sluten än i knopp, :Skall mogna ur sitt tvång; :Se, ur vår kärlek skall gå opp :Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp, :Och högre klinga skall en gång :Vår fosterländska sång. == Nationalsången på finska i översättning av Paavo Cajander == '''Maamme''' '''1.''' :Oi maamme, Suomi, synnyinmaa! :Soi, sana kultainen! :Ei laaksoa, ei kukkulaa, :ei vettä, rantaa rakkaampaa :kuin kotimaa tää pohjoinen, :maa kallis isien. '''2.''' :Sun kukoistukses kuorestaan :kerrankin puhkeaa; :viel' lempemme saa nousemaan :sun toivos, riemus loistossaan, :ja kerran laulus, synnyinmaa :korkeemman kaiun saa. [[Kategori:Nationalsånger]] [[Kategori:Psalmer]] [[fi:Maamme]] Jag slipper sörja, ty Gud är när 82 526 2005-08-05T22:36:12Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Jag slipper sörja, ty Gud är när. <br> Han sörjer själv för mitt vara, <br> och mig och bördan han ständigt bär <br> i dagar mulna och klara. <br> En morgondag har jag icke sett <br> min gårdag redan är fjärran. <br> Vad jag behöver har han berett, <br> och se, idag hjälper Herran. <br> Är Gud min fader, vad sörja då? <br> Sitt barn han aldrig förglömmer. <br> Han jämnar vägen, den jag skall gå, <br> fast han i molnet sig gömmer. <br> Han är en fader så underbar. <br> Varför av sorger gå bunden? <br> För minsta fågel han omsorg har, <br> så ock för sippan i lunden. <br> Åt sparven giver han dagligt bröd <br> fast ingen lada han äger. <br> Den hörs ej klaga för brist och nöd, <br> där glad den reder sitt läger. <br> Visst är jag lycklig för varje dag <br> och glad för den som är fjärran. <br> När sparven sjunger, då sjunger jag, <br> ty se idag hjälper Herran. <br> [[Category:Psalmer]] Var ej bekymrad vad än som sker 83 530 2005-08-10T10:35:21Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{psalmartikel}} ''vers 1. <br>'' Var ej bekymrad vad än som sker, <br> Herren tar vård om dig. <br> Han av sin trofasta kärlek ger. <br> Herren tar vård om dig. <br> ''refräng'' <br> Herren tar vård om dig! <br> Ingen som han hjälpa dig kan. <br> Ja, han tar vård om dig, <br> Herren tar vård om dig. <br> ''vers 2'' <br> Bördor som tynger <br> Han lyfter av, <br> Herren tar vård om dig. <br> Stormar han stillar på livets hav. <br> Herren tar vård om dig. <br> ''vers 3'' <br> Vad som än möter dig på din väg, <br> Herren tar vård om dig. <br> Allt honom barnsligt och öppet säg. <br> Herren tar vård om dig. <br> ''vers 4'' <br> Allt du behöver Han skänker fritt, <br> Herren tar vård om dig. <br> Allt genom honom av nåd är ditt. <br> Herren tar vård om dig. <br> [[Category:Psalmer]] Det är en ros utsprungen 84 537 2005-07-26T21:35:24Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} 1.Det är en ros utsprungen av Davids rot och stam, <br> av fädren ren besjungen, en ros i Juda land, <br> en blomma skär och blid, mitt i den kalla vintern <br> i midnatts mörka tid. <br> 2.Om denna ros allen ljöd för Jesaja ord, att född av jungfrun rena <br> han fräls skall vår jord. Av Herrens nåd och makt <br> oss detta under skedde som oss profeten sagt. <br> 3.Den späda rosen fina som doftar salighet, <br> i mörkret skall den skina besegra dunkelhet <br> Sann Gud och männska sann <br> oss arma mänskor frälsa från synd och död han kan. <br> 4.O, Jesus, dem som klagar i denna jämmerns dal <br> nu med din hjälp ledsaga till himlens högtidssal <br> Ja, i din Faders hus låt oss dig evigt lova <br> i salighet och ljus <br> [[Category:Psalmer]] Du gjorde väl, du kom! 85 541 2005-08-04T11:18:29Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} &#8221;&#8221;Du gjorde väl, du kom!&#8221;&#8221; så en Cornelius talar,<br> Då Petrus med sin röst hans klämda själ hugsvalar.<br> Cornelius faller ner och tar sin vän i famn:<br> Oändligt kärt besök &#8212;&#8212; det var i Jesu namn.<br> <br> Bör ej vår tunga då i dag de orden säga?<br> Kom öppnom nu vår famn att få vår Jesum ega! <br> Vi vete hvad som skett i evighetens råd:<br> Vår frälsare är född, vårt slägte har fått nåd.<br> <br> All fruktan är förbi, men glädjen sig föröker,<br> När skaparen i dag sitt kreatur besöker: <br> Den morgonrodnans prakt med salighet uppgår,<br> Som verlden bådad blef i fyratusen år.<br> <br> Välkommen vare du, som vill vårt lif, vår hydda<br> Från afgrunds blixt och svalg med din förtjenst beskydda!<br> Vi falla för dig ner: din vagga i sitt grus,<br> Med nådens skatter fylld, är herrlighetens hus.<br><br> &#8221;&#8221;Du gjorde väl, du kom!&#8221;&#8221; Vår synd, vår sorgedimma<br> En annan utsigt vann vid denna dyra timma.<br> Omätligt kärlekshaf! Min tanke, märk och hvälf,<br> En Gud föds af ett blod, som han har skapat sjelf, <br><br> På jorden utan far, i himlen utan moder,<br> I armod rik och stor, i allt vår vän och broder,<br> Som jordens glans och mull lagt till sin fotapall <br> Och som i sinom tid sjelv henne dömma skall. <br> <br> Han, som ger hjertat rymd och lungan sammandrager, <br> Sjelf af den luft, han gjort, nu andedrägten tager: <br> Han, i vars hand var dag är räknad, mörk och klar,<br> Han räknar sjelf i dag bland mennskor sina dar.<br><br> Han, som ger alla djur sin kraft att kunna föda,<br> Blir född, och sjelf i dag han känner lifets möda.<br> &#8221;&#8221;Du gjorde väl, du kom!&#8221;&#8221; Din kärlek frälsar oss: <br> Det blod, som i dig rörs, utsläcker afgrunds bloss.<br> <br> De späda ögnakast, som stråla kring din linda,<br> De skänka verlden lif och mörksens härar binda.<br> &#8221;&#8221;Du gjorde väl, du kom&#8221;&#8221;... Men, ack, min frälserman, <br> Din vagga och ditt kors stå redan när hvarann! [[Category:Psalmer]] Han lever! O min ande, känn 86 6152 2006-06-28T19:53:23Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} ''Psalmen återges här med den ursprungliga interpunktionen:'' Han lever! o min ande, känn <br> din Herre och din Gud igen! <br> Han lämnat har sitt vilorum, <br> och rösten höres, som var stum <br> och handen räckes, som var kall: <br> Han lever, och du leva skall! <br> Så hör hans röst och tag hans hand, <br> du främling från ett bättre land, <br> som prövas här en liten tid! <br> Lyft upp ditt huvud, känn med frid, <br> att prövotiden snart är all: <br> Han lever, och du leva skall! <br> Och du, som är i synden död! <br> Vak upp, stå upp, som Herren bjöd. <br> Botfärdig kom och trogen bliv, <br> så haver du i honom liv <br> förutan död och syndafall: <br> Han lever, och du leva skall! <br> Hans ledning följ; och jämn och ljus <br> blir vägen till din Faders hus. <br> Med kärlek, tro och saligt hopp <br> fullborda här ditt vandringslopp, <br> och sedan i hans armar fall: <br> Han lever, och du leva skall! <br> Han framstår i sin härlighet, <br> och över tid och evighet <br> går upp rättfärdighetens sol. <br> Han lever: himlen är hans stol, <br> och jorden är hans fotapall: <br> Han lever, och du leva skall! <br> Och världar skola hava slut, <br> och stjärnor skola slockna ut <br> och himlar störta med vår jord: <br> men dig, som tröstat på hans ord, <br> ej når förgänglighetens svall: <br> Han lever, och du leva skall! <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Hos Gud är idel glädje 87 3726 2005-12-29T11:27:40Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} ''I [[w:EFS-tillägget 1986|EFS-tillägget 1986]] införd med vissa smärre ändringar: "men hän till glädjens rike / har jag min vandring ställt" (v.2), "världens trälar" (v. 3), "om korset här mig trycker" och "då med förklarat öga / jag Jesus evigt ser" (v. 4).'' ''Norsk originaltext: [[Författare:Johan Nordahl Brun|Johan Nordahl Brun]]'' ''Svensk översättning: [[Författare:Lina Sandell|Lina Sandell]]'' <div class="vers"><pre> Hos Gud är idel glädje, här trycker mången nöd. Här får jag ofta sucka och äta tårars bröd. Här blandas fröjd och smärta för Herren Jesu brud, men där skall så ej vara, ty glädjen bor hos Gud. Här har jag ej mitt hemvist, här bor jag blott i tält, men hän mot glädjestranden mitt synglas jag dock ställt. När världen ler och lockar, jag skådar mot den borg, där jag skall bo för evigt och glömma all min sorg. Jag vill då lott ej byta med den sin del här får, nej, hellre under tårar den ädla säd jag sår, blott jag med fröjd får skörda en gång vid vägens slut, då världens dårar tagit sin hela fröjd förut. Mitt hopp för evigheten är byggt på säker grund. Må korset gärna trycka ännu en liten stund! Snart ingen sorg skall vara och ingen klagan mer, då jag med ohöljt öga min Jesus evigt ser. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Nordahl Brun]] [[Kategori:Lina Sandell]] I himmelen, i himmelen 88 558 2005-08-05T17:57:12Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget VISST av sånt som finns där {{Psalmartikel}} ''Texten i [[1986 års psalmbok]] m.fl sångböcker'' I himmelen, i himmelen, <br> där Herren Gud själv bor, <br> hur härlig bliver sällheten, <br> hur outsägligt stor! <br> Där ansikte mot ansikte <br> jag evigt, evigt Gud får se, <br> se Herren Sebaot. <br> I himmelen, i himmelen, <br> vad klarhet, hög och ren! <br> Ej själva solen liknar den <br> uti sitt middagssken. <br> Den sol, som aldrig nedergår <br> och evigt oförmörkad står, <br> är Herren Sebaot. <br> I himmelen, i himmelen, <br> vad sälla utan tal! <br> Av änglarna och helgonen, <br> vad glans i ärans sal! <br> Min själ skall bliva dessa lik, <br> av evighetens skatter rik, <br> hos Herren Sebaot. <br> I himmelen, i himmelen <br> man inga tårar ser. <br> Ej döden, ej förgängelsen <br> där skola härja mer. <br> Där skänkes fröjd och härlighet <br> och frid och oförgänglighet <br> av Herren Sebaot. <br> I himmelen, i himmelen <br> en sällhet du berett, <br> som intet öra hörde än <br> och intet öga sett, <br> ej njuten av ett dödligt bröst, <br> ej sjungen av en dödligs röst, <br> o Herre Sebaot. <br> I himmelen, i himmelen <br> själv alla väsens Far <br> med Sonen och Hugsvalaren <br> en evig boning har. <br> Ett trefalt helig sjunges där, <br> då himlaskaran offer bär <br> för Herren Sebaot. <br> O Fader, Son och Ande, dig <br> ske evigt lov och pris. <br> Ack, öppna ock en gång för mig <br> din himmels paradis. <br> Ja, när jag fast i trone står, <br> jag av din hand min krona får, <br> o Herre Sebaot. <br> ''I 1695 års psalmbok bestod den av 17 verser. Inte heller den versionen är originalversionen, men följer dock originalets förtjusta, lite barnsliga ordalag bra mycket bättre. Hör här:'' ''Texten i 1695 års psalmbok'' I himmelen, i himmelen, der Gud sjelfwer bor, få wi honom beskåda i salighet fast stor, ansigte mot ansigte, ansigte mot ansigte, när Herran Sebaoth. Af det saliga åskådande orsakas glädje stor, med fröjdesång och spelande uti Guds englachor, sjungande: Helig, sjungande: Helig, när Herran Sebaoth. I himmelen, i himmelen der är klarhet fin, så att den klara solen hon ej så klara skin, som den klarhet, i himmelen är, som den klarhet, i himmelen är, när Herran Sebaoth. Utaf den klarhet i himmelen menniskan skina skall, allt som den klara solen, widt öfwer stjernor all´, englomen fast mycket lik, englomen fast mycket lik, när Herran Sebaoth. Den klarhet, som omtalad är, till kropp också till själ, fast oförändrad blifwer der, som Gud det täckes wäl, med en ewig odödlighet, med en ewig odödlighet, för Herran Sebaoth. Och själens prydning blifwer der frid, fröjd, rättfärdighet, rätt ödmjukhet och sanning kär, med all fullkomlighet, igenom Guds åskådande, igenom Guds åskådande, på Herran Sebaoth. Utwärtes skall ock kroppen der, ifrån all krankhet ren, med englakraft och wighet skär begåfwad utan men; klädd med oförgänglighet, klädd med oförgänglighet, när Herran Sebaoth. Hwad mera som här felar, Gud allt uppfylla skall uppå de frommas delar, uti sin fröjdesal, döden blir ock icke mer, döden blir ock icke mer för Herran Sebaoth. Ej tarf´ der någon tänka på det som förra war, ty Gud månd´ derför skänka lust, glädje, fröjd ospard, med helt ewigt hugswalande, med helt ewigt hugswalande, i Herran Sebaoth. Ej finnes någon tunga, den rätt utsäga må, hur´ de med lust der sjunga, de store med de små. O Herre Gud! hwad lust der är, o Herre Gud! hwad lust der är, när Herran Sebaoth. Exempel kan ej gifwas, mer än det Petrus sett har, allt såsom det beskrifwes, då han på berget war, och Christi klarhet litet såg, och Christi klarhet litet såg, i Herran Sebaoth. Ja, Paulus ock bejakar, att det ohörligt är, fast om man än ransakar om den klarheten skär, som Gud de fromma gifwa will, som Gud de fromma gifwa will när Herran Sebaoth. De andre ej omtalas, som det ej kunna nå; ty de må ej hugswalas, och ingen glädje få af den, som ewigt är beredd, af den, som ewigt är beredd, när Herran Sebaoth. Stor herrlighet och lust är till när Herran Sebaoth: wäl allom han den gifwa will, och mycket mera godt. Allenast tron den tager an, allenast tron den tager an, när Herran Sebaoth. O Herre Gud! war du så god, der lät oss komma till: föröka du wårt swaga mod, allt såsom du sjelf will. Gör oss swaga frimodiga, gör oss swaga frimodiga, i Herran Sebaoth. Dödsens skarpa pilar, o Herre! lindra wäl; när det till ändan ilar, o Herre! tag wår själ. Och låt oss få en ewig ro, och låt oss få en ewig ro, när dig, Herre Sebaoth! Gud Fader och hans enda Son man alltid ära bör, för sina nåd och mycken mon, den han oss alltid gör: desslikes ock den Helge And´, desslikes ock den Helge And´, i Herran Sebaoth. [[Category:Psalmer]] Jesus kär, var mig när 89 3745 2006-01-01T15:25:08Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} Jesus kär, <br> var mig när<br> och livets väg mitt hjärta lär.<br> När dagen gryr,<br> när natten skymmer,<br> Jesus kär,<br> var mig när.<br> Håll du mig<br> tätt vid dig<br> och jämna för min fot din stig.<br> I glädjen och <br> i sorgen lika,<br> håll du mig<br> tätt vid dig.<br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Mall:Pågår 90 564 2004-10-31T01:24:00Z Åke Persson <!-- denna rad behövs för att visas rätt i tabeller --> {| align="left" style="background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:5px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- ||<b>Obs!</b> <small>Nedanstående artikel är f.n. under bearbetning som ej bör störas. <br> Redigeringen påbörjad av {{{1}}} <br>Detta meddelande avlägsnas efter utfört arbete.</small> |} <br style="clear:both" /> På en avlägsen höjd 91 569 2005-08-10T10:06:47Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} ''Anders Alebys svenska översättning:'' Vers 1:<br> På en avlägsen höjd <br> stod ett grovt, dystert kors,<br> symbolen för smärta och skam.<br> O jag älskar det kors<br> där vår Herre för oss blev till <br> döden en smärtornas man.<br> Ref:<br> Jag vill älska<br> det urgamla kors.<br> I dess kraft skall jag<br> segrande gå.<br> Jag omfamnar det heliga kors <br> tills jag segrarens <br> krona skall få.<br> Vers 2:<br> Detta urgamla kors,<br> som ej världen förstått, <br> förunderligt drar mig till sig. <br> Ty Guds heliga lamm,<br> som till Golgata gått,<br> det i kärlek har<br> burit för mig. Vers 3:<br> I det urgamla kors,<br> av Guds blod färgat rött,<br> en underbar skönhet jag ser. <br> Ty det är på det korset<br> han lidit och dött,<br> han, som frälsningens nåd <br> åt mig ger.<br> Vers 4:<br> För det urgamla kors <br> vill jag trogen och glad<br> fördra både hån och förakt<br> tills han kallar mig hem<br> till den himmelska stad.<br> för att dela hans ära och makt. ''Judit Ordells svenska översättning:'' Vers 1:<br> På en avlägsen höjd <br> en gång restes ett kors,<br> symbolen för smärta och skam.<br> Jag det älskar, ty där<br> för vår synd och vår skuld <br> försoning har bragts av Guds lamm.<br> Ref:<br> Jag dig älskar,<br> föraktade kors,<br> sedan frälsning jag fann <br> vid din fot. <br> Jag vill bära din smälek med fröjd, <br> tills jag kronan <br> en dag tar emot.<br> Vers 2:<br> Ja en underbar kraft <br> detta kors alltjämt har, <br> fast världen det skänkt sitt förakt, <br> Sedan Jesus en gång <br> för att sona vår synd <br> på sargade skuldror det laggt. <br> Vers 3:<br> Detta smälekens kors, <br> där han gjutit sitt blod, <br> i strålande skönhet sig ter. <br> Sedan Jesus sitt liv <br> där i döden utgav, <br> det frälsning och salighet ger <br> Vers 4:<br> För min Frälsares kors <br> vill jag därför med fröjd <br> nu bära båd hån och förakt, <br> tills han kallar mig hem <br> till det himmelska land <br> att dela hans ära och makt. <br> [[Category:Psalmer|På en avlägsen höjd]] O segrare från Golgata 93 579 2005-08-09T22:01:59Z Damast återlänkning {{psalmartikel}} <font color="FF0000">OBS EJ VERS 1</font><br> Vers 2:<br> Och nu jag segrar,<br> även jag,<br> i kraften av ditt blod.<br> I varje mörk och kulen dag<br> det ger mitt hjärta mod.<br> På frestelsens och stridens höjd <br> jag varje dag med segerfröjd<br> din purpurfana breder ut,<br> som gör på striden slut.<br> Vers 2:<br> Bland himlens<br> fröjdesånger står du<br> som ett slaktat lamm.<br> Du märken än i himlen bär<br> av all min synd och skam.<br> Som jaspis är du vit och ren<br> och blodröd som en sardersten. <br> Vi prisar dig, båd' gammal, ung, <br> halleluja, vår Kung!<br> [[Category:Psalmer]] Saliga de som ifrån världens öden 94 584 2005-08-10T14:03:06Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Saliga de som ifrån världens öden<br> somnar i Jesu Kristi tro i döden. <br> Herren skall föra deras själ ur nöden<br> hem till sin glädje. <br> <br> Dem skall ej dödens mörker mer förskräcka, <br> dem skall Guds frid i graven övertäcka. <br> Kristus, Guds Son, skall dem en gång uppväcka, <br> evigt förklara. <br> <br> Pris vare dig, att hoppet är oss givet, <br> att ock vårt namn i livets bok är skrivet, <br> pris vare dig, uppståndelsen och livet, <br> o Jesus Kristus! [[Category:Psalmer]] Snart så är vår vandring slut 95 589 2005-08-10T15:16:36Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{psalmartikel}} Snart så är vår vandring slut uppå jorden här och vi skall få flytta hem, som beslutat är. Om ej dödens bud oss når, Jesus kommer snart, hämtar oss, då jord förgås. Tänk hur underbart! Tänk när släkt och vänner alla mötas där på den gyllne stranden, skiljas aldrig mer, prisa Gud och Lammet, som oss friköpt har. Sorger flytt, morgon grytt uti himmelen! Många kära gått förut till vårt rätta hem, vilar efter stridens slut, snart vi möter dem. Varje tår där torkas av, sorg och nöd har flytt. Underbara sällhetshav, evig morgon grytt! Tänk när släkt och vänner ... Håll din klädnad ren och vit genom Jesu blod, om en gång du skall nå dit bortom tidens flod. Snart så hörs basunens ljud. Har du allting klart? Lyssna, hör, o Kristi brud: "Jesus kommer snart!" Tänk när släkt och vänner ... [[Category:Psalmer]] Snabbt jagar stormen våra år 96 592 2005-08-10T15:06:22Z Damast återlänkning {{psalmartikel}} Snabbt jagar stormen våra år, <br> som skyar över hav. <br> Knappt tändes, år, din blida vår, <br> så bleknar glansen av. <br> Din sommarblomstring är sin kos, <br> hav tack för vad du gav, <br> om ock du endast gav en ros<br> att lägga på en grav. <br> <br> Du makt för vind och skyar, <br> du makt för liv och år, <br> som ständigt allt förnyar<br> och allt i spillor slår, <br> med öden och med timmar<br> i julens aftonbrand<br> du står, och sädet glimmar<br> i såningsmannens hand. <br> <br> Giv psaltare och lyra, <br> då mödan görs oss lång. <br> Betag oss ej den dyra, <br> den ljuva lust till sång. <br> Låt klinga våra dagar<br> som vind i gröna hagar, <br> som hav i böljegång. <br> <br> Giv oss en härd att njuta vid<br> av vårt beskärda bröd. <br> Giv oss ett bröst att luta vid, <br> när glädjen vänds i nöd. <br> Giv oss en tro att sluta vid, <br> tryggt i den mörka död. <br> [[Category:Psalmer]] Herren av himlen är kommen till jorden 97 598 2005-08-05T09:45:46Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Herren av himlen är kommen till jorden, <br> enfödde Sonen är människa vorden. <br> Gud har fullbordat profetiska orden:<br> född är oss Frälsaren, Israels tröst.<br> <br> Sion, din bidan var lång i årtusen.<br> Kristus är kommen, se julen, se ljusen!<br> Glädje i templen och glädje i husen,<br> frid och försoning för tacksamma bröst.<br> <br> Herdar på marken som vaktade hjorden<br> hörde Guds änglar och heliga orden:<br> "Ära i höjden och frid uppå jorden,<br> människor alla Guds goda behag."<br> <br> Än faller mörker med skuggor så tunga<br> över oss alla, båd´ gamla och unga.<br> Dock blir det ljust, och vid julen vi sjunga,<br> sjunga om Jesus, om frälsningens dag.<br> <br> [[Category:Psalmer]] Herren är min starkhet och min lovsång 98 602 2005-08-05T10:08:42Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Herren är min starkhet<br> Och min lovsång<br> Herren är min starkhet<br> Och min lovsång<br> Han blev mig till frälsning<br> Han blev mig till frälsning<br> Herren är min starkhet<br> Och min lovsång [[Category:Psalmer]] Jag lyfter ögat mot himmelen 99 608 2005-08-01T20:36:05Z Damast återlänk + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Jag lyfter ögat mot himmelen<br> och knäpper hop mina händer. <br> Du käre Gud, som är barnens vän, <br> till dig min tanke jag vänder. <br> <br> Jag är så glad att få tacka dig, <br> och gärna vill jag det göra. <br> Jag vet det visst, att du ser på mig, <br> och vad jag ber vill du höra. <br> <br> Tack för allt gott du mig ständigt ger<br> att känna, älska och äga. <br> Tack, gode Fader, för mycket mer<br> än jag kan nämna och säga. <br> <br> Så skydda mig med din starka hand, <br> o Fader god utan like, <br> och låt mig växa för livets land, <br> som är ditt himmelska rike. <br> [[Category:Psalmer]] Jesus, min Herre, dig vill jag älska 100 615 2005-08-06T15:53:21Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} ''Vers 1'' <br>Jesus, min Herre, dig vill jag älska, <br>du som i döden älskade mig. <br>Dig vill jag lyda, dig vill jag tjäna, <br>giva mig villigt, Herre, åt dig. <br>Dig vill jag lyda, dig vill jag tjäna, <br>giva mig villigt, Herre, åt dig. ''Vers 2'' <p>Giv mig, o Jesus, mer av ditt sinne, <br>gör mig barmhärtig, ödmjuk och mild. <br>Giv mig mer kärlek, mod att försaka, <br>djupt i ditt hjärta prägla din bild. <br>Giv mig mer kärlek, mod att försaka, <br>djupt i ditt hjärta prägla din bild. ''Vers 3'' <p>Tag mina händer, tag mina fötter, <br>öga och öra tag, Herre kär. <br>Hela mitt hjärta vill jag dig giva, <br>Jesus, min Herre, din blott jag är. <br>Hela mitt hjärta vill jag dig giva, <br>Jesus, min Herre, din blott jag är. [[Category:Psalmer]] O Fader vår, barmhärtig, god 101 622 2005-07-28T22:26:38Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} ''Här återges texten enligt [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' O Fader vår, barmhärtig, god,<br> som oss till dig vill kalla,<br> och stänka oss med Kristi blod<br> som rena kan oss alla,<br> låt komma, Gud, till oss ditt ord,<br> det heliga och klara,<br> låt det i mörkret på vår jord<br> en ledare oss vara,<br> att vi ej vilse fara.<br> <br> Men alla ropa vi till dig,<br> ej annat är till råde.<br> Ty ingen tar ditt ord till sig,<br> om han ej får din nåde.<br> O helge Fader, tänk därpå,<br> att djävulen vill blanda<br> sitt ogräs i din säd, och så<br> oss komma sig tillhanda.<br> Ty sänd till oss din Anda.<br> <br> O Gud och mänska, Jesus Krist,<br> som synden på dig lade.<br> Du känner bäst vår stora brist,<br> ty du ock mandom hade.<br> O Jesu Krist, vår broder kär,<br> ditt löfte vi påkalla:<br> Hugsvalaren låt komma när,<br> som sanning lär oss alla,<br> att vi från dig ej falla.<br> <br> O du Guds helge Ande, kom!<br> Slit sönder satans snara!<br> Det ord vi fått av Herranom<br> uti vår själ bevara,<br> på det envar må, heliggjord,<br> lovsjunga Gud med gamman,<br> och Jesu Kristi dyra ord<br> oss leda allesamman<br> till himlens glädje. Amen!<br> <br> [[Category:Psalmer]] Som en härlig gudomskälla 102 3662 2005-12-16T12:55:56Z EnDumEn 2 kategori, format {{psalmartikel}} <div class=vers><pre> Som en härlig gudomskälla, rik och mäktig, djup och stor, är den kärlek, nåd och sanning, som i Jesu hjärta bor. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin. En gång som en jagad duva, som en sårad hjort jag var, men ett djupt förkrossat hjärta Jesus ej förskjutit har. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin. Under över alla under! Allt förlät han mig en gång. Om hans underbara godhet glad jag sjunger nu min sång. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin. När en gång i livets morgon till den gyllne port jag når, då för Jesu stora kärlek och för mig den öppen står. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Fredrik Arvid Bloom]] Tvang til tro er dårers tale 103 4442 2006-03-28T23:29:41Z 212.181.183.75 {{Psalmartikel}} Tvång att tro, det önskar dårar. <br> Hjärtat stretar hårt emot; <br> tvungen tro ej torkar tårar, <br> lögn och skrymtan föds av hot.<br> Man till helvetet kan tvingas, <br> men till himlen bara ringas,<br> frihet följer sanningen.<br> <br> Jesus som den gode herden<br> söker varje vilset får<br> och med evig kärlek ser den<br> som i missmod nerböjd går,<br> lockar oss att hemåt ila,<br> ger den trötte ro och vila<br> nyttigt ok och börda lätt.<br> <br> Men om ordet som han talar<br> skulle nekas hjärterum,<br> aldrig ont med ont betalar<br> fridens evangelium,<br> kallar aldrig eld från ovan,<br> utan går med himlagåvan<br> stilla till en bättre plats.<br> [[Category:Psalmer]] Mall:Alfabetisk 104 634 2004-10-31T02:39:31Z Åke Persson <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ Wikisource:Mallar 105 6956 2006-07-01T23:51:27Z NERIUM 63 }'''Mallar''' använder man för att standardisera text som ska se ut på samma sätt på flera sidor. Man kan då skapa en separat artikel för denna text, en ''mall''artikel, och sedan ''inkludera'' mallartikeln på den plats där man vill använda den. På så sätt får man ett enhetligt utseende överallt och man behöver man bara skriva innehållet i mallen en gång. Om man senare ändrar mallens innehåll kommer normalt denna ändring att slå i alla artiklar där den används. ==Lista över mallar== {| class="fintabell" |- !Mall!!Användning!!Utseende |- valign="top" | {{[[Mall:Alfabetisk|Alfabetisk]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Alfabetisk|Diskussion]]) | Högst upp i alfabetiska listor | {{Alfabetisk}} |- valign="top" | {{[[Mall:KategoriTOC]]}} <br /> ([[Malldiskussion:KategoriTOC|Diskussion]]) | På kategorisidor för stora kategorier | {{KategoriTOC}} |- valign="top" | {{[[Template:Pågår|Pågår]]}} <br /> [[Malldiskussion:Pågår|Diskussion]]) | Högst upp<p>Att lägga in på t.ex. översättning pågår, eller om ett arbete med komplicerad kodning pågår, och inte bör störas. Ska givetvis plockas bort så snart användaren i fråga lämnar artikelredigeringen. <p>Syntax: &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <nowiki>{{pågår|~~~~}}</nowiki> | {{Pågår|[[Användare:Användarnamn|Användarnamn]] dd month yyyy kl.hh.mm (CEST)}} |- valign="top" | {{[[Mall:Forskar]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Forskar|Diskusson]]) | |{{Forskar|[[Användare:Användare|Användare]]}} |- valign="top" | {{[[Mall:Välkommen]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Välkommen|Diskussion]]) | På nya användares användardiskussioner | {{välkommen}} |- valign="top" | {{[[Mall:Radera]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Radera|Diskusson]]) | För sidor som ska raderas |{{Radera}} |- valign="top" | {{[[Mall:Förgreningssida]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Förgreningssida|Diskusson]]) |Längst ner på förgreningssidor. |{{Förgreningssida}} |} {| class="fintabell" |- !Mall!!Användning!!Utseende |- valign="top" | {{[[Mall:Titel]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Titel|Diskusson]]) | Högst upp i artikeln. Se [[Malldiskussion:Titel#Exempel]]. | {{Titel}} |- valign="top" | {{[[Mall:Infobox]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Infobox|Diskusson]]) | Högst upp i artikeln. Infoboxen hamnar till höger. | {{infobox}} |- valign="top" | {{[[Mall:Författare]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Författare|Diskusson]]) | | {{författare|NN}} |} {| class="fintabell" |- !Mall!!Användning!!Utseende | |- valign="top" | {{[[Mall:Wikipedialänk]]}} <br /> ([[Malldiskussion:wikipedialänk|Diskusson]]) |För att länka till artiklar på Wikipedia |{{wikipedialänk|XX}} |- valign="top" | {{[[Mall:Psalmartikel]]}} <br /> ([[Malldiskussion:Psalmartikel|Diskusson]]) |För att länka till psalmartiklar på Wikipedia |{{Psalmartikel}} |} ==Se även== *[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Special%3AAllpages&namespace=10 Alla sidor i namnrymden mall] [[Kategori:Wikisource|Mallar]] [[Kategori:Mallar]] [[en:Wikisource:Template messages]] [[es:Wikisource:Plantillas]] [[fr:Wikisource:Liste des modèles]] [[zh:Wikisource:模板]] Ängsliga hjärta, upp ur din dvala 106 3302 2005-10-28T13:12:35Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Text: [[Författare:Carl Olof Rosenius|Carl Olof Rosenius]]'' Ängsliga hjärta, upp ur din dvala!<br> Glömmer du alldeles bort vad du har?<br> Frälsarens vänskap,<br> nåd och gemenskap,<br> ännu han lever, densamme han var!<br> Stanna och vakna! Tänk vad du äger,<br> ej i dig själv, men i Frälsaren kär!<br> Ren och rättfärdig,<br> himmelen värdig,<br> ej i dig själv, men i honom du är.<br> <br> Fastän du ej kan känna och se det,<br> fast du är syndig och skröplig, likväl:<br> Kristus har köpt dig,<br> tvagit och döpt dig,<br> bär och bevarar ock ännu din själ.<br> <br> Mitt under syndens dagliga plåga,<br> dock du en evig rättfärdighet har.<br> Kristus allena<br> tvagit oss rena.<br> Pris vare Lammet, som synderna bar!<br> <br> Gud är i Kristus ännu din Fader,<br> Sonen är ännu din broder som dog,<br> trofaste Anden<br> ännu vid handen<br> ständigt dig leder, är detta ej nog?<br> <br> O vilka under helgonen äro!<br> Äro så saliga, sucka så tungt,<br> äro så höga, <br> se det så föga,<br> äro i borgen, men sällan ha lugnt.<br> <br> Vandra i tron och se honom icke,<br> detta är regeln, det bliver därvid.<br> Korta minuter,<br> känslan åtnjuter<br> vad vi i sanning dock äga all tid.<br> <br> Upp då ur dvalan, ängsliga hjärta!<br> Glöm icke alldeles bort vad du har.<br> Även den timma<br> tjockaste dimma<br> solen fördöljer, är solen dock kvar.<br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Stå upp, o Sion, och lovsjung 107 6155 2006-06-28T19:58:20Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} ''Texten här återgiven i författarens (J.O.Wallins) version:'' ---- Statt upp, o Sion, och lovsjung<br> din Frälsare, Profet och Kung!<br> Du hans stjärna skådar,<br> stäm upp i helig fröjd din röst!<br> Glädjerik hon bådar,<br> att kommen är, till världens tröst,<br> Herren, som benådar<br> alla trogna bröst.<br> <br> Hur skön och klar för oss hon går!<br> Vi följer hennes ljusa spår,<br> följer med de visa,<br> att dig med fromma läppars ljud,<br> Herre Jesus, prisa<br> och ödmjukt lyda dina bud.<br> Värdes nåd bevisa,<br> du all kärleks Gud.<br> <br> I nåd, o Herre, tag emot<br> vad vi ock lägga för din fot.<br> Våra gåvor blive<br> ej myrra, guld och rökelse.<br> Vi vårt hjärta give<br> åt dig, vår Gud och Frälsare.<br> Själv däri du live<br> tro och helgelse.<br> <br> Ditt ord, o Jesus, bliva må<br> den stjärna i vars sken vi gå.<br> Låt din helga lära<br> ledsaga oss i all vår tid,<br> ljus och kraft beskära<br> åt oss i livets sorg och strid<br> och i döden bära<br> till vårt hjärta frid.<br> <br> Lys, helga stjärna, mild och ren!<br> Kring jorden sprid Guds klarhets sken.<br> Alla knän må böjas<br> vid Jesu nådefulla röst,<br> alla böner höjas<br> i Jesu namn, med hopp och tröst,<br> och hans kärlek röjas<br> uti alla bröst. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Författare:Erik Axel Karlfeldt 108 7061 2006-07-02T20:28:24Z NERIUM 63 '''Erik Axel Karlfeldt''' (1864 - 1931) [[w:Erik Axel Karlfeldt|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== *''[[Vildmarks- och kärleksvisor]]'' (1895) *''[[Fridolins visor och andra dikter]]'' (1898) *''[[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]]'' (1901) *''[[Flora och Pomona]]'' (1906) *''[[Flora och Bellona]]'' (1918) *''[[Hösthorn]]'' (1927) [[Kategori:Författare|Karlfeldt, Erik Axel]] Guldgrävarsången 109 3661 2005-12-16T12:45:39Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class=vers><pre> En gång i fjärran väst, vid Stilla havets kust jag fann mig själv en sommardag, mitt hjärta slog med lust och snart med mod på land jag stod. Jag tänkte gräva guld, bli rik och få betjänt, men mina planer gick omkull och jag fick ej en cent, men aldrig förr mig bättre hänt. Ty jag blev frälst, och härligt frälst och jordens skatter få vem som helst. Jag byter ej bort den skatt jag fått för millioner, jag mår så gott. Jag reste hit och dit, att söka guld och glans, jag strävade och med all flit att vinna ärans krans jag ville opp till högsta topp. Jag tänkte ej uppå att när min famn var full, jag måste bort ifrån det gå och lämna mitt schatull på denna jord, och själv bli mull. Ty jag blev frälst... Man slåss om torvorna, idag just liksom förr och ser ej stackars Lasarus där utanför sin dörr blott för sin skatt — och sen blev natt. Då klappar döden på, vem kan då hjälpa, vem? Den rike mannen måste gå från guld och vinning slem. Men Lasarus han fick gå hem. Ty han var frälst... Att vinna ära här det aktar jag ej stort. Mitt namn i himlen skrivet är och genom himlens port en gång jag går och kronan får. Betyder minus här om kassan ej är full. Att vara himmelsk miljonär är mera värt än gull, ty banken där går ej omkull. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Fredrik Arvid Bloom]] Diskussion:Barnatro 110 670 2004-12-17T17:46:40Z Grillo Upphovsrätten gäller till 2042, och texten bör därför strykas från wikisource. // Rudolf 1922 :OK! Den finns utlaggd på flera sidor på nätet så jag kan ju länka den vidare dit istället. [[User:Tubaist|Tubaist]] 11:10, 9 Nov 2004 (UTC) Det er ikke nok at tømme indholdet på siden, vi er nødt til at slette hele historien, da selve teksten stadig er tilgængelig der. Jeg sletter derfor siden og gendanner den sidste version uden historie.--[[User:Christian S|Christian S]] 11:53, 9 Nov 2004 (UTC) :Är inte Wikisource "ett arkiv för texter vilka ej skyddas av upphovsrätt, eller vilka har publicerats under GNU FDL"? Eftersom den här artikeln inte innehåller någon upphovsrättsfri källtext utan en beskriving tycker jag att artikeln passar bättre i svenska Wikipedia och bör flyttas dit. Åsikter? [[User:Väsk|Väsk]] 17:30, 30 Nov 2004 (UTC) ::Håller med, jag pillar just nu med att lägga in alla psalmer från svenska wikipedia här, jag har tröttnat på att de ligger i kategorin som ska flyttas, men att ingen tar tag i det... Vore bra att veta vad man kan flytta och vad man inte kan flytta /[[User:Grillo|Grillo]] 17:46, 17 Dec 2004 (UTC) Barnatro 111 673 2005-07-27T17:32:44Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} För att läsa texten till Barnatro med fler texter se [http://www.lapplisa.vilhelmina.com/sangtext.htm Lapplisas sångtexter] [[Category:Psalmer]] Franska Nationalförsamlingens deklaration om de mänskliga rättigheterna 112 6305 2006-06-30T09:20:27Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Utgiven: 26 augusti 1789 }} '''Franska nationalförsamlingen deklaration om:''' De mänskliga rättigheterna Antagen av Nationalförsamlingen i Frankrike, 26 augusti, 1789. Inledning Det franska folkets representanter, organiserade som en Nationalförsamling, övertygade om att okunnigheten, underlåtenheten och föraktet för de mänskliga rättigheterna är den enda orsaken till samhällets elände och myndigheternas korruption, har beslutat att avkunna en högtidlig deklaration av de naturliga, oförytterliga och heliga mänskliga rättigheterna, i syfte att denna deklaration, ständigt närvarande för alla samhällets medlemmar, ständigt skall påminna dem om deras rättigheter och skyldigheter; i syfte att alla den lagstiftande maktens handlingar såväl som den exekutiva maktens handlingar, vid varje ögonblick kan jämföras med syftet och målet för alla politiska institutioner och således respekteras mer, och slutligen, i syfte att medborgarnas klagomål, hädanefter baserade på enkla och obestridliga principer, skall betjäna upprätthållandet av konstitutionen och lända till lycka för alla. Därför erkänner och proklamerar Nationalförsamlingen, i närvaro och under beskydd av det Högsta Väsendet, följande mänskliga och medborgerliga rättigheter: Artiklar 1. Alla människor är födda och förblir fria och lika i rättigheter. Sociala skillnader må endast grundas på det allmänna bästa. 2. Målet med alla politiska sammanslutningar är bevarandet av de naturliga och oförytterliga mänskliga rättigheterna. Dessa rättigheter är frihet, ägande, säkerhet och motstånd mot förtryck. 3. All överhöghet (suveränitet) härstammar från nationen. Ingen sammanslutning eller individ kan utöva någon auktoritet som inte kommer direkt från nationen. 4. Frihet består i friheten att göra allt som inte skadar någon annan; därav att utövandet av de naturliga rättigheterna för varje individ inte har några andra begränsningar än de som försäkrar varje annan medlem av samhället samma rättigheter. Dessa begränsningar kan endast fastställas genom lag. 5. Lagen kan endast förbjuda sådana handlingar som skadar samhället. Ingenting kan förhindras, som inte är förbjudet i lag och ingen kan tvingas att göra något som inte är föreskrivet i lag. 6. Lagen är ett uttryck för den allmänna meningen. Varje medborgare har rätt att delta, personligen eller genom en representant, i dess författande. Den måste vara lika för alla, vare sig den skyddar eller bestraffar. Alla medborgare, som är lika i lagens ögon, har lika tillträde till samhällets fördelar och till alla offentliga positioner och arbeten, efter deras företräden, och utan annan åtskillnad än efter deras dygder och talanger. 7. Ingen person skall bli anklagad, arresterad, eller fängslad utom i de fall och i de former som föreskrivs i lagen. Varje person som hemställer, vidarebefordrar, utför eller orsakar utförandet av en godtycklig order härom, skall bestraffas. Men varje medborgare som kallas till domstol eller arresteras i laga ordning skall underkasta sig utan dröjsmål, eftersom motstånd är ett brott. 8. Lagen ska sörja för endast sådana bestraffningar som är strikt och uppenbart nödvändiga, och ingen skall lida bestraffning utom under en lagligen avkunnad dom i kraft av lag vilken antagits och kungjorts innan handlingen begicks. 9. Eftersom alla människor skall hållas för oskyldiga intill dess att de har förklarats skyldiga skall, om arrestering anses nödvändig, all hårdhet som ej är nödvändig för att säkra den fängslades person, motarbetas i lagen. 10. Ingen skall antastas på grund av sina åsikter, inkluderande hans religiösa övertygelse, förutsatt att deras uttryck inte stör den allmänna ordningen som fastställts i lag. 11. Det fria utbytet av idéer och uppfattningar är en av de mest värdefulla av de mänskliga rättigheterna. Varje medborgare må därför tala, skriva och trycka i frihet, men skall hållas ansvarig för sådana överträdelser av denna frihet som skall fastställas i lag. 12. För att skydda de mänskliga rättigheterna och trygga medborgarnas säkerhet, krävs nationella militära styrkor. Dessa styrkor är, därför, skapade för det allmänna bästa och inte för den personliga nyttan hos dem vilka komma att anförtros befälet över dem. 13. Ett gemensamt tillskott är nödvändigt för upprätthållandet av de nationella styrkorna och för kostnaden för förvaltningen. Denna ska fördelas rättvist mellan alla medborgare i proportion till deras tillgångar. 14. Alla medborgarna har rätt att besluta, antingen personligen eller genom deras representation, om nödvändigheten av detta tillskott; att bevilja det; veta till vilka ändamål det används; att bestämma dess storlek, hur det beräknas och hur det tas ut, och beskattningens varaktighet. 15. Samhället har rätt att kräva av varje offentlig befattningshavare en redogörelse för dennes ämbetsutövning. 16. Ett samhälle i vilket efterlevnaden av lagarna inte säkerställs, eller där maktbefogenheter inte delas upp, har överhuvudtaget ingen konstitution. 17. Eftersom ägandet är en okränkbar och helig rättighet, skall ingen berövas den utom när det allmänna bästa nödvändigen så kräver, som lagligen bestämts, och då bara på villkor att ägaren dessförinnan ska ha skäligen gottgjorts. ===Om källan=== Översättning från engelskan, efter en bearbetning av Gerald Murphy (The Cleveland Free-Net) Orginaltexten finns på Yale Law School, The Avalon Project. *[http://www.yale.edu/lawweb/avalon/rightsof.htm Engelsk text, Avalon Project] [[Category:Historiska dokument]] De kommer från öst och väst 113 680 2005-08-01T21:18:05Z Damast återlänk + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} ''vers 1.'' <br> De kommer från öst och väst, <br> de kommer från syd och nord <br> att sitta till bords <br> med Jesus en gång <br> och höra hans välkomstord <br> att honom förklarad se <br> och skåda hans härlighet, <br> taga del i sång och spel <br> en salig evighet <br> ''vers 2.'' <br> De kommer från stormigt hav, <br> de kommer från törnestig, <br> de kommer från berg, <br> de kommer från dal, <br> de kommer, o Gud, till dig <br> att klädas i bröllopsskrud <br> och möta sin brudgum skön, <br> Kristus som på korsets stam <br> dem vann som segerlön <br> ''vers 3. <br> Där samlas en skara stor, <br> som räddats från jordens tvång. <br> Ej mer någon synd, <br> ej mer någon nöd, <br> ej mer någon natt så lång - <br> det gamla förgånget är, <br> se, allting har blivit nytt. <br> Evigt jubel råder där, <br> ty sorg och fruktan flytt. <br> ''vers 4.'' <br> Se himmelens pärleport <br> är öppen för var och en. <br> Ja, plats är beredd <br> där hemma för dig, <br> och Jesus dig kallar än. <br> De kära som gått förut <br> där väntar oss dagen lång. <br> Änglarna på harpor slår <br> och sjunger välkomstsång <br> [[Category:Psalmer]] Ur svenska hjärtans djup en gång 114 5962 2006-06-21T13:54:27Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} ==Kungssången== ''Läs mer om [[w:Kungssången|Kungssången på wikipedia]].'' <p>Ur svenska hjärtans djup en gång<br /> en samfälld och en enkel sång,<br /> som går till kungen fram!<br /> Var honom trofast och hans ätt,<br /> gör kronan på hans hjässa lätt,<br /> och all din tro till honom sätt,<br /> du folk av frejdad stam!</p> <p>O konung, folkets majestät<br /> är även ditt: beskärma det<br /> och värna det från fall!<br /> Stå oss all världens härar mot,<br /> vi blinka ej för deras hot:<br /> vi lägga dem inför din fot —<br /> en kunglig fotapall.</p> <p>Men stundar ock vårt fall en dag,<br /> från dina skuldror purpurn tag,<br /> lyft av dig kronans tvång<br /> och drag de kära färger på,<br /> det gamla gula och det blå,<br /> och med ett svärd i handen gå<br /> till kamp och undergång!</p> <p>Och grip vår sista fana du<br /> och dristeliga för ännu<br /> i döden dina män!<br /> Ditt trogna folk med hjältemod<br /> skall sömma av sitt bästa blod<br /> en kunglig purpur varm och god,<br /> och svepa dig i den.</p> <p>Du himlens Herre, med oss var,<br /> som förr du med oss varit har,<br /> och liva på vår strand<br /> det gamla lynnets art igen<br /> hos sveakungen och hans män.<br /> Och låt din ande vila än<br /> utöver nordanland!</p> [[Kategori:Carl Wilhelm August Strandberg]] [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Psalmer]] Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets partiprogram 115 687 2005-07-24T18:16:19Z 81.230.2.121 <center> '''Nationalsocialistiska arbetarepartiets program ''' </center> #Vi kräver på självbestämmandets grund alla tyskars sammanslutande i ett Stortyskland . #Vi kräver det tyska folkets likaberättigande med andra nationer, och upphävandet av fredsfördragen i Versaille och S:t Germain. #Vi kräver land och mark (kolonier) för att föda vårt folk och till bosättning för vårt befolkningsöverskott. #Medborgare kan endast den bli, som är en del av folket. Del av folket kan bara den vara, som är av tyskt blod, utan hänsyn till religion. Ingen jude kan vara del av folket. #Den som inte är medborgare kan endast bo i Tyskland som gäst, och måste då stå under utlänningslag. #Rätten att bestämma över statens styrelse och statens lagar, tillkommer endast dess medborgare. Därför kräver vi att varje offentligt ämbete, oavsett karaktär, såväl i riket, i land som i kommun, ska förbehållas medborgare. Vi bekämpar det korrumperande parlamentariska system som kommer av en tjänstetillsättningsmakt grundad på partitillhörighet, utan hänsyn till personlig lämplighet och förmåga. #Vi kräver att staten förbinder sig att i första hand sörja för försörjnings- och levnadsbetingelserna för sina medborgare. När det inte är möjligt att försörja alla invånare ska medborgare i främmande stater (icke-medborgare) utvisas ur riket. #Varje vidare invandring av icketyskar ska förhindras. Vi kräver att samtliga icketyskar som sedan 2 augusti 1914 invandrat till Tyskland omgående ska tvingas lämna riket. #Alla medborgare ska ha lika rättigheter och skyldigheter. #Varje medborgares första plikt måste vara att bevara sig till kropp och själ. Det enskilda intresset får icke stå tillbaka för allmänintresset, utan måste hållas inom ramen för en helhet och till allas gagn. Därför kräver vi: #Avskaffande av arbetsfria inkomster. Brytande av ränteslaveriet. #Med hänsyn till de oerhörda offer i egendom och blod, som varje krig kräver av folket, måste personlig vinning av krig betraktas som förbrytelser mot folket. Vi kräver därför ovillkorlig indragning av alla krigsvinster. #Vi kräver förstatligandet av alla (hittills) bolagiserade företag. #Vi kräver vinstdelning i storföretagen. #Vi kräver en storskalig utbyggnad av åldringsvården. #Vi kräver skapandet av en välmående medelklass, snabbt överförande av de stora varuhusen till kommunal ägo, och varuhusens uthyrande till låga hyror till småföretag, och den största hänsyn till alla småföretagare vid leveranser till stat, land och kommun. #Vi kräver en efter våra nationella betingelser anpassad markreform, skapandet av lagstiftning för användandet av mark för allmänna ändamål. Avskaffande av jordränta och förhindrande av spekulation med mark och jord. #Vi kräver kompromisslös kamp mot envar, som genom sin verksamhet skadar allmänintresset. Vanliga folkförbrytare, ockrare och svartabörshajar ska dömas till döden, oavsett religion eller ras. #Vi kräver att den romerska rätt som tjänar den materialistiska världsordningen ersätts av en tysk civilrätt. #För att möjliggöra högre utbildning för varje duglig och flit tysk, och därigenom deras intåg på chefstjänster, har staten att genomföra en omfattade utbyggnad av vårt hela skol- och utbildningsväsen. Läroplanerna på alla skolor måste anpassas efter det praktiska livets krav. Samhällsandan måste inympas redan i skolan genom medborgarkunskap. Vi kräver statligt bekostad utbildning av särskilt begåvade barn till fattiga föräldrar, utan avseende på föräldrarnas ställning eller yrke. #Staten ska ansvara för ett höjande av folkhälsan genom att sörja för mor och barn, genom förbud mot barnarbete, för bättre folkhälsa genom lagstadgad gymnastik- och sportplikt och genom det starkaste understöd av föreningar som sysslar med idrottsverksamhet för ungdomar. #Vi kräver ett avskaffande av stående yrkesförband inom krigsmakten och ett uppsättande av en värnpliktsarmé. #Vi kräver att rättsväsendet bekämpar den medvetna politiska lögnen och dess utbredande i pressen. För att skapa möjligheter för en tysk press fordrar vi att: ##samtliga redaktörer och medarbetare på tidningar, som ges ut på tyska språket, är delar av tyska folket, ##icketyska tidningar har statens godkännande för sin utgivning. De får inte ges ut på tyska språket, ##varje vinstdelning från och allt inflytande över tyska tidningar för icketyskar ska vara i lag förbjudet, och överträdelse av förbjudet ska innebära tidningens stängande och utvisning av inblandade icketyskar, ##tidningar som motarbetar allmänintresset ska förbjudas. Vi kräver rättsväsendets kamp mot konst och litteratur som slår in sprängkilar i vår folkgemenskap, och stängandet av institutioner som motarbetar allmänintresset på nu sagt sätt. #Vi kräver frihet för allt religiösa trosriktningar i staten, såvitt deras bestånd inte sätt den germanska rasens sedlighets- och moralkänsla i fara. Partiet som sådant företräder en ståndpunkt av positiv kristendom, utan att binda sig konfessionellt till någon viss trosbekännelse. Det bekämpar den judisk-materialistiska anden inom och utom oss, och är övertygat om att ett varaktigt tillfrisknande hos vårt folk bara kan vara framgångsrikt på följande grund: Allmännytta före egennytta. #För genomförandet av alla dessa krav kräver vi en stark centralmakt i riket. Obetingad auktoritet för centralparlamentet över hela riket och dess organisation i allmänhet. ##Bildandet av en stånds- och yrkeskammar för genomförandet av de i riket stiftade ramlagarna i de enskilda förbundsländerna. Ledaren för partiet utfäster sig, om nödvändigt med insats av sitt eget liv, att genomföra ovan angivna punkter utan dagtingan. München, 24 februari 1920 [[Category:Svenskt källmaterial]] Diskussion:Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets partiprogram 116 688 2004-11-21T12:08:33Z 81.224.247.223 Översättningen gjord av [[sv:Användare:Rudolf_1922]] Tack, min Gud, för vad som varit 117 693 2005-07-26T19:45:30Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Tack min Gud för vad som varit, <br> Tack för allt vad du beskär. <br> Tack för tiderna som farit, <br> Tack för stund som inne är. <br> Tack för ljusa, varma vårar, <br> Tack för mörk och kulen höst. <br> Tack för redan glömda tårar, <br> Tack för friden i mitt bröst. <br> Tack för vad du uppenbarat, <br> Tack för vad jag ej förstår. <br> Tack för bön som du besvarat, <br> Tack för vad jag inte får. <br> Tack för livets hemligheter, <br> Tack för hjälp i nödens stund <br> Tack för nåd som ingen mäter, <br> Tack för blodets fridsförbund. <br> Tack för himmel blå i livet <br> Tack för moln du strött därpå. <br> Tack för solljus, av dig givet, <br> Tack för mörkret likaså. <br> Tack för prövningar och strider, <br> Tack för hopp som uppfyllts väl. <br> Tack för dagen som framskrider, <br> Tack för hopp som slagit fel. <br> Tack för rosorna vid vägen, <br> Tack för törnet ibland dem. <br> Tack för resta himlastegen, <br> Tack för evigt tryggat hem. <br> Tack för kors och tack för plåga, <br> Tack för himmelsk salighet. <br> Tack för stridens klara låga, <br> Tack för allt i evighet! <br> [[Category:Psalmer|Tack, min Gud, för vad som varit]] Kategori:Psalmer 118 6242 2006-06-29T09:48:38Z NERIUM 63 Kategorin:Psalmer innehåller de svenskspråkiga psalmer, kristna sånger och visor som finns på Wikisource. För engelska originaltexter hänvisas till [http://en.wikisource.org/wiki/Category:Hymns Engelska wikisource "Hymner"] De flesta texter är hämtade ur följande psalm- och sångböcker (men även andra källor förekommer): *[[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]] *[[w:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]] *[[w:Herde-Rösten 1892|Herde-Rösten 1892]] *[[w:Hjärtesånger 1895|Hjärtesånger 1895]] *[[w:Psalmer och sånger| Psalmer och sånger]] *[[w:Sions Sånger|Sions Sånger]] *[[w:Segertoner|Segertoner]] *[[w:Sionstoner|Sionstoner]] *[[w:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920|Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]] *[[w:Sånger af Nanny 1872|Sånger af Nanny 1872]] *[[w:Cecilia (psalmbok)|Cecilia]] *[[w:Frälsningsarméns sångbok|Frälsningsarméns sångbok]] Om ni lägger till nya artiklar om Psalmer och kristna sånger här på ''Wikisource'' så var vänlig och märk upp dem med <nowiki>[[Kategori:Psalmer]]</nowiki>, annars "försvinner" de lätt. {{kategoriTOC}} [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Religion]] [[en:Category:Hymns]] Klippa, du som brast för mig 119 6270 2006-06-29T18:22:37Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} ''Här följer texten enligt 1937 års psalmbok:'' <br> <br> Klippa, du som brast för mig, <br> låt mig gömma mig i dig. <br> Vattnet, blodet, som går fram <br> från ditt hjärta, o Guds Lamm, <br> blive mig en dubbel bot <br> emot synd och lagens hot. <br> Med min fromma möda jag <br> aldrig fylla kan din lag. <br> Bleve jag i nit ej matt, <br> gräte jag båd dag och natt, <br> syndens fläckar stå dock kvar. <br> Blott i dig jag frälsning har. <br> Intet kan jag giva dig. <br> Till ditt kors jag sluter mig, <br> naken dig om kläder ber, <br> hjälplös upp till nåden ser. <br> I din livsvåg låt mig tvås, <br> Herre, annars jag förgås. <br> Vid vart flyktigt andedrag <br> och när jag skall dö en dag, <br> när till okänt land jag går, <br> när inför din dom jag står: <br> Klippa, du som brast för mig, <br> låt mig gömma mig i dig. <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Från oro och mörker 120 712 2005-08-04T17:33:26Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Från oro och mörker, från glitter och flärd I julkvällens stillhet jag ställer min färd Med Betlehems fattiga vallaremän Till krubban och stallet det låga igen. Det barn, som på bädd utav strå man där lagt, På jord och i himmel dock äger all makt. Han seger har vunnit, vår ovän han slog, Då näpsten den tunga för synden han tog. Du heliga julbarn, Guds enfödde Son, Fast världen än slungar emot dig sitt hån, Fast stormarna rasa och vågorna slå, Ditt rike består och skall evigt bestå. Fast fattig är sången och bristfull och svag. Mitt tack, o min Konung och Frälsare, tag, Att du lät dig födas i armod och nöd, Att rädda min själ utur mörker och död. Du Underbar heter och Hjälte och Råd, Och full utav kärlek och full utav nåd, Du bjuder betungande syndare frid Och byter i salighet ångest och strid. Så giv mig på nytt, o min Frälsare kär, Det vatten som stillar min andes begär! Mig följ och ledsaga, till dess i ditt namn Som lön för din möda jag sist hunnit hamn [[Category:Psalmer]] Wikisourcediskussion:Psalmer 121 3180 2005-10-07T21:15:38Z Damast 5 Tar bort listans centrala roll Som nybörjare som tänkte ta mig an lite skrivande om musik blev jag lite bekymrad när jag enbart hittar ett alfabetiskt psalmregister. I många sammanhang behöver man kunna katalogisera material i flera olika index parallellt. I fallet psalmer är det självklart att man bör kunna indexera dem efter deras nummer i psalmboken. Dessutom är det ju så att det finns olika psalmböcker. Det finns t.ex. flera psalmer som ingår i både den svenska och den finska psalmboken, men självklart under olika nummer och eventuellt namn. Kan man lösa detta på ett intelligent sätt på Wikin? ---- Nummer i vilken psalmbok? Om en text har ett nummer i [[1937 års psalmbok]] och ett annat i [[1986 års psalmbok]], eller om den saknas i någon av dessa versioner, måste man ha ett vedertaget sätt att hänvisa till vilken bok och nummerserie som avses? Detsamma gäller ju psalmer, hymner och sånger från andra samfund än Svenska Kyrkan. Jag tror att om ett sådant entydigt och av alla accepterat numreringssätt inte finns eller kan uppfinnas, fungerar det bäst med den gamla metoden att indexera texterna efter första raden i första versen. Det är ofta med denna metod man söker psalmer i verkligheten. men det är klart att du har en poäng i att det kunde vara bra att slå upp vilken text som motsvaras av ett visst nummer, om man bara har det senare givet! --[[User:Blondel|Blondel]] 15:25, 10 Jan 2005 (UTC) ---- Det är väl bara att ange vilket sång-/psalmnummer och vilken sång-/psalmbok som den finns med i. Se t.ex. [[Min hjälp kommer från Herren]] där flera sång- och psalmböcker angetts. [[User:Tubaist|Tubaist]] 17:54, 26 Jan 2005 (UTC) Nu får vi skärpa oss! Inget copyrightskyddat material får läggas ut här! Där författarna inte varit döda i 70 år är texten som regel skyddad. Alla såna texter måste väck! (Gäller även översättningar/bearbetningar). Hälsningar Andreas H. Ska vi inte helt ta bort copyrightskyddade texter i denna lista? Kommentarer och information om psalmerna passar väl bättre på vanliga Wikipedia än på Wikisource???? / Andreas H. :Visst ska copyrightskyddade texter inte finnas här. Men det framgår inte när frågan/påståendet fälldes och jag antar du fått det svaret på svenska wikin sen dess. :Vad gäller systematiseringen/numrering så tror jag den bör ligga kvar på svenska wikin med, med tanke på internlänkningen till psalmförfattare, psalmböcker och psalmerna i sig. Och att vi här bara har bokstavsregistret som sannolikt behöver sig en genomgång/jämförelse med svenska wikin inom kort med. Men det finns fortfarande många psalmer kvar att flytta över... så det lutar nog åt att jag personligen avvaktar en ny genomgång ett tag (gjorde ju en för en tid sen, vilket sannolikt framgår av historiken) --[[User:Damast|Damast]] 19:38, 17 Jun 2005 (UTC) Jadå, det är lugna puckar! Vi avvaktar! Tack för all "städning" på psalmfronten. Det stämmer att jag fått svar tidigare - jag har först nu lärt mej "de fyra tildena" så att jag kan datera mina inlägg! [[User:62.127.10.169|62.127.10.169]] 4 July 2005 12:52 (UTC) == Tar bort listans centrala roll == Jag tar mig friheten nu att i huvudsak avveckla den här listans centrala roll för hantering och systematisering av psalmerna på wikisource. Vi har kategorin som fylles dess viktigaste roll. Vill däremot INTE att listan raderas, då den är bra att signalera om psalmer tagits bort (oftast av upphovsskäl). Tar såleds bort information om att man ska uppdatera listan ifall man lägger hit nya psalmer och ersätter det med info om att listan tills vidare i huvudsak är ett "historiskt dokument" här. Vi har en avsevärt mer komplett (flera förresten) listor med psalmförteckningar av olika slag på wikipedian. Den här är bara en massa onödigt extrajobb att hantera, och tillför inget mer än vad kategorin innehåller, utöver funktionen att kunna se vilka psalmer som blivit raderade. Om någon har invändningar mot mitt tilltag så får vi ju ändra tillbaka om skäl finns. Just nu tillförs ju ändå inga nya psalmer eftersom allt som skulle flyttas hit är flyttat. --[[Användare:Damast|Damast]] 7 oktober 2005 kl.21.15 (UTC) Stilla natt, heliga natt 122 4744 2006-04-11T18:05:22Z 84.231.146.201 {{Psalmartikel}} ''Svensk översättning av [[:de:Stille Nacht! Heilige Nacht!|Stille Nacht! Heilige Nacht!]].'' '''Vers 1'''<br> Stilla natt, heliga natt!<br> Allt är frid. Stjärnan blid<br> Skiner på barnet i stallets strå<br> Och de vakande fromma två.<br> Kristus till jorden är kommen.<br> Oss är en frälsare född. '''Vers 2'''<br> Stora stund, heliga stund!<br> Änglars här slår sin rund<br> Kring de vaktande herdars hjord,<br> Rymden ljuder av glädjens ord:<br> Kristus till jorden är kommen,<br> Eder är frälsaren född.<br> '''Vers 3'''<br> Stilla natt, heliga natt!<br> Mörkret flyr, dagen gryr.<br> Räddningstimman för världen slår,<br> Nu begynner vårt jubelår.<br> Kristus till jorden är kommen.<br> Oss är en frälsare född. [[Category:Psalmer]] [[de:Stille Nacht! Heilige Nacht!]] [[en:Silent Night]] Ring klocka ring 123 3943 2006-01-17T07:59:58Z Sannab 40 +kat översättningar {{infobox|text='''Ring klocka ring''' av [[Författare:Alfred Tennyson|Alfred Lord Tennyson]] är mest känd för att läsas upp vid tolvslaget på Skansen i Stockholm. [[:w:Nyårsklockan|Artikel i Wikipedia]]}} <div class=vers><pre> Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö... Ring själaringning över land och vatten! Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälvande minut. Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningens till oss som famla. Ring våra tankar ut ur sorgens häkten, och ring hugsvalelse till sargad barm. Ring hatet ut emellan rik och arm och ring försoning in till jordens släkten. Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar och forngestaltningar av split och kiv. Ring in ett ädlare, ett högre liv med bättre syften, mera rena lagar. Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring ut till tystnad diktens gatularm, men ring till sångarhjärtan skaparglöden. Ring ut den stolthet, som blott räknar anor, förtalets lömskhet, avundens försåt. Ring in det rätta på triumfens stråt, och ring till seger mänsklighetens fanor. Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går! Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike! Ring in den tid, då andarna befrias ur själviskhetens sammansnörda band. Ring mörkrets skuggor bort ur alla land; ring honom in, den bidande Messias. </pre></div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Alfred Tennyson]] [[Kategori:Översättningar]] Allena Gud i himmelrik 124 6162 2006-06-28T20:08:18Z Agneta 53 Kategori + de {{Psalmartikel}} ''Översättning från tyskt original, ursprungligen skrivet av Nicolaus "Tech" Decius.'' __TOC__ ==Versionen från 1819== ''Versionen från 1819 lyder i sin helhet så här:'' :Allena Gud i himmelrik :Må lov och pris tillhöra :För all den nåd, han kärleksrik :Med oss har velat göra! :Han jorden skänkt stor fröjd och frid. :Ack, mänskan må väl glädjas vid :Guds evigt goda vilja. :Vi prisa, vi tillbedja dig, :Ditt namn städs vare lovat. :O Fader, du som nådelig :Oss med allt gott begåvat. :Allting du haver i ditt våld, :Och dig är ej en suck fördold. :Väl den dig rättsligt fruktar! :O Jesu Krist, Guds ende Son, :Som såg vår själafara :Och att oss frälsa därifrån :Dig själv ej ville spara. :Du med din kärlek och din död :Förlöser oss av syndens nöd, :När vi på dig förtrösta. :Du är allen vår frälserman, :Som himlen oss upplåter; :Du är Guds rena Lamm, som kan :oss nåd förvärva åter. :Du är allen vår salighet, :Du är för tid och evighet :Vårt hopp, o Jesu Kriste! :O Helge And', gör själen from, :Förnöjd och oförfärad! :Gör hjärtat till en helgedom, :Där Gud i allt blir ärad. :Giv stöd, giv tröst i all vår brist. :Hjälp, att vi tro på Jesus Krist :Båd' nu och alltid. Amen. ==Andra versioner== ''Mellan 1819 och 1986 lät den så här:'' :Allena Gud i himmelrik :må lov och pris tillhöra :för all den nåd han kärleksrik :med oss har velat göra. :Han jorden skänkt stor fröjd och frid. :Ack, mänskan må väl glädjas vid :Guds evigt goda vilja. ''Nuförtiden slutar versen på detta sätt:'' :så låt oss alltid glädjas vid :Guds nåd och goda vilja. ''Men i stort sett känner man ju igen sig. Före 1819 lät det dock så här:'' :Allenast Gud i himmelrik´ :ware lof och pris för alla sina nåder, :som han hafwer gjort i jorderik´ :i dessa här nådeliga dagar. :På jorden är kommen stor glädje och frid, :människan må wäl glädjas wid :Guds ynnest och goda wilja. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] [[de:Nicholaus Decius]] Det ringer till vila och veckan går ut 125 6147 2006-06-28T19:41:38Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} <br><br> Det ringer till vila och veckan går ut.<br> Guds sabbat sig nalkar och mödan har slut.<br> Tack, evige Fader, för hälsa och frid<br> och nådenes gåvor i nödenes tid.<br> <br> Du varit mitt stöd i mitt anletes svett,<br> min börda du lättat, mitt bord du berett.<br> Och om i min blindhet jag knotat ibland,<br> du tog dock ej från mig din skyddande hand. <br><br> Förlåt mina brister, och giv att alltmer<br> din nåd jag förnimmer, din sanning jag ser.<br> Ack, öppna mig ögonen, Gud, för ditt ord,<br> som bliver, då himlen förgås med vår jord.<br> <br> Det ordet skall vara min tröst och mitt ljus.<br> I morgon det ljuder ännu i ditt hus.<br> Jag dit med de fromma så gärna då vill,<br> och själen hon längtar och trängtar därtill.<br> <br> Lär mig då besinna mitt eviga väl,<br> upplys du mitt sinne, upplyft du min själ<br> från levernets oro och sorg och besvär<br> till dig och till det som evinnerligt är.<br> <br> Det dröjer ej länge, så är det förbi<br> med färden i världen och tingen däri.<br> Vad blev det väl av mig, om, Herre, ej du<br> mot mig var barmhärtig och nådig ännu.<br> <br> Mot målet nu vill jag så vandra min stig,<br> att synden ej skiljer mitt hjärta från dig.<br> Min omsorg om själen förena jag skall<br> med trohet och flit i mitt jordiska kall.<br> <br> Till detta beslut att ej glömma ditt bud,<br> välsigna min gudstjänst i morgon, o Gud.<br> När åter jag börjar min veckas besvär,<br> ett steg jag då närmare himmelen är.<br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Dig allena vare ära 126 5470 2006-06-02T09:23:19Z Agneta 53 infört versnummer {{Psalmartikel}} '''1.''' Dig allena vare ära Världars Konung, härars Gud. Från din tron, den himlar bära Evigt klädd i ljusets skrud Du din allmakts spira sträcker Till ett rike utan gräns. I din höghet, som förskräcker Dock din mildhet ses och känns. '''2.''' Vid din allmakts ''varde'' bliva Världar, himlar, hav ovh jord; Då du gräns för dem vill skriva, Fordras blott ett enda ord. Alla varelser försvinna Vid din vink, som allt förmår; Himlar fly och världar brinna: Allt till intet återgår. '''3.''' Du, o Gud, om du behagar, Ändra kan naturens bud. Blott för oss de äro lagar, Icke lag för dig, o Gud. Då en blick ditt öga sänder, Alla krafters motstånd flyr För den makt med fria händer, Som allt världens öden styr. '''4.''' Du, då våld och list bereder Dygdens undergång och fall, Ondskan till det målet leder, Där dess bölja stanna skall. Du, då dygdens vänner bäva, Med osynlig hand förstör Farorna, som kring dem sväva, Och till lugn dem återför. '''5.''' Giv, o Gud, mig ljus och styrka Att i tron dig hålla kär Att med heligt hjärta dyrka Dig som Gud och Fader är. Låt mig nöjd din kärlek skåda Lik din sol, var morgon ny Och i all min nöd och våda Till din makt med glädje fly. [[Kategori:Psalmer]] Hosianna, Davids son 127 5440 2006-05-30T16:54:57Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rättad enl 1819 version {{Psalmartikel}} Hosianna, Hosianna, Hosianna! : |:Hosianna, Davids Son ! :Välsignad vare han, :Välsignad Davids Son, :Som kommer i Herrans namn ! :| :Hosianna i höjden, Hosianna, Hosianna, :Välsignad Davids son, :Som kommer i Herrans namn ! Versionen ur 1819 års psalmbok: ''Kyrkosånger och rytmiska koraler'' [[Kategori:Psalmer]] Jag vet på vem jag tror 128 6153 2006-06-28T19:55:00Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} Jag vet på vem jag tror, när mina synders minne med ångerns bittra kval betungar själ och sinne. Botfärdig nalkas jag min Gud i Jesu namn och öppnad ser för mig en Faders hulda famn. Jag vet på vem jag tror, när modfälld och förlägen jag saknar egen kraft att gå den goda vägen. Med redlig bättringshåg min bön till Jesus går, och helighetens kraft jag av hans Ande får. Jag vet på vem jag tror, när världens lust och lycka mig vilja söva in och i fördärvet rycka. Jag Jesu varning hör och vandrar i hans spår och så med heligt mod i frestelsen består. Jag vet på vem jag tror, när livets glädje rymmer och hjärtat brista vill bland oro och bekymmer. Jag minns vad Jesus led; min själ ock måste så igenom svåra prov in i Guds rike gå. Jag vet på vem jag tror, när dödens timme nalkas och dagens heta kval i aftonskuggan svalkas. Min Jesus i sin död har döden bragt på fall; han lever, och min själ med honom leva skall. Jag vet på vem jag tror. Men honom rätt jag prisar, när jag mitt hjärtas tro med verk och gärning visar, ej ropar &#8221;Herre&#8221; blott, men Herrens vilja gör. Blott så i Kristi tro jag lever och jag dör. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Morgon mellan fjällen 129 6271 2006-06-29T18:28:25Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} Morgon mellan fjällen, <br> hör, hur bäck och flod,<br> sorlande mot hällen,<br> sjunga: Gud är god. <br> Gud är god. <br> <br> Se, hur dagen bräcker, <br> fram går ljusets flod. <br> Dalen, som den väcker, <br> svarar: Gud är god, <br> Gud är god. <br> <br> Skogens grenar glittrar, <br> och med gladligt mod<br> fåglarna, som kvittrar, <br> sjunger: Gud är god, <br> Gud är god. <br> <br> Själ, vak upp och svara<br> dem med nyfött mod. <br> Höj din lovsång klara: <br> Gud, vår Gud, är god. <br> Gud är god. <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Upp, psaltare och harpa 130 6158 2006-06-28T20:02:20Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} ''I [[1986 års psalmbok]] är bara första och sista versen med.'' Upp, psaltare och harpa!<br> Upp, kraftens ord, du Andens svärd,<br> tveeggade och skarpa,<br> ur dvalan väck en syndig värld.<br> Och, nådens helga lära,<br> de väckta hjärtan bjud<br> att känna, älska, ära<br> barmhärtighetens Gud,<br> som huld i Sions gårdar<br> med Anden och sitt ord<br> alltsom en herde vårdar<br> sin dyra, återlösta hjord.<br> <br> Han för de kvistar torra<br> ej hugga vill sitt vinträd ner.<br> Han skonar ett Gomorra,<br> där tio fromma blott han ser.<br> Där två och tre allena<br> uti hans dyra namn<br> sin bön och sång förena,<br> han öppnar nådens famn<br> och hjärtan vederkvicker<br> och giver själar ro,<br> och med sin sköld betäcker<br> sin frälsta kyrkas hopp och tro.<br> <br> Så kom i helig prydnad,<br> o Sulamit, du Kristi brud! <br> I oskuld och i lydnad<br> möt här din Herre och din Gud.<br> Han är din brudgum bliven<br> att frälsa dig från fall,<br> och är för dig utgiven<br> att han dig helga skall.<br> I trohet och i renhet<br> giv hjärtat med din hand,<br> och vårda Andens enhet<br> med kärlekens och fridens band.<br> <br> Ej evigt är du vorden<br> i dessa Kedars hyddor fäst,<br> en liten tid på jorden<br> du går, en främling och en gäst.<br> Var trogen, o var trägen<br> i lov och bönesång,<br> så bliver himlavägen<br> ej slipprig eller lång.<br> De frommas samljud tvingar<br> till tystnad kvalens röst.<br> När Davids harpa klingar<br> det stormar ej i Sauls bröst.<br> <br> Men glad som Moses skådar<br> från öknens sand, från mödans ban,<br> det land som Herren bådar<br> på andra sidan av Jordan,<br> så själen sig förnöjer<br> av salighetens hopp<br> och tjust från jorden höjer<br> sin blick mot himlen opp.<br> I tron hon ser och smakar<br> hur ljuvlig Herren är,<br> när helig andakt vakar<br> på alla känslor och begär.<br> <br> Kom, Israel, att dyrka<br> din Gud på varje tid och ort,<br> men blive dig hans kyrka<br> ett heligt rum och himlens port.<br> Ej störe mänskofunder<br> och jordiskt känsloprål<br> de helga sabbatsstunder,<br> de höga föremål,<br> att Herren i ditt öra<br> ej ropar innan kort:<br> Jag vill ditt spel ej höra,<br> hav dina visors buller bort!<br> <br> Dig skall ditt Sion sjunga<br> och bära fram för dig, o Gud,<br> med hjärta och med tunga<br> sin lovpsalm och sitt böneljud.<br> Ditt ord i våra bygder<br> må rikeligen bo,<br> och bära frukt i dygder,<br> gudaktighet och ro.<br> Som havets sand otaligt<br> ditt folk föröke sig,<br> och heligt och lycksaligt<br> i evighet lovsjunge dig!<br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Var hälsad, sköna morgonstund 131 6159 2006-06-28T20:03:56Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' Var hälsad, sköna morgonstund som av profeters helga mund är oss bebådad vorden! Du stora dag, du sälla dag, på vilken himlens välbehag ännu besöker jorden. Unga sjunga med de gamla, sig församla jordens böner kring den störste av dess söner. '''2.''' Guds väsens avbild, och likväl en mänskoson, på det var själ må glad till honom lända, han kommer, följd av frid och hopp, de villade att söka opp och hjälpa de elända, värma, närma till varandra dem som vandra kärlekslösa och ur usla brunnar ösa. '''3.''' Han tårar fälla skall som vi, förstå vår nöd och stå oss bi med kraften av sin anda, förkunna oss sin faders råd och sötman av en evig nåd i sorgekalken blanda, strida, lida dödens smärta, att vårt hjärta frid må vinna och en öppnad himmel finna. '''4.''' Han kommer, till vår frälsning sänd, och nådens sol, av honom tänd, skall sig ej mera dölja. Han själv vår herde vara vill, att vi må honom höra till och honom efterfölja, nöjda, höjda över tiden, och i friden av hans rike en gång varda honom like. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Vänligt över jorden glänser 132 4485 2006-04-03T13:58:08Z 62.108.203.70 {{Psalmartikel}} ''Psalm av [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]]'' ''Här återges psalmen i sin äldre version:'' <div class=vers><pre> Vänligt över jorden glänser strålern av ett himmelskt hopp. Stilla inom tidens gränser evighetens sol går opp. Ack, så stilla att mitt öga hennes sken fördraga må och Guds dolda råd förstå. Ej av världens vise kändes den oändligt Vises råd. Kristus kom, och dagen tändes, full av sanning och av nåd. Sanning för de trognas blickar, nåd för ångerfulla bröst. Så fick jorden ljus och tröst. I en värld, där lustar strida, föddes brott och spriddes ve. Kristus kom, och vid hans sida kärlek gick och helgelse. Helgelse blev hjärtats yrke, kärlek slöt begärens strid. Så fick jorden dygd och frid. Sälla äro de som höra vad den evigt Gode lärt, de som älska, de som göra vad den Helige begärt, de som, ledda av hans Ande, lysta av hans milda ljus, nalka sig till Faderns hus. Deras tro skall övervinna tidens otro, jordens flärd. Deras kärlek skön skall brinna i den kärlekslösa värld. Deras hopp i tidens skiften och i livets aftonstund vilar på sin klippas grund. Milda sken av Faderns ära, dina rena strålar sprid kring vår jord, att hon må bära ljus och tröst och dygd och frid, att hon må en förgård bliva till den himmel, dit du vill samla dem, dig höra till. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Kom huldaste förbarmare 133 5269 2006-05-10T22:03:58Z Damast 5 redir istället för dubblett! #Redirect [[Kom, huldaste förbarmare]] Gud som allting skapade 134 3957 2006-01-18T16:30:42Z Damast 5 första versen 1695 {{Psalmartikel}} ''I 1695 års gammalstavning löd första versen:'' Gudh som all ting skapade. <br> Sigh til lof och prijs <br> Skop han man och qwinno <br> Och satte i Paradis; <br> Bödh them blifwa sammanv Som ett kött och blodh <br> Hafwa Gudh för ögon; <br> Och lefwa i kärlek godh <br> Gudi ware lof! <br> <br> Gud som allting skapade <br> sig till lov och pris,<br> skapade man och kvinna<br> och satte i paradis. <br> Bjöd dem leva samman<br> som ett kött och blod,<br> ha sin Gud för ögonen<br> och leva i kärlek god.<br> Gud vare lov!<br> <br> Gud som såg att det ej var gott<br> att mannen var allen, <br> han gjorde honom strax en hjälp<br> utav hans sidoben.<br> Gav dem sin välsignelse<br> med dessa orden:<br> Väx nu till och föröka eder<br> och uppfyll så jorden!<br> Gud vare lov!<br> <br> Ty skall mannen övergiva<br> fader och moder,<br> och när sin hustru bliva,<br> som Gud honom tillfogar,<br> både i nöd och gamman<br> efter Guds vilja.<br> Det Gud fogar samman<br> må ingen här åtskilja.<br> Gud vare lov!<br> <br> Bedjom nu så innerlig<br> för detta hjonepar,<br> att Gud är deras beskärmare<br> både nätter och dar,<br> så att de må undfly<br> djävulens falska list,<br> och få en evig glädje<br> med Herranom Jesus Krist!<br> Gud vare lov! [[category:psalmer]] Lammets folk och Sions fränder 135 779 2005-08-01T20:52:20Z Damast återlänk {{Psalmartikel}} Lammets folk och Sions fränder,<br> lilla hop av köpta får<br> som till himlens arveländer <br> uppå törnestigar går.<br> Salems folk och Guds församling,<br> lille skepp och klena hjord,<br> som i världen är en främling<br> och ett mål för våld och mord.<br><br> Du dig skattar dock lycksalig<br> och ditt öde aldrig tungt.<br> Frälsaren, med nåd otalig,<br> är din sällhets medelpunkt.<br> Låt ock honom detta vara,<br> han allena är det värd.<br> Sedan blir det ingen fara<br> med ditt liv och hädanfärd.<br><br> Ljuvlig månde nu oss falla<br> under livets träd vår lott.<br> Herren, Herren, allt i alla,<br> är vårt tempel och vårt slott.<br> Här har fågeln funnit näste,<br> svalan funnit har ett bo,<br> skrämda flyktingen sitt fäste,<br> trötta trälen sabbatsro.<br><br> Tro och älska, det är saken!<br> Allt på kärlek kommer an.<br> Kärleken uppfyller lagen,<br> tron ej annat göra kan.<br> Den, som tror, skall salig bliva,<br> den, som älskar, livet får.<br> Gode Jesus, värdes giva<br> att din kärlek om mig rår.<br><br> Uppå denna helga grunden,<br> Gud, vår Gud och själaman,<br> göre Anden mig förbunden<br> och oss alla med varann.<br> Låt, som grenarna i stammen, <br> oss tillsammans trivas väl.<br> Jesus, låt i alla lammen<br> bli ett hjärta och en själ!<br> [[Category:Psalmer]] Om alla mina lemmar 136 782 2005-07-26T13:21:24Z Damast wikifierat + återlänk och återflytt av info {{Psalmartikel}} Om alla mina lemmar <br> var fyllda helt av sång<br> och hade tusen stämmor<br> som ljöd på samma gång,<br> och sjöng jag dag och natt<br> - jag kunde ej gengälda<br> Guds rikes stora skatt.<br> <br> Jag vill mitt pris frambära,<br> o store Gud, till dig!<br> Dig vare lov och ära,<br> för att du kallat mig<br> och räknat mig bland dem<br> som trots vad de förbrutit<br> hos dig har fått sitt hem.<br> <br> Du grundat själv din kyrka<br> ibland oss, Herre kär.<br> Allt gott du ville verka<br> i din församling här.<br> Så låt oss i ditt hus<br> i trohet mot dig vandra<br> och följa Ordets ljus.<br> <br> Låt livets källa flyta<br> med himmelsk nåd och makt<br> kring hela jordens yta,<br> till varje folk och trakt.<br> Låt lyckas Jesu namn,<br> så vi kan vägen finna<br> in i din fadersfamn.<br> <br> Vår sång skall dig upphöja,<br> o Gud, som allt förmår.<br> Ditt bistånd skall ej dröja<br> när prövningen blir svår.<br> När vi nått fram en gång,<br> skall nya röster höjas<br> och sjunga Sions sång!<br> [[Category:Psalmer]] Om inte Herren bygga vill 137 4441 2006-03-28T23:24:42Z 212.181.183.75 {{psalmartikel}} Om inte Herren bygga vill,<br> är sten och trä förgäves.<br> För mer än världen tror ska till,<br> ett annat virke kräves.<br> Det måste till ett gudomsord<br> från Herren själv, när på vår jord<br> hans helgedom ska byggas.<br> <br> Ett klocktorn och en vattenfunt,<br> ett bord med ljus man tänder,<br> det kan man hitta jorden runt,<br> det görs av mänskohänder,<br> men samvetsro och fred med Gud<br> blir inte till av klockors ljud<br> och vacker altartavla.<br> <br> Så ber vi: kom, o Herre stark!<br> Låt Anden här regera!<br> Då byggs här upp en rymlig ark<br> med frälsning för allt flera.<br> Var vilodag, vart kyrkoår<br> vår Herre mitt ibland oss går,<br> när livets ord får ljuda.<br> <br> Till det Guds ord, som likt en sol<br> med ljus och kraft kan verka,<br> vi reste denna predikstol,<br> vi byggde denna kyrka.<br> Vi helgar nu dess skepp och kor,<br> dess dopgrav och dess altarbord<br> till trogen tjänst för ordet.<br> <br> O du som skapat världen vid <br> och universum känner:<br> låt också denna byggnad bli<br> ett verk av dina händer.<br> Med ord och Ande bygg ett rum<br> som blir en verklig helgedom,<br> där du i sanning dyrkas!<br> <br> I Jesu namn till dig vi ber,<br> vi på ditt ord vill bygga. <br> Ty endast om du själv är med <br> är vi för evigt trygga. <br> O du som skapat rymd och jord,<br> vår Herre, bygg nu med ditt ord <br> ditt tempel mitt ibland oss! [[Category:Psalmer]] Sabbatsdag, hur skön du är 138 788 2005-08-10T13:45:05Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Sabbatsdag, hur skön du är, <br> skänkt av Gud, jag har dig kär.<br> Kom, o kom att än en gång<br> samla oss till bön och sång!<br> <br> Efter arbetsveckans strid<br> får vi sitta ned i frid<br> vid vår Faders rika bord,<br> lyssnande till nådens ord.<br> <br> Gud, vår Gud, till dig vi ber:<br> Ge oss rik välsignelse.<br> Låt ditt evangelium<br> ljuda klart i alla rum.<br> <br> Låt i dag ditt helga ord<br> göra under på vår jord.<br> Kom och våra själar föd<br> Herde god, med livets bröd.<br> <br> Herre, ge oss snart den tid<br> då vi efter livets strid<br> i en evig sabbatsro<br> får i dina gårdar bo. <br> <br> ''Blomqvist skrev ännu en vers, nr 5 i originalet, som lyder:''<br> <br> Kom och månget byte tag <br> från den Starke denna dag!<br> Bärga mången kärve in<br> uti himlaladan din!<br> [[Category:Psalmer]] Vadhelst här i världen bedrövar min själ 139 5320 2006-05-16T04:44:28Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' Vadhelst här i världen bedrövar min själ,<br> med Jesus och ordet det alltid blir väl.<br> Och om jag ej känner min lycka alltid,<br> i trone på ordet jag dock haver frid.<br> Ack, saliga ro<br> på Jesus få tro<br> och hava Guds ord i sitt bo!<br> <br> '''2.''' När synden förskräcker och ängslar min själ,<br> jag tröstar på ordet och Jesus likväl.<br> Min synd är mot Jesus som gnista mot hav,<br> den slocknar, försvinner i djupaste grav.<br> Ack, saliga ro<br> på Jesus få tro<br> och hava Guds ord i sitt bo!<br> <br> '''3.''' När frestelsens stormar för mäktiga bli,<br> visst fäller jag modet, men håller dock i:<br> Du, Gud, är min fulla rättfärdighet än,<br> min seger, min starkhet! Jag säger igen:<br> Ack, saliga ro<br> på Jesus få tro<br> och hava Guds ord i sitt bo!<br> <br> '''4.''' När livet blir mörkt, jag blir ängslig och svag,<br> jag skyndar till ordet, och där blir det dag.<br> Syns andra mig rika och jag dem ej lik,<br> jag skådar i ordet, och där är jag rik.<br> Ack, saliga ro<br> på Jesus få tro<br> och hava Guds ord i sitt bo!<br> [[Kategori:Psalmer]] Vaka själ, och bed 140 3656 2005-12-15T23:02:24Z EnDumEn 2 kategori {{psalmartikel}} ''Här återges texten enligt [[1937 års psalmbok]]:'' <div class="vers"><pre> Vaka, själ, och bed och till strids dig red. Räds att frestarn lägger snaran där du minst förmodar faran. Sådan är hans sed. Vaka, själ, och bed. Uti lustans spår smygande han går. Vännens röst han efterapar, sig till ljusets ängel skapar, tills dig snärd han får uti lustans spår. Under världens larm vägen till din barm som en listig orm han hittar och med flärd och otro smittar hjärtat i din barm, under världens larm. Vaka, bed, min själ, bliv ej köttets träl och låt världen dig ej köpa. Vad dess barn så efterlöpa är ett flyktigt väl. Vaka, bed, min själ. Glädjen flyr sin kos. Nöjet är en ros, som med fagert sken dig dårar, men dig, när hon brytes, sårar, vissnande därhos. Glädjen flyr sin kos. Lyckans falskhet känn: Bäst hon smilar än ditt Uriebrev hon skriver, Joabs kyssar dig hon giver, dräpande sin vän. Lyckans falskhet känn. Vad är ärans prål? Gift i gyllne skål, Dryck, som törsten icke släcker, resekost, som icke räcker fram till resans mål. Vad är ärans prål? Ack, i tidens hav får det allt sin grav likt Egyptens resenärer. Men det hopp, som hjärtat närer, skall ej gå i kvav uti tidens hav. Se det goda land på den andra strand, dit Guds folk igenom strider, genom hav och öknar skrider vid sin Josue hand. Sök det goda land. Arvet ej förspill, som dig hörer till, endast du vill bedja, vaka, världen och dig själv försaka, Jesus följa vill. Arvet ej förspill. Vaka, bed och strid än en liten tid. Snart ditt Kanaan skall hinnas, kronan räckas, palmen vinnas i en evig frid. Vaka, bed och strid. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Wikisource:Lagar och författningar 141 5712 2006-06-04T16:03:53Z Fred chessplayer 74 Äldre lagar: *[[Sveriges Rikes lag]] Äldre lagar: * [[Lagar och andra författingar:Svenska adelns privilegier|Svenska adelns privilegier]] (Utfärdad: 1723-10-16 ; Upphävd 2003-07-01) Wikisource:Böner 142 6974 2006-07-02T12:38:25Z NERIUM 63 *[[Wikisource:Böner inom kristendom|Böner inom kristendom]] *[[Wikisource:Böner inom judendom|Böner inom judendom]] *[[Böner inom Bahá'í]] [[Category:Böner]] Wikisource:Böner inom Bahá'í 143 6980 2006-07-02T13:55:02Z NERIUM 63 /* Gå i varandras kyrkor, moskéer och tempel */ == Några [[bahai|bahá'íböner]] == ===Kort obligatorisk daglig bön=== Jag bär vittnesbörd om, o min Gud, att Du har skapat mig för att lära känna Dig och för att tillbedja Dig. Jag betygar i detta ögonblick min svaghet och Din styrka, min fattigdom och Din rikedom. Det finns ingen annan Gud än Du, Hjälpen i farans stund, den i sig själv varande. ([[Bahaullah|Bahá'u'lláh]]) ===Bön för mänskligheten=== O Du gode Herre! Du har skapat hela mänskligheten av samma ursprung. Du har bestämt att alla skall tillhöra samma familj. I Din Helia närvaro är alla Dina tjänare, och hela mänskligheten är i skydd av Ditt Tabernakel. Alla är församlade vid Ditt nådabord och strålar i kraft av Din försyns ljus. O Gud! Du är god mot alla, Du drager försorg om alla, beskyddar alla, och skänker liv åt alla. Du förlänar alla begåvning och fallenhet, och alla är försänkta i Din nåds ocean. O Du gode Herre! Förena alla. Låt religionerna försonas och gör nationerna till en, så att de må betrakta sig som en familj och hela jorden som ett hem. Må de alla leva tillsammans i fullkomlig harmoni. O Gud! Res mänsklighetens enhetsbanér. O Gud! Upprätta den Allra största freden. O Gud, foga alla hjärtan samman. O Du gode Fader, Gud! Uppfriska våra hjärtan genom Din kärleks vällukt. Upplys våra ögon med Din lednings ljus. Gläd våra öron med Ditt Ords melodi, och bevara oss i Din försyns skydd. Du är den Mäktige och Starke, Du är den Förlåtande, och Du är Den, som överser med mänsklighetens brister. ([[Abdul-Baha|'Abdu'l-Bahá]]) ===Bön som ett barn kan be=== O Gud! Led mig, skydda mig, tänd lampan i mitt hjärta och gör mig till en strålande stjärna. Du är den Mäktige och Starke. ([[Abdul-Baha|'Abdu'l-Bahá]]) == Ord av och om Bahâ`ullâh och `Abdu`l-Bahâ == O Guds folk! Tänk inte på er själva. Ägna hela er uppmärksamhet åt världens förbättring och folkens fostran. ([[Bahaullah|Bahá'u'lláh]]) === Bahâ`ullâh och den nya tidsåldern === Han kommer för att göra kristna till bättre kristna för att göra muslimer till verkliga muslimer för att göra alla människor trogna den ande som inspirerade deras profeter. Han erbjuder en allmängiltig lära, på vilken nya och bättre samhällsförhållanden kan byggas, en lära anpassad till världens behov i den nya tidsålder som nu börjar. (J E Esslemont) === Låt inte religionen bli orsak till strid === O ni världens folk! Guds religion är till för kärlekens och enhetens skull. Låt den inte bli orsak till ovänskap och strid. (...) Vi hyser det hoppet att Bahâs folk alltid skall begrunda de heliga orden: "Se! Allt är av Gud!" Genom detta enda uttalande skall världens mångfaldiga sekter uppnå den verkliga endräktens ljus. (Bahâ`ullâh) === Gå i varandras kyrkor, moskéer och tempel === Alla måste lägga bort fördomar och även gå i varandras kyrkor, moskéer och tempel, ty alla dessa gudstjänstlokaler nämner Guds namn. Eftersom alla samlats för att tillbedja Gud — vilken är skillnaden? Ingen av dem tillber Satan. (...) Endast för grundlösa fördomar och dogmers skull håller de sig borta från varandra. (`Abdu`l-Bahâ) [[Category:Böner]] Wikisource:Böner inom kristendom 144 6973 2006-07-02T12:38:02Z NERIUM 63 ==Wikisources svenska kristna bönbok== Här listas kristna böner på svenska, ordnade både efter både titel och begynnelserad. Bönerna finns även i [[:Category:Böner]]. <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ ==A== * [[Ave Maria]] ==F== * [[Fader vår]] ==H== * [[Fader vår|Herrens bön]] ==I== * [[I Jesu namn till bords vi gå]] ==J== * [[Jesusbönen|Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig syndare]] ==S== * [[Sinnesrobönen]] ==V== * [[Fader vår|Vår Fader]] [[Category:Böner]] Kärlek från vår Gud 145 815 2005-08-06T23:35:56Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} Kärlek från vår Gud<br> flödar till oss ut<br> som en källa, frisk och ren.<br> I dess vatten klart,<br> stilla underbart<br> glimmar livets ädelsten.<br> Kärlek från vår Gud<br> som en smyckad brud<br> kommer ljuvlig till oss ner.<br> Öppna blott din famn,<br> kom i Jesu namn!<br> Himlens glädje den dig ger.<br> Kärlek från vår Gud<br> är det stora bud.<br> Intet större finns än den.<br> Bliv däri alltid,<br> och du har Guds frid,<br> ty Gud själv är kärleken.<br> [[Category:Psalmer]] FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 146 6972 2006-07-02T12:35:44Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Se även Wikipedias artikel om [[:w:FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna|FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna]]}} '''FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna''' ===Inledning=== Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, enär ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna lett till barbariska gärningar, som upprört mänsklighetens samvete, och enär skapandet av en värld, där människorna åtnjuta yttrandefrihet, trosfrihet samt frihet från fruktan och nöd, kungjorts som folkens högsta strävan, enär det är väsentligt för att människan icke skall tvingas att som en sista utväg tillgripa uppror mot tyranni och förtryck, att de mänskliga rättigheterna skyddas genom lagens överhöghet, enär det är väsentligt att främja utvecklandet av vänskapliga förbindelser mellan nationerna, enär Förenta Nationernas folk i stadgan ånyo uttryckt sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde samt männens och kvinnornas lika rättigheter, ävensom beslutat främja socialt framåtskridande och bättre levnadsvillkor under större frihet, enär medlemsstaterna åtagit sig att i samverkan med Förenta Nationerna säkerställa allmän och effektiv respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, enär en gemensam uppfattning av dessa fri- och rättigheters innebörd är av största betydelse för uppfyllandet av detta åtagande, kungör Generalförsamlingen denna "Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna" såsom en gemensam riktlinje för alla folk och alla nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom framstegsfrämjande inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras allmänna och verksamma erkännande och tillämpning såväl bland folken i medlemsstaterna som bland folken i områden under deras överhöghet. ===Artikel 1=== Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. ===Artikel 2=== Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. ===Artikel 3=== Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. ===Artikel 4=== Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former äro förbjudna. ===Artikel 5=== Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. ===Artikel 6=== Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening. ===Artikel 7=== Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida. Alla äro berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. ===Artikel 8=== Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga domstolar mot handlingar, som kränka de grundläggande rättigheter, vilka tillkomma honom genom lag eller författning. ===Artikel 9=== Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas. ===Artikel 10=== Envar är under full likställighet berättigad till rättvis och offentlig rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol vid fastställandet av såväl hans rättigheter och skyldigheter som varje anklagelse mot honom för brott. ===Artikel 11=== 1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garantier. 2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående. ===Artikel 12=== Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. ===Artikel 13=== 1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort. 2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att återvända till sitt eget land. ===Artikel 14=== 1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse 2. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. ===Artikel 15=== 1. Envar har rätt till en nationalitet. 2. Ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet eller förmenas rätten att ändra nationalitet. ===Artikel 16=== 1. Fullvuxna män och kvinnor ha rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äga lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. 2. Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. 3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och ger rätt till skydd från samhället och staten. ===Artikel 17=== 1. Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra. 2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom. ===Artikel 18=== Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor ===Artikel 19=== Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. ===Artikel 20=== 1. Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. 2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning. ===Artikel 21=== 1. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud. 2. Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden. ===Artikel 22=== Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser. ===Artikel 23=== 1. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet. 2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete. 3. Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en människovärdig tillvaro och som, där så är nödvändigt, kompletteras med andra medel för socialt skydd. 4. Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen. ===Artikel 24=== Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. ===Artikel 25=== 1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. 2. Mödrar och barn äro berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn, vare sig födda i eller utom äktenskap, skola åtnjuta samma sociala skydd. ===Artikel 26=== 1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet. 2. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar. ===Artikel 27=== 1. Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner. 2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt verk, till vilket han är upphovsman. ===Artikel 28=== Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna förverkligas. ===Artikel 29=== 1. Envar har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans personlighet ensamt är möjlig. 2. Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. 3. Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. ===Artikel 30=== Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter. [[Category:Historiska dokument]] [[de:Allgemeine Erklärung der Menschenrechte]] [[el:Οικουμενική Διακήρυξη για τα Ανθρώπινα Δικαιώματα]] [[en:Universal Declaration of Human Rights]] [[es:Declaración Universal de los Derechos Humanos]] [[fr:Déclaration universelle des Droits de l'Homme]] [[id:Pernyataan Umum tentang Hak-Hak Asasi Manusia]] [[it:Dichiarazione Universale dei Diritti dell'Uomo]] [[pl:Powszechna Deklaracja Praw Człowieka]] [[ru:Всеобщая декларация прав человека]] [[zh:世界人权宣言]] Wikisource:Författare 147 6975 2006-07-02T13:52:18Z NERIUM 63 <div style="text-align: center; background-color:#d0f0f0; border: 1px solid black; width: 100%;"> Författare i alfabetisk ordning </div> *[[Författare:Dan Andersson|Dan Andersson]] *[[Författare:Erik Axel Karlfeldt|Erik Axel Karlfeldt]] *[[Författare:Carl Larsson|Carl Larsson]] *[[Författare:Carl Edvard Smith|Carl Edvard Smith]] *[[Författare:August Strindberg|August Strindberg]] *[[Författare:Zacharias Topelius|Zacharias Topelius]] [[Kategori:Författare]] Författare:Zacharias Topelius 148 6017 2006-06-23T18:41:14Z Nysalor 77 +fi '''Zacharias Topelius''' (1818 - 1898) Wikipedia har artiklar om Zacharias Topelius på [[w:en:Zacharias Topelius|engelska]], [[w:fi:Zacharias Topelius|finska]], [[w:de:Zacharias Topelius|tyska]] och [[w:Zacharias Topelius|svenska]]. ==Verk== ''Se även [[:Kategori:Zacharias Topelius]].'' *[[Boken om vårt land]] (Lärobok) *[[Rida ranka]] ===Dikter=== *[[Sockerbagaren]] *[[Mjölnaren]] [[Kategori:Författare|Topelius]] [[fi:Zacharias Topelius]] Vidrack 149 3651 2005-12-15T22:51:10Z EnDumEn 2 [[Författare:Zacharias Topelius|< Zacharias Topelius]] VIDRACK Det var en gång en gosse, from och fredlig.<br /> Han hette Vidrack och var så beskedlig,<br /> att han lät myggan bita sig helt blå,<br /> men lyfte icke armen upp att slå.<br /> Han var så lat ! Han var så lat den gossen,<br /> att när han riktigt törstig låg på mossen,<br /> och källan var tre alnar nära till,<br /> steg han ej upp att dricka, han låg still.<br /> Hos far och mor låg han raklång i sängen<br /> och såg i taket, stora långa drängen.<br /> Man kunde tro att han var sjuk och svalt,<br /> men han var frisk och frodig som en palt,<br /> han tyckte om att ligga där och latas<br /> och låta som ett litet barn sig matas.<br /> Far sade: - Skäms du ej, din lata best,<br /> när far din själv arbetar som en häst ?<br /> Upp med dig ! Nu så gräfta vi potatis,<br /> och jag behöver folk, det fås ej gratis. -<br /> Mor blev förskräckt. - Nej, det går aldrig an.<br /> En sådan liten stackare som han !<br /> Du minns, han hade tandvärk sista våras,<br /> och nu kan han av gräftan dödligt såras.<br /> Ack, varför skall du störa gossens blund ?<br /> Låt stackars Vidrack vila sig en stund.<br /> Far knackade sin pipa ut mot spisen<br /> och sade: - Mor du skämmer bort den grisen.<br /> Vad duger pojken utan arbete ?<br /> Han kan ju ej ännu sitt abc,<br /> och Mårtens Kalle läser ren katkesa...<br /> Nå gott, han skall ej gräfta, han skall läsa.<br /> Där sändes bud till klockarn. Klockarn kom<br /> och stavade med Vidrack dagen om,<br /> där gossen låg och gäspade på ryggen<br /> och såg i taket på en dans av myggen.<br /> Ja, där stod A så långbent och så tunt,<br /> men B det var så obegripligt runt.<br /> Att få det där i skallen var besvärligt,<br /> och stackars Vidrack gäspade förfärligt.<br /> När kvällen kom, så visste han rätt bra,<br /> att var det icke B, så var det A.<br /> - Nu är du lärd - sad' mor. - Nu kan du bliva<br /> professor minst, när du lärdig att skriva.<br /> Men du har ej dig tvättat sen i fjol;<br /> det skall bli skönt att skina som en sol;<br /> gå nu i bastun, du min gosse kära,<br /> och orkar du ej gå, skall jag dig bära.<br /> Ja, mor hon bar sin luns som mjölesäck;<br /> då tyckte Vidrack han var riktigt käck.<br /> Men se, nu kom det svåraste i saken:<br /> - Sitt gossen min, så kläder jag dig naken.<br /> - Vad ? Skall man kläda av sig i ett bad ?<br /> - Ja, det förstås. Var nu rätt snäll och glad !<br /> Men den, som ej blev glad, var mjölesäcken.<br /> Ett sådant tyranni ! Nej, det skall näcken !<br /> Till det så hade Vidrack visst ej mod;<br /> Han kröp på laven som han gick och stod,<br /> i skjorta, byxor, stövlar, väst och tröja<br /> och svettades så grymt av där att dröja,<br /> att gossen stackare blev bastusvag<br /> och somnade... och sover än i dag.<br /> Den sagan hörde jag, när jag var liten,<br /> än som förmaning, än som lön för fliten.<br /> Var gång jag somnade med kläder på,<br /> så fick jag höra orden: skall du gå,<br /> som Vidrack gick, fullklädd på bastulaven ?<br /> Jag upp med fart ! Vem ville bli som han,<br /> till ordspråk och spektakel för var man<br /> ännu när man är längesen begraven ?<br /> Den stackars Vidrack ! Ja, vad hjälper det<br /> att spara här i världen sina fjät<br /> och titta fromt med lättjans majestät<br /> på myggornas kadriller högt i taket,<br /> när man blir busen, som får barnet vaket ?<br /> Ur ''Läsning för barn, sjunde boken, 1907'' [[Kategori:Zacharias Topelius]] [[Category:Poesi]] Fänrik Stål 150 4718 2006-04-11T12:51:08Z Dr Fredrik Haeffner 58 ny rubrikmall {{FänrikStål|andra}} :Till flydda tider återgår :min tanke än så gärna, :mig vinkar från förflutna år :så mången vänlig stjärna. :Välan, vem följer nu mitt tåg :till Näsijärvis dunkla våg? :Jag lärde känna där en man, :soldat för länge sedan; :nu ägde fänriks titel han, :men lyckan var i nedan. :Gud vet det, hur han kom en dag :att bo i samma gård som jag. :Jag såg mig då som en person :med få, ja, inga brister, :jag var student, på kondition, :och kallades magister; :mitt "mensa" gav mig överflöd, :den gamle åt på nåder :Jag rökte 'Gefle vapen' jag :och hade sjöskumspipa; :den gamle skar av blad sitt slag, :då han ej var i knipa :I sådant fall blev mossa blott :hans nötta masurhuvuds lott. :O tid av guld, o liv blott tänt :för nöjet och behagen, :då man är ung och är student :och har fullt upp för dagen :och ingen annan sorg försökt, :än att mustaschen växer trögt! :Vad visste jag av andras nöd, :jag blott min glödje kände; :min arm var stark, min kind var röd, :och alla pulsar brände. :Jag var så yr, jag var så ung, :och stolt som jag var ingen kung. :Men fänrik Stål satt utan knot :förgäten i sin koja; :han sög sin rök, han knöt sin not :och lät oss andra stoja. :Vasserra, mot en sådan en :vad man sig tyckte vara re´n! :Det var min höga lust att se :den kantiga figuren, :hans styva skick, hans anlete, :hans rock, så ovant skuren, :hans örnenäsa mest ändå :med brillor utan skalmar på. :Jag gick till gubben ofta ned :att gunstigt gyckel driva. :Det var min fröjd, när han blev vred :och kom sitt nät att riva, :då jag fick nålen ur hans hand :och knöt en lycka falskt ibland :Han sprang då ofta upp burdus :och drev mig utom knuten; :ett vänligt ord, en doft kardus, :och fred var åter sluten. :Jag kom igen, som förr jag kom, :och gjorde samma narri om. :Att även gubben haft sin dag, :då han var ung i världen, :att han gått flera steg än jag :och prövat mer på färden, :var jag för höglärd att förstå, :det kom ej för min tanke då; :ej att han stått med svärd i hand :och glad sitt hjärtblod givit :för detta samma fosterland, :som nu så kärt mig blivit. :Jag var så yr, jag var så ung, :han fänrik var, jag mer än kung. :Men hur det hände sig en gång, :fann jag mig mätt av ruset. :Det vinter var, min dag blev lång, :fast den var kort till ljuset; :det var så ovant mot förut, :jag ville aldrig få den slut. :Jag tog den första bok, jag fann, :blott för att döda tiden, :det var en skrift av onämnd man :om sista finska striden; :den låg där häftad som på nåd :bland husets bundna bokförråd. :Jag tog den på mitt rum och satt :och bläddrade i bladen, :jag vet ej, hur jag så fick fatt :på Savolaks-brigaden, :Jag läste en rad, läste två, :mitt hjärta började att slå. :Jag såg ett folk, som kunde allt, :blott ej sin ära svika; :jag såg en här, som frös och svalt :och segrade tillika. :Mitt öga flög från blad till blad, :jag velat kyssa varje rad. :I farans stund, i stridens brand :vad mod hos denna skara! :Hur kunde, arma fosterland, :du dock så älskat vara, :en kärlek få, så skön, så stark, :av dem du närt med bröd av bark! :Min tanke genom rymder lopp, :som förr den aldrig spanat, :ett liv gick för mitt hjärta opp, :vars tjusning det ej anat; :min dag flög som på vingar bort, :o, vad min bok mig syntes kort! :Den slöts, och kvällen likaså, :dock glödde än min låga, :Jag fann så mycket återstå :att forska om och fråga, :så många dunkla föremål. :Jag gick till gamle fänrik Stål. :Han satt på samma plats som förr :och samma syssla skötte. :Jag såg, att ren i stugans dörr :en missnöjd blick mig mötte; :det var, som om han frågt därvid: :får man ej ens till natten frid? :Men annat var det nu med mig, :jag kom med ändrat sinne: :>>Jag läst om Finlands sista krig, :och även jag är finne. :Min håg blev tänd att höra mer, :kanhända får jag det av er?>> :Så var min hälsning. Gubben såg :förvånad upp från noten, :En glans uti hans öga låg, :som om han stått för roten: :>>Jo, därom kan jag ge besked, :om herrn så vill, ty jag var med.>> :Jag satte mig på sängens halm, :han började berätta :om Dunckers eld, om kapten [[Karl Vilhelm Malm|Malm]], :om mången bragd för detta; :hans blick blev ljus, hans panna klar, :jag glömmer ej, hur skön han var. :Han sett så mången blodig dag, :så många faror delat, :ej segrar blott, men nederlag, :vars sår ej tid har helat;. :Så mycket, som re´n världen glömt, :låg i hans trogna minne gömt. :Jag satt där tyst och hörde på, :och intet ord förspilldes, :och natten hunnit halvt förgå, :när jag från honom skildes; :Han följde mig till tröskelns rand :och tryckte glatt min bjudna hand. :Se´n sågs han aldrig mera nöjd, :om han ej mig fick skåda. :Vi delte sorg, vi delte fröjd, :vi rökte 'vapnet' båda. :Nu var han gammal, jag var ung, :jag blott student, han mer än kung. :De sägner, här i sång jag satt, :från gubbens läpp de stamma; :jag hört dem mången still natt :vid pärtans matta flamma. :De talar några enkla ord, :tag mot dem, dyra fosterjord! Kategori:Johan Ludvig Runeberg 151 6217 2006-06-29T04:54:12Z Agneta 53 + kategori psalmer Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]. Svenska Wikipedia har [[w:Johan Ludvig Runeberg|artikel om Johan Ludvig Runeberg]]. [[Kategori:Poesi|Runeberg, Johan Ludvig]] [[Kategori:Författares verk|Runeberg, Johan Ludvig]] [[Kategori:Psalmer]] [[fi:Luokka:Johan Ludvig Runeberg]] Kategori:Poesi 152 4158 2006-02-14T09:46:12Z EnDumEn 2 ''Huvudartikel: [[Poesi]]'' [[Kategori:Skönlitteratur]] Kategori:Erik Johan Stagnelius 153 3288 2005-10-28T10:57:05Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]] Svenska Wikipedia har en [[w:Erik Johan Stagnelius|artikel om Erik Johan Stagnelius]]. [[Category:Poesi|Stagnelius, Erik Johan]] [[Kategori:Författares verk|Stagnelius, Erik Johan]] Kategori:Erik Gustaf Geijer 154 3287 2005-10-28T10:55:37Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]]. Wikipedia har en [[w:Erik Gustaf Geijer|artikel om Erik Gustaf Geijer]]. [[category:Poesi|Geijer, Erik Gustaf]] [[Kategori:Författares verk|Geijer, Erik Gustaf]] Kategori:Anna Maria Lenngren 155 5870 2006-06-18T01:30:15Z Minata 66 författaren Anna Maria Lenngren (252 år sedan hon föddes) Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Anna Maria Lenngren|Anna Maria Lenngren]]. På Wikipedia finns en [[w:Anna Maria Lenngren|artikel om Anna Maria Lenngren]]. ===Externa länkar=== *[http://runeberg.org/authors/lenngren.html Presentation på Projekt Runeberg] *[http://www.dagensvisa.com/amlvisa/ Anna Maria Lenngrens texter] [[category:Poesi|Lenngren, Anna Maria]] [[Kategori:Författares verk|Lenngren, Anna Maria]] [[fi:Luokka:Anna Maria Lenngren]] Kategori:Erik Axel Karlfeldt 156 3319 2005-10-29T13:12:13Z Damast 5 mellanslag Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Erik Axel Karlfeldt]]. Wikipedia har en [[w:Erik Axel Karlfeldt|artikel om Erik Axel Karlfeldt]]. [[category:Poesi|Karlfeldt, Erik Axel]] [[Kategori:Författares verk|Karlfeldt, Erik Axel]] Kategori:Dan Andersson 157 3285 2005-10-28T10:52:14Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Dan Andersson|Dan Andersson]]. Wikipedia har en [[w:Dan Andersson|artikel om Dan Andersson]]. [[category:Poesi|Andersson, Dan]] [[Kategori:Författares verk|Andersson, Dan]] Kategori:Esaias Tegnér 158 5856 2006-06-16T13:29:38Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]]. Svenska Wikipedia har en [[w:Esaias Tegnér|artikel om Esaias Tegnér]]. [[category:Poesi|Tegnér, Esaias]] [[Kategori:Författares verk|Tegnér, Esaias]] [[fi:Luokka:Esaias Tegnér]] Kategori:Johan Runius 159 3293 2005-10-28T11:06:25Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Johan Runius|Johan Runius]]. Svenska Wikipedia har en [[w:Johan Runius|artikel om Johan Runius]]. [[category:Poesi|Runius, Johan]] [[Kategori:Författares verk|Runius, Johan]] Kategori:Frans Michael Franzén 160 5859 2006-06-16T13:40:49Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Frans Michael Franzén|Frans Michael Franzén]]. Svenska Wikipedia har en [[w:Frans Michael Franzén|artikel om Frans Michael Franzén]]. [[category:Poesi|Franzén, Frans Michael]] [[Kategori:Författares verk|Franzén, Frans Michael]] [[fi:Luokka:Frans Mikael Franzén]] Kategori:Gustaf Fröding 161 6098 2006-06-27T20:07:51Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]]. Svenska Wikipedia har [[w:Gustaf Fröding|en artikel om Gustaf Fröding]]. [[category:Poesi|Fröding, Gustaf]] [[Kategori:Författares verk|Fröding, Gustaf]] [[fi:Luokka:Gustaf Fröding]] Diskussion:Sång efter skördeanden 162 858 2005-04-02T07:52:49Z ShineB Jag gissar att poeten är Erik Axel Karlfeldt, eftersom det handlar om Fridolin, men jag är inte helt säker. Ändra gärna kategorin till författarnamnet den som vet! /[[User:ShineB|ShineB]] 07:52, 2 Apr 2005 (UTC) Kategori:Viktor Rydberg 163 5861 2006-06-16T13:47:24Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Viktor Rydberg|Viktor Rydberg]]. Svenska Wikipedia har [[w:Viktor Rydberg|artikel om Viktor Rydberg]]. [[category:Poesi|Rydberg, Viktor]] [[Kategori:Författares verk|Rydberg, Viktor]] [[fi:Luokka:Viktor Rydberg]] Betlehems stjärna 164 3318 2005-10-29T13:11:21Z Damast 5 manuell "mall" pga titelkonflikten <div style="float:right; border:solid thin #808080; font-size:90%; width:300px;"> <div style="float:left;">[[Image:Musicalnotes.png]]</div> Svenska [[w:Kategori:Psalmer|Wikipedias psalmartiklar]] <br>har fakta om den här psalm- eller sångtexten, se:<br> [[w:Gläns över sjö och strand|Gläns över sjö och strand]] </div> '''Betlehems stjärna''' eller '''Gläns över sjö och strand''' är en dikt av [[w:Viktor Rydberg|Viktor Rydberg]] som tonsatts av [[w:Alice Tegnér|Alice Tegnér]]. Den utkom första gången i romanen ''Vapensmeden'' 1891. Här i ursprunglig text som dikt. :Gläns över sjö och strand, :stjärna ur fjärran, :du, som i Österland, :tändes av Herran! :Barnen och herdarne :följa dig gärna, :Betlehems stjärna. :Natt över Judaland, :natt över Sion. :Borta vid västerrand :slocknar Orion. :Herden, som sover trött :ute å fjället, :barnet, som slumrar sött :inne i tjället, :vakna vid underbar :korus av röster, :skåda en härligt klar :stjärna i öster, :gånga från lamm och hem, :sökande Eden, :stjärnan från Betlehem :visar dem leden :fram genom hindrande :jordiska fängsel :hän till det glindrande :lustgårdens stängsel. :Armar där sträckas dem, :läppar där viska, :viska och räckas dem :ljuva och friska: :"stjärnan från Betlehem :leder ej bort, men hem". :Barnen och herdarne :följa dig gärna, :strålande stjärna. [[Kategori:Viktor Rydberg]] [[Kategori:Psalmer]] Löjtnant Zidén 165 4701 2006-04-11T02:15:25Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Fänrik Stål|nr=femte|del=första|wpart=|tx=}} :Det var den tappre löjtnant [[w:Jakob Henrik Zidén|Zidén]], :Han hade sin egen sed, :För fronten ville han gå allen: :"Framåt, mina vasagossar, :Nu gäller att hinna med!" :Främst ville han gå var fara emot, :Hans folk fick trampa hans stråt. :Gud nåde den, som var trög på fot, :Så snart löjtnanten ropat: :"Hurra, mina män, framåt!" :Så lärde han in på eget vis :Sin lilla käcka hop, :Fördrog ej trassel och exercis: :"Tätt efter i fjäten, gossar", :Det var hans kommandorop. :Och framåt såg han, han såg sig ej om, :När så mot faran det bar. :Hur tätt i spåren hans skara kom, :Det brukte han sällan varsna, :Förrn mitt i striden han var. :Först då, när fiendens hop han nått :Och börjat hugga och slå, :Då såg han efter, hur flinkt de gått, :Hans kära vasagossar, :Hur nära de voro uppå. :Och hände då, att han kring sig fann :Sitt hela kompani, :Då var allt präktigt, då ropte han: :"Hurra, det var flink manöver, :Nu äro vi herrar, vi." :Men gick hans trupp, då han själv sprang fram, :Och kom han i strid förrn den: :"Gud sig förbarme, en sådan skam! :Nu hava de gått som paddor, :Nu blevo de efter igen." :Han förde, då kriget först bröt ut, :En trupp av femtio man; :Den hade smultit ihop till slut: :Med tjugu vasagossar :Stod nu i hären han. :Men om med färre och om med fler, :Det gav han ej akt uppå, :Han följde sitt gamla krigsmaner: :"Tätt efter i fjäten, bussar, :Nu gäller det fart, låt gå!" :Det var i striden i Virta bro, :Den sista, där han var med; :På ögonblicket sågs allt bero, :[[w:Gustaf Fahlander|Fahlander]], [[w:Karl Vilhelm Malm|Malm]] och [[w:Joakim Zacris Dunker|Duncker]], :De bröto mot stranden ned. :Där stod [[w:Paul Alexejevitsch Tutschkoff|Tutschkoff]] med ett tusen man, :Sexhundra blott hade de. :"I tre kolonner vi rycka fram", :Skrek överste Fahlander, :"Vem hinner främst av de tre?" :De orden hörde löjtnant Zidén, :Vasserra, det märktes snart. :"Framåt", så ropte han, "flinka ben, :Hurra, mina vasagossar, :Karl den, som i dag har fart!" :Det var visst icke den första gång, :Han ropat till folket så, :Men aldrig hade i sådant språng, :Så blint han tillförne rusat :Mot fiendens hop som då. :Förrn någon annan till anfall kom, :Tre djupa sår han fått. :Då bröts hans kraft, och han såg sig om, :Såg efter, vad hjälp han hade, :Hur tappert hans bussar gått. :Han sjönk till jorden, han såg och såg; :Det var som förtrollat, nej! :Hans gamla korpral vid hans sida låg, :Hans enda vasagosse, :De övriga såg han ej. :Kolonnen kom, den kom helt när, :Han fäste på den sin blick: :"Mitt folk skall väl finnas i hopen där?" :Förgäves, han såg platt ingen, :Hans tålamod förgick. :"Nu rycka de andra i seger fram, :Och de mina synas ej än. :Gud sig förbarme, en sådan skam! :Nu hava de gått som paddor, :Nu blevo de efter igen." :Det hörde hans gamla korporal, :Slog döende ögat opp: :"Håll in, herr löjtnant, med sådant tal, :Ej hövs att om skam här orda, :Ni förde en tapper tropp. :Gud give att alla, som vi, ryckt an, :Då vore så mången ej fälld. :Nu hava vi fallit till sista man, :Ty den främsta var vasaflocken, :Och på oss gav fienden eld. :Ni såg, herr löjtnant, tillbaks ej mer, :Sen ni ropat en gång framåt; :Men vi hörde er röst, och vi följde er, :Och förr blev ingen efter, :Än han stupat på ärans stråt." :Då höjde löjtnanten ännu sin arm, :där på blodiga sanden han satt, :hans anlet sken, hans sårade barm :steg högt i dödsminuten, :han svängde sin slitna hatt: :"Och föllo de alla för ädla sår, :Förrn någon dem sprang förbi, :Och voro de främst i sin löjtnants spår, :Hurra, det var flink manöver, :Nu dö vi som herrar, vi!" Till kärleken 166 6042 2006-06-26T10:40:36Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, kategori-fix En av [[w:Dan Andersson|Dan Andersson]]s efterlämnade dikter, skriven samma år som författaren avled, alltså 1920. <poem> Det sägs att en helig i tron, en profet vars röst ljuder långt, som en malm, en cymbal men som icke vet kärlekens hemlighet, han hör till de fåvitskes tal. Ty envar profetia och psalm skall förgå som en fläkt, som en rök på förgängelsens bud men allt som av kärlek är fyllt skall bestå och leva och vara som Gud. I kärlek den stingande tistel blir skön, och majregn vattnar förtorkade land, och en ros kan dofta, en äng bliva grön mitt i öknens brännande sand. </poem> [[kategori:Dan Andersson]] [[kategori:Poesi]] Pajso 167 6043 2006-06-26T10:42:33Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki Dikt av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]] ur samlingen ''Kolvaktarens visor''. Dikten handlar om ån med samma namn som flyter genom Ludvikas finnbygder. <poem> Du åldriga Pajso, som leker så yster bland fallande dammar och rännor som brista, du sjunger väl ännu din ödemarks sånger när böljorna runor i hällarna rista. Du sjunger väl ännu, som förr du har sjungit i tvåmilaskogar och sandiga dalar, din ensamma färdsång för den som förstår dig och tigande lyssnar när vildmarken talar. Du hastat från bergen och letat dig vägar i ödemarksnätter och solvarma dagar. Du vilat i timmar vid slumrande tjärnar, och badat i solljus i vårgröna hagar. En hymn för din frihet, en sång åt din ära, du åldriga Pajso, jag sjunger i natten, när uvarna ropa av brånad och hunger, och granarna nicka vid sorlande vatten. </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Till smärtan 168 6040 2006-06-26T10:37:15Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki En av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]]s efterlämnade dikter, troligen skriven under författarens dödsår 1920. <poem> Jag vet ej om fullare fröjd står att nå än när läpparna skälva av gråt, om vi någonsin leva så gränslöst som då, när pannan av ångest är våt. Och ingen kom så hel och ren till lyckans vardagssal, som den som var med sig själv allen en natt i skakande kval. <poem> [[kategori:Dan Andersson]] Marias häpnad 169 5926 2006-06-19T14:04:25Z NERIUM 63 En av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]]s ''Songes'' (smådikter, tonsatta av författaren). : Lammen så vita på ängen beta; : men barnet Jesus ut med dem går. : Häpen Maria stannar och ropar: : "Jag ser en strålring omkring barnets hår!" [[category:Carl Jonas Love Almqvist]] Kategori:Carl Jonas Love Almqvist 170 3283 2005-10-28T10:48:52Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]]. Wikipedia har en [[w:Carl Jonas Love Almqvist|artikel om Carl Jonas Love Almqvist]] [[category:Poesi|Almqvist, Carl Jonas Love]] [[Kategori:Författares verk|Almqvist, Carl Jonas Love]] Minnet 171 6046 2006-06-26T10:51:38Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki Dikt av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]] ur samlingen ''Svarta ballader''. <poem> Vi gingo över Raiskis frusna, vida vatten, och sågo masugnsflammorna från Romebergabron. Och solen sjönk så sakta, i stänk av guld mot bergen, och sakta kröpo skuggorna bland enarna på mon. Som eld och ljus mig smekte dina mjuka jungfruhänder, i himlens kalla stjärnglans såg jag ditt mörka hår. Och het av lust jag smekte ditt bröst och dina länder, och fick av dig det heliga som endast mannen får, och nu är allt ett minne, en saga från i går. </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Nu mörknar min väg och mitt dagsverk är gjort 172 6045 2006-06-26T10:46:53Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki En av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]]s efterlämnade dikter, skriven under författarens dödsår 1920. <poem> Nu mörknar min väg och mitt dagsverk är gjort, mitt hjärta är trött, min säd har jag sått. Som en tiggare står jag, o Gud, vid din port, och blodrosor växa på stigen jag gått. </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Till min far 173 6041 2006-06-26T10:38:48Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen, länkfix till svwiki Dikt av [[:w:Dan Andersson|Dan Andersson]], skriven 1918. Fadern är skolläraren Adolf Andersson. <poem> Så skön är väl ej glansen av stjärnor över byn, ej månens över grönskande dalar, som ljuset i dina ögon under gråa gamla bryn - två kronljus från paradisets salar. Jag hälsar dig med sång och dina glesa hår: du segrat över hundra onda öden. Mig tycks att din kamp för de små i många år var som ett helgons mot djävulen och döden. Som i salighet klarnad var din panna mången gång när du gett oss alla bröd och såg oss nöjda. När böjd av värk du stupat kull, ditt hjärta blev en sång som lyfte dig mot himlen med händer höjda. Att jag är av ditt blod, åh, jag grips av ångest fatt! Hur skall jag blott mitt arv ej förspilla! Jag sjunger till fiol i din stjärneglesa natt för mitt hjärta, som aldrig kan bli stilla. En dag, en sällsam dag, o far, man bort dig bär genom furuskogens allvarsamma salar. Låt mig stå upp och fjärran gå. När du ej mera är, vad rör mig alla grönskande dalar? </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Kyssarna 174 5996 2006-06-22T07:29:07Z NERIUM 63 '''Kyssarna''', dikt av [[Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]]. :För var vers, jag gör, :Lovar du en kyss mig giva; :Arket fullt jag borde skriva, :Mindre har jag skrivit för. :Men man måste hålla måtta, :Jag med vers, med kyssar du. :Låt mig räkna: Där är sju! :En därtill det gör mig åtta. :Numro åtta är fatal, :Greklands sångmör voro nio, :Och en svensk därtill gör tio. -- :Elva var apostelns tal, :Ty jag räknar icke Judas, :Honom, som i vänners lag :Kysste falskt; det gör ej jag, :Helst när vackra läppar bjudas. :Huru står min räkning här? :Aderton; det är dock något. :Nitton -- rimmet gör besvär, :Därföre jag fyller tjoget. :Strofen är ej full som jag, :In i hamnen vill jag styra, :Därföre till godo tag :Denna gång med tjugofyra. [[category:Esaias Tegnér]] De tysta sångerna 175 7056 2006-07-02T20:25:47Z NERIUM 63 {{Titel|De tysta sångerna|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} :Det var som den tidiga, svala vår, :då än all jord är stum :fast mänskorna ana att rymden står :av sångers andedräkt ljum. :Då var som en vårsvan den stolta sol :som sjunger där han far, :och månen en drömmande gök som gol :i fjärran för stjärnornas par. :Vi möttes, jag såg dig, din barm, som steg :likt en visa i jamb efter jamb. :Din mun under rosende insegel teg, :men din blick var en hög dityramb. :Jag vet att ditt väsen sjöng med i det hav :som svallar jorden rundt - :i jungfruars blod och i kvistarnas sav :och i allt som är ungt och sundt. :Jag vet att vi sutto vid samma bord :vid drömmarnas hemliga fest, :där allt som vi kände vardt sagt utan ord, :och så vardt det vackrast och bäst. :Jag kunde ha räckt dig en ros som kvad :min längtan, hur rik den var, :och hört från violen bland ekarnas blad :ditt skygga och trogna svar. :Vi möttes, vi skildes, vi möttes igen :till de tigande sångernas fest, :vi skildes för alltid och visste ej än :att vi fått hvad all världen har bäst. :Det var i de tidiga ungdomsår, :då själarna dikta den sång, :som livet skall sjunga men aldrig förmår :att ge röst, som den anats en gång. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Högt bland Saarijärvis moar 176 5809 2006-06-10T20:15:36Z Nysalor 77 +fi '''Högt bland Saarijärvis moar''', dikt av [[Författare:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]], ingående i avdelningen "Idyll och epigram" i debutsamlingen ''Dikter'' (1830). :Högt bland Saarijärvis moar bodde :bonden Paavo på ett frostigt hemman, :skötande dess jord med trägna armar; :men av Herren väntade han växten. :Och han bodde där med barn och maka, :åt i svett sitt knappa bröd med dessa, :grävde diken, plöjde opp och sådde. :Våren kom, och drivan smalt av tegen, :och med den flöt hälften bort av brodden; :sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, :och av den slogs hälften ned av axen; :hösten kom, och kölden tog vad övrigt. :Paavos maka slet sitt hår och sade: :»Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe, :tagom staven! Gud har oss förskjutit; :svårt är tigga, men att svälta värre.» :Paavo tog sin hustrus hand och sade: :»Herren prövar blott, han ej förskjuter. :Blanda du till hälften bark i brödet, :jag skall gräva dubbelt flera diken, :men av Herren vill jag vänta växten.» :Hustrun lade hälften bark i brödet, :gubben grävde dubbelt flera diken, :sålde fåren, köpte råg och sådde. :Våren kom, och drivan smalt av tegen, :men med den flöt intet bort av brodden; :sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, :men av den slogs hälften ned av axen; :hösten kom, och kölden tog vad övrigt. :Paavos maka slog sitt bröst och sade: :»Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe, :låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit! :Svår är döden, men att leva värre.» :Paavo tog sin hustrus hand och sade: :»Herren prövar blott, han ej förskjuter. :Blanda du till dubbelt bark i brödet, :jag vill gräva dubbelt större diken, :men av Herren vill jag vänta växten.» :Hustrun lade dubbelt bark i brödet, :gubben grävde dubbelt större diken, :sålde korna, köpte råg och sådde. :Våren kom, och drivan smalt av tegen, :men med den flöt intet bort av brodden; :sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, :men av den slogs intet ned av axen; :hösten kom, och kölden, långt från åkern, :lät den stå i guld och vänta skördarn. :Då föll Paavo på sitt knä och sade: :»Herren prövar blott, han ej förskjuter.» :Och hans maka föll på knä och sade: :»Herren prövar blott, han ej förskjuter.» :Men med glädje sade hon till gubben: :»Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran! :Nu är tid att leva glada dagar, :nu är tid att kasta barken undan :och att baka bröd av råg allena.» :Paavo tog sin hustrus hand och sade: :»Kvinna, kvinna, den blott tål att prövas, :som en nödställd nästa ej förskjuter. :Blanda du till hälften bark i brödet, :ty förfrusen står vår grannes åker!» [[category:Johan Ludvig Runeberg]] [[fi:Saarijärven Paavo]] Karl XII:s fältmarsch 177 879 2005-04-02T10:57:07Z ShineB '''Karl XII:s fältmarsch''', text av [[:sv:Magnus Stenbock|Magnus Stenbock]]. :Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn, :Spännen hanen friskt upp, läggen sedan ivrigt an, :Given fyr, bräcken av, tan pliten uti hand, :Gån på! frukten ej varken mord eller brand. :Gån på för vårt fädernesland! :Att våga sitt liv för sin konung och släkt, :Det är både Gudi och människom täckt, :Därför ska vi käckt, :I vår blå dräkt, :Gå på, stå, dunka och slå, :Ja, dem klå alla så, :Att de, döda, ligga neder som strå. :Fast litet förskräcker oss fiendens hop, :Skönt han skulle komma med mordiskt skri och rop, :Med sina stolta bussar, till oändeligt tal, :Till häst och till fot över berg och dal; :Dock göra de oss intet kval. :Ty himlen, som vet att vår sak han är god, :Han giver oss styrka av krafternas flod :Och styrker vårt blod :Till ett oändeligt mod, :Så att man kan spörja försann, :Huru städer och land :Bliva frälsta genom vår tappra hand. :Hallå! Mina bussar! hör trumman hon går, :Valthornen de klinga, och marschen man nu slår. :I Svea landsens hjältar! I ställen eder opp, :Gån på! sluten väl uti fullan tropp, :Gån på med friskt mod och hopp! :Helt litet vi akta, att vi äro få, :I Gudi så äro vi många ändå. :Ja! låt oss gå på, :Och redeliga stå, :Så att vi måga si, :Huru de skola fly liksom bi. :Ännu står [[Gud]] [[Sverige]]s konung bi! [[category:Poesi]] Ett Helicons blomster 178 7071 2006-07-02T21:15:26Z NERIUM 63 '''Ett Helicons blomster''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur diktsamlingen ''Gitarr och Dragharmonika'' (1891), efter [[Författare:Lasse Lucidor|Lasse Lucidor]]s ''Och skulle jag sörja då vore jag tokot...'' :Och skulle jag sörja, så vore jag tokot, :ty ingen gör rakt, vad Vår Herre gör krokot, :och ingen sorg på livsens stråt :kan tvättas bort av gråt. :Min glädje var ringa, min motgång var mycken, :min strängalek gjord till att falla stycken, :och gjord att förlisa min levnads båt :- ro hit med vin för en plåt! :Så vill jag förhärda mitt hjärta och dricka :dag ut och dag in och i kruset blicka, :mitt öde i dräggen se :och ändå le. :Så vill jag ej fåvitskt med Herranom tvista, :men dricka och le, tills mitt hjärta vill brista :och själen får vila i dödens hus :- ro hit med än ett krus! [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Till min hembygd 179 5999 2006-06-22T07:30:29Z NERIUM 63 '''Till min hembygd''', dikt av [[Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]] från 1804. :Du, som min barndom gav din omsorg och din stämpel, :Ditt minne växer än, o hembygd, i mitt bröst. :Mitt öra längtar än till dina ekos röst, :Och fjärran dyrkar jag ditt skogsbevuxna tempel, :Där du bland klippor reser upp din bild, :Gigantiskt dristig och poetiskt vild. :Hur kraftigt varje drag din enkla skönhet talar! :Var tanke i ditt sköt blir, som din himmel klar. :I dina forsars fall den vilda styrkan tar, :Och friden vandrar tyst i dina dunkla dalar, :Då dina fjäll, bland himlar stigna opp, :En krans av stjärnor fläta kring sin topp. :Så var den glömda bygd, som födde Ossians yra. :Med guden i sitt bröst, med vinden i sitt hår, :Han stod på klippans spets och sjöng. -- Försvunna år :Som hamnar stego upp att dansa kring hans lyra: :Fram genom sekler kom hans gudasång :Med duvans enfald och med dundrets gång. :Hur ljuv din sommar är! På en gång jätte vorden, :Han stiger blomsterkrönt ur isars vagga opp; :På en gång knopp och frukt han sållar i sitt lopp :Och rundar i ett drag vart ax, som kröner jorden, :Då dagen själv, med skörden i förbund, :Stjäl hälften bort utav sin vilas stund. :Skön är din vinter själv. Jag såg, jag såg ju hjälten: :En driva i sitt skägg, en tallkrans kring sitt hår, :Han far och silverkorn kring dina lundar sår :Och med förfrusen hand strör liljor över fälten; :På böljan, nyss i krig mot klippans brant, :Han lägger tung sin sköld av diamant. :Vad fröjd min barndom fann bland dina frusna fjällar, :Då än på skidors längd, som flög på drivans bryn, :Ifrån dess spets vår tropp nedstörte, som från skyn, :Än for på skor av stål att rita böljans hällar! :Omkring oss vintern, våren på vår kind, :Med bröst av oskuld och med fot av vind. :Hur skön jag månen såg i vinternatten tåga! :Hans strålar slumrade bland drivors bädd. -- Med hast :Kom nordan. Klippan skalv, sjön soptes, stammen brast, :Och norrsken fräste ner från himmelen i låga; :Och skogens rå, med natten vaknad opp, :Stod i ett yrmoln uppå fjällens topp. :Men mild din sommarnatt går att vår syn förnöja. :Av bygdens lek ett skall förföljer hennes spår; :Ett pärleregn av dagg hon vrider ur sitt hår, :Och stjärnor slockna titt på hennes ljusblå slöja, :Då skrämd och snar sin tysta vagn hon styr :Emellan dag, som skymmer och som gryr. :I aldrig vissnad prakt sig dina lundar sira, :Med diadem av moln, med fot, som trampar Styx, :Står jordens årsbarn, fura, som ned från heden rycks :Att resa härskande bland böljors skum sin spira, :Ej speglad mer i insjöns lugn, vars brädd :Är i en gördel utav klippor klädd. :Dig, som min hembygd ger så rikt åt mödans händer, :Tyranners burna skräck och åldrig frihets värn, :Förgömda klippans son, jag hälsar dig, o järn! :Som fört med hämnden gick att stycka Latiens länder, :I flykten slog dess örnars legion :Och satte Nordens berg till världens tron. :Stig tryggat opp i dag bland palmerna av friden, :Där folken darrande dig lösa till sitt skygd; :Och lugnt din massa se, uti din fosterbygd, :Till plogbillns eggar vässt, till skärans cirkel vriden; :Och, segrande som lia eller svärd, :Nu meja skörden, nu en väpnad värld! :Låt mången veklig bygd de seders prål förljuva, :Som blivit dygdens grav och sannings plågoris! :Det folk, jag föddes bland, vill blott, på fädrens vis, :Sin enfald och sin plog, sin frihet och sin gruva; :Dess tjäll hann ej fördärvet, och dess tro :Står fast som klippan, där dess skatter bo. :Ta'n , möjor av min bygd, den krans er landsman binder; :Bland stadens dockor än hans hjärta mindes er. :Från himlen i er krets steg vitklädd oskuld ner, :Och fröjd och hälsa blott ha sminkat edra kinder. :Själv spegelns lov er blygsamhet försmår, :Som Luna rodnande från böljan går. :Förråder mig min sång? -- Din son, o hembygd, vinne :Dock i din hulda famn en hydda någon gång, :Din höghet för sin själ, din enfald för sin sång, :Och dina ädlas bröst till gravvård för sitt minne; :Och låt din skugga, dina blommors doft :Ej sky den torva, där du lagt hans stoft! [[category:Esaias Tegnér]] Skål i Götiska förbundet 180 5998 2006-06-22T07:30:03Z NERIUM 63 '''Skål i Götiska förbundet''', dikt av [[Författare:Esaias Tegnér|Esaias Tegnér]]. :När Oden med Asar från solens land :Drog segrande in över [[:sv:Öresund|Sundet]] :Och spridde ett släkte kring Mälarens strand :Med ljuset i tanke och svärdet i hand -- :Då stiftades [[:sv:Götiska förbundet|Götaförbundet]]. :De ättgode män, som i kungsstol ställt :Kring bordet i höga Valhalla, :Och [[:sv:Gustav II Adolf|hjälten]], som [[:sv:Slaget vid Lützen (1632)|blödde på Lützens fält]], :Och [[:sv:Karl X Gustav|han]], som [[:sv:Tåget över Bält|drog djärv över fruset Bält]], :De voro förbundsbröder alla. :[[:sv:Systema naturae|Linnæi system]], som för oss tyder ut :Var dalens, var ängarnas runa, :Och Polhems kalkyler och Vasas beslut :Och Kellgrens evärdliga sånger till slut, :De äro förbundets Iduna. :Vad storsint är handlat i farans stund, :Vad skönt som är bildat i Norden, :Vad ädelt som blomstrar på järnmängd grund, :Det kommer dock allt från det gamla förbund, :Församlat på toppen av jorden. :Så länge det finns av den fria ätt :Blott två, mellan [[:sv:skandinaviska fjällkedjan|fjällen]] och [[:sv:Öresund|Sundet]], :Som låga för sanning och våga för rätt, :Så länge bryts icke förbundet så lätt; :En skål för det fasta förbundet! [[category:Esaias Tegnér]] Lustgården 181 7051 2006-07-02T20:23:01Z NERIUM 63 {{Titel|Lustgården|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} :Den drar förbi, den flyktande armén, :med flöjters klagospel och lama trummor. :Var det med dem jag gick i solens sken, :bland dessa unga åldringar och gummor? :Jag hör en sång som en begravningsmässa, :att tron är död och kärleken förbrunnen; :fältprästen går med sänkt och skallig hjässa :och utan evangelium i munnen: :"Vår tjänst i diktens land var tretti år. :Nu kräver livets allvar: tänk på maten! :Nu bleknar undrens värld, men öppen står, :väl oss, den borgliga, stora Staten." :Landstormens sista uppbåd kallas re'n :av arga hornrop från de dystra riken, :och jag hör dit och borde längese'n :sett gränsens moln, men jag är undanviken. :Jag har en sal, mot aftonen belägen, :en lustgård och en borg i ungdomslandet. :Dit vek jag, led på flykten, in från vägen, :där vill jag hålla stånd så sent jag kan det. :Hav tack att ej du slog mig vanför, liv, :att jag är stridbart stark, fast såren ömma, :att jag är djärv och het och nog naiv :att hänryckt sjunga och att ljuvligt drömma! :Häran, kumpan, du dröjare, som går :med lätta steg som jag i eftertroppen :och gnolar visor om den sälla vår, :fast alla flaggor blåsa höst i toppen. :Kom in och sitt på lönnlövsmyckat säte :och sjung i tvekamp med din broder Håkan. :I vägens vindar strävnade vårt läte, :men vårens sång är skön från själva kråkan. :Och strövar över middagsheta land :en mö hitåt, där lundens fläkta svalkar, :vi le måhända över häckens rand - :vi voro fordom tämligt stora skalkar. [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Fredmans epistel n:o 2 182 3936 2006-01-17T07:48:49Z Sannab 40 enbart kat Bellman ''Til Fader Berg, rörande Fiolen.'' :::Nå skrufva Fiolen, :::Hej! Spelman skynda dej. :::Kära Syster, hej! :::Svara inte nej, :::Svara Ja så bli Vi glada. :::Sätt dej du på stolen, :::Och stryk din Silfversträng; :::Röda stråken släng, :::Och med armen sväng; :::Gör ej fiolen skada. :::Du svettas, stor sak, :::I Bränvin skall du bada; :::Ty under detta Tak :::Är Bacchi Lada. :::- - Ganska rigtigt, :::Ditt kall är vigtigt :::Båd för Öra, Syn och Smak. :::Bland Nymphernas skara :::Är du omistlig man; :::Du båd vill och kan :::Mer än någon ann :::De unga hjertan binda, :::Och kärlekens snara :::På dina strängar står; :::Hvarje Ton du slår, :::Du et hjerta får, :::At konstigt sammanlinda. :::Just på en minut, :::Små ögon blifva blinda, :::Och flickorna til slut :::De bli så trinda. :::- - Hur du bullrar! :::Men Nymphen kullrar, :::Och du skrattar med din trut. ::: * * * :::Jag älskar de sköna, :::Men Vinet ändå mer; :::Jag på båda ser, :::Och åt båda ler :::Men skiljer ändå båda. :::En Nymph i det gröna, :::Och Vin i gröna glas: :::Lika godt Calas, :::Båda om mig dras. :::Ge stråken mera kåda; :::Confonium tag där :::Uti min gröna Låda; :::Och Vinet står ju här. :::Jag är i våda. :::- - Supa, dricka, :::Och ha sin flicka, :::Är hvad Sancte Fredman lär. ------- I mera modern stavning, med det vanligaste uttalet av raden utan ord inlagt och med moderniserad användning av skiljetecken: ''Till Fader Berg, rörande fiolen.'' :::Nå skruva fiolen, :::Hej! Spelman skynda dig. :::Kära syster, hej! :::Svara inte nej :::Svara ja så bli vi glada. :::Sätt dig du på stolen :::Och stryk din silversträng. :::Röda stråken släng :::Och med armen sväng :::Gör ej fiolen skada. :::Du svettas, stor sak :::I brännvin skall du bada :::Ty under detta tak :::Är Bacchi lada. :::zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum :::Ganska riktigt :::Ditt kall är viktigt :::Båd för öra, syn och smak. ::: * * * :::Bland nymfernas skara :::Är du omistlig man. :::Du båd vill och kan :::Mer än någon ann :::De unga hjärtan binda, :::Och kärlekens snara :::På dina strängar står. :::Varje ton du slår :::Du ett hjärta får :::Att konstigt sammanlinda. :::Just på en minut :::Små ögon bliva blinda :::Och flickorna till slut :::De bli så trinda. :::zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum :::Hur du bullrar! :::Men nymfen kullrar :::Och du skrattar med din trut. ::: * * * :::Jag älskar de sköna, :::Men vinet ändå mer. :::Jag på båda ser :::Och åt båda ler :::Men skiljer ändå båda. :::En Nymph i det gröna :::Och vin i gröna glas: :::Lika gott kalas, :::Båda om mig dras. :::Ge stråken mera kåda. :::Konfonium tag där :::Uti min gröna låda :::Och vinet står ju här. :::Jag är i våda. :::zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum-zum :::Supa, dricka :::Och ha sin flicka :::Är vad Sankte Fredman lär. ''[[Författare:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]]'' [[Kategori:Carl Michael Bellman]] Kategori:Carl Michael Bellman 183 5941 2006-06-20T13:33:03Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]]. Wikipedia har en [[w:Carl Michael Bellman|artikel om Carl Michael Bellman]]. [[category:Sångtexter|Bellman, Carl Michael]] [[Kategori:Författares verk|Bellman, Carl Michael]] [[fi:Luokka:Carl Michael Bellman]] Kategoridiskussion:Psalmer 184 5000 2006-04-20T19:37:14Z Damast 5 /* Antalet i kategorin? */ samma "fel" på wikin ''På grund av upphovsrättsliga skäl (som regel) finns ett antal artiklar som raderats från wikisource. I händelse att funderingar uppstår om varför så sparas i förekommande fall numera dess diskussionssidor separat på ett ställe: [[Category talk:Psalmer:Raderade artiklars diskussionssidor]]'' --[[User:Damast|Damast]] 12:53, 20 August 2005 (UTC) ---- Jag förstår inte varför man ska lägga in psalmerna även på Wikisource:Psalmer, den listan blir ju precis samma som kategorilistan ju. eller är det jag som inte fattar struktkuren här? --[[User:Damast|Damast]] 09:02, 10 Apr 2005 (UTC) Differensen mellan antalet psalmer här och på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Psalmer_som_finns_p%E5_Wikisource] beror delvis på några dubbletter (två) här och på några (två troligen) artiklar här som bara innehåller artikeltexten och således inte blivit mallade på den svenska sidan. --[[User:Damast|Damast]] 21:40, 17 May 2005 (UTC) Artiklar som bör raderas ur kategorin: *[[Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång]] (saknar innehåll pga upphovsrätt) *[[Livets Ande, kom från ovan]] saknar psalmtext och artikeln i sig finns på svenska wikin. *[[Måne och sol]] som ovan. *[[O Gud, du klara, rena låga]] som ovan *[[Var inte rädd]] som ovan 132 i kategorin - 129 på wikisource enligt svenska wikin (inklusive Mall:Psalmlänk, dvs 128 egentligen). Och då ska alltså fem ovan bort ur kategorin (=127 som ska vara kvar) och dom finns INTE med bland de 129. Något är således i otakt men jag har kollat att alla ur den svenska kategorin är kategoriserade här! [[:sv:Kategori:Psalmer som finns på Wikisource]] --[[User:Damast|Damast]] 21:46, 17 Jun 2005 (UTC) Fler att radera: --[[User:Damast|Damast]] 20:17, 18 Jun 2005 (UTC) *[[Du som gjorde vår värld så vacker]] Ingen text pga upphovsfrågan *[[Ett barn är fött på denna dag]] Dubbletter finns! Bara en kvar nu. Bra så! *[[Min hjälp kommer från Herren]] Ingen text pga copy Ännu fler: *[[Lågorna är många]] Helt tom men finns i psalmlistan, dock ej i kategorin *[[Tränger i dolda djupen ner]] Helt tom som ovan och fler: *[[Gud har omsorg om vårt släkte]] Upphovsrättsskyddad text borttagen. * [[Ingen hinner fram]] ersatt av [[Ingen hinner fram till den eviga ron]] --[[User:Damast|Damast]] 12:40, 20 July 2005 (UTC) *[[Lagd på strå i ett stall]] tömd pga upphovsrättsliga skäl (text av A.Frostenson) --[[User:Damast|Damast]] 09:43, 23 July 2005 (UTC) :Teksterne er nu slettede. --[[User:Christian S|Christian S]] 18:40, 30 July 2005 (UTC) ::Jättebra Christian! Är ju så onödigt att ha tomma artiklar här onekligen. Hittade dock en till idag som behöver raderas pga upphovsrättsliga skäl: [[För att du inte tog det gudomliga]] --[[User:Damast|Damast]] 22:53, 31 July 2005 (UTC) [[Som när ett barn kommer hem om kvällen]] tömd pga upphovsrättsliga skäl. --[[User:Damast|Damast]] 22:06, 1 August 2005 (UTC) :Hermed slettet. --[[User:Christian S|Christian S]] 05:26, 2 August 2005 (UTC) :TACK, vad rart att du "håller koll" *ler* --[[User:Damast|Damast]] 21:53, 3 August 2005 (UTC) [[Det finns en väg till himmelen]] (tömd som ovan, skriven 1972) --[[User:Damast|Damast]] 21:53, 3 August 2005 (UTC) :Slettet. --[[User:Christian S|Christian S]] 18:44, 4 August 2005 (UTC) ::Du hänger med ordentligt ser jag! *ler* Jättesnällt! Har inga fler på gång som behöver raderas än i alla fall --[[User:Damast|Damast]] 22:52, 4 August 2005 (UTC) [[Kom, Skaparande, Herre god]] tömd då den inte innehöll någon psalmtext alls, återfört övrig info, kan raderas trots historiken. --[[User:Damast|Damast]] 22:12, 6 August 2005 (UTC) :Slettet. Ja, siden her er kommet på min overvågningsliste, så jeg husker at se på om der kommer flere sletningsønsker :) --[[User:Christian S|Christian S]] 19:15, 9 August 2005 (UTC) *[[O Gud, du klara, rena låga]] är röd högt upp här, men finns som artikel, dock ej i kategorin. Vad är fel? Upphovsskäl gör att ingen text kan läggas där (enligt diskussionssidan - Karin Hartman från 1985) *[[Saliga visshet, Jesus är min]] raderas eftersom den är tömd pga upphovsrätt, Hartmans översättning från 1984. ::slettet. --[[User:Christian S|Christian S]] 19:11, 10 August 2005 (UTC) == Oraderade diskussionssidor == Det verkar som att diskussionssidorna inte blir raderade samtidigt med artikeln. Ser hos mig en svagt annorlunda färg på de raderade artiklar vars diskussionssidor finns kvar. Upptäckte nyss samma fenomen på [[Tränger i dolda djupen ner]] att artikeln liksom finns, även om artikeln i sig är rödlänkad, och då beror det på att det finns en kvarvarande diskussionssida... --[[User:Damast|Damast]] 22:21, 10 August 2005 (UTC) :Diskussionssider bliver ikke automatisk slettet samtidig med at man sletter en artikelside, de skal slettes separat. Dette skyldes, at diskussionssider ofte indeholder begrundelser for/diskussion af sletningen, og i så fald kan den oprindelige bidragyder se, hvorfor hans/hendes tekst er væk, hvis de kommer forbi og ikke kan finde den. Derfor sletter jeg normalt ikke diskussionssider med det samme, men på et eller andet tidspunkt tager jeg nok en oprydningsrunde og sletter de diskussionssider, der ikke længere er relevante. --[[User:Christian S|Christian S]] 12:36, 19 August 2005 (UTC) ::OK, förstår logiken. Har ju tänkt åt det hållet när det gäller DEN HÄR sidan, att det är rätt bra att samla alla raderingsönskemål och skälen på ett enda ställe liksom, så man ser och förstår varför saker ändrats. Får se om jag sparar ner tömda artiklar diskussionssidor på ett separat ställe framöver kanske... För övrigt är jag klar nu med genomgången av wikipedians alla wikisourcepsalmer, men vet att det ligger några "osäkra" artiklar kvar här än där jag inte orkat kolla fullt ut om upphovsrätterna. --[[User:Damast|Damast]] 12:44, 20 August 2005 (UTC) == Mer att radera == [[Ack saliga dag, som i hoppet vi bidar]] tömde jag på innehåll förut, hade ingen psalmtext, bara artikeltext. --[[User:Damast|Damast]] 17:22, 14 August 2005 (UTC) [[Oändlig nåd mig Herren gav]] tömd sen tidigare pga upphovsrätt. --[[User:Damast|Damast]] 17:56, 14 August 2005 (UTC) [[Vänta efter Herren]] tömd på innehåll, till 2009. --[[User:Damast|Damast]] 18:26, 14 August 2005 (UTC) [[Jag har hört om en stad]] tömd, till 2027 med notering på wikipedia. OBS diskussionssida finns att tömma med. --[[User:Damast|Damast]] 10:17, 17 August 2005 (UTC) :Slettet. --[[User:Christian S|Christian S]] 12:25, 19 August 2005 (UTC) [[Kom Jesus, kom Immanuel]] tömd pga att det var Frostensons version från 1984 som låg här. Övrig text finns på wikipedian redan. Lagt över länken från diskussionssidan dit också. --[[User:Damast|Damast]] 13:32, 20 August 2005 (UTC) [[Nu kommer kväll med vilans bud]] tömd pga upphovsrättsliga skäl, Beskows texter blir fria 2023 --[[User:Damast|Damast]] 18:17, 21 August 2005 (UTC) [[Vid Jesu hjärta är min vilostad]] tömd pga upphovsrättsliga skäl, Bobergs texter blir fria för publicering 2010. [[Dagen är kommen]], tömd av upphovsrättsliga skäl, översatt av Norberg 1974. Arkiverat diskussionssidan. --[[User:Damast|Damast]] 08:14, 23 August 2005 (UTC) [[Säg, känner du det underbara namnet]] upphovsrätt till 2026 ([[sv:Allan Törnberg]]) --[[User:Damast|Damast]] 07:14, 29 August 2005 (UTC) [[Som klaraste vattuflöden]] artikeln tömd då författaren [[sv:Karl-Gustaf Hildebrand]] lever än! Senaste bearbetningen gjordes 1983. --[[User:Damast|Damast]] 15:12, 29 August 2005 (UTC) ==Kategorier under "Musik"== Musikkällor kan innehålla text eller noter eller bådadera. En källa med både text och musik passar inte enbart under kat. "Sångtexter" men däremot under an kat benämnd "Sånger". Utöver sånger, visor etc finns ju instrumentalmusik utan texter. '''Föreslår''' därför följande träd: * Musik ** Instrumentalverk *** Orkesterverk, klassiska *** Solostycken ** Vokalverk *** Psalmer **** Texter (för källor med enbart text) **** Noter (eller t.o.m. "Koraler" som psalmmusik egentligen ska heta). (för källor med bara noter eller både text och musik) *** Sånger och visor **** Texter alternativt Sångtexter **** Noter (som egentligen ska heta musikalier men de flesta skiljer nog dessa "noter" från "noteringar, fotnötter o likn) *** Vokalverk, klassiska **** Texter **** Noter Detta kan ju lätt utökas med "Popmusik", Jazz" etc under lämplig huvudkategori --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 5 april 2006 kl.14.48 (UTC) :Nu har vi inte så mycket noter, men det är nog bra at kategorisera de som finns. Strukturen i förslaget ser bra ut. Namnen på kategorierna går att diskutera. Det går inte att ha flera olika kategorier med samma namn, så de skulle kunna skiljas från varandra t.ex: psalmtexter, sångtexter osv. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 april 2006 kl.13.03 (UTC) == Antalet i kategorin? == På första sidan står det (De första 200) (Nästa 200) och på (Nästa 200) s står det att det finns 137 i denna kategorin. Ska det kanske vara 200+137 eller är det totalt 137? Förresten så försöker jag att kontrollera copyrights innan jag lägger in texter här. [[w:Emil Gustafsson|Emil Gustafsson]] dog 1899. Aug. Davis har jag bara hittat på ett enda ställa på Augustana-synodens hemsida. Där står inte något om hans livstid. [[Användare:Agneta|Agneta]] 16 april 2006 kl.15.34 (UTC) :Totalt ska det finnas 337 psalmer i kategorin. Men det är en bugg i programmet för kategorier som innehåller mer än 200 sidor. Då står det ändå att kategorin inte innehåller fler än 200 sidor. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 april 2006 kl.15.48 (UTC) ::Men det är samma på wikipedian. Så när jag räknar psalmerna där så räknar jag först bort "ickepsalmer" som ligger med i början under * och sen plussar jag på... --[[Användare:Damast|Damast]] 20 april 2006 kl.19.37 (UTC) Konungaförsäkran 1611 185 937 2005-06-18T21:18:04Z Damast + cat historiska dokument '''Konungaförsäkran år 1611''' '''''Försäkran avgiven av konung Gustaf II Adolf - daterad Nyköping den 31 dec. 1611''''' Vi Gustaf Adolph &c. göre vitterligit med dette vårt öpne bref, att såsom menige Sverigis rikis ständer, högre och nidrige, opå den allmennelige riksdag, som höldts i Norköping opå det år 1604, då samptychte och beviliade en arfförening om den konungslige regering här i riket således, att näst efter vår sal:e kere her faders dödelige afgång då vele de anamma och bekenna oss för deres rätte herre och regerande konung; så hafve de och nu opå denna närvarandes riksdag det samma [repeterat], bevilliat och samptycht, och efter Gud den aldrehögste egenom sin nådige försyn hafver tächts kalla den stormechtige högborne furste och herre her Carl den nionde Sveriges Götis Vändes Finners Carelers Lappers i Norlanden de Cajaners och Esters i Lifland konung vår elskelige k. her fader af denne sorgfulle och bedröfvade värdene till sig uti den evige ro och hvilo, hvilkens siäl Gud värdigas hos sig behålla och med alla christrogna en frögdeful opståndelse förläne på den ytterste dagen; hafve de fördenskuld samptligen och endrächteligen, ödmiukeligen och underdåneligen begärät, att vi oss efter samme arfförening den konungslige regering påtaga ville. Nu ändoch vi väll nogsampt betänkiande kunne hafva oss i desse våre unge år sådane mödsam och besvärlig regering opåtage, efter som riksens tilstånd och lägenheter nu förevette, särdeles och aldenstund uti Norköpings beslut förmält varder, att vi icke skulle träde till fulkomblig konungslig regering, för än vi upfylle fyre och tiugu år; icke heller skulle vi vara mechtige något handle, tractere och beslute innen den tiden; män efter riksens ständer hafve nu samma puncht i så måtto förandrat, att de hafva känt oss mechtige och myndige nog både till fulkomblig regering och till att handla och besluta med riksens råds råd, hvad menige riksens saker vidkommer, så hafve vi doch likväll deres flitige och ödmiuke begären icke kunnet utslå och oss [där] uti förvägre, utan därtill bejakat och samptycht och nu i de helige Trefaldighets nampn denne rikskonungslige regering vedertagit, och medan samptlige riksens ständer, högre och lägre, andelige och värdslige, hafve därhos tilsagt att vele vara oss trogne och rättrådige undersåter och bevisa oss all hörsamhet och lydno uti det vi dem till vårt och menige Sveriges rikes alles vårt käre fäderneslands gagn och bäste skäligen biudendes och befallandes varde, efter som deres skriftelige försäkring oss däropå gifvin utviser och förmäler; därföre och på det de förnemmeligen och virkeligen må förnimma vår synnerlige ynnest och benägenhet af oss igen, därmed vi dem samptligen och synnerligen bevågne äre och vara vele, så hafve vi på deres ödmiuke begären och att yttermere inbördes tryghet och säkerhet hos och ibland ständerne blifva må, dem på efterföliande punchter försäkrat, som vi och nu med dette vårt öpne brefs kraft härmed velet försäkret hafva och framdeles uti vår konungslige cröning stadfäste vele, vid hvilken vi dem och stadigt och oryggeligen vele hålla och handhafva: Såsom till det första, att vi vele hålla, handhafva och beskydda alle Sverigis rikes ständer, andelige och verldslige, högre och lägre, vid deres christelige religion, Guds rene och klare ord och de högvärdige sacraments rätte sanskyllige bruk, grundet uti den helige prophetische och apostolische skrift och uti den oförandrade ausburgiske confession, käjsare Carl den fämpte öfverandtvardet anno 1530, artickelsvis [stält och] författat, aldeles som hon uti konung Göstafs sidste och konung Johans, bägge loflige ihugkommelses, förste regements tid i dette riket hafver varit brukelig och seden uti Ubsala concilio anno 93 af sal. k. M:t vår käre her fader och menige riksens ständer, som då församblade voro, enhelleligen och allmenneligen samtycht, vedertagen och besluten blef, och ingen af ständerne, högre heller lägre, en eller flere, någon annan religion anten med låckande eller trugande anmoda eller påbiuda, ej heller någrom, af hvad nation, stånd eller vilkor som han vara kan, någon annan religions öfning eller exercitium offentligen eller hemligen tilstädie i dette vårt rike och dess tilhörige provintier, än denne som för:t är. Till det andra, att ingen, som af någon annan religion är, ded vare sig papistisk, calvinisk, anabaptistisk eller någon annan än den, som för:t är, må blifva brukat i något riksens embete, anten i råd, på slott och befästninger, i lands och hofs regering, mycket mindre uti det andelige ståndet till biskoper, professores, kyrkioherder heller skolmästare satte varda; doch där någre utlänske privats personer voro, som med någon annan religion funnes, kan dem för handel och vandel sampt krigsakernes skull icke vägres att vistas och deres handel och näring här i riket lagligen bruka, medan de sig stille och roligen förehålla, sin vilfarelse icke utspride och vår religion och gudstienst hvarken med ord heller gerningar icke förtale eller försmäda, ty ingen öfverhet är mächtig att råda och regera öfver ens samvet, män den, som något annat kan öfvertyges, den vele vi tilbörligen straffa låte. Till det tridie, vi vele och icke allenast älska, ära och uti vyrdningi hålla den stormechtige högborne förstinna och fru fru Christina Sveriges, Götes, Vendes, Finners, etc. drottning, så och boren hertiginna till Sletzvik-Holsten, vår elskelige käre fru moder, såsom och Sveriges rikes arffurstar och fröker, våre elskelige k. bröder och systrar, utan och Sveriges rikes råd och ständer, högre och lägre, andelige och världslige, och dem hålla ved Sveriges beskrefne lag, riksens urminnes frihet och rättighet, loflige vane och i all tilbörlig vördning, myndighet och anseende, samptligen och synnerligen, så att icke något det tilstädies och sker, som dem en eller flere till spott och vanäre vara kan, såsom och att hvart och itt stånd särskildt blifve handhafvedt och utan något qval, anfächtning och intrång skyddat vid sine välfångne friheter, privilegier, inmuniteter, rättigheter och loflige sedvaner, särdeles det andelige [bör vara: adelige] ståndet må blifva ved macht och i tilbörlig vördning hållet och niute på äre, lif, godts och hion Sveriges lag och alle välfångne friheter och privilegier. Till det fierde lofve och tilsäje vi, att vi vårt rike Sverige vele styre och regere efter konungens ed, som i konungs balken i det fierde capitlet förmält är. Till det fämpte vele vi och låta beställe och besättie riksens höge embeter, som äre drotset, marsk, amiral, cantsler, skattmästare, och de andre af riksens råd och cammerråd, sampt lagmän, stådhållare i landsänderne och på de förnembligeste befästninger med infödde svenske män af ridderskapet och adelen, såsom och häredshöfdinger i like måtto med svenske män, hälst af adel, som der till tienlige kunne finnas, med laga samtyckio deres som vederbör efter Sveriges lag. Där och någon af sådane laglige tilsatte domare blifver för rätta frikänder, han skall och för allom så högom som lågom fri vara och blifva. Vi vele och att såsom alle domare måge hafva macht att döma den, som skyldig är, ifrån lif, äre och godts, [så skole de och i lika måtto vara fulmächtige att fria den oskyldige till lif, äre och gods], och där vele vi hålla hand utöfver, att därmed således skall hållit och efterkommit blifva; doch vele vi hafva oss förbehållit någre häreder i hvar landsände, hvilke vi uti adelens privilegier nampngifve och uttryckie vele, dem vi vele hafva macht att förläna våre trogne män och tienare, som hos oss dageligen uti hofvet brukade blifva, det vari sig anten af adel eller elliest, doch inge andre än gode svenske män, som Sveriges lag väll vete och hvariom och enom lag och rätt skippa och pläga kunne, och seden hvart och itt embete vid sin tilbörlig macht och myndighet hafve och hålle. De, som och således af oss uti riksens höge embeter brukade blifve, dem vele vi med itt tilbörligit underhold och [bör vara: af] cronones län och opbörd, hvar efter sins tiensts, embetes och stånds värde, nödtorftligen försörje efter den ordning, som vi där opå med vårt elskelige riksråd göra vele. Vi vele icke heller någon ifrån sådane embeter degradere eller afsättie, med mindre än han för rätte ifrån sitt embete lagligen dömbd blifver. Till det siette vele vi icke heller någon ny lag göra eller ständerne opåträngie, ej heller någon gammal och vedertagen lag förvandle, förtryckie eller plat afskaffe uten högborne furstes hertig Johans, riksens råds och menige ständernes ja, samtyckio och fulbordan aldeles efter lagen och konungs ed. Vi vele icke heller låte någre på- eller förbud utgå eller ordningar göre, som menige riket angår, ded vare sig anten med krigshielper, gärder, tuller eller vexler eller andre pålagor, sampt och utskrifningar till riksens värn och försvar, utan riksens råds vetskap och råd och deres samptyckio, som vederbör, med hvilket så väl uti förstendömen, såsom i konungedömet skall hollas like ordning, på ded att öfver hele riket må vara en likhet. Mycket mindre skall någon befalningsman högre eller lägre hafva macht att läggia något på almogen någon gärd eller hielp, stor eller liten, utan vårt samptyckio och befalning. När och en ordning således lagligen giord, eller förbud eller påbud skedt är, så vele vi det, så länge ded vara skall, icke förandre eller upgifve och någrom någon särdeles frihet däremot tillstädie, doch hvars och ens privilegier oförkräncht. Vi vele icke heller ständerne med månge herredagar betunga, utan det deste mera görs behof och orsakerna till ständernes sammankompst af riksens råd tilförende öfvervägade och samtychte äre, såsom och ej heller något örlig och krig begynne heller påslå, ej heller någon frid, stillestånd eller förbund företaga heller ingå med någon potentat eller republik utan högborne furstes hertig Johans, riksens råds och ständernes vetskap och samptyckio. Till det siuende, hafve vi och lofvat att med biskopernas val må hållas efter den vedertagne och samptychte kyrkioordning, och dem deres tilbörlige laglige macht och myndighet till att ordinere präster och dem med församblingarnas samtyckio [till gäld sättia efterlåtas, aldeles efter] kyrkoordnings lydelse och innehåldh, salvo jure patronatus, så att icke någon präst sedan skall behöfva att besökta oss om någon confirmation, undantagandes de hufvudgiälden, som man menigt beneficia regalia kallar, hvilke framdeles skole nampngifvas i den öfversedde kyrkioordning, som vi af trycket vele utgå låta. Vi vele icke heller tilstädie, att någon prästman blifver sitt kall och embete utan föregången ransakning för capitlet i sitt biskopssticht förvägret, mycket mindre afsatt, ej heller, hvar han bråtslig funnes, af någon annan än den biskop, under hvilken han besitten och stadder är, degraderes och afsätties må, och i så måtto holles där med, efter som den svenske trychte kyrkioordning, som utgick på det år 72, uttrych[er] och förmäler. Hvar och nogon biskop funnes, som sitt embete missbrukade och anten den värdige och dugelige ministerium förvägrade eller och den odugelige och ovärdige där om betror och med gäld försörjer, anten för vilie, vänskap, skyldskap, svågerskap, mutor och gåfvor, hat och afvund skuld, med honom skall procederes efter kyrkioordningen, och där han sig icke bättrer, då skall han efter föregången noga ransakning och dom, såsom den där handlar emot sitt embete, tilbörligen straffat blifva. Vi vele och academian uti Ubsala vid macht hålla och henne med sådane privilegier försöria, såsom och biskoperne, professores, [pastores] i städerne och skolmästere sådant underhold efterlåte, som vi med vårt elskelige riks råd kunne tänkia hvad academien och dem nödtorftigt vara må och riksens lägenhet kan tilsäje; deslikes att domkyrkiorne må blifve vid macht holdne och niute domkyrkietunnan i alle kyrkiehärberger, och att en prästman må vara œconomus vidh domkyrkian, som under tiden kunne giöra tienst i kyrkian, när så behöfves. Sammaledes skole och hospitalerne obehindrede niute sitt tilldelte underhold och sedvanlige oppehälle, och syslemannen, efter som kyrkioordningen förmäler, skall vare en prästman; doch skall både han så väl som œconomus vid domkyrkian vara förplichtat årligen lefverera en klar och oförfalskat räkenskap in uti vår och cronones räkningecammar, huruledes de den upbörd, som de äre betrodde öfver, föreståt hafve. Till det ottonde, opå det att ingen skall hafve sig till att beklage öfver lag och rättskipan, så vele vi uti de orter, som ännu med lagmän, häredshöfdingar, befalningsmän, fougter och skrifvare icke väl försörgde äre, sådane personer af infödde svenske män förordna, som där till skickelige och tiänlige vara kunne, de som undersåterne, så väl fattige som rike, för våld och orätt fride och försvare och till lag och rätt fordre och förhielpe kunne. Vi vele icke heller tilstädie, att någon utlänsk må komma till något embete i städerne, antingen att blifva borgmästare, rådman, stadsskrifvare, tollskrifvare eller vårdskrifvare, heller något annat, efter den ordning och stadga, som giordes i Stockholm af riksens råd anno 1470 [bör vara: 1471]. Till det nionde, vele vi icke heller tilstädie, att någon lagman skall hafva någon [häredsrätt] uti sin lagsagu, heller någon fougde skall vara häredshöfdinge uti sitt fougteri, såsom och icke heller tilstädie att lagmans- eller häredshöfdingeräntan till något annat anvendes, än dem till underhold, som lag och rätt skipa skole. Vi vele och att, lika såsom hvar och en må oanfächtat niuta och behålle, hvad han med laga fång besitter, det vare sig löst eller fast, till dess det honom med laga dom frånvinnas kan, så skall och där emot igen ingen fördriste sig att tillvälle sig någon del, som honom med laga syn och dom är ifrån kiändt och afdömpt. Till det sidste, på det ingen må något olageligit tilfogas, utan hvar och en sin oskyldighet och rättfärdige sak till godo niuta, därföre hafve vi lofvat och tilsagdt, att hvar någon, som kan hända af afund heller orätt berättelse, hos oss för någon sak angofves, dedt vare sigh ehvad sak det hellst vara kan, då vele vi honom icke straxt fängsle, bestricka, inmane eller till sin ära och gode nampn antaste låte, ej heller hans gods och egendom plundra, bortgifva eller i någon måtto afhända låta, för och med mindre än han till samma sak dömbder och lagvunnen är, utan sedan med honom låte procederes efter föregången ransakning och dom, aldeles som lag förmå och riksens rätt är, och vele vi den, som en och annan angifver och förförer, uppenbara, att han må stå den till rätte, som han angifvit hafver; i medler tid må han, som är blifven angifven, niuta borgen och lyfte, och den, som en annan angifver, i lika motto ställas i lyfte. När och någon således blifver angifven, då vele vi icke taga oss samme sak an och straxt tro hvad som sägs, utan låte honom med sin angifvare komma för rätta, och låte dem utan något mishag före samme sak ut med hvar andre; där han då skyldig befinnes, straffes efter föregången dom; är han och oskyldig, då skall angifvaren tilbörligen straffas, efter som han den andre hafver förfört och på olycka tilskynde velet, på det andre måge se där vider och oskyldigheten handhafves och älskat blifva. Till yttermere visso, att vi alle desse föreschrefne punchter troligen och obråtzligen hålla vele, och icke anten sielfva där emot göra eller andre att göre tilstädie, hafve vi dette med egin hand underskrifvit och med vårt secret försegla låtit. Af Nykiöping [den siste dec. 1611]. [[Category:Historiska dokument]] Du gamla, du fria 186 5838 2006-06-13T20:33:16Z Agneta 53 Kategori:Psalmer eftersom den finns med i äldre psalmböcker ''Läs mer om [[w:Du gamla, du fria|Du gamla, du fria]] på Svenska wikipedia'' <table> <tr> <td>'''[[Författare:Richard Dybeck|Richard Dybeck]]s text från 1844'''</td><td>'''[[Författare:Louise Ahlén|Louise Ahlén]]s tillägg från 1910'''</td></tr> <tr> <td> '''1'''<br> ''Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord''<br> ''Du tysta, Du glädjerika sköna!''<br> ''Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,''<br> ''Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna,''<br> ''Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.'' '''2'''<br> ''Du tronar på minnen från fornstora dar,''<br> ''då ärat Ditt namn flög över jorden.''<br> ''Jag vet att Du är och Du blir vad du var.''<br> ''Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden,''<br> ''Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.'' </td> <td> '''3'''<br> ''Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,''<br> ''din trohet till döden vill jag svära.''<br> ''Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,''<br> ''Din fana, högt den bragderika bära,''<br> ''Din fana, högt den bragderika bära.'' '''4'''<br> ''Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,''<br> ''för Sverige, den kära fosterjorden.''<br> ''Jag byter Dig ej, mot allt i en värld''<br> ''Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden,''<br> ''Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.'' </td> </tr> </table> [[Kategori:Nationalsånger]] [[Kategori:Psalmer]] [[it:Du gamla, du fria]] Min framtidsdag är ljus och lång 187 946 2005-08-08T12:59:34Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Min framtidsdag är ljus och lång, <br> den räcker bortom tidens tvång, <br> där Gud och Lammet säll jag ser <br> och ingen nöd skall vara mer. <br><br> Ett oförgängligt arv jag har,<br> i himlen är det i förvar,<br> och under prövotiden här<br> min Fader ger vad nyttigt är.<br><br> Pris vare Gud som ställt det så!<br> Nu slipper jag att ängslig gå,<br> för mig han alltid sörja vill,<br> vad än som här må stöta till.<br><br> Så har jag frid uti min själ<br> och sjunger lycklig: allt är väl!<br> Jag vandrar trygg vid Faderns hand,<br> han leder mig till livets land.<br><br> Men, Herre Jesus, lär du mig<br> att leva mera helt för dig<br> den lilla tid jag har igen<br> på vägen hem till himmelen.<br><br> [[Category:Psalmer]] O Jesus, jag häpnar för kärleken stora 188 6273 2006-06-29T18:36:22Z Agneta 53 {{psalmartikel}} O Jesus, jag bävar för kärleken stora, <br> som gjorde, att du kom till jorden ned <br> och ville din härlighets glädje förlora, <br> att jag skulle vinna en evig fred! <br> När du en blick mig gav <br> in i din kärleks hav, <br> synden vek ur min håg, <br> dig blott jag såg.<br><br> Mot synden bor evigt ett hat i ditt hjärta, <br> du är ifrån syndare skild och ren, <br> dock sänkte du dig i dess nöd och dess smärta,<br> att upphämta själen, din ädelsten. <br> O, vilka styng du fick,<br> när du bland törnen gick, <br> när du på dödens stig <br> liv vann åt mig!<br><br> Men nu har du vunnit och bundit i banden <br> vår bittraste ovän, som stungit dig. <br> Nu har du förlossat de suckande landen <br> och upplåtit frihetens dörr åt mig. <br> Skulden du sänkt i grav, <br> bojan du lyftat av <br> och i din segerskrud <br> smyckat din brud. <br><br> Du lever, i döden du gick att oss frälsa, <br> och döden för evigt du dödat har. <br> Du bjuder oss komma och finna vår hälsa <br> i öppnade salighetskällan klar, <br> där från mitt syndasår <br> rening och bot jag får, <br> där jag Guds barn får bli, <br> där jag blir fri. <br><br> Du lever: med dig skall jag leva och vinna; <br> det gamla förgått, "du gör allting ny". <br> Låt mörkrets onyttiga verk då försvinna, <br> låt köttets begär för din Ande fly! <br> Du vare mitt begär, <br> du vare ständigt när, <br> tills jag evinnerlig <br> åskådar dig! <br> <br> ''Publicerad i [[Pilgrimsharpan]], men där hade den endast fyra strofer (nuv. strof 4 fanns då inte med och har troligen tilldiktats något senare).'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Om jag ägde allt men inte Jesus 189 954 2005-08-02T09:13:49Z Damast Texten blir fri att återges år 2009, då författarinnan varit död i 70 år. {{Psalmartikel}} Texten borttagen tills Texten blir fri att återges år 2009, då författarinnan varit död i 70 år. [[Category:Psalmer]] Är det sant att Jesus är min broder 190 3301 2005-10-28T13:11:44Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Text: [[Författare:Lina Sandell|Lina Sandell]]'' Är det sant att Jesus är min broder? <br> Är det sant att arvet hör mig till? <br> O så bort med alla tårefloder, <br> bort med allt som här mig ängsla vill! <br><br> Gud min broder, under över under! <br> Större nåd väl aldrig tänkas må. <br> Fast jag ej kan se det alla stunder <br> är jag salig på hans ord ändå.<br><br> Fast jag aldrig tror det som jag ville, <br> är dock saken alltid lika sann. <br> Ej i tvekan jag min frid förspille, <br> efter Jesus aldrig ljuga kan! <br><br> Han har sagt: min Fader, eder Fader, <br> han har sagt: min Gud och eder Gud. <br> O min arma själ, är du ej glader <br> att ock du har fått ett sådant bud? <br><br> O det broderskapet, se det gäller <br> mer än allt vad här man nämna kan, <br> ty i bredd med Jesus det mig ställer, <br> ger mig rätt till samma arv som han. <br><br> Samma arv däruppe i det höga, <br> samma himmel, samme Gud och Far. <br> Herre, Herre, öppna blott mitt öga <br> för de skatter jag dock verkligt har! <br><br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Gud, vår Gud, vi lovar dig 191 3699 2005-12-23T13:44:40Z 86.63.144.30 {{Psalmartikel}} ''Eftersom Olov Hartmans översättning är copyrightskyddad, återges här en äldre svensk översättning av psalmen [[:la:Te Deum|Te Deum]].'' O Gud, vi lova dig, <br> o Herre, vi bekänna dig, <br> dig, evige Fader, <br> ärar hela jorden. <br> Dig prisa alla änglar, <br> himlarna och alla krafter. <br> Dig prisa Kerubim och Serafim <br> och sjunga utan ände: <br> Helig, helig, helig, <br> Herre Gud Sebaot! <br> Fulla äro himlarna och jorden <br> av din äras majestät. <br> Dig prisar apostlarnas saliga kör. <br> Dig lovar profeternas prisvärda skara. <br> Dig lovar martyrernas vita här. <br> Över hela jordens krets bekänner dig den heliga kyrkan, <br> dig, Fader Allsmäktig, <br> din högtlovade, Sanne, enfödde Son <br> och Hugsvalaren, <br> den Helige Ande. <br> Du, Kriste, Ärans Konung, Faderns Son <br> är du i evighet. <br> Till människornas förlossning tog du mandom <br> och försmådde icke jungfruns sköte. <br> Du övervann dödens udd <br> och upplät himmelriket för de trogna. <br> Du sitter på Guds högra hand i Faderns härlighet, <br> därifrån igenkommande <br> till att döma levande och döda. <br> Därför bedja vi: <br> Hjälp dina tjänare, <br> som du återlöst med ditt dyra blod, <br> och giv dem bland dina helgon <br> den eviga härligheten. <br> O Herre, fräls ditt folk <br> och välsigna din arvedel <br> och regera dem <br> och upphöj dem i evighet. <br> O Gud, vi prisa dig alla dagar <br> och lovsjunga ditt namn i evigheters evighet. <br> Värdigas, Herre, i dag <br> bevara oss utan synd. <br> Förbarma dig över oss. <br> Din barmhärtighet, Herre, vare över oss, <br> såsom vi hoppas på dig. <br> På dig hoppas jag, o Herre; <br> jag skall icke komma på skam till evig tid. <br> <br> [[Category:Psalmer]] [[la:Te Deum]] [[pl:Ciebie Boga Wysławiamy]] Herren, vår Gud, är en konung 192 970 2005-08-26T19:52:29Z EnDumEn flyttar engelsk text {{Psalmartikel}} Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära. Kom, alla folk, att vårt eviga lov honom bära. Himmel och jord bärs av hans kraftiga ord. Allt han sitt hägn vill beskära. Pris vare Herren, som allting så härligt bereder, som oss har skapat och blickar i nåd till oss neder, som i vår nöd skänker oss välfärd och bröd och sitt beskydd kring oss breder. Herren, vår Gud, vare lov som en Far för oss blivit, som för vår synd har sin Son uppå korset utgivit, som på vår jord leder med Ande och ord dem som åt Kristus sig givit. Herren, vår salighets Gud, må vi prisa och tjäna. Kraften är hans och all vishet och ära allena. Pris ske hans namn, att han oss vill i sin famn alla med Kristus förena. ''En engelsk (längre) version av Neanders hymn är [[Catherine Winkworth]]s som finns på [http://www.cyberhymnal.org/htm/p/t/pttlta.htm Cyberhymnal]: [[Praise to the Lord, the Almighty]]'' [[Category:Psalmer]] Hela världen fröjdes Herran 193 5352 2006-05-18T11:03:05Z Dr Fredrik Haeffner 58 mallnamn utan omdir {{Psalmartikel}} {| width="70%"; align="center" |- |! width="50%" | ''Text enligt [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]. '' |''Lätt bearbetning i [[w:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]] lyder:'' |- |<div class=vers> Hela världen fröjdes Herran tidigt och av hjärtans grund. Kommer ifrån orter fjärran, I som stån i hans förbund. Träder fram med lust och fröjd, sjunger Gud i himmelshöjd. Han är den oss haver sig till folk och fosterfår, frälsat det som var förtappat och är den som med oss står, vill oss äntligt föra in uti himlaglädjen sin. Tacker honom i hans portar, lover honom i hans gård. Kommer hit från alla orter, priser den om oss har vård, ty han är fast god och blid, håller tro i evig tid. </div> |<div class=vers> Hela världen fröjdes Herran &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; tidigt och av hjärtans grund. Kom från orter när och fjärran, ni som står i hans förbund. Träd nu fram med lust och fröjd, lovsjung Gud i himmelshöjd. Till sitt folk han oss har skapat, oss bevisat mycken nåd, frälsat det som var förtappat och är den som med oss står, vill oss en gång föra in uti himlaglädjen sin. Tacka honom i hans portar, lovsjung i hans tempelgård. Samlas hit från alla orter, prisa den om oss har vård, Han oss nådig är och blid, trofast intill evig tid. </div> |} [[Kategori:Psalmer]] Nu tacka Gud, allt folk 194 980 2005-08-08T19:05:25Z Damast återlänkning + borttaget VISS text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} ''Psalmens lydelse i [[1937 års psalmbok]] (=lydelsen i [[1819 års psalmbok]]):'' Nu tacker Gud, allt folk, med hjärtans fröjd och gamman för stora ting, dem han gör med oss allesamman, den från vårt modersliv av nåd och stor miskund så mycket gott oss gjort och än gör varje stund. Den nåderike Gud, han oss ock här förläne att vi med hjärtans fröjd i frid städs honom tjäne. Och Herren, stor av nåd, oss vare alltid blid, oss vare Herren när nu och i evig tid. Pris vare dig, o Gud, o Fader, Son och Ande, högtlovad, store Gud, av oss i allo lande, du som av evighet treenig Gud förvisst har varit, är och blir högtlovad först och sist. ''Psalmens lydelse i [[1695 års psalmbok]]:'' Nu tacker Gud, allt folk! med hjertans fröjd och gamman, för stora ting dem han gör med oss allesamman: den af wårt moderslif, allt intill denna stund, oss mycket godt har gjort, och än gör margelund´. Den nåderike Gud, han oss ock här förläne, att wi med hjertans fröjd i frid städs´ honom tjene: och Herren, stor af nåd, han ware alltid blid; oss ware Herren när nu och i ewig tid. Pris ware dig, o Gud, o Fader, Son och Ande! Högtlowad store Gud, af oss i allo lande, som utaf ewighet en enig Gud förwisst har warit, är och blir. Fräls oss, o Jesu Christ! ''I [[Lova Herren]] har man behållit versionen från [[1937 års psalmbok]], så när som på några smärre förändringar i första versen: "tacker" har blivit "tacka", "dem" har blivit "som", "den" har blivit "Han", "miskund" har blivit "misskund" och "än gör" har blivit "gör än".'' [[Category:Psalmer]] Lova Gud i himmelshöjd 195 983 2005-08-07T20:56:04Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''I [[1695 års psalmbok]] låter psalmen så här:'' Lofwer Gud i himmels höjd med stor gamman, lust och fröjd! Englar och hwar menska from, lofwer i hans helgedom. Ty allt, hwad hans hand har gjort, är allt dråpeligt och stort; och hans stora herrlighet warar i all ewighet. Lofwer honom allan stund, högt och utaf hjertans grund, uppå harpor och regal, pipor, trummor och cymbal. Allt det lif och anda har, skynda dig och redo war, lofwa Herran gladelig´, Halleluja innerlig! ''I den wallinska psalmboken, [[1819 års psalmbok]], togs psalmen också med, men något dämpad. Så här lät den i [[Johan Olof Wallin]]s version:'' Lofwer Gud i himmels höjd! Hwarje själ, till honom böjd, hwarje stämma, glad och from, lofwe i hans helgedom! Ty allt hwad hans hand har gjort, är allt dråpeligt och stort, och hans stora härlighet warar i all ewighet. Lofwer honom, allan stund, högt och utaf hjertans grund. Ljuft bland helga sångers tal klinge harpa och cymbal. Allt hwad lif och anda har, skynda dig och redo war, lofwa Herran Jehova, prisa Gud: Halleluja! ''Wallins version togs oförändrad (så när som på stavningen) in också i [[1937 års psalmbok]]. Men för [[1986 års psalmbok]] gjordes en rätt grundlig restaurering av [[Britt G Hallqvist]], som fört den betydligt närmare originalet. Tyvärr kan vi här inte citera hennes version i sin helhet, men anslaget lyder där:'' Lova Gud i himmelshöjd, sjung med glädje, lust och fröjd. ''Även änglarna har fått komma tillbaka, och den kraftiga instrumenteringen i vers 3:'' lova honom med koral, flöjter, trummor och cymbal! ''Men upp till den rika instrumenteringen i Psaltaren 150 når psalmen förstås fortfarande inte!'' [[Category:Psalmer]] Jesus för världen givit sitt liv 196 3744 2006-01-01T15:23:59Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} :Jesus för världen, :givit sitt liv: :öppnade ögon, Herre mig giv. :Mig att förlossa :offrar han sig, :då han på korset dör ock för mig. :O vilken kärlek, :underbar, sann! :Aldrig har någon älskat som han. :Frälst genom honom, :lycklig och fri, :vill jag hans egen evigt nu bli. :Ta mig då, Herre, :upp till ditt barn, :lös mig från alla frestarens garn. :Lär mig att leva, :leva för dig, :glad i din kärlek, offrande mig. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Jesus är min vän den bäste 197 5778 2006-06-07T17:52:53Z Agneta 53 satt in versnummer; ' i st f ´för genitiv-s {{Psalmartikel}} ''Så här lyder Jakob Arrhenius' text (den version som inte är copyrightskyddad):'' '''1.''' Jesus är min wän den bäste, hwilkens like aldrig är; skall jag då så med de fleste öfwergifwa honom här? Ingen skall mig kunna skilja ifrån den, mig har så kär: en skall wara begges wilja, alltid här och ewigt der. '''2.''' Han har döden för mig lidit, ingen skall fördömma mig: hos sin Fader för mig bedit, det mig gagnar ewiglig´. Ho är då, som will förklaga, den han sjelf utkorat har? Ho will ifrån honom draga, den han har i sitt förswar? '''3.''' Jag är wiss och derpå liter, hwarken lifwet eller död mig ifrån min Jesu sliter: englar, höghet eller nöd, djuphet eller annat mera, ware kommand´ eller när, skall mig från Guds kärlek föra, som i Jesu Christo är! [[Kategori:Psalmer]] Se, Jesus är ett tröstrikt namn 198 4463 2006-03-31T20:15:25Z 212.181.183.93 {{psalmartikel}} <br> <br> <br> <br> Se, Jesus är ett tröstrikt namn och i all nöd vår säkra hamn. Vi genom Jesus får Guds nåd och finner på det bästa råd. Guds ende Son, o Jesus huld, förlåt oss all vår synd och skuld. Vår nöd du ser och hjälpa kan, du som är både Gud och man. Av dig är all rättfärdighet, av dig all frid och salighet. Den som till dig har satt sin tröst, han blir ifrån allt ont förlöst. Dig vare pris för livets ord, för dopets bad och nådens bord. Din frid oss här i tiden giv, och efter döden evigt liv. ''Texten i [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]], där första och tredje versen lyder:'' Si, Jesus är ett tröstrikt namn och i all nöd vår säkra hamn. Igenom Jesus få vi nåd och finna på det bästa råd. Av dig är all rättfärdighet, av dig all frid och salighet. Ho sätter till ditt namn sin tröst, han varder från allt ont förlöst. ''[[w:Lova Herren|Lova Herren]] har en liknande version. I [[w:1695 års psalmbok|1695 års psalmbok]] lyder texten så här:'' Si, Jesus är ett tröstrikt namn, som länder oss till själagagn. Igenom Jesum få wi nåd och finne på det bästa råd. Guds ende Son, o Jesu mild! Wårt brott och skuld gif du oss till; Ty du är både Gud och man, som all wår synd förlåta kan. Af Jesu är all salighet, omfattom hans rättfärdighet! Ho på hans namne sätter tröst, han warder af allt ondt förlöst. Dig ske lof, pris, o Jesu båld! Som oss har frälst af satans wåld. Din frid, o Jesu! oss förlän´, och fria oss från allsköns men! [[Category:Psalmer]] Du för vars allmaktsord 199 994 2005-07-27T00:03:12Z Damast återlänkning + borttaget viss text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} ''Text enligt [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]], i stort sett samma som texten i senare sångböcker, där man dock ändrat ordet "spörjas" i tredje strofen till "höras".'' Du för vars allmaktsord mörkret från öde jord förr tvangs att fly, se, än är jorden skum, öde är månget rum, sänd evangelium, låt dagen gry! Du vid vars kärleksglöd framgick ur natt och död skapelse ny, du som gav blinda ljus, löste ur fångahus, stillade stormens brus: låt dagen gry! Ande av ljus och liv, åter en pingstvind giv, väckelse ny. Låt dina vingars slag spörjas ännu idag, töcknen från jorden tag, låt dagen gry! Helga Treenighet, som ej av skiften vet, eviga ljus, bjud genom vågors svall, starkt som basuners skall, vida kring världen all ditt: Varde ljus! [[Category:Psalmer]] Lov, ära och pris 200 998 2005-08-26T17:33:22Z EnDumEn flyttar engelsk text {{Psalmartikel}} Lov, ära och pris, dig vår Fader och vän, som alltid oss älskat och älskar oss än. /: Halleluja, din är äran, halleluja, amen :/ Lov, ära och pris, dig, Guds heliga Lamm, som bar våra synder på korsträdets stam. Lov, ära och pris, dig, vår Hjälpare god, som vittnar om Jesu försonande blod. ''Den engelska texten, som innehåller fler verser: [[Revive Us Again]]'' [[Category:Psalmer]] Hela vägen går han med mig 201 1001 2005-08-05T08:24:53Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Hela vägen går han med mig, vad kan jag väl önska mer? Kan jag tvivla på hans godhet när jag här hans ledning ser? Himmelsk frid, gudomlig trygghet uti honom har min själ. Ty jag vet, vad än mig möter, gör dock Jesus allting väl, Ty jag vet, vad än mig möter, gör dock Jesus allting väl Hela vägen går han med mig, hjälper mig och är mitt stöd, ger mig kraft i varje prövning, mättar mig med livets bröd. Och om hjärtat skulle törsta, vägen kännas tung och lång. Glädjekällor då ur klippan springer fram som förr en gång, Glädjekällor då ur klippan springer fram som förr en gång. Hela vägen går han med mig. Vilken kärlek hög och rik! Och till sist en evig vila ger han mig i himmelrik. När jag där får fri, förklarad, inför honom falla ned, Skall med glädje jag det minnas: Hela vägen gick han med. Skall med glädje jag det minnas: Hela vägen gick han med. [[Category:Psalmer]] Härlig är jorden 202 5260 2006-05-10T13:30:34Z Skizzik 28 {{Psalmartikel}} :Härlig är jorden, :härlig är Guds himmel, :skön är själarnas pilgrimsgång. :Genom de fagra :riken på jorden :gå vi till paradis med sång. :Tidevarv komma, :tidevarv försvinna, :släkten följa släktens gång. :Aldrig förstummas :tonen från himlen :i själens glada pilgrimssång. :Änglar den sjöngo :först för markens herdar, :skönt från själ till själ det ljöd: :Människa, gläd dig, :Frälsarn är kommen, :frid över jorden Herren bjöd. [[Kategori:Psalmer]] Hur härligt vittna land och sjö 203 1006 2005-08-05T13:05:29Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Hur härligt vittna land och sjö ännu i frost och vintersnö, o Gud, om dina under! Förvissnad, öde, mörk och kall är jorden dock din fotapall som i sin blomstrings stunder. Hon ändat har sin arbetsdag, hon böjer sig för ditt behag och kläder av sin prydnad. Nu vilar hon i sabbatsfrid och bidar nästa arbetstid i tålamod och lydnad. Ty du, barmhärtig år från år, bevarar för en nyfödd vår det frö som drivan täcker. Det lever i sin mörka grav; du lyfter snart dess täcke av, din sol det återväcker. Ljus är din klädnad, Herre Gud: i norrskensprakt och stjärneskrud din himmel skådar neder. Dig bliver intet mörker när, du våra fötters lykta är, som oss i natten leder. Upplys oss, Herre, med ditt ord, att vi på denna mörka jord ifrån din väg ej vike. Och för oss sist i Kristi tro från dödens skugga, där vi bo, till ljuset i ditt rike. [[Category:Psalmer]] En herrdag i höjden 204 1008 2005-08-04T12:14:30Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} En herrdag i höjden är vorden besluten av konungen uti det himmelska land, att han skall hitkomma med mång sinom tusen och kalla till doms både kvinna och man, med änglarnas röst, de trogna till tröst, med svidande styng i de otrognas bröst. Ack, mildaste Jesus, föröka oss trona, att vi må beredda och vakande stå, att vi ej bortmista vår salighets krona och att vi din nåd ej förlustiga gå. O räck oss din hand, vår Frälsareman, och för oss till himlens lycksaliga land. [[Category:Psalmer]] En jungfru födde ett barn i dag 205 1010 2005-08-04T12:22:48Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} En jungfru födde ett barn i dag, det vi skola prisa och ära. I det haver Gud ett gott behag och bjuder oss höra dess lära. Och vore ej det barnet fött, förtappat bleve då allt kött, nu frälsning bjuds åt alla. Pris vare dig, o Jesus Krist! Du är vårt enda hopp förvisst; vi för din fot nedfalla. De herdar vaktade deras hjord i markene, där de lågo. Där fingo de höra ängelens ord, och Herrens klarhet de sågo: &#8221;Stor fröjd åt eder bådar jag, stor fröjd åt alla, ty i dag är Kristus födder vorden, som Herren är i Davids hus. Si, ljuset av Gud klarhets ljus har uppgått över jorden.&#8221; De himmelska härar med högan röst begynte med ängelen sjunga. De lovade Gud med glädje och tröst med helig, odödelig tunga: &#8221;Pris vare Gud i höjdene, frid vare ock på jordene och människor god vilje.&#8221; Pris vare Gud! Sin nåd och fred, den han med Sonen sände ned, han aldrig från oss skilje. ''I den karolinska psalmboken, [[1695 års psalmbok]], löd den som följer:'' En jungfru födde ett barn i dag, det wi skole prisa och ära. I det hafwer Gud ett godt behag; han bjuder oss höra dess lära. Wore icke det barnet i werlden födt, då skulle hwar man ewinnerligen dött; nu äre wi frälste alle. Lofwad ware du, Jesu Christ! som oss hafwer frälst af djefwulens list med pina och dödsens galla. De herdar waktade deras hjord i markene der de lågo; de fingo höra engelens ord, Guds klarhet de ock sågo: Jag bådar eder stor glädje och gamman, som warder folkena allesamman, wäl dem, som hafwa Guds anda! I dag föddes Jesus Christus, som Herren är i Davids hus; han frälsar af dödsens wånda. Det himmelska härskap med höga röst begynte med engelen sjunga; de lofwade Gud med glädje och tröst, så sjungande med en tunga: Pris ware Gud i höjdene, frid ware ock på jordene, menniskom en god wilje! Gud ware lof för nåde och fred, som han oss sände med Sonen här ned, den aldrig från oss skilje! [[Category:Psalmer]] En liten stund med Jesus 206 3731 2005-12-29T11:37:58Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class="vers"><pre> En liten stund med Jesus, o, vad den jämnar allt och ger åt hela livet en ny och ljus gestalt. När jag är trött av vägen och allt som möter mig, en liten stund med Jesus, och allt förändrar sig. En liten stund med Jesus när synden gör mig ve och otron vill mig hindra att blott på ordet se; en liten stund med Jesus och bördan lyftes av och faller från min skuldra i Kristi öppna grav. En liten stund med Jesus och hjärtats oro flyr, och blicken vändes åter från jordens små bestyr till livets verkligheter, de ting som ej förgås när himlarna och jorden av sin förvandling nås. En liten stund med Jesus, vad frid den har med sig, när kärlekslösa domar av mänskor sårar mig. Om missförstådd och sargad från vänners krets jag går, en liten stund med Jesus dock helar alla sår. En liten stund med Jesus, vad kraft den har med sig, vad lust den ger att vandra på Herrens viljas stig, vad mod den ger att leva och lida för hans namn, en ljuvlig försmak redan av vilan i hans famn. Så giv mig, käre Herre, ja, giv mig ofta då en liten stund med Jesus i hemmets tysta vrå. Mitt hjärtas djupa längtan är denna enda blott: en evighet med Jesus och allt, ja allt är gott. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] En nådastol Herren Gud oss givit 207 1017 2005-08-04T13:04:28Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} En nådastol Herren Gud oss givit, som genom blodet oss vunnen är. Där Jesus Kristus försoning blivit för världens synder, så ordet lär. O sköna plats invid Jesu hjärta, när synden trycker en sargad själ. Dit får jag komma med all min smärta, vid nådastolen blir allting väl. Till nådastolen oss väg bereddes, när tempelförlåten rämnade. Den största nåden oss då bereddes, ty frälsning gavs för var syndare. O sköna plats&#8230; Var dag och stund, då du hjälp behöver, till nådastolen frimodigt gå. Ty se, om synden än flödar över, så flödar nåden långt mer ändå. O sköna plats&#8230; Om du är blind, lik en Bartimeus, och lik en Tomas, som ej kan tro, om du har synder som en Sackeus &#8211; vid nådastolen du finner ro. O sköna plats&#8230; Vid nådastolen, där får jag vila, när trött min ande här känner sig. Till nådastolen, dit får jag ila med all den nöd, som här trycker mig. O sköna plats&#8230; ''[[sv:Lova Herren|Lova Herren]] (nummer 432) har en något annorlunda text:'' v. 1: &#8221;Och Jesus själv en försoning blivit&#8221; samt i refrängen &#8221;&#8230;när synden tynger&#8221; (i st. f. &#8221;trycker&#8221;). v.2: &#8221;Den största nåden oss där beteddes&#8221; (visades). v.3: &#8221;Gå dit var stund, då du hjälp behöver&#8221;. v.4: &#8221;&#8230;och rik på synder som en Sackeus, vid nådastolen där finns dock ro.&#8221; v.5: &#8221;Till nådastolen jag städs´ vill ila med varje nöd, som här tynger mig.&#8221; [[Category:Psalmer]] En vänlig grönskas rika dräkt 208 1020 2005-08-02T08:28:16Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} En vänlig grönskas rika dräkt <br> har smyckat dal och ängar. <br> Nu smeker vindens ljumma fläkt<br> de fagra örtesängar.<br> Och solens ljus<br> och lundens sus<br> och vågens sorl bland viden<br> förkunna sommartiden.<br> <br> Sin lycka och sin sommarro<br> de yra fåglar prisa.<br> Ur skogens snår, ur stilla bo<br> framklingar deras visa.<br> En hymn går opp<br> av fröjd och hopp<br> från deras glada kväden,<br> från blommorna och träden.<br> <br> Men du, o Gud, som gör vår jord<br> så skön i sommarns stunder,<br> giv att jag aktar främst ditt ord<br> och dina nådesunder.<br> Allt kött är hö<br> och blomstren dö<br> och tiden allt fördriver,<br> blott Herrens ord förbliver.<br> <br> Allt kött är hö. Allt flyktar här<br> och snart förvissna gräsen.<br> Hos dig allena, Herre, är<br> ett oförgängligt väsen.<br> Min ande giv<br> det nya liv<br> som aldrig skall förblomma,<br> fast äng och fält stå tomma.<br> <br> Då må förblekna sommarns glans<br> och vissna allt fåfängligt.<br> Min vän är min och jag är hans,<br> vårt band är oförgängligt.<br> I paradis<br> han, huld och vis,<br> mig sist skall omplantera,<br> där intet vissnar mera.<br> [[Category:Psalmer]] Ett stilla barnahjärta 209 6288 2006-06-29T20:21:58Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} Ett stilla barnahjärta man får ej hur som helst. Det går ej utan smärta att så bli genomfrälst. Det kostar tåreströmmar förrän jag helgas så, att alla mina drömmar i Jesu anda gå. Den Herren vill förära att bli en Abraham sin Isak måste bära som lydnadsoffer fram. Ej utan sorg fullbordas en sådan offerdöd. Min sköna Rakel jordas ej utan hjärtenöd. Men vill än hjärtat brista, när tanken fästes på att offra allt, ja mista sitt eget liv också, dess djupare är fröjden att lyda Herrens bud, då vi på offerhöjden fått vittnesbörd av Gud. Som Aron stilla tiger vid Herrens hårda slag och sig på nytt inviger att vörda Herrens lag, så skall du, o mitt hjärta i vördnad för hans bud också uti din smärta tillbedja Herren Gud. Se, över sorgevågen jag ser en härlig syn, Guds löfte, segerbågen som glänser uti skyn. Så vill jag Herren bida, han inga misstag gör, och sorgefloden vida till Jesu hjärta för. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] Hur ljuvt det är att komma 210 1025 2005-08-01T19:57:30Z Damast återlänkning + borttaget viss text som återförts till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återgiven enligt text av [[sv:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]'' 1857. ''I [[1986 års psalmbok]] har dock pluralformerna av verben tagits bort och ordet "helgedom" i vers 3 bytts ut mot "rikedom".'' Hur ljuvt det är att komma till Herrens tempelgård, där trogna själar blomma som liljor i hans vård. Man ser de skära kalkar för Gud där öppna stå, /: och himmelsk dagg dem svalkar, att liv och kraft de få. :/ Hur kärt i Andens enhet att dem tillsammans se i trohet och i renhet åt Herren offer ge. När de Guds lov upphöja på denna fridens ort, /: vem vill då ute dröja och stanna vid dess port :/ Träd in att se och smaka hur ljuvlig Herren är, att bedja och att vaka med hans utvalda där. Där ute lever flärden så glädjelös och tom, /: ack, ringa fröjd ger världen emot Guds helgedom :/ Ej vill jag vandra fjärran till mörker bort från dag. Mitt ljus, det är av Herran, min sol uppsöker jag. Inför hans anlet klara vill i hans hus jag bo. /: Där är mig gott att vara, där har mitt hjärta ro :/ [[Category:Psalmer]] Kom till högtid 211 1028 2005-08-06T21:49:19Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} Kom till högtid! - I Guds gårdar <br> vila bjuds från livets id. <br> Herren än de sina vårdar,<br> står dem bi i stormig tid.<br> Gud den trötte skänker vila,<br> frid och stilla sabbatsro,<br> styrka för hans svaga tro.<br><br> Kom till högtid! - Kärleksflamman<br> slocknar, om du ensam går.<br> Men om kolen föras samman,<br> kärlekselden näring får.<br> Det blir varmt i bröders skara,<br> när man med en enad röst<br> beder Gud om nåd och tröst.<br><br> Kom till högtid! - Käril tomma <br> fyller Herren nu som förr.<br> Gud välsignar sina fromma,<br> öppnar för dem ordets dörr,<br> smörjer dem med glädjens olja,<br> när de uti Herrens hus<br> mättas av hans nåd och ljus.<br><br> Kom till högtid! - Mottag ordet,<br> ordet ifrån Herren själv.<br> Drick vid helga nattvardsbordet<br> styrka utur nådens älv!<br> Ur de rika frälsningsbrunnar<br> får du ösa liv och frid,<br> hälsokraft till evig tid.<br><br> Kom till högtid! - Herren vakar,<br> honom tillhör världen all.<br> När hans allmakt världen skakar,<br> bådar han det ondas fall.<br> Men så långt som solen lyser<br> går hans nådebudskap ut,<br> segrande till tidens slut.<br><br> ''I [[sv:EFS-tillägget 1986|EFS-tillägget 1986]] till psalmboken, börjar sista versen "Kom till högtid! - Herren bjuder / in till frälsning världen all, / allmaktsordet redan ljuder, / bådande det ondas fall.'' [[Category:Psalmer]] Helige Fader, kom och var oss nära 212 1032 2005-08-02T14:27:53Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återges texten i den äldre versionen (som i [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]])'': Helige Fader, kom och var oss nära, <br> låt oss förnimma kraften av din lära, <br> du som kan giva mer än vi begära, <br> hör oss, o Fader. <br> <br> Jesus, var när oss, du som dog för alla. <br> Frälsning beskär oss, hör, vi dig åkalla. <br> Led oss och bär oss, att vi ej må falla. <br> Du är vår starkhet. <br> <br> Helige Ande, som i sanning leder, <br> himmelska duva, sänk i dag dig neder, <br> helga, välsigna varje själ som beder. <br> Amen, ja, amen. <br> [[Category:Psalmer]] Herre, samla oss nu alla 213 3729 2005-12-29T11:34:43Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class="vers"><pre> Herre, samla oss nu alla kring ditt dyra nådesord. Likt ett vårregn låt det falla på vårt hjärtas torra jord. Värdes oss din ande sända och din eld ibland oss tända, /: mätta ljuvligt de elända, Herre, vid ditt rika bord. :/ Lär oss troget taga vara på det ord, oss givet är. Led oss i ditt ljus, det klara, på den väg som till dig bär. Gör vårt hjärta för dig stilla, låt ej otron oss förvilla, /: Herre, låt oss ej förspilla nådestunden, du beskär. :/ Må vi akta på den tiden då du söker oss, o Gud. Snart är nådens dag förliden och vi får ej flera bud. O så hjälp oss nu att höra vad vår själ kan saliggöra, /: upplåt du vårt hjärtas öra och förnim vårt böneljud. :/ </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Vår Gud är oss en väldig borg 214 6170 2006-06-28T20:34:24Z Agneta 53 + de {{Psalmartikel}} ''Ein' feste Burg ist unser Gott'' av [[Författare:Martin Luther|Martin Luther]] Svensk översättning av [[Johan Olof Wallin]]: '''1.''' :Vår Gud är oss en väldig borg, :Han är vårt vapen trygga; :På Honom i all nöd och sorg :vårt hopp vi vilje bygga. :Mörkrets furste stiger ned, :hotande och vred; :Han rustar sig förvisst :med våld och argan list: :likväl vi oss ej frukte. '''2.''' :Vår egen kraft ej hjälpa kan, :vi vore snart förströdde; :Men med oss står den rätte Man, :vi stå, av Honom stödde. :Frågar du vad namn han bär? :Jesus Krist det är. :Han är den Herren Gud :som, klädd i segerskrud, :sin tron för evigt grundat. '''3.''' :Och vore världen än så stor :och full av mörkrets härar, :dock, när ibland oss Herren bor, :platt intet oss förfärar. :Världens furste är ju dömd, :och hans kraft är tömd. :Han på ett huvudhår, :oss skada ej förmår: :Ett ord kan honom fälla. '''4.''' :Guds ord och löfte skall bestå; :vi det i hjärtat bäre. :För himmel, ej för jord vi gå, :till strid och glade äre. :Äre alltid väl till mods, :fast vi våga gods :och ära, liv och allt: :Ske blott som Gud befallt! :Guds rike vi behålle. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Martin Luther]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] [[de:Martin Luther]] Lova vill jag Herran, Herran 215 1039 2005-08-07T22:24:26Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} ''Här återgiven enligt en äldre version (i [[1937 års psalmbok]])''. Lova vill jag Herran, Herran, Ty han haver hört min röst. Han är, då all hjälp syns fjärran, Dock min starkhet, sköld och tröst: Han de ondas kraft förtager Och sitt barn ur faran drager. På min Gud i liv och döden Har jag min förtröstan satt; Han har hulpit mig i nöden, Och mitt hjärta är nu glatt. Därför vill jag honom prisa, Honom evig ära visa. Herre, var de trognas styrka Och din Smorde hjälp beskär; Fräls ditt folk och stöd din kyrka Som ditt arv och eget är; Låt dem här i dig förnöjas Och till evig tid upphöjas. [[Category:Psalmer]] Jag kan icke räkna dem alla 216 3724 2005-12-29T11:20:25Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class="vers"><pre> Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt. Likt morgonens droppar de falla och glimma likt dessa så skönt. Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt. Likt stjärnornas tallösa skara de hava ej namn eller tal, men stråla likt dessa så klara, jämväl i den mörkaste dal. Likt stjärnornas tallösa skara de hava ej namn eller tal. Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer! Guds kärleks bevis må jag kalla de under av nåd han beter. Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer! </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Var man må nu väl glädja sig 217 2967 2005-09-15T14:50:18Z EnDumEn 2 flyttar tysk text {{Psalmartikel}} ''Den tyska orginaltexten skrevs av [[Författare:Martin Luther|Martin Luther]]'' ''Det här är den äldsta svenska översättningen från 1695 års psalmbok:'' Hwar man må nu wäl glädja sig, här är stor fröjd på färde; ty Gud är oss nu nådelig, som woro döden wärde. Han hafwer allom sagt det till, att han barmhertig wara will. Hwad står oss nu till tränga? Jag under djefwulen fången låg, kunde mig ej sjelfwer hjelpa: min synd mig qwalde natt och dag, och wille mig nederstjelpa: min synd mig till förtwiflan dref, ty synd och döden för mig blef, helwetet stod oss öppet. Gud af sine barmhärtighet sin´ ögon till mig wände, han kunde ej lida min uselhet: hjelp wille han mig sända. Ändock jag war af synder full, war han för mig en fader huld, och lät sig om mig wårda. Han sade till sin ende Son: nu är tid att förbarma; far ned uti det syndaland och lös de fångar arma af deras synd och stora nöd, fräls dem ifrån den ewiga död och låt dem med dig lefwa. Sonen sin Fader lydig war, kom till mig här på jorden: af ene jungfru ren och klar är han min broder worden; sin kärlek wille han mig bete, och tog ifrån mig helwetes we, det jag var pigtig lida. Han lät utgjuta sitt dyra blod, sitt lif månde han ej spara: det led han mig till syndabot, thy må jag trygger wara. Han är min Herre och höfwitsman, uti hans död min synd förswann, så är jag salig worden. Han for ock upp till Fadren igen ifrån denna werlds elände, der will han wara min Mästar´ allen´, och mig sin Ande sända: den i min nöd skall trösta mig, och lära mig att känna sig, och i all sanning leda. Dess ware pris i ewighet, och lof förutan ände, Fadrens stora barmhertighet, som oss den nåden sände, och nederslog i Christi död helwetet, synd och dödsens nöd. Ho kan oss nu förderfwa? ''[[Författare:Olof Forsell|Olof Forsell]]s bearbetning från 1816 följer här (med nutida stavning):'' Var man må nu väl glädja sig, här är stor fröjd å färde, ty nu är Gud oss nådelig, som voro döden värde. Han haver allom sagt det till, att han barmhärtig vara vill. Vad kan vårt hopp förtränga? Jag under satan fången låg och kunde mig ej hjälpa. Den synd, som rådde i min håg, i grund mig ville stjälpa. Min synd mig till förtvivlan drev, mitt samvets dom orygglig blev, och helvetet stod öppet. Men Gud av sin barmhärtighet sin´ ögon till mig vände. Han såg i nåd min uselhet och hjälp av höjden sände. Ändock jag var av synder full, var han för mig en Fader huld och lät sig om mig vårda. Till ende Sonen sade han: Jag måste mig förbarma. Far ner uti det syndaland och lös de fångar arma av deras synd och stora nöd, fräls dem ifrån en evig död och låt dem med dig leva. Sin Fader Sonen lydig var, kom till mig här på jorden. I mänskligheten uppenbar, är han min broder voden. Sin kärlek ville han bete och frälste mig från allt det ve, som jag förskyllt att lida. För mig sitt liv, sitt dyra blod han ville icke spara, att för den dom mig förestod jag måtte tryggad vara. Han blev hos Gud min löftesman, uti hans död min synd försvann. Så är jag frälsad vorden. Han upp till Fadern for igen från denna världs elände och i mitt bröst Hugsvalaren, den helge Ande, sände, den i min nöd skall trösta mig, mig stödja på min bättringsstig och i all sanning leda. Ty vare pris i evighet och lov förutan ände Guds eviga barmhärtighet, som oss den hjälpen sände och nederslog i Kristi död synd, helvete och dödens nöd. Ho kan oss nu fördärva? ''I [[Lova Herren]] med följande förändringar: ”den” i v. 7 har blivit ”som” och ”ho” i v. 8 har blivit ”vem”.'' [[Category:Psalmer]] [[de:Nun Freut Euch]] [[en:Dear Christians, One and All, Rejoice]] Du bar ditt kors, o Jesu mild 218 3325 2005-10-30T22:45:57Z Damast 5 {{Psalmartikel}} ''Originaltext av [[Erik Gustaf Geijer]] från 1819'' <div class=vers><pre> Du bar ditt kors, o Jesu mild, då dödens väg du trädde, till frälsning för den värld som vild och full av hat dig hädde. O kärleks höjd! Du blöder böjd för dem som dig förfölja. Du bar ditt kors. Då bar du ock med världens skulder mina, och bland de otacksammas flock, som du vill nämna dina, är också jag, fast dag från dag din kärlek mig besöker. Du bar ditt kors. Din härlighet som alla himlar prisa, din makt, som icke gränser vet, du lade av, att visa det intet finns, som icke vinns av kärleken, som lider. Du bar ditt kors. Så lär ock mig, o Segerhjälte, vinna, och uppå korsets helga stig till himlamålet hinna. Då är min själ förvarad väl och lever i din kärlek. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] Bliv i Jesus, vill du bära frukt 219 6111 2006-06-28T11:05:55Z Agneta 53 Satt in versnummer; {{Psalmartikel}} '''1.''' :Bliv i Jesus, vill du bära frukt; :grenen kan ej leva skild från stammen. :|: Och blott under herdens vård och tukt :fostras och bevaras späda lammen :| '''2.''' :Bliv i Jesus, där är tryggt, blott där. :Varje annan plats har sina faror. :|: Och när världen ler som fagrast här, :frukta allra mest för hennes snaror :| '''3.''' :Bliv i Jesus, vill du växa till :i de stycken, som din Gud behaga. :|: Bliv i Jesus, om i tron du vill :lära dig var dag ditt kors att taga :| '''4.''' :Bliv i Jesus, vill du hålla ut :modigt, troget, segerrikt i striden. |:: Han med frid bekröner dig till slut :och din mödas dag är snart förliden :| '''5.''' :Bliv i Jesus, lita på hans makt :och hans trofasthet i alla skiften. :|: Att han visst fullbordar vad han sagt, :därom vittnar klarligt hela Skriften :| '''6.''' :Bliv i Jesus &#8211; genom stormens brus :skall han leda dig den rätta stigen. :|: Bliv i Jesus, och i Herrens hus :sist du bliva skall evinnerligen :| ==''Kommentarer''== ''I [[w:Lova Herren|Lova Herren]] i stort sett oförändrad så när som på att "klarligt" i vers 5 bytts ut mot "tydligt". '' ''I [[w:EFS-tillägget 1986|EFS-tillägget 1986]] har sista versen strukits och många ändringar genomförts, särskilt i v. 3 och 4.'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Dig skall min själ sitt offer bära 220 5273 2006-05-10T23:38:02Z Dr Fredrik Haeffner 58 länkfixar {{psalmartikel}} ''Här återges texten enligt [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]] (så gott som identisk med texten i [[w:1819 års psalmbok|1819 års psalmbok]]).'' Dig skall min själ sitt offer bära, o Fader, Skapare och Gud. Dig vill jag med mitt hjärta ära och dig med mina läppars ljud, med vördnad tänka på din nåd, din makt, ditt underfulla råd. Du liv och varelse har givit åt allt i himmel och på jord. Ditt stora, milda namn du skrivit så i naturen som ditt ord. I allt du dig förklarat har, o Skapare och Gud och Far. Du stadgat ordningen för tingen, du satt en gräns för prövningen, men för vårt hopp, vår sällhet ingen, ty du, o Gud, är kärleken. Du allt på fadershänder bär och bönhör varje fromt begär. Ej mörker mer mitt hjärta hindrar att se och vörda dina fjät. Var stjärna, som på fästet tindrar, är vittne om ditt majestät, och minsta lilja på min stig är, Gud, ett tröstfullt ord från dig. Därför, o Fader i det höga, jag i din hand mitt väl förtror. Jag vet ditt hulda fadersöga ser ock den mask i stoftet bor. På glädjens eller sorgens stig, du leder mig dock sist till dig. O Herre, dig vill jag åkalla, när aftonstjärnan framgår skön. När morgondaggens pärlor falla, till dig jag höja skall min bön och aldrig glömma dina bud, o Fader, Skapare och Gud. [[Category:Psalmer]] Upp, min tunga, att lovsjunga 221 6172 2006-06-28T20:46:26Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} ''I 1986 års psalmbok ändrades texten något: "Menlöst" i v. 1 byttes ut mot "skuldlöst" och "förer" i sista versen mot "leder".'' Upp, min tunga, att lovsjunga Hjälten, som på korsets stam för oss blödde, led och dödde, som ett skuldlöst offerlamm. Han ur griften efter Skriften nu i ära träder fram. Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet. Han avvände vårt elände för båd' tid och evighet. Han förvärvde att vi ärvde ljus och frid och salighet. Vi förlossas, ormen krossas, avgrundens och dödens makt nu är bunden. Från den stunden allt är Sonen underlagt. Nu är helat vad vi felat och Guds nåd i ljuset bragt. Gamla, unga må lovsjunga Faderns makt och härlighet och hembära Sonen ära för så stor barmhärtighet, prisa Anden, som vid handen leder oss till salighet. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Vi lovar dig, o store Gud 222 6161 2006-06-28T20:05:25Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' Vi lovar dig, o store Gud. Med makt och ära går ditt bud, ditt helga ord, kring himlar och kring jord. Helig, helig, helig är Herren Gud. '''2.''' Din kyrka glädes i ditt skygd, hon på ett hälleberg är byggd: till domens stund hon vilar på sin grund. Helig, helig, helig är Herren Gud. '''3.''' Allt folk skall samlas i dess famn och böja knä i Jesu namn och lova Gud med kristna tungors ljud. Helig, helig, helig är Herren Gud. '''4.''' Allt folk omkring din tron en gång skall sjunga segerns höga sång, där kerubim besvarar serafim: Helig, helig, helig är Herren Gud. ''Källa: 1937 års psalmbok'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Hjärtan, enigt sammanslutna 223 1065 2005-08-05T11:07:15Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} ''Av copyrightskäl återges här den år 1936 bearbetade versionen av Carl Oscar Mannströms text från 1913:'' Hjärtan, enigt sammanslutna, <br> söken i Guds hjärta ro. <br> Lågor, ur Guds väsen flutna, <br> brinnen klart i Kristi tro. <br> Han vår hövding, vi hans svurna, <br> solen han, och vi dess glans, <br> grenar av hans livsträd burna, <br> han är vår, vi äro hans.<br> <br> Gud ske ära! Vilka höjder,<br> vilka djup av idel nåd, <br> vilka osägbara fröjder, <br> oss beredda i hans råd! <br> Gud, som var och är och bliver, <br> Unders under är hans namn, <br> sig i Kristus åt oss giver, <br> sluter oss i fadersfamn. <br> <br> Kristus, du som oss förenat <br> till en helig brödrarund, <br> lär oss, såsom du det menat, <br> älska till vår sista stund. <br> Tänd i oss den helga flamman, <br> som all själviskhet förtär. <br> I din sanning bind oss samman, <br> du som själv Guds sanning är. [[Category:Psalmer]] En Fader oss förenar 224 1067 2005-08-04T11:53:35Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} En Fader oss förenar, <br> en herde och en fårahjord, <br> ett dop som alla renar, <br> ett frälsningens och livets ord, <br> en röst från tusen munnar, <br> en själ i allas röst,<br> ett bud som frid förkunnar,<br> en tro med evig tröst, <br> en kärlek och en längtan<br> och samma mål till sist, <br> ett slut på allas trängtan, <br> ett liv i Herren Jesus Krist. <br> <br> Så går vi med varandra <br> med bön och hopp vår pilgrimsgång, <br> och sjunger där vi vandrar <br> det frälsta Sions segersång. <br> I mörker och i fara, <br> i trångmål och i nöd<br> trygg skådar Jesu skara <br> mot evig morgons glöd. <br> Från kors, från grav vi ilar <br> med saligt lov och pris <br> till evig sabbatsvila <br> i Guds, vår Herres, paradis. <br> [[Category:Psalmer]] Bereden väg för Herran 225 1070 2005-08-03T13:52:47Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här kommer så Franzéns text. I originalet lär omkvädet ha stått i presens, alltså "som kommer i Herrens namn".'' Bereden väg för Herran! Berg, sjunken, djup, stån opp. Han kommer, han som fjärran var sedd av fädrens hopp. Rättfärdighetens förste, av Davids hus den störste. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. Guds folk, för dig han träder, en evig konung opp. Strö palmer, bred ut kläder, sjung ditt uppfyllda hopp. Guds löften äro sanna, nu ropa: Hosianna! Välsignad vare han som kom i Herrens namn. Gör dina portar vida för Herrens härlighet. Se, folken kring dig bida att nå din salighet. Kring jordens länder alla skall denna lovsång skalla: Välsignad vare han som kom i Herrens namn. Ej kommer han med härar och ej med ståt och prakt; dock ondskan han förfärar i all dess stolta makt. Med Andens svärd han strider och segrar, när han lider. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. O folk, från Herren viket i syndig lust och flärd, giv akt, det helga riket ej är av denna värld, ej av dess vise funnet, ej av dess hjältar vunnet. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. Den tron, som han bestiger, är i hans Faders hus. Det välde han inviger är kärlek blott och ljus. Hans lov av späda munnar blott nåd och frid förkunnar. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. Jerusalem är öde, dess tempel fallit ner. Dess präster äro döde, dess spira är ej mer. Men Kristi rike varar och sig alltmer förklarar. Välsignad vare han som kom i Herrens namn. [[Category:Psalmer]] Författare:August Strindberg 226 6028 2006-06-24T16:48:40Z Nysalor 77 +fi +en '''August Strindberg''' (1849 - 1912) [[w:August Strindberg|Biografi i svenska Wikipedia]]. ==Verk== * [[Röda rummet]] * [[Högre ändamål]] [[Kategori:Författare|Strindberg, August]] [[en:Author:Johan August Strindberg]] [[fi:August Strindberg]] Röda rummet 227 4175 2006-02-14T15:06:03Z 132.185.240.120 Kategoristädning ''Skildringar ur Artist- och Författarlivet '' :'''Röda rummet''' är en roman från år 1879 av [[Författare:August Strindberg|August Strindberg]]. * [[Röda rummet:Kapitel 1|Kapitel 1:Stockholm i fågelperspektiv]] * [[Röda rummet:Kapitel 2|Kapitel 2:Bröder emellan]] * [[Röda rummet:Kapitel 3|Kapitel 3:Nybyggarne på Lill-Jans]] * [[Röda rummet:Kapitel 4|Kapitel 4:Herrar och Hundar]] * [[Röda rummet:Kapitel 5|Kapitel 5:Hos Förläggaren]] * [[Röda rummet:Kapitel 6|Kapitel 6:Röda Rummet]] * [[Röda rummet:Kapitel 7|Kapitel 7:Jesu Efterföljelse]] * [[Röda rummet:Kapitel 8|Kapitel 8:Arma Fosterland!]] * [[Röda rummet:Kapitel 9|Kapitel 9:Förskrivningar]] * [[Röda rummet:Kapitel 10|Kapitel 10:Tidningsaktiebolaget Gråkappan]] * [[Röda rummet:Kapitel 11|Kapitel 11:Lyckliga Människor]] * [[Röda rummet:Kapitel 12|Kapitel 12:Sjöförsäkringsaktiebolaget Triton]] * [[Röda rummet:Kapitel 13|Kapitel 13:Försynens Skickelse]] * [[Röda rummet:Kapitel 14|Kapitel 14:Absint]] * [[Röda rummet:Kapitel 15|Kapitel 15:Teater-Aktiebolaget Phoenix]] * [[Röda rummet:Kapitel 16|Kapitel 16:I Vita Bergen]] * [[Röda rummet:Kapitel 17|Kapitel 17:Natura...]] * [[Röda rummet:Kapitel 18|Kapitel 18:Nihilism]] * [[Röda rummet:Kapitel 19|Kapitel 19:Från Nya Kyrkogården till Norrbacka]] * [[Röda rummet:Kapitel 20|Kapitel 20:På Altaret]] * [[Röda rummet:Kapitel 21|Kapitel 21:En själ över bord]] * [[Röda rummet:Kapitel 22|Kapitel 22:Bistra tider]] * [[Röda rummet:Kapitel 23|Kapitel 23:Audienser]] * [[Röda rummet:Kapitel 24|Kapitel 24:Om Sverige]] * [[Röda rummet:Kapitel 25|Kapitel 25:Sista brickan]] * [[Röda rummet:Kapitel 26|Kapitel 26:Brevväxling]] * [[Röda rummet:Kapitel 27|Kapitel 27:Tillfrisknande]] * [[Röda rummet:Kapitel 28|Kapitel 28:Från andra sidan graven]] * [[Röda rummet:Kapitel 29|Kapitel 29:Revy]] * [[Röda rummet:Epilog|Epilog]] Skall föra över de resterande kapitlerna från [http://runeberg.org/rodarum/ Röda rummet på Projekt Runeberg] senare [[Kategori:August Strindberg]] [[Kategori:Prosa]] Röda rummet:Kapitel 1 228 3842 2006-01-15T10:08:52Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Stockholm i fågelperspektiv.''' == Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor. Gråsparvarne höllo på att samla upp skräp, som de sedan gömde under takpannorna på navigationsskolans hus; de drogos om spillror av rakethylsor från sista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från unga träd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal - och allting sågo de! De hittade barège-lappar i bersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfot draga fram hårtappar efter hundar, som icke slagits där sedan Josefinadagen i fjor. Där var ett liv och ett kiv. Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och han gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg. I detsamma öppnades väggen av en piga, som just rivit bort klistringen på innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott, ölskvättar, granris och sågspån störtade ut och fördes långt bort av vinden, som nu medan köksan drog in den friska luften genom näsan, passade på att gripa fönstervadden som var beströdd med paljetter och berberisbär och törnrosblad, och började en ringdans utefter gångarne, i vilken snart gråsparvarne och bofinkarne deltogo, då de sålunda sågo sina bosättningsbekymmer till stor del undanröjda. Emellertid fortsatte köksan sitt arbete med innanfönsterna och inom några minuter hade dörren från källarsalen till verandan blivit öppnad och ut i trädgården trädde en ung herre, enkelt men fint klädd. Hans ansikte företedde intet ovanligt, men där låg en sorg och en ofrid i hans blickar, som dock försvunno då han, utkommen från den trånga källarsalen, möttes av den öppna horisonten. Han vände sig mot vindsidan, knäppte upp överrocken och tog några fulla andetag, vilka tycktes lätta hans bröstkorg och sinne. Därpå började han vandra fram och åter utmed barriären, som skiljer trädgården från branterna åt sjön. Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvinscharne snurrade nere i Stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnes pipor visslade, ångbåtarne vid Skeppsbron ångade, Kungsbacksomnibussarne hoppade skallrande fram på den kullriga stenläggningen; stoj och hojt i fiskargången, segel och flaggor som fladdrade ute på strömmen, måsarnes skri, hornsignaler från Skeppsholmen, gevärsrop från Södermalmstorg, arbetshjonens klapprande med träskorna på Glasbruksgatan, allt gjorde ett intryck av liv och rörlighet, som tycktes väcka den unge herrens energi, ty nu hade hans ansikte antagit ett uttryck av trots och levnadslust och beslutsamhet och, då han lutade sig över barriären och såg ner på staden under sina fötter, var det som om han betraktade en fiende; hans näsborrar vidgades, hans ögon flammade och han lyfte sin knutna hand, som om han velat utmana den stackars staden eller hota den. Nu ringde det sju i Katrina, och Maria sekunderade med sin mjältsjuka diskant, och Storkyrkan och Tyskan fyllde i med sina basar, och hela rymden dallrade snart av ljudet från alla stadens sjuklockor; men när de tystnat, den ena efter den andra, hördes ännu långt i fjärran den sista sjunga sin fridfulla aftonsång; den hade en högre ton, en renare klang och ett hastigare tempo än de andra - ty den har så! Han lyssnade och sökte utröna varifrån ljudet kom, ty det syntes väcka minnen hos honom. Då blev hans min så vek och hans ansikte uttryckte den smärta som ett barn erfar då det känner sig vara lämnat ensamt. Och han var ensam, ty hans far och mor lågo borta på Klara kyrkogård, därifrån klockan ännu hördes, och han var ett barn, ty han trodde ännu på allt - både sant och sagor. Klockan i Klara tystnade och han rycktes ur sina tankar genom ljudet av steg på sandgången. Emot honom kom från verandan en liten man med stora polisonger, glasögon, vilka tycktes snarare vara avsedda till skydd för blickarne än för ögonen, en elak mun som alltid antog ett vänligt till och med godmodigt uttryck, en halvkrossad hatt, snygg överrock med defekta knappar, byxorna hissade på halv stång, gången både antydande säkerhet och skygghet. Det var av hans svävande yttre omöjligt att bestämma samhällsställning eller ålder. Han kunde lika väl tagas för en hantverkare som en tjänsteman och han syntes vara mellan 29 och 45 år. Nu tycktes han emellertid smickrad av den persons sällskap, som han gick till mötes, ty han lyfte ovanligt högt den bågnande hatten och tog till sitt godmodigaste leende. - Häradshövdingen har väl inte väntat? - Inte ett ögonblick; klockan slutade just att ringa sju. Jag tackar er för att ni var god och kom, ty jag måste erkänna att detta möte är av största vikt för mig; det gäller snart sagt min framtid, herr Struve. - Hå kors! Herr Struve klippte ett slag med ögonlocken, ty han hade endast väntat sig ett toddyparti och var mycket litet angelägen om allvarliga samtal, varför han också hade sina skäl. - För att vi skola kunna tala bättre, fortfor häradshövdingen, så sitta vi ute, om ni inte har något emot det, och dricka en toddy. Herr Struve drog ut den högra polisongen, tryckte varsamt ner hatten och tackade för bjudningen, men var orolig. - För det första, måste jag bedja er icke vidare titulera mig häradshövding, upptog den unge herren samtalet, ty det har jag aldrig varit, utan endast extra ordinarie notarie, och detta senare har jag med i dag upphört att vara och är endast Herr Falk. - Vad för slag? Herr Struve såg ut som om han förlorat en fin bekantskap, men förblev godmodig. - Ni som är en man med liberala idéer ... Herr Struve försökte begära ordet för att utveckla sig, men Falk fortfor. - I er egenskap av medarbetare i den frisinnade Rödluvan är det som jag sökt er. - För all del, jag är en så obetydlig medarbetare ... - Jag har läst era ljungande artiklar i arbetarfrågan, och i alla andra frågor som ligga oss om hjärtat. Vi räkna nu vårt Anno III, med romerska siffror, ty det är nu tredje året som den nya representationen sammanträder och vi skola snart se våra förhoppningar förverkligade. Jag har läst era förträffliga biografier i Bondevännen över de ledande politiska männen, männen från folket, som slutligen fått framföra vad de så länge burit tungt på sina sinnen; ni är en framåtskridandets man och jag högaktar er! Struve, vars blick slocknat i stället för att tändas vid det eldiga talet mottog med nöje det åskledande anbudet och grep med iver ordet! - Jag får säga, att det är med en verklig glädje jag hör ett erkännande från en ung och, jag må säga det, utmärkt person som häradshövdingen, men å andra sidan, varför skola vi tala om saker som äro av alltför allvarlig, för att icke säga sorglig natur, här, då vi äro ute i naturens sköte, här på vårens första dag, då allting står i sin knoppning och solen sprider sin värme i hela naturen; låt oss vara sorglösa och dricka vårt glas i frid. - Förlåt, men jag tror att jag är äldre student - och - vågar - kanske därför föreslå ... Falk vilken gått ut som en flinta för att söka stål kände att han huggit i trä. Han mottog anbudet utan någon värme. Och där suto nu de nya bröderna och hade intet att säga varann, annat än den missräkning som deras ansikten sade. - Jag nämnde nyss för bror, upptog Falk samtalet, att jag i dag brutit med mitt förra och övergivit ämbetsmannabanan; nu vill jag blott tillägga att jag ämnar bli litteratör! - Litteratör! Åh, kors, varför det då! Men det är ju synd. - Det är icke synd; men nu har jag att fråga om bror vet vart jag skall gå för att få något arbete! - Hm! Det är verkligen svårt att säga. Det strömmar så mycket folk till från alla håll. Men det ska du inte tänka på. Det är verkligen synd att du ska avbryta; det är en svår bana den här litteratörsbanan! Struve såg ut som om han skulle tycka att det var synd, men kunde icke dölja en viss förnöjelse över att få en olyckskamrat. - Men säg mig då, fortfor han, orsaken till att du lämnar en bana som ger både ära och makt. - Ära, åt dem som hava tillvällat sig makten, och makten åt de hänsynslösa. - Åh, du pratar! Inte är det så farligt heller? - Inte? Nå, så gärna som vi tala om något annat, så. Jag skall bara ge dig en interiör ifrån ett av de sex verk, jag skrev in mig uti. De fem första lämnade jag genast av den naturliga orsak att där inte fanns något arbete. Varje gång jag kom upp och frågade om det fanns något att göra, så blev svaret alltid: nej! och jag såg heller aldrig någon som gjorde något. Och det, oaktat jag var i sådana anlitade verk som Kollegiet för Brännvinsbränningen, Kansliet för Skatternas påläggande och Generaldirektionen för Ämbetsmännens Pensioner. Men när jag såg dessa massor av tjänstemän som krälade på varandra, rann den tanken på mig, att det verk, som skulle utbetala alla dessas löner dock måtte ha något att göra. Jag skrev följaktligen in mig i Kollegiet för Utbetalandet av Ämbetsmännens löner. - Var du i det verket, frågade Struve som började intresseras. - Ja. Jag kan aldrig glömma det stora intryck, som min entré i detta fullständigt och väl organiserade ämbetsverk gjorde på mig. Jag kom upp klockan elva f.m. emedan verket vid den tiden skulle öppnas. I vaktmästarrummet lågo två unga vaktmästare framstupa på ett bord och läste Fäderneslandet. - Fäderneslandet? Struve som under föregående kastat socker åt gråsparvarne började spetsa öronen. - Ja! - Jag hälsade god morgon. En svag ormlik rörelse efter herrarnes ryggar antydde att min hälsning mottogs utan avgjord motvilja; den ena gjorde till och med en gest med högra stövelklacken, vilket skulle gälla för ett handtag. Jag frågade om någon av herrarne var ledig att visa mig lokalen. De förklarade sig förhindrade: de hade order att icke lämna vaktrummet. Jag frågade om det icke fanns flere vaktmästare. Jo, det fanns nog flera. Men - Övervaktmästaren hade semester, förste Vaktmästaren hade tjänstledighet, andre Vaktmästaren hade permission, den tredje var på Posten, den fjärde var sjuk, den femte var efter dricksvatten, den sjätte var på gården, »och där sitter han hela dan»; för övrigt »brukade aldrig någon tjänsteman vara uppe förrän vid Ett-tiden». Därvid fick jag en vink om det opassande i mitt tidiga, störande besök och en erinran om att vaktmästarne även voro tjänstemän. Sedan jag emellertid förklarat mitt beslut vara att taga ämbetsrummen i sikte, för att därigenom få ett begrepp om arbetets fördelning i ett så maktpåliggande och omfattande verk, fick jag den yngre av de två att följa mig. Det var en storartad anblick som mötte, då han slog upp dörren och en fil av sexton rum större och mindre lågo framför mina blickar. Här måtte väl finnas arbete, tänkte jag, och kände att jag träffat på en lycklig idé. Ljudet av sexton björkvedsbrasor, som flammade i sexton kakelugnar, gjorde ett behagligt avbrott mot ställets ensamhet. Struve som lyssnat allt uppmärksammare letade nu fram en blyertspenna mellan västens tyg och foder och skrev 16 på sin vänstra manschett. - 'Här är extraordinariernas rum', upplyste Vaktmästaren. - 'Jaså! Är det många extra här i verket?' frågade jag. - 'Åhja nog räcker de till.' - 'Vad gör de då för slag?' - 'De skriver, förstås, lite ...' - Han såg härvid så förtroendefull ut att jag ansåg det vara tid att avbryta honom. Sedan vi genomvandrat Kopisternas, Notariernas, Kanslisternas, Revisorns och Revisionssekreterarens, Kontrollörens och Kontrollörsekreterarens, Advokatfiskalens, Kammarförvantens, Arkivariens och Bibliotekariens, Kamrerarens, Kassörens, Ombudsmannens, Protonotariens, Protokollsekreterarens, Aktuariens, Registratorns, Expeditionssekreterarens, Byråchefens och Expeditionschefens rum stannade vi omsider vid en dörr, på vilken med förgyllda bokstäver stod skrivet: Presidenten. Jag ville öppna dörren och stiga på, men hindrades vördsamt av vaktmästaren, som med verklig oro fattade min arm och viskade ett 'tyst!' - 'Sover han?' kunde jag, med tanken på en gammal sägen, icke underlåta att fråga. 'För Guds skull, säg ingenting; här får ingen komma in förr än då Presidenten ringer.' - 'Ringer Presidenten ofta då?' - 'Nej, inte har jag hört honom ringa, på det år jag har varit här.' - Vi tycktes återigen komma in på det förtroliga området, varför jag avbröt. När klockan led emot tolv började de extra ordinarie tjänstemännen anlända, och jag blev ganska överraskad att i dem känna igen idel gamla bekanta från Generaldirektionen för Ämbetsmännens pensioner och Kollegiet för brännvinsbränningen. Men större ändå blev min överraskning då jag fick se Kammarförvanten från Skatternas påläggande komma inpromenerande och här sätta sig i Aktuariens rum och skinnstol och göra sig lika hemmastadd som jag sett honom på förra stället. Jag tog en av de unga herrarne avsides och frågade honom om han icke ansåg lämpligt att jag gick in och uppvaktade presidenten. 'Tyst' var hans hemlighetsfulla svar, i det han förde mig in i det åttonde rummet! Åter detta hemlighetsfulla 'tyst!' Rummet, i vilket vi befunno oss nu var lika mörkt men smutsigare än alla de andra. Tagelsuddar stucko ut genom de spruckna skinnen på möblerna; dammet låg tjockt över skrivbordet, på vilket stod ett utsinat bläckhorn; där låg också en obegagnad lackstång på vilken den forne ägaren textat sitt namn i anglosaxiska bokstäver, en papperssax, vars käftar gått i lås av rost, en datumvisare, som stannat midsommardagen för fem år sedan, en Statskalender, som var fem år gammal, och ett ark gråpapper, på vilket var skrivet Julius Cæsar, Julius Cæsar, Julius Cæsar, minst hundra gånger omväxlande med Gubben Noak, Gubben Noak lika många gånger. - 'Det här är Arkivariens rum, här få vi vara i fred', sade min följeslagare. - 'Kommer inte Arkivarien hit då?' frågade jag. - 'Han har inte varit här på fem år, så nu lär han väl skämmas att komma hit!' - 'Nå men vem sköter hans tjänst då?' - 'Det gör Bibliotekarien.' - 'Varuti består då deras tjänstgöring i ett sådant här verk som Kollegiet för utbetalandet av Ämbetsmännens löner.' - 'Det består i att Vaktmästarne sortera kvittenserna, kronologiskt och alfabetiskt, och skicka dem till bokbindarn, varpå bibliotekarien övervakar deras uppställande på därtill lämpliga hyllor.' Struve tycktes numera njuta av samtalet och kastade då och då ner ett ord på sin manschett, och då Falk gjorde en paus ansåg han sig böra säga något av vikt. - Nå men hur fick Arkivarien ut sin lön då? - Jo, den skickades hem till honom! Var det inte enkelt. Emellertid blev jag nu tillrådd av min unge kamrat att gå in och bocka mig för Aktuarien och bedja honom presentera mig för de andra tjänstemännen, vilka nu började anlända för att röra om elden i sina kakelugnar och njuta av glödhögens sista strålar. Aktuarien skulle vara en mycket mäktig och även godsint person, berättade min vän, och tyckte mycket om uppmärksamhet. Nu hade jag, som känt Aktuarien i egenskap av Kammarförvant haft helt andra tankar om honom, men jag trodde min kamrat och steg på. I en bred karmstol framför kakelugnen satt den fruktade och sträckte sina fötter på en renhud. Han var strängt sysselsatt med att röka in ett äkta sjöskumsmunstycke, vilket han sytt in i ett handskskinn. För att icke vara sysslolös hade han tagit ihop med gårdagens Posttidning för att få nödiga underrättelser om Regeringens önskningar. Vid mitt inträde som tycktes göra honom bedrövad, sköt han upp glasögonen och lade dem på sin kala hjässa; högra ögat gömde han bakom tidningens marginal och lossade med det vänstra en spetskula mot mig. Jag framförde mitt ärende. Han tog munstycket i högra handen och såg efter huru långt det »slagit an». Den förfärliga tystnad som nu uppstod bekräftade alla mina farhågor. Han harklade och framkallade därefter ett starkt fräsande ljud i glödhögen. Därefter erinrade han sig tidningen och fortsatte läsningen. Jag ansåg mig böra repetera mitt andragande med någon variation. Då stod han inte ut längre. 'Vaffa-en menar herrn? Vaffa-en vill herrn i mitt rum! Får jag inte vara i fred i mitt eget rum? Va!? Ut, ut, ut, herre! Vaff-aen ser herrn inte att jag är upptagen! Tala vid protonotarien om herrn vill något! Inte vid mig!' - Jag gick in till protonotarien. Där var stort materialkollegium, som pågick sedan tre veckor tillbaka. Protonotarien satt ordförande, och tre kanslister skötte protokollet. Leverantörernas insända prov lågo strödda omkring borden, vid vilka alla lediga kanslister, kopister och notarier tagit plats. Man hade ehuru med stor meningsskiljaktighet beslutat sig för 2 balar Lessebopapper och efter upprepade provklippningar stannat vid 48 saxar av Gråtorps prisbelönta tillverkning, (i vilket bruk aktuarien ägde 25 aktier); provskrivningen med stålpennorna hade fordrat en hel vecka, och protokollet över densamma hade slukat 2 ris papper; nu hade man kommit till pennknivarne och kollegiet satt just och prövade desamma på de svarta bordsskivorna. - 'Jag föreslår Sheffields tvåbladiga n:o 4, utan korkskruv', sade Protonotarien, och tog en flisa ur bordsskivan, så stor att man kunde tända en brasa med den. 'Vad säger första Notarien?' Denne som vid provskärningen tagit för djupt och råkat på en spik, vilken skadat en trebladig Eskilstuna n:o 2 föreslog nämnde sort. Sedan alla yttrat sig och strängt motiverat sina meningar med bifogande av praktiska prov, beslöt ordföranden, att man skulle taga två gross Sheffield. Häremot reserverade sig första notarien i ett längre anförande, som togs i protokoll, kopierades i två exemplar, registrerades, sorterades (alfabetiskt och kronologiskt), inbands och uppställdes av vaktmästare under bibliotekariens överinseende på lämplig hylla. Denna reservation genomandades av en varmt fosterländsk känsla och gick huvudsakligen ut på att visa det nödvändiga i att staten uppmuntrade de inhemska manufakturerna. Som detta innehöll en anklagelse mot regeringen, då den ju träffat en regeringens ämbetsman, måste protonotarien taga regeringens försvar. Han började med en historik över manufakturdiskontens uppkomst (vid nämnandet av »diskonten» spetsade alla extra ordinarierna öronen), kastade en blick på landets ekonomiska utveckling under de sista tjugo åren, varvid han fördjupade sig så i detaljerna, att klockan slog tu i Riddarholmen, innan han hunnit till ämnet. Vid det fatala klockslaget störtade alla tjänstemännen upp från sina platser som om elden varit lös. Då jag frågade en ung kamrat vad detta skulle betyda, svarade den gamle notarien, som hört min fråga: 'En ämbetsmans första plikt, herre, är att vara punktlig, herre!' Två minuter över tu fanns inte ett liv i de många rummen! 'I morgon få vi en het dag', viskade en kamrat till mig i trappan. 'Vad i Herrans namn blir det då?' frågade jag orolig. 'Blyertspennorna!' svarade han! Och det blev heta dagar! Lackstängerna, kuverten, pappersknivarna, läskpapperet, segelgarnet. Men det gick an, ty alla hade sysselsättning. Det kom dock en dag då denna skulle tryta. Då tog jag mod till mig och bad att få något göra. De gåvo mig sju ris papper att skriva rent hemma, för att jag skulle skaffa mig »meriter». Detta arbete utförde jag på en mycket kort tid, men i stället för att vinna erkännande och uppmuntran blev jag behandlad med misstroende, ty man tyckte inte om flitigt folk. Sedan fick jag aldrig något arbete mer. Jag vill bespara dig en plågsam beskrivning på ett år fullt av förödmjukelser, av stygn utan tal, av bitterhet utan gräns. Allt vad jag ansåg löjligt och smått behandlades med högtidligt allvar och allt vad jag vördade som stort och berömvärt häcklades. Folket kallades för pack och ansågs endast vara till för garnisonen att ha att skjuta på vid förefallande behov. Man smädade öppet det nya statsskicket och kallade bönderna förrädare.(*) Detta hörde jag på i sju månader; man började misstänka mig, då jag icke deltog i skrattet och man utmanade mig. Nästa gång man angrep »oppositionshundarne» exploderade jag och höll ett explikationstal som hade till resultat, att man visste var man hade mig och att jag blev omöjlig. Och nu gör jag som så många andra skeppsbrutna: jag kastar mig i armarne på litteraturen! (*) Denna skildring är nu mera osann, sedan ämbetsverkens stora omorganisation blivit företagen. Struve som syntes missnöjd med det avstubbade slutet stoppade in blyertspennan, drack ur sin toddy, och såg förströdd ut. Emellertid ansåg han sig böra tala. - Kära bror, du har icke lärt dig livets konst ännu; du skall se huru svårt det är att få ett bröd först, och se huru småningom det blir livets huvudsak. Man arbetar för att få bröd och man äter sitt bröd för att kunna arbeta ihop mera bröd för att kunna arbeta! Tro mig, jag har hustru och barn och jag vet vad det vill säga. Man måste lämpa sig efter förhållandena, ser du. Man måste lämpa sig! Och du vet inte hurudan en litteratörs ställning är. Litteratören står utom samhället! - Nå väl det är straffet, när han vill ställa sig över samhället! För övrigt avskyr jag samhället, ty det vilar ej på fritt fördrag, det är en vävnad av lögn - och jag flyr det med nöje! - Det börjar bli kallt, anmärkte Struve. - Ja, skola vi gå? - Kanske vi gå. Samtalets låga hade flämtat ut. Emellertid hade solen gått ned, halvmånen hade äntrat horisonten och stod nu över Ladugårdsgärdet, en och annan stjärna kämpade med dagsljuset som ännu dröjde uppe i rymden; gaslyktorna tändes nere i staden, som nu började tystna. Falk och Struve vandrade tillsammans åt Norr samspråkande om handel, sjöfart, näringar och allt annat som icke intresserade dem, varpå de skildes med ömsesidig lättnad. Under det att nya tankar grodde i hans huvud vandrade Falk nedåt Strömgatan och fram åt Skeppsholmen. Han kände sig lik en fågel som flugit mot en fönsterruta och nu ligger slagen, då han trodde sig lyfta vingarne för att flyga rätt ut i det fria. Han satte sig på en bänk vid stranden och hörde på vågskvalpet; en lätt bris susade genom de blommande lönnarne och halvmånen lyste med ett svagt sken över det svarta vattnet; där lågo tjugo, trettio båtar förtöjda vid kajen och de röcko i sina kedjor och stucko upp sina huvuden den ena över den andra, ett ögonblick blott, för att sedan dyka ner; vinden och vågen tycktes jaga dem framåt och de gjorde sina anlopp mot bron likt ett koppel hetsade hundar, men kedjan röck dem tillbaka och då höggo de och stampade som om de ville slita sig. Där blev han sittande till midnatt; då somnade vinden, vågorna gingo till vila, de fångna båtarne röcko icke mera i sina kedjor, lönnarne susade ej mer och daggen föll. Då steg han upp och vandrade drömmande hem till sin ensliga vindskammare långt borta på Ladugårdslandet. Detta gjorde unge Falk, men gamla Struve, vilken samma dag inträtt i den konservativa Gråkappan, sedan han fått avsked ur Rödluvan, gick hem och skrev till den misstänkta Folkets Fana en korrespondens-artikel »Om Kollegiet för utbetalandet av Ämbetsmännens löner», på 4 spalter à 5 rdr spalten. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 2 229 3843 2006-01-15T10:09:25Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Bröder emellan''' == Linkramhandlaren Carl Nicolaus Falk, son till avlidne linkramhandlaren, en av Borgerskapets femtio äldste och kaptenen vid Borgerskapets infanteri, Kyrkorådet och Ledamoten av direktionen för Stockholms Stads Brandförsäkringskontor Herr Carl Johan Falk - och bror till förre e.o. notarien numera litteratören Arvid Falk, hade sin affär, eller, som hans ovänner helst kallade den, bod, vid Österlånggatan, så snett emot Ferkens gränd, att bodbetjänten kunde, när han tittade upp från sin roman, som han satt och fuskade med under disken, se ett stycke av en ångbåt, ett hjulhus, en klyvarbom eller så, och en trätopp på Skeppsholmen samt en bit luft ovanför. Bodbetjänten som lydde det icke ovanliga namnet Andersson, och han hade lärt lyda, hade nu på morgonen öppnat, hängt ut en lintott, en ryssja, en ålmjärde, en knippa metspön samt en katse ospritad fjäder; därpå hade han sopat boden, och strött sågspån på golvet samt slagit sig ner bakom disken, där han av en tom ljuslåda tillrett en slags råttfälla som han gillrat upp med en stångkrok och i vilken hans roman ögonblickligen kunde falla, om patron eller någon av dennes bekanta skulle inträda. Några kunder tycktes han ej befara, dels emedan det var tidigt på morgonen, dels emedan han icke var van vid överflöd på sådana. Affären hade blivit grundlagd under Salig Kung Fredriks dagar - Carl Nicolaus Falk hade liksom allt annat även ärvt detta uttryck från sin far, vilken åter fått det i rätt nedstigande linje från sin farfar - den hade blomstrat och givit ifrån sig bra med pengar förr, ända till för några år sedan, då det olycksaliga »representationsförslaget» kom och gjorde slut på all handel, förstörde alla utsikter, hämmade all företagsamhet och hotade att bringa Borgerskapet till undergång. Så uppgav Falk själv, men andra menade att affären icke sköttes och att en svår konkurrent etablerat sig nere vid slussplan. Falk talade dock icke i onödan om affärens lägervall och han var en tillräckligt klok man att välja både tillfälle och åhörare när han slog an den strängen. När någon av hans gamla affärsvänner framställde en vänlig förundran över den minskade trafiken, då talade han om, att han byggde på sin partihandel på landsorten och bara hade boden som en skylt, och de trodde honom, ty han hade ett litet kontor innanför boden, där han mest vistades, när han icke var ute i stan eller på Börsen. Men när hans bekanta - det var något annat det - det var notarien och magistern - yttrade samma vänliga oro - då var det de dåliga tiderna, härledande sig från representationsförslaget - som vållade stagnationen. Emellertid hade Andersson, vilken blivit störd av några pojkar som i dörren frågat vad metspöna kostat, råkat att titta ut åt gatan och fått sikte på unge herr Arvid Falk. Som han fått låna boken av just honom fick den bli liggande där den låg och det var med en ton av förtrolighet och en min av hemligt förstånd han hälsade sin förre lekkamrat då denne inträdde i boden. - Är han där uppe? frågade Falk med en viss oro. - Han håller på att dricka kaffe, svarade Andersson och pekade åt taket. I det samma hördes en stol skjutas på ett golv rätt ovanför deras huvuden. - Nu steg han upp från bordet, herr Arvid. De tycktes båda så väl känna detta ljud och dess betydelse. Därpå hördes tämligen tunga knarrande steg korsa rummet i alla riktningar och ett dovt mullrande trängde genom trossbottnen ned till de lyssnande unge männen. - Var han hemma i går kväll? frågade Falk. - Nej, han var ute. - Med vännerna eller de bekanta? - Bekanta - - Och kom sent hem? - Ganska sent. - Tror Andersson han kommer ner snart? Jag vill inte gärna gå upp för min svägerskas skull. - Han är nog här snart, det känner jag på stegen. I detsamma hördes en dörr slås igen där uppe, och där nere växlades en betydelsefull blick. Arvid gjorde en rörelse som om han ämnade gå, men så bemannade han sig. Om några ögonblick började ljud förnimmas inne på kontoret. En elakartad hosta skakade det lilla rummet och så hördes de kända stegen som sade: rapp - rapp, rapp - rapp! Arvid gick innanför disken och knackade på dörren till kontoret. - Stig på! Arvid stod inför sin bror. Denne såg ut att vara en fyrtioåring, och han var så omkring, ty han var femton år äldre än brodern och därför, och även på andra grunder, hade han vant sig att betrakta honom som en pojke, åt vilken han var far. Han hade ljuslätt hår, ljusa mustascher, ljusa ögonbryn och ögonhår. Han var tämligen fetlagd och därför kunde han knarra så bra på stövlarne, vilka skreko under tyngden av hans satta figur. - Är det du - bara? frågade han med en obetydlig anstrykning av välvilja och förakt, två oskiljaktliga känslor hos honom, ty han var icke ond på dem som voro under honom i något avseende, och han föraktade dem. Men han såg nu också ut som om han gjort en missräkning, ty han hade väntat något mera tacksamt föremål att få bryta ut på, och brodern var en försynt och timid natur, som aldrig satte sig upp i onödan. - Jag stör dig väl inte bror Carl? frågade Arvid som stannat vid dörren. Denna ödmjuka fråga hade den verkan, att brodern beslöt att ge ett uttryck åt sin välvilja. Han tog sig själv en cigarr ur sitt stora läderfodral med broderi på och bjöd därpå brodern ur en låda som fått sin plats i närheten av kaminen, emedan cigarrerna - »väncigarrerna» som han öppet kallade dem, och han var en öppen natur - hade varit med om ett skeppsbrott, vilket gjorde dem mycket intressanta, om icke så goda, och en strandauktion, vilket gjorde dem mycket billiga. - Nåå, vad har du att andraga? frågade Carl Nicolaus i det han tände sin cigarr och därefter stoppade tändsticksasken i fickan - av tankspriddhet, ty han kunde icke hålla tankarne samlade på mera än ett ställe, inom en krets, vilken var icke mycket vid, hans skräddare kunde på tummen säga huru vid när han tog mått om hans liv. - Jag tänkte få tala om våra affärer, svarade Arvid och tummade sin otända cigarr. - Sitt! kommenderade brodern! Det var alltid hans vana att bedja folk sitta, då han skulle ta itu med dem, ty han hade dem då under sig och kunde lättare krossa dem - om så behövdes. - Våra affärer! Ha vi några affärer? började han. Jag vet inte det! Har du några affärer, du? - Jag menade endast, att jag ville veta om jag hade någonting att få vidare. - Vad skulle det vara om jag får lov att fråga? Skulle det vara pengar kanske? Va? skämtade Carl Nicolaus och lät brodern njuta av lukten från den fina cigarren. Som han icke fick något svar, det han icke heller ville ha, måste han tala själv. - Få? Har du inte fått allt vad du skulle ha? Har du inte själv kvitterat räkningen till förmyndarkammaren; har jag inte sedan dess fött dig och klätt dig, det vill säga förskotterat dig, för du skall få betala det när du kan en gång, som du också har begärt; jag har skrivit upp det för att ha, den dan då du kan förtjäna ditt bröd själv, och det har du inte gjort ännu. - Det är just det jag ämnar göra nu och därför har jag kommit hit för att få klart om jag har något att få eller om jag är skyldig något. Brodern kastade en genomträngande blick på sitt offer för att utforska om denne hade några baktankar. Därpå började han med sina knarrande stövlar rappa golvet på en diagonal mellan spottlådan och paraplystället; berlockerna pinglade på urkedjan liksom varnande folk för att gå i vägen och tobaksröken steg upp och lade sig i långa hotande moln mellan kakelugnen och dörren som om de bebådade åskväder. Han gick häftigt med nedböjt huvud och skjutande axlar liksom om han läste över en roll. När han tycktes kunna den, stannade han framför brodern och såg honom rätt in i ögat med en lång sjögrön falsk blick som skulle se ut som förtroendet och smärtan, och med en röst avsedd att låta som komme den från familjegraven på Klara kyrkogård, sade han: - Du är inte ärlig Arvid! Du är inte är-lig! Vilken åhörare som helst, utom Andersson som stod och lyssnade bakom boddörren, skulle ha känt sig rörd vid dessa ord, vilka med den djupaste broderliga smärta uttalades av en broder mot en broder. Arvid själv, som från barndomen blivit invand att tro, det alla andra människor voro förträffliga och han själv dålig, funderade verkligen ett ögonblick på om han var ärlig eller icke - och som hans uppfostrare med tjänliga medel tillverkat åt honom ett högst ömtåligt samvete, fann han sig ha varit mindre ärlig eller åtminstone mindre öppen då han nyss på ett mindre öppet sätt framställt sin fråga om brodern var en skurk. - Jag har kommit till den meningen, sade han, att du bedragit mig på en del av mitt arv; jag har räknat ut att du tagit för dyrt för din dåliga kost och dina avlagda kläder; jag vet att min förmögenhet icke kunnat gå åt till mina förfärliga studieår och jag tror att du är skyldig mig en rätt stor summa, som jag nu behöver, och som jag anhåller att få - utbekomma! Ett leende upplyste broderns ljusa anlete och med en min så lugn, och en gest så säker, som om han repeterat den i flere år för att vara färdig att träda upp så snart repliken sades, stack han handen i byxfickan, skakade nyckelknippan innan han tog upp den, lät den göra en volt i luften och gick med andakt till kassaskåpet. Han öppnade det fortare än han ämnat och ställets helgd kanske tillät, framtog ett papper som också legat färdigt och väntat på replik. Han räckte det åt brodern. - Har du skrivit det här? - Svara! Har du skrivit det här? - Ja! - Arvid reste sig för att gå. - Nej, sitt! - Sitt! Sitt! Om någon hund varit närvarande skulle han genast sutit. - Nå, hur står det. Läs! - »Jag, Arvid Falk, erkänner och betygar - att - jag - av - min bror - utnämnde förmyndaren - Carl Nicolaus Falk - till fullo utbekommit mitt arv - utgörande etc.» Han skämdes att utsäga summan. - Du har sålunda erkänt och betygat en sak, som du inte trott på! Är det ärligt, får jag lov att fråga? Nej svara på min fråga! Är det ärligt? Nej! Ergo har du givit ett falskt intyg. Du är således en skurk! Ja det är du! Har jag inte rätt? Scenen var för tacksam, och triumfen för stor för att kunna njutas utan publik. Den oskyldigt anklagade måste ha vittnen; han slog upp dörren till boden - - Andersson! ropade han. Svara mig på en sak: hör noga på! Om jag utfärdar ett falskt intyg, är jag en skurk då eller är jag inte? - Patron är en skurk naturligtvis! svarade Andersson utan betänkande och med värme! - Hörde du han sa att jag var en skurk - om jag skriver under ett falskt kvitto. Nå, vad var det jag sa nyss? Du är inte ärlig Arvid; du är inte ärlig! Det har jag också alltid sagt om dig! Beskedliga människor äro oftast skurkar; du har alltid varit beskedlig och undfallande, men jag har sett att du i hemlighet burit andra tankar; du är en skurk! Så sade också din far, jag säger »sade» ty han sade alltid vad han tänkte och var en rättfärdig man, Arvid, och det - är - inte - du! Och var säker att om han nu levat skulle han med smärta och grämelse ha sagt: Du är inte ärlig, Arvid! Du är - inte - ärlig! Han tog åter några diagonaler och det lät som om han applåderade sin scen med fötterna och han ringde med nyckelknippan, som om han gav signal till ridå - Slutrepliken hade varit så avrundad, att varje tillägg skulle förstöra det hela. Oaktat den svåra beskyllningen, som han verkligen väntat på i flere år, ty han trodde alltid att brodern hade ett falskt hjärta, var han mycket nöjd att det var över, och så lyckligt över, och så väl eller så sinnrikt över, att han nästan kände sig glad och tillochmed en smula tacksam. Dessutom hade han ju fått ett så gott tillfälle att bryta ut, sedan han blivit retad däruppe i familjen, och att bryta ut mot Andersson hade under årens lopp förlorat sitt behag - att bryta ut däruppe - det hade han förlorat lusten till! Arvid hade blivit stum; han var en sådan genom uppfostran förskrämd natur att han alltid trodde sig göra orätt; han hade sedan barndomen hört dessa förfärliga stora orden, rättfärdig, ärlig, uppriktig, sann, uttalas dagligen och stundligen, att de för honom stodo som domare vilka alltid till honom sade: skyldig! Han trodde en sekund att han misstagit sig i sina beräkningar, att brodern var oskyldig och han själv verkligen en skurk; men i nästa ögonblick såg han i brodern en bedragare, som med en simpel advokatyr förvänt synen på honom och han ville fly för att icke råka i strid, fly utan att säga honom sitt ärende numro 2 att han stod i begrepp att byta om bana. Pausen blev längre än ämnat var. Carl Nicolaus hade sålunda tid att i minnet genomgå sina triumfer från nyss. Det där lilla ordet »skurk» gjorde så gott i tungan att få uttala, det gjorde lika gott som att utdela en spark; och dörrens öppnande och Anderssons svar och papperets entré; allt hade gått så väl; nyckelknippan hade icke varit glömd på nattduksbordet, låset hade gått obehindrat, bevisningen hade varit bindande som ett garn, slutledningen hade gått av som ett gäddrag och varit snärjande. Han var bliven vid gott humör; han hade förlåtit, nej han hade glömt, glömt allt och när han smällde igen kassaskåpet, så stängde han för alltid igen om den obehagliga affären. Men han ville icke skiljas vid brodern; han hade behov av att tala om annat med honom, att kasta några skovlar kallprat över det obehagliga ämnet, att se honom under vardagliga förhållanden, att se honom till exempel sitta vid ett bord, varför icke ätande och drickande, människorna sågo alltid nöjda och belåtna ut när de åto och drucko, och han ville se honom nöjd och belåten; han ville se hans ansikte lugnt och höra hans röst mindre darrande, och han stannade vid att han skulle bjuda på frukost. Svårigheten var att finna en övergång, en lämplig brygga att hala ut över bråddjupet. Han letade i sitt huvud, men fann ingen, han letade i sina fickor och han fann den - tändsticksasken. - För fan, du har ju inte tänt din cigarr, gosse! sade han, med verklig, icke låtsad, värma. Men gossen hade smulat sönder sin cigarr under samtalets gång och den kunde icke brinna mer. - Se här, tag en ny! Han fick fram sitt stora läderfodral: - Se här! Tag du! Det är goda cigarrer! Brodern som var nog olycklig att icke kunna såra någon, mottog bjudningen, tacksamt som en till försoning framräckt hand. - Se så, gamla gosse, fortfor Carl Nicolaus och anslog en angenäm sällskapston, som han så väl kunde; kom nu, så gå vi på Riga och få oss en bit frukost! Kom nu! Arvid, som var ovan vid vänlighet, blev härav så rörd att han hastigt tryckte broderns hand och skyndade ut, ut genom boden utan att hälsa Andersson, och ut på gatan. Brodern stod häpen; det där kunde han inte förstå; vad skulle det betyda; springa sin väg då han blev bjuden på frukost; springa sin väg - och han var ju ändå inte ond. Springa! Det skulle inte en hund ha gjort om man kastat en köttbit åt honom! - Han är så besynnerlig! mumlade han och rappade av golvtiljorna. Därpå gick han till sin pulpet; skruvade upp stolen så högt den gick och klättrade upp. Ifrån denna upphöjda plats brukade han se människor och förhållanden från en högre synpunkt, och han brukade finna dem små, dock icke så små, att de ej kunde användas för hans ändamål. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 3 230 3844 2006-01-15T10:10:29Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Nybyggarne på Lill-Jans''' == Klockan var mellan åtta och nio den vackra majmorgonen, då Arvid Falk efter scenen hos brodern vandrade gatorna framåt, missnöjd med sig själv, missnöjd med brodern och missnöjd med det hela. Han önskade att det vore mulet och att han hade dåligt sällskap. Att han var en skurk, det trodde han icke fullt på, men han var icke nöjd med sig själv, han var så van att ställa höga fordringar på sig, och han var inlärd att i brodern se ett slags styvfar, för vilken han hyste stor aktning, nästan vördnad. Men även andra tankar döko upp och gjorde honom bekymrad. Han var utan pengar och utan sysselsättning. Detta senare var kanske det värsta ty sysslolösheten var honom en svår fiende, begåvad med en aldrig vilande fantasi som han var. Under ganska obehagliga funderingar hade han kommit ner på Lilla Trädgårdsgatan; han följde vänstra trottoaren utanför Dramatiska Teatern och befann sig snart inne på Norrlandsgatan; han vandrade utan mål och gick rätt fram; snart började stenläggningen bli ojämn, träkåkar efterträdde stenhusen, illa klädda människor kastade misstänksamma blickar på den snyggt klädde personen som så tidigt besökte deras kvarter och utsvultna hundar morrade hotande mot främlingen. Mellan grupper av artillerister, arbetshjon, bryggardrängar, tvättmadammer och lärpojkar påskyndade han sina sista steg på Norrlandsgatan och var uppe på Stora Humlegårdsgatan. Han gick in i Humlegården. Generalfälttygmästarens kor hade redan tagit sitt mulbete i anspråk, de gamla skalliga äppelträden gjorde försök att sätta blom, lindarne stodo gröna och ekorrarne lekte uppe i kronorna. Han gick förbi Karusellen och kom upp i allén till teatern; där sutto pojkar som skolkat skolan och spelade knapp; längre fram låg en målargosse på rygg i gräset och tittade upp till skyarne genom de höga lövvalven; han visslade så sorglöst som om varken mästare eller gesäller väntade på honom under det att flugor och andra yrfän gingo åstad och dränkte sig i hans färgpytsar. Falk kom upp på höjden vid Ankdammen; där stannade han och studerade grodornas metamorfoser, observerade hästiglarne och fångade en vattenlöpare. Därpå tog han sig för att kasta sten. Detta satte hans blod i omlopp och han kände sig föryngrad, kände sig som en skolkande skolpojke, fri, trotsigt fri, ty det var en frihet som han med rätt stor uppoffring erövrat. Vid den tanken att fritt och efter behag få umgås med naturen som han förstod bättre än han förstod människorna, vilka blott hade misshandlat honom och sökt göra honom dålig, blev han glad och all ofrid försvann ur hans sinne; och han steg upp för att fortsätta sin väg ändå längre utom staden. Han gick genom korset och befann sig på Norra Humlegårdsgatan. Han fick se att några bräder fattades i planket mitt emot och att en gångstig blivit upptrampad på andra sidan. Han kröp igenom och skrämde upp en gumma som gick och plockade nässlor; han promenerade över de stora tobakslanden, där Villastaden nu står, och befann sig vid porten till Lill-Jans. Här hade våren brutit ut på allvar över den lilla täcka lägenheten, som med sina tre små stugor låg inbäddad mellan blommande syrener och äppelträd skyddad för den nordliga vinden av granskogen på andra sidan landsvägen. Här var en fullständig idyll uppdukad. Tuppen satt på skalmarne till en dranktunna och gol, bandhunden låg och motade flugor i solskottet, bien stodo som ett moln omkring kuporna, trädgårdsmästaren låg på knä vid drivbänkarne och gallrade rädisorna, lövsångarne och rödstjärtarne sjöngo i krusbärsbuskarne, halvklädda barn jagade hönsen som ville undersöka grobarheten hos diverse nysådda blomsterfrön. Över det hela låg en helblå himmel och bakom stod den svarta skogen. Invid drivbänkarne i skydd av planket sutto två män. Den ena var klädd i svart hög hatt, utborstade svarta kläder, hade ett långt, smalt, blekt ansikte och såg ut som en prästman. Den andre var en civiliserad bondtyp, med sönderbruten men fet lagd kropp, hängande ögonlock, mongoliska mustascher; han var högst illa klädd och såg ut som vad som helst - hamnbuse, hantverkare eller artist - han såg förfallen ut - på ett särskilt sätt. Den magre, som tycktes frysa, oaktat solen låg rätt på honom, läste högt ur en bok för den fete, vilken såg ut som om han prövat alla jordens klimat och kunde med lugn fördraga dem alla. Då Falk passerat grinden ut åt stora landsvägen hörde han tydligt den läsandes ord genom planket och han ansåg sig kunna stanna och höra på utan att stjäla några förtroenden. Den magre läste med en torr entonig stämma, som saknade all klang, och den fete gav då och då sin belåtenhet tillkänna med ett fnysande, som stundom utbyttes mot ett grymtande och slutligen blev ett spottande, när de vishetens ord han hörde gingo ut över det vanliga människoförståndet. Den långe läste: - »De högsta grundsatserna äro, som sagt är, tre: en absolut ovillkorlig och tvenne relativt ovillkorliga. Pro primo: Den absolut första rent ovillkorliga grundsatsen skall uttrycka den handlingen, som ligger till grund för allt medvetande och som endast gör detta det möjligt. Denna grundsats är Identiteten, A=A. Denna återstår och kan på intet vis borttänkas, när man avskiljer alla medvetandets empiriska bestämningar. Den är medvetandets ursprungliga faktum och måste därföre nödvändigt erkännas; och dessutom är den icke såsom varje annat empiriskt faktum någonting villkorligt, utan såsom en fri handlings följd och innehåll är den alldeles ovillkorlig.» - Förstår du Olle? avbröt läsaren. - O, ja, det är ljuvligt! - »Den är icke som varje empiriskt faktum någonting villkorligt.» - O, vilken karl! Mera, mera! - »Då man yrkar», fortfor läsaren, »att denna sats är viss utan all vidare grund -» - Hör en sån filur - »viss utan all vidare grund», upptog den tacksamme åhöraren, som därmed ville skaka från sig varje misstanke om att han icke skulle förstå, »utan all vidare grund»; så fint, så fint, i stället för om han bara sagt »utan all grund.» - - Ska jag fortsätta? eller ämnar du avbryta mig upprepade gånger? frågade den förorättade läraren. - Jag ska inte avbryta, gå på, gå på! - »så», här kommer konklusionen (dråplig i sanning!) - »tillägger man sig förmågan att sätta något.» Olle fnös. - »Man sätter därigenom icke A» (stora A) »utan blott, att A är A, om och för så vitt A överhuvud är. Det är icke frågan om satsens innehåll, utan blott om dess form. Satsen A=A är alltså till sitt innehåll villkorlig (hypotetisk) och blott till sin form ovillkorlig.» - Observerade du att det var stora A? Falk hade hört nog; det var den fruktansvärt djupa filosofien från Polacksbacken som förirrat sig ända hit att bekuva den råa huvudstadsnaturen; han såg efter om icke hönsena fallit från sina pinnar och om icke persiljan upphört att gro vid åhörandet av det djupaste som på tungomål blivit talat vid Lill-Jans - Han förvånade sig över att himlen satt kvar på sin plats oaktat den blivit kallad till vittne vid en sådan förevisning av den mänskliga andens kraftprov på samma gång hans mänskliga lägre natur tog ut sin rätt och han kände en svår torka i strupen, varför han beslöt att gå in i en av stugorna och begära ett glas vatten. Han vände alltså om på sina steg och klev in i den stugan som ligger till höger om vägen då man kommer från staden. Dörren till en stor för detta bagarstuga stod öppen ut till farstun vilken icke var större än en reskoffert. Inne i rummet fanns endast en fållbänk, en sönderbruten stol, ett staffli och två personer; den ena av dessa stod framför staffliet klädd i skjorta och byxor, vilka uppehöllos av en svångrem. Han såg ut som en gesäll, men var artist, efter som han höll på att måla skiss till en altartavla. Den andre var en ung man med fint utseende och efter ställets råd och lägenhet verkligen fina kläder. Han hade avtagit sin rock, vikt ner skjortan och betjänade för tillfället målaren med sin präktiga byst. Hans vackra nobla ansikte bar spår efter en föregående natts utsvävningar och han nickade då och då till med huvudet, varvid han ådrog sig en extra tillrättavisning av mästaren, vilken tycktes ha tagit honom i sitt beskydd. Det var just slutrefrängen av en sådan där upptuktelse, som Falk råkade få höra, då han steg in i farstun. - Att du ska vara ett sådant svin och gå ut och supa med den där slarven Sellén. Nu står du här och slösar bort din förmiddag i stället för att vara på Handels-Institutet - höj lite på högra axeln - så där! Förstörde du verkligen hela hyran så att du inte törs gå hem? Har du ingenting kvar alls? Inte ett spår? - Åhjo, nog har jag litet kvar, fastän det inte räcker så långt. Den unge mannen tog upp en papperssudd ur byxfickan och vecklade ut den, varvid två riksdalerssedlar blevo synliga. - Ge mig de där, så ska jag gömma dem åt dig, tillrådde mästaren, och tog helt faderligt hand om sedlarne. Falk, som förgäves sökt göra sig hörd, ansåg nu vara så gott att gå sin väg lika obemärkt som han kommit. Han gick sålunda ännu en gång förbi komposthögen och de båda filosoferna och tog av till vänster ut åt Drottning Kristinas väg. Han hade icke gått långt förr än han fick sikte på en ung man, som slagit upp sitt staffli framför det lilla albevuxna träsket strax där skogen börjar. Det var en fin smärt, nästan elegant figur med något spetsigt mörklagt ansikte; ett sprittande liv rörde sig genom hela hans person, där han stod arbetande framför den vackra tavlan. Han hade tagit av sig hatt och rock och tycktes befinna sig vid den förträffligaste hälsa och det bästa humör. Han visslade, småsjöng och småpratade omväxlande. Då Falk kommit tillräckligt långt fram på vägen för att få honom i profil vände han sig: - Sellén! God dag, gamle kamrat! - Falk! Gamla bekanta ute i skogen! Vad i Guds namn vill det säga! Är du inte i ditt verk så här dags på dan? - Nej. - Men bor du härute? - Ja, jag flyttade hit med några bekanta den första april; det blev för dyrt att bo i stan - värdarne ä så kinkiga också! Ett klipskt leende spelade i ena mungipan och de bruna ögonen tindrade. - Jaså, återtog Falk, då kanske du känner de där figurerna, som suto och läste borta vid drivbänkarne. - Filosoferna? Ja, då! Den där långe är extra ordinarie i Auktionsverket med 80 rdr om året och den där korta, Olle Montanus, han skulle egentligen sitta hemma och vara bild huggare, men sen han kom på filosofien tillsammans med Ygberg, så har han upphört att arbeta och nu går det baklänges för honom med raska steg. Han har upptäckt att konsten är något sinnligt! - Nå men vad lever han på? - Ingenting just! Han står ibland modell åt den praktiske Lundell och då får han en bit paltbröd, och det lever han på en dag eller så, och så får han ligga på golvet i hans rum om vintrarne, för »han värmer alltid litet», säger Lundell, när veden är dyr, och det var ganska kallt här i april månad. - Hur kan han stå modell som ser ut som en Quasimodo? - Jo, det är på en korsnedtagning, där han skall vara den ena rövaren, vars ben redan äro sönderslagna och den stackars fan har haft höftsjuka, så att när han lägger sig över en stolskarm blir han ganska bra. Ibland får han vända ryggen till och då blir han den andra rövaren. - Varför gör han ingenting själv då; har han ingen förmåga? - Olle Montanus, kära du, är ett snille, men han vill inte arbeta, han är filosof och han skulle nog ha blivit en stor man, om han bara fått studera. Det är verkligen märkvärdigt att höra honom och Ygberg när de tala; det är visst sant att Ygberg har läst mera, men Montanus har ett så fint huvud att han knäpper honom i bland och då går Ygberg sin väg och läser in ett stycke till; men aldrig får Montanus låna hans bok. - Jaså ni tycker om Ygbergs filosofi? frågade Falk. - Åh, det är så fint! så fint! Du tycker väl om Fichte? Oj, oj, oj en sådan karl! - Nå, avbröt Falk, som icke tyckte om Fichte, vilka voro de två figurerna inne i stugan? - Jaså, du har sett dem också! Jo, den ena var den praktiske Lundell, figur- eller rättare kyrkmålare och den andre var min vän Rehnhjelm. De sista orden försökte han uttala med en mycket likgiltig ton för att göra intrycket dess starkare. - Rehnhjelm? - Ja; en mycket hygglig pojke. - Han stod modell därinne? - Gjorde han! Ja, den Lundell; han kan begagna människor; det är en för märkvärdigt praktisk karl. Men kom med, så ska vi gå in och reta honom, det är det roligaste jag har härute; då kanske du också kan få höra Montanus tala och det är verkligen intressant. Mindre lockad av utsikterna att få höra Montanus tala, än för att få ett glas vatten, följde han Sellén och hjälpte honom bära staffli och schatull. I stugan hade scenen så till vida förändrats att modellen fått sätta sig på den söndriga stolen och att Montanus och Ygberg slagit sig ner i fållbänken. Lundell stod vid staffliet och rökte en snarkande träsnugga för de fattiga kamraterna vilka fröjdade sig åt blotta närvaron av en tobakspipa. Då häradshövding Falk blivit presenterad tillvaratogs han genast av Lundell, som ville höra hans mening om sin tavla. Denna befanns vara en Rubens, åtminstone till ämnet om icke till färg eller teckning. Därpå utgöt sig Lundell över de svåra tiderna för en artist, tog ner Akademien, och häcklade Regeringen, som icke gjorde något för den inhemska konsten. Han höll nu på att måla skiss till en altartavla i Träskåla men han var så viss på, att den icke skulle bli antagen, ty utan intriger och relationer, kom man ingenstans. Härvid kastade han en forskande blick på Falks kläder för att se efter om han kunde duga till att vara en relation. En annan verkan hade Falks inträde haft på de båda filosoferna. De hade i honom genast upptäckt en »som lärt», och de hatade honom, ty han kunde beröva dem deras prestige inom det lilla samhället. De växlade betydelsefulla blickar, vilka genast uppfattades av Sellén, som därför frestades att visa sina vänner i deras glans och om möjligt få en drabbning till stånd. Han fann snart sitt tvedräktsäpple, måttade, kastade och träffade. - Vad säger Ygberg om Lundells tavla? Ygberg, som icke väntat att få ordet så snart, måste tänka några sekunder. Därpå svarade han med markerad röst följande, allt under det Olle gned honom i ryggen för att han skulle hålla sig styv. - Ett konstverk kan, enligt min mening sönderdelas i två kategorier: innehåll och form. Vad innehållet i detta konstverk beträffar är det av djupt och allmänt mänskligt innehåll, motivet är fruktbart, i och för sig, såsom sådant, och innebär alla de begreppsbestämningar och potenser, som kunna göra sig gällande för konstnärlig produktion; vad formen åter beträffar, vilken i sig skall de facto manifestera begreppet, det vill säga den absoluta identiteten, varat, jaget - så kan jag icke underlåta att finna den mindre adekvat. Lundell var smickrad av recensionen, Olle log saliga löjen, som om han såg de himmelska härskarorna, modellen sov och Sellén fann, att Ygberg hade gjort fullständig succès. Nu riktades allas blickar mot Falk såsom den där skulle upptaga den kastade handsken, ty att det var en handske, därom voro alla ense. Falk kände sig både road och förargad och han letade i sitt minnes gamla skräpgömmor efter några filosofiska väderbössor då han fick syn på Olle Montanus, som på slutet fått ansiktskonvulsioner vilket antydde att han ämnade tala. Falk tog på måfå, laddade med Aristoteles och lossade av - - Vad menar notarien med adekvat? Jag kan inte erinra mig att Aristoteles begagnar det ordet i sin metafysik. Det blev alldeles tyst i rummet och man kände att här gällde en strid mellan Lill-Jans och Gustavianum. Pausen blev längre än önskligt, ty Ygberg kände inte Aristoteles och skulle heldre dö än erkänna det. Som han icke var kvick i slutledningarne, kunde han icke upptäcka den bräsch Falk hade lämnat öppen; men detta kunde Olle och han uppfångade den avlossade Aristoteles, tog honom med båda händerna och slungade honom tillbaka på sin motståndare. - Ehuru olärd, dristar jag mig dock undra huruvida häradshövdingen har kullkastat sin motståndares argumenter. Jag tror att adekvat kan sättas som bestämning i en logisk konklusion och gälla, såsom sådan, oaktat icke Aristoteles nämner ordet i sin metafysik. Har jag rätt mina herrar? Jag vet inte! Jag är en olärd man och häradshövdingen har studerat de där sakerna. Han hade talat med halvspända ögonlock; nu fällde han dem helt och hållet och såg oförskämt blygsam ut. - Olle har rätt mumlades från alla håll. Falk kände att här måste tas itu med hårdhandskarne om Uppsalahedern skulle kunna räddas; han gjorde en volt med den filosofiska kortleken och fick upp ett Ess. - Herr Montanus har förnekat översatsen eller helt enkelt sagt nego majorem! Gott! Jag förklarar återigen att han gjort sig skyldig till ett posterius prius; han har, då han skulle göra ett hornslut förirrat sig och gjort syllogismen efter ferioque i stället för barbara; han har glömt den gyllene regeln: Cæsare Camestres festino barocco secundo och därför blev hans konklusion limitativ! Har jag inte rätt mina herrar? - Mycket rätt, mycket rätt, svarade alla, utom de båda filosoferna som aldrig haft en logik i hand. Ygberg såg ut som om han bitit i spik och Olle grinade som om han fått snus i ögonen; men som han var en klipsk karl hade han också upptäckt sin motståndares taktiska metod. Han fattade sålunda hastigt det beslutet att icke svara på spörsmålet, utan tala om något annat. Han drog sålunda fram ur minnet allt vad han läst och allt vad han hört börjande med det referat av Fichtes Vetenskapslära som Falk nyss hört genom planket. Och detta drog ut på förmiddagen. Under tiden stod Lundell och målade och snarkade med sin sura träpipa. Modellen hade somnat på den trasiga stolen och hans huvud sjönk allt djupare och djupare tills det vid tolvtiden hängde mellan hans knän, så att en matematiker kunde räknat ut när det skulle nå jordens medelpunkt. Sellén satt i öppna fönstret och njöt, och den arme Falk som drömt om ett slut på den förfärliga filosofien måste ta hela nävar med filosofiskt snus och kasta i ögonen på sina fiender. Pinan skulle ha blivit utan ända, om icke modellens tyngdpunkt så småningom blivit flyttad över på en av stolens ömtåligaste sidor, så att denna med ett brak gick sönder och Rehnhjelm föll i golvet, varvid Lundell fick ett tillfälle att bryta ut över dryckenskapslasten och dess bedrövliga följder både för en själv och för andra, med vilka senare han menade sig själv. Falk som ville söka hjälpa den förlägne ynglingen ur hans bryderi, skyndade att väcka en fråga på tal som kunde vara av det mest allmänna intresse. - Var ämna herrarne äta middag i dag? Det blev så tyst att man hörde flugorna surra; Falk visste icke han, att han trampat på fem liktornar på en gång. Lundell bröt först tystnaden. Han och Rehnhjelm skulle äta på Grytan där de brukade äta, emedan de hade kredit; Sellén ville icke äta där, emedan han icke var nöjd med maten och han hade ännu icke deciderat sig för något ställe, vid vilken osanning han kastade en frågande ängslig blick på modellen. Ygberg och Montanus »hade mycket att göra» så att de icke ville »förstöra sin dag» med att »klä sig och gå till stan» utan de ämnade skaffa sig något därute; vad det var för något sade de inte. Därpå började toaletten, vilken mest bestod i tvättningar ute vid den gamla trädgårdsbrunnen. Sellén, som dock var sprätten, hade ett tidningspapper gömt under fållbänken ur vilket han framtog kragar, manschetter och krås - allt av papper; därpå tillbragte han en lång stund på knä framför brunnsöppningen för att se sig knyta ett brungrönt sidenband, som han fått av en flicka, och att lägga sitt hår på ett särskilt sätt; när han därjämte gnidit av sina skor med ett kardborrblad, borstat hatten med rockärmen, satt en druvhyacint i knapphålet och tagit fram sitt kanelrör var han färdig. Vid hans förfrågan om Rehnhjelm skulle komma snart, svarade Lundell, att han icke hade tid ännu på några timmar, han skulle hjälpa honom att rita, och Lundell brukade alltid rita mellan tolv och tu. Rehnhjelm var undergiven och lydde, ehuru han hade svårt att skiljas från sin vän Sellén, som han tyckte om, under det han däremot hyste avgjord motvilja för Lundell. - Vi träffas i alla fall i Röda Rummet i kväll? framkastade Sellén tröstande och därom voro alla ense till och med filosoferna och den moraliske Lundell. Under vägen till stan invigde Sellén sin vän Falk i varjehanda förtroenden rörande nybyggarne på Lill-Jans, varav inhämtades att han själv brutit med Akademien på grund av skilda åsikter om konst; att han visste med sig äga talang och att han skulle lyckas, om det ock månde dröja, ehuru det var oändligt svårt att få ett namn utan att ha fått kungliga medaljen. Även naturliga hinder reste sig emot honom; han var född på Hallands skoglösa kust; han hade lärt sig älska det stora och enkla i dess natur; publiken och kritiken tyckte för närvarande om detaljer, småsaker och därför fick han icke sälja; han skulle nog kunna måla som de andra, men det ville han icke. Lundell däremot, det var en praktisk man - Sellén uttalade alltid ordet praktisk med ett visst förakt -. Han målade efter folkets smak och önskan; han led aldrig av indisposition; han hade visserligen lämnat akademien, men av hemliga, praktiska, skäl och han hade icke brutit med den, oaktat han gick omkring och berättade så. Han uppehöll sig rätt bra med att teckna åt illustrerade magasin och skulle nog oaktat sin obetydliga talang en dag lyckas, genom relationer och särskilt genom intriger dem han fick lära sig av Montanus, som redan gjort upp några planer, vilka Lundell med framgång realiserat - och Montanus - det var snillet, fastän han var fasligt opraktisk. Rehnhjelm var son av en fordom rik man uppe i Norrland. Fadern hade ägt en stor egendom, vilken slutligen gått ifrån honom och stannat i händerna på förvaltaren. Nu var den gamle ädlingen tämligen fattig och hans önskan var, att sonen skulle hämta lärdom av hans förflutna och genom att bli förvaltare återskaffa åt huset en egendom, och därför gick denne nu på Handelsinstitutet för att lära sig lantbruksbokhålleri, vilket han avskydde. Det var en snäll gosse, men litet svag och han lät leda sig av den sluge Lundell, vilken icke försmådde att taga ut arvode in natura för sina moraler och sitt beskydd. Emellertid hade Lundell och Rehnhjelm satt sig till arbetet, som gick så till, att Rehnhjelm ritade under det mästaren låg i fållbänken och övervakade arbetet, det vill säga rökte. - Om du nu är flitig, så ska du få gå med mig och äta middag på Tennknappen, lovade Lundell som kände sig rik med de två riksdalrarne han räddat undan förstörelsen. Ygberg och Olle hade dragit sig uppåt skogsbacken för att sova över middagen. Olle var strålande efter sina segrar, men Ygberg var dyster; han hade blivit överträffad av sin lärjunge. Han hade dessutom blivit kall om fötterna och var ovanligt hungrig, ty det ivriga talet om äta hade väckt slumrande känslor, vilka icke på ett helt år fått giva sig luft. De lade sig under en gran; Ygberg gömde den dyrbara boken, vilken han aldrig velat låna ut till Olle, väl inlindad i ett papper under sitt huvud och sträckte ut sig i sin fulla längd. Han var blek som ett lik, kall och lugn som ett lik, vilket uppgivit hoppet om en uppståndelse. Han såg huru småfåglar åto granfrön ovanför hans huvud och släppte ner skalen på honom, han såg huru en stind ko gick och betade mellan alarne och han såg röken stiga upp från trädgårdsmästarens köksskorsten. - Är du hungrig, Olle? frågade han med matt stämma. - Nej, sade Olle och kastade hungriga blickar på den underbara boken. - Den som vore en ko! suckade Ygberg, knäppte ihop händerna över bröstet och överantvardade sin själ åt den allförbarmande sömnen. När hans svaga andedrag blivit tillräckligt regelbundna lirkade den vakande vännen fram boken så sakta att icke den sovande skulle störas; därpå kastade han sig framstupa och började sluka det dyrbara innehållet, varunder han glömde både Tennknappen och Grytan. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 4 231 3845 2006-01-15T10:11:46Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Herrar och Hundar''' == Det hade förflutit några dagar. Carl Nicolaus Falks tjugutvååriga fru hade just slutat dricka sitt kaffe på sängen, den kolossala mahognysängen i den väldiga sängkammaren. Klockan var ännu bara tio. Mannen hade varit ute sedan klockan sju på morgonen och tagit upp lin nere vid bron, men det var alls icke i förlitande på att han icke skulle komma hem så snart, som den unga frun tog sig den friheten att ligga så länge, oaktat det förövrigt stred emot husets seder och skick. Det tycktes snarare vara henne ett nöje att få bryta mot alla husets inrotade seder och skick. Hon hade endast varit gift i två år, men hade haft tillräcklig tid att införa genomgripande reformer i det gamla konservativa borgarhuset, där allting var gammalt till och med tjänarne; och makten därtill hade hon fått, då hennes man hade förklarat henne sin kärlek och hon nådigt givit honom sitt ja, det vill säga i nåder befriat sig från ett förhatligt hem där hon fick stiga upp klockan sex och arbeta hela dagen. Hon hade begagnat sin förlovningstid väl; hon hade nämligen därunder samlat alla garantier för att få föra ett fritt och oberoende liv för sin personliga del utan någon inblandning från mannens sida; dessa garantier bestodo visserligen blott i löften givna av en kärlekssjuk man, men hon som var vid full sans tog dem och skrev upp dem i sitt minne. Mannen hade däremot efter ett tvåårigt barnlöst äktenskap visat böjelse att glömma alla dessa förbindelser om att frun skulle få sova så länge hon ville, dricka kaffe på sängen, m.m.; han hade till och med varit nog ogrannlaga att påminna henne om, att han dragit upp henne ur dyn, att han befriat henne ur ett helvete, och att han gjort detta med uppoffring, ty han hade ingått en mesallians - hennes far var flaggskeppare vid flottan. Det var på svaren till dessa och dylika tillvitelser hon nu låg och funderade, och som hennes goda förstånd aldrig under deras bekantskap varit omtöcknat av några känslors rus, var hon ännu i besittning av detsammas bruk - och hon visste att bruka det. Det var därför med en oblandad glädje hon hörde symptomerna av sin mans hemkomst till frukosten. Det började nämligen slå i dörrarne ut till matsalen samtidigt med att ett väldigt rytande lät höra sig, varvid frun stack huvudet under täcket för att dölja sitt skratt. Steg hördes på förmaksmattan och i sängkammardörren syntes den vredgade mannen - med hatten på huvudet. Frun vände ryggen ditåt och lockade med sin mest smekande röst: - Är det min lilla drängluns, som kommer? Stig på, stig på! Lilla dränglunsen, det var smeknamnet, och herrskapet hade de mest originella sådana, var icke böjd att komma, utan han stannade i dörren och skrek. - Varför är inte frukosten dukad? Va! - Fråga pigorna, jag har inte åtagit mig att duka. Och var så god och tag av hatten, när man kommer in, min herre! - Var har du gjort av min mössa då? - Den har jag bränt opp! Den var så flottig, så jag tyckte du borde skämmas. - Har du bränt opp! Nå det ska vi tala om sen! Varför ligger du och vräker ännu långt fram på förmiddan, i stället för att se efter pigorna. - Därför att det roar mig! - Tror du att jag gift mig med en hustru som inte vill se om sitt hus? Va! - Ja, det har du! Och varför tror du att jag gift mig med dig? Det har jag sagt dig tusen gånger - därför att jag skulle slippa arbeta, och det har du lovat mig! Har du inte lovat mig det? Kan du svara på heder att du inte lovat mig det! Ser du nu en sådan karl du är. Precis lik alla andra! - Ja, det var då det! - Då! När var det! Äro inte löften alltid bindande? Ska det vara någon viss årstid kanske, då de ska ges? Mannen kände för väl den oryggliga logiken, och hustruns goda humör gjorde samma verkan som tårar i dylika fall - han gav sig. - Jag tänker ha främmande i kväll, förklarade han. - Jaså, tänker du det. Herrfrämmande? - Naturligtvis! Jag tål inte kvinnor! - Nå du har väl gjort dina uppköp då? - Nej det skall du göra! - Jag! Nej jag har inga pengar; för främmande! Jag kommer visst inte att använda hushållspengarne till några extra förplägningar. - Nej, dem köper du opp till din toalett, och andra onyttiga saker. - Kallar du det onyttiga saker som jag sitter och arbetar åt dig? Är en rökmössa onyttig kanske, äro tofflor onyttiga kanske. Säg! Svara då, uppriktigt - Hon förstod alltid att formulera sina frågor så, att svaret måste bli tillintetgörande för den svarande - det var mannens egen skola hon gått i. Denne måste sålunda, efter han icke ville bli tillintetgjord, oupphörligt ta upp nya ämnen. - Jag hade verkligen anledning, sade han med en viss rörelse, att se folk i kväll; min gamle vän Fritz Levin i posten har efter 19 års tjänstgöring blivit ordinarie - han stod i Posttidningen i går kväll. Men, efter som det tycks misshaga dig, och du vet att jag alltid gör dig till viljes, så bryr jag mig icke om den saken, utan ser bara honom och magister Nyström nere på kontoret. - Jaså, den slarven Levin har blivit ordinarie nu, det var då för väl. Då kanske du kan få igen alla de pengar han är skyldig dig. - Jojo du, jag tänker nog på det! - Men, kan du säga mig hur du vill umgås med en sådan slarv, som han är, och den magistern sen; det är ju riktiga sjaskar, som knappt har kläderna på kroppen. - Hör du min lilla gumma, jag lägger mig inte i dina affärer, låt du mig sköta mina. - Efter som du har främmande därnere, så vet jag inte vad som hindrar mig att ha främmande häroppe. - Nej ingenting alls! - Nå; kom då hit lilla dränglunsen och ge mig lite pengar! Lunsen, som i alla avseenden var belåten med resultatet efterkom befallningen med nöje. - Hur mycket ska du ha! Jag har mycket ont om pengar i dag! - Åh jag är nöjd med femtio! - Är du galen? - Galen; var så god och ge mig vad jag begär; jag behöver inte svälta när han går på källarn och smörjer sig! Freden var bilagd och parterna skildes med ömsesidig belåtenhet. Han slapp äta en dålig frukost hemma, han måste äta ute, han slapp sitta och äta en tarvlig supé där oppe och vara generad för fruntimmer, ty han hade varit ungkarl för länge, och han behövde icke ha ont samvete, ty det kunde han ha i detta enda fall, över att hustrun satt ensam, då hon ju skulle ha främmande själv och ville närapå bli av med honom - och det var värt femtio riksdaler! När mannen hade gått, ringde frun på husan, för vars skull hon i dag underkastat sig ligga så länge, emedan denna hade förklarat att man här i huset brukat stiga upp kl. 7. Därpå befallde hon fram papper och penna och skrev följande biljett till revisorskan Homan som bodde mitt emot. »Snälla Evelyn! Kom till mig på en kopp te i kväll så få vi tala om stadgarne till den där föreningen 'För kvinnans rättigheter'. Kanske en basar eller ett sällskapsspektakel skulle kunna vara till någon nytta. Jag längtar riktigt att få föreningen till stånd; det är ett djupt behov, som du så ofta säger och jag känner det mycket djupt om jag tänker efter. Tror du att Hennes Nåd skulle vilja göra mig den äran på samma gång; jag skall kanske göra visit hos henne först. Kom och hämta mig kl. 12, så gå vi till Bergens och dricker chokolad. Min man är borta. Din Eugenie. P.S. Min man är borta.» Därpå steg hon upp och klädde sig för att vara i ordning klockan 12. - - - Det hade blivit afton samma dag. Österlånggatan låg redan i skymning då klockan slog sju i Tyskan; endast en svag ljusstrimma från Ferkens Gränd bröt ännu in i Falks Linkramhandel, som Andersson då stängde. På kontoret innanför hade luckorna redan blivit tillskjutna och gasen tänd. Där var sopat och städat; vid dörren ståtade tvenne buteljkorgar, ur vilka halsar med rött lack och gult lack och stanniol och till och med skärt silkespapper på stucko upp. Mitt på golvet stod ett bord med vit duk; på detta tronade en ostindisk bål och en tung mångarmad silverstake. Och på golvet vandrade Carl Nicolaus Falk. Han hade påtagit en svart bonjour och såg respektabel, men även glad ut. Han hade rättighet att fordra en trevlig afton; han bestod den själv och hade arrangerat den själv; han var hemma hos sig utan att vara generad av fruntimmerna, och hans gäster voro av den naturen, att han hade rättighet fordra icke allenast uppmärksamhet och artighet utan även litet mera. De voro visserligen endast två, men han tyckte inte om mycket folk; dessa voro hans vänner, pålitliga, tillgivna som hundar, undergivna, behagliga, alltid laddade med smicker och aldrig begivna på motsägelser. Han kunde nog ha skaffat sig bättre umgänge för sina pengar, och han hade även sådant två gånger om året, då hans fars gamla vänner voro bjudna, men han var uppriktigt sagt för mycket despot för att trivas med dem. Emellertid var klockan tre minuter över sju och några gäster hade icke infunnit sig. Falk började bli otålig. Han var van att då han rekvirerade sitt folk de på minuten voro på platsen. Tanken på de ovanligt bländande arrangemangerna och dessas förlamande intryck uppehöll dock hans tålamod den minut som åtgick innan notarien Fritz Levin i Postverket inträdde. - God afton min snälla bror - Nej! - här stannade han i rockavdragningen, tog av glasögonen och hycklade en överraskning över de storartade tillrustningarne som om han ville falla baklänges av bara förvåning. - Sjuarmade ljusastakan och tabernaklet - Min Gud, min Gud! utbrast han då han fick se buteljkorgarne. Den som under utbrottet av dessa väl överlästa roligheter tog av sig överrocken var en medelålders man, av den för tjugo år sedan moderna Kunglig Sekterstypen, med mustascher och polisonger i ett sammanhang och håret med sned bena och coup-de-vent. Han var blek som ett lik, tunn som en svepning, var gentilt klädd, men såg ut som om han frös i alla leder och hade hemligt umgänge med fattigdomen. Falk välkomnade honom på ett rått och överlägset sätt, som antydde dels att han föraktade smicker, i synnerhet från det hållet, dels att den inträdande åtnjöt förtroendet att vara hans vän. Såsom lämplig gratulation till utnämningen ansåg han vara att göra en relation om hans fars kongl. fullmakt på kaptensbeställningen vid Borgerskapet. - Nå det känns skönt att ha sin kongliga fullmakt! Va?! Min far hade också kunglig fullmakt... - Förlåt min lilla bror, jag har bara konstitutorial. - Nå konsistorial eller kongl. fullmakt är precis detsamma; ska du lära mig det, du? Min far hade också kunglig fullmakt... - Jag försäkrar bror! - Försäkrar! Vad menar du med försäkra! Tror du att jag står och ljuger. Säg? Menar du verkligen att jag ljuger? - Nej för all del, du ska inte ta i så hett! - Du erkänner sålunda att jag inte ljuger, alltså har du då konglig fullmakt. Vad står du och pratar smörja för då! Min far... Den bleke mannen som redan vid inträdet i kontoret tycktes ha en pluton furier efter sig, ty han skallrade i alla leder, störtade nu fram mot sin välgörare, fast besluten att göra processen kort innan kalaset började, så att man sedan kunde få vara i ro. - Hjälp mig, stönade han som en drunknande, i det han drog fram ett reversal ur bröstfickan. Falk satte sig i soffan, ropade på Andersson, befallde honom dra upp buteljerna, och började laga bålen. Därpå svarade han den bleke. - Hjälp? Har jag inte hjälpt dig? Har du inte lånat av mig upprepade gånger - utan att betala igen? Va? Nå, har jag inte hjälpt dig? Vad menar du då? - Min kära bror, det vet jag nog att du alltid varit snäll emot mig - - Nåå, är du inte ordinarie nu? Jo! Nåväl! Det skulle ju bli så bra då! Då skulle alla skulder betalas och då skulle det bli ett nytt liv. Det där har jag hört nu i aderton år! Nå hur mycket får du i lön nu? - Tolvhundra riksdaler, mot Åttahundra som jag hade förut; men nu ska du höra. Fullmakten kostar ett hundra tjugofem, pensionskassan tar femtio, summa ett hundra sjuttiofem; var ska jag få dem ifrån! Men nu kommer det värsta; mina fordringsägare ha tagit införsel i halva lön, således har jag numera bara sexhundra riksdaler att leva på i stället för att jag hade åtta förut. Och det är detta jag väntat på i nitton år. Det är roligt att bli ordinarie då! - Ja, men varför har du satt dig i skuld. Man ska inte sätta sig i skuld; aldrig sätta - sig - i - skuld! - När man får gå med hundra riksdalers gratifikation i många år - - Då har man inte där att göra! Emellertid, det där är saker som inte rör mig! - inte - rör - mig! - Vill du inte för den här enda gången skriva på? - Du känner mina principer i detta fall, jag skriver aldrig på. Låt det vara slut nu! Levin tycktes icke vara ovan vid avslag i den där vägen och han lugnade sig. I det samma kom också magister Nyström och gjorde ett önskvärt avbrott i samtalet. Det var en torr person med ett hemlighetsfullt utseende och hemlighetsfull ålder; hans sysselsättning var också hemlighetsfull - han skulle vara lärare vid någon skola på Söder, men i vilken det frågade ingen efter och han var icke angelägen att tala om det. Hans mission i Falks sällskap var för det första att tituleras magistern när någon hörde det, för det andra att vara undergiven och artig, för det tredje att då och då komma och begära att få låna högst en femma, ty det ingick i Falks andliga behov att folk skulle komma och be att få låna pengar av honom, helt litet förstås, och för det fjärde att skriva vers vid festliga tillfällen, vilket icke var det minst maktpåliggande i hans mission. Nu satt Carl Nicolaus Falk där, själv mitt i skinnsoffan, ty man skulle icke glömma att det var hans soffa, omgiven av sin generalstab, eller sina hundar, som man ock kunde säga. Levin fann allting magnifikt: bålen, glasen, sleven, cigarrerna (hela lådan var framburen från kaminkransen), tändstickorna, askfaten, buteljerna, korkarna, järntrådarna - allt. Magistern såg nöjd ut och behövde icke tala, ty det gjorde de andra; han skulle endast vara närvarande för att vid behov åkallas som vittne. Falk höjde första glaset och drack - för vem, det fick ingen veta, men magistern trodde att det var för dagens hjälte och drog därför fram med verserna med detsamma samt började läsa till »Fritz Levin då han blev ordinarie». Falk överfölls härvid av en svår hosta, vilken inverkade störande på uppläsningen och tillintetgjorde verkan av de mest kvicka poängerna; men Nyström, som var en klok man, hade förutsett detta och därför hade han instuckit den lika vackert tänkta som sagda sanning att »Vart fan skulle Fritz Levin ha farit, om icke Carl Nicolaus Falk hade varit». Denna fina antydan på de många ficklånen, som Falk beviljat sin ordinarie vän, gjorde att hostan gav sig och att man bättre kunde uppfatta slutstrofen som, helt ogrannlaga dedicerades till Levin, vilket missgrepp återigen hotade att störa harmonien. Falk hällde i sig sitt glas, liksom om han tömt en kalk bräddad av otacksamheten. - Du var inte så rolig i dag som du brukar, Nyström! sade han. - Nej, han var mycket roligare på din trettioåttonde födelsedag, hjälpte Levin på, som visste vart det skulle bära hän. Falk genomletade med en blick hans själs hemligaste vrår för att se efter om där dolde sig något svek - och som han var för stolt att se något, såg han intet. Han fullföljde alltså. - Ja tror jag det! det var det roligaste jag hört; det var så kvickt så att man skulle kunna låta trycka det; du borde låta trycka dina saker. Hör du, Nyström, du kommer bestämt i håg dem utantill, gör du inte det? Nyström hade så dåligt minne eller, för att säga sanningen, han tyckte att de druckit för litet för att göra ett så grovt våld på blyghet och god smak, och han bad att få uppskov, men Falk, som retades av den tysta oppositionen, och som redan var för långt ute för att kunna vända om, insisterade. Han trodde till och med att han hade en avskrift av verserna på sig; han sökte i plånboken, och, jaha där lågo de. Blygsamheten förbjöd honom icke att läsa upp dem själv ty det hade han gjort många gånger, men det lät bättre om en annan gjorde det. Och den stackars hunden bet i sin kedja, men den höll. Han var en finkänslig natur, denne magister, men han måste vara rå för att kunna få fortfara att förvalta livets dyrbara gåva och han hade varit rå med besked. Alla livets intimaste förhållanden voro blottade, allt som stod i förbindelse med trettioåttaåringens födelse, upptagande i församlingen, uppfostran och vård var förlöjligat och måste ha förefallit själva föremålet vämjeligt, såvida det rört någon annan person än honom själv, men nu var det utmärkt, därför att det sysselsatte sig med hans person. Efter slutad läsning dracks Falks skål med jubel och den dracks i många glas, ty man kände, att man var för nykter för att kunna hålla sina verkliga känslor i styr. Därpå röjdes bordet och nu inbars en magnifik sexa med ostron och fågel och annat gott. Falk gick omkring och luktade på assietterna, skickade en och annan tillbaka, tillsåg att engelska portern var kylslagen och att vinerna voro tempererade vart efter sin art. Det var nu hans hundar skulle tjänstgöra och bereda honom ett angenämt skådespel. När allt var färdigt tog han upp sitt guldur och höll det i handen medan han framkastade följande skämtsamma fråga, vid vilken de svarande voro så vana, så vana! - Huru mycket äro herrarnes silverklockor? Dessa avgåvo pliktskyldigast och under lämpliga skratt det äskade svaret: deras klockor voro hos urmakaren. Detta försatte Falk i briljant lynne, som tog sig luft i det alls icke oväntade: - Djuren fodras klockan åtta! - Varpå han satte sig, slog i tre supar, tog själv en och inbjöd de andra att göra samma. - Jag börjar, jag, efter som ni inte vill! Här krusas inte. Hugg för er pojkar! Och så börjades fodringen. Carl Nicolaus, som icke var synnerligen hungrig, hade god tid att njuta av de andras aptit, och han uppmanade dem med hugg och slag och otidigheter att de skulle äta. Ett gränslöst välvilligt leende spred sig över hans ljusa solskensanlete, när han såg deras iver, och det var svårt att utröna vilket som mest gladde honom: att de åto så snällt, eller att de voro så hungriga. Han satt som en kusk och smackade på dem och klatschade åt dem: - Ät du Nyström, du vet inte när du får något härnäst! Sätt i dig, notarie, du ser ut som du skulle behöva kött på bena. - Grinar du åt ostronen - duger de inte åt en sån där, kanhända? - Va! Tag en bit till! Tag för dig du! Orkar inte? Vad är det för prat! Se så! Nu ta vi en halva! - Drick öl gossar! - Du ska ha mera lax! Du ska ta mig fan ha en bit lax till! Ät du, ta mig fan! Det kostar dig lika mycket! När fågeln var skuren, fyllde Carl Nicolaus med en viss högtidlighet rödvinsglasen, varvid gästerna, som befarade ett tal, gjorde en paus. Värden höjde sitt glas, luktade på detsamma och framsade med djupt allvar följande välkomsthälsning: - Skål, suggor! Nyström besvarade tacksamt skålen med att höja sitt glas och dricka, men Levin lät sitt stå, varvid han såg ut som om han slipade en kniv i bakfickan. När supén led till slut och Levin kände sig stärkt av mat och dryck, och vinets ångor stego, började han erfara en viss vådlig känsla av oberoende och en stark frihetslusta vaknade hos honom. Hans röst blev mera klangfull, hans ord uttalades med mera säkerhet och han rörde sig obesvärat. - Tag hit en cigarr, befallde han, en god cigarr! Inte något fusel! Carl Nicolaus, som tog detta för ett lyckat skämt, lydde. - Jag ser inte din bror här i kväll! sade Levin nonchalant. Det låg något olycksbådande och hotande i hans röst och detta kände Falk, ty han blev missmodig. - Nej! svarade han kort, men obestämt. Levin dröjde, innan han slog till nästa slag. Det hörde till hans mest inbringande sysselsättningar att lägga sig i folks affärer, som det heter, och han bar skvaller mellan familjer, sådde ett litet tvedräktsfrö här och där för att sedan få den tacksamma rollen av medlare. Härigenom skaffade han sig ett fruktansvärt inflytande och han kunde när han ville leda människorna som dockor. Falk kände också detta obehagliga inflytande och ville bli fri från det, men han kunde icke, ty Levin förstod så väl att med finter reta hans nyfikenhet, och genom att antyda mera än han i själva verket visste, lockade han ur folk deras hemligheter. Nu var det emellertid Levin, som hade piskan och han svor att han skulle köra sin förtryckare. Han klatschade ännu bara i luften men Falk väntade på stryk. Han försökte byta om ämne. Han uppmanade att dricka! Och där dracks! Levin blev allt vitare och kallare, men ruset steg! Han lekte med sitt offer! - Din fru har främmande i kväll, sade han likgiltigt. - Hur vet du det? frågade Falk bestört. - Jag vet allting, svarade Levin och visade tänderna. Han gjorde också det i det närmaste. Hans vidsträckta affärsförbindelser nödgade honom att besöka så många offentliga ställen som möjligt och där fick han höra mycket, både vad som sades i hans sällskap och i andras. Falk blev verkligen rädd, han visste inte varför, och han fann för gott att avvända den annalkande faran. Han blev artig och till och med ödmjuk, men Levin blev allt djärvare. Till sist återstod för värden endast att hålla ett tal, att verkligen erinra om orsaken till förtärandet av dessa massor mat och vin, med ett ord, att ge ett erkännande åt dagens hjälte. Det fanns ingen annan utväg -; han var visserligen ingen talare, men det måste nu ske! Han knackade i bålen, fyllde glasen och erinrande sig ett gammalt tal, som hans far höll för honom, då han blev sin egen, steg han upp och började, mycket långsamt. - Mina Herrar. Jag har nu varit min egen i åtta år; jag var då inte mer än trettio. Förändrandet av läge från att sitta till att stå framkallade en häftig blodstigning åt huvudet, så att han kände sig förvirrad, vartill även Levins hånande blickar bidrogo. Han blev så bortkommen att talet trettio föreföll honom så vidunderligt stort att han häpnade - - Sa jag trettio? Jag menade - - - inte det! Emellertid, jag hade då konditionerat hos min far, i - många år, jag kan inte erinra mig - nu - precis huru många, mja! Det skulle bli för långt att upprepa vad jag under dessa år genomgick och erfor, ty det är människans öde. Ni tycker kanske att jag är egoistisk... - Hör! stönade Nyström som lagt ner sitt trötta huvud på bordet. Levin stötte ut röken mot talaren som om han spottade åt honom. Falk, som nu hade sitt rus givet, fortfor, under det hans blickar sökte ett fjärran mål, som han icke kunde fatta. - Människan är egoistisk det veta vi alla. Mja! Min far, som höll tal för mig när jag blev min egen, som jag nyss nämnde - Här tog talaren upp sitt guldur och lösgjorde det från kedjan. De båda åhörarne spärrade upp ögonen. Skulle han ge Levin en hedersgåva? - överlämnade vid tillfället följande guldur, som han fått av sin far anno - Återigen de fruktansvärda siffrorna, och han ryggade! - detta guldur mina herrar har jag fått, och det är aldrig - utan rörelse - jag tänker på den stund - jag fick det. Ni tycker kanske att jag är egoistisk mina herrar? Det är jag inte! Det är visserligen inte vackert att tala om sig själv, men vid ett tillfälle som detta ligger det så nära till hands att man tar en överblick tillbaka - över det förflutna. Jag vill bara berätta en enda liten omständighet. Han hade glömt Levin, glömt dagens betydelse och trodde att det var hans svensexa. Men nu svävade för honom scenen med brodern om morgonen och hans triumf. Han kände otydligt ett behov att tala om denna triumf, men han kunde icke erinra sig mera av detaljerna än att han bevisat honom, att han var en skurk; hela bevisningskedjan hade fallit bort ur minnet och det återstod endast två fakta: brodern och en skurk; han försökte knyta ihop dem, men de gingo i sär - Hans hjärna arbetade och arbetade, och nya bilder rullade fram. Han behövde tala om något ädelmodigt drag ur sitt liv; han kom ihåg att han givit sin hustru pengar på morgonen, att hon fick sova så länge hon ville och fick dricka kaffe på sängen, men det lämpade sig icke för tillfället - han befann sig i en svår belägenhet och vaknade till besinning av fruktan för den tystnad som uppstått och de två vassa blickar som oavlåtligt betraktade honom. Han fann sig stående med uret i hand. Uret? Var hade det kommit ifrån! Varför suto de här i mörkret och han stod! Jo, så var det, han talade för dem om uret och de väntade på fortsättningen. - Detta ur, mina herrar är visserligen inte något märkvärdigt ur. Det är bara franskt guld - De båda silverklockornas forne ägare gjorde stora ögon. Det var nytt för dem! - och jag tror att det bara är sju rubiner - det är alls inte något märkvärdigt ur - det är snarare ett dåligt ur! Han blev ond av någon hemlig orsak som knappast hans hjärna visste och han måste bryta ut emot någonting. Han knackade uret i bordet och skrek: - Det är ett förbannat dåligt ur, säger jag. Hör då när jag talar! Tror du mig inte Fritz? Svara! Du sitter och ser så falsk ut. Du tror inte vad jag säger! Jag ser på dina ögon, Fritz, att du inte tror vad jag säger. Jag är människokännare du! och jag kan nog gå i borgen för dig en gång till! - Antingen ljuger du eller ljuger jag. Hör på nu ska jag bevisa att du är en skurk. Mja! Hör på Nyström! Om - jag - skriver ett falskt intyg - är jag en skurk då? - Visst fan är du en skurk, svarade Nyström ögonblickligen. - Ja! - Mja! Han försökte förgäves erinra sig, att Levin skrivit något falskt intyg eller överhuvud något intyg alls - alltså förföll saken. Levin var trött och fruktade att offret skulle förlora besinningen så att det ej skulle äga krafter kvar att kunna njuta av det tillärnade slaget. Han avklippte sålunda med ett skämt i Falks egen stil. - Skål gamla Skurk! Därpå lät han karbasen gå. Han tog nämligen fram ett tidningsnummer och frågade Falk i en kall mördande ton. - Har du läst Folkets fana? Falk stirrade på skandalbladet men teg. Det oundvikliga skulle komma - - Det står en rolig artikel där om »Kollegiet för utbetalandet av Ämbetsmännens löner». Falk blev vit i ansiktet. - Man säger att din bror har skrivit det! - Det är lögn! Min bror är ingen skandalskrivare! Inte min bror du! - Tyvärr har han dock fått stå för det! Han lär vara bortkörd från verket. - Det ljuger du! - Nej! Jag såg honom för övrigt tillsammans med en slusk på Tennknappen härom middan! Det är förbannat synd på pojke! Detta var verkligen det värsta som skulle kunnat träffa Carl Nicolaus Falk. Han var vanärad! Hans namn och hans fars namn - allt vad de gamla borgarne uträttat var förgäves gjort - Om någon kommit och berättat att hans hustru hade dött - då kunde den saken ha blivit hjälpt, en penningförlust kunde också ha blivit reparerad. Om någon berättat, att hans vänner Levin eller Nyström blivit arresterade för förfalskning, så skulle han helt enkelt ha förnekat bekantskapen, ty han syntes aldrig ute med dem. Men släktskapen med sin bror kunde han inte förneka. Han var vanärad genom sin bror; det var ett faktum! Levin hade haft ett visst nöje i att få frambära denna historia; ty Falk, som aldrig gav sin bror något uppmuntrande tillmäle, så denne hörde det, plägade däremot skryta med honom och hans förtjänster inför sina vänner. »Min bror, häradshövdingen! Hm! Det är ett huvud det! Han kommer att gå långt, ska ni få se!» Att ständigt höra dessa indirekta förebråelser hade retat Levin, så mycket mer som Carl Nicolaus drog upp en bestämd oöverstiglig skillnad mellan notarier och häradshövdingar, ehuru han icke kunde precisera den med ord. Levin hade utan att behöva lyfta sin hand fått en lysande hämnd, för så gott pris, att han ansåg sig ha råd att vara ädelmodig och uppträda som tröstare. - Nå, inte ska du ta det så förbaskat hett. Man kan ju vara människa ändå, fast man är tidningsskrivare, och vad skandalen beträffar så är den inte så farlig. När man inte går åt enskilda personer så är det ju inte skandal; för övrigt är det mycket roligt skrivet, mycket kvickt och det läses i hela stan. Det sista tröstepillret höll på att sätta Falk i raseri. - Han har stulit mitt goda namn, mitt namn! Hur ska jag våga visa mig på börsen i morgon. Vad ska folk säga! Med folk menade han egentligen sin hustru, vilken skulle bli mycket glad över denna händelse, som gjorde mesalliansen mindre kännbar. Hans hustru skulle bli hans jämlike - denna tanke gjorde honom ursinnig! Han fattades av ett osläckligt människohat. Han önskade att han varit den vanbördiges far, så skulle han åtminstone kunnat två sina händer genom att begagna det faderliga prerogativet och utdela en förbannelse och så varit fri, men en broderlig sådan, det hade man aldrig hört talas om! Kanske han själv till någon del vållat sin vanära; hade han icke gjort våld på broderns böjelse vid valet av bana, hade han kanske framkallat detta genom uppträdet om morgonen, eller genom de ekonomiska svårigheter han bragt honom uti. Han? Skulle han ha vållat detta? Nej! Han hade aldrig begått någon låg handling; han var ren, han åtnjöt aktning och anseende, han var icke skandalskrivare, han hade icke blivit bortkörd; hade han icke ett papper i fickan med intyg på att han var den bästa vän med det bästa hjärta, hade icke magistern nyss läst upp det. Jo, visserligen! Han satte sig till att dricka - omåttligt - icke för att döva sitt samvete, det behövde han icke, då han icke gjort något orätt, utan för att kväva sin vrede. Men det halp icke, den kokade över och de som suto närmast blevo skållade. - Drick era uslingar! Där sitter det där fäet och sover! Det är vänner det där! Väck på honom du, Levin! Du! Du! - Vem skriker du åt? frågade den förolämpade Levin, med vresig ton. - Åt dig naturligtvis! Det växlades över bordet två blickar som icke lovade något gott. Falk som blivit vid bättre lynne av att se en annan människa ursinnig tog en fylld slev och hällde över huvudet på magistern, så att det rann ner under skjortkragen. - Gör inte om det där, sade Levin bestämt och hotande. - Vem skulle hindra mig? - Jag. - Ja just jag! Jag tillåter inte sådana skändligheter som att du förstör hans kläder! - Hans kläder! skrattade Falk. Hans kläder! Är det inte min rock, har han inte fått den av mig?! - Nu går det för långt - sade Levin och steg upp för att gå. - Jaså, du går nu! Du är mätt, du orkar inte dricka mer, du behöver mig inte mer i kväll; vill du inte låna en femma? Va! Kan jag inte få den äran att låna dig lite pengar? Eller ska jag skriva på i stället. Skriva på, du! Vid ordet »skriva på», spetsade Levin öronen. Tänk om han skulle kunna överraska honom i en sådan upprörd sinnesstämning. Han kände sig vek vid den tanken. - Du ska inte vara orättvis, min bror, upptog han samtalet ånyo. Jag är inte otacksam, och vet mer än väl att uppskatta din godhet; jag är fattig, så fattig, som du aldrig varit och aldrig kan bli, - jag har lidit förödmjukelser, som du aldrig trott, men dig har jag alltid ansett som en vän, när jag säger ordet vän - så menar jag det. Du har druckit i kväll och är ledsen, och därför är du obillig, men jag försäkrar er mina herrar att bättre hjärta än du har Carl Nicolaus det finns inte! Och det är inte första gången jag säger det. Jag tackar dig för din uppmärksamhet i dag, om jag nämligen kan ta åt mig den välfägnad som här har beståtts och de utmärkta viner här ha flödat - jag tackar dig min bror och dricker din skål. Skål bror Carl Nicolaus. Tack, hjärtligt tack! Du har inte gjort detta för inte! Kom det ihåg! Detta som framsades med en av rörelse (sinnesrörelse) vibrerande stämma hade underligt nog gjort verkan. Falk kände sig god; hade man icke ånyo upprepat för honom att han hade ett gott hjärta! Han trodde det. Ruset inträdde nu i det sentimentala stadiet. Man kom varandra närmare, man talade turvis om sina goda egenskaper, om världens ondska, om huru varmt man kände och huru gott man ville; man höll varandra i hand; Falk talade om sin hustru, huru god han var emot henne; han talade om huru andefattig hans sysselsättning var, huru djupt han kände bristen på bildning, huru hans liv var förfelat; och när han druckit sin tionde likör anförtrodde han Levin, att han egentligen skulle ha velat ägna sig åt den andliga banan, ja blivit missionär. Man blev allt andligare och andligare. Levin talade om sin avlidna mor, om hennes död och begravning, om en försmådd kärlek och slutligen om sina religiösa åsikter »om vilka han icke talade med vem som helst»; och nu var man inne på religionen. Klockan blev 1 och 2 och man fortsatte ännu under det Nyström sov så troget med huvudet och armarne på bordet. Kontoret låg i en skymning av tobaksrök, som fördunklade gaslågornas sken; den sjuarmade stakens sju ljus hade brunnit ner och bordet såg bedrövligt ut. Ett och annat glas hade mistat foten, cigarraska var strödd på den nedsölade duken, tändstickor lågo kastade kring golvet. Genom hålen på fönsterluckorna trängde nu dagsljuset in och bröt sig i långa strålar genom tobaksmolnet, och bildade en kabbalistisk figur på bordsduken mellan de två troshjältarne, vilka voro som ivrigast i färd med att omredigera Augsburgiska Bekännelsen. De talade nu med väsande röster, deras hjärnor voro förslöade, orden kommo allt torrare, expansionen minskades, oaktat den flitiga eldningen, man försökte ännu att skruva upp sig i extasen, men den flämtade och flämtade, anden flydde, de betydelselösa orden frambragtes ännu, men snart slocknade den sista gnistan; de bedövade hjärnorna, vilka arbetat som piskade snurror sackade av och föllo ohjälpligt. Blott en tanke stod klar - man måste gå och sova, eller man vämjdes vid varandra, man ville vara ensam! Nyström väcktes. Levin omfamnade Carl Nicolaus och stoppade tre cigarrer i fickan. Man hade kommit för högt för att så hastigt kunna stiga ner igen och tala om reversen! Avsked växlades, värden släppte ut gästerna - och han var ensam! Han öppnade luckorna och dagsljuset föll in - han öppnade fönstret och en frisk luftström från Skeppsbron trängde fram genom den trånga gränden, vars ena husrad var belyst av den uppgångna solen. Klockan ringde fyra; denna lilla underbara ringning som endast den på bekymrets eller sjukdomens sömnlösa bädd efter morgonen törstande stackaren brukar få höra. Själva Österlånggatan, lastens, smutsens, slagsmålens gata låg där, tyst, ensam, ren! Falk kände sig djupt olycklig. Han var vanärad och han var ensam! Han stängde fönstret och luckorna, och när han vände sig om och såg förödelsen, började han städa; han plockade upp alla cigarrstumparne och kastade dem i kaminen, han dukade av, han sopade, han dammade, han ställde var sak på sin plats. Han tvättade sig i ansiktet och om händerna och kammade sig; en polis skulle ha tagit honom för en mördare som höll på att utplåna spåren efter sin gärning. Men under allt detta tänkte han - klart, bestämt och redigt. Och när han fått rummet och sig själv i ordning hade han fattat ett beslut, vilket han verkligen länge hade förberett och som nu skulle sättas i verket. Han skulle utplåna vanäran han lidit i sin familj, han skulle stiga, han skulle bli en omtalad, en mäktig man; han skulle börja ett nytt liv; han hade ett namn att upprätthålla och han skulle förkovra det. Han kände att en stor passion behövdes för att hålla honom uppe efter det slag han fått i kväll; ärelystnaden hade länge slumrat hos honom, man hade väckt den och nu var han färdig. Han hade nu blivit fullkomligt nykter, han tände en cigarr, drack en konjak och gick upp till sig, tyst och stilla, för att icke väcka sin hustru. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 5 232 3846 2006-01-15T10:12:33Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Hos Förläggaren''' == Arvid Falk skulle börja sina försök hos den mäktige Smith - namnet hade denne av en överdriven beundran för allt amerikanskt tagit sig då han en gång i sin ungdom gjort en liten utflykt till det stora landet -, den fruktade med sina tusen armar, vilken kunde göra en författare på tolv månader av ganska dåligt virke till och med. Hans metod var känd, men det fanns ingen som vågade begagna den, ty därtill fordrades en exempellös grad av oblyghet. Den författare som togs om händer av honom kunde vara säker om att få sitt namn färdigt och därför var Smith överlupen av författare utan namn. Såsom ett exempel på huru oemotståndlig han var och huru han kunde skjuta fram folk trots publik och kritik, brukade följande anföras. En ung gosse som aldrig skrivit förr, hade gjort en dålig roman som han bar upp till Smith. Denne råkar tycka om första kapitlet - mera läste han aldrig - och besluter att världen skall ha en ny författare. Boken kommer ut; på omslagets baksida lästes: »Blod och Svärd. Roman av Gustaf Sjöholm. Detta arbete av den unge och lovande författaren vars namn redan länge varit känt och högt värderat i vida kretsar etc... Karaktärernas djup ... klarhet... styrka. På det högsta rekommendera åt vår romanläsande allmänhet.» Boken kom ut den 3 april. Den 4 april stod en recension i den mycket lästa huvudstadstidningen Gråkappan, i vilken Smith hade 50 aktier. Recensionen slutade: »Gustaf Sjöholm är redan ett namn; vi behöva icke giva honom det; och vi rekommendera detta arbete icke allenast åt den romanläsande utan även åt den romanskrivande allmänheten.» Den 5 april stod boken annonserad i alla huvudstadens tidningar och i annonsen följande utdrag: »Gustaf Sjöholm är redan ett namn; vi behöva icke giva honom det.» (Gråkappan.) Samma kväll stod en recension i Den Obesticklige, vilken icke läses av någon alls. Där omtalades boken som ett mönster för usel litteratur och Recensenten svor på att Gustaf Sjöblom (avsiktlig misskrivning av Rec.) icke var något namn alls. Men som Den Obesticklige icke lästes, så hördes icke oppositionen. De andra huvudstadsbladen som icke i omdömen ville sticka av mot den ledande vördnadsvärde Gråkappan och icke vågade för Smith, voro rätt milda, men icke mer. De trodde att Gustaf Sjöholm skulle kunna med arbete och flit i en framtid förskaffa sig ett namn. Det var tyst några dagar, men i alla tidningar, i Den Obesticklige med fetstil, stod annonsen och ropade: »Gustaf Sjöholm är redan ett namn.» Men så dök där upp i X-köpings Allehanda en korrespondens som for ut emot huvudstadspressens hårdhet mot unga författare. Den hetlevrade brevskrivaren slutade: »Gustaf Sjöholm är helt enkelt ett snille, trots doktrinära trähuvens opposition.» Dagen efter stod annonsen ånyo, i alla tidningar och ropade: »Gustaf Sjöholm är redan ett namn»; etc. (Gråkappan.) »Gustaf Sjöholm är ett snille!» (X-köpings Allehanda.) Nästa häfte av magasinet Vårt Land, utgivet av Smith, innehöll på omslaget följande annons. »Det är en glädje kunna meddela våra många läsare, att den högt uppburne författaren Gustaf Sjöholm, lovat oss till nästa häfte en originalnovell» etc. Och så annons i tidningarne! Till julen kom slutligen kalendern Vårt Folk. Bland författare nämndes på titelbladet: Orvar Odd, Talis Qualis, Gustaf Sjöholm m.fl. Faktum kvarstod: Gustaf Sjöholm var redan på åttonde månaden ett namn. Och publiken, ja de kunde inte hjälpa det; de måste ha det i sig. De kunde inte gå in i en boklåda och se på en bok förr än de måste läsa det, de kunde inte ta i ett gammalt tidningspapper utan att det stod där annonserat, ja det fanns icke något av livets förhållanden under vilket de icke träffat på detta namn på en bit tryckt papper; fruarne fingo det i matkorgen om lördagarne, pigorna buro hem det från hökarboden, drängarne sopade upp det från gatan och herrarne buro det i nattrocksfickan. Med kännedom om denna Smiths stora makt, var det icke utan en viss beklämning den unge författaren klättrade upp för hans mörka trappor i Storkyrkobrinken. Länge fick han sitta och vänta och överlämna sig åt de mest pinsamma betraktelser, tills dörren slås upp och en ung man med förtvivlan i ansiktet och en pappersrulle under armen störtar ut. Darrande inträdde Falk i det innersta rummet där den fruktade tog emot. Sittande i en låg soffa, lugn och mild som en gud, nickade han vänligt på sitt gråskäggiga med en blå mössa försedda huvud och rökte så fridfullt sin pipa som om han icke nyss hade krossat en människas förhoppningar eller stött en olycklig ifrån sig. - God dag, god dag! Och han undersökte med ett par gudablickar den nykomnes kläder, vilka han fann snygga, men därför bad han honom icke sitta ändå. - Mitt namn är... Falk. - Jag har icke hört det namnet - Vad är herrns far? - Min far är död - - Nå, han är död! Gott! Vad kan jag göra för herrn? Herrn upptog ur bröstfickan ett manuskript - och framlämnade det till Smith; denne satte sig på detsamma utan att betrakta det! - Nå, och detta skall jag låta trycka? Det är vers? Jaha, ja! Vet herrn vad det kostar att trycka ett ark? Nej, det vet han icke! Här stack han den okunnige i bröstet med pipskaftet. - Har herrn något namn? Nej! Har herrn utmärkt sig på något sätt? Nej. - Jag har för dessa dikter erhållit lovord av Akademien - - Vilken Akademi? Vitterhetsakademien! Ah, nå! Den som ger ut de många flintsakerna! Nå! - Flintsakerna! - Ah, ja. Herrn vet ju Vitterhetsakademien! Nå! Nere i Museum vid Strömmen, nå! - Nej, herr Smith, Svenska Akademien, på Börsen... - Nå ja! Den med Stearinljusen! Lika mycket! Det känner ingen människa vad den är gott för! Nej, ser han, min gode herre, man skall ha ett namn; som en Tegnell, en Öhronschlegel, en - Ja! Vårt land har många stora skalder, som jag nu icke erinrar; men man skall ha ett namn. Herr Falk! Hm! Vem känner Herr Falk? Icke jag åtminstone och jag känner många stora skalder. Jag sade häromdagen till min vän Ibsen: Hör nu,Ibsen - jag kallar honom du - hör nu Ibsen, skriv något åt mitt magasin; jag betalar vad som helst! Han skrev, jag betalte - men jag fick ock betalt. Nå! Den förkrossade unge mannen hade velat krypa ner mellan golvspringorna och gömma sig då han märkte att han stod inför en man som fick kalla Ibsen du. Han ville ta igen sitt manuskript och springa sin väg, som den där andre där nyss, ut, långt bort, till något större vattendrag. Smith märkte nog detta. - Nå! Herrn kan skriva svenskt, jag tror nog det! Herrn känner också vår litteratur bättre än jag gör! Nå. Gott! Jag har fått en idé! Jag har hört att det finnes, stora, sköna andliga författare långt bort i tiden, under Gustav Eriksson eller hans doter Kristin; nå, ja lika gott. Jag erinrar en, som har ett stort, mycket stort namn, som skrivit ett stort versstycke om Guds skapade verk, tror jag! Håkan heter han i förnamn! - Haquin Spegel, menar herr Smith! Guds verk och vila! - Ja, så! Nå! Jag har tänkt giva ut den! Vårt folk trängtar efter religion i våra dagar; jag har märkt det; och man måste giva dem något. Jag har visserligen nog givit dem förut av den Herman Franke och Arndt men den stora Stiftelsen kan sälja billigare än jag och nu vill jag giva något gott, för gott pris. Vill herrn antaga den saken! - Jag vet icke vad mitt åliggande blir då det bara är fråga om en omtryckning, svarade Falk, som icke vågade säga nej. - Ack nå, en sådan okunnighet! Redaktion och korrekturet då! Äro vi om ens! Herrn ger ut! Icke så! Ska vi skriva en liten lapp? Arbetet utkommer häftesvis. Icke så? En liten lapp! Ge mig pennan och bläcket! där! - Nå! Falk lydde; han kunde icke göra motstånd. Smith skrev och Falk skrev under. - Så! Det var den saken! Nu den andra! Ge mig den lilla boken som ligger där på hyllan! Den tredje hyllan! Så! Se nu, här! En broschyr! Titel: Der Schutzengel. Nå, se nu vinjetten! En Ängel med ett Ankare och ett skepp - det är en slättoppad skonare tror jag! Man vet ju vilken välsignelse sjöförsäkringen utövar på det allmänna sociala livet. Alla människor ha ju någon gång skickat något, mycket eller litet, på ett fartyg över sjön. Icke sant? Nå! Alla människor hava därför behov av sjöförsäkring. Icke sant? Nå! Detta hava icke alla människor insett? Nej! Därför är det ju den vetandes plikt att upplysa den ovetande? Nå! Vi veta, herrn och jag veta, alltså böra vi upplysa. Denna bok handlar om att varje människa bör försäkra sina saker, när hon skickar dem över sjön! Men denna bok är dåligt skriven! Nå! - Därför skola vi skriva den bättre! Icke sant? Herrn gör mig en novell på tio sidor till mitt magasin Vårt Land, och jag fordrar att herrn skall hava förstånd att låta namnet Triton, så heter ett nytt bolag som min brorson bildat och som jag vill hjälpa, och man skall ju hjälpa sin nästa, icke sant? Nå! Namnet Triton skall förekomma två gånger, icke mer och icke mindre; men så att det icke märkes! Förstår herrn? Falk kände något motbjudande i den erbjudna affären, men det låg ju ännu icke något ohederligt i förslagen och han fick ju arbete hos den inflytelserike mannen, och allting i en handvändning, utan någon vidare ansträngning. Han tackade sålunda och antog. - Herrn känner ju formatet! Fyra verktum på sidan ger mig fyrtio verktum, à trettitvå rader. Nå! Vi ska skriva en liten lapp, kanske. Smith skrev en lapp och Falk skrev under. - Nå, så! Hör nu, herrn känner ju svenska historien? Se, nu, där på hyllan igen! Där ligger en kliché, en trästock! Till höger! Nå! Kan herrn säga mig vem den där damen är? Den skall vara en dronning! Falk som till en början icke kunde se annat än en svart trälapp, upptäckte omsider några mänskliga drag och förklarade att han trodde det var Ulrika Eleonora. - Sa jag inte det! Hihihi! Den klossen har varit begagnad som dronning Elisabeth av England och stått i en amerikansk folkbok, och nu har jag fått den för gott pris med en otalig hop andra. Nu låter jag den passera för Ulrika Eleonora i mitt Allmogebibliotek. Det är en god allmoge vi har; den köper så snällt mina böcker. Nå, så! Vill herrn skriva texten? Falks fint utbildade samvete kunde icke finna något egentligt orätt häri, oaktat hans känslor voro mycket obehagligt berörda. - Nå! Så skriva vi en liten lapp! Sexton sidor liten oktav à tre verktum, à 24 rader. Så! Och så skrevs det igen! Som Falk ansåg audiensen slutad gjorde han min av att få igen sitt manuskript, på vilket Smith hela tiden hade sutit. Men denne ville icke släppa det ur händerna, han skulle nog läsa det, men det skulle komma att dröja, förklarade han. - Nå, herrn är en förståndig man, som vet vad tiden är värd. Här var nyss en ung man, också med vers, ett stort versstycke, som jag icke kan använda. Nå, jag erbjöd honom det samma som jag erbjöd herrn; vet herrn vad han sa! Han bad mig göra något som jag inte kan tala om. Ja! det sa han och så sprang han. Han kommer inte att leva länge den mannen! Adjö! Adjö! Herrn skaffar ju Håkan Spegel! Nå. - Adjö, adjö. Smith pekade med pipskaftet på dörrn och Falk avlägsnade sig. Det var icke lätta steg han gick. Den trälappen var tung, där den låg i hans rockficka, den drog honom mot marken, den röck honom tillbaka. Han tänkte på den bleke unge mannen med manuskriptet som vågat säga sådant åt Smith, och han fick högfärdiga tankar. Men så uppdök minnet om gamla fäderneförmaningar och råd - och så framkom den gamla lögnen att allt arbete är lika aktningsvärt och förehöll honom hans högmod, och så tog han sitt förnuft till fånga och gick hem för att skriva 48 verktum Ulrika Eleonora. Som han varit ute i god tid, befann han sig sittande vid skrivbordet redan klockan nio. Han stoppade en stor pipa, vek av två ark papper, torkade sina stålpennor och skulle erinra sig vad han visste om Ulrika Eleonora. Han slog upp Ekelund och Fryxell. Där stod mycket under rubriken Ulrika Eleonora men om henne själv stod nästan ingenting. Klockan halv tio hade han uttömt ämnet; han hade skrivit upp när hon var född, när hon dog, när hon tillträdde regeringen, när hon avsade sig den, vad föräldrarne hette och med vem hon var gift. Det var ett ordinärt utdrag ur en kyrkbok - och det fyllde icke mer än tre sidor - återstod sålunda endast tretton. Han rökte några pipor. Han grävde med pennan i bläckhornet som om han fiskat efter midgårdsormar, men det kom ingenting upp. Han måste yttra sig om hennes person, göra en lätt karaktärsteckning; han kände att han måste uttala en dom om henne. Skulle han berömma henne eller riva ner henne? Som han var indifferent i frågan kunde han icke besluta sig för någondera förrän klockan blev elva. Han rev ner henne - och var på slutet av fjärde sidan - återstod tolv. Här voro goda råd dyra. Han skulle tala om hennes regering, men som hon icke regerat så var där intet att tala om. Han skrev om Rådet - en sida - återstod elva; han räddade Görtz ära - en sida - återstod tio! Han var icke halvvägs ännu! Vad han hatade den kvinnan! Nya pipor, nya stålpennor! Han gick tillbaka i tiden, han gjorde en återblick och som han var uppretad råkade han stryka ner sitt gamla ideal Karl XII, men det gick så kvickt att därigenom bara en enda sida blev lagd till de andra. Rest nio! Han gick framåt i tiden och hackade på Fredrik I. En halv sida! Han såg med längtande blickar ner åt papperet, såg var halvvägs låg, men kunde aldrig komma dit. Han hade dock gjort sju och en halv små sidor där Ekelund bara hade en och en halv. Han kastade trälappen på golvet, sparkade den under byrån, kröp efter den igen, dammade av den och lade den på bordet! Vilka kval! Han kände sig så torr i sin själ som buxbomsstocken, han sökte skruva upp sig till åsikter dem han icke ägde, han försökte uppväcka några känslor för den avlidna drottningen, men hennes tråkiga drag ristade i trä, gjorde samma intryck på honom som han på trälappen. Han insåg då sin oförmåga och han kände sig förtvivlad, förnedrad! Och det var denna bana han utbytt mot den andra! Han tog återigen sitt förnuft till fånga och övergick till Skyddsängeln. Den var ursprungligen författad för ett tyskt bolag som hette Nereus och innehöll i korthet följande. Herr och fru Schloss hade utvandrat till Amerika och där förvärvat stora ägodelar, vilka de, för att berättelsen skulle bli möjlig, varit nog opraktiska att förvandla i dyrbara lösören och nipper och, för att dessa desto säkrare skulle förkomma och ingenting kunna räddas, skickat dem i förväg på en första klassens ångare Washington, n:o 326 i Veritas, kopparförhydd och med vatten täta skott försedd, samt assurerad i det stora tyska sjöförsäkringsbolaget Nereus för 400.000 thlr. Nå! Herr och fru Schloss avreste med barnen på den bäste ångaren på White-Star-Line, Bolivar, vilken var assurerad i det stora tyska sjöförsäkringsbolaget Nereus med en grundfond av 10.000.000 dollars, och ankommo till Liverpool. Resan fortsattes. De hade kommit till Skagens Udde. Vädret hade naturligtvis varit vackert och himlen strålande klar hela vägen, men just som de kommo till Skagens farliga udde, bröt stormen naturligtvis lös; fartyget blev vrak, föräldrarne, som voro livförsäkrade, drunknade, och garanterade därigenom de räddade barnen en summa av 1500 pund sterling. Barnen blevo naturligtvis mycket glada häröver och ankommo vid gott lynne till Hamburg för att taga i besittning både livförsäkringssumman och föräldraarvet. Döm om deras bestörtning, då de där fingo underrättelse om att Washington, fjorton dagar förut strandat på Doggers Bankar och att hela deras förmögenhet gått oassurerad till botten. Återstod sålunda endast livförsäkringssumman. De skyndade till bolagets agentur, men, döm om deras förskräckelse, då de fingo höra att föräldrarne uraktlåtit inbetala sista premien som förfallit till betalning dagen förut - vilket öde! - just samma dag de drunknade! Barnen blevo häröver mycket ledsna och sörjde bittert sina föräldrar, vilka så duktigt arbetat för dem. Gråtande föllo de i varandras armar och svuro att de hädanefter alltid skulle sjöförsäkra sina saker och aldrig försumma att inbetala sina livförsäkringspremier. Och detta skulle nu lokaliseras och tillämpas på svenska förhållanden, göras läsbart, till en novell, med vilken han skulle göra sitt inträde i litteraturen! Återigen vaknade högmodets djävul och viskade att han var en lump om han tog befattning med dessa saker, men denna röst tystades snart ner av en annan röst som kom från magtrakten och som åtföljdes av ovanliga sugande och stickande känslor. Han drack ett glas vatten och rökte en ny pipa, men obehaget ökades; hans tankar blevo mörkare; han fann sitt rum otrevligt, tiden tycktes lång och enformig; han kände sig matt och nedslagen; allting tycktes honom vara motigt; hans tankar voro fadda och rörde sig om ingenting eller endast oangenäma ting och samtidigt ökades den kroppsliga olusten! Han undrade om han var hungrig! Klockan var ett och han brukade icke äta förr än tre! Han undersökte oroligt sin kassa. Trettiofem öre! Alltså ingen middag! Det var första gången i hans liv! Han hade aldrig haft sådana bekymmer förr! Men med trettiofem öre behövde man icke svälta. Han kunde ju skicka efter bröd och öl. Nej, det kunde han icke, ty det gick icke an, det passade icke, och att gå själv ner på mjölkmagasinet? Nej! Och att gå ut och låna? Omöjligt! Det fanns ingen han ville låna av! Med vissheten härom rasade hungern fram som ett lössläppt vilddjur och rev honom och slet honom och jagade honom kring rummet. Han rökte den ena pipan efter den andra för att döva odjuret men det hjälpte intet. Nu gick en trumvirvel nere på kaserngården och han såg huru gardisterna marscherade upp med sina kopparflaskor för att få middag; det rökte ur alla skorstenar han såg, middagsklockan ringde på Skeppsholmen, det fräste i grannens, poliskonstapelns, kök och stekoset trängde ut genom den öppnade farstudörren och in till honom; han hörde slamret av knivar och tallrikar i rummet bredvid och huru barnen läste bordsbön; stenläggarne nere på gatan sovo mätta sin middag på de tomma matsäcksknytena; han var så övertygad om att hela staden åt middag i denna stund, alla utom han ensam! Och han blev ond på Gud! Då sprang en klar tanke genom hans hjärna. Han tog Ulrika Eleonora och Skyddsängeln och lade in dem i ett papper varpå han skrev Smiths namn och adress och så gav han budet sina trettio fem öre. Då andades han lättare och lade sig på sin soffa och svalt med högmod i sitt sinne. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 6 233 3847 2006-01-15T10:13:01Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Röda Rummet''' == Samma middagssol som sett Arvid Falk duka under i första kampen mot hungern, lyste så muntert in i stugan på Lill-Jans, där Sellén stod i skjortärmarne framför sitt staffli och målade på sitt stycke som följande dag skulle upp på utställningen innan klockan 10, färdigt, fernissat och försett med ram. Olle Montanus satt i fållbänken och läste i den underbara boken som han fått låna på en dag mot sin halsduk; dessemellan kastade han en blick på Selléns målning och uttalade sitt gillande, ty han beundrade i Sellén en stor talang. Lundell höll i ro på med sin korsnedtagning; han hade redan tre tavlor uppe på utställningen och avvaktade inköpet, liksom många andra med en viss spänning. - Det är bra! Sellén! - sade Olle. Du målar gudomligt! - Får jag se nu på din spenat, inföll Lundell som av grundsats aldrig beundrade något. Motivet var enkelt och storartat: Ett flygsandsfält på Hallands kust med havet i bakgrunden; höststämning, solglimtar genom brustna moln; en del av förgrunden utgjordes av flygsand med nyss uppkastad ännu vattendrypande tång, solbelyst; därnäst havet ett gott stycke utåt i stark skugga och hög sjö med vita kammar men längst bort i horisonten lyser solen igen och öppnar perspektiv i det oändliga. Staffaget utgjordes endast av en trupp sträckfåglar. Det var en tavla som talade och som måste förstås av varje ofördärvat sinne, som haft mod att göra ensamhetens hemlighetsfulla rika bekantskaper och som sett flygsand kväva lovande skördar. Och detta var målat med ingivelse och talang, stämningen hade givit färgen, och icke tvärtom. - Du skall ha någonting i förgrunden, predikade Lundell. Sätt dit en förgrundsko! - Ah, du pratar, svarade Sellén! - Gör som jag säger, din galning, annars får du inte sälja. Sätt dit en figur, en flicka, jag skall hjälpa dig om du inte kan, se här .. - Seså! Inga dumheter! Vad ska man med kjolar ute i blåsten att göra. Du är då för tokig efter kjolar! - Nå, gör som du vill, svarade Lundell hemligen stött över skämtet med en av hans svaga sidor. - Men nog kunde du ha gjort storkar i stället för de där gråmasarne, som man inte vet vad det är för en sort. Tänk dig deras röda ben mot det mörka molnet, vilken motsättning! - Ah, det där begriper du inte! Sellén var icke stark i motiveringen, men han var viss på sin sak och hans sunda instinkt ledde honom säkert över alla misstag. - Men du får inte sälja, upptog Lundell, som var mån om kamratens ekonomiska välgång. - Nå, så får jag leva ändå! Har jag någonsin fått sälja? Är jag sämre för det! Tror du inte jag vet att jag skulle få sälja om jag ville måla som de andra; tror du inte jag kan måla lika dåligt som de! Jo, vasserra! Men jag vill inte! - Men du ska väl tänka på att betala dina skulder! Du är skyldig mäster Lund på Grytan ett par hundra riksdaler. - Nå det blir han inte fattig på! För övrigt har han fått en tavla som är värd dubbelt så mycket! - Du är då den egenkäraste människa jag har hört! Den tavlan var inte värd 20 riksdaler. - Jag uppskattar den till fem hundra enligt gängse pris! Men tycke och smak är så olika här i världen, gunås. Jag tycker att din korsfästning är usel, du tycker den är bra! Nå! Det kan ingen förtänka dig! Det är så olika, si! - Emellertid har du förstört krediten för oss andra på Grytan. Mäster Lund sa opp mig i går och jag vet inte var jag skall få någon middag i dag! - Nå vad ska du med den att göra! Man får väl leva ändå! Jag har inte ätit middag på två år! - Åh, du rövade allt till dig en härom dagen av den där häradshövdingen, du fick i dina klor. - Ja, det var sant! Det är en snäll gosse! Det är en talang för övrigt, det var mycket natur i hans vers; jag läste några härom kvälln. Men jag fruktar han är litet för vek för att kunna ta sig fram i världen, han har så ömtåliga känslor, den karnaljen! - Får han vara i ditt sällskap så ger det sig nog. Men jag tycker det är gudlöst att se hur du bara har förstört den där unge Rehnhjelm på den här korta tiden. Du lär ha gått och satt i honom att han skall gå in vid teatern! - Nej, har han talt om det! Ja, det är en baddare! Han blir nog bra han, om han får leva; men det är inte så gott det, när det är så fasligt ont om mat! - Guds död! Nu är färgen slut! Har du något vitt? Nå gudan nåda ä inte alla tuberna så klämda, så, - du måste ge mig färg, Lundell. - Jag har inte mer än jag behöver själv, och om jag också hade, så skulle jag akta mig att ge dig något! - Nå, prata inte skräp du vet att det är brått. - Allvarsamt, jag har inte dina färger! Om du hushållade så skulle de räcka längre... - Ja, det där vet vi! Tag hit pengar då! - Pengar, jo det var just att tala om! - Opp med dig Olle, då; du ska ut och stampa! Vid ordet stampa gjorde Olle en glad min, ty då visste han att det skulle bli mat också. Sellén började söka omkring rummet. - Vad har ni för slag! Ett par stövlor! Dem få vi tjugofem öre på, men det är bättre att sälja dem. - Det är Rehnhjelms, dem får du inte ta, avbröt Lundell, som ämnade begagna dem på eftermiddan, när han skulle gå till stan. - Ska du ta andras saker, tycker du? - Ja vad gör det. Han ska få betalt för dem, sen! Vad är det här för ett paket! En sammetsväst! Den var vacker! Den tar jag själv, så får Olle bära bort min! Kragar och manschetter! Ah, det är bara papper! Ett par strumpor! Se där Olle, tjugofem öre! Lägg dem i västen! Tombuteljerna får du lov att sälja! Jag tror det är så gott du säljer alltihop! - Ska du gå och sälja andras saker, du har då inte någon rättskänsla, avbröt Lundell ånyo som hade haft starka spekulationer att på övertygelsens väg komma i besittning av det där paketet som länge frestat honom. - Ah, det får han betalt för sen! Men, det här blir ingenting! Vi måste ta ett par lakan ur sängen! Vad gör det? Inte behöver vi några lakan! Se, så Olle! Stopp in bara! Olle gjorde med stor färdighet en påse av ett lakan och stoppade in alltihop under Lundells ivrigaste protester. Sedan påsen var färdig tog Olle den under armen, knäppte ihop den trasiga bonjouren för att bättre kunna dölja västens frånvaro och vandrade i väg åt staden. - Han ser ut som en tjuv, sade Sellén, där han stod i fönstret och tittade illmarigt ut åt vägen. - Får han bara gå i fred för polisen nu, så är det bra! - Raska på Olle! ropade han efter den bortgående! Köp sex franska bröd och två halva öl, om det blir något över på färgen! Olle vände sig om och svängde med hatten så tillitsfullt som om han redan hade kalaset i bakfickorna. Lundell och Sellén voro ensamma. Sellén stod och beundrade sin nya sammetsväst som så länge varit föremål för Lundells tysta låga. Lundell skrapade sin palett och kastade avundsjuka blickar på den förlorade härligheten. Men det var inte det han nu ville tala om och som han hade så svårt att komma fram med. - Se hit på min tavla, ett tag, sade han. Vad tycker du nu, allvarsamt! - Du ska inte knåpa och rita på henne, du ska måla! Var kommer ljuset ifrån? Ifrån kläderna, ifrån de nakna partierna! Det är ju alldeles tokigt! Vad andas de där människorna! Färg, linolja; jag ser ingen luft! - Nå, menade Lundell! Det där är så olika, som du säger! Men vad menar du om kompositionen? - För mycket folk! - Ja, du är då faslig, jag ville närapå ha dit ett par till! - Låt mig se nu! Det är ett fel här! - Sellén sköt dessa långa blickar som äro egna för kustbon eller slättbon! - Ja, det är ett fel! Kan du se det? medgav Lundell! - Det är bara karlfolk! Det är lite för torrt! - Ja, just det! Tänk att du kunde se det! - Du vill alltså ha en kvinna? Lundell såg efter om han gycklade, men det var svårt att se, ty nu visslade han. - Ja, det fattas mig en kvinno-figur, svarade han. Det blev tyst, och det blev obehagligt, när man var så gamla bekanta på tu man hand. - Om jag kunde begripa hur jag skulle bära mig åt för att få en modell. Akademiens vill jag inte ha, ty dem känner hela världen, och det här ämnet är religiöst för övrigt. - Du vill ha något finare? Oui! Jag förstår! Om hon inte skulle vara naken, så kunde kanske jag... - Inte ska hon vara naken, är du galen, ibland så mycket karlar; för övrigt är det ett religiöst ämne... - Ja, ja, det där vet vi. Hon skall emellertid ha kostym, litet österländsk, stå lutad framåt, kan jag tro, låtsas ta upp något från marken, visa axlarne, halsen och första dorsalerna. Jag förstår! Men religiöst, si, som Magdalena! Oui! Fågelperspektiv, si! - Du ska då gäckas med allting också; och dra ner allt! - Till saken! Till saken! Du skall ha dig en modell, för det skall man; du känner ingen själv! Gott! Dina religiösa känslor förbjuda dig att skaffa en sådan, alltså ska Rehnhjelm och jag, vi två lättsinniga sällar, skaffa dig en! - Det ska vara en anständig flicka, det säger jag på förhand! - Naturligtvis, ja! Vi ska se till vad vi kan göra åt saken, i övermorgon, då vi få pengar. Och så målades det igen, tyst och stilla, tills klockan blev fyra, och tills hon blev fem. Då och då kastade man oroliga blickar utåt vägen. Sellén avbröt först den ängsliga tystnaden - - Olle dröjer! Det har bestämt hänt honom något! sade han. - Ja det hänger inte rätt ihop, men varför ska du också jämt skicka den där stackarn? Du kunde just gå dina ärenden själv. - Åh, han har inte annat att göra och han går så gärna! - Det vet du inte, och för övrigt skall jag säga dig att man inte vet var Olle slutar. Han har stora funderingar och kan vilken dag som helst vara på benen igen och då kan det vara gott att få räknas bland hans vänner! - Nej, vad säger du! Vad är det för storverk han skall göra? Jag tror nog att Olle kommer att bli en stor man, fast det icke blir som bildhuggare! Men det var mig en baddare att dröja! Tror du han kunnat gå och köpa opp pengarne? - Ja, ja! Han har inte fått ett guslån på länge och frestelsen kanske blev honom för stark, svarade Lundell och tog in två hål i svångremmen, under det han funderade på huru han skulle ha gjort i Olles ställe. - Nå, man är inte mer än människa, och människan är sig själv närmast, ifyllde Sellén, som hade alldeles klart för sig huru han skulle ha gjort! Det här törs jag emellertid inte vänta på; jag måste ha färg om jag skall så stjäla den! Jag går ut och söker Falk. - Ska du nu suga den stackarn igen! Du tog ju av honom i går till ramen! Det var inte småpengar det! - Åh, kära du! Jag har nu en gång tvungits att bita huvet av skammen, så det kan inte hjälpas. Vad får man inte underkasta sig! För övrigt är Falk en storsinnad man, som kan förstå hur det kan vara ställt. Nu går jag emellertid! Kommer Olle hem, så säg att han var ett nöt! Adjö med dig! Titta ner i Röda Rummet, så ska vi se till om vår Herre är så nådig och ger oss någon mat innan solen går ned! - Stäng dörrn, när du går och lägg nyckeln under tröskeln! Adjö! Han gick, och icke lång stund därefter befann han sig utanför Falks dörr borta på Grev Magnigatan. Han knackade, men fick intet svar! Då öppnade han dörren och steg på. Falk som troligen haft oroliga drömmar spratt upp ur sömnen och stirrade på Sellén utan att känna igen honom. - God afton bror, hälsade Sellén. - Åh kors, är det du! Jag måtte ha drömt något underligt! God afton, sitt ner och rök en pipa! Är det afton redan? Sellén som trodde sig känna igen symptomerna, låtsades dock icke märka något utan tog upp samtalet. - Bror var väl inte på Tennknappen i dag? - Nej, svarade Falk förvirrad, jag var inte där. Jag gick på Iduna! Han visste verkligen inte om han drömt så eller om han varit där, men han blev glad över att han sade det, ty han blygdes över sitt missöde! - Ja, det var rätt, intygade Sellén! De ha inte bra mat på Tennknappen! - Nej, jag kan inte just skylla! sade Falk. Deras köttsoppa är så förbannat dålig! - Ja och så står den där gamla källarmästarn och räknar smörgåsarne, den lymmeln. Vid ordet smörgåsarne vaknade Falk till medvetande, men han kände sig icke hungrig vidare, ehuru han var litet matt på benen. Ämnet var emellertid obehagligt och måste med första bytas om. - Nå, sade han, du har väl din tavla färdig tills i morgon! - Nej, gunås, det är inte så väl. - Vad är det nu då? - Jag hinner omöjligt inte. - Hinner inte? Varför sitter du inte hemma och arbetar? - Ack, det är den där gamla, eviga historien, kära bror! Det fattas färg! Färg! - Nå det kan väl hjälpas! Har du inga pengar kanske? - Det vore ingen nöd då! - Och jag har inga heller! Hur ska vi då bära oss åt? Sellén slog ner ögonen tills blickarne kommo i jämnhöjd med Falks västficka där en ganska tjock guldkedja kröp in; inte därför att Sellén kunde tro att det var guld, kontrollerat guld, ty det kunde han icke fatta hur man kunde vara så överdådig och bära så mycket pengar utanpå en väst. Hans tankar hade emellertid fått en bestämd riktning och han fortfor: - Om jag åtminstone hade något att låna på, men vi voro så oförsiktiga och buro bort vinterrockarne första solskensdag i april. Falk rodnade. Han hade inte varit med om sådana där affärer förr. - Lånar ni på överrockar? frågade han. Får ni låna någonting på sådant. - Låna får man nog på allting - allting, betonade Sellén. Bara man har någonting. Det gick omkring för ögonen på Falk. Han måste sätta sig. Därpå tog han upp sin guldklocka. - Vad tror du man får på den här, med kedja! Sellén vägde de blivande panterna i sin hand och betraktade dem med kännaremin. - Är det guld, frågade han med svag stämma. - Det är guld! - Kontrollerat? - Kontrollerat! - Båda delarne? - Båda delarne! - Hundra riksdaler! förklarade Sellén och skakade sin hand så att den gyllene kedjan rasslade. - Men det är synd! Bror ska inte gå och sätta bort sina saker för min skull! - Nåväl, för min skull då, sade Falk, som icke ville tillvälla sig ett sken av en oegennytta den han icke ägde. Jag behöver också pengar. Vill du förvandla dem i pengar så har du gjort mig en tjänst! - Nå, låt gå då, sade Sellén, som icke ville genera sin vän med några ogrannlaga frågor. Jag ska stampa dem! Tag på dig nu, bror! Livet är bittert ibland, ser du, men vi få väl dras me't ändå! Han klappade Falk på axeln med en hjärtlighet, som icke ofta trängde igenom de försvarsverk av hån han hade anlagt omkring sig och de gingo ut. Klockan hade blivit sju innan ärendet var uträttat. Därpå begåvo de sig ut att köpa färg och sedan tågade de ner till Röda Rummet. Berns Salong hade vid denna tid just börjat spela sin kulturhistoriska roll i Stockholmslivet i det att den tog döden på det osunda café-chantant-livet, vilket under en period av sextiotalet florerade, eller grasserade i huvudstaden och därifrån spred sig över hela landet. Här samlades vid sjutiden skaror av ungt folk, vilka befunno sig i det abnorma tillstånd som inträder då man lämnar föräldrahemmet och räcker tills man kommer i eget; här suto skaror av ungkarlar, som flytt den ensliga kammaren eller vindskupan för att få sitta i ljus och värme och träffa en mänsklig varelse att samtala med. Värden på stället hade gjort flera försök att roa sin publik med pantomim, gymnastik, balett och så vidare, men man hade så tydligt visat honom, att man icke gick dit för att bli road, utan för att få vara i fred, att man sökte ett samtalsrum, ett samlingsrum, där man var viss på att man när som helst kunde leta upp en bekant; och som musiken icke utgjorde något hinder för samtals förande, tvärtom, så tolererades den och ingick så småningom i stockholmarens aftondiet bredvid punschen och tobaken. Så blev Berns Salong hela Stockholms ungkarlsklubb. Och där valde kotteriet sig sin vrå, och Lill-Jansboerna hade åt sig inkräktat det inre Schackrummet innanför södra läktarn, vilket i anseende till dess röda möblemang och för korthetens skull så småningom antog namn av Röda Rummet. Där var man alltid säker att träffas om man ock varit skingrade som agnar under dagens lopp; därifrån företogos formliga razzior omkring salen, då nöden var stor och det gällde att uppspåra några pengar; då bildades kedja; två man tiraljerade läktarne och två togo salongen på långsidorna över; det var som att dra not och sällan drog man fåfängt då ju nya gäster ständigt tillströmmade under aftonens lopp. I kväll behövde icke något sådant arbete ifrågakomma och det var därför Sellén stolt och lugn slog sig ner vid Falks sida i den röda fondsoffan. Sedan de spelat en liten komedi med varandra rörande vad som skulle drickas, stannade de vid att de borde äta. De hade just börjat sexan, och Falk kände sina krafter stiga, då en lång skugga kastades över deras servis - och framför dem stod Ygberg, lika blek och tärd som vanligt. Sellén, som var i lyckliga omständigheter och då alltid var god och artig, frågade genast om han inte ville göra dem sällskap, i vilken anhållan Falk instämde. Ygberg krusade under det han gjorde ett överslag över assietternas innehåll om han skulle kunna bli mätt eller bara halvmätt. - Häradshövdingen har en vass penna, sade han för att avvända uppmärksamheten från sina strövtåg med gaffeln omkring brickan. - Hur så? Har jag! svarade Falk och flammade upp; han trodde icke att någon gjort bekantskap med hans penna. - Den där artikeln har gjort mycken lycka! - Vilken artikel? Jag förstår inte! - Åh, jo! Den där korrespondensartikeln till Folkets Fana angående Kollegiet för utbetalandet av ämbetsmännens löner! - Det har inte jag skrivit! - Så säger man däremot i kollegiet! Jag träffade en bekant extra ordinarie därifrån, han uppgav er som författare, och förbittringen lär icke vara obetydlig! - Vad säger ni? Falk kände sig skyldig till hälften, och nu fick han klart för sig vad Struve den där kvällen på Mose Backe hade sutit och skrivit. Men Struve hade dock blott varit referent, Falk hade talat och han ansåg sig skyldig att stå vid, vad han sagt, även med våda att bli ansedd som - skandalskrivare! När han nu kände att återtåget var honom avskuret, insåg han klart att här endast fanns ett sätt och det var: att gå på! - Nåväl, sade han, jag är upphovsmannen till den artikeln! Låt oss nu tala om något annat! Vad tycker notarien om Ulrika Eleonora? Är det inte en intressant figur? Eller sjöförsäkringsaktiebolaget Triton? Eller Haquin Spegel! - Ulrika Eleonora är den intressantaste karaktär i hela svenska historien, svarade Ygberg allvarligt; jag har just emottagit en beställning på en uppsats om henne - - Av Smith? frågade Falk. - Ja hur vet ni det! - Då känner ni Skyddsängeln också! - Hur vet ni det där? - Jag skickade dem åter på middagen i dag. - Det är orätt att icke arbeta! Ni kommer att ångra det! Tro mig! En hektisk rodnad hade uppstigit på Falks kinder och han talade feberaktigt. Sellén satt lugn och rökte och hörde mera på musiken än på talet som dels icke intresserade honom, dels icke var begripligt för honom. I soffhörnet där han satt kunde han genom de båda dörröppningarne som ledde ut åt södra läktaren och lämnade utsikt öppen åt salongen, se över till den norra läktaren. Genom det väldiga rökmoln som alltid stod över svalget mellan de båda läktarne, kunde han dock urskilja ansiktena på dem som befunno sig på andra sidan. Plötsligt fästades hans uppmärksamhet på något långt bort i fjärran. Han röck Falk i armen. - Nej, se, se en sådan luver! Se, där bakom vänstra gardin! - Lundell! - Jo, just han! Han går och söker en Magdalena! Se, nu talar han till henne! Det var en rar unge! Falk rodnade så att Sellén observerade det. - Söker han sina modeller här? frågade han förvånad. - Ja, var skulle han annars få dem! Han kan inte gå och ta dem i mörkret! Straxt därefter inträdde Lundell och hälsades av Sellén med en beskyddande nick, vars betydelse han trodde sig kunna läsa, varför han också bugade sig artigare än vanligt för Falk, och på ett förolämpande sätt uttryckte sin förvåning över Ygbergs närvaro. Ygberg, som noga observerade detta, fattade tillfället i flykten och frågade vad Lundell behagade förtära, varvid denne gjorde stora ögon; - han tycktes befinna sig bland idel magnater. Och han kände sig mycket lycklig, han blev vek och människovänlig och sedan han fått en sexa med varmt erfor han ett behov att finna ett uttryck åt vad han kände. Han hade något att säga Falk, det var tydligt, men han kunde icke komma på det. Olyckligtvis spelade orkestern just Hör oss Svea och befann sig i nästa ögonblick inne på Vår Gud är oss en väldig borg. Falk beställde in mera dryckesvaror. - Häradshövdingen älskar som jag den gamla goda kyrkosången, började Lundell. Falk visste icke att han föredrog någon kyrkosång egentligen, utan han frågade Lundell om han icke ville dricka punsch. Lundell hyste betänkligheter; han visste icke om han vågade. Han skulle kanske äta litet mera först, han var så klen i att dricka, vilket han ansåg sig skyldig att bevisa genom att anfallas av en svår men kort hosta efter det han tömt tredje supen. - Försoningsfacklan är ett bra namn, fortfor han; det visar på samma gång försoningens djupa religiösa behov och det ljus, som kom i världen då det största bland under skedde, som är de högfärdiga till en förargelse. Han lade i det samma en köttbulle bakom sista oxeltanden och såg efter vad verkan det talet skulle ha - men han blev icke smickrad då han såg tre fåniga anleten, vilka uttryckte den största häpnad, vändas emot sig! Han måste tala tydligare. - Spegel är ett stort namn och hans tal är icke som de fariséers. Vi erinra oss alla att han skrivit den härliga psalmen Nu tystne de klagande ljuden vars make man får söka! Skål, häradshövdingen, det gläder mig att ni är en sådan representant! Här upptäckte Lundell, att han icke hade något i glaset. - Jag tror jag får lov att ta mig en halva. Två tankar surrade genom Falks hjärna: 1:o Karlen super ju brännvin! 2:o Hur kan han veta det där om Spegel? En misstanke flög därpå som en blixt över honom, men han ville icke veta något utan sade endast: - Skål, herr Lundell! Det obehagliga samtal som härpå skulle följa inställdes lyckligtvis genom Olles ankomst. Ty denne kom verkligen, kom trasigare än vanligt, smutsigare än vanligt och efter utseendet än mera ofärdig i höfterna, vilka stucko ut som bogspröt under bonjouren, vilken numera blott hölls igen av en enda knapp straxt ovan första revbenet. Men han var glad och skrattade då han såg så mycket mat och dryck på bordet, och till Selléns fasa började han redogöra för utgången av sin mission och avbörda sig sina kommissioner. Han hade verkligen blivit tagen av polisen. - Här har du kvittona! Han räckte två gröna pantsedlar över bordet till Sellén som ögonblickligen förvandlade dem till en papperskula. Därpå hade han blivit förd till ett vaktkontor. Han visade att ena rock-kragen fattades. Så fick han uppge sitt namn. Det var naturligtvis falskt! Ingen människa hette Montanus! Därpå födelseort: Västmanland! Det var naturligtvis falskt, ty överkonstapeln var själv därifrån, och han kände nog sina landsmän. Därpå, ålder: tjugoåtta år. Det var lögn, »ty han måste minst vara fyrtio». Bostad: Lill-Jans! Det var lögn, för där bodde ingen mer än en trägårdsmästare. Yrke: artist! Det var också lögn, »för han såg ut som en hamnbuse». - Här har du färgen, fyra tuber! Se på dem! Därpå hade knytet blivit uppslitet, varvid ena lakanet blivit sönderrivet - - Därför fick jag bara en och tjugufem för bägge! Se på kvittot, får du se, att det är rätt! Sedan hade han blivit tillfrågad var han stulit de där sakerna. Olle hade svarat att han icke hade stulit de där sakerna, varpå överkonstapeln fästat hans uppmärksamhet på att här icke var frågan om, om han stulit dem, utan var han stulit dem! Var? Var? Var? - Här är pengar tillbaks, tjugofem öre! Jag har inte tagit några. Därpå hade protokoll blivit upprättat över »de stulna sakerna», vilka blivit förseglade med tre sigill. Förgäves hade Olle bedyrat sin oskuld, förgäves hade han vädjat till deras rättkänsla och humanitet. Detta sista vädjande hade den verkan, som det tycktes, att konstapeln föreslog att man skulle taga till protokoll att »fången» - han var redan fånge - vid tillfället varit överlastad av starka drycker, vilket även influtit med den inskränkningen likväl - att orden »starka drycker» utgingo. Sedan överkonstapeln upprepade gånger bett konstapeln erinra sig, om icke fången gjort motstånd vid förrättningen, och denne försäkrat att han icke kunde taga på sin ed att fången gjort motstånd, (vilket i sådant fall kunnat vara betänkligt nog, alldenstund denne hade en lömsk och hotande uppsyn), men väl att han »tyckt» det fången »försökt» göra motstånd genom att fly in i en portgång, så togs detta till protokoll. Därpå uppsattes en rapport som Olle befalldes underskriva. Rapporten lydde på: att en mansperson med lömsk och hotande uppsyn hade anträffats smygande utefter vänstra husraden på Norrlandsgatan, klockan fyra och trettiofem eftermiddagen, med ett knyte av misstänkt beskaffenhet. Häktade mansperson var vid tillfället iförd bonjour av grön korderoj, (saknande väst), byxor av blå boj, skjorta märkt i linningen P. L. (vilket bevisade antingen att den var stulen eller att häktade uppgivit falskt namn), grårandiga yllestrumpor och låg filthatt med en hönsfjäder. Häktade hade uppgivit antagna namnet Olle Montanus, föregav sig falskligen vara född i Västmanland av bondfolk, och sökte göra troligt att han var artist, samt angav Lill-Jans som bostad, vilket bevisligen var falskt. Försökte göra motstånd vid häktningen genom att fly in i en portgång. Därpå följde specifikation på det stulna knytets innehåll. Som Olle vägrade erkänna rapportens riktighet, telegraferades genast till fängelset, varpå en droska avförde fången, knytet och en poliskonstapel. Då de åkte in på Myntgatan hade Olle fått sikte på räddaren, riksdagsmannen Per Ilsson i Träskåla, en landsman till honom, vilken han anropade och som bevisade att rapporten var falsk, varpå Olle släpptes lös och återfick sitt knyte. Och nu var han här, och - - Här ha ni franska bröden! Det är bara fem kvar, jag har ätit upp ett. Och här är ölet. Han lade verkligen upp fem bröd som han tog ur bakfickorna, och två buteljer öl som han fick upp ur byxfickorna, varefter hans figur återtog sina vanliga disproportioner. - Bror Falk får ursäkta Olle, han är inte van vid att vara bland folk, - stopp in bröna igen Olle, vad är det för dumheter, rättade Sellén. Olle lydde. Lundell ville icke släppa brickan ifrån sig oaktat han betat av så nätt att man icke efter spåren kunde bestämma vad som legat på assietterna, men brännvinsflaskan nalkades då och då glaset varefter Lundell liksom i tankarne tog sig en halva. Då och då steg han upp eller vände han sig om på stolen för att »se efter» vad de spelade; varvid hans gester noga iakttogos av Sellén. Så kom Rehnhjelm. Tyst och drucken satte han sig ner och sökte ett mål för sina irrande blickar, där de kunde vila sig, under det han åhörde Lundells förmaningar. Hans trötta öga slog sig slutligen ner på Sellén och stannade på sammetsvästen, vilken hela senare delen av kvällen utgjorde ett rikt ämne för hans tysta betraktelser. Ett ögonblick ljusnade hans ansikte som vid åsynen av en gammal bekant, men så slocknade ljuset igen när Sellén, som märkte »att det drog», knäppte igen rocken. Ygberg beskyddade Olle med en sexa och tröttnade icke att mecenatlikt uppmana honom att ta för sig och att fylla hans glas. Musiken blev, ju längre det led på kvällen, av en allt livligare natur och samtalen blevo därefter. Falk erfor ett ganska stort behag i detta bedövningstillstånd; här var varmt, ljust, bullrande, rökigt, och här sutto människor vilkas liv han förlängt med några timmar, och som därför voro lyckliga och glada som flugor vilka kvicknat till av några solstrålar. Han kände sig befryndad med dem, ty de voro olyckliga i det hela, och de voro försynta; de förstodo vad han sade och när de yttrade sig talade de som människor och icke som böcker; till och med deras råhet hade ett visst behag, ty däri fanns så mycken natur, så mycken oskuld, och själva Lundells hyckleri kunde icke väcka hans motvilja, ty det var så naivt och satt så löst påklistrat att det när som helst kunde rivas bort. Och så gick kvällen, och det blev slut på den dag som oåterkalleligt kastat honom in på litteratörens törniga bana. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 7 234 3848 2006-01-15T10:13:26Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Jesu Efterföljelse''' == Följande morgon väcktes han av städerskan som framlämnade ett brev vilket befanns vara av följande lydelse. Timot. Kap. X, v. 27, 28, 29. Första Korint. Kap. VI, v. 3, 4, 5. Dyre Br! Vårs H:s J. Kr. Nåd och Frid, Fadrens kärlek och D. H. A:s delaktighet etc. Amen! Jag såg av Gråkappan i går afton att Du ämnar utgiva Försoningsfacklan. Sök mig i min verksamhet i morgon bittida före 9. Din Återlöste Nathanael Skåre. Nu förstod han Lundells gåtor, till en del! Han kände visserligen icke den store gudsmannen Skåre personligen och visste intet om Försoningsfacklan, men han var nyfiken och beslöt att hörsamma den närgångna kallelsen. Kl. 9 stod han på Regeringsgatan framför det väldiga fyravåningshuset, vars fasad var klädd med skyltar ifrån källarvåningen ända upp till taklisten. Kristliga Boktryckeri Aktiebolaget Friden 2 tr. upp. Redaktionen av Guds barns arvedel ½ tr. upp. Expeditionen av Yttersta Domen, 1 tr. upp. Expeditionen av Fridsbasunen 2 tr. upp. Redaktionen av Barntidningen: Föd mina Lamm 1 tr. upp. Direktionen för Kristliga Bönhusaktiebolaget Nådastolen verkställer utbetalningar och beviljar lån mot första inteckning i fastighet 3 tr. upp. Kom till Jesus 3 tr. upp. Obs. (*) Ordentliga utsäljare som kunna ställa borgen erhålla sysselsättning därstädes. Missions-Aktiebolaget Örnen utdelar 1867 års vinst med ränte-kupong 2 tr. upp. Kristliga Missions-Ångaren Zululu's kontor 2 ½ tr. upp. (*) Ångaren avgår, vill Gud, den 28:de dennes. Gods mottages mot konossement och certifikat å kontoret Skeppsbron där Ångaren lastar. Syföreningen Myrstacken mottager gåvor å nedra botten. Prästkragar tvättas och strykas Hos Portvakten! Oblat à rdr 1,50 pr skålp. säljas Hos Portvakten! Obs. Svarta Frackar passande för nattvardsynglingar uthyras även. Ojäst Vin (Matt. 19:32) finnes att köpa hos Portvakten! à 75 öre Kannan, utan kärl. På nedra botten till vänster om porten var en kristlig bokhandel. Falk stannade och läste på de i fönstret utlagda böckernas titlar! Det var det gamla vanliga: indiskreta frågor, närgångna tillvitelser, förnärmande förtroligheter, allt så väl och så länge känt. Men vad som mera ådrog sig hans uppmärksamhet var de många illustrerade tidskrifterna, vilka med sina stora engelska träsnitt lågo utbredda för att locka folk. Barntidningarne hade i synnerhet ett retande program och biträdet i boden visste berätta huru gamla gubbar och gummor kunde långa stunder stå utanför fönstret och betrakta illustrationerna, vilka tycktes göra ett rörande intryck på deras fromma sinnen och väcka minnen från en flydd - kanske i fåvitsko - flydd ungdom. Falk fattades ett ögonblick av en gudlös tanke, som han dock genast skickade bort till det sedliga öfolket som äter blod och dricker sitt bröd, och han blygdes över sin tanke. Han stiger upp mellan pompejanska väggmålningar för de breda trapporna vilka bra mycket påminna om den väg som icke leder till saligheten och kommer så in i ett stort rum inrett som en banksal med pulpeter för ännu icke uppstigna kamrerare, kassörer och bokhållare. Mitt i rummet står ett skrivbord stort som ett altare, men liknande en orgel med många stämmor, vilka senare här utgöras av en hel klaviatur knappar till lufttelegrafer, och trumpetlika talrör som kommunicera med alla byggnadens lokaler. På golvet står en stor man, med ridstövlor, prästrock knäppt på en knapp uppe vid halsen så att den liknar en öppen uniformssyrtut, vit halsduk och ovanför densamma en sjökaptensmask, ty det riktiga ansiktet har kommit bort i en pulpetklaff eller en packlår. Den store mannen piskar sina blanka stövelskaft med ett ridspö, vars knopp, symboliskt, utgöres av en hästfot, och röker en stark regalia, vilken han ivrigt tuggar, som det tyckes, för att hålla munnen i verksamhet. Falk betraktar den store mannen med förvåning. Detta var således sista modet på den sortens människor, ty det är mod på människor också! Detta var den store förkunnaren som lyckats göra det modernt att vara syndig, att törsta efter nåd, att vara usel, fattig, eländig - på alla möjliga sätt dålig, med ett ord! Denne man hade gjort frälsningen fashionabel! Han hade uppfunnit ett evangelium för Stora Trädgårdsgatan! Nådens ordning hade blivit sport! Man hade kappridningar i syndfullhet där den sämsta vann priset, man hade snitseljakter efter fattiga själar som skulle frälsas, men man hade också, erkännom det, skallgångar efter offer på vilka man skulle öva sig i bättring genom att göra dem till föremål för den grymmaste välgörenhet. - Jaså, det är herr Falk! säger masken. Välkommen min vän! Ni kanske behagar se min verksamhet! Förlåt, herr Falk är ju återlöst? Ja! Nå! Det här är tryckeribolagets expedition - ursäkta ett ögonblick - Han går fram till orgeln och drar ut ett par stämmor, varpå höres till svar en vissling. - Var så god och se er omkring sålänge! Han sätter munnen till en trumpet och ropar: - »Sjunde basunen och åttonde ve! Nyström! Mediæval, 8, i förråd, fraktur i rubrikerna, namn spärrade!» En röst svarar i samma trumpet: »Fattas manuskript!» Masken sätter sig vid orgeln, tar en penna och ett ark papper och låter pennan fara över papperet under det han talar genom cigarren. - Denna verksamhet - är av ett - sådant omfång - att den snart nog överstiger - mina krafter - och - min hälsa skulle vara - sämre än den - är - om - icke jag - skötte den - så - väl - Han springer upp och drar ut en annan stämma och ropar i en annan trumpet: Korrektur på Har Du betalt dina skulder! - Och så fortsätter han att tala ett och skriva ett annat. - Ni undrar - varför - jag - går klädd - i ridstövlor - så - här. Det - är - emedan - jag för det första - rider - för - min hälsas - skull - En pojke kommer in med korrektur. Masken räcker det över åt Falk och säger med näsan - emedan munnen är upptagen - »läs av det där!», under det han skriker med ögonen åt pojken: »vänta!» - För det andra - (med en rörelse på öronen säger han skrytsamt åt Falk: »hör ni att jag är med!») - emedan jag anser - att en andans man - icke bör utmärka - sig - genom - sitt - yttre - framför - andra - människor - ty - detta - kallas - andligt - högmod - och - giver lastarenom - rum - En bokhållare inträder och hälsas av masken med pannlädret, det enda parti som icke är upptaget. Hellre än att sitta sysslolös tar Falk hand om korrekturet och läser. Cigarren fortfar att tala. - Alla andra - människor - ha ridstövlor - jag vill för ingen del utmärka mig - i det yttre - därför - emedan jag icke - är någon - skrymtare - begagnar jag - ridstövlor - Därpå lämnar han manuskriptet åt pojken och skriker - med munnen: »Fyra vinkelhakar Sjunde Basunen åt Nyström!» - Och sedan till Falk: - Nu är jag ledig fem minuter! Behagar ni stiga in i lagerrummet. Till bokhållaren: - Zululu lastar? - Brännvin, svarar bokhållaren med en rostig röst. - Går det an? frågar masken - - Det går an! svarar bokhållaren. - Nå så i Guds namn då! - Kom herr Falk! De träda in i ett rum, som är klätt med hyllor, vilka äro fyllda med bokpackor. Masken rappar dem på ryggen med sitt ridspö, och säger högmodigt - rent ut! - Det här har jag skrivit! Vad sägs om det? Är det inte mycket? Ni skriver också - litet! Om ni får hålla på, så kommer ni också att skriva så här mycket! - Han bet och slet i cigarren och spottade sedan ut flagorna, vilka yrde som fäflugor innan de satte sig på bokryggarne, varvid han såg ut som om han tänkte på något föraktligt. - Försoningsfacklan? Hm! Jag tycker det är ett dumt namn! Tycker inte ni det också? Har ni hittat på det? Det var första gången Falk fick tillfälle att svara på hans tal, ty liksom alla stora män svarade han själv på sina frågor, och nej blev svaret. Längre hann han icke förr än masken var i gång igen. - Jag tycker det är ett mycket dumt namn! Nåå! Och ni tror att den kommer att gå? - Jag känner ingenting om saken, och vet icke varom ni talar. - Känner ingenting? Han tar en tidning och företer. Falk läser med häpnad följande annons. »Subskriptionsanmälan: Försoningsfacklan. Tidskrift för Kristliga Allmänheten. Utkommer snart under redaktion av Arvid Falk (Prisbelönt författare av Vitterhets-Akademien). Första häftena upptagas av Håkan Spegels Guds skapade verk, ett versstycke av erkänd religiös anda och djup kristlighet.» Han hade glömt att kontramandera Spegel och nu stod han där svarslös! - Hur stor upplaga? Hä? Tvåtusen antager jag! För litet! Duger inte! Min Yttersta Dom går i tiotusen och jag stoppar ändå inte in mer än - vad ska jag säga - femton rena! - Femton? - Tusen, gosse! Masken tycktes ha glömt sin roll och råkat in i några gamla tag. - Nåväl, fortfor han. Ni vet att jag är en omtyckt predikant, jag kan säga det utan skryt, då hela världen vet det! Ni vet att jag är mycket omtyckt, det kan jag nu inte hjälpa en gång, men det är så! Jag skulle ju vara en skrymtare om jag sa' att jag inte visste vad hela världen vet! Nåväl jag skall understödja ert företag i början! Ni ser den där säcken! Om jag säger att den innehåller brev från personer, fruntimmer - ja ja, var lugn! jag är gift -, som anhålla om mitt porträtt, så har jag inte sagt för mycket. Nu var det verkligen bara en påse, som han piskade upp. - För att bespara dem och mig mycket besvär och på samma gång göra en människa en stor tjänst har jag tänkt att ni skulle få tillstånd att göra min biografi, med porträtt, varigenom ert första nummer skulle gå ut i tiotusen och ni därigenom kunna stoppa in en tusen rena bara på det numret! - Men herr pastor - (han tänkte säga kapten) - jag vet ingenting om denna affär!... - Betyder ingenting! Ingenting alls! Förläggaren har själv skrivit till mig och anhållit om mitt porträtt! Och det är ni som skall biografera mig! För att underlätta ert besvär har jag låtit en vän sätta upp huvudinnehållet av densamma, så att ni blott behöver göra en inledning - kort och uttrycksfull, några vinkelhakar på sin höjd! Nu vet ni det! Falk blev försagd över så mycket förutseende, förvånad över att porträttet var så olikt originalet och att vännens handstil var så lik maskens egen. Masken hade överlämnat porträtt och manuskript, samt räckte nu fram sin hand för att bli tackad. - Hälsa - - förläggaren! - Han var så nära att säga Smith att en lätt rodnad uppsteg mellan hans polisonger. - Men pastorn känner ju inte mina åsikter - protesterade Falk. - Åsikter? Hä? Har jag frågat om era åsikter? Jag begär aldrig någon människas åsikter! Bevare mig Gud! Jag? Aldrig! Han piskade ännu en gång av ryggarne på sina förlagsartiklar, öppnade dörren, visade ut sin biograf och återvände till sin altartjänst. Falk kunde som vanligt och vilket var hans olycka, icke förr än efteråt finna passande svar på tal och han var redan nere på gatan innan han fann det. En källarglugg som händelsevis stod öppen (och icke var upptagen av annonser) mottog biografien och porträttet i sin vård. Därpå gick han upp till närmaste tidningsbyrå för att införa en reklamation om Försoningsfacklan och sedan gå en säker hungersdöd till mötes. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 8 235 3849 2006-01-15T10:13:46Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Arma Fosterland!''' == Klockan slog tio i Riddarholmen några dagar därefter då Falk anlände till Riksdagshuset för att hjälpa Rödluvans referent med Andra Kammaren. Han påskyndade sina steg, ty i det här verket, där man var ordentligt avlönad, menade han, skulle man väl vara på slaget. Han gick upp utskottsvägen och blev visad in till Andra Kammarens vänstra referentläktare. Han trädde med en viss högtidlig känsla ut på de få plankor som likt ett duvslag blivit upphängda under taklisten, där »det fria ordets män skulle åhöra huru landets heligaste intressen diskuterades av dess värdigaste medlemmar». Det var alldeles nytt för Falk det här men han blev icke tillintetgjord av några stora intryck då han skådade ner från sin hylla och såg den tomma salen under sig vilken liknade bra nog en Lancasterskola. Klockan var fem minuter över tio, men ännu fanns icke en levande själ mer än han själv där. Det rådde några minuter en tystnad, som påminde om landskyrkans före predikan; ett sakta knaprande ljuder genom salen. »En råtta», tänker han; men så upptäcker han genom rymden på referentläktaren mitt emot en liten nedtrampad figur, som formerar en blyertspenna på barriären och han ser hur spånorna snöga ner och lägga sig på borden inunder. Det finnes icke mycket, som hans öga kan vila sig på, där det trevar omkring de tomma väggarne, men det sätter sig slutligen på den gamla väggklockan från Napoleon I:s dagar, vars kejserliga nyförgyllda emblemer sitta och symbolisera nytt uppkok på något gammalt. Men visarne som peka tio minuter över tio symbolisera också - ironiskt - någonting, då dörrarne i bakgrunden slås upp och en man träder in. Det är en gammal en; hans skuldror hava börjat bågna under bördan av allmänna värv, hans rygg har satt sig under tyngden av kommunala uppdrag, hans hals har kastat sig under långvarigt vistande i fuktiga ämbetsrum, kommittésalar, bankvalv och dylikt, det ligger något pensionerat i hans lidelsefria steg på den långa kokosmattan som leder fram till katedern. När han kommer mitt på gången i höjd av den kejserliga klockan stannar han - han tyckes vara så van att stanna mitt på vägen och se sig omkring och även tillbaka; men nu stannar han och jämför sitt spindelur med vägguret, och han skakar ett missnöjt skakande på sitt gamla anlitade huvud: för fort! för fort! och hans ansikte uttrycker ett överjordiskt lugn, lugn över att hans klocka icke kan gå för långsamt. Han fortsätter vandringen framåt gången med samma steg som om han vandrade mot sin levnads mål och det var stark frågan om han icke funnit det där borta i den ärosamma länstolen i katedern. När han uppnått målet, stannar han, tar upp sin näsduk och snyter sig stående; därpå låter han blicken fara ut över den lyssnande åhörarskaran av bänkar och bord, och säga något betydelsefullt t.ex. »Mina Herrar, nu snöt jag mig!» och så sätter han sig och försjunker i ett presidentlikt lugn, som kunde vara sömn, om det icke vore vaka; och ensam, som han tror, i det stora rummet, ensam med sin Gud, bereder han sig på att hämta krafter till den kommande dagens mödor, då ett starkt knaprande från vänster högt uppe under taket, kommer honom att spritta till och kasta om halsen, så att han med en trekvartsblick kan mörda den råtta som vågade knapra i hans närvaro. Falk, som icke beräknat resonansens styrka i duvslaget, mottager dödsstöten från den mördande blicken, vilken dock mildras på nedfarten från taklisten och hinner viska, ty den vågar icke säga det högt: »det var bara en referent, jag fruktade att det var en råtta». Men så överfölls mördaren av en djup ånger över den synd hans öga begått och han döljer sitt ansikte i handen - och gråter? - Nej, han gnuggar bort den fläck som åsynen av ett vidrigt föremål gjort på hans ögas näthinna. Men det börjar gavla i dörrarne, ledamöter anlända och visarne på vägguret krypa fram, fram. Ordföranden utdelar gratifikationer i nickar och handtryckningar åt de goda samt straffar de onda med att vända sitt ansikte ifrån dem, ty han måste vara rättvis som Den Högste. Nu kommer Rödluvans referent, ful, onykter och osövd; detta oaktat visar han sig finna ett nöje i att giva sannfärdiga svar på den nykomnes frågor. Dörrarne gavla en gång till, och in kommer en person med så säkra steg som om han vore hemma hos sig, Kammarförvanten i Kansliet för Skatternas påläggande och Aktuarien i Kollegiet för utbetalandet av Ämbetsmännens löner; han går ända fram till länstolen och hälsar bekant på ordföranden, och han river i papperen som om det vore hans egna. - Vem är det? frågar Falk. - Det är Överskrivaren, svarar vännen i Rödluvan. - Vad? Skriver ni här också? - Också! Det ska du snart se! De har en hel våning med skrivare därute; de ha vindarne fulla med skrivare och de ska snart ha skrivare i källarn! Nu kryllar det som i en myrstack därnere. Klubban faller och det blir tyst. Överskrivaren läser upp protokollet för förra sammanträdet och detta godkännes utan motstånd. Därpå uppläser samme man anhållan om tjänstledighet på fjorton dagar för Jon Jonsson i Lerbak. Beviljas! - Har ni tjänstledighet här också? frågar den nykomne förvånad. - Jo, då! Jon Jonsson ska hem och sätta potatis i Lerbaken. Nu börjar estraden fyllas med ungt folk beväpnade med pennor och papper. Idel gamla bekanta från gamla extraordinarietiden. De slå sig ned omkring småbord som om de skulle formera preferenspartier. - Det där är skrivarne, upplyser Rödluvan. De tyckas känna igen dig! Och de göra det verkligen, ty de påtaga sina pincenéer och titta alla uppåt duvslaget, lika nedlåtande uppåt som parkettplatserna på teatern titta uppåt raderna. Nu viska de sinsemellan och utbyta meningar om en frånvarande som efter alla tecken måste befinna sig på den stol där Falk sitter. Falk känner sig så djupt rörd av så mycken uppmärksamhet att han icke hälsar alltför vänligt på Struve, som inträder i duvslaget, sluten, ogenerad, sluskig och konservativ. Överskrivaren uppläser en anhållan eller motion om beviljande av anslag till nya tågmattor i tamburen och mässingsnummer på galoschhyllorna. Beviljas! - Var sitter oppositionen, frågar den oinvigde. - Ja, du, det vete fan, var den sitter. - De svara ju ja till allting. - Vänta till lite längre fram på dagen så får du höra. - Ha de inte kommit ännu då? - Här kommer man och går som man behagar. - Det är ju precis som ett ämbetsverk! Den konservative Struve som åhört det lättfärdiga talet, anser sig böra representera regeringen. - Vad är det lilla Falk säger för slag? Han ska inte morra! Falk behöver så lång tid på att välja lämpligt svar att förhandlingarne hinna taga sin början därnere. - Du skall inte bry dig om honom, tröstar Rödluvan, han är alltid konservativ när han har pengar till middag, och han har nyss lånt en femma av mig! Överskrivaren läser: Statsutskottets Utlåtande n:o 54 angående Ola Hipssons motion om gärdesgårdarnes avskaffande. Träpatron Larsson från Norrland yrkar obetingat bifall: »Hur skall det gå med våra skogar?» utbrister han, »jag vill bara fråga: Hur skall det gå med våra skogar!» och han kastar sig flämtande ner på bänken. Denna kärnfulla vältalighet har fallit ur modet på de sista tjugo åren och scenen mottages med fnissningar, varefter dödsarbetet i Norrlandsbänken upphör av sig självt. Ölandsrepresentanten föreslår sandstensmurar; Skånerepresentanten föredrager buxbomshäckar; Norrbottningen tycker för sin del att gärdsgårdar äro onödiga när man inga åkrar har och en talare på Stockholmsbänken anser att frågan bör hänskjutas till en kommitté av sak-kunnige, han betonar sakkunnige, personer. Men då blir det en storm. Heldre döden än kommitté! Man begär proposition. Motionen avslås och gärdsgårdarne få stå tills de falla av sig själva. Överskrivaren läser: Statsutskottets utlåtande n:o 66 angående Carl Jönssons motion om indragning av anslaget till Bibelkommissionen. Vid detta ärevördiga namn på en hundraårig institution, slocknar själva grinet och en vördnadsfull tystnad uppstår i salen. Vem skulle våga angripa religionen i dess grundvalar, vem skulle våga blottställa sig för den allmänna förkastelsen! Biskopen i Ystad begär ordet. - Skall jag skriva? frågar Falk. - Nej! Det rör inte oss vad han säger. Men den konservative Struve skriver följande referat. »Fosterlandets helig. intressen. Religion:s o. mänskligh:s förenade namn. år 829. år 1632. Otroshjält. Nyhetsmak. Guds ord. Människ. ord. Hundraår. Ansgar. Nitälsk. Redb. Oväld. Skickligh. Lärd. Sv. Kyrk. bestånd. Urgammal Svenskm. ära. Gustav 1. Gust. 2. Lützens kullar. Europas ögon. Eftervärld. dom. Sorg. Vanära. Den gröna torvan. Handtvagning. De hava icke velat.» Carl Jönsson begär ordet. - Nu skriver vi! säger Rödluvan. Och de skriva, medan Struve broderar på biskopens sammet. »Prat! Stora ord. Komm. sutit 100 år. Kost. 100.000 rdr. 9 ärkebisk. 30 profess. Upps. sammanl. 500 år. Arvodister. Sekreter. Amanuens. Ingent. gjort. Provark. Dåligt arb. Pengar, pengar, pengar! Var sak v. dess namn. Humb. Ämbetsm. Utsug. System.» Inte en röst höjer sig men vid den tysta voteringen bifalles motionen. Under det Rödluvan med van hand putsar upp Jönssons hackiga anförande och sätter en stark rubrik ovanför, vilar sig Falk. Men då hans öga råkar besöka åhörareläktarn träffar det ett gammalt bekant huvud som ligger upplagt på barriären och vars ägare heter Olle Montanus. Han liknar i detta ögonblick en hund som ligger och vaktar ett ben och det var icke utan att han så gjorde, men det visste icke Falk efter som Olle var mycket hemlighetsfull. Nu visade sig därnere vid bänken under högra läktaren, just där den nedtrampade varelsen hade låtit spånen av sin blyertspenna snöga ner, en herre i civil uniform med trekantig hatt under armen och en pappersrulle i handen. Klubban föll och det uppstod en ironisk, elakartad tystnad. - Skriv, sade Rödluvan, men tag bara siffrorna, jag tar det andra. - Vem är det? - Det är kungliga propositioner. Nu lästes det ur pappersrullen: »Kongl. Maj:ts N. Proposition om höjande av anslaget till Departementet för Adliga Ynglingars förkovrande i levande språk, under titeln Skrivmaterialier och Expenser från 50.000 rdr till 56.000 rdr 37 öre.» - Vad är expenser? frågar Falk. - Vattenkaraffiner, paraplyställ, spottlådor, jalusier, middagar på Hasselbacken, gratifikationer o.d., håll mun på dig, det kommer mera! Pappersrullen fortfor: »K. M. N. Prop. om anslag till sextio nya officersbeställningar på Västgöta Kavalleri.» - Var det sextio? frågade Falk, som var alldeles främmande för statsmannaangelägenheter. - Sextio var det! Skriv bara! Pappersrullen knorrade upp sig och blev allt större och större. »K. M. N. Prop. om anslag till fem nya ordinarie kanslistplatser vid Kollegiet för Utbetalandet av Ämbetsmännens löner.» Stor rörelse vid preferensborden; stor rörelse på Falks stol. Pappersrullen knorrade ihop sig igen, ordföranden steg upp, tackade med en bugning som frågade »behagas det inte mera?» och pappersrullens ägare satte sig i bänken och började blåsa bort spånorna som den nedtrampade hade fällt, men hans styva guldbroderade krage hindrade honom från att falla i samma frestelse till den synd för vilken ordföranden hade dukat under på morgonen. Förhandlingarne pågingo. Sven Svensson i Torrlösa begär ordet i fattigvårdsfrågan. Liksom på ett givet tecken resa sig alla referenterna, gäspa och sträcka sig. - Nu gå vi ner och äter frukost, upplyser Rödluvan sin myndling. Vi ha en timme och tio minuter på oss. Men Sven Svensson talar. Kammarens ledamöter börja röra på sig, några gå ut. Ordföranden samtalar med några goda ledamöter och uttrycker därigenom å regeringens vägnar sitt ogillande över vad Sven Svensson kommer att säga. Två äldre ledamöter från Stockholmsbänken föra en till utseendet nykommen ungherre fram till den talande för att förevisa denne som ett underligt djur; de betraktar honom några ögonblick under ögonen, finna honom löjlig och vända honom ryggen. Rödluvan anser hövligheten fordra att han upplyser Falk om, att den talande är Kammarens »plågoris». Han är varken kall eller varm, kan icke användas av något parti, kan icke vinnas för något intresse, men talar, talar. Men vad han talar om - det kan ingen säga, ty han har aldrig blivit refererad i någon tidning och ingen har brytt sig om att se efter i protokollen, men skrivarne vid borden hava svurit att när de en gång få makten så skola de låta ändra grundlagarne för hans räkning. Men Falk som har en viss svaghet för allt som blir obemärkt stannar kvar och får höra vad han aldrig hört på länge: En ärans man som sin väg ostraffligen vandrar och som frambär de förtrycktes och misshandlades klagan - som ingen hör på. Struve har vid åsynen av lantmannen redan tagit sitt parti och gått ned på källaren dit nu de andra följa och varest de träffa halva kammaren. När de ätit och blivit något druckna gå de upp igen och sätta sig på vageln och de få ännu en stund höra Sven Svensson eller rättare se honom tala ty nu är pratet efter frukosten så livligt att man icke hör ett ord av den talande. Men det blir dock slut en gång. Ingen har något att invända, talet leder icke till någon åtgärd, det är som om det aldrig skulle ha varit. Överskrivaren som under tiden hunnit springa opp i sina kollegier, tittat i sina Posttidningar och rört om sina brasor är nu åter på sin plats och läser: »Statsutskottets memorial n:o 72 i anledning av Per Ilssons i Träskåla motion om anslag av 10.000 rdr till reparation av de gamla skulpturarbetena i Träskåla kyrka.» Hundhuvudet på åhörareläktarns barriär såg hotande ut som om det ämnade bevaka sitt ben. - Känner du den där missbildningen borta på läktaren, frågade Rödluvan. - Olle Montanus, ja det tror jag. - Vet du att han är Träskålas landsman? Åh det är en fiffig karl! Se på det talande huvudet nu när Träskåla ska fram. Per Ilsson har ordet. Struve vänder med förakt ryggen åt talaren och skär av en bit tobak, men Falk och Rödluvan göra pennorna klara till aktion. - Ta du opp fraserna, säger Rödluvan, så tar jag opp fakta! Falks papper var efter en kvarts timme betäckt med följande bokstäver: »Fosterl. odling:s hävd. Ekonom. intr. Beskyll. f. materialm. Enl. Fichte mater. Fosterl. odl. icke mater. Ergo beskylln. tillbakakast. Det ärevördig. templ. I morgonsolens glans. Vars spira mot skyn. Hedenhös. Filos. icke drömt. Nationens hel. rättigheter. Helig. intress. Fosterl. odl. Vitterh. Hist. o. Ant. Akademien.» Detta sammelsurium som delvis väckt munterhet, i synnerhet vid uppgrävningen av döde Fichte, framkallade emellertid ett svar från huvudstadsbänken och ett från Uppsalabänken. Den förra sade: att ehuru han varken kände Träskåla kyrka eller Fichte och ehuru han icke visste om de gamla gipsgubbarne voro värda att påkostas tiotusen rdr, så ansåg han sig dock, för att uppmuntra ett vackert företag inom Kammaren, då det var första gången han inom majoriteten hört någon begära anslag till annat än gångbroar, gärdsgårdar, folkskolor och dylikt, böra yrka bifall. Talaren på Uppsalabänken ansåg (enligt Struves anteckningar): att motionären à priori hade rätt, att hans premiss: den fosterländska odlingen måste hävdas var riktig, att konklusionen: tiotusen rdr måste utbetalas var bindande, att ändamålet, syftet, tendensen var vacker, lovvärd, fosterländsk, men här var ett fel begånget. Av vem? Av fosterlandet? Staten? Kyrkan? Nej! Av motionären! Förståndsmässigt taget hade motionären rätt och därför kunde icke talaren, han anhöll att få upprepa det, annat än lovorda ändamålet, syftet, tendensen, och han skulle följa motionens öde med de varmaste sympatier, och han uppmanade Kammaren att i fosterlandets namn och i odlingens namn och i konstens namn giva den samma sina röster; själv måste han, då han ansåg motionen begreppsmässigt taget, falsk, omotiverad, oegentlig, då densamma avsåg att subsumera ortens begrepp under statens, yrka avslag å densamma. Huvudet på åhörareläktaren rullade ögonen och rörde läpparne konvulsiviskt under det voteringen pågick, men när den var förrättad och anslaget beviljat, exploderade huvudet och försvann genom den missnöjda och knuffade åhörareskaran. Falk tycktes ha insett sammanhanget mellan Per Ilssons motion och Olles närvaro och försvinnande. Struve som efter frukosten blivit ännu mera konservativ och högljudd yttrade sig oförbehållsamt om ett och annat. Rödluvan var lugn och likgiltig; han hade upphört att förvånas. Men genom det mörka moln av människor i vilket Olle gjort en rämna dök nu ett ansikte klart och ljust och skinande som en sol fram och Arvid Falk, som haft sina blickar riktade åt det hållet måste slå ner ögonen och vända sig bort - det var hans bror, familjens caput, namnets ära som en gång skulle göra det stort och glänsande. Bakom Nicolaus Falks skuldra syntes hälften av ett svart ansikte med milda, falska drag, vilka tycktes viska in hemligheter i den ljuses rygg. Falk hann icke mer än bli förvånad över broderns närvaro på detta rum, emedan han väl kände dennes ovilja mot det nya statsskicket, då ordföranden lämnade rättighet åt Anders Andersson att avgiva en motion, vilken rättighet denne med stort lugn begagnade sig av och läste: »På grund av tillräckliga anledningar får jag härmed anhålla att Riksdagen för sin del måtte fatta beslut att Konglig Majestät måtte göras solidariskt ansvarig med alla de Bolag vilkas stadgar det sanktionerat.» Solen miste sitt sken på åhörarläktarn, och det blev orkan i salongen! Greve von Splint har ordet: - Quousque tandem Catilina! Så långt skulle det gå! Man glömmer sig ända därhän att man vågar klandra regeringen! Hörden I det mina Herrar! Man klandrar regeringen, eller, vad värre är man gör den till föremål för ett skämt, ett rått skämt, ty annat kunde väl icke denna motion anses vara. Ett skämt, säger jag, nej, ett attentat, ett förräderi! O! mitt fosterland! Dina ovärdiga söner hava glömt vad de äro dig skyldiga! Men huru kan det väl vara annat då du förlorat din Riddarvakt, din sköld, ditt värn! Jag anhåller att karlen, Per Andersson, eller vad han hette, återtar sin motion, eller vid Gud skall han se att Konung och Fosterland ännu äger trogna försvarare som kunna lyfta en sten att kasta i huvudet på förräderiets månghövdade hydra! Bifall från åhörarläktaren, ovilja i salongen. - Ha, tron I jag fruktar! Talaren arbetar med armarne som om han kastade sten, men hydran ler med sina hundra ansikten. Talaren uppletar en ny hydra som icke ler och han får fatt i referentläktaren. - Där, där! - Han pekar uppåt duvslaget och kastar blickar som om han såg avgrunden öppna sig i väggen. - Där! sitter korpboet! Jag hör deras skrän, men de förfära mig intet! Upp svenske män och hugg ner trädet, såga av bjälkarne, riv ner plankorna, sparka sönder stolarne, spänta sönder pulpeterna i stickor, så små som så här - Han mäter av ett ungefär på lillfingret. - och bränn sedan av hydet med man och mus, så skolen I se att Riket skall blomstra i lugn och dess örter skola drypa. Så talar en Svensk Ädling! Kom ihåg det, Bönder! Detta tal som tre år tillbaka skulle ha mottagits med bravorop vid Riddarhustorget och blivit infört i protokollen ordagrant för att sedermera tryckas separat och utdelas till rikets folkskolor och andra allmänna barmhärtighetsinrättningar, mottogs som ett divertissemang och justerades duktigt i protokollen, och refererades endast, märkligt nog, i oppositionstidningarne, vilka eljes icke gärna togo upp sådant. Därpå begärdes ordet av Uppsalabänken. Den instämde fullkomligt med den föregående talaren i sak och hade med sitt fina öra uppfattat något av den forna svärdsklangen i hans föredrag; nu ville han själv tala om bolagets idé, såsom idé; men han bad få upplysa att bolaget icke var ett sammanskott av pengar, icke var en samling av personer, utan bolaget var en moralisk personlighet och såsom sådan otillräknelig - Nu uppstod ett sådant skratt och prat i salongen, att referenten icke kunde uppfatta mera av föredraget vilket slutade med att fosterlandets intressen stodo på spel, begreppsmässigt taget, och att om icke motionen avslogs skulle fosterlandets intressen komma att försummas och staten sålunda råka i fara. Sex talare höllo sedan på till middagen med att göra utdrag ur Sveriges Officiella Statistik, Naumanns grundlagar, Juridisk Handbok och Göteborgs Handelstidning, varav följden alltid blev att fosterlandet skulle råka i fara, i fall Kongl. Majestät skulle komma att förklaras solidariskt ansvarig för alla bolag, vilkas ordningar den sanktionerat, och att fosterlandets intressen stodo på spel. Någon var nog djärv att säga det fosterlandets intressen stodo på ett tärningskast under det andra menade att de stodo på ett kort, några höllo före att de hängde på ett hår då den siste talaren föredrog att de hängde på en tråd. Motionen vägrades remiss vid middagstimmans inträde; det vill säga: fosterlandet slapp gå igenom utskottskvarnen, kanslisikten, rikshackelsekistan, klubbskäktan och tidningsbråkan. Fosterlandet var räddat! Arma Fosterland! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 9 236 3850 2006-01-15T10:14:08Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Förskrivningar''' == Carl Nicolaus Falk och hans kära hustru suto vid kaffebordet en morgon någon tid efter händelserna i förra kapitlet. Herrn var, emot vanan, icke klädd i nattrock och tofflor, och frun hade en dyr morgonrock på sig. - Jo, du, de voro här i går och beklagade sorgen alla fem - sade frun med ett muntert skratt. - Det är då själva... - Nicolaus! Kom ihåg! Det är slut med disken nu! - Vad ska jag säga då, när jag blir arg? - Man blir inte arg, man blir ond, för det första! Och så kan man säga: »det är för märkvärdigt!» - Nå! Det är för märkvärdigt, att du alltid skall traktera mig med obehagliga saker. Låt bli att tala om sådant där, som retar mig. - Förargar, min gubbe! - Jaså, jag skall gå och bära mina bekymmer ensam, men du skall alltid lasta på... - Lassa, heter det! - Lasta, heter det, på mig dina förargelser. Hör du! Var det så som du lovade, när vi gifte oss? - Se, så! Inga resonemanger, ingen logik! Gå på du. De voro här alla fem, mamma och dina fem systrar! - Fyra systrar! Du har då inte mycket kärlek till din släkt! - Din släkt! Det har då inte du heller! - Nej! Jag tycker inte om dem! - Nå, de voro här och beklagade sig över, att din svåger blivit bortkörd från verket, och det hade de läst i Fäderneslandet. Var det inte så? - Jo! Och så voro de nog oförskämda att säga mig, att jag inte hade någon rättighet mer att vara stursk - - Högmodig, min gumma! - Stursk, sa de; jag skulle aldrig ha nedlåtit mig att begagna ett sådant uttryck! - Nå. Vad svarade du? Du gav dem väl på tafsen. - Ja, det må du lita på! Och det så att gumman hotade att aldrig sätta sin fot inom mina dörrar mera. - Nej, sa hon det? Tror du att hon håller ord? - Nej, det tror jag inte! Men säkert är att gubben... - Du ska inte säga gubben om din far så att någon hör det. - Tror du att jag tillåter mig det då? - Emellertid kommer gubben - oss emellan - aldrig hit mer. Falk föll i djupa funderingar. Därpå återtog han. - Är din mor högmodig! Är hon lätt att såra! Jag sårar så ogärna människor, som du vet! Du måste säga mig hennes svaga, ömtåliga sidor, så skall jag undvika att komma åt dem. - Om hon är högmodig? det vet du väl, på sitt sätt. Om hon skulle till exempel få höra att vi haft en bjudning, och hon och systrarne inte blivit bjudna med, så skulle hon aldrig komma hit mer. - Säkert? - Ja, det kan du lita på! - Det är för märkvärdigt att folk av hennes stånd - - Vad pratar du? - Nånå! Att fruntimmer kunna vara så känsliga! Hör du, hur är det med din förening nu för tiden? Vad var det du kallade den? - »För kvinnans rättigheter!» - Vad skall det vara för rättigheter! - Jo kvinnan skall få rå om sin egendom själv. - Nå, får inte du det? - Nej det får jag inte! - Nå vad har du för egendom då, som du inte får rå om. - Halva din, min gubbe! Min giftorätt! - Kors i Jesu namn, vem har lärt dig sådana där dumheter? - Det är inga dumheter, det är tidsandan ser du. Den nya lagstiftningen skulle bli så: att jag skulle ha haft hälften när vi gifte oss och med den hälften hade jag fått köpt vad jag velat. - Och när du köpt opp den, så hade jag fått försörja dig ändå? Det hade jag vackert gjort! - Du hade väl varit tvungen, annars hade du fått arbetshus! Det står så i lagen om den som inte vill försörja sin hustru. - Nej, hör du, nu går det för långt! Men i alla fall. Har ni haft sammankomst. Vad var det för folk? Tala om! - Vi håller bara på med stadgarne ännu, på förberedande möten. - Nå vad är det för folk? - Det är revisorskan Homan och hennes nåd Rehnhjelm nu så länge. - Rehnhjelm! Det är ett ganska gott namn! Jag tycker jag har hört det förut. Men var det inte fråga om en syförening också, som ni skulle grunda? - Stifta, heter det! Jo, och kan du tänka dig att pastor Skåre skall komma och läsa en kväll. - Pastor Skåre är en förträfflig predikant och han umgås i stora världen. Det är rätt min gumma, att du undviker dåligt sällskap. Det finns ingenting som är så farligt för människan som dåligt sällskap. Det sa alltid min far i världen, och det har blivit en av mina strängaste principer. Frun plockade brödsmulor och försökte med dem fylla sin tomma kaffekopp; herrn letade i västfickan efter sin tandpetare för att taga bort något kaffe som fastnat mellan tänderna. De båda makarne funno sig generade i varandras sällskap. De visste varandras tankar och de visste att den första, som bröt tystnaden skulle säga en dumhet, något komprometterande. De valde i hemlighet nya ämnen, prövade dem, men funno dem odugliga; alla stodo de i någon korrespondens med, eller kunde sättas i förbindelse med vad som blivit yttrat. Falk försökte upptäcka något bristfälligt i serveringen som kunde ådraga sig hans ovilja, frun tittade ut genom fönstret för att kunna se efter något omslag i vädret, men - förgäves. Då kom betjänten och stack ut räddningsplankan med tidningarne på, på samma gång han anmälde: notarien Levin. - Bed honom vänta! befallde herrn. Därpå lät han stövlorna skrika en stund över golvet så att den arme väntande ute i tamburen måtte i tid bli underrättad om hans höga ankomst. Levin, på vilken den nyuppfunna väntningen i tamburen gjort ett livligt intryck, infördes slutligen darrande i herrns rum, där han mottogs kort som en supplikant. - Har du blanketten med dig? frågade Falk. - Jag tror det, svarade den häpne, och grävde upp en bunt reversaler och växelblanketter av alla möjliga kulörer. I vilken bank behagar bror helst gå in? Jag har till alla, så när som på en? Oaktat situationens högtidliga karaktär måste Falk le, då han såg halvskrivna reversal, på vilka ena namnet fattades, utskrivna växlar utan acceptant och färdigskrivna växlar, som blivit refuserade. - Vi ta väl Repslagarbanken, sade Falk. - Det är verkligen den enda, som inte duger, för - att - där känner man mig! - Nå, Skomakarbanken, Skräddarbanken, var som helst, men fort! Man stannade vid Snickarbanken. - Nu, sade Falk, med en blick, som om han köpt den andres själ. Nu skall du gå och skaffa dig nya kläder, men hos en uniformsskräddare, så att du sedan kan få din uniform på kredit. - Uniform? Det brukar ingen... - Tyst! När jag talar! Den skall vara färdig om torsdag i nästa vecka, då jag har min stora bjudning. Du vet att jag sålt min bod med lager och att jag i morgon utfår mitt burskap som grosshandlare. - Åh jag gratulerar - - - - Tyst, när jag talar! Nu går du till Skeppsholmen, på visit! Med ditt falska sätt och din oerhörda förmåga att prata skräp har du lyckats vinna min svärmor. Nå! Du skall fråga henne vad hon tyckte om den stora bjudningen i söndags här hemma hos mig. - Här? Hade du... - Tyst och lyd bara! - Då skall hon göra gröna ögon och fråga om du var bjuden? Det var du naturligtvis inte, efter som ingen bjudning varit! Nå! Ni uttrycka ömsesidig missbelåtenhet, bli goda vänner, förtala mig, det vet jag att du kan; men du skall berömma min hustru. Förstår du! - Nej, inte riktigt! - Det behöver du inte heller; bara lyda! En sak till: du kan säga åt Nyström att jag blivit så högfärdig, att jag inte vill umgås med honom. Säg det rent ut, så talar du sanning en gång! - Nej, stopp! Vi ska vänta med det - sålänge. Du går till honom, talar om torsdagens betydelse, föreställer honom de stora fördelar, de många välgärningar, de lysande utsikter och så vidare. Du förstår. - Jag förstår! - Men så går du till boktryckaren med manuskriptet och - sedan - - Sedan stöter vi ner honom! - Nå, om du behagar uttrycka dig så, så må gå! - Och jag läser opp verserna på bjudningen och utdelar dem? - Hm, ja! En sak till! Försök att träffa ihop med min bror! Tag reda på hans förhållanden och med vem han umgås! Nästla dig in hos honom, stjäl hans förtroenden - det är lätt, bliv hans vän! Tala om, att jag har bedragit honom, säg honom att jag är högfärdig, och fråga honom hur mycket han begär för att han ändrar namn! Levins vita anlete drogs över av en lätt skugga i grönt, som skulle föreställa rodnad. - Det där sista var litet otäckt, sade han. - Va? Hör nu! En sak till! Som affärsman vill jag ha ordning i mina affärer! Jag går i borgen för en så och så stor summa; jag får betala den - det är ju klart! - Åh! Åh! - Ah prata inte! I händelse av dödsfall, så har jag ingen säkerhet. Skriv den här reversen åt mig, ställd på Innehavaren och vid anfordran; det är ju bara en formalitet! Vid ordet Innehavaren gick en lätt darrning genom Levins leder och han fattade pennan med tvekan, oaktat han väl visste att ingen återgång fanns. Han såg ett perspektiv av halvsnygga karlar uppställda i haye med käppar i händerna, lornjetter i ögonen och bröstfickorna svullna av stämplat papper; han hörde knackningar på dörrar, spring i trappor, kallelser, hot, anstånd; hörde Rådstuklockan slå då karlarne skyldrade med sina spanska rör och han fördes med ett black om foten fram till avrättsplatsen där han själv släpptes lös, men hans medborgerliga ära föll för yxan under mängdens jubel. Han skrev under. Audiensen var slut. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 10 237 3851 2006-01-15T10:14:33Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Tidningsaktiebolaget Gråkappan''' == Sverige hade arbetat i fyrtio år för att få sig den rättighet som varje till myndig ålder kommen brukar få. Man hade skrivit broschyrer, satt upp tidningar, kastat sten, ätit sexor och hållit tal; man hade hållit möten och skrivit petitioner, åkt på järnvägen, tryckt händer, uppsatt frivillig beväpning, och så fick man med mycket buller vad man ville. Entusiasmen var stor och berättigad. Operakällarns gamla björkbord blevo politiska tribuner, ångorna av reformpunsch fostrade där mången politikus, som sedan fört mycket skrål, oset av reformcigarrer väckte mången äregirig dröm, som sedan icke blev sannad; man tvättade av sig det gamla dammet med reformtvål och trodde att allt var väl, och så gick man och lade sig efter det myckna bråket för att vänta på de lysande resultat, som nu skulle komma av sig själva. Man sov ett par år, men när man vaknade, stod verkligheten fram, och man trodde sig ha gjort en missräkning. Ett och annat mummel hördes; de statsmän, som man nyss höjt till skyarne, började att granskas; det fanns till och med bland den studerande ungdomen sådana, som upptäckt att hela förslaget var taget från ett land som stod i mycket nära förhållande till förslagsställaren och att detsamma kunde läsas i original i en mycket känd handbok. Nog av: den tiden utmärktes av en viss snopenhet, som snart gav sig form av missnöje i allmänhet, eller som det kallas - opposition. Men det var ett nytt slags opposition, ty den var icke som vanligt riktad mot regeringen, utan mot riksdan. Det var en konservativ opposition och till den anslöt sig både liberala och konservativa, unga och gamla, så att det var ett stort elände i landet. Nu hände sig, att Tidningsaktiebolaget Gråkappan, som blivit fött och uppfött under liberala konjunkturer, började domna, då det skulle försvara åsikter, (ifall man får tala om ett bolags åsikter), som icke voro populära. Direktionen förelade då bolagsstämman ett förslag om ändring av vissa åsikter, vilka icke längre inbragte det för företagets bestånd erforderliga prenumerantantal. Stämman antog förslaget och Gråkappan var numera bland de konservative. Men, här fanns ett men, vilket dock icke mycket graverade bolaget; man måste byta om redaktör för att icke blamera sig; att den osynliga redaktionen skulle stanna, tog man för givet. Redaktören, som var en ärans man tog sitt avsked. Redaktionen som länge lidit smälek för sitt röda sken, mottog anbudet med glädje, då de därigenom gratis fingo burskap som »bättre folk». Återstod bekymret att skaffa en ny redaktör. Enligt bolagets nya program skulle han äga följande kvalifikationer: han skulle först åtnjuta odelat förtroende som medborgare, tillhöra ämbetsmannakåren, äga en titel, usurperad eller förvärvad som vid behov nu kunde påbättras; han skulle dessutom äga ett respektabelt utseende, så att han kunde visas vid fester och andra offentliga nöjen; han skulle vara osjälvständig, liten smula dum, emedan bolaget visste att den sanna dumheten alltid åtföljes av konservatism i tänkesätt och därjämte av en viss grad bakslughet, som känner förmäns önskningar i luften och som aldrig glömmer att allmänt väl är enskilt, rätteligen förstått nämligen; han skulle tillika vara halvgammal, emedan man lättare skulle kunna styra honom, och gift, emedan bolaget, som bestod av affärsmän, sett att gifta drängar uppföra sig bättre än ogifta. Personen blev funnen och han ägde i hög grad alla de nämnda egenskaperna. Han var en underbart skön man med tämligen god gestalt, långt svallande ljust helskägg, som dolde alla de svaga punkter hans ansikte ägde, och där själen eljes obehindrat skulle tittat fram. Hans stora öppna falska ögon fångade åskådaren och kringstal honom på förtroenden som sedan missbrukades på ett hederligt sätt; hans något beslöjade stämma, som endast talade kärlekens, fridens, rättfärdighetens och framför allt fosterländskhetens ord, lockade många förvillade åhörare att samlas omkring det punschbord där den förträfflige mannen tillbragte sina kvällar med att sprida rättfärdighet och fosterländskhet. Det var underbart att höra vilket inflytande denne ärans man utövade på sin dåliga omgivning; se det, kunde man icke, men man hörde det. Hela detta koppel som i åratal varit släppta lösa på allt gammalt och ärevördigt, som hetsats på regering och ämbetsmän, som tillochmed angripit de högre tingen, de voro nu tysta och kärleksfulla, utom mot de gamla vännerna; hederliga och sedliga och rättfärdiga, utom i sina hjärtan. De följde i allo det nya program som den nye redaktören utfärdat vid sitt anträde till regeringen och vars kardinalpunkt var att - i få ord - förfölja allt nytt gott, befordra allt gammalt dåligt, krypa för makten, upphöja dem som lyckats, slå ner dem som ville upp, dyrka framgången och smäda olyckan, ehuru detta i programmets fria översättning hette: »endast erkänna och skänka sitt bifall åt det beprövade och erkänt goda, motarbeta alla nyhetsmakerier, strängt, men rättrådigt förfölja all den enskildes strävan att genom orättfärdighet vinna den framgång som endast det redliga arbetet bör skänka». Det hemlighetsfulla i denna sista punkt vilken låg redaktionen mest om hjärtat hade dock sin förklaringsgrund som icke var att söka alltför långt bort. Redaktionen bestod nämligen av personer som alla på ett eller annat sätt fått sina förhoppningar krossade, de flesta dock genom eget förvållande, huvudsakligast genom lättja och dryckenskap; några voro s.k. akademi-snillen vilka en gång haft ett stort namn att bära på såsom sångare, talare, poeter eller kvickhuven och som sedermera blivit förvisade till en rättvis glömska som de kallade orättvis. Nu hade de under en följd av år måst med grämelse befrämja och berömma alla nybörjares företag och för övrigt allt nytt; underligt var således icke om de nu fattade ett gynnsamt tillfälle att under de hederligaste förevändningar gå åt allt som var nytt, gott och dåligt om vartannat och utan åtskillnad. Redaktören i synnerhet var en riktig bjässe i att vädra upp humbug och orättfärdighet. Om en riksdagsman motsatte sig förslag som gingo ut på att för enskilda korporationsintressen ruinera landet, så kallades denne genast en humbug, som ville göra sig originell, som törstade efter en statsrådsfrack, han sade icke portfölj, ty han fäste sig mest vid kläderna! Men politiken var icke hans styrka, eller uppriktigare, hans svaghet, ty det var litteraturen. Han hade en gång hållit en versifierad skål för kvinnan på Nordiska Festen och därvid lämnat ett viktigt bidrag till verslitteraturen, vilket också reproducerades i så många landsortstidningar som Författaren ansåg vara nog för sin odödlighet. Därmed var han nu skald och tog efter slutad examen sin andra klassens biljett för att åka ner till Stockholm, utträda i livet och mottaga den hyllning han i egenskap av skald hade rätt att fordra. Olyckligtvis läsa icke huvudstadsborna landsortstidningar. Den unge mannen var okänd och hans talang ovärderad. Som en klok man, ty hans lilla förstånd hade aldrig i det avseendet tagit någon skada av en övermäktig fantasi, dolde han såret och lät det bliva sitt livs hemlighet. Den bitterhet som alstrats genom att han sett sitt ärliga arbete, som han kallade det, obelönat, gjorde honom särdeles lämplig till censor över litteraturen, men han skrev icke själv, ty hans plats förbjöd honom att deltaga i sådana personliga sysselsättningar, utan detta överlämnade han åt den ordinarie recensenten, vilken gick över alla i rättrådighet och omutlig stränghet. Denne hade själv skrivit poemer i sexton år, utan att någon människa läst dem, och han hade därvid begagnat en pseudonym utan att någon brytt sig om att fråga efter författarens verkliga namn. Hans poemer grävdes dock upp ur dammet varje jul och berömdes i Gråkappan av en opartisk person naturligtvis, som då alltid satte sin signatur under artikeln, på det icke allmänheten skulle tro att författaren skrivit själv, ty man hoppades ännu alltid att allmänheten kände författaren. På det sjuttonde året ansåg författaren det vara rådligast att på en ny bok (ny upplaga av en gammal bok) sätta ut sitt riktiga namn. Men då ville olyckan, att Rödluvan, som skrevs av ungt folk, vilka aldrig hört den gamle pseudonymens riktiga namn, behandlade författaren som en nybörjare och uttryckte sin förvåning både över att en författare första gången han uppträdde, satte ut sitt namn och att därjämte en ung man kunde skriva så torrt och så gammalmodigt. Detta var ett hårt slag; den gamle pseudonymen fick en feber, men kom sig; och sedan han fått en lysande upprättelse i Gråkappan, som i ett andetag tog ner hela allmänheten, kallade den osedlig, oärlig som icke kunde uppskatta ett ärligt, sunt och moraliskt arbete som kunde sättas i händerna på ett barn utan att göra skada. Över denna sista punkt gjorde sig en skämttidning mycket rolig, så att pseudonymen fick recidiv, varefter han svor en evig död åt all inhemsk litteratur som efter den stunden skulle komma att uppstå, dock icke all, ty en stark observator hade märkt att rätt ofta usel litteratur berömdes i Gråkappan, ehuru på ett lamt, ofta tvetydigt sätt, och hade samme observator iakttagit, att denna usla litteratur utgavs på vissa förläggares förlag, men det behövde därför icke betyda att pseudonymen lät några yttre omständigheter, såsom kåldolmar eller surströmming inverka på sig, ty han, likasom hela redaktionen voro rättrådiga män som helt säkert icke skulle vågat gå så hårt till doms med andra, om de icke varit oförvitliga själva. Så kom teaterrecensenten. Han hade fått sin bildning och gjort sina dramatiska studier på bådningskontor i X-köping och därunder råkat förälska sig i en storhet, som aldrig var stor annars än då hon uppträdde i X-köping. Som han icke var nog upplyst, att han kunde skilja på sitt enskilda omdöme och ett allmännare, så hände honom det äventyret att när han första gången släpptes lös i Gråkappans spalter, han totalt tillintetgjorde landets första skådespelerska och påstod att hon i den rollen imiterade mamsell - vad hon hette. Att detta skedde på ett ohyfsat sätt, behöver väl icke anmärkas och att det skedde innan Gråkappan vänt för vinden icke heller. Att detta förskaffade honom ett namn, det vill säga ett förhatligt, ett föraktat namn, men dock ett namn, höll honom skadelös för den ovilja han uppväckte. Till hans mera framstående, ehuru sent värderade egenskaper som teaterrecensent, hörde att han var döv. Som det dröjde flere år innan detta upptäcktes, visste man icke om det stod i någon förbindelse med ett rencontre på tu man som hans recension framkallat i Operafarstun, sedan gasen en kväll blivit släckt. Numera övade han sin armstyrka endast på de unga, och den som kände förhållandena kunde på hans recensioner precis veta när han haft något missöde i kulisserna, ty den inbilske småstadsbon hade läst på något dåligt ställe att Stockholm var ett Paris och det gick han och trodde. Konstdomaren å sin sida var en gammal akademiker vilken aldrig tagit i en pensel, men som tillhörde det lysande artistsällskapet Minerva, varigenom han sattes i tillfälle att för allmänheten beskriva konstverk innan de voro gjorda, så att denna bespardes besväret att göra sig sitt omdöme själv. Han var alltid mild - mot sina bekanta, och glömde aldrig någon enda - av dem, när han refererade en utställning, och han hade en sådan mångårig vana att skriva vackert om dem, och huru skulle han våga annat, att han kunde omnämna tjugo stycken på en halv spalt, varigenom hans kritiker kommo att påminna om den kända leken »tavlor och deviser». De unga däremot omnämnde han samvetsgrant aldrig, så att allmänheten, som i tio år aldrig hört andra namn än de gamles, började misströsta om konstens framtid. Ett undantag hade han dock gjort, och det var just nu gjort, och tyvärr i en olycklig stund, och det var därför Gråkappan befann sig i en upprörd sinnesstämning om denna morgonen. Detta hade hänt! Sellén, om vi erinra oss det obetydliga namnet från ett föregående, icke just anmärkningsvärt tillfälle, hade kommit upp på utställningen i sista stund med sin tavla. Sedan denna fått den sämsta plats den kunde få, efter som upphovsmannen icke tagit kungliga medaljen eller tillhörde Akademien, anlände »Professorn i Karl IX». Han kallades så, emedan han aldrig målade annat än scener ur Karl IX:s historia; detta åter kom sig därav att han en gång på en auktion köpt ett vinglas, en bordsduk, en stol och ett pergament från Karl IX:s tid och vilka han nu målat av i tjugo år, ibland med, ibland utan kungen. Men han var nu Professor och Riddare och det kunde icke hjälpas. Nu hade han den akademiskt bildade i sitt sällskap, då hans öga råkade falla på den tyste oppositionsmannen och hans tavla. - Jaså, herrn är här nu igen? - Han tog upp pincenén. - Jaså det där skall vara den nya stilen! Hm! Hör nu herre! Lyd en gammal man; tag bort den där! Tag bort den! eller jag dör! Och herrn gör sig själv en stor tjänst! Vad säger bror om det här? Bror ansåg att det var oförskämt, helt enkelt, och han ville som en vän råda herrn att bli ämbetsmålare. Sellén invände saktmodigt, men genomträngande, att, som det var så mycket ordentligt folk på den banan, så hade han valt den artistiska, som ju för övrigt var mycket lättare att komma fram på, efter vad som visat sig. Detta näsvisa svar gjorde Professorn utom sig och han vände ryggen åt den förkrossade med en hotelse som Akademikern växlade i ett par löften. Därpå hade den upplysta inköpsnämnden sutit - för slutna dörrar. När dörrarne öppnades igen hade sex tavlor blivit inköpta för de pengar allmänheten erlagt i och för uppmuntrandet av inhemska konstnärer. Protokollsutdraget som infördes i tidningarne lydde så: Konstförbundet inköpte i går följande arbeten: 1:o »Vatten med oxar» Landskap av Grosshandlar K. 2:o »Gustav Adolf före Magdeburgs avbrännande» Historiemålning av Lärftskrämar L. 3:o »Ett snytande barn» Genre av Löjtnant M. 4:o »Ångaren Bore i hamn» Marin av Skeppsklarerar N. 5:o »Trän med fruntimmer» Landskap av Konglig Sekter O. 6:o »Höns med Champinjoner» Stilleben av Skådespelaren P. Dessa konstverk som i medeltal betingat 1.000 rdr, hade sedan i Gråkappan blivit berömda på två och tre kvarts spalt (à 15 rdr spalten), och detta var nu ingenting anmärkningsvärt, men Recensenten hade, dels för att få spalten full, dels i tid stävja ett tilltagande ont, tagit itu med ett oskick som börjat insmyga sig, nämligen det att unga okända äventyrare som lupit ifrån akademien nu utan studier, endast med effektsökeri och knep sökte förvilla allmänhetens sunda omdöme. Härpå togs Sellén vid öronen och hudströks, så att till och med hans ovänner tyckte att det var orättvist - och då kan man veta! Det var icke nog med att han förnekades varje spår av talang och att han kallades en humbug, man angrep även hans enskilda ekonomi, anspelade på de dåliga ställen där han måste äta sin middag, de dåliga kläder han måste bära, hans dåliga moral, hans dåliga flit, och slutade med att förutspå honom i religionens och sedlighetens namn en framtid vid något allmänt arbete, efter som han icke i tid ville bättra sig. Detta var ett stort nidingsdåd som lättsinnet och egennyttan begått och att icke en själ gick förlorad den kvällen Gråkappan kom ut, det var ett underverk. Ett dygn därefter kom Den Obesticklige ut. Den anställde vissa närgångna iakttagelser över huru allmänhetens pengar förvaltades av ett kotteri; huru vid sista inköpet ingen enda tavla var målad av en målare utan av ämbetsmän och näringsidkare, vilka voro nog oblyga att konkurrera med artisterna, vilka här hade sin enda marknad; huru dessa rövare förstörde smaken och demoraliserade konstnärerna, vilkas enda strävan hädanefter måste gå ut på att försöka måla lika dåligt som de säljande, såvida de icke ville gå under. Därpå drogs Sellén fram. Dennes tavla var den första på tio år, som var framsprungen ur en människosjäl; konsten hade i tio år varit en produkt av färger och penslar; Selléns tavla var ett ärligt arbete fullt av ingivelse och hänförelse, fullt ursprungligt, som endast den vilken sett anden i naturen ansikte mot ansikte kunde göra det. Recensenten varnade den unge för att söka komma upp mot de gamle, ty dem hade han redan övergått, och uppmanade honom att tro och hoppas, ty han hade en kallelse, o.s.v. Gråkappan skummade av ondska. - Ni skall se att karlen lyckas! utropade Redaktören. Fan anamma att vi skulle gå på honom så hårt! Tänk om han lyckas! Då ha vi blamerat oss! Men Akademikern svor, att han icke skulle lyckas, och han gick hem med ofrid i sin själ och läste i sina böcker och skrev en avhandling som fortfarande bevisade, att Sellén var en humbug och att Den Obesticklige var bestucken. Gråkappan hämtade andan, men blott för att få ett nytt slag. Följande dags morgontidning förkunnade att Hans Majestät inköpt Selléns »mästerliga landskap som redan i flera dagar lockat allmänheten till utställningen». Nu slog vinden i Gråkappan och den flaxade som en trasa på en gärdsgårdsstör. Skulle man vända eller gå för fullt. Det gällde tidningen och det gällde Recensenten. Då beslöt Redaktören (på Verkställande Direktörens befallning!) att Recensenten skulle offras och tidningen räddas. Men huru! Man erinrade sig Struve, vilken var fullständigt hemmastadd i alla publicitetens irrgångar och han tillkallades. I ett ögonblick hade han situationen klar och lovade att han inom få dagar skulle få skutan att gå över stag. För att förstå Struves machinationer måste man veta några av de viktigaste data av hans biografi. Han var till börden överliggare vid Universitetet och hade hemfallit åt litteraturen av brist. Han blev först redaktör av den social-demokratiska Folkets Fana; därpå hade han fått transport till den konservative Bondplågaren; men när denne flyttades till en annan stad med inventarier, tryckeri och redaktör, ändrades namnet till Bondevännen och därjämte antogo även åsikterna en annan färg. Därpå hade Struve blivit såld till Rödluvan, där han just genom sin bekantskap med alla de konservatives funder kom väl till pass, likasom det nu i Gråkappan var hans största merit, att han kände dödsfienden Rödluvans alla hemligheter, vilka han missbrukade med den största frihet. Struve började rentvagningsarbetet med en korrespondens till Folkets Fana, ur vilken sedan infördes några rader i Gråkappan, vilka berättade om den stora vandringen till utställningen. Därpå skrev han ett »Insänt» i Gråkappan, däri han angrep Recensenten-Akademikern, varpå följde några lugnande ord undertecknat Red. Dessa ord lydde: »Ehuru vi aldrig delat vår ärade Recensents mening rörande Herr Selléns högt, och med rätta, prisade landskap, kunna vi dock å andra sidan icke till fullo underskriva Den ärade Insändarens testimonium, men som det tillhör våra grundsatser, att även låta andras meningar göra sig gällande i våra egna spalter, hava vi icke tvekat att till trycket befordra ovan stående uppsats.» Nu var isen bruten. Struve som efter utsago skrivit om allt - utom kufiska mynt - skrev nu ihop en glänsande recension över Selléns tavla och undertecknade den med det högst karakteristiska »Dixi». Och så var Gråkappan räddad, och Sellén också förstås, men det var inte så viktigt. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 11 238 3852 2006-01-15T10:15:15Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Lyckliga Människor''' == Klockan är sju på en afton. Orkestern hos Berns spelar upp Bröllopsmarschen ur Midsommarnattsdrömmen och vid dess feststämmande toner håller Olle Montanus sitt intåg i Röda Rummet, dit ännu ingen av medlemmarne anlänt. Han är ståtlig, Olle, i dag. Han har hög hatt, som han inte haft sedan han gick fram. Han har nya kläder, hela stövlor, är badad, nyrakad och bränd i håret, som om han ginge till sitt bröllop; en tung mässingskedja hänger utanför västen och en tydlig upphöjning synes utanpå vänstra västfickan. Ett soligt leende vilar på hans ansikte och han ser så god ut, som om han ville hjälpa hela världen med en liten penningeförsträckning. Han avlägger sin eljest så försiktigt tillknäppta ytterrock och sätter sig mitt i fondsoffan, slår opp slagen på underrocken och petar fram det vita skjortbröstet så att det med en knäpp står som ett valv, och när han rör sig sprakar det i fodret på de nya byxorna och västen. Detta synes göra honom ett stort nöje, lika stort som när han låter stöveln knarra mot soff-foten. Han tar upp sin klocka, sin gamla kära rova, som sutit i tornet på Riddarholmen ett år och en respitmånad, och de båda vännerna synas glädja sig åt friheten båda två. Vad har då hänt denna stackars människa, som synes så outsägligt lycklig? Vi veta att han icke vunnit på lotteri, icke tagit arv, icke fått ärofullt erkännande, icke vunnit den ljuva lycka som går över all beskrivning; vad hade då hänt? Helt enkelt: han hade fått arbete! Och så kommer Sellén; i sammetsjacka, lackerade skor, pläd och reskikare i rem, kanelrör, gul sidenhalsduk, skära handskar och blomma i knapphålet. Lugn och belåten som alltid; icke ett spår efter de uppskakande intryck, han varit underkastad de sista dagarne, synes på hans magra, intelligenta ansikte. I hans sällskap uppträder Rehnhjelm, tystare än vanligt, ty han känner, att han skall skiljas vid en vän och en beskyddare. - Nå, Sellén, säger Olle, nu är du lycklig? Inte sant? - Lycklig? Vad är det för prat! Jag har fått sälja ett arbete? Det första på fem år! Är det för mycket? - Men du har väl läst tidningarne? Du har ett namn! - Ah! Det ska vi inte bry oss om! Inte må du tro jag fäster mig vid sådana småsaker. Jag vet nog hur långt jag har kvar, innan jag blir något! Om tio år, bror Olle, ska vi tala om den saken. Och Olle tror ena hälften och tror inte den andra hälften, och han knäpper med skjortbröstet och sprakar med fodret, så att Selléns uppmärksamhet påkallas och denne finner sig uppmanad att utbrista: - Kors vad bror är fin? - Nej, tycker du det? Men du ser ju ut som ett lejon. Och Sellén piskar sina lackerade skor med kanelröret, luktar blygsamt på blomman i knapphålet och ser så likgiltig ut. Men så tar Olle upp sin rova, för att se efter om icke Lundell skall komma snart; och då måste Sellén ta upp sin kikare för att se ut på läktarne, om han inte möjligen skall vara där. Men då får Olle lov att stryka med handen på sammetsjackan för att känna hur mjukt det känns, ty Sellén försäkrar, att det är ovanligt god sammet för det priset. Och då måste Olle fråga vad den kostar, och det vet Sellén, som till ersättning beundrar Olles manschettknappar som äro gjorda av musslor. Och så synes Lundell, som också fått sig ett ben med vid det stora kalaset, ty han skall till ett ringa pris måla altartavlan i Träskåla kyrka, men detta har icke haft något synbart inflytande på hans yttre människa, om icke det att hans feta kinder och skinande min antyda en högre diet. Och så med honom Falk. Allvarlig men glad, uppriktigt glad på hela världens vägnar över att förtjänsten fått rättvisa! - Jag gratulerar dig, Sellén, men det var inte mer än rätt, säger han. - Och det finner Sellén också. - Jag har målat lika bra i fem år och man har grinat, se, och man grinade i förrgår ännu, men nu! Fy tusan såna människor! Se här ett sådant brev jag fått av den där idioten Professorn i Karl IX. Stora ögon och vassa ögon, ty den förtryckaren ville man se på nära håll, ha honom i sina händer och misshandla åtminstone det papper på vilket han skrivit sitt namn. - »Min bäste herr Sellén!» Hör bara! »Jag hälsar Er välkommen ibland oss» - han är rädd den kanaljen! - »Jag har alltid tänkt högt om Er talang» - En sådan hycklare! Riv sönder eländet och låt oss glömma hans dumhet! Och så uppmanar Sellén till att dricka och han dricker med Falk och hoppas, att han snart också skall låta höra av sig på något sätt med sin penna, och Falk tvekar och rodnar och lovar komma, när tiden blir, men hans studietid blir lång och han ber sina vänner icke tröttna, om det dröjer, och han tackar Sellén för gott sällskap i vilket han lärt huru man skall öva tålamod och lida försakelse. Och Sellén ber att man icke skall prata skräp; vad är det för konst att lida, när man inte har annat val, och vad är det för märkvärdigt, att man försakar när man ingenting får? Men Olle ler så gott och skjortbröstet sväller av glädje, så att de röda hängslena synas, och han dricker för Lundell och ber honom taga lärdom av Sellén, att icke han för de egyptiska köttgrytornas skull råkar att glömma bort det förlovade landet; ty han har talang, det har Olle sett, och det är, när han är sig själv och målar sina egna tankar, men när han hycklar och målar andras, då blir han sämre än andra, därför skall han nu taga kyrkmålningen som en affär, varigenom han kan sättas i tillfälle att sedan måla efter sitt eget huvud och hjärta. Falk ämnar passa på tillfället och få höra vad Olle tänker om sig själv och sin konst, något som länge varit honom en gåta, då Ygberg inträder i Röda Rummet. Man håller i nästa ögonblick på att taga ner honom med invitationer, ty man hade glömt bort honom under de stormiga dagarne, och man vill visa honom, att det icke haft någon egoistisk orsak; men Olle gräver i sin högra västficka och med en gest, som skall vara mycket omärklig stoppar han en hoprullad papperslapp i Ygbergs rockficka, och denne förstår, ty han svarar med en tacksam blick. Han höjer sitt glas för Sellén och anser att man kan säga, vilket han redan sagt å ena sidan, att Sellén lyckats. Å andra sidan återigen, relativt taget, kunde man återigen mena att så icke var fallet. Sellén vore icke utvecklad, han behövde många år ännu, ty konsten är lång, det visste Ygberg själv, som vore avgjort misslyckad och därför icke kunde misstänkas för att hysa någon avund mot den som redan var så erkänd som Sellén. Den framlysande avunden i Ygbergs anförande framblåste ett strömoln över den soliga himmeln, men det var blott för ett ögonblick, ty alla visste att avunden hade ett långt förlorat livs bitterhet till ursäkt. Det var med desto gladare känslor han beskyddande framräckte en nytryckt liten skrift till Falk som med häpnad såg den svarta bilden av Ulrika Eleonora avteckna sig på omslaget. Ygberg upplyste, att han effektuerat beställningen på dagen. Smith hade med största lugn emottagit Falks refus och reklamation och stod nu i begrepp att trycka Falks dikter. Gaslågorna miste sitt sken för Falks ögon och han föll i djupa tankar, emedan hans hjärta var för fullt att kunna bryta ut. Hans dikter skulle tryckas. Och Smith skulle bestå det dyrbara arbetet. Det måste alltså vara något med dem! Det var nog för honom att fundera på den kvällen! Hastigt flydde kvällens timmar för de lycklige och musiken tystnade och gaslågorna började släckas, man måste gå, men att skiljas, därtill var ännu för tidigt, och så blev det promenad utmed käerna, ändlösa samtal och filosofiska resonemanger tills man blev trött och törstig, då Lundell omsider erbjöd sig att föra sällskapet till Marie där de kunde få öl. Och så vandrade sällskapet av utåt Ladugårdslandet och kommo ner i en gränd som mynnar ut mot ett plank, som vetter åt ett tobaksland, vilket gränsar till Ladugårdsgärdet. Där stodo de nu utanför ett gammalt tvåvånings stenhus med gaveln åt gatan. Ovanför porten grinade tvenne i muren insatta huvuden av sandsten vilkas öron och hakor upplöste sig i blad- och snäckformer och mellan desamma sutto ett svärd och en bila. Det var det gamla skarprättarbostället. Lundell som tycktes vara bekant med lokalen, gav en signal utanför ett fönster på nedra botten, varpå rullgardinen drogs upp, en ruta öppnades och ett kvinnohuvud stacks ut och frågade om det var Albert. Då Lundell erkänt detta sitt nom de guerre öppnades porten av kvinnan, som insläppte sällskapet mot löfte, att de skulle gå tysta, och som detta löfte utan svårighet avgavs, befann sig Röda Rummet snart inne, och presenterades för Marie, under för tillfället antagna namn. Rummet var icke stort; det hade förr varit kök och spiseln stod ännu kvar. Möblemanget utgjordes av en byrå sådan som tjänsteflickor bruka; på den samma en spegel, överhöljd med en vit muslinsgardin; ovanför spegeln en kolorerad litografi föreställande Frälsaren på korset; byrån var överlastad med små porslinssaker, parfymflaskor, en psalmbok och ett cigarrställ och tycktes med sin spegel och sina två tända stearinljus utgöra ett litet husaltare. Ovanför utdragssoffan som ännu var obäddad, satt Karl XV till häst runt omkring omgiven av utklipp ur Fäderneslandet, mest föreställande polistjänstemän, alla Magdalenors fiender. I fönstret tvinade en fuchsia, en geranium och en myrten - Venus' stolta träd bredvid fattighusets! På sybordet låg ett fotografi-album. På första bladet syntes kungen, på det andra och tredje pappa och mamma, ett fattigt lantfolk, på det fjärde en student - förföraren, på det femte barnet och på det sista fästmannen - en hantverksgesäll. Det var hennes historia, så lik de flestas. På en spik bredvid spiseln hängde en elegant klänning med rika plisséer, en sammetskappa, och en hatt med plym - det var féens hamn i vilken hon gick ut att fånga ynglingar. Och hon själv! En högväxt 24-årig kvinna med ett vanligt utseende. Lättja och nattvak hade givit hennes hy denna genomskinliga vithet vilken brukar distinguera de rika, som icke arbeta, men hennes händer buro ännu spår av ungdomens mödosamma sysslor. Klädd i en vacker nattdräkt och med utslaget hår kunde hon nog passera för en Magdalena. Hon hade ett jämförelsevis blygsamt sätt och var glad, hövlig och städad i sitt uppförande. Sällskapet rangerade sig i grupper, fortsatte avbrutna samtal och togo upp nya. Falk som nu var diktare och gärna ville finna intresse i allt även i det mest banala, slog sig i sentimentalt samspråk med Marie, vilket hon tyckte mycket om, emedan det hedrade henne att bli behandlad som människa. De kommo som vanligt in på historien och motiven varför hon valt sin bana. Första förförelsen höll hon icke mycket på, »det var ingenting att tala om»; dess mera mörk skildrade hon sin tid som tjänsteflicka, detta slavliv under en sysslolös frus nycker och gnat. Detta liv av arbete utan ända. Nej då, hellre friheten! - Nå, men när ni ledsnar på detta liv, en gång? - Då gifter jag mig med Westergren! - Och han vill ha er? - Han blir så glad den dan och för övrigt, sätter jag opp en liten handel själv på mina sparbankspengar. Men det här ha så många frågat förut. - Har du några cigarrer? - Ja det har jag! Se här! Men får jag tala om det här nu! Han tog hennes album och slog upp studenten - det är alltid en student i vit halsduk och studentmössan på knäet med drumlig uppsyn som spelar Mefistofeles. - Vem är det här? - Jo, du, det var en snäll karl! - Förföraren? Va? - Tyst du; det var mitt fel lika mycket som hans, och det är det alltid, kära du, det är bådas fel! Där ser du mitt barn! Honom tog Vår Herre och det var nog bäst. Men nu ska vi tala om något annat! - Vad är det för en lustig kurre Albert har fått hit i kväll, han som sitter i spiseln bredvid den där långe som räcker ända upp i skorsten. Olle, vilken omnämnandet gällde, kände sig helt blyg av den smickrande uppmärksamhet hans person ådragit sig och han krusade till sitt brända hår som börjat rakna efter de myckna libationerna. - Det är komminister Månsson, sade Lundell. - Fy tusan är det en präst! Jag kunde just tycka det på hans slipade ögon. Vet ni att det var en präst här i förra veckan. - Kom hit Masse, så får jag se på dig! Olle kröp ner från spiseln där han sutit och kalfatrat Kants kategoriska imperativ med Ygberg. Han var så ovan att bli uppmärksammad av fruntimmer, att han genast kände sig yngre och med slingrande gång nalkades han den sköna som han redan observerat med ena ögat och funnit förtjusande. Han vred sina mustascher så mycket som möjligt och frågade med den mest tillgjorda stämma under det han vågade en bugning som icke var lärd på dansskolan. - Tycker fröken, att jag ser ut som en präst? - Nej, jag ser nu att du har mustascher. Du har för snygga kläder att vara en hantverkare - får jag se din hand - Åh du är ju smed! Olle blev djupt sårad. - Är jag så ful, min fröken? sade Olle med rörande stämma. Marie såg på honom ett ögonblick. - Du är allt bra ful! Men du ser hygglig ut! - O, min fröken, om ni visste vad ni sårar mitt hjärta. Det har aldrig funnits en kvinna som tyckt om mig; jag har sett så många som varit lyckliga och som varit fulare än jag, men kvinnan är en förbannad gåta, som ingen kan lösa och därför föraktar jag henne! - Det är bra Olle, hördes en röst från skorstenen, där Ygbergs huvud satt. Det är bra! Olle ville gå tillbaka i spiseln, men han hade vidrört ett ämne som intresserade Marie för mycket, att hon skulle vilja avbryta, och han hade spelat på en sträng vars ton hon kände. Hon satte sig bredvid honom och de fördjupade sig snart i ett vidlyftigt allvarsamt resonemang - om kvinnan och om kärleken. Men Rehnhjelm som hela kvällen varit tyst, och tystare än vanligt, och som ingen rätt förstod sig på, hade omsider kvicknat till och befann sig nu i närheten av Falk på soffhörnet. Han hade länge haft något på hjärtat, som han icke kunde komma fram med. Han tog sitt ölglas och knackade i bordet, som om han ville hålla tal och då han fått sina närmaste grannar tysta talade han med darrande och sluddrig stämma. - Mina Herrar! Ni tror att jag är ett fä, jag vet det, Falk, jag vet att du tror jag är dum, men ni ska få se, gossar, ni ska ta mig f-n få se - Han höjde rösten och slog ölglaset i bordet så att det sprack, varpå han föll tillbaka i soffan och somnade. Detta uppträdande som icke var alldeles så ovanligt, ådrog sig dock Maries uppmärksamhet. Hon steg upp och avbröt samtalet med Olle vilken till på köpet börjat lämna frågans rent abstrakta sida. - Nej, se en sådan vacker gosse! Var har ni fått honom ifrån! Stackars liten! Han är så sömnig! Inte såg jag honom! Hon lade en kudde under hans huvud och höljde sin schal över honom. - Se sådana små händer! Sådana ha inte ni bondbassar! Och ett sådant ansikte! Så oskyldigt! Fy, Albert; det är du som narrat honom att dricka så mycket! Om det nu var Lundell eller någon annan så betydde detta i närvarande fall föga, ty mannen var drucken, men säkert är att ingen behövde narra honom, ty han brann av ett ständigt begär att bedöva en inre oro som tycktes driva honom från sitt arbete. Emellertid var Lundell icke road av de betraktelser som hans vackra vän framkallade och en tilltagande yra jagade upp hans religiösa känslor som på kvällen varit tämligen förslöade av ymnig mat. Och som ruset började bliva allmänt tog han sig anledning att påminna om kvällens betydelse och de känslor ett avsked måste framkalla. Han reste sig från sin plats, fyllde ölglasen, tog stöd mot byrån och påkallade allmän uppmärksamhet. - Mina Herrar - Han erinrade sig Magdalenas närvaro - och damer. Vi ha i denna kväll ätit och druckit, och för att komma till ämnet gjort detta i en avsikt, som om man nu måste frånse det materiella, som endast är den låga, sinnliga, djuriska beståndsdelen i allt vårt varande, vilket i en stund som denna, då avskedets stund nalkas - vi se här ett bedrövligt föredöme på den last som vi kalla dryckenskapslasten! Det är i sanning upprörande för den religiösa känslan, då man efter en afton tillbragt i personers närvaro, känner sig manad att höja ett glas för den person, som visat sig äga en upphöjd talang - jag menar Sellén - så skulle man kunna tro, att aktningen för en själv i någon mån borde göra sig gällande. Ett sådant exempel, håller jag före har här i en högre potens, gjort sig kännbart, och det är därföre..... Jag erinrar mig de sköna orden, som alltid skall klinga i mina öron så länge jag minns och jag är övertygad, att vi alla erinra oss dem om ock stället icke skulle vara det lämpligaste; denne unge man som fallit ett offer för den last, vi vilja kalla den dryckenskapslasten, tror jag att jag sa, har tyvärr insmugit sig i samhället och, för att fatta mig kort visat sorgligare resultat än man haft skäl antaga. Skål, ädle vän, Sellén, jag önskar dig all den lycka som ditt ädla sinne förtjänar och skål även, Olle Montanus. Falk är även en ädel, man, som nog skall göra sig gällande, i högre grad, då hans religiösa känsla hunnit få den fasthet man å karaktärens vägnar tror sig kunna anse given. Ygberg vill jag inte nämna om, ty han har nu tagit sitt parti och vi önska honom alla lycka på den bana han så vackert börjat - den filosofiska; det är en svår bana och jag säger som psalmisten: Ho kan säga oss det? Emellertid, vi ha all anledning att ponera det bästa för vår framtid, och jag tror att vi alltid skola kunna påräkna densamma sålänge vi äro ädla i känslan och icke, stå efter snöd vinning ty mina herrar, en människa utan religion, är ett fä. Jag får därför uppmana herrarne samtligen att höja sina glas och dricka dem i botten för allt ädelt skönt och härligt som vi eftersträva! Skål mina herrar! Den religiösa känslan började nu överväldiga Lundell i så hög grad att sällskapet fann för gott att tänka på uppbrott. Rullgardinen hade redan en god stund varit upplyst bakifrån av dagsljuset och landskapet med riddarborgen och jungfrun strålade nu i morgonsolens första glans. Då den drogs upp föll dagern fullt in i rummet och belyste den delen av personalen som befann sig framme vid fönstret så att de sågo ut som lik. Ygberg som i spiseln sov med händerna knäppta kring ölglaset mottog ännu det röda skenet från stearinljusen i sitt ansikte och gjorde en förträfflig effekt. Men Olle höll skålar för kvinnan, för våren, för solen, för universum, varvid han måste slå upp fönstret för att få luft åt sina känslor. De sovande ruskades upp, avsked växlades och hela sällskapet vandrade ut genom portgången. Då de kommo upp i gränden vände Falk sig om: där låg Magdalena i det öppna fönstret; solen lyste på hennes vita ansikte och hennes långa svarta hår, som av solen färgades mörkrött, dröp ner förbi halsen och såg ut som om det störtade sig i flera rännilar ner i gatan; och över hennes huvud hängde svärdet och bilan och de båda ansiktena som grinade; men i ett äppelträd på andra sidan gränden satt en svart och vit flugsnappare och sjöng sin mjältsjuka strof som skulle uttrycka hans glädje över att natten var förbi. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 12 239 3853 2006-01-15T10:15:34Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning == '''Sjöförsäkringsaktiebolaget Triton''' == Levi var en ung man, som född och uppfödd till köpman just stod i begrepp att med sin rike fars hjälp etablera sig, då fadren dog och lämnade intet efter sig mer än en oförsörjd familj. Detta var en stor missräkning för den unge mannen, ty han var nu vid de åren, då han ansåg sig böra få upphöra arbeta själv och låta andra arbeta för sig; han var tjugofem år och hade ett fördelaktigt utseende; breda axlar och total frånvaro av höfter gjorde hans bål särdeles lämplig att bära en bonjour på det sätt som han så många gånger beundrat hos vissa utländska diplomater; hans bröstkorg hade av naturen den eleganta välvning, som kan ge ett skjortbröst med fyra knappar full elevation oaktat patienten sjönk ner i en länstol vid kortändan av ett långt direktionsbord fullsatt med ledamöter; ett väl kluvet helskägg gav hans unga ansikte ett intagande och på samma gång förtroendeinjagande utseende; hans små fötter voro gjorda att trampa en brysselmatta i ett direktionsrum och hans väl skötta händer lämpade sig särdeles väl för ett lättare arbete såsom att skriva namnteckning under något, helst tryckt formulär. I den tiden, den kallas nu den goda, ehuru den i själva verket var ganska ond för många, hade den stora, århundradets största, upptäckt nyss blivit gjord, den: att det är billigare och angenämare att leva på andras pengar än på sitt eget arbete. Många, många hade redan tillgodogjort sig densamma och då den icke var skyddad av någon patentlag, må ingen undra på att Levi skyndade att göra sig densamma till godo, helst han nu icke hade pengar själv och icke ägde lust att arbeta för en familj, som icke var hans. Han tog alltså en dag på sig sina bästa kläder och ställde sina steg till farbrodern Smith. - Jaså, du har fått en idé, nå, låt höra! Det är gott att få idéer. - Jag tänkte bilda ett bolag. - Skönt! Då blir Aron kamrer, Simon sekreter, Isaac kassör, och de andra smågossarna bokhållare; det är en god idé. Gå på nu! Vad vill du kalla det bolaget för sort? - Ett sjöförsäkringsbolag, har jag tänkt - - Nå, så! Det är skönt. Alla människor böra försäkra sina ting när de gå på sjön. Men din idé? Nå! - Det är min idé. - Det är ingen idé. Vi ha ju det stora bolaget Neptun! Nå! Det är ett gott bolag! Men ditt måste vara bättre, om du skall kunna bjuda konkurrens! Vad är nu det nya i ditt bolag. - Ah! Jag förstår! Jag sänker premierna, och då får jag alla Neptuns kunder! - Nå, så! Det är en idé. Alltså prospektet som jag låter trycka, naturligtvis, innehåller som ouvertyr: Som det visat sig vara ett länge känt behov att få sjöförsäkringspremierna sänkta, och bristen på konkurrens gjort, att sådant icke kommit till stånd, så ha Undertecknade härmed äran inbjuda till Aktieteckning till bolaget - - Nå? - Triton! - Triton? Vad är det för en man? - Det är en sjögud! - Nå gott! Triton! Det blir en bra skylt. Den skall du låta göra hos Rauch i Berlin, så skall vi sedan låta den ingå som plansch i Vårt Land. Nå! Undertecknade! Ja! Det blir jag till en början! Men där skall vara stora sköna namn! Giv mig Statskalendern! Så! Smith bläddrade en god stund. - Ett sjöförsäkringsbolag måste hava en stor sjöoffcer. Nå, låt se! En amiral, kallas den! - Äh, de har ju inga pengar! - Aj, aj, aj! Förstår du så litet affärer, min gosse! De teckna, men slippa betala in; och så få de sin ränta, mot att de bevista stämmorna och gå på direktörns middagar! Nå! Här äro två Amiraler! Den ene har kommendörsbandet av Polstjärnan, men den andra har den ryske Annæorden! Vad skall en göra? Så! - Nå! - Vi tar den ryska, ty Ryssland är ett gott sjöförsäkringsland! Så! - Men tror farbror att de låter ta sig så där? - Ah, så tyst nu! Vi måste ha ett för detta Statsråd nu! - Så! Nå! Den kallas Excellens! Ja! Gott. - Och så, en greve! Det blir svårare! Grevarna ha så mycket pengar! Vi få ta en professor! De ha icke mycket pengar! Finns det professorer i segling? Det vore gott för affärn! Är det icke ett seglingshus vid den Södra Teaterkällarn? Ja! Nå! Så! Nu har vi den affärn klar! Åh! Jag glömde det viktigaste. En Jurist! Ett Hovrättsråd! Nå, så! - Där ha vi den! - Ja, den; men vi ha inte fått några pengar ännu? - Pengar! Vad skall man med pengar när man stiftar bolag! Skall icke den som försäkrar sina varor betala det själv? Jo! Skall vi betala för dem, nej! Alltså de skola betala med sina premier! Nå! - Men grundfonden? - Ah! Man skriver grundfondsförbindelser. - Ja, men man måste betala kontant in en del, också! - Nå, man betalar kontant med grundfondsförbindelser, är det icke att betala? Nå? Om jag ger dig en förbindelse på en summa så får du pengar på den i varenda bank? Nå är icke en förbindelse pengar? Nå? Och i vilken lag står att kontant är lika med sedlar? Då är icke Enskilta Banksedlar heller kontant! Va? - Hur stor grundfond bör man ha? - Mycket liten! Man skall icke binda stora kapitaler. En million! Varav inbetalas kontant tre hundra tusen och resten levereras i förbindelser! - Men, men, men! De tre hundra tusen riksdalerna skola väl vara i sedlar! - O, Du store Herre min skapare! Sedlar? Inte är sedlar pengar! Har man sedlar, så är det bra, har man inte, så! Nå! Därför skall man intressera småfolk som bara har sedlar! - Men de stora? Vad betala de med? - Aktier, obligationer, reverser naturligtvis. Nå, nå, nå! Det kommer sen! Låt dem bara teckna, så styr vi nog om resten! - Men bara tre hundra tusen? Det är ju vad en enda stor ångbåt kostar? Om man nu försäkrar tusen ångbåtar? - Tusen? Ah! Neptun hade fyrtioåtta tusen försäkringar i fjol och stod sig! - Nå desto värre! Nå men om, om det går sönder - - Så likviderar man! - Likviderar? - Nå, gör konkurs! Det kallas så! Och vad gör det om bolaget gör konkurs? Det är inte du, inte jag, inte han som gör det! Men eljest brukar man göra ny aktieteckning, eller också kan man utfärda obligationer, som sedan under svåra tider kunna inlösas av staten för gott pris. - Det är således ingen risk? - Inte! För övrigt! Vad har du att riskera? Har du ett öre? Nej! Nå! Vad har jag att riskera? Fem hundra riksdaler! Jag tar inte mer än fem aktier ser du! Och fem hundra är för mig så här mycket! Han tog sig en pris snus, och så var saken klar. Detta bolag kom till stånd, om man vill tro det eller ej, och det utdelade under de tio år det nu haft sin verksamhet 6, 10, 10, 11, 20, 11, 5, 10, 36 och 20 procent. Man slogs om aktierna och för att utvidga affären, utfärdades en ny teckning, men strax därpå hölls bolagsstämma, och det var den som Falk nu skulle referera för Rödluvan vars extra ordinarie referent han var. När han kom upp i Lilla Börssalen en solig eftermiddag i juni vimlade där redan av folk. Det var en lysande samling. Statsmän, snillen, lärda, militära och civila ämbetsmän av högsta grader; uniformer, doktorsfrackar, kraschaner, kommendörsband alla här samlade av ett enda stort allmänt intresse, befordrandet av den människoälskande institution som kallas sjöförsäkring. Och det fordras en stor kärlek för att riskera sina pengar på nödställda likar som drabbats av olyckan, och här fanns kärlek; så mycket kärlek hade Falk aldrig sett samlad på en gång! Han blev nästan förvånad däröver oaktat han icke var så berövad illusionerna ännu; men han blev än mer förvånad, när han såg den lille slusken f.d. socialdemokraten Struve krypa omkring i vimlet som en ohyra och bli handtryckt, axelklappad, tillnickad och tilltalad av högt uppsatta personer. Särskilt observerade han huru han hälsades av en äldre person med kommendörsband, vid vilken hälsning Struve dock rodnade och gömde sig bakom en broderad rygg, varvid han råkade komma i närheten av Falk som genast tog fatt honom och frågade vem det var han hälsade på. Struves förlägenhet ökades i hög grad och det var med anlitande av hela sin fräckhet han svarade: det »bör du veta; det var presidenten i Kollegiet för Utbetalandet av Ämbetsmännens löner.» När han sagt detta fick han ett ärende längst bort i rummet, men så hastigt att en misstanke föll över Falk: skulle den där vara generad för mitt sällskap? En ärelös person vara generad i hederligt folks sällskap? Emellertid började den lysande samlingen intaga sina platser. Men ordförandens stol stod ännu tom. Falk såg sig omkring efter referenternas bord, och då han såg Struve jämte Den Konservatives referent sitta vid ett bord till höger om sekreteraren, tog han mod till sig och gick igenom den lysande församlingen; men just som han uppnått bordet hejdades han av sekreteraren som frågade: »vem är det för?» En ögonblicklig tystnad uppstod i salen och det var med bävande stämma Falk svarade: »Rödluvan», ty han igenkände i Sekreteraren Aktuarien i Kollegiet för utbetalandet av Ämbetsmännens löner. Ett kvävt mummel genomlopp församlingen, varpå sekreteraren sade, med hög röst: »Herrns plats är därborta.» Han pekade åt dörren där ett litet bord verkligen stod. Nu fattade Falk i ett enda ögonblick och kände vad konservativ innebar och vad litteratör innebar då man ej var konservativ; och det var med sjudande sinne han vandrade tillbaka genom den hånskrattande hopen; men när han mönstrade den med brinnande blickar, som om han ville utmana dem, möttes hans öga av ett annat, långt borta vid väggen, och det ögat, som så liknade ett par, vilka nu slocknat, men som en gång sett på honom med kärlek, var grönt av ondska, och det borrade sig igenom honom som en nål, och han ville gråta av sorg över att en broder så kunde se på en broder. Han intog sin blygsamma plats vid dörren och gick icke sin väg endast därför att han icke ville fly. Snart blev han väckt ur sin skenbara vila av en person som trätt in och nu puffade honom i ryggen vid rockavtagningen, varpå ett par galoscher ställdes under hans stol. Den inträdande hälsades av församlingen, som reste sig upp som en man. Det var Ordföranden i Direktionen för Sjöförsäkringsaktiebolaget Triton, men det var mera. Det var f.d. Lantmarskalken, Friherren, En av de Aderton i Svenska Akademien, Excellensen och Kommendören av Kongl. Maj:ts Orden m.m. m.m. Klubban föll och Ordföranden framviskade under ljudlös tystnad följande hälsningstal (som han nyss förut hållit i ett stenkolsaktiebolag i Slöjdskolans lokal). »Mina Herrar! Bland alla patriotiska och för mänskligheten välsignelsebringande företag, torde få, om ens något, vara av den ädla och till syftet människovänliga art, som en försäkringsinstitution.» - Bravo, bravo! susade genom församlingen, utan att göra något intryck på lantmarskalken. »Vad är människolivet annat än en strid, en strid på liv och död, skulle man kunna säga, mot naturkrafterna, och få av oss torde väl kunna undgå att förr eller senare komma med dem i strid.» - Bravo! »Länge har människan, på naturstadiet i synnerhet, varit ett rov för elementen; en lekboll, en handske, som likt ett rö kastats hit och dit för vinden! Detta är numera icke förhållandet! Det är det verkligen icke! Människan har gjort revolution, en oblodig revolution, icke en sådan som äreförgätne fosterlandsförrädare några gånger tillåtit sig göra mot sina lagliga härskare nej, emot naturen, mina herrar. Hon har förklarat naturkrafterna krig och sagt: härintill skall du gå men icke vidare!» - Bravo! Bravo! (Handklappningar.) »Köpmannen sänder ut sitt skepp, sin ångare, sin brigg, skonare, bark, jakt, vad vet jag?! Stormen slår sönder hans - ja! Köpmannen säger: slå du! Och köpmannen har ingenting förlorat! Detta är försäkringsidéns stora synpunkt eller idé! Tänkom, mine herrar, köpmannen har förklarat krig mot stormen - och köpmannen har segrat.» En storm av bravorop framkallade ett segerlöje på den store mannens läppar och han såg ut som om den stormen vore honom mycket ljuv. »Men, mina herrar! Vi få icke kalla försäkringsinstitutionen en affär! Den är ingen affär; vi äro inga affärsmän, för ingen del i världen! Vi hava sammanskjutit pengar, som vi äro redo att vedervåga, icke sant Mina Herrar? -» - Jo, jo! »Vi hava sammanskjutit pengar, sade jag, för att hava i beredskap för den av olyckan träffade; ty den procent, en tror jag det är, som han ger, kan icke kallas något sammanskott, därför får den också mycket riktigt namnet premie, icke som om vi skulle vilja taga någon belöning, premie betyder belöning, för våra små tjänster, som endast, jag får för min del förklara det, göras av intresse, av rent intresse - för saken, och jag upprepar det, jag tror icke att någon skulle draga i betänkande, det skulle inte komma ifrågan, men jag tror icke att någon av herrarne skulle känna någon smärta över att se sitt sammanskott, som jag nu vill kalla aktierna, användas för sakens intresse.» - Nej. Nej! »Behagar Verkställande Direktören läsa upp Årsberättelsen.» Direktören steg upp. Han såg blek ut som om han ridit ut en storm, hans stora manschetter med onyxknappar förmådde knappast dölja en lindrig darrning på handen, hans listiga öga sökte att av Smiths skäggiga ansikte hämta tröst och sinnesstyrka; han slog upp rocken och lät sitt stora skjortbröst svälla som om han ämnade mottaga en skur av pilar - och så läste han. »Underbara och oförutsedda äro i sanning Försynens skickelser -» Vid ordet Försynen bleknade en god del av församlingen, men Lantmarskalken lyfte sina ögon mot taket som om han vore beredd att möta dess värsta slag (=en förlust på 200 rdr). »Det nyss tilländagångna försäkringsåret skall i annalerna länge stå som ett kors på graven av de olyckor vilka fullkomligt hånat den visastes förutseende och överväldigat den försiktigastes beräkningar.» Lantmarskalken höll händerna för ögonen som om han bad, men Struve trodde att det var vita brandmuren och störtade upp för att fälla gardinen, men förekoms av Sekreteraren. Uppläsaren tog ett glas vatten. Detta framkallade ett utbrott av otålighet. - Till saken! Siffrorna! Lantmarskalken tog bort handen och blev häpen över att finna det mörkare än nyss. Ett ögonblicks förlägenhet och stormen var i antågande. Man glömde all respekt. - Till saken! Fortsätt! Direktören måste hoppa över en hop fraser och gå rakt in på berättelsen. »Nåväl mina herrar, jag skall fatta mig kort!» - Gå på för tusan! Klubban föll. »Mina Herrar.» Det låg så mycket Riddarhus i detta enda Mina Herrar att man genast erinrade sig den aktning man var skyldig sig själv. »Bolaget har under året ansvarat för 169 millioner i runt tal!» - Åh, åh! »Och i premier uppburit en och en halv million.» - Bravo! (Falk gjorde här i hast en liten kalkyl och fann att om hela premietillgången en och en halv million strök med, och hela grundfonden en million (sådan den var) också togs med, det skulle återstå omkring 166 millioner, för vilka bolaget var nog fräckt påstå sig ansvara och han började fatta meningen med Försynens Skickelser.) »I skade-ersättningar har bolaget beklagligt nog måst utbetala 1.728.670 rdr och 8 öre.» - Det var skamligt! »Som I sen Mina Herrar har Försynen - - -» - Låt Försynen vara! Siffrorna! Siffrorna! Utdelningen! »Det är med smärta och grämelse, jag i den beklagansvärda egenskapen av Verkställande Direktör icke kan under rådande ogynnsamma förhållanden föreslå annan utdelning än den av fem procent å det inbetalda kapitalet.» Nu brast en storm lös, som ingen köpman i världen kunde besegra. - Skamligt! Oförskämt! Svindlare! Fem procent! Fy fan, då kan man ju skänka bort sina pengar! Men man hörde också människovänligare yttranden som så här: Stackars alla små kapitalister som inte ha annat än sina pengar att leva av! Vart skall det ta vägen för dem! Gud bevars en sådan olycka! Här måste staten skynda med sin hjälp. Åh! Åh! När det blev möjligt att fortsätta, uppläste Direktören styrelsens eloger till Verkställande Direktören och alla ämbetsmännen, vilka »med ospard möda och odelat nit skött det otacksamma värvet etc.» Detta mottogs med öppet, ärligt hån. Därpå upplästes revisorernas berättelse. De hade, (efter att Försynen åter fått sig en skrapa), funnit affärerna i allo väl, för att icke säga omsorgsfullt skötta och de hade vid inventeringen befunnit alla garantifondsförbindelser riktiga (!) varföre de anhöllo om full ansvarsfrihet för Styrelsen, med livligt erkännande av densammas redbara och mödosamma strävanden. Ansvarsfriheten beviljades naturligtvis! Därpå förklarade Verkställande Direktören att han icke ansåg sig kunna emottaga den honom tillkommande tantiemen (100 rdr) utan ville han överlämna densamma till reservfondens förstärkande. Detta mottogs med applåder och skratt. Efter en kort aftonbön, det vill säga efter en ödmjuk anhållan att Försynen skulle ge 20% nästa år, upplöstes stämman av Lantmarskalken. {{Röda Rummet}} Den vägen är smal 240 1098 2005-06-18T15:55:53Z Damast + cat Poesi Den vägen är smal som två har att gå, omänskligt smal, kan det tyckas ibland, och är väl en människors väg ändå. Ur det begravnas urtidsslam reser sig vidunder, väckta av värmen, och spärrar vägen där du vill fram. Ingen flykt kan göra dig fri. det möter på nytt vid nya vägar. du har inget val. Du måste förbi. Den vägen är brant som två har att gå, förnedringsväg, kan det tyckas ibland, och är väl en segerns väg ändå. Ensam stig går runt i en ring, samma hägring i samma sand, samma törst efter fjärran ting. För två som strävar en vinning jag vet, fastare, tyngre än enslingens drömmar: den svåra växten till verklighet, ja ända in i den innersta märg, där människan växer ur spittrade tågor och blir sig själv en ort och ett berg. Den vägen är lång, som två har att gå, vilseväg, kan det tyckas ibland, och har sina märken och mål ändå. Har sina änglar i ljungeldsdräkt. De rör vid stoftet med brinnande hand, och tunga kedjor blir dimma och fläkt. De rör vid jorden med brinnande fot och skapar den ny i morgon glöden och full av hälsa och tröst och bot och full av makt över mötande öden och innerligt ljus, som två tar emot. [[Category:Poesi]] Dagar komma, dagar flykta 241 6164 2006-06-28T20:11:41Z Agneta 53 + Jesper Svedberg {{Psalmartikel}} ''Här återges hela Wallins/Svedbergs psalm - "Dagar komma, dagar flykta" utgör vers 5 och "Herre, signe du och råde" utgör vers 7.'' Du som fromma hjärtan vårdar och de trognas bön upptar, Gud, en dag i dina gårdar bättre är än tusen dar. När oss levnans oro tär, o hur skönt ditt tempel är; o hur ljuvt att där bortsjunga jordens sorg och dagens tunga! Här det ofta går den fromma, som han mörkrets gärning gjort. Här förtvinar dygdens blomma, lastens ogräs skjuter fort. Fröjd och lycka ila bort, vänner skiljas innan kort; Rakel sina barn begråter och sig ej hugsvalas låter. Men när tempelsången stiger andaktsfull mot himlens höjd, oro stillas, klagan tiger, hjärtat slår av helig fröjd. Själen då, från jordens grus trängtande till Faderns hus, himlens tungomål ren talar och av hoppet sig hugsvalar. O min själ, du skall dig svinga till det Salems berg en gång, där kerubers harpor klinga bland se sällas segersång. Låt ditt lov, ditt böneljud, gå i förväg hem till Gud, medan du, än följd av sorgen, irrar utom fadersborgen. Dagar komma, dagar flykta, håll dig vid Guds ord och säg: det är mina fötters lykta och ett ljus på all min väg. Hav din lust i detta ord, som av ålder på vår jord mänskors tröst och frid beredde och till himmelen dem ledde. Kristne, medan vi här vandre, låtom oss på fädrens vis fromme bedja med varandra, glade sjunga Herrens pris. Barnens liksom fädrens ljud stige upp till samme Gud, att hans godhet nederkalla över oss och över alla. Herre, signe du och råde och bevare du oss väl. Herre, ditt ansikt´ i nåde lyse alltid för vår själ. Herre Gud, dig till oss vänd och din frid oss allom sänd. O Gud Fader, Son och Ande, dig ske pris i allo lande! ''(Anm.: Rad 5 i sista versen löd i 1695 års psalmbok: &#8221;Herre Gud! ditt ansikt´ vänd.&#8221;). I sin helhet i gammalstavning löd versen:'' Herre signe tu och råde Och beware nu oss wäl HErre titt Ansicht i nåde Lyse altijd för wår siäl! HErre Gudh titt Ansicht wänd Och tin frijd oss allö sänd! O Gudh Fader Son och Ande Tigh ske prijs i allo lande! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Jesper Svedberg]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Vår blick mot helga berget går 242 3305 2005-10-28T13:21:45Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Text: [[Författare:Edvard Evers|Edvard Evers]]'' :Vår blick mot helga berget går, :där, Jesus, du förklarad står :i glans så ren :som solens sken :och pris av Fadern får. :Med fäderna från löftets tid :du talar om din död, din strid, :då du ditt kall :fullborda skall :och oss förvärva frid. :Du styrker här de dinas tro :med försmak av en salig ro, :en helgad fröjd :från himlens höjd, :där dina frälsta bo. :Här nere är en smärtans dal, :vår hydda är ett bräckligt skal, :av stoft vår dräkt, :vårt liv en fläkt :och himlavägen smal. :Men, Jesus, från din härlighet :du våra sorger ser och vet. :Du lyfter mig :i tron till dig, :till frid och ljuvlighet. :Och fast jag åter måste ned :i sorgedalen, följer med :från glädjens stund :i hjärtats grund :en stilla tröst och fred. :En gång, när slutat är allt ve, :skall skyn sig öppna, jag skall se :i evigt ljus :mitt fadershus, :min Gud, min Frälsare. :Då skall min blick ej skymmas mer, :min hydda aldrig brytas ner, :och hunnen dit, :i klädnad vit, :jag allt förklarat ser. :Och med Guds folk i paradis :jag tala får på himmelskt vis :om allt hans råd, :hans makt, hans nåd. :Hans namn ske lov och pris! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Edvard Evers]] Så går en dag än från vår tid 243 6173 2006-06-28T20:48:31Z Agneta 53 kategori +versnummer {{Psalmartikel}} '''1.''' Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer, och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner. '''2.''' Men du förbliver den du var, o Herre, full av nåd, och våra nätter, våra dar du tecknat i ditt råd. '''3.''' Trygg i din vård jag lämnar mig när solen från oss flyr, och gladligt skall jag prisa dig när dagen åter gryr. '''4.''' Men om det stilla dödens bud i denna natt jag hör, det är min tröst att din, o Gud, jag lever och jag dör. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Röda rummet:Kapitel 13 244 3854 2006-01-15T10:16:31Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/13.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/13.html --> == '''Försynens Skickelse''' == Fru Falk hade samma eftermiddag som mannen gått på Tritons sammanträde, fått hem en ny blå sammetsklänning, med vilken hon nu i förskott skulle förarga revisorskan Homan som bodde mitt över gatan. Och ingenting var lättare och enklare, ty hon behövde bara visa sig i fönstret - och därtill hade hon tusen anledningar -, allt under det hon översåg de arrangemanger inne i rummen, varmed hon skulle »krossa» sina gäster, som hon väntade till sammankomst kl. 7. Direktionen för Barnkrubban Betlehem skulle nämligen sammanträda och granska första månadsberättelsen, och som Direktionen bestod av: Revisorskan Homan, vars man, enligt fru Falks mening var högfärdig, därför att han var ämbetsman, Hennes Nåd Rehnhjelm, som var högfärdig, därför att hon var adel, och Pastor Skåre, som var huspredikant i alla förnäma hus och därför borde krossas, så skulle hela Direktionen krossas, på det mest storartade och älskvärda sätt som var möjligt. Iscen-sättningen var påbörjad redan vid den stora bjudningen, till vilken allt gammalt mobilier, som icke hade något antik- eller konstvärde blivit kasserat och ersatt av bländande nytt. De uppträdande figurerna skulle frun sköta om ända till sammanträdets slut, då detsamma skulle störas av Falk, vilken skulle komma hem med en amiral - han hade lovat sin hustru minst en amiral, med uniform och ordnar -, varpå Falk och amiralen skulle anhålla att få inträda som betalande ledamöter i krubban och Falk därvid donera en summa av den vinst han så oförskyllt emottagit vid utdelningen i bolaget Triton. Frun hade slutat sitt bestyr vid fönstret och ställde nu i ordning på det pärlemorinlagda jakarandabordet där korrekturet på månadsberättelsen skulle läsas. Hon dammade av agatbläckhornet, lade silverpennskaften på sköldpaddshållaren, vände sigillet med krysoprasskaftet så, att icke den borgerliga prägeln skulle synas, skakade försiktigt på det av finaste ståltråd förfärdigade penningskrinet så att valören av några därstädes som fångar insatta värdepapper (hennes handkassa) blev läsbar och utdelade därefter sina sista befallningar åt betjänten, som var klädd till parad. Och så satte hon sig i salongen och intog en sorglös ställning, i vilken hon skulle överraskas av anmälningen av hennes väninna revisorskan, som nog skulle komma först - och det gjorde hon också. Och fru Falk omfamnade Evelyn och kysste henne på kinden och fru Homan omfamnade Eugenie, som tog emot henne vid matsalen, där hon uppehöll henne, för att fråga hennes råd om det nya i möblemanget. Och revisorskan ville icke dröja vid det fästningslika ekskåpet från Karl XII med de höga japanska vaserna, emedan hon kände sig krossad därav, utan hon vände sig mot ljuskronan, som hon fann för modern, och mot matbordet, som icke var i stil; hon fann dessutom att oljetrycken icke hade att göra bland de gamla familjeporträtten och hon behövde en god stund att förklara skillnaden emellan en oljefärgstavla och ett oljetryck. Fru Falk kom åt alla möbelkanter hon kunde för att väcka väninnans uppmärksamhet med fraset av sin nya sammetsklänning, utan att lyckas. Hon frågade väninnan om hennes tycke rörande den nya brysselmattan i salongen, vilken denna fann skrikande mot gardinerna, varför frun blev förargad och upphörde att fråga. Man slog sig ner vid salongsbordet och började genast anlita räddningsbojarne - fotografier, oläsbara versböcker och dylikt. Ett litet pappersblad föll i händerna på revisorskan; det var tryckt på rospapper med guldsnitt och bar titeln »Till Grosshandlaren Nicolaus Falk då han fyllde 40 år». - Ah, se där äro verserna, som lästes upp på bjudningen. Vem var det som hade skrivit dem nu igen? - Åh det är en talang som är god vän med min man. Han heter Nyström. - Hm! Det är eget att man inte hört det namnet! En sådan talang! Men varför fick man inte se honom på bjudningen? - Han var sjuk, beklagligen, kära du, så att han inte kunde komma. - Jaså! Nå min kära Eugenie, det är rysligt ledsamt med din svåger! Han är ju så illa däran! - Tala inte om honom; det är en skam och en sorg för familjen, så att det är fasligt! - Ja, det var verkligen riktigt ledsamt på bjudningen, vet du, då det kom folk och frågade mig efter honom. Ja, min kära Eugenie, jag riktigt skämdes på dina vägnar - Detta var för skåpet från Karl XII och japanska vaserna, tänkte revisorskan. - På mina vägnar? Åh jag ber så mycket, min mans menar du? högg fru Falk in. - Nå det är väl detsamma, förmodar jag! - Nej för all del! Jag tänker visst inte svara för alla odågor som min man behagar vara släkt med! - Och så synd att dina föräldrar skulle vara sjuka också, sist på bjudningen. Hur mår din kära pappa nu? - Tack mycket bra! Du är så snäll och omtänksam av dig hör jag. - Ack ja, skall man inte tänka längre än till sig själv! Är han mycket sjuklig av sig den gamle - vad får jag kalla honom? - Kapten, om du behagar! - Kapten? Jag tycker alldeles jag påminner mig att min man sade att han var - flaggskeppare, men det måtte vara detsamma. Och ingen av flickorna heller var med om kvällen. Det var för brysselmattan, menade revisorskan. - Nej! De äro så nyckfulla av sig så dem kan man aldrig räkna på. Fru Falk betraktade igenom hela sitt fotografialbum så att det knäppte i bindningen. Hon var alldeles röd av ondska. - Hör nu, lilla Eugenie, fortfor revisorskan, vad var det den där obehagliga herren hette som läste opp verserna då om kvällen? - Du menar Levin, konglig sekter Levin, det är min mans intimaste vän - - Nej, verkligen. Hm! Så underligt! Min man är revisor i samma verk, där han är notarie, och, jag vill visst inte göra dig ledsen, eller säga något obehagligt, sådant säger jag aldrig åt folk, min man påstår, att han skall ha så dåliga affärer, så att det visst inte är något passande sällskap för din man. - Säger han det? Det är en sak, som jag inte känner, och som jag inte heller lägger mig i, och jag skall säga dig, min kära Evelyn, att jag aldrig lägger mig i min mans affärer, om det nu också finns folk som göra det. - Förlåt kära du, men jag trodde mig göra dig en tjänst med att tala om det för dig! Det var ljuskronan och matbordet! Återstod sammetsklänningen! - Nå, återtog den goda revisorskan, din svåger lär ju, efter vad jag hört... - Skona mina känslor och tala icke om en förfallen människa! - Är han verkligen förfallen? Jag hade hört, att han umgås med de sämsta människor man kan se - - - Här blev fru Falk benådad, ty betjänten anmälde hennes nåd Rehnhjelm. O, vad hon var välkommen! O, vad hon var ämabel, som ville göra dem den äran! Och det var hon verkligen den gamla damen med det välvilliga utseendet, som endast den kan äga vilken genomgått stormarne med det sanna modet. - Nå, kära fru Falk, sade hennes nåd, sedan hon tagit plats: Jag kan hälsa från svåger! Fru Falk undrade vad ont hon gjort den människan, som nu också skulle komma stickande, och hon svarade med en förorättad ton - Jaså! - Åh, det är en sådan älskvärd ung man; han var uppe och hälsade på min brorson i dag; de äro så goda vänner! Åh det är en riktigt förträfflig ung man. - Ja, är det inte? inföll revisorskan, som aldrig blev borta vid frontförändringar. Vi ha just talat om honom. - Jaså! Och vad jag mest beundrar, är hans mod att giva sig in på en sådan bana, där man så lätt törnar på grund, men sådant behöva vi icke frukta av honom, ty han är en person med karaktär och grundsatser; tycker ni inte det fru Falk lilla. - Jo, nog har jag alltid sagt så, men min man har icke varit av samma mening. - Ack, din man, inföll revisorskan, har alltid haft sina meningar för sig. - Jaså, han umgås med hennes nåds brorson? upptog fru Falk ivrigt. - Ja, de ha ett litet kotteri där artister också äro med. Ni läste ju om den unge Sellén, vars tavla köptes av Hans Majestät. - Ja, visst, vi voro på expositionen och sågo den. Är han också med? - Ja, det är han. De lära ha det ganska bekymmersamt ibland, de unge männen, som ungt folk mest alltid har då de skola arbeta sig fram här i världen. - Han lär ju vara poet, din svåger, sade revisorskan. - Ja, det tror jag det; hm, han skriver alldeles utmärkt; han fick pris i Akademien härom året och han blir nog något stort med tiden, svarade fru Falk med full övertygelse. - Ja, är det inte det jag alltid sagt, bekräftade revisorskan. Och nu auktionerades med Arvid Falks förträfflighet så att han redan var uppe i ryktets tempel då betjänten anmälde pastor Skåre. Denne inträdde med hastiga steg och hälsade hastigt på damerna. - Jag ber om ursäkt jag kommer sent, men jag har icke många minuter på mig; jag skall på sammankomst hos grevinnan von Fabelkrantz klockan halv nio, och jag kommer direkt från min verksamhet. - Åh att herr pastorn har så brått! - Ja, min vidsträckta verksamhet ger mig aldrig någon ro. Kanske vi därför få skrida till förhandlingarne med detsamma. Förfriskningar inburos av betjänten. - Behagar herr pastorn inte en kopp te, innan vi börja? frågade värdinnan som åter erfor en liten missräknings obehag. Pastorn kastade en blick över brickan. - Jag tackar, nej; efter det finnes punsch, så tar jag det. Jag har gjort till en regel, mina damer, att aldrig i mitt yttre liv utmärka mig framför mina medmänniskor. Alla människor dricka punsch, jag älskar icke denna dryck, men jag vill icke att världen skall säga, att jag är bättre än den, och skrymteri är en last som jag avskyr! Får jag lov att läsa upp förhandlingarne? Han slog sig ner vid skrivbordet, doppade pennan och började. »Under maj månad influtne gåvor till Barnkrubban Betlehem, vilka härmed redovisas av Styrelsen.» Undertecknat »Eugenie Falk». - Född, får jag lov att fråga... - Ack det behövs inte, försäkrade fru Falk. »Evelyn Homan» - Född, om jag får be... - Von Bähr, goda herr pastorn! »Antoinette Rehnhjelm» - Född, min nådiga... - Rehnhjelm, herr pastor. - Ack det är sant, gift med kusin, mannen död, barnlös! Vi fortfara! »Influtne...» Allmän (nästan allmän) bestörtning! - Men, invände revisorskan! Sätter icke herr pastorn ut sitt namn? - Jag är så rädd för skrymteri, mina damer, men om ni så önska! Nåväl. »Nathanael Skåre.» - Skål herr pastorn, drick litet om ni behagar, innan ni börjar, förklarade värdinnan, med ett förtjusande leende, som släcktes av när hon såg att pastorns glas var tomt, varför hon fyllde på detsamma. - Jag tackar, min fru, men vi få inte gå för häftigt på! Vi börja alltså! Behagar ni läsa emot i manuskriptet! »Influtne gåvor: Hennes Majestät Drottningen: 40 rdr. Grevinnan v. Fabelkrantz: 5 rdr och ett par ullstrumpor. Grosshandlar Schalin: 2 rdr, en bunt kuvert, sex blyertspennor, och en flaska bläck. Fröken Amanda Libert: en flaska Eau-de-Cologne. Fröken Anna Feif: ett par manschetter. Lilla Calle: 25 öre ur sin sparbössa. Jungfru Johanna Pettersson: ett halvt dussin handdukar. Fröken Emilie Björn: ett nytt Testamente. Viktualiehandlaren Persson: en påse havergryn, en fjärding potatis och en flaska syltlök. Handlanden Scheike: 2 par yllekal-» - Mitt Herrskap, avbröt hennes nåd! Får jag lov att fråga: är det meningen att detta skall tryckas? - Ja, naturligtvis! svarade pastorn. - Då skall jag be att få utträda ur Direktionen. - Tror sålunda hennes nåd att sällskapet skulle kunna äga bestånd genom frivilliga gåvor om givarnes namn icke trycktes? Bort det! - Och välgörenheten skall sålunda giva glans och hävd åt den lumpnaste fåfänga! - Bort det! Icke så! Fåfängan är ett ont, väl, så; vi vända det onda i godo, vi förvandla det i välgörenhet, är det icke gott! - Jo, men vi få icke kalla en lumpen sak med ett vackert namn; det är skrymteri! - Hennes nåd är sträng! Skriften säger att man skall vara förlåtande, förlåt dem deras fåfänga! - Ja, herr pastor, jag förlåter dem, men icke mig själv! Att sysslolösa fruntimmer roa sig med välgörenhet, det är förlåtligt, det är bra, men att de kalla detta en vacker handling som blott är ett nöje, ett nöje större än andra genom den retelse som offentligheten, den största offentlighet som finnes, nämligen publikation i tryck, kan skänka den, det är skamligt. - Jaså, tog fru Falk i med hela styrkan av sin förfärliga logik; menar hennes nåd det är skamligt att göra gott? - Nej, min lilla vän, men att låta trycka, det man skänkt ett par ullstrumpor, det anser jag vara nesligt. - Nå, men att skänka ett par ullstrumpor, är väl att göra gott, alltså är det nesligt att göra gott... - Nej, att låta trycka det, mitt barn; ni skall höra vad jag säger, tillrättavisade hennes nåd den envisa värdinnan, som icke gav sig ändå utan fortfor: - Jaså det är nesligt att trycka! Nå men bibeln är ju tryckt, då är det nesligt också att trycka bibeln... - Vill herr pastorn vara god och fortsätta förhandlingarne, avbröt hennes nåd litet förnärmad av det ogrannlaga sätt varpå värdinnan förfäktade sina dumheter, men denna gav icke tappt. - Jaså hennes nåd anser under sin värdighet att byta mening med en så ringa person som jag är - - - - Nej, mitt barn, men behåll ni er mening, jag vill inte byta. - Kallas detta att diskutera, får jag lov att fråga? Kanske pastorn vill vara så god och upplysa oss om huruvida detta kan kallas att diskutera, om den ena parten vägrar att svara på den andras bevis! - Min bästa fru Falk, detta kan visserligen icke kallas att diskutera, svarade pastorn med ett tvetydigt löje, som var nära att bringa fru Falk i gråt. - Men låtom oss icke fördärva en god sak genom split, mina damer. Vi inställa tryckningen tills fonden blir större. Vi ha sett det unga företaget spira upp likt ett frö och vi ha sett att många välvilliga händer äro hågade att vårda den unga plantan; men vi måste tänka på framtiden. Sällskapet har en fond; denna fond måste förvaltas, vi måste med andra ord vara betänkta på att se oss om efter en förvaltare, en praktisk man som kan avyttra dessa influtna medel och förvandla dem i penningar, vi måste med andra ord välja en kamrer. En sådan person fruktar jag vi icke kunna få utan pekuniär uppoffring - och vad får människan utan sådan uppoffring? Ha damerna någon lämplig person att föreslå till nämnda syssla? Nej, det hade icke damerna tänkt på. - Nå, då får jag föreslå en ung man av allvarliga tänkesätt, som jag tror skall vara lämplig. Har direktionen något emot att notarien Eklund blir krubbans kamrer - mot ett skäligt arvode? Nej, det hade damerna ingenting emot, i synnerhet som pastor Skåre rekommenderade honom, och detta kunde pastor Skåre göra så mycket hellre som notarien var en nära släkting till pastorn. Och så fick sällskapet en kamrer med sex hundra riksdalers arvode. - Mina damer, tog pastorn ordet, skola vi anse oss hava arbetat nog i vingården för i dag? Tystnad. Fru Falk tittar åt dörren om icke mannen skall komma. - Min tid är kort och jag ser mig ur stånd att dröja. Har någon något att tillägga? - Nej! - Med nedkallande av Guds bistånd till vårt företag, som så vackert börjat, önskar jag oss alla nåd och välsignelse och kan icke göra det med bättre ord än han själv lärt oss, då han lärde oss bedja Abba, Käre Fader, Fader Vår... Han tystnade, som om han var rädd för att höra sin röst, och sällskapet höll händerna för ögonen, som om de blygdes att se varandra i ansiktet. Pausen blev lång, längre än man kunde vänta; den blev för lång, men ingen vågade bryta den; man såg efter mellan fingerna om icke någon skulle börja röra på sig, då en häftig ringning ute i tamburen åter ryckte sällskapet ner till jorden. Pastorn tog sin hatt, drack ur sitt glas och påminde något litet om en som vill smyga sin väg. Fru Falk strålade, ty nu skulle krossningen komma och hämnden och upprättelsen, och en livlig eld strålade ur hennes öga. Och hämnden kom och krossningen också, ty betjänten bar in ett brev som befanns vara skrivet av mannen och det innehöll - det fick inte gästerna veta, men de sågo nog, för att genast förklara att de icke ville besvära längre och att de hade dem som väntade på dem hemma. Hennes nåd, som gärna ville stanna för att lugna den unga frun, vars yttre tillkännagav en hög grad av oro och ledsnad, uppmuntrades dock ingalunda häruti, utan visades däremot en sådan påfallande uppmärksamhet vid klädernas påtagning, att det såg ut som om man ville se henne på gatan så fort som möjligt. Man skildes med rätt mycken förlägenhet, stegen dogo bort utför trapporna, och de avgående kunde höra på de nervösa knyckarne i låset som stängdes efter dem, att den stackars värdinnan längtade efter ensamheten för att få ge fri luft åt sina känslor. Och det gjorde hon. Ensam i de stora rummen, brast hon i häftig gråt; men det var icke dessa tårar som likt ett majregn faller på ett gammalt dammigt hjärta, det var vredens och ondskans etter, som nu fördunklade själens speglar och sedan droppade ner och frätte som syra på hälsans och ungdomens rosor. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 14 245 3855 2006-01-15T10:17:01Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/14.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/14.html --> == '''Absint''' == En het eftermiddagssol glödgade gatstenarna i den stora Bergslagsstaden X-köping. I salen på stadskällaren var det ännu tyst och stilla; granriset låg på golvet och luktade begravning; de graderade likörflaskorna stodo i sina fack, och sovo middag mitt emot brännvinsflaskorna med sina kommendörskedjor om halsarna vilka hade fått permission till kvällen; Moraklockan, som aldrig fick sova middag, stod där lång som en mas upprest mot väggen och utminuterade tiden, under det den tycktes läsa på en väldig teateraffisch, som man spetsat upp på en klädhängare bredvid; salen var mycket lång och smal och bägge långväggarne voro besatta med björkbord, vilka sköto ut från väggen, så att salen fick utseende av ett stall, i det borden, alla på fyra fötter, bildade hästarne bundna vid väggen och med bakdelarne utåt rummet; men nu stodo alla och sovo, en och annan med ena bakbenet något lyftat från marken, ty golvet var rätt gropigt, och att de sovo kunde man ju se, då flugorna gingo ostört på deras ryggar; men den sextonåriga kyparen som satt och lutade sig mot Moramasen, bredvid teateraffischen, han sov inte, ty han slog titt och ofta med sitt vita förkläde efter flugorna, som nyss varit ute i köket och ätit middag och nu stått upp för att leka, och så föll han till baka igen och stödde sitt öra mot Morakarlens stora buk, som om han auskulterade ut vad denne hade fått till middag. Och det skulle han snart komma att få erfara, ty nu hickade den långa besten och precis fyra minuter senare hickade han igen och så började det skråla och bullra i hans lekamen, så att gossen störtade upp och hörde huru han under förfärliga rosslingar gav ljud sex gånger i rad för att sedan återgå till sitt arbete och tystnaden. Men gossen fick gå till sitt arbete och han tog nu en rond i sitt stall, ryktade av sina kampar med förklädet och gjorde i ordning som om han väntade främmande. Han satte fram strykstickor på ett bord längst bort i salens bakgrund, varifrån en åskådare kunde beskjuta hela långa rummet med sina blickar. Bredvid strykstickorna ställde han en butelj absint och två glas, ett likörglas och ett dricksglas. Därpå gick han ner till brunnen efter en stor karaffin vatten och ställde bredvid de eldfarliga sakerna på bordet och så gjorde han några promenader på golvet, varvid han intog de mest oväntade posityrer som om han härmade någon. Nu stod han med armarne i kors över bröstet, huvudet hängande och vänstra foten fram, samt skickade örnblickar omkring de gamla väggarnes skrubbade tapeter; nu stod han med benen i kors, högra handens knogar på bordskanten, och tummade i den vänstra en lornjett gjord av en portertråd, genom vilken han spotskt beskådade taklisterna, då dörren slogs upp och en trettiofemårig man inträdde med en säkerhet som om han kommit in till sig. Hans ansikte som var skägglöst hade dessa skarpt markerade drag, som flitig övning av ansiktsmusklerna brukar skänka och som man endast återfinner hos skådespelare och en samhällsklass till; man såg alla muskler och ligament genom den med en mörk skäggbotten skuggade huden, men man såg icke det eländiga trådverk som sätter dessa fina tangenter i rörelse, ty det var icke något vanligt klaver som behövde pedal. En hög panna, något smal, med insjunkna tinningar, reste sig som ett äkta korintiskt kapitäl, och nedför detsamma klängde svarta oordnade hårlockar som vilda växter, mellan vilka små raka ormar kastade sig ner och liksom sökte nå ögonhålorna, dit de aldrig kommo. Hans stora mörka ögon sågo i vilande tillstånd milda och sörjande ut, men han kunde också fyra av dem och då liknade pupillerna mynningarna på en revolver. Han slog sig ner vid det iordningsställda bordet och kastade en bedrövad min på vattenkaraffinen. - Varför ställer du alltid fram vatten, Gustaf? - Därför att herr Falander inte ska brinna opp. - Vad rör det dig om jag brinner opp! Kan jag inte få det, om jag vill? - Herr Falander skall inte vara nihilist i dag! - Nihilist! Vem har lärt dig det ordet? Var har du fått det ifrån? Är du galen gosse? Säg! Han reste sig ifrån bordet och lossade av ett par skott med sina mörka revolvers. Gustaf blev stum av fruktan och häpnad över uttrycket i skådespelarens ansikte. - Nå svara gosse, var fick du det ordet? - Det var herr Montanus, som sa det härom dagen, då han var inne från Träskåla, svarade Gustaf med räddhåga. - Jaså, Montanus! återtog den dystre mannen och satte sig ner igen. Montanus är min man; det är en karl som förstår vad man säger. Hör du Gustaf, du kan gärna tala om för mig vad det är för ett namn, tillnamn förstår du, som det här teaterbyket har givit mig. Se, så! Var inte rädd! - Nej, det är så fult, så det vill jag inte säga. - Varför vill du inte - det, då du gör mig en glädje med så litet. Tycker du inte att jag behöver något att muntra mig med? Ser jag så fasligt glad ut? Gå på nu! Hur säga de när de fråga om jag varit här? Säger de inte så här: 'Har... - Djävulen... - Ah! Djävulen?! Det är ett gott namn. Nå, de hata mig, tror du? - Ja fasligt! - Skönt! Men varför! Har jag gjort dem något ont? - Nej, det kan de inte säga! - Nej, det tror jag också! - Men de säger att herr Falander förstört folk! - Förstört? - Ja, de säger att herr Falander har förstört mig, därför att jag tycker att allting är gammalt! - Hm, hm! Brukar du säga åt dem, att deras kvickheter äro gamla? - Ja, allt vad de säger är gammalt, för resten, de är så gamla allihop så att de äckla mig! - Såå! Tycker du inte det är gammalt att vara kypare också? - Jo visst är det; det är gammalt att leva, det är gammalt att dö, det är gammalt alltihop - nej - inte - att bli aktör! - Jo, min vän, det är det gamlaste av alltsammans. Var nu tyst, så får jag bedöva mig! Han drack ur sin absint och sjönk med huvudet tillbaka mot väggen, på vilken syntes en lång brun strimma där röken från hans cigarr stigit upp under de sex långa år han sutit där. Solstrålarne bröto sig in genom fönstren, men sållades först av de stora asparne utanför, vilkas lätta bladverk sattes i rörelse av aftonvinden, så att skuggan på långväggen bildade ett rörligt nät, vid vars nedersta hörn den dystres huvud med dess oordnade hårlockar kastade en skugga som mycket liknade en stor spindel. Gustaf hade ånyo satt sig att auskultera Morakarlen och iakttog en »nihilistisk» tystnad under det han såg på huru flugorna formerade ringdans omkring den argandska taklampan. - Gustaf! hördes borta från spindelnätet. - Ja, ljöd det i klockfodret! - Har du föräldrar i livet? - Nej, det vet herr Falander. - Det är lyckligt för dig! En lång paus. - Gustaf! - Ja! - Får du sova om nätterna? - Vad menar herr Falander? svarade Gustaf och rodnade. - Som jag säger! - Ja, visst får jag det! Varför skulle jag inte få det? - Varför vill du bli aktör? - Det kan jag inte säga! Jag tror att jag skulle bli lycklig! - Är du inte lycklig nu då? - Det vet jag inte! Jag tror inte det! - Har herr Rehnhjelm varit härnere sedan han kom? - Nej, det har han inte, men han skulle söka herr Falander så här dags. En lång paus; varpå dörren öppnas och en skugga kommer in i det stora nätet, som ruskas, varvid spindeln i vrån gör en hastig rörelse. - Det är herr Rehnhjelm? säger det dystra huvudet. - Herr Falander? - Välkommen! Ni har sökt mig förr i dag? - Ja, jag kom i middags och sökte genast få träffa er. Ni gissar mitt ärende; jag ämnar söka anställning vid teatern. - Åh! Verkligen! Det förvånar mig! - Förvånar det er. - Ja, det gör det! Men varför söker ni mig först? - Därför att jag vet att ni är den mest framstående skådespelaren och därför att en gemensam bekant bildhuggaren Montanus har rekommenderat er hos mig, som en utmärkt person. - Åh, har han det? Vad kan jag då göra för er? - Giva mig ett råd! - Behagar ni sitta ner vid mitt bord. - Jag tackar, om jag får bli värd? - Det kan jag inte tillåta... - För min egen del, om ni icke har något däremot? - Efter behag! - Ni begär ett råd? Hm! - Vill ni ha ett uppriktigt? Ja, naturligtvis! Men hör då på och tag det för allvar, som jag säger er, och glöm aldrig bort att så och så sade jag den dag som är, ty jag blir liksom ansvarig för vad jag säger. - Nå! Säg er mening, jag är beredd! - Har ni sagt till om hästar? Nej! Gör det då, och res hem igen! - Anser ni mig då oduglig till att bli skådespelare? - Nej, visst inte! Jag anser ingen oduglig till det! Tvärtom! Alla människor ha, mer eller mindre, anlag att agera människor! - Nåå? - Ack, det är något helt annat än ni anar! Ni är ung, ert blod är i rörelse, ni känner tusen bilder, vackra, ljusa som sagböckernas, krypa om varandra i er hjärna, men ni vill inte gömma dem, ni vill ha dem ut i ljuset, bära dem på era armar och visa dem, framför allt visa dem för världen och därvid erfara en stor glädje - icke sant? - Jo, jo! Ni uttalar mina tankar! - Jag antog nu det bästa, och vanligaste fallet, ty jag söker icke dåliga motiv till allt, oaktat jag hyser mycket låga tankar om - det mesta! Nåväl, denna böjelse är så stark, att ni skulle vilja lida nöd, förödmjukas, koppas av vampyrer, förlora medborgerligt förtroende, göra konkurs, gå under - hellre än ni gick tillbaka! Icke sant? - Jo! Ack vad ni känner mig väl! - Jag kände en gång en ung man - nu känner jag honom inte mer, ty han har blivit så förändrad! Han var femton år när han slapp ur den straffanstalt som varje församling underhåller åt de barn som hemfallit åt det ytterst vanliga brottet att komma till världen, och där de oskyldiga små skola försona sina föräldrars syndafall, ty huru skulle det annars gå... Var god och påminn mig att jag håller mig till ämnet! Han låg därefter i Uppsala i fem år och läste rysligt mycket böcker; hans hjärna inreddes i sex fack, i vilka inlades sex slags gods av uppgifter, sifferuppgifter, namnuppgifter; hela magasin med färdiggjorda omdömen, slutledningar, teorier, hugskott, dumheter. Det gick ännu an, ty hjärnan är rymlig; men han skulle också mottaga andras tankar, gamla ruttna tankar, som andra tuggat på hela sitt liv, och nu spottade ut; då fick han uppkastning och så - Han var tjugo år då han gick in vid teatern. Se på min klocka här; se på sekundvisarn; sextio gånger innan det blir en minut, sextio gånger sextio innan det blir en timme, tjugofyra gånger så, och det är bara ett dygn, tre hundrasextiofem gånger så - och det är blott ett år. Tänk tio år! - Herre! Har ni gått och väntat utanför en port, på en kär bekant! Första kvarten går som inte; andra kvarten - åh det gör man så gärna för den man håller av; tredje kvarten: hon kommer inte; fjärde: hopp och fruktan; femte: man går, men vänder om; sjätte: Herre Gud, jag har förspillt min tid i onödan; sjunde: men jag stannar ändå efter jag stannat så länge; åttonde: raseri, förbannelser; nionde: man går hem och lägger sig på sin soffa och känner ett lugn som om man hade tagit döden under armen. Han väntade i tio år, tio år! Reser inte håren sig på mitt huvud när jag säger tio år? Se efter! De sitter nog kvar ändå! Tio år gick innan han fick en roll. Och då lyckades han - genast! Och då höll han på att bli galen över sina förspillda tio år, och då blev han ursinnig över att detta icke hänt för tio år sen, och så blev han förvånad över att den inträffade lyckan icke gjorde honom lycklig, och så blev han olycklig. - Menar ni då att han inte behövde de tio åren för att studera sin konst? - Han fick ju aldrig studera då han aldrig fick spela; och han blev ett löje, ett utskum på affischen; och direktionen sa att han inte gjorde någon nytta, och när han vände sig till en annan direktion så sa den att han inte hade någon repertoar! - Men varför var han inte lycklig då han lyckades? - Tror ni att en odödlig själ är nöjd med att lyckas? - Men varför tala om sådant? Ert beslut är oåterkalleligt! Mina råd äro överflödiga! Det finns ingen annan lärare än erfarenheten och den är så nyckfull, eller beräknande, alldeles som läraren i skolan; somliga få alltid medhåll, andra få alltid stryk; ni är född till att få medhåll; tro icke att jag säger detta med anspelning på er börd; jag är nog upplyst att varken tillskriva densamma gott eller ont; det är en alldeles likgiltig faktor i detta fall, ty här gäller människa som människa! Jag önskar att ni måtte lyckas så fort som möjligt så att ni måtte bli upplyst - så fort som möjligt! Ni förtjänar det, tror jag! - Men har ni då ingen aktning för er konst? Den största och härligaste av alla? - Den är överskattad liksom allt vad människor skrivit böcker om. Den är farlig, ty den kan skada! En väl sagd lögn kan göra ett varaktigt intryck! Den är som en folkförsamling där den obildade majoriteten ger utslaget. Ju ytligare ju bättre - ju sämre, ju bättre! Jag har inte därför sagt att den är onödig! - Det kan aldrig vara er mening, vad ni säger. - Det är min mening, men den behöver ju inte vara sann för det. - Men har ni då verkligen ingen aktning för er konst? - För min? Varför skulle jag ha mer aktning för min än för andras. - Och ni som spelat de mest djupsinniga roller; ni har ju spelat Shakespeare? Ni har spelat Hamlet? Har ni verkligen aldrig varit skakad i ert innersta då ni sagt fram den djupa monologen »Att vara eller icke vara»? - Vad menar ni med djupa? - Djupsinniga, djuptänkta! - Förklara er! Är det så djupt att säga så här: 'Skall jag ta livet av mig eller inte? Jag skulle bra gärna göra det, om jag visste vad som skulle komma efter döden, och det skulle alla andra också göra, men nu vet vi inte det, och därför så törs vi inte ta livet av oss.' Var det nu så djupsinnigt? - Nej, inte så... - Nå! Ni har helt säkert tänkt på att beröva er livet någon gång? Inte sant! - Jo, det har väl alla människor! - Nå, varför gjorde ni inte det? Därför att ni som Hamlet inte tordes på grund av er ovisshet om det som skulle komma. Nå var ni så djupsinnig då? - Nej, det förstås! - Nå, det är sålunda en helt enkel banalitet. Det är med ett ord - hur kallas det Gustaf? - Det är gammalt! svarades från klockfodralet där man tycktes ha väntat på replik. - Nå, det är gammalt! Men hade författaren kommit med något antagligt projekt för ett kommande livs utseende, då hade det varit nytt! - Är allt nytt så utmärkt? frågade Rehnhjelm mycket modfälld över de nya saker han fått höra. - Det nya har åtminstone en förtjänst - och det är just att det är nytt! Försök att tänka era tankar själv och ni skall alltid finna er ny. Vill ni tro att jag visste vad ni skulle tala med mig om innan ni trädde inom dörren och att jag vet vad ni härnäst skall fråga mig då vi komma i närheten av Shakespeare. - Ni är en underlig människa; jag måste erkänna att ni har rätt i vad ni säger, oaktat jag ej gillar det. - Nå, vad tycker ni om Antonii liktal vid Cæsars bår? Är det inte mästerligt? - Det var just vad jag ämnade fråga er! Det är alldeles som om ni skulle kunna läsa mina tankar! - Nå det sade jag ju er nyss. Och är det så konstigt då alla människor tänka eller rättare säga detsamma. Nå vad finner ni för djupt i det? - Det kan jag inte säga med ord... - Nå men tycker ni inte att det är en ganska vanlig form för ett ironiskt yttrande? Man säger tvärtemot vad man menar, och vässer man på uddarna så skall ingen underlåta att sticka sig på dem. Nå men har ni läst något skönare än Julias och Romeos dialog efter bröllopsnatten? - Ack det där stället där han säger att han tror det var näktergalen då det är lärkan. - Vilket annat ställe skulle jag mena, då hela världen menar det. Nå, det är ju en enstaka mycket begagnad poetisk bild som effekten vilar på, och tror ni att Shakespeare's storhet vilar på poetiska bilder? - Varför skall ni smula sönder allting för mig, varför skall ni taga bort alla mina stöd? - Jag kastar bort era käppar för att ni skall lära er gå - själv! För övrigt, ber jag er gå in på vad jag säger? - Ni ber icke, ni tvingar en att göra det! - Då bör ni undvika mitt sällskap. - Era föräldrar sörja över detta ert steg? - Ja, naturligtvis! Hur kan ni veta det? - Det gör alla föräldrar! Varför skall ni överskatta min omdömesförmåga. Låt bli att överskatta, i allmänhet. - Tror ni att man blir lyckligare med det? - Lyckligare? Hm! Känner ni någon som är lycklig? Svara nu med egna meningar inte med andras ord! - Nej! - Nå, när ni inte tror att någon är lycklig, hur kan ni då sätta i fråga att man skall bli lyckligare? - Jaså ni har föräldrar? Det är allt dumt att ha det! - Hur så? Hur menar ni? - Tycker ni inte det är onaturligt att en gammal generation skall uppfostra en ny och uppföda den med sina föråldrade dumheter. Nå era föräldrar fordra tacksamhet av er? Inte sant? - Nå men man skall väl vara tacksam mot sina föräldrar? - Tacksam för att de med lagen på sin sida introducerat en i detta elände, fött en med dålig mat, slagit en, förtryckt en, förödmjukat en, motsatt sig ens önskningar. Vill ni tro att det fattas en revolution till? Nej två! Varför dricker ni inte absint? Ni är rädd för den? Åh! Se, den bär ju Génèvekorset! Den läker de sårade på slagfältet, vänner och fiender; den dövar smärtan, förslöar tanken, borttager minnet, förkväver alla ädla känslor som narra människan att begå dårskaper och slutar med att släcka förnuftets ljus. Vet ni vad förnuftets ljus är? Det är för det första en fras, för det andra ett irrbloss, en lyktgubbe, ni vet sådana där sken som irra över platser där fisk legat och ruttnat och alstrat fosforväten, förnuftets ljus är fosforväte alstrad av den grå hjärnsubstansen. Det är ju märkvärdigt att allt gott här på jorden går under och glöms. Jag har under mina tioåriga ströverier och skenbar overksamhet läst igenom alla stiftsbibliotek de ha i småstäderna; allt uselt och betydelselöst som finns i böckerna är citerat och omtryckt, men det goda ligger kvar - Jag ville säga - påminn mig att jag håller mig till ämnet - Klockan började nu föra sitt oväsen och dundrade sju slag - Dörren slogs upp och in vräkte sig en person med ett stort buller. Det var en femtioåring med ett fett, tungt, huvud vilket vilade som en mörsare mellan ett par feta axlar liksom på en lavett med en beständig elevation av 45° och såg ut att vilja kasta bomber på stjärnorna. Ansiktet såg ut som om ägaren vore mäktig alla uppfunna brott och ouppfunna laster, men av feghet hindrats att begå några av dem. Han kastade genast en granat på den dystre och stormade åt kyparen efter en romtoddy, på ett grammatikaliskt, ohyfsat, språk med en stämma som en korporal. - Där är ert ödes handhavare, viskade den dystre åt Rehnhjelm. Det är stortragöden, sceniske direktören och intendenten, min dödsfiende. Rehnhjelm ryste, då han betraktade den förfärliga gestalten, som utbytt en blick av djupaste hat med Falander, och nu satt och besköt passagen med spottsalvor. Därpå öppnades dörren ånyo och in gled en halvgentil halvgammal man med oljat hår och vaxade mustascher. Han slog sig förtroligt ner hos direktören, som gav honom långfingret med en karneolsring att skaka på. - Det är redaktören av stadens konservative tidning; försvararen av tronen och altaret. Han har fri entré mellan kulisserna och vill förföra alla flickor, som direktören icke kastar sina ögon på. Han har fordom varit konglig ämbetsman, men måste lämna platsen, jag skäms att säga varför, upplyste Falander. Men jag skäms också att sitta i samma rum som dessa herrar och jag har dessutom en liten tillställning för mina vänner därinne i kväll i anledning av min recett i går afton. Har ni lust att vara i dåligt sällskap, med de sämsta sujetterna, två illa kända damer och en gammal slusk till herre så välkommen dit in kl. 8. Rehnhjelm tvekade icke ett ögonblick att emottaga bjudningen. Spindeln på väggen klättrade igenom sitt nät liksom för att vittja detsamma och så försvann han. Flugan satt kvar ännu en liten stund. Men solen gömde sig bakom Domkyrkan, nätets maskor upplöste sig som om de aldrig varit och asparne skälvde utanför fönstren. Men då upphävde den store mannen och sceniske direktören sin röst och skrek, ty han hade glömt bort att tala; och han sade: - Nå! Du har sett hur Veckobladet varit framme igen och angripit mig! - Ack det där pratet ska inte bror bry sig om! - - Ska jag inte bry mig om! Vad fan menar du med det? Läser inte hela staden det! Jo, det ska jag visst! Jag ska gå hem till honom och rappa honom skall jag göra! Han påstår helt fräckt, att jag är överdriven och affekterad. - Nå muta honom då! Men gör ingen skandal! - Muta? Tror du inte jag försökt det? Det är ett förbannat besynnerligt folk de här liberala tidningsskrivarne. Om man är vän och bekant med dem, så kan de skriva hyggligt om en, men att muta dem, det går inte, om de äro aldrig så fattiga! - Ack, du förstår dig inte på! Man skall inte gå rakt på dem, utan man skall skicka presenter, som kunna belånas eller också kontanta pengar anonymt, och så aldrig låtsas om det sen! - Som man gör med dig? Nej, du, det går inte med dem, jag har nog försökt. Det är ett helvete att råka på folk med åsikter! - Vad tror du det var för ett offer, för att nu byta om samtalsämne, som djävulen hade fått i sina klor? - Det rör mig inte! - Kanske ändå! Gustaf! Vem var den där herrn som Falander hade med sig? - Jo, han ska in vid teatern och heter Rehnhjelm! - Vad för slag! Skall han in vid teatern! Han! skrek direktören. - Ja, det skall han! svarade Gustaf. - Och spela tragedi förstås! Och beskyddas av Falander? Och inte vända sig till mig? Och ta mina roller? Och göra oss den äran? Och jag vet inte ett ord om saken? Jag? Jag? Det gör mig ont om honom! Det är synd om honom! Vilken förfärlig framtid! Jag skall beskydda honom naturligtvis! Jag skall ta honom under mina vingar! Man känner mina vingars styrka också när jag inte flyger! De klämma till ibland! Det var en grann karl! En fin karl! Vacker som en Antinous! Synd att han inte kom till mig först så skulle han ha fått Falanders roller, allihop! Oj! Oj! Oj! Men det är inte för sent än! Ha! Låt djävulen förstöra honom först! Han är litet för färsk än! Han såg verkligen ofördärvad ut! Stackars gosse! Ja jag säger bara: Gud bevara honom! Den sista bönens ljud bortdog under bullret som uppstod då alla stadens toddygäster inträdde. {{Röda Rummet}} O Jesus Krist, dig till oss vänd 246 1108 2005-08-09T20:04:43Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{psalmartikel}} ''Här återges den äldre versionen från [[1937 års psalmbok]]:'' O Jesus Krist, dig till oss vänd, <br> din Helge Ande till oss sänd, <br> vår andakt höj, vår suckan hör <br> och oss på livets väg själv för. <br> <br> Upplåt vår mun till ditt namns pris, <br> på oss din nådes kraft bevis. <br> Förök vår tro, upplys vår själ <br> ditt helga ord att lära väl, <br> <br> till dess vi sjunga med Guds här: <br> Gud helig, helig, helig är, <br> och saligt skåda ljusens Far <br> bland änglaskaror uppenbar.<br> <br> Ära ske Fadern och hans Son, <br> den helge And´ i samma tron! <br> Den heliga Treenighet <br> ske pris och lov i evighet. <br> [[Category:Psalmer]] Röda rummet:Kapitel 15 247 3856 2006-01-15T10:17:26Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/15.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/15.html --> == '''Teater-Aktiebolaget Phoenix''' == Följande dagen vaknade Rehnhjelm i sin säng på hotellet framåt middagen. Minnena från den förflutna natten stego upp som vålnader och omgåvo hans säng mitt på sommarljusa dagen. Han såg det vackra med blommor rikt försedda rummet, där orgien hade stått med skruvade innanluckor; han såg den trettiofemåriga aktrisen som av en rival blivit deporterad till gumrollerna; hon kommer in förtvivlad och rasande över nya skymfar, berusar sig och lägger upp benen på soffkanten och när det blir för varmt i rummet knäpper hon upp klänningslivet lika sorglöst som när en herre öppnar på västen efter en stark middag; där flaxar den gamle komikern, som fått lämna älskarfacket i god tid och efter en kort blomstring nedsjunkit till anmälningsroller och nu roar det lägre borgerskapet med sina visor och framför allt sina berättelser om sin stormaktstid; men mitt i rök och rushägringarne ser han den unga sextonåriga, som kommer med tårade ögon och berättar för den mörke Falander huru den store Direktören ånyo gjort henne nesliga anbud och vid hennes avslag svurit att hämnas så, att hon hädanefter endast skulle få pigroller; och han ser Falander, som tar emot allas sorger och bekymmer och blåser på dem och de försvinna; hur han upplöser allt: förolämpningar, förödmjukelser, åsnesparkar, olyckor, nöd, elände och jämmer i ett intet; hur han lär och förmanar sina vänner att icke överskatta något framför allt icke sina sorger. Men åter och åter ser han den lilla sextonåriga, med den oskyldiga minen, vars vän han blev och av vilken han vid avskedet hade fått en kyss, en häftig passionerad kyss, som hans inflammerade hjärna nu när den var uppriktig erinrade sig att den funnit något oväntad. Men vad var det hon hette? Han reser sig för att gripa vattenkaraffinen och får fatt i en liten näsduk med vinfläckar på! Ah! Där står det outplånligt skrivet med märkbläck - Agnes! Han kysser den på det renaste stället två gånger och stoppar den i sin koffert. Därpå klär han sig omsorgsfullt för att gå upp i Teaterdirektionen som träffas säkrast mellan 12 och 3. För att icke ha något att förebrå sig, går han upp i bolaget kl. 12 och träffar en vaktmästare, som frågar hans ärende och om han icke kan stå till tjänst. Rehnhjelm anser icke att det är möjligt, utan frågar ånyo om direktören träffas, varpå han blir upplyst om att direktören för närvarande befinner sig i fabriken, men nog skall komma upp framåt middagen. Rehnhjelm tror att fabriken är en familjär benämning på teatern, men blir upplyst om att verkställande direktören egentligen driver en tändsticksfabrik. Hans svåger kamereraren sitter på Postkontoret och brukar inte komma upp förr än klockan 2, och dennes son sekreteraren är upptagen på telegrafbyrån, så att man aldrig var säker på att råka honom. Som emellertid vaktmästaren trodde sig förstå Rehnhjelms ärende, så överlämnade han på egna och teaterns vägnar ett exemplar av teaterns statuter varmed den unge debutanten skulle fördriva tiden tills någon av direktionen råkade få sina vägar dit uppåt. Han beväpnade sig sålunda med tålamod och satte sig i en soffa att studera. När han läst igenom reglementet var klockan bara halv ett. Då talade han vid vaktmästaren till tre kvart på ett. Därefter satte han sig att utgrunda första paragrafen i statuterna: »Teatern är en moralisk institution, därför skola dess medlemmar söka beflita sig om Gudsfruktan, dygd och goda seder.» Han vände på frasen och sökte få den i dess rätta belysning utan att lyckas. Om teatern redan är en moralisk institution, så behöva ju icke medlemmarne, vilka just (jämte direktör, kamrer, sekreter, maskiner och dekorationer) utgöra institutionen, så behöva de icke söka beflita sig om allt det där vackra vad det nu heter. Om man skulle ha satt så här: teatern är en omoralisk institution och därför... ja då hade det blivit mening uti det och det var säkert inte direktionens mening. Och så tänkte han på Hamlets »ord, ord» men erinrade sig genast att det var gammalt att citera Hamlet och att man skulle uttrycka sina tankar med egna ord, och så valde han och stannade vid att kalla det för prat, men det förkastade han såsom icke heller originellt, men det var icke originalet heller. Paragraf 2 hjälpte honom därefter att fördriva en kvart, med betraktelser över dess text: »Teatern är ingalunda till för att roa. Ei blot til lyst.» Här stod: teatern är icke till för att roa och här stod: teatern är icke uteslutande till för att roa, alltså är den (också) till för att roa. Därpå tänkte han efter när man har roligt på teatern: jo man har roligt när man ser barn, i synnerhet söner, bedraga sina föräldrar på pengar, i synnerhet om föräldrarne äro sparsamma, beskedliga och förståndiga; för det andra när hustrur bedraga sina män; i synnerhet är detta mycket roligt om mannen är gammal och behöver sin hustrus stöd; vidare kom han ihåg, att han skrattat förfärligt åt två gamla män, vilka höllo på att dö av hunger, emedan deras affär gått bakut, och att man än i dag skrattade däråt i en pjäs av en klassisk författare. Han erinrade sig vidare, att han hade njutit av en äldre mans olycka som förlorat hörseln, och att han tillsammans med sexhundra andra personer varit på det högsta road av en prästman som på naturlig väg sökte bot för den galenskap hans återhållsamhet bragt honom i och åt det hyckleri han för sitt måls vinnande måste utöva. Vad var det man sålunda skrattade åt? frågade han sig. Och efter som han inte hade annat att göra så försökte han svara på det! Jo det var åt olyckan, nöden, eländet, lasten, dygden, det godas nederlag, det ondas seger. Detta resultat, som delvis var nytt för honom försatte honom i gott humör och han fann uti detta slags lek med tankar ett stort nöje. Som direktionen ännu icke lät höra av sig, så fortsatte han att leka, och så kom han, innan fem minuter gått, till det resultat, att man i tragedien gråter åt precis samma sak som man i komedien skrattar åt. Men där stannade han, ty in stormade den store scendirektören, stormade förbi Rehnhjelm utan att låtsas se honom och kastade sig in i ett rum till vänster varifrån ögonblicket därpå en ringklocka hördes ristas av en stark hand. Vaktmästaren behövde en halv minut för att komma in och ut igen och förklara att hans höghet tog emot. När Rehnhjelm inträdde hade direktören redan hunnit brösta av och rikta sin mörsare med en vinkel så stor att han omöjligt kunde se den dödlige som smådarrande inträdde. Men han måtte ha hört honom, ty han frågade genast i en förolämpande ton vad som behagades. Rehnhjelm förklarade att han önskade debut. - Ha! Stor debut! Stor entusiasm! Har herrn någon repertoar? Spelat Hamlet, Lear, Richard Sheridan, Volontären, inropad 10 gånger efter tredje akten? Va! Hä! - Jag har aldrig uppträtt förr. - Ah så! Det var en annan sak! Han satte sig i en försilvrad fåtölj med blått siden och hans ansikte anlade en mask som om den skulle tjäna till illustration åt någon av biografierna i Suetonius. - Får jag säga herrn min uppriktiga mening? Va? Låt bli den här banan! - Omöjligt! - Jag upprepar: låt bli den här banan! Det är den allra rysligaste av alla banor! Den är så full av förödmjukelser, obehag, nålstygn, törnen, herre, som, tro mig, skola göra er livet så bittert, att ni skulle önska att ni aldrig vore född! Han såg verkligen trovärdig ut, men Rehnhjelm var orygglig i sitt beslut - - Nå, lägg märke till mina ord! Jag avråder er högtidligen och förklarar utsikterna vara så mörka, att ni kanske kan få gå som statist i flera år! Tänk på det! Och kom inte till mig sen och beklaga er. Den banan är så helvetiskt svår, herre, så att om ni visste det skulle ni aldrig ge er in på den! Ni får ett helvete, tro mig, nu har jag sagt det. Det var förspillda ord. - Skulle inte herrn då hellre vilja ta engagemang genast utan debut; det är mindre risk. - Jo, naturligtvis, men det hade jag inte satt ifråga. - Var så god och skriv under det här kontraktet då. Tolv hundra riksdaler i lön och två års kontrakt! Är det bra! Han tog fram ett färdigskrivet och av direktionen undertecknat kontrakt, som låg under läskpapperet och räckte det åt Rehnhjelm att ifyllas, vilket Rehnhjelm, som blivit yr av de tolvhundra riksdalerna, osett skrev under. När detta var gjort lånade direktören honom sitt stora långfinger med karneolsringen och sade: Välkommen! varvid han visade tandköttet i övre käken och den gula och blodsprängda vitan i två ögon med såpgrön iris. Och så var audiensen slut. Men Rehnhjelm, som tyckte att det hela gått alldeles för fort, stannade kvar och tog sig friheten fråga om icke han skulle vänta tills direktionen sammanträdde. - Direktionen? bröt den store tragöden ut! Det är jag! Har han något att fråga så vänd sig bara till mig! Vill han ha ett råd, så vänd sig till mig! Till mig, herre! Och ingen annan! Se så! - Marsch! Det såg ut som om Rehnhjelms rockskört fastnat i någon spik just då han var på utgående, ty så hastigt tvärstannade han och vände sig om för att liksom få se huru de sista orden sågo ut, men han fick endast se det röda tandköttet som liknade ett tortyrinstrument och det med blod marmorerade ögat, varför han icke kände sig böjd att fordra någon förklaring, utan skyndade ner till Stadskällaren för att äta middag och träffa Falander. Denne satt redan vid sitt bord lugn och likgiltig som om han vore beredd på det allra värsta av vad slag som helst. Det förvånade honom sålunda icke att Rehnhjelm blivit engagerad, ehuru han blev betydligt mörk när han fick höra det. - Vad tyckte du om direktören annars? frågade Falander. - Jag tänkte ge honom en örfil, men jag vågade inte. - Det vågar inte direktionen heller och därför är han den som styr. Du skall alltid se att råheten sitter och styr. Du vet att han är dramatisk författare också? - Jag har hört det! - Han gör ett slags historiska skådespel som alltid gå, och vinna bifall, och det beror därpå att han skriver roller i stället för att göra karaktärer; han anbringar applådställen vid sortierna och driver ocker med den s.k. fosterländska känslan. För övrigt kunna aldrig hans figurer tala, utan de gräla, eller som man säger gorma: män och kvinnor, gamla och unga, allihop, så att hans bekanta stycke »Kung Göstas Söner» med rätta kallas Historiskt gorm i fem uppträden, ty det är inga handlingar utan formliga uppträden, familjeuppträden, gatuuppträden, riksdagsuppträden och så vidare. I stället för repliker ger man varandra gliringar, vilka framkalla icke scener utan de rysligaste spektakel. I stället för dialoger har han ordväxlingar, i vilka man okväder varandra, och den högsta dramatiska verkan framkallas av handgripligheter. Kritiken säger, att han är stor i skildringen av historiska karaktärer. Hur har han då skildrat Gustav Vasa i den pjäsen jag nämnde? Jo, som en bredaxlad, långskäggig, högröstad, oregerlig och armstark person - han slår bland annat sönder ett bord på Riksdagen i Västerås och sparkar ut en dörrspegel på Vadstena möte. Men en gång sade kritiken, att hans pjäser saknade mening; då blev han ond och tog sig till att skriva sedekomedier med mening. Han hade en pojke som gick i skolan (han är gift, vidundret) och uppförde sig oskickligt så att han fick stut! Genast skrev fadren en sedekomedi, som avritade lärarne och visade huru omänskligt ungdomen behandlas nu för tiden. En annan gång fick han en rättvis recension, och genast gjorde han en sedekomedi, där han avritade stadens liberala tidningsskrivare! Nå han skall få vara i fred för mig! - Nå men varför hatar han dig? - Därför att jag på en repetition sade Don Pasquale ehuru han förklarat att det heter Paskal. Resultatet: att jag blev ålagd vid vite att säga som han befallde, varvid han förklarade att det må heta vad fan det vill över hela världen, men här ska det heta Paskal, för så heter det! - Var kommer han ifrån? Vad har han varit? - Kan du inte se att han varit vagnmakaregesäll? Men om han visste, att du visste det, så skulle han förgifta dig! Men för att nu tala om något helt annat, hur finner du dig efter gårdagen? - Utmärkt! Jag har ju glömt att tacka dig! - Nå! Det är bra! Och du tyckte om flickan? Agnes? - Jo, jag tyckte mycket om henne! - Och hon är kär i dig! Det passar bra det! Tag henne du! - Ack så du pratar! Inte kunna vi gifta oss ännu! - Vem har sagt att ni skola göra det? - Vad menar du då? - Du är aderton år, hon är sexton? Ni älska varandra! Nåväl! När ni äro ense, så är det väl den mest privata affär som är kvar. - Jag förstår dig inte! Uppmanar du mig till en dålig handling? Eller hur? - Jag uppmanar dig att litet lyda naturens stora röster och inte dumma människors. Om människor förkasta ert beteende, då är det avundsjuka, och moralen som de bestå, det är deras elakhet som anlagt en lämplig, presentabel form. Har inte naturen redan bjudit er i flera år till sin stora fest, som är gudarnes glädje, men samhällets fasa, som fruktar att få betala barnuppfostringshjälp. - Varför råder du oss inte till giftermål? - Därför att det är något annat! Man binder sig inte för livet efter en kvälls samvaro, och det är inte sagt att den som är med i lust vill vara med i nöd! Äktenskapet är en själsangelägenhet, det är inte det här just vidare! För övrigt behöver jag icke uppmana er till vad som kommer att ske ändå. Älska ni varandra i ungdomen innan det blir för sent, älska som fåglarna utan tanke på bosättning, eller som blomstren av den klass som heter Dioecia. - Du får inte tala så där vanvördigt om den flickan! Hon är god, oskyldig och beklagansvärd och den som vågar säga annat den ljuger. Har du sett några mera oskyldiga ögon än hennes, är det icke sanning i själva klangen hos hennes röst! Hon är värd en stor kärlek och en ren kärlek, icke en sådan som du talar om, och jag hoppas det var sista gången du framkastar något i den vägen! Och det kan du säga henne att jag skall anse som den största lycka och största ära att en gång när jag blir henne värdig få bjuda henne min hand! Falander kastade med huvudet så att ormarne ringlade sig: - Värdig henne? Din hand? Vad säger du? - Det jag står vid! - Det är förfärligt! Om jag säger dig, att denna flicka icke allenast saknar alla de egenskaper du tillerkänner henne utan att hon även besitter de motsatta, så tror du mig icke, utan du blir min ovän! - Ja, det blir jag! - Tänk att världen är så uppfylld med lögn att en människa inte blir trodd då hon talar sanning. - Hur skall man kunna tro dig som inte har någon moral? - Se där ha vi ordet igen! Det är ett märkvärdigt ord; det besvarar alla frågor, avklipper alla resonemang, försvarar alla fel - egna, men icke andras - nedslår alla motståndare, talar både för och emot alldeles som en sakförare! Nu slog du mig med det, nästa gång slår jag dig! Farväl, jag måste gå hem, ty jag har lektion klockan tre! Farväl! Lycka till. Och Rehnhjelm lämnades ensam med sin middag och sina betraktelser. <center><nowiki>* * *</nowiki></center> När Falander kom hem till sig, klädde han sig i morgonrock och tofflor som om han alldeles icke väntade något besök. Men en häftig sinnesoro syntes sätta honom i verksamhet, ty han gick fram och åter på golvet och stannade då och då bakom gardinen för att osedd kunna se utåt gatan. Därpå gick han till spegeln, knäppte av sin krage och lade den ifrån sig på divansbordet. Efter en stunds promenad satte han sig i soffan, tog en fruntimmersfotografi från en visitbricka, lade den under ett ofantligt förstoringsglas och betraktade den så som man betraktar ett mikroskopiskt preparat. Han satt ganska länge vid detta arbete. Då han fick höra steg i trapporna grävde han hastigt ner fotografien där han tagit den, sprang upp och satte sig vid skrivbordet så, att han kom att sitta med ryggen åt dörren. Han var i full sysselsättning med att skriva då en knackning - två korta och svaga dubbelslag - hördes på dörren. - Stig in, ropade Falander med en röst, som icke lät inbjudande utan snarare lämpade sig för en utvisning. In trädde en ung flicka, liten till växten, men med behagliga linjer i sin figur; ett fint ovalt ansikte omgivet av ett hår, som tycktes ha fått sin ljusa färg genom blekning i solen, ty det hade icke denna deciderade blonda färg som är medfödd. Den lilla näsan och den fint skurna munnen frambragte ett muntert spel med små lekfulla kurvor, vilka förändrade former oupphörligt, som figurerna i kalejdoskopet; när till exempel hon rörde näsvingarne och det ljusröda brosket tecknade sig som ett blåsippsblad, drogos läpparne i sär och visade spetsarne av mycket små jämna tänder vilka ehuru de voro egna både voro för jämna och för vita för att inge förtroende. Ögonen vinklade uppåt mot näsroten och släpade sedan nedåt mot tinningarne varigenom frambragtes ett ständigt bedjande, elegiskt uttryck, vilket gjorde en trolsk disharmoni med ansiktets nedre lekande partier; men pupillen var orolig och kunde i ett ögonblick bli fin som spetsen på en synål och i nästa spärras upp och stirra som objektivet på en natt-tub. Emellertid steg hon nu in och riglade dörren efter att ha tagit in nyckeln. Falander satt kvar och skrev - - Du kommer sent i dag Agnes? sade han! - Ja det gör jag, svarade hon trotsigt, under det hon tog av sig hatten och gjorde sig hemmastadd. - Ja, vi voro länge uppe i natt! - Varför stiger du inte upp och hälsar? Så trött får man ändå inte vara! - Ack förlåt att jag glömde det! - Glömde? Jag har märkt, att du glömmer dig åtskilligt på en tid. - Såå? Huru lång tid har du märkt det? - Huru lång tid? Vad menar du? Var så god och tag av dig nattrocken och tofflorna! - Kära du det är första gången det har hänt mig, i dag, och det tycker du är en lång tid! Nog är det underligt? Säg? - Du hånar mig? Vad är det med dig? Du har varit så besynnerlig på en tid? - En tid? Där ha vi det igen! Varför säger du en tid? Därför att det skall ljugas! Varför skall det ljugas? - Jaså du beskyller mig för att ljuga? - Åhnej! Jag bara skämtade. - Tror du inte jag ser, att du ledsnat på mig. Tror du inte jag såg det i går kväll, då du var så uppmärksam mot den där simpla Jenny, att du inte hade ett ord åt mig på hela kvällen. - Du är svartsjuk således? - Jag? Nej, vet du, inte det allra minsta! Föredrar du henne för mig, så var så god! Det skall inte röra mig ett grand! - Såå? Du är inte svartsjuk? Det är under vanliga förhållanden en ledsam omständighet! - Under vanliga förhållanden? Vad menar du med det? - Jag menar - helt enkelt - att jag ledsnat på dig, som du själv sade nyss! - Det ljuger du! Du har inte gjort det! Hon rörde på näsvingarne, visade tandspetsarne och stack med synålarna. - Låt oss tala om något annat, sade han. - Vad tyckte du om Rehnhjelm? - Mycket bra! Det var en snäll gosse! Och en fin gosse! - Han blev alldeles kär i dig! - Så du pratar! - Men det värsta är att han vill gifta sig med dig! - Var så god och låt mig slippa höra sådana där dumheter! - Men, som han bara är tjugo år, ämnar han vänta tills han blir dig värdig, som han uttryckte sig! - En sådan tok! - Med värdig menar han att vara en erkänd skådespelare! Och det kan han inte bli förr än han får roller! - Kan du inte skaffa honom det? Agnes rodnade, kastade sig upp i soffhörnet och visade ett par eleganta stövletter med guldtofsar. - Jag? Som inte får några själv! Du hånar mig? - Ja, jag gjorde det. - Du är en djävul, Gustaf! Vill du tro det? - Kanske! Kanske inte! Det är så svårt att avgöra sådant! Emellertid, om du är en förståndig flicka... - Tig! Hon tog en vass papperskniv från bordet och lyfte den hotande på skämt som såg ut som allvar. - Du är så vacker i dag, Agnes! sade Falander. - I dag? Vad menar du? I dag? Har du inte sett det förr! - Åhjo! Det har jag nog! - Varför suckar du? - Det gör man alltid när man har rumlat. - Får jag se på dig? Har du ont i dina ögon? - Nattvaket, kära du! - Jag skall gå så får du sova middag! - Gå inte ifrån mig! Jag kan inte sova, - ändå. - Jag tror att jag måste gå i alla fall! Jag skulle egentligen bara komma hit och säga det! Hennes röst blev vek och hennes ögonlock sänkte sig sakta som ridån efter en dödsscen. Falander svarade: - Det var snällt att du ändå kom - och sa ifrån. Hon steg upp och knöt på sin hatt framför spegeln. - Har du någon parfym här, frågade hon. - Nej den har jag på teatern! - Du skall lägga bort att röka pipa, det fäster så fasligt i kläderna. - Jag ska göra det! Hon böjde sig ner och knäppte om sitt strumpeband. - Förlåt! sade hon och kastade en bedjande blick på Falander. - Vad då? svarade han med en frånvarande min, som om han inte sett något. Som svaret uteblev fattade han mod, tog ett långt andetag och frågade: - Vart skall du gå? - Jag skall gå bort och prova en klänning, så att du behöver inte alls vara orolig, svarade hon, som hon tyckte mycket ledigt; men han hörde på de falska accenterna att det var repeterat, och han sade endast. - Adjö, då! Hon kom emot honom för att bli kysst. Han tog henne i famn och tryckte henne mot sitt bröst som om han ville kväva henne, därpå kysste han henne på pannan, förde henne till dörren, sköt henne ut och sade helt kort: Adjö! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 16 248 3857 2006-01-15T10:17:51Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/16.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/16.html --> == '''I Vita Bergen''' == En eftermiddag i augusti sitter Falk i Mosebacke trädgård igen; ensam nu liksom han varit hela sommaren; och han gör ett överslag över sina erfarenheter under detta fjärdedels år, som gått, sedan han var här sist, så uppfylld av förhoppningar så modig och så stark. Han känner sig gammal, trött, likgiltig; han har sett in i alla dessa husmassor, som stå där nere; och det såg alltid ut på ett annat sätt än han trodde. Han har varit ute i världen och skådat människorna under mångahanda förhållanden, så som endast en fattigläkare eller en tidningsreferent få se dem, dock med den skillnad att referenten får se dem så som de visa sig, under det läkaren vanligen får se dem sådana de äro; han hade haft tillfälle att skåda människan såsom samhällsdjur under alla möjliga former. Han hade bevistat riksdagen, kyrkostämmor, bolagsstämmor, sammankomster för välgörande ändamål, polisrannsakningar, fester, begravningar, folkmöten; överallt stora ord, och många ord, ord som aldrig brukas i dagligt tal, något slags särskilda ord, som icke äro uttryck för någon tanke, åtminstone icke för den som skulle uttalas. Han hade därigenom fått en ensidig uppfattning av människan och kunde aldrig se henne utan som det lögnaktiga samhällsdjuret, vilket måste så vara, efter som civilisationen förbjuder öppet krig; hans brist på umgänge gjorde, att han glömde bort att det fanns ett annat djur, som mellan skål och vägg är rätt älskvärt, om det icke retas och som gärna visar sig med alla sina fel och svagheter så snart inga vittnen äro närvarande. Detta hade han glömt och därför var han mycket bitter. Men det var en annan omständighet, som var ledsammare: han hade förlorat aktningen för sig själv! Och detta utan att han begått en enda handling, för vilken han behövde blygas! Men andra hade berövat honom den, och det går mycket lätt för sig. Överallt och var helst han uppträtt, hade man visat honom missaktning, och hur skulle han, som från barndomen blivit berövad självkänslan, kunna akta den, som alla andra missaktade! Men vad, som gjorde honom riktigt olycklig var, att se huru de konservatives referenter, det vill säga de som försvarade, eller åtminstone lämnade oantastat, allt vrångt, huru de blevo behandlade med rätt mycken hövlighet. Det var således icke så mycket mot yrket som tidningsskrivare utan som de eländas målsman han åtnjöt allmänt förakt! Stundom hade han varit ett rov för grymma tvivel! Han hade till exempel vid redogörelsen för Tritons bolagsstämma begagnat ordet svindel. Härpå hade Gråkappan svarat i en lång artikel och så klart bevisat att bolaget var ett nationellt-patriotiskt filantropiskt företag, att han själv närapå trodde att han haft orätt och han gick länge med samvetskval över att han så lättsinnigt handskats med människors rykte. Han befann sig emellertid nu i ett tillstånd svävande mellan fanatism och absolut indifferentism, det berodde endast på nästa impuls vad riktning det skulle ta. Livet hade denna sommar varit honom så surt, att han med skadeglädje hälsat varje regndag och han kände ett relativt behag nu, då han såg huru ett och annat vissnat blad rasslade fram över sandgångarne. Han satt och anställde till sin tröst sataniskt muntra betraktelser över sin tillvaro och dess ändamål, då han kände en mager knotig hand läggas på sin axel och en annan gripa om hans arm, som om det vore döden, som ville taga honom på orden och föra honom ut i dansen. Han såg upp och blev förskräckt: där stod Ygberg, blek som ett lik, tärd i ansiktet och med ögonen så urvattnade i färgen som endast hungern kan åstadkomma. - Se god dag, Falk, viskade han med knappt hörbar stämma och skallrade i hela kroppen. - God dag bror Ygberg, svarade Falk och kände sig vid riktigt gott humör. Sitt ner och drick en kopp kaffe för tusan! Hur står det till med dig? Du ser ut som du skulle ha legat under isen. - Åh, jag har varit så sjuk! Så sjuk! - Du har haft en trevlig sommar du som jag! - Har den varit så svår för dig också, frågade Ygberg under det ett svagt hopp, att så skulle ha varit förhållandet, upplyste hans gulgröna ansikte. - Jag bara vill säga: Gud ske lov att den förbannade sommarn är över! För mig skall det få vara vinter hela året! Det är inte nog med att man skall lida själv, man skall också behöva se på hur andra glädja sig! Jag har inte varit med min fot utom tullarne! Har du? - Jag har inte sett en gran sedan Lundell lämnade Lill-Jans i juni månad! Men varför skall man behöva se på granar precis! Inte är det så nödvändigt! Och inte är det något märkvärdigt heller! Men det är det, att man inte kan få det, som känns så bittert! - Ja, det bry vi oss inte om nu; det mulnar därborta i öster, så att i morgon få vi regn, och när solen syns igen så är det höst. Skål! Ygberg såg på punschen som om han trodde det var gift, men han drack ändå. - Nå, tog Falk upp, det var du som skrev den där sköna berättelsen om skyddsängeln eller sjöförsäkringsbolaget Triton åt Smithen. Var det inte mot din övertygelse? - Övertygelse? Jag har ingen övertygelse! - Har du inte? - Nej! Det är bara dumma människor som ha sådant! - Är du omoralisk Ygberg? - Nej! Ser du; om en dum människa får en tanke, antingen av sig själv, eller av en annan, så upphöjer han den till sin övertygelse och håller på den och kör med den, icke därför att det är en övertygelse, utan att det är hans övertygelse! Vad bolaget i fråga angår, så tror jag att det är svindel! Det skadar nog många människor, aktieägarne, men så gör det andra människor, direktionen och tjänstemännen dess mer glädje, och då har det ändå gjort mycket gott! - Har du då förlorat alla begrepp om heder, min vän? - Man måste offra allt för sin plikt! - Ja, det erkänner jag! - Det är människans första och största plikt att leva - Att leva till vad pris som helst! Den gudomliga lagen fordrar det, den mänskliga lagen fordrar det. - Men hedern får man icke offra. - Båda nämnda lagar fordra, som sagt, att man offrar allt - de fordra av den fattige, att han offrar den så kallade hedern! Detta är grymt, men det rår icke den fattige för! - Du har icke några glada åsikter om livet! - Varifrån skulle jag ha fått dem? - Ja, det är sant! - Men för att komma till något annat, så har jag fått brev från Rehnhjelm! Jag skall läsa några bitar för dig om du har lust! - Han har ju gått in till teatern har jag hört! - Ja, och där tyckes han icke ha glada dagar. Ygberg tog upp ett brev ur sin bröstficka, stoppade en sockerbit i munnen och läste. »Om det finnes ett helvete i livet efter detta, vilket är ganska tvivelaktigt...» - Han har blivit fritänkare pojken! »Så kan det icke bliva värre än det jag har nu! Jag har varit engagerad två månader och jag tycker att det har varit två år! En djävul, för detta vagnmakaregesäll, numera teaterdirektör, har tagit mitt öde i sina händer och han far fram med det så, att jag tänkt rymma tre gånger om dagen, men försiktigtvis äro kontraktets straffbestämmelser så svåra, att jag skulle förstöra mina föräldrars namn, vilket i händelse av rättegång skulle komma i dagen, att jag föredrager att stanna. Tänk dig, jag har uppträtt varenda kväll som statist och ännu icke fått säga ett ord. Tjugo kvällar å rad har jag fått stryka umbra i ansiktet och gå fram i en zigenarkostym, av vilken icke ett plagg passar mig: trikåerna äro för långa, skorna för stora, jackan för kort. En underdjävul, som kallas kuliss-sufflör, ser noga efter, att jag icke får byta ut dessa plagg mot dem som passa, och var gång jag söker krypa bakom folkhopen, som består av fabrikörens-direktörens snusmalare, så öppna de lederna och knuffa fram mig till avantscenen, och tittar jag då åt kulissen, så får jag se underdjävulen stå och skratta, och tittar jag åt salongen, ser jag den Onde själv sitta i oxögat och skratta. Han tyckes ha engagerat mig för sitt eget nöjes skull, och icke för att jag skulle göra teatern något gagn. En gång vågade jag fästa hans uppmärksamhet på att jag behövde öva mig i talroller någon gång, om jag skulle bli skådespelare. Då blev han otidig och förklarade att man skulle krypa först innan man kunde gå! Jag svarade honom att jag kunde gå! Det sade han vara lögn, och frågade om jag trodde att skådespelarekonsten, den skönaste och svåraste av alla konster icke fordrade någon skola? Då jag svarade honom, att det just var min mening, och att jag därför väntade otåligt att få börja den där skolan, sa han att jag var en obildad hund och att han skulle sparka mig! Då jag invände mot detta, frågade han ytterligare om jag trodde att hans teater var ett räddningsinstitut för ynglingar med dåliga affärer, och jag svarade ett öppet obetingat, glatt: ja! Då förklarade han, att han skulle döda mig, och det håller han på med nu! Jag känner huru min själ brinner ner som ett talgljus i korsdrag och jag är snart övertygad om att »det onda segra skall till slut fast det i moln sig döljer» eller hur det står i katekesen. Men det värsta av allt är, att jag förlorar aktningen för denna konst, som har varit min ungdoms kärlek och dröm. Hur är det möjligt annat än att jag skall börja underskatta värdet av denna konst, då jag ser personer som komma hit utan uppfostran, utan bildning, från kroppsarbeten och yrken, från gatan, drivna endast av fåfänga och lättja, utan entusiasm och förstånd, och att se huru de efter ett par månader spela karaktärsroller, historiska roller, skapligt bra, utan att de ha någon gnista aning om den tid i vilken de röra sig, eller ett spår av insikt om den betydelse personen de föreställa ägde i verkligheten. Det är ett långsamt lönnmord man övar på mig och jag blir bland denna pöbel - (några ledamöter av kåren hava varit i kollision med paragrafer i strafflagen) som förtrycker mig, vad jag aldrig varit - aristokrat, ty, så svårt kan aldrig de bildades förtryck kännas av de obildade. Men det finns dock en ljuspunkt i detta mörker: jag älskar. En flicka av renaste guld mitt ibland detta slagg. Naturligtvis är hon också trampad, och undergår samma långsamma avrättning som jag, sedan hon med stolthet och förakt avslagit regissörens skamliga anbud. Hon är den enda kvinnan med levande ande bland alla de djur som kräla här i smutsen, och hon älskar mig med hela sin själ, och hon är nu i hemlighet min trolovade - O jag väntar blott den dag då jag har lyckats och då jag kan bjuda henne min hand, men när? Vi ha ofta tänkt på att döda oss tillsammans, men så kommer det bedrägliga hoppet och narrar en att fortsätta eländet! Att se henne, den oskyldiga flickan, se henne hur hon lider och blyges, då hon tvingas att gå fram i oanständiga kostymer, det är mer än man kan uthärda! Men jag lämnar detta sorgliga kapitel så länge. Från Olle kan jag hälsa och från Lundell också! Olle har blivit så förändrad. Han har kommit in på en ny slags filosofi, som river ner allting, och vänder opp och ner på alla saker, så att de stå på huvudet. Det är mycket roligt att höra på, och förefaller ganska sant ibland, men det blir allt farligt i längden. Jag tror att han fått dessa idéer under umgänge med en skådespelare härstädes, som är ett mycket gott huvud och som har stora kunskaper, men som är mycket omoralisk och som jag både tycker om och hatar på samma gång! Det är en besynnerlig människa! Han är i botten god, uppoffrande, ädel, storsint, jag kan med ett ord icke ange någon dålig egenskap hos honom - men han är omoralisk, och utan moral är människan i alla fall en usling! Icke sant? Nu måste jag avbryta, ty jag ser min ängel, min goda ande komma och nu skall jag åter ha en stund, då alla onda tankar skola fly och jag åter skall känna mig som en bättre människa! Hälsa Falk och bed honom tänka på mitt öde, när han har det svårt. Vännen R.» - Nå, vad säger du om det där? - Det är den gamla historien om vilddjurens strider! Vet du, Ygberg, jag tror man får lov att bli en dålig människa om man vill komma fram i världen! - Försök på! Det är kanske inte så lätt! - Har du några affärer med Smithen numera? - Nej, gunås! Har du? - Jag har varit hos honom rörande mina dikter! Han köpte dem för tio riksdaler arket så att han kan begå samma slags mord på mig som den där vagnmakarn på Rehnhjelm! Och jag fruktar något i samma anda, ty ännu har jag inte hört ett smul. Han var fruktansvärt godmodig så att jag har det allra värsta att vänta, om jag bara visste vad för sort det blir! Men vad är det åt dig, min bror? Du blir ju alldeles vit i ansiktet? - Jo, ser du! svarade Ygberg och höll sig i räcket, jag har inte ätit mer än de här fem sockerbitarne på två dar! Jag tror att jag svimmar! - Är du hjälpt med att få något att äta, så går det bra, efter som jag lyckligtvis har pengar på mig. - Visst är det hjälpt med äta, viskade Ygberg med matt stämma. Men det befanns icke vara så, då de kommit in i källarsalen och fått fram mat, ty Ygberg blev allt sämre och Falk måste ta honom under armen och föra honom hem där han bodde borta i Vita Bergen. Det var ett gammalt envånings trähus, som klättrat upp på en bergknalle och som nu såg ut som om det hade höftsjukan; det var skäckigt som om det hade haft spetälskan, ty det skulle en gång målas men det kom att stanna vid spacklingen; det såg eländigt ut på alla sätt, och det var knappt man kunde sätta tro till brandförsäkringsmärket, som satt där och ärgade och lovade, att en fenix skulle kunna stiga upp ur den brasan. Vid husets fot växte maskrosor, brännässlor och trampgräs, allesammans människans trogna följeslagare i nöden; och gråsparvar badade sig i den glödheta mullen som stänkte om dem, och barnungar med stora magar och bleka anleten, vilka sågo ut som om de föddes med 90 procent vatten, bundo sig halskedjor och armband av maskrosstänglarne och sökte för övrigt förbittra varandras sorgliga tillvaro genom att ofreda och okväda varandra. Falk och Ygberg gingo upp för en sviktande och gnisslande trätrappa och kommo in i ett stort rum, i vilket bodde trenne hushåll, vilka indelat rummet med kritstreck i tre kretsar. I två av dessa drevos yrken, av en snickare och av en skomakare; den tredje kretsen var uteslutande ägnad åt familjelivet. När barnen började skrika, vilket inträffade varje kvart, föll snickaren i raseri och tog till att svära och förbanna, vilket åter framkallade bibelspråk och förmaningar från skomakarens sida. Snickarens nerver voro så förstörda av dessa eviga klagoskri, upptuktelser och gräl, att han, oaktat han föresatt sig att öva tålamod, föll i nytt raseri fem minuter efter sedan skomakarn bjudit på försoningsprisen, och han var mest i raseri hela dagen, men värst var det, när han åtfrågade kvinnan »varför de djävlarna skulle skaffa så mycket barn till världen», ty då kom kvinnofrågan på tapeten och då blev det svar på tal. Genom detta rum passerade Falk och Ygberg för att komma in till den senares kyffe, men ehuru de gingo sakta och tysta, råkade de ändå väcka två av barnen, varför modern började sjunga en vaggvisa, mitt i ett resonemang mellan skomakaren och snickaren, varför den senare genast föll i paroxysm. - Tig, kärng! - Tig själv, ska han inte låta barnen sova? - Drag åt skogen med barnen! Är det mina barn? Ska jag ha ont för att andra ha varit liderliga? Va! Är jag liderlig själv! Va! Har jag några barn själv? Håll mun eller ska hon få hyveln i huvet! - Hör nu mäster; mäster; tog skomakaren till ordet; han ska inte säga så om barn, det är Gud som skickar barnen till världen. - Det var lögn, skomakare! Nej, det är hin onde som skickar dem, det är hin onde som skickar dem! Och så skyller de liderliga föräldrarne på Gud! Åh! ni borde veta hut! - Mäster! - Mäster! Han ska inte svärja! Skriften säger att barnen höra till himmelriket! - Ja så, de har såna där i himmelriket. - Gud, så han talar, utbrast den vredgade modern! Får han en gång barn själv, så ska jag be för honom, att de ska bli lytta och lama, jag ska be, att de ska bli stumma och döva och blinda, jag ska be att de ska komma på korrektionshuset och på galgbacken; det ska jag göra! - Ja, gör det, liderliga stycke, jag tänker inte skaffa några barn i världen, för att de ska slita en hund; ni borde ha spinnhus som går och föder såna där stackare till elände! Ni ä gifta? Ja! Ska ni vara liderliga därför att ni ä gifta? Va! - Mäster! Mäster! Det är Gud som skickar barnen! - Det är lögn! Skomakare! Jag har läst i ett blad att det är den satans potatisen, som gör att de fattiga får så mycket barn, för ser ni, potatis innehåller två materier eller kroppar som kallas syra och kväva; när de förekommer under ett visst sammanhang och i myckenhet så bli kvinnorna fruktsamma. - Nå, hur skall man hjälpa det då? frågade den vredgade modern, vars känslor lagt sig under åhörandet av den intressanta föreläsningen. - Man ska låta bli att äta potatis, kan ni väl begripa! - Vad ska man äta då, om man inte får äta potatis! - Biffstek, käring, ska du äta! Biffstek med lök! Va! Går det an det! Eller chattå-briang! Vet du vad det är? Va! Det stod i Fäderneslandet för en tid sen om en kona som gått och tagit mjöldryg så att både hon och barnet höll på att stryka med! - Vad säger han för slag? frågade kvinnan och spetsade öronen! - Är du nyfiken? Vasa! - Är det verkligen sant det där med mjöldryg? frågade skomakarn och plirade. - Jo, det driver både lever och lungor ur en, och det är svårt straff på det för resten och det är rätt! - Är det rätt? frågade skomakaren med douce röst - - Visst är det rätt! Den som är liderlig han ska ha straff; och man ska väl inte få mörda barn heller! - Barn! Det är väl skillnad på det ändå, sade den vredgade modern undergivet. Men vad är det där ämnet av som mäster talade om? - Jaså, du tänker gå och göra flera barn ditt stycke, fast du är änka med fem! Akta dig för skomakarfan; han är mycket sträng mot kvinnorna fast han är gudfruktig! En pris på det, skomakare! - Jaså! Det finns verkligen en ört... - Vem har sagt att det är en ört? Sa jag att det var en ört! Nix! Det är ett zoologiskt ämne. Ser ni, alla ämnen, det finns omkring sextio ämnen i naturen, alla ämnen indelas i kemiska och zoologiska; det här heter på latin cornutibus secalias, och förekommer utrikes; par exempel, på Kalabriska halvön. - Är det mycket dyrt, tror mäster? frågade skomakarn. - Dyrt? upprepade snickarn och riktade hyveln som om han siktat med en karbin! - Det är djävligt dyrt! Falk som med mycket intresse åhört hela detta samtal, spratt till då han genom det öppna fönstret fick höra ett åkdon stanna på gatan, och tvenne fruntimmersröster, som han trodde sig känna igen, öppna följande samtal. - Det här huset ser bra ut. - Ser det bra ut? frågade det äldre fruntimret. Jag tycker det ser förskräckligt ut. - Jag menar att det ser bra ut för vårt ändamål. Vet kusken om det bor några fattiga här i huset? - Inte vet jag det, men det tror jag man kan svära på! - Det är synd att svära, så det behövs inte! Var så god och vänta på oss nu medan vi gå upp och tjänstgöra. - Hör du Eugenie, ska vi inte stanna och tala vid barnen först, härnere, sade revisorskan Homan till fru Falk. - Jo, det ska vi göra! - Kom hit min lilla gosse; vad heter du? - Albert! svarade en liten urblekt sexåring. - Känner du Jesus, min lilla gosse? - Naaj! svarade den lille skrattande och stack fingret i mun. - Det är ju förfärligt, sade fru Falk och tog upp sin annotationsbok. Jag skriver så här: »Katrina församling, Vita Bergen. Djupt andligt mörker hos minderåriga.» - Kan man säga mörker? - Nå vill du inte lära känna honom? frågade frun vidare. - Naaj! - Vill du ha en slant, då, min gosse? - Jaa! - Jag tackar ska man säga! - »I högsta grad vanvårdade, lyckades dock genom mildhet få dem att iakttaga ett bättre uppförande.» - Det var en förfärlig lukt; låt oss fortsätta nu Eugenie, bad fru Homan. De gingo upp för trapporna och stego in i det stora rummet utan att knacka. Snickarn tog till hyveln och angrep en kvistig bräda så att fruntimren måste skrika för att kunna göra sig hörda. - Är här någon som törstar efter frälsning och nåd? skrek fru Homan under det fru Falk blåste i rafräschissören över barnen, vilka började skrika av svedan i ögonen. - Bjuder fruntimret på frälsning? frågade snickaren som gjorde ett uppehåll i arbetet. Var har fruntimret fått den ifrån? Kanske det finns välgörenhet också, och förödmjukelse, och högfärd? Va! - Ni är en rå människa, som går till förtappelsen, svarade fru Homan. Fru Falk skrev i sin annotationsbok och sade: den där var bra. - - Tala han! sade revisorskan. - Det där känner vi! Kanske fruntimmerna vill tala religion med mig! Jag kan tala i allting! Vet fruntimmerna att det var ett möte i Niceum år 829 där den helige Ande intogs i Schmackhaldinska artiklarna! - Nej vi känner inte det min goda man! - Vi kallar du mig god? Ingen är god utan Gud allena, säger skriften! Jaså fruntimren känner inte mötet i Niceum år 829? Hur kan man då gå och vilja lära andra, då man ingenting vet själv. Nå, ska det bli någon välgörenhet av nu, så passa på medan jag vänder ryggen till, ty den sanna välgörenheten sker i hemlighet. Men öva den på barnen för all del, de kan inte försvara sig, men kom inte till oss! Ge oss arbete, om ni behagar, och lär er att betala arbetet, så behöver ni inte ränna omkring på det där sättet! En pris, skomakare! - Kan man skriva så här Evelyn, frågade fru Falk: » - Stark otro, förstockelse...» - »Förhärdelse» är bättre, Eugenie lilla! - Vad skriver fruntimmerna opp? Är det våra synder? Då är boken alldeles för liten... - »Frukten av de så kallade arbetarföreningarne...» - Mycket bra, sade revisorskan. - Akta er för arbetarföreningarne ni! sade snickarn. Det har smällt på kungarne nu i ett par hundra år, men nu har vi upptäckt att det inte är deras fel; nästa gång smäller det på alla sysslolösa som lever på andras arbete; och då ska ni få se på satan! - Tyst, tyst, sade skomakarn. Den vredgade modern, som under detta uppträde haft ögonen fästade på fru Falk, passade nu på i en paus och frågade: - Förlåt, är det inte fru Falk? - Nej, det är det visst inte! svarade personen i fråga med en säkerhet som frapperade till och med fru Homan. - Åh, Herre Gud så likt fruntimret var den jag sa; jag kände hennes far, jag, flaggskeppar Rånock på holmen när han var matros! - Jaså, det var mycket roligt det, men det hör ju inte hit... bor det flera därinne som behöva frälsning... - Nej, sade snickarn, frälsning behöver de inte, men mat och kläder, eller helst arbete, mycket arbete och bra betalt arbete. Men det är inte värt att damerna gå in för den ena ligger i kopporna... - I kopporna! skrek fru Homan; och man har inte sagt ett ord! Kom Eugenie, så ska vi skicka polisen på dem. Fy sådana människor! - Men barnen då! Vem rår om dessa barn? Svara! sade fru Falk och hotade med blyertspennan. - Det gör jag goa frun! sade modren. - Men mannen! Var är mannen? - Han håller sig allt undan vid det här laget, sade snickarn. - Jaså! Då ska vi skicka polisen på honom! Och vi ska sätta honom på arbetshuset! Här ska bli annat av! - Det här var ju ett riktigt bra hus, som jag sa, Evelyn! - Behagar inte frun sitta? frågade snickarn. Man pratar bättre då man sitter, men vi ha inga stolar att bjuda på, och det gör ingenting; vi ha inga sängar heller, dem tog kontribution till gaslysningen, pro primo, för att ni ska slippa gå i mörkret från teatern om nätterna; vi ha ingen gas som ni ser, och till vattenledningen, pro secundo, för att era pigor ska slippa gå i trapporna, vi ha ingen vattenledning, och till kurhuset, pro tertio, för att era söner ska slippa ligga hemma... - Kom Eugenie, för Guds skull, det här blir olidligt... - Jag försäkrar er, mina damer att det här redan är olidligt, sade snickarn. Och det kommer en dag, då det blir än värre, men då, då komma vi ner från Vita Bergen, från Skinnarviks bergen, från Tyskbagarbergen, och vi komma med stort dån som ett vattenfall och vi ska begära igen våra sängar, begära? Nej, ta! och ni ska få ligga på hyvelbänkar, som jag har fått, och ni ska få äta potatis så att era magar ska stå som trumskinn alldeles som om ni gått igenom vattenprovet som vi... Fruntimmerna hade försvunnit och lämnat en packe småskrifter efter sig. - Fy fan vad det luktar eau-de-cologne! Alldeles som efter pyschor! sade snickarn. En pris, skomakarn! Han torkade sig med sitt blåa förkläde i pannan och tog åter till hyveln under det sällskapet gjorde sina betraktelser. Ygberg som slumrat under hela tiden vaknade nu, och gjorde sig i ordning att följa med Falk ut. Genom det öppna fönstret hördes ännu en gång fru Homans röst: - Vad menade hon med flaggskeppare? Din far är ju kapten? - Han kallas så! För övrigt är skeppare och kapten detsamma! Det vet du ju! Tyckte du inte att det var ett oförskämt pack det där. Dit går jag aldrig mer! Men det blir en bra rapport, det blir det! - Kör till Hasselbacken! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 17 249 3858 2006-01-15T10:18:23Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/17.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/17.html --> == '''Natura...''' == Falander satt en eftermiddag hemma och läste i en roll då en lätt knackning, två dubbelslag hördes på dörren. Han sprang upp och kastade på sig en rock och öppnade. - Agnes! Det var rart främmande! - Ja jag måste gå och hälsa på dig, det är så förbannat tråkigt! - Så du svär! - Låt mig svära, det är så skönt! - Hm! hm! - Ge mig en cigarr, jag har inte rökt på sex veckor. Den här uppfostran gör mig galen! - Är han så sträng då? - Han är förbannad! - Åh, fy Agnes, så du säger. - Inte får jag röka, inte svära, inte dricka punsch, inte vara borta om kvällarne! Men, låt mig bli gift bara! Då!! - Är det hans fulla allvar? - Hans fullkomliga! Se på den här näsduken! - A, R, med krona; nio kulor? - Vi ha samma initialer och jag har fått låna hans plåt! Är det inte fint? - Jo, det är fint. Jaså det har gått så långt! Ängeln i blåa klänningen kastade sig självsvåldigt upp i soffan och blossade på cigarren. Falander betraktade hennes kropp med blickar som om han gjorde ett överslag i en kostnad, därpå sade han: - Dricker du ett glas punsch? - Ja, gärna! - Nå, du älskar din trolovade? - Han är inte av den sortens karlar, som man kan älska, riktigt. Ja det vet jag för resten inte. Älska? Hm! Vad är det egentligen? - Ja vad är det? - Åh! Det vet du nog! - Han är mycket aktningsvärd, rysligt till och med, men, men, men. - Nåå? - Han är så ordentlig! Hon såg på Falander med ett leende sådant att den frånvarande fästmannen skulle ha varit räddad, om han sett det. - Han är inte artig mot dig? frågade Falander med en nyfiken och orolig ton. Hon drack ur sitt punschglas, gjorde en konstpaus, skakade på huvudet och sade med en teatersuck: - Nehej! Falander syntes nöjd med svaret och blev synbarligen lättare om hjärtat. Därpå fortsatte han sin inkvisition. - Det kan dröja länge innan du blir gift! Han har inte fått någon roll ännu. - Nej, jag vet det. - Det blir tråkigt för dig? - Man får lugna sig! Här måste användas tortyr, tänkte Falander. - Nå, du vet att Jenny är min älskarinna nu för tiden. - Det där gamla fula stycket! Det drog en hel skara av vita norrskensflammor över hennes ansikte och alla muskler sattes i rörelse som om de varit under inflytande av en galvanisk stapel. - Hon är inte så gammal, sade Falander kallblodigt. Har du hört att kyparen på Stadskällarn skall debutera som Don Diego i nya pjäsen och att Rehnhjelm skall spela hans betjänt. Kyparn kommer nog att lyckas, ty den rollen spelar sig själv, men den stackars Rehnhjelm kommer att bli krossad av skammen. - Gud i himmelen vad säger du! - Så är det! - Det kommer inte att ske! - Vem kan hindra det? Hon sprang upp från soffan, tömde ett glas, föll i häftig gråt och bröt ut. - O vad världen är bitter, bitter! Det är som om en ond makt satt och lurade ut alla våra önskningar för att kunna mota dem, spionerade ut våra förhoppningar för att kunna krossa dem, gissade våra tankar för att kväva dem. Om man kunde önska sig själv allt ont borde man göra det för att narra den där makten! - Mycket sant, min vän! Därför skall man alltid utgå ifrån att det skall gå illa! Men det är inte det sorgligaste! Hör på skall jag ge dig tröst! Du vet att varje lycka som händer dig alltid sker på en annans bekostnad; om du får en roll, så blir en annan utan, och då vrider den sig som en trampad mask, och du har ofrivilligt gjort ont; därför är själva lyckan förgiftad. Din tröst i olyckan skall vara, att du med varje motgång du röner, gjort en - låt vara ofrivillig - god gärning och våra goda gärningar äro de enda rena njutningar vi äga. - Jag vill inte göra några goda gärningar, jag vill inte ha några rena njutningar, jag är lika berättigad som andra att lyckas och jag - skall - lyckas! - Till vad pris som helst? - Till vad pris som helst måste jag upphöra att spela kammarjungfru åt din älskarinna! - Ah, du är svartsjuk! - Lär dig att misslyckas med smak min vän, det är större - och mycket intressantare. - Säg mig en sak? Älskar hon dig? - Jag fruktar att hon fästat sig alltför allvarligt vid mig! - Och du? - Jag? Jag kommer aldrig att älska någon annan än dig, Agnes. Han fattade hennes hand. Hon sprang upp ur soffan så att strumpan syntes. - Tror du att det finnes något som kallas kärlek? frågade hon och riktade sina stora pupiller på honom. - Jag tror att det finnes flera slags kärlek. Hon gjorde ett slag över golvet och stannade vid dörrn. - Älskar du mig helt, odelat? frågade hon med handen på dörrlåset. Han tänkte i två sekunder och svarade: - Din själ är ond och jag älskar icke det onda! - Jag bryr mig inte om själen! Älskar du mig? Mig? - Ja! Så högt - - Varför skickade du Rehnhjelm på mig? - Därför att jag ville känna huru det var att icke äga dig! - Du ljög således, när du sade att du ledsnat på mig! - Ja, det gjorde jag! - O, du djävul! Hon hade tagit in dörrnyckeln utifrån, och han hade fällt ner spånjalusierna! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 18 250 3859 2006-01-15T10:18:53Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/18.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/18.html --> == '''Nihilism''' == Då Falk en mycket regnig afton i september vandrade hem och kom in på Grev-Magnigatan såg han till sin förvåning att det lyste i hans fönster. När han kommit närmare så att han nerifrån kunde kasta en blick in i rummet såg han uppe i taket en skugga, som liknade någon som han sett förr men icke kunde erinra sig. Det var en bedrövlig skepnad, vilken tog sig ännu sorgligare ut på nära håll. Då Falk trädde in i rummet, satt Struve vid hans skrivbord med huvudet lutat i händerna. Hans kläder voro våta av regnet och hängde ned mot golvet, där vattenrännilar bildat sig och vilka sökte sitt avlopp genom golvspringorna; hans hår hängde i stripor ner från huvudet och hans eljes så styva engelska polisonger hängde som droppstenar ned emot hans våta rock. Bredvid honom på bordet stod hans svarta hatt som böjt knä av sin egen tyngd och tycktes sörja sin förlorade ungdom, ty den bar ett lågt sorgflor. - God afton, sade Falk; det var ståtligt främmande. - Håna mig inte, bad Struve. - Varför skulle jag inte det? Jag vet ingen orsak varför inte. - Jaså, du har också blivit förstörd! - Jo, det kan du lita på, så att snart blir jag också konservativ! Du har sorg ser jag; jag hoppas jag får gratulera. - Jag har förlorat en liten. - Nå då får jag gratulera den! - Säg mig, vad vill du mig egentligen? Du vet att jag föraktar dig; det gör du väl själv också, förmodar jag? Inte sant? - Visserligen, men hör du min vän, tycker du inte att livet är bittert nog utan att man skall i onödan behöva förbittra det för varandra? Om Gud eller Försynen roar sig med den saken, så skall väl icke människan också förnedra sig därhän! - Nå det var en förnuftig tanke; den hedrar dig! Vill du inte ta min nattrock på dig, medan din bonjour torkar; du sitter bestämt och fryser. - Tack ska du ha, men jag måste gå snart. - Åh du kan stanna en stund med mig, så få vi tala till punkt en enda gång. - Jag talar så ogärna om mina olyckor. - Tala om dina brott då! - Jag har icke begått sådana! - Åh, stora! Du har lagt din tunga hand på de förtryckta, du har trampat på de sårade, du har hånat de elända! Minns du sista strejken då du ställde dig på ordningsmaktens sida! - På lagens, min bror! - Ha, lagen! Vem har skrivit lagen för den fattige, din dåre! Jo den rike! Det vill säga herren för slaven! - Lagen har hela folket och det allmänna rättsmedvetandet skrivit - den har Gud skrivit! - Spar på dina stora ord när du talar med mig! Vem skrev 1734 års lag? Herr Cronstedt! Vem var det som skrev sista lagen om prygelstraffet? Det var överste Sabelmann -, det var hans motion - och den drevs igenom av hans bekanta, som då utgjorde majoriteten! Överste Sabelmann är icke folket och hans bekanta äro icke allmänna rättsmedvetandet. Vem skrev lagen om Bolagens rätt? Häradshövding Svindelgren! Vem skrev den nya riksdagsordningen? Assessor Vallonius! Vem införde lagen om »laga skydd», det vill säga lagen om den rikes skydd mot den fattiges rättmätiga anspråk? Grosshandlar Kryddgren! Håll mun på dig! Jag kan dina fraser! Vilka skrevo den nya successionsordningen? Lagbrytare! Vilka ha skrivit skogslagen? Tjuvar! Vem skrev lagen om Privatbankernas se delutgivningsrätt? Svindlare! Och detta påstår du att Gud har gjort? Stackars Gud! - Får jag ge dig ett råd, ett råd för livet, som erfarenheten har givit mig. Om du vill förekomma den självförbränning, du, som fanatiker går till mötes, så anlägg med det snaraste en ny synpunkt över saker och ting; öva dig i att se världen i fågelperspektiv, och du skall se huru smått och betydelselöst allt förefaller; utgå ifrån, att det hela är en sophög, att människorna äro avskräden, äggskal, morotstjälkar, kålblad, traslappar så blir du aldrig överrumplad mer, förlorar aldrig någon illusion mer, men du skall däremot erfara en hel mängd glädje, varje gång du ser ett vackert drag, en god gärning; anlägg med ett ord ett lugnt och stilla världsförakt - du behöver icke befara att bli hjärtlös för det. - Synpunkten har jag icke ännu, det är sant, men världsföraktet har jag delvis. Men det är också min olycka, ty när jag ser något enda bevis på godhet eller ädelmod älskar jag återigen människorna, och överskattar dem och blir lurad på nytt! - Bliv egoist! Ge människorna fan! - Jag fruktar, jag inte kan det! - Sök dig en annan sysselsättning. Slå dig i hop med din bror; han tycks trivas här på jorden. Jag såg honom i går på kyrkostämman i Nikolai - - På kyrkostämman? - Han är kyrkoråd! Åh det är en karl med framtid. Pastor Primarius nickade åt honom! Han blir nog stadsfullmäktig snart som alla tomtägare. - Hur går det med Triton nu för tiden? - Åh de håller på med obligationer nu; där har din bror ingenting förlorat, om han också ingenting vunnit, nej han har andra affärer. - Låt oss slippa tala om den mannen - - Men han är ändå din bror! - Är det någon förtjänst hos honom, att han är min bror? Men nu ha vi talat hit och dit, säg mig nu ditt ärende! - Ack jag skall på begravning i morgon och jag har ingen frack. - Nå, det kan du få... - Tack min bror, du befriar mig från en stor förlägenhet. Det var den saken, men det finns en annan också av ändå mera grannlaga natur - - Varför väljer du mig, din fiende, till förtrogen i sådana grannlaga fall? Det förvånar mig! - Därför att du är en människa med hjärta... - Lita inte på det nu längre! Nå gå på... - Du har blivit så nervös och olik dig, du som var så mild förut! - Det var ju det, jag sa! Säg ut nu! - Jag ville fråga, om du skulle vilja följa med till kyrkogården? - Hm! Jag? Varför ber du ingen av dina kamrater i Gråkappan? - Därför att det finnes omständigheter! Jag kan säga det åt dig! Jag är inte gift! - Inte gift? Du altarets och sedernas försvarare, lossar du på de heliga banden? - Fattigdomen, omständigheterna! Men jag är lika lycklig ändå! Min hustru håller av mig och jag henne och det är alltihop! Det är en annan omständighet också! Barnet råkade av vissa skäl att bli odöpt; det var tre veckor, då det dog, och därför får det icke präst vid graven, men det törs jag inte tala om för min hustru, för då skulle hon bli förtvivlad, därför har jag sagt åt henne att prästen möter ute på kyrkogården; så mycket att du vet det. Hon stannar naturligtvis hemma själv. Du kommer bara att träffa två personer; den ena heter Levi; han är yngre bror till direktören i Triton och sitter på bolagets kontor; det är en älskvärd ung man med ett ovanligt gott huvud och ändå bättre hjärta. Du ska inte skratta, jag ser nog att du tror jag lånat pengar av honom, det har jag också, förstås; men det är en man du skall komma att tycka om! Och så är det min gamle vän doktor Borg, som skött barnet. Det är en fördomsfri man med mycket avancerade tänkesätt - och den skall du nog komma att förstå dig på. Nå, nu kan jag väl räkna på dig; vi bli bara vi fyra i vagnen, och den lilla i kistan naturligtvis. - Ja jag skall komma! - Men jag får be dig om en sak till. Ser du, min hustru har religiösa betänkligheter rörande den lillas salighet, efter som hon dog utan döpelse, och hon frågar alla människor om deras tanke för att få sinneslugn. - Nå du kan väl Augsburgiska bekännelsen? - Det är inte frågan om några bekännelser nu! - Men när du skriver i tidningen är det alltid fråga om den officiella tron - - Tidningen ja, det är ju bolagets sak - om bolaget vill upprätthålla kristendomen, så kan det ju få; när jag arbetar åt bolaget, så... det är en sak för sig... Du skall vara snäll och hålla med henne, om hon säger att hon tror barnet vara saligt! - Nå ja, för att göra en människa lycklig kan jag väl förneka tron, i synnerhet som den inte är min. Men du måste tala om var du bor också! - Vet du var Vita Bergen ligga? - Jo, det vet jag! Du bor kanske i det där spacklade trähuset på bergsknallen? - Hur känner du det? - Jag har varit där en gång. - Du kanske är bekant med den där socialisten Ygberg, som förstör folket för mig. Jag är vicevärd där åt Smithen och bor hyresfritt mot att jag driver in hyrorna; men när de inte kan betala så prata de ett slags dravel som han har lärt dem »om arbete och kapital» och annat sånt där, som har stått tryckt i skandaltidningar. Falk blev tyst. - Känner du den där Ygberg? - Ja det gör jag! Vill du prova fracken nu? Sedan Struve satt fracken på sig, drog han sin våta bonjour ovanpå, knäppte den upp till hakan, tände en väl tuggad cigarrstump, som satt uppträdd på en stryksticka - och gick. Falk lyste honom utför trapporna. - Du har långt att gå, sade Falk för att göra avskedet något mera avrundat. - Ja, det ska Gud veta! Och ingen paraply har jag. - Och inte överrock! Vill du inte ta min vinterrock så länge! - Jo, tack, så mycket, men det är för beskedligt av dig! - Jag kan ju få igen den vid tillfälle! Falk återvände in i rummet, hämtade överrocken och släppte den ner till Struve som stod nere i farstun, och efter ett kort godnatt gick han in. Men luften föreföll honom så kvav, att han öppnade fönstret. Därute föll höstregnet så stritt och smällde mot takplåtarne och störtade ner på den smutsiga gatan. Från kasernen mitt emot hördes taptot rulla, under det korum sjöngs i logementen, genom vilkas öppnade fönster lösryckta psalmstrofer trängde sig ut. Falk kände sig ödslig och trött! Han hade väntat få leverera batalj med en representant för allt vad han ansåg fientligt, men fienden hade flytt och på samma gång delvis besegrat honom. Om han sökte göra sig reda för vad striden egentligen rörde, kunde han det icke; och vem som hade rätt, kunde han icke heller få klart för sig. Och han började undra om icke hela saken, vilken han gjort till sin, de förtrycktes nämligen, blott var en overklighet. Ögonblicket därefter förebrådde han sig denna feghet och den permanenta fanatism, som glödde ini honom flammade åter upp; han fördömde sin svaghet, som oupphörligt narrade honom till medgivanden; nyss hade han haft fienden i sina händer och han hade icke allenast icke visat honom sin djupa avsky, utan även behandlat honom med välvilja och visat honom sympati; vad skulle denne få för tankar om honom hädanefter. Denna hans godsinthet var icke någon förtjänst, då den hindrade honom att fatta kraftiga beslut, den var blott en moralisk slapphet, som gjorde honom oförmögen till en strid, vilken han kände sig allt mindre vuxen. Han erfor livligt nödvändigheten av att släcka under pannorna, vilka icke längre skulle kunna motstå ett så högt tryck, då ingen ånga förbrukades, och han tänkte på Struves råd, och han tänkte så länge att han slutligen befann sig i ett kaotiskt tillstånd, under vilket sanning och lögn, rätt och orätt dansade omkring i en behaglig endräkt och hans hjärna, i vilken begreppen genom akademisk uppfostran legat skönt sorterade, skulle snart likna en blandad kortlek. Han lyckades märkvärdigt väl i att inarbeta sig i ett tillstånd av indifferentism, han övade sig i att söka vackra motiv för fiendens handlingar, och han gav sig efter hand själv orätt, kände sig försonligt stämd mot världsordningen, kom slutligen upp till den höga synpunkten och fann att det i själva verket var ganska betydelselöst om det hela överhuvud var svart eller vitt; och, om det var svart, så fanns ju ingen säkerhet för att icke det skulle så vara, och då anstod det icke honom att önska det annorlunda. Han fann detta själstillstånd behagligt, ty det medförde en känsla av lugn, som han icke erfarit på de många år, han gått i oro för mänskligheten. Han njöt av detta lugn i förening med en pipa stark tobak tills städerskan kom in för att bädda och på samma gång överlämna ett brev, som brevbärarn nyss stuckit in. Brevet var undertecknat Olle Montanus och var mycket långt samt tycktes delvis göra ett livligt intryck på Falk. Det hade förövrigt följande lydelse. Käre Broder! Ehuru Lundell och jag nu avslutat våra arbeten och snart inträffa i Stockholm, har jag dock ett behov att uppteckna mina intryck av de förflutna dagarne härstädes, emedan de varit av stor betydelse för mig och min andliga utveckling, ty jag har kommit till ett resultat; och står nu förvånad som en nykläckt kyckling tittande på världen med nyöppnade ögon och sparkande på äggskalen, som så länge hållit undan ljuset. Detta resultat är visserligen icke nytt; Platon hade redan sagt det innan kristendomen kom: verkligheten, världen den synliga är blott ett sken, en skuggbild av idéerna; det vill säga verkligheten är något lågt, betydelselöst, sekundärt, tillfälligt. Ja väl! Men jag vill förfara syntetiskt och börja med det enskilta för att därifrån leta mig fram till det allmänna. För det första vill jag tala om mitt arbete, som blev föremål för riksdagens och regeringens gemensamma omsorger. Vid altaret i Träskåla kyrka stodo tvenne figurer av trä; den ena var sönderslagen, men den andra var hel. Den hela höll ett kors i handen och var en kvinnofigur; av den sönderslagna figuren funnos två säckar med spillror förvarade inne i sakristian. En lärd fornforskare hade undersökt båda säckarnes innehåll för att kunna bestämma den sönderslagna figurens utseende, men han hade endast kommit till gissningar. Han gick dock grundligt tillväga; han tog ett prov av vita färg varmed figuren varit grundad och inskickade till farmaceutiska institutet och fick sålunda bekräftat att den höll bly och icke zink, alltså var figuren äldre än 1844, emedan zinkvitt först kom i bruk det året. (Vad skall man säga om ett sådant slutsätt, då ju figuren kunnat vara ommålad.) Därpå inskickade han ett prov av virket till snickareämbetet i Stockholm, och han erhöll det svaret att det var björk. Figuren var alltså av björk förfärdigad före 1844. Men det var icke dit han ville komma utan han hade anledningar (!), det vill säga, han önskade för sin heders skull, att bilderna skulle vara från 1500-talet, och han skulle helst velat, att de varit gjorda av den store (naturligtvis store efter som hans namn varit så väl inskuret i ek, att det bevarat sig ända till våra dagar) Burchard van Schiedenhanne, som skurit korstolarne i Västerås domkyrka. De lärda undersökningarne bedrevos vidare. Han hade stulit en smula gips från figurerna i Västerås och detta inskickades nu med gipsprovet från Träskåla sakristia till Ekole pollyteknick (jag kan inte stava't) i Paris. Svaret var krossande för belackarne: analysen utvisade att gipsarne hade lika sammansättning 77 ekvivalenter kalk och 23 svavelsyra och alltså (!) voro figurerna från samma epok. Figurerna voro sålunda bestämda i anseende till åldern; den hela blev avritad och »inskickad» (de ha en förfärlig passion de där lärda att »skicka in» allting) till antikvitetsakademien; återstod att bestämma och rekonstruera den sönderslagna. I två år skickades de båda säckarna mellan Uppsala och Lund; de båda professorerna råkade den gången olyckligtvis vara av skilda meningar varav strid uppstod; professorn i Lund som just blev rektor skrev en avhandling om figuren till sitt rektorsprogram och krossade professorn i Uppsala, som i stället fick svara med en broschyr. Lyckligtvis uppträdde i samma stund en professor vid Konstakademien i Stockholm med en alldeles ny åsikt och därigenom inträffade som alltid att Herodes och Pilatus »jämkade» på sina meningar och störtade sig över och söndersleto Stockholmarn med hela ettern hos småstadsbor. »Jämkningen» blev den, och därvid stannade man: att den sönderslagna figuren föreställt Otron, emedan ju den hela figuren måste föreställa Tron, som symboliserades av korset. Gissningen (den Lundensiska) att den sönderslagna föreställt Hoppet, emedan man funnit ett ankarklo i ena säcken förkastades, emedan detta måste (!) förutsätta tillvaron av en tredje figur Kärleken, av vilken ej fanns spår och icke plats heller, varförutom visades (med exempel ur Historiska Museets rika samling av pilspetsar) att ankarkloet icke var ett sådant utan en pilspets, hörande till de vapen varmed Otron symboliseras, se Ebr. Br. 7 k. 12 v., där det talas om Otrons blinda skott, jämfört med Jesajas 29 k. 3 v. där Otrons pilar nämnas flerestädes. Formen på pilspetsen vilken fullkomligt liknade dem från riksföreståndaren Stures tid, avlägsnade det sista tvivlet om figurens ålder. Mitt göra var nu att efter professorernas idé tillverka en bild av Otron såsom pendang till Tron. Programmet var givet och ingen tvekan fanns. Jag sökte en manlig modell, ty det måste vara en man; jag fick söka länge, men jag fann honom, ja jag tror att jag fann Otron själv i egen person - och jag lyckades - brilljangt! Där står skådespelaren Falander nu till vänster om altaret med en mexikansk pilbåge lånad från skådespelet Ferdinand Cortez och en rövarkappa från Fra Diavolo; men folket säger att det är Otron som sträcker vapen för Tron, och kontraktsprosten som höll invigningspredikan talade om de härliga gåvor som Gud ibland kunde giva människan och särskilt nu mig, och greven som vi åto invigningsmiddag hos förklarade att jag gjort ett mästerverk som gott kunde jämföras med antikens (som han sett i Italien), och en student som var på kondition hos greven grep tillfället att få trycka vers och utdela, vari han utvecklade begreppet det sublimt sköna och gjorde en historik över djävulsmyten. Nu har jag som en sannskyldig egoist talat om mig själv! Vad skall jag säga om Lundells altartavla. Så här ser den ut. Kristus (Rehnhjelm) på korset i fonden; till vänster den obotfärdige rövaren (jag; den skurken hade gjort mig ändå fulare än jag är); till höger den botfärdige rövaren (Lundell själv med sina skenheliga ögon seende på Rehnhjelm); vid korsets fot: Maria Magdalena (Marie, du vet, djupt urringad); en romersk centurion (Falander) till häst (nämndeman Olssons skvadronbeskällare!). Jag kan icke beskriva vilket hiskeligt intryck det gjorde på mig, då efter predikan täckelserna föllo och alla dessa bekanta ansikten från den upphöjda platsen vid altaret stirrade ut över församlingen, som med andakt lyssnade till prästens stora ord om konstens höga betydelse i synnerhet då den går i tjänst hos religionen. För mig föll i den stunden ett täckelse, som avslöjade mycket, mycket, och vad jag sedan tänkt om tro och otro skall du en gång få höra; vad jag menar om konsten och dess höga uppgift skall jag framlägga i en föreläsning den jag ämnar hålla på någon offentlig lokal, så snart jag kommer till stan. Att Lundells religiösa känsla varit högt uppdriven under dessa »dyra» dagar kan du föreställa dig. Han är lycklig, jämförelsevis, i sitt kolossala självbedrägeri och han vet icke att han är en skälm. Nu tror jag att jag sagt det mesta och skall vidare förklara mig muntligen då vi råkas. Till dess & farväl och må så gott <br> & Sanne vännen <br> & Olle Montanus. P.S. Jag glömde ju att tala om upplösningen på den antikvariska forskningshistorien. Den slutade så, att Jan i fattigstugan, som mindes från sin barndom huru figurerna sågo ut, upplyste om, att de varit tre och kallats Tron, Hoppet och Kärleken, och efter som kärleken var störst (Matt. 12:te och 9:de) så hade den stått ovanför altaret. Åskan hade slagit ner den och Tron på 1810-talet. Figurerna hade hans far som varit galjonssnickare i Karlskrona förfärdigat. <center>D.S.</center> Efter läsningen av detta brev slog sig Falk ner vid sitt skrivbord, såg efter att lampan var väl påfylld, tände en pipa, och tog så fram ett manuskript ur bordslådan och satte sig att skriva. {{Röda Rummet}} Den korta stund jag vandrar här 251 1116 2005-08-03T16:49:47Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Den korta stund jag vandrar här, vad fruktar jag och klagar? Han som den gode herden är, han mina steg ledsagar. Han som gav livet för sin hjord än med sin Ande och sitt ord är när oss alla dagar. Jag hör hans röst och känner den och går dit han vill kalla. De sina känner han igen, han räknat har dem alla. Han söker den som vilse far, den svage i sin famn han tar, upprättar dem som falla. Han styrker mig med livets bröd vid nådens helga källa, där Andens kraft mot synd och död, där frid och fröjd uppvälla. Hur mörk min väg bland törnen går, blott jag ej viker från hans spår jag ej skall modet fälla. O du som sade: &#8221;Ingen kan de mina från mig taga&#8221;, dig mot en värld jag ropar an som vill mig från dig draga. Låt mig ej villas bort från dem, som till din Faders sälla hem du lovat att ledsaga. Hur tomt är allt vad världen har, hur kort dess nöjen vara! Snart stundar natten, då envar av oss skall hädanfara. Och då, vad är all lycka här emot det löftet: &#8221;Där jag är, där skolen I ock vara.&#8221; [[Category:Psalmer]] Gud låter sina trogna här 252 6180 2006-06-28T21:03:05Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} Gud låter sina trogna här allt gott av nåd erfara, och budskap av hans kärlek är mång tusen änglars skara. Ty sjunga vi med gott behag: Guds änglar från vår barndomsdag oss följa och bevara. De lägra sig kring var och en som fruktar Herren gärna, och deras hjälp är icke sen mot dem som ont oss ärna. Ty sjunga vi med gott behag: Guds änglar från vår ungdomsdag för våld och list oss värna. På vägen de oss föra så, att vi vår fot ej stöta, men trygga och förnöjda gå, fast nöd och sorger möta. Ty sjunga vi med gott behag: Guds änglar oss till ålderns dag på hulda armar sköta. Med vänlig hand, fast icke sedd, de gravens skräck förjaga och hålla tröstens kalk beredd när ångsten gör oss svaga. Ty sjunga vi med gott behag: Guds änglar oss till dödens dag till himmelen ledsaga. O Herre Gud, var mild och god, när vi med döden strida. Din Ande give kraft och mod, att vi i frid avlida. Så skola vi med gott behag dig sjunga på den stora dag, som vi med fröjd förbida. ''Här följer Svedbergs version i den karolinska psalmboken: (Nummer 195 i [[1695 års psalmbok]]).'' Gud låter här sin christenhet allt godt af nåd förfara: af kärlek har han dem beredt mång´ tusen änglars skara. Thy sjungom nu med godt behag: Nu är de helga englars dag, de oss så wäl bewara. De lägra sig kring hwar och en, som fruktar Gud så gerna; att hjelpa äro de ej sen´ mot dem, som allt ondt ärna. Thy sjungom nu med godt behag: Nu är de helga englars dag, de oss här troligt wärna. På wägar de oss föra så, att wi wår fot ej stöta, ej heller lide skada då, när oss allt ondt kan möta. Thy sjungom nu med godt behag: nuu är de helga englars dag, de oss så willigt sköta. Slik nåde warder dem beredd, som tillflykt till Gud taga; De englars wård är dem beredd, som satan kan förjaga. Thy sjungom nu med godt behag; nu är de helga englars dag, de oss till himlen draga. O Herre Gud! war mild och god, när wi med döden stride; din Ande gifwe kraft och mod, att wi i frid aflide; så skole wi med godt behag dig sjunga på den stora dag. O Gud! hör hwad wi bedje. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Jesper Svedberg]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Nu tändas tusen juleljus 253 1123 2005-07-29T15:08:26Z 81.233.220.208 {{Psalmartikel}} Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund, och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund. Och över stad och land i kväll går julens glada bud, att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud. Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus! I varje hjärta armt och mörkt sänd du en stråle blid, en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid! [[Category:Psalmer]] Tillkomme ditt rike 254 6134 2006-06-28T12:02:02Z Agneta 53 Versnummer {{Psalmartikel}} ''Här återges texten enligt den ursprungligare (längre) versionen i [[Sionstoner 1935]]:'' <br> <br> '''1.''' Tillkomme ditt rike, o Herre, vår Gud, <br> tillkomme ditt rike på jorden! <br> Sänd ut dina vittnen med frälsningens bud, <br> sänd ut dem i södern och norden <br> |: att kalla och bjuda all världen. :| <br> <br> '''2.''' Du lovat i ordet en vildmarkens vår,<br> då öknen skall stå lik en lilja. <br> Vi bida därefter vart gryende år, <br> och är det din nådiga vilja, <br> |: snart komme den tiden, o Jesus! : <br> <br> '''3.''' Välsigna de vittnen, som gått i ditt namn,<br> att resa baneret där ute! <br> Din trohet dem vare en skyddande hamn, <br> och ljuvligt i famn du dem slute, <br> |: hugsvalande såsom en moder. :|<br> <br> '''4.''' Var själv deras starkhet, med kraft dem bekläd <br> och lär dem att manligen strida, <br> att utså i hoppet den himmelska säd <br> och växten i tålamod bida <br> |: av dig, som allena den giver! :|<br> <br> '''5.''' Och få de än vattna sin sådd med sitt blod,<br> vad nåd, vad osägelig ära! <br> Så framgår ditt rike, du Fridsfurste god, <br> och så vill allt mer du oss lära, <br> |: att nederlag ofta är seger! :| <br> <br> '''6.''' Så kasta vi alla bekymmer på dig, <br> du lovat för allting att sörja. <br> Drag för oss på livets och sanningens stig, <br> och låt i ditt namn oss re´n börja <br> |: att tacka och lova för segern! :| <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Gå, Sion, din konung att möta 255 4000 2006-01-24T04:44:35Z 83.227.55.189 funka inte {{Psalmartikel}} Gå, Sion, din konung att möta, Jerusalem, gläds åt din Gud. Strö palmer på väg för Messias, bered dig som väntande brud. Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud, var glad, var glad och hylla din konung och Gud. Han kommer från himmelska fröjder, han lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palatser och lägges på strå i ett stall. Var glad&#8230; Han kommer till jorden att bringa ett offer på korsträdets stam, att dö för vårt syndiga släkte och föra rättfärdighet fram. Var glad&#8230; Han kommer ur graven med byte, och skuggornas boning blir ljus och gravarnas slumrare väckas till liv utur seklernas grus. Var glad&#8230; Han kommer till sörjande hjärtan, och livet får annan gestalt. Han kommer i makt att regera, tills Gud uti alla blir allt. Var glad&#8230; ''I [[Lova Herren]] finns fjärde versen inte med. Å andra sidan slutar varje vers på sitt eget sätt:'' v. 1: ...vak úpp, vak upp, i jublande lovsång brist ut! Vak upp, vak upp och glad till hans skara dig slut! v. 2: ...var glad, var glad o.s.v. v. 3: För dig, för mig han trampade smärtornas stig. För dig, för mig på korset han offrade sig. ''Och sista versen (där Lova Herren för övrigt har "och Gud" i stället för "tills Gud") slutar så här:'' Hans makt, hans prakt, hans eviga välde besjung, hans makt, hans prakt som världarnas Herre och Kung! ''[[Sionstoner 1935]] har samma textvariant som Lova Herren (med undantag av "tills" i sista versen), men har även med vers 4, som där slutar:'' Vad ljus, vad ljus från graven det nu strålar ut! Vad liv, vad liv, o död, nu ditt välde är slut! [[Category:Psalmer]] Världens Frälsare kom här 256 6145 2006-06-28T19:35:14Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} <div class=vers><pre> Världens Frälsare kom här. Rena jungfrun moder är. Ty en börd så underlig, Herre Jesu, hövdes dig. Nådens under här vi sett, av Guds Ande är det skett: Ordet, utav Fadern fött, har i tiden blivit kött. Utan synder buren är den all världens synder bär. Han, i oskuld född och död, frälsar oss ur dödens nöd. Han med himmelsk fröjd och fred kommit har till jorden ned, ty han är båd´ Gud och man, som oss alla hjälpa kan. Han från Fadern gången var och till Fadern han uppfar, sitter på Guds högra hand, råder över alla land. Stor, gudomlig är hans makt, döden har han nederlagt, nederlagt i väldig strid mörkrets här till evig tid. Pris ske Gud i himmelshöjd! Bäre jorden frid och fröjd, och hans vilja med hans ord kring all världen blive spord. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] [[en:Savior of the Nations, Come]]'' I en djup, oändlig skog 257 5317 2006-05-15T21:46:48Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' I en djup, oändlig skog, <br> svart av moln, där åskan slog,<br> gick ett litet barn en gång<br> dagen lång.<br> <br> '''2.''' Ja, den dagen var så lång,<br> himlen mörk och skogen trång.<br> Barnet i sin ensamhet<br> gick och grät.<br> <br> '''3.''' Grät och tänkte: Aldrig mer<br> jag min faders boning ser.<br> Här i mörker, köld och nöd<br> blir jag död.<br> <br> '''4.''' Just då så förtvivlat var<br> molnet vek, och solen klar<br> glänste fram - och i dess ljus<br> Faderns hus!<br> <br> '''5.''' Allt var nu på stunden gott,<br> allt stod nu som förr det stått:<br> samma hem och samme far,<br> allt var kvar.<br> <br> '''6.''' Så, Guds barn, går ofta du<br> djupt i mörker, kanske nu,<br> vet ej vart du kommen är, <br> vart det bär.<br> <br> '''7.''' Men så visst som Gud är kvar<br> och en evigt trofast far,<br> skall du än få ljus och tröst<br> vid hans bröst.<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Din klara sol går åter opp 258 6149 2006-06-28T19:44:57Z Agneta 53 kategori +versnummer {{Psalmartikel}} '''1.''' Din klara sol går åter opp. Jag tackar dig, min Gud. Med kraft och mod och nyfött hopp jag höjer glädjens ljud. '''2.''' Din sol går opp för ond och god, för alla som för mig. O må jag så i tålamod och kärlek likna dig. '''3.''' O må jag ock med flit och dygd och måtta i begär än kunna glädjas i ditt skygd var dag du mig beskär. '''4.''' Då skall jag, trygg i råd och dåd, till dig, o Fader, fly och än förnimma att din nåd är varje morgon ny. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Gud som haver barnen kär 259 1147 2005-08-03T00:02:23Z Damast återlänkning + borttagen text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Gud som haver barnen kär, <br> se till mig som liten är. <br> Vart jag mig i världen vänder<br> står min lycka i Guds händer. <br> Lyckan kommer, lyckan går, <br> du förbliver, Fader vår. <br> <br> ''I en annan variant lyder slutraden:'' <br> <br> den Gud älskar, lyckan får. [[Category:Psalmer]] Jag vet en port som öppen står 260 1150 2005-08-05T22:40:41Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} Jag vet en port som öppen står, där från de gyllne salar en klarhet som från korset går om Kristi kärlek talar. O djup av nåd, min Gud, hos dig, att porten öppen står för mig, för mig, för mig, står öppen ock för mig! Den öppen står för varje själ som nådens ord anammar, för rik och fattig, kung och träl, för alla folk och stammar. O djup av nåd&#8230; Så skynda fram, trots oväns hot, förrn porten sluten bliver, och kors och krona tag emot, som Frälsaren dig giver. O djup av nåd&#8230; Då vi på andra stranden stå läggs korset av, det tunga. Oss livets krona skänkes då, och Jesu lov vi sjunga. O djup av nåd&#8230; ''En annan översättningen har följande lydelse: (troligen ur [[Guds lov]])'' Det finns en port, som öppen står till Kristi nåderike, och från hans kors ett budskap går om kärlek utan like. O djup av nåd, min Gud, hos dig, att porten öppen står för mig, för mig, för mig, står öppen ock för mig. Den öppen står för varje själ, som ser sin synd med smärta, för ung och gammal, fri och träl, för varje nödställt hjärta. O djup av nåd&#8230; Trots oväns hot, o skynda in, förrn porten sluten bliver! Tag korset mot och kronan vinn, som Kristi kärlek giver. O djup av nåd&#8230; När kronan räcks, läggs korset av, ej mer det skall betunga. Hans kärlek, som oss båda gav, vi då för evigt sjunga. O djup av nåd&#8230; ''I [[Lova Herren]] är dock andra raden i v.2 ändrad till "hur synden än må smärta".'' [[Category:Psalmer]] Röda rummet:Kapitel 20 261 3861 2006-01-15T10:19:55Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/20.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/20.html --> == '''På Altaret''' == Moraklockan på Stadskällarn i X-köping dundrade sju en oktoberkväll då sceniske direktören vid stadens stående teater vräkte sig in genom dörren. Han såg strålande ut som en padda kan stråla när den fått ett gott mål, han såg glad ut, men hans ansiktes muskler voro ovana att följa med på sådana färder, så att de kastade huden i orediga veck och vanställde än mer hans hiskliga uppsyn. Han hälsade nådigt på den lilla torra källarmästaren som stod innanför disken och räknade gästerna. - Wie steht's? skrek direktören - han hade nämligen lagt bort att tala för länge sen, som vi erinra oss. - Schön Dank! svarade källarmästaren. Som det nu var slut med herrarnes tyska, så övergingo de omedelbart till svenskan. - Nå, vad sägs om pojken Gustaf! Var han inte ypperlig som Don Diego. Va? Jag tror att jag kan göra aktörer, jag. - Ja jag säger det! Den pojken! Men det är som direktörn själv sagt: det är lättare att göra en talang av en person, som icke gått och förstört sig med de dumma böckerna... - Böckerna ä ett fördärv! Det vet jag bäst. Förövrigt! Vet källarmästarn vad som står i böckerna! Hä? Jag vet det jag! Ni ska få se nu när den där unga Rehnhjelm kommer fram i Horatio, hur han bär sig åt. Det kommer att bli skönt! Jag har lovat honom rollen, därför att han tiggde så mycket, men jag sa också ifrån, att jag inte kommer att hjälpa honom, för jag vill inte stå ansvar för hans misslyckande. Jag sa honom också, att han fick rollen för att jag skulle visa honom hur svårt det är att spela för den som naturen ej nedlagt gåvorna hos. - Åh! Jag ska kväsa till honom, så att han inte ska gapa efter roller på mången god dag sedan. Det skall jag göra! Men det var inte det vi skulle tala om! Hör nu, har källarmästarn några rum lediga. - De två små? - Just! - Alltid till direktörns disposition! - En supé för två, fint! Klockan åtta! Källarmästarn serverar själv! Han skrek icke, när han sade detta sista och källarmästarn bugade sig till tecken att han förstod. I detsamma inträdde Falander. Utan att hälsa direktören gick han fram och satte sig på sin gamla plats. Direktören steg genast upp och sade i det han passerade disken, hemlighetsfullt: klockan åtta; varpå han gick. Källarmästaren satte nu fram en absintbutelj med tillbehör åt Falander. Som denne icke gjorde någon min av att vilja öppna samtal, tog källarmästarn sin servett och började torka omkring på bordet; när detta icke hjälpte fyllde han på stryksticksfodralet och sade: - Supé i kväll; smårummen! Hm! - Vem och vad talar ni om? - Hm! Den där som gick vet jag. - Jaså den! Nå det är ovanligt höra om honom som är så snål! Det är väl för en person då? - Nej två, sade källarmästarn och klippte med ögonen. - I smårummen! Hm! Falander spetsade öronen, men skämdes på samma gång över att han hört på skvaller och lät ämnet falla, men det var inte källarmästarns mening. - Jag undrar, sa han, vem det kan vara! Hustrun hans är dålig och .. - Vad rör det oss vem det där vidundret behagar supera med. Har källarmästarn någon aftontidning? Denne slapp svara på snäsan, ty in trädde Rehnhjelm strålande som en yngling, vilken ser en ljusning på sin bana. - Lägg bort absinten i kväll, sade han, och låt mig vara värd. Jag är så glad att jag vill gråta! - Vad har hänt? frågade Falander ängsligt; du har väl icke fått någon roll? - Jo, pessimist, jag har fått Horatio... Falander blev mörk: - Och hon Ofelia, tillade han! - Hur vet du det? - Jag gissade! - Dina aningar! Det var då inte svårt att ana! Tycker du inte, att hon förtjänade det! Ha de någon bättre vid hela teatern? - Nej, det medger jag! Nå! Tycker du om Horatio? - Åh den är härlig! - Ja det är märkvärdigt, så olika man kan tycka! - Vad tycker du då? - Jag tycker han är den största uslingen av alla hovmännen: han säger ju ja till allting. »Ja min prins, ja min gode prins.» Om han är hans vän, så bör han väl säga nej någon gång och inte gå och hålla med som en annan smickrare. - Ska du förstöra för mig igen nu! - Ja, jag ska förstöra allt för dig! Hur skall du, som går och tycker att allt vad jämmerligt människor gjort är stort och härligt, hur skall du, så länge du gör det, kunna få något otimligt att sträva efter; om du ser fullkomlighet och förträfflighet i allting här, hur skall du då få någon längtan efter det verkligt fullkomliga. Tro mig pessimismen är den sannaste idealism, och pessimismen är en kristen lära, om det kan lugna ditt samvete, ty kristendomen lärer världens uselhet, från vilken vi skola söka att dö! - Kan du inte låta mig tycka, att världen är skön, kan jag inte få vara tacksam mot den som ger allt gott och glädjas åt vad livet har att bjuda på! - Jo, jo, gläds min gosse, gläds och tro och hoppas. Då alla människor på jorden jaga efter samma sak - lyckan - så är sannolikheten att du skall vinna den lika med en 1.439.145.300:de-del då nämligen människorna äro så många som nämnarn i bråket. Är den lycka du i dag vunnit värd dessa månaders kval och förödmjukelser. Och för övrigt vad består då din lycka uti? Att du fått en dålig roll, i vilken du icke kan göra vad man kallar lycka - jag vill icke säga därför att du skall misslyckas. Är du så garanterad att... Han måste hämta andan. - Att Agnes skall lyckas som Ofelia. Kanske hon i sin iver att begagna det sällsynta tillfället går och gör för mycket av rollen - sådant är vanligt! Men, jag ångrar mig att jag gjort dig ledsen och jag ber dig som alltid låta bli att tro vad jag säger; man vet ju icke om det är sant! - Om jag inte kände dig, skulle jag tro att du avundades mig! - Nej min gosse, jag önskar dig, som alla människor att de så fort som möjligt må vinna sina önskningar, att de vända sina tankar mot något bättre, vilket dock torde vara avsikten med livet. - Detta kan du i lugn sitta och säga, du som redan har lyckats. - Nå är det inte dit vi skola komma! Det är således inte att lyckas vi önska, utan att kunna sitta så här och le åt våra stora strävanden, stora, hör du! Klockan slog nu åtta så att det skrällde i salen. Falander reste sig hastigt från stolen som om han ämnade gå, därpå for han med handen över pannan och satte sig ner igen. - Är Agnes hos tant Beate i kväll? frågade han med likgiltig ton. - Hur vet du det? - Åh det kan jag väl förstå när du sitter här i lugn! Hon ville läsa sin roll för henne kan jag tro, efter som ni inte har många dar på er! - Ja! Har du träffat henne i kväll, efter du vet det också? - Nej, på min heder! Jag kunde inte tänka mig något annat skäl för hennes frånvaro från dig en kväll då vi inte spela. - Då tänkte du alldeles rätt. För övrigt bad hon mig, att jag skulle slå mig lös och gå ut och söka sällskap, efter att jag sutit inne så länge. Hon är så öm och så omtänksam den kära flickan! - Ja hon är mycket öm! - Hon har inte varit ifrån mig mer än en enda kväll, då hon blev uppehållen hos sin tant och inte skickade återbud. Jag trodde jag skulle bli galen och kunde inte sova på hela natten. - Det var den sjätte juli, inte sant! - Du skrämmer mig! Spionerar du på oss? - Varför skulle jag göra det! Jag känner ju ert förhållande och gynnar ju det på alla sätt! Och varför jag vet, att det var på en tisdag, den sjätte juli, som det där hände, det är därför att du talat om det så många gånger. - Nå! Det är sant! Det blev tyst en ganska lång stund. - Det är märkvärdigt, avbröt Rehnhjelm omsider tystnaden, vad lyckan kan göra en människa melankolisk; jag är så orolig i kväll och jag skulle heldre ha velat vara tillsammans med Agnes. Ska vi gå in i smårummen och skicka efter henne. Hon kan ju säga, att det har kommit resande till stan. - Det skulle hon aldrig säga; hon kan icke förmå sig till att tala osanning! - Åh, det är inte så farligt! Det kan alla kvinnor! Falander fixerade Rehnhjelm på ett sätt som denne icke kunde förstå meningen av; därpå sade han: - Jag skall först se efter om smårummen äro lediga, så kan ju saken få bero på det! - Ja, må gå! Falander höll honom tillbaka, då han gjorde min av att gå med, och gick. Om två minuter var han igen. Han var alldeles vit i ansiktet, men lugn, och sade endast: - Det var upptaget! - Så förargligt! - Nå vi få hålla varandra sällskap så gott vi kunna! Och de höllo varandra sällskap och de åto och drucko och de talade om livet och om kärleken, och människornas ondska; och de blevo mätta och druckna och gingo hem till att sova! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 19 262 3860 2006-01-15T10:19:17Z 217.209.13.214 Innehållsförteckning <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/19.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/19.html --> == Från Nya Kyrkogården till Norrbacka. == Septembereftermiddagen låg grå och varm och lugn över huvudstaden, då Falk vandrade upp för de södra backarna. På Katrina kyrkogård satte han sig att vila; han erfor ett verkligt välbehag vid att se huru lönnarne blivit rödfrusna under de sista nätterna och han hälsade hösten hjärtligt välkommen med dess mörker, dess gråa moln och dess fallande löv. Icke en fläkt rörde sig; det var som om naturen vilade, trött av det korta sommararbetet; allting vilade; människorna lågo där under sina torvor så tysta och beskedliga som de aldrig varit i livet, och han önskade han hade dem alla där, och sig själv med. Klockan slog någonting uppe i tornet och då reste han sig och gick, gick framåt Trädgårdsgatan, tog av in på Nya Gatan, vilken tycktes ha varit ny i hundra år, gick över Nytorget och var framme vid Vita Bergen. Där stannade han utanför det skäckiga huset och hörde på vad barnen sade, ty det var barn på bergknallen som vanligt, och de talade både högt och oförbehållsamt under det att de slipade små tegelstenar som de skulle ha till att hoppa hage med. - Vad fick du till middan, Janne? - Angår det dej, du? - Angår? Säger du angår? Akta re du, så att jag inte lappar dej! - Du? Äh höru! Inte du med de där ögona! - Höru? Flunsa jag dej inte härom dan ner ve Hammarbysjön! Va! - Äh, håll käften på dig! Janne blir »flunsad» och oron lägger sig. - Du kanske inte var med, du Janne, och stal krasse på Katrina Körgål? Va! - Har den där halta Olle gått och babbla om det? - Nå, och så kom inte polisen? Va? - Tror du jag är rädd för polisen? Det ska du få se! - Är du inte det, då ska du få följa med till Zinkens Damm och humla päron i kväll. - På tji förstås? Kommer inte över planket, känner de där arga hundarne! - Tror du inte att Sotar-Pelle går över det där planket som ett inte, och hundarna måste man väl kunna sparka. Slipningen avbrytes av en piga som kommer ut och strör granris på den gräsbevuxna gatan. - Vad är det för en djävel som ska begravas däroppe i dag? - Åh det är den där vicevärden, kära du, som har fått en unge igen med sin kona! - Det är en kitslig satan den där vicevärden? Va? I stället för svar gav han ifrån sig en okänd melodi som visslades på ett särskilt sätt. - Vi bruka sparka hans rävungar när di kommer från skolan. Och hans kona, må du tro, den är något svullen. Den djävla maran stängde oss ute i snön en natt, när vi inte betalte hyran, så att vi måste koja i Blecktornsladan. Samtalet tynade, ty den sista upplysningen tycktes icke göra det allra minsta intryck på åhöraren. Det var icke med särdeles muntra känslor Falk gjorde sin entré efter den presentation de båda gatpojkarne anställt. Han hälsades i dörren av Struve, som anlagt en sorgsen min och nu fattade honom i armen som om han ville meddela honom ett förtroende eller sönderkrama en tår i hans närvaro, vilket som helst, något måste ju göras - och tog honom om livet. Falk befann sig i en sal med ett matbord, en skänk, sex stolar och en likkista. För fönsterna hängde vita lakan, genom vilka dagsljuset sipprade in och bröt sig mot det röda skenet av två stearinljus; på matbordet stod en bricka med gröna vinglas och en soppskål med georginer, lövkojor och astrar. Struve tog hans hand och ledde honom fram till kistan där den lilla namnlösa låg nerbäddad på hyvelspån i tyll, bestrött med Kristi Bloddroppsblad. - Här, sade han; här! Falk erfor inga andra sensationer än dem man alltid erfar i närvaron av ett lik och kunde därför icke finna några ord lämpliga för tillfället utan inskränkte han sig till att krama fadrens hand, varpå denne sade: - Tack, tack! och avlägsnade sig för att gå in i ett rum bredvid. Falk var ensam; nu hörde han först en häftig viskning bakom den dörr där Struve försvann; därpå blev det tyst en stund; men så började från andra ändan av rummet ett mummel tränga genom den tunna brädväggen; han kunde endast delvis urskilja orden men han tycktes igenkänna rösterna. Först hördes en gäll diskant som talade långa strofer mycket fort. - Babebibobubybåbäbö - Babebibobubybåbäbö - Babebibobubybåbäbö - lät det. Därpå svarade en vredgad karlröst ackompanjerad av hyvelns: vitschå - vitschå - vitsch - vitsch - hitsch - hitsch. Och så ett långsamt framrullande mum - mum - mum - mum. Mum - mum - mum - mum. Varpå hyveln började spotta och nysa sitt vitsch vitsch. Och så en storm av babili-bebili-bibili-bobili-bubili-bybili-båbili-bäbili-bö! Falk trodde sig förstå varom denna diskussion handlade och på vissa tonfall tyckte han sig märka att den lilla döda var inblandad i saken. Och så började åter en våldsam viskning bakom Struves dörr, interfolierad med en snyftning, och så öppnades dörren och ut kom Struve ledande vid handen en fintvätterska, svartklädd och med röda ögon. Struve presenterade med en familjefaders värdighet: - Min hustru; häradshövding Falk, min gamla vän! Falk mottog en hand, så hård som ett klappträ och ett leende som pickles. Han försökte i största hast konstruera en fras som innehöll de två orden »fru» och »sorg» och lyckades tämligen, varför Struve bestod honom en omfamning. Frun, som ville bidraga med någon vänlighet, började borsta sin man på ryggen och bifogade: - Det är fasligt vad Christian kan gå och klena ner sig; jämt och samt är han dammig på ryggen. Tycker inte häradshövdingen att han ser ut som en gris? Denna kärleksfulla fråga slapp den stackars Falk besvara, ty bakom modrens rygg stucko nu två röda huvuden fram och flinade mot den främmande. Modren fattade oömt deras huvuden och sade: - Har häradshövdingen sett så fula pojkar förut? Se de inte ut som rävungar? Detta överensstämde med verkliga förhållandet till den grad att Falk kände sig uppfordrad på det livligaste förneka faktum. Farstudörrn öppnades och in trädde två herrar. Den förste var en bredaxlad trettioåring med ett fyrkantigt huvud, vars framsida skulle föreställa ansikte; huden såg ut som en halvrutten broplanka i vilken maskar plöjt sina labyrinter; munnen var brett skuren och stod jämt på glänt varvid alltid de fyra välslipade hörntänderna syntes; när den log, klövs ansiktet i två delar och man såg ända bort till fjärde oxeltanden; icke ett skäggstrå vågade sig fram på den ofruktbara marken; näsan var så illa anbragt att man framifrån kunde titta ett gott stycke in i huvet; på kraniets ovandel förekom någonting växande, som liknade en kokosmatta. Struve, som ägde den förmågan att adla sin omgivning, presenterade kandidaten Borg som doktor Borg. Denne gjorde intet tecken till nöje eller missnöje, framräckte sin överrocksärm åt sin följeslagare, vilken genast drog av ytterplagget och hängde det på farstudörrens gångjärn, varvid frun anmärkte att »det var så dåligt, det här gamla huset, att det inte fanns en klädhängare en gång». Rockavdragaren presenterades som herr Levi. Det var en lång yngling; hans kranium tycktes hava tillkommit genom en utveckling av näsbenet bakåt; och bålen, som räckte ända ner till knävecken, föreföll som om den uppstått därigenom att kraniet dragits genom ett dragjärn som när man drar ståltråd; axlarne störtade som stuprännor, höfterna hade icke lämnat ett spår efter sig, smalbenen sträckte sig ända upp åt låren, fötterna voro nedgångna som gamla skor, under vilka hålfoten blivit nedtrampad; benen strävade utåt, nedåt som på en arbetare, vilken burit tunga bördor eller stått största delen av sitt liv - Det var en fullkomlig slavtyp. Kandidaten hade stannat vid dörren efter befrielsen från ytterplagget; han hade tagit av sig handskarne, ställt ifrån sig käppen, han hade snutit sig, han hade stoppat in näsduken utan att låtsa märka Struves upprepade försök att presentera; han ansåg sig ännu vara i tamburen; men nu tog han sin hatt, skrapade med foten och gjorde ett steg framåt rummet. - God dag Jenny! Hur står det till? sade han och tog fruns hand med en vikt som om det varit hennes liv. Därpå bugade han sig omärkligt för Falk med en grimas som en hunds när han ser en främmande hund på sin gård. Unge herr Levi följde kandidaten i spåren, uppfångade hans leenden, applåderade hans sarkasmer och lät sig förtryckas av dennes överlägsenhet. Frun drog upp en butelj rhenskt vin och serverade. Struve fattade sitt glas och önskade gästerna välkomna. Kandidaten öppnade gapet, lade glasets innehåll på sin till en rännsten apterade tunga, grinade som om han skulle taga in, och sväljde. - Det är fasligt surt och dåligt, sade frun; kanske Henrik vill ha ett glas punsch i stället! - Ja, det var ganska dåligt, medgav kandidaten och erhöll herr Levis odelade bifall. Punsch kom fram. Borgs ansikte klarnade; han såg sig omkring efter en stol; en sådan blev genast framburen av herr Levi. Sällskapet slog sig ner omkring matbordet. Lövkojorna doftade starkt och deras ångor blandade sig med vinets, ljusen speglade sig i glasen, pratet tog fart och snart steg en rökpelare upp från kandidatens plats. Frun kastade en orolig blick bort åt fönstret där den lilla låg och sov, men den blicken såg ingen. Då hördes en vagn stanna utanför på gatan. Alla reste sig utom doktorn. Struve hostade och sade med låg röst som om han sagt något obehagligt: ska vi göra oss i ordning? Frun gick fram till kistan, lutade sig ner och grät häftigt; när hon reste sig upp såg hon mannen stå med kistlocket i beredskap, och då brast hon ut i en våldsam gråt. - Se, så! Se så! lugna dig! sade Struve, och skyndade sig att lägga på locket, som om han ville dölja något. Borg lade ett punschglas i sin rännsten och såg därefter ut som en häst när han gäspar. Herr Levi hjälpte Struve att skruva fast locket vilket han gjorde med så stor ledighet som om han emballerat en packlåda. Man tog avsked av frun, drog på sig ytterplaggen och gick; frun bad herrarne akta sig i trapporna; »de voro så gamla och dåliga». Struve gick först och bar kistan; när han kom ner på gatan och fick se en liten folksamling, anställd till hans ära, greps han så av högmodsandan att han for ut emot kusken som inte öppnat vagnsdörren och fällt steget; för att förhöja effekten duade han den store livréklädde karlen, vilken med hatten i hand skyndade fullgöra befallningarna; detta framkallade nu en kort, elakartad hosta hos en gosse i hopen, vilken lydde namnet Janne, och som när han därigenom ådrog sig de kringståendes uppmärksamhet, började med lyfta ögon granska skorstenarne som om han väntade sotarn. Vagnsdörren smällde igen om de fyra, och följande samtal uppstod mellan några yngre deltagare i folksamlingen, vilka nu kände sig lugnare: - Hör du? En sån svullen kista! Såg du på'n! - Ja visst! Men såg du att det inte var något namn på plåten! - Va' det inte? - Nej det kunde man väl se; den var alldeles blank. - Vad betyder det då? - Vet du inte det? - Det var en hor-unge! Piskan smällde lyckligtvis och vagnen rullade framåt. Falk kastade en blick upp åt fönstret; där stod frun, som redan tagit ner ett par lakan och blåste ut stearinljusen, och bredvid henne rävungarne med var sitt vinglas i handen. Vagnen skallrade fram, gata upp och gata ner; ingen gjorde försök att tala. Struve såg plågad ut där han satt med kistan i knä; och det var ännu så ljust att han skulle velat göra sig osynlig. Det var en lång väg till nya kyrkogården, men den tog också slut och man var framme. Utanför grindarna stod ett långt tåg av vagnar. Man köpte kransar och dödgrävaren tog emot kistan. Efter en god stunds promenad, stannade den lilla processionen på ett nyupptaget sandfält längst bort på norra sidan av kyrkogården. Dödgrävaren lagade listerna i ordning; doktorn kommenderade: håll an där! fira! lägg av! och nu hissades den lilla namnlösa tre alnar under jorden; det blev en paus; alla stodo tysta med sänkta huvuden och sågo ner i graven som om de väntade något; tung och grå låg himlen över det stora ödsliga sandfältet, där de vita stickorna stodo som små barns vålnader, vilka gått vilse härute; skogsbrynet tecknade sig svart som en skuggspelsfond, ej en vindfläkt rörde sig. Då hördes en röst, först darrande, men snart klar och bestämd som buren av en övertygelse; Levi hade stigit upp på bårtäcket och talade med blottat huvud: »Av den Högste tryggt beskyddad, Vilande i skuggan av Hans allmakt. Till den Evige jag säger: Du min tillflykt är den trygga, Du min borg, den evigt säkra, Gud på vilken jag förlitar. - Kaddisch. - Herre Allsmäktige Gud, giv att ditt heliga namn må varda tillbett och helgat i hela den värld, vilken du en gång skall förnya, du, som åter upplivar de döda och kallar dem till ett nytt liv. Du som låter evig frid härska i din himmel, må du ock skänka oss och hela Israel din frid, amen! Sov i ro du lilla som intet namn fick, Han som känner de sina, skall nog kalla dig vid namn; sov du gott i höstnatten, inga onda andar skola störa dig fast du ej fick det helgade vattnet; gläd dig att du slapp brottas med livets strider, dess fröjder kunde du väl vara utan. Lycklig du som fick gå bort innan du hann göra bekantskap med världen; ren och utan fläck lämnade din själ sin späda hydda, därför skola vi icke kasta jord efter dig, ty jord är förgängelse, men vi skola hölja dig med blommor, ty, som blomman stigit upp ur jorden så skall din själ också ur den mörka graven höja sig till ljuset, ty av ande är du kommen till ande skall du åter varda!» Han lät kransen falla och betäckte sitt huvud. Struve gick fram, fattade hans hand och tryckte den med värma varvid tårarna kommo honom i ögonen så att han måste låna Levis näsduk. Doktorn som kastat ner sin krans började redan gå och de andra följde sakta efter. Men Falk stod tankfull kvar lutad över graven och stirrade ner i djupet; han såg först endast ett fyrkantigt mörker men småningom framdök en ljus fläck, som växte och antog bestämd form, den blev rund och gav ett vitt sken som en spegel - det var den lillas oskrivna livstavla som lyste genom mörkret och endast återgav himmelens obrutna ljus. Han fällde sin krans; ett svagt dovt ljud och ljuset slocknade. Då vände han sig om för att följa de andra. Vid vagnen uppstod några funderingar vart man skulle styra färden; Borg gjorde processen kort och kommenderade »till Norrbacka»! Om några minuter befann sig sällskapet i stora salen en trappa upp där de mottogos av en flicka, vilken Borg hälsade med en kyss och en omfamning, varpå han kastade sin hatt under en soffa, befallde Levi draga av sig ytterrocken och rekvirerade en kanna punsch, tjugofem cigarrer, ett halvt stop konjak och en topp socker. Därpå tog han av sig i skjortärmarne och disponerade ensam över salens enda soffa. Struves ansikte började stråla när han såg tillredelserna till ett dryckeslag och han äskade musik. Levi satte sig till pianot och hasplade opp en vals, varvid Struve tog Falk om livet och började en promenad under lättfattliga samtal om livet i allmänhet, om sorg och glädje, om människans obeständiga natur m.m., varav framsprang som resultat, att det vore syndigt att sörja vad gudarne (han begagnade ordet gudarne, efter som han redan sagt syndigt på det Falk icke skulle tro att han var läsare) - givit och tagit. Detta resonemang tycktes utgöra introduktionen till den vals, han strax därpå dansade med flickan, som kom in med bålen. Borg fyllde glasen, lockade på Levi, nickade åt ett glas och sade: - Nu ska vi dricka brorskål så kan vi vara ovettiga på varann sedan! Levi uttryckte sin stora glädje över den äran. - Skål Isaac, sade Borg. - Jag heter inte Isaac... - Tror du jag bryr mig om vad du heter - jag kallar dig vid namn Isaac och du är min! - Du var mig en rolig djävel... - Djävel! vet du inte hut judgosse... - Vi skulle ju vara ovettiga på varann... - Vi? Jag skulle vara ovettig på dig, ja! Struve ansåg sig böra gå emellan: - Tack min bror Levi, sade han, för dina vackra ord. Vad var det för en bön du läste? - Det var vår begravningsbön. - Den var mycket vacker! - Det var bara fraser tyckte jag, inföll Borg! Den otrogne hunden bad endast för Israel och det kunde således inte gälla den avlidna! - Alla odöpta räknas till Israel, svarade Levi. - Och så angrep du dopet, fortfor Borg. Jag tål inte att någon angriper dopet - det vill vi göra själva! Och så var du och fingrade på rättfärdiggörelsen! Låt bli sånt där; jag tål inte att någon annan går och fingrar på vår religion! - Det har Borg rätt uti, sade Struve, om vi nämligen inskränka oss till att inte alls angripa vare sig dopet eller någon annan av de heliga sanningarne, och jag får anhålla att varje samtal av denna lättsinniga art må vara bannlyst från vårt sällskap i afton. - Får du anhålla? skrek Borg! Vad får du anhålla? - Nå! Jag förlåter dig, om du håller mun på dig! Spel opp Isaac! Musik! Vi är musiken stum vid Cæsars fest! Musik! Men kom inte med något gammalt! Nytt skall det vara! Levi satte sig till pianot och spelade ouvertyren till Den Stumma. - Se så där ja nu ska vi prata, sade Borg! Häradshövdingen går och ser så sorgsen ut, kom så få vi dricka! Falk som erfarit en viss beklämning i Borgs närvaro mottog anbudet med någon reservation. Men det kom icke till något samtal, man liksom fruktade en sammanstötning. Struve irrade omkring som en mal, sökande nöjet utan att finna det alltjämt likväl återvändande till punschbordet; han tog då och då några danssteg inbillande sig, att det var roligt, att det var festligt, men det var det inte. Levi gick emellan pianot och punschen; han gjorde även försök att sjunga en rolig visa men den var för gammal att någon skulle höra på. Borg skrek för att få »stämning» som han kallade det, men det blev allt tystare och nästan ängsligt. Falk gick av och an på golvet tigande och olycksbådande som ett väl laddat åskmoln. På Borgs befallning dukades nu en väldig sexa. Man satte sig till bords under en hotfull tystnad. Brännvinet användes omåttligt av Struve och Borg. Den senares ansikte liknade ett par nerspottade kakelugnsluckor; röda fläckar slogo upp här och där och ögonen blevo gula; Struve liknade däremot en fernissad eidamerost, jämnröd och flottig. När man såg Falk och Levi i detta sällskap föreföllo de som ett par barn vilka åto sin sista kväll hos jättarne. - Ge skandalskrivaren laxen, kommenderade Borg åt Levi, för att avbryta den enformiga tystnaden. Levi räckte fatet åt Struve. Denne sköt upp glasögonen och sprutade etter. - Vet du inte hut jude, fräste han och kastade servetten i Levis ansikte. Borg lade sin tunga hand på hans kala hjässa och sade: - Tyst murvel! - Vad är det för sällskap man har råkat ut för; jag skall säga er mina herrar att jag inte är van vid sådant här och jag är alldeles för gammal att bli behandlad som en pojke, sade Struve, med darrande stämma, glömmande sin vedertagna godmodighet. Borg, som nu kände sig mätt, steg upp från bordet och sade: - Fy fan ett sånt sällskap! Gör upp det här Isaac, så ska du få av mig sen; jag går förut! Han tog på sig överrock och hatt, fyllde ett dricksglas med punsch, kantade det med konjak, tömde i ett tag, släckte ett par ljus i förbigående, slog sönder några glas, stoppade en näve cigarrer och en stryksticksask i fickan och raglade ut. - Det är synd att ett sådant snille skall supa! sade Levi andäktigt. Om en minut var Borg åter inom dörren, gick fram till matbordet, tog armstaken och tände en cigarr, blåste röken i ansiktet på Struve, räckte ut tungan och visade oxeltänderna, släckte ljusen och gick. Levi låg framstupa och skrek av förtjusning. - Vad är det för avskräde, du behagar föra mig tillsammans med? frågade Falk allvarligt. - Åh kära du, han är rusig nu, men han är son till fältläkarn och professorn - - Jag frågade inte vem hans far var, utan vad han själv var, men nu svarade du på varför du låter dig trampas av en sådan där hund! Kan du nu svara på den frågan, varför han umgås med dig. - Jag förbehåller mig alla sottiser, sade Struve förnämt! - Ja förbehåll dig alla dumheter i världen men behåll dem! - Hur är det med bror Levi? sade Struve inställsamt, du ser så allvarsam ut? - Det är bra synd att ett sådant geni som Borg skall supa så fasligt, sade Levi. - Hur och när yttrar sig hans geni? frågade Falk. - Man kan vara ett geni utan att skriva vers, sade Struve spetsigt. - Det tror jag, ty att skriva vers förutsätter intet geni - lika litet som det att man är ett kreatur, sade Falk. - Ska vi göra opp nu? sade Struve och fick ett ärende ut. Falk och Levi gjorde opp. När de kommo ut, regnade det och himlen var svart, blott gasskenet från staden stod som en röd sky i söder. Hyrvagnen hade kört hem och det återstod endast att slå upp rockkragarna och vandra. De hade icke kommit längre än till kägelbanan då de hörde ett förfärligt anskri uppe i luften. - Förbannelse! skrek det över deras huvuden och nu sågo de Borg gunga på en av de högsta lindarnes topp-grenar. Grenen sjönk mot marken, men höjde sig i nästa ögonblick och beskrev en oerhörd kurva. - Åh det är kolossalt! skrek Levi! Det är kolossalt! - En sådan galning, smålog Struve stolt över sin protegé, och drog upp rockkragen! - Kom hit Isaac, röt Borg uppe i luften, kom hit judgosse, så ska vi låna pengar av varann! - Hur mycket vill du ha? frågade Levi och viftade med plånboken. - Jag lånar aldrig mindre än en femtia! I nästa ögonblick var Borg nere från trädet och stoppade sedeln i sin ficka. Därpå tog han av sig överrocken. - Tag på dig! sade Struve befallande. - Ska jag ta på mig! Vad säger du för slag! Befaller du mig? Va! Säger du att jag ska! Säger du det! Kanske du vill slåss! Han slog härvid sin hatt mot trädstammen så att den krossades, varpå han tog av sig frack och väst och lät regnet piska på bara skjortan! - Kom hit nu din murvel så ska vi slåss! Därmed sprang han Struve om livet, backade med honom så att båda stupade i diket. Falk satte i gång åt staden det fortaste han kunde, men ännu långt efter sig hörde han Levis skrattsalvor och bravorop: det är gudomligt, det är kolossalt - det är kolossalt! och Borgs: förrädare, förrädare! {{Röda Rummet}} Av goda makter trofast innesluten 263 1155 2005-07-26T13:45:27Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Av goda makter trofast innesluten, beskyddad väl och tröstad underbart, så lämnar jag den tid som nu är ute och går med er mot den som stundar snart. Men hjärtat plågas än av gamla minnen, förlåtna synder glädjen grumla vill. O Herre, visa våra vilsna sinnen den frälsning, du berett oss alla till. Och om du oss den bittra kalken räcker, så tackar vi och tar den utan knot. Vi känner handen som du mot oss sträcker, och allt den ger oss är till liv och bot. Men vill du oss på jorden åter skänka den lyckas glans, som aldrig straffar sig, så ska vi prövningstiden väl betänka och varje stund ska vara vigd åt dig. I kvällen lys oss med den helga flamman, som du till världens mörker sände ned. Ja, låt dess klara ljus oss föra samman - vi vet att mörkret ej fått makt därmed. När kring oss nattens skuggor ut sej breder, o låt oss höra klangen från den värld, där dina barn ditt väsens djup tillbeder och evigt frambär lovets offergärd. Av goda makter underbart bevarad jag går mot vad jag ännu inte vet. Men Gud är med, i Kristus uppenbarad, i går, i dag &#8211; och i all evighet! [[Category:Psalmer]] Jublen, I himlar 264 1158 2005-08-06T16:01:45Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Jublen, I himlar, I änglar, lovsjungen i körer.<br> Sjungen för Herren, som jorden och himlen tillhörer.<br> Gud bland oss här<br> nu i sin kärlek är när, <br> syndarn till frälsning han förer.<br> <br> Jublen, I himlar, lovsjungen, I släkten på jorden.<br> Kristus är kommen och världens förlossare vorden. <br> O vilken fröjd <br> här och i himlarnas höjd, <br> Herden sig offrar för jorden.<br> <br> O vilket under, hur djupt sig den Högste vill böja.<br> O vilken kärlek och nåd sig i gudomen röja. <br> Gud blir ett barn, <br> oss att ur djävulens garn <br> frälsa och till sig upphöja.<br> <br> Konungars konung, nu mänska för syndare vorden,<br> dig vill jag följa, dig lyda och tjäna på jorden, <br> tills jag med fröjd<br> prisar i himmelens höjd <br> dig bland den friköpta hjorden.<br><br> [[Category:Psalmer]] O Gud och Fader kär 265 1161 2005-07-28T00:08:31Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} O Gud och Fader kär, <br> lär oss att sjunga här <br> din härlighet. <br> Du alltings skapare, <br> milde förbarmare, <br> kom, bliv vår härskare <br> i evighet. <br><br> O Herre Sebaot, <br> vårt hjärtas lov tag mot <br> i Jesu namn. <br> Ditt pris vi sjunger här, <br> o Gud och Fader kär, <br> tills vi dig skådar där <br> i fridens hamn. <br> <br> [[Category:Psalmer]] Ingen hinner fram till den eviga ron 266 5381 2006-05-24T20:12:00Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' Ingen hinner fram till den eviga ron <br> som sig ej eldigt framtränger.<br> Själen måste utstå en kamp för den tron, <br> varpå vår salighet hänger. <br> Porten kallas trång, och vägen heter smal, <br> hela Herrens nåd är ställd uti ditt val, <br> men här gäller tränga, ja, tränga sig fram, <br> annars är himlen förlorad. <br> <br> '''2.''' Hindren äro många. Gör motstånd, min själ, <br> Satan dig nåden ej unnar. <br> Träng dig framom allt som vill hindra ditt väl, <br> övergiv världenes brunnar. <br> Lyd ej deras röst som ropar: Följ med oss! <br> Ty, min dyra själ, du måste då förgås. <br> Nej, för Jesu kärlek, jag råder och ber: <br> Strid i Guds kraft för din krona. <br> <br> '''3.''' Härlighetens himmel är värd all din flit, <br> värd all din bön och din längtan. <br> Ingen ångrar sig, som har väl hunnit dit, <br> kronan förtjänar din trängtan. <br> Därför vakna upp och se dig flitigt om, <br> gör dig väl beredd till Herrens stora dom. <br> Bröllopskläder fordras av var och en själ, <br> som in i staden skall komma. <br> <br> '''4.''' Aldrig blir du insläppt i himmelens land, <br> tro mig, o själ, vad jag säger, <br> aldrig kastas ankar på himmelens strand, <br> om du sann tro icke äger. <br> Tron skall rädda dig, så framt du räddas skall; <br> därför, käre, hör och res dig från ditt fall, <br> bättra dig och tro Jesu ljuvliga ord. <br> Detta, ja, detta är vägen. <br> <br> '''5.''' Hela vida världen Gud bjuder och ber: <br> Kämpa för sällhetens krona. <br> Herren dig av nåde den skatten visst ger, <br> sträva därefter i trona. <br> Himlafaderns hand är utsträckt till din själ, <br> Frälsarn klappar på, han ömmar för ditt väl, <br> nådens helge Ande vill störa din sömn. <br> Salig är du, om du vaknar. <br> <br> ''[[sv:Lars Linderot|Lars Linderot]] 1798'' <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] Det är saligt på Jesus få tro 267 1168 2005-08-03T22:06:03Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Det är saligt på Jesus få tro, <br> och att vara Guds barn blott av nåd.<br> Det blir härligt hos Jesus få bo,<br> och där prisa hans trofasta råd.<br> Gud ske lov, Gud ske tack,<br> att hans salighet även är min!<br> Gud ske lov, Gud ske tack,<br> att hans salighet även är min.<br> <br> Det är saligt att samlas i tro<br> omkring ordet till bön och till sång.<br> O hur härligt det blir vid Guds tron,<br> att få stå bland de frälsta en gång!<br> Gud ske lov, Gud ske tack...<br> <br> Det är saligt att tro, fast vi än<br> ej fått skåda vår Frälsare kär.<br> Men en dag skall han komma igen,<br> vi får se honom sådan han är.<br> Gud ske lov, Gud ske tack...<br> [[Category:Psalmer]] Du som av kärlek varm 268 1171 2005-08-04T11:39:34Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Du som av kärlek varm <br> blödde för mig, <br> drag mig för varje dag <br> närmare dig. <br> Fyll nu mitt hjärta så, <br> att jag av kärlek må <br> offra med fröjd också <br> något för dig.<br> <br> Du som i himlens höjd <br> beder för mig, <br> hjälp mig att se i tro, <br> Herre, till dig. <br> Giv att jag korset bär, <br> nöjd med vad du beskär, <br> redo att vittna här <br> något om dig.<br> <br> Bo med din Andes kraft, <br> Herre, i mig, <br> att jag må varje dag <br> leva för dig, <br> lindra ett hjärtas sår, <br> söka ett vilset får, <br> göra varhelst jag går <br> något för dig.<br> <br> Allt vad jag är och har <br> skänkte du mig.<br> Hjälp mig att helga det, <br> Herre, åt dig. <br> Och när jag utan brist <br> en gång dig ser till sist, <br> blir du, o Herre Krist, <br> allting för mig.<br><br> [[Category:Psalmer]] Den blida vår är inne 269 6146 2006-06-28T19:40:21Z Agneta 53 kategori {{psalmartikel}} ''Texten återgiven i enlighet med nummer 471 i [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' <br> <br> Den blida vår är inne, <br> och nytt blir jordens hopp. <br> Ny fröjd får varje sinne,<br> nytt liv får varje knopp.<br> Hur livligt solen strålar,<br> hur majestätiskt mild<br> för dödliga hon målar<br> odödlighetens bild!<br> <br> Förskönad står naturen<br> uti sin högtidsdräkt.<br> Vad ljuvlig vällukt, buren<br> på varje vindens fläkt!<br> Vad prakt, vad rikedomar,<br> som skifta tusenfalt!<br> Allt lever, doftar, blommar<br> för dig, o mänska, allt.<br> <br> I luft, i lunder höras <br> mång tusen fröjdeljud. <br> Skall ej vår tunga röras <br> och lova Herren Gud? <br> Skall ej vår frälsta anda, <br> ur jordens sorger höjd, <br> sin känslas offer blanda <br> med all naturens fröjd? <br> <br> Men må de glada sånger <br> av rena hjärtan gå, <br> dem brottets agg och ånger <br> besmitta aldrig må. <br> Må kölden i vårt sinne <br> likt vinterkylan fly <br> och kärleken därinne <br> lik vårens morgon gry. <br> <br> Snart våren är förliden, <br> men, Jesu, när oss bliv. <br> Med oskulden och friden <br> du oss din Ande giv, <br> att hjärtats stormar tystna <br> och själen uti ro <br> till dina bud må lyssna, <br> på dina löften tro. <br> <br> Låt ymnigheten flöda <br> med glädjen kring vår bygd. <br> Gör landet rikt på gröda, <br> gör folket rikt på dygd. <br> Som bröder må vi vandra <br> en stund i gruset än, <br> som bröder se varandra <br> en gång hos dig igen. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Den blomstertid nu kommer 270 6165 2006-06-28T20:14:34Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} ''Här återges första hälften av psalmen (den del som oftast sjungs, i synnerhet vid [[sv:skolavslutningar|skolavslutningar]]):'' Den blomstertid nu kommer<br> med lust och fägring stor.<br> Du nalkas, ljuva sommar,<br> då gräs och gröda gror.<br> Med blid och livlig värma<br> till allt som varit dött,<br> sig solens strålar närma,<br> och allt blir återfött.<br> <br> De fagra blomsterängar<br> och åkerns ädla säd,<br> de rika örtesängar<br> och lundens gröna träd,<br> de skola oss påminna<br> Guds godhets rikedom,<br> att vi den nåd besinna<br> som räcker året om.<br> <br> Man hörer fåglar sjunga<br> med mångahanda ljud,<br> skall icke då vår tunga<br> lovsäga Herren Gud?<br> Min själ, upphöj Guds ära,<br> stäm upp din glädjesång<br> till den som vill oss nära<br> och fröjda på en gång!<br> ''Nedan följer den andra hälften, som dock sällan sjungs:'' Du milde Jesu Kriste, <br> Vår glädjesol och sköld, <br> Ditt ljus och hägn ej briste, <br> Uppvärm vårt sinnes köld. <br> Giv kärlekseld i hjärta <br> Men dämpa lustans brand; <br> Vänd bort all sorg och smärta <br> Med mild och mäktig hand. <br> <br> Du Sarons blomster sköna, <br> Du lilja i grön dal, <br> Ack, värdes själen kröna <br> Med alla dygders tal. <br> Av Sion må hon fuktas <br> Med nådens dagg, att hon <br> Förskönas och befruktas <br> Som ros på Libanon. <br> <br> Välsigna årets gröda <br> Och vattna du vårt land. <br> Giv oss nödtorftig föda, <br> Välsigna sjö och strand. <br> Av himlen drype fetma, <br> Bespisande vår jord, <br> Och flöde nådens sötma <br> Till oss av livets ord. <br> <br> [[KategorI:Psalmer]] [[Kategori:Israel Kolmodin]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] I denna ljuva sommartid 271 1181 2005-08-05T17:31:06Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Texten är av upphovsrättsliga skäl återgiven enligt [[1937 års psalmbok]]:'' <br><br> I denna ljuva sommartid <br> gå ut, min själ, och gläd dig vid<br> den store Gudens gåvor.<br> Se, hur i prydning jorden står,<br> se, hur för dig och mig hon får<br> så underbara håvor.<br> <br> Av rika löv är grenen full<br> och jorden täckt sin svarta mull<br> med sköna gröna kläder.<br> De fagra blommors myckenhet<br> med större prakt och härlighet<br> än Salomos dig gläder.<br> <br> Oss åkern bådar ymnig tid, <br> och ung och gammal gläds därvid <br> och bör Guds mildhet prisa, <br> som vill i överflödigt mått <br> oss människor så mycket gott <br> var dag och stund bevisa. <br> <br> Vi skulle jag allena då <br> i denna tid otacksam gå, <br> när allt sitt lov dig bringar? <br> O Gud, som äran hörer till, <br> med lov till dig jag höja vill <br> i tron min andes vingar. <br> <br> Ack, är det redan här så skönt, <br> är det så härligt och så grönt <br> på denna ringa jorden, <br> vad skall det då ej vara där <br> i härligheten, när jag är <br> en gång förklarad vorden! <br> <br> Vad fröjd och ljus skall själen då <br> i Kristi lustgård njuta få, <br> när hon med änglatunga <br> bland de utvaldas skara stor <br> och tusende serafers kor <br> Halleluja får sjunga! <br> <br> Ack, att jag redan stode där <br> inför dint ron, o Herre kär, <br> och bure mina palmer! <br> Jag ville då på änglars vis <br> instämma i ditt lov och pris <br> med bättre fröjdepsalmer. <br> <br> Låt, Jesu, mig uti ditt hägn, <br> alltjämt av nådens milda regn <br> bevattnad, stå i blomma. <br> Din kärleks sol upplive så <br> min själ, att trones frukter må <br> av hennes värme komma. <br> <br> Låt Anden din mig bliva när, <br> så att ett träd jag ständigt är, <br> som goda frukter giver. <br> Förlän att jag, en planta grön, <br> en saronslilja, täck och skön, <br> uti din vård förbliver. <br> <br> Behåll mig till ditt paradis <br> och låt mig på de trognas vis <br> i dina gårdar grönska. <br> Låt mig få tjäna dig allen, <br> i trohet sann, i kärlek ren, <br> så vill jag mer ej önska. <br><br> [[Category:Psalmer]] Salig för intet 272 1184 2005-08-10T13:52:51Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Salig för intet, frälst utav nåd, enligt Guds fasta evighetsråd. Utan förskyllan fick syndare nåd och förlåtelse. Äran, äran, den skall Jesus ha här på jorden och i himlarna. Han har borttagit alla synderna, amen, halleluja! Världen är frälsad från evig nöd, köpt och förlossad i Jesu död. Fängelset fångats, fången är fri, Lammet lovsjunger vi. Äran, äran, den skall Jesus ha... Tack då min Jesus, brudgum så kär, att du har köpt mig sådan jag är. Syndig och oren är jag i mig, helig och ren i dig. Äran, äran den skall Jesus ha... Amen i himlen, amen på jord, amen, så säger Gud i sitt ord, amen i mänskors hjärtan också, amen, det är ju så! Äran, äran den skall Jesus ha... [[Category:Psalmer]] Nu är jag nöjd och glader 273 1187 2005-08-09T14:38:58Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Nu är jag nöjd och glader, <br> nu kan jag andas ut,<br> nu bor jag hos min Fader,<br> min träldomstid är slut,<br> sen han mig lärde känna<br> sitt eviga förbund<br> i ordet, den klippfasta grund.<br> <br> Jag fordom gick och tänkte<br> på bättring, bön och tro,<br> men det ej hjärtat skänkte<br> hugsvalelse och ro.<br> Nu tänker jag på Jesus,<br> hur ömt han älskar mig:<br> Av kärlek han offrade sig.<br> <br> Så har min Jesus älskat,<br> och så han älskar än,<br> och som han hittills frälsat,<br> så gör han om igen.<br> Hans blod mig ännu renar<br> från varje syndens fläck<br> och gör mig fullkomlig och täck.<br> <br> Om hjärtat mig fördömer<br> och köttet gör besvär,<br> den trösten jag ej glömmer,<br> att Gud dock större är,<br> att nåden väger mera<br> än all min uselhet.<br> Och pris vare Lammet för det.<br> <br> Nu Jesus hos mig bliver<br> med nåd så rik och fri.<br> Hans nåd mig städs omgiver,<br> jag lever helt däri.<br> Och nu jag slipper sörja,<br> ty Herren sköter allt.<br> Åt honom min sak jag befallt.<br> <br> Nu Satan fritt må rasa<br> och världen hjälpa till.<br> Jag skall för dem ej fasa;<br> det går som Herren vill.<br> Guds ord behåller segern,<br> och alla segrar med,<br> som står uti Frälsarens led.<br> <br> Så glad jag hemåt ilar<br> i Jesu dyra namn,<br> och snart jag salig vilar<br> i fridens sälla hamn,<br> men under pilgrimsfärden<br> så här på barnavis<br> jag sjunger min Frälsares pris.<br> <br> [[Category:Psalmer]] Min Gud, när jag betänker 274 1189 2005-08-08T12:51:26Z Damast återlänkning + borttaget VISS text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Min Gud, när jag betänker vad du har gjort för mig, vad nåd du städs mig skänker - jag får ju allt av dig - då blir jag hjärtligt glader, då lockas lovet fram: Jag tackar dig, min Fader, jag tackar dig, Guds Lamm. Du döden för mig smakat, du mina synder bar, och över mig du vakat i alla mina dar. Vad hade av mig blivit om du ej handlat så? Om du ej nåd mig givit jag måst i döden gå. Nu är jag redan salig och går till himmelen. Jag njuter fröjd otalig i Gud, min bäste vän. Han själv skall mig bevara, hans nåd är alltid ny, och hotar någon fara, till honom får jag fly. O skulle jag då sörja, som har en sådan Gud? Nej, hellre må jag börja att höja lovets ljud. Ja, Herren vill jag prisa, hans nåd och trofasthet skall bli min nya visa uti all evighet. <br> [[Category:Psalmer]] Jag har i himlen en vän så god 275 1193 2005-08-05T22:07:31Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här följer de tre första stroferna av sången:'' Jag har i himlen en vän så god, en vän så god, en vän så god. Han har mig löst med sitt eget blod från satan, synden och världen. Han lyssnar alltid till hjärtats bön, han har mig lovat en krona skön, den jag skall bära som nådelön när jag en gång slutat färden. Jag ser i ordet hans sköna bild, hans sköna bild, hans sköna bild, han är så tålig, han är så mild, han är den bäste av alla. Han är en hjälte som ingen ann´, för mig han stridit och seger vann. I honom jag nu ock segra kan, för mig skall fienden falla. Mitt skuldregister han plånat ut, han plånat ut, han plånat ut, på mina synder han gjorde slut, den bördan slipper jag bära. Jag är i honom så täck för Gud, ty han har klätt mig i helig skrud, och därför höjer jag lovets ljud, så gott jag kan, till hans ära. <br> ''I [[sv:Lova Herren|Lova Herren]] :v.1: "...som jag skall bära", :v.2: "för mig han stred, och han seger vann, :v.3: "på mina skulder han gjorde slut", "jag är i honom helt ren för Gud".'' <br> ''I [[sv:Guds lov|Guds lov]] :v.1: "...han hörer alltid", :v.2: "för mig han stridde", :v.3: "på mina skulder".'' [[Category:Psalmer]] Nattens skuggor sakta viker 276 1197 2005-08-08T18:25:19Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget sånt som finns där {{psalmartikel}} Nattens skuggor sakta viker, <br> morgonstjärnan ljuvligt ler, <br> snart den sälla dagen randas<br> och dess sol går aldrig ner.<br> Herren kommer, Herren kommer!<br> Slut år då all jordens strid.<br> Bruden siras, bröllop firas<br> uti evig fröjd och frid.<br> <br> Vilket jubel inför tronen<br> när de frälsta där en gång<br> efter tidens vedermöda<br> stämmer upp sin segersång.<br> Herren kommer...<br> <br> Herre Jesus, håll mig redo<br> till ditt möte varje stund.<br> Sen må jord och himmel falla;<br> fast består min sällhets grund.<br> Herren kommer...<br> <br> ''[[sv:Nils Frykman|Nils Frykman]] 1889, något bearbetad'' <br> [[Category:Psalmer]] Tryggare kan ingen vara 277 5451 2006-05-31T17:16:00Z Dr Fredrik Haeffner 58 rättelse {{Psalmartikel}} :Tryggare kan ingen vara :än Guds lilla barnaskara, :stjärnan ej på himlafästet, :fågeln ej i kända nästet. :Herren sina trogna vårdar :uti Sions helga gårdar; :över dem han sig förbarmar, :bär dem uppå fadersarmar. :Ingen nöd och ingen lycka :skall utur hans hand dem rycka. :Han, vår vän för andra vänner, :sina barns bekymmer känner. :<small>(''Denna fjärde strofen ströks från och med 1937 års svenska psalmbok'')</small> :Gläd dig då, du lilla skara: :Jakobs Gud skall dig bevara. :För hans vilja måste alla :fiender till jorden falla. :Vad han tar och vad han giver, :samme Fader han dock bliver, :och hans mål är blott det ena: :barnens sanna väl allena. :Sparven ej till spillo ger han, :Allt, som rör oss, hör och ser han, :Han oss föder och oss kläder, :Under sorgen han oss gläder. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Blott en dag 278 5330 2006-05-17T16:27:19Z Agneta 53 Versnummer infört {{psalmartikel}} '''1.''' :Blott en dag, ett ögonblick i sänder, :vilken tröst, vad än som kommer på! :Allt ju vilar i min Faders händer, :skulle jag, som barn, väl ängslas då? :Han som bär för mig en faders hjärta, :han ju ger åt varje nyfödd dag :dess beskärda del av fröjd och smärta, :möda, vila och behag. '''2.''' :Själv han är mig alla dagar nära, :för var särskild tid med särskild nåd. :Varje dags bekymmer vill han bära, :han som heter både Kraft och Råd. :Morgondagens omsorg får jag spara, :om än oviss syns min vandrings stig. :"Som din dag, så skall din kraft ock vara", :detta löfte gav han mig. '''3.''' :Hjälp mig då att vila tryggt och stilla :blott vid dina löften, Herre kär, :ej min tro och ej den tröst förspilla :som i ordet mig förvarad är. :Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer, :taga ur din trogna fadershand :blott en dag, ett ögonblick i sänder, :tills jag nått det goda land. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Var jag går i skogar, berg och dalar 279 5314 2006-05-15T21:25:20Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} De två första stroferna, som är av [[w:Carl Olof Rosenius| Carl Olof Rosenius]]: '''1.''' :Var jag går i skogar, berg och dalar :följer mig en vän, jag hör hans röst. :Han osynlig är, men till mig talar, :talar stundom varning, stundom tröst. :Han, min Herde, gick för mig i döden, :men han lever i all evighet. :|:Sina får han följer, vårdar, :föder med osäglig trofasthet.:| '''2.''' :Allt vad vi på färden kan behöva, :allt för evigt har jag i min vän. :Allt som här mitt hjärta kan bedröva :känner han och tröstar mig igen. :När långt borta tycks mig vännen kära, :jag då minns hans ord: En liten tid, :|:sen en tid igen och jag är nära, :då blir åter fröjd och frid.:| [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Frälsare, tag min hand 280 1209 2005-08-04T14:20:56Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Frälsare, tag min hand, fostra mig så att jag i dina spår alltid må gå. Herre, för varje dag mig till ditt hjärta drag, att i din sanning jag fast måtte stå. Klippan som brast för mig vatten mig ger, manna för varje dag än faller ner. Jesus mig håller kär, omsorg om mig han bär, ja, uti allting här kärlek han ger. Jesus, i dina spår följa jag vill. Låt mig i lust och nöd höra dig till. Vad kan jag önska mer? Du som behovet ser allt vad mig fattas ger &#8211; mera därtill. [[Category:Psalmer]] Kategori:Svenskt källmaterial 281 4809 2006-04-16T02:35:22Z Dr Fredrik Haeffner 58 +kat Topp (flyter annars fritt) Här samlas kategorier och övriga artiklar som innehåller svenskspråkigt källmaterial. [[Kategori:Topp]] Kategori:Nationalsånger 282 4101 2006-02-08T11:40:39Z EnDumEn 2 interwiki Den här kategorin innehåller nationalsånger med svenska texter eller svenska översättningar. [[Kategori:Sångtexter]] [[en:Category:National anthems]] [[fr:Catégorie:Hymnes]] [[nl:Categorie:Volkslied]] [[pl:Kategoria:Hymny]] [[pt:Categoria:Hinos nacionais]] Kategori:Historiska dokument 283 6302 2006-06-30T09:07:53Z NERIUM 63 ''Huvudartikel: [[Wikisource:Historiska dokument]]'' [[Kategori:Topp]] [[it:Categoria:Documenti storici]] Kung Liljekonvalje 284 7074 2006-07-02T21:18:04Z NERIUM 63 Dikt skriven av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]]. Kung Liljekonvalje av dungen<br> Kung Liljekonvalje är vit som snö<br> Nu sörjer unga kungen<br> Prinsessan Liljekonvaljemö<br> <br> Kung Liljekonvalje han sänker<br> Sitt sorgsna huvud så tungt och vekt<br> Och silverhjälmen blänker<br> I sommarskymningen blekt<br> <br> Kring bårens spindelvävar<br> Från rökelsekaren med blomsterstoft<br> En virak sakta svävar<br> All skogen är full av doft<br> <br> Från björkens gungande krona<br> Från vindens vaggande gröna hus<br> Små sorgevisor tona<br> All skogen är uppfylld av sus<br> <br> Det susar ett bud genom dälden<br> Om kungssorg bland viskande blad<br> I skogens vida välden<br> Från liljekonvaljernas huvudstad<br> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Fredmans epistel n:o 1 285 3935 2006-01-17T07:47:51Z Sannab 40 enbart kat Bellman ''Til Cajsa Stina'' : Sant va dä, ingen dricker; drick käre Bröder; Skåder : glasenom på bordenom i Krogenom; betraktom Stopenom på : hyllomen inom Skåpdörrenom; märker huru det glänsande : tennstopet, som Cajsa Stina står där och håller, liksom talar : til dig: Hej kära Själ! fukta din aska. Friliga, kära Systrar, : Friliga mina Bröder: veten J huru det kommer mig före? Jo : det kommer mig så före, som ingen kan komma sig före förr : än vi ta oss en klunk. Hur sa? Hva ba? Gutår kära Själ! :::Gutår båd natt och dag! :::Ny vällust, nytt behag! :::Fukta din aska; :::Fram bränvins flaska; :::Lydom Bacchi lag; :::Gutår båd natt och dag! :::Si vår Syster Cajsa Stina; :::Si hur hännes flaskor skina. :::Kära ta hit stopet, :||: grina; :::Grina, svälj och drick, som jag. : Jag är den, som skall tömma stopet, det är du som skall : slå i, och det ären J käre Bröder, som hafven at beställa om : ölet, at oss intet af saftene tryta må. Manquerar oss bränvin, : fallerar oss öl; si så fallerar oss alt Courage. Ytterligare, : Courage! Huru många ärom vi? Legio, ty vi äro många. : Gutår Jergen Puckel! Hej Benjamin Schwalbe! Sein Diener : Eric Bergström! Dricker du Anders Wingmark? Redelige : Broder Berg! och du Cristian Samuel Bredström! som ligger : under bordet, Gutår! Trampa intet på öket; knäpp på fiolerna; : slå på trummorna; håll fast i stopet. :::Gutår, et laga fång; :::Vår sorgedag är lång; :::Lång är Buteljen; :::Trumla Reveljen; :::Supom om en gång; :::Vår sorgedag är lång. :::Cajsa Stina står och tappar; :::Hela hjertat i mig klappar; :::Bara ingen stopet :||: nappar; :::Då gör jag min svane-sång. ''[[Författare:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]]'' [[Kategori:Carl Michael Bellman]] Du som härlig ställde 286 6150 2006-06-28T19:50:15Z Agneta 53 kategori + *-tecken i st f indrag vid ståpsalm {{Psalmartikel}} Du som härlig ställde <br> din tron högt över tiden, <br> där sällheten och friden <br> ej växla om, ej sluta sig,<br> Evige, ditt välde<br> ej ljus och mörker skiftat.<br> Den lag för oss du stiftat<br> förvandlar icke dig.<br> <br> Konung i det höga,<br> du släkten bortgå låter,<br> och andra komma åter,<br> och åldrar undan åldrar fly.<br> Men ditt fadersöga <br> milt vakar över alla;<br> din nåd, som vi åkalla,<br> är varje morgon ny.<br> <br> År och vänner flykta, <br> men du densamme bliver, <br> du än åt barnen giver <br> den vård som du åt fädren gav: <br> Mod åt de betryckta <br> och styrka åt de svaga <br> och tröst åt dem som klaga <br> vid sina vänners grav. <br> <br> Gud, vi vandra trygga, <br> när redligen vi vandra <br> i kärlek för varandra <br> och hörsamhet för dina bud.<br> Gud, på dig vi bygga <br> vårt hopp i alla öden: <br> i livet och i döden <br> du vårdar oss, o Gud.<br> <br> [[*]]Lovad vare Herren!<br> Sannfärdig, vis och nådig<br> och helig och rättrådig<br> han alltid allt allen förmår.<br> Lovad vare Herren!<br> Hans lag, hans nådelära,<br> hans härlighet och ära<br> i evighet består.<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Höga majestät 287 5251 2006-05-08T21:54:56Z Agneta 53 Kategori +typo {{Psalmartikel}} ''Lovpsalm av [[w:Samuel Johan Hedborn| Samuel Johan Hedborn]] 1812, bearb. av [[w:Britt G Hallqvist| Britt G Hallqvist]] 1983. Här återgiven enligt den äldre, ursprungliga versionen.'' <br> <br> '''1.''' :Höga majestät, vi alla :för dina fötter nederfalla: :ditt lov från våra hjärtan går. :Evig är din makt och ära, :dig jord och himmel vittne bära, :av allt ditt verk du offer får. :Dig lova Kerubim, :dig sjunga Serafim. :Hosianna! :Helig är Gud, :all världens Gud, :all krafts och nåds och visdoms Gud. '''2.''' :Solen dig sitt offer tänder, :där klar hon fram på fästet länder :med ljusets helga rikedom. :Och då ljuvt naturen svalkas, :med friden vördsamt månen nalkas :för dig i nattens helgedom; :och hela himlens här :dig samma vördnad bär. :Med ditt finger, :o Jehova, :i världarna :du skrev ditt namn. Halleluja! '''3.''' :Hör ditt lov från tusen munnar, :en dag den andra det förkunnar, :en natt den andra säger det. :Åskans knall och blixtens lågor :och stormens ljud och havets vågor :förkunna, Gud, ditt majestät. :Och själen, denna fläkt :utav din andedräkt :går med andakt :på ljusets stig :och närmar sig :med evigt lov, o Fader, dig. '''4.''' :Fader, allt i dig sig gläder, :du föder allt, och allt du kläder :och vårdar med din högra hand. :Stjärnan du på fästet leder :och minsta kräk dess väg bereder :och vakar över minsta grand. :Dig fågeln i sitt ljud :och liljan i sin skrud :Fader kallar. :Ditt barn är jag, :med varje dag :jag röner säll ditt hjärtelag. '''5.''' :Helige, som bor i ljuset, :du vårdar dina verk i gruset, :du dina barn ej överger. :Du, o Fader, dig förbarmar; :din egendom i dina armar, :ditt folk, barmhärtige, jag ser. :Din Son du världen sänt, :vi dig i honom känt :huld och nådig. :Din Ande för :och rena gör :de hjärtan, som din kärlek rör. '''6.''' :Kor av fromma röster skallar: :dig h e l i g, h e l i g, h e l i g kallar :i bön och sång din kristenhet. :Hör de barn du tvagit rena, :i trohet vilja de dig tjäna :och vandra uti helighet. :I oss din kärlek tänd, :din höga vishet sänd :från din himmel, :att hon oss när :på jorden är :och dina vägar rätt oss lär. '''7.''' :'''Oss välsigna och bevara,''' :med nåd ditt ansikte förklara :och vänd det till ditt folk med frid. :Här ditt namn vi vilja sjunga, :och sedan med en helig tunga :dig, lova, Gud, till evig tid :med dina Kerubim :och dina Serafim. :Hosianna! :Helig är Gud, :all världens Gud, :all krafts och nåds och visdoms Gud. [[Category:Psalmer]] [[Kategori:Samuel Johan Hedborn]] [[Kategori: Britt G Hallqvist]] Författare:Carl Edvard Smith 288 1646 2005-09-11T17:24:22Z EnDumEn 2 '''Carl Edvard Smith''' (1843 - 1928) ===Verk=== [[Båtseglareordbok]] (1899) [[Kategori:Författare|Smith, Carl Edvard]] Båtseglareordbok 289 5851 2006-06-15T10:17:15Z EnDumEn 2 tar bort bild som inte finns i originaltexten [[Författare:Carl Edvard Smith|< Carl Edvard Smith]] <center> [[Båtseglareordbok:Företal|Företal]] [[Båtseglareordbok:A|A]] [[Båtseglareordbok:B|B]] [[Båtseglareordbok:C|C]] [[Båtseglareordbok:D|D]] [[Båtseglareordbok:E|E]] [[Båtseglareordbok:F|F]] [[Båtseglareordbok:G|G]] [[Båtseglareordbok:H|H]] [[Båtseglareordbok:I|I]] [[Båtseglareordbok:J|J]] [[Båtseglareordbok:K|K]] [[Båtseglareordbok:L|L]] [[Båtseglareordbok:M|M]] [[Båtseglareordbok:N|N]] [[Båtseglareordbok:O|O]] [[Båtseglareordbok:P|P]] [[Båtseglareordbok:Q|Q]] [[Båtseglareordbok:R|R]] [[Båtseglareordbok:S|S]] [[Båtseglareordbok:T|T]] [[Båtseglareordbok:U|U]] [[Båtseglareordbok:V|V]] [[Båtseglareordbok:Y|Y]] [[Båtseglareordbok:Å|Å]] [[Båtseglareordbok:Ä|Ä]] [[Båtseglareordbok:Ö|Ö]] <span style="font-size:x-large;">BÅTSEGLAREORDBOK</span> EN SAMLING FÖRKLARINGAR, UPPLYSNINGAR <small>OCH</small> VÄLMENTA RÅD <small>AF</small> '''C. S:th.''' <small>NY TIDNING FÖR IDROTT'S FÖRLAG</small> </center> [[Category:Svenskt källmaterial]] Båtseglareordbok:Q 290 1239 2005-07-30T22:52:17Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==Q== '''Qvartersman''' brukar man på varf kalla den som är arbetsförman för timmermännen och i allmänhet leder utomhusarbetena. '''Qvasikanot''' skulle man kunna kalla hvarje liten lätt däckad båt, som kan begagnas liksom eller i stället för ''(qvasi)'' en kanot, men benämningen har i mellersta Sverige kommit i bruk särskildt för att beteckna en båttyp, som stod framstäld i Tidning för Idrott år 1882 n:o 12, och af hvilken hundradetals exemplar sedan äro byggda. '''Qvastprick''' kallas ibland en ruskprick. Se ordet ''prick''. '''Qvast på toppen''' är ett sedan urminnes tider bland sjöfolk i alla länder antaget sätt att beteckna att fartyget är till salu. Man bör derföre vara försigtig med tillämpning af det vanliga bruket att hissa en löfruska på toppen vid midsommaren, och låta den sitta der och vissna. Lovad vare Herren 291 5430 2006-05-28T23:47:51Z Dr Fredrik Haeffner 58 länkfix {{Psalmartikel}} ''Psalmen återges här (av copyrightskäl) i [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]]s bearbetning (i enlighet med nummer 10 i [[1937 års psalmbok]]):'' Lovad vare Herran, <br> våra fäders Gud! <br> Både när och fjärran <br> skalle detta ljud: <br> Lovat, upphöjt, prisat <br> vare Herrens råd! <br> Han har oss bevisat <br> outsäglig nåd. <br> Priser och berömmer <br> Gud som rättvist dömer <br> och sitt folk ej glömmer.<br> <br> Dig, som härlig sitter <br> över Kerubim, <br> prisar luftens kvitter, <br> prisar böljans stim, <br> ljuset, som oss gläder, <br> jorden, som oss när: <br> allt din ära kväder, <br> allt dig offer bär. <br> Priser och berömmer...<br> <br> Dig, som sparvens näste <br> vårdar huld och vis, <br> himlens vida fäste <br> sjunger lov och pris.<br> Åskans moln och dunder, <br> stjärnans milda prakt <br> lovar dina under <br> och din nåd och makt. <br> Priser och berömmer...<br> <br> Dig, som väldig skickar <br> från din konungsstol<br> längre dina blickar <br> än den klara sol, <br> dig med tusen munnar <br> allt lovsjunga vet. <br> Dag och natt förkunnar <br> din barmhärtighet. <br> Priser och berömmer...<br> <br> Dig all världen ärar, <br> Gud, all glädjes grund. <br> Änglar, himlahärar <br> lova dig var stund. <br> Er, o Adams söner, <br> framför andra bör <br> genom lov och böner <br> vittna vad Gud gör. <br> Priser och berömmer...<br> <br> [[Category:Psalmer]] Gud, vår Gud, för världen all 292 1244 2005-08-01T21:52:50Z Damast återlänk {{Psalmartikel}} ''Här återges psalmen i den version har nummer 242 i [[1937 års psalmbok]]. Den återges helt så när som på sista (nionde) versen, som omfattas av copyrightskydd fram till 2021.'' <br> <br> Gud, vår Gud, för världen all <br> högt din nåd förkunnas skall <br> att du oss en Konung gett, <br> som vår salighet berett. <br> <br> Se, han kommer, full av frid, <br> såsom solen ljus och blid. <br> Såsom daggen törstig jord <br> vederkvicker oss hans ord. <br> <br> Med rättfärdighet hans hand <br> råda skall från strand till strand. <br> Övervåld och lögn och flärd <br> skall han drabba med sitt svärd. <br> <br> Lika långt som dagen går, <br> och som månens skimmer når, <br> skall hans ära lysa ren, <br> samla folken i sitt sken. <br> <br> Ty han rädda skall ur död <br> den somr opar i sin nöd, <br> för de fattiga och små <br> skall hans mildhet öppen stå. <br> <br> Han skall vara alla god, <br> giva trötta själar mod. <br> I hans rike ingen mer <br> sig i nöden lämnad ser. <br> <br> Därför, liksom vårlig dal, <br> kläds i örter utan tal, <br> skall den skaran växa stor, <br> som på denne Konung tror. <br> <br> Bäre bergen fröjd och frid <br> med hans namn kring jorden vid, <br> ty han är den ende man, <br> som oss alla hjälpa kan.<br> <br> [[Category:Psalmer]] Båtseglareordbok:Företal 293 1248 2005-08-13T16:16:08Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==Företal.== Allt sedan C. M. Ekbohrns år 1840 författade nautiska ordbok utgick ur bokhandeln har något liknande arbete på svenska språket icke funnits tillgängligt för dem som behöfva förklaring öfver sjötermer. Många sådana finnas visserligen mycket väl förklarade i Nordisk Familjebok, men då denna ju icke är afsedd särskildt såsom sjöordbok och ännu mindre särskildt för båtseglaren, så saknas der naturligtvis många för honom vigtiga ord och termer. Ehuru således våra båtseglare ingenstädes, om icke muntligt och då merändels mycket godtyckligt, kunna få förklaring öfver de för dem vigtigaste sjötermerna, så användas dessa dock oundvikligen i all literatur som berör båtsegling, och detta åstadkommer mången gång villrådighet och missförstånd, kanske icke så mycket af de bland yrkesjömännen vanliga termerna men snarare af de uttryck som på senare åren uppkommit och vunnit burskap inom vår seglingsliteratur. En ordbok för båtseglare anses derföre af många höra till de ofta omtalade »länge kända behofven», och ett af dessa skulle således nu efter bästa förmåga lindras genom den bok som härmed anförtros åt våra svenska båtseglares benägna öfverseende. Detta sistnämnda påräknas särskildt för det förhållandet att jag tagit mig friheten att der och hvar inflicka några välmenta råd, men skulle arbetet endast innehållit ordförklaringar så hade det blifvit mycket tråkigt äfven för <div style="text-align:right;">''författaren.''</div> Båtseglareordbok:A 294 1253 2005-07-30T22:48:49Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==A== '''Afdrift''' kallas ett fartygs sidorörelse åt lä. Afdriften kan således bedömas efter vinkeln emellan kölvattnets riktning och kölens, hvarföre man på segelfartyg brukar hafva en på hackbrädet uppritad gradskifva, från hvars centrum man pejlar kölvattnets riktning i förhållande till fartygets medellinie. Det är naturligtvis i synnerhet när man kryssar som afdriften kan vara af någon särdeles betydelse, men då utgör den en ren förlust i framkomsten åt lovart, hvarföre man på alla sätt söker motarbeta den, först och främst vid fartygets konstruktion vidare genom välstående segel och till sist genom att försöka segla med god fart. På en god segelbåt i lagom bris och smult vatten bör knappast någon afdrift vara märkbar. '''Afdriftmotare''' kan man kalla hvilken inrättning som helst anbringad på en båt för att minska afdriften, men ordet har bland svenska båtseglare blifvit antaget för att beteckna ett slags tillfälligt centerbord som anbringas vid kölen på en båt ungefär såsom vidstående figur, framställande afdriftmotaren på en 4 meters kanot, visar. '''Afhåll''' begagnas när man halar på ett tåg eller dylikt, som vill löpa ut igen om man släpper efter. Man hindrar då detta derigenom att man lägger tåget en rundtörn omkring en pållare, beläggningsknap eller dylikt och tager hem här allt eftersom man halar, hvilket kallas att begagna afhåll. '''Afhållning''' är en sådan förändring af ett fartygs kurs att denna bär längre från vindens riktning. '''Aflöpning''' kallas ett fartygs nedglidande i vattnet från sin bädd på land. '''Afrigga''' icke en segelbåt med den vid sådana tillfällen vanliga brådskan, som sedan vid nästa utrustning åstadkommer så mycken förargelse, utan se till att allting i synnerhet det löpande godset blir ordentligt märkt och framför allt rent och torrt innan det instufvas för vintern. '''Afrusta''' är att icke allenast afrigga utan äfven göra sjelfva båten klar för uppläggning, hvarvid särskildt bör efterses att inga tyngder onödigtvis lemnas qvar ombord och att det blir rengjordt i alla hål. '''Afsätta''' kallas att i sjökortet utmärka fartygets ställe. Härvid iakttages att, om man skall i ett af våra vanliga sjökort afsätta en distans, mätes denna på latitudskalan vid sidan af kortet ungefär i höjd med afsättningen, och icke på longitudskalan vid kortets öfver- eller underkant. Vid afsättning brukar man äfven i sjökortet anteckna tiden då fartyget befann sig på den afsatta punkten, och för att icke sudda ned kortet med skrifvande på sjelfva papperet kritar man på den fläck der det skrifves. '''Agge''' kallas i somliga trakter af Sverige den baksjö som återstudsar från en tvärbrant strand, kaj eller dylikt. '''Akter''' på ett fartyg är den ända som är afsedd att ''icke'' gå först, och som i allmänhet icke heller bor få göra det, ty många äro de obehag som man utsätter sig för da fartyget går akter öfver med fart. Ibland andra må nämnas att rodrets verkan är mycket oberäknelig och att det lätt skadas. '''Akterhand''' säges den vara i, som vid arbete är bakom någon annan. När man halar med afhåll är t. ex. den som sköter afhållet i akterhand. '''Aktersegel''' äro teoretiskt taget de segel, hvilkas kraftpunkter äro belägna akterligare än den gemensamma segelkraftpunkten; i praktiken brukar man anse såsom aktersegel dem som verka till lofning när fartyget ligger bidevind. '''Akterskarp''', den del af ett fartygs undervattenskropp der dennas volym börjar hastigt aftaga och tunnas ut emot akterstäfven. '''Akterskepp''' kallas i mera vidsträckt bemärkelse den del af ett fartyg, som är akter om dettas tyngdpunkt, men i allmänhet är det endast ungefär den aktersta tredjedelen som anses såsom akterskepp. Äfven en liten båt har enligt vanligt sjömanstal sitt akter'''skepp'''. '''Akterspegel''', den plana eller svagt bugtiga yta, som afslutar ett fartyg akter ut. '''Akterstäf''', ett å aktra ändan af kölen uppsatt timmer som utgör så att säga grundstommen för den angränsande delen af akterskeppet. I forna tider fästes alltid rodret vid akterstäfven, och detta var en vigtig del af dess uppgift, men numera ser man många båtar med fristående roder och på några sådana finnes ingen akterstäf alls, såsom på de flesta fenbåtar. '''Al''' är det träslag som helst användes till halfmodeller af båtar, ty det är finfibrigt och lätt att skära. Det är äfven nästan oemottagligt för röta, hvarföre det mycket användts till pumpar och dylikt t. ex. förtöjningspålar för båtar. "'''Alfhildbåt'''" är en bland svenska båtseglare vanlig benämning för en båttyp, hvars första representant hette »Alfhild» och stod i gamla T. f. I. 1882 n:o 6. Flere hundrade båtar äro sedan byggda efter den ritningen och ännu finnas många i bruk. »'''Allt väl!'''» bruka utkikar och poster ombord nattetid ropa hvarje halftimma för att visa att de äro vakna. I land är bruket bortlagdt åtminstone inom vår flotta, sedan vid en eldsvåda på Carlskrona örlogsvarf en båtsman sin instruktion likmätigt stod och skrek »allt väl!» medan det brann i hans postkur. '''Alm''' är ett ypperligt virke för båtbyggnad fastän tungt. I syn­nerhet är det bra till basade spant, helst den ljusa sega i handeln s. k. amerikanska almen. '''Aluminium''' har åtskilliga gånger användts till fartygsbyggnad då man velat åstadkomma ett så lätt skrof som möjligt, ty man kan med denna metall få skrofvet omkring 12 procent lättare än med något annat hittills försökt material. Men aluminium är ovaraktigt i saltvatten om det icke skötes väl, och detta har man ännu ej lyckats afhjelpa genom någon legering, ehuru en af 6 procent koppar till 94 procent aluminium befunnits temligen varaktig. »'''America'''» hette den mest lyckade och epokgörande kappseglingsyacht som ännu någonsin funnits. Ritningen framställes här såsom ett historiskt minne. Det var i synnerhet genom sitt skarpa förskepp och sina väl afpassade och välstående segel som »America» blef epokgörande, och mest känd blef hon derigenom att hon år 1851 vid en kappsegling i England besegrade 16 af den tidens bästa eng­elska yachter och eröfrade såsom pris den så kallade »'''Americas'''»''' pokal''', som skänktes till New-York Yacht Club såsom en mellanfolklig vandringspokal för evärdeliga tider och af klubben framgångsrikt försvarats allt sedan. {| |colspan="8"| De främmande yachter som utmanat till täfling om pokalen och blifvit besegrade hafva varit: |- | || år || 1870 ||colspan="2"| skonerten || »Cambria» || från || England, |- | || » || 1871 || » || || »Livonia» || » || » |- | || » || 1876 || » || || »Countess of Dufferin» || » || Canada, |- | || » || 1881 ||colspan="2"| centerbordslupen || »Atlanta» || » || » |- | || » || 1885 ||colspan="2"| kuttern || »Genesta» || » || England, |- | || » || 1886 || » || || »Galatea» || » || Irland, |- | || » || 1887 || » || || »Thistle» || » || Skottland, |- | || » || 1893 || » || || »Valkyrie I» || » || England, |- | och || » || 1895 || » || || »Valkyrie III» || » || » |- | colspan="8" | De segrande försvararne af pokalen hafva varit: |- | || år || 1870 ||colspan="2"| skonerten || »Magic», |- | || » || 1871 || »<br/> » || || »Columbia»,<br/> »Sappho», |- | || » || 1876 || » || || »Madeleine», |- | || » || 1881 ||colspan="2"| centerbordslupen || »Mischief», |- | || » || 1885 || » || kuttern || »Puritan», |- | || » || 1886 || » || » || »Mayflower», |- | || » || 1887 || » || » || »Volunteer», |- | || » || 1893 || » || » || »Vigilant» och |- | || » || 1895 ||colspan="2"| kuttern || »Defender». |} Sålunda har New-York yacht club ända hittills lyckats försvara detta — man kan tryggt säga — ''världens förnämsta kappseglingspris''. '''Angöra''' land är att närma sig landet så att man kan med ledning deraf bestämma hvar man befinner sig eller, som det kallas på sjömanspråket, »få landkänning». Angöringen behöfver således ej innefatta något uppehåll vid det ställe som man tager känning af; man kan till exempel göra an ett fyrskepp och segla förbi det. Ibland båtseglare, som äro obekanta med sjömansterminologien, hör man ofta sådana uttryck som att göra an en ända, en båt eller något annat i stället för att göra ''fast'' det. '''Ankare''' förekomma nu för tiden af flera slag mer eller mindre hopfällbara för lättare stufning ombord, men hvad förmåga att hålla fast på hvad slags botten som helst och i synnerhet hvad styrka beträffar är ingen af de nymodiga modellerna öfverlägsen det gammalmodiga ankaret af samma vigt, och i flere örlogsmariner t. ex. den franska och tyska har man åtminstone tidtals återgått till detta efter försök med flere olika nya modeller. Vill man emellertid ovillkorligen hafva ett hopfällbart ankare, så är det skäl att taga ett så fullständigt som möjligt hopfällbart, ungefär så som det på vidstående figur framstälda. '''Ankarlanterna''' är man skyldig att hafva lysande, då man nattetid ligger till ankars i eller tätt vid allmän farled. '''Ankarplatser''', eller som de äfven kallas ''ankarsättningar'', bruka i sjökorten vara utmärkta med en liten figur som liknar ett ankare och betecknar att både vattendjupet och bottens beskaffenhet äro sådana att man kan ankra på den utmärkta platsen. Men denna uppgift gäller naturligtvis egentligen stora fartyg och derföre är det för små yachter eller båtar i allmänhet bäst att undvika dylika platser. '''Ankra''' är en manöver som förefaller mycket enkel, då det ju egentligen endast är fråga om att berga segel och fälla ankaret, men i hårdt väder och trång hamn är ankring bland de svåraste manövrer som kunna förekomma. Först och främst måste man icke allenast bedöma hvar sjelfva ankaret lämpligast bör fällas utan äfven beräkna hvar fartyget kan komma att ligga, när man stuckit ut så mycket tåg eller ketting som sannolikt kommer att behöfvas och kanske ström eller vindförändring alldeles omkastat de vid ankringstillfället rådande förhållandena; vidare måste man vid till ankars gåendet hafva fart nog till manöver och dock icke så hård fart att man riskerar att spränga någonting, samt till sist måste man tänka på huru man skall komma ut ifrån ankarplatsen, när man en gång går till segels igen. '''Anlofva''' eller lofva kallar man den manöver då man lägger fartyget upp närmare till vindriktningen. '''Anrop''' begagnas nattetid när någon närmar sig fartyget och det är af vigt att få veta anledningen härtill. Den vanliga formen får anropet är: »Hvem der?» (icke mera högljudt än just jemnt behöfligt). Härpå plägar svaras: {| | det anropande fartygets namn || om det är dettas egen befälhafvare som blifvit anropad; |- | »ja!» || om någon af det anropande fartygets befäl finnes i den anropade båten; |- | »nej!» || om någon af det anropade fartygets besättning (icke befäl) finnes i den anropade båten; |- | »nej, nej!» || om den anropade båten icke skall lägga till vid det anropande fartyget, från hvilket i detta sistnämnda fall ingenting gensvaras, men i de tre föregående fallen: |- | »lägg till!» |} '''Ansätta''' ett fartygs stående rigg är att styfva upp godset så att det verkligen gör den nytta, för hvilken det är afsedt. Det är härvid dock icke skäl att sätta an godset så styft som man med kraftiga hjelpmedel möjligen skulle kunna, ty många erfarne sjömän påstå att ett fartyg seglar bättre om dess rigg icke är alldeles styft ansatt, och säkert är att frestningen på rigg och fartyg blir mindre om någon liten fjedring medgifves. '''Apa''' kallas på tremastade råseglare ett gaffelsegel på stormasten. Bland båtseglare hör man ofta benämningen apa gifven åt det lilla aktersta seglet på en yawlriggad båt, men då ordet enligt vanligt sjömansbruk har en bestämd annan betydelse, bör det ej användas för att beteckna mesanen på en yawl. '''Apparent vind''' är den, som verkligen träffar ett seglande fartyg och hvars riktning bäst visas af en på toppen blåsande flög. Den apparenta vinden kan till följd af det seglande fartygets fart blifva antingen starkare eller svagare än den sanna och dessutom få en annan riktning än den sanna eller med andra ord än den vind som träffar ett stillastående föremål. Om en båt till exempel seglar rätt undan vinden så får visserligen den apparenta samma riktning som den sanna vinden men mindre hastighet än denna sist nämnda. Ty så snart båten börjar göra fart minskas derigenom hastigheten af den på seglen verkande vinden, och om båten framdrifves genom bogsering eller på annat sätt hastigare än den sanna vinden, så slå seglen back, hvilket visar att luftdraget för ifrån är starkare än vinden akter ifrån. I hvilken undan vinden bärande riktning båten än går, minskas alltid den verkande eller apparenta vindens fart, fastän mindre ju mera vinden kommer in från sidan. Men häraf kan man äfven sluta sig till, att om båten går i någon riktning som bär emot den apparenta vinden skall derigenom denna senares hastighet ökas på samma gång som dess riktning blir mera för ifrån än den sannas. Vidstående figur visar skilnaden emellan den sanna och den apparenta vinden, framstälda med hvar sin linie, då den med fartygets medellinie parallela pilen representerar dettas hastighet. Det är nu visserligen hufvudsakligast för teoretiska beräkningar af seglens verkan i olika ställningar som det är af vigt att iakttaga skilnaden emellan den sanna och den apparenta vinden, ty det är med den sistnämnda man räknar vid alla sådana kalkyler, men äfven i praktiken måste man fästa afseende vid den nämnda skilnaden åtminstone så till vida att seglen skotas efter den apparenta vinden, hvilken visas af flögen eller standerten på toppen. '''Arbeta hårdt''' i sjön säges ett fartyg göra då det till följd af sjögången har stora och häftiga rörelser. '''Area''' i stället för ''yta'' begagnas i sjömanspråket i synnerhet när man talar om segel, så att ytinnehållet af ett fartygs segel kallas dess segelarea. '''Armar''' på ett ankare eller en dragg kallas de delar, som utgå ifrån läggens nedre ända och uppbära flyen. Se figuren vid ordet ankare der armarne på det vågrätt liggande ankaret synas uppslagna emot läggen. '''Ask''' användes mycket till båtbyggnad i synnerhet till basade spant. Ask kan visserligen äfven användas till bordläggning i en båt och förekommer mycket såsom sådan i England och Tyskland, men har de felen att dels är träet ganska tungt dels insuper det mera vatten än t. ex. ek eller mahogny och till sist spricker det lättare än de flesta andra träslag. Till block användes ask ännu mycket, men till åror, som det för omkring trettio år sedan var högst modernt, är det numera utdömdt af erfarenheten. '''Asp''' är mycket olämplig för båtbyggnad, men användes likväl dertill på somliga trakter i mellersta Sverige. Båtseglareordbok:B 295 1258 2005-07-30T22:49:12Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==B== '''Babord''' är den sida af ett fartyg som man har på venster hand, då man står akter ut vänd för öfver. Benämningen härledes från vikingafartygen, som styrdes med en om styrbord akter ut sittande styråra, så att när man stod och handterade denna hade man sin rygg eller »bag» vänd åt den sida, som derföre än i dag af gamla sjömän kallas »bagbord». Enligt gammal sed är babords sida mindre förnäm än styrbords, så att till exempel på ett till ankars liggande örlogsfartyg lägga båtar till om styrbord när de föra officerare och om babord med underofficerare och manskap. Äfven på yachter brukar man iakttaga en dylik etikett. '''Babords halsar''' säges ett fartyg ligga för, när det seglar med vinden in om babord. Uttrycket kommer ifrån fartyg med underråsegel, som i sina undre hörn hafva halsar ledande för öfver och skoter akter öfver. När ett sådant fartyg seglar med vinden in om babord för om tvärs, ligger det således för babords halsar och styrbords skoter. På fartyg med endast snedsegel, hvilkas halsar sitta midskepps, är det nu visserligen oegentligt att tala om babords eller styrbords halsar, men uttrycken begagnas enligt gammal häfd äfven för småbåtar. ''Den som seglar bidevind för babords halsar är skydig all hålla undan för den som seglar bidevind för styrbords halsar''. '''Back''' på ett fartyg kallas den förligaste delen af däcket. Backen anses vara rätta uppehållsorten för menige man bland sjöfolket, som icke utan särskild anledning få vistas akter om masten. Uttrycket »segla för om masten» begagnas äfven ofta för att beteckna att man tjenstgör ombord såsom matros eller åtminstone icke såsom befäl. '''Back''' säges ett segel slå, när vinden infaller i det i sådan riktning att det verkar att drifva fartyget akter öfver; och i allmänhet säger man om en rörelseriktning — t. ex. af maskinen på ett ångfartyg — att den går back, när den verkar akter öfver. '''Baksjö''' — se ordet ''Agge''. '''Bakstag''' borde egentligen kallas »bakvant», ty de äro afsedda att stötta masten både från sidan och akter ifrån, så att de likna mest vanten, men äro olika dessa deruti, att under det vanten äro fasta för godt, så äro deremot bakstagen sa inrättade att de kunna lätt lossas eller ansättas efter behof. Så som bakstagen på moderna yachter oftast äro placerade förtjena de visserligen snarare benämningen stag än vant, ty de äro fästade vid däck eller reling så långt akter öfver att den stöttning de gifva masten sidvägen är mycket liten; men just detta, att de fästas så långt akter öfver, är felaktigt, ty det nödvändiggör lossande af lä bakstag vid många tillfällen då det väl kunde behöfvas för att motverka frestningen för öfver af förseglen. Bakstagen böra aldrig placeras så långt akter öfver att de behöfva lossas under bidevindsegling, och de kunna vara alldeles tillräckligt verksamma för mastens stöttning akter ifrån äfven om de sitta så mycket förligare än vanligt att man ej ens behöfver lossa dem vid segling med vinden tvärs in, utan storseglet till och med då icke kommer att ligga an emot bakstaget. '''Balanseradt''' eller ''väl balanseradt'' kallades i det äldre sjömanspråket ett fartyg, som vid stark krängning ej förändrade sin styrlastighet eller med andra ord ej ned rycktes vid någondera ändan mera än då det icke krängde. Denna vigtiga egenskap tycktes af yachtkonstruktörerna alldeles förbises på den tiden då kuttrarne byggdes med lodrät förstäf men bredt hvalf akterut, som vid stark krängning kom ned i vattnet och bar högt upp akterskeppet under det förskeppet i motsvarande grad sänktes så att kuttern kom »på näsan» och icke kunde styras. Sedan man börjat bygga yachterna med förskeppen nästan lika utfallande som akterskeppen, hafva de äfven blifvit mycket bättre balanserade, men det gamla uttrycket har emellertid på senare tider fått en helt annan betydelse än det ursprungligen haft. När man nu för tiden talar om att ett fartyg är väl balanseradt, så menar man i allmänhet att dess segelarea är så fördelad att det är lagom lofgirigt under bidevindsegling, men äfven om detta är förhållandet, då fartyget seglar med ringa krängning, så blir det till föga nytta om icke fartyget är väl balanseradt också i den gamla bemärkelsen af uttrycket. Ty det är klart att om fartyget vid stark krängning nedtryckes på näsan så blir det svårstyrdt derigenom att dels lofgirigheten ökas, dels rodret lyftes till en betydlig del upp ur vattnet. '''Balansloggertsegel''' kallas ett sådant som har icke allenast rån vid öfverkanten utan äfven bommen vid seglets underkant framskjutande för om masten, såsom synes på figuren. De största fördelarne med att göra seglet sålunda, med en del deraf för om masten, så att den till en viss grad balanserar den aktra delen, kunna anses vara att seglet står bättre, derför att hela dess yta kommer liksom i spänn emellan rå och bom, vidare är seglet lättare att skota och slår icke, när man t. ex. för ett häftigt vindkast firar af skotet, och till sist får man med samma läge för segelkraftpunkten masten längre från förstäfven än med ett segel, som sitter helt och hållet akter om masten. Denna sistnämnda får derföre med balansloggertsegel bättre stöttning af sitt stag, och genom att dess tyngd kommer närmare midten af båten arbetar denna bättre i sjö. Man brukar anse att seglet är lagom balanseradt, när ungefär en sjundedel af dess area kommer för om masten, och mera bör det åtminstone ej få vara, om seglet skall med säkerhet slå sig vindrätt när skotet lossas. Fördelarne af ett lagom balanseradt segel hafva ledt till att man äfven gjort klyfvare balanserande genom att litsa dem till en rörlig bom vid underkanten och fästa seglets hals vid denna bom en bit för ifrån. '''Balansroder''' har en del af sin yta för om hjertstocken (liksom seglet för om masten) och blir till följd deraf äfven vid hård fart lättare att vrida än ett vanligt roder med hela sin yta akter om hjertstocken. Men ytan för om hjertstocken får ej vara mera än högst en tredjedel af den totala, om man skall kunna vara säker på att rodret under stark fart ställer sig midskepps, då man släpper det. Balansroder brukas egentligen på ångfartyg, men man ser det äfven ofta på segelbåtar, i synnerhet de moderna fenbåtarne. '''Ballast''' är nästan nödvändig för en segelbåt, som icke likt en kanot är så liten och lätt att besättningen utgör last nog för att kunna föra segel äfven i frisk bris. I grunda helst flatbottnade båtar är visserligen sådan »lefvande ballast» den bästa, men den har det felet, att den icke alltid befinner sig på rätt plats. Detta sistnämnda vilkor uppfylles bäst af sådan ballast som är fästad vid båtens köl, och ur denna synpunkt åtminstone har ballast i form af jern- eller blyköl ett stort företräde framför inombordsballast, som äfven i regeln icke kan anbringas med sin tyngdpunkt så djupt ned som en ballastköl, och derföre icke heller gifver båten så stor pålitlighet vid stark krängning. '''Balkvägare''' kallar man grofva plankor, som tätt under reling eller skandäck fästas inombords långs efter sidorna vid spanten och tjena till att uppbära däcksbalkarne. Nu för tiden, då man är så noga med att i synnerhet i de öfre delarne af skrofvet inbespara all tyngd som kan undvaras, ser man ofta ganska stora däckade båtar utan balkvägare och med däcksbalkarne uppburna endast af knän vid spanten. '''Ballongsegel''' är en benämning, som man på senare åren antagit för att beteckna af lätt duk tillverkade stora segel till användning nästan endast vid segling för öppen vind och i fint väder. Figuren här bredvid visar en ballongklyfvare, som äfven kan användas såsom spinnaker på den derför utsatta bommen. '''Bank''' plägar sjöfolk kalla en sådan upphöjning på sjöbotten, som icke egentligen kan betecknas såsom grund eller ref. I synnerhet är det de vid låglända kuster vanliga långa parallelt med stranden löpande vallformiga upphöjningarne af sand eller dy, som kallas bankar. Men äfven långt ute i hafvet finnas bankar, såsom t. ex. Doggers bank i Nordsjön eller Jäderens och Stor Eggens bankar utanför Norges kust med för det mesta hundratals meters vattendjup. '''Bank''' kallas äfven moln hvilande vid horisonten, och sådana molnbankar brukar man anse för tecken till dåligt väder såsom i synnerhet när solen går upp bakom en bank eller »går ned i bank». '''Bar''' kallar man en bank med så ringa vattendjup, att den åtminstone vid lågt vattenstånd kan stänga inloppet till en ankarplats. '''Bardun''' är ett slags bakstag fästadt högre upp än undermastens vant. Det är således egentligen endast på en med stång försedd mast som barduner förekomma, och man kallar dem äfven ofta »toppbakstag», i synnerhet när de äro fästade långt akter öfver vid däck eller reling. '''Bark''' eller '''barkskepp''' är egentligen ett större tremastadt fartyg med rår endast på de två främre masterna, men bland båtseglare hör man ofta ordet bark användas för att beteckna en tvåmastad loggertriggad båt. I synnerhet pläga Flottans på detta sätt riggade segelbåtar kallas barkar. '''Barkass''', en stor tung båt, som på större fartyg medföres för tyngre frakter eller arbeten såsom utförande af ankare. '''Basa''' trä är en stor konst, hvars rätta utöfning kräfver mycken erfarenhet. Vanligen afser man med basningen att få träet så mjukt och smidigt, att det låter böja och vrida sig till den för dess användning behöfliga formen. Men basning göres också mången gång, när man vill snart hafva virket torrt, för att koka saften ur träet, som sedan släpper det vid basningen insupna vattnet hastigare ifrån sig än den naturliga fuktigheten. Huru som helst tillgår basningen merendels så, att man under längre eller kortare tid — och det är just den rätta tidlängden, som är en af hemligheterna i konsten — ångkokar träet i en s. k. baspanna. Om basningen då göres väl, blir träet icke allenast segt och smidigt så länge det är varmt, utan det behåller äfven sedan det kallnat den form, till hvilken man böjt eller vridit det. Det finnes verkliga konstnärer i basning, hvilka icke ens begagna baspanna, utan lägga träet i blöt först och hålla det sedan öfver öppen eld, tills det blir lagom mjukt. På detta sätt basas borden i blekingsekorna, som derför alltid se brända ut inombords när de äro nya; och det anses icke utan skäl att denna bränning af träet ökar dess varaktighet. '''Baxa''', att medelst en spak eller annan häfstång genom små hastiga rörelser förflytta en tyngd. '''Beck''', det hartsartade ämne som fås afskildt ur trätjära genom dess kokning med vatten. Fordom användes beck mycket till tätning i nåt, men numera ersättes det för sådant ändamål merendels af kitt eller »''marine glue''». Till fyllning inombords på svåråtkomliga ställen, der man befarar röta, om orenlighet får samla sig, brukar man dock ännu ofta beck, som bättre än annat bevarar träet. '''Bedarra''' säges om hård vind, då den börjar aftaga i styrka. '''Befäl''' i en båt anses enligt godt båtseglareskick den vara, som för tillfället sköter rodret, så framt denne icke tillhör aflönad besättning ombord. Men har man öfverlemnat rodret åt en inbjuden gäst ombord, så är det icke alls skick att båtegaren på något sätt lägger sig i manövern eller gifver besättningen några order derom. Är ansvaret en gång öfverlåtet åt någon af sällskapet, så få de öfrige sedan finna sig deri, äfven om han går till grund och botten med sitt förehafvande; men naturligtvis kan man på fint vis antyda lämpligheten af att byta om befälhafvare, innan det blir för sent. '''Befälstecken''' i en segelbåt bör standerten på toppen anses vara. Om båten och egaren tillhöra ett segelsällskap, bör således dettas standert icke blåsa på toppen utan att egaren eller någon annan medlem af samma segelsällskap är ombord. Likaså bör, om egaren har sin privata igenkännings flagg eller standert, denna icke föras utan att egaren är ombord. Det är derföre alldeles oriktigt att, såsom man ofta får se, en yacht seglar med endast förhyrda besättningskarlar ombord och ett segelsällskaps eller egarens privata standert på toppen, och i många sällskaps stadgar är sådant uttryckligen förbjudet. '''Behållen kurs''' kallas den som blifvit rättad för afdrift, ström, kompassens deviation m. m, så att den afsatt i sjökortet verkligen angifver den riktning, i hvilken fartyget blifvit förflyttadt. '''Bekajare''' är egentligen ett slags gigtåg, men skiljer sig från detta sistnämnda deri att bekajaren vid halande i den icke allenast drager ihop seglet utan äfven »kajar», förändrar ställningen på det rundhult, vid hvilket seglet är underslaget. Som exempel på skilnaden emellan bekajare och gigtåg kan anföras, att en kutter på sitt toppsegel ofta har gigtåg, som drager ihop seglet när det skall bergas för tillfället utan nedhalning och dervid lemnar toppsegelråns ställning nästan oförändrad, men på de flesta lastskutors toppsegel finnes bekajare, som jemte det den snörper ihop seglet äfven drager den öfre nocken af toppsegelrån ned till stången, så att rån blir upp- och nedvänd. '''Beknip''' säges ett föremål vara i, då det ej kan lätt komma loss, såsom t. ex. ett tåg, när detta fått en kink, som fastnat i ett block eller under en knap. '''Beknipa''' är att afsigtligt åstadkomma beknip, såsom då man vid vissa sjömansarbeten, tagling, bensling eller dylikt, lägger några rundslag af tagelgarnet eller bensellinan ofvanpå sladden och bekniper denna, så att den ej kan komma loss. Äfven brukar man vid beläggning af ett skot beknipa bugten af detta, hvilket dock aldrig bör få ske på annat sätt än att skotet kan genast lossas genom att rycka i sladden. '''Belamra''' ett föremål säges ett annat göra, när det hindrar det förras användning. Man belamrar t. ex. en på däck insatt båt, när man i densamma stufvar saker, som måste borttagas, innan båten kan utsättas eller användas. Man belamrar ett skot eller ett fall, om man ofvanpå dess bugter lägger andra ändar, som hindra dess fria utlöpande. '''Beläggning''' af en ända kallas dess fastgöring på en knap eller nagel eller annat dylikt, så att den ej af våda kan komma loss. Som detta förekommer ständigt i en segelbåt, är det mycket vigtigt att det göres rätt, så som på bifogade figurer är visadt, der dock ett par beläggningar äro endast påbörjade. '''Beredskap''' kallas inom Flottan den grad af färdighållning till sjötjenst, under hvilken ett fartyg ligger; till exempel första beredskap när det kan gå till sjös inom 24 timmar, andra beredskap två dagar o. s v. Äfven för en segelbåt, helst om den har besättningskarl eller vaktare som sköter om den, då den ej begagnas, skulle det vara skäl att för olika grader af sjöklarhet hafva beredskapsbestämmelser, som hvarje båtegare säkerligen bäst gör upp sjelf. Man behöfde då endast per telefon meddela karlen i hvilken beredskap man ville hafva båten förlagd vid en viss tid. '''Berga''' kallas på sjömansspråket egentligen att taga till vara eller försäkra någonting som eljest skulle gå förloradt, såsom t. ex. en man öfverbord. Men man »bergar» också segel äfven när det icke blåser så hårdt att de eller båten riskera att gå förlorade, i hvilket sistnämnda fall det i synnerhet är vigtigt att så mycket som möjligt bringa vinden ur seglet samt att ''alltid hålla sig till lovart om det''. '''Berghult''' kallas en eller flere gångar bordläggningsplankor tätt öfver vattenlinien något tjockare än den öfriga bordläggningen, för att gifva mera styrka der man anser att frestningen är störst. På vanliga segelbåtar förekomma nu för tiden sällan berghult, men på lotsbåtar ser man dem ofta. '''Besigtning''' af en båt bör alltid göras formligen innan man tager emot den, icke såsom en yttring af misstroende till byggmästaren utan såsom en sjelfskrifven åtgärd till undvikande af alla efterräkningar. Den vid större väl ordnade yachtvarf vanliga regeln är att man betalar en tredjedel af leveranspriset vid undertecknande af kontraktet och den första besigtningen, nämligen det ömsesidiga godkännandet af ritningarne. Sedan, när yachten är bordlagd och spantad, men ännu ej däckad, besigtigas den och andra tredjedelen betalas, om intet är att anmärka; samt till sist besigtigas den såsom fullt färdig och slutliqvideras vid afhemtningen. Då en redan färdig båt köpes, är besigtningen icke mindre vigtig, helst om skrofvet är gammalt. Man bör icke gerna köpa en båt utan att hafva besigtigat den på land. '''Beslå''' ett segel är att sedan det blifvit bergadt lägga ihop och fånga det, så att det tager minsta möjliga utrymme och vindfång. Vid beslagning af segel är det äfven vigtigt att detta göres, så att seglet blir möjligast skyddadt mot fukt. Man bör derföre beslå seglet — helst om det icke skyddas af kapell — så att en slät-sträckt del deraf täcker det öfriga, och i synnerhet så att vatten icke kan rinna långs mast eller stag och stanna inuti seglet. Under inga omständigheter bör ett segel tätt beslås och ännu mindre kapelleras medan det är fuktigt, utan endast löst hopfångas, om det är nödvändigt, och torkas så snart som möjligt. '''Bestick''' kallas ombord såväl den räkning man för öfver fartygets kurs och distans som äfven dessas afsättning i sjökortet. '''Besticka''' är att vid ett fartygs afrustning förse de olika delarne af riggen med »märkesstickor», betecknande hvar hvarje del tillhör. '''Beting''' (tonvigten på e till åtskilnad från beting ═ arbetsackord) kallas ofvan däck uppstående grofva timmer afsedda för fastgöring af svårare ändar eller ankarketting. Egentligen består en beting af tvänne uppstående pållare med ett tvärs öfver dem fastbultadt tvärstycke, men finnes endast en pållare kallas äfven den ofta »betingspållare». '''Bi''' säges ett fartyg ligga när det hålles så nära till vinden som möjligt med endast tillräcklig fart för att nätt och jemnt kunna styras. Mest begagnas biliggning såsom ett sätt att reda sig i hårdt väder, och under sådana omständigheter brukas äfven i synnerhet för båtar att ligga bi för drifankare, som håller förskeppet upp emot vinden så att man ej behöfver kunna styra. Men äfven i godt väder lägger man mången gång bi för att hålla fartyget så stilla som möjligt, och detta vinnes då i allmänhet genom att backa ett eller annat segel så att detta till största delen upphäfver den framdrifvande verkan af de andra. '''Bidevind''', eller så nära vinden som man med bibehållande af god fart kan komma, är visserligen det svåraste sättet att segla väl, men äfven på det hela taget det minst farliga, ty man är i denna ställning närmast till att ögonblickligen upphäfva vindens verkan i seglen antingen genom upplofning eller genom affirning af skoten. En båts förmåga att komma till lovart under bidevindsegling beror på att den går så ojemförligt mycket lättare framåt än åt sidan, och detta bör man äfven tillgodogöra sig genom efterlefvande af den gamla skeppareregeln: »Det är bättre att segla bort än att drifva bort.» '''Bil- och bolfärdigt''' kallas på gammaldags sjömansspråk ett fartyg då allt timmermansarbete är afslutadt. I kontrakt om fartygsbyggnad begagnas ännu ibland uttrycket, och det är ganska praktiskt, då derigenom inbesparas besväret med att specificera detaljer af arbetet. '''Björk''' har icke mycken användning inom båtbyggeriet, men till somliga smärre pjeser, som måste vara sega såsom tullpinnar, spakar och dylikt, är det ganska bra. '''Blad''' på en åra kallas den yttersta flata delen, som är afsedd att under årtaget genom sitt motstånd i vattnet bilda liksom ett stöd för häfstångsrörelsen. '''Blekingsekan''' är den af våra inhemska svenska båttyper som företer den största originaliteten och äfven en af de få som ännu byggas af ek, trots detta virkes tilltagande dyrhet och sällsynthet, så att den bokstafligen gör skäl för sin benämning. Den är äfven en ovanligt hållbar och varaktig båt, ganska god seglare samt i synnerhet öfverlägsen i förmåga att vaka i svår sjö. Figuren här bredvid framställer en blekingseka af den ännu vanligaste typen, men på senare åren har en ny modell börjat komma i bruk, som skiljer sig från den äldre i synnerhet genom mindre fallande förstäf och i sammanhang dermed skarpare förskepp genom skarp botten och mera smidighet i formerna åstadkommen genom byggnadssättet med smalare och flere bord än på äldre ekor af samma storlek. De nymodiga ekorna lämpa sig derföre mycket bättre än de gamla till däckade, hårdt ballastade och svårt riggade segelbåtar, och några, som på de senare åren blifvit härtill apterade, hafva äfven visat sig förträffliga både såsom kappseglare och lustbåtar. '''Bleke''', gammaldags benämning på fullkomlig stiltje. '''Block om block''' eller '''två block''' säges en talja eller ett takel vara när blocken komma emot hvarandra så att man ej kan hala mera. '''Bly''' hade fordomdags stor användning ombord såsom t. ex. till klädsel i klys och andra hål i fartygssidan der tåg skulle löpa igenom. Äfven i våra dagar användes bly till åtskilliga andra ändamål än blykölar och medföres ofta i form af plåt, som kan komma till nytta vid många tillfällen såsom t. ex. att spikas öfver ett otätt ställe. På mindre fartyg, der man icke kan medföra stora lager hvarken af reservdelar eller af verktyg, är blyet särdeles lämpligt vid tillfälliga reparationer derföre att det låter så lätt bearbeta sig både genom hamring och med eggjern. Såsom ballast inombords har blyet stora företräden framför nästan alla andra ämnen både på grund af den nyss nämnda lättheten att bearbetas så att det passar riktigt väl efter båtens form och i synnerhet genom sin stora egentliga vigt, som gör att man inom ett litet utrymme kan få in en betydlig tyngd. Till sist är att märka, att blyet alltid behåller sitt metallvärde, då deremot skrotjern är nästan värdelöst. '''Blyhvitt''' bör icke begagnas vid målning af en båt, som skall få sin plats vid ett ställe der afloppsvatten och orenlighet rinner ut, ty på sådana ställen bildas i vattnet svafvelväte och häraf återigen på målningen svafvelbly, som gör svarta flammor omöjliga att tvätta bort. Användes deremot zinkhvitt så synes åtminstone icke så mycket den under liknande förhållanden bildade svafvelzinken, ty denna är hvit till färgen. '''Blyköl''' användes sedan ungefär tjugu år på nästan alla för kappsegling afsedda yachter eller båtar, och har den stora fördelen att man får mindre volym, det vill med andra ord säga, mindre friktionsyta på kölen än om man gjort denna af jern. Äfven är det lättare att genom hyfling eller annan bearbetning för hand få ytan slätare på en blyköl än på en jernköl, som man merändels måste spattla och måla mycket omsorgsfullt för att få den riktigt slät. Men blykölen har den stora olägenheten, att den icke likt jernkölen styrker båten, och vid grundstötning eller annan ovarsam behandling får man i en blyköl fula märken, som äro hinderliga för välseglingen. Äfven är det mera bekymmer med fästandet af en blyköl än med jernkölen, till hvilken man endast behöfver oförzinkade jernbultar. Sådana bör man deremot icke använda i en blyköl, ty de rosta snart upp, helst i saltvatten, till följd af den galvaniska verkan emellan bly och jern. Förzinkade jernbultar äro icke mycket bättre, ty vid ringaste skada på förzinkningen bildas ännu kraftigare galvaniskt element emellan zinken och jernet. Till fästande af en blyköl användes vanligen bultar af koppar, men dessa äro så mjuka att de måste tilltagas mycket svåra, om de icke skola böja sig. Bultar af messing, Muntzes metall, eller någon annan af de hårdare kopparlegeringarne äro bäst för fästande af en blyköl. '''Blysa''', en gammaldags benämning på en skeppslanterna, i synnerhet när den, såsom fordom brukades, var försedd med tunna hornskifvor i stället för glas. '''Blålera''' begagnas ombord, för att taga bort fläckar af olja eller fett på däck, och har den fördelen framför lut, soda och dylika starkare medel, att den icke skadar träet och ej heller kan vid misstag åstadkomma lutförgiftning, som nu för tiden är så vanlig. Blåleran är äfven förträfflig att för tillfället täta en mindre läcka, ty den hvarken löses eller sqvalpas bort af vattnet. '''Blänkfyr''' kallas en sådan som visar regelbundet återkommande blänkar med till- och aftagande ljusstyrka åtskilda af förmörkelser, hvilka dock endast på stort afstånd från fyren äro totala. Blänkfyrar brukar man äfven kalla gröna, röda eller hvita bengaliska eldar, laddade i på korta trähandtag fästade papphylsor och försedda med tändrör. Sådana brukar man ofta tända på fartyg för att väcka uppmärksamhet, och på mindre båtar skulle man kunna i stället använda de numera i handeln så vanliga bengaliska tändstickorna (''Bengalische Zündhölzer''), men man måste vara noga med att icke visa grönt sken om babord eller rödt om styrbord. '''Bog''' kallas den förliga starkast böjda delen af fartygssidan öfver vattnet. Ordet begagnas äfven för att antyda riktningen öfver denna del af fartyget, såsom t. ex. när man varskor en seglare på lä bog eller när man talar om att ligga bidevind på den ena eller andra bogen, hvarvid man räknar efter den nedkrängda bogen, så att om man ligger bidevind för babords halsar, ligger man på styrbords bog. '''Boga af''' ett ankare är att förflytta det från sin vanliga uppläggningsplats på bogen och hänga det klart till ögonblicklig fällning. '''Boglanternor''' kallas ofta de i kongl. förordningen om åtgärder till undvikande af ombordläggning föreskrifna sidoljusen — grönt om styrbord och rödt om babord — ehuru dessa nu för tiden sällan placeras vid bogarna utan längre akter öfver. Båtar och yachter mindre än 20 tons äro ej skyldige (men väl berättigade) att föra fasta boglanternor, utan sådant fartyg »skall hafva färdig till hands en med grönt glas på ena sidan och rödt glas på den andra sidan försedd lanterna», hvilken vid behof uppvisas så »att det gröna. skenet icke kan synas åt babords sida, ej heller det röda skenet åt styrbords sida». Båtar så små att de kunna anses såsom roddbåtar behöfva icke ens när de segla föra sådan lanterna, utan endast en med hvitt sken. Men något slags lanterna eller ljus är emellertid .nödvändigt att i mörker visa äfven i den allra minsta båt, om man icke vill riskera att ligga ogild i händelse af ombordläggning. '''Bogsering''' efter ångfartyg är visserligen ett mycket beqvämt sätt att fortskaffa en segelbåt, men det är äfven mycket riskabelt såsom det alltid är att röra sig med större krafter än man förmår beherska. Man bör komma ihåg, att vid bogsering efter ångfartyg kommer båten sannolikt att löpa med betydligt starkare fart än vanligt och att hela frestningen härför uppbäres af bogsertåget och dess fastgöringsställe, hvilket sistnämnda derföre måste vara mycket starkt. Kan man ej fästa bogsertåget långt för ut, måste man omkring det göra en ridning intill förstäfven, för att underlätta styrningen, som i alla fall måste utföras med den allra största omsorg och påpasslighet. Vid bogsering efter en propellerbåt måste man noga passa på bogsertåget, så att det ej kan fångas af propellern, när ångfartyget stoppar eller backar. Sker bogseringen emot vind och sjö, får man bereda sig på att båten äfven med långt bogsertåg vakar ojemförligt mycket sämre än under segling och sannolikt kommer att taga hvarenda sjö öfver sig. Seglen böra alltid vara bergade under bogsering och för ångbåtsrökens skull betäckta af sina kapell. '''Bogspröt''' hör man ofta klyfvarbommen på en segelbåt kallas, men detta är oriktigt, ty enligt den häfdvunna sjömansterminologien betecknas med benämningen bogspröt endast ett för godt fastsatt rundhult, på hvilket fockstaget är fästadt och som sjelft merändels har en klyfvarbom utanför. '''Bogstag''' äro de som sidvägen stötta ett bogspröt, men denna benämning användes äfven ibland för klyfvarbomgajarne eller de stag, som sidvägen stötta klyfvarbommen, helst då denna senare icke sitter på ett bogspröt utan direkte ut öfver förstäfven, och således inga egentliga bogstag finnas. '''Boj''' begagnas ofta för att förlägga en segelbåt vid på dess hemstation, när man icke har så skyddad hamn, att båten kan ligga fast vid land, hvilket alltid är säkrast. En sådan moringsboj bör emellertid. om man skall kunna lita på den, ligga för två ankaren eller draggar. '''Bok''' användes i forna tider till kölar och stäfvar för båtar, men är nu sällsynt. '''Boliner''' förekomma visserligen endast på råsegel, för att draga fram lovarts lik, så att vinden faller in i seglet, när man ligger skarpt bidevind, men äfven på snedsegelriggade båtar brukas ofta åtminstone uttryck som tyda på boliner, såsom t. ex. att »segla för lösa boliner , d. v. s. med så öppen vind att bolinerna kunnat vara loss, om man haft några. Uttrycket »låta gå för lösa boliner» begagnas äfven ofta bland sjöfolk för att antyda sorglöshet eller obetänksamhet. '''Bom''' kallas hvarje rundhult som är afsedt att utsträcka undre delen af ett undersegel, såsom storsegelbom, klyfvarbom, spinnakerbom o. s. v., men på en segelbåt är det i allmänhet endast den förstnämnda bommen, som man plägar beteckna med ordet ensamt, liksom med ''bomsegel'' oftast menas ett med bom försedt storsegel. '''Bomullsduk''' brukas nu för tiden allmänt till båtsegel och har äfven framför hampduk fördelarne att vara mindre elastisk och i allmänhet tätare. Vid val af duk bör man i synnerhet tillse att den är jemn, fast, fintrådig, slät och framför allt så tät som möjligt utan att vara för tung. För öfrigt är det bäst att anlita en skicklig segelmakares omdöme och från början sätta sig in i den åsigten att af all sparsamhet vid en segelbåts utrustning är den på seglen utöfvade den sämsta. '''Bomullslina''' är åtminstone på mindre båtar bäst till skot. Den har fördelarne att vara mjuk och behaglig att handtera samt att, om den icke är alltför hårdt slagen, alltid hålla sig smidig antingen den är våt eller torr. Styrkan är visserligen icke så stor som hos hamptross af samma svårlek, men i en liten båt måste man ju ändå, för att ej skoten skola skära in i fingrarne, taga till dem mycket svårare än för styrkan behöfligt. '''Bonnett''', ett löst segel, som medelst snörning fastsättes vid ett annat. I Europa brukas nu för tiden sällan bonnetter, men i Amerika är det mycket vanligt att förse undersegel med bonnetter, som borttagas i stället för att refva. För båtar som måste ligga långa tider under små segel, såsom de amerikanska lotsskonertarne, är det nog mycket praktiskt att icke refva sina segel och riskera att få den hoprullade duken förderfvad af jordslag, utan i stället hafva bonnetter, som borttagas och undanstufvas torra, men svårigheten med dessa är att snöra dem så att seglet står lika väl som om det vore helt. '''Bord''' kallas hvarje planka för sig i ett fartygs yttre skal, som i sin helhet kallas ''bordläggning''. '''Bordvarts''' säges något vara, då det är i närheten af fartygets sida. '''Borgstag''', ett stag som uppsättes i hårdt väder, då man ej vågar lita på det vanliga staget. '''Botten''' brukar man ofta kalla hela fartygets undervattenskropp, men egentligen skulle med detta ord betecknas endast den del af undervattenskroppen, hvars ställning är mera vågrät än lodrät. '''Bottenfärger''' för bestrykning af fartygs undervattenskroppar finnas af flera slag i handeln, men man kan knappast säga, att någon af dem uppfyller de fordringar, som man skulle vilja ställa på ett rigtigt godt bestrykningsmedel för segelbåtar. Dessa fordringar kunna anses vara att färgen fäster väl, gifver en slät yta, som sedan håller sig ren, och icke skadar träet. Nästan alla s. k. patentfärger för bestrykning af fartygsbottnar innehålla något starkt gift, oftast ett qvicksilfversalt, för att hindra växtlighet, men giftet hindrar icke att smuts fäster sig på färgen och att gräs sedan växer på smutsen. För en liten båt, som kan tagas upp på land och rengöras emellanåt, är asfaltfernissa bättre än någon patentfärg. '''Bottenlaget''' eller sjöbottnens beskaffenhet brukar stå utsatt i sjökorten på de trakter der det kan komma i fråga att loda och gifver ofta god ledning för att bedöma hvar man befinner sig. För att vid lodning få veta bottenlaget har man en skålformig fördjupning i lodets undre ända och fyller denna med ''lodtalg'' (en blandning af talg och krita), i hvilken man då får prof af bottens beskaffenhet. '''Bottenplan''', de lösa stycken i en öppen båt, som inläggas liksom golf att stiga på, så att bordläggningen skonas. Det är vigtigt att bottenplanen hvila på balkar, bottenstockar eller spant och icke trycka mer än oundvikligt på bordläggningen, helst om några svårare tyngder komma att läggas på planen. '''Bottenstock''' kallades ursprungligen den del af ett spant, som gick tvärs öfver kölen, men nu för tiden menar man med bottenstock — åtminstone på en båt — ett tvärs öfver kölen fastbultadt timmer, som icke fortsättes uppåt båtens sida såsom spant, utan slutar långt under vattenlinien. Svårigheten att skaffa till bottenstockar lämpliga krumväxta ektimmer har föranledt att man numera ofta använder bottenstockar af jern eller till och med på skarpbottnade båtar, i stället för bottenstock, en ekskifva med jernbeslag fasthållen vid spantet, såsom på närstående figur. '''Brass''' kallas det från nocken af en rå gående tåg med hvilket man förändrar råns ställning i förhållande till fartygets medelplan. '''Bredd''' på ett fartyg kallar man i allmänhet dettas ''största'' utsträckning tvärskeppsvägen, så att om man vill beteckna bredden i vattenlinien eller bredden på relingen måste man anmärka särskildt hvarest måttet är taget, så framt detta icke äfven är ''största'' bredden. Fordom räknades icke fartygets bordläggning med i bredden, utan man menade »bredd på timren», såsom det någon gång till ytterligare tydlighet uttrycktes, men numera inbegripes äfven bordläggningen i breddmåttet. '''Bredfock''', ett råsegel som icke är fast underslaget utan för tillfället hissas, begagnas ofta på mindre fartyg i synnerhet under länsning i hårdt väder, hvarvid bredfocken har de fördelarne att den drager bättre än snedsegel och icke såsom dessa sistnämnda gipar eller slår våldsamt öfver från ena till andra sidan ifall fartyget girar häftigt. '''Brigantin''', ett tvåmastadt fartyg med rår, åtminstone på den främsta masten. Benämningen tyckes till och med bland yrkessjömän icke hafva någon mera bestämd betydelse än att den i allmänhet angifver ett fartyg, hvars rigg är ett mellanting emellan brigg och skonert, så att det närmaste fartyget på vidstående lilla tafla kan godt anses såsom en brigantin. '''Brigg''', ett tvåmastadt fartyg med minst tre råsegel på hvardera masten samt dessutom stagsegel och på den aktra (stor-)masten ett gaffelsegel, som kallas briggsegel. '''Bris''' kallas bland sjöfolk endast vind af måttlig styrka. Så t. ex. brukar man säga, att det är ingen bris, när vinden är laber, och likaså säger man, att brisen friskar så att den öfvergår till storm. '''Brok''', en svår tross som griper omkring någonting och är fast vid båda sina sladdar. När man skall hala upp en båt på land, slår man en brok omkring den och hugger upphalningsginan i denna; eller om man skall hissa en båt som icke har ringbultar för sådant ändamål, slår man ett par brokar omkring och hugger ginorna i dessa, såsom nu för tiden ofta göres, när man hissar en fenbåt under en kran. '''Bronsering''' af messingsbeslag brukas ibland af båtseglare, hvilkas sinne är för praktiskt att tåla blank messing skinande dem i ögonen och för ordentligt att tåla ergiga fläckar. Det enklaste sättet att bronsera messing är att bestryka denna med talg och utsätta den för saltvatten, då den antager en jämn brun färg, som kan bibehållas temligen oförändrad genom att, sedan talgen mycket väl aftorkats, öfverstrykas med fernissa. '''Brunn''' för rorsmannens ben och för resten heldäckning är ett bra sätt att göra en liten för segling i öppen sjö afsedd båt alldeles osänkbar, såsom den på ritningen framställda kuttern med 5 meters vattenlinie. Med den stora skjutluckan dragen öfver sittrummet och förluckan väl skalkad kan den lilla kuttern aldrig förfyllas äfven i den svåraste sjö och den nära 900 kg. tunga jernkölen gör henne alldeles okanterlig. '''Bryta''' säges sjön göra, då vågornas toppar afryckas och luftblandade till hvitt skum slungas framåt i samma riktning som vågrörelsen. Man måste skilja på sjö som bryter och sådan som endast rör sig upp och ned (dyning), ty det är blott det förra slaget som innebär någon fara eller som man på det hela taget behöfver bry sig om. Vågrörelsen är endast en framåtskridande vexelvis höjning eller sänkning af vattenytan och medför således visserligen förändringar i båtens läge på vattnet, men denna träffas aldrig genom dyningen af någon horisontelt verkande kraft. När sjön verkligen bryter är det deremot helt annorlunda. Nu är det nämligen icke allenast vågrörelsen som skrider framåt, utan sjelfva vattnet på topparne af vågorna rör sig framåt och slår med stor kraft emot de föremål det träffar. Brott på sjön kunna uppstå af två orsaker. På djupt vatten komma de sig deraf att vinden trycker på vattenytan, så att denna blir ojemn och tornar upp sig till vågor, af hvilka vinden då lösrycker topparne och slungar dem åt lä. För att sjön skall bryta ute på djupt vatten fordras det således stark vind, och så snart denna upphör är det äfven slut med brotten, ehuru vågrörelsen eller dyningen kan fortsätta lång tid efteråt. På grundt vatten deremot kan sjön bryta våldsamt äfven när vinden mojnat ut så att det är alldeles stillt; ty genom friktionen mot botten hejdas vågrörelsen, så att de undre delarne af vågorna röna ett motstånd, för hvilket de öfre icke äro utsatta. Dessa senare skilja sig derföre från de djupare vattenlagren, brytas af och rulla öfver, sålunda bildande dessa våldsamma strandbränningar, som man i synnerhet på bankar och långgrunda stränder får se, och som äro mycket farligare än brotten ute på djupt vatten. "'''Bräck upp focken!'''" brukas ibland såsom kommandoord vid genomvindsvändning för att anbefalla uppbringande för hand af fockens skothorn till lovart för att tvinga båten att falla af på den nya bogen. Kommandoordet är nästan alltid ett bevis på att antingen båten eller den som styr vänder illa. '''Bräcka''' kallas det när man vid halning anbringar sin kraft icke i tågets längdriktning utan i vinkel deremot, hvarvid naturligtvis tågets halande part måste vara fast. Såsom man af teorien för hanfoten i mekaniken kan finna, åstadkommer man mycket kraftigare verkan med bräckning än med direkt halning i ett tåg, hvarföre man merändels använder bräckning i t. ex. ett klyfversfall eller ett pikefall, då man icke orkar taga hem mera med direkt halning. Det svåraste vid bräckning är att kunna ögonblickligen taga hem hvad man bräckt in och belägga så att man får behålla det, hvarföre det går bäst, när en man bräcker och en annnan i afhåll tager hem. '''Brädgång''' kallas ofta den öfver däck befintliga delen af fartygssidan, men uttrycket är icke tillämpligt, då denna del är jemförelsevis låg såsom på kappseglingsyachter. '''Bränna''' ett fartygs botten för att få den ren brukas ofta. Äfven på båtar brukar man bränna bordläggningen utombords för att få bort gammal färg. Naturligtvis måste man härvid iakttaga en viss försigtighet, men det minskar alls icke träets varaktighet, om det blir litet svedt. Bäst är att använda en af de nu för tiden vanliga lödlamporna för gasolja. '''Bränningar''' kallas sjöns brott på grunda ställen. Under ordet ''bryta'' är förklaradt huru dylika brott uppstå. När sjön går svår blir det brott och bränningar på ställen der vattendjupet är så stort att man mycket vid kan segla öfver dem, tv på ända till tjugo meters vattendjup har man till och med i Östersjön iakttagit alldeles tydliga grundbrott. Man behöfver således icke anse sig förlorad, om man skulle råka in i bränningar, men bäst är i alla fall att undvika sådana, helst som båten alltid vakar och arbetar mycket sämre bland bränningar än bland de rena rediga brotten ute på djupt vatten. I våra sjökort utmärkas de ställen, på hvilka bränningar bruka förekomma, med tecknet ※ '''Buk''' kallas i ett tillsatt segel den konkavitet som uppstår genom vindtrycket till följd af att antingen seglet är illa gjordt eller duken är för elastisk. Ehuru man således nu för tiden är nästan allmänt öfverens om att ett segel bör stå så plant som möjligt, finnas ännu många gamla erfarna segelmakare som anse att en liten buk vid förkant af seglet är snarare gagnelig än skadlig vid segling skarpt bidevind, och hvad än teorien må säga härom så finnas i praktiken åtskilliga förhållanden, som tyckas bevisa att de gamla segelmakarne icke hafva alldeles orätt. Man ser till exempel ofta, att vid förkanten på ett stagsegel, helst om denna är skuren med betydlig rund utåt, bildas en alldeles tydlig buk, som står full lika länge som någon annan del af seglet, och således icke utgör något hinder för att styra så nära vinden som de öfriga mera plana delarne af seglet medgifva. Men då seglets yta i denna buk står i en mot fartygets medellinie mindre spetsig vinkel än det öfriga, så bör buken icke kunna vara hinderlig utan tvärtom gynnsam för framfarten. En buk vid akterkanten af ett segel kan man deremot med full säkerhet antaga vara hinderlig för farten, ty här kommer ytan att rent af backa om buken är stor. Vidstående figur, der förhållandena för tydlighetens skull äro något öfverdrifna, afser att illustrera exemplet. På ett beslaget segel kallar man buk den del der det mesta af seglet är hoplagdt, och man säger äfven om ett beslaget segel att det är bukigt, när det är så hopstufvadt, att mycket duk samlats på ett eller flere skarpt och fult framträdande ställen. '''Bulb''' kallar man en vid underkanten af en köl fästad mer eller mindre långsträckt klump af bly eller annan tung metall för att tjena som ballast. Merändels är ballastbulben icke fästad vid sjelfva träkölen direkt utan vid underkant af en till denna fastbultad plåt (fena), som på samma gång den uppbär bulben äfven tjenstgör såsom ett slags fast centerbord för att motverka afdriften. Vidstående figur visar ungefärliga utseendet af en af de allra första år 1892 i Förenta Staterna byggda båtar med fena och bulb. Nu för tiden brukas både fena och bulb mycket kortare långskeppsvägen. '''Bunka''', ett gammaldags sjömansuttryck för att ligga och knoga i laber motvind, har sannolikt gifvit upphof till benämningen '''Bunkåror''' för långa ohändiga åror som begagnas vid försök att ro segel fartyg fram. '''Bussarong''', ett slags arbetsblus af groft tyg, som bäres utanpå allt annat vid arbeten då man riskerar att smutsa ned sina kläder. För Flottans manskap är bussarongen reglementeradt plagg, men eljest användes sådan bland sjöfolk hos oss nästan endast af maskinister och eldare. En bussarong är emellertid för en besättningskarl och till och med för en båtegare som arbetar sjelf ett mycket nyttigt plagg, och om den är gjord af god. tät segelduk, kan den ganska väl användas såsom regnrock. '''By''' kallas ett plötsligt och merändels snart öfvergående tilltagande af vindens styrka. En annalkande by bebådas i allmänhet af en uppstigande molnbank och för sådana har man den regeln att om banken släpper horisonten, så att klar himmel synes under den, blir byn ej särdeles hård eller i alla händelser icke långvarig. Hänger banken deremot fortfarande tillsammans med horisonten och hela himlen öfverdrages, kan man vänta en både hård och långvarig by, som bryter ut, när öfre kanten af banken närmar sig zenith. Ju fortare molnet stiger desto våldsammare blir byn och desto mindre tid får man till förberedelser. Ett gammalt engelskt sjömansordspråk säger att den som tager in segel förr än han ser byn på vattnet är en kruka, men den som icke har dem intagna då byn kommer öfver honom är en narr. Detta förutsätter naturligtvis dock att man skall hafva fri horisont eller åtminstone ett temligen vidsträckt vattenflack åt lovart. Byar åtföljas ofta af regn, och merändels kan man anse, att om vind kommer först samt det sedan börjar regna, blir det icke mycket med byn, men om det först börjar regna och derunder drager ihop till en by, kan man med säkerhet vänta att denna blir hård. '''Bygel''', en ringformad pjes af plattjern eller metall som griper om någonting, t. ex. klyfvarbombygeln på förstäfven. '''Båk''' kallas en till ledning för sjöfarande uppförd tornlik byggnad som ofta innehåller en fyr, men äfven andra vanligen kon- eller pyramidformade byggnader af trä, jern eller sten utan fyr i kallas ibland båkar. '''Båt''' eller yacht? Det är icke lätt att alltid säga hvilkendera benämningen på en farkost är den riktigaste, men i brist på bättre definition kan man anse att bland för idrottsändamål afsedda farkoster den, som icke är större än att den kan ros af en man, kallas båt. '''Båtshake''' bör man icke gerna undvara i en segelbåt, ty den kan vara nyttig till mycket annat än sitt egentliga ändamål, exempelvis såsom tillfällig bom i storseglet eller spinnakerbom eller för att »sprita ut» focken med under fördevindsegling. '''Bädd''' kallas den ställning på hvilken ett fartyg bygges eller placeras vid reparationer och andra arbeten på undervattensskrofvet utombords. '''Bändsel''' eller '''bensel''' begagnas, då man vill förena bredvid hvarandra liggande tåg eller bända tillsammans två parter af samma tåg, såsom då man af tvenne vant bildar ett gemensamt öga att kränga öfver toppen. På figuren här bredvid synes en fullständig bändsel afslutad med kryssning, som sammanhåller alla slagen, och sladden af bändsellinan synes till sist beknipen genom att instickas under ett föregående slag i kryssningen som hårdt åtsamsas. '''Bänkbestick''' brukar sjöfolk kalla sangviniska beräkningar öfver den kommande seglingen, såsom t. ex. förutsägelser hvar man skall vara vid en viss tid. Som detta beror på väder och vind och andra oberäkneliga förhållanden, kan man anse att bänkbesticket inom navigationen motsvarar kannstöperiet inom politiken. '''Bära af''', att hålla ifrån eller hindra att stöta emot, t. ex. en båt i sjösqvalp vid en brygga. '''Bära hän''', (af det engelska ''bear a hand'') vanligt sjömansuttryck för att skynda på med ett arbete. '''Bärighet''', ett fartygs förmåga att intaga eller bära last. '''Bäring''', riktningen till något föremål; t. ex.: »Bäringen till fyren är vestsydvest» eller »fyren bär i VSV». '''Bärling''', en stång eller lång stake för att bära af med, vanlig på fartyg som äro för stora för båtshake. '''Bögel''', en bygel som är försedd med ledgång så att den kan öppnas. Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram 296 1261 2005-08-28T10:45:02Z EnDumEn {{copyvio}} ==AA:s officiella engelska text== #We admitted we were powerless over alcohol - that our lives had become unmanageable. #Came to believe that a Power greater than ourselves could restore us to sanity. #Made a decision to turn our will and our lives over to the care of God as we understood Him. #Made a searching and fearless moral inventory of ourselves. #Admitted to God, to ourselves and to another human being the exact nature of our wrongs. #Were entirely ready to have God remove all these defects of character. #Humbly asked Him to remove our shortcomings. #Made a list of all persons we had harmed, and became willing to make amends to them all. #Made direct amends to such people wherever possible, except when to do so would injure them or others. #Continued to take personal inventory and when we were wrong promptly admitted it. #Sought through prayer and meditation to improve our conscious contact with Godas we understood Him, praying only for knowledge of His will for us and the power to carry that out. #Having had a spiritual awakening as the result of these steps, we tried to carry this message to alcoholics and to practice these principles in all our affairs. ==Ej auktoriserad svensk översättning== Vi #erkände att vi är maktlösa mot alkoholen - att våra liv hade hamnat utanför vår kontroll #kom till tro om att en Makt större än oss själva kunde återställa vår mentala hälsa #beslutade oss för att överlämna vår vilja och våra liv i Guds händer, såsom vi förstod Honom #gjorde en grundlig och orädd moralisk inventering av oss själva #erkände för Gud, oss själva och en annan människa det exakta innehållet i våra fel och brister #stod fullständigt beredda att låta Gud befria oss från dessa karaktärsbrister #bad Honom ödmjukt att ta bort våra brister #gjorde en lista över alla de personer vi skadat, och blev villiga att försonas med dem alla #försonade oss genast med sådana personer där så var möjligt, med undantag för de fall där försoningen hade skadat dessa eller andra personer #fortsatte att inventera våra personligheter och i de fall brister vidlät oss erkände detta #sökte genom bön och meditation att öka vår medvetna kontakt med Gud som vi förstod Honom, bedjande endast för kunskap om Hans vilja för oss och styrkan att handla i enlighet med denna vilja #efter att ha genomgått en andlig väckelse som ett resultat av dessa steg, strävade vi efter att föra ut detta budskap till alkoholister och att handla efter dessa principer i allt. Båtseglareordbok:C 297 1263 2005-07-30T22:49:48Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==C== '''Centerbord''', en merändels af jern eller annan metall gjord skifva som kan släppas ned igenom kölen för att motverka afdriften eller dragas upp i en vattentät låda (centerbordlåda) inuti båten. '''Centrum gravitatis''', tyngdpunkten i fartyget med allt hvad dertill hör. Som denna punkt naturligtvis måste falla på samma lodlinie som »tyngdpunkten i vattenhålan», utsätter man merändels endast denna sistnämnda punkt på fartygsritningar och betecknar den med C G såsom på figuren här, som äfven visar '''Centrum för laterala motståndet''' (C L M), tyngdpunkten i fartygets undervattensprofilplan. Denna sistnämnda tyngdpunkt uttages både med och utan medräknande af rodret och begge punkterna bruka utsättas förenade med en klam såsom synes. På en väl konstruerad segelbåt böra lodlinierna genom de nämnda centra samt genom segelkraftspunkten (S K P) inträffa i förhållande till hvarandra ungefär så som på ritningen. '''Certifikat''' för en yacht eller båt kallas ett intyg ifrån det segelsällskap den tillhör om detta förhållande, om egare, dimensioner m. m.; således ett slags pass, som alltid bör medföras ombord. '''Citationstecken''' sättas omkring ett fartygs namn till undvikande af missförstånd; t. ex. Gefle (staden) anlöpes af »Gefle» (ångfartyget). '''Close''' (uttalas '''klås'''), det engelska ordet ═ tätt intill, brukas allmänt äfven af svenskt sjöfolk. '''Cyklon''' är egentligen hvilken hvirfvelvind som helst, men ordet begagnas hos oss mest för att beteckna stormar, som merändels börja från sydkanten, draga sig till sydvest med regn och slutligen nordvest med småningom uppklarnande väder. Vill du våga en dust? 298 6280 2006-06-29T19:03:27Z Agneta 53 :''Vill du våga en dust mot den härjande makt,'' :''som sen hävdernas morgon elände bragt'' :''över folken i söder och folken i nord'' :''och som fyller med suckan våran jord?'' :''Stig då in i vårt led'' :''för att kämpa för fred,'' :''för att lastgammal sed'' :''uti grunden slå ned.'' :''Genom oss skall det gå'' :''att befrielse nå'' :''under fanan, den gyllene blå.'' :''För vårt älskade land, för vår fädernebygd,'' :''för ett släkte av urgammal trohet och dygd,'' :''gå vi fram, slå vi ned det som hindrande står'' :''för vår lycka i framtida år!'' :''Ifrån strand och till strand'' :''vi befria vårt land'' :''ifrån nesliga band'' :''och från ofärdens brand.'' :''Genom oss skall det gå'' :''att befrielse nå'' :''under fanan, den gyllene blå!'' [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Nykterhetsrörelsen]] {{sv:wikipedia|Vill du våga en dust}} Gläd dig, du Kristi brud 299 6181 2006-06-28T21:05:06Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} ''Här återges psalmen i den version av [[w:Samuel Johan Hedborn|Samuel Johan Hedborn]] och [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]] som återfinns i [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' <br><br> Gläd dig, du Kristi brud, <br> och möt din Herre Gud. <br> Den stora dag du skådat, <br> som de profeter bådat. <br> Hosianna! Pris och ära <br> vår Konung vi hembära.<br> <br> En krona han ej bär, <br> men dock en konung är. <br> Hans prakt är ganska ringa, <br> dock kan han döden tvinga. <br> Hosianna...<br> <br> Saktmodig, mild och god, <br> han ger de svaga mod. <br> Han sällhet har att föra, <br> som skall hans brud tillhöra. <br> Hosianna...<br> <br> Ditt hjärta öppne sig, <br> bjud Kristus hem till dig. <br> Han aktar hos dig gästa <br> och dig för evigt fästa. <br> Hosianna...<br> <br> Höj glädjerop till skyn <br> vid denna glada syn: <br> Här kommer Sions Förste, <br> bland konungar den störste. <br> Hosianna...<br> <br> Strö palmer på den stig, <br> där Herren nalkas dig. <br> Lägg för hans fot din prydnad, <br> bekänn dig till hans lydnad. <br> Hosianna...<br> <br> Och spenabarnens ljud <br> med dig skall lova Gud, <br> och all den hedna skara <br> skall glad och frälsad svara: <br> Hosianna...<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Samuel Johan Hedborn]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Jerusalem, höj upp din röst 300 6154 2006-06-28T19:56:04Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} Jerusalem, höj upp din röst <br> och, dotter Sion, fatta tröst. <br> Din konung kommer, och hans hand <br> skall råda över alla land. <br> <br> En sanningens och nådens tolk <br> till världens konungar och folk, <br> han kommer, frid hans hälsning är, <br> och kärleken hans spira bär. <br> <br> Ett salighetens sändebud <br> till jordens barn från jordens Gud, <br> hsn kommer, hoppet föregår, <br> och glädjen följer i hans spår. <br> <br> All världen stämme upp med fröjd: <br> Pris vare Gud i himlens höjd! <br> Välsignad blive jordens krets <br> och mänskan bättrad och tillfreds. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Gör porten hög, gör dörren bred 301 6178 2006-06-28T20:59:33Z Agneta 53 Katgori {{Psalmartikel}} ''Här återges psalmen i enlighet med [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallins]] bearbetning från 1816:'' :Gör porten hög, gör dörren bred :och djupt i stoftet böj dig ned: :din Frälsare, din Gud det är, :som på ditt hjärta klappar här. :Höj upp din röst med helig fröjd, :stäm upp din sång till himlars höjd: :Dig vare pris, o Jesu kär, :som komma vill och bli mig när. :All sällhet Jesus med sig för, :all nåd han dig av hjärtat gör. :Hans krona är av helighet, :hans spira av barmhärtighet. :På all din jämmer gör han slut, :och all din skuld han plånar ut. :Dig vare pris, o Jesu Krist, :som hjälper mig i all min brist. :Du stad är säll, du land står bäst, :som denne Konung får till gäst. :I dig finns kärlek, dygd och ro, :ty Kristus själv vill hos dig bo. :Han främjar dina värv i nåd :och är dig när i råd och dåd. :Dig vare pris, o Jesu mild, :som från de trogna ej är skild. :Gör porten hög, gör dörren bred, :ditt hjärta till hans boning red. :Låt trones lampa brinna klar :och vaka, bed och redo var. :Han komma vill, han närmar sig :att med all nåd bekröna dig. :Dig vare pris, o Jesu kär, :som mig så mild och nådig är. :Kom snart till mig, o Jesu kär, :mitt hjärta för dig öppet är. :Kom in med nåd och salighet :och bliv där kvar i evighet. :O Jesu, giv en stadig tro :och hjälp mig till din himlaro. :"Jag kommer snart, o kära själ." :Ja, amen, kom, nu är mig väl. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Dig, ljusens Fader, vare pris 302 6148 2006-06-28T19:42:54Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} Dig, ljusens Fader, vare pris: <br> jag fick till rikedom <br> det ord som gör den fromme vis<br> och gör den vise from. <br> <br> Hur ljuvt, hur hjärtligt talar du<br> i detta dyra ord<br> till mig som går, ett barn ännu,<br> o Fader, på din jord!<br> <br> Väl har naturens rika prakt<br> med tusen stämmors ljud<br> till min försagda tanke sagt,<br> att du är stor, o Gud.<br> <br> Din väldighet, ditt majestät,<br> ditt underfulla råd<br> jag såg i solens höga fjät<br> och gräsets minsta tråd.<br> <br> Dock låg för mig din mening skymd,<br> ditt hjärta jag ej fann,<br> och i en mörk, oändlig rymd<br> jag som ett stoft försvann.<br> <br> Men gryning blev kring Sinai,<br> på Tabor uppgick dag,<br> och själen såg, från töcken fri,<br> din lag, ditt välbehag.<br> <br> Förklarat för mitt samvete<br> stod helighetens bud.<br> Till hjärtat flöt hugsvalelse<br> med nådens milda ljud.<br> <br> Och tidens kval fick sammanhang<br> med evighetens tröst,<br> och himlarösters återklang<br> blev hörd i jordiskt bröst.<br> <br> O människa, det är dig sagt<br> vad Gud av dig begär.<br> Vad han uppå ditt hjärta lagt<br> din egen sällhet är.<br> <br> I enfald och i ödmjukhet<br> håll dig till Herrens ord,<br> och låt, när du hans vilja vet,<br> hans vilja bliva gjord.<br> <br> Du genom Kristus allt förmår,<br> som själv dig mäktig gör,<br> när dig hans Ande leda får<br> och dig hans kärlek rör.<br> <br> Sann tro på Gud och på hans ord<br> och kraft att göra gott<br> och frid i himmel och på jord<br> är kristnas kall och lott.<br> <br> Till denna lott, till detta kall<br> mig nåd, o Jesus, giv.<br> Då vet jag vad jag göra skall<br> att få ett evigt liv.<br> <br> I dig är Faderns välbehag,<br> i dig vår salighet,<br> o Jesus Krist, i går, i dag<br> och i all evighet.<br> <br><br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Fröjdas, vart sinne 303 1284 2005-08-04T17:40:03Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} Fröjdas, vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är. Se, huru ljusen brinna i husen, prisande vännen kär. Natten förjagas, redan det dagas, sällhetens sol uppgår. Herden för hjorden mänska är vorden. Nu är det jubelår. O vilken ära: Gud är oss nära, Herren ibland oss bor. Han till de ringa himlen vill bringa. Säll den på honom tror! Driv ur mitt hjärta oro och smärta, Jesus, ack, bliv hos mig! Världen må fara, din vill jag vara nu och evinnerlig. Gamla och unga, låtom oss sjunga: Ära ske Jehova! Ljude de orden vitt över jorden, amen, halleluja! ''I bearbetad form i [[1986 års psalmbok]], har fjärde versen strukits, och sista versens tredje och sjätte rad ändrats till "Ära åt Herren Gud" resp. "änglarnas glädjebud", samtidigt som fjärde och femte raden bytt plats. Även i [[Lova Herren]], har fjärde versen strukits, men femte versen kvarstår där oförändrad. [[Guds lov]], har alla verserna, men första versen börjar: "Julen är inne, fröjdas vart sinne" och andra versen: "Dagen upprinner, natten försvinner".'' [[Category:Psalmer]] Se natten flyr för dagens fröjd 304 1287 2005-08-10T14:22:08Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget sånt som finns där {{psalmartikel}} ''Här återges psalmen i enlighet med versionen i [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' <br> <br> Si, natten flyr för dagens fröjd, <br> och änglars röst från himlens höjd<br> det bud till fromma herdar bär,<br> att född den gode Herden är.<br> <br> I stilla glans han träder fram. <br> Av spridda får och späda lamm <br> han sig en hjord församla vill, <br> den himmelriket hörer till. <br> <br> Saktmodig, mild och oskuldsfull <br> han ej med silver eller gull, <br> men med sin lydnad och sin död <br> skall lösa oss från evig nöd. <br> <br> Hans kyrka, i sitt frö så späd, <br> skall varda lik ett skuggrikt träd, <br> som hulda grenar sträcker ut <br> kring jordens rund, till tidens slut. <br> <br> Likt sommarregnets ljuva fall <br> hans ord all världen glädja skall <br> och skaffa frukt till evig tid <br> i sanning, helgelse och frid. <br> <br> Och himmel skall förgås och jord, <br> men ej hans helga, dyra ord. <br> Hans namn av alla tungors ljud <br> skall kallas Frälsare och Gud. <br> <br> Statt upp, var ljus, o mänsklighet! <br> Ditt namn skall vara kristenhet, <br> din ära och din själaro <br> att uppå Herren Kristus tro. <br> <br> Högtlovad vare Herrens nåd, <br> hans makt, hans underfulla råd, <br> högtlovad i all evighet <br> den Eviges barmhärtighet!<br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] När juldagsmorgon glimmar 305 6272 2006-06-29T18:33:55Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} ''I [[sv:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]] ser texten ut så här:'' <br> <br> När juldagsmorgon glimmar, <br> jag vill till stallet gå. <br> //: Guds Son i nattens timmar <br> där vilar uppå strå. :// <br><br> Välkommen hit till jorden <br> i signad juletid! <br> //: Du är vår konung vorden <br> som ger oss ljus och frid. :// <br> <br> Till dig vårt lov vi höjer, <br> du barn i krubban där, <br> //: och våra knän vi böjer <br> för dig, o Jesus kär. :// <br> <br> <br> ''I den första svenska översättningen av ''Betty Ehrenborg-Posse'', från 1851 såg texten dock ut så här:''<br> <br> När juldagsmorgon glimmar, <br> jag vill till stallet gå, <br> //: där Gud i nattens timmar <br> re´n vilar uppå strå. :// <br> <br> //: Hur god du var som ville <br> till jorden komma ner! <br> Nu ej i synd jag spille <br> min barndoms dagar mer! ://<br> <br> Dig, Jesu, vi behöva, <br> du käre barnavän. <br> //: Jag vill ej mer bedröva <br> med synder dig igen. :// [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Från himlen kommer jag med bud 306 1293 2005-08-04T16:56:38Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återges först [[sv:Andreas Holmberg|Andreas Holmberg]]s version från 1993, därefter [[sv:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]]s från 1817:'' <br> <br> Från himlen kommer jag med bud<br> till alla människor från Gud.<br> Ett glädjebud från himlens höjd<br> jag sjunger ut med lust och fröjd:<br> <br> Ett barn är fött åt er i dag,<br> en Frälsare i Davids stad.<br> Ja, den ni väntat är nu här,<br> och Herren själv det barnet är.<br> <br> Ett nyfött barn på krubbans strå,<br> det är det tecken ni ska få.<br> Ni finner honom ganska lätt<br> om ni förstår mitt budskap rätt.<br> <br> Kom, låt oss allesammans då<br> med herdarna till staden gå.<br> Med egna ögon får vi se<br> vad Herren Gud oss velat ge.<br> <br> Men o så liten &#8211; vem är det?<br> Ja, finns det någon här som vet?<br> Vem sover sött i krubban där?<br> Jo, det den lille Jesus är.<br> <br> Du himlabarn, välkommen hit,<br> tänk, du som var så ren och fin <br> är nu i dammet här hos mej, <br> hur ska jag kunna tacka dej?<br> <br> Om jorden vore än så stor<br> och klädd med guld och pärlemor,<br> så vore den för ful och trång<br> att bli din vagga ens en gång.<br> <br> Och ändå vilar du så här,<br> du barn som hela världen bär.<br> För min skull är du född att dö<br> och vilar på en bädd av hö.<br> <br> Med detta du mej lära vill<br> att himlen hör de minsta till.<br> All världens makt och sköna ting<br> kan aldrig föra mej dit in.<br> <br> Min Herre Jesus, hör min röst: <br> gör dej en krubba i mitt bröst.<br> Om du för alltid där vill bo,<br> så har jag evig tröst och ro.<br> <br> Ja, fyll mej helt så att jag ej<br> i evighet kan glömma dej!<br> Jag vill så gärna dagen lång<br> få sjunga just för dej min sång.<br> <br> Pris vare Gud till evig tid,<br> som sände oss sin Son med frid.<br> Vi sjunger nu med änglars kör<br> den nya sång som aldrig dör!<br> <br><br> ''Här i Wallins version:''<br><br> Av himlens höjd oss kommet är <br> ett bud, som frid till jorden bär: <br> "Stor fröjd I skolen höra få, <br> det eder grant bör akta på."<br> <br> Ett barn är fött på denna dag, <br> så var Guds nåd och välbehag. <br> Det föddes av en jungfru skär. <br> Kristus, Guds Son, det barnet är. <br> <br> All jordens tröst han bliva skall <br> och ljus och hjälp för världen all. <br> Han är den rätte Frälserman, <br> säll den på honom trösta kan. <br> <br> Han förer med sig salighet, <br> den Gud berett av evighet <br> åt den som lydig, from och nöjd <br> i Gudi söker all sin fröjd. <br> <br> Så märken nu det tecknet rätt, <br> I skolen finna vägen lätt: <br> I krubban är det barnet lagt, <br> som har all världen i sin makt."<br> <br> Ty må envar nu vara glad <br> och gå med herdarna åstad <br> att se vad Gud har oss beskärt <br> och med sin ende Son förärt. <br> <br> Mitt hjärta, si, ho lades där <br> i krubban ned? Märk ho det är. <br> Det Jesus är, sann Gud och man. <br> Ej större under spörjas kan. <br> <br> Välkommen var, o Herre kär! <br> En gäst när oss du vorden är. <br> I fattigdom för mänskors skuld <br> du kom, och Gud är oss nu huld. <br> <br> Dig ingen nog beprisa kan, <br> att vår natur du tagit an. <br> Förnedrat haver du dig så, <br> att själv du låg på hö och strå. <br> <br> Om världen ännu större var, <br> av guld och pärlor prydd och klar, <br> så vore den dock alltför klen <br> att vara dig en säng allen. <br> <br> Dock vilar du, i ringhet klädd, <br> på fattigdomens hårda bädd. <br> Det är den kungaprakt du för. <br> Allt oss till godo du det gör. <br> <br> Därmed du oss på hjärtat lagt, <br> att världslig rikdom, makt och prakt <br> ej någon salig göra kan. <br> På dem förtröste ingen man. <br> <br> Ack Herre Jesu, hör min röst: <br> Gör dig ett tempel i mitt bröst, <br> uti mitt hjärta bliv och bo, <br> så har jag tröst och evig ro. <br> <br> Låt aldrig mig förgäta dig. <br> Ditt namn ske pris evinnerlig. <br> Ditt namn med fröjd jag lova vill, <br> förläna mig din nåd därtill. <br> <br> Ära ske Gud uppå sin tron, <br> som oss har skänkt sin ende Son. <br> Nu mänskors röst och änglars kor <br> lovsjunge den i höjden bor. <br> <br> [[Category:Psalmer]] Diskussion:Båtseglareordbok 307 1294 2005-07-17T17:33:33Z EnDumEn textinfo {{Textinfo|Published 1899 |Scanned and OCRed by [[User:EnDumEn|EnDumEn]] |[[User:EnDumEn|EnDumEn]] |scanning not complete | | }} Nu segrar alla trognas hopp 308 6175 2006-06-28T20:52:42Z Agneta 53 Kategori {{psalmartikel}} Nu segrar alla trognas hopp: <br> vid änglars lovsång rinner opp <br> en salig morgonstjärna. <br> Hon stannar över Herrens hus, <br> och folken skola i dess ljus <br> församla sig så gärna. <br> Stort ljus, <br> klart ljus <br> nedergjutes, <br> natten slutes, <br> dagen börjas, <br> att kring hela världen spörjas. <br> <br> I nåd och sanning bland oss bor <br> den dolde Guden, mild och stor, <br> en Frälsare för alla. <br> Vi skåda nu hans härlighet <br> som ende Sonens härlighet <br> och till hans fötter falla. <br> Hav tröst, <br> mitt bröst: <br> gläds att Ordet <br> kött är vordet, <br> Gud förklarad <br> och hans kärlek uppenbarad. <br> <br> O gläds, min själ, och sjung hans pris, <br> som öppnat dig det paradis, <br> vars port din synd tillslutit. <br> O gläds att Gud förbarmar sig <br> och huld förnya vill med dig <br> förbundet, som du brutit. <br> Ära <br> vare <br> Gud i höjden! <br> Friden, fröjden, <br> helig vilje <br> sig från jorden aldrig skilje.<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Himlen är så härligt blå 309 4456 2006-03-31T11:51:01Z 212.181.183.167 {{Psalmartikel}} ''Texten är av upphovsrättsliga skäl återgiven enligt översättningen av S. Cavallin i 1937 års psalmbok, nummer 518:'' <br> <br> Härlig är Guds himmel blå. <br> Det är skönt att se uppå, <br> hur de gyllne stjärnor blinka <br> och med stilla skimmer vinka <br> //: oss från jorden upp till Gud. :// <br> <br> Det var mitt i julenatt. <br> Andra stjärnor lyste matt, <br> men med ens på himlens båge <br> tände en sin klara låge <br> //: som en sol bland stjärnor små. ://<br> <br> Denna stjärna, ljus och blid, <br> som går upp i midnattstid, <br> bådar, att i Juda rike <br> föds en konung utan like. <br> //: Så var sagt från forna dar. ://<br> <br> Vise män av Österland <br> drogo genom öknens sand <br> att den Kungen känna lära, <br> att den Kungen offer bära, <br> //: som var född i samma stund. :// <br> <br> Så han fanns i Davids hem, <br> i det lilla Betlehem. <br> Ingen prakt var där att finna, <br> men där satt en fattig kvinna, <br> //: med ett nyfött barn i famn. :// <br> <br> Stjärnan troget följde de, <br> tills de fingo Kristus se. <br> Ock för oss går upp en stjärna; <br> om vi henne följa gärna, <br> //: komma vi till Jesus Krist. ://<br> <br> Denna stjärna, mild och ljus, <br> strålar fram i Herrens hus. <br> Det är Herrens ord det klara, <br> som han låtit uppenbara <br> //: att oss lysa på vår väg. :// <br> Ständigt före oss hon går, <br> må vi följa hennes spår. <br> Upp till himlen hon oss leder, <br> där i fröjd vi falla neder <br> //: för vår Herre Jesus Krist. :// [[Category:Psalmer]] Du går, Guds Lamm, du rena 310 6166 2006-06-28T20:15:45Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} Du går, Guds Lamm, du rena, <br> oskyldiga och milda, <br> att oss med Gud förena, <br> som förr från Gud var skilda. <br> Ditt hjärta bär vår sveda <br> att våra hjärtan freda. <br> Pris vare dig, o Jesus! <br> <br> Du såg de hårda banden, <br> de fasansfulla öden, <br> bedrövad var dig anden, <br> bedrövad intill döden. <br> Ditt eget kval du kände, <br> men tyngre vårt elände. <br> Pris vare dig, o Jesus! <br> <br> Att kunna oss välsigna <br> du låter dig förbana. <br> De tyngda skuldror digna, <br> blod droppar från din panna. <br> Den kalk som vreden rågar <br> du ensam tömma vågar. <br> Pris vare dig, o Jesus! <br> <br> Fast änglars legioner <br> din bön kan nederkalla, <br> fast över himlatroner <br> ditt ord förmår befalla, <br> du villig bojan tager <br> och tålig bördan drager. <br> Pris vare dig, o Jesus! <br> <br> Men Gud, som dig ej skonat, <br> min synd mig nu förlåter. <br> Befriat och försonat <br> mitt hjärta lever åter. <br> Mitt hjärta jag dig giver <br> och din för evigt bliver. <br> Pris vare dig, o Jesus! <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Hur underlig är du i allt vad du gör 311 6291 2006-06-29T20:31:14Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' Hur underlig är du i allt vad du gör, vem kan dina vägar förstå. Men ett är dock säkert: den väg du mig för för mig är den bästa ändå. '''2.''' Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör, men du skall få se det en gång. Du ängsliga hjärta, vad sörjer du för? Ej prövningens dag är så lång. '''3.''' Mångtusende vagnar, o Herre, du har, och vilken du väljer för mig kan göra detsamma, ty lycklig jag far till himlen i sällskap med dig. '''4.''' Och när som Elia i ilande fart jag lämnar den ödsliga strand, all smärta försvinner och allting blir klart hos Jesus i fröjdernas land. '''5,''' I tillbedjan skall vi då böja oss där och ropa mångtusen i kör: Rättfärdig och nådig, o Herre, du är för evigt i allt vad du gör! '''6.''' Så bidar jag tålig och nöjd med min del till dess alla varför får svar. Mitt härliga hopp, det kan aldrig slå fel: ett arv utan like jag har. ''I [[Lova Herren1987|Lova Herren]], skiljer sig texten något genom att: *I vers 3 har originalets ''blott'' i stället ''ty''; *I vers 3, samt i vers 5 originalets ''tillbedjande'' i stället för ''i tillbedjan'' samt ''helig'' i stället för ''nådig''. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] Var är den Vän, som överallt jag söker 312 6160 2006-06-28T20:04:44Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} Var är den vän som överallt jag söker? <br> När dagen gryr, min längtan blott sig öker; <br> När dagen flyr, jag än ej honom finner, <br> Fast hjärtat brinner. <br> <br> Jag ser hans spår, varhelst en kraft sig röjer, <br> En blomma doftar och ett ax sig böjer. <br> Uti den suck jag drar, den luft jag andas, <br> Hans kärlek blandas. <br> <br> Jag hör hans röst, där sommarvinden susar,<br> Där lunden sjunger och där floden brusar; <br> Jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala <br> Och mig hugsvala. <br> <br> Likväl ett töcken mig från honom stänger: <br> Min bön men ej min blick till honom tränger. <br> Ack, såge jag hans anlet och mig slöte <br> Intill hans sköte! <br> <br> Ack, när så mycket skönt i varje åder <br> Av skapelsen och livet sig förråder, <br> Hur skön då måste själva källan vara, <br> Den evigt klara! <br> <br> O ljusets, fridens, salighetens källa, <br> När skall för mig din rena våg uppvälla? <br> Vem förer mig till dina friska flöden? <br> Den stilla döden. <br> <br> Var tröst, min ande, hoppas, bed, försaka.<br> Dig vännen vinkar: du skall se och smaka <br> Hur ljuv han är och sjunka i hans armar, <br> Som sig förbarmar. <br> <br> Snart till den strand där böljor sig ej häva <br> Lik arkens trötta duva skall du sväva, <br> Till herdens famn lik rädda lammet ila <br> Och där få vila.<br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Lova Herren, lova Herren 313 1313 2005-08-07T22:05:46Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Lova Herren, lova Herren över hela jordens ring! Tacka honom, ty hans godhet tränger på oss runt omkring. Allt som liv och ande har, prisa högt vår Gud och Far! Han har skapat jord och himmel, havet och vad däri är. Om det lilla, om det stora han en faders omsorg bär. Lova honom varje stund, högt och utav hjärtats grund. Stjärnorna på himlafästet, solen som strör ut sitt gull, rymdens lätta fågelhärar, maskarna i jordens mull, allt han vårdar, allt, ja allt. Pris ske honom tusenfalt! Dock av allt som Gud har skapat mänskan honom kärast är. O du underbara kärlek som jag helt ej fattar här, dig jag vill på barnavis sjunga ära, lov och pris. Så vår Gud har älskat världen, så han var om mänskan mån, att till hennes liv och frälsning han i döden gav sin son. Därför sjunger vi med fröjd: Ära vare Gud i höjd! [[Category:Psalmer]] Jag har en vän som älskar mig 314 1316 2005-08-05T21:05:33Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återges först versionen i [[sv:Psalmer och Sånger|Psalmer och Sånger]] 1986:'' Jag har en vän som älskar mig så högt, att ha lät offra sig i korsets död på Golgata. Mitt hjärta, sjung halleluja! Halleluja, jag har en vän som leder mig till himmelen. Han hela vägen med mig går, och av hans hand jag kronan får. Jag har en vän, en mäktig vän, som har sin tron i himmelen. Han råder över alla land, på höjd, i dal, på sjö och strand. Halleluja, jag har en vän&#8230; Men denne vän så hög och stor, han även i mitt hjärta bor och fyller det med salig fröjd, att jag kan sjunga glad och nöjd. Halleluja, jag har en vän&#8230; Vad gör det då om jag är svag och ofta mörk min prövningsdag. Så länge Jesus är min vän jag lycklig är och sjunger än: Halleluja, jag har en vän&#8230; ''I [[sv:Lova Herren|Lova Herren]] har sången också 4 verser, men hälften av dem är helt annorlunda:'' Jag har en vän, som älskar mig så högt, att han lät offra sig i korsets död på Golgata. Mitt hjärta, sjung halleluja! Halleluja! Jag har en vän som för mig hem till himmelen. Han hela vägen med mig går, och av hans hand jag kronan får. Min Jesu kärlek innerlig är ljuset på min vandringsstig. Den skatten gör mig rik och säll och driver sorgen från mitt tjäll. Halleluja&#8230; Jag har en vän, en mäktig vän, som tronar uti himmelen och råder över alla land, på höjd, i dal, på sjö och strand. Halleluja&#8230; O broder, stäm i sången in, ty denne vän är också din! Om du ej är så from du vill, hans nåd för dig dock räcker till. Halleluja&#8230; [[Category:Psalmer]] Ditt ord, o Jesus, skall bestå 315 3712 2005-12-29T11:02:35Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} <div class=vers><pre> Ditt ord, o Jesus, skall bestå, ditt rike kan ej falla. Hur vilt än otron rasa må och syndens vågor svalla, du har ändock för evig tid uti rättfärdighet och frid ett härligt rike grundat. Visst synes det, o Herre kär, som skulle det gå under, visst stormar det än här, än där, som bävade dess grunder, men ack, det synes endast så - ditt rike står ock skall bestå, när jord och himmel falla. Om moln och mörker äro här omkring din tron, vad mera? Rättfärdighet dess fäste är, och du, du skall regera från evighet till evighet, då andra rikens härlighet om några år försvinna. Det segra skall, ditt korsbanér, trots alla mörkrets makter, och samla folken fler och fler från jordens skilda trakter, på det ditt namn må bliva stort, liksom ditt lov, från ort till ort, allt intill världens ände. Ditt helga rike är dock ej av denna världen, Herre, och aktas ej av världen, nej, hon ser det ej, dess värre. Hon ser de kristnas skröplighet, men aldrig deras härlighet och deras konungs ära. Pris dig, pris dig, o Jesus kär, du Konung utan like, att jag, så arm och svag jag är, fått syn på detta rike, att jag får, evigt glad och fri, som innebyggare däri, om dina under sjunga! </pre></div> ''[[w:Lova Herren|Lova Herren]] och [[w:Guds lov|Guds lov]] sångböcker har samma textversion, som i stort sett följer ursprungstexten (Guds lov har i sista versen originalets "en innebyggare" i stället för "som innebyggare").'' ''I [[w:Psalmer och Sånger|Psalmer och Sånger]] samt [[w:EFS-tillägget 1986|EFS-tillägget 1986]] finns en delvis annan version i anslutning till en bearbetning från 1919. Där är bara de fyra första verserna med:'' <div class="vers"><pre> Ditt ord, o Jesus, skall bestå, ditt rike kan ej falla. Hur mörkrets makt än rasa må och syndens vågor svalla, du har ändå för evig tid uti rättfärdighet och frid ett härligt rike grundat. Visst kan det synas, Herre Krist, som skulle det gå under, som skulle Satans våld och list omstörta helt dess grunder. Men nej, det synes endast så. Ditt rike står och skall bestå, när jord och himmel faller. Om moln och töcken hopas här omkring din tron, vad mera? Rättfärdighet dess fäste är, du ensam skall regera från evighet till evighet, då andra rikens härlighet förbleknar och försvinner. Det segra skall, ditt korsbanér, trots alla mörkrets makter, och samla folken fler och fler från jordens skilda trakter, på det ditt namn må bliva stort, liksom ditt lov, från ort till ort, allt intill världens ände. </pre></div> ''EFS-tillägget har i v. 3 &#8221;äro här&#8221; i st. f. &#8221;hopas här&#8221;, trots en tydlig ambition att ha samma version som frikyrkorna &#8211; kom kanske ordet &#8221;hopas&#8221; in först i slutskedet av frikyrkornas sångboksarbete så att EFS inte &#8221;hann med&#8221;?'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] När vintermörkret kring oss står 316 1321 2005-08-09T15:28:38Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget sånt som finns där {{Psalmartikel}} När vintermörkret kring oss står, då gryr på nytt vårt kyrkoår med nåd och tröst från världens Ljus, från Konungen av Davids hus. I dag densamme som i går, han bryter bojor, helar sår. Mot själens armod, folkens nöd han bjuder världen livets bröd. Guds folk, inför din Konung träd, med helga offer honom gläd; ditt liv åt ärans Konung vig: sin salighet han bjuder dig. Han kallar oss till helig strid mot mörkrets makt, för ljus och frid. Säll den hans maning följa vill, ty honom hör Guds rike till. Snart denna världens tid förgår, då gryr Guds kyrkas jubelår. Av nåd oss då, o Herre, giv med allt ditt folk ett evigt liv. [[Category:Psalmer]] Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt 317 1323 2005-08-02T23:06:19Z Damast återlänk + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid. Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid. Giv mig en fest som gläder mest den konung jag har bett till gäst. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt. Giv mig ett hem på fosterjord, en gran med barn i ring, en kväll i ljus med Herrens ord och mörker däromkring. Giv mig ett bo med samvetsro, med glad förtröstan, hopp och tro. Giv mig ett hem på fosterjord och ljus av Herrens ord. Till hög, till låg, till rik, till arm, kom, helga julefrid. Kom barnaglad, kom hjärtevarm i världens vintertid. Du ende som ej skiftar om, min Herre och min Konung, kom. Till hög, till låg, till rik, till arm, kom glad och hjärtevarm. [[Category:Psalmer]] Herrens nåd är var morgon ny 318 3728 2005-12-29T11:33:16Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} Herrens nåd är var morgon ny!<br> Varför skulle vi sörja?<br> Jordens skuggor, hur snart de fly,<br> må vår lovsång då börja!<br> Pris ske Gud! Vi mot målet ila,<br> Jesus följer oss trofast än idag,<br> bjuder här allt Guds välbehag<br> och därhemma sin vila.<br> Herrens nåd är var morgon ny!<br> Bort med tvekan och klagan!<br> Herrens röst mitt i stormens gny<br> blandar nåd uti agan.<br> Nåd, ja nåd, hur han än den kläder,<br> nåd som fostrar för himmelriket opp,<br> nåd som livar vår tro, vårt hopp,<br> nåd som tröstar och gläder.<br> De som gråta, de vare då<br> såsom gräte de icke,<br> de som fröjdas och le också<br> såsom gladdes de icke.<br> Herren kommer, hans dag är nära,<br> må vi bida den längtansfullt i tron,<br> höja redan vår lovsångs ton:<br> Herren Jesus ske ära!<br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Diskussion:Herrens nåd är var morgon ny 319 1328 2005-07-19T12:50:17Z Damast källmaterial är källmaterial, alternativa formuleringar... Andra strofen börjar kännas svårsjungen, med den moderna (snäva) definitionen på aga (=stryk). Förslagsvis kan inledningen på strofen ändras till: Herrens nåd är var morgon ny, bort med tvekande fruktan! Herrens röst mitt i stormens gny blandar nåd i hans tuktan. o.s.v. [[User:193.44.1.103|193.44.1.103]] 10:55, 19 July 2005 (UTC) :Men som källmaterial ska väl just källan vara korrekt? Möjligen kan du ju lägga in ett alternativ i versen, men det är väl inget "sanktionerat" alternativ om det inte finns i någon psalmbok vilket bör framgå av alternativet i så fall. tycker jag. --[[User:Damast|Damast]] 12:50, 19 July 2005 (UTC) Vad än dig möter, käre vän 320 1331 2005-08-11T19:52:13Z Damast återlänkning {{psalmartikel}} Vad än dig möter, käre vän, här på din vandringsstig, o säg det då till Frälsaren, nog vill han hjälpa dig. Och det skall ske att vem som helst som Herrens nåd begär, skall från all synd och nöd bli frälst och vara där han är. Om du av vänner misskänd är, om världen hånfullt ler, din Frälsare är likväl när och lyssnar, när du ber. Och det skall ske... Och har du varit barn en tid åt Gud i himmelen men nu förlorat Jesu frid, o kom, kom hem igen. Och det skall ske... Om du har synd och brott i mängd, om du är hård och kall, om nådens dörr ock synes stängd, så bed i alla fall. Och det skall ske... Och om du ej kan bedja så fullkomligt som du vill, så kan du bedja barnsligt då, din Fader lyssnar till. Och det skall ske... [[Category:Psalmer]] Från Frälsaren på korsets stam 321 1334 2005-08-04T16:50:53Z Damast malljustering (texten hamnar utanför om länken ligger efter mellanslag!) {{Psalmartikel}} Från Frälsaren på korsets stam ljus faller på min dräkt. Då träder syndens fläckar fram, jag blir med rövarn släkt. Men han som var mot rövarn god, han tvår mig snövit i sitt blod. Så helt förlåter Gud, så helt förlåter Gud. Min synd låg mellan mig och Gud, så hög som bergets kam, och hindrade mitt böneljud att nå till Herren fram. Då kastar Gud bakom sin rygg all synden min, nu är jag trygg. Så helt förlåter Gud, så helt förlåter Gud. I havets djup min synd blev sänkt, o evangelium! Det är som hade Herren tänkt: Jag vill se ut ett rum, där synd kan stängas in så väl att aldrig mer den når din själ. Så helt förlåter Gud, så helt förlåter Gud. Mitt hjärtas svåra plågoris, som tuktade så hårt, min synd, som jag på intet vis själv kunde driva bort, så fjärran är, så Skriften lär, som öster ifrån väster är. Så helt förlåter Gud, så helt förlåter Gud. Som molnen flyr för solens sken och ej en sky blir kvar och himlen strålar klar och ren, där nyss blott töcken var, så plånar Gud all synden ut och gör på alla sorger slut. Så helt förlåter Gud, så helt förlåter Gud. [[Category:Psalmer]] Herren är min herde god 322 1336 2005-08-02T23:42:32Z Damast återlänk + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Herren är min herde god, mig skall intet fattas. Han mig för till källans flod, när av törst jag mattas. Han mig vederkvicker väl på de ängar gröna, där en ljuvlig ro min själ i hans vård får röna. För sitt namn han låter mig aldrig vilse fara, leder mig den rätta stig, där jag trygg kan vara. Om jag går i mörkrets dal, jag dock icke rädes: Gud, min tröst i alla kval, du är där tillstädes. Med din stav, ditt ord och råd, du mig troget leder, och ett bord av idel nåd du åt mig bereder. Godhet blott skall följa mig hela levnadsdagen. Sist jag varder upp till dig i din boning tagen. [[Category:Psalmer]] Framåt, det går igenom 323 3537 2005-11-29T19:41:05Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Här återges sången i den form den har i [[sv:Psalmer och Sånger|Psalmer och Sånger]] 1986:'' <div class="vers"><pre> Framåt, det går igenom båd´ ljus och mörker än. Jag lever ej för jorden, mitt mål är himmelen. Den väg jag här skall vandra har Jesus stakat ut och han är med på färden från början och till slut. Vad kan mig nu fördärva? Guds ögonsten jag är. Han mig berett ett rike och dit han själv mig bär. Hur Satan sig nu vänder, vad världen tar sig till, till godo allt mig tjänar, ty så min Fader vill. Men ack, jag syndigt klagar Mot Gud så mången gång Uti de mörka stunder, då tiden blir mig lång. Men se'n mitt hjerta gråter och nåd för allt begär, Och Herren allt förlåter, ty god och from han är. Och så det går igenom, fast trångt det är ibland, Det blir ej trångt därhemma uti det sköna land, Der iblan vänner kära, som tågat hem förut, Skall också jag få dela den fröjd, som ej tar slut Vad är all jordens möda emot den sabbatsro som väntar Jesu vänner vid målet för vår tro. Blott några dagar bära sitt kors i Jesu spår &#8211; och se´n en evig ära, ett evigt jubelår. Så sjunger jag om seger i hoppet redan här, fast striden ännu rasar och hård och farlig är. Var tagg som här mig sårar jag skall bli kvitt en gång. Då skall min Gud jag prisa med bättre segersång. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Nils Frykman]] Min själ skall lova Herran 324 6176 2006-06-28T20:55:53Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} ''Så här lyder psalmen i [[1695 års psalmbok]]:'' Min själ skall lofwa Herran; mitt hjerta skall ock prisa hans namn; han gör stor mon och ära sin christenhet i alla land. Synderna han förlåter och helar wår swaghet all: med nåde han oss omfattar och hjelper af dödsens qwal. Rikeliga han oss mättar, förnyar ock andans kraft, beskärmer med lag och rätter de oskyldiga ifrån straff. Han låter oss förkunna sin' herrliga werk och wilje god, och allt godt han oss unnar af blotta nåd och kärlighets mod. Hans wrede hafwer snart en ända och straffar oss icke efter wåra skuld: sin mildhet han till oss wänder, dem blödigom är han huld. Hans nåd är högt befästad öfwer dem, honom frukta rätt: som öster är långt ifrån wäster så gör han oss wåra synder qwitt. Som sig en fader förbarmar och barnens brott förgäter snart, så gör Gud med oss arma, som lita till hans faderliga art. Han känner wårt swaga wäsend', att wi äre mull och stoft; wår lifstid liknas wid gräset, som blomstrar med herrliga lukt. När wädret blås derunder, förfalnar allt dess prål; menniskan snart förswinner; här hjelper hwarken makt eller wåld. Men Herrans nåd allena blifwer stadig och fast i ewighet, när man af trone rena åstundar hans rättfärdighet, så ock hans bud behåller: han hafwer i himmelen satt sin stol. I englar och starke hjeltar, som fören hans kraftiga ord, hans lof skolen i utsprida bland alla hans kreatur. Min själ i alla tida skall lofwa Herran, wår Gud. ''Så här lyder psalmen i de följande psalmböckerna:'' Min själ skall lova Herran, min tunga prisa skall hans namn. Han är från oss ej fjärran, han räcker oss sin hulda famn. Han hörer våra böner och helar all vår brist, oss med sin nåd bekröner och frälsar oss förvisst. Vår ungdomstid han mättar med glädje utan tal och ålderns börda lättar och hjälper oss i dödens kval. Han mildrik oss förkunnar sin helga lag, sin vilja god, och till allt gott förunnar, av blotta nåd, oss kraft och mod. Den sig till honom vänder han möter evigt huld. Han då på sina händer oss tecknar, ej vår skuld, sin nåd så högt befäster som himlen, och så vitt som öster är från väster, vårt hjärta gör från synder fritt. Som sig en far förbarmar och barnens fel förgäter snart, så Gud i kärleksarmar oss sluter in med fadersart. Han vet vårt svaga väsen, av stoftet är det gjort. Vi blomstra såsom gräsen och vissna lika fort. En fläkt, som liljan hinner, avkläder all dess prakt, så människan försvinner, ej hjälper konst, ej båtar makt. Men Herrens nåd allena ovansklig är i evighet, om blott vi honom tjäna uti sann tro och redlighet. Hans tron står fast i höjden, högt över jordens grus. I änglar, som er fröjden uti hans klarhets ljus, I hjältar, I som ljungen att föra ut hans bud, I mänskor, alla, sjungen, lovsjungen Herren, eder Gud! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Bevara, Gud, vårt fosterland 325 1343 2005-08-01T14:24:03Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} :'''Fosterlandet''' :Bevara, [[Gud]], vårt fosterland, :håll över det din starkhets hand :och var dess hägn i strid och frid, :i sorgens som i glädjens tid! :Här se vi, vad oss mest är värt, :allt vad vi skatta dyrt och kärt; :ej fjärran finns en bygd, ej när, :som är för oss, vad denna är. :Här hava våra fäder bott, :arbetat, kämpat, hoppats trott; :här även vi vår boning fått :med samma liv och samma lott. :Här skola våra barn också :en gång på våra stigar gå, :ha det, vi haft, se det, vi sett, :och be till [[Herren]], som vi bett. :Gud, skydda detta kära land, :från sjö till sjö, från strand till strand; :sänk över det din milda vård :som sommardagg på rosengård! :Välsigna varje trofast [[själ]], :som önskar det av hjärtat väl, :men slå vart ondskans uppsåt ned, :som vill dess fall och stör dess fred! :Låt det få bli och vara ditt, :befolkat, tryggat, glatt och fritt, :på kärlek bördigt som på råd :och uppfyllt av [[Den Helige Ande|din Andes]] nåd! :Du hulpit det ur mörker opp :liksom en blomma ur sin knopp; :så låt det ock till tidens slut :uti ditt ljus få vecklas ut! :Det ljuset är [[Bibeln|ditt helga ord]], :en sol för himmel och för jord; :giv, att det klart här lysa må :och aldrig mer ifrån oss gå! [[Category:Psalmer]] Bred dina vida vingar 326 6112 2006-06-28T11:09:39Z Agneta 53 Satt in versnummer; {{Psalmartikel}} ''Här återges [[Författare:Lina Sandell|Lina Sandells]] psalm enligt [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]].'' '''1.''' Bred dina vida vingar, o Jesus, över mig, och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig. Bliv du min ro, min starkhet, min visdom och mitt råd, och låt mig alla dagar få leva av din nåd. '''2.''' Förlåt mig alla synder och två mig i ditt blod. Giv mig ett heligt sinne, en vilja ny och god. Tag i din vård och hägnad oss alla, stora, små, och låt i frid oss åter till nattens vila gå. ==''Varianter''== ''I [[w:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]] är rad 2 i andra versen ändrad till: "mig rena i ditt blod". I Lina Sandells original slutar f.ö. första versen med orden "blott av nåd", och 5:e raden lyder från början "Bliv du mitt allt i alla".'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Den rätt på dig, o Jesus, tror 327 1347 2005-08-03T18:45:46Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Den rätt på dig, o Jesus, tror, hans sällhet är osägligt stor. Vår ende Medlare du är, i dig vår Fader har oss kär. Den lösen, som åt Gud du gav, din ångest, pina, död och grav, de komma mig till godo så, att jag kan trygg för Gud bestå. Ej större nåd mig hända kan än när av dig, min löftesman, jag all min skuld så gäldad ser, att den mig ej fördömer mer. För mig Guds lag du uppfyllt har, när du till döden lydig var. Du av din fullhet allt beskär, när din i tron jag vorden är. Jag vinner barnaskap och frid och tillgång till min Fader blid, och när från denna värld jag går, Guds rikes arv jag vänta får. Men, Herre Jesus, jag är svag: o stärk mig, led mig dag från dag, och hjälp att jag din stora nåd ej bruka må till överdåd. Fullborda själv ditt verk i mig och drag mig närmare till dig och låt mig sist på änglars vis dig prisa få i paradis. [[Category:Psalmer]] Din spira, Jesus, sträckes ut 328 1350 2005-08-12T15:09:45Z Damast återfört text från wikipedia om textskillnader {{Psalmartikel}} Din spira, Jesu! sträckes ut så långt som dagen hinner; ditt rike står till tidens slut, det står, då allt försvinner. Ditt namn bekänns med himmelskt mod och för ditt kors, din segerstod, nedfalla folk och kungar. De barn, som föds, till dig man bär; till dig man flyr i döden. Om du i lyckan bortglömd är, man söker dig i nöden. Där oskuld trycks, där dygd blir hädd, i sorgsens hus, på plågans bädd din tröst allena gäller. Kom, Jesu! var i ve och väl, i liv och död, oss nära, och gjut i var förkossad själ din Anda med din lära. Oss styrka giv till helig strid och samla oss i evig frid, då du all världen dömer. ''Vid berarbetningen i 1986 års psalmbok ändrades så att verbformerna står i singularis, dessutom har andra strofens femte och sjätte rad ändrats till: ”Där friden bryts, där orätt rår, / på plågans bädd, i sorgens år.”'' [[Category:Psalmer]] En dyr klenod, en klar och ren 329 6216 2006-06-29T04:51:20Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} En dyr klenod, en klar och ren, oss unnats här att äga, den pärlor, guld och ädelsten på långt när ej uppväga. En skatt, den yppersta på jord, få vi vår egen kalla; den skatten är Guds helga ord, som hörer till oss alla. När annat, som vi akta värt att äga här och spara, av rost och mal och tid förtärt, hör upp vår fröjd att vara, när dagens verk förgås med hast, ja, förr än afton stundat, står än Guds ord så nytt och fast som när det först vart grundat. Det tärs av ålder ej och tid, om det ock evigt räckte. Det går med samma kraft och frid från släkte och till släkte. Guds ord förblir i evighet, när annat allt har farit. Det ej av tidens växling vet, likt Gud, som evigt varit. Det kära ord, det enkla ord, som mänskor dock förgäta, var är en mänsklig visdom spord, som sig därmed kan mäta? Var giver världen oss en grund så fast att därpå bygga som ordet av Guds egen mun, det eviga och trygga? Har jag det ordet sökt till stöd, när andra stöd mig svikit, från världens hav, dess storm och nöd, in i den hamnen vikit, då vet jag vad jag tryggas vid, var jag kan fasthet finna, då känner jag en ort av frid, dit inga sorger hinna. Som vattenfågeln dyker ned i fjärdens klara bölja, att minsta fläck av stoft därmed från sina vingar skölja, så tvår sig anden ren och skär i ordets djup, det klara, och känner att hans hem det är, där han i fröjd får vara. Välsignat vare, Gud, ditt namn, och utan ände prisat, att du till säker tröst och hamn oss alla vägen visat. Vem är nu fattig, vem är rik, när ej ditt ord oss fattas? Den ene har, den andre lik, ju det som mest må skattas. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Ludvig Runeberg]] En stark ej tröste på sin makt 330 6151 2006-06-28T19:51:51Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} En stark ej tröste på sin makt och på sin visdom ej en vis. Vad är dock lycka, fröjd och prakt och jordagods och mänskopris? Fågänglighet! Förgänglighet! När samma jord man famna ser en dagakarls och konungs ben, vad säger mindre eller mer, en mullhög eller marmorsten? Fåfänglighet! Förgänglighet! Se, den som nyss på maktens höjd av böjda skaror dyrkan fått, för dödens makt själv nederböjd bevittnar stum all världens lott: Fåfänglighet! Förgänglighet! O mänskor, mänskor, frukten Gud, som ensam evig spira bär. Hans löften '''bliva''' och hans bud, allt annat under solen är fåfänglighet, förgänglighet. ''I [[1819 års psalmbok]] har psalmen nummer 391. Inledningsverserna lyder där (liksom i [[1937 års psalmbok]], fastän där nystavade): '' En jämerlig och usel ting är lifwet, och tar snarligt slut. Dödsengeln swäfwar allt omkring och öfwer werlden ropar ut: Fåfänglighet! Förgänglighet! Allt, som på jorden anda har, till jorden faller för hans glaf, och sorgen ensam lefwer qwar att rista på den wida graf: Fåfänglighet! Förgänglighet! ''I 1819 års psalmbok finns dock ytterligare en vers (efter den om mullhög och marmorsten):'' Si! den, hwars werld är honom trång, och den, som sätter kött till arm, de finna begge rum en gång wid samma moders kalla barm. Fåfänglighet! Förgänglighet! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Framfaren är natten 331 1357 2005-08-04T14:08:39Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} ''I [[1986 års psalmbok]] är första versen borttagen och ersatt med sista versen ("Upp, Sion, att prisa"). Där lyder rad 6 och 8 i sista versen (det vill säga i dess första vers): "hans sanning vi sett" resp. "och salighet gett").'' Framfaren är natten som höljde vår jord, och funnen är skatten, Guds heliga ord. Det folk som hölls fånget i mörker och kval ser ljuset uppgånget i skuggornas dal, och människofunder som dimmor förgå, men sanningens grunder orubbliga stå. Guds kyrka sig gläder. Halleluja! Vår gärning ej gagnar till salighetsgrund, försvinner som agnar i prövningens stund. På Kristus vi bygga, på honom vi tro, så varda vi trygga och själen får ro. Vårt hjärta sig gläder och fröjdas i Gud. Han själv oss ikläder rättfärdighetsskrud, den Kristus förvärvat. Halleluja! Än vårdar och föder vår Herde sin hjord, oss styrker och stöder med sanningens ord. Se, dukat är bordet med himmelskt bröd, en läkedom vordet mot synder och död. Och Anden oss renar i döpelsens bad, med Gud oss förenar, att bo i den stad, där Kristus är konung. Halleluja! Som stjärnornas skara i midnattens väkt, så tallös skall vara, o Sion, din släkt. Som talet av droppar i daggens mängd, som blommor och knoppar i sommarens ängd, ett folk såsom sanden vid havets strand Gud förer vid handen till löftenas land, det himmelska Kanaan. Halleluja! Upp, Sion, att prisa och lova din Gud och hörsamhet prisa hans heliga bud! Hans under vi skådat, hans sanning vi sport, han har oss benådat och saliga gjort. Se, jorden förbrinner och himlen förgår, som blomstret försvinner. Guds ord dock består och evigt förbliver. Halleluja! [[Category:Psalmer]] Ge mig den tro, som skådar dag 332 1359 2005-08-04T20:33:11Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Ge mig den tro, som skådar dag där världens ögon blott ser natt, den tro som söker Guds behag och på hans vägar vandrar glatt, den tro som offrar världens glans för äran av att vara hans. [[Category:Psalmer]] Gud, i mina unga dagar 334 1363 2005-08-02T21:28:12Z Damast återlänk + borttagen text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återges texten av copyright-skäl enligt versionen i [[1937 års psalmbok]].'' Gud, i mina unga dagar lär mig alltid tjäna dig, göra det som dig behagar, städse gå på Livets stig. Lär mig bygga all min ro på din nåd och Kristi tro, så att, vad mig än må hända, intet mig från dig kan vända. Intet givs så ljuvt i världen som du är, o Herre kär; skulle jag väl älska flärden då av dig jag älskad är? Ren i livets morgonstund tog du mig i ditt förbund. Skulle jag dig övergiva, som mitt allt har velat bliva? Fåglarna med glädje sjunga i den klara morgonväkt, liljorna på marken gunga, livade av vårens fläkt. Låt och mig till ditt behag ägna dig min levnadsdag. Skänk den sanna levnadsfröjden, helga den med ljus från höjden. Som den unga björk i skogen växer frisk i sommarregn, låt mig växa, ren och trogen, i ditt hulda fadershägn. Och när stormar skaka mig, låt mig fäste ha i dig och mig hålla vid det ena: att dig älska, frukta, tjäna. [[Category:Psalmer]] Guds rena lamm, oskyldig 335 1369 2005-08-04T22:11:32Z Damast typo {{Psalmartikel}} Guds rena lamm, oskyldig på korset för oss slaktad, alltid befunnen tålig, fastän du var föraktad, vår synd på dig du tagit och dödens makt nedslagit. Giv oss din frid, o Jesus. ''Fanns i både [[1819 års psalmbok]] och [[1937 års psalmbok]], där det står &#8221;ehur&#8221; istället för &#8221;fastän&#8221; och &#8221;vår synd du haver dragit&#8221;.'' ''I [[1695 års psalmbok]] löd psalmen:'' O rene Guds lamm! oskyldig på korset för oss slagtad, alltid befunnen tålig, ehuru du war föraktad! Wåra synder hafwer du dragit, döden och helwetet nedslagit. Förbarma dig öfwer oss, o Jesu! Gif oss din ewiga frid, o Jesu! ''En äldre form av texten löd så här:'' Guds rena Lamm, oskyldig på korset för oss slaktad, alltid befunne tålig, ehur du var föraktad, vår synd du haver dragit och dödsens makt nedslagit. Giv oss din frid, o Jesu. [[Category:Psalmer]] Gud, se i nåd till dessa två 336 1371 2005-08-01T19:44:42Z Damast återlänkning + borttaget info som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} ''Här återges psalmen i versionen i [[1937 års psalmbok]], som står originalet nära.'' Gud, se i nåd till dessa två, som här inför ditt anlet stå, med löfte att i liv och död förenta dela lust och nöd. De slutit nu i denna stund ett heligt kärlekens förbund; i nåd, o Herre, när dem bliv och din välsignelse dem giv. Här levs ej städs i rosengård, och mången prövning kan bli hård; behåll dem då, o Herre god, i kärlek, som ger tröst och mod. Din Ande blid ledsage dem och blive gäst i deras hem, att stilla fröjd och ljuvlig ro med honom där må bli och bo. O Gud, vi böja oss för dig som är vår Gud evinnerlig, vårt hopp, vår fröjd, vår frid, vårt råd. Välsigna oss och giv oss nåd. [[Category:Psalmer]] Guds barn jag är 337 5312 2006-05-15T21:20:24Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' Guds barn jag är! Ack, saliga ro och glädje! Guds barn jag är! För vem skall jag säga min glädje? För Gud vill jag säga min glädje! Guds barn jag är! Guds barn jag är! Ack, saliga ro och glädje! '''2.''' Guds barn jag är! Med häpnad och fröjd jag det säger. Guds barn jag är! O Gud, är det sanning jag säger? Ja, Gud, du ju själv så det säger! Guds barn jag är! Guds barn jag är! Med häpnad och fröjd jag det säger. '''3.''' Halleluja! Nu skapelsens råd jag har funnit. Guds barn jag är! Försoningens mening jag funnit. Förlorade barn har han vunnit. Halleluja! Halleluja! Nu målet för livet jag hunnit. '''4.''' Hur rik jag är, fast fattig jag vandrar på jorden! Hur hög jag är! Hur härlig för Gud jag är vorden, sen Sonen gått ringa på jorden! Guds barn jag är! Guds barn jag är! Hur hög och hur rik jag är vorden! '''5.''' Halleluja! Ditt lov, o vår Fader, vi sjunga. Halleluja! Var prisad av hjärta och tunga, var prisad av gamla och unga! Halleluja, Halleluja, vi här och i himmelen sjunga! ''Författare:'' Vers 1: ''Lars Stenbäck'' Vers 2-5 ''Carl Olof Rosenius'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Vad ljus över griften 338 1376 2005-08-11T19:45:33Z Damast återlänkning {{psalmartikel}} Vad ljus över griften!<br> Han lever, o fröjd! <br> Fullkomnad är skriften, <br> o salighets höjd! <br> Från himmelen hälsad, <br> han framgår i glans, <br> och världen är frälsad, <br> och segern är hans. <br> Bortvältad är stenen <br> och inseglet bräckt, <br> och vakten har flytt för hans andes fläkt, <br> och avgrunden bävar. <br> Halleluja!<br> <br> Här var mellan ljuset <br> och mörkret en strid, <br> dock segrade ljuset <br> för evig tid. <br> Nedstörtad är döden <br> och tron står opp <br> bland jordiska öden <br> med himmelskt hopp. <br> I sörjande kvinnor, <br> vem söken I här? <br> Den levande ej bland de döda är: <br> Uppstånden är Jesus. <br> Halleluja!<br> <br> Så himlen med jorden <br> försonade sig, <br> så graven är vorden <br> till glädjen en stig. <br> I huvu´n, som böjdens <br> vid korsets fot, <br> upplyftens och fröjdens <br> trots världens hot. <br> Kom, skingrade hjord, till din herde igen: <br> Han lever, han lever och följer dig än <br> osynlig från himlen. <br> Halleluja!<br> <br> Nu stormen, o tider! <br> Hans kyrka står fast. <br> Som ljuset sig sprider <br> hsns lära med hast. <br> Ut gå i all världen <br> hans sändningabud <br> och vittna bland svärden <br> och bålen om Gud <br> och vittna om honom, <br> o tröst i all nöd, <br> som, död för vår synd, blev genom sin död <br> en förstling till livet. <br> Halleluja! <br> <br> I fromma, vi klagen, <br> vi misströsten I? <br> Hur fort är båd' dagen <br> och natten förbi! <br> Snart jorden upplåter <br> sin famn till er ro, <br> snart uppstån i åter <br> likt kornen som gro. <br> Han själv, som dem sådde, <br> skall komma till slut <br> och samla in skörden <br> men skilja förut <br> ogräset från vetet. <br> Halleluja!<br> <br> [[Category:Psalmer]] Kristus lever – underbara ord 339 1380 2005-08-06T22:48:50Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} Kristus lever - underbara ord, <br> som förvandlar tungt och sorgset mod. <br> Väl är mörkret stort här på vår jord, <br> men se, Kristus lever. <br> <br> Kristus lever, trogne Frälsarean, <br> som på jorden var de svagas vän. <br> Samma milda hjärta har han än. <br> Herren Kristus lever. <br> <br> Han har kämpat, segern vunnen är <br> över satan och all mörkrets här. <br> Dödens välde övervunnet är. <br> Herren Kristus lever. <br> <br> Han är livet, vi ock leva får. <br> Om än genom dödens flod vi går, <br> skall det bli vår segersång ändå: <br> Herren Kristus lever. <br> <br> <br> ''Sången har egentligen också en femte strof, som lyder så här: ''<br> <br> Kristus lever - vilsekomna själ, <br> var ej längre nu en världens träl. <br> Allt ännu för dig kan bliva väl. <br> Herren Kristus lever. [[Category:Psalmer]] Till härlighetens land igen 340 6157 2006-06-28T20:00:51Z Agneta 53 kategori {{psalmartikel}} ''Texten här återgiven i enlighet med versionen i [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' Till härlighetens land igen, <br> jag ser dig, Jesus, fara; <br> men jag på jorden måste än <br> en gäst och främling vara. <br> Långt från mitt hem jag vandrar här, <br> mitt sällskap sorg och möda är. <br> <br> Långt från min Faders hus jag går, <br> ack, Herre, huru länge? <br> Men dit mitt öga icke når, <br> min ömma bön sig tränge. <br> Min suck, osäglig, innerlig <br> skall dela skyn och hinna dig. <br> <br> En skymt jag då i trone ser <br> utav det goda landet, <br> där du från mig ej skiljes mer, <br> när, löst ur syndabandet,<br> bland helgonen jag, fri och glad, <br> får bo i levande Guds stad. <br> <br> Där uppe är det ingen natt <br> och ingen gråt och smärta, <br> där uppe är min högsta skatt: <br> där vare ock mitt hjärta!<br> I himlen hos min Frälsare, <br> där vare min umgängelse! <br> <br> Och som du for, du komma skall, <br> o Jesus, hit tillbaka. <br> Jag akta vill uppå mitt kall, <br> jag bedja vill och vaka. <br> Jag vet ej stund, jag vet ej dag, <br> men dagligt dig förbidar jag. <br> <br> Och salig är den tjänaren, <br> som du så finner göra, <br> när sist du komma skall igen: <br> du honom lovat föra <br> till ära och odödlighet <br> uti din Faders härlighet. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Nu är en dag framliden 341 3752 2006-01-03T18:29:55Z Damast 5 + 1695:ans text {{psalmartikel}} Nu är en dag framliden <br> och natt tillstundar visst. <br> Från oss är solen skriden, <br> bli när oss, Jesus Krist. <br> Ge oss en stadig tro <br> och alltid oss bevara, <br> så att vi utan fara <br> kan gå till nattens ro. <br> <br> <br> ''Tidigare såg psalmen ut så här:'' Nu är en dag framliden <br> och natt tillstundar visst. <br> Från oss är solen skriden, <br> bliv när oss, Jesu Krist. <br> Förlän en stadig tro <br> och alltid oss bevara, <br> att vi må utan fara <br> gå till vår nattero. <br> <br> <br> ''I 1695 års psalmbok löd texten'' Nu är en dagh framliden <br> Och natt tilstundar wist <br> från oss är Solen skriden <br> Blif när oss JEsu Christ! <br> Förlän een stadig troo <br> Och stedze oss bewara <br> At wij må utan fahra <br> Gåå til wår natteroo <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] Låt mig börja med dig 342 5814 2006-06-10T21:04:39Z Agneta 53 Varför utnyttjar vi inte Psalmlänkar här med länkar till både noter och melodier?? {{psalmartikel}} '''1.''' :Låt mig börja med dig, o min Frälsare kär, :varje år som du giver mig än. :Låt mig börja med dig varje dag du beskär, :och förnya mitt uppsåt igen, :att vara och bliva din egen. '''2.''' :Låt mig börja med dig, i ditt heliga namn, :som allena har frälsning i sig. :Håll mig tätt intill dig, i din trofasta famn. :Där är trygghet och vila för mig, :trots oron där ute i världen. '''3.''' :Låt ditt levande ord bli det ljus i vars sken :jag alltjämt vandrar fram på din stig. :Varje gryende dag två mig vit, två mig ren :i det blod som har runnit för mig :från korset en gång, Herre Jesus. '''4.''' :Låt mig börja med dig, men dock ännu en bön: :Låt mig sluta min vandring med dig. :Och när dagen är slut, giv mig vilan så skön. :tills ur sömnen du uppväcker mig :att leva med dig i ditt rike. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Med Gud och hans vänskap 343 5316 2006-05-15T21:42:19Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} ''I psalmböcker med endast tre verser används verserna 1, 2 och 8.'' '''1.''' :Med Gud och hans vänskap, :hans Ande och ord, :samt bröders gemenskap :och nådenes bord, :de osedda dagar :vi möter med tröst. :Oss följer ju Herden, :oss följer ju Herden, :den trofaste Herden, :vi känner hans röst. '''2.''' :I stormiga tider, :bland töcken och grus, :en skara dock skrider :mot himmelens ljus. :Dess hopp och dess härlighet :världen ej ser. :Men före går Herren, :men före går Herren, :men före går Herren :med segerns banér. '''3.''' :Den korsmärkta dräkten :med smädnamn jag tar, :om ingen i släkten :det namnet än har, :och följer med glädje, :ni kämpar, med er, :som tågar till ära, :som tågar till ära, :till ovansklig ära :vid korsets banér. '''4.''' :Den molnstod oss höljer :och leder vårt tåg, :den klippa oss följer :med springkällans våg :är Kristus, hans kärlek :och renande blod. :Där lever vårt hjärta, :där lever vårt hjärta, :där fröjdas vårt hjärta, :där livas vårt mod. '''5.''' :Får Satan mig sålla :och synd kräver död, :jag likväl vill hålla :i yttersta nöd :den stora, den eviga :sanningen ren: :Att ''en'' dött för alla, :att ''en'' dött för alla, :att ''en'' dött för alla :och alla i en. '''6.''' :Att mitt i min smärta :för synder och brott :är dock i Guds hjärta :allt fredligt och gott, :och jag är för Gud :nu rättfärdig och ren, :ty en är för alla :rättfärdig för alla, :rättfärdig för alla, :rättfärdig, ja en. '''7.''' :Se här är nu grunden :för lycka och frid :i hårdaste stunden :av kval och av strid. :Om än jag försmäktar :till kropp och till själ, :blott din får jag vara, :blott din får jag vara, :blott din får jag vara, :o Gud, är allt väl. '''8.''' :O Jesus, bliv när oss, :bliv när oss alltfort. :Och sköt oss och bär oss :som alltid du gjort. :Ja, amen, din trohet :skall bringa oss fram. :Lov, pris, tack och ära, :lov, pris, tack och ära, :lov, pris, tack och ära :vår Gud och vårt Lamm! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] O Jesus Krist som mänska blev 344 1393 2005-08-09T19:34:42Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{psalmartikel}} ''Här följer [[Olaus Petri]]s text:'' O Jesu Christ! som mandom tog i rena jungfrulifwet, kärleken han dig dertill drog; wårt hopp du wille blifwa. Du såg wår synd och stora nöd, att oss stod för en ewig död, helwetet stod oss öppet. Det lät du då förbarma dig, kunde det ej längre lida, att djefwulen tog oss till sig, derom wille du strida: gaf dig så här i werlden ned, och gjorde oss en ewig fred med dinom död och pina. Och så sade du oss till, wi skole hafwa trona; ty du är både god och mild och wille oss alla skona, om wi sätte wår tro derpå, att det skall med oss wara så, som du oss säger före. Du är worden wår broder kär, oss till stor pris och ära, och will oss alltid wara när, hwad kan man mer begära? Är det oss icke stor mon, wår broder är Guds ende Son? Ho kan oss nu fördrifwa? Pris ware dig ewinnerlig´, som oss den nåd bewiste, att wi äre Guds barn med dig, o käre broder Christe! Så må nu hwar man wara glad och prisa Gud i allan stad; han är wår käre Fader. ''År 1819 blev psalmen så här:'' O Jesu Krist, som mandom tog att liv åt världen giva, din kärlek blott dig därtill drog, vårt hopp du ville bliva. Du såg vår synd och stora nöd: oss förestod en evig död, och helvetet låg öppet. Då täcktes du förbarma dig och kunde icke lida, att mörkrets makt oss tog till sig; du ville för oss strida. Du kom till oss i världen ned, beredde oss en evig fred med dinom död och pina. Därjämte sade du oss till, att då vi hava trona, Gud all vår synd förlåta vill och oss för straffet skona. Vi oss förlita däruppå, när vi med lydigt sinne gå den väg du föreskrivit. Vår broder nu du vorden är, oss till stor fröjd och ära. Du vill oss alltid vara när och oss allt gott beskära. Vad rör oss världens hot och hån? Vår broder är Guds ende Son. Ho kan oss nu fördärva? Pris vare dig evinnerlig, som oss din nåd beviste! Vi äro nu Guds barn med dig, o Herre Jesu Kriste. Så må nu var man vara glad och prisa Gud i allan stad: Han är vår käre Fader. ''Med uteslutande av tredje stofen och ändring av fjärde strofens "ho" till "vem" finns psalmen i [[Lova Herren]].'' [[Category:Psalmer]] Så älskade Gud världen all 345 3152 2005-10-03T06:40:38Z 81.226.70.93 w {{Psalmartikel}} ''Sången återges här enligt versonen i 1937 års psalmbok, samma som i [[w:Lova Herren|Lova Herren]].'' Så älskade Gud världen all att han utgav sin ende Son, att var och en som på honom tror skall ha ett evigt liv. Ty däri består kärleken, ej att vi hava älskat Gud, men däruti att han älskat oss och givit oss sin Son. Ja, däri är Guds kärlek stor vorden uppenbar för oss, att till försoning för all vår synd han haver sänt sin Son. Han haver oss sänt Jesus Krist, att på honom vi skola tro, att genom honom vi leva må och älska för hans skull. [[Category:Psalmer]] O Gud, all sannings källa 346 6174 2006-06-28T20:50:52Z Agneta 53 Kategori {{psalmartikel}} ''I [[sv:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]], har man dock gjort ett flertal små ändringar: i v. 2 har "trösta" bytts ut mot "lita" och "du åt mitt hopp beskärde" mot "jag fick vad jag begärde", samt "fristad" mot "tillflykt". I v. 4 har "den enda tröst" blivit "det enda hopp". "Jag skall ej tröttad bliva" har blivit "min tröst skall det förbliva" och "en Far" "min Far". Raderna 5 och 6 i samma vers lyder nu: "Förtvivlan, håll dig fjärran! Till avgrund bär din stig." I övrigt som ovan. Här återges texten enligt versionen i [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]:'' <br> <br> O Gud, all sannings källa,<br> jag tror ditt löftes ord. <br> Vad du har sagt skall gälla <br> i himmel och på jord: <br> "Åkalla mig i nöden, <br> så får du hjälp av mig." <br> Ja, Herre, intill döden <br> vill jag åkalla dig. <br> <br> Vad lindring i min smärta <br> att trösta på din nåd <br> och anförtro mitt hjärta <br> åt dina visa råd. <br> När du mig bedja lärde <br> i Jesu Kristi namn, <br> du åt mitt hopp beskärde <br> en fristad i din famn. <br> <br> Och vad mitt hjärta beder, <br> det vet jag att du hör; <br> och vad mitt väl bereder, <br> det vet jag att du gör. <br> I nödens högsta smärta <br> din hjälp mig närmast är; <br> jag vet att på ditt hjärta <br> du mina sorger bär. <br> <br> Jag skall ej övergiva <br> den enda tröst jag har. <br> Jag skall ej tröttad bliva <br> att sucka till en Far. <br> Förtvivlan vike fjärran, <br> till avgrund bär dess stig. <br> Jag släpper icke Herran <br> förrn han välsignar mig. <br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Långt bortom rymder vida 347 1402 2005-08-07T22:56:09Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Långt bortom rymder vida, <br> längre än solar går, <br> högre än stjärnor tindrar <br> den bedjandes suckar når. <br> Anden från stoftets värdar <br> lyfter sitt vingepar, <br> klappar på himlaporten <br> och söker sitt hem, sin Far. <br> <br> Trång är all världen vida, <br> hjälplös var jordisk vän. <br> Själen får ro och fäste <br> allena i himmelen. <br> Mörkaste natt skall ljusna, <br> bittraste kval få ro, <br> lär du dig blott att vandra <br> på bönernas himlabro. <br> <br> Ringaste barn som beder <br> lever oändligt tryggt, <br> mäktar långt mer än hjälten <br> som starkaste fästen byggt. <br> Måtte vi aldrig glömma, <br> var vi i världen går, <br> att till Guds eget hjärta <br> den bedjandes suckar når. <br> <br> [[Category:Psalmer]] Lämna dig helt åt Jesus 348 1405 2005-08-07T22:36:33Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Lämna dig helt åt Jesus,<br> själv vill han helt bli din. <br> Se, med sin nåd och kärlek <br> vill han till dig gå in. <br> Lämna dig helt åt Jesus, <br> förr kan ej allt bli väl. <br> Villigt din Gud och Herre <br> giv både kropp och själ. <br> <br> Lämna dig helt åt Jesus. <br> Han som är god och sann <br> leda, befria, bära, <br> trösta och hjälpa kan. <br> Lämna dig helt åt Jesus, <br> stilla för honom bliv. <br> Hela ditt hjärtas kärlek <br> honom, din Herre, giv. <br> <br> Lämna dig helt åt Jesus <br> nu, nu i denna stund. <br> Han skall dig aldrig svika, <br> evigt är hans förbund. <br> Lämna dig helt åt Jesus, <br> själv vill han helt bli din. <br> Se, med sin nåd och kärlek <br> vill han till dig gå in.<br> <br> [[Category:Psalmer]] O sällhet stor, som Herren ger 349 1408 2005-08-09T22:08:50Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget sånt som finns där {{psalmartikel}} O sällhet stor, som Herren ger <br> ren här på denna jord! <br> I kärlek han till barnen ser, <br> dem föder vid sitt bord. <br> Hans nåd är ny var dag och stund, <br> och evigt fast står hans förbund. <br> Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud!<br> <br> Väl blir det mörker mången gång, <br> ej solen skiner jämt. <br> Väl får vi känna tidens tvång, <br> men ett är dock bestämt: <br> Det blir ej mörkt i himmelen, <br> och resan, vad betyder den? <br> Halleluja...<br> <br> Bekymra er då inte mer <br> för hem och dagligt bröd. <br> Det är det ord oss Herren ger, <br> han är vårt säkra stöd. <br> Han är oss alla dagar när, <br> han oss och våra bördor bär. <br> Halleluja...<br> <br> Är det så saligt redan här <br> att vara Jesu vän, <br> hur skall det då ej bliva där <br> en gång i himmelen! <br> Där får vi fröjdas var minut, <br> vår salighet tar aldrig slut. <br> Halleluja...<br> <br> <br> ''Här har återgivits versionen enligt [[sv:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]], vars bearbetning och förkortning i förhållande till originalet inte har någon namngiven upphovsman.'' [[Category:Psalmer]] O Jesus, än de dina 350 1410 2005-08-09T21:17:54Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} O Jesus, än de dina du vill omkring dig se och av din bittra pina en salig frukt dem ge. Dem in i döden älskar du och i din Faders rike vill möta dem ännu. Dock vill du än på jorden bland oss ock stiga ner. För oss ett offer vorden, dig själv åt oss du ger och säger, evigt mild och god: "Tag, det är min lekamen, och tag, det är mitt blod." Dig, Jesus, än vi höra i dessa dyra ord. Oss alla vill du göra till dina vid ditt bord; oss alla, då du brödet tog, du slöt intill det hjärta som för oss alla slog. Det hjärtat, som i nöden den armes tillflykt var, som bad för oss i döden och våra synder bar, det hjärtat än med frid och tröst, med salighet från höjden här nalkas trogna bröst. Du kommer, kärleksrike, ännu i Herrens namn och för oss i ditt rike emot en Faders famn, en Faders, som förlåta vill de barn du återlöste och som dig höra till. Dig vilja vi tillhöra, o Jesus, till vår död och Herrens vilja göra i medgång som i nöd. Då blir du när oss alla dar intill vår levnads ände, som själv du lovat har. [[Category:Psalmer]] Wikisource:Vad Wikisource är 351 7085 2006-07-03T02:15:04Z 190.48.100.29 /* Copyright / upphovsrätt */ + [es], [he], [ja] [zh] '''Wikisource''' är ett [[:m:|Wikimedia]]project för att skapa ett [[:w:Öppet innehåll|fritt]] bibliotek för källmaterial, och översättningar av källmaterial. Den här sidan är ett försök att definiera vad Wikisource är, vad det inte är och hur det skiljer sig från andra Wikimediaprojekt. ==Historia== '''Wikisource''' kallades ursprungligen "[[:m:Wikisource|Project Sourceberg]]" under planeringsfasen (jämför "[[:w:Project Gutenberg|Project Gutenberg]])." Projektet startade med att material placerades på [http://ps.wikipedia.org ps.wikipedia.org]. "PS" kunde uttydas antingen som [http://nostalgia.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia_commentary/Project_Sourceberg&diff=prev&oldid=54331 "primary sources"] ("primärkällor") eller "Project Sourceberg", men ps är [[w:ISO 639|ISO-koden]] för språket [[w:pashto|pashto]], så därför finns där istället Wikipedia på pashto. '''Project Sourceberg''' startades officiellt när det fick en egen URL den 24 november 2003 (http://sources.wikipedia.org); all text och alla diskussioner flyttades från [http://ps.wikipedia.org ps.wikipedia.org]. Projektets namn ändrades till '''Wikisource''' efter en omröstning den 6 december 2003. Trots namnändringen flyttades inte projektet till den nuvarande addressen (http://wikisource.org) förrän [http://wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:Scriptorium&diff=11750&oldid=11747 den 23 juli 2004]. I en [[:oldwikisource:Wikisource:New vote on language subdomains|omröstning]], som avslutades 12 maj 2005, beslutades att separata subdomäner så att texter på olika språk finns på sina egna wikis. I augusti 2005 började språkdomänerna skapas, och den 11 september 2005 skapades den svenska versionen. '''Se även:''' *[[:m:Wikisource|Metas sida om Wikisource]] *[[:w:Wikisource|Wikipedias artikel om Wikisource]] (engelska wikipedia har en mer omfattande [[:w:en:Wikisource|artikel]]) *[[:oldwikisource:User:Angela|A personal historical perspective on Wikisource from its very beginnings]] (på engelska) ==Vad ska finnas här?== Några saker som ska finnas här är #'''Källtexter''' som tidigare har publicerats av någon författare. #'''[[:w:sv:Översättning|Översättningar]]''' av originaltexter. #'''Historiska dokument''' av nationellt eller internationellt intresse. #'''[[:w:sv:Matematik|Matematiska]]''' data, formler och tabeller. #'''[[:w:sv:Statistik|Statistiska]]''' källdata (som t ex valresultat). #'''[[:w:sv:Bibliografi|Bibliografier]]''' över författare vars verk finns här på Wikisource. #'''[[:w:sv:Källkod|Källkod]]''' (för dataprogram) som är [[w:sv:Public domain|public domain]] eller som är kompatibla med [[w:sv:GNU Free Documentation License|GFDL]]. Det kan även finnas annat material som får finnas här, men som inte finns med i listan ovan ==Vad får inte finnas här?== De grundläggande kriterierna för vad som inte skall finnas här: #'''[[:w:piratkopiering|Texter som bryter mot upphovsrätten]]''' #'''Orginaltexter''' som inte tidigare publicerats. Dessa är bara de mest grundläggande reglerna för vad som inte ska finnas på Wikisource. Det kan naturligtvis finnas annat material som exkluderas härifrån av andra anledningar (andra riklinjer eller konventioner). ==Språk och översättningar== Svenska Wikisource är ett svenskpråkigt projekt. Texter på svenska och översättningar till svenska av texter på andra språk är välkomna här. Texter på andra språk kan läggas på andra språkversioner av Wikisource. För att hitta det språk du söker kan du titta [[oldwikisource:Main page|internationella Wikisources huvudsida]]. Där finns en lista över alla språkversioner. ==Wikisource och andra Wikimediaprojekt== ===Wikisource eller Wikibooks?=== Sillnaden mellan de två projekten är relativt lätt. *Wiki'''source''' har fokus på material som redan finns publicerat någon annanstans. Projektet kan ses som ett bibliotek över verk som är public domain. *Wiki'''books''' är '''instruktionsmaterial''' som är skrivna av bidragarna själva (användarna på Wikibooks). På engelska Wikisource finns mer information samlad på '''[[:en:Wikisource:Wikisource and Wikibooks|Wikisource and Wikibooks]]'''. ===Wikisource eller Wikipedia?=== Wikipedia är en '''encyclopedi''', Wikisource är ett '''bibliotek'''. Wikipedia har artiklar ''om'' böcker, medans Wikisource har själva böckerna. Till en viss omfattning kan båda projekten innehålla bibliografiskt material om författare. ==Skydd av sidor== Wikisource skiljer sig från de flesta andra Wikimediaprojekt på det sättet att måga av texterna här inte ska utvecklas och ändras, det vore i en del fall tvärtom skadligt. Texterna här har tidigare blivit publicerade i en färdig version. Därför har det föreslagits att sidor ska skrivskyddas här (när ett verk har lagts i Wikisource och blivit korrekturläst och alla fel tros vara rättade). Kommentarer och diskussioner om ändringar kan ändå göras på diskussionssidor. ==NPOV== Neutral synvinkel (på engelska: '''N'''eutral '''P'''oint '''o'''f '''V'''iew) är en av de viktigaste reglerna för alla Wikimedias projekt. Här på Wikisource innebär det inte att originaltexterna själva måste vara NPOV, så länge de är korrekt återgivna och källor finns angivna. '''Men''' att framhäva eller utesluta vissa delar av en text, kan ses som en vinkling av texten i någon speciell riktning. Introduktioner till texter och annat förklarande material ska alltid skrivas ur en neutral synvinkel (NPOV). ==Copyright / upphovsrätt== Upphovsrätt gäller för Wikisource lika mycket som för andra Wikimediaprojekt. För mer ingående information om upphovsrätt, se [[Wikisource:Upphovsrätt]] eller [[:en:Wikisource:Copyright]] (som motsvarande dokument på engelska Wikisource). [[Category:Wikisource|Vad Wikisource är]] [[en:Wikisource:What is Wikisource?]] [[fi:Wikiaineisto:Mikä on Wikiaineisto?]] [[es:Wikisource:¿Qué es Wikisource?]] [[he:Project:מהו ויקיטקסט?]] [[ja:Wikisource:ウィキソースとは何か]] [[zh:Wikisource:什么是维基文库]] Båtseglareordbok:D 352 1413 2005-07-30T22:50:08Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==D== '''Dagg''' uppkommer, när jordytan och föremål i närheten afkylas så mycket att fuktigheten i luften kondenseras på dem. Detta inträffar visserligen oftast vid stillt och klart väder, men stark dagg är dock icke ett förebud till vackert väder, såsom af många påstås, utan snarare tvärtom ett bevis på att luften är mättad med fuktighet. '''Daggen''', som användes vid kroppsstraff ombord, är, ehuru knappt en meter lång, dock enligt vanlig sjömanssägen »den längsta ändan ombord, ty den räcker rund hela fartyget». '''Damma''' ihop trä brukas ännu af gamla båtbyggare; det är att förena två bredvid hvarandra liggande trästycken genom fördjupningar och motsvarande upphöjningar så att de ej kunna förskjuta sig. '''Dejsa''', att segla med aktern före, bör undvikas (se ordet '''akter)''', men inträffar dock någon gång med fartyg som vända genom vinden illa '''(dejsvändning)'''. '''Deplacement''', vigten af fartyget med allt hvad deruti är eller med andra ord vigten af den vattenmassa som fartyget undantränger (deplacerar) då det flyter. '''Deviation''' kallas i dagligt tal kompassnålens afvikning till följd af ombord befintligt jern, och rättelse härför bör naturligtvis iakttagas om man skall kunna lita på kompassen. Deviationen uttages vanligast så att man under rundsvängning af fartyget på stället pejlar ett aflägset föremål, hvars korrekta bäring är bekant, och efterser i hvilket kompasstreck föremålet pejlas vid fartygets läge på de olika kursarne. Skilnaden emellan denna pejling och den korrekta bäringen är deviation för den kursen fartyget stäfvade vid pejlingen. Den som seglar mycket i skärgård efter sjökort kan uttaga deviationen genom att jemföra de kursar han styr efter kompassen med dem som han enligt sjökortet skulle styrt. '''Diagonalbordläggning''', som af många påstås vara det tätaste, starkaste och mest vigtbesparande sättet att bygga en båt, tillgår så att öfver en fullständig stomme till den blifvande båten bordlägges först ett diagonalt lag och sedan utanpå detta ett annat vinkelrätt deremot, hvarefter stommen borttages, båda lagen nitas tillsammans och bottenstockar, relingslister m. m. insättas, men spant behöfvas ej. Några S-bugtiga linier få naturligtvis ej finnas i en båt som bygges på detta sätt, men just derföre är det särdeles lämpligt för de moderna fenbåtarne med deras fylliga linier. Figuren här är icke alldeles rätt ritad, men visar ändå byggnadssättet. '''Dikta''' är ombord ett prosaiskt göra bestående i att med hårdt inpackadt dref täta öfverallt der det eljest skulle kunna läcka. '''Dikt bidevind''', riktigt skarpt bidevind. '''Dirk''', det tåg ifrån storbommen upp till masten, hvarmed den förre hålles uppe när storseglet är bergadt. '''Distans''' mätes till sjös vanligen i engelska sjömil ═ ¼ svensk sjömil (qvartmil) ═ 1 855 meter. Se ordet '''Afsätta'''. '''Djupet''' af en båt är enligt vanligt talesätt det lodräta afståndet ifrån relingens höjd midskepps till understa delen af bordläggningen. '''Djupgående''', det största djup till hvilket någon fast del af ett fartyg nedsticker under vattenytan. '''Dotkopp''', en rund eller hjertformig pjes af hårdt trä med hål i och kip rundt omkring (se fig.), användes ibland i stället för block. '''Draga''' säges ett segel göra när det verkligen bidrager till fartygets framfart. '''Dragg''' begagnas ibland liksom ankare gjord att fällas ihop för lättare stufning. Figuren visar en af de enklaste modellerna der det öfre paret armar (A) kan lyftas upp på det runda af läggen (E), vridas rund ett qvarts hvarf och sättas ned igen i rät vinkel emot det fasta undre paret armar (B). '''Dragga med''' säges ett fartygs ankare göra då det släpar utefter sjöbotten. '''Dref''', hampa af uppslaget tågvirke, användes för att täta ett fartyg med. '''Dreja bi''', gammaldags uttryck för att lofva upp bidevind; användes numera i samma betydelse som lägga ''bi''. (Se detta ord). '''Drejare''', en kort stark käpp, som begagnas dels såsom häfstång vid åtskilliga sjömansarbeten dels för att sitta på när en karl skall hissas upp på masten, i hvilket sistnämnda fall den påstickes så som figuren visar. '''Drejvända''', att genom backande af förseglen tvinga fartyget rund i en genomvindsvändning som går trögt. '''Drifankare''' kallas en inrättning afsedd att i öppen sjö qvarhålla ett fartyg ungefärligen på samma ställe eller åtminstone hålla det med förstäfven mot sjön helst i så hårdt väder att man icke kan reda sig på annat sätt. En liten båt borde aldrig segla någon längre väg ut i öppen sjö utan att medhafva drifankare. Figuren visar ett sätt att anordna ett dylikt ankare, A, uppburet af en boj, B. '''Drifva''' ═ göra ''afdrift'' — se detta ord. '''Drifva''', kallas äfven att täta ett fartyg med dref. '''Duc d'Albe''', eller som det äfven ofta skrifves '''dykdalb''', är efter hvad det säges en uppfinning af hertigen af Alba, första gången använd för spärrning af Schelde vid Antwerpens belägring af spaniorerna, och består af minst tre i sjöbotten nedrammade grofva pålar efteråt sammantvingade med topparne och ofta klädda med bräder. '''Dufva''' säges ett fartyg göra, då det häftigt dyker ned med förskeppet, såsom på figuren. '''Durk''' kallas ett inredt förvaringsrum djupt nere i större fartyg liksom äfven däcket närmast öfver sådana rum, men i mindre fartyg kallas ofta ''bottenplanen'' (se ordet) gemensamt durk. '''Dyning''', egentligen sjöns fortfarande rörelse upp och ned efter hård blåst, brukar mången gång äfven föregå en storm, som då förflyttar sig öfver hafsytan långsammare än vågrörelsen. '''Dyvika''', ett hål i botten af en båt för att släppa ut vatten igenom, äfvensom proppen till detta hål. '''Däck''' eller icke? är ofta den svårlösta frågan vid inredning af en liten båt. Däcket fördyrar båten, ökar vigten just der denna är mest menlig för styfheten och minskar varaktigheten om der icke luftas ofta under; men å andra sidan ökar däcket sjöduglighet, pålitlighet och sist men icke minst hemtrefnaden ombord, ty det är samma skilnad emellan en öppen och en däckad båt som mellan ett hotell och ett hem. '''Dämpa''' ett segel kallar man att vid dess bergande bringa vinden ur det och snörpa ihop det så att man kan rå på det. '''Dävert''', en ut öfver fartygsidan räckande galge eller liten kran att hissa tyngder i såsom båtar, fallrepstrappor, ankare eller dylikt. Figuren visar en skeppsbåt hängande i sina dävertar. '''Dödsjö''', dyning eller i allmänhet sjö som är svårare än rimligt i förhållande till den för tillfället blåsande vinden. '''Död räkning''' kallas den bestickräkning som man icke kunnat korrigera genom landkänning eller astronomiska observationer. '''Dödträ''' är en gammal benämning på solidt trä vid för- och akterskarp som ökar fartygets friktionsyta i vattnet utan någon synnerlig ökning af volymen. '''Dörhala''', att styfva upp en tross så att den genast börjar verka om man halar mera. Båtseglareordbok:E 353 1415 2005-07-30T22:50:25Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==E== '''Ek''' är det förnämsta bland våra inhemska för båtbyggnad lämpliga träslag. Det är godt att arbeta i, starkt och varaktigt både i och öfver vatten, men det som mer än allt annat gör det lämpligt för båtbyggnad är dess rikedom på krumväxta grenar, som vare sig ensamma eller i förening med ett stycke ur stammen lämpa sig för krumtimmer och knän af alla möjliga former. Äfven till bordläggning är eken förträfflig och användes mycket dertill i södra Sverige. Blekingsekan till exempel bygges alltid helt och hållet af ek. Med vestkustbåten var detsamma förhållandet ända till för trettio år sedan, men numera, sedan godt ekvirke börjat blifva mera sällsynt och dyrt på vestkusten, får man ofta se båtar derifrån åtminstone delvis byggda af fur. Bland öfriga mera förherrskande svenska båttyper är Hjelmaresnipan den enda som bygges af ek. Den gamla vanliga båtbyggareregeln rörande styrkan af ekvirke är att detta ej behöfver vara mer än högst ⅘ så svårt som fur, men i anseende till ekens större varaktighet kan man tryggt säga att efter 7 à 8 år är en båt af ek lika stark som om den varit byggd af dubbelt så groft furvirke. '''Eka''' skulle rätteligen endast en af ek byggd båt få kallas, men ordet användes emellertid allmänt för att beteckna en båt med utfallande förskepp och akterspegel. Till och med en ökstock kallas på somliga trakter eka eller ''ekstock''. '''En''' användes vid båtbygge helst till naglar och dylikt, ty virket är segt och ruttnar aldrig. '''Enmansbåt''' är en bland våra båtseglare på senare åren antagen benämning på båtar som äro afsedda att kunna under alla förhållanden handteras af endast en man; men lika olika som förmågan att handtera en båt är, så olika är äfven uppfattningen om hvad slags båt rätteligen bör anses såsom enmansbåt. '''Enkla''' en talja kallar man att rappa ut en eller ett par af dess gångar och begagna sig af resten, såsom t. ex. då man under fördevindsegling i laber bris enklar ett mångskuret storeskot, för att dess tyngd ej må hindra bommen från att svepa ut. '''Esselhufvud''' skrifves nu för tiden med två ''s'' förmodligen för att dölja slägtskapen med det tyska ''Esel'', hvilken esselhufvudet äfven vuxit ifrån sedan det numera göres af jern i stället för den grofva ekklumpen, som fordom gaf anledning till benämningen. Esselhufvudet fasthåller stången vid den öfversta toppen af undermasten. (Se fig.) '''Esping''', gammaldags benämning på en tung lastbåt. '''Essing''' kallas på somliga trakter relingen eller tullbordet i en öppen båt. Här en källa rinner 354 6263 2006-06-29T16:08:48Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} ''Eftersom [[sv:Emanuel Linderholm|Emanuel Linderholm]]s version från 1920 inte blir fri för publicering förrän 2007, återges här [[sv:Betty Ehrenborg-Posse|Betty Ehrenborg-Posse]]s översättning från 1854.'' :Här en källa rinner: :säll den henne finner! :Hon är djup men klar, :gömd men uppenbar. :Om du där dig tvager, :hon var fläck borttager, :ty den källan god :är Immanuels blod. :Rövaren i nöden :där fann liv i döden, :jag, så ond som han, :samma balsam fann. :Dyra livets källa, :du skall evigt kvälla, :evigt hälsosam :skall din flod gå fram! :Kranka skall du bada, :göra sorgsna glada, :tills du Lammets brud :klätt i strålars skrud. :Se´n jag, döda, kalla, :såg i tron dig svalla, :rör min tunga sig, :sjunger helst om dig. :Jesus vill jag sjunga, :tills min stumma tunga :göms i grav och jag :skåda får din dag. :Ty mig, sämsta, ringa, :du dock lön vill bringa, :du åt mig ock har :köpt en harpa klar, :som du skänkt den gåva :att dig evigt lova, :du för himmelen :stämt och strängat den. :Där skall Faderns öra :fröjda sig att höra :mig uti din famn :sjunga blott ditt namn. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] O Kriste, du som ljuset är 355 1420 2005-08-09T21:24:35Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia + borttaget VISST av sånt som finns där {{psalmartikel}} ''Av upphovsrättsliga skäl återges här den äldre versionen av psalmen från [[sv:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]]):'' <br> <br> O Kriste, du som ljuset är, <br> dig kan ej mörker bliva när. <br> Vi skåda upp i tron till dig, <br> när solens ljus fördöljer sig. <br> <br> Till tröst för alla är du satt. <br> Beskydda oss i denna natt, <br> att vi i dig må hava ro <br> och i din hägnad trygga bo. <br> <br> När våra ögon sluta sig, <br> låt själen njuta frid i dig. <br> Ditt ljus oss alltid lyse så, <br> att vi i synd ej sova må. <br> <br> Du frälste oss från synd och skuld <br> med korsets död, o Jesu huld. <br> Du vorden är vår själatröst: <br> så hjälp dem som du återlöst. <br> <br> Gud, Fader, Son och Ande, bliv <br> oss alltid när och nåd oss giv. <br> Den heliga Treenighet <br> ske pris och lov i evighet!<br> <br> [[Category:Psalmer]] Säg mig den vägen 356 1422 2005-08-10T20:20:09Z Damast återlänkning + typo {{psalmartikel}} ''Här återges hela originaltexten, men det är bara verserna 1, 3 och 5 som utgör psalm 266 i [[sv:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]]'' * * Säg mig den vägen, som drager till livet, den som är en gång utstakad av Gud! Säg mig det frälsande rådet Gud givit i sina sändebuds utgångna ljud! ”Kära själ, jag råder dig,” svarar Jesus, ”uppsök mig!” Förr kunde ropas: det är ingen fara! Förr ägde hjärtat de syndsäkras ro. Förr mitt i synden man trygg kunde vara, förr vid Guds dunder man sov i sitt bo. Nu är själens fråga den: var är Kristus, Frälsaren? * * Sökas skall Kristus, om Kristus skall finnas, sökas av innersta hjärta och själ. Säljas skall allt, om den pärlan skall vinnas, som lägger grund för vårt eviga väl. Ljumma, lata sökare finna ej sin Frälsare. Lämnas skall världen, som själarna dårar, lämnas skall syndens förnedrande ro, lämnas skall lustan, som dödligen sårar, lämnas skall allt, varpå människor tro, sådant, sådant måste till om du Jesus finna vill. * * Nu sjunger själen: min vän har jag funnit, världenes Frälsare, själarnas skatt. Allt vad jag önskat, det har jag nu vunnit, ljuset har skingrat min säkerhets natt. Fast vid Jesus håller jag till min levnads sista dag. Vid dig, o Jesus, beständigt jag bliver, världen är bitter, men du är min ro. Aldrig, nej aldrig jag dig övergiver, nej, jag vill hålla dig fast med min tro, fast i alla livets kval, fast i dödens mörka dal. Tills jag är bärgad i Abrahams sköte, tills jag med dig uti paradis är, tills jag gått eviga glädjen i möte, tillls jag är lossad från alla besvär, ända in i himmelen skall jag följa Frälsaren. [[Category:Psalmer]] Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig 357 3730 2005-12-29T11:36:22Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class="vers"><pre> Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig. Jag är så kraftlös och svag i mig själv. Låt mig ej gå dit du ej kan gå med mig, led mig till nådens och sanningens älv. Stilla min törst med det levande vatten, varav ej världen det ringaste vet. Var mig en skinande eldstod om natten, var mig en molnstod när dagen är het. Var mig ett värn emot synden och flärden, var mig ett fäste, där trygg jag kan bo. Låt mig ej söka min glädje i världen, låt mig ej söka i världen min ro. Du är den flödande salighetsbrunnen, du är den levande källan för mig. Du är min glädje - av dig blev jag funnen. Allt jag behöver, det har jag i dig. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Herre, se vi väntar alla 358 1427 2005-08-05T09:38:47Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Herre, se vi väntar alla <br> att du våra böner hör <br> och att du med oss som fordom <br> än ett pingstens under gör. <br> Gjut din Ande, gjut din Ande <br> över varje törstig själ <br> och i allas våra hjärtan <br> nu ditt verk fullborda väl. <br> <br> Låt den helga elden falla<br> uti våra hjärtan så <br> att den där må helt förbränna <br> vad som finns av hö och strå. <br> Gjut din Ande...<br> <br> Andens gåvor till oss dela <br> och låt under bland oss ske. <br> Med din kraft de sjuka hela <br> och din frälsning låt dem se. <br> Gjut din Ande...<br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] Lev för Jesus, intet annat 359 5167 2006-04-27T14:34:26Z Agneta 53 Inga stora skillnader, precis. Ska kolla årtalet. {{Psalmartikel}} '''1.'''{{Qinfo|V. 1, 7-8 är nr 279 1986 års psalmbok}} Lev för Jesus - intet{{Qinfo|Erik Nyström 1877: allting}} annat <br> är{{Qinfo|Erik Nyström 1877: är ej}} dock värt att kallas liv. <br> Åt den vännen framför andra <br> hjärtats första kärlek giv! <br> <br> '''2.''' Lev för Jesus - världens ävlan, <br> lycka{{Qinfo|Erik Nyström 1877: Rykte}}, rikedom och glans <br> giva aldrig åt din ande <br> ens{{Qinfo|Erik Nyström 1877: Blott}} en timmes frid som hans. <br> <br> '''3.''' Lev för Jesus - samla själar<br> Kring hans dyra korsbaner!<br> Skynda, innan natten kommer,<br> Då du ej kan verka mer!<br> <br> '''4.''' Tusen, tusen arma själar<br> Sucka efter liv och frid;<br> Säg dem något ord om Jesus,<br> Medan du ännu har tid!<br> <br> '''5.''' Säg dem blott, vad själv du funnit,<br> Vittna om vad själv du sett,<br> Om den kärlek utan like,<br> Om den nåd, han dig betett!<br> <br> '''6.''' Lev för Jesus - giv åt honom <br> livets sköna vårdag, {{Qinfo|Erik Nyström 1877: —}} men<br> giv ock mannaålderns styrka <br> och den sena höstens än! <br> <br> '''7.'''{{Qinfo|V. 1, 7-8 är nr 279 1986 års psalmbok}} Giv dig helt{{Qinfo|Erik Nyström 1877: '''helt'''}}, ty det begär han, <br> själv han gav sig helt åt dig,<br> när han fattig och föraktad<br> gick här nere korsets stig.<br> <br> '''8.'''{{Qinfo|V. 1, 7-8 är nr 279 1986 års psalmbok}} Giv dig helt, och vet att ingen<br> än förlorat däruppå.<br> Lev för Jesus, tills du salig<br> in uti hans ro får gå.<br> <br> ''[[Författare:Lina Sandell|Lina Sandell]] 1873'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Mer helighet giv mig 360 1432 2005-08-02T13:57:57Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} Mer helighet giv mig, <br> mer mildhet, o Gud, <br> mer sorg över synden, <br> mer lust för ditt bud, <br> mer tjänande kärlek <br> som ej söker lön, <br> mer tro på min Jesus, <br> mer kraft i min bön. <br> <br> Mer tacksamhet giv mig, <br> mer saktmodigt sinn, <br> mer iver att söka <br> din ära, ej min, <br> mer smärta med Jesus, <br> mer fröjd av hans tröst, <br> mer styrka att lida, <br> mer frid vid hans bröst. <br> <br> Mer tålamod giv mig, <br> mer salighetshopp, <br> att frigjord från världen <br> mot målet se opp. <br> Mer uthållig gör mig, <br> på frukter mer rik, <br> mer redo för himlen, <br> mer, Jesus, dig lik. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] O, hur saligt att få vandra 361 1434 2005-08-10T11:12:52Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} O, hur saligt att få vandra <br> hemåt vid vår Faders hand. <br> Snart vi slutat ökenfärden <br> och går in i Kanaans land. <br> Härligt sången där skall brusa, <br> stark som dånet av en vattuflod: <br> Äran tillhör Gud och Lammet, <br> som oss vunnit med sitt blod. <br> <br> Här vid älvarna i Babel <br> tystnar ofta nog vår sång, <br> men vi väntar bättre dagar <br> i Jerusalem en gång. <br> Härligt sången där skall brusa...<br> <br> Intet mörker där skall vara, <br> inga tårar, ingen nöd, <br> ingen synd och ingen plåga, <br> ingen djävul, ingen död. <br> Härligt sången där skall brusa...<br> <br> Här vi skiljs ifrån varandra, <br> här är möda, sorg och strid, <br> men uti den gyllne staden <br> snart vi mötas får i frid. <br> Härligt sången där skall brusa...<br> <br> O, må ingen bli tillbaka <br> här i denna mörka värld. <br> Må vi alla där få mötas <br> efter slutad pilgrimsfärd. <br> Härligt sången där skall brusa...<br> <br> [[Category:Psalmer]] Lär mig, du skog, att vissna glad 362 1436 2005-08-07T22:43:56Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} ''(Av upphovsrättsliga skäl kan inte [[sv:Britt G Hallqvist|Britt G Hallqvist]]s bearbetning av vers 2 införas)'' <br> <br> Lär mig, du skog, att vissna glad <br> en gång som höstens gula blad: <br> en bättre vår snart blommar, <br> då härligt grönt mitt träd skall stå <br> och sina djupa rötter slå <br> i evighetens sommar. <br> <br> Lär mig, du fåglars glada tåg, <br> att draga hän med fröjdfull håg <br> mot obekanta stränder. <br> När allt är vinter här och is, <br> jag till ett evigt paradis <br> från köld och töcken länder. <br> <br> Lär mig, du fjäril, vingad, lätt, <br> vad Herren ock åt mig berett, <br> där du mot höjd dig svingar. <br> I går dig puppan inneslöt, <br> i dag du glad ditt fängsel bröt: <br> min själ skall ock få vingar. <br> <br> O Jesu Krist, som ur din grav <br> stod upp med evigt liv och gav <br> det ut åt världen vida, <br> giv mig ditt liv, att även jag <br> må efter bitter långfredag <br> min påskdagsmorgon bida. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] Vakna upp! en stämma bjuder 363 5449 2006-05-31T13:36:13Z Dr Fredrik Haeffner 58 länk t Wallin {{psalmartikel}} ''Psalm av [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]]'' <div class=vers><pre> Vakna upp! en stämma bjuder, som mäktig och högtidlig ljuder till alla gravars djup en gång. Vakna upp, stå upp, ni döda, som glömma tidens vedermöda i dödens dvala, tung och lång. Guds röst till eder sker, ty natten är ej mer, dagen kommer, den sista dag, den största dag. Han kommer efter Guds behag. Jord och hav och himlar bäva, och Herrens änglar nedersväva; han kommer, Människones Son. Djupen öppnas, bergen falla, och Adams barn församlas alla med hopp och fruktan kring hans tron. Här bliver fröjd och gråt: han skall dem skilja åt som en herde. De trogna då sin krona få, men bort de onda måste gå. Jesus, mig din ankomst gläder, där jag i dina fotspår träder på törnestig, av sorger böjd. Törnet byter du i palmer och sorgerop i glädjepsalmer, så skådar jag min grav med fröjd. När efter mödan trött en stund jag sovit sött i dess skugga, du väcker mig så nådelig till evig frid och fröjd hos dig. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Så skön går morgonstjärnan fram 364 6156 2006-06-28T19:59:25Z Agneta 53 kategori {{psalmartikel}} ''Av upphovsrättsliga skäl får inte [[sv:Britt G Hallqvist|Britt G Hallqvist]]s bearbetning från 1981 återges här.'' <br> <br> Så skön går morgonstjärnan fram <br> och bådar, klar och lyckosam, <br> den stora dagens möte, <br> då själen, över jorden höjd, <br> får svinga sig med helig fröjd <br> i Himlafaderns sköte. <br> Tiden, <br> striden <br> snart skall slutas, <br> friden njutas, <br> hoppet vinna, <br> tro och kärlek målet hinna. <br> <br> Jag skyndar till den staden fort, <br> det nya Salem, på vars port <br> min bön så länge klappat. <br> Jag vet, att du som nådelig <br> av dem som voro givna dig <br> ej någon har borttappat, <br> blödde, <br> dödde, <br> kärleksfulle, <br> att jag skulle <br> även frälsas <br> och bland de utvalda hälsas. <br> <br> Och lindrigt lösas jordens band: <br> jag vet att vid din trogna hand <br> jag i den glädjen hamnar, <br> där vännen återfår sin vän, <br> och David, from och glad, igen <br> sin Jonatan omfamnar. <br> Modern, <br> brodern <br> där ej gråta;<br> makar såta, <br> ömma hjärtan <br> där ej hinnas mer av smärtan. <br> <br> Ej mer med blicken skum och svag <br> jag leta skall Guds anletsdrag <br> i världens dunkla spegel, <br> men Herrens klarhet ohöljd se <br> bland dem som äro tecknade <br> med Herren Guds insegel. <br> Salig, <br> salig <br> skall jag röna <br> allt det sköna, <br> sanna, höga, <br> som här doldes för mitt öga. <br> <br> Min sällhetsdag, jag väntar dig, <br> jag redo är, jag kläder mig <br> i vita högtidsdräkten. <br> Kom, Jesu! "Ja, jag kommer snart", <br> du svarar mig, jag hörer klart <br> din röst i mrogonväkten. <br> Ära, <br> ära<br> vare Herran! <br> Viken fjärran, <br> sorger alla. <br> Gudi vill jag mig befalla. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Jag är en gäst och främling 365 3723 2005-12-29T11:19:10Z EnDumEn 2 kategori {{Psalmartikel}} <div class="vers"><pre> Jag är en gäst och främling, som mina fäder här. Mitt hem är ej på jorden, nej, ovan skyn det är. Däruppe bor min Fader i härlighet och ljus; där ville jag ock vara uti min Faders hus. Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem. Däruppe bor min Jesus, min Frälsare så huld, som gick för mig i döden och tog på sig min skuld. Om glädjen blomsterströdde vart steg jag här går fram, jag skulle ändå längta hem till Guds dyra Lamm. Hem, hem&#8230; Hur jordens blommor doftar av friskhet och behag, och hur dess fåglar sjunger den sköna sommardag, hur vänner dyra, kära, så ljuvligt möter mig, mitt hjärta ändå längtar, o sköna hem, till dig. Hem, hem&#8230; Ty här på denna jorden är synden med i allt och ger åt allt det sköna en främmande gestalt. Fast den ej kan fördöma, sen själv fördömd den är, den kan mig ännu plåga, men så den skall ej där. Hem, hem&#8230; Och snart, så ordet säger, jag skall ock hinna dig. Min Jesus själv skall komma och hämta mig till sig. Då skall jag salig skåda vad här jag trodde på och till min Jesu ära den gyllne harpan slå. Hem, hem&#8230; </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] I hoppet sig min frälsta själ förnöjer 366 6177 2006-06-28T20:58:05Z Agneta 53 Katgori {{Psalmartikel}} I hoppet sig min frälsta själ <br> förnöjer.<br> I tron jag till ett evigt väl <br> mig höjer. <br> Ty jag betänker <br> att dödens länker <br> har Kristus brutit och mig livet skänker. <br> <br> Med honom salighetens stig <br> jag funnit, <br> och himlaarvet han åt mig <br> har vunnit. <br> När jag insomnar, <br> han mig omfamnar, <br> och på hans armar jag i himlen hamnar. <br> <br> Som fågelen vid ljusan dag <br> sig gläder, <br> så glad i ljusets rike jag <br> inträder. <br> Vid änglasången<br> och harpoklangen <br> jag skådar evighetens dag uppgången. <br> <br> Och högre, klarare än gull, <br> än solen <br> min själ skall skina ärofull <br> för stolen. <br> Den gode Guden <br> iklär mig skruden, <br> som själv han lovat åt den kära bruden. <br> <br> En evig, oförgänglig fröjd <br> det bliver, <br> som fridens Gud i himlens höjd <br> mig giver, <br> där Jesu vänner <br> med palm i händer <br> lovsjunga Lammet, som de sina känner. <br> <br> Ack, att jag dit ur sorg och strid <br> må komma, <br> där Gud församlar i sin frid <br> de fromma! <br> Min Jesus vände <br> snart mitt elände <br> i fröjd och salighet förutan ände. <br> <br> Beredd håll mig, o Jesus Krist, <br> att vänta <br> din ljuva ankomst, när du sist <br> vill hämta <br> ur tåredalen, <br> från jordekvalen <br> din brud till dig i ljusa fröjdesalen. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Gud är mitt allt 367 1449 2005-08-04T21:27:18Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} Gud är mitt allt. När morgonljuset gryr, <br> hör jag hans röst och glad till honom flyr. <br> Och under dagens lopp han leder mig <br> som herden fåret över farlig stig. <br> <br> Gud är mitt allt. Den kraft jag har är hans, <br> min renhet är hans renhets återglans, <br> min kärlek är en gnista blott av den, <br> som genomtränger hela skapelsen. <br> <br> Gud är mitt allt. När frestarn följer mig <br> och ber mig tjäna och tillbedja sig <br> för att bli mäktig, lysande och rik, <br> Guds stämma bjuder: "Satan, hädan vik!" <br> <br> Så vik då bort, all självrättfärdighet, <br> ty djupt jag känner och fullt väl jag vet, <br> att om jag är ett korn av jordens salt, <br> jag är det genom honom som är allt. <br> <br> [[Category:Psalmer]] O du Guds kärlek underbar 368 4337 2006-03-13T07:38:53Z 212.181.212.13 {{psalmartikel}} O du Guds kärlek underbar, <br> som ingen tanke fattat har, <br> som dröjer kvar, då allt skall fly, <br> bestående och evigt ny. <br> <br> Hur djupt allt hat, all ondska går, <br> långt djupare likväl du når, <br> där ifrån himlens nådastol <br> du strålar klart, Guds kärleks sol. <br> <br> Du lyser i den blåa skyn, <br> i liljans glans, vid skogens bryn. <br> Du sträcker ut ditt milda band <br> kring stjärnors valv och hav och land. <br> <br> Men mer än uti annat allt <br> du strålar fram i hans gestalt, <br> som av vår Fader sändes ned <br> och döden för vår frälsning led. <br> <br> O kärleks längd och djup och höjd, <br> lys upp vårt liv med helig fröjd, <br> att evigt vi besjunga må <br> den Gud som ensam älskar så. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] O gode Ande, led du mig 369 1453 2005-08-09T21:56:33Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} O gode Ande, led du mig <br> till sanningen och livet. <br> Skriv i mitt hjärta vad av dig <br> i livets ord är skrivet. <br> Styrkt av din kraft, ledd av din nåd, <br> jag vill ditt kärleksfulla råd <br> i ord och gärning prisa. <br> <br> ''Ursprungligen löd sista raden: "med helig vandel prisa". [[Category:Psalmer]] Låt oss förnimma, Fader vår 370 1455 2005-08-07T23:18:55Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{psalmartikel}} Låt oss förnimma, Fader vår, <br> att själv du mitt ibland oss står, <br> och att din ömma fadersfamn <br> står öppen än i Jesu namn. <br> <br> Låt ordets frö du sår i dag <br> ge riklig skörd till ditt behag <br> och håll om plantan särskild vård, <br> där hjärtats mark är karg och hård. <br> <br> Fullborda, Gud, i oss ditt verk <br> och med din Andes kraft oss stärk. <br> Hör, Fader, mild och nådefull, <br> vårt hjärtas bön för Jesu skull. <br> <br> [[Category:Psalmer]] Tack för ditt nådesord 371 3748 2006-01-01T15:36:55Z EnDumEn 2 kategori {{psalmartikel}} <div class="vers"><pre> Tack för ditt nådesord, ljus på min stig. Tack för ditt rika bord, dukat för mig. Tack för ditt dyra blod, tack för din Ande god, tack för ditt tålamod, Herre, med mig. </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Spindelen 372 1458 2005-07-21T11:51:35Z 195.252.49.106 Fryne! vi hatar du så mångbenade spindeln - o lämna <br> stackarn i ro - som du fordom en flicka hon var.<br> Gyllene lockar sig ringlade då om den glänsande pannan, <br> kindernas roseneld Eos fördunklade då. <br> Blickarna strålade ömhet och barmen sig höjde av vällust. <br> Silvermelodisk dess röst tolkade kärlekens lov. <br> Nu en föraktad spindel hon är, den stackars Arakne - <br> ja, men flickornas konst övar hon listigt ännu. <br> Se, ur sitt sköt vad fina, omärkliga trådar hon spinner <br> och till ett magiskt nät väver dem sedan ihop. <br> Tyst och ärbar sitter hon nu och lurar på rovet. <br> Ve den arme som dit vänder sin irrande fart. <br> Se, hur yppig och stolt, gullskimrande fjäriln, den sprätten <br> dansar i luften, men ack! fallen i nätet han är. <br> Sprattlar och ber - förgäves! med brunstiga kyssar hon suger <br> honom så kärligt till dess skinnet allena är kvar. <br> Månne sin konst hon förglömt, vad tror du, förföriska flicka? <br> Månne dock kvinnans list större än spindelens är?<br> <br> [[sv:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]] <br> <br> [[Category:Poesi]] Båtseglareordbok:F 373 1461 2005-07-30T22:50:44Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==F== '''Fall''', i allmänhet hvarje tåg som är afsedt att hissa segel med, såsom klofall, pikefall, klyfversfall o. s. v. '''Fall''' kallas äfven lutningen för eller akter öfver af en mast. Roslagskutan har t. ex. ofta sin mast stäld med fall för öfver; skonerten "America" hade betydligt fall akter öfver på sina master (se ritningen vid ordet "''America''"). '''Falla''', att förändra fartygets kurs så att den bär längre ifrån vinden, skrifves äfven ''falla af''. '''Fallby''', ett hårdt vindkast som kommer öfver ett högt land, är mycket farlig dels för sin plötslighets skull, dels derför att vindens riktning är till en viss grad uppifrån nedåt. En heldäckad båt med djupt placerad ballast anses okanterlig derför att när den kränger till omkring 70 grader börjar skrofvet taga bort vinden ur seglen, men då detta är förhållandet endast vid en med vattenytan parallel eller nära vågrät vindriktning, så får man ej lita derpå vid risk för fallbyar. '''Fallhorn''', det öfre hörnet af ett trekantigt segel der fallet fästes. Se figuren som framställer en klyfvare med dess horn utsatta. '''Fallrep''', de tåg som äro särskildt afsedda att hängas ut vid sidan af ett fartyg för att taga i när man äntrar ombord. Finnes särskild trappa för att underlätta ombordstigandet, kallas denna '''fallrepstrappa'''. '''Famn''' ═ 6 fot är det mått i hvilket djupet är utsatt på äldre sjökort; närmaste motsvarighet i meter synes af följande tabell: {| align=center style="text-align:center" |- style="font-style:italic;" |Famnar|| ||meter|| width="20%"| ||Famnar|| ||meter |- |1||═||1,78|| ||6||═||10,69 |- |2||═||3,56|| ||7||═||12,47 |- |3||═||5,34|| ||8||═||14,25 |- |4||═||7,13|| ||9||═||16,03 |- |5||═||8,91|| ||10||═||17,81 |} '''Fara''' säges om ett tåg vid angifvande af dess väg. Klyfversfall t. ex. på figuren vid ordet ''fallhorn'' far ifrån det fasta blocket på toppen genom blocket i fallhornet vidare genom blocket på toppen och till sist far det långs masten ned i däck, fastän det icke är fullständigt utritadt. '''Fart''' är beroende af längd i vattenlinien till den grad att man med temlig säkerhet kan säga att en båt af en viss vattenlinielängd kan icke med egna segel framdrifvas öfver en viss, till längden proportionerlig fart. De största farter som man med säkerhet vet hafva blifvit uppnådda af segelfartyg förhålla sig till vattenlinielängden så här: {|align=center style="text-align:center" |- style="font-style:italic" |Längd i vattenlinien, meter||width="20px"| ||Fart i knop |- |2,7|| ||3,75 |- |4,8|| ||5,00 |- |7,5|| ||6,25 |- |10,8|| ||7,50 |- |12,5|| ||8,00 |- |14,7|| ||8,75 |- |19,2|| ||10,00 |- |24|| ||11,25 |- |30|| ||12,50 |- |36|| ||13,75 |- |43|| ||15,00 |} Denna på grund af verkliga iakttagelser uppgjorda tabell öfverensstämmer hvad progressionen beträffar ganska nära med den på teoretiska grunder antagna satsen att snabbheten för likformiga fartyg är proportionel till qvadratroten ur längden i vattenlinien, en sats som genom experiment med modeller flere gånger blifvit bekräftad. Tabellen är visserligen grundad på iakttagelser gjorda för mer än tio år sedan, men större hastigheter än de här uppgifna äro icke heller på senare tider uppnådda af segelfartyg, i synnerhet icke af yachter och lustbåtar. Ty de moderna yachterna med sina fylliga linier äro alls icke öfverlägsna de af äldre typ med hänsyn till ''stor'' fart, och man känner intet enda fall i hvilket en modern segelyacht öfverträffat de maximihastigheter som fartyg af samma längd brukade uppnå för tio à tjugo år sedan. Men det är i förmåga att ''lätt'' uppnå en ''måttlig'' fart, som de moderna yachterna med sina små friktionsytor och förträffliga segel äro så betydligt öfverlägsna de äldre. Man skulle som exempel härför kunna antaga, att en modern såväl som en gammalmodig yacht af 10 meters längd kommer ej gerna betydligt öfver 7 knops fart ej ens under de allra gynnsammaste omständigheter, men vid en sådan vindstyrka deremot att den moderna yachten gör 4 à 4,5 knop hinner den gammalmodiga knappt upp till 3. '''Farled''' kallar man den väg som är afsedd att passeras af fartyg och som derför är utmärkt genom sjömärken samt betryggad genom prickar eller dylika varningstecken för grund. Man får derför icke vänta sig sådana varningstecken, der icke allmän farled — som i sjökorten utmärkes med en streckad linie — går fram. '''"Fast!"''' brukas såsom kommandoord dels för att anbefalla beläggning af en ända, när den är väl eller nog halad, såsom till exempel: »fast pikefall!», dels för att återkalla en order såsom till exempel: »fast klyfvaren!» när man ämnat berga den och gifvit order om förberedelse dertill, men sedan ändrat sig. '''Fast fyr''' kallas egentligen endast den som visar ett stadigt oförändradt sken, men det finnes äfven fyrar, hvilkas stadiga sken är regelbundet afbrutet af en eller flere starkare ljusglimtar, och en sådan kallas då ''fast fyr med blänk''. '''Fast köl''' säges en båt hafva, om den icke är försedd med centerbord. '''Fast part''', den del af en taljelöpare eller annan flerskuren tross, som icke rör sig när man halar. '''Fernissa''' är visserligen mycket svårt att få verkligt god, men mången gång skylles felet på fernissan, då det verkligen ligger i sparsamhet eller lättja vid anbringandet af den. Skall fernissningen på en båt blifva riktigt vacker och varaktig, så måste man stryka minst tre gånger och slipa före hvarje strykning. '''Fender''', ett slags af tågvirke eller duk med korkspånfyllning gjord buffert som hänges ut öfver sidan på ett fartyg för att skydda det emot skamfilning. '''Fingerlingar''' kallas de pyntar på ett roders förkant, som trädda i merlor på akterstäfven bilda axel för vridningsrörelsen. '''Fira''' är att gifva ut på en tross med fullt beherskande af rörelsen, så att man när som helst kan stoppa den. '''Fisk''' kallas det ställe der en mast, en pump, en betingspållare eller dylikt passerar däck och det stycke af masten som berör däcket kallas äfven fisk. För styrkans skull har däcket ofta på dessa ställen en ''fiskplanka'', tjockare än de andra. '''Fiskarestek''' är det lämpligaste sättet att fästa t. ex. ett toppsegelsfall vid rån. Om det åtsammas väl slirar det ej utefter rån och det är lätt att lossa när toppseglet skall stickas ifrån. (Se fig.) '''Fjäder''' kallas den tvärskeppsvägen bredare delen af kölen som kommer inombords på en båt. '''Flack''' eller ''grundflack'' är en vanlig benämning på ett vidsträckt grund. '''"Flaggen"''' kallas inom Flottan befälhafvaren för en eskader jemte hans stab. Äfven bland lustseglare användes ordet ibland för att beteckna den som har befäl öfver ett segelsällskaps eskader jemte de personer som härvid biträda honom och det fartyg från hvilket befälet utöfvas. '''Flagg i schau''', det vill säga omknuten så att den ej kan blåsa ut fritt, är en bland alla nationers sjöfolk vanlig nödsignal, hvarföre det är vigtigt att flaggen alltid blåser klar när den är hissad, och nästan ännu vigtigare är att flaggen är hissad fullt upp, ty öfver hela verlden betecknas lik eller sorg med ''flagg på half stång''. '''Flaggspel''', en kort stång akter ut, på hvilken flaggen hissas (dock ej under segling). '''Flott''' säges ett fartyg vara, då det flyter utan att röra vid sjöbotten. '''Flying jib''' (i Stockholmspressen ibland försvenskadt till "fläng jibb") är det engelska namnet på en liten klyfvare, som på toppstaget hissas utanför och öfver den vanliga. "Jagare" skulle enligt svenskt sjömansspråk vara den rätta benämningen. '''Fly''' kallas den breda spadformade delen vid ändan af ett ankares arm. (Se figuren). '''Flygande loggertsegel''', såsom på den lilla taflan här nedan, är bland de mest praktiska segel som kunna användas på en roddbåt, hvilken tillfälligtvis brukas för segling, men det är obekvämt att kryssa med, ty det måste vid hvarje vändning skiftas i lä om masten. '''Flög''' kallar man ofta standerten på toppen, men rätteligen betecknas med detta ord en liten kon af flaggduk, som hissad på toppen visar vindens riktning mycket stadigare än en standert. '''Fock''' kallas på båtar det främsta innanför förstäfven befintliga. seglet, om detta icke är det största. På figuren här ofvan till exempel kallas det främsta loggerseglet fock, då båda de fullritade loggertseglen användas, men i den med streckade linier ritade stormriggen är den verkliga focken satt såsom storsegel och benämnes nu så, då deremot det lilla trekantiga förseglet kallas fock. På större fartyg finnes ofta en fock som har sin hals fast på ett bogspröt utanför förstäfven och då kallas stagfock till åtskillnad från t. ex. gaffelfocken, det främsta gaffelseglet på en skonert. '''Forcera med segel''' är ett gammaldags uttryck för att ''pressa med segel'' eller föra så mycket segel som är möjligt äfven med risk för rigg eller fartyg. '''Fotogen''' är bland de få naturprodukter som icke innehålla syre, och brukas derföre med mycken fördel till att lösa upp jernrost och andra metalloxider. När man t. ex. skall jaga ut bultarne ur en gammal jernköl, underlättas detta genom att blöta på med fotogen. '''Fregatt''', ett tremastadt skepp med råsegel på alla tre masterna. '''Fribord''' är rätteligen fartygssidans höjd öfver vattnet hvar som helst, men i dagligt tal menar man med detta ord endast höjden på det ställe der den är minst. Se figuren vid ordet ''fock''. '''Frihult''' af trä begagnas på större fartyg på samma sätt som fendrar. Se detta sistnämnda ord, som väl äfven kan användas för pjeser af trä, men icke tvärtom, ty hult ═ ''Holz''. '''Friktionsyta''' benämner man i vanligt tal ytan af en båts undervattenskropp eller den yta, mot hvilken vattnet vid båtens fart utöfvar friktion. '''Friska''' säges vinden göra, då den småningom tilltager i styrka. '''Friska på sarvingen''' var i forna tider, när man låg för ankartåg, att förfara detta så att en med ny klädsel (sarving) försedd del kom i klyset för att tåget icke skulle bli skamfiladt. När en gammal sjöman nu för tiden talar om önskvärdheten af att friska på sarvingen tänker han icke på ankartåg utan snarare på ankare som innehåller spritvaror. '''Fulla segel''' för man när intet ref är intaget. Äfven oafsedt detta håller man fulla segel (»fullt») bidevind när man styr så att vinden väl fyller seglen. '''Fur''' är ibland alla för båtbyggnad använda träslag åtminstone hos oss det vanligaste, men äfven det till sina egenskaper ojemnaste. De vanliga kännetecknen på sämre furvirke äro breda safringar, ljus färg i skäret samt antingen mycken yta och liten kärna eller nästan ingen skilnad emellan yta och kärna, utan en ljus, sjaskig färg i hela skäret, så att alltihop ser ut som yta. God fur deremot har smala safringar och bestämd färgskilnad emellan den fasta, gulröda, kådiga kärnveden samt den ljusa, magra ytveden, som upptager jemförelsevis mycket liten del af det hela. '''Fullriggadt skepp''' eller '''fullriggare''' kallas ett med råsegel på minst tre master. Skeppet här bredvid är verkligen fullriggadt. '''Fyrkant''' säges en rå vara då den står vinkelrätt icke allenast mot fartygets medelplan utan äfven mot sin mast eller stång. '''Fånga''' kallar man att löst hopbinda någonting; t. ex. ett segel, som är fuktigt och derföre ej bör beslås, fångar man ihop med garn endast så mycket att det ej kan blåsa ut. '''Fånga krabba''' är ett gammalt sjömansuttryck för att under rodd göra ett falskt årtag så att man faller baklänges. '''Fånga uggla''' säges ett fartyg göra när det genom vårdslös styrning lofvar upp så mycket att förseglen slå back och det oafsigtligt vänder genom vinden. '''Fånglina''' på en båt begagnas i allmänhet onödigt svår. Det är bättre att hafva en smäcker händig fånglina för tillfällig fastgöring och till förtöjning hemma en svårare tross. '''Följare''', ett förstärkningstimmer som fastbultas vid ett eller ett par andra inombords. När man t. ex. icke kan få tillräckligt krumväxt timmer till förstäf gör man denna i flera delar, hvilkas laskar förstärkas med följare. '''För''' betecknar icke allenast den ända af fartyget som är afsedd att gå främst, utan samma ord användes äfven i sådan bemärkelse som t. ex. att hala för flaggen, d. v. s. hissa den ända upp så långt den går, till undvikande af tron att man har lik ombord och derföre flaggen på half stång. '''Föra roret''' så eller så säges ett fartyg göra med hänsyn till den vinkel i hvilken rodret behöfver stå för att hålla fartyget på sin kurs. En lagom lofgirig båt bör bidevind i jemn god bris föra roret (rorpinnen) omkring sex grader i lovart; d. v. s. roderbladet i vattnet bör göra en vinkel af 6° med fartygets medelplan. '''Förbindningar''' kallas med gemensamt namn de pjeser som anbringas i ett fartyg för att hophålla de olika delarne af detsamma t. ex. knän vid stäfvar och däcksbalkar eller bultar igenom köl och bottenstockar. '''Förbygga''' ett fartyg är att ersätta större delar af detsamma med nytt, såsom vanligast när det får ny bordläggning. '''Fördevind''' skulle egentligen ett fartyg anses segla endast när vinden är rätt akter in eller det med andra ord seglar ''platt fördevind'', men äfven när vinden är ett par eller tre streck in på sidan brukar man anse fartyget segla fördevind, såsom t. ex. på figuren här bredvid, der vinden måtte vara väl in på sidan efter klyfvaren står full. '''Förfara''' är att flytta något så att man kan börja på nytt med dess användning. Om man till exempel tager hem en svårare tross med en påslagen talja tills denna kommer block om block, förfar man taljans rörliga block längre fram på trossen, så att man kan börja ånyo. '''Förfånga''' är den vanliga sjötermen för att aflösa t. ex. den som styr (»förfånga vid roret»). '''För godt''' säges någonting vara gjordt när det är oåterkalleligt eller icke behöfver göras om. Då en sjöman dör säges han hafva »afmönstrat för godt». Då riggen är ansatt styft nog eller till och med endast ett fall hissadt tillräckligt, sätter man fast för godt. Då ankaret sannolikt icke snart kommer att användas, stufvar man det för godt. O. s. v. '''Förhala''' kan med tonvigt på första stafvelsen vara detsamma som hala ''för'' (se detta ord); men är med tonvigten på ''hala'' att förflytta ett fartyg genom att utföra trossar och hala det fram med dem. '''Förhand''' säges den vara i, som vid ett arbete är framför en annan i synnerhet om det är den förre som leder arbetet. '''Förhyda''' ett fartyg är att utanpå bordläggningen anbringa någon annan »hud», t. ex. när man kopparförhyder ett träfartyg eller utanpå stålbordläggningen lägger träförhydning såsom på vår korvett »Freja». '''Förlig vind''' är icke den som kommer för ifrån, utan tvärtom menas härmed nästan detsamma som ''fördevind'' fastän i något mera omfattande betydelse. Men en egendomlig inkonseqvens i sjöspråket är att komparativformen ''förligare'' användes äfven då vinden kommer för ifrån. Om man t. ex. seglar med vinden rätt tvärs in och hon skralnar så att man måste skota bidevind, så säger man att nu kommer vinden förligare. '''För- och aktersöm''' begagnas af segelmakare nästan alltid då dukarne till ett segel hopsys. Den göres så att ena dukstaden lägges ett par eller tre centimeter inpå den andra duken och fastsys, hvarefter denna andra duks stad på samma sätt sys till den första duken. Fiskare begagna deremot nästan alltid enkel söm på sina segel, åtminstone för mindre båtar. '''Förlisa''' säges ett fartyg göra då det strandar så att det icke kan bergas. '''Förkanten''' af ett segel bidevind är betydligt mera verksam för framfarten än det öfriga, så att de bästa segel bidevind äro de som hafva de längsta förliken, och ett högt pikadt gaffel- eller loggertsegel är äfven mycket verksammare bidevind än ett med mindre pikning. Hvarpå detta egentligen beror är icke riktigt utredt, men det faktiska förhållandet har i praktiken många gånger blifvit ådagalagdt. Ett af de enklaste bevisen lemnar ett vanligt råsegel bidevind. Dess lovarts brass står styf, men lä brass kan vara loss utan att rån förändrar sin ställning. Om man deremot lossar lovarts brass, så kastar rån sig långskepps, så framt riggen icke hindrar den, hvilket allt bevisar att vindtrycket är starkare i lovarts halfva af seglet (den förliga) än i l. Ett annat praktiskt bevis lemnades år 1878 af tvänne precist lika byggda båtar, som ännu existera på Flottans varf i Stockholm. Ursprungligen voro de båda riggade på det sätt som figuren på sid. 40 visar, men den ena ändrades till kutterrigg och flera kappseglingar anstäldes för att utröna resultatet af ändringen, hvilket alltid visade sig lika. Bidevind var nämligen spririggen med sina långa förkanter på seglen lika öfverlägsen som kutterriggen var fördevind, helst med spinnaker. Liknande erfarenheter har man fått med handelsfartyg, sedan man tagit sig för att i stället för de förut brukliga stora och breda klyfvarne sätta två eller tre smala klyfvare, den ene innanför den andre på samma bom, och på de senaste tio åren öka masternas antal så att man numera, åtminstone i Förenta Staterna, ofta ser slättoppade skonertskepp med ända till fem master och höga smala gaffelsegel. Först på allra senaste tiden har det här berörda förhållandet börjat vinna praktiskt erkännande äfven på kappseglingsyachter, i det man försett flere sådana med två stagfockar, en yttre med sin hals vid förstäfven och en inre, halfvägs till masten inpå backen. '''Förkerd''', gammaldags sjöterm för orätt (''verkehrt''). När man t. ex. vill gå till segels och falla styrbord hän ifrån ankaret, men fartyget skär sig babord hän i stället, så faller det förkerda vägen. '''Försegel''' anses i praktiken de vara, som verka till fallning när fartyget ligger bidevind. Jemför ''aktersegel''. {| |'''Förskarp'''<br />'''Förskepp''' |Jemför ''akter-skarp-skepp''. |} '''Förstäf''' har icke liksom ''akterstäf'' försvunnit från några af de modernaste båttyperna, utan huru utfallande förskeppet än är, har det dock enligt vanligt talesätt en förstäf. '''Förtoning''' är i vidsträcktare bemärkelse ett föremåls (hvilket som helst) utseende på långt afstånd, men i dagligt tal menar man med förtoning en afbildning af en kuststräcka sådan den ser ut (förtonar sig) på det afstånd der man först kan börja urskilja temligen bestämda konturer. '''Förtöja''' ett fartyg är att göra fast det på annat sätt än med ett ankare och dess enkla tåg eller ketting. '''Förzinka''' alla jernbeslag brukas nu för tiden, men ofta med föga urskiljning, ty om förzinkningen skadas eller annat oförzinkadt jern eller t. ex. koppar kommer i beröring med zinken bilda de olika metallerna helst i saltvatten galvaniskt element och endera i synnerhet förstöres snart. Se t. ex. huru en förzinkad stäfskena ser ut efter att endast en säsong hafva varit i beröring med en kopparförhydning eller en jernköl! (N. b. Gjutjern kan ej förzinkas såsom smidt jern). Förruttnelse, hasta, o älskade Brud 374 5567 2006-06-03T20:22:19Z Fred chessplayer 74 +kat Erik Johan Stagnelius ''Dikt av [[Erik Johan Stagnelius]]'' Förruttnelse, hasta, o älskade Brud, <br> att bädda vårt ensliga läger! <br> Förskjuten av världen, förskjuten av Gud, <br> blott dig till förhoppning jag äger. <br> Fort, smycka vår kammar - på svartklädda båren <br> den suckande älskarn din boning skall nå. <br> Fort, tillred vår brudsäng - med nejlikor våren skall henne beså. <br> <br> Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp, <br> förkväv i ditt famntag min smärta! <br> I maskar lös tanken och känslorna opp, <br> i aska mitt brinnande hjärta. <br> Rik är du, o Flicka! - i hemgift du giver <br> den stora, den grönskande jorden åt mig. <br> Jag plågas här uppe, men lycklig jag bliver där nere hos dig. <br> <br> Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm <br> oss svartklädda brudsvenner följa. <br> Vår bröllopssång ringes av klockornas malm, <br> och gröna gardiner oss dölja. <br> När stormarna ute på världshavet råda, <br> när fasor den blodade jorden bebo, <br> när fejderna rasa, vi slumra dock båda i gyllene ro. <br> <br> <br> [[Category:Poesi]] [[kategori:Erik Johan Stagnelius]] Grymt verklighetens hårda band mig trycka 375 5568 2006-06-03T20:22:57Z Fred chessplayer 74 +kat Erik Johan Stagnelius Grymt verklighetens hårda band mig trycka. <br> Av törnen blott en efterskörd jag samlar <br> på glädjens fält och lik ett korthus ramlar <br> var väntad jordisk fröjd, var dröm av lycka. <br> <br> Allena stödd vid tålamodets krycka <br> jag i en vild, en nattfull öken famlar <br> och i mitt spår den tunga kedjan skramlar <br> vars länkar döden blott kan sönderrycka. <br> <br> Dock tröstar mig den himlaburna sången. <br> Från himlens borg en rosenkransad Ängel <br> i gyllne flykt han sig till jorden svingar. <br> <br> Milt han mig vidrör med sin liljestängel. <br> Straxt falla kopparkedjorna av fången <br> och vingen höjs och silverrösten klingar. <br> <br> <br> ''[[sv:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]] <br> <br> [[Category:Poesi]] [[kategori:Erik Johan Stagnelius]] Vän, i förödelsens stund 376 3309 2005-10-28T13:32:41Z EnDumEn 2 ''Dikt av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]'' <div class=vers><pre> Vän! i förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes, när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå, tanken famlar försagd bland skuggestalter och irrbloss, hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår; när från din nattomtöcknade själ eldvingarna falla, och du till Intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt, säg, vem räddar dig då? - vem är den vänliga ängel, som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen, bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? Endast det mäktiga Väsen, som först ur den eviga natten kysste Serafen till liv, solarna väckte till dans. Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: "Bliven!" - och i vars levande kraft världarna röras ännu. Därföre gläd, o vän! och sjung i bedrövelsens mörker: Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud. </pre></div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Erik Johan Stagnelius]] Båtseglareordbok:G 377 1468 2005-07-30T22:51:04Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==G== '''Gaffelklo''' utan ledgång och helt och hållet af trä ser man numera endast på några för långfärder afsedda yachter, der de bibehållas derföre att sådana i händelse af haveri kunna repareras ombord, men eljest äro gaffelklor af jern med ledgång ungefär så som på figuren numera de vanligaste på lustfartyg. Äfven med så stor sko som plåten ''h'' på figuren kan det dock hända att klon, helst om gaffeln är mycket högt pikad, ställer sig snedt på masten och kommer i bänd eller bräckes. Man har derföre på senare tider börjat göra en hel plåthylsa rundt om masten i stället för plåten ''h''. '''Gaj''' kallar man tåg som stöttar klyfvarbommen sidvägen. Med så korta klyfvarbommar som nu för tiden brukas kan man ofta undvara gajar, helst som den långa backen på moderna kuttrar medgifver en större längd der af klyfvarbommen och följaktligen bättre stöttning. '''Galeas''', ett tvåmastadt handelsfartyg med den främre masten störst men eljest likt en skonert. '''Galérsegel''', eller som de äfven ofta kallas ''latinsegel'', äro som loggertsegel med den skilnaden att rån räcker ända ner till halsen af seglet, så att detta blir alldeles trekantigt. '''Galjon''' var en i forna tider vanlig utbyggnad af förskeppet vid bogsprötet, hvilken på moderna fartyg merändels endast markeras genom ornament. '''Galvaniseradt''' kallas ofta jern som är förzinkadt, äfven om detta icke skett på galvanisk väg. '''Galvanisk verkan''' emellan olika metaller i ett fartygs undervattenskropp bör man så mycket som möjligt undvika, och säkraste sättet är naturligtvis att icke använda olika slag af metaller i beröring med eller i närheten af hvarandra. Men alla metaller äro icke lika farliga för hvarandra såsom grannar. Risken är större ju längre de stå ifrån hvarandra i den galvaniska spänningskedjan, der de vid fartygsbyggnad vanligaste metallerna intaga följande platser: ''zink, tenn, bly, jern, koppar''. Vidare är det af stor betydelse i hvad slags vatten de båda metallerna befinna sig, ty i saltvatten blir den galvaniska verkan mycket häftigare än i insjövatten och likaså häftigare ju varmare vattnet är. Metallegeringar, såsom ''Muntzes metall, messing, fosforbrons'' m. fl. äro mindre känsliga än oblandade metaller, men stål är värre än jern. '''Garn''' kallas med ett gemensamt namn alla de olika slag af finare eller gröfre hamptråd som användas ombord, såsom det finspunna två- eller tretrådiga otjärade ''segelgarnet'', som kallas ''tagelgarn'' när det är tjäradt; det grofspunna enkla ''kabelgarnet'', af hvilket gröfre tågvirke sammanslås; ''sjömansgarn'', två- eller tretrådigt, spunnet af gamla kabelgarn; och ''lårding'', fyratrådigt sjömansgarn. '''Garnering''', träklädsel inombords på spanten, brukas på yachter nästan endast i salong och hytter. '''Gast''', vanlig benämning på en af manskapet ombord, brukas äfven på yachter (»kuttergast»). '''Galt''', en större efter fartygets bottenform gjuten ballastpjes. '''Gelning''' pläga segelmakare kalla hvarje sned (icke trådrät) skärning af segelduken, men sjöfolk menar med gelning endast rundningen inåt eller utåt i kanten af ett segel. '''Gigg''', en långsmal lätt båt för fartygsegarens personliga räkning på större yachter. '''Gigtåg''' äro oftast förderfliga för segel icke allenast för slitningen på duken utan äfven emedan de försträcka seglet. På ett loggertsegel till exempel bruka de anbringas så som utkastet här bredvid visar, men det är klart att duken i den räta linien från pik till hals måste sträckas betydligt för att räcka den längre vägen först långs rån och derefter ifrån det undre gigtåget ned till halsen. Också ser man sällan ett med gigtåg försedt segel stå väl efter någon tids begagnande. '''Gina''' kallas en talja med två minst tvåskifviga block. '''Gipa''', eller låta ett segel fördevind slå öfver från den ena sidan till den andra, är bland de farligaste manövrerna med en segelbåt i hård bris, ty äfven om risken för kantring icke finnes så återstår alltid den att någon del af riggen spränges vid den häftiga knycken. För att minska denna bör man i hård bris åtminstone till en del berga seglet, såsom t. ex. genom att fira piken på ett gaffelsegel, och i alla händelser måste man hala igenom skotet tills seglet kommer midskepps och genast qvickt fira ut det igen, när seglet gått öfver. Ju närmare seglets öfversta del står till fartygets medellinie desto kortare distans har den att passera vid gipningen och desto lindrigare blir äfven knycken, hvarföre högt pikade loggertsegel, guntersegel och i synnerhet stagsegel äro de minst farliga att gipa med. '''Gira''' säges ett fartyg eller dess rorgängare göra egentligen vid oafsigtliga afvikelser från kursen, men äfven om en afsigtlig kursförändring säger man ofta att den göres med en »tvär» eller med en »lång gir». '''Gita''', en träränna på skaft som man brukar för att kasta upp vattnet med när man spolar (»gitar») utombords vid rengöring. '''Glas''' indelar man tiden i ombord allt sedan man begagnade timglas. Hvarje glas är en half timme och de räknas till åtta för hvarje fyra timmars vakt börjande från klockan tolf, så att klockan två är fyra glas, klockan half fyra är sju glas o. s. v. Tidglas med sand i begagnas ännu ombord nämligen 30 sek. och 15 s. för loggning. '''Gods''' kallas med ett gemensamt namn allt tågvirke ingående i riggen; »stående gods» det fasta såsom vant och stag m. m., »löpande gods» det rörliga såsom fall och skot m. m. '''Gotlandssnipan''' är en af de bästa sjöbåtarne bland våra inhemska typer, men den är egentligen en roddbåt, fastän oftast riggad med två sprisegel och stagfock. Ehuru den är byggd af smäcker fur är den dock ovanligt varaktig, ty gotlandsfur är för båtbyggnad den bästa i Sverige. '''Grader''' räknas på kompassen när det är fråga om större noggrannhet och i allmänhet vid besticket. Indelningen är i 90 grader för hvarje qvadrant af kompassrosen räknade från nord och från syd, så att ost är N 90° 0 eller S 90° 0, nordost är N 45° 0, nordnordost ═ N 22 ½° 0 o. s. v. Ett streck (═⅛ af qvadranten) är således ═ 11 ¼ grad. I Tyskland har man börjat med den nyheten att räkna i grader hela kompassen rund börjande på nord och gående öfver ost, så att detta sistnämnda streck heter kort och godt »90°», syd heter »180°», vest ═ »270° » o. s. v. Hade man på samma gång infört decimalsystem i gradindelningen, kunde nyheten ''måhända'' varit en vinst. '''Gran''' är bland våra inhemska träslag det bästa till däck, åror och i synnerhet till rundhult. Till detta sistnämnda ändamål bör väljas en spira som nära motsvarar den behöfliga tjockleken, så att ytveden bibehådles så mycket som möjligt, och en med hvitspräcklig glatt bark. Sedan denna afskalats bör spiran helst basas för att få ut saften ur träet, derefter torkas, bearbetas, indränkas med rå linolja så länge den upptages, strykas med kokt linolja och till sist fernissas väl. '''Grundvända''' brukades i forna tider, då fartygen vände trögt genom vinden, och tillgick så att man lät gå ett ankare för att få förskeppet upp emot vinden hvarefter man kapade ankartåget och för de backande förseglen föll af på den nya bogen. '''Guntersegel''' inrättades förr med två på masten löpande rackar såsom på figuren; numera brukas i allmänhet rack endast vid foten af stången, hvars öfre del då hålles in till masten endast af fallet, så att seglet egentligen är ett gaffelsegel med gaffeln pikad ända in till masttoppen. Bidevind är gunterseglet bland de bästa som finnas derföre att det har så lång förkant (se detta ord), men fördevind är det deremot föga verksamt helst om det såsom på figuren icke är försedt med bom. I svår sjö har det den stora fördelen att ingenting hänger och slänger till väders såsom på ett gaffel-, loggert- eller sprisegel. '''Gräfva''' säges ett fartyg göra då det dyker med förskeppet in i sjön såsom på figuren vid ordet ''dufva''. '''Gå till segels''' är ingen lätt manöver der man icke har godt rum. Det svåraste är i allmänhet att få fartyget att falla rätta vägen när ankaret släpper botten, och härför är det vigtigt att passa på och rycka upp ankaret just när fartyget sjelft skär sig rätta vägen. Man kan mycket underlätta manövern om man vid ankringen fästat ena sladden af en tross vid ankaret och behållit den andra sladden ombord. Denna tager man då vid till segels gåendet till den låring, som man vill hafva till lovart och underlättar fartygets skärning rätta vägen genom att hala in på trossen. Har man icke vid ankringen anbringat sådan tross kan man föra ut en med ett ankare för dess räkning, men detta måste man då oftast gifva förloradt och kapa ifrån sig. När man begagnar sig af sådan hjelptross kallas det att ''gå till segels för spring''. '''Gå till sjös''' gör icke en förståndig båtseglare utan att först se efter att han har båten väl sjöklar i alla hänseenden synnerligast för refning af seglen och för pumpning eller ösning af båten helst om denna är öppen. '''Gå öfver bord''' säges någonting göra när det af våda kommer ifrån fartyget i sjön. '''Gå öfver stag''' är en ibland gamla sjömän vanlig beteckning för vändning genom vinden. '''Gångbord''' kallas sedan den tiden, då fartygens öfversta däck bestod af endast back och skans förenade med gångbord vid relingarne, det smala däcket på sidan om sittrummet i en halfdäckad båt och äfven på en heldäckad kallas ibland däcket på sidan om hytt och sittrum gångbord. '''Gård''' omkring solen eller månen, en ljus ring helt eller delvis rundt om, anses med rätta såsom förebud till fult väder; åtminstone bevisar gården att mycken fuktighet finnes i luften. '''Gårding''' brukas endast på råsegel för att draga ihop dem liksom gigtågen på snedsegel. '''Gärd''' ifrån gaffelnocken ned till däck begagnas sällan på andra gafflar än »stående», d. v. s. sådana som icke firas ned när seglet bergas, ty på dessa äro gärderna nödvändiga för gaffelns stöttning. '''Göling''', ett tåg igenom ett fast enkelt block för att hissa upp någonting med. '''Göra fast''' segel kallas det i vår handelsflotta när man fångar eller beslår dem. '''Gös''', svenska flaggens unionstecken med en hvit bård omkring, hissas på en särskild liten stång (gösstake) vid förstäfven till parad, eller på toppen (förtoppen) för att påkalla lots (''lotsgös''). Gå varsamt, min kristen 378 1470 2005-08-04T22:50:04Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{Psalmartikel}} Gå varsamt, min kristen, ge akt på din gång. Den vägen är smal och den porten är trång som leder till livet, och de är så få som finner den vägen och vill på den gå. Man bygger åt sig sin bedrägliga bro av otrogen kärlek och kärlekslös tro, på den vill man komma till himmelens port, men faller, och fallet blir evigt och stort. Man tror ej den vägen skall vara så smal som leder till ära i himmelens sal, man vill den i ostörd bekvämlighet gå, ej världen försaka, ej synden försmå. Nej, nej, man bedrar sig, man löper ej rätt, till hemmet i höjden det går ej så lätt. Den vägen är smal som till salighet bär, är uppfylld med törne, med kors och besvär. Man måste den varsamt, i ödmjukhet gå, i bön och i vaksamhet akta därpå. Ett steg blott på sidan dig bringar i nöd; ditt själviska liv är din andliga död. Här gäller att kämpa mot djävul och värld, att inte förblindas av högmod och flärd, allt själviskt och syndigt försaka i grund och hålla sig redo att lida var stund. Din klädnad gör vit i din Frälsares blod. Det ger till den dagliga bättringen mod. Låt ej dig besmittas av synd och av last, bed Gud om att han gör din kallelse fast. Tro stadigt, lid tåligt i Frälsarens spår, och kraft till din vandring av honom du får. Hans börda är ljuvligt, åt honom dig giv. Han ger dig sin nåd och sitt eviga liv. ''I [[1937 års psalmbok]] består den av 6 verser med något äldre ordformer, bland annat den nu i både Finland och Sverige uteslutna versen:'' Bekymmer hav städs om din dyrbara själ, och skaffa med fruktan ditt eviga väl. Hur vill du försvara för Herren, din Gud, om du genom synder befläckar din skrud? [[Category:Psalmer]] Hur ljuvligt det är att möta 379 1474 2005-08-05T13:26:11Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} '''Vers 1'''<br> Hur ljuvligt det är att möta på väg till Jerusalem en återlöst syskon skara när ensam man vandrar hem. Det är som en fläkt ifrån ovan som Herren och oss sänder ner att stärka den trötte vandran som upp emot himlen ser. '''Vers 2'''<br> Det finns ingen jordisk släktskap det finns ej ett vänskapsband som binder hjärta till hjärta så fast uti främlingsland som detta att äga gemensamt en Fader, en tro, ett hopp, att vara en andlig enhet som lemmar i kristi kropp '''Vers 3'''<br> Det finns inga ord för glädjen som andens gemenskap ger. En församak den är av himlen där aldrig vi skiljas mer. Som bröder och systrar i Herren vi möts för en liten tid. Vi räcker varandra handen och önskar varandra frid. '''Vers 4'''<br> Och när vi den sista striden till seger har kämpat ut, då möter vi våra kära bland änglar hos Gud till slut. Då talas ej mer om att skiljas, då är vi för alltid ett, och evigt vi bor hos Herren i hemmet han oss berett. [[Category:Psalmer]] Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder 380 1477 2005-08-05T15:20:54Z Damast återlänkning + återfört text till wikipedia {{Psalmartikel}} Hör! Gud ännu sin nåd dig bjuder! Se! Templets portar öppna sig. Kanske härnäst då klockan ljuder, upplåtes gravens port för dig! Du går ej mer i Herrens hus, ditt rum bereds i jordens grus. Men om i dag du söker Herran och hem hans ord i hjärtat bär, han följer dig och är ej fjärran, då du hans hjälp och tröst begär: han ej din sjuksäng överger och än i graven till dig ser. Så sök i dag, då år och hälsa än ge dig tid och kraft därtill, sök Herrens nåd, som vill dig frälsa, blott du på honom trösta vill; och Gud, som hör din bön och sång, välsigna skall din kyrkogång. [[Category:Psalmer]] I Jesu namn till bords vi går 381 1479 2005-08-05T17:22:44Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{Psalmartikel}} T.ex.: I Jesu namn till bords vi går, välsigna, Gud, den mat vi får, och hägna med din milda hand i nåd vårt hem och fosterland. Eller: I Jesu namn till bords vi går, välsigna, Gud, den mat vi får. Oss hjälp att troget tjäna dig för var dag och evinnerlig. [[Category:Psalmer]] In dulci jubilo 382 2964 2005-09-15T13:06:01Z EnDumEn 2 interwiki {{Psalmartikel}} ''Här återges texten enligt den karolinska psalmboken:'' In dulci jubilo, sjunger, de på jorden bo, all vår hjertans glädje ligger in praecepio, och skin som solen wida Matris in gremio. Alpha es et O, Alpha es et O. O Jesu parvule! Din nåde mig bete; trösta mitt hjerta och sinne. O puer optime! Låt mig din godhet finna, O princeps gloriae! Trahe me post te, trahe me post te. O patris caritas! O Nati lenitas! Wi woro alle förderfwad´ per nostra crimina: så hafwer han oss förwärfwat Coelorum gaudia: Eja, wore wi der! Eja, wore wi der! Ubi sunt gaudia, i den helga stad, der de englar sjunga Nova cantica, och de klockor ringa in Regis curia: Eja, wore wi der! Eja, wore wi der! ''En annan hel- och nusvensk version följer här:'' Med vacker jubelsång sjung, ni som bor på jorden! All vår hjärtans glädje ligger i krubban och skiner som solen vida i moderns sköte. Du är Alfa och Omega! O lilla Jesusbarn! Visa mig din nåd, trösta mitt hjärta och sinne, o du den Högstes Son! Låt mig din godhet finna, o du ärans Konung! Drag mig till dig! O Faderns kärlek! O Sonens mildhet! Vi hade alla fördärvats genom våra brott, men han har oss förvärvat himmelens glädje. Eja, vore vi där! Där glädjen är, i den helga stad himlens änglar sjunger de nya sångerna och klockorna klingar i Konungens sal. Eja, vore vi där! [[kategori:Psalmer]] [[de:In Dulci Jubilo]] Jag har beslutat att följa Jesus 383 1483 2005-08-05T20:56:44Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} Jag har beslutat att följa Jesus, jag har beslutat att följa Jesus, jag har beslutat att följa Jesus och aldrig mer tillbaka gå. Om andra tvekar, vill jag dock följa, om andra tvekar, vill jag dock följa, om andra tvekar, vill jag dock följa och aldrig mer tillbaka gå. Jag följer korset och lämnar världen, jag följer korset och lämnar världen, jag följer korset och lämnar världen och ingen väg tillbaka går. [[Category:Psalmer]] Jag har ett heligt värv 384 1485 2005-08-05T21:11:41Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} Jag har ett heligt värv. En Gud att ära må. En själ att rädda från fördärv... [[Category:Psalmer]] Kristus, den rätte Herren 386 1490 2005-08-26T17:27:22Z EnDumEn flyttar engelsk text {{Psalmartikel}} ''Texten lyder i den äldsta svenska översättningen:'' Christus, den rätte Herren, Guds Son i ewighet, af Fadren är upprunnen, som Skriften säga vet. Han är den morgonstjärna, som oss kan lysa och wärna ifrån allt mörksens qwal. Han är nu menniska worden i werldsens sista tid, af rena jungfru boren, till oss hit kommen nid. Dödsfängslet hafwer han brutit och lifsens dörr uppslutit, oss himmelen öppen gjort. O Christe! gif dina nåde, din kärlek låt oss få, att sig med råd och dåde wårt hjerta kofra må. Och låt oss till dig längta, rättwisan efterträngta och fly fåfänglighet. All makt hafwer din Fader i händer gifwit dig: dess är nu hwar man glader, att du den magten fick. Ty du will alltid hjelpa, ej låta nederstjelpa dem, som intet förmå. Hwad Fadren hafwer dig gifwit, låt ej borttappas det, men för till rätta lifwet, der du sjelf blifwer med. Låt oss få med dig wara alltid förutan fara, och glädjas i ewighet. ''[[Johan Åström]] bearbetade psalmen år 1816. Så här blev det då (med modern stavning):'' Förlossningen är vunnen: Guds Son från evighet av Fadern är upprunnen till världens salighet. Han är den morgonstjärna, som lysa kan och värna i mörker och i kval. Han människa är vorden: en lovad nådetid har uppgått över jorden med ljus och hopp och frid. Nu dödens makt är krossad och syndens boja lossad och öppnad himlens port. O Kriste, oss benåda, så att i tron vi må ljus i din sanning skåda, liv av din kärlek få. Till dig vårt hjärta längtar. Från världens flärd det trängtar till din rättfärdighet. Din Fader dig allena har givit allt i hand, att du må allt förena med trons och fridens band, och så åt dig förvärva ett folk, som sällt skall ärva det rike du berett. Vad Fadern dig har givit du ej borttappa vill. Du för till rätta livet allt vad dig hörer till. Dit värdes mig ock föra, att jag må dig tillhöra i tid och evighet. ''Engelsk översättning av [[Author:Arthur T Russell|Arthur T Russell]], utg. år 1851: [[The Only Son from Heaven]]'' [[Category:Psalmer]] Lova Herren, min själ, ty han vill ju ditt väl 387 1492 2005-08-07T22:11:55Z Damast återlänkning + återfört VISS text till wikipedia {{psalmartikel}} ''De två sista verserna lyder:'' Minns din trofaste vän, hur på Golgata än, då för synderna döden han led, fast han grymhet blott ser, han för syndare ber. Även du i den bönen var med. Än han ber varje dag ock för dig, som så svag och för frestelsen bävande är. Varför gör han det väl, tror du, ängsliga själ, om ej därför, att han har dig kär? [[Category:Psalmer]] Löst från gamla träldomsband 388 4110 2006-02-08T22:19:58Z 195.252.48.44 {{Psalmartikel}} Löst från gamla träldomsband, löst till frihet av Guds hand, kristen, lägg ej på dej sen något träldomsok igen. Göm i hjärtat korsets ord, följ din store vän och bror och var fri var än du bor. Löst och fri från mänskobud, fråga dej: vad önskar Gud? Böj dej ej för form och skick som Guds vigning aldrig fick. Ingen människa tillbed, gör dej inte heller bred, trampa blott den onde ned. Allt är ert, ja, ditt, märk väl: var då inte syndens träl. Jesus gottgjort Adams fall, hans och din är världen all, barn i huset redan här, barn till Gud som har dej kär, köpt med Kristi blod du är, fri, men i all evighet fäst vid Guds barmhärtighet - fri och fäst blir samma sak under hemmets höga tak - kallad att till Guds behag tjäna andra varje dag, fylld av Kristi sinnelag. Du vår Frälsare, hos dej får en kristen lära sej att stå fri från bud och lag men med svaga vara svag. Din är äran, Herre, som tjänande till världen kom och fick oss att tänka om. [[Category:Psalmer]] Ni korpungar små 389 5866 2006-06-16T18:54:02Z Agneta 53 nr + kategori {{psalmartikel}} '''1.''' Ni korpungar små, ni kan ju ej så, ej samla i ladan ett endaste strå. Hur kan ni då få var måltid ändå? Så säg mig, hur gör ni? Jag kan ej förstå. '''2.''' Jo, ser du, vi bor i trygghet och ro. Vår Fader oss föder, vi glada det tror. Så gör då som vi: var sorglös och fri; förtrösta, var stilla, och glad ska du bli! '''3.''' Ni blommor så små, hur kan ni då få en klädnad så härlig, vad svarar ni då? Ni spinner ej så, ni syr ej därpå, men inte ens kungen är klädd så ändå! '''4.''' Jo, stilla vi ser mot himlen och ler, vår Fader oss kläder, förrn därom vi ber. Var stilla som vi, och skön ska du bli om Herren sin mantel får kläda dig i! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Solen på himmelen slöt sina ögon 390 1499 2005-08-10T19:41:30Z Damast återlänkning {{Psalmartikel}} Solen på himmelen slöt sina ögon <br> då Herren Jesus, vår Frälsare led. <br> Dubbel förmörkelse skedde den fredag, <br> då även solen på korset gick ned. <br> Men så, på påskdagen, syns återfunna<br> bägge de solar, som verkat försvunna. <br> Halleluja! Halleluja! <br> <br> Efter förnedring upphöjelsen kommer, <br> och efter regn kommer solskenet snart.<br> Din är all makt och all ära, o Jesus,<br> ty i uppståndelsen blev det fullt klart,<br> att du den Eviges Son måste vara,<br> som rivit dödens och djävulens snara.<br> Halleluja! Halleluja!<br> <br> Aldrig blir kornet till glädje och bärgning<br> om det ej lämnas i jorden att dö. <br> Blommor om sommaren växer ur marken<br> där de låg gömda av vinter och snö. <br> Så ska de blomstra, de vissnade lemmar<br> som under tårar i jorden vi lämnar. <br> Halleluja! Halleluja! <br> <br> Som fisken kastat upp Jona på stranden<br> graven till slut ska gå miste om dem. <br> Är du, min Frälsare, verkligt uppstånden, <br> skall jag stå upp och få följa dig hem. <br> Där trädet är, där är också dess grenar,<br> frukten, den kommer från dig som oss enar. <br> Halleluja! Halleluja! <br> [[Category:Psalmer]] Två väldiga strider om människans själ 391 1501 2005-08-11T17:40:37Z Damast återlänkning + borttaget text som finns på wikipedia {{psalmartikel}} Två väldiga strider om människans själ att helt i sin lydnad den taga. Den ene han vill hennes eviga väl. Han kommer med tuktan och aga. Den andre vill se henne fången och snärd, förvillar med smicker och lockar med flärd och tänker blott på att bedraga. Den ene den gode Guds Ande är, som bjuder oss frid och förskoning. Vår hjälpare är han, som syndaren lär i Kristus att vinna försoning. I mörker och synd går den andre fram, han börjar i lögn och slutar i skam. Förbannelse heter hans boning. Så välj nu, o människa, välj, medan tid du äger att än dig besinna. Slut aldrig med lustan och frestaren frid, vad skulle du därpå väl vinna? Den icke betänker sitt eviga väl, men binder i stoftet sin fattiga själ, skall aldrig till himmelen hinna. Men salig är den som vill höra Guds ord och vet att dess salighet gömma. För honom blir nåden i evighet spord, när Herren all världen skall döma. Guds helige Ande, mig mana och lär att söka av hjärtat vad ovantill är och aldrig min Frälsare glömma. [[Category:Psalmer]] Upp, alla verk som Herren gjort 392 4459 2006-03-31T12:36:51Z 212.181.183.167 {{psalmartikel}} ''Psalmen i originalspråk i [[1986 års psalmbok|den svenska psalmboken]]:'' Op, al den ting, som Gud har gjort, hans herlighed at prise! Det mindste, han har skabt, er stort och kan hans magt bevise. Gik alle konger frem på rad i deres magt och vælde, de mægted ej det mindste blad at sætte på en nælde. Det mindste græs jeg undrer på i skove og i dale, hvor skulle jeg den visdom få, om det kun ret at tale! Hvad skal jeg sige, når jeg ser, at alle skove vrimle, de mange fuglesving, der sker op under Herrens himle! Hvad skal jeg sige, når jeg går blandt blomsterne i enge, når fuglesangen sammenslår som tusind harpestrænge! Hvad skal jeg sige, når mit sind i havets dybe grunde kun dog så lidt kan kige ind og ser så mange munde! Hvad skal jeg sige, når jeg ser, hvor stjerneflokken blinker, hvor mildt enhver imod mig ler og op til himlen vinker! Hvad skal jeg sige, når jeg op til Gud i ånden farer, og ser den store kæmpetrop af blide engleskarer! Hvad skal jeg sige? - Mine ord vil ikke meget sige: O Gud, hvor er din visdom stor, din godhed, kraft og rige! Op, stemmer alle folk på jord med frydetoner sammen: Halleluja, vor Gud er stor! Og Himlen svare: Amen! ''Psalmen översatt av [[w:Johan Michael Lindblad|Johan Michael Lindblad]]:'' Upp, alla verk, som Herren gjort, hans härlighet att prisa! Det minsta han har skapt är stort och kan hans allmakt visa. Må alla furstar gå i rad, med all sin makt och vilja, de kunna dock ett enda blad ej sätta på en lilja. Allt, som har anda, love Gud i södern och i norden! Från berg och dal hans lovsångs ljud skall fylla hela jorden. Du folk, som uppå jorden bor, din lovsångs ljud ej spare! Halleluja, vår Gud är stor! Och amen himlen svare. ''I [[w:Lova Herren|Lova Herren 1988]] är i första strofen "det minsta han har skapt" där utbytt mot "det minsta skapade".'' [[Category:Psalmer]] Vilken vän vi har i Jesus 393 4355 2006-03-22T23:31:52Z 89.51.191.70 + de {{Psalmartikel}} ''[[What a Friend We Have in Jesus]] av [[Author:Joseph Scriven|Joseph Scriven]] omkring år 1855. ''[[Erik Nyström]]s svenska översättning från 1877:'' Tänk, en sådan vän som Jesus, vilken brudgum, rik och skön! Tänk, vad förmån att få bära allting fram till Gud i bön! Ack, hur ofta vi oss sarga, möda, sträva utan lön, blott för att vi icke bära allting fram till Gud i bön. Är du svag och sorgbetungad, fruktar du för syndens lön, Jesus än ju öppnar famnen, gå med allt till Gud i bön! Har av jordens falska löften du ock gjort ett sorgligt rön, kärlek, tröst och hjälp du finner, om du går till Gud i bön. Om ock frestelser oss trycka, mognade av syndens frön, dock vi ej må fälla modet; bär det fram till Gud i bön! Ingen vän vi ha så trogen, ingen annan hör vår bön. Jesus känner all din svaghet, gå med allt till Gud i bön! [[Category:Psalmer]] [[de:Welch ein Freund ist unser Jesus]] [[en:What a Friend We Have in Jesus]] Välsignad är du, Jesus Krist 394 3313 2005-10-28T13:45:44Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Originaltext: [[Författare:Petter Dass|Petter Dass]], översättning: Andreas Holmberg'' Välsignad är du, Jesus Krist! <br> Din död har räddat mången.<br> Som Simson välte du till sist<br> den makt som höll dig fången.<br> Och mörkrets stora, stängda port,<br> den bar du bort<br> fastän din dag var gången.<br> <br> Från korsets stjälk du lyftes av<br> och bars till örtagården.<br> Där lades du i Josefs grav,<br> Pilatus stod för vården.<br> Du blev Guds sköna, gröna kvist,<br> o Jesus Krist!<br> En evig sommar spår den.<br> <br> Tack, Jesus, att min vilas tid<br> i stillhet skall förflyta.<br> För din skull får jag ro och frid,<br> hur satan än kan ryta.<br> Du håller vakt om mina ben<br> bland mull och sten.<br> Vem törs då friden bryta?<br> <br> Med dig skall alla kroppens men<br> i graven stängas inne.<br> Jag skall gå ut helt frisk och ren,<br> all synd och brist försvinner.<br> Det gamla skall som rök förgå,<br> jag skall uppstå,<br> nytt liv med dig jag finner! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Petter Dass]] Vår store Gud gör stora under 395 3306 2005-10-28T13:22:25Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Text: [[Författare:Nils Frykman|Nils Frykman]] :Vår store Gud gör stora under, :med glädje vi det skåda få. :Han sopar bort de falska grunder, :som många tusen vilat på. :Han river sönder Satans garn :och frälsar sina fallna barn. :Guds ord med makt går fram i världen, :och otrons fästen ramla ner. :De starka hjältar fälla svärden :och fly till Gud som nåd dem ger. :De rening få i Jesu blod :och sjunga sen: Vår Gud är god. :Se upp, se upp, nu vitnar marken :och skördetimmen inne är. :Gå ut, bjud syndare till arken, :kanhända floden snart är här. :Upp, alla, alla som en man, :att sova nu, det går ej an. :O Gud, låt mig ej bli tillbaka :då andra riket taga in. :Låt också mig din nåd få smaka, :ja, låt mig evigt vara din. :Jag nu mig lämnar i din hand, :för hem ditt barn till fridens land. :Halleluja, den är ej fjärran, :den stora dag då vi få bud: :Se upp, se upp, nu kommer Herran :att ta de sina hem till Gud. :O sälla dag, då allt är klart. :Jag väntar dig, kom snart, kom snart. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Nils Frykman]] Vi lyfter våra hjärtan 396 1513 2005-08-11T22:44:48Z Damast återlänkning {{psalmartikel}} Vi lyfter våra hjärtan<br> till dig, o fader vår,<br> i tacksamhet och lovsång<br> och bön för dessa två.<br> Vi ber dig, låt dem lämna<br> sig själva i din hand<br> och hjälp dem hålla löftet<br> som de har gett varann.<br> Vi tackar för den glädje<br> som du har gett åt dem.<br> Välsigna deras framtid,<br> välsigna deras hem.<br> Tack, Fader, för den kärlek<br> som gjorde dem till ett,<br> det största du som gåva<br> och ansvar åt oss gett. [[Category:Psalmer]] Båtseglareordbok:H 397 1515 2005-07-30T22:51:23Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==H== '''Hacka i vinden''' säges en rorgängare göra när han bidevind håller så högt att seglen aldrig stå fulla. '''Hackbräde''', den tvärskepps gående delen af ledstången eller relingen längst akter ut, der den merändels är bredare. '''Hajning''', dyningen invid en strand, då den ej bryter utan endast går upp och ned. '''Hakstek''', för att fästa ett tåg vid en hake, kan göras som fig. 1, men är pålitligare såsom fig. 2, då haken hugges i båda ögonen. '''Hala igenom det lösa''' ═ ''dörhala''. '''Halande part''', den del af en taljelöpare eller annan flerskuren tross i hvilken man halar. »'''Hal' ut!'''» kommandoordet för att börja rodd. '''Halfdäck''' kallas, sedan den tiden då icke ens på stora fartyg det öfversta däcket var helt, däcket närmast akter om stormasten, hvilket på örlogsfartyg och äfven på större yachter anses ega en viss helgd, så att der hålles korum, ådömas bestraffningar, kungöras order m. m. '''Halfknop''' eller '''bondknop''', den vanliga enkla knuten sådan som man gör på en sytråd, brukas icke mycket af sjöfolk, som i stället göra ''öfverhandsknop'' i form af en 8. '''Halfslag''' brukas mest i par, ''två halfslag'', men bändseln, som synes på figuren, är alldeles öfverflödig, ty enligt gammal sjömanshäfd är man lagligen försvarad om man gjort fast någonting — t. ex. fånglinan på en båt — med två ordentliga halfslag, till hvilka sjöfolk hysa sådant förtroende att det är ett vanligt skeppareuttryck: »Den som inte tror på två halfslag, han tror inte på Fader var!» '''Half vind''' säges ett fartyg segla för då vinden blåser alldeles rätt på sidan eller vinkelrätt emot kursen. '''Hals''' kallas det främre undre hörnet af ett segel, ''halshorn'' (se figuren vid ''fallhorn''), äfvensom det tåg som sträcker ned detta hörn. '''Hamptross''' begagnas ännu till nästan allt löpande gods på segelfartyg, men såsom stående gods är den utträngd af jern- eller ståltross. Tjärad hamptross är varaktigare och okänsligare för väderlek än otjärad, som deremot är något starkare och trefligare att handtera när den är torr. Till lik på yachtsegel har man på senare tider börjat använda otjärad hamptross, som icke fläckar seglen i varmt väder, men i våtväder är den tjärade bättre. Hamptross, i synnerhet otjärad, möglar och försvagas snart, om den instufvas fuktig. '''Hanfot''' kallas ett tåg hvars båda ändar äro fästade och i hvars bugt man anbringar kraften. För pikefall brukas ofta på gaffeln en hanfot, i hvars bugt fallet hugges. '''Harpojs''', kokt och afskummad samt med litet svafvelblomma blandad kåda, brukas ännu till bestrykning af rundhulten på större fartyg, men på yachter och båtar använder man nu för tiden kokt linolja och derofvanpå fernissa i stället. '''Haveri''' kallas på sjöhandelsspråket egentligen den affär, som föranledes af under resa inträffad skada på fartyg eller last, men bland lustseglare afser man sjelfva skadan, när man talar om haveri. '''Helsa med flaggen''' är obligatoriskt enligt flere segelsällskaps stadgar och tillgår så att man en eller tre gånger (N. B. all salut till sjös utom särskildt reglementerade hurrarop o. d. gifves endast ''udda'' antal gånger) sänker flaggen till hälften och åter hissar den. Att icke genast besvara sådan helsning på samma sätt är lika ohöfligt som att icke besvara en helsning i land, men likaså är en helsning med flaggen till ett fartyg som icke för flagg en lika stor kränkning af incognitorätten som att helsa på en person för hvilken man icke är presenterad. '''Hissa''' är alltid att förflytta någonting ''uppåt'' eller emot tyngdkraften. Det är en svår försyndelse emot sjömansbruk att säga — som man dock ofta hör — att man »hissar ned» någonting. '''Hifva''' säger man endast då svårare tyngder förflyttas och man dertill använder vindspel, kran eller maskinliknande inrättning. Man hifvar t. ex. upp ankaret på ett större fartyg, men man »hifvar» icke upp seglen på en båt, utan »hissar» dem. '''Hjelmaresnipan''' är såsom roddbåt betraktad en af våra allra bästa inhemska båttyper och särskildt anmärkningsvärd derföre att den bygges helt och hållet af ek med undantag af öfversta bordet, som ofta är af tall. '''Hjertkaus''' kallas en kaus som icke är rund utan spetsad åt ett håll ungefär så som dotkoppen på figuren vid detta ord. '''Hjertstocken''' af rodret är den del som går in i fartyget och utgör axel för vridningsrörelsen. '''Hoj''' eller '''holk''', ett gammalt fartyg som blifvit degraderadt till flytande magasin. '''"Hon"''' säger sjöfolk om sjelfva fartyget, men icke om någon af dess delar, om himlen, om vinden, om sjön, om sol, måne och stjernor — med ett ord om allt som möjligen kan tänkas såsom personifieradt. '''Hopläggbara''' båtar finnas i handeln af flera slag och användas i utlandet mycket på mindre yachter, som icke kunna stufva en vanlig joll ombord. Den bästa modellen är den efter sin uppfinnare, en engelsk prest, s. k. ''Berthon-båten'', som är byggd af basade träspjelor med dubbel segelduk i stället för bordläggning och garnering samt kan läggas ihop såsom figuren visar. Berthonbåtar finnes af nästan alla storlekar som vanliga och icke mycket dyrare: den minsta i handeln gängse sorten är 2,4 meter lång, kostar omkring 180 kr. och bär 3 man. '''Horisont''' eller riktigare synbara sjöhorisonten kallas den gräns, bortom hvilken man icke kan för jordens rundnings skull se ett i vattenytan befintligt föremål. Horisontens afstånd beror på ögats höjd öfver vattnet i ungefär följande proportion: {|align=center style="text-align:center" |- style="font-style:italic;" |Ögats höjd i meter||colspan=2|Horisontens afstånd i qvartmil |- |width=33%|1||width=33% align=right|1,9 |- |2||align=right|2,6 |- |3||align=right|3,3 |- |4||align=right|3,8 |- |5||align=right|4,3 |- |6||align=right|4,7||align=left| o. s. v. |} Såsom af tabellen framgår kan en båtseglare genom att stiga upp på däck eller reling betydligt öka sin synvidd, och om han vet sitt ögas höjd öfver vattnet i olika ställningar kan han deraf sluta sig till ett i horisonten just synbart föremåls afstånd. Om han t. ex. sitter med ögat 1 meter öfver vattenytan kan han visserligen på många qvartmils afstånd se de öfre delarne af ett fartyg (N. B. man brukar anse att med goda ögon och vid klart ljust väder bör man kunna urskilja ett större föremål på 8 qvartmils distans), men när han just jemnt ser dess vattenlinie, vet han äfven att då är han nära 2 qvartmil ifrån det; eller om han stående på däck med en kikare som är 3 meter öfver vattenytan just jemnt ser sjelfva strandkanten af ett land, så vet han att han är något öfver 3 qvartmil ifrån det. '''Hugga''' säger man att man gör med en hake, då dess pynt inträdes någonstädes och fästes. Äfven säger man om ett fartyg, att det hugger då det icke flyter fritt utan stöter emot någonting såsom i synnerhet om det kommit in på så grundt vatten att det hugger mot botten. '''Huk''' kallas i somliga trakter en utskjutande udde af landet. '''Hummer''', den tjocka delen vid toppen af en stång eller mast utan salning der påkrängningen af stående godset hvilar. '''Hundsvott''' benämnes ibland den fasta parten af en talja eller gina. '''Hundvakten''' räcker från midnatt till klockan 4 f. m. »'''Hvad ligga vi an?'''» vanlig fråga till rorgängaren, som svarar med att uppgifva det kompasstreck fartyget stäfvar. '''Hvalf''' kallas den akter ut öfverhängande delen af ett fartyg. På den tiden, då kuttrarne byggdes med lodrät förstäf och ett långt, bredt öfverhängande hvalf akterut, kunde man anse detta sistnämnda för ett onaturligt påhäng, som gjorde fartyget illa balanseradt; men numera, när de moderna yachterna hafva nästan lika långt öfverhäng för ut som akter, måste man erkänna, att hvalfvet är nödvändigt för harmonien i det hela. '''Hvalöerbåten''', så benämnd efter sin stamort de norska Hvalöerne, har numera på vår vestkust nästan alldeles utträngt den förut der förherrskande kosterbåten, och är äfven betydligt öfverlägsen denna sistnämnda i form i synnerhet genom sitt jemförelsevis skarpare förskepp och fylligare akterskepp. Den på figuren visade riggen med spristorsegel börjar mer och mer utbytas mot gaffelsegel med bom. '''Hvita byar''' förekomma mest i Vestindien, men äfven i Östersjön kan man ibland råka ut för en sådan i synnerhet i augusti månad vid varm väderlek. Det egendomliga och farliga med den hvita byn är, att den icke liksom andra bebådas af en mörk molnbank utan endast af ett litet hvitt moln vid horisonten, hvilket hastigt stiger och samtidigt utbreder sig till en ljus dimslöja. Hörseln gifver derföre ofta bättre än synen varning för en hvit by. '''Hyfva''' säges ett fartyg göra i sjö, då det har djupa tvärskeppsrörelser. '''Hyfva öfverbord''' är ett vanligt uttryck för att afsigtligt låta någonting gå öfverbord. '''Hyra''' är, enligt gammal sed och på många ställen lag, en besättningskarl berättigad att få i förskott den första månaden. '''Hysing''', smäcker, löst treslagen lina som begagnas till bändsling, klädsel m. m. '''Hytt''' eller däckshytt på större fartyg står merändels med hela sin höjd (omkring 2 meter) öfver däck, men på små lustfartyg brukar man ofta öka höjden i »salongen» med en liknande hytt som räcker endast ett par decimeter öfver däck. '''Hålkrabb''', eller en skarp bugt i spantformen mellan en flat botten och en djup köl, hade skeppskonstruktörerne i forna tider mycken obenägenhet för emedan der vid segling med stark krängning bildas oregelbundna, farten hindrande vattenhvirflar, men den åsigten hafva yachtkonstruktörerne i våra dagar alldeles vuxit ifrån, så som man kan se af figuren, föreställande nollspantet i en modern för kappsegling konstruerad kölyacht. '''Hålla af''', att förändra fartygets kurs, så att den bär längre ifrån vindens riktning. '''Hålla fullt''', att i synnerhet bidevind styra så att vinden väl fyller seglen. '''Hålla lätt''', att styra längre från vindriktningen än bidevind. '''Hålla lofven''' säges ett fartyg göra som bidevind icke faller af och icke drifver. '''Hålla sjön''', att helst under oväder icke angöra land utan fortfara med seglingen ute i öppna hafvet. '''Hållbotten''' kallas sådan, der ankaret griper väl fast. '''Hålskepp''', rummet nere i fartyget under durkarne. '''Hägring''', ett genom ljusstrålarnes refraktion i luftlager af olika täthet uppkommet vanställande af långt bort vid horisonten belägna föremål, anses med rätta såsom ett misstänkt väderleksförebud eller åtminstone såsom ett bevis på att det finnes mycken fuktighet i luften. Gamla erfarna väderleksspåmän i vara trakter påstå, att stark hägring bådar frisk ostlig vind, och de få ofta rätt. '''Häktbalk''', ett tvärs öfver akterstäfven fastbultadt svart timmer, från hvilket hvalfvet utgår. '''Häl''' kallas den aktersta understa delen af kölen. Ett fartyg, som är nedtryckt på aktern för mycket, säges »ligga på hälen». '''Hönsa''' är att enligt gammal sjömansed bjuda sina mera befarna kamrater på dricksvaror, när man sjelf första gången passerar någon mera märkvärdig gränslinie såsom i synnerhet »linien» (eqvatorn). Äfven i våra farvatten brukar hönsning anses obligatorisk på några ställen t. ex. vid passerande af Lindesnæs meridian och vid Gotlands södra udde, der man »hönsar för Hobergsgubben». Båtseglareordbok:I 398 1518 2005-07-30T22:51:40Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==I== '''Idvatten''' eller '''bakström''' kallas den ström som i ett trångt farvatten ofta löper långs stranden i motsatt riktning till strömmen midt i, och som man sålunda kan få god hjelp af, om man förstår att begagna sig af den. '''I jern''' säges ett fartyg vara, när det lofvat upp nära vindrätt och förlorat farten, så att man hvarken får det att vända eller falla tillbaka. '''Initialstyfhet''', eller som det ibland brukar försvenskas ''begynnelsestyfhet'', kallas den egenskapen hos ett fartyg, att det tvärt motsätter sig i synnerhet de första graderna af krängning. I regeln kan man säga, att initialstyfhet är karaktäristisk för flatbottnade lätt liggande fartyg, helst om en tunn köl eller fena derjemte nedsticker med ballast på betydligt djup, såsom t. ex. med en sådan spantform som figuren vid ordet ''hålkrabb''. '''Inombords''' är allt som befinner sig innanför fartygets bordläggning och relingar. '''Inredning''' är skäl att i synnerhet i en öppen båt göra så litet som möjligt från början och fullborda först när man fått se hvad som verkligen behöfves. '''Inskära''' en tross kallar man det, då den trädes i de block eller hål, der den skall användas. »'''Inte högre!'''» och» '''inte lägre!'''» äro vanliga varningsrop till en rorgängare, då han är på väg att styra för högt eller för lågt. '''Is ombord''' är nästan nödvändig under längre seglingar sommartiden, för att hålla maten frisk, men äfven ett stort bekymmer i en båt; som icke är inredd med verklig islåda. Ett ganska bra sätt är att i en stor korg inlägga isen i en mångdubbel filt, som sedan vikes öfver den direkt på isen stälda maten och stoppas in så tätt som möjligt. '''Isyachten''' är visserligen för båtseglaren ett godt surrogat under vintern, men han bör icke till den använda något af båtens rigg och minst af allt seglen, ty dessa försträckas och förderfvas lätt, emedan hela riggen på en isyacht är utsatt för mycket hårdare frestning än på en båt. Den höges sång 400 4028 2006-02-02T08:56:38Z EnDumEn 2 +is ==Den Höges sång, ([[:is:Hávamál|Hávamál]])== Svensk översättning: [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]] 1. Alla dörrar,<br /> innan in man går,<br /> skarpt skådas skola,<br /> skarpt granskas skola,<br /> ty ovisst är att veta,<br /> var ovänner sitta<br /> borta på salens bänkar. 2. I givande, hell er!<br /> Gäst är in kommen,<br /> Sägen, var sitta han skall!<br /> Brått har den,<br /> som på bränderna vid härden<br /> skall fresta, vad framgång han får. 3. Eld behöver,<br /> den in har kommit,<br /> och kall har blivit om knäna.<br /> Mat och kläder<br /> den man tarvar,<br /> som har över fjällen farit. 4. Vatten tarvar<br /> vandrarn, som kommer till måltid,<br /> handduk och vänlig välkomst;<br /> välvilligt sinne,<br /> om han sådant kan vinna,<br /> samspråk och bjudning tillbaka. 5. Vett behöver,<br /> den som vida färdas;<br /> lätt är hemma vadhelst.<br /> Mång ögonkast får,<br /> den som intet förstår<br /> och sitter med kloka tillsammans. 6. Över sitt förstånd<br /> skall man stolt ej vara,<br /> fasthellre i väsendet varsam!<br /> När en klok och sluten<br /> kommer till gården,<br /> sällan den försiktige sig skadar,<br /> ty osvikligare vän<br /> man aldrig får<br /> än mycket mannavett. 7. Den varsamme gästen,<br /> som till gille kommer<br /> tiger under lyssnande tystnad;<br /> med öronen hör efter,<br /> med ögonen skådar,<br /> så spanar var klok och spejar. 8. Säll är den,<br /> som åt sig vinner,<br /> lovord och lisa i nöden.<br /> Otryggt är allt,<br /> som man äga skall,<br /> buret i andras bröst. 9. Säll är den,<br /> som för sig äger<br /> lovord och förstånd uti livet,<br /> ty onda anslag<br /> man ofta rönt<br /> alstras ur andras bröst. 10. Bättre börda<br /> man bär ej på vägen<br /> än mycket mannavett.<br /> På främmande ort<br /> går det framför guld.<br /> Slikt är den torftiges tillflykt. 11. Bättre börda<br /> man bär ej på vägen<br /> än mycket mannavett.<br /> Sämre vägkost<br /> man ej släpar över fältet<br /> än övermått utav öl. 12. Ej är så gott,<br /> som gott man säger,<br /> öl för människors ätt;<br /> ty mindre en man,<br /> ju mera han dricker,<br /> vet till sig, vad tankar han har. 13. Glömskans häger heter,<br /> den över glatt lag svävar;<br /> han snattar från män deras sans.<br /> Med den fågelns fjädrar<br /> jag fjättrad blev<br /> i Gunnlods gård. 14. Drucken jag blev,<br /> blev döddrucken<br /> hos den förfarne Fjalar.<br /> Gille är ypperst,<br /> då var gäst går hem<br /> med sinnen i full sans. 15. Tyst och klok<br /> vare konungason,<br /> och djärv, när strid står;<br /> munter och glad<br /> bland män envar,<br /> tills han av döden drabbas! 16. Ovis man<br /> tror sig alltid skola leva,<br /> om för vapenskifte han sig aktar,<br /> men ålderdomen giver<br /> honom ingen frid,<br /> fast honom spjuten spara. 17. En gäck stirrar,<br /> när han till gille kommer;<br /> han talar om allt eller tiger;<br /> på samma gång,<br /> som en sup han får,<br /> då är det slut med hans slughet. 18. Blott den vet,<br /> som vida reser<br /> och fjärran farit har,<br /> vad lynnesart<br /> leder envar.<br /> Han vet, vad vett är. 19. Håll ej på hornet,<br /> drick dock hovsamt själv,<br /> tala, vad som höves, eller tig!<br /> För det okynnet<br /> ingen dig tadlar,<br /> att du tidigt sängen söker. 20. Glupske slukaren,<br /> om besinning han ej vet,<br /> äter sig ohälsa.<br /> Löje skaffar ofta<br /> i lag med okloka<br /> åt enfaldig man hans mage. 21. Hjordar veta<br /> när vända hem de skola,<br /> och gånga då från gräset,<br /> men ovis man<br /> aldrig känner<br /> sin egen mages mått. 22. En eländig man<br /> och illasinnad<br /> gör hån åt vad som helst;<br /> det vet han icke,<br /> som han veta behövde,<br /> att honom fel ej fattas. 23. Ovis man<br /> alla nätter vakar,<br /> grubblar och grämer sig för allt;<br /> matt är han,<br /> när morgonen kommer;<br /> vedermödan är, som den var. 24. Ovis man<br /> tror alla vara<br /> vänner, som vänligt le;<br /> han förstår icke,<br /> fast de stämpla mot honom,<br /> om han bland sluga sitter. 25. Ovis man<br /> tror alla vara<br /> vänner, som vänligt le;<br /> när på tinget han kommer,<br /> det ter sig klart,<br /> att få hans talan föra. 26. Ovis man<br /> tror sig allt veta.<br /> när i vrå i skygd han vistas;<br /> men slätt han vet,<br /> vad han svara skall,<br /> när män hans förmåga fresta. 27. Ovis man,<br /> som bland andra kommer,<br /> gör bäst i att tyst förbliva;<br /> ingen vet,<br /> att han intet kan,<br /> om ej för ymnigt han ordar.<br /> Ingen känner<br /> den, som ingenting vet,<br /> om icke för ymnigt han ordar. 28. Klok den synes,<br /> som kunnig är<br /> att spörja och spörsmål besvara.<br /> Hemligt aldrig<br /> kan hållas sådant,<br /> som går ifrån mun till mun. 29. Alltför mycket talar,<br /> den som aldrig tiger,<br /> av ord med ingen mening.<br /> Hastig tunga,<br /> som ej hålles i styr,<br /> ofta sig ofärd pratar. 30. Till ögnagyckel<br /> skall man annan ej hava,<br /> om han gör som gäst besök.<br /> Klok mången tyckes,<br /> om han ej tilltalas,<br /> och helskinnad hållas han får. 31. Klok förefaller,<br /> den till flykten tager,<br /> en gäst, som är hånfull mot gäst.<br /> Föga den vet,<br /> som flinar vid måltid,<br /> om han med gramsne ej glammar. 32. Många män<br /> med mångprövad vänskap<br /> gyckla med varandra vid gillet.<br /> Alltid det är<br /> ett upphov till strid,<br /> att gäst tvistar med gäst. 33. På morgonen en man,<br /> sig måltid rikligt skaffe,<br /> om han till bekanta ej kommer;<br /> annars sitter han och snappar,<br /> som svulten han vore,<br /> och kan föga fråga. 34. Stor omväg<br /> till ovän är,<br /> fast vid vägen hans stuga stode;<br /> men till god vän<br /> på gen vägar,<br /> vore han än fjärran faren. 35. Gå skall man,<br /> ej är gott, att gäst<br /> är ständigt på samma ställe.<br /> Ljuv bliver led,<br /> om länge kvar<br /> på en annans bänk han bliver. 36. Ett bo är bäst,<br /> fast blott helt litet,<br /> herre är hemma envar.<br /> Fast man tågor har till tak<br /> och blott två getter äger,<br /> är det bättre än bedja om mat. 37. Ett bo är bäst,<br /> fast blott helt litet,<br /> herre är hemma envar.<br /> blödande är hjärtat<br /> på den, som bedja skall<br /> sig mat till varje mål. 38. Från sina vapen<br /> ej vike en man<br /> på fältet ett enda fjät,<br /> ty ovisst är att veta,<br /> när ute på vägen<br /> spjutets spets kan tarvas. 39. Ej så givmild man<br /> eller gästfri jag fann,<br /> att ej åt gåvor han gladdes,<br /> eller så litet snål<br /> på sitt gods,<br /> att led vore lön, om han finge. 40. Den som välstånd<br /> förvärvat har,<br /> skall torftighet ej tåla;<br /> ofta spars åt okär,<br /> vad åt älskling var ämnat;<br /> mycket går värre, än man väntat. 41. Med vapen och kläder<br /> glädje vänner varandra!<br /> Själv man skönjer det bäst.<br /> Genom gengåvor vänskapen<br /> vara längst;<br /> om annars det vill sig väl. 42. Till sin vän<br /> skall man vän vara<br /> och vedergälla gåva med gåva;<br /> med löje skall man<br /> löje gälda<br /> och försök att lura med lögn. 43. Till sin vän<br /> skall man vän vara,<br /> till honom och hans vän;<br /> men till oväns vän<br /> skall ingen man<br /> någonsin vän vara. 44. Vet du, om vän du har,<br /> som du väl tror<br /> och gott av honom vill hava;<br /> förtrolig skall du vara<br /> och vängåvor skifta,<br /> träffa honom titt och ofta. 45. Om du har en annan,<br /> som du illa tror,<br /> och av honom dock gott vill hava;<br /> fagert skall du tala<br /> men falskt tänka<br /> och vedergälla list med lögn. 46. Ytterligare gäller<br /> om den, du illa tror<br /> och vars onda sinne du anar:<br /> mot honom skall du le<br /> och låtsa vänskap;<br /> samma gåva åt givaren gälda. 47. Ung var jag fordom<br /> och for ensammen,<br /> då råkade jag vilse om vägen;<br /> jag tyckte mig rik,<br /> då jag träffade en annan:<br /> man är mans gamman. 48. Modiga och givmilda<br /> män leva bäst,<br /> nära sällan sorg;<br /> men fåvitsk man<br /> fruktar allt möjligt,<br /> sörjer alltid snål vid gåvor. 49. Med kläderna mina<br /> jag klädde på fältet<br /> tvänne gubbar av trä;<br /> hela karlar de tycktes,<br /> när en klut de hade;<br /> nesligt är naken vara. 50. Tallen torkar,<br /> som på tomten står,<br /> och ej skyddas av bark eller barr;<br /> så är ock en,<br /> som ingen älskar.<br /> Vi skall han länge leva? 51. Om ock hetare än eld<br /> med osäkra vänner<br /> brinner fem dagars fred,<br /> så slocknar den dock,<br /> när sex de bliva,<br /> och vissnar all vänskap. 52. Mycket skall<br /> ej mannen giva,<br /> ofta får han lovord för litet;<br /> med hälften av en bulle<br /> och med bägare på lut<br /> vann jag mig en vän. 53. Små sandstränder,<br /> små sjöar,<br /> små äro människors sinnen.<br /> Ej samtliga män<br /> fingo samma visdom;<br /> ovis överallt är enhälft. 54. Medelmåttigt klok<br /> var man skall vara,<br /> aldrig vara alltför klok.<br /> Bland män är livet<br /> mest fagert för dem,<br /> som väl veta mycket. 55. Medelmåttigt klok<br /> var man skall vara,<br /> aldrig vara alltför klok.<br /> Klok mans sinne<br /> är sällan glatt,<br /> om allvis han är, som det äger. 56. Medelmåttigt klok<br /> var man skall vara,<br /> aldrig vara alltför klok.<br /> Sitt öde vete<br /> ingen på förhand;<br /> då är honom sorglösast sinnet. 57. Brand brinner av brand,<br /> tills han brunnen är,<br /> låga tändes av låga.<br /> Den ene för den andre<br /> genom ord blir känd,<br /> och den alltför slöe genom slapphet. 58. Arla stige upp,<br /> den som äga vill<br /> en annan egendom eller liv!<br /> Sällan liggande ulv<br /> ett lårstycke får<br /> eller sovande man seger. 59. Arla stige upp<br /> som har arbetsfolk få,<br /> och tage med sin syssla i tu!<br /> Mycket försinkas<br /> för den, om morgonen sover;<br /> rask är till hälften rik. 60. Av torrt trä<br /> och taknäver<br /> en man måttet känner,<br /> och vad ved<br /> vara kan<br /> ett helt kvartal eller halvår. 61. Tvagen och mätt<br /> ride mannen till tinget,<br /> fast klent han är klädd!<br /> Över skor och knäbyxor<br /> ej skamsen någon vare,<br /> ej heller över hästen,<br /> fast han har en dålig! 62. Han far och fikar<br /> med framåtböjt huvud<br /> örnen på urgammalt hav;<br /> så ock den man,<br /> som bland många kommer<br /> och har förespråkare få. 63. Frågor den göre<br /> och give svar,<br /> som klok vill kallas!<br /> En må få veta,<br /> en andre icke;<br /> veta det tre, så vet världen. 64. En klok man<br /> skall kuva sitt lynne,<br /> sin härsklystnad hålla i tygel.<br /> Då han märker,<br /> när bland modiga han kommer,<br /> att ingen är djärv framför alla. 65. För de ord,<br /> som till andra man har sagt,<br /> ofta man bitter får böta. 66. Mycket för tidigt<br /> kom jag på många ställen<br /> men alltför sent på somliga;<br /> drucket var ölet,<br /> obryggt ibland;<br /> sällan kommer led till lags. 67. Här och var<br /> man mig hem hade bjudit,<br /> om ej mat till målen jag behövt,<br /> eller två lår hängt<br /> hos den trofaste vännen,<br /> sedan ett jag ätit hade. 68. Elden är bäst<br /> för barn av människor<br /> och solens syn,<br /> och om sin hälsa<br /> man hava får<br /> och leva utan last. 69. En man är ej olycklig,<br /> fast usel till hälsan;<br /> mången är av söner säll,<br /> mången av fränder,<br /> mången av fullt upp med gods,<br /> mången av välgjort verk. 70. Bättre är leva<br /> än att liv sakna;<br /> vid liv, får sig karl alltid ko.<br /> Eld såg jag brinna<br /> i bål åt den rike,<br /> och död låg han utanför dörren. 71. Den halte rider häst,<br /> den handen mist, blir herde,<br /> den döve duger i strid.<br /> Blind är bättre<br /> än att bränd vara;<br /> ej av någon nytta är liket. 72. En son är bättre,<br /> fastän sent född,<br /> sedan faderns levnad är liden.<br /> Sällan bautastenar<br /> man ser vid vägen,<br /> om ej frände över frände dem rest. 73. Två äro stridsmän:<br /> tungan dödar huvudet;<br /> under varje päls<br /> jag väntar en hand. 74. Med fröjd den natten motser,<br /> som matsäck har att njuta,<br /> Kort räcka skepps rår,<br /> höstnatt hastigt skiftar.<br /> På fem dagar växlar<br /> vädret mycket<br /> men mer på en månad. 75. Den icke något vet,<br /> som ingenting vet;<br /> av rikedom mången röjes som narr.<br /> Den ene är rik,<br /> den andre fattig,<br /> lägg ej den det till last! 76. Fä dör,<br /> fränder dö,<br /> även själv skiljes du hädan,<br /> men eftermålet<br /> aldrig dör<br /> för envar, som ett gott har vunnit. 77. Fä dör,<br /> fränder dö,<br /> även själv skiljes du hädan,<br /> men ett vet jag,<br /> som aldrig dör,<br /> domen över död man. 78. Fulla fårfållor<br /> såg jag hos Fitjungs söner,<br /> nu traska de med tiggarens stav.<br /> Överflöd är<br /> som en ögonblink,<br /> vankelmodigast av vänner. 79. En ovis man,<br /> om han erhålla kan<br /> gods eller kvinnors gunst,<br /> hans stolthet växer,<br /> men förståndet icke,<br /> i dårskap går han duktigt långt. 80. Det rönes då,<br /> när om runor du spörjer,<br /> om de stavar, som från gudarne stamma,<br /> som höga makter höggo,<br /> och skaldefebern skar,<br /> då tyckes det bäst, att han tiger. 81. Om kvällen skall dagen prisas,<br /> gift kvinna, då hon bränd är,<br /> svärdet, då det frestat är,<br /> flicka, då hon gift är;<br /> is, då man över kommer,<br /> öl, då det drucket är. 82. I blåsväder skall skog man fälla,<br /> i bris ro ut på öppet hav,<br /> i mörkret med mö språka,<br /> ty många är dagens ögon.<br /> Å skepp skall man fart göra<br /> och skölden till skydd hava,<br /> till fäktning svärdet<br /> och flickan att kyssa. 83. Vid eld skall man öl dricka,<br /> på isen skridsko åka,<br /> en kamp skall man mager köpa,<br /> en klinga med rost uppå;<br /> hemma skall man höst göda<br /> men hund i fäbod. 84. På ord av en mö<br /> må ingen man lita,<br /> eller tro på gift kvinnas tal;<br /> ty på rullande hjul<br /> deras hjärta är skapat,<br /> föränderlighet i bröstet inlagd. 85. Bristande båge,<br /> brinnande låga,<br /> glupande ulv,<br /> gormande kråka,<br /> grymtande svin,<br /> gran utan rot,<br /> växande våg,<br /> vällande gryta. 86. Flygande spjut,<br /> fallande bölja,<br /> is, blott nattgammal,<br /> orm i ring,<br /> bruds ord i bädden,<br /> ett brustet svärd,<br /> björnens lek,<br /> ett barn av en konung. 87. En sjuk kalv,<br /> en självrådig träl,<br /> en foglig vala,<br /> de nyss fallne i striden. 88. Tidigt sådd åker<br /> må ingen tro,<br /> och ej för snart sin son;<br /> av vädret beror åkern,<br /> av sitt vett sonen,<br /> båda tvivelaktiga ting. 89. Din broders mördare,<br /> om han mötes på vägen,<br /> ett halvbrunnet hus,<br /> en häst, än så snabb,<br /> - ty borta är gagnet,<br /> om ett ben skadas -<br /> ingen vare så lättrogen,<br /> att han litar på allt detta! 90. Kärlek av kvinnor,<br /> som känna falskhet,<br /> är som med häst utan broddar<br /> på hal is åka<br /> med en yster tvååring<br /> och illa tämd,<br /> eller i stickande storm<br /> med ett styreslöst skepp<br /> eller som halt man på töfjäll<br /> skulle taga en ren. 91. Bar sanning jag talar,<br /> ty båda jag känner:<br /> karlars tro mot kvinnor även vacklar.<br /> Då tala vi fagrast,<br /> när vi falskast tänka,<br /> det snärjer ock kloka sinnen. 92. Fagert skall man tala,<br /> friarskänk bjuda,<br /> om en flickas kärlek man vill få,<br /> den ljuslätta ungmöns<br /> älsklighet prisa;<br /> då får, den som friar. 93. För älskog lasta<br /> aldrig man skall<br /> sin nästa någonsin;<br /> ofta verkar på den vise<br /> men på vettlös man ej<br /> bedårande däjlighet. 94. Ty ingalunda lasta<br /> en annan man skall<br /> för fel, som är fleras;<br /> till galna från kloka<br /> gör karlars söner<br /> älskogs mäktiga åtrå. 95. Blott själen gömmer,<br /> vad i hjärtat bor,<br /> ensam sin känsla han känner.<br /> Ingen sjukdom är värre<br /> för en själfull man<br /> än att leva, med intet belåten. 96. Det varsnade jag,<br /> då i vassen jag satt<br /> för att möta min älskade mö;<br /> kött och blod<br /> mig min käresta var,<br /> och dock jag ingenting av henne fick. 97. Billings mö<br /> jag i bädden fann<br /> solvit sova.<br /> En jarls härlighet<br /> höll jag för intet<br /> mot att med denna förlederska leva. 98. »Nära afton<br /> du, Oden, skall komma,<br /> om mö di dig vinna vill;<br /> allt går illa,<br /> om ej ensamma vi<br /> slik sak veta.» 99. Åter jag kom<br /> och älska mig tyckte;<br /> vist var ej, vad jag ville.<br /> Jag hoppades då,<br /> att jag hava skulle<br /> all hennes kärlek och tjusning. 100. När jag kom fram,<br /> fick jag där se<br /> hela vakten av kämpar vaken,<br /> med burna bloss<br /> och brinnande ljus;<br /> min väg sig visade farlig. 101. Och nära morgonen,<br /> när jag närmade mig åter,<br /> då sov salens vakt.<br /> En hynda jag då fann<br /> på det hulda vivets<br /> bädd bunden ligga. 102. Mången mö god,<br /> om man mönstrar noga,<br /> lätt ändrar sitt lynne mot män.<br /> Det jag rönte,<br /> när jag rådklok mö<br /> till lättsinne lockade;<br /> allehanda smälek<br /> den sluga mig ådrog,<br /> och intet jag fick av den flickan. 103. Man skall glad i hemmet vara.<br /> och glamma med gäster,<br /> dock förståndigt man sörje för sitt;<br /> minnesgod och målför,<br /> om man mångvis vill vara,<br /> omtala ofta det goda.<br /> Ärkenöt den heter,<br /> som har intet att säga;<br /> det är de ovisas art. 104. Åldrig jätte jag besökte,<br /> nu är åter jag kommen;<br /> där föga jag fick med att tiga.<br /> Ej få ord<br /> till min fromma jag talte<br /> i Suttungs salar. > 105. Gunnlod mig gav<br /> på guldstolen<br /> en dryck av det dyrbara mjödet.<br /> En lumpen lön<br /> lät jag henne få<br /> för hennes ärliga ömhet,<br /> för hennes lidelses längtan. 106. Borrens mun<br /> lät jag bana mig väg<br /> och gång i stenen gnaga;<br /> jag över och under<br /> omgavs av jättars väg;<br /> då gällde det hals och huvud. 107. Av skickligt vunnen skönhet<br /> har jag skickligt mig begagnat,<br /> den kunnige föga fattas;<br /> ty Odrörer<br /> har nu upp kommit,<br /> dit, där människor bygga och bo. 108. Ovisst är,<br /> om än jag kommit<br /> igen från jättars gårdar,<br /> om ej av Gunnlod jag hjälpts,<br /> den goda flickan,<br /> som jag fick i famnen sluta. 109. Följande dag rimtursarne<br /> att fråga gingo<br /> om den Höges gifte<br /> i den Höges sal;<br /> efter Bolverk de sporde,<br /> om tillbaka han kommit<br /> eller Suttung ihjäl honom slagit. 110. Ed på ring tror jag Oden<br /> avlagt hava;<br /> hur kan man på hans löften lita?<br /> Med svek han mjödet<br /> från Sutting tog,<br /> och i gråt han lämnade Gunnlod. 111. Tid är att förtälja<br /> på talarens stol,<br /> som vid Urds brunn är.<br /> Jag såg och teg,<br /> jag såg och tänkte,<br /> jag lyssnade till männens mål.<br /> Om runor hörde jag dem tala,<br /> om råd de ej heller tego,<br /> vid den Höges sal,<br /> i den Höges sal<br /> hörde jag sägas så. 112. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Stig ej upp om natten,<br /> om du ej är ute och spanar<br /> eller måste ut på gården gå! 113. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Sov ej hos kvinna,<br /> som är kunnig i trolldom,<br /> så att hon i famnen dig fängslar! 114. Hon gör det så,<br /> att du ger varken akt,<br /> om till ting eller konungen du kallas;<br /> mat du vill ej hava<br /> eller människors umgänge;<br /> sorgsen går du att sova. 115. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> En annans hustru<br /> du aldrig locke<br /> att förtroligt med dig tala! 116. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Om på fjäll eller fjärd<br /> du fara lyster<br /> skaffa dig riklig reskost! 117. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> En elak man<br /> du aldrig låte<br /> höra vad otur dig hänt;<br /> ty av en elak man<br /> du aldrig får<br /> för lämnat förtroende lön. 118. Svårt tilltygad<br /> såg jag en man<br /> genom ord av en ond kvinna;<br /> falsk tunga<br /> tog hans liv,<br /> och dock ej för sann sak. 119. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Vet, om en vän du har,<br /> som du väl tror,<br /> far träget att honom träffa;<br /> ty av ris höljes<br /> och högt gräs<br /> den väg, som ingen vandrar. 120. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> En god man du locke<br /> till gamman och förtrolighet;<br /> lär dig tjusa folk att hålla dig kär! 121. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> När du får en vän,<br /> den förste var aldrig<br /> att våldsamt vänskapen slita;<br /> sorg fräter hjärtat,<br /> när man säga ej får<br /> för någon hela sin hug. 122. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Ord skifta,<br /> aldrig du skall<br /> med dåraktig dumbom. 123. Ty av illasinnad man<br /> du aldrig skall<br /> få gott med gott lönat.<br /> Men en god man<br /> dig gagnar med sitt lov<br /> och gör dig omtyckt av andra. 124. Lik släktskap är vänskap,<br /> då man säga får<br /> en annan hela sin hug.<br /> Allt är bättre<br /> än vara brått föränderlig;<br /> den är ej vän, som blott välkommet säger. 125. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Tre ord icke växla<br /> i träta med en usling;<br /> den bättre är ofta böjlig,<br /> när den sämre slår. 126. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Skomakare var ej<br /> eller skaftmakare<br /> annat än åt dig själv;<br /> om sokn är illa skapad<br /> eller skaftet snett,<br /> då önskas över dig ont. 127. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Om ont du märker,<br /> säg, att ont det är,<br /> och giv ej din fiende frid. 128. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Åt ont glad<br /> aldrig var,<br /> men gläds åt det goda! 129. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> I träffningens tummel<br /> titta ej uppåt<br /> - dödlig fruktan<br /> drabbar männen -<br /> att icke förtrollning dig träffar. 130. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Om hos god kvinna<br /> du vill komma i ynnest<br /> och få fägnad av,<br /> fagert skall du lova<br /> och fast löftet hålla;<br /> den blir glad, som får något gott. 131. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Varsam ber jag dig vara,<br /> dock ej alltför varsam.<br /> Var med ölet varsammast<br /> och med annas hustru,<br /> och med det tredje,<br /> att ej dig toppride tjuvar. 132. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Till hån och löje<br /> hav aldrig<br /> gäst eller främling, som färdas! 133. Ofta illa veta,<br /> de som inne sitta,<br /> vad slags folk, som farande komma.<br /> Ingen är så bra,<br /> att ej brist han äger,<br /> eller så dålig, att till intet han duger. 134. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Åt åldrig talare<br /> du aldrig må skratta;<br /> ofta gott är, vad de gamle säga.<br /> Ofta ur skrumpet skinn<br /> skarptänkta ord komma,<br /> sådant som hänger bland hudar<br /> och slänger bland småskinn<br /> och lätt dinglar bland löpmagar. 135. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> En gäst du skall ej skymfa<br /> eller jaga på porten;<br /> fägna den fattige väl! 136. Ej svag är den dörrtapp,<br /> som svänga skall<br /> och öppna för alla.<br /> En ring du dock giv,<br /> eller på din rygg<br /> allt ont de dig önska. 137. Jag råder dig, Loddfavner,<br /> men råd må du taga;<br /> du får fördel, om du följer dem,<br /> de bli goda att begagna.<br /> Då öl du dricker, sök hjälp<br /> av jordens kraft,<br /> ty jord mot ölrus hjälper<br /> och eld mot sjukdomar,<br /> ek ger avföring,<br /> ax skyddar för trolldom,<br /> mjöldryga mot bråck,<br /> månen mot rasande,<br /> bete mot bitsjuka,<br /> bot mot ont äro runor,<br /> mot fluss är fast mark. 138. Jag vet, att jag hängde<br /> på det vindiga trädet<br /> nio hela nätter,<br /> djupt stungen med spjut<br /> och given åt Oden,<br /> jag själv åt mig själv,<br /> uppe i det träd,<br /> varom ingen vet,<br /> av vad rot det runnit upp. 139. Man bröd mig ej bar<br /> eller bjöd mig horn,<br /> skarpt jag nedåt skådade;<br /> jag tog upp runor,<br /> med rop jag tog dem,<br /> så föll jag åter därifrån. 140. Nio kraftsånger lärde jag<br /> av namnkunnig son<br /> till Boltorn, Bestlas fader,<br /> och en dryck jag fick,<br /> av det dyrbara mjödet,<br /> som östes ur Odrörer. 141. Då tog jag att förkovras<br /> och kunnig vara,<br /> att växa och väl trivas;<br /> ord mig av ord<br /> ord skapade,<br /> verk mig av verk<br /> verk alstrade. 142. Runor skall du finna,<br /> rätt uttydda stavar,<br /> mycket stora stavar,<br /> mycket starka stavar,<br /> som skaldefadern skar<br /> och gudamakter grovo<br /> och de rådandes herre ristade. 143. Oden bland asarne<br /> men för alferna Dain<br /> och Dvalin för dvärgarna,<br /> Allsvinn åt jättar<br /> gjorde runor,<br /> några runor jag ristade själv. 144. Vet du, hur du rista skall?<br /> Vet du, hur du reda skall?<br /> Vet du, hur du färga skall?<br /> Vet du, hur du fresta skall?<br /> Vet du, hur du bedja skall?<br /> Vet du, hur du blota skall?<br /> Vet du, hur du sända skall?<br /> Vet du, hur du slopa skall? 145. Bättre är intet bedja<br /> än att blota för mycket;<br /> gåva önskar, att gengåva gives.<br /> Bättre är intet sända<br /> än alltför mycket slopa.<br /> Så ristade Tund<br /> före tidsåldrarna,<br /> när han reste sig upp,<br /> när han återkom. 146. De kraftsånger kan jag,<br /> som ej konungens maka<br /> och ingen mans ättling kan.<br /> Hjälp heter en,<br /> och hjälpa dig den skall<br /> mot processer och sorger<br /> och samtliga lidanden. 147. Den nästa, jag kan,<br /> är nödig för dem,<br /> som vilja som läkare leva. 148. Den tredje jag kan,<br /> om det tarvas mig få<br /> fjättrar åt fiender mina;<br /> eggen jag dövar<br /> på mina ovänners svärd,<br /> att deras klingor och knölpåkar ej bita. 149. Den fjärde jag kan,<br /> om fiender på mig<br /> med band ha lemmarne bundit.<br /> Galder jag sjunger,<br /> så att gå jag kan;<br /> från foten fjättern springer<br /> och från handen handkloven. 150. Den femte jag kan,<br /> om fiendepil skjuten<br /> jag falla i flocken ser;<br /> så häftigt han ej flyger,<br /> att jag hejdar honom ej,<br /> om blott min syn honom sett. 151. Den sjätte jag säger,<br /> om mig sårar en man<br /> genom runor på rötter av träd,<br /> och för denne fyr,<br /> som min fiendskap kräver,<br /> det blir menligt mera än för mig. 152. Den sjunde jag kan,<br /> om själva salen jag ser<br /> brinna kring bänkat lag;<br /> lågan slår ej så högt<br /> att jag släcker den ej,<br /> slik galder, som jag säga kan. 153. Den åttonde jag kan,<br /> som för alla är<br /> lämplig att lära;<br /> när hat uppstår<br /> bland hövdings söner,<br /> jag botar det brått. 154. Den nionde jag kan,<br /> om mig nöd hotar,<br /> att bärga min båt på hav;<br /> vinden jag stillar<br /> på vågen ute<br /> och sjunger all sjö i sömn. 155. Den tionde jag kan,<br /> om trollkvinnor jag ser<br /> högt i luften leka.<br /> Jag vållar det så,<br /> att de vilse fara<br /> om skepnaden, de själva äga,<br /> om själen, som de själva ha. 156. Den elfte jag kan,<br /> om till örlog jag skall<br /> gå med gamla vänner.<br /> Under sköldarna jag sjunger,<br /> och de skynda med kraft<br /> utan sår till slaget,<br /> utan sår från slaget,<br /> komma helbrägda från vad som helst. 157. Den tolfte jag kan,<br /> om uppi träd jag ser<br /> hängda döda dingla.<br /> Så ristar jag<br /> och runor färgar,<br /> att den kroppen kommer<br /> och talar mig till. 158. Den trettonde jag brukar,<br /> om ett barn jag skall<br /> genom vattenösning viga.<br /> Stupa han skall ej,<br /> fast i strid han kommer,<br /> ej segnar denne krigare för svärd. 159. Den fjortonde jag kan,<br /> om för folkets skara<br /> jag skall tälja gudars tal;<br /> asar och alfer<br /> jag alla vet besked om;<br /> den ej kunnig är, det ej kan. 160. Den femtonde jag kan,<br /> som Tjodreyrer sjöng,<br /> en dvärg framför Dellings dörr;<br /> kraft han sjöng åt asar<br /> och åt alfer framgång,<br /> förstånd åt stridernas gud. 161. Den sextonde jag kan,<br /> om den sluga möns<br /> lidelse och lust jag vill hava.<br /> Hågen jag vänder<br /> hos vitarmad kvinna<br /> och förändrar all hennes själ. 162. Den sjuttonde jag kan,<br /> att sent skiljes från mig<br /> den ungmö, jag älskar.<br /> Dessa sånger<br /> du sakna skall<br /> länge, Loddfavner.<br /> Men de äro goda som gåva,<br /> nyttiga att nå,<br /> behövliga att hava. 163. Den adertonde jag kan,<br /> som jag aldrig lär<br /> åt mö eller mans hustru -<br /> allt är bäst,<br /> som man ensam kan;<br /> det är sångens slut -<br /> utom åt henne<br /> som med armen mig famnar<br /> eller åt mig syster är. 164. Nu är den Höges sång framsagd<br /> i den Höges sal,<br /> gagnrik för människors söner,<br /> gagnlös för jättars söner.<br /> Hell den, som framsade!<br /> Hell den, som kan!<br /> Njute gott, den som begrep!<br /> Lycklige de, som lyssnat!<br /> [[Kategori:Översättningar]] [[en:Edda/Poetic Edda/Hávamál]] [[de:Edda/Ältere Edda/6. Havamal - Des Hohen Lied]] [[is:Hávamál]] Diskussion:Den höges sång 401 1529 2005-07-25T10:20:30Z EnDumEn {{Textinfo| |http://runeberg.org/eddan/se-02.html|}} Ave Maria 402 1658 2005-09-12T18:19:34Z EnDumEn 2 kategori :Hell dig, Maria, full av nåd, :Herren är med dig. :Välsignad är du bland kvinnor :och välsignad är din livsfrukt :JESUS. :Heliga Maria, Guds Moder :bed för oss syndare :nu och i vår dödsstund. :Amen. [[de:Gegrüßet seist Du, Maria...]] [[en:Hail Mary]] [[es:Ave María]] [[fr:Je vous salue Marie]] [[la:Ave Maria]] [[nl:Wees Gegroet]] [[ja:恵みあふれるマリア]] [[pl:Zdrowaś Maryjo]] [[Kategori:Böner]] Herrens bön 403 3204 2005-10-16T15:17:20Z Pjotr'k 16 #REDIRECT[[Fader vår]] Jesusbönen 404 2986 2005-09-16T19:13:11Z EnDumEn 2 I sin fullständiga form lyder den: :Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig syndare [[Kategori:Böner]] Sinnesrobönen 405 6227 2006-06-29T05:40:11Z Agneta 53 :Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, :mod att förändra det jag kan, :och förstånd att inse skillnaden. :Låt dock aldrig min sinnesro bli så total :att den släcker min indignation :över det som är fel, vrångt och orätt. :Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder :och vreden slocknar i mitt bröst. :Låt mig aldrig misströsta :om möjligheten att nå en förändring :bara för att det som är fel är lag och normalt, :att det som är vrångt och orätt har historia. :Och låt mig aldrig tvivla på förståndet :bara för att jag är i minoritet. :Varje ny tanke startar alltid :hos en ensam. [[Kategori:Böner]] Båtseglareordbok:J 406 1537 2005-07-30T22:52:00Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==J== '''Jagare''', egentligen på ett större fartyg ett mindre stagsegel utanför klyfvaren; skulle vara den rätta benämningen på yachters lilla »flygande klvfvare», ''flying jib'', utanför den stora. '''Jaglina''', en smäckrare kabel, som mest begagnas vid förhalning. '''Jakt''', ett lastfartyg med en mast utan stång och salning. '''Jernköl''' kan man ej såsom en blyköl bearbeta för hand, sedan den är färdiggjuten, kvarföre man måste göra noggrann modell till den med utsatta ställen för bulthålen för att inbespara det tidsödande arbetet med borrning. Beträffande vigten af den färdiga jernkölen kan man antaga som en ungefärlig regel, att denna kommer att väga 14 gånger så mycket som en modell gjord af vanlig temligen torr fur. Krympningsmånen hos gjutjern är ungefär 1 procent, men det är bäst att låta gjuteriet göra den möjligen behöfliga korrektionen härför. '''Jerntross''' eller egentligen ''ståltross'' användes numera nästan öfverallt till stående rigg och på större yachter äfven till vissa delar af det löpande godset. Den anses i styrka motsvara ungefär tre gånger svårare hamptågvirke. '''Joll''' är nästan nödvändig att på yachter af större djupgående än 1.5 meter medföra, om man vill kunna komma i land vid vanliga tilläggningsplatser för båtar. '''Jordbränna, jordfläckar, jordslag''' eller liknande ord brukas för att beteckna de svarta fläckar, som segel helst i varmt väder få om de hopläggas eller beslås fuktiga, och som sedan äro omöjliga att borttaga utan att skada seglet. '''Jungfru''', en rund träpjes ungefär som en ''dotkopp'' (se detta ord!), men med tre hål i, begagnas i sladden af ett hampvant för att sträcka detta medelst ett i hålen och i en undre fast jungfru inskuret taljerep. Till de moderna jerntrossvanten användes på yachter oftast ansättning med vantskruf, och på segelbåtar vanligen en hjertkaus i stället för jungfru. '''Jungman''', numera mindre än förr vanlig beteckning för en besättningskarl som icke hunnit blifva fullgod matros. '''Juryrigg''', en efter haverier på svårare rundhult med dessas stumpar eller andra ombord tillgängliga medel åstadkommen rigg. Om t. ex. masten i en segelbåt bräckes nedtill och man sätter den öfre delen ensam i den gamla mastens ställe med afkortad stående rigg och efter behof refvade segel, så har man sedan juryrigg på båten. '''Jäck''' kallas ofta af fiskare mesanen på en yawl eller ett annat jemförelsevis litet och långt akter ut anbringadt segel, såsom t. ex. det aktersta på figuren vid ordet ''förkanten''. Båtseglareordbok:K 407 5755 2006-06-06T17:00:53Z NERIUM 63 {{Båtseglareordbok}} <h2>K</h2> <p><b>Kabel,</b> ett svårare tåg som mest begagnas till förtöjning.</p> <p><b>Kabelgarn</b> är enligt repslagarnes terminologi det i stora längder förekommande som hopslås till tågvirke, men när man ombord talar om ett kabelgarn, menar man en kortare stump sådant af omkring en meters längd.</p> <p><b>Kabelgatt,</b> rum nere i hålskeppet der tågvirke förvaras, begagnas, såsom minne sedan den tid då ankartåg af hampa voro vanliga, ofta som beteckning för det rum i hålskeppet, der ankarkettingen nedstufvas.</p> <p><b>Kabellängd</b> är ett på sjön ännu vanligt mått. Det var ursprungligen den vanliga längden af en kabel, 120 famnar ═ 214 meter, men numera brukar man ofta indela en qvartmil i 10 kabellängder, då hvardera af dessa således blir ═ 185,5 meter.</p> <p><b>Kabelslaget</b> kallar man tågvirke som är hopslaget af merändels fyra trossar omkring en kärna (»kalf»).</p> <p><b>Kabyss,</b> den särskildt anordnade plats på fartyg, der maten anrättas.</p> <p><b>Kaja</b> en rå eller ett annat rörligt rundhult är att förändra dess ställning ifrån den vanliga. Att kaja rårna kors och tvärs brukas såsom sorgbeteckning.</p> <p><b>Kalf</b> förekommer icke allenast i kabelslaget tågvirke, utan all jern- och ståltross brukar vara slagen omkring en kalf af hampa.</p> <p><b>Kalf</b> kallas äfven den inrefvade delen af ett segel.</p> <p><b>Kalfatra</b> är att icke allenast drifva och dikta nåten i en bordläggning, utan äfven becka dem.</p> <p><b>Kalk och tjära</b> ihop är ett gammalt godt, men nu för tiden nästan bortglömdt medel för att täta en simplare båt. Det fäster väl vid träet och blir på kort tid alldeles stenhårdt.</p> <p><b>Kalmarsundsbåten</b> kan anses som en afart från blekingsekan. Den är temligen lik denna sistnämnda till sin grundform, utom att akterspegeln är mycket djupare, och för öfrigt till följd af sin proportionsvis mindre bredd bättre roddbåt, men sämre seglare.</p> <p><b>Kam</b> för rorpinnen, en båge med hak, i hvilka pinnen kan tillfälligtvis sättas fast i olika ställningar, kan vara bra många gånger, när man seglar ensam, men måste vara så inrättad, att den icke hindrar rorpinnens fria rörelse, då man ej vill begagna sig af kammen.</p> <p><b>Kanot</b> är en i svenska språket upptagen benämning för en liten lätt farkost, som framdrifves med paddel i stället för med åror och som ofta äfven är försedd med segel. Kanotliknande öppna farkoster hafva sedan urminnes tider funnits hos många vilda folkslag, men däckade endast hos grönländare och eskimåer, hvilkas kajak derföre kan anses såsom urtypen för den moderna heldäckade kanoten. Denna infördes först af skotten John Mac Gregor, som i sina kanoter genomfor flera af Europas länder och Sverige år 1866. Sedan dess har kanotseglingen mer och mer utvecklats till den ypperligaste förskola man gerna kan tänka sig för en båtseglare.</p> <p>Illlustrationen är efter en ögonblicksfotografi af en mycket berömd amerikansk kanot för ett par år sedan.</p> <p><b>Kantring</b> är en risk som alltid förefinnes med en segelbåt, huru pålitlig den än må vara gjord genom djupt placerad ballast och däckning. Många sådana pålitliga båtar resa sig åter efter en kantring, men genom samverkande ogynsamma förhållanden händer det äfven ibland, att de sjunka. Huru som helst kan det vid kantring med en båt vara bra att hafva i minne följande af erfarenheten dikterade regler:</p> <ol> <li><i>Håll er uppe åt lovart,</i> ty om man ramlar ned i lä kan man lätt komma under seglen eller blifva insnärjd i riggen, hvaremot det många gånger händt att en kallblodig båtseglare öfver lovarts reling äntrat ut ur den kantrande båten och blifvit bergad utan att ens hafva fått fötterna våta.</li> <li><i>Blöt hufvudet så snart någon större del af kroppen blifvit våt,</i> ty den högst olika förmåga att uthärda afkylningen genom beröring med vattnet, som man iakttagit vid nästan alla sådana tillfällen som till exempel när folk&#160;»går ner sig» på is, beror efter hvad erfarenheten visat i synnerhet på, om man fått hufvudet vått och afkyldt eller ej. Om hela den öfriga kroppen plötsligt afkyles, uppstår deraf en våldsam blodträngning åt hjernan och ofta bristning af något blodkärl eller hvad man i dagligt tal kallar&#160;»slag». I sådant fall är patienten i regeln ohjelpligt förlorad, men äfven om blodträngningen icke leder till bristning af något kärl, så, är den dock i allmänhet svår nog att åstadkomma yrsel och sanslöshet, som under de rådande förhållandena, då full sans och viljekraft så väl behöfvas, merändels medför döden.</li> <li><i>Öfvergif ej båten så länge den flyter,</i> ty det är ett mycket vanligt fall att goda simmare lemna båten för att simma i land, men tröttna på vägen och drunkna, under det deremot någon icke alls simkunnig, som hållit sig qvar vid båten, ofta blifvit bergad.</li> <li> <p><i>Lita mindre på simkunnighet än på flythjelp,</i> om håten sjunker och man således måste öfvergifva den. Någonting såsom en åra, en toft eller dylikt blifver väl alltid flytande äfven efter den simplast utrustade segelbåt, och det är alltid skäl att taga något sådant till flythjelp. Ty kölden — allt lifs oförsonligaste fiende — verkar på en i vattnet liggande menniska icke allenast på det sätt som i punkt 2 här berördes, utan den åstadkommer äfven vid långvarigt vistande i kallt vatten en allmän nedsättning af lifsverksamheten ofta så långt att rörelseförmågan upphör. Denna stelhet i lemmarne, som oriktigt plägar kallas&#160;»kramp», och som de flesta simmare känna till under detta namn ifrån barnkammarhistorierna — men också endast från dem — är i de flesta fall en på vattnets låga temperatur beroende domning af en eller flera lemmar, och det märkvärdigaste med den är, att den ofta går öfver efter en stund, nota bene om man ej drunknat under denna.</p> <p>Har man nu ifrån en sjunken båt gifvit sig af för att ömma i land, och detta ej uppnås, innan domningen inträder, så är simmaren nästan gifvet förlorad, om han ej har någon flythjelp, som håller honom uppe. Det är visst sant, att en sådan alltid något hindrar farten under simning, men om man icke har mycket nära till land, är det bestämdt bättre att offra något af farten för att deremot vinna den tryggheten, att man äfven om rörelseförmågan upphör kan hålla sig flytande. Och inträffar denna domning, bör man om möjligt försöka surra sig fast vid flythjelpen, ty mången har sålunda försäkrad blifvit bergad i sanslöst tillstånd.</p> <p>Hvad man helst bör välja till flythjelp det får bero på omständigheterna, och mycken villrådighet vid valet lär för resten i de flesta fall ej vara tillfälle till. Men som en allmän regel torde man kunna säga, att en föga simkunnig person bör i främsta rummet välja någon pjes med stor flytkraft, såsom en lifboj, korkdyna eller dylikt, då deremot en god simmare, som har utsigt att snart kunna taga sig till land, hellre bör välja ett föremål som gör ringa motstånd i vattnet, såsom en toft, en åra eller annat långsträckt.</p> </li> <li><i>Undvik långgrunda dyiga stränder,</i> när det blir fråga om att taga sig upp i land, ty det har händt mången god simmare, att han redt sig förträffligt ute på djupt vatten men när han trott räddningen nära och kommit in emot stranden har han fastnat i dy och uttömt sina sista krafter, innan han kunnat arbeta sig fram till det torra. Hade han deremot ej varit så angelägen att snarast möjligt komma i land, så kunde han valt sig en bättre landningsplats eller hållit sig flytande på djupt vatten, tills hjelp kommit. Och skall man nu ändtligen dö, så är det väl bra mycket trefligare att drunkna i rent vatten än att rota bort sina sista stunder i dy.</li> <li> <p><i>Tag märken på platsen, der båten sjönk.</i> De fem föregående råden hafva varit egnade båtseglaren personligen, så att det är väl icke för mycket om detta sista, egnas åt båten, helst som detta råd särskildt innebär ett annat — det vigtigaste af alla fastän endast underförstådt vid hvart och ett af dem — och det är: <i>Försök att vara lugn och gif aldrig tappt.</i></p> <p>Men har man sin sinnesnärvaro i fullt behåll, så är det åtminstone inomskärs nästan alltid möjligt att taga sådana märken på platsen, der båten sjönk, att det blir jemförelsevis lätt att åter få reda på den. Dylika märken fås säkrast genom att i två mot hvarandra nära vinkelräta riktningar taga två föremål öfverens med hvarandra, och så snart tillfälle gifves, bör man genast skrifva upp märkena, ty de glömmas eljest lätt under de snabbt vexlande intrycken efter ett sådant äfventyr som kantring.</p> </li> </ol> <p><b>Kant</b> säges ett segel vara satt, då det står så väl som möjligt, hvarföre man äfven säger om ett fartyg, när det kommit i ordning under segel, att allt är&#160;»kant och klart».</p> <p><b>Kantkrum</b> kalla båtbyggarne den bugt, som ett bord måste hafva i plan för att passa på sin plats, och som de försöka undvika så mycket som möjligt, emedan dels bordet blir svagare dels mycket virke spjelkas bort, helst om kantkrummen är såsom på figuren här S-bugtig.</p> <p><b>Kapa</b> är det vanliga sjömansuttrycket för att skära eller hugga af någonting.</p> <p><b>Kap</b> är en i svenska farvatten sällsynt, men i utländska desto mera allmän beteckning för en utskjutande spetsig landtudde.</p> <p><b>Kapell</b> kallas den betäckning, som man anbringar öfver någonting till skydd mot väder och vind. Står båten icke inomhus under vintern, bör man hafva ett kapell öfver den, hvilket kanske bäst göres af korrugerad plåt på lätta träspjelor. Kapeller öfver seglen, när de äro underslagna, bör man äfven hafva, helst om ingen bor ombord, så att ständig tillsyn kan egnas dem. Segelkapellen göras merändels nu för tiden af så god och tät duk att man icke behöfver preparera dem på något sätt så länge de äro temligen nya. Men då de blifva gamla och glesa, brukas ibland att måla dem med vanlig oljefärg. Häraf blifva de dock så styfva att duken snart brytes sönder, hvarföre de icke böra målas med oljefärg rifven med <i>kokt</i> linolja, utan <i>rå</i> linolja bör begagnas blandad med terpentin och blyhvitt samt tillsatt med färgstoff efter behag Före bestrykningen härmed genomdränkes kapellet med fotogen och torkas åter. På detta sätt behandlad bibehåller duken sin mjukhet så väl, att man kan använda samma metod för tillverkning af regnkläder. Men processen tager lång tid, ty först skall duken fullständigt torka i luften efter behandlingen med fotogen, och målningen sedan bör helst ske i tre särskilda strykningar med mycket tunn färg. Huru täta kapell man än har på sina segel, böra dessa dock luftas allt emellanåt i synnerhet under varmt väder efter regn.</p> <p><b>Kapp</b> är en egentligen på större fartyg bruklig liten hytt öfver en nedgångsväg ifrån öfre däcket, men äfven på en däckad båt kallar man ofta så en skjutlucka eller dylikt.</p> <p><b>Kapsejsa,</b> en bland svenskt sjöfolk vanlig förvridning af engelska <i>capsize</i> ═ kantra.</p> <p><b>Kardel</b> kallas hvar för sig de&#160;»dukter», af hvilka en tross är hopslagen; sammanslås sedan flere trossar till en kabel, så kallas dessa i sin ordning kardeler i kabeln.</p> <p><b>Karring,</b> en lätt och snart öfvergående vindfläkt.</p> <p><b>Kastande</b> säges vinden vara, då den tidt och ofta förändrar riktning åt ömse håll.</p> <p><b>Kastblock</b> kallas ett sådant som figuren visar, i hvilket man kan tillfälligtvis inlägga ett tåg, hvars sladd icke är åtkomlig för att inskäras i ett vanligt block. Kastblock begagnas mest, när man vill tillfälligtvis förändra riktningen af tåget eller när man vill leda en ända långs däck, så att flere man komma åt att hala; således företrädesvis på större fartyg.</p> <p><b>Kasttåg,</b> en tross, som man har till hands för att kasta åt en tilläggande båt i synnerhet om det är meningen att denna sistnämnda skall släpa med fartyget.</p> [[Image:BSOB kattrigg.jpg|right]]<p><b>Kattrigg,</b> efter det engelska <i>catrig</i> kalla sjöfolk detsamma som båtseglare hos oss benämna&#160;»unarigg», d. v. s. ett enda bomsegel utan försegel. Figuren på nästa sida är efter ögonblicksfotografi af en mycket berömd kattriggad kappseglare i New-York.</p> <p><b>Kattrygg</b> säges ett fartyg hafva när såsom ofta på gamla svagt förbundna lastskutor kölen är bugtig uppåt till följd af att tyngden af för- och akterskepp ej uppbäres af vattnet så fullständigt som midskeppsdelens.</p> <p><b>Kaus,</b> en pjes af jern eller annan metall gjord på det sätt att en nära halfcylindrisk ränna hopbockats till cirkelform fullständigt eller med spets åt ett håll (hjertkaus). I liket vid hornen af ett segel, liksom vid refven eller hvarhelst man vill skydda ett öga af tågvirke för skamfilning insätter man en kaus såsom t. ex. vid underkant af dubbelblocket här bredvid der det är meningen att splitsa fasta parten af taljelöparen i den underst hängande kausen. Äfven i segelduk, der denna är utsatt för mycken slitning såsom t. ex. i litshålen, brukade man förr insätta kauser, men som dessa äro ganska svåra att bända in tätt så begagna segelmakare nu för tiden i stället ett slags trattformiga metallpjeser, som de kalla&#160;»öjletter» efter det engelska <i>eyelet</i> och som insatta från ömse håll pressas ihop till en kaus ungefär liksom skomakaren gör i snörhålen i en sko.</p> <p><b>Ketch,</b> en i svenska språket från engelskan eller ursprungligen från holländskan upptagen benämning för en sådan rigg som figuren visar, och som på senare åren blifvit mycket modern för stora långfärdsyachter. Riggen är egentligen ett mellanting emellan galeasens och yawlens, men skiljer sig från denna sistnämnda deri att på ketchen befinna sig både rorpinne och rorgängare akter om mesanmasten under det denna deremot på yawlen nästan alltid står tätt akter om rorhufvudet.</p> <p><b>Ketting</b> begagnas numera äfven på små båtar till ankare eller dragg i stället för hamptåg och har den stora fördelen att ej behöfva liksom det sistnämnda torka innan den kan instufvas. Äfven till vissa delar af löpande riggen särskildt till klyfversfall på större yachter var ketting ännu för några år sedan modern, men då man kan få så smidig ståltross som nu för tiden är det mera skäl att använda sådan, der man ej vill nöja sig med hamptross.</p> <p><b>Kilklämmare</b> egentligen, men ofta äfven&#160;»tving», kallas en sådan pjes som figuren visar och som begagnas ibland annat till att hälla ihop borden i en båt med under byggandet.</p> <p><b>Kindbackar,</b> de grofva träklossar som fastbultas vid en undermast för salningen att hvila på. Se figuren vid ordet <i>esselhufvud.</i></p> <p><b>Kink</b> kallar sjöfolk en liten tvär bugt som af sig sjelf slår sig på ett tåg framför ett block eller dylikt och hindrar dess genomlöpande.</p> <p><b>Kip</b> är i allmänhet hvarje rundad inskärning afsedd att inlägga ett tåg i, men särskildt benännes så urskärningen i kanten af en dotkopp, en jungfru eller rundt om ett för tågstropp afsedt block.</p> <p><b>Kitt,</b> tillagadt ungefär som oljefärg men tjockare, begagnas mycket i båtar både för tätning och för att jemna ytan i synnerhet utombords under vattenlinien, der man aldrig kan få ytan för slät och glatt. Men det kitt som målare, om de icke särskildt efterhållas, använda för sist nämnda ändamål (spattelkitt) har det stora felet att vara tillsatt med rågmjöl, som sväller i vatten, pöser upp och förderfvar målningen. Bättre än kitt, i synnerhet under vatten, är lack af vid lindrig värme sammansmälta 2 delar gult vax och 1 del harts, som på senare tiden börjat användas äfven öfver vatten helst på trä som skall hållas blankt. Lacket fäster vid både rent och oljigt trä, kan taga glans vid fernissning, hårdnar dock ej som kitt utan bibehåller sig väl vid förvaring, kan uppmjukas ända till klibbighet med blott handvärme och bibehåller sig temligen segt vid vanlig temperatur, så att det kan fyllas i en spricka utan fara att som det torkade stenhårda kattet ytterligare spräcka träet om detta sväller. Ju flere gånger lacket uppvärmes desto mera af hartset förflygtigas, så att blandningen blir segare och bättre.</p> <p><b>Klabb</b> kallas ofta af fiskare en större enstaka sten uppskjutande öfver vattenytan, då deremot om en sådan ligger tätt under vatten den benämnes <i>klack</i> eller grundklack.</p> <p><b>Klam</b> kallas den här bredvid afbildade jernpjesen. Gjord såsom på fig. 1 begagnas den i stället för hake för att fästa ett block, sladden af ett tåg eller något dylikt, och har då öra på skrufven om den måste kunna lätt lossas. En klam som skall begagnas för att förena två kettingslänkar med hvarandra göres deremot så slät som möjligt utvändigt och med en bult som icke skrufvas utan fästes med nitning eller sprint. På många ställen i riggen användes numera klam i stället för hake, till och med i stället för syskonhakar. Klyfverskoten t. ex. fästas ofta vid seglet med en sådan klam som fig. 2 visar och som då klyfvaren bergas lätt lossas genom att utskrufva bulten.</p> <p><b>Klamp</b> benämndes i forna tider en beläggningsknap eller annan liknande pjes, men numera begagnas detta ord endast för att beteckna träklossar som timmermän tillfälligtvis fastspika för någonting att stoppa upp emot, såsom t. ex. för stöttorna till en båt när den står på land.</p> <p><b>Klapplöpare</b> användes ofta när man vill fördubbla den halande kraften i ett tåg på det sätt att man vid detta fäster ett block med inskuren tross, hvars ena part sättes fast under det man halar i den andra.</p> <p><b>Klar</b> är den vanliga sjötermen för färdig, redig, fri m. m. d. Att alltid vara klar sjelf till hvad som helst och ständigt hafva allting klart, det är minst halfva konsten i allt sjömanskap.</p> <p><b>Klara,</b> en molnfri fläck eller strimma på en eljest mulen himmel, anses med rätta såsom ett godt väderlekstecken helst om klaran sträcker sig långs en större del af horisonten. En gammal sjömansregel, som nästan alltid besannar sig, är att om man en svår regndag innan middagen ser en klara vid horisonten så upphör regnet innan klockan tre för den dagen.</p> <p><b>Klink</b> kallas det sätt att bordlägga en båt som figuren visar d. v. s. så att hvarje öfre bord ligger med sin kant utanpå det näst under. De för-delar som klinkbordläggning brukar anses medföra äro förnämligast att båten blir:</p> <ol> <li><i>lättare,</i> derföre att åtminstone i en liten båt kan man taga bordläggningen tunnare och spanten både färre och smäckrare än man med t. ex. kravelbordläggning skulle kunnat;</li> <li><i>starkare,</i> ty hela båten blir mera elastisk än med tyngre byggnadssätt;</li> <li><i>bättre sjöbåt</i> åtminstone så till vida att den vakar bättre, derföre att sjön verkar under bordkanterna till lyftning af båten; och</li> <li><i>billigare,</i> derföre att de flesta båtbyggare äro mera vane vid klinkbordläggning än vid något annat byggnadssätt. Deremot har klinkbordläggningen den stora olägenheten att, äfven om bordkanterna afrundas väl, båtens friktionsyta i vattnet blir större än med en slät bordläggning.</li> </ol> <p><b>Klinka</b> kalla båtbyggare att nita spik eller naglar i en båt emot små plåtlappar (klinkbrickor).</p> <p><b>Klippfyrar</b> visa stadigt sken som periodvis plötsligt förmörkas. De hos oss brukliga klippfyrarne visa ettdera af följande slags klipp:</p> <ol> <li><i>regulier hvit eller röd klipp</i> med regelbundet återkommande hvitt eller rödt sken af en sekunds varaktighet efterföljdt af lika långt mörker;</li> <li><i>enklipp, hvit eller röd</i> med regelbundet återkommande hvitt eller rödt sken af en sekunds varaktighet, efterföljdt af fyra sekunders mörker;</li> <li><i>tvåklipp, hvit,</i> med två reguliert återkommande, tätt på hvarandra följande sken, efterföljda af fyra sekunders mörker.</li> </ol> <p><b>Klipper</b> kallades den relativt till längden smalare, djupare och skarpare typ af handelsfartyg som började införas på adertonhundrafyrtitalet, och som denna typ var mera snällseglande än de äldre, händer det ännu ofta att en båtseglare kallar sin båt klipper, när han vill skryta med den. Figuren vid ordet <i>fullriggad</i> framställer en genuin amerikansk klipper.</p> <p><b>Klo</b> benämner man ibland ombord klykformade pjeser af flere slag, men särskildt den inre ändan af en gaffel, äfven om den icke har någon träklo utan sådant beslag som figuren vid ordet <i>gaffelklo</i> visar. Huru som helst benämnes alltid fallet, hvarmed gaffelns inre ända hissas, <b>Klofall.</b></p> <p><b>Klyka</b> kallas många slags pjeser ombord, såsom roddklykor, rundhultklykor på relingen att lägga båtshake och åror m. m. i, när de ej begagnas, och bomklyka, i hvilken bommen lägges när seglet är beslaget. Till och med den för detta sistnämnda ändamål ofta begagnade saxen af två träspjelor kallas ibland bomklyka.</p> <p><b>Klys</b> ett hål i fartygets sida eller däck, hvarigenom någonting löper, såsom bogklys för klyfverskot, låringsklys för akterförtöjning, stäfklys och däcksklys för ankarketting m. fl.</p> <p><b>Klyfvarbom</b> börjar mer och mer försvinna på moderna yachter. Redan då man för tolf à femton år sedan började runda bort kriet och så mycket som möjligt minska allt dödträ för ut, kunde man äfven såsom följd häraf korta af klyfvarbommarne och minska förseglen. Och nu då de långa öfverhängena för ut blifvit moderna, går man ända derhän att man icke har någon klvfvarbom alls eller klyfvare heller, utan en stagfock ut till pynten af spetsnosen. Hvad man än må säga om denna reform — ett är säkert: att den minskat antalet af haverierna under kappsegling, ty minst tre fjerdedelar af dessa kommo i forna tider på de långa klyfvarbommarnes räkning.</p> <p><b>Klyfvare</b> kan man icke enligt sjömansbruk kalla ett segel som har sin hals vid förstäfven eller der innanför, utan en klyfvare måste alltid sitta på en bom, exempelvis så som på figuren vid ordet <i>fallhorn.</i></p> <p><b>Klås</b> ═ <i>close.</i></p> <p><b>Kläda</b> ett tåg är att omlinda det med smäcker lina eller garn för att skydda det mot skamfilning. Oftast omlindas tåget — i synnerhet om det är jerntross, som klädes icke emot skamfilning utan emot förrostning — med duk först, denna fästes med trensning af garn (C på figuren), och derutanpå rundas annat garn från nystanet, A, hårdt och fast med hjelp af det lilla verktyget B, hvilket kallas</p> <p><b>Klädkila</b> och på senare tider blifvit förbättradt till den modell som vidstående figur visar. Förbättringen består i rullen vid ändan af skaftet, på hvilken klädselgarnet uppvindas, hvarefter man kan undvara den vid den gamla modellen behöfliga handtlangaren, som tager rund nystanet A på föregående figur.</p> <p><b>Knap</b> kallas ombord i allmänhet hvarje pjes som är afsedd för någonting att stoppa upp emot, men särskildt benämnas så de dubbelhornade vid däck, relingar eller rundhult fastskrufvade pjeser på hvilka ändar beläggas (beläggningsknapar) och som synas öfverst till höger på figuren vid ordet <i>beläggning.</i> I små båtar, der det är af större vigt att kunna mycket hastigt lossa en ända, kan man begagna knapar af den form som figuren här bredvid visar och som hafva den fördelen att man behöfver lägga ändan endast <i>ett</i> slag omkring knapen, men man måste vara noga med att placera denna så att ändan alltid kan läggas <i>först</i> i den rundade kipen och <i>derefter</i> beknipas i den skarpa.</p> <p><b>Knapp</b> säges vinden vara då dess riktning är sådan att man just jemnt kan styra nära upp till målet.</p> <p><b>Knekt,</b> ett ungefär liksom en betingspållare uppstående timmer vid masten för beläggning af svårare ändar.</p> <p><b>Knif</b> bör en båtseglare aldrig vara utan.</p> <p><b>Knipa i vinden</b> kallas det då man försöker att bidevind komma så högt som möjligt, äfven om man dervid icke kan hålla riktigt fulla segel. Någon vinst för framkomsten till lovart är detta icke, men det kan vara ursäktligt någon gång när man vill bespara sig en vändning och likväl, om än med tidsförlust, komma upp till en gifven punkt.</p> <p><b>Knop</b> benämnes på sjöspråket hvarje slags knut på ett tåg antingen den är gjord med detta i sin helhet eller med dess förut åtskilda kardeler.</p> <p><b>Knop</b> är äfven det på sjön vanliga måttet på fart, sedan den tid då man började mäta denna efter det antal knopar på en logglina som utlöpa under en viss tid. Logglinan indelas i längder af 13,95 meter och det antal sådana längder som utlöper under 30 sekunders tid anser man motsvara farten i knop, så att om fem längder utlöpa under trettio sekunder gör fartyget fem knops fart d. v. s. det tillryggalägger fem qvartmil (om 1855 meter hvardera) i timmen. Såsom man genom en enkel räkning kan finna stämmer den här uppgifna knoplängden på linan icke riktigt, utan denna borde yarit närmast 15,46 meter, men minskningen är gjord för att motverka det förhållandet att loggskäddan, som rätteligen borde vara en orubbligt fast punkt, i verkligheten drages något efter fartyget eller&#160;»draggar med», som det kallas.</p> <p><b>Knyttels,</b> af dubbelt kabelgarn för hand hoptvinnade små stumpar om ungefär sextio centimeters längd, begagnas för att fånga ihop tågvirke eller segel eller i stället för refsejsingar i de sistnämnda då fasta sådana ej finnas.</p> <p><b>Knä,</b> en af krumväxt trä eller jern gjord nära rätvinklig pjes som användes för att styrka föreningen af två timmer eller dylikt, t. ex. vid ändan af en däcksbalk eller toft, vid förstäf, akterspegel m. fl. ställen.</p> <p><b>Knäck</b> kallar man en skarp bugt i en tross, som ej låter räta ut sig, således i synnerhet i en jerntross.</p> <p><b>Knäfring,</b> en liten kort och stark träpinne, användes ofta för att fästa ett tåg, som då har knäfringen insplitsad i sin sladd, så att denna stickes in i en stropp eller dylikt och stoppar liksom en knapp i sitt knapphål.</p> <p><b>Koben,</b> ett litet kort, i ena ändan böjdt och klufvet jernspett, användes af skeppstimmermän som spak och för att utdraga svåra spikar med.</p> <p><b>Kobrygga</b> kallas på större fartyg det ställe på däck der insatta båtar, reservrundhult m. m. förvaras. Äfven på större yachter brukar sådant stufvas ihop såsom på en kobrygga.</p> <p><b>Koff,</b> ett litet trumfigt merändels galeastakladt handelsfartyg af holländskt ursprung.</p> <p><b>Kofferdifartyg</b> kallas ännu ibland handelsfartyg efter det gamla plattyska <i>koopwardie</i> ═ köpmansvara.</p> <p><b>Koffernagel,</b> en liten pinne af jern eller starkt trä, som insättes i en s. k. nagelbänk vid mast eller reling för att belägga ändar på. Se underst på figuren vid ordet <i>beläggning.</i></p> <p><b>Koj</b> är egentligen en hängande bädd att sofva i, men äfven de fasta sofforna i hytten på en yacht eller däckad båt kallas ofta kojer.</p> <p><b>Kollision</b> kallas i synnerhet i sjörättspråket ombordläggning emellan två fartyg.</p> <p><b>Koltjära</b> begagnas mycket i södra Sverige och på vestkusten såsom bottenfärg äfven på finare båtar och gifver en glansig svart yta som håller sig temligen fri för gräsväxt. Då koltjäran är för tjock att utstrykas väl, spädes den vanligen med fotogen.</p> <p><b>Kom</b> inte högre! (mer babord! eller styrbord! o. s. v.) är en vanlig varning till en rorgängare.</p> <p><b>Kommandoord</b> ombord finnas för örlogsflottan reglementerade och för handelsflottan af gammal häfd faststälda, men inom yachtverlden, der åtminstone hos oss några innötta kommandoord icke finnas, är det skäl att formulera hvarje order så att den angifver <i>först</i> platsen der, eller saken, hvarmed någonting skall göras och <i>derefter</i> hvad som skall utföras. Det är mycket redigare och naturligare att kommendera t. ex.:&#160;»Lovarts dirk — öfverhala!»&#160;»Klyfverskot — släck litet!»&#160;»Ankaret — gör klart!» o. s. v. än att, som man oftast får höra, först verkställighetsordet och derefter lystringsordet nämnes. Den här föreslagna inbördes ordningen emellan kommandoorden skulle dessutom hafva den fördelen att lystringsordet kunde innebära en förberedelse till den kanske först om en stund behöfliga verkställigheten. Man kommenderade t. ex. vid en öfverhängande by akter ifrån skarpt och kort:&#160;»Pikefall!» och sedan, när byn kom, helt lugnt och förtroendeingifvande:&#160;»Fira så vackert!» Eller om byn ej blef hård:&#160;»Fast igen!»</p> <p>Visserligen skulle man kunna få precis detsamma verkstäldt med de vanligare, mera ordrika uttryckssätten, men det är en god regel för en yachtegare att i alla sina order till besättningen vara så fåordig som möjligt. Vänjer han sin besättningskarl vid sådana order som t. ex.:&#160;»Hör nu Calle, det tjocknar till i lovart, gå och sätt dig vid pikefall för vi behöfva kanske fira piken,» så lär sig Calle snart att svara honom:&#160;»Äh, sk—räp, det blir väl inte så farligt; jag skall sluta diskningen först».</p> <p><b>Kompass</b> i båt borde alltid vara med skifva ungefär så som på vidstående figur, d. v. s. norra halfvan svart med fina hvita streck och södra halfvan hvit med svarta streck, ty sällan är det så mörkt åtminstone under den tid på året då man seglar för sitt nöje att man icke på en sådan kompassskifva kan utan lanterna något så när se huru den pekar, eller åtminstone urskilja gränslinien emellan de båda halvorna och således veta hvar man har ost och vest. Ännu bättre än på en pappersskifva ser man skilnaden emellan svart och hvitt, om detta sistnämnda är af perlemor såsom på ett slags små engelska patenterade båtkompasser.</p> <p><b>Kompasstreck</b> benämnas så som synes på vidstående gammalmodiga kompassros, der <i>t</i> betyder till. Benämningen af half- och qvartstreck är icke så konseqvent som helstreckens, men som en allmän regel för den kan man antaga att räkningen går ifrån nord eller syd med undantag af de streck som ligga närmast nord om ost, vest, nordost och nordvest och närmast syd om ost, vest, sydost och sydvest. Det heter således NtO½O, men icke OtN½N utan ONO½O, och vidare NOtO¼O, men icke NOtN¼N utan NNO¾O. När man har att göra med sjövant folk är det mycket vigtigt att man begagnar de ibland sjöfolk vanliga benämningarna på kompasstrecken, ty en gammal välbefaren matros skulle helt säkert missförstå om man befallde honom att styra t. ex. NNO½N eller åtminstone skulle han stå och fundera en bra stund innan han fick klart för sig att han borde styra NtO½O. Deremot skulle han sannolikt genast förstå om han fick order att styra&#160;»nordnordost ett halft streck nordligare» eller något sådant uttryck som icke faller inom området för hans innötta beteckningssätt, så att för den som icke vill lära sig detta är det bättre att begagna dylika omskrifningar. De missförstås åtminstone icke så lätt, om de än ej heller höja yachtmannens anseende för sjömanskap i besättningskarlens omdöme.</p> <p><b>Kompensationsmagnet</b> kallar man en magnetstång som fastsättes i närheten af en kompass för att minska dess deviation derigenom att den motverkar (»kompenserar för») den magnetiska inverkan af ombord befintligt ern. Om icke denna kompensering göres med mycket omdöme kan det lätt hända att kompassens magnetnål blir så starkt påverkad af kompensationsmagneten att den blir okänslig för jordmagnetismen (»kompassen blir död»), hvarföre kompensation bör få utföras endast af den som är van vid sådant arbete.</p> <p><b>Komplimentering</b> eller artighetsbesök emellan yachter anses öfver allt höra till god ton, och det är skick att när en yacht ankommer till en hamn komplimenteras den genast af de der förut liggande samt besvarar visiterna inom 24 timmar.</p> <p><b>Kontrastreck</b> på kompassen äro de som gå i rätt motsatta riktningar; NO är kontrastreck till SV, ONO till VSV o. s. v.</p> <p><b>Kopparfast</b> kallar man en båt som har åtminstone bordläggningen hopfäst med kopparnitar.</p> <p><b>Kopparförhydning</b> börjar mer och mer komma ur bruk äfven för stora yachter, ty den kan aldrig göras så glatt som väl måladt trä, och der man icke behöfver frukta skeppsmasken <i>(Teredo navalis)</i> kan man äfven godt undvara något slags plåtförhydning på yachter och båtar, som kunna rengöras i botten allt emellanåt.</p> <p><b>Kork</b> borde hvarje båtseglare samla i synnerhet om hans båt är odäckad för att göra den osänkbar. Till och med begagnade buteljkorkar duga härtill inneslutna i säckar och instufvade i alla vrår och vinklar, som ej kunna bättre användas. Naturligtvis är det egentligen i en ballastad båt som man behöfver på sådant sätt åstadkomma osänkbarhet, och angående den erforderliga minimiqvantiteten kan man taga som regel att om ballasten är af jern bör korken vara 10 gånger dess volym eller 0.23 gånger dess vigt för att uppbära den i vatten. För bly äro motsvarande tal 14 och 0.32.</p> <p>Till stoppning i madrasser eller dynor är äfven korken bra. men bör då vara finskuren. Sådan kork fast instufvad i en liten stark säck är mycket bra till skydd för båten emot stötar eller skamfilning, och kallas</p> <p><b>Korkfender.</b></p> <p><b>Kort,</b> kort och godt, är den ibland sjöfolk vanliga benämningen på sjökartor eller sjökort. I en liten båt kunna sådana vara rätt besvärliga att hålla torra och dock alltid till hands. Merändels måste man för detta ändamål skära sönder kortet i lagom stora stycken, som man sedan kan hafva antingen i ett litet fodral af väl genomskinlig vaxduk eller i en liten vattentät tunn låda med glaslock,</p> <p><b>Kortlåda.</b></p> <p><b>Kortsplits</b> begagnas såsom varaktig förening emellan två trossar, som icke behöfva löpa genom block eller dylikt. Sladdarne, uppslagne i sina kardeler till lagom längd, sättas midt emot hvarandra så att de, såsom fig 1 visar, komma i motsvarande mellanrum, och tryckas hårdt tillsammans såsom på fig. 2. Hvarje kardel stickes nu rakt framåt öfver den mötande och under den nästa samt åtdrages hårdt (»samsas»). Då detta är gjordt en gång åt hvar sitt håll med alla kardelerna såsom fig. 3 visar, plägar man dela dessa itu, bortvika den ena hälften af hvarje och fortsätta med den återstående, hvilken efter ny instickning och samsning kan åter delas o. s. v. Till sist sträckes den hopsplitsade trossen väl och först derefter kapas alla öfverblifna garn och den färdiga splitsen snyggas af.</p> <p><b>Kosterbåt</b> kallas oriktigt i synnerhet af stockholmsseglare hvarje båt af vestkusttyp. Den verkliga, från Kosteröarna ursprungligen härstammande kosterbåttypen, som uppkom under sextonhundratalet, är numera nästan utdöd och ersatt af båtar med bättre former, i synnerhet af <i>Hvalöerbåten</i> (se detta ord).</p> <p><b>Kovända</b> kallas det ännu någon gång af gamla sjömän, när man vänder undan vind.</p> <p><b>Krabb</b> är sjön när den går kort, toppig och häftig såsom på inlandsvatten i hård blåst i synnerhet om ström sätter i motsatt riktning.</p> <p><b>Krage,</b> en liten segelduksbetäckning omkring t. ex. en mast vid fisken för att göra vattentätt (mastkrage).</p> <p><b>Kranbalksvis</b> kallas riktningen från ett fartyg midt emellan rätt för öfver och rätt tvärs ut, sedan den tiden då man för upphängande af ankarne på bogen hade utliggande kranbalkar, som pekade i denna riktning.</p> <p><b>Kravel</b> sägas borden i en båt vara lagda på, då de stöta kant emot kant såsom på figuren. Då kanterna således icke såsom vid klinkbordläggning styra hvarandra utan i detta hänseende bero endast af spanten, så måste dessa vara ganska nära hvarandra. De fördelar som kravelbyggnaden medför kunna anses förnämligast vara:</p> <ol> <li>Båtens friktionsyta i vattnet blir mindre än med klinkbordläggning, och huru mycket detta betyder kan man i praktiken finna af det förhållandet ibland andra, att vid kapprodd kommer det numera aldrig i fråga att en kravelbygd båt får täfla med klinkbygda.</li> <li>Kravelbåten är mindre ömtålig åtminstone så till vida att den ej skamfilas så lätt som klinkbåten med sina utstående bordkanter. Den förra är äfven starkare vid stäfvarnes spunningar och i slaget. På dessa ställen måste nämligen klinkbordet, om man skall kunna få jemn tur, fasas af i ena kanten nära nog till intet, då deremot kravelbordet behåller sin fulla tjocklek ända ut.</li> <li>Borden kunna tagas betydligt smalare vid kravelbyggnad. Skulle man bygga en klinkbåt med mycket smala bord, så finge man nära nog dubbel bordläggning, då lannen ju alltid måste hafva sin bestämda bredd oberoende af bordens. Kravelbordläggningens vigt ökas deremot ej af att borden äro smala. Arbetet blir visserligen något drygare derigenom, men det mer än uppväges af den betydliga besparingen i tid och virke, som nog skattas af hvarje båtbyggare, då han tänker på huru många timmar han ödt bort med att fundera öfver, huru han skall vända ett bordämne för att få det att räcka till trots den svåra kantkrummen. För båtbyggaren medför kravelbordläggningen en stor fördel derigenom, att han kan göra borden hur smala eller hur kantformade han behagar utan att det inverkar på båtens form och icke ens på dess utseende, om den målas. Skulle kantkrummen vilja blifva för svår, så kan han till och med afhjelpa detta genom att låta ett eller annat bord ej räcka fram till stäfven utan göra det till en&#160;»instickare» som det kallas.</li> <li>Kravelbåten är lättare att putsa slät och slipa fin, då man med hyfvel, sickel och sandpapper kan gå öfver bordläggningen utombords i alla riktningar, och</li> <li>den är lättare att inreda, ty man har inga vinklar och kanter, efter hvilka man måste passa t. ex. ett skott, som skall göras vattentätt.</li> <li>Kravelbåten är lättare att hålla snygg, ty man kan emellan spanten gå med skrapa och borste tvärs öfver borden utan att träffa på några kanter, emot hvilka smutsen fastnar, och,</li> <li>den är mycket lättare än klinkbåten att reparera, ty man kan taga ut ett bord utan att behöfva röra de angränsande.</li> </ol> <p>I detta sistnämnda hänseende är den vanliga kravelbordläggningen öfverlägsen till och med den eljest så förträffliga diagonalbordläggningen, ty för att taga ut ett diagonalbord måste man rifva i alla dem som det korsar.</p> <p><b>Kri</b> kallas vinkeln emellan förstäf och köl eller egentligen dödträet utombords vid denna vinkel. Termen är således på god väg att försvinna liksom vinkeln redan gjort på de flesta moderna segelbåtar.</p> <p><b>Krik,</b> en liten trång hafsvik.</p> <p><b>Krona</b> eller <b>kryss</b> på ett ankare är den del der armarne utgrena från läggen. Se figuren vid ordet <i>fly.</i></p> <p><b>Kryssa,</b> eller att med tillgodogörande af vindens kraft taga sig fram emot vinden, är ett ibland de intressantaste problem som menniskosnillet någonsin löst, och volymer kunna skrifvas och hafva skrifvits om den konsten, så enkel i praktiken för den som kan den. I korthet sagdt består konsten i att styra just jemt så nära vinden att man vinner så mycket som möjligt både i tid och i rum samt att när man seglat så på den ena bogen vända likaledes med största möjliga vinst i rum och minsta förlust i tid och fortsätta på den andra bogen o. s. v. undan för undan.</p> <p>Framgången af hela kryssningen beror således på ett riktigt förhållande emellan de båda begreppen tid och rum, ty ju närmare till vinden man styr — och kommer utan afdrift — desto mer vinner man i rum åt lovart, men förlorar i tid genom mindre fart; och ju längre från vinden man styr desto mer vinner man i tid (═fart), men förlorar i rum åt lovart. Huru man nu för åstadkommande af största vinst bör skota sina segel och styra, det beror på båtens egenskaper, på vindens styrka, på sjögången och mycket annat, men som en allmän regel kan sägas att man vinner äfven med den bästa båt och under de gynnsammaste förhållanden icke någonting med att försöka komma högre än fyra streck från den sanna vinden och för de flesta båtar och seglare torde man kunna tycka att få de fyra streck nära vinden i behåll så är det vackert så.</p> <p><b>Kryssningsyacht,</b> efter det engelska <i>cruiser,</i> kallas ibland hos oss en långfärdsyacht.</p> <p><b>Krysshult,</b> en stor grof beläggningsknap, ofta åstadkommen derigenom att ett platt trästycke är, med sina ändar något öfverskjutande så att horn bildas, fastbultadt tvärs öfver två timmer.</p> <p><b>Kränga</b> säges ett fartyg göra när dess medelplan icke står vinkelrätt emot vattenytan. Ända intill de senare åren har man försökt på alla sätt att motverka krängningen under segling och ansett den hinderlig för farten, men många af de allra modernaste mycket fylliga och flatbottnade båtarne segla — efter hvad erfarenheten visar och teorien kan bevisa — bäst på en ganska betydlig krängning; och dubbelbåtarne, som i våra dagar äro på god väg att åter komma till heders, segla gifvetvis bäst när de kränga så mycket att kvarts skrof just jemnt sväfvar tätt öfver vattenytan.</p> <p><b>Krängstek</b> är likt det förut visade haksteket men pålitligare, ty, såsom synes på figuren, trossen går här två slag omkring nacken af haken.</p> <p><b>Kuling</b> och <b>kultje</b> äro vanliga sjömansuttryck rörande vinden fastän temligen obestämda. Det första brukas emellertid endast om vind af betydlig styrka (hård kuling), då deremot kultjen kan vara både laber och frisk.</p> <p><b>Kupolankare</b> kallas ett sådant som i stället för armar och flyn har en hel skål, ur hvars midt läggen står upp. Till permanent moringsförtöjning är ett sådant ankare förträffligt, ty det håller väl fast och kan ej oklara kettingen vid rundsvajning, hvarföre fyrfartyg bruka ligga för dylika&#160;»skålankare», som de äfven ofta kallas.</p> <p><b>Kurs</b> är den bland sjömän och i synnerhet i sjörättspråket vanliga termen för betecknande af den riktning i hvilken ett fartyg styr.</p> <p><b>Kutter</b> var ursprungligen benämningen för ett särskildt för välsegling afsedt enmastadt fartyg, och ända till för tio år sedan kallades endast fartyg af ungefär det utseende som figuren visar kuttrar, men numera är det icke lätt att säga hvad som menas med en kutter.</p> <p><b>Kåre,</b> en lätt och snart öfvergående vindfläkt.</p> <p><b>Kära</b> ett land, eller hålla det kärt, kallas det på sjöspråket när man styr så nära utefter landet som möjligt.</p> <p><b>Käringknop,</b> en orätt gjord råbandsknop.</p> <p><b>Kölbåt</b> kallas till åtskilnad från centerbord- och fenbåtar den som endast har fast med det öfriga af skrofvet sammanbygd köl till afdriftsmotstånd. Ännu för några år sedan var skilnaden emellan en kölbåt och t. ex. en fenbåt ganska tydlig, men numera är det svårt att alltid med säkerhet afgöra om båten tillhör det ena eller andra slaget, ty mången bygges nu för tiden med en fast köl proportionsvis lika kort och lika fristående som en fena; och dock är skilnaden mycket vigtigare nu än förr, ty man har på flere ställen tagit sig för att vid kappsegling skilja köl- och fenbåtar i olika afdelningar.</p> <p><b>Kölfena</b> eller som den äfven ofta benämnes <i>fena</i> är en gammal uppfinning, som dock först på de senare sju à åtta åren börjat komma i mera allmänt bruk. Egentligen är fenan en plåt fästad under båtens köl och vid sin underkant försedd med en ballastbulb, men det finnes ju intet hinder för att bygga fenan af trä tillsammans med den fasta kölen, och hvar är då skilnaden emellan kölbåt och fenbåt? Till denna senares karaktäristiska egendomligheter anser man äfven höra att rodret är fristående, såsom synes på bifogade fotografiska porträtt af en strandad fenbåt, men många så kallade kölbåtar hafva äfven fristående roder.</p> <p><b>Kölhala</b> ett fartyg är att vinda omkull det så att kölen kommer öfver vatten för reparation, rengöring eller dylikt.</p> <p><b>Kölsvin,</b> ett slags ofvanpå bottenstockarne fastbultad följare till kölen, begagnas icke mycket nu för tiden på yachter eller segelbåtar, ty bottenstockarne äro merändels för höga.</p> <p><b>Kölvatten</b> kallar man det spår i vattnet som fartyget lemnar efter sig vid fart och som visserligen icke alltid går i kölens riktning, men deremot visar den väg fartyget verkligen framgått, hvarföre man äfven bedömer afdriften just genom att pejla kölvattnet.</p> <p><b>Köra i vind</b> säges ett fartyg göra då det häftigt lofvar upp vindrätt; så att det raska framåtskridande som i landspråket brukar betecknas med utropet:&#160;»Kör i vind!» har alls icke sin motsvarighet i sjöspråket.</p> [[Kategori:Båtseglareordbok]] Mall:Båtseglareordbok 408 3167 2005-10-06T18:43:23Z EnDumEn 2 < [[Båtseglareordbok]] <center> [[Båtseglareordbok:Företal|Företal]] [[Båtseglareordbok:A|A]] [[Båtseglareordbok:B|B]] [[Båtseglareordbok:C|C]] [[Båtseglareordbok:D|D]] [[Båtseglareordbok:E|E]] [[Båtseglareordbok:F|F]] [[Båtseglareordbok:G|G]] [[Båtseglareordbok:H|H]] [[Båtseglareordbok:I|I]] [[Båtseglareordbok:J|J]] [[Båtseglareordbok:K|K]] [[Båtseglareordbok:L|L]] [[Båtseglareordbok:M|M]] [[Båtseglareordbok:N|N]] [[Båtseglareordbok:O|O]] [[Båtseglareordbok:P|P]] [[Båtseglareordbok:Q|Q]] [[Båtseglareordbok:R|R]] [[Båtseglareordbok:S|S]] [[Båtseglareordbok:T|T]] [[Båtseglareordbok:U|U]] [[Båtseglareordbok:V|V]] [[Båtseglareordbok:Y|Y]] [[Båtseglareordbok:Å|Å]] [[Båtseglareordbok:Ä|Ä]] [[Båtseglareordbok:Ö|Ö]] </center> [[Kategori:Båtseglareordbok]] Diskussion:Dagen är kommen 410 1546 2005-08-23T07:58:15Z Damast artikeln måste raderas, flyttar över diskussionen till arkiv med. Om det är Eva Norbergs text som finns här så måste den tas bort pga upphovsrätt. --[[User:Damast|Damast]] 16:26, 3 August 2005 (UTC) :vid närmare koll i psalmboken så är hon den som först översatte texten (1974) vilket gör att den måste raderas av upphovsskäl. Avser flytta över en citerad vers i artikeln istället. Och markerar artikeln för radering härifrån (samt ändrar på [[sv:Lista över psalmer A-L]]) --[[User:Damast|Damast]] 07:58, 23 August 2005 (UTC) Mall:KategoriTOC 411 1547 2005-08-03T18:48:40Z EnDumEn Svensk kategoriTOC <center class="plainlinks"> [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}}} '''Index:'''] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=A}} A] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=B}} B] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=C}} C] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=D}} D] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=E}} E] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=F}} F] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=G}} G] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=H}} H] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=I}} I] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=J}} J] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=K}} K] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=L}} L] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=M}} M] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=N}} N] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=O}} O] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=P}} P] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Q}} Q] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=R}} R] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=S}} S] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=T}} T] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=U}} U] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=V}} V] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=W}} W] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=X}} X] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Y}} Y] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Z}} Z] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ä}} Ä] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Å}} Å] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ö}} Ö] </center> Ett barn är fött på denna dag 412 6167 2006-06-28T20:24:19Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} Ett barn är fött på denna dag, så var Guds välbehag. Det föddes av en jungfru skär, Guds Son det barnet är. Dock vilar du i ringhet klädd på fattigdomens bädd. Välkommen var, o Herre kär! Vår gäst du vorden är. Om världen ännu större var, av guld och pärlor klar, så vore den dock alltför klen till säng åt dig allen. Dock vilar du i ringhet klädd på fattigdomens bädd. Välkommen var, o Herre kär! Vår gäst du vorden är. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Samuel Ödmann]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] [[de:Martin Luther]] Båtseglareordbok:L 413 3952 2006-01-17T08:19:34Z Sannab 40 kat {{Båtseglareordbok}} ==L== '''Laber,''' ett vanligt uttryck om vind af ringa styrka. '''Lampa''' kallas ombord en hylsa eller hållare till stöd för någonting, såsom t. ex. beslaget i hvilket roddklykan på vidstående figur sitter. '''Landkänning''' är egentligen endast sådan iakttagelse af land eller derå befintliga föremål att man deraf kan korrigera sitt bestick eller känna igen platsen, men många sjömän kalla det äfven landkänning så snart man får sigte af ett land. '''Land- och sjövind''' förekomma fullt reguliera egentligen endast i varmare klimat än vårt, men äfven hos oss kan man i synnerhet under vackra dagar på försommaren ofta iakttaga samma fenomen. Detta har sin orsak deri att landet och hafvet uppvärmas olika af solen och hafva olika förmåga att bibehålla den värme de fått. Om morgnarne blir landet uppvärmdt förr än hafvet med sin större omsättning af nya ytlager, och landet utstrålar äfven mera värme. Till följd deraf förtunnas luften öfver landet och den tätare sjöluften strömmar ditåt — det är sjövinden. Men sedan solen gått ned deremot, behåller vattnet sin värme längre än marken, sjöluften blir således tunnare och landluften strömmar ditåt såsom landvind. Båtseglaren kan naturligtvis draga stor fördel af detta fenomen, som äfven i vårt klimat förekommer ganska regelbundet, då icke mera vidsträckta atmosferiska förhållanden åstadkomma starkare förherrskande luftströmmar. '''Langa''' kallas på sjöspråket att lemna i hand eller räcka åt någon. '''Lann,''' de delar af borden i en klinkbygd båt der det ena ligger utanpå det andra. '''Lanterna''' måste man hafva nattetid äfven i en liten båt (se ''boglanterna!),'' men man kan nöja sig med en sådan som nu för tiden begagnas på velocipeder. '''Lappsalfning'''brukades i forna tider för både fartyget utombords och det stående godset, i förra fallet under vatten en blandning af talg, svafvel, hartz och tjära, som verkligen än i dag kan anses såsom en god bottenfärg, öfver vatten tjära blandad med olja, hartz och kimrök, samt till tågvirket tjära och kimrök, hvartill enligt gammal skepparesed ovilkorligen skulle sättas bränvin »för att det skulle bli bra påstruket» — godset eller sjöfolket? Oljefärg har numera ersatt lappsalfningen på skrofvet, och på rigg af jerntross behöfves den ej. '''Lask''' kallas i allmänhet hvarje längdskarf emellan två trästycken, och många olika slag finnas såsom köllask, stuflask, plattlask o. s. v. Figuren här bredvid visar en af sistnämnda slaget på ett bord till en båt, men är ej riktigt rätt ritad, ty »läpparne», som de aftunnade ändarne af borden kallas, göras ej så tunna ytterst och nitarne sättas ej heller så långt ut i kanterna. '''Lastvattenlinie''' är egentligen på ett handelsfartyg den vattenlinie till hvilken fartyget är beräknadt att nedtryckas med full last ombord, men äfven för en yacht talar man ofta om lastvattenlinien i synnerhet på ritningen, der flere vattenlinier äro uppdragne, '''Latinsegel,''' se ''galérsegel!'' '''Latta''' kallas i allmänhet ombord en tunn träribba använd till hvilket ändamål som helst. När man t. ex. veflar vanten på ett större fartyg, uppnajas på dessa lattor för att hålla dem på sina rätta afstånd och för folket att stå på under arbetet. äfven i segel användas lattor fastsydda eller instnckna i hylsor. Ursprnngligen begagnades lattorna i seglen för att underlätta refningen af dessa såsom vidstående figur visar. Men sedan man snart märkte att ett illa gjordt segel kunde fås att stå bättre med hjelp af lattor insattes sådana ofta äfven på andra ställen än vid refven. Se t. ex. figuren vid ordet ''kanot.'' Sådana lattor som räcka hela vägen tvärs öfver seglet kunna verkligen hjelpa detta att stå väl, men så är icke alltid förhållandet med de för några år sedan på kappseglingsyachter högst moderna lattor, som räcka endast tvärs öfver de aktersta dukarne. Huru som helst kan man emot lattorna anmärka att de betydligt öka tyngden af seglet, och om detta är väl gjordt behöfvas de ej, så att lattorna äro egentligen att anse såsom en modesak som håller på att försvinna. Något nytt var det icke heller när man här i Europa först började med lattor i seglen, ty kineserna hafva haft sådana på nästan alla sina fartyg sedan tusentals år tillbaka. '''Laxstjert''' benämna båtbyggarne en infällning af ett timmer tvärs i ett annat så som figuren visar. Däcksbalkar bruka infällas med laxstjert i balkvägaren, men det är till föga nytta, ty det fordras icke mycken kraft för att klämma ihop laxstjerten så att den kan utdragas. '''Lefva''' säges ett segel göra när vinden infaller i det ömsom från ena ömsom från andra sidan så att det slår åt båda hållen. '''Lefvande ballast''' är visserligen ur rent språklig synpunkt ett mycket oegentligt uttryck, då man i allmänhet med ballast menar liflösa ämnen, hvilkas betydelse endast beror af deras döda vigt. Men uttrycket finnes emellertid i de flesta språks båtseglareterminologi, och det är för öfrigt mycket betecknande för personer, hvilkas betydelse om bord just beror af deras döda vigt. Den besättning, som nödvändigt behöfves för båtens manövrerande, kan således icke skäligen inräknas med bland den lefvande ballasten, hvars berättigande vid kappseglingar är en fråga som sedan lång tid tillbaka gifvit anledning till häftiga strider bland båtseglare och blifvit mycket olika löst på olika trakter. I. allmänhet har man dock kommit till det resultat att antalet personer ombord under kappsegling är begränsadt med hänsyn till båtens storlek, för att förekomma missbruk af lefvande ballast. '''Lejdare''' kallas både en liten lätt repstege för en man och en tross eller jernstång eller träribba sträckt utefter ett rundhult för att slå under seglet vid. Figuren visar ett praktiskt sätt att anordna en sådan lejdare till exempel på en storbom. Vid litshålen på seglet fastsys små messingsringar eller kauser, genom dessa trädes en messingstråd, hvilken såsom lejdare fästes vid bommen med surrningar tätt utanför ringarne då seglet år uthaladt så mycket som möjligt. När man då för att skona seglet vid fuktigt väder släcker på uthalaren eller nockbänseln, glida ringarne obehindradt in utefter lejdaren. '''Leda''' sig säges ett fartyg göra, då delar af dess skrof förändra sin ställning till hvarandra, så att inbördes rörelse eller ''ledning'' uppstår emellan delar, som äro afsedda att vara fast förbundna med hvarandra. Någon liten ledning må väl förekomma och anses förmånlig för välseglingen, men endast i öfvervattenskroppen. '''Lekare,''' en kettingslänk eller klam så gjord att den kan ledigt rotera liksom sviveln på ett gäddrag t. ex. '''Ledstång''' kallas ofta relingen ofvan däck och i synnerhet dennas öfverkant. '''Ledsegel''' äro egentligen endast de vid sidan af råsegel tillfälligtvis satta seglen — såsom på figuren vid ordet ''fullriggad,'' men äfven på, snedsegelriggade yachter och båtar kallar man ibland ledsegel sådana som vid segling för öppen vind tillfälligtvis sättas. '''Ledvagn,''' en på däck eller reling tvärskepps liggande stång merändels af jern, på hvilken. ett skot löper från den ena sidan till den andra. Moderna båtar med långa bommar och mångskurna storeskot hafva ofta flere ledvagnar, såsom t. ex. på figuren vid ordet ''centrum,'' men man måste vara noga med att om någon af dessa kommer nära kompassens plats göra den af messing eller trä eller något annat ämne som icke inverkar på kompassen, ty denna är särskildt känslig för en i närheten vågrätt liggande jernstång. '''Levang,''' en tvärs på ett skaft fästad styf borste, som begagnas för rengöring. '''Lifboj''' är enligt flere segelsällskaps stadgar hvarje kappseglande yacht skyldig att hafva till hands, och flere olika modeller finnas äfven i handeln. Men en som förtjenade att finnas och vara allmännare känd uppfans redan för flere år sedan i afsigt att med olja på vattnet dels hindra sjön att bryta öfver den af bojen räddade dels underlätta dennes upptagande ombord. Uppfinningen är både enkel och billig att utföra. Sjelfva bojen är en vanlig kransformig sådan af kork, men den är försedd med ett långs den inre periferien löpande messingsrör, hvars nästan mötande ändar afslutas med strålhufvar liksom på en trädgårdskannas pip. Röret fylles med olja, och då bojen hänger rätt upp och ned med strålhufvarne uppåt rinner oljan ej ut, men när den kastas i sjön och lägger sig på flatan framsipprar oljan långsamt genom strålhufvarne så att en blank fläck bildas på vattenytan. Har nu någon som gått öfver bord fått tag i bojen, så kan han kvarhålla sig i den mycket lugnare, då sjön icke bryter öfver honom, och den blanka fläcken på vattenytan är ett godt märke för återfinnande af bojen från fartyget eller dess utsända båt. »'''Ligg!'''» kommandoord för att upphöra med rodd och hålla årorna stilla tvärs ut och vågrätt. '''Lifbåt''' förtjenar endast den att kallas som är ''så'' osänkbar att den kan länsas äfven i temlig sjö eller helst länsar sig sjelf om den blifvit förfyld. Figuren visar en liten sådan lifbåt, i hvilken osänkbarheten åstadkommits genom luftlådor dels vid ändarne dels bordvarts. '''Lifbälte,''' ett mycket billigt, kan göras på följande sätt: Samla begagnade buteljkorkar och träd upp dem genomstungna långs efter på snören. Väf sedan med dessa radband såsom uppränning och segelgarn såsom inslag ett slags matta så att en kork kommer i hvarje ruta. Mattan bör göras ungefär trettio centimeter bred och så lang att den räcker omkring kroppen tätt under armarne. Låt korksnörena behålla omkring tio centimeters långa sladdar för att förenade till några gröfre snören knytas frampå bröstet, kapa af alla andra ändar och putsa det hela; så är lifbältet färdigt. Om det sedan öfverklädes med segelduk och målas, ser det riktigt elegant ut. Ett sådant, oklädt, lifbälte är en ypperlig hjelp för att lära en nervös pojke att simma. Vid första lektionen får han förvissa sig om att lifbältet väl uppbär honom i vattnet; och sedan petar man för hvarje dag bort några korkar allt efter framstegen. '''Ligga an''' säges icke allenast om fartyget med hänsyn till kursen (se: »''Hvad ligga vi an?''»), utan om hvilka föremål som helst för att beteckna att de äro i beröring med hvarandra. Storseglet ligger t. ex. an bakstaget (se detta ord), om detta sitter långt akter öfver; spanten ligga an bordläggningen hela vägen i en kravelbygd båt, men i en klinkbygd ligga de endast an de öfre bordkanterna. '''Ligga bi''' se ''bi.'' '''Ligga hårdt på roret,''' eller vara svårt att hålla på sin kurs, är, mycket vanligt för ett fartyg med hård vind på låringen, helst om det för stora aktersegel. '''Ligga på rät köl''' säges ett fartyg göra egentligen när kölens underkant ligger vågrätt, men uttrycket begagnas äfven ofta för att beteckna att fartyget icke kränger. '''Ligga på hälen —''' se ''häl.'' '''Ligga på näsan''' säges ett fartyg göra som är för mycket nedtryckt på fören. '''Ligga på svaj,''' eller så att fartyget kan svaja fritt för vind eller ström, är det sätt att förtöja som minst frestar fartyg och förtöjning. En båt, som skall ligga förtöjd i sjö eller ångbåtsskvalp, bör därföre om möjligt alltid läggas på svaj. '''Ligga vindrätt''' så att vinden blåser rätt för ifrån är den bästa ställningen när segel skola refvas eller bergas och i synnerhet när de skola sättas. '''Ligga öfver''' t. ex. en udde säges ett fartyg göra då det bidevind sträcker just jemnt i lovart om udden. Det är ibland t. ex. under kappsegling af mycken vigt att kunna bedöma när man behöfver vända för att på andra bogen ligga öfver ett mål, ty vänder man för tidigt så får man just i närheten af målet göra ännu ett slag, hvilket är olämpligt om andra båtar komma ungefär samtidigt fram till målet, och vänder man för sent så förlorar man i tid. Som en temligen allmängiltig regel kan emellertid antagas att med en god båt i lagom bris är det tid att vända då målet pejlas tvärs ut i lovart, hvilket man lätt kan bedöma genom att syfta på det utefter en kapp, en luckekarm, en ledvagn eller något annat som står vinkelrätt emot båtens medelplan. '''Ligga öfver''' säges äfven ett fartyg göra när det kränger hårdt; t. ex.: »hon låg öfver så att kölen syntes». '''Lik,''' vid kanterna af segel fastsydda trossar, äro nödvändiga både för styrkans skull och för att skydda segelduken mot försträckning i synnerhet på de kanter der icke staden af duken ligger långs efter. När detta är fallet utefter akterkanten sätter man nu för tiden sällan lik der på båtsegel högre än refven räcka, men på en fristående förkant såsom t. ex. på ett loggertsegel eller en klyfvare måste man hafva ett ganska starkt lik. På de kanter som slås under till rundhult eller litsas kan man deremot nöja sig med temligen smäckra lik såsom t. ex. stagliket på en stagfock eller mastliket på ett gaffel- eller sprisegel. I allmänhet tilltagas alla lik onödigt svåra, såsom man kan döma deraf att man aldrig hör talas om att åtminstone på båtsegel ett lik springer, men deremot är det ej exempellöst att i hårdt väder hela seglet blåser ifrån liken. Tjärad hamptross användes mest till lik, men på senare tider hafva några segelmakare tagit sig för att lika med otjärad tross, som visserligen har den fördelen att ej fläcka seglen om de beslås hårdt i varmt väder, men den är eljest mycket känsligare för temperatur- och väderleksförändringar samt mindre varaktig än den tjärade. '''Lina''' kallas så smäcker tross att den ej innehåller mer än högst 12 garn. '''Linneduk''' användes i forna tider till finare segel, men är nu nästan alldeles kommen ur bruk, ty den är dyrare, tyngre, glesare och mera elastisk än bomullsduk, så att linnesegel stå sällan väl och äro icke så vindtäta som bomullsegel. '''Linolja''' är en träbåts lifselexir och däraf bör den få så mycket som möjligt; först under byggandet rå linolja så länge virket kan absorbera den och sedan kokt derutanpå ett par gånger, ty både fernissa och färg fästa mycket bättre på en grundstrykning af kokt linolja än direkt på träet. Men äkta linolja är sällsynt nu för tiden och förfalskningar med sältran eller annat fett äro mycket vanliga; den råa linoljans äkthet visas enklast af dess specifika behagliga lukt, och den koktas af dess förmåga att fullständigt torka så att den ej kännes fet eller klibbig. '''Litsa''' segel vid rundhult der de skola sitta fast för godt såsom vid en gaffel eller rå är ganska enkelt och göres merändels med lina antingen med halfslag vid hvarje litshål och linan derifrån löpande rak till det nästa eller också i spiral, hvilket senare sätt är bättre om seglet icke står riktigt väl, ty den i spiral gående litslinan gifver med sig litet der frestningen är störst. Men litsning af segel vid rundhult eller trossar, utefter hvilka de skola kunna löpa ledigt, är kinkigare helst om litsningen skall kunna lätt lossas. Ett sätt är att äfven här litsa med lina, men dels löper denna trögt på masten eller staget,dels är det ganska besvärligt att skära i och få lagom styf eller rappa ur den långa linan hvar gång seglet skall slås under eller slås ifrån. Flere olika slag af litsor som kunna öppnas äro derföre uppfunna och i synnerhet användas sådana för litsade stagsegel, som slås ifrån och stufvas under däck då de ej begagnas. Figuren här bredvid visar en modell af dylika knäpplitsor för stagsegel; den är visserligen ganska dyrbar och arbetsam att tillverka, men den löper äfven ledigare och öppnar sig icke af våda så lätt som ett par hos oss i handeln gängse slag. '''Ljudboj''' kallas egentligen hvarje sådan som är försedd med någon ljudande inrättning för att varna sjöfarande, således äfven en klockboj, men allmännast brukas namnet endast för en som har en pipa, i hvilken en lufttät kolf röres upp och ned af sjöhäfningen och sålunda åstadkommer ljud. '''Lodet''' är navigatörens pålitligaste vän; astronomiska observationer kan han ofta icke få, bestickräkningen påverkas af ström, till och med utkiken hjälper ej mycket i tjocka, men lodet är ofelbart under alla omständigheter då vattendjupet medgifver dess användning. Till och med för småbåtar är lodet ofta af ovärderlig nytta och borde aldrig saknas. Men det kan vara af allra nättaste och enklaste slag: en liten blypjes af högst 1 kg. vigt ungefär sådan som figuren visar och ett gäddrag till lodlina utan uppstickning, ty djupet kan man tillräckligt noggrant taga genom att vid inhalningen »famna upp» linan. '''Lodskott''' kallas i allmänhet hela resultatet af lodningen, således tagandet af både vattendjupet och prof af bottnens beskaffenhet, hvilket fås derigenom att en urhålkning i lodets undre ända är fyld med en blandning af talg och malen krita, s. k. '''lodtalg.''' '''Lofva''' är egentligen att styra fartyget närmare upp emot vinden, men äfven om fartyget af sig sjelft gör en sådan kursförändring (som ett väl balanseradt fartyg alltid bör göra så snart man släpper roret), kallas det att fartyget lofvar, och ett fartyg, som är mycket benäget för denna själfständiga manöver, säges vara '''lofgirigt.''' '''Logg''' kan man kalla hvarje inrättning för att mäta antingen farten i ett visst ögonblick eller den under en viss tidrymd tillryggalagda distansen. Detta sistnämnda ändamål afse de numera för större fartygs navigering vanliga s. k. distansloggarne, som merändels äro så inrättade att en med skrufformade blad försedd pjes släpas efter fartyget och roterar till följd af dettas fart, hvarvid rotationen af bogserlinan öfverföres till ett räkneverk ombord, på hvilket man afläser den tillryggalagda distansen. För navigeringen är det just denna sistnämnda som man vill veta men för lustseglaren i mindre båtar är det oftast af större vigt att få veta den fart han för ögonblicket gör, ty derigenom kan han genast bedöma hvilken inverkan en eller annan förändring i segelföringen utöfvar på farten. Den ursprungliga gamla logginrättningen med skädda, lina indelad i knop (se detta ord) och glas är emellertid för ohandterlig i en liten båt och kräfver dessutom ganska mycken vana, om man skall få ett något så när pålitligt resultat, och de s. k. hydrostatiska loggarne, i hvilka farten utvisas genom vattentrycket i ett under fartygets botten nedstickande rör, äro icke heller lämpliga för båtar med ringa djupgående som ofta komma i grundt vatten, men för ett par år sedan kom en svensk uppfinning, kallad ''kutterloggen Triton,'' ut i marknaden och den har visat sig just »fylla ett länge kändt behof» för småbåtseglare. Triton består helt enkelt af en ungefär meterlång tågstump, som i en fin koppartrådslina bogseras efter båten och till följd af motståndet mer eller mindre hårdt allt efter farten spänner en fjeder i en ombord fastsatt dosa, på hvars lock en visare angifver farten. '''Loggbok''' är visserligen lustseglaren i allmänhet icke skyldig att föra, och i synnerhet för den som seglar ensam kan det nog mången gång vara besvärligt att under seglingen göra anteckningar om navigeringen och hvad eljest som tilldrager sig, men det är värdt besväret, och detta är för resten ej så stort om man har det något så när praktiskt tillstäldt med sitt skrifveri. Man kan till exempel hafva en liten blyertspennstump och ett vanligt visitkort i fickan, samt göra sina anteckningar med endast korta enstaka ord, bokstäfver eller siffror, som man sedan vid första tillfälle tydligare utskrifver i en anteckningsbok. Såsom system för anteckningarne måste man då alltid lägga en viss ordningsföljd emellan de bokstäfver eller siffror som begagnas till förkortade beteckningar, t. ex. denna: tid, vindriktning, vindstyrka, väderlek, plats, förändring i verksamhet och annat anmärkningsvärdt. En loggboksanteckning skulle då komma att se ut ungefär så här: fm 9,35, VSV, 3, hk, Långh. s udde, r ur ss, pump, k f Granö; och betyda: förmiddagen klockan 9 t 35 m vindens riktning vestsydvest, styrka 3, halfklar himmel, tvärs för Långholmens södra udde, stack ett ref ur storseglet, pumpade läns, satte kurs för Granö. Oafsedt det praktiska gagnet för navigeringen helst i händelse af påkommande tjocka eller mörker, kunna sådana loggboksanteckningar bereda stort nöje att genomläsa under »den döda säsongen». '''Loggertsegel''' är ett sådant hvars rå går snedt på sidan af masten, men med sin främre nock icke räcker ned till halsen. Se figurerna vid orden ''balansloggertsegel, flygande loggertsegel'' och ''fock.'' '''Lom''' på en åra kallas den merändels tjockare delen som kommer inombords då man ror. '''Lotssignal,''' för att påkalla hjelp af lots, är under dagen egentligen gösen (se detta ord), men hvilken annan flagg som helst hissad på toppen eller i synnerhet på en förtopp brukar ofta af lotsarne anses såsom kallelse, hvarför man bör vara sparsam med flaggföring helst på toppen. Om natten påkallas lots med starkt ljussken, så att äfven med sådant liksom med skott och fyrverkeri bör man vara försiktig, om man icke vill hafva lots, helst när man befinner sig i närheten af lotsuppassningsställen, hvilka i sjökorten äro betecknade med: »(Lots)», äfvensom i allmänhet i farleder der lots är skyldig att gå ═ '''Lotsmans farvatten.''' '''Lovart''' betecknar den sida på hvilken vinden blåser samt det håll från hvilket vinden kommer; man sitter t. ex. i lovart på båten och tittar i lovart på himlen. '''Lovera.''' gammaldags uttryck, ═ kryssa. '''Lucka''' kallas i allmänhet hvarje större hål i däck äfvensom sådan betäckning deröfver som kan borttagas. '''Luftlådor,''' för att göra en båt osänkbar, kan man åstadkomma ganska billigt med gamla biscuitlådor, på hvilka locken tätt fastlödas, eller ännu billigare är att taga tomma cigarrlådor, öfverkläda dem med duk och oljemåla denna flere gånger tills den blir vattentät. '''Lustsegling''' är temligen allmänt antaget beteckna all slags segling för nöjes skull, således alla de tre slag hvari man skulle kunna indela sådan segling: ''kappsegling, promenadsegling'' och ''långfärd.'' I öfverensstämmelse härmed användas äfven ofta för att beteckna farkoster afsedda för lustsegling orden '''lustbåt''' och '''lustjakt,''' fastän de icke äro vackra, och åtminstone det sista lämpligen kan ersättas af ''yacht.'' '''Lyda ror''' säges ett fartyg göra då hvarje rörelse af rodret genast åstadkommer en kursförändring. '''Lysvidder''' för fyrar äro i sjökorten utmärkta med cirklar, i hvilka fyren är medelpunkt, den distans, på hvilken skenet vid klar och mörk natt kan ses af en observatör tätt ofvan vattenytan, är radie, och periferien är ritad på olika sätt för att beteckna skenets art, såsom fulldragen linie för fast fyr, streck för klipp, vinklar för blänk o. s. v. '''Lyft!''' kommandoord för att upphöra med rodd och lägga in årorna i båten. '''Långfärd''' är ett på senare åren bland svenska båtseglare liksom bland åtskilliga andra idrottsmän antaget ord af temligen obestämd betydelse, men för segling brukar det beteckna en sådan som utsträckes till flere dygn eller åtminstone öfver en natt; och en härför afsedd båt, i hvilken man således bör kunna sofva temligen beqvämt och i hvilken för resten hemtrefnaden (äfven på bekostnad af snabbheten) är i främsta rummet tillgodosedd, brukar kallas '''långfärdsbåt.''' '''Långhalsar''' kalla sjömän ett slags skaldjur ''(Lepas anatifera)'' som fäster sig vid fartygs bottnar och åstadkomma mycken förargelse dels derigenom att de skada träet, dels derigenom att de öka friktionsmotståndet i vattnet och sålunda hindra välseglingen. Kokta lära de emellertid vara ganska smakliga att äta, och detta föranledde under medeltiden häftiga strider om det skulle vara tillåtet att äta långhalsar under fastan, ty många lärda män på den tiden ansågo dem såsom köttmat på grund af deras gåshalsliknande utseende, såsom synes af figuren, och äfven antydes i det latinska artnamnet. '''Lång- och tvärmärken''' begagnas när man vill rigtigt noga bestämma en plats såsom t. ex. för ett sjömärke, och uppgöras på det sätt att man i två mot hvarandra nära vinkelräta riktningar uttager landfasta föremål som bära öfverens sedda ifrån det ställe man vill utmärka. '''Långsalningar,''' de ofvanpå kindbackarne långskepps fastbultade timmer, mellan hvilkas främre ändar stången stöder. Se figuren vid ordet ''esselhufvud.'' '''Långskepps,''' i fartygets längdriktning. '''Långsplits''' användes för att hopskarfva en tross, som skall skära genom block eller dylikt. Sladdarne af trossen sättas emot hvarandra liksom vid ''kortsplits'' är beskrifvet, men så långt uppslagna att kardelernas längd motsvarar minst sju gånger trossens omkrets. En kardel åt hvardera hållet uttages härefter, och i stället inlägges den mötande tills endast ett tiotal centimeter är qvar af den. Då detta är gjordt finnas således på trossen tre ställen der två kardeler mötas och böra läggas emot hvarandra såsom ''a'' och ''b'' på ofvanstående figur, hvarefter de instickas, samsas och klyfvas liksom vid kortsplits. Deras sätt att beknipa hvarandra synes bäst af vidstående lilla figur, och de böra mötas just på detta sätt, emedan den med all skicklighet likväl oundvikliga knölen eljest blir större på den färdigsplitsade trossen. En långsplits är ej fullt så stark som en kortsplits, men i alla fall föga svagare än den osplitsade trossen, och bör icke synas mycket om den är väl gjord. Med en tross som slites mycket på midten men föga vid sladdarne, såsom t. ex. en kutters storeskot, hvars båda ändar äro halande parter, plägar man använda den besparingen att man kapar den itu, der den är mest sliten, ändvänder båda delarne och långsplitsar dem tillsammans i stället för att skaffa sig en ny tross. '''Lårding''' — se ''garn.'' '''Låring,''' den del af fartygsidan der denna börjar rundas in emot aktern. Ett föremål som ifrån fartygets midt betraktadt synes i riktningen öfver låringen säges vara '''låringsvis,''' som nogare bestämdt är midt emellan rätt tvärs ut och rätt akter ut. »'''Låt gå!'''» kommandoord för att frigöra eller eftergifva någonting utan beherrskande af rörelsen; kommenderas t. ex. »låt gå ankaret !» är det ej meningen att detta skall firas ned eller hejdas innan det tager botten. »'''Låt gå årorna!'''» kommandoord under rodd för att lägga årorna (i behåll) utombords långs sidan, antingen för godt efter slutad rodd eller vid passerandet af hinder. '''Lä,''' den riktning åt hvilken vinden blåser och den sida af fartyget som icke är ''lovart'' (se detta ord). '''Läck''' äro många fartyg utan att häri ligger någon egentlig fara så länge läckningen är konstant och icke svårare än att man kan beherrska vattenhöjden, men om läcka plötsligt uppstår eller ökas, är det alltid betänkligt och säkrast att söka hamn för att få reda på läckans beskaffenhet. '''Lägervall''' säges ett fartyg vara i då det kommit tätt i lovart om grund eller land och har svårt att klara sig derifrån. '''Lägg''' på ett ankare, den långa raka delen emellan röringen och kronan; se figuren vid ordet ''fly.'' '''Lägga bi''' se ''bi.'' '''Lägga till,''' att varsamt och med fullt beherrskande af situationen föra fartyget intill en djup strand, en kaj, ett annat fartyg eller föremål invid hvilket det kan stanna. Det är icke sjömansbruk att — såsom man ofta hör — säga om ett fartyg att det lägger till, när det kränger hårdt. '''Lägga ombord med''' ett annat fartyg kan visserligen anses nästan liktydigt med att lägga till vid det, men uttrycket användes mest för att beteckna en sammanstötning af våda och ovarsamhet. »'''Lägg ut årorna!'''» kommandoord till roddare att lägga årorna som vid »''ligg!''» är beskrifvet. '''Lämpa''' säger man i allmänhet ombord om förflyttning af svårare tyngder; man lämpar till exempel ballast för eller akter öfver för att ändra fartygets läge på vattnet, och ankaret med sin ketting kan man äfven lämpa, liksom man på ett ångfartyg lämpar kol från boxarne fram till eldrummet. '''Länga,''' en temligen lång stropp af tågvirke eller ketting afsedd att smygas om någonting. '''Längd''' på ett fartyg brukade i forna tider afse längd emellan »perpendiklarne», lodlinier från för- och akterstäfvarne; numera menar man i allmänhet, åtminstone för yachter, längd i vattenlinien, och om man vill beteckna hela längden af skrofvet, säger man: '''längd öfver allt.''' '''Läns''' säges ett fartyg vara då det icke har något genom läcka, öfverspolande sjö, regn eller på annat merändels oafsigtligt sätt inkommet vatten i sig eller åtminstone icke mera än det som man ej kan komma åt att pumpa eller ösa ut. '''Länsa''' är att segla undan hård vind och sjö och sådan segling kallas äfven ibland ''läns.'' Att länsa är ofta det bästa sättet att reda sig i svår sjö i synnerhet med en lätt, välseglande båt, helst om denna har skarpt förskepp och fylligt akterskepp. Då under sådana omständigheter hufvudsyftet är att hindra sjön från att bryta in öfver båten, är det klart att detta måste bäst vinnas genom att vända mot sjön den del af båten som genom sin form och höjd öfver vattnet erbjuder största skyddet emot faran, och detta blifver alltid endera af båtens ändar. Härigenom uppstå de båda manövrerna att endera lägga bi med förstäfven mot sjön eller att länsa undan vinden med aktern emot den. Hvilketdera sättet man bör välja beror naturligtvis förutom på båtens egenskaper äfven på de lokala förhållandena och i främsta rummet på om man har utsigt att kunna länsa in i någon hamn eller åtminstone icke riskerar att segla sig i lägervall på en otillgänglig kust. Har man emellertid beslutat sig för att länsa, bör man föra så mycket segel som båten tål utan att visa benägenhet att gräfva ned sig med förskeppet, ty ju fortare båten löper undan desto bättre vakar den och desto bättre styr den, hvilket är det allra vigtigaste. Ty största faran under länsning är att båten, när en efter rullande våg träffar dess akter, kastar sig tvärs för sjön, som då genast bryter in öfver sidan. ännu farligare än dylika girar åt lovart äro dock sådana åt lä, i synnerhet om man länsar med aktersegel, ty detta skulle dervid kunna gipa, och bland de minsta olyckor, som i sådant fall pläga inträffa, är att riggen skadas. För att hindra gipning bör man således med en snedsegelriggad båt alltid försöka länsa med vinden litet in på den ena sidan, ty då vet man att båten helst girar åt denna sida. Länsar man utan något segel alls eller åtminstone utan aktersegel, hvilket man kanske blir tvungen till i mycket hårdt väder, så må man hålla rätt undan vinden. '''Läpp''' kallas en knap, som endast åt ena sidan har horn, hvilket kan vara försedt med en blockskifva. '''Lätt''' ankare säges detta vara då det just släppt botten. '''Lätta''' säges vädret göra då det klarnar efter regn eller tjocka. '''Lättseglad''' kallas en båt, då den i laber bris seglar jemförelsevis väl, eller med andra ord lätt kommer undan i lätt bris. '''Lödning''' på träbåtar förefaller väl litet egendomligt, men är alls icke oäfvet, när man vill täta nåt eller fogar som äro svåråtkomliga. Naturligtvis blir lödningen icke särdeles stark, utan hållbarheten får bero mest på skrufning eller spikning, men täthet kan man åtminstone få genom lödningen mycket bättre än genom kittning eller målning. Till lödningsämne begagnar man det slags af vax och harts blandade lack, som är omnämndt under ordet ''kitt,'' och för att uppvärma lacket så att det blir lättflytande använder man en vanlig lödkolf, hvilken naturligtvis dock ej får vara på långt när så varm som till exempel vid lödning med tenn. '''Löddra,''' ett med en kardel lagdt öga vid liket på ett segel såsom vid refven och äfven ofta i hörnen; merändels inbändes en kaus i löddran för att skona denna mot förslitning. '''Löpare,''' ett tåg som går flere gånger fram och tillbaka genom block, såsom t. ex. i en talja eller gina. '''Löpande gods''' är i allvarlig bemärkelse tågvirket i de rörliga delarne af riggen, såsom fall, skoter, halsar och dylikt, men i skämtsam stil bruka sjömän äfven ofta kalla för »löpande gods» sådant som löper lätt ned i deras torra halsar. '''Lösköl''' brukades i forna tider på fartyg under den fasta kölen för att skona denna vid grundstötning, dockning och dylika tillfällen, och ordet var då berättigadt, ty löskölen var afsigtligt fastbultad eller spikad så löst att den gick loss lätt; men när man nu för tiden ibland hör en båtegare tala om att han försett sin båt med »en lösköl af jern i stället för ballast inombords», så är uttrycket mycket oegentligt, ty jernkölen får minsann icke ostraffadt vara »lös». [[Kategori:Båtseglareordbok]] Kategori:Sångtexter 414 3218 2005-10-20T13:10:45Z EnDumEn 2 Flyttar till toppkategorin Den här kategorin innehåller texter till sånger av allehanda slag – visor, schlagers, skillingtryck med mera. [[Kategori:Topp]] Wikisource:Sångtexter 415 6979 2006-07-02T13:54:44Z NERIUM 63 /* V */ ==Wikisources svenska sångbok== Här följer en samling sångtexter på svenska, ordnade efter både titel och begynnelserad. Sångtexterna finns även i [[:Category:Sångtexter]], dock endast under en titel var. När en författare '''varit död i 70 år''' kan man återge hans eller hennes verk på Wikisource eftersom verken inte längre ligger under någon upphovsrätt - ett begrepp som på engelska kallas att de ligger i "Public Domain" (PD). På svenska kan man säga att sådana verk är kulturellt allmängods. Sångtexter vars upphovsmän varit död i kortare tid än så kan inte läggas in här, då det bryter mot upphovsrätten. <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ ==F== * [[Fredmans epistel n:o 3|Fader Berg i hornet stöter]] * [[Fredmans epistel n:o 1]] * [[Fredmans epistel n:o 2]] * [[Fredmans epistel n:o 3]] ==I== * [[Internationalen]] ==N== * [[Fredmans epistel n:o 2|Nå skrufva fiolen]] ==S== * [[Fredmans epistel n:o 1|Sant va dä, ingen dricker]] ==U== * [[Ur svenska hjärtans djup en gång]] * [[Internationalen|Upp trälar uti alla stater]] ==V== *[[Vikingasäten]] [[Kategori:Sångtexter]] Wikisource:Mötesplatsen 416 6095 2006-06-27T13:41:44Z Habj 4 /* Poem-taggar */ {| style="float: right;" |__TOC__ |} __NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource.Skriv nåt här nedanför, om inte annat så för att visa att du hittat hit! [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== Diskussioner från Mötesplatsen på flerspråkiga Wikisource finns arkiverade i [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv|Arkivet]]. =Diskussioner= ==Författare och namnrymden Wikisource== Funkar namnrymden Wikisource likadant som namnrymden Wikipedia på WP - är det likadant vad som ska ligga där? Olika författare listas på [[Wikisource:Författare]], men ska man följa Wikipedia-logik skulle väl bara [[Författare]] duga utmärkt. Jag undrar också om sidorna om författare ska heta [[Författare:Förnamn Efternamn]] som de gör nu? Jag ser att de gör det på engelska... och undrar varför. Tycker det vore enklare om de låg under [[Förnamn Efternamn]]. Vet någon hur de engelskspråkiga har resonerat? / [[User:Habj|Habj]] 11:38, 10 August 2005 (UTC) :Listan över författare finns i Wikisourcenamnrymden eftersom det inte är en källtext utan en sida för att hjälpa användare att hitta de källtexter de söker. Av samma anledning ligger inte författarsidorna i artikelnamnrymden. :Jag vet inte hur riktig min gissning är. Det kanske går att hitta en bättre förklaring genom att ställa frågan i [[Wikisource:Scriptorium]], eller genom att läsa [[Help talk:Author pages]] eller [[Wikisource talk:Namespaces]] (jag har inte läst de diskussionerna så noga). /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 21:49, 10 August 2005 (UTC) ::Jag kan köpa logiken, och har idag skapat [[Författare:Carl Michael Bellman]]... men i så fall borde väl även [[Sångtexter]] flyttas ur den huvudsakliga namnrymden, liksom [[Poesi]]? Det är ju inte heller källtexter, utan sidor som är till hjälp för att hitta källtexter. Jag ska studera dina länkar, snoka lite i den engelskspråkiga delen av wikisource och återkomma. / [[User:Habj|Habj]] 13:52, 11 August 2005 (UTC) :::Jag har nu bytt namnrymd för flera sådana sidor. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 22:20, 12 August 2005 (UTC) == Rätt i mallarna? == Hej. Hur gör man mallen på [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Psalml%C3%A4nk&action=edit] att peka rätt? --[[Användare:Damast|Damast]] 16 september 2005 kl.06.33 (UTC) :För att länka hit från Wikipedia skriver man '''[[src:...''' före sidnamnet här (förut skrev man '''wikisource:'''). Jag har ändrat i mallen. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 september 2005 kl.07.42 (UTC) ::och nu hittade jag ju var du hade förklarat det första gången *ler* --[[Användare:Damast|Damast]] 17 september 2005 kl.21.50 (UTC) ********* == I vilken form ska texter vara med? == Hur är det tänkt att Wikisource ska fungera? <br>Ska hela kompletta textfiler läggas in? <br>Eller kan det räcka med länkar till andra öppna sajter där filerna redan finns? Exempelvis följande:<br> *http://www.svenskaakademien.se/SVE/klassiker/ *http://spraakbanken.gu.se/lb/vittsam/almqvist-svs.phtml *http://runeberg.org *http://www.litteraturbanken.se / Magnus 21 sept 2005 :Tanken med Wikisource är nog att lägga in hela texter, inte länkar till texter någon annanstans. Men jag ser inga problem med en sida (kanske [[Wikisource:Andra fria textsamlingar]], eller något liknande) där vi samlar länkar till andra fria sajter med källtexter. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 21 september 2005 kl.19.00 (UTC) == Organisering av texter == Texterna som finns här behöver organiseras på något sätt så att det blir lätt att hitta dem. Det bästa sättet att organisera är antagligen någon sorts blandning av kategorier och listor. Frågan är vilka hur vi ska kategorisera och vilka typer av listor som ska finns. Har någon några synpunkter? Fördelen med listor framför kategorier är att de kan innehålla mer information än bara artikelnamn i alfabetisk ordning. Kategorier däremot är enklare att hålla uppdaterade. Därför kan vi vara generösa med kategorisering, men lite försiktigare med många olika typer av listor. Jag tycker att vi bör ha listor över olika författares verk, som t. ex. [[Författare:Erik Axel Karlfeldt]]. Hur bör sådana författarsidor se ut? Vi kan även ha andra typer av listor (men om de bara är alfabetiska listor över artikelnamn så är kategorier enklare). Kategorisering skulle vi t ex göra efter genre (finns påbörjat), efter författare (finns påbörjat för några diktare) och/eller i andra kategorier. Vilka kategorier behövs? och hur ska kategoriträdet hänga ihop? /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 7 oktober 2005 kl.18.10 (UTC) :Nu har jag har börjat skriva en sida om kategorier på [[wikisource:kategorier]]. Där har jag lagt ett förslag på kategorier som ska finnas och hur de ska hänga ihop. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 25 oktober 2005 kl.12.22 (UTC) ::Förlåt att jag kommer in så här sent i diskussionen, men min uppfattning är att listor som till sin natur är i ständig förändring i görligaste mån bör undvikas, då de så gott som alltid blir inaktuella. Det är ju också som så att det ju faktiskt går att lägga in precis lika mycket text på en kategorisida som på vilken annan sida också, det är ju bara att förutom den text som läggs in manuellt så tillkommer en alfabetisk lista över de andra artiklar som angivit sig tillhöra kategorin. Jag tycker alltså att de sidor som finns under Författare:<författarnamn> nog innebär onödigt dubbelarbete, och att den information som finns där med fördel kan läggas in på respektive författares kategorisida.--[[Användare:Sannab|Sannab]] 16 januari 2006 kl.14.47 (UTC) :::En ytterligare kommentar, jag ser att [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] enligt sin diskussionssida önskar kunna göra olika typer av listor t ex dikter för sig och romaner för sig. Detta kan ju i vissa fall vara motiverat, och då blir ju lätt det lite oöverskådligt med underkategorier. I sådana fall skull jag ändock vilja undvika att det är två sidor per författare, och helt enkelt lägga in dessa strukturerade listor i kategoritexten.--[[Användare:Sannab|Sannab]] 16 januari 2006 kl.15.30 (UTC) ::::Jag ser inte att det är något stort problem med två sidor för varje författare. Jag är inte starkt emot listor på kategorisidorna, men jag är lite tveksam till att det skulle se så bra. Det kanske är värt att prova ändå, för att se hur det fungerar. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 januari 2006 kl.20.18 (UTC) :::::Om nuvarande system med två sidor skall vara kvar, så tycker jag att vi i såfall borde försöka se till att det finns länkar till författarens kategori-sida från Författare-sidan, till exempel i formen: ''För en alfabetisk lista över alla <författarnamn>s verk, se <nowiki>[[:Kategori:<författarnamn>]].''</nowiki>--[[Användare:Sannab|Sannab]] 17 januari 2006 kl.07.42 (UTC) ==Vers== Jag har lagt till formatering för vers i [[MediaWiki:Monobook.css]]. Genom att skriva: <pre> <div class=vers><pre> Första textraden Andra textraden tredje textraden en till rad /pre></div> </pre> får man resultatet <div class=vers><pre> Första textraden Andra textraden tredje textraden en till rad </pre></div> Jag har använt det formatet i [[Fem farliga F]]. Om ni tycker det ser bra ut kan det införas i andra texter annars kan jag ta bort det. På franska Wikisource finns formatering för prosa (se t. ex. [[:fr:Les Habits neufs de l'Empereur|Kejsarens nya kläder]]) som vi kan införa här om det finns intresse. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 7 oktober 2005 kl.18.10 (UTC) :Det ser ju snyggt ut. Men jag förstår inte ändå hur man liksom ska använda det hela. Spontant tycker jag upplägget verkar tillämpligt även på psalmerna. Å andra sidan avser jag inte att egentligen lägga in fler psalmer... men man vet ju aldrig... --[[Användare:Damast|Damast]] 7 oktober 2005 kl.20.48 (UTC) ::Det bör fungera på både dikter, psalmer och andra sånger och kanske även andra texter där radbrytningar ska vara på bestämda platser. Vad som händer är att radbrytningar vekligen blir radbrytningar när de står mellan <nowiki><div class=vers><pre></nowiki> och <nowiki></pre></div></nowiki>. Wikiprogrammet gör ju annars att det krävs en tom rad för få en radbrytning, och det är inte bara en radbrytning utan ett nytt stycke så det ser inte riktigt bra ut. Därför har några andra metoder använts i dikter och sånger (t. ex. att inleda rader med mellanslag eller kolon). /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 9 oktober 2005 kl.17.07 (UTC) Har använt ovanstående "Monobook.css" som enkelt ger en snygg layout för poesi. OBS dock att det saknas ett "<" i det som syns i skuggade rutan. Man måste kopiera mallen från exemplar nr 2 ovan i redigeringsläge. Dock har den en väsentlig nackdel genom att all Wiki-formatering försvinner, dvs man kan inte göra länkar, punkttabeller etc i texten. Har någon en lösning på detta, åtminstone möjliggöra länkar. --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 9 april 2006 kl.14.21 (UTC) ==Sidor i Wikisourcenamnrymden== Det finns några sidor om Wikisource i den namnrymden, men de är inte många. Om det saknas någon viktig sida (det gör det antagligen) så kanske den kan tas från svenska Wikipedia och anpassas till Wikisource, eller tas från engelska Wiksource och översättas. Så vilka sidor saknas? :Dom där namnrymnderna har jag aldrig begripit mig på, trots att flera försökt förklara. Så vilka som saknas är jag inte person att besvara (så då kunde jag ju låtit bli att skriva med förståss *skratt*) --[[Användare:Damast|Damast]] 7 oktober 2005 kl.20.50 (UTC) ==Översättning av systemmeddelanden== Nu har jag översatt de flesta [[Special:Allmessages|systemmeddelanden]] som jag vet i vilket sammanhang de används. Men det finns fortfarande meddelanden som är oöversatta. Om ni hittar engelsk text någonstans eller någon dåligt översatt svensk text så lämna ett meddelande på min diskussionssida om var texten används och gärna förslag på vad det ska stå istället. Då kan jag försöka ändra till en bättre text. När vi har fler administratörer så kan de också hjälpa till med att ändra systemmeddelanden. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 19 november 2005 kl.22,13 (UTC) == Omrösting om skydd av delar av sidor == På [[oldwikisource:Wikisource:Vote on enabling the ProtectSection extension]] pågår en omröstning om ett nytt verktyg ska aktiveras på Wikisource. De användare som har gjort mer än 50 redigeringar här får delta i omröstningen. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 18 januari 2006 kl.10.47 (UTC) ''Översättning av engelsk text om verktyget:'' ===Vad är ProtectSection?=== Det är en utökning av MediaWiki-programvaran som gör det möjligt för administratörer att skydda delar av en sida, men samtidigt låta övriga användare redigera andra delar av sidan. Den skyddade texten avgränsas av den nya taggen <protect>. Taggen kan bara läggas till eller tas bort av administratörer och text inuti taggen kan bara redigeras av dem. ===Varför?=== Som det är nu så finns bara möjligheten att skydda en hel sida när en text ska skyddas. När en sida har skyddats kan inte längre vanliga användare förbättra formatteringen av sidan. Det är en alltelleringet-situation som hindrar administratörer från att skydda texter. Det här verktyget gör det möjligt för administratörer att skydda texters innehåll mot vandalism, samtidigt som alla användare kan ändra sidans formatering, kategorisering, interwikilänkar, etc. :Enligt länken ovan hade förslaget redan den 20/1 så starkt stöd att man har begärt att slå på funktionen på alla wikisourceprojekt - sen vet jag inte vad som hänt/händer... // [[Användare:Habj|Habj]] 8 februari 2006 kl.01.49 (UTC) == Omröstning om ny Logo == På flerspråkiga wikisource görs nu ett försök att välja en ny logotyp. Valet görs på [[oldwikisource:Wikisource:New Wikisource logo]]. T.o.m. den 14 februari kan man bidra med förslag till logotyper och diskutera de förslag som finns. Sedan kommer en omröstning genomföras mellan den 15 och den 28 februari. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 3 februari 2006 kl.10.43 (UTC) ==Sidor där man kan hämta texter== Kan man inte skapa en "guide" till införandet av texter hit, med t.ex. en lita över olika sidor på internet (t.ex. ''Project Runeberg '') där det finns ''fria'' texter som man kan föra över till Wikisource? Det kanske skulle öka farten här lite iaf. Jag kan tänka mig att det är fler än jag som inte riktigt vet hur man får tag på texter på något enkelt sätt. -- [[Användare:Skizzik|Skizzik]] 5 mars 2006 kl.22.50 (UTC) I detta sammanhang en viktig '''principfråga''': Proj Runeberg och liknande har hela texter lika tillgängliga som Wiki men i något annan teknisk form. Ska svenska Wikisource ha originaltexter hämtade från t.ex. proj Runeberg ? # En kopia av en biografi ur H Hofberg i okommenterad originaltext tycker jag inte tillför något. Heller inte enskilda artiklar ur "Ugglan" (Nordisk Familjebok). (Däremot är ju dessa suveräna källor för att skriva egna artiklar på Wikipedia !). Har sådana originaltexter, med gammalstavning och som saknar nyare fakta, något särskilt värde ? Är det inte bättre att vi satsar på att ''använda'' dessa för Wikipedia ? #Vad betr dikter och prosatexter, musik m.m. är situationen en annan. Med originaltexten i Wikisource och en artikel /artiklar om verket och upphovspersonen i Wikipedia har vi ju en avgjord fördel med länkmöjligheterna och multipla kategoriseringar (=sökmöjlighet) !--[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 6 april 2006 kl.08.57 (UTC) :Jag tycker inte att det är fel att vi har texter från projekt Runeberg. Själv ser jag inte att "uggleartiklar" tillför så mycket här. Men om någon skulle vilja lägga dem här så skulle jag inte vara emot det. Jag håller med om att dikter och prosa kan ha större värde här. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 april 2006 kl.13.06 (UTC) ::Tack. Tolkar svaret som ett instämmande. Kunde ovanstående ingå i riktlinjer för W-source? Vi behöver sådana (liksom hjälpen). "Riktlinje är ju heller inte ''tvingande'' som en policy är. ::Del-'''Förslag till riktlinjer''' (ingår i "Vad ska ingå i Ws") == Källtexter från andra, icke upphovsrättsskyddade, internetplatser == Exempel på "fria" internet-källor är det mycket innehållsrika ''Projekt Runeberg''. Där finns: * Värdefulla: ** Prosastycken och sångtexter, med eller utan musik. Största fördelen att ha sådana källor på Wikisource är att de kan internlänkas till (flera) närliggande Wikipediartiklar och även kommenteras här (dock inte inuti källtexten !) * '''Mindre''' värdefulla: ** H Hofberg: ''Svenskt biografiskt handlexikon'': Använd hellre biografierna som faktakälla för artiklar på Wikipedia - de flesta får ingen större fördel av att kopieras till Wikisource. Gammalstavning och ålderdomligt språkbruk gör dem mera svårlästa för många och de som vill läsa kan lika lätt läsa direkt i "Runeberg" ** Encyklopedier, t ex de båda utgåvorna av Nordisk Familjebok (kolla gärna båda). Några olika varianter: *** Artiklar om ämnen som var aktuella då verken skrevs (1860-1920) men nu är historiska - exempelvis ''länsman'' - en befattning som beskrivs detaljerat där, men eftersom yrket försvann 1917 blir det bara kort beskrivet i nyare verk. *** Artiklar om då aktuella företeelser men som senare omvärderats - exempelvis ''rasbiologi'' som beskrivs olika då och nu. Förse då gärna Wikisource-artikeln med en notering att källans beskrivning har senare omvärderats. --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 7 april 2006 kl.00.45 (UTC) ::Det finns säkert en del riktlinjer och hjälpsidor som saknas här på Wikisource. På [[Wikisource:Vad Wikisource är]] finns en rubrik om vad som ska finnas på här. Det kanske går att på något sätt infoga ditt förslag där. Om vi skapar en sida om att bidra med texter (kanske [[Wikisource:Att bidra med texter]]) så kunde man skapa en rubrik om olika källor där man kan lägga ditt förslag där. /[[Användare:82.212.68.183|82.212.68.183]] 8 april 2006 kl.12.17 (UTC) :I ditt förslag står ''... de kan internlänkas till (flera) närliggande Wikipediartiklar och även kommenteras här (dock inte inuti källtexten!)''. Menar du då att varken länkar till Wikipedia eller kommentarer ska finnas källtexten. I så fall håller jag inte med, jag tycker att internlänkar ska få finnas i källtexterna. Länkning ska inte gå till överdrift, men möjligheten att lägga till (väl genomtänkta) länkar direkt i källtexten är ju Wikisources fördel framför andra källor på internet. Kommentarer till texten håller jag med om att de inte hör hemma direkt i källtexterna. I övrigt håller jag med om det som står i förslaget och tror att det kan bli en bra riktlinje om hur internetkällor kan användas. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 8 april 2006 kl.14.12 (UTC) ::Jo jag är en varm vän av länkning och håller med om att det en ofantlig fördel som bör utnyttjas. Har sedan jag skrev förslaget funderat en hel del över denna fråga för att kunna få in länkar utan att "störa" textens original-utseende och dessutom kunna lägga kommentarer och tolkningar till texter så att man lätt kan visa dem men utan att störa texten. ::Jag har testat en variant på [[Adlercreutz]] där jag på [[Diskussion:Adlercreutz|diskussionssidan]] lagt en komplett version med länkar i. Detta känns dock som slöseri med serverplats. Kanske är de blåa länkarna inte så störande i texten och man kan lägga enbart kommentarer på disk-sidan. ::Om man fick önska skulle jag vilja ha länkar och kommentarer dyka upp i separat fönster så att man ''samtidigt'' kan se originaltexten när man läser länksidan eller kommentaren. Har inte hittat någon teknik för detta på Wiki - finns det ? --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 8 april 2006 kl.16.00 (UTC) :::När länkning till Wikipedia diskuterades på engelska Wikisource skrev jag ett javascript som gör att man kan välja att inte se länkarna. Scriptet finns på [[:en:User:EnDumEn/monobook.js]], dessutom behövs [[:en:User:EnDumEn/monobook.css]]. Det skulle gå att kopiera scriptet till [[MediaWiki:Monobook.js]], då skulle alla användare här (som använder monobook och tillåter javscript) få tillgång till den funktionen. Jag är osäker på om det är en bra idé, men det är iallafall en möjlighet. :::Jag har inte heller sett något som liknar det du beskriver om kommentarer till texter. Jag tror att ämnet har diskuterats på [[:en:Wikisource talk:Annotations|engelska wikisource]]. Jag har inte läst de diskussionerna, så jag vet inte riktigt vad som har sagts där eller vad de har kommit fram till. [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 10 april 2006 kl.17.09 (UTC) Att ha enskilda "uggleartiklar" skulle kanske inte tillföra så mycket, men däremot att lägga in hela uppslagsverket. Jag tycker att det finns många anledningar till att det skulle ligga här, både för att bevara texterna i sin ursprungsform vilka man kan vilja få tillgång till och sen just för det ålderdomliga språket också. Sen skulle man kanske t.ex. kunna koppla "Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926."-mallen på wikipedia att länka till rätt ställe i verket här på wikisource så läsaren kan jämföra texterna själv om h*n vill. --[[Användare:Skizzik|Skizzik]] 30 april 2006 kl.10.28 (UTC) == Ny funktion "Att göra" == Jag har lagt in systemet för "Att göra" listor. Det fungerar precis som på svenska Wikipedia (hoppas jag). Det består av en mall "Att göra" och en kategori "Att göra". Du kan enkelt lägga in en Att göra -lista på önskad sida genom att skriva in <nowiki>{{Att göra}}</nowiki> på önskad plats på sidan. Denna sida läggs då automatiskt även i Kategorin "Att göra". Rekommendation: Använd denna funktion '''enbart''' på diskussionssidor, t.ex. när Du ser en källa som behöver en "flerstegsraket" av bearbetning eller på Din egen diskussionssida.<br> Fördelen med Kategorin "Att göra" är bl.a att användare kan gå dit för att få tips på angelägna arbetsuppgifter.<br> '''Föreslår''' att en "blänkare" med detta tips läggs på W-source huvudsida, t.ex. i högra rutan under texten "Du kan hjälpa till genom att bidra med fria texter."<br> Läs mer på [[w:Wikipedia:Att_göra|Wikipedia]].<br> '''Föreslår''' att vi kopierar den instruktionen till W-source så att vi kan anpassa den till egna behov. --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 9 april 2006 kl.17.14 (UTC) :Jag kopierade instruktionerna från Wikipedia, nu finns de på [[Wikisource:Att göra]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 april 2006 kl.09.56 (UTC) == Maillista == Nu finns en maillista för Wikisource. På [[mail:wikisource-l]] kan man prenumera på den eller läsa dess arkiv. Listan är gemensam för alla Wikisourceprojekten, så språket på listan kommer för,modligen att vara engelska. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 25 april 2006 kl.08.24 (UTC) == Wikimedia Sverige == Då Wikimedia Foundation Inc är en organisation som täcker hela världen har man valt att tillåta anhängare till projekten starta lokalföreningar runt om i världen. Det är för att förenkla för dem som vill bidra till projekten på olika sätt. Nu undrar jag om det finns något intresse av att starta en lokalförening i sverige, och har därmed gjort en meta-wiki-sida för intresseanmälan av en sådan organisation. Hur denna förening skulle se ut är upp till oss, så länge vi följer några riktlinjer från Wikimedia, så hur mycket och hur djupt föreningen skulle arbeta för att stödja projekten är helt upp till oss. Ni kan ju gå in och kolla på [http://meta.wikimedia.org/wiki/Intresse_svensk_lokalf%C3%B6rening Metawiki] och fyll i ditt namn om du är intresserad![http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Irony Arash Molavi]--[[Användare:193.14.254.20|193.14.254.20]] 1 juni 2006 kl.11.34 (UTC) == Vad kallar vi huvudnamnrymden? == När jag har gått igenom systemmeddelanden har jag stött på problem i meddelanden som nämner huvudnamnrymden. Vad ska vi kalla den? På Wikipedia och i den svenska språkfilen kallas den Artikelnamnrymden, men vi har ju inte artiklar här (någon gammal tidningsartikel finns kanske, men vi har iallafall inte bara artikler). Några förslag som jag har funderat på är huvudnamnrymden och textnamnrymden. Men jag är inte övertygad att de är bra förslag. / {{osignerad|EnDumEn|21 juni 2006 kl.13.48}} :Huvudnamnrymden är ett bra förslag men undra om inte textnamnrymden är lite bättre. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 21 juni 2006 kl.19.01 (UTC) : Bägge funkar för mig. // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.11.16 (UTC) ::Nu har jag ändrat [[MediaWiki:Blanknamespace]] från "(main)" till "(texter)", så att det iallafall inte är engelska. Texten på fliken för huvudnamnrymden i monobookutseendet ändrade jag i april från "artikel" till "sida", men det kanske ska stå "text" där också. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 26 juni 2006 kl.21.46 (UTC) == Poem-taggar == <div style="text-decoration:line-through">En ny funktion för att formatera dikter och annan text på vers har aktiverats på Wikisource. Genom att använda &lt;poem&gt; och &lt;/poem&gt; rubt en text så behålls radbrytningar och inledande mellanslag på raderna i texten. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 23 juni 2006 kl.23.05 (UTC) Exempel: <poem> ''"The Queen of Hearts, she made some tarts,'' ''All on a summer day:'' ''The Knave of Hearts, he stole those tarts ''And took them quite away!"'' </poem> </div> Det här var kkonstigt. Det såg rätt ut när jag förhandsgranskade, men det ser inte ut att fungera i :den sparade texten. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 23 juni 2006 kl.23.10 (UTC) : Du ska inte ha några extra style-taggar, det räcker med att skriva <nowiki><poem> före och </poem></nowiki> efter hela dikten så blir det så här: <poem> Första versens första strof Första versens andra strof Första versens tredje strof Första versens fjärde strof Andra versens första strof Andra versens andra strof Andra versens tredje strof Andra versens fjärde strof </poem> :Enklare kan det inte bli. :Genom att använda taggen slipper vi att dikter av olika författare är olika formaterade eftersom olika användera lagt in dem. Just nu fixar poem-taggen bara radbrytningen vad jag kan förstå, men det går att lägga in lite mera i den så att alla dikter får samma formatering på varje wiki (i det här fallet svenska wikisource) - det exakta utseendet får alla vara med och styra, alltså. Några länkar: :* [[m:Poem Extension|Poem Extension]] text på meta (engelska) :* [http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikitech-l/2006-June/036554.html Brion Vibbers mail till wikitech-listan om taggen] (engelska) : // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.10.30 (UTC) ::Det som inte fungerade i mitt exempel var att andra och tredje raden ska inledas med några mellanslag. Jag tyckte det var väldigt konstigt eftersom det fungerade på min testsida och på Scriptorium på engelska Wikisource. Men problemet beror tydligen på pre-taggen som används högre upp på den här sidan ([[bugzilla:5569]]: taggen gör att &amp;nbsp; inte fungerar, och poem extension behöver fungerande fasta mellanslag) /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 26 juni 2006 kl.21.19 (UTC) ::: Aha. Jag missförstod. // [[Användare:Habj|Habj]] 27 juni 2006 kl.13.41 (UTC) === Text ovanför dikten === Många, kanske de flesta, diktsidor inleds med en kort prosatext - oftast står det vem författaren är, och ibland lite mer än så. Med taggens nuvarande format blir det inte så snyggt när dikten följer direkt under, utan extra blankrader och utan indrag. Se till exempel [[Till kärleken]]. Några varianter av försök till lösningar på detta: * Man anser att texten inte hör hemma på sidan över huvud taget och tar bort den - endast källtext ska det vara. (Enligt min mening lite överdrivet, även om det kan diskuteras om det står för mycket i exempelvis [[Epilog]] bör nog ändå författarnamnet och upplysning om ev. originaldiktsamling stå med. * Man flyttar dessa upplysningar längst ner på sidan istället. (Dålig lösning tycker jag, högst upp är mera naturligt. Dessutom torde väl samma problem uppstå i nederkant, även om det stör mindre där.) * Man lägger in extra formatering i poem-taggen, exempelvis blankrader och/eller indrag. Exakt hur man gör detta vet jag inte, men enligt Vibbers mail till listan ska sådant vara görbart. (Frågan är då hur det kommer att se ut på sidor som enbart består av dikt, utan inledande text. Indrag torde gå bra, men extra blankrader lite dumt.) * Man ber att få en till tagg skapad, för texten ovanför dikten. Sådant lär ska vara möjligt [http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikitech-l/2006-June/036564.html], och jag tror inte det kräver någon större programeringsinsats. Om "dikt-introt" ändå ska få format, kan man ju eventuellt göra den i mindre textstorlek eller liknande för att sätta fokus på själva källmaterialet - dikten. Vartåt jag i ögonblicket lutar torde framgå. Antar dock att man bör suga lite på det här ett tag, och kolla upp hur övriga wikisourcar hanterar frågan. // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.11.09 (UTC) :Jag tycker också att det ska vara tydligt vad som är dikten och vad som är intro. Det svåra med att lägga till formatering för dikter är antagligen att komma överens om vilket format vi vill ha. När det är gjort så kan jag (eller någon annan administratör om vi har valt någon) lägga till några rader i [[MediaWiki:Common.css]]. Användare som kan css och vill experimentera med formatet kan göra det i sin personliga css-fil ([[Användare:Användarnamn/monobook.css]] om man använder monobookutseendet, om man använder något annat utseende så byt ut monobook mot det utseendets namn. :För att göra skillnad mellan dikterna och inledande text eller andra upplysningar kan vi skapa en mall. Genom att lägga all extrainformation i en mall så kan den formateras som vi vill. Jag har redan experimenterat lite med mallar, i [[Ring klocka ring]] har jag lagt [[Mall:infobox]] som skapar en ruta med extra information, i [[Blåsippor]] används [[Mall:Titel]] som formaterar informationen på ett annat sätt. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 26 juni 2006 kl.21.19 (UTC) :: Varianten att lyfta ut texten i en "låda" till höger tycker jag var snygg. Att använda sig av liten text är inte heller så dumt, som i [[Björneborgarnas marsch]]. Att använda en mall för syftet är ju ungefär samma sak som att få en särskild tagg för infotext, alltså, bara utförd på ett mera "lokalt" och för nybörjare något mer svårgenomträngligt sätt. Svenska wikisource kan omöjligen vara ensamt om att fundera på det här... jag ska snoka runt lite. // [[Användare:Habj|Habj]] 27 juni 2006 kl.13.41 (UTC) Kategori:Författare 417 5122 2006-04-24T16:07:46Z EnDumEn 2 interwiki Listor över verk efter författare. [[Kategori:Topp]] [[de:Kategorie:Autoren]] [[el:Κατηγορία:Συγγραφείς]] [[en:Category:Authors]] [[fr:Catégorie:Auteurs]] [[it:Categoria:Autori]] [[la:Categoria:Scriptor]] [[nl:Categorie:Auteur]] [[pl:Kategoria:Autorzy]] [[pt:Categoria:Autores]] Båtseglareordbok:M 418 3951 2006-01-17T08:19:06Z Sannab 40 -kat Sv {{Båtseglareordbok}} ==M== '''Maklighet''' kallar man den egenskapen hos ett fartyg att dess rörelser både långskepps- och tvärskeppsvägen äro om än stora dock icke häftiga och framför allt icke »knyckiga». Då makligheten är af stor betydelse icke allenast för fartygets varaktighet utan äfven för dess välsegling, så fäster man mycken vigt vid denna egenskap för handelsfartyg och gjorde det äfven i forna tider för yachter, men detta tyckas de moderna konstruktörerna alldeles hafva kommit ifrån åtminstone när det är fråga om kappseglingsyachter. Ty såsom dessa i allmänhet nu för tiden konstrueras äro tydligen alla anspråk på maklighet uppgifna och offrade för välseglingen i smult vatten. Hvad först maklighet i långskeppsrörelserna beträffar så är den helt enkelt omöjlig att förena med långa, lågt liggande öfverhäng för och akter, som vid minsta dufning eller sättning slå i vattnet pladask och tvärstoppa rörelsen med en knyck. Makligheten i tvärskeppsrörelsen återigen är lika oförenlig med en flat, grund bottenform såsom t. ex. på figuren vid ordet ''hålkrabb,'' ty den härmed (och med den i en fena eller köl djupt ned placerade ballasten) följande stora initialstyfheten gör tvärskeppsrörelserna ändå knyckigare än långskeppsrörelserna. Med en sådan bottenform deremot som t. ex. på figuren vid ordet ''kutter'' bör ett fartyg kunna få åtminstone tvärskeppsrörelserna makliga. '''Maljor''' kallas i synnerhet på större fartyg de öglor på akterstäfven, i hvilka rodrets fingerlingar inpassas. '''Mall''' kallas inom skeppsbyggeriet hvarje form eller mönster, som tjenar till ledning för tillverkningen af mera svårgjorda pjeser. Äfven de fasta spantmodeller, efter hvilka bordläggningen formas (se fig.), kallas ibland mallar, men af båtbyggare oftare »gaflar». Sådana sättas tvärskepps öfver kölens fjäder, som passas in vid B på figuren och bordläggningsplankornas bredder uppstickas vid ''a, a, a'' o. s. v. '''Mana''' säges man göra med ett tåg eller dylikt, då man för hand flyttar dess sladd ifrån det öfriga. När man t. ex. skall loda på djupt vatten så manas lodlinans sladd utombords för öfver och här påstickes lodet, men det öfriga af linan blir qvar på sin rulle akter ut. '''Manillahampa''' var en tid mycket modernt till löpande gods på yachter, men har på de senare åren börjat komma ur bruk, sannolikt till stor del derföre att manillahampan nu för tiden så mycket förfalskas med den billigare men också betydligt sämre sisalhampan. Till utseendet likna de båda ämnena hvarandra mycket, men man kan lätt skilja dem åt och komma underfund med förfalskningen, om man bränner ett litet prof, då den rena manillahampans aska blir jemnt mörkgrå, sisalhampans deremot hvitgrå, och aska af båda hampsorterna blandade blir gråspräcklig ungefär som ett grånande skägg. '''Manhål''' kallar man en aflång lucka så liten att en människa nätt och jemnt kan tränga sig derigenom. '''Manshufvud''', ett öfver däck eller reling fritt uppstående groft timmer för beläggning af svårare ändar. Vestkustbåtarne hafva nästan alltid manshufvuden vid bogar och låringar samt ledvagnen för storseglet fästad vid dessa akter ut. '''Mantel''' kallas ett tåg som, med sin ena part fast, skär med sin bugt genom ett block och i den andra parten har en talja, med hvilken det kan styfhalas. Bakstagen på yachter bruka ofta ansättas med mantel och talja såsom på figuren vid ordet ''centrum.'' '''Mantåg,''' sträckta utefter relingarne på några decimeters höjd öfver dessa, äro nästan nödvändiga på yachter med låga relingar åtminstone då de gå till sjös, ty eljest händer det lätt att man en vacker dag — eller värre en ful natt — får höra ropet: »'''Man öfver bord!'''» hvilket är lindrigast sagdt bland de obehagligaste rapporter en ansvarig befälhafvare kan få. Huru man dervid skall bete sig är icke godt att på förhand säga, men ''en'' regel är alltid tillämplig och det är att snarast möjligt gifva karlen någonting till flythjelp, en lifboj helst, men eljest en åra, en korkdyna, en pyts (med botten ''nedåt'') eller hvad som helst, blott det kan hjelpa honom att flyta medan man vänder och seglar till honom eller manövrerar på annat sätt för hans upptagning. Med en båt som kan handteras under rodd är det i regel bäst att genast lofva till, berga alla segel och med årornas hjelp drifva ned till den öfver bord gångne, ty som en annan allmängiltig regel kan man antaga den att skall man lyckas berga karlen måste man komma intill honom med mycket ringa fart och framför allt icke segla öfver honom. '''Manöver''' kallas i allmänhet hvarje arbete ombord som afser förändring i fartygets kurs, rörelsehastighet eller segelföring, såsom upplofning, afhållning, vändning, till ankars- och till segelsgående, sättning, bergning och refning af segel, o. s. v. '''Mareld''' brukar sjöfolk kalla ett mest i varmare klimat men äfven hos oss ibland på eftersommaren förekommande fosforescerande skimmer i saltvatten, när det sättes i rörelse såsom vid årslag, i bog- och kölvatten eller till och med i brotten på sjö. Marelden tros uppkomma från mikroskopiska blötdjur. '''Marine glue,''' en blandning af kautschuklösning, shellac och nafta eller stenkolstjära, om den skall vara svart, brukas ofta på yachter i stället för kitt eller beck i däcksnåten och har fördelen att icke fullständigt hårdna och spricka, men kan ej användas i förening med målning eller fernissning, ty om träet blifvit oljigt fäster icke marine glue vid det. '''Marvatten''' säges ett fartyg ligga i, när det är fullt af vatten. '''Mastfisk,''' det hål i däck genom hvilket masten går, liksom äfven den del af masten som är i hålet. '''Mastkrage,''' en hylsa af segelduk fäst omkring masten tätt öfver fisken och vid däck, för att göra vattentätt här. '''Mastlik,''' det som är litsadt till mast; främsta liket på ett loggertsegel kan således ej med rätta — fastän det ofta sker — kallas mastlik, huru nära masten det än står. '''Mastspår,''' den kloss på kölen hvari mastens fot hvilar. '''Mat''' är en gammal sjöterm som betyder kamrat eller medhjelpare; kocksmaten t. ex. är kockens medhjelpare; båtsmannen eller »båsen» på ett större handelsfartyg har särskild uppsigt öfver tågvirke, segel och rigg samt dervid till sitt biträde en båtsmansmat, som han visserligen plägar mörbulta med dock icke äta. '''Mat''' kallas äfven hampa af gammalt uppslaget tågvirke ═ »drefmat». '''Matros''' är egentligen bland sjöfolk en hederstitel, som användes endast för en fullgod sjöman. '''Medsols,''' samma väg som solen synes gå på himlen eller som visarne på ett ur gå. Vid flere tillfällen ombord skiljer man noga på medsols och ''motsols;'' när man till exempel skjuter upp ett trossslaget tåg i runda bugter eller inskär det såsom taljelöpare göres detta alltid medsols, ty trossen är slagen eller spunnen motsols, men en kabel deremot är slagen medsols, och uppskjutes derföre motsols. '''Merling,''' smäcker tresträngad lina. '''Merlspik,''' en pryl af jern till splitsning och andra sjömansarbeten, kallas inom örlogsflottan ''splitsknop.'' '''Mesan,''' det aktersta seglet så framt detta icke är det största (se figurerna vid orden ''förkant, kanot, ketch'' m. fl.), är ett mycket nyttigt segel, fastän ofta misskändt och förlöjligadt. Det är egentligen i yawlriggen som mesanen rätt kan komma till heders, men om den der är väl afpassad efter förseglet så att båten kan seglas utan storsegel, är mesanen så god som en man ombord, ty med litet jemkning af skotningen kan båten segla bidevind och styra sig sjelf under endast ändseglen, medan man t. ex. refvar storseglet. Mesanen är egentligen endast ett bidevindsegel, ty merendels måste man berga den under segling för öppen vind, om denna är frisk, på det båten icke må ligga allt för hårdt på roret. Men då mesanen således egentligen har sin bästa användning bidevind, så är det också skäl att gifva den en sådan form att den bidevind drager så väl som möjligt, d. v. s. jemförelsevis lång i förkanten ungefär som på närstående segelritning. '''Messing,''' en legering af koppar och zink i olika proportioner (vanligen 7 delar koppar och 3 delar zink), är bland de bästa metaller man kan använda i en båt, icke minst derföre att messingen är i galvaniskt hänseende nästan indifferent (se ''galvanisk verkan''), så att den kan utan synnerlig fara sättas i beröring med vare sig koppar eller bly eller jern i undervattenskroppen. '''Metacentrum''' talade man fordom mycket om vid skeppskonstruktion och definierade det såsom »den punkt ofvanom hvilken fartygets tyngdpunkt icke får falla om detta skall behålla sitt upprätta läge i vattnet»; men som metacentrums läge beror på krängningsgraden och man nu för tiden har helt andra anspråk än förr på fartygets styfhet vid stor krängning (i synnerhet för yachter), så användes termen åtminstone af yachtkonstruktörer sällan numera, utan vid beräkning af styfheten tager man i stället hänsyn till »den resande häfarmen». '''Metall''' brukar sjöfolk kalla alla slag af kopparlegeringar, således äfven messing, brons, Muntzes metall m. m. '''Midskepps''' betecknar icke blott belägenheten tvärskeppsvägen d. v. s. närhet till fartygets medelplan, utan äfven långskeppsvägen närhet till ungefär midten af fartygets längd. '''Midwaters,''' midt i ett farvatten eller midt emellan närmaste stränder, användes i temligen vexlande skala; man går midwaters i en trång kanal der det ej finnes plats till annat, men man går också t. ex. midwaters mellan Gotland och Öland. '''Minut''' kalla merändels sjömän den engelska milen ═ latitudsminut ═ ¼ svensk sjömil ═ 1.855 meter. '''Missvisning''' kalla i dagligt tal sjömän den magnetnålens afvikning som uppstår till följd deraf att de s. k. magnetiska polerna icke sammanfalla med jordens poler. Denna kompassens missvisning varierar mycket långsamt och brukar stå utsatt i sjökorten; f. n. är den omkring 9 grader vestlig i trakten af Stockholm. '''Mistlur''' är man äfven i en liten båt skyldig att hafva och i tjocka begagna. '''Mojna''' säges om vinden då den aftager i styrka. '''Monöka,''' ett gammaldags sjömansuttryck, som i C. M. Ekbohrns år 1840 författade nautiska ordbok står förklaradt på följande sätt: <span style="font-size:90%">»Monöka» säges en skeppare eller styrman göra, då han tvingar besättningen att träget utföra onödiga arbeten, och hvilket alltid bereder sådant befäl hvarje ädel sjömans förakt; ty det ar en allmän grundsats att ''den som behandlar en sjöman illa är icke sjöman sjelf.''»</span> '''Mopp,''' en stor ulltapp på ett skaft, begagnas för rengöring ombord. '''Moring,''' kallas i allmänhet hvarje landfast eller förankradt fäste för förtöjningar; en båts moring brukar merändels bestå af en förankrad liten boj. '''Motsols''' — se ''medsols.'' '''Motsjö''' plägar sjöfolk kalla sjöhäfning som kommer för ifrån i synnerhet då vinden icke kommer från samma håll utan det är »gammal sjö» eller dyning. '''Mudder''' på sjöbotten motsvarar matjorden på land och finnes i allmänhet i närheten af rik växtlighet; för små båtar med sina lätta ankaren är mudder bästa hållbotten och träffas nästan alltid der vass växer. '''Muddra''' säges ett fartyg göra då det kommer in på så grundt vatten att det rör upp mudder. '''Muljör,''' en släpphake eller liknande inrättning för ögonblickligt fällande af ett ankare. '''Musa''' en hake är att binda ett garn om dess nacke och pynt så att den ej kan hugga ur sig. En syskonhake musas naturligtvis endast omkring den dubbla nacken. '''Muskila''' eller ''måkare'' kallas en stor träklubba som användes till sjömansarbeten. '''Målning''' är den detalj vid en båts utrustning som båtegare i allmänhet behandla mest nyckfullt. Den ene har t. ex. en mycket fin och dyrbar båt, vid hvars utrustning för öfrigt inga omkostnader sparas, men när det kommer till målningen, så köper han sig ett par liter färdigspädd färg och klabbar på den så tjockt som möjligt, på det ingenting må bli öfver och förfaras. En annan deremot, som sjelf gjort det mesta af sin båts temligen tarfliga utrustning, anlitar en fin och skicklig målare, hvars räkning går till mer än alla de öfriga utrustningskostnaderna tillsammans. Och mången yachtegare använder ena gången en yrkesmålare, den andra gången sin besättningskarl allt efter som det faller sig. Det ofta förbisedda men icke desto mindre verkliga förhållandet är emellertid att målning är ett arbete som hvarken är lättare eller svårare än de flesta andra, så att vill man hafva det väl gjordt, får man anlita en yrkesman, men är det mera i öfverensstämmelse med båten och dennas utrustning i öfrigt att målningen är företrädesvis billig, så kan man göra den sjelf. Som påminnelser vid detta sist nämnda fall meddelas följande råd. <ol style="font-size:90%"> <li><p>''Förbered träet'' eller hvad det eljest må vara som skall målas. De flesta bland våra allmogebyggda båtar äro tätade i lannen med tjäradt nöthår, och något tjära har dervid nästan alltid kommit på den del af borden, som är i dagen. Dessa tjärfläckar kunna aldrig täckas med endast oljefärg; man må måla hur man vill, så slå de igenom färgen, och de böra derföre omsorgsfullt borttagas innan målningen börjar. Det vanliga sättet att göra detta är att först skrapa, så tvätta med stark sodalut och till sist skrapa igen samt tvätta med rent vatten, som måste väl torka ut innan man målar. Äro borden i båten helt och hållet tjärade, så lär det i allmänhet ej vara värdt att försöka måla båten med oljefärg, utan man får nöja sig med att, sedan man skrapat bort det värsta af tjäran, försöka täcka resten af denna med kokt linolja tillsatt med siccativ cerotin eller något annat torkämne. Äfven på varfsbyggda båtar finnas ofta fläckar nämligen af talg, stearin eller fotogen, och dessa böra borttagas ungefär på samma sätt som tjärfläckar, ty oljefärg fäster ej på dylika feta ämnen.</p> <p>Vidare är det af största vigt att träet är så torrt som möjligt vid den första strykningen. Har båten varit utsatt för regn eller takdropp, är det ej skäl att börja måla förr än vattnet torkat ut fullständigt, ty eljest blir det blåsor på färgen och den fastnar ej på träet. Då man målar på duk spänd öfver hyttak, luftlådor eller dylikt, brukar man deremot ofta väta denna så att färgen ej tränger in i duken, utan lägger sig som ett skinn utanpå. Duk som icke är spänd, utan skall hållas böjlig och smidig efter målningen, brukar man förbereda genom att indränka den med fotogen och låta denna fullständigt torka innan man börjar den egentliga målningen, som då icke bör göras med vanlig oljefärg utan med ''rå'' linolja blandad med terpentin och blyhvitt samt färgämne efter behag.</p></li> <li>''Gör första strykningen men mycket tunn färg,'' så att oljan tränger väl in i träet och färgämnet endast fyller dettas porer. Denna första strykning eller »grundning», som målarne kalla den, brukar i allmänhet ej göras med samma färg som sedan skall användas, utan endast med blyhvitt rifvet med litet linolja och sedan utblandadt till lagom tjocklek med mera olja samt högst en tiondedel terpentin. Sedan grundningen torkat brukar man vid finare målning spattla och slipa ytan, men det lär väl en amatör finna alltför arbetsamt, ehuru det är väl värdt mödan i synnerhet på båtens undervattenskropp, som aldrig kan fås glatt och slät nog. Användes spattling bör den emellertid ej göras med sådant kitt som vanliga målare pläga laga till för detta ändamål, ty det innehåller rågmjöl, som sväller i vattnet, så att färgen lossnar från träet.</li> <li>''Stryk ej på nytt förrän föregående strykning väl torkat.'' Oljefärg torkar mer eller mindre fort, beroende först och främst på vädret samt vidare på tillsatsen af terpentin, cerotin, blyglete, hvit vitriol, blysocker eller andra s. k. »torksaker», men som regel kan man antaga att ingen oljefärg torkar på mindre än tjugofyra timmar, och många behöfva fyra eller fem dygn för att torka riktigt. Mycket beror härvid på huru tunnt färgen blifvit påstruken, och derföre utom för andra skäl är det viktigt att iakttaga:</li> <li>''Stryk ut färgen väl hvarje gång.'' Tag blott litet färg i penseln och försök att få det att räcka öfver en stor yta. Vid målning liksom vid nästan alla andra företag står resultatet i förhållande till det nedlagda arbetet, och ju mera man arbetar ut färgen, desto bättre blir målningen äfven. Två tunna strykningar täcka bättre och äro mycket varaktigare än en dubbelt så tjock. I allmänhet brukar man blanda till färgen något tjockare till de sista strykningarne än till de tidigare, men den måste arbetas ut lika tunnt vid hvarje strykning, så att mycket mer arbete får nedläggas på en finstrykning än på en grundning.</li> <li>''För penseln med eftertanke'' nästan vinkelrätt mot den målade ytan hela tiden och med så lätt tryckning att spetsarne af borsten just jemnt böjas åt sidan. Stryk alltid bestämdt i en viss riktning de sista penseldragen, och helst vinkelrätt emot den föregående strykningen. Härvid bör man tänka på att vid den sista finstrykningen skola penseldragen gå långskepps. Detta är isynnerhet vigtigt på undervattenskrofvet för att minska vattnets friktionsmotstånd.</li> <li>''Sköt om färg och penslar, då de ej användas.'' Det är mycket svårt och arbetsamt att rifva färg väl, så att om man ej vill nöja sig med sådan färdigblandad som brukar säljas i bleckburkar, torde det vara skäl att låta en verklig målare rifva färgen till form af en tjock gröt, och sedan för hvarje gång taga deraf så mycket man behöfver för tillfället och späda ut det med olja och terpentin efter behof. Man får ej taga mycket terpentin vid de tidigare strykningarne, men kan öka litet för hvarje af de senare. Terpentin gör dock färgen matt, så att om man vill hafva den sista strykningen riktigt glansig, får man vid den ej begagna terpentin, utan i stället tillblanda litet kopal eller annan god fernissa. Den tjocka outspädda färgen bör förvaras under vatten för att ej torka, och får ej utsättas för luften längre än nödvändigt, när man tager af den till utspädning. Penslarna böra likaså förvaras stående i vatten, men man måste vara aktsam att intet vatten kommer med vid målningen. Det är derföre ej nog med att pressa vattnet ur penseln före användningen, utan man får äfven hålla på att måla en stund på en brädlapp eller dylikt innan man börjar på båten.</li></ol> Dessa erinringar afse nu hufvudsakligen målning af nya båtar, men äro för det mesta tillämpliga äfven när en gammal båt målas om. Härvid är det vigtigt att all gammal färg, som icke sitter riktigt väl fast, bortskrapas före nymålningen, som i de flesta fall måste börja med grundning och spattling. Sitter all den gamla färgen qvar och endast behöfver hjelpas upp litet, så måste dock iakttagas att af gammal oljefärg försvinner oljan, men färgämnet sitter qvar helt löst som ett fint pulver. Målar man nu på detta pulver, så går den nya färgens olja in i det, och denna blir snart i sin ordning pulverlik. Då man skall måla om en båt, och icke vill alldeles skrapa bort fjorårets målning, bör man först ingnida den med kokt linolja, så att intet löst pulver finnes, och sedan detta torkat kan man måla som vanligt, men ofta blir färgen redan genom oljeingnidningen så vacker, att man tycker sig kunna spara in vidare målning. Det är ett gammalt s. k. »skeppareknep» för att få skutan snygg fastän rederiet är knussligt. '''Månskiften''' kalla sjömän det för, då månen ingår i ny eller nedan, och de bruka anse att dessa perioder äro af stor betydelse för väderleken. Härpå har den en tid mycket omtalade professor Falb grundat sina uppgifter om »kritiska dagar», hvilka helt enkelt äro de då månen är i konjunktion eller i opposition med solen, med andra ord de dagar för hvilka i en vanlig almanacka månen är betecknad alldeles svart eller alldeles hvit. Tiden för nytändning och för fullmåne (såsom det i dagligt tal kallas) är således enligt professorns utsago »kritisk», men det visste redan våra förfäder för mer än tusen år sedan, och det får man ständigt höra af icke allenast sjömän utan äfven fiskare, lotsar, landtmän och alla som hafva särskildt intresse i vädret, att häftiga väderleksförändringar ''ofta'' inträffa vid månskiftena. '''Mölj''' är en vanlig sjömansbeteckning för en kaj, brygga eller förtöjningsplats. '''Mönja,''' blyoxid blandad med kokt linolja, användes mycket såsom grundfärg både på trä och jern, och är äfven bland de bästa färger man kan begagna härtill; men bör handteras med en viss försigtighet för sin giftighets skull. Under målning är väl ej någon synnerlig fara för blyförgiftning genom mönjefärg, men däremot så mycket mera under bortskrapandet af den gamla färgen innan ny målning företages, och många fall af blyförgiftning hafva härunder förekommit, fastän man sällan tänkt på den verkliga arten af sjukdomen eller orsaken dertill. Då det egentligen är genom det fina dammet af gammal mönja och inandningen af detta som förgiftningen uppstår, så borde man aldrig skrapa mönjefärg utan att fukta den med vatten eller ännu heldre med olja om det är på trä som snart skall målas igen. Mycket tjock mönjefärg med något blyhvitt tillsatt kallas '''Mönjekitt,''' och är äfven mycket användt, men har den olägenheten för somliga ändamål att det snart blir alldeles stenhårdt, så framt man icke inknådat talg vid tillagningen. [[Kategori:Båtseglareordbok]] Båtseglareordbok:O 419 3953 2006-01-17T08:20:26Z Sannab 40 kat {{Båtseglareordbok}} ==O== »'''Ohoj!'''» är det vanliga tillropet på sjön, när man vill påkalla uppmärksamhet från ett fartyg, men det brukas icke till ombord på samma fartyg som den ropande befintliga personer; när t. ex. kaptenen vill kalla på styrmannen, ropar han icke: »Styrman ohoj!» utan bara: »Styrman!» Är kaptenen deremot i land och vill ropa efter båt, sker det med »ohoj!» föregånget af fartygets namn, och besvaras med: »Aj, aj!» '''Olja på vattnet''' för att hindra sjön att bryta är en mycket gammal uppfinning, som nämnes af åtskilliga klassiska författare och vid detta århundrades början af professor Euler, som experimenterade mycket dermed. Sedan urminnes tider hafva på hvalfångarefartyg brukats att hälla en pyts tran i hafvet, när båtarne komma hem från jagten och ligga till för att hissas ombord. Äfven svampfiskare och vanliga fiskare hafva sedan långliga tider tillbaka brukat slå tran eller olja i sjön dels för att hindra brotten dels för att kunna se bättre ned i vattnet vid ljustring eller letande efter förlorade fiskedon. Och för fartyg i hårdt väder till sjös har olja tidtals varit mycket använd i synnerhet under länsning. Apparater för utsläppande af olja från fartyg finnas af flere olika modeller i handeln och anordningar hafva äfven varit gjorda för att vid inloppet till en hamn minska bränningarne genom från land i rör utledd olja. Men alla försök med olja på vattnet hafva visat att strandbränning eller i allmänhet brott på grundt vatten påverkas icke deraf, utan det är endast de af för tillfället blåsande vind förorsakade brotten som hindras eller åtminstone högst betydligt mildras af oljan. Och detta förefaller ju äfven helt naturligt med hänsyn till de olika arterna af brott på sjön (se orden ''bryta'' och ''bränningar''). Oljan kan naturligtvis icke utöfva någon lugnande inverkan på strandbränningen, ty orsaken till denna ligger ''under'' vattenytan, och det tunna oljelagret på ytan kan icke hindra den rubbning i vattenpartiklarnes sammanhang genom hvilken bränningar uppstår, men deremot är det tydligt att brotten ute på djupt vatten under hård blåst kunna till stor del förekommas af oljan, ty dessa brott uppstå genom vindens friktion emot vattnet och när detta sistnämnda blir insmordt och halt som en såpad gris får vinden intet tag deri och kan ej heller lösrycka vågtopparne till brott. Det är nästan otroligt huru liten qvantitet olja det behöfves för att utbreda sig öfver en stor yta i synnerhet om den är lättflytande såsom tran, bomolja eller till och med fotogen, men som det i alla fall är besvärligt att i en liten båt medföra något af dessa ämnen endast för det här afhandlade ändamålet, så kan man begagna olivolja, som äfven är mycket lättflytande. Det låter visserligen fasligt gentilt att använda så dyr olja, men det behöfver dock ej bli så särdeles depensivt, ty sardiner äro en förträfflig proviantartikel, och då man ju i alla fall sällan äter upp all den olivolja, i hvilken de äro inlagda, så är det icke något slöseri att använda den på detta sätt. Och det är mycket enkelt. Om man t. ex. är tvungen att refva ute till sjös och vill slippa brott ombord medan båten, helst om man är ensam i den, måste sköta sig sjelf, tager man en sardinlåda och hugger med en knifspets två små diagonalt motsatta hål i locket, samt fastnajar lådan, på hög kant stäld, på lovarts bog vid däck eller reling. Luften tränger då in genom det öfre hålet och oljan rinner ut genom det nedre långs båtens sida, så att den redan från början kommer bra nog utspridd på vattnet och der sprider sig ytterligare till en stor blank fläck, på hvilken endast går dyning, men inga brott uppstå. Huru länge oljan i en sardinlåda räcker, det beror naturligtvis på hålens storlek, men nog bör det bli så länge att man får refva i fred. '''Ombordläggning''' af våda är bland de fatalaste olyckshändelser som kan träffa en båtseglare, ty dels är hans båt i regeln den svagaste af de två mötande, så att den får värsta skadan, dels har han äfven i regeln på sin sida färre vittnen än motparten vid en blifvande rättegång, och det är ett faktum att vid intet tillfälle i verlden ljuges det så mycket som vid en rättegång rörande ombordläggning. Det finnes visserligen i Kongl. förordningen af den 5 maj 1894 bestämda föreskrifter om hvad man har att iakttaga till undvikande af ombordläggning, och dessa föreskrifter känner naturligtvis hvarje ansvarig befälhafvare till — fastän det ofta inte ser så ut — men i alla fall är det för en båtseglare skäl att komplettera den kungliga förordningen med en ännu enklare regel: ''Undvik alla mötande!'' Dervid får man naturligtvis dock aldrig lemna de lagbestämda reglerna ur sigte. Man får sålunda t. ex. icke, när man ligger bidevind för styrbords halsar, hålla af för en mötande som ligger för babords halsar, ty man skulle då förlora all både juridisk och moralisk rätt, om någonting hände, men man kan i mycket god tid vända genom vinden och lägga sig samma väg som det mötande fartyget till dess skilnad i seglingsförmåga eller andra omständigheter undanröjt faran för ombordläggning. Och framför allt: ''Håll ständig utkik!'' '''Omslagsgods''' kallas sådant tågvirke, som slås af gammalt begagnadt dref merändels af utslitna tågstumpar. Om dessa varit tjärade, igenkännes lätt omslagsgodset, som är mycket sämre än nyslaget, på de svarta fläckar den gamla intorkade tjäran bildat, och äfven otjäradt igenkännes det på den unkna lukten samt på ett egendomligt knastrande ljud, när man bryter på det. '''Osänkbarhet''' är hos oss ett jemförelsevis nytt begrepp såväl som sjelfva ordet, men på de senare åren har det börjat mer och mer intränga i allmänna rättsmedvetandet att det är oförsvarligt att för lustsegling använda en båt som icke är osänkbar. Ty har man råd att hålla sig med en segelbåt — här talas endast om lustbåtar — så har man också råd att göra den osänkbar. Det är icke så dyrt som många tyckas tro. Liksom så mycket annat beror det på hur stora anspråk man har, och det är icke nödvändigt att göra båten mera osänkbar än att den just jemnt icke sjunker. Men naturligtvis är det bättre ju mera osänkbar båten är, fastän det i regeln också kostar mera. <div style="font-size:90%"> Man kan indela båtars osänkbarhet i 4 grader, som man skulle kunna kalla: ''1:a graden, nätt och jemnt flytande.'' Denna grad af osänkbarhet eger redan utan några vidare åtgärder en af trä bygd, oballastad båt, ty efter träet är lättare än vatten kan den ej sjunka äfven om den alldeles fylles. De flesta mindre fiskare- och andra arbetsbåtar ega denna grad af osänkbarhet, och otaliga äro de fall då båtens besättning fått lifvet räddadt härigenom. Intet år och knappt någon månad förgår utan att man hör talas om fiskare, som ute till sjös fått sina båtar förfylda, och legat i marvatten ibland flere dygn tills de blifvit bergade. Men denna grad af osänkbarhet är ej så stor att båtens besättning efter kantring eller förfyllning kan reda sig sjelf med att åter försätta båten i användbart skick. Ty för att kunna ösa båten läns, måste naturligtvis hela dess reling vara öfver vatten, och detta inträffar icke gerna med en vattenfylld båt, som ej har annat än sitt eget virke att flyta på. Emellertid är det ju alltid något att den vattenfyllda båten icke sjunker, utan åtminstone gör samma tjenst som en lifboj, och är bättre än en sådan i synnerhet om båten ligger på rät köl. Ty huru utmattad och redlös båtens besättning än blir, så finnes den dock kvar ombord och har utsigt till räddning genom tillkommande hjelp. Naturligtvis får man dock nöja sig med att endast hafva hufvudet öfver vatten, ty om man försöker äntra upp på de högre liggande delarna af båten, så sjunker denna djupare och blir mera ostadig. Äfven en båt med någon ballast i kan besitta denna osänkbarhet af första graden, om den är bygd af något lätt träslag. Virket i en ekbåt bär sannolikt icke någon belastning, ty det väger nära nog lika mycket som vatten, men furu deremot väger i allmänhet endast omkring hälften, så att en furubåt kan anses ega första gradens osänkbarhet, när dess ballastvigt ej öfverstiger en tredjedel af skrofvets vigt. Härvid då förutsatt att ballasten består af jern, sten eller något dylikt tungt ämne. Ar ballasten i sig sjelf lättare än vatten, såsom t. ex. om den utgöres sf träknubbar, hvilket i forna tider ej var ovanligt, så ökas båtens osänkbarhet med ballastens flytkraft. Och utgöres ballasten af vatten, så minskar den åtminstone icke osänkbarheten. Det är ganska vanligt att ballasta skeppsbåtar med vattenkärl, då de skola segla, och många fartygsbefälhafvare tillåta ej någon annan ballast. Så är förhållandet på flere engelska örlogsfartyg och inom ett par större rederibolag. En mångårig och dyrköpt erfarenhet har helt säkert föranledt dylika bestämmelser, och lustseglare skulle göra klokt i att besinna detta, men för lustbåtar torde det vara bättre att, om de hafva tillgång af vattenkärl, använda dessa såsom luftlådor, tomma, fastsurrade på lämpliga ställen, och förse båten med ballast af jern eller dylikt, dock ej mera än att dess vigt i vatten väl uppbäras af tomkärlen. Med någon sådan anordning kan båten lätteligen göras så osänkbar att den blir hänförlig till ''2:a graden, länsbar.'' För att kunna inregistreras i denna grad fordras så stor flytkraft hos båten att den äfven vattenfyld har relingen på dess lägsta ställe öfver vatten. Ty om icke detta är förhållandet, kan man naturligtvis ej ösa den läns. Huru mycket relingen bör vara öfver vatten, det beror naturligtvis på de omständigheter, under hvilka båtens osänkbarhet kommer att tagas i anspråk. Går sjön hög, så sqvalpar den öfver relingen och reducerar då båten till första graden af osänkbarhet. Då man nu icke på förhand kan veta under hvilka förhållanden båten kommer att vattenfyllas, så kan man icke heller uppställa någon annan regel för anordningarne än att båten bör inrättas med så mycken flythjelp att den vattenfyld väl har relingen öfver vatten — det blir minimum, och maximun blir så mycken flythjelp som omständigheterna medgifva. Hvad man nu bör använda som flythjelp, det får väl i de flesta fall bero på råd och lägenhet samt på båt och ballast för resten. Då en båt nybygges och afses för osänkbarhet, så vinnas denna säkrast, enklast och i regeln äfven billigast genom att med vattentäta skott afskilja så stora rum som erfordras och öfverdäcka dessa. Rummen behöfva icke derföre göras oåtkomliga, och böra icke heller vara det lika litet som någon annan del af båten, utan de kunna förses med luckor på däcket, så blifva de äfven användbara för instufning af lättare saker, som man vill hålla torra. Men luckorna måste naturligtvis vara åtminstone så pass täta att vattnet ej kan sqvalpa ned. Luckor på skotten bör man deremot undvika, och måste sådana finnas, böra de åtminstone vara så små och sättas så högt upp som möjligt. Vill man genom vattentäta skott och däck vid ändarne gifva en båt osänkbarhet af andra graden, så måste man vid hvardera ändan afskilja åtminstone en femtedel af båtens längd öfverallt. Det kan man uppställa såsom en ungefärlig regel, men dennas tillämplighet beror naturligtvis mycket på båtens form och ballastens vigt. Om nu än det är mest praktiskt att genom vattentäta skott åstadkomma osänkbarhet i båtar när de nybyggas, är detta deremot i redan färdiga båtar så pass besvärligt och kostsamt att sannolikt mycket få båtegare bry sig om en sådan förbättring. Men det finnes andra sätt att åstadkomma osänkbarhet, åtminstone osänkbarhet af första eller andra graden, och de flesta af dem äro så billiga att priset icke bör kunna vara något giltigt skäl emot dem. Alla dessa sätt gå ut på att genom instufning i båten af mycket skrymmande men lätta pjeser eller ämnen upptaga så mycket utrymme, att äfven om allt det återstående rummet fylles af vatten har båten likväl tillräcklig flytkraft att hålla relingen öfver vatten. Man skulle kunna kalla dylika pjeser eller ämnen med ett gemensamt namn »''flythjelp''», och valet af sådan får väl i de flesta fall bero på råd och lägenhet. Den mest verksamma flythjelp som för rimligt pris kan åstadkommas ar luft innesluten i vattentäta kärl. Såsom sådana användas på verkliga lifbåtar plåtcisterner formade efter båten, men som dylika äro både dyra och svåra att göra, helst till en redan färdig båt, hvars mallar ej finnas, så måste man i allmänhet i en sådan nöja sig med luftlådor af den form, som utan särskild beställning kan fås. Ett slags luftlådor som nu för tiden lätt kunna fås äro de förut under ordet ''luftlådor'' omnämnda tomma biscuitlådorna, och likaså de på samma ställe nämnda med duk öfverklädda cigarrlådorna. Genom försök med sådana kan man lätt utröna deras bärighet och såsom en ungefärlig regel kan man antaga att alla luftlådorna i båten böra tillsammans uppbära åtminstone dubbelt så mycket som ballastvigten. Men de cigarrlådor som skola insättas i båten böra ej profvas i vatten, ty har detta en gång fått genomtränga duken, så torkar den ej gerna sedan, utan ruttnar snart. Man bör derföre göra sig en särskild proflåda och beräkna de andra efter den. En ganska god flythjelp kan man få af kork, som äfven är här förut omnämndt under detta ord. I solida skifvor sådan som korken brukar förekomma i handeln är den bäst, men dyr så att man får väl i allmänhet nöja sig med affall efter skärning eller ännu billigare begagnad buteljkork. Många andra ämnen kunna användas såsom flythjelp. En tid rönte t. ex. dynor stoppade med renhår mycket beröm, fastän detta sällan upprepas af dem som verkligen försökt sådana i vatten — lukten ensam är förbud nog derför. Men hvad man än begagnar måste det stufvas i båten först och främst så att det sitter fast der och vidare temligen jemnt fördeladt både tvärskepps- och långskeppsväggen samt till sist lagom högt upp i båten. Är flythjelpen stufvad mycket högt upp, så kommer den ej ned i vattnet förr än relingen är under detta, och är den deremot stufvad mycket lågt, så kan det helt enkelt hända att den kantrar den vattenfylda båten, eller, om detta redan är gjordt, hindrar flythjelpen båtens uppresning på rät köl. I brist på bättre ledning för sitt omdöme kan man antaga den regeln att flythjelpen bör vara stufvad ungefär vid halfva höjden af båten ifrån köl till reling, och i alla händelser högre än ballasten. Då en båt endast har osänkbarhet af första graden, är det ''önskligt'' att den efter kantring reser sig eller kan resas af besättningen utan främmande hjelp, men detta är rent af ''nödvändigt,'' om båten skall kunna anses ega osänkbarhet af andra graden. En så pass stor båt att besättningen ej med sin tyngd kan mycket förändra dess läge måste derför hafva antingen metallköl eller på annat sätt mycket lågt och fast placerad ballast, om den skall kunna inregistreras i andra graden af osänkbarhet. ''3:e graden, segelbar.'' En segelbåt som icke under några omständigheter — så länge den ej är läck — kan få mera vatten ombord än att den fortfarande är fullt handterlig och kan seglas, den må man anse hafva osänkbarhet af tredje graden, eller den är visserligen segelbar, men vattnet måste dock länsas ut med handkraft, innan den blir återstäld i det skick den var förut. Deri skulle således skilnaden emellan andra och tredje graden ligga, att vid den förra måste man lägga sig bi eller under rodd eller på annat sätt hålla båten temligen stilla medan man befriar den från det inkomna vattnet, då deremot vid tredje graden detta skulle kunna utföras under det man forfarande seglar, om än mera försigtigt än när båten ej har vatten ombord. Tredje gradens osänkbarhet kan man ej gerna åstadkomma genom någon sådan flythjelp som t. ex. kork, och knappast genom luftlådor, om de icke äro formade efter båten. Vattentäta skott äro här gifvet det bästa medlet, och för dessa skulle man kunna uppställa den allmängiltiga regeln att skotten böra vid hvardera ändan afskilja ungefär en tredjedel af båtens längd. Om det redan för osänkbarhet af andra graden är nödvändigt att båten reser sig eller kan resas efter kantring, så är detta naturligtvis ännu nödvändigare för att båten skall kunna räknas till tredje graden, och man kan gerna säga att en oeftergiflig fordran för denna grad är att båten är sjelfresande, hvilken egenskap på mindre båtar af vanlig form ej gerna kan ernås utan ballast i kölen, eller som vanligen brukas, jernköl. Anordningarne för osänkbarhet af tredje graden skulle således kunna innefattas under de enkla reglerna: Ej mer än en tredjedel af båtens längd öppet sittrum, och jernköl minst hälften så tung som sjelfva skrofvet. Har man vid båtens inredning iakttagit dessa båda regler och för resten gjort allting temligen förståndigt, så kan man också säga att segling i den båten är så godt som ofarlig under alla omständigheter så länge den ej blir läck. Och äfven om den skulle blifva läck i ett af sina tre rum, helst i sittrummet, så bör den i alla fall vara handterlig. Mera kan man ej gerna begära af en båt, och kostnaden för dessa anordningar borde ej afskräcka någon som anser sig hafva råd att hålla en segelbåt. Jernkölen kan ej göras särdeles billig, ty den såväl som dess bultar måste i de flesta fall göras efter särskilda modeller vid en mekanisk verkstad, men skott och däck kunna af vanlig taktäckningsplåt göras för sannolikt ej fullt en tredjedel af hvad de skulle förnämligast i arbetslön kostat gjorda af trä. Osänkbarhet af tredje graden är nu visserligen allt hvad man behöfver, men vill man undvika besväret att pumpa eller ösa ut vatten som inkommit i sittrummet eller vill man hafva ännu större säkerhet, så kan man göra båten osänkbar af ''4:e graden, sjelflänsande.'' Denna förutsätter att båten är icke allenast sjelflänsande utan den bör till och med vara hvad man skulle kunna kalla »''okanterlig''», åtminstone praktiskt taget, d. v. s. så inrättad att den icke af vindens tryck i seglen kan kantras till den grad att vatten kommer in någonstädes der det icke åter rinner ut af sig sjelft. En heldäckad yacht med nästan hela sin ballast i kölen har denna grad af osänkbarhet, men den kan äfven finnas hos en ganska liten båt, om den är anordnad ungefär på samma sätt. Då man dock icke kan hafva helt däck och vistas helt och hållet antingen på eller under detta såsom i en stor yacht, så har man inrättat somliga båtar med ett sjelflänsande sittrum, hvars durk då måste vara belägen högre än vattenlinien och försedd med afloppsrör eller spygatt, genom hvilka vattnet kan afrinna. Man kan äfven nöja sig med att sitta på däck och endast hafva en liten sjelflänsande brunn för benen så som på den lilla vid ordet ''brunn'' afritade kuttern. </div> [[Kategori:Båtseglareordbok]] Båtseglareordbok:N 420 1581 2005-08-07T11:06:04Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==N== '''Nacka''' ett garn är att kapa det till hälften eller så mycket att det lätt afslites. Det brukas mycket, när man i en trång hamn går till segels och vill i ett ögonblick kunna hafva sina försegel genast tillsatta, att man hissar dem beslagna med nackade garn, som springa af när man rycker i skoten. '''Nagel''' kallas såväl en smäckrare bult, helst om den är nitad (nitnagel), som äfven en kort och stark pinne af jern eller trä afsedd att belägga på (beläggningsnagel) och merändels insatt i rad med flere andra i en s. k. '''nagelbänk''' såsom på de understa figurerna vid ordet ''beläggning,'' eller såsom på vidstående figur, som visar nagelbänkar af jern vid en mastfisk. '''Naja''' är att fästa någonting med flere slag af garn eller lina; man najar t. ex. upp en handduk till torkning och man najar äfven fast på toppen ett fallblock för ett extra segel eller dylikt. '''Nakterhus''' var fordom ett litet fristående skåp i hvilket styrkompassen jemte en lampa för densammas belysning om natten (deraf namnet, från ''Nacht'') placerades, men numera kallas äfven andra anordningar för styrkompassens uppställning nakterhus. '''Natta''' kallar man det då man i mycket varmt väder allt som oftast fuktar däcket på det att det ej må taga skada af värmen. '''Navigation''' är den vetenskap som har till mål att bestämma såväl hvar fartyget befinner sig som äfven huru man bör sätta sin kurs för att komma till ett gifvet ställe, och den praktiska tillämpningen af denna vetenskap är att '''navigera.''' '''Nedhalare''' är nästan nödvändig att hafva på hvarje segel som icke med full säkerhet löper ned af sig sjelft när fallet lossas, helst om man icke kommer åt att taga med händerna direkt i seglet. '''Nock''' kallas den yttre ändan af ett rundhullt, såsom gaffel eller bom, och i synnerhet den del af detta som räcker utanför seglet. I forna tider ansågs det gentilt att hafva sådana öfverskjutande nockar, men numera är det förståndiga modet rådande att intet rundhult får vara en enda centimeter längre än alldeles nödvändigt för seglens sträckning. '''Nockbändsel,''' den smäckra lina som inskuren flera slag tjenar till att sträcka ut seglet på nocken. '''Nollkrysspant''' eller '''nollspant''' är egentligen det som innehåller den största arean af alla spanten i fartyget, men i allmänhet brukar man anse att nollkrysspantet sitter der fartyget har sin största bredd. Namnet har kommit deraf att man brukar beteckna detta spant med ett kryss tvärs öfver en nolla. '''Norrsken,''' som ofta brukar förekomma på eftersommaren, anses af många sjömän bebåda stadigt vackert väder, men det torde vara rådligast att inte lita på det. '''Nåt''' kallas i allmänhet hvarje gräns emellan två bredvid hvarandra varande pjeser af samma slag, såsom emellan två plankor i däck eller bordläggning, två dukar i ett segel o. s. v. '''Näsan''' på en båt är det öfversta, yttersta hörnet af förstäfven. '''Nödsignal''' vid dager är flaggen hissad upp och ned eller i schau (se detta ord), i mörker starka ljussken såsom af fyrverkeripjeser, bloss och dylikt, samt både dag och natt skott med omkring en minuts mellantider, raketer och i allmänhet hvad helst eljest som kan ådraga sig uppmärksamhet. '''Nöthår''' begagnas ofta till tätning i lannen på klinkbygda allmogebåtar, och har dervid den fördelen att det ej ruttnar. Kategori:Båtseglareordbok 421 1582 2005-08-07T11:09:04Z EnDumEn Den här kategori samlar allt innehåll i [[Båtseglareordbok]]. Båtseglareordbok:Å 422 1583 2005-08-08T10:54:41Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==Å== '''Åmning''' kallas den isynnerhet på akterstäfven af större fartyg vanliga utmärkningen af fartygets djup ifrån kölen räknadt. »'''Åskledare''' ersättes af den nu för tiden vanliga ståltrossriggen» — det är ett påstående som man ofta hör af sjöfolk, och statistiska uppgifter bevisa verkligen att åskan slår ned mycket mindre ofta på våra moderna fartyg med jern- eller ståltrossrigg än hvad förhållandet var fordom, då den stående riggen bestod af hampgods. Men det skulle vara felaktigt och måhända kunna bli farligt om yachtseglare i träbyggda fartyg med stålrigg läte invagga sig i den tron att denna under alla förhållanden ersätter åskledare. Ty för att riggen skall kunna hafva denna förmåga fordras först och främst att den skall vara i oafbruten metallisk ledning ända ned till vattnet. Detta kan nu ofta vara förhållandet på ett jernfartyg, hvars rigg ansättes med skrufvar eller andra metallpjeser som förmedla ledningen till skrofvet, och det är väl mest från sådana fartyg som de nämnda statistiska erfarenhetsrönen förskrifva sig. Äfven på ett träfartyg, der jernriggen ansättes på samma sätt och der vantjernen räcka antingen ned till en metallförhydning eller kanske direkt till vattnet, kan det blifva oafbruten metallisk ledning ända till vattnet. Men sådan finnes i allmänhet icke på en segelyacht, då de fleste ännu anse det förmånligt att begagna ansättning med hamptross emellan stålriggen och dess fästen på skrofvet; och en afbruten metallisk ledning är liksom en bristfällig åskledare farligare än ingen åskledare alls. Efter hvad erfarenheten visar är det nu visserligen mycket liten risk för att åskan skall slå ned i en yacht eller båt, helst under segling i skärgård der högre föremål än masten oftast finnas i närheten, men skulle någon anse det behöfligt att skydda sin båt med åskledare, så vore det utan tvifvel bäst att inrätta denna med en särskild ledning af t. ex. smäcker telefontråd, som slutar upptill med en fin metallspets högst uppe på masttoppen och nedtill i metallisk förbindelse med plåtförhydningen, om sådan finnes, eller eljest med en ett par qvadratdecimeter stor kopparplatta faststiftad på skrofvet utombords under vattenlinien. Den del af ledningen som går till väders kunde man i allmänhet hafva losskopplad och nedstufvad ombord, samt vid åskväder hissa den med sejnfallet på toppen. Båtseglareordbok:Ä 423 1584 2005-08-08T10:54:56Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==Ä== '''Ända''' är den bland sjöfolk vanliga benämningen på en halande part af löpande godset äfven när det icke är fråga om endast den yttersta sladden, och uttrycket användes ibland om annat tågvirke också, hvaraf en »lösända», som det ofta kallas, kan vara många meter lång. '''Äta sig till lovart''' säges ett fartyg göra när det bidevind ligger högt, gör god fart och icke drifver, så att det verkligen kommer bra upp till lovart. Båtseglareordbok:Ö 424 3424 2005-11-13T14:38:33Z EnDumEn 2 bilder {{Båtseglareordbok}} ==Ö== '''Öfverbord''' går någonting när det — i synnerhet af våda kommer utanför fartygets bordläggning eller reling. '''Öfverens''' äro två föremål när de synas i samma riktning. '''Öfverhala''' t. ex. löparen i en talja eller något dylikt är att draga tåget i riktning motsatt den vid halning; när t. ex. en talja kommer block om block under halning så öfverhalar man löparen och förfar det rörliga blocket för att kunna börja hala på nytt. '''Öfverhalning''' kallas en häftig och djup tvärskeppsrörelse af fartyget i synnerhet om den kommer oväntadt. [[Image:BSOB öfverhandsknop.jpg|left]]'''Öfverhandsknop''' i form af en 8 såsom på figuren här bredvid brukas af sjöfolk på en sladd som skall stoppa upp i ett hål eller dylikt. Den vanliga enkla »bondknopen» kallas visserligen också ibland öfverhandsknop, men begagnas nästan aldrig af sjöfolk, ty dels stoppar den icke så väl som den här afbildade dels är den mycket svårare att öppna, när den blifvit hårdt åtsamsad. '''Öfverhäng''' kallar man de öfver vattnet hängande ändarne för och akter på moderna kappseglings-yachter och båtar. Det är den nu för tiden nästan öfver hela verlden antagna metoden, att taxera yachter och båtar för kappsegling efter deras längd i vattenlinien, som framkallat de långa öfverhängen på moderna kappseglare. Ty det är klart att om båtens för- och akterskepp äro straxt ofvanför vattenlinien mycket utfallande, så inträffar lätt vid segling i till och med ganska obetydligt sjösqvalp att än den ena än den andra ändan dyker in i sjön och sålunda åtminstone i det ögonblicket ökar den i stillvatten uppmätta vattenlinielängden med en liten otaxerad bit. Men vinsten häraf är dock mera inbillad än verklig, ty under vanligast förekommande omständigheter förlorar man vid den ena ändan af båten lika mycket som man vinner i vattenlinielängd vid den andra. Det är nämligen klart att i de allra flesta fall kan båten icke dyka ned med ena ändan så att någon vinst i vattenlinielängd der uppstår, utan att samtidigt lyfta den andra ändan så att en förlust här blir följden. Någon vinst i otaxerad vattenlinielängd får man väl dock genom öfverhängena, så att på en efter längd i vattenlinien beskattad kappseglare kunna de försvara sin plats; och hvarföre skulle de för öfrigt kommit så mycket i bruk, om de ''endast'' vore en modesak? Men när det icke är fråga om kappseglare kan man med fog göra åtskilliga invändningar emot öfverhängen. Ty om man utgår ifrån längden i vattenlinien såsom mått för båtens storlek, så måste man emot de båda öfverhängande ändarne anmärka att de fördyra byggandet; och utgår man från längden öfver allt, så kan man med lika mycket fog påstå att man skulle för samma pris åstadkommit en mera effektiv båt om den fått nära samma längd i vattenlinien som öfver allt. Vidare kan man emot öfverhängen anmärka att de öka tyngden af sjelfva skrofvet just der denna är mest skadlig för båtens styfhet och maklighet i sjö. Och till sist kan man påpeka att rummen inuti öfverhängen äro till ingen nytta, ty man kan ej stufva någonting i dem, om man icke vill ännu mer öka skadligheten af deras tyngd. Men trots allt detta kan dock ej nekas att öfverhängen äfven medföra några fördelar, såsom större däcksutrymme och dermed följande beqvämlighet och trygghet vid seglens handterande; vidare bättre förmåga att vaka i sjö, åtminstone i vissa fall (se ordet ''vaka);'' och till sist, men icke minst, möjlighet till mycket vackrare afslutningar af båtens långskeppslinier, det vill med andra ord säga bättre form af hela öfvervattenskroppen, då denna icke måste stubbas af tätt ofvanför vattenlinien såsom på en båt med lodräta stäfvar. Summan af saken tyckes vara att måttliga och väl formade öfverhäng nog kunna försvara sin plats äfven på en båt som icke är afsedd för kappsegling, och de finnas derför äfven på de flesta genom »naturligt urval» uppkomna allmogebåttyper. '''Öfverriggad''' kalla sjömän en båt, som har större segel och i allmänhet tyngre rigg än dess styfhet borde berättiga den till. [[Bild:BSOB öga.jpg|left|]]'''Öga''' på tågvirke kan göras på flere sätt såsom genom bändsling eller splitsning, men det nättaste är ett »lagdt öga» eller »knopadt öga», som det äfven ibland mindre riktigt benämnes, och som göres, såsom på vidstående figur synes, på sladden af en tross, då ögat skall kunna passera igenom samma hål eller block som trossen, och således ej får vara betydligt tjockare än denna. Öfverst på figuren synes huru kardelerna tillagas för att bilda ögat, och på ömse sidor om trossen synas två tillkapade kardelstumpar, som skola användas såsom fyllning för att runda af det hela. Derunder synes ögat hoplagdt och trensadt med garn, sammanhållande kardelerna tills den slutliga klädseln med garn pålägges och ögat blir färdigt såsom det ses längst ned till venster. Ett lagdt öga blir naturligtvis ej fullt så starkt som ett splitsadt, men göres det väl, så att alla garnen i kardelerna få uppbära lika stor frestning, är skilnaden i styrka mycket obetydlig. [[Bild:BSOB_ögonsplits.jpg|left]]'''Ögonsplits''' är det vigaste sättet att göra ett varaktigt öga för att t. ex. kränga öfver en topp såsom ett stag eller för att sätta ett block eller annat dylikt i sladden af en tross. Denna uppslås i sina kardeler till erforderlig längd, hopböjes såsom figuren visar och splitsen göres liksom ena ändan af en kortsplits. Oftast kläder man sedan ögat och splitsen på det sätt att trossen hårdt och tätt omviras garn, hvars sladd till sist fästes liksom vid tagling. '''Öjlett.''' — Se i slutet af förklaringen under ordet ''kaus.'' '''Öppen sjö''' är det enligt sjöfolks språkbruk egentligen endast der man icke alls ser land, men som allting här i verlden är relativt kan man anse att en båt är ute i öppen sjö när man har fri horisont åtminstone på en sida, helst om vinden kommer från detta håll. '''Öppen vind''' säges ett fartyg segla för, när det icke ligger bidevind, men merändels menar man med uttrycket att vinden är akter om tvärs. '''Örlogsman''' kallar sjöfolk ett krigsfartyg oftare än en person som tillhör det eller en örlogsflotta. '''Öskar''' eller liknande pjes såsom en bleckskopa eller dylikt bör man aldrig vara utan i en båt och icke vara sen att använda, helst i en öppen båt och i sjö som blöter öfver, ty båten kan tåla många svåra brottsjöar, om man hinner tömma ut hvad den ena kastat in förrän den nästa kommer. Båtseglareordbok:Y 425 3423 2005-11-12T13:26:47Z EnDumEn 2 bild {{Båtseglareordbok}} ==Y== '''Yacht''' är visserligen ursprungligen ett holländsk ord, och skulle såsom sådant uttalas: »jack», men hos oss liksom i de flesta andra kulturspråk är ordet upptaget från engelskan med sitt deri vanliga uttal d. v. s. med en stark inblandning af ''å'' i ''a''-ljudet, med ''ch''-ljudet knappt hörbart, men ''t'' deremot skarpt och klippt som om det vore dubbelt. Ordets betydelse är icke riktigt noga bestämd, men man skulle kunna anse att »''yacht''» ''kallas en för idrottsändamål afsedd, däckad farkost, som är för stor att kunna ros af'' '''en''' ''man.'' [[Image:BSOB_yawl.jpg|right]] '''Yawl''' är ett engelskt i svenskan liksom i många andra språk upptaget ord för betecknande af en företrädesvis för långfärder afsedd yacht eller segelbåt riggad med två master, af hvilka på större yawler den främsta är lik kutterns och den aktersta har ett loggertsegel; men mindre yawler riggas nu för tiden oftast så som synes å följande sida bifogade fotografi af en om 5 meters vattenlinie-längd, hvilken seglat vida omkring i Östersjön och Kattegat samt bland annat rundt Götaland. En af de förnämsta fördelarne med yawlriggen är att båten blir mycket mera lättskött, och i synnerhet för en enmansbåt såsom den här afbildade är detta af stor vigt. Men skall denna fördel kunna fullt tillgodogöras måste seglen vara så afpassade att båten kan seglas antingen med storseglet ensamt eller också med endast ändseglen. Dessa sistnämnda, som i anseende till sina långa förkanter äro mest verksamma bidevind, böra alltid föras så länge det är frågan om kryssning, och storseglet då refvas eller bergas, när man måste minska segel; men under segling med öppen vind deremot är det bättre att i främsta rummet berga ändseglen och i synnerhet mesanen, om båten ligger hårdt på roret. En med hänsyn till den tillbörliga aktningen för flaggen icke oväsentlig fördel med yawlriggen är att flaggen såsom hissad på mesanmasten icke är utsatt för den eljest så vanliga förnedringen att släppas på däck eller öfverbord när pikefall firas. Båtseglareordbok:V 426 1588 2005-08-08T20:45:50Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==V== '''Vaka''' säges en båt göra, då den icke tager sjön öfver sig. För en öppen båt är det naturligtvis alldeles nödvändigt att den skall kunna vaka, emedan den i annat fall blir förfyld af sjön, men äfven för en däckad båt är det alltid ett obehag, om än ingen fara, att den tager sjön öfver sig. En båts förmåga att vaka beror förnämligast af förhållandet emellan dess öfver- och undervattenskropp, så att ju större den förstnämnda är i förhållande till den senare, desto bättre bör båten kunna vaka. De moderna båtarne med sina långa öfverhäng för och akter borde således kunna vaka mycket väl, ty deras öfvervattenskropps volym föhåller sig till undervattenkroppens ungefär som 3 till 1, då deremot på de gammalmodiga båtarne med lodrät förstäf och ofta intet hvalf akter, samma förhållande sällan öfverstiger 2:1. Men denna den moderna båtens förmåga att vaka innebär egentligen endast att den håller sitt däck fritt från större solida vattenmassor; det yrande stänket deremot, som vid kryssning i frisk bris piskas upp just af den väl vakande båten och särskildt af de moderna till följd af deras fyllighet i formerna — detta stänk kastas högt upp i luften och blåser akter öfver genomblötande om än ej dränkande allting på däck. Då härtill kommer att man i de moderna båtarne till följd af den på dem vanliga inredningen sitter mycket längre för öfver än i de gamla, så är man närmare till stänkets ursprungskällor och får det rätt öfver sig. Icke ens den varmaste anhängare af den moderna kappseglingsbåttypen lär väl heller kunna förneka att man i båtar af detta slag blir ojemförligt mycket mera våt än i de gammalmodiga vid kryssning i frisk bris. Detta är väl ett obehag, men dock icke så farligt som de äldre båtarnes af kuttertyp benägenhet att, om man icke »passar sjön» väl, taga öfver sig solida vattenmassor, som väl sällan räcka akter öfver till sittrummet, men i stället spola bort allting löst på fördäck. Med hänsyn till risken för haverier kunna således de nymodiga båtarne sägas vaka bättre i motsjö än de gammalmodiga, som deremot, i synnerhet om de passas väl, äro öfverlägsna med hänsyn till trefnaden ombord, för så vidt denna beror af att man är torr. Förmågan att vaka liksom alla andra dygder hos en segelbåt, beror på att en lycklig medelväg emellan stridiga fordringar är följd vid dess konstruktion, så att i detta fall förhållandet emellan öfver- och undervattenskropp är lagom afvägdt och i samband härmed öfverhängen lagom stora, hvilket i regeln oftare inträffar på de af mätningsregler alldeles oberörda och af moderiktningar temligen oberoende allmogebåtarne, hvilkas former i allmänhet vuxit fram ur flere generationers erfarenhet. Ibland våra svenska allmogebåtar står kanske blekingsekan främst just med hänsyn till lagom volym af öfverhängen och dermed följande förmåga att vaka i sjö. '''Vakare''' kallas ett flytande förankradt märke, som man utlagt för att kunna igenfinna platsen. '''Vant,''' tåg som sidvägen stötta masten, äro visserligen på yachter och större båtar nödvändiga, men på mindre båtar kunna de oftast undvaras, och med somliga slag af segel böra vant icke finnas. Detta är särskildt förhållandet med balansloggertseglet, hvars stora fördel, att med alla vindriktningar kunna utfiras alldeles vindrätt utan att seglet slår och knycker, går förlorad om vant finnas på masten. Äfven med sprisegel bör man helst undvara vant, och att detta går för sig det synes på vår vestkust, der sprisegelriggade båtar ända upp till tio tons deplacement ofta segla utan vant. Det är visst sant att, när man begagnar vant till en mast, denna kan göras något smäckrare än eljest. Men då dervid vantens vigt tillkommer, så vinner man på det hela taget ingenting särdeles genom sjelfva mastens lätthet. Ty i toppen, der vanten skola fästas, måste den i alla fall vara minst lika svår som om den skulle vara utan vant, och det är just vid toppar och nockar som rundhultens vigt är mest menlig för styfheten. En mast som icke skall förses med vant måste visserligen göras något svårare nedtill, men kan deremot i toppen vara smäckrare, helst om den icke der frestas af pikefall eller dylikt, så att den icke nödvändigtvis behöfver hafva större totalvigt, och i alla händelser kommer dess tyngdpunkt längre ned. Naturligtvis måste man alltid besinna att frestningen vid mastspår och mastfisk blifver mycket större när inga vant finnas. '''Vantjern''' som äro fästade endast i båtens bordläggning, ser man ganska ofta åstadkomma ständig läckning i närheten. Det är alltid bäst om man kan fästa vantjernet i ett spant, men der detta ej låter sig göra, plägar man använda ettdera af följande två sätt: Antingen fastbultar man inombords på de närmaste två spanten en stark ribba liksom en däcksbalkvägare, och gör vantjernet med en skruf rätt upp och ned igenom denna vägare, med mottryckskifva och mutter på underkant; eller insätter man ett topptimmer, som räcker tre à fyra bord ned, och fäster vantjernet utombords med skrufvar rätt igenom bordläggningen och topptimret. '''Vantstek,''' som synes på figuren här bredvid, användes med mycken fördel till fastgöring af en tross som skall kunna ögonblickligen lossas. Det har den fördelen att lossna af sig sjeft när trossen slabbnar, men således äfven olägenheten att endast kunna användas på en tross som uppbär frestning, såsom ett lovarts vant under segling, hvartill det också begagnas i de s. k. vrakekorna i södra Sverige. Göres vantsteket rätt, är det fullt pålitligt så länge sladden ligger upp emot den part, hvarifrån frestningen kommer, och lossas ögonblickligt då sladden knyckes åt motsatt håll. '''Varp''' kallas ett ankare med vidfäst tross, som utföres med båt ifrån fartyget för att förhala detta eller ''varpa,'' '''Varsko''' är det ombord vanliga uttrycket för att underrätta om eller meddela någonting. '''Vaselin''' kan mycket väl användas såsom smörjämne i stället för talg, och har öfver detta sistnämnda ämne den fördelen att vaselinet såsom icke innehållande något organiskt ämne, aldrig härsknar eller ruttnar. '''Vast!''' (efter det engelska ''avast!'') begagnas, ofta af svenskt sjöfolk i betydelsen: ''stå! stopp! hejda! upphör!'' o. s. v. '''Waterbord''' är nästan detsamma som skandäck, men brukar ofta på större fartyg vara högre än däcket. '''Waterstag,''' staget under klyfvarbommen för dennas stöttning nedifrån. '''Vattenhåla''' kallas inom skeppskonstruktionen det tänkta tomrum som skulle bildas efter fartyget ifall detta lyftes lodrätt upp ur vattnet och detta icke dervid flöte tillsammans. '''Vattenlinie''' vill man ofta utslå på en båt t. ex. för målning efter den, och det kan ske på följande sätt när båten star på land. Midten af en rätskifva, eller en i ena kanten noga räthyflad bräda något längre än båtens bredd, fastspikas tvärskepps en på hvardera stäfven der vattenlinien skall bli, med den räta sidan uppåt och noga vinkelrätt emot stäfven. En smäcker lina sträckes långs båtens hvardera sida öfver rätskifvorna så att den tangerar sidan, hvarintill den fästes med en nubb, och bringas med en ända i sender intill skarpet och till stäfven, utan att den får glida upp eller ned, samt fästes efterhand med ett litet stift på hvar femtonde centimeter eller så omkring efter behof. Turen af linan korrigeras efter ögonmått genom att stående i förlängningen af kölen jemföra båtens båda sidor med hvarandra, och vattenlinien utritas på bordläggningen efter linan. Om man har ett ri, det är en fin, räthyflad, böjlig träribba, att begagna i stället för lina, får man vattenlinien beqvämare och säkrare. '''Vattentäta skott''' böra alltid vara försedda med våghål nere vid kölen så att de kunna släppa fram möjligen blifvande läckvatten till pumpen. Om våghålen ej göras större än af en vanlig blyertspennas diameter, förlora icke skotten sin betydelse för båtens osänkbarhet, och för resten kunna de vara försedda med pluggar, som man uttager endast då båten skall pumpas läns. '''Vattnets motstånd''' emot en i fart varande båt anser man enligt senare tiders teorier vara af två slag, som man kallar ''friktion'' och ''vågbildning.'' Då båten rör sig träffar den ständigt nya vattenpartiklar, som den måste passera, och på deras gnidning emot undervattenskroppen beror friktionsmotståndet; men vattenpartiklarne sjelfva sättas äfven i rörelse undan, för att lemna rum för båten, och på denna rörelse beror vågbildningsmotståndet. Betraktar man en båt, som långsamt rör sig genom vattnet, så synes den lemna detta nästan alldeles ostördt, och häraf kan man sluta sig till att vid liten fart finnes nästan ingen vågbildning, hvadan motståndet då måste mest bero på friktion. Rör sig båten med stor hastighet deremot, så synes vattnet skumma om bogen, gå i vågor långs sidan och ännu långt efteråt hvirfla i kölvattnet, hvaraf man kan sluta till att vid stor fart är vågbildningsmotståndet äfven mycket stort. Men som enligt mekanikens lagar rörelsefriktion är oberoende af den hastighet, hvarmed rörelsen sker, så kan friktionsmotståndet icke vara något betydligt större vid stor hastighet än vid liten. Man kommer då till det resultatet att vattnets motstånd är vid liten fart företrädesvis friktion och vid stor fart företrädesvis vågbildning. Friktionsmotståndet beror först och främst på den frikterande ytans storlek (härvidlag gäller således icke den satsen ur mekaniken att friktionen är oberoende af ytornas storlek) och vidare på ytans beskaffenhet. Ju mindre och ju glattare en båts undervattenskropps yta är, desto lättare kan den således framdrifvas i synnerhet vid små hastigheter. Eftersom nu sferen är af alla matematiska figurer den som inom den minsta ytan innesluter den största volymen, så är det klart att inom ju rundare och fylligare former ett gifvet deplacement inneslutes desto mindre kraft behöfves för att långsamt förflytta det. Men emedan sådana runda former äro särdeles ogynnsamma för vågbildningen, så kan en fyllig båt å andra sidan aldrig framdrifvas till någon för dess längd betydlig fart. Detta förhållande bekräftas äfven af erfarenheten, och särskildt genom jemförelser emellan de nymodiga kappseglingsbåtarne med sina små friktionsytor och runda former samt de gammalmodiga med sina betydligt skarpare former men äfven större friktionsytor. Såsom förut under ordet ''fart'' är nämndt, komma de moderna båtarne mycket lätt upp till en måttlig hastighet, men deras fylliga former åstadkomma vid stark fart en mycket svår vågbildning, såsom man väl kan se både i verkligheten och på de nu för tiden så vanliga ögonblicksfotografierna af kappseglare under full fart. Som exempel på en dylik bifogas här ett porträtt af den för sin välsegling i fint väder beryktade engelska kappseglingsyachten »Flatfish», hvilket äfven är en ypperlig illustration till det under ordet ''vaka'' omnämnda »yrande skum», som den moderna båten rör upp; och dock är det ju, såsom synes på fotografien, hvarken någon hård bris eller sjö. Det yfviga skum, som står omkring bogen på en modern båt till och med vid ganska måttlig fart, och som särdeles väl karaktiseras af det vanliga franska talesättet om en sådan båt: »Hon kommer med ett fång blomkål i famnen», detta skum är icke så betydelselöst som man eljest brukar anse skummet på vågen vara, ty det bär vittne om mycken bortslösad kraft. Sådana vattenmassor sättas icke lätt i rörelse, och den kraft som behöfves härtill har gått förlorad för båtens framdrifvande. Derföre finnes icke heller — såsom äfven under ordet ''fart'' är nämndt — något enda exempel på att ens de allra bästa bland de moderna kappseglarne kunnat öfverträffa de maximihastigheter, som redan för många år sedan uppnåddes af lika långa gammalmodiga fartyg; och dessa nymodiga båtar bekräfta på ett övertygande sätt den här i början framstälda åsigten att ''vattnets motstånd är vid liten fart företrädesvis friktion och vid stor fart företrädesvis vågbildning.'' '''Veflingar''' kallas de i synnerhet på större fartyg vanliga tvärs öfver samma sidas vant sträckta linorna, som bilda steg att äntra på. '''Vettersnipan''' är en för sitt pris ganska bra både rodd- och segelbåt, men underlägsen Hjelmaresnipan i synnerhet i byggnadssättet och virket, som är helt och hållet fur. '''Vexelfyrar''' äro de i våra farleder vanliga små ledfyrarne; d. v. s. de visa omvexlande hvitt och rödt sken utan förmörkelser. '''Vimpel''' är inom alla mariner officers befälstecken och får således icke föras af obehörig, hvarföre det är bäst att undvika vimpelliknande eller mycket långsmala standertar. '''Winch''' kallas efter engelskan en på större yachter vanlig liten vals med vef vid masten för hissande af segel och dylikt. '''Vindstyrka''' angifves på de synoptiska kartorna och i allmänhet inom den terrestra meteorologien enligt en sexgradig skala, men sjöfolk begagnar den tolfgradiga, Beauforts, skala, som med för segelbåtar lämpade benämningar ser ut så här: {|align=center style="text-align:right" |- style="text-align:center" |Grad|| Benämningar||colspan=2|<small>Hastighet,<br>m. i sekunden.</small>||colspan=2|<small>Tryck,<br>kg. pr qv. m.</small> |- |1||align="left"|Lätta karringar||3,6||&nbsp;&nbsp;&nbsp;||1,5||&nbsp;&nbsp;&nbsp; |- |2||align="left"|Laber bris||5,8|| ||4,1 |- |3||align="left"|Toppsegelsbris ||8,0|| ||7,7 |- |4||align="left"|Frisk bris||10,3|| ||12,6 |- |5||align="left"|Styf bris||12,5|| ||18,9 |- |6||align="left"|Refvad kultje||15,2|| ||27,9 |- |7||align="left"|Bottenrefvad kultje||17,9|| ||38,7 |- |8||align="left"|Hård kul||21,5|| ||55,6 |- |9||align="left"|Half storm||25,0|| ||75,6 |- |10||align="left"|Full storm||29,1|| ||102,5 |- |11||align="left"|Svår storm||33,5|| ||135,7 |- |12||align="left"|Orkan||40,2|| ||195,5|| |} '''Vindrätt''' säges ett fartyg ligga när vinden blåser rätt för ifrån. '''Vindätare''' brukar sjöfolk kalla ett fartyg som kan ligga nära vinden utan att drifva och i allmänhet är en god kryssare. '''Vrakekan,''' som synes afbildad på vidstående figur, är ganska lärorik för båtseglare och i synnerhet för sådana, som ständigt fundera på nya uppfinningar, deruti att dess historia visar huru teoretiskt riktiga och praktiskt utförbara idéer ofta till sist måste vika för beqvämlighetshänsyn. Vrakekan kan anses såsom urtypen för blekingsekan och användes företrädesvis vid sillfisket, då båten med masten nedlagd ligger och drifver med garnen eller »vrakar» som det kallas på blekingspråket. Ingen annan rigg skulle vara så gynnsam både för detta fiskesätt och för båtens välsegling som just den här afbildade genuina vrakekans med sitt enda stora flygande loggertsegel, men på en lustbåt af stora dimensioner är den nästan oanvändbar, ty seglet måste firas ned och skiftas öfver till andra sidan i hvarje vändning. Detta är visserligen förhållandet äfven med andra båtar, som föra flygande loggertsegel, men det för vrakekan alldeles egendomliga är att dess mast vid hvarje vändning stagas om, så att den alltid lutar öfver åt lovart. Härigenom vinnes den stora fördelen att mastens tyngd icke bidrager till att kränga båten, utan tvärtom motverkar krängningen, åtminstone så länge denna icke är allt för stor. Äfven sträfvar seglet att lyfta båten, derigenom att vinden verkar på dess nedåt vända sida. Men en vrakeka måste seglas med den yttersta påpasslighet, ty dess styfhet minskas högst betänkligt, när krängningen blir stå stor att masten lutar åt lä, och skulle seglet slå back, kantrar båten ögonblickligen om det är frisk bris. Vrakekans enda stora segel och lutande mast äro derföre så svårskötta att de ej gerna kunna komma i fråga på en lustbåt, och äfven i Blekinge har man numera nästan öfverallt lagt bort det stora loggertseglet och riggar ekorna med spristorsegel och stagfock samt på större båtar ofta äfven klyfvare och mesan. '''Vricka''' kallas det när man framdrifver en båt genom häftiga vridnings- och sidrörelser med en öfver aktern lagd åra. '''Vula''' är att linda om någonting med groft garn, platting, smärting eller dylikt såsom en tillfällig klädsel. '''Vurst,''' en ring af groft tågvirke, brukar man lägga på toppen under påkrängningen helst om godset är af jerntross, som skulle kunna äta sig ned i träet, ifall detta icke skyddades af en vurst eller — såsom man ibland kallar en dylik — »kalf». '''Våghål''' böra alltid finnas i spant eller bottenstockar tätt invid kölens fjäder, så att läckvatten kan rinna långs denna till pumpen eller ösrummet. '''Våglinie''' kallade den engelske skeppskonstruktören sir Scott Russel den af honom först framstälda »naturens egen linie» eller den som vattnet sjelft intager i vågorna på hafvet, då dessa röra sig fullt fritt och endast till följd af den lefvande kraften i vågrörelsen. Om man således tänker sig en våg i dyningen på hafvet efter en storm skuren af ett vertikalt plan i samma riktning som vågrörelsen, så har man våglinien i planets och vattenytans skärning. Den praktiska tillämpningen af denna linie skulle nu enligt Scott Russels teori vara att vattenlinierna i ett fartyg borde vara formade efter våglinier med den långsluttande lovartsidans af dyningen linie i förskeppet och den brantare läsidans i akterskeppet, om fartyget skulle göra minsta möjliga motstånd vid stark fart, och enligt denna teori konstruerade han »Great Eastern» m. fl. fartyg. Men den norske skeppskonstruktören Colin Archer, »Frams» konstruktör, visade att den rätta tillämpningen af våglinien är icke på vattenlinierna i fartyget, utan på dettas deplacementslinie, och denna åsigt är numera nästan allmänt erkänd såsom riktig samt af den praktiska erfarenheten bekräftad. Våglinien består såsom nyss nämndes af en linie för förskeppet och en för akterskeppet, hvilkas respektiva längder enligt teorien böra stå i förhållandet 3: 2. Förskeppets linie är en sinus versus kurva och akterskeppets en trochoid, så att båda kunna genom matematisk konstruktion framställas, men vigast sker det med mätning efter skala på följande sätt: På den räta linie, som skall utgöra vågliniens axel, afsätt ⅗ såsom förskeppets axel och ⅖ såsom akterskeppets, samt drag ifrån delningspunkten en mot axeln vinkelrät linie, så lång som största bredden af det plan, våglinien skall innesluta. Uppdela denna perpendikel i decimaler och underafdelningar. Dela vidare förskeppets och akterskeppets axlar hvardera i 8 delar och drag ifrån delningspunkterna linier parallela med den första eller midskeppsperpendikeln. Afsätt på dessa senare dragna för förskeppet följande delar af midskeppsperpendikeln: {|align="center" style="text-align:center" |-align="left" |På||den||första,||midskepps||ifrån||räknadt&nbsp;||align="left"|0,962 |- |»||»||align="left"|andra||»||»||»||align="left"|0,853 |- |»||»||align="left"|tredje||»||»||»||align="left"|0,691 |- |»||»||align="left"|fjerde||»||»||»||align="left"|0,500 |- |»||»||align="left"|femte||»||»||»||align="left"|0,308 |- |»||»||align="left"|sjette||»||»||»||align="left"|0,146 |- |»||»||align="left"|sjunde||»||»||»||align="left"|0,038; |} Drag en kroklinie genom alla dessa på perpendiklarne afsatta punkter slutande i axelns förända; denna linie är förskeppets våglinie. Akterskeppets linie konstrueras på liknande sätt med följande delar af midskeppsperpendikeln afsatta på de öfriga perpendiklarne, börjande midskepps ifrån: {|align="center" |- |0,987 |- |0,922 |- |0,815 |- |0,672 |- |0,487 |- |0,273 |- |0,085, |} och en kroklinie genom de afsatta punkterna bildar tillsammans med förskeppets en fullständig våglinie, så som vidstående figur visar. Den praktiska användningen af denna våglinie är nu att vid konstruktion af ett fartyg enligt våglinieteorien gör man förskeppets längd ⅗ och akterskeppets ⅖ af hela vattenlinielängden, afsätter nollspantets area uttryckt i liniärt mått såsom midskeppsperpendikel och afpassar fartygets skarp emot ändarne så att spant på samma afstånd som de öfriga perpendiklarne få areor som i lineärt mått motsvara de uppgifna talen; men emedan, efter hvad erfarenheten visat, fartyget med teoretiskt korrekt våglinie blir för de flesta fall onödigt skarpt i ändarne, så brukar man vid dessa bortkapa en del af våglinien, eller med andra ord tilltaga axeln för våglinien omkring fem procent längre än fartygets vattenlinielängd. Naturligtvis är det endast på fartygets undervattenskropp som man tillämpar våglinieteorien, men äfven öfvervattenskroppens konstruktion måste röna ett visst inflytande deraf, om det hela skall blifva harmoniskt. '''Vädersegel''' kallar sjöfolk ett slags ventilator, till sitt ändamål och sina grunddrag lik de på ångfartyg vanliga af plåt, men gjord af duk och hissad för tillfället. '''Väderleksförutsägelser''' förekomma ofta i tidningarne och annorstädes framstälda af mer eller mindre opålitliga profeter af alla grader allt ifrån professor Falb intill åtskilliga »kloka gubbar», men den enda af erfarenheten bekräftade regeln är att den lilla pålitlighet som väderleksförutsägelser möjligen ibland kunna hafva står i motsatt förhållande till den tidrymd de omfatta eller med andra ord ju längre tid som förutsägelsen afser desto opålitligare är den liksom alla andra spådomar. Historien, som eljest förvarar namn på konstnärer och utmärkta personligheter inom nästan alla andra områden, har icke heller att omförmäla någon enda ryktbar väderspåman, och detta af det enkla skäl att ingen haft turen att gissa rätt så länge att han kunnat hålla sin ryktbarhet uppe. Deremot träffar man mycket ofta lotsar, fiskare, sjömän samt till och med landtmän, som temligen säkert förutsäga väderleken några timmar eller kanske till och med en eller annan dag i förväg, och det kan man ju äfven sjelf med hjelp af barometern ofta göra, men förutsägelser som afkunnas längre i förväg eller sträcka sig öfver längre tidrymd förtjena aldrig någon tillit. Väderspåmän bland menniskor förtjena således ringa förtroende, men bland djuren deremot finnas flere som tyckas hafva tydliga förkänningar af kommande väder temligen långt i förväg, och genom att iakttaga dem kan menniskan ibland tillgodogöra sig deras öfverlägsenhet, hvilken i detta hänseende tyckes vara större ju lägre djurarten står. Ty liksom vilden har skarpare sinnen än kulturmenniskan, och sjelf i sin ordning öfverträffas af djuren, så äro äfven bland dessa de i en lägre utvecklingsgrad stående i allmänhet såsom väderspåmän öfverlägsna de högre stående. Somliga sniglar äro till exempel bland de bästa och pålitligaste af alla regnspåmän, och detta är äfven ganska naturligt, då dessa djur ej ega förmåga att likt andra djur dricka, utan de fylla sitt vattenförråd genom hudens porer eller liknande organ. Derföre är snigeln efter långvarig torka mycket angelägen att få del af de första regndropparne, och långt innan dessa komma kraflar han fram ur sitt vanliga gömställe, för att vara beredd att helsa det ankommande regnet med jubel — d. v. s. så mycket jubel som en snigel kan uttrycka. Den vanliga trädgårdssnigeln ses ofta, ett par dagar innan regn kommer, äntra till väders på plantor och blomstänglar, hvarvid det tyckes som om han till och med hade förkänning af hurudant regnet skall blifva. Ty när han väntar hårdt och långvarigt regn kryper han upp och sätter sig fast på undre sidan af bladen, men blir det ett lätt kortvarigt regn, sätter han sig på öfversidan af bladen, på det att intet må gå förloradt. Somliga arter sniglar äro gulaktiga före regnet, men blåskiftande efter det. Andra åter igen visa sin törst och hoppet om snart regn genom uppskjutande knölar och vårtor på huden, hvilka ibland börja framträda flere dagar innan regnet kommer. I spetsarne af dessa vårtor äro hål, genom hvilka fuktigheten insupes, och med förstoringsglas kan man mycket väl se att dessa hål vid stundande regnväder stå vidöppna som gapen på hungriga fågelungar. Andra snigelarter, som i allmänhet hafva ganska slät hud, börja blifva liksom knottriga eller refflade, då de vänta regn. På det hela taget äro sniglarne så tillförlitliga regnspåmän att det kunde vara skäl att hålla sådana billiga och lättfödda om än ej prydliga husdjur för den nytta de kunna göra genom sina väderleksförutsägelser. Daggmaskar förhålla sig ungefär liksom sniglarne, när de vänta regn, men de tyckas ej vara hvarken så pålitliga eller så förutseende, ty ofta ser man dem komma framkrypande ur sina hål först sedan regnet börjat, och det är ju äfven naturligt att de nere i sina jordhålor ej kunna göra så fina väderleksobservationer som de ständigt på utkik varande sniglarne. Grodorna äro också rätt goda väderspåmän, men till följd af deras mera rörliga lefnadssätt äro de svårare att studera än sniglarne. Det påstås dock att, när grodorna äro ovanligt språksamma och lifliga om kvällarne, blir det oftast regn på natten eller följande dag. Myror bruka äfven förutspå regn genom ovanlig liflighet och verksamhet. I synnerhet är det ett säkert regntecken, när myrorna midt på dagen börja samla ihop och bära in i stacken sina ägg, som de haft ute till vädring i solskenet, helst om det ännu ej mulnat när de börja samla in äggen. Flugor, myggor och beslägtade insekter som lefva af menniskoblod visa genom sin glupskhet och efterhängsenhet på ett för oss kännbart sätt när de vänta regn. Och det är äfven ganska naturligt, ty dessa svältkonstnärer, i jemförelse med hvilka Tanner, Merlatti och Succi endast varit tarfliga fuskare, äro angelägna att få sig ett ordentligt skrofmål innan regn och oväder för en längre tid tvingar dem att sitta hemma och fasta. De så kallade högre djuren tyckas deremot i allmänhet mindre känsliga för väderleksförändringar än de lägre, men äfven många ryggradsdjur äro ganska goda väderspåmän. Hos dessa senare beror dock ofta deras spådomskonst på en återverkan från den lägre djurverlden. Så till exempel är det ju temligen allmänt bekant att svalorna båda regn när de flyga lågt och godt väder när de hålla sig högt upp i luften. Men detta beror på att de insekter, af hvilka svalorna lefva, hålla sig närmare marken eller vattenytan under ostadigt väder än under vackert, då de företaga längre utflygter. Hos många af de högre djuren märkes en ovanlig nervositet och klådighet i huden när regn stundar, men detta förhållande, som man särskildt iakttagit hos hästar och hundar, beror sannolikt på parasiters och insekters förkänsla af regnet och ökade aptit. För den som i praktiken noga studerar djurlifvet blir det snart klart att djuren på det hela taget spå väder mycket säkrare än menniskor, och misstaga sig mera sällan än till och med de som skrifva om väderleksförutsägelser. '''Vägra i vändningen''' säges ett fartyg göra då man ej lyckas få det öfver stag, och häraf har uttrycket ibland sjömän fått betydelsen att ej kunna utföra någonting som man börjat. »'''Väl!'''» är ett ombord under manöver eller arbete vanligt kommandoord för betecknande af att arbetet är fullgjordt. »'''Väl rodt!'''» inom handelsflottan brukligt kommandoord till roddare. '''Växande kort''' kallar man sådana som våra vanliga sjökort der jordens sferiska yta är återgifven på en cylindrisk och sedan i plan utlagd yta och der således för bibehållande af proportionerna mellan längd och bredd latitudsgraderna äro »växande» d. v. s. tilltaga i storlek emot polen. Det är af vigt att iakttaga detta när man skall mäta distanser, ty dessa måste tagas på latitudsgraderingen vid sidan af kortet i ungefärlig jemnhöjd med det ställe der de skola afsättas. Diskussion:Ett barn är fött på denna dag 427 1589 2005-08-09T18:14:41Z Damast ett ex av artikeln kvar nu, helt ok så! Fanns som dubblett förut, men tror den finns som enskild artikel nu. Och ska således vara kvar. --[[User:Damast|Damast]] 18:14, 9 August 2005 (UTC) Diskussion:Var ej bekymrad vad än som sker 428 1590 2005-08-10T10:37:40Z Damast upphovsrätt? Är detta texten av [[Pereric Boström]] (1985) så är den upphovsrättsskyddad? --[[User:Damast|Damast]] 10:37, 10 August 2005 (UTC) Wikisourcediskussion:Böner inom kristendom 429 3047 2005-09-23T17:20:34Z EnDumEn 2 flyttade Wikisource talk:Böner inom kristendom till Wikisourcediskussion:Böner inom kristendom Det finns väl en modernare version av den här också, som inte riktigt slagit igenom? Skulle inte vara så dumt att komplettera med... liksom uppgift om textförfattare/översättare. / [[User:Habj|Habj]] 11:11, 10 August 2005 (UTC) ...som fanns på [[Fader vår]], förstås. Skriver om sidan. / [[User:Habj|Habj]] 11:13, 10 August 2005 (UTC) Diskussion:O, hur saligt att få vandra 430 6985 2006-07-02T13:57:08Z NERIUM 63 Saknas inte omkvädet i den här textversionen? Jag antar att det ska gå "Halleluja, halleluja, halleluja, halleluja, halleluja, halleluja, halleluja" precis som i supvisan... / [[User:Habj|Habj]] 01:19, 11 August 2005 (UTC) ::Nja, nu kan jag ju inte alla melodier men faktiskt tvivlar jag på det. Vi får väl se när Andreas eller Tubaist återkommer om någon av dom kan svara.--[[User:Damast|Damast]] 17:22, 11 August 2005 (UTC) Kategoridiskussion:Carl Michael Bellman 431 6978 2006-07-02T13:54:20Z NERIUM 63 Bellmans sångtexter kan måhända ses som poesi, men de är skrivna som sångtexter och bör inte kategoriseras under poesi. / [[User:Habj|Habj]] 02:55, 11 August 2005 (UTC) Diskussion:Fredmans epistel n:o 2 432 6983 2006-07-02T13:55:54Z NERIUM 63 Hur brukar man göra när det finns olika versioner av en text? I det här fallet är det ju bara två, och det vore trevligt att kunna lägga dem bredvid varandra istället för under varandra. En tabell skulle förstås och för sig gå, men kanske särskilt wikisource inte bör förhindra enkel nedladdning av själva materialet utan att en massa html-taggar stör? / [[User:Habj|Habj]] 13:25, 11 August 2005 (UTC) Författare:Carl Michael Bellman 433 6243 2006-06-29T09:52:44Z NERIUM 63 '''Carl Michael Bellman''' (1740-1795). :''Läs mer om [[w:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]] på wikipedia.'' ''Se även [[:Kategori:Carl Michael Bellman]].'' ==Verk== * [[Fredmans epistel n:o 1]] - Sant var det, ingen dricker * [[Fredmans epistel n:o 2]] - Nå skruva fiolen * [[Fredmans epistel n:o 3]] - Fader Berg i hornet stöter För alla svenska sångtexter på Wikisource i alfabetisk ordning - både efter titel och första strofen - se [[Wikisource:Sångtexter|Sångtexter]]. [[Kategori:Författare|Bellman, Carl Michael]] [[fi:Carl Michael Bellman]] Fader vår 434 5937 2006-06-19T22:02:34Z 85.226.133.219 /* Modern version (1981) */ ==Äldre version (1917)== {| width="90%" ! width="50%" | Bönen || width="50%" | Bibeln (ur [[w:Vulgata|Vulgata-versionen]]) |- | || Matteus 6.9-13 |- | || sic ergo vos orabitis (I skolen alltså bedja sålunda) |- | :Fader vår som är i himmelen! :Helgat varde ditt namn; :tillkomme ditt rike; :ske din vilja, såsom i himmelen, :så ock på jorden. :vårt dagliga bröd giv oss idag; :och förlåt oss våra skulder, :såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; :och inled oss icke i frestelse :utan fräls oss ifrån ondo. :Ty Riket är Ditt och Makten och Härligheten :i Evighet. :Amen | :Sic ergo vos orabitis: :Pater noster, qui es in caelis, :sanctificetur nomen tuum, :adveniat regnum tuum, :fiat voluntas tua, :sicut in caelo, et in terra. :Panem nostrum supersubstantialem da nobis hodie; :et dimitte nobis debita nostra, :sicut et nos dimittimus debitoribus nostris; :et ne inducas nos in tentationem, :sed libera nos a Malo. :- :- :- |} ===Modern version (1981)=== Den nya översättningen av Vår fader är upphovsrättsskyddad men kan finnas och läsas på [http://www.bibeln.se/ www.bibeln.se]. Texten från 1981 har varit teologiskt och språkligt kontroversiell, och 1917 års översättning är fortfarande populär men börjar trängas ut av den nya, framför allt den ekumeniska versionen, som är en bearbetning av 1981 års översättning. == Se även == [[w:Herrens bön|Fader vår på Wikipedia]] == Källor == * Bibeln på svenska, 1917 års utgåva * [http://www.vatican.va/archive/bible/nova_vulgata/documents/nova-vulgata_nt_evang-matthaeum_lt.html Versio Vulgata (Neovulgata), Matteusevangeliet] [[Kategori:Böner]] [[da:Fader vor]] [[de:Vaterunser]] [[en:The Lord's Prayer]] [[es:Padre Nuestro]] [[fr:Notre Père]] [[gl:Noso Pai]] [[ko:주님의 기도]] [[hr:Oče naš]] [[it:Padre Nostro]] [[la:Pater noster]] [[nl:Onzevader]] [[pl:Ojcze nasz]] [[pt:Pai nosso]] [[ro:Tatăl nostru, Carele eşti în ceruri]] [[ru:Отче наш]] [[sr:Оче наш]] Diskussion:Vi lyfter våra hjärtan 435 1604 2005-08-11T22:49:23Z Damast upphovsrätt? Till synes A Frostensons version här och således upphovsskyddad i så fall! Någon som vet skillnaden i versioner och om bearbetningen därmed är upphovsskyddad? --[[User:Damast|Damast]] 22:49, 11 August 2005 (UTC) Båtseglareordbok:P 436 1605 2005-08-12T22:04:33Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==P== »'''Pall i spelet!'''» är det vanliga kommandoordet för att upphöra med invindande af ankarkettingen och låta en af ankarspelets stoppare (pallar) falla ned i sitt spår för att hindra spelet att gå rund till följd af kettingens dragning. '''Palma''' kallas det på sjöspråket när man halar i ett tåg genom att flytta en hand i sender framför den andra. Man kan på det sättet hala fortare, men ej med så mycken kraft som vid vanlig halning med båda händer på en gång. '''Papegoja''' kallas ibland ett litet aktersegel såsom t. ex. mesanen på en yawl. '''Parabeln''' har en tid varit den kroklinie, som haft största betydelsen och tillämpningen inom skeppsbyggeriet. Amiral af Chapman tog parabeln till grund för de flesta bland sina konstruktioner och uppstälde den regeln, att spantareorna i fartygets undervattenskropp skulle uttryckta i lineärt mått och ställda på sina respektive afstånd från hvarandra vinkelrätt emot en gemensam baslinie stå i sådant förhållande till hvarandra att en kroklinie dragen genom ytterändarne (fartygets »deplacementslinie») fick parabolisk bugt. Sedan emellertid den norske skeppskonstruktören Colin Archer i stället uppstått den regeln att fartygets deplacementslinie bör vara en »våglinie», har parabeln numera knappast någon annan tillämpning inom skeppskonstruktionen än såsom grundlinie för tillverkning af rundhult. Men det är alldeles oomtvistligt att ett sådant får största styrkan i förhållande till sin vigt om det mot topp eller nock afsmäckras i paraboliskt förhållande, och detta brukar äfven tillämpas af bättre skeppstimmermän. Huru en parabel uppritas exakt matematiskt kan man inhemta i läran om koniska sektioner, men som timmermän i forna tider icke brukade studera den, använde de i stället en rent praktisk metod, som kan vara värd att tillämpas vid tillverkning af rundhult. Den utföres sålunda enligt bifogade teckning: En rät linie ''a b'' drages på en renhyflad bräda eller på mallgolfvet. I en passare tages ett godtyckligt mått, t. ex. en decimeter och detta afstickes utefter den ännu till sin längd obestämda linien ''a b'', först 2 gånger till ''e'', vidare derifrån 5 gånger till ''f'', 9 gånger till ''g'', och till sist 14 gånger till slutpunkten ''b''. Vid ''a'' afsättes vinkelrätt emot ''a b'' linien ''a c'' lika med rundhultets största tillämnade diameter i verkligheten, och vid ''b'' afsättes ''b d'' lika med minsta diametern. Punkterna ''c'' och ''d'' sammanbindas med en rät linie, och upp till denna drages de på teckningen streckade linierna ''e h'', ''f i'' och ''g k''. Dessa sistnämnda utflyttas nu på jemna afstånd, så att ''e h'' kommer såsom såsom ''h' ''på första fjerdedelen ifrån storändan, ''i' ''på midten och ''k' ''på tredje fjerdedelen. När nu timmermannen skall tillverka rundhultet, så har han i naturlig storlek sticken vid punkterna ''c, h', i', k' ''och ''d'', kvilka han tager i krumpassaren och afsticker såsom de blifvande diametrarne på motsvarande ställen af rundhultet, hvars sidor då få samma bugt som kroklinien genom de sist nämnda punkterna. Detta sätt är i praktiken det händigaste och gifver nära nog parabolisk bugt åt rundhultets sidor. Men det finnes nu för tiden icke många timmermän som känna till sättet, hvarföre det meddelats här. '''Part''' kallas hvar för sig den del af ett tåg, som genom sin användning eller sitt läge skiljer sig från en annan; såsom t. ex. i en talja »fasta parten», »halande parten» och de parter som gå bredvid hvarandra från block till block. '''Passadvindar''' äro egentligen de i atlantiska oceanen på ömse sidor om eqvatorn stadigt och jemt blåsande nordost- och sydostvindarne, i hvilka man ibland kan segla en hel vecka eller mer utan att behöfva röra en brass, men sjömän bruka ibland såsom loford öfver en ovanligt jemn och stadig bris äfven i våra farvatten säga att det är en riktig passadvind. '''Pejla''' är att med särskildt derför inrättad kompass eller annat instrument uttaga bäringen till något föremål för att med ledning deraf kunna bestämma fartygets ställe. Detta göres bäst genom pejling af två eller flere föremål (krysspejling), då fartygets ställe är i bäringsliniernas skärningspunkt. Man kallar det också pejling när man undersöker vattendjupet eller lodar, och i öfverensstämmelse härmed säger man att man »pejlar pumpen», då man undersöker huru mycket läckvatten som finnes i fartyget. '''Penteri,''' det särskildt inredda ställe i fartyget der servis och närmast till hands behöfliga matvaror förvaras. '''Pert,''' ett under en rå eller en klyfvarbom i bugt hängande tåg, som tjenar som fotstöd, och om det är mycket långt uppbäres der och hvar af ''pertridare,'' på det bugten ej må bli allt för djup. '''Pik''' kallas aktre öfre hörnet af ett gaffel-, loggert- eller latinsegel äfvensom rundhultet härvid och någon gång såsom förkortning det fall ''(pikefall''), som uppbär detta. '''Pik''' kallas äfven det trånga rummet längst ned i för- eller akterskarpet, »förpik» eller »akterpik». '''Pinnkompass''' begagnas ännu någon gång för att hålla reda på de kursar man styrt i stället för att skrifva upp dem, och består af en rund träskifva med en kompassros uppritad på den samt hål i rad utefter kompasstrecken. För hvarje halftimme insättes en pinne i det kompasstreck som man derunder styrt, och vid vaktens slut flyttar man ihop pinnarne lika mycket från ömse håll till det streck, som då angifver den under vakten styrda »generela kursen». '''Platt fördevind''' — se det sistnämnda ordet. '''Plattgattad''' säges en båt vara när den har plan akterspegel, såsom t. ex. på kutterjollar är vanligt. '''Platting,''' en fläta lagd af vanligen nio kabelgarn för att användas såsom tillfällig klädsel emot skamfilning af tågvirke. '''Plikt,''' rummet i ett fartyg ofvanför piken. '''Pliktankare,''' ett större ankare för bruk vid utomordentliga tillfällen. '''Pockenholz''' är det bästa träslag för blockskifvar, dotkoppar och dylika småpjeser. '''Pottlod''' brukades förr mycket och förekommer ännu ibland såsom bestrykningsmedel i botten på yachter och båtar för kappsegling, ty det gifver väl poleradt med styfva borstar en särdeles glatt yta, men denna står sig ej mer än ett par dagar i vatten. '''Pram''' är en ursprungligen norsk båttyp temligen lik en ökstock fastän byggd af mycket smalare bord och med kullrig botten. En pram kan lätt apteras till en ganska duglig segelbåt och i anseende till det billiga priset för sådana båtar brukas den ganska mycket härtill, men förekommer dock mest såsom bibåt till större fartyg, ibland äfven på yachter. '''Preja''' är egentligen att anropa ett fartyg muntligen, men uttrycket begagnas äfven för meddelanden emellan fartyg medelst signaler. '''Presenning,''' ett vanligen af preparerad duk hopsydt eller oljemåladt täckelse öfver föremål som man vill hålla torra. '''Pressa med segel''' = ''Forcera med segel.'' '''Prick''' kallas på vanligt sjöspråk och äfven i lotsförordningarne ett flytande sjömärke som i regeln består af en i stående ställning förankrad stång. Sådana äro af hufvudsakligen tre olika slag: ''slätprickar,'' svarta eller omålade; ''ruskprickar,'' röda med qvast på toppen, och ''kryssprickar,'' svarta och röda på omvexlande stycken af ungefär en half meter utefter längden samt försedda med tvärslå en bit ifrån toppen. I forna tider stodo prickarne i bestämda riktningar från de grund de skulle varna för, och det göra ännu ute i öppen sjö större prickar och remmare eller s. k. ballongprickar, men i farleder inne i skärgård äro sedan ungefär tolf år tillbaka prickarne så placerade att för att följa farleden måste man taga alla slätprickar på sin ena sida och alla ruskprickar på den andra, under det att man deremot kan gå på hvilken sida som helst om en kryssprick, enär denna i allmänhet står midt på grundet. Der en farled skär en annan måste man således vara försigtig och helst anlita sjökortet för att se hvilket slags prickar man nu bör taga om styrbord eller babord, men med en båt kan man äfven följa den enkla regeln att i fall af ovisshet alltid gå så tätt som möjligt intill prickarne, ty som dessa merändels stå på 5 à 6 meters vattendjup, kan man med en båt gå på hvilken sida som helst om dem blott de tagas nära. Härvid liksom alltid eljest måste man dock akta sig för att röra vid pricken, ty all åverkan på sjömärken är belagd med strängt straff. '''Pump''' har nästan alltid en större däckad båt eller yacht fast, men i en mindre båt är det oftast lämpligare att hafva pumpen lös, så att den kan användas hvar som helst, i synnerhet om båten är försedd med vattentäta skott utan våghål. '''Pumpsot''' är en klädsel eller trumma i hvilken pumpen är insatt för att skyddas mot åverkan. '''Purra''' är det vanliga sjömansuttrycket för att väcka någon, och begagnas till och med om en kompass som är trög eller som det kallas »död», i hvilket fall man fäster ett fint snöre vid den för att med ett ryck deri purra den. '''Pynt''' göres såsom vidstående figur visar på en sladd, när man har tid till sådan onekligen vacker lyx samt i synnerhet när ändan bör lätt kunna inskäras i ett trångt block eller hål. Med tvinnadt garn göres först en liten tagling en bit från yttersta sladden. De af dennas garn, som utanför taglingen ligga i dagen, utredas, aftafsas med en slö knif och hoptvinnas till s. k. »piskor» eller rättare pisksnärtar, af hvilka med resten af tagelgarnet såsom inslag en matta väfves omkring den tillspetsade kärna eller kalf, som man bildat af de inre garnen. I denna kalf, äfven kallad »tamp», inknopas ett litet öga af smäcker lina, såsom synes längst ned på figuren, för att deri kunna fästa en smäcker tross till hjelp vid inskärningen. Det hela afslutas med en liten kort tagling omkring alla piskorna. På en yacht, der man håller sig med särskild gast, är det en särdeles lämplig sysselsättning för denne, och åtminstone bättre än att »fåfäng gå», att på lediga stunder pynta ändarne ombord. '''Pyts''' bör man alltid hafva ombord, helst i en båt som ej har pump, så att man icke må behöfva gå med skopa eller öskar öfver relingen när man öser båten läns, utan kan tömma skopan i pytsen och denna öfver relingen. '''Påkrängning''' kallas det ställe på en mast, stång eller klyfvarbom der det stående godset är fast. Ofta begagnar man här en jernring med ögon, i hvilka godset är insplitsadt, men pålitligare är att kränga godset med splitsade eller bändslade ögon öfver toppen, helst om det är jerntross, som ej tål att böjas i skarp bugt. Då är det likväl rådligt att på det godset ej må äta sig in i träet, detta skyddas med en tratt af jern ungefär så som på närstående figur. '''Pålandsvind''' är sådan som blåser nästan rätt, emot ett land, hvilket man då icke bör gå närmare till än nödvändigt, för att icke riskera att komma i lägervall. Dessutom går det alltid värre sjö tätt vid en strand med pålandsvind, och skulle man komma på grund blir det svårt att taga sig derifrån. '''Pållare,''' ett igenom toft, däck eller reling uppstående groft timmer för beläggning af förtöjningar eller svårare trossar. Nu för tiden begagnas ofta pållare af jern eller metall fastgjutna vid ett plan, som skrufvas eller bultas fast. '''På låringen''' säges ett föremål vara när riktningen till det bär ungefär milt emellan rätt tvärs och rätt akter ut. Äfven när vinden kommer från denna riktning säges den vara på låringen. '''Pålstek''' göres såsom figuren visar på sladden af en tross, då man vill tillfälligtvis bilda en ögla, som ej bekniper sig, såsom t. ex. om lifvet på en karl, när han riskerar att gå öfver bord, eller på en ända som man vill kasta öfver en pållare och kunna lätt kränga af igen. Båtseglareordbok:R 437 1606 2005-08-12T22:05:37Z EnDumEn {{Båtseglareordbok}} ==R== '''Rabb,''' en bred, tjockeggad mejsel, som timmermän begagna särskildt för att drifva med. '''Rack''' kallas i allmänhet hvarje inrättning för att hålla ett rundhult intill en mast eller stång eller för liknande ändamål, såsom t. ex. på en klyfvarbom för klyfvarens hals. Vanligtvis göres på båtar en rack, för t. ex. ett loggertsegels rå, af jern och klädes med läder. Men i alla fall löper den merändels trögt på masten, och många förslag hafva varit framstälda för en rack som verkligen löper lätt. Ett bland de bättre synes på vidstående figur. Rackens ring omkring masten består der af en hopböjd jerntråd med påträdda små rullar af hårdt trä och sina ändar hopfästa inuti haken med en hopvriden ståltrådsögla, som på samma gång utgör sprintar för ändarne. '''Rank''' säges en båt vara då den lätt kränger. '''Rappa ur''' ett tåg är att utdraga det ur de block, skifgatt eller hål, i hvilka det är inskuret. '''Ratt,''' ett hjul till hvilket ledning går ifrån roret, begagnas icke mycket i Europa för styrning af yachter, men i Förenta Staterna är det vanligt att till och med små yachter styras med ratt. '''Redd''' kallas en mer eller mindre öppen ankarplats. '''Ref''' i segel äro nästan nödvändiga om dessas storlek skall kunna afpassas efter vindens styrka, och i allmänhet böra refven vara så placerade att när man intagit det sista (bottenrefvet) återstår ej större segelarea än ungefär hälften af den ursprungliga. '''Ref''' kallas äfven ett långsträckt grund. '''Refbrok,''' ett tåg genom löddran för refvet, hvarmed detta halas ned, är nödvändig då man ej under segling kan komma åt reflöddran, såsom t. ex. vid akterkant af en kutters storsegel. '''Reflatta''' begagnas ofta helst i ett båtsegel, för att minska besväret vid refning. Se figuren vid ordet ''latta.'' '''Reflöddra,''' det med kaus försedda ögat vid ändan af refvet i ett segel. '''Refsejsingar,''' de smäckra och korta linstumpar sons äro fastsydda i seglet utefter dess ref, äro i engelska segel ofta nu för tiden ersatta af trensade ''refhål,'' afsedda att deri inskära en lång lina och med denna refva seglet likasom när man litsar det. För ett ref som sällan intages kan detta sätt vara ganska praktiskt, ty de fasta refsejsingarne både taga vindfång och slita seglet, men i ett ref som ofta behöfver intagas är det bestämdt bättre att hafva fasta sejsingar. Ty dels är inskärningen af reflinan mycket tidsödande dels kan man icke moderera dragningen i den på olika ställen så väl som med enstaka sejsingar, hvilka kunna utdragas mer eller mindre hårdt efter behof, så att seglet står väl. Man kan nämligen såsom regel säga att ett ''väl'' refvadt segel står bättre än ett orefvadt, ty felen i detta sistnämnda kan man till stor del afhjelpa vid refningen. Det är äfven derföre bland erfarne båtseglare en vanlig sägen att segelmakaren är ansvarig för huru det orefvade seglet står, aren öfver det refvade bestämmer seglaren sjelf. '''Refva''' segel är en af de oftast behöfliga, men icke så ofta i rätt tid utförda manövrerna i en segelbåt, ty om denna har lagom stora segel lär man icke kunna segla många dagar med den i våra farvatten innan man behtöfver refva. Många seglare tyckas dock hafva en afgjord obenägenhet för att refva. Hos somliga beror det kanske på den föreställningen att det är duktigt att föra orefvade segel i hård bris, och det kan ju ej förnekas att det må vara roligt att pressa med segel någon gång, ehuru man i regeln ingenting vinner i fart, ty de flesta båtar segla bäst med måttligt stora segel. Men hos en del båtseglare tyckes obenägenheten att refva bero på den tron att seglen fara illa deraf, och om än detta är förhållandet med ''illa'' refvade segel, så är det å andra sidan säkert att segel försträckas och förderfvas just jemnt i proportion till vindtrycket i dem, så att refningen — om den är ''väl'' gjord — tvärtom skonar seglet derigenom att den minskar den för vindtryck utsatta arean. Men för att kunna refva ett båtsegel väl är det nästan nödvändigt att ligga vindrätt eller i lä med båten, och derföre är det alltid bäst att, om det finnes ringaste anledning att tro att man behöfver refva, göra detta innan man begifver sig ut, ty en gammal god båtseglareregel säger att ref äro svåra att taga in men lätta att sticka ut under segling. '''Regatta''' är egentligen enligt ordets ursprungliga betydelse ett slags paradmarsch af båtar, men det säges äfven ofta om kappsegling. '''Regnbåge''' brukar anses för ett tecken till att regnet skall upphöra, men härför finnes ej någon annan anledning än den att solsken, och således molnfrihet åtminstone på en del af himlen, måste finnas för att regnbåge skall uppstå. '''Reling,''' den öfversta kanten af en båts sida. '''Remmare''' eller ibland äfven ''ballongprickar'' kallas större prickar som brukas inomskärs vid särdeles farliga grund, men mest utomskärs vid fritt liggande grund. De äro, liksom de små prickarna fordom voro, af olika slag allt eftersom de stå på den ena eller andra sidan om grundet, så att de som stå nord om de grund de skola varna för äro helt svarta; ost derom svarta med ett metersbredt hvitt bälte midt på stången; syd om grundet röda med ''uppåt'' vända qvastar; och vest om röda med ''nedåt'' vända qvastar. »'''Res årorna!'''» kommandoord för att hålla årorna nära lodrätt med litet fall utåt antingen såsom honnör eller vid passerandet af ett hinder. '''Ribbkravel''' begagnas med så tunn bordläggning att man icke skulle kunna få den tät med vanlig enkel kravelbordläggning, som ribbkraveln eljest kan anses likstäld med i alla fördelar, under det den derjemte har de flesta af klinkbordläggningens äfven. Då man bygger med krumväxta spant eller bottenstockar bruka dessa hakas öfver ribborna så som figuren visar, men basade spant låter man endast ligga an innersidorna af ribborna, som i detta fall afrundas. '''Rida''' kallar man det då två bredvid hvarandra gående tåg genom en surrning bringas tillsammans, eller då ett tåg sidvägen bringas ur sin riktning genom en ''ridare.'' Ett fartyg säges äfven rida för sitt ankare, då det ligger fast för detta, såsom i synnerhet när det »rider ut» en storm till ankars. '''Rigg''' är den gemensamma benämningen på alla master, stänger och andra rundhult, takling, segel, löpande gods m. m. på ett fartyg, så att man talar om riggen såsom bestämmande för fartygets art; skonertrigg, kutter, yawl o. s. v. '''Rits''' kalla timmermännen en fin skåra som de med en skarp spets rita till märke på trä. '''Roddblåsor''' i händerna får lätt en båtseglare, som ej är van att ro, helst om han ej håller handtaget på åran torrt. Har man emellertid fått blåsor, bör man försöka tömma ut vattnet ur dem utan att luft kommer in i stället, och detta går bäst om man träder in en fin nål, tätt under huden börjande ungefär en centimeter ifrån blåsan och slutande med spetsen väl inne i denna. Genom den kanal som härvid bildas klämmer man försigtigt ut vattnet under och efter nålens utdragande. Lemnas blåsan i fred sedan, torkar den snart ihop. '''Roder''' eller '''ror?''' Båda orden begagnas i sjöspråket utan någon egentlig åtskilnad, men skulle man försöka göra någon sådan blefve det väl riktigast den att »roder» användes i mera materiel bemärkelse och betecknar sjelfva planet hvarmed man styr, under det »ror» deremot har en mera ideel betydelse. Man säger till exempel att fartyget har för litet »roder», så att det styr icke utan att man gifver det mycket »ror», och den som styr fartyget kallas icke roderman utan rorsman eller '''rorgängare''' liksom den tid, under hvilken han utför detta värf, kallas hans '''rortörn.''' '''Roslagsskutan''' eller som den äfven ibland benämnes ''rospiggen'', den i Stockholms skärgård vanliga lastbåten, kan lätt apteras till en utomordentligt billig, beqväm, rymlig och lättskött, men icke sjöduglig, yacht eller flytande sommarnöje. Det har med framgång försökts några gånger. '''Rott,''' den del af såväl en mast som en stång der dessa gå bredvid hvarandra, d. v. s. emellan salning och esselhufvud. Se figuren vid detta sistnämnda ord. '''Ruff''' kallas ibland en större däckshytt. '''Rullfock,''' såsom på bifogade porträtt af en engelsk kappseglare om 1 mätningstal, brukas sedan ett par år tillbaka på mindre yachter eller båtar, och har visat sig ganska praktisk. Focken är långs stagliket underslagen till en med lekare i båda ändar och rulle nedtill försedd stång, på hvilken seglet liksom en rullgardin lindas upp, delvis för refning eller helt och hållet för bergning, genom att man halar i det till båtens sittrum ledda snöret ifrån rullen. Rullbom på storsegel, som nu för ett par år sedan återinfördes efter att i mer än tjugo år hafva varit bortlagd såsom alldeles opraktisk för sjögående båtar, har deremot för många olägenheter att blifva annat än en kortlifvad modesak nu som förr. '''Rullning''' kallas ett fartygs tvärskeppsrörelser åt ömse sidor, helst om de äro temligen stora men icke häftiga. '''Rullsöm''' brukas på simplare båtsegel för att sy ihop dukarne med. Den göres så att båda dukarnes stader vikas om hvarandra ett par hvarf och hopsys med stygn rundt om. Det är visserligen mindre arbetsamt (n. b. om man syr för hand) än för- och aktersöm, men ej så starkt, och de utstående rullarne göra motstånd vid bidevindsegling. '''Rumskots''' seglar man när vinden är akterligare än tvärs. '''Rum sjö''' kallas öppet vatten eller m. a. o. sådant der man har godt rum att segla. '''Rummet''' är en allmängiltig benämning på det inre af fartyget under däck; med »djup i rummet» t. ex. menar man lodräta djupet inombords från däck till köl. '''Rum vind,''' sådan att man kan segla rumskots. '''Rundgattad''' akter är en sådan som de flesta ångfartyg ännu hafva, fastän man på senare tider börjat bygga snipig akter äfven på större ångfartyg och i synnerhet på krigsfartyg. '''Rundhult''' kallas med ett gemensamt namn alla master, stänger, bommar, gafflar, rår o. s. v. som tjena till att sprida ut seglen och hålla dem i sina bestämda ställningar. Som dessa pjeser hafva en betydlig vigt och denna derigeuom att den kommer högt upp minskar fartygets styfhet, så har man sedan långliga tider tillbaka gjort allt för att minska tyngden af rundhulten. Man gör dem derföre med parabolisk afsmäckring, så som under ordet ''parabel'' är visadt, och man har tidtals användt ihåliga rundhult af många olika slag, men det enklaste sättet att inbespara vigt förbises ofta, och det är att icke hafva rundhulten en enda centimeter längre än alldeles nödvändigt, när seglen äro sträckta. '''Rundtörn,''' ett slag med ett tåg omkring någonting, göres ofta innan man fastgör en ända, på det att fastgöringen icke må beknipa sig så hårdt. '''Ryggbruten''' säges en båt vara då kölen efter dess färdigbyggande fått bugt upp och ned; gamla båtar blifva lätt ryggbrutna om de få stå länge utan omsorgsfull stöttning. '''Rymma''' säges vinden göra icke allenast då den kommer akterligare eller blir mera »rum», utan äfven då den är för om tvärs och förändrar riktning till mindre spetsig vinkel emot fartygets medellinie. '''Rå''' är egentligen ett rundhult som sitter vinkelrätt tvärs öfver en mast eller stång, men äfven om det sitter snedt öfver kallas det ibland rå, såsom t. ex. rundhultet vid öfverkant af ett loggertsegel. '''Råbandsknop''' begagnas i båt företrädesvis vid hopknopandet af refsejsingarne omkring den inrefvade delen af seglet, samt för öfrigt vid många tillfällen, då man vill med hvarandra förena två sladdar. På refsejsingar bruka många göra råbandsknop med öglor på sladdarne, och detta medför visserligen den fördelen att knopen lättare lossas genom att draga i sladdarne, men det är ej pålitligt och behöfves för öfrigt ej, helst om refsejsingarne äro — såsom vanligt på båtsegel — af bomullslina. Vill man ovilkorligen knopa in refvet så att det med största lätthet kan utstickas igen, bör man i alla händelser endast på en ena sejsingen göra ögla. På figuren här synes öfverst en råbandsknop och derunder till varning en orätt gjord sådan, hvilkens blotta namn, »käringknop», bör vara antydan nog om dess oförenlighet med sjömansbruk. '''Råsegel,''' såsom på stora fartyg ''(råseglare)'' brukas, kan vara bra att hafva i en segelbåt i synnerhet för länsning i hårdt väder, hvarvid det har den fördelen att man ej såsom med ett snedsegel behöfver befara gipning. »'''Rätt så!'''» Kommandoord till rorgängaren att hålla den kurs, som vid ordens utsägande stäfvas. '''Rättvisande''' kallas den kurs eller bäring, som blifvit rättad för kompassens deviation och missvisning. '''Röring,''' ringen i ett ankare eller en dragg. Se figuren vid ordet ''fly.'' '''Röst,''' en utbyggnad för att gifva större spridning åt vant och barduner, finnes ibland på större yachter. '''Röta''' i en båt upptäckes lättast genom att sticka med en knifspets, som ledigt går in der röta finnes. Är träet omåladt kan man misstänka röta der mörka eller på fur blåaktiga fläckar synas, och om det är måladt brukar färgen lätt släppa der röta finnes. De ställen der sådan vanligen först uppträder äro i spunningarne helst akter ut och innanför skott eller annan inredning som utestängt frisk luft. Diskussion:Allena Gud i himmelrik 438 6981 2006-07-02T13:55:27Z NERIUM 63 Här finns en väldig massa verser: [http://hem.crossnet.se/rundqvist/SvPs1819/Nr24.html] (Här står N Decius angiven som textförfattare, inte Wallin som det står på WP?) / [[User:Habj|Habj]] 23:09, 12 August 2005 (UTC) :Åh, vad skoj du sett det! Kollade lite nu och såg av psalmboken att han som skrev originalet hette Nicolaus "Tech" Decius, men han var ju en tysk munk så översättningen torde vara som det står angivet på wikin och i psalmboken av någon namnlös person, vars verk sen bearbetades 1816 av Wallin, dvs varken rätt eller fel kan man säga. Men jag la in alla fem verserna (och dom är nog Wallins eftersom dom var från 1819 års psalmbok, psalm 24. --[[User:Damast|Damast]] 17:15, 14 August 2005 (UTC) Högtlovat vare Jesu namn 439 4464 2006-03-31T20:24:34Z 212.181.183.93 {{Psalmartikel}} <br> <br> <br> <br> Högtlovat vare Jesu namn, du änglaskara, sjung, och bär den gyllne kronan fram till honom, alla kungars kung. Och du, martyrers trogna här, som gått en stig så tung, dig skynda fram, din hyllning bär att ära honom, kungars kung. Du Herrens folk, som löst han har ur syndens boja tung, träd fram med lovsång, ren och klar, att prisa honom, kungars kung. Upp, varje folk och släkt och stam, och Herrens ära sjung. Vak upp, mitt hjärta, skynda fram att hylla honom, kungars kung. ''Engelsk text: [[All Hail the Power of Jesus’ Name]]'' ''Den texten samt en alternativ melodi av [[Oliver Holden]] står att finna på [http://www.cyberhymnal.org/htm/a/h/ahtpojn.htm Cyberhymnal]'' [[Category:Psalmer]] Jag lyfter mina händer 440 5468 2006-06-02T05:42:23Z Agneta 53 Numrerat och separerat vers 3 från 2. {{psalmartikel}} '''1.''' Jag lyfter mina händer Upp till Guds berg och hus, Från dem han hjälpen sänder Och skickar ut sitt ljus. Mig Herren alltid leder, Som jord och himmel gjort; Han hör mig när jag beder, Och skyddar mig alltfort. '''2.''' Han låter mina fötter Ej slinta, ty han är En väktare ej trötter Och blir mig alltid när. Han nådigt mig bevarar Och skyddar mig från fall, Mig dag och natt försvarar, Välsignar ock mitt kall. '''3.''' Allt ont han från mig vänder Och frälsar kropp och själ. Vad än som här mig händer, Så slutar det dock väl. Min utgång han bevarar, Min ingång likaså: Sin nåd Gud aldrig sparar För dem med honom stå. [[Kategori:Psalmer]] Käre Jesus, vi är här 441 1613 2005-08-14T12:25:09Z Damast {{Psalmartikel}} ''Texten lyder i Lagerlöfs översättning:'' <br><br> Hit, o Jesu! samloms vi<br> att ditt helga ord få höra.<br> Värdes själver stå oss bi<br> och vår håg till andakt röra,<br> att han, ifrån jorden tagen, <br> till dig alltid varder dragen.<br><br> Vårt förnuft förblindat är, <br> mörker all vår själ betäcker, <br> om din Ande ej är när, <br> som nytt ljus i henne väcker.<br> Jesu! värdes oss nu stärka <br> och nytt hjärta i oss verka.<br><br> O du herrlighetens sken,<br> Ljus, av Fadrens ljus utgånget! <br> Gör vår håg från mörkret ren, <br> som vårt hjärta håller fånget. <br> Styr vår tunga, håg och öra <br> till att rätt vår gudstjänst göra. [[Category:Psalmer]] Rättfärdig blev världen 442 1614 2005-08-14T16:41:46Z Damast {{Psalmartikel}} ''Här återges versionen från [[Lova Herren]], vars text är i mycket nära anslutning till originalversionen i [[Sions Nya Sånger]]:'' Rättfärdig blev världen i Frälsarens blod, som skulden gjort god, rättfärdig förklarad när Jesus uppstod. Rättfärdig blir själen, som enfaldigt tror, att Gud är vår bror, och håller sin lösen för viktig och stor. Vad Adam fördärvat, har Kristus förvärvat. Vår synd han med döden utplånat och gett oss alla till himlen full egendomsrätt. Gud oss nu erkänner för barn och för vänner, sen Sonen oss renat och klätt i sin skrud. Nu love all världen vår salighets Gud! [[Category:Psalmer]] Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten 443 1615 2005-08-14T16:48:50Z Damast {{Psalmartikel}} Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten, <br> dess doft uppfyller världens sorgehus.<br> Din själ, av himmelsk vällukt lent omfluten,<br> blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.<br> <br> Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma,<br> Var icke snål, bered din själ till fest.<br> Vad fröjdfullt överdåd! Låt kärlek tömma<br> sin bästa gärd för själens höge gäst. [[Category:Psalmer]] Diskussion:Vilken vän vi har i Jesus 444 1618 2005-08-15T23:24:54Z Damast Impad! *ler* Den flyttade engelska texten har ingen kategori. --[[User:Damast|Damast]] 17:17, 14 August 2005 (UTC) :Jag har inte riktig koll på de engelska kategorierna men jag har nu lagt till [[:Category:Christianity]] i den engelska texten. Dessutom har jag skapat länkar från [[Author:Joseph Scriven]] och [[Wikisource:Religious texts]]. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 12:05, 15 August 2005 (UTC) ::Jag är impad! Skoj *ler*. Men vill absolut inte åta mig slikt dessvärre, det är liksom mer än jag behärskar med sinnet i behåll helt enkelt. Men ska se till att göra noteringar i "pratlistan" vid artiklarna om jag lägger över andra språk. Tror förvisso det finns några till här sen tidigare men minns inte alls vilka... --[[User:Damast|Damast]] 23:24, 15 August 2005 (UTC) Diskussion:Stilla natt, heliga natt 445 6986 2006-07-02T13:57:25Z NERIUM 63 Bör den tyska texten ligga här, under den svenska titeln? Är det inte bättre att kolla om den redan ligger under den tyska titeln, annars skapa den sidan och ev. länka dit? Jag känner mig iofs inte tillräckligt självsäker för att skapa artiklar på tyska (den finns inte under [[Stille Nacht]] i alla fall...) / [[User:Habj|Habj]] 20:41, 14 August 2005 (UTC) :jag har faktiskt inte en aning, men jag ville inte ha dem på svenska wikipedian i alla fall *skratt*. Kan inte och vill inte försöka lägga dom på andra kategorier och språk, men vill ju gärna att dom ska vara tillgängliga från de svenska sidorna liksom, så man kan hitta till dem utan att behöva leta i andra "träd". --[[User:Damast|Damast]] 23:13, 14 August 2005 (UTC) ::Då får det väl vara kvar, tills det visar sig att di tyskspråkiga har lagt upp något. / [[User:Habj|Habj]] 00:47, 15 August 2005 (UTC) :::Ja, låter vettigt. Såg att EnDumEn flyttade någon engelsk text och gjorde en länk från den svenska sidan här och då är det ju OK. Fast den engelska låg helt utan kategori... så några engelskspråkiga lär ju knappast kunna hitta till den heller egentligen... --[[User:Damast|Damast]] 11:37, 15 August 2005 (UTC) ::::Den tyska texten fanns redan på [[Stille Nacht! Heilige Nacht!]], därför har jag tagit bort den tyska texten härifrån och lagt in en länk. Jag har skapat [[Autor:Joseph Mohr]] och länkat därifrån till både tyska, engelska och svenska texterna (några andra språk har jag inte hittat)/[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 12:08, 15 August 2005 (UTC) :::::Åh, vad du är duktig! Jag orkar inte ens tänka tanken att försöka! Blir ju jättesnyggt så! --[[User:Damast|Damast]] 23:21, 15 August 2005 (UTC) Diskussion:Löst från gamla träldomsband 446 6984 2006-07-02T13:56:55Z NERIUM 63 Intressant med den här senaste korrigeringen av texten. Finns psalmen i två versioner? / [[User:Habj|Habj]] 10:01, 16 August 2005 (UTC) :har inte en aning, och vet inte vem som ändrade heller. --[[User:Damast|Damast]] 10:22, 17 August 2005 (UTC) :Såg nu på wikipedia att psalmen finns inte publicerad i någon psalmbok i Sverige, utan bara som den översättning Andreas gjort som ligger här. Så det torde ju vara han själv som ändrat...--[[User:Damast|Damast]] 10:25, 17 August 2005 (UTC) ::Tja, eller så sjungs den på lite olika sätt i olika kretsar. Sånt är ju inte helt ovanligt, även med modernare texter. / [[User:Habj|Habj]] 10:47, 17 August 2005 (UTC) Diskussion:Betlehems stjärna 447 6982 2006-07-02T13:55:41Z NERIUM 63 Hm, jag antar att dikten måste ha modifierats en smula när den blev sångtext? för det här är inte riktigt som man sjunger, som den står här går den inte in i melodin. Undras om det var Alice Tegnér som gjorde denna bearbetning, gissar det. Sångtext-varianten borde gå att hitta i någon psalmbok, antar jag. / [[User:Habj|Habj]] 11:13, 17 August 2005 (UTC) Skulle jag sörja, då vore jag tokot 448 6938 2006-07-01T22:27:17Z EnDumEn 2 Omdirigerar till [[Skulle jag sörja då vore jag tokot]] #REDIRECT [[Skulle jag sörja då vore jag tokot]] Fem farliga F 449 7059 2006-07-02T20:27:01Z NERIUM 63 {{Titel|Fem farliga F|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim]] utgiven 1901.}} FEM FARLIGA F ''I en ung lantmans tänkebok'' <div class=vers> <pre> Fem F av mycken fara, som hotar kropp och själ, jag tecknar till din varning, o yngling, och ditt väl; ty flyr du deras snaror och vandrar stark och vis, så har du ro i livet och hopp om paradis. Det första F är Fogden, befallande och hård; han lurar på ditt välstånd, din arvedel och gård. Sök aldrig tvist med makten, men giv de höge sitt, och bruka dina armar och värj vad se'n är ditt! Det andra F jag lär dig är uttytt Fjärdingsman, ty fogdens låga redskap och länsmans dräng är han. Vart hastar du, o människa, som trotsar rätt och lag? I morgon kanske mästerman, om fjärdingsman i dag! Det tredje F är Flaskan, som står av falskhet full och blickar vänligt mot dig, när du öppnar ditt schatull. Kom sällan hand vid korken! Regera strängt din buk, att ej ditt sinne varder ont och din lekamen sjuk! Det fjärde F är Flickan, så smilande och skön; hon lockar dig till dårskap som får sin svåra lön. Ty håll din håg i tuktan, och vinn åt dina hår den ädla ärekransen som en trofast ungkarl får! Det femte fula F:et kan knappast skrivas ut, men det har horn på knäna och osar svavellut; och alla fyra F:n som här förut jag sagt, de äga av det femte sin farlighet och makt. </pre> </div> [[Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] Jesus lever, graven brast 450 1655 2005-09-12T16:52:17Z EnDumEn 2 {{Psalmartikel}} ''Original [http://wikisource.org/wiki/Jesus_lever%2C_graven_brast Jesus lever, graven brast], av [[Författare:Johan Nordahl Brun|Johan Nordahl Brun]].'' ''Svensk översättning av [[Andreas Holmberg]] 1994.'' <br><br> '''Jesus lever, Graven brast'''<br> Jesus lever, graven brast! <br> Allt är underlagt hans välde.<br> Nu det står för evigt fast,<br> att hans blod som lösen gällde.<br> Så blev döden vänd i seger,<br> graven brast och Jesus lever!<br> <br> Jag har vunnit, Jesus vann.<br> Han gjort allt vad lagen kräver.<br> I sin död han satan band,<br> jag en dyrköpt frihet äger.<br> Öppen har jag himlen funnit,<br> Jesus vann och jag har vunnit!<br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[da:Jesus lever, Graven brast]] Användare:EnDumEn 451 5145 2006-04-27T11:03:55Z EnTestEn 60 [[Bild:Exempel.jpg|thumb|200px|<center>Bin och krokusar</center>]] Min användarsida på svenska Wikipedia: [[w:Användare:EnDumEn|Användare:EnDumEn]]. ==Projekt== *Carl Smiths [[Båtseglareordbok]] (saknar fortfarande bilder) *sedan kanske **Dr. Ch. Em. Hagdahls [[Kokkonsten]] == Test == [[/Test]] Kategori:Topp 452 6965 2006-07-02T07:30:37Z NERIUM 63 Det här är toppkategorin. Härifrån kan man bläddra sig ner i kategoriträdet till alla andra kategorier. [[de:Kategorie:!Hauptkategorie]] [[en:Category:Categories]] [[et:Kategooria:!JuurKategooria]] [[pt:Categoria:Categorias]] [[it:Categoria:Categorie]] [[zh-min-nan:Category:Chóng lūi-pia̍t]] Kategori:Wikisource 453 4115 2006-02-08T23:21:05Z EnDumEn 2 interwiki Den här kategorin innehåller sidor om Wikisource. [[Kategori:Topp]] [[de:Kategorie:Wikisource]] [[en:Category:Wikisource]] [[es:Categoría:Wikisource]] [[fr:Catégorie:Wikisource]] [[nl:Categorie:Wikisource]] [[pt:Categoria:Wikisource]] Ave Maria (svenska) 454 1648 2005-09-12T16:36:42Z EnDumEn 2 Ave Maria (svenska) moved to Ave Maria: onödig parentes #redirect [[Ave Maria]] Fader vår (svenska) 455 1652 2005-09-12T16:44:49Z EnDumEn 2 Fader vår (svenska) moved to Fader vår: onödig parentes #redirect [[Fader vår]] Jesus lever, graven brast (svenska) 456 1654 2005-09-12T16:44:52Z EnDumEn 2 Jesus lever, graven brast (svenska) moved to Jesus lever, graven brast: onödig parentes #redirect [[Jesus lever, graven brast]] MediaWiki:1movedto2 457 4834 2006-04-16T11:36:03Z EnDumEn 2 länk till flyttad text flyttade [[$1]] till [[$2]] MediaWiki:1movedto2 redir 458 4833 2006-04-16T11:35:26Z EnDumEn 2 länk till flyttad text flyttade [[$1]] till [[$2]], som var en omdirigeringssida MediaWiki:Administrators 459 1663 2005-09-13T13:18:58Z EnDumEn 2 Wikisource:Administratörer MediaWiki:Allarticles 460 1666 2005-09-13T13:24:14Z EnDumEn 2 Alla sidor MediaWiki:Allinnamespace 461 1667 2005-09-13T13:24:17Z EnDumEn 2 Alla sidor (i namnrymden $1) MediaWiki:Alllogstext 462 1668 2005-09-13T13:29:03Z EnDumEn 2 Den här sidan visar en kombinerad lista över flera olika loggar. Du kan få en mer specifik lista genom att välja en viss logg, ett visst användarnamn eller en viss sida. MediaWiki:Allmessagescurrent 463 1669 2005-09-13T13:30:12Z EnDumEn 2 Nuvarande text MediaWiki:Allmessagesdefault 464 1670 2005-09-13T13:31:40Z EnDumEn 2 Standardtext MediaWiki:Allmessagesname 465 1671 2005-09-13T13:31:40Z EnDumEn 2 Namn MediaWiki:Allmessagestext 466 4838 2006-04-16T12:19:54Z EnDumEn 2 Det här är en lista över alla meddelanden i namnrymden MediaWiki. MediaWiki:Specialpage 467 1674 2005-09-13T13:47:03Z EnDumEn 2 Specialsida MediaWiki:Monobook.css 468 sysop 5376 2006-05-23T12:31:37Z EnDumEn 2 översätter kommentaren /* redigera den här filen för att anpassa skalet monobook för helae webbplatsen */ .vers pre { background-color: #ffffff; font-family:sans-serif; line-height: 150%; border: 0px; padding-left: 2em; margin: 0; white-space: pre; } .vers p { white-space: pre; } MediaWiki:Monobook.js 469 sysop 4867 2006-04-17T09:50:02Z EnDumEn 2 /* <pre> */ /* tooltips and access keys */ ta = new Object(); ta['pt-userpage'] = new Array('.','Min användarsida'); ta['pt-anonuserpage'] = new Array('.','The user page for the ip you\'re editing as'); ta['pt-mytalk'] = new Array('n','Min diskussionssida'); ta['pt-anontalk'] = new Array('n','Discussion about edits from this ip address'); ta['pt-preferences'] = new Array('','Mina inställningar'); ta['pt-watchlist'] = new Array('l','Lista över mina bevakade sidor.'); ta['pt-mycontris'] = new Array('y','Lista över mina bidrag'); ta['pt-login'] = new Array('o','Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt.'); ta['pt-anonlogin'] = new Array('o','Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt.'); ta['pt-logout'] = new Array('o','Logga ut'); ta['ca-talk'] = new Array('t','Diskussion om den här sidans innehåll'); ta['ca-edit'] = new Array('e','Du kan redigera den här sidan. Använd gärna förhandsgranskning innan du sparar.'); ta['ca-addsection'] = new Array('+','Lägg till en kommentar i diskssionen.'); ta['ca-viewsource'] = new Array('e','Den här sidan är skrivskyddad. Du kan se wikikoden.'); ta['ca-history'] = new Array('h','Tidigare versioner av sidan.'); ta['ca-protect'] = new Array('=','Skydda den här sidan'); ta['ca-delete'] = new Array('d','Radera den här sidan'); ta['ca-undelete'] = new Array('d','Återställ alla raderade versioner av sidan'); ta['ca-move'] = new Array('m','Flytta den här sidan'); ta['ca-watch'] = new Array('w','Lägg till sidan på din övervakningslista'); ta['ca-unwatch'] = new Array('w','Ta bort sidan från din övervakningslista'); ta['search'] = new Array('f','Search this wiki'); ta['p-logo'] = new Array('','Main Page'); ta['n-mainpage'] = new Array('z','Gå till huvudsidan'); ta['n-portal'] = new Array('','Om projektet - hur det fungerar och vad du kan göra'); ta['n-currentevents'] = new Array('','Find background information on current events'); ta['n-recentchanges'] = new Array('r','Lista över de senaste ändringarna på Wikisource.'); ta['n-randompage'] = new Array('x','Gå till en slumpmässigt vald artikel'); ta['n-help'] = new Array('','Hjälp.'); ta['n-sitesupport'] = new Array('','Stöd oss'); ta['t-whatlinkshere'] = new Array('j','Lista över sidor som länkar hit'); ta['t-recentchangeslinked'] = new Array('k','Senaste ändringarna på sidor som den gär sidan länkar till'); ta['feed-rss'] = new Array('','RSS feed for this page'); ta['feed-atom'] = new Array('','Atom feed for this page'); ta['t-contributions'] = new Array('','Visa listan över den här användarens bidrag'); ta['t-emailuser'] = new Array('','Skicka mejl till den här användaren'); ta['t-upload'] = new Array('u','Ladda upp bilder eller andra filer'); ta['t-specialpages'] = new Array('q','Lista över alla specialsidor'); ta['t-print'] = new Array('','Version utan sidomenyer och länkar'); ta['ca-nstab-main'] = new Array('c','Visa sidan'); ta['ca-nstab-user'] = new Array('c','Visa användarsidan'); ta['ca-nstab-media'] = new Array('c','Visa mediasidan'); ta['ca-nstab-special'] = new Array('','This is a special page, you can\'t edit the page itself.'); ta['ca-nstab-wp'] = new Array('a','Visa projektsidan'); ta['ca-nstab-image'] = new Array('c','Visa bildsidan'); ta['ca-nstab-mediawiki'] = new Array('c','Visa systemmeddelandet'); ta['ca-nstab-template'] = new Array('c','Visa mallen'); ta['ca-nstab-help'] = new Array('c','Visa hjälpsidan'); ta['ca-nstab-category'] = new Array('c','Visa kategorisidan'); function addLoadEvent(func) { if (window.addEventListener) window.addEventListener("load", func, false); else if (window.attachEvent) window.attachEvent("onload", func); } /* Kod för att visa texter på två språk */ function BilingualLink() { if( document.body.className.substring(0,4) != "ns-0" ) return; var doc_url = document.URL; var url = ''; // iterate over all <li>-elements for(var j=0; b = document.getElementsByTagName("li")[j]; j++) { if(b.className.substring(0,10) == "interwiki-" ) { var lang = b.className.substring(10,b.className.length); if( doc_url.indexOf('?title=') != -1 ) { var qm = doc_url.indexOf('&match='); if( qm != -1 ) url = doc_url.substring(0,qm)+"&match="+lang; else url = doc_url+"&match="+lang; } else { var qm = doc_url.indexOf('?'); if( qm != -1 ) url = doc_url.substring(0,qm)+"?match="+lang; else url = doc_url+"?match="+lang; } b.innerHTML = b.innerHTML+ "<a href='"+url+"'> ⇔</a>"; } } } addLoadEvent(BilingualLink); /* </pre> */ MediaWiki:About 470 sysop 1677 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Om MediaWiki:Aboutpage 471 sysop 6360 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default {{ns:project}}:Om MediaWiki:Aboutsite 472 sysop 1679 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Om {{SITENAME}} MediaWiki:Accesskey-compareselectedversions 473 sysop 1680 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default v MediaWiki:Accesskey-diff 474 sysop 1681 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default v MediaWiki:Accesskey-minoredit 475 sysop 1682 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default i MediaWiki:Accesskey-preview 476 sysop 1683 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default p MediaWiki:Accesskey-save 477 sysop 1684 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default s MediaWiki:Accesskey-search 478 sysop 1685 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default f MediaWiki:Actioncomplete 482 sysop 1689 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Genomfört MediaWiki:Addedwatch 483 sysop 1690 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Tillagd på övervakningslistan MediaWiki:Addedwatchtext 484 sysop 4835 2006-04-16T12:01:26Z EnDumEn 2 Sidan "$1" har satts upp på din [[Special:Watchlist|övervakningslista]]. Framtida ändringar av den här sidan och dess diskussionssida kommer att listas där. Sidan kommer också att markeras med '''fet stil''' i [[Special:Recentchanges|listan över de senaste ändringarna]]. Om du vill ta bort den här sidan från din övervakningslista, så klicka på "{{MediaWiki:Unwatch}}". MediaWiki:Addgroup 485 sysop 1692 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Add Group MediaWiki:Addgrouplogentry 486 sysop 1693 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Added group $2 MediaWiki:Addsection 487 sysop 1694 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default + MediaWiki:Allmessages 488 sysop 6367 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Systemmeddelanden MediaWiki:Allnonarticles 491 sysop 6370 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Alla sidor utom artiklar MediaWiki:Allnotinnamespace 492 sysop 5960 2006-06-21T13:51:50Z EnDumEn 2 svenska Alla sidor (utanför namnrymden $1) MediaWiki:Allpages 493 sysop 1700 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Alla sidor MediaWiki:Allpagesfrom 494 sysop 3065 2005-09-25T18:19:23Z EnDumEn 2 Visa sidor från och med: MediaWiki:Allpagesnext 495 sysop 4844 2006-04-16T15:21:42Z EnDumEn 2 Nästa MediaWiki:Allpagesprev 496 sysop 4843 2006-04-16T15:21:30Z EnDumEn 2 Föregående MediaWiki:Allpagessubmit 497 sysop 3067 2005-09-25T18:24:06Z EnDumEn 2 Visa MediaWiki:Alphaindexline 498 sysop 4842 2006-04-16T15:20:54Z EnDumEn 2 $1 till $2 MediaWiki:Already bureaucrat 499 sysop 6189 2006-06-28T23:02:34Z EnDumEn 2 svenska Användaren är redan byråkrat MediaWiki:Already steward 500 sysop 6190 2006-06-28T23:03:00Z EnDumEn 2 svenska Användaren är redan steward MediaWiki:Already sysop 501 sysop 6191 2006-06-28T23:03:23Z EnDumEn 2 svenska Användaren är redan administratör MediaWiki:Alreadyloggedin 502 sysop 5961 2006-06-21T13:53:30Z EnDumEn 2 konstigt placerat mellanslag <strong>Användare $1, du är redan inloggad!</strong><br /> MediaWiki:Alreadyrolled 503 sysop 3438 2005-11-15T12:33:31Z EnDumEn 2 Det gick inte att återställa senaste ändringen av [[User:$2|$2]] ([[User talk:$2|diskussion]]) på sidan [[$1]]; Någon annan har redan återställt sidan. Senaste ändringen på sidan gjordes av [[User:$3|$3]] ([[User talk:$3|diskussion]]). MediaWiki:Ancientpages 504 sysop 3478 2005-11-18T18:21:26Z EnDumEn 2 Gamla sidor MediaWiki:And 505 sysop 1712 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default och MediaWiki:Anontalkpagetext 507 sysop 4853 2006-04-16T16:00:26Z EnDumEn 2 ---- ''Det här är en diskussionssida för en användare som inte har loggat in. {{SITENAME}} måste därför använda personens [[w:IP-adress|IP-adress]] för identifiera honom eller henne. En sådan IP-adress kan ibland användas av flera olika personer. Därför kan det hända att du som anonym användare ser meddelanden på den här sidan som inte tycks vara riktade till dig. Då kan du gärna [[Special:Userlogin|logga in]], så undviker du förväxling med andra anonyma användare i framtiden.'' MediaWiki:Anonymous 508 sysop 1715 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Anonym användare av {{SITENAME}} MediaWiki:Apr 509 sysop 1716 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default apr MediaWiki:April 510 sysop 1717 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default april MediaWiki:Article 511 sysop 1718 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Artikel MediaWiki:Articleexists 512 sysop 6372 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Antingen existerar redan en sida med det namnet, eller så har du valt ett namn som inte är tillåtet. Välj något annat namn istället. MediaWiki:Articlepage 513 sysop 1720 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Visa artikel MediaWiki:Aug 514 sysop 1721 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default aug MediaWiki:August 515 sysop 1722 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default augusti MediaWiki:Autoblocker 516 sysop 4854 2006-04-16T16:04:59Z EnDumEn 2 Automatiskt blockerad eftersom du använder samma IP-adress som "[[Användare:$1|$1]]". Motivering till blockeringen av "$1": "$2". MediaWiki:Badaccess 517 sysop 4885 2006-04-17T10:52:09Z EnDumEn 2 Fel behörighet MediaWiki:Badaccesstext 518 sysop 4884 2006-04-17T10:51:03Z EnDumEn 2 Den funktion du vill använda är begränsad till användare som har "$2"-behörighet. Se $1. MediaWiki:Badarticleerror 519 sysop 6374 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Den åtgärden kan inte utföras på den här sidan. MediaWiki:Badfilename 520 sysop 5963 2006-06-21T13:55:16Z EnDumEn 2 Bildens namn har blivit ändrat till "$1". MediaWiki:Badfiletype 521 sysop 5964 2006-06-21T13:55:39Z EnDumEn 2 stavning ".$1" är inte ett rekommenderat bildformat. MediaWiki:Badipaddress 522 sysop 1729 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Du har inte skrivit IP-adressen korrekt. MediaWiki:Badquery 523 sysop 1730 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Felaktigt utformat sökbegrepp MediaWiki:Badquerytext 524 sysop 6375 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Tyvärr, den sökningen fungerade inte. Detta beror troligen på att att du har försökt söka på ett ord som är kortare än tre bokstäver, vilket i nuläget inte stöds. Det kan också vara som så att du har skrivit in uttrycket fel, till exempel "katt och och råtta". Vänligen försök igen. MediaWiki:Badretype 525 sysop 1732 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default De lösenord du uppgett överenstämmer inte med varandra. MediaWiki:Badtitle 526 sysop 1733 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Felaktig titel MediaWiki:Badtitletext 527 sysop 4038 2006-02-02T18:53:59Z EnDumEn 2 Den önskade sidans titel var inte tillåten. Det kan bero på att titeln är tom eller innehåller otillåtna tecken, det kan också bero på att du har klickat på en felaktig interwiki-länk från något annat av Wikimedias projekt. MediaWiki:Blanknamespace 528 sysop 6058 2006-06-26T21:44:06Z EnDumEn 2 (main) -> (texter) (Texter) MediaWiki:Blockedtext 529 sysop 4858 2006-04-16T16:14:01Z EnDumEn 2 Ditt användarnamn eller din IP-adress har blivi spärrat av $1. Motiveringen är:<br /> ''$2'' Ta kontakt med $1 eller en av de andra [[Wikisource:Administratörer|administratörerna]] för att diskutera varför du blivit spärrad MediaWiki:Blockedtitle 530 sysop 1737 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Användaren är spärrad MediaWiki:Blockip 531 sysop 1738 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Blockera IP-adress MediaWiki:Blockipsuccesssub 532 sysop 6378 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Blockeringen är utförd MediaWiki:Blockipsuccesstext 533 sysop 4846 2006-04-16T15:24:18Z EnDumEn 2 IP-adressen "$1" har blockerats.<br /> Se [[Special:Ipblocklist|IP blockeringslistan]] för alla blockeringar. MediaWiki:Blockiptext 534 sysop 3497 2005-11-19T09:52:42Z EnDumEn 2 Det här formuläret används för att blockera IP-adresser eller registrerade användare från att redigera Wikisource. Blockering ska bara genomföras för att stoppa klotter och måste följa [[Wikisource:Administratörer#Blockering|Wikisource regler]]. Glöm inte att ange anledningen till blockering (till exempel vilka artiklar som klottrats ner). MediaWiki:Blocklink 535 sysop 1742 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default blockera MediaWiki:Blocklistline 536 sysop 6379 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default $1: $2 blockerar $3, blockeringen upphör $4 MediaWiki:Blocklogentry 537 sysop 4857 2006-04-16T16:11:07Z EnDumEn 2 blockerade "[[$1]]" ($2) MediaWiki:Blocklogpage 538 sysop 3008 2005-09-18T10:24:40Z EnDumEn 2 Blockeringslogg MediaWiki:Blocklogtext 539 sysop 3466 2005-11-15T20:58:47Z EnDumEn 2 Det här är en logg över blockeringar och avblockeringar av användare. Automatiska blockeringar visas ej. De IP-adresser och användare som för närvarande är blockerade visas i [[Special:Ipblocklist|listan över blockerade IP-adresser]]. MediaWiki:Bold sample 540 sysop 5966 2006-06-21T13:58:26Z EnDumEn 2 svenska Fet text MediaWiki:Bold tip 541 sysop 5967 2006-06-21T13:58:49Z EnDumEn 2 svenska Fet stil MediaWiki:Booksources 542 sysop 1749 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Bokkällor MediaWiki:Booksourcetext 543 sysop 4039 2006-02-02T18:56:48Z EnDumEn 2 Nedan följer en lista över länkar till hemsidor som säljer nya och begagnade böcker, och mycket annan information om de böcker du söker. Wikisource har <b>inget</b> affärssamarbete med ovanstående företag och listan ska inte heller tolkas som en uppmuntran. MediaWiki:Brokenredirects 544 sysop 1751 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Dåliga omdirigeringar MediaWiki:Brokenredirectstext 545 sysop 6193 2006-06-28T23:06:52Z EnDumEn 2 artikel -> sidor Följande sidor omdirigerar till sidor som inte existerar. MediaWiki:Bugreports 546 sysop 1753 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Felrapporter MediaWiki:Bugreportspage 547 sysop 4040 2006-02-02T18:57:28Z EnDumEn 2 inte wikipedia Wikisource:Felrapporter MediaWiki:Bureaucratlog 548 sysop 3005 2005-09-18T10:18:52Z EnDumEn 2 Byråkratlogg MediaWiki:Bureaucratlogentry 549 sysop 1756 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Changed group membership for $1 from $2 to $3 MediaWiki:Bydate 550 sysop 1757 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default efter datum MediaWiki:Byname 551 sysop 1758 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default efter namn MediaWiki:Bysize 552 sysop 1759 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default efter storlek MediaWiki:Cachederror 553 sysop 5968 2006-06-21T14:03:36Z EnDumEn 2 svenska Det här är en cachad kopia av den efterfrågade sidan. Därför är det inte säkert att den är aktuell. MediaWiki:Cancel 554 sysop 1761 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Avbryt MediaWiki:Cannotdelete 555 sysop 6381 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Det gick inte att radera sidan eller bilden, kanske för att någon annan redan raderat den. MediaWiki:Cantrollback 556 sysop 3441 2005-11-15T12:38:38Z EnDumEn 2 Det gick inte att återställa sidan, eftersom den bara redigerats av en användare. MediaWiki:Categories 557 sysop 5969 2006-06-21T14:07:13Z EnDumEn 2 plural {{PLURAL:$1|Kategori|Kategorier}} MediaWiki:Categoriespagetext 558 sysop 3298 2005-10-28T11:15:58Z EnDumEn 2 Det här är en lista över alla kategorier på svenska Wikisource. MediaWiki:Category header 560 sysop 3716 2005-12-29T11:07:26Z EnDumEn 2 översätter Artiklar i kategorin "$1" MediaWiki:Categoryarticlecount 561 sysop 5971 2006-06-21T14:16:36Z EnDumEn 2 Det finns {{PLURAL:$1|en sida|$1 sidor}} i den här kategorin. MediaWiki:Categoryarticlecount1 562 sysop 3718 2005-12-29T11:09:34Z EnDumEn 2 översätter Det finns $1 artikel i den här kategorin. MediaWiki:Changegrouplogentry 564 sysop 1771 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Changed group $2 MediaWiki:Changepassword 565 sysop 1772 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Byt lösenord MediaWiki:Clearyourcache 567 sysop 3432 2005-11-15T12:19:32Z EnDumEn 2 '''Obs:''' för att se ändringarna när du du sparar så kan du behöfva rensa din webbläsares cache. '''Mozilla / Firefox / Safari:''' tryck på ''Shift'' samtidigt som du klickar på ''Reload'', eller tryck ''Ctrl-Shift-R'' (''Cmd-Shift-R'' på Apple Mac); '''IE:''' tryck ''Ctrl'' samtidigt som du klickar på ''Refresh'', eller tryck ''Ctrl-F5''; '''Konqueror:''': klicka på ''Reload'', eller tryck ''F5''; I '''Opera''' kan det vara nödvändigt att rensa hela cachen via ''Tools&rarr;Preferences''. MediaWiki:Columns 568 sysop 1775 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Kolumner MediaWiki:Compareselectedversions 569 sysop 2971 2005-09-15T17:23:19Z EnDumEn 2 Jämför valda versioner MediaWiki:Confirm 570 sysop 1777 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Bekräfta MediaWiki:Confirmdelete 571 sysop 1778 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Bekräfta borttagning MediaWiki:Confirmdeletetext 572 sysop 3817 2006-01-14T10:18:05Z EnDumEn 2 Du håller på och permanent ta bort en sida eller bild med all dess historik från databasen. Bekräfta att du förstår vad du håller på med och vilka konsekvenser detta leder till, och att det följer [[Wikisource:Administratörer#Radering|riktlinjerna för radering]]. MediaWiki:Confirmemail 573 sysop 4282 2006-03-05T19:25:28Z EnDumEn 2 översätter Bekräfta epostadress MediaWiki:Confirmemail body 574 sysop 4287 2006-03-05T19:54:25Z EnDumEn 2 Någon, troligen du från, har IP-adressen $1 registrerat kontot "$2" på {{SITENAME}} och uppgivit den här epostadressen. För att bekräfta att kontot verkligen är ditt, och för att aktivera möjligheten att skicka epost via kontot, så ska du öppna den här länken i din webbläsare: $3 Om du *inte* har registrerat detta konto, öppna då inte länken. Den här bekräftelsekoden kommer att sluta fungera den $4. MediaWiki:Confirmemail error 575 sysop 4291 2006-03-05T20:01:56Z EnDumEn 2 Någonting gick fel när din bekräftelse skulle sparas. MediaWiki:Confirmemail invalid 576 sysop 4290 2006-03-05T20:00:48Z EnDumEn 2 Bekräftelsekoden är ogiltig. Kodens giltighetstid kan ha löpt ut. MediaWiki:Confirmemail loggedin 577 sysop 4289 2006-03-05T19:57:57Z EnDumEn 2 Din epostadress är nu bekräftad. MediaWiki:Confirmemail send 578 sysop 4284 2006-03-05T19:32:40Z EnDumEn 2 Skicka bekräftelsekod MediaWiki:Confirmemail sendfailed 579 sysop 4292 2006-03-05T20:04:37Z EnDumEn 2 Bekräftelsemejl kunde inte skickas. Kontrollera att du har angivit en korrekt epostadress. MediaWiki:Confirmemail sent 580 sysop 4285 2006-03-05T19:34:26Z EnDumEn 2 Mejl med bekräfelse har nu skickats. MediaWiki:Confirmemail subject 581 sysop 4315 2006-03-08T18:10:38Z EnDumEn 2 Bekräftelse av epostadress på {{SITENAME}} MediaWiki:Confirmemail text 583 sysop 5972 2006-06-21T14:24:47Z EnDumEn 2 Den här wikin kräver att du bekräftar din epostadress innan du kan använda epostfunktionen. Tryck på knappen här nedanför för att skicka en bekräftelse till den adress du har angivit. Mejlet innehåller en länk med en kod; om din epostklient stöder det kan du trycka på länken i mejlet för att bekräfta att den adress du angivit är korrekt; om den inte stöder länkar så måste du klippa ut hela länken och klistra in den i din webbläsare. MediaWiki:Confirmprotect 584 sysop 3773 2006-01-06T15:58:12Z EnDumEn 2 Bekräfta skydd av sida MediaWiki:Confirmrecreate 586 sysop 5948 2006-06-21T13:05:29Z EnDumEn 2 svenska Användaren [[User:$1|$1]] ([[User talk:$1|diskussion]]) raderade den här sidan efter att du började redigera den. Motiveringen till raderingen var: : ''$2'' Bekräfta att du verkligen vill återskapa artikeln. MediaWiki:Contextchars 589 sysop 5973 2006-06-21T14:27:53Z EnDumEn 2 bätter svenska Tecken per rad MediaWiki:Contextlines 590 sysop 5974 2006-06-21T14:29:12Z EnDumEn 2 bättre svenska Antal rader per träff MediaWiki:Contribs-showhideminor 591 sysop 1798 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default $1 minor edits MediaWiki:Contribslink 592 sysop 1799 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default bidrag MediaWiki:Contribsub 593 sysop 1800 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default För $1 MediaWiki:Contributions 594 sysop 1801 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Användarbidrag MediaWiki:Copyright 595 sysop 6394 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default All text tillgänglig under $1. MediaWiki:Copyrightpage 596 sysop 4042 2006-02-02T19:22:06Z EnDumEn 2 {{ns:project}}:Upphovsrätt MediaWiki:Copyrightpagename 597 sysop 4041 2006-02-02T18:58:09Z EnDumEn 2 inte Wikipedia Wikisource upphovsrätt MediaWiki:Copyrightwarning 598 sysop 3997 2006-01-23T10:36:57Z EnDumEn 2 Observera att alla bidrag till {{SITENAME}} är att betrakta som utgivna under GNU Free Documentation License (se $1 för detaljer). Om du inte vill ha din text redigerad och kopierad efter andras gottfinnade så skall du inte skriva någon text här.<br /> Du lovar oss också att du skrev texten själv, eller kopierade från public domain eller liknande fri resurs.<br /> <strong>LÄGG ALDRIG UT UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL HÄR UTAN FÖRFATTARENS TILLÅTELSE!</strong> MediaWiki:Copyrightwarning2 599 sysop 6395 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Observera att alla bidrag till {{SITENAME}} kan komma att redigeras, ändras, eller tas bort av andra deltagare. Om du inte vill se din text förändrad efter andras gottfinnade skall du inte skriva in någon text här.<br /> Du lovar oss också att du skrev texten själv, eller kopierade från kulturellt allmängods som inte skyddas av upphovsrätt, eller liknande källor - se $1 för detaljer. <strong>LÄGG INTE UT UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL HÄR UTAN TILLÅTELSE!</strong> MediaWiki:Couldntremove 600 sysop 3139 2005-10-02T08:45:12Z EnDumEn 2 Kunde inte ta bort sidan '$1'... MediaWiki:Createaccount 601 sysop 1808 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Skapa ett konto MediaWiki:Createaccountmail 602 sysop 6396 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default med e-post MediaWiki:Createarticle 603 sysop 6397 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Skapa artikel MediaWiki:Created 604 sysop 6398 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default skapad MediaWiki:Creditspage 605 sysop 6399 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Användare som bidragit till sidan MediaWiki:Cur 606 sysop 1813 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default nuvarande MediaWiki:Currentevents 607 sysop 6400 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Aktuella händelser MediaWiki:Currentevents-url 608 sysop 6401 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Aktuella händelser MediaWiki:Currentrev 609 sysop 1816 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Nuvarande version MediaWiki:Currentrevisionlink 610 sysop 3141 2005-10-02T08:52:06Z EnDumEn 2 visa nuvarande version MediaWiki:Data 611 sysop 1818 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Data MediaWiki:Databaseerror 612 sysop 1819 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Databasfel MediaWiki:Dateformat 613 sysop 3280 2005-10-27T14:03:36Z EnDumEn 2 Datumformat MediaWiki:Dberrortext 614 sysop 6403 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ett syntaxfel i databasfrågan har uppstått. Den senaste utförda databasfrågan var: <blockquote><tt>$1</tt></blockquote> från funktionen "<tt>$2</tt>". MySQL returnerade felen "$3<tt>: $4</tt>". MediaWiki:Dberrortextcl 615 sysop 6404 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ett felaktigt utformat sökbegrepp har påträffats. Senaste sökbegrepp var: "$1" från funktionen "$2". MySQL svarade med felmeddelandet "$3: $4" MediaWiki:Deadendpages 616 sysop 3457 2005-11-15T20:11:45Z EnDumEn 2 Sidor utan wikilänkning MediaWiki:Debug 617 sysop 1824 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Debug MediaWiki:Dec 618 sysop 1825 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default dec MediaWiki:December 619 sysop 1826 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default december MediaWiki:Default 620 sysop 6405 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default ursprungsinställning MediaWiki:Defaultns 621 sysop 3148 2005-10-02T09:05:36Z EnDumEn 2 Sök i följande namnrymder: MediaWiki:Defemailsubject 622 sysop 6406 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default {{SITENAME}} e-post MediaWiki:Delete 623 sysop 6407 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default radera MediaWiki:Delete and move 624 sysop 5345 2006-05-18T10:42:37Z EnDumEn 2 svenska Radera och flytta MediaWiki:Delete and move reason 625 sysop 5346 2006-05-18T10:43:27Z EnDumEn 2 svenska Raderar för att ge plats för sidflytt MediaWiki:Delete and move text 626 sysop 5343 2006-05-18T10:41:12Z EnDumEn 2 staving ==Radering krävs== Det finns redan en sida med titeln "[[$1]]". Vill du radera den sidan för att kunna utföra flytten? MediaWiki:Deletecomment 627 sysop 6408 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Anledning till borttagning MediaWiki:Deletedarticle 628 sysop 3515 2005-11-19T21:52:04Z EnDumEn 2 raderade "$1" MediaWiki:Deletedrev 629 sysop 6409 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default [raderad] MediaWiki:Deletedrevision 630 sysop 5166 2006-04-27T13:01:27Z EnDumEn 2 Raderade gammal version $1. MediaWiki:Deletedtext 631 sysop 6410 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default "$1" har blivit borttagen. Artikelns historia finns kvar i [[{{ns:special}}:Undelete/$1]]. Se loggen över de senaste raderingarna, $2 MediaWiki:Deletedwhileediting 632 sysop 5165 2006-04-27T12:58:37Z EnDumEn 2 Varning: Den här sidan har raderats efter att du började redigera den. MediaWiki:Deleteimg 633 sysop 1840 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default radera MediaWiki:Deleteimgcompletely 634 sysop 1841 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default radera MediaWiki:Deletepage 635 sysop 1842 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Ta bort sida MediaWiki:Deletesub 636 sysop 1843 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default (Tar bort "$1") MediaWiki:Deletethispage 637 sysop 6411 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Radera denna sida MediaWiki:Deletionlog 638 sysop 6412 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default raderingslogg MediaWiki:Dellogpage 639 sysop 6413 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Raderingar MediaWiki:Dellogpagetext 640 sysop 3469 2005-11-15T21:08:47Z EnDumEn 2 Det här är en logg över raderingar och återställningar av sidor. De tidsangivelser som anges följer serverns klocka (UTC). <ul> </ul> MediaWiki:Destfilename 641 sysop 3443 2005-11-15T12:42:22Z EnDumEn 2 Nytt filnamn MediaWiki:Developertext 642 sysop 6414 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Denna funktion kan bara utföras av användare med utvecklarstatus. Se $1. MediaWiki:Developertitle 643 sysop 1850 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Utvecklarbehörighet krävs MediaWiki:Diff 644 sysop 1851 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default skillnad MediaWiki:Difference 645 sysop 1852 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default (Skillnad mellan versioner) MediaWiki:Disambiguations 646 sysop 6415 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Sidor som länkar till förgreningssidor MediaWiki:Disambiguationspage 647 sysop 3988 2006-01-22T23:00:28Z EnDumEn 2 Mall:Förgreningssida MediaWiki:Disambiguationstext 648 sysop 3991 2006-01-22T23:20:36Z EnDumEn 2 Följande sidor innehåller länkar till förgreningssidor. I de flesta fallen bör länkarna ändras så att de pekar till någon av de sidor som listas på förgreningssidan.<br /> En sida anses vara en förgreningssida om den länkar till $1. <br /> Länkar från andra namnrymder är inte listade här. MediaWiki:Disclaimerpage 649 sysop 5163 2006-04-27T12:54:16Z EnDumEn 2 Project:Allmänt förbehåll MediaWiki:Disclaimers 650 sysop 5162 2006-04-27T12:53:47Z EnDumEn 2 Förbehåll MediaWiki:Doubleredirects 651 sysop 1858 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Dubbla omdirigeringar MediaWiki:Doubleredirectstext 652 sysop 5161 2006-04-27T12:50:50Z EnDumEn 2 Varje rad i listan innehåller länkar till den första och den andra omdirigeringen, samt en länk till den sida som den andra omdirgeringer leder till. I de flesta fallen ska den första omdirigeringen istället leda till den sida som den andra omdirigeringen leder till. MediaWiki:Download 653 sysop 6417 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default ladda ner MediaWiki:Eauthentsent 654 sysop 4313 2006-03-08T18:00:28Z EnDumEn 2 Ett bekräftelsemejl har skickats till din epostaddress. Innan några andra mejl skickas till till den adressen måste du följa instruktionerna i mejlet. Genom att följa instruktionerna bekräftar du att epostadressen är din. MediaWiki:Edit 655 sysop 1862 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Redigera MediaWiki:Edit-externally 656 sysop 5160 2006-04-27T12:41:40Z EnDumEn 2 svenska Redigera den här filen med extern programvara MediaWiki:Edit-externally-help 657 sysop 5159 2006-04-27T12:40:38Z EnDumEn 2 Se [[m:Help:External editors|instruktionerna på Meta]] för mer information. MediaWiki:Editcomment 658 sysop 3439 2005-11-15T12:34:10Z EnDumEn 2 Redigeringskommentaren var: "<i>$1</i>". MediaWiki:Editconflict 659 sysop 1866 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Redigeringskonflikt: $1 MediaWiki:Editcurrent 660 sysop 6418 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Redigera sidans nuvarande version MediaWiki:Editgroup 661 sysop 1868 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Edit Group MediaWiki:Edithelp 662 sysop 1869 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Redigeringshjälp MediaWiki:Edithelppage 663 sysop 4043 2006-02-02T19:22:29Z EnDumEn 2 Wikisource:Hur_redigerar_jag_en_sida MediaWiki:Editing 664 sysop 1871 2005-09-14T07:41:55Z MediaWiki default Redigerar $1 MediaWiki:Editingcomment 665 sysop 3076 2005-09-27T11:05:08Z EnDumEn 2 Redigerar $1 (ny rubrik) MediaWiki:Editingold 666 sysop 5156 2006-04-27T12:34:40Z EnDumEn 2 <strong>VARNING: Du redigerar en gammal version av den här sidan. Om du sparar den, kommer alla ändringar som gjorts sedan den versionen att skrivas över.</strong> MediaWiki:Editingsection 667 sysop 3077 2005-09-27T11:06:28Z EnDumEn 2 Redigerar $1 (avsnitt) MediaWiki:Editsection 668 sysop 3079 2005-09-27T11:08:50Z EnDumEn 2 redigera MediaWiki:Editthispage 669 sysop 6420 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Redigera denna sida MediaWiki:Editusergroup 670 sysop 6421 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ändra användargrupper MediaWiki:Email 671 sysop 3268 2005-10-27T13:36:36Z EnDumEn 2 E-post MediaWiki:Emailauthenticated 672 sysop 4301 2006-03-05T20:35:52Z EnDumEn 2 Din epostadress bekräftades den $1. MediaWiki:Emailconfirmlink 673 sysop 4308 2006-03-08T17:28:03Z EnDumEn 2 Bekräfta din epostadress MediaWiki:Emailflag 674 sysop 1881 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Hindra andra användare från att skicka e-post till dig MediaWiki:Emailforlost 675 sysop 5153 2006-04-27T12:09:59Z EnDumEn 2 Om du har glömt ditt lösenord så kan du få ett nytt lösenord skickat till din e-post MediaWiki:Emailfrom 676 sysop 1883 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Från MediaWiki:Emailmessage 677 sysop 1884 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Meddelande MediaWiki:Emailnotauthenticated 678 sysop 4307 2006-03-08T17:24:53Z EnDumEn 2 Din epostadress är inte bekräftad. Ingen epost kommer att skickas till den. MediaWiki:Emailpage 679 sysop 1886 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Skicka e-post till annan användare MediaWiki:Emailpagetext 680 sysop 5152 2006-04-27T12:08:03Z EnDumEn 2 ändrar lite Om den här användaren har skrivit in en korrekt e-postadress i sina användarinställningar, så kan du genom formuläret nedan skicka ett meddelande. Den e-postadress du har angivit i dina användarinställningar kommer att skrivas i "Från"-fältet i mejlet, så att mottagaren har möjlighet att svara. MediaWiki:Emailsend 681 sysop 5151 2006-04-27T12:04:51Z EnDumEn 2 skickat -> skicka Skicka MediaWiki:Emailsent 682 sysop 1889 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default E-post är nu skickat MediaWiki:Emailsenttext 683 sysop 1890 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Din e-post har skickats. MediaWiki:Emailsubject 684 sysop 1891 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Ämne MediaWiki:Emailto 685 sysop 1892 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Till MediaWiki:Emailuser 686 sysop 1893 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Skicka e-post till den här användaren MediaWiki:Emptyfile 687 sysop 6422 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Filen du laddade upp verkar vara tom; felet kan bero på ett stavfel i filnamnet. Kontrollera om du verkligen vill ladda upp denna fil. MediaWiki:Enotif body 688 sysop 6423 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default $WATCHINGUSERNAME, {{SITENAME}}-sidan $PAGETITLE har blivit $CHANGEDORCREATED $PAGEEDITDATE av $PAGEEDITOR; den nuvarande versionen hittar du på {{fullurl:$PAGETITLE RAWURL}}. $NEWPAGE Angiven sammanfattning av redigeringen: $PAGESUMMARY $PAGEMINOREDIT Kontakta användaren: e-post {{fullurl:{{ns:special}}:Emailuser/$PAGEEDITOR RAWURL}} wiki {{fullurl:{{ns:user}}:PAGEEDITOR RAWURL}} Såvida du inte besöker sidan, kommer du inte att få flera meddelanden om ändringar av sidan. Du kan också ta bort flaggan för meddelanden om ändringar på alla sidor i din övervakningslista. Hälsningar från {{SITENAME}}s meddelandesystem ------- För att ändra inställningarna i din övervakningslista, besök {{fullurl:{{ns:special}}:Watchlist/edit}} Feedback och hjälp: {{fullurl:{{ns:project}}:Hjälp}} MediaWiki:Enotif lastvisited 689 sysop 6424 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default På $1 återfinner du alla ändringar sedan ditt senaste besök. MediaWiki:Enotif mailer 690 sysop 6425 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default {{SITENAME}}s system för att få meddelanden om förändringar per e-post MediaWiki:Enotif newpagetext 691 sysop 6426 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Detta är en ny sida. MediaWiki:Enotif reset 692 sysop 6427 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Markera alla sidor som besökta MediaWiki:Enotif subject 693 sysop 6428 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default {{SITENAME}}-sidan $PAGETITLE har blivit $CHANGEDORCREATED av $PAGEEDITOR MediaWiki:Enterlockreason 694 sysop 6429 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ange varför sidan skrivskyddats, och ge en uppskattning av hur länge skrivskyddet bör behållas. MediaWiki:Error 695 sysop 1902 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Fel MediaWiki:Errorpagetitle 696 sysop 1903 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Fel MediaWiki:Exbeforeblank 697 sysop 6430 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Före tömning: '$1' MediaWiki:Exblank 698 sysop 1905 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default sidan var tom MediaWiki:Excontent 699 sysop 6431 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Före radering: '$1' MediaWiki:Excontentauthor 700 sysop 4759 2006-04-12T08:04:19Z EnDumEn 2 sidan innehöll: '$1' (den enda som skrivit var '$2') MediaWiki:Exif-aperturevalue 701 sysop 6432 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bländare MediaWiki:Exif-artist 702 sysop 6433 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Skapare MediaWiki:Exif-bitspersample 703 sysop 6434 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bitar per komponent MediaWiki:Exif-brightnessvalue 704 sysop 6435 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ljusstyrka MediaWiki:Exif-cfapattern 705 sysop 6436 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default CFA-mönster MediaWiki:Exif-colorspace 706 sysop 6437 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Färgrymd MediaWiki:Exif-colorspace-1 707 sysop 1914 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default sRGB MediaWiki:Exif-colorspace-ffff.h 708 sysop 1915 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default FFFF.H MediaWiki:Exif-componentsconfiguration 709 sysop 6438 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Komponentanalys MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-0 710 sysop 6439 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default saknas MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-1 711 sysop 1918 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Y MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-2 712 sysop 1919 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Cb MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-3 713 sysop 1920 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Cr MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-4 714 sysop 1921 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default R MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-5 715 sysop 1922 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default G MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-6 716 sysop 1923 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default B MediaWiki:Exif-compressedbitsperpixel 717 sysop 6440 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bildkomprimeringsläge MediaWiki:Exif-compression 718 sysop 6441 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Komprimeringsalgoritm MediaWiki:Exif-compression-1 719 sysop 6442 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Inte komprimerad MediaWiki:Exif-compression-6 720 sysop 1927 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default JPEG MediaWiki:Exif-contrast 721 sysop 6443 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Kontrast MediaWiki:Exif-contrast-0 722 sysop 1929 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Normal MediaWiki:Exif-contrast-1 723 sysop 6444 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Mjuk MediaWiki:Exif-contrast-2 724 sysop 6445 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Skarp MediaWiki:Exif-copyright 725 sysop 6446 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Den som äger upphovsrätten MediaWiki:Exif-customrendered 726 sysop 6447 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Anpassad bildbehandling MediaWiki:Exif-customrendered-0 727 sysop 6448 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Normal MediaWiki:Exif-customrendered-1 728 sysop 6449 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Anpassad MediaWiki:Exif-datetime 729 sysop 6450 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ändringstidpunkt MediaWiki:Exif-datetimedigitized 730 sysop 6451 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Tidpunkt för digitalisering MediaWiki:Exif-datetimeoriginal 731 sysop 6452 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringstidpunkt MediaWiki:Exif-devicesettingdescription 732 sysop 6453 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Beskrivning av apparatens inställning MediaWiki:Exif-digitalzoomratio 733 sysop 6454 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Digitalt zoomomfång MediaWiki:Exif-exifversion 734 sysop 6455 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exif-version MediaWiki:Exif-exposurebiasvalue 735 sysop 6456 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringsbias MediaWiki:Exif-exposureindex 736 sysop 6457 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringsindex MediaWiki:Exif-exposuremode 737 sysop 6458 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringsläge MediaWiki:Exif-exposuremode-0 738 sysop 6459 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Automatisk exponering MediaWiki:Exif-exposuremode-1 739 sysop 6460 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Manuell exponering MediaWiki:Exif-exposuremode-2 740 sysop 6461 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Automatisk alternativexponering MediaWiki:Exif-exposureprogram 741 sysop 6462 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringsprogram MediaWiki:Exif-exposureprogram-0 742 sysop 6463 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Inte definierad MediaWiki:Exif-exposureprogram-1 743 sysop 6464 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Manuell inställning MediaWiki:Exif-exposureprogram-2 744 sysop 6465 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Normalprogram MediaWiki:Exif-exposureprogram-3 745 sysop 6466 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Prioritet för bländare MediaWiki:Exif-exposureprogram-4 746 sysop 6467 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Prioritet för slutare MediaWiki:Exif-exposureprogram-5 747 sysop 6468 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Konstnärligt program (prioriterar skärpedjup) MediaWiki:Exif-exposureprogram-6 748 sysop 6469 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Rörelseprogram (prioriterar kortare slutartid) MediaWiki:Exif-exposureprogram-7 749 sysop 6470 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Porträttläge (för närbilder med bakgrunden ofokuserad) MediaWiki:Exif-exposureprogram-8 750 sysop 6471 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Landskapsläge (för foton av landskap med bakgrunden i fokus) MediaWiki:Exif-exposuretime 751 sysop 6472 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Exponeringstid MediaWiki:Exif-filesource 752 sysop 6474 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Filkälla MediaWiki:Exif-filesource-3 753 sysop 1960 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default DSC MediaWiki:Exif-flash 754 sysop 6475 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Blixt MediaWiki:Exif-flashenergy 755 sysop 6476 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Blixteffekt MediaWiki:Exif-flashpixversion 756 sysop 6477 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Flashpix-version som stöds MediaWiki:Exif-fnumber 757 sysop 6478 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default F-nummer MediaWiki:Exif-focallength 758 sysop 6479 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Linsens brännvidd MediaWiki:Exif-focallengthin35mmfilm 759 sysop 6480 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Brännvidd på 35 mm film MediaWiki:Exif-focalplaneresolutionunit 760 sysop 6481 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Enhet för upplösning i fokalplan MediaWiki:Exif-focalplaneresolutionunit-2 761 sysop 6482 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default tum MediaWiki:Exif-focalplanexresolution 762 sysop 6483 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Upplösning i fokalplan x MediaWiki:Exif-focalplaneyresolution 763 sysop 6484 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Upplösning i fokalplan y MediaWiki:Exif-gaincontrol 764 sysop 6485 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bildförstärkning MediaWiki:Exif-gaincontrol-0 765 sysop 6486 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ingen MediaWiki:Exif-gaincontrol-1 766 sysop 6487 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ökning av lågnivåförstärkning MediaWiki:Exif-gaincontrol-2 767 sysop 6488 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ökning av högnivåförstärkning MediaWiki:Exif-gaincontrol-3 768 sysop 6489 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Sänkning av lågnivåförstärkning MediaWiki:Exif-gaincontrol-4 769 sysop 6490 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Sänkning av högnivåförstärkning MediaWiki:Exif-gpsaltitude 770 sysop 6491 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Höjd MediaWiki:Exif-gpsaltituderef 771 sysop 6492 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Referenshöjd MediaWiki:Exif-gpsareainformation 772 sysop 1979 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Name of GPS area MediaWiki:Exif-gpsdatestamp 773 sysop 6493 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default GPS-datum MediaWiki:Exif-gpsdestbearing 774 sysop 6494 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Riktning mot målet MediaWiki:Exif-gpsdestbearingref 775 sysop 1982 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Reference for bearing of destination MediaWiki:Exif-gpsdestdistance 776 sysop 6495 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Avstånd till målet MediaWiki:Exif-gpsdestdistanceref 777 sysop 6496 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Referenspunkt för avstånd till målet MediaWiki:Exif-gpsdestlatitude 778 sysop 6497 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Målets latitud MediaWiki:Exif-gpsdestlatituderef 779 sysop 6498 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Referenspunkt för målets latitud MediaWiki:Exif-gpsdestlongitude 780 sysop 6499 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Målets longitud MediaWiki:Exif-gpsdestlongituderef 781 sysop 6500 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Referenspunkt för målets longitud MediaWiki:Exif-gpsdifferential 782 sysop 1989 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default GPS differential correction MediaWiki:Exif-gpsdirection-m 783 sysop 6501 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Magnetisk bäring MediaWiki:Exif-gpsdirection-t 784 sysop 6502 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Sann bäring MediaWiki:Exif-gpsdop 785 sysop 6503 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Mätnoggrannhet MediaWiki:Exif-gpsimgdirection 786 sysop 1993 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Direction of image MediaWiki:Exif-gpsimgdirectionref 787 sysop 1994 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Reference for direction of image MediaWiki:Exif-gpslatitude 788 sysop 6504 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Latitud MediaWiki:Exif-gpslatitude-n 789 sysop 6505 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Nordlig latitud MediaWiki:Exif-gpslatitude-s 790 sysop 6506 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Sydlig latitud MediaWiki:Exif-gpslatituderef 791 sysop 6507 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Nordlig eller sydlig latitud MediaWiki:Exif-gpslongitude 792 sysop 6508 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Longitud MediaWiki:Exif-gpslongitude-e 793 sysop 6509 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Östlig longitud MediaWiki:Exif-gpslongitude-w 794 sysop 6510 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Västlig longitud MediaWiki:Exif-gpslongituderef 795 sysop 6511 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Östlig eller västlig longitud MediaWiki:Exif-gpsmapdatum 796 sysop 2003 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Geodetic survey data used MediaWiki:Exif-gpsmeasuremode 797 sysop 6512 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Mätmetod MediaWiki:Exif-gpsmeasuremode-2 798 sysop 6513 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Tvådimensionell mätning MediaWiki:Exif-gpsmeasuremode-3 799 sysop 6514 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Tredimensionell mätning MediaWiki:Exif-gpsprocessingmethod 800 sysop 2007 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Name of GPS processing method MediaWiki:Exif-gpssatellites 801 sysop 2008 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Satellites used for measurement MediaWiki:Exif-gpsspeed 802 sysop 6515 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default GPS-mottagarens hastighet MediaWiki:Exif-gpsspeed-k 803 sysop 6516 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Kilometer i timmen MediaWiki:Exif-gpsspeed-m 804 sysop 6517 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Miles i timmen MediaWiki:Exif-gpsspeed-n 805 sysop 6518 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Knop MediaWiki:Exif-gpsspeedref 806 sysop 6519 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Hastighetsenhet MediaWiki:Exif-gpsstatus 807 sysop 6520 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Status för mottagare MediaWiki:Exif-gpsstatus-a 808 sysop 6521 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Mätning pågår MediaWiki:Exif-gpsstatus-v 809 sysop 2016 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Measurement interoperability MediaWiki:Exif-gpstimestamp 810 sysop 6522 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default GPS-tid (atomur) MediaWiki:Exif-gpstrack 811 sysop 6523 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Rörelsens riktning MediaWiki:Exif-gpstrackref 812 sysop 6524 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Referenspunkt för rörelsens riktning MediaWiki:Exif-gpsversionid 813 sysop 2020 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default GPS tag version MediaWiki:Exif-imagedescription 814 sysop 6525 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bildtitel MediaWiki:Exif-imagelength 815 sysop 6526 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Höjd MediaWiki:Exif-imageuniqueid 816 sysop 6527 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Unikt bild-ID MediaWiki:Exif-imagewidth 817 sysop 6528 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bredd MediaWiki:Exif-isospeedratings 818 sysop 2025 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default ISO speed rating MediaWiki:Exif-jpeginterchangeformat 819 sysop 2026 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Offset to JPEG SOI MediaWiki:Exif-jpeginterchangeformatlength 820 sysop 6529 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Antal bytes JPEG-data MediaWiki:Exif-lightsource 821 sysop 6530 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ljuskälla MediaWiki:Exif-lightsource-0 822 sysop 6531 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Okänd MediaWiki:Exif-lightsource-1 823 sysop 6532 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Dagsljus MediaWiki:Exif-lightsource-10 824 sysop 6533 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Molnigt MediaWiki:Exif-lightsource-11 825 sysop 6534 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Skugga MediaWiki:Exif-lightsource-12 826 sysop 2033 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Daylight fluorescent (D 5700 – 7100K) MediaWiki:Exif-lightsource-13 827 sysop 2034 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Day white fluorescent (N 4600 – 5400K) MediaWiki:Exif-lightsource-14 828 sysop 2035 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Cool white fluorescent (W 3900 – 4500K) MediaWiki:Exif-lightsource-15 829 sysop 2036 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default White fluorescent (WW 3200 – 3700K) MediaWiki:Exif-lightsource-17 830 sysop 2037 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Standard light A MediaWiki:Exif-lightsource-18 831 sysop 2038 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Standard light B MediaWiki:Exif-lightsource-19 832 sysop 2039 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Standard light C MediaWiki:Exif-lightsource-2 833 sysop 2040 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Fluorescent MediaWiki:Exif-lightsource-20 834 sysop 2041 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default D55 MediaWiki:Exif-lightsource-21 835 sysop 2042 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default D65 MediaWiki:Exif-lightsource-22 836 sysop 2043 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default D75 MediaWiki:Exif-lightsource-23 837 sysop 2044 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default D50 MediaWiki:Exif-lightsource-24 838 sysop 2045 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default ISO studio tungsten MediaWiki:Exif-lightsource-255 839 sysop 6535 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Annan ljuskälla MediaWiki:Exif-lightsource-3 840 sysop 6536 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Glödlampa MediaWiki:Exif-lightsource-4 841 sysop 6537 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Blixt MediaWiki:Exif-lightsource-9 842 sysop 2049 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Fine weather MediaWiki:Exif-make 843 sysop 6538 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Kameratillverkare MediaWiki:Exif-make-value 844 sysop 6539 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default [[$1]] MediaWiki:Exif-makernote 845 sysop 6540 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Tillverkarkommentarer MediaWiki:Exif-maxaperturevalue 846 sysop 2053 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Maximum land aperture MediaWiki:Exif-meteringmode 847 sysop 2054 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Metering mode MediaWiki:Exif-meteringmode-0 848 sysop 6541 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Okänd MediaWiki:Exif-meteringmode-1 849 sysop 6542 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Medelvärde MediaWiki:Exif-meteringmode-2 850 sysop 6543 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Centrumviktat medelvärde MediaWiki:Exif-meteringmode-255 851 sysop 6544 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Annan MediaWiki:Exif-meteringmode-3 852 sysop 2059 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Spot MediaWiki:Exif-meteringmode-4 853 sysop 2060 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default MultiSpot MediaWiki:Exif-meteringmode-5 854 sysop 2061 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Pattern MediaWiki:Exif-meteringmode-6 855 sysop 2062 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Partial MediaWiki:Exif-model 856 sysop 6545 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Kameramodell MediaWiki:Exif-model-value 857 sysop 6546 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default [[$1]] MediaWiki:Exif-oecf 858 sysop 2065 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Optoelectronic conversion factor MediaWiki:Exif-orientation 859 sysop 6547 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Position MediaWiki:Exif-orientation-1 860 sysop 2067 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Normal MediaWiki:Exif-orientation-2 861 sysop 6548 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Spegelvänd horisontellt MediaWiki:Exif-orientation-3 862 sysop 6549 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Roterad 180° MediaWiki:Exif-orientation-4 863 sysop 6550 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Spegelvänd vertikalt MediaWiki:Exif-orientation-5 864 sysop 6551 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Roterad 90° moturs och spegelvänd vertikalt MediaWiki:Exif-orientation-6 865 sysop 6552 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Roterad 90° medurs MediaWiki:Exif-orientation-7 866 sysop 6553 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Roterad 90° medurs och spegelvänd vertikalt MediaWiki:Exif-orientation-8 867 sysop 6554 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Roterad 90° moturs MediaWiki:Exif-photometricinterpretation 868 sysop 6555 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Pixelsammansättning MediaWiki:Exif-photometricinterpretation-1 869 sysop 2076 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default RGB MediaWiki:Exif-photometricinterpretation-6 870 sysop 2077 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default YCbCr MediaWiki:Exif-pixelxdimension 871 sysop 6556 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Giltig bildhöjd MediaWiki:Exif-pixelydimension 872 sysop 6557 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Giltig bildbredd MediaWiki:Exif-planarconfiguration 873 sysop 2080 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Data arrangement MediaWiki:Exif-planarconfiguration-1 874 sysop 2081 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default chunky format MediaWiki:Exif-planarconfiguration-2 875 sysop 2082 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default planar format MediaWiki:Exif-primarychromaticities 876 sysop 2083 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Chromaticities of primarities MediaWiki:Exif-referenceblackwhite 877 sysop 2084 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Pair of black and white reference values MediaWiki:Exif-relatedsoundfile 878 sysop 6558 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Relaterad ljudfil MediaWiki:Exif-resolutionunit 879 sysop 2086 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Unit of X and Y resolution MediaWiki:Exif-rowsperstrip 880 sysop 2087 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Number of rows per strip MediaWiki:Exif-samplesperpixel 881 sysop 2088 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Number of components MediaWiki:Exif-saturation 882 sysop 6559 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Mättnad MediaWiki:Exif-saturation-0 883 sysop 2090 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Normal MediaWiki:Exif-saturation-1 884 sysop 6560 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Låg mättnadsgrad MediaWiki:Exif-saturation-2 885 sysop 6561 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Hög mättnadsgrad MediaWiki:Exif-scenecapturetype 886 sysop 6562 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Motivprogram MediaWiki:Exif-scenecapturetype-0 887 sysop 2094 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Standard MediaWiki:Exif-scenecapturetype-1 888 sysop 6563 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Landskap MediaWiki:Exif-scenecapturetype-2 889 sysop 6564 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Porträtt MediaWiki:Exif-scenecapturetype-3 890 sysop 6565 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Nattfotografering MediaWiki:Exif-scenetype 891 sysop 2098 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Scene type MediaWiki:Exif-scenetype-1 892 sysop 2099 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default A directly photographed image MediaWiki:Exif-sensingmethod 893 sysop 6566 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Avkänning MediaWiki:Exif-sensingmethod-1 894 sysop 6567 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Ej angivet MediaWiki:Exif-sensingmethod-2 895 sysop 2102 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default One-chip color area sensor MediaWiki:Exif-sensingmethod-3 896 sysop 2103 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Two-chip color area sensor MediaWiki:Exif-sensingmethod-4 897 sysop 2104 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Three-chip color area sensor MediaWiki:Exif-sensingmethod-5 898 sysop 2105 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Color sequential area sensor MediaWiki:Exif-sensingmethod-7 899 sysop 2106 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Trilinear sensor MediaWiki:Exif-sensingmethod-8 900 sysop 2107 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Color sequential linear sensor MediaWiki:Exif-sharpness 901 sysop 6568 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Skärpa MediaWiki:Exif-sharpness-0 902 sysop 2109 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Normal MediaWiki:Exif-sharpness-1 903 sysop 2110 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Soft MediaWiki:Exif-sharpness-2 904 sysop 2111 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Hard MediaWiki:Exif-shutterspeedvalue 905 sysop 6569 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Slutarhastighet MediaWiki:Exif-software 906 sysop 6570 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Använd mjukvara MediaWiki:Exif-software-value 907 sysop 2114 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default $1 MediaWiki:Exif-spatialfrequencyresponse 908 sysop 2115 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Spatial frequency response MediaWiki:Exif-spectralsensitivity 909 sysop 2116 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Spectral sensitivity MediaWiki:Exif-stripbytecounts 910 sysop 2117 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Bytes per compressed strip MediaWiki:Exif-stripoffsets 911 sysop 2118 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Image data location MediaWiki:Exif-subjectarea 912 sysop 2119 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Subject area MediaWiki:Exif-subjectdistance 913 sysop 6571 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Motivavstånd MediaWiki:Exif-subjectdistance-value 914 sysop 6572 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 meter MediaWiki:Exif-subjectdistancerange 915 sysop 2122 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Subject distance range MediaWiki:Exif-subjectdistancerange-0 916 sysop 6573 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Okänd MediaWiki:Exif-subjectdistancerange-1 917 sysop 2124 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Macro MediaWiki:Exif-subjectdistancerange-2 918 sysop 6574 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Närbild MediaWiki:Exif-subjectdistancerange-3 919 sysop 6575 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Avståndsbild MediaWiki:Exif-subjectlocation 920 sysop 2127 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Subject location MediaWiki:Exif-subsectime 921 sysop 2128 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default DateTime subseconds MediaWiki:Exif-subsectimedigitized 922 sysop 2129 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default DateTimeDigitized subseconds MediaWiki:Exif-subsectimeoriginal 923 sysop 2130 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default DateTimeOriginal subseconds MediaWiki:Exif-transferfunction 924 sysop 2131 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default Transfer function MediaWiki:Exif-usercomment 925 sysop 6576 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Kommentarer MediaWiki:Exif-whitebalance 926 sysop 6577 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Vitbalans MediaWiki:Exif-whitebalance-0 927 sysop 6578 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Automatisk vitbalans MediaWiki:Exif-whitebalance-1 928 sysop 6579 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Manuell vitbalans MediaWiki:Exif-whitepoint 929 sysop 2136 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default White point chromaticity MediaWiki:Exif-xresolution 930 sysop 5150 2006-04-27T11:55:26Z EnDumEn 2 svenska Horisontell upplösning MediaWiki:Exif-xyresolution-c 931 sysop 2138 2005-09-14T07:41:56Z MediaWiki default $1 dpc MediaWiki:Exif-xyresolution-i 932 sysop 2139 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default $1 dpi MediaWiki:Exif-ycbcrcoefficients 933 sysop 2140 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Color space transformation matrix coefficients MediaWiki:Exif-ycbcrpositioning 934 sysop 2141 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Y and C positioning MediaWiki:Exif-ycbcrsubsampling 935 sysop 2142 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Subsampling ratio of Y to C MediaWiki:Exif-yresolution 936 sysop 5149 2006-04-27T11:54:21Z EnDumEn 2 svenska Vertikal upplösning MediaWiki:Expiringblock 937 sysop 6580 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 MediaWiki:Explainconflict 938 sysop 5147 2006-04-27T11:16:51Z EnDumEn 2 lite fixning Någon har ändrat den här sidan efter att du började redigera den. Den översta textrutan innehåller den nuvarande texten. Din version finns den nedersta rutan. Om du infogar dina ändringar i den översta rutan så kan alla ändringar bibehållas – både dina och den andre användarens. <b>Endast texten i den översta textrutan sparas när du trycker "Spara".</b> MediaWiki:Export 939 sysop 6581 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Exportsidor MediaWiki:Exportcuronly 940 sysop 3142 2005-10-02T08:53:00Z EnDumEn 2 Inkludera endast nuvarande versionen, inte hela historiken MediaWiki:Exporttext 941 sysop 3459 2005-11-15T20:28:04Z EnDumEn 2 Du kan exportera texten och redigeringshistoriken för en eller flera sidor till XML. De exporterade sidorna kan sedan importeras till en annan wiki som kör MediaWiki-programvara. För att exportera sidor anger du sidornas titlar. Skriv en titel per rad i textrutan här nedanför. Välj om du vill ha hela historikerna med alla gamla sidversioner eller om du bara vill ha de senaste sidversionerna. MediaWiki:Externaldberror 942 sysop 6583 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Antingen så var där autentiseringsproblem med en extern databas, eller får du inte uppdatera ditt externa konto. MediaWiki:Extlink sample 943 sysop 5113 2006-04-23T18:52:00Z EnDumEn 2 http://www.exempel.com länkens namn MediaWiki:Extlink tip 944 sysop 5112 2006-04-23T18:51:10Z EnDumEn 2 Extern länk (kom ihåg prefixet http://) MediaWiki:Faq 945 sysop 2152 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default FAQ MediaWiki:Faqpage 946 sysop 4045 2006-02-02T19:23:51Z EnDumEn 2 Wikisource:FAQ MediaWiki:Feb 947 sysop 2154 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default feb MediaWiki:February 948 sysop 2155 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default februari MediaWiki:Feedlinks 949 sysop 2156 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Matning: MediaWiki:Filecopyerror 950 sysop 5111 2006-04-23T18:50:10Z EnDumEn 2 Kunde inte kopiera filen "$1" till "$2". MediaWiki:Filedeleteerror 951 sysop 2158 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Kunde inte radera filen "$1". MediaWiki:Filedesc 952 sysop 2159 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Beskrivning MediaWiki:Fileexists 953 sysop 5095 2006-04-23T18:05:50Z EnDumEn 2 svenska Det finns redan en fil med det här namnet. Kontrollera filen $1 om du inte är säker på att du vill ersätta den. MediaWiki:Fileexists-forbidden 954 sysop 6585 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default En fil med detta namn finns redan; vänligen backa och ladda upp denna fil under ett nytt namn [[{{ns:image}}:$1|thumb|center|$1]] MediaWiki:Fileexists-shared-forbidden 955 sysop 6586 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default En file med detta namn finns redan bland de delade filerna; vänligen backa och ladda upp denna fil under ett nytt namn. [[{{ns:image}}:$1|thumb|center|$1]] MediaWiki:Fileinfo 956 sysop 5109 2006-04-23T18:47:50Z EnDumEn 2 $1KB, MIME-typ: <code>$2</code> MediaWiki:Filemissing 957 sysop 6587 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Fil saknas MediaWiki:Filename 958 sysop 2165 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Filnamn MediaWiki:Filenotfound 959 sysop 2166 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Kunde inte hitta filen "$1". MediaWiki:Filerenameerror 960 sysop 5110 2006-04-23T18:49:32Z EnDumEn 2 Kunde inte byta namn på filen "$1" till "$2". MediaWiki:Files 961 sysop 3254 2005-10-25T17:15:08Z EnDumEn 2 Filer MediaWiki:Filesource 962 sysop 6588 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Källa MediaWiki:Filestatus 963 sysop 6589 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Status vad gäller upphovsrätt MediaWiki:Fileuploaded 964 sysop 5098 2006-04-23T18:11:00Z EnDumEn 2 Filen "$1" laddades upp korrekt. Följ länken $2 till beskrivningssidan och fyll i information om filen, som till exempel var den kommer ifrån, när den skapades och vem som gjort den och allt annat du vet om den. MediaWiki:Fileuploadsummary 965 sysop 3444 2005-11-15T12:43:16Z EnDumEn 2 Bildbeskrivning: MediaWiki:Formerror 966 sysop 2173 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Fel: Kunde inte sända formulär MediaWiki:Friday 967 sysop 2174 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default fredag MediaWiki:Geo 968 sysop 2175 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default GEO coordinates MediaWiki:Getimagelist 969 sysop 2176 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default hämta bildlista MediaWiki:Go 970 sysop 5107 2006-04-23T18:45:07Z EnDumEn 2 som på wikipedia Gå till MediaWiki:Googlesearch 971 sysop 2178 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default <form method="get" action="http://www.google.com/search" id="googlesearch"> <input type="hidden" name="domains" value="{{SERVER}}" /> <input type="hidden" name="num" value="50" /> <input type="hidden" name="ie" value="$2" /> <input type="hidden" name="oe" value="$2" /> <input type="text" name="q" size="31" maxlength="255" value="$1" /> <input type="submit" name="btnG" value="$3" /> <div> <input type="radio" name="sitesearch" id="gwiki" value="{{SERVER}}" checked="checked" /><label for="gwiki">{{SITENAME}}</label> <input type="radio" name="sitesearch" id="gWWW" value="" /><label for="gWWW">WWW</label> </div> </form> MediaWiki:Group-admin-desc 972 sysop 2179 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Trusted users able to block users and delete articles MediaWiki:Group-admin-name 973 sysop 2180 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Administrator MediaWiki:Group-anon-desc 974 sysop 2181 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Anonymous users MediaWiki:Group-anon-name 975 sysop 2182 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Anonymous MediaWiki:Group-bureaucrat-desc 976 sysop 2183 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default The bureaucrat group is able to make sysops MediaWiki:Group-bureaucrat-name 977 sysop 2184 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Bureaucrat MediaWiki:Group-loggedin-desc 978 sysop 2185 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default General logged in users MediaWiki:Group-loggedin-name 979 sysop 2186 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default User MediaWiki:Group-steward-desc 980 sysop 2187 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Full access MediaWiki:Group-steward-name 981 sysop 2188 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Steward MediaWiki:Groups 982 sysop 6604 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Användargrupper MediaWiki:Groups-addgroup 983 sysop 2190 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Add group MediaWiki:Groups-already-exists 984 sysop 2191 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default A group of that name already exists MediaWiki:Groups-editgroup 985 sysop 2192 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Edit group MediaWiki:Groups-editgroup-description 986 sysop 2193 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Group description (max 255 characters):<br /> MediaWiki:Groups-editgroup-name 987 sysop 3446 2005-11-15T14:44:21Z EnDumEn 2 Gruppnamn: MediaWiki:Groups-editgroup-preamble 988 sysop 2195 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default If the name or description starts with a colon, the remainder will be treated as a message name, and hence the text will be localised using the MediaWiki namespace MediaWiki:Groups-existing 989 sysop 2196 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Existing groups MediaWiki:Groups-group-edit 990 sysop 2197 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Existing groups: MediaWiki:Groups-lookup-group 991 sysop 2198 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Manage group rights MediaWiki:Groups-noname 992 sysop 2199 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Please specify a valid group name MediaWiki:Groups-tableheader 993 sysop 2200 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default ID || Name || Description || Rights MediaWiki:Guesstimezone 994 sysop 3426 2005-11-15T11:52:33Z EnDumEn 2 Använd webbläsarens tid MediaWiki:Headline sample 995 sysop 5106 2006-04-23T18:43:27Z EnDumEn 2 Rubrik MediaWiki:Headline tip 996 sysop 5105 2006-04-23T18:42:57Z EnDumEn 2 Rubrik i nivå 2 MediaWiki:Help 997 sysop 2204 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Hjälp MediaWiki:Helppage 998 sysop 4044 2006-02-02T19:23:21Z EnDumEn 2 Wikisource:Hjälp MediaWiki:Hide 999 sysop 6605 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Göm MediaWiki:Hidetoc 1000 sysop 2207 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default göm MediaWiki:Hist 1001 sysop 4890 2006-04-17T11:01:55Z EnDumEn 2 historik MediaWiki:Histfirst 1002 sysop 3081 2005-09-27T11:12:05Z EnDumEn 2 Första MediaWiki:Histlast 1003 sysop 3082 2005-09-27T11:12:12Z EnDumEn 2 Senaste MediaWiki:Histlegend 1004 sysop 5104 2006-04-23T18:40:56Z EnDumEn 2 Förklaring: (nuvarande) = skillnad mot den nuvarande versionen, (föregående) = skillnad mot den föregående versionen, M = mindre ändring MediaWiki:History 1005 sysop 2212 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Versionshistorik MediaWiki:History copyright 1006 sysop 2213 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default - MediaWiki:History short 1007 sysop 2214 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Historik MediaWiki:Historywarning 1008 sysop 3815 2006-01-14T10:11:02Z EnDumEn 2 Varning: Sidan som du försöker radera har en historik:&nbsp; MediaWiki:Hr tip 1009 sysop 5103 2006-04-23T18:39:11Z EnDumEn 2 Horisontell linje (använd sparsamt) MediaWiki:Ignorewarning 1010 sysop 5096 2006-04-23T18:06:55Z EnDumEn 2 svenska Strunta i varningen och ladda upp filen ändå. MediaWiki:Illegalfilename 1011 sysop 6611 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Filnamnet "$1" innehåller tecken som inte är tillåtna i sidtitlar. Var vänlig byt namn på filen och försök ladda upp igen. MediaWiki:Ilsubmit 1012 sysop 2219 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Sök MediaWiki:Image sample 1013 sysop 5102 2006-04-23T18:35:13Z EnDumEn 2 Exempel.jpg MediaWiki:Image tip 1014 sysop 5101 2006-04-23T18:34:35Z EnDumEn 2 Infoga bild MediaWiki:Imagelinks 1015 sysop 2222 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Bildlänk MediaWiki:Imagelist 1016 sysop 2223 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Bildlista MediaWiki:Imagelistall 1017 sysop 6612 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default alla MediaWiki:Imagelisttext 1018 sysop 6614 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Nedan finns en lista, med $1 bilder sorterad $2 MediaWiki:Imagemaxsize 1019 sysop 3278 2005-10-27T14:00:03Z EnDumEn 2 Begränsa bilders storlek på bildbeskrivningssidor till: MediaWiki:Imagepage 1020 sysop 2227 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Visa bildsida MediaWiki:Imagereverted 1021 sysop 5100 2006-04-23T18:19:10Z EnDumEn 2 Återställning till äldre version har genomförts MediaWiki:Imgdelete 1022 sysop 2229 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default ta bort MediaWiki:Imgdesc 1023 sysop 3453 2005-11-15T15:30:05Z EnDumEn 2 bildsida MediaWiki:Imghistlegend 1024 sysop 5099 2006-04-23T18:13:10Z EnDumEn 2 Förklaring: (nuvarande) = detta är den nuvarande bilden, (radera) = ta bort en gammal version, (återgå) = återgå till en gammal version.<br /> <i>Klicka på ett datum för att se bilden som laddades upp vid den tidpunkten</i>. MediaWiki:Imghistory 1025 sysop 4891 2006-04-17T11:02:03Z EnDumEn 2 Bildhistorik MediaWiki:Imglegend 1026 sysop 3454 2005-11-15T15:31:16Z EnDumEn 2 Förklaring: (bildsida) = länk till bildbeskrivningssida. MediaWiki:Immobile namespace 1027 sysop 6615 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Det går inte att flytta artiklar till den namnrymd du angivit, då denna ej kan utökas. MediaWiki:Import 1028 sysop 6616 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importera sidor MediaWiki:Importfailed 1029 sysop 6627 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importen misslyckades: $1 MediaWiki:Importhistoryconflict 1030 sysop 6628 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Det föreligger en konflikt i versionshistoriken (kanske har denna sida importerats tidigare) MediaWiki:Importinterwiki 1031 sysop 6630 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Transwiki-import MediaWiki:Importnosources 1032 sysop 6634 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Inga källor för transwiki-import har angivits, och direkt uppladdning av historik har stängts av. MediaWiki:Importnotext 1033 sysop 6635 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Tom eller ingen text MediaWiki:Importsuccess 1034 sysop 6637 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importen lyckades! MediaWiki:Importtext 1035 sysop 6638 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Exportera filen från ursprungs-wikin genom {{ns:special}}:Export, spara den till din hårddisk och ladda upp den här. MediaWiki:Infiniteblock 1036 sysop 6641 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default evig MediaWiki:Info short 1037 sysop 2244 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Information MediaWiki:Infosubtitle 1038 sysop 6642 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Information om sida MediaWiki:Internalerror 1039 sysop 2246 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Internt fel MediaWiki:Intl 1040 sysop 6643 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Interwiki-länkar MediaWiki:Invalidemailaddress 1041 sysop 5089 2006-04-23T17:28:04Z EnDumEn 2 svenska Den angivna epostadressen verkar inte vara korrekt. Skriv in en välformaterad epostadress eller lämna det textfältet tomt. MediaWiki:Invert 1042 sysop 3513 2005-11-19T21:43:44Z EnDumEn 2 Visa alla namnrymder utom den angivna MediaWiki:Ip range invalid 1043 sysop 6644 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Ogiltigt IP-intervall. MediaWiki:Ipaddress 1044 sysop 2251 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default IP-adress MediaWiki:Ipadressorusername 1045 sysop 3493 2005-11-19T09:41:12Z EnDumEn 2 IP-adress eller användarnamn MediaWiki:Ipb expiry invalid 1046 sysop 6645 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Förfallotiden ogiltig MediaWiki:Ipbexpiry 1047 sysop 3494 2005-11-19T09:44:06Z EnDumEn 2 Varaktighet MediaWiki:Ipblocklist 1048 sysop 2255 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Lista över blockerade IP-adresser MediaWiki:Ipblocklistempty 1049 sysop 3462 2005-11-15T20:37:53Z EnDumEn 2 Listan över blockerade IP-adresser är tom. MediaWiki:Ipboptions 1050 sysop 3500 2005-11-19T10:12:22Z EnDumEn 2 2 timmar:2 hours,1 dag:1 day,3 dagar:3 days,1 vecka:1 week,2 veckor:2 weeks,1 månad:1 month,3 månader:3 months,6 månader:6 months,1 år:1 year,oändlig:infinite MediaWiki:Ipbother 1051 sysop 3495 2005-11-19T09:44:54Z EnDumEn 2 Annan tidsperiod MediaWiki:Ipbotheroption 1052 sysop 3496 2005-11-19T09:45:32Z EnDumEn 2 annan MediaWiki:Ipbreason 1053 sysop 2260 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Anledning MediaWiki:Ipbsubmit 1054 sysop 3499 2005-11-19T10:05:42Z EnDumEn 2 Utför blockering MediaWiki:Ipusubmit 1055 sysop 5087 2006-04-23T12:28:47Z EnDumEn 2 Ta bort blockeringen av den här adressen MediaWiki:Ipusuccess 1056 sysop 5086 2006-04-23T12:28:26Z EnDumEn 2 Blockeringen av IP-adressen "$1" har tagits bort MediaWiki:Isbn 1057 sysop 2264 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default ISBN MediaWiki:Isredirect 1058 sysop 5085 2006-04-23T12:27:28Z EnDumEn 2 omdirigeringssida MediaWiki:Italic sample 1059 sysop 5084 2006-04-23T12:26:00Z EnDumEn 2 svenska Kursiv text MediaWiki:Italic tip 1060 sysop 5083 2006-04-23T12:25:41Z EnDumEn 2 svenska Kursiv stil MediaWiki:Iteminvalidname 1061 sysop 6646 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Problem med artikeln '$1', ogiltigt namn... MediaWiki:Jan 1062 sysop 2269 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default jan MediaWiki:January 1063 sysop 2270 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default januari MediaWiki:Jul 1064 sysop 2271 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default jul MediaWiki:July 1065 sysop 2272 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default juli MediaWiki:Jun 1066 sysop 2273 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default jun MediaWiki:June 1067 sysop 2274 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default juni MediaWiki:Laggedslavemode 1068 sysop 6650 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default <b>Observera: det kan dröja en stund innan de senaste redigeringarna blir synliga.</b> MediaWiki:Largefile 1069 sysop 6651 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Bilder bör inte vara större än $1 bytes, denna är $2 bytes MediaWiki:Largefileserver 1070 sysop 6652 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Denna fil är större än vad servern ställts in att tillåta. MediaWiki:Last 1071 sysop 2278 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default föregående MediaWiki:Lastmodified 1072 sysop 5081 2006-04-23T12:20:27Z EnDumEn 2 Den här sidan ändrades senast $1. MediaWiki:Lastmodifiedby 1073 sysop 5082 2006-04-23T12:20:37Z EnDumEn 2 Den här sidan ändrades senast $1 av $2. MediaWiki:License 1074 sysop 6653 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Licens MediaWiki:Lineno 1075 sysop 2282 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Rad $1: MediaWiki:Link sample 1076 sysop 5080 2006-04-23T12:18:28Z EnDumEn 2 svenska Länkens namn MediaWiki:Link tip 1077 sysop 5079 2006-04-23T12:17:49Z EnDumEn 2 svenska Intern länk MediaWiki:Linklistsub 1078 sysop 2285 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default (Länklista) MediaWiki:Linkprefix 1079 sysop 2286 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default /^(.*?)([a-zA-Z\x80-\xff]+)$/sD MediaWiki:Linkshere 1080 sysop 5078 2006-04-23T12:13:44Z EnDumEn 2 Följande sidor länkar hit: MediaWiki:Linkstoimage 1081 sysop 5077 2006-04-23T12:13:09Z EnDumEn 2 Följande sidor länkar till den här bilden: MediaWiki:Linktrail 1082 sysop 5733 2006-06-05T12:25:53Z EnDumEn 2 standardtexten +åäö /^([a-zäöå]+)(.*)$/sD MediaWiki:Listform 1083 sysop 2290 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default lista MediaWiki:Listingcontinuesabbrev 1084 sysop 6655 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default forts. MediaWiki:Listusers 1085 sysop 2292 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Användarlista MediaWiki:Loadhist 1086 sysop 2293 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Läser sidans versioner MediaWiki:Loadingrev 1087 sysop 2294 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default läser version för att se skillnad MediaWiki:Localtime 1088 sysop 2295 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Lokal tid MediaWiki:Lockbtn 1089 sysop 2296 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Lås databasen MediaWiki:Lockconfirm 1090 sysop 2297 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Ja, jag vill verkligen låsa databasen. MediaWiki:Lockdb 1091 sysop 2298 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Lås databas MediaWiki:Lockdbsuccesssub 1092 sysop 2299 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Databasen har låsts MediaWiki:Lockdbsuccesstext 1093 sysop 6656 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Databasen är nu låst. <br />Kom ihåg att ta bort låsningen när du är färdig med ditt underhåll. MediaWiki:Lockdbtext 1094 sysop 6657 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default En låsning av databasen hindrar alla användare från att redigera sidor, ändra inställningar och andra saker som kräver ändringar i databasen. Bekräfta att du verkligen vill göra detta, och att du kommer att låsa upp databasen när underhållet är utfört. MediaWiki:Locknoconfirm 1095 sysop 2302 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Du har inte bekräftat låsningen. MediaWiki:Log 1096 sysop 2999 2005-09-18T10:14:09Z EnDumEn 2 Loggar MediaWiki:Login 1097 sysop 2304 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Logga in MediaWiki:Loginend 1098 sysop 3586 2005-12-02T02:47:43Z MediaWiki default MediaWiki:Loginerror 1099 sysop 2306 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Inloggningsproblem MediaWiki:Loginpagetitle 1100 sysop 6660 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Användarinloggning MediaWiki:Loginproblem 1101 sysop 6661 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default <b>Det uppstod problem vid inloggningen.</b><br />Pröva igen! MediaWiki:Loginprompt 1102 sysop 3265 2005-10-27T13:29:48Z EnDumEn 2 Du måste ha cookies aktiverade för att logga in på {{SITENAME}}. MediaWiki:Loginreqlink 1103 sysop 2310 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default login MediaWiki:Loginreqpagetext 1104 sysop 6662 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Du måste $1 för att visa andra sidor. MediaWiki:Loginreqtitle 1105 sysop 6663 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Inloggning krävs MediaWiki:Loginsuccess 1106 sysop 4033 2006-02-02T18:19:22Z EnDumEn 2 inte Wikipedia Du är nu inloggad på Wikisource med användarnamnet "$1". MediaWiki:Loginsuccesstitle 1107 sysop 2314 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Inloggningen lyckades MediaWiki:Logout 1108 sysop 2315 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Logga ut MediaWiki:Logouttext 1109 sysop 5070 2006-04-23T10:25:08Z EnDumEn 2 som på Wikipedia Du är nu utloggad från ditt konto på svenska {{SITENAME}}. MediaWiki:Logouttitle 1110 sysop 6664 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Användarutloggning MediaWiki:Lonelypages 1111 sysop 2318 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Föräldralösa sidor MediaWiki:Longpages 1112 sysop 2319 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Långa sidor MediaWiki:Longpagewarning 1113 sysop 5069 2006-04-23T10:23:25Z EnDumEn 2 Vissa äldre webbläsare kan ha problem med att redigera sidor som är större än 32 kb, Den här sidan är $1 kb lång. <br /> Om du redigerar en väldigt lång text kan du överväga om den på ett naturligt sätt kan delas i mindre delar. MediaWiki:Mailerror 1114 sysop 6666 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Fel vid skickande av e-post: $1 MediaWiki:Mailmypassword 1115 sysop 2322 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Sänd mig ett nytt lösenord MediaWiki:Mailnologin 1116 sysop 2323 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Ingen adress att skicka till MediaWiki:Mailnologintext 1117 sysop 5067 2006-04-23T10:10:41Z EnDumEn 2 Du måste vara [[Special:Userlogin|inloggad]] och ha angivit en korrekt epostadress i dina [[Special:Preferences|användarinställningar]] för att kunna skicka mejl till andra användare. MediaWiki:Mainpage 1118 sysop 2325 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Huvudsida MediaWiki:Mainpagedocfooter 1119 sysop 6667 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default För anpassning av användargränssnittet, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/MediaWiki_localization dokumentation]. För hjälp med användning och konfiguration, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden] på Meta. MediaWiki:Mainpagetext 1120 sysop 6668 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Installation av wikimjukvara klar. MediaWiki:Maintenance 1121 sysop 2328 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Underhållssida MediaWiki:Maintenancebacklink 1122 sysop 2329 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Tillbaka till underhållssidorna MediaWiki:Maintnancepagetext 1123 sysop 2330 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Den här sidan innehåller flera verktyg för att sköta sidan. Vissa av dessa funktioner tenderar att stressa databasen (allt tar lång tid), så var snäll och tryck inte på reloadknappen varje gång du gjort en liten ändring. MediaWiki:Makesysop 1124 sysop 3486 2005-11-18T18:43:06Z EnDumEn 2 Ge administratörsrättigheter till en användare MediaWiki:Makesysopfail 1125 sysop 6669 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default <b>Det gick inte att ge användaren "$1" administratörsrättigheter. (Skrev du rätt namn?)</b> MediaWiki:Makesysopname 1126 sysop 3489 2005-11-19T09:28:07Z EnDumEn 2 Användarens namn: MediaWiki:Makesysopok 1127 sysop 6670 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default <b>Användaren "$1" är nu administratör</b> MediaWiki:Makesysopsubmit 1128 sysop 6671 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Ge den här användaren administratörsrättigheter MediaWiki:Makesysoptext 1129 sysop 3487 2005-11-18T18:44:20Z EnDumEn 2 Det här formuläret används av byråkrater för att göra vanliga användare till administratörer. Skriv användarens namn i rutan och klicka på knappen för att göra användaren till administratör MediaWiki:Makesysoptitle 1130 sysop 3490 2005-11-19T09:32:34Z EnDumEn 2 Ge administratörsrättigheter till en användare MediaWiki:Mar 1131 sysop 2338 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default mar MediaWiki:March 1132 sysop 2339 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default mars MediaWiki:Markaspatrolleddiff 1133 sysop 6672 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Märk upp som patrullerad MediaWiki:Markaspatrolledlink 1134 sysop 2341 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default [$1] MediaWiki:Markaspatrolledtext 1135 sysop 6673 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Märk den här artikeln som patrullerad MediaWiki:Markedaspatrolled 1136 sysop 6674 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Markerad som patrullerad MediaWiki:Markedaspatrolledtext 1137 sysop 6677 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Den valda versionen har märkts som patrullerad. MediaWiki:Matchtotals 1138 sysop 6678 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Sökordet "$1" gav $2 träffar i uppslagsord, och $3 träffar i texten på artiklar. MediaWiki:Math 1139 sysop 3253 2005-10-25T17:14:31Z EnDumEn 2 Matematik MediaWiki:Math bad output 1140 sysop 6679 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Kan inte skriva till eller skapa mapp för matematikresultat MediaWiki:Math bad tmpdir 1141 sysop 6680 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Kan inte skriva till eller skapa temporär mapp för matematikresultat MediaWiki:Math failure 1142 sysop 6681 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Misslyckades med att tolka formel. MediaWiki:Math image error 1143 sysop 5448 2006-05-31T13:25:57Z EnDumEn 2 svenska Konvertering till PNG-format misslyckades; kontrollera att latex, dvips, gs och convert är korrekt installerade MediaWiki:Math lexing error 1144 sysop 6682 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default regelfel MediaWiki:Math notexvc 1145 sysop 6683 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Applicationen texvc saknas; var god läs math/README för konfigureringsanvisningar MediaWiki:Math sample 1146 sysop 5052 2006-04-23T09:33:09Z EnDumEn 2 svenska Skriv formeln här MediaWiki:Math syntax error 1147 sysop 5050 2006-04-23T09:32:07Z EnDumEn 2 svenska syntaxfel MediaWiki:Math tip 1148 sysop 5049 2006-04-23T09:31:05Z EnDumEn 2 svensk stavning Matematisk formel (LaTeX) MediaWiki:Math unknown error 1149 sysop 6684 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default okänt fel MediaWiki:Math unknown function 1150 sysop 5051 2006-04-23T09:32:39Z EnDumEn 2 svenska okänd funktion MediaWiki:May 1151 sysop 2358 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default maj MediaWiki:May long 1152 sysop 2359 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default maj MediaWiki:Media sample 1153 sysop 6685 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Exempel.mp3 MediaWiki:Media tip 1154 sysop 5047 2006-04-23T09:30:10Z EnDumEn 2 svenska Länk till mediafil MediaWiki:Mediawarning 1155 sysop 6686 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default '''Varning:''': Denna fil kan innehålla programkod som, om den körs, kan skada din dator. MediaWiki:Metadata 1156 sysop 2363 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Metadata MediaWiki:Metadata page 1157 sysop 2364 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Wikipedia:Metadata MediaWiki:Mimesearch 1158 sysop 5043 2006-04-23T09:16:54Z EnDumEn 2 översätter MIME-sökning MediaWiki:Mimetype 1159 sysop 5042 2006-04-23T09:16:37Z EnDumEn 2 type -> typ MIME-typ: MediaWiki:Minlength 1160 sysop 5090 2006-04-23T17:52:06Z EnDumEn 2 Filens namn måste vara minst tre bokstäver långt MediaWiki:Minoredit 1161 sysop 6688 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Mindre ändring (m) MediaWiki:Minoreditletter 1162 sysop 6689 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default m MediaWiki:Mispeelings 1163 sysop 2370 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Sidor med felstavningar MediaWiki:Mispeelingspage 1164 sysop 2371 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Lista med vanliga stavfel MediaWiki:Mispeelingstext 1165 sysop 2372 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Följande sidor innerhåller vanliga felstavningar, som visas i $1. Den korrekta stavningen kanske ska se ut såhär. MediaWiki:Missingarticle 1166 sysop 6690 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Databasen borde ha funnit sidan "$1", men det gjorde den inte. Den vanligaste orsaken till denna typ av fel är vanligen en utdaterad jämförelse mellan sidversioner (diff) eller en länk från versionshistoriken till en sida som raderats. Om inte något av detta stämmer, kan du ha hittat en bugg i mjukvaran. Rapportera gärna buggar direkt i [http://bugzilla.wikimedia.org/ Bugzilla]; du kan även posta dem på sidan för [[{{ns:project}}:Felrapporter|felrapporter]], eller kontakta en [[{{ns:project}}:Administratörer|administratör]] och be honom eller henne skicka informationen vidare. Oavsett vilket av alternativen du väljer, notera url:en (webbadressen). MediaWiki:Missingimage 1167 sysop 3625 2005-12-02T04:32:55Z MediaWiki default <b>Bild saknas</b><br /><i>$1</i> MediaWiki:Missinglanguagelinks 1168 sysop 2375 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Saknade språklänkar MediaWiki:Missinglanguagelinksbutton 1169 sysop 2376 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Sök efter saknade språklänkar för MediaWiki:Missinglanguagelinkstext 1170 sysop 2377 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default De här artiklarna är <i>inte</i> länkade till deras i $1. Redirects och undersidor visas <i>inte</i>. MediaWiki:Monday 1171 sysop 2378 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default måndag MediaWiki:Moredotdotdot 1172 sysop 6692 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Mer... MediaWiki:Mostlinked 1173 sysop 3476 2005-11-18T18:06:03Z EnDumEn 2 Sidor med flest länkar till MediaWiki:Move 1174 sysop 2970 2005-09-15T17:21:24Z EnDumEn 2 Flytta MediaWiki:Movearticle 1175 sysop 3893 2006-01-16T10:48:25Z EnDumEn 2 Flytta sidan MediaWiki:Movedto 1176 sysop 3903 2006-01-16T11:15:29Z EnDumEn 2 flyttades till MediaWiki:Movelogpage 1177 sysop 3006 2005-09-18T10:21:38Z EnDumEn 2 Flyttlogg MediaWiki:Movelogpagetext 1178 sysop 3470 2005-11-15T21:12:33Z EnDumEn 2 Det här är en lista över sidflyttningar. MediaWiki:Movenologin 1179 sysop 6693 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Inte inloggad MediaWiki:Movenologintext 1180 sysop 6694 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default För att kunna flytta en sida, måste du måste vara registrerad som användare, och [[{{ns:special}}:Userlogin|inloggad]]. MediaWiki:Movepage 1181 sysop 3892 2006-01-16T10:46:59Z EnDumEn 2 Flytta sida MediaWiki:Movepagebtn 1182 sysop 5041 2006-04-23T09:13:51Z EnDumEn 2 Flytta sidan MediaWiki:Movepagetalktext 1183 sysop 3899 2006-01-16T11:11:01Z EnDumEn 2 '''Om en diskussionssida hör till sidan,''' kommer denna automatiskt att flyttas med såvida ''inte'' * flytten spänner över flera namnrymder, eller * en diskussionssida redan finns för den nya titeln, eller * rutan nedan är urklickad. Ibland är det önskvärt att flytta denna diskussionssida manuellt. MediaWiki:Movepagetext 1184 sysop 3898 2006-01-16T11:06:19Z EnDumEn 2 När du byter titel på en sida så flyttas sidans hela historik till den nya titeln. Vid den gamla sidtiteln skapas en omdirigeringssida till den nya titeln. Länkar till den gamla titeln ändras inte. När du flyttar en sida måste du därför se till att alla länkar fortfarande länkar dit de ska efter sidflytten. Om det redan finns en sida med den nya titeln så kan inte flytten genomföras. Undantag är omdirigeringssidor och tomma sidor som saknar historik, sådana sidor kan skrivas över vid en sidflytt. '''OBS!''' Tänk igenom konsekvenserna ''innan'' du flyttar en sida. MediaWiki:Movereason 1185 sysop 3895 2006-01-16T10:49:51Z EnDumEn 2 Anledning MediaWiki:Movetalk 1186 sysop 3897 2006-01-16T10:51:21Z EnDumEn 2 Flytta, om möjligt, även diskussionssidan. MediaWiki:Movethispage 1187 sysop 6695 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Flytta denna sida MediaWiki:Mw math html 1188 sysop 3273 2005-10-27T13:52:49Z EnDumEn 2 HTML om möjligt, annars PNG MediaWiki:Mw math mathml 1189 sysop 3274 2005-10-27T13:53:55Z EnDumEn 2 MathML om möjligt (experimentellt) MediaWiki:Mw math modern 1190 sysop 3275 2005-10-27T13:55:15Z EnDumEn 2 Rekommenderat val för moderna webbläsare MediaWiki:Mw math png 1191 sysop 3272 2005-10-27T13:51:57Z EnDumEn 2 Rendera alltid PNG MediaWiki:Mw math simple 1192 sysop 3276 2005-10-27T13:56:30Z EnDumEn 2 HTML om mycket enkel, annars PNG MediaWiki:Mw math source 1193 sysop 3277 2005-10-27T13:57:55Z EnDumEn 2 Visa formler som TeX (för textbaserade webbläsare) MediaWiki:Mycontris 1194 sysop 2401 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Mina bidrag MediaWiki:Mypage 1195 sysop 2402 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default Min sida MediaWiki:Mytalk 1196 sysop 6696 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Min diskussionssida MediaWiki:Namespace 1197 sysop 3066 2005-09-25T18:23:19Z EnDumEn 2 Namnrymd: MediaWiki:Namespacesall 1198 sysop 3333 2005-11-01T09:53:16Z EnDumEn 2 alla MediaWiki:Navigation 1199 sysop 6697 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Navigering MediaWiki:Nbytes 1200 sysop 6698 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|byte|bytes}} MediaWiki:Nchanges 1201 sysop 2408 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default $1 ändringar MediaWiki:Newarticle 1202 sysop 2409 2005-09-14T07:41:57Z MediaWiki default (Ny) MediaWiki:Newarticletext 1203 sysop 5005 2006-04-20T21:26:02Z EnDumEn 2 Du har klickat på en röd länk till en sida som inte finns ännu. Du kan skriva i fältet nedan. Om du inte vill skriva något kan du bara trycka på "tillbaka" i din webbläsare. <strong>Obs: Du får inte kopiera hit upphovsrättsskyddade texter utan upphovsmännens tillstånd.</strong> MediaWiki:Newbies 1204 sysop 6699 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Nykomlingar MediaWiki:Newimages 1205 sysop 3460 2005-11-15T20:33:28Z EnDumEn 2 Galleri över nya filer MediaWiki:Newmessages 1206 sysop 2413 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Du har $1. MediaWiki:Newmessageslink 1207 sysop 2414 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default nya meddelanden MediaWiki:Newpage 1208 sysop 2415 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Ny sida MediaWiki:Newpageletter 1209 sysop 2416 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default N MediaWiki:Newpages 1210 sysop 2417 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Nya sidor MediaWiki:Newpassword 1211 sysop 2418 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Nytt lösenord MediaWiki:Newtitle 1212 sysop 3894 2006-01-16T10:48:52Z EnDumEn 2 Till titeln MediaWiki:Newusersonly 1213 sysop 2420 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default (bara för nya användare) MediaWiki:Newwindow 1214 sysop 3765 2006-01-05T09:47:15Z EnDumEn 2 (öppnas i nytt fönster) MediaWiki:Next 1215 sysop 2422 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default nästa MediaWiki:Nextdiff 1216 sysop 3085 2005-09-27T11:16:17Z EnDumEn 2 Nästa ändring → MediaWiki:Nextn 1217 sysop 2424 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default nästa $1 MediaWiki:Nextpage 1218 sysop 4998 2006-04-20T18:57:56Z EnDumEn 2 översätter Nästa sida ($1) MediaWiki:Nextrevision 1219 sysop 3086 2005-09-27T11:16:37Z EnDumEn 2 Nästa version→ MediaWiki:Nlinks 1220 sysop 6700 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|länk|länkar}} MediaWiki:Noarticletext 1221 sysop 5274 2006-05-11T08:04:02Z EnDumEn 2 fixar så det fungerar '''Svenska Wikisource har inte någon text med titeln ''{{FULLPAGENAME}}''.''' <div class="plainlinks"> *Om texten inte är på svenska så kan du se om den finns på [[oldwikisource:Main Page|Wikisource på något annat språk]]. *Du kan [[Special:Search/{{PAGENAME}}|söka efter ordet '{{PAGENAME}}']] i andra texter på svenska Wikisource. *Du kan [[w:Special:Search/{{PAGENAME}}|söka efter artiklar om ''{{PAGENAME}}'']] i Wikipedia. *Om du vill lägga en text med titeln ''{{PAGENAME}}'' här, så kan du [{{FULLURL:{{FULLPAGENAME}}}}?action=edit redigera den här sidan]. *Om den här sidan har raderats så kan du se varför i [{{FULLURL:Special:Log}}?type=delete&page={{FULLPAGENAMEE}} raderingsloggen]. </div> MediaWiki:Noconnect 1222 sysop 2429 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Kunde inte ansluta till databasen på $1 MediaWiki:Nocontribs 1223 sysop 4997 2006-04-20T17:55:57Z EnDumEn 2 Inga ändringar som motsvarar dessa kriterier hittades MediaWiki:Nocookieslogin 1224 sysop 4990 2006-04-18T18:08:35Z EnDumEn 2 översätter {{SITENAME}} använder cookies för att användare ska kunna logga in. Cookies är inte aktiverat i din webbläsare. Om du vill logga in måste du först aktivera cookies, försök sedan logga in igen. MediaWiki:Nocookiesnew 1225 sysop 6701 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Användarkontot skapades, men du blev inte inloggad. {{SITENAME}} använder cookies för att logga in användare. Du har stängt av cookies i din bläddrare. Om du slår på cookies kan du logga in med ditt nya användarnamn och lösenord. MediaWiki:Nocreativecommons 1226 sysop 6704 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Creative Commons RDF metadata avstängd på denna server. MediaWiki:Nocredits 1227 sysop 6705 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Det finns ingen information tillgänglig om vem som bidragit till denna sida. MediaWiki:Nodb 1228 sysop 2435 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Kunde inte välja databasen $1 MediaWiki:Nodublincore 1229 sysop 6706 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Dublin Core RDF metadata avstängt på den här servern. MediaWiki:Noemail 1230 sysop 6707 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Användaren "$1" har inte registrerat någon e-postadress. MediaWiki:Noemailprefs 1231 sysop 4989 2006-04-18T18:00:07Z EnDumEn 2 lite kortare <strong>Ange en epostadress</strong> om du vill använda de här funktionerna. MediaWiki:Noemailtext 1232 sysop 4987 2006-04-18T17:55:02Z EnDumEn 2 som på wikipedia Den här användaren har antingen inte angivet en korrekt e-postadress, valt att inte ta emot mejl från andra användare, eller inte verifierat sin e-postadress. MediaWiki:Noemailtitle 1233 sysop 2440 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Ingen e-postadress MediaWiki:Nogomatch 1234 sysop 3228 2005-10-21T14:59:41Z EnDumEn 2 '''Det finns ingen sida med den titeln på svenska Wikisource.''' Om den text du letar efter inte är på svenska så finns den kanske på någon annan [[oldwikisource:|språkversion av Wikisource]]. Om du vill så kan du skapa [[$1|en sida]] med den titeln här. MediaWiki:Nohistory 1235 sysop 3505 2005-11-19T20:49:14Z EnDumEn 2 Den här sidan har ingen versionshistorik. MediaWiki:Noimage 1236 sysop 4986 2006-04-18T17:50:43Z EnDumEn 2 översätter Det finns ingen fil med det namnet. Du kan $1. MediaWiki:Noimage-linktext 1237 sysop 4985 2006-04-18T17:49:07Z EnDumEn 2 översätter ladda upp den MediaWiki:Noimages 1238 sysop 3512 2005-11-19T21:38:36Z EnDumEn 2 Inga filer har laddats upp. MediaWiki:Nolicense 1239 sysop 6709 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ingen angiven MediaWiki:Nolinkshere 1240 sysop 2447 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Inga sidor länkar hit. MediaWiki:Nolinkstoimage 1241 sysop 4984 2006-04-18T17:46:57Z EnDumEn 2 som på wikipedia Inga sidor länkar till den här bilden. MediaWiki:Noname 1242 sysop 6710 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du har angett ett ogiltigt användarnamn. MediaWiki:Nonefound 1243 sysop 6711 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <strong>Observera:</strong>: Sökningar utan träffar beror ofta på att man försöker söka efter vanliga ord som "har" och "från". Dessa indexeras inte, och fungerar inte som söktermer. Försök istället hitta mera specifika ord. MediaWiki:Nonunicodebrowser 1244 sysop 6712 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <strong>VARNING: Din webbläsare saknar stöd för unicode. Var vänlig åtgärda detta, förslagsvis genom att uppgradera din webbläsare, innan du redigerar någon artikel. Artiklar riskerar annars att förstöras.</strong> MediaWiki:Nospecialpagetext 1245 sysop 4046 2006-02-02T19:26:09Z EnDumEn 2 Du har önskat en specialsida som inte hittas av MediaWiki-programvaran. MediaWiki:Nosuchaction 1246 sysop 2453 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Funktionen finns inte MediaWiki:Nosuchactiontext 1247 sysop 4047 2006-02-02T19:26:33Z EnDumEn 2 Den funktion som specificerats i URL:en kan inte hittas av MediaWiki-programvaran MediaWiki:Nosuchspecialpage 1248 sysop 2455 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sådan specialsida finns inte MediaWiki:Nosuchuser 1249 sysop 4983 2006-04-18T17:39:55Z EnDumEn 2 Det finns ingen användare med namnet "$1". Om du redan har ett konto så bör du kontrollera att att du har stavat rätt. Om du saknar ett konto så måste du skapa ett innan du kan logga in. MediaWiki:Nosuchusershort 1250 sysop 5055 2006-04-23T09:40:39Z EnDumEn 2 svenska Det finns ingen användare med namnet "$1". Kontrollera att du har stavat rätt. MediaWiki:Notacceptable 1251 sysop 2458 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Den här wiki-servern kan inte erbjuda data i ett format som din klient kan läsa. MediaWiki:Notanarticle 1252 sysop 2459 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Inte en artikel MediaWiki:Notargettext 1253 sysop 5066 2006-04-23T10:08:37Z EnDumEn 2 svenska Du måste ange en sida eller användare för att kunna använda den här funktionen. MediaWiki:Notargettitle 1254 sysop 2461 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Inget mål MediaWiki:Note 1255 sysop 6713 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <strong>Obs!</strong> MediaWiki:Notextmatches 1256 sysop 6714 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Det finns inga artiklar som innehåller sökordet MediaWiki:Notitlematches 1257 sysop 6715 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Det finns ingen artikel vars titel överensstämmer med sökordet. MediaWiki:Notloggedin 1258 sysop 2465 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Ej inloggad MediaWiki:Nov 1259 sysop 2466 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default nov MediaWiki:November 1260 sysop 2467 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default november MediaWiki:Nowatchlist 1261 sysop 4982 2006-04-18T17:32:49Z EnDumEn 2 som på wikipedia Du har inga sidor på din övervakningslista. MediaWiki:Nowiki sample 1262 sysop 4981 2006-04-18T17:30:52Z EnDumEn 2 översätter Skriv oformaterad text här MediaWiki:Nowiki tip 1263 sysop 4980 2006-04-18T17:29:54Z EnDumEn 2 Ingen wikiformatering MediaWiki:Nstab-category 1264 sysop 2471 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Kategori MediaWiki:Nstab-help 1265 sysop 2472 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Hjälp MediaWiki:Nstab-image 1266 sysop 2473 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Bild MediaWiki:Nstab-main 1267 sysop 4979 2006-04-18T17:25:15Z EnDumEn 2 artiekl -> sida Sida MediaWiki:Nstab-media 1268 sysop 2475 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Media MediaWiki:Nstab-mediawiki 1269 sysop 6717 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default systemmeddelande MediaWiki:Nstab-special 1270 sysop 2477 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Speciell MediaWiki:Nstab-template 1271 sysop 2478 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Mall MediaWiki:Nstab-user 1272 sysop 2479 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Användarsida MediaWiki:Nstab-wp 1273 sysop 4978 2006-04-18T17:22:26Z EnDumEn 2 som på engelska wikisource Projektsida MediaWiki:Numauthors 1274 sysop 6719 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal olika bidragsgivare (artikel): $1 MediaWiki:Number of watching users RCview 1275 sysop 2482 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default [$1] MediaWiki:Number of watching users pageview 1276 sysop 6720 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default [$1 användare bevakar] MediaWiki:Numedits 1277 sysop 6721 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal redigeringar (artikel): $1 MediaWiki:Numtalkauthors 1278 sysop 6722 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal olika bidragsgivare (diskussionssida): $1 MediaWiki:Numtalkedits 1279 sysop 6723 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal redigeringar (diskussionssida): $1 MediaWiki:Numwatchers 1280 sysop 6724 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal användare som bevakar sidan: $1 MediaWiki:Nviews 1281 sysop 6725 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|visning|visningar}} MediaWiki:Oct 1282 sysop 2489 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default okt MediaWiki:October 1283 sysop 2490 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default oktober MediaWiki:Ok 1284 sysop 2491 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default OK MediaWiki:Oldpassword 1285 sysop 2492 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Gammalt lösenord MediaWiki:Orig 1286 sysop 2493 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default original MediaWiki:Orphans 1287 sysop 2494 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Föräldralösa sidor MediaWiki:Othercontribs 1288 sysop 6727 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Baserad på arbete av $1. MediaWiki:Otherlanguages 1289 sysop 2496 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Andra språk MediaWiki:Others 1290 sysop 6728 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default andra MediaWiki:Pagemovedsub 1291 sysop 3905 2006-01-16T11:20:34Z EnDumEn 2 Sidan har flyttats MediaWiki:Pagemovedtext 1292 sysop 3904 2006-01-16T11:18:26Z EnDumEn 2 Sidan "[[$1]]" flyttades till "[[$2]]". MediaWiki:Pagetitle 1293 sysop 2500 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default $1 - {{SITENAME}} MediaWiki:Passwordremindertext 1294 sysop 4035 2006-02-02T18:33:36Z EnDumEn 2 inte Wikipedia Någon (förmodligen du, med IP-numret $1) har bett oss sända dig ett nytt lösenord för din Wikisource-inloggning. Lösenordet för användare "$2" är nu "$3". Du ska logga in på din användare och byta lösenord. MediaWiki:Passwordremindertitle 1295 sysop 4034 2006-02-02T18:22:22Z EnDumEn 2 inte Wikipedia Nytt lösenord från Wikisource MediaWiki:Passwordsent 1296 sysop 6729 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ett nytt lösenord har skickats till den e-postadress som användaren "$1" har registrerat. När du får meddelandet, var god logga in igen. MediaWiki:Passwordtooshort 1297 sysop 6730 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ditt lösenord är för kort. Det måste innehålla minst $1 tecken. MediaWiki:Perfcached 1298 sysop 3448 2005-11-15T14:51:20Z EnDumEn 2 Den här sidan är hämtad ur ett cacheminne. Därför är det inte säkert att informationen är uppdaterad. MediaWiki:Perfdisabled 1299 sysop 6732 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Denna funktion har tyvärr stängts av tillfälligt, eftersom den gör databasen så långsam att ingen kan använda wikin. MediaWiki:Perfdisabledsub 1300 sysop 6733 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Här är en sparad kopia från $1: MediaWiki:Permalink 1301 sysop 3080 2005-09-27T11:09:38Z EnDumEn 2 Permanent länk MediaWiki:Personaltools 1302 sysop 2509 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Personliga verktyg MediaWiki:Popularpages 1303 sysop 2510 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Populära sidor MediaWiki:Portal 1304 sysop 3018 2005-09-18T18:15:36Z EnDumEn 2 Deltagarportal MediaWiki:Portal-url 1305 sysop 3019 2005-09-18T18:16:49Z EnDumEn 2 {{ns:4}}:Deltagarportal MediaWiki:Postcomment 1306 sysop 2513 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Skicka en kommentar MediaWiki:Poweredby 1307 sysop 2514 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default {{SITENAME}} körs med hjälp av [http://www.mediawiki.org/ MediaWiki], en öppen källkods-wikimotor. MediaWiki:Powersearch 1308 sysop 2515 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sök MediaWiki:Powersearchtext 1309 sysop 6734 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Sök i namnrymderna :<br /> $1<br /> $2 Lista omdirigeringar &nbsp; Sök efter $3 $9 MediaWiki:Preferences 1310 sysop 2517 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Inställningar MediaWiki:Prefixindex 1311 sysop 3480 2005-11-18T18:32:29Z EnDumEn 2 Prefixindex MediaWiki:Prefs-help-email 1312 sysop 3270 2005-10-27T13:47:54Z EnDumEn 2 * E-post (frivilligt): gör det möjligt för andra användare att kontakta dig, utan att du behöver avslöja din e-postadress. MediaWiki:Prefs-help-email-enotif 1313 sysop 6735 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Om du slagit på funktionen för att få meddelanden om uppdateringar i mail, kommer denna adress att användas även för det. MediaWiki:Prefs-help-realname 1314 sysop 6736 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default ¹ Riktigt namn (valfritt): Om du väljer att ange ditt riktiga namn, kommer det att användas för att tillskriva dig ditt arbete. MediaWiki:Prefs-misc 1315 sysop 3145 2005-10-02T09:01:26Z EnDumEn 2 Diverse MediaWiki:Prefs-personal 1316 sysop 3252 2005-10-25T17:13:18Z EnDumEn 2 Användardata MediaWiki:Prefs-rc 1317 sysop 3257 2005-10-25T17:17:46Z EnDumEn 2 Senaste ändringar MediaWiki:Prefslogintext 1318 sysop 3144 2005-10-02T09:00:20Z EnDumEn 2 Du är inloggad som "$1". Ditt användarnummer är $2. MediaWiki:Prefsnologin 1319 sysop 2526 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Du är inte inloggad MediaWiki:Prefsnologintext 1320 sysop 6738 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du måste vara [[{{ns:special}}:Userlogin|inloggad]] för att kunna ändra i inställningar. MediaWiki:Prefsreset 1321 sysop 6739 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Inställningarna har återställts till ursprungsvärdena. MediaWiki:Preview 1322 sysop 2529 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Förhandsgranska MediaWiki:Previewconflict 1323 sysop 2530 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Den här förhandsvisningen är resultatet av den redigerbara texten ovanför, så som det kommer att se ut om du väljer att spara. MediaWiki:Previewnote 1324 sysop 2531 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Observera att detta är en förhandsvisning, och att sidan ännu inte sparats! MediaWiki:Previousdiff 1325 sysop 3084 2005-09-27T11:15:08Z EnDumEn 2 ← Föregående ändring MediaWiki:Previousrevision 1326 sysop 3083 2005-09-27T11:13:14Z EnDumEn 2 ←Föregående version MediaWiki:Prevn 1327 sysop 2534 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default förra $1 MediaWiki:Print 1328 sysop 6740 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skriv ut MediaWiki:Printableversion 1329 sysop 6741 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Utskriftsvänlig version MediaWiki:Printsubtitle 1330 sysop 2537 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default (Från {{SERVER}}) MediaWiki:Protect 1331 sysop 6743 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skrivskydda MediaWiki:Protectcomment 1332 sysop 3764 2006-01-05T09:45:59Z EnDumEn 2 Anledning till skydd MediaWiki:Protectedarticle 1333 sysop 3806 2006-01-13T10:49:33Z EnDumEn 2 skyddade "[[$1]]" MediaWiki:Protectedpage 1334 sysop 2541 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Skyddad sida MediaWiki:Protectedpagewarning 1335 sysop 3763 2006-01-05T09:43:16Z EnDumEn 2 <strong>VARNING: Den här sidan har låsts så att bara administratörer kan redigera den. Försäkra dig om att du följer rekommendationerna för [[Wikisource:Administratörer#Redigering av skyddade sidor|skyddade sidor]]</strong> MediaWiki:Protectedtext 1336 sysop 4879 2006-04-17T10:39:31Z EnDumEn 2 Den här sidan är skrivskyddad för att förhindra redigering. Det finns några olika skäl till att sidor skyddas, se [[Project:Administratörer#Skyddade sidor]]. Du kan se wikikoden, men inte redigera den: MediaWiki:Protectlogpage 1337 sysop 3004 2005-09-18T10:18:00Z EnDumEn 2 Sidskyddslogg MediaWiki:Protectlogtext 1338 sysop 3467 2005-11-15T21:02:57Z EnDumEn 2 Det här är en logg över skrivskydd av sidor. MediaWiki:Protectmoveonly 1339 sysop 6745 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Enbart skydd mot flyttning av sida MediaWiki:Protectpage 1340 sysop 2547 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Skydda sida MediaWiki:Protectsub 1341 sysop 3758 2006-01-05T09:19:24Z EnDumEn 2 (Skyddar "$1") MediaWiki:Protectthispage 1342 sysop 6746 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skydda denna sida MediaWiki:Proxyblocker 1343 sysop 6747 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Proxy-block MediaWiki:Proxyblockreason 1344 sysop 6748 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Din [[IP-adress]] har blivit blockerad eftersom det finns en öppen [[proxy]] på samma adress. Öppna proxies blockeras automatiskt eftersom de ofta utnyttjas av vandaler som vill agera anonymt på nätet. Var vänlig och kontakta din internetleverantör eller din organisations tekniska support och informera dem om denna allvarliga säkerhetsrisk som kan komma exploateras av samvetlösa personer för olika typer av missbruk! MediaWiki:Proxyblocksuccess 1345 sysop 6749 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Gjort. MediaWiki:Pubmedurl 1346 sysop 2553 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=$1 MediaWiki:Qbbrowse 1347 sysop 6750 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Bläddra igenom MediaWiki:Qbedit 1348 sysop 2555 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Redigera MediaWiki:Qbfind 1349 sysop 6751 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Hitta MediaWiki:Qbmyoptions 1350 sysop 2557 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Mina inställningar MediaWiki:Qbpageinfo 1351 sysop 2558 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sidinformation MediaWiki:Qbpageoptions 1352 sysop 2559 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sidinställningar MediaWiki:Qbsettings 1353 sysop 2560 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Inställningar för snabbmeny MediaWiki:Qbspecialpages 1354 sysop 6752 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Specialsidor MediaWiki:Randompage 1355 sysop 2562 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Slumpartikel MediaWiki:Randompage-url 1356 sysop 2563 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Special:Random MediaWiki:Range block disabled 1357 sysop 6753 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Möjligheten för administratörer att blockera intervall av IP-adresser har stängts av. MediaWiki:Rchide 1358 sysop 2565 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default i $4 form; $1 mindre ändringar; $2 andra namnrum; $3 mer än en redigering. MediaWiki:Rclinks 1359 sysop 4969 2006-04-18T12:22:10Z EnDumEn 2 som på wikipedia Visa de senaste $1 ändringarna under de senaste $2 dagarna <br /> $3 MediaWiki:Rclistfrom 1360 sysop 6756 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa ändringar efter $1 MediaWiki:Rcliu 1361 sysop 2568 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default ; $1 edits from logged in users MediaWiki:Rcloaderr 1362 sysop 2569 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Läser senaste redigerade sidor MediaWiki:Rclsub 1363 sysop 4968 2006-04-18T12:16:55Z EnDumEn 2 som på wikipedia (som "$1" länkar till) MediaWiki:Rcnote 1364 sysop 4967 2006-04-18T12:13:48Z EnDumEn 2 Här visas de <strong>$1</strong> senaste ändringarna under de sista <strong>$2</strong> dagarna. MediaWiki:Rcnotefrom 1365 sysop 4966 2006-04-18T12:06:12Z EnDumEn 2 Här visas de <b>$1</b> senaste ändringarna sedan <b>$2</b> MediaWiki:Rcpatroldisabled 1366 sysop 6757 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Recent Changes Patrol avstängd MediaWiki:Rcpatroldisabledtext 1367 sysop 6758 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Funktionen Recent Changes Patrol är tillfälligt avstängd. MediaWiki:Readonly 1368 sysop 2575 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Databasen är skrivskyddad MediaWiki:Readonly lag 1369 sysop 6759 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Databasen har automatiskt låsts tills dess att databasservrarna återfår kontakten med huvudservern. MediaWiki:Readonlytext 1370 sysop 4048 2006-02-02T19:27:14Z EnDumEn 2 Databasen är för ögonblicket skrivskyddad för nya sidor och andra modifikationer, beroende på rutinmässigt underhåll av databasen, varefter den återgår till normalstatus. Den administratör som skrivskyddade den har gett följande förklaring: <p>$1 MediaWiki:Readonlywarning 1371 sysop 6760 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <strong>VARNING: Databasen är tillfälligt låst för underhåll. Du kommer inte att kunna spara dina ändringar just nu. Det kan vara klokt att kopiera över texten till din egen dator, tills databasen är upplåst igen.</strong> MediaWiki:Recentchanges 1372 sysop 2579 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Senaste ändringarna MediaWiki:Recentchanges-url 1373 sysop 2580 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Special:Recentchanges MediaWiki:Recentchangesall 1374 sysop 6761 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default alla MediaWiki:Recentchangescount 1375 sysop 6762 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antalet artiklar i "senaste ändringarna": MediaWiki:Recentchangeslinked 1376 sysop 4959 2006-04-18T11:58:19Z EnDumEn 2 som wikipedia Ändringar på angränsande sidor MediaWiki:Recentchangestext 1377 sysop 5761 2006-06-06T19:05:43Z EnDumEn 2 fler språklänkar <div style="text-align:center;"> [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]] - [[Wikisource:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] - Ändringar på: [[w:Special:Recentchanges|Wikipedia]] - [[wikt:Special:Recentchanges|Wiktionary]] - [[q:Special:Recentchanges|Wikiquote]] - [[b:Special:Recentchanges|Wikibooks]] - [[n:Special:Recentchanges|Wikinews]] [[oldwikisource:Special:Recentchanges|"Gamla Wikisource"]] - [[m:Special:Recentchanges|Meta]] - [[commons:Special:Recentchanges|Commons]] </div> <!-- andra språk --> [[ang:Special:Recentchanges]] [[ar:Special:Recentchanges]] [[az:Special:Recentchanges]] [[zh-min-nan:Special:Recentchanges]] [[bs:Special:Recentchanges]] [[bg:Special:Recentchanges]] [[ca:Special:Recentchanges]] [[cs:Special:Recentchanges]] [[cy:Special:Recentchanges]] [[da:Special:Recentchanges]] [[de:Special:Recentchanges]] [[et:Special:Recentchanges]] [[el:Special:Recentchanges]] [[en:Special:Recentchanges]] [[es:Special:Recentchanges]] [[fa:Special:Recentchanges]] [[fr:Special:Recentchanges]] [[fo:Special:Recentchanges]] [[gl:Special:Recentchanges]] [[ko:Special:Recentchanges]] [[hr:Special:Recentchanges]] [[id:Special:Recentchanges]] [[is:Special:Recentchanges]] [[it:Special:Recentchanges]] [[he:Special:Recentchanges]] [[kn:Special:Recentchanges]] [[ht:Special:Recentchanges]] [[la:Special:Recentchanges]] [[lt:Special:Recentchanges]] [[hu:Special:Recentchanges]] [[ml:Special:Recentchanges]] [[nl:Special:Recentchanges]] [[ja:Special:Recentchanges]] [[no:Special:Recentchanges]] [[pl:Special:Recentchanges]] [[pt:Special:Recentchanges]] [[ro:Special:Recentchanges]] [[ru:Special:Recentchanges]] [[sk:Special:Recentchanges]] [[sl:Special:Recentchanges]] [[sr:Special:Recentchanges]] [[fi:Special:Recentchanges]] [[te:Special:Recentchanges]] [[th:Special:Recentchanges]] [[vi:Special:Recentchanges]] [[tr:Special:Recentchanges]] [[uk:Special:Recentchanges]] [[yi:Special:Recentchanges]] [[zh:Special:Recentchanges]] MediaWiki:Recreate 1378 sysop 5949 2006-06-21T13:06:19Z EnDumEn 2 svenska Återskapa MediaWiki:Redirectedfrom 1379 sysop 2586 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default (Omdirigerad från $1) MediaWiki:Remembermypassword 1380 sysop 6764 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Automatisk inloggning i framtiden. MediaWiki:Removechecked 1381 sysop 3137 2005-10-02T08:42:10Z EnDumEn 2 Ta bort från listan MediaWiki:Removedwatch 1382 sysop 2589 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Borttagen från övervakningslista MediaWiki:Removedwatchtext 1383 sysop 2590 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sidan "$1" har blivit borttagen från din övervakningslista MediaWiki:Removingchecked 1384 sysop 3138 2005-10-02T08:43:52Z EnDumEn 2 Tar bort sidor från övervakningslistan... MediaWiki:Renamegrouplogentry 1385 sysop 2592 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Renamed group $2 to $3 MediaWiki:Resetprefs 1386 sysop 6765 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Återställ ursprungliga inställningar MediaWiki:Restorelink 1387 sysop 6766 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default {{PLURAL:$1|en raderad version|$1 raderade versioner}} MediaWiki:Restorelink1 1388 sysop 2996 2005-09-18T10:11:41Z EnDumEn 2 en raderad version MediaWiki:Restrictedpheading 1389 sysop 3488 2005-11-19T09:27:31Z EnDumEn 2 Specialsidor med begränsad åtkomst MediaWiki:Resultsperpage 1390 sysop 4953 2006-04-18T09:51:35Z EnDumEn 2 Resultat per sida MediaWiki:Retrievedfrom 1391 sysop 6767 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Den här artikeln är hämtad från $1 MediaWiki:Returnto 1392 sysop 2599 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Tillbaka till $1. MediaWiki:Retypenew 1393 sysop 3263 2005-10-25T17:26:22Z EnDumEn 2 Upprepa nytt lösenord MediaWiki:Reupload 1394 sysop 5097 2006-04-23T18:08:30Z EnDumEn 2 Tillbaka MediaWiki:Reuploaddesc 1395 sysop 2602 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Tillbaka till uppladdningsformulär. MediaWiki:Reverted 1396 sysop 4952 2006-04-18T09:42:23Z EnDumEn 2 Återgått till tidigare version MediaWiki:Revertimg 1397 sysop 2604 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default återgå MediaWiki:Revertmove 1398 sysop 3517 2005-11-19T22:02:31Z EnDumEn 2 återställ MediaWiki:Revertpage 1399 sysop 3160 2005-10-03T18:59:20Z EnDumEn 2 Återställde ändring av $2 till senaste version av $1 MediaWiki:Revhistory 1400 sysop 4892 2006-04-17T11:02:15Z EnDumEn 2 Versionshistorik MediaWiki:Revisionasof 1401 sysop 2608 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Versionen från $1 MediaWiki:Revisionasofwithlink 1402 sysop 3143 2005-10-02T08:54:28Z EnDumEn 2 Version från $1; $2<br />$3 | $4 MediaWiki:Revnotfound 1403 sysop 2610 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Versionen hittades inte MediaWiki:Revnotfoundtext 1404 sysop 3629 2005-12-02T04:32:56Z MediaWiki default Den gamla versionen av den sida du frågade efter kan inte hittas. Kontrollera den URL du använde för att nå den här sidan. MediaWiki:Rfcurl 1405 sysop 2612 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default http://www.ietf.org/rfc/rfc$1.txt MediaWiki:Rights 1406 sysop 6784 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Rättigheter: MediaWiki:Rightslogtext 1407 sysop 3468 2005-11-15T21:05:47Z EnDumEn 2 Det här är en logg över ändringar av användares rättigheter. MediaWiki:Rollback 1408 sysop 6788 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Rulla tillbaka ändringar MediaWiki:Rollback short 1409 sysop 3433 2005-11-15T12:22:24Z EnDumEn 2 Återställ MediaWiki:Rollbackfailed 1410 sysop 3436 2005-11-15T12:27:52Z EnDumEn 2 Återställning misslyckades MediaWiki:Rollbacklink 1411 sysop 3434 2005-11-15T12:24:20Z EnDumEn 2 återställ MediaWiki:Rows 1412 sysop 2619 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Rader MediaWiki:Saturday 1413 sysop 2620 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default lördag MediaWiki:Savearticle 1414 sysop 2621 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Spara MediaWiki:Savedprefs 1415 sysop 6789 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Dina inställningar har sparats MediaWiki:Savefile 1416 sysop 2623 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Spara fil MediaWiki:Savegroup 1417 sysop 2624 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Save Group MediaWiki:Saveprefs 1418 sysop 2625 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Spara inställningar MediaWiki:Saveusergroups 1419 sysop 6790 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Spara användargrupper MediaWiki:Scarytranscludedisabled 1420 sysop 2627 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default [Interwiki transcluding is disabled] MediaWiki:Scarytranscludefailed 1421 sysop 6791 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default [Ursäkta, hämtning av mall för $1 misslyckades] MediaWiki:Scarytranscludetoolong 1422 sysop 6792 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default [Ursäkta, URL:en är för lång] MediaWiki:Search 1423 sysop 2630 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sök MediaWiki:Searchdisabled 1424 sysop 6794 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Fulltextssökning på {{SITENAME}} har tyvärr tillfälligt stängts av p.g.a. prestandaproblem. Tills detta har fixats, kan du använda Google-sökningen nedan. Resultaten därifrån kan dock vara något föråldrade. MediaWiki:Searchfulltext 1425 sysop 4948 2006-04-18T09:29:32Z EnDumEn 2 översätter Fulltextsökning MediaWiki:Searchquery 1426 sysop 3801 2006-01-13T10:40:37Z EnDumEn 2 Sökning på "$1" MediaWiki:Searchresults 1427 sysop 2634 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sökresultat MediaWiki:Searchresultshead 1428 sysop 3258 2005-10-25T17:19:17Z EnDumEn 2 Sökning MediaWiki:Searchresulttext 1429 sysop 6796 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Läs mera om [[{{ns:project}}:Sökning|sökning på {{SITENAME}}]]. MediaWiki:Sectionlink 1430 sysop 2637 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default MediaWiki:Selectnewerversionfordiff 1431 sysop 6797 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Välj en nyare version för jämförelse MediaWiki:Selectolderversionfordiff 1432 sysop 6798 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Välj en äldre version för jämförelse MediaWiki:Selflinks 1433 sysop 2640 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Sidor med länkar till sig själva MediaWiki:Selflinkstext 1434 sysop 2641 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Följande sidor innehåller länkar till sig själv, vilket de inte ska göra. MediaWiki:Selfmove 1435 sysop 4942 2006-04-18T09:19:24Z EnDumEn 2 översätter Den nya sidtiteln och den gamla sidtiteln är identiska. Sidan kan bara flyttas till någon annan titel. MediaWiki:Sep 1436 sysop 2643 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default sep MediaWiki:September 1437 sysop 2644 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default september MediaWiki:Servertime 1438 sysop 3425 2005-11-15T11:48:58Z EnDumEn 2 Serverns tid MediaWiki:Sessionfailure 1439 sysop 4935 2006-04-17T22:16:47Z EnDumEn 2 Något är konstigt med din inloggningssession; den här åtgärden har avbrutits för att förhindra att din session kapas. Klicka på "tillbaka" i din webbläsare och ladda om sidan du kom ifrån. Försök sedan igen. MediaWiki:Set rights fail 1440 sysop 6800 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <b>"$1"s användarrättigheter kunde inte ställas in. (Skrev du in användarnamnet korrekt?)</b> MediaWiki:Set user rights 1441 sysop 3492 2005-11-19T09:37:57Z EnDumEn 2 Ändra rättigheter MediaWiki:Setbureaucratflag 1442 sysop 3491 2005-11-19T09:34:56Z EnDumEn 2 Gör till byråkrat MediaWiki:Setstewardflag 1443 sysop 6801 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Gör till steward MediaWiki:Shareddescriptionfollows 1444 sysop 2651 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default - MediaWiki:Sharedupload 1445 sysop 3516 2005-11-19T21:56:04Z EnDumEn 2 Den här bilden är från [[commons:|Wikimedia Commons]]. Se [[commons:Image:{{PAGENAME}}|bildens beskrivning där]] för mer information. MediaWiki:Shareduploadwiki 1446 sysop 6802 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Vänligen se $1 för mer information. MediaWiki:Shareduploadwiki-linktext 1447 sysop 6803 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Filens beskrivningssida MediaWiki:Shortpages 1448 sysop 2655 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Korta sidor MediaWiki:Show 1449 sysop 6804 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa MediaWiki:Showbigimage 1450 sysop 4934 2006-04-17T22:13:06Z EnDumEn 2 översätter Ladda ner högupplöst vesrsion ($1x$2, $3 KB) MediaWiki:Showdiff 1451 sysop 2972 2005-09-15T17:25:06Z EnDumEn 2 Visa ändringar MediaWiki:Showhidebots 1452 sysop 4933 2006-04-17T22:09:21Z EnDumEn 2 ($1 bottar) MediaWiki:Showhideminor 1453 sysop 3741 2006-01-01T15:05:55Z MediaWiki default $1 minor edits | $2 bots | $3 logged in users | $4 patrolled edits MediaWiki:Showingresults 1454 sysop 2661 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Nedan visas <b>$1</b> resultat som startar med nummer <b>$2</b>. MediaWiki:Showingresultsnum 1455 sysop 6805 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Nedan visas <b>$3</b> resultat, som börjar med #<b>$2</b>. MediaWiki:Showlast 1456 sysop 4932 2006-04-17T22:08:02Z EnDumEn 2 Visa $1 bilder sorterade $2. MediaWiki:Showpreview 1457 sysop 4928 2006-04-17T17:22:25Z EnDumEn 2 Visa förhandsgranskning MediaWiki:Showtoc 1458 sysop 2665 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default visa MediaWiki:Sidebar 1459 sysop 2973 2005-09-15T17:30:48Z EnDumEn 2 - Current events * navigation ** mainpage|mainpage ** portal-url|portal ** recentchanges-url|recentchanges ** randompage-url|randompage ** helppage|help ** sitesupport-url|sitesupport MediaWiki:Sig tip 1460 sysop 4927 2006-04-17T17:21:26Z EnDumEn 2 översätter Din signatur med tidsstämpel MediaWiki:Sitenotice 1461 sysop 2668 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default - MediaWiki:Sitestats 1462 sysop 2669 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Statistiksida MediaWiki:Sitestatstext 1463 sysop 4926 2006-04-17T17:18:00Z EnDumEn 2 I databasen finns just nu <b>$1</b> sidor, det är inklusive diskussionssidor, sidor om Wikisource, omdirigeringssidor, och andra sidor. Av alla dessa sidor är <b>$2</b> stycken källtexter i huvudnamnrymden. Sedan uppdateringen av mjukvaran (1 december 2002) har sidor visats totalt <b>$3</b> gånger och <b>$4</b> sidor har ändrats. Det innebär i genomsnitt <b>$5</b> ändringar per sida och <b>$6</b> sidvisningar per ändring. MediaWiki:Sitesubtitle 1464 sysop 3690 2005-12-22T07:43:22Z MediaWiki default MediaWiki:Sitesupport 1465 sysop 2672 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default Donationer MediaWiki:Sitesupport-url 1466 sysop 4925 2006-04-17T17:07:50Z EnDumEn 2 insamlingssida Wikimedia:Insamling MediaWiki:Sitetitle 1467 sysop 2674 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default {{SITENAME}} MediaWiki:Siteuser 1468 sysop 2675 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default {{SITENAME}} användare $1 MediaWiki:Siteusers 1469 sysop 2676 2005-09-14T07:41:58Z MediaWiki default {{SITENAME}} användare $1 MediaWiki:Skin 1470 sysop 2677 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Utseende MediaWiki:Skinpreview 1471 sysop 3271 2005-10-27T13:50:01Z EnDumEn 2 (visa exempel) MediaWiki:Sorbs 1472 sysop 2679 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default SORBS DNSBL MediaWiki:Sorbs create account reason 1473 sysop 6807 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Din IP-adress finns med på [http://www.sorbs.net SORBS] DNSBL-lista över öppna proxyn. Du kan därför inte skapa något användarkonto. MediaWiki:Sorbsreason 1474 sysop 6808 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Din IP-adress finns med på [http://www.sorbs.net SORBS] DNSBL:s lista över öppna proxies. MediaWiki:Sourcefilename 1475 sysop 3442 2005-11-15T12:41:44Z EnDumEn 2 Ursprungsfilens namn MediaWiki:Spamprotectionmatch 1476 sysop 4919 2006-04-17T16:58:01Z EnDumEn 2 översätter Spamfiltret aktiverades av följande text: $1 MediaWiki:Spamprotectiontext 1477 sysop 4918 2006-04-17T16:57:13Z EnDumEn 2 Sidan som du försökte spara blockerades av spamfiltret. Blockeringen orsakades antagligen av en extern länk på sidan. MediaWiki:Spamprotectiontitle 1478 sysop 4917 2006-04-17T16:53:01Z EnDumEn 2 Spamfilter MediaWiki:Speciallogtitlelabel 1479 sysop 3464 2005-11-15T20:48:20Z EnDumEn 2 Titel: MediaWiki:Specialloguserlabel 1480 sysop 3447 2005-11-15T14:45:30Z EnDumEn 2 Användare: MediaWiki:Specialpages 1481 sysop 3140 2005-10-02T08:48:48Z EnDumEn 2 Specialsidor MediaWiki:Spheading 1482 sysop 3503 2005-11-19T20:43:47Z EnDumEn 2 Specialsidor MediaWiki:Sqlhidden 1483 sysop 6814 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (gömd SQL-förfrågan) MediaWiki:Statistics 1484 sysop 2691 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Statistik MediaWiki:Storedversion 1485 sysop 6815 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Den sparade versionen MediaWiki:Stubthreshold 1486 sysop 4930 2006-04-17T22:02:22Z EnDumEn 2 Visa länkar i avvikande färg till sidor som är kortare än (antal byte) MediaWiki:Subcategories 1487 sysop 3713 2005-12-29T11:04:27Z EnDumEn 2 översätter Underkategorier MediaWiki:Subcategorycount 1488 sysop 4915 2006-04-17T16:35:58Z EnDumEn 2 i -> till Det finns $1 underkategorier till den här kategorin. MediaWiki:Subcategorycount1 1489 sysop 4914 2006-04-17T16:34:51Z EnDumEn 2 i -> till Det finns $1 underkategori till den här kategorin. MediaWiki:Subject 1490 sysop 3078 2005-09-27T11:07:06Z EnDumEn 2 Ämne/rubrik MediaWiki:Subjectpage 1491 sysop 2698 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Ämnessida MediaWiki:Successfulupload 1492 sysop 2699 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Uppladdningen lyckades MediaWiki:Summary 1493 sysop 2700 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Sammanfattning MediaWiki:Sunday 1494 sysop 2701 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default söndag MediaWiki:Sysoptext 1495 sysop 4913 2006-04-17T16:32:45Z EnDumEn 2 Den här åtgärdeen kan bara utföras av användare med administratörsrättigheter. Se $1. MediaWiki:Sysoptitle 1496 sysop 4912 2006-04-17T16:32:06Z EnDumEn 2 sysop -> administratör Administratörsbehörighet krävs MediaWiki:Tableform 1497 sysop 2704 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default tabell MediaWiki:Tagline 1498 sysop 4050 2006-02-02T19:29:33Z EnDumEn 2 Från Wikisource, det fria biblioteket. MediaWiki:Talk 1499 sysop 6816 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default diskussion MediaWiki:Talkexists 1500 sysop 4911 2006-04-17T13:12:01Z EnDumEn 2 som wikipedia Sidan flyttades, men eftersom en annan diskussionssida redan fanns vid destinationen kunde diskussionssidan inte flyttas med. Försök att manuellt sammanfoga de bägge diskusionssidornas innehåll till en sida. MediaWiki:Talkpage 1501 sysop 2708 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Diskussionssida MediaWiki:Talkpagemoved 1502 sysop 6817 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Den diskussionssida som hör till flyttades också. MediaWiki:Talkpagenotmoved 1503 sysop 3902 2006-01-16T11:14:21Z EnDumEn 2 Den tillhörande diskussionssidan flyttades inte. MediaWiki:Talkpagetext 1504 sysop 2711 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default <!-- MediaWiki:talkpagetext --> MediaWiki:Templatesused 1505 sysop 3772 2006-01-06T15:56:51Z EnDumEn 2 Mallar som används på den här sidan: MediaWiki:Textboxsize 1506 sysop 3256 2005-10-25T17:16:55Z EnDumEn 2 Redigering MediaWiki:Textmatches 1507 sysop 6818 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Artikeltexter som innehåller sökordet: MediaWiki:Thisisdeleted 1508 sysop 2715 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Visa eller återställ $1? MediaWiki:Thumbnail-more 1509 sysop 2716 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Förstora MediaWiki:Thumbsize 1510 sysop 3279 2005-10-27T14:01:53Z EnDumEn 2 Storlek på miniatyrbilder: MediaWiki:Thursday 1511 sysop 2718 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default torsdag MediaWiki:Timezonelegend 1512 sysop 3281 2005-10-27T14:04:16Z EnDumEn 2 Tidszon MediaWiki:Timezoneoffset 1513 sysop 2720 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Utjämna MediaWiki:Timezonetext 1514 sysop 4910 2006-04-17T12:56:55Z EnDumEn 2 Ange skillnaden i timmar mellan din lokala tid och serverns tid (UTC). MediaWiki:Titlematches 1515 sysop 6820 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Träffar i uppslagsord MediaWiki:Toc 1516 sysop 2723 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Innehåll MediaWiki:Tog-editondblclick 1517 sysop 6822 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Redigera sidor med dubbelklick (Javascript) MediaWiki:Tog-editsection 1518 sysop 4908 2006-04-17T12:50:37Z EnDumEn 2 Visa [redigera]-länkar för att redigera sektioner MediaWiki:Tog-editsectiononrightclick 1519 sysop 2726 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Högerklick på rubriker redigerar sektioner MediaWiki:Tog-editwidth 1520 sysop 4907 2006-04-17T12:49:01Z EnDumEn 2 Full bredd på redigeringsrutan MediaWiki:Tog-enotifminoredits 1521 sysop 6823 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skicka mig e-post även för små redigeringar MediaWiki:Tog-enotifrevealaddr 1522 sysop 6824 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa min e-postaddress i e-post om uppdateringar MediaWiki:Tog-enotifusertalkpages 1523 sysop 6825 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skicka e-post till mig när något händer på min diskussionssida MediaWiki:Tog-enotifwatchlistpages 1524 sysop 6826 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skicka e-post till mig när någon övervakad sida ändras MediaWiki:Tog-externaldiff 1525 sysop 4906 2006-04-17T12:47:19Z EnDumEn 2 Använd externt diff-verktyg som standard MediaWiki:Tog-externaleditor 1526 sysop 3428 2005-11-15T11:56:32Z EnDumEn 2 Använd extern editor som standard MediaWiki:Tog-fancysig 1527 sysop 3262 2005-10-25T17:25:06Z EnDumEn 2 Signatur utan automatisk länk MediaWiki:Tog-hideminor 1528 sysop 4904 2006-04-17T12:44:19Z EnDumEn 2 som wikipedia Visa inte mindre redigeringar i Senaste ändringar MediaWiki:Tog-highlightbroken 1529 sysop 6828 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Formatera trasiga länkar <a href="" class="new">så här</a> (alternativt: <a href="" class="internal">så här</a>). MediaWiki:Tog-justify 1530 sysop 2737 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Justera indrag MediaWiki:Tog-minordefault 1531 sysop 4903 2006-04-17T12:41:49Z EnDumEn 2 som wikipedia Markera automatiskt ändringer som mindre MediaWiki:Tog-nocache 1532 sysop 6829 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Stäng av cachning av sidor MediaWiki:Tog-numberheadings 1533 sysop 4902 2006-04-17T12:39:53Z EnDumEn 2 överskrifter -> rubriker Numrerade rubriker MediaWiki:Tog-previewonfirst 1534 sysop 3427 2005-11-15T11:54:49Z EnDumEn 2 Visa förhandsgranskning vid redigering MediaWiki:Tog-previewontop 1535 sysop 4909 2006-04-17T12:51:50Z EnDumEn 2 Visa förhandsgranskning före redigeringsrutan istället för efter MediaWiki:Tog-rememberpassword 1536 sysop 6830 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Kom ihåg lösenordet till nästa besök MediaWiki:Tog-shownumberswatching 1537 sysop 6831 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa antalet betraktande användare MediaWiki:Tog-showtoc 1538 sysop 4901 2006-04-17T12:33:33Z EnDumEn 2 sektioner -> rubriker Visa innehållsförteckning (på sidor med mer än 3 rubriker) MediaWiki:Tog-showtoolbar 1539 sysop 4900 2006-04-17T12:32:18Z EnDumEn 2 som wikipedia Visa rad med redigeringverktyg MediaWiki:Tog-underline 1540 sysop 4899 2006-04-17T12:31:31Z EnDumEn 2 Stryk under länkar MediaWiki:Tog-usenewrc 1541 sysop 6833 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Avancerad Senaste ändringar (Javascript) MediaWiki:Tog-watchdefault 1542 sysop 4897 2006-04-17T12:25:19Z EnDumEn 2 Lägg till sidor du redigerar till din övervakningslista MediaWiki:Toolbox 1543 sysop 2750 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Verktygslåda MediaWiki:Tooltip-compareselectedversions 1544 sysop 4896 2006-04-17T11:07:56Z EnDumEn 2 Visa skillnaden mellan de två markerade versionerna av sidan. [alt-v] MediaWiki:Tooltip-diff 1545 sysop 4895 2006-04-17T11:06:01Z EnDumEn 2 Visa de ändringar som du har gjort. [alt-d] MediaWiki:Tooltip-minoredit 1546 sysop 6834 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Markera som mindre ändring [alt-i] MediaWiki:Tooltip-preview 1547 sysop 4893 2006-04-17T11:04:13Z EnDumEn 2 Tänk på att förhandsgranska dina ändringar innan du sparar! [alt-p] MediaWiki:Tooltip-recreate 1548 sysop 6835 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Recreate the page despite it has been deleted MediaWiki:Tooltip-save 1549 sysop 4894 2006-04-17T11:05:18Z EnDumEn 2 Spara dina ändringar [alt-s] MediaWiki:Tooltip-search 1550 sysop 6836 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Sök i den här wikin [alt-f] MediaWiki:Tooltip-watch 1551 sysop 6837 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Lägg till den här sidan i din bevakningslista [alt-w] MediaWiki:Trackback 1552 sysop 3631 2005-12-02T04:32:56Z MediaWiki default ; $4$5 : [$2 $1] MediaWiki:Trackbackbox 1553 sysop 6838 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <div id="mw_trackbacks"> Till denna artikel finns följande trackback:<br /> $1 </div> MediaWiki:Trackbackdeleteok 1554 sysop 6839 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Trackback har tagits bort. MediaWiki:Trackbackexcerpt 1555 sysop 3633 2005-12-02T04:32:56Z MediaWiki default ; $4$5 : [$2 $1]: <nowiki>$3</nowiki> MediaWiki:Trackbacklink 1556 sysop 2763 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Trackback MediaWiki:Trackbackremove 1557 sysop 6840 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default ([$1 Ta bort]) MediaWiki:Tryexact 1558 sysop 4949 2006-04-18T09:30:44Z EnDumEn 2 Sök exakt titel MediaWiki:Tuesday 1559 sysop 2766 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default tisdag MediaWiki:Uclinks 1560 sysop 2767 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Visa de senaste $1 ändringarna. Visa de senaste $2 dagarna. MediaWiki:Ucnote 1561 sysop 6841 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Nedan visas denna användarens senaste <b>$1</b> ändringar, under de senaste <b>$2</b> dagarna. MediaWiki:Uctop 1562 sysop 4886 2006-04-17T10:57:00Z EnDumEn 2 som wikipedia (senaste) MediaWiki:Unblockip 1563 sysop 2770 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Ta bort blockering av IP-adress MediaWiki:Unblockiptext 1564 sysop 6843 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Använd formuläret nedan för att ta bort blockeringen av en IP-adress. MediaWiki:Unblocklink 1565 sysop 2772 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default ta bort blockering MediaWiki:Unblocklogentry 1566 sysop 4855 2006-04-16T16:08:59Z EnDumEn 2 tog bort blockering av $1 MediaWiki:Uncategorizedcategories 1567 sysop 3071 2005-09-27T10:59:11Z EnDumEn 2 Ej kategoriserade kategorier MediaWiki:Uncategorizedpages 1568 sysop 3072 2005-09-27T10:59:22Z EnDumEn 2 Ej kategoriserade sidor MediaWiki:Undelete 1569 sysop 2776 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Återställ borttagna sidor MediaWiki:Undelete short 1570 sysop 2997 2005-09-18T10:12:43Z EnDumEn 2 Återställ $1 versioner MediaWiki:Undelete short1 1571 sysop 2998 2005-09-18T10:13:04Z EnDumEn 2 Återställ en version MediaWiki:Undeletearticle 1572 sysop 2779 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Återställ borttagen artikel MediaWiki:Undeletebtn 1573 sysop 3504 2005-11-19T20:45:15Z EnDumEn 2 Återställ MediaWiki:Undeletedarticle 1574 sysop 4889 2006-04-17T10:59:58Z EnDumEn 2 återställde "$1" MediaWiki:Undeletedrevisions 1575 sysop 5957 2006-06-21T13:23:53Z EnDumEn 2 glömd parameter $1 version(er) återställd(a) MediaWiki:Undeletedtext 1576 sysop 4051 2006-02-02T19:30:38Z EnDumEn 2 Artikeln [[:$1|$1]] har blivit återställd Se [[Special:Log/delete|raderingsloggen]] för en lista över nyligen gjorda borttagningar och återställningar MediaWiki:Undeletehistory 1577 sysop 3816 2006-01-14T10:16:11Z EnDumEn 2 Om du återställer sidan kommer alla tidigare versioner att finnas i versionshistoriken. Om en ny sida med samma namn har blivit skapad sedan borttagningen, så kommer den återställda historiken att återfinnas i den äldre versionshistoriken. Den senaste versionen av sidan blir inte automatiskt ersatt av de återställda versionerna. MediaWiki:Undeletehistorynoadmin 1578 sysop 6845 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Den här artikeln har blivit raderad. Anledningen till detta anges i sammanfattningen nedan, tillsammans med uppgifter om de användare som redigerat sidan innan den raderades. Enbart administratörerna har tillgång till den raderade texten. MediaWiki:Undeletepage 1579 sysop 2786 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Visa och återställ borttagna sidor MediaWiki:Undeletepagetext 1580 sysop 6846 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Följande sidor har blivit borttagna, men finns fortfarande i ett arkiv och kan återställas. Arkivet kan ibland rensas på gamla versioner. MediaWiki:Undeleterevision 1581 sysop 6847 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default borttagen version från den $1 MediaWiki:Undeleterevisions 1582 sysop 2789 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default $1 versioner arkiverade MediaWiki:Underline-always 1583 sysop 3146 2005-10-02T09:02:19Z EnDumEn 2 Alltid MediaWiki:Underline-default 1584 sysop 4882 2006-04-17T10:45:31Z EnDumEn 2 Webbläsarens standardinställning MediaWiki:Underline-never 1585 sysop 3147 2005-10-02T09:03:16Z EnDumEn 2 Aldrig MediaWiki:Unexpected 1586 sysop 2793 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Oväntat värde: "$1"="$2". MediaWiki:Unit-pixel 1587 sysop 2794 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default px MediaWiki:Unlockbtn 1588 sysop 2795 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Lås upp databasen MediaWiki:Unlockconfirm 1589 sysop 2796 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Ja, jag vill verkligen låsa upp databasen. MediaWiki:Unlockdb 1590 sysop 2797 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Lås upp databas MediaWiki:Unlockdbsuccesssub 1591 sysop 2798 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Databasen har låsts upp MediaWiki:Unlockdbsuccesstext 1592 sysop 4260 2006-02-26T02:08:12Z MediaWiki default Databasen är upplåst. MediaWiki:Unlockdbtext 1593 sysop 6848 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Om du låser upp databasen kommer alla användare att åter kunna redigera sidor, ändra sina inställningar och så vidare. Bekräfta att du vill göra detta. MediaWiki:Unprotect 1594 sysop 6849 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default ta bort skrivskydd MediaWiki:Unprotectcomment 1595 sysop 6850 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Anledning till att skrivskyddet tas bort MediaWiki:Unprotectedarticle 1596 sysop 3775 2006-01-06T17:31:00Z EnDumEn 2 tog bort skydd av "[[$1]]" MediaWiki:Unprotectsub 1597 sysop 6851 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (Tog bort skydd av "$1") MediaWiki:Unprotectthispage 1598 sysop 6852 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ta bort skrivskyddet från den här sidan MediaWiki:Unusedcategories 1599 sysop 3073 2005-09-27T11:00:57Z EnDumEn 2 Ej använda kategorier MediaWiki:Unusedcategoriestext 1600 sysop 3074 2005-09-27T11:02:37Z EnDumEn 2 Det här är en lista över kategorier som finns men som saknar innehåll. MediaWiki:Unusedimages 1601 sysop 2808 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Oanvända bilder MediaWiki:Unusedimagestext 1602 sysop 4877 2006-04-17T10:31:08Z EnDumEn 2 Lägg märke till att andra sidor, till exempel de andra Wikisourceversionerna, kan länka till bilder med en direkt URL. Bilder kan därför vara listade här trots att de används kontinuerligt. MediaWiki:Unwatch 1603 sysop 6856 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default avbevaka MediaWiki:Unwatchthispage 1604 sysop 6857 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Stoppa övervakningen av denna sida MediaWiki:Updated 1605 sysop 2812 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default (Uppdaterad) MediaWiki:Updatedmarker 1606 sysop 6858 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default uppdaterad sedan senaste besöket MediaWiki:Upload 1607 sysop 6859 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ladda upp filer MediaWiki:Upload directory read only 1608 sysop 6860 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Webbservern kan inte skriva till uppladdningskatalogen ($1). MediaWiki:Uploadbtn 1609 sysop 6861 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ladda upp filen MediaWiki:Uploadcorrupt 1610 sysop 5091 2006-04-23T17:56:00Z EnDumEn 2 svenska Antingen är det något fel på filen eller så har den fel filändelse. Kontrollera din fil, och ladda upp på nytt. MediaWiki:Uploaddisabled 1611 sysop 6862 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Uppladdningsfunktionen är avstängd MediaWiki:Uploadedfiles 1612 sysop 2819 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Uppladdade filer MediaWiki:Uploadedimage 1613 sysop 6864 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default "[[$1]]" laddades upp MediaWiki:Uploaderror 1614 sysop 4876 2006-04-17T10:29:40Z EnDumEn 2 Uppladdningsfel MediaWiki:Uploadlink 1615 sysop 2822 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Ladda upp bild MediaWiki:Uploadlog 1616 sysop 6865 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Uppladdningar MediaWiki:Uploadlogpage 1617 sysop 3002 2005-09-18T10:17:03Z EnDumEn 2 Uppladdningslogg MediaWiki:Uploadlogpagetext 1618 sysop 3634 2005-12-02T04:32:56Z MediaWiki default Nedan följer en lista med de senaste uppladdade filerna. Alla tider visas efter serverns tid (UTC). <ul> </ul> MediaWiki:Uploadnewversion 1619 sysop 5093 2006-04-23T18:01:02Z EnDumEn 2 svenska [$1 Ladda upp en ny version av den här filen] MediaWiki:Uploadnologin 1620 sysop 2827 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Inte inloggad MediaWiki:Uploadnologintext 1621 sysop 6867 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du måste vara [[{{ns:special}}:Userlogin|inloggad]] för att kunna ladda upp filer. MediaWiki:Uploadscripted 1622 sysop 6868 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Denna fil innehåller HTML eller script, som webbläsare kan komma att tolka felaktigt. MediaWiki:Uploadtext 1623 sysop 3511 2005-11-19T21:34:13Z EnDumEn 2 '''STOPP!''' När du laddar upp filer här så måste du följa Wikisources [[Wikisource:Användning av bilder|riktlinjer om hur bilder får användas]]. Bilder som laddas upp på Wikisource ska vara fria att använda, d.v.s. fria från upphovsrätt eller licensierade enligt någon fri licens (t.ex. [[w:GFDL|GFDL]] eller någon [[w:Creative Commons|Creative Commons]]-licens). '''Därför bör bilder laddas upp till [[commons:|Wikimedia Commons]] istället För att visa eller söka tidigare uppladdade bilder gå till [[Special:Imagelist|lista över uppladdade bilder]]. Uppladdningar och borttagningar loggas i [[Special:Log/upload|uppladdningsloggen]]. Om en bild ändå ska laddas upp här: Använd formuläret nedan för att ladda upp nya filer. På de flesta webbläsare kommer du att se en "Browse..." knapp eller en "Öppna..." knapp, som startar ditt operativsystems dialogruta för att öppna filer. När du valt en fil kommer namnet på den filen att visas i textfältet brevid knappen. I nästa textfält anger du filnamnet som ska användas på Wikisource, ''var vänlig ge filen ett så beskrivande namn som möjligt''. Tryck på knappen "Ladda upp fil" för att ladda upp filen. Det kan dröja ett tag om du har en långsam internetförbindelse. Formaten på filerna ska helst vara JPEG för bilder, PNG för ritningar och andra ikonliknande bilder och OGG för ljud. För att använda en fil i en artikel, skriv följande om det är en bild: '''<nowiki>[[bild:filnamn.jpg]]</nowiki>''' eller '''<nowiki>[[bild:filnamn.png|alternativ text]]</nowiki>''' eller '''<nowiki>[[media:filnamn.ogg]]</nowiki>''' om det är en ljudfil. Om du missbrukar systemet med uppladdningar kommer filen avlägsnas och du bli spärrad från att ladda upp filer i framtiden. MediaWiki:Uploadvirus 1624 sysop 6869 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Filen innehåller virus! Detaljer: $1 MediaWiki:Uploadwarning 1625 sysop 4874 2006-04-17T10:26:28Z EnDumEn 2 Uppladdningsvarning MediaWiki:Usenewcategorypage 1626 sysop 2833 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default 1 Set first character to "0" to disable the new category page layout. MediaWiki:User rights set 1627 sysop 6870 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <b>Användaren "$1"s behörighet har uppdaterats</b> MediaWiki:Usercssjsyoucanpreview 1628 sysop 4875 2006-04-17T10:27:03Z EnDumEn 2 <strong>Tips:</strong> Använd knappen 'Visa förhandsgranskning' för att testa din CSS eller ditt JS innan du sparar. MediaWiki:Usercsspreview 1629 sysop 3166 2005-10-06T09:58:29Z EnDumEn 2 '''Kom ihåg att du bara förhandsvisar din CSS, den har inte sparats än!''' MediaWiki:Userexists 1630 sysop 2837 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Detta användarnamn används redan. Ange ett annat användarnamn. MediaWiki:Userjspreview 1631 sysop 4869 2006-04-17T10:18:43Z EnDumEn 2 '''Just nu bara testar eller förhandsgranskar du ditt JavaScript, det har inte sparats än!''' MediaWiki:Userlogin 1632 sysop 6871 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skapa ett konto eller logga in MediaWiki:Userlogout 1633 sysop 2840 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Logga ut MediaWiki:Usermailererror 1634 sysop 6872 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Fel från mailobjektet: MediaWiki:Userpage 1635 sysop 2842 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Visa användarsida MediaWiki:Userrights 1636 sysop 6873 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Användarrättigheter MediaWiki:Userrights-editusergroup 1637 sysop 6874 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Redigera användargrupper MediaWiki:Userrights-groupsavailable 1638 sysop 6875 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Tillgängliga grupper: MediaWiki:Userrights-groupshelp 1639 sysop 6876 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Markera de grupper, som du vill lägga till eller ta bort användare i. De grupper som du inte markerar, kommer inte att förändras. Du kan avmarkera en grupp med CTRL + vänsterklick. MediaWiki:Userrights-groupsmember 1640 sysop 6877 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Medlem i: MediaWiki:Userrights-logcomment 1641 sysop 6878 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Gruppmedlemsskapet ändrades från $1 to $2 MediaWiki:Userrights-lookup-user 1642 sysop 6879 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Hantera användargrupper MediaWiki:Userrights-user-editname 1643 sysop 6880 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skriv in ett användarnamn: MediaWiki:Userstats 1644 sysop 2851 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Användarstatistik MediaWiki:Userstatstext 1645 sysop 4868 2006-04-17T10:16:19Z EnDumEn 2 Det finns <b>$1</b> registrerade användare, <b>$2</b> av dem är administratörer (se $3). MediaWiki:Val add 1646 sysop 2853 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Add MediaWiki:Val article lists 1647 sysop 2854 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default List of validated articles MediaWiki:Val clear old 1648 sysop 2855 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Clear my older validation data MediaWiki:Val del 1649 sysop 2856 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Delete MediaWiki:Val details th 1650 sysop 2857 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default <sub>User</sub> \ <sup>Topic</sup> MediaWiki:Val details th user 1651 sysop 2858 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default User $1 MediaWiki:Val form note 1652 sysop 2859 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default '''Hint:''' Merging your data means that for the article revision you select, all options where you have specified ''no opinion'' will be set to the value and comment of the most recent revision for which you have expressed an opinion. For example, if you want to change a single option for a newer revision, but also keep your other settings for this article in this revision, just select which option you intend to ''change'', and merging will fill in the other options with your previous settings. MediaWiki:Val iamsure 1653 sysop 2860 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Check this box if you really mean it! MediaWiki:Val list header 1654 sysop 2861 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default <th>#</th><th>Topic</th><th>Range</th><th>Action</th> MediaWiki:Val merge old 1655 sysop 2862 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Use my previous assessment where selected 'No opinion' MediaWiki:Val my stats title 1656 sysop 2863 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default My validation overview MediaWiki:Val no 1657 sysop 2864 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default No MediaWiki:Val no anon validation 1658 sysop 2865 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default You have to be logged in to validate an article. MediaWiki:Val noop 1659 sysop 2866 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default No opinion MediaWiki:Val of 1660 sysop 2867 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default $1 of $2 MediaWiki:Val page validation statistics 1661 sysop 2868 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Page validation statistics for $1 MediaWiki:Val percent 1662 sysop 2869 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default <b>$1%</b><br />($2 of $3 points<br />by $4 users) MediaWiki:Val percent single 1663 sysop 2870 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default <b>$1%</b><br />($2 of $3 points<br />by one user) MediaWiki:Val rev for 1664 sysop 2871 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Revisions for $1 MediaWiki:Val rev stats 1665 sysop 2872 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default See the validation statistics for "$1" <a href="$2">here</a> MediaWiki:Val revision 1666 sysop 2873 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Revision MediaWiki:Val revision changes ok 1667 sysop 2874 2005-09-14T07:41:59Z MediaWiki default Your ratings have been stored! MediaWiki:Val revision number 1668 sysop 2875 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Revision #$1 MediaWiki:Val revision of 1669 sysop 2876 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Revision of $1 MediaWiki:Val revision stats link 1670 sysop 2877 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default details MediaWiki:Val show my ratings 1671 sysop 2878 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Show my validations MediaWiki:Val stat link text 1672 sysop 2879 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validation statistics for this article MediaWiki:Val tab 1673 sysop 2880 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validate MediaWiki:Val table header 1674 sysop 3694 2005-12-22T07:43:23Z MediaWiki default <tr><th>Class</th>$1<th colspan="4">Opinion</th>$1<th>Comment</th></tr> MediaWiki:Val this is current version 1675 sysop 2882 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default this is the latest version MediaWiki:Val time 1676 sysop 2883 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Time MediaWiki:Val topic desc page 1677 sysop 2884 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Project:Validation topics MediaWiki:Val total 1678 sysop 2885 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Total MediaWiki:Val user stats title 1679 sysop 2886 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validation overview of user $1 MediaWiki:Val user validations 1680 sysop 2887 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default This user has validated $1 pages. MediaWiki:Val validate article namespace only 1681 sysop 2888 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Only articles can be validated. This page is <i>not</i> in the article namespace. MediaWiki:Val validate version 1682 sysop 2889 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validate this version MediaWiki:Val validated 1683 sysop 2890 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validation done. MediaWiki:Val validation of 1684 sysop 2891 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validation of "$1" MediaWiki:Val version 1685 sysop 2892 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Version MediaWiki:Val version of 1686 sysop 2893 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Version of $1 MediaWiki:Val view version 1687 sysop 2894 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default View this revision MediaWiki:Val votepage intro 1688 sysop 2895 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Change this text <a href="{{SERVER}}{{localurl:MediaWiki:Val_votepage_intro}}">here</a>! MediaWiki:Val warning 1689 sysop 2896 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default <b>Never, <i>ever</i>, change something here without <i>explicit</i> community consensus!</b> MediaWiki:Val yes 1690 sysop 2897 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Yes MediaWiki:Validate 1691 sysop 2898 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Validate page MediaWiki:Variantname-zh 1692 sysop 2899 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default zh MediaWiki:Variantname-zh-cn 1693 sysop 2900 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default cn MediaWiki:Variantname-zh-hk 1694 sysop 2901 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default hk MediaWiki:Variantname-zh-sg 1695 sysop 2902 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default sg MediaWiki:Variantname-zh-tw 1696 sysop 2903 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default tw MediaWiki:Version 1697 sysop 2904 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Version MediaWiki:Versionrequired 1698 sysop 6881 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Version $1 av MediaWiki krävs MediaWiki:Versionrequiredtext 1699 sysop 6882 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default För att kunna använda den här sidan, behövs version $1 av MediaWiki. Se [[{{ns:special}}:Version]]. MediaWiki:Viewcount 1700 sysop 6883 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Sidan har visats {{PLURAL:$1|en gång|$1 gånger}}. MediaWiki:Viewdeleted 1701 sysop 6884 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa $1? MediaWiki:Viewdeletedpage 1702 sysop 6885 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa raderade sidor MediaWiki:Viewprevnext 1703 sysop 3463 2005-11-15T20:45:32Z EnDumEn 2 Visa ($1) ($2) ($3). MediaWiki:Views 1704 sysop 6886 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visningar MediaWiki:Viewsource 1705 sysop 3510 2005-11-19T21:15:24Z EnDumEn 2 Visa wikitext MediaWiki:Viewtalkpage 1706 sysop 6888 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa diskussionssida MediaWiki:Wantedpages 1707 sysop 3501 2005-11-19T15:00:32Z EnDumEn 2 Saknade sidor med länkar till MediaWiki:Watch 1708 sysop 6889 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default bevaka MediaWiki:Watchdetails 1709 sysop 3134 2005-10-02T08:35:04Z EnDumEn 2 * $1 sidor är bevakade (diskussionssidor är ej medräknade) * [[Special:Watchlist/edit|Visa och redigera hela övervakningslistan]] MediaWiki:Watcheditlist 1710 sysop 3136 2005-10-02T08:40:35Z EnDumEn 2 Det här är en alfabetisk lista över de sidor som du bevakar. Markera kryssrutorna för de sidor som du vill ta bort från listan och klicka på knappen 'ta bort från listan' nedanför listan. MediaWiki:Watchlist 1711 sysop 2918 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Min övervakningslista MediaWiki:Watchlistall1 1712 sysop 3330 2005-11-01T09:48:34Z EnDumEn 2 alla MediaWiki:Watchlistall2 1713 sysop 3331 2005-11-01T09:49:33Z EnDumEn 2 alla MediaWiki:Watchlistcontains 1714 sysop 3135 2005-10-02T08:36:56Z EnDumEn 2 Din övervakningslista innehåller $1 sidor. MediaWiki:Watchlistsub 1715 sysop 2922 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default (för användare "$1") MediaWiki:Watchmethod-list 1716 sysop 6896 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default letar i övervakningslistan efter nyligen gjorda ändringar MediaWiki:Watchmethod-recent 1717 sysop 6897 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default letar efter övervakade sidor bland nyligen gjorda ändringar MediaWiki:Watchnochange 1718 sysop 6898 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Inga av dina övervakade sidor har ändrats inom den visade tidsperioden. MediaWiki:Watchnologin 1719 sysop 2926 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Du är inte inloggad MediaWiki:Watchnologintext 1720 sysop 6899 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du måste vara [[{{ns:special}}:Userlogin|inloggad]] för att kunna göra ändringar i din övervakningslista. MediaWiki:Watchthis 1721 sysop 6900 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Bevaka denna sida MediaWiki:Watchthispage 1722 sysop 6901 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Bevaka denna sida MediaWiki:Wednesday 1723 sysop 2930 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default onsdag MediaWiki:Welcomecreation 1724 sysop 4052 2006-02-02T19:31:18Z EnDumEn 2 <h2>Välkommen, $1!</h2><p>Ditt konto har skapats. Glöm inte att anpassa dina inställningar. MediaWiki:Whatlinkshere 1725 sysop 4864 2006-04-17T09:04:03Z EnDumEn 2 Sidor som länkar hit MediaWiki:Whitelistacctext 1726 sysop 6902 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default För att kunna skapa konton på denna wiki måste du vara [[{{ns:special}}:Userlogin|inloggad]] och ha rätt behörighet. MediaWiki:Whitelistacctitle 1727 sysop 6903 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du kan inte skapa konton MediaWiki:Whitelistedittext 1728 sysop 6904 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du måste $1 för att kunna redigera artiklar. MediaWiki:Whitelistedittitle 1729 sysop 6905 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Redigering kräver inloggning MediaWiki:Whitelistreadtext 1730 sysop 6906 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default För att kunna läsa artiklar, måste du [[{{ns:special}}:Userlogin|logga in]]. MediaWiki:Whitelistreadtitle 1731 sysop 6907 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Läsning kräver inloggning MediaWiki:Widthheight 1732 sysop 2939 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default $1x$2 MediaWiki:Wikipediapage 1733 sysop 2940 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Visa metasida MediaWiki:Wlheader-enotif 1734 sysop 6909 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default * Bekräftelse per e-post är aktiverad. MediaWiki:Wlheader-showupdated 1735 sysop 6910 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default * Sidor som ändrats sedan ditt senaste besök visas i '''fet stil.''' MediaWiki:Wlhide 1736 sysop 3016 2005-09-18T10:38:42Z EnDumEn 2 Göm MediaWiki:Wlhideshowbots 1737 sysop 4863 2006-04-17T08:58:36Z EnDumEn 2 $1 robotredigeringar. MediaWiki:Wlhideshowown 1738 sysop 3015 2005-09-18T10:37:36Z EnDumEn 2 $1 mina redigeringar. MediaWiki:Wlnote 1739 sysop 3014 2005-09-18T10:36:16Z EnDumEn 2 Nedanför visas de senaste <b>$1</b> ändringarna under sista <b>$2</b> timmarna. MediaWiki:Wlsaved 1740 sysop 6911 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Detta är en sparad version av din övervakningslista. MediaWiki:Wlshow 1741 sysop 3012 2005-09-18T10:33:34Z EnDumEn 2 Visa MediaWiki:Wlshowlast 1742 sysop 3011 2005-09-18T10:32:40Z EnDumEn 2 Visa senaste $1 timmarna $2 dagarna $3 MediaWiki:Wrong wfQuery params 1743 sysop 6912 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Felaktiga parametrar för wfQuery()<br /> Funktion: $1<br /> Förfrågan: $2 MediaWiki:Wrongpassword 1744 sysop 6913 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Lösenordet du angav är felaktigt. Försök igen MediaWiki:Yourdiff 1745 sysop 2952 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Skillnader MediaWiki:Youremail 1747 sysop 2954 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Din e-postadress MediaWiki:Yourlanguage 1748 sysop 3010 2005-09-18T10:27:44Z EnDumEn 2 Språk MediaWiki:Yourname 1749 sysop 2956 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Ditt användarnamn MediaWiki:Yournick 1750 sysop 2957 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Ditt smeknamn (till signaturer) MediaWiki:Yourpassword 1751 sysop 2958 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Ditt lösenord MediaWiki:Yourpasswordagain 1752 sysop 2959 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Upprepa lösenord MediaWiki:Yourtext 1754 sysop 2961 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Din text MediaWiki:Yourvariant 1755 sysop 2962 2005-09-14T07:42:00Z MediaWiki default Variant Äldre Västgötalagen 1756 6307 2006-06-30T09:32:47Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Äldre Västgötalagens '''Kyrkobalk''' (''Kirkiu Bolkær''). Om dop, nattvard och smörjelse, om brott som begås i och nära kyrkan, om tionde, om prästs och biskops plikter. Se även Wikipedias artikel om [[:w:Äldre Västgötalagen|Äldre Västgötalagen]]}} '''Kirkiu Bolkær''' '''1.''' Her byriarz laghbok væsgöta Krister ær fyrst i laghum warum tha ær cristna var oc allir cristnir ko- nongær. böndær oc allir bocarlær biscupær oc allir boclærdhir mæn. Vardhær barn til kirkiu boret oc bedhiz cristnu. tha scal fadhir ok modher fa gudhfædhur oc gudhmodhor oc salt oc uatn. thæt scal bæræ til kirkiu tha scal a prést kallæ han skal a kirkiu bole boæ. barn scal brymsignæ firi utan kirkiu. dyr. Sidhen scal font wigyæ. prester barn döpæ. oc gudfadhir a haldæ. gudmodher til namns sygiæ. prester scal byudhe husu lengi fadhir oc modher sculu vard- vetæ. Hændir thæt sot a vegh oc ma igh til kyrkiu coma. tha scal gudfadhir döpæ oc gudmodher a haldæ. i vatn. æn uatn. ær til i namn fadhurs oc suner oc andæs hælagha tha scal thét .j. kyrkiu. gard gravæ {oc arf...} '''2.''' {...ræ æn} gengyærd therra brinder vp. Byscupi scal gengyærd geræ twar næter oc til quels hins thridia. med tolf mannum. sialuer han hin thræt- tandi. oc han drikki myod oc allir klerkar hans. '''3.''' Uerder madher .i. kyrkiu dræpin thet ær nidhings værk. tha er kyrkia al vuighz. Er thet firi tiu vitrum tha scal gyuæ byscupe threr marker firir vilx oc natter gengerd. En a tiu vittrum. er. at ther hovodtiunda- dho. oc uilia kyrkiu vighiæ letæ tha sculu ther. houodtiundæ. '''4.''' Landbor sculu eigh. houodtiundæ gæræ mer en enu sinni. vten ther uili eller at ther falli .i. houod syndir. '''5.''' Værdher altæræ sten lös. tha scal prester byscup uid væræ. eller hetta uid sinum thrim marcum tha sculu bönder giuæ byscupi threr marcher firi al- tæræ vixls oc natter gengerdh. Oc firi kyrkiu gærdh allen. threr marcher. firi s[...] kyrkiu gærd. tolf öra. oc firi stapul tolf öra. Crusszur oc klok- chor. calka oc messufat. tha scal byscuper vighia firi tyundæ. then. er bon- der giuæ hanum oc börn fermæ. '''6.''' Taker kyrkia. at fyrnass. standæ stulpær. liggia sillir er helt dyrni. oc festiband ligger kamber. hell. haltæræ sten. oc altare haui kikya vixl sinæ samu. tho at hana böte en thessi æru all hel. '''7.''' Uerdher kyrkia brutin oc mæssu fat stolen. thet er nidhingsværk. that er niv marcha sak. kyrky. swa hæredhe. sva konogge. §.1. Vardher in gangit at opnom dorom. tha scal prester. gialdæ skadha apter then sum kyrkia fik til thes er threr marcher. æru. oc eigh thy meræ at skadhi se mere gör. §.2. Er grauit vndir syll. tha skal ecki prester værdhæ. §.3. Spyrs vp scadhi. tha a presti böta threr marcher. thagher kyrkia hauir sit alt. '''8.''' Brender up kyrkia tha skal prester böta. threr markær. prester skal wardæ framlyvsum. oc then baklyvsum er tænder. §.1. Brender .i. kirkiu. scrudher af framlyvsum. gialdi prester apter hvat sum vardh er til thés threr mærchær æru. eigh thy meræ at mere se skadhi gör. §.2. Skil them .a. bondæ oc presti. kaller prester. bondi tende. oc bonde kuadher ne vid. byvdher firir sik tylftér édh. at han tændi. eigh. tha er han hauir svoret. tha skal prester bötæ. '''9.''' Bær prester messufat hém oc glatass. ther skal prester them apter gialdæ sum ther varu. værdh. med suornum edhe at ther varu eigh bætri. '''10.''' Hængir klocka i. kyrkiu falder .i. hovod mannæ. böte sopn firi. niv marchum kirkiudroten iardeghendi en bana far. §.1. Falder klockæ rummi nider .i. hovodh manni. böti sopcn marchum. thrim en han far banæ af. §.2. Falder .i. hovod presti æller klocchæræ vardhi sær sialvar. §.3. Brester klockæ firi them. tha ér hvn vgild. §.4. En annar madhar felli. kloccho nidher bræster hvn vidher er hun værri en threr marcher böte sum hun ær værdh. oc iki mære. en threr marcher. tho at hun se bættri. '''11.''' Scill sopn valdi ther sum flere æru '''12.''' Værdher marder .i. kyrkiugardhi. dræpin ællær sarghedher. gialde biscupe threr marcher. tha skal eighi tidhir uetæ. fyr æn hauir biscups lof til. num han hætti uid sinum thrim marchum. Biscuper skal vidh sopn mælæ. æn thær vidher then vihit uan. §.1. Værdher madher lustin .i. kyrkiugardhi. æller .i. har takin tha skal eigh prester mæssu sæghia fyr æn han hauir biscups lof til ællar hans lænsprests böte biscupi tolf öra. Æn ther mali. til thæs ær fridh bröt. §.2. Dylia sopnær mæn kalla eigh fridh brutin tha skal biscups lensprester se af sopnar mannum tylptar edh bidhia sær sva gud holl oc uatum sinum at ther eigh fridbrut giöt suat biscuper a sak. af. '''13.''' kirkiu gard skal scipæ bolæ mælli slict a bol at gærdhe. sum annat. Lig- gær kirkiugardær aldher open. thet er. thriggia marcha sak. thet a biscopér. Ligger thridiunger vpen. thæt ér siax oræ sak. thæt .a. biscopær. sidhan a. hæ- ræd firi balka han atta örtoghor. Oc e skal kirkiugardhær gilder varæ. badhi vinter oc somar. '''14.''' Barn thorf kristnu madher huls. fyrra scal barn cristna æn man huslæ. thorf madher oling. ok annar husl. tha skal fyrræ man huslæ æn olæ. §.1. Barn far eigh kristnu madher eigh husl. ællér öleng. ær prester for- fallalös. tha ær han sæker at marchum thrim. vidh biscup oc thrim marchum vid saksöchenden. §.2. Forfal prests æru æn biscuper hauir hanum budh sænt oc ær bortfarin för. Annur æn han siukær ligher. Thridiæ æn han thighiændæ mæssu sighir. Fyardæ æn han ær i. sokn farin siukum. at hiælpæ. §.3. Vr skal mæssufatum fara ok sivkum hialpæ. æn han sivngær æigh thighianda mæssu. §.4. Skil thæm a bonda ok prest kallær bondi han forfallalösan. tha scal han væriæ sik a mote mæder siax prestum. at han laghæ forfall fæk. '''15.''' Prester scal bondæ ola oc bonda kono. bonda svn oc dottor hans ælstæ barn firi. tyunda sin. æn firi hiona huart er olia scal giui öra tva ok sva firi alla tha mæn eigh tyundæ sin ok öri firi lægher. stadh allum fræl- sum mannum. them huls taca. ok ortogh firi natuaku. Eigh mæra thit fleræ vaki. Eigh ok flera vaka num prester uili. æller bondi uili. oc thy at threr nætær liggi. lik inni. Vill han lengær læta inni liggia giui ör- togh naat huaria. §.1. Gæster dör at bonda taki öris mun af fatum hans. oc giui presti firi lægherstad oc örtogh at natvaku. præster ær skyldugher gest at husla sum bondæ. §.2. Dör stafkarl. tha a prester pik ok screppu ok læghærstad. §.3. Sitær biscuper innan soknæ far bondi budh hanum bidhær ola sik. tha ær han skyldugher han at ola. haui half mark firir. '''16.''' Ganger prester .i. sokn annars prests ber .i. bok ok stol ok læs iuir fol- ké. tha ær han sakar. at marchum. thrim. gialdi tolf öræ . biscupi. ok tolf öræ presti. '''17.''' A acri scal tyundæ scipta. tacher prester. sva sum kiurkiæ ær til vigdh. sidhan scal sciptæ .i. threr lötæ. En a biscopær. Annan a kiurkia. Thridia væslirmæn. §.1. prester a kuikkæn tyundæ allan. ok offær thet til cruszu fotæ kombær .a. langafreadaghi. '''18.''' Bonde. dör .i. sokn. ok uill. annærstagd læghærstadh hauæ. tha skal prester lik hans uighia ok til gardsliz fylghia eighi længræ num han uili. tha skal han halvæn læghærstad hauæ. ok haluæn thén prester uid liki takær. '''19.''' Æn presti vill. gipt gyuæ. thet ær tvar skæppur. ællær örtugh pænningæ. '''20.''' A madher bol .i. by. adhrum ok far. afsædhum. tha skal han tyundæ lucæ presti ok kiurkiu sum bol ligger. ok kirkiugardhi. vardhæ. §.1. Sar man enka aker til byiar. tha skal. præstins tiundæ lætæ aftær standæ. allæn. ællar bort. flytia. §.2. Bor bondi a odmarkær. söki. thingæt kir- kiu ær hanum. thykkir næst varæ. æn han vill. sva. §.3. Eighi ma land- boæ nöghæ at söchia or kirkiu by til annarrær kirkiu. '''21.''' Æn vadha blodh comber .i. kirkiugard. tha skal torvu skæræ mædh blodhi oc kastæ ur kirkiugærdhi. ok kirkiugærdhér ær ækki. vskir. thy hældær. '''22.''' Præstær ma ængin man fra kiurkiu vrakæ. num then biscopær havir for- bodhét. vrækæ. böndær fridlösæn man. æn ther uilia. Orsaker ær prester vm that. ---- == Referenser == *[http://spraakdata.gu.se/ktext/AEVgL.html Kyrkobalken] - Göteborgs Universitet *[http://scrooge.spraakdata.gu.se/ktext/ Projekt Källtext] - Göteborgs Universitet == Länkar == *[http://hem.passagen.se/peter9/lag/index.html Svenska landskapslagar] [[Kategori:Historiska dokument]] [[Kategori:Lagar och författningar]] Wikisource:Administratörer 1757 7088 2006-07-03T21:07:36Z Zumg 84 robot Lägger till: ar, el, es, hr, id, is, it, ko, la, pl, pt, ro, sr, tr, vi En administratör är en användare som har lite fler befogenheter än andra användare. Administratörer har möjlighet att radera och skrivskydda sidor, de kan också redigera eller ta bort skydd från skyddade sidor. Dessutom kan administratörerna blockera IP-addresser från att redigera sidor. ==Riktlinjer för administratörer== ===Radering=== Sidor som bara innehåller klotter kan raderas direkt. Andra sidor bör först anmälas på [[Wikisource:Sidor som bör raderas]]. ===Blockering=== Administratörer får blockera användare under pågående klotter. Förstagångsklottrare bör bara blockeras under en kortare tidsperiod. Upprepat klotter kan leda till längre blockeringar. ===Skyddade sidor=== ====Låsning av sidor==== ====Redigering av skyddade sidor==== ==Nuvarande administratörer== *[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] (även byråkrat) ==Begäran om adminstratörskap== <span class="plainlinks"> [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:Administrat%C3%B6rer&action=edit&section=new&preload=Mall:NomSysop Nominera en användare]</span> till Administratör. [[Kategori:Wikisource|A]] ===[[Användare:Dr Fredrik Haeffner]]=== Fredrik Haeffner nomineras av [[Användare:Agneta|Agneta]] 10 juni 2006 kl.20.27 (UTC) '''Anledning:''' Nyss hamnade jag på en Fänrik Stål-sida ([[Vårt land]]) som delvis krockar med strukturen i Projekt:Psalmer på Wikipedia. Fredrik är synnerligen kompetent och har inom en kort tidsrymd fått ordning på psalmprojektet. Det utvecklas intensivt. Inte bara att han klarar att hjälpa helt infantila användare som mig. Han gör det på ett trevligt vis, alltid vänlig och förutseende, och en person som snabbt har greppat hela komplexiteten och kan hantera den. Sammanfattningsvis en synnerligen diplomatisk person med hög kompetens utanför sitt eget yrkesområde. Han kan tillföra Wikisource mer än vi kan ana och jag hoppas verkligen att han tackar ja. : Jag arbetar gärna för att utöka och förbättra möjligheterna i Wikisource -- [[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik]] 14 juni 2006 kl.11.03 (UTC) ====Omröstning==== * '''För''' [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 15 juni 2006 kl.10.28 (UTC) (jag tror inte Fredrik kommer missbruka verktygen) * '''För''' [[Användare:Damast|Damast]] 19 juni 2006 kl.21.55 (UTC) Övertygad om att han kommer tillföra mer än tänkbart rent av! * '''För''' [[Användare:Tubaist|Tubaist]] 20 juni 2006 kl.07.17 (UTC) * '''För''' [[Användare:Fred chessplayer|Fred chessplayer]] 21 juni 2006 kl.22.10 (UTC) '''Stödjer inte''' * --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 20 juni 2006 kl.08.51 (UTC) * // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.11.20 (UTC) Kan tänka mig många bättre kandidater * [[Användare:Tournesol|Tournesol]] 30 juni 2006 kl.22.48 (UTC) ====Diskussion==== Även om det inte är så mycket arbete för administratörer här så är det bra med mer än en administratör. (Bortsett från att redigera systemmeddelanden, så kan man utöka och förbättra Wikisource utan att vara administratör.) :Men det underlättar för andra användare om en användare som är kunnig och kompetent har en fullödig arsenal verktyg för att utöka och förbättra. Även då det gäller småsaker som att redigera systemmeddelanden är det bra att ha tillgång till fungerande verktyg. Det finns ett behov av en administratör, som kan fungera bra tillsammans med EnDumEn och med användarna här på source. [[Användare:Agneta|Agneta]] 27 juni 2006 kl.21.13 (UTC) ::Användaren har uppenbarligen noll koll om hur en Wiki fungerar och bör alltså inte ges tillgång till de här verktygen. Citat"Ett litet tips i all vänlighet: om du inte vet hur mallartiklar fungerar; avstå då från att redigera dem" [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Mnemo&diff=prev&oldid=2325727] Jag ångrar verkligen att jag inte registrerat mig här tidigare så jag kunde ha röstat. /[[Användare:Grön|Grön]] 28 juni 2006 kl.14.13 (UTC) :::Vadå "kunde ha röstat", vad är det som säger att du inte kan det? Om det är OK att man sätter någon till admin trots mindre än 75% stöd med motiveringen "det har inte sagts PÅ WIKISOURCE att man måste ha det" är mitt motsvar "det har inte sagts PÅ WIKISOURCE att man måste vara reggad före omröstningens början för att ha rösträtt". - [[Användare:Tournesol|Tournesol]] 30 juni 2006 kl.22.46 (UTC) ===[[Användare:Tubaist|Tubaist]]=== Tubaist är en välkänd användare, såväl här som på andra projekt. Tubaist torde vara okontroversiell i alla läger, och såsom administratör åtmjuta förtroende hos alla. Han har tackat ja på sin diskussionssida: [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Tubaist&diff=6345&oldid=6052]. // [[Användare:Habj|Habj]] 1 juli 2006 kl.13.30 (UTC) '''Stödjer''' *[[Användare:Tournesol|Tournesol]] 1 juli 2006 kl.17.31 (UTC) '''Stödjer inte''' * '''Neutral''' * [[ar:ويكي مصدر:إداريون]] [[da:Wikisource:Administratorer]] [[de:Wikisource:Administratoren]] [[el:Βικιθήκη:Διαχειριστές]] [[en:Wikisource:Administrators]] [[es:Wikisource:Administradores]] [[fr:Wikisource:Administrateurs]] [[he:ויקיטקסט:מפעיל מערכת]] [[hr:Wikizvor:Administratori]] [[id:Wikisource:Pengurus]] [[is:Wikiheimild:Stjórnendur]] [[it:Wikisource:Amministratori]] [[ko:Wikisource:관리자]] [[la:Wikisource:Magistratus]] [[nl:Wikisource:Lijst van gebruikers met extra bevoegdheden]] [[pl:Wikiźródła:Administratorzy i Biurokraci]] [[pt:Wikisource:Administradores]] [[ro:Wikisource:Administratori]] [[sr:Wikisource:Администратори]] [[tr:VikiKaynak:Yöneticiler]] [[vi:Wikisource:Người quản lý]] [[zh:Wikisource:管理员]] Wikisource:Sidor som bör raderas 1758 5265 2006-05-10T19:49:39Z Damast 5 /* Anmälda artiklar */ text skriven 1993 - snabb radering snälla! På den här sidan kan man anmäla sidor som bör raderas. Orsaker till radering kan vara att sidor är brott mot upphovsrätten eller de bara är klotter. Det kan också finnas andra anledningar till att en text inte hör hemma på Wikisource (se [[Wikisource:Vad Wikisource är]] under rubrikerna ''Vad ska finnas här?'' och ''Vad får inte finnas här?''). [[Kategori:Wikisource|Sidor som bör raderas]] ==Anmälda artiklar== *[[Vad Jehovas Vittnen tror på]] Artikelförfattare har själv tömt sidan, med sista kommentar *Flyttar till wikibooks''.--[[Användare:Sannab|Sannab]] 18 januari 2006 kl.20.38 (UTC) *[[Dagen är kommen]] upphovsrättliga skäl, den svenska texten är från cirka 1974 tror jag. --[[Användare:Damast|Damast]] 5 april 2006 kl.23.34 (UTC) *[[Säg, känner du det underbara namnet]] Allan Törnbergs texter blir fria att återges år 2026, då författaren varit död i 70 år.--[[Användare:Damast|Damast]] 5 april 2006 kl.23.39 (UTC) *[[När världens Frälsare jag ser]] Anders Frostensons text har upphov i 70 år från 2006. --[[Användare:Damast|Damast]] 18 april 2006 kl.13.06 (UTC) *[[Ropa till Gud]] skriven 1993! Upphovsbrott så det står härliga till! --[[Användare:Damast|Damast]] 10 maj 2006 kl.19.49 (UTC) Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 1759 2980 2005-09-15T18:59:33Z EnDumEn 2 ==Senaste ändringar och mini-meny== Jag har skapat ett sätt att göra en Senaste ändringar på sidor med svenskt material - ett halvdant sådant, för den kommer endast att omfatta de sidor som märkts med kategorin [[:Category:sv]]. Iden kommer från Skanwiki på Meta, och jag är allvarligt talat inte helt säker på om det blir så bra här. Det kräver ju att alla sidor märks upp med kategorin... och frågan är hur väl det kommer att funka. Å andra sidan kan man ju se det som ett sätt att enkelt visa för övriga deltagare vad man håller på med, om man tycker det är trevligt? Jag börjar märka upp en del sidor med kategorin, så ser ni hur det funkar. För att få följande lilla snabbmeny på din användarsida {{sv}} lägger du in mallen <nowiki>{{sv}}</nowiki> på den. / [[User:Habj|Habj]] 16:25, 6 August 2005 (UTC) ::Upptäckte just en tråkig sak. Diskussonssidorna följer inte automatiskt med i kategoriseringen; alltså måste man stoppa in [[:Category:sv]] även på diskussionssidan, om man vill att ändringar där ska synas i vår mini-SÄ. Nå, det går ju att lägga in den där när man skriver något. / [[User:Habj|Habj]] 01:25, 11 August 2005 (UTC) ==Psalmerna== Jag håller precis på och går igenom alla 223 psalmerna här och har hunnit till bokstaven K... Kan i princip sålede lägga in den där categorin på de följande men å andra sidan ska ju alla psalmer ha en återlänkningsmall och då vore det väl avsevärt enklare att lägga den där sv-kategorin I MALLEN (jag VET att vi diskuterat det olämpliga i det rent generellt, men här skulle det väl vara kanonbra?) --[[User:Damast|Damast]] 20:39, 6 August 2005 (UTC) :Hela konstruktionen är ju lite halvfuskig öht... i det här fallet har jag ingenting emot det. På sikt hoppas jag att det blir en egen domän (sv.wikisource) istället. / [[User:Habj|Habj]] 00:15, 8 August 2005 (UTC) ==svensk språkdomän (sv.wikisource.org)== Nu har språkdomäner börjat skapas. Om ni vill att en svensk domän ska skapas så kan ni rösta på [[Wikisource:Language domain requests#sv.wikisource.org (svenska)]]. Om tillräckligt många vill att domänen ska skapas och om de kan enas om en byråkrat så startas den svenska versionen. Jag kan ställa upp som byråkrat (men man kan naturligtvis vara för en svensk version utan att rösta för att jag ska vara byråkrat där). /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 18:03, 23 August 2005 (UTC) :Hm, jag förstår inte riktigt. På [[Wikisource:Scriptorium#Language Updates]] talas det om att någon omröstning avslutades för tre månaders sen? och sv: finns inte med på listan över de wiki som redan fått egen domän. Nå, det ska väl bli förr eller senare... / [[User:Habj|Habj]] 14:46, 24 August 2005 (UTC) ::I en tidigare omröstning ([[Wikisource:New vote on language subdomains]] som avslutades 15 maj i år) bestämdes att olika språkversioner skulle tilllåtas, inte att alla spårk skulle få en egen version. ::För att en språkdomän ska skapas krävs att några användare stödjer förslaget (jag vet inte exakt hur mycket stöd ett språk behöver), och att det finns någon som kan vara byråkrat och som har stöd av andra användare. I röstningen på [[Wikisource:Language domain requests]] är set två saker som man kan ta ställning till för varje språk, dels om man vill ha en egen domän för språket och dels om man är för eller emot de byråkratkandidater som finns för språket. /[[User:EnDumEn|EnDumEn]] 21:09, 25 August 2005 (UTC) Varmed skall jag dig lova 1760 6186 2006-06-28T22:55:17Z EnDumEn 2 större inledande bokstäver {{Psalmartikel}} '''1.''' :<span style="font-size:larger;">'''H'''</span>war med skal jag nu lofwa :Min GUD och Fader blid :Som lät mig roligt sofwa :Och wakna up med frid? :Si, natten är förbi, :Och Solen månd framskrida: :GUD med sit ansikt blida :Han wärdes mig anse. '''2.''' :<span style="font-size:larger;">'''Å'''</span>rligen han mig spisar, :Och kläder rikelig: :Min siäl stor nåd bewisar :Och föder rundelig; :Ty skal ock nu min mun :Hans helga Namn beröma :Och aldrig mer förglömma :Hans nåde watgelund. '''3.''' :<span style="font-size:larger;">'''K'''</span>an jag ock ej fullgiöra :Min Gud med tacksamhet, :Och hans nåd så utföra, :Som jag mig skyldig wet; :Så är hans nåde stor, :At han min swaghet hielper, :Och ingen nederstielper, :Som honom stadigt tror. '''4.''' :<span style="font-size:larger;">'''A'''</span>namma mina böner, :Och tänk uppå tin nåd, :At jag tit bistånd röner :I all min råd och dåd: :Ledsaga ock min fot, :At jag går rätta wägar, :Och ingen handel plägar, :Som är min Gud emot. '''5.''' :<span style="font-size:larger;">'''N'''</span>är jag nu sedan skyndar :Och gripes an mit kall, :Bewara mig för synder, :Sorg, nöd och olycksfall :Min ingång och utgång :Regera till tin ära: :Godt slut tu ock beskiära :Uppå min suckar mång. '''6.''' :<span style="font-size:larger;">'''E'''</span>n trogen wård tu skicka, :Som waktar på tin hiord, :At han må altid dricka :Ren saft utaf tit Ord. :Förläna ro och fridh, :Och hålt mig wid thet ena, :At jag tig troligt tienar, :I allan min lifstid. '''7.''' :<span style="font-size:larger;">'''K'''</span>onungen wäl bewara :Och skydda med tin hand: :Hans lifstid länge spara, :Till frögd wårt hela land. :Gif honom lycko god, :Tit folk med nådregera, :Och fienden förstöra :Med wäldigt hieltemod. '''8.''' :<span style="font-size:larger;">'''M'''</span>in slägt och goda wänner, :O HErre! tänk uppå, :Som allas tilstånd känner: :Låt alltid them wäl gå. :Förlän och hälsan god; :Men skulle thet så hända, :At tu täks siukdom sända, :Så gif ock tålamod. '''9.''' :<span style="font-size:larger;">'''A'''</span>t jag i medgång tackar :Och ej högfärdig må: :I motgång ej försakar, :Hwad Gud mig lägger på; :Så är jag wäl förnögd, :Och wet, at Gud skal wända :Then plågan han måst sända, :til salighet och frögd. '''10.''' :<span style="font-size:larger;">'''N'''</span>är jag skal hädan wandra :Af thenna jämmerdal. :Tå slut bland Helgon andra :Mig i tin frögdesal; :At jag til ewig tid :Må med en Änglatunga :Tig pris och ära siunga, :Min Gud och Fader blid! '''Författad av:''' ''Håkan Ekman'' (ca.1655 -1719) [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Håkan Ekman]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Användare:Damast 1761 4513 2006-04-05T23:35:28Z Damast 5 genväg *Artiklar som bör raderas återfinns på: [[Category talk:Psalmer]] och/eller [[:Wikisource:Sidor som bör raderas]] *Kom ihåg att arkivera diskussionssidan på: [[Category talk:Psalmer:Raderade artiklars diskussionssidor]] och att ändra i **[[w:Lista över psalmer A-L|Wikipedians Lista över psalmer A-L]] eller **[[w:Lista över psalmer M-Ö|Wikipedians Lista över psalmer M-Ö]] <nowiki>[[w:...</nowiki> för återlänkning till sv <nowiki>{{Psalmartikel}}</nowiki> Används för återlänkning till wikipedias psalmer Annat av intresse att kunna hitta till: *[[Wikisource:Forfattere]] Versmått *<nowiki><div class=vers><pre></nowiki> *<nowiki></pre></div></nowiki> {{User sv}} '''''Note for English users:''' The user is able to read, but not happy to write English.'' Svensktalande, men kan läsa engelska... Användare:Mike 1763 2995 2005-09-18T09:17:59Z Mike 10 Hej. Många användare av framförallt de svenska versionerna av Wikimedias wikis känner nog igen mig... Här är några oordnade länkar till några av mina användarkonton. {| border=1 cellspacing=0 align=center width=50% |- align=center | [[w:sv:Användare:Mike|'''''sv.wikipedia''''']] | [[w:en:User:Mikez|en.wikipedia]] | [[w:de:Benutzer:Mikez|de.wikipedia]] |- align=center | [[wikt:sv:Användare:Mike|'''''sv.wiktionary''''']] | [[wikt:en:User:Mike|'''''en.wiktionary''''']] | [[wikt:de:Benutzer:Mike|de.wiktionary]] |- align=center | [[q:sv:Användare:Mike|sv.wikiquote]] | [[q:en:User:Mikez|en.wikiquote]] | |- align=center | [[b:sv:Användare:Mike|sv.wikibooks]] | [[b:en:User:Mike|en:wikibooks]] | |- align=center | sv.wikisource | [[:en:User:Mike|en:wikisource]] | |- align=center | [[n:användare:Mike|sv:wikinews]] | [[n:en:User:Mike|en:wikinews]] | |- align=center | colspan=4 | [[m:user:Mikez|Meta]] |- align=center |colspan=4 | [[commons:user:Mike|Commons]] |} MediaWiki:Newuserlogpage 1764 3007 2005-09-18T10:22:22Z EnDumEn 2 Nya användare MediaWiki:Renameuserlogpage 1765 3009 2005-09-18T10:25:08Z EnDumEn 2 Användarnamnsbyten Wikisource:Deltagarportal 1766 6967 2006-07-02T07:49:55Z NERIUM 63 Wikisource är ett bibliotek för källtexter som användarna själva samlar ihop. ===Om Wikisource=== *[[Wikisource:Vad Wikisource är|Vad Wikisource är]] - försök att förklara vad Wikisource är *[[m:Wikisource|Statistik: Wikisource sida på meta]] - relativt ofta uppdaterad *[http://stats.wikimedia.org/wikisource/SV/Sitemap.htm stats.wikimedia.org] - mer statistik ===Diskussion=== *[[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]] - diskussioner, frågor, kanske svar, om Wikisource ===Administration=== *[[Wikisource:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] *[[Wikisource:Administratörer|Administratörer]] === Användare === *[[Special:Listusers|Lista över användare]] *[http://tools.wikimedia.de/~interiot/cgi-bin/count_edits?user=&dbname=svwiki_p Redigeringsräknare] ===Önskade texter=== Saknar du någon text? Lägg till den i önskelistan. * [[Wikisource:Önskelista|Önskelista]] ===Upphovsrätt=== *[[Wikisource:Förteckning över verks upphovsrättliga status]] ===Att göra=== *Ett kategoriseringssystem, se [[Wikisource:Kategorier]] **Kategorisera texter *Bidra med nya texter === Hjälpmedel === *[[:Kategori:Mallar|Mallar]] *[[Wikisource:Textformatering|Textformatering]] [[Kategori:Wikisource|Deltagarportal]] [[da:Wikisource:Forside]] [[en:Wikisource:Community Portal]] [[es:Wikisource:Portal de la comunidad]] [[nl:Portaal:Gebruikersportaal]] [[ko:Wikisource:Community Portal]] [[pl:Wikiźródła:Portal Wikiskrybów]] [[pt:Wikisource:Portal comunitário]] Författare:Erik Johan Stagnelius 1767 5569 2006-06-03T20:23:20Z Fred chessplayer 74 +[[Grymt verklighetens hårda band mig trycka]] '''Erik Johan Stagnelius''' (1793 - 1823) ==Biografi== [[w:Erik Johan Stagnelius|svenska]] ==Verk== *[[Ack! vad jag hatar den man]] *[[Allt sen människor först]] *[[Afton psalm]] *[[Amanda]] *[[Förruttnelse, hasta, o älskade Brud]] *[[Grymt verklighetens hårda band mig trycka]] *[[Vaggvisa]] *[[Vårsång]] [[Kategori:Författare|Stagnelius, Erik Johan]] Författare:Lina Sandell 1768 6137 2006-06-28T12:21:01Z Agneta 53 + Deruppe ingen död skall vara. '''Lina Sandell''' (1832 - 1903) [[w:Lina Sandell-Berg|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk av LIna Sandell publicerade på Wikisource== * [[Bida blott, bida blott]] * [[Bliv i Jesus, vill du bära frukt]] * [[Blott en dag]] * [[Bred dina vida vingar]] * [[Deruppe ingen död skall vara]] * [[Det blir något i himlen]] * [[Dig, Herre Gud, är ingen]] * [[Ditt ord, o Jesus, skall bestå]] * [[En liten stund med Jesus]] * [[Giv din ungdomsdag åt Jesus]] * [[Göm mig, Jesus, vid ditt hjärta]] vers 3. * [[Hav tack, du käre Herre]] * [[Herre jag beder]] * [[Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig]] * [[Herre, samla oss nu alla]] * [[Herrens nåd är var morgon ny]] * [[Hos Gud är idel glädje]] * [[Här samlas vi omkring ditt ord]] * [[I den ljusa morgonstunden]] * [[I livets vår hur skönt att få]] * [[Jag kan icke räkna dem alla]] * [[Jag vet ett namn så dyrt och kärt]] * [[Jag vill sjunga en sång]] * [[Jag älskar dig, Jesus]] * [[Jag är en gäst och främling]] * [[Jesus, du mitt hjärtas längtan]] * [[Jesus för världen givit sitt liv]] * [[Jesus kär, var mig när]] * [[Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud]] * [[Kom i din ungdoms dagar]] * [[Lev för Jesus, intet annat]] * [[Låt mig börja med dig]] * [[Medan allting ler och blommar]] * [[Min sång skall bli om Jesus]] * [[Mäktig är Herren]] * [[När ett vänligt solsken sprider]] * [[O att den elden redan brunne]] * [[O du ärans konung]] * [[Så älskar Gud]] * [[Tack för ditt nådesord]] * [[Tack, o Jesus, för det rika bordet]] * [[Tillkomme ditt rike]] * [[Tryggare kan ingen vara]] * [[Är det sant att Jesus är min broder]] ==Översättningar== * [[Amen sjunge var tunga!]] av [[Författare:Niels Brorson|Niels Brorson]] * [[Hos Gud är idel glädje]] av [[Författare:Johan Nordahl Brun|Johan Nordahl Brun]] [[Kategori:Författare|Sandell, Lina]] Författare:Carl Olof Rosenius 1769 5319 2006-05-15T21:53:32Z Agneta 53 '''Carl Olof Rosenius''' (1816 - 1868) [[w:Carl Olof Rosenius|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== *[[Guds barn jag är]] *[[I en djup, oändlig skog]] *[[Med Gud och hans vänskap]] *[[När den arma jordens tid förgår]] *[[Var jag går i skogar, berg och dalar]] *[[Våga dig Dristelig]] *[[Ängsliga hjärta, upp ur din dvala]] [[Kategori:Författare|Rosenius, Carl Olof]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius|Rosenius, Carl Olof]] Författare:Johan Ludvig Runeberg 1773 5815 2006-06-10T21:15:20Z EnDumEn 2 +fi '''Johan Ludvig Runeberg''' (1804 - 1877) [[w:Johan Ludvig Runeberg|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== *[[Fänrik Ståls sägner]] **[[Vårt land]] **[[Fänrik Stål]] **[[Lotta Svärd]] **[[Wilhelm von Schwerin]] ===Andra dikter=== *[[Den enda stunden]] *[[Högt bland Saarijärvis moar]] ''Se även [[:Kategori:Johan Ludvig Runeberg]]'' [[Kategori:Författare|Runeberg, Johan Ludvig]] [[fi:Johan Ludvig Runeberg]] Författare:Erik Gustaf Geijer 1774 3052 2005-09-23T17:31:50Z EnDumEn 2 '''Erik Gustaf Geijer''' (1783 - 1847) [[w:Erik Gustaf Geijer|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== *[[Vårsång]] [[Kategori:Författare|Geijer, Erik Gustaf]] Författare:Nils Frykman 1775 6250 2006-06-29T09:58:19Z NERIUM 63 '''Nils Frykman''' (1842 - 1911) [[w:Nils Frykman|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== *[[Vår store Gud gör stora under]] [[Kategori:Författare|Frykman, Nils]] [[Kategori:Nils Frykman|*]] Författare:Edvard Evers 1776 6246 2006-06-29T09:54:40Z NERIUM 63 '''Edvard Evers''' (1853 - 1919) [[w:Edvard Evers|Biografi på Wikipedia]] ''Se även [[:Kategori:Edvard Evers]].'' ==Verk== *[[Vår blick mot helga berget går]] [[Kategori:Författare|Evers, Edvard]] MediaWiki:Sitematrix 1777 3064 2005-09-25T18:15:12Z EnDumEn 2 Lista över Wikimedias wikis Författare:Martin Luther 1778 3964 2006-01-18T22:48:08Z Zhaladshar 43 +es: '''Martin Luther''' (1483 - 1546) [[w:Martin Luther|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== ===Psalmer=== *[[Var man må nu väl glädja sig]] *[[Vår Gud är oss en väldig borg]] (''Ein' feste Burg ist unser Gott'') [[Kategori:Författare|Luther, Martin]] [[de:Martin Luther]] [[en:Author:Martin Luther]] [[es:Martín Lutero]] [[it:Autore:Martin Lutero]] [[la:Martinus Luther]] [[pl:Autor:Marcin Luter]] Wikisourcediskussion:Administratörer 1779 6239 2006-06-29T08:54:37Z NERIUM 63 /* Regler */ Det finns ingen sida för hemagjorda dikter va? / Savaa :Nej, wikisource är för dikter som är publicerade i något slags utgiven form (dock inte på nätet bara)--[[Användare:Damast|Damast]] 27 september 2005 kl.21.39 (UTC) ==Regler== Vi borde egentligen ha haft regler för val av administrörer innan vi påbörjade någon omröstning. Om vi använder samma regler som Wikipedia (en veckas röstning, och minst 75% stöd för tillsättning) så skulle den pågående omröstningen avslutas, och stödet (67%) räcker inte. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 26 juni 2006 kl.21.36 (UTC) :Men om det nu inte fanns några sådana regler så kanske vi kan gå tillbaka till tiden för din tillsättning. Hur skedde den? Hur lång och omfattande omröstning var det då? Vi kan ju inte använda retroaktiva regler, utan de gamla reglerna får väl duga. [[Användare:Agneta|Agneta]] 27 juni 2006 kl.21.18 (UTC) ::Tycker att man skall använda samma regler som wikipedia.--[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 27 juni 2006 kl.21.26 (UTC) :::Ja, det kan man väl göra, men inte retroaktivt. Det är inte förenligt med någon form av rättssäkerhet. Det är det ena och det andra är väl att röster från dem som inte varit aktiva så särskilt länge bör ju i så fall inte räknas. Eller röster från dem som liksom slutat här och bara tittar in för att rösta. 23 dagars aktivitet på Wikisource är ganska magert. Eller ett titta in och under en dag var annan eller var tredje månad jobba intensivt för att det ska se engagerat ut, men egentligen så är man på någon annan wiki någon annastans med sin huvdsakliga wikigärning.[[Användare:Agneta|Agneta]] 27 juni 2006 kl.21.33 (UTC) ::::Det är inte speciellt rättsäkert att hitta på regler i efterskott. Tycker inte man retroaktivt skall bestämma vilka som skall få vara med i omröstningar. Jag skriver på alla wikipediasystrarna och det gör mig inte mindre lämpad att rösta. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 27 juni 2006 kl.22.31 (UTC) ::::::Jo, visst är du mindre lämpad om det är så att du vill ha de regler som gemenskapen på Wikipedia röstat igenom. Det är ju sådana argument som används mot enskilda användare när det röstas för eller emot administratörer på Wikipedia. Och ville du nu ha Wikipedia-reglerna här så får du väl respektera dem. Du kan ju inte både äta kakn och ha den kvar. (God levnadsregel). Och så tycker faktiskt jag att det är viktigare att regler finns för vilka som ska tillsättas än om vilka som ska få rösta. Det rör sig ju om öppna personval, vilket är oerhört ovanligt IRL, där man är tvungen att se den man rösta nej till i ögonen. Det är nog lättare här att anonymt och på rymdavstånd jobba mot enskilda individer. Vill du ha ett regleverk så ska du naturligtvis få det. Vill du ha WP-reglerna hit retroaktivt så ska du få det. Då har du inte rätt att rösta här på ett tag. Även danskar, norrmän och svenskar måste bo ett tag i Sverige innan de får rösta i Sverige. Och i vilket fall som helst så har Habjs röst kommit in för sent ändå. Rimligen bör förslagsställarens röst räknas. Jag skulle aldrig föreslå någon om jag inte trodde på personen.[[Användare:Agneta|Agneta]] 28 juni 2006 kl.10.14 (UTC) :"Rättssäkerhet" är ett konstigt begrepp i sammanhanget. Vi ska inte ägna oss åt byråkrati, utan att försöka fastställa konsensus. (Vad som varit praxis på denna sida på denna wiki har jag dålig koll på, den frågan uttalar jag mig inte om.) // [[Användare:Habj|Habj]] 28 juni 2006 kl.13.35 (UTC) ::På dagis och i grundskolan talar elevena om "rättvisa" i meningen att Fröken ska vara rättvis. När vi blir äldre kommer begreppet "rättssäkerhet" och i sociala sammanhang talar man normalt inte om "byråkrati" utan om "vanligt anständigt socialt beteende" eller liknande. Man agerar helt enkelt inte orättvist och byter regleverk allteftersom det passar ens olika lynne för dagen eller andra personliga tillkortakommande. Sättet att använda begreppet "konsensus" på wikipedia är unikt. (den som tjatar tillräckligt långe om långt om sin linje i en fråga och i en omröstning lyckas på olika grunder driva igenom en åsikt, mer eller mindre logisk, behöver inte vara en konsensusslutsats. Det är ett helt ordinärt majoritetsbeslut. Och inget annat.[[Användare:Agneta|Agneta]] 28 juni 2006 kl.21.47 (UTC) :::: Agneta: man kan lätt tro att du syftar på någon särskild som "liksom slutat här och bara tittar in för att rösta". Det vore fint om du kunde reda ut detta, så ingen missförstår. Det torde vara uppenbart för de flesta att man inte kan hålla på och göra den typen av bedömningar vad gäller folks motiv till av-och-till-verksamhet. Vad man bedömer då är ju mest vad man tycker om personen, och sen gissar man vad folk har i kikaren. :::: Angående att ha sin huvudverksamhet på nån annan wiki - det har väl de flesta, vad gäller wikisource? Jag har hittills aldrig hört kravet att man måste ha sin huvudverksamhet på en viss wiki för att få yttra sin åsikt. Det finns folk som är administratör på en hög olika wiki... rimligen kan de inte ha sin huvudverksamhet på alla dessa. // [[Användare:Habj|Habj]] 28 juni 2006 kl.13.45 (UTC) :::::Nej det är inte så konstigt att hänvisa till rättssäkerhet i sammanhanget. För på Wikipedia finnes löst flytande regelverk anpassat för stunden och "gemenskapens" olika personliga önskemål och behov. Reglerna är aldrig statiska och de ändras fortlöpande för att anpassas till de mest dominerande aktörerna. För tillfället. Jag tillhör en av dem som tackat nej till erbjudet adminstratörsskap. Om jag inte minns fel är du en av dem som avsagt dig adminskapet. Människor (observera människor) väljs på ett mycket obehagligt vis till admins eller väljs inte. Ett litet antal människor röstar och deras röster sägs sen vara utslagsgivande för beslut. I dagsläget så tycker jag att dessa omröstningar närmast fungerar som en lynchmobb. Ständigt utbryter "diskussioner" om marionetter, om folk har varit med tillräckligt länge m.m. Det diskuteras personliga egenskaper som om de röstande i sammanhanget har rätt att yttra vad som helst. Det hela är vedervärdigt och det är uppenbart att de som inte får andras "förtroende" i allmänhet tar mycket illa vid sig. Självklart gör dom det för det är rena och skära personangrepp. Om du tror att jag "menar någon särskild" så tror du rätt. Vilket alla andra som bryr sig om wikipedia, wikisource och wiki över huvud taget mycket väl förstår. De flesta kan nog till och med grovt gissa vem jag menar, men det är helt ointressant i sakfrågan här. För här föreslogs att Wikipedia regler skulle gälla retroaktivt för tillsättning av admin. Och låt gå för det: Då är det bara att du tittar tillbaka på diskussionerna där och läser om alla som inte borde få rösta för att de inte är aktiva på wikin ifråga. Och ska retroaktiva regler gälla för den föreslagne så bör de väl gälla för de röstande också. :::::Jag anser att det har betydelse i vilken mån man bryr sig om en speciell wiki eller ej. Det verkar lite väl glassigt om man ska specialisera sig på en wiki (därför at de andra är kass i något avseende) och sen proklamera rätt att styra genom at delta i omröstningar. :::::I vilket fall som helst så inkom din röst flera dagar för sent. Så det spelar ingen roll vad jag anser om att wikipediareglerna ska gälla här eller ej. Om de inte ska gälla så bör min röst mot att folk tittar in för att rösta gälla. Gäller wikipediareglerna så bör din röst inte räknas för att den kom in på tok för sent. NERIUM höll tiden med en liten trygghetsmarginal i tid. Och så fick han skynda sig som bara den att fixa till lite redigeringar först bara. Då håller jag helt med dig att den som har varit väldigt kort tid på en wiki definitivt inte ska varken ska bli eller delta i omröstningar om admins. (Sin dina "standardmotiveringar") ::::::Förresten så tycker jag det är oförskämt av dig att påstå att du vet flera som skulle "passa bättre". Vad är det för usel stil? Om det finns personer (=människor) som "passar bättre" så föreslå för fåglarna dem också!!! Vem är du att säga så om en annan människa?! Lägg fram dina egna förslag och låt folk som bedöms kunna administrera här göra det. Tiden lär utvisa vilka som är bra på vad. Ingen är ju bra på allt. Inte ens du. Så att vi kan slippa ifrån den mobbingkultur som utvecklats på Wikipedia och som det vore oerhört tragiskt om den spreds hit också.[[Användare:Agneta|Agneta]] 28 juni 2006 kl.21.38 (UTC) :De enda wikival jag har någon erfarenhet av är administratörsvalen på svenska Wikipedia. Jag tror att alla registrerade användare som gjort seriösa redigeringar innan en omröstning påbörjas har rösträtt där och omröstningen pågår en vecka. Det tycker jag är rimliga regler där. Det är möjligt att vi behövre andra regler eftersom vi har ett litet antal användare. Men alla som deltagit i den här omröstningen hade bidragit (några mer och andra mindre) innan omröstningen påbörjades, så jag tycker inte någon behöver diskvalificeras från omröstningen. Det var en röst lades mer än en vecka efter omröstningens start, men vi hade inte i förväg bestämt någon tidsgräns så jag tycker att den rösten också bör räknas. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 28 juni 2006 kl.22.40 (UTC) ::Det tror inte jag. Och om reglerna därifrån ska gälla så ska de väl gälla alla. Det har strukits röster som ansetts vara röster som kallats in enbart för att rösta emot någon föreslagen man haft personliga åsikter om. Jag minns en kille som närmast vädjade om att få bli admin. Och som "inte skulle ta det personligt" när alla motiv och åsikter radades upp. Direkt riktade mot hans person. Och det ströks röster för honom med motiv som inte tillgodoräknades för de som röstade emot. För de bestämde vilka som skulle få vara med i deras "gemenskap" och inte. Killen lämnade WP samma dag som sammanräkningen gjordes. Det var en seriös ung kille. Han blev utmobbad. ::Och att vi inte bestämt någon tidsgräns bör i mina ögon leda till att vi fullt ut och definitvt följer de enda regler som du känner till för val. Jag är beredd att dra ett streck över din glömska i dett fall, att efter en vecka tala om det uppenbara: Det var bara en röst emot (Neriums) mitt förslag, min röst bör väl räknas också och därmed är stödet tillräckligt. Röstningen avslutas ju per automatik efter en vecka. ::Allt annat framstår som obilligt mot en seriös bidragsgivare. Var för ska dubbla omröstningstiden gälla mot Fredrik H.? Varför ska tilsättningen av honom vara försedd med regler som hittas på i efterhand, när man mot andra är så tillmötesgående?29 juni 2006 kl.04.21 (UTC){{osignerad|Agneta|29 juni 2006 kl.04.21 (CEST)|NERIUM}} Användardiskussion:Savaa 1780 3070 2005-09-27T10:10:00Z EnDumEn 2 Välkommen och svar på fråga Hej och välkommen till Wikisource. ([[Wikisourcediskussion:Administratörer]] är inte riktigt rätt plats för den fråga du ställde, så jag svarar här på din diskussionssida.) Meningen med Wikisource är samla gamla, redan publicerade texter som inte skyddas av upphovsrätt. Därför ska inte egna hemlagade dikter finnas här, sådana får man dela med sig av på något annat sätt någon annanstans. Du kan läsa mer om vad wikisource är i [[Wikisource:Vad Wikisource är]]. Om du har fler frågor om Wikisource så kan du ställa dem på [[Wikisource:Mötesplatsen]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 27 september 2005 kl.10.10 (UTC) Användare:ShineB 1781 3106 2005-09-29T15:18:18Z ShineB 14 '''ShineB''' träffas lättast på [[w:Användare:ShineB|Svenska Wikipedia]]. På Wikisource ägnar jag mig ibland åt [[Wikisource:Poesi|poesi]]. Omkring tiggarn från Luossa 1782 6044 2006-06-26T10:46:00Z Habj 4 formatering mha <poem>-taggen <poem> Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring, och vid lägerelden hörde de hans sång. Och om bettlare och vägmän och om underbara ting, och om sin längtan sjöng han hela natten lång: "Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder: Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt! Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand, om de vilda havens vila har jag drömt. Och i anden har jag ilat mot de formlösa land, där det käraste vi kände skall bli glömt. Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka, ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud. Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka, och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud. Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt, redde hon med mjuka händer ömt vårt bo, hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt, och jag fördes bort av anden att få ro. Det jag älskar, det är bortom och fördolt i dunkelt fjärran, och min rätta väg är hög och underbar. Och jag lockas mitt i larmet till att bedja inför Herran: "Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har!" Följ mig, broder, bortom bergen, med de stilla svala floder, där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd. Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder, mitt i guldomstänkta dimmor i en rosenmantel klädd. Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda, må vi vara mil från livet innan morgonen är full! Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull. Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga, där i vila multna vraken och de trötta män få ro. Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga under valv där evigt unga barn av saligheten bo." </poem> [[kategori:Dan Andersson]] Gud trefaldig, stå oss bi 1783 6179 2006-06-28T21:01:36Z Agneta 53 katgori {{Psalmartikel}} ''Av upphovsrättsliga skäl anges här 1937 års version efter [[w:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallins]] bearbetning.'' Gud trefaldig, statt oss bi <br> Och låt oss ej fördärvas. <br> Gör vår själ från synden fri, <br> låt himlen av oss ärvas. <br> Styrke oss din kraft, att vi <br> Det onda övervinne <br> Och så med kristligt sinne <br> Det sälla målet hinne. <br> Hjälp att dig vi älska må <br> Och såsom oss vår nästa. <br> Vår tro, vårt hopp befästa.<br> Gud, hjälp oss till det bästa. <br> Amen, amen, ske alltså. <br> Halleluja, halleluja. <br><br> ''1695 års version'' 1. Herre Gudh Fader stat oss bij <br> Och låt oss icke förderfwas <br> Giör oss ifrån wåra synder frij <br> At wij titt Rijke må ärfwa <br> För then Onda oss bewara <br> At wij honom öfwerwinne <br> Både nu och i all sinne <br> Hielp oss medh nåder tine <br> Wij sättie all wår lijt til tigh; <br> I trone faste stånda <br> Ifrån then onda Anda <br> Hielp oss / uthaf all wånda <br> Amen Amen ske altså <br> Wij siungom nu Halleluja <br> 2. JEsu Christe stat oss bij... <br> 3. Helige Ande stat oss bij... <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Användardiskussion:EnDumEn 1784 6184 2006-06-28T22:33:29Z EnDumEn 2 /* Administratör? */ Hej. Vart gjorde du av den latinska texten till: [[Gud, vår Gud, vi lovar dig]]? --[[Användare:Damast|Damast]] 28 september 2005 kl.20.18 (UTC) :Den finns på latinska Wikisource. Nu har jag ändrat länkarna. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 28 september 2005 kl.20.47 (UTC) ::wow, att du hittade rätt där! Vad bra! --[[Användare:Damast|Damast]] 2 oktober 2005 kl.21.14 (UTC) ==Lägga till på bevakningslistan== När jag lade till en sida på bevakningslistan, fick jag ett meddelande som löd, i klartext Sidan "Wikisourcediskussion:Poesi" har satts upp på din <a href="/wiki/Special:Watchlist">övervakningslista</a>. Framtida ändringar av den här sidan och dess diskussionssida vill listas där, och sidan kommer att markeras med fet stil i <a href="/wiki/Special:Recentchanges">listan över de senaste ändringarna </a> för att lättare kunna hittas Om du vill ta bort den här sidan från din övervakningslista, så klicka "Ta bort övervakning" ute i sidan. Tillbaka till Wikisourcediskussion:Poesi. En MediaWiki-fil som ska fixas till kanske? / [[Användare:Habj|Habj]] 2 oktober 2005 kl.08.00 (UTC) == Författare == Hej. Såg att du gör ett jättefint jobb att lägga in den där verskoden (som jag måste lära mig!). Men vad är tanken med att lägga länkar till Författarartiklar HÄR när dom ofta finns färdiga på wikipedian? --[[Användare:Damast|Damast]] 30 oktober 2005 kl.09.04 (UTC) :Luskat runt lite nu... Är det inte bättre att lägga in den kortfattade texten om författarna (med hänvisning till artiklarna på wikipedian), som finns här i själva kategorin direkt, så slipper man ju den dubbla bokföringen så att säga?--[[Användare:Damast|Damast]] 30 oktober 2005 kl.09.18 (UTC) ::Jag har inte tänkt att författarsidorna här ska se likadana ut som artiklarna på Wikipedia. Här ska de bara innehålla en lista över de av författarens texter som finns här. Det kanske är dubbel bokföring med både kategorier och författarsidor, men på författarsidorna kan man strukturera listorna på annat sätt än i de automatiska listorna i kategorier. (Dessutom finns författarsidor på alla de andra språkversionerna av Wikisource.) ::När alla texter är kategoriserade och listade på författarsidor så tror jag inte att den dubbla bokföringen blir så mycket extra arbete./[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 1 november 2005 kl.10.29 (UTC) == Språkfil == Högt upp när man kikar på sin övervakningslista står det Visa senaste 1 | 2 | 6 | 12 timmarna 1 | 3 | 7 dagarna all "All" borde kanske bytas ut mot "alla". Säg till om du vill ha hjälp att navigera i språkfilerna (men om jag fattat rätt hittar du bra). / [[Användare:Habj|Habj]] 31 oktober 2005 kl.23.40 (UTC) :Nu är det fixat. Jag ändrade både [[MediaWiki:Watchlistall1]] och [[MediaWiki:Watchlistall2]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 1 november 2005 kl.09.52 (UTC) När man loggar in står det att man är inloggad på svenska Wikipedia. Likaså i det mail jag fick när jag bad få ett nytt lösenord mailat till mig, står det ''bett oss sända dig ett nytt lösenord för din Wikipedia-inloggning'', och mailet är betitlat ''Nytt lösenord från Wikipedia''. // [[Användare:Habj|Habj]] 2 februari 2006 kl.16.26 (UTC) :Jag har ändrat till Wikisource i de flesta systemmeddelandena där det stod Wikipedia. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 2 februari 2006 kl.19.37 (UTC) Under redigeringsrutan, står det ''Observera att alla bidrag till Wikisource är att betrakta som utgivna under GNU Free Documentation License (se Wikisource:copyright för detaljer).'' Länken till [[Wikisource:Copyright]] är röd - men borde den inte heta [[Wikisource:Upphovsrätt]]? // [[Användare:Habj|Habj]] 2 februari 2006 kl.16.27 (UTC) :Nu går länken till [[Wikisource:Upphovsrätt]]. Nu behövs bara någon som vill skriva den sidan. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 2 februari 2006 kl.19.37 (UTC) == Kategori:Sånger == Jag är jätteimpad av hur mycket jobb du lagt ner på att vi ska ha en svensk wikisource... kollar dina användarbidrag emellanåt *ler*. Såg en mall på wikipedian om Kategori:Sånger.som gick till engelska (ska ändra psalm-mallen med!) men den kategorin är tom här än. Så... fixar du till allt enligt konstens alla regler (vilket är över min förmåga!). Mallen hette: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Mall:S%C3%A5ngflytt Mall:Sångflytt] och psalmmallen ligger på: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Mall:Psalm Mall:Psalm] men den tror jag går rätt nu alltså. --[[Användare:Damast|Damast]] 1 november 2005 kl.21.48 (UTC) :Jag ändrade länken i mallen så den länkar till [[:Kategori:Sångtexter]]. Men om [[:Kategori:Sånger]] är ett bättre namn så borde kanske den kategorin användas istället. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 2 november 2005 kl.16.54 (UTC) ::Vad jättebra du fixade det! Vad glad jag blir! *ler* Tycker att Kategori:Sångtexter är bästa namnet faktiskt, det anger ju att det handlar om själv texterna, och inte artiklar runt ikring sångerna osv... --[[Användare:Damast|Damast]] 2 november 2005 kl.21.24 (UTC) == Radera? == Hej. Kan du radera hela artikeln: [http://sv.wikisource.org/wiki/Gud_har_en_famn] ? Texten är upphovsskyddad länge än (Perman dog 1959) --[[Användare:Damast|Damast]] 13 januari 2006 kl.23.37 (UTC) :Nu är psalmen raderad. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 14 januari 2006 kl.10.23 (UTC) Hej igen. Dags för en till radering. [[Ode till en grekisk urna]] är rimligen upphovsskyddad då översättaren sannolikt lever än till och med enligt svenska wikin. Grillo bad mig kolla upphovet. Borde vi kanske ha en radera-mall som samlar önskemål/behov om raderingar? Inte för omröstningar, utan för att rapportera den slags sidor? --[[Användare:Damast|Damast]] 5 mars 2006 kl.10.13 (UTC) :Texten är nu raderad. Jag skapar [[Mall:Radera]] för liknande fall i framtiden. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 5 mars 2006 kl.20.12 (UTC) ::Jättebra. Hamnar dom i en kategorisida som du bevakar också eller? --[[Användare:Damast|Damast]] 8 mars 2006 kl.06.47 (UTC) :::Jag glömde visst att skapa kategorin, men nu finns den: [[:Kategori:Raderingar]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 8 mars 2006 kl.17.45 (UTC) ==vote== hey, there is a new vote on ws.org: http://wikisource.org/wiki/Wikisource:Vote_on_enabling_the_ProtectSection_extension could you advertize it on this site? many thanks. ThomasV == Skrivregler == Hej, Jag lade just upp en översättning till svenska av kymriska nationalsången. Jag hoppas att jag följde de uppställningsregler som gäller här. Jag har inte tittat in här förut, men vad jag förstår är det på den här wikin texten ska ligga. Jag funderade över om man ska lägga in wikilänk till [[w:Wales]] eller så. Du kanske kan kategorisera och wikifiera, så jag får se.. [[Användare:RaSten|RaSten]] 2 februari 2006 kl.19.45 (UTC) == Språkfiler ang. mailbekräftelsen == Funktionen att man måste bekräfta sin mailadress har tydligen slagit igenom samtidigt på alla wiki. Jag hittade följande oöversatta texter: Your e-mail address is not yet authenticated. No e-mail will be sent for any of the following features. Confirm your e-mail address This wiki requires that you validate your e-mail address before using e-mail features. Activate the button below to send a confirmation mail to your address. The mail will include a link containing a code; load the link in your browser to confirm that your e-mail address is valid. Confirmation e-mail sent. Mail a confirmation code // [[Användare:Habj|Habj]] 4 mars 2006 kl.02.01 (UTC) :Jag har översatt de meddelandena. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 5 mars 2006 kl.20.05 (UTC) ==Fler aktiva meverkande ?== Hej. Har tittat runt på sv W-source och det finns ju massor att göra här. Jag tycker Wsource är ett viktigt projekt - en spännande utmaning ! Vill Du ha en aktiv medarbetare att utveckla sv Wikisource utöver inläggning av texter ? --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 6 april 2006 kl.08.15 (UTC) :Det är bara roligt med fler aktiva användare här. Det finns mycket att göra. Framförallt tycker jag att alla sidor behöver kategoriseras på ett bra sätt. Men det finns nog andra saker att göra också, så det är bara att sätta igång med det du tycker verkar roligast. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 april 2006 kl.13.00 (UTC) == Nånting att skriva? == Har du nån idé på nåt som jag skulle kunna skriva? Jag har sökt efter noveller och böcker men de flesta är under översättarens upphovsrätt. Vet nu nån novell som inte är det så kan jag skriva in den. [[Användare:The Trooper|The Trooper]] 31 maj 2006 kl.19.22 (UTC) :Jag har egentligen inga förslag. Det finns naturligtvis översättningar där upphovsrätten löpt ut. Men de kan nog vara svårare att få tag i än senare översättningar av samma bok. Det är kanske lättare med verk av svenska författare, då slipper du problemet med upphovsrätt för översättningen. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 31 maj 2006 kl.21.11 (UTC) :Gå till en loppmarknad och leta reda på något gammalt i textväg. Förra helgen hittade jag en fin barntidning som heter Julfrid. Det finns många äldre sångböcker för barn och folksskolan framför allt, som jag tycker det skulle vara jätteroligt att få se på pränt. Mängder av sånger, som sorterats bort från skolans repetoar (med all rätt säkert). Jag har ju lagt in psalmtexter för barn från förrförra seklet. Och det är inte riktigt samma stuk över 1800-talets sånger och psalmer som dagens Mamma Mu eller Tigejakten. I den frikyrköliga repetoaren texter finns också sedelärande kistorier i de olika tidskrifter som gavs ut för barn från samma sekel. Läs min inlagda sång "Vikingen" [[Så djerf och oförvägen drog vikingen åstad]] och tänk på 6-åriga killar som vill bli stora och starka och större än pappa.[[Användare:Agneta|Agneta]] 1 juni 2006 kl.18.27 (UTC) ::Tack för hjälpen båda två, jag hittade en bok av Topelius: [[Boken om vårt land]] som är tryckt 1907. Ingen upphovsrätt som hindrar! [[Användare:The Trooper|The Trooper]] 2 juni 2006 kl.14.08 (UTC) == Tack så mycket. == Tre psalmer på en sida, men alla har ju samma inledningsfras. Tack för att du fixade tabellerna så elegant.[[Användare:Agneta|Agneta]] 1 juni 2006 kl.18.18 (UTC) == Administratör? == Hej. Tack för ditt stöd! Håller med om ditt diskussionsinlägg på admin-val-sidan. Det är närmast systemadministration jag tror jag har en del att erbjuda med 28 år datorprogrammering (andra-jobb men periodvis heltid i "professionen") och bred erfarenhet av datorsystemadministration. Dvs om du tycker du vill ha /behöver ett handtag. Även om jag arbetat ensam i vissa projekt menar jag att det alltid är användbart att ha flera "bollplank" att testa idéer på och få andra infallsvinklar (både "proffs" och ffa användar-bollplank !). Det är ju mycket jobb kvar på systemsidan för Wikisource så många fler goda krafter kunde säkert vara användbara. (Tar mig friheten att skriva här eftersom det vore opassande att jag gör inlägg i valdiskussionen) Mvh --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik]] 15 juni 2006 kl.19.11 (UTC) :Jag vet inte exakt vad du menar är systemadministration på Wikisource. Administratör kan göra mer än vanliga användare på tre områden: :*'''Radering av sidor''' behöver inte göras så ofta. En del sidor behöver raderas pga upphovsrätt eller klotter. Det är oftast inte akut och om någon frågar mig om raderingar så försöker jag ta bort sidan nästa gång jag är inloggad. Men verktyget kan ibland vara användbart (kanske mer i Wikipedia än här) eftersom det ger möjlighet att genom sidflyttning "skriva över" andra sidor och slå ihop historker för sidor. En annan anledning att ha en till adminsitratör är att det då finns en annan användare som kan se innehållet på de sidor jag raderat och kontrollera att jag inte missbrukar verktyget. :*'''Blockering av användare''' har jag aldrig sett någon anledning att göra här. Det har varit några gånger då sidor har klottrats i, men inga återkommande klottrare. :*De enda '''låsta sidor''' som finns här är [[Special:Allmessages|systemmeddelandena]] (och min testsida som jag testat att låsa). Jag har anpassat och översatt många av meddelandena men det finns fortfarande mycket att göra om du är intresserad av det. Jag hade hoppats att [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Special:Contributions&target=MediaWiki+default MediaWiki default] automatiskt skulle uppdatera många meddelanden efter den stora uppdateringen av den svenska språkfilen som gjordes (av Habj och Sannab, tror jag) för ett par veckor sedan. Annars tycker inte jag att det finns något behov av sidlåsningar så länge vi inte drabbas av mer omfattande klotter. :Som administratör får man också tillgång till en återställningsknapp som gör återställningar av redigeringar lite enklare än om man inte är administratör. Programmeringskunskaper kanske du kan ha en del nytta av om du vill redigera systemmeddelandena. Men sådana kunskaper gör ännu mer nytta om du vill bidra med buggfixar och utökningar av [http://www.mediawiki.org programvaran]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 19 juni 2006 kl.12.03 (UTC) :: Jag är medveten om verktygen och har antagit ungefär vad du säger om det ännu begränsade behovet av åtgärder typ klotter m.m. Med systemutveckling menar jag mest programfunktionernas ''anpassning'' till både svenskt språk (dvs översättning av systemmeddelanden) men än viktigare anpassning av wikiprogrammen till svenska varianten av W-source. Det finns ju ett antal varianter inbyggda i programmen som kan aktiveras/avaktiveras efter "landsgruppens" önskemål. Det kräver tillgång till låsta systemsidor. Så länge jag kan läsa dem kan vi naturligtvis lösa allt med att jag föreslår o du verkställer och enda gången det blir lite mer bökigt är när saker måste testas mer än ett par gånger innan man "får till det". Som jag skrev i min accept: "hjälper gärna till.." och jag sätter inte tillgång till enskilda verktyg som något villkor för det. Jag tycker Wsource är mycket angelägen trots att Projekt Runeberg redan har många källtexter men saknar ju den mycket viktiga integreringen med Wp, audio, Wiktionary m.m. som gör Wsrc unik Mvh --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik]] 20 juni 2006 kl.20.08 (UTC) :::Javascript och stilmallar bör testas ordentligt innan de läggs i de gemensamma filerna ([[MediaWiki:Monobook.js]], [[MediaWiki:Monobook.css]], m.fl.). Testning och utveckling kan du göra i dina personliga [[Special:Mypage/monobook.js|javascript]] och [[Special:Mypage/monobook.css|stilmallar]] (om du använder monobookutseendet) även om du inte väljs till administratör. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 28 juni 2006 kl.22.33 (UTC) Den döde 1786 6940 2006-07-01T22:35:46Z NERIUM 63 {{Titel|Den döde|Esaias Tegnér|kommentar=''Den döde''}} :Du älskade, när jag är död en gång :och likafullt mitt minne och min sång :än några stunder leva kvar i norden, :då hör du kanske ofta nog de orden: :"I skaldens bröst sin nyckel dikten har, :du kände honom, säg oss, hur han var; :ty många rykten genom landet vandra, :förvirrande, motsägande varandra." :Då tänker du: "Jag kände honom väl, :jag lästa länge i hans öppna själ, :en rörlig själ, som gjorde själv sin plåga :och slutligen nedbrann i sin egen låga. :Ombyttlig, lättrörd, barnslig, misstänksam :han svärmade igenom livet fram. :Hans barndom såg jag ej, men mannens hjärta :förtärdes lika utav fröjd och smärta: :nu glad som gudar i Olympens sal, :nu dyster, mörk som de fördömdas kval, :en evig yngling med en evig trånad, :en from, en öppen, och likväl en grånad. :Från mången irring, som han medgav fritt, :hans hjärta hemnade till slut vid mitt. :Jag fick hans kärlek, kunde den ej mista, :den var hans varmaste, den var hans sista, :och mannen med det vittbekanta namn :han trivdes ändå bäst uti min famn. :Hur ofta sov han, däri innelsuten, :en evig tro, av honom aldrig bruten! :I livet var min kärlek honom nog, :och med mitt namn på läpparna han dog." :Så tänker du, fast du det icke säger, :och då kanhända detta bladet äger :för dig ett värde, som det nu ej har. :Då känner du, vad du för honom var, :då minns du rörd de dagar, som förflutit, :då ångrar du, om du mot honom brutit. :O Emili, när då en gång du står :uppå min grav och länge väntad vär :nedstigit, liksom nu, från himlarunden :med knopp och löv och fågelsång i lunden: :säg i ditt hjärta då ett vänligt ord :till slumraren, som ligger under jord, :ty döden själv kan ej min kärlek hämma, :och var jag är, förnimmer jag din stämma. [[Category:Esaias Tegnér]] [[Kategori:Poesi]] Reflexion (dikt) 1787 3108 2005-09-29T15:32:24Z ShineB 14 redir pga wp-länk #redirect [[Reflexion]] Författare:Richard Dybeck 1788 6245 2006-06-29T09:54:10Z NERIUM 63 '''Richard Dybeck''' (1811 - 1877) [[w:Richard Dybeck|Biografi i Wikipedia]]. ''Se även [[:Kategori:Richard Dybeck]].'' ==Verk== *[[Du gamla, du fria]] *[[Mandom, mod och morske män]] [[Kategori:Författare|Dybeck, Richard]] Mandom, mod och morske män 1789 3113 2005-09-29T16:57:52Z EnDumEn 2 ''Text: [[Författare:Richard Dybeck|Richard Dybeck]]'' :Mandom, mod och morske män finns i gamla Sverige än, :kraft i arm och kraft i barm, ungdomsvarm i bardalarm. :Ögon blå, blommor små, tindra i det fria där. :Nord, du kraft i liv och lem, Nord, du milda hjärtans hem! :Toner än från forna dar ljuda där i skog och dal, :vilda som en storm i hav, milda som en suck vid grav. :Lyssnen då, vänner, på hemländsk, hundraårig sång! :Lyssnen, älsken, lären den, sjungen, sjung den själve sen! [[Kategori:Sångtexter]] Användare:EnDumEn/monobook.css 1791 3316 2005-10-29T11:34:22Z EnDumEn 2 p.prosa { text-indent: 2em } .prosa { width: 35em; text-align:justify; margin:0px auto; } #contentsub { overflow:auto; } Önskedagen 1792 3300 2005-10-28T13:09:55Z EnDumEn 2 ''Dikt av [[Författare:Vilhelmina Stålberg|Vilhelmina Stålberg]]''. ''Dikten finns citerad av [[Författare:August Strindberg|August Strindberg]] i "Tal till svenska nationen":'' <div class=vers><pre> Hur dumt som människor önska! Jag önskar en stockros vid fönsterträt, en enda liten misse i knät och en liten vrå av världen och en hjärtans kär, som höll härvans garn och kallade mig sitt rosenbarn, när jag satt med mitt nystan vid härden. Jag räknar och räknar timmarnas slag, men aldrig kommer min önskedag. </pre></div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vilhelmina Stålberg]] Wilhelm von Schwerin 1793 4736 2006-04-11T14:57:49Z Dr Fredrik Haeffner 58 ny rubrikmall {{FänrikStål|trettonde|andra|60}} :Och överstelöjtnant Druva han stod :Bekymrad nu: :"Här dugde ej att ha sprucket mod, :Det brast itu. :Nu ser jag fienden rycka an, :Mångdubbelt starkare kommer han, :Och order har jag att stanna :Och slåss till sista man. :Och hade jag helst vid kanonerna där :En veteran, :En man, som vant sig att bruka gevär, :En krutsprängd fan; :Men nej, en yngling, spenslig och fin, :En femtonåring, en grev Schwerin :Skall svara för batteriet, :Vad håller en sådan för min?" :Han red till ynglingen hän med hast, :Sin hand han bjöd: :"Min vän, snart spelas här höga kast :Om liv, om död, :Död, säker död, om ni står er slätt, :Men liv kanske, om ni siktar rätt. :Dö, leva, det får ni, herre, :Men vika, nej pass för det! :Jag ser er stå här så späd och vek, :I storm ett rör; :Ni har ej prövat en sådan lek, :Min sorg det gör. :Den leken leks ej till tidsfördriv, :Så känn på hjärtat och svar mig giv: :Skall ni våga i dag, om det gäller, :Blankt offra ert unga liv?" :"Herr överstelöjtnant, ni drar ert svärd :Med årbräckt hand :Och vågar dock bjuda ert liv som gärd :För kung och land, :Jag har ett liv i sin styrkas vår, :Det bott i mitt hjärta blott femton år, :Säg, skall jag ej våga det bjuda? :Jag vill se, vem min gärd försmår!" :Den gamle Druva han spände sin blick: :"Det där klang stål! :De orden, herre, de slogo ej klick, :De råkte mål. :Så må jag kalla er vek ej mer, :Men tacka Gud, att han gett mig er, :Ty hjärtat är det, ej armen, :Till slut dock, som kraften ger." :Snart ljödo kanonerna, ynglingen stred :Sin första strid. :Hans folk, svårt härjat, till flykt sig spred, :Han själv höll vid. :Hans batteri var hans härd, hans hem, :Han skötte dess eld, han tjänte för fem: :Där kom en skara kosacker, :Han svedde skägget på dem. :Han fick ett ögonblick rast, han sprang :Hän till sitt folk, :Hans ord bröt sinnen, hans stämma klang, :En vredens tolk. :En stund blott än, och sig allt förbytt, :I strid var åter hans trupp, som flytt, :Han själv vid den älskade härden :Och elden i fart på nytt. :Och Druva han såg med förundran uppå, :Fast långtifrån: :"Ett mästerstycke jag kalla må :Slikt lärospån. :Vinns sådan ära med första språng, :Vad hinner han ej, om hans tid blir lång? :Gud skydde den ädle gossen, :Han för arméer en gång." :Men dagen slöts och dess kamp bröts av, :Då kom Schwerin; :Han stått mot svallet av stridens hav, :Fast späd och fin. :Då han kom med kanonerna åter i hamn, :Då ropade grånade kämpar hans namn, :Och vid högt hurra slöt Druva :Den tappre i faderlig famn. :Den unge hjälten! Hans namn gick opp :Med tidig glans. :Ej sågs en bana mer ljus av hopp, :Mer skön än hans. :Hur blev den banan ej kort ändå! :Ett månvarv hunnit ej halvt förgå, :När till närmaste griftvalv vägen :Var måttet på den också. :Dock än ett minne åt sägn och sång :Han hunnit ge, :En strid han kämpat ännu en gång, :Den skönaste, :Förrn döden nådde hans unga barm, :Förrn pulsen stelna, som slog så varm, :Förrn fåfängt vinkad av bragden :Låg vissnad hans domnade arm. :Det var när Oravais blodiga dag :Till sorg gick opp, :När segern själv blev ett nederlag, :Som bröt vårt hopp. :Då, säger man, strålade klarast hans mod, :Då träffade säkrast hans vingade led, :Då eldades varmast kanonen, :När han stänkte den röd med sitt blod. :Då, säger man, hade han dignat ned :Till sist vid den, :Men kringränd rest sig mot fiendens led, :Med svärdet än, :Och ropat sin skara och ilat förut :Och brutit sig bana och huggit sig ut :Och fallit först, när de sina :Kringjublad han nått till slut. :Han hade sitt sextonde år ej nått, :På bår ren lagd. :Långt var det liv dock, han leva fått, :Om liv är bragd. :Ack, mången grånat i ärans glans, :Som fäst med glädje sin strålande krans :På den femtonåriges hjässa, :Om i byte han vunnit hans. :Han hade sitt sextonde år ej nått, :Ja, ung han dog; :Dock sörjde en blödande här hans lott, :Själv prövad nog; :Dock stod kring hans läger i tyst förbund :Av krigets ädlaste kämpar en rund, :Och vad för de tappre han varit, :Det syntes i denna stund: :Ej veklig klagan, blott saknad tung, :Blott sorg var spord. :Till hjältens ära, som dog så ung, :Ej föllo ord; :Men [[w:Ernst von Vegesack|Vegesack]] prisade livets vår, :Och [[w:Carl Johan Adlercreutz|Adlercreutz]] smekte den bleknades bår, :Och ur Druva såg man pressas :Rart vin - en stor, klar tår. Båtseglareordbok:U 1794 3168 2005-10-06T18:43:34Z EnDumEn 2 {{Båtseglareordbok}} ==U== '''Unabåt''' kallas ibland svenska båtseglare den som har endast ett gaffelsegel med bom, men ursprungligen betecknar ordet icke blott riggen utan hela båttypen, som från Förenta Staterna infördes till Europa i medlet af adertonhundrafemtitalet och fick sitt namn efter det första exemplaret, »''Una''», hvars segelritning är framstäld här på figuren. »Una» var en mycket grund centerbordbåt, som utmärkte sig dels genom sin välsegling och dels genom den allra största enkelhet i anordningarne. Så till exempel hade seglet endast ett fall, som satt fast på piken vid ''a'', skar genom pikefallblockets, ''j'', ena skifgatt, vidare genom klofallblocket, ''s'', öfver pikefallblockets andra skifva, ned långs masten till ett fotblock, ''n'', vid däcket och slutligen utefter detta sistnämnda till beläggning i sittrummet. För skotet fans ingen ledvagn, utan detta skar genom ett block under bommen med en part till hvardera sidan af akterspegeln, genom block der och till sittrummet. '''Undermast''' kallas, egentligen på större fartyg till åtskilnad ifrån stången, den som står fast i sjelfva skrofvet, och de på den anbragta seglen kallas '''undersegel.''' '''Uppgå''' säges om att gifva ut på något som halats in; när man t. ex. går till segels, och fartyget vill falla förkerda vägen, uppgår man i spelet så att ankaret tager fast igen. '''Uppkransa''' säges om en öfverlängd af ett tåg då det fångas upp i runda bugter. '''Upp och ned''' betyder i allmänhet i vertikal riktning, och särskildt användes uttrycket om ankarkettingen vid till segels gående, då den som har befälet för ut varskor att »ankaret är upp och ned» till varning för den som leder manövern att nu måste han se upp på att fartyget skär sig rätta vägen. Äfven om vinden brukar sjöfolk säga att den är upp och ned, när det är riktigt stillt. '''Uppskjuta''' en ända är att ordna den i runda bugter på däck så att den kan löpa ut klart, hvarföre uppskjutningen alltid göres åt motsatt håll till det ändan är slagen, till undvikande af kinkar vid utlöpningen. Trosslaget tågvirke uppskjutes således medsols och kabelslaget motsols. '''Uppslagsgods''' kallas lösa kardeler och andra lemningar efter uppslaget tågvirke. '''Utkik''' natt och dag under alla omständigheter är den käpphäst som gamla erfarna sjömän alltid rida, men så hafva de också på den sjelfva ridit lyckligt många tusen mil, ty det är ett af statistiken öfver sjöolyckor bevisadt faktum att mer än tre fjerdedelar af alla sådana komma sig af bristande utkik. Det är derföre äfven en gammal vanlig skeppareregel att ''med utkik på sjön och höflighet i land tager man sig alltid lyckligt fram'', och regeln borde hvarje båtseglare lägga på minnet utan att derföre, liksom så många skeppare af gamla skolan, anse att höflighet på sjön och utkik i land äro lika onödiga. '''Ut och in''' är ett uttryck som ofta förekommer inom skeppsbyggeriet; när man t. ex. talar om ett spants tjocklek ut och in menar man dess emot bordläggningen vinkelräta mått. '''Utombords''' är det som befinner sig utanför bordläggningen. '''Utpricka''' kalla lotsarne att sätta ut flytande sjömärken (äfven andra än prickar); och en med sådana utmärkt farled säges vara utprickad. '''Utriggare''' benämnes ofta en öfver relingen utlagd bom t. ex. för skotningen af mesanen på en yawl. Diskussion:Internationalen 1795 3171 2005-10-06T23:27:26Z 84.218.16.101 skall solen stråla mera klar är det väl? Eller ska man kanske ha två alternativa slut? Jag har för mig att de moderna socialdemokraterna bytte ut texten till "lika klar" och tog bort versen om krig. I så fall är texten inte helt rätt vilken version man än syftar på. Men jag kan ju ha fel... Tacken konungarnas Konung 1796 3346 2005-11-04T23:32:06Z Damast 5 + kat psalmer {{Psalmartikel}} Tacken konungarnas Konung, <br> ty hans godhet evig är. <br> Tacken alla herrars Herre, <br> I som fjärran bon och när. <br> Han gör under, han allena <br> himlens härar fram har bragt. <br> Sol och måne, stjärnor alla, <br> prisen högt hans skaparmakt! <br> <br> Tacken Herren för hans godhet, <br> prisen honom, alla folk. <br> Allt vad liv och anda haver <br> vare för hans kärlek tolk. <br> Han en värld, som var förlorad, <br> gav sin Son till Frälsare. <br> Sen, hur alla himlars Herre <br> älskar arma syndare!<br> <br> Tacken Herren, som förlossat <br> oss från mörkrets väldighet. <br> Tacken honom, som försatt oss <br> i sitt rikes salighet. <br> Tacken den som stark och mäktig <br> oss igenom öknen bär. <br> Tacken honom, som om dagen <br> och om natten är oss när! <br> <br> Tacken honom, ty hans godhet <br> varar uti evighet. <br> Tacken honom, som omsluter <br> oss med nådens väldighet. <br> Sjungen i de frälstas hyddor, <br> Sion, prisa högt din Gud, <br> och I änglar allesamman, <br> stämmen in med harpors ljud! <br> <br> <br> <br> ''Lätt bearbetning:''<br> <br> Tacka konungarnas Konung, <br> ty hans godhet evig är. <br> Tacka alla herrars Herre, <br> ni som fjärran bor och här. <br> Han gör under, han allena <br> himlens härar fram har bragt. <br> Sol och måne, stjärnor alla, <br> prisa högt hans skaparmakt. <br> <br> Tacka Herren för hans godhet, <br> prisa honom, alla folk.<br> Allt vad liv och anda äger <br> vare för hans kärlek tolk. <br> Han en värld, som var förlorad, <br> gav sin Son till Frälsare. <br> Se, hur alla himlars Herre <br> älskar arma syndare!<br> <br> Tacka Herren, som förlossat <br> oss från mörkrets väldighet. <br> Tacka honom, som försatt oss <br> i sitt rikes salighet. <br> Tacka den som stark och mäktig <br> oss igenom öknen bär. <br> Tacka honom, som om dagen <br> och om natten är oss när. <br> <br> Tacka honom, ty hans godhet <br> varar i all evighet. <br> Tacka honom, som omsluter <br> oss med nådens väldighet. <br> Lovsjung i de frälstas hyddor, <br> Sion, prisa högt din Gud, <br> och ni änglar allesamman <br> stäm nu in med harpors ljud!<br> <br> <br> ''[[sv:Fredrik Engelke|Fredrik Engelke]] 1883, lätt bearb. Andreas Holmberg 2005'' [[Kategori:Psalmer]] 1937 års psalmbok 1797 3178 2005-10-07T21:08:35Z Damast 5 Redirect #Redirect [[w:1937 års psalmbok|1937 års psalmbok]] 1986 års psalmbok 1798 3179 2005-10-07T21:10:11Z Damast 5 Redirect #Redirect [[w:1986 års psalmbok|1986 års psalmbok]] Sveriges Rikes lag 1799 6066 2006-06-26T22:51:51Z Fred chessplayer 74 +Varumärkeslag (1960:644) *[[Arbetsmiljölagen]] *[[Brottsbalken]] *[[Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar]] * [[Jämställdhetslag]] *[[Lagen om anställningsskydd]] (1982:80) *[[Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]] (1970:498) *[[Lag om Sveriges riksvapen]] (1982:268) *[[Mönsterskyddslag]] (1970:485) *[[Personuppgiftslag]] *[[Regeringsform 1974|Regeringsformen]] *[[Riksdagsordning 1974|Riksdagsordningen]] *[[Upphovsrättslagen]] *[[Varumärkeslag]] (1960:644) ==Referenser== [http://www.riksdagen.se - Se rixlex] [[kategori:Juridik]] Skulle jag sörja då vore jag tokot 1801 3189 2005-10-10T03:39:31Z Habj 4 '''Skulle jag sörja då vore jag tokot''' av [[Författare:Lasse Lucidor|Lasse Lucidor]] :Skulle jag sörja då vore jag tokot :fast än det ginge mig aldrig så slätt. :Lyckan min kan fulla synas gå krokot; :vakta på tiden, hon lär full gå rätt. :All världen älskar ju vad som är brokot, :mången mått liva som ej äter skrätt. :Olyckan växlar ju lika med lyckan, :allt, vad begynsel har, ändas en gång; :druckin man haver ej allestäds hickan, :lust följer gråten, gråt ändas i sång; :den som på sanningen pekar med stickan :kan lell lätt falla från sanningens spång. :Himmelens dagg plär på träden nerdugga, :men så snart jorden har gett dem nog saft :att de kunn' trotsa skyn,vem kan kullhugga :samma, när yxen ens har inte skaft? :Maskstungne kan man med fingrerna gnugga; :mången tror vunnit, vad ändlykten taft. :Dy lät man lyckan med olyckan strida, :intill jag ser, ho som vinner för mej :tröttar du honom, förtreter han dej; :Fast om en måste förföljelse lida, :modet blir fritt, när som kroppen är ej. :Dy skall mitt mod och blod osörgse vara, :Lasse räds varken hat, avund ell' tvång. :Ingen tårs göra mer än han kan svara, :rätt måst (trots orätten) hava sin gång. :Fly med flit, vem som kan, slik olyckssnara, :fängsel gör längsel när lyckan är vrång. :Tänk min vän, att man fördenskull mått liva :lustig, fast om det är mot ens behag. :Lyckan hon vandlar sig, kan sällan bliva; :vadan hon kom i går, går hon i dag. :Dy har jag hoppet, I lär en gång skriva, :att I, olycklig, är lustig som jag. [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Lasse Lucidor]] Gläns över sjö och strand 1802 3191 2005-10-10T06:06:59Z Damast 5 Texten finns under namnet [[Betlehems stjärna]]. [[Kategori:Psalmer]] O Jesus, när mitt liv släcks ut 1803 3195 2005-10-10T06:57:59Z Damast 5 flyttade O Jesu! när jagh hädan skal till O Jesus, när mitt liv släcks ut {{Psalmartikel}} '''O Jesu! när jagh hädan skal''', poem av [[w:Magnus Gabriel De la Gardie|Magnus Gabriel De la Gardie]] från 1694, som sedermera blev en psalm med den bearbetade titeln [[w:O Jesus, när mitt liv släcks ut|O Jesus, när mitt liv släcks ut]]. :O JESU! när jagh hädan skal :Och andan min vpgifwa, :För winning skattar jagh det fall; :Hos tigh får jagh då blifwa. :Min kropp han sås här dödelig, :Men skal ståå vp odödelig, :Fast härlig och förklarad. :Jagh kläder af förgänglighet; :Blijr lös af syndsens bande, :Ikläder mig stoor salighet, :Vthi the lefwandes lande. :Ther Himmels kronan för migh står, :Then jagh af HErrans hand tå får, :Som jagh haar efterlängtat. :Jag kommer af ett brusand' haaf :På rätta glädje stranden, :Min kropp han lägges här nedh i graf, :Men Gudh vptager andan. :Vhr mörckret kommer jagh til lius, :Vhr fattigdom til ett rijkt huus, :Från oro til godh hwilo. :Min sorg i frögd förwandlad är, :För jordisk hyddon slätta :Ett Paradis Gudh migh beskär, :Ett ewigt lijf för thetta. :Min ögon öpnas, warda klar, :Jagh lijf i döden funnit haar: :Så haar all sorg en ända. :Ty thetta lijf är idel dödh, :Man må thet lijf eij nämna, :Behäftat med stoor ångst och nödh :Och taar i grafwen ända. :Ju längre jagh här lefwa får, :Ju närmar jagh til grafwen går. :Min dödzstund äntlig nalkas. :O vsle lijf, o bräcklighet! :Ho tigh kan rätt betrachta, :Han må tin lust och härlighet :Eij synnerligen achta. :Men döden är nu ingen dödh, :En gång til lifwet, frij från nödh, :Förlossning af elände. :O dödh! tu äst them fromom godh, :Och bitter för the arga: :Sachtmodigheten gier tu roo, :Men fäller högmod marga: :Och fattigdom får ewigt nogh, :Men girigheten måste doch :I ewigheten brista. :Kom JEsu, tu min Frälserman, :Kom, föör migh til thet lifwet, :Ther tu äst på Gudz högra hand, :Then tu migh hafwer gifwit. :Lät migh fullborda så mitt lopp, :At siälen tages til tigh op, :Til the vthwaldas skara. [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Psalmer]] O Jesu! när jagh hädan skal 1804 3196 2005-10-10T06:57:59Z Damast 5 flyttade O Jesu! när jagh hädan skal till O Jesus, när mitt liv släcks ut: för att få redirect direkt #REDIRECT [[O Jesus, när mitt liv släcks ut]] I Jesu namn till bords vi gå 1806 3199 2005-10-16T14:55:14Z 81.224.46.83 Bordsbön. :I Jesu namn till bords vi gå, :välsigna, Gud, den mat vi få. :Och hägna med Din milda hand :vårt hem, vår kung, vårt fosterland. [[Kategori:Böner]] Kategori:Böner 1807 3225 2005-10-20T13:31:15Z EnDumEn 2 [[Kategori:Religion]] Böner inom Bahá'í 1808 3206 2005-10-16T15:18:44Z Pjotr'k 16 flyttade Böner inom Bahá'í till Wikisource:Böner inom Bahá'í #REDIRECT [[Wikisource:Böner inom Bahá'í]] Bibeln 1809 7079 2006-07-02T22:37:01Z NERIUM 63 ==Gamla testamentet== ===De apokryfiska böckerna=== Dessa böcker gavs ut i en översättning "gillad och stadfäst av KONUNGEN år 1921" på P. A. Norstedt & söners förlag, Stockholm. Trycktes i "Stockholm 1921 å Kungl. Boktryckeriet" *[[Judit]] *[[Visheten]] *[[Tobit]] *[[Syrak]] *[[Baruk]] *[[Första Mackabéerboken]] *[[Andra Mackabéerboken]] *[[Tillägg till Ester]] *[[Tillägg till Daniel]] *[[Manasses' bön]] ==Nya testamentet== == Extern länk == *[http://runeberg.org/apokryf/ Apokryfiska böckerna på Projekt Runeberg] [[Kategori:Religion]] Manasses' bön 1810 6225 2006-06-29T05:27:30Z Agneta 53 Böner Tillhör de apokryfiska böckerna i [[Bibeln]]s gamla testamentes del, översatt och utgiven år 1921. ==Text== Tillägg till 2 Krön. 33:12: Syndabekännelse och bön om förlåtelse. 1 Herre, du Allsmäktige, i himmelen, du våra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs och deras rättfärdiga säds Gud, 2 du som har gjort himmel och jord med all deras härlighet, 3 du som har fjättrat havet genom ditt buds ord, du som har tillslutit djupet och förseglat det med ditt fruktansvärda och härliga namn, 4 du för vilkens makt allt skälver och bävar, 5 då ju ingen kan uthärda din härlighets majestät och ingen kan stå din vrede emot, när du hotar syndarna! 6 Ingen kan mäta eller utrannsaka ditt löftes nåd; 7 ty du är Herren, den Allrahögste, barmhärtig, långmodig och stor i nåd, och du ångrar det onda som du låter drabba människor. Du har ju, o Herre, efter din stora godhet utlovat bättring och förlåtelse för dem som hava syndat mot dig, och du har efter din stora barmhärtighet bestämt att syndare få göra bättring, så att de kunna bliva frälsta. 8 Därför, o Herre, du de rättfärdigas Gud, pålade du icke de rättfärdiga bättring, Abraham, Isak och Jakob, som icke hade syndat mot dig, men mig, som är en syndare, pålade du bättring. 9 Ty de synder jag har begått äro talrikare än havets sand, mina överträdelser äro ju mångfaldiga, ja, Herre, mångfaldiga, och jag är icke värd att blicka uppåt och skåda himmelens höjd, för mina många missgärningars skull; 10 jag är ju nedtyngd av många järnbojor, så att jag icke kan upplyfta mitt huvud. Och jag får icke någon ro; ty jag har uppväckt din förtörnelse och gjort vad ont är i dina ögon, i det jag lät uppställa styggelser och förövade skändligheter i mängd. 11 Så böjer jag nu mitt hjärtas knä och anropar den godhet som bor hos dig: 12 Jag har syndat, o Herre, jag har syndat, och jag känner själv mina överträdelser. 13 Jag beder och anropar dig: Förlåt mig, Herre, ja, förlåt mig, och låt mig icke förgås i mina överträdelser; vredgas ej för beständigt, så att du låter mitt elände bestå, och fördöm mig icke här där jag ligger i underjorden. Du är ju, o Herre, de botfärdigas Gud. 14 Ja, också på mig skall du bevisa all din godhet; fastän jag är ovärdig, skall du frälsa mig efter din stora barmhärtighet, 15 och jag skall beständigt prisa dig i alla mina livsdagar. Ty dig lovsjunger himmelens hela härskara, och din är äran i evighet. Amen. ==Noter== 1.2Mos. 3:15. 1 Krön. 29:18. /3.Job 38:8f. Ps. 33:7. 104:6f. /7.2Mos. 34:6f. Ps. 86:15. Jer. 18:8. Hes. 18:21f. Joel 2:13. Jon. 4:2. Vish. 12:19. /9.Esr. 9:6. Luk. 18:13. /10. 2Kon. 21:2f. 2Krön. 33:2f. Ps. 107:10. /12.Ps. 51:5. Jes. 59:12. 14.Jes. 38:20. /15.Ps. 103:201. [[Kategori:Bibeln]] [[Kategori:Böner]] Diskussion:Bibeln 1811 3666 2005-12-20T06:59:49Z 83.250.26.80 BIBELN De apokryfiska böckerna kan återfinnas på [http://runeberg.org/apokryf/ Projekt Runeberg]]. [[Användare:Pjotr'k|Pjotr'k]] 16 oktober 2005 kl.15.40 (UTC) == BIBELN == Vad menar du att det är för intressant med det.Det måste finnas tusentals bibelutgåvor bara på svenska språket och jag förstår inte valet av just denna utgåva. Diskussion:Hino Nacional Brasileiro 1812 3211 2005-10-16T15:45:06Z Pjotr'k 16 TIllhör verkligen denna den svenska delen av Wikisource? Det finns en portugisisk och engelsk möjlighet. [[Användare:Pjotr'k|Pjotr'k]] 16 oktober 2005 kl.15.45 (UTC) Användardiskussion:Pjotr'k 1813 3212 2005-10-16T16:42:50Z EnDumEn 2 Välkommen ==Välkommen== Välkommen till svenska Wikisource. Om du har några frågor eller synpunkter om Wikisource så kan du skriva på [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. Du har naturligtvis rätt i att Hino Nacional Brasileiro inte hör hemma här (om den inte översätts till svenska), den finns redan på engelska och portugissisk Wikisource. Därför tar jag bort texten härifrån. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 oktober 2005 kl.16.42 (UTC) Gathas 1814 3220 2005-10-20T13:27:49Z EnDumEn 2 kategori '''''Gathas''' är ett antal verser som utgör den äldsta delen av zoroastrismens heliga bok ''[[Avest]]''. Sång 1-1 till 11-3 från Gathan. Hela Gathan består av 17 verser.'' ''För ytterligare förklaring se wikipedias artikel om [[w:Gathas|Gathas]].'' ===1-1=== Mazda, du vise Gud, med böjda och upplyfta armar, Jag ber. Först jag frågar för stöd genom progressiv mentalitet. Sedan jag ber att jag ska utföra alla mina handlingar, så som de vore baserade på visdom av den goda tanken, enligt lagen av rättrådigheten, så att jag behagar dig och själen av den levande världen ===1-2=== Vise Gud, Jag närmar dig genom gott sinne. Skänk mig genom rättrådigheten, välsignelsen av både existenserna, den materiella, och den mentala, så att jag leder mina följeslagare till sanningen. ===1-3=== Å, Rättrådighet och Gott sinne, Jag ska sjunga dina böner ingen har sjungit förut. Jag ska på samma sätt bedja till den vise Guden och till dem som fridfullt upphöja väldet till det oövervinnerliga. Svara, på mitt rop på hjälp. ===1-4=== Jag, som har anpassat min själ till det goda sinnet, vet att handlingar gjorda för den vise Guden har deras belöning. Så länge jag har viljan och makten, ska jag lära andra att sträva efter rättrådigheten. ===1-5=== Inneha ett Gott sinne. När ska jag se dig, O rättrådighet, när ska jag finna vägen till den maktfulla guden, och lyssna till rösten från den vise, med de tanke-uppmande orden. Vi ska övertyga de feltrogna att välja rätt. ===1-6=== Kom genom gott sinne, och förunna ett långt liv genom rättrådighet. Å, Vise Gud, genom dina upphöjda ord, ger mig, Zarathushtra och mina, starkt stöd, så att vi kan övervinna ondskan hos de ondskefulla. ===1-7=== Skänk, O rättrådighet, belöna dem med Gott Sinne som en gåva. Och du, fridfullhet, skänk Vishtaspa hans önskningar, och mina med. Vi ska framgångsaktigt kungöra dina tankeuppmanande ord. ===1-8=== Med [[Kärlek]], Jag ber till dig, den bästa Guden. Vem är i harmoni med rättrådigheten. Skänk det bästa av God Tanke för alltid till den ädla Freashaoshtra, till mig, och dem som har gjorts sig värda det. ===1-9=== Herre, må vi inte förarga dig, och inte heller rättrådigheten och den Goda Tanken genom att missbruka deras gåvor. Vi är villiga att offra dig våra böner. ===2-1=== Själen av den levande världen, begråter för dig; Varför skapade du mig? Vem dikterade mig denna väg? Jag är plågad av raseri, hat och aggression. Jag har ingen att förbättra mig inför, än du. Vissa Mig till sanningens civilisation. ===2-2=== När skaparen av den levande världen frågade rättrådigheten: Vem är din ledare i världen? Vem kan offra hans civilisation, näring och styrka.Vem önskar du vara hennes herre; en som ska ta raseriet från de feltrogna. ===3-2=== Rättrådigheten svarade; det är ingen ordning i världen, så länge den inte är fri från ondskan. Av dessa, jag vet ingen, som skulle aktivera, den ädla till att hjälpa den svaga. Hade det var en person, stark nog att försvara dem, jag skulle skynda mig att tillkalla honom. ===4-2=== Den vise Guden, vet bäst vad församlingen och dess folk har gjort i det förflutna och ska i framtiden. Gud ensam är domaren. Låt det blir som Gud önskar det ska bli. ===5-2=== Är det bättre för oss två, själen av den levande världen och jag att lyfta upp våra armar gudomligt, älskvärt och fråga den Vise Guden:Vill det inte bli något uppehälle för de ärligaste? Vill det inte bli någon reform ibland de feltrogna? ===6-2=== Den Vise Guden, den allvetande talade i vacker form; Så du vet ingen Herre eller ledare som handlar i harmoni med rättrådigheten.Men varför du inte fascineras av skaparen som tittar efter försvare. ===7-2=== Den Vise Guden, en som beviljas med rättrådigheten, förbereder hans Tanke-uppmande meddelande genom respons till det behagliga uttalandet gjort av världen,på grund av hans lära. Han är försvaren av de som önskar att bli försvarade.Han frågade: Goda Tanke, vet du någon person som kan vägleda det dödliga. ===8-2=== Ja, det vet jag, det finns bara en person Som lyssnar på våran lära. Han är Zarathushtra Spitama. Du, Vise, Han är beredd att försvara vår lära genom hans sånger för rättrådighetens sak. Skänk honom vår lära ===9-2=== Själen av den levande världen begrät ännu en gång. Kan jag acceptera en maktlös människa, med en kraftlös röst som min förvaltare. Jag vill ha en maktful ledare. När ska en sådan tid komma, när han vill ge mig sin hjälpande hand. ===10-2=== Gud, Skänk honom och hans folk, Styrka och Makt genom Rättrådighet och den God Tanken, så att han leder mig till fred och inre lugn. Jag också , Du Vise Gud, rekommendera honom som din bäste upptäckt. ===11-2=== När ska Rättrådigheten, God Tanke och det valda tillståndet komma till mig. Du Vise, gör erkännande med din urskillningsförmåga, ordningen av det Zoroastriska sällskapet. Gud hjälp oss nu, vi söker din hjälp ===1-3=== Nu Jag ska tala till dem som önskar Höra om de två principerna som även är viktiga för den Vise. Jag ska också med vördnad för den Goda Tanken och konstrationen för rättrådigheten, ha böner för Herren, så att du må finna briljant lyckosalighet. ===2-3=== Hör det bästa med hjälp av dina öron och med ett klart Tänkande. Sedan ska varje man och kvinna, för sin egen skull, välja ett av de två omdömena. Vara vaken för Läran, om de två valmöjligheterna, innan det stora valet väljs in. ===3-3=== Nu, det två mentaliteterna, är bättre och sämre i tankar, ord och gärningar. Där den konstruktive väljer rätt, emedan den desktruktive väljer fel. ===4-3=== Nu, när det två mentaliteterna går tillsammans, det skapar "liv" och "icke-liv", till slutet av existensen, den sämsta tanken ska vara för de orättrådiga och den bästa tanken för de rättrådiga. ===5-3=== Av dessa två mentaliteter, den dåliga tanken väljer den värsta sorten av handlingar, och den bästa tanken väljer rättrådigheten, då den som vill behaga den Vise Guden, Må välja sanningens handling. ===6-3=== Mellan dessa två, sökarna av de falska Gudarna, beslutar ej sanningsenligt, då vanföreställning kommer till vid deras betänkande. Därför, väljer dem den desktrutiva tanken, rusar in i ett tillstånd av vrede och olyckgör hela den mänskliga existensen. ===7-3=== Men för dem som väljer sanningsenligt kommer styrka i kroppen och en starktfast frid i dess inre, genom Styrkan, den Goda Tanken och Rättrådigheten av alla dessa, ska en sådan person blir eders. Då han har kommit igenom testet av valmöjligheter. ===8-3=== Och när syndarna genomgår deras straff, då, du Vise Gud, det goda styret vill bli realiserat för dem genom den goda tanken. Gud, då dem blir lärda, hur dom ska överlämna orättrådigheterna till rättrådighetens händer. ===9-3=== Och må vi vara ibland dem som gör livet friskt. Du visdoms herre, som kommer med glädje genom rättrådigheten. Kom, låt oss bli målmedvetna i riket av inre intellekt. ===10-3=== Sedan, ska verkligheten, ondskans varande bli krossat. Sedan ska dem som strävar med gott namn, skall omedelbart bli förenade med tillståndet av god tanke och rättrådigheten av den Vise. ===11-3=== Om du förstår principerna av välgång och motgång såsom de är fastställd av den Vise, vilket är långt lindande för de orättrådiga och allt gott för de rättrådiga; då du skall, sedan, möta lyckan. [[Kategori:Religion]] Användare:Kruosio 1815 3216 2005-10-20T12:20:55Z Kruosio 17 Se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Användare:Kruosio min användarsida på wikipedia] Användardiskussion:Kruosio 1816 3219 2005-10-20T13:13:44Z EnDumEn 2 Välkommen För att öka chansen för att jag läser vad du har skrivit så är det bättre att du skriver på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Användardiskussion:Kruosio min diskusionsida på wikipedia] ==Välkommen== Välkommen till svenska Wikisource. Om du har frågor eller synpunkter om Wikisource så kan du skriva på [[Wikisource:Mötesplatsen]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 20 oktober 2005 kl.13.13 (UTC) Kategori:Religion 1817 5759 2006-06-06T18:15:32Z NERIUM 63 [[Kategori:Topp]] [[de:Kategorie:Religion]] [[en:Category:Religion]] [[es:Categoría:Textos religiosos]] [[pl:Kategoria:Religia]] [[fr:Catégorie:Religion]] Wikisource:Kategorier 1818 5771 2006-06-07T09:51:05Z NERIUM 63 /* Kategoriträdet */ För att användare ska kunna hitta texter här på Wikisource används kategorier. ==Att kategorisera sidor== För att lägga en sida i en kateogori så skriver du <nowiki>[[Kategori:kategorinamn]]</nowiki> på den sida du vill kategorisera. ==Kategoriträdet== ''Förslag till struktur av kategoriträdet'' *[[:Kategori:Topp]] **[[:Kategori:Författare]] innehåller författarsidor **[[:Kategori:Författares verk]] innehåller författarkategorier *** kategorier har samma namn som författaren, t.ex. [[:Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] **[[:Kategori:Skönlitteratur]] innehåller kategorier för olika genrer. ***[[:Kategori:Poesi]] ***[[:Kategori:Prosa]] ***[[:Kategori:Sagor]] **[[:Kategori:Wikisource]] innehåller sidor om Wikisource (t.ex. den här sidan) **[[:Kategori:Religion]] ***[[:Kategori:Böner]] ***[[:Kategori:Psalmer]] **[[:Kategori:Musik]] ***[[:Kategori:Sångtexter]] ****[[:Kategori:Barnvisor]] ****[[:Kategori:Carl Michael Bellman]] ****[[:Kategori:Dryckesvisor]] ****[[:Kategori:Nationalsånger]] ****[[:Kategori:Psalmer]] ****[[:Kategori:Skillingtryck]] ***[[:Kategori:Noter]] dvs partitur, notblad etc **[[:Kategori:Historia]] ***[[:Kategori:Historiska dokument]] **[[:Kategori:Juridik]] ***[[:Kategori:Lagar och författningar]] ==Länkar== *[[Special:Categories]] Lista över alla existerande kategorier ===Klassifikationssystem=== *http://websok.libris.kb.se/websearch/subject SAB:S klassifikationssystem används på svenska bibliotek *http://www.kb.se/Bus/Klassifikation/ddcoversikt.pdf DDC Dewey Decimal Classification *http://www.udcc.org/scheme.htm UDC Universal Decimal Classification *http://www.loc.gov/catdir/cpso/lcco/lcco.html Amerikanska Library of Congress klassifikationssystem [[Kategori:Wikisource|Kategorier]] MediaWiki:Lucenefailure 1819 3229 2005-10-21T15:01:07Z EnDumEn 2 Internt fel: inget giltigt svar från sökservern ($1) Användare:EnDumEn/Test/Omtom 1820 3230 2005-10-21T15:38:49Z EnDumEn 2 {{{action}}} Användare:EnDumEn/Test/Gömtom 1821 3231 2005-10-21T15:43:59Z EnDumEn 2 {{:Användare:EnDumEn/Test/Omtom|action= |action{{{1}}}=class="hiddenStructure"}} Amazing Grace 1824 3240 2005-10-23T10:04:00Z Damast 5 hänvisning till engelska {{psalmartikel}} Texten är flyttad till den engelska wikisource, se [http://en.wikisource.org/wiki/Amazing_Grace Amazing Grace] [[en:Amazing Grace]] [[Kategori:Psalmer]] Jerusalem (hymn) 1825 3241 2005-10-23T10:11:27Z Damast 5 {{psalmartikel}} Engelska wikisource har [http://en.wikisource.org/wiki/Jerusalem texten] på engelska [[Kategori:Psalmer]] Vikingasäten 1826 4555 2006-04-07T16:13:32Z Dr Fredrik Haeffner 58 flyttat kategorier sist '''Vikingasäten''' <small>Text av [[w:Per Daniel Amadeus Atterbom|Per Daniel Amadeus Atterbom]], tonsatt av [[w:Johann Christian Friedrish Haeffner|J.C.F. Haeffner]]. se även [[w:Vikingasäten|Vikingasäten på svenska Wikipedia.]]</small> <div class=vers><pre> Vikingasäten, åldriga lundar klippor, den eviga frihetens värn Fädernesland, försoningen stundar vanlunders söner smida sitt järn Trälarna kvida, lejonet ryter, guldgul dess man på böljorna flyter Över de trenne strömmarna bryter lejonriddarnes frälsande här Och Valkyrian höjer fanan på det fält där hon fordom var skyddande gäst Hennes öga lyser banan där hon tumlar bland svear sin blodiga häst I spetsen ljungar Tor med hammaren ljus och stor och Carl Johan, så kallas den dundrande gud När han svingar asaklingan tändes stjärnan av Norden vid tordönets ljud </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Per Daniel Amadeus Atterbom]] MediaWiki:Datetime 1827 3255 2005-10-25T17:15:49Z EnDumEn 2 Datum och tid MediaWiki:Username 1828 3260 2005-10-25T17:21:56Z EnDumEn 2 Användarnamn: MediaWiki:Uid 1829 3261 2005-10-25T17:22:50Z EnDumEn 2 Användarnummer: MediaWiki:Allowemail 1830 3267 2005-10-27T13:34:32Z EnDumEn 2 Tillåt e-post från andra användare. Kategori:Lasse Lucidor 1831 3295 2005-10-28T11:08:28Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Lasse Lucidor|Lasse Lucidor]]. Svenska Wikipedia har [[w:Lasse Lucidor|artikel om Lasse Lucidor]]. [[Kategori:Författares verk|Lucidor, Lasse]] Kategori:Per Daniel Amadeus Atterbom 1832 5857 2006-06-16T13:37:03Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Per Daniel Amadeus Atterbom|Per Daniel Amadeus Atterbom]]. Svenska Wikipedia har [[w:Per Daniel Amadeus Atterbom|artikel om Per Daniel Amadeus Atterbom]]. [[Kategori:Författares verk|Atterbom, Per Daniel Amadeus]] [[fi:Luokka:Per Daniel Amadeus Atterbom]] Kategori:Författares verk 1833 6347 2006-07-01T12:28:33Z NERIUM 63 [[Kategori:Topp]] Jesus, du mitt liv, min hälsa 1835 3328 2005-10-31T22:58:30Z Damast 5 mall + rättat sverigelänken till "w" {{Psalmartikel}} ''Psalmen återges här enligt nummer 152 i [[w:1695 års psalmbok|1695 års psalmbok]] i översättning av [[w:Ericus Norenius|Ericus Norenius]] från 1675.'' Jesu, du mitt lif, min helsa! <br> Jesu! du är för mig död; <br> Du dig utgaf, mig att frälsa, <br> i den djupsta själanöd. <br> Intet skall mig nu förderfwa, <br> utan lifwet skall jag ärfwa. <br> Pris och ära ware dig, <br> Herre Jesu! innerlig´.<br> <br> Du, o Jesu, måst utstånda <br> hädeord, spott, hån och spe, <br> smälek, hugg och mycken wånda, <br> band och bojor, ångst och we, <br> mig eländig att förlossa, <br> djefwuls kedjor sönderkrossa. <br> Pris och ära...<br> <br> Du lät såra dig och pina <br> och handtera jemmerlig', <br> till att hela såren mina <br> och i ro försätta mig. <br> Ack! du för min wälfärd sanna <br> sjelf har låtit dig förbanna. <br> Pris och ära...<br> <br> Swåra hafwer man dig hädat, <br> törnekrönter du ock blef, <br> med stor hädelse försmädad; <br> hwad war, som dig dertill dref? <br> Att du måtte mig bekröna <br> med din ärekrona sköna. <br> Pris och ära...<br> <br> Du lät dig så rycka, draga, <br> ifrån nöd att fria mig; <br> lät dig falskelig´ anklaga, <br> att jag må bo säkerlig´. <br> Att jag måtte tröstas åter, <br> tröstlös du dig hänga låter. <br> Pris och ära...<br> <br> Du dig hafwer sänkt i nöden, <br> lidit allt med tålamod; <br> smakat ock den bittra döden, <br> och för mig gjort saken god. <br> Att jag måtte ledig täljas, <br> wille du så swåra qväljas. <br> Pris och ära...<br> <br> Ödmjukheten din har botat <br> för min stolhets öfwermod. <br> Din död har ock döden motat; <br> min död warder mig nu god. <br> Spott och hån, som du månd´ bära, <br> måste tjena mig till ära. <br> Pris och ära...<br> <br> Nu jag tackar dig af hjertat, <br> Jesu! för din myckna nöd, <br> för din´ sår och stora smärta, <br> för din swåra, bittra död, <br> för din ångst, den mycket swåra, <br> som du led för synder wåra. <br> Pris och ära...<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] Båtseglareordbok:S 1836 3344 2005-11-04T22:47:17Z EnDumEn 2 formaterad {{Båtseglareordbok}} ==S== '''Sacka''' säges en båt göra när den rör sig akter öfver, såväl när detta är absolut som äfven relativt till en annan båt, så att om två segla kapp och den ene blir efter säger man att den sackar; eller om båda ligga bidevind, och den ene ej kommer så högt som den andre, säger man att den förstnämnde »sackar i lä». »'''Sakt' rodd!'''» Kommandoord för att under fortsatt rodd minska farten. '''Salning''' är den på en mast byggda ställning, på hvilken stången hvilar. Se figuren vid ordet ''esselhufvud''. '''Sambordsplanka,''' det bord som är närmast intill och långs efter kölen. '''Samsa''' säges om åtdragning af tågvirke eller dess kardeler vid sjömansarbeten såsom bändsling, splitsning, stek och knopar m. m. '''Sarving,''' tillfällig klädsel af duk, platting eller groft garn omkring tågvirke för att skydda det mot skamfilning. '''Sax,''' en ställning af två spiror för att lyfta en tyngd, t. ex. när man skall insätta en mast eller förflytta, ballast som ej kan handteras direkt. Det träkryss, i hvilket bommen hvilar, då seglet är beslaget, kallas också sax. '''Schackel''' kallas ibland en klam. '''Segelklar''' (eller så att intet fattas för att genast kunna gå ombord och segla) är i allmänhet mest ekonomiskt att köpa en båt, ty den som icke har mycken erfarenhet derom, anar icke huru mycken möda och kostnad det kräfves för att få en båt segelklar fastän alla inventarier och tillbehör finnas i förrådet. '''Segelkoj,''' den plats ombord der de ej underslagna seglen hvila. '''Segelkraftspunkt,''' den i hvilken seglens verkan skulle kunna anses koncentrerad, brukar antagas vara den matematiska tyngdpunkten för alla seglens areor tillsammans utlagda i fartygets medelplan. '''Segelled,''' den väg som är afsedd att passeras af fartyg, och derföre särskildt utmärkt der sådant behöfves. '''Segelnål''' bör alltid vara trekantig; en rund nål skulle man icke kunna sticka igenom tät duk. '''Segelställ''' kallas en fullständig uppsättning af alla de segel som kunna komma i fråga att samtidigt användas. '''Sejnfall,''' vanlig sjömansbenämning på flagglina, standertfall och med ett ord alla de fall, som äro afsedda för flaggor, sigualer och dylikt. '''Sejsa''' kallas det när man pålägger en tillfällig bändsel. '''Se upp för ankaret''' säges ett fartyg göra då det stoppar upp och vänder sig emot ankaret. '''Sidensegel,''' som för ett tiotal år sedan helt hastigt blefvo mycket moderna, men nu äro det mindre, bestå icke helt och hållet af siden, utan trådarne i den bästa duken äro af bomull öfverspunnet med silke. I alla fall är sådan duk icke lämplig till andra segel än sådana som icke skola begagnas bidevind. '''Sidolanternor''' se ''boglanternor''. '''Sittrum''' är ett på senare år bildadt men ganska betecknande och lättförstådt ord, som dock icke kan användas för vanliga öppna båtar, ty i dem är ju allt sittrum. '''Sjelflysande färg''' kan ofta vara af stort gagn, ty mången båtseglare har helt säkert, när han sent om aftnarne kommit hem, erfarit olägenheten af att i mörkret behöfva leta efter moringar eller märken för angöring af ankarplatsen eller dylikt. Ett billigt sätt att åstadkomma i mörkret lätt synliga märken är att öfverstryka en större yta med i vatten uppslammad kalk. Sådan kan äfven användas för att utmärka grund på det sätt att man utslår den på botten. Men der vattnet är grumligt eller djupet betydligt eller der det icke är tillfälle att åstadkomma någon stor lätt synlig yta i land, kan man inrätta sjömärken med sjelflysande färg åt sig på följande enkla sätt. <span style="font-size:90%;">Rengör vanliga ostronskal så väl som möjligt med försigtig tvättning. Rödglödga dem sedan under en half timme. Skrapa bort det mörkaste af ytterskalen och lägg återstoden i en degel i tunna lager med sönderstött svafvel emellan. Utsätt degeln med sitt innehåll för rödglödgningshetta under en timme och knacka ut detta sistnämnda när det kallnat. Afskilj nu det hvitaste af massan och fyll det på buteljer af hvitt glas. Om en sådan butelj får vara utsatt för dagsljus eller helst starkt solljus, lyser den sedan en tid bortåt i mörker, och buteljerna kunna lätt anbringas på de ställen som man vill utmärka.</span> Vattenfri kalciumklorid, som kan fås från ett kemiskt laboratorium, har äfven den egenskapen att lysa i mörker någon tid efter det den varit utsatt för solljus. Ett par slag af sjelflysande färg i flytande form (''Balmain's luminous paint'' och ''Lemoine's färg'') finnas äfven i handeln åtminstone utomlands och hafva tidtals varit i bruk för målning af sjömärken, inuti jernvägsvagnar m. m., men de äro ovaraktiga helst i beröring med saltvatten. '''Sjö''' kallar sjöfolk vågorna på hafvet, så att allt eftersom dessa gå mer eller mindre högt säger man att sjön är svår eller smul o. s. v. Se för öfrigt ordet ''sjögång''. '''Sjöduglighet''' är bland alla egenskaper hos en båt den som är underkastad största olikheten i bedömandet, ty somliga anse att en båt är sjöduglig endast den vakar väl och andra fästa sig mindre härvid, utan fordra i främsta rummet att den skall kunna komma fram emot hårdt väder. Men begreppen att vaka väl och att gå fram väl emot hårdt väder äro af nästan alldeles motsatt natur, ty med de flesta båtar är det ingen konst att få dem att vaka i sjön, om man uppgifver alla anspråk på att komma fram emot den, och å andra sidan kan ingen farkost af något slag vaka väl i sjö, emot hvilken den framdrifves med stark fart. Liksom alla andra goda egenskaper hos en båt bero på ett lyckligt afvägdt förhållande emellan motsatser, så är äfven sjödugligheten beroende af ett lämpligt tillgodoseende af de båda stridiga fordringarne att vaka och att komma fram. Men hvilken af dessa som bör på den andras bekostnad bäst tillgodoses, det måste bero på båtens bestämmelse. '''Sjöfynd''' bruka oftast af herrar båtseglare behandlas med en viss sorglöshet — att icke säga något värre. Man hittar till exempel en åra, ett frihult, en toft eller något dylikt, som icke i sig sjelft är af något värde, och stufvar ned det i båten för att kasta det på sopbacken när man kommer hem, eller hyfvar ut det igen allt efter som lusten faller, utan att vidare tänka på saken. Sannolikt hafva de flesta båtseglare icke reda på att det finnes lagstadganden angående sjöfynd, och att man kan bli straffad för uraktlåtenhet att i laga form anmäla sådant, huru värdelöst fyndet i sig sjelft än må vara, ty lagen (af den 12 juni 1891) tager ingen hänsyn till det funnas värde. '''Sjögång''' brukar bedömas och betecknas efter följande skala: {| style="text-align:center;" |- style="vertical-align:bottom;" |''grad''||''benämning''||vågornas<br/>''höjd i meter'' |- |1||align=left|stillt vatten||0—1 |- |2||align=left|smult vatten ||1—2 |- |3||align=left|temlig sjö||2—3 |- |4||align=left|måttlig sjö||3—4 |- |5||align=left|hög sjö||4—5 |- |6||align=left|svår sjö||6—7 |- |7||align=left|mycket svår sjö||8—9 |- |8||align=left|stormsjö||10—15 |- |9||align=left|orkansjö||16—18. |} '''Sjökort''' för bruk i båt böra naturligtvis vara i så stor skala som möjligt, men för många delar af våra kuster finnas ej sådana i handeln i större skala än <math>1 \over 200,000</math>. Öfver somliga skärgårdsområden, såsom t. ex. Stockholms, finnas i <math>1 \over 100,000</math> och öfver en stor del af vestkusten i <math>1 \over 50,000</math>. De kunna få köpas i Stockholm i Nautiska Magasinet, Skeppsbron 10, och i landsorten oftast på lotskontoren. '''Sjömana''' kallar sjöfolk att utföra mindre sjömansarbeten såsom splitsning, bändsling, klädning och dylikt. '''Sjömil,''' svenska, = 7,420 meter, begagnas sällan i vanlig räkning, utan oftast qvartmil = 1,855 meter. '''Sjömärken''' liknande de genom kongl. lotsverkets försorg utsatta få ej af enskilda personer anbringas i närheten af segelleder. '''Sjöreda''' ett segel är att förse det med nockbändslar, litslina och mera sådant som behöfves för att kunna slå under det. Är man icke sjelf kunnig i sjömansarbeten, torde det vara bäst att betinga sig seglen sjöredda af segelmakaren. '''Sjörum''' säges ett fartyg hafva, då det är så långt ifrån land eller grund att dessa icke hindra behöfliga manövrer. '''Sjörök''' kallar sjöfolk det slags tjocka, som uppstår genom vattnets häftiga afdunstning när dettas temperatur är betydligt högre än luftens. Som sjöröken merendels icke står högre än några meter öfver vattenytan, kan man oftast ifrån masttoppen eller ifrån temligen högt land se öfver den. '''Sjösjuka''' anses bero i somliga fall på blodbrist i hjernan och i andra på retning af ryggmergen, hvarföre man icke heller någonsin kan påfinna något medel som ''alltid'' hjelper emot eller ens lindrar det onda, ty hvad som skulle kunna hjelpa i det ena fallet det stjelper i det andra. Den på blodbrist i hjernan beroende sjösjukan, som i synnerhet yttrar sig genom qväljningar, är af lindrigare art och kan ofta mildras genom medel som »drifva blodet åt hufvudet», såsom oskyldigast genom arbete; men den på retning af ryggmergen beroende sjösjukan, som medför slöhet och domning, är farligare och emot den hjelper i längden ingenting annat än härdning. '''Sjövan''' kallas den som icke allenast är härdad emot sjösjuka utan äfven så hemmastadd ombord, att han under alla förhållanden kan förrätta sina sysslor. '''Skaffa''' är den ombord vanliga benämningen för att äta. Sjömän skaffa således alltid sjelfva sin mat äfven när fartyget är långt ute till sjös, och så stor är vanans makt att de skulle känna en viss tomhet, om någon annan skaffade den för dem. '''Skaka''' en talja, ett fall eller något dylikt är att gifva efter på halande parten och hjelpa löparen igenom blocken. '''Skalka''' luckorna på däck brukas såsom försigtighetsmått emot hårdt väder till sjös, och innebär att luckorna försäkras och tätas, ofta genom att pressenningar fästas öfver dem. '''Skamfila''' kallar sjöfolk det när något är utsatt för nötning eller slitning, i synnerhet om denna uppstår genom ovarsamhet — deraf också prefixet »skam». '''Skandäck,''' den plant liggande betäckningen öfverst på bordläggningen och spantens toppar. '''Skans''' på ett fartyg kallades fordom den aktersta delen af öfre däck, och på örlogsfartyg bibehållas ännu många benämningar i öfverensstämmelse härmed; men på handelsfartyg och äfven ofta på yachter menar man med skans det såsom bostad för besättningen afsedda rummet för ut. '''Skarping''' och '''skedbåt''' äro hos oss antagna ord för beteckning af två amerikanska båttyper som infördes här för omkring tolf år sedan. Skarpingen är nästan som en ökstock men spetsig för ut. Skedbåtens förskepp deremot är skapadt ungefär så som spetsen på en sked eller med andra ord såsom en riktigt modern fenbåt. '''Skepp''' är egentligen endast det fartyg som har minst tre master med rår, men ordet användes ofta till och med af yrkessjömän i en mycket vidsträcktare betydelse, helst i sammansättningar. '''Skeppare''' är inom örlogsflottan underofficer, men befälhafvaren på ett handelsfartyg eller den förhyrde bäste mannen på en yacht kallas ofta äfven så. »'''Ske ut!'''» — vanligt rop ombord för tillkännagifvande af att arbetstiden för dagen är slut. '''Skifgatt,''' det aflånga hålet i ett block eller rundhult eller annorstädes som är afsedt för en '''Skifva''' eller trissa sådan som i ett block. '''Skifva''' årorna är att vrida dem med bladen i vågrätt plan så att motvind ej verkar så mycket på dem. (Uttalas ofta ''skefva'', stundom »skefra».) '''Skifva''' en ända eller ett tåg, att lägga ut hela dess längd i plan och tätt packad spiral, brukas med alla på däck liggande ändar vid fartygs paradtoalett. '''Skifta''' säges ombord i stället för byta om; man skiftar t. ex. på en kutter klyfvare när storseglet refvas så att man måste minska försegel: på söndagen skiftar matrosen skjorta o. s. v. '''Skjuta björn''' är en gammaldags benämning för ett bland de farligaste tilltag en båt kan hitta på, nämligen att under länsning i hårdt väder falla af så myeket att seglen gipa. Det finnes båtar som trots den omsorgsfullaste styrning äro omöjliga att hindra från denna olofliga manöver, och dylika såsom sjöbåtar odugliga exemplar utmärka sig merendels för mycket stort och fylligt hvalf akter ut samt ytterst ringa djup för ut, d. v. s. just karakteristiska drag hos den moderna kappseglingsyachten. Deremot hör man aldrig om allmogebåtar, oeh i synnerhet icke om sådana som hafva snipbyggd akter, att de visa någon benägenhet att skjuta björn. '''Skjuta upp''' en ända är att lägga den i rediga bugter så att den kan löpa ut klart. '''Skjuta upp emot vinden''' i en vändning brukade man förr vid kappsegling eftersträfva oeh anse för en stor dygd hos en båt, om den kunde det. Visserligen är det en ren vinst åt lovart allt hvad man kan sålunda skjuta upp emot vinden, men om farten härunder minskas, så blir det en förlust i tid i stället, så att man kan som regel säga att endast med en båt, som väl bibehåller farten, kan det vara värdt att försöka skjuta upp i vändningen. Med en lätt båt deremot eller en som snart förlorar farten, är det skäl att göra vändningen så qvickt som möjligt utan att man derföre behöfver gifva så mycket ror att detta stoppar farten. '''Skonert,''' ett tvåmastadt fartyg med gaffelsegel på båda masterna och på den kortare fockmasten ibland råsegel. '''Skonertskepp''' har minst tre master riggade som på en skonert; det finnes till och med femmastade skonertskepp nu för tiden. '''Skot''' är det tåg som bestämmer seglets vinkel emot båtens medelplan, d. v. s. dess '''Skotningsvinkel,''' hvilken enligt teorien bör vara hälften så stor som vindriktningens vinkel emot medelplanet. I synnerhet när man seglar bidevind är det vigtigt att seglens skotningsvinklar äro riktiga och om man vill ligga 4 streck nära vinden skulle då skotningsvinkeln vara 2 streck, om den rättades efter den sanna vinden. Men nu är det icke efter den sanna, utan efter den ''apparenta vinden'' (se detta ord) som man bör rätta skotningsvinkeln, och som denna sistnämnda vind kommer mera för ifrån än den sanna, så måste äfven skotningsvinkeln vara mindre än 2 streck. Huru mycket mindre den bör vara det beror i teorien på båtens fart och i praktiken på dess egenskaper, på vindstyrka, sjögång och mycket annat, men som en allmängiltig regel kan man antaga att i en god segelbåt med tillräckligt afdriftmotstånd böra seglens medelplaner bilda ungefär 1½ strecks vinkel med båtens, och denna ställning få de i allmänhet när deras underkanter eller bommar göra ett strecks vinkel med båtens medelplan, hvilket alltså skulle vara den ungefärliga skotningsvinkeln. Men härvid är att iakttaga att alla seglen böra göra lika stora vinklar, om de i proportion till sina areor skola verka lika förmånligt till framfart. Man måste således taga hänsyn till att på ett gaffel- eller sprisegel sveper det aktra öfre hörnet ut åt lä ganska betydligt, då deremot ett stagsegels fallhorn står nära nog i fartygets medelplan, hvarför det sistnämnda seglet ej bör få så skarp skotningsvinkel som de fyrkantiga. Trekantiga storsegel såsom t. ex. gunterriggens äro naturligtvis i detta sistnämnda hänseende nästan likstälda med stagsegel, och i allmänhet kan man säga att ju smalare ett segel är upptill, desto mindre spetsig behöfver dess skotningsvinkel vara. '''Skotstek''' synes på vidstående figur, till venster ett enkelt och till höger ett dubbelt. Det enkla skotsteket är icke pålitligt om ej det öga på hvilket det slås är slutet så att det ej kan öppna sig, men det dubbla är mycket användbart vid hopstickning af två sladdar, vid påstickning af ett skot eller en flagg och dylikt. '''Skothorn,''' det aktra undre hörnet af ett snedsegel (se figuren vid ordet ''fallhorn''). '''Skott''' kallas i allmänhet hvarje vägg i ett fartygs inredning. '''Skralna''' säges vinden göra då den drager sig så att den kommer mera för ifrån. '''Skrof''' är den omfattande benämningen på fartygets köl, stäfvar, spant, bordläggning, garnering och dessas förbindningar, men inbegriper ej däck eller inredning och dylikt löst. '''Skrufvar''' äro ibland mycket svåra att få ut, helst om de äro af jern och rostat fast. Fotogen (se detta ord) kan härvid vara till god hjelp, men ett annat bra sätt är att hålla ett glödgadt jern en stund emot hufvudet på skrufven och genast, medan den ännu är varm, försöka skrufva ut den. N. B. Det är bäst att hafva eldsläckningsredskapen till hands, i synnerhet om fotogen förut blifvit använd. '''Skräcka''' säges ett tåg göra när det icke håller riktigt väl fast vid sin beläggning utan gifver efter något. Äfven när man afsigtligt släcker på ett tåg mycket litet, kallas detta att skräcka på det. '''Skuta,''' en gammaldags benämning på fartyg af hvad slag som helst, användes nu för tiden nästan endast om mindre lastfartyg eller med en viss ringaktning om andra. '''Skydrag''' brukar i dagligt tal ett utomordentligt häftigt regn ibland kallas, men rätteligen är skydraget en vid vissa hvirfvelvindar uppstående vattenpelare som efter en stund faller ned. Att då vara i närheten är icke rådligt för en båt, helst om den är öppen, hvarföre det alltid är skäl att undvika skydraget, men om det är omöjligt bör man berga alla segel, ty vattnet kan kasta sig i dem så hårdt att båten kantrar eljest. '''Skylight,''' fönster på däck eller hyttak. '''Skål''' kallas ombord en träränna som begagnas t. ex. på ett tåg för att skydda det mot skamfilning. Äfven anbragt på ett rundhult kallas eu dylik träränna skål, och då man tillfälligt reparerar eller förstärker ett rundhult med att surra fast träpjesen långs efter det, kallar man detta att ''skåla''. '''Skåltomt''' säges ett fartyg vara, då det icke har last eller ballast eller någonting löst i skrofvet. '''Skåta''' kallar vår kustbefolkning på somliga trakter det sätt att ro då man vänd för öfver skjuter årlommen ifrån sig i årtaget. '''Skädda,''' en liten flat träpjes såsom t. ex. loggskäddan som är afsedd att stående på kant i vattnet bilda den fasta punkt från hvilken logglinan sträckes; eller t. ex. det tvärstycke på rorhufvudet i en båt, fräu hvilket styrrepen utgå. '''Skänkling,''' ett tåg eller ibland en ketting med ett block och löpare i sladden, brukas ofta för att spara in på längden af löparen, till exempel på rårnas brassar eller på klyfvers skoter. '''Skära sig''' säges ett fartyg göra, när det till följd af ström eller andra anledningar förändrar sin riktning. '''Skärnagel,''' en träplugg som man insätter i en lask för att hindra vatten att tära sig fram. '''Skärpa''' segel eller deras skot kallas det ibland när man skotar skarpare. '''Sköras''' säger man att segel gör när det går sönder. '''Sköns,''' ombord vanlig beteckning för att någonting går i spetsig vinkel emot eller snedt öfver något annat. '''Skötbåt,''' bland östersjöfiskare gängse benämning på en för strömmingsgarn (»skötar») afsedd båt. '''Slabb''' = slak, eller icke styf. '''Sladd,''' den yttersta fria ändan af ett tåg. '''Slag''' kallas den väg ett fartyg under kryssning tillryggalägger emellan två vändningar. Är vinden icke rätt ifrån målet blir den ena bogen förmånligare ''slagbog'' än den andra. '''Slaget''' i ett fartyg är den del af skrofvet der detta börjar öfvergå till nära lodrät sida ifrån en botten som ligger mera vågrätt. '''Slagsida''' säges ett fartyg hafva när det genom osymetrisk placering af tyngder ombord fått krängning åt ena eller andra sidan. '''Slagvatten''' är egentligen sådant som samlats i slaget och vid krängning icke kan utpumpas, men instängdt och i synnerhet illaluktande vatten i fartygets botten kallas äfven ofta slagvatten. '''Slagvägare,''' långskepps inombords i slaget fastbultade timmer, brukas ofta på båtar till sidostöd för bottenplanen. '''Slingring,''' häftiga sidorörelser åt ömse håll, förekommer i synnerhet under länsning, och för att under sådana omständigheter saker på bord eller hyllor icke skola gå i drift, förses dessa med uppstående kanter, ''slingerribbor''. '''Slidsäte,''' anbragt tvärskepps på däck, användes på kanoter, för att kanotisten skall kunna hastigt förflytta sig mer eller mindre ut till lovart, och skulle äfven kunna vara mycket fördelaktigt i segelbåtar så små att en persons tyngd är af betydelse såsom lefvande ballast. '''Slip,''' upphalningsbädd för fartyg. '''Slira,''' säger man i sjöspråket i betydelsen glida, halka eller gå upp om stek, bändslar och dylikt. '''Slirstek''' kallar man ett stek, som man lägger så att man kan upplösa det eller få det att slira genom att rycka i sladden. '''Slopa''' är att söndertaga någonting kasseradt så att man kan tillgodogöra sig dess beståndsdelar. '''Slup,''' ett enmastadt lastfartyg med stång för toppsegel och oftast fast bogspröt med eller utan klyfvarbom. En större skeppsbåt kallas äfven slup. '''Sluthult,''' ett tvärstycke insatt igenom foten af en stång eller en klyfvarbom för att stoppa upp emot salningen eller betingen. '''Slå ifrån''' segel är att taga loss dem ifrån sina rundhult eller delar af den stående riggen, och att sätta dit seglen kallas att ''slå under'' dem. '''Slå på''' ett block eller ett tåg på ett annat är att fästa det t. ex. så som figuren visar, för att sedan kunna anbringa den halande kraften i det påslagna. '''Slå upp''' är att upplösa ett tåg i sina kardeler, eller en kardel i sina garn, eller i allmänhet tågvirke i sina beståndsdelar. '''Slätduk''' bör man försöka få på ett segel när man beslår (se detta ord) det, i synnerhet om det icke skyddas af kapell. '''Slättoppad''' kallar man en skonert då den icke har rår. '''Släcka''' på ett tåg är att gifva efter så att det blir slabbt, men icke lossa det alldeles. '''Släpphake,''' en som är så inrättad att den kan öppnas och uthuggas ehuru det är frestning på den. '''Slör''' seglar man för då vinden är på låringen eller så omkring. '''Smack,''' egentligen ett ketch- eller yawlriggadt fiskefartyg, kallas äfven ibland storseglet på ett sådant. '''Smidlagdt''' säges tågvirke vara när garnens antal är småningom minskadt emot ändan, så att denna blir afsmalnande. '''Smult vatten''' skulle man enligt den allmänt antagna skalan för sjögång (se detta ord) kalla det der höjdskilnaden emellan vågdal och vågtopp är emellan 1 och 2 meter, men som dessa mått gälla för öppna hafvet får man modifiera begreppet relativt till vattenområdets storlek, ty man kan knappast säga att det är smult vatten på en fjärd af några qvadratkilometers areal, när der går sjö af ett par meters höjd. '''Smyga''' kalla sjömän det när en stropp eller ett öga fästes omkring någonting. '''Smäcker''' = smal, fin, nätt. '''Smärta''' är att omvira med remsor af gammal segelduk, som kallas '''smärting.''' '''Smörland''' benämner sjöfolk ett långsträckt moln vid horisonten, då detta ser ut som ett land på långt afstånd, men vid närmande eller stark belysning smälter som smör i solen. '''Snedsegel''' kallas alla sådana som kunna med sin akterkant slå öfver från den ena sidan till den andra, t. ex. när man vänder genom vinden; således icke råsegel, men gaffel-, loggert-, spri-, stagsegel m. fl.; och ett fartyg som endast eller hufvudsakligen har dylika kallas '''snedseglare''' eller '''snedsegelriggadt.''' '''Snipa,''' en merändels lätt och öppen båt som är spetsig i båda ändar, hvarföre man äfven kallar '''snipbyggd akter''' den som går till spets eller stäf längst ute. '''Sofsäck''' ungefär så som på figuren här bredvid är den mest praktiska anordningen för bädd i en liten långfärdsbåt, der man ej har utrymme för lösa sängkläder. '''Solen på ryggen''' och månen emot sig äro önskningsmål för en torpedbåtbefälhafvare då han går fram till anfall, och det gäller att sjelf se så väl som möjligt men icke bli sedd. Äfven för en båtseglare i okända farvatten är det mycket lättare att taga sig fram, om han kan hålla solskenet på ryggen eller styra emot månskenet. I klart vatten ser man botten på ett par tre meters djup och upptäcker lätt grund, on man har solen på ryggen, men emot solen ser man nästan intet ned i vattnet. '''Solgångsväder''' kallar sjöfolk det på vackra sommardagar vanliga då vinden under dagens lopp drager sig allt efter som solens ställning på himlen förändras. '''Solrök''' uppstår af förhållanden nästan motsatta till sjörökens orsaker d. v. s. af varm luft och jemförelsevis kallt vatten, således nästan endast under solvarma sommardagar och vid temligen fuktig luft; men den anses likväl icke såsom något ogynsamt väderleksförebud. '''Solsting''' eller blodkongestion i hjernan till följd af stark värme kan inträffa äfven på våra breddgrader. Då det dock är under stiltje som man är mest utsatt derför på sjön, kan man taga sig för att ro såsom ett godt skyddsmedel, ty det är mycket sällsynt att någon får solsting under ansträngande kroppsarbete helst om man svettas dugtigt dervid. Skulle man emellertid börja känna svindel eller liksom tryckning på hjessan, är det skäl att genast blöta denna med kallt vatten, och, om detta icke hjelper, sticka fingrarne i halsen för att få kräkas. '''Sortlina,''' en smäcker lina fäst i båten och i rodret på det att detta ej må förloras, om det hoppar af. '''Spant''' äro mycket vigtigare i en kravelbyggd båt än i en klinkbyggd, der borden styra hvarandra så att båten behåller sin form och kan vara tät äfven om flere spant äro afsprungna; men i en kravelbyggd båt böra sådana ofördröjligen repareras. '''Spel''' kallas ombord mekaniska inrättningar för lyftning af svårare tyngder såsom i synnerhet ankaret, men att använda en sådan inrättning kallas icke att '''spela,''' utan detta ord betyder tvärtom att ett tåg eller dylikt lossnar och löper ut af sig sjelft. Om t. ex. vid ankarets hemvindning kettingen slirar på spelet och löper ut igen, säger man att den spelar. '''Spinnaker,''' ett af lätt duk gjordt merändels trekantigt fördevindsegel ifrån högsta toppen till en särskildt för ändamålet på motsatt sida till storseglet utsatt bom (se figuren vid ordet ''ballongsegel''), är nästan nödvändigt att hafva vid kappsegling efter regler som taga hänsyn till segelarean, ty i sådana ingår merändels nu för tiden såsom försegelarea hela triangeln ifrån högsta toppen till det främsta förseglets hals derifrån till masten och slutligen långs denna upp till toppen. Men, som förseglen icke äro af något särdeles gagn under segling nära platt fördevind, måste deras verksamhet ersättas genom spinnaker, hvilken dock icke utan särskild taxering derför får vara större än den nyss nämnda försegeltriangeln. Namnet spinnaker, som numera är antaget i många språk, begagnades först i engelskan, och tros härleda sig ifrån en yacht som hette »Sphinx» (af besättningskarlarne förvridet till »Spinks»), och på hvilken ett sådant segel först användes vid kappseglingar år 1866. '''Spiksjuk''' kallas ibland en båt som läcker vid spikar och naglar, hvilket om dessa äro af jern och bordläggningen af fur ofta inträffar vid tolf à femton års ålder. Merändels finnes ingen varaktig bot härför utom att förspika båten på nytt mellan de gamla spikarne — om den är värd det. '''Spira''' kallar ofta den i sjöspråket oinvigde ett rundhult, men sjömännen endast ett råämne till eller ett kasseradt sådant, åtminstone icke ett i bruk varande rundhult. '''Splitsa,''' att förena tåg eller delar deraf genom dess med hvarandra sammanflätade kardeler. Se orden ''kortsplits, långsplits, ögonsplits'' m. fl. '''Splitsknop''' är hvarken en splits eller en knop, utan på örlogsfartyg kallas en merlspik så. '''Spri,''' ett rundhult som går diagonalt utefter ett segel för att utsträcka det, men icke är insydt eller fast deri såsom en latta. '''Spring,''' ett tåg som från bog eller låring tillfälligtvis utföres till någon fast punkt utom fartyget för att förändra dess riktning. Se ''gå till segels för spring''. '''Springa''' säges på sjöspråket i stället för gå af eller gå sönder. '''Sprisegel''' hafva tidtals varit urmodiga och kommit på modet igen flere gånger om, samt gifvit anledning till mycket meningsutbyte rörande deras lämplighet. Beträffande frågan, om man kan få ett sprisegel att stå lika väl som ett gaffel- eller loggertsegel, torde man kunna säga, att det finnes intet skäl, hvarför icke ett väl skuret, sydt och satt sprisegel skulle stå lika väl som något annat, men beträffande dess verksamhet måste man skilja mellan segling bidevind och för öppen vind. Ty bidevind torde nog spriseglet, så framt det icke är mycket högt och smalt (såsom på figuren vid ordet ''förkant''), vara något mindre verksamt än de flesta andra, af skäl som närmare förklaras vid det nämnda ordet. Men fördevind är bestämdt spriseglet, om det antingen för tillfället bommas ut eller hellre är försedt med fast bom, fullt så verksamt som något annat, och kan fås att stå lika väl som ett balansloggertsegel med användning af någondera af de här på figurerna visade anordningarne. Fig. 1 visar ett sätt som användes på mindre båtar i Canada. Spristroppen sättes här icke såsom vanligt på masten, utan på bommen ungefär vid en tiondedel af dennas längd ifrån masten räknadt, hvarigenom seglet kommer att under alla vindförhållanden stå lika orörligt sträckt som ett balansloggertsegel. Fig. 2 å följande sida framställer en metod som brukas af fiskare i Blekinge på större ekors mesan. Detta segel är försedt med svå sprin, det ena på vanligt sätt anbringadt och det andra gående till skothornet. Hvad man än för öfrigt kan säga om spriseglet — ett är säkert: att det i förhållande till sin area är ett mycket billigt segel. Det är äfven derför fiskares och yrkesseglares favoritsegel, och kommer nog att så förblifva i långa tider ännu. '''Spritkompass,''' hvars magnetnål sitter i en flottör i sprit i en sluten dosa, är lämpligast i båt i sjögång, ty dervid gör en på stift upphängd magnetnål så häftiga rörelser att den är omöjlig att styra noga efter. '''Språng''' kallas relingsliniens bugt upp och ned eller skilnaden i fribordets höjd midskepps och vid ändarne af fartyget. På moderna yachter och kappseglingsbåtar finnes nästan intet språng, ty om de öfverhängande ändarne vore betydligt högre än midteldelen af båten, så skulle öfvervattenskroppen blifva allt för stor i förhållande till undervattenskroppen, men på en båt med nästan lodräta stäfvar är deremot språnget behöfligt just för att öka öfvervattenskroppens volym vid ändarne och dermed förmågan att vaka i sjö, när endera ändan vändes emot denna. '''Spränga''' är det ombord vanliga uttrycket för att fresta något så hårdt att det springer. '''Spunning''' kallas den i köl och stäfvar inhuggna ränna, i hvilken bordläggningen fästes. Då en båt bygges, hugges spunningen först upp såsom en trekantig ränna af samma djup som bordläggningens tjocklek, och sedan afturas denna rännas innerkant efter behof. Det är på spunningen och på huru borden passa i den som man i synnerhet ser om en båt är omsorgsfullt byggd, ty bland båtbyggarens svåraste arbeten är att afpassa längden på borden så att de sluta alldeles tätt i spunningarne på stäfvarne. Då både detta och först och främst sjelfva upphuggandet af spunningarne är mycket tidsödande, så byggas somliga allmogebåtar utan spunningar och flere bland dem blifva mycket bra ändå, såsom t. ex. blekingsekan. '''Spunning''' kallas äfven en liten träfyllning som man insätter i virke der det har något mindre fel. Om t. ex. en dyrbarare virkespjes har en lös qvist eller ett »bomslag» (ett ärr efter någon skada som trädet fått i yngre år), så brukar man hugga ut en liten bit och ersätta den med en väl inpassad spunning, hvilket icke anses såsom fusk ifall pjesens hållbarhet likväl är tillräcklig. '''Spygatt,''' hål i skandäcket eller i waterbordet för vattens aflopp från däck, brukas på större fartyg, men på däckade båtar gör man merändels en fortlöpande öppning tätt ofvan skandäcket, ty spygatt skulle ej räcka till för aflopp af de vattenmassor som ofta komma på däck. '''Späckad matta''' göres på det sätt att man i en smärtingslapp af några qvadratdecimeters storlek broderar med kabelgarn så tätt som möjligt omkring träpinnar af ett par fingrars tjocklek, uppskär öglorna och tafsar ut sladdarne af garnen, då man får en ypperlig matta att aftorka fötterna på när man kommer ombord. '''Stad,''' eggen eller den väfda kanten på segelduk. '''Stagsegel''' är egentligen endast ett sådant som med sin främre kant är litsadt till ett stag, men man räknar äfven ofta olitsade segel, såsom kuttrars klyfvare, till stagsegel. '''Stagvända,''' gammaldags benämning för att vända genom vinden. '''Stampa''' säges ett fartyg göra då det häftigt dyker ned med för och akter ömsevis. På en kutter med lång klyfvarbom frestas denna oeh dess waterstag hårdt vid sådana rörelser, hvarföre man ofta brukar tillfälligtvis förstärka detta sistnämnda med ett extra waterstag, som då kallas '''stampstag,''' ehuru detta ord egentligen betecknar det fasta staget under klyfvarbommen på ett större fartyg. '''Standert''' på toppen är nästan nödvändig för att visa vindens riktning i synnerhet bidevind, om man icke har styrflög; men man bör vara noga med förande af standert, ty denna är att betrakta såsom befälstecken (se detta sistnämnda ord!). '''Stek''' begagnas af många olika slag bland sjömän, och flere sådana äro förut här framstälda, såsom fiskare-, pål-, skotstek m. fl.; men i de flesta fall kan den, som icke eger färdighet i att slå olika slags stek, nöja sig med två halfslag, gjorda på något af de sätt som fig. här bredvid ' visar. Ty två halfslag förtjena väl den tillit som sjöfolk brukar egna detta förträffliga fastgöringssätt för en tross vid en moring eller en pållare eller hvad det nu må vara. Företrädesvis användas två halfslag vid fastgöring af en båts fånglina, och hafva i detta fall en viss legitimitet. Har båten varit förtöjd med två ordentliga, åtsamsade halfslag, så är man enligt vanlig sjömanshäfd lagligen försvarad, äfven om den sedan går i drift, hvilket för resten ej inträffar, om allting annat håller. Vid fastgöring af en svårare tross brukar man ofta först taga en »rundtörn» (d. v. s. ett extra slag genom ringen eller omkring pållaren), innan man gör halfslagen, och detta är ganska förmånligt, emedan slagen då lättare kunna lossas, men för hållfastheten är det alldeles öfverflödigt. På venstra ändan af figurens stång synas två halfslag, sådana de användas för fastgöring af fånglinor och dylikt. Längre fram äro två halfslag sådana de göras, då man vill fortsätta med trossen i samma riktning, såsom då man på ett fartygs vant fäster de smäckra, tvärs öfver dem gående linorna, veflingarne, på hvilka man sätter fötterna vid äntring, eller då man på en yachts vant fäster mantåg en bit öfver relingen till förekommande af »man öfver bord». Längst till höger synas samma halfslag ännu ej åtsamsade; och längst till venster i en ögonbult bredvid stången äro två afviga halfslag. Dessa sistnämnda, som märkvärdigt nog sällan användas bland yrkesjömän, äro ett utmärkt lämpligt fastgöringssätt der man vill lemna öfver så kort sladd som möjligt, såsom t. ex. vid påstickning af en flagg eller ett toppsegelskot. De afviga halfslagen äro lättare att lossa, när ingen frestning är på trossen, och hålla om möjligt ännu bättre än de rättvända, emedan just yttersta sladden beknipes hårdast. '''Sticka ifrån sig''' säges man göra med något som man måste lemna efter sig; såsom t. ex. när man måste gå till segels i en hast och icke hinner taga hem ankaret, sticker man det ifrån sig eller med andra ord låter ankarkettingen löpa ut och släpper den; eller när man går till segels för spring (se detta uttryck), måste man oftast sticka springet ifrån sig. '''Sticka ihop''' två tåg är att förena det ena med det andra genom stek. '''Sticka på''' ett tåg vid någonting är att fästa det dervid med stek; man sticker t. ex på ett toppsegels fall på rån med fiskarestek eller skotet med skotstek eller två af viga halfslag vid, skothornet. '''Sticka ut ref''' är mycket lättare än taga in dem, men man måste vara noga med att alla refsejsingar äro loss innan stickbultarne släppas, emedan seglet eljest lätt kan sköras. För att få seglet riktigt väl satt efter utstickningen af refvet, är det bäst om man kan lägga båten vindrätt dervid liksom vid refningen. '''Sticka tåg''' kallar man det då man gifver ut mera ankarketting, sedan den tiden då man begagnade tåg till ankaret. '''Stickbult,''' en stump af smäcker tross eller lina, med hvilken man syr fast reflöddran på liket då man refvar. Stickbulten måste dervid inskäras så många slag att det väl motsvarar likets styrka. '''Stick i stäf''' säges vinden vara då dess riktning bär rätt ifrån målet, till hvilket man vill komma. '''Sticklina,''' smäckert trosslaget tågvirke som begagnas till stickbultar i båtar, till bändsling och mera dylikt. '''Stiltje''' är bland de retsammaste obehag seglaren råkar ut för, men deremot finnes ingen annan bot än att, som danskarne såga, »taga det med ro», hvilket i en båt oftast går bäst med hjelp af årorna. En gammal erfarenhetsregel är att före midsommar har man sällan att befara flere timmars stiltje i våra farvatten, men på eftersommaren kan det ibland vara stillt hela dagen och ännu oftare hela natten. Bland de säkraste tecknen till långvarig stiltje äro långsträckta, orörliga moln vid horisonten. '''Stjert''' kallar man en ungefär meterslång sladd af tågvirke i synnerhet om den är afspetsad eller smidlagd; är en sådan fast vid ett block (såsom på figuren vid uttrycket ''slå på'') kallas detta ett '''stjertblock,''' och är detta med taljelöpare förenadt med ett annat block, kallas det hela en '''stjerttalja.''' '''Stock''' på ett ankare är det trästycke som har till uppgift att lägga sig platt på botten så att flyet kan gripa i denna. Se figuren vid ordet ''fly'', der stocken är af jern, såsom nu för tiden vanligt. '''Stoppare,''' en smidlagd stjert med den grofva ändan fast, brukar man ofta vid halning af en svårare tross slå på denna för att hålla an den tills man hinner belägga. '''Stora björn''' eller den s. k. carlavagnen på stjernhimlen borde en båtseglare lära sig att känna igen, ty den gifver god ledning för att bedöma väderstrecken. Man finner nämligen lätt polstjernan, och således riktningen åt norr, om man med blicken följer en genom de båda bakhjulen i carlavagnen uppåt zenith utdragen linie, något till höger om denna. '''Storbåt''' kallas på handelsfartyg barkassen, en tung lastbåt som medföres ombord, men vår skärgårdsbefolkning menar med storbåt en för fraktfart afsedd mindre skuta, t. ex. roslagskutan. '''Stotgarn,''' kabelgarn afkapade till större delen så att de lätt kunna afslitas, begagnas vid flere tillfällen när man vill hålla någonting hopfångadt till sista ögonblicket och då kunna genast frigöra det. Man brukar till exempel ofta vid tillsegelsgående i trångt farvatten hissa klyfvaren beslagen med stotgarn så att man kan rycka ut den genom att hala i skotet. Likaså brukas det ofta under kappsegling att hissa ett ballongsegel beslaget med stotgarn för att kunna ögonblickligt sätta det när ett märke passeras. '''Stotlapp,''' en fördubbling af duken i ett segel, fastsys vid tillverkningen på det ställe der frestningen blir särskildt svår, såsom i hornen och vid reflöddrorna. '''Streck''' kallas i dagligt sjömanstal ett kompasstreck (se detta ord). '''Stropp,''' en af kardeler hoplagd eller splitsad ring af tågvirke för att fästa ett block eller en kaus vid t. ex. ett rundhult. Stroppen kan äfven vara lös och afsedd att för tillfället smygas fast, då den ofta göres af hoplagda garn, »''särvigin''». »'''Stryk!'''» — kommandoord till roddare att backa med årorna. '''Stryka''' sades fordom mera än nu för tiden i stället för berga eller fira ned om segel, rundhult och dylikt. Man säger dock ännu att man stryker toppseglet och stryker stången ned i däck. Uttrycket »stryka flagg» begagnas numera nästan endast i betydelsen gifva sig eller kapitulera. '''Sträcka''' nya segel i varmt och torrt väder liggande till ankars, innan man seglar med dem, bruka omtänksamme båtseglare, på det att seglen må komma att stå väl. '''Sträcka''' säges man äfven göra på en bidevindsbog, när man på denna kan ligga upp till målet. '''Ström''' är nästan alltid olika stark på olika djup under vattenytan och i regeln starkast på en tredjedel af djupet från ytan till bottnen. Då man seglar i strömvatten kan man mången gång hafva gagn af att lämpa sig härefter. '''Stufva''' säges alltid ombord för att lägga eller förvara någonting på sin rätta plats. '''Styfhet''' hafva många båtseglare mycket sväfvande begrepp om och det kan derföre vara skäl att erinra om ett par af de enklaste och lättast bevisade satser på hvilka styfheten beror. Den första satsen lyder: ''Styfhet finnes icke utan tyngd'', och kan bevisas med hjelp af vidstående figur ungefär så här: Antag att figuren föreställer en tvärskeppsgenomskärning af en båt, hvars tyndpunkt (''centrum gravitatis'') är i ''C''. I denna punkt verkar alltså lodrätt nedåt tyngden af skrof, ballast, rigg, besättning och allt som finnes ombord. Om vidare båtens vattenlinie är ''AB'' och tyngdpunkten i »vattenhålan» (det rum från hvilket båten undantränger vattnet, och som naturligtvis till formen alldeles motsvarar båtens undervattenskropp) är belägen i ''D'' (äfven kallad »deplacementets tyngdpunkt»); så är det klart att båten hålles flytande i jemnvigt derigenom att i punkten D verkar vattnets bärande kraft lodrätt uppåt lika starkt som tyngden verkar lodrätt nedåt i punkten ''C'', och att dessa båda centra infalla på samma lodlinie (se uttrycket ''centrum gravitatis''). Men om, t. ex. af vindtrycket i seglen, båten kränger och får vattenlinien ''a b'', så förändrar ju vattenhålan form och följaktligen äfven tyngdpunkt. Antag att denna sistnämnda flyttat sig till ''d''. Då emellertid inga tyngder blifvit flyttade i sjelfva båten, så är dess tyngdpunkt naturligtvis fortfarande på sitt gamla ställe ''C''. I denna punkt verkar således båtens tyngd nedåt i den nya lodlinien ''Cg''. Men denna sammanfaller icke nu i den krängda ställningen med lodlinien genom deplacementets nya tyngdpunkt ''d'', utan faller såsom ''h f''. Pilarne nedtill på figuren utvisa de nu existerande krafterna: ''g'' båtens tyngd och ''h'' vattnets bärförmåga, hvilka liksom förut verka i motsatta riktningar, men icke längre i samma lodlinie. Resultatet af dem blir att båten sträfvar att resa sig eller motstå krängningen, och den kraft, hvarmed detta sker, blir lika med den i ''C'' verkande tyngden multiplicerad med det vinkelräta afståndet emellan pilarne, hvilket mätt på vattenlinien ''a b'' blir stycket ''e f''. Det är detta afstånd som kallas ''den resande häfarmen'' (se ordet ''metacentrum''). Om det nu verkligen kunde finnas en båt utan någon tyngd alls, så skulle den visserligen icke te sig såsom på figuren här. Ty efter den icke hade någon tyngd, så skulle den naturligtvis icke heller hafva någon tyngdpunkt, och intet deplacement, utan den skulle befinna sig hvar som helst i ett lufttomt rum, eller i luften skulle den flyta bort i rymden lika långt som ett resonnemang om den. Men för beviset här kan man emellertid tänka sig en båt utan tyngd. Hänföres då dennes förhållande till figuren, finner man att dess styfhet skulle representeras af den i ''C'' verkande tyngden multiplicerad med längden af linien ''e f''. Huru lång denna linie nu än må vara, eller med andra ord hurudan form båten än har, så blir i alla fall dess styfhet ingen, om den icke har någon tyngd. Ty af aritmetiken veta vi, att om den ena faktorn är lika med noll, så blir äfven produkten = 0; och ''styfhet finnes således icke utan tyngd'', H. S. B. Beviset har nu visserligen icke i och för sig något praktiskt värde, men man kan derur draga den slutsatsen, att ju mindre tyngden är desto mindre är äfven styfheten hos båtar af samma form och vid samma krängningsgrad, eller — såsom hvarje båtkarl vet — ju hårdare man lastar en båt, desto styfvare blir den. Den andra enkla satsen lyder: ''styfheten beror på hvar tyngden är belägen'', och den kan bevisas med hjelp af samma figur som för den första genom att ditsätta en punkt och ett par linier. Då ''C'' utgör tyngdpunkten i båten, är det tydligt att dennes vigt måtte ligga något så när jemnt fördelad öfver hela skrofvet, eller med andra ord att båten måste hafva ringa ballast men deremot vara mycket klumpigt bygd, efter den kan blifva nedtryckt ända till vattenlinien ''A B''. Men antag nu i stället att båtens skrof vore mycket lätt bygdt, och att dess nedtryckning till vattenlinien ''A B'' kommer sig deraf att den är försedd med en jernköl så som de streckade konturerna utvisa. Om då jernkölen vägde nära nog lika mycket som skrofvet och allt det andra af båten; så skulle denna få sin tyngdpunkt t. ex. i ''C'.'' Huru mycket detta tyngdpunktens förändrade läge inverkar på styfheten han man lätt finna genom att draga en ny lodlinie så som den streckade ''e' g'.'' Kalkylerar man nu styfheten vid samma krängning så der lättvindigt som nyss, och jemför resultaten, så visar det sig att då styfheten i förra fallet representerades af den resande häfarmen ''e f'', så blir dess uttryck nu deremot den mer än dubbelt så långa linien ''e' f;'' och som tyngden, hvarmed den resande häfarmen skall multipliceras, ju i båda fallen är densamma, så kan man tryggt påstå att båten med sin tyngdpunkt i ''C' ''är vid denna krängning mer än dubbelt så styf som med tyngdpunkten i ''C''. Den praktiskt tillämpliga lärdomen af den andra satsen blir således att ''ju lättare skrofvet och ju tyngre och djupare ballasten är, desto styfvare blir båten''. '''Styrbord,''' den sida af fartyget som man har på höger hand när man står vänd för öfver, har fått benämningen ifrån vikingaskeppen, som styrdes med ett slags styråra (styre), hvilken alltid satt på styrbords låring. '''Styrlastighet''' kallas det större djupgående som ett fartyg har akter än för, och kan således egentligen endast på ett gammaldags fartyg med lång, rak köl blifva något verkligt mått. '''Styrman''' är bland yrkesjömän benämning för en bestämd tjenstegrad; inom handelsflottan en vaktbefälhafvare och inom örlogsflottan en underofficer som bland mycket annat öfvervakar styrningen. Det är derföre ett mycket oegentligt bruk i yachter och båtar att kalla hvem helst, som för tillfället sköter roret, »styrman». »'''Stå!'''» användes såsom kommandoord ombord för att anbefalla ögonblickligt och tillfälligt hejdande af en rörelse eller manöver; t. ex.: »Stå i spelet!» då fartyget vid till segelsgående håller på att skära sig förkerda vägen, och man vill låta det se upp för ankaret igen tills det kan falla rätta vägen. '''Stå på''' säges i betydelsen fortsätta om en kurs; t. ex. »Här grundar upp, vi få inte stå på längre» — måste vända således. '''Stående gods''' kallas vant, stag, barduner m. m. eller i allmänhet det i riggen ingående tågvirke (nu för tiden oftast ståltross), som icke rubbas vid vanliga manövrer såsom vändningar, bergning, refning och dylikt. '''Stående lik''' förekomma egentligen endast på råsegel nämligen de som stå nära vinkelrätt emot rån; på snedsegel har man andra benämningar såsom »aktra liket» och för det främsta mast- eller stag-liket. '''Stång,''' en förlängning anbringad på undermasten såsom figuren vid ordet ''esselhufvud'' visar. '''Stäfva''' säges fartyget göra i den riktning åt hvilken förstäfven är vänd. '''Störtsjö''' kallas en som bryter ombord och som alltid — äfven för en däckad båt — innebär en viss fara. Under bidevindsegling undviker man bäst störtsjöar genom att lofva upp nära rätt emot de svåraste sjöarne och emellan dessa samla tillräcklig fart för att kunna alltjemt upprepa denna manöver. Som nu likväl en häftig sjö vid anslaget emot bogen lätt bryter öfver denna, så måste man försöka att göra anslaget så lindrigt som möjligt, och detta vinnes genom att alltid hålla af litet, just som sjön träffar bogen. Härigenom minskas sjöns anslagsverkan och den hjelper båten tillbaka på den kurs med hvilken seglen kunna hållas väl fulla och fart således samlas till nästa upplofning. Men det vigtigaste af allt är att ständigt bibehålla styrfart. Äfven under segling med vinden tvärs eller på låringen kan man många gånger styra klar en störtsjö genom att ömsom lofva upp och ömsom falla af samt om möjligt låta sjön bryta innan båten hinner fram till den. '''Stötta med roret''' är att möta en afsigtlig eller ofrivillig gir så att den icke går för långt. '''Sugband,''' en grof ribba utefter relingen till skydd emot skamfilning. '''Svabel''' göres af gammalt tågvirke utredt i sina garn och dessa återigen utlakade i vatten, så att hela pjesen blir som en svamp och användes äfven i st. f. sådan. '''Svaj''' säges ett fartyg ligga på då det kan fritt svänga omkring, såsom när det ligger för endast ett ankare, och det utrymme, som det härför behöfver, kallas '''svajrum.''' '''Svanhals''' kallas ibland hela det beslag hvarmed en storbom ledbart förenas till masten, men egentligen är det endast den vid dylika beslag ofta förekommande jernpjesen i bommens förlängning som borde kallas så. '''Svivel,''' en svår lekare som begagnas på ankarkettingar till förekommande af törnar i dem. '''Svigta''' säges om segel när man tillfälligt och endast delvis bergar dem; när man t. ex. firar piken på ett gaffelsegel eller tager bort spriet ur ett sprisegel, så är den återstående trekanten ett svigtadt segel. Svigta säges äfven om stående gods och betyder då att man för tillfället styfvar upp detta med en vinkelrätt emot dess riktning pålagd ridning. '''Svinrygg''' sades i forna tider ett fartyg hafva, när dess köl var bugtig nedåt; numera kan man knappast begagna uttrycket om yachter eller båtar, ty nästan alla moderna sådana hafva svinrygg. '''Svår''' betyder på sjöspråket grof, tung, stor o. d. '''Svärd''' kallas de på flatbottnade lastfartyg af holländsk typ vanliga på sidorna anbringade rörliga planen, af hvilka det i lä nedsänkas under bidevindsegling för att motverka afdriften. Det med dessa pjeser beslägtade centerbordet och äfven andra slag af afdriftmotare kallas också af somliga svärd. '''Sy''' gör man ombord icke allenast med nål och tråd, utan man kallar det så äfven när man med flere slag af lina eller tross förenar två pjeser med hvarandra. '''Symetriplan''' kallas af skeppskonstruktörer det tänkta vertikala plan, som långskeppsvägen delar fartyget i två symetriska halfvor. '''Syskonhakar,''' två symetriskt lika, mot hvarandra vända hakar, användas der fara finnes att en enkel hake skulle hugga ur sig. '''Särvigin,''' en stropp af parallelt med hvarandra hoplagda och med trensning omkring hophållna kabelgarn, brukas för tillfälliga behof då en af slagen tross gjord stropp icke skulle vara tillräckligt smidig. »'''Sätt af!'''» kommandoord för att skjuta ut en båt så att årorna eller seglen kunna användas. '''Sätta''' säges ett fartyg göra då det till följd af sjöns inverkan häftigt sänker akterskeppet, såsom t. ex. på bifogade figur. Ett gammalt bergtroll 1837 7072 2006-07-02T21:16:31Z NERIUM 63 [[Image:Ett gammalt bergtroll.jpg|thumb|300px|''Ett gammalt bergtroll'', illustrerad av John Bauer 1904]] '''Ett gammalt bergtroll''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur ''[[Stänk och flikar]]'' (1896) <div class=vers><pre> Det lider allt emot kvälls nu, och det är allt mörk svart natt snart, jag skulle allt dra till fjälls nu, men här i daln är det allt bra rart. På fjällets vidd där all storm snor är det så ödsligt och tomt och kallt, det är så trevsamt där folk bor, och i en dal är så skönt grönt allt. Och tänk den fagra prinsessan, som gick förbi här i jåns och hade lengult om hjässan, hon vore allt mat för måns. Det andra småbyket viker och pekar finger från långt tryggt håll, det flyr ur vägen och skriker: tvi vale för stort styggt troll! Men hon var vänögd och mildögd och såg milt på mig, gamle klumpkloss. fast jag är ondögd och vildögd och allt vänt flyktar bort från oss. Jag ville klapp'na och kyss'na, fast jag har allt en för ful trut, jag ville vagg'na och vyss'na och säga: tu lu, lilla sötsnut! Och i en säck vill jag stopp'na och ta'na med hem till julmat, och se'n så äter jag opp'na, fint lagad på guldfat. Men hum, hum, jag är allt bra dum, vem skulle sen titta milt och gott, en tocken dumjöns jag är, hum, hum, ett tocke dumt huvud jag fått. Det kristenbarnet får vara, för vi troll, vi är troll, vi, och äta opp'na, den rara, kan en väl knappt låta bli. Men nog så vill en väl gråta, när en är ensam och ond och dum, fast litet lär det väl båta, jag får väl allt frumla hem nu, hum, hum. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Det var dans bort i vägen 1838 7068 2006-07-02T21:14:38Z NERIUM 63 '''Det var dans bort i vägen''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur diktsamlingen ''[[Gitarr och dragharmonika]]''. <div class=vers><pre> Det var dans bort i vägen på lördagsnatten över nejden gick låten av spelet och skratten, det var tjoh! det var hopp! det var hej! Nils Utterman, token och spelmansfanten, han satt med sitt bälgspel vid landsvägskanten, för dudeli! dudeli! dej! Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan, hon är fager och fin, men har intet i fickan, hon är gäcksam och skojsam och käck. Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda, där var Finnbacka-Britta och Kajsa och Tilda och den snudiga Marja i Bäck. Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen, det är pojkar, som orka att kasta på klacken och vischa en flicka i skyn. Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen och rekryten Pistol och Högvaltadrängen och Kall-Johan i Skräddarebyn. Och de hade som brinnande blånor i kroppen, och som gräshoppor hoppade Rejlandshoppen, och mot stenar av klackar det small. Och rockskörten flaxade, förkläden slängde, och flätorna flögo och kjolarna svängde, och musiken den gnällde och gnall. In i snåret av björkar och alar och hassel var det viskande snack, det var tissel och tassel bland de skymmande skuggorna där, det var ras, det var lek över stockar och stenar, det var kutter och smek under lummiga grenar - vill du ha mig, så har du mig här! Över bygden låg tindrande stjärnfager natten, det låg glimtande sken över skvalpande vatten i den lövskogsbekransade sjön, det kom doft ifrån klövern på blommande vallar och från kådiga kottar på granar och tallar, som beskuggade kullarnes krön. Och en räv stämde in i den lustiga låten, och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten, och de märkte, de hörde det ej. Men uhu! hördes ekot i Getberget skria, och till svar på Nils Uttermans dudelidia! kom det dudeli! dudeli! dej! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Tre trallande jäntor 1839 7076 2006-07-02T21:18:43Z NERIUM 63 '''Tre trallande jäntor''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur diktsamlingen ''Nya dikter''. <div class=vers><pre> Där gingo tre jäntor i solen på vägen vid Lindane Le, de svängde, de svepte med kjolen, de trallade, alla de tre. Och gingo i takt som soldater och sedan så valsade de, och "Udden är så later" de trallade, alla de tre. Men när som de kommo till kröken av vägen vid Lindane Le, de ropade alla: "Hör göken!" sen skvätte och tystnade de. Och tego så tyst som de döda och rodnade, alla de tre. Men varföre blevo de röda och varföre tystnade de? Jo! Det stod tre studenter vid grinden, och därför så tystnade de och blevo så röda om kinden, de trallande jäntorna tre. Det stod tre studenter vid kröken och flinade, alla de tre, och härmde och skreko: "Hör göken!" och alla så trallade de. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Författare:Gustaf Fröding 1840 7031 2006-07-02T19:15:12Z NERIUM 63 [[Bild:Gustav Fröding.jpg|thumb|250px|Gustaf Fröding]] '''Gustaf Fröding''', 1860-1911. ''Se även [[w:Gustaf Fröding|Gustaf Frödings biografi på wikipedia]].'' ''Se även [[:Kategori:Gustaf Fröding]].'' ===Diktsamlingar=== * [[Gitarr och dragharmonika]] (1891) * [[Nya dikter (Fröding)|Nya diker]] (1894) ** [[Tre trallande jäntor]] ** [[Säv, säv, susa]] * [[Räggler och paschaser]] (1895 och 1897) * [[Stänk och flikar (diktsamling)|Stänk och flikar]] (1896) ** [[Ett gammalt bergtroll]] * [[Nytt och gammalt]] (1897) * [[Gralstänk (diktsamling)|Gralstänk]] (1898) * [[Mattoidens sånger]] (1898-1905, utgiven postumt 1914) ** [[Gråbergssång]] ===Annat=== *[[Kung Liljekonvalje]] [[Kategori:Författare|Fröding, Gustaf]] [[fi:Gustaf Fröding]] Användardiskussion:Thuresson 1841 7029 2006-07-02T19:10:50Z Thuresson 20 /* Vackert väder */ ==Välkommen== Välkommen till svenska Wikisource. Du kan ju det här med Wiki och du verkar redan ha tittat på [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. Men om du har några frågor, synpunkter eller idéer om Wikisource så kan du skriva dem där. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 4 november 2005 kl.22.54 (UTC) :Tack så mycket. Jag registrerade kontot i september 2004 så jag förstår inte varför jag var tvungen att skapa kontot på nytt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] 5 november 2005 kl.08.24 (UTC) ::Därför att det nu är en egen, svenskspråkig wikisource. / [[Användare:Habj|Habj]] 12 november 2005 kl.00,08 (UTC) == Vackert väder == Hej! Det finns en mall för dikter se [[Mall:Titel]] i [[Vackert väder]]. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 2 juli 2006 kl.19.05 (UTC) :Jättebra, jag letade innan jag började men hittade ingenting. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] 2 juli 2006 kl.19.10 (UTC) Båtseglareordbok:T 1842 3348 2005-11-05T15:32:57Z EnDumEn 2 {{Båtseglareordbok}} ==T== '''Tabernakel''' kallas en inrättning för att lätt kunna lägga ned eller sätta upp en mast t. ex. vid passerande af broar. Vanligtvis består tabernaklet af två pållare emellan hvilka masten passar och kan röra sig omkring en tvärskepps insatt axel. »'''Tag törn!'''» kommandoord för att vid tilläggning med en båt hejda dess fart och taga fast. '''Tagling''' kallas den omlindning som man med smäcker lina eller garn gör omkring sladden af en tross, för att hindra den att slå upp sig och bilda sådana der fula testar, som man oegentligt nog plägar kalla »skeppareskägg»; ty för hvarje sjöman är en otaglad ända en styggelse, och den bör äfven så vara för båtseglaren. Taglingen göres helst med tvinnadt, tjäradt garn, hvars ena ända först lägges långs efter trossen, så att de efterföljande rundslagen beknipa den, och de fyra eller fem sista slagen beknipa den andra ändan såsom synes på bifogade figur. '''Takelritning''' hör man ibland en båts segelritning kallas, men detta är oegentligt, ty takelritning är den för större fartygs rigg vanliga, för stående godsets tillverkning uppgjorda ritningen. '''Taklage,''' gammaldags uttryck för rigg m. m. '''Talja,''' tvänne block förenade med en tross, som kallas '''taljelöpare.''' '''Taljerep''' har deremot intet med talja att göra, utan så kallas den i tvänne jungfrur eller kauser inskurna tross, hvarmed ett vant, ett stag eller något dylikt ansättes. '''Taljerepsknop''' är den vanligaste bland alla de knopar som, när man vill hafva en varaktig sådan, göras med de från hvarandra uppslagna kardelerna af en tross. På figuren här bredvid synes en enkel taljerepsknop påbörjad, och den är utgångsformen för nästan alla knopar af liknande slag, men den begagnas äfven endast såsom sådan. Om man, sedan kardelerna ''a, b, c,'' i den enkla taljerepsknopen blifvit åtsamsade, låter dem fortsätta utefter sina egna parter ännu ett slag, så att de träffas på knopens öfverkant, får man en dubbel taljerepsknop, som afslutas med en kort tagling om alla kardelerna tillsammans på öfverkant af knopen. '''Task''' kallas ett skifgatt anbringadt på sidan af ett rundhult. '''Teak''' har först på de senare åren börjat användas hos oss för båtbyggnad, men är ett af de allra ypperligaste träslag härtill, ehuru det är ganska tungt. Hvad varaktighet och okänslighet för torka eller fukt beträffar är teakträet fullt jemförligt med mahogny, men har dessutom den fördelen att jern icke rostar i det såsom i åtskilliga andra träslag. Om man t. ex. slår in en oförzinkad jernspik i ek, så blir den merändels inom några år alldeles förrostad till följd af att galläpplesyran i eken häftigt angriper jernet, men teakträ deremot har en oljaktig utsvettning som bevarar metallen. '''Ters''' kallas en kort och grof träpinne, som begagnas såsom ett slags sprint i tågvirke; till exempel när man vill fästa en ståltross (på hvilken man ju icke kan göra stek liksom på en hamptross) i en moring, så sticker man trossens öga igenom ringen och sätter en ters för. '''Tiller''' (förmodligen förvrängning af ''tiljor'') kallas på flere trakter bottenplanen i en båt. '''Till väders''' är det ombord vanliga uttrycket för uppåt riggen till. En man går t. ex. till väders när han äntrar upp på masten; eller om man halar ned ett segel häftigt och dervid släpper sladden af fallet, så går denna till väders, om den inte är mycket lång. '''Timmerstek''' göres så som på figuren här bredvid och brukas för att fästa en tross tillfälligtvis vid ett rundhult eller timmer. '''Tindrande fyr''' är ett slags blänkfyr med perioderna af ljus och mörker dock lika långa eller rättare sagdt korta, ty hvardera räcker högst 10 sekunder. '''Tjocka''' är seglarens farligaste fiende, ty äfven den bästa utkik gagnar ej mycket. För navigeringen är lodet den pålitligaste bundsförvandten och för undvikande af ombordläggning täta (minst hvarannan minut) signaler med mistlur eller dylikt instrument. '''Tir''' kallas fördjupningen emellan två närliggande kardeler i en tross. Skall en svår sådan klädas så måste tirarne först fyllas med garn, för att få slät yta, och detta kallas att '''tira.''' '''Toft,''' en tvärskepps fästad eller löst inlagd bräda att sitta på i en båt. '''Tombuteljer''' äro alltid till förargelse i en båt och borde åtminstone sköljas väl innan de stufvas ned, så att inga slumpar rinna omkring. I synnerhet ölslumpar hafva ett högst förderfligt inflytande på virket genom bildande af ett slags svamp, som snart förstör detta. I de flesta gamla båtar ser man timmer och bordläggning värst angripna af röta i slaget akter ut, der tomma buteljer pläga stufvas. Törhända båten mådde bäst af att alla tombuteljer hyfvades, och båtseglaren af att de fulla följde med. '''Ton''' är egentligen ett engelskt mått om 20 centnerweight eller 2,240 engelska (= 2,390 svenska) skålpund och skulle således vara 1,016 kg., men numera brukar man bland sjöfolk ofta anse 1,000 kg. för en ton. '''Toppring,''' ungefär sådan som på vidstående figur är visad, begagnas ofta nu för tiden såsom påkrängning på en båtmast, och frestar denna mindre än påkrängning med skarp afsats i virket. '''Toppsegel''' börja mer och mer försvinna på mindre yachter och båtar, ty man har kommit underfund med att i synnerhet bidevind har man mera gagn af duken i ett något ökadt storsegel än i ett toppsegel, som sällan står riktigt väl. '''Topptimmer,''' ett spant som räcker ifrån relingen endast en bit nedåt bordläggningen. '''Trall''' kallas ett slags gallerverk af trä, som på större fartyg ofta begagnas öfver. luckor, genom hvilka man vill hafva luftvexling, och på båtar för elegansens skull i stället för bottenplan. '''Trensa''' är att omlinda med glesa halfslag af kabelgarn, och begagnas när man vill hålla ihop någonting, såsom till exempel omkring garnen i en särvigin eller omkring de garn med hvilka man tirat en tross för klädning. '''Trimma''' segel säger efter det engelska uttrycket ofta svenskt sjöfolk i stället för »sätta kant». '''Trosslaget''' tågvirke är gjordt af tre motsols hopslagna dukter med enkla garn i, såsom figuren vid ordet tagling visar, och användes alltid helst till löpande gods och i synnerhet till lik, ty det är starkare, smidigare och lättare att splitsa än kabelslaget tågvirke. '''Trumpet''' såsom på figuren brukar man bryta på en tross, då den skall tillfälligtvis förkortas. '''Träka''' (efter det danska ''trække'') kallas det i kanaler och trånga farleder brukliga sättet att fortskaffa ett fartyg genom att gående på stranden draga det med en på masttoppen fästad lina. '''Tränaglar''' begagnas allmänt i våra allmogebyggda båtar för att fästa bordläggningen vid spanten och härtill äro i synnerhet de af enträ förträffliga, ty de ruttna aldrig. Men på många båtar, särskildt de allmogebyggda vestkustbåtarne, begagnas tränaglar äfven för att hophålla borden med hvarandra, och det är mycket olämpligt för båtar som, likt de i mellersta och norra Sverige för lustsegling använda, tillbringa sin mesta tid på land. Ty derunder torka naglarne ihop så att bordläggningen skiljer sig åt och sedan är omöjlig att få tät utan att nita om den emellan tränaglarne, ett besvärligt och kostsamt arbete på en däckad och inredd båt. Den som lägger sig till med en så byggd båt gör derföre klokast i att så godt först som sist nita om den, ty det blir ändå om några år nödvändigt att göra det, ifall den får stå på land så länge som i mellersta och norra Sverige är vanligt. '''Tugga ut drefvet''' säges ett fartyg göra då bordläggningsplankorna skilja sig så långt från hvarandra att de ej kunna qvarhålla dref eller stoppning emellan dem; och det är just hvad de i förra punkten nämnda båtarne med tränaglad bordläggning göra. Det hjelper ej att drifva dem, ty borden skiljas härigenom ännu längre från hvarandra och drefvet tuggas ut så snart båten arbetar i sjö. '''Tull''' i en båt är egentligen en i relingen nedsatt pinne, emot hvilken åran stöder under rodd, såsom brukas på de flesta allmogebåtar, men ordet begagnas äfven ibland för att beteckna andra inrättningar till stöd för åran, och det ställe der denna hvilar kallas ''tullgång'' liksom man också med ''tullbord'' menar den förstärkning af relingen som inombords anbringas för tullgångarne. '''Tur''' kallas en jemn, vacker, harmonisk bugt i en linie på ett fartyg, så att om t. ex. bordläggningen väl följer formen säger man att borden ligga i jemn tur, eller om relingen icke löper i jemn bugt säges den hafva ful tur (»vantur»). '''Två block,''' se ''block om block''. '''Tvärs, tvärs ut''' eller '''tvärskepps''' säges om riktningen vinkelrätt emot fartygets medellinie. '''Tvärsalning,''' se figuren vid ordet ''esselhufvud''. '''Törn''' = stöt eller knuff, säges äfven om ett slag rund någonting; om man ligger för två ankaren och svajar ett slag omkring så att kettingarne sno sig om hvarandra får man törn i kettingarne, eller om man skall vid en pållare göra fast en ända så att den kan lätt lossas igen, tager man en törn eller rundtörn med ändan omkring pållaren innan halfslagen göras. Ordet törn kan äfven beteckna en tidrymd, såsom i ''rortörn'' (se detta ord) eller utkikstörn, den tid under hvilken man har utkik, och till och med om fritid säges ibland törn så att när en sjöman går till kojs »törnar han in». MediaWiki:Allpagesprefix 1843 sysop 3479 2005-11-18T18:25:05Z EnDumEn 2 Visa sidor som börjar med: MediaWiki:Categories1 1844 sysop 3458 2005-11-15T20:12:31Z EnDumEn 2 Kategori MediaWiki:Confirm purge 1845 sysop 4017 2006-01-27T16:33:30Z EnDumEn 2 Rensa cachen för den här sidan? $1 MediaWiki:Confirm purge button 1846 sysop 3359 2005-11-09T23:41:00Z MediaWiki default OK MediaWiki:Datedefault 1847 sysop 6402 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Ovidkommande MediaWiki:Doubleredirectsarrow 1848 sysop 3364 2005-11-09T23:41:01Z MediaWiki default MediaWiki:Exif-photometricinterpretation-2 1849 sysop 3365 2005-11-09T23:41:02Z MediaWiki default RGB MediaWiki:Ignorewarnings 1850 sysop 3445 2005-11-15T12:52:17Z EnDumEn 2 Ignorera varningar MediaWiki:Importing 1851 sysop 6629 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importerar $1 MediaWiki:Importnofile 1852 sysop 6632 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Ingen fil att importera har laddats upp. MediaWiki:Importuploaderror 1853 sysop 6640 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importfilen kunde inte laddas upp; kanske är den större än vad filer som skall laddas upp får vara. MediaWiki:Jumpto 1854 sysop 6647 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Hoppa till: MediaWiki:Jumptonavigation 1855 sysop 6648 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default navigering MediaWiki:Jumptosearch 1856 sysop 6649 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default sök MediaWiki:Mostcategories 1857 sysop 3449 2005-11-15T14:52:20Z EnDumEn 2 Sidor med flest kategorier MediaWiki:Mostimages 1858 sysop 3477 2005-11-18T18:06:27Z EnDumEn 2 Mest använda bilder MediaWiki:Mostlinkedcategories 1859 sysop 3475 2005-11-18T17:52:17Z EnDumEn 2 Kategorier med flest sidor MediaWiki:Mostrevisions 1860 sysop 3451 2005-11-15T15:17:30Z EnDumEn 2 Sidor med flest ändringar MediaWiki:Ncategories 1861 sysop 3450 2005-11-15T14:53:20Z EnDumEn 2 $1 kategorier MediaWiki:Newarticletextanon 1862 sysop 3384 2005-11-09T23:41:04Z MediaWiki default {{int:newarticletext}} MediaWiki:Noarticletextanon 1863 sysop 3385 2005-11-09T23:41:04Z MediaWiki default {{int:noarticletext}} MediaWiki:Nrevisions 1864 sysop 3452 2005-11-15T15:21:35Z EnDumEn 2 $1 ändringar MediaWiki:Redirectingto 1865 sysop 6763 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Omdirigerar till [[:$1|$1]]... MediaWiki:Redirectpagesub 1866 sysop 4958 2006-04-18T11:57:48Z EnDumEn 2 översätter Omdirigeringssida MediaWiki:Session fail preview 1867 sysop 3762 2006-01-05T09:41:34Z EnDumEn 2 <strong>Tyvärr kunde inte din redigering bearbetas av programvaran. Försök igen. Om det inte fungerar, försök då att logga ut och logga in igen.</strong> MediaWiki:Tog-showjumplinks 1868 sysop 3430 2005-11-15T12:12:17Z EnDumEn 2 Aktivera "jump to"-länkar MediaWiki:Unwatchedpages 1869 sysop 3774 2006-01-06T17:28:56Z EnDumEn 2 Sidor som inte är bevakade MediaWiki:Val max topics 1870 sysop 3410 2005-11-09T23:41:07Z MediaWiki default Maximum number of $1 topics reached MediaWiki:Val no topics defined 1871 sysop 3411 2005-11-09T23:41:07Z MediaWiki default No topics defined MediaWiki:Val no topics defined text 1872 sysop 3412 2005-11-09T23:41:07Z MediaWiki default You have no topics defined which can be rated. Go to [[Special:Validate]], and have an administrator run the "Manage" function to add at least one topic and point range. MediaWiki:Wantedcategories 1873 sysop 3502 2005-11-19T15:02:09Z EnDumEn 2 Saknade kategorier med sidor i Wikisource:Sandlådan 1875 5300 2006-05-14T19:00:02Z Minata 66 rensar sandlådan I sandlådan kan du testa Wikitekniken. Gör dina test nedanför linjen. [[Kategori:Wikisource|Sandlådan]] <!-- gör dina test nedanför den här linjen -->------- rensar sandlådan Användare:Chrizz 1876 3422 2005-11-12T06:40:35Z Chrizz 23 [[w:Användare:Chrizz|<b><tt><span style="color:#006400">Chrizz</span></tt></b>]] MediaWiki:Crossnamespacelinks 1877 3455 2005-11-15T15:35:09Z EnDumEn 2 Länkar mellan namnrymder MediaWiki:Crossnamespacelinkstext 1878 3456 2005-11-15T15:37:18Z EnDumEn 2 $1: $2 länk(ar) till $3 MediaWiki:Newuserlogpagetext 1879 3471 2005-11-15T21:14:03Z EnDumEn 2 Det här är en logg över registrering av användarkonton. MediaWiki:Renameuserlogpagetext 1880 3472 2005-11-15T21:15:03Z EnDumEn 2 Det här är en logg över ändringar av användarnamn. Härlig är Guds himmel blå 1881 3474 2005-11-18T15:06:47Z Damast 5 flyttade Härlig är Guds himmel blå till Himlen är så härligt blå: Rätta titelraden i dagens versioner, trots gammal text #REDIRECT [[Himlen är så härligt blå]] MediaWiki:Renameuser 1882 3481 2005-11-18T18:34:14Z EnDumEn 2 Byt namn på användare MediaWiki:Renameuserold 1883 3483 2005-11-18T18:36:31Z EnDumEn 2 Nuvarande användarnamn: MediaWiki:Renameusernew 1884 3484 2005-11-18T18:37:21Z EnDumEn 2 Nytt användarnamn: MediaWiki:Renameusersubmit 1885 3485 2005-11-18T18:40:42Z EnDumEn 2 Byt namn MediaWiki:Newuserloglog 1886 3514 2005-11-19T21:50:52Z EnDumEn 2 Skapade användaren [[User:$1|$1]] ([[User talk:$1|$2]] | [[Special:Contributions/$1|$3]]) Mall:NomSysop 1887 3520 2005-11-19T22:21:51Z EnDumEn 2 ===[[Användare:Användarnamn]]=== '''Anledning:''' Skriv anledning här. ====Omröstning==== ====Diskussion==== Två års ferier 1888 5019 2006-04-21T10:25:24Z EnDumEn 2 titelmall {{Titel|Två års ferier|Jules Verne|nästa=[[Två års ferier: Kapitel 1| Kapitel 1]]}} Franska originalets titel: ''Deux ans de vacances'' Svensk översättning och bearbetning: [[Författare:Alfred Smedberg|Alfred Smedberg]] ==Innehåll== #[[Två års ferier: Kapitel 1|På havet i storm]] #[[Två års ferier: Kapitel 2|I kamp mot bränningarna]] #[[Två års ferier: Kapitel 3|Varifrån kom pojkarna?]] #[[Två års ferier: Kapitel 4|Det okända landet]] #[[Två års ferier: Kapitel 5|Ö eller fastland?]] #[[Två års ferier: Kapitel 6|Sköldpaddsfångst]] #[[Två års ferier: Kapitel 7|Grottan och benranglet]] #[[Två års ferier: Kapitel 8|Mannen vid grottan]] #[[Två års ferier: Kapitel 9|Timmerflotten]] #[[Två års ferier: Kapitel 10|I sjömansgrottan]] #[[Två års ferier: Kapitel 11|Vintern på Shermanön]] #[[Två års ferier: Kapitel 12|Upptäcktsfärd med jaktäventyr]] #[[Två års ferier: Kapitel 13|Julen på Shermanön]] #[[Två års ferier: Kapitel 14|Pojkarna väljer ny ledare]] #[[Två års ferier: Kapitel 15|Vilse i dimman]] #[[Två års ferier: Kapitel 16|Söndring bland nybyggarna]] #[[Två års ferier: Kapitel 17|En oväntad uppenbarelse]] #[[Två års ferier: Kapitel 18|Styrmannen från Severn]] #[[Två års ferier: Kapitel 19|Evans berättelse]] #[[Två års ferier: Kapitel 20|Ulvar i fårakläder]] #[[Två års ferier: Kapitel 21|Strid på liv och död]] #[[Två års ferier: Kapitel 22|Hemfärden]] [[Kategori:Jules Verne]] [[Kategori:Översättningar]] [[Kategori:Prosa]] De sju önskningarna 1889 3526 2005-11-20T19:22:59Z EnDumEn 2 ==De sju önskningarna av [[Författare:Alfred Smedberg|Alfred Smedberg]]== Om du har sett Olle Niklasson stå vid sin risknippa i skogen och riva sig i det eldröda borstiga håret, så hade du säkert skrattat dig rakt fördärvad. Det förhöll sig nämligen så, att Olle Niklasson inte var som andra pojkar. Håret såg ut som en sol- och sommartorkad enrisbuske, nästan som en potatisstöt och kinderna som ett par uppsvällda flugsvampar. Det hade väl ändå gått an, om han inte varit annat än ful. Men han var på samma gång så lat, att han knappt iddes resa sig när han trillade omkull och så dum, att han inte kunde skilja en kråka från en ekorre. När han larvade omkring i skogen med gapande mun och hängande armar, kunde man snarare tro honom vara en apa än en människa. Han var så ful och bar sig så dumt åt, att till och med skatorna skrattade åt honom. Nu stod han som sagt vid sin risknippa i skogen och rev sig i huvudet. Knippan var inte större än att en sjuårs pojke skulle kunna springa med den. Men Olle, som var tretton år och stark som en björn, stod en hel timme och funderade på om han skulle orka lyfta upp den på nacken. Som han nu stod där och skubbade och gruvade sig, fick han se en huggorm, som låg utsträckt på marken helt nära intill honom. Ormen tittade stadigt och skarpt på ett litet föremål, som låg ett stycke framför honom. Då Olle såg närmare efter, fann han att det var en liten groda, och att hon långsamt kröp rakt emot ormens öppna gap. Hade nu Olle inte varit så dum som han var, så skulle han förstått att ormen med sina skarpa blickar tjusade grodan, så at hon inte kunde slita sig lös ur förtrollningen utan måste kräla framåt, tills ormen fick henne i sitt gap. — Åhå! sa Olle förvånad och gapade på de båda djuren. Men han var för lat att ta en käpp och slå ihjäl ormen. Grodan kröp emellertid allt närmare och närmare det giftiga gapet. Och så dum Olle än var, så begrep han likväl till sist att grodan var förskrämd. Hon darrade i hela kroppen och lät ibland höra ett svagt jämmerskri. Olle spärrade upp de dumma ögonen och tog ett steg närmare. — Hör på, du lille korte tjocke, du! sa han grinande. Du är bra dum som inte springer din väg. Ser du inte, att den där långe svarte vill ta dig? Det var det längsta tal Olle hade hållit i hela sitt liv, och det ansträngde honom också till den grad, att han måste ta av sig mössan och torka svetten ur pannan. Under tiden kröp grodan alltjämt framåt, och slutligen var hon blott ett stegs avstånd från ormen. Denne höll sina blickar stadigt riktade på henne, och den stackars grodan skälvde av fasa och skräck. Då blev Olle arg och tog upp en pinne från marken. — Du dumma lilla tjocka kräk! sa han. Ska jag verkligen bli tvungen att hjälpa dig? Och så petade han till grodan med pinnen, så att hon for åt sidan i gräset där ormen inte kunde se henne. Grodan hoppade raskt undan och kom så upp på Olles risknippa, där hon satte sig att titta på Olle med så vackra, talande ögon, som om hon riktigt ville tacka sin räddare. — Ska jag nu bära dig också! sa Olle misslynt. Tycker du inte att riset är tungt nog ändå. Men grodan satt kvar på rishögen och bara tittade på Olle. Hennes blick var så glänsande mild och varm, att Olle kände sig nästan förtrollad. Han stod där lat och dum och kom sig inte för med att köra bort henne. Under tiden rätade ormen ut sig och slingrade bort i gräset. Plötsligt lät grodan höra ett silverklingande skratt och hoppade ned från risknippan. Och i samma ögonblick var hon förvandlad till en underskön liten älva med rosiga kinder, himmelsblå ögon och guldgult, böljande hår. Olle blev så förvånad, att han inte kunde säga mer än: — Å-å-åh! — Tack, min vän, för att du räddade mitt liv! sa älvan med en stämma så klangfull och mjuk som en harpoton. — Åh-å-å-åh! sa Olle omigen. — Du vet nog inte vilken stor gärning du gjort, sa älvan åter. Jag är ingen groda som du ser. Jag är en älvdrottning. Mitt lilla kristallslott ligger i bäcken, som flyter fram där borta över Skogsängen. — å-hå-hå! sa Olle och bara gapade på den sköna lilla varelsen. — Du undrar nog, fortfor älvan, varför jag nyss var en groda. Jo, det ska jag strax säga dig. I går vid middagstiden begick jag en stor synd. Jag gjorde narr av en liten groda, som låg och kröp emot gapet av en stor orm. Jag förstod inte att grodan var tjusad av ormen, så att hon inte kunde komma ifrån honom, och så skrattade jag åt henne, för att hon inte hoppade undan. Men det var illa gjort, och jag fick till straff att själv vara en groda under tjugofyra timmar. Det var ännu tio minuter kvar av strafftiden, då ormen kom och förtrollade mig med sin blick. Hade du inte kommit emellan och frälst mig, så hade jag varit uppslukad och död. Förstår du då nu vilken stor gärning du gjort? — Ah-ah-ah! sa Olle och gapade ännu värre. — Och nu vill jag belöna dig för din godhet, återtog älvan. Du ska sju gånger få önska dig någonting, och vad du än önskar ska du få. Men akta dig bara för att önska någonting oförståndigt, ty då får du ångra det efteråt. Farväl! Och när älvan sagt detta, svävade hon bort på stigen, som ledde ned till bäcken. — Ho-ho-ho! sa Olle och gned sig på armbågen. Det här var livat. Men vad ska jag nu önska? Jo, nu vet jag. Jag önskar att risknippan ville springa hem själv och jag fick åka på henne. Knappt var detta sagt, innan Olle tumlade på magen över risknippan. Den satte genast iväg genom skogen, så att pinnar och riskvistar, mossa och småstenar yrde i luften. Förfärad körde Olle händerna in i riset för att hålla sig fast. Hej, vad det gick! Risknippan flög fram i vildaste sken. Mellan kullar och dungar störtade hon uppför och utför i sträck och galopp över stock och sten. Olle slängde som en vante hit och dit, tappade mössa och träskor, blev sönderpiskad i ansiktet av buskar och grenar och bölade som en tjur. Inom några minuter var risknippan hemma vid den lilla torpstugan där Olle bodde. I ursinnig fart flög hon genom grinden in på gården. Där stannade hon så tvärt invid tröskeln, att Olle for huvudstupa in i förstugan och slog sig så att han fick en duktig bula i pannan. — Oj, oj, oj! sa Olle och kravlade sig upp på knäna. Modern, som trodde att grisen sluppit in i förstugan, kom rusande ut från köket med kvasten. Olle kunde inte säga annat än oj-oj! och hå-hå! Han hade fått en sådan skakning i huvudet, att han glömt hela historien med grodan och ormen. Gumman tyckte det var synd om pojkstackarn och sprang därför och köpte honom en strut mandelkarameller. Men när Olle fick något gott, kunde han aldrig hålla måtta. Han satte sig på förstugutröskeln och slukade dem i en handvändning. — Det var mums, mums, det här, sa han och slickade sig om munnen. Jag önskar jag hade en hel bunke full av sånt här och fick äta så länge jag orkade. På ögonblicket kom det en bunke i hans knä, full med vita och röda karameller. — Åhå! sa Olle förtjust och tog väldiga grabbnävar ur fatet. Han åt, så att du skulle hisnat om du sett det, gapade och tuggade och svalde och åt. Det gick riktiga bukter över ryggen på honom. Inom en kvart var fatet tomt, men då var Olle så tjock och stinn som en korv. Nu kanske du vet att mandel innehåller ett gift, och att man blir sjuk om man äter för mycket. Detta fick Olle också erfara. Efter en stund låg han inne på soffan och krökte ihop sig som en kålmask, höll händerna för magen och skrek värre än en gris, som sitter fast i en gärdsgård. Den snälla modern skickade efter doktorn. Han körde Olle att dricka ur en hel flaska bittervatten, som på en timme rensade bort giftet och gjorde Olle så tom som en jakthund. När Olle sedan blev så pass kry, att han kunde tala om hur han burit sig åt, fick han av den förståndige doktorn en ordentlig omgång stryk av en hasselkäpp. Några veckor därefter skickade modern ut Olle att rensa morötter i den lilla trädgårdstäppan. Olle traskade surmulen ut och lade sig bredvid morötterna för att vila en stund innan han började. Nu var det så, att i trädgården fanns ett präktigt körsbärsträd, fullt med de största och rödaste körsbär. Men dessa satt så högt, att man inte kunde få tag i dem utan att klättra upp i trädet. En hurtig och klok gosse skulle genast hittat på att sätta en stege mot trädet och på det sättet skaffa sig en bekväm väg upp till de saftiga bären. Men Olle var både för dum och för lat att tänka på något sådant. Nu låg han bara och förargade sig över att kråkor och skator svärmade mellan grenarna och hackade i sig det ena bäret efter det andra. — Hå-hå! sa han och smackade med de tjocka läpparna. Jag önskar jag satt där uppe i toppen. Alldeles som en virvel hade ryckt honom från marken, flög han på ögonblicket upp i toppen, där han blev hängande på en av de översta grenarna. — Åhå, åhå! skrek Olle förtjust och började plocka och mumsa. Hade han nu bara inte varit för lat att stänga grinden när han gick in i trädgården, så kanske allt hade gått väl. Men eftersom nu grinden stod öppen, kom grisen in i trädgården och började skrubba sig mot körsbärsträdet. Hur det då skulle gå, det kan du allt räkna ut. Olle svängde hit och dit som en skata i en björktopp under svår storm. Slutligen förlorade han fästet och ramlade handlöst ned. I fallet bröt han av kvistar och grenar och slog en våldsam kullerbytta över ryggen på grisen. Det är svårt att säga vilken stackare som skrek värst, grisen eller Olle. Men säkert är, att grisen aldrig mer tordes skrubba sig mot ett körsbärsträd när det satt en pojke i toppen, och att Olle i åtta dar gick med trasiga nävar, en uppsvullen näsa och röda skråmor på kinderna. Nu skulle man tro att Olle aldrig mer vågade önska någonting dumt. Men det var med honom som med alla drumliga pojkar. Han kom inte ihåg en olycka längre än svedan satt kvar i skinnet. Det dröjde därför inte mer än ett par veckor, innan Olle råkade ut för ett nytt äventyr. Han hade en dag gett sig av ända ner till byn. Det var sällan Olle iddes gå så långt, men nu stod han där i alla fall och tittade på en cyklist som for vägen fram. — Hå-hå! sa Olle. Jag önskar jag fick sitta och åka på en tocken där över hela socknen. I samma ögonblick satt han uppspretad på en tvåhjuling, som rullade fram i den vildaste fart. Varifrån den hade kommit och hur han kommit upp på den, kunde han rakt inte begripa. Men nu satt han på tvåhjulingen i alla fall och trampade och for, som om det gällt livet. Olle hade aldrig förut åkt cykel och tog till att skrika med full hals. Det bar heller inte iväg på vanligt sätt, utan så att både folk och kreatur kunde bli skrämda när de såg honom. Om tvåhjulingen bara varit beskedlig nog att hålla sig på vanliga vägar, så hade det väl ändå gått an. Men den skälmen skulle nödvändigt löpa omkring i hela socknen som Olle hade önskat, och därför var han sällan på jämn mark. Den förfärade cyklisten försökte hålla fötterna stilla, men det var rent omöjligt. Han måste trampa, antingen han ville eller ej. Och så bar det av med stötar och skutt över backar och tuviga ängar, sädesfält, potatisåkrar, gärdsgårdar, diken och stenmurar. överallt sprang folk ut ur stugorna för att se på den ursinnige cyklisten, och Olle skrek och trampade, trampade och skrek. — Å-hå-hå! Oj-oj-oj! 0-ho-ho! stönade han. Tag fast mig, tag fast mig! Byfolket såg med förargelse att Olle förstörde gröda och kreatur. Han for hejdlöst över sädesskylar, kålgårdar och blomstersängar, körde griskultingar över ända och skrämde hästar att skena. Fåren kastade sig över gärdesgårdarna, och hönsen flög kacklande upp på ladugårdstaken. Nu kom byfolket med käppar och störar för att mota Olle. Bönder och drängar skyndade fram i en lång rad med alla socknens överhetspersoner i spetsen. Men Olles tvåhjuling rusade emot dem som en ilsken tjur, slog hatten av kyrkvärden, skrapade skinnet av benen på klockaren och gav den rikaste bonden en så duktig knuff för magen, att han satte båda stövlarna i vädret. Olle var så förskrämd, att han höll på att svimma. Han kunde rakt inte begripa vad det var för ett vidunder han satt på. — Jag önskar den uslingen gick i hundra bitar, sa han. Genast rullade tvåhjulingen mot en stenmur och slogs i kras. Olle gjorde en kullerbytta över stenmuren in i en nässelhög. Folket skyndade genast fram för att ge Olle stryk för den skada han gjort. Utom att han illa skövlat åkrar och trädgårdar, hade han kört ihjäl tre grisar och fyra höns. Men när bönderna såg hur skrämd och uttröttad Olle var, så sänkte de käpparna och lät honom gå sin väg i fred. — Det är synd om stackarn, sa de. Han är ju så dum, så han vet inte vad han gör. Och det är heller inte underligt, när han inte brytt sig om att lära sig läsa. Olle linkade av hemåt med värk i hela kroppen. Men han började fundera över vad folket hade sagt. — Är jag dum, därför att jag inte kan läsa? tänkte han. Det var konstigt. Kanske det är därför jag jämt råkar så väldigt illa ut. Jag önskar att jag kunde läsa. Se, det skulle Olle ha sagt första gången han önskade något. Då hade han handlat förståndigt och sluppit från många ledsamheter. Nu var det så med den gåvan som den lilla älvan hade gett Olle att om, han önskade något dumt, så fick han det strax, men om han däremot önskade något förståndigt, så fick han det endast så småningom. Därför lärde han sig heller inte på en gång hela den sköna konsten att läsa. Men han fick en sådan brinnande lust att lära sig, så han arbetade både bittida och sent. Det dröjde heller inte länge, innan Olle kunde läsa rent i varenda bok han kom över. Och ju mer han läste, ju bättre förstod han hur dum han varit, som inte velat arbeta utan latat bort halva sitt liv. Därför började han nu också bli flitig och hjälpa sin mor med alla slags arbeten. När han så en dag gick inåt skogen, mötte han den lilla älvdrottningen. Han kände strax igen henne och kom nu också ihåg äventyret med grodan och ormen, för sedan han lärt sig att läsa och arbeta, hade han även fått bättre minne. — God dag, käre Olle, sa älvan milt. Du har nu sex gånger önskat dig någonting, men endast din sista önskan var klok. Nu får du ännu en gång önska dig något, men tänk dig väl för, ty detta är sista gången, och sedan har jag ingen makt att hjälpa dig längre. Olle stod mycket länge och funderade. Han hade nu genom läsning och arbete fått bättre förstånd, och därför var han rädd för att önska någonting dumt. Slutligen sa han: — Jag önskar jag blev en nyttig och god människa. — Det var det bästa du kunde önska, sa den lilla älvan glad. Och därför ska du också få vad du begärt, men endast genom eget arbete, ty det man får på annat sätt är icke mycket värt. Farväl! Den lilla älvan höll ord. Genom läsning och arbetsamhet blev Olle med tiden både förståndig, nyttig och god, så att alla människor tyckte om honom. Och när han blev god, så blev han också vacker, för endast den late och elake är ful. [[Kategori:Sagor]] [[Kategori:Alfred Smedberg]] Användare:Dcastor 1890 3528 2005-11-24T03:12:14Z Dcastor 26 <table style="background:#eecc66;"><tr><td> [[Bild:David Castor.jpg|left]] Mitt namn är David Castor. Jag räknar inte med att vara särskillt aktiv här, men gör enstaka redigeringar när det motiveras av mitt arbete på Wikipedia. För övrig presentation, samt meddelanden hänvisar jag till min användarsida där: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Dcastor]. </table> Röda rummet:Kapitel 21 1891 3862 2006-01-15T10:20:38Z 217.209.13.214 källa <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/13.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/21.html --> =='''En själ över bord.'''== Rehnhjelm vaknade klockan fyra följande morgon vid det att han tyckte att någon ropade hans namn. Han satte sig upp i sängen och lyssnade - det var tyst. Han drog upp rullgardinen och såg en grå höstmorgon, regnig och blåsig. Han lade sig igen, men försökte förgäves att få sova. Det var så mycket underliga röster i blåsten; de klagade och varnade och gräto och kvidde. Han försökte tänka på något angenämt: på sin lycka; han tog sin roll och började läsa; men det blev bara »ja min prins» och han tänkte på Falanders ord och han fann att denne delvis hade rätt. Han försökte tänka huru han skulle se ut på scenen som Horatio; han försökte föreställa sig Agnes som Ofelia och han såg i henne en skrymtande intrigante som på Polonius' inrådan gick och lade ut nät för honom; han ville slå bort denna bild och han fick i stället för Agnes den galanta mamsell Jacquette som han senast sett spela Ofelia på Stadsteatern. Förgäves sökte han jaga bort dessa obehagliga tankar och bilder, men de förföljde honom som mygg. När han kämpat sig trött somnade han, och genomgick samma kval i drömmen och han slet sig från dem och väckte sig, men somnade igen varvid samma syner upprepades. Fram emot klockan nio vaknade han vid att han skrek, och då sprang han ur sängen som om han ville fly onda andar som förföljde honom. När han ställde sig framför spegeln såg han att han gråtit. Han klädde sig i hast och när han skulle taga på stövlorna sprang en spindel fram över golvet. Han blev glad, ty han trodde även på spindlar, och de skola betyda lycka; ja han blev vid ett förträffligt lynne och sade sig själv, att man icke skall äta kräftor om kvällarna, om man vill sova gott. Han drack sitt kaffe och rökte en pipa och satt och smålog åt regnskurarna och blåsten utanför, då det knackade på hans dörr. Han spratt till, ty han fruktade alla underrättelser i dag, han visste icke varför; så tänkte han på spindeln och gick lugn att öppna. Det var herr Falanders piga, som bad honom änteligen komma till herr Falander precis klockan tio i ett högst angeläget ärende. Återigen överfölls han av den obeskrivliga ångest, som plågat honom under morgonsömnen. Han försökte fördriva den timme som återstod. Men det var omöjligt. Då tog han på sig och skyndade med hjärtat högt upp under vänstra armen till Falander. Denne hade redan fått städat och var i ordning att ta emot. Han hälsade Rehnhjelm med en vänlig, men ovanligt allvarsam min. Denne bestormade honom med frågor, men Falander svarade att han ingenting kunde säga förr än klockan tio. Rehnhjelm blev orolig och ville veta om det var något ledsamt; Falander sade att ingenting var ledsamt blott man förstod att se det rätt. Och han förklarade att många saker som föreföllo oss outhärdeliga, ganska lätt kunde bäras, om man bara undvek att överskatta dem. Så fördrevs tiden till klockan tio. Då hördes två svaga knackningar på dörren, vilken omedelbart därpå öppnades och in trädde Agnes. Utan att observera de innevarande tog hon ur nyckeln utifrån, stängde dörren och stod in i rummet. Men hennes uttryck av förlägenhet då hon såg två i stället för en räckte blott en sekund och upplöste sig i en angenäm överraskning över att få träffa Rehnhjelm här också. Hon kastade av sig regnkappan och sprang emot honom; han tog henne i famn, tryckte henne våldsamt emot sitt bröst som om han skulle ha saknat henne ett år. - Du har varit länge borta, Agnes! - Länge? Vad menar du med det? - Jag har inte sett dig på en evighet, tycker jag. Du ser så frisk ut i dag; har du sovit gott? - Tycker du att jag ser friskare ut än vanligt? - Ja det tycker jag, du är så röd och har inga gropar i kinderna! Skall du inte hälsa på Falander! Denne stod lugn och åhörde samtalet, men hans ansikte var vitt som gips och han tycktes överlägga. - Kors vad du ser medtagen ut, sade Agnes och gjorde en entre-chat på golvet med en kattunges mjuka rörelser efter att ha smugit sig ur Rehnhjelms famn. Falander svarade ej. Agnes betraktade honom nogare och tycktes i ett ögonblick se hans tankar; hennes ansikte förvandlades som en vattenyta då kåren kommer, men blott en sekund; i nästa var hon lugn igen och deciderad att möta vad som helst sedan hon med en blick undersökt Rehnhjelm och förstått situationen. - Kan man få veta vad det är för viktiga angelägenheter, som kallat oss hit så tidigt, sade hon muntert och slog Falander på axeln. - Jo, började han fast och beslutsamt så att Agnes bleknade till, men kastade i samma ögonblick med huvudet som om han ville låta tankarne växla spår, - det är min födelsedag i dag och jag ville bjuda er på frukost! Agnes som kände sig liksom den vilken sett tåget komma rusande mot sig men undgått det, utbrast i ett klingande skratt och omfamnade Falander. - Men som jag icke beställt förr än klockan elva, så få vi dröja här så länge. Var så god och sitt! Det blev tyst, ohyggligt tyst. - Det går en ängel genom rummet, sade Agnes. - Det var du, sade Rehnhjelm och kysste vördnadsfullt och innerligt hennes hand. Falander såg ut som en, vilken blivit kastad ur sadeln, men håller på att kravla sig upp igen. - Jag såg en spindel i morse, sade Rehnhjelm. Det betyder lycka! - Araignée matin=chagrin, sade Falander; du kan inte det där. - Vad betyder det? frågade Agnes. - Morgonspindel=Sorgespindel. - Hm! Det blev återigen tyst och regnets ryckvisa pisk på fönsterna ersatte samtalet. - Jag läste en sådan uppskakande bok i natt, tog Falander upp, så att jag inte sov just någonting. - Vad var det för en bok? frågade Rehnhjelm utan vidare intresse för saken, ty han kände sig fortfarande orolig. - Den hette Pierre Clément och handlade om den där vanliga kvinnohistorien, men den var framställd på ett sådant levande sätt att den gjorde ett mycket livligt intryck. - Vad är den vanliga kvinnohistorien för en, om jag får lov att fråga? sade Agnes. - Otrohet och falskhet, förstås! - Nå den Pierre Clément? sade Agnes. - Han blev bedragen naturligtvis. Han var en ung målare som älskade en annans älskarinna. - Nu minns jag att jag läst den romanen, sade Agnes, och jag tyckte mycket om den. Förlovade hon sig inte sedan med en som hon verkligen älskade? Jo, så var det, och under tiden bibehöll hon sin gamla förbindelse. Därmed ville författaren visa, att kvinnan kan älska på två sätt, men mannen bara på ett. Det var mycket riktigt. Inte sant? - Jo! Men så kom en dag då hennes trolovade skulle lämna en tavla till pristävlan - kort och gott - hon skänkte sig åt prefekten och Pierre Clément blev lycklig - och fick gifta sig. - Och därmed ville författaren säga, att kvinnan kan uppoffra allt för den hon älskar under det mannen - - Det var det skändligaste jag hört! bröt Falander ut. Han steg upp och gick till sin chiffonjé. Han öppnade våldsamt klaffen och tog fram ett svart skrin. - Se där, sade han och lämnade Agnes skrinet; gå hem och befria världen från ett avskum! - Vad är det här? sade Agnes skrattande, i det hon öppnade skrinet och framtog en sexpipig revolver. - Nej se en sådan vacker unge; hade du inte den där i Karl Moor? Jo det hade du! Jag tror den är laddad! Hon höjde revolvern, riktade mot sotluckan och tryckte av. - Stoppa nu in den där! sade hon; det är inte leksaker, mina vänner! Rehnhjelm hade sutit mållös. Han förstod alltsammans, men han kunde icke få fram ett ord, och han stod så under flickans förtrollning, att han icke en gång kunde leta fram några ovänliga känslor mot henne. Han visste visserligen, att en kniv gått igenom hans hjärta, men smärtan hade ännu icke haft tid att infinna sig. Falander var dekontenanserad av så mycken fräckhet och behövde en stund att hämta sig, sedan hela hans moraliska avrättningsscen misslyckats och hans teaterkupp upplöst sig på ett för honom mindre gynnsamt sätt. - Ska vi inte gå nu? sade Agnes och började ordna sitt hår framför spegeln. Falander öppnade dörrn! - Gå! sade han, och tag min förbannelse med dig; du har förstört en hederlig mans själafrid. - Vad är det du pratar om? Stäng dörren, det är ingen värme här inne. - Jaså vi måste tala tydligare. Var var du i går kväll? - Det vet Hjalmar och det rör inte dig! - Du var inte hos din tant; du var ute och superade med direktörn! - Det var osanning! - Jag såg dig klockan nio på stadskällarn! - Det ljuger du! Jag var hemma vid den tiden; det kan du fråga tants flicka som följde mig hem! - Dylikt hade jag aldrig väntat! - Kan vi inte sluta det här samtalet, så att vi få komma i väg någon gång! Du ska inte läsa sådana där dumma böcker om nätterna så att du är kollrig om dagarna. Tag på er nu! Rehnhjelm måste ta sig om huvudet för att känna efter om det satt kvar på sin rätta plats, ty allting befann sig opp och nervänt för honom. När han fått klart för sig, att allt var rätt, sökte han en redig tanke som kunde skänka ljus åt frågan, men han fann ingen. - Var var du den sjätte juli? frågade Falander, med en domares förkrossande min. - Sådana dumma frågor du kommer med; hur kan jag minnas det som hände för tre månader sen? - Jo du var hos mig, då du sagt åt Hjalmar att du var hos din tant - - Hör inte på honom, sade Agnes och gick smeksamt fram mot Rehnhjelm, han pratar så mycket dumheter. I nästa ögonblick hade Rehnhjelm fattat henne vid halsen och kastade henne nu baklänges i kakelugnsvrån där hon blev liggande tyst och orörlig på en vedtrave. Därpå tog han på sig hatten, men Falander måste hjälpa honom med överrocken ty han skakade i alla leder. - Kom, så gå vi, sade han, spottade på kakelugnsstenarne och gick ut. Falander dröjde ett ögonblick, undersökte Agnes pulsar och var strax efter Rehnhjelm, som han upphann i nedre förstugan. - Jag beundrar dig, sade Falander till Rehnhjelm; saken stod verkligen över och utom resonemanget. - Jag ber dig låta den göra det fortfarande; vi ha inte många timmar att njuta av varandras sällskap; jag rymmer hem med nästa tåg för att arbeta och glömma! Låt oss nu gå till källarn och bedöva oss som du kallar det! De ankommo till källarn och togo ett enskilt rum, men anhöllo att slippa »smårummen». Snart suto de vid ett väldukat bord. - Är jag gråhårig? frågade Rehnhjelm, och tog sig på håret som var alldeles fuktigt och låg tätt efter huvudskålen. - Nej, min vän, det blir man inte så snart; jag är det inte jag en gång. - Slog hon sig? - Nej! - Det var i det här rummet - första gången! Han steg upp från bordet, gick några steg, vacklade och föll på knä vid soffan där han lade sitt huvud och brast i en sådan gråt, som ett barn när det gråter i sin moders knä! Falander satte sig bredvid honom, tog hans huvud emellan sina händer. Rehnhjelm kände något hett liksom en eldgnista falla på sin hals. - Var är filosofien min vän? Tag hit den! Jag drunknar! Halmstrån! Hitåt! - Stackars, stackars gosse! - Jag måste se henne! Jag måste be henne om förlåtelse! Jag älskar henne! Ändå! Ändå! Slog hon sig? Gud i himmelen, att man kan leva och vara så olycklig som jag är! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 22 1892 3863 2006-01-15T10:21:09Z 217.209.13.214 källa <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/13.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/22.html --> =='''Bistra tider.'''== Hösten hade medfört stora förändringar även för Sellén. Hans höge beskyddare hade avlidit och nu skulle alla minnen efter denne skrapas ut; till och med minnet av hans goda gärningar skulle icke få överleva honom. Att stipendiet drogs in föll av sig själv, helst Sellén icke var den som gick och begärde något; för övrigt ansåg han sig numera icke behöva något stöd, sedan han en gång fått ett sådant gott handtag och han såg många yngre som bättre voro i behov. Men han skulle finna att det icke blott var solen som slocknat, alla småplaneterna ledo också av total-förmörkelse. Ehuru han under en sommar av stränga studier förkovrat sin talang, förklarade prefekten att han försämrats och att hans framgång på våren var en lyckträff; professorn i landskapsmålning sade som en vän åt honom att han aldrig skulle bli något och den akademiske recensenten passade på att få upprättelse och vidhöll sin förra mening. Dessutom inträdde en förändring i smaken hos den tavelköpande, det vill säga, den smakbestämmande okunniga rika hopen; landskapen skulle vara porträtt av sommarnöjen, om de skulle kunna säljas vilket dock var svårt, ty det var egentligen den gråtmilda Genren eller det halvnakna Kabinettsstycket som gick. Det var således svåra tider för Sellén och han for mycket illa, ty han kunde icke förmå sig måla mot sin bättre känsla. Nu hade han emellertid hyrt sig en utrymd fotografisk ateljé långt upp på Regeringsgatan. Lägenheten bestod av själva ateljén med uppruttnat golv, gisset tak, vilket dock nu på vintern upphjälptes av snön som låg på, - samt f.d. laborationsrummet, vilket luktade kollodium så att det icke kunde begagnas till annat än kol- eller vedbod, när omständigheterna medgåvo ett sådant slags begagnande. Möblemanget bestod av en trädgårdssoffa av hassel, med uppstående spikar och så kort att den, då den begagnades som säng, vilket alltid inträffade då ägaren (låntagaren) var hemma om nätterna, icke räckte honom längre än till knävecken. Sängkläderna utgjordes av en halv pläd, den andra hälften var pantsatt, och en portfölj, svällande av studier. In i kolboden satt en vattenledningskran med avlopp - det var toaletten. En kall eftermiddag straxt före jul stod Sellén och målade för tredje gången en ny tavla på en gammal duk. Han hade nyss stigit upp från sin hårda bädd; någon städerska hade icke kommit och eldat, dels därför att han icke hade någon städerska, dels därför att han icke hade något att elda med; av samma orsaker hade icke heller någon städerska kommit och borstat eller burit in kaffe. Men där stod han lika glad och visslade och lade upp sina färger till en briljant solnedgång på Gaustafjell, då det knackade fyra dubbla slag på dörrn. Sellén öppnade utan tvekan och in trädde Olle Montanus mycket enkelt och lätt klädd utan överrock. - God morgon Olle! Hur står det till? Har du sovit gott? - Jag tackar som frågar! - Hur är det med den metalliska kassan ute i stan? - Åh, det är dåligt! - Och sedelstocken? - Det är så lite sedlar i rörelsen. - Jaså de vill inte släppa ut mera? Nå men valutorna? - Finns inga! - Tror du att det blir sträng vinter. - Jag såg mycket sidensvansar ute vid Bällsta i morse - och det betyder kall vinter! - Du har varit ute på morgonpromenad? - Jag har gått hela natten sedan jag kom från Röda Rummet klockan 12 i natt! - Jaså du var där i går afton. - Ja och jag gjorde två nya bekantskaper; doktor Borg och notarien Levin! - Jaså de där gökarna! Jag känner dem! Nå varför bad du inte att få kinesa? - Nej, de voro lite högfärdiga därför att jag inte hade överrock och jag skämdes. Åh jag är så trött, jag lägger mig lite på din soffa! Jag gick först till Katrineberg utanför Kungsholmstull och sen vände jag om till stan och gick ut genom Norrtull! och ut till Bällsta! I dag tänker jag gå och ta värvning hos ornamentsbildhuggarn annars dör jag. - Är det sant att du gått in i arbetarförbundet Nordstjärnan? - Ja, det är så! Jag skall hålla föredrag där om söndag! Om Sverige! - Det var ett nätt ämne! Mycket nätt! - Om jag somnar här på soffan, så väck mig inte, jag är så orimligt trött! - Genera dig inte! Sov du! Om ett par minuter låg Olle i djup sömn och snarkade. Hans huvud hängde utanför ena sidkarmen som stödde hans tjocka hals, och hans ben hängde utanför den andra karmen. - Stackars djävel, sade Sellén och kastade pläden över honom. Nu knackades ånyo, men icke på något reglementartat sätt, så att Sellén icke fann för gott att öppna; men då vidtog en bultning av så våldsam natur, att all fruktan för något allvarligt försvann och Sellén öppnade dörren för doktor Borg och notarien Levin. Borg förde ordet: - Är Falk här? - Nej! - Vad är det för en vedsäck som ligger där? återtog Borg och pekade med sin snöiga stövel på Olle. - Det är Olle Montanus! - Ja det är den där klassiken, som Falk hade med sig i går kväll. Sover han än? - Ja han sover! - Kinesa han här i natt? - Ja, det gjorde han! - Varför har du inte eldat; här är kallt som den onde! - Därför att jag inte har någon ved! - Nå skicka efter då! Var är städerskan så ska jag rycka opp henne! - Städerskan är till skrift. - Kör opp den där oxen som ligger och sover så ska jag skicka honom, jag! - Nej låt honom sova! bad Sellén, och drog upp pläden över Olle som snarkat hela tiden och ännu snarkade. - Nå, då ska jag lära dig ett annat sätt. Är det jordfyllning eller grusfyllning under golvet? - Det förstår jag mig inte på, svarade Sellén och tog försiktigt plats på några på golvet utbredda pappskivor. - Har du mera sådant där papp? - Ja, hur så? frågade Sellén och en lätt rodnad märktes i hårfästet. - Jag behöver det och en eldgaffel! Borg fick de begärda sakerna av Sellén, som icke visste vart det syftade och vilken nu tog sin målarstol och slog sig ner på de utbredda pappskivorna där han blev sittande som om han satt på en skatt. Borg kastade av sig i skjortärmarne och började med eldgaffeln bryta upp en av syror och takdropp murken golvplanka. - Nej, är du förbannad, skrek Sellén! - Så här gjorde jag i Uppsala, sade Borg. - Ja, men det går inte an i Stockholm! - Det ger jag fan, nu fryser jag och här ska bli eld! - Men låt då bli och bryt mitt på golvet! Det syns ju med detsamma! - Inte bryr jag mig om att det syns må du tro, det är inte jag som bor här; men det är för hårt. Han hade närmat sig Sellén och nu sköt han på honom och stolen så att det bar omkull och i fallet råkade Sellén draga sina pappskivor med sig, så att bara golvfyllningen blev synlig. - Se en sån skurk! Här har han en riktig vedgruva och sitter och säger ingenting. - Se så, det är takregnet som har gjort det där! - Det bryr jag mig inte om vem som har gjort det, men nu ska det bli eld. Med några starka ryck hade han lossat ett par plankbitar och snart blev det eld i kaminen. Levin förhöll sig under detta lugn, avvaktande och artig. Borg satte sig framför brasan och glödgade eldgaffeln. Åter knackades, men tre korta och ett långt, slag. - Det är Falk, sade Sellén och gick att öppna för Falk som inträdde med ett något hektiskt utseende. - Behöver du pengar? frågade Borg den inträdande och slog sig på bröstfickan. - Så du frågar? svarade Falk tvivelaktigt. - Hur mycket behöver du? Jag kan skaffa! - Är det allvar? sade Falk och hans ansikte ljusnade. - Allvar? Hm! Wie viel? Summan! Siffran! Rubriken! - Åh, ja, en sextio riksdaler skulle vara bra att ha! - Det var en blygsam karl, sade Borg och vände sig till Levin. - Ja, det var fasligt lite! vidtog denne. Tag för dig du, Falk, medan det står öppet. - Nej, det vill jag inte! Jag behöver inte mer och kan inte sätta mig i större skuld. För övrigt vet jag ju inte när det skall betalas! - Tolv riksdaler var sjätte månad, tjugofyra riksdaler om året, i två rapp, svarade Levin säkert och distinkt. - Det är ju billiga villkor, sade Falk. Var får ni pengar på sådana? - I Vagnmakarbanken! - Tag fram papper och penna Levin! - Denne hade redan reversal, penna och ett portativt bläckhorn i handen. Reversalet var redan ifyllt av de andra. När Falk såg siffran åttahundra tvekade han ett ögonblick. - Åttahundra riksdaler? sade han frågande. - Tag mera du, då, om du inte är nöjd. - Nej jag vill inte; och det gör ju detsamma vem som tar pengarna bara de betalas ordentligt. För övrigt, får ni pengar på sådana här papper, utan säkerhet? - Utan säkerhet? Du får ju vår borgen! svarade Levin föraktligt och förtroendefullt. - Ja, inte säger jag något om det, menade Falk, jag är nog tacksam att ni gå i borgen, men, jag tror aldrig att det går igenom! - Hå! hå! hå! Det är redan beviljat, sade Borg och tog fram en »beviljningssedel» som han kallade det. - Nåväl, skriv under! Falk skrev sitt namn. Borg och Levin stodo över honom som poliser. - »Vice häradshövding», dikterade Borg. - Nej, jag är litteratör, svarade Falk. - Duger inte, du är anmäld som vice häradshövding och för övrigt står du som sådan i Adresskalendern ännu. - Har ni sett efter det? - Man måste vara sträng i formsaker, sade Borg allvarligt. Falk skrev under. - Kom hit Sellén och bevittna! befallde Borg. - Ja, jag vet inte om jag törs, svarade denne. Jag har sett så mycket elände med sådana där påskrivningar hemma på landet - - - Du är inte på landet nu och har inte med bönder att göra! Skriv på, att du intygar att Falk skrivit sitt namn själv, det måtte du väl kunna göra! Sellén skrev på, men ruskade på huvudet! - Kör nu opp den där dragoxen så får han också skriva under. Då ruskningar förgäves användes för att få liv i Olle, tog Borg fram eldgaffeln, som nu blivit röd och höll under näsan på den sovande! - Vak upp din hund, så får du mat! skrek han! Och upp sprang Olle och gnuggade sig i ögonen! - Du ska bevittna Falks namnteckning, förstår du? Olle tog pennan och skrev efter de båda borgensmännens diktamen, varpå han ville återvända till sömnen, men hindrades av Borg. - Nej vänta lite! Falk ska skriva en fyllnadsborgen först. - Skriv inte borgen Falk, sade Olle, det går aldrig väl; det är sorgen! - Tyst din hund, röt Borg! Kom hit Falk. Vi ha nyss gått i borgen för dig, i proprieborgen förstår du; nu ska du skriva på fyllnadsborgen här i stället för Struve som är lagsökt. - Vad vill fyllnadsborgen säga? frågade Falk. - Det är bara för formen; lånet var på sju hundra i Målarbanken; första inbetalningen är gjord, men så går Struve och låter lagsöka sig så att vi måste skaffa oss en suppleant. Det är ju ett gammalt gott lån, så att inte är det någon risk; pengarne ha utfallit för ett år sedan! Falk skrev på och de båda bevittnarne skrevo under. Borg vek omsorgsfullt och med kännarmin ihop reversalen och överlämnade dem åt Levin som genast begav sig på dörren. - Nu är du igen med pengar här om en timme, sade Borg, annars går jag genast till polisen och låter telegrafera efter dig! Därpå steg han upp och lade sig nöjd med sitt verk på soffan där Olle legat! Denne vankade fram till brasan, slog sig ner på golvet och lade sig i krum som en hund. Det blev en stunds tystnad. - Hör du Olle, sade Sellén; tänk om vi skulle ta och skriva ett sånt där papper! - Då kom ni på Rindön, sade Borg. - Vad är Rindön? frågade Sellén. - Det ligger i skärgårn, men om herrarne föredra Mälarn, så finns ett ställe som heter Långholmen! - Men hur går det, allvarsamt, frågade Falk, om inte man kan betala på förfallodagen? - Då tar man ett nytt lån i Skräddarbanken, svarade Borg. - Varför tar ni inte era lån i Riksbanken, återupptog Falk! - Den är skämd! svarade Borg! - Förstår du det där? sade Olle till Sellén. - Inte ett ord! svarade denne. - Ni ska få lära er en gång när ni blir agréer vid Akademien och kommer i Adresskalendern! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Epilog 1893 3531 2005-11-25T12:01:30Z 84.217.137.214 Epilog till Röda Rummet (vilken aldrig trycktes). Det finns bestämt icke en så ful gränd i Stockholm och ett sådant gammalt smutsigt och dystert hus; inkörsgrinden står där inbjudande som en uttjänad galge; kullerstenarne på gården ha under tidernas fullbordan makat åt sig så mycket att några kortväxta arter av tåtel och brodd kunna få skjuta upp. Och huset står där ensamt som en gammal enstöring vilken sökt en avlägsen plats att få stå och ramla ihop på; det har varit kröneri i gården så att ytterväggarne äro nerrökta; skillnaden mellan fönsterkarmarne och muren är igengrodd så att det ser ut som huset icke tvättat sig i ansiktet eller ögonen på en mansålder; grunden har satt sig så att byggnaden fått slag i vänstra sidan; takrännan har läckat och gråtit tårar som bildat svarta fåror hela framsidan efter, rappningen har lossnat här och där och man kan under stormiga nätter höra huru det rasslar ned för väggen i den breda rännstenen. Det ser ut med ett ord som ett gammalt änkesäte för fattigdomen, lättjan, vårdslösheten och lasten. Och ändå finnas två människor som icke kunna gå förbi detta hus utan att stanna och med rörelse och kärlek nästan betrakta denna eländiga otrevliga gamla byggnad. För dem är den stora grinden en äreport, ogräset och rännstenen en grönskande äng och en sorlande bäck, det svarta huset en älskvärd ruin med ljuva rosenröda minnen; det är ändå något mera, ty när de komma där förbi sjunger det i luften och doftar det på marken, och de se solen skina på den mulnaste höstdag, och de kunna till och med glömma sig så att de kyssa varandra fastän ingen ser på, ty de ha nu alltid varit litet tokiga de goda människorna! För tre år sedan stod vår unge vän - vi måste ju vara vän med honom sedan han ångrat sina ungdomsförvillelser och bett samhället om förlåtelse och därtill blivit en respektabel man som tjänar staten och bär purpur på rikssalen - vår unge vän stod tre trappor upp i det fula huset och hade ett knappnålsbrev i mun, en hammare i bakfickan och en hovtång under armen; och han stod på en stege och satte upp gardiner i ett litet rum, ett mycket litet rum, som endast innehöll en liten soffa, en liten toalett, ett litet skrivbord och en liten, liten säng med röda och vita omhängen. Men ute i salen stod den trogne Isaac i skjortärmarne och strök klister på en tapet som han lagt upp på en strykbräda mellan två stolar; och han visslade emellanåt och han sjöng en mängd okända sånger på aldrig hörda melodier; och när han blev trött dukade han upp frukost på en tomlår framför fönstret; och utanför fönstret lyste solen på grannens trädgård; den var inte stor den trädgården där den låg inklämd mellan husmurarne, den hade bara ett päronträd, men det blommade, och den hade två syrenbuskar som också blommade, och mellan husgavlarna såg man himmelen och masttopparna av vedskutorna vid Nybrohamnen. Han hade själv varit nere på mjölkmagasinet och köpt smörgåsarne och portern; och han hade tapetserat fruns rum, och han hade lagat låsen i herrns rum, och han hade köpt stora nerier och murgrönor för att inte de fula tamburfönstren med sina svarta karmar skulle skrämma den unga frun då hon skulle hålla sitt intåg; han hade först tänkt stryka dem men han var rädd att det skulle lukta oljefärg. En droska stannar på gatan. - Det är Borg, säger kandidat Isaac. Vad skall han här att göra? Och så har han den där pesten Levin med sig! Det var en lång visit på tio minuter och det var en pinsam stund, men han tog den som varje annan prövning och han kände att han för alltid brutit med det förflutna i ett avseende; i ett annat kände han sig vara bunden, ty han hade på de tio minuterna varit tvungen att skriva på igen. Och så kommer svägerskan fru Falk och revisorskan Homan; och de finna tapeterna i salen vara för mörka och tapeterna i fruns rum för ljusa, och gardinerna i herrns rum skulle ha varit en småa bredare och mattan passar inte med möbeltyget och pendylen är gammalmodig och ljuskronan är för dyr för att vara så enkel; men i synnerhet är det en möbel i fruns rum som framkallar långvariga men tysta överläggningar och som icke skänker de båda väninnorna någon ro; och köket är svart och tamburen smutsig och uppgången förskräcklig; för övrigt är det ganska nätt, man skulle inte kunna tro det en gång, då man kommer in på den fasliga gården där det inte finns så mycket som en portvakt engång! Det var den andra plågan, men den gick över den som allt annat. Men Isaac är icke så glad mera sedan hans tapeter blivit recenserade och Falk inser ett ögonblick att det är ett eländigt näste. Men han öppnar fönsterna för att släppa ut de orena andar som varit inne i hans paradis lustgård och Isaac förklarar att han skall låta bysätta dem under bröllopsdagarne så att de icke kunna vara med. Och så, så kommer hon! Han stod i fönstret och såg henne på tusen famnar, och han påstod och hade anspråk på att bli trodd, att det sken av henne och att det blev ljust på gatan där hon gick fram; han ville göra troligt att han vid ett annat tillfälle stått på Lejonbacken och sett henne komma i hörnet av Hamngatan och Regeringsgatan. Han hade för övrigt en mängd otroliga historier om hennes godhet, älsklighet och skönhet naturligtvis, men inte en gång hon trodde på dem, så att det icke lönar sig att upprepa dem. Och när hon nu stiger in i den blivande våningen och finner allting förtjusande, då går Isaac ut i köket och späntar stickor och gör eld i spiseln; och när han kommer in igen bärande en bricka med chokolad, då först saknas han, och det roar honom, ty han vet att ingen i världen kan saknas av dem som älska och han finner deras fruktansvärda egoism som de kalla kärlek rätt älskvärd; att den är berättigad erkänner till och med världen. * * * Vad världen sade? Så här sa världen! - Nå den där Falk som gick och gifte sig? - Nej, med vem då? - Med en lärarinna! - Fy fan! En sån där med blåa glasögon och kortklippt hår! Frågaren anser sig icke behöva begära flera upplysningar. Hade han däremot fått svaret: - Jo han har gift sig med Kockenströms dotter, då hade andra frågan kommit fram så här: - Nå fick han pengar? Några vidare frågor gör inte världen och det är väl det - om så vore. Men världen har även den oeftergivliga fordran, att personer som besvärat prästen att lysa för sig tre gånger och besvärat församlingen höra på och som tvingat världen att anställa genealogiska forskningar och tvingat världen att hålla en referent vid bröllopet, världen har den fordran att de skola vara lyckliga, annars ve dem! Om hon kommer från skolan och är trött av arbetet, ledsen över förödmjukelser, nedslagen av misslyckade bemödanden, och hon möter en väninna på gatan som fattar hennes hand och säger du ser icke lycklig ut, Elisabeth! Då - ve honom! Om han kommer från sitt ämbetsrum med förtvivlan i hjärtat, ty han har blivit förbigången vid befordran, och han möter en vän som tycker att han ser nedslagen ut - Då - ve henne! Olycklige I om I inte behagen vara lyckliga! * * * Det är en vinterkväll ett år eller mer därefter; hon sitter vid sitt skrivbord i sitt rum och rättar temaböcker och han sitter vid sitt bord i sitt rum och summerar bouppteckningar. Och pennorna rassla och klockan knäpper och teköket spinner. Och när han ser upp från papperen ser han på hennes vänliga ansikte om hon skall se upp och då mötas deras ögon och de nicka åt varann som om de icke sett varann på långliga tider och så skriva de igen. Men så tröttnar han: - Nu få vi lov att prata en liten stund, säger han; och hon har ingenting emot det, då det nyss fattade beslutet upphäves med absolut majoritet. Och vad tala de om? Det var just det som den hånaren Borg också frågade en gång, då han förklarade äktenskapet vara en naturvetenskaplig omöjlighet, och han framkastade som ett axiom att den stund måste komma då man talat om allt för varandra, visste varandras tankar och meningar om allt och då den absoluta tystnaden måste inträffa! Den token! Slut. Diskussion:När juldagsmorgon glimmar 1894 3532 2005-11-26T02:15:12Z 81.236.218.90 Finns det inte en version där man sjunger ''Där du i nattens timmar''? MediaWiki:Badsig 1895 sysop 5965 2006-06-21T13:57:16Z EnDumEn 2 svensk Signaturen är felaktig, kontrollera HTML-koden. MediaWiki:Exif-exposuretime-format 1896 sysop 6473 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default $1 sek ($2) MediaWiki:Exif-fnumber-format 1897 sysop 3546 2005-11-29T21:54:46Z MediaWiki default f/$1 MediaWiki:Exif-focallength-format 1898 sysop 3547 2005-11-29T21:54:46Z MediaWiki default $1 mm MediaWiki:Metadata-collapse 1899 sysop 5046 2006-04-23T09:24:26Z EnDumEn 2 på svenska Göm information MediaWiki:Metadata-expand 1900 sysop 5045 2006-04-23T09:23:44Z EnDumEn 2 på svenska Visa mer information MediaWiki:Metadata-fields 1901 sysop 3554 2005-11-29T21:54:47Z MediaWiki default EXIF metadata fields listed in this message will be included on image page display when the metadata table is collapsed. Others will be hidden by default. * make * model * datetimeoriginal * exposuretime * fnumber * focallength MediaWiki:Metadata-help 1902 sysop 5044 2006-04-23T09:21:23Z EnDumEn 2 på svenska Det här filen innehåller extrainformation som troligen lades till när bilden togs av en digitalkamera eller när det digitaliserades av en scanner. Om filen sedan har modifierats kan det hända att vissa detaljer inte överensstämmer med den modifierade bilden. MediaWiki:Privacy 1903 sysop 4972 2006-04-18T12:51:55Z EnDumEn 2 Wikimedias integritetspolicy Wikimedias integritetspolicy MediaWiki:Privacypage 1904 sysop 4971 2006-04-18T12:51:14Z EnDumEn 2 Wikimedias integritetspolicy Wikimedia:Privacy_policy MediaWiki:Gotaccount 1905 sysop 3721 2005-12-29T11:15:03Z EnDumEn 2 översätter Har du redan ett konto? $1. MediaWiki:Gotaccountlink 1906 sysop 3722 2005-12-29T11:15:19Z EnDumEn 2 Logga in MediaWiki:Nologin 1907 sysop 3719 2005-12-29T11:13:14Z EnDumEn 2 översätter Har du inget användarnamn? $1. MediaWiki:Nologinlink 1908 sysop 3720 2005-12-29T11:13:53Z EnDumEn 2 översätter Skapa ett användarkonto MediaWiki:Signupend 1909 sysop 3600 2005-12-02T02:47:44Z MediaWiki default {{int:loginend}} MediaWiki:Wrongpasswordempty 1910 sysop 6914 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Lösenordet som angavs var blankt. Var god försök igen. MediaWiki:Edittools 1911 sysop 5460 2006-06-01T13:58:00Z EnDumEn 2 <!-- Den här texten visas under redigerings- och uppladdningsformulär. --> <charinsert>Æ æ Æ æ Ø ø Œ œ ß – — ° ¹ ² ³ † ¿ ¡ « » “ ” ‘ ’ ~ | [ ] { }</charinsert> Den nyapostoliska trosbekännelsen 1912 3649 2005-12-14T09:15:40Z EnDumEn 2 {{infobox|text=''Den nyapostoliska trosbekännelsen'' eller ''de tio trosartiklarna'' är de grundläggande lärosatserna i Nyapostoliska kyrkans lära. Se även [[w:tio trosartiklarna|tio trosartiklarna]] på svenska Wikipedia.}} ''Första trosartikeln'': Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. ''Andra trosartikeln'': Jag tror på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Anden, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nerstigen till de avsomnades rike, uppstånden ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida varifrån han ska återkomma. ''Tredje trosartikeln'': Jag tror på den helige Anden, en helig apostolisk kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. ''Fjärde trosartikeln'': Jag tror att Herren Jesus regerar sin kyrka genom levande apostlar till sin återkomst, att han har sänt och sänder sina apostlar med uppdraget att lära, att förlåta synder i hans namn och att döpa med vatten och helig Ande. ''Femte trosartikeln'': Jag tror att samtliga ämbetsbärare i Kristi kyrka utväljs och insätts i sina ämbeten endast genom apostlar och att alla gåvor och krafter måste utgå ur Kristi apostelämbete, på det att församlingen, utrustad med dessa gåvor och krafter, blir ett läsbart Kristi brev. ''Sjätte trosartikeln'': Jag tror att de heliga Dopet med vatten är en del av återfödelsen och att den som döps därigenom vinner förutsättningen för att ta emot den heliga Anden. Det är dessutom det goda samvetets förbund med Gud. ''Sjunde trosartikeln'': Jag tror att den heliga Nattvarden instiftades av Herren själv till minne av det en gång bragta, evigt giltiga offret och av Kristi bittra lidande och död. Att med vördnad ta emot den heliga Nattvarden ger oss livsgemenskapen med Jesus Kristus, vår Herre. Den heliga Nattvarden firas med osyrat bröd och vin, bådadera välsignade och utdelade av en av kyrkans prästeliga ämbeten. ''Åttonde trosartikeln'': Jag tror att de som blivit döpta med vatten av en apostel måste ta emot den heliga Anden för att bli guds barn. Därigenom blir de infogade som lemmar i Kristi kropp. ''Nionde trosartikeln'': Jag tror att herren Jesus lika säkert återkommer som han en gång steg upp till himmelen och att han förvandlar och tar till sig alla de som dog i Kristus och de levande brudsjälarna, alla de som hoppats på och förberetts för hans återkomst, att han efter bröllopet i himmelen återkommer till jorden tillsammans med dessa, upprättar fredsriket, för att regera med dem som konungar och präster. Efter fredsrikets avslutande ska han hålla slutdomen och alla de som inte fick del i den första uppståndelsen ska få ta emot sin del, om det var gott eller ont. ''Tionde trosartikeln'': Jag tror att jag ska vara den världsliga överheten lydig såvida detta inte strider mot gudomliga lagar. [[kategori:religion]] Mall:Infobox 1913 5986 2006-06-22T06:40:01Z NERIUM 63 <div style="float: right; width: {{{bredd|250px}}}; border: 1px solid {{{färg|#aaaaaa}}}; padding: 5px; margin: 5px"> <center>'''Information om texten'''</center> {{{text}}} </div> <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Kategori:Alfred Smedberg 1914 6329 2006-06-30T13:52:16Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Alfred Smedberg|}} {{Wikipedialänk|Alfred Smedberg}} [[Kategori:Författares verk|Smedberg]] Kategori:Carl Olof Rosenius 1915 6327 2006-06-30T13:50:53Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Carl Olof Rosenius|}} {{Wikipedialänk|Carl Olof Rosenius}} Kategori:Johan Olof Wallin 1916 6333 2006-06-30T13:55:09Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Johan Olof Wallin|}} {{Wikipedialänk|Johan Olof Wallin}} [[Kategori:Författares verk|Wallin]] Författare:Alfred Tennyson 1917 3660 2005-12-16T12:38:11Z EnDumEn 2 + en '''Alfred Tennyson''' (1809 - 1892) [[w:Alfred Tennyson|Biografi på Wikipedia]]. ==Verk== ===Dikter=== *[[Ring klocka ring]] [[Kategori:Författare|Tennyson]] [[en:Author:Alfred Tennyson]] Kategori:Fredrik Arvid Bloom 1918 6317 2006-06-30T13:43:37Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Fredrik Arvid Bloom|}} {{Wikipedialänk|Fredrik Arvid Bloom}} [[Kategori:Författares verk|Bloom]] Kategori:Sv 1919 3664 2005-12-16T13:09:59Z EnDumEn 2 Den här kategorin är en rest från flytten hit från den flerspråkiga wikisource. Sidorna i den här kategorin ska kateoriseras i andra kategorier. När en sida kategoriseras i en lämpligare kategori (se [[Wikisource:Kategorier]]) bör den samtidigt tas bort ur den här kategorin. När den här kategorin är tömd så raderas den av en administratör. MediaWiki:Logempty 1920 sysop 3766 2006-01-05T09:48:34Z EnDumEn 2 Inga matchande poster i loggen. MediaWiki:Newmessagesdifflink 1921 sysop 3819 2006-01-14T10:21:07Z EnDumEn 2 ändringar från tidigare version MediaWiki:Nocreatetext 1922 sysop 6702 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Denna wiki har begränsat möjligheterna att skapa nya sidor. Du kan redigera existerande sidor, eller [[{{ns:special}}:Userlogin|logga in eller skapa ett användarkonto]]. MediaWiki:Nocreatetitle 1923 sysop 6703 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Skapande av sidor begränsat MediaWiki:Protect-default 1924 sysop 3767 2006-01-05T09:50:55Z EnDumEn 2 (standard) MediaWiki:Protect-level-autoconfirmed 1925 sysop 4316 2006-03-08T18:12:48Z EnDumEn 2 Registrerade användare MediaWiki:Protect-level-sysop 1926 sysop 3768 2006-01-05T09:52:09Z EnDumEn 2 Bara administratörer MediaWiki:Protect-text 1927 sysop 3761 2006-01-05T09:30:43Z EnDumEn 2 Här kan du se och ändra skyddnivån för sidan [[$1]]. Kom ihåg att följa [[Wikisource:Administratörer#Låsning av sidor|riktlinjerna]] när du skyddar en sida. MediaWiki:Protect-unchain 1928 sysop 3808 2006-01-13T10:55:20Z EnDumEn 2 Sätt flytträttigheter separat MediaWiki:Protect-viewtext 1929 sysop 4970 2006-04-18T12:47:21Z EnDumEn 2 översätter Du har inte behörighet att ändra skyddet av sidor. Här kan du se skyddsinställningarna för sidan <strong>$1</strong>: MediaWiki:Youhavenewmessages 1930 sysop 3818 2006-01-14T10:19:38Z EnDumEn 2 Du har $1 ($2). Wikisource:Förteckning över verks upphovsrättliga status 1931 6963 2006-07-02T07:24:53Z NERIUM 63 Ibland är det svårt att bena upp huruvida ett verk är fritt eller inte. Det kan gälla en översättare man inte kan finna eller att verket har flera upphovsmän. Här kan man samla olika verks upphovsrättliga status för att förenkla för dem som funderar på om ett verk kan läggas in på svenska wikisource eller inte. ==Verk som ännu ej är fria== ===Blir public domain 1 januari 2009=== *[[Författare:Ernst von Hesse-Wartegg]] (+1918): "Öst-Asien i våra dagar. Japan och Korea" **Översättning av Ernst Lundquist (+1938) ===Blir public domain 1 januari 2010=== *[[Författare:Anna Ölander]] (+1939): "[[Ungdom i livets vår]]" ===Blir public domain 1 januari 2011=== *[[Författare:Verner von Heidenstam]] ( +1940): "[[Sverige]]" [[Kategori:Wikisource|{{PAGENAME}}]] Användare:Wellparp 1932 3698 2005-12-22T18:01:42Z Wellparp 8 Samma Wellparp som på svenska wiktionary och wikipedia. Diskussion:Den mödosamma världen 1933 3702 2005-12-26T07:50:33Z Habj 4 Är det där med "högvördiga prästerskapet" skrivet av Lenngren i anknytning till dikten? Om inte, borde det nog rensas ut härifrån. / [[Användare:Habj|Habj]] 26 december 2005 kl.07.50 (UTC) Användardiskussion:Gangleri 1934 3703 2005-12-27T21:40:11Z Gangleri 32 __TOC__ __TOC__ Användare:Gangleri 1935 3704 2005-12-27T21:40:49Z Gangleri 32 [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=purge}} ↺] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|oldid={{REVISIONID}}}} rev-ID : {{REVISIONID}}]<br /> [{{SERVER}}{{localurl:special:Prefixindex|from=Gangleri&namespace=2}} special:Prefixindex|from=Gangleri&namespace=2] <br clear="all" /> __NOTOC____NOEDITSECTION__ ===== [[commons:User:Gangleri]] ===== [[Image:Redirect arrow without text.png|left]] ::* '''irc://irc.freenode.net/wikimedia''' ::* [[wikipedia:de:Benutzer:Gangleri]] ::* [[wikipedia:en:User:Gangleri]] ::* [[wikipedia:eo:Vikipediisto:Gangleri]] ::* [[wikipedia:is:Notandi:Gangleri]] ::* [[wikipedia:ro:Utilizator:Gangleri]] ::* [[wikipedia:yi:באַניצער:Gangleri]] ::* '''[[meta:User:Gangleri]]''' [[de:Benutzer:Gangleri]] [[en:User:Gangleri]] [[eo:Vikipediisto:Gangleri]] [[is:Notandi:Gangleri]] [[ro:Utilizator:Gangleri]] [[yi:באַניצער:Gangleri]] Main Page 1936 3757 2006-01-05T09:16:32Z EnDumEn 2 Återställde ändring av 207.235.120.56 till senaste version av Gangleri #REDIRECT [[Huvudsida]] Användare:Korg 1937 3706 2005-12-29T04:20:54Z Korg 33 Hello! I'm mainly contributing to the [[w:fr:Accueil|French Wikipedia]]. <div style="border:1px solid #c6c9ff; background-color:#f0f0ff; padding:3px;">&nbsp;'''>''' [[w:fr:Utilisateur:Korg]] &bull; [[m:User:Korg]]</div> Användare:Korg/monobook.js 1938 3707 2005-12-29T04:22:26Z Korg 33 document.write('<SCRIPT SRC="http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Korg/monobook.js&action=raw&ctype=text/javascript"><\/SCRIPT>'); Kategori:Lina Sandell 1939 3709 2005-12-29T10:47:56Z EnDumEn 2 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Lina Sandell|Lina Sandell]]. Wikipedia har en [[w:Lina Sandell|artikel om Lina Sandell]]. [[Kategori:Författares verk|Sandell]] MediaWiki:Imagelistforuser 1940 sysop 6613 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Listan visar endast bilder som är uppladdade av $1. MediaWiki:Istemplate 1941 sysop 3771 2006-01-06T15:56:12Z EnDumEn 2 använder som mall Högre ändamål 1942 4176 2006-02-14T15:06:55Z 132.185.240.121 Kategoristädning :'''Högre ändamål''', en novell av [[Författare:August Strindberg|August Strindberg]]. Den ingår i novellsamlingen ''Svenska öden och äventyr. Del 1''. Novellen författades i november 1882 och utkom första gången i mitten av december samma år. Förläggaren hade invändningar mot textens sexuella anspelningar och grovheter, men Strindberg tog ej åt sig. Förrän efter Infernokrisen, då han censurerade novellsamlingen inför 1899 års upplaga. Formuleringen ''"kysst sin hustru"'' ändrades nu till ''"helsat sin hustru"'', ''"qvinnobröst"'' ersätts med ''"qvinnohals"''. :August Strindbergs text berör ''Skänninge möte'' 1248 och beslutet att prästerna skulle leva i celibat. Det skapade olösliga problem för kyrkans anställda som nu skulle lämna sina familjer om de ville fortsätta vara själasörjare. ==Högre ändamål== Det var så kallt i den lilla landskyrkan, att andedräkten stod som rök ur munnen på prästen och gossarne som sjöngo i koret. Församlingen, som stående avhörde mässan, hade fått halm utbredd på jordgolvet, att de icke skulle frysa allt för mycket vid knäfallen, som återkommo var gång gossarne ringde i den lilla klockan. Det var mycket folk i mässan idag, emedan man väntade sig ett ovanligare skådespel efter gudstjänstens slut. Prästen skulle nämligen varna tvenne oeniga makar, som icke ville hålla frid tillsammans och icke fingo skiljas, emedan någon synd icke var begången och ingendera ville lämna bo och barn och ta skammen för en förlöpning. Mässoffret (nattvardsgudstjänsten) var slutat och litanian, misere, ljöd sönderslitande från de av kölden darrande rösterna. Solen lyste rött på de isiga fönstren och de tända vaxljusen lyste icke alls, utan sågo endast ut som gula fläckar, över vilka den uppvärmda luften dallrade som gärdesglindret om våren. Agnes Dei, qui tollis peccata mundi (O, Guds lamm, som borttager världens synder), sjöng prästen, och gossarne svarade miserere, och församlingen stämde in; djupa. skarpa mansröster, och höga späda kvinnoröster, miserere, förbarma dig över oss. Det sista miserere ljöd som ett förtvivlans nödrop, ty i samma ögonblick trädde de två makarne fram från den undangömda plats vid dörren de haft anvisad och gingo fram på stora gången till altaret. Mannen var en lång, grovt byggd person med brunt helskägg och haltade något; kvinnan en liten, späd gestalt med veka linjer och mjuka behagfulla rörelser. Hennes ansikte var till hälften dolt av en karpus (kapuschong) så att man endast såg ett par blekblå ögon med ett lidande uttryck och det övre av de vita kinderna. Prästen gjorde en tyst bön och vände sig därpå utåt mot församlingen. Han var en ung man som ännu icke fyllt trettio år och vars friska godmodiga ansikte icke tycktes passa till den sida dräkten och de stora stränga ord han uttalade. Han hade fått båda makarnes bikt långt förut och det var endast på biskopens befallning han nu framsade sin straffpredikan. De oeniga hade nämligen varit hos biskopen och bett få upplösa äktenskapet, men denne hade icke funnit anledning beviljs deras begäran, då kanoniska lagen (det av katolska kyrkan skapade rättsystemet) och dekretalerna (samling av påveslut eller av påvarnas avgöranden i rättvister) icke tillstadde skilsmässa annat än för synds skull, ofruktsamhet i vissa fall och den ena makens förlöpande från hem och härd. Prästen började sitt tal med en torr uttryckslös stämma som han icke trodde på vad han sade. Äktenskapet, menade han, var stiftat av Gud själv, som av mannens rev skapat en kvinna för mannens skull att hon måtte vara honom en hjälp. Men, alldenstund mannen var först skapad och kvinnan sedan, skulle kvinnan vara sin man underdåning och han vara hennes herre. (Här gjorde den lilla karpusen en rörelse som om hon ville tala.) Mannen å sin sida skulle behandla kvinnan med aktning, emedan han var hans ära och han därigenom ärade sig själv i sin hustru. Sålunda, säger också Paulus i sitt andra brev till de korintier, sjunde kapitlet, fjärde versen, vilket ställe just ligger till grund för Gratiani dekret (en av munken och professorn F. Gratianus omkring 1140 författad handbok i katolsk rätt), han säger: Hustru haver icke själv makt över sin egen kropp, utan mannen. (Den lilla karpusen skakade från hjässan till fotabjället och mannen nickade bifallande till prästens ord. Prästen som nu fästade sina ögon på kvinnan ändrade ton.) Då lärjungarne kommo till Jesum och frågade om makar fingo skiljas, svarade han och sade: vad Gud förenat skulle människan icke åtskilja, och på denna grund tillstadde icke kyrkan äktenskapets upplösning; att den världsliga lagen gjorde andra medgivanden hade endast uppkommit för människornas ondskas skull och kunde icke bifallas av kyrkan. Livet var ingen rosengård och vi skulle icke begära för mycket av det. Den som i dag predikade här, vore själv i äktenskap. (Det var nämligen på den tiden de katolska prästerna ännu fingo gifta sig.) Han visste således att döma i denna fråga; han visste huru den ena måste vara den andra tillmötesgående om icke kiv och nit skulle uppstå. Han hade vigt dessa unga makar och sett deras första kärleks lycka; han hade döpt deras barn och sett föräldraglädjen helga deras kärlek. Han erinrade dem om dessa oförgätliga stunder, då livet gav gav dem sitt bästa och framtiden låg för dem som en rosig sommardag. Han besvor dem vid minnet härav att räcka varandra handen och glömma allt vad som hänt sedan ofridens ande stigit upp i deras hjärtan; han bad dem i denna kristliga församlings åsyn förnya det förbund som de i sin själviskhet sökt lösa. Nu uppstod ett ögonblick av djup tystnad och spänning varunder församlingen gav sin otålighet till känna genom att flytta sig framåt så långt trängseln tillät. De båda makarne förblevo orörliga. Då syntes prästen bli otålig och med en stämma som darrade av sorg och vrede tog han åter ordet. Han talade nu om föräldrarnas plikter mot barnet, om Guds vrede över ett oförsonligt sinne och han sade rent ut att äktenskapet icke alls var avsett att vara en förlustelse för två varmblodiga människor, utan ett medel för släktets icke allenast, (han betonade det) förökelse utan också uppfostran. Han gav dem därpå betänketid till nästa söndag och bad dem gå i frid. Han hade knappt uttalat sista ordet och gjort en avskedande rörelse med handen förr än den unga kvinnan vände sig om och gick. Kall och lugn gick hon emellan församlingens leder och försvann ut genom den stora ingången. Mannen dröjde ett ögonblick varpå han sökte den mindre porten där korsgången mynnade. När prästen gick hem med sin hustru som åhört mässan, sade hon till honom med en vek men förebrående ton: -Trodde du vad du sade? -Du är mitt samvete, kära hustru, och du känner mina tankar, skona mig då litet, ty det uttalade ordet slår som ett gissel. -Låt då gisslet slå! - Du känner genom bikten, att dessa makars förening icke är ett rätt äktenskap, du vet, att denna kvinna är en martyr vars liv endast kan räddas genom att hon håller sig långt från denna man; detta vet du, och du uppmanar henne att gå sin undergång till mötes. -Kyrkan, ser du, min vän, har högre ändamål än små människors välbefinnande. -Jag trodde att människans välbefinnande, som du kallar deras sällhet, var kyrkans högsta ändamål. Vad är då kyrkans högre ändamål? -Guds tillväxt på jorden, svarade prästen efter något begrundande. -Låt oss tänka nu, sade hustrun. Guds rike? I Guds rike skola ju endast de sälla hava boningar. Alltså skall kyrkan göra människor sälla? -I högre mening, ja! -I högre? Finns det två meningar? -En liten dåre kan fråga mera än sju vise kunna besvara, sade prästen och trycktes sin hustrus hand. -Då är det illa beställt med de vises visdom, ty vad skola de svara när en klok frågar, när alla kloka i världen skola komma och fråga, fortfor den lilla dåren. -De skola svara, att de veta intet, viskade prästen. -Det där skulle du säga högt, och det skulle du ha sagt i kyrkan i dag. Ditt samvete är icke nöjt med dig, i dag. -Då skall jag tysta mitt snälla samvete, sade prästen och kysste sin hustru som just stod på förstugukvisten. -Det kan du icke, svarade hustrun, icke så länge du håller av mig, och minst på detta sätt. De stampade snön av fötterna och trädde in i den lilla prästgården, där de mottogos av två små friska piltar, som ville kyssa far och mor, vilka voro så hjärtligt välkomna, icke minst därför att den sköna söndagsmiddan stod och väntade i spisen. Prästen lade bort den sida kyrkrocken och påtog en mera borgerlig, i vilken han dock aldrig visade sig för någon församlingsbo utom för de sina och den gamla köksan. Bordet var dukat; golvet var så vitt och det hackade granriset doftade så skönt. Fadren välsignade den goda middagsmaten och man satte sig till bords så glada och nöjda med sin värld och med varandra såsom om aldrig några hjärtan brustit för högre ändamål. Snön hade smält, jorden rykte och jäste av avlingslusta. Prästgården var belägen mitt på den fula slätt i Uppland som intages av Rasbo socken. Vart ögat spanade syntes endast den steniga marken, den leriga åkern och några enbuskar vilka tryckte som skrämda harar för den eviga blåsten. I fjärran vid horisonten syntes de högsta topparna av skogsbrynet såsom master av på havet sjunkande fartyg. På södra sidan av stugan hade prästen planterat några träd och hackat upp litet jord där han dragit upp blommor och kryddor, vilka såsom varande ovana vid det hårda luftstrecket, måste täckas med halm om vintern. En liten å, som kom norr ifrån skogarne, rann förbi prästgården och var jämnt så stor att man kunde ro fram en ekstock om man höll sig mitt i rännan. Dominus (Herr, benämning på bl a kyrkoherde) Peder i Rasbo hade vaknat i soluppgången, kysst sin hustru och sina barn, och gått till kyrkan som endast låg några stenkast från prästgården. Han hade läst morgonmässan, helgat dagens arbete och gått hem igen så strålande glad och levnadslustig. Lärkorna, vilka säkerligen icke förstodo sig på fult eller vackert, hade sjungit över de steniga åkarne som om de de välsignat den magra grödan, vattnet porlade i dikena där de gula hästhovarna lyste på kanterna. Han hade kommit hem och druckit sin morgonmjölk på förstugukvisten och nu stod han i sin tröja i trädgården och befriade sina blommor från vintertäckningen. Han tog en hacka och började vända den sovande jorden. Solen brände varm, arbetet vid vilket han var ovan kom hans blod att röra sig, han andades häftigt in den starka vårluften och han kände ett välbefinnande som om han vaknat till nytt liv. Hustrun hade öppnat fönsterluckorna åt solsidan och stod halvklädd och betraktade sin mans arbete: -Det här är annat än hänga över böckerna, sade han. -Du skulle ha blivit bonde, sade hon. -Jag fick ju inte, kära du! O vad det känns gott i bröst och rygg. Vad tror man Gud givit oss två långa armar till, om de icke skulle begagnas. -Ja inte behöver man dem till att läsa med! -Nej! Men att skotta snö, hugga ved, gräva jorden, bära sina barn, och försvara sig; det har man fått dem till, och det straffar sig självt om man icke brukar dem. Vi andas män, vi få inte röra vid den här syndiga jorden! -Tyst, sade hustrun, och lade ett finger på munnen; barnen höra dig! Mannen tog av sin mössa och torkade svetten ur pannan: -Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett, står det. O vad jag svettas skönt! Det är annat än när ångsten över att icke kunna finna en dunkel ordalydelses förstånd jagar kallsvetten genom hårfästet, eller då tvivlets andar bränna musten ur blodet så att det kryper som het sand genom kroppen. Ser du hur köttet hoppar på armen av lust få röra sig, se hur de blå ådrorna svälla som vårbäckar när isen smälter; o, bröstet blir så stort, så att det knäpper i tröjsömmarna; detta är verkligen annat... -Tyst, sade hustrun, igen varnade, och tillade för att avleda samtalets vådliga fart. - Du har befriat dina blommor från tvångströjorna, men du har glömt de stackars djuren, som stått bundna i mörka ladugården hela vintern. -Du har rätt, sade prästen och ställde bort hackan, men då skola barnen ut och se på! Utan att dröja gick prästen till nöthuset, som låg ytterst i den byggnadslänga varav gården bestod; där löste han de båda korna, öppnade fårkätten och kalvbåset samt gick sedan ut på backen och öppnade utifrån luckan till svinstian. Först kom skällkon ut och ställde sig i ladugårdsdörren; ljuset tycktes blända henne, när hon sträckte fram halsen och vädrade på solen; därpå klev hon försiktigt ut på bron, drog några djupa andetag så att våmben(våmmen) svällde, så luktade hon på marken, och liksom betagen av glada fjorårsminnen satte hon svansen i vädret och skumpade ut på backen, hoppade över stenar och buskar, och tog sedan ett sträckt galopp över brunnsluckan. Ut kom kullkon, ut kommo kalvarne och fåren och sist grisarna. Men efter dem kom prästen med en käpp, ty han hade glömt att sätta på trädgårdsgrinden och nu blev det en kapplöpning, i vilken de båda piltarne snart deltogo med hjärtans lust för att driva ut kreaturen utom hägnaden. Men när den gamla köksan såg dominus springa i tröjan ute på backen blev hon ivrig över vad folket skulle säga, och sprang ut genom fönsterluckan, medan hustrun stod på trappan och skrattade så klingande och så gott. Men den unga prästen han var så lössläppt och glad och njöt som barn av att se djurens glädje över vinterfängelsets slut så att han glömde både församling och biskop och han sprang långt ut på landsvägen för att mota kreaturen ut på trädesåkern. Då hörde han sin hustru ropa hans namn, och då han vände sig om, såg han en främmande kvinna stå bredvid henne på förstugubron. Skamsen och förargad inom sig, satte han dräkten till rätta, strök håret under mössan, och vände hemåt antagande ett högtidligt uttryck i sina ansiktsdrag. Då han kom närmare, igenkände han den lilla kvinnan som han varnat i kyrkan för oenighet i äktenskapet. Han förstod, att hon begärde ett samtal, och han bad henne stiga in; han skulle strax komma efter, när han fått en annan rock på sig. Med den andra rocken och ett annat sinne inträdde han om en stund i stugan, där den oeniga makan väntade. Han frågade hennes ärende. Hon förklarade, att hon kommit överens med sin man att hon skulle förlöpa hemmet efter som kyrkan icke beviljade skilsmässa på andra villkor. Prästen blev otålig och skulle just fram med dekretaler och Korintier-brev, då han genom det öppna stugufönstret hörde sanden gnissla på trädgårdsgången; han kände så väl de lätta mjuka fjäten och sandkornens skrik trängde in i hans samvete. -Er handling, kvinna, sade han, är full av mod, men den är ändock ett brott. -Den är icke något brott, det är blott ni som kallar den så, svarade kvinnan så bestämt som om hon genom förtvivlans nätter och dagar genomtänkt sin handling. Prästen blev retad och sökte i sitt minne efter några dråpord, då han återigen hörde några skarpa små skrik från den pinande sanden därute. -Ni ger ändock ett dåligt föredöme för församlingen, sade han. -Ett sämre om jag stannar, sade kvinnan. -Ni blir arvlös. -Det vet jag. -Ni förlorar ert rykte. -Det vet jag också, men det bär jag när jag är oskyldig. -Men ert barn? -Det tar jag med mig! -Vad säger mannen om det! Ni har ingen rättighet över ert barn när ni överger hemmet. -Har jag icke? Över mitt eget barn? -Det är alltid två ägare till ett barn! -Då räcker icke Salomos visdom att lösa denna tvist! Men jag ska slita den, om jag kan genom att göra ett slut på detta. Jag kom till er för att begära ljus och ni leder mig in i en mörk gång, där ni släcker ljuset och går er väg. Ett vet jag: där kärleken upphört, där återstår endast synd och förnedring, jag vill icke leva i synd, därför bryter jag. Häftiga andetag såsom av återhållna känslor hördes tätt utanför; prästen kämpade sin strid, därpå sade han: -Såsom kyrkans tjänare har jag endast Herrans ord att hålla mig till, och det är hårt som hälleberget; som människa kan jag endast säga vad mitt hjärta ingiver mig, men som kanske är synd, ty människohjärtat är en skröplig ting. Gå i frid och upplös icke vad Gud förenat. -Nej, icke vad Gud förenat, men vad makarnes föräldrar stiftat. Ni har icke ett ord att säga mig till tröst på den tunga väg jag går att vandra. Prästen skakade på huvudet nekande. -Må ni icke en gång få mottaga stenar då ni kommer att begära bröd, sade kvinnan med en nästan hotande ton och gick ut. Prästen kastade av sig rocken igen, drog en suck och sökte förjaga de obehagliga känslor mötet framkallat. När han kom ut, mötte han sin hustru med en anmärkningen, att det gjorde honom uppriktigt ont om den arma kvinnan. -Varför sade du icke henne det? inföll hustrun som tycktes vara inne i frågan. -Det finns saker som man icke får säga, svarade mannen. -Vem får man icke säga dem för? -Vem för? - Kyrkan, likasom staten, min vän äro gudomliga tankar, men, förverkligade av svaga människor, ofullkomliga i sitt förverkligande, därför får man icke erkänna för svaga människor att dessa inrättningar äro ofullkomliga, ty därigenom skulle de komma att tvivla på det gudomliga ursprunget. -Men om man, genom att se deras ofullkomlighet, skulle komma att tvivla på det gudomliga ursprunget, och det genom undersökning skulle visa sig att de saknade gudomligt ursprung... -Jag tror vid alla helige att tvivlets djävlar härska i denna tidens luft! Vet du icke att den förste frågaren (Eva i Bibelns skapelseberättelse) störtade mänskligheten i fördömelsen! - Det är i sanning icke utan att den påvlige legaten (kardinal Vilhelm av Sabina) haft sina skäl vid pågående kyrkomöte (Skänninge möte senvintern 1248 vars beslut kungjordes 1 mars) att kalla detta landet fördärvat. Hustrun gav honom en blick, som om hon såg efter huruvida han skämtade, varpå mannen svarade med ett leende, som betydde att det icke var allvar. -Du skall icke skämta på det sättet, sade hustrun, jag kan ju så lätt råka att tro vad du säger. För övrigt vet jag aldrig när talar allvarsamt eller gycklar. Du tror nog delvis på vad du säger, men du tror också inte på det. Du är så vacklande som om du själv vore gripen av de där andarne i luften du talade om. För att icke komma djupare i en frågas utredning som han helst ville ha outredd, föreslog prästen att de skulle fara på båt ner till en vacker plats som ägde förmånen av några lövträn och där man skulle äta middag. Snart satt prästen vid årorna, och den gröna ekstocken sköt fram över den lugna vattenytan under det barnen sökte rycka av de gamla fjorårsrören, genom vilkas torra blad vårvinden viskade om uppståndelse ur vintersömnen. Prästen hade avlagt den sida rocken och påtagit den tröja han kallade "sin gamla människa" och årorna förde han med kraft som en van roddare hela halvmilen ner till den lilla björkbacken, vilken låg som en holme i stenhavet. Medan hustrun dukade sprang mannen omkring med gossarne och plockade vitsippor och guldvivor; han lärde dem skjuta med pilbåge och han täljde sälgpipor: han klättrade i träden och rullade i gräset som en pojke och han lät köra sig som en häst med tömmarne i mun under barnens klingande skratt. Han blev allt yrare, och när gossarne sköto till måls på den långa rocken som han hängt upp i en björk föll han i ett sådant skratt att han blev blå i ansiktet. Men hustrun såg sig försiktigt omkring åt alla håll om någon männsika skulle komma och se dem. -Ack, låt mig vara människa ute i Guds natur åtminstone, sade han. Och hustru kunde icke invända något mot den saken. Middagen var dukad i gräset och prästen var så hungrig att han glömde läsa över maten, varför han ådrog sig anmärkning av barnen. -Far läser inte till bords, sade de. -Jag ser inte något bord, svarade han och stack tummen i smöret. Detta roade de små ofantligt. -Håll fötterna under bordet, Per, sade han. Lägg inte benen på bordet, Nils, sade han. Och de små skrattade så att de höllo på att sätta maten i halsen. Aldrig hade de haft så roligt, ty aldrig hade de sett far så glad, och han måste säga om sina roligheter gång på gång och de mottogos alltid med lika stor förtjusning. Men det led mot aftonen och man måste tänka på hemfärden. Man packade ihop och gick i båt. Ännu var det muntert en stund, men snart tystnade skratten och de små somnade i mors knä. Far blev tyst och allvarsam som man blir när man skrattade mycket och ju närmare man nalkades hemmet dess slutnare blev han. Han försökte ibland säga något glatt, men det lät så skärande vedmodigt. Solen kastade sneda strålar över de ändlösa fälten, vinden hade lagt sig, och det rådde en mältsjuk tystnad och frid över hela naturen blott då och då störd av kreaturens råmande eller gökens lidelsefulla rop. -Norr gök, sorg gök, sade prästen, som om han därmed ville ge ett länge sökt uttryck åt sin beklämda stämning. -Det gäller icke mer än första gången man hör honom, tröstade hustrun, och i morse ropade han tröster i öster. Nu syntes taken på ladugården och över desamma stack kyrkans torn. De lade till vid bryggan och nu tog fadren de båda sovande små och bar dem in i stugan. Därpå kysste han sin hustru och tackade för gott sällskap; nu skulle han gå till kyrkan och läsa aftonmässan. Han tog sin bok och gick. När han kom ut på vägen ringde klockan vesper (daglig bönestund, förrättades klockan sex). Han skyndade på sina steg. På kyrkogården såg han på långt håll människor röra sig. Detta var något ovanligt, ty ingen mer än klockaren brukade åhöra aftonmässan. Han tänkte på att någon sett honom i björkbacken, han undrade om man hört hans samtal med hustrun, han blev riktigt hjärtängslig när han kom nära kyrkporten, ty där urskilde han två hästar i lysande munderingar och en arkidiakon (i den medeltida katolska kyrkan biskopens ställföreträdare i frågor om jurisdiktion och förvaltning) från Uppsala ärkebiskopssäte med åtföljande tjänare. Diakonen tycktes ha väntat, ty han gick endast fram till prästen och bad att få meddela sig med honom efter slutad mässa. Aldrig hade denne bett en aftonbön med så brinnande hjärta och med ångest i bröstet nedkallade han alla heliges beskydd mot okända faror. Han kastade då och då en blick åt dörren, där han såg diakonen stå som en bödel, vilken väntar på sitt offer, och när han sagt amen gick han med tunga steg att mottaga slaget, ty nu var han viss på att något olyckligt skulle inträffa. -Jag ville icke söka i hemmet, började ärkebiskopens sändebud, emedan mitt ärende var av en sådan natur att det fordrade ett fridlyst ställe och närheten av de heliga ting som göra våra hjärtan starka. Jag har nämligen ett meddelande från kyrkomötet, vilket kommer att ingripa djupt i det enskilda livets innersta förhållanden. Här avbröt han sig då han såg offrets ångest och han framlämnade ett pergament som den unge prästen uppvecklade och läste. -Dilectis in Christo fratribus! - älskade bröder i Kristo!... läste han; Episcopus Sabinensis apostolice sedis legatus --- biskopen av Sabina romerska stolens sändebud... Ögonen flögo över de gnetiga bokstavslederna tills de med ens stannande vid en rad, som tycktes vara skriven med brinnande eld, ty den unge mannens anletsdrag och blickar blevo som förvandlade i aska. Diakonen tycktes fatta medlidande med honom och sade: -Som synes äro kyrkans krav hårda: inom årets utgång skola alla prästers äktenskap vara upplösta, ty en rätt Herrans tjänare kan icke leva i köttsligt förbund med en kvinna utan han orenar de helgedomar han har under händer och hans hjärta kan icke delas mellan Kristus och en syndig ättling av den första kvinnan. -Vad Gud förenar skall människan icke åtskilja, svarade prästen när han först kom till besinning. -Detta gäller endast församlingen, men när Kristi kyrkas högre ändamål fordra, då blir brottet lag. Och märk väl distinktionen "människan skall icke åtskilja"; det är således blott människans uppträdande som skiljare här är frågan om; men här uppträder Gud, genom sin tjänare, och upplöser vad Gud förenat, alltså gäller icke för detta fall vad som eljest gäller för alla fall. -Men Gud själv har ju stiftat äktenskapet? invände den förkrossade. -Alldeles, just som jag säger, och därför har han också rätt att lösa det! -Men detta offer begär icke Herran av sina svaga tjänare. -Herran begärde av Abraham att han skulle offra sin son Isak! -Men hjärtan skola brista! -Alldeles; hjärtan skola brista, dess mera brinnande hålla de sig. -Detta kan aldrig vara den milde Gudens mening! -Den milde Guden hängde sin egen son på kors! Världen är ingen lustgård. Fåfänglighet, förgänglighet! Och ni kan trösta er med att dekretalerna... -Nej, Gud allsmäktig, inga dekretaler; herr diakon, för himlens skull, giv mig en gnista av hopp, doppa det yttersta av ert finger och släck denna förtvivlans eld ni tänt; säg att det icke är möjligt, inbilla er att tro det hela detta är ett förslag som icke blivit antaget. Diakonen pekade på sigillet och sade: -Presentibus consulenstibus... det är redan avgjort och bekräftat. Och vad dekretalerna beträffar, min unge vän, så finnas i dem sådana skatter av visdom att de väl kunna tjäna till upplysning för ett förblindat sinne, och vill jag ge ett gott råd åt en god vän, så säger jag: läs dekretalerna, läs dem bittida och sent, och ni skall få se, att ni skall bli lugn och må väl. Den olycklige prästen tänkte på de stenar han givit den förtvivlade kvinnan om samma dags morgon och han böjde sitt huvud under slaget. -Alltså, sade diakonus, njut av den korta tiden; sunnanvinden har blåsit, blomstren ha gått ut på marken och turturduvan låter höra sig i vårt land. Vid Sankt Sylvester (helgondagen inföll på nyårsafton), ultimo mensis Decembris(i slutet av månaden december) kommer jag igen, och då skall ert hus vara sopat och pyntat som om Herren Kristus själv skulle hålla sitt intåg, och detta vid straff av bannlysning. Ni kan studera det där diplomet nogare till dess. - Farväl! - Och glöm inte att läsa dekretalerna. Han steg upp på sin vita häst och red därifrån att hinna till nästa socken innan natten och där sprida sorg och elände, som apokalypsens ryttare (syftar på skildringen av de fyra ryttarna i Uppenbarelsebokens sjätte kapitel). Herr Peder i Rasbo var förkrossad. Han vågade icke gå hem genast utan störtade in i kyrkan där han höll ner vid altaret. det förgyllda altarskåpets dörrar stodo öppna och frälsarens vandring till Golgata belystes av aftonsolens röda strålar. Prästen var icke i detta ögonblick den hotande och straffande Herrans domhavande, utan han låg som den tuktade församlingen på sitt ansikte och bad om nåd. Han blickade upp till Kristus, men han såg intet medlidande; denne mottog sin kalk ur den bjudande handen och han tömde den i botten; han bar sitt kors på sin sargade rygg upp för den branta backen där han skulle avrättas, men över den hängde öppnade sig himlen. Det fannas således något över och bakom alla dessa lidanden. Han började undersöka grunderna till denna stora människo-offring som nu skulle försiggå över hela landet. Kyrkan hade sett huru människorna började tvivla på prästernas befogenhet att vara domare och bödlar, ty människorna hade funnit sina domare fulla av mänskliga svagheter; nu skulle prästerskapet visa, att de själva kunde för Kristi saks skull riva hjärtat ur bröstet och lägga det på altaret. Men, forfor hans upproriska förnuft, kristendomen har ju avskaffat människo-offer. Tankarne gingo sin egen bana och tänkte: kanske det fanns någon tanke i de gamla hedningarnes offer; Abraham var hedning, ty han kände icke Kristus, och han var ju redo att offra sin son på Guds befallning; Kristus offrades, alla heliga martyrer hade offrats, varför skulle då han skonas. Därtill fanns ingen anledning och han måste erkänna att, om folket skulle fortfara och tro hans predikan, de också fordrade att se honom offra det käraste, sig själv, ty han och hans hustru voro ju ett. Han måste erkänna detta och han erfor en egendomlig ny njutning i tanken på de gräsliga lidanden som förestodo, och därtill kom högmodet och vinkade med martyrens krona, som höjde honom över denna församling vilken han var van att från högaltaret blicka ner på, men som nu hade börjat resa sina huvud och trotsigt hotat att storma denna upphöjda plats. Styrkt och väckt av denna tanke reste han sig och gick innanför altarskranket. Han var icke längre den förkrossade syndaren, utan den rättfärdige, som förtjänat stå vid Kristi sida, då han lidit lika mycket som han. Han såg stolt ner på dessa bönpallar, vilka i skymningen liknade knäfallande, och han slungade den rättfärdiges straffdomar över deras huvud därför att de icke ville tro på hans predikan. Han rev upp sin rock och visade dem sitt blodiga bröst, där det var ett tomt hål efter hjärtat, som han skänkt sin gud; han bad de klentrogna sticka sina händer i hans sida och varda överbevisade; han kände sig växa under lidandet och hans överretade inbillning försatte honom i extas så att tankens verksamhet för ett ögonblick inställdes och han tyckte sig vara ett med Kristus. - Längre kunde han icke komma, och han föll ihop som ett sönderblåst segel, när kyrkvaktaren kom in och ville stänga. På hemvägen kände han sig olycklig över den förlorade extasen och han skulle gärna ha vänt om till kyrkan om icke något onämnbart, yttrande sig i form av en svag pliktkänsla kallade honom hem. Ju närmare han kom, dess svalare blev hans känsla och ju mindre tyckte han sig vara. Men när han trädde inom dörren och hans hustru mottog honom med en öppen famn och en orolig fråga varför han dröjt, och när han kände den sköna värmen stråla mot sig från spiseln och såg barnen sova så lugna och blomstrande, då kände han hela värdet av vad han nu skulle uppgiva, och han öppnade sitt hjärta, till vilket all hans unga blod strömmade och han kände hela den första kärlekens världsstormande makt, som kan bära allt, vakna ånyo och han svor att aldrig övergiva den hans hjärta älskade, och de båda makarne kände sig unga igen, och de suto vid varandras sida till midnatt, och de talade om framtiden och huru de skulle kunna undgå den hotande faran. Sommaren förflöt för de lyckliga makarne såsom en skön dröm, under vilken de glömde bort att uppvaknandet förestod. Emellertid hade det påvliga budet blivit känt av församlingen, vilken med en viss skadeglädje tog del av detsamma, dels emedan de gärna unnade sina andliga härskare en liten skärseld, dels emedan de hoppades få sina präster billigare nu då de måste leva utan familj. Vidare fanns inom församlingen en hop fromma, vilka togo allt som kom ifrån biskop och påve såsom komme det från himmelen. De behandlade frågan fram- och baklänges och stannade vid den meningen, att köttslig förbindelse mellan präst och kvinna måste vara syndig. Dessa fromma, vilka väntat sig se prästgården rensad från synden omedelbart ovanpå kungörelsen, började samka sorl, när de icke alls funno sin herde visa några tecken till att han ämnade lyda. Sorlet växte i styrka efter en tillfällighet då åskan slagit ner i kyrktornet. Kom så missväxt på hösten. Då höjdes rop, och de fromme skickade en utvald skara till prästgården, vilka förklarade att de icke ämnade mottaga sakramenten av en präst som levde i synd; de fordrade att han genast skulle skiljas till säng från sin hustru, med vilken han icke vidare hade rätt att avla barn, då dessa ju skulle förklaras oäkta, och de hotade att de skulle rensa sin prästgård med eld om icke den vore ren med gamla årets utgång. För att visa församlingen att hans äkta förbund icke var efter köttet lät herr Peder bära ut den stora sängen på backen och sov hädanefter i köket. Det blev tyst till en tid, men en märkbar förändring tycktes visa sig hos prästen. Han gick oftare i kyrkan än han behövde och dröjde sig kvar där till sena kvällen. Han blev sluten och kall mot sin hustru och var likasom rädd att möta henne. Barnen kunde han sitta med i knä långa timmar och smeka, utan att säga ett ord. Vid Mårtensmässan i november kom diakonen från domkapitlet på besök och han hade ett mycket långt samtal med herr Peder. Om natten sov denne oppe på rännet (sovplats eller förvaringsplats för hö, säd och dylikt mellan bjälklaget och yttertaket i ett uthus), och han fortfor att sova där dädanefter. Hustrun sade ingenting men hon såg hela förloppet utan utsikt att kunna ändra något. Hennes själs stolthet förbjöd henne ett närmande och när mannen började intaga sina måltider på egna timmar träffades de sällan. Han blev askgrå och ögonen sjönko in i huvudet; han åt aldrig om kvällarne och sov på bara golvet under ett själskinn (sälskinn). Det blev jul. Herr Peder kom en kväll tvenne dagar före julafton in i stugan och satte sig vid spiseln. Hustrun lagade barnens kläder. Det rådde en ohygglig tystnad en lång stund; slutligen sade mannen: -Barnen skulle ha något till jul; vem skall fara till stan? -Jag skall resa, svarade hustrun, men jag tar barnen med mig. Vill du det? -Jag har bett Herren att denna kalk måtte gå i från mig, men han har icke velat, och jag har svarat honom: ske icke min vilja utan din! -Är du viss på att du känner Herrens vilja, sade hustrun undergivet. -Så visst min själ lever! -Jag reser i morgon till far och mor som vänta mig, sade hustrun med tonlös men fast stämma. Prästen steg upp och gick hastigt ut som om han hört sin dödsdom. Kvällen var gnistrande kall, stjärnorna flämtade på den blågröna himlen, och oändlig låg den snöbetäckta slätten framför den förtvivlade vandraren vars väg tycktes bära rätt fram till de stjärnor som sutto lägst och syntes stiga upp ur den vita jorden. Han vandrade och vandrade, bort, bort; han kände sig som en bunden häst som löper, men ryckes tillbaka av linan varje gång han tror sig fri. Han gick förbi kojor, där det lyste, och han såg hur man skurade och fejade och kokade och bakade till den stundande julen. Tankar på hans egen stundade jul vaknade. Han tänkte sig hemmet tomt, oeldat, utan ljus, utan henne, utan barnen. Fötterna brände under honom, men hans kropp frös. Han gick och gick utan att veta vart. Slutligen stod han framför en stuga. Luckorna var stängda, men en ljusstrimma trängde ut och kastade ett svavelgult sken på snön. Han gick närmare och lade ögat till springan. Han såg in i ett rum där bänkar och bord voro belamrade med kläder: små barnlinnen, strumpor, koltar; en kista stod uppslagen och på locket hängde en vit klänning, vars smärta liv väckte hans uppmärksamhet; på dess framstycke syntes intryckt rundningen av en jungfrulig barm; vid ena skuldran var en grön krans fästad. Var det en svepning eller en bruddräkt? Han undrade över att man klädde lik och brudar på samma sätt. Han såg en skugga teckna sig på väggen; ibland var den lång så att den bröts av och försvann i taket, i bland kröp den ner på golvet. Slutligen stannade den på den vita klänningens kjol. Ett litet huvud med bindmässa(mjuk kvinnomössa, som drogs ihop och bands i nacken) ritade sig så bjärt mot den ljusa botten. Denna panna, denna näsa, denna mun, hade han sett förr. Var var han? Skuggan försvann ner i kistan, och fram i ljuset trädde ett ansikte som icke kunde tillhöra en levande, så ögonen så att det brände, och han kände huru tårarne rullade ner fråns hans kinder och smälte snön på fönsterbrädet. Och då blevo blickarne därinne så veka, så bönfallande att han trodde sig se heliga Katarina (martyr i Alexandria, enligt legenden marterad på ett hjul, som brast under tortyren, varefter hon halshöggs) vid hjulet anropande kejsar Decius om nåd. Ja det var hon, och han var kejsaren. Skulle han giva henne nåd? Nej, giver kejsaren det kejsaren tillhörer, säger ordet, och himmel och jord ska förgås. Ingen nåd! Men han kunde icke uthärda dessa blickar om han skulle fortfara att vara stark, därför måste han gå. Ut i trädgården, där snön hade lagt sig över hans täckta blomsterbuskar, så att de sågo ut som små barngåvor, vandrade han nu! Vilka lågo i dessa små gravar? Hans barn! Hans friska röda barn som Gud befallt honom offra liksom Abraham offrade Isak. Men Abraham slapp ifrån med med skräcken han! Det var en helvetets Gud som kunde vara så omänsklig. Det måste vara en dålig Gud som predikade kärlek för människorna men själv uppförde sig som en bödel. Han skulle genast gå och söka honom; söka honom i hans eget hus, och han skulle tala vid honom och begära en förklaring. Han kom ut ur trädgården, på vedbacken. Där stötte han på en ofantlig likkista, men den var för två personer. Nej det var en säng; den var bäddad med den mjukaste nyfallna snö som låg så vit som ejderdun och kändes så varm som fjäder på en levande fågel. Det var en vällustig bädd. Här skulle Kleopatra hava firat bröllop med Goliat. - Han bet i sängkarmen som en hund när det kliar i hans unga tänder. - Den mörkhyade Kleopatra mot den vita snön! Det vore en syn! Han vadade vidare i snödrivorna och fick fatt i en liten gran som stod vid vedskjulet. Det var en julgran, en sådan som barnen skulle dansat omkring om de levat! Nu erinrade han sig att han skulle söka Guden, som tagit hans barn och ställa honom till ansvar. Kyrkan var icke långt borta, men när han kom dit, var den stängd. Då blev han ursinnig. Han krafsade undan snön, tills han fick fatt i en sten, och med den började han slå på dörren så att det svarade likt åskskrällar inne i kyrkan, allt under hans höga rop: -Härut Molok (en främmande gud, som under konung Manasse dyrkades med barnoffer i Hinnoms dal vid Jerusalem) som äter barn, så skall jag riva upp din buk! Härut Jesus Kristus och heliga Katarina, härut alla helgon och djävlar så skall ni få slåss med kejsar Decius i Rasbo! Hå! Ni kommer från ryggen, avgrundslegioner! Han vände sig om utåt kyrkogården och med en rasandes styrka bröt han ner en ung lind; med denna som vapen angrep han den härskara av små gravkors, vilka han tyckte rycka emot sig med utsträckta armar. De veko inte, och han gick fram som döden med sin lia och han slutade icke förr än han nedlagt varenda ett så att marken var betäckt med spillror. Men hans krafter hade ännu icke uttömt sig. Nu skulle han plundra liken och hopsamla döda och sårade. Börda på börda bar han fram till kyrkväggen och staplade upp under ett fönster. När detta var färdigt klättrade han upp, slog ut en fönsterruta och steg in i kyrkan. Därinne var alldeles upplyst av norrskenet som förut varit dolt för honom av kyrkans höga tak. Ett nytt anfall mot de angripande bönpallarne, vilka han krossade till en hop trälappar. Hans blickar stannade nu på högaltaret, där över pinohistorien Gud fader tronade på ett moln med lagens åska i sin hand. Han lade armarne över bröstet och betraktade spotskt den stränge mannen därovan molnen. -Kom ner du! skrek han! Kom ner, skola vi brottas! När han icke såg sin utmaning antagas, fattade han en träklabb och kastade upp mot sin fiende. Med en skräll träffades ett gipsornament som störtade ner och rev upp ett moln av damm. Han tog en trälapp till, och en till, och kastade med missräkningens stigande raseri. Molnen föllo ner bit för bit under hans högljudda skratt, lagens åska röcks ur den allsmäktiges hand; slutligen störtade den tunga bilden med ett förfärligt brak ner över altaret och krossade ljusstakarne i fallet. Men då blev hädaren slagen av skräck och sprang ut genom fönstret. Dagen före julafton om morgonen hade en sockenbo sett en underlig syn på prästgårdsgärdet. En släda hade kommit ut från prästgården med en kvinna, två barn och en dräng och körs västerut. Österifrån en fjärdedels mil efter slädan hade prästen i församlingen kommit springande och med höga rop bett släden stanna. Denna hade dock fortsatt sin färd landsvägen framåt och försvunnit i en krökning. Då hade prästen stupat i en snödriva med knuten näve lyftad mot himlen. Senare underrättelser meddelad att prästen låg illa sjuk i en feber, och att djävulen, av ondska över att han icke rått på Herrans tjänare i den nyss utkämpade striden om äktenskapets upplösning, på det förfärligaste grasserat i kyrkan; men för att kunna komma in och hava makt i den hade han först brutit ner alla korsen på kyrkogården. Vilket allt sammanlagt återställde herr Peders anseende och tillochmed gav honom ett sken av helighet som gjorde de fromma mycket belåtna, emedan de varit den drivande orsaken till prästgårdens renande. Han låg sjuk i tre månader, och först i april fick han gå ut. Han var bliven gammal. Ansiktet var skarpkantat, ögonen hade förlorat sin glans, munnen stod halvöppen, ryggen var böjd. På södra sidan av stugan hade han en bänk, där han kunde sitta i solbaddet, försjunken i drömmar om det förflutna, vilket för honom knappast mera ägde verklighet, helst han icke mottagit några underrättelser om dem han en gång kallat de sina. Kom så åter maj månad med blommor och fågelsång. Herr Peder gick i sin trädgård och såg huru ogräset frodades; hans dyrbara blomster hade frusit ner, emedan ingen sett om täckningen; och de lågo nu på jorden som trasor i förmultning. Det föll honom icke ett ögonblick in att gräva upp sängarne och så något, då han icke hade något att arbeta för, och icke någon vårdande hand lovade att skydda den unga växtligheten. Han stannade vid hägnaden och säg ut över landskapet. Slätten låg så solig, och den lilla ån plaskade fram så muntert och lockade hans öga att följa de små böljorna; de drogo så underbart och väckte hans längtan att få följa dem söderut, där de dränkte sig i floden. Han tog lös sin båt och satte sig i den samma med vilande åror, samt lät den driva med strömmen. Så förgingo ett par timmar. Plötsligen kände han den friska doften av knoppande björkar och blommande vårbrodd. Han såg omkring sig, slätten hade upphört och han befann sig vid foten av dem lilla björkdungen. Minnena från fjoråret stego upp; lätta, ljusa bilder svävade fram bland guldvivor och sippor. Han steg i land och gick upp på kullen. Här hade de spisat sin middag; här på denna gren hängde rocken, som gossarne sköto på med sin båge. Han såg borrhålet i björken, där han tappat ur saven och där de små legat med sina munnar. Sälgen bar ännu ärr efter kniven, där han skurit pipor. Han hittade en pil i gräset; huru de hade letat efter den pilen, den bästa han någonsin täljt och som gick över toppen på högst björken. Han gick omkring och sökte vidare i gräs och buskar som en fågelhund; han vände på stenar, böjde undan grenar, reste upp fjorårsgräs, krafsade undan löv. Vad han sökte, visste han ej; men han ville finna något som påminde om henne. Sluligen stannade han vid en hagtornsbuske; där hängde en liten flik av ett rött ylletyg på en torn; den sattes i rörelse av vinden och fladdrade som en grann fjäril bland de vita hagtornsblommorna; en fjäril uppträdd på en nål; så kom en annan vindfläkt och vände på den, så att den tog bild av ett blodigt hjärta; ett hjärta ryckt ur bröstet på ett offer och upphängt i lundens träd. Han tog ner den från busken, höll den framför sin mun och andades på den, han kysste den och gömde den i sin hand. Här hade hon sprungit "tag fatt" med gossarne; och de hade trampat ner hennes klänning. Han lade sig ner i gräset och grät. Han ropade hennes namn; han ropade barnens namn. Han grät så länge, tills han föll i dvala av utmattning. När han vaknade, blev han liggande en stund och såg med halvslutna ögon framåt den gröna gräsmattan, och hans blickar stannade på en stor sälgbuske, vars gula fransar hängde som gyllene kornax i solskenet. Gråten hade lugnat honom och framkallat ett visst välbefinnande; sorg och glädje hade upphört och hans själ befann sig i ett fullkomlig likgiltighet och jämvikt. Varför hans ögon vilade just på den sälgbusken, berodde av att den just var inställd i hans synlinje. En svag vind satte buskens grenar i en sakta gungande rörelse, vilket verkade så mildrande på hans förgråtna öga. Plötsligt stannade buskens grenar med ett tvärt ryck, det prasslade och en hand böjde undan kvistarne; där syntes en solbelyst kvinnobild, infattad i sälgblommornas guld och de späda lövens grönska. Han låg en stund och betraktade den vackra synen, såsom när man ser på en tavla. Så mötte hans blickar hennes, vilka sköto fram ur busken som tvenne strålar; de liksom tände eld i hans slocknande ande. Hans kropp lyftes från marken och hans fötter förde honom framåt; hans armar sträcktes och i nästa ögonblick kände han en liten varm varelse vila mot sitt hårda bröst, som åter fylldes av livets fläktar, och i en lång kyss smälte isen, som så länge hållit hans ande fången. Åtta dagar senare kom arkidiakonen på ett besök i Rasbo prästgård. Hann fann herr Peder blomstrande och nöjd med sitt liv. Diakonen hade ett ärende att framföra, vilket gjorde honom något brydd och förlägen om rätta uttryck. -Man hade hört rykten i församlingen, vilka nått ända till foten ärkebiskopsstolen. Nu borde man visserligen icke sätta tro till alla rykten, men bara det, att ett rykte kunde uppstå, vore halv bevisning. Herr Peder - för att nu gå rakt på saken - skulle ha haft möte med en kvinna. Ärkebiskopen hade nogsamt varsnat den storm, som påvliga bullan om skilsmässa framkallat. Den helige fadern hade själv erkänt det grymma i den nya lagen; hade därför också varit betänkt på att genom en särskild licentia occulta - ett hemligt medgivande - göra de andliges liv mindre surt. Kvinnan vore nu en gång hemmets genius. Här stockade sig talets flod, och med en sakta, knappt hörbar röst viskade Kristi sändebud fram sitt hemliga medgivande. Herr Peder svarade: -Kyrkan tillåter icke präst att hava hustru, men väl frilla? -Icke så starka ord! Forsia, hushållerska, kalla vi det. -Nå väl, sade herr Peder, om jag då vill taga min hustru till frilla, så har kyrkan intet däremot? -Icke så, icke så! Vilken annan som helst, men icke hon! Kyrkans ändamål! Kom i håg! -Kyrkans högre ändamål var det! Det var således för att upphäva arvsrätten och komma åt jordagods som kyrkan fordrade skilsmässa, det var icke för syndens skull. Ni räknar således olovlig åtkomst av andras egendom för högre ändamål. Nå väl, med den kyrkan vill jag icke hava något att skaffa! Bannlys mig, och jag skall anse som en heder att bli utesluten ur den förträffliga kyrkans gemenskap, avsätt mig, och jag skall vara så långt borta, innan ni hunnit skriva era plakat, att ni aldrig skall få mitt spår! Herr diakonus, hälsa den helige fadern och säg, att jag icke mottager hans smutsiga anbud, våra förfäder dyrkade över molnen och i solen, voro mycket större och framför allt renare än dessa romerska och semitiska kopplare och indrivare, som ni narrat på oss; hälsa honom och säg att ni träffat en man, som skall ägna hela sitt återstående liv åt att omvända kristna till hedendomen och att en dag skall komma, då de nya hedningarne skola hålla korståg mot Kristi ståthållare och hans anhang, som vilja införa bruket att offra människor levande, då hedningarne nöjde sig med att döda sina. Och nu, herr diakonus, tag era dekretaler på ryggen och larva iväg, innan jag piskar upp er. Ni har med era osynliga högre ändamål varit nära att mörda två människor här på orten endast, och hela riket ropar förbannelser över er. Gå med min förbannelse, bryt benen av er på landsvägen, fall omkull i diket, må åskan slå ner på er och stigrövare plundra er; må era döda anhöriga gå igen och rida er på bröstet om natten; må mordbrännare sätta eld på ert hus, ty jag utesluter er härmed ur alla hederliga människors samfund, såsom jag själv utesluter mig ur den heliga kyrkans! - Ut! Diakonen stannade icke länge i prästgården, och herr Peder dröjde där icke heller, ty hans hustru och barn väntade honom vid björkbacken på väg till ett nybygge, som herr Peder skulle anlägga uppe i skogen mot Västmanlands gräns. [[Kategori:August Strindberg]] [[Kategori:Prosa]] Användare:Västgöten 1943 3778 2006-01-12T02:24:24Z Västgöten 39 Västgöten är en pseudonym för Harri Blomberg, bosatt i Göteborg. Användardiskussion:Västgöten 1944 3781 2006-01-12T11:45:58Z Västgöten 39 Välkommen till svenska Wikisource! /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 12 januari 2006 kl.10.28 (UTC) Tack så mycket, svenska Wikisource har ju möjligheter att bli mycket bra... Vänligen [[Användare:Västgöten|HB-06]] 12 januari 2006 kl.12.44 (CET) Himladrottningens bild i Heda 1945 5754 2006-06-06T16:53:07Z NERIUM 63 '''Himladrottningens bild i Heda''', dikt skriven av Verner von Heidenstam och ingick i diktsamlingen ''Nya dikter'' (1915). Dikten har sin upprinnelse i en medeltida träskulptur som finns i Heda kyrka, Östergötland. ===Himladrottningens bild i Heda=== ''"Åtta hundra julenätter såg jag tända sina ljus. Barn,hör vad jag täljer! Konungar kysste min fot. Glömd sitter jag. Damm höljer mig. Bed mig ej om vad du har kärt, ej om guld och ej om namn. Gå, förnekare! Blott hos den, som tror, ske under."'' När jag hörde från bildens röda läppar av trä så tunga ord, flög på muren ett sken och jag bad: ''"Skänk mig hellre det gyllne hjärta, skänk en droppe av den goda, kärleksrika ödmjukhet, som, förgätet och utan namn, sirat och satt dig med dok och krona hög och sträng på drottningstolen. Lär mig vörda så och besjunga hela den stora, ljusa värld, som står fylld av vingars surr, ängar och berg och underbara, ädelt visa människoverk. Den har tro, för vilken mycket är heligt."'' [[Kategori:Poesi]] Användare:EnDumEn/monobook.js 1946 5038 2006-04-21T21:03:46Z EnDumEn 2 /* <pre> */ document.write('<SCRIPT SRC="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/monobook.js&action=raw&ctype=text/javascript"><\/SCRIPT>'); /* </pre> */ Ebbe Carlssons rekommendationsbrev 1947 3787 2006-01-12T20:14:59Z Thuresson 20 THE MINISTER OF JUSTICE <br />S-103 33 STOCKHOLM SWEDEN <br />TELEPHONE 763 47 98 Stockholm May 4 1988 To the relevant British Authority Mr Ebbe Carlsson is a Swedish book publisher with a previous career in journalism, politics and central government. On my behalf he handles certain very delicate fact-finding missions in connection with the murder of the late Prime Minister Olof Palme. On my authority, Mr Carlsson has contacted you through inofficial channels to try and confirm some information regarding the background to the murder. We believe your Service possesses such information. As mr Carlsson is not only and [sic] old personal friend but also has experience in this field, I can guarantee that he will handle any information given to him according to your instructions as regards confidentiality etc. He will also be able and authorized to answer any of your questions in this case. I am grateful for all help you can give to mr Carlsson. Anna-Greta Leijon <br />Minister of Justice [[Kategori:Svenskt källmaterial]] Den äkta tåren 1948 3828 2006-01-14T10:49:16Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Den äkta tåren.== :Ej bittrast eller värdefullast är den tår, :som ögat gråter; mera värd :är hjärtats tysta tåregärd, :som bränner het, när sorgsna ögat tårlöst står. :&nbsp; :Den klara pärlan, uti musslans sköte gömd, :där oftast osedd multna får; :hon liknar väl en äkta tår, :ty obemärkt den gjutes, skimrar och blir glömd. :&nbsp; :Ej i dess storlek ligger pärlans värde blott, :mer i dess renhet, skär och klar; :så ock en tår sitt värde har :utaf den känslas renhet ur hvars djup den gått. :&nbsp; :En äkta tår, den står i ögat stilla kvar, :den faller ej till jorden ner, :och ingen män'ska honom ser, :blott ''en'' och ''Gud'' de veta, att den gråten var. :::::::::''Santiago 14/1 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Längtan 1949 3789 2006-01-12T20:29:02Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Längtan.== <div class="vers"><pre> Inunder björk, som jag plantat har vid låga tjället i skogen, nu ensam sitter min maka kvar och beder, bidar så trogen. I trädets skugga så mången gång vi sutto båda och drömde i kärlekssmek under trastens sång och alla sorger förglömde. Hvi for jag bort ifrån vännen min, från björken, trasten och tjället? Hvad var, som lockade så mitt sinn', hvad bjöds härborta i stället? Det röda guld, som jag samlar in, kan längtans glöd det väl släcka? Kan det ersätta mig vännen min, kan fröjd och frid det mig räcka? Du Gud utstakat min lefnads stråt, Du leder allt till det bästa; en tid din vishet har skiljt oss åt, må det i minnet jag fästa! I makans själ, ack, begraf min bild och trösta, Herre, den ömma! Mångtusen mil ifrån henne skild, jag kan ej henne förglömma. Du vind, som snabb öfver hafven far, du himlens strålande stjärna, ack, hälsen den, som min kärlek har, min brud, min trofasta tärna! Hur säll den dag, då jag vända får till hemmet åter tillbaka! Och höra trast, som i björken slår, och famna åter min maka!</pre> ::::::::''Santiago 17/12 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Till hemlandet 1950 3827 2006-01-14T10:46:49Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till hemlandet.== :Hvad väcker dessa trånadskänslor ömma, :som städse sätta själen så i brand, :när jag i palmers dunkla skygd vill drömma, :och dikta på en liten sång ibland? :&nbsp; :Ack, tanken ilar trängtande mot Norden, :till gamla hemmet i dess furuskog, :hän till den dyra, sköna fosterjorden, :från hvilken jag hit ut till Södern drog. :&nbsp; :Till sjöar, silfverklara, fast så djupa, :där mörka furuskogar speglas af, :till strida forsar, som från fjällen stupa :och ila sjungande mot stormigt haf. :&nbsp; :Till gröna hagar, blomsterströdda dalar, :så älskade ifrån min barndomstid, :där trastens sång så mildt till hjärtat talar :och älfvor dansa uti kvällens frid. :&nbsp; :Till enkel hemlandssed och nordbodygder, :till modersmål, så fullt af kraft och klang, :till glada vänners krets i kända bygder, :till hälsning, som ur trofast sinne sprang. :&nbsp; :Mitt fosterland, hur tjusande, hur fager :din bild för främlingen i Söder står! :Allt klarare, ju längre bort jag drager, :mer värmande mitt hjärta år från år. :&nbsp; :Hvad äro Anders snöbetäckta kammar, :hvad dessa palmer, som därnedan stå, :mot hemlandsberg med smärta furustammar :och slokig gran med ruggig mossa på! :&nbsp; :Väl ha'n I guld, I Söderns rika trakter, :hvars yppighet är vidt kring världen spord, :och har mitt land blott järn i bergens schakter, :så har det ''män'' att värna hemmets jord. :&nbsp; :Ej slafveriets boja ''vi'' ha' dragit, :ej sett förtryckar'n sitta vid vår härd, :men folk, dem under ok tyranner slagit, :vi frälsat med vårt segerrika svärd. :&nbsp; :Och eldas Söderns söners varma sinnen :af stora namn, dem de sin vördnad ge, :hvad äro de mot Sveas stora minnen, :mot Wasa, Gustaf Adolf och Linné? :&nbsp; :Yfs stolt, du Söderns son, att utan möda :din jord sin skörd, den yppiga, dig bär! :Att utur mullen hämta fältens gröda :med svett och arbete, ''vår'' ära är. :&nbsp; :Ej världens öde mer som fordom hvilar :på Sveas svärdspets vid kanoners dån, :ej våra hjältebragders rykte ilar :från Nordsjöns strand till stränderna af Don. :&nbsp; :Men frie bakom skäruppfyllda kuster :vi njute under lagens hägn vår frid :och drista stå mot storm och böljor duster :på vikingtåg, men blott för fredlig id. :&nbsp; :Jag kan ej läsa, fosterland, ditt öde :i dunkel framtids obekanta da'r, :men, om du segre, eller om du blöde, :må dock du blifva, hvad du en gång var: :&nbsp; :Ett hem för mannatro och mannaheder, :för frihet, sanning och för ädel dygd, :för flärdlös kraft och fornärfdt rena seder, :en utaf Gud välsignad fosterbygd! ::::::::''Santiago 6/12 90.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Kategori:Karl Fredrik Forsman 1951 6319 2006-06-30T13:45:06Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Karl Fredrik Forsman|}} {{Wikipedialänk|Karl Fredrik Forsman}} [[Kategori:Författares verk|Forsman]] Spridda blad 1952 4092 2006-02-07T15:50:10Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] ---- <center> <big><big>SPRIDDA BLAD.</big></big> ———— DIKTER <small>AF</small> '''KARL FR. FORSMAN.''' ————— </center> <div class=vers style="padding-left: 50%;"><pre> I sorg som glädje all min dag som fågeln sjungit har ock jag. Hvarför? Hvartill? Jag aldrig tänkt. När strängar rördes, Gud mig skänkt, ej visste jag hvarför — jag sjöng. </pre></div> <center> ————— ==INNEHÅLL.== {| |width="50%"| *[[Till hemlandet]] *[[Längtan]] *[[Den äkta tåren]] *[[God natt!]] *[[Aftonbön]] *[[Stjärnkärlek]] *[[I en väns minnesbok]] *[[Strofer]] *[[Gammal sanning]] *[[! (Forsman, 1890)|!]] *[[Stjärnan i hafvet]] *[[Fosterlandet]] *[[Regn och tårar]] *[[Den stilla sången]] *[[Barnamun]] *[[En solnedgång från Cerro Blanco]] *[[Tillflykt]] *[[Stjärnskrift]] *[[Nerke]] *[[Nollan]] *[[Natten]] *[[Septembersol]] *[[Kvitter]] *[[Tro]] *[[På ett brefkort]] *[[Suck]] *[[Bön]] *[[Höstklagan]] *[[Aftonstunden]] *[[I ett album (Forsman, 1891)|I ett album]] *[[Aftonsuck]] *[[Borta]] *[[! (Forsman, 1892)|!]] *[[I fjärran]] *[[Blomsterflickan]] (1, 2, 3, 4) *[[Göternas hemtåg]] *[[Barndomshem, barndomstid]] *[[Till fantasien]] *[[Bäck och ström]] *[[Fångens tröst]] *[[Tusenskönan]] *[[Hemlängtan]] |width="50%"| *[[Rosen i boken]] *[[Kärlek]] *[[Söndagsvandring|Söndagsmorgon]] *[[Den vise schejkhen]] *[[·—]] *[[Flickans afsked]] *[[?]] *[[Aforismer]] *[[Sångkälla]] *[[Paralell]] *[[Vårsånger]] (1, 2, 3, 4) *[[I ett album (Forsman, 1892)|I ett album]] *[[Liten Snöklocka]] *[[Vid Betlehemskrubban]] *[[Den kloke oxen]] *[[Till Sverige]] *[[I skymningen]] *[[Vid tårpilen]] (1, 2) *[[Såpbubblor]] *[[Goda råd]] *[[Vid mammas graf]] *[[Hvem är en man?]] *[[Det stora i det lilla]] *[[I Anderna]] *[[Till pastor B. E. Birath, Brefven|Till pastor B. E. Birath]] *[[I hvarje själ det finnes guld]] *[[Till Maria]] *[[Höst — Tröst]] *[[En campesinos råd till sin son]] *[[Natten. (En bön för de arma vintern 1893)]] *[[Året 1891]] *[[Arabens klagan]] *[[Frusen eternell]] *[[Ord till de unga vid folkskolans femtioårsjubileum]] *[[Så står det skrifvet]] *[[På hafvet]] *[[Förgänglighet]] *[[Till docenten H. Munthe]] *[[De båda källorna]] *[[Eva]] *[[Allmakt]] *[[Julsång]] |} ————— </center> *[[Kategori:Diktsamlingar]] [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Författare:Karl Fredrik Forsman 1953 6248 2006-06-29T09:55:42Z NERIUM 63 '''Karl Fredrik Forsman''' (1848 - 1928) ''Se även [[:Kategori:Karl Fredrik Forsman]].'' ==Dikter== *[[Spridda blad]] (1893) **[[Till hemlandet]] **[[Längtan]] **[[Den äkta tåren]] [[Kategori:Författare|Forsman]] I en väns minnesbok 1954 3795 2006-01-13T10:19:28Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I en väns minnesbok.== <div class="vers"><pre> Om före dig jag utur tiden går och du på något sätt det veta får, så säg: »jag honom känt se'n lifvets vår»; och gör ett † just här, där namnet står, och skänk mig, om du kan — en tår.</pre> ::::::::''Santiago 27/2 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Stjärnkärlek 1955 3796 2006-01-13T10:20:26Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Stjärnkärlek.== <div class="vers"><pre> Stjärna, som vandrar där högt i omätlig rymd, är du, o, är du blott, hvad man mig sagt, ett klot, öde och mörkt och drifvet fram på din bana af slumpens nyck? Får jag ej hellre tro ljufvare lära, säg? Tro, att din färd du styr städs på ett skaparbud, tro, att du är en ton i skapelsens eviga harmoni?</pre> ::::::::''Los Condes i Anderna 20/10 91'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Aftonbön 1956 3797 2006-01-13T10:21:37Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Aftonbön.== <div class="vers"><pre> Natten nalkas; trött jag vill sluta mina ögon till. Gud, ditt fadersöga då öfver slumrar'n vaka må! Syndat har jag ock i dag, dock din nåd ej från mig tag! Två mig väl i Jesu blod, själens helga reningsflod! Hägna med din fadershand kring mitt dyra fosterland! Vän och ovän, rik och arm slut intill din fadersbarm! Sänd hvart såradt hjärta frid! Byt i kärlek jordens strid! Och låt stjärnan på dess färd skåda blott en lycklig värld!</pre> ::::::''Ombord å Galicia'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] God natt! 1957 3798 2006-01-13T10:22:23Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==God natt!== <div class="vers"><pre> En dag har flytt, det stundar natt, re'n slumra alla fåglar små. En kyss, ett handtryck, hjärteskatt! Vi sedan ock till hvila gå. Hur allt än växlar här, min vän, hur fjärran åt vi skiljas må, vår kärlek blir densamma än, dess band förenar oss ändå. Må Herrans englar stå på vakt kring bäddarne, där vi oss lagt!</pre> ::::::::''Santiago 27/10 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] MediaWiki:Searchnoresults 1958 3800 2006-01-13T10:36:23Z EnDumEn 2 Tyvärr gav sökningen inga exakta resultat. MediaWiki:Lucenepowersearchtext 1959 5068 2006-04-23T10:12:57Z EnDumEn 2 Sök i följande namnrymder: $1<br /> Sök efter $3 $9 MediaWiki:Filepath submit 1960 3803 2006-01-13T10:44:35Z EnDumEn 2 Sökväg MediaWiki:Filepath page 1961 3804 2006-01-13T10:44:56Z EnDumEn 2 Filnamn: MediaWiki:Filepath 1962 3805 2006-01-13T10:45:26Z EnDumEn 2 Sökväg till fil Strofer 1963 3821 2006-01-14T10:26:30Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Strofer.== :Akta dig för falskhets många garn! :Tro ej allas känslor vara rena! :Krokodil kan gråta likt ett barn :och som män'ska stundom le hyena. :::————— :I dag ej säg »''i morgon'' vill :jag det och det fullgöra». :Till morgondag tig tyst och still, :men låt mig ''då'' få höra: :»Mitt verk med fröjd jag gripit till». :::————— :Verka mycket! — Hoppas ringa! :Det skall dig till målet bringa. :::————— :Om gladt, om sorgfullt blir det nya år, :du fåfängt spörjer: ingen kan dig svara; :dock hur det blir, var viss, en bit af vår :med sol och grönt ändå däri skall vara. :::————— :»Ära vare Gud i höjden! Frid på jorden»! :När blir sanning väl utaf de helga orden? :::————— :Bär du evig fröjd uti ditt hjärta, :klaga icke då för timlig smärta! ::::::::''Santiago 17/6 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Gammal sanning 1964 3822 2006-01-14T10:27:10Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Gammal sanning.== <div class="vers"><pre> I ungdomen samlas för framtiden bröd genom att spara, arbeta och plita; när åren fort komma, dock lider man nöd, tänder man saknar sitt bröd nu att bita.</pre> ::::::::''Santiago 3/3 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] ! (Forsman, 1892) 1965 6238 2006-06-29T06:59:43Z Agneta 53 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==!== <div class="vers"><pre> Under solens glöd och regnets skurar kornet först sin rätta mognad får, och ju mer mot skördens tid det lider, desto mera hvitnad halmen står. Så i pröfningar mitt inre väsen måste luttras för en högre värld, och materiens atomer lösas, förrän själen gör sin himmelsfärd. Skörden stundar. Må jag likna axet, som alltmer i renhetsfärg sig ter och ju mera fullt och rikt det glänser, böjer sig alltmera ödmjukt ner!</pre> :::::::''Alltorp 10/7 92.'' </div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] ! (Forsman, 1890) 1966 6237 2006-06-29T06:58:35Z Agneta 53 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==!== <div class="vers"><pre> Ljuf är nattens sömn och ro efter mödans dag i lifvet. Blir i grafvens trånga bo mig väl samma goda gifvet? Drömlös där jag sofva får likt en puppa; men ur mullen vingad fjäril frigjord går, flyr till ljusets fröjd ur kullen.</pre> :::::''Santiago 20/5 90.'' </div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] ! 1967 3986 2006-01-22T22:59:08Z EnDumEn 2 '''!''' är titeln på två dikter av [[Författare:Karl Fredrik Forsman|Karl Fredrik Forsman]]: *[[! (Forsman, 1890)]] *[[! (Forsman, 1892)]] {{Förgreningssida}} Fredmans epistel n:o 3 1968 3934 2006-01-17T07:46:57Z Sannab 40 Stryk kat Sv ''Til en och hvar af systrarna, men enkannerligen til Ulla Winblad.'' :''Corno.'' - - - Fader Berg i hornet stöter; :Si hur lilla Nymphen söter :Svingar sig i en Dans. :''Corno.'' - - - Si hur fader Berg han gapar; :När som Jergen Puckel skrapar, :Stöter han en Cadance. :Hurra! si Ulla dansar; :Engageanter, flor och fransar, :Hvit Sultan och blomster-kransar, :Hvita ben! :||: :Si Ljus och Lampors sken. :''Corno.'' - - - Valdthorn bör man ha på Baler, :Strufvor, Nympher och Pocaler; :Stor sak uti Fioln. :''Corno.'' - - - Si, hon slänger handen trötter; :Hvita ben och röda fötter; :Si himmelsblåa kjoln. :Hurra! si bröstet jäser. :Minsta veck i kjolen fräser. :Si hur fader Berg han läser :Noterna. :||: :Hej! kära far blås bra. :''Corno.'' - - - Käre, blås som sjelfva Satan, :Håll Valdthornet ut åt gatan, :Herrarna ska gå in. :''Corno.'' - - - Friska Grefvar och Baroner, :Och Husarer och Dragoner. :Hej friskt humeur och Vin! :Hurra! si Ulla skrattar; :Si hvad Galonerta Hattar, :Paris sin Helena fattar, :Röd och varm. :||: :Blås Fader Berg Allarm. :''Corno.'' - - - Valdthorn hörs i luften mumla, :Och Sirener kring mig tumla, :Under Apollos Ljud. :''Corno.'' - - - Ulla Winblad kära Syster, :Du är eldig, qvick och yster, :Hvar dag så står du brud. :Hurra! jag hör dig sjunga, :Jag ser Fröjas Tempel gunga, :Eldar kring i luften ljunga, :Full och våt :||: :Står jag i Charons båt. ''[[Författare:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]]'' [[Kategori:Carl Michael Bellman]] Mall:Röda Rummet 1969 7084 2006-07-02T22:46:08Z NERIUM 63 {| style="margin:0 auto; align="center" width="100%" id="toc" |- |style="background:#ccccff" align="center" width="100%"| '''[[Röda rummet]] av [[Författare:August Strindberg|August Strindberg]]''' |- |align="center"| [[Röda rummet:Kapitel 1|1 Stockholm i fågelperspektiv]] | [[Röda rummet:Kapitel 2|2 Bröder emellan]] | [[Röda rummet:Kapitel 3|3 Nybyggarne på Lill-Jans]] | [[Röda rummet:Kapitel 4|4 Herrar och Hundar]] | [[Röda rummet:Kapitel 5|5 Hos Förläggaren]] | [[Röda rummet:Kapitel 6|6 Röda Rummet]] | [[Röda rummet:Kapitel 7|7 Jesu Efterföljelse]] | [[Röda rummet:Kapitel 8|8 Arma Fosterland!]] | [[Röda rummet:Kapitel 9|9 Förskrivningar]] | [[Röda rummet:Kapitel 10|10 Tidningsaktiebolaget Gråkappan]] | [[Röda rummet:Kapitel 11|11 Lyckliga Människor]] | [[Röda rummet:Kapitel 12|12 Sjöförsäkringsaktiebolaget Triton]] | [[Röda rummet:Kapitel 13|13 Försynens Skickelse]] | [[Röda rummet:Kapitel 14|14 Absint]] | [[Röda rummet:Kapitel 15|15 Teater-Aktiebolaget Phoenix]] | [[Röda rummet:Kapitel 16|16 I Vita Bergen]] | [[Röda rummet:Kapitel 17|17 Natura...]] | [[Röda rummet:Kapitel 18|18 Nihilism]] | [[Röda rummet:Kapitel 19|19 Från Nya Kyrkogården till Norrbacka]] | [[Röda rummet:Kapitel 20|20 På Altaret]] | [[Röda rummet:Kapitel 21|21 En själ över bord]] | [[Röda rummet:Kapitel 22|22 Bistra tider]] | [[Röda rummet:Kapitel 23|23 Audienser]] | [[Röda rummet:Kapitel 24|24 Om Sverige]] | [[Röda rummet:Kapitel 25|25 Sista brickan]] | [[Röda rummet:Kapitel 26|26 Brevväxling]] | [[Röda rummet:Kapitel 27|27 Tillfrisknande]] | [[Röda rummet:Kapitel 28|28 Från andra sidan graven]] | [[Röda rummet:Kapitel 29|29 Revy]] | [[Röda rummet:Epilog|Epilog]] |- |} <includeonly>[[Kategori:Röda Rummet]]</includeonly> <noinclude>[[Kategori:Röda Rummet]]</noinclude> Röda rummet:Kapitel 23 1970 3867 2006-01-15T10:35:00Z 217.209.13.214 småpet <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/23.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/23.html --> =='''Audienser.'''== Nicolaus Falk satt på sitt kontor om morgonen på dagen före julafton. Han var sig icke fullt lik; tiden hade gallrat det ljusa håret på hans hjässa och passionerna hade dikat små avlopp i ansiktet för all den syra som kvällde fram ur den vattensjuka marken. Han satt lutad över en liten smal bok av långkachesens format, och i den arbetade hans penna som om han stack ut mönster. Det knackade på dörren och ögonblickligen försvann boken under pulpetklaffen och ett morgonblad intog dess plats. Falk var djupt inne i läsningen, då hans hustru trädde in. - Sitt, sade Falk! - Nej, det har jag inte tid med! Har du läst morgonbladet? - Nej! - Jaså, jag tycker du håller på! - Ja, jag började just nu! - Då har du väl läst om Arvids dikter? - Jaså, ja, det läste jag! - Nåå! Det var ju vackra lovord han fick! - Det har han skrivit själv! - Det sa du i går kväll när du läste Gråkappan också! - Nå vad vill du? - Jag träffade amiralskan nyss; hon tackade för bjudningen och uttryckte sin glädje över att få träffa den unge skalden! - Sa hon det? - Ja, det gjorde hon! - Hm! Ja, man kan ju ha misstagit sig! Jag säger inte att man gjort det därför! Du ska väl ha pengar igen? - Igen? När fick jag några sist? - Se där! - Gå nu! Men kom inte och begär några mer före jul, du vet att det varit ett hårt år! - Nej, det vet jag visst inte! Alla människor säger att det varit ett gott år! - För lantbrukaren ja, men inte för försäkringsbolagen. Adjö! Frun gick och in steg Fritz Levin försiktigt som om han fruktade ett bakhåll. - Vad vill du? hälsade Falk. - Åh jag ville bara titta in i förbigående. - Det var klokt; jag ville just tala vid dig! - Åhnej! - Du känner unga Levi? - Ja bevars! - Läs det här papperet; högt! - Levin läste högt: »Storartad Donation. Med en hos våra köpmän numera icke så ovanlig frikostighet, har Grosshandlaren Carl Nicolaus Falk, för att fira årsdagen av ett lyckligt äktenskap - - till direktionen för Barnkrubban Betlehem överlämnat ett donationsbrev på 20.000 kronor varav hälften genast utfaller och hälften efter den ädle givarens död. Gåvan får desto större värde som Fru Falk är en av stifterskorna av den människoälskande institutionen.» - Duger det? frågade Falk. - Utmärkt! Det blir Vasen på nyåret! - Nå, du ska gå till direktionen, d.v.s. till min hustru, med donationsbrevet och pengarna, och sedan skall du söka unga Levi. Förstår du? - Alldeles! Falk lämnade donationsbrevet präntat på pergament och summan. - Räkna att du tagit emot rätt! sade han. Levin fläkte upp en bunt papper och gjorde stora ögon. Det var femtio helark papper med litografiskt arbete för många riksdaler i alla möjliga färger. - Är det här pengarna? frågade han. - Det är värdepapper, svarade Falk, femtio aktier à 200 i Triton, överflyttade på Barnkrubban Betlehem. - Jaså det ska sjunka nu, efter som råttorna ge sig av? - Det har ingen sagt, svarade Falk med ett elakt skratt! - Nå men om, då får Barnkrubban göra konkurs! - Vad rör det mig? Och dig ändå mindre. Nu till en annan sak! - Du måste - du vet vad jag menar när jag säger du måste - - Jag vet, jag vet; lagsökning, trassel, reverser - gå på, gå på! - Du ska skaffa Arvid hit på min middag tredjedag jul! - Det var som att skaffa tre skäggstrån från jätten! Ser du nu att det var bra jag inte framförde ditt ärende till honom den där gången i våras! Sa' jag inte att det skulle gå så här! - Sa' du! Vad fan sa' du för slag! Håll mun på dig nu, och gör som jag säger! Det var den saken! - Vi ha en kvar! - Jag har märkt vissa ångersymptomer hos min hustru! Hon måtte ha träffat modern eller någon av systrarne. Julen är en sentimental årstid - Gå till Holmen och elda på litet! - Det är inte behagliga uppdrag det där... - Marsch! - Nästa man! Levin gick och avlöstes av magister Nyström vilken insläpptes genom en tapetdörr i rummets bakgrund, varpå dörrn stängdes. Nu försvann morgontidningen och den långa smala boken kom fram. Nyström såg sorgligt förfallen ut; hans kropp var reducerad till en tredjedel av sitt volyminnehåll och hans kläder voro ytterligt torftiga. Han stannade ödmjukt vid dörren, framtog en mycket sliten plånbok och avvaktade. - Klart? frågade Falk och lade pekfingret i boken. - Klart! svarade Nyström och öppnade plånboken. - N:o 26. Löjtnant Kling. 1500 rdr. Betalt? - Icke betalt! - Prolongeras med straffränta och provision. Sökes hemma! - Tar aldrig emot hemma! - Hotas per post med sökning i kasern! - N:o 27. Häradshövding Dahlberg. 800 rdr. Lät mig se! Son till grosshandlaren, som är taxerad 35.000 -; anstår tills vidare, bara han betalar intresset! Håll efter honom! - Han betalar aldrig räntan! - Sökes med brevlapp - du vet! utan kuvert - som ställes på verket! - N:o 28. Kapten Gyllenborst. 4000. Där ha vi gossen! Icke betalt? - Icke betalt! - Skönt! Förhållningsorder: sökes i vakten vid tolvtiden. Klädseln - din nämligen - komprometterande - Den där röda överrocken som är gul i sömmarna - du vet! - Hjälper inte; jag har sökt honom i vaktrummet i bara bonjouren mitt i vintern! - Då går du till borgensmännen! - Där har jag varit och de bådo mig dra åt skogen! Det var bara en formalitetsborgen sa' de. - Då söker du honom själv en onsdagsmiddag kl. 1 när han sitter i Tritons direktion; ta Andersson med dig, så att ni ä två! - Det är redan gjort! - Nå hur såg direktion ut? frågade Falk och klippte med ögonen. - Den såg generad ut! - Ah, gjorde den! Såg den riktigt generad ut? - Ja det gjorde den! - Men han själv då? - Han ledde oss ut i farstun och sa att han skulle betala bara vi lovade att aldrig söka honom där mera! - Ah, jaså! Joho! Sitter där två timmar i veckan för 6000, därför att han heter Gyllenborst! - Lät mig se! Lördag i dag! - Du är i Triton precis klockan halv ett; om du får se mig där, vilket är avgjort, så - inte en min - Förstår! Gott! - Nya ansökningar? - Trettiofem stycken! - Jojo! Det är julafton i morgon. Falk bläddrade igenom en bunt reverser; då och då for ett löje över hans läppar och ett enstaka ord. - Herre Gud! Har det gått så långt med honom! Och han - och han - som anses vara så solid! Jojo, jojo, jojo! Här komma tider! - Jaså han behöver pengar? Då ska jag köpa hans hus! - Det bultade på dörrn. Pulpeten slogs igen, papperen och kachesen voro bortblåsta och Nyström gick ut genom tapetdörrn. - Klockan halv ett, viskade Falk efter honom. - Ett ord till! Har du poemet färdigt? - Ja, svarades från underjorden. - Gott! Håll Levins revers i ordning att kastas in i kansliet! Jag kommer att klämma till honom endera dan! Han är falsk, den fan! Därpå justerade han halsduken, drog fram manschetterna och öppnade dörren åt förmaket. - Se! God dag, herr Lundell! Mjukaste tjänare! Var så god och stig på, för all del! Hur står det till! Jag hade låst in mig ett ögonblick! Det var verkligen Lundell, klädd som en kontorist, efter sista modet och med klockkedja och ring och handskar och galoscher. - Jag kanske störde herr grosshandlarn? - Nej, för all del! Tror herr Lundell att vi kan få det färdigt till i morgon? - Skall det nödvändigt vara färdigt i morgon? - Ovillkorligen! Krubban har en fest, som jag bjuder på, och min hustru kommer då att offentligen överlämna porträttet att uppsättas i matsalen! - Nå då får inga hinder finnas, svarade Lundell och tog fram en nästan färdigmålad duk och ett staffli ur en skrubb. Behagar herr grosshandlaren vara så god och sitta ett ögonblick, så får jag sätta i lite här och där! - Så gärna! Så gärna! För all del! Falk kastade sig ner på en stol; slog benen i kors och intog en statsmannalik ställning, samt anlade en förnäm min. - Var så god och tala! sade Lundell. Ansiktet är visserligen i sig själv intressant, men ju flere skiftningar av karaktären det kan uttrycka dess bättre! Falk myste och ett sken av nöje och välbehag med sig själv upplyste hans råa drag! - Herr Lundell äter middag hos mig tredjedagen? - Jag tackar... - Då skall herrn få se ansikten av högt förtjänta män, vilka kanske vore värdigare att fästas på duken än mitt. - Jag kanske skulle kunna få den äran att måla dem? - Helt säkert om jag ger mitt ord. - Åh, ni tror verkligen? - Helt säkert! - Nu såg jag ett nytt drag. Var så god och behåll den minen! Så där! Förträffligt! Jag fruktar att vi måste använda hela den här dagen vet herr grosshandlaren! Det återstår ännu en hel hop småsaker som man endast kan upptäcka under hand; ert ansikte är så rikt på intressanta drag. - Nå, då äta vi middag tillsammans ute! Och vi skola umgås flitigt så att herr Lundell får tillfälle att studera mitt ansikte bättre till andra upplagan - som alltid kan vara bra att ha! Jag får verkligen säga att det är få personer som ha afficierat mig på ett så behagligt sätt som herr Lundell! .. - Åh jag ber allra mjukast. - Och jag skall säga min herre, att jag är en skarpsynt person som väl förstår att skilja sanningen från smicker. - Det såg jag med detsamma, svarade Lundell samvetslöst. Mitt yrke har givit mig någon färdighet att bedöma människor. - Herrn har blick; det är verkligen inte alla som kunna bedöma mig. Min hustru till exempel... - Nå, det kan man inte begära av fruntimmer - - Nej, är det inte det jag säger! - Hör nu får jag inte lov att bjuda på ett glas gott portvin? - Jag tackar herr grosshandlarn, men jag har för princip att aldrig dricka något när jag arbetar... - Det är alldeles rätt! Jag respekterar denna princip - jag respekterar alltid principer - så mycket mer som jag delar den. - Men när jag inte arbetar, dricker jag gärna ett glas. - Det är som jag - alldeles som jag. Klockan slog halv ett. Falk sprang upp. - Ursäkta mig jag måste ut i en affär på ett ögonblick, men jag skall genast vara tillbaka! - För all del, för all del i världen! Affärerna framför allt! Falk klädde sig och gick; Lundell var ensam på kontoret. Han tände en cigarr och ställde sig att betrakta porträttet. Den som observerat hans ansikte nu skulle icke ha kunnat se hans tankar, ty han hade redan lärt sig så mycket av livets konst att han icke en gång anförtrodde ensamheten sina meningar, ja han fruktade till och med att meddela sig med sig själv! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 24 1971 3868 2006-01-15T10:35:45Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/24.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/24.html --> =='''Om Sverige.'''== Man hade kommit till desserten. Champagnen gnistrade i glasen vilka bröto ljusstrålarne från kronan i Nicolaus Falks matsal i våningen vid Skeppsbron. Arvid mottog vänliga tryckningar från alla håll med komplimanger och välönskningar, varningar och råd; alla ville vara med och assurera sig en del i hans framgång, ty det var nu en avgjord framgång. - Häradshövding Falk! Jag har den äran! sade Presidenten i Kollegiet för Ämbetsmännens löner och nickade över bordet! Det där är en genre som jag förstår! Falk mottog den sårande komplimangen med lugn. - Varför skriver ni så melankoliskt? frågade en ung skönhet, som satt till höger om skalden. Man skulle tro att ni varit olyckligt kär! - Häradshövding Falk! Får jag lov att dricka! sade redaktörn av Gråkappan från vänster i det han strök undan sitt långa ljusa skägg. Varför skriver inte häradshövdingen i min tidning? - Jag tror inte herrarne skulle trycka vad jag komme att skriva! svarade Falk. - Jag vet inte vad som skulle utgöra något hinder? - Åsikterna! - Ah! Det är inte så farligt med den saken. Det jämkar sig nog! Inte ha vi några åsikter inte! - Skål Falk! skrek den alldeles yre Lundell över bordet. Hej! Levi och Borg måste hålla i honom så att han icke skulle stiga upp och hålla tal. Det var första gången han var ute ibland folk och det ståtliga sällskapet och den lysande anrättningen hade slagit honom åt huvudet, men som alla gästerna befunno sig på ett högre stadium undgick han lyckligen någon obehaglig uppmärksamhet. Arvid Falk kände sig visserligen varm vid anblicken av dessa människor, som åter upptagit honom i samhället utan att begära några förklaringar eller fordra avbön. Han erfor en känsla av trygghet vid att sitta på dessa gamla stolar, som varit delar av hans barndoms hem; han igenkände med vemod den stora borduppsatsen, som fordom endast togs fram en gång om året; men de många nya människorna gjorde honom frånvarande. Han lät icke narra sig av deras vänliga miner; de ville honom visserligen intet ont, men deras välvilja var beroende av en konjunktur. Dessutom föreföll honom hela tillställningen maskeradartad. Vad hade professor Borg, mannen med det stora vetenskapliga ryktet, för gemensamma intressen med hans obildade bror? De voro i samma bolag? Vad gjorde den högfärdige kapten Gyllenborst här? Gick han hit för att äta? Omöjligt! Om också människor gå bra långt för att äta. Och Presidenten? Och Amiralen! Här funnos osynliga band, starka, olösliga kanske! Glädjen stod högt, men skratten voro för gälla, kvickheten flödade, men den var syrlig; Falk kände sig beklämd och han tyckte att fadrens ansikte såg vredgat ned på sällskapet från porträttet som hängde över pianot. Nicolaus Falk strålade av belåtenhet; han såg ingenting, hörde ingenting obehagligt, men han undvek att träffa broderns blickar så mycket han kunde. De hade ännu icke växlat ett ord, ty Arvid hade, enligt Levins anvisning infunnit sig först då alla gästerna samlats. Middagen var vid sitt slut. Nicolaus höll ett tal om den »egna kraften och den fasta viljan» som förer människan till målet: »det ekonomiska oberoendet» och »en position». »Detta allt tillsammans», sade talaren, »förlänar självkänsla och ger karaktären den fasthet, utan vilken vi platt intet kunna gagna; intet gagna det allmänna, vilket är det högsta vartill vi kunna komma och det är dit mina herrar vi alla sträva ändå, när sanningen kommer fram! Jag dricker de ärade gästers skål, som i dag hedrat mitt hus och jag hoppas att jag många gånger måtte få åtnjuta samma ära!» Härpå svarade kapten Gyllenborst, som redan var något drucken, i ett längre skämtsamt anförande, vilket under en annan sinnesstämning och i ett annat hus skulle ha kallats skandalöst. Han for ut emot den köpmansanda som nu gripit omkring sig och han förklarade skämtsamt, att han visst icke saknade självkänsla oaktat han i hög grad saknade ekonomiskt oberoende; han hade just i dag på förmiddagen haft en affär av ganska obehaglig art - men det oaktat ägde han nog karaktärsstyrka att gå bort på denna middag och vad hans position beträffade, ansåg han den vara så god som någons - och det ansågo nog andra med, efter som han kunde få den äran sitta vid detta bord, hos detta charmanta värdfolk! När han slutat andades sällskapet lättare ty »det hade känts som om ett åskmoln dragit över» anmärkte den sköna till Arvid Falk, vilken livligt senterade detta yttrande. Det var så mycket lögn, så mycket falskhet i luften, att Falk kände sig beklämd och längtade ut. Han såg huru dessa personer, vilka helt säkert voro hederliga och aktningsvärda, likasom gingo i en osynlig kedja, i vilken de då och då beto med kvävt raseri - ja kapten Gyllenborst behandlade ju värden med öppet, ehuru skämtsamt förakt. Han tände cigarren i salongen, intog opassande ställningar, och låtsades som om han icke såg fruntimren. Han spottade på kakelugnsstenarne, recenserade obarmhärtigt oljetrycken på väggarne och uttalade sitt förakt för mahognymöbler. De övriga herrarne iakttogo ett indifferent dem själva värdigt skick och tycktes tjänstgöra. Upprörd och missnöjd lämnade Arvid Falk oförmärkt sällskapet och gick. På gatan nedanför stod Olle Montanus och väntade. - Jag trodde verkligen inte du skulle komma, sade Olle! Det lyste så grant däruppe! - Så att därför! Jag önskade du hade varit med! - Nå, Lundell tar sig ut ibland bättre folk! - Avundas honom icke! Han får nog sina bittra dagar, om han skall gå porträttvägen! - Låt oss nu tala om annat! Jag har verkligen längtat så mycket efter denna kväll, då jag skall få se arbetarne på nära håll! O, jag tycker det skall bli som frisk luft efter detta kvalm; det förefaller mig som om jag skulle få gå ut i skogen efter att ha legat på ett sjukhus! Jag måtte väl icke berövas denna illusion också! - Arbetaren är misstänksam, så att du måste vara försiktig! - Är han ädel? Är han fri från småsinne? Eller har förtrycket fördärvat honom? - Du får väl se! Mycket är annorlunda i världen än man föreställer sig! - Ja, gunås, så är det! Om en halv timme befunno de sig i arbetarförbundet Nordstjärnans stora sal, som redan var fylld med folk. Falks svarta frack gjorde icke något gott intryck och han fick mottaga mången ovänlig blick från mulna ansikten. Olle presenterade Falk för en lång, gänglig hostande karl med passionerat utseende: - Snickar Eriksson! - Jaså, sade denne! Är det också en herre som vill bli riksdagsman? Det ser han mig för spinkig ut till ändå! - Nej, nej, sade Olle, han kommer för tidningen! - Vad för tidning? Det finns så många sorters tidningar! Kanske han är här för att göra narr av oss? - Nej, för all del, sade Olle; han är en arbetarvän och skall göra allt för er! - Jaså! Det var en annan sak! Men jag är rädd för såna där herrar; vi hade en som bodde hos oss, det vill säga i samma hus uppe i Vita Bergen; han var vicevärd - Struve hette kanaljen! Ett klubbslag föll och i ordförande-stolen satte sig en medelålders man. Det var vagnmakaren Löfgren, stadsfullmäktig och Innehavare av medaljen Litteris et Artibus. Genom övning i kommunala uppdrags skötande hade han förvärvat sig stor teatervana och hans yttre hade tagit en prägel av ärevördighet som kunde tysta stormar och kväva oljud. En stor domarperuk beskuggade ett brett ansikte vilket pryddes av ett par polisonger och glasögon. Vid hans sida satt sekreteraren, i vilken Falk igenfann en arvodist från det stora Kollegiet. Denne var klädd i pincené och uttryckte med bondgrin sitt ogillande över det mesta som yttrades. På första bänken nedanför ordförandeestraden sutto de förnämaste ledamöterna, officerare, ämbetsmän, grossörer, vilka kraftigt understödde alla lojala förslag och med överlägsen parlamentarisk förmåga nedgjorde alla reformprojekter. Protokollet upplästes av sekreteraren, godkändes och justerades av första bänken. Därpå föredrogs första överläggningspunkten. - »Beredningsutskottet hemställer huruvida icke arbetarförbundet Nordstjärnan ville för sin del giva uttryck åt det ogillande, som varje rättänkande medborgare måste känna gentemot de olagliga rörelser, som under namn av strejker pågå i snart sagt hela Europa.» - Anser förbundet... - Jaaa! skrek första bänken. - Herr ordförande! ropade snickaren från Vita Bergen. - Vem är det därborta som för oljud! frågar ordföranden och tittar under glasögonen med en min som om han ämnade ta fram rottingen. - Här är ingen som för något oljud; det var jag som begärde ordet! sade snickarn. - Vem är jag? - Snickarmästaren Eriksson! - Är han mästare? När blev han det! - Jag är utlärd gesäll och har aldrig haft råd att begära burskap men jag är så skicklig som någon ann och jag arbetar för mig själv! Det ska jag säga! - Vill snickargesällen Eriksson vara god och sitta ner och inte störa oss vidare. - Anser förbundet frågan vara med ja besvarad. - Herr ordförande! - Vad är det frågan om? - Jag begär ordet! Och hör det herre! röt Eriksson. - Eriksson har ordet! mumlades från bakgrunden! - Gesällen Eriksson - stavar han med x eller z? frågade ordföranden, som blivit sufflerad av sekreteraren. Ett högt skratt upphöjdes av första bänken. - Jag stavar inte alls mina herrar, jag diskuterar! sade snickaren med glödande ögon; ja det gör jag! Om jag hade ordet i min makt skulle jag säga att de som strejka ha rätt, för om mästrarne och patronerna bli feta som göra ingenting annat än springa och fjäska på uppvaktningar och sådant där scheiss, så är det arbetarens svett det kostar! Men vi vet nog varför ni inte vill betala vårt arbete; det är därför att vi skulle få rösträtt till riksdan och det är man rädd för .. - Herr ordförande! - Ryttmästar von Sporn! - och det vet vi nog, att taxeringskommittén sätter ner skatten så snart den går opp till den där siffran. Om jag hade ordet i min makt så skulle jag säga mycket mer, men det tjänar så litet... - Ryttmästar von Sporn! - Herr ordförande, Mina Herrar! Det är högst oväntat att i en församling som denna, vilken genom sitt värdiga uppträdande för övrigt (nu senast vid det kongliga bilägret) gjort sig ett så gott namn, personer utan all parlamentarisk takt skola tillåtas kompromettera ett aktningsvärt förbund genom oblygt och hänsynslöst förakt för alla former. Tro mig mina herrar, något sådant skulle icke ha hänt i ett land där man från ungdomen lärt sig militärisk tukt... (- Allmänna livbeväringen! sade Eriksson till Olle.) ... där man vant sig att styra sig själv och andra! Jag uttalar den gemensamma förhoppningen, att något sådant störande uppträde icke vidare må äga rum bland oss... jag säger oss - ty jag är också arbetare... vi äro alla Arbetare inför den Evige... och jag säger det i egenskap av ledamot av detta förbund och den dag skulle vara en sorgedag då jag måste taga tillbaka de ord jag vid ett annat sammanträde häromdagen - ja det var i Nationalförbundet Livbeväringens Vänner! - yttrade: Jag tänker högt om den Svenska Arbetaren! - Bravo! Bravo! Bravo! - Anser förbundet Beredningsutskottets förslag med ja besvarat? - Ja! Ja! Andra punkten: - »På enskild motionärs förslag får Beredningsutskottet hemställa om icke arbetarförbundet skulle, i anseende till H. K. H. Hertigens av Dalsland timade konfirmation, såsom ett erkännande av Svenska Arbetarens tacksamhetsskuld till Konungahuset och nu särskilt som ett uttryck av ogillande över de arbetaroroligheter som under namn av Kommunen förhärja Frankrikes huvudstad, förena sig i insamlandet av medel till en hedersgåva vars värde dock icke bör överstiga tre tusen riksdaler.» - Herr ordförande! - Doktor Haberfeld! - Nej det var jag Eriksson, som begärde ordet! - Jaså! Nå! Eriksson har ordet! - Jag skulle upplysa att det icke är arbetaren som gjort Kommunen i Paris, utan att det är ämbetsmän, advokater - offcerare, just såna där livbeväringar! - och tidningsskrivare, som gjort den! Om jag hade ordet i min makt, så skulle jag be dessa herrar uttrycka sina känslor i ett konfirmationsalbum! - Anser förbundet frågan med ja besvarad? - Ja! Ja! Och därpå börjades ett skrivande av skrivaren och ett kollationerande och ett pratande som vid själva riksdagen. - Går det alltid till så här? frågade Falk. - Tycker herrn att det är muntert? svarade Eriksson. Det är så att man kan riva håret av sig. Jag vill kalla detta korruption och förräderi. Bara egennytta och uselhet; inte en man med hjärta som kan föra saken framåt; därför kommer det också att bli som det blir! - Vad skall det bli då? - Vi få väl se! - sade snickaren och fattade Olles hand. Är du beredd? fortfor han. Stå på dig bara, för här får du kritik! Olle nickade slugt. - Ornamentsbildhuggar-gesällen Olof Montanus har anmält sig hålla föredrag om Sverige, började ordföranden; ämnet är väl stort, förefaller det mig och något allmänt hållet, men om han lovar göra undan det på en halv timme så ska vi väl höra på; eller vad säger herrarne? - Ja! - Herr Montanus; var så god och stig fram. Olle ruskade på sig som en hund innan han skall ta språng och gick fram genom hopen, som mönstrade honom med sina blickar. Ordföranden öppnade ett litet samtal med första bänken och sekreteraren gäspade innan han tog upp en tidning för att visa huru litet han ämnade höra på föredraget. Men Olle steg upp på estraden, fällde ner sina stora ögonlock, tuggade några gånger för att narra åhörarne att han började och när det blev riktigt tyst, så tyst att man kunde höra vad ordföranden sade åt ryttmästarn, började han. - Om Sverige. - Några synpunkter. Det blev en paus. - Mina Herrar! Det torde väl få anses som mera än ett obestyrkt antagande att våra dagars mest fruktbara idé och kraftigaste strävan är att upphäva den trångsynta nationalitetskänslan, vilken skiljer folken och ställer dem som fiender emot varandra; vi hava sett de medel som härvid användas - världsexpositionerna och dessas verkningar - hedersdiplomen! [Man såg på varandra frågande. - »Vad var det där för en gliring?» sade Eriksson! »Den kom litet tvärt, annars var den bra!»] - Svenska Nationen går, såsom alltid, härvidlag i spetsen för civilisationen och har i högre grad än någon annan bildad nation vetat göra den kosmopilitanska idén fruktbärande, och, om man får döma efter vad siffror giva vid handen, redan hunnit mycket långt. Härtill hava ovanligt gynnsamma omständigheter bidragit och det är dem jag nu på en kort stund vill betrakta för att sedan övergå till något lättsmältare, såsom styrelseformen, skattehemmanen och dylikt. [»Det blir långt det här», sade Eriksson och knuffade Falk i sidan; »men han är rolig!»] - Sverige är, som var man vet, ursprungligen en tysk koloni och språket vilket bibehållit sig tämligen rent ända in på våra dagar är plattyskan i tolv dialekter. Denna omständighet, nämligen svårigheten provinserna emellan att meddela sig med varandra, har varit en mäktig hävstång för motverkandet av det osunda nationalitetsbegreppets utveckling. Andra lyckliga omständigheter hava dock motverkat ett ensidigt tyskt inflytande, vilket en gång gick så långt att Sverige var en inkorporerad tysk provins såsom under Albrekt av Mecklenburg. Hit räknar jag först de danska provinsernas erövring. Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän och Dalsland, Sveriges rikaste provinser bebos av danskar, vilka ännu tala sitt lands språk och vägra att erkänna svenska väldet. [»Vart i Jesu namn ska det här ta vägen? Är han galen?»] - Skåningen, till exempel, räknar ännu i dag Köpenhamn som huvudstad och skåningarne utgöra vid Riksdagen det Regeringsfientliga partiet. Så är även förhållandet med det danska Göteborg, som icke erkänner Stockholm såsom rikets huvudstad; där ha dock engelsmännen numera tagit försteget och anlagt en koloni. Denna nation, den engelska, fiskar utanför kusten och driver inne i staden nästan all storhandel under vintern; om sommarn resa de tillbaka och njuta av de samlade skatterna i sina hem på skotska höglanden. Ett mycket präktigt folk förövrigt! Engelsmännen hålla sig också en stor tidning där de berömma sina egna handlingar utan att precis klandra andras. Så hava vi att fästa oss vid de täta invandringarna, som då och då ägt rum. Vi ha finnar på Finnskogarna, men vi ha dem också i huvudstaden, dit de invandrat under svåra politiska förhållanden hemma. Vid våra större järnbruk finnes en myckenhet valloner inkomna på 1600-talet och vilka än i dag tala sin brutna franska. Det är som bekant en vallon som infört i Sverige den nya statsförfattningen vilken är tagen från Vallonien. Styvt folk och ganska hederligt! [»Nej vad in i - är det här för slag!»] - Under Gustav Adolfs tid hitkom en mängd skotskt frat och hyrde ut sig som soldater varför de också kommo in på riddarhuset! På östra kusten finnas många familjer som bära traditioner om en invandring från Livland och de andra slaviska provinserna, varför man här ofta träffar rent tartariska typer. Jag framkastade det påståendet att svenska folket var på den allra bästa väg att denationaliseras! Slå upp Svenska Adelns Vapenbok och räkna de svenska namn ni träffar. Om de gå över 25 procent så ska ni få skära näsan av mig mina herrar! Slå upp Adresskalendern, på en höft; jag har själv räknat efter på bokstaven G och av fyrahundra namn voro två hundra utländska. Vad är orsaken? Många äro de, men de förnämsta äro: De Utländska Dynastierna och erövringskrigen. Om man tänker efter huru mycket fusel som suttit på svenska tronen så förvånas man över att nationen än i dag kan vara så konungsk. En grundlagsbestämmelse sådan som att svenske konungen alltid skall vara en utlänning måste ovillkorligen leda rakt på målet=denationalisering; och den har också gjort det! Att landet skall komma att vinna på anslutning till främmande nationer är min övertygelse, ty att förlora något - det kan det icke, ty man kan icke förlora vad man icke har. Nationen saknar helt enkelt nationalitet och det var det Tegnér upptäckte 1811 och som han så trångsynt beklagar i Svea, men då var det för sent, ty rasen var redan förstörd genom utskrivningarne under de dumma erövringskrigen. Av den enda million innevånare som på Gustav II Adolfs tid funnos i landet utskrevos och fördärvades 70.000 fullmåliga karlar. Hur många Karl X och XI och XII förstörde kan jag icke säga, men man kan förstå vilken avel de hemmavarande skulle ge då de alla voro kasserade kronvrak! Jag återvänder till mitt yttrande att vi sakna nationalitet. Kan någon säga mig något svenskt i Sverige annat än våra tallar, granar och järngruvor, vilka snart icke behövas mer i marknaden! Vad äro våra folkvisor? Franska, engelska och tyska romanser, i dåliga översättningar! Vad äro folkdräkterna, vilkas försvinnande vi sörja? Gamla slarvor från medeltidens herredräkter! Redan på Gustav I:s tid begärde dalkarlarne, att man skulle straffa dem som buro hackade och brokiga kläder. Troligen hade icke de brokiga hovkläderna, den Burgundiska dräkten, ännu kommit ned till dalkullorna! Och säkert ha de haft många modeförändringar sedan dess! Säg mig något svenskt skaldestycke, konstverk, musikstycke, som är specifikt svenskt, varigenom det skiljer sig från alla icke-svenska! Visa mig en svensk byggnad! Det finns icke, och finns det så är det antingen dåligt eller är det bildat efter utländskt mönster. Jag tror icke jag säger för mycket om jag påstår att svenska nationen är en obegåvad, högfärdig, trälsinnad, avundsam, småsint och rå nation! Och därför går den sin undergång till mötes och det med stora steg! [Nu uppstod larm i salen! Spridda rop på Karl XII läto dock förnimma sig över bullret.] - Mina Herrar, Karl XII är död, och låt nu honom sova till nästa jubelfest! Det är honom vi ha mest att tacka för vår denationalisering och det är därför jag ber att herrarne instämma med mig i ett fyrfaldigt hurra! - Mina herrar! Leve Karl den tolfte! [»Jag skall be att få kalla sällskapet till ordning!» skrek ordföranden!] - Kan man tänka sig någon större fäaktighet hos en nation, som skall lära sig utifrån att bli skalder! Tänk sådana oxar som kunde gå bakom plogen i ett tusen sex hundra år och inte komma på den idén att göra visor! Men så kom det en kurre från Karl XI:s hov och förstörde hela denationaliseringsverket! Förr skrev man på tyska, men nu skulle det skrivas på svenska! Jag får därför be herrarne instämma med mig när jag ropar så här: Ner med den dumma hunden Georg Stiernhielm! [»Vad hette han?» - »Edvard Stjernström!» Ordföranden slår klubban i bordet! Uppståndelse! »Det är nog! Ned med den förrädaren! Han driver med oss!»] - Svenska nationen kan bara skrika och slåss, det hör jag! Och efter som jag icke får fortsätta och komma till styrelsen och kronoskattehemmanen så vill jag bara säga, att sådana här servila lymlar som jag hört på i kväll äro mogna för enväldet när som helst! Och ni får't! Lita på det! Ni får envälde! [En puff bakifrån kastade upp orden ur halsen på talaren som nu tog fatt i talmansbordet för att hålla sig kvar.] - Och ett otacksamt släkte som inte vill höra sanningen... [»Kör ut honom! Riv sönder honom!» Olle kastades ner från estraden men ännu i sista ögonblicket skrek han som en vansinnig och under mottagande av hugg och slag: »Leve Karl den tolfte! Ner med Georg Stiernhielm!»] Olle och Falk befunno sig ute på gatan. - Vad kom åt dig? frågade Falk; blev du från dina sinnen! - Ja, jag tror jag blev det! Jag hade läst över mitt tal i nära sex veckor, jag visste på pricken vad jag skulle säga, men när jag kom fram och fick se alla dessa ögon så gick det sönder; hela min konstiga bevisföring ramlade som en murarställning, jag kände marken sjunka under mina fötter och alla tankar kommo i en röra! Var det mycket galet? - Ja det var svårt, och du får nog tidningarna på dig! - Ja det är för sorgligt! Och jag tyckte att jag hade det så klart! Men det var skönt att få bränna till dem lite ändå! - Du skadar din sak på det där sättet och kan aldrig komma fram mera! Olle suckade! - Vad i herrans namn hade du med Karl XII att göra? Det var det värsta av alltihop! - Fråga mig inte! Jag vet ingenting! - Älskar du ännu arbetaren? fortfor Olle. - Jag beklagar honom som låter vilseföra sig av lycksökare och jag skall aldrig svika hans sak, ty hans sak är den närmaste tidens fråga, och hela er politik är inte värd ett öre mot den! Olle och Falk vandrade gatorna framåt och kommo så ner åt staden igen och promenerade in på Lilla Nygatan där de gingo in på Café Naples. Klockan var nu mellan nio och tio och kaféet var tomt i det allra närmaste. Där satt blott en enda gäst vid ett bord nära disken. Han läste i en bok för flickan vilken satt bredvid och sydde. Det såg mycket nätt och hemtrevligt ut, men måtte ha gjort ett starkt intryck på Falk, ty han gjorde en häftig rörelse och ändrade min. - Sellén! Hå, är du här! God afton Beda! sade Falk med en konstlad hjärtlighet, vilken var honom mycket främmande, i det han tog den unga flickans hand. - Nej. Se bror Falk! sade Sellén. Hittar bror hit också! Jag kunde väl tro att det var något efter som vi ses så sällan i Röda Rummet. Falk och Beda växlade en blick. Den unga flickan hade ett distingerat utseende för sin plats; ett fint, intelligent ansikte, som bar en sorg; en smärt gestalt med ett självsvåldigt men kyskt linjespel; ögonen voro något vinklade uppåt som om de spejade efter en olycka från himmelen men kunde för övrigt leka alla lekar ett ögonblickslynne kunde uppfinna. - Så allvarsam du är! sade hon till Falk och såg ned på sömmen! - Jag har varit på ett allvarsamt möte, sade Falk och rodnade som en flicka. Vad läste ni för slag? - Jag läste Tillägnan till Faust, sade Sellén, och räckte ut sin hand för att leka med Bedas söm! En mörk sky drog över Falks ansikte. Samtalet blev tvunget och odrägligt. Olle satt försjunken i betraktelser som tycktes röra sig om självmord. Falk begärde en tidning och erhöll »Den Obesticklige». Med ens slog det honom för huvudet att han glömt se efter vad den skrivit om hans dikter. Han fläkte upp bladet och kastade ögonen på tredje sidan; där fann han vad han sökte. Det var inga artigheter, men icke heller några grovheter, ty artikeln var dikterad av verkligt och djupt intresse. Recensenten fann icke Falks poesi sämre eller bättre än de andra samtidas, men fullt lika egoistisk och betydelselös; den handlade endast om författarens enskilda affärer, olovliga förbindelser, uppdiktade eller verkliga, koketterade med små synder men sörjde icke över de stora; det var icke ett grand bättre än den engelska toalettpoesin och författaren kunde gärna ha satt sitt stålstick framför titeln så hade texten varit illustrerad m.m. Dessa enkla sanningar gjorde ett djupt intryck på Falk som endast läst Gråkappans puff skriven av Struve, och Rödluvans av personlig välvilja dikterade recension. Han tog ett kort avsked och steg upp för att gå. - Skall du gå redan? frågade Beda! - Ja! Träffas vi i morgon? - Ja, som vanligt! God natt! Sellén och Olle följde med ut. - Det är en rar unge, sade Sellén, när de gått en stund tysta framåt gatan. - Jag anhåller att du yttrar dig litet mer förbehållsamt om henne! - Bror är kär i henne kan jag förstå? - Ja det är jag och jag hoppas du förlåter mig det! - För all del jag ska inte gå i vägen! - Och jag ber dig inte tro något illa om henne... - Nej det gör jag inte heller! Hon har varit vid teatern... - Hur vet du det! Det har hon aldrig talt om för mig. - Nej men för mig! Man ska aldrig tro de där små satarna! - Nå det är ju inte något ont i det! Jag tänker ta henne ifrån hennes plats så fort jag kan; vårt umgänge inskränker sig till att vi gå ut och spatsera till Haga klockan åtta om morgnarna och dricka vatten ur källan. - Så oskyldigt! Gå ni aldrig ut och supera om kvällarna? - Det har aldrig fallit mig in att göra något sådant opassande förslag som hon med förakt skulle avslå! Du skrattar, du; gör det; jag tror ännu på en kvinna som älskar, hon må tillhöra vilken klass som helst, ja hon må ha haft vilka föregående äventyr som helst! Hon har sagt mig att hennes bana icke varit ren, men jag har lovat att aldrig fråga henne om det förflutna! - Det är allvarsamt då? - Ja, det är allvarsamt! - Det var en annan sak! God natt bror Falk! Olle kommer väl med mig! - God natt! - Stackars Falk, sade Sellén till Olle; nu ska han också fram och löpa sitt gatlopp, men det ska så vara; det är som tandömsningen; det blir inte karl av en förr än man haft sin historia! - Hur dan är flickan; då? frågade Olle av ren artighet, ty hans tankar voro fjärran. - Hon är nog bra på sitt sätt, men Falk går och tar saken allvarsamt; det låtsas hon också, så länge hon tror att hon kan vinna honom, men dröjer det, så tröttnar hon, och det är ingen säkerhet att hon icke söker förströelse på annat håll under tiden ändå. Nej, ni kan inte behandla såna här affärer; man ska inte gå och huttla, utan klämma till genast, annars kommer det någon annan i vägen. Har du aldrig varit ute Olle? - Jag hade ett barn med våran piga där hemma på landet och det var därför far körde mig ur huset! Sen har jag inte velat spotta åt dem! - Det var inte så invecklat, det, inte! Men att bli bedragen, som det kallas det känns efter det må du tro; oj! oj! oj! Man ska ha nerver som fiolsträngar, om man vill leka den leken! Få se hur Falk går igenom den pärsen; det finns de som ta sådant där mycket djupt och det är dumt! - Jaså, porten är öppen! Stig på Olle, jag hoppas det ska vara bäddat, så att du ska ligga riktigt gott; men du får ursäkta min gamla städerska att hon inte kan skaka en bolster, hon är så klen i fingrarna ser du, så att det blir kanske lite knöligt och hårt. De hade klättrat upp för trapporna och voro nu uppe. - Stig på, stig på! sade Sellén. Det känns som om Stava skulle ha vädrat här, eller kanske hon skurat; jag tycker det luktar skurfukt. - Du spektaklar, det kan väl ingen skura där det inte finns något golv. - Finns det inte något golv? Det var en annan sak! Vart har det tagit vägen då? Kanske det har brunnit upp? Nå, lika gott! Vi få väl vila på vår moder jorden, eller gruset vad det nu är! Och de lade sig i kläderna på golvfyllningen sedan de bäddat med bitar av målarduk och gamla ritningar och lade var sin portfölj under huvet. Olle slog eld, tog upp en stearinljusbit ur byxfickan och ställde bredvid sig på golvet; ett svagt sken irrade omkring i den stora tomma ateljén och tycktes göra våldsamt motstånd mot de massor av mörker som ville störta sig in genom de kolossala fönstren. - Det är kallt i kväll, sade Olle och tog fram en flottig bok. - Kallt? Inte! Det är bara tjugo grader ute och då är det minst trettio härinne efter som vi bor så högt. Vad tror du klockan kan vara? - Jag tyckte hon slog ett i Johannis, nyss. - Johannis? Inte har de någon klocka! De ä så fattiga, så den ha de satt bort. Det blev en lång paus, som först avbröts av Sellén. - Vad läser du, Olle? - Det är detsamma! - Är det detsamma? Ska du inte vara artig när du är främmande. - Det är en gammal kokbok som jag lånat av Ygberg! - Nej, för fan, är det? Åh då få vi läsa lite; jag har inte ätit mer än en kopp kaffe och tre glas vatten i dag. - Vad vill du ha för slag, då? sade Olle och bläddrade i boken. Vill du ha en fiskrätt; vet du vad Marjonäs är? - Marjonäs? Neej! Läs det! Det låter gott! - Hör på nu då! »139. Marjonäs. Smör, mjöl och litet engelsk senap sammanfräses och uppvispas med god buljong. När den kokar, ivispas några äggulor; varefter den får kallna.» - Nej, fy tusan, det där blir man inte mätt på... - Åh det är inte slut än. »Fin matolja, vinättika, litet grädde och vitpeppar» - ja jag ser nu att det duger inte. Vill du ha något stadigare. - Slå opp kåldolmar, det är det bästa jag vet! - Nej jag orkar inte läsa högt, låt mig slippa. - Åh, läs på du! - Nej låt mig vara i fred nu! Det blev tyst igen. Därpå släcktes ljuset och det blev alldeles mörkt. - God natt Olle; svep om dig, så du inte fryser. - Vad ska jag svepa för slag? - Ja inte vet jag. Tycker du inte att det är roligt att leva så här? - Jag undrar varför man inte tar livet av sig när det är så här kallt. - Inte ska man det! Jag tycker det är intressant att se hur det kommer att gå. - Har du föräldrar, Sellén? - Nej jag är oäkta; har du? - Ja, men det kan vara det samma! - Du ska vara tacksam mot försynen, Olle, man ska alltid vara tacksam mot försynen - fast jag inte vet vad det tjänar till precis! Det ska väl så vara! Det blev tyst igen; denna gången var det Olle som störde. - Sover du? - Neej, jag ligger och tänker på Gustav Adolfs staty; vill du tro att - - Fryser du inte? - Fryser? Här som är så varmt! - Min högra fot är alldeles borta. - Drag över dig färgschatullet och stoppa om dig penslarna, så blir det bättre. - Tror du att någon haft det så svårt som vi? - Svårt? Ha vi det svårt, som ha tak över huvet! Det finns professorer vid Akademien, med trekantig hatt och värja, som ha haft det mycket värre. Professor Lundström har sovit en halv april månad i Hummelgårdsteatern! Det tyckte jag var stil! Han hade hela vänstra oxögat för egen räkning, och han påstår att det inte fanns en parkettplats ledig efter klockan ett på natten; alltid goda hus om vintern men dåligt om sommarn! God natt med dig, nu somnar jag! Och Sellén snarkade. Men Olle steg upp och gick fram och åter på golvet tills det ljusnade i öster, då förbarmade sig dagen över honom och skänkte den vila som natten icke unnat. {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 25 1972 3869 2006-01-15T10:37:50Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/25.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/25.html --> =='''Sista brickan.'''== Och vintern gick, långsamt för de olycklige, mera fort för de mindre olycklige. Och våren kom med sina krossade förhoppningar om sol och grönt, tills sommaren var inne som en kort förberedelse till hösten. En majmorgon gick litteratören Arvid Falk »i Redaktionen av Arbetarfanan» under en glödande solhetta framåt Skeppsbron och såg på huru fartygen lastade och lade ut från stranden. Hans yttre var icke så vårdat som förr; hans svarta hår var längre än modet tillät och hans skägg hade vuxit ut à la Henri IV, vilket gav ett nästan vilt uttryck åt hans avmagrade ansikte. Hans ögon brunno av en olycksbådande eld som brukar röja fanatikern eller rumlaren. Han tycktes välja bland fartygen, men hade svårt att besluta sig. Efter lång tvekan gick han fram till en matros, som höll på att rulla upp en björn med packor på en brigg. Han lyfte artigt på hatten: - Kan herrn vara god och säga vart detta skepp går? sade han blygt, ehuru han trodde sig tala i en mycket djärv ton. - Skepp? Jag ser inte något skepp! Och de kringstående skrattade. - Men vill herrn veta vart briggen går så läs där! Falk kände sig bragt ur fattningen, men retade upp sig och fortfor i häftig ton: - Kan ni inte ge ett hövligt svar på en hövlig fråga! - Ni? Dra du in i helvete och stå inte här och gräla! - Se opp där! Samtalet avstannade och Falk fattade äntligen ett beslut. Han vände sig om och gick, upp genom en gränd över Köpmantorget och vek in på Kindstugatan. Där stannade han utanför porten till ett smutsigt hus. Återigen stod han tvekande, ty sin skötessynd obeslutsamheten kunde han aldrig överge. Då kom en liten trasig, vindögd pojke springande med handen full av korrektur i långa remsor och skulle förbi Falk, då denne höll an honom. - Är redaktören uppe? frågade han. - Ja, han har varit här sedan klockan sju, svarade gossen med andan i halsen! - Har han frågat efter mig? - Ja då, många gånger! - Är han ond? - Jaa! Det är han allt. Och gossen var som en pil uppe för trapporna! Men Falk var strax efter och inträdde i redaktionsrummet. Det var ett kyffe med två fönster åt den mörka gatan; framför vardera stod ett omålat träbord med papper, penna, tidningar, sax och gummiflaska. Vid ena bordet satt gamle vännen Ygberg iförd en söndersliten svart bonjour och läste korrektur, vid det andra bordet, som var Falks, satt en herre i skjortärmarne och en svart sidenmössa på huvudet av det slag som kommunarder bära. Hans ansikte var igenväxt med ett rött helskägg och hans undersätsiga växt med dess grova former antydde arbetaren. Då Falk inträdde, gjorde kommunarden en våldsam rörelse med benen under bordet och kavlade upp skjortärmarne, varvid en blå tuschtatuering bestående av ett ankare och ett anglosachsiskt R blev synlig. Därpå fattade han saxen, stack den mitt igenom första sidan på en morgontidning, gjorde ett klipp och sade med rå ton och ryggen åt den tilltalade Falk. - Var har herrn varit? - Jag har varit sjuk, svarade Falk trotsigt som han själv tyckte, men ödmjukt som Ygberg försäkrade efteråt. - Det var lögn; herrn har varit ute och supit! Han satt på Naples i går kväll, jag såg honom! - Nå, det må jag väl göra... - Herrn får sitta var han behagar, men här ska han vara på slaget enligt överenskommelse! Klockan är en kvart över åtta redan! Jag vet att såna där herrar, som legat vid Akademien, där de tro att de få lära så fasligt mycket, inte få lära sig ordning och skick! Är det inte oborstat att komma för sent! Uppför herrn inte sig som en drummel, då herrn låter sin arbetsgivare sitta och göra sin tjänst! Va! Nu för tiden är det opp och ner, det ser jag! Det är arbetstagarn som hundsfotterar mästarn, det vill säga arbetsgivaren, och det är kapitalet som är det förtryckta! Så är det! - När kom redaktören på de åsikterna! - När? - Nu! Herre! Just nu! Och jag hoppas de åsikterna äro lika goda för det! Men jag har kommit underfund med något annat också! Herrn är ju en okunnig människa; herrn kan ju inte skriva svenska! Var så god och se hit! Hur står det här! Läs! »Vi hoppas att alla de som nästa år skola exercera beväring...» Har man hört på maken! »Alla de som»... - Ja, det är rätt! sade Falk! - Är det rätt? Hur kan herrn påstå det! Man säger i dagligt tal »alla dom som» alltså måste man skriva »alla dem som». - Ja, om dem står i ackusativus... - Äh, inte några lärda fraser, det kommer man ingen stans med! Herrn ska inte prata smörja med mig! Nå, och så skriver herrn ex-sersera med bara x, fastän det heter ex-sersera! Tyst nu! Heter det ex-ersera, eller ex-sersera... ? Svara nu! - Man säger visserligen... - Man säger, alltså heter det ex-sersera; ty det kan inte heta annat än man säger! Kanske jag är dum, när allt kommer kring, kanske jag inte kan tala svenska en gång! Jag har rättat det emellertid! Se här, fortsätt nu och passa på tiden en annan gång! Han störtade opp från stolen med ett anskri och smällde en örfil på korrekturgossen! - Jaså, du sitter och sover mitt på ljusa dagen din lymmel! Dig ska jag väl lära att vara vaken! Du är inte för gammal att få stryk. Han tog offret vid spänntamparne, kastade honom upp på en hög osålda tidningar och prylade honom med sin svältrem, som han spänt av. - Jag sov inte; jag sov inte; jag bara blunda! skrek gossen under smärtan. - Jaså du nekar också! Du har lärt dig ljuga, men jag ska lära dig tala sanning. - Sov du, eller sov du inte? Tala nu sanning, annars blir du olycklig! - Jag sov inte! stammade den olycklige som var alldeles för ung och oskyldig att med en lögn kunna reda sig ur ett dilemma. - Jaså, du nekar ändå! Det var en förhärdad lymmel! Ljuga så fräckt! Han skulle just till att ytterligare bestraffa det unga sanningsvittnet, då Falk reste sig, gick fram till redaktören och sade med fast röst: - Slå inte gossen, jag såg att han inte sov! - Nej hör ni på den! Det var mig en rolig kurre! »Slå, inte, gossen!» Vem var det som yttrade sig! Jag tyckte jag hörde en mygga surra i mitt öra! Jag kanske hörde fel! Jag hoppas det! Jag hoppas det till Gud! - Herr Ygberg! Herrn är en hygglig karl! Herrn har inte studerat vid Akademien! Hör nu, såg herrn händelsevis om den här gossen, som jag nu håller som en fisk i byxtamparna, såg herrn om han sov! - Om han inte sov, svarade Ygberg sävligt och intagande, så höll han just på till att somna! - Det är rätt svarat! Vill herr Ygberg vara så god och hålla i den här byxlinningen medan jag låter min käpp lära en yngling att tala sanning! - Herrn har inte rättighet att slå honom, sade Falk! Rör honom och jag öppnar fönstret och, ropar upp en poliskonstapel. - Jag är husbonde och jag slår mina lärpojkar! Han är lärpojke för han ska in i redaktion sen! Det ska han, fast det finns akademiskt bildade, som inte tro att man kan redigera en tidning utan deras hjälp! Hör du Gustaf, lär du inte på tidningsyrket? Va! Svara nu, men tala sanning annars... ! Dörren öppnades och in stack ett huvud - det var ett mycket ovanligt huvud och oväntat att se på detta ställe, men det var ett mycket bekant huvud, ty det hade varit avritat fem gånger. Emellertid hade detta betydelselösa huvud det inflytandet att redaktören kastade på sig en rock och spände om svältremmen, samt gjorde en bugning och ett grin som vittnade om stor övning. Statsmannen frågade om redaktören var ledig, varpå ett tillfredsställande svar avgavs under det sista lämningen av arbetaren försvann i det barrikadmössan ströks av huvudet. De båda herrarne stego in i redaktörens enskilda rum och dörren stängdes väl efter dem. - Jag undrar vad greven nu har för planer? sade Ygberg och satte sig självsvåldigt på sin stol, som en skolpojke när magistern går sin väg. - Det undrar inte jag alls, sade Falk, ty nu tror jag mig veta vad han är för en skälm och vad redaktören är för en skälm, men jag undrar hur du kunnat från att vara ett fä blivit en ärelös hund, som lånar dig till skändligheter. - Du ska inte vara så häftig, kära bror! - Nå du var inte på plenum i natt! - Nej! Jag anser riksdagen vara utan all betydelse för annat än enskilda intressen. Hur gick det med Tritons dåliga affärer? - Vid gemensamma omröstningen beslöts att staten skulle, i betraktande av det stora nationella i företagets patriotiska idé, övertaga obligationerna under det att bolaget likviderar... eller avvecklar! - Det vill säga - staten håller inunder huset medan grunden ramlar, så att styrelsen får tid att springa undan! - Du såg hellre att alla dessa små... - Jag kan, jag kan! Alla dessa små räntetagare - ja, jag såg heldre att de arbetade med sitt lilla kapital än att de lågo lata och ockrade med det, men jag såg helst att bedragarne kommo på fästning, så uppmuntrades icke bedrägliga företag. Detta kallas politisk ekonomi. Fy fan! - En sak! Du fikar efter min plats! Du ska få den! Du ska icke behöva sitta där i din vrå och vara bitter på mig, därför att du ska behöva sopa och städa åt mig i korrekturet. Jag har alldeles för många artiklar liggande otryckta därinne hos den där frihets-hunden, som jag föraktar, för att jag skulle vilja sitta och klippa rövarhistorier vidare. Rödluvan var mig för konservativ, men Arbetarfanan var för smutsig! - Nå det var roligt, att du lämnar dina chimärer och blir förståndig. Gå du in i Gråkappan, där har du en framtid! - Jag lämnar den chimären att de förtrycktes sak ligger i goda händer, och jag tror det vara en stor uppgift att upplysa allmänheten om vad opinionen, i synnerhet den tryckta är och huru den uppkommer, men saken, den lämnar jag aldrig! Dörren till redaktörens rum öppnades ånyo och ut trädde redaktören själv. Han stannade mitt på golvet och talade med en onaturligt böjlig nästan hövlig stämma: - Behagar häradshövdingen upprätthålla redaktionsbestyren medan jag avlägsnar mig - jag måste resa bort på en dag i högst viktiga ärenden. Notarien kan hjälpa med de löpande göromålen. Herr greven stannar en stund därinne på mitt rum - jag hoppas herrarne icke undandraga sig att vara herr greven till tjänst om så åstundas. - För all del, det behövs icke, sade greven inifrån, där han satt lutad över ett manuskript som var under tillkomst. Redaktören gick, och, märkvärdigt, greven gick ungefär två minuter efter, eller så lång tid som fordrades för att slippa gå ut i sällskap med redaktören av Arbetarfanan. - Är du säker på att han reste med detsamma? frågade Ygberg. - Jag hoppas det! sade Falk. - Då går jag ner till Munkbron och tittar på fruarna hur de handlar. Apropå, har du träffat Beda något sen? - Sen? - Ja sen hon lämnade Naples och satte sig på rum. - Hur vet du det? - Du skall försöka att vara lugn, Falk! Det går dig aldrig väl annars! - Ja jag måste det snart, annars mister jag förståndet! Tänk den där lilla kvinnan som jag älskade så, så! Hon bedrog mig så skamligt! Vad hon nekade mig, det gav hon åt den där tjocka hökarn! Och vet du vad hon svarade? Hon sa att det bevisade huru rent hon älskade mig! - Det var ett fint dialektiskt arbete! Och hon hade rätt, ty översatsen var alldeles riktig! Hon älskar dig än? - Hon förföljer mig åtminstone! - Och du? - Jag hatar henne så djupt man kan, men jag fruktar hennes närhet. - Det är: du älskar henne än! - Låt oss byta om ämne! - Du skall vara lugn, Falk! Se på mig! Nu går jag emellertid ut och solar mig; man måste dock njuta av sin tillvaro i dess ändliga existens. Gustaf, du kan få gå ner till Tyska brunn och spela knapp om du vill, på en timme. Falk var ensam. Solen kastade sig ner över det branta taket mitt emot och eldade nu upp rummet; han öppnade fönstret och tittade ut, för att få några friska andetag, men möttes av dövande ångor från rännstenen; han lät blicken flyga ut till höger framåt de prång som kallas Kindstugatan och Tyska Brinken och han såg längst bort i perspektivet ett stycke av en ångbåt, några mälarvågor som glänste i solskenet och en klyfta av Skinnarviksbergen, som nu först fått litet grönt här och där i skrevorna. Han tänkte på dem som skulle få fara ut till ett sommarnöje på denna ångbåt, bada i dessa vågor och vila sitt öga på det gröna. Men nu började bleckslagarn inunder hamra plåt, så att huset och fönsterrutorna skallrade; fram körde ett par arbetshjon en dånande, stinkande kärra och ut från krogen mitt över gatan stormade en doft av brännvin, svagdricka, sågspån och granris. Han drog in huvudet och satte sig vid sitt bord; framför honom lågo väl hundra landsortstidningar färdiga att bli klippta. Han tog av sig manschetterna och började granskningen; de luktade kimrök och olja och svärtade ifrån sig - det var huvudintrycket; vad han ansåg värt att tagas ur dem, det fick stanna, ty han måste tänka på sin tidnings program. Om arbetarne vid någon fabrik skänkt verkmästarn en snusdosa av silver, så skulle han genast klippa till, men om en patron skänkt fem hundra riksdaler till arbetarnes kassa, skulle han gå förbi. Om hertigen av Halland hade invigt en pålkran och intendenten Trälund skrivit vers vid tillfället, skulle han klippa till med vers och allting, »ty sådant tycker folk om att läsa»; kunde han lägga till något försmädligt så var det så mycket bättre, de fick det i alla fall i sig. För övrigt gällde klippningsordern: allt berömligt av och om publicister och kroppsarbetare, allt smädligt om präster, militärer, stora köpmän (icke små), akademici, stora författare och domare. Dessutom skulle han minst en gång i veckan angripa kongl. teaterdirektionen, samt stryka ner småteatrarnes lättsinniga sångpjäser i »moralens och sedlighetens namn», ty redaktören hade märkt att arbetarne icke voro roade av dessa teatrar. En gång i månaden skulle stadsfullmäktige anklagas (och dömas!) för slöseri, varjämte, så ofta tillfälle gavs, regeringsformen borde antastas, men icke regeringen; sträng censur hade redaktören förbehållit sig på attentat mot vissa riksdagsmän och vissa statsråd - vilka - det var en hemlighet som icke ens redaktören kände - ty det berodde på konjunkturerna, och dem kunde endast tidningens hemliga förläggare bedöma. Falk arbetade med sin sax tills han var svart om ena handen och han klistrade; men gummiflaskan gav ifrån sig en sådan elak lukt och solen brände så hett; den stackars aloen, vilken kunde törsta som en kamel och lida en retad stålpennas alla stygn stod och såg så bedrövad ut och gjorde det ökenartade intrycket förfärligt levande; hon var alldeles svartprickig av stick och hennes blad sköto upp som en bunt åsneöron ur den snustorra jorden. Något dylikt måtte ha svävat för Falks tankar, där han satt försjunken i sysslolöshet, ty innan han kunde ångra sig hade han snappat av alla örsnibbarna. Därpå, kanske för att döva samvetet, kanske för att ha något att göra, strök han gummi på såren och såg på huru solen torkade det; därpå undrade han en stund var han skulle få middag ifrån, ty han hade kommit in på den stråten som leder till fördömelsen - eller de så kallade »dåliga affärernas» väg; så tände han en pipa Svarta Ankaret och lät det dövande oset stiga upp och bada sig i det kortvariga solskenet; detta gjorde honom mildare stämd mot det stackars Sverige där det låg uttalat, (som man tror) i de dag-, vecko- och halvveckobulletiner som kallas tidningar. Han lade undan saxen, kastade tidningarna i en vrå, och delade broderligt med aloen innehållet av lerkaraffinen; då tyckte han att den stackarn såg ut som något vingklippt - vad som helst - en and till exempel som stod på huvut i dyvatten och grävde efter något - vad som helst - pärlor till exempel, eller musslor åtminstone utan pärlor. Därpå grep honom förtvivlan igen liksom garvarn med sina långa hakar och sköt honom ner, ner igen i smutskaret, där han skulle beredas innan kniven kom och skrapade skinnet på honom så att han skulle bli lik andra människor. Och han kände icke samvetskval, icke ånger över ett förspillt liv, utan helt enkelt förtvivlan över att behöva dö i sin ungdom, den andliga döden, innan han fått göra gagn, förtvivlan över att behöva kastas bort som en onyttig rö, som ris på elden! Klockan slog elva i Tyskan och nu började klockspelet »Här är gudagott att vara» och »Mitt liv är en våg»; liksom fattad av samma idé började ett italienskt positiv med obligat flöjtstämma att veva upp »An der schönen blauen Donau» vid Brända Tomten; så mycket musik på en gång satte nytt liv i bleckslagaren vilken med fördubblad iver tog itu med sina plåtar; allt detta larm gjorde att Falk icke hörde huru dörren öppnades och två personer inträdde. Den ena var en lång mager mörk figur med höknäsa och polkahår, den andra var en tjock blond undersätsig en, vars ansikte var blankt av svett och som mest liknade det djur som av hebréerna ansågs vara det orenaste av alla. Deras yttre antydde en sysselsättning som varken tog själs- eller kroppskrafter för mycket i anspråk, där fanns detta odeciderade som tyder på oregelbundenhet i arbete och levnadssätt. - Pst! viskade den långe; är du ensam? Falk syntes både angenämt och oangenämt överraskad av besöket. - Jag är alldeles ensam till och med; den röde har rest bort - - - Åh! Kom då med och ät en bit mat. Däremot hade Falk ingenting att invända utan stängde byrån och följde de två ner till källaren Stjärnan på Österlånggatan, där de slogo sig ner i den mörkaste vrån. - Nej - se brännvin! sade den tjocke och hans brustna öga tindrade mot brännvinsflaskan. Men Falk, som följt med, mera för att få deltagande och tröst, fästade icke tillbörlig uppmärksamhet på de erbjudna saligheterna. - Jag har icke känt mig så olycklig på länge! sade han. - Tag dig en smörgås med sill! sade den långe. Vi ska ha utav Rydingens kumminost - Pst! Kypare! - Blombergs blandning! - Kan ni ge mig ett gott råd nu, försökte Falk igen, jag står inte ut med »den röde» längre och jag måste söka... - Pst! Kypare! Bergmans spisbröd! - Sup, nu Falk och sitt inte och prata smörja! Falk var kastad ur sadeln och gjorde icke vidare några försök i den riktningen att finna lindring i sin andliga nöd, men han försökte en annan icke ovanlig väg. - Sa du att vi skulle supa? Så gärna som min själ lever! Det flöt som etter i hans ådror, ty han var icke van vid starka drycker på förmiddagen; men han erfor ett underligt välbehag i matoset och flugsurret och doften av den halvruttna blombuketten som stod bredvid den smutsiga bordsyrtuten. Till och med det dåliga sällskapet med det slarviga linnet, de fläckiga rockarne och de okammade galgfysionomierna harmonierade så med hans eget förnedringstillstånd att han erfor en vild glädje. - Vi voro ute på Djurgårn och söp i går! sade den tjocke för att i minnet upprepa de njutningar som flytt. Häremot hade Falk ingenting att anmärka och hans tankar voro också genast på annat håll. - Är det inte skönt att vara fri på en förmiddag? sade den långe, som tycktes ha tagit en frestare-roll. - Jo, det är skönt, svarade Falk och skulle liksom mäta sin frihet med en blick ut genom fönstret, men han såg endast en brandstege och en soplår ute på bakgården dit endast svaga återsken från sommarhimmelen svävade ner. - Nu ta vi en halva! Se så! - Ah! - Nå bolaget Triton? Hahahaha! - Du ska inte skratta, sade Falk, det blir så många stackare lidande på det! - Vad för ena stackare! Stackars kapitalister? Tycker du det är synd med sådana som inte arbetar utan leva på pengar? Nej min gosse, du har allt dina fördomar kvar ännu! Men det stod en sådan rolig historia i Bålgetingen om en grosshandlare som skänkte 20.000 rdr till Barnkrubban Betlehem och för det fick han Vasaorden; men så befanns det vara Tritons-aktier med solidarisk ansvarighet, så att nu får krubban göra konkurs. Är det inte härligt! Tillgångarne utgjorde 25 vaggor och ett oljefärgsporträtt av okänd mästare! Det är ju skönt! Porträttet värderades till 5 rdr! Är det inte härligt! Håhåhåhå! Falk kände sig obehagligt berörd av ämnet, vilket han kände bättre än de andra. - Nå såg du att Rödluvan avslöjade den där humbugen Skönström som gav ut de där usla dikterna i julas! sade den tjocke. Det var riktigt rart att läsa ett sant ord om den där schajasen en gång! Jag har rappat honom i Äspingen ett par gånger, och det så att det har visslat om det! - Ja, men du var litet orättvis mot honom; hans vers voro inte dåliga, sade den långe. - Dåliga? De voro då mycket sämre än mina som Gråkappan strök ner så - du minns! - Apropå, Falk. Har du varit på Djurgårdsteatern? frågade den långe. - Nej! - Det var synd det! - Där är det där Lundholmska rövarbandet och grasserar! Det må du tro var mig en fräck lymmel! Han hade inte skickat Äspingen några biljetter och när vi kom dit i går körde han ut oss! Det ska han ha igen! Vill inte du ta itu med den hunden! Se här har du papper och blyertspenna! Nu skriver jag! »Teater och Musik» »Djurgårdsteatern». Nu skriver du! - Men jag har ju inte sett hans trupp! - Vad fan gör det! Har du inte skrivit förr om det du inte sett? - Nej, det har jag inte; jag har avslöjat humbug, men jag har aldrig angripit oskyldiga och hans trupp känner jag inte. - Åh den är usel! Det är bara pack! bestyrkte den tjocke! Spetsa din penna och stick honom i hälen som du så bra kan! - Varför sticka ni inte själva? frågade Falk. - Därför att sättarna känna vår stil och de bruka spela folk därute om kvällarne. Förövrigt är Lundholm en sådan vildsint karl så han kommer nog rykande upp på byrån och då ska man ha det att sticka honom i näsan med, att det är en opinionsyttring från opartiska! Se så nu skriver Falk Teater så går jag på med Musiken. Det har ju varit en konsert i Ladugårdslands kyrka i veckan - Hette han inte Daubry? med y? - Nej med i! svarade den tjocke! Kom nu bara ihåg att han var tenor och att han sjöng Stabat Mater! - Hur stavas det? - Det kan vi snart se efter, sade den tjocke redaktören av Äspingen och tog fram en packe flottiga tidningar från gasometerskåpet. - Här har du hela programmet, och jag tror det står en recension ini bladet. Falk kunde icke låta bli att skratta. - Det kan väl inte stå recension samma dag annonsen är ute? - Nog kan det alltid! Men det behövs inte för jag ska nog recensera det där franska packet ändå! - Gå nu på med Litteraturen du tjockus. - Skicka förläggarne böcker till Äspingen? frågade Falk. - Är du galen? - Köper ni dem själva för bara nöjet att recensera dem? - Köper? - Grönskålling! Tag dig en ters nu, och se glad ut, ska du få dig en kotlett! - Ni kanske inte läser de böcker ni recenserar? - Vem tror du har tid att läsa böcker? Är det inte nog med att man skriver om dem! Man läser tidningarna och det är tillräckligt! För övrigt ha vi för princip att rappa alla! - Ja, men det är ju en dum princip. - Nix! Därigenom får man alla författares ovänner och avundsmän med sig - och då har man ju majoritet. De neutrala läsa hellre ovett om andra än de läsa beröm! Det ligger något uppbyggligt och tröstrikt för den obemärkte att se huru törnig berömmelsens väg är! Inte sant! - Ja, men att handskas med människors öden på sådant vis! - Åh, det gör så gott åt både gamla och unga, det vet jag som aldrig fick annat än ovett i min ungdom! - Ja men ni vilseleder allmänhetens omdöme! - Allmänheten vill inte ha något omdöme, allmänheten vill ha sina passioner tillfredsställda! Om jag berömmer din ovän så vrider du dig som en mask, och säger att jag saknar omdöme; om jag berömmer din vän så säger du han har omdöme! Tag ner den där sista pjäsen på dramatiskan, tjockus, som nyss kommit ur pressen! - Är du säker att han kommit ut? - Ja bevars! Du kan alltid säga att den »saknar handling» för det är publiken så van vid att man säger, och så kan du mockera dig över hans »vackra språk»; det är ett gammalt gott nersättande beröm; och så ska du kasta dig över teaterdirektion som tagit upp stycket; tala också om att pjäsens »sedliga halt» är tvivelaktig - ty det kan man säga om allting; låt bli att tala om utförandet, det »uppskjuta vi till en annan gång», »av brist på utrymme», kan du sätta, så går du inte och dabbar dig efter som du inte sett eländet. - Vem är den olycklige som skrivit den där pjäsen? frågade Falk. - Det vet man inte ännu! - Tänk dock på hans föräldrar och syskon som kanske få läsa de där sakerna, vilka kanske äro högst orättvisa. - Nå, vad ha de med Äspingen att göra? Jo de tänkte få läsa något stickande om sina ovänner; var så säker på det; de veta nog vad Äspingen brukar innehålla. - Ni har då intet samvete? - Har publiken, den »ärade publiken» något samvete som underhåller oss. Tror du vi skulle leva om de inte höllo oss! Vill du höra en strof om den närvarande litteraturens tillstånd som jag har skrivit; den är inte dum ska du tro, jag har avdraget med mig! Men vi ska ha lite porter först! Kypare! Pst! - Hör på nu ska du få höra; du kan ta åt dig om du vill! - »På länge har väl icke varit en sådan jämmer inom svenska verstillverkningen; det är ett gnällande som är alldeles förtvivlat; stora långa karlarne låta som kattor i mars. Och de där vilja väcka världens intresse, när de inte kunna det på annat sätt, med bleksot och polyper; lungsot törs de inte komma med, ty det är för gammalt. Och då gå de och äro breda i ryggen som bryggarhästar och röda i ansiktet som vindragare. Där jämrar den där sig över kvinnans otro, han som aldrig prövat annat än skökans tro på betalningen; och den där som skriver om att han »ej har gull men blott sin lyra» - en sådan lögnare; han har fem tusen i räntor och fideikommissrätt till en stol i Svenska Akademien! Och den där otrogna cyniska ricaneuren som icke kan öppna sin mun utan att stinka fram en oren ande, han jolmar gudlighet. Deras poesier äro inte en smul bättre än de som för trettio år sen lades under gitarrnoter av prästgårdsmamseller; de skulle skriva åt sockerbagarn för tolv öre tummen och inte gå och besvära förläggare, tryckare och recensenter med att göra dem till skalder! Vad skriva de om! Om ingenting, d.v.s. om sig själva! Det är opassande att tala om sig själv, men det passar att skriva? Vad jämra de sig över? Över sin oförmåga att kunna lyckas! Lyckas! Det är ordet! Ha de givit luft åt en enda tanke som skulle kunna röras hos några andra, hos tiden, samhället; hade de fört de eländas talan en enda gång, skulle deras synder varda dem förlåtna, men det ha de icke; därför äro de som en ljudande malm - nej som ett skrällande järnskräp och en sprucken narrbjällra - ty de hade icke kärleken till annat än till nästa upplaga av Bjurstens litteraturhistoria, Svenska Akademien och sig själva!» - Det var beskt det där? Va? - Det är orättvist tycker jag, sade Falk! - Jag tycker det är kläm i det, sade den tjocke. Du måste erkänna, att det är bra skrivet i alla fall? Är det inte? Han har en penna, den där Lången, som går igenom sulläder. - Håll mun på er nu och skriv gossar så får ni kaffe och konjak sen! Och de skrevo om människors värde eller icke värde, och de krossade hjärtan som man knackar sönder ägg! Falk erfor ett outsägligt behov av frisk luft; han öppnade fönstret åt gården, men det var en sådan hög smal mörk gård i vilken man känner sig som i en grav och där endast en fyrkant av himlen synes då man lägger huvudet bakut. Och han tyckte sig också sitta på botten av sin grav, bland brännvinsångor och matos, hållande gravöl över sin ungdom, sina goda uppsåt och sin heder; han försökte lukta på syrenerna, som stodo på matbordet men de spredo blott förruttnelsens doft, och han försökte ännu en gång med blicken genom fönstret fixera något föremål som icke skänkte honom vämjelse; men han såg blott den nytjärade soplåren vilken stod där som en likkista med sitt innehåll av kasserade grannlåter, uttjänta nyttigheter; han lät sina tankar klättra upp för brandstegen vilken tycktes leda rätt upp i den blå himlen från smuts och stank och vanära, men där gingo inga änglar upp och ner och överst syntes intet vänligt ansikte utan blott det tomma blå intet. Falk fattade pennan och började skugga bokstäverna i rubriken Teater då en kraftig hand fattade honom i armen och en bestämd röst sade: - Kom med, får jag tala vid dig! Falk såg upp, slagen och skamsen; Borg stod bredvid honom och tycktes icke vilja släppa sitt tag. - Får jag presentera... började Falk. - Nej, det får du inte, avbröt Borg, jag vill inte bli bekant med några brännvinslitteratörer. Kom med bara! Och han drog Falk med sig till dörren oemotståndligt. - Var är din hatt? Så där! Kom nu bara! De voro ute på gatan. Borg tog honom under armen och ledde honom ner till Järntorget; där drog han honom in i en skeppsfurnerarbod och köpte ett par segelskor, därpå drog han honom över slussen ner till Stadsgårdshamnen; där låg en kutter förtöjd och klar att sticka ut; på kuttern satt unge Levi och läste i en latinsk grammatika och åt på en smörgås. - Här, sade Borg, ser du kuttern Uria, det är ett fult namn, men den seglar bra och är assurerad i bolaget Triton; där sitter skeppets redare judgossen Isaac, och läser Rabes grammatika - den fånen tänker bli student - och nu är du hans informator för sommarn, och nu sträcker vi till vårt sommarnöje på Nämdön. Alle man ombord! Inga resonemanger! - Klart? - Lägg åv! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 26 1973 3870 2006-01-15T10:46:59Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/26.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/26.html --> =='''Brevväxling.'''== <center>'''Brev från Kandidat Borg till Litteratör Struve.''' Nämdö i juni 18..</center> Gamle Skandalskrivare! Som jag är alldeles säker på, att varken du eller Levin betala in era omsättningsparter på vårt lån i Skomakarbanken, så skickar jag härmed ett reversal på nytt lån i Byggmästarbanken. De smulor, som icke åtgå till omsättningen torde kristligen delas och min pars överstyras med ångare till Dalarö, där jag hämtar. Brodren Falk har jag nu haft under min vård en månad och jag tror att jag har honom på bättringen. Du minns att han övergav oss strax efter den Olaiska föreläsningen och att han i stället för att begagna sin bror och sina relationer gav sig in i Arbetarfanan, där han blev misshandlad för 50 rdr i månaden. Den där frihetsluften på Kindstugatan måtte emellertid ha verkat demoraliserande på honom, ty han började sky bättre folk och klä sig illa. Jag hade dock under tiden ett öga på honom genom den slinkan Beda - du vet - och när jag fann honom mogen för ett avbrott med de där kommunardförbindelserna, så hämtade jag honom. Jag hämtade honom på källaren Stjärnan där han satt i sällskap med två skandalskrivare och begagnade brännvin - jag tror visst att de skrevo också! Hans tillstånd vid hämtningsäventyret var vad ni skulle kalla sorgligt. Som du vet betraktar jag människorna med den absoluta likgiltighetens blickar; jag tar dem som geologiska preparat, som mineralier; några kristallisera i det systemet andra i det; varför de göra så, ja det beror på lagar eller omständigheter inför vilka vi skola förhålla oss likgiltiga; jag gråter inte över kalkspaten därför att den inte är hård som bergkristallen; därför kan jag icke heller kalla Falkens belägenhet sorglig; den var helt enkelt produkten av hans temperament (hjärta som ni säger) + omständigheter, dem hans temperament framkallat. Han var emellertid litet »down» vid tillfället. Jag förde honom om bord och han förhöll sig passiv. Men just som vi kastat loss och fått fart, så vände han sig om och då, jag tror att hon gått dit själv, stod Beda, du vet, på stranden och viftade. Då blev karlen galen; han ville i land, skrek han, och hotade att hoppa i sjön. Jag tog honom i armen och stoppade in honom i kajutan varpå dörren blev stängd. När vi passerade Vaxholm kastade jag två brev på posten, ett till redaktören av Arbetarfanan med en ursäkt för Falks fortfarande uteblivande, och ett till hans värdinna med anhållan om hans kläders hitut-skickande. Emellertid mojnade han av, och när han fick se de stora vattnen och skären, så blev han sentimental och språkade en hel hop smörja om att han aldrig trott han skulle få se Guds (!) gröna jord mer o.d. Men så kom ett slags samvete över honom. Han ansåg sig icke ha rättighet att vara så lycklig, och få njuta så i sysslolöshet, då så många människor voro olyckliga; han ansåg sig ha svikit sin plikt mot busen på Kindstugatan och han ville vända om; han förklarade på mina rysliga skildringar av hans nyss flydda liv, att det var människans skyldighet att lida och arbeta för varandra; denna åsikt har hos honom antagit en religionartad karaktär (jag har emellertid nu tagit bort den med vichyvatten och salta bad). Mannen tycktes vara alldeles söndergången och jag har haft mycket besvär med att laga honom, ty psykiskt (!) och fysiskt var här svårt att skilja på. Jag måste säga, att han i vissa avseenden väcker min förundran - beundra gör jag aldrig. Det måtte vara en egen mani som driver honom att handla rakt emot sina intressen. Tänk så bra han skulle ha haft det vid det här laget, om han gått fram på sin lugna ämbetsmannabana, helst då brodern i så fall lovat hjälpa honom med en större penningsumma. I dess ställe går han och sätter bort sitt anseende och slavar åt en rå arbetskarl - allt för de där idéernas skull! Det är för underligt! Emellertid tyckes han vara på bättringen, i synnerhet efter sista läxan. Kan du tänka dig, han gick och kallade fiskaren härute för »herrn» och lyfte på hatten för honom. Dessutom anställde han små kordiala samtal med befolkningen och ville göra sig underrättad om »huru de hade det». Följden blev den att fiskaren drog öronen åt sig och kom en vacker dag till mig och frågade om »den där Falk» skulle betala sin inackordering själv eller om doktorn (jag) skulle göra det! Jag berättade det för Falk och han blev ledsen som han alltid blir när han mister sin goda tanke om något. En tid efter gick han och talte om utsträckt rösträtt med fiskaren; följden blev att denne kom till mig och frågade om Falk hade dåliga affärer. Första dagarne gick han på stränderna och dårade; ibland företog han långa simfärder utåt fjärden som om han aldrig ämnade vända om, och som jag alltid ansett självmord vara en av människans heligaste rättigheter efter som hon fått den gåvan av naturen så gjorde jag inga ingrepp i hans vanor. Isaac berättade att Falk emellanåt för honom haft långa utgjutelser om den där nymfen Beda, som lär ha lurat honom grundligt. Apropå Isaac så är det ett fint huvud, må du tro. Han har satt i sig Rabe nu på en månad och läser Cæsar, som vi läser Gråkappan, och vad mer är, han vet vad den innehåller, något som vi aldrig visste. Men hans huvud är egentligen receptivt, det vill säga mottagligt, och därjämte beräknande, och det är en gåva med vilken många blivit snillen, ehuru de varit ganska dumma. Hans praktiska sinne måste ibland ge sig luft och vi hade nyligen ett lysande exempel på hans affärsförmåga. Jag känner icke hans ekonomiska ställning, ty han är i det fallet mycket hemlighetsfull, men en dag visade han sig orolig, ty han hade en utbetalning på ett par hundra. Som han icke kunde vända sig till brodren i Triton, med vilken han brutit, så kom han till mig. Jag kunde inte hjälpa honom. Då tog han ett ark postpapper och skrev ett brev, vilket befordrades express och så var det tyst några dagar. Utanför stugan där vi bo stod en vacker ekdunge, vilken gav en behaglig skugga och tillika skyddade mot havsvindarna. Jag förstår mig inte på trän och natur i allmänhet, men jag tycker om skugga när det är hett. En morgon, då jag drog upp rullgardin kände jag inte igen mig. Fjärden låg öppen utanför fönsterna och en kabellängd från land låg en jakt ankrad. Hela ekdungen låg fälld och på en stubbe satt Isaac och läste Euklides och räknade träden alltefter som de fördes ut på jakten. Jag väckte på Falk; han blev förtvivlad och ursinnig och råkade i ordväxling med Isaac, som på den affären stoppade 1000 banko i fickan. Fiskarn fick 200 rischels - han hade inte begärt mer - jag var arg - inte för trädens skull, utan därför att inte jag kommit på samma idé. Falk säger, att det var opatriotiskt, men Isaac svär på att det gjorde gott åt utsikten att få undan »det där rasket», och han tänker i nästa vecka ta sig en båt och besöka grannöarna i samma ändamål. Fiskargumman grät hela dan, men gubben for in till Dalarö för att köpa henne ett vackert klänningstyg; han blev borta i två dygn och när han kom hem igen, så var han alldeles full, men båten var tom, och när gumman frågade efter tyget, så förklarade gubben att han glömt bort det. Adjö med dig! Skriv snart och berätta några skandalhistorier och sköt om lånen väl! <center>Din dödsfiende och borgensman H.B.</center> P.S. Jag såg i tidningarna att man håller på att bilda en Ämbetsmannabank. Vem ska sätta in pengar i den? Håll utkik på'n i alla fall så ska vi kasta in ett litet papper i sinom tid. Anhålles att få följande notis införd i Gråkappan i anseende till min förestående licentiat. '''Vetenskaplig upptäckt.''' Medicine Kandidat Henrik Borg, en av våra yngre mera framstående läkare, har under sina zootomiska forskningar i Stockholms skärgård upptäckt en ny art av släktet Clypeaster, vilken han givit det mycket träffande namnet maritimus. Karaktären torde kortast uttryckas så: Hudens plåtar i 5 med porer genomborrade ambulacral-fält, och 5 interambulacralfält endast med knappar för taggarne. Djuret har väckt livlig uppmärksamhet i den lärda världen. <center>- - - '''Brev från Arvid Falk till Beda Pettersson.''' Nämdö, augusti 18..</center> När jag går på havsstranden och ser huru fackelblomstren kunna uppspira bland skrivsand och kiselstenar minnes jag dig huru du kunde blomma en hel vinter på en krog vid Lilla Nygatan. <center>* * *</center> Jag vet ingenting så ljuvligt som att ligga utsträckt på strandklippan och känna huru gneisskärvorna kittla mina revben, under det jag ser på havet; ty då blir jag högfärdig och tror att jag är Prometheus, men gamen - det är du! - får ligga i en fjädersäng på Sandbergsgatan och äta kvicksilver. <center>* * *</center> Tången har man ingen glädje av, när han står och växer på sjöbotten, men när han kommer på land och ruttnar, då luktar han jod, och det är bra för kärlek, och brom, och det är bra för galenskap. <center>* * *</center> Det fanns intet helvete på jorden förr än paradiset blev riktigt färdigt, det vill säga kvinnan kom! (Gammalt!!) <center>* * *</center> Längst ute i havsbandet bor ett ejderpar i en utsatt snusfjärding. Om man vet att ejdern är två fot mellan vingspetsarne så måste man tänka på ett underverk - och det är ett underverk den där kärleken! Jag får inte rum i hela världen numera! <center>- - - '''Brev från Beda Pettersson till Häradshövding Falk.''' Stockholm augusti 18..</center> Ellskade Ven! jag feck ditt brev jusst nyss, men jag kann innte seja att jag förstod det, men jag hörde att du trodde jag var på Sandbergsgatan, men det är en evig osanning och jag kan velan förstå att det är den där schajas som spritt ut de, det är en evig osanning och jag bedyrar dej att jag ellskar dej lika höggt som förr, jag lengtar iblann att få se dej men de lär jag velan inte få så snart. <center>Din trogna Beda.</center> Påstskriptum. Snella Arvid om du kunde hjälpa med trettio rigsdaler till den femtonde så vore du så snell. du ska sekert få dem igen den femtonde, för då får jag själv pengar. Jag har varit mycke sjuk och är så lessen ibland att jag ville vara dö. mamsell på kafféet var en otäcka som var svartsjuk på mej för den där tjocka Berglunds skull, och därför sluta jag där. allt vad de pratar om mej är bara förtal och osanning. må alltid vel och glömm ej din egen <center>Densamma.</center> Du kann skicka pängarna till Hulda på kaffet så får jag dom. <center>- - - '''Brev från Kandidat Borg till Litteratör Struve.''' Nämdö augusti 18..</center> Konservative Skurk! Har du försnillat pengarna, efter som jag dels icke sett några, dels fått kravbrev från Skomakarbanken. Tror du man får stjäla därför att »man har hustru och barn!» Redogör genast eller kommer jag in till stan och gör skandal! Notisen har jag läst, men det skulle vara tryckfel på den naturligtvis; det stod Zoologiska i stället för Zootomiska och Crypeaster, i stället för Clypeaster. Hoppas den gjorde gott i alla fall. Falk har blivit splitter galen sedan han fick ett brev med fruntimmersstil häromdan. Han går ibland opp i träna, ibland ner på sjöbotten. Det är troligen krisen - sen ska jag tala förnuft vid honom. Isaac har sålt sin jakt utan att begära mitt lov, varför vi råkat i tillfällig fiendskap; han läser nu andra boken Livius och håller på att grunda ett fiskeribolag. Dessutom har han köpt en strömmingssköte, en skälbössa, 25 pipskaft, en laxlina, två abborrnät, en notbod och en - kyrka. Det sista låter otroligt men är sant! Den är visserligen litet bränd av ryssarne (1719) men murarne stå kvar (församlingen äger en ny sådan som begagnas på sedvanligt sätt; den gamla begagnades som sockenmagasin). Han tänker skänka den till Vitterhetsakademien, ty han tror att han ska få Vasaorden. Värre har man sett! Hans farbror som är krögare fick Vasen för att han bjöd dövstummingarna på öl och smörgåsar, när de voro på Manègen om höstarna. Han höll på med det i sex år, men så gick det till sist! Nu får aldrig dövstummingarna smörgåsar mer, vilket visar hur skadlig Vasaorden är! Om jag inte dränker den karlen, så slutar han inte förr än han köpt hela Sverige. Ryck opp dig nu och var redlig, annars kommer jag som Jehu över dig och då är du förlorad. <center>H.B.</center> P.S. När du skriver notisen om badgäster på Dalarö, så inför mig och Falk (Häradshövding) men icke Isaac; jag börjar bli smått generad av sällskapet - och så gick han och sålde jakten! Skicka mig lite växelblanketter (blå, Sola-) när pengarna kommer. <center> - - - '''Brev från Kandidat Borg till Litteratör Struve.''' Nämdö september 18..</center> Hedersputa! Rischlarna inhåvade! Föreföllo växlade, ty Byggmästarbanken brukar aldrig lämna andra än Skånska femtilappar! Nå! Lika gott! Falk är frisk och har gått igenom krisen som en karl; han har återfått självkänslan, ett mycket viktigt organ för vår framkomst i livet men vilket, efter vad statistiken visar, försvagas i hög grad hos de barn som tidigt förlora sina mödrar. Jag har nu givit honom ett recept, vilket han accepterat så mycket mer som han själv utfunderat detsamma. Han återvänder på ämbetsmannabanan - utan att mottaga några pengar av brodern (det är hans sista dumhet och som jag icke kan respektera); återvänder till samhället, inregistrerar sig bland boskapen, blir respektabel, får en social ställning - och håller mun så länge - tills hans ord fått auktoritet. Detta sista är alldeles nödvändigt om han skall fortsätta i detta livet, ty han har anlag för galenskap och skulle dunsta bort, om han icke slog bort alla sina idéer - som jag egentligen inte förstår, och jag tror inte han själv kan säga vad det är han vill. Han har redan börjat kuren och jag baxnas för de framsteg den gör! Han slutar bestämt vid någon hovcharge! Så trodde jag; ja! Men så fick han tag i ett tidningsblad häromdan och råkade läsa om Pariserkommunen. Genast fick han recidiv och började gå i träna igen - men så gav det sig och nu törs han aldrig se åt ett blad mer. Men aldrig ett ord sa han! Ni får allt akta er för den mannen när han blir färdig en gång! Isaac har nu börjat med grekiskan! Han tycker att läroböckerna äro för dumma och för långa och därför sprättar han sönder dem och klipper ur det viktigaste vilket han klistrar upp i en res-kontra vilken han inrett till ett kompendium för studentexamen. Det tilltagande vetandet i klassiska språken gör honom emellertid fräck och obehaglig. Han vågade häromdagen disputera religion med pastorn under ett brädspel och påstod därvid att kristendomen var uppfunnen av judarne och att alla kristna voro judar. Det är ett fördärv med det där latinet och grekiskan! Jag fruktar att jag fostrat en lindorm vid min skäggiga barm; om så är så måste kvinnans säd söndertrampa ormens huvud. Adjö! <center>H.B.</center> P.S. Falk har rakat av sig sitt amerika-skägg och lagt bort att lyfta på hatten för fiskaren. Nu får du inte höra mer av oss från Nämdö; vi flytta in om måndag! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 27 1974 3871 2006-01-15T10:49:23Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/27.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/27.html --> =='''Tillfrisknande.'''== Och det är höst igen; det är en klar novembermorgon då Arvid Falk beger sig från sin numera eleganta bostad på Storgatan till den -manska flickpensionen vid Karl XIII:s torg, där han skall göra sitt inträde som lärare i Svenska Språket och Historien. Han har väl begagnat höstmånaderna för att göra sitt återinträde i det civiliserade samhället och har därvid erfarit vilken barbar han under sina strövtåg blivit; han har avlagt sin rövarhatt och skaffat sig en ny, hög, vilken till en början hade svårt att sitta kvar; han har köpt sig handskar, men var så förvildad, att när mamselln i boden frågade hans nummer, svarade han 15, vilket framkallade en hel hop små skratt från de många mamsellerna därinne; modet har undergått stora förändringar, sedan han sist köpte sig kläder och han tycker sig som en söndagssprätt, när han går fram på gatorna, och han speglar sig då och då i bodfönsterna för att se efter om allting sitter rätt. Nu går han av och an på trottoaren utanför Dramatiska Teatern och väntar att klockan i Jakob skall slå nio; han känner sig orolig och besvärad, alldeles som när han själv skulle gå i skolan; trottoaren är för kort, och han tycker sig löpa som en hund i en kedja, när han vänder och vänder på sina spår; ett ögonblick tänker han allvarsamt på att sträcka ut promenaden, långt ut, ty han vet att man kommer till Lill-Jans om man fortsätter gatan framåt och han erinrar sig den morgonen då samma trottoar ledde honom ut från det samhälle han flydde till friheten, naturen och - slaveriet! Klockan blir nio! Han står i tamburen; dörrarne till skolsalen äro stängda; i skymningen ser han så många små barnplagg hänga runtomkring väggarne; hattar, boas, kråkor, baschliks, vantar, muffar ligga på borden och i fönsternischerna och på golven stå hela regementen med knäppkängor och galoscher. Men det luktar icke fuktiga kläder och vått läder som i tamburen på riksdagen, eller arbetarförbundet Nordstjärnan, eller - ah, det gick en doft som av nyslaget hö förbi - den kom bestämt från den där lilla muffen, som är vit som en kattunge med svarta noppor och blått sidenfoder med hängande tofsar; han kunde icke underlåta att ta den i sin hand och låta parfymen new-mown hay - men farstudörren öppnas, och in kommer en liten tioåring åtföljd av sin jungfru; hon ser på magistern med ett par stora orädda ögon och gör en liten kokett nigning, vilken magistern nästan förlägen besvarar med en bugning, varvid den lilla skönheten ler - och jungfrun också! Hon kommer för sent, men det tyckes icke skrämma henne, ty hon låter jungfrun ta av sig ytterkläder och bottiner med en min så lugn som om hon kommit till en bal. Nu - vilka ljud inifrån rummen - det knäppte i hans bröst - vad var det? - Ah - Det var ju orgeln! Hm! Gamla orgeln! Ja! Och en hel här av barnröster sjunga: Jesu låt mig städse börja! Han känner sig illa till mods och han får lov att tänka på Borg och Isaac för att återvinna fattningen. Men nu blir det ändå värre: Fader Vår som är i himmelen! - Herre Gud, ja! Gamla Fadervår! Det var inte i går det... Det blir tyst, så tyst, att man hör huru hela hären av små huvuden böja sig och skrynkla kragar och förklän och så slås dörrarne upp och ett helt blomsterland av unga flickor från åtta till fjorton år bölja fram och tillbaka. Han känner sig blyg och får nästan känslor som en ertappad tjuv, då den gamla föreståndarinnan räcker honom sin hand och ber honom vara välkommen; då blir en rörelse i blomsterlandet och det viskas och det växlas blickar och det tisslas och det tasslas. Och nu sitter han där vid ena ändan av ett långt bord omgiven av tjugo friska ansikten med glada blickar, tjugo barn som aldrig känt jordelivets bittraste sorg, fattigdomens förödmjukelse; och de möta hans blickar djärvt och nyfiket, men han är blyg innan han kommer sig före; men snart är han intim med Anne-Charlotte och Georgine och Lisen och Harry och lektionen går som ett nöje, och udda får vara jämt, och Ludvig XIV och Alexander få fortfarande vara stora som alla vilka lyckats, och franska revolutionen var en förfärlig händelse som tog ett olyckligt slut på den ädle Ludvig XVI och den dygdiga Marie Antoinette och så där. Och när han sen gick upp i Kollegiet för Kavalleriregimentenas höleveranser kände han sig helt varm och föryngrad. I nämnda kollegium där han läste Den Konservative satt han till klockan elva, då han gick upp i Kansliet för brännvinstillverkningen; där åt han frukost och skrev två brev - till Borg och Struve. På slaget ett är han i Departementet för beskattningen på avlidne. Där kollationerar han en bouppteckning på vilket han gör sig en hundra riksdaler, varefter han innan middagen har så mycken tid över att han kan läsa ett korrektur på en nyreviderad upplaga av skogslagen, som han håller på att ge ut. Och så blir klockan tre. Den som då går över Riddarhustorget skall på bron möta en ung herre med viktig uppsyn, pappersrullar i fickorna och händerna på korsryggen i sakta mak vandra fram sida om sida med en gammal mager gråsprängd herre på femtiotalet. Det är aktuarien för de avlidne; alla som dö inom stadens tullar måste till den mannen uppge vad de äga, varefter han tar sin procent; några säga att detta är hans syssla, andra mena att han representerar jorden och skall se efter att de döda icke ta något med sig härifrån, där allt är ett lån - utan procent! Nog av, han är en man som mera intresserar sig för de döda än för de levande och därför har Falk funnit sig så väl i hans sällskap; varför han hyllar sig till Falk är därför att han samlar mynt och autografer - som han själv och därför att han är så fri från opposition, något så ovanligt hos ungt folk. Nu gå de båda gamla vännerna till Rosengrens, där de äro tämligen lugna för att träffa ungt folk och där tala de numismatik och autografi. Därpå dricka de kaffe i en soffa på Rydberg och pricka myntkataloger till klockan 6, då Posttidningen kommer och de få läsa utnämningarna. De äro så lyckliga i varandras sällskap, ty de komma aldrig i tvist; Falk är så fri från åsikter att han är bliven den mest älskvärda människa och är därför avhållen och värderad av förmän och kamrater. I bland dröja de sig kvar och äta då en bit mat på Hamburger Börs, och ta sedan en »lasse» på Operakällarn, kanske två också. Om man då får se dem klockan elva komma tultande arm i arm oppåt Ladugårdslandet så är det riktigt vackert att se. Han är mycket ofta på middagar och supéer, hos familjer dit Borgs pappa infört honom; fruntimmerna tycka att han är intressant, men de veta aldrig var de ha honom, ty han ler jämt och säger dem dessemellan trevliga elakheter. Men när han blir led på familjeliv och samhällslögn då går han ner i Röda Rummet och där träffar han den ryslige Borg, sin beundrare Isaac, sin hemlige fiende och avundsman Struve, som aldrig har pengar, och den sarkastiske Sellén, som så småningom håller på att lyckas för andra gången, sedan alla hans imitatörer först vant publiken vid det nya maneret. Lundell, som övergivit den religiösa känslan, sedan hans altartavla blev färdig och nu lever på att måla porträtt, vilken sysselsättning medför en oändlighet av enskilda middagsbjudningar, och små supéer, vilka samkväm han påstår vara nödvändiga för att »studera karaktären», har blivit en fet epikuré, som aldrig kommer i Röda Rummet annars än då han behöver äta och dricka gratis. Olle som ännu är arbetare hos ornamentsbildhuggaren och som blivit dyster och människofientlig efter sitt stora nederlag som politikus och talare, vill icke »genera» sällskapet utan går för sig själv och vallar. Falk är yster och vild när han kommer i Röda Rummet och Borg tycker sig ha mycken heder av honom; ja, han är en sannskyldig sappör för vilken ingenting är heligt - utom politiken; - den rör han aldrig vid. Men ser han då, under det han till de andras förlustelse bränner av sina raketkistor, genom tobaksmolnen den dystre Olle på andra sidan av salen, då blir han mörk som en natt på havet och då tar han in stora kvantiteter starka saker, som om han ville släcka en eld eller brinna upp. Men nu har Olle icke visat sig på länge! {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 28 1975 3872 2006-01-15T10:55:32Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/28.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/28.html --> =='''Från andra sidan graven.'''== Snön faller så lätt, så tyst, så vitt på Nya Kungsholmsbron där Falk och Sellén om aftonen vandra framåt förbi Eldkvarn och Serafimerlasarettet för att hämta Borg ner till Röda Rummet. - Det är märkvärdigt vad den första snön gör för ett, jag vill inte säga högtidligt intryck, sade Sellén. Den smutsiga jorden blir... - Är du sentimental? avbröt Falk hånande. - Nej, det var bara som landskapsmålare jag yttrade mig. De gingo tysta framåt genom snön som väste om deras fötter. - Det här Kungsholmen med sina lasaretter har alltid förefallit mig lite hemskt, anmärkte Falk. - Är du sentimental? sade Sellén hånande. - Nej, det är jag inte, men, det gör alltid ett visst intryck på mig den här stadsdelen. - Ah, prat! Inte gör det något intryck; det är misstag av dig! Se nu ä vi framme och det lyser hos Borgen. Jag undrar om han har några trevliga lik i kväll? De stodo nu utanför grinden till Institutet; den stora byggnaden tittade på dem genom sina många mörka fönster som om den frågade vem de sökte på denna sena timma; de vadade genom gången förbi rundeln och gingo in i lilla byggningen till höger. Längst bort i salen satt Borg ensam vid sin lampa och arbetade med ett parti av en nerskuren kronoarbetskarl, vilken han vanställt på det grymmaste. - God afton gossar, sade Borg och lade bort kniven. Vill ni träffa en bekant? Han väntade icke på svaret, som uteblev, utan tände en lykta, tog sin överrock och en nyckelknippa. - Jag trodde inte vi hade några bekanta här, sade Sellén, som ville hålla det sjunkande humöret uppe. - Kom! sade Borg. De gingo över gården upp i stora byggningen; porten gnisslade och slöts efter dem och stearinljusstumpen, som blivit kvar efter sista kortspelet, kastade sitt röda vanmäktiga sken över de vita väggarna. De båda främmande på stället sökte läsa i Borgs ansikte om det var fråga om något skämt, men där stod ingenting skrivet. Nu togo de av till vänster in i en korridor som återgav ljudet av deras steg på ett sätt som om någon gått bakom dem. Falk sökte komma omedelbart efter Borg och få Sellén efter sig. - Där! sade Borg och stannade mitt i gången. Ingen såg någonting annat än väggar. Men det hördes som ljudet av ett sakta regn och en underlig doft som av en fuktig trädesåker eller som en barrskog i oktober drog emot dem. - Till höger, sade Borg. Den högra väggen var av glas och genom den syntes tre vita kroppar liggande på rygg. Borg tog fram en nyckel, öppnade glasdörren och gick in. - Här! sade han och stannade vid den andra av de tre. Det var Olle! Han låg med armarna över bröstet, som om han sov en middagslur; läpparne hade dragit sig uppåt så att han tycktes le; för övrigt hade han bibehållit sig väl. - Drunknad? frågade Sellén, som först hämtade sig. - Drunknad! - Är det någon av er som känner igen hans kläder? Det hängde tre bedrövliga uppsättningar på väggen, av vilka Sellén genast urskilde den rätta, en blå kavaj med jaktknappar, och ett par svarta byxor, med vita knän. - Är du säker? sade Falk! - Måtte väl känna min egen rock - som jag lånt av Falk! Ur bröstfickan på kavajen framdrog Sellén en stor plånbok som var mycket tjock och klibbig av vattnet samt behängd med gröna alger vilka Borg ville kalla enteromorpha. Han öppnade den vid lyktskenet och genomsåg dess innehåll - några förfallna pantsedlar och en bunt fullskrivna papper utanpå vilka stod skrivet: »Till den som vill läsa.» - Har ni gapat nog nu? sade Borg! - Då gå vi till Piperska muren! De tre sörjande (vännerna var ett ord som endast begagnades av Lundell och Levin när de ville ha pengar) konstituerade sig på Piperska Muren som utskott av Röda Rummet. Vid en flammande brasa och en uppsats starka varor började Borg läsningen av de efterlämnade papperen, men måste då och då anlita Falks färdighet som »autograf», ty vattnet hade slagit omkring bläcket så att det såg ut som om skrivaren gråtit, efter vad Sellén skämtsamt anmärkte. - Tyst därborta! sade Borg och drack sin toddy med en enda grimas så att oxeltänderna syntes. Nu börjar jag, och ber att få slippa bli avbruten. Till den som vill läsa. Att jag nu berövar mig livet, det är min rättighet, så mycket mer som jag därmed icke ingriper på någon annan människas rättigheter utan fastmer lyckliggör, som det kallas, åtminstone en; en syssla, och 400 kubikfot luft om dagen bli lediga. Jag begår denna handling icke av förtvivlan, ty en tänkande människa förtvivlar aldrig, utan med tämligen lugnt sinne; att ett sådant steg skall framkalla sinnesrörelse bör väl var man förstå; att uppskjuta denna handling av fruktan för vad som skall komma efter, det gör endast jordaträlen, vilken söker detta svepskälet för att få stanna, där han säkerligen icke haft det så dåligt. Jag känner mig frigjord vid tanken på att få lämna denna tillvaro, ty sämre kan jag icke få, men väl bättre. - Får jag det icke alls - så skall döden vara en salighet redan så stor som att efter ett tungt kroppsarbete få somna i en väl bäddad säng; den som observerat huru kroppen då liksom lossnar i alla leder och själen småningom smyger sig bort den skall icke frukta döden. Varför människorna göra så stor affär av döden, det är därför att de grävt ner sig för djupt här i jorden för att icke uppryckningen skall kännas plågsam. Jag har kastat loss för länge sen, har inga familjeband, inga ekonomiska, inga statsrättsliga eller juridiska band som hålla mig och jag går härifrån, därför att jag helt enkelt förlorat lusten att leva. Icke vill jag därmed uppmana andra som ha det bra att göra vad jag gör; de sakna ju anledningen och kunna därför icke döma min handling; om den är feg eller icke det har jag icke vårdat mig om att tänka efter ty det är likgiltigt; för övrigt är detta en angelägenhet av den mest privata natur. Jag har aldrig bett att få komma hit och därför har jag rättighet att gå när jag behagar. Varför jag går? Därtill äro orsakerna flere och djupare än jag nu har tid och förmåga att framlägga. Därför håller jag mig till de närmaste och som hava särskilt betydelse för mig och min handling. I min barndom och ungdom var jag kroppsarbetare; ni som inte vet vad det är att arbeta mellan solens uppgång och nedgång för att sedan falla i en djurisk dvala, ni ha undandragit er syndafallets förbannelse - ty det är en förbannelse att känna huru själen står stilla i växten under det kroppen gräver sig ner i mullen. Gå bakom oxen som drar plogen och låt ögat hänga mot den gråa jordkokan dag ut och dag in och du skall glömma till sist att se upp åt himlen; stå med spaden och gräv ut ett dike under en brinnande solhetta och du skall känna hur du sjunker ner i den vattensjuka marken och hur du gräver grav åt din själ. Detta veten I icke som förlusten er hela dagen och arbeten på en ledig stund mellan frukost och middag för att sedan vila era själar om sommaren då marken är grön - då I njuten av naturen som av ett skådespel vilket förädlar och lyfter. För jordarbetaren finns naturen icke som så; åkern är mat, skogen är ved, sjön ett tvättfat, ängen ost och mjölk - allt är jord utan själ! När jag såg att ena hälften av människorna fingo arbeta på sina själar och den andra på sina kroppar, så trodde jag först att världen hade två planer för två slags människor; men så kom förnuftet och förnekade detta. Då gjorde min själ uppror och jag beslöt att också jag undandraga mig syndafallets förbannelse - och jag blev artist. Nu kan jag analysera den mycket omtalade konstnärsdriften, efter som jag själv varit ute för den. Den vilar ytterst på en bred bas av frihetsbegär, frihet från nyttigt arbete; därför har också en tysk filosof definierat det sköna = det onyttiga; ty om ett konstverk vill vara nyttigt, röjer en avsikt eller tendens är det fult; vidare vilar driften på högmod; människan vill i konsten leka Gud, icke som om hon skulle kunna göra något nytt (det kan hon inte!), utan göra om, förbättra, arrangera. Hon börjar icke med att beundra förebilderna d.v.s. naturen, utan hon börjar med kritik. Man ser allt så bristfälligt och vill göra det bättre. Detta högmod som driver och denna frihet från syndafallets förbannelse, arbetet, gör att artisten känner sig stå över andra människor, vilket han på visst sätt gör, men han får också behov att ständigt påminnas härom, ty eljes kommer han lätt underfund med sig själv - det vill säga han finner intigheten i sin verksamhet och det oberättigade i sin flykt från det nyttiga. Detta ständiga behov av erkännande av sitt onyttiga arbete gör honom fåfäng, orolig, och ofta djupt olycklig - blir han sig själv klar, upphör ofta hans produktionsförmåga och han går under, ty att återvända i oket när han en gång smakat friheten, det kan endast den religiöse. Att göra skillnad på snillen och talanger, att sätta snillet som en ny egenskap är dumt, ty då måste man också tro på den särskilda uppenbarelsen. Den största konstnären har fått vissa anlag till en teknisk färdighet; utan övning dö dessa; därför har någon sagt att snille är flit; det går an att säga, det liksom så mycket annat som är sant till en fjärdedel; kommer bildning till (vilket är sällsynt, emedan vetandet snart upplyser om villan, varför den bildade sällan slår sig på konst), och ett gott förstånd, så framstår snillet som produkten av en hel serie gynnsamma omständigheter. Jag förlorade snart tron på det där högre i min böjelse (kallelse, Gud bevars!) ty min konst kunde icke uttrycka en enda idé, den kunde på sin höjd framställa kroppen i den situationen, som plägar ange den sinnesrörelsen, vilken åtföljer den tanken - således ge ett uttryck i tredje hand. Den är som fälttelegrafen - betydelselös för alla utom dem som känna signalens betydelse. Jag ser bara en röd flagg, men soldaten ser befallningen: avancera! För övrigt insåg redan Plato, som ju var ett så fint huvud och idealist därtill, det intiga i konsten såsom varande ett sken av skenet (= verkligheten) varför han också utdrev artisten ur sin idealstat. Det var allvar det! Emellertid sökte jag åter inträda i träldomen, men det var omöjligt! Jag försökte finna den som min högsta plikt, jag försökte resignera - men det lyckades inte. Min själ tog skada och jag var på väg att bli ett fä; jag tyckte ibland att det myckna arbetet rent av var synd, för så vitt som det motarbetade det högre målet, själens utveckling; då skolkade jag och flydde på en dag ut i naturen, där jag levde i meditationer, vilka gjorde mig outsägligt lycklig - men denna lycka föreföll mig som en självisk njutning, lika stor dock, ja större än den jag erfor under det artistiska arbetet och då kom samvetet, pliktkänslan över mig som en furie och jag flydde åter till mitt ok, som då var ljuvligt - för en dag! För att befria mig från detta olidliga tillstånd och få klarhet och frid, går jag det okända till mötes. I som fån se mitt lik - ser jag olycklig ut i döden? <center>- - -</center> Strödda anteckningar under promenader i det fria. Jordeplanen är ju idéens befriande från sinnligheten, men konsten söker ju inskjuta idéen i ett sinnligt omhölje, så att den blir synlig. Alltså... <center>* * *</center> Allting korrigerar sig självt. När artisteriet blev för svårt i Florens så kom Savonarola - o den djupa mannen! - och sade sitt Bosch! = Det är Intet! Och artisterna - och vilka artister! - gjorde ett bål av sina konstverk. O den Savonarola! <center>* * *</center> Vad tror man Bildstormarne i Konstantinopel ville? Vad ville Anabaptisterna och Bildstormarne i Nederländerna? Det törs jag inte säga, ty då blir jag avritad om lördag - eller kanske redan om fredag! <center>* * *</center> <center>- - -</center> Vår tids stora idé = arbetets fördelning, leder till släktets framgång och individens död! Vad är då släktet? Det är totalitetsbegreppet, idéen, säga filosoferna och individerna tro det och dö för idéen! <center>* * *</center> Det är märkvärdigt att förstarne alltid vilja vad folket icke vill. Skulle icke ett sådant missförhållande kunna hjälpas på ett mycket enkelt och lättfattligt sätt? <center>* * *</center> När jag vid mognare år läsit om mina skolböcker förvånas jag icke över att vi människor äro sådana fän! Jag läste Lutheri Katekes häromdan och då gjorde jag också Några anmärkningar vid och ett nytt Förslag till Katekes icke att inlämna till Kommittén, och som härnedan meddelas, så mycket som jag skrivit. Första Budet kullslår tron på en Gud, ty det förutsätter att andra gudar finnas, något som kristendomen även erkänner. Not. Monoteismen, som är så firad, har haft ett dåligt inflytande på människorna, ty den har berövat dem aktningen och kärleken för Den Ende och Sanne, därigenom att förklaringen av det Onda uteblivit. Andra och Tredje Buden innehålla verkliga hädelser, därigenom att författaren lagt i munnen på Vår Herre sådana småaktiga och dumma föreskrifter, vilka äro en förolämpning mot dennes allvishet, och som skulle ha skaffat författaren ett åtal om han levat i våra dagar. Fjärde Budet skulle ha följande lydelse. Du skall icke låta din medfödda vördnadskänsla för föräldrarne komma dig att beundra även deras fel, och du behöver icke hedra dem mer än de förtjäna. Du är under inga villkor skyldig föräldrar någon tacksamhet, ty de gjorde dig ingen tjänst med att skaffa dig till världen; att de föda och kläda dig, det bjuder dem både deras egoism och den borgerliga lagen. De föräldrar som begära (det finnes till och med de som fordra) tacksamhet av sina barn äro som procentare: de låta kapitalet gärna riskeras bara de få ut räntan. Not. 1. Varför föräldrar (i synnerhet fäder) oftare hata än älska sina barn beror därpå, att barnen inkräkta på deras ekonomiska välbefinnande. Det finnes föräldrar som behandla sina barn som aktier av vilka de oupphörligt pocka på utdelning. Not. 2. Detta Budet har grundlagt den ohyggligaste av alla styrelseformer, familjetyranniet, mot vilket svårligen någon revolution kan hjälpa. Mänskligheten skulle ha mera heder av barnskyddsföreningar än av djurskyddsföreningar. (Forts.) <center>- - -</center> Sverige är en koloni, vilken haft sin blomstringsperiod, stormaktstiden, och nu synes liksom Grekland, Italien och Spanien ingå i den eviga sömnen. Den ohyggliga reaktion som inträtt efter 1865, förhoppningarnes dödsår, har verkat demoraliserande på det nya släkte som vuxit upp. Större likgiltighet för det allmänna, större egoism, större irreligiositet har man icke sett på långa tider i historien. Det stormar ute i världen och folken ryta av harm mot förtrycket, men här i landet firar man bara jubelfester. Läseriet är den enda yttring av själsliv hos det sovande folket; det är missnöjet, som kastat sig i armarne på den religiösa resignationen för att icke falla i förtvivlan eller vanmäktigt raseri! Läsare och Pessimister utgå från samma princip: tillvarons uselhet och syfta till samma mål: att dö ifrån världen, leva med Gud. Att vara konservativ på spekulation är den största synd en människa kan begå. Det är ett attentat mot världsplanen för tre skilling, ty den konservative söker hindra utvecklingen; han sätter ryggen mot den rullande jorden och säger: stå still! Det finnes blott en ursäkt: dumhet; dåliga affärer är ingen ursäkt, men väl ett motiv! <center>* * *</center> Jag undrar om inte Norge blir för oss som en ny klut på gammalt kläde! <center>* * *</center> Stiernhielm som nu var en dum karl skrev redan på 1600-talet så här om Sverige. :::Antingen är vårt land förflytt, förbytt och förändrat :::Eller ha Svearna, liksom förr, med Göterna vandrat :::Från sin köld; de ha utländskt folk här lämnat i ställe :::Stackrar i vishet och vett, men i dårskap märkelig snälle. :::Om på ett särskilt rum det släktet ville sig samla :::Såg man femtio knappt bland tusende, lika de gamla... <center>* * *</center> - Nå, vad sägs om det här? frågade Borg när han slutat läsningen och druckit litet konjak. - Åh det är inte så illa; det kunde ha varit lite kvickare, förstås, om man så vill, sade Sellén. - Nå, vad säger Falk, då? - Det är ju det där vanliga skränet - ingenting vidare. Ska vi gå nu? Borg såg på honom för att utröna om det var ironi, men där syntes intet oroande. - Jaså, sade Sellén, Olle har gått att söka sällare jaktmarker; ja, han har det nog bra, han; nu slipper han väl middagsbekymmerna. Jag undrar vad källarmästarn på Knappen ska säga om det här; han hade visst en liten »lapp» som han kallar det! Ja! Ja! - Vilken hjärtlöshet, vilken råhet! Fy fan sådan ungdom! utbröt Falk, kastade pengar på bordet och tog på sina kläder. - Är du sentimental? hånade Sellén. - Ja det är jag! Adjö! Och han gick! <center>- - -</center> {{Röda Rummet}} Röda rummet:Kapitel 29 1976 3873 2006-01-15T11:05:27Z 217.209.13.214 från runeberg <!-- Kopierat från http://runeberg.org/rodarum/29.html -- Copied from http://runeberg.org/rodarum/279.html --> =='''Revy.'''== <center>'''Brev från Licentiat Borg, Stockholm, till Landskapsmålaren Sellén, Paris.'''</center> Bror Sellén! Det är nu ett helt år som du väntat på brev från mig, men nu har jag också någonting att skriva om. Jag skulle enligt mina grundsatser börja att tala om mig själv, men jag får lov att öva mig i artighet ty jag skall snart ut och söka mitt levebröd; jag börjar alltså med dig! Jag gratulerar mig att du fick din tavla på salongen och att den därstädes gjorde en sådan effekt. Notisen infördes av Isaac i Gråkappan utan redaktörens vetskap varför denne skummade av raseri, när han fick läsa den, ty han hade svurit på att du aldrig skulle bli något. Sedan du sålunda fått ditt erkännande av utlänningen, så har du fått ditt namn härhemma naturligtvis och jag slipper gå längre och skämmas för dig. För att icke glömma något och för att kunna fatta mig kortare, ty jag är både lat och trött efter en sträng tjänstgöring på barnbördshuset, så sätter jag upp mitt brev i notisform, alldeles som en Gråkappa, varigenom du också lättare kan hoppa över vad som icke intresserar dig. Den '''politiska ställningen''' blir allt mera intressant; alla partier hava mutat varandra med gåvor och gengåvor så att nu äro de grå allihop. Denna reaktion kommer troligen att sluta med socialism. Det är stark fråga om att öka länens antal till 48, ty statsrådskarriären är numera funnen vara den genaste till befordran, helst till den samma icke fordras ens folkskollärarexamen. Jag talte vid en av mina skolkamrater som redan är f.d. statsråd häromdagen och han påstod, att det var mycket lättare att vara statsråd än expeditionssekreter. Göromålen lära mycket påminna om när man skall gå i borgen - det är bara att skriva på! Betalningen är inte så noga med, man har ju Underborgen. Vad '''pressen''' beträffar - ja den känner du! I allmänhet har den konstituerat sig som affär, det vill säga den följer majoritetens åsikt för dagen, och majoriteten, det vill säga, de flesta prenumeranterna, äro reaktionära. Jag frågade en dag en liberal tidningsman varför han skrev så vackert om dig, utan att känna dig. Han sade att det berodde därav att du hade opinionen, d.v.s. de flesta prenumeranterna för dig. - »Nå men om opinionen vänder sig mot honom?» - »Då störtar jag honom naturligtvis!» Under sådana förhållanden kan du förstå att hela det efter 65 uppvuxna släktet som icke är representerat skall känna det förtvivlat, därför äro de också nihilister - d.v.s. de - i alltihop, eller finna de sin fördel vid att bli konservativa ty att bli liberal på sådana villkor, det hör fan till. '''Den ekonomiska ställningen''' är tryckt. Sedelstocken, min åtminstone, reducerad; även de finaste papper, två medicine licentiater, gå icke i någon bank. '''Bolaget Triton''' avvecklade som du vet, på så sätt, att direktörerna, och avvecklarne, togo allt sedeltryck, men aktionärerna och depositörerna erhöllo litografiskt diverse från Norrköpings kända bolag (det enda som riktigt burit sig under dessa svindeltider); jag såg en änka som hade fått handen full med kartor över ett marmorbrott; det var stora sköna helark i rött och blått tryck, på vilka var graverat tätt, tätt, '''1.000 kr.''' och inunder, alldeles som om de gått i borgen förstås, syntes namn på personer, av vilka åtminstone tre få serafimerringning efter sig när de upphört att vara aktieägare i denna världen. Vännen och brodern '''Nicolaus Falk''', som börjat ledsna på sin privata lånerörelse, emedan den icke skänkte honom fullt medborgerligt anseende, vilket däremot den offentliga gör, beslöt att med sig förena några sakkunniga (!) personer och grunda en bank. Det nya i programmet lät så här: »Som erfarenheten visat - en bedrövlig erfarenhet i sanning! - (Levin var författaren, märk det!) - att depositionsbevis icke äro tillräckligt betryggande för återfående av i andras händer anförtrott gods - det är = deponerade pengar -, så ha vi undertecknade, livade av oegennyttigt nit för den fosterländska industrien, och för beredandet av större säkerhet för den penningförande allmänheten, konstituerat oss såsom Bank under namn av Insättningsgaranti-aktiebolaget. Det nya, och betryggande, ty allt nytt är icke betryggande, i vår idé är att depositörerna, istället för de värdelösa depositionsbevisen erhålla värdepapper, till '''fulla''' beloppet av den insatta summan» - o.s.v. Affären går ännu, och du kan veta vad för slags papper lämnas i stället för depositionsbevisen! Med sin skarpa blick insåg Falk vilken stor fördel han skulle draga av en person med så stor ekonomisk erfarenhet som Levin, vilken dessutom genom sin vigilans fått en kolossal personalkännedom, men för att bereda honom riktigt och göra honom fullt förtrogen med alla en affärs irrgångar och i synnerhet dess juridiska sida, slog han ner på honom med sin revers och tvang honom till konkurs. Därpå uppträdde han som räddare och gjorde honom till ett slags ekonomisk rådgivare med titel av direktionssekreter, och nu sitter Levinen där i ett litet enskilt rum och får inte visa sig ute i banken. Som kamrer sitter Isaac; han har tagit studentexamen med latin, grekiska och hebreiska samt juridikofilen och filosofie kandidaten med högsta betygen i alla ämnen (det stod om hans examen i Gråkappan naturligtvis!). Han läser nu på juris kandidaten och schackrar på egen hand dessemellan. Han är som ålen, han har nio liv och lever på ingenting! Han begagnar inga starka drycker, inte nikotin i någon form; om han utövar några laster för övrigt känner jag inte, men han är fruktansvärd! Han har en järnbod i Härnösand, en tobaksbod i Helsingfors och en nipperbod i Södertälje och rår dessutom om ett par träkåkar på Söder! Han är en framtidsman, säger folket; han är en nutidsman tycker jag! Brodern Levi har efter Tritons avveckling dragit sig tillbaka till privataffärerna med en ganska vacker förmögenhet som man säger. Han lär ha gjort anbud på Skokloster, vilket han ämnat restaurera i en ny stil som hans farbror vid ritarakademien har uppfunnit. Köpeanbudet avslogs emellertid. Levi blev mycket sårad härav och skrev i Gråkappan en notis under rubrik: '''Judeförföljelse i Nittonde Århundradet''', varigenom han ådrog sig hela den bildade allmänhetens livliga sympatier och han kan bli riksdagsman på den kuppen när han behagar. Han erhöll också en tacksamhetsadress från sina »trosförvanter» (liksom Levi hade någon tro) där de tackade honom (den stod tryckt i Gråkappan!) för att han bevakat judarnes »rättigheter» (nämligen att köpa Skokloster!). Adressen överlämnades vid en fest på Gröna Jägarn, dit även en hel hop svenskar (jag för alltid in judefrågan på dess rätta gebit = det etnografiska!) voro inbjudna på skämd lax och okorkat vin. Vid tillfället överlämnade dagens hjälte under rörelse (se Gråkappan!) en gåva på 20.000 kr. (i Kroppsaktier!) till »Hemmet för fallna gossar av den Evangeliska Bekännelsen» (alltid ska de fram med bekännelsen!). Jag var med på festen och såg vad jag aldrig sett förr - Isaac drucken! Han förklarade att han hatade mig och dig och Falk och alla »vita» - han kallade oss »vita» och »infödingar» och »roche» - omväxlande; det sista ordet känner jag icke, men när han uttalade det skockades genast en otalig hop »svarta» omkring oss och sågo så hemska ut att Isaac tog mig avsides i sidorum. Där bröt han ut: talade om sina lidanden som barn i Klara skola, huru lärare och kamrater misshandlade och tillbakasatte honom, huru gatpojkarne luvade honom på gatan. Det som var mest rörande var hans berättelse om sin beväringsexercis: han blev vid korum kallad inför fronten för att läsa Fader Vår, och då han icke kunde det, blev han hånad. Hans skildring kom mig att ändra åsikter om honom och hans stam. '''Religionssnobberiet''' och välgörenhetskoleran grassera i hög grad och göra vistelsen i fäderneslandet mycket angenäm. Du minns två hår av den onde: fru Falk och revisorskan Homan; de två lumpnaste, fåfängaste och elakaste varelser som vandrat i sysslolöshet; du minns deras barnkrubba och dess ändalykt; nu hade upprättat ett Magdalenahem och den första som intogs var - på min rekommendation - Marie i Nygränd! Den stackarn hade gått och lånat ut allt vad hon sparat åt en gesäll, som rymde med skulden. Nu var hon glad att få allting fritt och återvinna medborgerligt förtroende. Det myckna gudsordet som åtföljer all sådan där verksamhet förklarade hon sig kunna stå ut med, om hon bara fick kaffe om morgnarne. Du minns också '''Pastor Skåre'''; han gick miste om platsen efter pastor primarius, och i förargelsen däröver håller han nu på att tigga ihop till en ny kyrka och man ser nu tryckta tiggarlistor undertecknade med namnen på Sveriges rikaste magnater anropa den allmänna barmhärtigheten. Kyrkan som skall bli tre gånger så stor som Blasieholmskyrkan och förses med ett skyhögt torn kommer att stå där Katrina kyrka nu står; denna skall nämligen inköpas och rivas emedan den visat sig vara för liten för det stora andliga behov som nu rider svenska folket. De hoptiggna medlen äro redan så stora att man fått lov utnämna en kamrer (med fri våning och vedbrand) för desammas förvaltande. Kan du gissa vem som blev kamrer? - Hör! Struve! - Han har på sista tiden blivit litet religiös - jag säger litet, ty det är icke mycket, men ändå tillräckligt för hans små villkor, ty han blir beskyddad av de trogna. Detta hindrar honom icke att fortsätta med sin tidningsverksamhet och sin dryckenskap; men hans hjärta är icke mjukt; han är tvärtom så bitter på alla dem som undgått förfallet, ty oss emellan är han rysligt förfallen; därför hatar han Falk och dig, och han har lovat att »knäppa» er det första ni låter höra av er igen. Emellertid, för att kunna flytta in i kamrersvåningen och bränna upp veden måste han låta viga sig, vilket skedde i all tysthet uppe i Vita Bergen. Jag var med som vittne (full naturligtvis) och åsåg uppträdet. Hustrun har också slagit sig på det gudsnådliga sedan hon fått höra att det är förnämt. - Lundell har helt och hållet övergivit den religiösa känslan och målar bara porträtt av verkställande direktörer, vilka gjort honom till agréé vid ritarakademien. Han är nu även odödlig, ty han har fått en tavla på Nationalmuseum. Sättet var enkelt och manar till efterföljd: Smith skänkte dit en genre som Lundell målat mot det att Lundell gjorde hans porträtt gratis! - Det är bra? Va! '''Slutet på en roman'''. Jag satt en söndagsförmiddag, den lilla stund då sabbatsfriden icke är störd av de rysliga klockorna, på mitt rum och rökte. Då knackar det på dörren och in träder en lång grann karl som jag tyckte mig känna igen - det var Rehnhjelm. Ömsesidig examen. Han var förvaltare på ett stort bruk och var så där nöjd med sin värld. Det knackar en gång till. In träder Falk (mera om honom nedan!). Kollationeringar av gamla minnen och gemensamma bekanta! Så kom det där kända ögonblicket efter ett ivrigt samtal då det blir tyst och en besynnerlig paus uppstår! Rehnhjelm grep en bok som låg honom närmast till hands, och ögnade på den och började läsa högt: - »'''Ett kejsarsnitt'''. Akademisk Avhandling som med vittberömda Medicinska Fakultetens tillstånd kommer att å mindre Gustavianska lärosalen offentligen försvaras.» - Det var ena förskräckliga figurer; vem kan vara nog olycklig att behöva gå och spöka på det här sättet efter sin död! - Se efter, sade jag, det står där på sidan 2. Han läste vidare. - »Bäckenet som förvaras under N:o 38 i Akademiens patologiska samling...» - Nej, där var det inte. »Ogifta Agnes Rundgren...» Karlen vart vit som kalk och måste upp och dricka vatten. - Kände du henne? frågade jag för att skaffa någon förströelse. - Om jag kände henne?! Hon var vid teatern i X-köping och kom sedan hit till Stockholm på ett schweizeri, där hon kallade sig Beda Pettersson. Nu skulle du ha sett på Falk. Det blev en scen som slutade med att Rehnhjelm uttalade några förbannelser över kvinnan i allmänhet varpå Falk svarade med mycken hetta, att det fanns två slags kvinnor, han bad att få fästa uppmärksamheten på det, och det var så stor skillnad på kvinnor som på änglar och djävlar! Och han talade med sådan rörelse att tårarne kommo i ögonen på Rehnhjelm. Ja Falk! Jag sparde honom till sist. Han är förlovad! Hur det gick till? Jo det har han berättat själv så här: »Vi sågo varann!» Som du vet, har jag aldrig åsikter färdiga, utan jag går och väntar på nya rön, men av vad jag sett hittills, torde icke kunna nekas att kärleken är något som vi ungkarlar icke kunna döma om - det vi benämna med det där namnet, det är bara lösaktighet! Skratta du gamla grinare! Jag har aldrig annars än i dåliga pjäser sett en så hastig karaktärsutveckling som jag såg hos Falk den gången. Du må tro det gick inte i brådrappet med förlovningen. Fadern var en gammal änkling, egoist, pensionär, vilken betraktade sin dotter som ett kapital, vilket genom ett rikt gifte skulle bereda honom en angenäm ålderdom (mycket vanligt förhållande!). Han sade tvärt nej! Då skulle du ha sett Falk! Han gick gång på gång upp till honom och blev utkörd, men han kom igen och sade gubben mitt under näsan att de skulle gifta sig utan hans samtycke om han icke ville vara med om saken; jag vet inte, men jag tror att de slogos! Så kom det en kväll; Falk följde sin trolovade hem från en av hennes släktingar, där han brutit sig in. När de kommo på gatan, sågo de vid lyktskenet gubben ligga i fönstret - han har ett litet hus på Hornstullsgatan som han bebor ensam. Falk slår på plankporten; han slog en kvart, men ingen öppnar! Han klättrar över plankporten, anfalles av en stor hund, vilken han övermannar och stänger in i soplåren (tänk dig den försagde Falk!); därpå tvingar han gårdskarlen ur sängen att öppna; de stodo nu på gården; ännu återstod husporten; han slår på den med en stor sten; men intet ljud hörs inifrån; då går han in i trädgården efter en stege och går upp intill gubbens fönster (alldeles som jag skulle gjort det själv!) och ropar: Öppna porten annars slår jag in fönstret! Då hördes gubbens röst inifrån: »slå du lymmel så skjuter jag på dig!» Falk slog in fönstret! Det blev dödstyst en stund. Slutligen hördes inifrån den trasiga rutan: »Det var stil!» (gubben har varit knekt) »du är min pojke!» - »Jag slår inte gärna in fönster», sa Falk, »men för er dotters skull gör jag vad som helst!» och så var saken klar. Han förlovade sig! Du skall veta att sedan Riksdagen företagit sin stora omorganisation av ämbetsverken, varigenom lönerna och platserna fördubblats, så kan en ung man äntligen gifta sig i första lönegraden! Han skall gifta sig i höst! Hon fortfar att vara lärarinna som hon var! Jag vet mycket litet i kvinnofrågan ty den rör mig icke men jag tror, efter vad jag sett, att vår generation kommer att avskaffa det asiatiska, som ännu finnes i äktenskapet. Båda parterna avsluta ett fritt fördrag, ingen uppger sin självständighet, den ena söker icke uppfostra den andra, man lär sig respektera varandras svagheter och man har ett kamratskap för livet, som icke tröttar genom den ena partens pockande på ömhet. Fru Nicolaus Falk, du vet, den där välgörande djäveln, den anser jag vara ingenting annat än en femme entretenue, och så betraktar hon ju sig själv också; de flesta fruar gifta sig för att få det bra och slippa arbeta, att bli »sin egen», och därför ingås så få äktenskap, och det är kvinnans fel, och mannens! Men Falk, han är ogenomtränglig; han har kastat sig på numismatiken med en iver som icke är fullt naturlig, ja jag hörde honom häromdagen tala om att han var sysselsatt med utarbetandet av lärobok i ämnet och att han skulle söka få den antagen i skolorna där myntvetenskapen skulle bli ämne; aldrig läser han en tidning, aldrig vet han vad som händer i världen; och att bli författare synes han helt och hållet ha slagit ur hågen. Han lever blott för sin tjänst och sin fästmö som han avgudar; men jag tror icke på allt det där. Falk är en politisk fanatiker, som vet att han skulle brinna opp om han gav luft åt lågan och därför släcker han den med stränga torra studier; men jag tror icke det lyckas honom ty hur han lägger band på sig så fruktar jag en gång en explosion; för övrigt - oss emellan - tror jag han tillhör något av de hemliga sällskap som reaktionen och järnväldet har framalstrat på kontinenten. När jag såg honom häromdagen på rikssalen såsom härold vid trontalet, iklädd röda purpurkappan och med plym i hatten och stav i handen, vid foten av tronen (vid foten av tronen!) - då tänkte jag - ja det är syndigt att säga det; men när då ministern kom och avlämnade Kongl. Majestäts Nådiga Proposition angående Rikets tillstånd och behov, då såg jag en blick i Falks öga som sade så här: vad vet M:tet om Rikets tillstånd och behov? - Den mannen, den mannen! Nu tror jag att jag gjort min '''revy''' utan att glömma någon. Farväl alltså, för den här gången! Du skall snart höra av mig igen! <center>H.B.</center> Slut. {{Röda Rummet}} Diskussion:Högre ändamål 1977 3874 2006-01-15T11:10:22Z EnDumEn 2 Vilken utgåva är den här versionen av texten ifrån. Här finns en del parenteser som saknas i den version jag har i bokhyllan (Elfte delen av ''Strindbergs samlade skrifter'' från 1917) /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 15 januari 2006 kl.11.10 (UTC) Kategori:August Strindberg 1978 6029 2006-06-24T16:49:00Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller verk av [[Författare:August Strindberg|August Strindberg]] [[w:August Strindberg|Artikel om August Strindberg]] i Wikipedia. [[Kategori:Författares verk|Strindberg]] [[fi:Luokka:August Strindberg]] Fosterlandet 1979 3883 2006-01-15T11:53:06Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Fosterlandet.== :&nbsp; :Uti lifvets alla skiften :svär jag dig med själ i brand :trogen kärlek intill griften, :Svea, du mitt fosterland. :&nbsp; :Hvad jag är, och hvad jag äger, :har jag dig att tacka för. :Dig ej något öfverväger; :»din jag lefver, din jag dör»! :&nbsp; :Ej med ord blott och i sången :vill min själ sitt tack dig ge, :ack, långt fjärran från dig gången, :vill för dig jag verka, be. :&nbsp; :Skön är Chiles klara himmel, :stolt går solen fram sin ban. :Månen ler bland stjärnehvimmel :»Korset, Rio del Jordan»![[#*|*)]] :&nbsp; :Karlavagnen öfver Norden, :Polens stjärna i det blå, :himlen öfver fosterjorden :äro käraste ändå! :&nbsp; :Palmer vagga här i söder :stolta kronor i det blå, :myrten blommar, drufvan glöder, :ros vid ros på marken stå. :&nbsp; :Evig vår med sol och grönska, :Cordillerer, skog och ström, :njut min själ! Hvad kan du önska? — :Arma fosterjorden glöm! :&nbsp; :Nej — i glädjen som i nöden :ropar jag till en och hvar: :»Fosterlandet intill döden :all mitt hjärtas kärlek har»! :::::''Cerro San Cristobal 5/6 90.'' <span id="*">*) Vintergatan.</span> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Stjärnan i hafvet 1980 3884 2006-01-15T11:53:28Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Stjärnan i hafvet.== '''(Till Maria.)''' <div class="vers"><pre> Nordanstorm kring oceanen far, vredgadt haf sitt skum kring skeppet stänker, dock ur skyn en stjärna tindrar klar och sin spegelbild på vågen sänker. När min blick i rymden spejar ut efter fäste, fåfängt fastän trägen, på en vattenöken utan slut, lilla stjärna, du mig visar vägen. Trygg min kosa styr jag efter dig, när de andra ljus i natt sig dölja, ty jag vet, mot säker hamn du mig visar leden öfver stormig bölja. Frågas mig, hvad namn det hafvet bär: »Mina stormuppfyllda lefnadsöden»; och ledstjärnan, hvilken lyser där, ack, din kärlek, trofast intill döden.</pre> :::::''Ombord å Galicia 7/2 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Regn och tårar 1981 3885 2006-01-16T10:41:22Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Regn och tårar.== <div class="vers"><pre>Då det förut regnat har, droppen är på bladet kvar; ser man barnets öga vått, vet man, att det gråtit blott. Solen suger droppen bort, snart är ögat åter torrt, himmelen är åter klar, knappt man minns, det regnat har.</pre> :::::''Santiago 14/1 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Den stilla sången 1982 3886 2006-01-16T10:41:51Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Den stilla sången.== <div class="vers"><pre> Djupt i mitt hjärta tonar en stilla sång, tonar fast dämpad ofta af lifvets tvång. Ofta den ljuder blott som ett fjärran sus. Ofta den tystnar, söfd af passioners brus. Dock ser mitt öga himmelens asurglans, ängarnes grönska, fjär'larnes sommardans, Hör jag det dyra ordet: mitt fosterland, räcker mig svekfri vänskap sin trogna hand, Då klingar sången ljuf som en aftonpsalm, stark som det klara ljud af en klockas malm. Högst den dock ljuder, om under lifvets strid. himmelska budskap bringa min själ Guds frid. Dock skall mitt öra aldrig i jordens mull sången få höra hel och harmoniskt full. Först när af jordens buller dött bort hvart ljud, sången skall klinga härlig och full hos Gud</pre> :::::''Santiago 26/3 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Barnamun 1983 3887 2006-01-16T10:42:15Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Barnamun.== <div class="vers"><pre> Nu är Herman stora drängen; ej kan mamma, älskling min, stå som fordom här vid sängen, tills du roligt somnat in. Ligg nu stilla, fast allena — mamma många sysslor har. Se, Guds änglar, starka, rena, stanna vaktande ju kvar. Modern ömt på rosenmunnen trycker kyssen och går ut. Herman grubblar; öfvervunnen af sin sorg, han ber till slut: »Gud, som mig till skyddsvakt gifver änglar, hvita såsom snö, styr att mamma hos mig blifver — sen må andra änglar dö»!</pre> :::::''Santiago 13/1 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] En solnedgång från Cerro Blanco 1984 3900 2006-01-16T11:13:13Z EnDumEn 2 flyttade En Solnedgång Från Cerro Blanco till En solnedgång från Cerro Blanco: rätt titel [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==En solnedgång från Cerro Blanco.== <div class="vers"><pre> Ej darrar ett blad uti lunden, och tystnat har vindarnes gny, hon nalkas den heliga stunden, då solen ifrån oss vill fly. I tårpilen sjunger zorzalen sin bön uti afbrutna ljud, och klockorna i katedralen de kalla till mässan — till Gud. Balsamiska dofter kringrusa ifrån Los Espinos i blom; Mapocho i fjärran hörs brusa, vid vägkorset beder en from. Hon sjunker — en stråle hon sänder Cypressen, som allvarsam står, hon hälsas i östliga länder, där härlig och skön hon uppgår. Skönt Andernas snöhöljda kammar nu glänsa i skimrande ljus. Hvad färgspel! Det glöder, det flammar på sidornas vittrade grus. Kvällrodnadens gyllene strimmor, som flamma på himmel och berg, re'n båda, på mörker och dimmor, en morgon i skönare färg. Försvunnen — det susar från skogen en fråga, ett klagande ve: »Är jag till förvandling väl mogen, skall åter den flydda jag se»? Kanhända hon har sista gången ifrån oss, den hulda, nu flytt. — För mången heltvisst — ja, för mången ej mera hon uppgår på nytt. Så sjunker vår fröjd. — O, nej! Hoppet än lyser i sorgernas natt. Det bådar en dag efter lopper, på hvilken ej kväll blifvit satt.</pre> :::::''Santiago 1/4 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Röda Rummet 1986 3907 2006-01-16T13:08:12Z 217.209.13.214 redir #redirect [[Röda rummet]] Kategoridiskussion:Författare 1987 6252 2006-06-29T10:01:12Z NERIUM 63 ==Innehåll i kategorin== Kategorikommentaren säger 'Författare till verk på svenska', men Martin Luther passar väl näppeligen in i detta. Är det tanken att även översatta författare skall rymmas här så får kommentaren justeras, annars så får nog Martin Luther m m omkategoriseras. [[w:Användare:Sannab]] 16 januari 2006 kl.13.59 (UTC) :När kategorin skapades på flerspråkiga wikisource var tanken antagligen att kategorin skulle innehålla författare till verk på svenska eller verk som är översatta till svenska. Nu efter flytten till en svensk domän kan man nog skriva att kategorin innehåller listor över författares verk. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 januari 2006 kl.20.24 (UTC) ::Är det ok om jag lägger Författare:NN i Kategori:NN? se [[Författare:Anna Maria Lenngren]] och [[:Kategori:Anna Maria Lenngren]] --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 29 juni 2006 kl.10.01 (UTC) Författare:Dan Andersson 1988 6244 2006-06-29T09:53:35Z NERIUM 63 '''Dan Andersson''' (1888-1920), svensk författare och poet. Läs biografi över [[w:Dan Andersson|Dan Andersson]] på wikipedia. För hans verk, se [[:Kategori:Dan Andersson|Dan Anderssons verk på Wikisource]] ''Se även [[:Kategori:Dan Andersson]].'' [[Kategori:Författare|Andersson, Dan]] Kategori:Edvard Evers 1989 3913 2006-01-16T14:32:12Z 217.209.13.214 '''Edvard Evers''', psalmförfattare, se [[w:Edvard Evers|biografi på wikipedia]]. Användare:Sannab 1990 3914 2006-01-16T14:34:07Z Sannab 40 Kontakta mig hellre på wikipedia: [[w:Användare:Sannab]] Användare:Den fjättrade ankan 1991 3915 2006-01-16T14:46:04Z Den fjättrade ankan 41 [[w:sv:Användare:Den fjättrade ankan]] Diskussion:Mandom, mod och morske män 1992 3930 2006-01-16T21:07:58Z EnDumEn 2 Det ska väl vara "kraft i arm och mod i barm", INTE "kraft i arm och kraft i barm"? [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] 16 januari 2006 kl.14.48 (UTC) :Jag vet vilket som är mest riktigt. Men i 23e upplagan av ''Sjung, svenska folk!'' står det "kraft i barm", utan något annat alternativ. Däremot anges "Ögon blå då och då le i blomsterdalar där. Nord, du jordens jättelem, Nord, du milda hjärtans hem!" som alternativ till "Ögon blå, blommor små, ...". /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 januari 2006 kl.21.07 (UTC) Wikisourcediskussion:Kategorier 1993 4499 2006-04-05T15:28:50Z Dr Fredrik Haeffner 58 Förslag Musikkateg. hänvisning t kat-disk Psalmer ==Översättningar== På wikisource finns redan ett par översättningar (till exempel [[Ring klocka ring]]. De verkar inte ha någon riktig plats i kategoriträdet. Någon som har ett bra förslag på hur dessa skall kategoriseras. Förutom själva verken, så bör ju även översättarna rymmas någonstans.--[[Användare:Sannab|Sannab]] 16 januari 2006 kl.14.50 (UTC) :Psalmen [[Hos Gud är idel glädje]] har jag lagt både i [[:Kategori:Johan Nordahl Brun|författarens kategori]] och i [[:Kategori:Lina Sandell|översättarens kategori]]. Eftersom översättaren skrivit många egna texter är det nog inte riktigt bra att blanda på det sättet i hennes kategori. Därför skulle vi kunna skapa kategorier för verk som en viss översättare ha översatt. :Psalmen har jag dessutom listat det under rubriken "Översättningar" på översättarens författarsida. Där blir det inget problem med att hålla isär egna verk och översättningar. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 januari 2006 kl.20.24 (UTC) ==Förslag kategorier för "Musik"== v.g. se [[Kategoridiskussion:Psalmer#Kategorier under "Musik"]]--[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 5 april 2006 kl.15.28 (UTC) Användare:Nicke L 1994 3921 2006-01-16T15:35:32Z Nicke L 42 [[w:Användare:Nicke L|Nicke L]] på Wikipedia Tillflykt 1995 3926 2006-01-16T21:03:51Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Tillflykt.== <div class="vers"><pre> Bort till skogen, tyst och grön, mina steg jag gärna styr. Från dess tufva hjärtats bön ödmjuk mot Guds himmel flyr. Månget törne på min stig sargar visst och smärta ger; dock det ej bekymrar mig; onda tungor stinga mer. Människor mig sällan bragt åter friden i min själ. Bön, naturen och dess prakt vände allt mitt ve i väl.</pre> :::::''Parque Cousinno i Santiago 30/9 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Stjärnskrift 1996 3927 2006-01-16T21:04:48Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Stjärnskrift.== <div class="vers"><pre> När skilda af världshaf och vidsträckta länder, de ord, som jag hviskar, min maka ej nå; om kvällen, när dagsbördan tynger, dock sänder jag kärlekens hälsningar henne ändå. Med eldskrift står tecknad på dunkelblå himmel min längtande kärlek, o, trofasta brud! Dit rikta din blick ifrån jordlifvets vimmel, din hälsning där läs uti flammande skrud!</pre> ::::::::''Santiago 20/10 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Nerke 1997 3928 2006-01-16T21:05:16Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Nerke.== :Hell, '''Nerke,''' du min fosterbygd, [[#*|*)]] :du »''Sveas hjärta''», vid hvars skygd :jag njuter hägn och vård! :Är det för andra föga värdt, :mig är det dyrbart, högt och kärt, :ty här har mor mig bedja lärt :uti min faders gård. :&nbsp; :Visst är densamma föga stor, :men Herrens frid där inne bor :och kärlek, hopp och tro. :Med dessa skatter i sitt tjäll :i sommardag och vinterkväll, :enhvar sig känner trygg och säll :och vill ej byta bo. :&nbsp; :Ej någon fläck på jordens rund :jag älskar så af hjärtats grund, :som dig, o, barndomshem! :Hvad lott af Gud än blir beskärd, :som bonde, dagakarl, som lärd, :för fosterland och hemmeets härd :jag offrar lif och lem. :&nbsp; :Hvar susar skogen mera skönt? :Hvar lyser gräset mera grönt? :Hvar blomman mera skär? :Hvar sjunger fågeln mera rent? :Hvar fläktar vinden mera lent? :Ej någonstäd's är så förent :allt ljuft och kärt som här. :&nbsp; :Rundt kring oss stå de fasta berg :med skog till prydnad, »järn till märg» :och hålla trogen vakt. :Där sprängas malmer utur sten, :där flamma masugnslågors sken, :högt hammar'ns svenska klingar ren, :där i vår »''bergslagstrakt''». :&nbsp; :Och »''slättens''» rika sädesfält :de skydda oss för nöd och svält :med bröd i öfverflöd. :I skogen, sjön, på höjd i dal, :i Tived's kärr, på mo så kal :Guds gåfvor växa utan tal. :Vi lida ingen nöd! :&nbsp; :Min bygd har namn från svunnen tid, :som tala högt om frid, om strid: :Birgitta, Engelbrekt, :Olaus Petri, Lars, hans bror :Ramunder, som i högen bor :och riddar Tjälfve, stark och stor. :Här bott en hugstor släkt. :&nbsp; :O, Gud, som hörer barnabön, :välsigna och med nåd bekrön :min kära fosterbygd! :Må städs' din fruktan, heder, tro :och frid och lycka, endräkt, ro :i »''Sveas hjärta''» hafva bo! :Tag land och folk i skygd! ::::::''Santiago 10/8 91.'' <span id="*">*) Jag är dock född östgöte »Gud ske lof». [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Nollan 1998 3929 2006-01-16T21:06:33Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Nollan.== :Uppå ''sin plats'' en nolla stod, :men tyckte sig till den för god. :Hon sade: »Högre upp jag vill, :här ses ej, hvad jag duger till»! :&nbsp; :Hon dugtigt blåste upp sin kropp :och steg till främsta platsen opp. :Stolt hon på andra nu ser ner, :men gäller ''där'' platt intet mer. ::::::''Alltorp 11/7 92.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Kategori:Översättningar 1999 3942 2006-01-17T07:59:10Z Sannab 40 ny kat I denna kategori återfinns sådana verk som inte är originalverk på svenska, utan som översatts till detta språk. [[Kategori:Topp]] Diskussion:Ur svenska hjärtans djup en gång 2000 3946 2006-01-17T08:09:20Z Sannab 40 Borde inte denna ligga under ''Kungssången''?--[[Användare:Sannab|Sannab]] 17 januari 2006 kl.08.09 (UTC) Kategori:Carl Wilhelm August Strandberg 2001 6331 2006-06-30T13:53:56Z NERIUM 63 '''C.W.A Strandberg''' (1818-1887). Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Carl Wilhelm August Strandberg|}} {{Wikipedialänk|Carl Wilhelm August Strandberg}} [[Kategori:Författares verk|Strandberg, Carl Wilhelm August]] Natten 2003 3965 2006-01-20T18:28:34Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Natten.== <div class= "vers"><pre> Du nalkas åter, icke lik den fasans bild, som skuldbelastadt samvete dig stundom målar, du kommer likt en fridens drottning, skön och mild; ett stjärnediadem omkring ditt hufvud strålar. På gatan är så tyst och gasen flammar matt, arbetare med lätta steg till hemmet ila; ljuft stjärnor le och vinka ifrån jordens natt de trötta pilgrimer till sig att njuta hvila. Nu hulda ynglingsidealer stiga upp, förklarade utur sin unga graf mot höjden. På bleka månskensstrålar fly de grupp vid grupp och sälla sig till syskonen i himlafröjden. Hvad helig frid! Hur tyst på hela jordens ring, hur outsägligt härlig himmelen är vorden! Sin dunkelblåa mantel Gud svept kring sitt kära barn, den slumrande och trötta jorden.</pre> ::::::::''Santiago 30/10 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Septembersol 2004 3966 2006-01-20T18:30:21Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Septembersol.== <div class= "vers"><pre> Septembersöndag så rolig och klar, hur ljuflig du är mig, hur underbar! Du talar om tider af glädje och tröst och fyller med längtan mitt anande bröst. Septembersol, skimra så varm och så blid, som ofta jag såg dig i barndomens tid belysa den koja, den vänliga dal, där yster jag lekte i furornas sal. Septembersol, le öfver land, öfver haf, sprid glans uppå svikna förhoppningars graf! Förtälj mig om lefnadens fröjder och hopp, om kärlek och vänskap, jag mött på dess lopp! Septemberhimmel, så härlig och blå, din färgprakt med vemod jag skådar uppå. I luftiga moln, öfver sjöar och land o, bären min hälsning till hembygdens strand! Ack, flygen I öfver det tjället i skog, så hälsen de mina! Jag minnes dem nog. Mitt hjärta det klappar i lust och i kval för maka och barn uti hemlandets dal.</pre> ::::::::''Santiago 15/3 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Kvitter 2005 3967 2006-01-20T18:32:52Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Kvitter.== <div class= "vers"><pre> Vi fåglar ha' i sanning godt, ty flyga, hoppa, sjunga vi göra hela dagen blott och uppå kvistar gunga. Vi känna icke sjukdom, nöd, lätt finnes, hvad oss smakar. Hvarthän vi flyga, hittas bröd, naturen själf det bakar. När se'n vårt dagsverk slutadt är, vi oss i skogen gömma och slumra ljuft och roligt där och vackra drömmar drömma. Och väcker solen oss på nytt, vi spänna våra vingar och prisa Gud för dag, som grytt, i sång, som åter klingar. O, människor! Hvi sörjen I och klagen mest i lifvet? Nej, lefven det precis som vi! »Sen uppå oss»! står skrifvet.</pre> :::''Quinta Normal de Santiago 20/11 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Tro 2006 3968 2006-01-20T18:35:07Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Tro.== '''(Till M...a.)''' <div class= "vers"><pre> Söderns klara månsken flyter i mitt rum så klart omkring, och en silfverstråle bryter skönt sig mot min vigselring. Glansen ömma tankar väcker, dig jag ser uti dess sken, tycker, du mig famnen sträcker med en kärleksblick så ren. Känslors mängd mig nästan krossar, hjärtat tror jag sprängas skall. Jag den ljusa bojan lossar, kysser den vid tårars fall. Ej jag vet, hvarför de strömma hejdlöst, hjertevännen min, vet blott, dig jag kan ej glömma, hemma, borta — evigt din. —</pre> :::::::''Santiago 25/8 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Österbotten, Österbotten 2007 6234 2006-06-29T06:48:25Z Agneta 53 Hittade en passande kategori '''Österbotten, Österbotten''' är Svenska Österbottens landskapssång. <br><br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''land vi ha ändå!<br> ''Allt från Tornes dubbelälvar<br> ''ner till Lappfjärds å.<br> ''Le i ljusa sommarnätter,<br> ''åkrar, ängar, fjäll och slätter,<br> ''skogar, sjöar, skär och öar,<br> ''bottenböljor blå.<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''hem för tro och mod,<br> ''dina skördar friska spira<br> ''upp ur fädrens blod.<br> ''Här har Finlands strider brunnit,<br> ''Armfelt slagits, Döbeln vunnit;<br> ''främst i skocken Vasaflocken<br> ''gånge än med mod!<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Hem för sägn och sång.<br> ''Tankens hjältar, sångens furstar<br> ''Bar du oss engång.<br> ''Selmas skald och sångarkungen,<br> ''Blomsterplockarn blid bland ljungen.<br> ''Än de unga<br> ''Söner sjunga<br> ''Om sin gamla sång.<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten<br> ''Hem för frihet, rätt.<br> ''Hällre dö än bojor bära<br> ''Det var fädrens sätt.<br> ''Aldrig de sin rygg har bugtat,<br> ''Våld och väld de själva tuktat.<br> ''Stolta minnet<br> ''Elde sinnet<br> ''Än hos bottnisk ätt.<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Bygd, där mannen säll<br> ''Bygger opp på egen torva<br> ''Trygg sitt trefna tjäll.<br> ''Inga grefvar och baroner,<br> ''Endast prostar och patroner,<br> ''Endast bönder, frie bönder<br> ''Bygde våra tjäll.<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Hem för glädtigt mod.<br> ''Där bor manligt trots i blicken<br> ''Eld i bottniskt blod.<br> ''Ystert våra forsar frusa,<br> ''Friska Bottnens brisar brusa<br> ''Friskt är modet, eld i blodet.<br> ''Hos hvar bottning god.''<br> <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Hundramila land,<br> ''Dina öppna, fria slätter,<br> ''Hafvets blåa rand<br> ''Widgat hugen, höjt vårt sinne<br> ''Städs för stora mål vi brinne.<br> ''Då vi fatta först och skatta<br> ''Rätt vårt stolta land.<br>'' <br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Bygd som bottning bar.<br> ''Här i dina lunder lekte<br> ''Han i barndomsdar.<br> ''Här han fröjdats, stridit , brunnit,<br> ''Här han hem och kärlek vunnit.<br> ''Hembygdsmullen hölje kullen,<br> ''När han somnat har.<br>''<br> ''Österbotten, Österbotten,<br> ''Land vi ha ändå!<br> ''Alt från Tornes dubbelälfvar<br> ''Ner till Lappfjärds å<br> ''Le i ljusa sommarnätter<br> ''Åkrar, ängar, fjäll och slätter,<br> ''Skogar , sjöar, skär och öar,<br> ''Bottenböljor blå.'' <br><br> Text: Gånge Rolf (V. K. E. Wichmann).<br> Tonsättning: Uno Moring (1884-1937). Österbottens landskapssång är [[Vasa marsch]], text Z. Topelius, melodi Karl Collan. [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Användardiskussion:MoRsE 2008 3971 2006-01-22T16:59:52Z EnDumEn 2 Välkommen! + fråga ==Välkommen== Välkommen till Wikisource. Jag ser att du har lagt [[Österbotten, Österbotten]] här. Är du säker på att den texten inte är skyddad av upphovsrätt? Författaren till texten verkar ha dött 1938, och jag tror att upphovsrätten i Finland gäller 70 år efter författarens död. I så fall är texten inte fri förrän 2009. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 22 januari 2006 kl.16.59 (UTC) På ett brefkort 2009 3973 2006-01-22T17:03:29Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==På ett brefkort.== :Till ''Anders'' Uhr, den gamle vördnadsvärde, :min hälsning bär du lilla ljusa blad! :Med frid och fröjd Gud honom omkringgärde, :att lifvets afton blifver ljus och glad!</pre> :::''Santiago 28/9 91. (A. W. Uhrs dödsdag).'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Suck 2010 3974 2006-01-22T17:04:00Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Suck.== :När lifvets afton skymmer på, :när mina krafter domna, :när pulsarne ej mera slå, :må jag i Gud insomna! ::::::''Ombord å Potosi 9/1 92.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Bön 2011 3975 2006-01-22T17:05:16Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Bön.== <div class="vers"><pre> Gud, utan dig till okänd värld hur skall bli lyckosam min färd? I skeppet kom intill mig in, och styr dess väg med handen din! Ej skär och klippor, vind och våg Galicia skade på dess tåg! Ej pest och hunger, solens glöd oss förorsake kval och nöd! Mitt tjäll i furuskog jag ser, där för mitt väl min maka ber, Gud signe henne och »de små», som uti Alltorps skola gå! Ja, Allas Fader, ofvan skyn, jag lämnar allt åt din försyn! Beskydda mig, mitt fosterland och alla kära på dess strand!</pre> ::::::''Ombord å Galicia 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Höstklagan 2012 3976 2006-01-22T17:06:22Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Höstklagan.== <div class="vers"><pre> Solbrändt, frostbitet, torrt faller löfvet från kvist; höstvinden förer det bort, jorden gömmer det sist. Sakta hviskar en röst djupt i mitt inre, klart: »Kommen är ock din höst, vissnad faller du snart». — </pre> ::::::''Santiago 27/7 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Aftonstunden 2013 3977 2006-01-22T22:46:38Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Aftonstunden.== <div class="vers"><pre> Vesperklockan tonar genom lunden. »Hvila, hvila»! — mana slagen, »människa håll helig aftonstunden, den är sabbaten af arbetsdagen»! Klockan manar klockor upp att ljuda. Rymden dallrar: »Hvila! Hvila»! Deras ljud och hjärtats röst mig bjuda låta bön och sång till Herren ila. Klockljud föras ifrån när och fjärran, manande med malmens tunga: »Hvila! Hvila! Gå till ro i Herran, sedan du Hans lof har slutat sjunga!» Klara stjärnor på den mörka pellen ordna fackeltåget, ljusa, och från jord och himmel uti kvällen höres: »Lofver Herran, Herran»! brusa. Upp min ande! Upp att Herren prisa, nu när klockor, stjärnor mana! Sjung ock du den gode Gud en visa, allt med vishet styr Han i dess bana!</pre> ::::::''Cerro Santa Lucia 26/6 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] I ett album (Forsman, 1891) 2014 3981 2006-01-22T22:52:01Z EnDumEn 2 flyttade I ett album till I ett album (Forsman, 1891): flertydig titel [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I ett album.== <div class="vers"><pre> Lyckan är ej lätt att finna, än är hon här, än åter där. — Lär försaka, öfvervinna, och förr'n du anar, din hon är. —</pre> :::::''Chillan 29/6 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Aftonsuck 2015 3979 2006-01-22T22:48:14Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Aftonsuck.== <div class="vers"><pre> Solen sjunker i aftonguld. Gud signe dig hjärtevän min! Nu ej kan du i kärlek huld vid hufvudgärd min bädda din.</pre> :::::''Santiago 17/8 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Borta 2016 3980 2006-01-22T22:50:27Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Borta.== <div class="vers"><pre> Hemma, när jag hörde modersmålet ljuda på en nerkisk dialekt, föga klang jag fann däri af stålet och af upphöjd skönhet knappt en fläkt. Säfligt, tungt, det tröttade mitt öra, armt i högtids- som i hvardagsskrud; hvad jag längtade en gång få höra Söderns tungas sköna, rena ljud. Nu jag hör dem, smekande och klara, där jag går på Chiles blomsterjord, hör Cervantes' språk, men suckar bara: »Tag dem fritt för några svenska ord». Ty hur säfligt än det språket flyter, moders tunga talat har därpå, och en kärlek, som ej tid förbyter, lärde af dess tonfall jag förstå.</pre> :::::''Santiago 14/11 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] I ett album 2017 3987 2006-01-22T22:59:35Z EnDumEn 2 '''I ett album''' är titeln på två dikter av [[Författare:Karl Fredrik Forsman|Karl Fredrik Forsman]]. *[[I ett album (Forsman, 1891)]] *[[I ett album (Forsman, 1892)]] {{Förgreningssida}} I ett album (Forsman, 1892) 2018 3985 2006-01-22T22:58:29Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I ett album.== <div class="vers"><pre> Tro på Gud, förbida still', hvad som han dig sända vill! Litet äska = mycket finna. Mycket sträfva = sorg och strid. Litet hoppas = mycket vinna. Mycket älska = fröjd och frid</pre> :::::''Alltorp 30/7 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Mall:Förgreningssida 2019 3989 2006-01-22T23:11:34Z EnDumEn 2 <br clear=all> {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; padding:5px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em; width:80%" |width="48px"|[[Bild:Trisambig poseidon.jpg]] |<small>''Det här är en ''[[Wikisource:Förgreningssidor|förgreningssida]]'', vilket innebär att den innehåller en lista över texter med samma titlar. Om du [[Special:Whatlinkshere/{{PAGENAME}}|kom hit via en annan artikel]], gå gärna tillbaka och korrigera den länk som ledde dig hit så att den i stället pekar direkt till rätt text.''</small> |} <includeonly> [[Kategori:Förgreningssidor]] </includeonly> Wikisource:Templates.sv 2020 3993 2006-01-23T09:43:32Z EnDumEn 2 flyttade Wikisource:Templates.sv till Wikisource:Mallar #REDIRECT [[Wikisource:Mallar]] I fjärran 2021 3995 2006-01-23T10:25:21Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I fjärran.== <div class="vers"><pre> När sol gått ned, hur ofta höll jag vakt vid min Marias hus och såg, hur genom rutan föll till mig ett vänligt knippe ljus. Dock blef mig tungt i kylig natt därutanför så ensam stå, ett ljussken blott se flamma matt, men henne ej med blicken nå. Jag tänkte då: »du hårda lott blott skenet se, men ej min vän»; och nu — hur säll jag vore, blott jag fick det ljuset se igen.</pre> :::::''Santiago 27/11 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Blomsterflickan 2022 3996 2006-01-23T10:31:22Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Blomsterflickan.== ::::'''1.''' :Här vill jag i portalen stå :en stund med mina blomsterkvastar, :och kommer ''han'' att fram här gå, :hit bakom pelaren jag hastar. :&nbsp; :Hvarenda ros, i korgen tömd, :den måste säljas att mig nära. :Den skön'sta, nu vid hjärtat gömd, :dock skall min älskling jag förära. :&nbsp; :Ack, hör hans steg jag fjärran än, :jag blomman för hans fötter kastar, :och, om han sorglös trampar den, :jag att på knä den kyssa hastar. ::::::''Alltorp 29/3 92.'' :::————— ::::'''2.''' :Då jag i porten tankfull stod :till himlen såg och ''hans'' mig drömde, :gick ''han'' förbi och sade: »Mod»! :samt i min hand ett guldmynt gömde. :&nbsp; :Jag har det här vid barmen gömt, :till döden där jag vill det bära; :mig är, som hjärtat slår mer ömt, :när slagen träffa gåfvan kära. :&nbsp; :Min dag är kall och himlen grå, :jag är så arm, mig hungern rifver; :min kärleks amulett ändå :jag bort för bröd dock aldrig gifver. ::::::''Alltorp 29/3 92.'' :::————— ::::'''3.''' :O, ägde jag all jordens blomsterskatt, :hur ville jag hans fönster smycka! :Vår värld, en rosengård, så dag som natt :han hänryckt där då skulle tycka. :&nbsp; :Vid fönstret, att ej möta blicken då, :jag kunde dold af blommor vara; :och komme han sin värld att se, ack, så! :jag kunde honom se förutan fara. :&nbsp; :Jag vet att gifva är en salighet; :gladt vill jag offra allt, mig gifvet, :invid ''hans'' fötter vill jag lägga det. — :Hvad äger jag, ja hvad? — Blott lifvet ::::::''Alltorp 29/3 92.'' :::————— ::::'''4.''' :Han borta är. Hvart for han väl? :Hur skulle jag det vågat fråga? :Hvad gagn det veta? Arma själ! :Jag kan så långt dock icke tåga. :&nbsp; :Han fjärran drog så munter, glad, :lik våren, hvilken, då han flyktar, :ej anar, att i blomstrens rad :förutan honom lifvet lyktar. :&nbsp; :Se, blomman följer ljuset blott. :Med våren, hvilken skänkte lifvet, :fulländar hon sin sälla lott, :för hjärtat är det annat skrifvet. ::::::''Alltorp 29/3 92.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Völuspá 2023 4012 2006-01-27T16:21:21Z EnDumEn 2 Völuspá eller Völvans Spådom, i översättning av [[Författare:Erik Brate|Erik Brate]]. {| | valign="top" | : 1. »Hören mig alla : heliga släkten, : större och smärre : söner av [[Heimdall]]; : du vill ju, [[Valfader]], : att väl jag täljer : forntida sägner, : de första, jag minnes. : 2. [[Jättar]], i urtid : alstrade, minns jag, : som mig fordom : fostrat hava; : nio världar jag minns, : och vad som var i de nio, : måttgivande trädet : under mullen djupt. : 3. I åldrarnas morgon, : då [[Ymer]] levde, : Var ej sand, ej sjö, : Ej svala vågor; : Jorden fanns icke; : Ej upptill himlen; : Ett [[Ginnungagap|gapande svalg]] fanns : Men gräs fanns ingenstädes : 4. Innan [[Bor (mytologi)|Bor]]s söner lyfte : landen i höjden, : de som mångberömd : [[Midgård]] skapade. : Solen strålade : från söder på stenar, : och gröna örter : grodde i marken : 5. Solen kom från söder : I sällskap med månen : På höger hand : Över himlaranden. : Solen ej visste, : Var salar hon hade, : Månen ej visste : Vad makt han hade, : Stjärnorna ej visste, : Var de skimra skulle. : 6. Då drogo alla makter : till sina domaresäten, : högheliga gudar, : och höllo rådslag; : åt natt och nedan : namn de gåvo, : uppkallade morgon : och middag också, : eftermiddag och afton, : för att med åratal räkna. : 7. [[Asar]]ne möttes : på [[Idavallen]], : timrade höga : tempel och altar, : smedjor byggde, : smycken gjorde, : skaffade sig tänger : och skapade verktyg. : 8. På gården med [[brädspel]] : de glada lekte, : armod på guld : fanns ingalunda, : tills [[Nornor|tursamöar]] : trenne kommo, : mycket mäktiga : mör, från [[Jotunheim|jättevärlden]]. : 9. Då drogo alla makter : till sina domaresäten, : högheliga gudar, : och höllo rådslag, : vem [[dvärgar]]s skara : skapa skulle : av blodig bränning : och [[Blain]]s ben. : 10. Där var [[Modsogner]] vorden : den mest förnämlige : av dvärgar alla : och [[Durin]] den andre; : de gjorde många : människobilder, : dessa dvärgar, av jord, : som Durin sade. : 11. Nye och Nide, : Nordre och Sudre, : Austre och Västre, : Alltjov, Dvalin, : Bivor, Bavor, : Bombur, Nore, : An och Anar, : Ae, Mjodvitner. : 12. Veig och Gandalv, : Vindalv, Train, : Täck och Torin, : Tro, Vitr och Lit, : Na och Nyrad. : Nu har jag dvärgarna : - Regin och Radsvid - : rätt omtalat. : 13. File, Kile, : Funden, Nale, : Hepte, Vile, : Hanar, Svior, : Fra, Hornbore, : Fräg och Lone, : Aurvang, Jare, : Eikinskjalde. : 14. Tid är att dvärgar : i [[Dvalin]]s skara : för människorna leda : till [[Lovar]] i ättlängd; : de som sandfältens säte : sökte åt sig : till grusslätterna : från grundens sten. : 15. Där var Draupner : och Dolgtraser, : Ha, Haugspore, : Lävang, Gloe, : Dore, Ore, : Duv, Andvare, : Skirver, Virver, : Skavid, Ae. : 16. Alf och Yngve, : Eikinskjalde, : Fjalar och Froste, : Finn och Ginnar. : Alltid skall minnas, : så länge människor leva, : denna långa räcka : av Lovars förfäder. : 17. Tills ur den skaran : trenne asar, : kraftiga och kärleksfulla, : kommo till ett hus. : De funno på land : föga förmående : [[Ask och Embla]] : utan livsmål. : 18. Ande de ej ägde, : omdöme ej hade, : ej livssaft, ej läte, : ej livlig färg. : Ande gav [[Oden]], : omdöme [[Höner]], : livssaft gav [[Lodur]] : och livlig färg. : 19. En ask vet jag stånda, : den [[Yggdrasil]] heter, : ett väldigt träd, överöst : av vita sanden. : Därifrån kommer daggen, : som i dalarne faller, : den står evigt grön : över [[Urdarbrunnen]]. : 20. Därifrån komma möar, : som mycket veta, : tre ur den sal, : som under trädet står. : [[Urd]] hette en, : den andra [[Verdandi]], : man skar på trä : namnet [[Skuld (mytologi)|Skuld]] på den tredje. : Lagar de satte, : liv de korade : för människors barn, : männens öden. : 21. Det fältslag minns hon : först i världen, : när de med spjuten : spetsade [[Gullveig]] : och i [[Oden|den Höges]] sal : henne brände. : Tre gånger brände de : den tre gånger borna, : ofta, ej sällan, : dock ännu hon lever. | valign="top" | : 22. [[Heid]] hon hette, : var till husen hon kom, : en väl [[sia]]nde [[vala]]. : Hon [[signa]]de [[runor|stavar]], : hon [[trolla]]de, var hon kunde, : trollade förryckthet. : Alltid var hon älskad : av onda kvinnor. : 23. Då drogo alla makter : till sina domaresäten, : högheliga gudar, : och höllo rådslag, : om asarne skulle : skada lida : eller alla gudar : ersättning få. : 24. Spjut slungade Oden : och sände bland flocken, : [[Vanakriget|det fältslaget]] ock : var först i världen. : Brutet var bröstvärn : på borgen hos asar, : över vapentagna fält : kunde [[vaner]]na tränga. : 25. Då drogo alla makter : till sina domaresäten, : högheliga gudar, : och höllo rådslag, : vem all luften : med lyte blandat : eller åt jättens ätt : [[Od]]s mö givit. : 26. Blott [[Tor]] slog till : i trotsigt mod, : han sällan sitter, : då slikt han hör, : [[Ed]]er brötos, : ord och löften, : alla viktiga avtal, : som växlats dem emellan. : 27. Hon vet Heimdalls : [[Gjallarhornet|hornlåt]] bero : på det himmelshöga : heliga trädet. : På detta ser hon svämma : en sandblandad fors : från Valfaders pant. : Veten I än mer och vad? : 28. Ensam satt hon ute, : när asarnes skräckgud, : den åldrige, kom : och i ögat henne såg. : »Vad frågen I mig? : Vi fresten I mig? : Allt vet jag, Oden, : var ditt öga du gömde : i [[Mimers brunn]], : den mycket berömda. : [[Mjöd]] var morgon : [[Mimer]] dricker : av Valfaders pant.» : Veten I än mer och vad? : 29. Gav [[Härfader]] henne : halsguld och ringar, : fick visdomsord : och varsel av [[runor|stavar]]; : hon såg vida omkring : i varje värld. : 30. Hon såg [[valkyrior]], : komna från fjärran, : redo att göra : ritten till [[Godtjod]]. : [[Skuld (mytologi)|Skuld]] höll sköld, : och [[Skogul]] var den andra, : [[Gunn]], [[Hild]], [[Gondul]] : och [[Geirskogul]]. : Nu äro [[Härjan]]s : härjungfrur nämnda, : valkyrior, redo : att rida på jorden. : 31. Jag såg åt [[Balder]], : blodige guden, : Odens barn, : ett öde gömmas. : Högt över slätterna : smal stod vuxen : och mycket fager : [[mistelten]]en. : 32. Från det trädet, som tycktes : en [[telning]] vara, : ett sorgeskott blev skjutet, : och skytten var [[Höder]]. : Balders broder : blev boren inom kort, : Odenssonen stred : blott en natt gammal. : 33. Sina händer han ej tvådde, : sitt huvud han ej kammade, : förrän på bålet han bar : Balders fiende. : Men [[Frigg]] grät : i [[Fensalarna]] : över [[Valhall]]s ve. : Veten I än mer och vad? : 34. Då kunde fängsel man vrida : av [[Vale]]s tarmar, : ganska fasta voro : fjättrarne snodda. : 35. I kedjor såg hon ligga : under [[Kittellunden]] : en led skepnad : med [[Loke]]s drag. : Där sitter [[Sigyn]] : i sorg hos maken, : föga väl till mods. : Veten I än mer och vad? : 36. En å från öster : genom [[etter]]dalar flyter, : med svärd och stridsknivar; : [[Slid]]r den heter. : 37. Norrut stod : på [[Nidaslätterna]] : en sal av guld : för [[Sindre]]s ätt; : en annan stod : på [[Okolner]], : gästabudssal : för jätten [[Brimer]]. : 38. En sal såg hon stånda : från solen fjärran : på [[Nastrand]]en; : åt norr vetter dörren. : Etterdroppar föllo : in genom rökhålet, : av ormars ryggar : är rummet flätat. : 39. Där såg hon i strida : strömmar vada : menediga män : och för mord fredlösa : och den, en annans hustru : hemligt lockar. : Där sög [[Nidhögg]] : de dödas kroppar, : vidundret slet männen. : Veten I än mer och vad? : 40. Österut i [[Järnskogen]] : den åldriga satt : och födde där : [[Fenrer]]s avkomlingar. : En bliver mest : av alla förnämlig, : tunglets rövare, : i [[troll]]s skepnad. : 41. Han mättar sig med lik : av män, som dött, : gudars boning : med blod besudlar. : [[Fimbulvintern|Svart blir solskenet]] : om somrarne efter, : all väderlek vansklig. : Veten I än mer och vad? : 42. Satt där på högen : och slog harpan : gygens värnare, : den glade [[Eggder]]. : Över honom gol : i granskog med pors : en fagerröd hane, : som [[Fjalar]] heter. | valign="top" | : 43. Gol över asarne : [[Gullinkambe]], : han hos Härfader : härmännen väcker; : en annan gal : under jorden, : en sotröd hane, : i Hels salar. : 44. [[Gram]] skäller gräsligt : framför [[Gnipahålan]]; : fjättern skall brista, : fri varder [[Fenrisulven|ulven]]. : Visdom vet jag mycken, : långt vidare ser jag : över segergudars väldiga : slutliga öden. : 45. Bröder skola kämpa, : varandras banemän bliva, : systrars barn : sin släktskap spilla; : hårt är i världen, : hordom mycken, : yxtid, klingtid, : kluvna bliva sköldar, : vindålder, vargålder, : innan världen störtas; : ingen man skall : den andre skona. : 46. [[Mim]]s söner leka : och slutödet tändes : vid [[Gjallarhornet]]s ljud, : det genomträngande. : Högt blåser Heimdall, : med hornet i vädret; : med Mims huvud : håller Oden råd. : 47. Då skälver Yggdrasils : ask, där den står, : urträdet jämrar sig, : jätten blir lös. : På resan till Hel : rädas alla, : innan [[Surt]]s släkting : slukar honom. : 48. Vad är med asar? : Vad är med [[alv]]er? : Allt [[Jotunheim|Jättehem]] gnyr, : asar hava möte. : Dvärgarna stöna : framför stendörrarna, : bergväggens vise. : Veten I än mer och vad? : 49. Garm nu skäller gräsligt : framför Gnipahålan; : fjättern skall brista, : och fri blir ulven. : 50. [[Rym]] far från öster, : på arm håller skölden; : i jättevrede vrider : [[Midgårdsormen|världsormen]] sig; : ormen piskar vågen, : och örnen skriar, : sliter lik, blek om näbben, : och [[Naglfar]] lossnar. : 51. Skeppet far från öster; : över sjön skall [[Muspelheim|Muspell]]s : ledung komma, : och Loke styr. : Vidunders yngel : med ulven kommer; : med dem är [[Byleipt]]s : broder i följe. : 52. Surt far från söder : med svedjande låga, : stridsgudars sol : av svärdet skiner. : Stenberg störta, : det stupar jättekvinnor; : trampa dödingar Hels väg, : och himmelen rämnar. : 53. Ett andra lidande : för [[Lin]] då kommer, : när Oden går : mot ulven att strida, : och [[Bele]]s bjärte : bane mot Surt; : falla då skall : Friggs älskade. : 54. Garm nu skäller gräsligt : framför Gnipahålan; : fjättern skall brista, : och fri blir ulven. : 55. Då kommer Segerfaderns : son, den väldige, : [[Vidar]], att strida : mot valplatsens odjur. : På jättesonen : till hjärtat svärdet : med handen han stöter. : Hämnad är då fadern. : 56. Då kommer [[Lodyn]]s : lysande ättling; : Odens son : går mot ormen att kämpa : I vrede denne dräper : värjaren av Midgård. : Från sitt hem all draga : döda hädan. : Nio fjät döende : går [[Fjorgyn]]s son : fram från ormen, : som ofrejd ej fruktar. : 57. Solen börjar svartna, : jord sänkes i havet, : från fästet falla : flammande stjärnor; : upp ångar imma, : och elden lågar, : hettan leker högt : mot himlen själv. : 58. Garm skäller gräsligt : framför Gnipahålan; : fjättern skall brista, : och fri blir ulven. : 59. Upp ser hon komma : för andra gången : jorden ur havet, : igen grönskande; : forsar falla, : örn flyger däröver, : den som på fjället : fiskar griper : 60. Asarna mötas : på Idavallen : och om jordens gördel, : [[Midgårdsormen|jätteormen]], tala, : föra sig till minnes : märkliga öden : och [[Fimbultyr]]s : forntida runor : 61. Där skola åter : de underbara : guldspelsbrickorna : i gräset hittas, : som i tidens morgon : dem tillhört hade. : 62. Osådda skola : åkrar växa, : allt ont sig bättra; : Balder skall komma. : I [[Ropt]]s segersalar : sitta Balder och Höder, : valplatsens gudar. : Veten I än mer och vad? : 63. Då kan Höner lyckans : lotter kasta : och de båda brödernas : barn bebo : det vida [[Vindhem]]. : Veten i än mer och vad? : 64. En sal ser fagrare : än solen stånda, : täckt med guld, på [[Gimle]]. : Där skola hövdingtrogna : Härskaror bo : Och i allan tid : Äga hugnad. : 65. Då kommer den mäktige : till maktdomen, : den starke, ovanifrån, : han som styr över allt. : 66. Då kommer dunklets : drake flygande, : en blank orm, nedifrån, : från [[Nidafjällen]]. : I fjädrarne bär, : och flyger över slätten. : Nidhögg lik. : Nu skall hon sjunka.« |} [[Kategori:Översättningar]] [[de:Edda/Ältere Edda/1. Völuspa - Der Seherin Ausspruch]] [[en:Edda/Poetic Edda/Völuspá]] Till fantasien 2024 4009 2006-01-27T16:15:53Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till fantasien.== <div style="font-size: 90%"> :::"Wer sich selbst die Weit nicht schmücket, :::Ach, dem smückt die Welt sich nicht!" ::::::::''S. H. Mosenthal.'' </div> :Dröj med din tjusning hos mig kvar :o, hulda, trolska fantasi! :Hvad verkligheten bjuda har, :gjut du din skimmerglans däri! :Surra med de granna vingar! :Ropa dina drömmars hela här! :Dåra mig, med hvad du bringar! :Dig förutan arm ock sanning är. :&nbsp; :Om kärlek, vänskap fjärran gå :förbi det tjäll, hvari jag bor, :låt mig dem tro om godt ändå, :ack, hjärtat ''har'' ju, hvad det ''tror!'' :Hjärtlös verklighetens stunder :dock din gyll'ne slöja undan drar. :Lifsvinst äro de sekunder, :som uti din lögn man lefvat har. ::::::''Alltorp 1/8 92.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Barndomshem, barndomstid 2025 4010 2006-01-27T16:15:58Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Barndomshem, barndomstid.== <div class="vers"><pre> Du kära hem, mitt barndomshem, hvem kan förgäta dig, ja hvem? Om än så undangömdt, så armt, där var så ljufligt och så varmt. Hur lyckligt, då ett ystert spann i mammas pall och stol man fann, då stolta slott med konstnärshand man byggde af en näfve sand! Hur underbart att skåda opp på vintergatans stjärnetropp och höra sägnen, hur de små på den till himlafadern gå! Hur stolt vid fantasiens hand få ila bort i sagans land och gästa gyllne kungasal och strida ibland hjältars tal! Hur ljuft, då på en snabb minut all hjärtesorg var plånad ut, då hvarje människa var god och djurens språk man väl förstod! Hur skönt att, sen man trött sig lekt, af modershand till sömns bli smekt och somna utan sorg och tår, sen väl man läst sitt: »Fader vår». Men härligast af allt ändå till modersskötet ila få, och lägga där sin fröjd, sitt ve och sorg som glädje delad se. Mitt barndomshem, min barndomstid, hur ofta här i lifvets strid jag vemodsfull ser hän till er och, »kommen åter»! sorgset ber. Ty, hvad jag vann på lifvets färd och såg af söderns blomstervärld, hur gärna bytte jag ändå, mot barndomshemmets enkla vrå. Och hvad jag lärt, och hvad jag vet, hur lätt försakade jag det för barnafantasiens lek och oskuldssinnet utan svek. Mitt barndomshem, min barndomstid, fast armodsfull dock ljuf och blid. Med saknad ser jag hän till er, I återvänden aldrig mer. I minnet blott och nattens dröm er bild jag ser, så vän och öm, och därför vemodsfull min sång om eder ljuder gång på gång.</pre> :::::''Santiago 7/4 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Göternas hemtåg 2026 4011 2006-01-27T16:16:02Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Göternas hemtåg.== <div class="vers"><pre> Gif rum, o folk, för göters led! Vi frid ej vilja störa. Ej skatt af guld vi hafva med; en död blott hem vi föra. Vi komma ifrån Romas torg, där lögn och svek nu trona. Vår drott vi bära hem med sorg, förlorad är hans krona. Med sköld på arm och höjda spjut vi gå att Nordland finna och, hafomflutet mer norr ut, det gamla Thule hinna. Där på den gamla, sköna ö, där mandom bor och ära, graflägga vi i hög vid sjö den fallne kung vi bära.</pre> :::::''Apoquindo 19/8 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Författare:Erik Brate 2027 4013 2006-01-27T16:24:16Z EnDumEn 2 '''Erik Brate''' (1857 - 1924) [[w:Erik Brate|Biografi i Wikipedia]]. Se även [[:Kategori:Erik Brate]]. ==Översättningar== *[[Völuspá]] *[[Den höges sång]] [[Kategori:Författare|Brate]] Användare:Nathanael L 2028 4018 2006-01-30T10:25:52Z Nathanael L 48 Hej! Användardiskussion:Nathanael L 2029 4019 2006-01-30T10:26:02Z Nathanael L 48 Hej! Med lust och glädje tänker 2030 4063 2006-02-02T20:53:51Z Damast 5 flyttade Migh giör stoor lust och glädie till Med lust och glädje tänker: Hittat senare version av samma psalm {{psalmartikel}} ''Nummer 412 i 1695 års psalmbok. Melodi "Den blomstertid nu kommer".'' <div class=vers><pre> 1. Migh giör stoor lust och glädie Then skiöna sommartijd, Tå Gudh wil alt bereda Til ewig tijd medh flijt; Himmel och jord förnya Wil han och giöra reen; Samt Kreaturen frija Från träldoms twång och meen. 2. Een ny sool skal tå blifwa, Och Månen, stjernor all, The ther klart skeen tå gifwa, At under wara skal: Så firmament, som mera, Skal Gudh i Himmels högd, Så rena och uthstoffera Sin barn til lust och frögd. 3. Altså skal Gudh bereda All ting så ståtelig: All ting skal lee i glädie, För fägring frögda sigh: Medh guld och ädla stenar Skal werlden wara prydd, Medh pärlor stora och skiöna, Kring om sin hela widd. 4. Man kan här eij uthtryckia Then stora macht och prål, Eij heller thet förlikna, Här felas ord och mål: Ty måste wij thet spara Alt in til domedagh: Tå skolom wij förfara Hwad Gudh är och förmår. 5. Ty Gudh skal snart oss alla Af jordene förwist Upwäckia, och til sig kalla, I sin Son JEsu Christ, Medh sin basun then klara, Til een stoor härlighet; Och oss tå uppenbara Een ewig salighet. 6. Han skal oss åter gifwa Wår kropp med hudh och håår; At wij tå lefwand blifwa, Slijkt han alt wäl förmår: Wårt lijf, wår siäl stoffera, Och giöra som Solen skiär: Förläna oss frögd och ähra, Alt efter wårt begär. 7. Och Christus skal uthskicka Sina Änglar oss til tröst, Och mot sigh tå upryckia, Han, som oss hafwer löst: Ja, han skal mot oss draga Alt medh sin Himmels hähr, Och oss i famnen taga: O hwad frögd oss thet är! 8. Wi skole tå fåå skåda Gudz Son wår högsta Prest, Som haar oss löst af wåda, Och Himmelen uplåst: The froma Patriarcher, Samt ock Propheter all, Martyrer och Apostlar, Med honom ett stort tahl. 9. The skola oss ock taga För sina bröder op, Oss intet tå bortjaga, Men mångia i sin hoop: Wij skole träda alle Til Christi högra hand, Och honom tå åkalla, Som är båd´ Gudh och Man. 10. Til oss på högra handen, Som löste och frije stå Af swåra syndabanden, Skal Christus tala så: Wälsignade j nu åren, Och går i Himmels roo I ären arfwingar käre, Ther få i medh migh boo. 11. Tå skal Gudh domen fälla Emot then onda hoop, Som synden skal umgälla Uthi then diupa groop. Ther the tå skola swäfwa I ewigt wee och qwahl, För thet the här månd´ lefwa I synd förutan tahl. 12. Men oss skal Christus kläda Uthi en härlig skrudh, Och til sin Fader leda, Rätt som sin kära Brudh. Then hemfärd tå wist blifwer Medh slijk stoor prål och pracht, At eij i thetta lifwet Är spord en sådan macht. 13. Och Bruden skal heemföras Til Christi härlighet; All frögdh och glädie giöras Til hennes liuflighet: Tå skal then Bruden skiöna, Fåå see Gudz härlighet: Alt skal hon fåå til löna Af Gudz barmhertighet. 14. Gudh sig tå til oss wänder, Och skäncker hwar och en, Medh sina egna händer, Een krono fijn och reen: Famntager oss så kärlig Medh frögd och liuflighet, Then frögd blijr stoor och härlig I allan ewighet. 15. Medh frögd skal man tå höra The Änglars strängiaspel; Musik skal och lust giöra Hos Gudh förutan feel. Gudz Helgon skola siunga, Samt Änglahopen stoor, Medh skiöna Ängla-tungo, Uthi Gudz egen Chor. 16. Hördt hafwer intet öra, Och intet öga sedt Then frögd Gudh ther wil giöra Them han then haar beredt. Man skal ock af Gudz nåde Ther i Gudz egit huus, Medh egna ögon skåda Gudz skiöna klarhets lius. 17. Gudh skal man tå rätt känna Uthi Personer tre; Uthi Gudz kärlek brinna, Och medh wår´ögon see Hans Majestät och wilja, All gierning, rådh och acht; Gudz barnas namn åthskilja, Alt med hans krafft och macht. 18. Altsammans skal Gudh gifwa Igenom sina macht; Och alt i allom blifwa, Som Skriften hafwer sagt. Sigh skal han oss förähra Och oss wälsigna wist, Och alt godt oss beskära, I Sonen JEsu Christ. 19. Hos Gudh skal man ther äta, Uthi hans frögdesaal; Eij skal han oss förgäta Ibland thet stora tahl. Af lifsens trä thet rika Skal man tå mätta sigh; Af lifsens brunn tillika Ther dricka ewinnerlig. 20. All lust och all wår wilja, All frögd och alt begär Skal Gudh eij från oss skilja, Och oss eij wägra ther. Tå skal man lofwa och prisa Gudz godhet ewiglig, Sann kärlek stedz bewisa Hwar annan innerlig. 21. Wij skole allesamman För Gudz thron utan twång, Ther siunga medh stoor gamman En ny och härlig sång: Gudh Fader, Son och Ande Ske ähra, lof och prijs! Som halp af dödsens bande In uthi Paradis. 22. Medh sådan ährewisa, Och medh slijkt glädieliud, Skal Gudz barn altijd prisa Sin HErra och sin Gudh: Then frögd Gudh skal oss gifwa, Samt medh een ewig roo, Then skal fast större blifwa, Än wij här kunne troo. 23. Ty wil jagh lustigt siunga, Och altijd glader gåå, Medh hierta och med tunga, När jagh här täncker på; Mitt hierta sigh tå böijer Ifrån all werldzlig pracht; Til Gudh thet sig uphöijer Medh sinne, hugh och acht. 24. Ty skole the ock alle, Som hafwa sorg och wee, I wahnhopp icke falla, Men stedz sigh så betee, At the sitt korss här draga, Medh ett godt tolamod, Och låta sigh behaga Thet Gudh giör, som är godh. 25. Ho nådh och HErrans gåfwor I Christo ärfwa wil, Och fåå thess Rijkes håfwor Af HErrans hand så mild; Han måste mycket lida I thenna jämmerdahl: Och skal hans JEsus blida Förändra alt hans qwahl. 26. Tu låt man werlden hyckla, Bespotta Gudh ther til; Begåå skalckstycker myckla, Och giöra hwad hon wil: För winstens skull sigh böija, Alt såsom vädret föör; Af fruchtan sanning dölja, Eij wandra som sigh bör. 27. Ja, låt man werlden rasa, Thet måsta som hon kan; Tu måste doch eij fasa; Ty tu haar ock en man: Han skal fullsnart upwaka, Som all ting dömer wist; Tigh icke wedersaka: Han heter JEsus Christ. 28. Wår Brudgum skal tå kalla The bodna medh en fart; Gud hielpe nu oss alla Ståå up af synden snart: Och hafwa i wåra händer Troons lampa medh thess lius; At wij oss eij bortwände Ifrån hans bröllops huus. 29. Nu Konungen framträder, The gäster at besee; Then eij bär bröllops kläder, Får ewig spott och spee: Gud unne migh at äga Rätt bröllops kläder på, Sann troo som är tin gåfwa; Ther med jagh kan beståå. 30. O Gudh! För tina nåde Föör migh på rättan bahn; Hielp, Christe, från all wåde: Jagh eljest fela kan: Halt migh i trone fasta I thenne onde tijd; Hielp at jagh stedz må hasta Til thenna högtijd blijd. 31. Nu ändas thenna wisa Och skiöna sommarsång; Gudh skal fullsnart oss lisa Och lösa af all twång; Och ewigt ähr förläna: Gudh unne oss tå wist, At wij så honom tiena Förutan sorg och brist! </pre></div> [[Kategori:Psalmer]] Bäck och ström 2031 4021 2006-02-01T14:23:45Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Bäck och ström.== <div class="vers"><pre> Flöt mellan ängens blomster en liten rännil ren och klar. Han kunde väl sig dölja, emedan han så liten var. En ström dock honom märkte. Sitt bittra hån så luft han gaf: »Hvad gagnar dig att flyta? För djupt är dock det vida haf». Dock gladt rann bäcken framåt och sjöng sitt svar med röst så len: »Jag vattnar dalens örter; jag läskat mången, tror jag, re'n». »Visst är du stor och mäktig. Jag liten är och klen och svag, dock vill ju liten lilja af Herren läskas ock hvar dag.» När upp jag blicken sänder till diktens alper då och då, där våra store skalder i ljus och ära härligt stå, förskräcker mig en stämma, lik den, som strömmen bäcken gaf: »Hvad gagnar dig att flyta? För djupt är dock det vida haf». Men annan röst ock ljuder, som skänker mod vid hjärtats slag: »Hon vill ju liten lilja af Herren läskas ock hvar dag».</pre> :::::''Alltorp 19/9 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Fångens tröst 2032 4022 2006-02-01T14:25:10Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Fångens tröst.== <div class="vers"><pre> En liten siska, skicklig uti sång, blef fångad och satt in i bur en gång; uti sit fängelse hon ännu slog med sorg den drill, hon förr sjöng glad i skog. En annan fågel hörde fångens röst och kvittrade med vrede ur sitt bröst: »Hur kan det kräket ännu sjunga som fordomtid med hjärta, tunga»! »Att sjunga än jag kan» — så svaret ljöd — »är orsak till, att än jag ej är död. Ack, kunde jag min sorg ej sjunga ut, förtviflan bragte då på lifver slut! Jag prisar Gud att jag kan sjunga som fånge än med hjärta tunga».</pre> :::::''Alltorp 1/3 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Tusenskönan 2033 4024 2006-02-01T17:28:28Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Tusenskönan.== :Stod en vårdag i det gröna :liten, näpen tusensköna, :stod i ljus och solskensdager ::blid och fager. :&nbsp; :Ljuf, idylliskt ljuf var scenen: :trasten sjöng från rönnträdsgrenen: :bäckens skum på gräset stänkte. ::Blomman tänkte: :&nbsp; :»Ack, hut ljuft att till få vara, :fast man är ett blomster bara. :Gud är god, af kärlek buren ::all naturen. :&nbsp; :Sorg är, tror jag, blott en saga, :oskuld skyddsvakt för den svaga; :hvem vill den, som doftar stilla, ::göra illa?» :&nbsp; :Kom en oxe, tung och frodig :klef han framåt, mätt, godmodig. :Krossad blomman låg bland löfven ::under klöfven. :&nbsp; :Ej vår vän med hornen klandra! :Tusentals hans likar vandra :utan klöfvar, men på späda ::blomster träda. :&nbsp; :Och en ursäkt kan ju vara: :de på betet tänka bara, :se ej någon tusensköna ::i det gröna. ::::::''Alltorp 23/7 93.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Hemlängtan 2034 4025 2006-02-01T17:30:34Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Hemlängtan.== :Om lifvets kraf dig långt från hemmet tvinga :att vistas på en fjärran strand, :i själens djup du hör dock städse klinga :det ljufva ordet: ''fosterland''. :&nbsp; :Om åren störta mycket ned till grunden, :om lösas många starka band, :ett — längtan — håller dig dock säkert bunden: :hemlängtan till ditt ''fosterland''. :&nbsp; :Och sprider ute lyckans sol sin tjusning, :och räcker medgång där dig hand, :dock ljuder som en edens susning :i själens djup: ''hem, fosterland''. :&nbsp; :Hemlängtan håller så oss städse fångna :med sina ljufva, starka band; :de slitas ej, förrän vi äro gångna :hem till vårt ''rätta fosterland''. ::::::''Santiago 4/3 90'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Rosen i boken 2035 4026 2006-02-01T17:32:04Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Rosen i boken.== <div class="vers"><pre> Min vän, den gamle token, en gammal bibel har; en vissnad ros i boken han ser på alla dar. Den är så torr som handen nu är, som den bröt af uti bersån vid stranden och åt en yngling gaf. Sin ros han vill betrakta hvar gång till Gud han ber, och tårar rinna sakta från tokens kinder ner.</pre> :::::''Santiago 15/4 90'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Kärlek 2036 4027 2006-02-01T17:34:39Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Kärlek.== <div class="vers"><pre> Kärlek är ett snöhvitt rosenblad, tillfördt dig af vindens fläktar. Fjärran från dock se och njut dig glad af dess fägring, doft och nektar; ty har du rört vid bladet blott, då renhet, glans och doft förgått. Kärlek är en drill från trast i skog uti sommarkvällen ljusa. Dock på afstånd lyssna, det är nog, då hans toner ljuft dig tjusa; men närmar du dig sångar'n, skall han tystna midt i sångens svall. Kärlek är en liten fjäril lik, fladdrande på lätta vingar. Han på granna sammetsfärger rik rundt omkring dig lycklig svingar; försänk din blick blott i hans prakt, som fångad, honom död du bragt. Äkta kärlek döljer sig, perlan lik i musselskalet. Högsta kärlek på vår frälsningsstig är som stjärnan, idealet: den ler emot oss, mild och klar, men är för alla oräckbar.</pre> :::::''Alltorp 12/4 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] ? 2037 4054 2006-02-02T19:39:37Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==?== :Kärlekslösa tungor vilja :mig och vännen skilja. :Jag dock varit trogen, huld, :har på hjärtat ingen skuld. :&nbsp; :Gud, dig yppar jag min smärta; :endast du förstår mitt hjärta. :Män'skor le blott åt min nöd; :du mig skänker tröst och stöd. :&nbsp; :Den, som älskar, måste lida, :— må de sina lögner smida! — :Den, som älskar, hoppas kan, :— lider, hoppas ock väl ''han?'' — ::::::''Alltorp 8/4 93.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Mina fäders gamla land 2038 4060 2006-02-02T19:49:46Z EnDumEn 2 '''Mina fäders gamla land''' Original: Hen wlad fy nhadau, [[w:Wales|Wales']] nationalsång :Det urgamla landet där mina fäder bott, :det barders och sångares, kända mäns land, :dess modiga soldater, var man god patriot, :för friheten ljöt de sitt blod! :Land, land, :åh, vad jag älskar mitt land! :När hav mig skilt :från fädrens jord, :åh, give att språket blir kvar! Övers. till svenska av Ragnar Ståhle [[cy:Hen wlad fy nhadau]] [[Kategori:Nationalsånger]] [[Kategori:Översättningar]] Flickans afsked 2039 4056 2006-02-02T19:41:22Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Flickans afsked.== <div class="vers"><pre> Daggens tårar gråta träden, hvar jag går; deras blad de falla hvart min blick än når. Fallen blad, ja fallen, döljen mig med hast! Mig min älskling söker utan ro och rast. Men jag utan afsked tyst från honom går, ty han skall ej skönja smärtans bittra tår. Torra blad nedfallen hvar min fot än trår, att min älskling icke hittar mina spår!</pre> ::::''Alltorp 25/11 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] ·— 2040 4057 2006-02-02T19:42:36Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==· —== :'''Ett''' öga man :umbära kan, :förmår att höra :med blott ''ett'' öra, :kan godt bestå :förutan fötter ''två''; :men rifves bort :utur ens hjärta :dess ''halfva'' del, :då inom kort :man dör af smärta, :blir aldrig ''hel''. :::''Santiago 29/7 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Den vise schejkhen 2041 4059 2006-02-02T19:45:32Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Den vise schejkhen.== <div class="vers"><pre> Väl bär jag i handen den gyllene staf, min stam mig som visaste domare gaf. Dock minnes jag tiden, då mör under dans för glödande sånger mig räckte sin krans. Gråskäggige schejkher nu buga visst snällt och tidigt och sent söka råd i mitt tält. Jag minnes dock tiden, då lustiga spratt jag spelte den knarrige Hachmet helt gladt. Nu ärar man skägget, som pryder mitt bröst och orden, jag talar, min visdom, min röst. Mer älskar jag tiden, då kyssar jag stal från svällande läppar, oräkneligt tal. Hos Zejnab min natt och i striden min dag då svunno så gladt i kamraternas lag. Ack, vishet och guldstaf, anseende nu; du gyllene ungdom — hur fjärran är du!</pre> :::::::''Quilicura 18/8 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Användare:RaSten 2042 4061 2006-02-02T19:57:16Z RaSten 50 Jag hör mest hemma på [[w:Användare:RaSten|Wikipedia]]. Användardiskussion:RaSten 2043 4062 2006-02-02T19:59:47Z RaSten 50 Det är bättre att nå mig på [[w:Användardiskussion:RaSten|Wikipedia]]. /[[w:Användardiskussion:RaSten|RaSten]] 2 februari 2006 kl.19.59 (UTC) Migh giör stoor lust och glädie 2044 4064 2006-02-02T20:53:51Z Damast 5 flyttade Migh giör stoor lust och glädie till Med lust och glädje tänker: Hittat senare version av samma psalm #REDIRECT [[Med lust och glädje tänker]] Söndagsvandring 2045 4065 2006-02-02T23:05:30Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Söndagsvandring.== <div class="vers"><pre> När och fjärran klockor klinga, jorden hvilar söndagsklädd; kolibri och fjär'lar svinga öfver fager blomsterbädd; moln af rökelse uppstiga till Guds himmel, solig, blå. Hvad mig Herren nu vill visa, dogmtrons lärde ej förstå. —</pre> :::''Vid klostret San Bernado 1/10 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Aforismer 2046 4066 2006-02-02T23:08:40Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Aforismer.== <div class="vers"><pre> En ond och usel dikt ej bättre blifver af stilfullt tryck, af sirligt präntad afskrift; ej syndigt lif, änskönt i guld man skrifver på marmorsten däröfver härlig grafskrift.</pre> ::::::::''Alltorp 14/5 93.'' ::::———— <pre>Vill du efter lyckan löpa vida kring i världen, blifver du en vanlig flintsten eller — ingenting. Söker du den i ett stilla hem, långt skildt från flärden, blifver du en kostlig pärla i en gyll'ne ring.</pre> ::::::::''Alltorp 14/5 93.'' ::::———— <pre>Rabattens dubbla rosor förbundo sig en dag, att ej sig låta ansas eller brytas; i fred de ville växa sig själfva till behag, då blommorna i frukt ock skulle bytas. Från denna stund de stungo med taggarne de fått hvar vänlig hand, som ville af dem taga. Man därföre dem skydde, men snart blef deras lott att såsom enkla nyponblomster klaga.</pre> ::::::::''Alltorp 3/7 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Sångkälla 2047 4067 2006-02-02T23:10:33Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Sångkälla.== <div class="vers"><pre> En fågel sjöng, ty våren log; det blommade på äng, i skog. Af känslor svällde då hans bröst, han måste höja upp sin röst. Ej visste han, hvarför — han sjöng. När vår och sommar flytt sin kos och bleknad stod hvar ängens ros, så ensam han sig kände då; han klagade i visor små. Ej visste han, hvarför — han sjöng. I sorg som glädje all min dag som fågeln sjungit har ock jag. Hvarför? Hvartill? Jag aldrig tänkt. När strängar rördes, Gud mig skänkt, ej visste jag, hvarför — jag sjöng.</pre> :::::::''Alltorp 1/1 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Paralell 2048 4068 2006-02-02T23:11:47Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Paralell.== <div class="vers"><pre> Kan svårare kännas, gif's hemskare nöd, än lefvande brännas i eld till sin död? Den tanken vi hysa, att bittrare lott är långsamt förfrysa af köld, som oss nått.</pre> :::::''Santiago 11/8 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Vårsånger 2049 4069 2006-02-02T23:17:56Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Vårsånger.== <div style="font-size: 90%"> ::::"— Aus der Jugendzeit , aus der Jugendzeit ::::Klingt ein Lied mir immerdar." :::::::::::''Rückert.'' </div> <div class="vers"> ::::::'''1.''' <pre>Än drifvor ses i skogen och is betäcker sjön, men mossan grön från kullen framtittar utur snön. Fast sippor, alar, hassel, än bojorna ej bräckt, den glada vårsångs stämma i hjärtat mitt är väckt.</pre> :::::::::''Santiago 26/3 91.'' :::————— ::::'''2.''' <pre>Jag var till skogen gången, där vintern än höll fången i trånga, kalla band mitt hjärta, sjö och land. Dock uppå trädens toppar jag såg så svällda knoppar, så många späda skott, halft fängslade nu blott. Haf tålamod, I knoppar, snart faller majregns droppar vid solljus, fågelsång och slut är allt vårt tvång!</pre> :::::''Santiago 26/3 91.'' ::::————— :::::'''3.''' <pre>Kvällen kommer, milda fläktar föra blomsterns dofter rundt omkring. Under sång från fälten landtmän köra, skogen fyll's af skällors kling; humlor brummande kringflyga, och morkullan börjar »dra». Mickel ses bland vassen smyga, för att pratsjuk gräsand ta'. Högt i toppen utaf almen, röd af aftonrodna'ns gull, trasten sjunger aftonpsalmen klar, melodisk, andaktsfull.</pre> :::::::''Santiago 17/6 91.'' :::————— ::'''4. Storm i april.''' <pre>Jag lyssnar till stormen så gärna, som brottas i mars och april. Ur molnen dock solstrålar spjärna och skvallra att vår stundar till. I luften är tissel och tassel: beskäftiga andar där gno. Med hängen atå alar och hassel, och skatorna bygga re'n bo. Ett darrande ljus synes sväfva kring ungbjörkens vaggande topp, dess bruna, små kvistar de bäfva, och knopparne svälla af hopp. I kärren högt grodorna kväka, i tallskogen trastarne slå, små, nyfödda lammen de bräka, och gäddorna leka i å. Ack, våren skall komma till Norden! — I höjden slår lärkan sin drill! — Snart blommar den snötäckta jorden. — Jag älskar dig storm i april! —</pre> ::::::''Santiago 16/6 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Erengisle Sunessons testamente 2050 5893 2006-06-18T16:56:10Z NERIUM 63 [[w:Erengisle Sunesson|Erengisle Sunesson]]s testamente, Vadstena kloster 23 april 1378. Jn nampdh ffadhers ssons oc thes helgha anda, jak Eringisl Swnasson jerl, medh astundelikom hwg oc ffulkomplikom kerlich ij hel- bregdhom likama medh gudz wilia, haffwer thencth min griffto stadh at haffwa ij Wadstena clostir, [ok minna hwstru Ingeborgha1 oc ther sama stadh vare sieel nokra helso at g/oe/ra, ij nokrom myllom. ger- ningom, medhan encte er wissare en dødhin, oc encte owissare en hans time, holkin daglika nalkaz thy medh beradhno modhe ij varum 2 godhom wilia oc ffulkomplikom kerlich, oc medh alle ganzske samp- tykkio vara wina, oc ffrenda radhe, ffore ewinneliko helsso, rycth, hwg- nadh, oc andelicth aminnilse vara sieel. at haffwa, badhe, os liffwande, oc dødhom, aff allom, oc allom mydzskund samplikom, oc gudlikom gerningom, systranna, oc brødhranna ij Wastena clostir swa aff koma skulandom som nw til warandom, giffwer jak til fforlatilse vara synda, oc thera betrilse, jn til Wastena clostir, thessen gooz ssom her nemp- nas, fførst ij Aleme sokn. landboo gooz oc affgieldh. aff mester Jønisse b.VIII s.255 twa mark peninga, aff Haralde Olaffson ij Bekkiathorppe atertan øra, aff Jngielle ther samastadh. atertan øræ, aff Gudmunde graan ther sa- mastadh ena halff mark, aff Ragualle canta ther samastadh ena halff mark, aff Olawe kara ther samastadh twa øræ, aff Petare coppara ther samastadh twa øra, aff Ødhebodhom nio øra, aff Petare lang nio øra, aff Heggamala thre øra, aff M/oe/lstadha sokn. aff Mølstadha aass thre øra, aff Hasauadhi nio øra, aff Mølstadhum atertan øra, aff Hagbardha- torppe tholff øra. oc aff sama thorppe nio øra, aff Grenibodhom thre øra, aff Ingabodhom thre øra, aff Crokstorpp thre øra, aff Hogxby sokn, aff Medalbodhom halff atwnde øre, aff Langamalom atertan øra, oc ther samastadh ffem øra, aff Slethult atertan peninga aff Gamblabodhom halff fierde øre, aff B/oe/tarwm halff siwnde øre, aff Gilbierge en øre, aff Ekeby thre øra, aff Hamarby siex øra, aff Westermark halff thridie øre, aff Hammarby fierdhung, thessen gooz oc landbothorpp ij wato, oc thyrro, medh allom oc allom thera tillagom engom wndan taknom, medh swa ordhom, oc skelom ffore haffdhom, at vi vilium ii varum liifftima wp bera ffore vara wphelle skuldh aff them samw goozzom, aal affradh- skatta, oc ingieldh. Ok tho swa at vi uilium gerna wara clostreno, til allan hwgnad oc tienisto hwar ui maghum ok matthum. Jtem kan thet oc swa wara, at vi skiptum nokot aff thessom goozzom ffordom, ij nokor annwr gooz betre oc hendelikare liggiande widh clostirsins nyth, tha uilium vi thet gøra clostreno til langliket gangn. oc bestandilsse, oc egh til vart, oc swa affhender vi forde Eringisl Swnason [ok Ingeborgh1 the fforscriffno gooz medh allom thera tilloghom, oc swa the gooz aff thessom, konno wardha betre, ij skipte, ssom ff/oe/r wt skriffwat star, os ok varum arffwm, wndir Wadstena clostir til ewerdelika egho, vidh hogxsta bud fforsyn oc ban gudz oc wara ffrw, oc thes helgha clostir- sins. at the ffordo gooz, engin aff uarum erwingom ffodom hella offo- dhom, hella oc nokor annar a mina wegna, hindra, qwelia, hella ater- kalla, ij nokon tima, her eptir, at swa myklo fastare wari giffwin, thes- sen fforscriffno gooz, oc ewerdelika stadhug hallin, tha setia her erlike men oc frw siin insiglle ffore thetta breff til witnisbyrdh. swa som er andeliken herra biscop Niclissa ij Lynk(øp)inge, herra Karl aff Thyfftom. her Byrghe Wlffson. Boo Jonsson, ffrw Cristina ij Ffoghil wikom minna elskelika systur dottir, oc her Bencth Phylipposon. medh mino egno, scriffwat eptir gudz byrdh. thwsanda arom thry hwndradha arom [lxxo wppa attunda arith. ij sietta dagh pascha, ij Wastenom. == Källa == *[http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=7541&s=254&str= Diplomatarium Norvegicum] [[Kategori:Testamenten]] [[Kategori:Historiska dokument]] Diskussion:Erengisle Sunessons testamente 2051 4072 2006-02-03T01:53:02Z Habj 4 kategorier? Jag kopierade över denna text från wikipedia - jag tog inte bort den därifrån, men tänkte det var bra att den fanns här också. Vilka kategorier som är lämpliga, och vilka som finns här, har jag inte den blekaste aning om. // [[Användare:Habj|Habj]] 3 februari 2006 kl.01.53 (UTC) Du segern oss förkunnar 2052 4076 2006-02-03T09:55:53Z 212.181.181.212 {{psalmartikel}} Du segern oss förkunnar, <br> du oss förlossat har. <br> Dig prise våra munnar, <br> o Jesus, vårt försvar. <br> Du dödens udd har krossat <br> och gravens bommar lossat <br> och livet fört därut.<br> <br> Du träder fram i ära <br> och världen fylls av ljus. <br> Dess strålar hugnad bära <br> i själva dödens hus. <br> Fröjd är i änglars boning,<br> på jorden fröjd, försoning <br> och ett odödligt hopp. <br> <br> Ej graven oss förskräcker, <br> den var din bädd också. <br> Din milda hand oss räcker, <br> hur djupt vi vila må. <br> Den dig i livets skiften <br> har följt, skall ock ur griften <br> upptagas i din famn. <br> <br> Lär oss att leva, lida <br> som du och dö din död; <br> låt oss din hjälp få bida, <br> i kampen var vårt stöd. <br> Blott den som delar striden <br> skall dela segern, friden <br> och himlens ro med dig. <br> <br> När, Herre, du oss väcker <br> den sista morgonväkt <br> och du din hand utsträcker <br> att döma jordens släkt, <br> ljuvt skall din stämma klinga <br> och oss det budskap bringa <br> att ingen död mer är. <br> ''[[sv:Erik Gustaf Geijer|Erik Gustaf Geijer]] 1812'' [[Category:psalmer]] Liten Snöklocka 2053 4079 2006-02-06T16:18:01Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Liten Snöklocka.== <div class="vers"><pre> Den första lärkan drillat; det stundar vår i Nord! Stån upp till ljus och frihet fort blommor utur jord! Den varma, kära solen från tronen vintern bragt. Hon sitt: »Välkomna varen»! så hjärtevarmt er sagt. Hvem vill af Eder alla den första vara? Säg! — Ack se, där i nattmössor, snöklockor i min väg! Nattmössan jag förlåter! O, blomma se ej ned! Yrvaken, glad och ifrig, du fick densamma med. Från tufvan, där du spirar, du täljer utan ord, om segrar, kärlek firar, om oskulds makt på jord, om längtan, som ur gruset besegrar köld och nöd, om tro och hopp på ljuset, som trotsar tid och död.</pre> :::::''Alltorp 5/7 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Vid Betlehemskrubban 2054 4080 2006-02-06T16:21:37Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Vid Betlehemskrubban.== <div class="vers"><pre> Låt mig bedja vid din krubba, Jesus, du min Frälsare, hvila ut vid dina fötter, in uti ditt öga se! Låt din blick af högsta kärlek så i själen tränga in, att hon aldrig den förgäter utan evigt blifver din! Låt din späda hand mig taga — hon dock stark till himlen för — lägga den uppå mitt hjärta att det, helgadt, synden dör! Tack, Imanuel, min konung, stigen upp af himmelshöjd! Redan här, o, lär mig jubla med i englaskarors fröjd! Hjälp att tro och kärlek brinner i min själ på lifvets stig! Tag af nåd, när helst den slutar, Jesusbarn, mig hem till dig!</pre> ::::::''Alltorp 6/7 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Den kloke oxen 2055 4081 2006-02-06T16:27:24Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Den kloke oxen.== <div class="vers"><pre> Vill du utan nämnvärd smärta genom denna verlden gå, glöm, att du har fått ett hjärta, villigt tag ett ok uppå. Blif oxe! Slit och släp gör' själen slö och kroppen matt och trött, så att från mat och dryck på halm och hö till sist du somnar sött; och sömnen är, näst döden, ändock bäst. Men om, i värsta fall, du tänker dock, som en egyptisk prest, du tiga ständigt skall; försök ej sjunga ut hvad som du vet af sanning. O, låt bli! I själfviskhetens band vår mänsklighet är snörd, men tror sig fri. Ack, vill du fria andarne från band, på halster blir du bränd; så har det plägat ske i alla land dem, som gjort sanning känd. En sanningsdåre, Sokrates, med hån giftbägaren man gaf. Hos Galilei tankens gudalån i fängselhålas graf man sökte släcka ut. Låt uti frid du världen ha' sin gång, så har du ro i lifvets strid! Kringjublad utaf sång, behängd med ordnar, kors och purpurband du äras till din graf; ditt vackra eftermäle går till land långt fjärran bortom haf. Ja, lär dig oxe blifva i allt skick och blir du mätt var nöjd! Ej dröm, ej hjärnan bry, ej höj din blick mot himlens ljusa höjd! Nu väl! Vill hån, begabberi och spott du ha'? Sprid sanning då! Vill ära, rikedom och annat godt du här i tiden få, så öka då det stora nötantalet! Nu välj! Helt säkert väljer du dock galet.</pre> :::::::''Santiago 2/10 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Till Sverige 2056 4082 2006-02-06T16:29:58Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till Sverige.== <div class="vers"><pre> På jorden ej gifves ett skönare land, än Sverige, min fädernejord! Hur kärt det mig är med sin furkrönta strand, jag icke kan säga med ord. Nu har jag ej hem eller fädernesland, lik flyttfågeln, ensam i skog, min visa jag kvittrar å främmande strand. Hvad var, som till denna mig drog? Hur blomma ej ängarne hemma i prakt i vårens och sommarens tid! De blommor jag ser uti halfförbränd trakt, helt flyktigt jag fäster mig vid. Att lämna de sina och fädernesland och gå till en främmande jord, det är slita sönder de ömmaste band. Ej smärtan kan tolkas med ord.</pre> :::::::''Cerro Blanco 5/11 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] I skymningen 2057 4083 2006-02-06T20:04:06Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I skymningen.== <div style="font-size: 90%"> ::"Nath ihr euch wieder schwankende Gestalten?" ::::::::::''Göthe.'' </div> <div class="vers"><pre> Var helsad hulda aftonstund, välsignad skymningstid! Har morgonstunden guld i mund, du poesi och frid. Du döljer med ditt lätta flor allt skrofligt, ojämnt, snedt. I skapelsen blott sällhet bor och ro, som du beredt. När du har tändt de stjärnor små på djupblå himmelsrund, du låter hulda bilder stå på hjärtats altargrund. Hvad klara tankar väcker du! Hvad längtan — sorg i rödt! — Hvad minnen ifrån förr och nu har ej din tystnad födt! Hvartenda missljud löses opp i harmoni, så skön, när andaktsfull i tro och hopp min själ gör aftonbön. —</pre> ::::::''Santiago 9/11 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Vid tårpilen 2058 4084 2006-02-06T20:07:30Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Vid tårpilen.== <div style="font-size: 90%"> ::::"— ¡ Madre! madre! nombre tierno ::::Como el ave que suspira: ::::Ser, cuyo amor es eterno, ::::Solo tu amor no es mentira". ::::::::''Mariano Eganna.'' </div> <div class="vers"> ::::'''1.''' <pre>Hvad är jag se'n jag miste dig, du ängel, sänd af Gud till mig? En mussla invid hafvets strand, utur hvars sköt' man tidigt bröt dess perla bort med våldsam hand. En vissnad stjälk, som sköflad står på rosor re'n i lifvets vår; ett träd, som stormen löfvat af; en ram, hvars bild, så älsklig, mild, man tog och intet återgaf. En lyra utan strängar på; en kung, som från sitt land måst gå; en lampa utan olja i; en sakta ton från ljusets zon; en fängslad själ, som vill bli fri.</pre> :::::::''Alltorp 29/3 92.'' :::————— ::::'''2.''' <pre>Nu är min sträfvan blott att vinna i lycklig stund en fridfull graf; på lifvets tråd jag slutat spinna, jag härflar nu densamma af. Lätt flyter garnet ifrån rocken, fast trögt i skåran kuggan går; det kvällas, slutas vilja ögonlocken; snart stannar hjulet — ro jag får.</pre> :::::::''Alltorp 29/3 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Såpbubblor 2059 4085 2006-02-06T20:09:26Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Såpbubblor.== <div class="vers"><pre> Bubbla efter bubbla ut till dans barnen ut i luften slunga, jubla högt af fröjd åt deras glans, när de bort för fläkten gunga. Brister hastigt en för vindens pust, strax en ny i färgglans brinner; så det fortgår under lek och lust, tills den sista ock bortrinner. Le ej åt små barnens lek, min vän! Ty låt se: hvad har ditt hjärta nu af kärlek, hopp och tro igen såsom tröst i sorg och smärta? Kanske skimmer, granna bubblor blott, hvilka glänsa brokigt bjärta, du dock åter älskar, hoppas godt. Ack, hur barnsligt är ditt hjärta!</pre> ::::::''Alltorp 11/7 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Goda råd 2060 4086 2006-02-06T20:11:30Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Goda råd.== <div class="vers"><pre> Om dig alla kränka genom handlingar och ord, må du from betänka Herrens lefnad här på jord. Har du yttre smärta, som på lif och krafter tär, smyg dig till Hans hjärta; för allt ondt finns balsam där. Komma sorgens dagar, törneströs din lefnads stig, båtar ej du klagar, hviska: »Gud dock älskar mig». Vaknar minnet åter af din synd och stora skuld, minns att Gud förlåter, evigt nåderik och huld!</pre> :::::''Santiago 25/6 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Vid mammas graf 2061 4087 2006-02-06T20:13:53Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Vid mammas graf.== <div class="vers"><pre> Ensam fader med »de små» ses vid »mammas kulle» stå uti bön andäktig. Blommor smycka grafven skönt, hvita liljor, vintergrönt, sand, som fint är krattad. Liten pilt med ögon blå med en sticka börjar så att i sanden gräfva. Fadern vemodsfull det ser, men till sist han vänligt ber »mammas älskling» sluta. »Ty, min Gunnar, blomman dör, om du jorden så bortför långt från hennes rötter.» »Blott ett litet hål i sand, för att räcka mamma hand fader vill jag göra. Tacka sedan för allt godt, som af henne jag har fått, medan än hon lefde. Klappa hennes kind och be ödmjukt om förlåtelse för all sorg jag gjorde.» Fadern slöt sitt barn i famn, ljufva känslor utan namn i hans bröst sig rörde. Frid var kvällen, andaktsfull aftonsolen göt sitt gull uppå templets tinnar. Bländhvit svan flög under sång öfver gruppen gång på gång, sken som barnets öga.</pre> :::::''Santiago 30/12 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Hvem är en man? 2062 4088 2006-02-06T20:16:38Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Hvem är en man?.== '''(Öfvers. efter C. M. Arndt.)''' :Hvem är en man? — :Den ''bedja'' kan :till Gud i tro och hopp; :den lust och nöd :och lif och död :med samvetslugn bär opp. :&nbsp; :Hvem är en man? — :Den ''älska'' kan :af hjärtat from och varm; :den som ger tröst :åt sorgset bröst, :åt både rik och arm. :&nbsp; :Hvem är en man? — :Den ''lita'' kan :på Gud i all sin brist; :mot hetta, köld :han har en sköld, :en öppnad himmel sist. :&nbsp; :Hvem är en man? — :Den ''verka'' kan :för sanning, lag och rätt; :i sorg som fröjd :han gör förnöjd :allt, hvad han bör så lätt. :&nbsp; :Hvem är en man? — :Den ''strida'' kan :för makan och »de små»; :i nöd och sorg :han är en borg, :där skydd och tröst de få. :&nbsp; :Hvem är en man? — :Den ''offra'' kan :för hem och fosterland :sitt lif, sitt allt, :som Gud bafallt :med själen högt i brand. :&nbsp; :Upp, svenske man, :du frie man, :med Gud mot synden strid! :Med bön och hopp :banéret opp. :på striden följer frid. ::::::''Santiago 21/7 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Det stora i det lilla 2063 4089 2006-02-06T20:17:39Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Det stora i det lilla.== <div class="vers"><pre> Jag ej förstår, hur fröjd så mången det kan ge, att i det stora upp det lilla spåra; — så handla med förlof blott får och fåra. — En man vill i det minsta ock det stora se.</pre> :::::::''Santiago 17/6 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] I Anderna 2064 4091 2006-02-07T15:49:40Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I Anderna.== :Gif hästen sporren! Jämn är vägen än, :och poppeldungen här sin skugga skänker. :Framåt, fast fåglar locka ljuft från den, :fast ros vid ros skön invid kanten blänker. :&nbsp; :Grön muren utaf björnbärsrefvor står; :Flamingos, Kolibri, så fjädergranna, :kringsväfva rundtomkring, där vägen går. :Allt i naturen liksom beder: »stanna, stanna». :&nbsp; :En källa — halt! Vi vilja läska oss; :ett ögonblick må vi och hästar hvila. :— Du paradis vid skroflig bergkoloss! — :Farväl! Ack nej! Hur svårt att från dig ila! :&nbsp; :Stolt strömmen brusar i den djupa dal. :Här fri han under skuggig tårpil porlar. :där, klämd uti den smala klipp-portal :han vresig fram uppå sin stenbädd sorlar. :&nbsp; :Till häst! Till häst fram öfver block och grus! :Fram öfver bugtig stig vid afgrundsbranter! :Fram öfver gletschern, skimrande och ljus! :Fram genom bäckar vid hans brustna kanter! :&nbsp; :Kring stela klippor zigzag vägen snor. :Ej buske, blomma eller strå den kransar. :Blott döden hemsk invid hans sida bor: :om hästen slinter, i hans svalg du dansar. :&nbsp; :Från fot, betäckt af svartgrå lavaslagg, :en klippgigant där öfver molnen skjuter :högt sina nakna toppar, tagg vid tagg; :dem solen med en flod af guld begjuter. :&nbsp; :I blygrå dimma vredgad katarakt :ned utför isbepasrad klippvägg rusar; :dess dån, upprepadt ifrån trakt till trakt, :är här det enda ljud, som störer, tjusar. :&nbsp; :Förvittradt grus de kalla vindar strö, :och svårt på murken brant är led att finna. :Här pulsas vägen genom kornig snö, :i hvilka häst och karl så när försvinna. :&nbsp; :Framåt! Framåt! Skall väl naturens skräck :afkyla modet och oss nedåt drifva! :O, nej! Till målet opp, var trotsig, käck! :Må bergen remna eller högre blifva! :&nbsp; :Uppklättradt passet är, och topp vid topp :af snö- och isbetäckta höjder skjuta :fantastiskt djärfva emot himlen opp, :utaf en sällsam solskensglans begjutna. :&nbsp; :»Hur rysligt skönt!» Fast frusen, vild och kal :bergkedjan är med sina ryggar, kammar, :de sprängda klyftor i den hemska dal :dock vittna, att i djupet elden flammar. :&nbsp; :Mot fjärran öster pampasfälten le, :dem ljumma vindar från Atlanten smeka. :Där ligger Anchotdalen, skön att se, :i hvilken Rio Negros vågor leka. :&nbsp; :Mot söder ryker starkt en hög vilkan, :hvars rökmoln upp mot skyn sig sakta vrida; :och deras skuggor hvirfla fram sin ban, :likt svarta andar på hans hvita sida. :&nbsp; :Vid våra fötter, solbränd, purpurröd, :en stenig dal med Quisco[[#*|*)]] ut sig breder. :Mot nord och vest förödelse och död, :en trakt, där puman blott sitt näste reder. :&nbsp; :Nu solen sjunker. Hvilken skimmerglans, :som skiftar uppå himmelen och jorden! :Men purpurn bytes i en molngrå krans, :och mörk och kall är snart vår moder vorden. :&nbsp; :Nej, trånsjuk måne lyser underbar, :och mörkrets skuggor ned i svalgen ila; :roflystet susar fram ett kondorpar: :det blifver natt; vi måste söka hvila. :&nbsp; :I dalen ned, i skygd af klipans mur, :vi slå för natten upp ett torftigt läger. :Storartad är du, kordillernatur, :och för sitt vågspel riklig lön man äger.</pre> ::::::''Cerro Juncal 27/9 91.'' <span id="*"> : *) Mycket hög, pelarformig ökenkaktus.</span> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Till pastor B. E. Birath, Brefven 2065 4093 2006-02-07T15:50:22Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till pastor B. E. Birath, Brefven.== '''(Vid hans sista närvaro i Askers Kretsförening före afflytningen till Strängnäs.)''' <div class="vers"><pre> Hur sant, att »snabba äro lifvets stunder»; två hvarf kring solen redan jorden gjort, se'n jag for bort från Nordens furulunder till palmerna i Söderns blomsterort; liksom en dröm för mig är hela färden samt vistelsen uti den nya världen, och tankfull frågar jag mig själf ibland: »Har jag väl gått vid Stilla hafvets strand»? Dock stunder finnas, som man aldrig glömmer, milstolpar like på vår lefnads stråt. — Så sällsynt glädje sig i hjärtat tömmer, då namnlös smärta fyller det med gråt. — En stund utaf det sista, svåra slaget jag haft uti vår krets — mitt steg var taget, jag måste bort — då sjöng du tröst för mig, nu säger tack och afsked jag till dig. Du snart står färdig lämna kända bygden, den kära, där din barndoms vagga stått, där du som yngling fostrades till dygden, där du som man Guds goda säd har sått. Dig Herren kallat har hans sanning bära till annan trakt och där hans hjord ock nära; du går, men minnes Brefven, Biskopskvarn, de fagra ställen, där du lekt som barn. Hvad skimmer lyckan på vårt lif än sprider det är en stjärnlös natt, en öde hed, om ej den kärleken, som allting lider, i våra själars djup sig sänker ned; men om af den en skjuten knopp vi finne, då blomstrar heden, då blir ljust därinne. Blott arm är den, som aldrig älskat än, ej kärlek gaf, ej kärlek fått igen. Uti den bildningskrets vi med hvarandra slutit vi hafva städse denna kärlek sport, och af ditt frida, vänskapsfulla väsen njutit, så, lycklig själf, du andra lyckliggjort. I denna stund vi därför tack dig gifva och bedja att som vänner än få blifva, fastän du fjärran bort ifrån oss dra'r, uti ditt goda minne gömda kvar. När middagssolen nedgått, skuggor falla på höstens kronor i vår lefnads lund, vi skola än med ungdomsvärme alla dig trofast minnas och vårt kretsförbund. För allt det goda, som du där oss lärde, vi tacka dig — uppskattande dess värde. — I flärdlöshet ditt vetande, din tro du sådde ut och något må väl gro. Haf tack för hvad som herde du uträttat för Herrens hjord i skola, tempelhus! Med lifvets bröd du har den styrkt och mättat och fört från mörker fram mot ljus. Din tro, din kärlek och ditt barnasinne de skola lefva uti tacksamt minne, och hvad du sått på en förhoppning blott med Herrens hjälp ger skörd i ymnigt mått. Må invid Mälar'ns strand den sköna — sagorika dig Gud omhägna med sin Andes frid samt gifva kraft blott Kristus att predika uti en stormfull, farlig brytningstid! Du fostrare till kärlek, tro och dygder haf tack för välgjordt verk i våra bygder! Ett varmt farväl! Må Gud välsigna dig och dina kära på Er lefnadsstig!</pre> ::::::::''Alltorp 18/4 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] I hvarje själ det finnes guld 2066 4094 2006-02-07T15:51:26Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==I hvarje själ det finnes guld.== <div class="vers"><pre> Uti hvar själ är dunkel som i en grufvas schakt. Vill du dess skatter finna, lys dit med kärleks makt! Går ärligt du till verket samt spränger vis och huld, så lyser ur hvart hjärta mer eller mindre guld.</pre> :::::''Alltorp 29/3 92.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Till Maria 2067 4095 2006-02-07T15:52:53Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till Maria.== <div class="vers"><pre> Maria, ifrån Söderns länder din Karl dig hälsar med: »Guds frid»! Lär af den enkla sång han sänder, att kärlek känner icke rum och tid! Tills stjärnor falla, fast den hänger vid hvad den vann af lycka, frid och bortom haf och Ander tränger; ty kärlek känner icke rum och tid. Det kan ej heller annat vara, ty kärleken är störst. »Guds frid»! O hoppas trygg, låt sorgen fara! Minns kärlek känner icke rum och tid!</pre> :::::::''Santiago 2/10 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Höst — Tröst 2069 4097 2006-02-07T22:24:53Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Höst — Tröst.== :En liten fågel, fri och nöjd, :kring ängen flög i himmelshöjd: :»Farväl en tid, du fagra Nord! :Min längtan står till Söderns jord. ::Här nu är armt, ::så lång hvar natt; ::men där är varmt ::och ljust och gladt». :&nbsp; :Jag hörde på den lilles sång. :— Hur vemodsfull! — Väl timmen lång, :och bitter smärta, ljuflig tröst :omväxlande uti mitt bröst: ::»Säg, sångarsjäl, ::i klarblå höjd, ::tog du farväl ::med sorg, med fröjd»? :&nbsp; :I natt gick frosten, kall och sträng, :fram öfver skog och fält och äng. :Han skref med fruset finger då :en dödsdom uppå blad och strå; ::i dag, när varm ::sol åter ler, ::till jordens barm ::de falla ner. :&nbsp; :Ja, hösten nu i Norden bor: :den lille därför fjärran for. :Min lefnads blad ock falla af :re'n många ligga i sin graf. ::Skall väl mitt bröst ::af tro och hopp ::i lifvets höst, ::än värmas opp? :&nbsp; :Se, himmelen är hög och ren! :Emellan hvarje härjad gren :klart strömmar solljus fram; :det leker på hvar fårad stam. ::Skall så mer fri ::och ljus och glad ::min synkrets bli, ::så fallen blad! :&nbsp; :När våren hit med solen kom, :så vände fågeln till mig om. :Han mindes väl min bittra tår :och sjöng: »Ej kärleken förgår; ::i vinter, höst, ::i sommar, vår ::den skänker tröst ::och fast består». :::::::''Buin 18/11 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Wikisource:Upphovsrätt 2070 4270 2006-03-03T16:05:06Z Skizzik 28 /* Bidrag på diskussionssidor m.m. */ Syftet med Wikisource är att skapa en samling av fria texter. Med en fri text avses här en text som vem som helst kan använda och sprida vidare. Det innebär att endast texter som inte skyddas av upphovsrätt eller texter som har licensierats enligt någon fri licens kan läggas här. Det är framförallt texter som inte skyddas av upphovsrätt som är intressanta att samla här. ==Upphovsrätt== Fri användning av texter hindras ofta av upphovsrättlagar. Sådana lagar finns för att ge författare (och andra upphovsmän) möjlighet att bestämma hur deras verk får spridas och användas. Upphovsrättslagar finns i alla länder, men de fungerar på olika sätt i olika länder. Eftersom Wikisource är en del av den amerikanska Wikimedia Foundation så måste de amerikanska lagarna följas. Texterna här är på svenska och har ofta svenska eller finländska upphovsmän. Därför bör även svenska och finländska lagar följas. Lagarna i Sverige och Finland säger att '''en text är skyddad av upphovrätt i 70 år efter upphovsmannens död'''. Även översättningar skyddas av upphovsrätt. För översättningar måste både upphovsmannens upphovsrätt och översättarens upphovsrätt vara utgången för att de ska kunna läggas här. För originalet bör man då ta hänsyn till upphovsrätten i urprungslandet. ==Fria licenser== Ibland ger upphovsmän tillåtelse att enligt vissa villkor använda deras texter. Texter som får användas enligt villkoren i [[w:GFDL|GNU Free Documentation License]] kan läggas här. ==Bidrag på diskussionssidor m.m.== Användares egna bidrag på diskussionssidor, användarsidor och liknande är att betrakta som utgivna under [[w:GFDL|GNU Free Documentation License]]. ==Länkar== *[[w:Upphovsrätt|Wikipedias artikel om upphovsrätt]] *[http://www.fsf.org/licensing/licenses/fdl.html Gnu Free Documentation License] *[[:en:Help:Copyright and Wikisource|Om upphovrätt på engelska wikisource]] [[Kategori:Wikisource|Upphovsrätt]] [[da:Wikisource:Ophavsret]] [[en:Wikisource:Copyright]] [[fr:Wikisource:Respect du copyright]] [[zh:Wikisource:版权信息]] En campesinos råd till sin son 2071 4104 2006-02-08T18:59:03Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==En "campesinos" råd till sin son.== '''(Öfvers. från spanskan efter Ursula C. de Escanaverino, Cuba.)''' :En klar septembernatt :vid stranden af en å :en »campesino» [[#*|*)]] satt :och lärde sonen så: :&nbsp; :För den, som ung och yr :på berg och fält far kring, :är godt om gammal styr :och hejdar fart och spring. :&nbsp; :Ty betsel måste man :på yster fåle ha'; :otyglad lätt han kan :från banad gångstig dra'. :&nbsp; :En dygdig, flitig man :sin lott ej finner tung: :i själen frid har han :och »plata» [[#**|**)]] i sin pung. :&nbsp; :När hönan sina små :om kvällen samlar hop, :bör du till hvila gå, :uppstå vid hanens rop. :&nbsp; :Tätt falle yxans hugg :i Los Espinos snår! :På kornen var ej njugg, :när du din åker sår! :&nbsp; :Ditt hus med bröd förse! :Ej barnen hungra må; :när tiggare dig be, :låt dem en beta få! :&nbsp; :Lätt lasta mulan ung :och egga ej dess lopp! :Med dig och bördan tung :hon skadar lätt sin kropp. :&nbsp; :Ej bed en rik om lån :af något kreatur. :Det skadas, dör, och från :dig ta'r han bästa djur. :&nbsp; :När du till marknad far, :gå ej i spelhus in! :Ty när du där'från drar, :är borta kassan din. :&nbsp; :Drick icke stark likör, :den tankens kraft gör slapp! :En drucken dumhet gör :och får båd' hugg och rapp. :&nbsp; :Om din kamrat i sång :ej håller ton och takt, :ej säg det; han hvar gång :af afund tror du sagdt. :&nbsp; :Tro icke själf dig bäst, :ej rosa, hvad du gjort! :Det kärlet ljuder mest, :som är båd' tomt och stort. :&nbsp; :Din hund ej jaga må :en grannes kreatur! :Skall om hans hem du gå, :så se ej dit på lur! :&nbsp; :Drag aldrig dolken ut :mot ovän eller vän! :Gud räcker dig till slut, :om icke domaren. :&nbsp; :Dig ej med kvinna gift, :som äger mer än du! :Det minnes på din grift, :att herre var din fru. :&nbsp; :Sök frid med hög och låg, :med fattig och med rik; :men byt ej lust och håg, :likt vind på sjö och vik! :&nbsp; :Om efter dessa ord :ditt lif du rättar in, :så skall på denna jord :sann lycka blifva din. :&nbsp; :Med makan och »de små» :ditt hem, en kupa likt, :har honungskakor då; :er kärlek gör det rikt. :&nbsp; :När, nött, min vandringsstaf :jag fäller vid min fot, :mig kyss och red en graf :vid helga trädets rot! :&nbsp; :Då ljuft jag slumrar där, :tills Gud mig väcker opp. :På Honom, hur det bär, :min son, haf tro och hopp! :::::::''Alltorp 3/1 93.'' <span id="*">*) Landtman.</span> <span id="**">**) Silfver, penningar.</span> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Natten. (En bön för de arma vintern 1893) 2072 4105 2006-02-08T19:03:37Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Natten.== '''(En bön för de arme vintern 1893.)''' :Ur kalla, rödgrå moln tyst sväfvar neder :den stilla Natten nu till vintrigt land; :sin dunkla mantels fållar ut hon breder :och sveper skog och slätt i dem med vänlig hand. :&nbsp; :Med lätta steg hon vandrar kring i kvällen :till människornas hem och träder på, :och öfverallt, i slotten som i tjällen, :förstummas sorlet, slutar arbetsmödan då. :&nbsp; :Ur trötta händer ta'r hon såg och hammar :och skänker ljuflig ro på dagens strid; :ur skimrande gemak, ur stilla kammar :hon jagar sorgen bort och bringar frid. :&nbsp; :De tåretrötta ögon mildt hon sluter, :ger hjärtan, som i ångest vakat, tröst; :snart drömmen, sömnens hulde gosse, gjuter :sin salighet i hvarje män'skobröst. :&nbsp; :Ej alla dock den hulda ensam mäktar :att trösta, söfva, gifva hägn och skygd. :Den stränga vintern, nordans kalla fläktar, :nu fara hårdt med mången i vår bygd. :&nbsp; :Hon beder Eder, I, som hjärta ägen, :som hafven hem med bröd i öfverflöd: :»''Förgäten ej den hemlöse på vägen,'' :''som ber om husrum och en beta bröd''». :&nbsp; :Ty ack! Snart åter himlabågen lågar, :och natten flyr, skönt östern färgas röd; :på gyll'ne vingar dagen stolt framtågar :och bringar ljus och lif — och sorg och nöd. ::::::::''Alltorp 10/1 93.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Året 1891 2073 4106 2006-02-08T19:07:35Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Året 1891.== <div class="vers"><pre> Välsigna Gud mitt fosterland! O, må din fruktan, heder, tro och frid och glädje, endrägt, ro i år ock bygga på dess strand! Låt nådens lära lysa klar från skolor, hem och tempelhus! Må i dess milda, klara ljus vi vandra framåt en och hvar! Må nykterhet och bön och flit och ärlighet och sinnesro i slotten som i tjällen bo! Då skall ock glädjen hitta dit. Välsigna äng och skog och fält! Gjut regn och sol dem ymnigt på! Må hvad vi uti hoppet så oss gifva skörd till skydd mot svält! All ärlig id med framgång krön, vår välfärd främja på allt sätt, gör arbetsdagen ljuf och lätt, gif åt enhvar hans mödas lön! Må ädel säd ur kärlekshand hvar andens såningsman utså! Ty inom folkets själslif stå i träde ännu åkerland. Må mänskligheten i förbund till ljusets seger, jordens frid mot mörkrets makter gå i strid! Välsigna hela jordens rund! Allt godt du Gud oss skickar till. Om nöd än kommer är du god. Ack, skänk oss ödmjukhet och mod! Se'n året gifve, hvad det vill.</pre> :::::::''Santiago 2/1 91.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Arabens klagan 2074 4108 2006-02-08T19:12:02Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Arabens klagan.== :Natten hvilar öfver öknen, :stjärnor glänsa utan tal; :fjärran, långt från lustigt läger, :bär jag ensam mina kval. :&nbsp; :Där vid tälten sagan täljes, :där är skämt och sång och lek; :och dock är blott trenne veckor, :se'n min broder föll så blek. :&nbsp; :Abû Zeid, du stammens stolthet, :stridens storm och rådets ljus, :fritt till räddning gaf du lifvet :men blef glömd i segerns rus. :&nbsp; :Abû, brunlett so gazellen, :sköna flickors ljufva dröm, :för din fiende ett lejon, :för din vän en palm vid ström. :&nbsp; :Hvarför dröjde jag i Mekka, :då i passet Irmt du stred, :där du ensam emot tjugo :våra hjordar skänkte fred? :&nbsp; :Åtta lansar uti skölden :och i bröstet tvänne spjut, :du dock ej dig ville gifva; :än du dödshugg delte ut. :&nbsp; :Sist du föll. Ha! Gamar :frossat af din sköna kropp, :glömd af stammen och emiren, :glömd af Lejlâ, hjärtats hopp. :&nbsp; :Jag dock icke kan dig glömma. :Broder, jag vill hämnas dig. :Hjälper mig ej Allâh, Tanri,[[#*|*)]] :esch-Schejthân,[[#**|**)]] ack, hjälp du mig! :&nbsp; :Tag min själ, jag dig den offrar, :Mörkrets furste! Gif blott svar! :Bistå mig den släkt fördärfva, :som min broder dödat har! :&nbsp; :Än i evighetens marter :jublar jag då högt af fröjd: :»Abû Zeid, min bror, blef hämnad! :Jag var hämnar'n — jag är nöjd»! :::::::''Santiago 25/6 91.'' <span id="*">*) Turkiskt namn på Gud.</span> <span id="**">**) Satan.</span> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Frusen eternell 2075 4109 2006-02-08T19:13:45Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Frusen eternell.== <div class="vers"><pre> Solens kyss i vintertid träffade en frusen gren. »Våren kommit, ljuf och blid», tänkte denna, »allar'en»! Han tack med blommor måste gifva. — De fröso bort i köld och drifva. Hulda vän, ditt ögas glöd strålade så kärleksvarm in i mitt, och skär och röd sköt en blomma i min barm. I frost och natt hon vissnat åter. — Jag minnes dig och gråter.</pre> :::::::''Alltorp 24/7 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] MediaWiki:Anoneditwarning 2076 4114 2006-02-08T23:17:02Z EnDumEn 2 Du är inte inloggad. Din IP adress kommer att lagras på den här sidans historik om du trycker på knappen spara. Guds rena Lamm, oskyldig 2077 4122 2006-02-09T19:24:37Z EnDumEn 2 {{psalmartikel}} <div class="vers"> Guds rena Lamm, oskyldig på korset för oss slaktad, alltid befunnen tålig, fastän du var föraktad, vår synd på dig du tagit och dödens makt nedslagit. Giv oss din frid, o Jesus! </div> [[Kategori:Psalmer]] Ord till de unga vid folkskolans femtioårsjubileum 2078 4117 2006-02-09T18:56:34Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Ord till de unga.== '''(Vid Folkskolans femtioårsjubileum den 18 juni 1892.)''' :»Till prål med fäderns strider, :för flyktig stunds behag, :till skryt med svunna tider :vi samlas ej i dag. :Dock folk förutan minne :är folk förutan hopp; :må då i tacksamt sinne :en forntidsbild stå opp!» :&nbsp; :I dag halfseklet svunnit, :se'n bragdrik konung gaf :en lag, hvaraf vi vunnit, :långt mer än länder, haf; :ja, bästa testamente, :vi fått vid konungs graf, :är skolans reglemente, :oss kung Carl Johan gaf. :&nbsp; :''Folkskolestadgan'' brutit :för allmän bildning bygd! :Osägligt godt vi njutit :utaf dess bud, dess skygd. :Den lagen mörkrets välde :sökt skingra i vårt land, :ty ljusets hyddor ställde :den upp från strand till strand. :&nbsp; :Den, som blef mycket gifvet, :man fordrar mycket af; :på Er, I unga, lifvet :har därför stora kraf. :Man reder vettets träde, :sår kunskap, öfvar tukt; :utaf sitt rika säde :man söker också frukt. :&nbsp; :Må därför ungdom ägna :i ljusets tjänst sin kraft :samt Sverige älska, hägna, :vårt land, som fädern haft! :Må aldrig vi fördärfva :det rika arf, vi fått; :men söka att förvärfva :oss mer af sannt och godt! :&nbsp; :I kunskap Eder öfven, :ty kunskap det är makt! :Ej nu, som förr, behöfven :I klaga, att man lagt :i skrin den ned för Eder, :Man täflar sprida ljus, :Er lära vett och seder :i öppna skolehus. :&nbsp; :Dock falska irrbloss gifvas, :som sprida farligt ljus; :i osund mark de trifvas :bland världens sus och dus. :För dem Er noga vakten! :Behållen känslan ren! :Blott sannings ljus betrakten, :och vandren i dess sken! :&nbsp; :Med arbete och möda :blott framgång vinnas kan, :men skamligt är föröda, :hvad forntid åt oss vann; :utur dess marker skjuta :vårt välstånd och vår frid; :hvad tryggast, som vi njuta, :är frukt af svunnen tid. :&nbsp; :Ej hyllen söndringsanda :och splitets makt som vill :upplossa och bortblanda :hvad lagar bundit till! :Den ära sådant skänker :är bäst at ärligt sky; :hon liknar glans, som blänker, :på vatten ofvan dy. :&nbsp; :Er lilla kunskap bären :med ödmjuk blygsamhet! :Med gärning — ord ej — lären :den ut! Mer värdt är det. :Likt sagans dvärgar smiden :för storverk sköld och svärd, :mot ondskans jättar striden, :mot mörker, lögn och flärd! :&nbsp; :Den ström ej söken följa, :som snabbast tyckes gå :till målet med sin bölja! :I lätt bedragens då. :På djupet sakta flyter :en annan, mäktig, klar, :som bättre väg sig bryter, :och bättre mål ock har. :&nbsp; :Blott ädla mål och höga :I söken till att nå :och uppåt Edert öga :till Herren skåda må! :Mod, framåt uppå färden, :på djupet läggen ut! :Er bryten genom världen :en väg med härligt slut! :&nbsp; :Det gifves ord, som klinga :mer skönt än andra ord, :som, blott man hör dem, bringa :i fröjd hvar själ på jord; :och då man något fattar :af deras djupa halt, :då, hvad de nämna, skattar :man säkert högst af allt. :&nbsp; :Säg, har ej ''fosterlandet'' :en klang helt underbar? :Och ''hem'', där ljufva bandet :förenar ''mor'' och ''far?'' :O, älsken dessa dyra! :Näst Gud de skänkt Er allt. :O, vörden dessa fyra, :som Herren har befallt! :&nbsp; :För allt hvad heligt finnes, :likt fädern upp till strid! :Med Gud och arbet' vinnes :sann lycka, samvetsfrid! :Friskt mod, I unga alla, :till verket hand i hand! :Ej må vårt arf förfalla, :vi själfva och vårt land! :&nbsp; :Till Gud, vårt allt i alla, :vi först och sist må fly, :må bön och sånger skalla, :till Honom högt i sky! :Nu hjärtats strängar klingen, :uppstämmen Eder röst, :och böneoffer bringen :ur andaktsfulla bröst! ===Bön.=== :Dig ljusets Fader äre :vi unga i ditt hus. :Vi tack och lof dig bäre :och bedje: Sänd oss ljus! :Ditt ljus låt värma, lysa :för oss på lifvets stig! :I mörkret vi förfrysa; :ack, lys oss hem till dig! :&nbsp; :»O, Gud, all sannings källa»! :I farlig värld vi gå, :där otrosströmmar välla. :Vi själfva ej förstå :att lögn från sanning skilja. :Ack, lär oss dina bud! :Låt endast ske din vilja, :din sanning lär oss Gud! :&nbsp; :Lär oss att vörda minnet :af fäderns tro och dygd! :Gjut deras kraft i sinnet, :och kärlek till vår bygd! :Vårt hopp som de vi bygga :på Dig i råd och dåd. :Låt oss uppväxa trygga :i visdom, ålder, nåd! :&nbsp; :Ja, allas Herre, frede :vårt dyra fosterland! :Dess folk och konung lede :Du vid Din starka hand! :Må främst i ljusets leder :vårt folk och land framgå, :Din lag och Dina seder :i seklerna bestå! ::::::''Alltorp 16/6 92.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Så står det skrifvet 2079 4118 2006-02-09T19:00:30Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Så står det skrifvet.== '''(Till O. Goldmanns tafla. Öfvers. efter Hans Frisch.)''' :Från heliga boken han vänder :sitt likbleka anlet'. — En stirrande blick :han till krucifixet uppsänder. :»Förbannad är den, som förändrar en prick :af budet, som blifvit oss gifvet, :i bibeln står tecknad din bild, Herre Krist, :förlorad är den, som ej tror fullt och visst, :::så står det skrifvet. :&nbsp; :Ve alla, so dig vilja måla :som människa blott uti jordisk gestalt! :Du skall ock i himlaglans stråla. :Ve den, som ej tror efter bokstafven allt, :som står uti skriften! På bål skall han dö :och askan kringspridas kring land och kring sjö, :::så står det skrifvet». :&nbsp; :Då ljuda från korset de orden: :»Fanatiker, ve! såsom af farisé :af dig är jag uppfattad vorden. :I anda och sanning du skall mig tillbe. :Minns, bokstafven dödar, men andan ger lif, :du alla skall älska, i kärleken blif! :::Så står det skrifvet». ::::::::''Alltorp 17/11 92..'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] På hafvet 2080 4119 2006-02-09T19:07:38Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==På hafvet.== <div class="vers"><pre> Med mod går vandraren framåt hän öfver berg och dal och slätt. Med målet för sin blick hans stråt vid stafven kännes ljuf och lätt. Lugn far ock jag. Vår värld mot mig skönt ler i hoppets morgonglans. Af hvad jag ser uppå min stig, jag binda vill en minneskrans. De kloka ropa ständigt ut: »Bedräglig, farlig är vår värld»! Väl sannt, dock vill till lifvets slut jag se dess under på min färd. Jag tror, att den, som har Gud kär, den skickar Han i världen kring, att skåda ännu bättre där Hans nåds och allmakts underting. Blott lefnadsvis är den allen', som vet att fånga lifvets fröjd, och som i regn och solens sken är med sin Gud, sin värld förnöjd. Nu slungas jag på stormigt haf. Med trones blick mot stjärnors ljus och ögat fast i vågors graf står lugn jag i orkanens brus. Af vrede sjuder nu hvar våg, och bränningen står hvit af skum; det tjuter hemskt i tackel, tåg. Fram stampar båten tum för tum. Lugnt, tjusar hafvets majestät. — All himlens prakt då speglas där. — När vilda stormen upprör det, det lika kärt och stort mig är. Framåt! I sol, i storm och mist jag hissar seglen högt i topp; min Gud vid styret står, och sist skall målet nås för längtans hopp. Framåt! Med mod i strid som frid, förnöjd i allt mitt lefnadslopp. En säker staf jag hvilar vid, gudsfruktan, tro och hopp.</pre> ::::::''Utanför Cap Pilar 16/2 90.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Förgänglighet 2081 4120 2006-02-09T19:09:17Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Förgänglighet.== <div class="vers"><pre> Beklaga ej, att fröjden i ditt hjärta med stunden flyktar hastigt bort! Ack, samma ström kyl äfven af din smärta och gör din bittra sorg ock kort. Hvad dig beröfvas, blir dig gifvet, fort höljer tidens flod dock det. Den största grämelse i lifvet är ock dess tröst: förgänglighet.</pre> :::::::''Alltorp 6/9 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Till docenten H. Munthe 2082 4121 2006-02-09T19:15:57Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Till docenten H. Munthe.== '''(Vid hans närvaro i Askers Kretsförening 2/9 1893.)''' :Från de »höga salar» hördes: :»Kunskapssökande kom hit»! :Vida kring det ropet fördes, :gladt en lärarflock kom dit. :Tankar reddes ut för den med invigd mun :utaf män, som druckit djupt ur Mimers brunn. :&nbsp; :Upsala, du först huldt räckte :olärd lek din öppna famn! :»''Alma mater''», detta väckte :än mer vördnad för ditt namn! :Tack, att fördomsfritt du ljus till folket bar! :I vår bildnings häfder en epok det var. :&nbsp; :Ljusets riddarvakt i Norden, :hell, att sannings ljus du spred! :Till hvar vrå af fosterjorden :må dess strålar tränga ned :att där skingra mörkret hos hvar ofri träl, :väcka, nära högre lif uti hans själ! :&nbsp; :Strömme rikligt ljusets flöden :till hvart hem på berg och slätt! :Upplyst folk bär sina öden, :älskar handla stort och rätt. :Men det lefver icke blott af jordiskt bröd; :om dess ande näring fattas, stundar död. :&nbsp; :En af riddarvaktens kämpar :hedrar oss som gäst i dag. :Hjärtat säger: »Det sig lämpar :tacka honom i vårt lag». :Länge lefve herr docenten Munthe själf :och hans ädle fränder, invid Fyris älf! :&nbsp; :Må vårt lifsverk ädelt syfta! :Må vi verka såsom män! :Ömt hvaran' ur gruset lyfta :emot ljuset, himmelen! :Då skall säkert spira ur vår kärleks sådd :rika skördar, där vi knappast nu se brådd. :&nbsp; :Fort den flög på snabba vingar, :''Sommarkursens'' högtidsstund, :men en sky af minnen svingar :i min själ från Odinslund; :ljusa strömoln like uppå himmel blå; :sent skall deras skimmer slockna och förgå. ::::::::''Alltorp 1/9 93.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Mjölnaren 2084 6945 2006-07-01T22:37:00Z NERIUM 63 Mats, langa hit säcken <br> att fylla i tratten! <br> Den tokiga bäcken <br> han forsar av vatten, <br> han supit sig fuller <br> ur molnens kastruller, <br> och stenarna spraka <br> och kuggarna knaka. <br> Det här bär till skogen! Om vi ej få mäld, <br> skall kvarnen ta eld. <br> <br> Det har jag för sölet, <br> när pojkarna sinka. <br> Vid tratten och mjölket <br> så får man ej blinka, <br> fast ögonen klistras, <br> humöret förbistras <br> och vit som en duva <br> man snyter sin snuva, <br> när herregårdsfogden, så arg som en frass, <br> står där med sitt lass. <br> <br> Min granne, kantänka, <br> han malar med väder! <br> Kvarnvingarna blänka <br> och snurra som fjäder;<br> men blåser sydvästen, <br> så händer för resten, <br> att han mitt i trallen <br> får vingen i skallen. <br> Nej, tackar för äran, jag tycker så mest, <br> att vattnet är bäst. <br> <br> Visst sägs, att om natten <br> det spökar i kvarnen. <br> Det vore väl katten, <br> men säg ej åt barnen! <br> Om det ej är råttor <br> i säckarns grottor, <br> så är det väl hjulet, <br> som plaskar i skjulet. <br> Det kvittar mig lika; jag tager min tull. <br> Mats, säcken är full! <br> <br> ''[[Författare:Zacharias Topelius|Zacharias Topelius]], (yrkesvisa 10)'' [[Kategori:Poesi]] [[Category:Zacharias Topelius]] Kom, huldaste förbarmare 2085 5379 2006-05-24T19:45:40Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' Kom, huldaste förbarmare, <br> som herde in bland fåren, <br> och led oss, arma syndare, <br> till källorna och såren, <br> till Sions berg och Sarons bet´, <br> där i en salig enighet <br> var trogen själ har trevnad. <br> <br> '''2.''' O kärlekshav, utgjut din flod <br> utöver allas hjärtan! <br> Låt kraften av ditt helga blod <br> fördriva otrossmärtan. <br> Du hela världens nådastol, <br> förvandla med din ljuva sol <br> vår köld i evig värma! <br><br> [[Kategori:Psalmer]] Sockerbagaren 2086 6946 2006-07-01T22:37:17Z NERIUM 63 :''Dikt av [[Författare:Zacharias Topelius|Zacharias Topelius]]'' Vispa smeten! Knacka äggen! <br> Mycket mjöl och litet smör!<br> Nej, det där går uppåt väggen: <br> vad är det Lovisa rör? <br> Mera krita, mera krita, <br> att konfekten håller bita! <br> Han förgylls naturligtvis <br> och förses med dum devis. <br> <br> Låt mig se, vad man beställer! <br> Åtta snöberg, en krokan. <br> Bröllop först hos baron Heller, <br> se´n supé hos rådman Svahn. <br> Namnsdagskakor för Sofia, <br> Lotta, Flora, Emelia <br> och för nästa lotteri <br> fin bisquit till dopperi.<br> <br> Kristning se´n hos konsul Berger <br> och begravning hos fru Smith: <br> en konfekt i röda färger <br> och en ann´ i svart och vitt. <br> En konditor måste pensla <br> noga ut var mänsklig känsla: <br> sorg och glädje lika käckt <br> ätas upp med hans konfekt. <br> <br> Nej, men se! Kalendern visar <br> fridag snart i skolorna. <br> Jo, jag känner mina grisar, <br> sade mor om pojkarna. <br> Snart så tömmas alla brickor, <br> berg av tårtor gå som stickor, <br> tills av allt, som ätbart var, <br> sten på sten ej finnes kvar. <br> <br> Den konditorn vet att leva, <br> tänka barnen. Han är säll! <br> Alla dagar får han sleva <br> sylt till frukost, middag, kväll... <br> Vad befalls? Giv mig att smaka <br> spickesill och hålbrödskaka, <br> eller gör mig, om det går, <br> till en pilt om tio år! <br> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] De båda källorna 2087 4128 2006-02-10T15:37:32Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==De båda källorna.== <div class="vers"><pre> Så tyst och stilla flöt en källa, djup och ren, fram utur jordens sköt' bredvid en mossig sten. Helt nära hennes brädd en bäck i ystra språng på kiselstenars bädd rann under glam och sång. »Fy», sade han med spott, »du gamla rika där, som kan utöfva godt men snål och girig är. Jag vet, du har en skatt af kostbar näringssaft, som räcker till för att aftynadt lif ge kraft. Jag är af annat slag, mitt goda jag ej spar, jag gifver öfver lag och fritt, af hvad jag har». När bäcken pladdrat slut, då hördes detta svar från källan lugnt gå ut med stämma, djup och klar: »Hvad himlen en gång göt af lifssaft, dagg och regn ned i mitt öppna sköt', blef gifvet åt mitt hägn. Ej dristar jag mig till det spilla på enhvar, den, ur mig ösa vill, jag gifver, hvad jag har».</pre> :::::''Alltorp 13/9 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Eva 2088 4129 2006-02-10T15:43:51Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Eva.== :Snart måste Adam ifrån skogen lända :med samladt bränsle, ty det kvällas re'n. :De blida stjärnor sina strålar sända :och fågelsången tystnat längese'n. :&nbsp; :Blott än i gräsets höga vippor leker :den svala, doftuppfyllda vestanvind, :min Abels ljusa lockar ömt han smeker :och kyssar stjäl ifrån hans rosenkind. :&nbsp; :Sof sött min älskling, slut den späda armen :omkring min hals och vackra drömmar dröm! :Ditt hufvud luta tryggt mot modersbarmen; :har Kain gjort dig sorg, förlåt och glöm! :&nbsp; :Från vester där ett stilla skimmer lyser. :— För Edens lustgård höga portar stå. — :Dess smärta palmer, blommorna han hyser, :ej kan med tjusning mer jag skåda få. :&nbsp; :Skönt var det där! Långt klarare var dagen, :och natten än mer fridfull, ljuf och sval. :Lycksaliga vi voro. Än ej slagen :utaf Guds misshag gjort oss några kval. :&nbsp; :Men stunden kom, den fasansfulla stunden, :då jag förvillad lydde ormens röst, :då syntes kall och mörk den helga lunden :och ångerns marter brände i mitt bröst. :&nbsp; :Dock hemskare var kvällen när jag mötte :vår Gud, hvars milda bud jag bröt, :och Han med smärta mig och Adam stötte :från Eden bort och från sitt faderssköt'. :&nbsp; :Förfärlig var hans dom. En nådens strimma :dock lyser fram från denna svarta kväll. :Det komma skall, Han sad', förlossningstimma, :då »''Kvinnans Säd''» på nytt gör världen säll. :&nbsp; :Än fräter fallets minne. Hopplös längtan :dock Herrens löfte friat mig ifrån. :Du med ditt blida väsen stillar trängtan :och skänker hjärtat äfven frid, min son. :&nbsp; :När du mig famnar fast med späda armar, :så trycker ej så hårdt Guds dom, min skuld; :jag känner då, att Gud sig än förbarmar, :Han är ännu som förr en Fader huld. :&nbsp; :Re'n öfver Edens portar faller natten. :Min make återkommer. »Sakta gå! :Vår Abel sofver, glädjebarnet, skatten, :o, kyss helt lätt, att han ej väckas må!» ::::::::''Santiago 1/4 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Allmakt 2089 4130 2006-02-10T15:46:56Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Allmakt.== :Evigt tyranner I tänken att makten få äga. :Dårar! Högmodet slog Er med blindhet. I gapande svalgen :ned I föllen med hast från stolta och skimrande troner. :Cæsar, Augustus med järnspira styrden I världen; :skälfvande låg den vid Eder for. Stolta som gudar :sågen I knappt på plebejerna ned ifrån höjden. :»Roma en världshärskarinna för evigt skall vara. :Ödmjuk slafvinna också, slafvinna åt mig Augustus!» :Så du sade. Men se, uti densamma natten :''Världens Frälsare'' föddes i Betlehems krubba. :Han var den sol, som i döende kejsardömets skuggor :spred sina allt besegrande kärleksstrålar. ::::::::''Cauquenes 21/8 91.'' [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Julsång 2090 4131 2006-02-10T15:50:19Z EnDumEn 2 [[Författare:Karl Fredrik Forsman|< Karl Fredrik Forsman]] : [[Spridda blad]] ==Julsång.== <div class="vers"><pre> Helga natt du kommit åter till vår jord med frid igen; åter jublas: »Gud förlåter, född är Kristus, Frälsaren»! Ljufva bud! Höj fröjdeljud! Ära, ära vare Gud! Härligt stråla jord och himmel uti outsäglig prakt; mellan båda är ett vimmel utaf änglars ljusa vakt. Oss Guds frid, i lifvets strid, bjuda de i juletid. Kommen allt hvad män'ska heter, låtom oss till krubban gå! Hylla barnet, som profeter längtade att skåda få! Jesu famn är ljuflig hamn, salighet för oss Hans namn. Svept uti ett linnekläde hvilar Han på hö och strå. I tillbedjan kring den späde sälla änglaskaror stå. Folk fall ned! Din Gud tillbed! Hjärtat till Hans boning red! Under utaf nåd! Till världen, som förtrampade Hans bud och som tjänte synden, flärden, Ende Sonen sände Gud. Helighet, rättfärdighet blef han oss i evighet. Pris ske dig, du Nådens Förste, som till jorden kom hit ned; ibland män'skors barn den störste, deras synders straff du led. Ära! Hell! Emanuel! Den dig tror är evigt säll.</pre> :::::''Alltorp 28/11 93.'' </div> [[Kategori:Karl Fredrik Forsman]] Sockerbagaren (dikt av Topelius) 2091 4133 2006-02-10T15:59:37Z EnDumEn 2 flyttade Sockerbagaren (dikt av Topelius) till Sockerbagaren #REDIRECT [[Sockerbagaren]] Kategori:Zacharias Topelius 2092 6016 2006-06-23T18:41:12Z Nysalor 77 +fi Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Zacharias Topelius|Zacharias Topelius]]. Wikipedia har en [[w:Zacharias Topelius|artikel om Zacharias Topelius]]. [[Kategori:Författares verk|Topelius]] [[fi:Luokka:Zacharias Topelius]] Vaggvisa för min son Carl den 18 augusti 1787 2093 5911 2006-06-19T08:44:17Z 213.66.176.135 Vaggvisa för min son Carl den 18 augusti 1787 Lilla Charles, sof sött, i frid, Du får tids nog vaka, Tids nog se vår onda tid Och hennes galla smaka. Verlden är en sorge-ö, Bäst man andas, skall man dö Och bli mull tillbaka. En gång, där en källa flöt Förbi en skyl i rågen, Stod en liten gosse söt Och spegla sig i vågen: Bäst sin bild han såg så skön Uti böljan, klar och grön, Straxt han inte såg'en. Så är med vår lifs-tid fatt, Och så försvinna åren: Bäst man andas godt och gladt, Så ligger man på båren. Lilla Charles skall tänka så, När han ser de blommor små, Som bepryda våren. Sove lulla, lilla Vän, Din välgång skall oss gläda. När du vaknar, sku vi sen Dig klippa häst och släda; Se´n små hus av kort, lull lull, Sku vi bygga, blåsa kull Och små visor kväda. Mamma har åt barnet här Små guld-skor och guld-kappa, Och om Charles beskedlig är, Så kommer rätt-nu pappa, Lilla barnet namnam ger. Sofve lulla! Ligg nu ner Och din kudde klappa. ''[[Författare:Carl Michael Bellman|Carl Michael Bellman]]'' [[Kategori:Carl Michael Bellman]] Lovsjungen Herren, som i det höga 2094 4160 2006-02-14T09:48:26Z EnDumEn 2 Lovsjungen Herren, <br> som i det höga <br> våra öden välver! <br> Från himlars tron den starke Hämnarn ljungar, <br> och all jorden skälver, <br> och ner till jorden böjas folk och kungar. <br> Väldig är Herren, <br> Herren vår Konung. <br> <br> Lovsjungen Herren, <br> som i det höga <br> lönar och bestraffar! <br> Åt den förtryckte, som till honom ropar, <br> rätt och dom han skaffar <br> och nederslår de fräcka våldets hopar. <br> Helig är Herren, <br> Herren, som dömer. <br> <br> Lovsjungen Herren, <br> som i det höga <br> våra hjärtan gläder! <br> Med samma hand, som i de forna dagar <br> förde våra fäder, <br> han oss ännu beskyddar och ledsagar. <br> Ljuvlig är Herren, <br> Herren vår Herde. <br> <br> Lovsjungen Herren, <br> som i det höga <br> våra fel förlåter! <br> När i sann bot vi ångerns tårar fälla, <br> han oss tager åter <br> till sina barn och gör oss evigt sälla. <br> Nådig är Herren, <br> Herren vår Fader. <br><br> ''[[Författare:Johan Olof Wallin|Johan Olof Wallin]]'' [[Category:Psalmer]] [[Category:Johan Olof Wallin]] Wikisource:Prosa 2095 6976 2006-07-02T13:53:21Z NERIUM 63 /* Ö */ ==Wikisources svenska prosabibliotek== Här följer en samling romaner och noveller, ordnade efter titel. För en förteckning över prosa ordnad efter författare, se [[:Kategori:Prosa]]. När en författare '''varit död i 70 år''' har dennes upphovsrätt löpt ut; på engelska säger man att verken befinner sig i "the public domain" (PD). Då går det att återge hans eller hennes verk på Wikisource eftersom de då räknas som "Public Domain" (PD). Att lägga in dikter av nu levande författare på Wikisource är däremot ett brott mot '''lagen om upphovsrätt,''' liksom att lägga in texter vars upphovsmän varit död i mindre än 70 år. <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#VW|VW]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ ==A== ==B== ==C== ==D== ==E== *[[Ett hem]] - [[Författare:Carl Larsson|Carl Larsson]] ==F== ==G== ==H== *[[Högre ändamål]] - August Strindberg ==I== ==J== ==K== ==L== ==M== ==N== ==O== ==P== ==Q== ==R== *[[Röda rummet]] - August Strindberg ==S== ==T== *[[Två års ferier]] - Jules Verne ==U== ==VW== ==X== ==Y== ==Z== ==Å== ==Ä== ==Ö== [[Kategori:Prosa]] Kategori:Prosa 2096 4157 2006-02-14T09:45:13Z EnDumEn 2 Detta är en automatiskt genererad lista över alla uppslagsord som kategoriserats som prosa. [[Kategori:Skönlitteratur]] Kategori:Skönlitteratur 2097 4159 2006-02-14T09:46:26Z EnDumEn 2 [[Kategori:Topp]] Två års ferier: Kapitel 1 2098 5028 2006-04-21T10:41:43Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 1| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 2|Kapitel 2]]}} ==PÅ HAVET I STORM== Det var natten till den 9 mars år 1860. Stilla havet väster om Sydamerika gick i fräsande, vitskummiga vågor. Stormen rasade med ursinnig kraft. Vågornas toppar nådde ända upp till de blytunga molnen, och stänket av det sönderpiskade vattnet blandades med dimman, som låg tjock som en vägg mellan himmel och hav. Over det upprörda havet flög ett litet fartyg framåt. Det var en smäcker, lättseglande skonare, som hette ''Forward'', som på svenska betyder ''Framåt''. Den kom ifrån Auckland, som på den tiden var Nya Zeelands huvudstad. På fartygets akterdäck stod fyra pojkar. En av dem var fjorton år, två tretton, och den fjärde — en liten negerpojke — bara tolv år gammal. Med gemensamma krafter grep de om rodret och sökte hålla skeppet upp mot vågorna. Det var ett hårt arbete, men den överhängande faran ökade de fyra pojkarnas krafter, och de lyckades få fartyget att lyda roder. Flera gånger var skonaren nära att kantra, men med ett förtvivlat grepp om rodret tvingade de den åter på rät köl. Vid midnatt spolade en väldig brottsjö över fartyget, som knakade i alla fogar. De fyra pojkarna kastades omkull på däcket men reste sig åter blixtsnabbt och tog ett nytt tag i rodret. — Lyder fartyget roder fortfarande, Briant? frågade en av dem. — Ja, Gordon, svarade Briant. Håll i ordentligt, Sullivan! fortsatte han. Det gäller livet! Du har väl inte gjort illa dig, Moko? frågade han den lille negerpojken. — Nej då, svarade Moko käckt. Håll bara fartyget rätt emot vågorna, annars kantrar vi och drunknar som kattungar. De hade talat engelska med varandra, men på uttalet kunde man höra, att Briant egentligen hade franska som modersmål. Plötsligt öppnades kajutdörren, och två pojkar kom upp på däck. — Briant! Briant! ropade en pojke på nio år. Vad är det som hänt? — Ingenting, Iverson, ingenting alls, svarade Briant. Skynda dej ner igen. — Vi är så rädda allihop, snyftade Dole, som var ännu yngre än Iverson. — Ni måste alla hålla er inne i kajutan, förklarade Briant. Gå och lägg er och försök att sova! Det är ingen fara, så länge vi är fyra vid rodret. — Se upp! skrek Moko plötsligt. Där kommer en stor våg. Skonarens akter skakades häftigt av stöten. Men den här gången spolade havet som tur var inte över däcket. I så fall skulle vattnet ha strömmat ner i kajutan genom den öppna dörren. — Ner med er, ungar, skrek Sullivan, annars får ni med mej att göra! — Skynda er! ropade Briant i vänligare ton. Båda barnen försvann, men i samma ögonblick kom en annan pojke upp i trappan och frågade: — Behöver du oss inte, Briant? — Nej, Baxter, svarade Briant. Du måste stanna där nere. Vi fyra klarar oss nog. Baxter gick genast ner i kajutan och stängde dörren efter sig. Men fanns då inga vuxna ombord på skonaren? Nej, bara femton pojkar i åldern åtta till fjorton år. Och av dessa femton var de fyra som stod till rors de äldsta och duktigaste. Den tolvårige negerpojken Moko hade varit skeppsgosse i två år, och Briant hade en enda gång som passagerare gjort en lång sjöresa. Alla de andra var till sjöss för första gången. Vad var det då som hänt? Varifrån kom det obemannade fartyget, och vart var det på väg? Inte hade väl femton pojkar som inte kunde segla ensamma gett sig ut på havet? Ett skepp som ''Forward'' borde ha både kapten och styrman och minst sex eller sju matroser. Ingen av pojkarna hade en aning om, var fartyget befann sig. Stormen tilltog i våldsamhet. Vinden kom stötvis, och flera gånger såg det ut, som om skonaren skulle slås i spillror eller kantra. Stormasten hade för länge sedan brutits av och gått över bord, och snart skulle fockmasten göra den sällskap. Det enda segel som kunde föras var stormfocken, och snart skulle den också slitas i trasor. Sedan var det inte längre möjligt att hålla fartyget uppe mot vinden. Då skulle det försvinna i det svarta, fräsande havet. De fyra kamraterna spejade ut i natten efter ljussken från land eller någon fyr. Men det fanns inte en enda ljusglimt i det djupa mörkret. Då hördes plötsligt ett underligt rasslande ljud från fören. — Gick fockmasten av? frågade Sullivan. — Nej, svarade Moko. Stormfocken har slitits loss. — Vi måste genast göra någonting åt det, sa Briant. Kom med, du Moko! Gordon och Sullivan får stanna kvar vid rodret. Med fara att varje ögonblick spolas över bord lyckades de båda pojkarna bärga det fladdrande seglet, och sedan de reparerat skadan så gott de kunde, hissades det igen. Glada men utmattade kom Briant och Moko tillbaka till sina kamrater vid ratten. Nu öppnades dörren till kajutan än en gång, och Jacob, Briants tioårige bror, stack ut huvudet. — Vad vill du, Jacob? — Kom ner till oss! ropade Jacob förtvivlat. Det forsar in vatten i kajutan. — Kan det vara möjligt? ropade Briant och skyndade nedför trappan. Kajutan upplystes svagt av en hänglampa. De minsta pojkarna hade förskräckta krupit tätt intill varandra. — Det är ingen fara! ropade Briant tröstande. Var inte rädda! Vi är ju fyra man vid rodret. Med en handlykta lyste han på golvet. Där strömmade verkligen vatten från den ena sidan till den andra alltefter fartygets rullningar. Men varifrån kom det? Hade fartyget fått någon läcka? Briant granskade noga durken och väggarna i alla rum och genomgångar på fartyget. Han kunde inte hitta någon läcka. Vattnet måste ha strömmat in genom dörren när den var öppen. — Skutan är hel, sade han. Den håller nog, tills vi når land. Ni behöver inte alls vara rädda. Så gick han upp på däck och ställde sig på sin plats vid rodret. Klockan var nu ett på natten. Tunga moln jagade varandra, stormen tjöt, oceanen rasade, och skonaren flög fram över vågorna. En timme senare hördes ett starkt brak från fören. Det var fockmasten, som gick över bord med det sista seglet. — Nu är vi förlorade! skrek Sullivan. — Inte än, sade Briant. Kan vi bara hålla undan för sjöarna så går det nog ett tag till. — Se upp för störtsjöarna där akterifrån! skrek Moko. Håll i er, annars ... Han hade inte talat ut, förrän en väldig vattenmassa störtade över däcket. Sullivan, Gordon och Briant kastades våldsamt mot trappans ledstång och lyckades klamra sig fast. Moko däremot rycktes med av vattnet, som också sopade bort fartygets båtar och styrkompass. — Moko, Moko! ropade Briant, så snart han kunde säga någonting. Ingen svarade. Man hörde bara, hur stormen tjöt. — Han har kastats över bord, sa Gordon med en snyftning. — Moko, Moko! ropade nu alla tre så högt de kunde. — Hjälp, hjälp! Hitåt! hördes det svagt från förstäven. — Han är kvar! ropade Briant glad. Jag ska leta rätt på honom. Och på alla fyra började han krypa utefter det såphala däcket. Till slut kom han nästan ända fram till fartygets förstäv. Han ropade på Moko men fick inget svar. Hade han ändå ryckts med av sjöarna? Nej, nu hördes ett sakta kvidande från nedre delen av bogsprötet. Briant kröp dit och fick tag i den genomvåte Moko, som var alldeles intrasslad i tågvirke. Briant tog genast upp sin fällkniv, och efter en liten stund var Moko fri. — Tack, snälla Briant! sa han, så fort han återfick andan och kunde tala. Sedan kröp de båda pojkarna tillbaka till de andra. Alla fyra band nu fast sig vid rodret. Sedan fockmasten med det sista seglet gått över bord, kunde fartyget inte längre hinna undan för sjöarna. De bröt in över däcket akterifrån. Men de fyra kamraterna stannade modigt kvar på sin post. Det började ljusna vid halvfemtiden på morgonen, men dimman låg kvar som ett tjockt bälte kring fartyget och man kunde inte se något. De var nu säkra på att fartyget skulle gå under, om man inte nådde land inom några timmar. Då ropade Moko plötsligt med en röst, som darrade av upphetsning: — Land! Land! Genom en rämna i dimman tyckte han att han såg en kust rätt för ut. Kunde det vara en synvilla, eftersom ingen av de andra hade upptäckt något? — Det ''är'' land, fast dimman skymmer det nu, försäkrade Moko. Vänta bara tills det lättar, så får ni se, att jag har rätt. När solen gått upp och skingrat dimman såg pojkarna med spänd förväntan mot en mörk strimma i öster. Den blev allt tydligare. Det kunde inte längre vara någon tvekan, det måste vara land. Två års ferier: Kapitel 2 2099 5026 2006-04-21T10:41:14Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 2| förra= [[Två års ferier: Kapitel 1|Kapitel 1]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 3|Kapitel 3]]}} ==I KAMP MOT BRÄNNINGARNA== Man kan lätt föreställa sig de fyra pojkarnas glädje. Om landet var en ö eller ett fastland, kunde man inte avgöra. Men det var i alla fall land, och med den fart som ''Forward'' nu gjorde, skulle de vara vid kusten inom en timme. Längre bort låg den inte. Det var nästan säkert, att fartyget då skulle slås sönder, om det fanns klippor vid kusten, men det tänkte inte pojkarna på. Stormen ven nu med ökad styrka, och närmare och närmare drev skonaren mot kusten, som syntes som en gråbrun strimma mot den alltmer ljusnande horisonten. Stranden såg ut att vara sandig och flack, men bakom den smala kustremsan höjde sig en bergvägg ungefär sjuttio meter hög. Längst bort i fjärran bakom bergväggen såg man en mörkare strimma mot himlen. Det var troligen skog. Om nu skonaren bara kunde nå fram till den sandiga stranden utan att stöta på något grund, eller om de kunde hitta en flodmynning där vattnet var lugnare — då kunde pojkarna hoppas komma i land med livet. Medan Sullivan, Gordon och Moko stannade kvar vid rodret, gick Briant till stäven och såg ut över kusten. Var skulle han sätta fartyget på land? Det var en kinkig sak att avgöra, för vattnet invid kusten var fyllt av klippor och skär. Alla måste vara på däck i det ögonblick fartyget strandade. Briant öppnade därför dörren till kajutan och skrek: — Alle man på däck! Ögonblickligen rusade en svart hund upp, skällde muntert och slickade Briants händer. Strax därpå kom elva pojkar från kajutan. Förskräckelsen och sjösjukan hade tagit dem hårt, och när de nu fick syn på de fräsande bränningarna, började några av de minsta gråta. Klockan sex på morgonen hade ''Forward'' kommit ända fram till de yttersta grunden. — Håll i er ordentligt allihop! ropade Briant. Han hade kastat av sig nästan alla kläder för att kunna hoppa i vattnet och rädda dem som möjligen kunde slungas över bord, när båten stötte på grund. Efter en minut kom den första stöten, då ''Forward'' skrapade mot ett grund med aktern. Det knakade i fartygets fogar, men det sprang inte läck. En våg förde skonaren framåt ett tiotal meter, men plötsligt tvärstannade den, och pojkarna kastades handlöst omkull. Den hade fastnat på en klippa. Det hade nu blivit klar sikt, men vad pojkarna såg var inte uppmuntrande. Framför dem låg en ödslig strand, och mellan fartyget och land var havet fullt av klippor och vitskummande bränningar. Stormen fortsatte att rasa. Störtsjöarna vräkte mot fartyget och sköljde över däcket, så att pojkarna måste hålla sig fast i relingen för att inte spolas över bord. — Det dröjer inte länge förrän fartyget slås sönder av sjöarna, sa Sullivan dystert. — Vad ska vi göra då? frågade Gordon. — Vi måste simma i land och har ingen tid att förlora. Kläderna binder vi som ett knyte på ryggen, föreslog Sullivan. — Vänta! sa Briant. — Varför då? ropade några av de större pojkarna. — Jo, därför att de små inte kan följa med, och vi får inte överge dem. För resten är det nästan omöjligt att simma i den svåra sjön. — Men om fartyget går under, drunknar vi allihop! — Det håller nog ett tag till. Nu har vi flod, men om några timmar kommer ebben och då sjunker vattnet, så vi kan vada i land. Det fanns ingenting att invända mot förslaget. Alla insåg, att Briant hade rätt, fastän Sullivan och några av hans engelska kamrater hade svårt att rätta sig efter honom, därför att han var fransman. Briant hämtade en kikare för att studera det okända landet närmare. Men hur mycket han än spanade, kunde han inte avgöra, om det var en ö eller ett fastland. Var det en ö, som kanske till och med var obebodd, då såg det mörkt ut för dem. Varifrån skulle de få mat, och hur skulle de komma därifrån? Var det fastland, såg situationen litet ljusare ut. Det måste i så fall vara västra kusten av Sydamerika, och de kunde hoppas på hjälp från andra människor. Så småningom avtog stormen. Briant upptäckte i kikaren mynningen av en flod, som rann ut i havet genom en bergsklyfta. — Ser du inte till någon människa eller något hus? frågade Gordon. — Nej, inte en skymt, svarade Briant. Men det är ju inte säkert, att landet är obebott för det. Det kan finnas folk i skogen på andra sidan berget. — Jag tror knappast det, sa den lille negern tvivlande. Om det bodde människor där, skulle man se rök. Och säkert skulle det ligga någon båt vid stranden. Gordon suckade. Han förstod, att Moko hade rätt. Klockan var nu sju på morgonen. Det gick inte längre an att bara stå på däcket och fundera. Alla måste vara beredda att lämna fartyget när ebben kom. Och dessutom måste de tänka på att flytta i land allt som behövdes, först och främst matvaror. Fartygets förråd borde därför hämtas upp. Det fanns gott om skeppsskorpor, konserver, saltat och rökt kött m. m. Briant satte alla i arbete, och det blev ett ivrigt springande upp och nedför trapporna. Den ena bördan efter den andra släpades upp och ordnades på däck. Men om de skulle kunna få varorna i land oskadade, måste vattnet sjunka så mycket, att de kunde vada till stranden, för alla båtarna hade ju slitits bort av stormen. När vattnet sjönk, började skonaren lägga sig på sidan, och efter en stund kunde de nästan inte gå på däcket. Det gällde att skynda på! — Om vi bara hade haft räddningsbåtarna kvar, tänkte Briant. Sjön gick fortfarande hög, men det hade kanske ändå varit möjligt att ro både pojkarna och matvarorna i land. Nu måste de i stället vara beredda att när som helst hoppa i sjön. Plötsligt hördes ett högljutt rop från Baxter, som längs relingen tagit sig fram till förstäven. Där hade han hittat jollen, som han trodde hade gått samma väg som livbåtarna. Den hade fastnat i bogsprötets tackling och var alldeles hel. Det var en verkligt glad upptäckt. Jollen kunde visserligen bara bära fem eller sex personer, men de kunde ju ro fram och tillbaka flera gånger. Alla rusade glatt överraskade fram till förstäven. — Ska vi sätta den i sjön med detsamma? frågade Baxter. — Nej, vi väntar tills havet har lugnat sej, svarade Briant. Det dröjer nog bara några timmar. — Alltid ska du vänta! ropade Sullivan förargad. Men det är inte min stil, ska jag säja dej. Och med hjälp av Cross, Webb och Wilcox, som alltid stod på Sullivans sida, tänkte han fira ner jollen. — Vad ska ni göra? frågade Briant. — Fara i land förstås, svarade Sullivan. — Det får ni inte! — Jo, det gör vi i alla fall! — Ska ni överge oss andra? undrade Briant. — Vem har sagt det? En av oss ror tillbaka båten, så klart. — Om den inte slås sönder, ja. Men ni kommer att gå till botten i bränningarna. — Äsch! Det blir i så fall vår ensak. Sullivan, Cross, Webb och Wilcox hade aldrig kunnat tåla, att Briant tagit befälet på skonaren. Hittills hade de funnit sig, eftersom Briant var den ende som kunde föra fartyget i stormen. Men nu när de ansåg att faran var över, ville de visa, att de inte längre tänkte lyda honom. Därför började de fira jollen i sjön. — Stopp! skrek Briant, som kokade av vrede. Skäms ni inte att bara tänka på er själva? Småpojkarna, som inte kan simma, ska ha jollen. Hans röst var så befallande, att Sullivan tvekade. Nu blandade sig Gordon och Baxter i tvisten och tog parti för Briant. — Briant har rätt, sa de. Låt jollen vara! De fyra pojkarna gick akter över och tjurade. Moko, som bäst förstod sig på ebb och flod, trodde att vattenståndet skulle vara lägst ungefär klockan elva på förmiddagen. Han lodade gång på gång vattendjupet men var inte nöjd med resultatet. — Vattnet sjunker visserligen, men det är för djupt än, sade han. Jag är rädd, att vi aldrig kan vada i land. De väntade tåligt några timmar till. Vattnet sjönk fortfarande. Men klockan elva, då vattenståndet var som lägst, var det fortfarande för djupt mellan klipporna, för att man skulle kunna vada i land. — Nu sätter vi ut jollen, föreslog Baxter. — Nej, svarade Briant. Det är större risk att stöta på grund nu än när vattnet är högre, och jollen kan lätt bli sönderslagen. Men jag har en annan ide. — Vad då? — Någon av oss simmar i land med en tross och gör fast den där. När vi har spänt trossen, kan vi äntra i land. — Fint! Men vem ska göra det? — Jag! Gordon och Baxter kastade beundrande blickar på den modige Briant. De visste, att han satte sitt liv på spel. De letade reda på den längsta tross, som fanns på fartyget och fäste ena ändan stadigt ombord. Sedan tog Briant av sig kläderna, knöt trossens andra ända kring midjan och hoppade i sjön. Till en början verkade allt att gå bra. Briant var en skicklig simmare och nådde utan svårighet den närmaste klippan. Där vilade han sig ett ögonblick och kastade sig sedan på nytt ut i vågorna, som skummade och slog över honom. Men avståndet till nästa klippa var alltför stort och sjögången för stark. Han kämpade förtvivlat mot de rasande böljorna, men krafterna svek honom till slut, och han sjönk. — Hala in, hala in! skrek Gordon förfärad. Fyra par armar fattade om trossen och började ivrigt hala in den. Efter en stund låg Briant på däck, till synes livlös. Jacob kastade sig gråtande över sin bror. Men Briant hade bara svimmat och repade sig snart. — Så mycket vet jag nu, sa han, att jollen inte kan klara sej i den här sjön. Vi måste vänta tills det blir lugnare. Men stormen tilltog åter, och vattnet steg — det var floden som kom. Fartyget reste sig då på rät köl och började vagga på grundet. Det skulle kanske ryckas loss, när flodvattnet var som högst. Hur skulle det då gå? Timme efter timme gick. Klockan fem på eftermiddagen hade vattnet stigit över klipporna, och fartyget var nästan flott. Plötsligt kom en väldig våg akterifrån, lyfte skonaren av grundet och slungade den våldsamt in mot stranden. — Hjälp! Nu är vår sista stund kommen! ropade pojkarna. Men störtvågen blev deras räddning. Utan att kantra och utan att törna mot något grund hamnade fartyget på sandstranden. Två års ferier: Kapitel 3 2100 5025 2006-04-21T10:40:41Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 3| förra= [[Två års ferier: Kapitel 2|Kapitel 2]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 4|Kapitel 4]]}} ==VARIFRÅN KOM POJKARNA?== Skonaren ''Forward'' kom från Auckland, där också de femton pojkarna bodde. Deras äventyrliga färd över Stilla havet berodde på en egendomlig och oförklarlig händelse. Det fanns många skolor i Auckland, både för de vitas och de infödda maoriernas barn. Bland de förnämsta var Shermanskolan, där pojkarna var elever. I den skolan gick söner till inflyttade européer, mest engelsmän, men även tyskar, fransmän och amerikaner. Pojkarna där hade som i många andra engelska skolor stor frihet. De uppfostrades att bli självständiga och vana att klara sig på egen hand. Shermanskolan var avsedd för pojkar från åtta till femton år. Enligt engelsk sed fick de yngre passa upp de äldre, springa ärenden åt dem, städa deras rum och borsta deras kläder. I gengäld var de äldre kamraterna skyldiga att hjälpa och försvara de yngre. På eftermiddagen den 15 februari 1860 strömmade eleverna och deras föräldrar ut ur skolan. Det hade varit terminsavslutning, och nu började två månaders ferier. Fjorton av pojkarna hade av sina föräldrar fått löfte om att under lovet göra en sex veckors sjöresa runt hela Nya Zeeland. De skulle segla med skonaren ''Forward'' som ägdes av en gammal erfaren sjökapten vid namn Garnett. Han skulle själv föra befälet, och besättningen bestod för övrigt av en styrman, sex matroser, en kock och en tolvårig kajutvakt, negerpojken Moko. Alla pojkarna som skulle följa med var av engelsk härkomst utom två fransmän och en amerikan. ''Sullivan'' och ''Cross'' var kusiner och båda söner till plantageägare. De var tretton år gamla och gick i femte klass. Sullivan var den mest begåvade av de två och en av de flitigaste i skolan. Han kallades av alla "lord Sullivan", därför att han alltid verkade så väluppfostrad. Men han var stolt, härsklysten och envis och ville alltid bräcka sina kamrater. Därför var han avundsjuk på Briant, som var mera omtyckt. ''Cross'' beundrade sin kusin omåttligt, och allt vad Sullivan sa eller gjorde, ansåg han vara höjden av visdom. ''Baxter,'' som var son till en handlande i Auckland, var också tretton år och gick i femte klassen. Han var händig och uppfinningsrik. ''Webb'' och ''Wilcox'' var båda tolv år och gick i fjärde klassen. De var ett par riktiga bråkstakar. De hängde jämt ihop, också när det gällde att vara kitsliga mot de yngre pojkarna. Deras fäder var högt uppsatta ämbetsmän i Auckland. ''Garnett'' och ''Humbert'' gick båda i tredje klassen och skulle snart fylla tolv år. Den förre var son till fartygets befälhavare, den senare till en lantbrukare. De var goda vänner, men ganska olika varandra. Garnett var en pigg och glad pojke, som gärna spelade dragspel. Humbert var alltid späckad med roliga historier och hade huvudet fullt av äventyr och hjältedåd. Den bästa bok han visste var Robinson Kruse, och den hade han med sig överallt, fastän han läst den minst tjugu gånger. ''Jenkins'' och ''Iverson'' var mellan nio och tio år gamla och mycket duktiga i skolan. ''Dole'' var åtta och ett halvt år och ''Costar'' åtta. De hade nu flyttat till andra klassen och var mycket stolta över att kunna läsa och skriva. Dole var en riktig tjurskalle och Costar en liten läckergom. ''Gordon'' var född i Boston och hade fyllt tretton år. Hans föräldrar var döda, och hans förmyndare, som var köpman, hade tagit honom med till Nya Zeeland. Han var en ovanligt tidigt utvecklad pojke och både klok och omtänksam. Han var kanske lite sträv ibland, men rättfram och pålitlig. ''Briant,'' som var son till en fransk ingenjör på Nya Zeeland var fjorton år. Han hade gott huvud men var sällan flitig i skolan. Ibland var han sämst i sin klass. Men när Briant verkligen läste, då kunde han rycka upp sig till att på en gång bli bäst i klassen, något som retade hans medtävlare Sullivan. Briant hade många goda egenskaper: han var modig och företagsam, skicklig i idrott och mycket hjälpsam, särskilt mot de mindre kamraterna. Därför var han också den populäraste pojken i hela skolan. Hans yngre bror ''Jacob'' var flitigare men en riktig upptågsmakare. Han tänkte mest på att göra bus som gick ut över både lärarna och kamraterna, och fick ofta stryk. Men det glömde han fort och kom snart med nya påhitt. Han tycktes ha kvicksilver i kroppen. När skonaren väl börjat sin äventyrliga färd, blev Jacob med ens helt förändrad. Han verkade ledsen och grubblande, som om han gick omkring och bar på en dyster hemlighet. Kamraterna kunde inte förstå varför, men alla visste, att det inte berodde på rädsla. Till sällskapet på skonaren hörde också jakthunden Pan, som aldrig lämnade sin herre, Gordon. Skonaren låg förtöjd vid en lång hamnarm i Auckland, och tidigt på morgonen den 16 februari skulle den avsegla. Därför hade alla de unga passagerna gått ombord kvällen förut och lagt sig att sova. Kaptenen, kocken och matroserna var inte på fartyget, då pojkarna kom ombord, de skulle komma först senare på kvällen. Det var bara styrmannen där och tog emot dem. Sedan gick han i land för att uträtta ett ärende. Men innan besättningen hade hunnit gå ombord, inträffade en händelse, som ingen kunde förklara: fartyget drev till sjöss. Ingen av de sovande pojkarna märkte olyckan, förrän det var för sent. När de vaknade på morgonen, var fartyget så långt ute till havs, att de inte kunde se land. Moko var den förste, som upptäckte vad som hänt, och han kallade upp de andra på däck. I Auckland visste man bara, att skonaren hade drivit till havs. I pojkarnas hem rådde därför stor oro och sorg. Hade skonaren förlist, och hur hade det gått för barnen? Som en löpeld spred sig ryktet om olyckan över hela Nya Zeeland, och man gjorde allt för att komma de nödställda till hjälp. Ångare sändes ut i olika riktningar för att spana efter den försvunna skonaren, men de kom tillbaka utan att ha funnit något spår. Efter en vecka inlöpte i Aucklands hamn ett fartyg, och det medförde något, som krossade alla förhoppningar om pojkarnas räddning. Det var ett stycke av skonarens namnbräde, och på detta kunde man tydligt läsa bokstäverna ''...rward.'' Nu var alla övertygade om, att skonaren hade gått under, och att pojkarna aldrig skulle komma tillbaka. Två års ferier: Kapitel 4 2101 5024 2006-04-21T10:40:23Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 4| förra= [[Två års ferier: Kapitel 3|Kapitel 3]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 5|Kapitel 5]]}} ==DET OKÄNDA LANDET== När skonaren strandade, borrade sig kölen ner i sanden, och fartyget låg tillsvidare tämligen säkert. Däcket var illa åtgånget, men fartygets inre var oskadat, så pojkarna kunde bo ombord. Men vid nästa storm skulle skonaren säkert slås i spillror, och det var därför nödvändigt att de snarast förde i land förrådet och letade upp en bostad. Lyckliga över den underbara räddningen gick alla i land. Det gällde nu att först undersöka den närmaste trakten och ta reda på om landet var bebott. — Hittar vi bara en håla eller grotta, där vi kan vara, så spelar det inte så stor roll om det bor människor här eller inte, sa Briant. — Jag tror det finns en grotta i bergväggen därborta, sa Gordon. Kom, Briant, så går vi dit! — Ska vi ta vapen med oss? frågade Briant. — Ja, för säkerhets skull. Det kan ju finnas fientliga vildar här! De båda pojkarna gav sig i väg bort mot den höga bergväggen. Framför den växte tät skog, som det inte var lätt att tränga igenom. Här och där måste de klättra över väldiga trädstammar, som vräkts omkull av stormen, men någon människoboning syntes inte till. Skogen blev allt tätare, ju längre de trängde in i den. Men efter en stund hann de fram till bergväggen. Den var så brant, att det var omöjligt att klättra uppför den, och någon grotta kunde de inte se. För att komma vidare upp till höglandet måste de därför gå runt bergväggen. Briant och Gordon vandrade under en halvtimme åt söder och kom till en liten flod, som flöt ner mot havet genom en trång klyfta i berget. Skogen sträckte sig fram till floden, men på andra sidan om den var landet flackt och sumpigt. Pojkarna gick nedslagna tillbaka till fartyget och alla beslöt att tills vidare stanna kvar ombord. Det var en lycka i olyckan, att ''Forward'' hade kastats så långt upp på stranden. Nu kunde de ganska lätt föra i land allt vad de behövde. — Om vi kan hitta en bostad på land, som är nästan lika bra som ''Forward'', sa Briant, så har vi verkligen tur. Men det ser mörkt ut. Moko, som var den ende som kunde laga mat blev utsedd till kock. Han stekte skinka och ägg, och aldrig hade väl en måltid smakat så underbart. Pojkarna blev så uppmuntrade och livliga, att ingen som sett deras upptåg och hört deras skratt skulle ha trott, att de var skeppsbrutna, som drivit i land på en obebodd kust. Men en av dem deltog inte i den allmänna munterheten. Den som annars brukade vara den gladaste av dem alla, Jacob Briant, hängde nu med huvudet och var tyst som muren. Ingen kunde fatta, vad som gick åt honom. Fullkomligt dödströtta gick sedan alla till kojs utom Briant, Gordon och Sullivan, som i tur och ordning skulle hålla vakt under natten. Tidigt nästa morgon tog de itu med arbetet. Fartyget var utrustat med proviant för ett par månader, men hur skulle det gå sedan? — Vi måste hushålla med maten, sa Gordon, och därför får vi så fort som möjligt gå på jakt. — Ja, inföll Briant. Men jag kunde inte upptäcka något matnyttigt vilt i går. Kråkor och sjöfåglar har jag inte lust att leva på. — Kan vi inte leta efter ägg bland klipporna? frågade Baxter. — Jo, ropade Costar ivrigt. Jag gillar att plocka ägg, och så smakar det så härligt. — Det var ingen dum idé, Baxter! — Och vi kan göra metrevar och fiska, föreslog Webb. — Javisst, utmärkt, sa Gordon. Han hade själv redan tänkt på fiske men ville låta Webb tro att han kom på det först. Förslaget att fiska mottogs med förtjusning. — Vem vill följa med? frågade Webb. — Det vill jag, det vill jag, ropade den ene efter den andre av de yngre, som inte förstod, att fisket här var besvärligt. — Men det är inte så lätt som ni tror, sa Briant. — Det gör ingenting, skrek lille Dole. Vi ska göra så gott vi kan. — Det är bra. Alla ni yngre får gå ut och fiska, medan vi äldre stannar här och gör en förteckning över vad som finns på fartyget. — Utmärkt, sa Gordon. I väg med er nu, men ta Moko med er! Han är mera van vid sådant arbete. Vill du gå med dem, Moko? — Ja gärna! — Men se noga efter pojkarna! — Ja, var inte orolig! — Vill inte du också följa med, Jacob? frågade Briant sin bror. Men Jacob skakade på huvudet och kröp tyst in i en vrå. Jenkins, Dole, Costar och Iverson gav sig alltså i väg under Mokos ledning och gick ut på klipporna, som nu var torra. De hoppade glatt omkring och samlade ett stort förråd av krabbor, musslor, ostron och andra ätbara skaldjur. Under tiden sysslade de andra med att undersöka och göra en förteckning över fartygets förråd. Sullivan, Cross, Webb och Wilcox åtog sig att gå igenom vapen, ammunition, kläder, toalettsaker, husgeråd och verktyg. Briant, Garnett, Baxter och Humbert räknade över livsmedlen, och Gordon skrev upp allting i sin anteckningsbok. Till deras stora glädje fanns en mängd användbara saker på fartyget, bland annat en väldig packe segelduk och en massa trossar, linor och snören. Det fanns åtta jaktgevär, ett flintlåsgevär och ett dussin revolvrar med ammunition. Till fartygets båda kanoner fanns kulor och kartescher. Dessutom hittade de ett stort antal raketer, som kunde bli till nytta, om några av pojkarna förirrade sig i skogen och inte hittade tillbaka till fartyget. Vidare fanns det flera nät, metspön och metrevar, husgeråd och kökssaker. Varma kläder var det gott om, och de kunde komma väl till pass, om de skulle bli tvungna att övervintra här. Om platsen låg på samma breddgrad som Nya Zeeland, kunde vintern bli sträng. En barometer, en termometer, två skeppsur, tre kikare och tre kompasser samt en förbandslåda kunde också komma till användning. I verktygsförrådet fanns det knivar, borrar och tänger m. m. samt flera lådor med spik och skruvar. Ett ställ signalflaggor samt sjökort fanns också ombord. Sullivan stötte på ett föremål, som han glatt överraskad visade för sina kamrater. Det var en liten båt av gummi, som var hopfällbar, så att den kunde bäras som en kappsäck. Fartygets bibliotek innehöll flera geografiska, historiska och naturvetenskapliga arbeten, berättelser och reseskildringar samt en kartbok över alla världsdelar. Ombord fanns också vin och spritvaror samt några tunnor öl. — Vad i all världen ska vi göra med de här? frågade Humbert. Baxter föreslog, att man skulle kasta alltihop över bord, men Briant invände, att man inte hade rättighet att förstöra kaptenens egendom, som han borde återfå om fartyget blev räddat. Och spriten kunde bli till nytta vid förkylning. — Du är visst en riktig läkare, sa Baxter till Briant. Vi låter väl otyget vara då. Du får bli vår apotekare! — Kör för det! Men jag lämnar inte ut en droppe annat än på recept, förstår du. — Vem ska skriva recepten då? — Briant naturligtvis — åh förlåt, ''doktor'' Briant. Skriv nu upp de där flaskorna i din bok, Gordon! — Nå, men här har vi då en sak, som vi absolut inte har någon nytta av, ropade Briant och visade på ett litet skrin, som hade stått på en hylla i kaptenens hytt. — Vad är det för någonting? frågade Baxter. — Det är kassaskrinet. Pengar har vi ingen användning för, om vi inte skulle kasta smörgås med silverslantarna och göra strutar av sedlarna. — Åh, vem vet? inföll Gordon. Kommer ett fartyg hit och hämtar oss, är det ju bra om vi kan betala biljetterna. De beslöt att ta vara på skrinet. Klockan var närmare tolv, då pojkarna kom tillbaka från fisket. De hade med sig en riklig fångst av musslor, krabbor och ostron, och Moko skyndade sig genast att laga middag. Under tiden berättade de andra för Briant, att de hade sett en massa vilda duvor bland klipporna och träden i skogen. I deras bon kunde de säkert hitta massor av ägg. — Åh, skrek Sullivan förtjust. Finns det duvor här, så ska vi minsann jaga. Jakt var det enda arbete, som "lord Sullivan" ansåg fint nog! — Vill ni gå med? frågade han Webb och Cross. Ja, det ville kamraterna gärna, och så bestämde de att jaga duvor nästa dag. — Men skjut inte för många, sa Briant. Då flyger resten härifrån, och förresten måste vi spara på ammunitionen. — Oroa dej inte i onödan, sa Sullivan högdraget. Det är inte första gången jag håller i en bössa, och vi behöver inte dina förmaningar. Den natten var det Baxters och Wilcox tur att hålla vakt på fartyget. De gick fram och tillbaka på däcket och pratade om sin underliga situation. Båda var överens om, att det hade varit en rolig dag. Men när de talade om sina föräldrar och hur oroliga och förtvivlade de måste vara, fick de tårar i ögonen. Åh, om de ändå kunde skicka bud, att de alla levde och hade det bra! Men det var ju omöjligt. Och så kom tanken på framtiden. Hur skulle det gå för dem alla, om landet var obebott och inget fartyg kom till deras kust? Livsmedlen skulle förr eller senare ta slut. Och var skulle de bo, om skonaren slogs sönder av stormarna? Ja, det såg sannerligen mörkt ut för de stackars skeppsbrutna, och de såg oroligt upp mot himlen. Där lyste en klar stjärna så milt och vänligt mot dem, att det nästan såg ut, som om den velat säga: — Tappa inte modet, Gud ska hjälpa er! De båda pojkarna kände sig uppmuntrade av tanken och vandrade fram och tillbaka, tills det började ljusna i öster. Snart blev det full dager, och solens lysande röda klot höjde sig sakta över horisonten. Två års ferier: Kapitel 5 2102 5023 2006-04-21T10:40:04Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 5| förra= [[Två års ferier: Kapitel 4|Kapitel 4]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 6|Kapitel 6]]}} ==Ö ELLER FASTLAND?== Vilket land befann sig pojkarna i? Var det på en ö eller ett fastland? Var det bebott, fastän man hittills inte hade sett spår av några människor? Det var frågor, som ständigt förföljde dem, men de kunde inte komma till någon klarhet. Skonaren hade drivit omkring på havet i tre veckor. Den västliga stormen hade växlat riktning mellan nordväst och sydväst. De kunde därför lika väl befinna sig nordost som sydost om Nya Zeeland. Därför var det omöjligt att avgöra, om de hade kommit till någon av öarna i Stilla havet eller till Sydamerika. — Jag tror, att det här landet är en ö, sa Briant. — Och jag är säker på, att det är ett fastland, antingen Nord- eller Sydamerika, påstod Sullivan, som gärna sa emot Briant. — I varje fall är vi inte i tropikerna, återtog Briant. — Hur kan du veta det? undrade Baxter. — Det ser jag på träden och buskarna här. Det är inga tropiska växter utan ek, bok, björk och gran. Jag skulle gissa, att vi befinner oss på ungefär samma breddgrad som Nya Zeeland. — Då kan det bli kallt på vintern! — Än sen då! ropade Sullivan ivrigt. Vi ska väl inte stanna länge på det här vraket? — Vi har väl inte mycket annat att göra, sa Gordon lugnt. — Har vi inte! skrek Sullivan. Vi kan väl flytta från fartyget in i skogen. Det är lika bra, att vi ger oss i väg inåt landet med detsamma och letar upp människor. — Och om det inte finns några? frågade Briant. — Det måste finnas. Vi gör oss i ordning genast och tar med så mycket livsmedel och husgeråd, som vi kan bära. Så försöker vi ta oss upp till höglandet genom någon rämna i bergväggen. — Vi kan inte ge oss av inåt landet på vinst och förlust, sa Briant. Vi vet vad vi har men inte vad vi kan få. — Vet vad vi har! utropade Sullivan förargad. Ja, vi har ett vrak, som kommer att slås i stycken vid första storm. — Åh, under den här vackra årstiden håller nog fartyget en eller annan månad. Först när hösten kommer, kan det bli tal om att flytta. — Ni kan ha rätt båda två, sa Gordon, som alltid ville medla, när Briant och Sullivan kivades. Någon flyttning kan vi inte tänka på, så länge vi inte känner till landet, det håller jag med Briant om. Men vi bör i alla fall ta reda på, om landet är bebott eller inte, det har Sullivan rätt i. Jag föreslår, att ett par av oss så snart som möjligt gör en upptäcktsfärd inåt landet. Kan vi bara komma upp på ett högt berg med fri utsikt, så ska vi väl kunna se, om det är en ö eller inte. Detta kloka förslag gick alla med på, till och med Sullivan, som bara var förargad över, att han inte själv hade kommit med det. Men nästa morgon regnade det, och den planerade utflykten fick skjutas upp flera dagar. Under regndagarna gick Sullivan, Baxter, Webb, Cross och Wilcox ibland ut på jakt. Sullivan var utan jämförelse bäst på att hantera bössan och sköt ensam lika mycket som de andra fyra tillsammans. Men eftersom ingen av dem förstod sig på villebråd, sköt de och släpade hem alla slags djur. Moko blev till slut arg och sa: — Varför i all världen ska ni dra hem rävar, grävlingar och måsar, som ingen kan äta! Äntligen upphörde regnet den femtonde mars på morgonen, och solen strålade från en molnfri himmel. De beslöt, att Briant, som var vigast, skulle bege sig ut på upptäcktsfärden ensam. Redan klockan sex på morgonen gav han sig i väg med mat och vatten för tre dagar. Hans utrustning bestod för övrigt av käpp, revolver, kompass och kikare. Briant följde till en början stranden och försökte hitta en plats, där han kunde komma upp på berget. Vägen mellan stranden och bergväggen smalnade alltmer och var full av slippriga stenar. Han halkade ofta och var nära att bryta benen. Nu var det ebb, men så småningom blev vattnet mellan stenarna så djupt, att han måste ta av sig skor och strumpor och börja vada. Änder och duvor kretsade i tusental kring honom, och de verkade inte det minsta rädda. Det var därför mycket möjligt att de aldrig sett en människa förut. Längre ut i vattnet låg sjölejon och sälar och solade sig på klipporna utan att bekymra sig om Briant på stranden. Plötsligt stannade han och betraktade förvånad några underliga fåglar med små vingar och korta fötter. Orörliga som bildstoder satt de på klipporna och stirrade omkring sig. — Pingviner! ropade Briant häpen. Då måste vi vara ganska långt söderut, tänkte han. Om jag minns rätt, lever pingvinerna bara i Södra ishavet eller dess närhet. Äntligen nådde Briant det ställe av kusten, där bergväggen sköt ut i havet. Det var den enda plats, där det var möjligt att komma upp på höglandet, och nu gällde det att klättra. Som tur var fanns det här och där små avsatser i berget. Med friskt mod började han krypa på alla fyra; då och då halkade han ett stycke tillbaka. Men sedan han vilat sig på avsatserna ett par gånger, nådde han äntligen utmattad och flåsande bergets topp. Från sin höga utsiktspunkt såg han över omväxlande skogsdungar och mindre höjder, att landet sakta sluttade mot öster. Något hav var inte synligt åt det hållet. Om det inte var ett fastland, måste det vara en mycket stor ö. Han vände sig sedan mot havet för att närmare syna det genom kikaren. Den stora vattenspegeln låg där glänsande klar och smälte i fjärran samman med den dunkelblå himlen. Plötsligt ryckte han till och höll på att tappa kikaren av häpnad. Han hade sett någonting, som gjorde honom fullkomligt yr i huvudet av glädje. Tre fartyg syntes ute på havet! Men samtidigt greps han av en förfärlig oro. Tänk, om man från fartygen inte upptäckte den strandade skonaren! Tänk, om de seglade sin väg utan en aning om, att det fanns nödställd ungdom där! Det skulle vara en ren slump, om de såg ''Forward'' på stranden! Briant var så upprörd att han darrade i hela kroppen. Han fäste sin näsduk vid käppen och svängde den. Men han insåg snart, att fartygen låg så långt bort, att man inte kunde upptäcka honom, även om man råkade titta åt hans håll i kikare. Han släppte käppen, putsade glaset i kikaren och riktade den ännu en gång mot fartygen. Så mystiskt! De låg alldeles stilla. — Vad dum jag är! utbrast han snopen och förargad. Det är ju inga fartyg, bara tre små klippöar! Briant måste nu bege sig hemåt, för om några timmar skulle floden hindra honom att komma fram. Innan han klättrade nerför branten, riktade han kikaren mot öster en gång till. Det hade klarnat nu, och han kunde se tydligare. Briant ropade till av förvåning. En lång, blåaktig, glänsande strimma sträckte sig mellan himmel och land utefter hela horisonten från norr till söder. Man kunde inte gärna ta fel på, att det var havet. Nu var Briant säker på att han gissat rätt. Han och hans kamrater hade verkligen hamnat på en ö, och dessutom en ö, som helt säkert var obebodd, då den inte var mer n några mil bred och de ännu inte träffat på några människor. Nu fanns det inte mycket hopp att någonsin komma därifrån. Aldrig hade Briant varit så nära att tappa modet som nu. Han måste behärska sig för att inte börja gråta. Långsamt började han klättringen utför berget, och först vid åttatiden på kvällen var han tillbaka bland sina kamrater. Författare:Jules Verne 2103 5452 2006-05-31T19:15:58Z The Trooper 72 '''Jules Verne''' (1828 - 1905) I svenska Wikipedia finns en [[w:Jules Verne|artikel om Jules Verne]]. ==Verk== ''Se även [[:Kategori:Jules Verne]]'' *[[Två års ferier]] (''Deux ans de vacances'', 1888) [[Kategori:Författare|Verne]] [[en:Author:Jules Verne]] [[es:Julio Verne]] [[fr:Jules Verne]] [[pl:Autor:Juliusz Verne]] Kategori:Jules Verne 2104 6332 2006-06-30T13:54:45Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Jules Verne|}} {{Wikipedialänk|Jules Verne}} [[Kategori:Författares verk|Verne]] Jag tar en sup 2105 4503 2006-04-05T16:30:11Z Dr Fredrik Haeffner 58 /* Jag tar en sup */ länk till kat även i ingressen ==Jag tar en sup== Dryckesvisa/nubbevisa av finlandssvenske poeten [[:Kategori:Hjalmar Procopé|Hjalmar Procopé]] (1868-1927). Melodin ej känd. '''Jag tar en sup''' :Jag tar en sup, en ärlig sup var dag, :jag vill en sup ock mina vänner bjuda. :Kung Salomo nog hade gjort som jag, :om renat brännvin stått att få i Juda. :Han skulle tagit sig en styrketår :och uppstämt glad till lutan "Helan går" :och tillsett strängt att ingen finge kraba, :ej ens den sköna drottningen av Saba. :Uti en gammal kodex finns ett bud, :att supen endast tagas må till fisken. :Det budet tycks dig strängt, ty- Herre Gud! :ibland du skådar knappt en spigg på disken. :Men lugna dig och fall ej strax i kramp, :hugg gaffeln miodigt i en ättikssvamp :och tag ditt glas, det är dig ej förbjudet: :"All mat är fisk"- så lyder andra budet! :När du förgäves gått från bank till bank :och hela livet tycks dig fullt av galla :och lånen sägas upp och du är pank :och allt är slut och växlarna förfalla- :min vän, grip icke till revolvern strax, :blott den, som har ett gott humör, har flax. :Tag dig en sup, tag två, det klarar tanken :och ger courage till nya dåd- i banken! :Må söderns barn i Reims och Epernay :besjunga druvans safter i sin bägar! :Vi, nordens söner, sjunga ej som de, :ty rankan spirar ej på våra tegar. :Men lika gott, om ock vi ej ha gull, :att slösa på champagnens dyra tull, :vi ta vårt glas, och nöjda uti hågen :vi stämma upp: Hurra för rena rågen! :Ett drickbart vitt vin får man från Bordeaux, :men ej om det jag gör ett högtidsnummer. :Nej, hellre ett glas rhenskt jag läppjar på :till köttet av en frodig nordsjöhummer. :Men bäst av vita viner, vill jag tro, :är snapsen till vår lilla kräftas klo, :och allra bäst, -o, alla dryckers krona- :den snaps, som tas till stjärten av en hona! :Ej nykteristen skrämmer med sitt hot :att det är synd att ta en sup till sillen, :att den, som smakar starkt, blir idiot :och endast sodavatten föder snillen. :Må han predika både natt och dag, :hans lära har ej stöd i Mose lag, :ty fåfängt söka vi ett bud hos gubben, :som säger: Du skall icke taga nubben! :Vid himlens port står gamle Petrus än :och skiljer bister getterna från fåren. :Det är ej lätt att slinka genom den, :ty han har skarpa ögon än trots åren. :Men smyg en sup med angostura i :åt gubben- och strax är passagen fri. :Då ler han gott, och innan du vet ordet :du står inför det stora smörgåsbordet. ''[[Författare:Hjalmar Procopé|Hjalmar Procopé]]'' [[Kategori:Hjalmar Procopé]] [[Kategori:Dryckesvisor]] Författare:Hjalmar Procopé 2106 6334 2006-06-30T14:53:51Z Nysalor 77 +fi '''Hjalmar Procopé''' (1868-1927). :''Läs mer om [[w:Hjalmar Procopé (poet)|Hjalmar Procopé på wikipedia]].'' ==Verk== *[[Jag tar en sup]] - nubbevisa [[Kategori:Författare|Procopé]] [[fi:Hjalmar Procopé]] Kategori:Hjalmar Procopé 2107 6335 2006-06-30T14:53:54Z Nysalor 77 +fi Verk av finlandssvenske journalisten, poeten och pjäsförfattaren '''Hjalmar Fredrik Eugén Procopé''' (1868 - 1927) Artikel om Hjalmar Procopé på [[w:Hjalmar Procopé (poet)|Wikipedia]] [[fi:Luokka:Hjalmar Procopé]] Kategori:Dryckesvisor 2108 6336 2006-06-30T15:38:29Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller dryckesvisor. {{Wikipedialänk|Dryckesvisor}} [[Kategori:Sångtexter]] Jag älskar dig, Jesus 2109 6123 2006-06-28T11:34:33Z Agneta 53 Kategori +versnummer {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag älskar dig, Jesus, :jag vet du är min :och trotts vad jag är :i mig själv, är jag din. '''2.''' :Du frälst mig från döden :och hjälper ännu, :och ingen, nej ingen :har älskat som du. '''3.''' :Av evighet, Jesus :du älskat mig först, :och se, av all kärlek :din kärlek är störst. '''4.''' :Till döden på korset :den sträcker sig ju :och ingen, nej ingen :har älskat som du. '''5.''' :Och sist i det hem :du av nåd mig berett, :vars härlighet än :intet öga har sett, '''6''' :skall lovsången ljuda :långt bättre än nu, :att ingen, nej ingen :har älskat som du. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Diskussion:Önskedagen 2110 4198 2006-02-22T19:18:20Z 82.117.96.4 Om Önskedagen av Vilhelmina Stålberg Dikten Önskedagen är svår att hitta i sin helhet. Från min barndom på 1940-talet minns jag att den började med en gumma(?) med katt och fönsterbalsamin som önskade sig tusen(?) stycken av varje och fick så det krälade. Som kontrast följde versen med prinsessan som önskade sig EN av varje. Strindberg återger endast denna vers. Dikten finns inte i Vilhelmina Stålbergs diktsamling Astrarne från 1867. Den var sannolikt fullständigt citerad i någon antologi för skolbarn ca. 1920 - 40. T. Alexandersson Min blodige konung på korsträdets stam 2111 4452 2006-03-30T06:45:03Z Damast 5 länkfix {{psalmartikel}} <br> <br> <br> <br> <br> <br> {| class=wikitable | valign="top" | :'''[[w:Herde-Rösten 1892|Herde-Rösten 1892]] lyder:''' :'''1''' :''Min blodige konung på korsträdets stam'' :''Föraktade Herre, oskyldiga Lam'' :''Din klädnad är blodig, du ängslas, du ber'' :''Du ligger på marken med ansigtet ner!'' :'''2''' :''Du gråter, du qvider, du tigger om nåd'' :''Du händerna vrider men vet ingen råd:'' :''I tretti' års träldom du lider all nöd;'' :''Och se'n du oss frälsar igenom din död.'' :'''3''' :''För mig blef du sårad, för mig blef du träl;'' :''Du smakade döden att rädda min själ;'' :''Du hänger föraktad men tänker på mig,'' :''Du beder för andra, men glömmer bort dig.'' :'''4''' :''Din helga lekamen mitt påska-lam var;'' :''Den bittraste galla för vällust du tar;'' :''Att göra mig salig, du lider all nöd;'' :''Att skänka mig lifvet, så hänger du död.'' :'''5''' :''Så blef då fullkomnadt Guds eviga råd,'' :''Så lades grundvalen till styrka och nåd'' :''Uppståndelsen följde och allt blef beställt,'' :''Vår Skapare frälsar och slägtet blir sällt.'' :'''6''' :''Så salligt som det uti skapelsen var,'' :''Och än mera lyckligt, ty Medlaren har'' :''En evig Rättfärdighet för oss tillreds.'' :''Kom fattige syndare, gif er tillfreds.'' :'''7''' :''Hvad är då att vara försonad med Gud?'' :''Det är, att han tystat förbannelsens ljud.'' :''Vad är då att vara upprättad igen?'' :''Det är att ha rättighet vara Guds vän.'' :'''8''' :''Förtro dig fördenskull, så usel du är,'' :''Med hela din börda och allt ditt besvär'' :''I Frälsarens händer, han vill och han kan'' :''För hela din salighet vara din man!'' | valign="top" | :'''Psalmtexten i ([[w:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920|SMF 1920]] nr 121):''' :'''1''' :''Min blodige konung på korsträdets stam'' :''Föraktade Herre, oskyldiga Lamm'' :''Din klädnad är blodig, du ängslas, du ber'' :''Du ligger på marken med anletet ner!'' :'''2''' :''Du gråter, du kvider, du beder om nåd'' :''Men offrar och böjer dig under Guds råd:'' :''Att frälsa oss alla från synder och nöd'' :''Du gärna av kärlek för världen blir död.'' :'''3''' :''För mig blev du sårad, för mig blev du träl;'' :''Du smakade döden att rädda min själ;'' :''Du hänger förgäten men tänker på mig,'' :''Du beder för andra men glömmer bort dig.'' :'''4''' :''Din helga lekamen mitt påskalamm var;'' :''Den bittraste galla för glädjen du tar;'' :''Att göra mig salig du lider all nöd;'' :''Att skänka mig livet för mig de blev död.'' :'''5''' :''Vad är då att vara försonad med Gud?'' :''Det är, att han tystat förbannelsens ljud.'' :''Vad är då att vara upprättad igen?'' :''Det är att i tron hava blivit Guds vän.'' :'''6''' :''Förtro dig fördenskull, så usel du är,'' :''Med hela din börda och allt ditt besvär'' :''I Frälsarens händer, han vill och han kan'' :''För hela din salighet vara din man!'' | valign="top" | :'''Den 1985 bearbetade texten,''' :'''som publicerats på fullbordat.nu som''' :[http://www.fullbordat.nu/sanger.asp?songID=163&songbookID=1&year=2005&week=7 '''Veckans sång 7-2005'''] :'''1''' :''Min blodige Konung på korsträdets stam,'' :''Föraktade Herre, oskyldiga Lamm,'' :''Din klädnad är blodig, du kvider, du ber,'' :''Du ligger på marken med ansiktet ner!'' :'''2''' :''Du ängslas och lider att vinna oss nåd, '' :''Och lydigt du böjer dig under Guds råd.'' :''Förnedring och träldom dig vållar djup nöd.'' :''Du ändå av kärlek för världen blir död.'' :'''3''' :''För mig du blev sårad, för mig du blev träl;'' :''Du smakade döden att rädda min själ.'' :''Du är övergiven men tänker på mig;'' :''Du beder för andra men glömmer bort dig!'' :'''4''' :''Din helga lekamen mitt påskalamm var,'' :''Och lidandets bittraste galla du tar.'' :''Att göra mig salig du lider all nöd;'' :''Att skänka mig livet, du Herre, blir död.'' :'''5''' :''Så blev fullkomnat Guds eviga råd,'' :''Och grundvalen lades till frihet och nåd.'' :''Uppståndelsen följde, allt blev återställt,'' :''Vår Skapare nöjdes, och släktet blev sällt,'' :'''6''' :''Så sällt, som det en gång i skapelsen var,'' :''Och än mera lyckligt, ty Medlaren har'' :''En evig rättfärdighet för oss tillreds.'' :''Kom, fattige syndare, giv dig tillfreds!'' :'''7''' :''Vad är då att vara försonad med Gud?'' :''Det är, att han tystat förbannelsens ljud.'' :''Vad är då att vara upprättad igen? '' :''Det är att ha rättighet vara Guds vän.'' :'''8''' :''Förtro dig fördenskull så usel du är'' :''Med hela din börda och allt ditt besvär'' :''I Frälsarens händer! Han vill och han kan'' :''För hela din salighet vara din man.'' :'''''Fredrika E. Nieroth-Falck, 1767. Bearbetad 1985''''' |} [[Kategori:Psalmer]] Diskussion:Författare:Dan Andersson 2112 4218 2006-02-24T11:20:14Z 193.254.4.12 tjena MediaWiki:Allmessagesfilter 2113 sysop 4836 2006-04-16T12:08:43Z EnDumEn 2 översätter Filter för meddelandenamn: MediaWiki:Allmessagesmodified 2114 sysop 4837 2006-04-16T12:09:14Z EnDumEn 2 Visa bara ändrade MediaWiki:Anonnotice 2115 sysop 4225 2006-02-26T02:08:11Z MediaWiki default - MediaWiki:Delete and move confirm 2118 sysop 5344 2006-05-18T10:41:44Z EnDumEn 2 svenska Ja, radera sidan MediaWiki:Exportnohistory 2119 sysop 5114 2006-04-23T18:55:10Z EnDumEn 2 ---- '''Observera:''' på grund av prestandaskäl kan du inte exportera sidors hela versionshistorik. MediaWiki:Listredirects 2120 sysop 4862 2006-04-17T08:55:53Z EnDumEn 2 Lista över omdirigeringar MediaWiki:Longpageerror 2121 sysop 6665 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default <strong>FEL: Texten som du försöker spara är $1 kilobyte, vilket är mer än det maximalt tillåtna $2 kilobyte. Den kan inte sparas.</strong> MediaWiki:Markedaspatrollederror 2122 sysop 6675 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Kan inte markera som patrullerad MediaWiki:Markedaspatrollederrortext 2123 sysop 6676 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Du måste ange version för att kunna markera som patrullerad MediaWiki:Newtalkseperator 2124 sysop 4242 2006-02-26T02:08:12Z MediaWiki default ,_ MediaWiki:Rc categories 2125 sysop 6754 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Begränsa till följande kategorier (separera med "|") MediaWiki:Rc categories any 2126 sysop 6755 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Vilken som helst MediaWiki:Restriction-edit 2127 sysop 4955 2006-04-18T09:52:49Z EnDumEn 2 Redigering MediaWiki:Restriction-move 2128 sysop 4954 2006-04-18T09:52:11Z EnDumEn 2 Flyttning MediaWiki:Semiprotectedpagewarning 2129 sysop 4941 2006-04-18T09:14:45Z EnDumEn 2 översätter '''Observera:''' Den här sidan har skyddats så att bara registrerade användare kan redigera den. MediaWiki:Showlivepreview 2130 sysop 6806 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Automatiskt uppdaterad förhandsvisning MediaWiki:Spam blanking 2131 sysop 6811 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Alla versioner innehöll en länk till $1, blankar MediaWiki:Spam reverting 2132 sysop 6812 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Återställer till den senaste versionen som inte innehåller länkar till $1 MediaWiki:Spambot username 2133 sysop 6813 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default MediaWikis spampatrull MediaWiki:Thumbnail error 2134 sysop 6819 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ett fel uppstod när thumbnailen skulle skapas: $1 MediaWiki:Tog-uselivepreview 2135 sysop 6832 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Använd direktuppdaterad förhandsgranskning (Javascript, på försöksstadiet) MediaWiki:Uploaddisabledtext 2136 sysop 6863 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Uppladdning av filer är avstängd på den här wikin MediaWiki:Userinvalidcssjstitle 2137 sysop 4872 2006-04-17T10:23:35Z EnDumEn 2 '''Varning:''' Det finns inget utseende med namnet "$1". Tänk på att anpassningar av .css- and .js-sidor har små bokstäver i titeln, t.ex. Användare:Foo/monobook.css istället för Användare:Foo/Monobook.css. Två års ferier: Kapitel 6 2139 5022 2006-04-21T10:39:41Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 6| förra= [[Två års ferier: Kapitel 5|Kapitel 5]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 7|Kapitel 7]]}} ==SKÖLDPADDSFÅNGST== När Briant berättade, att de hamnat på en ö blev pojkarna grymt besvikna. Alla såg bekymrade ut, och hoppet om räddning försvann. Det kunde dröja många år, innan något fartyg händelsevis kom till dessa farvatten. Och vad skulle de leva av, när skonarens förråd tog slut? Kanske skulle de dö av hunger. Men Sullivan trodde inte på Briants uppgifter. Han var avundsjuk, för att han inte hade fått göra upptäcktsfärden själv och ville säga emot. — Jag är säker på, att du har sett fel, envisades han. Den där blå strimman var nog bara himlen, som skiftade färg. — Visst inte, försäkrade Briant. — Men såg du inget land på andra sidan strimman? frågade Gordon. — Nej, den flöt ihop med himlen. — Äsch, ropade Sullivan föraktfullt. Du har sett i syne, som när du tog öarna för fartyg. Innan jag tror dej, vill jag allt se med egna ögon, att det är hav på andra sidan. — Bråka inte! sa Gordon. Vi kan ta reda på, vem som har rätt, och jag föreslår, att vi gör en expedition inåt landet i morgon. Alla var ivriga att få följa med, inte minst de yngsta. — Nej, ropade Gordon skrattande, vi kan inte ge oss i väg allihop. De beslöt, att Sullivan, Briant, Baxter och Humbert skulle ge sig ut på en rekognoscering. Men följande morgon regnade det, så att färden måste uppskjutas. Pojkarna diskuterade hela dagen den viktiga frågan om landet var en ö eller ett fastland. Sullivan drog som vanligt Webb, Cross och Wilcox på sin sida, medan alla de andra höll med Briant. — Jag ''vet,'' att det är en ö, jag har ju själv sett det, sa Briant. — Och ''jag'' är säker på, att det är ett fastland, sade Sullivan. Som vanligt var det den sansade Gordon, som fick lugna ner motståndarna. — Ta det lugnt! sa han. Det lönar sej inte att gräla, och snart får ni ju med egna ögon se vem som har rätt. Men det dröjde längre än man väntat. Det fortsatte att regna i fjorton dagar, och pojkarna måste för det mesta stanna ombord. De hade tillräckligt att göra allesamman med att laga de skador som väder och vind gjorde på fartyget. Dag efter dag fick däcket nya sprickor, som måste tätas för att inte kajutorna skulle fyllas med vatten. Under de korta stunder, då det var uppehållsväder, gick några av pojkarna på fiske. I havet vimlade det av olika slags fiskar, särskilt torsk, som blev av stort värde i hushållet. En av de sista dagarna i mars inträffade en händelse, som väckte stor uppståndelse. Det hade regnat hela morgonen, men på middagen klarnade det upp, och de yngsta begav sig då till stranden med sina fiskredskap. De hade knappt varit borta en halvtimme, förrän höga tjut och skrik hördes, blandade med skrattsalvor och hurrarop. Gordon, Briant, Humbert och Moko skyndade genast till stranden. Där fick de se en underlig syn. Costar och Jenkins satt på ryggen av ett stort och platt djur, som på sanden långsamt krälade ner mot havet. De andra försökte hålla fast djuret med en snara. Det var en jättesköldpadda, som de träffat på ett stycke upp på stranden, där hon höll på att lägga ägg. Jenkins och Iverson hade genast kastat upp lille Costar på sköldpaddans rygg, och sedan hade Jenkins hoppat upp bakom honom. Sköldpaddan satte sig ögonblickligen i rörelse mot havet, och den vettskrämde Costar började skrika, allt vad han orkade, medan Jenkins hurrade och skrek: — Hoppla häst! Hopp i galopp! När Gordon och hans tre kamrater hann fram, var sköldpaddan inte långt ifrån vattnet. Garnett och Iverson drog med förtvivlade krafter i repet och satte hälarna djupt ner i sanden för att hejda den. Men sköldpaddan var så stark, att den släpade dem båda med sig. Briant lyfte genast ner den skrikande Costar från sköldpaddan, och när Garnett och Iverson släppte snaran, ramlade Jenkins av. Sköldpaddan ökade farten och skulle ha kommit undan, om inte Moko hittat på råd. Med förenade krafter lyckades de välta sköldpaddan på rygg, och där låg den sprattlande med benen i vädret utan att komma ur fläcken. Briant hämtade en yxa och dödade djuret. — Varför kunde inte den stackarn få leva? frågade Costar. — Då hade vi gått miste om minst femtio kilo fint kött, svarade Briant. — Men inte går det att äta? — Jo visst, sköldpadda är bland det bästa som finns. Eller hur, Moko? — Jo, det vill jag lova, svarade Moko och smackade med sina tjocka läppar. Matvraket Costar kan inte önska sej något bättre. Sköldpaddan styckades och forslades till fartyget. En så rik fångst hade pojkarna inte gjort förut, och nu fanns det färskt kött för en tid framåt. Regnet och ovädret höll i sig ända till slutet av mars månad. Men under de första dagarna i april började det klarna, och äntligen blev det solsken och lugnt väder. Pojkarna samlade nu ihop allt för expeditionen: bössor och revolvrar med ammunition, två yxor, kikare, kompass, filtar och dessutom matsäck och vatten. Klockan sju på morgonen bröt Sullivan, Briant, Baxter och Humbert upp, åtföljda av Pan. De beslöt att följa samma väg som Briant hade valt under sin färd fjorton dagar tidigare. Sullivan försökte visserligen flera gånger klättra upp för den branta bergväggen men misslyckades och måste slutligen följa Briant. — Det vore väl ändå märkvärdigt, muttrade Baxter, om det inte skulle finnas något annat sätt att komma upp på höglandet. Kanske Pan kan hjälpa oss. Han pekade mot branten och visslade på hunden. — Pan, vi ska dit upp på höjden! sa han och pekade mot branten. Dit upp! Sök! Den kloka hunden begrep tydligen. Han satte i väg in i småskogen och försvann. Pojkarna stod kvar en stund och lyssnade och fortsatte sedan i samma riktning som hunden. Efter en stund började Pan skälla ivrigt. Pojkarna skyndade på sina steg och fick syn på hunden vid mynningen till en hålväg, som gick snett uppför bergväggen. — Bravo! ropade Sullivan glatt. Var det inte det jag trodde, att vi i alla fall skulle hitta ett pass i berget. Med Pan i spetsen klättrade alla snabbt upp genom klyftan, som inte var lika tvärbrant som bergväggen. Efter en ansträngande vandring stod alla fyra högst uppe på berget. Sullivan satte genast kikaren mot öster. — Ser du havet? frågade Briant. — Havet! Det finns bara i din fantasi, har jag ju redan sagt! Briant tog själv kikaren och måste medge att något hav inte var synligt i öster. — Jag vet, att havet ska finnas där, sa han. Men vi står lägre nu än när jag såg det. Vi måste fortsätta tills vi kommer så högt, att vi kan se det! — Nej, stopp! ropade Sullivan. Det tjänar ingenting till att söka efter ett hav, som inte finns. — Men vi bör väl i alla fall undersöka landet för att veta, vad som finns där. — Jag går inte med längre, sade Sullivan. — Nå, då går jag ensam. — Vi följer med dej, Briant, förklarade Baxter och Humbert på en gång. Sullivan mumlade något om "dumheter", men eftersom han inte ville vara sämre än de andra, gav han efter, och alla fyra började gå mot öster. Till en början gick färden över en ganska kal högplatå, där det växte buskar, tistlar och ormbunkar. Men efter en stund kom de in i en skog, och där var det svårare att tränga fram. Kärr och snår omväxlade med täta dungar av större träd. Stora klippblock och kullfallna trädstammar hindrade dem ofta och tvingade dem att gå omvägar. Men med hjälp av kompassen fortsatte de mot öster. Av människor syntes inte ett spår. De kullfallna träden hade inte fällts av människohand, och de små stigar som fanns var tydligen upptrampade av vilda djur, som ibland skymtade bland träden. Klockan två stannade de för att äta middag på en öppen plats vid en bäck. Medan de funderade på, var det skulle vara lättast att komma över bäcken, upptäckte Baxter en rad flata stenar, som låg så att de bildade en liten spång över vattenfåran. — Tänk en sådan tur, sa Sullivan, när han betraktade stenraden. Naturen har roat sej med att hjälpa oss stackars vandrare i ödemarken! — Stenarna måste vara ditlagda av människor, svarade Briant fundersamt, eftersom de ligger i en sån jämn rad. — Kom så fortsätter vi då tills vi hittar de där människorna, ropade de andra. Med fördubblad iver började de åter vandringen mot öster. Timme efter timme gick, men skogen tycktes aldrig vilja ta slut. Snart började det skymma, och vid åttatiden på kvällen var det så mörkt, att de knappast kunde ta sig fram. — Vad är det här för någonting? frågade Humbert och pekade på ett stort, svart föremål, som plötsligt stod i vägen för dem. — Jag kan inte se vad det är, svarade Briant. Jo, vänta lite! Det måste vara ett av de där jätteträden med hängande grenar, som är sånt bra skydd mot oväder. Där kan vi ligga i natt. Han böjde undan de risiga grenarna och kröp in. De andra följde efter och fann en utmärkt viloplats, där de genast somnade. När de vaknade igen, hade solen redan hunnit ett stycke upp på himlen. Baxter ropade plötsligt till. — Vad är det? undrade Sullivan. — Titta, har ni sett på maken! skrek Baxter. Se er omkring! Alla rusade upp och såg då, att det inte var ett träd utan en gammal förfallen koja, gjord av stänger, grenar och ris. — Nu vet vi i alla fall, att landet är bebott, sa Sullivan. — Det är inte så säkert, svarade Briant. Vi vet bara, att det ''har'' funnits människor här någon gång. Men därför är det inte så säkert att de finns kvar ännu. Den här riskojan är mycket gammal och har tydligen inte varit bebodd på många år. — Men i alla fall är det människor som har byggt den, vidhöll Sullivan. — Ja, men kanske är det bättre för oss, om de där människorna inte längre finns här, mumlade Briant. — Varför det? undrade Baxter. — Jo, kojan är troligen uppförd av vildar, som kanske är människoätare. Baxter och Humbert ryste. — Nå, än sen, invände Sullivan. Vi har ju våra vapen och ska försvara oss till sista blodsdroppen, om vi blir anfallna. — Ja, det är klart, svarade Briant lugnt, och vi ska inte låta skrämma oss att vända om utan fortsätta, tills vi har nått vårt mål. De fortsatte, men det gick långsamt, eftersom de måste bana sig väg genom skogen med yxorna. Fram på eftermiddagen kom de till en öppen plats och stannade som fastnaglade vid marken. Framför dem utbredde sig en stor grässlätt, sedan en sandstrand och där utanför en glänsande vattenspegel, som i fjärran begränsades av himlaranden. Det måste vara havet. Inför denna nedslående syn, som gäckade deras förhoppningar, stod de alla tysta. Sullivan såg skamset på Briant, som inte visade någon skadeglädje över att ha fått rätt. Trötta och nedslagna gick pojkarna och satte sig på en gräsklädd kulle närmare vattnet. När de hade ätit middag, tänkte de vända tillbaka hem. Men just när de skulle bryta upp, rusade Pan ner till vattnet och började ivrigt dricka. — Nej, se på Pan, som dricker saltvatten! ropade Humbert förvånad. Sullivan sprang ner till stranden, tog en handfull vatten och smakade. — Det är sötvatten! ropade han överraskad. Två års ferier: Kapitel 7 2140 5021 2006-04-21T10:39:25Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| undertitel= Kapitel 7| förra= [[Två års ferier: Kapitel 6|Kapitel 6]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 8|Kapitel 8]]}} ==GROTTAN OCH BENRANGLET== Nu visste de lika litet som förut, om de var på en ö eller ett fastland. Det enda de visste med säkerhet var, att om det var en ö, så måste den vara stor, eftersom insjön såg ut som ett hav. Sullivan ansåg naturligtvis fortfarande, att det måste vara ett fastland, en hel världsdel, troligen Sydamerika. Briant sa inte emot honom längre. Alla var dock överens om att återvända till fartyget. Först när årstiden blev varmare, borde de fortsätta färden och undersöka landet på andra sidan sjön. Men på det illa åtgångna fartyget kunde de troligen inte bo kvar länge till. Därför måste de först som sist finna en plats i land, där de kunde ordna en bostad för vintern. De fyra pojkarna beslöt att ta en annan väg tillbaka till fartyget. Kanske kunde de samtidigt upptäcka spår av de människor som hade byggt riskojan. De gick i en båge längre mot söder. Pan sprang som vanligt framför dem och spanade. Träffade han på någon människa eller något misstänkt, skulle han säkert varna dem. De följde stranden och kom in i skogen, som här var mindre tät. Trakten vimlade av småvilt, som Pan drev upp. Framåt eftermiddagen kom de till en öppning i skogen och fick syn på några underliga, tvåbenta djur med långa halsar. Pan rusade snabbt efter dem, och de flydde med sådan fart, att pojkarna bara såg skymten av dem. Men det var tillräckligt. — Strutsar! utropade Briant överraskad. De finns nog inte på småöarna i Stilla havet! — Nej, men i Australien och Nya Zeeland, invände Sullivan, som var styv i naturlära. — Ja, en liten klumpig art, men de här var stora och vackra. — Om de bara hade sprungit över något gyttjigt ställe, sa Baxter, så kunde vi ha sett på spåren, vilken art de tillhörde. — Vad menar du? undrade Humbert. — Jo, den amerikanska strutsen har tre tår på var fot. — Det ''var'' amerikanska strutsar, avgjorde Sullivan. Vi är på Sydamerikas fastland och därmed punkt. Vid sjutiden på kvällen stannade pojkarna på en vacker plats i skogen, och när de hade ätit, lade de sig till vila under ett stort träd. När de hade fått frukost nästa morgon och sett sig litet närmare omkring, kom de överens om, att stället mycket väl kunde passa till boplats för dem. Skogen skyddade bra mot storm och oväder. Mitt igenom den flöt en liten flod med friskt och klart vatten, och villebråd fanns i överflöd. I floden tycktes det finnas gott om fisk, och litet längre bort låg en mosse med riklig tillgång på vildänder och beckasiner. Kanske det också i närheten fanns ätliga frukter och andra växter, som kunde ersätta bröd. Då kunde de inte önska sig något lämpligare ställe. När sällskapet bröt upp för att gå över floden, sprang Pan som vanligt i förväg. Innan de visste ordet av, syntes han i backsluttningen på andra sidan floden, utan att någon sett honom simma över. Då de kom fram till flodstranden, fick de förklaringen. Där fanns nämligen en likadan övergång av stenar, som den de hade passerat ett par dagar tidigare. — Vi har då sannerligen tur! ropade Humbert. — Ännu ett bevis på att människor finns eller har funnits här, tillade Briant. Med vad säjer ni om det här? Han pekade på ett föremål vid flodstranden. Det bestod av några multnade plankor, som till hälften låg begravda i sanden. De såg ut som lämningar av en liten båt, och i ena plankbiten satt en rostig järnring. Strax därpå gjorde de ännu ett fynd. Vid flodstranden växte en stor bok. — Titta, ropade Baxter, någon har skurit ut bokstäver i stammen. <center>''F B 1807''</center> stod inristat i barken. — Jag gissar, sa Briant, att spåren kommer från en skeppsbruten vit man, men att landet i övrigt är obebott. — Kanske, medgav Sullivan. Men det är ju längesedan de där bokstäverna ristades in, och båten har väl legat femtio år och ruttnat i sanden. Mannen är nog död för länge sen! — Men när det nu har funnits en civiliserad människa här, så måste han ha haft en bostad, sa Baxter. Låt oss leta upp den! De följde floden. Pan sprang före dem och skällde ivrigt. Briant ropade på honom, men han lydde inte, och man hörde hans våldsamma skällande på avstånd. — Pan har spårat upp något, sa Baxter. Måtte det inte vara vildar. Men allt var lugnt, och endast Pans ursinniga skällande bröt skogens tystnad. Plötsligt böjde sig Sullivan ner och tog upp ett föremål från marken. Det var en gammal, rostig järnspade. Skaftet var så murket, att det föll sönder, då Sullivan tog i det. Pojkarna stannade och såg sig omkring. Marken bar tydliga spår av tidigare odling. Men det måtte ha varit länge sedan, för här och där växte rätt stora buskar, och de enstaka jamsväxter som fanns bland buskarna var förvildade. Medan de ännu stod stilla och såg sig om, kom Pan tillbaka. Han skällde fortfarande och nafsade i deras kläder för att få dem med sig. Nyfikna följde pojkarna hunden, som sprang före dem in i ett snår vid foten av en backsluttning. Briant böjde undan grenarna och fann då en öppning, som tycktes leda in i en jordkula. — Titta! sa han. Här finns bestämt en håla eller en grotta. — Vågar vi gå in? undrade Humbert. — Det är nog bäst att vara försiktig, sa Baxter. Finns det vildar därinne, håller de sej nog så tysta, att vi inte märker dem, förrän vi har kniven på strupen. — Vi ska först låta Pan undersöka hålan, föreslog Briant. Pan kom ut igen ur den och viftade med svansen liksom för att visa, att det inte var farligt. — Om Pan inte har upptäckt något misstänkt därinne, så kan vi tryggt gå in, sa Sullivan. — Ja, men vi måste ha något att lysa oss med. Vänta ett ögonblick! Briant sprang efter en torr, kådig trädgren och satte eld på den med en tändsticka, medan Sullivan högg bort grenarna, som stängde ingången till grottan. Med Briant i spetsen gick pojkarna in i den smala gången, som snart vidgade sig. De kom in i en tämligen stor och hög grotta med tak och väggar av sten och golv av torr, fin sand. Vid ena väggen stod ett bord, en pall och en tom lerkruka. Vid andra väggen syntes en öppen kista. Den var tillverkad av brädstumpar och innehöll en hög trasiga kläder. På bordet låg några stora musselskal, som nog hade använts som tallrikar, ett par metkrokar, en rostig kniv och en tom bleckbunke. Vid den tredje väggen stod en klumpig säng med ett trasigt täcke. På en hylla bredvid huvudgärden fanns en ljusstake av trä och ett elddon av det slag som användes, innan tändstickorna var uppfunna. En rysning genomilade dem alla, när de betraktade den eländiga sängen. Tänk om det multnade liket av grottans ägare låg under täcket! Briant var den förste, som övervann sina känslor. Han gick fram till sängen och lyfte undan täcket. Han andades ut. Sängen var tom. Tysta och allvarsamma gick alla ut ur grottan. Pan hade följt dem in men strax därpå skyndat ut i det fria. När de kom ut, såg de inte till hunden, men snart hörde de hans skall från en liten träddunge i närheten. Pan lät moloken, nästan ängslig. De fyra pojkarna skyndade dit och möttes av en syn, som kom dem att stanna och stirra på varandra. Vid foten av en gammal bok låg det solblekta skelettet av en människa. Det var säkert lämningarna efter den person som hade lagt stenbroarna, begagnat båten och bott i grottan. Användare:Skizzik 2141 5193 2006-05-01T21:36:28Z Skizzik 28 [[w:Användare:Skizzik|Jag på svenska wikipedia]] '''Sidor jag startat:''' {|border=0 style="font-size:10px;" | [[Mall:Välkommen]] [[Wikisource:Önskelista]] |} [[en:User:Skizzik]] Wikisource:Önskelista 2142 6925 2006-07-01T19:43:56Z NERIUM 63 På denna sida kan du lägga förslag på texter som du tycker bör finnas men där du själv inte har något eget material. Det ord du föreslår kommer att vara rött. När sedan någon har antagit utmaningen lagt till en text under det föreslagna ordet blir länken blåmarkerad. Redigera gärna bort ord från denna lista som är "blåa". ==Hur man använder önskelistan== *Begrepp som inte är allmänt bekanta bör åtföljas av en kort beskrivning alternativt en länk till en artikel på [[w:Huvudsida|Wikipedia]] eller dylikt. *Listan är till för artiklar som ännu inte finns. == Texter == *'''#:''' *'''A:''' *'''B:''' *'''C:''' *'''D:''' *'''E:''' *'''F:''' *'''G:''' *'''H:''' *'''I:''' *'''J:''' *'''K:''' *'''L:''' *'''M:''' *'''N:''' *'''O:''' *'''P:''' *'''Q:''' *'''R:''' *'''S:''' *'''T:''' *'''U:''' *'''VW:''' *'''XYZ:''' *'''ÅÄÖ:''' == Wiktionary == == Mallar == == Se även == *[[Special:Wantedpages|De mest önskade artiklarna]] *[[Wiktionary:Nysida]] [[Kategori:Wikisource:Redigering|Önskelista]] Mall:Välkommen 2143 6952 2006-07-01T23:43:42Z NERIUM 63 <div style="border:solid 1px tan; background:antiquewhite; padding:3px;">Hej, {{PAGENAME}}, välkommen till Wikisource! Tack för ditt intresse för projektet; vi hoppas att du kommer trivas här på denna wiki-community. För att komma igång kan du läsa [[Wikisource:Deltagarportal|Deltagarportalen]] och om du undrar något eller behöver hjälp med något så kan du ställa en fråga på [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. Annars kan du även kontakta mig på min diskussionssida. :)</div> <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Användare:Agneta 2144 4273 2006-03-04T01:31:31Z Agneta 53 Är i dagsläget mest intresserad av kyrklig sång, psalmtexter och psalmförfattare. Intresset har sin grund i författarskap och litteratur allmänt. Psalmböcker och Biblar var de första böckerna som producerades i så stor omfattning att dessa böcker blev tillgängliga i mest varje hem. En katekes, en psalmbok och en Bibel blev var persons eller femiljs egendom och den vanligaste tillgängliga texten för barn att träna läsning i. Till skillnad från Bibelns och katekesens texter, så skrevs kontinuerligt nya psalmtexter för olika kyrkors behov och önskemål. Texter finns i original, översatta till svenska eller bearbetade från åldre till modernare svenska. Många textförfattares namn försvann och andra tillkom i nyproduktionen av psalm- och sångböcker. Melodierna återanvändes genom seklen och de ursprungliga kompositörernas namn ersattes med ursprungsland eller bara en notering om att det var en [[Folkmelodi]]. Språkkunnighet var en förutsättning för att kunna översätta texterna till svenska och vår tidigaste kända svenska psalmbok innehöll ett 40-tal tyska psalmer översatta till svenska av [[Olaus Petri]] under 1520-1530-talet. Det svenska språkets utveckling i dessa texter är iakttagbara i moderniseringen av dessa texter, vilket intresserar mig mycket. Jag är mer intresserad av denna språkliga utveckling än av det religiösa innehållet i texterna i sig och jag tycker det är lika intressant med statlligt sanktionerade psalmtexter som de senare tillkomna frikyrkliga psalmtexterna. De frikyrkliga texterna roar mig mycket eftersom många är författade av kvinnor. Hjertans Jesus 2145 4281 2006-03-05T10:57:32Z Damast 5 återlänksmallen {{psalmartikel}} {{psalmartikel}} :'''Hjertans Jesus''' :1. :Hjertans Jesus, i ditt hjerta :Är så godt att gömma sig. :Utom dig är idel smärta, :Ingenting förnöjer mig; :Men der inne vill jag vara, :Gömma mig för allt alarm, :Dig, min Jesus, älska bara, :Af din kärlek, jemt gå varm. :2. :I din kärlek, Jesus söte, :Är så godt att vara till, :Hvila i ditt kärlekssköte, :Bättre må jag aldrig vill; :I din kärlek vaka, sofva, :I din kärlek be och lofva, :Vandra, lefva, dö också. :3. :Utan dig kan jag ej trifvas, :Utan dig jag mår ej väl, :Utan dig kan aldrig gifvas :Ständig ro för kropp och själ, :Men i dina kärleks armar :Är ett fast och säkert slott. :Fast det ofta kring mig larmar, :Jag hos dig dock hvilar godt. [[Kategori:Psalmer]] Användare:Grillo 2146 4276 2006-03-04T17:44:28Z Grillo 54 Samma Grillo som på Wikipedia, användarnamn skapat för framtida bruk. Mall:Radera 2148 6954 2006-07-01T23:46:01Z NERIUM 63 <div class="varningstext"> Den här texten har föreslagits till radering. Motiveringen för radering är: {{{1}}} </div> <includeonly>[[Kategori:Raderingar]]</includeonly> <noinclude><div id="catlinks"><p class='catlinks'>Sidor som använder den här mallen [[Wikisource:Kategorier|kategoriseras]] i [[:Kategori:Raderingar]]</div>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> MediaWiki:Common.css 2149 5216 2006-05-05T13:24:52Z EnDumEn 2 /* <pre> */ .varningstext { background-color:beige; border:1px solid #C51919; padding:5px; text-align: center; width: align; } /* Klass för snygga tabeller */ table.fintabell { margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; } table.fintabell th, table.fintabell td { border: 1px #aaaaaa solid; padding: 0.2em; } table.fintabell th { background: #f2f2f2; text-align: center; } table.fintabell caption { margin-left: inherit; margin-right: inherit; } /* </pre> */ Användardiskussion:Skizzik 2150 4303 2006-03-06T09:37:41Z Skizzik 28 ==Hej och välkommen till Wikisource== (fast du har visst redan varit här ett tag). Jättebra att du rättar de fel som du hittar! /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 5 mars 2006 kl.20.28 (UTC) :Tackar, alltid trevligt med ett välkomnande =) -- [[Användare:Skizzik|Skizzik]] 6 mars 2006 kl.09.37 (UTC) Användare:Storpilot 2151 4304 2006-03-06T16:38:50Z Storpilot 56 Så ni slipper se rött {| align="right" style="border: solid 1px blue;" ! !!meta!!'pedia!!'tionary!!commons |- ! en | rowspan=2|[[meta:User:Storpilot|u]] [[meta:User talk:Storpilot|t]] | |[[w:en:User:Storpilot|u]] [[w:en:User talk:Storpilot|t]] | |[[wikt:en:User:Storpilot|u]] [[wikt:en:User talk:Storpilot|t]] | rowspan=2|[[commons:User:Storpilot|u]] [[commons:User talk:Storpilot|t]] |- ! sv | |[[w:Användare:Storpilot|a]] [[w:Användardikussion:User talk:Storpilot|d]] | |[[wikt:Användare:Storpilot|a]] [[wikt:Användardiskussion:User talk:Storpilot|t]] |} Hmm, jag kanske lägger in lite svenska författningar så småningom.<br> /Storpilot Vad? Deruppe ingen död skall vara 2152 6136 2006-06-28T12:19:14Z Agneta 53 Vet inte om jag rett ut detta, men den finns också under "Svarta Sarah" kanske {{psalmartikel}} :1. :"Deruppe ingen död skall vara :Och inga tårar, ingen natt!" :Så sjöng den lilla svarta Sara, :Ett fattigt negerbarn så gladt. :2. :"Deruppe ingen värk skall vara, :Och inga smärtans rop som här! :Der får jag se guds anlet' klara :Och evigt blifva der han är!" :3. :En gång, en enda gång allena, :Hon hört den hvite läraren; :Hon hört om blodet, som kan rena :hon hört om Jesus, barnens vän. :4. :Hon hört ock om den nya staden, :Hvars murar heta salighet; :Der vill ock hon stå med i raden :Och lofva Gud i evighet. :5. :Nu ligger hon på smärtans läger. :En usel bädd af hö och strå; :Men ack, den klara blicken säger, :Att fröjd i hjertat bor ändå. :6. :Fast utan någon vän vid sidan :Fast bädden är så hård och kall, :Hon ligger der i glad förbidan :Af hvad som ännu komma skall. :7. :Hon tänker på de dyraorden, :Hon en gång hört af läraren; :Hon tänker på den nya jorden :Och på den "nya himmelen." :8. :"Deruppe ingen död skall vara," :Hon sjunger &mdash; men alltmera matt, :"Och intet rop och ingen fara, :Och ingen gråt och ingen natt." :9. :Allt svagare ännu blir rösten: :"En gyllne stad" &mdash; "en gyllne stad" &mdash; :"Och ingen död". &mdash; Och med den trösten :Hon somnar slutligt in så glad. :10. :Nu lockar hon de toner klara :Ur harpan fram med fröjdfullt mod, :Ty se, den lilla svarta Sara :Var hvit och skär i Lammets blod. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Kategori:Raderingar 2153 6918 2006-07-01T19:21:20Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller sidor som bör raderas. Du kan föreslå en sida till radering genom att lägga [[mall:Radera]] högst upp på sidan. Vid tveksamma fall kan raderingen diskuteras på [[Wikisource:Sidor som bör raderas]]. [[Kategori:Wikisource:Administration]] Din jaspismur, de gators guld 2154 6298 2006-06-30T04:34:27Z Agneta 53 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Din jaspismur, de gators guld, :Din pärleport, o Sion huld, :Din änglasång vid flodens strand; :Allt drager mig till fridens land. :O gyllne stad, så kär för mig, :Min längtan står dit upp till dig! :Långt bortom havets brus och dån :Den står beredd av dig, Guds Son! :'''2.''' :Uppå ditt hav av klar kristall :Jag fruktar ej för vågors svall. :Där spegla sig palatsers rad, :Där får jag bo, så trygg, så glad. :O gyllne stad, etc :'''3.''' :Ej suck man hör, ej nöd man ser, :Ej någon gråt skall vara mer, :Ej någon natt vid livets älv; :Ty stadens ljus är Jesus själv :O gyllne stad, etc. :'''4.''' :De helgons här i snövit skrud :Kring tronen stå och lova Gud. :De vandrat här på korsets stig, :Nu stå de där och vänta mig. :O gyllne stad, etc. :'''5.''' :O Sions stad, så hög och ren, :Av jaspis, guld och ädelsten, :Du för min själ mest dyrbar är, :Emedan Jesus finnes där. :O gyllne stad, etc. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Eric Bergqvist]] Halleluja! Han lever än 2155 4319 2006-03-11T11:22:08Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Halleluja! Han lever än, :Den törnekrönte konungen, :Som lades ned i griften, :Som sprängde dödens tunga port :Och satans makt tillintetgjort &mdash; :Han lever enligt skriften. :'''2.''' :Vad frid, vad fröjd, vad morgonglans, :Vad jubel i hans öga fanns, :Då han ur graven trädde! :Med honom nådens dag gick opp, :Med honom härlighetens hopp, :Och himmelen sig glädde :'''3.''' :O, skulle vi ej fröjdas då! :Han segrat, som vi trodde på. :Det "lejonet av Juda". :Han banat vägen öppen, klar, :Och därför kan han åt envar :En evig frälsning bjuda. :'''4.''' :Pris vare dig, vår Frälserman, :Som sådan seger åt oss vann, :Då dödens makt du krossat! :Du köpte din församling fri, :Och av din seger leva vi, :Ett folk, som du förlossat. [[Kategori:Psalmer]] Göm mig, Jesus, vid ditt hjärta 2156 6116 2006-06-28T11:15:29Z Agneta 53 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Göm mig, Jesus, vid ditt hjärta :Undan världens strid och larm, :Låt mig vila med min smärta :Som Johannes vid din barm! :Slut mig, slut mig riktigt nära, :Att jag hör det hjärta slå, :Som en gång i bittra döden :Brast för mig också! :'''2.''' :Lär mig du att trogen vara :Och med glädje tjäna dig, :Och låt ordets ljus det klara :Lysa upp min vandringsstig! :Lär mig ock att ödmjukt säga :Något ord om dig till dem, :Som ännu i syndens mörker :Vandra fjärran från sitt hem! :'''3.''' :Stilla, ja, allt mera stilla, :Göre du, Guds Lamm, min själ, :Stilla, när det går mig illa, :Stilla, när det går mig väl! :Lär mig tyst och tålig vara, :Låt i mig din kraft bli spord, :Och mitt nådeliv förklara :Mer med vandel än med ord! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Eric Bergqvist]] [[Kategori:Lina Sandell]] Kristen, var för Herrens skull 2157 6284 2006-06-29T20:08:07Z Agneta 53 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Kristen, var för Herrens skull :Mänsklig ordning undergiven! :Fullgör glad och kärleksfull :Denna lag, i ordet skriven: :"Frukta Gud", är Kristi lära, :"Och därnäst din konung ära!" :'''2.''' :Till ett folks lycksalighet :Dygdens värn och lagens vårdnad :Är all världslig överhet :Utav Herren Gud förordnad :Och med hämndens svärd beväpnad :Till de ondas straff och häpnad. :'''3.''' :Lev rättfärdig, from och nöjd, :Giv din skatt och bär din börda! :Då skall du med frid och fröjd :Dina mödors frukter skörda :Och, varthän din väg ock leder, :Finna utkomst, hägn och heder. :'''4.''' :När du, fäst i pliktens band. :Trygg vid lagar, som dig skydda, :Njuter frihet i ditt land, :Säkerhet uti din hydda, :Gläds att lyda, ej att klandra. :Och din väg i stillhet vandra! :'''5.''' :Fyll ditt kall med tillförsikt, :Var din ed i döden trogen! :Om du faller för din plikt, :Är du ren för himlen mogen, :Och din grav skall barnen lära :Frukta Gud och konung ära. :'''6.''' :Gud, som furstars hjärtan kan :Såsom vattubäckar leda, :Giv vår konung nåd, att han :Dina vägar må bereda! :Låt oss alla med varandra :I ditt ljus till målet vandra. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] O Gud, vår konung lyckliggör 2158 4322 2006-03-11T11:29:59Z 81.226.70.203 {{psalmartikel}} :'''1.''' :O Gud, vår konung lyckliggör, :Vår fader väl bevara; :hans rådslag styr, hans härar för, :Hans folk och land försvara. :Var du hans klippa och hans borg, :Var du hans tröst uti all sorg, :Hans värn uti all fara :'''2.''' :Hans många barn i många år :Sig till hans hjärta slute, :Och på hans sena silverhår :Din frid, o Gud, sig gjute. :Av våra böner livad opp. :Han blive nya släktets hopp :Och samma kärlek njute! [[Kategori:Psalmer]] Dig, våra fäders goda land 2159 4324 2006-03-11T11:33:32Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Dig, våra fäders goda land :Välsigne, Hägne Herrens hand! :Frid dina gränser trygga göre. :Och sällhet dina tjäll tillhöre! :I ljus, i dygd, i ära stig! :Dem gånge väl, som älska dig :Och önska dig av hjärtat lycka! :Ve dem dig hata och förtrycka :'''2.''' :Må våra söner till vårt hopp :Som friska plantor växa opp! :Välsiognad vare flitens möda :Och hjältens kraft och jordens gröda! :Må våldets rop och nödens skri :I våra hem ej hörda bli! :Gudsfruktan, endräkt, mod och dygder :Lycksaliggöre dessa bygder! [[Kategori:Psalmer]] Vår konung och vårt fosterland 2160 4325 2006-03-11T11:36:49Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Vår konung och vårt fosterland, :O fädrens Gud, beskydda. :Slut kärlekens och fridens band :Omkring palats och hydda. :Med oväld vare tydda :De lagar du oss gav, o Gud. :Och sanningend och dygdens bud :Av fria hjärtan lydda. :'''2.''' :Styrk dem, o Gud, som fäders bygd :Med fäders mandom stöda. :Hjälp dem som sig för bröders dygd :Och ljus och tröst bemöda. :Låt ymnigheten flöda :Av borgarns flit och trevna ro. :Giv HJägn åt åkermannens bo, :Hans arbete och gröda. :'''3.''' :Nu blott ett hjärta och en själ :Må Nordens söner nämnas :Och allmänt väl bli allas väl :Och rätt och plikter jämnas. :Åt glömskan allt må lämnas, :Som gör ett brödrasinne kallt; :Och Kristi Ande live allt, :Som tänkes och som ämnas :'''4.''' :Välsigna den som vet och vill :Däri sin ära sätta :Att oförkränkt blott lyssna till :Det sanna och det rätta. :Bekymrens bördor lätta :Åt dygdens mödor lycka giv :Och låt oss i ett bättre liv :Få mötas efter detta. [[Kategori:Psalmer]] Hell, konung! Säll och lyckosam 2161 4326 2006-03-11T11:38:33Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Hell, konung! Säll och lyckosam :För Herrens folk du drage fram, :Och Herren för dig gånge! :Till folkets fader han dig gjort :Och dina barn så månge. :O, må från Sion över dig :Hans visdoms Ande gjuta sig, :Hans starkhet dig omgjorda! :Hell dig, du Herrens smorda! :'''2.''' :Du, hjälte, bind vid dig ditt svärd! :För dygd och sanning är du värd :Att himlens rustning bära. :Se, kärlek är din spiras makt :Gudaktighet din kronas prakt :Och folket väl din ära. :På nåd och rätt din tron är byggd; :De arma skola där få skygd, :Och ondskans härar alla :Förfära sig och falla :'''3.''' :Hell, landets brudgum i din skrud! :Ditt folk skall stiga likt en brud :I ära vid din sida. :Ifrån din konungsliga stol :Ditt anlete likt Herrens sol :Skall ljus och glädje sprida. :Ty Herren höjer ditt baner, :Han hörer vad ditt hjärta ber :Och skall ditt råd fullborda. :Hell dig, du Herrens smorda! [[Kategori:Psalmer]] Välsigna, gode Gud, vår konung och vårt land 2162 4327 2006-03-11T11:40:27Z Damast 5 {{psalmartikel}} :Välsigna, gode Gud, vår konung och vårt land :Och sträck du din milda allmaktshand :Utöver slott och hydda. :Giv enighet, giv frid, oss i din fruktan stärk. :Befrämja våra händers verk :Och våra hem beskydda. :Giv tålamod, giv mannamod :I motgång och i fara. :Giv allom kraft att liv och blod :För allmänt väl ej spara. :O Gud, var dino folke god. :Din Arvedel bevara. [[Kategori:Psalmer]] Fridens Gud, oss frid förläna 2163 4328 2006-03-11T11:42:30Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Fridens Gud, oss frid förläna! :Hör oss, milde Herre Gud! :Hjälp ditt folk dig troget tjäna, :Fäst det vid din viljas bud! :O, då skall med helgad ro :Det i fridens hyddor bo. :'''2.''' :Ingen makt kan det förfära, :Då det har sin tröst till dig. :I ditt hägn det står med ära, :Står, då världen välver sig, :Står, då folk förgås med hast, :I din fruktan lugnt och fast. :'''3.''' :Men det land, där Gud förgätes, :Röner snart, vad ofrid är; :Först av egna det uppfrätes, :Sedan av förtryckarns här; :Världslig klokhet, världsligt mod :Hämma ej fördärvets flod. :'''4.''' :Frid i landet du oss give, :Frid i husen följe den! :Makar, bröder, grannar live :Fridens anda, kärleken! :Frid i hjärtat, Jesus, bjud, :Frid med mänskor och med Gud! :'''5.''' :Hjälp oss du, o kärleksrike, :Styrk oss med din Andes mod, :Du, vår konnung i det rike, :Som du köpte med ditt blod! :Där med oss mot synden strid, :Tills vi nå en evig frid! [[Kategori:Psalmer]] Höj din sång i toner klara 2164 4329 2006-03-11T11:45:35Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Höj din sång i toner klara :Till Guds lov, du Svea land, :För den nåd så underbara, :Du fått röna av hans hand! :Sjung om huru han ur nöden :Hulpit dig så mången gång :Och med kärlek dina öden :Länkat under tiden lång! :'''2.''' :Över allt, vad fader heter, :Stor i nåd han dig har lett :Och ur alla farligheter :Härlig räddning dig berett. :När du hjälplös stod vid randen :Av ditt fall, din undergång, :Frälste dig den starka handen. :Prisa Herren med din sång! :'''3.''' :Tacka honom för de håvor, :Han så rikligt dig beskär! :Du med många stora gåvor :Utav Gud välsignad är. :Yvs ej, böj dig ödmjukt neder, :Känn din synd och stora skuld; :Bed, att han allt fort dig leder, :Mild, förlåtande och huld! [[Kategori:Psalmer]] Herre, dig i nåd förbarma! 2165 4330 2006-03-11T11:47:07Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Herre, dig i nåd förbarma! :Hör ditt folk, som hjälp begär, :Du, som ömmar för de arma :Och vår enda tillflykt är! :Kom att från vår hjässa vända :Våra synders svåra lön :Och ditt ljus från höjden sända: :Fräls ditt folk, och hör dess bön! :'''2.''' :Du, som med en faders hjärta :Bär en faders ljuva namn, :Du, som under dödens smärta :Öppnat oss en broders famn, :Du, som världens väl bereder, :Söker oss på villans stig, :Kallar, väcker, styr och leder; :Över oss förbarma dig! :'''3.''' :Sprid ifrån palats till hydda :Fridens sällhet med din hand! :Sträck till oss din arm och skydda :Konung, folk och fosterland! :Dig i nåd och makt förklara, :Gud, då krigsbasunens ljud :Samlar dem, som oss försvara; :Hör oss, milde Herre Gud! :'''4.''' :Du, som världens synd borttager, :Över oss förbarma dig! :Du, som världens synd borttager, :För ditt folk från villans stig! :Du, som världens synd borttager, :Avvänd våra synders lön! :För det blod, som dem avtvager, :Giv oss nåd och hör vår bön! [[Kategori:Psalmer]] Till ett folks lycksalighet 2166 4331 2006-03-11T11:48:39Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Till ett folks lycksalighet :Dygdens värn och lagens vårdnad :Är all mänsklig överhet :Utav Herren Gud förordnad :Och med hämndens svaräd beväpnad :Till de ondas straff och häpnad. :'''2.''' :Lev rättrådig, from och nöjd, :Giv din skatt och bär din börda! :Då skall du med frid och fröjd :Dina mödors frukter skörda :Och, varthän din väg än leder, :Finna utkomst, hägn och heder. :'''3.''' :När du, fäst i pliktens band, :Trygg vid lagar, som dig skydda, :Njuter frihet i ditt land, :Säkerhet uti din hydda, :Gläds att lyda, ej att klandra, :Och din väg i stillhet vandra! [[Kategori:Psalmer]] Välsigna, Gud, vårt fosterland 2167 4332 2006-03-11T11:49:58Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Välsigna, Gud, vårt fosterland, :Sträck ut din milda allmaktshand :Till våra trevna tjäll! :Låt sanningen och Kristi tro :Med kärlek, hopp och hjärtero :På våra fjäll och slätter bo :Bland oss till tidens kväll! :'''2.''' :Befrämja våra händers verk, :Var redlig håg och vilja stärk :Att hålla dina bud! :Giv, att vi, nöjda med vår lott, :Må frukta dig och göra gott, :I allt din ära söka blott, :O du, all godhets Gud! :'''3.''' :Lär oss på fromma fäders vis :Att bringa dig vårt tack och pris :För all din kärleks rön! :Och när i nåd du dömer så, :Att vi din tuktan känna få, :Lär oss med allt, o Fader, gå :Till dig i ödmjuk bön! [[Kategori:Psalmer]] Ära ske Herren, ja Herren allena ske ära 2168 4333 2006-03-11T11:51:31Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Ära ske Herren, ja Herren allena ske ära; :mäktig att göra långt mer, än vi mäkta begära! :Härligt och stort :Är vad den Evige gjort; :Honom vårt offer vi bära. :'''2.''' :Bärom för Herren det offer, som honom behagar: :Saktmod i lyckan och tålamod, när han oss agar, :Sanning och dygd, :Kärlek för fädernebygd, :Lydnad för konung och lagar! :'''3.''' :Lycka ske konungen! Herren hans vägar berede, :Styre hans råd och hans hjärta för sorgerna frede! :Herren vårt land :Hägne med faderlig hand :Och i sin fruktan oss lede! [[Kategori:Psalmer]] Vårt fosterland, vårt land i nord 2169 4334 2006-03-11T11:53:01Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Vårt fosterland, vårt land i nord, :Vi dug, o Gud befalla. :Kring Sveriges fana och ditt ord :I kärlek slut oss alla! :Gjut ut din nåd kring slätt och fjäll, :Från kungens borg till torparns tjäll! :'''2.''' :Vårt svenska land, vårt fria land, :Låt, Herre, ingen härja, :Låt hjältar växa på vår strand, :Som kunna landet värja, :Att våra barn det ärva må :Och hem och bärgning däri få! :'''3.''' :Vår moders land, vår faders land :Åt oss, o Gud, bevara :För yttre hot och inre brand :Och otrons svek och fara! :Låt Sveriges stjärna lysa klar! :Långt in i osedd framtids dar! [[Kategori:Psalmer]] Gud, välsigna och beskydda 2170 4335 2006-03-11T11:54:58Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Gud, välsigna och beskydda :Nåderik vårt folk och land; :Slut omkring palats och hydda :Kärlekens och fridens band! :Värdes själv vår konung leda :Uti ordets klara ljus :Och din sanning rum bereda :I hans hjärta och hans hus! :'''2.''' :Värdes med din Ande styrka :Dem, du kallelse har gett :Att såväl i stat som kyrka :Stifta lag och skiipa rätt! :Lär oss att med hjärtan rena :Lyda överhet och lag :Och att en den andre tjäna, :Dig till ära och behag! :'''3.''' :Bort från våra landamären :Dryckenskapens andar driv, :Och kring fjällarna och skären :Nya fläktar sänd av liv! :Låt din sanning sönderbryta :Otrons bojor, lastens band, :Och i kärlek sammanknyta :Dina barn i nordanland! :'''4.''' :Upp till dig vår blick vi lyfta: :Styrk oss, stöd oss, hjälp oss, du! :Främja målet, dit vi syfta, :Och förbarma dig ännu! :Tryck din makts, din kärleks stämpel :Härligt på vårt tidevarv; :Jorden blive Herrens tempel, :Himlen blive mänskans arv! [[Kategori:Psalmer]] O konung, över alla stor 2171 4336 2006-03-11T11:57:04Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :O konung, över alla stor, :O Herre som i ljuset bor :I oförgänglig makt, :Sträck över oss din starkhets hand, :Beskydda konung, folk och land, :Din Ande över nordanland :Låt vila, som du sagt! :'''2.''' :Vår konung led uti i ditt ljus, :Välsigne honom och hans hus :Nu och till evig tid! :Din Ande styre städs hans råd, :Och mot allt ondskans överdåd :Giv honom bistånd av din nåd :Och sist en evig frid! :'''3.''' :Välsigna ock all överhet, :Låt henne i rättfärdighet :Din vilja tjäna här! :Defräcka röster tystnad bjud, :som höja sig mot dina bud! :Den över oss du satt, o Gud, :Oss villigt lyda lär! :'''4.''' :O, låt vårt folk i kristlig tro :Uti din skugga, Herre bo, :I trygg och frisäll hamn! :Sänd dina vittnen bland oss ut :Och över oss din Ande gjut, :Med fridens band oss sammanslut :I Jesu Kristi namn! [[Kategori:Psalmer]] Diskussion:En vänlig grönskas rika dräkt 2172 4338 2006-03-15T14:44:34Z 80.227.58.11 sommarpsalm musik har nán musiken till den här psalmen? Hur ljuvligt klingar Jesu namn 2173 4372 2006-03-25T22:14:45Z Damast 5 w: {{psalmartikel}} :'''1.''' :Hur ljuvligt klingar Jesu namn :För var och en, som tror! :I storm och nöd det är en hamn, :Där trygg och nöjd han bor. :'''2.''' :Det läker alla hjärtats sår, :Ger lugn åt ängsligt bröst; :Den hungrige där manna får, :Den trötte ro och tröst. :'''3.''' :Det namnet är min rika skatt, :Min säkra ankargrund, :Mitt klara ljus i sorgens natt, :Mitt liv i dödens stund. :'''4.''' :Jag prisa vill din kärlek rik :Med varje andedrag :Och somna vid ditt namns musik, :När så är ditt behag. ''[[w:Anna Ölander|Anna Ölander]]'' har gjort en annan översättning, men den är inte fri att publiceras förrän 2009 ([[w:Sionstoner 1935|Sionstoner 1935]], nr 113). [[Kategori:Psalmer]] Jag vet ett namn så dyrt och kärt 2174 6121 2006-06-28T11:25:04Z Agneta 53 Kategori {{psalmartikel}} :'''1.''' :Jag vet ett namn så dyrt och kärt, :ett namn av liv i sig; :och mer än jord och himmel värt :det namnet är värt för mig :'''2.''' :Det klingar som en skön musik, :en ljuvlig hemlandston; :det gör mig glad, det gör mig rik, :fast ännu blott i tron. :'''3.''' :Ty se, det talar om en vän, :som, evigt huld och god, :för mig har öppnat himmelen :och löst mig med sitt blod. :'''4.''' :Det talar om en fadersfamn, :som för migöppen står; :det talar om en fridens hamn :där snart jag vila får. :'''5.''' :Det talar om en evig nåd, :som räcker till för allt, :om hjälp och kraft i råd och dåd, :när allt syns mörkt och kallt. :'''6.''' :Än mer: det talar om en vän, :som varit frestad här :och nu kan hjälpa var och en, :som pint och frestad är. :'''7.''' :Och Jesus, Jesus är det namn, :som är så dyrt för mig, :den ljuva ro, den stilla hamn, :som har all frid i sig. :'''8.''' :Ack, ingen dödlig kunnat än :fullkomligt prisa det; :därtill behövs i himmelen :helt visst en evighet. :'''9.''' :Men under ökenfärden här, :i mörker och i nöd, :mitt solsken dock det namnet är, :mitt liv, min kraft, mitt bröd. :'''10.''' :Och när jag står fullkomligt fri :från synd och sorg en gång, :det enda namnet än skall bli :min evigt nya sång. (I Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 saknas v. 8 och 9 - v. 10 har alltså där nummer 8). [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Tag det namnet Jesus med dig 2175 4342 2006-03-16T08:03:38Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Tag det namnet Jesus med dig, :Du, som vandrar sorgens väg! :Tröst och glädje skall det ge dig: :All din nöd för Jesus säg! :|:Dyra namn! :|:Sälla hamn! :Jordens hopp och himlens fröjd! :| :'''2.''' :Dig till sköld mot varje fara :Tag det namnet ständigt med! :Hotar frestelsernas skara, :Gå i Jesu namn och bed! :|: Dyra namn etc. :| :'''3.''' :O, vad fröjd det namnet bringar :Åt en fattig syndaträl! :Det förkrossar och ger vingar :Åt hans återlösta själ. :|:Dyra namn etc. :| :'''4.''' :uti Jesu namn, det sköna, :Skola vi i himlens frid :Samlas och vår konung kröna :Efter slutad kamp och strid! :|:Dyra namn etc. :| [[Kategori:Psalmer]] Kategori:Förgreningssidor 2176 4343 2006-03-16T10:33:04Z EnDumEn 2 [[Kategori:Wikisource|F]] Vi tala om himmelens fröjder 2177 4345 2006-03-17T07:09:05Z Damast 5 återlänksmallen {{psalmartikel}} {{psalmartikel}} :'''1.''' :Vi tala om himmelens fröjder, :Om helgonens saliga ro; :Men tänk, att där vara och bo! :Ingen synd! :Ingen nöd! :O, tänka att en gång vara där! :Ingen sorg! :Ingen död! :O, tänk att en gång vara där! :'''2.''' :Vi tala om fäderneshuset :Och livets ovanskliga älv, :Där Jesus är solen och ljuset, :Men tänk, att få se honom själv! :Ingen synd! etc. :'''3.''' :Vi tala om helgonens skara, :Som böjer för Lammet sig ned :Och stämmer de harporna klara; :Men tänk, att få själv vara med! :Ingen synd! etc. [[Kategori:Psalmer]] Håll du min hand 2178 4348 2006-03-17T07:49:34Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Håll du min hand, jag är så svag och hjälplös :Ty ensam törs jag ej här nere gå; :Håll du min hand, o milde Herre Jesus! :Har jag blott dig, jag fruktar intet då. :'''2.''' :Håll du min hand och slut mig till ditt hjärta, :Du är min levnads fröjd, mitt enda hopp; :Håll du min hand, att jag ej vill må fara, :Och lyft mitt hjärta ständigt mer dit opp! :'''3.''' :Håll du min hand, ty mitt i mörka floden :Din kärlek vederkvicker själ och håg; :Är du mig när, så gjutes mitt i natten :Ett gyllne skimmer över stormig våg. [[Kategori:Psalmer]] Borggårdstalet 2179 6306 2006-06-30T09:23:46Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Från den 6 februari 1914 Se även Wikipedias artikel om [[:w:Borggårdstalet|Borggårdstalet]]}} '''Gustav V:s borggårdstal den 6 februari 1914''' I redlige män af Sveriges bondestam! Jag bringar Eder af hjertat Mitt kungliga tack för att I från allt Sveriges rike undan hvardagslifvets id och äflan till fosterlandets välfärd i dag stämt möte inför Mig på Stockholms slott. Jag tackar äfven alla de tusenden, som eljest gifvit utttryck åt samma fosterländska sinnelag, som fört Eder hit. Det standar, som Jag mottagit ur Edra händer, skall för Mig alltid förblifva ett kärt och dyrbart minne af denna dag och dess innebörd. I hafven kommit för att säga Eder mening angående rikets vidmakthållande och vården om dess höghet. I ären här för att med Mig göra allom veterligt, att intet kraf är för högt och ingen börda för tung, då det gäller bevarandet af vår urgamla frihet och tryggandet af vår framtida utveckling. Från tider så fjerran, att de höljas i sagans dunkel, har detta rikes byggnad hvilat på grundvalen af det fast och orubbligt sammangjutna förtroendet mellan konung och folk. I veten ock, att detta innerliga samband allena varit mäktigt att med Gud göra de svenske berömlige framför andra folk och gifva dem kraft att kämpa och segra i striden för rätt och sanning. I tider af nöd har också Sveriges allmoge varit den klippa, på hvilken konungen i trygghet kunnat förlita sig. Och jag känner, att äfven Jag har ett rum i Edra hjertan. I såväl goda som onda tider håller bandet mellan konung och folk och skall med Guds hjelp aldrig brista. Vår tid är allvarlig. Det gäller nu, likasom fordom, att vårda det arf vi mottagit af våra fäder och som uppbyggts med deras arbete och blod. Det gäller äfven att rätt förvalta det pund, som blifvit oss anförtrodt och förkofra det - oss till gagn, men ingen till skada. Häri ligger vår gemensamma plikt i nutiden - för framtiden. Det är känslan häraf som fört Eder hit. Det är oron för fosterlandets säkerhet, som i dessa vinterdagar kommit Eder att lemna Edra lugna boningar. Det är krafvet på en fast grund för rikets framtid, som i detta ögonblick förenar edra frejdade landskapsfanor under Svea rikes kungsflagga, som blåser häruppe öfver oss alla. Så hafven I inför Mig uttryckt Eder bestämda önskan att se landets och folkets förnämsta lifsfråga snarast möjligt slutgiltigt löst och I hafven förklarat eder redobogne och villige att åtaga Eder de bördor och bringa de offer, som dermed äro förknippade. Intet kan för en konung vara mera dyrbart, än att från folkets egna läppar mottaga vittnesbörden om dess håg och vilja att skänka honom sitt trofasta stöd vid utöfvandet af hans ofta tunga konungsliga plikt. Ingen konung, som före Mig burit Sveriges krona, har i samma mått som Jag åtnjutit förmånen att på denna plats stå ansikte mot ansikte med menige Sveriges allmoge och höra dess röst. Medvetandet om Edert orubbliga förtroende till Eder konung gör Mitt kungliga värf visserligen dubbelt ansvarsfullt, men på samma gång lättare att fullgöra, och Jag lofvar att icke svika Eder. I kunnen vara förvissade att Jag aldrig ämnar dagtinga med Min öfvertygelse om hvad Jag i frågan om värnandet af fäderneslandets sjelfständighet anser rätt och nyttigt. De saknas visserligen ej inom vårt land, som hysa den meningen, att frågan om öfningstiden för infanteriet icke nu bör lösas, men Jag delar ingalunda denna uppfattning, tvärtom har Jag samma åsikt som I för Mig nyss uttalat, nämligen att försvarsfrågan i sin helhet bör behandlas och afgöras nu, ofördröjligen och i ett sammanhang. De fordringar på fälthärens slagfärdighet och krigsberedskap, som af sakkunskapen inom Min armé uppställas såsom oeftergifliga, frångår jag icke. I veten alla att detta betyder en utsträckt tjenstgöringstid för de värnpliktige, jemväl med hänsyn till behofvet af vinterutbildning. För lösandet af sina stora uppgifter måste vidare Min flotta icke allenast vidmakthållas utan också i betydande mån förstärkas. Må vi samfälldt arbeta för rikets försvar! Då skall det också lyckas oss att föra denna för fosterlandet så viktiga och afgörande fråga till ett lyckobringande resultat. Jag skall, Min plikt som Eder konung likmätigt, söka visa Eder vägen för att nå vårt gemensamma mål. Följen och stödjen Mig derföre allt framgent! Inför släkten som gått och inför släkten som komma skola vi för Gud stånda till ansvar för våra handlingar. Den Högste, som hittills hållit sin hand öfver Svea rike, Han bevare nu och i kommande tider vårt land och folk! Gud välsigne Eder alla! Lefve vårt älskade fosterland! Lefve Sverige! ==Källa== *Hedin, Sven. ''Försvarsstriden 1912-14'' (Stockholm:Fahlcrantz & Gumælius 1951) sida 304-306 [[Kategori:Historiska dokument]] Så frukta dig icke, du väntande brud 2180 4357 2006-03-23T07:07:48Z Damast 5 flyttade Så frukta då icke, du väntande brud till Så frukta dig icke, du väntande brud {{psalmartikel}} :'''1.''' :Så frukta dig icke, du väntande brud, :Hans ögon nog följa dig här! :Hur skulle du vara förglömd av din Gud :Då sparven förgäten ej är? :Såvida i boken du inskriven står, :Han glömmer nog icke sin vän, :Och dina behov han ju år ifrån år :Vill fylla så rikligen än. :'''2.''' :Så frukta dig icke, du lyckliga brud, :Din brudgum nog håller sin tro, :Och snart och du klädes i skinande skrud :Och hemma på Sion får bo. :Vad gör det väl då, om din boning är trång, :Om hyddan är bräcklig och svag? :Din trolovningstid blir törhända ej lång, :Du kunde få hembud i dag. :'''3.''' :Så frukta dig icke, ty Daniels Gud :Nog håller om lejonen vakt, :Och ingen törs röra ett hår på hans brud, :Ty så har han lovat och sagt, :Om sju resor het blir försmädelsens ugn, :Den skadar dig icke en mån. :Ty mitt ibland lågorna går du så lugn :I sällskap med konungens Son! :'''4.''' :Så frukta dig icke, du kungliga brud, :Som går här förtrampad och hädd! :Du är dock en boren furstinna af Gud, :Fast ännu i resdräkten klädd. :Men vet, din förklädnad skall falla en gång :Och skön i din prydning du stå :Och hälsas med jubel av änglarnas sång, :Och arvet och kronan undfå. [[Kategori:Psalmer]] Ack, af ditt outtömliga förråd 2181 4353 2006-03-22T22:16:04Z Damast 5 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Ack! af ditt outtömliga förråd. :Af fri och oförtjänt och gränslös nåd, :Giv, Herre, hjärtat fullt, gjut liv däri, :Gör det så fullt av dig, som det kan bli! :Att vad jag tänker, talar eller gör, :Må vittna att jag dig, helt dig, tillhör. :'''2.''' :Och styrk och vederkvick min trötta själ :Med nådens helga, dyra ord jämväl! :Håll själv om mina spridda tankar vakt, :Och underkuva egenviljans makt, :Din ära, som ej minsta intrång tål, :O, må den bli mitt enda syftemål. :'''3.''' :Med dig förenad låt min ande bli :Från varje jordisk avgud lös och fri, :Lär mig att "tro och icke se", o, lär :Mig söka det, dom icke synes här; :Men först och sist i tron se upp till dig, :Och se'n på intet annat stödja mig! :'''4.''' :Lär mig att vandra, som du vandsrat har, :Och se på dig vid varje steg jag tar. :O! lär mig du att med den glade le, :Och lär mig sörja med den sörjande! :Ack låt mitt hjärta aldrig sluta sig :För någon nöd som klappar på hos mig! :'''5.''' :Men lär mig, först och sist, o Jesus god! :Att söka rening i ditt dyra blod. :Ack mana mig till vaksamhet och bön. :Och till en kärlek som ej söker lön. :Ja, lär mig älska, tjäna, följa dig :Allt mer och mer på livets smala stig! [[Kategori:Psalmer]] Det blir något i himlen 2182 6113 2006-06-28T11:10:45Z Agneta 53 Kat. {{psalmartikel}} :'''1.''' :Det blir något i himlen för barnen att få, :för de barn som i Herranom dö. :De få kronor av guld, de får harpor också :de få kläder så vita som snö :Refr.: :Det blir något att få, det blir något att få, :det blir något för barnen att få :I den himmelska stad där var tunga är glad, :där blir något för barnen att få. :'''2.''' :De få vandra omkring på de gator av guld, :De får sjunga med änglarna där, :De få skåda Guds Lamm, som borttog deras skuld, :De få se honom, såsom han är. :Refr. :'''3.''' :De få sitta till bords i Guds härlighets hus, :De får äta det lrvandes bröd; :Herren Gud dem upplyser, han är deras ljus, :Ingen natt finnes där, ingen död. :Refr. :'''4.''' :De få dricka ur strömmen, som går från Guds tron, :De får njuta evinnerlig tröst; :De få sjunga Guds ära med jublandes ton, :De få vila vid Frälsarens bröst. :Refr. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Diskussion:Så frukta dig icke, du väntande brud 2183 4363 2006-03-23T08:39:58Z Damast 5 åtgärdat Något galet för "min" psalm heter "Så frukta dig icke, du väntande brud". Inte 'då' utan 'dig'. För långt att tänka för mig att rekonstruera och rätta. :Åtgärdat nu. --[[Användare:Damast|Damast]] 23 mars 2006 kl.08.39 (UTC) Så frukta då icke, du väntande brud 2184 4358 2006-03-23T07:07:48Z Damast 5 flyttade Så frukta då icke, du väntande brud till Så frukta dig icke, du väntande brud #REDIRECT [[Så frukta dig icke, du väntande brud]] Diskussion:Så frukta då icke, du väntande brud 2185 4360 2006-03-23T07:07:48Z Damast 5 flyttade Diskussion:Så frukta då icke, du väntande brud till Diskussion:Så frukta dig icke, du väntande brud #REDIRECT [[Diskussion:Så frukta dig icke, du väntande brud]] En gång i himlens bröllopssal 2186 4362 2006-03-23T08:39:08Z Damast 5 psalmartikelmallen {{psalmartikel}} + kat {{psalmartikel}} '''En gång i himlens bröllopssal''' av [[Eric Bergquist]] :'''1.''' :En gång i himlens bröllopssal, :När Lammets bröllop firas skall :Och folk och släkten utan tal :Där böja knä med änglar all :|:O säg mig, svara, svara nu, :Är bland den skaran också du? :| :'''2.''' :Men mitt i denna högtidsstund, :Då tystna alla harporne :Ty himlens konung gör sin rund, :Att alla gästerna bes :|:O säg mig, svara, svara nu, :Är bland de bjudna också du?:| :'''3.''' :Vid en och var Han dröjer där :Och blicken är så mild och skön, :Ty den, som bröllopskläder bär, :Det är hans brud och mödans lön :|:O såg mig, svara, svara nu : Är denne mannen kanske du?:| :'''4.''' :Men se därborta stannar Han, :Hans eldsblick mönstrar en och var, :Och se, då finner Han en man, :Som inga bröllopskläder har? :|:O säg mig, svara svara nu, :Är denne mannen kanske du?:| :'''5.''' :Hör, hur Hans fråga ljuder klar: :Min vän, hur kom du väl härin :Och inga bröllopskläder har? :För honom ut och bind! :|:O såg mig, svara, svara nu, :Är denne mannen kanske du?:| :'''6.''' :Och du, som lyss till sångens ljud, :O, dig jag ber, vänd om till Gud, :Att icke du blir en bland dem, :Som visas ut från fridens hem! :|:Då andra gläds i himlens sal, :Vill du gå bort i evigt kval?:| [[Kategori:Psalmer]] Han gläds över bruden med jublande fröjd 2187 4365 2006-03-24T03:02:06Z Agneta 53 {{psalmartikel}} :'''1.''' :Han gläds över bruden med jublande fröjd :Din brudgum, din Jesus så kär :|: Fastän hon är född uti fattigmans hus, :Så nöjd han med henne dock är:| :''Kör'': :|:O, tänk vilken ära,:| :Ja, sjung halleluja! halleluja! :|:O, tänk vilken ära,:| :Han älskar en brud såsom mig. :'''2.''' :Han tog dig till äkta så arm som du var, :Och skänkte dig ära och namn. :|: Och själv har han lovat att ''ingen'' förmår :Att rycka dig utur hans famn.:| :''Kör'' :'''3.''' :Ej egde du skönhet, ej egde du rang, :Ej egde du dygders behag, :Men likväl hans kungliga hjärta du vann, :Och äger det ännu idag. :''Kör'' :'''4.''' :I guldstickad klädnad han förer dig fram :Förutan båd' skrynka och fläck, :Och säger med glädje: Min duva du är :För andra mer dejlig och täck. :''Kör'' :'''5.''' :Han älskar dig föra i sina gemak, :Där dyrbara skänker du får. :Forutom ''det bästa'' han ger av sig själv, :Att salig av undran du står. :''Kör'' :'''6.''' :Så prydd utav honom han sänder dig ut :Att prisa hans heliga namn, :Och locka med kärlek de villande lamm :Till brudgummens öppnade famn. :''Kör'' :'''7.''' :Ack, då skall han fröjdas med jublande fröjd :Åt bruden, som fått av hans sinn' :|:Då skall han till sist, vid basunernas klang, :Dig föra i himmelen in:| :''Kör'' Eric Bergquist (Herde-Rösten 1892) [[Kategori:Psalmer]] O, jag mins en gång 2188 5382 2006-05-24T20:19:58Z Agneta 53 mellanslag för psalmartikelmallen som skär in i texten {{psalmartikel}} :'''1.''' :O, jag mins en gång, :Huru fogelsång :Klingade så skönt i lunden! :Lycklig med sin lott, :Sjöng han smått och gott :För sin Gud i morgonstunden :Lustig såg han ut och munter var han visst, :Där han gungade på trädets gröna kvist. :O, jag mins en gång, :Huru fågelsång :Klingade så skönt i lunden! :'''2.''' :Lilla sångare, :Jag då viskade, :Dina toner äro så sköna. :Sjung en visa till :Och jag lyssna vill :Nedanför uti det gröna :Sommaren med Guds behag är när oss än :Låt oss båda prisa Gud i himmelen. :Lilla sångare, :Jag då viskade, :Din toner äro sköna. :'''3.''' :Så vi sjunga nu, :Både jag och du; :Tonerna de klinga samman. :O, vad härlig dag! :Mången till behag :Sjunga vi med fröjd och gamman. :Du och jag har lärt av samme mästaren, :Som har skapat jord och hav och himmelen. :Så vi sjunga nu, :Både jag och du; :Tonerna de klinga samman. ::Av Carl Lundgren [[Kategori:Psalmer]] Ett litet fattigt barn jag är 2189 6296 2006-06-29T20:44:58Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' Ett litet fattigt barn jag är, <br> men glad jag är ändå: <br> jag vet, min gode Fader kär <br> bär omsorg om de små. <br> '''2.''' Han älskar mig, han är mig huld, <br> hans hand mig leda skall. <br> Hans kärlek är mig mer än guld, <br> ja, mer än världen all. <br> '''3.''' I glädje som i nöd och sorg <br> mitt hjärta sjunger glatt: <br> Gud är mitt värn, min fasta borg, <br> min fröjd, min högsta skatt. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Christina Charlotta Lindholm]] Min sång skall bli om Jesus 2190 6128 2006-06-28T11:49:32Z Agneta 53 Kategori +versnummer {{psalmartikel}} '''1.''' Min sång skall bli om Jesus, <br> den enda tröst jag vet, <br> han kröner mina dagar <br> med nåd och trofasthet. <br> Han lär mitt hjärta sjunga, <br> han är ju själv min frid, <br> min sång skall bli om Jesus <br> i klar och mulen tid. <br> <br> '''2.''' Min sång skall bli om Jesus, <br> det blödande Guds Lamm, <br> som gått för mig i döden <br> och hängt på korsets stam. <br> Min sång skall bli om Jesus, <br> när jag i stilla ro <br> besinnar, vad han gjort mig <br> och i hans frid får bo. <br> <br> '''3.''' Min sång skall bli om Jesus, <br> som än bevarar mig <br> och med sin nåd och tuktan <br> mig håller kvar hos sig. <br> Att jag ej bliver borta, <br> det gör hans trofasthet. <br> O, skulle jag ej tacka <br> i evighet för det? <br> <br> '''4.''' Min sång skall bli om Jesus <br> på vägen hem, tills jag <br> står frälst och glad och salig <br> för honom själv en dag. <br> Och där i Edens lunder, <br> vid livets klara flod, <br> min sång skall bli om Jesus, <br> som löst mig med sitt blod. <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Dig, Herre Gud, är ingen 2191 6114 2006-06-28T11:12:09Z Agneta 53 Kat. {{psalmartikel}} :'''1.''' :Dig, Herre Gud, är ingen :i nåd och kärlek lik, :ty hög utöver alla :och över alla rik :du bjuder hela världen :till öppen fadersfamn, :och var och en som kommer, :du kallar ömt vid namn! :'''2.''' :Din ende Son du gav oss, :en Frälsare så huld, :som gick för oss i döden :och tog på sig vår skuld, :och så åt oss förvärvat :ett evigt liv med sig :och rättighet att vara :med honom barn av dig. :'''3.''' :Så lär oss, käre Herre, :att mer och mer förstå, :vad nåd som däri ligger, :att du oss älskat så! :Ja, låt din kärlek bliva :vårt hjärtas fröjd och tröst :och mana oss att höja :till dig vår lovsångs röst! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Så älskar Gud 2192 6132 2006-06-28T11:55:34Z Agneta 53 Kategori +versnummer {{psalmartikel}} '''1.''' Så älskar Gud, <br> att han sin Son oss givit, <br> som på hans bud <br> en Frälsare oss blivit. <br> Så älskar Gud! <br> Så älskar Gud! <br> <br> '''2.''' Så älskar Gud, <br> att Kristus dött för alla <br> och till sin brud <br> en fallen värld vill kalla. <br> Så älskar Gud! <br> Så älskar Gud! <br> <br> '''3.''' Så älskar Gud, <br> o, må vi det besinna, <br> att lovets ljud, <br> må fram till honom hinna. <br> Så älskar Gud! <br> Så älskar Gud!<br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Pris vare Gud, som kärlek är! 2193 5471 2006-06-02T09:26:08Z Agneta 53 {{psalmartikel}} :''Pris vare Gud, som kärlek är!'' :''Pris vare Gud på jorden här!'' :''Pris vare Gud i änglars land!'' :''Pris vare Fader, Son och And'!'' Förf. okänd. [[Kategori:Psalmer]] Lyckliga barn, som ha Gud till sin far 2194 5864 2006-06-16T18:01:47Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' :Lyckliga barn, som ha Gud till sin Far :Ja, lyckliga barn, som har en sådan Far; :Ja, lckeliga barn, ja, lyckeliga barn, :Ja, lyckliga de barnen, som ha Gud till sin Far. '''2.''' :Lyckliga barn, som ha Jesus till bror, :Ja, lyckliga de barnen, som har en sådan bror; :Ja, lyckeliga barn, ja, lyckeliga barn, :Ja, lyckliga de barnen, som ha Jesus till bror '''3.''' :Lyckliga barn, som ha himlen till hem, :Ja, lyckliga de barnen, som ha ett sådant hem; :Ja, lyckeliga barn, ja, lyckeliga barn, :Ja, lyckliga de barnen, som ha himlen till hem. '''4.''' :Lyckliga barn, som få snart flytta hem, :Ja, lyckliga de barnen, som snart få flytta hem; :Ja, lyckeliga barnen, ja, lyckeliga barn, :Ja, lyckliga de barnen, som få snart flytta hem. Författare okänd. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Jag är ett litet, litet lamm 2195 6274 2006-06-29T18:51:30Z Agneta 53 Författare {{psalmartikel}} '''1.''' :Jag är ett litet, litet lamm; :Men vilar tryggt i herdens famn, :|:Hans famn den är så stor och vid, :Den räcker till för dig och mig.:| '''2.''' :Och Jesus är den herdens namn, :Som trofast vårdar sina lamm; :|:Han vakar över sina små, :Att icke ett förloras må!:| '''3.''' :Jag mins den tid då jag for vill :Och icke kunde vara still; :|:Men herden god mig sökte opp :Och hav mig nåd och frid och hopp!:| '''4.''' :O, tänk, hur väl han mot mig gör: :Han mig på gröna ängar för, :|:Det friska vatten han mig ger - :Ej något gott mig fattas mer:| '''5.''' :När mörk och ojämn blir mig stig, :Hans käpp och stav de trösta mig. :|:Han känner vägens längd och brant, :Vart djup är honom välbekant.:| '''6.''' :Om ulven ryter aldrig så, :Han lilla lammet ej kan nå; :|:Ty uppå vägen törs han ej. :Dit får ej ulvar gå, o nej!:| '''7.''' :Så sjunger jag förnöjd och glad; :Ty hemåt bär det till Guds stad :|:Där lilla lammet vila får, :Uti ett ändlöst jubelår!:| [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Ida Charlotta Engvall Pettersson]] O, hur stort att tro på Jesus uti unga år 2196 5400 2006-05-25T10:58:17Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' :O, hur stort att tro på Jesus uti unga år :Under barnaårens glada tid, :Innan otrosmasken hjärtats ömma kärna når, :Lära smaka Jesu ljuva frid. ''Refr.:'' :''O, hur stort att tro på Jesus uti unga år'' :''Och få tala om sin själavän!'' :''Då allt annat jämte barnaåren från oss går,'' :''Denna fröjdekälla flödar än.'' '''2.''' :O, hur stort att lyda Jesus uti unga år :Innan ålderdomen smyger på :Och vårt samvete för ungdomssynder förebrår, :Och vårt hjärta ingen frid kan få. :''Refr.'' '''3.''' :O, hur stort att tjäna Jesus uti unga år :Och få vara hans små vingårdsmän, :Herren Jesus ej den allra minsta tjänst försmår, :Men han hundrafalt belönar den. :''Refr.'' '''4.''' :O, hur stort att vänta Jesus uti unga år :Snart han kommer, hemtar hem sin brud; :Ur vår' ögon skall han då borttorka varje tår :Och påkläda oss sin silkeskrud. :''Refr.'' Författare: ''Andrew L. Skoog.'' [[Kategori: Psalmer]] Jesus, du mitt hjärtas längtan 2197 6124 2006-06-28T11:41:04Z Agneta 53 kategori {{psalmartikel|Jesus, du mitt hjärtas längtan (Sandell)}} '''1.''' :Jesus, du mitt hjärtas längtan, :Du min enda ro och hvila, :Låt mig andas ut hos dig!:| :Stilla du min djupa trängtan, :Låt dintrötta dufva ila :Från den mörka öknens stig :Hem till ostörd frid hos dig! '''2.''' :Du kan ensam tillfredsställa :Törsten efter dig och gifva :Evig mättnad, evig ro.:| :O du, dyra lifvets källa, :Värdes ock mitt lif då blifva; :Med din fullhet hos mig bo, :Jesus, du min enda ro! ''Förf. Lina Sandell-Berg, 1889'' [[Kategori: Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Livet förrinner så fort som en dröm 2198 5377 2006-05-24T19:16:24Z Agneta 53 Man måste flytta ner psalmtexten flera rader för att mallen inte ska skära in i texten numera {{psalmartikel}} '''1.''' :Livet förrinner så fort som en dröm, :År efter år ila bort, :Tiden förrinner likt brusande ström :Hastigt den ilar så for. '''2.''' :Tiden, som gått, få vi aldrig igen, :Så lyder växlingens bud. :Dock blir ej glömt hur vi använde den, :Nej, det står tecknat hos Gud. '''3.''' :Barn ryckas bort från föräldrar och lek, :Ynglingen ligger där död. :Jungfrun på båren hon vilar så blek, :Nyss var hon blomstrande röd. '''4.''' :Fader och moder de lämna de små, :Givande jorden sin gärd. :Dödsängeln kallar, och vi måste gå :In i den eviga värld. '''5.''' :Mins då, o mänska, att tiden den flyr, :Livet så hastigt går om. :Sök att begagna minuten så dyr, :Tänk på Guds rättvisa dom! Författad av signaturen [[+]] [[Kategori: Psalmer]] Vid basunens ljud 2199 5378 2006-05-24T19:19:45Z Agneta 53 Här var mallen inskuren mellan 3-4 raden av texten. Den förra formen var bättre (=liten ruta till höger) {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vid Basunens ljud, när alla trogna samlas hem en gång, :Vid det spegelklara hav där mötas vi. :Vänner, fränder ifrån jorden hälsa vi med fröjd och sång; :Vilket möte av de frälsta där skall bli! :''Refr.'' :''Vilket möte, möte,'' :''när det stora jubelåret kommet är,'' :''Vilket möte, möte,'' :''vilket möte det skall bli i himlen där!'' '''2.''' :När från himmelen förkunnas: "Ingen tid skall vara mer", :Vi få samlas och de frälsta skaror se. :Vilket möte på den stranden! Inga tårar fällas dår. :Vilket möte av de frälsta där skall bli! :''Refr.'' '''3.''' :När den stora dag inbryter härlig över hav och land, :Herren Jesus, krönt med ära, skåda vi. :Då han bjuder allt sitt folk att samlas på sin högra hand, :Vilket möte av de frälsta där skall bli! :''Refr.'' '''4.''' :När Guds änglar högt förkunna evigt jubelår en gång. :O, vad jubel, o, vad himmelsk harmoni! :Alla himlens harpor klinga härligt brusar Lammets sång. :Vilket möte av de frälsta där skall bli! :''Refr.'' Källa:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920. [[Kategori:Psalmer]] Ljus efter mörker, frid efter strid 2200 4438 2006-03-28T22:27:13Z Damast 5 brukar själv inte ange källor här när länk till artikeln finns, annat än om sidan innehåller flera olika versioner av samma psalm {{psalmartikel}} '''1.''' :Ljus efter mörker, frid efter strid, :Kraft efter svaghet, så är Guds sed; :Vin efter galla, sång efter rop, :Hem efter vandring: hör lilla hop! '''2.''' :Dag efter natten, sol efter regn, :Skörd efter säde, njuta Guds hägn. :Lugn efter stormen, fröjd efter gråt, :Hem efter vandring - tänk vilken ståt! '''3.''' :Lugn efter nöden, se efter tro, :Liv mitt i döden - saliga ro! :Hem han oss hämtar - härliga lott - :Efter kort väntan - tålamod blott! '''4.''' :Jesus oss hjälper, bär oss också, :Hem skall han ha oss, hur det må gå, :Och när vi komma hem till vår bror, :Skola vi sjunga riktigt i kor. '''5.''' :Hemma, der allt, ja, allt skall bli klart, :Fördolda livet blir uppenbart; :Där skall ej hjärtat längta som här - :Eja! - i himlen, vore vi der! '''6.''' :Ila, min broder, snart är du där, :Resan då ändas med sitt besvär, :Sorgen är borta, striden är slut, :Och du hos Jesus får vila ut. Författare: Signaturen [[+]] enl. [[w:Hjärtesånger 1895|Hjärtesånger 1895]] psalm 158. Enl. [[w:Lova Herren|Lova Herren]] nr 511, som har 10 verser, är vers 1-3 av Frances R Havergal år 1877 och v. 4-10 av Anders Nilsson d. y. år 1879. [[Kategori:Psalmer]] MediaWiki:Articletitles 2201 sysop 6373 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Artiklar som börjar med ''$1'' MediaWiki:Editsectionhint 2202 sysop 5154 2006-04-27T12:12:15Z EnDumEn 2 svenska Redigera avsnitt: $1 MediaWiki:Hideresults 2203 sysop 6606 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Göm resultat MediaWiki:Missingcommenttext 2204 sysop 6691 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Var god och skriv in en kommentar nedan. MediaWiki:Missingsummary 2205 sysop 5006 2006-04-20T21:35:33Z EnDumEn 2 '''Obs:''' Du har inte skrivit någon redigeringskommentar. Om du trycker på "Spara" en gång till så kommer din redigiring att sparas utan någon kommentar. MediaWiki:Rev-deleted-comment 2206 sysop 6768 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (kommentar borttagen) MediaWiki:Rev-deleted-text-permission 2207 sysop 6769 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <div class="mw-warning plainlinks"> Denna version av sidan har avlägsnats från de allmänna arkiven. Det kan finnas detaljer i [{{fullurl:Special:Log/delete|page={{PAGENAMEE}}}} borttagningsloggen]. </div> MediaWiki:Rev-deleted-text-view 2208 sysop 6770 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <div class="mw-warning plainlinks"> Denna version av sidan har avlägsnats från de allmänna arkiven. Som administratör på denna wiki kan du se den; det kan finnas detaljer i [{{fullurl:Special:Log/delete|page={{PAGENAMEE}}}} borttagningsloggen]. </div> MediaWiki:Rev-deleted-user 2209 sysop 6771 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (användarnamn borttaget) MediaWiki:Rev-delundel 2210 sysop 6772 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default visa/göm MediaWiki:Revdelete-hide-comment 2211 sysop 6773 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Dölj redigeringskommentar MediaWiki:Revdelete-hide-restricted 2212 sysop 6774 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Låt dessa begränsingar gälla administratörer likväl som andra MediaWiki:Revdelete-hide-text 2213 sysop 6775 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Dölj versionstext MediaWiki:Revdelete-hide-user 2214 sysop 6776 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Dölj redaktörens användarnamn/IP-address MediaWiki:Revdelete-legend 2215 sysop 6777 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ange begränsningar för version: MediaWiki:Revdelete-log 2216 sysop 6778 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Loggkommentar: MediaWiki:Revdelete-logentry 2217 sysop 6779 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default om [[:$1|$1]] visas eller ej har ändrats MediaWiki:Revdelete-selected 2218 sysop 6780 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Vald version av [[:$1|$1]]: MediaWiki:Revdelete-submit 2219 sysop 6781 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Tillämpa på vald version MediaWiki:Revdelete-text 2220 sysop 6782 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Borttagna versioner kommer fortfarande att synas i historiken, men deras innehåll kommer ej att vara tillgängligt för allmänheten. Andra administratörer på denna wiki kommer fortfarande att kunna läsa det dolda innehållet och kan återställa artikeln genom samma gränssnitt, om inte en ytterligare begränsning har utfärdats av wikins operatörer. MediaWiki:Revisiondelete 2221 sysop 6783 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ta bort/återställ versioner MediaWiki:Searchcontaining 2222 sysop 6793 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Leta efter artiklar som innehåller ''$1''. MediaWiki:Searchnamed 2223 sysop 6795 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Leta efter artiklar som heter ''$1''. MediaWiki:Tog-autopatrol 2224 sysop 6821 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Markera mina redigeringar som patrullerade MediaWiki:Tog-forceeditsummary 2225 sysop 4905 2006-04-17T12:45:03Z EnDumEn 2 Påminn mig om jag inte skriver någon redigeringskommentar MediaWiki:Tog-watchcreations 2226 sysop 4898 2006-04-17T12:25:29Z EnDumEn 2 Lägg till sidor du skapar till din övervakningslista MediaWiki:Variantname-sr 2227 sysop 4424 2006-03-28T06:44:06Z MediaWiki default sr MediaWiki:Variantname-sr-ec 2228 sysop 4425 2006-03-28T06:44:06Z MediaWiki default sr-ec MediaWiki:Variantname-sr-el 2229 sysop 4426 2006-03-28T06:44:06Z MediaWiki default sr-el MediaWiki:Variantname-sr-jc 2230 sysop 4427 2006-03-28T06:44:06Z MediaWiki default sr-jc MediaWiki:Variantname-sr-jl 2231 sysop 4428 2006-03-28T06:44:06Z MediaWiki default sr-jl Se, dagen gryr och natten flyr 2232 4429 2006-03-28T17:15:23Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Se, dagen gryr och natten flyr :För solen, som går opp. :Och trasten slår liksom igår :Sin drill i skogens topp. '''2.''' :Och sommarns tid, så skön och blid, :Är än en gång oss när; :Och jorden grön, så prydd, så skön, :Åt oss sin fägring bär. '''3.''' :Allt sådant sker av Gud, som ser, :Till oss varhelst vi bo. :Ja, han beskär oss redan här :Mer gott, än vi det tro. '''4.''' :När Gud gör så, vill han ej då :Ha någonting igen? :Jo märk, han vill oss draga till :Den gode frälsaren. ''Författare: Carl Lundgren.'' [[Kategori:Psalmer]] Men varför är du så förskräckt för Gud 2233 5389 2006-05-25T06:43:34Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Men varför är du så förskräckt för Gud, :Och varför flyr du undan faderns armar, :Då han utgav sin Son i blodig skrud :Och av sin blotta kärlek sig förbarmar? '''2.''' :O, människa, si du är köpt med blod, :Ja, du är köpt med Jesu död och smärta! :O, kära själ, säg, har du då väl mod :Att bliva borta från din faders hjärta? '''3.''' :Kom hem, så ropar Gud, kom hem, mitt barn! :Hvi vill du längre bliva kvar i världen :Ack, låt mig lossa dig ur syndens garn, :O, låt mig bli din Gud på levnadsfärden! '''4.''' :Å, spanar faderns blickar efter dig, :Än ropar han till syndare på jorden: :"Kom hem, mitt kära barn, kom hem till mig! :Se, här är ännu rum vid nådaborden." ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori:Psalmer]] Ehvad dig möter, käre vän 2234 5387 2006-05-25T06:27:51Z Agneta 53 Ändrat pga att nya mallen skär in i texten {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ehvad dig möter, käre vän, :Här på din vandringsstig, :O, säg det då till frälsaren, :Nog vill han hjälpa dig. :Och det skall ske, att ho som helst :Af Herren nåd begär, :Skall från all synd och nöd bli frälst :Och vara der han är '''2.''' :Om du af vänner misskänd är, :Om verlden dig beler, :Din frälsare är likväl när :Och lyssnar, när du ber. '''3.''' :Och har du varit barn en tid :Åt Gud i himmelen, :Men nu förlorat Jesu frid, :O, kom, kom hem igen! '''4.''' :Om du har synd och brott i mängd, :Om du är hård och kall, :Om nådens dörr ock synes stängd, :Så bed i alla fall. '''5.''' :Men om du ej kan bedja så :Förträffligt som du vill, :Du kan ju bedja dåligt då, :Din Jesus lyssnar till. ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori:Psalmer]] Skönt det är i kvällens timma 2235 4432 2006-03-28T21:28:01Z 212.181.183.75 {{psalmartikel}} Skönt det är i kvällens timma, <br> då all dagens oro dör, <br> att få Herrens röst förnimma <br> som det sista ljud man hör, <br> och att se´n sitt huvud gömma <br> under modersvingen varm <br> och som barnet ljuvligt drömma, <br> skild från världens kiv och larm. <br> <br> Tänk, att alla källor äga <br> i sin Gud och Fader kär <br> och av hjärtat kunna säga: <br> nog och övernog det är! <br> O, det är att lycklig vara, <br> det är vila, ljuv och skön, <br> dock det är en försmak bara <br> av de trognas nådelön. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] O att den elden redan brunne 2236 6130 2006-06-28T11:52:15Z Agneta 53 Kategori {{psalmartikel}} ''Texten här enligt Sionstoner 1935:''<br> <br> O att den elden redan brunne, <br> som du, o Jesus, tända vill! <br> O att all världen redan funne <br> den frid, som hör Guds rike till! <br> <br> Visst glimmar re´n i mörka natten <br> en liten gnista här och där; <br> visst är den stora frälsningsskatten <br> för månget hjärta dyr och kär, <br> <br> men låt den elden spridas vida <br> och gör den skatten vida känd; <br> i tron ditt löfte vi förbida, <br> att Anden rikligt blir oss sänd! <br> <br> Kom snart, o Jesus, till oss alla <br> och värm oss med din kärleksglöd! <br> Låt oss ej längre gå så kalla <br> för egen och för andras nöd! <br> <br> Låt nådens bud till alla föras, <br> giv åt ditt rikes framgång fart, <br> så att ditt lov dock måtte höras <br> från alla världens ändar snart! <br> <br> Och stärk din eld i våra hjärtan, <br> bränn bort, bränn bort allt eget slagg; <br> men lindra även luttringssmärtan <br> med din hugsvalans ljuva dagg! <br> <br> Låt alla egna nästen brinna, <br> de usla brunnar torka ut <br> och alla egna stöd försvinna, <br> då blir du ensam Gud till slut! <br> <br> Du, du är värdig, du allena, <br> att hava ära, lov och pris; <br> ack, håll oss alltid vid det ena, <br> att du är ensam god och vis! <br> <br> Men dina svaga lemmar, Herre, <br> ack, låt dem icke söndra sig! <br> De äro få, så mycket värre, <br> om de ej äro ett i dig. <br> <br> De äro få, de äro svaga, <br> men håll dem med din starka hand. <br> Lär dem att älska och fördraga, <br> knyt till, knyt till ditt kärleksband. <br> <br> Smält allt, vad åtskilt är, tillsamman, <br> gör varmt, vad nu är ljumt och kallt; <br> blås upp den svaga kärleksflamman <br> och bliv du själv vårt "allt i allt"! <br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Tack, o Jesus, för det rika bordet 2237 6133 2006-06-28T11:57:49Z Agneta 53 kategori +versnummer {{psalmartikel}} ''Texten återgiven enligt Sionstoner 1935:''<br> <br> '''1.''' Tack, o Jesus, för det rika bordet, <br> som din kärlek dukar upp för oss! <br> Tack, o Jesus, för det dyra ordet, <br> vilket aldrig, aldrig skall förgås! <br> Sänd ock nu till oss din Helge Anda, <br> som oss leder i all sanning här, <br> och låt satan ej sitt ogräs blanda <br> i den säd, som bland oss utsådd är! <br> <br> '''2.''' Låt ej ordet fåfängt komma åter, <br> utan skaffa frukt till evig tid, <br> och varhelst du oss församlas låter, <br> låt oss alla samlas i din frid! <br> Håll oss alltid i din sanna fruktan, <br> slå alltjämt all egenvilja ner; <br> spar ej heller på din Andes tuktan <br> och låt köttet ej regera mer! <br> <br> '''3.''' O, låt syskonbandet aldrig brista, <br> låt ej brödrakärleken dö ut; <br> låt oss ej i fåvitsk iver tvista, <br> så att livet slocknar ut till slut! <br> Lär oss i det stora och det lilla <br> troget bliva vid din sanning än, <br> och i ödmjukhet och kärlek stilla <br> känna våra bröder städs igen! <br> <br> '''4.''' Ja, o Jesus, du, som gör utöver <br> vad vi bedja eller tänka här, <br> giv åt var och en vad han behöver, <br> giv åt var och en vad nyttigt är! <br> Bär oss, bär oss på ditt trogna hjärta, <br> rista där med eldskrift våra namn, <br> och låt ingen lust och ingen smärta <br> rycka lammen ur din herdefamn! <br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Då med det helga Fader vår 2238 4437 2006-03-28T22:25:36Z 212.181.183.75 {{psalmartikel}} ''Texten är återgiven enligt Sionstoner 1935:'' <br> <br> Då med det helga Fader vår <br> i tron jag faller ner, <br> är det då visst, att jag det får, <br> varom jag Herren ber? <br> Ja, själv han lovat höra mig <br> och så befallt mig be; <br> vad han har sagt är sannerlig <br> helt visst och skall så ske. <br> <br> Och detta är det högsta av <br> Guds trofasthets bevis, <br> att han sin käre Son oss gav, <br> sin nåd till evigt pris. <br> Se, han det rätta amen är, <br> kring honom stå i glans, <br> likt en otalig stjärnehär, <br> Guds alla löftens krans! <br> <br> Så är den grund, som bönen fått, <br> ej oviss eller svag; <br> till denna enda grunden blott <br> har Gud ett gott behag; <br> han lovat, att i Sonen kär <br> vår bön han anse skall. <br> Se, han det rätta amen är <br> på trones suckan all! <br> <br> Ja, om du Herren Jesus Krist <br> av hjärtat haver kär, <br> då bliver ock ditt hjärta visst <br> att få vad det begär. <br> Ty han dig då till ljus och tröst <br> sin gode Ande ger, <br> som säger amen i ditt bröst <br> till vad du honom ber! <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] O du ärans konung 2239 6131 2006-06-28T11:53:42Z Agneta 53 kategori {{psalmartikel}} :'''1.''' :O du ärans konung, Herre Jesu Kriste, :Du, den förste och den siste, :Du, som ingen växling och förvandling lider :Såsom vi av år och tider, :Pris ske dig :Innerlig! :Må var själ och tunga :Blott ditt namn lovsjunga! :'''2.''' :Konung med de helga, dyra, djupa såren, :du, som gav ditt liv för fåren, :du är mild och tålig, mäktig i de svaga, :låt vårt lov dig väl behaga! :Själv ditt verk :i oss stärk! :Må om möjligt alla :för ditt kors nedfalla! :'''3.''' :Synden du förlåter, syndare benådar; :Grunden därtill jag ock skådar, :När jag ser dig sargad, törnekrönt och hädad, :Pinad, slagen och försmädad :Hänga där, :Herre kär, :På det korset höga :För mitt häpna öga. :'''4.''' :O, så vill jag prisa, prisa dig allena, :Dig Guds Lamm, du dyra, rena, :Dig, du ärans konung, konung utan like, :Som mig kallat till ditt rike. :Pris ske dig! :Lär du mig :Själv åt dig hembära :Evigt lov och ära! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Jag vet en hälsning mera kär 2240 4440 2006-03-28T23:13:09Z 212.181.183.75 {{psalmartikel}} Jag vet en hälsning, mera kär <br> än, värld, vad du kan ge: <br> den heter frid, Guds frid det är, <br> och därom vill jag be. <br> Kom då, o frid, dröj i mitt tjäll! <br> Bliv bästa, bästa gästen min! <br> Ty dagen skrider - det blir kväll, <br> och natten bryter in. <br> Ty dagen skrider - det blir kväll, <br> och natten bryter in. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud 2241 6125 2006-06-28T11:43:30Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} :'''1.''' :Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud, :Som så tidigt dig slöt i sin famn? :Kan du börja för tidigt att älska hans bud :Och bekänna för världen hans namn? :'''2.''' :Månne ungdom och vår icke passa för Gud, :Icke lovsångens jublande röst? :Månne hellre de tunga, de klagande ljud :I den kalla, den vissnande höst? :'''3.''' :O, du vet ej, vad lycka, vad salighet är, :Förrän Jesus har blivit din vän :Och fått släcka den evighetstörst, som dig tär, :Om den ock är fördold för dig än! :'''4.''' :O, hur fattig din sång och hur kylig din vår, :Om ej Jesus dig givit sin frid! :Men med denna hur trygg mitt i stormen du står :Och hur viss i den växlande tid! ''Författare:Lina Sandell-Berg'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Det var natt och Sions skara 2242 5386 2006-05-25T06:18:03Z Agneta 53 Flyttar ned från mallen som skär in {{Psalmartikel}} '''1.''' :Det var natt och Sions skara :Uti otrons bojor satt. :Öfver jorden rådde bara :Mörker och en andlig natt. :Men i härlighetens rike :Härskade blott lif och frid :Och ett rådslut utan like :Var bestämdt från evig tid. :Hosianna, pris och ära :Ske vår konung och vår Gud! '''2.''' :Jordens folkslag hade alla :Vändt sig bort ifrån sin Gud! :Deras hjertan voro kalla; :Ingen aktade hans bud. :Men i Gud en kärlek brinner, :Som ej synden släcka kan; :I sin kärlek han ock finner, :Hur han syndarn frälsa kan. '''3.''' :Ingen frågar efter Herran, :Egna vägar mänskan går, :Hvilka leda bort i fjärran, :Der hon nöd och jämmer får. :Men den Gud, som sig förbarmar, :Lofvar hjälp i hennes nöd, :Räcker sina fadersarmar, :Frälsar från en evig död. '''4.''' :Stort var mörkret, ingen kände :Honom som från himlen kom :För att frälsa de elände :Ifrån synd och död och dom. :Men han kom, ej vände åter. :Att af kärlek offra sig. :Öfver mänskors nöd han gråter, :Trampar villigt korsets stig. '''5.''' :Fröjda dig, du Sions skara, :Si, din konung kommen är! :Evigt skall hans rike vara, :På sin skuldra han det bär, :Och han heter: "Råd" och "Hjälte", :"Underlig" och "Gud" och "Far", :Sanning strålar i hans bälte, :Hjälp han åt de arma har. '''6.''' :Ingen möda Jesus sparar, :Faderns vilja måste ske; :Inför verlden han förklarar, :Att Gud älskar syndare. :Ömt han ser till de elända, :Kröner dem med ''evig'' nåd. :Sions klagan skall han vända, :Ty han heter "Hjälp" och "Råd"! ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori: Psalmer]] Så hav nu, själ, ett muntert mod 2243 4447 2006-03-29T07:20:55Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Så haf nu, själ, ett muntert mod, :Nu har det ingen nöd! :Vår Gud är verkligt from och god, :Han är den armes stöd, :Han älskar oss af hjärtats grund :Och hjälpsam är han varje stund. :Halleluja, ja tack och lof, :Halleluja, vår Gud! '''2.''' :Ja, tack och lof, o fader vår, :Som gaf oss frälsaren, :Som gjorde oss till fosterfår :Och till Guds barn igen. :Må verlden säga, hvad den vill, :Vi höra dock Gud fader till. '''3.''' :Väl händer det, att satan gnyr, :Och någ är verlden svår, :Men för Guds ord den starke flyr, :Och segern den är vår. :Ja, snart är striden slut och se'n :Uppstämma vi i himmelen: :Halleluja, ja, tack och lof, :Halleluja vår gud! '''4.''' :Må jord och himmel gå i kvaf, :Guds ord skall dock bestå, :Oss skyddar herden med sin staf, :Ho kan oss skada då? :Och blir det stundom märker här, :Hvad skadar det, då han är när. '''5.''' :Ja, stora ting har Herren gjort, :Och stora ting han gör, :Han kröner oss med nåd alltfort :Och oss till himlen för, :Der jublande vi gå omkring :Och skåda underfulla ting. '''6.''' :Så blif ej borta, kära vän, :På syndens breda stig; :Ty fader vår i himmelen :Har länge väntat dig. :Och Jesus väntar dig också, :Att med sitt blod dig rena få. ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori:Psalmer]] Härlig den natten 2244 5385 2006-05-25T06:11:23Z Agneta 53 Flyttar texten bort från mallen {{Psalmartikel}} '''1.''' :Härlig den natten då neder sig sänkte :Himmelens strålande sångarehär! :Härliga sång den åt människorna skänkte, :Älskad af gamla, för barnen så kär! :|:Ära vare Gud i höjden :Och på jorden frid och fröjd:| :Härliga sång, som oss änglarne bringat! :Härligt den hörts under seklernas gång. :När andra sånger i glömska förklingat, :Klangfull och ny Ljuder Betlehems sång. '''2.''' :Härliga upphof till sången den sköna! :Härliga kärlek, som Gud oss bevist! :Budskapet genljöd kring ejden den gröna: :"Födder är frälsaren, Herren och Krist." '''3.''' :Jublen och fröjdens, vår själ och vår ande! :Gud har oss gifvit sin enfödde Son. :Barnen sin röst med de gamles nu blande :Uti den heliga lofsångens ton! Författare: ''Andrew L. Skoog'' [[Kategori:Psalmer]] När någon syndare födes på nytt 2245 4450 2006-03-29T19:18:06Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :När någon syndare födes på nytt :Och blir Guds barn genom tron, :Blir syndakvalet i jubel förbytt, :Lifvet är då i Guds son. :Ande af Herren i själen blir sänd, :Kärlekens eld uti hjärtat blir tänd, :Och till rättfärdughet hågen blir vänd, :Lifvet är då i Guds son '''2.''' :Kärleken är dock bland gåfvorna ströst, :Den vänder aldrig igen, :Kärleken visar i öfningen först, :Om du är frälsarens vän. :O, då är frälsaren god till att ha, :Då kan du brödernas svaghet fördra, :Då kan den svigtande börda du ta, :Om du är frälsarens vän. '''3.''' :Dock, när man skådar, o, hvad får man se :Här ibland Sebaots folk? :De äro insnärjda uti parti. :O, hvem har här varit tolk? :De ta partinamn och tänka ej på, :Jehova stygges vid sådant också, :Nog känner Herren de sina ändå. :O, hvem har här varit tolk? '''4.''' :O, gör dig lös ur partisinnets garn, :Då du hör frälsaren till. :Si, du har rättighet kallas Guds barn, :Det är som fadern ock vill. :Räck alla bröder en kärleksfull hand, :Vandra med dem till de saligas land. :Upptag de svaga och gör hvad du kan, :Det är som fadern ock vill ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori:Psalmer]] Arma hjärta 2246 5205 2006-05-05T12:39:31Z EnDumEn 2 kat {{Psalmartikel}} '''1.''' :Arma hjärta, :Tryckt af smärta, :Bida litet blott, :Jesus känner :Sina vänner :Gör dem alltid godt. '''2.''' :Fastän Herran :Tyckes fjärran, :Är han likväl när. :Han ej låter :Den som gråter :Vara tröstlös här. '''3.''' :Men dig höfves :Att du pröfvas, :Kära själ, en tid, :Gud och löner :Dig med fröjd och frid. '''4.''' :Snart han träder :Fram och gläder :Bruden sin igen. :De eländas :Sorg skall ändas, :Mins det, kära vän! ''Författare: Carl Lundgren'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Lundgren]] På Gud, som åt fågeln bereder 2247 4454 2006-03-30T22:14:54Z 195.252.48.224 {{psalmartikel}} På Gud, som åt fågeln bereder <br> ett bo i den grönskande lund <br> och över oss människor breder <br> sin nåd liksom himmelens rund, <br> vår lycka och sällhet vi bygga: <br> vi glada till honom oss trygga, <br> som helgat vårt äkta förbund. <br> <br> Han godhet vi hava fått spörja <br> med varje upprinnande dag. <br> Så må vi ej klaga och sörja, <br> men prisa hans goda behag! <br> Den Gud, som oss själv har förenat, <br> han har oss ej heller förmenat <br> sin hjälp under prövningens slag. <br> <br> O Jesus, din nåd vi behöva <br> var flyende stund av vårt liv. <br> Låt oss ej din Ande bedröva <br> med inbördes köld eller kiv! <br> Befall dina änglar oss skydda, <br> bevara vårt hjärta, vår hydda, <br> vårt kall din välsignelse giv! <br> <br> Oss hjälp att i sorg som i gamman <br> i trohet och kärlek bestå, <br> i lust och i nöd hålla samman <br> och målet för vandringen nå: <br> det saliga hem i ditt rike, <br> där vi bliva helgonen like <br> och del i din härlighet få. <br> <br> Vi knutits av Gud vid varandra <br> med dyraste bandet på jord, <br> vi hava tillsammans fått vandra <br> till templet och Frälsarens bord. <br> O, må vi ej bliva tillbaka, <br> men båda den vila få smaka, <br> Gud lovat sitt folk i sitt ord!<br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] Vi önska nu vår brudgum och brud 2248 4455 2006-03-30T22:33:55Z 195.252.48.224 {{psalmartikel}} ''Här i enlighet med texten i 1937 års psalmbok, nummer 232:'' <br> <br> Vi önska nu vår brudgum och brud: <br> Gud Fader dem värdes benåda. <br> Allt gott du dem give, Herre, vår Gud, <br> och vände ifrån dem all våda. <br> Din trogna hand dem i liv och död <br> all hjälp och välsignelse give. <br> Och vid deras tröskel i lust och nöd <br> din ängel väktare blive <br> och tvedräktsanden fördrive. <br> <br> På all deras väg, i all deras tid <br> bliv när dem i nåd, Herre Kriste! <br> Evad dem än sker, din kärlek och frid <br> de aldrig i världen dock miste! <br> Och blir det bekymmer i deras bo, <br> du må dem om bönen påminna, <br> att ständigt de sätta till dig sin tro <br> och undret i Kana besinna. <br> Då hjälp de visst skola finna. <br> <br> Guds Helige Ande, giv, att ditt ljus <br> dem följer och hugnar allt mera. <br> Kom till dem med tröst, och allt deras hus <br> så ock deras hjärtan regera, <br> att de med ära, med tukt och tro <br> må leva på jorden tillsamman <br> och sedan hos Gud uti himlen bo <br> i evig glädje och gamman. <br> Det önska vi. Amen. Amen. <br> <br> <br> ''Här följer texten enligt Svedbergs version i 1695 års psalmbok nr 328:'' <br> <br> Wi önske nu wår brudgum och brud <br> Guds Faders ewiga nåde; <br> han gifwe dem lycka uti sin skrud, <br> och wände från dem all wåde. <br> Tobie engel, som bortdref <br> den äktenskapsdjefwul onde, <br> han binde honom också för er, <br> att han ej slippa kunde, <br> eller skada eder någon stunde. <br> <br> Blif också hos oss i allan tid, <br> o mildaste Jesu Christe! <br> Låt din wälsignelse rund och blid <br> uppfylla, ehwad som här brister. <br> Och när det tryter bröd eller win <br> skall han god´ råd framföra, <br> och uti hushållet sjelf stiga in, <br> som han i Kana månd´ göra, <br> och eder begäran höra. <br> <br> Den Helge And´ uti edert hus, <br> han wärdes när eder wara, <br> all skam och last han drifwe derut, <br> och sjelf derinne regere. <br> Han gifwe eder sämja och kärlighet, <br> att I med frid och gamman, <br> i kyskhet och gudfruktighet <br> alltid lefwen tillsamman. <br> Det önske wi: Amen, amen. <br> <br> Den Helga Treenighet i ert hus <br> hon wärdes när eder wara: <br> all skam och last hon drifwe derut, <br> och sjelf därinne regere; <br> att I med tukt och ärlighet <br> må länge lefwa tillsamman, <br> och sedan hos Gud i ewighet <br> få ärfwa der fröjd och gamman. <br> Det önske wi: Amen, amen. <br> <br> <br> [[Category:Psalmer]] När den arma jordens tid förgår 2249 5315 2006-05-15T21:36:24Z Agneta 53 Infört versnummer och kategori {{psalmartikel}} ''Här följer först texten enligt [[w:Svensk psalmbok för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1986|finlandssvenska psalmboken 1986]], nummer 42. Den är lätt bearbetad i förhållande till [[w:Lars Stenbäck|Lars Stenbäck]]s original.'' <br> <br> '''1.''' När den arma jordens tid förgår<br> lever Kristus likväl år från år. <br> Och vad fruktar vi om han är vår <br> i de växlande tider? <br> <br> '''2.''' Hjärta, om du blott har Kristus kvar, <br> livets morgonstjärna ljus och klar, <br> mycket har du då, ty allt du har <br> trots de växlande tider. <br> <br> '''3.''' Kommer världen, kommer mörkrets här,<br> kommer Satan och vår död begär <br> - dock: vår starke hjälte är oss när <br> i de växlande tider. <br> <br> '''4.''' Upp då modigt i vår Herres spår! <br> Segerns fröjd är genom honom vår. <br> Kristi stridsman icke vila får <br> under växlande tider. <br> <br> '''5.''' Herrens domar över jorden går, <br> mänskor ser med ångest deras spår. <br> I sin svaghet intet de förstår <br> av de växlande tider. <br> <br> '''6.''' Se, sin eld vill Kristus här ha tänd. <br> Därför blev han hit till jorden sänd, <br> aldrig av den blinda världen känd <br> under växlande tider. <br> <br> '''7.''' Men sin lilla hjord han känner än <br> och med evig makt han skyddar den. <br> Må han kännas ock av den igen <br> i de växlande tider. <br> <br> <br> ''I Rosenius' version, här hämtad från [[w:Lova Herren|Lova Herren]] 1988 nummer 20, har psalmen följande lydelse:'' <br> <br> '''1.''' När den arma jordens tid förgår, <br> lever likväl Kristus år från år. <br> Och vad frukta vi, om han är vår <br> i de växlande tider? <br> <br> '''2.''' Mänska, har du endast Kristus kvar, <br> har du själva Gud till vän och far; <br> nog och övernog, ja, allt du har, <br> trots de växlande tider. <br> <br> '''3.''' Kommer på en gång all mörkrets här, <br> kommer satan och vår död begär, <br> se, den starke Hjälten är oss när <br> i de växlande tider. <br> <br> '''4.''' Måste du i världen hava tvång, <br> blir dig stundom vägen alltför lång, <br> svartnar det för ögat mången gång <br> i de växlande tider, <br> <br> '''5.''' bort, misströstan! Herren är ju när! <br> Evigt han den gode herden är; <br> svaga lammen i sin famn han bär <br> i de växlande tider. <br> <br> '''6.''' Resa även syndens krafter sig, <br> får ock satan lov att sålla dig, <br> och förvirrad du ej ser din stig <br> i de farliga tider; <br> <br> '''7.''' Hjälten lever! På hans trofasthet <br> våga trygg ditt liv, din salighet; <br> icke du, men han din räddning vet, <br> trots de bistraste tider. <br> <br> '''8.''' Herren lever, fatta tröstligt mod! <br> Herren lever, evigt huld och god; <br> och vår Herres Kristi dyra blod <br> gäller eviga tider. <br> <br> '''9.''' Så - vad helst oss möter, har du blott <br> uti Gud din skatt, din arvelott, <br> har du visst ett stort, ett evigt gott <br> alla kommande tider. <br> <br> '''10.''' Upp då modigt i vår Herres spår! <br> Segerns fröjd är genom honom vår; <br> Kristi stridsman icke vila får <br> dessa viktiga tider. <br> <br> '''11.''' Herrens domar över världen gå, <br> och de arma mänskor se därpå, <br> men de kunna ingenting förstå <br> av de växlande tider. <br> <br> '''12.''' Hell! Sin eld vill Kristus här ha tänd, <br> ty en eld att tända var han sänd, <br> aldrig av den blinda världen känd <br> under växlande tider. <br> <br> '''13.''' Men sin klena hjord han känner än, <br> och med evig makt han skyddar den; <br> må han kännas ock av den igen <br> i de växlande tider! <br> <br> <br> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Jag såg en stjärna falla 2250 5390 2006-05-25T06:53:15Z Agneta 53 Flyttar ned från mallen som skär in {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag såg en stjärna falla :Ifrån Guds himmel blå :Då tänkte jag på alla, :Som bort från Jesus gå. '''Kör:''' :''Stån redo bröllopstärnor,'' :''Si, Jesus kommer snart!'' :''O, vaknen fallna stjärnor,'' :''Stån upp och lysen klart!'' '''2.''' :O, många tusen själar, :Som förr hört Jesus till, :Nu blivit syndens trälar :Och fara åter vill. '''3.''' :De hava mist sitt fäste, :Sin Gud, sitt hopp, sin tro, :Som fåglar utan näste :De hafva ingen ro. '''4.''' :O fallna stjärnor arma, :O, lampor utan glans! :Må Herren sig förbarma :Och bringa er till sans '''5.''' :Stån upp, I släckta vekar, :Och söken nåd hos Gud! :Flyn ut ur Sodoms lekar :Och frukten Herrens bud '''6.''' :Den blinda världen skalkas :Och drömmer tiden bort :Men domens fasor nalkas :Med jämmer inom kort '''7.''' :Man skämtar ej bort döden :Och ej bort Herrens dom, :Man tvivlar ej bort glöden :Som brinner där bortom. ''Författare: Carl Boberg'' [[Kategori:Psalmer]] Gustaf Frödings jordafärd 2251 6944 2006-07-01T22:36:45Z NERIUM 63 Bort gå de, <br> stumma skrida de <br> en efter en till skuggornas värld. <br> Klockorna dåna. Tungt slå de, <br> mullra och kvida de, <br> sjunga sin sång till de dödas färd. <br> <br> Milslångt borta jag sitter. <br> Ändå hör jag klockornas slag. <br> Hela vårt land i vinterns glitter <br> höra de klockor, som ringa i dag. <br> Sommar var du och blommande vår, <br> sävens sus bland sjöarnas stränder. <br> Sov, vår sångare, sov på din bår, <br> lyft på tusendes händer! <br> <br> Vitt blev ditt hår. Långt blev ditt skägg.<br> Solen sken in på bibelns ord, <br> där du satt vid din vägg <br> som Job på sin hög av aska och jord. <br> Förunderligt stort är ett människoöde. <br> Dröm och saga och skummande flöde, <br> vågor och lågor och stormars kör, <br> men hon själv är det sköraste rör. <br> <br> Dö, dö, det är rösten hon hör, <br> när hon skapar och frågar och spanar. <br> Allt fåfängligt, <br> allting jordiskt dör, dör, <br> men hon själv blir det verk, som hon danar. <br> <br> Skald, stig genom nattens dörr <br> kungarak till skuggornas skara! <br> Oförgängligt <br> strängaspelet, ditt silverklara, <br> ljuder ännu för oss som förr. <br> <br> ''[[w:Verner von Heidenstam|Verner von Heidenstam]] <br> [[Kategori:Poesi]] Säv, säv, susa 2252 7075 2006-07-02T21:18:21Z NERIUM 63 '''Säv, säv, susa''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur diktsamlingen ''Nya dikter (1894)''. Säv, säv, susa,<br> våg, våg, slå.<br> I sägen mig var Ingalill<br> den unge månde gå?<br> Hon skrek som en vingskjuten and, när hon sjönk i sjön,<br> det var när sista vår stod grön.<br> Det voro henne gramse vid Östanålid,<br> det tog hon sig så illa vid.<br> De voro henne gramse för gods och gull<br> och för hennes unga kärleks skull.<br> De stucko en ögonsten med tagg<br> de kastade smuts i en liljas dagg.<br> Så sjungen, sjungen sorgsång.<br> I sorgsna vågor små,<br> säv, säv, susa,<br> våg, våg, slå!<br> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Världens gång 2253 7077 2006-07-02T21:19:02Z NERIUM 63 '''Världens gång''', dikt av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] ur diktsamlingen ''[[Gitarr och dragharmonika]]''. Havet välte stormen ven,<br> vågorna rullade asklikt grå.<br> ”En man är vräkt över bord, kapten!”<br> Jaså!<br> ”Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!”<br> Havet välte stormen ven.<br> ”Ännu kan en lina den arme nå!”<br> Jaså!<br> Vågorna rullade asklikt grå.<br> ”Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!”<br> Jaså!<br> Havet välte stormen ven.<br> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] En hög visa 2254 7070 2006-07-02T21:15:08Z NERIUM 63 {{Titel|En hög visa|Gustaf Fröding|kommentar=}} Min kära är såsom en smärt gran, <br> såsom en sjungande vattubäck <br> och såsom en ung ros, <br> när daggen faller vid morgontid. <br> Och hennes däjelighets makt är såsom en stor krigshär, <br> den där nederslår sina fiender <br> med starkt dån och vagnar och resenärer <br> och högt ropar: ho kan motstå mig? <br> <br> Sägen mig, I Värmelands döttrar, <br> I, som vallen i bergen <br> eller sitten utefter vägakanten <br> glammandes, <br> haven I sett min kära, <br> haven I sett, om min unga ros <br> gått denna vägen framföreåt?<br> <br> Si, hennes gång är som en dans över ängarne <br> och såsom en stor konungs dotters dans, <br> och hennes röst är såsom ett vackert läte <br> och såsom en lustig musik i bergen, <br> och hennes anletes glädje <br> är såsom en sol över sjöar, <br> de däjeliga sjöar i dalarne. <br> <br> Jag kom till min käras boning, <br> när aftonen svalkades och skuggan förlängdes, <br> och min kära faders björkar stodo gröna, <br> och doften av de björkar var ljuvligare än myrrha <br> och nardus och alla de apotekares pulver. <br> <br> Si, min kära lustvandrar i örtagården<br> och hon döljer sig för mina ögons åsyn <br> under buskar av stickelbär och vinbär. <br> Såsom ett ungt lejon lurar hon i sitt förstäck <br> och såsom en modig rövarskara i sitt bakhåll, <br> läggandes råd i sin själs ondsko, <br> huruledes hon må gripa den hon kär haver, <br> på det hon må uppfräta honom <br> med sin mun, som icke mycket stor är, <br> och med sina läppar, röda som gott vin. <br> <br> Såsom ett oväder kom hon fram av buskan, <br> såsom ett starkt oväder med storm och regn och hagel, <br> där hagelkornen äro såsom fall av liljor <br> och regnet är såsom rosors regn <br> och stormen såsom ett högt leende <br> och klang av många cymbaler. <br> <br> Och hon föll över mig och tog mig till fånga <br> till att vara henne en krigsfånge och en träl <br> och for fram över mitt ansikte med sina läppars vrede <br> och gjorde en dom över mig och sade: <br> du är välkommen till min faders boning, <br> si, du är mycket kär hållen och ganska välkommen. <br> <br> Och hon tog fram av fatåburen<br> saft av hallon från örtagården <br> och kosteligt bakverk och många kakor, <br> och vi åto och glammades allt intill solnedgången. <br> <br> Men si, många dagar äro farna, <br> sedan jag såg min käras ögon, <br> och mina tankar gå vill på gamla villstigar, <br> ty min kära är framföre alla andra <br> i detta landet, <br> ty hon är såsom en ung gran <br> och såsom en sjungande vattubäck <br> och såsom solskenet över sjöarne, <br> de däjeliga sjöar i dalarne. <br> <br> Sägen mig, I Värmelands döttrar, <br> I, som vallen får och nötboskap i bergen <br> eller glammen utefter vägakanten, <br> haven I sett den min själ kär haver, <br> haven I sett, om kin kära <br> gått denna vägen framföreåt? <br> </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Våran prost 2255 7037 2006-07-02T19:59:05Z Thuresson 20 till -> vid {{Titel|Våran prost|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Våran prost är rund som en ost och lärd som själva den onde, men gemen likväl och en vänlig själ och skäms ej, att far hans var bonde. Han lever som vi och dricker sitt kaffe med halva i som vi och ratar icke buteljen, älskar mat som vi och är lat som vi - men annat är det vid helgen. Så fort han fått prästrocken på, vi andra känna oss ynkligt små, men prosten likasom växer, för då är han prost från topp till tå och det en hejdundrande prost ändå i stort pastorat med annexer. Jag glömmer väl aldrig i all min dar, hur vördig han var här om sistens i kappan och kragen, hur världens barn han malde i kvarn och läste för köttet lagen! Och prosten grät - tacka för det, han talte om yttersta dagen! Och alla gräto vi ymnigt med, ty köttet sved och själen var allt satt i klämma. Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut vid tjänstens slut efter prosten ut, ty rådet var kallat till stämma. Men det förståss, vi repade oss, när prosten klarade strupen till sist och sade: "välkomna till smörgåsbordet och supen!" </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Takt 2256 7035 2006-07-02T19:35:02Z NERIUM 63 {{Titel|Takt|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Lakejerna gåvo mig skrapa och skänkte mig stolt sitt förakt, emedan jag ej kunde skapa mig om till en svansande apa, dresserad av dem, som ha makt, till konsten att bocka med takt. Ty sälja sin frihet för slantar och gula galoners prakt och tacka sig mjuka som vantar för guldet, som rockarne kantar, och oket på nackarne lagt, det kalla lakejer för takt. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] En ghasel 2257 7069 2006-07-02T21:14:52Z NERIUM 63 {{Titel|En ghasel|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Jag står och ser på världen genom gallret; jag kan, jag vill ej slita mig från gallret, det är så skönt att se, hur livet sjuder och kastar höga böljor upp mot gallret, så smärtsamt glatt och lockande det ljuder, när skratt och sånger komma genom gallret. Det skiftar ljust av asp och al och björk, där ovanför står branten furumörk, den friska doften tränger genom gallret. Och över viken vilket präktigt sken, i varje droppe är en ädelsten, se, hur det skimrar härligt genom gallret! Det vimlar båtar där och ångare med hornmusik och muntra sångare och glada människor i tusental, som draga ut till fest i berg och dal; jag vill, jag vill, jag skall, jag måste ut och dricka liv, om blott för en minut, jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret! Förgäves skall jag böja, skall jag rista det gamla obevekligt hårda gallret - det vill ej tänja sig, det vill ej brista, ty i mig själv är smitt och nitat gallret, och först när själv jag krossas, krossas gallret. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Användare:Maggu 2258 4488 2006-04-04T20:00:24Z Maggu 57 #REDIRECT [[w:Användare:Maggu]] Användardiskussion:Maggu 2259 4489 2006-04-04T20:00:28Z Maggu 57 #REDIRECT [[w:Användardiskussion:Maggu]] Som daggens pärlor glöda 2260 4490 2006-04-04T20:32:22Z Damast 5 {{psalmartikel}} :1. :Som daggens pärlor glöda :För solens stråle skär, :När efter natt och dimma :Den ljus åt jorden bär, :Så samlas ungdomsskaror, :Iklädda helig skrud, :Att utav hjärtat prisa :Din makt, o Herre Gud. :2. :I slutna led vi tåga :Framåt i heligt mod; :Och under korsets fana, :Bestänkt med Lammets blod, :Vi kämpa våra strider :I Jesu Kristi namn :Och styra glatt vår farkost :Mot härlighetens hamn. :3. :För denna ungdomsskara :Bliv, Herre, hövitsman! :I nöd, i varje fara :Du oss bevara kan. :Du lyser över livet :Din underbara frid, :Och fyller själ och sinne :Med kraft till helig strid. :4. :Välsigna, Qud, den skara, :Som samlas här i dag, :Och lär oss endast söka :Din ära, ditt behag! :Gör oss till kämpar starka, :För oss i striden fram, :Och samla oss omsider :Inför din tron, Guds lamm! [[Kategori:Psalmer]] Här samlas vi omkring ditt ord 2261 6117 2006-06-28T11:20:42Z Agneta 53 Kat. {{psalmartikel}} '''1.''' :Här samlas vi omkring ditt ord :Som barn omkring sin faders bord :Och bedja dig, o Jesus kär: :Kom själv och var ibland oss här! '''2.''' :Vi vilja höra, tala du :Och giv, vad vi behöva nu! :Bestänk oss med ditt dyra blod :Och giv åt oss din Ande god! '''3'''. :Håll själv om öga, öra vakt :Och hav jämväl på hjärtat akt, :Att våra tankar icke må :Långt bort i vida världen gå! '''4.''' :Vi bedja dig av hjärtats grund: :Välsigna denna andaktsstund :Och mätta oss med livets bröd :Utav ditt rika överflöd! '''5.''' :Giv här ett sygn åt någon själ. :Som ännu går en syndens träl. :Men giv ock din hugsvalelse :Åt något ängsligt samvete. '''6.''' :Dock bedja vi dig först och sist: :Förlåt oss all vår skuld och brist. :Vårt hjärta är så häry och kallt. :Förlåt oss det, förlåt oss allt. '''7.''' :Vi tillförse oss allt av dig. :Följ med oss på vår vandringsstig :Och tag oss efter slutat lopp :I dina sälla gårdar opp. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Kategoridiskussion:Topp 2262 4538 2006-04-06T13:04:26Z EnDumEn 2 Är diskussion obligatorisk, lämplig eller onödig före tillägg till topp-kategorin ?--[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 5 april 2006 kl.15.56 (UTC) :Det beror nog mest på om den kan anses självklar eller vara kontroversiell. --[[Användare:Damast|Damast]] 5 april 2006 kl.23.41 (UTC) ::Eftersom det saknas riktlinjer för hur det är tänkt vilken struktur svenska Wikisource ska ha (jag har inte hittat sådana) är det svårt att avgöra vad som är "självklart"--[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 6 april 2006 kl.05.21 (UTC) :Det är inte nödvändigt att diskutera, men om du känner dig osäker på om det är stora eller kontroversiella ändringar så är det nog bra med en diskussion. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 april 2006 kl.13.04 (UTC) Jag vill ut, jag vill ut, innan dagen är slut 2263 4510 2006-04-05T19:45:05Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag vill ut, jag vill ut, innan dagen är slut :Skall jag vara på fiske igen, :Skulle jag sitta här, då så mången begär :Att få höra om syndarens vän? :nej, o nej, jag vill då ut med bröderna gå, :Menskofiskare äro ju få. :KÖR: :Jag vill ut, jag vill ut :Innan månadens slut :Skall jag vara på fiske igen '''2.''' :Allt är redo förut, noten kastar jag ut :Arbetstiden kan snart vara slut, :Hör då var en som kan, må vi nu som en man :Kraftigt verka allt vad vi förmå; :Nu är morgonens stund, fisk i djup och på grund, :Skynda ut, skynda ut på det blå. :KÖR: :Allt är redo förut etc. '''3.''' :Stilla är det ju än uti havsviken, men :Snart kan stormen utbryta igen; :därför skynda dig du! Vem är flitigast nu, :Lönen kommer av arbetet ju. :Fatta tag med din hand och drag noten i land :Full av fiskar på frälsningens strand. :KÖR: :Stilla är det etc. '''4.''' :Ljuv i sanning den lott dessa fiskare fått, :Som ro ut Evangelii not. :Den i tron härdar ut, får, när dagen är slut, :Lönen stor hos vår Gud Ta' emot. :Därför skynda; ro på, sått ut noten också,, :Snart till vila du kallas att gå! :KÖR: :Ljuv i sanning etc. '''5.''' :Bliver dagen dig lång, sjung din fiskaresång, :Och drag noten med kraft, än en gång. :O, hur luvligt att se, att ett notdrag kan ge :Fisake ett hundra femtiotre! :Såväl gammal som ung, bed, arbeta och sjung, :Samt förhärliga Herren vår Kung! :KÖR: :Bliver dagen dig lång etc. Källa: ''Herde-Rösten, 1892'' [[Kategori:Psalmer]] Stå upp, stå upp för Jesus 2264 5136 2006-04-25T23:32:44Z Dr Fredrik Haeffner 58 lagt in exempel med nya funktionen snabbinfo {{Psalmartikel}} __NOTOC__ <table width="100%" border="1" valign="top"> <tr align="center"> <td width="3%"> Vers </td> <td width="32%"> '''''Svenska Missionsförbundets sångbok 1920''''': </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> '''''Herde-Rösten 1892''''': </td> <td width="3%" align="center"> Vers </td> </tr> <tr> <td width="3%" align="center"> 1 </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Du korsets riddarvakt,<ref name=MF1>Denna rad lyder xxxx yyyy kkk i XXX version</ref> :Kring helga korsbaneret{{Qinfo|HR 1892 använder konungabaneret här}} :Håll trogen vård och vakt! :Från seger och till seger :Han leder fram sin här, :Tills varje ovän kuvats :Och han blott Herre är. </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus,<ref name=HR1>Denna rad lyder aaaa bbbbbbb ee ss kkk i ZZZZ version</ref> :Du korsets kämpatrupp, :Låt konungabaneret :Ej skadas, lyft det upp! :Från seger och till seger :Framrycka skall hans här, :Tills varje ovän krossats :Och Han blott Herre är! </td> <td width="3%" align="center"> 1 </td> </tr> <tr> <td width="3%" align="center"> 2 </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus,<ref name=HR1 /> :Den helga lösen hör, :Och utan knot och fruktan :Din plikt med glädje gör! :Inom dig och omkring dig :Det onda står dig mot; :Till vapen raskt, ty med dig :Är herren Sebaot! </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> Saknas i ''Herde-Rösten 1892'' </td> <td width="3%" align="center"> </td> </tr> <tr> <td width="3%" align="center"> 3 </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Basunen kallar, gå! :Låt frälsningsropet skalla, :Och mörkrets härar slå! :Förenom oss, o bröder, :Förening styrka ger; :Men splittras vi, vår ovän :Skall snart oss fälla ner. </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Trumpeten kallar: gå! :Att Herrens lov förkunna :Och mörkets härar slå. :Om fienderna rasa, :Räds ej, du trogna själ; :Nej, fatta mod du har ju :Med dig Emanuel </td> <td width="3%" align="center"> 2 </td> </tr> <tr> <td width="3%" align="center"> 4 </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Uppå sin post envar! :I slutna leder alla! :Högt lyse vårt standar! :I bönen hämta krafter :Från nådens vapenhus, :Och strid med helga ordet :För sanning, frid och ljus! </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Men i hans kraft allen'; :Ej köttlig arm här hjälper, :Ej dödlig hjältes ben. :Tag nådeordets rustning, :Och vaka, bed med flit, :Och där som faran, plikten :Dig kallar, skynda dit. </td> <td width="3%" align="center"> 3 </td> </tr> <tr> <td width="3%" align="center"> 5 </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Snart slutar kamp och strid; :Idag basunen ljuder, :I morgon lyses frid. :Och den, som övervinner, :Skall livets krona få; :Pris vare evigt Herren, :Som oss har älskat så! </td> <td width="15%"> Kommentar </td> <td width="32%"> :Stå upp, stå upp för Jesus, :Ej striden bliver lång; :I dag du hör basunen, :O morgon segersång. :Och den som övervinner, :Skall ej bli utan lön; :Nej, Gud skall honom pryda :Med ärekrona skön. </td> <td width="3%" align="center"> 4 </td> </tr> <tr> <td width="100%" colspan="5"> Sammanfattande kommentar: Ytterligare textexempel finns. Bland annat i "Fälttågs-Sånger 1916-1917" psalm nr 66 från Frälsningsarméns högkvarter, 1916. <references/> </td> </tr> </table> [[Kategori:Psalmer]] Under Svea banér 2265 4508 2006-04-05T18:21:15Z Dr Fredrik Haeffner 58 omformatering med css '''Under Svea banér''' Marche för Studerande i Upsala <small>Text av [[w:Samuel Ödmann|Samuel Ödmann]], tonsatt av [[w:Johann Christian Friedrich Haeffner|J.C.F. Haeffner]]. se även [[w:Under Svea banér|Under Svea banér på svenska Wikipedia.]]</small> <div class=vers><pre> Under Svea banér; Himlen seger oss ger; Då för Konung och Land Äran lyfter sin hand. Ännu Svearnes mod sig bereder en Stod Utav Lagrarne höjd, fast beseglad med blod. Himlen give oss frid! Men om den icke vinnes utan vapen och strid, Blive Segern då vår, ögat offre sin tår Den som faller, ock rätt till vår tacksamhet får. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Tiden försvinner så snabb som en dröm 2266 4509 2006-04-05T19:32:02Z Agneta 53 Delsparar {{Psalmartikel}} Ur ''Herde-Rösten 1892:'' '''1.''' :Tiden försvinner så snabb som en dröm, (Alt. ''Tiden försvinner så snabbt som en dröm'' i "Fridstoner" 1926) :År efter år ilar bort :|:Livet försvinner likt brusande ström, :Skyndsamt det hastar så fort.:| '''2.''' :Dagar som gått komma aldrig igen, :Så lyder växlingens bud; :|:Dock blir ej glömt hur' vi använda dem, :Nej det står tecknat hos Gud.:| '''3.''' :Födas och leva och dö till ett slut, :Allt är blott möda och strid; :|:Ack, huru snart släcks ej livslampan ut! :Kort är vår vandring och tid.:| '''4.''' :Barn ryckas bort från föräldrar och lek, :Ynglingen ligger där död; :|:Jungfrun på båren hon vilar så blek, (Alt. ''Jungfrun på båren ju vilar så blek'' i "Fridstoner" 1926) :Nyss var hon blomstrande röd.:| '''5.''' :Fader och moder de lämna de små (Alt. ''Fader och moder få lämna de små'' i "Fridstoner" 1926) :Givande jorden sin gärd :|:Dödsängeln kallar och vi måste gå :In i den eviga värld.:| '''6.''' :Märk då, o män'ska, att tiden den flyr, (Alt. ''Märk då, o mänska, att tiden här flyr'' i "Fridstoner"1926) :Livet så hastigt går om - :|:Lär att begagna minuten så dyr. :Tänk på Guds rättvisa dom.:| '''7.''' :Låt icke världen bedåra din själ, :Nej, fly till Jesus idag! :|:Och då för evigt skall det gå dig väl :Ja, så är Fadrens behag.:| (Alt. ''Ja, så är Faderns behag'' i "Fridstoner" 1926) Se, vi tågar fram med sköld och med baner 2267 4511 2006-04-05T23:20:52Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Se vi tåga fram med sköld och banér :Ut till strid för Gud, och seger han oss ger; :Han är mer, vi vapnen ej får lägga ner, :Till des Jesus ropar: kom! :KÖR: :''Stäm då upp, stäm då upp'' :''Segersång, Segersång!'' :''Sjung av fröjd, sjung av fröjd!'' :''Så blir vägen aldrig lång!'' :''Se vi tåga fram och sjungande vi gå,'' :''Till det sälla land, där vi livets krona få.'' :''Kom i ledet med som stridsman du också.'' :''Till dess Jesus ropar: kom!'' '''2.''' :Till förenad kamp nu order delas ut, :Låt oss än en gång vår fana veckla ut, :Lyft banéret högt, som segra sakll till slut, :Till dess Jesus ropar: kom! KÖR '''3.''' :Marsch framåt! Vår konung ständigt med oss går; :När hans röst vi följa, skada oss ej når, :Och frukta ej, är nöden ej så svår, :Till dess Jesus ropar: kom! KÖR '''4.''' :Marsch framåt, till hamlands-klockan en gång slår, :Till det land därsolen aldrig nedergår, :Och där livets träd i evig blomning står, :När oss Jesus ropar: kom! KÖR Ur:''Herde-Rösten'', 1892. [[Kategori:Psalmer]] Användare:Dr Fredrik Haeffner 2268 4552 2006-04-07T14:51:05Z Dr Fredrik Haeffner 58 +stomme dikt Hej. V.g. se min användarpresentation på [[w:Användare:Dr Fredrik Haeffner|Wikipedia]] == Egna mallar och stommar == Kopieras från redigeringsläge ! * Versformatering <div class=vers><pre> Verserna </pre></div> * Dikt '''Diktnamnet'''<br> <small>Dikt av [[w:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]] 1800.</small> ---- <div class=vers><pre> Verserna </pre></div> <nowiki> [[Kategori:Sångtexter]] </nowiki> Må världen beljuga, fördöma och klandra 2269 4519 2006-04-06T08:00:46Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Må världen beljuga, fördöma och klandra :En doftande lilja i törnens famn. :Gud frälsar oss härligt. Till Sion vi vandra :Må världen som orent förkast vårt namn. :KÖR: :Vi njuta en fröjd utan like, :I Mästarens fotspår vi gå; :|:Snart bo vi i himlarnes rike, :Dit aldrig en ovän skall nå!:| '''2.''' :Jag gärna en dåre för världen må vara; :För alltid jag helt ifrån världen gått ut. :Jag segrande följer den blodtvagna skara, :Som himlen och jorden skall ärva till slut. KÖR '''3.''' :När småsinta världen sig nöjer med gruset, :Då tågar jag, segrande härar, med Er, :Som fröjdens i Herren och vandren i ljuset :Och tågen till ära vid segrens banér. KÖR '''4.''' :Oss världen är korsfäst - ack härliga höjder! - :Vår ära är spikad på korsträdets stam. :Vår synd har försvunnit - o, eviga fröjder! - :Att leva för jorden, det vore ju skam. KÖR ::Ur: ''Herde-Rösten'', 1892. [[Kategori:Psalmer]] Kommen bröder, nu vi tåga 2270 4533 2006-04-06T11:11:47Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Kommen, bröder, vi nu tåga :Upp till Sions helga stad! :Kommen alla till att skåda :Synen uppå Golgata! :|:Kom och se Guds Lam, som bär :Verldens synd - vår Frälsare det är!:| '''2.''' :Se Han lider, se Han blöder! :O, hvad qval i denna stund! :Tänk hur varmt hans kärlek glöder; :Han ger röfvaren miskund :|:Handlar se'n på detta vis; :Röfvar'n tages med till Paradis:| '''3.''' :Samme Jesus du och hafver, :Samme Jesus än i dag. :Han har- såsom "Evig Fader", :Icke ombytt sinnelag. :|:Du har samma nåd och rätt; :Jesus handlar än på samma sätt:| '''4.''' :Du kan tydligt nu erfara, :Huru varmt han älskar dig, :Huru kär du måste vara, :Då för dig Han offrar sig. :|:Här din himmel nu du ser - :Säg, hvad kan du nån'sin önska mer?:| '''5.''' :Gud ske lof för denna gåfva! :Större aldrig tänkas kan. :Kommen men'skor för att lofva, :Lofva högt vår Gud, vårt Lam! :|:Som har offrat sig för oss! :Vi nu evigt slippa att förgås:| Ur: ''Herde-Rösten 1892''. [[Kategori:Psalmer]] Användardiskussion:Dr Fredrik Haeffner 2271 5837 2006-06-13T19:40:28Z Agneta 53 Jag har '''Välkommen!''' till min sida för diskussioner. Om du vill skapa en ny rubrik, [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Användardiskussion:Dr_Fredrik_Haeffner&action=edit&section=new klicka här] - annars välj ämne i indexet nedan. Som "gäst" på min sida får Du gärna lägga till sådant Du tycker jag borde göra in nedanstående "Att Göra"-lista men sätt tid och signatur. Om ärendet kräver diskussion är det kanske bättre att använda ovanstående "Skapa ny rubrik" funktion i stället. {{Att göra}} == Välkommen == Välkommen till Wikisource. Jag ser att du redan hittat till [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. Om du vill ställa frågor eller har idéer om Wikisource kan du skriva där. Jag hoppas att du kommer att trivas här. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 april 2006 kl.13.06 (UTC) Tackar ! Hoppas kunna bidra till Wikisource's utveckling utöver inlägg av källor --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 7 april 2006 kl.00.50 (UTC) ==[[Fänrik Stål]]== Jag tycker inte riktigt att kommentaren om Hasseåtage passar in på den sidan. Den kanske passar i Wikipedias artikel om dikten. Kommentarer här på wikisource tycker jag bör röra sådant som är viktigt med texten, varför den skrevs eller vad den handlar om. Om någon lägger hit Hasseåtage-texten när den blir fri så skulle en kommentar till den texten kunna vara t.ex. ''Texten är en Travesti/Pastisch på Runebergs dikt [[Fänrik Stål]].'' /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 10 april 2006 kl.21.27 (UTC) :Såg inte Din kommentar förrän nu. Håller naturligtvis med Dig - dåligt genomtänkt -bort med den. --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 10 april 2006 kl.22.40 (UTC) == Hemlandssånger == Jättebra att du lägger hit ett register så att det blir lättare att navigera bland psalmerna här. Finns det också en innehållslista i nummerordning som skulle kunna läggas på Wikisource? Om inte så kanske det är idé att flytta det här registret till [[Hemlandssånger 1892]]. Tabellen kan gärna finnas både här och i Wikipedia. Den är ju användbar i båda projekten. Här kan den ligga som en källtext som försöker liknar det tryckta originalet, medan listan i Wikipedia kan anpassas så att den blir användbar för de som vill läsa eller skriva om psalmerna där. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 7 maj 2006 kl.08.42 (UTC) : Tack. Jag lade registret här men "psalmgänget" ville hellre ha den på Wpedia (lättare teknisk under arbetet) så jag lade den där också [[w:Hemlandssånger 1892]]. :Tyvärr finns ingen lista att scanna i nummerordning så jag får klippa isär alfabetiska listan i så fall (när den blir komplett - jag jobbar på fler sidor fortfarande) --[[Användare:Dr Fredrik Haeffner|Dr Fredrik Haeffner]] 8 maj 2006 kl.20.35 (UTC) ::får väl betrakta mig som en del av psalmgänget *ler* Rent principiellt finns ju inget som hindrar att dom ligger på båda ställena, i synnerhet i framtiden när materialet är lite mer genomgånget än nu. Men i huvudsak kan man ju faktiskt kopiera in hela sidorna för psalmböckerna här småningom. Ännu finns rätt många fel i listorna, i synnerhet vad avser verslängder och gamla "omstyrningar" via så kallad pipning där förleden inom klamrarna går till ett annat artikelord än det som står i efterleden inom samma klammer. Rekommenderar således en flytt hit den dag fler psalmer är blå i psalmböckerna. Såvitt jag vet nu är det enbart 1921 års tillägg som är komplett blåa, och FAs psalmer står nog inte långt efter så flitig som Tubaist är. --[[Användare:Damast|Damast]] 10 maj 2006 kl.19.57 (UTC) == Jag har == föreslagit dig som administratör här på wikisource för att du ska ha större möjligheter att hantera både Psalmprojektet och Fänrik Stål-projektet så att det kommer de bägge projekten till nytta. Här finns nte så mänga användare och inte så mänga kontroversiella saker att ta ställning till. En text är en text och en källa en källa. Användare: EnDumEn är tämligen ensam i Wikisource och det är så klart ett ensamt slit. Jag är övertygad om att niu skulle ha stort utbyte av varandra till nytta för source. Tacka ja, är du snäll![[Användare:Agneta|Agneta]] 13 juni 2006 kl.19.40 (UTC) Yttersta dagen en glädjedag bliver 2272 6282 2006-06-29T20:00:39Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''1.''' :Yttersta dagen rätt fröjdefull bliver :för dem på Jesus, vår frälsare tro; :yttersta stunden dem inträder giver :till deras sälla och eviga ro. :Arbete, strid byts då i frid, :härlighet följer på mödosam tid. '''2.''' :Den som nu önskar sig värdigt bereda :saligt att sluta sin eländes tid : :må låta ordet och Anden sig leda :barnsligt i tron till sin Frälsare blid. :Änden blir god, när blott hans blod :här fått uppliva och stärka vårt mod. '''3.''' :Rädes du ännu för döden och domen, :må du då tänka på Frälsarens död, :som att vår frihet månd' bliva fullkommen :dömdes och dog uti yttersta nöd. :Är det vår tröst, att han oss löst, :bli domsbasunen en glädjefull röst. '''4.''' :Gör, Herre Jesu, den saken rätt viktig :för våra hjärtasn, att du är vårt allt, :att du vår sak och vår räkning gjort riktig :då du all världenes synder betalt! :Giv att vi må lita därpå :och för din tron med frimodighet stå! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Magnus Brynolf Malmstedt]] Yttersta dagen rätt fröjdefull bliver 2273 4543 2006-04-06T15:22:53Z Damast 5 flyttade Yttersta dagen rätt fröjdefull bliver till Yttersta dagen en glädjedag bliver: den nyare titelraden #REDIRECT [[Yttersta dagen en glädjedag bliver]] Hjertans Jesus, i ditt hjerta 2274 4544 2006-04-06T16:15:33Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hjertans Jesus, i ditt hjerta :Är så godt att gömma sig. :Utom dig är idel smärta, :Ingenting förnöjer mig; :Men der inne vill jag vara, :Gömma mig för allt alarm, :Dig, min Jesus, älska bara, :Af din kärlek jemt gå varm. '''2.''' :I din kärlek, Jesus söte, :Är så godt att vara till, :Hvila i ditt kärlekssköte, :Bättre må jag aldrig vill; :I din kärlek, vaka, sofva, :i din kärlek gå och stå, :I din kärlek be och lofva, :Vandra, lefva, dö också '''3.''' :Utan dig kan jag ej trifvas, :Utan dig jag ej mår väl, :Utan dig kan aldrig gifvas :Ständig ro för kropp och själ, :Men i dina kärleks armar :Är ett fast och säkert slott. :Fast det ofta kring mig larmar, :Jag hos dig dock hvilar godt. '''Författare:''' ''Anders Carl Rutström'' '''Ur:''' ''Herde-Rösten'', 1892 [[Kategori:Psalmer]] Ack kära! så säg, huru slapp du så väl igenom 2275 5201 2006-05-05T12:33:24Z EnDumEn 2 kat {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack kära! så säg, huru slapp du så väl :Igenom de portarna klara, :Då ej någon oren, "besmittelig" själ :Må våga sig genom dem fara? :Du var ju af "syndeligt" släkte? '''2.''' :På nåden jag lefde, på nåden jag dog, :Af nåd slapp jag in i den staden. :Si, detta är skälet och orsaken nog. :hvarför jag står med i den raden, :Som sjunger halleluja evigt. '''3.''' :Ack, lycklig var du, som på nåden alltid :I lifvet och döden har dristat; :Ty därtill blott har en syndare frid, :Som all sin berömmelse mistat. :Så tacka då evigt för nåden! '''Författare:''' ''Anders C. Rutström'' '''Ur:''' ''Sionstoner 1908'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Anders Carl Rutström]] Bort med tanken, sorgsna hjärta 2276 4546 2006-04-06T20:57:28Z Agneta 53 12 verser {{Psalmartikel}} '''1.''' :Borrt i qwäljesamma tankar, :Som beswären hjertat mit. :JEsu, hjelp mig kastar ankar :På din död, at jag blir qwitt :Sorg och all melankoli; :Gör mig från min oro fri. :Stilla du min sorg och qwida. :Göm min nöd uti din sida. '''2.''' :Hwi skal sjelfwer kränka, :Där dock JEsus har mig kär? :jag wil häldre såled's tänka: :Satan, du må ha beswär :Utaf sorg; du är ej döpt, :Du är ej, som jag, friköpt: :JEsus geck för mig i döden; :Men du sitter uti nöden. '''3.''' :JEsus skal mig mer då gläda, :Än all jordens silf och gull; :Han mig i sin skrud wil kläda: :Han mot mig är kärleks-full. :Om all werldens gunst och gods :På en gång stod mig til bods, :Wil jag dock det alt förakta: :Endast efter JEsum trakta. '''4.''' :Lifwet är mig skänkt och gifwit, :Däraf jag mig fröjda kan. :Mig är utaf nåd tilskifwit :'''Alt''' hwad JEsus gjort, hwart gran: :Alt hwad JEsus kallar sit, :Blifwer genom trona mit. :Uti JEsu kan jag hinna :Synd och Satan öfwerwinna. '''5.''' :JEsus då min sorg wäl lindrar; :Ty hans dyra kärleks blod :All fördömelse förhindrar. :Han min sak hos GUD gör god. :Jag är wisz, at du GUDs lam :Led för mig på korszens stam, :Och at GUD mig wil förskona, :Ty du mond' min synd försona. '''6.''' :Ej skal satan mig nu skräcka, :Fast han ingen möda spar, :At hos mig all ång'st upwäcka, :Och ha mig i otro qwar. :Jag nu honom swara kan: :JEsus är den starke man, :Som dig hafwer öfwerwunneit :Och med mörksens kädjor bunnit. ''''7.''' :Ifrån alla mörksens skarar :Har mig JEsus frälst förwist: :Han mig med sit blod förswarar :Ifrån satans wåld och list. :Frukta dig ej mer, min själ; :Borrt med alt hwadsom dig qwäl; :JEsus frälsat af all wåda; :Lät man honom ensam råda. '''8.''' :Döden kan mig ej fördärfwa; :Fast jag genom den skal gå. :JEsus månd' mig lif förwärfwa, :At jag skal hel glad upstå. :JEsus har all dödsens magt :I sin död få nederlagt, :At han är min glädje worden, :Och mig för til himla-borden. '''9.''' :JEsu, du som själen fröjdar :Sänd mig Fröjde-Anden din, :Som af hjertat gör mig nöjder :Och upfriskar andan min. :Söte JEsu, gif mig tröst :I mit ångestfulla bröst: :Låt mig i din blod-sår gömmas: :'''Låt dit korsz af mig ej glömmas!''' '''10.''' :Gif, at jag din sötma röner; :Låt mig roligt samwet få: :'''Tron föröka''', hör de böner, :Som ifrån mit hjerta gå. :Låt din söta nådes röst :Mig försäkra, jag är löst. :Uti tron dit blod mig wisz, :Så får sorgse själen lika. '''11.''' :Låt mig tålamod förspörja, :När som du mig risa må. :Låt mig öfwer synden sörja, :När jag råkar från dig gå. :Låt mig i dit dyra blod :Sänka synd och öfwermid :Låt mig ej försagder blifwa: :Men dig Jesus, äran gifwa '''12.''' :JEsu, låt mig icke falla. :Håll mig med din nådes-hand :Jag wil dig min broder kalla :Låt mig blifwa blifwa wid dig wand. :Hjelp mih nu all ång'st och nöd, :Frukten all för dom och död, :I din dödskraft öfwerwinna, :Trones ändslyckt sist finna! '''Versionen ur:''' ''Sions Sånger 1810'' [[Kategori:Psalmer]] Ack, varför nu gråta 2277 5207 2006-05-05T12:46:52Z EnDumEn 2 kat {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack, varföre sörja? Jag har ju en vän, :Som bär på sitt hjärta min nöd :Den vännen är Jesus, han älskar mig än, :Hanälskar i liv och i död. '''2.''' :Han mig har benådat, så usel jag var, :På nåd i hans rike jag bor, :Och nåden allena skall hålla mig kvar - :O Gud, vad diin kärlek är stor! '''3.''' :Jag vet, att min Jesus skall hjälpa mig än; :Ty bidar jag stilla och nöjd. :I kärlek han agar men tröstar igen :Och byter min klagan i fröjd '''4.''' :Han går vid min sida, han vakar alltjämt, :Han tröttnar ej, han, såsom jag: :Och riket jag ärver, så har han bestämt, :Och så är min Faders behag. '''5.''' :Jag fruktar ej mera för avgrundens makt, :Mitt fäste är Israels Gud: :Han skall för mig bevara, ty så har han sagt, :Han kan ej förgåta sin brud. '''6.''' :Så reser jag trygg till det härliga land, :Fast vågorna skyhöga gå. :Om Frälsaren sover i skeppet ibland, :Han är ju i skeppet ändå. '''Versionen ur:''' ''Svenska Missionsförbundets sångbok 1920'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Nils Frykman]] Låt Dina portar upp 2278 4550 2006-04-07T13:48:47Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text '''Låt dina portar upp''' <small>Dikt av [[w:Erik Fahlcrantz|Christian Erik Fahlcrantz]], tonsatt och arrangerad för manskör av [[w:J.C.F. Haeffner|Johann Christian Friedrich Haeffner]].</small> ---- <div class=vers><pre> Låt dina portar upp du minnenas ljusa tempelgård! Vaknen upp, I folkens prisade hjältar och vise, ur famnande högarnes vård! I, som med svärden skakat jorden, I, som den styrt med härskarorden, vi eder kalle, vaknen, I alle, framgån i pröfvande seklernas ljus! Himmel, hur mången lager vissnar, hur mången hjässas glans bleknar och dör i den milda dager, som sprids från en endes blodiga krans! Sen honom! Hjältarnes tåg han leder, templet sig öppnar med segrens hand, kransen han lägger neder, böjande knä invid altarets rand. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Björneborgarnas marsch 2279 4688 2006-04-11T01:19:57Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Björneborgarenas marsch|nr=2|del=andra|wpart=|tx=[[Diskussion:Björneborgarnas marsch|Kommenterad version]]. [[Björneborgarnas marsch (kommentar, Topelius)|Z Topelius ang. tillkomsten]]}}. <div class=vers><pre> Söner av ett folk, som blött På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar, Än har Finlands kraft ej dött, Än kan med oväns blod ett fält här färgas rött! Bort, bort, vila, rast och fred! En storm är lös, det ljungar eld och fältkanonens åska rullar; Framåt, framåt led vid led! På tappre män se tappre fäders andar ned. Ädlaste mål Oss lyser på vår bana; Skarpt är vårt stål Och blöda är vår vana. Alla, alla käckt framåt! Här är vår sekelgamla frihets sköna stråt. Lys högt, du segersälla fana, Sliten av strider sen en grånad forntids dar, Fram, fram, vårt ädla, härjade standar! Än finns en flik med Finlands gamla färger kvar. Aldrig skall vår fosterjord Av våldets makt ur oförblödda bataljoners armar ryckas; Aldrig ljuda skall det ord, Att Finlands folk förrått sin fria bygd i nord. Falla kan den tappre blott, Ej rygga för en faras hot, ej svika, böjas och förtryckas. Falla, sköna krigarlott, Bliv vår, sen för en seger än vi kämpa fått! Vapen i hand Och käckt vår ovän nära! Dö för vårt land Är leva för vår ära. Rastlöst fram från strid till strid, Ty nu är stunden vår och nu är skördens tid! Glesnare leder vittne bära Härligt om mod och bragder, om vårt lands försvar. Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar! Omkring dig än din trogna finska vakt du har. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Diskussion:Björneborgarnas marsch 2280 4554 2006-04-07T15:01:05Z Dr Fredrik Haeffner 58 Kommenterad version == Kommenterad version == :'''Björneborgarnas marsch''' :Söner av ett folk, som blött :[[w:slaget vid Narva|På Narvas hed]], [[w:svensk-polska krig|på Polens sand]], [[w:Slaget vid Breitenfeld|på Leipzigs slätter]], [[w:Slaget vid Lützen (1632)|Lützens kullar]], :Än har [[w:Finland|Finlands]] kraft ej dött, :Än kan med oväns blod ett fält här färgas rött! :Bort, bort, vila, rast och fred! :En storm är lös, det ljungar eld och fältkanonens åska rullar; :Framåt, framåt led vid led! :På tappre män se tappre fäders andar ned. ::Ädlaste mål ::Oss lyser på vår bana; ::Skarpt är vårt stål ::Och blöda är vår vana. ::Alla, alla käckt framåt! ::Här är vår sekelgamla frihets sköna stråt. :Lys högt, du segersälla fana, :Sliten av strider sen en grånad forntids dar, :Fram, fram, vårt ädla, härjade standar! :Än finns en flik med Finlands gamla färger kvar. :Aldrig skall vår fosterjord :Av våldets makt ur oförblödda [[w:bataljon]]ers armar ryckas; :Aldrig ljuda skall det ord, :Att Finlands folk förrått sin fria bygd i nord. :Falla kan den tappre blott, :Ej rygga för en faras hot, ej svika, böjas och förtryckas. :Falla, sköna krigarlott, :Bliv vår, sen för en seger än vi kämpa fått! ::Vapen i hand ::Och käckt vår ovän nära! ::Dö för vårt land ::Är leva för vår ära. ::Rastlöst fram från strid till strid, ::Ty nu är stunden vår och nu är skördens tid! :Glesnare leder vittne bära :Härligt om mod och bragder, om vårt lands försvar. :Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar! :Omkring dig än din trogna finska vakt du har. == Diskussioner ang artikeln == Adlercreutz 2281 6037 2006-06-26T10:11:26Z Habj 4 lägger tillbaka kategorier '''Adlercreutz''' <small>är den sjuttonde dikten i första samlingen av [[:w:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]s stora nationalepos [[:w:Fänrik Ståls sägner|Fänrik Ståls sägner]] (1848). Titelpersonen är dåvarande generaladjutanten [[:w:Carl Johan Adlercreutz|Carl Johan Adlercreutz]]. </small> <poem> Vem är den höge mannen där på älvens strand, Som skådar över fjärdarna och fälten? Hans skick, hans dräkt, hans läppars trots, hans blickars brand Och svärdet stålblankt i hans manligt knutna hand, Allt detta ger en bild av krigaren och hjälten. Han står allena, ingen har han när, Minutligt blott man komma ser och vandra En ung soldat, som bud till honom bär; Men framför honom och bakom står här mot här, Med blod och dödar hotande varandra. Inför hans öga ligger Siikajokis nejd Så vinterödslig, som ett lik på båren, Och för hans tanke än mer ödslig Finlands fejd Med återtåg i blygd, med strid och ära väjd Och ryska härens jubelhån i spåren. Därav det mörker, på hans panna bor, Den skugga, som de ädla anletsdragen Har överhöljt som med ett sorgens flor: Han ser sitt fosterland, en fattig, skyddlös mor, Ett offer bli, på söners mod bedragen. Den man, som detta skådar, skådar allt förött, Att svika pliktens bud var ej hans vana: Han är en man så trofast något land har fött, En man, som prövat faror, kämpat, segrat, blött Som yngling redan under ärans fana. Du ser ett sinne, som ej bräckts, ej böjts Av lust, av nöd, av låga eller höga, Du ser en ande, som i stormar höjts, Du ser den tappraste bland tappre, Adlercreutz: - Han har de bilderna för själ och öga. Och dock så är det han, just han, som nyss befallt Det dystra sorgespelet börjas åter, En hopplös färd, en vandring utan rast och halt, En mistning steg för steg av hemland, ära, allt, Vad blott ett brustet hjärta ej begråter. Ett verktyg för en annan viljas lag, Ej strid, men flykt han nödgats anbefalla, Sin trogna här han ordnat ren till slag, Men nej, den får ej slåss, den måste fly i dag, Som den har gjort en dag förut och alla. Han ser dess slutna skaror lösas åter opp, I spillror söndras ordningen för striden. Han känner detta folk i var brigad, var tropp, Han levat deras liv, han hoppats deras hopp Ej blott i dag, men långt förut i tiden. Han vet, att denna här ej liknöjd går De nesans steg, hans bud har föreskrivit, Att bitter harm förtynger varje spår, Han vet, att i vart bröst bor frätande ett sår, Mer kvalfullt, än om dödens hand det givit. O denna här! Han prövat har dess kraft, dess mod I bättre dagar, längesen förflutna, Han minns, hur glad för tredje Gustavs blick den stod Och gick i striden fram och tecknade med blod Sin bana mellan leder genombrutna. Ja, det är samma här, han nu för an, Föryngrad i en ätt, men ej en annan, Och därför vet han, vad den vill och kan, Och därför, när han ser den rygga, mörknar han Och sänker, som av blygd, den stolta pannan. Ren har i vrede Döbeln hunnit tåga av, Sin tropp till färd syns Palmfelt sammantränga, Och Gripenberg har sänkt sin segervana glav. Var stund är dyr. Med storm går över istäckt hav I massor fienden att vägen stänga. Orörlig dock står Adlercreutz än kvar, Ännu ett värv han har att övervaka: På älvens is en bataljon han har; Den får han ej i gång, den står vid sitt standar Och viker ej ett enda steg tillbaka. Den man, som för den, tröttnat att med flykt och skam Ett slagfält ständigt byta mot ett annat, Hans återtåg är gjort, och tyst och allvarsam Står för sin front han nu, besluten att gå fram, Om ej, så bli på platsen där han stannat. Ej vill han stelna bort i polens snö, Nej, hellre stupa, värmd av stridens flamma, Ej vräkas som ett flarn på vredgad sjö, Nej, kämpa som en man och sedan manligt dö; Och truppen, som han för, den vill detsamma. Det är von Hertzens trupp. Genralen känner den Och vill ej överge sitt folk i nöden: Hans egen hembygds hyddor fostrat dessa män, Han kallar, bjuder, ber; men nej, de dröja än, De trotsa honom, som de trotsa döden. Vad under! Brusar han ej upp av harm Vid detta trots? O nej, han står betagen, Klar blir hans panna, blicken ljus och varm; Man ser, en eld är lös i djupet av hans barm, Och återskenet syns i anletsdragen. Ett ögonblick, och se, hans eld har brett sig ut, Så långt ditt öga hinner, skönjes branden. Hans ilbud flyga, nya sändas var minut, Och skaror svänga om, som skyndat bort förut, Och Hertzens bataljon har stormat stranden. Sprängt är vart hinder för dess segerlopp, En mäktig här i hjärtat genombruten, Och Åbos kämpar skynda mot den opp, Och Gripenberg för fram sin tavasthus'ska tropp Med högt hurra, i täta leder sluten. Se dessa män! von Essen, djärv, vid svärdet van, Med Heideman och Ramsay vid sin sida, Se, hur i språng de rusa fram på blodad plan! Och Lange, Kihlström, Bremer, Bröijer, Nordensvan Och tusen än, säg om de lärt att strida? Nu äntligt lösta ur ett hopplöst tvång, Se de med tjusning ärans kransar viras: Lång var förnedringen, de burit, lång; Nu har för dem grytt opp en hedersdag en gång, Och med en bragd för sekler skall den firas. Förgäves tapper gör sitt motstånd än en här, Som själv till denna stund ej motstånd prövat. Rajevskis blixtar skrämma ej: det namn, han bär, Så skönt, så fruktat nyss, är dömt att slockna här, Sin trollmakt avklätt och sin glans berövat. Dock än en strid. Hans rader fly, men snart Med nya massor ses han spetsen bjuda, Och Finlands kämpar hejda ren sin fart; Då hörs i fjärran än, men var sekund mer klart, Den stolta Björneborgska marschen ljuda. Han kommer, Döbeln, på sin vapenbroders bud, I sträcktåg har han hunnit framom tiden. Ett jubel hälsat ren hans kända toners ljud; Nu syns han. - Adlercreutz, som eldad av en gud, För vid hans sida hans kohort i striden. En stund blott flammar kampens låga än; I nästa stund då är den ren förbrunnen, Och Siikajokis fält är vårt igen, Och flyktens nesa tvådd med blod från tappre män, Och deras första, stora seger vunnen. Han, som en gång på våra kala drivor stod Och kunde för sitt land dock kärlek bära, Han, som för detta land göt glatt sitt varma blod, Han, som då allt gavs bort, än ägde kraft och mod Att träda fram och rädda Finlands ära, Han vilar nu. Den starke har fått frid, I Sveas trygga jord hans aska gömmes, Och även där han kämpat skönt en strid, Och ingen skådar än en gryning av den tid, Då han av Sveas stolta folk förglömmes. Men om i hjältars land, i sena framtidsår, Hans bragder blekna bort för större minnen, Och vid hand namn ej mer ett hjärta eldat slår Och enslig, obesökt, med nötta runor står Den grav, vari han göms, den trogne finnen, Då har hans lov, hans ära än ej dött, Då skall hans ande ila över haven Med stolthet till det land, som honom fött: Här glöms han aldrig, här har för sitt folk han blött, Här skall han leva, om ock där begraven. </poem> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Fänrik Ståls sägner]] Diskussion:Adlercreutz 2282 6033 2006-06-26T10:04:01Z Habj 4 Version med länkar till wp i texten på diskussionssidan? == Kommenterad version == :Vem är den höge mannen där på älvens strand, :Som skådar över fjärdarna och fälten? :Hans skick, hans dräkt, hans läppars trots, hans blickars brand :Och svärdet stålblankt i hans manligt knutna hand, :Allt detta ger en bild av krigaren och hjälten. :Han står allena, ingen har han när, :Minutligt blott man komma ser och vandra :En ung soldat, som bud till honom bär; :Men framför honom och bakom står här mot här, :Med blod och dödar hotande varandra. :Inför hans öga ligger [[w:slaget vid Siikajoki|Siikajokis]] nejd :Så vinterödslig, som ett lik på båren, :Och för hans tanke än mer ödslig [[w:Finska kriget|Finlands fejd]] :Med återtåg i blygd, med strid och ära väjd :Och ryska härens jubelhån i spåren. :Därav det mörker, på hans panna bor, :Den skugga, som de ädla anletsdragen :Har överhöljt som med ett sorgens flor: :Han ser sitt fosterland, en fattig, skyddlös mor, :Ett offer bli, på söners mod bedragen. :Den man, som detta skådar, skådar allt förött, :Att svika pliktens bud var ej hans vana: :Han är en man så trofast något land har fött, :En man, som prövat faror, kämpat, segrat, blött :Som yngling redan under ärans fana. :Du ser ett sinne, som ej bräckts, ej böjts :Av lust, av nöd, av låga eller höga, :Du ser en ande, som i stormar höjts, :Du ser den tappraste bland tappre, Adlercreutz: - :Han har de bilderna för själ och öga. :Och dock så är det han, just han, som nyss befallt :Det dystra sorgespelet börjas åter, :En hopplös färd, en vandring utan rast och halt, :En mistning steg för steg av hemland, ära, allt, :Vad blott ett brustet hjärta ej begråter. :Ett verktyg för en annan viljas lag, :Ej strid, men flykt han nödgats anbefalla, :Sin trogna här han ordnat ren till slag, :Men nej, den får ej slåss, den måste fly i dag, :Som den har gjort en dag förut och alla. :Han ser dess slutna skaror lösas åter opp, :I spillror söndras ordningen för striden. :Han känner detta folk i var brigad, var tropp, :Han levat deras liv, han hoppats deras hopp :Ej blott i dag, men långt förut i tiden. :Han vet, att denna här ej liknöjd går :De nesans steg, hans bud har föreskrivit, :Att bitter harm förtynger varje spår, :Han vet, att i vart bröst bor frätande ett sår, :Mer kvalfullt, än om dödens hand det givit. :O denna här! Han prövat har dess kraft, dess mod :I bättre dagar, längesen förflutna, :Han minns, hur glad för [[w:Gustav III|tredje Gustavs]] blick den stod :Och gick i striden fram och tecknade med blod :Sin bana mellan leder genombrutna. :Ja, det är samma här, han nu för an, :Föryngrad i en ätt, men ej en annan, :Och därför vet han, vad den vill och kan, :Och därför, när han ser den rygga, mörknar han :Och sänker, som av blygd, den stolta pannan. :Ren har i vrede [[w:Georg Carl von Döbeln|Döbeln]] hunnit tåga av, :Sin tropp till färd syns Palmfelt sammantränga, :Och [[w:Hans Henrik Gripenberg|Gripenberg]] har sänkt sin segervana glav. :Var stund är dyr. Med storm går över istäckt hav :I massor fienden att vägen stänga. :Orörlig dock står Adlercreutz än kvar, :Ännu ett värv han har att övervaka: :På älvens is en bataljon han har; :Den får han ej i gång, den står vid sitt standar :Och viker ej ett enda steg tillbaka. :Den man, som för den, tröttnat att med flykt och skam :Ett slagfält ständigt byta mot ett annat, :Hans återtåg är gjort, och tyst och allvarsam :Står för sin front han nu, besluten att gå fram, :Om ej, så bli på platsen där han stannat. :Ej vill han stelna bort i polens snö, :Nej, hellre stupa, värmd av stridens flamma, :Ej vräkas som ett flarn på vredgad sjö, :Nej, kämpa som en man och sedan manligt dö; :Och truppen, som han för, den vill detsamma. :Det är von Hertzens trupp. Genralen känner den :Och vill ej överge sitt folk i nöden: :Hans egen hembygds hyddor fostrat dessa män, :Han kallar, bjuder, ber; men nej, de dröja än, :De trotsa honom, som de trotsa döden. :Vad under! Brusar han ej upp av harm :Vid detta trots? O nej, han står betagen, :Klar blir hans panna, blicken ljus och varm; :Man ser, en eld är lös i djupet av hans barm, :Och återskenet syns i anletsdragen. :Ett ögonblick, och se, hans eld har brett sig ut, :Så långt ditt öga hinner, skönjes branden. :Hans ilbud flyga, nya sändas var minut, :Och skaror svänga om, som skyndat bort förut, :Och Hertzens bataljon har stormat stranden. :Sprängt är vart hinder för dess segerlopp, :En mäktig här i hjärtat genombruten, :Och Åbos kämpar skynda mot den opp, :Och Gripenberg för fram sin tavasthus'ska tropp :Med högt hurra, i täta leder sluten. :Se dessa män! von Essen, djärv, vid svärdet van, :Med Heideman och Ramsay vid sin sida, :Se, hur i språng de rusa fram på blodad plan! :Och Lange, Kihlström, Bremer, Bröijer, Nordensvan :Och tusen än, säg om de lärt att strida? :Nu äntligt lösta ur ett hopplöst tvång, :Se de med tjusning ärans kransar viras: :Lång var förnedringen, de burit, lång; :Nu har för dem grytt opp en hedersdag en gång, :Och med en bragd för sekler skall den firas. :Förgäves tapper gör sitt motstånd än en här, :Som själv till denna stund ej motstånd prövat. :Rajevskis blixtar skrämma ej: det namn, han bär, :Så skönt, så fruktat nyss, är dömt att slockna här, :Sin trollmakt avklätt och sin glans berövat. :Dock än en strid. Hans rader fly, men snart :Med nya massor ses han spetsen bjuda, :Och Finlands kämpar hejda ren sin fart; :Då hörs i fjärran än, men var sekund mer klart, :Den stolta Björneborgska marschen ljuda. :Han kommer, Döbeln, på sin vapenbroders bud, :I sträcktåg har han hunnit framom tiden. :Ett jubel hälsat ren hans kända toners ljud; :Nu syns han. - Adlercreutz, som eldad av en gud, :För vid hans sida hans kohort i striden. :En stund blott flammar kampens låga än; :I nästa stund då är den ren förbrunnen, :Och Siikajokis fält är vårt igen, :Och flyktens nesa tvådd med blod från tappre män, :Och deras första, stora seger vunnen. :Han, som en gång på våra kala drivor stod :Och kunde för sitt land dock kärlek bära, :Han, som för detta land göt glatt sitt varma blod, :Han, som då allt gavs bort, än ägde kraft och mod :Att träda fram och rädda Finlands ära, :Han vilar nu. Den starke har fått frid, :I Sveas trygga jord hans aska gömmes, :Och även där han kämpat skönt en strid, :Och ingen skådar än en gryning av den tid, :Då han av [[w:Sverige|Sveas]] stolta folk förglömmes. :Men om i hjältars land, i sena framtidsår, :Hans bragder blekna bort för större minnen, :Och vid hand namn ej mer ett hjärta eldat slår :Och enslig, obesökt, med nötta runor står :Den grav, vari han göms, den trogne finnen, :Då har hans lov, hans ära än ej dött, :Då skall hans ande ila över haven :Med stolthet till det land, som honom fött: :Här glöms han aldrig, här har för sitt folk han blött, :Här skall han leva, om ock där begraven. == Diskussion == == Version med länkar till wp i texten på diskussionssidan? == Här ligger en version med wikilänkar till artiklar på wikipedia på diskussionssidan. För mig ser det lite "off" ut, men jag tänker inte försöka ta bort det. Hänvisningen på själva sidan däremot ser mig väldigt avig ut. Diskussionssidan är till för att diskutera artikeln, inte ett extrautrymme för att lägga andra versioner. Jag tar bort den länken så länge. // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.10.04 (UTC) Min söte JEsu, du som ormsens hufwud kroszat 2283 4563 2006-04-08T03:33:59Z Agneta 53 Barnsång från 1810. {{Psalmartikel}} '''1.''' :Min söte JEsu, du som ormsens hufwud kroszat, :Ack! hjelp mig arma barn: du har ju mig förloszat. :Til åren är jag ung, i synden gammal nog; :Förlåt mig, JEsu min, ack! du, som för mig dog. '''2.''' :I dopet har du mig til egendom uptagit, :Du hafwer all min synd uti dit blod aftwagit. :Men ack! min Frälsare! hur ofta har jag se'n :Mig sölat uti synd, och glömt at jag war ren? '''3.''' :Jag wågar dock uppå til dig, o JEsu, komma, :Fast än jag syndat har. Ack! söte JEsu fromme, :Jag ber så godt jag kan, til nåd uptag du mig. :Ack! gif mig kraft at tro, och hwila blott på dig. '''Versionen ur:''' ''Sions Sånger 1810.'' [[Kategori:Psalmer]] Adlercreutz (Runeberg) 2284 4570 2006-04-08T14:14:16Z EnDumEn 2 flyttade Adlercreutz (Runeberg) till Adlercreutz: parentes endast vid namnkonflikt #REDIRECT [[Adlercreutz]] Diskussion:Adlercreutz (Runeberg) 2285 4572 2006-04-08T14:14:17Z EnDumEn 2 flyttade Diskussion:Adlercreutz (Runeberg) till Diskussion:Adlercreutz: parentes endast vid namnkonflikt #REDIRECT [[Diskussion:Adlercreutz]] Takt (dikt) 2286 4574 2006-04-08T14:16:14Z EnDumEn 2 flyttade Takt (dikt) till Takt: parentes endast vid namnkonflikt #REDIRECT [[Takt]] Jesus, du mitt hjärtas längtan (Sandell) 2287 4576 2006-04-08T14:17:41Z EnDumEn 2 flyttade Jesus, du mitt hjärtas längtan (Sandell) till Jesus, du mitt hjärtas längtan: parentes endast vid namnkonflikt #REDIRECT [[Jesus, du mitt hjärtas längtan]] När inför Herren jag böjde mig 2288 6226 2006-06-29T05:38:44Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :När inför Herren jag böjde mig, :Ropande Jesus förbarma dig! :Då till sitt hjerta Han tryckte mig :Ära ske Hans namn! KÖR: ::|:''Ära ske Hans namn!'':| ::''Då till sitt hjerta Han tryckte mig.'' ::''Ära ske Hans namn!'' '''2.''' :När inför Herren i bön jag låg :Och i min ångest till Jesus såg, :Då vardt jag ren i den purpurvåg. :Ära ske Hans namn! KÖR '''3.''' :Dyrbara källa mot synd och men, :Du är min glädje, min fröjd allen'; :Jesus mig renar och håller ren, :Ära ske Hans namn! KÖR '''4.''' :Kom till den källan, kom hvarje själ, :Störta deri och si, allt blir väl, :Jesus dig frälsar från allt ditt qväl! :Ära ske Hans namn! KÖR '''Ur:''' ''Herde-Rösten 1892'' [[Kategori:Psalmer]] Till de renas och heligas rike vi tåga 2289 4621 2006-04-09T14:55:39Z 213.65.237.60 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Till de renas och heligas rike vi tåga, :Till kärlekens hemland vid Frälsarens hand. :Men, ack, du som i synden än olycklig vandrar, :Vill du ej gå med till de saligas land? :KÖR: :|:Vill du med? Vill du med?:| :O säg vill du med till de saligas land? '''2.''' :I det härliga hemmet kan suckan ej finnas; :Ej synd finnes i de förlossades land. :De betungade, som i elände försmäktar, :Vill du ej gå med till den fridlysta strand? KÖR '''3.''' :Der bereds för hvar helig en strålande boning, :Som evigt och fritt de bebo i det land, :Hvarest portar och torn utaf härlighet glimma, :Vill du ej gå med till den härliga strand? KÖR '''4.''' :Så vi glada framåt nu här tåga. Se målet! :Vi hinna det snart vid vår Mästares hand. :Snart vi sola oss der på de strålande höjder :Och evigt oss fröjda i sällhetens land. KÖR: :|;Jag vill med, jag vill med, :| :O, ja, jag vill med till de saligas land! '''Ur:''' ''Herde-Rösten 1892'' ==Se även== *[[Till de renas och heligas hemland vi tåga]] [[Kategori:Psalmer]] Mall:FänrikStål 2290 5129 2006-04-25T22:09:44Z Dr Fredrik Haeffner 58 Användarhandledning <font size="3">'''{{{tit|{{PAGENAME}}}}}'''</font><br> :<small>är den {{{1}}} dikten i {{{2|första}}} samlingen av [[w:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]s stora [[w:Nationalepos|nationalepos]] ''[[w:Fänrik Ståls sägner|Fänrik Ståls sägner]]'' ([[w:18{{{3|48}}}|18{{{3|48}}}]]).</small><br> :<small>{{{tx|}}} >> [[w:{{{4|{{PAGENAME}}}}}|Wikipedia-artikel]]</small> ---- <includeonly> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Fänrik Ståls sägner]] </includeonly> <noinclude> Mallen är avsedd som rubrik till en dikt ur ''Fänrik Ståls sägner''. * Parameter tit är valfri och används om diktens titel avviker från artikelnamnet * Parameter tx är valfri och används för valfri extra text som placeras först på andra raden före ">>" * Parameter 1 är obligatorisk och ska innehålla ett räkneord, t.ex. "femte" * Parameter 2 är valfri och ska innehålla "andra" om dikten ''inte'' ingår i första samlingen * Parameter 3 är valfri och ska innehålla "60" om dikten ''ingår'' i andra samlingen * Parameter 4 är valfri och och används om Wp-artikelns namn avviker från denna artikels namn Mallen lägger till Kategorierna Poesi och Fänrik Ståls sägner </noinclude> Björneborgarnas marsch (kommentar, Topelius) 2291 4589 2006-04-09T05:24:58Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text Den [[w:finlandssvensk|finlandssvenske]] [[w:skald|skalden]] [[w:Zacharias Topelius|Zacharias Topelius]] har berättat följande om tillkomsten av [[w:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runebergs]] text till marschen ''[[w:Björneborgarnas marsch|Björneborgarnas marsch]]''. ---- '''Runebergs ord till Björneborgarnes marsch''' Dikter, som tända och värma samtiden, ha sin historia. De äro molnbildningar i tidens luft och laddas med dess elektricitet. 1808 års krig har numera blivit en myt i Finland och delvis, ehuru mindre intensivt, även i Sverige. Alla känna Runebergs och Fänrik Ståls betydande andel i legenderna från "våra striders, våra sorgers och vår äras dagar". Men icke alla ihågkomma, att mellan verkligheten och myten ligger en människoålder av nykter prosa. Finland utgick ur 1808 års kris som en livsfarligt sårad krigare, vilken man bedövat med kloroform för att bespara honom smärtan av en operation. Den sårade tillsades ligga orörligt stilla och blott vegetera. Han fick icke tänka, icke ens drömma; hans liv hängde på en skör tråd, och han nödgades viljelös underkasta sig kirurgens obevekliga dom. Den milde Alexander I väckte den sårade ur hans första dödlika dvala. Han fick vända sig i sin bädd, röra händer och fötter, tänka, hoppas, men för sitt liv icke drömma. Drömmar gå tillbaka till det förflutna, och det förflutna skulle nu vara dött. Så kom en konvalescensens tid, när den sårade tänkte på en stärkande diet och på att inreda sitt hus för en ny husbonde. Allt var förståndig verklighet; i dess bikupa låg poesin som en död fjäril. Franzén flydde och tog med sig Finlands kantele. Runeberg har genomlevat detta tidskifte av livdömda traditioner och utan framtid. Fjorton år yngre, har jag, hans lärjunge, genomlevat skiftets senare period och kan bevittna dess intryck. Det fanns inga halvgudar då från 1808, det fanns tappre krigare, som man kunde akta och ära, men icke tillbedja. De voro människor, liksom vi, och hade sina svagheter, liksom vi. Den, som hört Döbeln svära (han kunde det han!), hört Adlercreutz ryta vid mönstringen, sett Kulneff vid bålen, där Kulneff drack en jakobstadsflickas skål ur hennes egen sko - eller sett Otto von Fieandt, Törne, von Schantz, Falander, Malm, Duncker etc. hungriga vid ett välförsett bord, som Sandels´ bord (när de hade ett sådant, vilket visst icke alltid bjöds dem), den förstår huru Runeberg kunnat återgiva dem så mänskligt sanna i deras smådrag, på samma gång han återgav dem i deras storhet. I min barndom hade redan de fleste av dem gått i vinterkvarter under grästuvan, som en gång drack deras blod, men deras samtid kvarlevde och var ända till bräddarna uppfylld av deras oförbleknade minne. Den sårade hade tillfrisknat, traditionen var icke mera livdömd, drömmen icke mera förbjuden: Lönnrot och Runeberg kunde upptaga den glömda kantele. Mytbildningen hade redan begynt med "Den gamle knekten" och "Molnets broder", när Kalevala plötsligt kom med en hel fornvärld av gudagestalter. Men alla dessa lågo för långt tillbaka i tiden, och Finland behövde hjältar, som katolikerna behöva helgon. Men begynte se sig om efter närmare hjältevirke och fann 1808. 1840-talet blev detta århundrades vårmånad i Finland. Då fick med nya tankar och nya drömmar, även den nya myten gestalt. Dess första fulltoniga slag på lyran var Vårt land, som den 13 maj 1848 blev folksång. I denna dikt ligga redan Fänrik Ståls sägner in nuce. Jag behöver ej upprepa den kända tillkomsten av dessa stolta sägner och den entusiasm de framkallade. De äro speglar, som samlade alla spridda solstrålar av fosterlandskärleken och återkastade dem på en redan förbigången punkt i tiden. Genom dem lyftes 1808 års krigare på en piedestal för eftervärlden, högre, ljusare, skönare än deras samtid sett dem på nära håll. Skaldekonsten må behålla sin rätt att idealisera och historien sin rätt att korrigera. Det är endast realismen, som gör sig löjlig ned att gråmåla sin förmente verklighet, som är intet annat än betraktarens egna grå glasögon. Mellan första cykeln av Fänrik Ståls sägner 1848 och den andra 1860 ligger en paus av tolv år, till större delen upptagen av Runebergs psalmer. Björneborgarnes marsch ingår i senare cykeln såsom den andra i ordningen, men är, så vitt jag vet, den. vilken av alla sägnerna skrivits sist. Marschen var känd länge förut ock kallades en tid Napoleons marsch. Dess historia hör icke hit. I Finland blev den på nytt populär 1858, då björneborgarnes minne upplivades med halvsekelminnet av 1808. Runeberg hade lika litet glömt marschen, som han glömt björneborgarne; vid dess toner hade han burits i triumf på studenternas skuldror. Men ord till den hade han ej tänkt på att skriva. Där voro två hakar: den ena att marschens rytm var en av de krångligaste att inpassa i ett textunderlag för sång, och den andra, att Runeberg ej skrev text till färdig musik. Hans poesi var för mycket sig själv för att nedlåta sig till att uppassa musiken som tjänstepiga. Sannolikt hade dessa sköna, ljungande trotsiga ord, som nu hänföra oss i Björneborgska marschens toner, aldrig blivit skrivna utan den i sig själv obetydliga tillfällighet, som jag nu går att omtala. Våren 1859 tillbragte Runeberg några dagar hos anförvanter i Helsingfors. Det var tjugutvå år sedan han flyttat från Helsingfors till Borgå. På samma gång som hans rykte växte, hade han personlighet blivit okänd för de flesta uti den finska huvudstaden. Han ständiga fara och ständiga fruktan vid de sällsynta besöken där var att kringbäras i triumf vid enkom för hans skull improviserade fester, eller att begapas av nyfikna i större sällskapskretsar. Besöken i Helsingfors skedde därför vanligen under strängt inkognito, som stundom misslyckades, och endast några gamla vänner fingo se honom hos sig. En sådan gammal vän var professor X. Han kände Runebergs ankomst och bad honom skänka sig en förtrogen aftonstund hemma i X:s familj. Tack, sade Runeberg, jag skall komma, men med villkor att du ej ringer ihop folk. - Frukta ingenting, svarade X. Vi skola endast bli några få, du skall vara som hemma. X:s löfte var troligen uppriktigt menat, men han hade glömt sin unga, nygifta fru, en av skaldens beundrarinnor, som ingalunda var sinnad att låta ett så rart tillfälle gå sig ur händerna utan effekt. Hon "ringde ihop" allt vad ringas kunde, och då husets umgänge var både förnämligt och talrikt, befanns, klockan före åtta på den bestämda aftonen, hela den rymliga salen fullradad med nåder och råder, alla i festlig skrud och spänd förväntan att presenteras eller få växla ett ord med den ryktbare gästen. Han lät vänta på sig, och under denna väntan var han naturligtvis allas samtalsämne. "Han skrev en vers i min minnesbok för trettio år sedan," berättade en gammal rådinna. "Jag har i dag mitt album med mig," tillade hennes unga dotter. "Jag har hans fotografi av Philipsen," inföll en tredje. "Vi få se om den liknar." "Knutsson har målat honom i blus," anmärkte en fjärde, "och den missklär honom förskräckligt." "Jag kan hans Sveaborg utantill, fastän det aldrig blivit tryckt," bedyrade en femte. "Sch, där är han!" - Och allas blickar riktades emot ingången. In trädde skalden i sin långa svarta prästkaftan, som kom hans högresta gestalt att synas ännu resligare. En hastig blick på det talrika sällskapet, en styv bugning, några vänliga ord till den krusande värdinnan, och Runeberg var med värden försvunnen i herrarnas rum till höger om salen. Där förblev han. Nåderna syntes besvikna, ungdomen kände sig friare, när det högtidliga ögonblicket var överståndet. Han kommer igen, sade värdinnan tröstande. Han tycker om sång; vi få höra herr P. och mamsell D. sjunga vid pianot. Herr P. och mamsell D. - fröknar voro, den tiden, rara, - sjöngo verkligen vid pianot och sjöngo förtjusande, men den som ej kom igen, det var Runeberg. Han fortfor, den känslolöse, att vara begraven därinne i herrarnas tobaksrök. Själv rökte han ej, han snusade; det var den tidens rökfria krut. Värdinnan, som bjudit sina gäster på Runeberg, förlorade slutligen tålamodet och lät inkalla sin man från den ointagliga rökborgen. Men försök då att få honom ut i salongen, bad hon bevekligt. Tänk ut någon list! Säg, att fru B. (den av alla, och icke minst av Runeberg, beundrade skönheten) har något att säga honom! Professor X. gick, men återvände snart med en betänklig höjning på axlarna. Det är omöjligt, förklarade han. Nu berätta de skolhistorier därinne, och det är, som du vet, Runebergs specialitet. Kvällen gick. Den olyckliga värdinnan led nya förödmjukelser, ty efter hand smög sig den ena efter den andra av salongens återstående kavaljerer bort till rökrummet för att öka trängseln i den ring, som alltid omgav Runeberg, när han talade. Men ännu återstod ett hopp. En dubbelkvartett av studentsångare hade lovat infinna sig efter sångmötets slut och kom verkligen klockan halv elva. Nu få vi se honom, försäkrade professorskan. Kraftig och frisk ljöd sången från unga läppar; Det var Uppsalasångerna: "Dåne liksom åskan, bröder!" - "Stå stark, du ljusets riddarvakt!" - "Sjungom studentens lyckliga dar", omväxlande med finska sångerna "Tuoll´on mun kultani", arrangerad med brummkör, jägarekören från Kung Karls jakt, Suomis sång och andra. Det är möjligt, att Runeberg satt i ett sidorum, men han var och förblev osynlig. Även detta hopp syntes sviket. Då uppstämde sångarna Björneborgska marschen. Jag hade året förut skrivit dess första ord till en konsert för veteranerna, ord, som numera lyckligtvis äro glömda för Fänrik Ståls ord och som besjöngo björneborgarnas minne: "Skuggor från de flydda dar, stån upp tidens natt, och skyllren än med rostiga musköter!" Då stod Runeberg i dörren till salen. Han hade icke hört denna marsch sjungas förr. Jag stod i hans närhet. "Har du skrivit orden?" frågade han. "Ja." "Varför låter du icke björneborgarna sjunga själva?" "Det kan endast Fänriken," svarade jag, träffad av anmärkningens riktighet. Han förblev stum. Några ögonblick därefter, när värdinnan ville försäkra sig om sitt byte, var han ånyo försvunnen och lät icke ens Vårt land, vilket sångarna sist uppstämde honom till ära, locka sig ut ur sin oåtkomliga fristad i rökborgen. Det sista hoppet var nu supén. Den var gemensam, där kunde han icke utebliva. "Var är Runeberg?" frågade värdinnan sin man, när herrarna troppade in i matsalen klockan tolv, men utan den väntade. "Han skall resa i morgon bittida och bad mig framföra sin tacksamma hälsning." blev det förkrossande svaret. "Försvunnen utan avsked, för att han skall resa i morgon! Han, som kan vaka till klockan sju på morgonen med en student, en kadett eller en rysk köpman hemma hos sig!" "Ja, vad kunde jag göra? Sådan är han. Jag ber dig Eugenie, ring aldrig ihop folk, om du en annan gång vill se Runeberg hos oss!" "Ringa!" upprepade den unga professorskan förtrytsamt. "Vill man vara ett torn, så skall man också tåla att höra klockorna ringa." Icke långt därefter dånade i festsalar och gröna parker Björneborgarnes marsch med Runebergs ord. Och nu sjöngo de själva. Nu var det ej mera kropplösa "skuggor från de flydda dar", som defilerade bleka i minnets månsken. Nu hörde och såg man dessa trotsiga leder trampa i marschtakt genom drivorna, såsom Edelfelt målat dem; nu förstod man vad en krigare känner, "när en storm är lös, det ljungar eld och fältkanonens åska rullar"; nu sjöngo sig dessa blödande och dock så livskraftiga ord in i många misströstande hjärtan, bärande med sig den övertygelsen, att "än finns en flik av Finlands gamla färger kvar". Diskussion:Döbeln vid Jutas 2292 4991 2006-04-18T18:10:50Z Dr Fredrik Haeffner 58 Flyttat till W-pedia Texten flyttad till [[w:Döbeln vid Jutas|Wikipedia]] Kategori:Fänrik Ståls sägner 2293 4641 2006-04-09T18:00:36Z Dr Fredrik Haeffner 58 som underkat till kat J L Runeberg Kategori för information om samt texter om och ur [[w:Johan Ludvig Runeberg|Johan Ludvig Runeberg]]s [[w:diktcykel|diktcykel]] [[w:Fänrik Ståls sägner|Fänrik Ståls sägner]] [[Kategori:Johan Ludvig Runeberg]] Vi talar om sällhetens land 2294 6229 2006-06-29T05:44:06Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vi talar om sällhetens land, :En ort, för Guds vänner så kär, :Dess härlighet prisas ibland, :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng:'' :|:Vara der, vara der :Men tänk att en gång vara der!:| '''2.''' :Vi tala om gator av guld, :Om murar af ädelsten skär, :Om frid, hvaraf himlen är full, :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''3.''' :Vi tala om kärlek och fröjd :Om drägten, som brudskaran bär, :Om sången i himmelens höjd :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''4.''' :Vi tala om frihet hos Gud :Från frestelse, sorg och besvär, :Från allt, som här trycker hans brud, :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''5.''' :O hjelp du oss, Herre, utur :Allt det, som vill hindra oss här, :Att snart vi må erfara, hur :Det käns att en gång vara der! :''Refräng'' '''Ur:''' ''Herde-Rösten 1892'' '''1.''' :Vi talar om sällhetens land, :Det land, hvilkets sol Herren är, :Dess skönhet beprisas ibland; :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng:'' :Vara der, vara der :Hur skönt att en gång vara der! :Vara der, vara der : O, hur skönt att en gång vara der! '''2.''' :Vi tal om gator af guld :Och murar af jaspis så skär, :Om frid, hvaraf himlen är full; :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''3.''' :Vi tala om vila från strid, :Om blodtvagna dräkten så skär, :Om helgonens glädje och frid; :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''4.''' :Vi tala om frälsning från död :Och frihet från jordens besvär, :Förlossning från sorger och nöd; :Men tänk, att en gång vara der! :''Refräng'' '''5.''' :Från himlen vår ande bered :Bland jordlifvets växlingar här, :Du, Herre, som själf för oss stred, :Ty snart få vi skåda dig der! :''Refräng'' :'''Ur:''' ''Hjärtesånger 1895'' som anger källa ''"Pilgrimens lof''" '''1.''' :Vi tala om himmelens fröjder, :Om helgonens saliga ro; :Vi trå till de ljuvliga höjder, :Men tänk, att där en gång vara där! :''Refräng:'' :Ingen synd! Ingen nöd! :O, tänk att en gång vara där! :Ingen sorg! Ingen död! :O, tänk att en gång vara där! '''2.''' :Vi tala om fädernehuset :Och livets ovanskliga älv, :Där Jesus är solen och ljuset, :Men tänk, att få se honom själv! :''Refräng'' '''3.''' :Vi tala om helgonens skara, :Som böjer för Lammet sig ned :Och stämmer de harporna klara; :Men tänk, att få själv vara med! :''Refräng'' :'''Ur:''' ''Svenska Missionsförbundets sångbok 1920.'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Erik Nyström]] [[Elizabeth King-Mills]] Malldiskussion:FänrikStål 2295 5130 2006-04-25T22:12:46Z Dr Fredrik Haeffner 58 Obsolet anvhandledning raderad. Färsk guide finns på huvudsidan Till de renas och heligas hemland vi tåga 2296 4856 2006-04-16T16:09:26Z Agneta 53 /* [[w:Herde-Rösten 1892|Herde-Rösten 1892]] */ Denna sång finns i flera textversioner och här följer några av dessa: ==[[w:Samlingtoner 1922|Samlingtoner 1922]]== {{Psalmartikel}} '''1.''' :Till de renas och heligas hemland vi tåga, :Till kärlekens rike vid frälsarens hand. :I som utan Guds nåd på den breda väg vandren, :Viljen I ej gå med till de saligas land? ''Refräng:'' : ''|: Vill du med? vill du med? :|'' : ''O, säg, vill du med till det saliga land?'' '''2.''' :I det härliga hem hörs ej suckan, ej ångest :Kan trivas uti de förlossades land. :I betungade, som i elände försmäkten, :Viljen I ej gå med till den gyllene strand? ''Refr.'' '''3.''' :Färdig står för vart helgon en strålande boning, :Då från jorden de gå till det saliga land. :Stadens portar och torn utav härlighet glimma, :Viljen I ej gå med till den gyllene strand? ''Refr.'' '''4.''' :Tågen fram, glada kämpar, sen landet framför er! :Vi hinna det snart vid vår mästares hand. :Snart vi sola oss där på de strålande höjder, :Och för evigt oss fröjda i sällhetens land. ''Refr.'' ==[[w:Frälsningsarméns sångbok 1968|Frälsningsarméns sångbok 1968]] & [[w:Frälsningsarméns sångbok 1990|Frälsningsarméns sångbok 1990]]== '''1.''' :Till de renas och heligas hemland vi tåga, :Till kärlekens rike vid Frälsarens hand. :I som utan Guds nåd på den breda väg vandren, :Viljen I ej gå med till de saligas land? ''Refräng:'' : ''|: Vill du med? vill du med? :|'' : ''O, säg, vill du med till det saliga land?'' '''2.''' :I det härliga hem hörs ej suckan. Ej ångest :skall finnas uti de förlossades land. :I som borta från Gud utan hugnad försmäkten, :Viljen I ej gå med till den gyllene strand? ''Refr.'' '''3.''' :Färdig står för vart helgon en strålande boning, :Då från jorden de gå till det saliga land. :Stadens portar och torn utav härlighet glimma, :Viljen I ej gå med till den gyllene strand? ''Refr.'' '''4.''' :Tågen fram, glada kämpar, sen landet framför er! :Vi hinna det snart vid vår Mästares hand. :Snart vi samlas i frid på de strålande höjder, :Och för evigt oss fröjda i sällhetens land. ''Refr.'' ==[[w:Herde-Rösten 1892|Herde-Rösten 1892]] och [[w:Hjärtesånger 1895|Hjärtesånger 1895]]== *Se [[Till de renas och heligas rike vi tåga]] i ''Herde-Rösten,'' 1892. *Se [[Vi gå till det land för de helga och rena]] i ''Hjärtesånger'', 1895. [[Kategori:Psalmer]] Molnets broder 2297 4702 2006-04-11T02:16:15Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Molnets broder|nr=tredje|del=första|wpart=|tx=}} :::''Mer än leva, fann jag, var att älska,'' :::''Mer än älska är att dö som denne.'' :Högt i skogen låg det ringa torpet, :Djupt i ödemarken, långt från vägen, :Där sen hösten [[w:Finska kriget|krigets]] skiften rådde. :Ingen ovän hade funnit stället, :En fientlig fot ej trampat spången, :Som dit ledde; bud om blod och strider :Gav blott korpen, ropande från molnen, :Eller gladan, som satt mätt i granen, :Eller vargen, som med blodigt byte :Sökte hedens skymda klyftor åter. :Men i [[w:pörte|pörtet]], vid det långa bordet, :Satt en lördagsafton sorgsen värden, :Vilande från veckans vedermödor. :Kinden höll han tryggt mot handen lutad, :Armen åter fast mot bordets ände, :Men hans öga såg åt sidan stundom, :Höll sig ej med lugn i samma syfte. :Ingen märkte detta av hans husfolk, :Av de båda, som i pörtet voro, :Ej hans fosterson och ej hans dotter; :Tysta, slutna av varandras armar, :Hand i hand och huvud sänkt mot huvud, :Suto de i sorglös frid vid muren. :Men den gamle bröt omsider tystnan; :För den kloke blev hans mening tydlig, :Fast han sjöng blott som för eget nöje, :Såsom sången föll och orden ville: :"Björnen", sjöng han, "föds till skogens konung, :Furan växer opp att pryda heden; :Mänskobarnet, om till kraft och storhet :Om till flärd och stoft det föds, vet ingen. :Gossen kom en vinterkväll i stugan, :Okänd kom han, lik en otam fågel :Vilsefaren in i mänskors boning; :Hjässan lyste kal ur mössans rämnor, :Tån stack fram emellan snön på foten, :Barmen såg man genom rivna tröjan. :Vems och vadan? - Fråga vems och vadan :Av den rike, som har far och hembygd. :Någon vind lär från mitt hem väl komma, :Skyn i luften törs jag kalla broder, :Men blott snö är jag på nattens fötter, :Som han stampar av, i stugan kommen. - :Snön från nattens fötter smälte icke, :Molnets broder flög ej bort med vinden, :Gossen dröjde kvar och blev en yngling. :Obemärkt han sprang det första året, :På det andra högg han sveder redan; :Men förrän den fjärde sommarn ändats, :Slog han björnen, över hjorden fallen. :Var är nu hans rykte, kärt för mången, :Större än en man i nejden vunnit, :Var är fostrarns hopp? Den gamle sitter :Tung i stugan, längtar, fast förgäves, :Att ett enda ord om kriget höra, :Om hans land är bärgat eller fallet. :Örnens språk förstår han ej att tyda, :Korpens rop han känner ej; en främling :För ej budskap opp till ödemarken, :Och den unge, som hans hjälp bort vara, :Lyss på budskap nu från kvinnohjärtan." :Som när sommarns virvelvind en afton, :Då naturen lik en söndag tiger, :Kommer ensam, osedd, snabb som pilen :Och slår ned i skogssjöns famn, en planta :Rör sig ej, ett barr ej, lugn står tallen, :Lugn står blomman på den branta stranden, :Lugnt är allt, och endast djupet sjuder; :Så, då sången slog den unges sinne, :Satt han stum, orörlig, sluten, bortskymd, :Men vart ord drev bloden ur hans hjärta. :Kvar han satt hos flickan hela kvällen, :Gick till vila, då de andra gingo, :Tycktes somna, förrn de andra somnat, :Men långt förr, än någon av dem vaknat, :Ren vid första glimt av morgonrodnan, :Smög han obemärkt ur stugan ensam. :Dager blev, och solen steg på valvet, :Men blott tvenne väcktes nu i torpet; :Stugan reddes, morgonbrödet frambars, :Men blott tvenne stego fram till bordet; :Middag blev, och ingen tredje syntes. :Utan moln var än den gamles panna, :Utan tårar än hans dotters öga, :Men till vila, fast av sönda'n manad, :Gick vid slutad måltid ingendera. :När en stund förgått, så lång som stunden, :Innan stormskyn, sedd vid himlaranden, :Kommer, brister, haglar och förskingras, :Höjde ordet, som till tröst, den gamle: :"Lång är vägen fram till byn, min dotter, :Branter möta, bäckar hindra, spångar :Finnas ej, och höstregn fyller kärren. :Den, som vandrat dit vid morgonrodnan, :Är väl knappt, då kvällen stundar, hemma." :Så den gamle. Utan akt på talet :Satt hans dotter, sluten lik en blomma, :Som sin kalk vid nattens inbrott sluter; :Vad hon tänkte, var för henne ensam. :Länge satt dock ej den ädla flickan, :Längre ej, än efter solens nedgång :Plantan mattad väntar aftondaggen, :Förrn en tår föll ned på hennes kinder :Och hon sjöng med lutad panna sakta: :"När ett hjärta mött ett annat hjärta, :Ringa blir då, vad förut var mycket, :Jord och himmel, hemland, fader, moder. :Mer än jorden sluts då i ett famntag, :Mer än himlen ses då i ett öga, :Mer än moders råd och faders vilja :Hörs då i en suck, som knappast höres. :Vilken makt kan tjusa så som kärlek, :Vilken boja hålla den som älskar? :Sjöar simmar han som anden över, :Möta fjällar, får han örnens vingar; :Långt för middag är han ren tillbaka, :Där han väntats först till sena kvällen." :Sången hade knappt den gamle fattat, :När, av vaknad sorg och oro slagen, :Han gick ut att söka den försvunne. :Tyst ur stugan gick han, tyst på stigen, :Vilsamt tecknad ut i ödemarken; :Solen stod ren skogens toppar nära, :Innan närmsta gård han tröttad nådde. :Tom och ödslig, lik en tall på heden, :Där en skogseld gått med härjning över, :Syntes nu den fordom rika gården; :Men i stugan satt värdinnan ensam, :Mot sitt sövda barn i vaggan lutad. :Som en fågel, då han oförmodat :Hör ett skott och kulans ljud förnimmer, :Fasar, spritter, kastar ut sin vinge; :Så från stolen flög den unga kvinnan, :Då hon hörde dörrens gång, men glädje :Blev dock vid den gamles anblick fasan. :Fram hon sprang och slöt hans hand i sina, :Stora tårar sköljde hennes kinder. :"Hell", hon sade, "hell dig, gamle fader, :Dyr i sorgen till vår boning kommen, :Trefalt hell den ädle, som du fostrat :Till förtrycktas värn och armas bistånd! :Sitt och vila dina trötta lemmar :Och med glädje hör, vad jag förtäljer: :Hårt var kriget ren från höstens början, :Landet tärt av vän och ovän lika, :Dock den vapenlöses liv var fredat; :Men en dag har knappast än förflutit, :Sen en skara män från närmsta socken :Följde hären fienden till mötes. :Slaget hölls, och segern svek de våra, :Få av många kommo undan döden, :Och som löv i stormen spridda desse. :Nu gick vreden strandlös lik en vårflod :Över nejden: värnlös eller väpnad, :Man och kvinna, ingen såg förskoning. :Hit kom strömmen ren vid morgonstunden, :När till gudstjänst ringdes första gången, :Och en våg vek in till oss att härja. :Låt mig ej vid jämrens sagor dröja! :Bunden låg på golvet ren min make, :Blod var gjutet, våldet rådde, nöden :Var som störst och ingen hjälp att vänta. :Själv av åtta armar gripen, slets jag, :Som ett byte mellan rovdjur slites; :Då kom räddarn, då var hjälpen närmast, :Molnets broder bröt som storm i stugan, :Och förtrycket vek, de fräcka föllo. :Här jag sitter nu i skövlad boning, :Mer än sparven under taket fattig, :Mera glad dock än i lyckans dagar :Skall jag se den ädle, se min make, :Om från byn de utan skada komma, :Dit de följde fienden i spåren." :När den gamle hört det sista ordet, :Stod han upp, som om han vilat länge, :I hans blick var mörkt av sorg och oro. :Fåfängt bedd att dröja, tog han vägen :Som till byn, den välbebodda, ledde. :Solen skymdes ren av skogen fjärran, :När han, delad mellan hopp och ängslan, :Hann den gård, där kyrkans herde bodde. :Skövlad syntes nu den stora gården, :Tom och ödslig, lik en avklädd holme, :Sedd från träskets is en vinterafton. :Men i stugan satt vid muren ensam, :Trött av år, den gamle knekten Klinga. :Nu, när denne hörde dörren röras, :Såg sin vän från forna dagar komma, :Sprang han upp, fast lam av sår och mödor. :"Än har dagen ljus för oss", han sade, :"Då de unga trampa våra stigar, :Kraft och mandom ej är glömd i landet. :Sådan gudstjänst har i dag här hållits, :Att ett barn, som hört den nu i vaggan, :Skall förtälja den för sonasöner. :Se, i rovlust lik en skara vargar, :Kom han, landets ovän, segerdrucken, :Följd av blod och härjning hit. - Det mindre :Kan förtigas, om ock ej förgätas; :Men när troppen ren i blod sig mättat, :Blott de värsta blivit kvar på stället, :Då steg jämmern över damm och bräddar. :Nu emellan tvenne ystra hästar :Bands den ädle herden, dittills skonad, :Att till fots den vilde ryttarn följa. :Kort var domen, inom några stunder :Skulle handen domna, foten svika :Och hans vita lockar sopa stoftet. :Ensam stod den gamle, upp mot himlen :Såg hans öga, som mot himlen skådas, :Då på jorden allt är natt och mörker. :Pris och ära! Då var hjälpen närmast; :Han, som föddes lik en fläkt på heden, :Molnets broder, se, en ljungeld vorden, :Slog han ned, och krossad låg förtryckarn. :Här jag levat nu med likars bistånd, :Som en rotlös gran mot andra fallen, :Tung för mig, en börda för min nästa; :Livets gåva vill dock än jag skatta, :Om från striden, nära kyrkan hållen, :Än med seger hem den ädle kommer." :När den gamle hört det sista ordet, :Gick han ut, som om från glöd han ilat; :Aftonrodnan var dock bleknad redan, :Innan kyrkobyn han hinna kunde. :Så var byn att se i rök och aska, :Som ett stjärnevalv av skyar härjat, :Så låg kyrkan bortom byn på kullen, :Som en ensam stjärna mellan molnen; :Så låg tystnad över öde nejden, :Som ett månsken över kala hösten. :Mellan fallna kämpar, vän och ovän :Som en skugga över skördad åker :Gick den gamle. Överallt var döden, :Men av liv ej ens en suck att spörjas. :Först vid slutet av den krökta gången, :Mellan ödelagda gårdar banad, :Satt en yngling, snart förblödd, vid vägen. :På hans bleka kinder flög dock rodnad, :Flyktigt som på kvällens silverskyar, :Och hans släckta öga tändes åter, :När han vaknad såg den gamle nalkas. :"Hell", han sade, "nu är lätt att blöda, :En bland många, som det unnats tidigt :Att för fosterlandet dö med seger. :Hell dig, du som fostrat landets räddning, :Trefalt hell den ädle, som oss förde, :Ensam mäktig mer än vi tillsamman! :Se, med bruten styrka stod vår skara, :Skingrad som en hjord, den ingen leder, :Ren till dödens nesa hopplös korad. :Ingen fanns, som ropte folket samman, :Ingen gav ett råd och ingen lyddes, :Förrn han syntes, förrn ur öknens klyftor :Tiggarsonen kom med kungapanna :Och hans röst, som ljöd till strid, förspordes; :Då flög eld igenom varje hjärta, :Tvekan flydde, honom kände alla, :Och med honom gick vår tropp mot svärden, :Som en stormvind in i vassen bryter. :Se mot kyrkan, långt som vägen räcker, :Ligger landets ovän, som på ängen :Strå vid strå, där skördens lie framgått; :Där är banan, som den ädle vandrat, :Som min blick har följt, sen foten svikit, :Som min tanke följer än i döden." :Sagt, och kämpens öga slocknar sakta. :Så i stillhet släcktes dagen även; :Månen, nattens sol, den bleka, ensam :Lyste vandrarns stig till kyrkogården. :När den gamle inom muren trädde, :Stod en mänskoskara mellan korsen, :Hemsk och tyst, som skaran sövd därunder. :Ingen fanns, som gick ett steg till mötes, :Ingen, som ett ord till välkomst sade, :Ingen fanns, som ens med blickar talte. :När den gamle inom ringen trädde, :Låg en yngling för hans fötter slagen, :Lätt, fast översköljd av blod, igenkänd. :Som en fura, mellan tallar fallen, :Än i stoftet störst och utan like, :Låg bland fiender, som stupat, hjälten. :Men med sammanknutna händer, mållös, :Som av åskan drabbad, stod den gamle, :Och hans kind var vit, hans läppar skälvde, :Tills hans sorg fick ord och brast i klagan: :"Nu är åsen i min stuga bruten, :Skörden på min teg av hagel härjad, :Nu är graven värd långt mer än gården. :Ve mig, att jag så skall se dig åter, :Du, min ålders stöd, min levnads ära, :Skänk av himlen, nyss så stor och härlig, :Nu som sanden, där du vilar, ringa." :Så i ängslan knappt den gamle klagat, :När en röst, som var hans dotters, hördes, :Och hon talte, nyss till stället kommen: :"Kär han var mig, mot mitt hjärta sluten, :Dyrbar mer än annat allt i världen, :Dubbelt kär är mig dock nu den ädle, :Kall mot jordens kalla sköte sluten. :Mer än leva, fann jag, var att älska, :Mer än älska är att dö som denne." :Så hon sade utan gråt och jämmer, :Framgick stilla till den fallnes sida, :Böjde knä och tog sin duk och täckte :Tyst och lätt hans genom skjutna panna. :Hemsk och tigande stod kämpaskaran, :Lik en skog, där ej en fläkt sig rörer; :Tysta stodo nejdens kvinnor även, :Komna dit att skåda och att sörja. :Men den ädla flickan sade åter: :"Om dock någon ville hämta vatten, :Att jag kunde två hans anlet blodfritt, :Stryka än en gång hans lock med handen, :Se hans öga, ljuvt ännu i döden; :Visa ville jag med fröjd för alla :Molnets broder, den förlåtne tiggarn, :Som stod upp och blev vårt hemlands räddning." :När den gamle så sin dotter hörde, :Såg den övergivna vid sin sida, :Tog med bruten röst han åter ordet: :"Ve dig, ve dig, du min arma dotter! :Glädjens glädje, sorgens bot och lättnad, :Värn i nöden, fader, broder, make, :Allt med honom är för dig förlorat, :Allt du mistat, intet står dig åter." :Högt i jämmer brast vid talet skaran, :Ingen fanns, som stod med tårlöst öga; :Men den ädla flickans tårar glänste, :Och hon tog den fallnes hand och sade: :"Ej med klagan skall ditt minne firas, :Ej likt dens, som går och snart skall glömmas; :Så skall fosterlandet dig begråta, :Som en afton gråter dagg om sommarn, :Full av glädje, ljus och lugn och sånger :Och med famnen sträckt mot morgonrodnan". Användare:Tubaist 2298 4624 2006-04-09T15:37:36Z Tubaist 59 [[W:Användare:Tubaist|Användare:Tubaist]] på svenska Wikipedia. Jesus allena mitt hjärta skall äga 2299 4635 2006-04-09T16:55:05Z Agneta 53 Här behöver jag någon som kan få parentesen väl avskild åt höger. {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jesus allena mitt hjärta skall äga, :Jesus allena där inne skall bo: :Ingenting här kan hans kärlek uppväga, :Endast hos honom min själ finner ro. (I Herde-Rösten 1892 står: ''Endast i honom min själ hafver ro.'') :''Refräng:'' :''Ej bör jag sörja, ej bör jag klaga.'' :''Jesus, min broder, är alltid mig när!'' :''Och han har lovat att hand om mig taga;'' (I Herde-Rösten 1892 står: ''Han har ock lofvat att ta hand om mig taga.'') :''Trots alla stormar mot hemmet det bär.'' '''2.''' :Jesus allena från synden mig lossat, (I Herde-Rösten motsvarar denna vers tredje versen.) :Jesus allena min själ gjorde fri; (I Herde-Rösten 1892 står: ''Jesus allena min själ har gjort fri.'') :Hans stora kärlek mitt hjärta förkrossat, :Göt sedan fridenes balsam däri. (I Herde-Rösten 1892 står: ''Sen göt han kärlekens balsam deri.'') :Refräng '''3.''' :Jesus allena mitt liv skall tillhöra, (I Herde-Rösten motsvarar denna vers andra versen.) :Han är min brudgum och jag är hans brud. :Vill jag blott ständigt hans vilja fullgöra, :Får jag i himlen den snövita skrud. :Refräng '''4.''' :Jesus allena skall mig vederkvicka, :När under striden jag känner mig svag; :Jag ur hans blodskälla ständigt får dricka :Hälsa och kraft uti väldiga drag. :Refräng '''5.''' :Jesus allena skall sist efter striden :Föra mig in i den himmelska hamn; :Där skall jag ostörd få njuta av friden; :Vilande trygg i min frälsares famn. (I Herde-Rösten 1892 står: ''Hvilande trygg i min brudgummes famn''.) :Refräng '''Ur:''' ''Samlingstoner,'' 1922 samt kompletterat med skillnader i text jämfört med ''Herde-Rösten'', 1892. [[Kategori:Psalmer]] Sven Dufva 2300 4706 2006-04-11T02:19:38Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Fänrik Stål|nr=sjunde|del=första|wpart=|tx=om den svagt begåvade men mycket tappre soldaten}} :[[w:Sven Dufva|Sven Duvas]] fader var sergeant, avdankad, arm och grå, :[[w:Ryska kriget|Var med år åttiåtta]] ren och var ren gammal då; :Nu bodde på sin torva han och fick sitt bröd av den :Och hade kring sig nio barn, och yngst bland dem var Sven. :Om gubben haft förstånd, han själv, att dela med sig av :Tillräckligt åt en sådan svärm, det vet man ej utav; :Dock visst lär han de äldre gett långt mer än billigt var, :Ty för den son, som sist blev född, fanns knappt en smula kvar. :Sven Duva växte opp likväl, blev axelbred och stark, :Slet ont på åkern som en träl och bröt opp skog och mark, :Var from och glad och villig städs, långt mer än mången klok, :Och kunde fås att göra allt, men gjorde allt på tok. :"I Herrans namn, du arma son, vad skall av dig väl bli?" :Så talte gubben mången gång allt i sitt bryderi. :Då denna visa aldrig slöts, brast sonens tålamod, :Och Sven tog till att tänka själv, så gott han det förstod. :När därför sergeant Duva kom en vacker dag igen :Och kuttrade sin gamla ton: "Vad skall du bli, o Sven?" :Sågs gubben, ovan förr vid svar, bli helt förskräckt och flat, :När Sven lät upp sin breda näbb och svarte: "Jo, soldat!" :Den åldrige sergeanten log föraktligt dock till slut: :"Du slyngel, skulle få gevär och bli soldat, vet hut!" :"Ja", mente gossen, "här går allt helt avigt mig i hand; :Kanske det mindre konstigt är att dö för kung och land." :Den gamle Duva häpnade och grät helt rörd en tår; :Och Sven han tog sin säck på rygg och gick till närmsta kår. :Målfyllig var han, frisk och sund, allt annat sågs förbi, :Och utan prut blev han rekryt vid Dunckers kompani. :Nu skulle Duva få sig pli och läras exercis, :Det var en lust att se därpå, det gick på eget vis. :Korpralen skrek och skrattade, och skrattade och skrek, :Men hans rekryt förblev sig lik vid allvar som vid lek. :Han var visst outtröttelig, om nånsin någon ann', :Han stampade, att marken skalv, och gick, så svetten rann; :Men roptes vändning åt ett håll, då slog han bom på bom, :Tog höger-om och vänster-om, men ständigt rakt tvärtom. :Gevär på axeln lärde han, gevär för fot också, :Att skyldra, fälla bajonett, allt tycktes han förstå; :Men roptes skyldra, fällde han som oftast bajonett, :Och skreks gevär för fot, flög hans på axeln lika lätt. :Så blev Sven Duvas exercis beryktad vitt omkring, :Envar, befäl och manskap, log åt detta underting; :Men han gick trygg sin jämna gång, var tålig som förut :Och väntade på bättre tid, - och så bröt [[w:Finska kriget|kriget]] ut. :Nu skulle truppen bryta opp, då blev i fråga ställt, :Om Duva kunde anses klok och tagas med i fält. :Han lät dem prata, stod helt lugn och redde saken så: :"Om jag ej får med andra gå, får jag väl ensam gå." :Gevär och ränsel fick han dock behålla, även han, :Fick vara dräng, där man höll rast, soldat där striden brann; :Men slåss och passa opp gick allt med samma jämna ståt, :Och aldrig blev han kallad rädd, blott tokig mellanåt. :På återtåg var [[w:Johan August Sandels|Sandels]] stadd, och ryssen trängde på; :Man drog sig undan steg för steg längs stranden av en å. :Ett stycke fram på härens väg gick över ån en spång, :Där stod en liten förpost nu, knappt tjugu man en gång. :Som den var sänd i ändamål att bota vägen blott, :Låg den i ro, sen det var gjort, långt skild från hugg och skott, :Tog för sig i en bondgård där allt vad den kunde få, :Och lät Sven Duva passa opp, ty han var med också. :Men plötsligt blev det annat av, ty utför närmsta brant :I sporrsträck på en löddrig häst, kom Sandels' adjutant: :"Till bryggan, gossar", ropte han, "för Guds skull, i gevär! :Man sport, att en fientlig trupp vill över älven där." :"Och herre", talte han till dem, som förde folket an, :"Riv bron, om ni det kan; om ej så slåss till sista man! :Armén är såld, om fienden här slipper i vår rygg. :Ni skall få hjälp, genralen själv han ilar hit, var trygg!" :Han flög tillbaka. Men till bron hann truppen knappast ned, :När högt på andra strandens vall en rysk pluton sig spred. :Den vidgades, den tätnade, den lade an, det small; :Dess allra första salva ren blev åtta finnars fall. :Det var ej gott att dröja mer, man sviktade envar. :Ännu en åska, och man såg blott fem kamrater kvar. :Då lydde alla, när det ljöd: "gevär i hand, reträtt!" :Sven Duva blott tog miste han och fällde bajonett. :Än mer, hans svängning till reträtt gick och besatt på sned, :Ty långt ifrån att dra sig bort, bröt han på spången ned. :Där stod han axelbred och styv, helt lugn på gammalt vis, :Beredd att lära vem som helst sin bästa exercis. :Det dröjde heller länge ej, förrn han den visa fick, :Ty bron sågs fylld av fiender i samma ögonblick. :De rände på, man efter man, men åt envar, som kom, :Gavs höger-om och vänster-om, så att han damp tvärtom. :Att störta denna jätte ned var mer än arm förmått, :Och ständigt var hans närmsta man hans skygd mot andras skott; :Dock djärvare blev fienden, ju mer hans hopp bedrogs; :Då syntes Sandels med sin flock och såg hur Duva slogs. :"Bra, bra", han ropte, "bra, håll ut, min käcka gosse du, :'''Släpp ingen djävul över bron''', håll ut en stund ännu! :'''Det kan man kalla en soldat, så skall en finne slåss'''. :Fort, gossar, skynden till hans hjälp! Den där har räddat oss." :Tillintetgjort fann fienden sitt anfall innan kort, :Den ryska truppen vände om och drog sig långsamt bort; :När allt var lugnt, satt Sandels av och kom till stranden ned :Och frågte var den mannen fanns, som stod på bron och stred. :Man viste på Sven Duva då. Han hade kämpat ut, :Han hade kämpat som en man, och striden, den var slut; :Han tycktes hava lagt sig nu att vila på sin lek, :Väl icke mera trygg än förr, men mycket mera blek. :Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, :Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; :Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat rött, :Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren förblött. :"'''Den kulan visste hur den tog''', det måste erkänt bli", :Så talte generalen blott, "den visste mer än vi; :Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm, :Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm." :Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett, :Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt. :"Ty visst var tanken", mente man, "hos Duva knapp till mått; :'''Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.'''" Sandels 2301 4705 2006-04-11T02:18:31Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Sandels|nr=elfte|del=första|wpart=|tx=}} :[[w:Johan August Sandels|Sandels]] han satt i [[w:Pardala|Pardala]] by, :Åt frukost i allsköns ro. :"I dag, ett slaget, blir striden ny, :Det skall gälla [[w:slaget vid Virta bro|vid Virta bro]]. - :Herr pastor, jag låtit kalla er hit. - :Var god, foreller en bit! :Jag tänkt behålla er hos mig i dag, :Det är så min önskan och plikt; :Ni känner trakten här bättre än jag :Och kan ge mig notiser av vikt. :Var trygg, vi skola ej lukta blod. - :Ett glas? Maderan är god. :Tutschkoff har sänt mig ett vänligt bud, :Att vår vapenvila är slut. :Låt maten smaka er! Sås, min Gud! :Då vi ätit, rida vi ut. - :Vi måste nöjas med vad vi få, - :Kanske ni befaller margå?" :Det kom ett bud, ett ilbud kom: :"Den är bruten, vår konvention; :Brusin har vänt med vår förpost om, :Man hinner ej riva bron. :Vårt ur var tolv, och vi följde det, :Men den ryska klockan är ett." :Sandels han satt och smorde sitt krås, :Åt friskt, som om intet hänt. :"Försök herr pastor! En dåb på gås? :Den äter man excellent. :Det är Dolgoruki, som brådskar igen; :Ett glas till hans ära, min vän!" :Men budet talte: "Herr general, :Får jag bringa tillbaka ett svar?" :"Jo, säg Fahlander, att bron är smal :Och att batterier han har. :Han må hålla ut där en timme, en halv. - :Herr pastor, kotlett av kalv?" :Ilbudet for, en sekund förlopp, :Och en ryttare syntes igen: :Som en blixt han sprängde till trappan opp, :I ett språng var han nere på den; :Hans yttre röjde en ung löjtnant, :Det var Sandels' adjutant. :Han skyndade in i salen, han stod :För sin chef med lågande blick. :"Herr general, det har flutit strömmar av blod, :Blod kostar vart ögonblick. :Vår här har mod, men den hade det mer :På en halv mil nÄrmare er." :Sandels han såg på den komne förstrött: :"Bevars, ni är varm som en ugn. :Ni har säkert ridit er hungrig och trött, :Kom, vila en stund, var lugn! :Man måste tänka på hunger och tÖrst, :Se här, genever till först?" :Löjtnanten dröjde. "Vår kamp blir hård, :Man forcerar med framgång bron, :Vår förtrupp sviktar i Kauppila gård, :Där den trycks av en hel bataljon, :Armén är bestört, allt går på sin hals; :Vad order ges, vad befalls?" :"Jo, att ni sätter er vackert ned :Och får er kuvert i skick; :Och sen ni fått den, så ät i fred, :Och sen ni ätit, så drick, :Och sen ni druckit, så ät än mer, :Där har ni order, jag ber." :Harm brann i den unge krigarens själ, :Av dess flammor hans öga sken. :"General, jag är skyldig er sanning, nåväl, :Ni föraktas av hela armén. :Hos varenda soldat den tanke jag fann, :Att ni är vår fegaste man." :Sandels han fällde sin gaffel, han teg, :Brast äntligen i gapskratt ut. :"Hur var det, herre, är Sandels feg, :Säger man så? Åh hut! :Min häst, låt sadla min Ädla Bijou! :Herr pastor, ni följer ej nu." :Det var storm, det var brak, det var strid på den strand, :Där den Sandelska hären var ställd. :I ett rökmoln svepte sig vatten och land, :Och ur molnet blixtrade eld, :Som av åskor dånade rymdens valv, :Och den blodiga marken skalv. :Där stod vid sitt bröstvärn Finlands tropp, :Såg trotsigt faran emot; :Men från rote till rote en viskning lopp, :Man hörde ett dämpat knot: :"Han är borta, han gömmer sig undan igen, :Generalen synes ej än." :Men han syntes, han kom. Vid sitt främsta standar :På redutten han stannade nu, :Och hans öga var lugnt, och hans panna var klar, :Och han sken på sin ädla Bijou, :Och han satt orörlig med tub i sin hand :Och betraktade brygga och strand. :Och han sågs på sin springare långtifrån, :Och som tusendes gällde hans fall, :Och fördubblat hördes kanonernas dån :Från fientliga strandens vall, :Och det ljöd kring hans hjässa av kulor ett vin, :Men han ändrade icke en min. :Och den tappre Fahlander, han dröjde ej mer, :Till sin chef på [[w:redutt|redutten]] han red: :"General, man har märkt er, man måttar på er, :Det gäller ert liv, rid ned!" :"Ned, ned, general, er fara är vår", :Skrek stormande hela hans kår. :Sandels han rörde sig ej från sin ort, :Till sin överste talte han stolt: :"Är det fruktan, det skriker, ert folk, så förgjort? :Om det sviktar i dag, är det sålt. :Men välan, ett försök! Var beredd till affär, :På minuten är fienden här." :Den ringa hop, som vid Kauppila stod, :Av tusen fiender tryckt, :Den hade kämpat med hjältemod, :Men den nalkades nu i flykt. :Den hann generalens batteri, :Den störtade honom förbi. :Han rörde sig ej, stolt dröjde han kvar, :Som han sutit, satt han ännu, :Och hans öga var lugnt, och hans panna var klar, :Och han sken på sin ädla Bijou, :Och han mätte den här, som i segrande lopp :Mot hans eldar rusade opp. :Och han såg den komma, den kom helt när, :Men på faran ej akt han gav, :Och han söktes av dödar från tusen gevär, :Men han tycktes ej veta därav; :Han såg på sitt ur, han bidde sin tid, :Han satt som i djupaste frid. :Men den kom, den minut, som han väntat, och nu :Till sin överste sprängde han ned: :"Är det färdigt, ert folk, är det likt sig ännu, :Skall det veta att bryta ett led? :Jag har låtit de stormande yvas; välan :Vräk undan dem nu som en man!" :Det var sagt, det var nog, det behövdes ej mer, :Det blev fröjd, det blev jublande rop. :Sex hundrade krigare stormade ner :Mot den trotsande fiendes hop, :Och den vräktes tillbaka, [[w:pluton|pluton]] för pluton, :Tills den föll nedtrampad vid bron. :Sandels han kom till sin här i galopp, :Där vid stranden den segrande stod. :Då hans vita Bijou bland lederna lopp, :I sin snöglans purprad med blod, :Och generalen med tjusningens eld i sin själ :Glatt hälsade trupp och befäl; :Då spordes ej mer ett smygande knot, :En viskning, bitter och dov, :Nej, ett jubel stormade honom emot, :Och i jublet hördes hans lov, :Och det roptes av röster till tusental: :"Hurra för vår tappra genral!" Mall:Att göra 2302 4636 2006-04-09T17:00:02Z Dr Fredrik Haeffner 58 anpassning t W-source <!-- VARNING: många försök att lägga till parametrar till den här mallen har misslyckats, ta upp förändringar på diskussionssidan innan du experimenterar med den --> {| style="background:transparent; margin-left:15px" |- ! rowspan="2" valign="top" | [[Image:Exquisite-kate.png|100px]]<br />[[w:Wikipedia:Att_göra|"Att göra"-<br>lista]] ! align="left" | <big> Saker att göra för [[{{Artikelrymd}}:{{PAGENAME}}]][{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=purge}} :]</big> | align="right" | <small>[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/att_göra|action=edit}} redigera listan] - [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/att_göra|action=watch}} bevaka]</small> |- | colspan="2" valign="top" style="background:#efefef; padding:5px; margin: 5px; border: 1px dotted black;" | {{{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/att_göra}} |} [[Kategori:Att göra|<noinclude>*</noinclude>{{PAGENAME}}]] <noinclude> [[en:Template:todo]] </noinclude> Mall:Artikelrymd 2303 5213 2006-05-05T12:58:00Z EnDumEn 2 mer avlusning {{#switch: {{NAMESPACE}} |Användare |Användardiskussion=Användare |Wikisource |Wikisourcediskussion=Wikisource |Bild |Bilddiskussion=Bild |MediaWiki |MediaWiki_diskussion=MediaWiki |Mall |Malldiskussion=Mall |Hjälp |Hjälp_diskussion=Hjälp |Kategori |Kategoridiskussion=Kategori | }} Mall:Att göra/att göra 2306 4633 2006-04-09T16:49:11Z Dr Fredrik Haeffner 58 kopierad från Wikipedia *det här är ett test-att göra-lista för att hjälpa deltagare att se att texten ''(this is just a test)'' *visas *#på *#korrekt *#sätt *"/att göra"-undersidan bör bara skapas så att den är underordnad artikelns '''diskussionssida'''. *För att använda den här mallen för ditt eget projekt, skriv in '''<nowiki>{{att göra}}</nowiki>''' högst upp på artikelns diskussionssida. Kategori:Att göra 2307 4826 2006-04-16T09:57:27Z EnDumEn 2 Kategori:Wikisource Denna kategori samlar alla "Att göra" - listor [[Kategori:Wikisource|A]] Alla tvivel bär till Jesus 2308 4640 2006-04-09T17:47:01Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Alla tvivel bär till Jesus, :Tag hans löfte, som det står! :Aldrig den på skam skall komma, :Som i tron till honom går. :''Kör:'' :||:''Jag förtröstar, vill förtrösta.'' :''Stilla trösta på hans ord'':|| '''2.''' :All din synd bär till Jesus! :Han dig skänker högtidsskrud; :I sitt blod han vill dig rena, :Och dig föra hem till Gud. :''Kör'' '''3.''' :Alla bekymmer lägg på Jesus! :Han de trötta vila ger; :Går din väg i mörka dalar, :Nådens sol går aldrig ner. :''Kör'' '''4.''' :All din glädje bär till Jesus, :Han ger livet ny gestalt;! :Han är är alla världars herre, :Du hos honom finner allt. :''Kör'' '''5.''' :Giv dig själv, ditt allt åt Jesus, :Både ande, själ och kropp; :Vad du har, och vad du vinner, :All din längtan och ditt hopp! :''Kör'' '''Ur:''' ''Fridstoner 1926'' [[Kategori:Psalmer]] Dig Jesus jag älskar 2310 4740 2006-04-11T15:29:11Z Agneta 53 Denna sång finns i flera versioner varav två presenteras här: ==[[w:Herde-Rösten 1892|Herde-Rösten 1892]]== {{Psalmartikel}} '''1.''' :Dig Jesus jag älskar, jag vet du är min, :Ty dig allt jag lemnat, här är jag som din. :Min dyre förlossare, Frälsare du, :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! '''2.''' :Jag älskar dig Jesus, du först haft mig kär. :Du kämpat och vunnit att friköpt jag är. :En krona af törne, den bar endast du, :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! '''3.''' :Jag älskar dig Jesus i lif och i död. :Dig följa jag vill så i lust som i nöd, :I dödsdalen sist, skall jag säga ännu: :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! '''4.''' :Jag älskar dig Jesus, och sist uti höjd :Jag evigt ditt namn skall besjunga med fröjd. :När kronan mig räckes, jag sjunger ännu: :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! ==[[w:Frälsningsarméns sångbok 1990|Frälsningsarméns sångbok 1990]]== '''1.''' :Dig Jesus jag älskar, du har mig ock kär, :till intet i världen har mer jag begär. :En Frälsare nådig och trofast är du. :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! ::''refräng'' :''Gömd uti dig, gömd uti dig,'' :''du fasta urtidsklippa,'' :''jag är gömd uti dig.'' '''2.''' :Dig Jesus, jag älskar, du först älskat mig, :för mig du i döden har utgivit dig, :En krona av törnen för min skull bar du, :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! ::''refr.'' '''3.''' :Dig, Jesus, jag älskar i liv och i död, :och prisa dig vill jag i glädje och nöd. :När döden mig kallar, jag säger ännu: :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! ::''refr.'' '''4.''' :Dig, Jesus, jag älskar, och evigt med fröjd :ditt namn skall jag lova i himmelens höjd. :När kronan mig räckes, jag sjunger ännu: :Jag aldrig dig älskat, min Jesus som nu! ::''refr.'' [[Kategori:Psalmer]] Användardiskussion:Dr Fredrik Haeffner/att göra 2311 5839 2006-06-13T21:55:23Z Dr Fredrik Haeffner 58 # PRIO ETT ## Hjälpa till med standard för psalmtexter här ## Flytta hit Fänrik Stål-texter från W-pedia * KLART ## Implementera ny rubrikmall på alla Fänrik Stål-texter * KLART ## Förbättra Fänrik Stål artikleln i W-pedia * KLART # PRIO TVÅ ## Kommentera Fänrik Stål-texter ## Standardisera Fänrik Stål-dikt-artiklar i W-pedia * möter motstånd - avvaktar nedprio Konungen 2312 4698 2006-04-11T02:12:12Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Konungen|nr=femtonde|del=första|wpart=|tx=där Runeberg speglar samtidens utbredda missnöje med kung Gustaf IV Adolf.}} :Och konung [[w:Gustav IV Adolf|Gustav Adolf]] :Stod upp uti sin sal, :Bröt av sin långa tystnad, :Tog ljud och höll ett tal. :Åhörare för gången :Han hade summa tre: :[[w:Johan Christopher Toll|Fältmarskalk Toll]], grev Piper, :[[w:Carl Lagerbring|Carl Lagerbring]], blott de. :Och konungen tog ordet :Och talte allvarsam: :"Vår finska här, Gud bättre, :Går bakläng's icke fram. :Det hopp, vi byggt på [[w:Wilhelm Mauritz Klingspor|Klingspor]], :Tycks ej fullbordat bli, :Och [[w:Sveaborg|Sveaborg]] har fallit, :Det stödet är förbi. :Vi trott allt i det längsta :På uppenbarelsen, :Men [[w:ärkeängel|ärkeängeln]] dröjer, :Han har ej vist sig än. :Emellertid förspörjes :Allt närmre krigets brak; :Det är för oss som Konung :En högtbetänklig sak. :Och därför ha vi fattat :Vårt Kungliga beslut, :En föresats allvarlig :Vi ärnat föra ut; :Vi låtit nämmeligen :Oss bringa hit i dag :Den skrud, vårt svenska lejon :Vigt in [[w:slaget vid Narva|vid Narva slag]]. :Kung [[w:Karl XII|Karl den tolvtes]] handskar :Vi vilje lägga an; :Det är i dubbel mening, :Som Konung och som man. :Vi vilje kring oss gjorda :Den store hjältens svärd :Och slå som han med häpnad :En svag, försoffad värld. :Ni, Piper, skall oss hjälpa :Hans ena handske på, :Ni, Lagerbring, behandlar :Hans andra likaså. :Fältmarskalk Toll, er ålder, :Er ära gör er värd :Att spänna kring vår medja :Hans segerkrönta svärd." :Och konung Gustav Adolf, :Högtidlig lik en gud, :Stod snart för allas blickar :I Karl den tolvtes skrud. :Han var för stolt att tala :I denna stund, han teg, :Han gick ett varv i salen :Med jättelånga steg. :När detta varv han slutet, :Var än en syn att se, :Han räckte svärd och handskar :Tillbaka åt de tre, :Såg på dem med en uppsyn, :Som ej för skämt var gjord, :Och täcktes bryta tystnan :På nytt med dessa ord: :"Nu, Lagerbring, besörjer :Ni strax till hären bud, :Att vi i nåder klätt oss :I Karl den tolvtes skrud. :Fältmarskalk Toll, grev Piper, :Er båda kallar jag :Till vittnen av min handling :På denna stora dag." :Hurvida [[w:finska kriget|finska kriget]] :Ett annat skick han gav :Med denna stolta handling, :Vet ej historien av; :Men visst slog han med häpnad :Sin värld där runtomkring, :Den gamle Toll, grev Piper :Och även Lagerbring. Dig, Jesus jag älskar 2313 4651 2006-04-10T07:42:44Z Tubaist 59 Redirect till annat stavningsalternativ #Redirect[[Dig Jesus jag älskar]] Fältmarskalken 2314 4691 2006-04-11T01:22:58Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Fältmarskalken|nr=sextonde|del=första|wpart=|tx=där "fältmarskalken" = [[w:Wilhelm Mauritz Klingspor|Wilhelm Mauritz Klingspor]]}} :Glatt i [[w:Frantsila|Frantsila]] ett jubel :Ljöd från [[w:Johan Adam Cronstedt|Cronstedts]] lägerställen; :Bud om [[w:slaget vid Siikajoki|Siikajokis seger]] :Hade hunnit dit om kvällen. :Och man drack i spridda gillen :För sitt fosterland, det kära, :För dess första skymt av lycka, :För dess äntligt frälsta ära. :Tvenne tappra veteraner, :[[w:Överstelöjtnant|Överstelöjtnanter]] båda, :Gamle [[w:Harald af Cristiernin|Christiernin]] och [[w:Lode|Lode]], :Fick man där tillsammans skåda. :Jämlik dem vid deras sida :Höjde [[w:Johan Fredrik Aminoff|Aminoff]] sin hjässa, :Och en ring av yngre kämpar :Hade slutit sig kring dessa. :Och man språkade vid glaset, :Talte fritt om varjehanda; :I en sådan krets behövde :Ingen man sin tunga banda: :Allt det svaga hos befälet :Kunde utan våda klandras, :Och bland stolta namn, som nämndes, :Ljöd [[w:Wilhelm Mauritz Klingspor|marskalkens]] framför andras. :Aflecht, han som främst i striden :Slöt [[w:slaget vid Revolax|vid Revolaks]] sin bana, :Talte muntert: "Skål för [[w:Wilhelm Mauritz Klingspor|Klingspor]] ! :Bröder, han har ändrat vana; :Lustigt skall det bli att skåda, :Hur han lyfter nu sin panna; :Sen han travat genom landet, :Har han äntligt vågat stanna." :En av Cronstedts adjutanter, :Löjtnant Reiher, föll i talet: :"Den som sagt att [[w:Klingspor|Klingspor]] stannat, :Han har talt förbannat galet. :[[w:Carl Johan Adlercreutz|Adlercreutz]] det var och Hertzen, :Som slog knut uppå vår nesa; :Fältmarskalken var som vanligt :Ren för fan i våld på resa." :Major Furumarck tog ordet: :"Det är [[w:Gustav IV Adolf|kungen]], som har felet; :Varför har han satt i nåder :Denna lumpna trumf i spelet?" :Ladau sade: "Du är jävig :Att marskalkens värde mäta: :Du har hjärta, han har mage, :Du vet dö, och han blott äta." :[[w:Carl Gustaf Ehrnrooth|Ehrnrooth]] talte: "Låt oss minnas, :Var han lyst i sina dagar; :Det är ej i magasiner :Man blir varm för ärans lagar. :Klingspors hjälteban har burit :Uppför kommissariatet, :Vem vill undra, om han älskar :Icke striden nu, men fatet?" :[[w:Gregori Fredrik Tigerstedt|Tigerstedt]], den finske gossen, :Han, som Aflechts öde hade, :Bet tillhopa sina tänder :Och bröt ut i harm och sade: :"Det är sant, han är en främling, :Har ej växt i våra dalar, :Han förstår ej våra seder, :Ej det språk, vår tunga talar; :Men vårt land, det har han skådat, :Han har sett dess skär och öar, :Sett som vi från våra höjder :Dessa tusen, tusen sjöar. :Utan Gud och utan hjärta :Måste dock den mänskan vara, :Som ej tjusas in i döden :Av att detta land försvara." :Christiernin såg upp mot Lode: :"Hör du, broder, på de unga? :Klingspor har som vanligt åter :Råkat ut för deras tunga. :Sälla må vi väl oss prisa, :Om vi falle, om vi blöde; :Det är annat än att drabbas :Av vår arma marskalks öde." :Gamle Lode, barske herren, :Hade sutit tyst vid talen; :Nu blev gubben röd i synen :Och stod högrest upp i salen, :Drack sitt fyllda glas i botten, :Stötte det med kraft i bordet, :Fick sin hatt inunder armen :Och tog harmfull så till ordet: :"Jag går bort från detta gille, :Andra må här han sin gamman. :Klingspor får man höra klandras, :Var man helst må råka samman. :Fältmarskalken, fältmarskalken, :Annat finns ej i språklådan; :Det är skam att tappra männer :Täckas tala om en sådan." En vän har jag funnit 2315 4655 2006-04-10T10:18:54Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :En vän har jag funnit och allt är nu väl, :En vän, som min synd tagit har, :En vän, som vill alltid välsigna min själ :Och gifva mig frid underbar. :Han värmer min själ, han styr allting väl, :Hans närhet gör alltid mig glad, :Nu slipper jag vara en sorgbunden träl, :Med Jesus jag tryggt går åstad. :''Kör:'' :''En alltid trofast vän, en alltid trofast vän,'' :''Så kär och dyr är Jesus min,'' :''Han aldrig svik't mig än.'' :''En alltid trofast vän, en alltid trofast vän,'' :''Som frälst min själ och än är mig'' :''En alltid trofast vän.'' '''2.''' :Han hafver ej anseende till person, :Han ser ej som menniskor se, :En rik och förnäm eller armt fattighjon :Få frälsning, när derom de be :Jag sökte och fann, jag bad och fick svar, :Jag erfor han älskade mig, :Jag löstes från sorg som betungande var :Och vandrar på himmelens stig. :''Kör'' '''3.''' :En vän har jag funnit, som lärer mig väl :Att älska allt heligt och godt. :Och balsam han göt i min sårade själ, :Nu helsa och frid har jag fått, :Hans så bringa frid, hans kors salighet, :Gud tjena är nu mitt begär, :Och trogen vid korset jag blir, ty jag vet :Att Jesus bevarar mig der. :''Kör'' '''Ur:''' ''Herde-Rösten'' 1892. [[Kategori:Psalmer]] Fänrikens hälsning 2316 4697 2006-04-11T02:09:08Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Fänrikens hälsning|nr=sjunde|del=andra|wpart=|tx=med dedikationen ''Till [[w:Gregori Fredrik Tigerstedt|Gregori Tigerstedt]] på femtionde årsdagen av [[w:slaget vid Revolax|striden vid Revolaks]]''}} :"Har du på livets stigar märkt nån gång :Ibland de tusende, du där sett vandra, :Hur av en okänd makt, ett inre tvång, :En människa kan dragas till den andra? :Man ser ett anlete, en röst man hör, :Och fängslas, glädes, vet ej själv varför. :Det fanns vid [[w:Johan Adam Cronstedt|Cronstedts]] skara förr en man, :Ännu i minnet kär för mig att skåda; :Jag var ren veteran, en yngling han, :Men samma anda bodde i oss båda. :Jag glömmer mycket, glömmer lätt, men nej! :[[w:Gregori Fredrik Tigerstedt|Gregori Tigerstedt]] jag glömmer ej. :Det syntes på hans blick, hans gång, på allt, :Att han var född för svärdet, ej för trossen. :En högrest krigarbild, en smärt gestalt, :Gick han sin bana fram, den raske gossen. :Han var mitt ögas fröjd från dag till dag, :Han kände icke mig, men honom jag. :Jag minns hans stämma, fostrad högt i nord, :Ljöd den som nordan skarp inför plutonen; :Till målet har som kulan vart hans ord :Och trängde in, ty det var krut i tonen; :Det låg ett vittne ren i denna röst, :Att den var hemma från ett trofast bröst. :Och vart det bar, vadhelst han pröva fick, :Vid hopplöst återtåg, av nöd och våda, :Brann samma eld i samma öppna blick, :Sågs samma lugn i samma anlet råda; :Det var, som om man läst i brons däri: :Än kommer dag, än är ej allt förbi. :Ibland när farten norrut blev för stor :Och mången kämpe grät av harm och smärta, :Då bet han tänderna ihop och svor, :Men tåren gömde han uti sitt hjärta; :Blott pressat från hans läppar hörde vi: :"Än kommer dag, än är ej allt förbi." :Och dagen kom, hans festdag, då vår här :Med ära kunde veckla ut sin fana. :Vid [[w:slaget vid Revolax|Revolaks]] ljöd ropet: "I gevär!" :Och krigarn, jagad nyss, fick ändra bana. :En blixt av fröjd flög genom männens rund, :Det var en stund, en oförgätlig stund. :O vilken syn! En här med slocknat hopp :Bröt fram att det vid stridens låga tända, :En hämmad ström ur sprängda dammar lopp :Att mot vart hinder sina böljor vända, :Ett folk, förnedrat till förtvivlans rand, :Stod upp att värna sina fäders land. :I ljus smalt rodnan bort kring österns berg, :Och dagens strålflod kom alltmera nära, :Då tog omkring oss drivan purpurfärg, :Där grydde morgonrodnan av vår ära: :Allt djupare, ju högre solen stod, :Sken denna morgonrodnad, - den var blod. :Men dagens första väkt knappt än förgått, :När stridens sista flamma var förbrunnen :Och [[w:slaget vid Siikajoki|Siikajokis]] unga seger fått :En tvillingsbroder, lika skön befunnen. :Ett jubel skallade från led till led, :Det var den hälsning, som den mottogs med. :Jag stod på kampens kulle. Allt var lugnt, :Där vreden rasat nyss, nu rådde friden: :Man stred ej mer, man sov där djupt och tungt, :Man sov den sömn, som mer ej störs i tiden; :Och fanns en vaken, var det blott en vän, :Som hos en vän, som somnat, dröjde än. :Jag hade sökt, jag hade hittat rätt, :Jag fått en visshet, lika svår att sakna: :Jag hade sökt bland leden Tigerstedt, :Men han fanns här, han fanns ej bland de vakna. :I segerns stund, av stridens glädje varm, :Han somnat här med genomstungen barm. :Den tappre! Nyss likväl jag honom såg :Så ung, så käck, så stark sin stormning våga :Och rycka an i omotståndligt tåg :Mot höjda svärd och vilda eldgaps låga; :Nu låg han stel, på samma driva sträckt, :Där nyss Bulatoffs eldar djärvt han släkt. :Dock än med livets färg ifrån hans drag :Ej prägeln av hans lugna själ försvunnit, :Uti hans bleka anlet kunde jag :Än se det trygga mod, jag förr där funnit; :Jag måste tänka, när jag såg däri: :"Än kommer dag, än är ej allt förbi." :Och se! Än var ej allt förbi. Ännu :Han sparad blev för fosterlandets fana. :Jag såg ej honom sen. Kanhända du :I livet möter honom på din bana: :Då hälsa honom än från fordomdags, :Från [[w:Fänrik Stål|Stål]], från bragderna, från Revolaks." :Så talte gamle Stål en gång om dig, :Du kämpe från vår äras gyllne tider. :Hans hälsning har studenten gömt hos sig, :Tills grånad ren han bär den fram omsider, :Nu, när ett sekel hunnit halvt förgå, :Sen för din fosterjord du stridde då. :Tag denna hälsning kärt, det bor i den :En hälsning ock ifrån det land, dig födde; :Det räknar lederna utav de män, :Som för dess tro, dess hopp, dess minne blödde. :De glesnat mycket, desto mera har :Det kärlek för de få, det äger kvar. :Det tackar dem för detta trogna mod, :Som än vid polens is ej slöt att brinna, :Det tackar dem för allt det ädla blod, :De för dess framtids räddning låtit rinna, :Att genom dem dess lösen kan förbli: :"Än kommer dag, än är ej allt förbi." Bröderna 2317 4711 2006-04-11T02:39:53Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Bröderna|nr=femtonde|del=andra|Bröderna (dikt)|tx=}} :Du nämner mörk en [[w:Johan Wadenstjerna|Wadenstjernas]] namn? :Jag vet, du syftar på en dyster sägen: :Hur sökande mot livets storm en hamn, :Hans broder kom, men stöttes från hans famn :I natt och dimmor åter ut på vägen. :Till Svansjöns nejd nån gång din kosa ställ; :Där syns en gård, som höga björkar värna. :Vid solljus middag, eller kolsvart kväll :Träd in i detta gästfritt öppna tjäll, :Där bor den gamle Johan Wadenstjerna. :En enkel hjärtlighet, en flärdlös tro :Från första stund skall du hos honom röja :Och känna dig så väl, så full av ro, :Som skulle i ditt eget hem du bo :Och vid din egen faders sida dröja. :Nämn endast ej ett namn, ett namn, som må :Om ock för evigt plånas ur vårt minne, :Säg allt, och lugn han höra skall därpå, :Men nämn ej ordet [[w:Sveaborg|Sveaborg]], ty då :Är friden bruten och i storm hans sinne. :Allt vad hans hjärta fordom tjustes av, :Hans folk, hans hand, dess trohet, kraft och heder, :Allt, allt, vad förr hans ande vingar gav, :för honom sänkts i denna klippas grav, :Förkastat, skändat, härjat, trampat neder. :Och därför skakas han sen många år :Av gravens namn, var gång han det måst höra, :Och därför bränner i hans själ dess sår, :Och därför reser sig av harm hans hår, :När ljudet Sveaborg blott når hans öra. :Det var en vinterafton, mörk och sen. :Den gamle, utan minnens skuld, och utan :En framtids fruktan, satt vid brasans sken :Och hörde lugn, hur stormen ute ven :Och drev i bistra skurar snö mot rutan. :Han satt allena nu. Sin hand han räckt :Nyss till godnatt och lämnat sina kära, :När plötsligt han, ur vilans drömmar väckt, :Såg dörren öppnas och i snöhöljd dräkt :En vandrare hans bonings skygd begära. :Han såg och såg. En rysning genomfor :Hans hjärtas djup, när han den komne kände. :Det var en främling ej, det var hans bror, :Av samma fader född och samma mor, :Den man, som till hans tjäll i natten lände. :Det var den broder, som i forna dar, :Då i sin faders hem de växte båda, :Av syskonskaran honom kärast var, :Det var den ende, som han ägde kvar :Och ej på nitton år fått återskåda. :Dock, ingen skuldlös främling hade dröjt :Så lågt vid dörren, som den komne dröjde, :Och ingen okänd gäst så stum sig böjt, :Så tveksam bidat, sådan bävan röjt, :Som den en broder nu för broder röjde. :Ej ord, ej ljud. Minut uppå minut :Liksom för döda komma fick och vandra; :Tills, som i bön så stilla, dock till slut :Den bror, som kommit, syntes breda ut :På avstånd sina armar mot den andra. :Ett ögonblick var hjärtats språk förstått :Och tycktes Johan Wadenstjerna skaka, :Det var en kort sekund; när den förgått, :Han vände stel sig bort, med handen blott :Den bjudna famnen visade tillbaka. :Då ljöd omsider den förskjutnes röst, :Djup, hemsk och dyster som en suck ur graven: :"Låt isen smälta, broder, i ditt bröst, :Giv ej förakt åt den, som söker tröst, :Och bryt ej över en förkrossad staven. :Ja, jag har felat. Mig ock ödet fött :Att bära nesans börda av den dagen, :Då finska krigarn gav sig, förrn han blött, :Då Sveas stolta borg, förrn kula stött :Mot dess granitvall, fegt blev skänkt och tagen. :Men var jag man att spränga pliktens damm :Och rycka till mig händelsernas roder, :Var jag den starke, som bort träda fram? :Dock, att jag det ej gjorde, är min skam; :Säg så, men krossa mig med hat ej, broder!" :Han slöt, hans panna sjönk, hans stämma dog :Uti en ström av tårar, bittra, strida. :Han hade talat till en broder nog, :Och nu med öppen famn ett steg han tog :Och tycktes av hans famn ett möte bida. :Då höjdes våldsamt gamle Johans barm, :En storm var lös däri av harm och smärta; :Men stum från väggen ovan stolens karm :Han ryckte ned och höll med säker arm, :Till svar, en spänd pistol mot broderns hjärta. :Så är den hemska sagan om de två, :Mer mörk kanske, än jag förmått att skildra; :Har du, som hört med fasa nu därpå, :För strängt den stränge dömt, så hör också :Ett ord av frid, som må din dom förmildra. :Det sägs, sen brodren tröstlöst vandrat, att :Den hårde brodren sina ögon täckte :Och utan sömn och utan vila satt :Och grät om kvällen, grät den långa natt :Och grät än som ett barn, när morgon bräckte. Landshövdingen 2318 4699 2006-04-11T02:13:52Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Landshövdingen|nr=sextonde|del=andra|wpart=|tx=om [[w:landshövding|landshövdingen]] [[w:Olof Wibelius|Olof Wibelius]] i dåvarande [[w:Kuopio län|Kuopio län]] i östra Finland.}} :Gror bragdens ära blott på stridens mark, :Där tappre krigarn fuktar den med blod, :Kan ej den vapenlöse hälsas stark :Och visa hjältemod? :I djupa Finland bortglömd fanns en man, :En fridens man allt från sin ungdom hän; :I fridens värv ren grånad, styrde han :Som hövding nu sitt län. :Wibelius var hans namn, av anors glans :Omstrålat ej, men vördnadsvärd ändå, :Ty namnets ära var, att det var hans, :Hans adel föll därpå. :Han ägt sin mannaålders gyllne tid :Av lugna mödor; den fanns mer ej kvar. :Nu var hans fosterland i kamp och strid, :Och gammal själv han var. :Av härar omvärvd, sliten som ett rov :Emellan vän och ovän växelvis, :Fick han var stund för segrarens behov :Ge frid och lugn till pris. :Att värna rätt, förmedla bördors last :Han som en helig plikt sig föresatt, :Och därför var hans dag och utan rast :Och utan sömn hans natt. :Så satt en gång han på sitt ämbetsrum, :Blott han med två hans sekreterare; :Han syntes bruten nu, hans läpp var stum, :Och tyste voro de. :Han önskat vila, vila en sekund; :Det var för mycket. Salens dörr slogs opp, :Han såg en krigare i samma stund, :Följd av en väpnad tropp. :Den ryska härens övergeneral :Var krigarn, ingen ringare person; :Han kom, steg fram och höll helt kort ett tal :Med hot i min och ton: :"Herr hövding, Finlands kamp har nått sitt slut, :Oss tillhör landet nu med vapnens rätt; :Dock kämpa landets söner som förut :I Sveriges här för det. :Välan, här är en penna, sätt er, skriv :Ett kraftigt bud, en maning nu till dem: :Att den skall tryggad bli till gods och liv, :Som återvänder hem; :Men att, om någon brottsligt håller vid :Att strida mot sin herre och monark, :Hans släkt skall jagas utan nåd och frid :Ifrån hans gård och mark. :Har ni förstått min mening, ord för ord, :Så skriv!" Han slöt med trotsigt välbehag. :Då stod Wibelius vid sitt domarbord, :Och där låg Sveriges lag. :Han sänkte tungt sin hand uppå dess pärm, :Hans blick, på boken fästad, lyste klar: :"Herr general, här ni ser ett beskärm :För dem, ni hotat har. :Här är vår vapenlösa trygghet än, :Vår lag, vår stora skatt i lust i nöd; :Er härskare har lovat vörda den, :Den vädjar till hans stöd. :I den, sen sekler ren, det stadgat stått, :Att, bryter en, all skuld är endast hans, :Att mannen böter ej för hustrus brott, :Ej hustrun för sin mans. :Om det är brott att kämpa för sitt land, :Vartill vart ädelt hjärta svarar nej, :Så utkräv straff av män med svärd i hand, :Av barn och kvinnor ej! :Ni segrat, makten tillhör er i dag, :Jag är beredd, gör med mig vad ni vill! :Men lag skall överleva mig, som jag :Långt efter den blev till." :Han talte så. En bävan genomlopp :De båda unga männerna i saln, :Och nu han slog sitt klara öga opp :Och såg på generaln. :Det bistra uttryck, krigarns anlet haft, :Var borta, varmt han mötte gubbens blick; :Han tog hans hand och tryckte den med kraft :Och böjde sig och gick. :Och nu, med händren slutna som till bön, :Sjönk hövdingen i domarsätet ned; :Han kämpat ut, han njöt sin segerlön, :En överjordisk fred. :Och dessa vittnen två, som dröjde kvar, :De nämnde ofta sen med eldad håg :Om en förklaring stilla, underbar, :Som i hans anlet låg. :Att detta sken var himmelskt skönt, därom :Fanns blott en enda tanke hos de två; :Men varifrån det vackra ljuset kom, :Blev olikt tytt ändå. :Den ena höll det för ett yttre lån :Av dagens sol, som lyste mild och klar; :Den andra sade: "Det kom inifrån, :Hans samvete det var." Nr femton, Stolt 2319 4703 2006-04-11T02:16:52Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=N:o femton, Stolt|nr=fjortonde|del=andra|wpart=|tx=}} :Den sköna dagen på Lappos fält :Var ändad, och segerglad :Red Döbeln fram, där hans här sig ställt, :Längs hela dess stolta rad. :Han tackade vänligt var trupp därvid :Med en krigares enkla ord :För trofast hedet, för manlig strid :Och för kärlek till fosterjord. :Han nådde sin yttersta flygel till slut :Vid aftonens sista glans; :Han tackade skaran där, som först; :Den fördes av kapten Schantz. :Den glesnat mycket, han såg det väl, :Fått luckor i varje led; :Snart fäste dock annat genralens själ, :Och nu ryckte han fram därmed. :Man märkt vid talet från stund till stund, :Hur han blickat åt sidan ren :På en tiggarskepnad, en trasig kund, :Som stod där tyst och allen. :Nu gav han mannen en vink: "Du, du :Därborta, kom hit, tag mod! :Du var oss närmare dock än nu :I dag, där det gällde blod. :Säg, har du glömt hur du tog dig gevär :Ur en fallen krigares hand :Och skyndade efter min tappra här :I stridens hetaste brand? :Då vi döko i åkern, hann du oss opp :Och dök som de övriga med, :Då den syntes ånyo, min segrande tropp, :Då slogs du i främsta led. :Då man stormade byn mot kanonerna än :Och jag kastade blicken dit, :Då såg jag din trasiga jacka igen :Först uppe på batterit. :Det där var hurtigt: ett slikt försök :Kan bäras i ryktets famn; :Så gala öppet, min käcka gök, :Låt höra till först ditt namn?" :"Vad namn i världen jag fått av präst, :Har ingen sig fästat vid; :Men fähund har man mig kallat mest :I hela min levnads tid." :"Bra! Kasta namnet tillbaks på dem, :Som gett det, och tröstad var. :Men säg mig blott var du har ditt hem :Och var du har ditt försvar!" :Han viste på vägen vid kullens rand: :"Mitt hem på denna jag har." :Han viste sin knutna, väldiga hand: :"Och här, här har jag försvar." :"Ditt hem går an, ditt försvar är gott; :Ditt yrke, det är dock, säg, :Att stjäla i kyrkor, att snatta smått, :Eller röva på allmän väg?" :"Och hade jag stulit stort eller smått, :Visst ägde ett öre jag dock; :Och hade jag plundrat en tiggare blott, :Visst bar jag en helare rock." :Då strålade Döbeln av välbehag: :"Von Schantz, herr kapten, hör hit! :Vem var den tappraste man i dag, :Som föll här i kompanit? :Låt hämta hans ränsel, hans rock, hans hatt, :Hans plit och gevär också: :Hans ädla namn och hans krigarskatt, :Den här skall i arv dem få." :Man kom med vapen och dräkt i hast, :De burits av femton, Stolt. :Von Döbeln log med ett ögonkast :På sin skyddslings trasiga kolt. :"Stolts rock är blodig, det fordras mod :Att dra det plagget uppå; :Men Fähund, ser jag, har tjockt av blod, :På egna klutar också. :Så byt och kläd dig i uniform :För fronten här uppenbart! :Du gick framför den vid dagens storm, :Jag vill se dig inom den snart." :Han bytte dräkt, och hans kind den brann, :Sen han vapen och rustning fått; :Och tyst kom Döbeln och ställde sin man :I luckan, där femton stått. :"Och nu så är du en ung soldat :Av äktaste skrot och hålt, :Och nu så är du vår krigskamrat :Och numero femton Stolt. :Så var till mod och till hjärtelag :Densamma du var förut, :Men nämns du fähund från denna dag, :Så drag din plit och säg: hut!" :Den nye krigarn, till denna stund :Hans bröst höjts lugnt som ett valv; :Vid dessa ord från genralens mund :Man såg dock, att djupt det skalv. :Han hade smakat ej ens som stöld :En fröjd i sin levnads dar; :Hans tårar, frusna i livets köld, :Ej runnit sin barn han var. :Nu sken på hans hjärta för första gång :En strimma av sol och vår, :Och ur smultna källor med hejdlöst språng :Framströmmade tår på tår. :"Och får jag vara i lust och nöd :Soldat, bland de tappre en, :Så säg, när gäller det kamp och död? :Gud give i morgon ren!" Användare:EnDumEn/kommentartest 2320 4665 2006-04-10T18:41:48Z EnDumEn 2 test <div title="1"></div> Första stycket. Första stycket. <div title="2"></div> Andra stycket <div title="3"></div> Tredje stycket <div title="4"></div> fjärde stycket <div title=""></div> femte stycket [[en:User:EnDumEn/testcomments]] [http://sv.wikisource.org/wiki/User:EnDumEn/kommentartest?match=en] Fänrik Ståls sägner 2321 5803 2006-06-10T17:24:43Z Nysalor 77 +fi {{Titel|Fänrik Ståls sägner|Johan Ludvig Runeberg|kommentar=Fänriks Ståls sägner består av två delar, från 1848 och 1860}} ==Del 1 (1848)== *[[Vårt land]] *[[Fänrik Stål]] *[[Molnets broder]] *[[Veteranen]] *[[Löjtnant Zidén]] *[[Torpflickan]] *[[Sven Dufva]] *[[von Konow och hans korporal]] *[[Den döende krigaren]] *[[Otto von Fieandt]] *[[Sandels]] *[[De två dragonerna]] *[[Gamle Hurtig]] *[[Kulneff]] *[[Konungen]] *[[Fältmarskalken]] *[[Sveaborg]] *[[Döbeln vid Jutas]] ==Del 2 (1860)== *[[Soldatgossen]] *[[Björneborgarnas marsch]] *[[Fänrikens marknadsminne]] *[[Lotta Svärd]] *[[Gamle Lode]] *[[Främlingens syn]] *[[Fänrikens hälsning]] *[[von Törne]] *[[Den femte juli]] *[[Munter]] *[[von Essen]] *[[Trosskusken]] *[[Wilhelm von Schwerin]] *[[N:o femton, Stolt]] *[[Bröderna]] *[[Landshövdingen]] *[[Adlercreutz]] [[Kategori:Johan Ludvig Runeberg]] [[fi:Vänrikki Stoolin tarinat]] Mall:Titel 2322 5988 2006-06-22T06:42:18Z NERIUM 63 {| style="width: 100%; border: 1px solid #ADA; text-align: center; background-color: #E4F2F2;" |- | valign="bottom" style="width: 20%; text-align: left; font-size: smaller;" | {{#if: {{{förra|}}}|<< {{{förra}}}|}} | style="width: 60%; text-align: center;" | <span style="font-size: larger;">'''{{{1}}}'''</span>{{#if: {{{2|}}}|<br />av [[Författare:{{{2}}}|{{{2}}}]]|}} {{#if: {{{undertitel|}}}| ---- '''{{{undertitel}}}'''|}} | valign="bottom" style="width: 20%; text-align: right; font-size: smaller;" | {{#if: {{{nästa|}}}|{{{nästa}}} >>|}} |} {{#if: {{{kommentar|}}}| <table style="width: 100%; border-bottom: 1px solid #ADA;"> <tr> <td>{{{kommentar}}}</td> </tr> </table>|}} <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Otto von Fieandt 2323 4712 2006-04-11T02:42:55Z Dr Fredrik Haeffner 58 Rubrikjust för ny mall {{FänrikStål|tit=Otto von Fieandt|nr=tionde|del=första|Otto von Fieandt (dikt)|tx=}} :Från [[w:Kristina, Finland|Kristina]] var en man, :[[w:Otto von Fieandt|Otto Fieandt]] hette han, :Föddes äldst bland bröder alla, :Därav lärde han befalla; :Var i [[w:Finska kriget|kriget]], det är sant, :Endast [[w:överstelöjtnant|överstelöjtnant]], :Hade med armén fått vandra, :Om han kunnat lyda andra. :Men han gick sin egen stig, :Bar sitt huvud själv för sig, :Kunde under ingen vara, :Fick ock därför egen skara. :Nu så hör, hur han såg ut: :Klädd han gick i grå [[w:syrtut|syrtut]], :Den var sydd på hemloftskullen :Och av egna får var ullen. :Överst på hans hjässa satt, :Sliten blank, hans faders hatt, :Ärvd vid [[w:Slaget vid Villmanstrand|Villmanstrand]] på näset, :Där hans farfar bet i gräset. :Lägg därtill i vintertid :Fårskinnspäls, helt kort, men vid, :[[w:becksömsskor|Becksömsstövlor]] sist på foten, :Sådan red han framför [[w:rote|rote]]n. :Hjälte var han ej just så, :Att han nu dugt ses uppå; :Andra tider, andra seder, :Fieandt bar för djupt sin heder; :Bar sitt svärd som bihang blott, :Gud vet, om han sköt ett skott :Under hela långa kriget; :Visst är, att det är förtiget. :Järn och stål och krut och bly, :Därom fick hans trupp sig bry; :Den höll primen, han höll basen, :Gubbens vapen var [[w:karbas|karbasen]]. :När han gick med den i hand, :Klämde till för kung och land, :Var han seg som gamla eken, :Blev ej gärna trött av leken, :Kunde slåss fast hela dan, :Brydde sig om segern fan, :Ville blott ge drift åt striden, :Därtill var hans [[W:kantschuk|kantschuk]] vriden. :Finnen, visste han helt gott, :Är för trygg för att ha brått, :Ville därför hjälpa arten, :Icke modet, endast farten. :Pipa skulle dock han ha, :Eljest var det aldrig bra; :Men med röken frisk i munnen :Slogs han glatt, fast övervunnen. :Ofta mitt bland vapnens brak :Tog han därför ny tobak, :Lät sin närmsta busse bida :Och slå eld, förrn han fick strida. :När han sen i hopen stod, :Översköljd av svett och blod, :Gjorde med sin dagg försöken :Och ur bottnens djup sög röken, :Fick sin trupp i ordning ställd, :Bajonetten vackert fälld, :Och bröt in i värsta klämman, :Var han som på eget hemman. :Talte finska som en tolk, :Skrek som åt sitt arbetsfolk; :En fick pris, en ann' en skrapa, :Ingen fick stå lat och gapa. :Då, så säga än hans män, :Var ej gott för fienden, :Då var gubben lik [[w:hin onde|hin onde]], :Annars var han som en bonde. :Sådan kom han med sin flock, :Samma pipa, samma rock, :Efter många hårda strider :Fram till [[w:slaget vid Karstula|Karstula]] omsider. :Hela finska härens hopp :Vilade på denna tropp, :Knappt tolv hundra man numera; :Vlastoff kom med trefalt flera. :Hurtig lek det skulle bli, :Fieandt stoppade uti, :Prövade sin dagg mot klacken :Och begynte strax attacken. :Sexton timmar höll han ut, :Då fick gubben stryk till slut, :Måste dra sin trupp ur flamman :Och ge djävulen alltsamman. :Det förtäljs om honom då, :Att han rakt slöt upp att slå, :Tryckte djupt sin hatt på pannan :Och blev spak som trots en annan. :Så till Möttönen han red, :Såg blott styvt mot sadeln ned, :Höll sin högra hand vid brickan; :Pipan, den låg gömd i fickan. :Vad han satt och tänkte på, :Kunde ingen rätt förstå, :Med sig själv blott höll han gille, :Lät sitt folk gå som det ville. :När han kom till [[w:Lintulaks|Lintulaks]], :Bad han om en halmkärv strax, :Sökte sömn på all sin möda, :Smakte ej en bit till föda. :Sådan slöt han denna dag; :Nästa morgon, tre vid lag, :Sen han fått en smula blunda, :Var han ren helt annorlunda, :Var mest såsom vanligt förr, :Tittade ur stugans dörr, :Lika skarp som förr i synen, :Och drog valk vid ögonbrynen, :Tog en pärla, förrn han for, :Snäste till sin yngre bror, :Gav vid ån en örfil redan, :Rökte friskt i [[w:Perho|Perho]] sedan. :Gud vet eljest hur det är, :Väl behövs i fält gevär, :Men att såsom Fieandt strida :Kan väl också ha sin sida. :Därför säga ock hans män, :När det väckes fråga än :Om de tusende besvären, :Landets fall och huvudhären: :"Annorlunda kriget gått, :Om en general man fått, :Som förstått värdera tiden, :Och som rökt tobak i striden." Den lyssnande Maria 2324 5927 2006-06-19T14:09:22Z NERIUM 63 En av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]]s ''Songes'' (smådikter, tonsatta av författaren). Herre Gud vad det är vackert<BR> att höra toner av en salig ängels mun<BR> Herre Gud vad det är ljuvligt<BR> att dö i toner och i sång<BR> <BR> Stilla rinn o min själ i floden<BR> i dunkla himmelska purpurfloden<BR> Stilla sjunk o min sälla ande<BR> i gudafamnen den friska goda<BR> [[category:Carl Jonas Love Almqvist]] Veteranen 2325 4717 2006-04-11T12:49:35Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|fjärde}} <div class=vers><pre> Han reste sig ansenlig I stugans skymda vrå, Väl var han böjd av åren, Men syntes hög ändå; Förändrad var han mycket I detta ögonblick, En ädel krigarhållning Låg i hans hela skick. Rotfattig var han annars På sina gamla dar; Från forna tappra strider Han hade ärr blott kvar; Sen utan hem han irrat I många år förut, På Röjkö torp han hamnat I Alavo till slut. Nu reste han sig plötsligt, Liksom ur slummern väckt, Begynte kasta av sig Sin slitna vardagsdräkt, Tog på sin högtidsklädnad, Bespard sen många år, Och strök åt båda sidor Sitt silvervita hår. Så stod soldaten färdig Att ut ur stugan gå, Helt vördnadsvärd att skåda I dräkten, gul och blå, Med mässingsskodda hatten Högt över hjässans rand, Och dödens lugn i minen, Och vandringsstav i hand. Därute lyste solen, Ej sedd på många dar, Den sjuttonde augusti Var sommarvarm och klar, Kring fält och sjö for vinden Med lätta andedrag; Vart ville gamle krigarn På denna sköna dag? Vart ärnade han styra Sin vandring denna gång? Blev hemmet honom ödsligt, Hans plats i vrån för trång? Och denna högtidsklädnad, Vi tog han den uppå? Var det till Herrans tempel, Den gamle tänkte gå? Det hördes ingen ringning Från denna helgedom, Och murens port var sluten, Och kyrkan stängd och tom. Vad skulle man ock göra Uti Guds hus i dag? Den sjuttonde augusti Var ingen helgedag. Dock i den gamles tycke Hölls gudstjänst denna tid, Och hölls den ej i kyrkan, Så hölls den näst invid; Ty kringom den på höjden, Från mon till insjöns strand, Stred Finlands kämpaskara Just nu för kung och land. Den sjuttonde augusti Var sommarvarm och klar, Och för den forne krigarn En högtidsdag den var. Han gick rakt fram mot kullen, Där Finlands fana höjts, Han ville se Gud tjänas I dag av Adlercreutz. Han ville höra klangen Av svärden än en gång, Den välbekanta tonen Av fältkanonens sång, För minnet återkalla Sin ungdoms kraft och mod Och se det nya släktet, Hur det höll ut i blod. Så har man tytt hans mening, Kanske man den förstått, Dock såg man ej hans tankar, Man såg hans vandring blott. Han gick sin bana framåt Helt lugnt, det märkte man, Och hann så kyrkovallen, Där striden hetast brann. Där tog han plats vid vägen Och satt och såg uppå, Han såg mot finska hären, Mot ryska likaså; Varhelst de skarpast möttes, Där sågs hans blick bli kvar, Och ofta som förklarat Hans hela anlet var. Och blinda kulor veno Kring honom varje stund, Och dödens ädla skördar, De föllo i hans rund; Han gick dock ej från stället, Hans lugn var lika glatt, Och ingen kula rörde Den gamle, där han satt. Och i beständig växling, Allt efter lyckans lek, Omslöts han av en skara, Som frambröt eller vek; Men hur ock striden välvde, Fick gubben ostörd bli, Och vän och ovän lika Gick vördande förbi. Men dagen led, och solen Vid västerns portar stod, Då segrade omsider Den finska härens mod, Då sågs vart hinder brutet, Var fiende på flykt, Och allt kring gamle krigarn Var åter lugnt och tryggt. När då den sista truppen Bröt ned från kullens topp Och drog förbi soldaten, Då stod han högrest opp: "I unga, tappra söner Utav vår fosterjord, Finns någon här, som aktar En grånad krigsmans ord? Stor tack vill han er säga För denna sköna dag, Ty aldrig har han skådat Ett härligare slag. Gud vare pris och ära, Vårt folk vet segra än, Än lever fädrens anda, Ännu har landet män." </pre></div> Torpflickan 2326 4719 2006-04-11T13:07:20Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|sjätte}} <div class=vers><pre> Och solen sjönk, och kvällen kom, den milda sommarkvällen, Ett sken av mattad purpur göts kring bygderna och tjällen, Från dagens mödor glad och trött en skara lantmän kom, De fyllt sitt värv, de vände nu till sina hyddor om. De fyllt sitt värv, de gjort sin skörd, en dyrbar skörd den gången, En djärv, fientlig krigartrupp var nedgjord eller fången, De dragit ut till kamp mot den vid morgonsolens sken; När allt i seger ändat var, då var det afton ren. Helt nära fältet, där den stått, den långa, heta striden, Vid vägen låg ett litet torp, halvt öde då för tiden. På stugans låga trappa satt en flicka tyst och såg, Hur skaran kom och drog förbi i fridsamt återtåg. Hon såg som den, som söker, ser; vem vet, på vad hon tänkte? På kinden brann en högre färg, än aftonrodnan skänkte. Hon satt så stilla, men så varm, så spanande ändå, Att, om hon lyssnat, som hon såg, hon hört sitt hjärta slå. Men truppen gick sin bana fram, och flickan såg den tåga; Till varje led, till varje man hon blickade en fråga, En fråga, bävande och skygg, en fråga utan röst, Mer tyst än sucken själv, som smög ur hennes fulla bröst. När hela skaran gått förbi, de första som de sista, Då svek den arma flickans lugn, då sågs dess styrka brista; Hon grät ej högt, men pannan sjönk mot hennes öppna hand, Och stora tårar sköljde ljuvt den friska kindens brand. "Vad är att gråta? Fatta mod, än står oss hoppet åter, O dotter, hör din moders röst, en fåfäng tår du gråter; Den, som ditt öga sökte nyss och nu ej återfann, Han lever än, han tänkt på dig, och därför lever han. Han tänkt på dig, han följt mitt råd att ej gå blint mot faran, Det var mitt tysta avskedsord, då han drog hän med skaran. Av tvång han följde truppen åt, hans håg var ej att slåss, Jag vet, han ville icke dö från livets fröjd och oss." Och flickan såg med bävan opp, ur sorgsna drömmar vaknad, Det var, som om en aning stört det stilla hjärtats saknad. Hon dröjde ej, hon såg en gång ditåt, där striden brann, Och smög på väg och flydde tyst och skymdes och försvann. En stund flöt bort, en stund ännu, det led mot natten redan, I skyn sam molnet silvervitt, men skymning låg där nedan. "Hon dröjer än; o dotter kom, din oro fåfäng är, I morgon, innan solen gryr, är ren din brudgum här." Och dotter kom, med tysta fjät hon nalkades sin moder; Det blida ögat skymdes nu av inga tårefloder, Men hennes hand, till hälsning räckt, var kall som nattens vind, Och vitare än fästets sky var hennes svala kind. "Red mig en grav, o moder kär, min levnadsdag är liden; Den man, som fick mitt hjärtas tro, har flytt med skam ur striden, Har tänkt på mig, har tänkt på sig, har följt ert varningsord Och svikit sina bröders hopp och sina fäders jord. När skaran kom, och han ej kom, begrät jag nyss hans öde, Jag trodde, att han låg som man på fältet bland de döde; Jag sörjde, men min sorg var ljuv, den var ej bitter då, Jag velat leva tusen år att honom sörja få. O moder, jag har sökt bland lik till sista skymt av dagen, Men ingen av de slagna bar de kära anletsdragen. Nu vill jag icke dväljas mer på denna svekets ö, Han fanns ej bland de döda här, och därför vill jag dö." </pre></div> Von Konow och hans korporal 2327 4720 2006-04-11T13:13:12Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|åttonde}} <div class=vers><pre> "Och har jag icke dragit dig upp ur dyn Allt för det mörkret där kring ditt ögonbryn, Och har jag icke skaffat dig lön och stat Och gjort dig till korpral från gemen soldat? Och har du ej fått stå i varenda strid Som en kamrat och like mig närmst invid, Och har jag ej berömt dig som färm och rask?" Så talte Konow vredgad till korpral Brask. "Nu hörs om dig ej annat än klagomål, Var mänska talar om hur du blivit bål; Soldaten slår du, där han som bäst klär skott, Och går med två tuggbussar av högfärd blott." Men Brask, han hörde butter majorens tal: "Väl var jag intet förr och är nu korpral, Men vad jag är, det blev jag för trofast mod, Och drogs ej upp ur dy, herr major, men blod. Om jag slår till nån gång, är ej ont däri, Jag gör som mången annan, jag gör som ni, Och brukte herr majoren här ensam slå, Lät jag de andra smeka och slog också. Jag tuggar tvenne bussar, som var man ser, Det gör jag allt för hedern att stå närmst er; Men är det så, att äran er syns för klen, Så tar jag bort den andra och går med en." Och Konow spände blicken, som han var van: "Du är en präktig pojke och stursk som fan. Bliv, som du var, min närmaste man och kund, En sådan har man gagn av i nödens stund." Snart stod ett slag; då bröt med sin jägarked Von Konow in i skogen, och Brask var med; Korpraln var mörk att skåda, och hans major, Han hängde nedra läppen och sköt och svor. I fyra runda timmar han redan trätt, Och allt gick än affären på samma sätt. Han såg för få som stupat, där han gick fram, Och fienden kom undan från stam till stam. "Fördömt", så röt han åter, "det går ej bra, Jag ser, hur barken ryker från tallarna, Men ryssen står bredvid dem, och han går fri, Var är ert öga, gossar, hur sikten I?" Han fick knappt ur mustaschen sitt sista ord, När för en trumf av Brasken han damp till jord; Det var dock nästan mera än svar på tal, Det hade han ej väntat av sin korpral. Upp sprang han, drog sin värja, av vrede blek: "Vad har du understått dig, krabat"? han skrek, "Nu skall dig djävuln taga med hull och hår, Då mitt i värsta striden din chef du slår." Men korpral Brask stod lugn i sitt gamla skick. "Håll in er värja, herre, ett ögonblick, Tills jag fått mäta honom hans skäppa full, Som höll på er och sköt, då jag slog er kull." Med dessa ord han lade geväret an. I samma stund såg Konow en skäggig man Bakom en buske störta till marken ned, Knappt tjugu alnar långt från hans jägarked. "Och var det den, vars kula mig pep förbi Det ögonblick jag föll, må vi vänner bli. Ett tag som ditt, det kallar jag karlatag, Och aldrig lär jag glömma det, tänker jag." Nu lever Brask hos Konow sen många år, Den ena går alltjämt där den andra går. Som kära vänner får man dem ofta se, Och nästan lika ofta så träta de. </pre></div> Den döende krigaren 2328 4721 2006-04-11T13:17:45Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|nionde}} <div class=vers><pre> Försvunnen var en blodig dag, Det var på Lemos strand, De slagnas sista andedrag Ren tystnat efter hand; Det mörknade kring land och hav Och lugn var natten som en grav. Vid brädden av den dunkla våg, Som skådat dagens strid, En gammal krigare man såg, En man från Hoglands tid; Hans panna låg mot handen stödd, Hans kind var blek, hans barm förblödd. Ej kom en vän, som kunde få Hans sista avskedsord, Ej var den jord, han blödde på, En älskad fosterjord. Hans hembygd Volgas bölja skar; En hatad främling här han var. Hans öga lyftes opp ibland, Fast slocknande och matt. På samma slätt, på samma sand, Helt nära där han satt, En halvt förstelnad yngling låg; Han såg på honom, när han såg. När kulan ven, när striden brann, När bådas blod rann varm, Med vredens eld de mött varann Och prövat svärd och arm. Nu sökte ej den unge strid, Nu höll den gamle kämpen frid. Men natten skrider mer och mer, Man hör ett årslags sus, Och månen går ur moln och ger Den hemska nejden ljus; Då syns en julle tätt vid strand, En ensam flicka ror i land. En fridlös vålnad lik, hon steg I spår, där döden gått. Hon gick från lik till lik och teg, Hon tycktes gråta blott. Med häpnad hennes tysta tåg Den gamle, väckt ur dvalan, såg. Dock mera milt med var minut, För varje steg hon tog, Och mera tankfullt än förut Hans sorgsna öga log. En aning grep hans hjärta visst, Han tycktes veta, vad hon mist. Han tycktes vänta: och hon kom, Som om ett bud hon hört, Så tyst, så lugnt, så visst, som om En ande henne fört. Hon kom. Vid nattens bleka sken Hon såg den fallne svensken ren. Hon såg, och ropte högt hans namn, Det kom ej svar igen; Hon sjönk emot hans öppna famn, Men slöts ej mer av den. Hans genomstungna bröst var kallt, Och stumt var allt, förvissnat allt. Då, säger sångmön, föll en tår Uppå den gamles kind, Då talte han ett ord, vars spår Försvann i nattens vind, Då stod han upp, ett steg han tog Och hann till flickans fot och dog. Vad sade väl hans sorgsna blick, Hans ord, ej tydda än? Den tår, som ur hans öga gick, Vad mening låg i den? Och när till flickans fot han hann Och föll och dog, vad tänkte han? Var det för hjärtats frid kanske, Han höjde än sin röst? Var det en bön, han ville be Till ett försonligt bröst? Begrät han mänskans hårda lott Att plåga och att plågas blott? Han kom från ett fientligt land, En oväns svärd han bar; Dock fatta, broder, rörd hans hand, Och minns ej, vad han var; O, blott på livet hämnden ser, Vid graven hatar ingen mer. </pre></div> De två dragonerne 2329 4722 2006-04-11T13:22:26Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|tolfte}} <div class=vers><pre> Stål så hette en, den andra Gick i fält med namnet Lod; Båda liknade varandra Så i kraft som mod. Samma trakt vid Saimens stränder Hade fostrat dem, Gnabbats hade de som fränder, Bott i samma hem. Och dragoner hade båda Blivit sen på samma dag, Delat troget varje våda I vartenda slag, Gnabbats än som stridskamrater, Huggits man mot man, Allt om äran att i dater Övergå varann. Snart i rykte framom alla I skvadronen stodo de; Ingen vågade sig kalla Bättre, tapprare. Till korpraler av befälet Gjordes snart de två, Men emellan dem blev grälet Icke slut ändå. Vad dem eggat som gemena, Samma tävlan fanns än kvar, Ännu var alltjämt den ena Vad den andra var. Båda stodo lika nära Ett gemensamt mål; Var gång Lod blev nämnd med ära, Nämndes även Stål. Lyckan svängde dock omsider, Att den ena seger vann: Lod gick fri i alla strider, Stål blev sårad han. Dömd till vila på det sättet, Låg han tyst och led, Låg som sjuk på lasarettet, Då kamraten stred. Långa månar av elände Hade småningom dock flytt, Och den tappre återvände Till sin trupp på nytt; Men då främst ej mera, Som han fordom stod; För hans likar gällde flera, Och medalj bar Lod. Stål han såg kamratens lycka, Hörde hur hans rykte steg; Vad hans hjärta kunde tycka, Spordes ej, han teg, Lät ett ord ej det förråda, Ej ett anletsdrag. - Nu på strövtåg hade båda Hållit ut en dag. Gjort var allt, som borde gÖras, Det blev tid att vända om. Plötsligt sågs ett stoftmoln röras, En kosackhop kom. Lod tog ordet: "Sväng, ty faran Skall dock gagnlös bli; Broder, fem man stark är skaran, Två blott äro vi." Stål han log ett hånfullt löje: "Du har talat klokt och rätt; Blöda får du, om vi dröje, Hittills slapp du det. Gå, jag möter ensam skocken, Förrn den hinner oss, Du, som bär medalj på rocken, Är för god att slåss." Sagt; sin sabel sågs han skaka, Sprängde av med stolt förakt, Och han såg sig ej tillbaka, Sen sitt ord han sagt. På den harm, kamraten röjde, Föga akt han gett; Om han följde, om han dröjde, Var för honom ett. Kämpa vill han, icke stanna, Fram till målet bär hans färd; Stäppens son med blodig panna Prövar ren hans svärd; Dödsrop gny, pistoler knalla, Vän vill hämnas vän; Mitt i skocken, högst bland alla, Syns dragonen än. Äntligt tycks dock lyckan svika; Segrarn segrar icke mer, Häst och ryttare tillika Hava störtat ner. Fåfängt än i stoftet brottas Kämpens starka arm, Fyra blanka pikar måttas Mot den fallnes barm. Stum och bister hotar döden, En sekund blott övrig är; Finns ej mera hjälp i nöden? Vänta, Lod är där. Han har kommit, sprängd är ringen, sluten kring hans vän; På den fallne aktar ingen, Allt är strid igen. En har stupat av de fyra, Se, då såras även Lod; Ögonblicken äro dyra, Strömvis spills hans blod; Styrkan ren hans arm förlåter, Segerns hopp har flytt; Då är Stål på fötter åter Och i kamp på nytt. Den blev kort, så ryktet säger; Samma rykte nämner om Att till Sandels i hans läger Lod om kvällen kom. Lugnt med sin medalj i näven Steg dragonen in: "Giv åt Stål en penning även, Eller tag ock min!" </pre></div> Gamle Hurtig 2330 4723 2006-04-11T13:24:47Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|trettonde}} <div class=vers><pre> Aldrig brusto ord vid bivuaken, Där den gamle Hurtig blott var med; Ofta satt han långt på natten vaken, Talande om krig och fred, Tände jämt sin korta pipa an Och förgat den åter, bäst den brann. Tredje Gustav var hans man. "Vad strider Höll han ej med Rysslands stolta fru? Mina vänner, det var andra tider För soldaten då än nu; Kungen själv stod med i rök och blod, Nu är därtill en marskalk för god. Tron mig, om hans herrar bott ej vikit Från vad plikt och mod och ära bjöd, Hade aldrig segern honom svikit; Nu blev trolöshet hans död; Det är världens tack, och den är tung, Det är synd med sådan ståtlig kung. När vid Anjala i upprorsskocken Hann höll tal, hur mild var ej hans ton? Korpral Svärd nöp kungen tyst i rocken: 'Får jag svansa din kanon?' 'Nej, min gosse', svarte han helt blid, 'Låt oss vänta, det blir än väl tid.'" Så alltjämt med sägner, lika dessa, Satt den gamle vid sin vakteldsglöd, Gråa lockar höljde ren hans hjässa, Men ännu var kinden röd; Yngre var han dock i Gustavs dar. Nu till Oravais han kommen var. Det var natten för det stora slaget, I den vilda skogen höll man hov. Sömn var sällspord över huvud taget, Men den gamle Hurtig sov; Han, som vakat förr till sista man, Hade somnat nu förrn någon ann.' Någon stund likväl av kvälln han sutit Lutad stilla mot en furas stam, Tänt sin pipa och i klagan brutit Om hur kriget gick bakfram, Hur han nödgats tänka ut ett sätt Att få slut en gång på sin reträtt. "Att gå undan", så de fallit, orden, "Har man lärt sig nog och lär sig än. Sprungit har man en gång förr mot norden Och är nu på språng igen. Fly, det är det usla hopp, man har, Och att en gång stanna, Gud vet var. Nu blir strid likväl, så snart det dagas, Då är tid att börja annan sed. Den som vill, må härda ut att jagas, Hurtig kan ej mer därmed; Han har sakta börjat blygas ren Att ej hava tröttnat längesen. Jagas, bröder, skall ej gubben mera. Han har funnit råd på gamla dar. Bästa konsten mot att retirera Är helt enkelt att stå kvar; Den som lärt sig denna konst en gång, Han kan ta farväl av allt sitt språng." Sen han sagt den, hade lugnt han knutit Sina armar över bröstet blott, Och mot trädet, vid vars stam han sutit, Sänkt sig tyst och somnat gott, Somnat utan sorg och huvudbry På sin sköna konst att aldrig fly. Nästa afton hade Finlands skara Kämpat ut sin sista hårda strid; Slut var kraften att vårt land försvara. Tiden var en sorgens tid; Hären, krossad lik en brusten våg, Hade börjat nu sitt återtåg. Var den syntes, sågs blott dyster smärta, Hördes blott en klagan, djup och dov; Lugn fanns ej i något vaket hjärta, Men den gamle Hurtig sov; Där Kamenski slutligt sprängt hans led, Hade gråa krigarn lagt sig ned. Och han sov, som om av Gustavs tider Varje minne längesen han mist, Sov mer djupt från marscher, språng och strider Än vid bivuaken sist, Sov förutan sorg och huvudbry På sin sköna konst att aldrig fly. </pre></div> Kulneff 2331 4724 2006-04-11T13:27:09Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|fjortonde}} <div class=vers><pre> Och efter kvällen räcker till Och minnet ger oss glädje än, Om Kulneff jag berätta vill, Säg, har du hört om den? Det var en äkta folkets man, Båd' dö och leva kunde han, Den främste, där det höggs och stacks, Den främste, där det dracks. Att kämpa, kämpa nätter, dar, Det var för honom tidsfördriv; Att falla endast blomman var Utan en hjältes liv. Vad vapen man i handen höll, Det var detsamma, blott man föll, I stridens eller lekens ras, Med sabel eller glas. Och älska var hans hjärtas lust, Och lika fritt som snabbt hans val: Han kom blott från en blodig dust Och gav helt färmt en bal; Och sen han lågat natten ut, Tog han sin skönas sko till slut Och fyllde de ur närmsta bål Och drack sin avskedsskål. Du skulle sett hans anletsdrag! Än finns på mången hyddas vägg Bland tavlor en av eget slag, En bild av bara skägg; Du träder närmre, och du ser En mund, som under skägget ler, En blick, helt öppen, varm och mild, Det är just Kulneffs bild. Dock fick man vara trygg och van För att ej blekna vid hans chock; Var man det minsta rädd för fan, Var man för honom ock; Det var på håll hans åsyn blott, Som skrämde mer än pik och skott, Och hellre såg man mot hans hugg Än mot hans svarta lugg. Så sågs han, när han rände an Med sabeln lyft, i eggat språng, Och sådan var han, säger man, När han höll ro nån gång, När, med sin korta päls uppå, Från gård till gård han syntes gå Och dröjde kvar som vän och gäst, Varhelst han tyckte bäst. Än talar mången moder om Sin skräck, när utan krus och lov Rakt fram till vaggan Kulneff kom, Där hennes älskling sov. "Men", säger hon, "han kysste blott Mitt barn och log så fint, så gott, Som nu hans bild på väggen där, Om blott man närmre är." Visst är, att i sitt rätta ljus Var gubben Kulneff god som guld; Man klandrar,att han tog ett rus, Det var hans hjärtas skuld; Och detta hjärta bar han med, Då han höll frid, som då han stred: Han kysste och han slog ihjäl Med samma varma själ. Det fanns i ryska härens namn, Som på sitt blad historien skrev, Som fördes hit i ryktets famn, Långt förr än kriget blev. Barclay, Kamenski, Bagration, Dem kände varje Finlands son, Och skarpa strider bidde man, Där dessa ryckte an. Men Kulneff visste ingen av, Förrn krigets flamma här var tänd; Då kom han såsom storm på hav, Knappt anad förr än känd, Då bröt han fram som blixt ur sky, Så väldig och likväl så ny, Och glömdes ej och kändes nog Från första slag, han slog. Man hade kämpat dagen ut, Och rysse liksom svensk var trött. Man trodde glad, att allt var slut Och sov helt lugnt och sött; Men bäst vid drömmens barm man låg Och guld och gröna skogar såg, Så skrek en skyltvakt: "I gevär!" Och då var Kulneff där. Man följde makligt en transport, Långt skild från ryska härens stråt, Men åt och drack av bästa sort, Och drack på nytt och åt; Men plötsligt, mitt i glädjens stund, Kom Kulneff som en obedd kund, Det yrde opp ett moln av damm, Hans pikar glänste fram. Och satt man stadigt på sin häst Och gjorde allt med bästa flit, Kom gubben rakad från vår fest, Så skäggig han kom dit; Men höll man mindre amper min, Då blev det han, som drack vårt vin Och bjöd oss kvitta detta lån Vid stränderna av Don. Och var det varmt och var det kallt, I regn, i snö, om dag, om natt, Allt syntes Kulneff överallt Och gjorde spratt på spratt; Och ställdes här mot här till slag, Visst märkte man, var han tog tag, Den fria stäppens käcke son, Kamraten långtifrån. Dock hade Finlands hela här Ej kunnat visa en soldat, Som ej höll gamle Kulneff kär Som trots en stridskamrat. Och syntes blott hans kända drag, Då grinade av välbehag Mot björnen från kosackens land Hans bror från Saimens strand. Och denne åter såg helt nöjd Mot ramar, vilkas tag han rönt, Och bröt han in, var det med fröjd, Som om det mödan lönt. Det var en syn, som dugde se, När Kulneff togs med finnarne; De visste bära opp varann, De starke, de och han. Hans arm har domnat längesen, Han föll i strid med svärd i hand, Hans ära lever kvar allen, Bestrålande hans land; Och var hans namn du nämnas hör, Hör du "den tappre" nämnt framför; Den tappre, vilket härligt ord Av tacksam fosterjord! Hans klinga drogs mot oss, hans lans, Den gav oss ofta djupa sår, Dock älska även vi hans glans, Som om han varit vår; Ty vad som mer än alla band Av fana och av fosterland På krigets ban förbrödrar oss, Är samma kraft att slåss. Hurra för Kulneff, för hans mod! Hans like skall ej hittas lätt; Vad mer, om än han göt vårt blod, Det var hans krigarätt. Han var vår fiende, välan, Vi voro fiender som han; Att han högg in med fröjd som vi, Var det ett ont däri? Förhatlig är den fege blott, Åt honom ensam hån och skam, Men hell envar som tappert gått Sin krigarbana fram! Ett glatt hurra, ett högt hurra För varje man, som kämpat bra, Vadhelst han blev i livet än, Vår ovän eller vän! </pre></div> Soldatgossen 2332 5812 2006-06-10T20:43:11Z Nysalor 77 +fi {{FänrikStål|första|andra|60}} :Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann, :Vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man. :Hans hela värld var ärans fält, :Där stod han glad, var han sig ställt, :I eld, i blod, i frost, i svält; :Han var min fader, han. :Jag var ett barn, när han drog bort, sen fridens dag var slut, :Dock minns jag än hans stolta gång, jag minns den var minut, :Hans hatt, hans plym, den bruna hyn :Och skuggan från hans ögonbryn: :Nej, aldrig går det ur min syn, :Hur härlig han såg ut. :Det hördes snart från höga nord, när hären ryckte ned{{Qinfo|från segrarna vid Siikajoki och Revolax}}, :Hur han var käck, hur han var stark, hur i var strid han stred. :Så sads, han fått medalj också. :Det spordes snart, att han fått två; :Ack, tänkte jag i hjärtat då, :Den som fick vara med! :Och vintern gick, och drivan smalt, och det var lust och vår, :Då kom ett bud: Din fader dött, han dog för ädla sår. :Jag tänkte då, jag vet ej vad, :Var stundom ängslig, stundom glad; :Men mor, hon grät tre dar å rad, :Så blev hon lagd på bår. :Min fader slöt på Lappos slätt, sin fana närmst invid: :Det sägs, det var den första gång han blekna setts i strid! :På Uttis malm{{Qinfo|nära Kymmene älv, svensk seger 1789}}, för Gustavs{{Qinfo|Gustaf III}} land, :Min farfar dog med svärd i hand; :Hans fader föll vid [[w:Slaget vid Villmanstrand|Villmanstrand]]{{Qinfo|svensk förlust under Hattarnas ryska krig 1741-43}}, :Han var från Carols{{Qinfo|Carolus Rex, kung Karl XII}} tid. :Så var med dem, så blödde de, så har det ständigt gått; :Ett härligt liv de levat dock, en härlig död de fått. :Ack, vem vill stappla trög och tung? :Nej, gå i fält helt varm och ung :Och dö för ära, land och kung, :Se, det är annan lott! :Jag är fattig gosse jag, som äter andras bröd, :Jag har ej huld{{Qinfo|värn, försvar}}, jag har ej hem allt sen min faders död; :Men klaga är ej mitt behag, :Jag växer högre dag för dag, :Jag är en krigargosse jag, :För mig finns ingen nöd. :Och lever jag tills jag blir stor och fyller femton år, :Till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går. :Där kulor vina tätast då, :Där skall man finna mig också, :Där vill ock jag försöka på :I mina fäders spår. [[fi:Sotilaspoika]] Fänrikens marknadsminne 2333 4726 2006-04-11T13:36:57Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|tredje|andra|60}} <div class=vers><pre> "Gode vänner, män och kvinnor, finns här någon som mig hör, Som vill lyssna till en visa av en gammal granadör?" Så begyntes sången, yngling, ord för ord jag minns den än; När jag sist var rest till staden, hörde jag på torget den. Det var marknad; folk och varor mötte ögat, vart man såg, Folket var ej glatt att skåda, och för köp var ej min håg. Sen jag tanklös gått och vandrat, kom jag till ett hörn till slut, Där en vagn i trängseln stannat några ögonblick förut. Om med avsikt så den hejdats, om av tvång, det vet jag ej; Kusken höll, och framför spannet röt åt hopen en lakej. Men i vagnen satt en herre, vårdslös mot suffletten stödd, Sobelbrämad var hans kappa, och hans barm var stjärnbeströdd. Och jag såg och såg. Ett minne vaknade från forna dar. Dessa anletsdrag jag skådat, tänkte jag, men när och var? Jo vid Lappo, jo vid Salmis stod han bland de tappres tal, Men han var kapten den tiden, nu är han en hög genral. Och förändrad var han mycket, ej likväl av åren blott, Mer av denna stolta prägel, han på livets höjder fått. Var det högmod? Kanske icke; - i hans min, hans skick, i allt Låg ett drag av lugn tillika, fast förnämt och stelt och kallt. Glatt det var mig stÄds att råka en kamrat från krigets tid, Men på denne såg jag bara, hjärtat blev ej varmt därvid. Yvs, jag tänkte, lys och stråla; förr var du bland oss också, Mindre stolt, men bättre smyckad var du, när du blödde då. Nu ljöd sången, skrällde plötsligt orden, som jag nämnde här, Genom marknadssorlet trängde stämman, darrande och skär; "Gode vänner, män och kvinnor, finns här någon som mig hör, Som vill lyssna till en visa av en gammal granadör?" Jag ver en som ville lyssna, en av granadörens sort, Och jag vände mig med stolthet från den höge herren bort, Styrde några steg åt sidan genom trängseln tyst min gång Och kom fram till gamle knekten, där han satt och sjöng sin sång. Högrest, men med blottat huvud på en trappas steg han satt, Med den vänstra handen höll han över knät sin slitna hatt. Denna hand fanns kvar att sträckas mot en unnad gåva än, Men den högra, den var borta, kriget hade skördat den. Och han sjöng för menigheten, vem som ville höra på, Skral var sången, priset ringa, hans publik var likaså; Närmast honom kring hans trappa stodo i förtroligt lag Några trasigt klädda pojkar och en glad student och jag. Men han sjöng om höga minnen, dar som strålat längesen, Hjältar, gömda nu i graven, bragder, halvt förgätna ren. Det var Finlands kamp han sjöng om, fosterlandets sista strid, Våra segrars, våra sorgers och vår äras gyllne tid. "Jag har stått för kulor", sjöng han, "uti sex och tretti slag, Kunnat tåla köld och hunger, kunnat vaka natt och dag; Jag har varit man i ledet, fast jag nu förskjuten är, Har min bättre arm i Ume och den andra bräcklig här. Finns här bland ett yngre släkte någon enda som var med, Då det ljöd: Till vapen, männer, det är slut med landets fred! Då fanns eld i mannasinne, då var allt på annat vis, Då brann också detta hjärta, som rättnu är kallt som is. Tavasthus, jag kan ej glömma, hur i månans sken du låg, När från Hattelmalas höjder jag dig första gången såg! Sen var stunden, bister kvällen, jag var trött av dagens färd, Men jag sökte nu ej vila, tänkte ej på tak och härd; Nej, till dina fält och isar stod min längtan denna gång, Där fanns mer än härd och flamma, mer än vila natten lång, Där fanns Finlands HÄr församlad, ung och modig, stark och fri, Och på oss såg fosterlandet och på fosterlandet vi. Ära över gamle Klercker, evig ära kräver han! Mångbeprövad, sjuttiårig, var han än soldat och man, Ja, jag minns hans vita huvud, där bland rotarne han red Och med ögon som en faders såg på sina gossar ned. Med sextusen söner kring sig, lika stark som fienden, Ville han med fröjd och ära göra front i livet än. Tvekan fanns ej, fruktan fanns ej, allas längtan var att slåss, Och vi litte på varandra, vi på honom, han på oss. Då kom Klingspor, fältmarskalken, stolt som majestätet självt Med två hakor och ett öga och av hjärta knappt en hälft, Då kom Klingspor, tog befälet med sin höga titels rätt Och gav order, han som Klercker, men hans order var reträtt. Natt på drivan genomvakad, stjärnenatt vid Tavasthus, Än, sen många är förflutit, står du för mitt sinne ljus, Fast vår trohet blev besviken, fast vårt hopp blev slaget kull, Fast vår seger blev en dröm blott för en hjärtlös veklings skull. När han skall sitt dåd förklara, när skall han till ansvar stå För de steg han tog tillbaka, då han kunnat framåt gå, För den nesa, som han fäste på vårt rykte, på vårt mod, För de tårar, dem vi göto, då vi bort få gjuta blod? Sveko vi vid Siikajoki, när det äntligt gällde sen, Låg vid Revolaks vår styrka ej i armar, men i ben? Adlercreutz har kunnat svara, Cronstedt ock, och andra fler, Men de tappre, hör jag, finnas, där de icke svara mer. Jag har nämnt de stora båda, ära, ära över dem! Många deras vederlikar gått som de till fridens hem. Döbeln vilar, Duncker vilar; spörjs det nu om deras tid, Får, som här, till vittne duga en förgäten invalid. Varför fick jag icke falla, där så mången hjälte föll, Där den käcka finska hären sina högtidsstunder höll, Där vår ära lyste klarast, där vår lycka blidast var, Under Siikajokis, Lappos, Alavos och Salmis dar. Ej jag tvungits då att tåga högt mot nordens snö på nytt, Ej att se vår segerglädje snart i mörk förtvivlan bytt, Ej att sörja tusen bröder, bittert dömda innan kort Att på Tornes isar stelna och vid Kalix skänkas bort. Hårda slut på våra mödor, tunga avsked från vÅrt land! Dock jag kom med några andra än till Västerbottens strand. Sen jag där med trofast kÄrlek blött den svenska sanden röd, Sitter nu jag här på torgen, sjunger för en smula bröd. Gud bevare fosterlandet! Ringa är allt annat sen; En soldat skall kunna mista liv och lycka, arm och ben. Gud bevare fosterlandet, det Är summan av min sång, Så, fast andra ord förbytas, slutar jag den varje gång." Och han uppstod, granadören, gick bland menigheten kring, Fick en slant av en och annan, av de flesta ingenting; Och så kom han fram till vagnen, där den höge herren satt, Böjde djupt sitt gråa huvud och stack fram sin slitna hatt. Höge herren, generalen, klädd i glitter, bjäfs och band, Blev då mörk och ryckte häftigt hatten ur soldatens hand, Såg på honom, såg på folket, såg, och inom en minut Låg den gamles skatt av slantar slagen över torget ut. Häpen stod där granadören, men genralen tog till ord: "Jag har hört din sång, jag kämpat såsom du för samma jord. Att jag äger detta minne i min ålders höst ännu, Ser du, jag är stolt däröver, mycket stoltare än du. Det är sant att lyckan svek oss under mången blodig dag, Det är sant att våra segrar byttes snart i nederlag. Men ödmjuka oss behöva vi för ingen man ändå, Och jag bär min hatt på huvu't, bär du, gubbe, din också!" Sagt; ett sken av hög förklaring i hans anlet nu sig spred, Och han tryckte manligt hatten på soldatens hjässa ned; Men han talte - hjärtat brinner än av glädje i mitt bröst, När jag tänker på hans uppsyn, när jag minns hans ord och röst: "Ojämnt falla ödets lotter, så en högre vishet bjöd, Jag fått glans och rika håvor, du fått ringhet, du och nöd; Men det bästa ha vi lika, trohet, aldrig vilseförd, Ära, med vårt blod beseglad, och vårt hjärtas vittnesbörd. Därför äro vi kamrater, därför kom och sätt dig här! Glatt vi dela må det mindre, när det större lika är. Jag har guld, om du behagar, jag har tak och bröd för dig, Du må ha den sena trevnad och din vackra sång för mig." Och i samma stund i vagnen satt den gamle granadörn; Folket skilde sig med vördnad och gav plats från hörn till hörn, Och jag hörde vagnens rullning, där den for längs gatan ner, Men min blick var skum av tårar, och jag såg den snart ej mer. </pre></div> Gamle Lode 2334 4727 2006-04-11T13:39:19Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|femte|andra|60}} <div class=vers><pre> Ständigt, förrn han gick att strida Och till anfall order gav, Sågs den gamle Lode bida För sin front med hatten av. From och lugn med silverhåren, Böner allt från barndomsåren Hördes än från gubbens mund. Hatten av i alla leder! Stilla andakt, helig frid! Kulor kommo, slogo neder Än i truppen, än bredvid. Mången kämpe bet i gräset, Halt dock! Ingen storm förut, Innan "Fader vår" var läset Och välsignelsen var slut. Först när han sin bön fått ända, Sagt sitt amen högt och glatt, Då var gubben klar att vända, Slog på hjässan ned sin hatt: "Komme nu all avgrunds skara Oss till mötes på vår stråt, Gud är med oss, ingen fara, Hurra gossar, raskt framåt!" Och så bröt han in i elden Med sin Gud och med sin tropp; Inga makter, inga välden Skakat nu hans mod och hopp, Lutad, men med kraft i armen, Ömsom yr och allvarsam, Snö i locken, eld i barmen, Så gick gamle Lode fram. Folket sade: "Fyr och flamma! Nu är gubben ung på nytt; Forna junkern är densamma, Bor i hjärtat oförbytt, Tänder i hans blickar blossen, Lyser oss till seger skön; Nu kan fan ej skrämma gossen, Sen han bett sin moders bön." Blodig lek var bragt till ända, Segern vår väl mången gång: Hären fick till ro sig vända Efter slutad bön och sång. Trötta skaror sökte tälten, Höllo glade rast igen; Lode? Nej, han mätte fälten, Spökade kring nejden än. Ensam gick han för det mesta, Utan buller, utan ståt; Några män blott, av hans bästa, Fingo följa honom åt. Var han varit värst i klämma Under dagen tung och lång, Där, där var hans tanke hemma, Ditåt styrde han sin gång. Hade han ej nog av striden? Var dess hågkomst honom ljuv? Var, fast kampen var förliden, Han ej mätt på blod ännu? Ville han betrakta döden, Fröjdas åt dess offers tal? Lode? - Nej, han sökte nöden, Ville lindra likars kval. Var av liv en gnista röjdes, Var en puls än vaken fanns, Där höll gubben rast, där dröjdes, Där försöktes vård och ans. Ingen fick i omsorg svika, Ingen välja känd och kär, Vän och ovän, allt var lika, Bröder voro alla där. Mången kämpe, van att akta Livet blott som stundens lån, Kunde stå och tyst betrakta Gubbens vandring långtifrån, Glömma bivuakens nöje Blott för nöjet att en stund Le, men med sitt bästa löje, Åt hans underliga rund. Dock, - det var ej gamle Lode, Som bröt leder och högg ned, Det var gubben ej, den gode, Det var pojken, som var vred. Pojke var han, men med heder, Pojken satt i hjärtat lugnt; Gammal tro med gamla seder Höll det hemmet varmt och ungt. Stilla allvar var hans yta; Såg man i hans blick likväl, Sågs den som i speglar bryta Glädjen i hans barnasjäl. Enkel skrud och enkel ära Var hans fröjd, kampanjen lång. Det blev fred. Han måste bära Band och stjärnor sen nån gång. O, då var det, som om ståten All hans vår kylt av till höst, Som om pojken, halvt förgråten, Klämts och frusit i hans bröst. Kom han då inför paraden Tvär och tung i högtidsdräkt, Stod hans manskap hela raden Häpet, som ur sömnen väckt, Ingen skyldring gick med gamman, Ingen sväng förtjänte ros, Tills han gav dem allesamman Kort goddag och red sin kos. Sådant hände. Dock blott sällan, Blott en stor parad till lags. Höll han övning däremellan, Var han klädd som fordomdags. När han då red fram för skocken, Eja, det var sömn ej då; Gamla herrn och gamla rocken, Den förstod man sig uppå. Liv och kraft i var manöver, Lust och fröjd, varhelst han kom, Aldrig under, alltid över Vad han trott sin skara om. Gubben fick ej annat göra Än att gå från man till man, Nypa här en kund i öra, Där i skägget glatt en ann'. Folket sade sen: "Anamma! Än har gubbens vår ej flytt. Forna junkern är densamma Bor i hjärtat oförbytt. Tiden på hans hjässa snögat, År och mödor böjt hans kropp, Pojken log dock än ur ögat, Skälmen kröp ur gömman opp." </pre></div> Främlingens syn 2335 4728 2006-04-11T13:41:47Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|sjätte|andra|60}} <div class=vers><pre> Vems är palatset, som jag for förbi I kvällens mörker nyss? Vem bor däri? Så gravlikt hemskt det stannat i mitt minne: Det höjde sig så stolt bland nejdens hus, Men det var mörkt och tomt och dött därinne, Blott ur ett rum, ett enda, lyste ljus. Jag stannade en stund och såg. Det var Palatsets stora sal, som lyste klar; Den låg som öppen för mitt skärpta öga. Jag sökte människor i salen, men Min väntan såg sig fylld så ganska föga, Blott två gestalter rörde sig i den. En svartklädd kvinna, hög, fast böjd av år, Med rika lockar av ett silverhår, Som föll på skuldran ned, var en av dessa; En svartklädd man, den andra av de två, Höll lugnt en kandelaber, och hans hjässa, Än buren upprätt, sken som snö också. Mitt öga följde dem. Det fanns en bild, En tavla fäst på salens vägg, och skild Från den på ringa avstånd fanns en annan. När kvinnan nådde dessa på sin rund, Då höjde fridsamt hon den sänkta pannan Och såg mot dem liksom i bön en stund. Vem var hon? En minut, och allt förgick: Hon hade vandrat. Nästa ögonblick Sågs ej ett ljus sig mer i slottet tända. Vem var hon, säg? En vålnad utan ro? En enslig bilderdyrkerska kanhända, Från andra länder och av annan tro? Nej, främling, ingen vålnad, ingen strid Du skådat, - allt var verklighet och frid. Dock, om i morgon du vid samma timma Vill följa vägen, som till slottet bär, Skall du som nyss se ljus i salen glimma Och se den gamla kvinnan åter där. Sen långa tider ren, sen många år Med samma tjänare i samma spår Hon vandrar så, var gång till natt det stundar: Hon dröjer en minut, sen syns hon gå; I nästa stund hon vilar ren och blundar, Och det är fridens sömn, hon sover då. De båda bilderna, du kunde se, Två ädle bröder Ramsay voro de, I denna boning vuxna med varandra. Den ena stupade på Lemos strand, Helt kort därpå vid Lappo föll den andra, Och båda för ett älskat fosterland. Om dem vet sägnen tälja många drag, Och Finlands skalder sjunga än i dag, Hur glatt sitt unga hjälteblod de blödde. De fingo segra i sin ålders vår, De fingo falla för det land, dem födde, En tjuguett, den andra nitton år. Men kvinnan, ädle främling, som du såg Med dyster undran, när i stilla tåg Hon långsamt skred från broder och till broder, Hon lever nu av sina minnens skatt: Det var de båda tappres gamla moder, Hon tillbad ej, - hon tog godnatt. </pre></div> Von Törne 2336 4729 2006-04-11T13:44:45Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|åttonde|andra|60}} <div class=vers><pre> Jag minns väl knappast, om jag talt tillförne Om mannen från S:t Michel, gamle Törne? Bland gråa hjältar nämndes även han Och förde Savolaks vargering an. Von Törne, vet du, var en äkta finne, En gammal, knotig björk med masur inne, Det var ej lätt att över honom rå, Det skulle vara hugg, som bet uppå. Han visste av det själv och trodde gärna, När folket sade, att han hade kärna, Att gamle Törne stod uppå sin kant Båd' som major och överstelöjtnant. Jag kände gubben under freden redan, Då var han rund och trygg som framgent sedan; En främling kunnat tro sig sen en stock, Som man klätt sporrar på och krigsmansrock. Men i den stocken fanns ett hjärta slutet, Ett hjärta, fläckat ej, ej heller brutet, Med starka pulsar och med eldat blod, Ett kärnfriskt mannahjärta, fullt av mod. Och detta hjärta slog för fosterbygden; Att veta akta den, se det var dygden. Varför? Jo, därpå gav han det besked, Att den var hans och hans vargering med. Jag minns hur ofta, när han var bland kända, Det var hans lust att orda utan ända Om detta land, "det bästa rakt, som fanns", Och om dess folk, "ett sådant folk som hans". Han stod då gärna bredbent mitt i ringen, Det var hans sturska vana, efter ingen I vida världen, liten eller stor, Förneka djärvts, att han var finsk major. Som denna ära höll han ingen annan, Med den i hugen lyfte stolt han pannan, Och var beredd att gå fast mot en värld Med sin kohort, sin fullmakt och sitt svärd. Ibland likväl, när han var rätt i taget, Beskrev han finnens enfald för gelaget, Hur ärlig mången var, men dum också: Han log var gång ett jättelöje då. Men kom en annan och försökte klandra, - Pass! Det gick an för gubben, ej för andra. Långt förrn berättarn hunnit än till slut, Fick han tillbaka: "Herre, håll er trut! Jag frågar er, som är så stolt i orden, Var ni sett en nation på vida jorden, Sett eller läst om en i skrift, i bok, Mer än den finska ädel, käck och klok. Försök att stå med den på tjänstens vägnar, Där kulan viner och där blod det regnar, Och svara, sen ni prövat själv och sett, Om finnen saknar eld och har ej vett!" Som han i freden var, var han i striden. Jag var furir vid gubbens trupp den tiden Och kunde nämna många andra drag, Men vill blott tala nu om Lappos dag. Vi voro sända då att rensa skogen, Vi ville fram, var man var redobogen, Men gamle herrn fick lust att göra halt, "Emedan finnen sköt så skarpt och kallt". "Halt", skrek han, "gossar, tagen stöd av träden Och mejen skocken, som man mejar säden; Skarpt korn, kall siktning! Här får korpen stek, Det här blir en fördärvat rolig lek." Han kände varje man i bataljonen Till namnet icke blott, men till personen, Gav akt, så långt han såg, på en och var Och hade ord för alla som en far: "Rätt så, Karl Hurtig, det var träff, det skottet, Nu puffar aldrig mera den som fått'et. Bra, korpral Flink, du skjuter som i fjol! Aj se, för tusan, där föll Per Pistol! Nå, det var synd med stackars gossen käcka, Hans gamla far skall få mitt torp för Pecka." Så var hans språk, så förde han befäl, En finsk major till botten av sin själ. Det kom ett bud från Adlercreutz: "Forcera! Framåt med bataljonen, skynda mera!" Von Törne hörde ganska lugnt därpå, Behöll sin plats och svarte blott: "Jaså!" Nu kom det glada. Gubben stod vid fanan, Stod stolt och rund och bredbent efter vanan, Som om han ärnat stå till världens slut Och ment åt själva kulan: "Stopp, vet hut!" Vart ville budet med en slik ta vägen? Den unge fänriken var helt förlägen; Han hade sprängt dit över sten och stock, Och allt stod gubben kvar mot order dock. "Ryck framåt, herr major!" - "Tyst, herre, bara! Ni kan ju se det, här är ingen fara." "Men generaln befallt." - "Ja, leve han! Karl Adlercreutz, han är en ärans man." Han sagt det knappt, när han från närmsta tallen Fick sig en sats av splittrad bark mot skallen: "Åhå, jag kunde vänta sådant här, Det är en karl att sikta bra, den där. Det var så när att han mig träffat hade; Nu får jag säga, som Hans Klinga sade, När kulan strök förbi hans ögonbryn: 'Den djävuln aktar ju ej ens folks syn'." De orden hade ständigt gjort hans nöje, Nu log han ock på nytt sitt stora löje Och ställde sig helt trygg, som nyss förut, Med hand i sidan och med benen ut. Gud vet hur länge än han dröjt med slaget, Men bäst han stod där mitt i själva taget, Paff, kom en kula åter och flög hän Rakt genom porten mellan gubbens knän. Den gamle märkte fladdret i syrtuten, Så ned, såg på den, den var genomskjuten, Höll upp ett skört, det andra likaså, - Fördömt, det syntes hål i båda två. Nu blev han misslynt, tog sig vid sitt öra: "Här får Matts skräddare ett vackert göra! Men skynda, gosse, kära Janne, kom Och se, om det står bättre till bakom." Och Jan, hans gamla dräng, steg fram: "Ack herre, Nu gick det tokigt, här är sjufalt värre, Där framtill finns helst skörtet i behåll, Men här en trasa bara utan fåll." Då blev von Törne vred: "Nej, si en tocken, Som tar och skjuter platt fördärvad rocken, Som jag i dag bär på mig andra dan! Framåt här, gossar! Fan skall ta den fan." </pre></div> Den femte juli 2337 4730 2006-04-11T13:46:58Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|nionde|andra|60}} <div class=vers><pre> "Nu lyser julisolen klart, Mitt sinne stäms så underbart I denna morgonstunden; Kom, yngling, om du vill som jag, Kom, låt oss andas några drag Av sommarluft i lunden; Det är i dag en högtidsdag." Den gamle knekten talte så, Sköt nätet bort, stod upp att gå Och tog mig tyst vid handen; Och genom byn vi följdes åt Och över ängens blomsterstråt Till blåa sjön och stranden, I pärlor klädd av daggens gråt. O, vilken himmel, vilken jord! Den gamle talte ej ett ord, Han tycktes blott betrakta. En tår föll på hans kind ibland, Omsider tryckte han min hand Och log och sporde sakta: "Säg, kan man dö för detta land?" Jag teg. En blick ur hjärtat var Mitt enda, lättförstådda svar, Han sökte ej ett annat. Och tystnad rådde en minut, Han såg kring nejden som förut Från kullen, där vi stannat; Då tog han ord, då brast han ut: "Ja, yngling, här från denna strand Du ser ett stycke av det land, Som fosterland du kallar: Skönt, som vid Virdois sjöar här, Är det kring Saimens tusen skär, Där Vuoksens bölja svallar, Där Imatra i skum sig klär. Och stod du nu längst upp i nord, Du såg en lika härlig jord I från dess fjällar höga; Och om den flacka kust du såg, Som sköljs av Bottenhavets våg, Låg Finland för ditt öga Och tände kärlek i din håg. Men vet du, vad jag syftar på, Kan du den tysta tår förstå, Som i mitt öga sitter? Och denna dag, säg anar du, Hur den kan vara mig så ljuv Och likafullt så bitter? Det är den femte juli nu. En dag gryr opp, en dag förgår; Hur mången lämnar ens ett spår, När den från oss är tagen? Den femte juli, ack, den drog Ej spårlöst bort, jag minns den nog Sen sjutton år den dagen, Det var den dag, då Duncker dog. Här fanns ett folk i Suomis land, Det finns ännu: vid sorgens hand Det lärt att bära öden, Det känner intet offer svårt, Dess mod är tyst, dess lugn är hårt, Dess trohet trotsar döden, Det är ett folk, vi kalla vårt. Du ser det i dess vila, du, Det härjas ej, det störs ej nu, Dock kan för det du flamma; Jag såg det i dess prövningstid, I frost, i svält, i storm, i strid, Jag såg det då detsamma; Vad, tror du, kände jag därvid? Jag såg det blöda dag från dag, Jag segrar såg och nederlag, Men ingen såg jag svika; I bygder, där ej sol gick opp, Stod kämpen än med ishöljd kropp Och nekade att vika Fast utan hem och hopp. Vad tålamod, vad mannamod, Vad kraft i hug, vad eld i blod, Vad lugn i skiften alla, Vad bragder krävdes ej av den, Som detta folk, som dessa män Sin hjälte skulle kalla Och dyrka efter döden än? Men fråga, om du träffar på En veteran från kriget då, En av de tappras skara, Spörj om han kände dock en man, Som priset över alla vann, Och trofast skall han svara: "Ja, herre, Duncker hette han." Och utan höga anors lån Kom denne man, en hyddans son, Från obemärkta trakter Och vann en storhet, knappast drömd, Blev landets stolthet, blev berömd Som starkast bland dess vakter Och blir i Finlands tid ej glömd. Och denna äras rena glans, Hans kärlek gjorde den till hans, Hans varma hjärtas låga. Som fosterjord han trohet svor, För den som för en brud, en mor Sitt allt han ville våga, - Med denna kärlek blev han stor. Han föll; och dock, vad härlig lott Att dö som han, sen så man fått Sitt liv med ära hölja! Det är att trotsa glömskans sjö, Att lyftas som en grönklädd ö Ur djupet av dess bölja; Det är att dö, och dock ej dö. Nu stråla blomsterprytt, o land, Höj överallt en lövrik strand Ur sommarvarma vågen, Låt rodna dina fjällars topp, Låt skimra dina strömmars lopp Och slå mot himlabågen I glans ditt Saima-öga opp! Att minnet, när på denna dag Det nämner Dunckers namn, som jag, Kan stolt till dig sig vända Och säga: "Se, så härligt log Det land, som hjältens kärlek tog; Säg, kan det hjärtan tända? Det var för denna brud han dog." </pre></div> Munter 2338 4731 2006-04-11T13:49:08Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|tionde|andra|60}} <div class=vers><pre> Vackert var det att betrakta Hjälten Adlercreutz, genralen, Hur han kom så tyst och sakta Till soldatens grav i dalen, Hur han stannade vid randen Och med hatten sänkt i handen, Såg den enkla bädd fullbordas, Där Hans Munter skulle jordas. Stor var eljest icke hopen, Honom följde i det sista: Två soldater grävde gropen, Fyra stodo vid hans kista; Men till heders sen för resten, Utom generaln och prästen, Tre korpraler, pengar värde, Och furiren, jag, - den fjärde. Annan ståt fanns ej att skåda. Klädd i slitna krigarkläder Låg han, Munter, i sin låda Hopklämd mellan fyra bräder, Trygg och nöjd att se i döden, Som han var i alla öden, Samma kämpe som i livet, Mindre färm blott, det är givet. Nu, när skild från strid och skiften Sitt kvarter han fått, soldaten, Framsteg korpral Buss på griften Och höll tal om stridskamraten. Hur han var till börd och minnen, Hjärta, språk och kraft och sinnen Som en slant till krigsman slagen, - Allt drog gubben Buss i dagen. Det var konstlöst, men man rördes, Stod där kvar i tyst förbidan, Log, när Munters kärnspråk hördes, Strök mustascherna åt sidan. - Vill du lyssna till hans saga? Den är enkel och alldaga, Kan väl mödan knappt betala; Hör dock! Gamle Buss må tala. "Krigsmän! Nu är Munter borta. Känd och käck, långt mer än mången, Har han kommit nu till korta Och åt döden gett sig fången. Efter marscher, stormar, strider Har han nu gjort halt omsider, Lagt sig här till rast i backen Och vänt lugnt i vädret klacken. Fråga oss, som närmst i elden Fått med honom kulor smaka, Om han höll sig, där man ställde'n, Eller ryggade tillbaka, Om i striderna och slagen Han fick vitt i anletsdragen Eller såg mot dödsminuten Mörkbrun, som av koppar gjuten. Till armén från vilda skogen Kom han, styv till skick och later, Sina tappra fäder trogen, Allt från hedenhös soldater, Svarte kort och talte föga, Log med skalken i sitt öga: Högst tre ord, sen stum som spiken, Men på huvu't slog han spiken. Liksom han, så hela raden Av hans släkt gått fram i världen, Blött och dött i lägsta graden, Hållit truten, talt med svärden. En gång som ett troll omsider Steg i Karl den tolvtes tider Ända till furir en Munter; Sen dock bar på nytt herunter. Mången, ej i tjänsten övad, Släpper sent sitt hem ur minnet, Hänger näbb och går bedrövad, Innan tiden stålsatt sinnet. Sådan var ej Munters vana, Nej, till tredje Gustavs fana Kom han, rakt från första dagen Som en slant till krigsman slagen; Drack av fröjd, blev vild om kvällen Och slog buckla på geväret; Nästa morgon fick sig sällen Litet fuktel för besväret. Väbeln sade: 'Tag ej illa, Så är tjänsten, gubbe lilla! Har du mjuknat nu till början?' 'Jo', sad' Munter, 'tack för smörjan!' Nykter var han ock alltsedan, Hurtig, nöjd och oförtruten, Fick i första dusten redan Vänstra skuldran genomskjuten. Döbeln stod då bland de sina, Hörde samma kula vina: 'Den gick nära, barn, vem fick'en?' Munter svarte: 'Jag var pricken.' Knappast läkt på nytt den gången, Fick han åter lyckan pröva, Fick, i en kosackhop fången, Sina breda fötter öva; Tvangs att följa, halva milen Stäppens fåle, snabb som ilen, Tills av några djärva kunder Han blev frälst som av ett under. Svetten svällde i hans panna, Hjärtat slog och barmen hävdes, När han äntligt kom att stanna; - Dock god min behölls och kvävdes. 'Fick du trava?' ljödo ropen Skämtsamt ur den ystra hopen, 'Hur gick färden, hur var stigen?' Munter svarte: 'Tämmeligen.' Kort därpå blev Armfelt slagen; Munter blodbestänkt, ja, färgad, Stod sin fana närmst den dagen, Genom honom blev hon bärgad. Nu vasserra, äntligt fick han På den fästa, gråa brickan Svärdsmedaljens hederstecken; Munter sade lugnt: 'Å näcken!' Som han var i dessa strider, Lika nöjd och oförfärad Var han allt till sista tider, Endast mer bemärkt och ärad, Var nu grå i skägget vorden, Kanske än mer karg på orden, Men i eld och rök och flamma In i döden än densamma. Sent på ett besök i våras Kom hans mor till bivuaken; Då fick Munter lov att tåras, När han såg den gamla draken; Satt ock sedan långt på natten, Teg och log och såg på skatten. Detta möte var det sista, Nu lär gummans hjärta brista. Aldrig nej, vadhelst hon sade; Till vart ord från moderns tunga Endast ja och ja han hade, Tills hon äntligt hördes sjunga: 'Käre son, var ej förvägen! Håll dig skaligt, gå ur vägen, Bättre fly än illa fäkta!' Då sad' Munter: 'Pass, ursäkta!' Nyss på orderna vi läste, Hur, liksom att föra ordet, En granat kom in och fräste Mellan herrarne kring bordet. Munter, van att röra bränder Spottade i styva händer Och fick gynnarn över nacken, Flink att skynda ut på backen. Dörren hann han, klippte sedan Genom farstun ut i rycken, Stod så när på trappan redan, När granaten sprang i stycken. Det var Munters bragd den dagen. Nu så låg den tappre slagen, Dock, till modet än behållen, Sad' han endast: 'Fan tog bollen'. Än i dag, när morgon grydde, Höll han kvar av liv en gnista; Ingen klagan, hållning prydde Veteranen i det sista. 'Stackars gubbe, ena armen, Den är borta, hela barmen, Full med skärvor av granaten!' Munter sad': 'Hon sprack, den saten'. Sådan slöt han, sådan var han, Karl i början, karl i slutet, Trög i ord, men kvick i faran, Med om saken oavbrutet. Van att handla, ej att pråla, Van att sakna, van att tåla, Var han man att allt fördraga, Allt, ja, utom ett - att klaga. Kunde världen oss betala Våra bistra dar och nätter, Ägde de ett språk att tala, Finlands genomblödda slätter, Kunde härens fanor säga, Vad en Munters likar väga, Mången med galon på rocken Fick då buga för en tocken. Ja, min gamla barm känns höjas När jag honom minns i ledet; Skulle dödens fåror plöjas, Vänner, det var häst i redet; Aldrig ängslig och förlägen, Bara hejsan och ur vägen, Gången jämn och efter trumman, Framåt, det var huvudsumman. Och hur var han dock ej boren Vänfast, trofast, lugn och stilla! Som ett barn, fast grå till håren Ville han knappt ovän illa. Fienden var för hans händer, Vad tobaken för hans tänder: Bägge sleto press och våda, Dock som kära plantor båda. Heder över honom, heder Över krigarn, där han gömmes! Mannamod och mannaseder Akte, att hans namn ej glömmes. Inga slavar trampe kullen, Där den tappre bor i mullen, Nej, en ätt av gamla stammen Skydde ständigt graven. Amen!" När korpralen slutat hade Och steg ned från vigda sanden, Tog genralen själv en spade I den segervana handen. Det var han, som sist av alla Sakta lät på graven falla Litet stoft av fosterjorden; Men han talte. - Glöm ej orden! Vad han sade, föll i tycket, väckte tankar mångahanda, Fast det ej var grant och mycket, Endast talt i Munters anda; Nog det var att vittne bära Om vår trohet, om vår ära. Nog också till krigarns minne; - Orden lydde: "Han var finne." </pre></div> Von Essen 2339 4733 2006-04-11T13:55:02Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|elfte|andra|60|von Essen (dikt)}} <div class=vers><pre> Han stod på sin farstutrappa Med mössa av krigarsnitt, Med sporrar och ryttarkappa; Han ägnade göra sin ritt. Han stod där sjuttiårig, En kämpe till min och blick, Smärt, högrest, silverhårig; Där har du hans yttre skick. Men vad vållar gubben vreden? Han stampar helt vilt av harm. Vi leva ju mitt i freden, Hur gör han sådant alarm? Betrakta blott lugnt processen, Så farligt är ej därmed; Du ser den gamle von Essen, Du ser hans vanliga sed. Nu ropar han. Lyss till orden, Nu ger han reson och skäl: "Matts kusk, du mitt straff på jorden, Dig borde jag rakt slå ihjäl. Hur länge skall här jag bida Allt för din sömnighets skull? Du känner, när jag vill rida, Du vet, när timmen är full." Och kusken, han kom ur stallet Med skymmeln stolt att se; Att han sovit, det var ej fallet, Han vaknat för fort kanske. Med huvudet högt uppburet Framledde han hingsten stum. Blixt, dunder! Det ädla djuret Stod skälvande, höljt av skum. Han steg från sin farstutrappa, Genraln, i sitt bästa skick, Med sporrar och ryttarkappa; Då föll på skymmeln hans blick. Han stod som av åskan slagen, Han trodde sitt öga ej: "Säg, skurk, är min syn bedragen, Är detta ditt verk? Säg nej! Men dukar du opp en fabel Och ljuger mig full här nu, Så går jag och tar min sabel Och klyver ditt huvud itu." Det var Matts kusk, soldaten, Han blev ej så lätt försagd; Väl hade han gjort mandaten, Men svarade själv för sin bragd. "Hur? Ljuga här?" stolt han sade, "En skam är att misstros så. Väl svårare skuld jag hade Och ljög ej, herre, ändå. Här kom en kosack på vägen, Han skröt med sin flinka rapp. Vad? Skulle jag bli förlägen? Jag red med honom i kapp." Von Essen, sjuttiårig, Med flammande eld i barm, Smärt, högrest, silverhårig, Han hoppade högt av harm. "Bort", skrek han, "du fräcka sälle, Till stallet igen, och minns Att hämta i skymmelns ställe Den grövsta piske, där finns!" Han var en man, soldaten, Som stått för kulor och död, Som tagit sin kost av staten; Nu åt han von Essens bröd. Han gick helt stum och sluten, Men hans öga, det brann i glans; Han gick och kom på minuten Med den grövsta piske, som fanns. Han räckte den åt sin herre: "Jag var man i mitt led också, Och sköts det, sköt jag värre, Och stacks det, stack jag som två. Skall nu som en häst jag smaka Er snärt, då jag gjort som bäst, Så sparkar jag upp tillbaka Och sparkar ock som en häst." Genralen, han hörde hotet, Helt rak tillbaka han steg, Han tycktes ej ha emot'et, Han såg på mannen och teg. Och allt som han såg, så höjde Han högre sin resliga kropp, Och allt som han teg och dröjde, Så klarnade anletet opp. "Och hör du", skrek han omsider, "Var fick du ett sådant mod? Det där är från forna tider, Det där har vuxit i blod. Jag ser det ej första gången I dag, jag har känt det förut. Jag såg det hos mången, mången I själva hans dödsminut. Jag sett det, där Finlands fana Glatt fläktat på segerns fält, Jag sett det på nödens bana, I slagnas isade tält. Och skulle, när du dig skickar Så manligt som nu, min son, Och skulle, när så du blickar, Jag ge dig åt piskens hån; Vid himmelens Gud och Fader, Då vore jag aldrig värd Att nämna de tappra rader, Bland vilka jag höjde mitt svärd. Gå, sök dig en vän här nära, En duktig och stursk kamrat, Och drick ett glas för vår ära, Här har du en blank dukat! Och tack för det vackra minne, Du väckt i mitt hjärta, du, Och tack för ditt arga sinne, - Och drag åt helvete nu!" Han strök sig om ögonbrynen, Det tycktes hans blick var skum, Han svängde sig, barsk i synen Och gick tillbaks till sitt rum. Det var densamme bjässen, Jag mindes sen fordomdags, Det var densamme von Essen, Som stridde i Savolaks. Färm var han, aldrig dåsig, Nu bar det ändå till fjälls. För kölden han dragit på sig Storstövlar och vargskinnspäls. När så han gick mot faran, Som vanligt i främsta led, Och skönk i den brustna skaran, Var gång han sin fot stack ner. Då svettades gubbens panna, Då kände han tung sin plikt, Då måste han stundom stanna Inunder sin gräsliga vikt. Men "framåt!" skrek han åt hären Med samma eld ändå, "Och bären mig, gossar, bären, Ifall jag ej orkar gå." Tre ting i lust och smärta, Dem ägde han, käck och god: Stolt själ och lättrört hjärta Och brinnande hetsigt blod. </pre></div> Trosskusken 2340 4734 2006-04-11T13:57:37Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny text - hämtad från proj Runeberg + W-pedia-artikel {{FänrikStål|tolfte|andra|60}} <div class=vers><pre> Gamle Spelt, skall han så helt förgätas? Nej! Han var kusk vid trossen, högre var han ej, Hade som hans likar måst i glömska falla, Om han ej fått namn som latast bland dem alla. Pengar värd var gubben ock att se uppå, Han och hästen, som han körde, likaså. Höll den ena sina steg med två ben dyra, Tycktes knappt ett pris förslå för den med fyra. Sådan var farten, sådan var ock rykt och ans, Lika tovig gubbens lugg och hästens svans. Grålle bar från eget stall sitt damm i världen, Och sitt sot på näsan Spelt från egna härden. Där de syntes så alltjämnt i trängen sist, Är det säkert, att på skratt var ingen brist; Hästen gick i sömnen, gubben sov på kärran, Hur den gamle hölls på lasset, vete Herran. Sakta bar likväl det framåt, småningom, Högre, högre upp mot nordens bygd man kom; Halva Österbotten snart han genomfarit, Var dock allt detsamma, han i Nyland varit. Och på lika sätt gick även färden till, Samma skratt, var han for fram, var han höll still, Och vid skrattet klatschar, det var klippt och skuret, Än på gubbens rygg och än på kreaturet. Ingen ändring dock i skick och lugn och fart, Spelt han var ohjälplig, det var uppenbart; Ingen piske bet på gubbens tjänstekläder, Och i tjänsten bar ock Grålle barkat läder. Så omsider nåddes Siikajokis strand, Blott en frusen flik fanns kvar av fädrens land, Även denna skulle snart till byte lämnas; Dock, en stark kan brytas, och en svag kan hämnas. Före kväll var vunnet härens första slag, Flyktens dag förvandlad till en segerdag, Återsvalla skulle en gång jagad bölja, Strömmen ändras, den förföljde nu förfölja. Snart också från man till man en maning lopp: "Nästa morgon allt i skick att bryta opp! Här och tross skall innan natt i ordning lagas, Och med fröjd mot söder sen, så snart det dagas." Allt var ordnat, det blev natt, man sov i fred; Endast unge fänrik Blume sov ej med. Eld och iver brände i hans tappra sinne, Stugan blev för kvav, han fick ej ro därinne. Ut på trappan kom han. Mörkt och tyst var allt, Fästets stilla stjärnor lyste klart och kallt, Blott i öster, mellan skogens toppar dragen, Sågs en blekröd strimma gry, en rand av dagen. Ingen mänska skönjdes, lass och vagnar blott, Utan förspann, vända norrut, som de stått; Allt var som det varit, intet annorlunda; Samma färd som hittills tycktes åter stunda. Samma färd? - Nej, något olikt fanns ändå, Fast ej blicken strax i skuggan föll därpå; Just den sista kärra, som åkt upp i ledet, Den stod omsvängd nu och hade häst för redet. Och vid tygeln ren i skick en man sig ställt, Blume trodde ej sitt öga, - det var Spelt; Gamle Spelt, som nedböjd genom landet farit, Var ett huvud högre nu, än förr han varit. Rak som trots en yngling bar han sina år, Djupt på skuldran föll hans vackra silverhår, Anletet, med kinden slät och näsan tvagen, Sken i mörkret nu mer ljust än förr om dagen. Unge Blume visste knappt att fatta sig: "Vilket under, gubbe, har förvandlat dig? Du, mer lat och sotig förr än likar andra, Står nu putsad främst och främst beredd att vandra. Vem har tvått ditt anlet rent från sot och damm, Vem har pressat i din gråa lugg en kam, Vem har fått dig väckt, det är dock huvudsaken, Du, som knappt på själva dagen förr hölls vaken?" "Unge herre", hördes lugnt den gamles svar, "Långsamt far man, när från eget land man far. När man ser sitt folk med skam fly unnan bara, Då är bättre sova, än att vaken vara. Varför skulle jag mitt gamla anlet två? Mera öppen hade blygseln synts därpå. Gärna tog jag mot och tålte spe och snäsa; Sorg jag bar, och därför bar jag sotig näsa. Nu är allt förändrat, finska hären stritt, Finland ligger för oss öppet himmelsvitt, Ingen fläck skall mer på landets ära stanna; Nu kan mannen visa ren och klar sin panna. Kalla folket upp, låt röra trumman snart, Natten är förliden, dagen lyser klart! Förr så var det brådska, då vi mest bort rasta; Ädle, unge herre, nu är tid att hasta!" </pre></div> Skurar av nåd skall jag sända 2341 4741 2006-04-11T15:30:21Z Agneta 53 stavfel {{Psalmartikel}} '''1.''' :"Skurar av nåd skola falla", :Så lyder siarens ord. :Härliga, saliga tider :Stunda ännu för vår jord :''Kör:'' :''"Skurar av nåd skols falla",'' :''Ymniga, sänd oss, o Gud!'' :''Droppar ej endast, men skurar,'' :''Herre, att falla nu bjud!'' '''2.''' :Skurar av nåd skola falla", :Fröjda vårt hjärta igen! :Törstande ängarna vänta :Skurar från himmelen än. :''Kör'' '''3.''' :Skurar av nåd skola falla", :Sänd dem du ned till vår jord! :Sänd oss välsignelsens tider, :Som du har sagt i ditt ord! :''Kör'' '''4.''' :Skurar av nåd skola falla", :O, att de fölle just nu! :Gud, medan här vi dig bedja, :Sänd oss välsignelse du! :''Kör'' :'''Ur:''' ''Segertoner, 1930'' [[Kategori:Psalmer]] Mall:Forskar 2342 4742 2006-04-11T16:20:57Z Dr Fredrik Haeffner 58 Ny mall Forskning pågår <!-- följande rad behövs för att visas rätt i tabeller --> {| align="left" style="background-color:#FFCCFF; text-align:justify; padding:5px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- ||'''Obs!''' {{{1}}} arbetar "Off-line" på denna artikel. Tag gärna kontakt före större ändringar. |} <br style="clear:both" /> Mall:Författare 2343 5989 2006-06-22T06:43:03Z NERIUM 63 [[Författare:{{{1}}}|{{{1}}}]] <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Malldiskussion:Forskar 2344 4760 2006-04-12T08:10:40Z EnDumEn 2 [[Mall:Pågår]] verkar ha samma användningsområde som den här mallen. Räcker det kanske med en av dem? I så fall kan den ena omdirigeras eller raderas. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 12 april 2006 kl.08.10 (UTC) När jag i tron min Jesus ser 2345 4761 2006-04-12T16:24:09Z Agneta 53 Alt. 1 och 2 kan kanske ställas bredvid varandra istället? {{Psalmartikel}} '''Alternativ 1:''' '''1.''' :När jag dig, min JEsu, i trone får äga, :Wil ja efter himmel och jord intet fråga. :Jag lämnar alt annat och söker det ena, :At tro på min korszfästa JEsum allena. '''2.''' :Hans sår och hans stimor de bli nu min ära, :Som han utaf kärlek för mig welat bära: :Där kan jag få nåde, där wil jag mig sänka, :Jag wil uti tron på min Frälsare tänka. '''3.''' :Jag aktar nu intet alt buller i erlden: :I JEsu jg njuter nu frihet från flärden. :Låt bullra, låt stormarna, ja, dundra och knalla, :Jag skal dock från JEsum tilbaka ej falla. '''4.''' :När JEsus i trone mig krafter wil gifwa, :Så kan mig ju ingen från honom bortdrifwa :Min JEsus månd hjertat mit med sig förena, :Trots djefwul och werlden: jag hans är allena. '''5.''' :Nu JEsus förnöjer allena mit hjerta: :Hans blod-swett fördrifwer all ångest och smärta. :Det tror jag förwiszo; ty wil jag ock skatta :För sällhet allena, at JEsum omfatta. '''6.''' :Jag skådar hur ljufligt mig JEsus wil möta; :Ty älskar jag endast minbrudgumme söta. :O! kärlek, o! nöje, o! ljufwaste lefnad! :Ho må icke söka hos JEsum all trefnad? '''7.''' :Alt jordenes nöje snart tager en ända; :Ty wil jag mit hjerta til himmelen wända. :Jag endast wil älska min Frälsare kära, :Och honom allena mit hjerta förära. '''8.''' :När tim'liga lifwet i döden tar ända, :Då wil jag min själ til min JEsum upsända. :Ja, JEsus skal wara och blifwa; :Han skal ock, för min skul, mig himmelen gifwa. '''Ur''' ''Sions Sånger 1810''. Nummer 104, författare ej angiven. '''Alternativ 2:''' '''1.''' :När jag i tron min Jesus ser, :Blir han mig hjärtligt kär, :Jag önskar då ej något mer :Än vara honom när. :Hans hand och fot, hans sidosår, :Hans hjärta för mig öppet står. :Där gömmer jag båd' kropp och själ :Och mår så hjärtligt väl. '''2.''' :Ack, dyraste Emanuel, :Behåll så evigt mig, :Till dess bådä ande, kropp och själ :Få flytta hem till dig! :Där aldrig tvång och skröplighet :Skall mig förta den salighet :Att prisa dig för blod och nöd :För marter, sår och död. '''Ur:''' ''Segertoner 1930''. Nummer 57, förf. ''Ander C. Rutström''. [[Kategori: Psalmer]] Ack! hörer syndare, hur Lifsens Förste 2346 4763 2006-04-13T02:29:20Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack! hörer syndare, hur Lifsens Förste :Til eder på sit korsz har ropt: mig törster. '''2.''' :Mon' efter edart blod och själa-wåde? :Nej, at j må uti hans blod få nåde. '''3.''' :At j ur sårens öpna helso-brunnar :Må njuta all den nåd, som han er unnar '''4.''' :Nu ropar ock en stor blod-witnens skara, :At ingen mun mer knapt kan tyster wara. '''5.''' :De rop öfwer alt på gator, gränder: :Si! JEsus står med städs utsträckta händer, '''6.''' :Och wil er nu yil sina barn insamla, :At j ej mer i mörkret skolen famla. '''7.''' :At j en gång til bergen ej må ropa: :O fallen dock utöfwer osz tilhopa, '''8.''' :Och skylen osz för Lammets ansigt klara, :hwars röst wi ej ha welat hörsam wara. '''9.''' :Ty låten er i tid med GUD försona, :Han wil för blodet skull er alla skona. '''10.''' :Kom blott som syndare til JEsum kära. :Han wil er hem på sina axlar bära '''11.''' :Ert synda-eländ' skal er ej afskräcka; :Fast mer åhoga i er själ upwäcka, '''12.''' :At falla er Försonare til fota, :Som welat all er syndaskada bota. '''13.''' :Si! domar'n som är hämden öfwerlämnad, :Har alla syndar' nåd och lif tilämnat. '''14.''' :Ho nu en syndar' är, af drafwen mätter, :Ej bjuder til sig sjelf at göra bätter; '''15.''' :Men ligger såsom död för JEsu fötter, :En sådan blir af honom ej utstötter '''16.''' :Och wor' han kall som is, och hård som stenen, :Och had' ej mera lif än torra grenen; '''17.''' :Han blir dock hulpen här, och undfår lifwet :Af den som sig sjelf för osz i döden gifwit. '''18.''' :Si, saligheten har han er förwärfwat, :At j, som barn, hans rike mågen ärfwa. '''19.''' :Han wil er städs wid handen saktlig föra, :Och icke tröttas at ert eländ' höra. '''20.''' :Han wil er på sin nådes-armar bära, :Och wisa er för alla skrymtar ära. '''21.''' :At j, som syndare er låtit finna, :Och nu af längtan efter honom brinna. '''22.''' :Ack! låten er til själa-wännen leda, :Han wil ert hjerta til sit bo bereda. '''23.''' :Han skal er på det kärligaste om-arma, :Hans rätt skal heta: Jag wil mig förbarma. '''24.''' :De som nu se sig an för nakna, toma, :Och som förlorade til JEsum komma, '''25.''' :I andlig fattigdom hans fötter twätta :Med tårar, dem plår han med tröst uprätta. '''26.''' :Så kommer syndare och hyller Sonen, :Nedfaller nu i bön för nåde-thronen. '''27.''' :Ack! flyn til blodet, som för er utrunnit, :Däruti all GUDs barn ha nåde funnit. '''Ur:''' Nummer 7 ''Sions Sånger'', 1810. [[Kategori:Psalmer]] Det är så gott att om Jesus sjunga 2347 6286 2006-06-29T20:18:58Z Agneta 53 {{psalmartikel}} '''Engelke-versionen i Sionstoner (1912): '''1.''' :Det är så godt att om Jesus sjunga, :Hans godhet prisa, hans nåd förkunna, :I sången säga, hvad han är god, :Som oss har köpt med sitt dyra blod. '''2.''' :Jag har förlossning igenom blodet, :Guds löfte har jag bestämdt i ordet, :Att Jesus köpt mig, sådan jag är, :Att evig kärlek till mig han bär. '''3.''' :_Hvad skulle jag då nu mer begära? :Hans brud jag är ju, den täcka, kära :När blodet nedflöt från korsets stam, :All dom blef upphäfd, all synd försvann. '''4.''' :Ej under då, om jag nu vill sjunga :Om vännen Jesus med lossad tunga :Och börja litet att sjunga här, :Tills jag för evigt får sjunga där! '''5.''' :Visst aktar världen mig mycket ringa, :Och af dess skatter har jag just inga. :Men jag ej med hvem det var: :I himlen har jag så rik en far. '''6.''' :Han ger här nere, hvad jag behöver, :Och himlaarfvet blir ändå över, :Tills ofvan molnen jag snart får gå :Att saligheten tillträda få. '''7.''' :Fast ögat tåras, fast blicken skymmes, :Fast Jesus ofta för mig bortgömmes, :Jag sjunga vill på min stig ändå, :Ty Herrens löften så fasta stå. '''8.''' :Hvad han har lofvat är fast som döden, :Han är densamme i lust och nöden, :Han kan ej ljuga, ty han är Gud, :Han kan ej glömma sin köpta brud. '''Engelke-versionen i SMF (1920):''' '''1.''' :Det är så gott att om Jesus sjunga, :Hans godhet prisa, hans nåd förkunna, :I sången säga, vad han är god, :Som oss har köpt med sitt dyra blod. '''2.''' :Min väg ej världen med blommor strödde, :Min fot rätt ofta för törnen blödde, :Men läka såren min Jesus plär, :hans löften bliva mig blommor här. '''3.''' :Visst aktar världen mig mycket ringa, :Och av dess skatter har jag just inga. :Men jag ej byter med vem det var: :En Fader rik jag i himlen har. '''4.''' :Jag är så nöjd och så trygg och glader, :Min bror är Jesus och Gud min Fader, :Och himmelen är min arvelott, :Det är ej mången som har så gott. '''5.''' :Jag har förlossning igenom blodet, :Guds löfte har jag bestämt i ordet, :Att Jesus köpt mig, sådan jag är, :Att evig kärlek till mig han bär. '''6.''' :Ej under då, om jag nu vill sjunga :Om vännen Jesus med lossad tunga :Och börja litet att sjunga här, :Tills jag för evigt får sjunga där! '''7.''' :Han ger här nere, vad jag behöver, :Och himlaarvet blir ändå över, :Och hem till honom jag snart får gå :Att saligheten tillträda få. '''Rutström-versionen i Segertoner (1930):''' '''1.''' :Det är så gott att om Jesus sjunga, :Och honom prisa med frigjord tunga, :I sången säga, vad han är god, :Som oss har köpt med sitt dyra blod. '''2.''' :När jag nu skådar hans död och smärta, :Strax kännes glädje uti mitt hjärta. :Då är det gott att i sångens ord :Få tala om vad vår Gud är god. '''3.''' :Då sjunger jag om vad tröst jag äger, :Vad hjärtat känner. vad Anden säger, :Blott den det vet, som har Gud till Far, :En världens vän det ej fattat har. '''4.''' :Jag har förlossning igenom blodet, :Ty Herren säger bestämt i ordet, :Att Jesus köpt mig, sådan jag är, :Och evig kärlek till mig han bär. '''5.''' :Ej under då, om jag nu vill sjunga :Om vännen Jesus med lossad tunga :Och börja litet att sjunga här, :Tills jag för evigt får sjunga där. '''6.''' :Han ger här nere, vad jag behöver, :Och himlaarvet blir ändå över, :Tills ovan molnen jag snart får gå :Och saligheten tillträda få. '''Olsson-versionen i Lova Herren (1988):''' '''1.''' :Det är så gott att om Jesus sjunga, :Hans godhet prisa, hans nåd förkunna, :I sången säga, vad han är god, :Som oss har köpt med sitt dyra blod. '''2.''' :Jag har förlossning igenom blodet, :Guds löfte har jag bestämt i Ordet, :Att Jesus köpt mig, sådan jag är, :Att evig kärlek till mig han bär. '''3.''' :Vad skulle jag då nu mer begära? :Hans brud jag är ju, den täcka, kära :När blodet nedflöt från korsets stam, :Guds dom blev verkställd, vår synd försvann. '''4.''' :Ej under då, om jag nu vill sjunga :Om vännen Jesus med lossad tunga :Och börja litet att sjunga här, :Tills jag för evigt får sjunga där! '''5.''' :Visst aktar världen mig mycket ringa, :Och av dess skatter har jag just inga. :Men bort ej byter den skatt jag har: :I himlen har jag min rike Far. '''6.''' :Han ger här nere, vad jag behöver, :Och himlaarvet blir ändå över, :Tills ovan molnen jag hem får gå :Att saligheten där njuta få. '''7.''' :Fast ögat tåras, fast blicken skymmes, :Fast Jesus ofta för mig bortglömmes, :Jag sjunga vill på min stig ändå, :Ty Herrens löften de fast bestå. '''8.''' :Vad han har lovat är fast som döden, :Han är densamme i lust och nöden, :Han kan ej ljuga, ty han är Gud, :Han kan ej glömma sin köpta brud. '''9.''' :Snart får jag flytta från jordens dalar :Till himlens sköna och ljusa salar, :Ack, ljuva vila, ack, sälla ro! :Jag får långt mera än jag kan tro. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori: Anders C. Rutström]] [[Kategori:Fredrik Engelke]] Jag har lämnat allt för Jesus 2348 4773 2006-04-13T17:39:37Z Damast 5 tabell med utrymme för två varianter till ännu {{psalmartikel}} <br> <br> <br> <br> <br> <table width="95%" border="1"> <tr valign="top"><td width="25%"> '''Första version ur ''Nya Stridssånger 1889'':''' '''1.''' :Jag har lämnat allt för Jesus, :verldens fröjd må andra ta´. :All´ dess nöjen jag förglömmer, :då jag minnes Golgata. :Om än vänner här mig lämna, :och jag verldens smälek får, :jag har en som står mig bi, då :jag vid perleporten står. :''Kör:'' :''Snart vår lefnads afton skymmer'' :''och dess sista klockslag slår'' :''då jag fri från allt bekymmer'' :''genom perleporten går'' '''2.''' :När som Jesu röst mig kallar, :och jag änglars hviskning hör, :jag vill lita på min herre, :han mig genom dalen för. :Jag tar fast hans dyra löfte, :mer än guld det är för mig: :"Jag är när dig - fruka ej" - då :perleporten öpnnar sig. '''3.''' :Till den andra sidan Jordan :far jag snart med fröjdfullt mod :för att nå den sköna staden :vid den klara lifvets flod. :I de sälla andars hemland :lifvets träd i fägring står :Änglar jubla, då jag salig :genom perleporten går. </td><td width="25%"> '''Bearbetad version ur ''Segertoner 1930'':''' '''1.''' :Jag har lämnat allt för Jesus, :Världens fröjd må andra ta. :Snart dess nöjen jag förglömmer, :Då jag minnes Glgata. :Om än mina vänner här mig lämna :Och jag världens smälek får, :Jag har en, som står mig bi då :Jag vid pärleporten står. :''Kör:'' :''Snart vår levnadsafton skymmer'' :''Och dess sista klockslag slår,'' :''Då jag fri från allt bekymmer'' :''Genom pärleporten går.'' '''2.''' :När som Jesu röst mig kallar :Och jag änglars viskning hör, :Jag vill lita på min Herre, :Han mig genom dalen för. :Jag tar fast hans dyra löfte, :Mer än guld det är för mig: :"Jag är när dig, frukta ej" -, då :Pärleporten öppnar sig. ''Kör'' '''3.''' :Till den andra sidan Jordan :Far jag snart med fröjdfullt mod :För att nå den sköna staden :Vid den klara livets flod. :I de sälla andars hemland :Livets träd i fägring står. :Änglar jubla, då jag salig :Genom pärleporten går. ''Kör'' </td><td width="25%"> : : </td><td width="25%"> : : </td></tr></table> [[Kategori:Psalmer]] Är nå'n syndig lusta till 2349 4769 2006-04-13T11:38:42Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Är nå'n syndig lusta til, :Som på mig ej winner? :Tänka hwad jag tänka wil, :Synd sig med infinner. :Tala hwad jag tala må, :Tungan mig förråder. :Jag må ligga, gå ell stå :Synden wid mig låder. '''2.''' :Hjertat är så hårdt som sten, :Aldrig är jag nöjder. :Aldrig är min wilje ren, :Ell' för JEsu böjder. :Mig hans död til tro ej rör, :Ej hans kärlek heller. :Lika godt hwad han mig gör, :Det alt lika gäller. '''3.''' :Andra själar fatta mod, :När hans röst hon höres. :Andra smälta af hans blod. :Hela hjertat röres :Utaf kärlek, fröjd och frid, :När de se hans pina; :Men mig qwälja all min tid :Gamla synder mina. '''4.''' :JEsu, andra ära dig, :Om din kärlek sjunga; :Men när jag tilreder mig, :Bunden är min tunga; :Andra aldrig glömma bort :Suckar till dig sända; :Men den tid är alt för kort :Jag kan få anwända '''5.''' :Jag mig föresätta plär :Ej mot samwet göra; :Men så snart tilfälle är :Låter mig förföra. :Jag, som lyda wil GUDs Lag, :Och ej straff förtjena, :Hjertat plär til kötts behag, :När det gäller, läna. '''6.''' :All begärelse som är :Mig til ondt nu retar. :Lydnan des, som förr war kär, :Nu mot samwet stretar: :Ty har jag alsingen ro :Uti GUD ell werlden: :Nåden kan jag hwarken tro :Ell' ha frid i flärden. '''7.''' :Skal nu då mit öfwerdåd :Ewigt mig få stjelpa? :Nej, än är et enda råd, :Som kan åter hjelpa: :Falla dig, Guds Lam, til fot, :Be du dig förbarmar; :Du tar syndare ju mot :Med utsträckta armar '''8.''' :Ty är, JEsu, mit begär, :Dig om nåd at tigga, :At dit blod mig twager skär, :Och at jag får ligga :Wid dit korsz et nåde-hjon, :Där se synder mina :Bli förlåtna för Guds Thron, :För din död och pina. '''9.''' :Låt mig bli min otro qwitt. :Gif mig af dig styrka. :Ack! förändra hjertat mit, :At dig härmed dyrka: :At min tro må bära frukt :Och dig sann bewisa. :Lär mig lyda Andans tukt :Och dig ewigt prisa. [[Kategori:Psalmer]] Ack! ljufsta tid af alla tider 2350 4770 2006-04-13T15:25:32Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack! ljufsta tid af alla tider :Ack! största dag af alla stora dar, :Då detta werk, som HERREN skapat har, :Och nu sig om så konstigt wrider, :Skal brytas ned, i tusend stycken slås, :Och uti eld, som halm och strå, förgås. :Då HERren, HERren träder neder, :Först håller dom, och så bereder :På härligt wis :Et paradis, :En annan werld och boning :Åt dem, som fått försoning. '''2.''' :Då skola de, som här måst wara, :För den iklädda röda Lammets drägt, :Et galit folk och en föraktad slägt, :Red genom-skinand' kroppar klara, :Och outsäglig himla-pragt och ståt, :Sit kära Lam få ewigt följa åt, :Och thy med en förklarad tunga :Et fröjdfullt Hosianna sjunga. :Då skola de :Förstå och se, :At HERren dem har unnat :Mer, än de tänka kunnat. '''3.''' :Då skal och jag uppå den dagen, :hur svag jag nu ock är til själ och kropp, :Förandrad ny ur stoftet resas opp, :Och utaf änglar bli mottagen, :At föras in till detta sälla hem, :GUDs helga stad och hans Jerusalem. :Då skal jag, med min ögon båda, :GUDs dyra Lam få ewigt skåda, :Som dödadt war :Och sjelfwer har :Med blodet mig rentwagit :Och blott af nåd uptagit. '''4.''' :Men blir min staf ej snart förnörnötter, :At jag får skåda frukten af mit hopp, :Så sätt mig dock på dina högder opp. :Som hjortars gör då mina fötter, :At jag dig sjunger på min' stränga-spel, :Och är förnöjd af hjertat med min del. :Imedlertid mig gläder, tröstar, :At jag med blodet dit är löster. :Och wiszt skal få :Med glädje stå :Hos dig uti den skruden :Som du förwärfwat bruden. [[Kategori:Psalmer]] Men hör du kära Marta, som springer ut och in 2351 6294 2006-06-29T20:35:36Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Men hör du, kära Marta, :Som springer ut ich in, :Så flitig, men så ofta :Orolig i ditt sinn, :Dig följer i bestyren :Din mästare, och vet: :Han vill gerna dela :Din hjertas hemlighet. '''2.''' :Du är vid dåligt lynne :Så mången gång, förty :Du har så många tankar, :Så mycket huvudbry; :jag vet väl huru gerna :Du ville vara snäll, :Men du är överhopad :Från morgon och till kväll. '''3.''' :O säg, hvarför du beder :Så litet och så kallt, :Du, som så väl behöfver :Din mästare i allt? :Ty under hvardagslifvet :Du är ej som du bör, :Och när du förolämpas, :Så repar du humör. '''4.''' :Men låt Maria vara, :Hon har i alla fall :Utvalt den bästa delen, :Som ingen taga skall; :Uti sin Jesu närhet :Hon trifves allra bäst, :Och Jesu hjärta äfven :Är vid Maria fäst. '''5.''' :Men hör du, kära Marta, :Som springer ut och in, :Så flitig, men så ofta :Orolig i ditt sinn, :Dig följer i bestyren :Din mästare, och vet: :Han ville gerna dela :Ditt hjertas hemlighet. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] I dina ungdomsdagar 2352 5391 2006-05-25T07:02:02Z Agneta 53 Flytta pga mallen {{Psalmartikel}} '''1.''' :I dina ungdomsdagar, :O, yngling, dig förströ! :Gör hvad ditt kött behagar, :Ty snart du måste dö. :''Kör:'' :''Gör hvad ditt hjärta lyster'' :''I dina unga år,'' :''Ty grafven, kall och dyster,'' :''Och domen förestår.'' '''2.''' :Liksom i Sodoms dagar :Moralen ruttnar ner. :i trots af högre lagar :Man syndar mer och mer. :''Kör'' '''3.''' :Ty brandsignaler glimma :I kvällens skönhet fram. :Och under nattens timma :Föröfvas synd och skam. :''Kör'' '''4.''' :För domaren i ljuset :Skall mången ryckas fram :Direkt från syndaruset :Direkt från synd och skam. :''Kör'' '''5.''' :Men du vill icke räddas — :Så lef i sus och dus! :En dåre måste bäddas :I Sodoms skökohus. :''Kör'' '''Ur:''' ''Hjärtesånger'', 1895. 5:e uppl. [[Kategori:Psalmer]] Var är mitt vilsna barn i kväll 2353 5388 2006-05-25T06:38:37Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Var är mitt vilsna barn i kaväll, :Det barn,som jag länge sökt, :Som gjorde mig förr så glad och säll, :Som ännu jag älskar högt. :''Kör'' :''O, var är mitt barn i kväll?'' :''O, var är mitt barn i kväll?'' :''Se jag älskar dig än'' :''O, var är mitt barn i kväll?'' '''2.''' :Oskuldsfull, lycklig förr han var, :Då han var i sin moders vård. :Hans hjärta var rent, hans blick klar :Och livet en rosengård. :''Kör'' '''3.''' :Finge jag än en gång dig se :Så skön, som du fordom var, :Dig se uti oskuld sjunga, le :Som under din barndoms dar! :''Kör'' '''4.''' :Sök upp mitt vilsna barn i dah, :Gå till honom som en vän, :För hit honom, om än ond och svag, :Och säg, att jag älskar än! :''Kör'' '''Ur:''' ''Fridstoner,'' 1926. [[Kategori:Psalmer]] Det gör ej mänskan dyster 2354 6287 2006-06-29T20:20:27Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Det gör ej mänskan dyster :Att lyda Herrens bud, :Ty det är alltid saligt :Att lefva helt för Gud :Nu salig i min Jesus :Jag mår så väl, så väl; :Han sköter mig så trofast :Till både kropp och själ. :''Kör'' :''Och derför nu jag sjunger'' :''Hans lof så innerlig.'' :''Mitt ungdomsvarma hjärta'' :''I Herren fröjdar sig.'' :''Och hellre vill jag smädas'' :''Med Herrens folk en tid,'' :''Än lefva uti synden'' :''Och sakna hjärtefrid.'' '''2.''' :O, skulle jag väl blygas :För alla kungars Kung! :Han tog mig ut från verlden, :Då jag ännu var ung. :I honom ''allt'' jag eger, :Båd' helsa, lif och frid, :I honom har jag seger :Och fröjd i all min tid. :''Kör'' '''3.''' :Kom, unge vän, till Jesus, :Han sliter alla garn, :Och om du tror på honom, :så får du bli Guds barn. :O, hvarför längre skämta :Och trampa Herrens bud? :Nog vore det väl bättre :Att hafva frid med Gud. :''Kör'' '''Ur:''' ''Hjärtesånger'', 1895, 5:e uppl. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] [[Kategori:Barnvisor]] Bed mig ej att synda 2355 4785 2006-04-14T22:43:56Z Damast 5 Barnvisor {{Psalmartikel}} '''1.''' :Bed mig ej att synda, :Jag hör Jesus till, :Jag hans ömma hjärta :Aldrig såra vill. '''2.''' :Bed mig ej att synda, :Då mig ingen ser, :Ty på mig hans öga :Alltid blickar ner '''3.''' :Bed mig ej att synda, :Mot en vän, så god :Som så dyrt har köpt mig :Med sitt eget blod '''4.''' :Bed mig ej att synda, :Ty en fläckfri brud, :Men ej någon oren :Skall få skåda Gud. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] O, säg mig än en gång hans namn 2356 5398 2006-05-25T10:54:27Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :O, säg mig än en gång hans namn, :Som älskade så ömt! :Han tog de små uti sin famn, :Han barnen aldrig glömt. :''Kör:'' :''Jesus heter barnens vän,'' :''Barnens vän, barnens vän!'' :''Ja, Jesus heter barnens vän,'' :''Han tar de små i famn.'' '''2.''' :Och med de snälla barnen vill :Jag tro på frälsaren, :Ty himmelriket hör dem till, :Så säger barnens vän. :''Kör'' '''3.''' :Lär oss din vilja rätt förstå :Och troget följa dig, :Tills vi digevigt följa få :På gyllne gators stig. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] I fordom tid uppå Nilen sam 2357 5396 2006-05-25T10:51:49Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :I fordom tid uppå Nilen sam :Ett litet skepp på dess bölja fram. :Och moderns tårar som perldagg de :I morgonsolen speglade, :När liten sjöman med fuktad kind :På skeppet, förd af en sakta vind, :Sig ankradeuti hamn. '''2.''' :Och si, på skeppet med gladligt mod :En fridens ängel vid styret stod: :Men liten sjöman så bittert grät, :Då kungadottern välkomnar det. :Han tyckte visst at det ledsamt var :Att blifva skild från sin mor och far, :Ro ensam på elfvens våg. '''3.''' :Den lilles syster så tankfull stod :Med hopp och bäfvan vid Nilens flod; :En amma kallad att söka opp, :Med glädje hon till sin moder lopp! :Och efter resan med sitt besvär :Den lille satt på sin mammas knä; :Då log han så hjärtligt nöjd. '''4.''' :Men se'n han vuxit och blifvit stor, :På kungens vagnar som prins han for; :Ty han var Faraos dotterson, :Men trifdes ej uti flärd och hån. :Han hellre led med Guds folks förakt, :Än le i synden med glans och prakt, :Ty han efter lönen såg. '''5.''' :"Hvad hette han, kan du giss nu?" - :"Han hette Mose", så säger du. :Ja, rätt, så är det, min lilla vän. :Nu är han hemma hos frälsaren. :Der sjunges Moses och Lammets sång. :Vi få nog se honom der en gång, :Om vi gå uti hans spår. '''Ur:''' ''Hjärtesånger'', 1895, 5:e upplagan. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Kategori:Barnvisor 2358 4782 2006-04-14T22:42:00Z Damast 5 [[Kategori:Sångtexter]] Vid skogens milda brusning 2359 5773 2006-06-07T12:00:12Z Dr Fredrik Haeffner 58 Markerat kören tydligare {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vid skogens milda brusning :Och sommarvindens susning :Jag tänker med förtjusning :På Edens sköna land. '''Kör:''' :''Der himlens harpor brusa'' :''Omkring lifvets strand'' :''Och fridens palmer susa'' :''I ett syskondband,'' :''Och alla Herrens helgon'' :''Vandra hand i hand'' :|:''Uti Edens sköna land'':| '''2.''' :Der paradiset blommar :Kring gyllne helgedomar, :Det blir en evig sommar :I Edens sköna land. :''Kör'' '''3.''' :Der får jag kronan bära :Och sjunga Lammet ära :Samt möta mina kära :I Edens sköna land. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Tänk när lammen få 2360 4787 2006-04-15T08:24:32Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Tänk, när lammen få :Med den gode Herden gå :Uppå Salems gröna ängar, :Der fridens liljor blomma :Vid lifvets flod så blå, :Hvila uppå Edens blomsterängar. '''2.''' :Många kronor små :Fins i himmelen också, :Och så hvita barnakläder; :Der finns harposträngar, :Som barnen kunna slå, :O, mitt hjärta sig i hoppet gläder! '''3.''' :Tänk, vid palmers sus :Gå på gull vid sångers brus, :Der en enda tår ej gjutes! :Och ingen natt skall vara. :Ty Herren är mitt ljus, :Der en ostörd sällhet evigt njutes. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Afton psalm 2361 5210 2006-05-05T12:48:51Z EnDumEn 2 förf.kat. '''Afton psalm''' av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. (Efter Claudius.) Sin skugga natten målar, Af gyllne stjernor prålar Det mörkblå fästets grund. Ur jorden dimman stiger, I helig stillhet tiger Det vida fält, den skumma lund. Naturen är så rolig - Hur stilla, hur förtrolig Hon ler, i skymning klädd! En kammar lik, hvarinne Den tunga dagens minne Vi slumra bort på hvilans bädd. Se, Månen vänligt myser! Till hälften blott han lyser Och är dock rund och skön. Ack1 i vår blindhet fräcka, Vi mången sanning gäcka För det han undflyr ögats rön. Vi stolta barn af gruset Från helgelsen och ljuset I öknar fjerran gå. Vi mycket veta vilja Och oss från målet skilja Ju mer vi tänke målet nå. O Herre! mot det höga Oss vända lät vår öga Med tillförsigt och ro! På jorden re'n beskär oss En strimma ljus, och lär oss att älska, hoppas och att tro. Längtan efter det Himmelska. När Månans fortrollande öga Nedstirrar på tigande kojor, När stjärnor bekransa det höga, Och stillhet kring jordkretsen rår; Då svingar den smäktande Anden, Ur qualet af sinliga bojor, Sig upp till de himmelska landen, Och kjusningens fullhet där når. På gyllne, balsamiska vingar Än hänryckt kring etern han dansar, I himmelska parker än klingar På harpan sitt jublande mod. Af himmelska rosor han binder Sig alldrig förvissnande kransar, Och speglar förklarade kinder I lifvets krystalliska flod. Hur saligt den frälsade andas, Där, högt öfver Solar och stjärnor, Hans stämma med Änglarnes blandas, Som festligt kring thronerna stå. Ej bägar-omblixtrade borden, Ej löjet af blomstrande Tärnor, Ej glimmande kronor till Jorden Att vända hans blick mer förmå. Med helgonens hvitklädda skara Hvad sällhet däruppe att vandra! Där breder ej lasten sin snara, Där smilar ej lustans försåt. Förtroliga andar där sluta I glänsande armar hvarandra: De tindrande ögon där gjuta Blott glädjens och andaktens gråt. Försvinnen, I töckniga stränder! Ett quidande dårhus är verlden. Jag längtar till sällare länder, Till helgonens saliga chor. O, rycktes jag fjärran ur gruset, Från villorna, ondskan och flärden, Dit opp, där i etern och ljuset Den himmelska Kärleken bor! [[Kategori:Erik Johan Stagnelius]] Amanda 2362 4796 2006-04-15T09:10:41Z 212.3.14.77 '''Amanda''' av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. : I blomman, i solen : Amanda jag ser. : Kring jorden, kring polen : hon strålar, hon ler. : I rosornas anda, : i vårvindens pust, : i druvornas must : jag känner Amanda. : : När gullharpan klingar, : när västan sig rör : med susande vingar, : Amanda jag hör. : Allt, ängel, bestrålar : din himlagestalt, : lik Skaparn i allt : din gudom sig målar. : : Se, själarna ila, : vid dödsängelns bud, : till gyllene vila : i famnen av Gud. : Se, flodarna hasta : med skummande fart. : I havet de snart : sig dånande kasta. : : Men aldrig min trånad : till målet skall nå. : Blek, suckande, hånad, : jag enslig skall gå, : skall evigt, gudinna : lik stjärnan dig se, : högt över mig le : och aldrig dig hinna. [[Kategori:Erik Johan Stagnelius]] [[Kategori:Poesi]] Vaggvisa 2363 5919 2006-06-19T13:41:07Z NERIUM 63 '''Vaggvisa''' av [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. Lilla Calle, med ett svärd Vid sin vänstra sida, Hastar ut i riddarfärd, Att mot trollen strida. Vit är hans häst, Guldprydd hans väst, Fjädrarna svaja på hatten. Minna för sin spegel står, Som en stjärna blänker, Flätar pärlor i sitt hår Och på Calle tänker. Skön är hans mö, Vit som en snö, Röd som en törnros i dalen. Lilla Calle i galopp Runt kring världen travar, Över branta klippors topp, Ängar, berg och gravar. Präktig han far, Borgar han tar, Städer och byar han vinner. Minna jämnt till dagens slut Sitter i sin kammar, Spänner silkesväven ut Mellan bågens rammar, Stickar därpå Vita och blå, Röda och guldgula rosor. Lilla Carl i kungasaln Dricker söta viner. Pärlor bubbla i pokaln, Klara som rubiner. Tapper han är, Stjärnor han bär. Stjärnor och band uppå rocken. I sin faders park ibland Lilla Minna vankar, Med en blomma i sin hand, Carl i sina tankar. Röd är dess kind, Lätt som en hind Minna i buskarna svävar. Lilla Calle, vig och snar, På sin häst sig kastar, Över berg och backar far Och till Minna hastar. Flickorna se På ritten och ge Anskri vid travarens satser. Lilla Calle, hög och stor, In i salen stiger, Minna står bredvid sin mor Och för riddarn niger. Eldig och kär, Hon tänker så här: Christ give, att riddarns jag vore! [[Category:Erik Johan Stagnelius]] Stunder så kära 2364 4798 2006-04-15T11:44:28Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Stunder, så kära :Då jag får lära :Huru min Jesus älsjade mig, :Huru hans hjärta :Brast för min smärta, :Då han på korset offrade sig. :''Kör'' :''Jesus han ropar fåren vid namn'' :''Och tar små lammen uti sin famn.'' :''När ulfven ryter'' :''Och tåren flyter,'' :''Drar han mig till sin barm.'' '''2.''' :Ingen jag känner :Bland alla vänner, :Som är så öm och så älsklig som han. :Synden och flärden :Uti all verlden :Ger ej en timmas glädje som han. :''Kör.'' '''3.''' :Lärdomar, ömma, :Må jag er gömma :Liksom Maria i hjärtats hus! :Hjälp mig att lyssna, :För dig må tystna :Fåfänga röster, stormarnas brus! :''Kör.'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Hosianna, glatt vi sjunga här 2365 5394 2006-05-25T10:48:02Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hosianna, gladt vi sjunga här, :Hosianna till vår kung! :Ty barnens jubelfest det är, :Upp hvart enda barn och sjung! :''Kör'' :|:''Nu är barnens jubelfest''[[#1|¹]],:| :''Ja, nu är barnens jubelfest.'' :''Upp hvarje barn och sjung!' '''2.''' :Hosianna, sjung hans kärlek stor, :Som så dyr och ljuflig är. :Ty midt ibland sitt folk han bor. :Har du märkt, att han är här? :''Kör'' '''3.''' :Hosianna ifrån haf till haf, :Hosianna till Guds Lam, :Som oss härlig frälsning gaf :Med sitt blod på korsets stam. :''Kör'' '''4.''' :Hosianna! Kom och blif vår gäst, :Ja, vårt allt i alla så, :Att vi på denna jubelfest :I din kärlek fröjdas må! :''Kör'' <span id="1">¹ Eller: sommarfest, julefest</span> [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Vårsång (Stagnelius) 2366 4800 2006-04-15T12:55:51Z EnDumEn 2 '''Vårsång av''' [[Författare:Erik Johan Stagnelius|Erik Johan Stagnelius]]. : På gyllene skyar å nyo Du kommer, o Vår! : Förbi äro molnen, förbi äro stormarnes dagar. : Se skördarne knoppas, se fruktträdet blommande står : Och turturn så ömt i de susande lundarne klagar. : : Med kärlek på Jorden, från himlarnes eviga höjd, : Guds Dotter, den strålande Solen, nu fäster sitt öga. : I brudliga smycken Naturen sig kläder med fröjd : Och möter den kraft, som beströmmar dess sköt från det höga. : : Nu lofsjunger skogen, nu ängarne blomstra och le, : Små Änglar i dälderna leka med fläktande vingar, : Ljuft lindarne susa och blommorna vällukter ge : Och frälsade Andarnes chorsång ur böljorna klingar. : : Att kärlekens under, o Människa! fröjda din syn, : Med vördnad af dig den grönskande marken beträdes! : De himmelska flyttat till jordrunden neder ur skyn. : Jehova är sjelf i sitt heliga Tempel tillstädes. : : I Templet, Profeter! med ångande rökelser gån : För honom, som är, som har varit, som evigt skall blifva, : Och följde af tusende röster Er gullharpa slån : Att genljud däraf de odödliga fjällarne gifva! [[Kategori:Erik Johan Stagnelius]] [[Kategori:Poesi]] Vårsång 2367 4804 2006-04-15T12:58:11Z EnDumEn 2 Förgrening '''Vårsång''' är namnet på flera dikter: *[[Vårsång (Geijer)]] *[[Vårsång (Stagnelius)]] {{Förgreningssida}} Jag har blott två små händer 2368 4805 2006-04-15T16:06:12Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag har blott två små händer, dem offrar jag åt Gud. :Så små de än må vara, att göra Herrens bud! '''2.''' :Mig två små fötter bära, de löpa ej så fort, :Men de få ödmjukt föra mig genom himlens port. '''3.''' :Jag kan ej tala mycket, jag ringa sångröst har, :Dock vill jag höja lofvet upp till min käre Far! '''4.''' :Mitt hem är ej palatset, nej, hyddan är mitt bo, :Men snart med frälsta skaran jag bor i himlens ro. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Vi läsa i Bibeln de heliga ord 2369 4806 2006-04-15T18:33:36Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vi läsa i Bibeln de heliga ord, :Att Gud genom spenabarns mun, :Af nåd har beredt sig ett lof på vår jord, :Som nedbryter tviflares grund. '''2.''' :Den kraft de små få då i enfaldig bön, :De träda till Frälsaren fram, :Den böjt mången fader och frälst mången mor, :Och gjort mången ulfvar till lam. '''3.''' :Jag hörde en gång om en drinkares hem, :Fans väl denna makt i hans hus? :Ja, Herren till pris, det fans docjk der en lem, :Som var i familjen ett ljus. '''4.''' :Ett barn i familjen, en gosse det var, :Som stilla för Herren föll ner, :Han bad:"Jesus kär, mig behåll alla da'r. :Och fräls i vårt hus ännu fler." '''5.''' :När fadren det hör se han skyndar åstad, :Upprättar sin bedjande son :Och säger så grymt: "Om du mer faller ner, :Så skall du få gå härifrån". '''6.''' :"Så länge jag lefver jag beder för dig :mins detta min älskade far! :Vill Gud med sitt öra till mig böja ner :Så nog på min bön ger han svar- '''7.''' :Han samlar ihop hvad han eger och har :Att säga sin moder farväl. :Men fadern han står der med spejande blick, :En makt syns beherska hans själ. '''8.''' :Men modern hon trycker sitt barn till sitt bröst :Och frägar, hvarthän skall du gå? :"Jag vet icke det; men då Gud är min tröst, :Blir alla försakelser små." '''9.''' :han hinner ej längt ifrån hemmet förrän :Hans fader i hast skkyndar ut, :Och ropar: "Mitt barn, o, mitt barn kom igen! :Jag böjs av ditt fasta beslut." '''10.''' :Och gossen han skyndar tillbaka och ser :Hvad Herren med drinkaren gjort: :Han såg han var fången, men ville bli fri :Och öppen stod fängelsets port. '''11.''' :Ja, sida vid sida de nu falla ner, :I hemmet, i himlen blir fröjd: :Nu stå de der båda i Frälsarens led :Och tåga mot hemmet i höjd. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Freden i Teusina 2370 6316 2006-06-30T10:27:59Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Undertecknat: Teusina 18 maj 1595 {{wikipedialänk|Freden i Teusina}} }} <big>'''Originaltexten till fredsfördraget i Teusina 18 maj 1595.'''</big> Wii Swenske fulmyndige store sendebudh, på stormechtigste herres konung Sigismundi etc. och Swerigis riikes wegna, jagh Sten Baner till Hendelöö och Broo, ridder och Swerigis riikes rådh, jagh Christer Claesson, herre till Åminne, jagh Jören Boye till Gennes och Kulla, stadtholler på Räfle och vthi Estlandh, jagh Arffwedh Erichson till Lindöö och Grabacka, knechteöffwerste och stadtholler på Narffwen, och wii Niclas Rask till Mälstadh och Hans Kranck, både secreterere, haffwe warit tillhope medh then store herres, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderza, hans Zarske Högheetz fulmyndige store sändebudh, okolnitze och namesnich på Koluskoga, knäs Iwan Samsonowitz Turenin, och medh hofjunkaren och namesnich på Jelatom, Ostafi Michalowitz Puschin, och medh diakerne Gregori Iwanofzin Klabukow och Posnick Dimetrua, wedh Narffweske åån, på Iwanagorodz siiden, wedh Teusina, om fredh och gode store saaker att beslute; och wii både store sänningebudh haffwe giort och oprätett een ewigwarende fredh, att efter thenne dagh på ingendere siiden intet kriig skall begynnes eller företages, hwarken vthaf den ene eller den andre, och skall samme ewige fredh, fast och oryggeligen holles, ther vppå: Att den store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, store sänningebudh haffwe afståt furstendömet Estlandh medh alle slott, som är Narffwen, Räfle, Wittensteen, Wäsenbergh, Padis, Tolsborgh, Nyslott, Borckholm, Hapsal, Lode, Leall och Fickell, medh alle thess lähn och lägenheeter som der til höre, ehwadh nampn the och haffwe kunne, till Swerigis riike; och skall then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, sigh medh the samma slott, som i Estlandh vnder Swerigis riike lyde, i landh och lägenheeter intet mere befatte, vthi ingen motte, vthan alt thette skall fast, oryggeligen och obrotzligen holledh bliffwe till ewigh tiidh. Och wii Swenske store sändebudh haffwe, på wår stormechtige herres konungh Sigismundi och Swerigis riikes wegne, tilbake giffwidh then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, hans Zaarske Högheetz arf, thet slott Kexholm, medh all thess landh och lägenheet, som aff ålder der till och vnder Store Nougårdh lydt haffwer och såsom konungh Johan thet intogh. Och thenne ewige fredh skall emellan wår stormechtigste konungh och hele Swerigis riike och then store herre zaarske högheetz herskap således hollen bliffwe, att vthaf Swerige, Finlandh, Estlandh och vthur Laplandh och thet Kaianske landh, sampt alle slott, som allestadz vthmedh sjöstranden liggie, öffwer hele Swerigis riike, intet krig skall begynnes i någen måtte heller skade tilfoges Store Nogordh och Nogordske slott, Iwanagorodt, Jama, Coporie, Kexholm, Nöteborgh, Ladga, och alt thet Nogordske lähn och landh, och Pläschow och alle Pläschowske slott, lähn och landh, sampt Colmogorodtske slott och hele Duinske landh, theslikest Solowetski closter, Sunskogo, Kargapoll och hele Kargapolske landh och Kolske slott, medh alle thess lähn, vth medh siöstranden, och intet krigzfolck, litet eller mycket, till landh eller wathn, ther emot skall sendes, och intet öffwerwoldh skee. Ther emoot ifrå Store Nogordh och Pläskow, heller vthaf the Nogordske och Pläskowske slott, sampt Kexholm, och vthaf hele Nogordske och Pläskowske landh, och vtaf Colmogorodt och Dwinske landh, sampt Koll och alle andre rum vth medh siöstranden skall intet kriig begynner eller skade tillfoges i någen måtte Swerigis riike, Finlandh, Wiiborgh, Nyslott och alle slott och lähn, som liggie i Finlandh, och the slott i furstendömet Estlandh, Narffwen, Wäsenbergh, Tolsborg, Räfle, Wittensteen, Lode, Leall, Hapsall, Padis, Borckholm, Nyslott och Fickell, sampt thet Kaianske landet, medh alle the rum, som vth medh siöatranden liggie, och i Laplandh, icke heller någet krigzfolck, litet eller stort, till landh eller wathn, theremot sendes, heller någet krigh och öffwerwold bliffwe brukadt af någondere parthen. Köphandelen och stapolen för alle främmande, ehwadh nampn the haffwe kunne, skall bliffwe vthi Wiiborgh och Räfle friit och obehindret, som af ålder waridt haffwer. Och måge alle Swenske vndersåter vthur alle städer i Swerige, Finlandh och Estlandh obehindret medh deres skep och köpenskap segle till Narffwen, men icke vthaf främmande städer. Och köphandeln skall ware på then Narffweske och icke på Iwanagorodz siide medh wågh, pynder, bitzmar och all annen wickt, theslikest medh mååth, alen, arsiin, tynne och kylmet, såsom thet sigh böör. Thet Ryske folck och andre vtlender, hwilkom som fritt giffwit är till att handle på then Narffweske siide och icke på then Iwanagorodske siide, skole inthet falskt eller förderffwet godz på någondere siide före, och skall ingehande wahrur bliffwe sålde, som icke förtecknede äre, och förteckningen och wräkandedh skall bliffwe der och. Och skall alle Swenske vndersåter ware frit till at segle och reese till Nöteborgh, Ladga, Kexholm, Nougarden, och hwart the wele i Ladga siön och andre orther, medh skep, skutor, lådior och båthar, så wiidt som dem mögeligit ähr till at komme, till at köpslage och handle; theslikest i Narffwe åå på både siider om landet, ifrå åhminnet alt op i Peipis, till Pläskow och andre städer, så longt som the i samma siöö komme kunde. Så ähr och bewilliget at then store herres, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, vndersåter obehindret till at segle och reese till alle the städer i Swerige, Finlandh och Estlandh, hwar som de sielf wele, till at köpslage och handle, efter thet sätt som thet af ålder warit haffwer. Och skall så well wår stormechtige konungz vndersåter, såsom och then store herres, hans zaarske högheetz vndersåter giffwe vthaf deres godz toll på både siider liike. Och vthur främmande städer skall ingen segle till Narffwen, heller och at sökie någre andre hampner på den Ryske siide, anthen i Lübeck5) eller Nyen eller annorstädes; men Swerigis riikes vndersåter skall ware fritt till at sökie på then Ryske siide alle hampner och städer medh deres skep, skutor och lodior, hwar de wele, såsom och till att handle i alle städer och hampner öffwer hele Rysslandh i öster, wester, norr och söder, och i Muschowen, Nogordh och Pläskowen och flere andre städer, ehwadh nampn the haffwe kunne, såsom och vthi the landh, som then store herre, hans zaarske högheet framdeles Gudh kan giffwe vthaf främmande herskap, Tatrer eller andre, till Rysslandh. Theslikest skall Swerigis riikes vndersåter, the hws i Muschow, Nogordh, Pläskow och annorstädes i Rysslandh, hwilke hws och gårdar the tilförende haft haffwe, medh alle thess lägenheter och friiheet inrympt bliffwe, och vthi the städer, som the tilförende inge gårdar innehaft haffwe, skall dem gårdar owägerligen giffwit och inrympt bliffwe, ther the theres godz nederlägie kunne; och then store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, vndersåter skall thet samme i like motte wederfares i Wiiborgh, Räffle, Åbo och andre orther. Skall och alle Svenske, Finske och Estske köpmän, som vnder Swerigis riike boo, som haffwe gäld till at inmane i Rysslandh, vthaf hwilken thet och ware kan, och der opå haffwe bref eller elliest gode män ther om wette, the samme gäld skall allom ware friit obehindret alt sådant medh rätte till att inmane, och then store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, vndersåter skall dett samme och wederfares vtaf wår stormechtige herres, konung Sigismundi vndersåther i Swerige, Finlandh och Estlandh. Och the gäld, som the Swenske, Finske och Estske äre skyldige den store herren, hans zaarske högheetzs vndersåther, som och ther någet wore tagit till wår stormechtigste konungz skatt, så skall alt sådant medh godhe wahrur eller medh rede penninger bliffwe betaledh i Wiiborgh eller Narffwen, ther som thet lägligest skee kan; såsom och all gäldh, liten eller stoor, som vår stormechtigste konungz vndersåter haffwe i Rysslandh, om thet än wore tagit till then store herrens, hans zaarske högheetz eget behof, skall thet och bliffwe betalt, och hwadh gäldh, som hans vndersåter ähre skyldige blefne, hwru mycket thet och ware kann, skall thet och bliffwe betaledh medh gode wahrur eller reede penninger owägerligen i Narffwen eller Wiiborg, ther thet lägligest ware kan, så att bägge partherne icke skole der af haffwe någen skade eller förderff. Ther så hende, att någre skep, skutor eller båthar med köpmansgodz eller och elliest andre skep och skutor, som wår stormechtige herre konungen i Swerige eller adelen eller krigzfolcket tilhördhe, strandede på then Ryske siide, på hwadh sätt, thet och skee kan, så skall den store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske högheetz vndersåter hielpe till att fordre och ingeledes förhindre them, icke heller deres godz fördölie, vthan owägerligen tillsamman sökie och obehindret på then Swenske siide före lathe. Thet samme skall den store herrens, hans zarske högheetz vndersåter vthaf de Swenske wederfares. Theslikest skole och icke heller den store herrens, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, zaarske högheetz befalningzmän heller andre hans vndersåter vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen alt in till Warånger, hwilke tilförende och vthaf ålder vnder Swerigis riike lydt haffwe och deres skatt Swerigis konungh gifwit, och till thess att gränzerne vthaf bägge parterne äre medh sanning opsöckte och lagde, skall innen den tiiden af ingendere parten någen skatt optagen bliffwe vthaf the Lappar, der som trätten kommer vthaf. Sammaledes skole och the Swenske befalningzmänn vthi ingen motte hindre store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott. Sammaledes haffwe wii både store sänningebud aftaledh och beslutidh, att alle fånger vthaf adell och annat ringere folck, små och stora, på bägge siider skole bliffwe löös gifne vthan någen ransun eller vtbyte, och ingen på någet sätt twingas till at bliffwe, vthan the som godwilligen sielf wele bliffwe qwar, ther the ähre. Så skole och alle fånger, the måge ware Swenske, Finske och [eller] Estländske, som äre fongade wordne på the landh och slot, som nu vnder Swerigis riike lyde, eller och äre fongede wordne i marken, de som Swerigis riike tient haffwe, the fångar skole och alle bliffwe löös gifne owägerligen; såsom och the som ifrå Rysslandh, Tatrer eller andre, som äre fongade wordne till Swerigis riike på slot eller i marken, skole och alle löös giffwes; och alle fongar af bägge parterne vthan skade till gräntzerne beledsages. Skall och thet Ryske folck ware fritt sende deres folck till at opsökie alle Ryske fångar i Swerige, Finlandh och Estlandh, och the skole alle obehindrede bliffwe löös giffne. Thet samme skall och the Swenske, Finske och Estske ware bewilligedh till at opsökie alle deres fångar i Rysslandh, och skole the alle obehindret theslikest löös giffwes. Ther och genom Gudz försyn så hende, att wår stormechtigste herre och konung till Swerige dödeligen affölle, och den, som konung vthi Swerige effter honom blifwer, sender till then store herren zaar och storfurste Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, och gofwe honom tilkenne om sitt regemente, så skall thenne samme fredh på både siider genom sändebudh på gräntzen bliffwe stadfäst och der egenom ingeledes blifwe bruthin. Thet samme skall och på then Ryske siide i liike motte skee. Der som och någre skalcker på gräntzen på både siider giorde någet infall eller skade på hwarannen medh mordh, roof, brandh heller och annen bowerii, ther egenom skall freden icke ware bruten, heller någet krig begynner, vthan sådane saker skole genom stadthollere och befalningzmän på både siider, som på gräntzen, der saken sked är, skole tilhope komme, bliffwe ransakedh och på både siider efter deres förtienst straffedh och rättet. Ther som och någen af både siider förlöper anthen för föräderii, mordh, tiufnadh, gäld eller annen bowerii skuld, de samme skole af ingendere parten bliffwe annamedh, vthan strax på både siider tilbake öffwerantwardes, så snart der opå bliffwer fordret. Ther som och till wår stormechtige herre och konung Sigismundus, den store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, sender sine store sändebud, budh eller poster till Swerigis riike, de samme store sändebudh, budh och poster skole friit färdas till wår stormechtigste herre, konung Sigismundus, till Swerigis riike och tilbake igen, friit och vthan all opholning, förhindring och vahnheder; theslikest ther wår stormechtigste herre, konung Sigismundus, sender sine store sändebud, budh och poster till then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öfwer alt Rysslandh zamoderzetz, desamme skole fritt färdas fram och tilbake vthan all opholdning, förhindring och vanheder. Och skall denne ewigwarenndhe fredh den store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt, Ryszland zamoderzetz, hans zarske högheet, och wår stormechtige herre konung Sigismundus sielf bekräftige medh korskyssning och obrotzligen skall holledh warde på både siider; och wår herre konung denne ewigwarende fredh bekräftige och stadfäste på then tiidh, när han kommer af Pålen till Swerigis riike 1). Och skall Kexholms slot medh alle thess lähn blifwe inrympt den store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, hans woiwoder på then tiidh, när wisse gräntzer och gamble råmärken äre besedde, lagde och stadfästede blefne emellan Kexholms lähn, Finland, Laplandh, så och Eurepä, Jeskis, Saulax, Nyslotz lähn, och ifrå Öster- och Norbothn alt in till Warånger vth medh Lappegräntzen alt in till Norre haffwedh 2). Och på alle thesse gräntzer skole wisse råmärken bliffwe satte, såsom thet af ålder warit haffwer, efter bref och gamble inbyggieres sanfärdige berättelse på både siider, så att her efter ingen widere trätte eller owilie der af förorsakes kan på begge siider; sammaledes och ifrå Narffwe åminnet och op i Peipis. Och skole sendes på alle the gräntzer waiwoder på både siider i thenne sommar i thette fem och niietiiende åhr på try rum, på Petri Pauli tiidh. Ifrå Systerbekz åminne in i Nyslotz lähn till Pumala fjerding på gräntzen; de andre begynne vid Pumala fjerding till Repula by, som ligger på Ryske siiden icke longtt ifrå Norrebotens landh; de tridie ifrå Repula 3) genom Laplandh alt in i Norre hafvedh. Och waiwoderne skole komme på thesse rum tilhope på både siider på then samma tiidh, ther som hwardere kan ware lägligest. Och när then store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, hans zarske högheetz waiwoder, såsom och wår stormechtigste herres konung Sigismundi waiwoder, som blifwe sende till att ransake och rätwiisligen läggie grentzerne, efter som det af ålder hafwer warit, komme tillhope på grentzen emellen Kexholme lähn och Finland, och skole, efter som af oss bägge store sändebudh är beslutidt, the Ryske vndersåter, the som i Kexholme lähn boendet äre, på alle rum wedh gräntzen mellan Kexholm och Finlandh, såsom hans zaarske högheetz vnderdåner egner och böör, säije hans zarske högheetz waiwoder sanningen, huru thet sig om grentzen mellan Kexholme lähn och Finland rätwiisligen hafwer, vthan all argelist, som thet af ålder waridt hafwer. Dher som och hans zaarske höghetz waiwoder behöffwe skiutzhester på landet och lodior och båthar på siön, så skole the vndersåter, som på Kexholmeke gräntzen boendes äre, förskaffe dem hester och båthar vthan all förhindring, och den Svenske stadthollere, som är på Kexholm, skall befalle the Swenske, Finske och Kexholmske bönder, att the om gräntzerne säije sanningen, och äre den store herres, hans zarske högheetz waiwoder medh hester, skutor och båthar behielpelige. Så skole och den store herres, hans zarske högheetz waiwoder icke göre thet Kexholmske folcket någet öffwerwåld, till thess gräntzerne, efter som gamalt och af ålder haffwer warit, rätwiisligen äre lagde. Der som och hans zarske höghetz waiwoder sende poster ifrå gräntzen till Rysslandh, heller och frå Ryssland till dem komme poster hiit och diit, så skall man gifwe dem skiutzfärd till land och wathen vthan förhindring och opholdning, och samme poster ingen vanheeder eller någet ondt bevises. Och hwilke waiwoder och hofjunckare vthaf den store herrens zarske högheet bliffwe på gräntzen sende, dem och deres folck skall af thet finske och Kexholmske folcket intedh wåldh eller någen wanheder wederfares, icke heller blifwe opholdne; thet samma skall i liike motte wederfares them i Laplandh af dem, sem der boendet äre. När nu waiwoderne på både siider haffwe lagt gräntzen, såsom den af ålder warit hafwer, så skall Kexholms slot medh all thess lähn, såsom ther vnder leget haffwer på then tiidh, när wår stormechtige herre, konung Jahan, then inbekom, bliffwe den store herrens zarske högheetz waiwoder, som bliffwe sende till Kexholm, inrympt oskamfäredh, strax vthan all argelist, medh alt thet skyt, som på Kexholm finnes och den store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, tilkommer. Och thet Ryske folck, som i Kexholms lähn boo, skall intet öffwerwoldh genom plundrende tilfoges, heller någen af dem till Swerige och Finlandh bliffwe bortförde, efter bägge store sändebudz besluth, och thet Swenske och Finske folck, som i Kexholms lähn nu boo, inthet bliffwe förvägret till att begiffwe sig deden och till Finland igen. Och skole alle Swenske, som äre på Kexholm, vthan all opholdning medh alt deres godz och hwad de äge, friit drage från Kexholm till Finlandh vthan all argelist, och vthaf de Ryske vndersåter medh fordenskap blifwe förfordrede och i deres nödh medh hielp vnsatte. Skall och Swenske vndersåter ware fritt, obehindret och vthan alt wiidere tiltal till at late före frå Kexholm alt det skytt, archlii, krigzmunition, krudt, lodh, skep, skuthor, lådior, båthar, fettalie, spannemål och hwad som hälst de elliest der haffwe, som Swerigis riike tilkommer; alt dette skall af de Ryske vndersåter till Finland wäll bliffwe beledsagedh och framfordret vthan all argelist. Sammaledes hwem som bliffwer wår stormechtige herre konung Sigismundi och Swerigis riikes fiende, och then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, och hans zarske högheet skall alle deres fiender medh folck eller skatt inthet hielpe; theslikest then som bliffwer then store herres, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, och hans zarske högheetz hersk[a]pz fiende, wår stormechtigeste herre, konung Sigismundus, och Swerigis riike skall alle de fiender med folck eller skatt inthet hielpe. Ther och wår stormechtigste herre, konung Sigismundus, worde sendendes sine sändebudh, budh och påster genom then store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öfwer alt Rysslandh zamoderzetz, hans zarske högheetz landh, vthur Swerigis riike till andre potentater, the samme sändebudh, budh och poster skole alle drage friit, obehindret, vthan någen opholdning och wanheeder genom hans zarske högheetz herskap; och hwilke sändebudh, budh och poster sampt annedt tienestefolck ifrå andre potentater wele drage till wår stormechtige herre, konung Sigismundus, i Swerigis riike, de samme sändebudh, budh och poster och allehande tienstefolck, skole sammaledes drage fritt och obehindret vthan opholdning genom then store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, landh. Sammeledes hwilke sändebudh, budh och poster then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, warder sendendes till påffwen i Rom, Römske keisaren, konungen i Spanien och andre potentater genom Swerigis riike, Finland eller Estlandh, till landh eller wathn, heller och hwilke sändebudh, budh och poster, påwen i Rom, keiseren, konungen i Spanien och andre potentater warde sändendes till den store herren, hans zarske högheet, the alle skole genom Swerigis riike, Finland och Estlandh owägerligen stadde bliffwe, vthan någen opholdning eller hinder. Theslikest hwilke köpmän medh deres wahrur wele drage till then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryszland zamoderzetz, öffwer hafwedh, vthur Römeske riiket, Spanien, Engeland, Danmark, Franck-riike, Lybech och andre orther, hwadan de komme medh deres wahrur och clenodier, som vthi hans zaarske högheetz skatt kunne ware tienlig, the samme skole genom Swerigis riike, Finland och Estlandh och the huus, som nu äre vnder Swerigis riike, obehindret och vthan all argelist och opholdning förrese till wathn och till landh, när the deres godz vthi Wiiborg eller Räfle wiist och förtecknat haffwe. Sammaledes hwilke doctores, bårdskärere och allehonde tienstefolck och embetzfolck, som wele drage till den store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, så skall wår stormechtigeste herre, konung Sigismundus, alt thette folck till then store herren, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, hans zaarske högheetz herrskap, vthan all förhindring och opholdning städie och inthet ondt late them wederfares. På alt dette haffwe wii Swenske store sändebudh, Sten Baner till Händelöö och Broo, ridder, Swerigis riikes rådh, Christer Claeszon, herre till Åminne, Jören Boye till Gennäs och Kulla, stadtholler på Räfle och vthi Estland, Arffwedh Erichson till Lindöö och Grabacka, knechteöffwerste och stadtholler på Narffwenn, och wii Niclaes Rask till Mälstadh och Hans Kranck, både secreterere, på wår stormechtige herres, Konung Sigismundi, och Swerigis riikes wegne med den store herrens, Zaar och Storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, på hans Zarske Högheetz wegne, medh store sändebudh, okolnitze och namesnick på Koluskoga, knäs Iwan Samsonowitz Turenin, och medh hofjunkaren och namesnick på Jelatom, Ostafi Michalowitz Puschin, och medh diakerne Gregori Iwanofzin Klabukow och Posnich Demetrua, en ewig fredh giort och beslutidh, och beslutzbreffwen schriffwit, och wåre insegell vnder dette bref hängt och medh wåre egne händer vnderschrifwit och öffwer alt thette kyst korsset, att wår stormechtigste herre, Konung Sigismundus, skall holle denne ewige fredh, såsom vthi bägges wåre bref beschriffwit är, fast och oryggeligen till ewigh tiidh, och ther vthi inthet förandre. Schriffwit på then Iwanagorodske siide wedh Narffwe åå neden för Iwanagorodtt wedh Teusina then adertonde maij åhr effter Christi födelsse et tusendh femhundrede niietiie fem. Sten Baner. Jörenn Boije. Arffedh Erichson. Wår stormechtigste Konungs Sigismundi Secretarius Jagh Niclas Rasck till Melstadh haver thette fredsbref vnderschrifuidt. Wår stormechtigste Konungs Sigismundi Secretarius Jagh Hans Kranck haffuer dette fredzbref vnderschriffwidt. ---- Källa/Lähde: Sverges Traktater med Främmande Magter Jemte andra dit hörande handlingar. Femte delens förra hälft. 1572-1632. Utgiven af O.S. Rydberg och C. Hallendorff. Stockholm, 1903. ---- Rydbergs kommentarer: Christer Claesson har icke underskrifvit, men hans sigill är vidhängdt, det andra i ordningen. De fyra sändebudens sigill äro i kupor af förgyldt silfver; de tvänne sekreterarnes i mindre och oförgylda silfverkupor. Alla sigillen hänga i snören af blått silke, genomviradt med guldtråd. 1) Hela detta fredsverk drefs af hertig Karl. Konung Sigismund återkom icke till Sverge förr än under sommaren 1598 och då i spetsen för en Polsk krigshär. Efter slaget vid Stångebro och förlikningen i Linköping, hvilken han icke fullgjorde, återvände han till Polen utan att hafva återtagit regeringen i Sverge, dit han aldrig mera återkom. Den artikeln i Teusinska traktaten, att han efter sin återkomst till Sverge skulle ratificera traktaten, blef sålunda ouppfyld. Icke heller gaf han under de därpå följande åren, före sin afsättning, någon ratifikation af densamma. Tsar Feodor var avliden redan den 7 januari 1598. Traktaten vid Teusina har på detta sätt förblifvit utan ratifikation af de suveräner, i hvilkas namn den är sluten. Den har emellertid, detta oaktadt, å båda sidor ansetts giltig och dess vilkor gingo i verkställighet. Gränserna lades i öfverensstämmelse med dess stipulationer under åren 1595 och 1596 och Kexholms län återlemnades till Ryssland 1597. Tzar Boris Godunow undandrog sig visserligen att bekräfta densamma under förevändning, att den icke blifvit af konung Sigismund ratificerad och att omständigheterna nu vore förändrade (Karamsin, Hist. De Russie, XI, 49), men sedermera stadfästes den i det s. k. Viborgska kontraktet af den 28 februari 1609 och därefter i fredsslutet i Stolbova af den 27 febr. 1617, art. 23. 2) Om denna gränsbestämning "alt intill Norre haffwedh", hvarigenom Sverge kom i kontakt med Danmark-Norge, se längre fram vid freden i Knäröd 1613 (om Finmarken). 3) Den andra gränskommissionen uppgick icke gränsen längre än till Pisamäki, ett högt berg i Nyslotts län, hvarifrån till följd däraf den tredje kommissionens rågångsbref tager sin början. Den ryska byn Repula, i nuvarande guvernementet Olonetz, ligger i närheten af Rajasuo, där det tredje rågångsbrefvet är dateradt. [[Kategori:Historiska dokument]] Jesus, gode herde led oss 2371 4813 2006-04-16T04:06:27Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jesus, gode herde led oss, :Vårda dina får och lam! :För din Faders hus bered oss. :Led oss alla lyckligt fram! :''Kör'' :''Led oss, led oss, Herre, med din starka hand!'' :''Led oss, led oss hem, til fridens sälla land!'' '''2.''' :Dina äro vi! Bevara. :Hjelp och led oss på din stig; :Fräls oss från all synd och fara, :Sök upp den, som villat sig! :''Kör'' '''3.''' :Helt vi nu åt dig oss gifva, :Att på dina vägar gå; :Gif oss nåd att trogna blifva, :Tiills vi lifvets krona få! :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Min lilla Elin, min dotter snäll 2372 4816 2006-04-16T08:34:46Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Min lilla Elin, min dotter snäll :Helt tankfull satt på mitt knä en qväll. :Den märka kartan framför mig låg, :Der hela verlden hon målad såg, :Hvars ljusa fläckar blott här och der :Beskrifva nejder,der ordet är :Förkunnadt och Herren känd. '''2.''' :Och Elin frågar: "Min moder säg, :Vill du gå med mig den lång väg, :Vill du gå med till den mörka ort, :Der ingen vet hvad vår Jesus gjort, :Och säga barnen, de stackars små, :Att Jesus lidit för dem också :Och vunnit åt dem ett land?" '''3.''' :"Min lilla Elin, mitt barn du får :Visst dröja än till ett annat år. :För späd du är att böand vilddjur gå, :För späd och rädd att i kamp bestå. :En brännhet sol och en kylig vind :Tar bort all helsa från Elins kind, :All kraft från dess späda fot." '''4.''' :"Men moder, vill ej vår Jesus kär, :Att alla veta, hur god han är? :Helt visst han vill att båd' du och jag :Ej ska' förgäta hans hjertelag, :Men villigt bruka den skatt vi fått :Och öppet säga, hvad salig lott :Han unnar hvarenda själ." '''5.''' :Ja väl, min Elin, det är hans bud, :Att hela verlden skall känna Gud. :Se hit, mitt barn, ner i dalen står :En liten koja, ett barn der går, :Som aldrig hört hvad vår Jesus gjort. :Gå ned till kojan, den mörka ort, :Mitt barn, med ditt glada bud." '''6.''' :Och Elin gick till den kojan säll :Så mången morgon, så mången qväll. :Dess vittne troddes, dess bön blev hörd; :Af Jesus funnen, af Anden rörd, :Nu bedja barnen de begge två. :Till hednaverlden kanhända gå :De dit till ett annat år. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Allt till Jesus vill jag lämna 2373 6221 2006-06-29T05:14:43Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Allt till Jesus vill jag lämna, :Allt till honom glatt jag bär. :Honom vill jag tro och älska, :I hans sällskap vandra här. :''Kör:'' :''Jag nu lämnar allt.'' :''Ja, jag lämnar allt.'' :''Allt till dig, min dyre Jesus.'' :''Jag nu lämnar allt.'' '''2.''' :Allt till Jesus jag nu lämnar. :Ödmjukt faller till hans fot. :Världens nöjen må de fara! :Tag mig, Jesus nu emot! '''3.''' :Allt till dig jag överlämnar. :Gör mig, Herre, helt till din. :Värme mig din Helge Ande :Så jag vet att Du är min. :''Kör.'' '''4.''' :Jesus, allt jag överlämnar, :Giver helt mig själv åt dig. :Fyll mig med din kraft och kärlek, :Sänd ett nådensregn på mig. :''Kör.'' '''5.''' :Allt jag Jesus överlämnar, :Helig glöd nu fyller mig. :För den fulla frälsnings fröjden :Pris ske Gud evinnerlig! :''Kör.'' '''Ur:''' ''Segertoner'' 1930. '''1.''' :Allt till Jesus vill jag lämna, :allt till honom nu jag bär. :Honom vill jag tro och älska, :i hans sällskap vandra här. :''Kör:'' :''Jag nu lämnar allt.'' :''Ja, jag lämnar allt.'' :''Allt till dig, min dyre Jesus.'' :''Jag nu lämnar allt.'' '''2.''' :Allt till dig jag överlämnar. :Gör mig, Herre, helt till din. :Värm mig med din helge Ande :Så jag vet att Du är min. :''Kör.'' '''3.''' :Jesus, allt jag överlämnar, :giver helt mig själv åt dig. :Fyll mig med din kraft och kärlek, :nådens regn sänd över mig. :''Kör.'' '''Ur:''' ''Segertoner'', 1920. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Judson W. Van de Venter]] Kategoridiskussion:Svenskt källmaterial 2374 4821 2006-04-16T09:32:15Z EnDumEn 2 radera? Jag tror att den här kategorin är en rest från gamla flerspråkiga Wikisource. Där användes den för att samla det svenska material som fanns där. Efter flytten till svenskspråkiga Wikisource så behövs kategorin inte längre, allt material här är ju svenskt. Därför föreslår jag att texterna i den här kategorin flyttas till andra kategorier, och när kategorin raderas när den är tömd. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 16 april 2006 kl.09.32 (UTC) Wikisource:Att göra 2375 4824 2006-04-16T09:53:45Z EnDumEn 2 lite anpassning till Wikisource En '''att göra-lista''' är ett sätt att sätta upp målsättningar och definiera vad som behöver göras med en text; ett sätt att samla deltagares tankar om vad som behövs för att göra en texten bättre. Man sätter helt enkelt in [[Wikisource:mallar|mallen]] '''<nowiki>{{</nowiki>[[:Mall:Att göra|att göra]]<nowiki>}}</nowiki>''' högst upp på en artikels diskussionssida, och följer sedan länker för att redigera punkterna på listan. '''Att göra-listor''' är till för att sätta upp mål för texter som inte är helt givna av redan uppsatta riktlinjer och göra dessa mål synliga för andra deltagare så att alla idéer till förbättringar stannar i huvudet eller på skrivbordet hos enstaka personer. Fördelen met att göra-listor är att de automatiskt läggs in i en kategori, så att alla kan se vilka sidor som håller på att förbättras efter tydligt uppsatta mål. ==Steg för steg== Så här lägger man upp en "Att göra"-lista: #Gå in på textens diskussionssida. #Redigera den och lägg <nowiki>{{att göra}}</nowiki> högst upp. #Klicka på "redigera listan" efter att du sparat diskussionssidan. #Skriv in vad som behöver göras i rutan som kommer upp och klicka på "Spara". ==Vad en att göra-lista är== * Ett ställe för att klart definiera artikelns målsättning ** Generella mål för förbättring ** Nya rubriker som ska tillföras * Noteringar om fakta som måste verifieras * Plats där man kan notera vilka rubriker eller underrubriker som behöver förbättras eller uttökas ==Vad en att göra-lista ''inte'' är== * Ett diskussionsforum (använd diskussionssidan) * Ett ställe för att komma med experimentella eller kontroversiella förslag. Diskutera tveksamma förslag innan du sätter upp något som kan verka kontroversiellt på listan. [[Kategori:Wikisource|A]] Hör hur min herde ropar nu 2376 4831 2006-04-16T10:34:11Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hör hur min herde ropar nu, :Ute i vilda öknen, ty :Lammen han söker som gått bort, :Långt ifrån fårahusets port. :''Kör'' :''För dem hem, för dem hem!'' :''Ifrån synden nu rädda dem.'' :''För dem hem, för dem hem!'' :''För små lammen hem till Jesus.'' '''2.''' :Hvem vill nu hjelpa Herden att :Söka det vilsna lam få fatt; :Bära det hem till fårens hus, :Der det har skydd mot stormens brus. :''Kör'' '''3.''' :Ute i öknen lammens rop :Höras bland vilda ulfvars hop. :Hör huru Herden manar dig, :Gå! för små lammen hem till mig. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Det var en liten flicka 2377 6285 2006-06-29T20:16:37Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Det var en liten flicka, :Som på sin dödsbädd låg, :Föräldrarna de gråto, :När de sin älskling såg. :De skulle snart få lemna :Sitt lån åt Skaparen, :Och sänka ned i grafven :Sin lilla kära vän '''2.''' :Den lilla flickans fader :Han var en sådan der, :Som Skriften kallar dåre, :Som säger "Gud ej är." :Men modern hon var lycklig :I tron på Frälsaren, :Och talte med den lilla :Om Jesus, barnens vän. '''3.''' :En dag då fadern ensam :Vid barnets sjukbädd satt, :Hon talade så stilla, :Med en röst så svag och matt: :"Nu får jag , käre pappa, :Snart säga dig farväl, :Jag känner döden nalkas, :Men hvem skall ha min själ? '''4.''' :Jag är ännu så oviss. :Jag finner ingen ro, :Ni tala ju ej lika, :Och hvem skall jag väl tro; :Ty mamma, hon har talat :Om himlens salighet, :Men pappa har förnekat :Båd' Gud och salighet." '''5.''' :Då börjar fadern gråta, :Då togs det ej så lätt, :"tro du som mamma säger, :För hon har ändå rätt." :Och barnet i sin enfald, :I Jesu famn sig slöt :Och somnade att vakna :I Fadrens sälla sköt'. '''6.''' :Då fick den mannen skåda, :Hvad förr han aldrig sett, :Han börjar sjelf att söka :Den frälsning Gud beredt. :När otronsfästen ramla :Och alla falska stöd. :Då håller "Jesusnamnet" :I både lif och död. '''7.''' :O, hör, föräldrar kära, :Hvart för ni edra barn? :Kanhända ut i verlden, :I syndens mörka grarn? :O, tänk hur hemskt det blifver, :Om I fån följas åt, :Och skilda ifrån Herren, :Gå bort i evig gråt! '''8.''' :Men I, som fått den nåden, :Att peka för de små :På "blödande Guds-Lammet", :O, tröttna ej, håll på! :Ty Gud skall växten gifva :Åt ordet I sån ut, :Och i med fröjd få glädjas :Med edra barn till slut. [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Skillingtryck]] En kärlek har jag blott ännu 2378 5383 2006-05-24T21:19:06Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :En kärlek har jag blott ännu, :Det är min Jesus Krist, :Som dog, att dö jag skulle nu :Från syndens makt och list. :Hur länge sökte jag väl ej :En kärlek trogen, ren :Och har dock städse menat: nej, :Jag aldrig finner den. '''2.''' :En kärlek har jag öfrig blott, :Det vete verlden all. :Ja, Gud ske pris, min himladrott :Sin ed ej svika skall. :Jag kom till Jesus, rik på skuld, :Påkärlek mer än arm; :Dock han förlät mig allt så huld, :Då blef min håg så varm. '''3.''' :En kärlek har jag öfrig blott, :Det är min Jesus Krist, :Invid hans barm så lycklig nu :Jag glömmer all min brist. :Hur lycklig gör mig lifvets ord, :hur rik och täck för Gud!' :Jag fått ett rum vid Jesu Bord, :Han själf mig givit bud. '''4.''' :En kärlek eger jag, blott en; :Dock är ej hjärtat trängt. :Dess vidd, säg, kan du mäta den? :Den famnar vidt och långt. :Om vän, om ovän, lika godt; :Jag sluter alla in. :Dock, Herre, gif mig större mått :Af kärlekselden din! '''5.''' :Så har jag denna kärlek blott, :Dock ej af egen makt. :Guds Ande verkar stort som smått; :Gif på hans dragning akt! :O broder, sök i Jesus Krist :Din frälsning! Endast han :Är mäktig hela all din brist, :Så att du älska kan. [[Kategori:Psalmer]] Användare:EnTestEn 2379 5155 2006-04-27T12:31:47Z EnDumEn 2 Återställde ändring av EnTestEn till senaste version av EnDumEn {| class="varningstext" |- | [[Image:Nuvola apps kdmconfig.png|50px| ]] | '''Denna användare är en [[w:Wikipedia:Marionetter|marionett]] till [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]]. |} Kontot kommer att användas för att testning som inte kan göras som administratör. MediaWiki:Captcha-createaccount 2380 4850 2006-04-16T15:52:18Z EnDumEn 2 För att skydda Wikisource mot automatgenererad spam, så måste du innan du kan skapa ett användarkonto skriva ordet som visas på bilden:<br /> ([[Special:Captcha/help|Mer info]]) Vi gå till det land för de helga och rena 2381 5392 2006-05-25T07:06:18Z Agneta 53 Flytt pga mallen {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vi gå till det land för de helga och rena, :Du irrande själ, uppå vägen den breda, :O, säg, vill de med till det himmelska land? :''Kör:'' :''Vill du med? Vill du med?'' :''O, säg, vill de med till det himmelska land?'' '''2.''' :Friskt mod, sälla pilgrim, se landet framför dig, :Och snart skall du hafva dess glädje i hand. :Vi snart vandra uppför den höjden så härlig :Och njuta all fröjd i det himmelska land. :''Kör'' '''3.''' :O, syndare arm, vi dig icke förglömma, :Men som vi här vandra, vi stanna ett grand; :O, kom du till Jesus, han vill för dig ömma :Och leda dig hem till det himmelska land. :''Kör'' '''Utgivare:''' ''M. E. K. förlag ==Se även== [[Till de renas och heligas rike vi tåga]] med vidare länkar till ytterligare andra versioner. [[Kategori:Psalmer]] MediaWiki:Sp-contributions-oldest 2383 4924 2006-04-17T17:03:45Z EnDumEn 2 Tidigaste MediaWiki:Sp-contributions-older 2384 4921 2006-04-17T17:02:17Z EnDumEn 2 $1 tidigare MediaWiki:Sp-contributions-newest 2385 4922 2006-04-17T17:02:26Z EnDumEn 2 Senaste MediaWiki:Sp-contributions-newer 2386 4923 2006-04-17T17:02:35Z EnDumEn 2 $1 senare MediaWiki:Tog-watchlisthidebots 2387 4936 2006-04-18T09:06:24Z EnDumEn 2 Visa inte robotredigeringar på övervakningslistan MediaWiki:Tog-watchlisthideown 2388 4937 2006-04-18T09:06:49Z EnDumEn 2 översätter Visa inte egna redigeringar på övervakningslistan MediaWiki:Searchsize 2389 4943 2006-04-18T09:21:13Z EnDumEn 2 översätter $1KB ($2 ord) MediaWiki:Searchscore 2390 4944 2006-04-18T09:21:21Z EnDumEn 2 översätter Relevans: $1 MediaWiki:Searchprev 2391 4945 2006-04-18T09:24:37Z EnDumEn 2 översätter &#x00AB; <span style='font-size: small'>Föregående</span> MediaWiki:Searchnumber 2392 4946 2006-04-18T09:24:57Z EnDumEn 2 översätter <strong>Resultat $1-$2 av $3</strong> MediaWiki:Searchnext 2393 4947 2006-04-18T09:26:13Z EnDumEn 2 översätter <span style='font-size: small'>Nästa</span> &#x00BB; MediaWiki:Rcshowhidepatr 2395 4960 2006-04-18T12:00:22Z EnDumEn 2 översätter $1 kontrollerade ändringar MediaWiki:Rcshowhideminor 2396 4961 2006-04-18T12:00:53Z EnDumEn 2 $1 mindre ändringar MediaWiki:Rcshowhidemine 2397 4962 2006-04-18T12:01:15Z EnDumEn 2 översätter $1 mina ändringar MediaWiki:Rcshowhideliu 2398 4963 2006-04-18T12:02:06Z EnDumEn 2 översätter $1 inloggade användare MediaWiki:Rcshowhidebots 2399 4964 2006-04-18T12:02:16Z EnDumEn 2 översätter $1 robotar MediaWiki:Rcshowhideanons 2400 4965 2006-04-18T12:02:32Z EnDumEn 2 översätter $1 anonyma användare Användardiskussion:85.226.169.17 2401 4974 2006-04-18T13:04:56Z Damast 5 måste raderas pga upphovsrätt Jag har anmält [[När världens Frälsare jag ser]] för radering pga upphovsrätt som ligger kvar i 70 år från 2006. Har kollat med psalmboken att det är Frostensons version som är inskriven här. Sorry. Men skriv gärna in texter som inte är skyddade av upphovsrätt! mvh --[[Användare:Damast|Damast]] 18 april 2006 kl.13.04 (UTC) MediaWiki:Prefs-watchlist 2402 4976 2006-04-18T17:10:21Z EnDumEn 2 översätter Övervakningslista MediaWiki:Prefs-watchlist-days 2403 4977 2006-04-18T17:10:36Z EnDumEn 2 översätter Antal dagar som ska visas på övervakningslistan: Våga dig Dristelig 2404 5313 2006-05-15T21:21:43Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Våga dig Dristelig Tro på Jesus! :Han älskar dig. :Han har vunnit den stora strid, :Skänkt oss frälsning och evig frid, :|:Öppnat oss himmelens port.:| '''2.''' :Våga dig Dristelig Tro på Jesus! :Han älskar dig. :Snart han hämtar sin kära brud :Från det främmande land till Gud, :|:Hem till den himmelska frid.:| '''3.''' :Våga dig Dristelig Tro på Jesus! :Han älskar dig. :Lyser lampan blott ren och klar :Och du allt uti Jesus har, :|:Möter du honom med fröjd.:| '''4.''' :Våga dig Dristelig Tro på Jesus! :Han älskar dig. :Han kan trösta i kval och ve, :Han är när, fast du ej kan se :|:Honom, din trofaste vän.:| '''5.''' :Klockan slår, Tiden går, :Evigheten för dörren står. :Låt oss bruka den korta tid, :Kämpa troget i helig strid, :|:Tills vi hos Herren få bo!:| [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Studentsången 2405 5467 2006-06-01T21:41:29Z 83.250.1.18 [[w:Studentsången|Läs mer om '''Studentsången''' på svenska wikipedia]] '''Vers 1:'''<br> Sjungom studentens lyckliga dag, <br> låtom oss fröjdas i ungdomens vår! <br> Än klappar hjärtat med friska slag, <br> och den ljusnande framtid är vår. <br> Inga stormar än <br> i vårt sinne bo, <br> hoppet är vår vän, <br> vi dess löften tro, <br> när vi knyta förbund i den lund, <br> där de härliga lagrarna gro! <br> där de härliga lagrarna gro! <br> Hurra! <br> <br> '''Vers 2:'''<br> Svea vår moder hugstor och skön,<br> manar till bragd som i fornstora da'r,<br> vinkar med segerns och ärans lön,<br> men den skörd utan strid man ej tar. <br> Aldrig slockna då <br> känslans rena brand, <br> aldrig brista må <br> vår trohets helga band, <br> så i gyllene frid som i strid.<br> Liv och blod för vårt fädernesland!<br> Liv och blod för vårt fädernesland! <br> Hurra!<br> [[Kategori:Sångtexter]] Snart brudgummen kommer att hämta 2406 5004 2006-04-20T20:57:54Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Snart brudgummen kommer att hämta :Sin brud ifrån tårarnas land. :Se upp, du, som går här och wäntar, :Snart står du på lifsflodens strand, :Wid klingande harpornas ljud, :Och lofsjunger lammet hos Gud, :Som fört dig från dödens och tärarnas land :Till lifsflodens härliga strand. :| '''2.''' :Må ingen af osz bli tillbaka, :Då anskriet höres i skyn! :Det höfwes att bedja och waka, :Snart kommer wår jesus i skyn. :Haf olja i lampan, min wän! :Han sade: "jag kommer igen :Att kröna min brud med en krona så skön". :Håll ut! Härlig blifwer din lön. :| '''3.''' :O hör, du, som trotar och smädar :Wår Jesus med hånfullt förakt, :Du ristar ditt hufwud och hädar :Tills domaren kommer med makt. :I domen du måste, min wän :Då konungen kommer igen, :Försent finna nåd, ty den har flytt; :Din glädje i jämmer bli bytt. :| '''4.''' :Då blir det för alla, som smädat, :Att wisas till dödsrikets kwal; :Men bruden, som desse ha hädat. :Går in uti fröjdernas sal. :Där blir ingen pust eller gråt, :Där bröllop ska firas med ståt; :Men nere i döden är jämmer och kwal :Och tårar och nöd utan tal. :| [[Kategori:Psalmer]] Vad ej något öga sett 2407 5007 2006-04-21T04:52:27Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hwad ej något öga sett, :Wår Jesus har sagt: :"Jag snart uti prakt :Din himmelsk boning beredt". :Snart kommer jag åter. :Se upp, du som gråter, :Och se hwad ej öga har sett. '''2.''' :Då är slut på all din sorg. :Din nöd och din strid :Förbytts uti frid :Inom himmelens gyllene borg. :Med lammet på tronen :Wi skina, som solen; :Där finns ingen död, ingen sorg. '''3.''' :De, som älskat Herrens bud, :I himlen de sjunga, :Båd' gamla och unga, :Wid himmelska harpornas ljud. :De köpts ifrån jorden, :Från södern och norden, :Af alla nationer åt Gud. '''4.''' :Må wi icke saknas där! :Ibland denna skara :Kan ingen få wara, :Som lögn eller styggelse gör. :Hör! Mästaren kallar :Och bjudningen skallar. :O, syndare, stanna och hör! [[Kategori:Psalmer]] Daniel i Babel beder 2408 5008 2006-04-21T05:14:49Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Daniel i Babel beder, :Wänd emot sin egen stad, :Trots förbud, sin GUd till heder; :Morgon, middag han tillbad. :Han ej fruktar fienden, :Icke en för lejonen. :Som en hjälte utan frukta :Står han, stödd af Gud sin wän. ''Vers 2-6 tillgängliga först 2025, 70 år efter författarens död av upphovsrättsliga skäl.'' [[Kategori:Psalmer]] Två års ferier: Kapitel 8 2409 5020 2006-04-21T10:38:39Z EnDumEn 2 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| förra= [[Två års ferier: Kapitel 7| Kapitel 7]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 9| Kapitel 9]]| undertitel=Kapitel 8}} ==MANNEN VID GROTTAN== De fyra pojkarna kände sig beklämda vid åsynen av dessa kvarlevor. Vem hade den där mannen varit i livstiden? Var han en skeppsbruten sjöman, som liksom de själva kastats upp här? Hade han levat ensam, eller hade han haft kamrater, som dött och blivit begravna före honom? Eller var han kanske en brottsling, som hade flytt undan straffet och sedan levat här som eremit i ödemarken? Ingen kunde ge ett svar på dessa frågor. Ingen kunde heller säga, om mannen dött av sjukdom, svält eller olyckshändelse, eller om han hade blivit mördad av vildar. — Vi bör inte gå härifrån, förrän vi har försökt få reda på, vem den döde var, och hur han levde här, sa Briant. — Och hur ska vi kunna få det? undrade Sullivan. — Jo, genom att noga undersöka hans bostad, svarade Briant. Kanske vi kan göra något fynd, som sprider ljus i saken. Alla gick in i grottan, och vid skenet av en fackla upptäckte Humbert ett litet paket under sängen. Det innehöll talgljus, som stöpts kring vekar av segelgarn. När de hade satt ett ljus i staken och tänt det, gick det bättre att undersöka bostaden. Väggarna och ingången bestod av lös kalksten, och var lätt att bearbeta. I ett hörn fann pojkarna en lasso och ett underligt föremål, som de först inte kunde bli kloka på. Det var ett rep med en tung järnkula i vardera ändan. — Det är kanske ett sånt redskap som indianerna kallar "bola", sa Sullivan. Jag har hört att de brukar använda ett rep med stenar i båda ändarna för att fånga hjortar och andra djur. Det kastas in i djurflocken, så att repet snärjer sej om benen på ett djur och rycker omkull det. — Mannen tycks således ha levat precis som vildarna, och därför är det inte troligt, att det finns några andra civiliserade människor i trakten, sa Baxter. — Se vad jag hittade, ropade Humbert, som närmare hade undersökt sängen. — Ett fickur, en silverklocka, sa Sullivan. Se efter, om det finns något namn i den. Men innanför boetten fanns inte någon annan inskrift än bokstäverna ''F B,'' desamma som var inristade i trädet. På urtavlan fanns en stämpel med fabrikantens och tillverkningsortens namn. Klockan var gjord i Genève, men det sa ju inte mycket om ägarens nationalitet. — Fickur från Geneve har man nästan över hela världen, framhöll Briant. Men vi söker vidare. Vi kanske finner en dagbok eller några anteckningar, som är mera upplysande. — Det är just vad jag har gjort, sa Sullivan triumferande och visade kamraterna ett föremål. — En anteckningsbok! utropade Briant. På titelbladet stod skrivet med blyerts: ''Frans Bandin,'' och lite längre ner: ''Esperance, Marseille.'' De följande sidorna var till största delen fullskrivna, men skriften var på många ställen så utplånad och otydlig, att den inte kunde läsas. Men Briant lyckades tyda några meningar här och där, och av dessa fick de veta en del om den man som hade levat i grottan. Blyertsanteckningarna var skrivna på franska, som var Briants modersmål. De fick reda på att mannen hade hetat Frans Bandin och varit matros på skeppet ''Esperance'' ("Hoppet") från Marseille i Frankrike. Är 1807 hade det fartyg, som Bandin seglade med, lidit skeppsbrott vid denna kust. Hela besättningen hade drunknat utom han själv, som ensam lyckats komma i land. Av vrakspillror hade han tillverkat den lilla båten, som pojkarna hittat i floden, och de enkla möblerna, som fanns i grottan. Hur länge han levat här framgick inte av anteckningarna, men troligen hade han dukat under efter några år. Briant bläddrade vidare i boken och fann på en av sidorna en ritning i blyerts och rödaktigt bläck, antagligen gjort av växtsafter. Ritningen föreställde en ö med uddar, vikar, floder och bäckar, sjöar, skogar, berg och mossar. — Det är kanske en karta över det här landet, sa Briant. Vi ska se, om vi känner igen formen på någon del av kusten. Alla granskade kartan uppmärksamt, och det fanns inte något tvivel om, vad den föreställde. De kände igen den bukt där ''Forward'' strandat, och bergväggen, varifrån de hade fått syn på sjön. Den flod som flöt ut i havet nära ''Forwards strandningsplats stämde också med kartan. — Och där ligger sjön, sa Baxter. Den tycks ligga mitt på ön. — Ja, och här bredvid den skogiga bergshöjden finns ett tecken, som nog utmärker grottans läge, sa Briant. Den ligger ju vid en flod ett stycke från sjön. — Och floden rinner ut i Forwardbukten, tillade Sullivan. — Då skulle vi ju kunna komma tillbaka till fartyget med båt, om vi hade någon här, sa Humbert. — Vi har alltså strandat på en ö, medgav Sullivan snopet. — Ja, det tycks vara säkert, svarade Briant. Men var ligger den, och vad heter den? — Bandin kan nog inte ha vetat det, inföll Baxter, för då hade han väl antecknat namnet och läget. Kartan utvisade, att ön var åttio kilometer lång från norr till söder och ungefär hälften så bred från öster till väster. Insjön upptog en ganska stor del av ön och hade två utflöden. Dessutom fanns flera floder och bäckar. Förutom bukten där ''Forward'' hade strandat fanns det två djupa inskärningar i kusten. Landet var bergigt med mossar här och var och till större delen beväxt med skog. Det var nu långt lidet på dagen, och pojkarna måste skynda sig, om de skulle hinna hem, innan det blev alldeles mörkt. De hade bestämt sig för att flytta hit med alla sina tillhörigheter och ta grottan till bostad. Någon lämpligare plats kunde de inte gärna få tag i på ön, och flyttningen borde inte bli besvärlig, eftersom den kunde ske på floden. Innan de gav sig i väg hemåt, ville de göra den döde sjömannen den enda tjänst de kunde: att begrava hans kvarlevor. Under det träd där han skurit in begynnelsebokstäverna till sitt namn, blev han begraven. Briant läste en kort bön, och sedan sjöng de en psalmvers. Därpå fyllde de igen graven och satte dit ett litet träkors, som Baxter hade gjort. De begav sig sedan hemåt längs floden. Till en början gick färden genom en gles skog, där det var lätt att komma fram. Men sedan kom de till en sumptrakt, och pojkarna måste ta en omväg. Efter några timmars vandring kunde de följa floden igen. Men det var längre till havet än de hade beräknat, och mörkret överraskade dem, innan de hann fram till det ställe där floden bröt igenom bergväggen, som skilde dem från kusten. De måste nog tillbringa ännu en natt i skogen, men det värsta var, att de inte hade någon mat kvar. De kämpade sig fram så mycket de orkade, men skogen tycktes aldrig ta slut. Mörkret gjorde det också svårt att komma fram. Till sist sjönk Humbert utmattad ner på en tuva. — Nu orkar jag inte ett steg längre, sa han. — Ja, då blir det väl bäst, att vi övernattar här, sa Briant. Sömnen och vilan ger oss nog krafter, fast vi inte får någon mat. Under ett stort träd med nedhängande grenar började de göra i ordning sitt nattläger. Då syntes plötsligt rätt framför dem en ljusglimt mellan träden. Den såg ut som en eldkvast, som sköt rakt upp mot himlen. Sedan slocknade den hastigt. — Vad var det? frågade Humbert. Kanske ett stjärnskott. — Det kan det inte ha varit, svarade Sullivan. När efter en stund ännu en eldkvast syntes på himlen, utropade Briant: — Nu vet jag, det är raketer, som Gordon skjuter av för att visa oss vägen. Så var det också. Gordon hade varit rädd, att de under mörkret skulle ha gått vilse i skogen. Därför sände han upp dessa signaler, så snart det började mörkna. Briant sköt ett skott i luften med sin bössa för att Gordon skulle förstå, att de var i närheten och hade uppfattat signalerna. Med nya krafter satte de igång sin vandring, och efter en halv timme stod de välbehållna men uttröttade på ''Forwards'' däck. Två års ferier: Kapitel 9 2410 5029 2006-04-21T12:55:30Z EnDumEn 2 kapitel 9 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| förra= [[Två års ferier: Kapitel 8| Kapitel 8]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 10| Kapitel 10]]| undertitel=Kapitel 9}} ==TIMMERFLOTTEN== En störtsjö av frågor från elva munnar mötte dem, när de förenades med kamraterna. — Har ni gått vilse i skogen? Har ni råkat ut för några äventyr? Har ni sett människor eller några märkvärdiga djur? Har ni sett havet på andra sidan? Berätta, berätta! — Tyst, era gaphalsar! ropade Sullivan halvt skrattande, halvt förargad. Vi orkar inte berätta i kväll. Vi måste först få sova ut en natt! — Ja, i morgon ska ni få veta allt, sa Briant. Nu kan jag bara säja er, att vi har strandat på en ö. Då blev det genast tyst, alla såg nedslagna ut. Gordon var den ende som tog saken kallt. — Jag var säker på det, och ni ska inte tappa modet, sa han lugnt. Moko, se till att våra hungriga resenärer får lite mat! Och sen kryper vi till kojs, alle man! Nästa morgon berättade de fyra utförligt för sina kamrater om expeditionen. De föreslog också att allesammans före vinterns inbrott skulle flytta till den döde sjömannens bostad. — Då måste vi ge den ett namn, sa Garnett livligt. Kan vi inte kalla den Sjömanshålan? — Nej, ordet "håla" låter så tråkigt, svarade Baxter. Vi kallar den Sjömansgrottan! Det var alla med om, och så blev deras blivande bostad döpt till Sjömansgrottan, liksom man förut hade kallat bukten, där fartyget strandat, för Forwardbukten. — Men är den där grottan tillräckligt stor för oss alla? frågade Gordon. — Inte nu, svarade Sullivan, men den kan utvidgas, för väggarna är av lös kalksten, och lämpliga verktyg har vi ombord. — Räcker den till att börja med, om vi tränger ihop oss? frågade Gordon vidare. — Ja, det gör den, men det blir obekvämt, och vi får lägga det mesta av våra saker utanför, svarade Briant. — Är floden, som går förbi grottan, tillräckligt bred och djup för en flotte? — Det tror jag säkert. — Nå, då bygger vi en flotte. Det tar väl inte mer än en månad, och innan dess blir det nog inte vinter på allvar. — Men tror du, att ''Forward'' håller så länge? frågade Briant. — Ja, om det inte blir storm dessförinnan. — Är det inte säkrast att först som sist flytta i land alla förråd från fartyget? undrade Baxter. Annars kanske vi förlorar dem, om fartyget slås sönder. — Men vi kan väl inte flytta dem, förrän flotten är färdig, menade Cross. — Åjo, svarade Baxter. Vi kan sätta upp ett tält vid floden, där vi ska bygga flotten. Där kan vi ha förråden, tills vi flyttar till Sjömansgrottan. Det förslaget var alla med på. De reste ett tält och flyttade dit förråden. Skonaren blev för var dag allt mera skadad och kunde när som helst falla i spillror, och pojkarna måste bo i tältet. Flyttningen gynnades av vackert väder och gick raskt undan. Allt blev klart i rätt tid. Natten till den 25 april utbröt en häftig storm, som på några timmar slog sönder fartyget. Stora vrakstycken drev ut i havet, men en del kastades upp på stranden. Pojkarna bärgade stockar, plankor och bräder, som kunde användas till flotten. De kunde också komma till användning för att bygga ett hus, om grottan visade sig vara för liten eller obekväm att bo i. Redan dagen därpå började de timra flotten på en lång sandbank i floden. För att flotten inte skulle driva bort, när vattnet steg vid flodtid, förtöjdes den vid pålar, som slogs ner i marken. Snart var den färdig. Det var hög tid, för kylan blev värre för varje dag, och de två sista dagarna hade det funnits en tunn isskorpa på vattensamlingarna i sumpmarkerna. De måste skynda på så mycket som möjligt med flyttningen till Sjömansgrottan; inom en vecka kunde floden vara täckt med is. — Om tre dagar måste flotten vara färdiglastad, sa Briant. Då är det nymåne och högre vattenstånd än vanligt. Havsvattnet kan hjälpa oss en god bit uppför floden. Inlastningen skedde mycket ordentligt så att flotten inte skulle kantra. På eftermiddagen den femte maj var allt klart, och nästa morgon skulle de ge sig i väg. — En sak till måste vi göra, sa Gordon. — Vad då? frågade Sullivan. — Jo, sätta upp något tecken, som visar att det finns nödställda människor på ön. — Det var en bra ide, ropade flera på en gång, men hur ska vi bära oss åt? — Vi sätter upp en stång med en flagga, som syns långt utifrån havet. På en höjd i närheten restes stången, och Sullivan avlossade ett skott som hederssalut för den engelska flaggan. — Nu är ön tagen i besittning för Englands räkning, ropade han. — Nej, för vår egen räkning, protesterade Gordon, som ju var amerikan och inte ville avstå ön till England. — Ja, den är vår, vår egen ö, det håller vi styvt på, ropade flera av pojkarna. — Men då måste vi ge den ett namn, sa Sullivan. Vad ska vi döpa den till? — Vi kallar den Shermanön efter skolan i Auckland, föreslog Baxter. — Avgjort! ropade Briant och Gordon samtidigt. Och så hurrade allesammans för Shermanön. Tidigt nästa morgon lastades de sista sakerna på flotten. Moko hade lagat mat för tre dagar. Då högvattnet kom klockan nio på morgonen, lyftes flotten från sandbanken. De sex äldsta pojkarna stakade fram den med båtshakar och långa stänger. Skonarens jolle togs på släp. Farten var till en början ganska god. Pojkarna behövde bara hålla flotten mitt i floden, så att den inte stötte mot stränderna. Men vi tolvtiden upphörde tidvattnet, och färden gick sedan långsammare. Klockan tre på eftermiddagen hade man färdats ungefär en fjärdedel av vägen. Ebbtiden hade kommit, det märktes på det låga vattenståndet i floden. Det blev ganska svårt att staka sig fram mellan grunden. Man beslöt därför att vila till nästa morgon, då vattenståndet blev högre. Under tiden gick Sullivan med några kamrater på jakt i skogen och kom på kvällen hem med ett halvt tjog rapphöns. I soluppgången nästa dag sattes flotten åter i rörelse uppåt floden. Det var nu så kallt, att en tunn is under natten hade lagt sig på vattnet. Den gick dock lätt sönder av den tunga farkosten. Men det blev kallare under dagens lopp, och isskorpan blev allt tjockare. Till slut måste de slå sönder den med stakarna för att kunna komma vidare. Framemot kvällen blev kölden så stark, att den bet i näsa och öron. Isen var nu nära en centimeter tjock, och det blev slutligen omöjligt att komma ur fläcken. Det såg ganska hotande ut, för om kölden fortsatte på detta sätt, skulle flotten frysa fast i isen. Till dessa oroväckande utsikter kom ännu ett bekymmer. Under dagen hade det gått någorlunda bra för pojkarna att hålla sig varma medan de stakade. Men när natten kom och de blev tvungna att vara stilla, började de frysa ganska ordentligt. — Det är för tidigt på hösten, för att kölden ska hålla i sej, sa Briant tröstande. Den första kylan blir sällan långvarig, och jag slår vad om, att vi kommer fram till grottan i morgon kväll. Briant fick som vanligt rätt. På morgonen den tredje dagen kom en stark blåst med töväder, och isen på floden sprängdes av det stigande vattnet. Med nya krafter grep pojkarna båtshakarna, och på kvällen samma dag nådde den tunga timmerflotten äntligen sitt mål och lade till nedanför ingången till Sjömansgrottan. Två års ferier: Kapitel 10 2411 5030 2006-04-21T12:55:44Z EnDumEn 2 kapitel 10 {{Titel|[[Två års ferier]]|Jules Verne| förra= [[Två års ferier: Kapitel 9| Kapitel 9]]| nästa= [[Två års ferier: Kapitel 11| Kapitel 11]]| undertitel=Kapitel 10}} ==I SJÖMANSGROTTAN== Så snart flotten hade blivit ordentligt förtöjd, började alla bära i land de nödvändigaste sakerna. Det gick raskt och livligt undan, och pojkarna njöt vid tanken på att få tak över huvudet och varm mat. Dole flög som en tätting mellan flotten och grottan, Jenkins och Iverson slog kullerbyttor, när de inte hade något att bära, och Humbert trallade en glad visa. Men lille Costar var tyst och trumpen, för han var så hungrig. — Får vi inte middag snart? frågade han Moko. — Den får vi klara oss utan i dag, blev svaret. Nu har vi annat att göra, men i kväll ska du få en härlig supé, ditt lilla matvrak. Då ska vi steka rapphönsen. — Tänd en lykta, sa Briant till Moko. Vi ska göra i ordning i grottan. Med Briant och Sullivan i spetsen tågade allihop in i grottan, som blev nästan fullpackad. — Usch, vad trångt det är, ropade Wilcox. Här kan man ju knappt röra sej. — Ja, det var en ruskig rävkula, instämde Webb. Var ska vi ligga, och var ska vi äta? — Skrik lagom! ropade Briant förargad. Ni kan väl inte vänta er en lyxvåning med sovrum, matsal och salong. — Men man ska väl åtminstone ha plats att sitta, skrek Wilcox. Och var ska Moko laga maten? — Här utanför, svarade Moko. — Nej, det går inte bra, sa Briant. Vi får flytta in den lilla spisen. — Ska vi laga maten här, där vi ska sova? frågade Sullivan och rynkade på näsan. Usch, så otrevligt! — Det går inte på annat sätt, svarade Gordon. Vi får lägga bort de förnäma fasonerna nu, Sullivan. Och förresten kan vi behöva lite värme härinne. Därmed var den lilla tvisten slut. Pojkarna placerade några bockar mitt på golvet, och över dem lades en lös bordsskiva. En vit duk breddes ut på bordet. Under tiden hade Moko tänt en eld vid grottans ingång och stekt de läckra rapphönsen. Snart satt alla tätt packade kring bordet och åt med strykande aptit. Men hur skulle alla få plats att ligga? Ja, det blev ingen annan råd än att bära ut bordet och ställa sängarna tätt intill varandra på golvet. På det sättet fick alla sovplats utom Sullivan och Wilcox, som skulle vakta vid grottans ingång under natten. Under de följande dagarna flyttades alla sakerna från flotten. Bara det allra nödvändigaste fick plats i grottan. Resten staplades upp utanför och täcktes med segelduk, till dess man hade hunnit bygga ett skjul av flottens timmer. Man måste ordna en rökgång från spisen inne i grottan, och det var inte lätt. Men den händige Baxter borrade ett hål för spisröret genom kalkväggen, så att röken kunde ledas ut i det fria. En dag gjorde Sullivan, Webb och Wilcox en jaktutflykt i skogen. Då hittade de flera gropar, täckta med ett lager av multnade grenar och kvistar. Det var fallgropar, som den döde sjömannen hade grävt för att fånga villebråd. På botten av en grop låg också skelettet av ett djur. — Men varför har inte flera djur fallit i groparna efter sjömannens tid? undrade Wilcox. — Därför att riset har torkat, så att djuren kan se groparna, svarade Sullivan. — Då kan vi ju lägga nytt ris över dem, föreslog Webb. — Ja visst, svarade Sullivan, då hamnar kanske några harar eller rådjur i fällan. Man täckte därför groparna med friska grenar. När Briant, Wilcox, Webb, Cross och Humbert några dagar senare kom till fallgroparna, hörde de hesa skrik därifrån. Vad kunde det vara för djur? Briant tittade försiktigt ner i gropen och såg en jättestor fågel — en struts. — En sån baddare! ropade Cross. Det är synd att skjuta honom, men strutskött är gott. — Jag tycker vi ska försöka ta upp honom levande, sa Briant. — Ja, och så tämjer vi honom, tillade Humbert förtjust. Tänk, vilken bra ridhäst vi skulle få. — Vill du rida på honom, så gärna för mej, jag gör det inte, sa Webb. Men hur ska vi få upp honom? — Det ska du få se, svarade Wilcox, tog av sig jackan och klättrade ner i gropen. Strutsen såg förskrämd på inkräktaren men kunde inte komma undan. Wilcox kastade jackan över huvudet på honom och band ihop hans ben med en repstump. Med förenade krafter lyckades pojkarna sedan dra upp den stora fågeln ur fällan. I triumf blev den förd till Sjömansgrottan och bunden vid ett träd. De matade den med saftiga knoppar, rester från köket och maskar och andra smådjur, som de minsta pojkarna var ivriga att fånga åt honom. Snart blev strutsen så tam, att man kunde leda omkring honom vid en liten kedja. Men ännu vågade ingen försöka rida på honom. De ville vänta, tills han hade blivit fullkomligt tam. — Om Humbert kan rida på strutsen, så kan väl jag också få försöka, sa Costar en dag. — Tycker du det, sa Briant skrattande. Nej, det är nog bäst du håller dej till sköldpaddorna. Dem är du ju van vid, och de håller sej åtminstone på marken. — Gör inte strutsen det då? frågade Costar förvånad. — Nej, min gubbe lilla. Han ger sej nog av upp i luften emellanåt, och det kunde hända, att du skrapade näsan mot månen. — Usch! Då låter jag hellre Humbert få ha honom ensam. De närmaste dagarna förflöt i lugn och ro. När alla sakerna kommit i ordning på sina bestämda platser, fanns det inte så mycket att sysselsätta sig med. Och när pojkarna fick mindre att göra, började de lida av hemlängtan. — Det måste bli ett slut på det här, sa Gordon en dag. Vi måste hitta på något att göra. Arbete är det bästa medlet mot bekymmer. — Det har du nog rätt i, sa Sullivan, men vad kan vi ta oss för med annat än att jaga, lappa kläder och skaffa bränsle? — Jo, vi ska studera och undervisa varandra. På det sättet blir det inte så enformigt. — Ja, och så måste vi också tänka på att göra grottan större, sa Briant. Gordons förslag väckte förtjusning hos alla nybyggarna — som de skeppsbrutna numera kallade sig. Ett schema gjordes upp och tiden indelades så, att man under vissa timmar skulle arbeta på grottans utvidgning och under andra timmar läsa högt för varandra ur de lärorika och underhållande böcker som hade funnits på ''Forward''. De knackade ut ingången till grottan, så att man kunde gå rak och obehindrad genom den, och satte upp två dörrar, som hade tillhört skonarens kajuta. Sedan tog de itu med grottan. Med järnspett och hackor, hammare och mejslar slog de större pojkarna bort kalkstenen på grottans ena vägg, medan de mindre bar bort gruset. Efter en veckas arbete hade utrymmet ökats med några meter, och de tänkte fortsätta tills grottan blev dubbelt så stor som förut. På väggen, som vette mot floden och var tunnare, hade Gordon huggit upp ett fönster, så att dagsljuset kom in i bostaden. Tiden gick på detta sätt mycket fortare, och pojkarna var vid gott mod. Men en eftermiddag inträffade en händelse, som gjorde dem ganska ängsliga. Briant arbetade på den inre väggen, då han plötsligt avbröt sig. — Det är någon som skriker inne i berget! utbrast han. Alla tystnade och spetsade öronen. Ja, verkligen, inne från berget hördes dova skrik och tjut, avbrutna av hesa rosslingar. — Vad kan det vara? undrade Moko förfärad. — Det måste finnas någon levande varelse där, sa Briant. De yngsta pojkarna började darra av rädsla. Pan, som hade legat och halvsovit, rusade upp och hoppade mot väggen, medan han tjöt och skällde ursinnigt. Därefter försvann han ut genom dörren. Hans skall hördes utanför grottan, sedan kom ett brak som om en bergvägg rasat. Så blev det tyst. Men efter några sekunder hördes åter skriket inifrån berget. Det lät som dödsskrän, blandade med ilskna morrningar. Så kom ett hemskt stönande, och sedan blev allt tyst igen. Pojkarna lyssnade andlöst, och de minsta kröp tätt intill varandra. Vad hade hänt? Vad kunde det vara för buller, och varifrån kom det hemska skriket? Efter en stund sprang alla ut, men de kunde inte upptäcka någonting ovanligt. De letade överallt för att se, om ett stenblock eller en jordhög hade rasat, och den ene efter den andra ropade högljutt på Pan. Men allt var som förut, och Pan var borta. Underliga till mods gick pojkarna in igen. Ingen fortsatte den dagen med arbetet på väggen. När natten kom, gick alla till sängs efter att ännu en gång ha varit ute och ropat på Pan förgäves. Då pojkarna nästa morgon åter tog itu med arbetet på kalkväggen, hördes det underliga ljudet från berget igen. Nu lät det mera som ett klagande tjut. Alla lyssnade, men det besynnerliga ljudet kom så långt inifrån berget, att man inte kunde avgöra, om det kom från en människa eller ett djur. — Det måtte finnas en grotta till längre in i berget, sa Briant, och det verkar som om en levande varelse vore instängd där. — Borde vi inte sluta upp med arbetet? frågade Cross. — Nej, sa Briant. Vi ska tvärtom försöka komma till den där andra grottan så fort som möjligt. Om det är någon därinne, så måste vi hjälpa honom. — Men om det är ett troll därinne, ropade Costar förskräckt. — Eller rövare, tillade Jenkins. — Eller farliga djur, inföll Garnett. — Då skjuter vi dem, svarade Gordon lugnt. — Ja, nickade Briant. När väggen är genombruten, ställer vi oss på vakt vid öppningen med laddade bössor. Vi måste få reda på vad det är, annars kan vi aldrig känna oss lugna. Hela dagen arbetade de på väggen med fördubblad iver. Då och då hördes det underliga tjutet, som blev allt starkare, ju mer de arbetade sig in i väggen. Under tiden strövade några av pojkarna omkring och letade efter Pan. Men inte ett spår av hunden kunde upptäckas, och fulla av oro gick pojkarna och lade sig, när kvällen kom. O hur lycklig är den som har Jesus till vän 2412 5031 2006-04-21T17:27:16Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :O, hur lycklig är den, som är Frälsarens vän :Och nu eger sin skatt hos vår Gud! :Ej beskifva förmår jag den friden som rår :Uti hjertat hos älskande brud. '''2.''' :Denna friden blef min, när jag skyndade in :Full af synder i frälsningens hamn; :När jag blott kunde tro, hvilken glädje och ro, :Hvilken himmel jag fann i Guds namn. '''3.''' :Ack, en himmel det är vara Frälsaren när, :Och Guds änglar de kunna ej mer :Än min själ, uti fröjd sjunga kärlekens höjd, :Och tillbedjande böja sig ned. '''4.''' :Och min Jesus behag sjäng jag natt, sjöng jag dag :Och min salighet stod på sin höjd; :"Han mig älskade nog då på korset han dog :För min skull" så jag sjöng full af fröjd. '''5.''' :Uti kärlekens famn bars jag in uti hamn :Bortom frestelse, synder och nöd. :Och jag kunde ej tro, att min saliga ro :Skulle störas af strid eller död. '''Ur:''' ''Herde-Rösten'', 1892. [[Kategori:Psalmer]] Diskussion:Stå upp, stå upp för Jesus 2413 5033 2006-04-21T17:57:43Z Agneta 53 Så har jag prövat att lägga in text i den sista rutan för sammanfattande kommentarer. Inte så sammanfattande precis, men lagt in text i alla fall. Centrering av verserna stör mitt läsande. Det skulle kunna vara smart med de löpande "kommentarrutorna om man där (lätt!) kan sätta in bara ett fotnotsnummer och så hamna nere i sammanfatningen,. Den rutan kanske kan heta fotnoter. För som nu har jag en FA-psalm nr 66 från Fälttågs-Sånger från 1916 med samma melodi och versrytm, men med tydliga anpassningar till FA:s behov. I stället för ytterligare en kolumn kunde det räcka med de två som finns och så en möjlighet att sätta ut fotnoter. Hoppas du tycker detta är en utmaning och därmed intressant.[[Användare:Agneta|Agneta]] 21 april 2006 kl.17.57 (UTC) När ditt mod i striden sviktar 2414 5039 2006-04-22T00:44:23Z Agneta 53 flyttar en text till wikisource {{Psalmartikel}} '''1.''' :När ditt mod o striden sviktar :Och din blick blir tåreskymd :Och nu förgäves riktar :Mot en stjärnlös himlarymd, :Tro mig, glädjen återvänder, :Om din själ du minner på: :Du står tecknad på Guds händer, :Skulle du väl sörja då? '''2.''' :Kastas du av vreda vågor :Uppå tvivlets ocean, :Står ditt eget verk i lågor, :Stänga törnen här din ban, :Hoppet dock sin fyrbåk tänder, :Och dess ljud du tyde så: :Du står tecknad på Guds händer, :Skulle du väl sörja då? '''3.''' :Söker frestaren dig fånga :Uti sina dolda nät, :Vilja världens lustar många :Locka dig i sina fjät :Om du blott till :Gud dig vänder, :Kan du svara frestarn så: :Jag står tecknad på Guds händer :Skulle jag väl synda då? '''4.''' :Nej, den hand, som mig välsignat, :Som för min skull färgats röd, :Som mig burit när jag dignat, :Som mig hulpit ur min nöd, :Denna handen får ej såras :Utav mina synder mer, :Och det öga får ej tåras, :Som mitt namn i handen ser. '''5.''' :I hans hand, o vilken lycka, :Får du vila denna dag :Och dig djupt i såren trycka, :Hämta kraft, då du är svag, :Och när Herren ilbud sänder :För att hämta dig. ack, då :Skall du bäras av hanshänder :Till ditt urhem i det blå [[Kategori: Psalmer]] Vår Gud är stor 2415 5040 2006-04-23T04:45:49Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vår Gud är stor: Med tusenfaldig tunga :Förkunnar skapelsen hans pris; :I världars här, vill jag med er ock sjunga: :Vår Gud är stor, vår Gud är vis! '''2.''' :Vår Gud är stor: En blick ifrån hans öga :Igenom alla världar ser; :Det finns ej gräns för Herrens allmakt höga, :Sitt värn och hägn åt allt han ger. '''3.''' :Hans nåd är ny, så jublar morgonstunden, :Och kvällen svarar: Det är sant. :Hans ära sjungs av fåglarna i lunden :Och furorna på fjällets brant. '''4.''' :Så upp, min själ, ditt lov att honom bringa :Med jorden och med himlarna! :Från allt, vad skapat är, må jublet klinga; :Vår Gud är stor, Halleluja! [[Kategori:Psalmer]] MediaWiki:Makebot-username 2416 5053 2006-04-23T09:37:39Z EnDumEn 2 svenska Användarnamn: MediaWiki:Makebot-search 2417 5065 2006-04-23T09:59:09Z EnDumEn 2 Gå till MediaWiki:Makebot 2418 5056 2006-04-23T09:41:33Z EnDumEn 2 svenska Dela ut eller återkalla robotstatus MediaWiki:Makebot-header 2419 5057 2006-04-23T09:50:53Z EnDumEn 2 svenska '''Byråkrater kan använda den här sidan för att dela ut eller återkalla [[m:Bot|robotstatus]] till användare.'''<br /> Robotstatus gör så att användarens redigeringar inte visas bland de [[Special:Recentchanges|senaste ändringarna]] eller på liknande listor. Användarkollektivets beslut och gällande riklinjer ska följas. MediaWiki:Makebot-change 2420 5058 2006-04-23T09:53:37Z EnDumEn 2 Åtgärd: MediaWiki:Makebot-comment 2421 5059 2006-04-23T09:54:09Z EnDumEn 2 svenska Kommentar: MediaWiki:Makebot-grant 2422 5060 2006-04-23T09:54:41Z EnDumEn 2 svenska Ge robotstatus MediaWiki:Makebot-revoke 2423 5061 2006-04-23T09:55:33Z EnDumEn 2 svenska Återkalla robotstatus MediaWiki:Makebot-logpagetext 2424 5062 2006-04-23T09:56:38Z EnDumEn 2 svenska Det här är en logg över ändringar av användares robotstatus. MediaWiki:Makebot-logpage 2425 5064 2006-04-23T09:58:05Z EnDumEn 2 Robotstatuslogg MediaWiki:Makebot-granted 2426 5071 2006-04-23T10:40:44Z EnDumEn 2 översätter Nu har [[User:$1|$1]] robotstatus. MediaWiki:Makebot-logentrygrant 2427 5073 2006-04-23T10:42:01Z EnDumEn 2 gav robotstatus till [[$1]] MediaWiki:Makebot-logentryrevoke 2428 5074 2006-04-23T10:42:28Z EnDumEn 2 översätter återkallade robotstatus från [[$1]] MediaWiki:Makebot-isbot 2429 5075 2006-04-23T10:43:49Z EnDumEn 2 översätter [[User:$1|$1]] har robotstatus. MediaWiki:Makebot-revoked 2430 5076 2006-04-23T10:46:36Z EnDumEn 2 översätter Nu har [[User:$1|$1]] inte längre robotstatus. Skynda till Jesus, Frälsaren kär 2431 5088 2006-04-23T13:46:48Z Agneta 53 Ur Sånger till Lammets lof nr. 1 (1877) {{Psalmartikel}} '''1.''' :Skynda till Jesus, Frälasaren kär; :Se, i sitt ord vägen oss lär! :Ja, mitt ibland oss står han ju här, :Ropande vänligt: Kom! :ljuvligt, ljuvligt bliver det förvisst, :När vi, rene från all synd och brist, :Alla tillsammans mötas till sist :Hemma hos Herren Gud. '''2.''' :"Låten små barnen...!" :O, må hans röst :Fylla var själ med glädje och tröst! :Må han sitt tempel få i vårt bröst! :Lyssna, o själ, och kom! :Ljuvligt o.s.v. '''1.''' :Ännu i dag är han bland oss kvar, :Ännu en kärleksbjudning han har. :Hör, huru milt han ropar en var: :Lyssna, o själ, och kom! :Ljuvligt o. s. v. [[Kategori:Psalmer]] Bild:Exempel.jpg 2432 5094 2006-04-23T18:02:17Z EnDumEn 2 rättar Blommor och bin. Foto: [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]], 19 april 2006 Fotografen tillåter att bilden används och sprids enligt licensen [[w:GFDL]]. Evigt strålar Faderns kärlek 2433 5116 2006-04-24T09:01:56Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Evigt strålar Faderns kärlek :Från hans fyrbåk skön och klar, :Men de mindre ljus kring stranden :Oss i vård han lämnat har. :Låt de mindre ljusen brinna, :Lysa upp den vilda sjö! :Någon väderdrifven sjöman :Kan du rädda från att dö! '''2.''' :Syndens natt så mörk sig breder, :Hör den vreda böljans brus! :Längtansfullt så månget öga :Ser mot stranden efter ljus. :Låt de mindre o.s.v '''3.''' :Håll din lampa klar, min broder: :Seglar´n som från stormfyllt haf :Sträfvar nu att hinna hamnen, :Kan i mörkret gå i kvaf! :Låt de mindre o.s.v [[Kategori:Psalmer]] Författare:Henrik Menander 2434 5119 2006-04-24T15:52:45Z EnDumEn 2 '''Henrik Menander''' (1853 - 1917) [[w:Henrik Menander|Biografi i Wikipedia]] ==Verk== *[[Arbetets söner]] ==Översättningar== *[[Internationalen]] från franska [[Kategori:Författare|Menander]] Arbetets söner 2435 5203 2006-05-05T12:37:51Z EnDumEn 2 kat {{Titel|Arbetets söner|Henrik Menander| kommentar=''Texten är skriven till en melodi av Nils Peter Möller''}} <div class="vers"><pre> Arbetets söner sluten er alla till våra bröder i syd och i nord! Hören I ej hur mäktigt de skalla ut över världen befrielsens ord? Ur den förnedrande träldomens grift, upp till en hedrande ädel bedrift! Oket med påskriften: "Bed och försaka!" länge oss nertryckt i mörker och nöd; Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd! Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd! Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik. Hjärtlöst har makten under sig slagit alla dess håvor rovdjuret lik. Mot den förödande guldkalven stod kampen med glödande känslor och mod. Käckt mot förtrycket ett värn vi oss dana fältropet genom nationerna går: Sluten er under vår enighets fana, fällen ej modet och segern är vår! Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår! </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Henrik Menander]] Hymn till den själiska skönheten 2436 5123 2006-04-24T18:12:41Z EnDumEn 2 {{Titel|Hymn till den själiska skönheten|Percy Bysshe Shelley| kommentar=''Svensk översättning av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]]}} <div class="vers"><pre> En okänd andekrafts fördolda ham är midt ibland oss, trolsk och aningsrik, och luftig lik en vind och blomdoft lik och lik den bleka glimt, som skymtar fram af månsken bakom bergens furutäckta kam, den ger ett flyktigt, skirt behag åt själar och åt anletsdrag. Den är oss kär som minnet af musik, som kvällens skimmer, nattens sus och skyars färd i stjärneljus, ej blott för ljufhets skull, men kär för allting underbart den innebär. Du skönhetsande, hvilken helgar allt i mänsklig form och tanke, som har fått ett återsken af dig, hvart har du gått? Hvi sågs du blott i flyende gestalt från denna sorgens dal, där allt är tomt och kallt? Spörj, hvi en regnbågsbild, som flytt, när solen skymts — ej tändts på nytt, hvi lifvets syner släckts som stjärneskott, hvi födelsen och döden kom, hvi ljus och skugga växla om i lifvets som i dygnets lopp, hvi hat och kärlek finns och sorg och hopp! Men ingen röst från ofvan ger ett svar åt skald och siare, som spörja så, och namnen Himmel, Dämon, Ande stå som minnen af en olöst fråga kvar. blott ljud, som lockat oss, men ej tydt gåtan klar. ty hvad är allt den vise vet — fåfänglighet, förgänglighet! Likt bergens töcken är det svar vi få, likt ett ackord, i natten hördt, från strängar, hvilka vinden rört likt månljus på en nattmörk ström, en skymt af sant och skönt i lifvets dröm. Vår själftillit, vårt hopp, vår kärlek går och kommer likt en sky, som flyr förbi. Odödlighet och allmakt ägde vi, om, höge ande, du, som allt förmår i all din härlighet, blef ständig gäst i vår. Du sympatiens sändebud från blick till blick hos man och brud, du element, som tankar klarna i som ljus i natten, dröj och gif dig helt åt oss i död som lif, ty utan dig är lif som död af mörker fullt och skräck och själanöd! Som barn jag sökte andar och jag sprang att finna dem, när stjärnor lyste tyst i skog, i skumt gemak, där byst vid byst af hädansofna skymtade — jag tvang min röst att ropa namn af hemsk och sällsam klang. Ej ljud vardt hördt, ej svar jag fick, men när i drömmar sänkt jag gick en vår, då allt, af milda vindar kysst, slog ut i knopp och väcktes opp till sång och doft och sommarhopp, med ens din närhet jag förnam, då skrek jag till — i salighet jag sam. Har jag ej ägnat allt min makt förmår åt dig, du Majestätiska Behag? Fantomer nu som då frammanar jag, mitt öga fuktas och mitt hjärta slår, när bäfvande och rörd med dem jag går i slott, af trolska syner byggdt, och lyss till höga tankars flykt. Spörj dem, om hopp har lyst i mina drag, som ej förbands med svärmeri att du skall lösa världen fri ur träldomens och mörkrets famn och bringa oss allt ljuft, som ej har namn! Mot aftonen blir dagern mera blid och allvarsam, det är en harmoni i allt vi se, när sommarn är förbi, ett klarblått ljus i skyn, en höstens frid, som icke hörts och setts och känts i sommartid. Så låt din kraft, som djup och rik, naturens egen sanning lik, steg ned i mig som ung, med åren bli en fridens stilla kraft i mig, som älskar dig och som af dig, du ljusa ande, lärt och lär att sky mig själf och älska allt, som är! </pre></div> [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Percy Bysshe Shelley]] [[Kategori:Gustaf Fröding]] [[Kategori:Översättningar]] [[en:Hymn to Intellectual Beauty]] Malldiskussion:Titel 2437 5125 2006-04-25T08:20:59Z EnDumEn 2 exempel ==Exempel== Mallen kan användas på flera olika sätt: ===Bara titel=== <nowiki>{{Titel|Verkets titel}}</nowiki> visas som {{Titel|Verkets titel}} ===Titel och författare=== <nowiki>{{Titel|Verkets titel|Författare}}</nowiki> visas som {{Titel|Verkets titel|Författare}} ===Navigation i ett större verk=== <nowiki>{{Titel|Verkets titel|förra=[[föregående del]]|nästa=[[nästa del]]}}</nowiki> visas som {{Titel|Verkets titel|förra=[[föregående del]]|nästa=[[nästa del]]}} ===Kommentar till texten=== <nowiki>{{Titel|Verkets titel|kommentar=''Den här är en kommentar till Verkets titel''}}</nowiki> visas som {{Titel|Verkets titel|kommentar=''Det här är en kommentar till Verkets titel''}} ==Diskussion== Jag vet ett land ett härligt land 2438 5127 2006-04-25T15:20:19Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag vet ett land, ett härligt land, :Der intet moln är mer, :Och Frälsaren är sjelf dess ljus; :Dess sol går aldrig ner. :''Kör:'' :''Den som korset tåligt bär,'' :''Han med kronan prydes der'' :''Och får bo hos Jesus kär'' :''Uti fröjd evinnerlig.'' '''2.''' :På andra sidan lifvets haf, :Det fins ej storm ej natt; :Det landet har ett mildt klimat, :O, vare der vår skatt! :''Kör'' '''3.''' :Der är vårt hem, der är vår slägt, :Frälst från allt jordens tvång, :Och dem vårt hjerta älskat här, :Oss möta der en gång. :''Kör'' '''4.''' :Från denna jords fåfänglighet :Dit upp vår längtan står, :Der Zions folk i evig fröjd :Guds lof på harpan slår. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] Nästan en kristen 2439 6341 2006-06-30T23:10:53Z Tournesol 80 flyttade [["Nästan en kristen"]] till [[Nästan en kristen]] {{Psalmartikel}} '''1.''' :"Nästan en kristen" — än har jag tid; :Snart vill jag börja söka min frid; :Mången i blindhet så säger till Anden: Gå, :När det blir lägligt, då ger jag dig bud! '''2.''' :"Nästan en kristen" — tiden är kort! :"Nästan en kristen" — gå icke bort — :Jesus dig manar på, änglar i väntan stå, :Vänner i bön också: Nu vänd dig om! '''3.''' :"Nästan en kristen" — stanna och lär, :"Nästan en kristen" — döden är när! :"*Nästan" då ej förslår; trots hvarje tviflans tår, :Ryslig din dom du får: '''Dörren är stängd.''' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Erik Nyström]] [[Kategori:Ira D. Sankey]] Mall:Qinfo 2440 5218 2006-05-05T19:07:56Z Dr Fredrik Haeffner 58 uppdaterad från Wp <sup><span class="noprint" title="{{{1}}}" style="color: {{{2|blue}}};border: 1px solid {{{3|orange}}}; background:transparent;">{{{id|N}}}</span></sup> Malldiskussion:Qinfo 2441 5133 2006-04-25T23:15:31Z Dr Fredrik Haeffner 58 Användarhandledning Mall för Snabbinformation som poppar upp när musen pekar på markören "N" (funktionen heter ''tooltip'' på engelska) * Parameter 1 är obligatorisk och ska innehålla informationstexten * Parameter id är valfri och kan ange en alternativ markör. Standard är "N" * Parameter 2 är valfri och kan ange alternativ färg för markören Wiki eller HTML formatering kan ''inte'' användas inuti "pop-up"-texten. Exempel: Standard <nowiki>{{Qinfo|Här är texten}}</nowiki> ger Peka med musen på denna{{Qinfo|Här är extrainfo}} lilla markör... Med alternativ markör: <nowiki>{{Qinfo|Här är texten|id=Peka här|yellow}}</nowiki> ger Peka med musen på denna{{Qinfo|Här är extrainfo|id=Peka här|yellow}} lilla markör... Gode herde, led och bär oss 2442 5252 2006-05-09T10:51:33Z Dr Fredrik Haeffner 58 typo {{Psalmartikel}} '''1.''' :Gode herde, led och bär oss, :Lys oss med ditt klara ord, :Uti nödens stund bliv när oss, :Duka oss ditt rika bord. :Dyre Jesus, Dyre Jesus, :|:Vårda själv din egen hjord! :| '''2.''' :Du rår om oss: o så tag oss :Sjelf om hand i nöd och strid; :Herre, drag oss :Åter hem och var oss blid; :Dyre Jesus, Dyre Jesus, :|:Hör oss, hjälp oss, giv oss frid!:| '''3.''' :Du vill oss ju ej förkrossa, :Fast vi syndat mot dig så, :Du har nåd att oss förlossa, :Kraft att rena oss också; :Dyre Jesus, Dyre Jesus, :|:Bittida till dig vi gå.:| '''4.''' :Tidigt lär oss dig att söka, :Tidigt göra ditt behag, :Och vår tro och kärlek öka :Mer och mer för varje dag. :Dyre Jesus, Dyre Jesus, :|:Sist oss alla till dig tag!:| [[Kategori:Psalmer]] Gud, jag hör hur torra länder 2444 5142 2006-04-27T09:24:45Z Agneta 53 Både [N] och en fotnot finns här. {{Psalmartikel}} '''1.''' [[#1|¹]] :Gud, jag hör hur torra{{Qinfo|I SMF:s sångbok 1894 ändrat till 'öde'}} länder :Riklig nåd från höjden få: :Ymnigt regn ditt folk du sänder; :Låt mig några droppar få! :Mig också, Mig också, :Låt mig några droppar få! '''2.'''{{Qinfo|V.2, 3 och 6 ej med i Sv Söndagsskolsångbok 1908}} :Värdes , Fader, mig ej glömma, :Fast jag syndat mot dig så, :Att du kunde mig fördöma; :Låt ock mig benådning få! :Mig också, Mig också, :Låt ock mig benådning få! '''3.'''{{Qinfo|V.2, 3 och 6 ej med i Sv Söndagsskolsångbok 1908}} :Jesus kär, gå ej förbi mig, :Dina armar kring mig slå; :Kom och tag din boning i mig, :Kalla, hämta mig också! :Mig också, Mig också, :Kalla, hämta mig också! '''4.''' :Ande god, gå ej förbi mig! :Syn av dig de blinda få; :Trones blick på Jesus giv mig, :Mod att fram i striden gå! :Mig också, Mig också, :Mod att fram i striden gå! '''5.''' :Upp till helig kärlek tänd mig :Och i blodet ren mig två, :Nåd och kraft från höjden sänd mig :Att till änden fast bestå! :Mig också, Mig också, :Att till änden fast bestå! '''6.'''{{Qinfo|V.2, 3 och 6 ej med i Sv Söndagsskolsångbok 1908}} :Glöm ej mig, mig bär till hjorden, :Att jag den tillhöra må; :När du vattnar torra jorden, :Gud, min själ välsigna då! :Mig också, Mig också, :Gud, min själ välsigna då! <span id="1">¹ Till ''Svenska Missionsförbundets sångbok'' 1894 fick Erik Nyström inte använda sina tidigare översättningar till ''Sånger till Lammets lof 1877'' av upphovsrättsliga skäl. Till nästa utgåva 1920 återgick man dock till den tidigare översättningen.</span> [[Kategori:Psalmer]] Författare:Louise Ahlén 2445 5143 2006-04-27T10:56:54Z EnDumEn 2 '''Louise Ahlén''' ==Verk== *[[Du gamla, du fria]] (vers 3 och 4) [[Kategori:Författare]] MediaWiki:Editinginterface 2446 5157 2006-04-27T12:37:53Z EnDumEn 2 svenska '''Varning:''' Du redigerar en sida som innehåller ett systemmeddelande för MediaWiki-programvaran. Ändringar av den här sidan påverkar utseendet på användargränssnittet för andra användare. MediaWiki:Randomredirect 2447 5164 2006-04-27T12:56:11Z EnDumEn 2 Slumpomdirigering Användare:Liftarn 2448 5168 2006-04-27T19:40:26Z Liftarn 62 interwiki [[en:User:Liftarn]] Judereglementet 2449 5169 2006-04-28T01:53:52Z Thuresson 20 {{Infobox|text=Denna förordning om judarnas liv i Sverige utfärdades 1782. Vid arbetet använde man utländska reglementen som förebild, särskilt den preussiska motsvarigheten. Dock infördes inte regler för att begränsa nativiteten och inte heller ålades judarna att bära några särskilda kännetecken. Judarna fick endast bo i Stockholm, Göteborg eller Norrköping; senare fick de även bosätta sig i Karlskrona. Förordningen upphörde att gälla 1838. Se även Wikipedias artikel om [[:w:Judereglementet|Judereglementet]]}} [[Image:Judereglementet 1782.jpg|thumb|300px|Judereglementets första sida]] ;Kongl. Maj<nowiki>:</nowiki>ts och Riksens ;commerce collegii ;REGLEMENTE, ;för them af Judeska Nationen, ;som wilja hit i Riket inflytta och sig ;här nedsätta Gifwit i Stockholm then 27 Maji 1782 Sedan Hans Kongl. Maj:t, enligit Riksdags-Beslutet af then 26 Januarii 1779, i Nåder behagat tillåta Judar, at hit til Riket inflytta, och sig härstädes nedsätta, under åtnjutande af en fri Religions-öfning, och sådane förmoner, som med Statens säkerher och Samhällets trefand bäst kunna förenas, och hwarmid för Judarne, så wäl som andre fremande Religions förwandter, the almänna wilkoren äro lagde til grund, at the icke under någon förewändning måge antagas uti Rikets högre eller lägre Embeten och Snilor, icke åtnjuta någon Riksdagsmanna rätt, icke på något ställe i Riket inrätta publique Scholæ-hus til theras Läras utwidgande, icke genom någre wid theras gudstienst höflige Ceremonier gifwa anledning til förargelse, och at Judarne ej måge tillåtas, at hålla theras Synagoga på flere ställen, än i the Städer, som them til hemwist blifwit anwiste, samt at the inga sammankomster uti sina hus til theras Religions öfning måge anställa; Så har Kongl. Maj:ts och Riksens Commerce-Collegium funnit sig böra til närmare underrättelse för the Judar, som i Riket wilja inflytta, et sådant Reglemente utfärda, som följer: §1 Hwar och en fremande Jude skal ofördröjeligen, och sist inom åtta dagar efter ankomsten til Riket, anmäla sig hos Konungens Befalningshafwande uti första anländningsorten, och hos honom inlemna sina pass och betyg om frägd och ärende, hwilka betyg av den ortens Judskaps Äldste der Juden senast haft sit hemwist, böra wara utfärdade samt af wederbörande Magistrat bestyrkte. Inkommer någon Jude i Riket, antingen utan pass och bewis om thes goda frägd, eller ock thesse bewis skulle finnas opålitelige, eller icke ländande till Judens förmon, äger Konungens Befalningshafwande, at en sådan genast utur Riket förwisa. Men är inkommande Jude försedd med sådane bewis om thes frägd, at therwid ei något är att påminna, blifwe han så genast af Konungens Befalningshawande förpassad til then af the trenne här nedanföre nämnde, och för Judeska Nationen privilegierade Städer, thit Juden sig förfoga wil, i hwilket pass införes, at innehafwaren under påstående resa, hwarken i Städer eller på Landet må idka någon handel eller warubyte, under hwad förewändning thet wara må. §2 Enär Jude til privilegierad Stad ankommit, gifwe han då, inom sex weckors tid efter ankomsten, hos Magistraten tilkänna, om han sig therstädes, eller i annan privilegierad Stad nedsätta wil, eller ock åter gå ur Riket. I then första af thesse händelser utsätter efterföljande 8:de § huru Jude sig widare förhålla skal, till winnande af et ordenteligt Skyds Bref, för at såsom Husfader eller Husbonde börja och fortsätta sin handtering; Men wilJude flytta til annan privilegierad Stad, eller ock åter begifwa sig ur Riket, blifwe han af wederbörande försedd med ytterligare nödigt Resepass hwaruti all slags handel eller warubyte honom under pågående resa strängeligen förbjudes. Under thet at ofwannämnde sex frihets weckor råda samt intil thes Jude sit Skydsbref erhållit, blifwer honom likaledes all handel och rörelse förbuden, wid Femtio Riksdalers wite. § 3 I likhet med hwad således om alla hit inkommande Judar stadgadt är, böra jemwäl the Judar, hwilka redan til Riket inkommit, men ännu ej äro försedde med erforderligt tilstånds bref, anmäla sig, och nödige bewis om thereas frägd förete, i Stockholm hos Herr Riks Rådet och Öfwer Ståthållaren, samt i the öfrige orter, hos närmaste Landshöfdinge, inom Sex weckor ifrån thetta Reglementes kungörande; hwarefter med them på sätt som angående utrikes ifrån kommande Judar nu är förordnadt widare förfaras skal. §4 Wederbörande åligger noga hand theröfwer hålla, thet ingen utifrån kommande Jude må såsom Domestiquer med sig uti Riket insmyga någre så kallade tiggare Judar, eller sådane, som ej äro försedde med behörige bewis om theras frägd. §5 Uti följande trenne til Judarnes etablering privilegierade Städer, nemligen Stockholm, Götheborg och Norrköping, blifwer them tillåtit, at idka all loflig handel, så i gross såsom i minut, then senare dock ej annorlunda, än uti öpna bodar, men icke genom kringlöpande i husen och på gatorne. §6 The i gross handlande Judar äga, jemte rättighet, at anlägga och sköta Fabriquer, samt deltaga i Skeps Rederier, Handels Compagnier och Skeps Warf, i synnerhet at drifwa handel med Wäxlar, Actier och publique Papper, äfwen som them är obetagit att ingå i entrepenader och allmänna lefwerantser; wid hwilket allt och så länge de sig wäl och til Allmänhetens nöje upföra, de hafwa at åtnjuta lika friheter med inhemske Grosshandlare. §7 En Jude må för öfrigt nära sig med Konst-målning, gravering, Pitschers stickning, Diamants och andra ädla stenars slipande, Optisk glasslipning, samt allehanda Mathematiske och Mechaniske Instrumenters förfärdigande, Desseiners och Mönsters ritande, Brodering och annan konstig söm, Lack-tilwerkning, Penne-beredning, Kork-skärning, och thylike arbeten, som ej höra under Skrå. §8 Wil en til privilegierad Stad ankommen, och på sätt som ofwan Stadgadt är, til thes frägd dokänd Jude, sig therstädes under Kongl. Maj:ts betrodd til handels, eller annan närings idkande, nedsätta, skal han thetta sit upsåt, och huru han sig nära wil, inom then i 2 föreskrefne tid, hos Magistraten anmäla, och sine medbragte Pass och Bewis thir ingifwa, samt bestyrka, det han kläder och husgeråd samt löpande owisse fordringar oräknade sjelf äger i contante penningar eller Wexlar et redbart Capital af Tu Tusende Riksdaler Specie, och det samma med sig i Riket inbragt. Enär thetta blifwit af Magistraten behörigen och skyndesameligen pröfwat, och then sökande för antagelig erkänd, bör Magistraten, inom fjorton dagar, sedan ansökningen giordes, wid answar utfärda för Juden et så kallat Skyds-bref, hwaruti honom tillåtes, at såsom Husfader eller Husbonde sig i Staden nedsätta, och lofligen försörja med then näring eller rörelse han utwaldt. På lika sätt förfares med en förut här i Landet warande och med behörigt tilstånds Resolution icke försedd Jude, som sig uti någon af the privilegierade Städer nedsätta wil. §9 Åstundar en i Landet född eller uppfödd Jude Son et thylikt tilstånds och Skyds-bref, til sinloflige fortkomst, åligger thet Magistraten, at hans ansökning, med åtföljande bewis, af Judeskapets äldste utfärdade, emottaga theras pålitelighet undersöka, och om therwid ej något är at påminna, honom Skyds-brefwet, wid här åfwan i 8 § nämnde tid och answar, meddela, sedan then sökande bewist sig äga et redbart Capital af minst Et tusende Riksdaler Specie. §10 Then Rabbin eller Föreståndare, som med Kongl. Commerce-Collegii tilstånd för Synagogans skul inkallas, ware undantagen från then skyldigheten, at något wist penninge capital eller egendom i Riket införa. §11 Förr än Jude sit Skyds-bref undfår, skall han til Stadens Cassa, en gång för alla erlägga Et hundrade Riksdaler Specie för rättigheten til Grosshandel, eller ock Munit handel i öppen bord, men til the öfrige här ofwanföre uti 7 § tillåtne handa arbeten, hälften eller Femtio Riksdaler Specie; hwarförutan han årligen, lika med Stadens Borgerskap, bör betala alla the pålagor, som honom genom wanlig taxering kunna åläggas, och för theras riktiga utgörande minst i Sex års tid, ställa wederhäftig Borgen, innan Skyds-brefwet honom meddelas. §12 Utom thet i 5 § för Judarne stadgade förbud emot minut handels idkande annorlunda, än i öppen Bod, skal them wara betagen all minut försälgning af victualie waror, Win, Brännwin, Dricka och Medicamenter. §13 Icke eller skal en Jude äga rättighet, at några marknader bewista utom then Stad, hwarest hän är bofast och sielf Handel eller Fabrique drifwer. §14 Widare förbiudes them, at idka Skrå handtwerkeri i gemen, wid then pligt som i nästa § stadgas. Men wilja Jude barn lära handtwerk äge thertil frihet, och arbete hos Christen mästare för Daglön, och måge ej uprätta egne werkstäder, eller sielfwe söka och winna Mästare bref. §15 Slagteri, Bryggeri, Bröd och Socker-bageri, jemte Win försälgning i munit, måge Judarne idka endast för egne och sine Trosförwanters behof, men icke för någon annans. Bryter någon häremot, pligte första gången Tio, andra gången Tiugu Riksdaler, och tredje gången ware han sin Näring och sit Skyds-bref förlustigt. §16 Wid then pligt, som i nästföregående § utsättes, förbiudes them likaledes, at befatta sig med Guld och Silfwer skedning §17 Förfalskar Jude Rikets mynt, thet förderfwar eller försämrar, på hwad sätt thet helst ske må, straffes efter Lag med spöslitning utan alt skonsmål eller undantag, och, ther brottet ej förtienar döds straff, förwises genast Riket. §18 Til beqvämlighet för Judarne i theras Religions öfning, och i synnerhet på thet the innom sin Communauté måge, så i anseende til theras näringar och handel, som enskilte hushållning, kunna räcka hwarannan hielpsam hand, skola uti förenämnda trenne privilegierade Städer them utses tienlige bonings tractater, hwarest the uti hyrde eller egne köpte hus kunna wistas, sine Fabriquer inrätta och underhålla, samt hafwa öpna handelsbodar; de Judar som idka Grosshandel, obetagit, at hyra och hålla egna Magaziner ehwarest inom Staden de det nyttigast finna; äfwen som en sådan i Gross handlande Jude, hwilken har förmögenhet at köpa sit eget hus och det sielf jemte sin betjening bebo, må äga frihet, at et sådant på hwilket ställe i Staden han helst wil och för des rörelse tjenligast wara kan, för sig uti sit namn inlösa samt der bo och sin rörelse drifwa. §19 I sina lagliga ärender måge Judarne, försedde med vederbörlige Pass, färdas emellan Rikets Städer, och ther wistas, så länge the angelägenheter, hwarföre resan sker, sådant fordra; men ej måge de wid den plikt som i 15 § utsättes, idka minut handel uti någon annan ort, än i den Stad, hwarest de bo och taxeras. §20 På Landsbygden måge Judarne icke kringresa och Handel eller handtwerk Drifwa, wid Femtio Riksdalers wite. Eho, som thermed beträdes, skal under bewakning genast införas til den Stad, der han sit rätta hemwist hafwer. För Tienste Jude betale husbonden, och för Judeson hans föräldrar ofwanberörde plikt jemte skjutslegan och Krono Betientens beswär. Är den brottslige sjelf Husbonde erlägge han dessa utgifter. Gitter han sådant ej, warde de af Jude-samhället utan inwändning utsökte. §21 För then handels och närings frihet, hwilken i ofwanberörde måtto Judarne förunnas skola de af Konungens Befalningshafwande årligen taxeras til afgift åt Kronan och Staden. Och blifwe hwarie husfader eller husbonde answarig för theras Contributioner, som äro uti hans tienst under hwilken likwäl inge andre eller flere måge räknas och skyddas, än the som husfadren eller husbonden ständigt nyttjar uti sin handel eller näring, samt derjemte bo med honom uti samma hus. Och på thet oordning och misstag wid ofwannämnde taxering må förekommas, skal thet åligga Magistraten uti hwar och en af the til Judarnes etablering uplåtne Städer, at til Konungens Befalningshafwande, genast efter hwarje års mantals skrivning upugifwa extract utur längderna öfwer Judarne, samt äfwen thylike extracter utur Tull-Specialerna och Hall-Rätterne, med mera, öfwer theras kundbara rörelse; Ankommande uppå Konungens Befallningshafwande, sedan Jude-Sällskapet öfwer nyssberörde upgifter blifwit hördt, at på thesse grunder, sammantagne med hwar och en Judes införde rörelse Capital, samt enligit med hwad af Stadens Borgerskap efter enahanda fundament utgöres, utsätta en wiss Summa til Kongl. Maj:t och Kronan samt Staden; hwilken Jude-Sällskapet sedan äger, at sins emellan repartera samt specifice til Konungens Befalkningshafwande upgifwa; och blifwer Magistraten för upbörden theraf genom Stadens Upbörsmän, answarig. Hwad Judarnes betiening och tienstefolk beträffar, bör för hwar och en af them i årlig skatt erläggas, för the bättre Tre Riksdaler, för the sämre En Riksdaler och Tiugufyra Skill., samt för the sämste Tiugufyra Skill. Specie. Och skola Judarne i öfrigit wara frie för alla slags Contributioner, dock therunder icke begrpne tull och wanlig accis, de der warorna åtfölja och af Judarne så wäl som andre Rikets inwånare utgöras. §22 Judarne tillåtes, at i hwarje af the för them utsedde Städer, inrätta en Synagoga, samt therwid hålla en Rabbin, med erforderlig betiening: Ankommande på Judarne sielfwe, hwad titul och wärdighet the inom sig wilja lemna för den person, som the til Synagogans Föreståndare utwälja. §23 Judarne måge här i Landet ingå giftermål blott med sina Religions-förwanter, men ei med några andra. Och skal thet par, som ärnar gifta sig, förut erlägga en gåfwa af Sex Riksdaler til thet i Stockholm inrättade Gardes-Barnhuset samt innan äktenskapet tillåtes hos Magistraten upte behörigt quitto öfwer denna summas riktiga utbetalande. Hwaremot Judarne komma at ifrån Wärfnings-Placater aldeles undantagas. §24 Ingen af the nu i Riket warande eller hädanefter inkommande Judar, skal äga frihet, at i thes tienst antaga och nyttja någon Svensk undersåte; hwaremot the af egen och andra Nationer måge hysa och underhålla så mycken betiening the behaga, med thet uttryckeliga wilkor, at Husbonden skal stå i answar, om någon af thes domestiquer med handel eller på hwad annat sätt som helst, bryter emot thetta Reglemente. §25 Ej måge Judarne på Sön- och Högtidsdagar öpna theras bodar til handel och köpenskap, eller sig andre göromål företaga, hwaraf förargelse ibland the Christne upwäckas kan, wid then plikt som Almänna Lagen å Sabbatsbrott stadgar. Icke heller må Jude hindra sina af annan Nation warande tienstehjon at bewista den Gudstjenst, hwartil desse senare sig bekänna, eller beswära dem på Sön- och Högtidsdagar med annat arbete än det som swenskt tienstefolk då wanligen pläga förrätta. §26 När Jude dör skal sådant hos de Embetsmän, hwilke warda Stadens police, anmälas, innan liket utföres; och skal för dem uti hwarje af förenämnde trenne Städer utses och anordnas en särskildt begravningsplats; hwilken dem likwäl åligger at sjelfwe inhägna. §27 Öfwer den dödes qwarlåtenskap bör under Judarnes Äldstes tilsyn et ordenteligt inventarium upprättas samt wid tio riksdalers wite inlemnas, i Stockholm til Förmyndare-Kammaren, och i Götheborg samt Norrköping til der warande Magistrat, jemte den wid bouppteckningar wanliga procentens erläggande. §28 Förmyndare äga Judarne at sjelfwe förordna, som wårda och förwalta den aflednes efterlemnade egenom samt hafwa tilsyn öfwer des barn, så länge de äro omyndige och inom Judesamhället uppfostras; dock hafwa Judarne så snart förmyndare tilsatte blifwit, at sådant jemte de antagne Förmyndarnes namn hos Magistraten anmäla. §29 Öfwer Judarnes giftermål, födde och döda skola deras Äldste hålla och til Magistraten årligen afgifwa twänne Tabeller efter det Formulaire, som Kongl. Commerce-Collegium dem til den ändan tillställa; af hwilka Tabeller den ena förblifwer wid Stadens Archivum och den andra till Kongl. Commerce-Collegium insändas bör. §30 Alla twister, som uti Judarnes arfssaker uppkomma, skola wid deras egen Rabbiner-Rätt och ej annorstädes uptagas och afgöras. §31 Upkommer twist emellan Christen och Jude och kan sanning ej utan ed utletas, aflägge då Jude sedan Domaren efter föregången laglig pröfning, dertil des bifall gifwit, denna ed uti Synagogan och i Domarens närwaro, på lika sätt samt efter enahanda eds-formulaire, som i dylikt fall nyttjas, då Judar med hwarandra till rätta gå. Beträdes Jude med falsk ed ware sig mot en Christen eller någon af Judarnes egen nation skal han utom det straff Rikets Lag i allmänhet för menedare utsätter genast förwisas landet. §32 Som Judarne äga at njuta all den säkerhet samt det beskydd til lif, heder och gods, som Swenske undersåtare tilkommer; så åligger dem deremot at i alla måtto ställa sig Sweriges riges Lag och Regeringsrätt samt detta Reglemente til efterrättelse; och warda de för öfrige strängeligen åtwarnade att ej på något sätt med och eller gerning den Christna församlingen förolämpa. §33 I händelse någon af Judisk Nation, som wore antingen af serdels stor förmögenhet eller ock ägde någon förut här obekant kunskap, hwarmed han wille hit inflytta och börja någon ny och förut opåtänkt handelsgren eller slögdeinrättning, som finnes lända Riket til en besynnerlig förmon och nytta, skulle sådant hos Kongl. Commerce-Collegium tilkänna gifwa, så wil Kongl. Collegium efter therwid sig företeende anlednngar, en sådan hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla til någre specielle förmoners och rättigheters åtnjutande utöfwer hwad i thetta Reglemente, som för Judeska Nation i allmänhet är gällande, finnes stadgat. Stockholm then 27 Maji 1782 På Dragande Kall och Embetes wägnar GUSTAF CELSING J. Silfverschöld, A. Lissander, J.J. Westberg, Gab. Kling, G. v. Körning, A. von Plomgren, M. Adlerstam, P.Dan.Holmér, P. Printzsköld, C.D. Gyllenborg, S. Forseen, L. Rosenborg, A. Faxe, C.E. Lagerheim, M. Tavelin, J.J. Osængius, J. Jernberg, G.A. Gyllenborg [[Kategori:Historiska dokument]] Med snabba steg Guds pilgrim går 2450 5172 2006-04-28T07:21:56Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Med snabba steg Guds pilgrim går :Mot himlens sköna land :Han sjunger full af fröjd; jag får :Det bättre högre upp :''Kör'' :''O, hvad frid och fröjd i himlens höjd'' :''Då jag får se min Gud!'' :''Se änglar då kring tronen stå'' :''Välkommna Lammets brud!'' '''2.''' :Hans väg igenom öknen bär, :Af vilddjur stäns ibland; :Han lyfter stafven, sjunger der; :Blir bättre högre upp. :''Kör'' '''3.''' :Då frestar'n säger: följ ej Gud, :Men fly från kamp och strid. :Han hör en röst, ett fridens bud: :Blir bättre högre upp. :''Kör'' '''4.''' :Om konden bleknar om ock nöd :Och sorgen tränga på, :Han sjunger glad intill sin död: :Blir bättre högre upp. :''Kör'' :'''5.''' :Och när vid Jordans flod han står, :Ser Paradisets strand, :Då änglars sång hans öra når: :Blir bättre högre upp. :''Kör'' '''6.''' :Ej hörs farväl, ej skiljs man mer :I himlens sälla land. :Af evig fröjd vi sjunga der: :Allt bättre högre upp. ''Kör'' [[Kategori:Psalmer|Med snabba steg Guds pilgrim går]] Låt synden ej råda 2451 5173 2006-04-28T13:31:00Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Låt synden ej råda, :För frestelsen fly; :Var seger dig hjälper :Att vinna en ny. :Mot lustarna vaka :Och strid som en man; :Se stadigt på Jesus :Dig seger ger han. '''2.''' :Fly onda kamrater, :Mot skämt var på vakt, :Guds namn håll i vördnad, :Han därpå ger akt. :Gör allting med allvar, :Var vänlig och sann; :Se stadigt på Jesus, :Dig seger ger han. '''3.''' :Och honom, som vinner, :Är kronan beskärd; :I tron skall du vinna, :Fast mörk är din flärd. :Dig Gud kan bevara, :Dig stärka han kan; :Se stadigt på Jesus :Dig seger ger han. [[Kategori:Psalmer]] Pris vare dig, o Jesu huld 2452 5176 2006-04-28T21:36:30Z 81.226.70.203 mellanslag {{Psalmartikel}} '''1.''' :Pris ware dig, o Jesu huld, :För nådens dyra ord, :Mer wärdt än silfwer eller guld, :Och allt på denna jord! '''2.''' :Ja, hwad är ädelstenens glans :Och äkta perlan sjelf {{Qinfo|Och varje jordens skatt (L. S. 1868)}} :Mot ordets sköna löfteskrans, :Mot lifwets klara elf?{{Qinfo|Vårt ljus i tidens natt (L. S. 1868)}} '''3.'''{{Qinfo|Ingår ej i (L. S. 1868)}} :Den wäg, som nysz i mörker låg, :hur blef med ens den klar, :Blott jag i ordets ljus den såg, :Och sjelf ej omsorg bar! '''4.'''{{Qinfo|Ingår inte i (L. S. 1868)}} :En blick in i desz helgedom, :Hur den förwandlar allt! :Den werld, som nysz war mork och tom, :Får der en ny gestalt. '''5.'''{{Qinfo|Vers 3 i (L. S. 1868)}} :Det ger den döde lif på nytt, :Gör glad den nysz gick böjd, :Hur mycken nöd det ren förbytt :I outsäglig fröjd! '''6.'''{{Qinfo|Vers 4 i (L. S. 1868)}} :Ty nog och öfwernog det har :För hela werldens törst, :Hwarhelst den gör sig uppenbar, :Der den ock är som störst.{{Qinfo|Ja, även är som störst. (L. S. 1868)}} '''7.'''{{Qinfo|Vers 5 i (L. S. 1868)}} :O kunde jag då, Herre kär, :Af hjertat tacka dig :För detta dyra ord, som är :Ett ljus på all min stig! '''8.'''{{Qinfo|Vers 6 i (L. S. 1868)}} :O, gif det wingar — sänd det ut :Kring hela jordens rund! :Förena folken så till slut :Uti ditt fridsförbund! '''9.'''{{Qinfo|Vers 7 i (L. S. 1868)}} :Att snart från söder och från nord :En ewig lofsångs ton :Till himlaskarans fröjd blir spord :Inför din äras tron! [[Kategori:Psalmer]] Jag är så glad, att mig Gud håller kär 2453 5177 2006-04-29T09:33:19Z Agneta 53 Skulle vara bra om de kan ligga bredvid varandra för ökad jämförbarhet. {{Psalmartikel}} '''Version 1. 1877''' '''1.''' :Jag är så glad, att mig Gud håller kär, :Boken han gav mig, mitt hjerta det lär; :Härliga ting uti bibeln jag ser, :Störst är dock det, att sin nåd han mig ger :''Kör:'' :''Jag är så glad att Jesus är min'' :''Jesus är min, Jesus är min.'' :''Jag är så glad att Jesus är min,'' :''Jesus är även min.'' '''2.''' :Fast jag i glömska hans kärlek försmår, :Dock han mig älskar, der wilse jag går; :Och när jag minnes hans kärlek så warm, :Strax will jag fly till hans älskade barm. :''Kör'' '''3.''' :Kan jag blott sjunga en endaste sång, :När jag får Konungen skåda en gång, :Detta för ewigt mitt ämne skall bli: :"Pris ware honom, som älskade mig!" :''Kör'' '''4.''' :Skulle ej jag honom älska också, :Han som i döden för mig wille gå? :O, när på korset min Jesus jag ser, :Jublar mitt hjerta och twiflar ej mer. :''Kör'' '''5.''' :Frågar man, hur jag är wisz uppå det? :Pris ware Jesus; jag säkert det wet: :Ty med min ande hans ande ju bär :Wittne derom, att han håller mig kär. :''Kör'' '''6.''' :Denna förwiszning mig fyller med fröjd, :Jag i min Jesus är salig och nöjd; :Djefwulen wiker, förskräckt i sitt sinn', :När han får höra att Jesus är min. :''Kör'' '''Version 2. 1894''' '''1.''' :Jag är så glad, att min Herre och Hud :Skickat ock mig sin barmhärtighets bud. :O, hvilka under hans bibel mig lär! :Störst är dock det, att mig Gud håller lär. :''Kör'' :''Pris vare Gud, som älskar mig så,'' :''Älskar mig så, älskar mig så;'' :''Pris vare Gud, som älskar mig så,'' :''Älskar just mig också!'' '''2.''' :Då jag mig irrade, fjärran ifrån, :Såg mig min fader och sände sin son, :Som i förbannelsen sänkte sig här :Att mig välsigna, ty Gud har mig kär. :''Kör'' '''3.''' :Kan jag blott sjunga en endaste ton :Hemma hos Gud för hans härlighets tron, :Det vill jag sjunga i evighet där: :Under af nåd, att han håller mig kär! :''Kör'' '''4.''' :Gud har mig kär, och hans kärlek så varm :Tände ock kärlekens eld i min barm; :Enfödde sonen, som offrade sig, :Gjorde mig klart, att han älskar ock mig. :''Kör'' '''5.''' :Frågar man, hur jag är viss däruppå — :Pris vare Gud! Han lärt mig förstå: :Anden han gifvit det vittne mig bär, :Att Herren Gud äfven mig håller kär. :''Kör'' '''6.''' :Säg, har jag då icke skäl vara nöjd? :Jesus i lif och i död är min fröjd! :Fly måste mörkret och hela dess här; :Inte jag räds, ty min Gud har mig kär. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] När han kommer, när han kommer 2454 5865 2006-06-16T18:23:43Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} ''Skillnaderna mellan den första översättningen av Erik Nyström och Lilly Lundequists version 1912 framgår av informationsnoten [N].'' '''1.'''{{Qinfo|LL = Lilly Lundequist i Sionstoner nr 358, 1912}} :När han kommer, när han kommer :Att samla de sina,{{Qinfo|Att samla tillhopa (LL 1912)}} :Sina kära, sina trogna{{Qinfo|De juveler som han vunnit (LL 1912)}} :En gång i sin famn,{{Qinfo|Så dyrt med sitt blod (LL 1912)}} :''Kör:'' :''Liksom morgonens stjernor'' :''De då skola lysa'' :''I hans krona föra ewigt''{{Qinfo|I hans strålande krona (LL 1912)}} :''Och sjunga hans namn.''{{Qinfo|Med evighetsglans (LL 1912)}} '''2.''' :Till sitt rike skall han samla{{Qinfo|Han ska samla, han skall samla (LL 1912)}} :De perlor han wunnit;{{Qinfo|Sitt rikes juveler (LL 1912)}} :Alla lammen skall han samla{{Qinfo|Alla rena, alla trogna (LL 1912)}} :En gång i sin famn.{{Qinfo|Guds älskade barn (LL 1912)}} :''Kör'' '''3.''' :De små barnen, de små barnen, :Som älska sin Jesus, :Som juveler han skall samla{{Qinfo|De ock äro hans juveler (LL 1912)}} :En gång i sin famn.{{Qinfo|Hans älskade barn (LL 1912)}} :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Skola vi väl alla mötas 2455 5180 2006-04-29T13:25:04Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Skola vi väl alla mötas :Boortom Kordanflodens brus :Och med alla frälstas skara :Evigt bo i fridens hus? :''Kör'' :''Möts vi då? Möts vi då'' :''På den andra sidan floden?'' :''Få vi mötas bortom floden,'' :''Dit ej några stormar nå?'' '''2.''' :Få vi mötas i den hamnen :Efter stormar, sorg och pust? :Få vi mötas, kasta ankar :Vid den sköna himlens kust? :''Kör'' '''3.''' :Mötas vi uti den staden, :Som vid livets klara älv :Är med jaspis, guld och pärlor :Byggd utav vår Fades själv? :''Kör'' '''4.''' :Där de återlöstas lovsång :Höjs i ljuvlig harmoni :Och allt skapat inför tronen :Stämmer upp sin melodi. :''Kör'' '''5.''' :Få vi möta våra kära, :Som här rycktes ur vår famn, :Se dem där uti förklaring, :Höra utav dem vårt namn? :''Kör'' '''6.''' :Få vi möta Herren Kristus, :När han hämtar hem sin brud? :Få vi slutas i hans armar :Och för evigt lova Gud? :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] Medan allting ler och blommar 2456 6127 2006-06-28T11:46:21Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Medan allting ler och blommar :Under livets korta vår, :Tänk på honom, som så trogen :Än vid hjärtedörren står! :''Kör:'' :''Öppna, öppna innan hösten'' :''Sopar varje blomma bort!'' :''Öppna, medan solen skiner,'' :''Levnadsdagen är så kort!'' '''2.''' :Jesus går invid din sida, :Månne okänd av dig än? :Månne han alltjämt skall komma :Dag från dag på nytt igen? :''Kör:'' :''Öppna, öppna, innan hösten'' :''Sopar varje blomma bort!'' :''Öppna, medan solen skiner,'' :''Levnadsdagen är så kort!'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Till det härliga land ovan skyn 2457 5183 2006-04-29T18:33:45Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Till det härligaland ovan skyn :Vi i tron skåda upp redan här, :Ty ett hem fast fördoldt för vår syn, :Har vår Jesus beredt åt oss der. :''Kör'' :|:''Om en kort liten tid,'' :''Vi får mötas på himmelens strand.'':| '''2.''' :Äfven vi på den ljufliga strand :Skola sjunga de saligas sång, :När förlösta från dödliga band :Vi vår Frälsare skåda en gång. :''Kör'' '''3.''' :Till vår älskade Fader och Gud :Vi vårt offer och tack lägga ner, :För den kärlek han skänker sin brud :Och den nåd som han dagligen ger. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] Amen sjunge var tunga! 2458 6283 2006-06-29T20:05:46Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Amen sjunge var tunga! :Amen är vår himlasång. :Amen får vi evigt sjunga, :Amen för Guds tron en gång. :Amen där är livets älv. :Amen kallar han sig själv '''2.''' :Amen, Herren Krist skall råda; :Amen är hans löftesord. :Amen, vi hans under skåda; :Amen, Herrens kraft är spord. :Amen, botad är all nöd; :Amen, bytt i liv vår död. '''3.''' :Amen, lov och pris och ära, :Amen, Lammet och vår Gud! :Amen klinge fjärran, nära! :Amen är vår lovsångs ljud. :Amen, snart vi kronan få. :Amen, amen ske alltså! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Till polens kalla gränser 2459 6269 2006-06-29T18:19:29Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Till polens kalla gränser, :Till Indiens ängd så huld, :Till flodens strand som glänser :I Afrika av guld, :Där pisangträden blomma :På palmbevuxen jord, :De ropa oss att komma :Med Kristi dyra ord. '''2.''' :Guds allmakt har där säte, :Där syns hans fingers spår, :Dock män'skan, hans beläte, :I djupa mörkret går. :Väl han ock där förnöjer :Med gåvor utan mått, :Med hedningen sig böjer :För död gudar blott. '''3.''' :Då vi hans nåd fått smaka, :Hans ljus betrakta få, :O, skall vår ljusastaka, :Inunder skäppan stå? :Må frälsning, frälsning skalla, :Må Herrens ord bli sänt, :Till dess bland folkslag alla :Messias namn bli känt! '''4.''' :Hans pris må vinden bära :Och vågorna ge svar, :Tills, likt ett hav av ära, :Från pol till pol det far, :Till dess vi frälsta skåda :Guds lamm, som dödat var, :Bland oss för evigt råda, :Vår Konung, Gud och Far! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] I den ljusa morgonstunden 2460 6118 2006-06-28T11:22:17Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :I den ljusa morgonstunden :Av din levnads korta vår :Fly till honom, som beständigt :Efter dig så triget går! :Giv ditt hjärta nu åt Jesus, :Han dig aldrig svika skall :Men dig följa hela vägen :Och bevara dig för fall! '''2.''' :Dröj ej, tills den kulna hösten :Gjort dig stapplande och svag! :Nu står solen högt på fästet, :Nu är salighetens dag. :O, så börja nu din vandring :Mot ditt rätta fadershem, :Och låt blick och hjärta stadigt :Vändas mot Jerusalem! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] I livets vår hur skönt att få 2461 6120 2006-06-28T11:23:29Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :I livets vår hur skönt att få :Vid Jesu hand till himlen gå :Och höra honom tala! :För farorna han varnar hult, :Och ingen kan så kärleksfullt :Oss trösta och hugsvala. '''2.''' :På öde hed, i tärnesnår :Han söker vart förlorat får :Med längtan och med smärta. :Och får till sig han locka fram :Ett litet vilsegånget lamm, :Hur fröjdas ej hans hjärta! '''3.''' :O, må vi då i livets vår :Med glädje träda i hans spår :Och göra, vad han bjuder! :Framåt, framåt vid Jesu hand! :Framåt mot glädjens strand, :Tills segerbudet ljuder! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Giv din ungdomsdag åt Jesus 2462 6115 2006-06-28T11:14:19Z Agneta 53 Kat. {{Psalmartikel}} '''1.''' :Giv din ungdomsdag åt Jesus, :Som så älskat dig, :Att för dig han villigt trampat! :Korsets tunga stig! '''2.''' :Giv din ungdomsdag åt Jesus, :Då blir glädjen sann, :Ty var viss, att ingen annan :Så dig glädja kan! '''3.''' :Giv din ungdomsdag åt jesus, :Snart den från dig går :Och du i den vida världen :Arm och hjälplös står! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Du ömma fadershjärta 2463 6275 2006-06-29T18:56:55Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Du ömma fadershjärta, som vakar över mig, :O, kunde rätt jag älska och rätt lovsjunga dig! :Du varnar mig så troget för alla dolda garn :Och gömmer under vingen ditt lätt försagda barn. '''2.''' :Du föder och du kläder och skyddar mig så väl :Och sörjer alla dagar för både kropp och själ. :Jag vore snart förgången, om du ej gjorde så. :O, kunde jag blott älska, blott älska dig ändå! '''3.''' :Giv, att med helig lydnad jag alltid ger dig rätt; :Gör dina bud mig kära, din börda ljuv och lätt! :Och när en fara hotar, en nöd förskräcker mig, :Hjälp, att jag genast skyndar i tro och bön till dig! '''4.''' :Ditt fadershjärta brister utav förbarmande, :Du ser, vadhelst mig felar, du känner allt mitt ve. :Om natten och om dagen ditt öga öppet står, :Och fadershanden räcker, så vitt som himlen går. [[Kategori:Psalmer]] [[kategori:Lina Sandell]] Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag 2464 5406 2006-05-25T14:37:47Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} 1. Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag? Den drabbar mig nära och fjärran. Hur skall jag på domens förfärliga dag Väl kunna bestå inför Herrran? Gud vare mig syndare nådig! 2. Jag bävar, då jag uppåt himmelen ser: Där stå mina synder beskrivna. Och kastar till jorden jag ögonen ner: Där äro de alla bedrivna. Gud vare mig syndare nådig! 3. Vart skall jag mig vända, var finner jag tröst I denna min jämmer och smärta? Förskräckt jag av ångest mig slår för det bröst, Som hyser mitt syndiga hjärta. Gud vare mig syndare nådig! 4. O Jesu, det blodet, som talar så milt, Ditt blod, som från korset flöt neder, Giv, att det på mig ej må bliva förspillt. På dig jag förtröstar och beder: Gud vare mig syndare nådig! O. Kolmodin, 1734 C. Dahl, 1807 F.M. Franzén, 1814 [[Kategori:Psalmer]] Hur' är dock människan så högt begifwen på 2465 5198 2006-05-04T09:57:59Z Damast 5 nn {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hur' är dock människan så högt begifwen på, :At blifwa wis och lärd, och höga ting förstå! :Man lärer dag frå dag, men ej det ena lär, :At all wår wetenskap dock idel styckwärk är. '''2.''' :Hwar til är mycket wett, förutan samwet godt? :De lärde ofta med förhärda lott; :Snart får en lärd Sophist en Atheist i famn, :Och sluter ting, som ej stå an en Christens namn. '''3.''' :Förståndet blåser up, och gör en sjelfwan stor; :Men mäst bedrages den sig sjelf för mycket tror. :Ho stint i solen ser, får på sitt öga starr: :Mångt barn är mera klokt, än mången höglärd narr. '''4.''' :Man hämtar wisdoms saft ur usla brunnars hål, :Och ej ur lifsens brunn, med trones gyldna skål. :Man söker werldsligt gagn, och egna gåfwors pris; :Den sådant winna kan, han hålles då för wis. '''5.''' :Men Christnas wishet står i gärning mer, än wett, :Mång hade mera ljus, om had' han mindre sett.[[#1|¹]] :Fast satan mycket wet, och är i all tinng lärd, :Kan han dock icke tro, är det ej heller wärd. '''6.''' :Ty lär at blifwa wis, tag frommas snällhet an: :Förgät den konst, som ej för Gudi gälla kan. :En gnista är ej sol, et sandkorn är ej berg: :Tro, störste Philosoph mot dig är minste dwerg. '''7.''' :Lär känna Gud och dig, så äst du rätlig lärd: :Om du får dårenamn, le åt den galna werld. :När jordisk wishet går om himlen felt till slut, :Har Gud, hwad galet war för werlden, walt sig ut. <span id="1">¹ Johannes 9: 39, följ.</span> '''Källa:'''''Andelig Dufworöst, 1771 [[Kategori:Psalmer]] Ack endast löv! 2466 6279 2006-06-29T19:02:00Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack endast löf! :O själ, begråt en tappad nådatid! :I werldens tjenst ett lif gått fram :Med brutna löften, synd och skam, :Och skörden — qwal och strid! :Ack endast löf! Ack endast löf! '''2.''' :Ack endast löf! :Ej någon frukt af lifwets arbetsdag: :Man sår sin säd, ack ogräs blott — :Man talar, men man gör ej godt — :Och skördar hugg och slag. :Ack endast löf! Ack endast löf! '''3.''' :Ack endast löf! :Och minnets qwal ej plånat skulden ut. :Och om du räknar år för år :Hwar dag som dig förlorad går, :Du märker då till slut — :Ack endast löf! Ack endast löf! '''4.''' :Med wiszna löf :Hwem dristar wäl för Mästaren sig te? :Hwem törs förutan kärfwar gå :Och fram för domartronen stå :Och låta honom se :Blott wiszna löf! Blott wiszna löf! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Erik Nyström]] [[en:Ira D. Sankey]] Klappande, klappande, vem är där 2467 5200 2006-05-05T07:50:49Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Klappande, klappande, hvem är der? :Wäntande, wäntande, skön han är! :Sådan pilgrim, sällsam, kunglig, :Har du aldrig skådat förr. :Will du ej, min själ, för sådant :Under låta upp din dörr? '''2.''' :Klappande, klappande, än han står, :Wäntande, wäntande, år från år; :Men det är swårt att öppna :Den dörren för den mängd :Utaf tistlar, ogräs, törne, :Som så hårdt den håller stängd. '''3.''' :Klappande, klappande, — står han än ? :Wäntande, wäntande, — hwilken wän! :Ja, den genomstugna handen :Klappar än med tålamod; :Törnekrönt, så mild han wäntar, :Han som gaf för dig sitt blod! [[Kategori:Psalmer]] Kategori:Anders Carl Rutström 2468 6328 2006-06-30T13:51:27Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Anders Carl Rutström|}} {{Wikipedialänk|Anders Carl Rutström}} [[Kategori:Författares verk|Rutström]] Kategori:Henrik Menander 2469 6325 2006-06-30T13:50:04Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Henrik Menander|}} {{Wikipedialänk|Henrik Menander}} [[Kategori:Författares verk|Menander]] Kategori:Carl Lundgren 2470 6324 2006-06-30T13:49:32Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Carl Lundgren|}} {{Wikipedialänk|Carl Lundgren}} [[Kategori:Författares verk|Lundgren]] Kategori:Nils Frykman 2471 6320 2006-06-30T13:46:25Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Nils Frykman|}} {{Wikipedialänk|Nils Frykman}} [[Kategori:Författares verk|Frykman]] Kategori:Falstaff, fakir 2472 6318 2006-06-30T13:44:14Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Falstaff, fakir|}} {{Wikipedialänk|Falstaff, fakir}} [[Kategori:Författares verk]] Sagan om Pomperipossa med den långa näsan 2473 5275 2006-05-11T10:31:22Z 85.226.230.28 {{Titel|Sagan om Pomperipossa med den långa näsan|Falstaff, fakir}} Det var en gång för många, många tusen år sen en förfärligt gammal trollpacka, som hette Pomperipossa. Det är inte precis något vackert namn, men ändå är det bra mycket vackrare, än vad hon själv var. Kan ni tänka er, hur hon såg ut? Hon hade två små röda ögon och en stor mun med bara tre tänder i. Och hon hade fullt med vårtor på händerna och en stor puckel på ryggen. Men det värsta var hennes näsa, för den var en hel aln lång. Ni kan tänka er, hur mycket snus, som gick åt, när hon snusade! Ett helt skålpund åt gången! Men det hade Pomperipossa råd till, för hon var rysligt rik. Hon bodde ensam i ett litet hus i skogen, och det huset var byggt av korv och skinkor, och i stället för tegelstenar var där stora stycken sirapsknäck. Så rik var Pomperipossa. Men ingen enda människa vågade sig till henne och knappt något troll heller, för hon var så förskräckligt elak. Om det kom någon till henne, förtrollade hon honom ögonblickligen till ett bord eller en kittel eller en griffel eller någonting annat. Hon var en mycket farlig trollpacka. Hennes största sorg var den, att hennes näsa blev längre och längre för varje gång hon förtrollade någon. Det var hennes straff! Så var där också en kung i det landet, där Pomperipossa bodde, och han hade en liten prins, som hette Pipi, och en liten prinsessa, som hette Fifi. De gick en vacker dag och promenerade i parken, ledsagade av en hovmarskalk, som var så fin, att han endast kunde svara "A!" eller "Ha!" till allt, som man sade till honom. - Jag vill gå ut i skogen! sade prins Pipi.<br> - A! sade hovmarskalken och följde med dem. Efter en stund kom de till ett träsk, och hovmarskalken blev våt om fötterna, för han hade sidenskor på sig. - Ha! sade han och vände genast om för att ta på sig ett par kragstövlar. Men innan han gick, lade han fingret på näsan och sade: Ba! - det skulle betyda: Vänta här, prins Pipi och prinsessan Fifi, tills jag kommer tillbaka med mina stora kragstövlar på mig! Men det förstod icke kungabarnen, utan de gick vidare i skogen. Det var just samma skog, i vilken Pomperipossa bodde. Alla fåglar började genast kvittra: Gå inte dit! Men prins Pipi förstod inte fåglalåt utan sade till sin syster: - Om vi skulle ge oss ut på äventyr? Det är så tråkigt hemma. Jag har visst sex öre. Hur mycket har du, prinsessa?<br> - Jag har bara ett enda öre, svarade Fifi, men jag kan steka äpplen.<br> - Då kan du ju nästan laga mat. Du får bli min hushållerska, sade prins Pipi. Och så vandrade de ut på äventyr i den mörka skogen, ända tills de kom till Pomperipossas lilla hus, som var byggt av korv och skinkor och sirapsknäck. - Låt oss äta kvällsmat! sade prins Pipi, som kände sig hungrig, och bröt en stor korv ur huset. Då stack Pomperipossa ut sin långa näsa genom fönstret och såg på dem. - Kom hit in! sade hon genast. Jag är er snälla gudmor. Ni skall få syltpannkaka av mig. Prins Pipi och lilla Fifi trodde henne och gick in, fastän de var fasligt rädda. - Hm! sade Pomperipossa och såg på dem. Jag har inte ätit gåsstek på bra länge... Och så trollade hon i luften, och strax blev prins Pipi och prinsessan Fifi till två små gäss, som betraktade varandra mycket förskräckta. - Hovmarskalk! ville prins Pipi skrika i sin ångest. Men det lät bara som "Kakaka". Han kunde inte tala längre, bara kackla.<br> - Aj! skrek Pomperipossa och tog sig åt näsan. Den hade blivit en aln till så lång med detsamma, som hon förtrollade Pipi och Fifi till gäss. - Det var rätt åt henne! skrek alla fåglarna i skogen.<br> - Vänta ni! ropade Pomperipossa och knöt näven åt dem. Jag skall skicka min trollkatt på er.<br> - Vi ska skaffa hjälp, sjöng alla fåglarna och flög sin väg för att be storken komma dit och ge ett gott råd. Storken är den visaste av alla fåglar, för han reser varje vinter till Egypten och studerar hieroglyfter på pyramiderna. - Nu ska ni få simma, mina små gäss! sade Pomperipossa och drev Pipi och Fifi framför sig med sin stora käpp. Det gör er så gott, och så smakar ni bättre, när jag steker er i kväll. Och så körde hon den stackars prinsen och prinsessan ned till sjön. - Kakaka! jämrade de sig, men de måsta ändå ut i det kalla vattnet.<br> - Säger ni kakaka? frågade Pomperipossa. Ni menar kanske syltpannkaka? hånade hon dem. De förtrollade gässen måste äta små svarta grodungar och vått gräs - det var annat det än syltpannkaka! Pomperipossa stod på stranden och stödde sig på sin långa näsa, som nu var lika lång som hennes ben. I detsamma hörde hon ett prassel bakom sig i skogen och vände sig om. Det var hovmarskalken, som hade varit hemma efter sina kragstövlar och sedan dess oroligt letat efter de försvunna kungabarnen. - Ha! sade hovmarskalken, då han fick se trollpackan.<br> - Pa! sade han och drog sitt långa svärd för att hugga näsan av henne. Men Pomperipossa förtrollade honom genast till en gammal kråka, som ängsligt hoppade omkring på stranden och sade "kra, kra"! - Ja, kraxa och kackla ni! skrattade Pomperipossa belåtet. Det är ingenting, som kan befria er från förtrollningen, om ni inte får höra det allra förfärligaste skrik i världen, man kan tänka sig. För då får allt, som jag har förtrollat, sin riktiga gestalt igen, och så blir jag själv till en sten. Men det ska vi hoppas inte sker på ett par millioner år ännu - sade Pomperipossa och snusade upp två skålpund snus.<br> - Det vore rätt åt dig, skrek alla de små fåglarna, som kommit tillbaka med den visa storken.<br> - Ni retar mig, så jag blir varm om näsan, fräste Pomperipossa och stack näsan ner i sjön för att svalka den. Men de, det skulle hon aldrig ha gjort. För nere i sjön var det en stor kräfta, som inte hade fått middag på tre dagar. Och den kräftan knep sig fast med sina klor i Pomperipossas långa nos. Och Pomperipossa skrek så förskräckligt, att hon blev alldeles blå som ett plommon i hela ansiktet. Men kräftan släppte ändå icke sitt tag. Då skrek trollpackan ändå värre, så att det hördes ända långt ner i Afrika. - Det var det förskräckligaste skrik i världen, man kan tänka sig! sade storken. Och han sade sanning, ty ingen fågel kan ljuga. Flux och krux! Då löstes med ens Pipis och Fifis förtrollning, och de små vita gässen blev prins och prinsessa igen. Och den gamla kråkan, som skuttade omkring på stranden, blev hovmarskalk med detsamma, med ordnar och peruk och svärd och kragstövlar. - Va? A! Bra! sade hovmarskalken och tog prins Pipi och prinsessan Fifi, en i vardera handen, och sprang med dem, det värsta han orkade, genom skogen tillbaka till slottet, där kungen satt och väntade på dem med ett riksris i vänstra handen och ett stort riksäpple i den högra handen. Han var mycket vredgad, för att de varit borta så länge.<br> - Na! sade hovmarskalken lugnande. Och kungen förstod genast, att hovmarskalken menade, att de varit förtrollade av Pomperipossa och att de inte kunde hjälpa det. Då blev kungen rörd, stack riksriset i kråset på hovmarskalken såsom en ovanligt fin utmärkelse men gav prins Pipi och prinsessan Fifi hälften var av det stora riksäpplet. Men Pomperipossa fövandlades genast till en stor sten. Du kan själv se henne ännu, om du kommer till den där sjön, fastän hon nu är så övervuxen av mossa och buskar, att hon ser ut som ett litet berg. Men en gång om året, på samma dag som hon förstenades, blir hon liksom förr. Och då kniper kräftan i hennes näsa, och då skriker hon igen så förskräckligt, att det ger eko i bergen. Men vilken dag det är - ja, det vet bara jag, och jag talar inte om det, så det tjänar ingenting till, att du går ut och tittar efter, för då blir din lilla näsa lika lång som Pomperipossas - och det vill du väl ändå inte! [[Kategori:Falstaff, fakir]] [[Kategori:Sagor]] Hemlandssånger 1892 Alfab Register 2474 5224 2006-05-06T19:32:43Z Dr Fredrik Haeffner 58 uppsnyggning Sångboken '''''[[w:Hemlandssånger 1892|Hemlandssånger]]''''', utgiven 1892 av Augustanasynoden i USA var en kyrkosångbok för svenska emigranter. {| border="4" cellspacing="5" cellpadding="4" |- ! colspan="5" | Alfabetiskt register efter titelrad |- ! Begynnelseord !! Nr !! Met-kl. !! Författare !! Kompositör |- |Ack, förr än jag i tron || 269 || 23 || ———— || Sv. folkmelodi |- |Ack, hemlös och fridlös || 185 || 48 || Efter danskan || Hanna Broman |- |Ack, Jesus, jag är hjertligt glad || 448 || 12 || M.B. Malmstedt || J. Hatton —Duke Street |- |Ack, käre, så säg || 497 || 31 || A.C. Rutström || W. C—n. |- |Ack, salig, ack, salig || 278 || — || L.S. || A.P. Berggren |- |Ack, saliga dag || 206 || 44 || F.N. Beskow. || W.B.Bradbury. Arr.af C.P.R. |- |Ack, saliga stunder || 163 || 32 || C.A. || O. Ahnfelt |- |Ack, sälla hem || 435 || 8 || Från engelskan || A.W. Gade |- |Ack, visste du || 213 || 41 || H.A. Brorson || O. Ahnfelt |- |Af nåd jag blef en gång || 262 || 12 || L.S. || Ur Sionstoner |- |Aldrig ensam! O mitt hjerta || 289 || — || L.S. || Pilgrimssånger |- |All jorden är Herrens || 111 || — || Ur B.E:s Barnsgr. || Siciliansk folkmelodi |- |Allt hvad oss Adam i fallet || 89 || 49 || C.O.R. || O Ahnfelt |- |Alltid salig, om ej alltid glad || 279 || 14 || L.S. || Ur Sionstoner |- |Amen, amen, pris och ära || 168 || 60 || Ur Hemåt || Ur Hemåt |- | |- |Bekymras ej, du arma själ || 427 || — || P.A. Ahlberg. || Uppt. af C.P.R. |- |Bergen må vika || 307 || 22 || L.S. || Uppt. af C.P.R. |- |Bevara, Gud, vårt fosterland || 396 || 12 || J.L. Runeberg || Guil. Franc. Old Hundred |- |Bida blott, bida blott! || 454 || — || F.W.K.; L.S. || Richard Norén |- |Blekna, all jordisk fröjd || 257 || 52 || Cath. J. Bonar || W.B. Bradbury |- |Blott en dag, ett ögonblick || 346 || 63 || L.S. || O. Ahnfelt |- |Bor Kristus genom tron || 317 || 24 || L.S. || Ur Pilgrimsharpan |- |Bred dina hulda vingar || 357 || 55 || L.S. || Sv. folkmelodi |- |Böjd under korset || 80 || — || J. Blomqvist || a. J.B.; b. Aug. Elfåker |- | |- |Den port är trång || 236 || 8 || L.S. || T. Hastings |- |Den, som älskar Jesus här || 390 || — || B.E. || Ur B.E:s Barnsånger |- |Der tändes i fjärran || 181 || 48 || L.H. || O. Ahnfelt |- |Det blir något i himlen || 389 || — || Ur B. V:s Lyra || a. & b. Sv. folkm. |- |Det dyra Jesu namn allena || 54 || 40 || M. och L:s Visor. || Ur Psalmisten |- |Det gifs en tid för alla tider || 176 || 40 || L.S. || Tysk melodi |- |Det går från örtagården || 77 || — || C.G. L—r. || C.G. Liander |- |Det kostar mången, mången || 329 || — || L.S. || G. Grönstedt |- |Det skedde för mig || 96 || — || M.B. Malmstedt || A. B—n |- |Det är högtid igen || 29 || 27 || Ur Hemåt || a. Ur Pilgrimsharpan; b. Ur Hemåt |- |Det är Jul, och åter klingar || 38 || 60 || ——— || Spansk melodi |- |Det är så godt att få || 86 || — || L. Linderot || Sv. folkmelodi (?) |- |Dig Jesus kallar || 222 || 55 || J.M.L. || Haeffner |- |Dig, Jesus, min dyraste Jesus || 297 || 26 || ——— || G. Stolpe |- |Din kyrka länge bidat || 148 || 55 || L.S. || Tysk folkmelodi. |- |Din, o Jesus, vill jag vara || 309 || 9 || Alb. Beckman || M.S. |- |Din väg, o Herre, vill jag gå || 418 || — || L.S. || Ur Pilgrimssånger |- |Ditt ord, o Jesus, skall bestå || 114 || 47 || L.S. || Albert Lindström |- |Djupt sjunker året || 411 || 8 || B.W. || Albert Lindström |- |Dotter Sion, fröjda dig || 22 || 7 || Ur Sionstoner || Händel |- |Du bjuder mig så huld || 136 || 18 || L.S. || Jonas Andersson |- |Du, den hörnsten || 146 || 37 || Efter engelskan || J. Neander |} Kategori:Sagor 2475 5226 2006-05-06T21:10:29Z EnDumEn 2 [[Kategori:Skönlitteratur]] Användardiskussion:StefanB 2476 5237 2006-05-07T14:55:51Z StefanB 64 tack Välkommen till Wikisource. Det är roligt att du vill bidra här. Du kan nog det här med wiki men om du har några frågor eller idéer om projektet är det bara att skriva på [[Wikisource:Mötesplatsen]]. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 6 maj 2006 kl.21.15 (UTC) :Tack! //[[Användare:StefanB|StefanB]] 7 maj 2006 kl.14.55 (UTC) Författare:Falstaff, fakir 2477 6247 2006-06-29T09:55:13Z NERIUM 63 '''Falstaff, fakir''' är en pseudonym för Axel Wallengren (1865 - 1896) [[w:Axel Wallengren|Artikel om Axel Wallengren i Wikipedia]]. ''Se även [[:Kategori:Falstaff, fakir]].'' ==Verk== *[[Sagan om Pomperipossa med den långa näsan]] [[Kategori:Författare|Falstaff]] Kungssången 2478 6025 2006-06-24T08:41:50Z Agneta 53 Kategori enl. RaStens förslag {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ur svenska hjärtans djup en gång :en samfälld och en enkel sång, :som går till kungen fram! :Var honom trofast och hans ätt, :gör kronan på hans hjässa lätt, :och all din tro till honom sätt, :du folk av frejdad stam! '''2.''' :O konung! folkets majestät :är även ditt: beskärma det :och värna det från fall! :Stå oss all världens härar mot, :vi blinka ej för deras hot: :vi lägga dem inför din fot — :en kunglig fotapall. '''3.''' :Men stundar ock vårt fall en dag, :från dina skuldror purpurn tag, :lyft av dig kronans tvång :och drag de kära färger på, :det gamla gula och det blå, :och med ett svärd i handen gå :till kamp och undergång!'' '''4.''' :Och grip vår sista fana du :och dristeliga för ännu :i döden dina män! :Ditt trogna folk med hjältemod :skall sömma av sitt bästa blod :en kunglig purpur varm och god, :och svepa dig i den. '''5.''' :'Du himlens Herre! med oss var, :'som förr du med oss varit har, :'och liva på vår strand :'det gamla lynnets art igen :'hos sveakungen och hans män. :'Och låt din ande vila än :utöver nordanland!. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Stamsånger]] [[ru:Шведский королевский гимн]] Hemma, hemma, där är bäst ändå 2479 5239 2006-05-08T09:36:36Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hemma, hemma, där är bäst ändå, :Vart jag här i välrden än må fara. :Tack, min Jesus, att du ställt det så, :Att här nere jag är främling bara! '''2.''' :Hemma, hemma, underbara ord, :O hur ljuvt för vandringsmän du klingar! :När vi tröttna här på syndig jord, :Du åt anden skänker nya vingar. '''3.''' :Sälla hem i himlens sköna land, :Fadershus, där barnen stämma möte" :Blott jag hör en hemlandston ibland, :Brinner jag av längtan till ditt sköte. '''4.''' :Hemma, hemma! Snart i glädjens hamn :Skall för oss en evig morgon randas, :Och i Fadrens öppna kärleksfamn :Barnens lov med änglasånger blandas. [[Kategori:Psalmer]] Till fridens hem min vandring bär 2480 5240 2006-05-08T09:45:19Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Till fridens hem min vandring bär :I Jesu Kristi spår. :Vad mer, om vägen törnig är :Och mörk och trång och svår? '''2.''' :I palm skall törnet byta sig :Och mörkret uti ljus, :Då Jesus själv välkomnar mig :Uti sin faders hus. [[Kategori:Psalmer]] Vi få mötas i Eden en gång 2481 5241 2006-05-08T10:11:30Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vi får mötas i Eden en gång, :I de saligas härliga land. :All vår möda och sorg är då slut, :När vi stå på den himmelska strand :''Kör:'' :''Uti Eden en gång, uti Eden en gång,'' :''Vad en dödlig ej sett eller tänkt,'' :''Blir oss där utav Frälsaren skänkt.'' '''2.''' :Då vi mötas i Eden en gång, :Då vi bo hös vår frälsare kär, :Alla trogna, som flyttat förut, :Få vi träffa i himmelen där. :''Kör'' '''3.''' :Där de helgon från urminnes tid :Och profeter, martyrer också :Och små barn, som fått tidigt gå hem, :För Guds tron jubilerande stå :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] Jag är främling, jag är en pilgrim 2482 6266 2006-06-29T16:12:55Z Agneta 53 mellanslag {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag är främling, jag är en pilgrim; :Blott en afton, blott en afton bor jag här. :Gör mig ej hinder, ty jag vill följa :Guds folk till strids genom ök'n och bölja! :Jag är främling, jag är en pilgrim; :Blott en afton, blott en afton bor jag här. '''2.''' :Till det land mitt öga blickar; :Evigt strålar, evigt strålar solen där. :I främlingslandet är mörkt och farligt; :Där går jag vilse och stapplar snarligt. :Till Guds Kanaan mitt öga blickar; :Evigt strålar, evigt strålar solen där. '''3.''' :Jorden har ej den ro jag söker, :Nej jag längtar, nej, jag längtar till Guds stad. :Där gråter ingen, där slutar nöden, :Där bor ej synden, dit når ej döden. :Jorden har ej den ro jag söker, :Nej jag längtar, nej, jag längtar till Guds stad. '''4.''' :Hulde herde, blott ett jag beder; :Följ och led mig, följ och led mig alltid du, :Så att jag ilar städs' dig till möte, :till dess jag vilar uti ditt sköte! :hulde herde, blott ett jag beder: :Följ och led mig, följ och led mig alltid du! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] [[Kategori:Carl Olof Rosenius]] Hav tack, du käre Herre 2483 5244 2006-05-08T17:09:06Z Agneta 53 länk till wp {{Psalmartikel}} '''1.''' :Hav tack, du käre Herre, :För dina änglars vakt! :Hav tack, att de så trofast :På min steg ge akt, :Att de i mörkret vaka :Omkring mitt lilla bo :Och sluta mina ögon :Så ljuvt till nattens ro! '''2.''' :O, giv, att jag då aldrig :Med synd bedrövar dem :Och jagar dina änglar :Med sorg ifrån mitt hem! :De se ditt anlet', Herre, :Men ack, de se jämväl :Allt, vad som innerst rör sig :På djupet av min själ. '''3.''' :Så hjälp, att de med glädje :Må skåda ned på mig :Och bringa god budskap, :O Herre, upp till dig! :Och sist när jag skall skiljas :Från denna dödens kropp. :Låt dina änglar bära :Min Ande till dig opp. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] O land, du sälla andars land 2485 5248 2006-05-08T18:29:15Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :O land, du sälla andars land, :Där Herren Gud själv bor! :Högt över stjärnehimlens rand, :Långt från förgänglighetens strand, :Där skall vår glädje bliva stor, :Där Herren Jesus bor. '''2.''' :Där blir oss ljuvt, där blir oss gott, :Där blir oss allt beskärt. :Hur Gud än skiftar här vår lott, :Ett himmelskt hemland vi dock fått. :Vad finns på jorden väl så värt :Att hållas dyrt och kärt? '''3.''' :Ja, skänktes oss all världens glans, :Och kunde vi än få, :Vad ypperst uppå jorden fanns, :Vad nå'nsin av en dödlig vanns, :Till detta sälla land ändå :Vår längtan skulle stå. '''4.''' :Som blomman, sluten än i knopp, :Dock mognar ur sitt tvång, :Så skall ock för vår syn gå opp :Guds paradis, som är vårt hopp. :Och högre klinga skall en gång :Hos Gud vår hemlandssång. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Fredrik Gabriel Hedberg]] Herre jag beder 2486 5253 2006-05-09T12:33:09Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Herre, jag beder, :Fattig och hjälplös i mig, :Se till mig neder, :Öppna mitt hjärta för dig! '''2.''' :Härska där inne, :Låt mig se ljus i ditt ljus! :Låt ej mitt sinne :Fängslas i nöjenas rus! '''3.''' :Sänd från det höga :Anden, som utgår av dig! :Vake ditt öga :Ständigt i nåd över mig! '''4.''' :Våren försvinner :Hastigt, likt dagen i går. :Säll den, som finner :Jesus i levnadens vår! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Jag vill sjunga en sång 2487 6122 2006-06-28T11:26:04Z Agneta 53 kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag vill sjunga en sång om det saliga land, :Om det hem, där jag evigt skall bo: :Ingen bölja mer slår mot den fridfulla strand, :Ty hvar stormvind där lagt sig till ro, :Och se, Herren :|:är när dem där inne!:| '''2.''' :Detta hem är så skönt och i tron jag det ser :Och min Jesus det själf åt mig vann; :Ingen natt, ingen död skola möta mig mer, :Sedan lifvet i honom jag fann, :Ty han själf är :|:det eviga lifvet.:| '''3.''' :O hvad sångare där, o hvad harpor, hvad fröjd :På de gator af klaraste guld, :I de saligas hem på den soliga höjd, :Där min Jesus mig möter så huld, :Att mig kröna :|:med seger och ära!:| '''4.''' :Vid den härliga flod, sck, så klar som kristall, :Står ett träd, det beständigt är grönt; :Jag får äta dess frukt, och så lefva jag skall :Till Guds ära för evigt, hur skönt! :Må i tron jag :|:hvar dag det besinna!:| '''5.''' :O hvad sällhet jämväl att där möta en gång :Mina kära, som re'n gått förut, :Och med harpa i hand stämma in i den sång, :Som i himmelen aldrig tar slut :Till hans ära, :|:som sitter på tronen!:| '''6.''' :Detta saliga hem är för dig och för mig, :O min broder, säg, är du ej glad, :Att vår Herre och Gud där oss väntar hos sig :I den strålande gyllene stad, :Dit hvar timme :|:som flyr oss ju närmar?:| [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Ring i himlens klockor 2488 5262 2006-05-10T13:47:58Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ring i himlens klockor; det är fröjd i dag; :Sonen vänder åter hem igen; :Fadern möter honom vandrarn trött och svag, : Giver honom ömt välsignelsen. :''Kör'' :Åra, ära, tonar änglars sång; :Ära, ära, ljuder harpos klang; :Väldigt brusar jublet i den högre kor, :Att en själi dag på Jesus tror. '''2.''' :Ring i himlens klockor, det är fröjd i dag; :Syndaren är löst ur sina garn; :Ja, en själ är friad ifrån syndens lag :Och är nu ett frälst och lyckligt barn. :''Kör'' '''3.''' :Ring i himlens klockor; spriden alltomkring :Denna glada nyhet om en fest; :Bringen den, o änglar, över jordens ring; :Sägen, att en dyrbar själ är frälst. :''Kör'' [[Kategori:Psalmer]] Ack göt min frälsare sitt blod 2489 5263 2006-05-10T16:17:12Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ack, gör min frälsare sitt blod, :Min konung, vart han död, :Gav han sig ut. så ren och god, :Att frälsa mig ur nöd? :''Refräng:'' :''Hjälp, Jesus, då mig bli därvid'' :''Att troget tjäna dig,'' :''Och när du dömer världen vid,'' :''O Herre, tänk på mig'' '''2.''' :När du så pintes, bad och grät, :Var det för mina brott? :O under av barmhärtighet! :O kärlej utan mått! :''Refräng'' '''3.''' :Ej under då, att solens sken :I mörker bytte sig, :När himlens konung, hög och ren, :På korset dog för mig. :''Refräng'' '''4.''' :Väl må jag tacksam falla ner, :Väl må i salig skam :Mitt öga gråta, när jag ser :Din bild på korsets stam. :''Refräng'' '''5.''' :Dock sorgens tår ej gälda kan :Den skuld, vari jag står, :Så tag mig själv, o Herre an, :Jag ingenting förmår. :''Refräng'' [[Kategori:Psalmer]] Användardiskussion:Josung 2490 5266 2006-05-10T19:51:10Z Damast 5 Ropa till Gud måste raderas pga upphovsrätt Hej. Såg du lagt in en psalmtext Ropa till Gud men den är upphovsskyddad då den skrevs 1993 enligt wikipedia. Jag har bett att få den raderad. Bara så du vet varför. --[[Användare:Damast|Damast]] 10 maj 2006 kl.19.51 (UTC) Guds rena Lamm oskyldig 2491 5270 2006-05-10T22:08:50Z Damast 5 redirect #Redirect [[Guds rena Lamm, oskyldig]] Herre, se, vi vänta alla 2492 5271 2006-05-10T22:12:56Z Damast 5 redirect #Redirect [[Herre, se vi väntar alla]] Till härlighetens land 2493 5272 2006-05-10T22:30:12Z Damast 5 redirect #Redirect [[Till härlighetens land igen]] Kommunistiska manifestet 2494 6304 2006-06-30T09:14:37Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Utgiven: 1848. Se även Wikipedias artikel om [[:w:Kommunistiska manifestet|Kommunistiska manifestet]]}} DET KOMMUNISTISKA PARTIETS MANIFEST Ett spöke går runt Europa--kommunismens spöke. Alla det gamla Europas makter har förbundit sig till en helig hetsjakt mot detta spöke: påven och tsaren, Metternich och Guizot, franska radikaler och tyska poliser. Var finns det oppositionsparti, som icke av sina regerande motståndare utskrikes som kommunistiskt, var det oppositionsparti, som icke mot de mer avancerade oppositionsmännen såväl som mot sina reaktionära motståndare slungat tillbaka den brännmärkande beskyllningen för kommunism? Två ting framgår av detta faktum. Kommunismen erkännes redan av alla europeiska makter som en makt. Det är hög tid att kommunisterna öppet inför hela världen framlägger sitt åskådningssätt, sina syften, sina tendenser och gentemot sagan om kommunismens spöke ställer ett manifest av partiet självt. För detta ändamål har kommunister av de mest olika nationaliteter samlats i London och utarbetat följande manifest, som offentliggöres på engelska, franska. tyska, italienska, flamska och danska språken. I. BORGARE OCH PROLETÄRER Historien om alla hittillsvarande samhällen[1] är historien om klasskamp. Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll, kort sagt: förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp, som varje gång slutade med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång. I historiens tidigare epoker finner vi nästan överallt en fullständig uppdelning av samhället i olika stånd, en mångfaldig gradering av de sociala ställningarna. I det gamla Rom har vi patricier, riddare, plebejer, slavar; under medeltiden feodalherrar, vasaller, mästare, gesäller, livegna och dessutom inom nästan alla dessa klasser återigen särskilda graderingar. Det ur det feodala samhällets undergång utgångna moderna borgerliga samhället har icke upphävt klassmotsatserna. Det har blott satt nya klasser, nya betingelser för undertryckandet, nya former för kampen i de gamlas ställe. Vår epok. bourgeoisins epok, utmärker sig dock därigenom, att den har förenklat klassmotsättningarna. Hela samhället delar sig alltmer i två stora fientliga läger, i två stora, varandra direkt motsatta klasser, bourgeoisi och proletariat. Ur medeltidens livegna utgick de första städernas småborgare, och ur detta småborgerskap utvecklade sig bourgeoisins första element. Upptäckten av Amerika och omseglingen av Afrika skapade en ny terräng för den uppåtgående bourgeoisin. Den ostindiska och kinesiska marknaden, koloniseringen av Amerika, varuutbytet med kolonierna, ökandet av byteshandeln och varorna över huvud taget gav handeln, sjöfarten och industrin ett hittills okänt uppsving och därmed åt det revolutionära elementet i det sönderfallande feodala samhället en snabb utveckling. Det hittillsvarande feodala eller skråmässiga driftssättet i industrin förslog inte längre för de nya marknadernas växande behov. Manufakturen trädde i dess ställe. Skråmästarna utträngdes av det industriella medelståndet, arbetets delning mellan de olika korporationerna försvann för arbetets delning inom den enskilda verkstaden. Men alltjämt växte marknaderna, alltjämt ökades behoven. Icke ens manufakturen förslog längre. Då revolutionerade ångan och maskinerna den industriella produktionen. I manufakturens ställe trädde den moderna storindustrin, i det industriella medelståndets ställe trädde de industriella miljonärerna, cheferna för hela industriella arméer, de moderna borgarna. Storindustrin har skapat den världsmarknad, som upptäckten av Amerika förberedde. Världsmarknaden har gett handeln, sjöfarten och landskommunikationerna en omätlig utveckling. Detta har i sin tur återverkat på industrins utvidgning och i samma mån som industri, handel, sjöfart och järnvägar utvidgade sig, i samma mån utvecklade sig bourgeoisin, ökade sitt kapital och trängde alla från medeltiden härstammande klasser i bakgrunden. Vi ser således, hur den moderna bourgeoisin själv är produkten av en lång utvecklingsprocess, en rad omvälvningar i produktions- och samfärdssätten. Vart och ett av dessa bourgeoisins utvecklingsstadier åtföljdes av ett motsvarande politiskt framsteg (för denna klass).[2] Från att ha utgjort ett förtryckt stånd under feodalherrarnas herravälde, från en beväpnad och sig själv förvaltande association i kommunen.[3] Från en oberoende stadsrepublik (som i Italien och Tyskland), från skatteskyldigt tredje stånd under monarkin (som i Frankrike), sedan under manufakturens tid motvikt mot adeln i ståndsmonarkin eller i den oinskränkta monarkin, sedan huvudgrundval för de stora monarkierna över huvud taget, tillkämpade den sig slutligen efter storindustrins uppkomst det politiska ensamherraväldet i den moderna representativstaten. Den moderna statsmakten är blott ett utskott, som förvaltar hela borgarklassens gemensamma affärer. Bourgeoisin har spelat en högst revolutionär roll i historien. Bourgeoisin har överallt, där den kommit till makten, förstört alla feodala, patriarkaliska och idylliska förhållanden. Den har obarmhärtigt slitit sönder de brokiga feodalband, som band samman människorna med deras naturliga ledare, och icke kvarlämnat några andra band än det nakna intresset, det känslolösa "kontant betalning". Den har kränkt det fromma svärmeriets heliga rysning, den ridderliga hänförelsen och det spetsborgerliga vemodet i den egoistiska beräkningens iskalla vatten. Den har upplöst den personliga värdigheten i bytesvärde och istället för de talrika lagstadgade och välförtjänta friheterna satt den samvetslösa handelsfriheten allena. Den har, kort sagt, i stället för den i politiska och religiösa illusioner höljda utsugningen satt den öppna, skamlösa, direkta, kalla utsugningen. Bourgeoisin har avklätt alla de verksamheter, som förut betraktades och ärades med from vördnad, deras helgongloria. Den har förvandlat läkaren, juristen, prästen, poeten och vetenskapsmannen till sina betalda lönearbetare. Bourgeoisin har ryckt av familjeförhållandet dess rörande sentimentala slöja och återfört det till ett rent penningförhållande. Bourgeoisin har avslöjat, hur den brutala kraftutvecklingen som reaktionen så mycket beundrar hos medeltiden, lämpligt kompletterades med den trögaste flegma. Först den har visat, vad mänsklig verksamhet kan åstadkomma. Den har utfört helt andra underverk än egyptiska pyramider, romerska vattenledningar och gotiska katedraler: den har utfört helt andra tåg än folkvandringar och korståg. Bourgeoisin kan icke existera, utan att alltjämt revolutionera produktionsinstrumenten, d v s produktionsförhållandena, således samtliga samhällsförhållanden. Ett oförändrat bibehållande av det gamla produktionssättet var däremot den första existensbetingelsen för alla tidigare industriella klasser. Den fortgående omvälvningen i produktionen, det oavbrutna skakandet av alla samhälleliga förhållanden, den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar bourgeoisins epok gentemot alla andra. Alla fasta inrotade förhållanden och dem åtföljande gamla ärevördiga föreställningar och åskådningar upplöses, alla nybildade föråldras innan de hinner bli förbenade. Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir slutligen tvungna att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon. Behovet av en ständigt ökad avsättning för sina produkter jagar bourgeoisin över hela jordklotet. Överallt måste den innästla sig, överallt slå sig ned, överallt skaffa sig förbindelser. Bourgeoisin har genom sin exploatering av världsmarknaden givit alla länders produktion och konsumtion kosmopolitisk gestalt. Den har till reaktionens stora sorg undanryckt industrin dess nationella grund. De urgamla nationella industrierna har förintats och förintas alltjämt dagligen. De uttränges av nya industrier, vilkas införande blir en livsfråga för alla civiliserade nationer, industrier, som icke längre bearbetar inhemska råämnen, utan råvaror från de avlägsnaste områden och vilkas fabrikat förbrukas icke blott i det egna landet utan i alla världsdelar. I stället för de gamla behoven, som kunde tillfredsställas genom landets egna resurser, träder nya, vilka behöver produkter från de mest avlägsna länder och klimat för att bli tillfredsställda. I stället för den gamla lokala och nationella självtillräckligheten och avskildheten träder en allsidig samfärdsel, ett allsidigt nationernas beroende av varandra. Och som det går i den materiella, så går det också i den andliga produktionen. De enskilda nationernas andliga produkter blir allmän egendom. Den nationella ensidigheten och inskränktheten blir mer och mer omöjlig, och av den mycket nationella och lokala litteraturen bildas en världslitteratur. Bourgeoisin rycker genom den snabba förbättringen av alla produktionsinstrument, genom de oändligt förbättrade kommunikationerna alla, även de mest barbariska nationer in i civilisationen. De billiga varupriserna är det tunga artilleri, med vilket den skjuter ner alla kinesiska murar och varmed den tvingar barbarernas hårdnackade främlingshat att kapitulera. Den tvingar alla nationer att tillägna sig bourgeoisins produktionssätt, om de inte vill gå under; den tvingar dem att hos sig själva införa den så kallade civilisationen, d v s att bli bourgeoisi. Med ett ord: bourgeoisin skapar sig en värld efter sitt eget beläte. Bourgeoisin har lagt landsbygden under stadens herravälde. Den har skapat kolossala städer, den har i hög grad ökat invånarantalet i städerna i förhållande till befolkningen på landsbygden och därigenom dragit en betydande del av befolkningen undan lantlivets förslöande inverkan. Och liksom den gjort landet beroende av staden, så har den gjort barbariska och halvbarbariska länder beroende av de civiliserade, bondefolken av de borgerliga folken, österlandet av västerlandet. Bourgeoisin upphäver mer och mer splittringen av produktionsmedlen, av egendomen och av befolkningen. Den har trängt ihop befolkningen, centraliserat produktionsmedlen och koncentrerat egendomen på få händer. Den nödvändiga följden härav var den politiska centralisationen. Oberoende, blott löst förbundna provinser med olika intressen, lagar, regeringar och tullar sammanfördes till en nation, en regering, en lag, ett nationellt klassintresse, en tullgräns. Bourgeoisin har under sitt knappt hundraåriga klassherravälde skapat mera jättelika och kolossala produktivkrafter än alla de föregående generationerna tillsamman. Naturkrafternas underkuvande, maskinerna, kemins användning i industri och åkerbruk, ångbåtstrafiken, järnvägarna, den elektriska telegrafen, uppodlingen av hela världsdelar, upprensning av floderna för trafik, ur marken framstampade hela befolkningar--vilket tidigare århundrade anade, att sådana produktionskrafter slumrade i det samhälleliga arbetets sköte? Vi har alltså sett: de produktions- och samfärdsmedel, på vilkas grundval bourgeoisin växte fram, skapades av det feodala samhället. På ett visst stadium av utvecklingen av dessa produktions- och samfärdsmedel, motsvarade de förhållanden, varunder feodalsamhället producerade och drev utbyte, den feodala organisationen avjordbruk och manufaktur, med ett ord de feodala egendomsförhållandena, icke längre de redan utvecklade produktivkrafterna. Dessa förhållanden hämmade produktionen i stället för att främja den. De förvandlades till lika många fjättrar. De måste sprängas och de sprängdes. I deras ställe trädde den fria konkurrensen med den därtill anpassade samhälleliga och politiska konstitutionen med borgarklassens ekonomiska och politiska herravälde. En liknande rörelse försiggår nu inför våra ögon. De borgerliga produktions- och samfärdsförhållandena, de borgerliga egendomsförhållandena, det moderna borgerliga samhället, som framtrollat så väldiga produktions- och samfärdsmedel, liknar häxmästaren, som inte längre förmår behärska de underjordiska makter, som han frambesvurit. Sedan årtionden är industrins och handelns historia blott historien om de moderna produktivkrafternas revolt mot de moderna produktionsförhållandena, mot egendomsförhållandena, som utgör livsbetingelsen för bourgeoisin och dess herravälde. Det är tillräckligt att nämna handelskriserna, vilka genom sin periodiska återkomst alltmer hotande ifrågasätter hela det borgerliga samhällets existens. Under handelskriserna förintas regelbundet ej blott en stor del av de frambragta produkterna, utan även av själva produktivkrafterna. Under kriserna utbryter en samhällelig epidemi, vilken skulle ha förefallit alla andra epoker som en orimlighet: överproduktionens epidemi. Samhället finner sig plötsligt försatt tillbaka i ett tillstånd av momentant barbari, en hungersnöd, ett allmänt förintelsekrig tycks ha avskurit det från alla livsmedel, industrin och handeln tycks förintade, och varför? Eftersom det äger för mycket civilisation, för mycket livsmedel, för mycket industri och för mycket handel. De produktivkrafter, som står till samhällets förfogande, tjänar inte längre till att främja de borgerliga egendomsförhållandena, de har tvärtom blivit för väldiga för dessa förhållanden, de hämmas av dem, och så snart de övervunnit detta hinder, bringar de hela det borgerliga samhället i oordning och hotar den borgerliga egendomens existens. De borgerliga förhållandena har blivit för trånga för att rymma den av dem skapade rikedomen. Varigenom övervinner bourgeoisin kriserna? Å ena sidan genom det framtvingade tillintetgörandet av en massa produktivkrafter, å andra sidan genom erövringen av nya marknader och en grundligare utsugning av äldre marknader. Varigenom således? Därigenom att den förbereder ännu mer ingripande och våldsamma kriser och minskar medlen att förebygga kriserna. De vapen, varmed bourgeoisin slagit feodalismen till marken, riktar sig nu mot bourgeoisin själv. Men bourgeoisin har ej blott smitt de vapen, som skall bringa den döden, den har också frambragt de män, vilka skall föra dessa vapen--de moderna arbetarna, proletärerna. I samma grad som bourgeoisin, d v s kapitalet, utvecklas, i samma grad utvecklas proletariatet, de moderna arbetarnas klass, som blott lever så länge som de finner arbete och som blott finner arbete så länge som deras arbete ökar kapitalet. Dessa arbetare, som styckevis måste sälja sig själva, är en vara som varje annan handelsartikel och därför på samma sätt utsatta för alla konkurrensens växlingar, alla marknadens förändringar. Proletärens arbete har genom maskineriets utveckling och arbetets delning förlorat all självständig karaktär och därmed all lockelse för arbetaren. Han blir blott ett tillbehör till maskinen, och man begär blott de enklaste, enformigaste och lättlärdaste handgrepp av honom. De kostnader, som arbetaren förorsakar, inskränker sig därför nästan blott till de livsmedel, som han behöver för sitt underhåll och sin ras fortplantning, Men en varas pris, alltså även arbetets, är lika med dess produktionskostnader. I samma grad som arbetets motbjudande karaktär tilltager, i samma grad sjunker därför lönen. Än mer, i samma grad som maskinanvändningen och arbetsdelningen tilltar, i samma grad ökas också arbetets mängd, vare sig det sker genom arbetstidens förlängning eller genom utökning av det på en viss tid krävda arbetet eller genom maskinernas uppdrivna fart o s v. Den moderna industrin har förvandlat den patriarkaliska mästarens lilla verkstad till den industriella kapitalistens stora fabrik. De i fabriken sammanträngda arbetarmassorna organiseras som soldater. De ställs som meniga industrisoldater under uppsikt av en fullständig hierarki av underofficerare och officerare. De är icke blott borgarklassens och borgarstatens trälar, utan de trälbindes också dagligen och stundligen av maskinen, av förmannen och framför allt av den enskilda borgerliga fabrikanten själv. Denna despoti är så mycket småaktigare, förhatligare och bittrare, ju öppnare den proklamerar vinsten som sitt mål. Ju mindre handarbetet kräver skicklighet och kraft, d v s ju mer den moderna industrin utvecklas, desto mer utträngs männens arbete genom kvinnors och barns arbete. Köns- och åldersskillnader har inte längre någon social betydelse när det gäller arbetarklassen. Det ges nu blott arbetsinstrument, som allt efter ålder och kön drar olika kostnader. När fabrikantens utsugning av arbetaren så tillvida är slut, att han fått sin lön kontant utbetald, så kastar sig de andra delarna av bourgeoisin över honom: husägaren, krämaren, pantlånaren osv. De hittillsvarande medelstånden, de små industriidkarna, köpmännen och räntetagarna, hantverkarna och bönderna, alla dessa klasser sjunker ned i proletariatet, dels därför, att deras lilla kapital inte räcker till för drift av storindustri och dukar under i konkurrensen med de större kapitalisterna, dels därför att deras speciella skicklighet blir värdelös genom nya produktionssätt. Så rekryteras proletariatet ur befolkningens alla kretsar. Proletariatet genomgår olika utvecklingsstadier. Dess kamp mot bourgeoisin börjar samtidigt med dess existens. I början kämpar de enskilda arbetarna, sedan arbetarna vid en fabrik, sedan ett helt facks arbetare på en plats mot den enskilda borgaren, som direkt utsuger dem. De riktar sina angrepp icke blott mot de borgerliga produktionsförhållandena, utan också mot själva produktionsinstrumenten, de förintar de främmande konkurrerande varorna, de slår sönder maskinerna, de sticker fabrikerna i brand, de söker återvinna den medeltida arbetarens förlorade ställning. På detta stadium utgör arbetarna en över hela landet spridd och genom konkurrensen splittrad massa. Arbetarnas sammanhållning som massa är ännu icke följden av deras egen förening utan följden av att bourgeoisin förenats, bourgeoisin som för att uppnå sina egna politiska mål måste sätta hela proletariatet i rörelse och tillsvidare också kan göra detta. På detta stadium bekämpar proletärerna alltså icke sina fiender utan sina fienders fiender, resterna av den absoluta monarkin, godsägarna, den icke industriella bourgeoisin, småborgarna. Hela den historiska utvecklingen är på detta sätt koncentrerad i bourgeoisins händer: varje seger, som vinns under dessa förhållanden, är en seger för bourgeoisin. Men med industrins utveckling icke blott ökas proletariatet, det trängs också samman i större massor, dess kraft växer, och det känner den mera. Intressena och levnadsläget inom proletariatet blir mer och mer likartade, i det maskinerna mer och mer utplånar skillnaderna i arbetet, och lönen nästan överallt trycks ner på samma låga nivå. Bourgeoisins växande inbördes konkurrens samt de därur framväxande handelskriserna gör arbetarnas lön allt osäkrare, maskinernas ständiga, allt snabbare utveckling och förbättring gör hela deras levnadsställning allt ovissare, och alltmer antar sammanstötningarna mellan den enskilde arbetaren och den enskilde fabrikanten karaktären av en sammanstötning mellan två klasser. Arbetarna börjar nu sammansluta sig mot bourgeoisin. De förenar sig för att hålla sin lön uppe. De bildar själva varaktiga sammanslutningar för att kunna proviantera för eventuella resningar. Här och där bryter kampen ut i upplopp. Stundom segrar arbetarna, men blott tillfälligt. Det egentliga resultatet av deras strider är icke den omedelbara framgången, utan den allt vidare omkring sig gripande föreningen av arbetare. Denna underlättas av de växande kommunikationsmedlen, som skapas av storindustrin och som sätter arbetarna på de olika orterna i förbindelse med varandra. Men det behövs blott denna förbindelse för att centralisera de många lönestriderna, som överallt har samma karaktär, till en hela landet omfattande klasskamp. Varje klasskamp är emellertid en politisk kamp. Och den sammanslutning, som medeltidens dåliga vägar behövde århundraden för att genomföra, den skapar det moderna proletariatet på få år med järnvägarnas hjälp. Denna proletariatets organisering till klass och därmed till politiskt parti sprängs åter varje ögonblick genom konkurrensen bland arbetarna själva. Men den lever oupphörligt upp igen, starkare, fastare, mäktigare. Den framtvingar, genom att begagna sig av splittringar inom bourgeoisin, erkännande i lagform av vissa arbetarintressen. Så t.ex. tiotimmarslagen i England. Det gamla samhällets motsatser befrämjar på mångfaldigt sätt proletariatets utveckling. Bourgeoisin befinner sig alltjämt i en fortgående kamp, i början mot aristokratin, senare mot de delar av själva bourgeoisin vilkas intressen råkat i strid med industrins framsteg, och ständigt mot bourgeoisin i alla främmande länder. I alla dessa strider ser bourgeoisin sig tvungen att vädja till proletariatet, att ta dess hjälp i anspråk och på så sätt draga det in i den politiska rörelsen. Den själv tillför alltså proletariatet sina egna bildningselement, d v s vapen mot sig själv. Vidare förekommer det, som vi redan sett, att stora delar av den härskande klassen genom industrins framsteg slungas ned till proletariatet eller i varje fall hotas i sina levnadsvillkor. Även dessa tillför proletariatet en mängd bildningselement. I de tider slutligen, då klasskampen närmar sig avgörandet, antar upplösningsprocessen inom den härskande klassen, inom hela det gamla samhället, en så häftig, så skarp karaktär, att en liten del av den härskande klassen lösgör sig från denna och ansluter sig till den revolutionära klassen, den klass som bär framtiden i sina händer. Liksom tidigare en del av adeln övergick till bourgeoisin, så övergår nu en del av bourgeoisin till proletariatet, särskilt en del av bourgeoisins ideologer, vilka arbetat sig fram till en teoretisk förståelse av hela den historiska rörelsen. Av de klasser, som i våra dagar står gentemot bourgeoisin, är blott proletariatet en verkligt revolutionär klass. Alla de andra klasserna förfaller och går under med storindustrin, proletariatet åter är dennas egen produkt. Medelstånden, den lilla fabrikanten, den lilla köpmannen, hantverkaren, bonden, alla bekämpar bourgeoisin för att skydda sin existens som medelstånd mot undergång. De är alltså icke revolutionära utan konservativa. Än mer, de är reaktionära, ty de söker vrida historiens hjul tillbaka. Om de är revolutionära, så är de det med hänsyn till sin förestående övergång till proletariatet. så försvarar de inte sina nuvarande utan sina framtida intressen, så lämnar de sin egen ståndpunkt för att ställa sig på proletariatets. Trasproletariatet, denna passiva förruttnelse av de understa lagren i det gamla samhället, blir genom en proletär revolution har och där indraget i rörelsen, men enligt hela sin levnadsställning kommer det dock att vara beredvilligare att låta köpa sig för reaktionära syften. Det gamla samhällets levnadsförhållanden är redan förintade i proletariatets levnadsförhållanden. Proletären är egendomslös, hans förhållande till hustru och barn har ingenting mer gemensamt med det borgerliga familjeförhållandet. Det moderna industriella arbetet. det moderna trälandet under kapitalet, som är detsamma i England som i Frankrike, i Amerika som i Tyskland, har utplånat all nationell karaktär hos proletären. Lagarna, moralen, religionen är för honom lika många borgerliga fördomar, bakom vilka lika många borgerliga intressen gömmer sig. Alla tidigare klasser, som tillkämpat sig makten, sökte skydda sin redan förvärvade levnadsställning genom att underkasta hela samhället sina egna förvärvsbetingelser. Proletärerna kan erövra de samhälleliga produktivkrafterna blott genom att avskaffa sitt eget hittillsvarande förvärvssystem och därmed hela det hittillsvarande förvärvssystemet. Proletärerna har ingenting eget att värna, de har att förstöra all hittills existerande privatsäkerhet och privatförsäkring. Alla hittillsvarande rörelser har varit rörelser av minoriteter eller i minoriteters intressen. Den proletära rörelsen är den självständiga rörelsen av det oerhörda flertalet i det oerhörda flertalets intressen. Proletariatet, det understa lagret i det nuvarande samhället, kan inte höja sig, inte resa sig, utan att hela överbyggnaden av de skikt, vilka bildar det officiella samhället, sprängs i luften. Proletariatets kamp mot bourgeoisin är att börja med till formen, om än inte till innehållet, en nationell kamp. Varje lands proletariat måste naturligtvis först bli färdigt med sitt eget lands bourgeoisi. När vi tecknade de allmänna faserna av proletariatets utveckling, följde vi det mer eller mindre dolda inbördeskriget inom det bestående samhället till den punkt, där det bryter ut i en öppen revolution och proletariatet genom att våldsamt störta bourgeoisin grundar sitt eget herravälde. Hela det hittillsvarande samhället vilade, som vi redan sett, på motsättningen mellan förtryckande och förtryckta klasser. Men för att kunna undertrycka en klass, måste man dock tillförsäkra den betingelser, inom vilka den åtminstone kan existera som träl. Den livegne har under livegenskapen arbetat sig upp till medlem av kommunen liksom småborgaren till borgare under den feodala absolutismens ok. I stället för att höja sig i och med industrins framsteg sjunker däremot den moderna arbetaren allt djupare ned under sin klass' levnadsvillkor. Arbetaren blir en fattiglapp, och fattigdomen utvecklar sig ännu fortare än befolkningen och rikedomen. Det framgår därav tydligt, att bourgeoisin är oförmögen att längre förbliva härskande klass i samhället och påtvinga samhället sin klass' levnadsbetingelser som reglerande lag. Den är ur stånd att härska, emedan den är ur stånd att tillförsäkra sin slav existens ens inom gränserna för hans slaveri, eftersom den är tvungen att låta honom sjunka ned i ett läge, där bourgeoisin måste nära honom i stället för att näras av honom. Samhället kan icke längre leva under bourgeoisin, d v s dess liv är icke längre förenligt med samhällets. Det väsentliga villkoret för borgarklassens existens och herravälde är anhopningen av rikedom på privata händer, bildandet och ökandet av kapital, kapitalets förutsättning är lönearbetet. Lönearbetet vilar uteslutande på konkurrensen arbetarna emellan. Framsteget i industrin, vars viljelösa och motståndslösa bärare bourgeoisin är, sätter i stället för arbetarnas isolering genom konkurrensen deras revolutionära sammanslutning i föreningar. Med storindustrins utveckling rycks alltså undan bourgeoisins fötter själva den grundval, på vilken den producerar och tillägnar sig produkterna. Den producerar framför allt sin egen dödgrävare. Dess undergång och proletariatets seger är lika oundvikliga. II. PROLETÄRER OCH KOMMUNISTER I vilket förhållande står kommunisterna till proletariatet i allmänhet? Kommunisterna utgör inget särskilt parti gentemot de andra arbetarpartierna. De har inga från proletariatets intressen skilda intressen. De uppställer inga särskilda principer, efter vilka de vill forma den proletära rörelsen. Kommunisterna skiljer sig från de övriga proletära partierna blott därigenom, att de å ena sidan i proletariatets olika nationella strider framhäver de av nationaliteten oberoende, för hela proletariatet gemensamma intressena och gör dem gällande, och å andra sidan därigenom, att de under de olika utvecklingsgrader, som kampen mellan proletariat och bourgeoisi genomgår, alltid företräder hela rörelsens intressen. Kommunisterna är alltså praktiskt den beslutsammaste, alltid framdrivande delen av arbetarpartierna i alla länder, och teoretiskt har de före den övriga massan av proletariatet kommit till insikt om betingelserna för, gången och de allmänna resultaten av den proletära rörelsen. Kommunisternas närmaste mål är detsamma som alla övriga proletära partiers: proletariatets utbildande till klass, störtandet av bourgeoisins herravälde, proletariatets erövring av den politiska makten. Kommunisternas teoretiska läror vilar ingalunda på idéer och principer, som uttänkts eller upptäckts av den ena eller andra världsförbättraren. De är blott allmänna uttryck för de faktiska förhållandena inom en pågående klasskamp, en inför våra ögon försiggående historisk rörelse. Avskaffandet av hittillsvarande egendomsförhållanden är ingenting för kommunismen särskilt betecknande. Alla egendomsförhållanden har alltid varit underkastade en ständig historisk växling, en ständig historisk förändring. Den franska revolutionen t ex avskaffade feodalegendomen till förmån för den borgerliga egendomen. Vad som utmärker kommunismen är inte avskaffande av egendomen över huvud taget, utan avskaffandet av den borgerliga egendomen. Men den moderna borgerliga privategendomen är det sista och mest fulländade uttrycket för framställningen och tillägnandet av produkter, som bygger på klassmotsättningar, på den enas utsugning av den andra. I denna betydelse kan kommunisterna sammanfatta sin teori i uttrycket: privategendomens upphävande. Man har förebrått oss kommunister, att vi vill avskaffa den personligt förvärvade, genom eget arbete frambragta egendomen; den egendom, som skulle utgöra grundvalen för all personlig frihet, verksamhet och självständighet. Genom eget arbete förvärvad, självförtjänt egendom! Talar ni om småborgarens eller småbondens egendom, som föregick den borgerliga egendomen? Vi behöver icke avskaffa den, industrins utveckling har avskaffat den och avskaffar den dagligen. Eller talar ni om den moderna borgerliga privategendomen? Men skapar lönearbetet, proletärens arbete, egendom åt arbetaren? Ingalunda. Det skapar kapital, d v s den egendom, som utsuger lönearbetet och som blott kan föröka sig genom att skapa nytt lönearbete för att på nytt utsuga det. Egendomen i sin nuvarande form rör sig i motsättningen mellan kapital och lönearbete. Låt oss betrakta de båda sidorna av denna motsättning. Att vara kapitalist betyder inte blott att intaga en rent personlig, utan en samhällelig ställning i produktionen. Kapitalet är en social produkt och kan blott sättas i rörelse genom en gemensam verksamhet av många medlemmar, ja, i sista instans blott genom den gemensamma verksamheten av alla samhällets medlemmar. Kapitalet är alltså ingen personlig, utan en samhällelig makt. Om kapitalet alltså förvandlas till gemensam, alla samhällets medlemmar tillhörande egendom, så förvandlas inte därmed personlig egendom till samhällelig. Blott egendomens sociala karaktär förvandlas. Den förlorar sin klasskaraktär. Vi kommer nu till lönearbetet. Lönearbetets genomsnittspris är arbetslönens minimum, d v s summan av de livsmedel, som är nödvändiga för att hålla arbetaren som arbetare vid liv. Vad lönearbetaren således genom sitt arbete tillägnar sig räcker blott till för att uppehålla livet. Vi vill ingalunda avskaffa detta personliga tillägnande av arbetsprodukten för livets omedelbara reproduktion, ett tillägnande, som inte ger något överskott, vilket kunde ge makt över främmande arbete. Vi vill blott upphäva den eländiga karaktären av detta tillägnande, varunder arbetaren blott lever för att öka kapitalet, blott lever i den mån det passar den härskande klassens intressen. I det borgerliga samhället är det levande arbetet blott ett medel att öka det hopade arbetet. I det kommunistiska samhället skall det hopade arbetet blott vara ett medel att utvidga, berika och befrämja arbetarnas levnadsprocess. I det borgerliga samhället härskar alltså det förflutna över det nuvarande, i det kommunistiska samhället det nuvarande över det förflutna. I det borgerliga samhället är kapitalet självständigt och personligt, under det att den arbetande individen är osjälvständig och opersonlig. Upphävandet av detta förhållande kallar bourgeoisin upphävandet av personlighet och frihet ! Och med rätta. Det är förvisso fråga om upphävandet av den borgerliga personligheten, självständigheten och friheten. Med frihet förstår man under de nuvarande borgerliga produktionsförhållandena den fria handeln, friheten att köpa och sälja. Men försvinner schackrandet, så försvinner också det fria schackrandet. Talesätten om det fria schackrandet har, liksom vår bourgeoisis alla övriga frihetsbravader, blott någon mening gentemot det bundna schackrandet, gentemot medeltidens undertryckta borgare, men inte gentemot det kommunistiska upphävandet av schackrandet, av de borgerliga produktionsförhållandena och av bourgeoisin själv. Ni förfasar er över, att vi vill upphäva privategendomen. Men i ert nuvarande samhälle är privategendomen upphävd för nio tiondelar av dess medlemmar--den existerar just därigenom, att den icke existerar för nio tiondelar. Ni förebrår oss alltså, att vi vill upphäva en egendom, som har till nödvändig förutsättning, att det oerhörda flertalet i samhället är egendomslöst. Ni förebrår oss med andra ord, att vi vill upphäva er egendom. Alldeles riktigt, det vill vi. Från det ögonblick, då arbetet inte längre kan förvandlas till kapital, pengar. jordränta, kort sagt till en samhällsmakt, som kan monopoliseras, d v s från det ögonblick, då den personliga egendomen inte längre kan slå om i borgerlig, förklarar ni, att personligheten är upphävd. Ni medger således, att ni med personlighet inte menar något annat än borgaren, den borgerliga egendomsägaren. Och denna personlighet skall förvisso upphävas. Kommunismen berövar ingen makten att kunna tillägna sig samhälleliga produkter, den borttar blott makten att genom detta tillägnande kunna utsuga främmande arbete. Man har invänt, att med privategendomens upphävande skulle all verksamhet upphöra och en allmän lättja inträda. I så fall måste det borgerliga samhället för länge sedan ha gått under av slöhet, ty de som här arbetar förvärvar ingenting, och de som här förvärvar, de arbetar icke. Hela invändningen leder till tautologin, att det inte längre kommer att finnas lönearbete, när det inte längre finns kapital. Alla invändningar, som riktas mot det kommunistiska sättet att producera och tillägna sig materiella produkter, har även utsträckts att gälla tillägnandet och produktionen av andliga produkter. Liksom för borgaren upphörandet av klassegendomen ter sig liktydigt med upphörandet av produktionen själv, så ter sig klassbildningens upphörande för honom identisk med bildningens upphörande över huvud taget. Den bildning, vars förlust han beklagar, utgör för det enorma flertalet utbildningen till maskin. Men tvista icke med oss genom att med edra borgerliga föreställningar om frihet, bildning, rätt o s v bedöma avskaffandet av den borgerliga egendomen. Edra idéer är själva produkter av de borgerliga produktions- och egendomsförhållandena, liksom er rätt blott är er till lag upphöjda klassvilja, vars innehåll är givet i de materiella levnadsbetingelserna för er klass. Den intresseföreställning, vari ni förvandlar edra produktions- och egendomsförhållanden från historiska, under produktionens utveckling övergående, förhållanden till eviga natur- och förnuftslagar, delar ni med alla tidigare härskande klasser, som gått under. Vad ni förstår, när det gäller den antika egendomen, vad ni förstår, när det gäller den feodala egendomen, det vågar ni inte begripa, när det gäller den borgerliga egendomen. Familjens upphävande! Även de radikalaste beskärmar sig över denna skändliga avsikt hos kommunisterna. Varpå vilar den nuvarande, den borgerliga familjen? På kapitalet, på det enskilda förvärvet. Fullständigt utvecklad existerar den blott för bourgeoisin, men den finner sin komplettering i den tvungna familjelösheten hos arbetarna och i den offentliga prostitutionen. Den borgerliga familjen bortfaller naturligtvis samtidigt med denna dess komplettering, och båda försvinner i och med kapitalets försvinnande. Förebrår ni oss, att vi vill upphäva föräldrarnas utsugning av barnen? Vi tillstår denna förbrytelse. Men, säger ni, vi upphäver de ömtåligaste förhållanden, när vi i stället för uppfostran i hemmet sätter samhällelig uppfostran. Och är inte också er uppfostran bestämd genom samhället? Genom de samhällsförhållanden, under vilka ni uppfostras, genom samhällets mer eller mindre direkta inblandning, medelst skolan o s v. Kommunisterna uppfinner inte samhällets inverkan på uppfostran, de förändrar blott dess karaktär, de undandrar uppfostran den härskande klassens inflytande. De borgerliga talesätten om familj och uppfostran, om det ömma förhållandet mellan föräldrar och barn, blir alltmera motbjudande, ju mer alla proletariatets familjeband sönderslits till följd av storindustrin och barnen förvandlas till vanliga handelsartiklar och arbetsredskap. Men ni kommunister vill införa kvinnogemenskap, skriker hela bourgeoisin i korus mot oss. Borgaren ser i sin hustru blott ett produktionsinstrument. Han hör, att produktionsinstrumenten skall göras till allmän egendom och kan då naturligtvis icke tänka sig annat än att gemensamheten också skall bli kvinnans lott. Han anar icke, att vad det just gäller, det är att upphäva kvinnans ställning som blott ett produktionsinstrument. Det finns för övrigt ingenting löjligare än vår borgarklass' högmoraliska harm över kommunisternas föregivna officiella kvinnogemenskap -- kommunisterna behöver icke införa kvinnogemenskap--den har nästan alltid existerat. Våra borgare, som icke är nöjda med, att deras proletärers hustrur och döttrar står till deras förfogande, för att nu inte tala om den officiella prostitutionen, finner ett särskilt nöje i att ömsesidigt förföra varandras hustrur. Det borgerliga samhällets äktenskap är i verkligheten hustrugemenskap. Man kunde på sin höjd förebrå kommunisterna, att de i stället för en under hyckleri dold kvinnogemenskap ville sätta en officiell, öppen sådan. Men det förstås annars av sig självt, att med de nuvarande produktionsförhållandenas upphävande även den ur dessa uppkomna kvinnogemenskapen, dvs officiella och icke-officiella prostitutionen kommer att försvinna. Man har vidare förebrått kommunisterna, att de vill avskaffa fäderneslandet, nationaliteten. Arbetarna har inget fädernesland. Man kan inte fråntaga dem vad de inte har. Då emellertid proletariatet till att börja med måste erövra den politiska makten, upphöja sig till nationell klass och konstituera sig självt som nation, så är det självt ännu nationellt om också inte i samma mening som bourgeoisin. Den nationella avskildheten och motsättningarna mellan folken försvinner mer och mer redan med bourgeoisins utveckling, med handelsfriheten, världsmarknaden, den industriella produktionens likformighet och de därtill svarande levnadsförhållandena. Proletariatets herravälde skall få dem att försvinna ännu fortare. Samfälld aktion, åtminstone av de civiliserade länderna, är en av de första betingelserna för proletariatets befrielse. I samma grad som den ena individens exploatering av den andra upphävs, i samma grad upphävs den ena nationens exploatering av den andra. Med klassmotsättningarna inom nationerna faller den fientliga ställningen mellan nationerna. De anklagelser mot kommunisterna, som i allmänhet höjes från religiösa, filosofiska och över huvud taget ideologiska synpunkter, förtjänar inget utförligt bemötande. Behövs det en djupare insikt för att förstå att med människornas levnadsförhållanden, med deras samhälleliga förbindelser, med deras samhälleliga tillvaro också deras föreställningar, åskådningar och begrepp, med ett ord, även deras medvetande förändrar sig. Vad bevisar idéernas historia om icke, att den andliga produktionen förändrar sig i och med den materiella? En viss tids härskande idéer var alltid blott den härskande klassens idéer. Man talar om idéer, som revolutionerar ett helt samhälle; man uttalar därmed blott det sakförhållandet, att inom det gamla samhället bildats elementen till ett nytt och att de gamla idealens upplösning håller jämna steg med de gamla levnadsförhållandenas upplösning. När den gamla världen höll på att gå under, besegrades de gamla religionerna av kristendomen. När de kristna idéerna på 1700 talet överflyglades av upplysningsidéerna, kämpade det feodala samhället sin dödskamp med den då revolutionära bourgeoisin. Samvets- och religionsfrihetens idéer uttryckte blott den fria konkurrensens herravälde på vetandets område. Men, skall man säga, religiösa, moraliska, filosofiska, politiska, rättsliga idéer o s v förändrade sig dock under den historiska utvecklingens förlopp. Religionen, moralen, filosofin, politiken och rätten överlevde dock alltid dessa växlingar. Det ges dessutom eviga sanningar såsom frihet, rättfärdighet osv, vilka är gemensamma för alla samhällstillstånd. Men kommunismen avskaffar de eviga sanningarna, den avskaffar religionen och moralen i stället för att omskapa dem, den står därför i strid med all hittillsvarande historisk utveckling. Vartill reducerar sig denna anklagelse? Alla hittillsvarande samhällens historia har rört sig i klassmotsatser, som under olika perioder gestaltat sig olika. Men vilken form de tagit, så är den ena samhällsdelens utsugning av den andra ett för alla gångna århundraden gemensamt faktum. Det är därför inget under, att det sociala medvetandet, under alla århundraden rört sig, trots all mångfaldighet och olikhet, i vissa gemensamma former, former av medvetande, som först med klassmotsättningarnas fullständiga försvinnande kommer att helt och hållet upplösas. Den kommunistiska revolutionen är den radikalaste brytning med de nedärvda egendomsförhållandena; inget under då att i dess utvecklingsgång radikalast brytes med de nedärvda idéerna. Men låt oss lämna bourgeoisins invändningar mot kommunisterna. Vi såg redan ovan, att det första steget i arbetarrevolutionen är att höja proletariatet till härskande klass, erövra demokratin. Proletariatet kommer att begagna sin politiska makt till att så småningom frånta bourgeoisin allt kapital och centralisera alla produktionsinstrument i staten d v s i det som härskande klass organiserade proletariatets händer samt fortast möjligt öka mängden av produktionskrafter. I början kan detta naturligtvis ske endast genom despotiska ingrepp i egendomsrätten och i de borgerliga produktionsförhållandena, således genom åtgärder, vilka synes ekonomiskt otillräckliga och ohållbara, men som under rörelsens utveckling kommer att spränga sina egna gränser och är oundvikliga som medel att omlägga hela produktionssättet. Dessa åtgärder kommer naturligtvis att vara olika i olika länder. För de utvecklade länderna skall dock tämligen allmänt följande kunna komma till användning: 1. Jordegendomens expropriering och jordräntans användning till statsutgifter. 2. Stark progressiv beskattning. 3. Arvsrättens avskaffande. 4. Konfiskation av alla emigranters och rebellers egendom. 5. Kreditens centralisering i statens händer genom en nationalbank med statskapital och uteslutande monopol. 6. Centralisering av transportväsendet i statens händer. 7. Utökande av nationalfabriker, produktionsinstrument, uppodling och förbättring av jorden efter en samhällelig plan. 8. Lika arbetstvång för alla, upprättande av industriella arméer, särskilt för åkerbruket. 9. Förenande av jordbruks- och industridriften; åtgärder för att så småningom utplåna skillnaden mellan stad och landsbygd. 10. Offentlig och kostnadsfri uppfostran av alla barn. Avskaffande av fabriksarbetet för barn i dess nuvarande form. Uppfostrans förenande med den materiella produktionen o s v. När under utvecklingens lopp klasskillnaderna försvunnit och all produktion koncentrerats i händerna på de förenade individerna, så förlorar den offentliga makten sin politiska karaktär. Den politiska makten i egentlig mening är det organsierade våldet av en klass till en annan klass' undertryckande. När proletariatet i kampen mot bourgeoisin med nödvändighet förenar sig som klass, genom en revolution gör sig till härskande klass och som härskande klass med våld upphäver de gamla produktionsförhållandena, så upphäver det med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensbetingelser, klasserna över huvud taget och därmed sitt eget herravälde som klass. I stället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en sammanslutning, vari envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling. III. SOCIALISTISK OCH KOMMUNISTISK LITTERATUR 1. Den reaktionära socialismen a) Den feodala socialismen Den franska och den engelska aristokratin var enligt sin historiska ställning kallad att skriva smädeskrifter mot det moderna borgerliga samhället. I den franska julirevolutionen 1830 och i den engelska reformrörelsen hade den ännu en gång varit den hatade uppkomlingen underlägsen. Det kunde ej längre vara tal om en allvarlig politisk kamp. Blott den litterära kampen återstod. Men även på litteraturens område hade restaurationstidens[4] gamla talesätt blivit omöjliga. För att väcka sympati måste aristokratin skenbart lämna sina egna intressen åt sidan och blott i den exploaterade arbetarklassens intresse formulera sin anklagelseakt mot bourgeoisin. Den sökte sig tröst i att sjunga smädevisor om sin nya härskare och viska olycksprofetior i hans öra. På så sätt uppstod den feodala socialismen, halvt klagosång, halvt smädeskrift, halvt återfall i det förgångna, halvt hotelse för framtiden, stundom träffande bourgeoisin i hjärtat genom en bitter, genialt mördande dom, alltid verkande komisk genom sin fullkomliga oförmåga att förstå den moderna historiens gång. De feodala socialisterna svängde den proletära tiggarpåsen i handen som en fana för att samla folket bakom sig. Men så ofta folket följde dem, upptäckte det på deras bak de gamla feodala vapensköldarna och drog sig tillbaka med ett högt och vanvördigt skratt. En del av de franska "legitimisterna" och det unga England uppförde detta skådespel. När de feodala bevisar, att deras sätt att utsuga var av en annan art än det borgerliga, så glömmer de blott, att de utplundrade under helt andra och nu föråldrade förhållanden och förutsättningar. När de gör gällande, att det moderna proletariatet icke existerade under deras herravälde, så glömmer de blott, att just den moderna bourgeoisin var en nödvändig telning av deras samhällsordning. För övrigt förhemligar de så litet den reaktionära karaktären av sin kritik, att deras huvudanklagelse mot bourgeoisin just består i att under dess regim utvecklar sig en klass, som kommer att spränga hela den gamla samhällsordningen i luften. De förebrår bourgeoisin långt mer, att den frambringar ett revolutionärt proletariat än att den över huvud taget frambringar ett proletariat. I den praktiska politiken deltar de därför i alla våldsåtgärder mot arbetarklassen, och i det dagliga livet bekvämar de sig gärna, trots alla uppstyltade talesätt, att plocka de gyllene äpplena och schackra bort sin tro, kärlek och ära mot ull, betor och brännvin.[5] Liksom prästen alltid gick hand i hand med de feodala, så går prästsocialismen samman med den feodala socialismen. Ingenting är lättare än att ge den kristna askesen en socialistisk anstrykning. Gick inte också kristendomen mot privategendomen, äktenskapet och staten? Predikade den icke i stället välgörenhet och tiggeri, celibat och köttets dödande, klosterliv och kyrka? Den kristna socialismen är blott det vigvatten, varmed prästen välsignar aristokratins vrede. b) Småborgerlig socialism Den feodala aristokratin är icke den enda klass, som störtades av bourgeoisin, och vars levnadsbetingelser minskades och upphörde med det moderna borgerliga samhället. Medeltidens småborgardöme och småbondestånd var den moderna bourgeoisins förelöpare. I de industriellt och kommersiellt mindre utvecklade länderna vegeterar denna klass vidare bredvid den uppväxande bourgeoisin. I de länder, där den moderna civilisationen utvecklat sig, har uppstått ett nytt småborgerskap, som svävar mellan proletariatet och bourgeoisin, och som ständigt bildas på nytt som en kompletterande del av det borgerliga samhället, men vars medlemmar oupphörligt genom konkurrensen slungas ned i proletariatet och som med storindustrins utveckling t o m ser en tidpunkt närma sig, när de fullständigt försvinner som en självständig del av det moderna samhället och inom handel, industri och åkerbruk ersättes med arbetsuppsyningsmän och tjänstemän. I länder som Frankrike, där bondeklassen utgör långt mer än hälften av befolkningen, var det naturligt, att de skriftställare, som uppträdde för proletariatet mot bourgeoisin, anlade småborgarens och småbondens måttstock på sin kritik av den borgerliga regimen och tog arbetarnas parti från en småborgerlig ståndpunkt. Så bildades den småborgerliga socialismen. Sismondi är huvudrepresentanten för denna litteratur ej blott för Frankrike utan också för England. Denna socialism klarlade högst skarpsinnigt motsägelserna i de moderna produktionsförhållandena. Den avslöjade nationalekonomernas hycklande försköningar. Den uppvisade ovedersägligt de ödeläggande verkningarna av maskinerna och arbetsdelningen, kapitalens och jordegendomarnas koncentration, överproduktionen, kriserna, småborgarnas och småböndernas nödvändiga undergång, proletariatets elände, anarkin i produktionen, de skriande missförhållandena i rikedomens fördelning, det industriella förintelsekriget nationerna emellan, de gamla sedernas, de gamla familjeförhållandenas och de gamla nationaliteternas upplösning. Till sitt positiva innehåll vill emellertid denna socialism antingen återställa de gamla produktions- och samfärdsmedlen och med dem de gamla egendomsförhållandena och det gamla samhället, eller också vill den med våld spärra in de moderna produktions- och samfärdsmedlen inom de gamla egendomsförhållandenas ram, som av de förra sprängts och måste sprängas. I båda fallen är den reaktionär och därtill utopisk. Skråväsen i industrin och patriarkalisk hushållning på landsbygden är dess sista ord. I sin fortsatta utveckling har denna riktning utmynnat i ett fegt gnäll. c) Den tyska eller "sanna" socialismen Frankrikes socialistiska och kommunistiska litteratur, som uppstod under trycket från en härskande bourgeoisi och utgör det litterära uttrycket för kampen mot detta herravälde, infördes till Tyskland vid en tidpunkt, då bourgeoisin just börjat sin kamp mot den feodala absolutismen. Tyska filosofer, halvfilosofer och skönandar kastade sig begärligt över denna litteratur och glömde blott, att de franska levnadsförhållandena inte hade invandrat samtidigt med dessa skrifter till Tyskland. Inför de tyska förhållandena förlorade den franska litteraturen all omedelbar praktisk betydelse och antog ett rent litterärt utseende. Den måste framstå som blott en orkeslös spekulation över det mänskliga väsendets förverkligande. Så hade för 1700-talets tyska filosofer den första franska revolutionens fordringar blott mening som "det praktiska förnuftets" fordringar i allmänhet, och den revolutionära franska bourgeoisins viljeyttringar betydde i deras ögon den rena viljans lagar, viljan sådan den måste vara, den sant mänskliga viljan. De tyska litteratörernas enda arbete bestod i att de satte de nya franska idéerna i samklang med sitt gamla filosofiska samvete eller snarare att de från sin egen filosofiska ståndpunkt tillägnade sig de franska idéerna. Detta skedde på samma sätt som man över huvud taget tillägnar sig ett främmande språk, genom översättning. Det är bekant, hur munkarna över de manuskript, varpå den gamla hednatidens klassiska verk var upptecknade, skrev smaklösa katolska helgonhistorier. De tyska författarna förfor tvärtom med den profana franska litteraturen. De skrev sitt filosofiska nonsens efter det franska originalet. Så skrev de t ex efter den franska kritiken av penningförhållandena: "prisgivande av det mänskliga väsendet", efter den franska kritiken av borgarstaten: "upphävande av det abstrakt allmännas herravälde" osv. Insmugglandet av dylika filosofiska fraser bakom de franska framställningarna döpte de till "handlingens filosofi", "sann socialism", "tysk socialistisk vetenskap", "filosofisk motivering av socialismen" o s v. Den franska socialistiskt-kommunistiska litteraturen blev på så sätt formligen kastrerad. Och då den i tyskarnas händer upphörde att vara ett uttryck för den ena klassens kamp mot den andra, så var tysken övertygad om att ha övervunnit "den franska ensidigheten", att istället för sanna behov ha tillgodosett sanningens behov, i stället för proletariatets intressen det mänskliga väsendets intressen, människans i allmänhet, den människa, som icke tillhör någon klass, över huvud taget inte verkligheten utan blott den filosofiska fantasins dimvärld. Denna tyska socialism, som tog sina tafatta stilövningar så allvarligt och högtidligt och så skrytsamt utbasunerade dem, förlorade emellertid småningom sin pedantiska oskuld. Den tyska och särskilt den preussiska bourgeoisins kamp mot det feodala och absoluta kungadömet, med ett ord, den liberala rörelsen blev allvarligare. Den "sanna" socialismen bjöds därmed det önskade tillfället, att mot den politiska rörelsen ställa upp de socialistiska fordringarna, att utslunga det gamla anatemat mot liberalismen, mot representativstaten, mot den borgerliga konkurrensen, mot borgerlig pressfrihet, borgerlig rätt, borgerlig frihet och likhet, och predika för folkmassorna, att de icke hade något att vinna genom denna rörelse, utan snarare allt att förlora. Den tyska socialismen glömde mycket lägligt, att den franska kritiken, vars själlösa eko den var, förutsätter det moderna borgerliga samhället med motsvarande materiella levnadsbetingelser och dithörande politiska konstitution, idel förutsättningar som det först gällde att tillkämpa sig i Tyskland. Den "sanna" socialismen tjänade de tyska absoluta regeringarna med deras följe av präster, skolmästare, junkrar och byråkrater som lämplig fågelskrämma mot den hotfullt uppåtsträvande bourgeoisin. Den utgjorde det sliskiga påbrödet till de svidande piskslag och de gevärskulor, med vilka samma regeringar kuvade de tyska arbetararupproren. Blev den "sanna" socialismen på så sätt ett vapen i handen åt regeringarna mot den tyska bourgeosin, så representerade den även omedelbart ett reaktionärt intresse, det tyska småborgardömets intresse. I Tyskland bildade det från 1 500-talet härstammande och sedan dess i olika former åter och åter uppdykande småborgarskiktet den egentliga sociala grunden för de bestående förhållandena. Dess upprätthållande betyder upprätthållandet av de bestående tyska förhållandena. Av bourgeoisins industriella och politiska herravälde fruktar det den säkra undergången å ena sidan till följd av kapitalets koncentration, å andra sidan genom uppkomsten av ett revolutionärt proletariat. Detta småborgardöme tyckte att den "sanna" socialismen slog två flugor i en smäll. Den spred sig också som en epidemi. Den skrud, virkad av spekulativ spindelväv, översållad med granna frasblommor, genomdränkt av kärleksvarma daggdroppar, denna hjärterörande skrud, vari de tyska socialisterna inhöljde sina få beniga "eviga sanningar", ökade blott avsättningen av dessa varor hos denna publik. Å sin sida insåg den tyska socialismen allt mer sin kallelse: att vara detta småborgerskaps högtravande representant. Den proklamerade den tyska nationen som normalnation och den tyska spetsborgaren som normalmänniska. Den gav åt varje nedrighet av denna borgare en fördold, högre socialistisk mening, enligt vilken den kom att betyda motsatsen. Den drog den sista konsekvensen, när den uppträdde direkt mot kommunismens "brutalt destruktiva" inriktning och förkunnade sin upphöjda opartiskhet över alla klasstrider. Med mycket få undantag hör allt, som i Tyskland cirkulerar av föregivna socialistiska och kommunistiska skrifter till denna smutsiga kraftlösa litteratur.[6] 2. Den konservativa eller borgerliga socialismen En del av bourgeoisin önskar avhjälpa de sociala missförhållandena för att trygga det borgerliga samhällets bestånd. Dit hör: ekonomer, filantroper, humanister, förbättrare av de arbetande klassernas läge, välgörenhetsorganisatörer, djurskyddsvänner, måttlighetsivrare, kråkvinkelreformatorer av brokigaste slag. Och denna borgerliga socialism har även utformats till hela system. Som exempel härpå anför vi Proudhons "Philosophie de la Misere" (Eländets filosofi). Den borgerliga socialismen vill bibehålla det moderna samhällets levnadsbetingelser utan de nödvändigt därur framgående striderna och farorna. Den vill behålla det bestående samhället med undantag av de element, som revolutionerar och upplöser det. Den önskar en bourgeoisi utan proletariat. Bourgeoisin föreställer sig naturligtvis den värld, vari den härskar, som den bästa av världar. Den borgerliga socialismen utarbetar denna trösterika föreställning till ett halvt eller helt system. När denna uppmanar proletariatet att förverkliga detta system och draga in i det nya Jerusalem, så begär den i grunden blott att det skall kvarstanna i det nuvarande samhället men avstå från sin föreställning om detsamma som någonting förhatligt. En annan, mindre systematisk men mer praktisk form av socialismen sökte avhålla arbetarklassen från varje revolutionär rörelse genom att hävda, att inte den eller den politiska förändringen utan blott en förändring av de materiella levnadsförhållandena, de ekonomiska förhållandena, kunde vara av nytta för densamma. Men med förändring av de materiella levnadsförhållandena menar denna socialism ingalunda avskaffande av de borgerliga produktionsförhållandena, vilket blott är möjligt på revolutionär väg, utan administrativa förbättringar, som kan gå för sig på dessa produktionsförhållandens mark och alltså ingenting ändrar i förhållandet mellan kapital och lönearbete, utan i bästa fall blott minskar bourgeoisins kostnader för dess herravälde och förenklar dess statshushållning. Sitt rätta uttryck uppnår den borgerliga socialismen först då, när den blivit enbart en oratorisk formel. Fri handel!--i arbetarklassens intresse. Skyddstullar!--i arbetarklassens intresse. Cellfängelser! -- i arbetarklassens intresse. Detta är den borgerliga socialismens sista enda allvarligt menade ord. Bourgeoisins socialism består ju i påståendet att bourgeoisin är bourgeoisi--i arbetarklassens intresse. 3. Den kritiskt utopiska socialismen och kommunismen Vi talar icke här om den litteratur, som i alla stora moderna revolutioner hävdat proletariatets fordringar. (Skrifter av Babeuf m fl) Proletariatets första försök under en tid av allmän jäsning, under perioden för det feodala samhällets störtande, att direkt förverkliga sitt eget klassintresse, strandade med nödvändighet på proletariatets eget outvecklade tillstånd liksom därpå, att de materiella betingelserna för dess befrielse saknades. De uppkom först som en produkt av den borgerliga epoken. Den revolutionära litteratur, som åtföljde dessa första proletära rörelser, är till sitt innehåll nödvändigtvis reaktionär. Den förkunnar en allmän askes och en grov likhetslära. De egentliga socialistiska och kommunistiska systemen, Saint-Simons, Fouriers, Owens o s v dök upp under den första outvecklade perioden av kamp mellan proletariat och bourgeoisi, som vi förut skildrat ("Borgare och proletärer"). Uppfinnarna av detta system ser visserligen motsättningen mellan klasserna liksom de upplösande elementens verksamhet i det härskande samhället. Men de ser hos proletariatet ingen historiskt befogad självverksamhet, ingen för detsamma säregen politisk rörelse. Då klassmotsättningarnas utveckling håller jämna steg med industrins utveckling, finner de ej heller de materiella förutsättningarna för proletariatets frigörelse och söker då i stället efter en social vetenskap, efter sociala lagar för att skapa dessa betingelser. I stället för samhällelig verksamhet sätter de sin personliga uppfinnarverksamhet, i stället för de historiska betingelserna för frigörelsen sätter de sina fantasier, i stället för proletariatets småningom försiggående organiserande till klass sätter de sin egen godtyckligt utkläckta samhällsorganisation. Den kommande världshistorien upplöser sig för dem i propaganda för och i praktiskt utförande av deras samhällsplaner. De är visserligen medvetna om att i sina planer företräda framför allt den arbetande klassens intresse i dess egenskap av den mest lidande klassen. Bara ur denna synpunkt, som den mest lidande klassen, existerar proletariatet för dem. Men klasskampens outvecklade form liksom deras eget klassläge för med sig, att de tror sig vara vitt höjda över varje klassmotsättning. De vill förbättra alla samhällsmedlemmars levnadsläge, även de bäst ställdas. De vädjar alltjämt till alla samhällsmedlemmar utan åtskillnad, ja, företrädesvis till den härskande klassen. Man behöver bara förstå deras system för att erkänna det som den bästa möjliga plan för det bästa möjliga samhälle. De förkastar därför varje politisk och framför allt varje revolutionär aktion, de vill nå sitt mål på fredlig väg och försöker att bana väg för det nya sociala evangeliet genom små experiment, som naturligtvis slår fel, genom exemplets makt. Den fantastiska skildringen av det framtida samhället uppstår i en tid, då proletariatet ännu är högst outvecklat och därför självt ännu uppfattar sin ställning fantastiskt, den speglar dess första aningsfulla längtan efter en allmän omgestaltning av samhället. Men i dessa socialistiska och kommunistiska skrifter ingår även kritiska element. De angriper alla grundvalar för det bestående samhället. De har därför lämnat ett högst värdefullt material till arbetarnas upplysning. Deras positiva teorier om det kommande samhället, t ex upphävandet av motsatsen mellan stad och landsbygd, av familjen, av det privata förvärvet, av lönearbetet, förkunnandet av den sociala harmonin, statens förvandling till blott en förvaltning av produktionen--alla dessa satser är allenast uttryck för bortfallandet av de klassmotsatser som först nu börjar utveckla sig och som de känner blott i deras första formlösa obestämdhet. Dessa teorier har därför ännu en rent utopisk karaktär. Den kritiskt utopiska socialismens och kommunismens betydelse står i omvänt förhållande till den historiska utvecklingen. I samma mån som klasskampen utvecklar sig och tar gestalt förlorar denna fantastiska upphöjdhet över den, detta fantastiska bekämpande av densamma, allt praktiskt värde, allt teoretiskt berättigande. Om än därför upphovsmännen till dessa system i många hänseenden var revolutionära, så bildar deras lärjungar likaväl reaktionära sekter. De håller fast vid mästarens gamla åskådningar trots proletariatets historiska framsteg. De söker därför konsekvent avtrubba klasskampen och utjämna motsättningarna. De drömmer alltjämt om att på försök få förverkliga sina sociala utopier, stifta enskilda falangstärer, grunda hemkolonier, upprätta ett litet Ikarien[7] --ett nytt Jerusalem i fickformat--och för uppbyggandet av alla dessa luftslott måste de vädja till det borgerliga hjärtats och penningspåsens filantropi. Så småningom hamnar de i kategorin av ovan skildrade reaktionära eller konservativa socialister och skiljer sig från dem blott genom sitt mer systematiska pedanteri, genom sin fantastiska övertro på sin sociala vetenskaps förmåga att göra underverk. De uppträder därför med förbittring mot alla arbetarnas politiska rörelser, som blott uppstår ur den blinda otron gentemot det nya evangeliet. Så reagerar owenisterna i England mot chartisterna där, och fourieristerna i Frankrike mot reformisterna där. IV. KOMMUNISTERNAS STÄLLNING TILL DE OLIKA OPPOSITIONELLA PARTIERNA Av kapitel II framgår av sig självt kommunisternas förhållande till redan existerande arbetarpartier, alltså deras förhållande till chartisterna i England och agrarreformivrarna i Nordamerika. De kämpar för uppnåendet av arbetarklassens omedelbart näraliggande mål och intressen, men de representerar inom den nuvarande rörelsen samtidigt rörelsens framtid. I Frankrike ansluter sig kommunisterna till det socialistiskt-demokratiska[8] partiet mot den konservativa och radikala bourgeoisin, utan att därför uppge rätten att intaga en kritisk ställning gentemot de fraser och illusioner, vilka härrör ur den revolutionära traditionen. I Schweiz understödjer de de radikala utan att glömma, att detta parti består av inbördes oeniga element, delvis av demokratiska socialister i fransk mening, delvis av radikal bourgeoisi. I Polen understödjer kommunisterna det parti, som ställer en agrar revolution som villkor för den nationella befrielsen, samma parti, som framkallade Krakau-upproret 1846. I Tyskland kämpar det kommunistiska partiet gemensamt med bourgeoisin så snart denna uppträder revolutionärt, mot den absoluta monarkin, den feodala jordegendomen och småborgerskapet. Men det försummar icke ett ögonblick att hos arbetarna utveckla ett så klart medvetande som möjligt om den fientliga motsättningen mellan bourgeoisi och proletariat, så att de tyska arbetarna omedelbart kan vända de sociala och politiska förhållandena, som bourgeoisins herravälde måste medföra, mot bourgeoisin själv, så att i Tyskland kampen mot bourgeoisin genast börjar, sedan de reaktionära klasserna störtats. Kommunisterna riktar sin huvuduppmärksamhet på Tyskland eftersom Tyskland står inför en borgerlig revolution, och eftersom det fullbordar denna omvälvning under mer framskridna betingelser av den europeiska civilisationen över huvud taget och med ett långt mer utvecklat proletariat än England på 1600talet och Frankrike på 1 700-talet. Den tyska borgerliga revolutionen kan sålunda vara blott det omedelbara förspelet till en proletär revolution. Med ett ord: kommunisterna understödjer överallt varje revolutionär rörelse mot de bestående sociala och politiska förhållandena. I alla dessa rörelser framhäver de egendomsfrågan, vilken mer eller mindre utvecklad form den än må ha tagit, som rörelsens grundfråga. Kommunisterna arbetar slutligen överallt på förbindelse och samförstånd mellan de demokratiska partierna i alla länder. Kommunisterna försmår att hemlighålla sina åsikter och avsikter. De förklarar öppet, att deras mål blott kan nås genom en våldsam omstörtning av all hittillsvarande samhällsordning. Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. Proletärerna har i den ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna. Proletärer i alla länder, förena er! [1] Det vill säga, noga talat, den skriftligt bevarade historien. År 1847 var samhällets förhistoria, den samhälleliga organisation. som föregick all nedskriven historia, ännu så gott som okänd. Sedan dess har Haxthausen påvisat den gemensamma jordegendomen i Ryssland. Maurer har bevisat, att den är den samhälleliga grundval, från vilken alla tyska stammar historiskt utgick, och småningom fann man, att bykommuner med gemensam jordegendom var samhällets urform från Indien till Irland. Slutligen blev den inre organisationen av detta primitiva kommunistiska samhälle i dess typiska form blottad genom Morgans glansfulla upptäckt av gensens natur och dess ställning i stammen. Med upplösningen av detta ursprungliga byalag börjar splittring i särskilda och slutligen varandra motsatta klasser. (Engels anmärkning till den tyska upplagan 1890.) [2] De i ( ) ingående orden tillfogades av Engels i den av honom auktoriserade engelska översättningen 1888 i London.--Red. [3] Så kallade Italiens och Frankrikes stadsborgare sina stadssamhällen, sedan de köpt eller tilltvingat sig av sina länsherrar de första självförvaltningsrättigheterna. (Engels' anmärkning till den tyska upplagan 1890.) De uppkommande städerna i Frankrike kallades >>kommuner>> t o m före den tid, då de av sina feodalhärskare tillkämpat sig lokal självförvaltning och politiska rättigheter som tredje stånd. Över huvud taget har här som typiskt land för bourgeoisins ekonomiska utveckling tagits England; som exempel på bourgeoisins politiska utveckling -- Frankrike. (Engels' anmärkning till manifestets engelska upplaga 1888). [4] Här avses ej den engelska restaurationstiden 1660-1689, utan den franska restaurationen 1814-1830. (Engels anmärkning till den engelska upplagan 1888.) [5] Detta hänför sig huvudsakligen till Tyskland, där den godsägande aristokratin och junkerdömet brukar stora delar av sina egendomar genom förvaltare och dessutom är stora producenter av betsocker och brännvin. Den rika engelska aristokratin har ännu icke nått därhän. men även den vet redan, hur man kan motverka den sjunkande jordräntan genom att låna sina namn till grundläggare av mer eller mindre tvivelaktiga aktiebolag. (Engels anmärkning till den engelska upplagan 1888.) [6] Revolutionsstormen 1848 bortsopade hela denna vidriga riktning och betog den lusten att vidare göra i socialism. Huvudrepresentant och klassisk typ för denna riktning är herr Karl Grün. [7] Hemkolonier (kolonier inom landet) kallade Owen sina kommunistiska mönstersamhällen. Falangstärer kallades de av Fourier planerade socialistiska kolonierna. Ikarien kallades det utopiskt fantastiska land, vars kommunistiska inrättningar Cabet skildrade. (Engels anm. till den tyska upplagan 1890.) [8] Detta parti representerades då i parlamentet av Ledru-Rollin, i litteraturen av Louis Blanc, i den dagliga pressen genom tidningen "Reforme". Benämningen socialdemokrati betydde, att denna del av det demokratiska eller republikanska partiet, liksom författarna till denna benämning, var mer eller mindre socialistiskt färgade. (Engels anmärkning till den engelska upplagan 1888.) Det parti i Frankrike, som då kallade sig socialistiskt-demokratiskt samt politiskt stod under Ledru-Rollins ledning och litterärt under Louis Blancs, var himmelsvitt skilt från nutidens tyska socialdemokrati. (Engels anmärkning till tyska upplagan 1890.) http://marxistisktforum.cjb.net/bokarkiv/0003.htm#fn0 [[de:Manifest der Kommunistischen Partei]] [[en:Manifesto of the Communist Party]] [[es:Manifiesto Comunista]] [[fr:Manifeste du parti communiste]] [[it:Manifesto del Partito Comunista]] [[ko:공산당 선언]] [[pl:Manifest Komunistyczny]] [[ro:Manifestul Partidului Comunist]] Diskussion:Kommunistiska manifestet 2495 6297 2006-06-30T00:37:20Z 85.226.54.35 Upphovsrättsskyddad text? Rätt så? [[Användare:Simoniak|Simoniak]] 12 maj 2006 kl.10.16 (UTC) :Vilket årtal och av vem är denna översättning gjord? Får den användas fritt? Användare:Simoniak 2496 5280 2006-05-12T10:17:10Z Simoniak 67 [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Simoniak Simoniak] Jag behöver dig, o Jesus, ty jag har blott synd i mig 2497 6219 2006-06-29T05:01:08Z Agneta 53 Väldigt lång titel på sidan. Kategori Psalmen "I need Thee, precious Jesus", skriven 1855 av Frederick Whitfield i Lina Sandells översättning från 1857. Se [[w:Jag behöver dig, o Jesus, till min frälsning och mitt ljus |Wikipediaartikel]] {| |1 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Ty jag har blott synd i mig. :Hjertat är så mörkt och öde, :är så kallt och dödt i sig :I ditt dyra blod allena :Kan det blifva rent och godt; :I den källan vill jag bada, :I den enda källan blott. |2 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Ty jag är så blind, så blind, :Hittar ej den rätta vägen, :Irrar kring lik jagad hind. :Jag behöfver, att du leder :Mig uti din sannings ljus, :Eljes far jag vill och hittar :Aldrig till min Faders hus. |3 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Till att skyla all min brist, :Jag behöfver dig i lifvet :Och en gång i döden sist. :Jag behöfver dig beständigt :Vid hvart enda steg jag tar, :Endast uti din gemenskap :Nog och öfvernog jag har. |- |4 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Ty jag är så fattig, o, :Jag är blott en gäst och främling :Och skall ej på jorden bo. :Jag behöfver all din kärlek :För att icke gifvas opp :Under alla vedermödor :Af ett sådant vandringslopp. |5 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Jag behöfver just en vän, :Som så älskar och så handlar :Med den arme syndaren. :Allt mitt väl och ve du känner, :Såsom om det vore ditt, :Och din kärlek är beständig, :Ty ditt hjerta älskar fritt. |6 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Led mig efter ditt behag, :Gif mig af din Andes fullhet :Mer och mer med hvarje dag ! :Låt den samme nådens Ande :Mer och mer få lära mig, :Hvad jag är utaf naturen, :Men ock, hvad jag är i dig! |- |7 :Jag behöfver dig, o Jesus, :Och jag hoppas se dig snart :Vid din Faders högra sida, :Der du evigt strålar klart. :Der, med dig och dem du vunnit :Med ditt blod så dyrt en gång, :Får jag sjunga till din ära :Guds och Lammets nya sång. |} [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] [[Kategori:Frederick Whitfield]] [[en:Frederick Whitfield]] Sorgerliga saker hända 2498 5302 2006-05-14T19:36:09Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Elvira Madigan|Johan Lindström Saxon| kommentar=''(Sorgerliga saker hända)''}} Sorgeliga saker hända<br> Än i våra dar minsann,<br> Sorgeligast är dock denna -<br> Den om fröken Madigan.<br><br> Vacker var hon som en ängel:<br> Ögon blå och kind så röd,<br> Smärt om livet som en stängel;<br> Men hon fick en grymmer död.<br><br> När hon dansade på lina<br> Lik en liten lärka glad<br> Hördes bifalls ropen vina<br> Ifrån fyllda bänkars rad.<br><br> Så kom greve löjtnant Sparre,<br> Vacker var han utav börd,<br> Ögon lyste hjärtat darre<br> Och hans kärleksbön blev hörd.<br><br> Greve Sparre han var gifter<br> Barn och maka hade han,<br> Men från dessa nu han rymde,<br> Med Elvira Madigan.<br><br> Så till Danmark styrdes färden<br> Men den tog ett sorgligt slut,<br> Ty långt ut i vida världen<br> Tänkte de att slå sig ut.<br><br> Men se slut var deras pengar<br> Ingenting att leva av!<br> För att undgå ödets strängar<br> Bygga de sitt bo i grav.<br><br> Och pistolen full av smärta<br> Greven tar och sikte tog<br> Mot Elviras unga hjärta:<br> Knappt hon andats förr´n hon dog.<br><br> Ack ni hör, Ni ungdomsglada,<br> Tänk på dem och sen er för<br> Att ni ej i blod får bada<br> Ni ock en gång, förr´n Ni dör!<br> [[Kategori:Skillingtryck]] Det skedde för mig 2499 6276 2006-06-29T18:58:17Z Agneta 53 Stämmer av mot wikipedia {{Psalmartikel}} '''1.''' :Det skedde för mig, :Att Gud uti kött uppenbarade sig, :Att himlarnas Herre på jorden blev träl, :Helt fattig och plågad för syndares väl. :Det undret, min Jesus, ju skedde för mig: :Ty tackar jag dig. '''2.''' :Det skedde för mig, :Att du här måst vandra på mödosam stig; :Du ofta av kärlek arbetat dig trött :Men blev ock föraktad och illa bemött; :Din lydnad och möda visst gäller för mig: :Ty tackar jag dig. '''3.''' :Det skedde för mig, :Att du uppå korset uppoffrade dig; :Vart salighetsord av din heliga mun :Mig säger, du vann i försoningens stund; :Allt har du med döden beseglat åt mig; :Ty tackar jag dig. '''4.''' :Det skedde för mig, :Att du efter blodigt men segrande krig :Dig viste med segerbaneret i hand :Och sedan uppfor till vårt fäderenesland; :Där gäller din seger och förbön för mig; :Ty tackar jag dig. Ur: ''Svenska Missionsförbundets sångbok,'' 1920. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Magnus Brynolf Malmstedt]] Vi sökte väl ro 2500 5287 2006-05-14T14:39:51Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :'''1.''' :Vi sökte väl ro, och vi sökte väl frid, :Vi sökte väl lycka i världen :Men funno så ofta blott möda, kamp och strid, :Blott oro och sorg på den färden. :'''2.''' :Ack, världen, den har ej en endaste ros, :Som doft utan törnen oss bringar. :Den jordiska glädjen den flyr så snart sin kos, :Den flyr liksom hade den vingar. :'''3.''' :En ros har allena ej taggar för mig :Och vissnar ej heller i nöden: :Du ros ifrån himlen, ack när jag funnit dig, :Då har jag ock livet i döden! :'''4.''' :Den "Rosen i Saron", min Frälsare god, :Har aldrig i världen sin like; :O, må vi då akta hans kors och dyra blod :Långt mer än ett konungarike! [[Kategori:Psalmer]] När ett vänligt solsken sprider 2501 6129 2006-06-28T11:50:53Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} :'''1.''' :När ett vänligt solsken sprider :Ljus och glädje kring min stig, :När de tystna, hjärtats strider, :Och dess stormar lägga sig, :|:Endast Jesus:| :Giver denna frid åt mig. :Och han frågar, huld som fordom; :Har väl något fattats dig? :'''2.''' :Och när stormen åter bryter :Lös med ökad kraft igen :Och mitt lugn i oro byter, :|:Endast Jesus:| :Är mig när i nöden än. :När mig andra vänner svika, :Evigt fast står denne vän. :'''3.''' :När de forna synders minne :Och den synd, jag ännu bär, :Ängslar, kväljer djupt mitt sinne :Och all fröjd förjagar här. :|:Endast Jesus:| :Helar vad förkrossat är, :Gjuter olja uti såren :Och den trötte ro beskär. :'''4.''' :När jag ser med hemlig bävan, :Hur jag aldrig finner ro :I mitt hjärtas strävan :Efter helgelse och tro, :|:Endast Jesus:| :Blir till slut mitt A och O. :I hans dyra sår allena :Är mig ljuvligt att få bo. :'''5.''' :När jag skådar floden för mig, :Över vilken jag skall gå, :När dess bölja kall berör mig :Och jag botten ej kan nå, :|:Endast Jesus:| :Är mitt hopp, min tillflykt då; :Han den klippa är, på vilken :Evigt trygg min fot kan stå. :'''6.''' :När jag, med hans makt bevarad, :Inför tronen står en gång, :Härlig, frigjord och förklarad, :Lös från jordens nöd och tvång, :|:Endast Jesus:| :Burit mig den vägen lång; :Endast Jesus, endast Jesus :Bliva skall min nya sång. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Användare:Minata 2502 5290 2006-05-14T15:02:12Z Minata 66 Vem Minata är... Minata är mitt användarnamn på nätet. Mitt intresse är främst visor. [http://home7.swipnet.se/~w-78137/skill/index.html Skillingtryck och gamla visor] Trubadurens dödssång 2503 5299 2006-05-14T18:58:51Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Trubadurens dödssång|Carl Wilhelm Böttiger| kommentar=''Musiken av Johannes Fogelberg (1806-1895)''}} <div class="vers"><pre> Vem sjöng jag för? Hon var i skilda länder densamma alltid lika huld och ljuv. Om henne sjöng jag på Salernos stränder, om henne än vid kratern av Vesuv. Jag lärde hennes namn åt näktergalen, åt alpens eko uti Schweizerdalen, åt minsta kaskatell vid tivoli, men allt det där är nu förbi, förbi. Vem led jag för? Jag älskade en blomma. En orm sitt gift smög i mitt hjärta då. Han suger blodet. Ådrorna bli tomma, och rosen ler men ormen ler också. Men när i långa nätters kval jag kände hur giftet spreds, det i mitt inre brände, ack dubbelt skön mig tycktes rosen bli. Men allt det där är nu förbi, förbi. Vem dör jag för? Min grav man bäddar redan med hälften blommor och med hälften snö. Det kyler såren och det läker svedan men glad som svanen vill i sång jag dö. Väl är farväl det svåraste av orden, och mycket skönt det finnes än på jorden, och kall är graven, mörker däruti, men allt det där är snart förbi, förbi. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Kategori:Skillingtryck 2504 5420 2006-05-27T07:46:27Z Minata 66 Lagt till skillingtrycksregister till kategorisidan Den här kategorin innehåller skillingtryck. *'''Skillingtryckregister:''' **[[Wikisource:Skillingtryck]] *'''Externa länkar:''' **[http://www.acc.umu.se/~akadkor/theory/My_folkmusic.html My Traditional Swedish Folk Music] **[http://www.stenungsund.se/kultur/bibliotek/Referens/visregister.asp Hitta vistexten på biblioteket] **[http://home7.swipnet.se/~w-78137/skill/index.html Skillingtryck och gamla visor] [[Kategori:Sångtexter]] Elin och herremannen 2505 5296 2006-05-14T18:40:56Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Elin och herremannen|Pehr Thomasson| kommentar=''(Kvinnotrohet) 1847''}} <div class="vers"><pre> En herreman så stolt och båld, som ägde tunnor guld och flera hemman i sitt våld, fick se en flicka huld bland parkens stammar ensam gå. Han talade till henne så: Mitt vackra barn, vad heter du? Säg mig ditt ljuva namn, och sätt dig vid min sida nu i skogens blomsterfamn! Vi vilja språkas vid en stund förtroligt här i enslig lund. Mitt namn är Elin, men jag får ej längre dröja här, ty dagens sol snart nedergår och jag ska plocka bär i korgen som jag har åt mor, hon väntande i hyddan bor. Ack Elin, ingen flicka söt och skön som du jag sett. Kom vila i mitt öppna sköt! Jag beder blott om ett: giv mig en enda liten kyss... var icke rädd - ej någon lyss. Nej, nej, jag lovat har vid Gud att ingen kyss ge bort förrän den dag jag skall stå brud - och det blir innan kort, och då skall Gustaf hava den. Från barndomen han är min vän. Vad du är barnslig, blyg och from som sådant pjollra kan Din Gustaf vet ju ej därom, ej heller någon ann. Du skall få penningar... se här... låt mig nu få vad jag begär. O nej, o nej, jag är ej fal för penningar och guld. De hjälpa ej för samvetskval och spe och evig skuld. Ett fredat bröst är mera värt har jag i katekesen lärt. Bedraga vill jag icke dig - tro vad jag säger nu. Till slottet skall du följa mig och bliva där min fru! Av pärlor silver skall du få långt mera än du kan förstå. Nej, nej, mig lockar ingenting av silver nog jag har. Ty vet att en trolovningsring jag fick sen några dar, Av Gustaf som jag älskat ömt och den har jag vid hjärtat gömt. Hör Elin, - Gustaf fattig är ett torp jag honom skänkt, men heligt inför Gud jag svär, du har min ära kränkt, och torpet tager jag igen - lev sen i sorger med din vän. Gör som du vill. Jag lever säll om än bland snö och is i ödemarken i ett tjäll jag leta skall min spis. Blott jag vid Gustafs sida får framleva mina levnadsår. Ej hjälper smicker eller hot men vet iallafall att om det också sker med knot en kyss jag taga skall och till mitt hjärta trycka dig förrän du slipper ifrån mig. Jo pyttsan, med en sidoblick gav Elin skälmskt till svar och kastade sin korg och gick med den stod herren kvar och suckade: En narr är den som gäckar kvinnotroheten! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Ebba Brahes klagan 2506 5298 2006-05-14T18:54:17Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Ebba Brahes klagan}} <div class="vers"><pre> Sin lätta mantel breder aftonstunden så milt och vänligt över sjö och land, och fågelskaran tystnat har i lunden och Mälarn skimrar på den sköna strand. I nattens lugna sköt naturen vilar, men inom detta bröst en stormvind ilar. I nattens lugna sköt naturen vilar, men inom detta bröst en stormvind ilar. Ack, friden ägde jag i forna dagar och himlen såg jag leende och blå. Att mänskosjälen har ett språk som talar så glädjerikt jag kunde ej förstå. Jag lycklig var då morgonen mig väckte och kvällens sol i vågorna sig släckte. Jag lycklig var då morgonen mig väckte och kvällens sol i vågorna sig släckte. Jag lycklig var då oskuldsfull jag drömde att klädd jag stod som Gustaf Adolfs brud, och hoppets vällust i min själ sig tömde och smyckade mitt liv i blomsterskrud. Men tro ej hoppet, det skall sorger föda, det är en orm som tjusar för att döda. Men tro ej hoppet, det skall sorger föda, det är en orm som tjusar för att döda. Men ack, förgäves var den ljuva flamma, som tände sig en berusad brand. Allt är förbi, min värld är ej densamma, ej hatets boja fängslat har min hand. O, Gustaf Adolf, lär dig att försaka tänk du med köld på de la Gardies maka. O, Gustaf Adolf, lär dig att försaka tänk du med köld på de la Gardies maka. Var kall, var kall, och låt mig ensam lida och ensam gå till mina fäders grav. En huldrik genius vandrar vid min sida, som stödja skall min trötta vandringsstav, en ängel tröstande mitt sorgsna sinne och ängelns namn är - Gustaf Adolfs minne. en ängel tröstande mitt sorgsna sinne och ängelns namn är - Gustaf Adolfs minne. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Rocken surrar, lampan brinner 2507 5301 2006-05-14T19:29:44Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Rocken surrar, lampan brinner|Pehr Thomasson}} <div class="vers"><pre> Rocken surrar, lampan brinner, vinterkvällen är väl lång, men likt rök den fort försvinner under arbete och sång Hej, sjung hopp faderallalala, hej, sjung hopp faderallala. Denna veckan går som många. Söndag blir det snart igen. Då får jag till kyrkan gånga, träffa där min lilla vän. Ack, vad det skall bliva roligt, när som gudstjänsten är slut kommer han till mig förtroligt där vi möte stämt förut. Hälsar först på mig förlägen, frågar sedan om jag vill gå ett stycke med på vägen och jag svarar ja därtill. Hand i hand vi glada vandra, tala om vad nytt som hänt sen vi sågo sist varandra och den saknad som vi känt. Språka om hur vi med gamman likasom små snälla bi skola sätta bo tillsammans när vi en gång gifta bli. Sist i lekstugan i natten smyga vi oss, han och jag, dansa utav bara katten tills det bliver ljusan dag. Ack, vad det skall bliva roligt! Som små duvor i ett träd skola han och jag förtroligt skämta, leka, kyssas med. Stanna rock ... förbi är kvällen, slockna lampa ... det är natt. Gömd i sängen under fällen drömmer jag om hjärtats skatt. Hej, sjung hopp faderallalala, hej, sjung hopp faderallala. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Bida blott, bida blott 2508 6110 2006-06-28T10:59:05Z Agneta 53 Kategori LS {{Psalmartikel}} '''1.''' :Bida blott, bida blott! :Allt blir genom Herrens godhet gott, :Tåresäden &mdash; glädjeskörd, :Trones bön för visso hörd. :Ack, för ett i blodet tvaget hjärta :Vad är denna tidens korta smärta? :Bida blott, bida blott! '''2.''' :Kamp och strid, kamp och strid :bytas snart i segerns ljuva frid. :Vad som mest dig tryckte här :Skall ur harpan locka där :Renaste och högsta lovsångstonen :När förklarad sist du står för tronen. :Bida blott, bida blott! '''3.''' :Glatt framåt, glatt framåt! :Snart för evigt stillas all din gråt. :Några steg ännu, och så :Tröttad fot med lust skall stå :på de ljusa, sälla Sions höjder, :Där all nöd förbyts i högsta fröjder. :Bida blott, bida blott! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Elvira Madigan 2509 5304 2006-05-14T19:37:51Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Elvira Madigan|Johan Lindström Saxon| kommentar=''(Sorgerliga saker hända)''}} Sorgeliga saker hända<br> Än i våra dar minsann,<br> Sorgeligast är dock denna -<br> Den om fröken Madigan.<br><br> Vacker var hon som en ängel:<br> Ögon blå och kind så röd,<br> Smärt om livet som en stängel;<br> Men hon fick en grymmer död.<br><br> När hon dansade på lina<br> Lik en liten lärka glad<br> Hördes bifalls ropen vina<br> Ifrån fyllda bänkars rad.<br><br> Så kom greve löjtnant Sparre,<br> Vacker var han utav börd,<br> Ögon lyste hjärtat darre<br> Och hans kärleksbön blev hörd.<br><br> Greve Sparre han var gifter<br> Barn och maka hade han,<br> Men från dessa nu han rymde,<br> Med Elvira Madigan.<br><br> Så till Danmark styrdes färden<br> Men den tog ett sorgligt slut,<br> Ty långt ut i vida världen<br> Tänkte de att slå sig ut.<br><br> Men se slut var deras pengar<br> Ingenting att leva av!<br> För att undgå ödets strängar<br> Bygga de sitt bo i grav.<br><br> Och pistolen full av smärta<br> Greven tar och sikte tog<br> Mot Elviras unga hjärta:<br> Knappt hon andats förr´n hon dog.<br><br> Ack ni hör, Ni ungdomsglada,<br> Tänk på dem och sen er för<br> Att ni ej i blod får bada<br> Ni ock en gång, förr´n Ni dör!<br> [[Kategori:Skillingtryck]] Fröken Agnes 2510 5306 2006-05-14T19:50:31Z Minata 66 {{Titel|Fröken Agnes}} <div class="vers"><pre> Fröken Agnes uti dystra drömmar går, uti nattens tystnad ingen ro hon får. Fastän rummet fint och hon i siden klädd hennes sömn den flyr ifrån en spetsprydd bädd. Uti nobla kretsar, uppå bal och fest stackars Agnes hon fick vara med som gäst. Hon spelar dansar fastän ingen ser att hjärtat blöder fastän munnen ler. O, grymma öde, varför blev jag född? I kvalfylld längtan är min tid förödd. Varför blev jag till dessa salar förd som bära vittne blott om flärd och börd. Rikedom och ära jag ej prisa kan varför blev jag ej fattig född som han? Att vara glad och fattig, vilken härlig lott mot att rik och fridlös bo på gyllne slott. Torparsonen Gustav jag ej glömma kan fast sex år förflutit sedan han försvann. Ej ett ord till avsked, ej en enda rad, kanske han vilar i den kalla grav. Eller har han stupat i en strid så het emot nöd och armod. O, vem vet, vem vet? Eller har han glömt den lilla flickan som till hemligt möte honom ofta kom. Så hon på sitt rum i dystra tankar går då plötsligt fadern framför henne står. Ack, min kära Agnes, nu mig hjärtligt gläd och om några veckor dig i bruddräkt kläd. Greve Reinhold varit här i dag på strand hos mig han anhöll om din väna hand. Han är rik och mäktig, bildad och förnäm, och han kan bliva dig en värdig vän. Hon svimmar först men fattar sedan mod: Visst är väl ni för mig en far så god, men ack förlåt, jag mig ej gifta vill och aldrig höra greve Reinhold till. Bortskämda barn, utropar fadern vred. Skall du ej som andra följa tidens sed. Det är ej för snart din frökentid tar slut, det är din plikt att lyda utan prut! Min plikt det är att lyda hjärtats röst, En annan vän jag bär uti mitt bröst. För honom glad jag uti döden går min vän han varit sen min barndoms år. De kval hon led i nattens ensamhet, den strid hon stred, hon endast själv det vet, och innan solen bådar morgonstund står hon klädd och färdig i sin faders rum. Min käre fader, tack och nu farväl! Förlåt att jag ej binda kan min själ! Förlåt den sorg som jag nu vållar er! Förlåt, vi skola inte träffas mer! Farväl, mitt hem, min kära stolta borg vars murar endast gömma kval och sorg! Farväl I salar och du höga lind, jag en hälsning sänder er med himlens vind. Så vandrar Agnes sakta vägen fram, då plötsligt möter hon en gammal man. Han spörjer Agnes vart hon ämnar gå: Söker du din Gustav än att återfå? Ja, svarar Agnes, med en röst så svag. Gustav vill jag söka till min sista dag, tills jag honom finner och jag vila får i hans ljuva famn liksom i unga år. Nu den gamle fattar hennes vita hand: Stackars flicka, livet det är hårt ibland! Följ mig, jag tror jag kan dig visa än var han befinner sig, din trogna vän. Din far är greve men så hård, o ve han ville ej din käre Gustav se. Han sade: Du skall Agnes överge ty annars bliver jag din mördare. Men Gustav gav då honom lugnt sitt svar: Er dotter alltid högt jag älskat har, och någon annan jag ej äga vill jag Agnes vill för evigt höra till. Sin dolk då greven stack i Gustavs bröst, här under kullen vilar han, din tröst. Då svimmar Agnes, faller likblek ner och till sin Gustav nu hon sig beger. Hon ilar neder till den kära strand där de unga knöto sina kärleksband. När fadern kom och ropar hennes namn hon redan sluten var - i böljans famn. En fader sitter i sin stolta borg i livets afton sänkt i bitter sorg. I handen håller han de dolda brev som barndomsvännen till sin kära skrev. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Björkens visa 2511 5308 2006-05-14T20:17:21Z Minata 66 {{Titel|Björkens visa|Zacharias Topelius| kommentar=''musiken av G. A. Raab''}} <p>Vid den klara rand <br> av en blommig strand <br> sj&ouml;ng en bj&ouml;rk ibland <br> sina gr&ouml;na visor, <br> och jag h&ouml;rde d&aring; <br> i hans gren d&auml;rp&aring;, <br> och s&aring; sj&ouml;ng han en g&aring;ng s&aring;: </p> <p><br>Ack, jag vet, jag vet <br> m&aring;ngen hemlighet; <br> m&aring;ngen flicka gr&auml;t <br> under mina grenar; <br> m&aring;ngen gosse s&aring;g <br> h&auml;r s&aring; varm i h&aring;g <br> p&aring; den bl&aring;a vikens v&aring;g.</p> <p><br>Klara m&aring;nen sken <br> p&aring; min gr&ouml;na gren. <br> Och s&aring; var det en, <br> som skar namn i barken, <br> och det var blott ett, <br> och han kysste det; <br> det har ingen, ingen sett. </p> <p><br>N&auml;sta kv&auml;ll s&aring; kom <br> d&auml;r en flicka, som <br> s&aring;g sig ofta om <br> och skrev namn i barken; <br> och det var blott ett, <br> och hon kysste det; <br> det har ingen, ingen sett.</p> <p><br> N&auml;sta afton sken <br> m&aring;nen p&aring; min gren. <br> S&aring; kom &aring;ter en, <br> och s&aring; kom den andra <br> tyst liksom en hamn, <br> s&ouml;kte v&auml;nnens namn <br> i min trogna vita famn. </p> <p><br>Och min vita stam <br> stod helt allvarsam, <br> och s&aring; sm&ouml;g det fram <br> vad de b&aring;da skrivit; <br> och de m&auml;rkte nog <br> vad som stod i skog, <br> och de s&aring;g d&auml;rp&aring; och log.</p> <p><br>Sedan h&auml;nde s&aring;, <br> att de b&aring;da tv&aring; <br> togo miste d&aring; <br> och ej kysste &#151; tr&auml;det; <br> lilla v&auml;n, hur l&auml;tt <br> h&auml;nder inte det? <br> Det har ingen, ingen sett. </p> <p><br>Men d&auml;r for ett sken <br> &ouml;ver l&ouml;v och gren, <br> och ett sus d&auml;r ven <br> &ouml;ver blad och toppar, <br> och en stj&auml;rnas t&aring;r <br> f&ouml;ll i vindens sp&aring;r <br> ned p&aring; jordens korta v&aring;r. <br> [[Kategori:Skillingtryck]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Böjd under korset 2512 6281 2006-06-29T19:04:28Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Böjd under korset, Sargad och blodig :Ledes till döden Smärtornas man. :Se hur Han dignar Ned under bördan! :Hånad av hopen Släpas han bort. '''2.''' :Se hur han naglas Fast uppå trädet! :Solen förmörkas Vid denna syn, :Blodströmmar röda Flöda ur såren. :Mänska besinna: Detta för dig! '''3.''' :Nattsvarta mörkret Djupt uti själen :Griper Guds rena, Helga GudsLamm. :Hatad av mänskor, Lämnad av Fadern, :Ensam i döden Sjunker han ned. '''4.''' :”Det är fullbordat!” Ropar han högljutt, :Huvudet böjer Neder och dör. :Ära ske Herren! Kampen är slutad, :segern är vunnen, dyrköpt den var. '''5.''' :Hell dig, o Jesus, Härlighets konung! :Syndarn till godo Segern du vann. :Dödsfångar arma, Lösta med blodet, :Med dig, o Jesus, leva nu får. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Joël Blomqvist]] Ungdom, som går ut i världen 2513 5310 2006-05-15T19:53:16Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Ungdom, som går ut i världen, :O, låt bibeln följa dig, :Lysa dig på levnadsfärden, :Leda dig den rätta stig, :Varna dig för dolda snaror, :Tag ock din fot ur dem :Och bland bränningar och faror :Visa mot ett himmelskt hem! '''2.''' :Herrens ord skall aldrig svika, :Om allt annat sviker dig, :Och änmer, det har tillika :Ensamt evigt liv i sig. :Men vad gagnar dig all världen, :Om du tappar bort din själ :Och i synden och i flärden :Glömmer bort ditt sanna väl? '''3.''' :Många röster skall du höra, :Som ej komma från din Gud; :Mången ton skall nå ditt öra :Av förakt för Herrens bud; :Men den goda herderösten, :Som du hört i livets vår, :Må den intill levnadshösten :Bli din ledning, vart du går '''4.''' :Mänsklig vishet kan ej rädda :Från fördärv och dödens stig, :Jordisk ära kan ej bädda :Graven mjuk och varm åt dig; :Men det ord, som evigt bliver, :Ordet om vår Herre Krist, :Liv i själva döden giver :Och ett rum i himlen sist. '''5.''' :O, så må det dyra ordet :Följa oss, varhelst vi gå! :Vid det fria, rika bordet :Kraft för vandringen vi få. :Ingen nöd och ingen lycka, :Ingenting på denna jord :Skall ur Herrens hand oss rycka, :Om vi bliva vid hans ord. [[Kategori:Psalmer]] Vilken härlig syn 2514 5311 2006-05-15T20:00:46Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vilken härlig syn, :När en gång i skyn :Jesus komma skall tillbaka :Med den skaran stor, :Som i himlen bor :Och som re'n dess fröjd fått smaka! :Då han kommer för att taga riket in :Och för evigt hemförlova bruden sin. :Herre, giv, att jag :På din ankomst dag :Icke bliva må tillbaka! '''2.''' :Vad än möter mig, :Låt mig vänta dig, :Efter dig allena skåda! :Ty det står ju klart :Att du kommer snart :Att mig frälsa från all våda. :O, jag längtar, Herre, att få se dig snart :Och ditt ljuva anlet skåda uppenbart; :O, vad nåd att då :Hemma vara få :Och ditt ljuva anlet skåda! [[Kategori:Psalmer]] Vår Herre Jesu Kristi nåd 2515 5321 2006-05-16T04:55:14Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :''Vår Herre Jesu Kristi nåd, Gud Faders kärlek'' :''Och den Helige Andes delaktighet'' :''|: Vare med oss alla, :|'' :''Med oss alla!'' :''Amen!'' [[Kategori:Psalmer]] Gud, dig allena vare pris och ära 2516 5322 2006-05-16T05:00:51Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :''Gud, dig allena vare pris och ära'' :''Genom Jesus Kristus!'' :''Ja. för allt, vad du oss givit'' :''Med din son, den högsta gåvan,'' :''Lov och pris vi dig hembära.'' :''Amen, Halleluja!'' [[Kategori:Psalmer]] O du, som gav ditt liv för fåren 2517 5323 2006-05-16T05:18:21Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :O du, som gav ditt liv för fåren, :Om nåd och kraft vi bedja dig :Att framgent följa dig i spåren :På kärlekens och fridens tid. :Låt mer och mer en skingrad skara :Förenas i din sannings ljus, :Att det må vara, evigt vara :En herde och ett fårahus! ''Vers 285: 6 i 1819 år psalmbok'' [[Kategori:Psalmer]] O Jesus, giv, att barnslig tro 2518 5324 2006-05-16T05:35:59Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :O Jesus, giv, att barnslig tro :Och lydnad :För oss må bliva själens ro :Och prydnad! :Som barn allena :Med hjärtan rena :Du vill oss i din Faders hus förena. [[Kategori:Psalmer]] Vem är bland Jesu rätta vänner 2519 6144 2006-06-28T19:26:40Z Agneta 53 Kategori +versnummer {{Psalmartikel}} Psalm 404 vers 6 lyder i helhet: '''6.''' :''O Jesus, värdes mig ledsaga'' :''På sanningens och fridens stig!'' :''Du, som är mäktig i de svaga,'' :''Din Andes kraft förläna mig!'' :''Då Kan jag trofast målet nå'' :''Och en gån livets krona få.'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Johan Olof Wallin]] Min omsorg, Herre, vare den 2520 5326 2006-05-16T14:42:34Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Min omsorg, Herre, vare den :Att ingen omsorg hava :Men all den nöd, mig trycker än, :Uti ditt sköt' begrava! :Du lovat sörja själv för allt, :Och mig har du i nåd befallt :Att utan omsorg vara. '''2.''' :Har du, din stora nåd till pris, :Till barn mig velat taga, :Då skall du ock på fadersvis :Försorg om allting draga. :Var dag är du min fader huld, :Var dag förlåter du min skuld :Och leder i all sanning. '''3.''' :Att hava dig till far och vän, :Visst är det nog för jorden, :Då det är nog för himmelen, :Dit jag är kallad vorden. :Så lär mig att ej sörja mer :Men tro, att alltid med mig sker :Din evigt goda vilja! '''4.''' :Ack, sorgfri som den glada sparv :Jag kunde ju få vara, :Jag fått ett rikt, ovanskligt arv, :Det du vill mig förvara; :Och nu för varje dag de ger, :Vad jag behöver &mdash; ja, långt mer &mdash; :Av dina rika håvor '''5.''' :O, kunde jag nu prisa blott :Din nåd och dina under :Och tacka för allt gott, jag fått, :Och fröjadas alla stunder! :Ja, Herre, Herre, lär du mig :Att vila mera helt i dig :Och leva till din ära! [[Kategori:Psalmer]] Diskussion:Nästan en kristen 2521 6343 2006-06-30T23:10:53Z Tournesol 80 flyttade [[Diskussion:"Nästan en kristen"]] till [[Diskussion:Nästan en kristen]] Jag antar att det är citationstecknen som omger titeln som orsakar att psalmen hamnat där den nu ligger i innehållsförteckning i kategorin.[[Användare:Agneta|Agneta]] 16 maj 2006 kl.14.46 (UTC) Mäktig är Herren 2522 5329 2006-05-17T16:24:41Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Mäktig är Herren — av intet ju allting är vordet, :Himlar och jord har han frambragt med skapareordet. :Såsom han sagt, :Håller han allting vid makt, :Dukar i öknen och bordet. '''2.''' :Mäktig är Herren — se stjärnornas tallösa skara, :Månen, som vandrar så tyst där på fästet, det klara, :Solen, vars ljus :Lyser i hjärta och hus, :Där hon i rymden syns fara. '''3.''' :Mäktig är Herren — se ängen i knoppande våren! :Hör, hur det kvittrar och rör sig i grönskane snåren! :Själv är han när, :Ja, av hans fotsteg vi här :Se de välsignade spåren. '''4.''' :Herren är mäktig — o, må vi den mäktige lova! :Nu, nu är tid att stå upp, ej att drömma och sova. :Pris vare Gud! :Högt klinge lovsångens ljud, :Pris för hans nåd och hans gåva! ''Källa: Svensk Söndagsskolsångbok, 1908.'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Vem gjorde skyn så klar och blå 2523 6262 2006-06-29T16:06:44Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} '''1.''' :Vem gjorde skyn så klar och blå :Och ängens mark så grön? :Vem lärde blomman dofta så :Och le i skrud så skön? :Vem har väl fågeln vingar skänkt :Och lärt en sång så klar? :Vem har de rika färger stänkt :På fjärilns vingepar? :— Det var vår fader och vår Gud. :O, sjung hans namn med glädjeljud! '''2.''' :Vem lät i himlens höga sky :Den sköna solen le, :Som strålar varje morgon ny :Och gläder allt vi se? :Vem skänkte månens milda glans :Åt nattens dunkelhet? :Vem gav den gyllne stjärnekrans :En sådan härlighet? :— Det var vår fader, mild och god. :O, sjung hans namn med nyfött mod! '''3.''' :Vem gjorde berg samt kullar små :Och källor i vår dal? :Och hjordar, som på bergen gå, :Och vinden ljuv och sval? :Vem har väl skapat dig och mig? :Vem skänkte kropp och själ :Att i hans godhet fröjda sig :Och vinna evigt väl? :— Det var vår fader och vår Gud, :O, sjung med tacksamt hjärtas ljud! ''Källa: Svensk Söndagsskolsångbok 1908''. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Höga majestät, vi alla 2524 5333 2006-05-17T21:46:53Z Damast 5 redirect #Redirect [[Höga majestät]] Mall:Psalmartikel 2525 5786 2006-06-08T17:45:01Z Dr Fredrik Haeffner 58 parameter 2 för visad länktext {| style="float: {{{align|right}}}; border:solid thin #808080;" |- |[[Image:Musicalnotes.png|25px]] |&nbsp; Wikipedias [[w:Kategori:Psalmer|samling av psalmartiklar]] har fakta om denna text, se: [[w:{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{PAGENAME}}}}}]] |}<br clear="all" /><noinclude> Mallen kan ta två parametrar som anger alternativ titel för artikeln på Wikipedia om den inte är samma som sidans titel. * Parameter 1 (valfri): Länken till Wikipedia * Parameter 2 (valfri): Visad länktext [[Kategori:Psalmmallar]] </noinclude> MediaWiki:Undeletecomment 2527 5349 2006-05-18T10:48:56Z EnDumEn 2 svenska Kommentar: MediaWiki:Undeletereset 2528 5950 2006-06-21T13:07:46Z EnDumEn 2 som standard Rensa MediaWiki:Undeleteextrahelp 2529 5951 2006-06-21T13:08:05Z EnDumEn 2 Ångra -> Rensa * För att återställa alla versioner, tryck '''Återställ''' utan att välja någon av kryssrutorna. * För att återställa bara vissa versioner, kryssa i de kryssrutor som hör till de versioner som ska återställas och tryck '''Återställ'''. * '''Rensa''' rensar kommentarsfältet och kryssrutorna. Fort skynden alla 2530 5353 2006-05-18T14:11:08Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Fort skynden alla, stora, små, :Att Herrens vilja göra! :Till söndagsskolan glatt vi gå :Att bedja, sjunga, höra. :Med lydnad, flit och villighet :Vi vilja Herren ära :Och genom stor uppmärksamhet :Oss mycket, mycket lära. '''2.''' :Vi lära i Guds dyra ord, :Hur man kan lycklig vara, :Ja, lycklig re'n på denna jord :Och se'n bland änglars skara. :Så sjunga vi en liten sång :Att Herrens nåd berömma :Och manas därav mången gång :Att ej Guds godhet glömma. ''Källa: Svensk söndagsskolsångbok 1908.'' [[Kategori:Psalmer]] Brottsbalken, översikt 2531 6254 2006-06-29T11:31:57Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Brottsbalken]] till [[Brottsbalken, översikt]]: mer förklarande titel :::::: '''Brottsbalk (1962:700)''' :::::: ''SFS nr: 1962:700 :::::: ''Departement/myndighet: Justitiedepartementet L5 :::::: ''Utfärdad: 1962-12-21 :::::: ''Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:283 * [[Brottsbalken, första avdelningen]] * [[Brottsbalken, andra avdelningen]] * [[Brottsbalken, tredje avdelningen]] * [[Brottsbalken, Övergångsbestämmelser]] Se vidare: [[Sveriges Rikes lag]] [[Kategori:Lagar och författningar]] Kom i din ungdoms dagar 2532 6126 2006-06-28T11:44:26Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Kom i din ungdoms dagar, :Förr'n åldern tar dig fatt, :Och sök, vad Gud behagar, :Och köp Guds rikes skatt! :Göm troget i ditt hjärta :Hans sannings pärla klar, :Behåll i fröjd och smärta :Den pärlan troget kvar! '''2.''' :Kom, medan solen lyser :Och hjärtat kännes glatt, :Kom, innan känslan fryser :Och armen bliver matt! :Vad kärast dig må vara :På jorden säljas må; :Låt allting annat fara :Blott för att pärlan få! '''3.''' :Kom, förr'n av stormen slagen :Din ungdom vissnar bort, :Bygg ej på morgondagen, :Ditt liv kan bliva kort! :Sök nu din Gud i ordet, :Dig nu till honom vänd, :Och nu på altarbordet :Ditt morgonoffer tänd! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] På sälla himlastranden 2533 5358 2006-05-19T10:51:22Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :På sälla himlastranden, :får evig vila anden. :All möda är då slut, :när själen kämpat ut. '''2.''' :Vår brudgum Jesus kära, :är alltid där oss nära. :Vi står med palm i hand :vid tronen i livets land. '''3.''' :Så många ur vår skara :har redan hem fått fara. :Med saknad minns vi dem :och längta också hem. '''4.''' :Från synden, sorgen, världen, :får snart vi börja färden. :Som till Guds himmel går, :där de kära vi möta får. [[Kategori:Psalmer]] Med tacksam röst och tacksam själ 2534 5360 2006-05-19T13:25:49Z Agneta 53 Jag tycker att det blir knasigt med länkrutan överst rätt över sidan. Jag måste trycka ned texten 3-4 rader för att versen ska vara hel. {{Psalmartikel}} '''1.''' :Med tacksam röst och tacksam själ :Min lovsång sjunger jag: :O Gud, du alltid gjort mig väl :Och gör det än i dag. '''2.''' :Min Gud, ett vet jag, som består, :När år och dagar fly. :Det är din nåd, för varje år :Och varje morgon ny. '''3.''' :Vem bygger jordens vida rund :Och timrar fästets höjd? :Vem sänder sol i morgonstund :Och högtidsdagens fröjd? '''4.''' :Vem skickar vår och skördetid? :Vem håller i sin hand :Den ädla, dyra, gyllne frid :För hem och fosterland? '''5.''' :Vem skänker under livets vår :Av livets rikedom? :Vem sänder mig de goda år, :Då lyckan går i blom? '''6.''' :Min Gud och Fader, det är du: :Du vakat för mitt väl. :Från livets början och till nu :Dig vårdat om min själ. '''7.''' :Du syndabördan, tung och svår, :Har sänkt i nådens hav :Och hjärtesorgens bittra tår :Från ögat torkat av. '''8.''' :Du breder kring min väg ditt ljus :Från evighetens värld :Och öppnar mig ditt fadershus :Vid målet av min färd. '''9.''' :Så sjunger själen glädjesång, :Dig Herre Gud, till pris. :Till dess jag sjunga får en gång :Ditt lov i paradis. ''Källa: 1937 års psalmbok'' [[Kategori:Psalmer]] Kristina Nilssons visa 2535 5362 2006-05-20T11:25:58Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Kristina Nilssons visa}} <div class="vers"><pre> Högt i Småland ut i Växjö-trakten stod min vagga i ett torftigt tjäll där naturen uti fulla prakten strödde blomster på en mossrik häll. Där höga furor susa, lärkan slår sin drill, skogens fåglar sjunga och jag lyss därtill. Där i skogen satt jag mången, mången gång hörde lärkans kvitter, trastens sång. Näckens spel jag hörde uti kvällen sedan dagens fäste släckt sin sol. Efter den jag sedan tog modellen till en enkel men en kär fiol. Ljungby marknad leker än i håg och sinn uti en förtrollad värld jag blickar in. Där i skogen satt jag mången, mången gång, hörde lärkans kvitter, trastens sång. Nu jag sjungit har i många länder. I Paris där blev min lycka gjord. Därför nu så glad jag återvänder hem till Sverige, till min fosterjord. Där höga furor susa, lärkan slår sin drill, skogens fåglar sjunga och jag lyss därtill. Där i skogen satt jag mången, mången gång, hörde lärkans kvitter, trastens sång. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Balsalens drottning 2536 5363 2006-05-20T11:36:22Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Balsalens drottning}} <div class="vers"><pre> Med l&aring;gande kinder hon hastar ur valsen som nyss tagit slut. En kappa kring axlarna kastar och skyndar i parken sen ut. Bakom henne tonerna klinga klart skimrar salongen av ljus, l&auml;tt falla de, flinga vid flinga och dovt h&ouml;res stormarnas brus. Vi flydde hon bort fr&aring;n de andra n&auml;r balsalens drottning hon var. Vart skulle s&aring; ensam hon vandra? F&ouml;rg&auml;ves, hon l&auml;mnar ej svar. Bland hopande drivor f&ouml;rsvinner hon snart genom dunklet &auml;nd&aring;. Men l&auml;ngst bort i parken hon finner en enslig och undang&ouml;md vr&aring;. D&auml;r st&aring;r ju en bj&ouml;rk som hon k&auml;nner. Till tr&auml;det hon skyndar sig fram, och pannan som feberhet br&auml;nner hon lutar en stund mot dess stam. Hon gl&ouml;dande l&auml;pparna trycker mot isiga barken - och ren ett hj&auml;rta blir synligt i barken vid sn&ouml;glansens nattbleka sken. Hur ljuvligt hon drar sig till minnes den v&auml;nnen som ristat det har. Hur lycklig hon d&aring; var till sinnes en majdag s&aring; str&aring;lande klar. Hon minnes s&aring; v&auml;l varje sk&aring;ra och leende s&aring;g hon d&auml;rp&aring; och liksom att tr&auml;det ej s&aring;ra hon band en f&ouml;rg&auml;tmigej p&aring;. Sen dess har hon aldrig f&aring;tt sk&aring;da den plats d&auml;r de m&ouml;tte varann, ty &ouml;det &aring;tskilde dem b&aring;da och &aring;r efter &aring;r sen f&ouml;rsvann. Nu tillh&ouml;r hon redan en annan och all hennes lycka har flytt. Hon lutar den br&auml;nnheta pannan mot isiga stammen p&aring; nytt. Musiken i balsalen klingar och valsen vill ej taga slut. Hon &aring;ter i valsen sig svingar med str&aring;lande blick som f&ouml;rut. Men bj&ouml;rken d&auml;rnere i parken st&aring;r ish&ouml;ljd p&aring; grenar och stam, och vinden bortsopat fr&aring;n marken vart sp&aring;r p&aring; den v&auml;g hon g&aring;tt fram. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Barndomsminnen 2537 5364 2006-05-20T11:46:29Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Barndomsminnen|Gösta| kommentar=''(Gustav Schönberg 1844-1927)''}} <div class="vers"><pre> Ännu vid framskridna levnadsår, levnadsår, levnadsår, min barndomstid för mitt minne står i all sin oskuld så trogen. Vad det var roligt i unga dar när jag var hemma hos mor och far, när jag var hemma hos mor och far i låga hyddan i skogen. Jag sprang i skogen bland stock och sten, bland stock och sten, bland stock och sten, med nakna fötter och bara ben och utan jacka och luva. Och blev jag hungrig som ofta plär så tog jag mig en handfull bär, så tog jag mig en handfull bär från skogens närmaste tuva. Vad jag i vändningen då var rapp, då var rapp, då var rapp, med lilla vesslan jag sprang i kapp tills hon sig murade inne. Och lilla ekorren vig och lätt fick understundom ta sin reträtt, fick understundom ta sin reträtt till trädets översta pinne. Men blev jag trött på att ensam gå att ensam gå, att ensam gå, då skar jag käppar att rida på, och det blev hästar så friska. Men säkra tyglar av bast och bark jag körde friskt genom skog och mark, jag körde friskt genom skog och mark med liten ungbjörk till piska. Och halva dagar jag låg på knä, jag låg på knä, jag låg på knä och byggde båtar av bark och trä vid dammens grönskande stränder. Och stora laddningar utav sand jag sände över till fjärran land, jag sände över till fjärran land för tusen kronor i sänder. Jag byggde lagård, jag byggde stall, jag byggde stall, jag byggde stall av ris och kvistar från gran och tall och stolt sig byggnaden visar. Av gamla grankottar från i fjor fick stallet hästar och lagårn kor, fick stallet hästar och lagårn kor och kätten kalvar och grisar. Vad man är händig, då man är barn, då man är barn, då man är barn. Jag byggde såg och jag byggde kvarn vid lilla bäcken den klara. Miljoner plankor det skar min såg och tusen tunnor av korn och råg, och tusen tunnor av korn och råg min lilla kvarn kunde mala. Visst var den enkel min barndomstid, min barndomstid, min barndomstid men varje minne som knyts därvid jag ska bli trogen för livet. Jag ska ej glömma de sälla dar, när jag var hemma hos mor och far, när jag var hemma hos mor och far i låga hyddan i skogen.</pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] I en sal på lasarettet 2538 5365 2006-05-20T11:51:29Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|I en sal på lasarettet}} <div class="vers"><pre> I en sal på lasarettet där de vita sängar står låg en liten bröstsjuk flicka blek och tärd med lockigt hår. Allas hjärtan vann den lilla där hon låg så mild och god. Bar sin smärta utan klagan med ett barnsligt tålamod. Så en dag hon frågar läkarn, som vid hennes sida stod: Får jag komma hem till påsken till min egen lilla mor? Läkarn svarar då den lilla: Nej mitt barn, det får du ej, men till pingsten kan det hända du får komma hem till mor. Pingsten kom med gröna björkar blomsterklädd står mark och äng, men den lilla sjuka flickan låg där ständigt i sin säng. Så på nytt hon frågar läkarn som vid hennes sida står: Får jag komma hem till hösten till min egen lilla mor? Läkarn svarar ej den lilla, men strök sakta hennes hår, och med tårar i sitt öga vänder han sig om och går. Nu hon slumrar uti mullen slumrar sött i snövit skrud. Från sin tåligt burna längtan har hon farit upp till Gud. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Där sjöng en fågel på lindekvist 2539 5366 2006-05-20T12:05:29Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Där sjöng en fågel på lindekvist|Zacharias Topelius}} <div class="vers"><pre> Där sjöng en fågel på lindekvist, på lindekvist, på lindekvist: En liten fågel är jag förvisst, som nog kan spela och sjunga. Men borta dröjer mitt hjärtas vän, men borta dröjer mitt hjärtas vän, i lund och mark är han fjärran än och flyger långt bort i skogen. Guds vackra ängel med ögon blå, med ögon blå, med ögon blå han satt i molnet och hörde på och sjöng så stilla i kvällen: Du lilla fågel på lindekvist, du lilla fågel på lindekvist. Gud giv din älskling åt dig visst som du kan spela och sjunga. Och fågeln sjunger ännu i dag ännu i dag, ännu i dag, han slår så ljuvliga sköna slag och är så snabb med sin tunga. Att vännen kommit, det hoppas jag, att vännen kommit det hoppas jag, ty fågeln drillar ju slag på slag till fröjd för gamla och unga. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Zigenargossens klagan 2540 5367 2006-05-20T21:18:14Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Zigenargossens klagan}} <P><BR>S&ouml;derns sol, det sk&ouml;na Spanien, <BR>Spanien &auml;r mitt fosterland <BR>d&auml;r den lummiga kastanjen <BR>m&ouml;rkt beskuggar Ebros strand. <BR>D&auml;r cypressen h&auml;rligt doftar <BR>uti s&ouml;derns sk&ouml;na v&aring;r, <BR>och de r&ouml;da rosor dofta <BR>medan n&auml;ktergalen sl&aring;r. <P><BR>Ensam med min luta g&aring;r jag <BR>hungrande fr&aring;n d&ouml;rr till d&ouml;rr. <BR>Ingen blick av &ouml;mhet f&aring;r jag, <BR>ingen hyllar mig som f&ouml;rr. <BR>H&aring;rda br&ouml;det som man r&auml;cker <BR>s&ouml;derns arme brune son <BR>ges med knot. Hans armod v&auml;cker <BR>endast k&ouml;ld, f&ouml;rakt och h&aring;n. <P><BR>Till den fattige spanjoren <BR>ingen har ett v&auml;nligt ord. <BR>Han f&aring;r vila sig p&aring; &auml;ngen, <BR>sova d&auml;r som ulvar bor. <BR>Ingen kan f&ouml;rst&aring; hans klagan <BR>och hans sk&ouml;na barndoms s&aring;ng <BR>eko kastar tomt tillbaka <BR>d&ouml;da toner utan klang. <P><BR>Ack, n&auml;r jag f&ouml;r folket sjunger <BR>t&aring;rar i mitt &ouml;ga st&aring; <BR>och ett l&auml;ngtans hopp sig smyger <BR>d&aring; till b&auml;ttre framtids&aring;r. <BR>O, uti det sk&ouml;na Spanien <BR>d&auml;r jag sett min vagga st&aring; <BR>d&auml;r jag h&ouml;rt uti kastanjen <BR>n&auml;ktergalen drillar sl&aring;. <P><BR>Hem till Spanien nu jag l&auml;ngtar <BR>d&auml;rf&ouml;r allt f&ouml;rsakar jag. <BR>Hem till Spanien hj&auml;rtat tr&auml;ngtar <BR>tills det sl&aring;r sitt sista slag. <BR>Hem till Spanien, hem till Spanien <BR>med det solbegl&auml;nsta hav. <BR>D&auml;r i skuggan av kastanjen <BR>l&auml;ngtar jag att f&aring; min grav. <P><BR>S&aring; lj&ouml;d s&aring;ngen fr&aring;n den lilla <BR>i den sk&ouml;na aftonstund. <BR>Det var kallt och det var stilla, <BR>&ouml;gat slutit sig till blund. <BR>Mot ett tr&auml;d sitt huvud vilar <BR>han i dr&ouml;m om Spaniens eld. <BR>Sj&auml;len till Allfader ilar, <BR>Spanien kom han aldrig till. [[Kategori:Skillingtryck]] Vem är din vän 2541 5368 2006-05-20T21:26:35Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Vem är din vän}} <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n? Du tusen v&auml;nner finner <BR>s&aring; l&auml;nge du p&aring; lyckans h&ouml;jder st&aring;r. <BR>Men var och en av dessa snart f&ouml;rsvinner <BR>s&aring; snart din lyckas sol tillbaka g&aring;r. <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n? Kanh&auml;nda lekkamraten <BR>ifr&aring;n din barndoms lyckligare dar. <BR>Nej, han har f&aring;tt en h&ouml;gre plats i staten, <BR>han minnes knappast vem han fordom var. <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n? Kanh&auml;nda den som glaset <BR>dig skaffade uti ett muntert lag. <BR>Nej, du tar fel. Det var blott vid kalaset, <BR>han var din v&auml;n och bror en enda dag. <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n sen snabba ryktet spred sig <BR>att du st&aring;r fattig men dock hederlig? <BR>Man drar p&aring; axeln, har med&ouml;mkan med dig <BR>men &auml;r generad av att k&auml;nna dig. <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n sen lyckans sol g&aring;tt neder <BR>och bleka n&ouml;den f&ouml;r din tr&ouml;skel st&aring;r? <BR>Vem s&ouml;ker upp dig, delar ditt bekymmer? <BR>Vem &auml;r din v&auml;n som var din v&auml;n i g&aring;r? <P><BR>Vem &auml;r din v&auml;n? Fly till din moders hj&auml;rta! <BR>Fast ofta gl&ouml;md hon k&auml;nner dig igen. <BR>Ifr&aring;n den dag hon f&ouml;dde dig med sm&auml;rta <BR>hon &auml;r och blir din ende sanne v&auml;n. [[Kategori:Skillingtryck]] Vid foten av alpen 2542 5374 2006-05-23T04:25:37Z Minata 66 fel i titeln {{Titel|Vid foten av alpen|Carl Wilhelm Böttiger}} <div class="vers"><pre> Vid foten av alpen i daldjupets grönska jag finner så skön både himmel och jord, har ungdom, har hälsa, har intet att önska blott sjunger min visa och vallar min hjord. Men hör jag lavinernas åska och faller ett snöberg ur skyn, då komma vi alla i brådska och skynda tillbaka till byn. Var morgon en alpros jag fäster i hatten, och börjar min vandring med staven i hand. Vid blåögda sjöar med speglande vatten min hjord hämtar svalka i middagens brand. Men västen strör rosor på fjällen, de brinna i purpur och gull. Då samlar i hyddan oss kvällen min själ är så lycklig, så full. Hör fallen de brusa. Det bruset mig söver men kommer en ovän jag vaknar igen, och kommer en bergflod så hoppar jag över, och kommer min älskling så kysser jag den. Men ack, o var kan han väl vara, på länge jag såg honom ej. Du klippa jag ber dig, o svara, månn han är mig trolös, o nej! Man talar så mycket om oron och kvalen, jag känner dem ej, vill blott sjunga och le, och skulle de också hit komma i dalen jag klättrar på bergen - det kunna ej de. Tyst, hörs ej ett alphorn där borta? Min älskling mig vinkar dit fram. Med sång vill jag vägen förkorta. Nu skynden er fort mina lamm! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Vid Siljan är mitt hem 2543 5370 2006-05-21T08:31:54Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Vid Siljan är mitt hem}} <div class="vers"><pre> När drivan smält på Moras strand och det blev ljus och vår, då kom jag hit till fjärran land och grät så mången tår. Ett år har gått - jag gråter än och längtar ständigt hem igen till Siljans sköna strand. Till Siljans sköna strand. Nu sol gått ned, nu är det kväll, men stjärnan blickar än. Hon blickar glad från himlens päll. När blir jag glad igen? Jag varit glad men icke här, ej detta land min hembygd är. Vid Siljan är mitt hem. Vid Siljan är mitt hem. Det är så långt till hemmets dal, men tanken flyger dit. När sommarvinden fläktar sval han bär en hälsning hit. Då tänker jag: du varit där, du varit där min hembygd är vid Siljans väna strand. Vid Siljans väna strand. Jag minns så väl, jag hör det än hur skogen susar där, och stugan vår, som stod i den, nu står i minnet kär. Hon var så låg men kär ändå, hon står där blåa böljor slå vid Siljans gröna strand. Vid Siljans gröna strand. Och forsen där som sjöng så glatt, jag minns det som i går där nu som förr varenda natt sin harpa näcken slår. Där dansa glatt på blommig strand den älvaring med hand i hand vid Siljans klara våg. Vid Siljans klara våg. Men varför skall jag klaga så? Min hembygd är ju kvar. Där stå de än de blommor små och ekot än ger svar. Än stå de kvar de höga berg som äro fosterlandets märg vid Siljans vackra strand. Vid Siljans vackra strand. O, Gud som älskar än de små och läker hjärtats sår! Ack, låt mig än en gång få gå där Siljans bölja slår. Låt mig ännu en enda gång få lyssna där till böljans sång - vid Siljan är mitt hem. Vid Siljan är mitt hem. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Du hemmets jord 2544 5373 2006-05-23T04:24:17Z Minata 66 skillingtryck PD Visor från farfars tid/Lennart Kjellgren {{Titel|Du hemmets jord|P. J. Rosenius}} <div class="vers"><pre> Du hemmets jord där jag som liten lekte, din blotta åsyn gör min känsla varm. Här var det modershänder ömt mig smekte, här blev jag lyft uppå min faders arm. Här är den fläcken där jag först såg ljuset, och där jag nötte mina barnaskor. Än står det kvar, det gamla kära huset med många minnen ifrån far och mor. Och här bor ännu många barndomsvänner som kan minnas väl den tid som flytt. När dem jag råkar, i mitt bröst jag känner som om det gamla bleve åter nytt. Här har jag gravar för mitt minne kära på kyrkogården, där jag ofta stått. Här kan jag komma liksom mera nära de trogna vännerna som hädan gått. Här fick jag se en bok för första gången, jag gått i skola här och samlat rön. Här övade jag in den första sången, och här jag lärde mig min första bön. Så mycket gott och skönt jag här mig lärde på skolans bänk och vid föräldrars bord, och därför sätter jag det största värde på denna lilla fläck utav vår jord. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] MediaWiki:Nmembers 2545 5375 2006-05-23T12:29:40Z EnDumEn 2 medlemmar -> sidor (på [[Special:Mostlinkedcategories]]) $1 {{PLURAL:$1|sida|sidor}} Användardiskussion:Agneta 2546 5404 2006-05-25T13:01:54Z Agneta 53 Jag ändrade lite i psalmmallen. Jag tror problemet med att mallen skär in i texten är löst. Om du ändå tycker att den gamla versionen av mallen var bättre så går det att ändra tillbaks. Jag gjorde inte själv tillbakaändringen för jag tror att Damast tyckte om det nya utseendet med bara en rad. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 25 maj 2006 kl.12.17 (UTC) :Ja, jag är övertygad om att det var Damast som ville ha bort den från högerkanten och så tyckte hon att det borde vara bara en rad. Jag har inte sagt något till Damast, men jag är övertygad om att hon inte protesterar när hon inte ser vilka fåniga bekymmer hon ser att vi fått av det. Så snälla återställ. [[Användare:Agneta|Agneta]] 25 maj 2006 kl.13.01 (UTC) Farväl, o värld 2547 5405 2006-05-25T14:07:43Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Farväl, o värld! Min Jesus :Nu kallar mig till sig. :Och honom vill jag följa, :Som evigt älskar mig. :Det bättre är att smädas :För det man tror på Gud, :Än med den blinda världen :Förakta Herrens bud. '''2.''' :Se, blodets kraft jag känner :Så ljuvligt i min själ, :Och mig hans kärlek bringar :Att världen ge farväl. :Att bli den allra minste :Jag hellre välja vill, :Än all den glans och ära, :Som jag ej föddes till. '''3.''' :Väl kan det stundom synas, :Som Herren vore sträng, :Då skall ''intet'' vara :Och likväl ''allas dräng;'' :Men härlighetens Herre, :Han gaf sitt liv för mig, :Ty han kom ej till jorden :Att låta tjäna sig. ''''4.''' :O, att min Jesus följa :I både lust och nöd. :Det kostar mig ej mindre :Än egna jagets död, :Men han, som gett mig sinne :Att leva ''helt'' för sig, :Skall även uppenbara :Sin stora kraft i mig. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Gustafson, Emil|Emil Gustafson]] Användardiskussion:The Trooper 2550 5530 2006-06-03T18:52:25Z The Trooper 72 sommarlov {| width="450" align="center" style="background-color:#ffffff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- |align=center|<small> Denna användare har sommarlov och ej regelbunden tillgång till dator och kommer darför endast då och då att logga in. Detta gäller fram till mitten av augusti.</small> <small>Förvänta dig inga svar på eventuella meddelanden under denna tid.</small> |} Hej och välkommen till Wikisource! Det är roligt att du vill bidra här. Jag ser att du kanske tänker lägga Jules Vernes ''Den hemlighetsfulla ön'' här. Tyvärr är nog översättningen, om den är gjord av Roland Adlerberth, fortfarande skyddad av upphovsrätt. Då kan vi inte ha texten här förrän förrän 2064, då översättaren har varit död i 70 år. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 25 maj 2006 kl.20.12 (UTC) :Oj nej, jag trodde det var författaren som skulle vara död i 70 år, den måste alltså raderas? [[Användare:The Trooper|The Trooper]] 26 maj 2006 kl.07.36 (UTC) ::Som jag har förstått lagarna så får översättaren också upphovsrätt. Den fungerar på samma sätt som författarens upphovsrätt, fast med en begränsning så att översättaren inte kan gör något inkräktar på författarens rätt. Så texten måste raderas. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 26 maj 2006 kl.17.50 (UTC) Wikisource:Skillingtryck 2551 5790 2006-06-10T06:52:58Z Minata 66 skillingtryckregister uppdatering *Skillingtryck - finns att låna på biblioteket **BO - August Bondesons Visbok **FI - Filikromen **GA - Lennart Kjellgren, Visor från farfars tid, LT pocket, 1973 **GB - Lennart Kjellgren, Visor på kvällskvisten, LT pocket, 1979 <table> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>1. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aa aldrig er der vaerre te</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>2. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aa kjöre Vatn aa kjöre Ve</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>3. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aa Niels Johansen, den vaene Guten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>4. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack den som vore den rikaste karl</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>5. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-319</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, hur fasligt är, när stormar ryta!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>6. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-290</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, hör du lille Erik, hur illa har du gjort</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>7. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-346</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, hör du, lilla Emma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>8. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-259</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, hör I, raska gossar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>9. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-268</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, hör ni, unga flickor, som än ogifta går</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>10. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-43</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, jag som många andra på havet vandra må</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>11. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-41</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, ljuvliga tider, när jag tänker på</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>12. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-280</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, när jag mig påminner och kommer ihåg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>13. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, om jag had en val strömming</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>14. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, om jag kunde komma i öga salen opp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>15. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-327</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, om jag kunde så</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>16. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, om jag vore den rikaste karl</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>17. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-344</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, om jag vore riker, som Salomo var</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>18. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-318</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, se på Sveriges flickor, de slita mån sin tid!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>19. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-256</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ack, söta du, min flicka, vad tycker du om dig själv?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>20. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-276</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Adjö, farväl! Vi avsked taga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>21. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-277</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Adjö, farväl, min söta flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>22. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-298</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Adjö, farväl, mitt unga viv!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>23. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aftonen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>24. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-69</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Agneta</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>25. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ak ingen Mennesker nej ingen Dyr</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>26. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aldrig så fin, Funnits en flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>27. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aldrig så fin, Funnits en flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>28. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Alfred och Alfhilda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>29. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-204</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Alla gossar äro klara som en dag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>30. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-354</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Alle männer skulle stad och fria</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>31. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Allt jag i min trinda vomm kan gömma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>32. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-102</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Alonzo den tappre och skön Imogene]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>33. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Alpens ros]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>34. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-84</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Amanda och Herman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>35. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-96</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Amerikavisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>36. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Anders han var en hurtiger dräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>37. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Anders Pehrssons stuga står i ljusan låga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>38. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Anna Marie och Pelle</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>39. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Anton och cecilia</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>40. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Aspelöf och Lindelöf</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>41. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Att vara sjöman är ett muntert liv</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>42. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-94</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Av hjärtat jag dig älskar i all min levnads tid</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>43. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Avskedet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>44. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Axel och Hilda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>45. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Axel och Lina</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>46. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Balsalens drottning]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>47. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Barndomsminnen]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>48. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-153</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Baxningssång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>49. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-131</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bergsprängarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>50. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-260</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Beväringsvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>51. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Björkens visa]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>52. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-230</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bland bergen uti Västmanland, där bor en flicka skön</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>53. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bland skogar och sjöar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>54. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-358</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bland skogar och sjöar och dalar och fjäll</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>55. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-25</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bland Värends de sköna, de rika lunder satt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>56. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bonden han gick sig åt grönan äng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>57. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-114</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bonden och räven</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>58. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-283</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bonden sadlar sin gångare grå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>59. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Bondetåget]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>60. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bort i en skog i Tuskland en flicka gick</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>61. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-249</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bredshultavisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>62. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Bredvid sin häst i gränden]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>63. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bruden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>64. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Brusande vågor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>65. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Bröder vi har långt att gå]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>66. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-297</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bröder, vi ha långt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>67. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-263</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Bröllopsmarsch från Orust</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>68. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-355</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Brömsen drar stövlar på sina ben</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>69. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Cowboyen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>70. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-99</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Dalgossens klagan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>71. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-136</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den bedrövade älskaren</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>72. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-16</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den faderlöse gossen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>73. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den förskjutnas klagan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>74. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den första lördagsaftonen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>75. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-339</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den förste friarn kommer, lilla mamma! - Hå hå!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>76. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-292</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den förste juledag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>77. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den förälskade skomakaren</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>78. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den girige mannen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>79. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den italienska flickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>80. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-188</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den katolska mässan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>81. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-28</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den kära Maria</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>82. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den kära Maria</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>83. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-216</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den lilla Hilda skön, hon gick sig ut spatsera</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>84. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den lyckliga bondgossen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>85. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-83</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den olycklige emigranten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>86. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-74</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den sköna flickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>87. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den störda lyckan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>88. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-125</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den tjuguåttonde samloms vi allt uppå Backa mo</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>89. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den trogne Rudolf</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>90. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-156</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den utestängde älskaren</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>91. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-154</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den övergivnas klagan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>92. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-135</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den övergivne</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>93. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-66</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Den, jag älskar, han är så långt från mig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>94. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Der bodde en Herre vid Hamborja bro</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>95. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Der stode tre Skalke og taenkte et Raad</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>96. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Der stog en tall, en hög tall</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>97. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det bodd en bonde i Upland</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>98. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det bodde en bonne i grannegåhlen vår</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>99. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-12</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det bodde en fruge här söder med ö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>100. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det bodde en jungfru allt högt upp i land</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>101. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det brinnande skeppet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>102. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det doftar av blommor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>103. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-166</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det gingo sig två flickor åt rosendelund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>104. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det gångar ett skepp från Gibraltars hamn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>105. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det gångar ett skepp på det vilda hav</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>106. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-236</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det hände la sig en söndagsafton</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>107. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-326</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det hände sig en aftonstund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>108. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-306</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det hände sig i Göteborg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>109. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-68</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det hände sig, att en jungfru så fin</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>110. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-40</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det rider en riddare in på vår gård! sade bonden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>111. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det satt en gång uti ett träd en korp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>112. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-172</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det sorgsna hjärtat</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>113. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-184</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det sporde om skön Särling, allt medan hon var ung</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>114. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-47</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det stod en jungfru uti en hage</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>115. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det stod en soldat på Ränne slätt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>116. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det stod tau skälmar å la opp rå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>117. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det stodo tre flickor på Synnerstads gård</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>118. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det stog en tall, en hög tall</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>119. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var allt om en Söndagsmorgon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>120. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en afton jag gick åt lunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>121. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-39</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en afton, jag gick åt lunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>122. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-221</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en fager yngling på sitt skyttonde år, han</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>123. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-72</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en gång en bondedräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>124. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-180</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en liten gosse, hette lille Jon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>125. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-385</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en lördagsafton, jag klädde mig till dans</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>126. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en lördagsafton, jag klädde mig till dans</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>127. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en qväll, jag skulle gå bort</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>128. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-284</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en svensker flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>129. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en söndagsafton, jag skulle sta å fria</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>130. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-75</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en söndagskvälle</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>131. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-262</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en söndagsmorgon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>132. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-61</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en söndagsmorgon, förrän solen rann upp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>133. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en söndagsmorgon, jag klädde uppå mig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>134. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-316</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var en ung sjöman, från Dover han kom,</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>135. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var ett par skälmar, som lade ihop rå </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>136. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-138</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det var Ett Sepp i Gebraltar stad</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>137. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-223</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Det växer upp en lilja</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>138. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Din är jag än</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>139. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-139</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Dina mildblåa ögon och din sockersöta mun</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>140. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Drabanten Gustaf Örn]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>141. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Drinkarens hem</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>142. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Drinkarflickans död]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>143. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-2</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du falska vän, min lit till dig jag ställer</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>144. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du har diamanter och pärlor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>145. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Du hemmets jord]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>146. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-1</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du Sveaborg, du är befäst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>147. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du tycker la du är vacker</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>148. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-149</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du, min bästa vän på jorden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>149. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-251</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Du, älskliga Maria, kom, släpp mig nu in</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>150. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-309</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Då jag först på kärlek tänkte</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>151. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-328</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Då jag var fjorton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>152. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Dä va en frädas-mora ja geck mej ut alltväll</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>153. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-10</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där bodde en bonde på Östervalla he </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>154. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-48</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där bodde en flicka på en ensliger gård</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>155. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-285</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där bodde en flicka så högt upp i land</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>156. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-373</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där bodde en lantman på en enstaka ö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>157. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-281</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där red en riddare uti grön äng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>158. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-269</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där satt på en klippa vid insjöstranden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>159. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-213</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där sattes fram för mig två sorgefulla skålar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>160. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-117</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där sattes framför mig två sorgefyllda skålar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>161. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Där sjöng en fågel på lindekvist]] - Fågelns visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>162. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-55</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där stod ett slott i Österrik</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>163. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-11</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där sutto två ädela konungabarn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>164. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-57</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där tjänte en flicka i Växiö i vå år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>165. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-194</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där var la tre skalkar, som lade upp rå </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>166. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-274</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Där växer upp en lilja allt i den gröna dalen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>167. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>E litta vise ja framstecke</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>168. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Ebba Brahes klagan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>169. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-208</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Edvin och Emma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>170. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Edvin och Emma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>171. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-206</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Elin och herremannen]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>172. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Elin och herremannen]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>173. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-198</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Elvira Madigan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>174. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Elvira Madigan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>175. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Emmas första kärlek</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>176. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-214</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En afton så enslig i rosendelund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>177. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-366</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En bedragen sjöman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>178. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En bedragen sjöman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>179. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-103</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En bygdens tärna, sjutton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>180. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En dröm i verkligheten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>181. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-360</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En flicka erövrat mitt hjärta</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>182. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En gubbe och en gumma de hade en kalf</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>183. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En gåmäl hänning här i Boiide fött</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>184. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-289</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En jägare geck att jaga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>185. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-209</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En jägare gick sig att jaga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>186. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En jägare gick sig jaga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>187. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-105</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En jägare gick ut att jaga, jaga, jaga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>188. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-38</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En Jägare Jick ått lunden med bössa och pistol i hand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>189. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En landtman han tog sig en Stockholmsmamsell</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>190. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-272</TD><TD BGCOLOR=WHITE>en lantman han plöjer sin åker och sin äng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>191. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-273</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En lantman plöjer här sin äng ry ry ry Wä Sin går</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>192. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-330</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En liten tid i världen jag hade mig en vän,</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>193. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En militärs kärleksäventyr</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>194. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En misslyckad friarfärd</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>195. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-222</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En mycket uppbyggelig och hjärterörande visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>196. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-27</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En ny beväringsvisa för 1882</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>197. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-261</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En ny beväringsvisa för 1896</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>198. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-185</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En ny sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>199. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En pigas visa i oktober</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>200. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-246</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sjöman har alls ingen glädje</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>201. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sjöman älskar havets våg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>202. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sjömans begravning</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>203. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-220</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sjömanssång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>204. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-207</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En skärgårdsflicka ännu jag minnes</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>205. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En slant och en riksdaler</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>206. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-248</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sorgelig visa om trenne bevärningsgossar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>207. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-294</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En sång och en hälsning till dig jag vill sända</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>208. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-275</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En tid jag mig påminner</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>209. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-201</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En vacker sommarafton jag gick mig ut en stund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>210. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-199</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En vacker yngling arbetat har</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>211. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En vinterafton</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>212. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-348</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag nu sjunga vill</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>213. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-258</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag nu sjunga vill, den jag själv diktat har</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>214. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag nu sjunga vill, ty tiden görs mig lång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>215. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-302</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag skriver av kärleken stor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>216. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-267</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag vill sjunga blott för dig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>217. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-190</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag vill sjunga, om ni vill höra den</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>218. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-291</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag vill sjunga, som tar sin början så</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>219. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-243</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa jag vill sjunga, som är alldeles ny,</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>220. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-238</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa kan det bli</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>221. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-295</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>222. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-97</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga från Sveriges norra gräns</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>223. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-60</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga nu om kära minnen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>224. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-54</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga om ett förfärligt mord</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>225. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga, och det skall vara nu</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>226. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga, som lyder sesåhär</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>227. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En visa vill jag sjunga, som är alldeles ny, Om det er lyster</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>228. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-20</TD><TD BGCOLOR=WHITE>En vän utan kärlek, den liknar jag vid</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>229. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-270</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Erik och Anna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>230. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-118</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Erik XIV:s kärleksvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>231. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-186</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ett avsked vill jag taga utav ditt ljuva namn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>232. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ett hår av Hin</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>233. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-164</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ett mig förtryter, ett annat mig ångrar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>234. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ett ord jag mig påminner</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>235. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-233</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ett är det, som kväljer mej</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>236. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Farmareflickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>237. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-200</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Farväl du, moder Svea! Nu reser jag ifrån dig [[Farväl o moder Svea]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>238. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Farväl o moder Svea]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>239. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-228</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Farväl, du strand! Vi skjuta båten ifrån land</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>240. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-81</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fingal</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>241. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fingal</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>242. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-357</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Finngubbens frieri</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>243. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-95</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fiskargossen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>244. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fjorton år va ja i Filpesta </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>245. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-14</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Flickan, som älskade rikedom</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>246. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Flyg sångens milda, ljuva duva, flyg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>247. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Folkets marknadsvisa]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>248. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-307</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Frisker kropp och muntert sinne</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>249. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fru Get sprang uti lunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>250. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Från havet till den lugna stranden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>251. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-304</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Från havet åt den lugna stranden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>252. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Från Malmö och till Sandås</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>253. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Fröken Agnes]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>254. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Fröken Ragnhild</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>255. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-225</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Förflutna äro de sälla dagar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>256. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-17</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Förlorad kärlek</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>257. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Förlovningen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>258. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Förlåt, je sti er så dristigt på</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>259. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gamla farmor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>260. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-158</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ge mej hit lite bläck och en pänna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>261. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gerda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>262. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-338</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gesäller och bonddrängar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>263. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-378</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Giordana</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>264. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-252</TD><TD BGCOLOR=WHITE>God afton, flicka, lilla vän!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>265. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-133</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gossen i den gröna lund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>266. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gossen och fågeln</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>267. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-182</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gott folk, jag vill sjunga min visa igen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>268. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Graven vid havstranden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>269. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Greta lilla, ack! dej vill jag ha </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>270. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gubben han var gammal och grå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>271. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gubben Noak</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>272. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gubben sad til gumman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>273. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-122</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gustafs skål!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>274. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-34</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Gällivaravisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>275. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-296</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hale visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>276. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-288</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Halevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>277. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Han Lage tjente i Kungens Gaar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>278. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hantverksmannen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>279. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Har man nånsin sett på så befängdt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>280. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hej dunkom så länge vi lefvom</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>281. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hej dunkom så länge vi lefvom</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>282. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-106</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hej, dunkom, så länge vi levom!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>283. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Helt sent en vacker aftonstund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>284. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Herr Lager han tjente i konungens gård</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>285. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-387</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Herr Magnus, han rider sig åt rosande lund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>286. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-51</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Herr Peder, han talte till konungen så:</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>287. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-52</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Herr Peder, han tjänte på konungens gård</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>288. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-50</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Herr Peders sjöresa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>289. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-80</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Hjalmar och Hulda]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>290. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hjalmar och Hulda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>291. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hjalmar och Ingeborg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>292. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hjärtat</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>293. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-183</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hjärtat klappar i mitt bröst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>294. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-170</TD><TD BGCOLOR=WHITE>HON: Akk, Haukan, minns äj du</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>295. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-71</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hulda mö och trogna älskarinna!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>296. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hurra min fänta,</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>297. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-308</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Huru kan jag vara nöjder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>298. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-87</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Husaren kom åter från kriget och hem</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>299. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Husaren Lans</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>300. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Husarvisa]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>301. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hvad det dock kan ändra sej</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>302. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hvar qvinna hon är lik en vind</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>303. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hvem är det som bultar på</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>304. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hvi klappar du väl så oroligt mitt bröst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>305. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-331</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Här blåser nordost. Se flöjelen på topp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>306. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-341</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Här börjar att blåsa, och skeppet kullkränges</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>307. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Här jag ligger som en krossad propp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>308. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-299</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Här är anndag jul i år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>309. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hör hur västanvinden susar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>310. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hör på ho lilla Greta, ett ord</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>311. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-169</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hör, hur Adolf klagar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>312. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-45</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Hör, min lilla flicka, du!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>313. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-32</TD><TD BGCOLOR=WHITE>i berj utti Norden der är Jag barnafödder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>314. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-271</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I den skuggrika dalen, vid den källan så klar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>315. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[I en sal på lasarettet]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>316. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I fjol hade jag ock en vän</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>317. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-351</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I fjol, när jag var liten och ingenting förstod</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>318. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-334</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I fjor fick jag höra på den spelande lärkan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>319. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I freden, så säjer struntskrifvaren så här</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>320. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Horrmund der har de en handelsman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>321. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Januari hur fredligt då</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>322. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Januari var mitt rum för kallt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>323. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-218</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I korthet jag fattar min penna i handen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>324. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-44</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I livets vår jag dig befinner</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>325. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-362</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Lomma by, där bor en vacker flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>326. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-23</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I London i en by</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>327. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[I låga ryttartorpet]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>328. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-210</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I låga ryttartorpet vid höga Hunneberg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>329. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I mor on reser vi till Dalarne igen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>330. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I många former trifs det sköna visst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>331. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-386</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I sen nu ej, vad som är gånget</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>332. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I skymningens ensliga stunder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>333. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Sorunda ä ja bå födder å kläckt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>334. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Thoreko bodde de söstrana tvau</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>335. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I ungdomens blomstring</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>336. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-227</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I ungdomens blomstring jag satte min tro</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>337. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-30</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Vestergyland der stod ett slott</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>338. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I vå n by, der bodde två pigor så rara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>339. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I våra bistra tider</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>340. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I väntan på far</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>341. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-8</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I Österlanden, där ståndar ett slott</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>342. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-315</TD><TD BGCOLOR=WHITE>I, herrar och grevar och tullinspektor!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>343. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Inte tål jag gamla kär ngar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>344. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-379</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Italiensk visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>345. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja fråger fan ätter Harrgåls-Ola</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>346. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja mins la nar a fria ja </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>347. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja sau i Öster, ja sau i Vester</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>348. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja mins ett bröllop i nästa gaur</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>349. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-151</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja ska sjonge en liten stomp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>350. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-313</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, blommor har jag plockat</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>351. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-22</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, flickan tar glaset uti sin hand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>352. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-140</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, hjärtat klappar i mitt bröst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>353. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-380</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, hör du, unga Dora, vill du gifta dig i år?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>354. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-78</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, nu har göken börjat att gala i år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>355. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-353</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ja, tar du dig en lång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>356. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag arme man, olycklig jag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>357. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-300</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag fattar min penna och det med en hast</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>358. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mej ut en aftonstund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>359. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-234</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mej ut i vida världen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>360. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-235</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mej ut till att promenera</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>361. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-265</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mej ut åt vägen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>362. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-203</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mig neder till källaren</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>363. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-98</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mig ut en aftonstund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>364. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-177</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mig ut i lunden att höra fåglars sång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>365. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-245</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag gick mig ut i lunden, när solen fagrast sken</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>366. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-126</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag hade mig en flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>367. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-352</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag hade mig en vän i mina unga dagar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>368. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag har fått den stora sorgen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>369. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag heter doktor Tidebast</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>370. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-205</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag krusar inte pappa, om jag till lilla vännen går</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>371. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-232</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag minnes nog den stunden, då jag glad och lyckelig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>372. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag rest kring hela verldens runne klot</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>373. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-148</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag ser i öster och jag ser i väster</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>374. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag sjunger hi! och jag sjunger hej</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>375. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag sjunger om en man, som hette lille Jon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>376. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-159</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag som en bondedräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>377. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-56</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag står i tusen tankar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>378. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-325</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag sätter mig ned att skriva</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>379. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag tänkte stolt, vid femton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>380. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-181</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag tänkte, att du skulle bli min maka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>381. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-226</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag var en liten oskyldig tärna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>382. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-317</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag var en ung sjöman, jag var blott arton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>383. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-286</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag vet en flicka i vår by</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>384. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag vill ha rus, ett glädjerus</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>385. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag vill ha rus, ett glädjerus</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>386. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-5</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag vill med några enkla ord uppteckna här en sång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>387. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag vill nu sjunga om verldenes öden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>388. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-142</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag är en fattig fånge</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>389. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-253</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jag är så hjärtans glader</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>390. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-113</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Johannes Marbo, han går i gåla</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>391. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-321</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ju mera jag super, ju mera jag dricker</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>392. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-7</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jumfrun, hon går sej åt sjödestrand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>393. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfru Considonia, i Strängnäse stad</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>394. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-100</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfrun gångar sig åt högaste berg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>395. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfrun och sjömannen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>396. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfrun ståndar på högaste bergKarin var en dugtig flicka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>397. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-197</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfrun, hon gångar sig på högande berg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>398. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-250</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jungfrun, hon gångar sig på kyrkovallen fram</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>399. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-15</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jägarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>400. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-46</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Jägarn med sin gröna tröja</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>401. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Karlsborgsvisan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>402. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-90</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Knallarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>403. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-312</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom hurtigt, sjömansgossar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>404. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-340</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom lustigt mina bröder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>405. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-333</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom lustigt, min bröder, var glada som jag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>406. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-29</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom, blicka in på en kyrkogård!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>407. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-305</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom, gossar, så skall ni få höra</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>408. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kom, möt mig vid stranden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>409. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-254</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Konung Gustaf den tredjes bröllopsvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>410. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Korpral Kanon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>411. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Kors på Idas Grav]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>412. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-92</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Krinolinvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>413. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Kristina Nilssons visa]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>414. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kråkan är nyttig till mången ting</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>415. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-93</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kråkvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>416. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-192</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kråkvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>417. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-282</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kråkvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>418. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kung Erik</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>419. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Känner du den lilla pigan Elsa Iva</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>420. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-217</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Känner du den mannen, som bor uti Drängse?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>421. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-242</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Känner du igen, känner du igen Stafbäckaskräddaren?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>422. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kära du min dotter, du gör mig ingen sorg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>423. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-64</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kära du, jag är ju bunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>424. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-19</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Kärleks wisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>425. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lad andre kun synge om Alt hvad der er Stort</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>426. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-350</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lagman har lovat att ta mej till fru</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>427. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Landsherrn han sig till Åmål for</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>428. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-137</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lantflickans klagan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>429. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Lars Petter och grevedottern]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>430. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Lejonbruden]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>431. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-147</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Likt duvan, som har mistat sin maka och sitt bo</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>432. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-179</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lilla Alfred</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>433. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lilla Emma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>434. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lilla Lisa, kom och sätt dig här</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>435. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lille Alfred</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>436. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-88</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lille gossen på tullebacken</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>437. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Lille Hans]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>438. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Lill-Olle spelar och alla ska dansa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>439. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-134</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Linden, den växer så högt över bergen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>440. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Liss Olof Larsson och kungen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>441. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Liten fågel</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>442. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Litet bo jag sätta vill</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>443. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Livets korthet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>444. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-211</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Långsamt sänker sig den kulna dagen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>445. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-342</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Långt från mitt älskade fosterlands stränder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>446. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Långt ner i rama Småland</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>447. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-141</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Major Brack skull till kriget sig fara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>448. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-79</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Majvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>449. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Mamsell Amanda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>450. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Man morer sig i Kongens By</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>451. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Martyren]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>452. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-324</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Med ett förnöjsamt sinne jag denna visan skriver</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>453. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Med fröjd uti sinnet och glaset i hand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>454. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-70</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Med klagande toner och kvidande hjärta</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>455. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-335</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Men kom till mej på lördag kväll</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>456. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Miau, Miau</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>457. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-6</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Mig lyster i lunden att vara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>458. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-349</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min fader och min moder äro döda</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>459. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min far han var en bagare han</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>460. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min hustrus skål!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>461. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-189</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min lilla vän och kära!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>462. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min lilla vän, jag älskar dig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>463. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min Moder, imens jeg var liden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>464. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min mor, min mor, jag vill ha man</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>465. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Min Petter han var nu så ståtelig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>466. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Minns du i den gröna lunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>467. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Mitt hem</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>468. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Mor satt i spisen, kokte toler</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>469. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-241</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Munkvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>470. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Måndagen super mästarn och jag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>471. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Månstrålar klara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>472. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Mälaresjörövaren</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>473. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Naar jeg var Yngling jeg aelsked en Pige</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>474. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nau ä de Jul igen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>475. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-239</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nidvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>476. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Norrlänningens hemlängtan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>477. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-67</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu har tystnat den ljuvliga sången</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>478. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-244</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu har vi rest kring världens runda klot</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>479. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu Karin från dansen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>480. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu kommer första friarn, mor lilla</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>481. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-224</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu längtar jag att till hemmet fara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>482. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu ska i tro att Pelle skulle sta </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>483. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu ska vi gå te Axevalla he a</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>484. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu ska vi gå te Axevalla hea</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>485. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-63</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu står jag på min resa och skall fara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>486. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-293</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu vill jag skriva och pennan min gripa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>487. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-171</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu vågar jag att skriva till dig, min lilla vän</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>488. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu ä de Jul igen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>489. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu ä höanna lyktader allt uti detta år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>490. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nu, nu, nu, ja nu</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>491. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-356</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ny Älvsborgsvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>492. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Nå men, har man sett på så befängdt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>493. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Näcken han spelar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>494. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-168</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När bonden fyra styver har</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>495. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När du kommer till min dörr</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>496. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När ja ensam går å funderar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>497. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-343</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag blir död och lagd i graven</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>498. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-311</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag endast på dig tänker</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>499. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-255</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag fyllt femton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>500. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag går og tänker på</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>501. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-370</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag kom på gården fram, på gården fick jag se</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>502. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-91</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag var en liten dräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>503. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-193</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag var en liten mö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>504. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-65</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag var i min ungdomsvår</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>505. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-383</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När jag var uppå sjuonde året</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>506. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-53</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När kvällen stundar och bjuder vila</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>507. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När Mörbro i krig skulle draga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>508. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När som himmelens klockor skola klämta</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>509. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När som ja tjente bonddräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>510. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När som jag fyllde sjutton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>511. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-375</TD><TD BGCOLOR=WHITE>När som jag fyllde sjutton år, sjutton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>512. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O AEgtestand, o kjere AEgtestand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>513. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-132</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O du, min vän och så min älskarinna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>514. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-175</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O flicka, o flicka, förgyllande skrin!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>515. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[O Susanna]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>516. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-33</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O Susanna!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>517. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-388</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O, min vän, tänker du mig övergiva</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>518. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-107</TD><TD BGCOLOR=WHITE>O, tysta ensamhet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>519. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och adjö kammerater, vi råkas alla nästa gång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>520. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och adjö och farväl min ros och min utvalda vän</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>521. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och alla de brev, jag till henne skref, Fridolin</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>522. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och bonden han gick i hasselskog</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>523. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-162</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och bonden, han gick sig åt fureskog</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>524. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och Boström och Hellbom uti tentamen gå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>525. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-109</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och femton finnar de segla till en ö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>526. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och femton finnar de segla till en ö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>527. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och fienden ligger för Thonborgs slott</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>528. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och först så prisa de Inga Lena</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>529. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och gossen sköt ut båten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>530. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-187</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och gossen steg i båten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>531. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-49</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och gossen, som du gav mig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>532. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och Gubben sad till Gumman</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>533. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och hej dunkom så länge vi lefvom</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>534. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och hör ni raska gossar</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>535. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-116</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och inte vill jag sörja, men sörjer ändå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>536. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och jag vill ha mig en hjertans kär</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>537. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och jungfrun gångar i gröna lunden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>538. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och jungfrun i högande loftet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>539. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-157</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och kom till mig i ottan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>540. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och landsherrn han sig till Åmål for</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>541. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och lessamt ä att lefva, och lessamt ä att dö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>542. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och liten flicka skulle gå till brunnen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>543. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-115</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och långt nord kring Tanum</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>544. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-110</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och minns du, vad du lovade, ja, minns du, vad du svor</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>545. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-4</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och när som jag var på mitt artonde år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>546. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och Riddaren han gångar uppå konungens gård</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>547. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och sjalen som du gaf mig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>548. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-329</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Och Vildemo, han rider sig söder under ö</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>549. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Og bonden han gick i hasselskog</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>550. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Og Kejseren boer paa det höje Slot</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>551. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Olas onda tå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>552. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-240</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Om alla berg och dalar, de vore utan gull</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>553. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-303</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Om det skulle vara någon, som avråder dig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>554. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Om dä nu så vore vå n erres be ag</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>555. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Om Lerbo de vore åcker</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>556. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-363</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Om lile Per Stabbe</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>557. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Paal sine Höno paa Haugan utsläpper</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>558. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pansarbåtsvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>559. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Paradis hade visst Adam och Eva</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>560. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Pelle med handklaveret]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>561. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pelle skull gifta sig med en rik enka</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>562. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Petter Jönssons amerikaresa]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>563. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Petters levnadsöden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>564. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-59</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pigan, som trampade på brödet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>565. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-101</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pigan, som trampade på brödet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>566. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-112</TD><TD BGCOLOR=WHITE>På Backamo, där har jag varit förr</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>567. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-347</TD><TD BGCOLOR=WHITE>På reddens vingar ett fartyg låg</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>568. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>På Roines strand</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>569. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-129</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pålarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>570. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-130</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pålarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>571. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-152</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Pålkransång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>572. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-35</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Rallarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>573. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-231</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Rallarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>574. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-73</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Raskens trall</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>575. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Riddaren och Jungfrun de taltes ve på bron</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>576. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-381</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Riddaren och jungfrun, de möttes uppå bron</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>577. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-167</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Robert, Robert, minns du kalla vintern</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>578. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Rocken surrar, lampan brinner]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>579. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Rose-Marie</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>580. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-37</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Rosendalsvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>581. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Rusthållarson i Ströplehult for sig till Örebro</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>582. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Räfven hviskar en dag så här i sin håla</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>583. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-89</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sandals Nisse vid ett hurtigt mod</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>584. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sankt Pehr, en vacker morgonqvist</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>585. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Schweizerflickan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>586. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-127</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Se stjärnorna på himmelen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>587. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-124</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Se, huru träget vår källarsven, han tappar!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>588. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-377</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Selmas klagan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>589. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-165</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sent om en afton en yngling gick ut</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>590. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sent om en aftong kommer kaftenen hjem</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>591. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Si gu afton å gu qväll</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>592. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-143</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Simson den starke av skökan blev narrad</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>593. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-120</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sinclairsvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>594. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-86</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Siri, Siri, dottera mi!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>595. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-42</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sissa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>596. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-161</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sju år har förflutit, sen jag lämnade mitt land</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>597. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-21</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>598. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-196</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>599. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-219</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>600. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-237</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>601. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-257</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>602. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-376</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sjömansvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>603. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skattviolen ljuder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>604. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-279</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skeppet Albert Wilhelm</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>605. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Skeppet Skuldas undergång]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>606. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skomakaren med hudar och skinn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>607. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-155</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skomakarevisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>608. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skräddaren han talte ve prestegårds mamsell</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>609. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skulle jag gå ensam fästeman förutan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>610. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-266</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skärgårdsflickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>611. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-128</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Skärsliparevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>612. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Skördemannen]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>613. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-123</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Slaget vid Svensksund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>614. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Snäll är en flicka vid femton år</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>615. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-215</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Sofi, vill du en vandring med mig göra</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>616. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-174</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Soldaten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>617. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-178</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Soldaten kom från kriget hem</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>618. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-202</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Som en eld och som ett väder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>619. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-323</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Stackars den ungdom, som nu skall uppväxa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>620. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Staffan var en stalledräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>621. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-85</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Stick ut, min båt, med förlig vind</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>622. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Stor-Olas Maja</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>623. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-278</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Stralsborgsvisan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>624. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Stugan på näset</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>625. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Svarta Sarah]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>626. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Sveriges städer]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>627. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Svärmor ho har ett fasligt hufvubry</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>628. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Så bister kall sveper nordanvinden]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>629. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-382</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så blevo vi då kommenderande</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>630. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-389</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så fingo vi ofred i vårt land</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>631. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så kom jä till en gaul i Hjelmstamserud</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>632. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-336</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så kommer bonden ridande</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>633. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-247</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så tager jag min bössa och så min lilla hund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>634. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så viljom vi marschera</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>635. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Så ä nu ändtlig de dagar komma</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>636. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-195</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Säg fågel, varför kvittrar du</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>637. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Säg har du lust att bli soldat</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>638. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-173</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Säg, kan du göra mig de korgarna två</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>639. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tag Braemsen Stövler och Sporer paa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>640. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tag hit den gröne vanten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>641. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-374</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tattarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>642. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-212</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tidigt jag midsommarmorgon</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>643. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tiggarevisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>644. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tiggarflickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>645. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-337</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Till Stockholm for Heppeneppetepp</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>646. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Titanics undergång]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>647. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-77</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Toras visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>648. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-18</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tordyveln och fluga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>649. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Traslasse körde och tömmen hängde slak</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>650. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Trasten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>651. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tre daler och fyre skilling</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>652. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Trubadurens dödssång]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>653. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Truls han tjente på en harregål</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>654. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Trött jag vandrar uppå lifvets stig</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>655. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-58</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Två fingo se varandra, en fattig och en rik</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>656. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Två flickor de gingo åt rosande lund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>657. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Två jungfrur spasserade i rosendelund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>658. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-229</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tycker du om mej?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>659. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Tycker du om mej]]?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>660. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tåcka flicka vill jag fuller ha</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>661. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-359</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Tänk och besinna dig en gång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>662. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-26</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ung Erik mötte Karin sin</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>663. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ung Erik och skön Karin</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>664. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-9</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Unga Malkom, han rider sig åt rosandelund</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>665. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-345</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Uppå dig har jag tänkt med ett uppriktigt sinn </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>666. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-310</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ut på havets vida yta</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>667. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ut på landsvägen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>668. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-368</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Uti ett träd kråkan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>669. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-36</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Uti ängslan jag sitter och i sorgen jag går</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>670. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-163</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vackraste flicka, torde jag dig fråga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>671. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-364</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vad glada, muntra nöjen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>672. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-367</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vaggvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>673. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-372</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vaggvisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>674. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vallflickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>675. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-160</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Var det du, ja, var det du</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>676. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Var skall jag mig en flicka finna?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>677. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-3</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Varför dröjer du så länge</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>678. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Varför Eva ej behövde någon piga</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>679. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-176</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Varför så blek om kinden?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>680. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Vem är din vän]]?</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>681. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-119</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vi gingo ifrån Sverige med hjärta i bröst</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>682. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-332</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vi kommo från Livorna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>683. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-287</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vi låg på Rivöfjord i svenska skärgården</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>684. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-314</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vi, som på havet vida</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>685. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-31</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vid det mord, som begicks i Haga artonhundrasextiotvå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>686. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Vid foten av alpen]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>687. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vid Ringdalsälv</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>688. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Vid Siljan är mitt hem]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>689. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-108</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vid vassen av den krökta ström</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>690. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-24</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vid vassen av stranden, vid sorlande bäcken</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>691. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vildanden</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>692. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vill ni dansa, nog skall jag spela</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>693. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vilse i skogen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>694. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-365</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>695. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-191</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Wisa</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>696. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-62</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visa om Gustaf III:s mord</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>697. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visan om skräddaregesällen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>698. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-264</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visan på nittinio vers</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>699. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-82</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visperdalen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>700. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GB&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visperdalen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>701. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-369</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Visst är det väl tråkigt i skogen att vara</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>702. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Voxna skogen så a vi uggite ner</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>703. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vår fana vi följa och höja vår sång</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>704. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vår Herre det för godt ej fann</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>705. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-150</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Vår korta tid är målat</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>706. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Våra skepp ligga klara uti hamnen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>707. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-384</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Välkommen, välkommen Danjel konge till mej!</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>708. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Zigenargossens klagan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>709. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å hör ho lilla Greta ett ord</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>710. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å käringa lå i sönne å flåt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>711. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å lita tös ho sulle gå te brunnen</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>712. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å allri i väla se n ja kummit tell</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>713. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å bremsen han for te Permäss</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>714. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-144</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å båssman, han hade e endersta ko</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>715. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å dumma rassa tre</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>716. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å efter nu vi setter i stugu här mä fre </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>717. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å grisen sprang åter å fram ve a grinn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>718. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å gubben byggde ett ba stu tak</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>719. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-361</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å gubben, han geck åt skogen en da </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>720. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-371</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å gåck int än, du Peder</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>721. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-121</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å har I känt uppå vår gröt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>722. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å hertungen han gångar sig på kammaregolf</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>723. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å hvar ska ja ställa hästar å vagn</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>724. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å jungfrun i högande loftet</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>725. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å jänta å ja </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>726. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å katten lau i onbänken</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>727. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-322</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å käre min man å käre min dräng</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>728. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-104</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å köra vatten å köra ve</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>729. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å Lasse å Masse till Björnagården gå</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>730. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å Masse å Lasse de tänkte nu slå rå </TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>731. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å nar a talar mä min lella vän</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>732. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å Nils Johansen, den vaene guten</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>733. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å när jag kommer hem till min lillade Anna</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>734. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-111</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å packa dig åt alekärr</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>735. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å prinsen Carl Johan kumderade oss i fält</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>736. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-13</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å segla mäg ut här söre mä strann</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>737. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å varre kan foll allri finnes te</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>738. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Å Woxna skogen så ar vi huggite ner</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>739. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-145</TD><TD BGCOLOR=WHITE>År artonhundra nio och fyratio år vi har</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>740. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-301</TD><TD BGCOLOR=WHITE>År artonhundrafemtioni</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>741. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-146</TD><TD BGCOLOR=WHITE>År artonhundraförti, så skrives det alltjämt</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>742. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-320</TD><TD BGCOLOR=WHITE>År artonhundrasextiosex</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>743. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>År attanhundrafyrti vi te Moalägret for</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>744. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>GA&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>[[Älvsborgsvisan]]</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>745. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>BO-76</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ölandsflickan</TD></TR> <TR><TD BGCOLOR=WHITE>746. </TD><TD BGCOLOR=YELLOW>FI&nbsp;&nbsp;&nbsp;</TD><TD BGCOLOR=WHITE>Ör ni beväringa, som skall till Tuna gå</TD></TR> </table> [[Kategori:Skillingtryck]] Användardiskussion:Minata 2552 5422 2006-05-27T10:31:04Z EnDumEn 2 Välkommen Välkommen till Wikisource! Det är roligt att du vill bidra här. Jag ser att du redan varit här ett tag och verkar ha koll på hur det fungerar, så fortsätt som du har börjat. Om du har några frågor eller synpunkter på Wikisource så skriv gärna på [[Wikisource:Mötesplatsen|Mötesplatsen]]. mvh [[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 27 maj 2006 kl.10.31 (UTC) Så djerf och oförvägen drog vikingen åstad 2553 5425 2006-05-28T14:33:39Z 212.181.205.169 Egentligen räcker det om denna ligger under barnvisor, men dit hittar jag inte riktigt än. {{psalmartikel}} ::'''Vikingen''' :Så djerf och oförvägen drog vrog vikingen åstad :Att med sitt drakskepp plöja hafvet vida; :Han brottades med faran så modig och så glad, :Hans högsta fröjd var att få manligt strida. :Ej fruktade han döden. Till Valhall gick hans gång; :Derför med glädtigt sinne han sjöng sin svanesång :Och drog ur hjerat pilen utan klagan. [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Psalmförfattare Charlotte Lindholm|Lindholm, Charlotte]] Fader, inför dig jag träder 2554 5426 2006-05-28T16:04:56Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} :Fader, inför dig jag träder, :Dig, som mig vårdar och mig gläder :Med gåfvor af mångfaldigt slag. :Värdes mig i nåd bevara :Och mer och mer för mig förklara :Din viljas bud och ditt behag! :Din anda till till mig sänd, :En helig kärlek tänd :I mitt hjerta! :O, var mig när :Och haf mig kär, :På fadersarmar huldt mig bär! [[Kategori:Psalmer]] O Fader huld, se till mig ned 2555 5427 2006-05-28T18:28:53Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :O Fader huld, se till mig ned :Låt mig ej ensam gå; :Bland faror med din hand mig led :Och styrka gif också! '''2.''' :Låt mig af hjertat älska dig :Och hvila vid din nåd; :Hjelp att jag troget sluter mig :Till dina helga råd! '''3.''' :Lär mig och flitigt till dug gå :Med mina böners ljud :Och lägga mina sorger små :Uppå ditt hjerta, Gud! '''4.''' :Gif mig den sanna ödmjuhet, :Som ringa anser sig, :Som ej af egna dygder vet, :Men söker ''allt'' hos dig! '''5.''' :Uti mitt hjerta skrif du in :Din helga vilja så. :Att jag med redligt barnasinn' :Din sannings väg må gå! '''6.''' :Och när min lefnadd slutad är, :Min möda, sorg och strid, :Låt mig få vara, Fader kär, :Hos dig i evig frid! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Herre i höjden 2556 5443 2006-05-31T09:26:50Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} :'''Lofsång''' :Herre i höjden! :Stor är din härlighet, :Djup är din vishet, :Evig din makt också. :himlarna tälja :Oss din ära, :Fästet förkunnar :Ditt verk, Herre Gud! '''Källa:''' ''Fyrstämmiga sånger'' av Jacob Axel Josephson. [[Kategori:Psalmer]] Jag har ett arf i himmelen 2557 5429 2006-05-28T18:49:30Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag har ett arf i himmelen, :Förvarfvadt af min bäste vän. :Ovanskligt är det och består, :När jordens härlihet förgår. '''2.''' :Hvad hör det, om jag också här :En ringa tjänare blott är, :Jag skall ju en gång blifva rik, :Guds gida, helga englar lik. '''3.''' :Hvad gör det, på på törnströdd stig :Jag vandrar här; jag närmar mig :Med hvarje steg min Faders hus, :Der allt är salighet och ljus. '''4.''' :Pris vare dig, min Frälsare, :Som ville dig i döden ge, :För att jag skulle, frälst och fri, :En himmelrikets arfving bli! [[Kategori:Psalmer]] Bland svenskmannahjeltar 2558 6023 2006-06-24T08:28:45Z Agneta 53 Ändrar kategori till RaStens förslag {{Psalmartikel}} '''1.''' :Bland svenskmannahjeltar en Engelbrekt står :Så hög, men så enkel tillika; :Han visar att sanningen segrande går :Ur striden, men våld måste vika :::För frihet, för rätt och för ära. '''2.''' :Du frihetens kämpe, du sanningens tolk! :Ditt namn aldrig Svea förglömmer; :Med vördnad dess fria och modiga folk :I tacksamma hjertan det gömmer. :::Ja, Engelbrekts minne det lefver. [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Stamsånger]] Du kära land, du hjeltars land 2559 5432 2006-05-29T14:30:35Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Du kära land, du hjeltars land, :Du dyra fosterbygd :Med dina gröna skogars rand :Och gråa fjällars skygd! :Som fordom, kraft och mannatro :Hos dina frie söner bo. :Ja, hell vår fosterjord, :Du gamla, kära Nord! '''2.''' :Ej rik du är på guld och glans, :Men skatter eger du :Uti den sköna minneskrans, :Som smyckar dig ännu, :I mannens mod, i klippans jern, :Som smides till ditt fasta värn, :Ja, hell vår fosterjord, :Du gamla, kära Nord! '''3.''' :För qvinnan har du plats också :På idoghetens fält; :Der bär ock hon sitt funna strå :Med sinne gladt och sällt; :Ty hjertats trogna, varma bön :Gör arbetsmödan lätt och skön. :Ja, hell vår fosterjord, :Du gamla, kära Nord! [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Psalmer]] Morgonsolen redan strålar 2560 5433 2006-05-29T15:45:05Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Morgonsolen redan strålar :Högt på blåa himmelen, :Lilla fågeln glättigt sjunger :Från sin gren igen. '''2.''' :Såsom han vi glada stämma :Upp vår sång mot himlens höjd. :Sedan skynda vi att börja :Arbetet med fröjd. '''3.''' :Dagens stund är snart förliden. :Blott för den, som flitig är. :Bliver efter slutad möda :Vilan liuv och kär. '''Källa:''' ''Sånger för skolan och hem'' av Julius Hammarlund, 1921 [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Ett hem 2561 5744 2006-06-06T01:10:18Z Thuresson 20 +kat {{Infobox|text=Carl Larssons ''Ett hem'' publicerades 1899 och tack vare den moderna färgtrycktekniken kunde den spridas i stora upplagor. Se även Wikipedias artikel om [[:w:Carl Larsson|Carl Larsson]]}} '''ETT HEM''' 24 målningar av Carl Larsson Sundborn, Julafton, 1898 Just på julafton, och just här i Sundborn vill jag börja denna lilla upplysande text till dessa bilder från mitt kära Dalahem. Jag tänkte då få in något af julstämning. Tänkte att du, käre läsare och betraktare, då skulle kunna tagas i din allra vekaste och godmodigaste sinnesstämning för att jag så här skulle kunna våga intressera dig för mig och mitt. Jag håller ju så mycket af dig! Du skulle snart märka, att det är just mitt intresse för huru ''du'' har det, som är rätta orsaken till att dessa målningar kommit ut i bokform. Tag nu upp det hur du vill, men jag måste visa dig dem. Var min vän, och du skall finna detta tilltag mindre oförsynt och mina reflektioner mindre pjåskiga. Nå! När jag vädjar till din sinnesstämning måste jag erkänna att min egen är liksom litet missmodig, därför, att när jag nu tittar efter, jag ser att barnungarna få alldeles för många julklappar. Det är att skämma bort dem, och ''det'' är dålig ekonomi. Under hela min barndom fick jag en enda julklapp, men den hade jag godt af hela mitt liv, ty den väckte tacksamhetens dygd i mitt lilla förtorkade hjärta. Vi sutto, en julafton, far och mor och jag, framför kakelugnsbrasan i det enda rummet. Stor fattigdom, men ingen afund. Mor betraktade de "bättre", som verkligen något slags högre väsen, hvilka också borde ha det bra, då far däremot fann allt omkring sig så utmärkt det kunde vara, och skulle, om han i hast blifvit förvandlad till - låtom oss säga - statsminister, ej blifvit just vidare förvånad eller tjusad öfver denna lilla förändring. Utan julens attributer var det väl för att ändå få in något slags julpoesi som far satt sig till att berätta om sin hembygd i Sörmland i det gamla Räkarna. Det var om huru ''vi'' under femtonhundratalet bytte bort Hammarby gård mot Lilla Löfhulta. Det var af gamla fröken Lillie, sade han så lugnt, som om det händt i går, och hvar han fått det ifrån vet jag ej. Han talade om huru sjön fordom gått upp till den urgamla kyrkan. Detta kunde han förstå, enär han, som pojke, där träffat en fastnitad ring, en sådan vid hvilken man fäster fartyg; så att nog kan man antaga, att våra allra äldsta förfäder voro vikingar, alltid. Detta lilla behändiga sätt att antyda ett stamträd har ett vist sammanhang med denna boks hela mening, i det det visar svenska bondens känsla af att hans rötter ligga djupare än att ens den sista amerikanska patentplogen kunnat rycka upp dem. Som han så småspråkade öppnades dörren på glänt, men slogs genast igen. Jag hade dock hört att något kastats in i rummet, och hade sett en skymt af en Andra gardets uniform. På golfvet låg ett litet paket på hvilket stod skrifvet ''Carl'', och det innehöll en karamell, en ståtlig en, en konglig en, en med fransar på och med en i spiral påklistrad vers; och som det var en begrafningskaramell var versen mycket trösterik. Se'n dess står ''Korporal Ärtmans'' namn med guldbokstäfver att läsa, flammande på mitt minnes renaste blad. <nowiki>* * *</nowiki> Och nu sitter jag själf och delar ut julklappar i eget bo, det hvarom jag nu skall tala. Först något om huru det blef mitt. För några år sedan togo min svärfar och jag oss litet ledigt och reste omkring här i Dalarna, den vanliga turiststråten kring Siljan, men gjorde så en afstickare till svärfars födelseort, Sundborn, där han hade ett par gamla systrar, boende i en honom tillhörig stuga. Det var en liten oansenlig, ful och intetsägande byggnad, liggande på ett slaggvarp. Den hette också Hyttnäs - ''Lilla'', till skillnad från grannens ''Stora'' dito. - Den jordsmula de hade sin potatis på var ditkörd annorstädes ifrån, och den nypa dikeslera, som var lagd här och där, tjänade några syrenbuskar att breda Persiens doft och prakt öfver det hela. Men den där stugan låg alldeles intill en krökning af Sundbornsån, just där denna vidgar ut sig en smula; en liten backe bar rakt ut i vattnet, där en åldrig ökstock låg för att antyda, att här var hamn; nio björkar hade alldeles själfmant slagit sig ner i slaggen, och de sågo då sannerligen ej ut att ha det drygt. Och gummorna gick det ingen nöd på heller. De voro ett par ordningsmönster, och hade nätt upp hvad de nödtorftligen behöfde. Allt inomhus var rent och fint, möblerna voro af enklaste slag, men gammaldags och hållbara, arf efter föräldrarna, hvilka bott på en egendom i närheten. Här erfor jag denna outsägligt ljufva känsla af afskildhet från världens buller och larm, som jag endast en gång förr känt (och det var i en ''fransk'' bondby). När därför min svärfar föreslog mig attt han för min räkning skulle köpa en halfstor egendom i samma by, så svarade jag bestämdt nej, och motiverade afslaget med, att endast något liknande denna lilla idyll skulle passa en konstnär. Ett par år därefter dog den ena systern, den andra ville ej längre bo kvar i ensamheten, och då påminde sig svärfar hvad jag en gång sagt, och gaf mig stugan med allt hvad däri var. Och därför skall han ha tack! Det grämer mig djupt att den af mig så varmt afhållne hedersmannen gick bort innan han fick se hvilken välsignelse det var med den gåfvan. Ty den har mycket bidragit till vår lycka. Där har det timrats och rustats hvarje sommar, efter råd och lägenhet. Mitt arbete gic så lätt, jag höll på att säga i takt med bondtimmermännens yxor och hammare. Hvarje plankbit, hvarje spik och hvarje veckopenning kostade mig dock en bekymrens suck, men jag tänkte: kommer dag, kommer råd. Stugan måste jag ha såsom jag ville ha den, annars skulle jag vantrifvas i den, och det skulle mitt arbete lida på. Det hade jag klart för mig. Det är resultatet af detta pysslande med stugan, jag nu i bild vill visa för er andra, af hvilka somliga ha större stugor än jag har, och somliga endast luftslott. Det är icke med den fåfänga afsikten att visa bara huru ''jag'' har det, utan det är därför, att jag inbillar mig härvidlag ha gått så föståndigt tillväga, så jag tror det rentaf kan tjäna till - uff, ska jag våga sta att säga ut det - till ''föredöme'' - nu är det sagdt! - för många hvilka känna behof af att på ett trefligt sätt ordna ditt hem. Här är det en stuga, som ej var värd många riksdaler, och möblerna ännu mindre. Restaureringen (jo, det låter!) åstadkoms tack vare rentaf lifsfarliga hugg ur årliga inkomster, hvilka voro ibland si, ibland så. Nu står stugan färdig - tror jag - men, kära du, innan du ser dig om där, hör först en liten predikan om konsten i hemmet. Andra har gjort det bättre än jag, men det kan icke tjatas nog om den saken. <nowiki>* * *</nowiki> :''Arbetsam och full af hopp'' :''finn din möda liten.'' :''Solen går så vänlig opp'' :''när hon lyser fliten.'' :''Äkta framsteg, ökad ro'' :''mera fröjd af lifet,'' :''och ett eget trefligt bo'' :''uti perspektivet.'' Så lät en strof som fäste sig i minnet en gång då jag, en liten pojkrackare, kom att se den i en visbok, som låg bredvid fars rakknifvar med hvilka jag skulle formera min blyertspenna. Slår det där in på mig, eftersom jag har eget bo? Asch, jag fick det ju, som du hört, till skänks, och inte behöfver man vara arbetsam för det, inte; men till att den här stugan blef så bussig som hon är, se ''det'' är tack vare den lilla grad af ofvanstående dygder jag besitter. Så här såg kåken ut i hela sin landtliga enfald. (Teckning) "Å, bevars väl," säger du, "den duger väl på det viset också." Nej, uppriktigt sagdt, inte för mig och min hustru. Vår tid är en svår tid för en konstnärligt anlagd människa att lefva i. Endera tillämpningen af det praktiska sinnets tråkiga motto: ''rätt och slätt'', eller också lyxmänniskans smaklösa industrigrannlåt. Fabriken, kasernen, sjukhuset, skolan och herrgården äro lika odrägligt jämnlinierande både ut- och invändigt. Bonden försöker få det lika ledsamt, han med, fast, tack vare rödfärgen, hans stuga dock blir hvad stadsbon med en läntans suck kallar landtlig. Så rätlinieringens motsats: ståndspersonens fånigt upphängda draperier öfver dörrar, i hörn och bakom taflor, dess etagerer och ställ med billig bazarsmörja på, samt konstgjorda blommor med band, damm och mikrober. Tockna lampor och sickna skärmar! Och plysch och kretong! I detta granna skräp och lysande elände sitta nu herre och fru mysande detta säkra löje, som säger, att de till det yttersta tillfredsställt de kraf moderniteten kräfver af samhällets toppar. En ann' så god som en ann', tänker den svenske bonden. Från snickerifabriken har han en inventionssoffa af furu, betsad till mahogny, en byrå med rysliga nickelbeslag, en valnötskommod, en gungstol (svart och guld) och midt på golfvet ett rundt och rankigt utdragsspektakel till bord på hvilket liger en smutsblomfärgad duk ("tryckta mönster") samt på denna en mycket billigare, men lika faslig fotogenlampa, som hos det nyssnämnda herrskapet. Tjugufemörestapeterna äro däremot naturligtvis mindre vederstyggliga än de som kosta flera kronor rullen. Så är det, men hur var det. Våra bönder och deras kvinnor, hvilka förr i tiden sutto om vintern och slöjdade och spunno i stugan, lämnade ej något ur sina händer utan att sätta en konstnärlig och personlig prägel på detsamma. Den broderade duken låg och doftade rent på det skurade, bastanta, snidade bordet, de snyggt bäddade, väggfasta sängarna med de vackra hemväfda förhängena, de starka stolarna och bänkarna med utskurna stjärnor i ryggarna, bohag och redskap från förfädernas tider, utmärkta med årtal, liksom uppmanande släkten att vara lika solid som de. Öfverallt dessa glada bondmönster af hvilka de flesta för mig äro vida betydelsefullare konstföreteelser än de flesta oljefärgstaflor. Och den ärligt timrade stugan med utsprång och loft, förstugukvist och blyinfattade fönster! Och dräkterna! Tänk hur det svenska folket då såg ut, när det, strålande af färg och hälsa, stod och lyste i söndagssolen på kyrkbacken! Hur ser det nu ut i de bättre aflagda manskläder det köpt i staden! Slipper jag utsäga ordet. Hvarför var det så mönstergillt förr i tiden, och är så ovederhäftigt nu till dags? Jo, därför, att man förr inrätade sig efter klimatets kraf, och lät själfva folkkarakteren ge sin prägel åt den konstnärliga utstyrseln, under det man nu anser sig böra följa utländska mönster, i går parisiska och berlinska, i dag engelska och amerikanska. Men, snälla ni, låt bli det! En svensk man upphör nästan att vara en svensk man i och med han lyckats blifva en "fin herre". Detsamma gäller äfven dig, bastanta landsmaninna. Därför, o, svensk, rädda dig i tid, blif åter enkel och värdig, var hellre klumpig än elegant, kläd dig i skinn, päls, läder och ull, gör dig bohag som passa til din tunga kropp, och sätt på alltsammans de starka färger, ja, de s.k. bondgranna, hvilka äro nödvändiga såsom motsättningar till den djupgröna furuskogen och den kallhvita snön, samt låt din hand otvingad på ditt bohag skära ut eller måla de snirklar han vill och kan. Då skall du blifva lycklig i känslan af att vara dig själf, dig skall väl gå, och du skall länge lefva på jorden. Amen. (teckning) Midsommardagen 1899 När du inträder i detta hem är det ibland lyckliga människor du kommer. Något annat märkvärdigt är det inte, utom själfva stugan. Den gode Guden har i rikaste mått gifvit mig af jordelifvets bästa gåfvor. Min hustru är säkert en af Hans änglar, men som för min skull är så pass jordisk som behöfs för att hålla ihop ett tarfligt hushåll och se till att barnen äro hela och rena. Dock, när hon, Karin, i sen skymning kurar i ett hörn, och af henne ej skönjes stort mer än de runda, drömmande ögonen, hvilka stilla, men djupt allvarligt se emot mig, fulla af evig, oföränderlig kärlek, då... då störtar jag på knä, med mitt fula, flintskalliga hufvud i hennes sköte, och jag känner mig sväfva bort med henne, stilla och ljufvt, bland renare luftlager, öfver ängder där endast frid råder, där det gröna står i ljusasete skimmer, där en silfverhvit flod rinner genom de härligaste nejder, där luften icke värmes och lyses af solen, utan af Gud Faders strålande leende. Där vandra sälla varelser i oskuldsfull nakenhet, sköna och rena som blomster. Hos en och annan tycker jag mig återfinna något drag, något, jag vet icke hvad, som jag tycker mig sett hos... Är det icke?... Jo... nej... så besynnerligt! De underbaraste toner klinga, som kommer dessa väsen att än le, än gråta. Midt i denna lycksalighet se de oss dala ned ibland sig, och deras blickar fråga: "Hvadan? Därifrån ''vi'' voro så gränslöst olyckliga? Där endast hat och ondska råder! Eller tråkighetens tärande sot! Och ni le saliga leenden? Karin, som också kan tala med ögonen, skulle just till att svara något, som nog skulle ha gladt och smickrat mig att höra, då ett hylande från Jämmerdalen tvärt förde oss åter till förmaket. Det var Kersti, vårt yngsta barn, som, ilsket skrikande, kom inrusande. Det var något hon ''ville'' ha. Om det var månen eller en sockerbit minnes jag ej, endast det att Karin slängde ut ungen i köket "tills dess att hon blef snäll". Brita, som fann detta straff fasansfullt, tjöt: Hjälp, hjälp! Och in kom Lisbeth och satt till en låt som föreföll att aldrig kunna taga slut. Suzanne, som inte är mer än människa, tappade tunga tårar på förklädet. Ulf hulkar då alltid åt rakt ingenting, och Pontus, som inte precis kan få ut någon tår, grinar ändå på ett obehagligt sätt. Midt i eländet går Lisbeth ut i köket, kommer tillbaka med Kersti vid handen, för henne stadigt, med blicken strängt och resolut fästad på oss, till hennes plats vid matbordet. Det var nämligen aftonmålsdags. Ingen vågade röra i saken mera - ty Lisbeth är en karakter - och inom fem minuter skiner hela familjen af lycka, frid och samförstånd. Kersti frågar om pappa vill höra en vacker visa, och hon diktade som hon brukar: Och göken han galer på ängelen så blå... Ny kysste jag Karin midt för alla ungarna. Dom får tycka hvad dom vill. <nowiki>* * *</nowiki> En gång i ett förtvifladt ögonblick af mitt lif sade jag mig själf: "Det kan dock vara löjligt att lefva och se hur det går." Det är tjugu år sedan dess. När jag visade denna boks bilder för en god vän, kamrat och f.d. lärjunge, sade han: "Du har löst lifvets gåta!" Detta begep jag icke genast, men ett par år efteråt slog jag mig för pannan och sade: "Ja, det har jag!" Då jag gifte mig! Om - o, måtte det så blifva! - det gifta folket kommer att hafva något litet nöje af denna bok, skall å andra sidan de ogifta ha stor nytta af den. Ungkarl! Det gäller lifvet! Tag biljett till Falun. Där hämtas du af Johan och min lilla trinda Brunte. Sen får du sitta så rart i mitt landtliga ekipage, och titta på Dalalandskapet, som du reser igenom. Som skjutsen varar minst fem kvarts timme hinner du se rätt omväxlande vyer. Du får prata med Johan och får veta, att du far förbi Sveden, stället där Svedenborg föddes och där Linné firade sitt bröllop med Sara Morea. Så far du upp- och nerför ett par långrandiga backar; men är du en praktisk man skall du glädja dig åt de väl skötta skogarna eller åt huru jämnt och vackert hafren växer. Är du en känslig själ skall du glutta in mellan stammarna och friska upp ditt dammiga öga med att se på tufvornas rika och mjuka mossa, där de små älfvorna tumla och dansa ibland lingonriset och skogsblommorna. (Men det är senare på da'n.) Så kommer du vid Krokfors - stället där min hustrus närmaste tre generationer förfäder lefvat - till ån, som ropar till dig: "Knalla på, ty de vänta med maten." Ändtligen dundra ni, likt farfar och farmor på bilden, öfver bron in i Sundborns kyrkby. Under er brusar forsen, och i rännan går timret med svindlande fart ner till Korsnäs och Runn. Så skralta ni bland fasliga bråten och rykande dynghögar, öfver grannens bakgård, in genom min lilla gröna grind, där hönsen vettskrämda fara upp ur sin tupplur. Ni stanna utanför förstukvisten där Kapo för ordningens skull morrar litet, men ger er strax katten för att hälsa på sin vän Brunte. Så gör du som alla andra, att i stället för att ta oss i famn, stå och gapa på väggmålningen ofvan brandsprutskåpet, och med ett blidt uttryck läsa den söta versen öfver ingången. :''Var välkommen, kära du,'' :''Till Carl Larsson och hans fru!'' Du klifver in i en liten förstuga där du bland alla de barnplaggen med svårighet skall lista ut en plats för din öfverrock. Släng den åt Helena, som lägger den någonstans där du aldrig får tag i den. Du tar en titt på ditt behagliga ansikte i spegeln, ryktar dig ett par slag med borsten och stampar af dig den yttre syndiga världens orenlighet, väljer en af de tre dörrarna, som naturligtvis är den till matsalen, du öppnar och mötes af ett ''Guds fred'' som står skrifvet på väggen. Genom skåpets glasdörrar ser du bordets alla attiraljer blänka och gnistra. På skänken äro uppradade buteljer och krus innehållande ett urval af dina älsklingsdrycker. Karin tycker inte om det där, men jag tycker det ser reelt och hederligt ut. Ofvan skänken hänger tre tallrikar påmålade af Liljefors och Kreuger. Nu står bordet dukadt, barnungarna otåligt väntande bakom stolarna och din plats bredvid mig i soffan ledig att intagas. Ulf läser salfvelsefullt (vi tro alla att han skall bli präst): :Gud låt hvarje barn sitt nödtorft få; :Sträfsam man och kvinna likaså! Som du är en mycket sträfsam människa äter du därefter och det gläder os alla. Du njuter af hvad huset förmår, och ehuru ett och annat kanske skall vara dig ovant, låter du dig väl smaka, och det gör du rätt i. Hvarje söndagsfrukost äta vi t.ex. så kallad flottmölja. Detta är dock en allmän Dalarätt, bestående af uppkokadt hårdt knäckebröd, som blandas med en sås gjord af mesost och Gud-vet-inte-hvad som kokan fått tag i; såsom sofvel ätes därtill stekt salt fläsk eller dito strömming. (teckning) Men det kan också hända att man lurar dig på mat anrättad på italienskt vis, som fruntimmerna lärde sig af signora Bellio när hon ett par veckor hvilade ut sig uppe hos oss. Och du får hvitlök i fårsteken på franskt sätt. Du får grina hur mycket du vill, men du får inte mucka. Du ''skall'' ha ''vår'' mat hos oss. Basta. Jag var nyligen bortbjuden till ett rart nygift folk, och vid aftonvarden hörde jag någon säga: "Nog lagar unga frun bra mat, bara hon kunde låta bli den förbaskade muskotblomman i spenaten." Nej, hon ''skall'' just ha muskotblomma i ''sin'' mat. Hon skall ha den mat hon och hennes man tycka om, alldeles som att de skola ha sin egen smak för öfrigt, liksom sitt eget sätt, så att man vet att man är hos ''dem''. Endast då maten ej är snyggt och med omsorg lagad, eller ej bjuden med ett gladt hjärta, får du klaga. Apropos mat och dylikt så fingo vi tag i en gammal bok, som heter ''Adelig Öfnings'' fjerde Tom, medh behörige Kopparstycken, tryckt uti Kongl. Booktryckiarens Sahl. Niclas Wankijfs Tryckerij, Åhr 1690. Där förekommer ''Usus Globorum'', det är: Den nytta man hafver af Globerna uthi Astronomien och Geografien; Skantz-Kånsten; Oeconomia eller Huushåld och Åkerbruk; Läkebook, Trägårdz-Book samt sist Kooke-Book. Efter en beskrifning i den sista afdelningen tänker Karin laga en rätt åt dig; den lyder så: :''Kraft Såppa'' Tag 3 Rapphöns, 2 Capuner, een Fåår-fjerding, een Kalfskyfva, alltsammans uthan det feeta, och slå sönder Benen på Foglarne, lägg alltsammans uthi en Teen- eller Koppar-Flaska uthan något wått, täpp henne wäl, och smeet godh Deeg omkring af grooft Miöhl och Wattn, lätt det koka uthi en Kettel full medh Wattn, lagandes att Flaskemunnen intet i Wattnet kommer, hållande Kiärlet fult medh siudande Wattn, om manicke wille förlora altsammans, när det hafver kokat 12 tijmar, så tag uth Flaskan, och sijlat genom ett Linne-kläde, och krama wäl Safftet där uthaf. Karin tror att af detta skall blifva en tallrik soppa; men efter det du ätit upp den, tänker jag du skall kunna lyfta hvad som helst. Säkert skall du tyst instämma i bordsbönen: :Stärkt jag ifrån bordet går; :Tack, o gode Fader vår! <nowiki>* * *</nowiki> Sedan barnen lagt sig och jungfrurna gått till sig på sin lilla kammare i brygghuset, brukade förr Karin och jag trifvas så bra i matsalen, då jag läste högt för henne under det hon snörpade hop dagens hål och refvor i ungarnas kläder. Nu, sedan jag rustat upp ett förr (teckning) obeboeligt garderobsrum till ett slags atelier, bruka vi sitta där. Det ligger i fil med de båda sofrummen, och därifrån hör Karin sina små när de är vakna och behöfva ett lugnande ord, en kyss eller eller en öfversköljning, om de äro för heta för att kunna somna. De soliga eller regnfria sommardagarna äta vi bakom byggnaden under den stora björken, och, vet du, det är spetsen på alltihop! Vore ej den björken där, vore hela stället alldeles utan värde för mig. Den ger en sådan härlig skugga, och just där är det litet, litet, lagom dragigt, så att hvarken mygg eller mott trifvas där. Fasonerna blifva där ännu friare, och de små barfotalassarna lapa i sig filbunke så att det står härliga till. Och som de där språka och agera! Karin, när hon riktigt skall göra klart både för sig och andra huru lifvadt det är med barnen, brukar säga: "Det är mycket roligare än på teatern!" När jag i dag husfaderligt satt och talade uppbyggeligt för dessa snorhyflarna, och, i anledning af att en af tennkannorna bar Carl Johans bild på locket, utvecklade min åsikt om hvilken underbar lefnadsbana denne mans var, och - såsom summan på kardemumman - sade, "att det var då tydligt, att då denne gardist från Pau skulle blifva konung öfver två urgamla riken, så var det Guds finger, och måste stått förutbestämdt i det blad aaf ödets bok, som slås upp vid Lit. S och N.", sade Lisbeth med en oefterhärmelig axelryckning: "Kung? Asch, man gifter sej med en prinsessa, och så är det färdigt!" Visst är det fånigt, men man måste ju le. Och sådana äro de jämnt. I deras skola skulle barnen göra reda för hvad "snyltgäst" betydde - det var då också något att lära barn! - men därom kunde ingen i klassen gifva besked, utom Pontus som stack upp ett finger i vädret (det nötet?) och yttrade följande trefliga: "Jo, det är en så'n som kommer och hälsar på om somrarna..." När detta berättades mig, skrattade jag minsann inte. En gång yttrade Lisbeth: "Jag hade namnsdag i går och Pontus i dag, så att vi ä' nästan tvillingar." Men - för att återkomma till min lilla stuga - kunna vi låtsas att det skvalregnar ute, och att vi måste dricka kaffet i "förmaket". Här är ett utmärkt tillfälle för mig att tala om, att vid den tiden dessa teckningar gjordes, hela byggnaden bestod af endast fyra rum och kök, jämte den tillbyggda ateliern. Den nyssnämnda gafvelrummet (lilla ateliern) har tillkommit senare. Mången tror, då de se bilderna, att det är lika många rum, men vid en närmare granskning torde man lätt se att de mestadels framställa olika väggar till samma rum. Från förmaket finns tre bilder. Urbladet till hela serien är den, där Pontus sitter i skamvrå mellan den gamla kakelugnen och dörren. Han hade varit fräck vid middagsbordet, och det blef pil in i förmaket, där han fick sitta och tänka efter hur i alla afseenden oförmånligt det är att uppföra sig illa. Välsignad vare den stund då jag måste dit in för att hämta min piptobak! Jag tyckte den sura pojken gjorde sig så bra mot den enkla bakgrunden, att jag beslöt göra allvar af den länge närda afsikten att rita minnesbilder från mitt lilla hem. Jag tänkte det sklle blifva ett slags familjedokument, deponeradt hos de kommande caputarna. (Nå, uppriktigt sagdt, var det egentligen Karins idé, och med uträkning att få mig ''till'' något en sommar, då det regnade sex veckor, utan uppehåll, och jag gick omkring och var odräglig). Återvändom. På kakelugnen, bland tuppar och blomster, ser man på flera ställen årtalet 1754. Den hörde ej till stugan, utan fick jag den långt härifrån, i ett uthusbyge, där den var hopsmetad i en hög, med ett brashål, tydligen menad att tjäna såsom en endast tillfällig eldstad, men som sedan fått stå kvar och göra lång och trogen tjänst. Det bevisade den tumtjocka smutsen och sotet, som jag under allmänt spott och hån höll på med en hel vecka för att få bort. Från allra första början hade det naturligtvis varit en stor ståtlig herrgårdsugn, och detta är det som är kvar af den. Den hade icke ens blifvit så pass, om jag ej på vinden, där den stod, hade letat reda på några lösa kakel. Jag bytte mig till den mot två nya kakelugnar, hvilken frikostighet gjorde ägaren misstänksam och ångerfull. De tro nu i denna denna stund, att den är värd sin vikt i guld. Du kanske är nyfiken på den engelska strof som står på dörren? Ack, det är en dum travestering från en af Kate Greenaways barnböcker. Egentligen lyder den så: :THERE WAS AN OLD WOMAN :LIVED IN A HILL :AND IF SHE IS NOT GONE :SHE LIVES THERE STILL eller något sådant. Nej, skall du få ett riktigt begrepp om rummets egentliga betydelse och ändamål så tjänar dig hvarken denna eller den bild där Suzanne vattnar blomkrukorna, utan det är den människotomma, där Kapo ligger sofvande på golfvet, som bör göra detta tydligt för dig. Detta rum är Lättjans Tempel. Där i soffan har nyss en af lojhet ledbruten mann nyss sträckt och vältrat både kropp och själ, och denne man skäms nu att så här bikta sig för en - låtom oss antaga - stor publik. Det är sannerligen mig en stor tröst, när samvetsaggen blifva allt för svåra, att min hund är ''ännu'' latare än hans herre. Jämte lättjan och troheten har han en tredje egenskap gemensam med mig och det är den att tycka om höns. Han kan omöjligt se en pulla, utan att sätta efter henne, och trots mina energiska kommandorop där all min viljekraft och vrede hotfullt äro samlade, är hönan i ett nafs, som om hon aldrig hade varit. Jag försöker hvarje gång det gamla vanliga, och lägger icke fingrarna emellan. Men det hjälper ej. Så sade mig en så'n där vis människa, som man möter någon gång på sin lefnadsstig, att ingenting är lättare att bota än det. "Bind den ihjälbitna hönan kring hundes hals, och får den sitta där tills den luktar illa, så tror jag hunden tappat smaken för höns." Knappt var rådet gifvet och mottaget förän jag fick höra den vilda jakten i kapten Linderdahls hönsgård. Det var en ovanligt stor, spräcklig och fet höna han fått fatt i. Jag följde den vises föreskrift, och ledde hundkräket så utstydt i en kedja genom hela byn. Så gaf jag honom ett nyp då och då, för att han skulle få det klart för sig hvad meningen var. Något så jämmerligt har världen aldrig skådat. Hela befolkningen bevittnade den skymfliga färden. Med hönan slängande mellan frambenen och svansen mellan bakbenen, tungan hängande och dräglande, samt med skum blick släpades han fram. Pojkpacket jublade. Mitt hjärta sved. Ändtligen hemma, bands han vid sin koja. När jagom en stund kom ut för att grymt i ensamheten njuta af hans skam... var hönan uppäten, och Kapo viftade mig tacksamt med svansen, att hönan smakat honom ''riktigt'' bra. Du rara Kapo! Familjens bortskämda älskling! (teckning) <nowiki>* * *</nowiki> Efter Suzanne nu är i förmaket bland sina kära blommor passar jag på att svara på en fråga, man ofta gör mig, den nämligen "huruvida barnen har anlag". Inga alls! De äro gudilofvadt som folket är mest. Dock trodde man i början att Suzanne skulle bli något. Detta efter åskådandet af denna här åtföljande och liknande bilder. (teckning) Se'n har jag sett att alla de andra barnen rita gubbar, och alltid är det pappa och mamma. När jag var liten ritade jag endast officerare och päron. Det var väl det bästa ''jag'' visste. Och med denna gnista talent har jag drifvit det så vidt, att jag målar riktiga taflor som mina vänner köpa. Var god och stig in i ateliern! När jag ber folk stiga dit in, är det mer af pur artighet, och med en hemlig önskan att de skola ge ett svepskäl för att slippa. Det är trefligare för båda parterna att jag ej är med, utan att folk i ensamheten därinne få kritisera i lugn och ro. De få så hjärtans gärna för mig "tycka" så mycket de vilja. Det är omöjligt att behaga alla. Den som det försöker, behagar ingen, skref salig professor Scholander en gång till mig. Ja, vars, jag skall tycka lika bra om dig äfven om du ej kan ha nöje af min konst. Men blif bara inte ''ond'' på mig - sådant har händt - därför att jag ej kan måla alldeles i din smak. För då tycker jag du är litet dum och mycket orättvis. Emellertid är det för ögonblicket ingen risk att titta in. Där står bara en gammal studie efter Lisbeth, och så en kartong till en af målningarne i flickskolan i Göteborg. Det är gamla Anna som sitter där, utstyrd som modell till en husmoder från femtonhundratalet. Det är henne du såg genom matsalsdörren stå i köket och breda på smörgås åt en af flickebarnen. Hvilket minns jag ej; man ser ju endast skänkerna af'na. Anna hör inte till mina beundrare. Hon tycker jag målar af henne så gammal; och hon är bara sextionio år (som hon säger). Det är hon som upptäckt, att huset har sitt spöke. Strängt taget är det Kapo som bör ha äran däraf, "ty djuren se hvad vi icke se", säger Anna. De långa vintermånaderna, då vi andra äro i Stockholm, vaktas och skötes huset af Anna och Kapo. En natt rusade Kapo upp darrande, skällande och gnällande, och hvad gumman då såg streta öfver golfvet - ja, det var husets spöke! Nu känner och vet hela socknen detta; och har någon sockenbo något ärende till mig under juletid, då vi alltid äro i Sundborn, så nog passar han på den korta stund dagsljuset varar. Nog har jag hört Det, alltid, men icke har jag sett Det. När jag berättade för barnen att det lär se ut som en ihålig gumma, klädd i bindmössa och jämt bärande någonting - uuhh - man vet inte hvad - uuuhhh - i sitt randiga förkläde, så foro alla barnen ut emot mig med en mun: "Nej, det är inte ''alls'' på det viset. ''Det är en svart karl med brinnande ögon!''" Det är sanning att jag riktigt skämdes. Att jag icke hade reda på mitt eget spöke! För mig får det se ut som det vill; jag säger bara: "Gud välsigne det hederliga spöket som bidrar till husets poesi och distinktion! Men vi skulle ju titta oss omkring i ateliern, vet jag. Du ser ett långt gammalt stöddigt bord; det räcker nog genom några århundraden till. På den väldiga karmstolen, som nog har ett par århundraden på nacken, den med, har jag suttit och ritat alla gubbarna till "Sehlstedts visor" och Viktor Rydbergs "Singoalla". Man har ett riktigt sällskap af den; den pratar och smågrälar hela tiden man sitter där. Sätt och fasoner som alla gamlingar bruka ha. "Du har varit en stor skojare och slarfver du, Carl Larsson," säger han, "jag har nog reda på ditt förflutna må du tro. Du är en bortskämd lymmel som altid bara fått beröm då du skulle haft på tafsen och så oförskämdt du behandlar en äldre person, som jag. Det sker dig endast rättvisa när du hädanefter får ovett, just när du försökt att göra något hederligt ifrån dig. Och gnäller du det allra minsta så gäller det icke som afbetalning på din stora skuld. Och tacka till för pisket, sakramenskade..." Usch, en så'n gammal knarrig en, det är. Ibland blir han så otreflig, att jag måste gå min väg. Då blir han så tyst och snopen. Han håller nog af mig i grund och botten. Det har jag märkt när jag i ögonblick af djupt missmod lutat mitt hufvud mot dess ena karm, ty den har känts så mjuk och öm, och jag har tydligt hört honom mumla. "Lipa på du, min gosse, men akta dig, så att ingen får se't!" Kanske det är ofint af mig att så här yppa den gamla länstolens och mitt förhållande till hvarann. Ånej, hvarför det! Längs panelen går en fris föreställande Frälsarens lif. Det är en bondmålning från Hallan, gjord under förra sekelskälet, och framställes alla personerna, utom Christus själf, i den tidens och det länets dräkter. Den har samma ursprungliga naivitet och behag men intresserar mig mera än någon af Giottos fresker. Det är hos dessa svenska bondmålare från slutet af förra seklet, jag sedan några år går i skola; detta erkänner jag öppet. Tänk på t.ex. dessa gamla målningar, man finner i bondstugor här i Dalarna eller i Norrland. Sådan djup, allvarlig känsla vid sidan af sådan drastisk men sund humor. Och hvilken nationell stilkänsla! De äro för mig större och dyrbarare skatter än någonsin Gellivaras kan bli för andra. Då göra vi helt om. Du tycker den är besynnerlig den där soffstolpen. Det är mitt färgskåp. Riktigt illmarigt, med fack och namn för färgerna. Öfverst sitter en gubbe, efter min ritning utsågad af snickare Bergström. På skjutdörren har jag målat min idôl. Sedan någon tid är jag sysselsatt med att bygga mig en stor låda till atelier, med rikligt nordljus och tillräckligt svängrum. Sedan de andra två äro ratade kallas denna superlativus. Denna, där vi nu äro, har så småningom antagit en helt annan karakter och blifvit slöjdsal åt barnen: pojkarna hyfla och hamra och Suzanne väfver. (teckning) Här bruka vi fira julaftonen. Det är sannerligen en äkta julstämning här, med de båda gamla och alla de barnen, de rara tjänarinnorna och den hederlige Johan. Och här sitter jag som en patriark och delar ut julklapparna från alla till alla. I spiseln spraka och knastra hela vedträn och midt i salen ståtar den vackraste af de granar vi på morgonen tagit från skogen. Du härliga midvinterfest här i norden! Hvad du är ren och helig! (teckning) Apropos den lilla vignetten vill jag ett ögonblick taga dig ut på gården. Här var icke mycket grönt när vi kommo hit. Men jag gräfde upp slagg här och hvar, köpte dikesjord, som jag fyllde groparna med, samt satte dit telningar af björk, lind, kastanje, pil, hagtorn, berberis och andra dumma "prydnadsbuskar", al, fläder, hägg, asp, ja ek, äppelträd, jasmin, rosor, krusbärs- och vinbärsbuskar samt en liten gran och en liten tall. Det är den lilla teckningen som föreställer den sistnämnde huru han ser ut, om vintertid skyddad med några vedträn. Allt har gått bra, utom den. Det är nu på åttonde året den lefver sitt usla lilla lif, men det är mitt käraste barn, och hvarje morgon går jag först till den och tittar efter om han har vuxit något under natten. <nowiki>* * *</nowiki> Anna och kokan äro två potentater som ha svårt att trifvas under samma tak, kökstaket. Där vill gumman bo i värmen om vintern, och det är svårt för henne när hennes säng flyttas ut och Emma flyttar in. Men nog tycka de båda att det är det enda ofördärfvade rummet i huset. Köket är nämligen så innerligt ostiligt, men snyggt och något så när trefligt ordnadt till sitt ändamål. En vinter, under vår frånvaro, skulle det rustas upp, och då passade man på att taga bort den gamla stora spiseln, uppbyggd af väldiga stenblock, och satte i stället dit den där löjligt ynkliga järnlådan, prydd med dessa ingeniörsornament, dessa rysliga, okänsliga snirklar, som ni se öfverallt och på allt, och - sköna tanke, hvar fick du den ifrån, du Boliners mekaniska verkstad - Thorvaldsens "Natten"! Och denna plåtkappa i stället för den gamla murade spiselmanteln. När jag först fick se vandalismen var jag icke god. För att rädda härdens heliga stenar, byggde jag mellan körsbärsbuksarna af dem en bänk och ett bord, där vi om somrarna pläga dricka vårt eftermiddagskaffe. (teckning) I köket se ni min äldsta och min yngsta flicka sysselsatta med att kärna smör. Tänk så bra för Suzanne att ha fått Kerstis säkra och fasta stöd! Vill du veta hvad kattungen heter? Han heter Hans. <nowiki>* * *</nowiki> Under huset bo råttorna och ett myrsamhälle. I trossbotten regerar en bisvärm, som har sin ut- och inkomst genom en springa mellan två väggbjälkar. Strax jag kom hit satte jag upp tre stycken hålkar i träden, och i rappet var den i stora björken bebodd af ett star-par. Två af hålkarna äro nu om vårarna till vår glädje bebodda af dessa trefliga fåglar. Den tredje har ett gråsparfpatrask inkräktat. Hvar fladdermössen, som fladdra omkring stugan om kvällarna, bo, vet jag inte. <nowiki>* * *</nowiki> (teckning) Jag visste ej hvar jag skulle sätta den här teckningen; men, snälla Du, får jag kila in den här. Den föreställer hustru min, som klipper mig därute på slaggvarpet, fram på höstsidan, då vi skola åter till Stockholm. Och jag ser så ut att ingen kan fara på järnväg i mitt sällskap. <nowiki>* * *</nowiki> Nu återstår af själfva huset endast de, en trappa upp liggande, båda sofrummen att förevisa. Var så god! Det här är mitt rum. Det lär vara så hälsosamt att ha sängen midt på golfvet, men det visste jag icke om när det bestämdes så. En granne - månne majorn - lär ha sagt att rummet ser ut som en drängstuga. Männerna, härstammande från ett gammalt krigarfolk, anse det passande att ligga på dunbolster, med spetsar på lakan och örngott, och kokett och nätt på alla sätt. Men i min enkla säng, på min halmfessing, sofver jag godt och djupt, som en kung på sin lit de parade. Kammarens väggar stryker jag öfver då och då med krita och limvatten, det blir så rent och skinande, som i en himmelsens boning. Men se, i det andra sofgemaket finner ni cheruberna. Där utspelas de mest förtjusande scener, så att det är ej för ro skull Karin gjorde den förrnämnda jämförelsen med teatern. Om detta rum sade faster Emmy, när jag hade huggit ner det fina platta taket (för att få mera luft), stängt af ett af sidofönsterna och gjort smårutor på det i fonden, samt hvitstrukit de nästan nya tapeterna, att ''hon'' skulle då ej vilja ligga i en fängelsehåla. Nänej, säger inte' om de', faster lilla. Ni ser väl att det är en söndagsmorgon. Det vill säga det ''blef'' så. Min älskade hustru hade nyss blifvit räddad till lifvet från en mycket svår och allvarlig sjukdom. Hon hade nu åter fått in barnen till sig; och som allt var lycka och glädje igen, sken både ungar, väggar och tak däraf. Då förstå ni. <nowiki>* * *</nowiki> (teckning) När detta skrifves har åskan blixtrat och dundrat öfver Sundborns by. Regnet har stått som spön, och det var en välsignad sak efter den långa torkan. Nu blänker solen med mjuk och varm glans på de våta löfven, hvilka stå så vackert mot det blåa åskmolnet, som ännu mullrar bakom Vättberget. Jag tar papper, bläckhorn och penna med mig och fortsätter detta under stora björken. Hvad är det nu mera ni skulle vilja veta? Ni lära undra - jag säger ''ni'', ty ungkarlen, som jag blev ''du'' med, har smitat för längese'n - ni lära undra, säger jag, hvar vi hafva de äldsta barnens logerade om nätterna. Titta, mot stugans ena gafvel ser ni ett litet tillbygge. Detta ''var'' en vedbod, men som det fanns två sådana, omändrade jag denna tilll två sommarrum. Det var en affär på ett par dagar. Enkel brädbeklädnad och väggfasta britsar. Suzanne bebor den mindre och de två pojkarna den större afbalkningen. Det är inte alls så tokigt. Om vintern? Åh, det ska vi inte tala om. Det är väl inte så noga med ungar, heller. Förresten finns det mojänger då med. I det nya brygghuset finns det två små nätta rum med eldstäder. I det öfra - ni ser det visst skymta fram mellan de frostskimrande träden på vinterbilden där Brita åker sparkstötting - bo jungfrurna både sommar- och juletid. Det var nog endast tillfälligtvis de lågo på Härbret den gången då Emmas namnsdag firades af barnen med utklädning, kaffe på sängen och gratulationsvers, uppläst af Suzanne, klädd i min frackkostym. Det är Ulf, utklädd till kulla, som bär kaffebrickan. De öfriga lära ni nog känna igen. Det är Johan som står nere i trappan och spelar fiol, så att tårarna trilla som ärter på snälla Emma. Här firas alla bemärkelsedagar på liknande vis. Det börjas klockan fem, allrasenaste, med kruttändning och bösskott. Pojkarna från Bjus och mjölnarens Svea bruka spela Neckens polska på gitarr och fiol, och Anna Sundin som har vackraste rösten i byn, sjunger en Sankey-sång till den. Jag blef så där firad en Olofsdag. Jag var alldeles oförberedd, ty hvem tusan kunde misstänka att man skulle ens ha reda på detta mitt öfverloppsnamn, och hade därför icke satt mina känslor i försvarstillstånd. Ih, jag tjöt, och det knakade i mig af sinnesrörelse när ett af barnen läste upp en vers som mamma diktat, om att jag var så ädel, så öfvermänskligt upphöjd, så... ack, vi ska inte ''tala'' om det. I och med Härbret har jag beskrifvit alla i serien förekommande rummen. Detta, Härbret, är af Karin ordnadt med afsikt att om sommaren tjäna till gästrum. <nowiki>* * *</nowiki> Det är, min själ, inte lätt att skrifva om väggar, fönster och tak. Så att, när jag nu går ut ett slag med dig i byn, det kännes riktigt skönt. Vi kunde ha rott ner en bit för ån och sett på när barnen bada. "Ett bra badställe". Det heter Bullerholmen och är nu mitt. Sedan den tiden då jag om morgnarna tog pojkarna med mig direkt ur sängen, rodde öfver och kastade först pojkarna och se'n mig själf i djupet, har det blifvit hela traktens badort. Om somrarna myllrar det hela dagarna där midtöfver af nakna, vackra kroppar, mot det gröna; och de göra sig en trampolin, och det dunsar och smäller och stänker i högan sky; de krypa upp på länsarna, balansera där ett slag, trilla så pladask i, komma upp frustande, skrikande och skrattande. Och mina båda ökor äro i lån hela dagen, lånade i tur och ordning af gossarna och flickorna. Den 15 augusti börjar kräftfångsten. Det blir liksom nytt lif i oss då. Alla burarna, håfvarna och spöna äro i ordning, och när klockan slår tolf på natten ror jag ut, det må vara hvilket väder det vill och i djupsvarta natten sänker jag håfvarna i det ''ännu'' svartare vattnet; sofver så till klockan fem då de större barnen väckas; och så vittja vi, under det solen i morgondimman går upp som en pannkaka öfver vasstopparna. Bilden med det dukade bordet förklarar tillräckligt det öfriga, tänker jag. (teckning) (teckning) Sundborns socken var förr en annex-församling till Svärdsjö, och Gustaf Vasa måste åka här öfver, för att komma till herr Jon, som var präst där, och till Sven Elfsson som bodde i Isala, strax i närheten. Under drottning Kristinas tid fingo Sundbornsborna sin vilja fram att bilda egen församling, och då byggdes antagligen kyrkan. Kanske dock den är mycket äldre; men, enligt en plåt utanpå den ena porten, reparerades den 1750, då, bland annat, nya dörrar och fönster insattes. Den har invändigt varit målad med heliga scener, men den nyare tidens pietetslösa vandaler har strukit öfver alltsamman. Sundbornsborna äro också berömda för sin dumhet. Svärdsjöborna däremot för sin slängda mun. Du har kanske hört den gamla historien om de resande, som på vägen någonstans här i trakten mötte en svärdsjöbonde; de stannade, och då en af dem bad honom säga något kvickt svarade han: "Nä du, jag kan inte; jag bor för nära Sundborns rå." Emellertid börja Sundbornsborna inte tycka om det där skämtet mera sedan två af sockenborna blifvit professorer, Anders Lindstedt och Sam Wide. Och så hoppas de mycket af mina världsberömda barn. <nowiki>* * *</nowiki> Det är icke utan mening, jag tagit bilden af kyrkan och kyrkogården sist. När jag går att hämta posten hos klockaren, som har sitt boställe ute på udden, invid kyrkan, så drages jag till att göra en lof där i gångarna, bland kullar och kors. Jag sätter mig på den långa sittplankan och ser öfver sjön Toftan, långt, långt ut i fjärran, där bergen, blånande, försvinna, det ena bakom det andra, i det oändliga. Visst är det vemodigt, men så ljuft... mitt sista hem. * * * Opp! Till lifvet igen! En af bilderna här, den med kräftfisket, skall i mycket stor skala väfvas haute-lisse, gobelin, eller hur det heter, och i bården låter jag varpa in: :Att lefva i Sverige, :på äng och i dal, :i skogar, på sjöar, :i gröna blads sal. :Se, det är att ''vara!'' :Se, det är ett lif, :att dela med vänner, :med ungar och vif! Carl Larsson [[Image:Lisbeth metar av Carl Larsson 1898.jpg|thumb|center|200px|Lisbeth metar]] [[Image:Timmerrännan av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Timmerrännan]] [[Image:Bron av Carl Larsson 1897.jpg|thumb|center|200px|Bron]] [[Image:Grinden av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Grinden]] [[Image:Stugan av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Stugan]] [[Image:Verandan av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Verandan]] [[Image:Matsalen av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Matsalen]] [[Image:Gamla Anna av Carl Larsson 738.jpg|thumb|center|200px|Gamla Anna]] [[Image:Mellan jul och nyår av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Mellan jul och nyår]] [[Image:När barnen lagt sig av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|När barnen lagt sig]] [[Image:Skamvrån av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Skamvrån]] [[Image:Blomsterfönstret av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Blomsterfönstret]] [[Image:Lathörnet av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Lathörnet]] [[Image:Köket av Carl Larsson 1898.jpg|thumb|center|200px|Köket]] [[Image:Ateljén 2 av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Ateliern, ena hälften]] [[Image:Ateljén av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Ateliern, andra hälften]] [[Image:Pappas rum av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Pappas rum]] [[Image:Mammas och småflickornas rum av Carl Larsson 1897.jpg|thumb|center|200px|Mammas och småflickornas rum]] [[Image:Britas tupplur av Carl Larsson 1894.jpg|thumb|center|200px|Britas tupplur]] [[Image:Gården och brygghuset av Carl Larsson 1897.jpg|thumb|center|200px|Gården och brygghuset]] [[Image:Ett bra badställe av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Ett bra badställe]] [[Image:Kräftfångst av Carl Larsson 1897.jpg|thumb|center|200px|Kräftfångst]] [[Image:Frukost under stora björken av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Frukost under stora björken]] [[Image:Namnsdag på härbret av Carl Larsson 1898.jpg|thumb|center|200px|Namnsdag på härbret]] [[Image:Sundborns gamla kyrka av Carl Larsson 1896.jpg|thumb|center|200px|Sundborns gamla kyrka]] [[Kategori:Prosa]] Så härligt ljusen tindra 2562 5435 2006-05-30T05:46:24Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Så härligt ljusen tinddra :På fästets mörka blå. :O stilla, o klara vinterqväll :Hvad du är skön ändå ::Här i Norden. '''2.''' :Du talar till vårt hjerta :Med hög och mäktig röst, :Du väcker en känsla underbar :Och djup i våra bröst. ::Här i Norden. '''Källa:''' ''Sånger af Nanny 1872'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Jag har en ros, så hvit hon är 2563 5436 2006-05-30T06:36:21Z 212.181.205.169 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Jag har en ros, så hvit hon är :Och skön, som Sarons lilja; :Jag henne i mitt hjerta bär, :Oss intet skall åtskilja. :Hon är planterad af min vän :Den bäste uti himmelen. '''2.''' :''Tro'' heter hon och är mer värd :Än alla jordens håfvor, :Ja, mer än gunst och makt och flärd :Och glans och rika gåfvor. :När verldens härlighet är all, :Min hhvita ros än blomma skall. '''3.''' :Men, Herre Gud, hvad mäktar jag, :Om du ej vill bevara? :Ack, jag är ung och jag är svag :I frestelse och fara. :Kom sjelf att i mitt hjerta bo, :Behåll mig i min barnatro! [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Dotter Sion, fröjda dig 2564 5442 2006-05-30T23:00:54Z Dr Fredrik Haeffner 58 typo {{Psalmartikel}} '''1.''' :Dotter Sion, fröjda dig, :Jubla högt, Jerusalem! :Se, din konung kommer här, :Ja, han kommer, fridens kung! :Dotter Sion, fröjda dig, :Jubla högt, Jerusalem! '''2.''' :Hosianna, Davids son! :Var välsignad för ditt folk, :Grunda evigt riket ditt! :Hosianna i himlens höjd! :Hosianna, Davids son! :Var välsignad för ditt folk! '''Källa:''' ''Sionstoner, 1889'' [[Kategori:Psalmer]] Ungdom i livets vår 2565 6960 2006-07-02T06:46:59Z NERIUM 63 '''Ungdom i livets vår''' är tillgänglig för publikation här år 2009, som är 70 år efter författaren [[Författare:Anna Ölander|Anna Ölander]]s död. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Anna Ölander]] Har du kvar din barnatro 2566 5441 2006-05-30T22:12:25Z 213.65.237.60 #Redirect[[Barnatro]] "O, låten dock barnen få komma till mig" 2567 6278 2006-06-29T19:00:38Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :"O, låten dock barnen få komma till mig", :Jag hörer min Frälsare bjuda, :Så vill jag då skynda, o Jesu, till dig, :Din röst ej förgäfves skall ljuda. :Du tog upp i famnen så huldrikt de små, :Ack, bär mig mig på trofast armar också :::Du gode, du himmelske herde. '''2.''' :Och skulle jag, glömsk af ditt heliga ord, :Bedragen af synden och flärden, :Förvilla mig bort från din dyrköpta hjord, :O, sök mig på farliga färden! :Ja, räck mig din starka, din frälsande hand :Och låt mig en gång uti himmelens land :::Din kärlek för evigt få prisa! '''Författad av:''' ''Charlotte Lindholm'' alias [[Nanny]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Charlotte Lindholm]] "Kommen till mig", Herren Jesus 2568 6223 2006-06-29T05:23:45Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :"Kommen till mig", Herren Jesus hörs kalla, :"Blifven ej borta, o kommen dock alla!" :Helige Frälsare, evigt barmhertige, :Ja, jag komma vill. Ja, jag komma vill. '''2.''' :Saligt det är att sitt hjerta dig gifva :Och få din egendom evigt förblifva. :Helige Frälsare, evigt barmhertige, :Dig jag hörer till. Dig jag hörer till. '''Av:''' ''Charlotte Lindholm'', 1872 [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Charlotte Lindholm]] Långt, ack så långt från min Faders hus 2569 5447 2006-05-31T12:39:29Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Långt, ack så långt från min Faders hus :Vandrar jag här i skuggornas land, :Lys mig, o Herre, med ditt ljus :Och led mig i din hand! '''2.''' :Blif hos mig både i lust och i ve, :Slut mig du i faderlig famn! :Lär mig att säga: din vilja ske, :Lofvadt ditt heliga namn. '''Av:''' ''Charlotte Lindholm'', 1872. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Författare:Johan Olof Wallin 2570 5450 2006-05-31T14:36:29Z 82.212.68.183 '''Johan Olof Wallin''' (1779 - 1839) [[w:Johan Olof Wallin|Biografi i Wikipedia]] Se även [[:Kategori:Johan Olof Wallin]] ==Egna verk== *[[Allt mänskosläktet av ett blod]] *[[Att be till Gud han själv oss lär]] = [[Att bedja Gud han själv oss bjöd]] *[[Befall i Herrens händer]] *[[Den blida vår är inne]] *[[Det ringer till vila och veckan går ut]] *[[Dig, ljusens Fader, vare pris]] = [[O människa, det är dig sagt]] *[[Din klara sol går åter opp]] *[[Ditt lidande har nått sitt slut]] *[[Du som härlig ställde]] *[[Du som oss frälst ur syndens band]] *[[En stark ej tröste på sin makt]] *[[Giv, Gud, att ren och samvetsgrann]] *[[Glädje utan Gud ej finnes]] *[[Han lever! O min ande, känn]] *[[Helige Ande, sanningens Ande]] *[[Hjälp mig, Jesus, troget vandra]] *[[Hur fröjdar sig i templets famn]] *[[Hälsans gåva, dyra gåva]] *[[Jag till din måltid bjudits in]] = [[Hjälp mig, min Gud, ack, fräls min själ]] *[[Jag vet på vem jag tror]] *[[Jag är det trädet i din gård]] = [[Ack, jordens barn, vår tid är kort]] *[[Jerusalem, höj upp din röst]] *[[Jesu namn begynna skall]] *[[Lovsjungen Herren, låtom oss med fröjdeljud]] *[[Lovsjungen Herren, som i det höga]] *[[Lovsjungen Herrens nåd och makt]] *[[Länge, länge har mitt hjärta]] = [[Huru länge skall mitt hjärta]] *[[Med alla Herrens fromma]] = [[Snart ligger bojan krossad]] *[[Morgonrodnaden skall väcka]] *[[Ni mänskobarn som här i världen]] = [[I mänskors barn, som alla ägen]] *[[O Gud, ditt rike ingen ser]] *[[O min Jesus, dit du gått]] *[[Oändlige, o du vars hand]]= [[Behåll oss, Herre, vid det hopp]] *[[Pris vare Gud som låter]] *[[Skapa i mig, Gud, ett hjärta]] *[[Stilla jag min blick vill fästa]] = [[Stilla jag på dig vill akta]] *[[Stå upp, o Sion, och lovsjung]] *[[Så skön går morgonstjärnan fram]] *[[Till härlighetens land igen]] *[[Tänk på honom som var frestad]] = [[Ho är den för Herren träder]] *[[Upp, psaltare och harpa]] *[[Vad röst, vad ljuvlig röst jag hör]] *[[Vaka själ och bed]] *[[Vakna upp! en stämma bjuder]] *[[Var hälsad, sköna morgonstund]] *[[Var är den Vän, som överallt jag söker]] *[[Varför sörja, varför klaga]] *[[Vi lovar dig, o store Gud]] *[[Våra stunder ila]] *[[Vänligt över jorden glänser]] ==Bearbetningar/Översättningar== *[[Ack, Herre hör min röst]] *[[Ack, huru plågas jag]] = [[En Fader heter du]] *[[Ack, min själ, hav gladligt mod]] *[[Allena Gud i himmelrik]] *[[Allt vad vi på jorden äga]] *[[Av hjärtat håller jag dig kär]] *[[Beklaga av allt sinne]] *[[Beseglat är de trognas hopp]] *[[En syndig man]] *[[Dagar komma, dagar flykta]] *[[Den blomstertid nu kommer]] *[[Den signade dag]] *[[Du all hälsas källa]] *[[Du går, Guds Lamm, du rena]] *[[Du, Herre, i din hägnad tar]] *[[Du livets bröd, o Jesus Krist]] *[[Du mänskors Fader]] *[[Du själv förordnat, store Gud]] *[[Du snöda värld, farväl]] *[[Ett barn är fött på denna dag]] *[[En gång dö och sedan domen]] *[[Far din väg, du onda värld]] *[[Från himlens höjd jag bringar bud]] = [[Av himlens höjd oss kommet är]] *[[Förgäves all vår omsorg är]] = [[Förgäves all den omsorg är]] *[[Förnya, Gud, vårt sinne]] *[[Förrän männskostämmor hördes]] *[[Gläd dig, du helga kristenhet]] *[[Gläd dig, du Kristi brud]] *[[Gud låter sina trogna här]] *[[Gud trefaldig, stå oss bi]] *[[Gud vare tack och ära]] *[[Gud är vår starkhet och vårt stöd]] *[[Gör porten hög, gör dörren bred]] *[[I hoppet sig min frälsta själ förnöjer]] *[[Jesus, du dig själv uppväckte]] *[[Jesus, gör mig så till sinnes]] *[[Kom, helge Ande, Herre Gud]] *[[Med oss är Herren Sebaot]] *[[Min Gud, på dig förtröstar jag]] *[[Min högsta skatt, o Jesus kär]] *[[Min själ skall lova Herran]] *[[Misströstande sörj ej för livet!]] *[[Nu kommen är vår påskafröjd]] *[[Nu låt oss fröjdas med varann]] = [[Sig fröjde nu var kristen man]] *[[Nu segrar alla trognas hopp]] *[[När jag uti min enslighet]] *[[O evighet, din längd]] *[[O du som för vår frälsnings skull]] = [[Jerusalem, i överdåd]] *[[O Jesus Krist, i dig förvisst]] = [[O Jesu Krist, till dig förvisst]] *[[O Gud, all sannings källa]] *[[O Gud, vem skall jag klaga]] *[[O Herre, vem skall bo]] *[[O mänska, till en Fader kom]] *[[O store Allmakts-Gud]] *[[O syndaträl, som i din dvala dröjer]] *[[Om nåd och rätt jag tänker sjunga]] *[[På Gud och ej på eget råd]] *[[Se, Herrens ord är rent och klart]] *[[Se, natten flyr för dagens fröjd]] *[[Sion klagar med stor smärta]] *[[Så går en dag än från vår tid]] *[[Så är fullkomnat, Jesus kär]] = [[Tack vare dig, o Jesus kär]] *[[Till dig allena, Jesu Krist]] = [[I dig, o Herre Jesus kär]] *[[Till dig jag ropar, Herre Krist]] *[[Upp, min tunga, att lovsjunga]] *[[Varmed skall jag dig lova]] *[[Vi kristna bör tro och besinna]] = [[Oss kristna bör tro och besinna]] *[[Vår Gud är oss en väldig borg]] *[[Vänd bort din vrede]] = [[Vänd av din vrede]] *[[Välsignat vare Jesu namn]] *[[Världens Frälsare kom här]] [[Kategori:Författare|Wallin, Johan Olof]] O, att med tusen tungors ljud 2571 5462 2006-06-01T18:15:31Z Agneta 53 Kategori {{Psalmartikel}} Här presenteras 3 svenska psalmer, som inleds med '''O, att med tusen tungors ljudt'''. Osäkerhet råder om det verkligen är John Wesley, och inte hans bror Charles Wesley, som har skrivit den engelska texten. {| |- valign="top" | width="33%" | 1. ''O, att med tusen tungors ljud'' ''Jag kunde prisa här'' ''Min store frälsare och Gud,'' ''Hvars nåd så mäktig är.'' 2. ''Han bryter syndens makt och men,'' ''Han gör den fångne fri,'' ''Hans blod kan två den sämste ren —'' ''Jag frälsning fann deri.'' 3.''Det namnet Jesus mod oss ger'' ''Och tröst i sorgens tid;'' ''Musik för syndare det är'' ''Samt helsa, lif och frid.'' 4. ''Min gode mästare och Gud,'' ''O, hjälp mig bära fram'' ''På jordens rund med gladligt ljud'' ''Ditt segersälla namn!.'' ::::::''Öfversättning.'' '''Källa:''' Nr 52 i ''Hjärtesånger'', med titeln ''O, att jag kunde!'' 1895. | width="33%" | 1. ''O, att med tusen tungors ljud'' ''Jag pris kunde dig,'' ''|:Som i ditt nådeval, o Gud,'' ''Har äfven utvalt mig!:|'' 2. ''O, kärleks djup, o, kärleks höjd,'' ''O, underfulla råd!'' ''|:Att äfven jag, så arm och svag,'' ''Blef frälsat af idel nåd!.:|"'' 3.''Pris vare din barmhertighet,'' ''O, Jesus huld och god,'' ''|:För denna stora hemlighet:'' ''Förlossning i ditt blod!:|'' 4. ''O, Helge Ande, hjelp att jag,'' ''Må klart på Jesus se!'' ''|:Och ifrigt vänta hvarje dag'' ''Guds Sons tillkommelse!:|'' 5. ''Nu lemnar jag mig i din hand,'' ''Jag vet du allt förmår.'' ''|:Kom, för mig hem till fridens land,'' ''Der evig ro jag får!:|'' ::::::''Aug. Davis''. '''Källa:''' Nr 41 i ''Herde-Rösten'' med titeln ''Frälsning af nåd'', 1892. | width="33%" | 1. ''O, att med tusen tungors ljud'' ''Jag kunde prisa här'' ''|:Min store frälsare och Gud,'' ''Hvars nåd så mäktig är.:|'' 2. ''Han bryter syndens magt och mén,'' ''Han gör den fångne fri,'' ''|:Hans blod kan två den sämste ren;'' ''Jag frälsning fick deri.:|'' 3.''Det namnet Jesus mod oss ger'' ''Och tröst i sorgens tid;'' ''|:Musik för syndare det är'' ''Samt helsa, lif och frid.:|'' 4. ''Min gode mästare och Gud,'' ''O, hjälp mig bära fram'' ''|:På jordens rund med gladligt ljud'' ''Ditt segerrika namn!:|'' ::::::''J. Wesley.'' '''Källa:''' Nr 42 i ''Herde-Rösten'' med titeln ''O, att med tusen tungors ljud'', 1892. |} [[Kategori:Psalmer]] Som tvenne trogna bröder 2572 5461 2006-06-01T18:12:09Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Som tvenne trogna bröder :Vi gingo hand i hand, :Båd' glädje och sorg vi delte med hvarann, :Och inga öden skulle oss åtskilja. '''2.''' :Men plötsligt starka bandet :Af sveket sönderslets, :Det skiljde oss åt, hur den ene än stred :Och blödde för sin ädla brödratrohet. '''3.''' :Den stundens bittra minnen :Ej tiden plånat ut; :Dock är det en tröst uti smärtan ännu :Att ''våra hjertan'' man ej kunnat skilja. '''Källa:''' ''Sånger af Nanny'', 1872. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] I forna tider 2573 5466 2006-06-01T19:36:50Z Agneta 53 Missade en vers först {{Psalmartikel}} '''1.''' :I forna tider, :Då ärans krans :På blodigt slagfält :Allenast vanns, :Sitt svärd från bälte :Drog mannen ut. :Att dö som hjälte :Var hans beslut. '''2.''' :Han icke kände :Den läras bud, :Som kom till jorden :Från himlens Gud. :Väl uti striden :Han seger vann, :Men icke friden :Hans hjerta fann. '''3.''' :Åt oss blef gifven :En härlig skatt: :''Guds ord'', som leder :i lifvets natt. :För denna gåfva :Oss höfves väl :Att Herren lofva :Med tacksam själ. '''Källa:''' ''Sånger af Nanny'', 1872. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Blank som en spegel fjärden re'n står 2574 5469 2006-06-02T09:08:45Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Blank som en spegel fjärden re'n står, :Stålsko op foten spänner jag gladt, :Snabbr som vinden styr jag sedan mitt spår :::Dit bort till andra stranden '''2.''' :Ganarne rundt omkring stå på vakt :Smyckadt skönt i morgonens ljus, :På den blanka isen gnistra i prakt :::Tusende stjernjuveler [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Barnvisor]] Kommen till mig Herren Jesus 2575 6022 2006-06-24T08:25:08Z Agneta 53 '''Kommen till mig Herren Jesus''' #REDIRECT [["Kommen till mig", Herren Jesus]] Kommen till mig, Herren Jesus 2576 5473 2006-06-02T09:51:33Z Agneta 53 Här blir det knas, som jag inte reder ut. Försöker få "Kommen till mig", H J till bokstaven K i listan '''Kommen till mig, Herren Jesus''' #REDIRECT [["Kommen till mig", Herren Jesus]] Boken om vårt land 2577 5523 2006-06-03T17:17:44Z The Trooper 72 Sjätte läsningens innehåll skapat {{Titel|Boken om vårt land|Zacharias Topelius|nästa=[[Boken om vårt land: Kapitel 1| Kapitel 1]]}} ==Innehåll== {| |- valign="top" | width="33%" | ===Första läsningen. Landet.=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 1|Morgonsång]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 2|Hemmet]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 3|Fäderneslandet]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 4|Ditt land]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 5|Konungens gåvor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 6|I farans stund]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 7|Land och folk]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 8|Vårt land och världen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 9|Sjömannens hemlängtan]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 10|Vårt lands begynnelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 11|Havsjungfrun]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 12|Östersjön]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 13|Ålandsvisa]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 14|Finlands höjder och dalar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 15|Landskapen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 16|Lapplands fjäll]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 17|Enare sjö]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 18|Luppiovaara och Aavasaksa]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 19|Uleå älv]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 20|Kallan kari]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 21|Storkyrå]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 22|Kusten av Satakunta]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 23|Liv på Åland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 24|Jordras i Uskela]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 25|Kuustö ruiner]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 26|Fyrbåken vid Hangö]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 27|Pyynikki, Nokia fors och Kyröskoski]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 28|Paikkari torp]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 29|Finska ödemarker]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 30|Päijännes vattendrag]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 31|Saima]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 32|Punkaharju]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 33|Imatra]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 34|En natur-revolution]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 35|Ladoga]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 36|Om Finlands klimat]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 37|På blank is]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 38|Sommarnattens klarhet]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 39|Svanen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 40|Om att förutsäga väder]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 41|Granitbrottet i Pytterlaks]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 42|Ruskeala marmorbrott]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 43|Finlands järn]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 44|Lapplands guld]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 45|Om växternas utbredning]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 46|Skogen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 47|Skogselden]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 48|Åker och äng]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 49|En frostnatt]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 50|Tålamod och försakelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 51|Om ätbara svampar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 52|Om trädgårdar och kryddgårdar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 53|Vänner och fiender]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 54|Den finska hästen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 55|Ladugården]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 56|Finska vallvisor]] | width="33%" | ===Andra läsningen. Folket.=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 57|Om Mattias Castrén]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 58|Om finska folkstammen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 59|Om bjarmerna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 60|Tschudiska folkvisor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 61|Om lapparna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 62|Lappens ren]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 63|Lappska sagor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 64|Päiviösläkten]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 65|Lappska folkvisor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 66|Lappgossens visa]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 67|Om esterna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 68|Esternas Kalevipoeg]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 69|Estniska folkvisor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 70|Om Finlands folk]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 71|Matti]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 72|Om finska språket]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 73|Lippo och Tapio]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 74|Räven och haren]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 75|Folksägner om jättarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 76|Möten med jättar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 77|Skämtsagor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 78|Finska folksången]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 79|Finska folkvisor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 80|Finska ordspråk]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 81|Finska gåtor]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 82|Folktro och vidskepelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 83|Om karelarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 84|Savolaxarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 85|Två runosmeder]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 86|Om tavasterna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 87|Mästerskytten Mårten Kitunen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 88|Om Finlands svenska befolkningen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 89|Om svenska språket]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 90|Skärdgårsbor i sydvästra Finland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 91|Nylänningarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 92|Österbottningarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 93|Ryssarna i Finand]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 94|Om andra, som inflyttat till Finland]] | width="33%" | ===Tredje läsningen. Hednegudar och hjältesagor.=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 95|Om de hedniska finnarnas gudar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 96|Om Kalevala och Elias Lönnrot]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 97|Världens skapelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 98|Åkerbrukens begynnelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 99|Eldens ursprung]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 100|Järnets ursprung]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 101|Väinömöinen och Joukahainen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 102|Väinömöinens första Pohjolafärd]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 103|Ilmarinen smider Sampo]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 104|Lemminkäinens äventyr]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 105|Lemminkäinens ofärd]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 106|Väinömöinen i Tuomela]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 107|Ilmarinen vinner Pohjolas mö]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 108|Sagan om Kullervo]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 109|Striden om Sampo]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 110|Väiömöinens sång]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 111|Striden om ljusen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 112|Väinömöinen och Jesusbarnet]] |} ---- {| |- valign="top" | width="33%" | ===Fjärde läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid.=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 113|Om stenålderns folk]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 114|Om Finnarna under hedendomen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 115|Om svenskarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 116|Om konung Erik den helige]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 117|Första korståget till Finland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 118|Konung Erik och biskop Henrik]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 119|Biskop Henriks död]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 120|Om biskop Tomas]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 121|Tavastland kristnas]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 122|Karelen kristnas]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 123|Om ryska rikets begynnelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 124|Matts Kurk och birkkarlarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 125|Huru ödemarkerna blevo bebyggda]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 126|Om biskop Hemming]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 127|Kalmarunionen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 128|Om biskop Magnus Tavast]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 129|Om den katolska läran]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 130|Om Åbo domkyrka]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 131|Om Nådendals kloster]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 132|Om de fyra stånden i Finland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 133|Om Viborgs smäll]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 134|Om Kristian tyrann]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 135|Om Gustav Vasa]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 136|Junker Tomas och Erik Fleming]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 137|Biskop Arvid Kurk]] | width="33%" | ===Femte läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid.=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 138|Om Luthers reformation]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 139|Konung Gustavs styrelse]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 140|Biskop Mikael Agricola]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 141|Hertig Johan av Finland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 142|Konung Erik och finnarna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 143|Om Karin Månsdotter]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 144|Pontus Delagardie och hans tid]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 145|Klas Fleming och Klubbekriget]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 146|Hertig Karl och Arvid Stålarm]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 147|Om Johan Fleming]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 148|Om Konung Karl IX]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 149|Om Sigfrid Forsius]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 150|Om konung Gustav Adolf]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 151|Slaget vid Breitenfeld]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 152|Finnarna vid Würtzburg]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 153|Övergången av Lech]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 154|Slaget vid Lützen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 155|Drottning Kristina]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 156|Grevens tid och Åbo akademi]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 157|Karl X Gustav och Arvid Wittenberg]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 158|Konung Karl XI:s tid]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 159|Stora hungersnöden]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 160|Tolfte Karl och slaget vid Narva]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 161|Vägen vig Pultava]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 162|Viborgs fall]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 163|Slaget vid Storkyro]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 164|Kajaneborg och kivekkäät]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 165|Stefan Lövings äventyr]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 166|Stora ofredens tider]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 167|Karl XII:s minne]] | width="33%" | ===Sjätte läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid=== #[[Boken om vårt land: Kapitel 168|Nylands fred och frihetstiden]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 169|Arvid Horn]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 170|Slaget vid Villmanstrand]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 171|Nyttans tidevarv]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 172|Konung Gustav III]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 173|Anjalaförbundet]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 174|Striden vid Porrassalmi]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 175|Kunung Gustavs död]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 176|Gustav Mauritz Armfelt]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 177|Henrik Gabriel Porthan]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 178|Frans Mikael Franzén]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 180|Om 1808 års krig]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 181|Freden i Fredrikshamn]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 182|Fänrik Ståls sägner]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 183|Soldatgossen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 184|Kejsar Alexander I och Borgå lantdag]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 185|Det återförenade Finland]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 186|Åbo brand]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 187|Universitets jubelfest 1840]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 188|Den vetenskapliga forskningen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 189|Kejsar Nikiolai och kriget mot sjömakterna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 190|Kejsar Alexander II och Helsingfors lantdag 1863]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 191|Om vårt lands grundlagar]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 192|Om landets städer och huvudstad]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 193|Om samhället och styrelsen]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 194|Om kommunikationerna]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 195|Framsteg i välstånd]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 196|Kyrkan och skolan]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 197|Skalder och konstnärer]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 198|Suonios bön]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 199|Hemkomsten från skolan]] #[[Boken om vårt land: Kapitel 200|Psalm för fäderneslandet]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Boken om vårt land: Kapitel 1 2578 5477 2006-06-02T15:17:10Z The Trooper 72 {{Titel|[[Boken om vårt land]]|Zacharias Topelius| undertitel= Kapitel 1| nästa= [[Boken om vårt land: Kapitel 2|Kapitel 2]]}} ==Morgonsång== Vak upp kring hundramila stränder, <br/> mitt sköna land mitt fosterland! <br/> Vak upp, när dagens sol sig tänder <br/> i morgonglans vid himlens rand! <br/> Din långa vinternatt förgår, <br/> ditt segerglada ljus uppstår. <br/> Vak upp kring hundramila stränder, <br/> mitt sköna land, mitt fosterland! <br/> <br/> Uppvakna till den nya tiden <br/> som blommig strand i morgonväkt, <br/> ty dödens skugga är förliden, <br/> och livets ljusa dag har bräckt! <br/> Väx stort i ädla minnens skygd, <br/> väx klart i tanke, högt i dygd! <br/> Uppvakna till den nya tiden <br/> som blommig strand i morgonväkt, <br/> <br/> Avtorka dina gömda tårar, <br/> som dagg förgår i morgonvind! <br/> Låt grönska de förfrusna vårar, <br/> låt blomma ros på bleknad kind! <br/> Låt vecklas ut var duven knopp! <br/> Drick hälsa, liv och mod och hopp! <br/> Avtorka dina gömda tårar, <br/> som dagg förgår i morgonvind! <br/> <br/> Än ruvar dimman över kärren; <br/> stå upp, driv nattens spöken ut, <br/> och väpna dig med kraft av Herren <br/> uti din grynings livsminut! <br/> Omgjord dig med livets ord; <br/> stå stark i Gud, min fosterjord! <br/> Än ruvar dimman över kärren; <br/> stå upp, driv nattens spöken ut, <br/> <br/> Vak upp, mitt sköna land, mitt unga! <br/> Vak upp, mitt hav, min insjö blå! <br/> Hör, alla dina fåglar sjunga, <br/> och alla dina böljor slå! <br/> Vak upp vid glada vindars brus, <br/> och bada fritt i morgonljus! <br/> Vak upp, mitt sköna land, mitt unga! <br/> Vak upp, mitt hav, min insjö blå! <br/> Boken om vårt land: Kapitel 2 2579 5479 2006-06-02T15:55:38Z The Trooper 72 kursiv stil till ordspråket {{Titel|[[Boken om vårt land]]|Zacharias Topelius| undertitel= Kapitel 2| nästa= [[Boken om vårt land: Kapitel 3|Kapitel 3]]}} ==Hemmet.== ''Lyssna till den granens susning, <br/> ''vid vars rot ditt bo är fäst! <br/>'' ======Finskt ordspråk====== Denna bok är om Finland. Denna bok om är fäderneslandet. Vad är Finland? Ett land bland många länder. Vad är fäderneslandet? Det är vårt stora hem. Jag har ett litet hem, som jag älskar mer än något annat ställe på jorden. Min faders gård kan jag aldrig förgäta. Där är jag hemma, där trivs jag bäst. Skulle jag ej känna vägen och grinden? Skulle jag ej minnas gården och stugan? Allt är mig där så väl bekant. På denna trappa har jag så ofta gått. Denna dörr har jag så ofta öppnat. Jag har sett genom fönstret. Jag har värmt mig vid spisen. Jag har ätit vid bordet. Jag har sovit i sängen. Jag känner var bänk, var sten och var gångstig. Jag skulle inte kunna gå vilse här, om det så vore i mörka natten. Ofta var jag med, när hästarna vattnades vid brunnen. Ofta följde jag vårafor till beteshagen. Ofta skrattade jag åt Mufti, som skällde på ekorren. Jag minns ännu rönnen, när den stod röd av bär, och björken, i vilken rödstjärten brukade sjunga. Om sommaren har jag plockat smultron i skogsbacken. Om vintern har jag åkt kälke här. Det var en fröjd, när isen smälte på sjön och vi kunde ro med båt. Sedan om hösten flögo vi åter som fåglar fram på den blanka isen. Lika gott, om mitt hem varit rikt eller fattigt. Jag har varit lycklig här. Jag har haft varmt och gott, fläder och mat, vård och kärlek. Där har jag varit alltifrån min barndom. Där har min fader arbetat, där har min moder sjungit för mig fina vackra visor. Om kvällarna, när vi lade oss, hörde jag min moder bedja. "Gode Gud", sade hon, "låt mitt barn bliva en god människa! Eftersom du är vår Fader i himmelen, så låt oss alltíd vara dina trogna barn." Och därefter Och därefter lärde hon mig den sköna bönen: "Gud som haver barnen kär..." Ja jag vet, att allt gott är en gåva av min himmelske fader. Och hans goda, välsignade gåva är även ett kärt hem, som kallas fädernesland. Darför vill jag prisa och tacka honom i alla mina livsdagar. Så vet jag nu väl att älska det lilla hemmet. Men jag förstår ännu inte rätt, vad det är att älska ett stort hem, som kallas fädernesland. Där är ju mycket annorlunda än hemma hos oss. Vägarna äro olika, gårdarna äro olika, människorna äro olika. Jag ka gå vilse, där jag aldrig har varit. Ingen känner mig här, och jag känner ingen. Huru kan jag älska det främmande landet? Huru kan jag vara lycklig glag och förtrogenhos de främmande människorna? Nej mitt hem känner jag nog, men vad är mitt fädernesland? Boken om vårt land: Kapitel 3 2580 5481 2006-06-02T17:18:23Z The Trooper 72 {{Titel|[[Boken om vårt land]]|Zacharias Topelius| undertitel= Kapitel 3| nästa= [[Boken om vårt land: Kapitel 4|Kapitel 4]]}} ==Fäderneslandet== ''Flytta inte ett gammalt råmärke, ett <br/>'' ''sådant som dina fäder hava uppsatt <br/>'' ======Sal. ordspr. 22:28====== En morgon stod jag högt på stegen, som var rest emot taket av vår stuga. Jag kunde där se vida omkring. Långt från vår gård såg jag andra gårdar. Långt från vår gård såg jag ängar, åkrar, vägar, berg, skogar och sjöar.Jag visste väl, att världen är stor, men jag trodde icke att den var så stor. Och åter rann mig i hågen den underliga tanken, att detta skulle vara ''vårt'' land, ''vårt'' stora hem. Jag klev ner från stegen. Min moder hade klippt sina får och satt vid trappan, där hon skilde i korgen den vita ullen från den svarta. Jag frågade henne: "Är allt detta land, så långt jag kan se, vårt fädernesland?" Hon sade till mig: "Sätt dig här vid min sida, så vill jag säga dig det. Allt detta land, som du här kan se och ännu mycket härtill, är Finland. Före din fader bodde i detta land din farfader. Före honom bodde hans fader och förföder icke allenast i denna gård, utan i många gårdar och i många delar av landet. Detta land var deras och darför är detta land våra fäders land, som gått i arv till oss, deras barn. Här hava de levat, arbetat, fröjdats och lidit långt före oss. Här hava de också dött och ligga begravna i jorden. Om icke dessa våra fäder arbetat så tåligt och ihärdigt, skulle vårt land nu vara en ödemark utan bröd. Om de icke vandrat i Guds fruktan och uppfostrat sina barn till Guds sanna kännedom, skulle vi nu vara blinda hedningar. Om de icke lärt sina barn nyttiga kunskaper, skulle vi nu vara okunniga vildar. Om de icke försvarat landet mot fiendens våld, skulle vi icke hava lag, rätt eller frihet. Ty detta land har lidit mycken nöd av kallt luftstreck och mycket övervåld av främmande makt. Men detta samma land var våra fäder mycket lärt, ja, så kärt, att de offrat det sin långa möda, sin timliga välfärd, sitt hjärteblod och sitt liv. Darför Måste vi alltid vara tacksamma mot våra fäder och hålla deras minne i ära. Vi måste hedra dem, såsom vi hedra fader och moder, på det att oss må väl gå och vi må länga leva i det land, som Gud givit oss. Vi måste alltid söka vara våra fäder värdiga, på det att icke deras odödliga andar må plåga med sorg och blygsel ned på ovärdiga barn. Det land, som de odlat och förskänat, skola också vi försköna och odla. Det land, som de så högt älskat och försvarat ända in i döden, skola vi älska och försvara liksom de. Detta skola vi göra icke allena för deras skull, utan även för vår skull. Ty detta land har Gud beskärt oss, för att det må giva oss allt, vad vi behöva och hava kärt på jorden. Det giver oss fläder och bröd, arbete och lön, vänner och stöd. Det uppoffrar oss till gudsfruktan och alla mänskliga dygder. Det uppoffrar oss med sin styrka och sina skolor. Det beskyddar oss med sin överhet och sina lagar, att ingen får göra oss orätt. Det bistår oss i alla goda och nyttiga företag. Det giver oss i livet ett bo och i döden en grav. Darför är ju detta land skola vi trofast arbeta och, om Gud så behagar, med heder dö. Minns alltid, att Gud har givit oss detta land till vår egendom, för att det må uppfylla sin bestämmelse i världen, och för att hans vilja må ske såsom i himmelan så och på jorden. Ty jorden är Guds och allt vad däruppå är. Wi skola stå till räkenskap på det sätt, på vilket wi använt Guds gåva. Han skall en gång säga till envar av oss: "Jag har gjort dig till fogde över din gård, till en förvaltare i detta land. Huru har du vårdat min gård? Huru har du förvaltat mitt land?" Vad skola vi svara Herren? Han, som dömer allt med sin rättfärdiga dom, skall hos oss endast finna synd och brist. Men vi skola bedja honom, medan vi ännu äro hans förvaltare, att han må giva oss en rätt start, rätt trofast och alltid försakande kärlek till vårt fädernesland; på det att detta land må blomstra under hans allmakts beskärm och förkunna hans lov från släkte till släkte." Skeppet Skuldas undergång 2581 5482 2006-06-03T06:06:10Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Skeppet Skuldas undergång}} <div class="vers"><pre> Varthän du stolte sjöman varthän står nu din håg, långt bort ifrån din hemort på havets kalla våg. Du vänder snart tillbaka du stolte sjömatros, som lämnat har med smärta din väna kärleksros. Men ner till skeppet Skulda, ty så var skutans namn en rasker sjöman ilar ifrån sin flickas famn. Med tårar uppå kinden han gav sitt avskedsord allt åt sin lilla flicka när som han gick ombord. Och Skulda lättar ankar och segel sättas till. Nu gäller det i hamnen ej längre ligga still. De vita segeldukar av vinden fyllas snart, och Skulda plöjer vågen allt med en driftig fart. Och resan den gick lycklig allt till Ostindiens kust. Bland alla sjömän var det blott glädje liv och lust. Man vänder snart tillbaka och styr med säker hand. Blott en utav dem alla fick se sitt fosterland. För nu har himlen mulnat och vågor börjat gå då sjömän i sin ordning vid ratt och brassar stå. Då ljöd kaptenens stämma: Fort bärga seglen fort! De lydde hans befallning och detta inom kort. Och snart var innebärgad varenda segelduk och uti tomma riggen hörs stormens vilda tjut. En våg förhöljde skeppet till en förfärlig höjd. Försvunnen var för alltid de glada sjömäns fröjd. En våg gick över skeppet och alla ropte nu att uti vågen kämpar kaptenens unga fru. Kaptenen såg sin maka när hon gick över bord, och bittra tårar fälldes ty sorgen den var stor. Om hjälp men dock förgäves de unga sjömän bad men i de vilda vågor där fingo de sin grav. De sände varsin hälsning hem till sitt fosterland. De kämpade för livet. Sin våta grav de fann. Men Skulda länsar undan för storm och bölja stark, till dess hon häftigt törnar allt uppå Doggers bank. Vad skall de sjömän tänka då mörkret faller på? Dock ingen räddning synes så långt som ögat når. En båt från Skuldas reling i Nordsjö sänkes ned. Den krossad blev i spillror utav en bölja vred. Och sex matroser alla som i densamma var i havet där de lågo där funno de sin grav. Då hörs kaptenens stämma: Kom lyd mig än en gång, ni ser att slutet nalkas, vår tid blir ej så lång. Gå nu och kapa riggen, vi rulla ganska hårt, går skutan uppå grundet så blir vårt öde svårt. Och Skuldas master falla med ett förfärligt brak, och skyhögt vågor svalla allt över redlöst vrak. Och snart var allt försvunnet uti det salta hav. I havet där de lågo där funno de sin grav. Men ensam på en planka på havet styrman drev, den ende av dem alla med livet räddad blev. Han blev till sist upptagen utav en engelsk brigg som uti stormen mistat en del utav sin rigg. Men uti Danmark sörjer den flickan än sin vän som havet har bortrövat. Han kommer ej igen. Men hon skall minnas ödet allt uppå Doggers bank när danska skeppet Skulda i vågor gick i sank. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] O Susanna 2582 5483 2006-06-03T06:12:55Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|O Susanna!}} <div class="vers"><pre> Jag är född vid gamla Sveriges kust, där den stolta skutan går, och den stolta sjöman var min lust från jag blott var sjutton år. Men första gång han gick ombord, kysste han mig öm och huld och han sade vänligt dessa ord: Du är allt mitt hjärtas guld. O Susanna, gråt icke för din vän, men bliv mig alltid städse trogen, till jag kommer hem igen! O Susanna, gråt icke för din vän, men bliv mig alltid städse trogen, till jag kommer hem igen! På den långa resan drog han bort, jag satt ensam. O, min skatt! Och när vädret, det var riktigt hårt, låg jag vaken mången natt. Men när tåren bittert flöt på kind, kom min sjöman hem i hamn och så sjöng han med ett nöjsamt sinn´, då han tryckte mig i famn: O Susanna, gråt icke för din vän! Jag gungat har uppå böljan blå, och här har du mig igen. O Susanna, gråt icke för din vän! Jag gungat har uppå böljan blå, och här har du mig igen. Och så talte vi så månget ord, vi förglömde storm och blåst. Men en dag han sa´: Min tös jag tror, vi behöver snart en präst. Jag får ta en tur på två års tid, men är lyckan med din vän, kommer jag med rik´dom åter hit, och vi gå till prästen hän. O Susanna, gråt dock ej för mig! Jag går till Kalifornien och gräver guld till dig. O Susanna, gråt dock ej för mig! Jag går till Kalifornien och gräver guld till dig. I ett litet hus vid kusten bor vi som lyckligt äkta par; han kom hem igen, han höll sitt ord, fyra raska barn vi har. Han går icke mer på resor, nej! Men när stormen rasar vild, han till barnen älskligt trycker mej och så säger han så mild: O Susanna, mitt allt, min fröjd och lust, där finns ej man så glad som jag på hela Sveriges kust! O Susanna, mitt allt, min fröjd och lust, där finns ej man så glad som jag på hela Sveriges kust! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Titanics undergång 2583 5484 2006-06-03T06:22:11Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Titanics undergång|Nils Lindström| kommentar=''(14 april 1912) texten skrevs 19 april 1912.''}} <div class="vers"><pre> En fruktansvärd olycka är ämnet för min sång, som jag för allmänheten nu kväder denna gång, och därför sorgens toner det endast kan väl bli då ännu det genljuder av nöd och ångestskri. Titanic är ej mera, det funnit har sin grav med sina ombordvarande på det vida hav. En bubbla knappast synes där virveln mäktigt sjöd som bringade åt tusen en så oväntad död. Titanic, jättebåten så majestätiskt stor har allting så förstklassigt, på säkerhet man tror, och då den lugnt och ståtligt därför nu lämnat land den inger tillförsikt och ej fruktan minsta grand. Sin första tur den gjorde på havets blåa våg, och kapten Smith så stolt på sitt vackra fartyg såg. Han tänkte, segervisst ska den plöja böljan blå och trotsa alla hinder och målet snarast nå. Men så stod det ej skrivet i ödets stora bok, och så den stora farten var kanske ej så klok. Kaptenen ville visa om kampen dock blev hård Titanic vore mäktig att slå ett stort rekord. Men ack, naturens makter ej någon trotsa kan, Titanic aldrig målet för första resan hann. Ett isberg kom i vägen och snart låg Titanic så redlös där på vågen i ramponerat skick. Och ifrån tusen strupar nu höres ack och ve och ingen kunde räddning i villervallan se. Fast man till räddningsbåtarna raskt och manligt tog så de till tvenne tusende mänskor ej förslog. Men trådlös telegraf var nu ett välsignat ting och nödrop ifrån Titanic spredos vitt omkring. Och många andra fartyg till hjälp nu skyndade men just på grund av avståndet hjälp ej kunde ge. Kapten och officerarna gjorde dock sin plikt och lyda dem vid sådant tillfälle är av vikt. Så många som var möjligt att rädda livet på av kvinnor och av barn nu i båtar fingo gå. Carpathia det blev först förunnat komma fram och att här hjälp behövdes man tydligt ock förnam. Och många hundra räddades från att gå i kvav men ack, så gingo tusen i en för tidig grav. Gråt mänskobarn vid tanken på denna katastrof och glöm ej åt försynen att ägna tack och lov för det en bror, en syster, en moder och en far ej med ombord på Titanics första resa var. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Karlsborgsvisan 2584 5485 2006-06-03T07:46:39Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Karlsborgsvisan}} <div class="vers"><pre> En visa vill jag sjunga om livet på Karlsborg och där finns ingen glädje men ej heller någon sorg. Faderallan la, faderej och faderallan lej ja där finns ingen glädje men ej heller någon sorg. På morgonen när solen går opp så trind och fet så börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet. Faderallan la, faderej och faderallan lej så börjar strax en liten jäkel blåsa i trumpet. Sen kommer dagkorpralen och säger gossar små, bli liggande i sängarna så ska ni kaffe få. Faderallan la, faderej och faderallan lej bli liggande i sängarna så ska ni kaffe få. Och när vi druckit kaffe och ätit wienerbröd då äro vi så mätta så vi håller på å dö. Faderallan la, faderej och faderallan lej då äro vi så mätta så vi håller på å dö. Sen får vi taga på oss vår granna uniform som tjusar alla flickorna och tager dem med storm. Faderallan la, faderej och faderallan lej som tjusar alla flickorna och tager dem med storm. Sen får vi ställa upp oss med tårna i en rad och magen in och bröstet ut och blicken mild och glad. Faderallan la, faderej och faderallan lej och magen in och bröstet ut och blicken mild och glad. Så kommer där sergeanten med svärdet i sin hand och säger: Gud bevara både kung och fosterland. Faderallan la, faderej och faderallan lej och säger: Gud bevara både kung och fosterland. Sen ligga vi och åla med maran på vår rygg och slåss som tappra krigare mot flugor och mot mygg. Faderallan la, faderej och faderallan lej och slåss som tappra krigare mot flugor och mot mygg. Och när vi sen marscherat en tre à fyra mil då kommer officerarna, men de far dit i bil. Faderallan la, faderej och faderallan lej då kommer officerarna, men de far dit i bil. Och om vi ut på fälten det riktigt jäkligt haft så går vi hem till översten och dricker hallonsaft. Faderallan la, faderej och faderallan lej så går vi hem till översten och dricker hallonsaft. Sen få vi äta middag, ibland så är det kött utav en gammal mager ko som av bekymmer dött. Faderallan la, faderej och faderallan lej utav en gammal mager ko som av bekymmer dött. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] I låga ryttartorpet 2585 5486 2006-06-03T08:19:23Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|I låga ryttartorpet|Wilhelm von Braun}} <div class="vers"><pre> I låga ryttartorpet vid höga Hunneberg där satt en ensam kvinna. Som snö var kindens färg, och tåren föll på linet på vilket tungt hon spann när långsamt uti spisen den råa veden brann. Med förklädsnibben trasig hon emot ögat tog. Visst är det tio år sen min Ola från mig drog uti den polska fejden, men ej ett enda ord jag hört av honom sedan, visst ligger han i jord. Visst är han från mig tagen med kulor eller järn och borta är min glädje, min stolthet och mitt värn, och gossen som vi hade när han for hemifrå´, den haver Herren tagit, ack jag väl gråta må. Att sitta övergiven år ut och in som jag det är att långsamt krossas av ödets hårda slag. Jag redan är förgråten och bruten är min kraft och liten är den glädje som jag av livet haft. Ett år vi levat samman, blott ett när kriget kom och uti evig ängslan min glädje byttes om. Var natt i mina drömmar han blodig för mig stod, och sedan dog den lille, rå svek mig allt mitt mod. Dock höll mig hoppet uppe i flera vintrar än. Jag trodde att jag skulle få återse min vän. Det talades om segrar som unge kungen vann, att freden skulle komma, så tänkte jag ibland. Men freden kom dock aldrig, ej hälsning eller bud. Kanhända att han lever och har mig glömt. O Gud! Den tanken var mig bitter och outhärdelig, om bergen ville rasa och falla över mig. Så kvad den arma Elin en bister vinterkväll och såg sig om bedrövad uti sitt lugna tjäll. Då hördes steg därute. Hon knappt sig resa hann förrän i stugan träder en ståtlig riddersman. Godafton, så han sade, godafton och Guds fred! Jag kommit har i skogen ifrån den rätta led, och tröttnat har min gångare. I lånar mig väl hus och låter mig få sova hos er till dagens ljus. Förvånad hörde Elin den granne herrens ord. Jag är en fattig kvinna och ensam på vår jord. Har ingenting att bjuda en så förnämer gäst. Behöves inte heller, blott foder åt min häst. Jag foder har tillräckligt sen vargen rev min ko. En sådan ståtlig herre man ej om ont kan tro. Jag vågar därför bjuda ers nåd att sitta ner men jag går ut en vändning och efter hästen ser. Bliv kvar min goda kvinna, det har jag redan gjort, ty utan lov en krigsman tar för sig på var ort. Ni kommer då från kriget, bröt Elin häftigt ut. Det gör jag raka vägen, nu är det äntligt slut. Om annat låt oss tala, jag är på kriget mätt, här har ni ganska trevligt, här är så fint och nätt. Och själv i bästa åren, det synes att ni är, hur kommer det sig då att ni ensam sitter här? Det är väl Herrens vilja, hans lag men icke min, ty hårt jag blivit prövad och sorgset är mitt sinn. Min man gått ut i kriget och säkert är han död. Jag har ej hört det minsta av honom i min nöd. Man bör ej tro det värsta, var riddersmannens svar, och har han även fallit så finns det männer kvar. En kvinna som en krigsman bör taga sig för sed att för det första gifta sig och göra klart besked. För Guds skull, käre herre, ack tala inte så. Min Ola vill jag trogen igenom livet gå. Men om sin egen trohet mot eder Ola bröt? Då vill jag dö min herre, och rösten Elin tröt. Gråt ej, sa riddersmannen med en förändrad ton vad tjänster han förrättat vid Liljehöks skvadron. Som ryttare benämndes han ävenledes Lod, den karlen vill jag minnas, det var en man med mod. På mina knän jag beder, välsignade ers nåd, vet ni om honom mera. Ack ja, ett tappert dåd, som uti Sveriges hävder kanhända får ett rum. Han räddade sin konung i träffningen vid Stumm. Förvissad jag mig känner och vet att det är så. En blixt därvid sågs lysa ur Elins ögon blå. Ja, har han räddat kungen då behöves mig ej gråt, han har mig varit trogen, min Ola mig förlåt. Det gör han av allt hjärta, skrek riddersmannen båld och slöt den arma kvinnan intill sitt bröst av stål. Du är en ärlig kvinna och åt mig allt för god fast av din Ola blivit ryttmästar Silverlod. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Hjalmar och Hulda 2586 5487 2006-06-03T08:27:03Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Hjalmar och Hulda|Wilhelmina Stålberg}} <div class="vers"><pre> På blomsterklädd kulle satt Hjalmar och kvad om forntida bragder en gång. och liljornas stjälkar och rosornas blad sig bugade djupt vid hans sång och fåglarna sutto så tysta på träden, och gyllene axen på gungande säden, de nickade bifall, och vårvindens fläkt milt smekte hans panna hans krigiska dräkt. Och hela naturen föryngrad och skön och mild i dess festliga skrud, med nyflätad blomkrans och vårmantel grön nu log som en längtande brud och glädjens och ärans och kärlekens minne, de höllo sitt färgglas för ynglingens sinne, och hoppet med vingar av guldflätad glans ljuvt bjöd honom ryktets ovanskliga krans. Då nalkades Hulda och drömmen försvann för ynglingens tjusande syn. Han såg endast henne, såg rodnan som brann, likt purpur på snövita hyn. Han kysste en tår från dess strålande öga, han tänkte på världen och sorgerna föga. Lycksalig han sjönk i den tillbeddas famn och glömde bort ära och rykte och namn. "Du älskar mig Hulda och jorden mig bär bland rosor på daggpärlors stig. Du älskar mig Hulda och sällheten är ej mera en främling för mig. Ty ledsnadens tomhet och saknadens smärta, de finna ej vägarna mer till mitt hjärta. Ty nu är naturen, o flicka, med dig en paradisträdgård, ett Eden för mig. Men sviker du mig, se, då slocknar min sol, då brister av ångest mitt bröst. Då finns ej på jorden från pol och till pol ej någon som skänker mig tröst. Så svär mig nu Hulda, vid himlen som hör dig att aldrig mig glömma, vart ödet än för mig, att vara mig trogen i liv och i död att älska din Hjalmar i lust och i nöd." "Min Hjalmar," sad Hulda, med ljuv melodi, och tillslöt hans mun med en kyss, "hur ofta jag sagt dig, jag trogen skall bli, detsamma jag svor dig ju nyss. Så svär jag ännu vid den himmel som hör mig att aldrig dig glömma vart ödet än för dig. Att blott för min Hjalmar jag klär mig som brud och sviker jag eden, så straffe mig Gud." Och sjunken var solen och fullmånen log så milt mot vårt älskande par, kring kullen sin dimslöja aftonen drog, men ändå så sutto de kvar. Dock måste till olika hyddor de vandra, men svuro än högt att bli trogna varandra, och Hulda hon lovade möta sin vän vid nästa dags skymning vid kullen igen. Så levde den lycklige Hjalmar en tid, och sommaren flydde sin kos, med sommaren flydde den gyllene frid, likt dagens förvissnade ros. Ty nu utbrast krigets förödande låga, från sörjande mön måste Hjalmar nu tåga i härnad, och hulda med kärlekens glöd, hon svor honom trohet i liv och i död. Ett år var han borta och fredens oliv nu växte i riket på nytt. Slut var det grymma, det blodiga kiv, och sorgen i glädje förbytt. Med ax och med frukter sågs jorden sig smycka. Då skyndade Hjalmar sig hem för att trycka sin längtande brud till sitt trofasta bröst, att byta dess saknad i sällhet och tröst. Helt nära hans hem kom den åldrige Sven, en granne, och tryckte hans hand. "Välkommen, behjärtade yngling igen från striden i främmande land." "Tack, Sven," sade Hjalmar, "men hur mår min flicka? Jag ilar till henne och snart skall hon blicka med himmelskt förtjusande ögon på mig. Du hindrar mig Sven. Jag begriper ej dig!" Men Sven tog i betslet och ryckte hans häst tillbaka den ystra ett steg: "Jag fruktar du blir ingen välkommen gäst." här stannade Hjalmar och teg. "Bemanna dig yngling med mod för att höra en tidning som hela din glädje skall störa. Vet du att skön Hulda, förskräckliga bud, i dag är den stolte Sebastians brud." "O himmel! O avgrund!" röt Hjalmar och slog förtvivlad stålhandskarna hop. "Men endast du väntar, jag träffar dig nog." Och döv för den åldriges rop, i sporrsträck han red till den trolösas hydda, där fönstren de voro med blomkransar prydda och taket gav genljud av gästernas sång, av harpors och bägares klang på en gång. Här inträdde Hjalmar i krigarens skrud och harporna tystna´ med hast. Förgrymmad han går till den trolösa brud, och griper i brudkransen fatt. Han sliter den vilt ur de mörkbruna håren, så blek såsom låge hon redan på båren satt Hulda med dödsskräck i bävande barm för dårade älskarens hämnande arm. Men brudgummen höjde mot Hjalmar sitt svärd men Hjalmar han svängde ock sitt. Då ropte han: "Usling! Att dö är du värd, mitt svärd biter bättre än ditt!" Som lejon de kämpade emot varandra, en stred för livet, av hämnd stred den andra, som eld lyste ögonens gnistrande par, men segern än oviss än oavgjord var. Så stötte ung Hjalmar sin klinga med makt i hatade motståndarns bröst, men denne åt honom ren dödssåret bragt, och blek och med rosslande röst sjönk ynglingen ned vid förräderskans sida som icke upphörde att gråta och kvida, då hon på den döende älsklingen såg, så skön som en avhuggen järnek han låg: "O ve mig! O ve mig! Min Hjalmar jag svek!" Hon ropte och händerna vred. "Att svära är lätt, men det är ingen lek att bryta så trolöst sin ed." Och samvetskval lägrade sig kring dess hjärta, och inom tre dagar hon dog utav smärta. Vid sidan av Hjalmar hon jordade då. Ett brudpar i graven de blevo ändå. Var gång, säger sagan, när midnatten har sin stjärnströdda florslöja sträckt kring jorden och skylt den med vingarnas par, går Hulda med silvervit dräkt kring kullen där ofta med Hjalmar hon suttit just där hon gjort eden hon trolöst har brutit, och suckar och klagar så ängslig och blek: "O ve mig! O ve mig!" Min Hjalmar jag svek!" </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Lejonbruden 2587 5488 2006-06-03T08:35:25Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Lejonbruden}} <div class="vers"><pre> I skimrande bruddräkt så vit som en snö står djurtämjarns dotter, en blomstrande mö. Hon tvingats att giva en främling sin hand. I morgon går färden till främmande land. Ren gästerna samlas, men tid är det än för Selma, att träffa sin trofasta vän. Och sorgsen hon går till lejonets bur att taga farväl av sitt älskade djur. Hon lägger sig ner där hon förr varit van, och lindar sin arm kring den böljande man. Och skogarnas konung sin vildhet har glömt, när Selma hon smeker och viskar så ömt. "Vi måste nu skiljas, min bruddräkt du ser. Hav tack, kära vän, nu vi råkas ej mer. Jag tvingats att giva en främling min hand. I morgon går färden till främmande land. Du blickar så ömt. Du mig säkert förstår. Förlåt kära vän, men jag torkar en tår. Men hör hur min brudgum han ropar igen. Farväl nu för alltid min älskade vän." En kyss nu till avsked hon lejonet ger, men mannen vid gallret nu lejonet ser. Med ens är dess saktmod och vildhet förbi. Det reser sig häftigt i fullt raseri. Den väldiga svansen nu svängningen tar, och Selma står dödsblek, men fattning hon har. Att bedja och hota är fåfängt beslut, för dörren står djuret. Hon slipper ej ut. "Kom hit med en bössa," nu främlingen skrek. "Ett skott skall väl ända den blodiga lek." Och dödstystnad härskar, geväret han får. Han laddar, nu djuret hans mening förstår. Och lejonet rasar i fängslande bur, vill Selma försvara men vet icke hur. Ett rytande skallar. Barmhärtiga Gud. I stycken slet lejonet främlingens brud. Och sedan det druckit den älskades blod, det lägger sig stilla med nedslaget mod. Vid bleknande liket det väntar få tröst, en kula, som mördande sårar dess bröst. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Lars Petter och grevedottern 2588 5489 2006-06-03T08:39:32Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Lars Petter och grevedottern|Wilhelm von Braun}} <div class="vers"><pre> På grevens gods Lars Petter i trasor synes gå. De greveliga svinen han vaktade uppå. Och var Lars Petter föddes och vad han var och allt han visste det själv icke blott att han frös och svalt. Till allt vad snuskigt hette man honom göra gav och grevens herrar drängar han tjäna fick som slav. I stället fick han ligga när stormen small i knut. De hästar hade täcken men Lars ej minsta klut. Det enda som åt honom en blick av ömkan ger är grevens yngsta dotter, ett barn som himmelskt ler. De kräseliga rätter som henne bjöds var dag hon sparar åt Lars Petter så sjuk så blek så svag. Då börjar gossen gråta och ser så hjärtans gott uppå sin lilla fröken som rodnade så smått. En dag, en dag måhända kan jag ge er igen, så i en dröm mig viskat en röst från himmelen. Det var när Herrens nattvard jag första gången fått, jag var så glad, så lycklig. Om er jag drömde blott, och drömde då så mycket som aldrig kan slå in, jag drömde, ack förlåt mig, jag drömde ni var min. Farväl, från denna dagen ni ser mig icke här, men giv mig lilla blomman som ni i handen bär. Och flickan räckte blomman med handen fin och späd. Får jag den handen kyssa? ja, gärna munnen med. O, Herre Gud i himlen, jag just har drömt det så. Nu bör uti fullbordan det andra även gå. Så talade Lars Petter och som en pil flög hän. På greveliga godset han syntes icke sen. Men åtta år därefter kom där en vagn så grann till slottets marmortrappa - i vagnen satt en man. Han syntes hög och ståtlig med ädla, blida drag, men godset under klubban just skulle gå i dag. Han såg en skymt i fönstret av en förgråten mö. Då drog sig djup en rodnad uppå hans kinders snö. Han in i salen träder - auktionen börjar gå. Han bjuder dubbelt värde - se här är pengar, slå. Sen går han bort till greven som helt förkrossad satt. Behåll ert gods min herre, men hälsa fröken att Här började han stamma ... men hälsa fröken att bland skatter uti världen är hon den största skatt. För hennes skull jag letat i Kalifornien guld och samlat millioner för hennes godhets skull. Föraktad och förskjuten som jag av alla var var hon min tröst allena, nu räddar hon sin far. Sen gick de in i salen när greven fattat mod i denna samma salen där snart ett bröllop stod. Där vigdes de tillsammans, de barndomsvänner två och man kan nogsamt finna att Gud det ordnat så. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Kors på Idas Grav 2589 5490 2006-06-03T08:43:52Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Kors på Idas Grav|Charlotte Berger}} <div class="vers"><pre> Mossbelupen hydda står vid Hecklas fot, höga granar skydda den mot stormens hot. Men därinne sorgsna minne stormens hand en ros bröt av, än på strand vi finne kors på Idas grav. Alfred, skön som våren, drog till fjärran land. Blek, med spridda håren, Ida grät på strand. Gå att strida, glöm ej Ida, hennes kärlek, hennes tro. Sorgligt skall hon bida återkomstens ro. Året slöt sin bana tvenne gånger om, saknad blev en vana, ingen Alfred kom. Van att lida, stackars Ida dolde smärtan för sin far, kraft att ensam strida än dess hjärta bar. Snart från bleka kinden blomman vek sin kos. Så av siroscvinden härjas Söderns ros. Tårfyllt öga, mot det höga, fåfängt följde hjärtats bön, trohet båtar föga, sveket blir dess lön. Enda dotterns smärta rör den gamles bröst, ömt hans fadershjärta skyndar att ge tröst: "Sörj ej Ida, till din sida snart jag Alfred återför. Blott för dig jag vida bort en vallfart gör." Ida gick till stranden lik en enslig hamn, ritade i stranden månget älskat namn. Morgondimma, middagstimma, suckande hon andas här. Månens bleka strimma finner henne där. Skyhögt böljan svallar över havets bryn, åskan rysligt knallar, blixten delar skyn. Skepp förstöras, nödrop höras, vraken slungas emot land, och av vågen föras många upp på strand. Av förtvivlan slagen Ida såg sin far. Redan skumt för dagen gubbens öga var: "Dödsminuten är förfluten döden redan kallar mig, Alfreds tro är bruten, han har svikit dig." Nu sin hand han lade i sin dotters hand. Ett farväl han sade, gick till fridens land. Döden svingar, mörka vingar, nu ett hemskt och smärtsamt ljud, samma ängel bringar Idas själ till Gud. Mossbelupen hydda står vid Heklas fot. Höga granar skydda den mot stormens hot. Men därinne, sorgsna minne, stormens hand en ros bröt av, än på strand vi finne kors på Idas grav. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Alpens ros 2590 5491 2006-06-03T09:49:58Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Alpens ros}} <div class="vers"><pre> Uppå alpens isbelagda spira dit ej någon mänsklig fot kan gå där syns alprosen sina stänglar vira in i bergets högst belägna vrå. Men i dalen växte upp en blomma lika skön som alpens fagra ros. Många friare till henne komma, ty alla ville äga alpens ros. Den blomman var en ung behaglig tärna en dotter till den rike Conrad Moor. Men henne följde ingen lycklig stjärna, ty högmod uti hennes hjärta bor. Ack, ni blommor, suckade hon ofta, den som finge äga er en stund och få känna huru skönt ni dofta och trycka blott en kyss på eder mun. Så hon tänkte då en yngling sade: Evelin, säg vill du bli min brud? Allt mitt guld jag för din fot nedlade och klädde dig i alpens blomsterskrud. Nej, hon sade, ingens brud jag bliver förrän som han mig ett löfte ger och det är att han mig en alpros giver, en enda blott jag fordrar inte fler. Kuno har du mod att detta göra så vill jag för evigt bli din brud. Må Herrans hand dig uppå berget föra. Farväl, o Kuno, dig nu skydde Gud. Kuno klättrar upp för bergets klippa tills han kom dit blomman slagit rot. Hans enda handtag var en blomsterknippa och mot en tuva stödde han sin fot. Evelin, här har du dina blommor! Men vad var det? En alpros vit som snö. Evelin vänta, se nu snart jag kommer. Min Gud, jag faller, låt mig icke dö. Så han ropte då han störtar neder ifrån bergets högst belägna topp. Uti dalen ligga blott hans kläder och så hans rysligt sönderslagna kropp. Evelin hon skyndar ifrån gillet, då hon såg den döde vilt hon skrek: Store Gud, nu har jag själv förspillet livet för den som jag älskade. Evelins fader kommer ock till stället. Döden då förenar båda två. Och hela byn med honom tårar fällde ett brudpar döden gjorde dem ändå. Nu ej pennan här må längre rita uppå kvinnors trots och övermod. Alpens rosor äro ej mer vita, de äro färgade av Kunos blod. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Älvsborgsvisan 2591 5492 2006-06-03T10:01:44Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Älvsborgsvisan}} <div class="vers"><pre>Den blomsterprydda gondolen gled ut &ouml;ver &Auml;lvsborgs bl&aring;a b&ouml;ljor ned. Det var s&aring; hemskt i den m&ouml;rka natt. En flicka sk&ouml;n vid rodret satt. Kring pannan bar hon en lagerkrans beprydd av stj&auml;rnornas milda glans. Hon sj&ouml;ng om v&auml;nnen s&aring; ljuv och k&auml;r, som upp&aring; &Auml;lvsborg f&auml;ngslad &auml;r. Men Herman h&ouml;rde den st&auml;mman klar som genom j&auml;rnbeslagna f&ouml;nstret far. Hall&aring;, han ropar, min s&aring;ngarv&auml;n, nog k&auml;nner jag din r&ouml;st igen. Jag haver m&ouml;rdat ett barn f&ouml;r dig, det kunde du ha f&ouml;rl&aring;tigt mig, ty k&auml;rleken den &auml;r lika stor hos f&aring;ngen som p&aring; &Auml;lvsborg bor. Och havet ryter och &aring;skan g&aring;r och b&ouml;ljorna emot &Auml;lvsborg sl&aring;r. Det blixtrar till och den f&aring;ngen s&aring;g sin s&aring;ngarv&auml;n i b&ouml;ljan l&aring;g. Att sitta innesp&auml;rrad i en bur, s&aring; kalgar f&aring;ngen, o jag arma djur. Min Sigrids &ouml;de jag dela m&aring;, min grav skall bliva b&ouml;ljan bl&aring;. Och f&aring;ngen kvar upp&aring; &Auml;lvsborg satt till dess han rymde d&auml;rifr&aring;n en natt och kasta' sig i den b&ouml;ljan bl&aring; f&ouml;r att sin Sigrid &aring;terf&aring;. Och m&aring;ngen g&aring;ng upp&aring; &Auml;lvsborg sen man haver h&ouml;rt den r&ouml;sten ren, och denna r&ouml;sten man k&auml;nt igen </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Martyren 2592 5493 2006-06-03T11:00:08Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Martyren}} <div class="vers"><pre> Lyssna nu, jag vill berätta om en liten späd martyr som med Jesus i sitt hjärta blev ett ljus likt klippans fyr. Hon i söndagsskolan lärde älska Jesus frälsaren, och hon sjöng med ljus och glädje: Jag är glad, han är min vän. Uppå krogen hennes pappa sökte sin förnöjelse bland de gudsförgätna fäder, de som hemmen skövlade. Och en dag när lilla Anna sjöng en sång om barnens vän börjar fadern svära banna, frågar: vem har lärt dig den? Den jag lärt i söndagsskolan, svarar lilla Anna glad, där jag hört om Jesu kärlek och om ljusa änglars stad. Och nu fadern vredgad säger: Ej i söndagsskolan gå, och dig sådan dumhet lärer, jag skall då till döds dig slå. Söndag kom och lilla Anna modern frågar: Får jag gå till min kära söndagsskola och om Jesus höra få. Under tårar modern säger: Gärna Anna får du det, men kom hem förr`n pappa kommer, han är drucken som du vet. Förr än hon från skolan kommer pappa redan kommen var, frågar vredgad var hon varit. Anna säger: Pappa hör, jag har hört om Jesu kärlek. Jesus älskar pappa, men vill ej pappa älska Jesus och gå in i himmelen? Såsom skogens vilddjur ryter rusar fadern på sitt barn, slår det våldsamt, blodet flyter, ingen skonsamhet han har. Grannar komma nu och taga barnet halvdött ur hans hand, och till cellen drinkarn föres där han slås i starka band. I den sena natten vakar modern över barnet sitt Det på blodig bädd nu vilar. Snart hon lidandet är kvitt. Nu hon vaknar, viskar sakta: Gråt ej mamma ty jag går hem till barnavännen Jesus där jag min belöning får. Och min klänning som blev blodig då min pappa hårt mig slog skall jag ta och visa Jesus, att jag glad för honom dog. Hälsa pappa när han kommer ifrån krogen att jag ber att han möter mig hos Jesus och att han ej dricker mer. Nu hon slumrar för att vakna hemma hos sin bäste vän. Men den arme drinkarns hjärta räds för avskedshälsningen. I förtvivlans djupa vågor, förd av samvetskvalens flod, lider han likt skepp i lågor, sjunker ner vid klippans fot. I en nattlig syn han såg sig stå vid stranden av en flod, som ej gick att komma över, men på andra stranden stod med en blodig kjol i handen lilla Anna vinkande: Pappa kom till denna stranden, jag vill pappa hos mig se. Av en okänd hand han föres sakta över flodens brus till sin älskling, och hon viskar: Pappa här är fridens hus. Det var Jesus som dig förde. Han dig frälsar från all nöd. Fadern vaknar och förstår att Jesus frälsar ifrån död. Såsom solens stråle bryter genom cellens fönster in Jesu nåd och kärlek lyser in i fångens själ och sinn. Och om Jesu nåd han vittnar. Många hör det, tror därpå. Skall en gång i livets morgon Anna många kärvar få? </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Bröder vi har långt att gå 2593 5494 2006-06-03T11:10:37Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Bröder vi har långt att gå}} <div class="vers"><pre> Bröder vi har långt att gå över salta vatten och så finns Amer´ka invid andra stranden. Inte är det möjeligt? Ack jo, det är så fröjdeligt. Skada att Amer´ka, skada att Amer´ka ligga ska så långt ifrå´. Träden som på marken stå söta är som socker. Landet är av flickor fullt, dejeliga dockor. Inte är det möjeligt? Ack jo, det är så fröjdeligt. Skada att Amer´ka, skada att Amer´ka ligga ska så långt ifrå´. Önskar man sig en av dem får man strax en fyra fem Ut på mark och ängar växer engelska pengar. Inte är det möjeligt? Ack jo, det är så fröjdeligt. Skada att Amer´ka, skada att Amer´ka ligga ska så långt ifrå´. Höns och änder regna ner stekta gäss och ännu fler flyga in på bordet med kniv och gaffel i låret. Inte är det möjeligt? Ack jo, det är så fröjdeligt. Skada att Amer´ka, skada att Amer´ka ligga ska så långt ifrå´. Solen den går aldrig ner, släkt uti var mänska. Här är munterhet och sång, källare full av champagne. Inte är det möjeligt? Ack jo, det är så fröjdeligt. Skada att Amer´ka, skada att Amer´ka ligga ska så långt ifrå´. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Bredvid sin häst i gränden 2594 5495 2006-06-03T11:16:58Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Bredvid sin häst i gränden|Carl Boberg}} <div class="vers"><pre> Bredvid sin häst i gränden en gosse syntes stå; han strök sin vän på länden, de fröso båda två, ty dagens gyllne pilar ej värmde luften mer, med kvällens kalla ilar ett snöslask tyst föll ner. Med lass de kommo redan på morgonen till stan och båda stått alltsedan på öppen vedgårdsplan. Ty hästens grymme herre som just var gossens far till krogen gått dessvärre och dröjer ännu kvar. De sågo på varandra det var som hästen sagt du som är fri må vandra och se vad som har bragt vår herre att förgäta att vi stå båda här och inget har att äta och hungern oss förtär. Och gossen lydde trogen den stumme vännens blick och bävande till krogen att söka far han gick. Förskräckt han syntes glänta på dörren: Kom nu far, ty hemma de oss vänta och mörkret på oss tar. Stäng dörren, pojke, genast röt fadern rusig nu. Jag rår mig själv allenast se efter hästen du! Jag svarar själv för risken och pålle skall nog få traktering utav pisken så det skall undan gå. Med sorg i sena stunden gick gossen åter ned till hästen som stod bunden och frös och svalt och led. Ty vindens kalla byar igenom gränden flög och snön från hemska skyar i stora massor föll. Ännu en gång till krogen gick gossen. Kom nu far, ty annars genom skogen sig aldrig hästen tar. Han fryser så han skakar och utan hö han står och hemma mamma vakar och undrar hur det går. Följ gossen, sade alla som sutto inne nu. Vad lyster ni befalla? Tig bonde, vad vill du? Du är ju överlastad, och grälet snart tog slut ty gossens far blev kastad bland gatans drivor ut. Fast gossen honom hjälpte att uppå benen stå på nytt den druckne stjälpte, det var en sorglig stråt. Det tänkas kan förresten hur gången tog sig ut. Till genomfrusna hästen de kommo dock till slut. Nu värmdes djurets leder när drinkarn tömmen fick och under slag och eder det efter vägen gick till pinglet utav klockan som uti bringan satt förtonade i tjockan uti den mörka natt. Men snön den häftigt yrde och vinden tjöt kring dem och hur den druckne styrde de kommo aldrig hem. Det påstås att han stjälpte i drivan än en gång. När gossen honom hjälpte gick hästen därifrån. Alltnog, när andra dagen sin gryning syntes strö de gingo hela dagen att söka lik i snö, men först när stjärneblossen om kvällen tänt sin brand de funno lilla gossen höll troget faderns hand. Men längre in i skogen stod hästen ännu kvar i selen än så trogen fast kall och stel han var. Hans skarpa ögon lyste så hemskt i månens sken att starka karlar ryste i både märg och ben. Nu detta hemska drama på spriten skrivas bör därför I unga vänner, betänk er vad ni gör. Förbannad vare krogen som utspyr sådant gift. Det var så hemskt i skogen så mörkt och vålnadslikt. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Petter Jönssons amerikaresa 2595 5496 2006-06-03T11:21:54Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Petter Jönssons amerikaresa|Magnus Elmblad}} <div class="vers"><pre> Och Petter Jönsson han såg i Fäderneslandet att ämbetsmännen förstört det nordiska landet. Då blev han ledsen och tänkte: jäkeln anamma, jag tror jag kilar min väg och det med detsamma. Han tog sin plunta och stoppa matsäck i kistan, och av polisen hans namn blev uppsatt på listan. Ur vänstra ögat han strök bort tåren med vanten, tog Gud i hågen och gav sig ut på Atlanten. Han ville bort till det stora landet i väster där ingen kung finns och inga kitsliga präster, där man får sova och äta fläsk och potatis och sen med fettet kan smörja stövlarna gratis. Där ingen länsman törs stöta bonden för pannan, och renat brännvin kan fås för sex styver kannan, där mera pengar det finns än loppor i Trosa dit ville Petter och dit han styrde sin kosa. På skeppet stod han och liksom höll sig för magen förty hans själ var av mycken ångest betagen. Det stod ej till att gå ner och lägga sig heller, ty stormen blåser som bara hin om det gäller. Ett gudslån, (om man ej räknar oxstek och limpa) han ej fått i sig och våt han var som en simpa. Uti sitt förskinn han utgöt hela sin suckan och snyfta bittert: Ack, den som vore vid luckan. I våta kläder han stod vid masten och lipa. Det var så kallt så att magen började knipa. Då kom en båtsman, tog Petter Jönsson i nacken liksom en hundvalp och slängde opp en på backen. Där låg nu Petter och vattnet skvalade om en, och själv han trodde hans sista timme var kommen. Men båtsman skratta och ropte uti hans öra: Vad tusan skulle du på galejan att göra. Men stormen tystna och solen sken över skutan. Då vakna Petter och trilla ner i kajutan. Han tog en långsup, tog två, kröp ner under täcket, och på tre veckor han sen ej syntes på däcket. Först när Newyork på redden skutan låg inne kröp Petter fram, ack men magerlagd som en pinne. Med sorgsna blickar han mätte förskinnets stroppar och bad för Guds skull om några koleradroppar. I Castle Garden han slog sig ner vid sin kista och åt och drack så han kunde andan sin mista. Då bar han kistan och alltihop till en jude som sa: Mein herr, firti taler kan jak wohl bjude. Men Petter Jönsson till hamnen styrde sin kosa och dan därpå reste han tillbaka till Trosa. Och förr ska solen väl spricka sönder i kanten än Petter Jönsson far åter ut på Atlanten. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Kategori:Juridik 2596 5758 2006-06-06T18:12:07Z NERIUM 63 [[kategori:Topp]] [[es:Categoría:Derecho]] [[de:Kategorie:Recht]] [[en:Category:Law]] [[it:Categoria:Diritto]] [[nl:Categorie:Recht]] [[pl:Kategoria:Prawo]] [[pt:Categoria:Leis]] [[zh:Category:法律]] Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar 2597 5621 2006-06-03T21:24:37Z Fred chessplayer 74 /* 5 § */ format ::::: '''Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar''' ::::: ''SFS nr: 1976:100 ::::: ''Departement/myndighet: Näringsdepartementet ::::: ''Utfärdad: 1976-03-11 ::::: ''Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:1141 == 1 § == Bestämmelserna i 1 § första och tredje styckena lagen ([[1970:498]]) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar äger motsvarande tillämpning i fråga om mellanstatlig organisations vapen, flagga, emblem, benämning eller förkortning för benämning i den utsträckning som framgår av bilaga till denna förordning. Avbildning av vapen, flagga eller emblem skall av patent- och registreringsverket publiceras i verkets registreringstidning för varumärken. == 2 § == Fråga om sådant tillstånd att använda svensk officiell beteckning som avses i mönsterskyddslagen (1970:485) och lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar prövas 1. av Patent- och registreringsverket såvitt gäller statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning, annan beteckning, som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger mönstret eller kännetecknet en officiell karaktär, eller beteckning som lätt kan förväxlas med de nu angivna, 2. av vederbörande länsstyrelse såvitt gäller landskaps-, läns-, härads- eller därmed jämförligt vapen eller beteckning som lätt kan förväxlas med sådant vapen, och 3. av fullmäktige i vederbörande kommun eller nämnd som kommunfullmäktige bestämmer såvitt gäller annat kommunalt vapen eller beteckning som lätt kan förväxlas med sådant vapen. Behörig länsstyrelse i fråga om landskapsvapen är länsstyrelse som har sitt säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län som innehåller den största delen av landskapet. Före avgörande av ärende om landskapsvapen skall samråd äga rum med annan länsstyrelse som ärendet rör. Förordning (1994:408). == 3 § == Ansökan om tillstånd som avses i 2 § göres skriftligen. Ansökningshandlingen skall innehålla 1. sökandens namn eller firma samt adress, 2. tydlig uppgift om det mönster eller kännetecken som ansökningen avser, 3. uppgift om de varuslag eller tjänster för vilka mönstret eller kännetecknet skall användas eller om de förhållanden under vilka statsvapen eljest skall användas i näringsverksamhet, 4. de skäl som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Till ansökningshandlingen skall fogas tydlig avbildning av mönstret eller kännetecknet i minst tre exemplar. == 4 § == På begäran av myndighet som prövar ansökan enligt denna förordning skall riksarkivet yttra sig i ärendet. Ansökan får ej bifallas utan att sådant yttrande har inhämtats, om icke ärendet uppenbarligen saknar heraldiskt intresse. För yttrande som avses i första stycket skall den som har ansökt om tillstånd erlägga en avgift på 600 kronor till riksarkivet. Avgiften skall erläggas i förskott inom viss av riksarkivet förelagd tid vid påföljd att ansökningen annars anses förfallen. Riksarkivet skall erhålla avskrift av beslut rörande ansökan, över vilken riksarkivet yttrat sig. Förordning (1983:265). == 5 § == Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt 2 § 1. För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 3 skall tillämpas. Förordning (1994:408). === 5 a § === Patent- och registreringsverkets samt länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen. Förordning (1998:1141). == Bilaga == Förteckning över mellanstatliga organisationer som avses i 1 § förordningen ________________________________________________________________________ Organisation Förordnandet i 1 § förordningen avser organisationens flagga | benämning | och/eller | och/eller | Anmärkningar emblem | förkortning | ________________________________________________________________________ Afrikas och Madagaskars gemensamma organisation (OCAM) x Afrikas och Madagaskars organisation för industriell äganderätt (OAMPI) x Afrikas organisation för skydd av den intellektuella äganderätten (A.I.P.O.) x x Arabländernas gemensamma organisation för kommunikationer via satellit (ARABSAT) x x Beneluxländernas byrå för mönster och modeller (BBTM, BBDM) x x Beneluxländernas varumärkesbyrå (BMB, BBM) x x De förenade internationella byråerna för skydd av den intellektuella äganderätten (BIRPI) x x Europarådet x Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM, EAEC,CEFA) x x Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC, CEE, EWG, EEG, EF) x Europeiska gemenskapernas kommission x Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA, AELE) x x Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA, ECSC, EGKS, CEGS, EKSF) x Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) x x Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (EUROCONTROL) x x Europeiska patentorganisationen (EPO, OEB) x x Europeiska patentverket (EPA, EPO, OEB) x x Europeiska post- och telekonferensen (CEPT) x x Europeiska rymdorganet (ESA) x x Europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) x x Förenta nationernas barnfond (UNICEF) x x Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO, OAA) x x Förenta nationernas organisation för undervisning, vetenskap och kultur (UNESCO) x x Internationella arbetsorganisationen (ILO, OIT) x Internationella atomenergiorganet (IAEA, AIEA) x Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO, OACI) x x Internationella finansieringsbolaget (IFC, SFI, CFI) x x Internationella jordbruksutvecklings- fonden (IFAD, FIDA) x x Internationella kriminalpolis- organisationen (ICPO, OIPC, INTERPOL) x x Internationella olivoljerådet (IOOC, COI) x x Internationella organisationen för ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt samarbete på den elektro- tekniska industrins område (INTERELECTRO) x x Internationella organisationen för maritima telekommunikationer via satellit (INMARSAT) x x Internationella regleringsbanken (BIS, BRI) x Internationella rådet för vin och vinodling (O.I.V.) x x Internationella sjöfartsorganisa- tionen (IMO, OMI) x x Förkortningen IMO skyddas dock inte i för- hållande till varu- märkesrättig- heter som registrerats före den 24 oktober 1982 Internationella telesatellitorganisa- tionen (INTELSAT) x x Internationella utställningsbyrån (BIE) x Internationella utvecklingsfonden (IDA, AIF) x x Internationella valutafonden (INTERFUND) x x Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, även kallad Världsbanken (IBRD, BIRD, BIRF) x x Latinamerikanska frihandelssamman- slutningen (LAFTA, ALALE, ALALC) x Mellanstatliga byrån för informations- behandling (IBI, BII, OII, UII) x x Meteorologiska världsorganisationen (WMO, OMM) x x Nordiska ministerrådet x Organisationen för petroleum- exporterande länder (OPEC) x Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (SEV, CMEA, CAEM) x x Samväldessekretariatet x Unionen för skydd av växtförädlings- produkter (UPOV) x Världshälsoorganisationen (WHO, OMS) x x Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO, OMPI) x x Världspostföreningen (UPU) x x Världsturismorganisationen (OMT, WTO, BTO) x x Förordning (1997:89). == Källa == * http://riksdagen.se, rixlex -- se [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1976%3A100&RUB=&ORG=] [[Kategori:Lagar och författningar]] Kategori:Lagar 2598 5617 2006-06-03T21:17:39Z Fred chessplayer 74 kategori ersatt av Kategori:Lagar och författningar Kategorin ersatt av [[:Kategori:Lagar och författningar]] Brottsbalken, första avdelningen 2599 6091 2006-06-26T23:23:50Z Fred chessplayer 74 /* § 7 */ format [[Brottsbalken]], FÖRSTA AVDELNINGEN: Allmänna bestämmelser ==Kapitel 1 -- Om brott och brottspåföljder== === § 1 === Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet. Lag (1994:458). === § 2 === En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Lag (1994:458). === § 3 === Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Lag (1988:942). === § 4 === Om användningen av straffen gäller vad i bestämmelserna om de särskilda brotten är stadgat samt vad därutöver är särskilt föreskrivet. Övriga påföljder får, enligt vad därom är föreskrivet, tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten. Lag (1988:942). === § 5 === Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter. Om förhållandet mellan fängelse samt villkorlig dom och skyddstillsyn föreskrivs i 30 kap. 1 §. Lag (1988:942). === § 6 === För brott som någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas till påföljd. Lag (1988:942). === § 7 === har upphävts genom lag (1988:942). === § 8 === Förutom påföljd kan brott, enligt vad därom är stadgat, föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, så ock medföra skyldighet att gälda skadestånd. Lag (1986:118). == Kapitel 2 -- Om tillämpligheten av svensk lag== === § 1 === För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller, om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket. Lag (1972:812). === § 2 === För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts # av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige, # av utlänning utan hemvist i Sverige, som efter brottet blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här i riket eller som är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare och finns här, eller # av annan utlänning som finns här i riket och på brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader. Första stycket gäller inte, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. I fall som avses i denna paragraf får inte dömas till påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är stadgat för brottet enligt lagen på gärningsorten. De inskränkningar av svensk domsrätt som anges i andra och tredje styckena gäller inte för brott som avses i 6 kap. 1-–6 §§, 8 § tredje stycket och 12 § eller försök till sådana brott, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Lag (2005:90). === § 3 === För brott som begåtts utom riket döms även i annat fall än som avses i 2 § efter svensk lag och vid svensk domstol, 1. om brottet förövats på svenskt fartyg eller luftfartyg, eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg, 2. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning, 3. om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten eller som tillhör Polisens utlandsstyrka, 3 a. om brottet har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför gränsöverskridande arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt, 4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän inrättning, 5. om brottet begåtts inom område som ej tillhör någon stat och förövats mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot utlänning med hemvist i Sverige, 6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, penningförfalskning, försök till sådana brott, folkrättsbrott, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök till sådant brott samt brott som avses i 5 § samma lag, eller 7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver. Lag (2003:149). ==== § 3 a ==== Även i annat fall än som avses i 1--3 §§ dömes för brott efter svensk lag och vid svensk domstol enligt vad som föreskrives i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Lag (1976:20). === § 4 === Brott anses begånget där den brottsliga handlingen företogs, så ock där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava fullbordats. === § 5 === Åtal för brott, som inom riket begåtts å utländskt fartyg eller luftfartyg av utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen å fartyget eller eljest medföljde detsamma mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse, må ej väckas utan att förordnande därom meddelas av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Åtal för brott, som förövats utom riket, får väckas endast efter förordnande enligt första stycket. Åtal får dock väckas utan ett sådant förordnande, om brottet är osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om brottet begåtts 1. å svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å sådant fartyg, 2. av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig, 3. vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten eller som tillhör Polisens utlandsstyrka, 4. i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen som utför gränsöverskridande arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt, 5. i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller 6. av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse. Lag (2000:646). ==== § 5 a ==== Har fråga om ansvar för gärning prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen förövats eller i främmande stat som har tillträtt någon av de överenskommelser som anges i fjärde stycket, får den tilltalade inte här i riket lagföras för samma gärning, 1. om han har frikänts från ansvar, 2. om han har förklarats skyldig till brottet utan att påföljd har ådömts, 3. om ådömd påföljd har verkställts i sin helhet eller verkställigheten pågår, eller 4. om ådömd påföljd har bortfallit enligt lagen i den främmande staten. Första stycket gäller inte i fråga om brott som avses i 1 § eller 3 § 4, 6 eller 7 såvida inte lagföringen i den främmande staten har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen överlämnats eller utlämnats från Sverige för lagföring. Om en fråga om ansvar för en gärning har prövats genom en dom meddelad i en främmande stat och om det inte finns hinder mot lagföring på grund av vad som förut sagts i denna paragraf, får åtal för gärningen väckas här i riket endast efter förordnande av regeringen eller den som regeringen bemyndigat. De överenskommelser som avses i första stycket är 1. den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar, 2. den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål, 3. konventionen den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen, 4. protokollet den 27 september 1996 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen, 5. konventionen den 26 maj 1997 om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen, 6. konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985, 7. konventionen den 25 maj 1987 mellan Europeiska gemenskapernas medlemsstater om förbud mot dubbel lagföring, och 8. andra protokollet den 19 juni 1997 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen. Har ett brott begåtts delvis här i riket och delvis också inom den medlemsstats territorium där domen meddelats, skall första stycket tillämpas om gärningen omfattas av de överenskommelser som anges i fjärde stycket 3-5 eller 8 eller om domen meddelats av stat som tillträtt en överenskommelse som anges i fjärde stycket 6 eller 7. Lag (2003:1157). === § 6 === Dömes någon här i riket till ansvar för gärning för vilken han utom riket har ådömts påföljd, skall vid bestämmande av påföljd skälig hänsyn tagas till vad han undergått utom riket. Finnes böter eller fängelse böra ådömas och har han utom riket ådömts frihetsberövande påföljd, skall vad han undergått därav till fullo tillgodoräknas honom vid påföljdens bestämmande. I fall som avses i första stycket må dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat eller ock påföljd helt eftergivas. Lag (1972:812). === § 7 === I fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet skola, utöver vad i detta kapitel sägs, iakttagas de begränsningar som följa av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, av överenskommelse med främmande makt. ==== 7 a § ==== Har en utlänning begått brott i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattat allmän ställning hos annan stat eller mellanfolklig organisation, får åtal för brottet väckas endast efter förordnande av regeringen. Vad som nu har sagts gäller inte om gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt sökt dölja i vilken egenskap han har handlat. Lag (1985:518). ==== 7 b § ==== En utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, får åtalas för brott som han eller hon har begått under sin vistelse här endast efter förordnande av regeringen. Vad som sägs i första stycket gäller även för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Lag (2004:1000). === § 8 === Det finns särskilda bestämmelser om överlämnande och utlämning för brott. Villkor som uppställts vid överlämnande eller utlämning från en annan stat till Sverige skall gälla här. Lag (2003:1157). [[Kategori:Lagar och författningar]] Brottsbalken, andra avdelningen 2600 6093 2006-06-26T23:27:09Z Fred chessplayer 74 /* Kapitel 7 -- Om brott mot familj */ överskfiter [[Brottsbalken]] -- ANDRA AVDELNINGEN: Om brotten == Kapitel 3 -- Om brott mot liv och hälsa == === 1 § === Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid. === 2 § === Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år. ===3 § === Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år. ===4 §=== har upphört att gälla genom lag (1974:596). ===5 §=== Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393). ===6 § === Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (1988:2). ===7 § === Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348). === 8 § === Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348). === 9 § === Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år. ===10 § === Om brott, som i 7--9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs. Lag (1991:679). ===11 § === För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som ej är ringa, så ock för stämpling till mord, dråp eller grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1991:679). ===12 § === Vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Angivelse från målsäganden krävs dock inte om brottet riktar sig mot någon som inte har fyllt arton år. Lag (2003:408). == Kapitel 4 -- Om brott mot frihet och frid == ===1 § === Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år. Lag (1998:393). ====1 a §==== Den som, i annat fall än som avses i 1 §, med användande av olaga tvång eller vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd med en person, och därigenom tar kontroll över personen, i syfte att personen skall 1. utsättas för brott enligt 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 §, utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål, 2. utnyttjas i krigstjänst eller tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd, 3. utnyttjas för avlägsnande av organ, eller 4. på annat sätt utnyttjas i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år. Detsamma gäller den som i sådant syfte som anges i första stycket, 1. till annan för över kontrollen över en person, eller 2. från annan tar emot kontrollen över en person. Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år skall dömas för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första–tredje styckena mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Lag (2005:90). ===2 §=== Den som i annat fall än som sägs i 1 eller 1 a § för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst tio år. Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2002:436). ===3 §=== Har upphävts genom lag (2004:406). ===4 §=== Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt. Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr. ====4 a § ==== Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845). ===5 §=== Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207). ===6 §=== Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik,annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år. ===7 § === Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207). ===8 § === Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller telemeddelande, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år. (Lag 1993:601). ===9 § === Den som, utan att fall är för handen som i 8 § sägs, olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under lås eller eljest tillslutet, dömes för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år. ====9 a §==== Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1975:239). ==== 9 b §==== Om någon anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att bryta telehemlighet på sätt som sägs i 8 § eller att utföra brott som sägs i 9 a §, dömes för förberedelse till sådant brott till böter eller fängelse i högst två år, om han ej är förfallen till ansvar för fullbordat brott. Lag (1975:239). ====9 c §==== Den som i annat fall än som sägs i 8 och 9 §§ olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Med upptagning avses härvid även uppgifter som är under befordran via elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas för automatisk databehandling. Lag (1998:206). ===10 § === För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, människohandel eller olaga frihetsberövande och för underlåtenhet att avslöja sådant brott döms till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till olaga tvång som är grovt eller till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa. Lag (2004:406). ===11 § === Hemfridsbrott eller olaga intrång som ej är grovt, olovlig avlyssning som icke förövats å allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som icke förövats å allmän plats eller intrång i förvar må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Detsamma skall gälla olaga tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (1975:239). == Kapitel 5 -- Om ärekränkning == ===1 § === Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar. ===2 § === Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada. === 3 § === Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter. Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. === 4 § === Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne. ===5 § === Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser # förtal och grovt förtal, # förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, # förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller # förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes homosexuella läggning. Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare. Innebär brott som avses i 1-3 §§, att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat därtill. Lag (2005:437). == Kapitel 6 -- Om sexualbrott == === 1 § === Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd. Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90). ===2 §=== Den som, i annat fall än som avses i 1 § första stycket, genom olaga tvång förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling, döms för sexuellt tvång till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 § andra stycket med en person under de förutsättningar i övrigt som anges där. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt sexuellt tvång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90). ===3 § === Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet. Lag (2005:90). ===4 § === Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen skall svara på grund av en myndighets beslut. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90). ===5 §=== Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år. Lag (2005:90). ===6 §=== Den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§ med ett barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90). ===7 § === Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för samlag med avkomling till fängelse i högst två år. Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med sitt helsyskon, döms för samlag med syskon till fängelse i högst ett år. Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt. Lag (2005:90). ===8 § === Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Är brottet grovt, döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Lag (2005:90). ===9 §=== Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för köp av sexuell handling av barn till böter eller fängelse i högst två år. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2005:90). ===10 §=== Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet. Lag (2005:90). ===11 §=== Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2005:90). === 12 § === Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år. Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2005:90). ===13 §=== Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för en gärning som begås mot någon under en viss ålder skall dömas även den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den åldern. Lag (2005:90). ===14 §=== Den som har begått en gärning enligt 5 § eller 6 § första stycket mot ett barn under femton år eller enligt 8 § första stycket eller 10 § första stycket, skall inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt. Lag (2005:90). ===15 §=== För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller i fråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant brott. Lag (2005:90). == Kapitel 7 -- Om brott mot familj == ===1 §=== Ingår den som är gift nytt äktenskap eller ingår ogift äktenskap med den som är gift, dömes för tvegifte till böter eller fängelse i högst två år. Om den som är partner i ett registrerat partnerskap ingår äktenskap, dömes för olovligt ingående av äktenskap till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1994:1119). ===1 a §=== Om den som redan är gift eller partner i ett registrerat partnerskap låter registrera partnerskap, dömes för olovligt partnerskap till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller om någon annan låter registrera partnerskap trots att hans eller hennes partner redan är gift eller partner i ett registrerat partnerskap. Lag (1994:1119). ===2 § === har upphört att gälla genom lag (1973:648). ===2 § /Träder i kraft I:2006-07-01/ === Den som, vid annans adoption av en person under arton år, genom olaga tvång eller vilseledande eller genom att utlova eller ge otillbörlig ersättning utverkar samtycke eller tillstånd till en sådan adoption, döms för otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2006:274). ===3 §=== Den som understicker eller förbyter barn eller eljest genom att avgiva oriktig anmälan till myndighet eller underlåta anmälan tillvällar sig eller annan falsk familjeställning eller berövar annan hans rätta familjeställning, dömes för förvanskande av familjeställning till böter eller fängelse i högst två år. ===4 §=== Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortför barnet eller om den som skall ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt. Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt. Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, skall gärningsmannen dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207). ===5 § /Upphör att gälla U:2006-07-01/=== För försök till förvanskande av familjeställning eller egenmäktighet med barn som är grovt döms till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1993:207). ===5 § /Träder i kraft I:2006-07-01/=== För försök till otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn, förvanskande av familjeställning eller egenmäktighet med barn som är grovt döms till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (2006:274). ===6 §=== Egenmäktighet med barn må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Lag (1973:648). == Kapitel 8 -- Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott == ===1 §=== Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. ===2 §=== Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. ===3 §=== har upphävts genom lag (1987:791). ===4 §=== Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om tillgreppet skett efter intrång i bostad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Lag (1988:2). ===5 §=== Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år. Detsamma skall gälla om någon med sådant våld eller hot tvingar annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Är förfarande som avses i första stycket med hänsyn till våldet, hotet eller omständigheterna i övrigt av mindre allvarlig art, dömes dock ej för rån utan för annat brott som förfarandet innefattar. Lag (1975:1395). ===6 §=== Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grovt rån dömas till fängelse, lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller om han eljest visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning. ===7 §=== Tager och brukar någon olovligen motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel, som tillhör annan, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt vad förut i detta kapitel är sagt, för tillgrepp av fortskaffningsmedel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. ===8 §=== Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något. Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år. ===9 §=== Rubbar man olovligen annans besittning för att själv taga sig rätt, dömes för självtäkt till böter eller fängelse i högst sex månader. ===10 §=== Avleder någon olovligen elektrisk kraft, döms för olovlig kraftavledning till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207). ===11 §=== Tager någon i skog eller mark olovligen sådant som avses i 12 kap. 2 § andra stycket och är ej brottet enligt vad där sägs att anse som åverkan, skall vad i detta kapitel är stadgat angående tillgrepp äga tillämpning. Gör någon intrång i annans besittning av fastighet, såsom genom att olovligen anbringa eller bryta stängsel, bygga, gräva, plöja, upptaga väg eller låta kreatur beta, eller skiljer någon obehörigen annan från besittning av fastighet eller del därav, skall vad i 8 och 9 §§ sägs om egenmäktigt förfarande eller självtäkt äga tillämpning. ===12 §=== För försök eller förberedelse till stöld, grov stöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovlig kraftavledning, så ock för stämpling till eller underlåtenhet att avslöja rån eller grovt rån dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Skulle tillgrepp av fortskaffningsmedel, om brottet fullbordats, hava varit att anse som ringa, må dock ej dömas till ansvar som nu sagts. ===13 §=== Har annat i detta kapitel angivet brott än grov stöld, rån eller grovt rån förövats mot 1. någon som inte endast tillfälligt sammanbodde med gärningsmannen, 2. make, den som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag, syskon, svåger eller svägerska eller 3. någon annan som på liknande sätt är närstående till gärningsmannen, får åklagaren väcka åtal endast om målsäganden har angett brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Vid tillämpning av vad nu sagts skall med gärningsman likställas annan som medverkat vid brottet och den som gjort sig skyldig till häleri eller häleriförseelse. Lag (1987:791). == Kapitel 9 -- Om bedrägeri och annan oredlighet == 1 § Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan. Lag (1986:123). 2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Begagnar sig någon av husrum, förtäring, transport, tillträde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning, och gör han ej rätt för sig, dömes, vare sig han vilseleder någon eller ej, för bedrägligt beteende. Detta gäller dock icke, om gärningen avser värde, som ej är ringa, och om den i övrigt är sådan som sägs i 1 §. Lag (1976:1139). 3 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt bedrägeri dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Lag (1976:1139). 3 a § Den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder ett bidrag eller utnyttjar en förmån som finansieras över eller på annat sätt påverkar Europeiska gemenskapernas budgetar för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för, döms för subventionsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Lag (1999:197). 4 § Den som medelst olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är, dömes, om ej brottet är att anse såsom rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. 5 § Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år. För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1986:123). 6 § Den som 1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott, 2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, eller 3. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran döms för häleri till fängelse i högst två år. För häleri döms likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott. Är brott som anges i första eller andra stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1999:164). 6 a § Den som 1. otillbörligen främjar möjligheterna för annan att tillgodogöra sig egendom som härrör från brottsligt förvärv eller värdet av sådan egendom, eller 2. med uppsåt att dölja egendomens ursprung medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom som härrör från brottsligt förvärv döms för penninghäleri till fängelse i högst två år. För penninghäleri döms också den som, i annat fall än som anges i första stycket, otillbörligen medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom, om åtgärden är ägnad att dölja att annan har berikat sig genom brottslig gärning. Är brott som anges i första eller andra stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1999:164). 7 § Är brott som avses i 6 § att anse som ringa, döms för häleriförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader. För häleriförseelse skall också dömas den som 1. i annat fall än som avses i 6 § andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott, 2. i fall som avses i 6 § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller 3. på sätt som anges i 6 § första stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förövades. Lag (1991:451). 7 a § Är brott som avses i 6 a § att anse som ringa, döms för penninghäleriförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader. För penninghäleriförseelse skall också dömas den som 1. i fall som avses i 6 a § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller 2. i fall som avses i 6 a § andra stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att annan berikat sig genom brottslig gärning. Lag (1999:164). 8 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1970:414). 9 § Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada, döms såsom i första stycket sägs. Är brott, som i denna paragraf sägs, grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1993:207). 10 § Mottager någon, för användning såsom påtryckningsmedel vid krav, handling som är falsk, upprättad för skens skull eller eljest oriktig eller ock check utan täckning, dömes för ockerpantning till böter eller fängelse i högst två år. 11 § För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, utpressning, ocker, grovt häleri eller grovt penninghäleri och för stämpling till grovt häleri eller grovt penninghäleri döms till ansvar enligt bestämmelserna i 23 kap. Vad som anges i 23 kap. 3 § skall dock inte gälla i fråga om försök till utpressning. Såsom för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri dömes den som för att bedraga försäkringsgivare eller eljest med bedrägligt uppsåt skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma skall gälla, om någon med uppsåt som nyss sagts söker åstadkomma sådan skada. Har han innan skadan inträtt frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, skall han vara fri från ansvar. Lag (2001:780). 12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt skall gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grovt bedrägeri. Bedrägeri eller bedrägligt beteende, som består i att någon gjort avtalsstridigt uttag på eget kredit- eller tillgångskonto, och bedrägligt beteende, som avses i 2 § andra stycket, får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1994:1411). == Kapitel 10 -- Om förskingring och annan trolöshet == 1 § Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år. 2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för undandräkt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 3 § Om brott som i 1 § sägs är att anse som grovt, skall för grov förskingring dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen missbrukat ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. 4 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, med egendom, som han har i besittning men vartill ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller eljest tillkommer annan, vidtager åtgärd varigenom egendomen frånhändes den andre eller denne annorledes berövas sin rätt, dömes för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst två år. 5 § Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta ekonomisk angelägenhet eller självständigt handha kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som har sagts nu gäller inte, om gärningen är belagd med straff enligt 1--3 §§. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller tillfogat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada. Missbrukar någon, som fått till uppgift att sköta rättslig angelägenhet för någon annan, till förfång för huvudmannen sin förtroendeställning, döms han enligt första stycket, även om angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art. Lag (1986:123). 6 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, genom missbruk av behörighet att i annans ställe företaga rättshandling skadar denne eller med missbruk av behörighet att göra gällande skuldebrev eller dylik handling kräver vad annan tillkommer, dömes för behörighetsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon fordrar betalning jämlikt handling som ej blivit utgiven eller för gäld som redan är gulden eller ock kräver att utfå gods som han redan bekommit eller mot krav åberopar kvitto som icke utgivits. 7 § Om någon olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet, döms han för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma skall gälla, om innehavaren av en fastighet brukar denna till men för annans rätt till den genom att olovligen bygga, gräva, plöja, ta upp väg, låta kreatur beta eller vidta någon annan dylik åtgärd. Är brott enligt första stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207). 8 § Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, dömes för fyndförseelse till böter. Underlåter man att fullgöra sådan skyldighet med uppsåt att tillägna sig godset eller förfar man eljest med godset på sätt i 4 § sägs, skall gälla vad där är stadgat. 9 § För försök till förskingring, grov förskingring eller trolöshet mot huvudman dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. 10 § Vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt skall gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grov förskingring och sådan trolöshet mot huvudman som är att anse som grov. Undandräkt, olovligt förfogande eller olovligt brukande beträffande egendom, som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal om hyra av egendomen eller avtal enligt vilket äganderätten skall övergå först sedan betalning erlagts, eller som gärningsmannen annars innehar på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1994:1411). == Kapitel 11 -- Om brott mot borgenärer m.m. == 1 § Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han skall komma på obestånd. För oredlighet mot borgenärer döms också en gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång. Detsamma skall gälla, om en gäldenär i otillbörligt syfte underlåter att, så långt möjligt, medverka till att tillgång i utlandet som ingår i konkursen ställs till konkursförvaltningens förfogande, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka. Om brottet är grovt, döms för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2005:242). 2 § En gäldenär som vid konkurs, skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) eller förhandling om offentligt ackord uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, döms, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet, för försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i högst två år. För försvårande av exekutiv förrättning döms också en gäldenär som i samband med annan exekutiv förrättning uppsåtligen åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättning tas i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet. Om ett förtigande eller en oriktig uppgift enligt första stycket är utan betydelse för saken, eller om gäldenären vid konkurs hade rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne, skall han eller hon inte dömas till ansvar. Om ett brott som avses i denna paragraf har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms för grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Lag (2005:242). 3 § Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhetsställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Vad som nu sagts skall gälla även om gärningsmannen inte insåg men hade skälig anledning anta att han var på obestånd eller att påtaglig fara förelåg för att han skulle komma på obestånd. Lag (2005:242). 4 § Den som, då han eller hon är på obestånd, gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, döms, om åtgärden medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt, för otillbörligt gynnande av borgenär till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon som är på obestånd i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än som nyss sagts och detta medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt. En gäldenär, som för att främja ackord i hemlighet lämnar eller utlovar betalning eller annan förmån, döms också för otillbörligt gynnande av borgenär. Lag (2005:242). 5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet. Lag (2005:242). 6 § För försök till oredlighet mot borgenärer enligt 1 § första stycket eller försök till sådan oredlighet enligt 1 § andra stycket som innebär att tillgång bortförs ur riket döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller i fall då sådant brott som nu har angetts skall bedömas som grov oredlighet mot borgenärer. Lag (2005:242). 7 § Begår den som är i en gäldenärs ställe en gärning, för vilken ansvar för gäldenär är föreskrivet i detta kapitel, skall han dömas såsom om han själv vore gäldenär. Borgenär som i fall som avses i 4 § tar eller låter åt sig utlova betalning, säkerhet eller annan förmån, döms för medverkan till brottet endast om han brukar otillbörligt hot eller otillbörligt löfte om förmån eller handlar i hemligt samförstånd med gärningsmannen. Lag (1986:43). 8 § Vårdslöshet mot borgenärer får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2005:242). == Kapitel 12 -- Om skadegörelsebrott == 1 § Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (2003:857). 2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter. Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. 3 § Om brott som i 1 § sägs är att anse som grovt, skall för grov skadegörelse dömas till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om av gärningen kommit synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest är synnerligen kännbar. 4 § Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg till böter. 5 § För försök eller förberedelse till grov skadegörelse och försök till skadegörelse samt för underlåtenhet att avslöja grov skadegörelse, döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Lag (2003:857). 6 § Åverkan eller tagande av olovlig väg må, om brottet endast förnärmar enskilds rätt, åtalas av åklagare allenast om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt. == Kapitel 13 -- Om allmänfarliga brott == 1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år. Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207). 2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov mordbrand dömas till fängelse på viss tid, lägst sex och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller eljest inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. 3 § Den som åstadkommer explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för allmänfarlig ödeläggelse till fängelse, lägst två och högst åtta år. Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst sex och högst tio år, eller på livstid. Lag (1993:207). 4 § Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft. 5 § Är brott som i 4 § sägs att anse som grovt, skall för grovt sabotage dömas till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara för rikets säkerhet, för flera människoliv eller för egendom av särskild betydenhet. 5 a § Den som genom olaga tvång bemäktigar sig eller ingriper i manövreringen av 1. ett luftfartyg, 2. ett fartyg, som används i civil yrkesmässig sjöfart för befordran av gods eller passagerare, bogsering, bärgning, fiske eller annan fångst, eller 3. en buss, en tung lastbil eller ett maskindrivet spårfordon på järnväg, spårväg eller tunnelbana, som används i förvärvsverksamhet för befordran av gods eller passagerare, döms för kapning till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som genom olaga tvång bemäktigar sig en plattform i havet som är avsedd för verksamhet för utforskning eller utvinning av naturtillgångar eller för något annat ekonomiskt ändamål. Den som i annat fall 1. förstör eller allvarligt skadar ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller ett luftfartyg i trafik, eller 2. vidtar en åtgärd som är ägnad att framkalla fara för säkerheten för ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller för ett luftfartygs säkerhet under flygning döms för sjö- eller luftfartssabotage till fängelse i högst fyra år. Är brott som i första eller andra stycket sägs att anse som grovt, dömes till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art. Lag (2003:149). 5 b § Den som 1. använder allvarligt våld eller hot om sådant våld mot någon som befinner sig på en flygplats som är öppen för internationell trafik, 2. förstör eller allvarligt skadar en anordning, som hör till en sådan flygplats eller som används för flygplatsens trafik, eller ett luftfartyg, som inte är i trafik men är uppställt på flygplatsen, eller 3. med användande av våld eller hot om våld omintetgör verksamhet som bedrivs på en sådan flygplats, döms, om gärningen är ägnad att framkalla fara för flygplatsens funktion eller för säkerheten vid denna, för flygplatssabotage till fängelse i högst fyra år. Är brottet att anse som grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (1990:416). 6 § Den som av oaktsamhet, genom att umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller på annat sätt, vållar 1. brand eller ofärd som avses i 1, 2 eller 3 § eller framkallar fara för det, 2. skada eller hinder som avses i 4 § eller 3. skada som avses i 5 a § andra stycket 1 eller 5 b § första stycket 2 döms för allmänfarlig vårdslöshet till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år. Lag (1990:416). 7 § Om någon framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom, dömes för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada annan till liv eller hälsa eller om många människor utsatts för fara. 8 § Framkallar någon allmän fara för djur eller växter medelst gift eller genom att överföra eller sprida elakartad sjukdom eller genom att sprida skadedjur eller ogräs eller på annat dylikt sätt, dömes för förgöring till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada eller om egendom av betydande värde utsatts för fara. 8 a § har upphävts genom lag (1998:809). 9 § Begår någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1998:809). 10 § Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, vid handhavande av eld, sprängämne eller gift eller annorledes framkallat fara för brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller allmän fara som avses i 7 eller 8 § och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja allmänfara till böter eller fängelse i högst ett år. 11 § Om någon som har ådragit sig ansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a § andra stycket 2 eller 5 b § första stycket 2 eller 3, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan avsevärd olägenhet har uppkommit, får han dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är för gärningen ej föreskrivet svårare straff än fängelse i ett år, skall han ej dömas till ansvar. Lag (1998:809). 12 § För försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till förgöring, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1990:416). == Kapitel 14 -- Om förfalskningsbrott == 1 § Den som, genom att skriva annan, verklig eller diktad, persons namn eller genom att falskeligen förskaffa sig annans underskrift eller annorledes, framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. Såsom urkund anses protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller eljest är av betydelse såsom bevis, så ock legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke. 2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som ringa, skall för förvanskning av urkund dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid bedömande huruvida brottet är ringa skall särskilt beaktas, om urkunden är av mindre vikt, såsom kassakvitto, kontramärke eller dylikt mottagningsbevis, eller om gärningen skett för att förhjälpa någon till hans rätt. 3 § Om brott som i 1 § sägs är att anse som grovt, skall för grov urkundsförfalskning dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om förfalskningen avsett myndighets arkivhandling av vikt eller urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen, såsom obligation, aktiebrev eller inteckningshandling, eller om gärningen eljest var av särskilt farlig art. 4 § Den som förstör, gör obrukbar eller undanskaffar urkund, över vilken han vid tillfället ej äger så förfoga, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende och brottet ej är att anse som bokföringsbrott, för undertryckande av urkund till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1982:150). 5 § Om någon utan lov anbringar eller eljest förfalskar annans namnteckning eller signatur på alster av konst eller brukskonst eller på annat dylikt verk och därigenom giver sken av att denne bestyrkt sig vara upphovsman till verket, dömes för signaturförfalskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1970:489). 6 § Den som eftergör inom eller utom riket gällande penningsedel eller mynt eller på annat sätt förfalskar sedel eller mynt, döms för penningförfalskning till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Första stycket tillämpas även i fråga om penningsedel eller mynt som beslutats för utgivning men som ännu inte är gällande. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst två och högst åtta år. Lag (2001:31). 6 a § Den som anskaffar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar eller tar annan liknande befattning med falsk penningsedel eller falskt mynt som avses i 6 §, med uppsåt att det förfalskade skall prånglas ut, döms för olovlig befattning med falska pengar till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2001:31). 7 § Eftergör någon gällande frimärke, beläggningsstämpel eller annat offentligt eller för allmänheten avsett inländskt eller utländskt värdemärke eller ock offentlig inländsk eller utländsk kontroll märkning på mått, vikt, vara, handling eller annat, eller anbringar någon falskt sådant märke eller falskeligen äkta märke eller förfalskar någon eljest sådant märke eller det märkta, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för märkesförfalskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. 8 § Om någon falskeligen anbringar märke eller annat föremål som kan tagas för gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller ock flyttar, borttager, skadar eller förstör sådant märke, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. 9 § Den som åberopar falsk urkund, utbjuder eller håller till salu verk med falsk signatur, utprånglar falsk sedel eller falskt mynt, begagnar falskt värde- eller kontrollmärke, åberopar falskt fast märke eller eljest gör bruk av något, som förfalskats på sätt ovan sägs, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av det förfalskade såsom hade han själv gjort förfalskningen. 10 § Den som, i annat fall än i 9 § sägs, bland allmänheten sprider något, som lätt kan förväxlas med gällande penningsedel, mynt eller offentligt värdemärke, dömes för olaga spridande av efterbildning till böter. 11 § Har någon, som ådragit sig ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, innan avsevärd olägenhet uppkommit frivilligt avvärjt den fara i bevishänseende som gärningen innebar, må dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat. Var faran ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straff än fängelse i sex månader, skall ej dömas till ansvar. 12 § För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkundsförfalskning, undertryckande av urkund, signaturförfalskning, penningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller brukande av vad som förfalskats, och för underlåtenhet att avslöja penningförfalskning döms till ansvar enligt bestämmelserna i 23 kap. Detsamma gäller försök till olovlig befattning med falska pengar som består i försök till anskaffande eller mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit att anse som ringa, skall dock inte dömas till ansvar enligt vad nu sagts. Lag (2001:31). == Kapitel 15 -- Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga == 1 § Om någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för mened till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst två och högst åtta år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att oskyldig skulle fällas till ansvar för allvarligt brott eller eljest synnerlig skada tillfogas annan. Lag (1975:1292). 2 § Den som vid förhör under sanningsförsäkran i rättegång lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för osann partsutsaga till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. 3 § Begår någon av grov oaktsamhet gärning som i 1 eller 2 § sägs, dömes för ovarsam utsaga till böter eller fängelse i högst sex månader. 4 § Prövas utsaga som avses i 1--3 §§ vara utan betydelse för saken, skall ej dömas till ansvar. Vad nu sagts skall ock gälla, om någon lämnat osann uppgift eller förtigit sanningen angående sådant varom han ägt vägra att yttra sig och omständig- heterna innebära skälig ursäkt för honom. 4 a § Om någon under straffansvar inför domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes han för osann utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed, och enligt 2 §, när fråga är om utsaga av part i tvistemål. Begås gärningen av grov oaktsamhet, dömes för ovarsam utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 3 §. Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ äger motsvarande tillämpning på gärning som avses i första stycket. Lag (1975:1292). 4 b § Om ett vittne eller en sakkunnig under ed inför Europeiska gemenskapernas domstol, inför förstainstansrätten vid denna domstol eller inför Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, EFTA domstolen, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, döms för osann utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed. Begås gärningen av grov oaktsamhet, döms för ovarsam utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 3 §. Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ gäller i tillämpliga delar också gärning som avses i första stycket. Lag (1995:316). 5 § Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning. Den som väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill, dömes för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader. 6 § Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att den angivne var oskyldig, dömes för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader. 7 § Den som, i annat fall än 6 § avser, hos åklagare, polismyndighet eller annan myndighet sanningslöst tillvitar annan brottslig gärning, föregiver besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, dömes, om myndigheten har att upptaga anmälan i sådan sak, för falsk tillvitelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att utsagan var sanningslös, dömes för vårdslös tillvitelse till böter eller fängelse i högst sex månader. 8 § Förvanskar eller undanröjer någon bevis med uppsåt att oskyldig må bliva fälld till ansvar eller åberopar någon med sådant uppsåt falskt bevis, dömes för bevisförvanskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. 9 § Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, genom åtgärd, varom där förmäles, framkallat fara för att annan skall bliva utan laga skäl dömd eller eljest lida avsevärt förfång, och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja rättsfel till böter eller fängelse i högst sex månader. 10 § Om någon i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller författning avgives under edlig förpliktelse eller på heder och samvete eller under annan dylik försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år. Sker sådan gärning av grov oaktsamhet, dömes för vårdslös försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader. 11 § Lämnar någon i intyg eller annan urkund osann uppgift om vem han är eller om annat än egna angelägenheter eller upprättar någon för skens skull urkund rörande rättshandling, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Den som åberopar eller eljest begagnar osann urkund som avses i första stycket, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av osann urkund enligt vad där sägs. 12 § Missbrukar någon pass, betyg eller dylik för viss man utställd urkund genom att giva sig eller annan ut för honom eller utlämnar han urkunden att sålunda missbrukas, eller utgiver någon sanningslöst handling, som tillkommit medelst genomslag eller fotografering eller på annat dylikt sätt, för riktig kopia av viss urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år. 13 § Förnekar någon sin underskrift på urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förnekande av underskrift till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år. 14 § Om någon, som ådragit sig ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, innan avsevärd olägenhet uppkommit frivilligt rättat felet eller på annat sätt avvärjt fara för vidare olägenhet, må dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat. Var faran ringa och är för gärningen ej stadgat svårare straff än fängelse i sex månader, skall ej dömas till ansvar. 15 § För förberedelse till mened eller stämpling till mened som innebär att någon söker anstifta sådan gärning, så ock för försök till bevisförvanskning dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Skulle brottet, om det fullbordats, hava varit att anse som ringa, må dock ej dömas till ansvar som nu sagts. == Kapitel 16 -- Om brott mot allmän ordning == 1 § Stör folksamling allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller eljest framtvinga eller hindra viss åtgärd och skingrar den sig ej på myndighets befallning, dömes för upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst fyra år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst två år. Om folksamlingen skingrar sig på myndighets befallning, dömes anstiftare och anförare för upplopp till böter eller fängelse i högst två år. 2 § Har folksamling, med uppsåt som i 1 § sägs, gått till förenat våld å person eller egendom, dömes vare sig myndighet var tillstädes eller ej, för våldsamt upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst tio år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst fyra år. 3 § Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader. 4 § Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra allmän gudstjänst, annan allmän andaktsövning, vigsel eller begravning eller dylik akt, domstolsförhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller ock allmän sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag, dömes för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader. 5 § Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader. För uppvigling skall dömas även den som muntligen inför en samling av krigsmän eller i annat meddelande till krigsmän uppmanar eller på annat sätt söker förleda dem till en handling eller underlåtenhet som innebär att de åsidosätter vad som åligger dem i tjänsten. I ringa fall skall ej dömas till ansvar. Vid bedömande huruvida ringa fall föreligger skall särskilt beaktas, om det förelegat endast obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd. Är brottet med hänsyn till att gärningsmannen sökt förleda till allvarligt brott eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst fyra år. Lag (1986:645). 6 § Om en samling av krigsmän gemensamt hotar att med våld sätta sig upp mot förman, skall dömas för myteri till böter eller fängelse i högst fyra år. Anstiftare och anförare skall dock dömas till fängelse i högst sex år. Har deltagarna i ett myteri gemensamt brukat våld mot person eller egendom, skall deltagarna dömas till fängelse i högst sex år. Anstiftare och anförare skall dock dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Om brottet annars är att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (1986:645). 7 § Har upphört att gälla genom lag (1970:225). 8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Lag (2002:800). 9 § En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag. För olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra. Om någon som avses i första-tredje styckena på sätt som där sägs diskriminerar annan på grund av att denne har homosexuell läggning, döms likaledes för olaga diskriminering. Lag (1987:610). 10 § Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum eller på gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1993:207). 10 a § Den som 1. skildrar barn i pornografisk bild, 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan, 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn, 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller 5. innehar en sådan bild av barn döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år. Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i första stycket, döms som sägs där. Är brott som avses i första stycket att anse som grovt skall dömas för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barn utsätts för särskilt hänsynslös behandling. Förbuden mot skildring och innehav gäller inte den som tecknar, målar eller på något annat liknande hantverksmässigt sätt framställer en sådan bild som avses i första stycket, om bilden inte är avsedd att spridas, överlåtas, upplåtas, förevisas eller på annat sätt göras tillgänglig för andra. Även i andra fall skall en gärning inte utgöra brott, om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Lag (2005:90). 10 b § Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvssyfte, döms såsom i första stycket sägs. Första och andra styckena gäller inte filmer eller videogram som Statens biografbyrå har godkänt för visning. De gäller inte heller en teknisk upptagning med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av biografbyrån. Vidare gäller första och andra styckena inte offentliga förevisningar av filmer eller videogram. Har en teknisk upptagning med rörliga bilder försetts med ett intyg om att en film eller ett videogram med samma innehåll har godkänts av Statens biografbyrå, skall inte dömas till ansvar enligt första eller andra stycket för spridning av upptagningen. Detta gäller dock inte om intyget var oriktigt och den som har spritt upptagningen har insett eller bort inse detta. Lag (1998:1444). 10 c § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut en film, ett videogram eller en annan teknisk upptagning med rörliga bilder som innefattar ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur döms för otillåten utlämning av teknisk upptagning till böter eller fängelse i högst sex månader. Första stycket gäller inte filmer eller videogram som Statens biografbyrå har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Det gäller inte heller en teknisk upptagning med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av biografbyrån. Vidare gäller första stycket inte offentliga förevisningar av filmer eller videogram. Har en teknisk upptagning med rörliga bilder försetts med ett intyg om att en film eller ett videogram med samma innehåll har godkänts av Statens biografbyrå för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år, skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Vad som har sagts nu gäller dock inte om intyget var oriktigt och den som har lämnat ut upptagningen har insett eller bort inse detta. Lag (1998:1444). 11 § Den som på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt dömes för otillåtet förfarande med pornografisk bild till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma gäller den som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon pornografisk bild utan föregående beställning. Lag (1970:225). 12 § Den som bland barn eller ungdom sprider en skrift, bild eller teknisk upptagning som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, döms för förledande av ungdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1444). 13 § Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1972:629). 14 § Anordnar någon olovligen för allmänheten spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, och framstår verksamheten med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en betydande ekonomisk vinning, dömes för dobbleri till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som tillåter en sådan verksamhet i en lägenhet eller ett annat utrymme som han upplåtit åt allmänheten. Lag (1986:1007). 14 a § Är brott som i 14 § första stycket sägs att anse som grovt, skall för grovt dobbleri dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av särskilt farlig art. Lag (1982:1061). 15 § Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år. Är brott som avses i första stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Den som genom missbruk av larm, nödsignal eller annan liknande anordning föranleder onödig utryckning av polis, kommunal organisation för räddningstjänst, ambulans, militär, sjöräddning eller annat organ för allmän bevakningstjänst, döms för missbruk av larmanordning till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2003:780). 16 § Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter. Lag (1991:240). 17 § För förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja myteri döms till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. Detsamma skall gälla försök eller förberedelse till grovt dobbleri, försök till sådant barnpornografibrott som avses i 10 a § första stycket, om det inte är ringa, och försök eller förberedelse till grovt barnpornografibrott. Lag (1998:1444). 18 § Får den som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet vetskap om att lägenheten helt eller till väsentlig del används för dobbleri eller grovt dobbleri eller för försök eller förberedelse till grovt dobbleri och underlåter han att göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han, om den brottsliga verksamheten fortsätter eller återupptas i lägen- heten, anses ha främjat denna och dömas till ansvar enligt vad som föreskrivs om medverkan i 23 kap. Lag (1980:892). 19 § Allmänt åtal för brott som avses i 10 c § får väckas endast efter medgivande av Statens biografbyrå. I fråga om brott som avses i 10 b § skall Statens biografbyrå yttra sig innan allmänt åtal väcks såvitt avser rörliga bilder i filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar. Lag (2004:1072). == Kapitel 17 -- Om brott mot allmän verksamhet m.m. == 1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma skall gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne däri gjort eller underlåtit. Lag (1975:667). 2 § Den som, annorledes än i 1 § sägs, för att tvinga eller hindra någon i hans myndighetsutövning eller för att hämnas för åtgärd däri, otillbörligen företager gärning, som för honom medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar därmed, dömes för förgripelse mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst fyra år. Lag (1975:667). 3 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 4 § Den som, utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt, genom att sätta sig till motvärn eller eljest med våld söker hindra någon i hans myndighetsutövning, dömes för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1975:667). 5 § Vad i 1, 2 och 4 §§ stadgas skall ock gälla, om någon på sätt som i nämnda paragrafer sägs förgriper sig mot eller hindrar den, som enligt särskilt föreskrift skall åtnjuta samma skydd som är förenad med myndighetsutövning eller som är eller har varit kallad att biträda förrättningsman vid åtgärd som omfattas av sådant skydd. Lag (1975:667). 6 § Har upphört att gälla genom lag (1976:509). 7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (2004:404). 8 § Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller eljest otillbörligen inverka på omröstningen, dömes för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning. Den som mottager, låter åt sig utlova eller begär otillbörlig belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller icke rösta, dömes, om det ej är mutbrott, för tagande av otillbörlig belöning vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1977:103). 9 § Söker någon obehörigen skaffa sig kännedom om vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt, dömes för brott mot rösthemlighet till böter eller fängelse i högst sex månader. 10 § Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om man med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst två och högst åtta år. Lag (2002:117). 11 § Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Den som inte insåg men hade skälig anledning antaga att den andre var brottslig, döms till böter. Till ansvar skall inte dömas om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till gärningsmannens förhållande till den brottslige och övriga omständigheter. Lag (1993:207). 12 § Hjälper man den som är intagen på kriminalvårdsanstalt eller som är häktad eller anhållen eller som annars är med laga rätt berövad friheten att komma lös eller främjar man, efter det han avvikit, hans flykt genom att dölja honom eller genom annan sådan åtgärd, döms för främjande av flykt till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Till ansvar skall inte dömas om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till frihetsberövandets art och syfte, gärningsmannens tillvägagångssätt och hans förhållande till den vars flykt han har främjat. Lag (1993:207). 13 § Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndig- hets bud till böter eller fängelse i högst ett år. Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning till böter. Lag (1981:827). 14 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 15 § Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft. Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Lag (1999:792). 16 § För försök eller förberedelse till våld eller hot mot tjänsteman döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap., såvida ej brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa. För försök eller förberedelse till främjande av flykt döms också till ansvar enligt vad som anges i 23 kap. Lag (1981:463). 17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som 1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun, 2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1-4, 8 eller 9 och 3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. Lag (2004:404). 18 kap. Om högmålsbrott 1 § Den som, med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, företager handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, dömes, om det ej är högförräderi, för uppror till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran var ringa, i lägst fyra och högst tio år. Lag (1974:565). 2 § Om gärning som avses i 3--5 kap. innebär förgripelse mot Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter, må dömas till fängelse i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst sex år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst fyra år. Lag (1974:565). 3 § Den som, med uppsåt att brott skall förövas mot allmän säkerhet eller medborgares frihet, samlar eller anför väpnat manskap eller håller det samlat eller förser manskap med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning eller övar det i vapens bruk, dömes för väpnat hot mot laglig ordning till fängelse, lägst sex och högst tio år. 4 § Om någon bildar eller deltager i sammanslutning, som måste anses vara avsedd att utgöra eller med hänsyn till sin beskaffenhet och det ändamål för vilket den är bildad lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka och som icke med vederbörligt tillstånd förstärker försvaret eller ordningsmakten, eller ock för sådan sammanslutning tager befattning med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning, upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller understödjer den med penningar eller på annat sätt, dömes för olovlig kårverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. 5 § Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år. 6 § Om någon genom stympning eller annorledes, för längre eller kortare tid, gör sig oduglig till tjänstgöring, som det ålegat honom att fullgöra vid krigsmakten eller eljest för rikets försvar, eller genom att föregiva sjukdom eller medelst annat vilseledande undan drager sig sådan tjänst- göringsskyldighet, dömes för svikande av försvarsplikt till böter eller fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst fyra år. 7 § För försök, förberedelse eller stämpling till uppror eller väpnat hot mot laglig ordning, för underlåtenhet att avslöja sådant brott, så ock för försök till brott mot medborgerlig frihet eller svikande av försvarsplikt dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. 8 § Gärning som avses i 3--5 kap. och innebär förgripelse mot Konungen eller annan som är nämnd i 2 § må ej utan regeringens förordnande åtalas av åklagare, med mindre någon avlidit till följd av gärningen. Detsamma skall gälla i fråga om försök, förberedelse eller stämpling till gärning som nu sagts eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning. Lag (1974:565). == Kapitel 19 -- Om brott mot rikets säkerhet == 1 § Den som, med uppsåt att riket eller del därav skall, med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas, företager handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, dömes för högförräderi till fängelse i tio år eller på livstid eller, om faran var ringa, i lägst fyra och högst tio år. Om någon, med uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, företager handling som innebär fara därför, dömes ock för högförräderi. Lag (1974:565). 2 § Den som med våldsamma medel eller utländskt bistånd framkallar fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter, dömes, om det ej är högförräderi, för krigsanstiftan till fängelse, lägst två och högst åtta år. 3 § Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller eljest bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller eljest sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, dömes för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid. 4 § Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som före- träder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, högst fyra år. Innebar brottet fara för rikets självbestämningsrätt eller dess fredliga förhållande till främmande makt, dömes till fängelse, lägst ett och högst sex år, eller, om riket var i krig, till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Lag (1976:509). 5 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för spioneri till fängelse i högst sex år. Detsamma skall gälla, om någon i syfte som nu sagts obehörigen framställer eller tar befatt- ning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Lag (1981:1165). 6 § Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall dömas för grovt spioneri till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom. 7 § Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, döms, vare sig uppgiften är riktig eller ej, för obehörig befattning med hemligt uppgift till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1981:1165). 8 § Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för grov obehörig befattning med hemlig uppgift dömas till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom. Lag (1976:509). 9 § Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1981:1165). 10 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i riket bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter rörande militära eller andra förhållanden, vilkas uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet, eller här i riket till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig, döms för olovlig underrättelse- verksamhet till böter eller fängelse i högst ett år. För olovlig underrättelseverksamhet skall ock dömas, om någon, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i riket hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter om annans personliga förhållande eller till dylik verksamhet lämnar medverkan som ej är allenast tillfällig. Är brott som i denna paragraf sägs grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207). 11 § Om gärning som avses i 3 eller 4 kap. innebär, att någon genom förgripelse å främmande makts statsöverhuvud eller representant här i riket kränker den främmande makten, må dömas till fängelse i högst två år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst två år. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om främmande makt kränkes genom att någon gör intrång i lokal som innehaves av dess representation eller gör skada därå eller å egendom som där finnes. Lag (1970:225). 12 § Om någon utan regeringens tillstånd här i riket värvar folk till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig tjänst eller förmår folk att olovligen begiva sig ur riket för att taga sådan tjänst, dömes för olovlig värvning till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig, till fängelse i högst två år. Lag (1974:565). 13 § Den som av främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för rikets statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för rikets säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år. Lag (1981:1165). 14 § För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet, så ock för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Såsom stämpling till högförräderi skall även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott må förövas. Den som underlåter att avslöja högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, dömes ock till ansvar enligt vad i 23 kap. sägs; och skall till sådant ansvar dömas jämväl om han icke insett men bort inse att brottet var å färde. Lag (1976:509). 15 § Om någon, som med hänsyn till vad honom är veterligt, på grund av meddelad varning eller eljest bort inse att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år. Lag (1976:509). 16 § Olovlig underrättelseverksamhet, tagande av utländskt understöd eller olovlig värvning eller försök, förberedelse eller stämpling till olovlig underrättelseverksamhet får inte utan regeringens förordnande åtalas av åklagare. Gärning som avses i 3 eller 4 kap. och innebär sådan kränkning av främmande makt som i 11 § sägs, så ock försök, förberedelse eller stämpling till gärning som nu sagts eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning må ej heller åtalas av åklagare utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Lag (1981:1165). == Kapitel 20 -- Om tjänstefel m. m. == 1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar. Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande. Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap. Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608). 2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på 1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund, 2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning, 3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt, 4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet, 5. den som i annat fall än som avses i 1-4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet, b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning, c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c, 6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1, 7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag, 8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och 9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar. Lag (2004:785). 3 § Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar. Lag (1980:102). 4 § Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget. Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos andra sådana arbetsgivare som avses i 2 § andra stycket 1. Lag (1988:942). 5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1-4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget. Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla 1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och 2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket. Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt. Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. Lag (2004:404). 6 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 7 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 8 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 9 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 10 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 11 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 12 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 13 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 14 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). 15 § har upphört att gälla genom lag (1975:667). == Kapitel 21 -- Om brott av krigsmän == 1 § Detta kapitel träder i tillämpning när riket kommer i krig. Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att kapitlet skall tillämpas. Lag (1986:645). 2 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 1 §, skall regeringen föreskriva att tillämpningen av kapitlet skall upphöra. Lag (1986:645). 3 § Vid tillämpningen av detta kapitel avses med krigsmän alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten. Krigsmän är dessutom 1. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten är skyldiga att delta i rikets försvar, 2. skyddsvakter och skyddsområdesvakter som förordnats med stöd av lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. m., 3. alla som annars vistas vid avdelningar av försvarsmakten, när avdelningarna är i fält eller verkar under liknande förhållanden, 4. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen. Lag (1990:218). 4 § Föreskrifterna i detta kapitel om krigsmän skall också tillämpas på 1. krigsfångar, 2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket riket är neutralt, 3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigsdeltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård. Lag (1986:645). 5 § Vägrar eller underlåter en krigsman att lyda en förmans order eller dröjer han otillbörligen med att fullgöra ordern, skall dömas för lydnads- brott till böter eller fängelse i högst två år. Till ansvar skall dock inte dömas, om det är uppenbart att ordern inte angår tjänsten. Lag (1986:645). 6 § Är ett brott som avses i 5 § att anse som grovt, skall dömas för grovt lydnadsbrott till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (1986:645). 7 § Avviker eller uteblir en krigsman olovligen från tjänstgöringen, skall dömas för rymning till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om krigs- mannen avvikit under eller i anslutning till strid eller gått över till fienden eller annars överlämnat sig frivilligt till denne. Lag (1986:645). 8 § Förgriper sig en krigsman med våld eller hot om våld mot en förman i dennes tjänsteutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från att utföra en tjänsteåtgärd eller annars med anledning av hans tjänst, skall dömas för våld eller hot mot förman till böter eller fängelse i högst två år. Med förmän likställs vaktposter och andra krigsmän som tjänstgör för bevakning eller upprätthållande av ordning. Är brottet att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst sex år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (1986:645). 9 § Avsänder en krigsman obehörigen ett meddelande till eller träder han annars i förbindelse med någon som tillhör fiendens krigsmakt eller vistas på fiendens område, skall dömas för samröre med fienden till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1986:645). 10 § Råder en krigsman under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara andra krigsmän att ge sig åt fienden eller företar han på annat sätt i andra krigsmäns närvaro obehörigen något som är ägnat att framkalla trolöshet eller modlöshet, skall dömas för undergrävande av stridsviljan till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645). 11 § Underlåter en krigsman att, i vad på honom ankommer, sätta en försvarsanläggning i stridsberedskap, göra en avdelning stridsberedd, anskaffa egendom eller på annat sätt förbereda en krigshandling, skall dömas för försummande av krigsförberedelse till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645). 12 § Om en krigsman under tjänstgöring som chef för en avdelning av försvarsmakten obehörigen till fienden överlämnar en stridsställning, krigsmateriel eller annat som har avsevärd betydelse för krigföringen eller ger sig och sin avdelning åt fienden, skall dömas för obehörig kapitulation till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645). 13 § Underlåter en krigsman under eller i anslutning till strid att till det yttersta uppfylla sin plikt att främja krigföringen, skall dömas för stridsförsumlighet till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645). 14 § Åsidosätter en krigsman uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vad som åligger honom och är felet av allvarlig natur, skall dömas för tjänstebrott till fängelse i högst två år. Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas, om straff för gärningen är föreskrivet i någon annan bestämmelse i detta kapitel. Lag (1986:645). 15 § För försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja rymning samt för försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot förman skall dömas till ansvar enligt 23 kap. För medverkan till tjänstebrott får dömas endast den som därigenom åsidosatt tjänsteplikt. Lag (1986:645). 16 § Vid tillämpningen av 7, 9, 10 och 12 §§ skall med fienden likställas främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten. Lag (1986:645). 17 § har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 18 § har upphävts genom lag (1986:645). 19 § har upphävts genom lag (1986:645). 20 § har upphävts genom lag (1986:645). 21 § har upphävts genom lag (1986:645). 22 § har upphävts genom lag (1986:645). == Kapitel 22 -- Om landsförräderi m. m. == 1 § Den som, då riket är i krig, 1. hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, 2. förråder, förstör eller skadar egendom som är av betydelse för totalförsvaret, 3. åt fienden anskaffar krigsfolk, egendom eller tjänster, eller 4. begår annan liknande förrädisk gärning, skall, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden, dömas för landsförräderi till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Lag (1986:645). 2 § Begår någon en gärning som avses i 1 § och är den endast i mindre mån ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar den ringare bistånd åt fienden än som där sägs, skall dömas för landssvek till fängelse i högst sex år. Lag (1986:645). 2 a § har upphävts genom lag (1986:645). 3 § Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i 1 eller 2 § skall dömas för landsskadlig vårdslöshet till fängelse i högst fyra år. Lag (1986:645). 4 § Innefattar en gärning som avses i 1--3 §§ anskaffande av egendom eller tjänster åt fienden inom ett område som är besatt av denne och kan gärningen med hänsyn till befolkningens behov, gärningsmannens försörjning eller andra särskilda förhållanden ej anses otillbörlig, skall ej dömas till ansvar. Lag (1986:645). 5 § Om någon, då riket är i krig, bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför eller låter framkomma falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, skall han dömas för ryktesspridning till fara för rikets säkerhet till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla om någon då riket är i krig bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet. Lag (1986:645). 6 § Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats, som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter, skall dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år. Sådana svåra överträdelser är bland andra 1. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten, 2. att missbruka Förenta Nationernas kännetecken, kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m. m., parlamentära flaggor eller andra internationellt erkända kännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare, 3. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick, 4. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom, 5. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd, 6. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande, att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten, 7. att, i andra fall än som anges i 1--6, godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet. Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman, skall också hans förman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta. Lag (1994:1721). 6 a § Den som 1. utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon, 2. använder kemiska vapen, 3. deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller 4. använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring döms, om gärningen inte är att bedöma som folkrättsbrott, för olovlig befattning med kemiska vapen till fängelse i högst fyra år. Såsom kemiska vapen enligt första stycket 1--3 skall anses sådant som definieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produktion eller spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot människor. Lag (1994:119). 6 b § Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller överlåter antipersonella minor (truppminor), döms för olovlig befattning med minor till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som folkrättsbrott. Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den 18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring. Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott. Är brottet grovt skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen väsentligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa. Lag (1998:1703). 6 c § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som i strid med Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar deltar i eller på annat sätt medverkar till utförandet av en kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning döms för olovlig kärnsprängning till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som folkrättsbrott. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen haft stor betydelse för kärnsprängningen eller om gärningen inneburit fara för människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (1998:1703). 7 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling skall även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att brott som nu sagts förövas. För förberedelse eller stämpling under tid, då riket hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter, skall dömas till ansvar trots att fientligheter inte utbrutit. Den som underlåter att avslöja landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Till sådant ansvar skall han dömas även om han inte insett men bort inse att brottet höll på att ske. Lag (1986:645). 7 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling skall även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att brott som nu sagts förövas. För förberedelse eller stämpling under tid, då riket hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter, skall dömas till ansvar trots att fientligheter inte utbrutit. Den som underlåter att avslöja landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Till sådant ansvar skall han dömas även om han inte insett men bort inse att brottet höll på att ske. För försök eller förberedelse till olovlig kärnsprängning skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Lag (1998:1703). 8 § Har under krig brott förövats av någon som därvid inte saknat anledning anta att gärningen enligt krigsbruk var tillåten, får dömas till lindrigare straff än vad som är stadgat för gärningen. Är omständigheterna synnerligen mildrande, skall inte dömas till ansvar. Lag (1986:645). 9 § Om en gärning som avses i 21 kap. eller i detta kapitel förövas mot en stat som är förbunden med riket, mot en sådan stats krigsmakt eller mot någon som tillhör denna, skall vad som föreskrivs om sådana gärningar mot riket, dess försvarsmakt eller krigsmän tillämpas. Lag (1986:645). 10 § Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att vad som sägs i 19 kap. och detta kapitel för den händelse att riket är i krig skall tillämpas. Föreskriften skall av regeringen upphävas, när sådana förhållanden inte längre föreligger. Om riket skulle komma att vara helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, skall vad som i de nämnda kapitlen samt i 21 kap. sägs om rikets försvar tillämpas på motståndsverksamheten och vad som sägs om fienden tillämpas på ockupationsmakten. Lag (1986:645). 11 § Med fiende likställs i detta kapitel främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten. Lag (1986:645). 12 § har upphävts genom lag (1986:645). 13 § har upphävts genom lag (1986:645). 14 § har upphävts genom lag (1986:645). 15 § har upphävts genom lag (1986:645). 16 § har upphävts genom lag (1986:645). 17 § har upphävts genom lag (1986:645). 18 § har upphävts genom lag (1986:645). 19 § har upphävts genom lag (1973:17). == Kapitel 23 -- Om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott == 1 § Har någon påbörjat utförandet av visst brott utan att detta kommit till fullbordan, skall han i de fall särskilt stadgande givits därom dömas för försök till brottet, såframt fara förelegat att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten. Straff för försök bestämmes högst till vad som gäller för fullbordat brott och må ej sättas under fängelse, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller däröver. 2 § Den som, med uppsåt att utföra eller främja brott, 1. tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller 2. skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott, skall i de fall det särskilt anges dömas för förberedelse till brottet, om han inte gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök. I de fall det särskilt anges döms för stämpling till brott. Med stämpling förstås, att någon i samråd med annan beslutar gärningen eller att någon söker anstifta annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den. Straff för förberedelse eller stämpling skall bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i åtta år eller däröver kan följa på det fullbordade brottet. Om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa, skall inte dömas till ansvar. Lag (2001:348). 3 § Ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till brott skall ej ådömas den som frivilligt, genom att avbryta gärningens utförande eller annorledes, föranlett att brottet ej fullbordats. Ändå att brottet fullbordats må den som tagit olovlig befattning med hjälpmedel ej på den grund dömas till ansvar, om han frivilligt förebyggt den brottsliga användningen av hjälpmedlet. 4 § Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet. Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen. Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. Lag (1994:458). 5 § Har någon förmåtts att medverka till brott genom tvång, svek eller missbruk av hans ungdom, oförstånd eller beroende ställning eller ock medverkat allenast i mindre mån, må straffet för honom sättas under vad för brottet eljest är stadgat; i ringa fall skall ej dömas till ansvar. Detsamma skall gälla, då fråga är att ansvar som är stadgat för någon i särskild ställning skall ådömas annan medverkande. 6 § Underlåter någon att i tid anmäla eller eljest avslöja brott som är å färde, när det kan ske utan fara för honom själv eller någon av hans närmaste, skall han i de fall särskilt stadgande givits därom dömas för underlåtenhet att avslöja brottet enligt vad som är stadgat för den som allenast i mindre mån medverkat till sådant brott; dock må ej i något fall dömas till svårare straff än fängelse i två år. I de fall då det är särskilt föreskrivet skall för underlåtenhet att avslöja brott ansvar enligt vad nu sagts ådömas jämväl den som ej insett men bort inse att brottet var å färde. Om föräldrar eller andra uppfostrare eller förmyndare, i annat fall än första stycket avser, underlåta att från brott hindra den som står under deras vård eller lydnad, när det kan ske utan fara för dem själva eller deras närmaste och utan anmälan till myndighet, dömes för underlåtenhet att hindra brottet enligt vad i första stycket är stadgat. Ej må för underlåtenhet att avslöja eller hindra brott dömas, med mindre den gärning som var å färde så fortskridit att straff kan följa därå. 7 § Ansvar som i denna balk är stadgat för det fall att någon genom brott bereder sig vinning eller tillägnar sig något skall jämväl ådömas, då någon avsiktligen bereder annan vinning eller tillägnar annan något. == Kapitel 24 -- Om allmänna grunder för ansvarsfrihet == 1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458). 2 § Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifter i polislagen (1984:387). Lag (1994:458). 3 § Vid myteri eller under strid eller vid annat tillfälle, då brott mot lydnaden medför särskild fara, får militär förman mot underlydande som inte lyder bruka det våld som är nödvändigt för att lydnaden skall kunna upprätthållas. Lag (1994:458). 4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458). 5 § Om någon enligt 1--4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458). 6 § Om någon i fall där 1--5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458). 7 § En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458). 8 § En gärning som någon begår på order av den under vars lydnad han står skall inte medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern. Lag (1994:458). 9 § En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig. Lag (1994:458). [[Kategori:Lagar och författningar]] Brottsbalken, tredje avdelningen 2601 5612 2006-06-03T21:15:15Z Fred chessplayer 74 omkategoriserar [[Brottsbalken]] -- TREDJE AVDELNINGEN: Om påföljderna == Kapitel 25 -- Om böter m.m. == 1 § Böter skall dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga, i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter. Lag (1993:201). 2 § Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med trettio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas. Minsta bötesbelopp är fyrahundrafemtio kronor. Lag (1991:240). 3 § Penningböter skall bestämmas till lägst etthundra kronor och högst tvåtusen kronor. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet, gäller dock detta. Lag (1991:240). 4 § Normerade böter är böter som, enligt vad som är föreskrivet för brottet, skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund. Minsta bötesbelopp är etthundra kronor. Lag (1991:240). 5 § Böter får användas som gemensamt straff för flera brott, om böter kan följa på vart och ett av brotten. Om det finns särskilda skäl, får rätten döma till penningböter för ett eller flera brott för vilka sådan påföljd är föreskriven och samtidigt döma till annan form av böter för brottsligheten i övrigt. Gemensamt straff i böter får inte avse brott för vilket är föreskrivet normerade böter eller böter som inte får förvandlas till fängelse. Lag (1991:240). 6 § Böter som gemensamt straff för flera brott döms ut i dagsböter, om något av brotten bör föranleda dagsböter. Som gemensamt straff får dagsböter bestämmas till ett antal av högst tvåhundra och penningböter till ett belopp av högst femtusen kronor. Om det för något av brotten är föreskrivet ett visst lägsta bötesstraff, får detta inte underskridas. Lag (1993:201). 7 § Böter tillfaller staten. Lag (1991:240). 8 § Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverkställig- hetslagen (1979:189). Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Lag (1991:240). 9 § Beträffande vite som blivit någon i särskilt fall förelagt genom beslut av domstol eller annan myndighet skall 7 och 8 §§ äga motsvarande tillämpning. I fråga om annat vite skall tillämpas vad i detta kapitel är föreskrivet om böter. Lag (1991:240). == Kapitel 26 -- Om fängelse == 1 § Fängelse ådöms enligt vad för brottet är stadgat på viss tid eller på livstid. Fängelse på viss tid får ej överstiga tio år, om inte annat följer av 2 eller 3 §, och ej understiga fjorton dagar. Vid ådömande enligt 28 kap. 3 § av fängelse i förening med skyddstillsyn gäller i fråga om tiden för fängelsestraffet vad i nämnda lagrum stadgas. Om fängelse såsom förvandlingsstraff för böter är särskilt stadgat. Lag (1981:331). 2 § Fängelse får användas såsom gemensamt straff för flera brott, om fängelse kan följa på något av brotten. Fängelse på viss tid får sättas över det svåraste av de högsta straff som kan följa på brotten men får inte överstiga de högsta straffen sammanlagda med varandra. Det får inte heller överskrida det svåraste straffet med mer än 1. ett år, om det svåraste straffet är kortare än fängelse i fyra år, 2. två år, om det svåraste straffet är fängelse i fyra år eller längre men inte uppgår till fängelse i åtta år, 3. fyra år, om det svåraste straffet är fängelse i åtta år eller längre. Vid tillämpningen av andra stycket skall bötesstraff anses motsvara fängelse fjorton dagar. Det svåraste av de lägsta straffen får inte underskridas. Lag (1988:942). 3 § Har någon dömts till fängelse i lägst två år och begår han, sedan domen har vunnit laga kraft, brott som är belagt med fängelse i mer än sex år, får för återfallet dömas till fängelse på en tid som med fyra år överstiger det högsta straff som kan följa på brottet eller, om det är fråga om flera brott, det högsta straff som med tillämpning av 2 § kan följa på brotten. Brott, som någon har begått innan han har fyllt tjugoett år, får ej läggas till grund för sådan förhöjning som anges i första stycket. En utländsk dom får tillmätas samma verkan som en svensk. Lag (1981:211). 4 § har upphävts genom lag (1988:942). 5 § Den som dömts till fängelse skall för verkställighet av straffet tas in i kriminalvårdsanstalt om inte annat är särskilt föreskrivet. Lag (1998:604). 6 § Den som avtjänar fängelse på viss tid skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller av 7 §, friges villkorligt när två tredjedelar av strafftiden, dock minst en månad, har avtjänats. Villkorlig frigivning får inte ske från fängelse som har dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller från ett förvandlingsstraff för böter. Om den dömde begär det, får den villkorliga frigivningen skjutas upp till en senare tidpunkt än den som följer av första stycket eller av 7 §. Lag (1998:604). 6 a § har upphävts genom lag (1998:604). 7 § Bryter den dömde i väsentlig grad mot vad som gäller för verkställigheten i anstalt, får tidpunkten för villkorlig frigivning senareläggas. Senareläggning får ske med högst femton dagar varje gång. Vid prövning av frågan om senareläggning skall beaktas om förseelsen får eller kan bedömas få andra negativa följder för den dömde. Lag (1998:604). 8 § Om flera fängelsestraff verkställs samtidigt, skall vid tillämpning av 6 § hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden. Vad nu sagts gäller dock inte tid för fängelse som dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller förvandlingsstraff för böter. Såsom avtjänad tid räknas även tid varunder straffet skall anses verkställt enligt bestämmelserna i 33 kap. 6 och 7 §§ och lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Lag (2000:175). 9 § Kriminalvården fattar beslut i fråga om att skjuta upp den villkorliga frigivningen enligt 6 § tredje stycket och om att senarelägga den villkorliga frigivningen enligt 7 §. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart om inte något annat förordnas. Lag (2005:967). 10 § Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år. Lag (1998:604). 11 § Det kan i anslutning till att villkorlig frigivning äger rum eller senare beslutas att den villkorligt frigivne skall stå under övervakning, om det bedöms som påkallat. Beslut om övervakning meddelas av Kriminalvården. Har övervakning beslutats men bedöms därefter att övervakningen inte längre är påkallad, får övervakningsnämnden besluta att övervakningen skall upphöra. Övervakningen skall utan något särskilt beslut upphöra sedan ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av 18 §. Lag (2005:967). 12 § Övervakningen och kriminalvården i frihet i övrigt bedrivs under ledning av Kriminalvården. Myndigheten förordnar också övervakare och kan vid behov förordna en eller flera personer att biträda vid övervakningen. Lag (2005:967). 13 § Den frigivne skall, om han står under övervakning, hålla övervakaren underrättad om sin bostad, sin arbetsanställning och andra förhållanden av betydelse för övervakningen, på kallelse inställa sig hos övervakaren och i övrigt enligt hans anvisningar upprätthålla förbindelse med honom. I den mån Kriminalvården har bestämt det, gäller vad som nyss har sagts om övervakaren även tjänsteman vid Kriminalvården eller annan person. Lag (2005:967). 14 § Den frigivne skall under prövotiden vara skötsam, efter förmåga försöka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrifter eller anvisningar som meddelats med stöd av den. Han är skyldig att på kallelse inställa sig hos Kriminalvården. Har han förpliktats att ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad han kan för att fullgöra denna skyldighet. När den frigivne står under övervakning, skall Kriminalvården genom tillsyn och förmedling av stöd och hjälp verka för att den frigivne inte återfaller i brott och för att hans anpassning i samhället även i övrigt främjas. Kriminalvården skall för detta ändamål fortlöpande hålla sig underrättad om den frigivnes livsföring och om hans förhållanden i övrigt. Lag (2005:967). 15 § När det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället behöver stöd av en särskild föreskrift om vad han skall iaktta under prövotiden, får en sådan föreskrift meddelas för en viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift får avse 1. vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången, 2. arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet eller utbildning, 3. läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utanför sjukhus eller annan dylik inrättning. Om den frigivne skall undergå vård eller behandling enligt första stycket 3, får det föreskrivas att han därvid skall vara skyldig att lämna blod-, urin- eller utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendeframkallande medel. Har den frigivne förpliktats att ersätta genom brottet uppkommen skada, får föreskrifter meddelas om tid och sätt för skadeståndsskyldighetens fullgörande i den utsträckning sådana föreskrifter inte med hänsyn till den frigivnes ekonomiska situation och övriga omständigheter kan antas motverka hans anpassning i samhället. Om den frigivne står under övervakning, får särskild föreskrift meddelas om vad som skall gälla för övervakningen. I en sådan föreskrift får anges på vilket sätt och i vilken omfattning den frigivne skall hålla kontakt med övervakaren eller Kriminalvården. Vidare får föreskrivas skyldighet för den frigivne att lämna underrättelse till övervakaren eller Kriminalvården om att han uteblivit från en arbetsplats, skola eller annan i föreskriften angiven verksamhet eller inrättning. Lag (2005:967). 16 § Föreskrift enligt 15 § meddelas av övervakningsnämnd. Kriminalvården får meddela sådan föreskrift för tiden intill dess nämnden har beslutat i frågan. Om den frigivnes utveckling och personliga förhållanden i övrigt föranleder det, får övervakningsnämnden ändra eller upphäva meddelad föreskrift eller meddela ny föreskrift. Lag (2005:967). 17 § Övervakaren må meddela anvisningar i fråga om verkställandet av föreskrift enligt 15 §, så ock medgiva tillfällig lättnad och vidtaga omedelbart erforderlig jämkning. 18 § Iakttar den frigivne inte vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav, får övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket, 1. besluta att varning skall meddelas den frigivne, eller 2. besluta om övervakning av den frigivne under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. Lag (1983:240). 19 § Har den frigivne allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att han inte kommer att låta rätta sig genom någon annan åtgärd som övervakningsnämnden kan vidta, får nämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid av högst femton dagar varje gång. Lag (1998:604). 20 § Åtgärd som avses i 18 § må ej beslutas efter prövotidens utgång. Beslut om åtgärd som avses i 19 § må meddelas även efter prövotidens utgång, därest frågan av övervakningsnämnden upptagits dessförinnan. Lag (1973:918). 21 § Om förverkande av villkorligt medgiven frihet och om vissa andra åtgärder, när den som dömts till fängelse finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap. 22 § Uppkommer fråga om att förklara villkorligt medgiven frihet förverkad eller att vidta åtgärd som avses i 18 § eller åtgärd för att den frigivne skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den frigivne undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden, om omständigheterna föranleder det, förordna att den frigivne skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger. Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om synnerliga skäl föreligger, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne ej kvarhållas. Lag (1983:240). 23 § Förklaras villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall med avseende på frågan om ny villkorlig frigivning vad som förverkats anses såsom straff genom ny dom. Lag (1983:240). 24 § Kan villkorligt medgiven frihet ej längre förklaras förverkad, skall straffet anses vara till fullo verkställt vid prövotidens utgång. == Kapitel 27 -- Om villkorlig dom == 1 § Rätten får döma till villkorlig dom för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Lag (1988:942). 2 § Villkorlig dom får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Lag (1991:240). 2 a § Villkorlig dom får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar. När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. En föreskrift om samhällstjänst får ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det. Lag (1998:604). 3 § Den som erhåller villkorlig dom skall vara underkastad en prövotid av två år. Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår påföljd för brottet genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot den dömde. 4 § Den dömde skall under prövotiden vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig. Om den villkorliga domen har förenats med samhällstjänst skall den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården. Lag (2005:967). 5 § Har den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet. Rätten äger föreskriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldig- heten eller del därav på tid och sätt som angivas i domen. Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke. Föreskrift som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphävas efter ansökan av åklagare eller den dömde, när det finns skäl till det. Lag (1987:761). 6 § Om den dömde inte iakttar vad som åligger honom enligt den villkorliga domen, får domstolen, under förutsättning att en åklagare före prövotidens utgång anhängiggör talan om det, efter omständigheterna 1. besluta att varning skall meddelas den dömde, 2. meddela föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare meddelad föreskrift, 3. undanröja den villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet. Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 får inte beslutas efter prövotidens utgång. Undanröjs den villkorliga domen, skall vid påföljdens bestämmande skälig hänsyn tas till böter som dömts ut enligt 2 § och 34 kap. 5 § samt till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket lämnats i domen skall, om fängelse döms ut, detta beaktas när straffets längd bestäms. Lag (1998:604). 7 § Om undanröjande av villkorlig dom och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap. == Kapitel 28 -- Om skyddstillsyn == 1 § Rätten får döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Lag (1988:942). 2 § Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Lag (1991:240). 2 a § Skyddstillsyn får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar. När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst, när det finns skäl till det. Lag (1998:604). 3 § Skyddstillsyn får förenas med fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader. Om rätten förenar skyddstillsyn med fängelse, får den inte samtidigt döma till böter enligt 2 § eller meddela föreskrift om samhällstjänst. Om förhållandena kräver det, får rätten förordna att domen på fängelse skall gå i verkställighet trots att den inte har vunnit laga kraft. Lag (1998:604). 4 § Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas. Lag (1983:240). 5 § Skyddstillsyn skall vara förenad med övervakning från dagen för domen. Rätten får dock förordna att övervakningen skall anstå till dess domen har vunnit laga kraft mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre rätt förordna att vidare verkställighet inte får äga rum. Övervakningen skall upphöra utan något särskilt förordnande när ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av fjärde stycket eller av 5 a, 7 eller 9 §. Har verkställigheten avbrutits till följd av beslut av högre rätt men döms den tilltalade därefter ändå till skyddstillsyn, skall den tid under vilken verkställighet inte ägt rum inte räknas in i prövotiden eller den tid som anges i andra stycket. Har skyddstillsyn förenats med behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa, får rätten i domen förordna om längre övervakningstid än vad som anges i andra stycket. Tiden får dock inte sättas längre än vad som behövs för att behandlingen skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden. Lag (1998:604). 5 a § Har skyddstillsyn förenats med en föreskrift om samhällstjänst skall den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården. Om det behövs för att den dömde skall stå under övervakning till dess samhällstjänsten fullgjorts, får övervakningsnämnden besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. Lag (2005:967). 6 § Vad som föreskrivs i 26 kap. 12--17 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten skall dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det. Vidare får rätten i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första--tredje styckena samt 27 kap. 5 § andra stycket. Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift av sistnämnda slag när det finns skäl till det. Lag (1993:209). 6 a § I fall som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3 skall rätten, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. I sådant fall skall vidare i domen alltid meddelas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa. I samband med en sådan behandlingsplan får föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall anmäla till Kriminalvården och åklagaren, om den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt planen. Lag (2005:967). 6 b § I fall som avses i 6 a § får rätten förordna att den dömde, om han är häktad i målet, i stället skall omhändertas till dess han överförts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behandlingsplanen. Omhänder- tagandet får inte pågå längre än en vecka. Lag (1992:373). 7 § Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av domen på skyddstillsyn, får övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket, 1. besluta att varning skall meddelas den dömde, eller 2. besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. Har övervakning beslutats enligt första stycket 2 men bedöms denna inte längre vara påkallad, får övervakningsnämnden besluta att övervakningen skall upphöra. Samma gäller om rätten med stöd av 34 kap. 6 § beslutat om övervakning och denna pågått i ett år. Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av övervakningsnämnden efter prövotidens utgång. Lag (1988:942). 8 § Har den dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen skall undanröjas. Även utan framställning från nämnden får sådan talan väckas, om den dömde i fall som avses i 6 a § första stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt den behandlingsplan som gäller för honom. Talan skall anhängiggöras före prövotidens utgång. Lag (1988:942). 9 § Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som dömts ut enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §. I fall som här avses får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket eller 6 a § första stycket lämnats i domen skall rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms. Om det inte finns tillräckliga skäl för att undanröja skyddstillsynen, får rätten i stället besluta om åtgärd som avses i 7 §. En sådan åtgärd får inte beslutas efter prövotidens utgång. Lag (1998:604). 10 § Om undanröjande av skyddstillsyn och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap. 11 § Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen eller att vidta åtgärd som avses i 7 § eller åtgärd för att den dömde skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan enligt 8 §, om omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger. Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka. Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen skall undanröjas, får den förordna att han skall vara omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas. Lag (1987:761). == Kapitel 29 -- Om straffmätning och påföljdseftergift == 1 § Straff skall, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet skall särskilt beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han haft. Lag (1988:942). 2 § Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få betydligt allvarligare följder än det faktiskt fått, 2. om den tilltalade visat särskild hänsynslöshet, 3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller särskilda svårigheter att värja sig, 4. om den tilltalade grovt utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom allvarligt tvång, svek eller missbruk av dennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning, 6. om brottet utgjort ett led i en brottslig verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd eller bedrivits i stor omfattning och i vilken den tilltalade spelat en betydande roll, 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Lag (2003:408). 3 § Såsom förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas 1. om brottet föranletts av någon annans grovt kränkande beteende, 2. om den tilltalade till följd av psykisk störning eller sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande, 3. om den tilltalades handlande stått i samband med hans uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga, 4. om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla eller 5. om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap. Om det är påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, får dömas till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Lag (1994:458). 4 § Vid straffmätningen skall rätten, om förhållandet inte tillräckligt kan beaktas genom påföljdsvalet eller genom förverkande av villkorligt medgiven frihet, utöver brottets straffvärde, i skälig utsträckning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Härvid skall särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt huruvida den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig. Lag (1988:942). 5 § Vid straffmätningen skall rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta 1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada, 2. om den tilltalade efter förmåga sökt förebygga eller avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet, 3. om den tilltalade frivilligt angett sig, 4. om den tilltalade förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas ur riket, 5. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av eller om det finns grundad anledning anta att han kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning från anställning eller av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning, 6. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde, 7. om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks eller 8. om någon annan omständighet föreligger som påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar. Föreligger omständighet som avses i första stycket, får rätten, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Lag (1988:942). 6 § Är det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 5 § uppenbart oskäligt att döma till påföljd, skall rätten meddela påföljdseftergift. Lag (1988:942). 7 § Har någon begått brott innan han fyllt tjugoett år, skall hans ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Härvid får dömas till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Ingen får dömas till fängelse på livstid för brott som han har begått innan han fyllt tjugoett år. Lag (1988:942). == Kapitel 30 -- Om val av påföljd == 1 § Vid val av påföljd är fängelse att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom och skyddstillsyn. Bestämmelser om användningen av överlämnande till särskild vård finns i 31 kap. Lag (1988:942). 2 § Ingen får dömas till flera påföljder för samma brott, om inte något annat är föreskrivet. Lag (1988:942). 3 § När någon döms för flera brott, skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet. Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annan påföljd för brottsligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse för ett eller flera brott samtidigt som den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brottsligheten i övrigt. Lag (1988:942). 4 § Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skall rätten beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. 5 §. Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Lag (1988:942). 5 § För brott som någon begått innan han fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Att rätten därvid i första hand skall bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i stället för fängelse framgår av 31 kap. 1 a §. För brott som någon begått efter det att han fyllt arton men innan han fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Lag (1998:604). 6 § Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. Om rätten i ett sådant fall finner att inte heller någon annan påföljd bör ådömas, skall den tilltalade vara fri från påföljd. Lag (1991:1138). 7 § Vid val av påföljd skall rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Såsom särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse kan rätten beakta, om den tilltalade samtycker till att domen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Lag (1998:604). 8 § Villkorlig dom skall förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till skyldighet att fullgöra samhällstjänst eller andra följder av brottet skulle drabba den tilltalade alltför hårt eller om det finns andra särskilda skäl mot att döma till böter. Lag (1998:604). 9 § Vid val av påföljd skall rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Som särskilda skäl för skyddstillsyn i stället för fängelse kan rätten beakta 1. om en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet, 2. om den tilltalade undergår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans brottslighet, 3. om missbruk av beroendeframkallande medel eller något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten eller 4. om den tilltalade samtycker till att skyddstillsynen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Lag (1998:604). 10 § Vid bedömningen av frågan om skyddstillsyn bör förenas med dagsböter skall rätten beakta om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet. Lag (1988:942). 11 § Skyddstillsyn får förenas med fängelse endast om det är oundgängligen påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller till den till- talades tidigare brottslighet. Lag (1988:942). == Kapitel 31 -- Om överlämnande till särskild vård == 1 § Kan den som är under tjugoett år och som begått brott bli föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får rätten överlämna åt socialnämnden att föranstalta om nödvändig vård inom socialtjänsten enligt en för den tilltalade av nämnden uppgjord vårdplan. Överlämnande får ske endast om socialtjänstens planerade åtgärder, i förekommande fall i förening med böter eller med särskild föreskrift om ungdomstjänst enligt tredje stycket, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den tilltalades tidigare brottslighet. Framgår det av den upprättade planen att den tilltalade skall bli föremål för vård eller annan åtgärd med stöd av socialtjänstlagen, skall rätten meddela föreskrift om att han skall genomgå sådan vård eller åtgärd. Om det behövs med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet, får rätten förena ett överlämnande till vård inom socialtjänsten med 1. dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte, eller 2. en särskild föreskrift om att den tilltalade skall utföra oavlönat arbete eller delta i annan särskilt anordnad verksamhet (ungdomstjänst) i lägst tjugo och högst etthundra timmar, om den tilltalade samtycker till det. En föreskrift om ungdomstjänst får ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det. Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten, i samband med överlämnande enligt första stycket, föreskriva att den dömde på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke. Lag (2001:457). 1 a § Har någon begått brott innan han fyllt 18 år och finner rätten med tillämpning av 30 kap. att påföljden bör bestämmas till fängelse, skall den i stället bestämma påföljden till sluten ungdomsvård under viss tid. Detta gäller dock inte om det, med hänsyn till den tilltalades ålder vid lagföringen eller annan omständighet, finns särskilda skäl däremot. Rätten får bestämma tiden för sluten ungdomsvård till lägst fjorton dagar och högst fyra år. Bestämmelser om verkställighet finns i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Lag (1998:604). 2 § Kan den som har begått en brottslig gärning bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt den som förestår hemmet att föranstalta om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnande skall socialnämnden eller den som förestår hemmet höras. Är för brottet stadgat strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det föreligger särskilda skäl. Lag (2001:457). 3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjuk- vårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag. Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. Lag (1991:1138). 4 § har upphävts genom lag (1991:1138). == Kapitel 32 ''(har upphävts genom lag (1986:645))'' == == Kapitel 33 -- Om avräkning av anhållnings- och häktestid m. m. == 1 § Har upphävts genom lag (1988:942). 2 § Har upphävts genom lag (1988:942). 3 § Har upphävts genom lag (1973:43). 4 § Har upphävts genom lag (1988:942). 5 § Bestämmelser om att frihetsberövande i vissa fall skall tillgodoräknas som tid för verkställighet av påföljd finns i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. och i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Lag (2000:175). 6 § Om någon döms till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård eller om rätten med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 förordnar att sådan påföljd skall avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott som prövats genom dom i målet har varit berövad friheten på sätt som enligt 19 a § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. får tillgodoräknas som tid under vilken påföljden verkställts i anstalt eller vid ett särskilt ungdomshem, får rätten förordna att påföljden skall anses helt verkställd genom frihetsberövandet. En förutsättning för ett sådant förordnande är att den tid som den utdömda påföljden överstiger frihetsberövandet med är ringa. Om rätten undanröjer en villkorlig dom eller en skyddstillsyn och i stället dömer till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård, gäller första stycket även i fråga om sådana frihetsberövanden som anges i 19 a § andra stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Om någon döms till böter och med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, har varit berövad friheten på sätt som enligt första stycket får tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, får rätten förordna att påföljden skall anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet. Lag (2000:175). 7 § Bestämmelserna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som verkställighet av påföljd i 6 §, i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. och i 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård skall tillämpas av rätten i fråga om frihetsberövande som ägt rum utom riket, om inte särskilda skäl talar mot detta. Lag (2003:1157). 8 § Vid prövning i högre rätt av ett överklagande angående utdömd påföljd får beslut i fråga som avses i 6 och 7 §§ ändras även om beslutet inte överklagats. Lag (2000:175). 9 § Har upphävts genom lag (1988:942). == Kapitel 34 -- Vissa bestämmelser om sammanträffande av brott och förändring av påföljd == 1 § Har den som för brott dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård begått annat brott före domen eller begår han nytt brott efter domen men innan påföljden till fullo verkställts eller annars upphört, får rätten, med iakttagande av vad för vissa fall är föreskrivet i 2-7 §§, efter omständigheterna 1. förordna att den tidigare utdömda påföljden skall avse också det andra brottet, 2. döma särskilt till påföljd för detta brott, eller 3. om den tidigare domen vunnit laga kraft, undanröja den utdömda påföljden och för brotten döma till påföljd av annan art. Har en skyddstillsyn förenats med fängelse enligt 28 kap. 3 §, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel den utdömda fängelsepåföljden anses som en del av skyddstillsynen. Lag (1998:604). 2 § Undergår den dömde fängelse på livstid, må allenast meddelas förordnande enligt 1 § 1. 3 § Är den tidigare ådömda påföljden fängelse på viss tid, må förordnande enligt 1 § 1 meddelas allenast om det är uppenbart, att det nya brottet i jämförelse med det förra är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse, eller eljest synnerliga skäl äro därtill. Dömes med tillämpning av 1 § 2 till straff för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall i möjlig mån vid straffets bestämmande iakttagas, att straffen tillhopa icke överstiga vad som jämlikt 26 kap. 2 § kunnat ådömas för båda brotten, och må därvid dömas till lindrigare straff än för brottet är stadgat. Undanröjande av fängelse enligt 1 § 3 må ske endast om dom meddelas innan straffet till fullo verkställts. 4 § Tillämpas 1 § 1 eller 2 i fråga om någon som villkorligt frigivits från fängelse, skall, om brottet begåtts under prövotiden, den villkorligt medgivna friheten eller en del av denna förklaras förverkad om inte särskilda skäl talar mot det. Såsom särskilda skäl för att inte förverka eller för att förverka endast en del av villkorligt medgiven frihet kan rätten beakta 1. om den nya brottsligheten i förhållande till den tidigare är av lindrig beskaffenhet, 2. om lång tid har förflutit mellan brotten, eller 3. om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt. Beslutas inte förverkande enligt första stycket, får rätten besluta åtgärd som avses i 26 kap. 18 § eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den tid som följer av 26 kap. 10 §. En åtgärd enligt tredje stycket får beslutas endast före prövotidens utgång. Förverkande får beslutas endast om fråga därom uppkommer i ett mål där den frigivne häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (1998:604). 5 § Är den tidigare påföljden villkorlig dom, får förordnande enligt 1 § 1 meddelas endast för brott som begåtts före prövotidens början. Meddelas förordnande enligt 1 § 1, får rätten, om den nya brottslighetens straffvärde eller art påkallar det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Om det behövs för att rätten skall kunna tillämpa 1 § 1 i stället för att undanröja den villkorliga domen enligt 1 § 3 och döma till fängelse, får rätten, om det finns sådana särskilda skäl som anges i 30 kap. 7 § andra stycket, besluta att den villkorliga domen skall förenas med en föreskrift om samhällstjänst. Meddelas en sådan föreskrift skall rätten tillämpa 27 kap. 2 a § andra stycket. Tillämpas 1 § 1 eller 2, får rätten besluta åtgärd enligt 27 kap. 6 § 1 eller 2 eller förlänga prövotiden till tre år, dock endast om fråga därom uppkommer i mål där den dömde häktats eller fått del av åtal före prövotidens utgång. Undanröjs en villkorlig dom med stöd av 1 § 3 skall rätten, när den bestämmer ny påföljd, ta skälig hänsyn till böter som har dömts ut enligt andra stycket eller 27 kap. 2 § samt till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har en uppgift som avses i 27 kap. 2 a § andra stycket lämnats skall, om fängelse döms ut, detta beaktas när straffets längd bestäms. En villkorlig dom får undanröjas enligt 1 § 3 endast om fråga därom uppkommer i mål där den dömde häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (1998:604). 6 § Är den tidigare påföljden skyddstillsyn, får rätten vid tillämpning av 1 § 1, om den nya brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet kräver det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, oavsett om böter är föreskrivet för brottet eller inte. Om det behövs för att rätten skall kunna tillämpa 1 § 1 i stället för att undanröja skyddstillsynen med stöd av 1 § 3 och döma till fängelse, får rätten, om det finns sådana särskilda skäl som anges i 30 kap. 9 § andra stycket 4, besluta att skyddstillsynen skall förenas med en föreskrift om samhällstjänst. Meddelas en sådan föreskrift skall rätten tillämpa 28 kap. 2 a § andra stycket. Är fängelse föreskrivet för det nya brottet och kan, med hänsyn till omständigheter som i 30 kap. 11 § sägs, 1 § 1 inte tillämpas utan att sådant förordnande förenas med frihetsberövande, får rätten i stället för att döma till böter enligt första stycket döma till fängelse enligt 28 kap. 3 §. Tillämpas 1 § 1 eller 2 får rätten besluta åtgärd som avses i 28 kap. 9 § eller förlänga prövotiden till högst fem år. Har den dömde åtagit sig att följa en sådan behandlingsplan som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3, tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 6 a §. Döms den tilltalade med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall, när straffets längd bestäms, skälig hänsyn tas till vad han har undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har avtjänat av fängelse som dömts ut enligt första stycket eller 28 kap. 3 § liksom till böter som dömts ut enligt första stycket eller 28 kap. 2 §. I fall som här avses får fängelse dömas ut på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har en uppgift som avses i 28 kap. 2 a § andra stycket eller 6 a § första stycket lämnats i domen skall, om fängelse döms ut, detta beaktas, när straffets längd bestäms. Fängelse enligt tredje stycket får inte dömas ut och beslut om föreskrift enligt andra stycket, beslut enligt fjärde stycket eller beslut om undanröjande av skyddstillsyn får inte meddelas, i annat fall än när fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller fått del av åtal före prövotidens utgång. Lag (1998:604). 7 § Är den tidigare påföljden sluten ungdomsvård får förordnande enligt 1 § 1 meddelas endast om det är uppenbart, att det nya brottet i jämförelse med det förra är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse, eller det annars finns särskilda skäl för det. Döms med tillämpning av 1 § 2 till påföljd för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall vid påföljdens bestämmande iakttas att påföljderna tillsammans inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för båda brotten. Rätten får därvid döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Döms den tilltalade med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall, när straffets längd bestäms, skälig hänsyn tas till vad han har undergått till följd av domen på sluten ungdomsvård. Beslut om undanröjande av sluten ungdomsvård får ske endast om dom meddelas innan den fastställda verkställighetstiden har löpt ut. Lag (1998:604). 8 § Har upphört att gälla enligt lag (1979:680). 9 § Har upphört att gälla enligt lag (1981:211). 10 § Har med tillämpning av 1 § 1 genom lagakraftvunnen dom förordnats, att fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård som dömts ut i tidigare mål skall avse ytterligare brott, och ändras den tidigare påföljden av högre rätt genom dom som vinner laga kraft, skall frågan om påföljd för sagda brott efter anmälan av åklagare på nytt prövas av domstol. Detsamma skall gälla, när påföljd bestämts med tillämpning av 3 § andra stycket eller 7 § andra stycket och den tidigare påföljden ändras. Visar det sig, när en dom på fängelse på viss tid eller på sluten ungdomsvård skall verkställas, att den dömde begått brottet innan en påföljd som han dömts till för något annat brott börjat verkställas, och framgår det inte av domarna att den andra påföljden har beaktats, skall, sedan domarna vunnit laga kraft, domstol efter anmälan av åklagare med tillämpning av 3 § andra stycket eller 7 § andra stycket bestämma vad den dömde skall undergå till följd av den dom som sist skall verkställas. Lag (1998:604). 11 § Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom på böter, förvandlingsstraff för böter, fängelse på viss tid, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård, skall livstidsstraffet träda i stället för den andra påföljden. Förekommer till verkställighet på en gång en dom på fängelse på viss tid i minst två år eller sluten ungdomsvård i minst två år och en dom på böter eller förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan de förstnämnda påföljderna har börjat verkställas, skall fängelsestraffet eller utdömd sluten ungdomsvård träda i stället för den andra påföljden. Lag (1998:604). 12 § Har upphört att gälla enligt lag (1979:680). 13 § Har upphört att gälla enligt lag (1981:211). 14 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 15 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 16 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 17 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 18 § Uppkommer fråga om överlämnande eller utlämning till Sverige för verkställighet av dom, varigenom någon dömts till fängelse som gemensam påföljd för två eller flera brott, och kan överlämnande eller utlämning enligt den främmande statens lagstiftning ej ske för alla brotten, skall domstol, efter anmälan av åklagare, undanröja den gemensamt ådömda påföljden och döma till påföljd för den brottslighet, för vilken överlämnande eller utlämning kan äga rum. Vad som föreskrives i första stycket skall även gälla, då fråga uppkommer om att svensk brottmålsdom, som avser två eller flera brott, skall verkställas utomlands i enlighet med lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom eller lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, och hinder mot verkställighet föreligger enligt den främmande statens lagstiftning såvitt avser något eller några av brotten. Lag (2003:1157). == Kapitel 35 -- Om bortfallande av påföljd == 1 § Påföljd må ej ådömas, med mindre den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom 1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år, 2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år, 3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år, 4. femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år, 5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet. Innefattar en handling flera brott, må utan hinder av vad nu sagts påföljd ådömas för alla brotten, så länge påföljd kan ådömas för något av dem. 2 § har upphört att gälla enligt lag (1975:667). 3 § Frigives häktad utan att hava erhållit del av åtal eller avvisas eller avskrives mål mot någon sedan han fått del av åtal, skall i fråga om möjligheten att ådöma påföljd så anses som hade häktningen eller delgivningen ej skett. 4 § De i 1 § bestämda tiderna skall räknas från den dag brottet begicks. Förutsätts för ådömande av påföljd att viss verkan av handlingen inträtt, skall tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde. Vid brott som avses i 6 kap. 4-–6 §§ och 8 § tredje stycket eller försök till sådana brott skall de i 1 § bestämda tiderna räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt arton år. Detsamma skall gälla vid brott som avses i 6 kap. 1-–3 och 12 §§ eller försök till sådana brott om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde. Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för skatte- eller taxeringsrevision, skall tiden räknas från den dag då revisionen beslutades. Lag (2005:90). 5 § Har upphört att gälla genom lag (1971:964). 6 § I intet fall må påföljd ådömas sedan från dag som i 4 § sägs har förflutit 1. fem år, om å brottet ej kan följa svårare straff än böter och tid för ådömande av påföljd för brottet bestämmes enligt 1 § 1, 2. femton år, om i annat fall än i 1 sägs å brottet ej kan följa fängelse över två år, 3. trettio år i övriga fall. Lag (1971:964). 7 § Ådömda böter bortfaller när fem år förflutit från det domen vann laga kraft. Detta gäller inte om vid utgången av den angivna tiden den dömde har delgivits en ansökan om böternas förvandling och denna ansökan inte har prövats slutligt. Föranleder ej ansökningen att böterna förvandlas, bortfaller de när rättens slutliga beslut i målet vinner laga kraft. Om bortfallande av ålagt förvandlingsstraff föreskrivs särskilt. Dör den dömde, bortfaller ådömda böter. Har under den dömdes livstid domen vunnit laga kraft och lös egendom tagits i mät eller satts i allmänt förvar, för betalning av böterna, skall dock böterna betalas av den egendomen. Vad nu sagts om böter gäller även utdömt vite. Lag (1983:351). 8 § Ådömt fängelse bortfaller, om domen ej börjat verkställas innan tid som nedan sägs förflutit från det domen vann laga kraft: # fem år, om fängelse ej över ett år ådömts, # tio år, om fängelse på längre tid än ett år men icke över fyra år ådömts, # femton år, om fängelse på längre tid än fyra år men icke över åtta år ådömts, # tjugo år, om fängelse på viss tid över åtta år ådömts, # trettio år, om fängelse på livstid ådömts. Lag (1971:964). 9 § Avbrytes verkställighet av fängelse som ådömts på viss tid, skall vad i 8 § sägs äga motsvarande tillämpning i fråga om den fortsatta verkställigheten; och skall därvid tiden beräknas med hänsyn till vad som återstår av det ådömda straffet. Tiden skall räknas från den dag avbrottet skedde eller, när villkor- lig frigivning ägt rum men förklarats förverkad, från den dag beslutet därom vann laga kraft. 10 § Sluten ungdomsvård bortfaller, om domen inte börjat verkställas innan fem år förflutit från det att domen vann laga kraft. Avbryts verkställigheten av dom på sluten ungdomsvård skall vad som sägs i första stycket tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den fortsatta verkställigheten. Tiden skall räknas från dagen för avbrottet. Lag (1998:604). 11 § har upphävts genom lag (1986:645). == Kapitel 36 -- Om förverkande av egendom, företagsbot och annan särskild rättsverkan av brott == Om förverkande 1 § Utbyte av brott enligt denna balk skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett brott, om mottagandet utgör brott enligt denna balk; i stället för det mottagna får dess värde förklaras förverkat. Om inte annat är särskilt föreskrivet, skall bestämmelserna i första stycket också tillämpas i fråga om utbyte av brott och ersättning för kostnader i samband med brott enligt annan lag eller författning, om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Lag (2005:283). 1 a § Vid bedömningen av om det är uppenbart oskäligt att förklara utbyte av brott förverkat skall bland andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att skadeståndsskyldighet i anledning av brottet kommer att åläggas eller annars bli fullgjord. Som utbyte av brott anses vid förverkande även egendom som har trätt i stället för utbyte, avkastning av utbyte samt avkastning av det som trätt i stället för utbyte. Lag (2005:283). 2 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna balk får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna balk, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse eller stämpling. Vad som har sagts i första stycket gäller även egendom som frambragts genom brott enligt denna balk, egendom vars användande utgör sådant brott samt egendom som någon annars tagit befattning med på ett sätt som utgör sådant brott. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Om inte annat är särskilt föreskrivet, skall bestämmelserna i första och tredje styckena också tillämpas i fråga om egendom som använts eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt annan lag eller författning, om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Lag (2005:283). 3 § Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 § beslutas i fråga om föremål 1. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning, 2. som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning, eller 3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att de skulle komma till sådan användning. Lag (1989:136). 4 § Har det till följd av ett brott som är begånget i utövningen av näringsverksamhet uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren, skall värdet därav förklaras förverkat även när det inte följer av 1 eller 2 § eller annars är särskilt föreskrivet. Vad som har sagts i första stycket gäller ej, om förverkande är oskäligt. Vid bedömningen av om så är förhållandet skall bland andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att annan betalningsskyldighet som svarar mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer att åläggas näringsidkaren eller annars fullgöras av denne. Kan bevisning om vad som skall förklaras förverkat inte alls eller endast med svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Lag (1986:1007). 5 § Förverkande till följd av brott av egendom eller dess värde får, om ej annat har föreskrivits, ske hos a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet, b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var, c) den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i 4 §, d) den som efter brottet förvärvat egendomen genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första stycket a-–c, får den inte förklaras förverkad. Egendom som enligt 1 a § skall anses som utbyte får dock förklaras förverkad om den egendom, som den förverkade egendomen trätt i stället för, vid brottet tillhörde någon av dem som anges i första stycket a-–c. Särskild rätt till egendom som förklarats förverkad består, om ej även den särskilda rätten förklaras förverkad. Sådan rätt som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras förverkad, såvida ej av särskild anledning förordnas att rätten skall bestå. Lag (2005:283). 6 § I stället för förverkande äger rätten föreskriva åtgärd till förebyggande av missbruk. Lag (1986:118) Om företagsbot 7 § /Upphör att gälla U:2006-07-01/ För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om 1. brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av allvarligt slag och 2. näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Första stycket gäller inte, om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren eller om det annars skulle vara uppenbart oskäligt att ålägga företagsbot. Lag (1986:1007). 7 § /Träder i kraft I:2006-07-01/ För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och 1. näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller 2. brottet har begåtts av a) en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar, eller b) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Första stycket gäller inte, om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren. Lag (2006:283). 8 § /Upphör att gälla U:2006-07-01/ Företagsbot skall fastställas till lägst tio tusen kronor och högst tre miljoner kronor. Lag (1986:118). 8 § /Träder i kraft I:2006-07-01/ Företagsbot skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Lag (2006:283). 9 § /Upphör att gälla U:2006-07-01/ När storleken av företagsbot bestäms, skall särskild hänsyn tas till brottslighetens art, omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Lag (1986:118). 9 § /Träder i kraft I:2006-07-01/ När storleken av företagsbot bestäms, skall, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Skälig hänsyn skall också tas till om näringsidkaren tidigare ålagts att betala företagsbot. Lag (2006:283). 10 § /Upphör att gälla U:2006-07-01 Företagsbot får efterges eller sättas lägre än vad som bort ske med tillämpning av 9 §, 1. om påföljd för brottet ådöms näringsidkaren eller företrädare för denne, 2. om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren eller 3. om det annars är påkallat av särskilda skäl. Lag (1986:118). 10 § /Träder i kraft I:2006-07-01/ Företagsbot får sättas lägre än vad som borde ha skett med tillämpning av 9 §, 1. om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng, 2. om näringsidkaren efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skadliga verkningarna av brottet, 3. om näringsidkaren frivilligt angett brottet, eller 4. om det annars finns särskilda skäl för jämkning. Om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i första stycket får företagsbot efterges. Lag (2006:283). 10 a § /Träder i kraft I:2006-07-01/ Om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot 1. har begåtts av oaktsamhet, och 2. inte kan antas föranleda annan påföljd än böter får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2006:283). Gemensamma bestämmelser 11 § Vad i lag eller författning är föreskrivet om särskild rättsverkan av att någon dömes till straff skall gälla även då annan påföljd som omförmäles i 1 kap. 3 § ådömes. Vid tillämpningen av första stycket skall villkorlig dom och skyddstillsyn samt, om ej i domen annorlunda förordnas, överlämnande till särskild vård anses lika med fängelse. Därvid skall, om så förordnas, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård anses motsvara fängelse i minst sex månader. Lag (1986:118). 12 § Förutsättes för förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan, som kan följa å brott, att någon dömts till påföljd, må rätten, om påföljd för brottet eftergives, i den mån omständigheterna föranleda därtill förordna, att sådan rättsverkan skall inträda. Lag (1986:118). 13 § Har brott begåtts av någon som inte fyllt femton år eller som handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning får rätten besluta om för- verkande av egendom eller om annan särskild rättsverkan, som kan följa på brottet, endast om och i den mån det med hänsyn till hans psykiska tillstånd, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Lag (1991:1138). 14 § Kan på grund av den brottsliges död eller av annan orsak påföljd ej längre ådömas, får egendom förklaras förverkad eller företagsbot åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av missbruk, endast om stämning i mål därom delgivits inom fem år från det brottet begicks. Talan får i sådant fall väckas av åklagare endast om det är påkallat ur allmän synpunkt. I fall som nu sagts skall vad i 35 kap. 3 § stadgas äga motsvarande tillämpning. Lag (1986:118). 15 § Beslut om förverkande eller om åtgärd till förebyggande av missbruk eller om företagsbot förfaller, i den mån verkställighet ej skett inom tio år från det beslutet vann laga kraft. Lag (1986:118). 16 § Är i lag eller författning föreskrivet att förklaring skall meddelas om förverkande eller annan sådan särskild rättsverkan av brott, må detta likväl underlåtas, om denna rättsverkan är uppenbart oskälig. Lag (1986:1007). 17 § Förverkad egendom och företagsbot tillfaller staten, om ej annat är föreskrivet. Har utbyte av brott som svarar mot 1. skada för enskild eller 2. medel som en enskild är berättigad att få tillbaka förklarats förverkat hos någon, svarar staten i dennes ställe för ersättning åt den skadelidande eller ersättningsberättigade intill värdet av vad som har tillfallit staten på grund av beslutet om förverkande. Vid verkställighet av detta beslut har den hos vilken förverkandet skett rätt att räkna av vad han eller hon visar sig ha utgett som ersättning till den skadelidande eller ersättningsberättigade. Lag (2005:283). == Kapitel 37 -- Om nämnderna == 1 § Regeringen bestämmer om landets indelning i verksamhetsområden för övervakningsnämnderna. En övervakningsnämnd består av ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter, om inte regeringen förordnar att en viss nämnd skall ha flera ledamöter. Nämnden är beslutför med ordförande och två ledamöter. I brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får ordföranden ensam besluta på nämndens vägnar. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Regeringen äger förordna att övervakningsnämnd skall arbeta å avdelningar. Om sådan avdelning skall i tillämpliga delar gälla vad om nämnd är stadgat. Lag (1983:240). 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna. Vice ordföranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare skall vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare. Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare. Val förrättas av kommunfullmäktige, om övervakningsnämndens verksamhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av landstingsfullmäktige. Om det inom nämndens verksamhetsområde även finns en kommun som ej ingår i ett landsting, förrättas valet av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i övervakningsnämnds verksamhetsområde, fastställer regeringen efter samma grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län. Landstingsfullmäktiges och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller ersättare skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas, i vilken de skall kallas till tjänstgöring. Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare förordnas för högst sex månader. Då ledamot eller ersättare skall utses skall övervakningsnämnden göra anmälan därom till den som skall utse honom. Lag (2005:967). 3 § Valbar till ledamot eller ersättare i övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige, som är folkbokförd inom nämndens verk- samhetsområde och som inte fyllt eller under mandatperioden fyller sjuttio år. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte väljas till ledamot eller ersättare. Inte heller får lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta väljas till ledamot eller ersättare. Över- vakningsnämden prövar självmant den valdes behörighet. Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet. Lag (1991:510). 4 § Kriminalvårdsnämnden skall bestå av en ledamot som är eller varit innehavare av domarämbete och som skall vara ordförande i nämnden samt ytterligare fyra ledamöter. Ersättare utses till det antal regeringen bestämmer. Regeringen utser ordförande, övriga ledamöter och ersättare. Vid förfall för ordföranden tjänstgör i hans ställe en av regeringen därtill utsedd ledamot eller en ersättare som kunnat förordnas till ordförande. Ordföranden får i brådskande fall och i ärenden av mindre vikt ensam besluta på nämndens vägnar. Sådana beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Ordförande, övriga ledamöter och ersättare utses för fem år. Avgår ledamöter eller ersättare före tidens utgång, utses ny ledamot eller ersättare för återstående tid. Lag (1983:240). 5 § Ledamot och ersättare i övervakningsnämnd och kriminalvårdsnämnden skall ha avlagt domared. Mot ledamot och ersättare skall gälla samma jäv som i fråga om domare; dock skall vad i 4 kap. 13 § 7 rättegångsbalken sägs icke äga tillämpning i fråga om ledamot och ersättare i övervakningsnämnd. I fråga om beslut av nämnd som i första stycket sägs skall vad angående omröstning i brottmål i överrätt är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Lag (1981:211). 6 § Begär den dömde att bliva muntligen hörd i ärende, som handlägges av övervakningsnämnd, skall tillfälle därtill beredas honom. I ärende hos kriminalvårdsnämnden bör, om det kan antagas vara till gagn och lämpligen kan ske, tillfälle beredas den dömde att bliva muntligen hörd. Lag (1981:211). 7 § Den som har dömts till fängelse får begära prövning av Kriminalvårdens beslut enligt 26 kap. 11 §, 12 § andra meningen eller 13 § andra meningen hos den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde det frivårdskontor där den övervakade är inskriven är beläget. Nämnden får också självmant ta upp ett sådant beslut till omprövning eller själv meddela ett sådant beslut. Kriminalvården kan överlämna ett ärende enligt nämnda bestämmelser till nämnden för avgörande. Om den som har dömts till fängelse inte är nöjd med ett beslut av en övervakningsnämnd enligt 26 kap. 11, 15, 18, 19 eller 22 §, får han hos Kriminalvårdsnämnden begära prövning av beslutet. Lag (2005:967). 8 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Bestämmelserna i 7 § första stycket tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Den som har dömts till skyddstillsyn får hos hovrätten överklaga ett beslut av övervakningsnämnd i frågor som avses i 26 kap. 15 § eller 28 kap. 5 a § andra stycket, 7 eller 11 §. Skrivelsen skall ges in till övervakningsnämnden. Klagotiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. I hovrätten tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut. Lag (2005:45). 8 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Bestämmelserna i 7 § första stycket tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Den som har dömts till skyddstillsyn får hos hovrätten överklaga ett beslut av övervakningsnämnden i frågor som avses i 26 kap. 15 § eller 28 kap. 5 a § andra stycket, 7 eller 11 §. Överklagandet skall ges in till övervakningsnämnden. Klagotiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. I hovrätten tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten skall pröva övervakningsnämndens beslut. Lag (2005:688). 9 § I ärende angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Lag (1996:1623). 10 § Kriminalvårdens och övervakningsnämndens beslut som avses i 7 och 8 §§ gäller omedelbart, om inte något annat förordnas. Lag (2005:967). 11 § Talan må ej föras mot beslut som enligt denna balk meddelas av övervakningsnämnd i andra fall än i 7 och 8 §§ sagts, av hovrätt enligt 8 § eller av kriminalvårdsnämnden. Lag (1981:211). == Kapitel 38 -- Rättegångsbestämmelser m.m. == 1 § Den som har dömts till villkorlig dom får före överklagandetidens utgång lämna förklaring, att han är nöjd med domen när det gäller den utdömda påföljden. En sådan förklaring skall avse även böter, som ådömts med stöd av 27 kap. 2 §. Förklaringen avges i den ordning regeringen föreskriver. En förklaring som lämnats i föreskriven ordning får inte tas tillbaka. Har den dömde överklagat domen, skall hans talan när det gäller påföljden för brottet anses återkallad genom förklaringen. Angående nöjdförklaring i fråga om dom på fängelse och dom på sluten ungdomsvård är särskilt stadgat. Lag (1998:604). 2 § Har domstol med stöd av 31 kap. 1 § överlämnat någon till vård inom socialtjänsten och bryter därefter den dömde i väsentlig grad mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § andra eller tredje stycket, får efter ansökan av åklagare den rätt som först dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till böter som har dömts ut enligt 31 kap. 1 § tredje stycket 1 och till vad den dömde undergått till följd av en föreskrift om ungdomstjänst enligt 31 kap. 1 § tredje stycket 2. Rätten kan, i stället för att undanröja förordnandet enligt första stycket, besluta att varning skall meddelas den dömde, om detta är en tillräcklig åtgärd. Även om fall som avses i första stycket inte föreligger skall bestämmelserna där tillämpas på motsvarande sätt om den planerade vården eller åtgärderna som socialnämnden redovisat i yttrande enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare inte kommer till stånd eller om vården i väsentlig utsträckning avviker från den i yttrandet redovisade planen. Detsamma gäller när domstolen har överlämnat någon till vård med stöd av 31 kap. 2 § och den vård som socialnämnden i yttrande till domstolen har förklarat sig ämna föranstalta om visar sig inte kunna anordnas. Lag (1998:604). 2 a § Har vid straffmätning eller val av påföljd enligt vad som framgår av domen särskilt beaktats huruvida den tilltalade till följd av brottet kan komma att drabbas av avskedande eller uppsägning från arbetsanställning och har det antagande som i detta hänseende legat till grund för domen visat sig felaktigt, får den rätt som först dömt i målet efter ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja den ådömda påföljden och döma till ny påföljd för brottet. Detta gäller dock endast om den tidigare ådömda påföljden inte har till fullo verkställts. Görs en sådan ansökan, får rätten förordna att den tidigare ådömda påföljden tills vidare inte får verkställas. Är den tidigare påföljden villkorlig dom eller skyddstillsyn och bestäms den nya påföljden till fängelse, skall vid straffets bestämmande skälig hänsyn tas till vad den dömde undergått till följd av den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Undanröjs fängelse eller sluten ungdomsvård och dömer rätten till ny påföljd av nu angivet slag, skall den tid under vilken den tidigare påföljden verkställts anses som verkställighet av den nya påföljden. Rätten skall i beslutet ange den redan verkställda tiden. Lag (1998:604). 3 § Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där villkorlig dom meddelats. Fråga om åtgärd enligt 31 kap. 1 § fjärde stycket tas upp av den rätt som först avgjort det mål i vilket dömts till överlämnande till vård inom socialtjänsten. Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid den tingsrätt, inom vars område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam, eller vid den rätt som först avgjort det mål där skyddstillsyn dömts ut. Mål som avses i denna paragraf får också tas upp av en domstol, där brottmål mot den dömde är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Lag (1998:604). 4 § Anmälan jämlikt 34 kap. 10 § göres hos första domstol i något av målen. Anmälan jämlikt 34 kap. 18 § göres hos den rätt som först dömt i målet. Lag (1981:211). 5 § Talan som avses i 27 kap. 6 § eller 28 kap. 8 § skall anses anhängiggjord, då ansökan om målets upptagande delgavs den dömde. Lag (1981:211). 6 § Nämndemän skall delta när en tingsrätt avgör en fråga, som avses i 2 eller 2 a § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 §. Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av påföljd enligt 34 kap. 1 § 3, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 4 § samt åtgärd enligt 34 kap. 5 § tredje stycket eller 34 kap. 6 § andra stycket. Vid avgörande av en fråga som avses i 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 § första och andra styckena eller 31 kap. 1 § fjärde stycket, är en tingsrätt domför med en lagfaren domare. Lag (1998:604). 7 § har upphört att gälla enligt lag (1981:211). 8 § I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a § eller 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 §, 28 kap. 9 §, 31 kap. 1 § fjärde stycket eller 34 kap. 10 § andra stycket skall tingsrätten ge den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bli hörd muntligen, skall han ges tillfälle till det. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 § skall den dömde ges tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut. En åtgärd enligt 28 kap. 11 § första och andra styckena får beslutas utan att den dömde ges tillfälle att yttra sig. Lag (1998:604). 9 § Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 § första och andra styckena, 31 kap. 1 § fjärde stycket eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 § gäller omedelbart, om inte något annat förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid. Lag (1998:604). 10 § Varning som beslutats av domstol eller övervakningsnämnd skall utan dröjsmål meddelas den dömde personligen. Kan varningen ej med delas i samband med beslutet, må det överlämnas åt annan domstol eller övervakningsnämnd att meddela den. 11 § har upphört att gälla genom lag (1973:918). 12 § Polismyndigheten skall lämna domstolar, övervakningsnämnder, Kriminalvårdsnämnden och Kriminalvården handräckning för den dömdes inställelse i mål eller ärende enligt denna balk eller för hans omhändertagande enligt 26 kap. 22 § eller 28 kap. 6 b § eller 11 §. Lag (2005:967). 13 § Kriminalvårdens beslut enligt denna balk kan inte överklagas annat än i de fall det är särskilt föreskrivet. Lag (2005:967). 14 § Kriminalvårdens beslut om att skjuta upp den villkorliga frigivningen enligt 26 kap. 6 § tredje stycket och om att senarelägga den villkorliga frigivningen enligt 26 kap. 7 § samt om avvisning enligt 38 kap. 17 § andra meningen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2005:967). 15 § Beslut som avses i 14 § får inte överklagas innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats skall anses som en begäran om omprövning. Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Lag (2005:967). 16 § En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet. I begäran om omprövning skall den enskilde ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär. Lag (2005:967). 17 § Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den enskilde felaktig underrättelse om hur man begär omprövning. Lag (2005:967). 18 § Beslut som avses i 14 § överklagas till den länsrätt inom vars domkrets den kriminalvårdsanstalt är belägen där den enskilde var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Lag (2005:967). 19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning från staten för skador som har orsakats av den dömde vid sådant oavlönat arbete som avses i 27 kap. 2 a § första stycket, 28 kap. 2 a § första stycket samt 31 kap. 1 § tredje stycket 2. Lag (2005:967). [[Kategori:Lagar och författningar]] Brottsbalken, Övergångsbestämmelser 2602 6086 2006-06-26T23:21:23Z Fred chessplayer 74 kategori, formatering <small>[[Brottsbalken]]</small> == Brottsbalken -- Övergångsbestämmelser == ''' 1975:667 ''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Lagen (1948:491) om ämbetsansvar för vigselförrättare i vissa fall skall samtidigt upphöra att gälla. Till suspension och avsättning får ej dömas efter ikraftträdandet. Är fråga om gärning, som har begåtts före ikraftträdandet och som är straffbelagd enligt såväl äldre bestämmelse i 20 kap. 1, 2, 3 eller 4 § som motsvarande bestämmelse i dess nya lydelse, dömes till det straff för gärningen som föreskrives i den nya bestämmelsen. Den äldre bestämmelsen skall dock tillämpas, om den leder till lindrigare allmänt straff. I övrigt skall 5 § första och andra styckena lagen (1964:163) om införande av brottsbalken äga motsvarande tillämpning. Finns i författning som gäller när denna lag träder i kraft föreskrift om tystnadsplikt utan att straffansvar är föreskrivet för åsidosättande därav, äger 20 kap. 3 § i dess nya lydelse ej tillämpning. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som har ersatts genom ny bestämmelse, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen. Har i författning, som tillkommit genom beslut av Kungl. Maj:t ensam, meddelats särskild föreskrift om straff eller åtal för åsidosättande av förbud att yppa eller utnyttja vad någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, får föreskriften upphävas eller ändras av regeringen, om upphävandet eller ändringen innebär att 20 kap. 3 § och 5 § tredje stycket i den nya lydelsen blir tillämpliga. Lag (1985:740). '''1984:275 ''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. För dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst gäller äldre bestämmelser fortfarande. '''1986:118 ''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Bestämmelserna i 7--10 §§ gäller inte i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet. '''1986:645''' Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987. I fråga om disciplinstraff som har ålagts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. När någon före ikraftträdandet har varit tagen i förvarsarrest, tillämpas 33 kap. 5 § första stycket i dess äldre lydelse. '''1986:1007''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller 36 kap. 1 och 17 §§ i deras äldre lydelse. '''1988:942 ''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. 2. Bestämmelsen i 38 kap. 2 a § gäller även i fråga om gärning som har begåtts före ikraftträdandet. Har påföljd ådömts dessförinnan får dock undanröjande endast ske i fall då antagande att den dömde till följd av brottet inte kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning visat sig felaktigt. '''1991:240''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. 2. Är i äldre bestämmelser för böter utsatt ett visst högsta belopp som inte överstiger ettusen kronor skall böter dömas ut i penningböter till högst det utsatta beloppet. I fråga om brott för vilket det i en bestämmelse som har trätt i kraft före den 1 januari 1965 har utsatts ett högsta belopp för böter som överstiger femhundra kronor skall dock straffet dömas ut i dagsböter eller, om brottet förskyller lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter. 3. Äldre bestämmelser om böter som skall tillfalla annan än staten, skall fortfarande tillämpas. Detsamma skall gälla beträffande äldre bestämmelser om viten, som blivit någon i särskilt fall förelagda av domstol eller annan myndighet och som skall tillfalla annan än staten. '''1991:679''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. I fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. '''1991:1138''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. 2. Beträffande en gärning som har begåtts före ikraftträdandet gäller 30 kap. 6 § och 36 kap. 13 § i deras äldre lydelser. 3. I mål, som avgörs efter ikraftträdandet men i vilket utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning eller utlåtande av socialstyrelsen enligt 3 § andra stycket lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål har avgetts före denna tidpunkt, skall 31 kap. 3 § i dess äldre lydelse tillämpas. 4. Förordnande enligt 31 kap. 4 § om överlämnande till öppen psykiatrisk vård som har meddelats före ikraftträdandet skall verkställas även om verkställigheten inte har påbörjats före den tidpunkten. Efter ikraft- trädandet får sådant förordnande inte meddelas. '''1993:201''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6--9 §§ i deras äldre lydelse skall fortfarande gälla för den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid eller ålagts förvandlingsstraff för böter. Verkställs gemensamt efter ikraftträdandet fängelse som ådömts dessförinnan och fängelse som ådömts därefter, skall första stycket tillämpas på det förra straffet. 3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften. '''1994:97''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 2. Vad i 38 kap. 2 § andra stycket i dess nya lydelse sägs om yttrande av socialnämnden skall även avse yttrande som före den 1 juli 1994 avgivits av länsstyrelse. 1994:458 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 2. Före den 1 juli 1999 skall, såvitt avser straffbestämmelse i annan lag eller författning än brottsbalken, 1 kap. 2 § första stycket i dess nya lydelse tillämpas endast på straffbestämmelse som trätt i kraft efter utgången av juni månad 1994 eller som ändrats i något avseende efter denna tidpunkt. '''1994:1499''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser. '''1994:1622 ''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Val enligt den nya bestämmelsen skall äga rum första gången år 1998. 3. Löpande tjänstgöringstid för dem som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år. '''1996:659''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet. '''1998:604''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6, 6 a, och 9 §§ skall tillämpas i sina äldre lydelser i fråga om den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid, lägst tre månader. Beslut som avses i 6 § femte stycket skall dock fattas av Kriminalvården. Första stycket tillämpas även på fängelse som verkställs gemensamt med fängelse som dömts ut efter ikraftträdandet. Lag (2005:967). 3. Beslut enligt 26 kap. 7 § i dess nya lydelse får endast grundas på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet. 4. Bestämmelserna i 26 kap. 10 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i fall då en villkorlig frigivning har ägt rum före ikraftträdandet. 5. Bestämmelserna i 34 kap. 4 § om förverkande av villkorligt medgiven frihet i sin äldre lydelse skall tillämpas när återfall i brott under prövotiden har skett före ikraftträdandet. 6. Bestämmelserna i 31 kap. 1 och 1 a §§ i deras nya lydelser skall tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet. 7. Genom denna lag upphävs lagen (1989:928) om samhällstjänst. Bestämmelserna i 4 § lagen om samhällstjänst skall dock fortfarande gälla beträffande den som utför sådant arbete som där avses på grund av en föreskrift som meddelats med stöd av den lagen. '''1998:1703''' Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 såvitt avser 2 kap. 3 § och 22 kap. 6 b § och i övrigt den dag regeringen bestämmer. '''1999:1081''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för de räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 § fortfarande i sin äldre lydelse. '''2004:785''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande gärningar som har begåtts före ikraftträdandet. '''2005:45''' Denna lag träder i kraft den 1 april 2005. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet. '''2005:90''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005, då lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster skall upphöra att gälla. 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser. '''2005:967''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om Kriminalvårdsstyrelsens prövning av annan kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattats före ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället gälla Kriminalvården. [[Kategori:Lagar och författningar]] Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar 2603 5623 2006-06-03T21:28:36Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]] till [[Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]]: detta är namnet :::::: '''Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar''' :::::: ''SFS nr: 1970:498 :::::: ''Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L5 :::::: '' Utfärdad: 1970-06-29 :::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 1973:405 == 1 § -- Statsvapen == 1 § I näringsverksamhet får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller statlig kontroll- eller garantibeteckning ej utan vederbörligt tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor eller tjänster. Detsamma gäller annan beteckning, som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger kännetecknet en officiell karaktär, samt svenskt kommunalt vapen, vilket är registrerat. Statsvapen får ej heller på annat sätt än som kännetecken användas i näringsverksamhet utan vederbörligt tillstånd. Första och andra styckena gäller också beteckning som lätt kan förväxlas med sålunda skyddad beteckning. Lag (1973:405). 1 a § Registrering av svenskt kommunalt vapen sker efter skriftlig anmälan i register, som föres för hela riket av patent- och registreringsverket. Registrering får ske endast om statens heraldiska nämnd har avgivit yttrande i ärendet om antagande av vapnet. Lag (1973:405). == 2 § -- Internationella vapen == 2 § Förenta Nationernas emblem eller namn, förkortning av namnet eller annat som företer sådan likhet därmed att förväxling lätt kan äga rum får icke brukas offentligen som märke eller benämning utan medgivande av Förenta Nationernas generalsekreterare. Internationella atomenergiorganets emblem eller något som företer sådan likhet därmed att förväxling lätt kan äga rum får icke brukas offentligen som märke utan medgivande av organets generaldirektör. == 3 § -- Undantag == 3 § Konungen kan, efter avtal med främmande stat eller mellanstatlig organisation, förordna att bestämmelse i 1 § om statsvapen eller annan där avsedd beteckning skall äga motsvarande tillämpning i fråga om viss mellanstatlig organisations vapen, flagga, emblem eller benämning eller förkortning för sådan benämning. Utan hinder av förordnande enligt första stycket skall dock den som vid tiden för sådant förordnande brukade viss beteckning få utan tillstånd bruka beteckningen under en tid av tre år, räknat från den dag då förordnandet trätt i kraft. == 4 § -- Straff == 4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 eller 2§ eller mot förbud som gäller på grund av förordnande med stöd av 3 § dömes till böter. == 5 § -- Tillägg == 5 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen. == Källa == * Rixlex, riksdagen.se [[Kategori:Lagar och författningar]] Lille Hans 2604 5515 2006-06-03T13:33:48Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Lille Hans}} <div class="vers"><pre> Lille Hans sprang ner till stranden för att samla snäckor små. I den djupa, heta sanden måste han barfota gå. Tåren glänste i hans öga, han så trött och hungrig var. Emot solens strålar föga skylde trasorna han bar. Där i låga fiskarkojan modern sitter med de små. Svårt är bära tunga bojan fattigdomen lägger på. Gud, han beder, dig förbarma, far han drunknade i går. Giv åt mamma, giv åt arma bröd, o Gud och fader vår. Ljudet utav barnarösten steg till himlens Herre opp. Gossen genast undfick trösten av ny tillförsikt och hopp. Lille Hans i bittra sorgen ej blev lämnad, ej blev glömd, ty bland snäckorna i korgen låg en dyrbar pärla gömd. Snäckans gåva dem beskärde både penningar och bröd. Lille Hans sig därav lärde att Gud hjälper i all nöd. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Så bister kall sveper nordanvinden 2605 5516 2006-06-03T14:02:54Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Så bister kall sveper nordanvinden}} <div class="vers"><pre> Så bister, kall sveper nordanvinden om stuguknuten den sena kväll. I stugan sitter så blek om kinden en liten flicka vid spisens häll. Den bleka hyn och de tärda dragen de vittna tydligt om sjukdom, nöd, och hennes pappa har hela dagen för krogen glömt skaffa barnen bröd. I kalla stugan vid fönstret sitter bror Axel skådande upp mot skyn, och minnets hägring, än ljuv än bitter omväxlar snabbt för hans inre syn. Fast tåren skymmer hans blick han sjunger: Gråt icke Ester, min syster snäll. Snart kommer pappa och då vår hunger skall fly sin kos, vi få mat i kväll. Men minns du Axel när mamma levde hur annorlunda det var mot nu. I kalla stugan vi ej behövde på pappa vänta, men kära du lyft upp mig sätt mig vid fönstret neder, jag vill så gärna mot himlen se. Där aftonstjärnan hon blickar neder kanhända mamma vill mot mig le. Så mamma gjorde, jag minns så gärna när hon om kvällen mig sjöng till sömns. Men titta Axel där föll en stjärna, hon sade ofta min mamma ömt, att när en stjärna från himlen faller en själ får flytta till himlen opp. När jag till slutet går hem då faller väl ock en stjärna utur sitt lopp. Men låt mig bror i din famn få vila, det är så kallt och jag är så trött. Och Axel tager sin syster lilla, uti hans armar hon slumrar ren, Han sitter tyst liksom för att vakta och gungar syster som slumrar ren, mot himlen blickar, då faller sakta en stjärna ner ifrån himmelen. En liten stjärna, så sade Ester, skall falla när jag går hem till Gud. Så tänkte Axel och skådar efter, och lilla syster har ren fått bud. Se ögat brustet och bleka kinden ej mera fåras av sorgens tår. Ej mera isas av kalla vinden, förklarad Ester för tronen står. Den grymme fadern från krogen kommer, får se sin älskling ren kall och död. Då i hans själ väcktes verklig ånger, till Jesus flydde han i sin nöd. Nu aldrig mer han på krogen sitter men ofta böjd mot sin vandrinsstav, av ånger fäller han tåren bitter vid enkla korset på Esters grav. Hon, omedveten därom, fick vara en missionär som från syndens stig den arme drinkarn fick återföra. Men kära, vem skall få föra dig? Du som i lustarnas land vill dröja, se Jesus klappar på hjärtats dörr. Ack öppna, skynda för Gud dig böja, du ångra skall att det ej skett förr. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Boken om vårt land: Kapitel 4 2606 5517 2006-06-03T14:15:03Z The Trooper 72 {{Titel|[[Boken om vårt land]]|Zacharias Topelius| undertitel= Kapitel 4| nästa= [[Boken om vårt land: Kapitel 5|Kapitel 5]]}} ==Ditt land.== O, barn av Finland, lyft med fröjd <br/> din unga blick, mot ljuset höjd, <br/> från daggbestänkta kullar, <br/> och skåda långt och andas fritt; <br/> se, dett sköna land är ditt! <br/> <br/> Du är ej gäst vid andras bord, <br/> ej främling på den vida jord, <br/> din fot har fått ett fäste, <br/> du fått ett arv, som dig tillhör, <br/> att strida och arbeta för. <br/> <br/> Så långt du ser i fjärran blå <br/> och längre, än din blick kan nå <br/> i horisontens töcken <br/> till okänd nejd och namnlös stig, <br/> gav Gud allt detta land åt dig. <br/> <br/> Ditt, ditt är detta fria hav, <br/> som inga gränser vet utav, <br/> och alla blåa sjöar <br/> och alla starka floders brus <br/> och alla väna källors sus; <br/> <br/> och alla berg i solskensglans <br/> och alla fält i ax och krans <br/> och alla mörka skogar <br/> med dal och mo och strand och ö <br/> i sommarluft och vintersnö; <br/> <br/> och stad och by och väg och torg, <br/> det lägsta torp, den högsta borg <br/> med allt vad däri andas, <br/> arbetar, beder, vida spritt, <br/> det är ditt folks, ja, det är ditt! <br/> <br/> Vem är så rik som du, och vem <br/> har fått ett härligare hem <br/> att älska och försvara? <br/> Guds kärlek gav dig allt, och allt <br/> är din kärlek anbefallt. <br/> <br/> O, Finlands barn, väx i dess vård <br/> som vårens björk i blomstergård; <br/> var trofast intill döden, <br/> och vig ditt hjärta, räck din hand <br/> åt ditt och dina fäders land! <br/> Drinkarflickans död 2607 5519 2006-06-03T15:14:41Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Drinkarflickans död}} <div class="vers"><pre> Vid tolv års ålder en liten flicka med korg på armen mot krogen går. Från hemmet henne man djärves skicka att köpa brännvin, man väl förstår. I dryckeslaget därhemma sitter en rusig fader vid skövlad härd. Bland höga drivor och kölden bitter går lilla Anna, av hunger tärd. Hon blickar uppåt, ser stjärnor tindra, hon viskar, där bor min moder huld. Från tronens glas ser hon ljuset skimra, hon går på gator av renat guld. Hon dog i drivan med Per i famnen novembernatten förlidet år, och ovan molnen mot himlaranden en himmelsk sällhet hon njuta får. Till mor min för mig, så beder Anna, tag hem ditt barn [o] min käre Gud. Och isigt blek sjunker hennes panna av vita änglar hon förs till Gud. Nu har hon kämpat och seger vunnit, den bleka kinden ej tåras mer. Sin kära moder hon återfunnit där ingen skilsmässa mera är. Nu uret redan är midnatt slaget, men ingen Anna med brännvin kom, och snart insomnade dryckeslaget, som djur de lågo där om varann. De somnade men de vakna åter när solen högt uppå fästet stod. Nu Annas fader sitt brott begråter, det hjälper dock ej om han grät blod. Han skyndar ut för att möta Anna, det var så dyster en vinterdag. Helt plötsligt ses han förfärad stanna, han blev som träffad utav ett slag. Ty uti drivan han ser sin Anna med trasig klänning och bara ben. Han tar sin hand uppå hennes panna, den var förfrusen och hård som sten. Nu har jag mördat mitt barn, min maka av mina vänner jag tar farväl. Jag brännvin aldrig skall mera smaka, o Herre Gud, fräls min arma själ. Och Gud hans blodröda synd förlåter, nu är han frälst, men han skörda får allt vad han sådde, allt vad han gråter, hans hjärta svider av djupa sår. Vad nöd och jämmer, vad sorg och tårar, i strömmar flyta oskyldigt blod. Ja, brännvinsfloden frampressar tårar, den tar förståndet och kraft och mod. Mot yttre fiender till vårt rike sig fordom väpnade varje man. Mot denna fiende utan like, drag nu i strid var och en som kan! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Svarta Sarah 2608 6135 2006-06-28T12:13:25Z Agneta 53 Ändrat titeln+ kategori:psalmer och versnummer samt lägger till den bland Sandells psalmer {{Psalmartikel}} {{Titel|Deruppe ingen död skall vara|Lina Sandell}} :::'''"Svarta Sarah"''' <div class="vers"><pre> '''1.''' Däruppe ingen nöd skall vara och inga tårar, ingen natt. Så sjöng den lilla svarta Sarah, ett fattigt negerbarn så glatt. '''2.''' Där uppe ingen värk skall vara och inga smärtans rop som här. Där får jag se Guds anlet klara och evigt bliva där han är. '''3.''' En gång, en enda gång allena hon hört den vite läraren. Hon hört om blodet som kan rena, hon hört om Jesus barnens vän. '''4.''' Hon hört ock om den nya staden, vars murar heta salighet. Där vill hon ock stå med i raden och lova Gud i evighet. '''5.''' Nu ligger hon på smärtans läger, en usel bädd av hö och strå. Men ack, den klara blicken säger att fröjd i hjärtat bor ändå. '''6.''' Fast utan någon vän vid sidan, fast bädden är så hård och kall, hon ligger där i glad förbidan av vad som ännu komma skall. '''7.''' Hon tänker på de dyra orden hon hört en gång av läraren. Hon tänker på den nya jorden och på den nya himmelen. '''8.''' Däruppe ingen död skall vara, hon sjunger - men allt mera matt, och inget rop och ingen fara och ingen gråt och ingen natt. '''9.''' Allt svagare ännu blir rösten: En gyllne stad - en gyllne stad - och ingen död, och med den trösten hon somnar slutligt in så glad. '''10.''' Nu lockar hon de toner klara ur harpan fram med fröjdfullt mod. Ty se den lilla svarta Sarah är vit och skär i Lammets blod. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Lina Sandell]] Bondetåget 2609 5524 2006-06-03T17:32:46Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Bondetåget}} <div class="vers"><pre> Jag arme dumme bonde, som brukar Sveriges jord, kan intet nog mig ångra, för resan som blev gjord när jag reste ner till Gustav den femtes stora slott med andra dumma bönder, i färger gult och blått. Vi skulle dit å höra hur det med riket stod, på Kungen själv, det hördes han hade inte mod att dela Sveriges öden i krig på land och hav, då lova vi i döden, att bli hans trogna slav. Sen för kungen hurrat, och sjunget var vi glad nu återstod det bästa, se Sveriges huvudstad, en sådan billig resa de sällan oss bestå, varför vi snåla bönder, den gången passa på. När hemmen sen vi hunno, det var så nätt och jämt, det svenska folket ryter, de tålde ej vårt skämt de samlas om sin fana, som svajar stolt å röd, samt ämnar intet offra för pansarplåt sitt bröd. Ej mer jag låter luras utav en högerman, av varningsord och trumpetstöt om de är så grann, för vill ej bonden vara för högern ett geschäft, så hörs de alltid svara, tyst banne, håll din käft. Nog gick det bra att språka men annat fick jag se, när kronosedeln kommer, betalt jag måste ge, då händer jag får mista för den båd häst å ko, för att jag for till Stockholm, för att på kungen glo. För alla mina söner jag också vackert ställt, det hjälper inga böner, de måste ut i fält, och jag får ensam knoga, uppå en vant köttmark, jag orkar ej att ploga som förr när jag var stark. Och de av mina grannar som hade någon son, har övergett de gamla och rest långt härifrån, för de kunna inte stanna uti ett fosterland, där militär dem binder i bojor och i band. Här slutar bondens klagan om det han varit med, han hämtar gamla slagan, och tröskar litet säd. Och alla pansarbåtar de sitta nu på skär, å på lägren kommenderar kaptenerna å svär. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Skördemannen 2610 5525 2006-06-03T17:43:58Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Skördemannen|Carl Anton Wetterbergh| kommentar=''signatur Onkel Adam''}} <div class="vers"><pre> Nu är det soligt och varmt på näset, Som insjön famnar med ögon blå, Och fröna skallra i penninggräset, Och alle man skola ut och slå. Här har jag slipsten och här min bytta Och mat i väskan till ängen ut! Nu är det fråga att göra nytta, Vi få nog svettas, förrn det tar slut. Här, flicka kära, är räfsan färdig; Ditt namn jag skurit i skaftet in. Kliv ej i bäcken! nej kom, jag bär dig Igenom livet, om du blir min. Var ej så blyg, det är intet farligt; Du får ej väta de fötter små, Kom, jag skall bära dig nätt och varligt, Det är ju gott, att vi äro två. Den ena stöder så lätt den andra; Det är ej gott till att ensam gå. Tillsammans vi uppå ängen vandra, En gör ej nytta, men bägge två; Ty vad jag fäller, du räfsar samman Och bärgar sedan i ladan in. Ja, låt oss leva i fröjd och gamman, Tills Herran skördar på ängen sin. Du tror väl inte, att jag dig sviker Och glömmer bort dig för gods och gull? Man blir ej lycklig, fast man blir riker, Och ej förnöjder för pengars skull; Men om man äger i alla öden En trogen vän att sig sluta till, Då blir man lycklig i själva döden, Då har man gjort, såsom Herran vill. Tack, flicka kära! du viskar bara I örat på mig - det lät som: "Ja!" Nog få vi bröd, det har ingen fara, Om blott vi spara på pengarna. Med flit och bön och med kärlek trogen, Så menar jag, det blir ingen brist; Gud ger oss säd på den lilla logen Och tänker på oss båd´ först och sist. Se så, nu börjas! se gräset ligger Omkull i rappet, ty slåttern går. Förgäves blomman om livet tigger; Nu är den slut, hennes korta vår. Så mänskan faller ifrån sin stängel; När skördarn kommer med lien sin, Men tätt i spåren, där går en ängel, Som räfsar samman och bärgar in. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Pelle med handklaveret 2611 5526 2006-06-03T17:56:34Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Pelle med handklaveret}} <div class="vers"><pre> Pelle var en pojke som jag känt igen, förresten ska jag säga att det var min bästa vän. Bland många hans meriter så spelte han klaver uti granna takter och i fint manér. Var det lek i bygderna nå´nstans, nog var Pelle med där han och spelte opp till dans. Alla flickor hörde på och sa: Jestanes, min Pelle, vad du spelar bra! På ett julkalas en gång hos riksdagsmans Pelle han var med där han och spelte opp till dans. Klockarn dansa schottis med riksdagsmans Kristin, själva länsman surra kring som en bobin. Nämndemans mora och vår gamle prost lyste uti syna liksom Olssons feta ost. När de slutat själva prosten sa: Jaggen i dej Pelle, va du spelar bra! Det hände sig en gång och det var sent en kväll att Pelle blev i sällskap med en fin mamsell. Pelle tog klaveret, stämde opp en låt, mamsella gick bredvid och bara hörde på´t. När han slutat i ett enda huss hon Pelle tog om halsen och gav honom så en puss. Det får du, så kärleksgrannt hon sa: Min lille, rare Pelle för du spelar bra! Men som hon kysste Pelle så kom där fram en karl, spektoren uppå herrgårn, som hennes fästman var. Nu slår jag bums ihjäl dej! till Pelle så han skrek, men Pelle var i tagen, han var inte vek. Spektoren klaveret mitt i skallen fick, och i hundra, sinom hundra bitar strax det gick. Sen jag träffte Pelle och han sa: Den här gången tror jag att jag spelte bra. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Drabanten Gustaf Örn 2612 5527 2006-06-03T18:36:49Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Drabanten Gustaf Örn|Pehr Thomasson}} <div class="vers"><pre> Kung Karls bedrifter flögo kring hela jordens ring förstorade av många och underbara ting. Hans namn med stolthet nämndes i hydda och palats, hans bild i varje boning på väggen hade plats. En dag då konung Ludvig vid bordet satt och åt omgiven av sitt hovfolk i all sin prakt och ståt han yttrade: Jag skulle bra gärna vilja se hur svenske kungens bussar se ut och sig bete. Då reste vår minister sig upp från bordets rund och sade: Eder önskan kan ske i denna stund, ty en av hans drabanter som kom med bud i går hos vakten utanföre vid slottts port han står. Låt honom genast komma till oss i salen in utropade kung Ludvig så glad uti sitt sinn, och fröknar och prinsessor en rad så lång och skön de sågo på ministern och höjde samma bön. Snart hördes vapenskrammel och tunga steg vid dörrn, och in i salen trädde drabanten Gustaf Örn. Han gjorde krigarställning så golvet darrade och skyldra med geväret så fönstren skallrade. Lång var han som en jätte och hög och axelbred med gråsprängt hår som räckte till skulderbladen ned. Hans ansikte var krutstänkt med många svärdshugg på, som ännu lyste röda, hans ögon voro blå. På huvudet han hade en stor bredskyggig hatt, och slutet tätt kring livet ett älghudskyller satt. Och midjan satt ett bälte, ovanligt brett och stort med breda söljor fästat på vederbörlig ort. Vid sidan hang hans slagsvärd, blankt som en solklar våg och uppå vänstra armen man tvenne handskar såg. Av buffelläder voro hans stövlar likaså med järnbeslagna sulor och stora sporrar på. När kungen och hans hovfolk på honom länge sett varunder mången av dem hans ansikte belett, de yttrade: Man skulle förfriskning honom ge, på det man också skulle hans matlust kunna se. Då trädde fram en junker med fin konfekt och vin och bjöd åt karolinen, som med en fryntlig min den hela flaskan tömde uti ett andedrag och sen konfekten sväljde uti ett enda tag. Där stod han hög och ståtlig liksom ett gammalt träd. Han kan ej vara farlig att fäkta lite med. Så tänkte en fäktmästare som på ett artigt sätt åt karolinen räckte en liten nätt florett. Men denne stod orörlig och klingan icke tog varför fäktmästarn honom på näsan fintligt slog till hovets stora nöje som såg på detta spratt. De reste sig från bordet med munterhet och skratt. Då brunno bussens ögon, ett steg framåt han tog och fransmannen för örat med flata handen slog så att han for i väggen och dog i samma stund, och blodet stänkte därvid i salens vida rund. De sköna föllo neder i vanmakt en och var, och själva kungen bleknade för en så bister karl. Men vår minister skyndade att föra honom ut från det bestörta hovet och därmed var det slut. Det säges att det synes ett hål i väggen där som fransmannen har stupat. Det tydas kan så här: Till minne av en örfil utav en karolin som inte ville fäkta men slåss av bara hin. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Användare:The Trooper 2613 5529 2006-06-03T18:51:53Z 80.222.181.175 sommarlov {| width="450" align="center" style="background-color:#ffffff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- |align=center|<small> Denna användare har sommarlov och ej regelbunden tillgång till dator och kommer darför endast då och då att logga in. Detta gäller fram till mitten av augusti.</small> <small>Förvänta dig inga svar på eventuella meddelanden under denna tid.</small> |} Personuppgiftslag 2614 5894 2006-06-18T18:07:04Z 83.233.37.202 /* § §§ -- Direkt marknadsföring */ ::::: SFS nr: 1998:204 ::::: Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L6 ::::: '''Personuppgiftslag (1998:204)''' ::::: '' Utfärdad: 1998-04-29 ::::: ''Ändring införd: t.o.m. SFS 2003:466 ==Allmänna bestämmelser== ===§ 1 -- Syftet med lagen=== 1 § Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. ===1 2 -- Avvikande bestämmelser i annan författning=== 2 § Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från denna lag, skall de bestämmelserna gälla. ===§ 3 -- Definitioner=== 3 § I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. {| !Beteckning || Betydelse |- | Behandling (av personuppgifter) || Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. |- | Blockering (av personuppgifter) || En åtgärd som vidtas för att ersonuppgifterna skall vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen. |- | Mottagare || Den till vilken personuppgifter lämnas ut. När personuppgifter lämnas ut för att en myndighet skall kunna utföra sådan tillsyn, kontroll eller revision som den är skyldig att sköta, anses dock inte myndigheten som mottagare. |- | Personuppgifter || All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. |- | Personuppgiftsansvarig || Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter |- | Personuppgiftsbiträde || Den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. |- | Personuppgiftsombud || Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, självständigt skall se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. |- | Den registrerade || Den som en personuppgift avser. |- | Samtycke || Varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. |- | Tillsynsmyndigheten || Den myndighet som regeringen utser för att utöva tillsyn. |- | Tredje land || En stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. |- | Tredje man || Någon annan än den registrerade, den personuppgiftsansvarige, personuppgiftsombudet, personuppgifts- biträdet och sådana personer som under den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets direkta ansvar har befogenhet att behandla personuppgifter. |} ==Tillämpningsområde== ===§ 4 -- Det territoriella tillämpningsområdet=== 4 § Denna lag gäller för sådana personuppgiftsansvariga som är etablerade i Sverige. Lagen tillämpas också när den personuppgiftsansvarige är etablerad i tredje land men för behandlingen av personuppgifter använder sig av utrustning som finns i Sverige. Vad som nu sagts gäller dock inte om utrustningen bara används för att överföra uppgifter mellan ett tredje land och ett annat sådant land. I det fall som avses i andra stycket första meningen skall den personuppgiftsansvarige utse en företrädare för sig som är etablerad i Sverige. Vad som anges i denna lag om den personuppgiftsansvarige skall också gälla för företrädaren. ===§ 5 -- Behandling av personuppgifter som omfattas av lagen=== 5 § Denna lag gäller för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Lagen gäller även för annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. ===§ 6 -- Undantag för privat behandling av personuppgifter === 6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur. ===§ 7 -- Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten=== 7 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna i 9-29 och 33-44 §§ samt 45 § första stycket och 47-49 §§ skall inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. === § 8 -- Förhållandet till offentlighetsprincipen=== 8 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte i den utsträckning det skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen att lämna ut personuppgifter. Bestämmelserna hindrar inte heller att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet. Bestämmelsen i 9 § fjärde stycket gäller inte för en myndighets användning av personuppgifter i allmänna handlingar. ===§ 9 -- Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter=== 9 § Den personuppgiftsansvarige skall se till att #personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, #personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, #personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, #personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, #de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, #inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, #de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, #alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och #personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål under längre tid än som sagts i första stycket i. Personuppgifterna får dock i sådana fall inte bevaras under en längre tid än vad som behövs för dessa ändamål. Personuppgifter som behandlas för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen. === § 10 -- När behandling av personuppgifter är tillåten=== 10 § Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet, c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas, d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras, e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. ===§ 11 -- Direkt marknadsföring=== 11 § Personuppgifter får inte behandlas för ändamål som rör direkt marknadsföring, om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling. ===§ 12 -- Samtycke återkallas=== 12 § I de fall då behandling av personuppgifter bara är tillåten när den registrerade har lämnat sitt samtycke enligt 10, 15 eller 34 § har den registrerade rätt att när som helst återkalla ett lämnat samtycke. Ytterligare personuppgifter om den registrerade får därefter inte behandlas. En registrerad har utöver vad som följer av första stycket och 11 § inte rätt att motsätta sig sådan behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag. ===§ 13 -- Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter=== 13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar a) ras eller etniskt ursprung, b) politiska åsikter, c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller d) medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter av den art som anges i första och andra styckena betecknas i denna lag som känsliga personuppgifter. ===§ 14 -- Undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter === 14 § Det är trots förbudet i 13 § tillåtet att behandla känsliga personuppgifter i de fall som anges i 15-19 §§. I 10 § finns det bestämmelser om i vilka fall behandling av personuppgifter över huvud taget är tillåten. ===§ 15 -- Samtycke eller offentliggörande=== 15 § Känsliga personuppgifter får behandlas, om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna. ===§ 16 -- Nödvändig behandling=== 16 § Känsliga personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att a) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter inom arbetsrätten, b) den registrerades eller någon annans vitala intressen skall kunna skyddas och den registrerade inte kan lämna sitt samtycke, eller c) rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Uppgifter som behandlas med stöd av första stycket a får lämnas ut till tredje man bara om det inom arbetsrätten finns en skyldighet för den personuppgiftsansvarige att göra det eller den registrerade uttryckligen har samtyckt till utlämnandet. ===§ 17 -- Ideella organisationer=== 17 § Ideella organisationer med politiskt, filosofiskt, religiöst eller fackligt syfte får inom ramen för sin verksamhet behandla känsliga personuppgifter om organisationens medlemmar och sådana andra personer som på grund av organisationens syfte har regelbunden kontakt med den. Känsliga personuppgifter får dock lämnas ut till tredje man bara om den registrerade uttryckligen har samtyckt till det. ===§ 18 -- Hälso- och sjukvård=== 18 § Känsliga personuppgifter får behandlas för hälso- och sjukvårdsändamål, om behandlingen är nödvändig för a) förebyggande hälso- och sjukvård, b) medicinska diagnoser, c) vård eller behandling, eller d) administration av hälso- och sjukvård. Den som är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjukvårdsområdet och har tystnadsplikt får även behandla känsliga personuppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Detsamma gäller den som är underkastad en liknande tystnadsplikt och som har fått känsliga personuppgifter från verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet. ===§ 19 -- Forskning och statistik=== 19 § Känsliga personuppgifter får behandlas för forskningsändamål om behandlingen godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Känsliga personuppgifter får behandlas för statistikändamål, om behandlingen är nödvändig på sätt som sägs i 10 § och om samhällsintresset av det statistikprojekt där behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. Har behandlingen godkänts av en forskningsetisk kommitté, skall förutsättningarna enligt andra stycket anses uppfyllda. Med forskningsetisk kommitté avses ett sådant särskilt organ för prövning av forskningsetiska frågor som har företrädare för såväl det allmänna som forskningen och som är knutet till ett universitet eller en högskola eller till någon annan instans som i mera betydande omfattning finansierar forskning. Personuppgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt som avses i andra stycket, om inte något annat följer av regler om sekretess och tystnadsplikt. Lag (2003:466). ===§ 20 -- Bemyndigande att föreskriva ytterligare undantag=== 20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i 13 §, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Lag (1998:1436). ===§ 21 -- Uppgifter om lagöverträdelser m.m.=== 21 § Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i första stycket. Regeringen får i enskilda fall besluta om undantag från förbudet i första stycket. Regeringen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att fatta sådana beslut. Lag (1998:1436). ===§ 22 -- Behandling av personnummer=== 22 § Uppgifter om personnummer eller samordningsnummer får utan samtycke behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till a) ändamålet med behandlingen, b) vikten av en säker identifiering, eller c) något annat beaktansvärt skäl. Lag (1999:1059). ==Information till den registrerade== ===§23-24 Information skall lämnas självmant === 23 § Om uppgifter om en person samlas in från personen själv, skall den personuppgiftsansvarige i samband därmed självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna. 24 § Om personuppgifterna har samlats in från någon annan källa än den registrerade, skall den personuppgiftsansvarige självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna när de registreras. Är uppgifterna avsedda att lämnas ut till tredje man, behöver informationen dock inte ges förrän uppgifterna lämnas ut för första gången. Information enligt första stycket behöver inte lämnas, om det finns bestämmelser om registrerandet eller utlämnandet av personuppgifterna i en lag eller någon annan författning. Information behöver inte heller lämnas enligt första stycket, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. Om uppgifterna används för att vidta åtgärder som rör den registrerade, skall dock information lämnas senast i samband med att så sker. ===§25 -- Den information som skall lämnas självmant=== 25 § Information enligt 23 eller 24 § skall omfatta a) uppgift om den personuppgiftsansvariges identitet, b) uppgift om ändamålen med behandlingen, och c) all övrig information som behövs för att den registrerade skall kunna ta till vara sina rättigheter i samband med behandlingen, såsom information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lämna uppgifter och rätten att ansöka om information och få rättelse. Information behöver dock inte lämnas om sådant som den registrerade redan känner till. ===§ 26 -- Information skall lämnas efter ansökan=== 26 § Den personuppgiftsansvarige är skyldig att till var och en som ansöker om det en gång per kalenderår gratis lämna besked om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej. Behandlas sådana uppgifter skall skriftlig information lämnas också om a) vilka uppgifter om den sökande som behandlas, b) varifrån dessa uppgifter har hämtats, c) ändamålen med behandlingen, och d) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna läm-nas ut. En ansökan enligt första stycket skall göras skriftligen hos den personuppgiftsansvarige och vara undertecknad av den sökande själv. Information enligt första stycket skall lämnas inom en månad från det att ansökan gjordes. Om det finns särskilda skäl för det, får information dock lämnas senast fyra månader efter det att ansökan gjordes. Information enligt första stycket behöver inte lämnas om personuppgifter i löpande text som inte fått sin slutliga utformning när ansökan gjordes eller som utgör minnesanteckning eller liknande. Vad som nu sagts gäller dock inte om uppgifterna har lämnats ut till tredje man eller om uppgifterna behandlas enbart för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål eller, när det gäller löpande text som inte fått sin slutliga utformning, om uppgifterna har behandlats under längre tid än ett år. ===§ 27 -- Undantag från informationsskyldigheten vid sekretess och tystnadsplikt === 27 § I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23-26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade. ===§ 28 -- Rättelse=== 28 § Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. === § 29 -- Automatiserade beslut === 29 § Om ett beslut som har rättsliga följder för en fysisk person eller annars har märkbara verkningar för den fysiska personen, grundas enbart på automatiserad behandling av sådana personuppgifter som är avsedda att bedöma egenskaper hos personen, skall den som berörs av beslutet ha möjlighet att på begäran få beslutet omprövat av någon person. Var och en som varit föremål för ett sådant beslut som avses i första stycket har rätt att på ansökan få information från den personuppgiftsansvarige om vad som har styrt den automatiserade behandling som lett fram till beslutet. I fråga om ansökan och lämnandet av information gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 26 §. == Säkerheten vid behandling == === § 30 -- Personer som behandlar personuppgifter === 30 § Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller den personuppgiftsansvariges ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från den personuppgiftsansvarige. Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. I det avtalet skall det särskilt föreskrivas att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från den personuppgiftsansvarige och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 31 § första stycket. Om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i det allmännas verksamhet i frågor som avses i första stycket, skall dessa gälla i stället för vad som sägs i första stycket. === § 31 Säkerhetsåtgärder === 31 § Den personuppgiftsansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna skall åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av a) de tekniska möjligheter som finns, b) vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna, c) de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifterna, och d) hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är. När den personuppgiftsansvarige anlitar ett personuppgiftsbiträde, skall den personuppgiftsansvarige förvissa sig om att personuppgiftsbiträdet kan genomföra de säkerhetsåtgärder som måste vidtas och se till att personuppgiftsbiträdet verkligen vidtar åtgärderna. === § 32 -- Tillsynsmyndigheten får besluta om säkerhetsåtgärder === 32 § Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall besluta om vilka säkerhetsåtgärder som den personuppgiftsansvarige skall vidta enligt 31 §. I 45 § finns det bestämmelser om tillsynsmyndighetens möjligheter att förena beslutet med vite. == Överföring av personuppgifter till tredje land == === § 33 Förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land === 33 § Det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. Frågan om en skyddsnivå är adekvat skall bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter som har samband med överföringen. Särskild vikt skall läggas vid uppgifternas art, ändamålet med behandlingen, hur länge behandlingen skall pågå, ursprungslandet, det slutliga bestämmelselandet och de regler som finns för behandlingen i det tredje landet. Lag (1999:1210). === §34-35 -- Undantag från förbudet mot överföring av personuppgifter till tredje land === 34 § Det är trots förbudet i 33 § tillåtet att föra över personuppgifter till tredje land, om den registrerade har lämnat sitt samtycke till överföringen eller om överföringen är nödvändig för att a) ett avtal mellan den registrerade och den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, b) ett sådant avtal mellan den personuppgiftsansvarige och tredje man som är i den registrerades intresse skall kunna ingås eller fullgöras, c) rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller d) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas. Det är också tillåtet att föra över personuppgifter för användning enbart i en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för en-skilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. 35 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 33 § för överföring av personuppgifter till vissa stater. Regeringen får också meddela föreskrifter om att överföring av personuppgifter till tredje land är tilllåten, om överföringen regleras av ett avtal som ger tillräckliga garantier till skydd för de registrerades rättigheter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 33 §, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse eller om det finns tillräckliga garantier till skydd för de registrerades rättigheter. Regeringen får under de förutsättningar som nämns i andra stycket i enskilda fall besluta om undantag från förbudet i 33 §. Regeringen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att fatta sådana beslut. Lag (1998:1436). ==Anmälan till tillsynsmyndigheten== === § 36 -- Anmälningsskyldighet === 36 § Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad omfattas av anmälningsskyldighet. Den personuppgiftsansvarige skall göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten innan en sådan behandling eller en serie av sådana behandlingar med samma eller liknande ändamål genomförs. Om den personuppgiftsansvarige utser ett personuppgiftsombud skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Även ett entledigande av ett personuppgiftsombud skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten enligt första stycket för sådana typer av behandlingar som sannolikt inte kommer att leda till otillbörligt intrång i den personliga integriteten. === § 37 -- Anmälan behöver inte göras om det finns ett personuppgiftsombud === 37 § Om den personuppgiftsansvarige har anmält till tillsynsmyndigheten att ett personuppgiftsombud utsetts och vem det är, behöver anmälan enligt 36 § första stycket inte göras. === § 38-40 -- Personuppgiftsombudets uppgifter === 38 § Personuppgiftsombudet skall ha till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed samt påpeka eventuella brister för honom eller henne. Har personuppgiftsombudet anledning att misstänka att den personuppgiftsansvarige bryter mot de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter och vidtas inte rättelse så snart det kan ske efter påpekande, skall personuppgiftsombudet anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Personuppgiftsombudet skall även i övrigt samråda med tillsynsmyndigheten vid tveksamhet om hur de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter skall tillämpas. 39 § Personuppgiftsombudet skall föra en förteckning över de behandlingar som den personuppgiftsansvarige genomför och som skulle ha omfattats av anmälningsskyldighet om ombudet inte hade funnits. Förteckningen skall omfatta åtminstone de uppgifter som en anmälan enligt 36 § skulle ha innehållit. 40 § Personuppgiftsombudet skall hjälpa registrerade att få rättelse när det finns anledning att misstänka att behandlade personuppgifter är felaktiga eller ofullständiga. === § 41 -- Obligatorisk anmälan av särskilt integritetskänsliga behandlingar === 41 § Regeringen får meddela föreskrifter om att sådana behandlingar av personuppgifter som innebär särskilda risker för otillbörligt intrång i den personliga integriteten skall för förhandskontroll anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 36 § tre veckor i förväg. Om regeringen har meddelat sådana föreskrifter, gäller inte undantaget från anmälningsskyldigheten enligt 37 §. Lag (1998:1436). === § 42 -- Upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts === 42 § Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter. === § 43-47 -- Tillsynsmyndighetens befogenheter === 43 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för sin tillsyn på begäran få a) tillgång till de personuppgifter som behandlas, b) upplysningar om och dokumentation av behandlingen av personuppgifter och säkerheten vid denna, och c) tillträde till sådana lokaler som har anknytning till behandlingen av personuppgifter. 44 § Om tillsynsmyndigheten inte efter begäran enligt 43 § kan få tillräckligt underlag för att konstatera att behandlingen av personuppgifter är laglig, får myndigheten vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att behandla personuppgifter på något annat sätt än genom att lagra dem. 45 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt, skall myndigheten genom påpekanden eller liknande förfaranden försöka åstadkomma rättelse. Går det inte att få rättelse på något annat sätt eller är saken brådskande, får myndigheten vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att fortsätta att behandla personuppgifterna på något annat sätt än genom att lagra dem. Om den personuppgiftsansvarige inte frivilligt följer ett beslut om säkerhetsåtgärder enligt 32 § som vunnit laga kraft, får tillsynsmyndigheten föreskriva vite. 46 § Innan tillsynsmyndigheten beslutar om vite enligt 44 eller 45 §, skall den personuppgiftsansvarige ha fått tillfälle att yttra sig. Om saken är brådskande, får myndigheten dock i avvaktan på yttrandet meddela ett tillfälligt beslut om vite. Det tillfälliga beslutet skall omprövas, när yttrandetiden har gått ut. Ett vitesföreläggande skall delges den personuppgiftsansvarige. Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) får användas bara om det finns skäl att anta att den personuppgiftsansvarige har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. 47 § Tillsynsmyndigheten får hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen ansöka om att sådana personuppgifter som har behandlats på ett olagligt sätt skall utplånas. Beslut om utplånande får inte meddelas om det är oskäligt. ===§ 48 -- Skadestånd=== 48 § Den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag har orsakat. Ersättningsskyldigheten kan i den utsträckning det är skäligt jämkas, om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne. === § 49 -- Straff=== 49 § Till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet a) lämnar osann uppgift i sådan information till registrerade som föreskrivs i denna lag, i anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 36 § eller till tillsynsmyndigheten när myndigheten begär information enligt 43 §, b) behandlar personuppgifter i strid med 13-21 §§, c) för över personuppgifter till tredje land i strid med 33-35 §§, eller d) låter bli att göra anmälan enligt 36 § första stycket eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 41 §. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som överträtt ett vitesföreläggande enligt 44 § eller 45 § första stycket döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av vitesföreläggandet. Lag (1999:1210). === § 50 -- Närmare föreskrifter === 50 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om a) i vilka fall behandling av personuppgifter är tillåten, b) vilka krav som ställs på den personuppgiftsansvarige vid behandling av personuppgifter, c) i vilka fall användning av personnummer är tillåten, d) vad en anmälan eller ansökan till en personuppgiftsansvarig skall innehålla, e) vilken information som skall lämnas till registrerade och hur informationen skall lämnas, och f) anmälan till tillsynsmyndigheten och förfarandet när anmälda uppgifter har ändrats. Lag (1998:1436). === § 51 -- Överklagande === 51 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag om annat än föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Tillsynsmyndigheten får bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas. == Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser == 1998:204 1. Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998, då datalagen (1973:289) skall upphöra att gälla. Den äldre lagen gäller dock fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före den 24 oktober 1998. 2. I fråga om behandling av personuppgifter som påbörjats före ikraftträdandet eller behandling som utförs för ett visst bestämt ändamål om behandling för ändamålet påbörjats före ikraftträdandet skall till och med den 30 september 2001 den äldre lagen tillämpas i stället för den nya. Detta gäller även bestämmelserna i den äldre lagen om överklagande. 3. Bestämmelserna i 9, 10, 13 och 21 §§ i den nya lagen skall inte börja tillämpas förrän den 1 oktober 2007 i fråga om sådan manuell behandling av personuppgifter som påbörjats före ikraftträdandet eller manuell behandling som utförs för ett visst bestämt ändamål om manuell behandling för ändamålet påbörjats före ikraftträdandet. 4. I fråga om personuppgifter som vid ikraftträdandet lagras för historisk forskning skall bestämmelserna i 9, 10, 13 och 21 §§ i den nya lagen börja tillämpas först när uppgifterna behandlas på något annat sätt. Innan dess skall motsvarande bestämmelser i den äldre lagen tillämpas. De angivna bestämmelserna i den nya lagen skall dock inte till följd av vad som nu sagts börja tillämpas tidigare än vad som följer av 2 eller 3. 5. Anmälan enligt 36 § i den nya lagen får göras innan den nya lagen har trätt i kraft för den aktuella behandlingen. 6. Ett samtycke som har lämnats innan den nya lagen har trätt i kraft för den aktuella behandlingen skall gälla även efter ikraftträdandet om samtycket uppfyller kraven i den nya lagen. 7. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § i den äldre lagen kommit in innan den nya lagen trätt i kraft för den aktuella behandlingen men har utdraget inte expedierats före ikraftträdandet skall framställningen anses som en ansökan enligt 26 § i den nya lagen. 8. Den nya lagens bestämmelser om skadestånd skall bara tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att den nya lagen har trätt i kraft för den aktuella behandlingen. I annat fall tillämpas de äldre bestämmelserna. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1998%3A204&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW] rixlex * Även [http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19980204.HTM Notisum -- "Rättsnätet"] har en kopia om man vill jämföra [[Kategori:Lagar och författningar]] 1998:204 2615 5545 2006-06-03T19:11:50Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Personuppgiftslag]] #redirect [[Personuppgiftslag]] Användare:Fred chessplayer 2616 5570 2006-06-03T20:23:47Z Fred chessplayer 74 Jag har kommit att arbeta en del med [[Sveriges Rikes lag]]. Även om material kan klippas in direkt från riksdagens websida, kräver det en del arbete att formatera texten. Jag funderar också på om det var jag som lade in en del dikter av [[Erik Johan Stagnelius]] för ett år sedan. Erik Johan Stagnelius 2617 5565 2006-06-03T20:21:17Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Författare:Erik Johan Stagnelius]] #redirect [[Författare:Erik Johan Stagnelius]] 1970:498 2618 5625 2006-06-03T21:29:02Z Fred chessplayer 74 lagar redirect #redirect [[Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]] Mönsterskyddslag 2619 5622 2006-06-03T21:27:59Z Fred chessplayer 74 /* § 4 */ länkar ::::: ''' Rubrik: Mönsterskyddslag (1970:485); ::::: '' Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 ::::: '' Utfärdad: 1970-06-29 ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:291 == Allmänna bestämmelser == === § 1 -- Definitioner === I denna lag avses med # ''mönster'': en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material, # ''produkt'': ett industriellt eller hantverksmässigt framställt föremål, inbegripet delar som skall monteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typsnitt, men inte datorprogram, # ''sammansatt produkt'': en produkt som genom att den är sammansatt av flera utbytbara beståndsdelar kan tas isär och på nytt fogas samman, Bestämmelser om gemenskapsformgivning enligt rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning finns i denna lag i 50-52 §§. Lag (2004:1154). === § 1 a === Den som har skapat ett mönster (formgivaren) eller den till vilken formgivarens rätt har övergått kan genom registrering få ensamrätt till mönstret enligt denna lag (mönsterrätt). Lag (2002:570). === § 2 === Mönsterrätt kan någon få endast om mönstret är nytt och särpräglat. Ett mönster anses som nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan eller, om prioritet åberopas enligt 8-8 d §§, före prioritetsdagen. Mönster skall anses som identiska trots att de skiljer sig åt, om skillnaderna föreligger endast i oväsentliga avseenden. Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före den dag som anges i andra stycket. Vid bedömningen av om mönstret har särprägel skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Lag (2002:570). ==== § 2a ==== Ett mönster till en beståndsdel i en sammansatt produkt, anses vara nytt och särpräglat endast om 1. beståndsdelen eller del därav, när den har fogats in i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av den produkten, och 2. mönstret till det som syns i sig uppfyller kraven på nyhet och särprägel i 2 §. Med normal användning avses slutanvändarens användning, med undantag för underhåll, service och reparationsarbeten. Lag (2002:570). === § 3 === Ett mönster skall anses ha blivit allmänt tillgängligt om det har offentliggjorts i samband med ett registreringsförfarande eller på annat sätt. Detsamma gäller om mönstret har förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller annars har blivit känt. Trots det som sägs i första stycket anses ett mönster inte ha blivit allmänt tillgängligt # om fackkretsarna inom den aktuella sektorn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i sin normala näringsverksamhet inte rimligen kunde ha fått kunskap om de åtgärder som nämns i första stycket före dagen för registreringsansökan eller, om prioritet åberopas enligt 8-8 d §§, före prioritetsdagen, eller # om mönstret har blivit känt endast till följd av att det har visats för någon annan efter ett uttalat eller underförstått förbehåll om att mönstret skall hållas hemligt. Lag (2002:570). ==== § 3 a ==== Ett mönster anses inte heller ha blivit allmänt tillgängligt om det har blivit känt inom en period av tolv månader före den dag som anges i 2 § andra stycket, förutsatt att mönstret har offentliggjorts eller annars gjorts känt # av formgivaren, # av någon annan till följd av uppgifter som formgivaren tillhandahållit eller åtgärder som formgivaren vidtagit, eller # till följd av missbruk i förhållande till formgivaren. Vad som sägs om formgivaren i denna paragraf gäller även den som formgivarens rätt har övergått till. Lag (2002:570). === § 4 === Hinder mot mönsterrätt föreligger # om mönstret strider mot goda seder eller allmän ordning, # om i mönstret utan tillstånd intagits statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning, annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger mönstret en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen eller sådan internationell beteckning som åtnjuter skydd enligt lagen ([[1970:498]]) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med vapen, flagga, emblem eller beteckning som nu nämnts, # om mönstret strider mot ett annat mönster som visserligen inte var allmänt tillgängligt före den dag som anges i 2 § andra stycket men som framgår av en ansökan om registrering i Sverige eller vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) för vilken gäller en tidigare ansöknings- eller prioritetsdag, förutsatt att detta mönster sedermera har gjorts allmänt tillgängligt, # om mönstret utan tillstånd innehåller ## någon annans i Sverige skyddade firma eller varukännetecken eller något som kan uppfattas som ett kännetecken som i näringsverksamhet har inarbetats i Sverige för annan, ## någon annans porträtt eller något som kan uppfattas som annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn, om inte porträttet eller namnet uppenbart syftar på någon sedan länge avliden person, ## något som kan uppfattas som titel på annans i Sverige skyddade litterära eller konstnärliga verk i fall då titeln är egenartad eller något som kränker annans upphovsrätt till sådant verk eller annans rätt till fotografisk bild som åtnjuter skydd i Sverige. Lag (2002:570). ==== § 4 a ==== Mönsterrätt får inte omfatta sådana detaljer i en produkts utseende # som uteslutande är bestämda av produktens tekniska funktion, eller # som måste återskapas exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som mönstret avser skall gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin funktion. Trots det som sägs i första stycket 2 kan mönsterrätt omfatta mönster som tillåter att sinsemellan utbytbara produkter fogas samman ett upprepat antal gånger eller förbinds med varandra inom ett system uppbyggt av moduler. Lag (2002:570). === § 5 === Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges i 7-7 b §§, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för ändamål som nu sagts. Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret (skyddsomfång). Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Lag (2002:570). === § 6 === Har upphävts genom lag (2002:570). === § 7 -- Undantag === Från mönsterrätten undantas utnyttjanden # som företas för privat bruk och utan vinstsyfte, # som företas i experimentsyfte, eller # som innebär återgivning i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana utnyttjanden är förenliga med god affärssed och inte oskäligt inkräktar på ett normalt utnyttjande av mönstret samt sker på villkor att källan anges. Lag (2002:570). ==== § 7 a ==== Från mönsterrätten undantas vidare utrustningen på fartyg och luftfartyg hemmahörande i främmande stat när ett sådant fartyg tillfälligt kommer in till Sverige. Detsamma gäller införsel till Sverige av reservdelar och tillbehör för reparation av sådana fartyg samt arbete med reparation av sådana fartyg. Lag (2002:570). ==== § 7 b ==== Mönsterrätten omfattar inte utnyttjandet av en produkt, om den har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av mönsterhavaren eller med dennes samtycke. Lag (2002:570). === § 8 === Har ett mönster angetts i en ansökan om mönsterregistrering eller om skydd för en nyttighetsmodell i en främmande stat, som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 om skydd för den industriella äganderätten (Pariskonventionen), och söks registrering av mönstret i Sverige inom sex månader från ansökan i den främmande staten, skall ansökan i Sverige vid tillämpningen av 2 § anses gjord samtidigt med ansökan i den främmande staten (prioritetsdagen). Detsamma skall gälla om mönstret har angetts i en sådan ansökan som har gjorts i en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO-avtalet). Samma prioritet får åtnjutas också från en ansökan om registrering som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk ansökan medges där den tidigare ansökan har gjorts och om där gällande lagstiftning i huvudsak stämmer överens med Pariskonventionen. En sökande som vill åtnjuta prioritet skall begära detta i ansökan om registrering. Sökanden skall därvid lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes. Sökanden skall också, så snart det kan ske, uppge numret på den tidigare ansökan. Lag (2002:570). ==== § 8 a ==== Registreringsmyndigheten kan förelägga sökanden att inom viss frist styrka begärd prioritet genom att ge in följande handlingar. 1. Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har mottagit ansökan. 2. En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan och därvid fogad bild som visar mönstret. Den förelagda fristen får inte löpa ut tidigare än tre månader från ingivandet av ansökan här i riket. Lag (2002:570). ==== § 8 b ==== Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som mönstret har angetts i. Om den som har gjort den första ansökan eller hans rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som avser samma mönster, får den senare ansökan åberopas som prioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när den senare ansökan ges in 1. har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt tillgänglig och 2. inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grund för någon rätt till prioritet. Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund för prioritet. Lag (2002:570). ==== § 8 c ==== Vid ansökan om samregistrering enligt 11 § kan prioritet erhållas för ett eller flera av mönstren. Prioritet kan vid sådan ansökan åberopas från flera tidigare ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna har getts in i olika länder. Lag (2002:570). ==== § 8 d ==== Om föreskrifterna i 8-8 c §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2002:570). == Registreringsansökan och dess handläggning== === § 9 === Registreringsmyndighet är patent- och registreringsverket. === § 10 === Den som vill ansöka om registrering av ett mönster skall göra detta skriftligen hos registreringsmyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgifter om vem som har skapat mönstret och om den produkt eller de produkter som mönstret är avsett att användas på eller ingå i samt bildmaterial som visar mönstret. Söks registrering av annan än formgivaren, skall sökanden styrka sin rätt till mönstret. Om sökanden innan mönstret kungörs enligt 18 § inger även en modell, skall modellen anses visa mönstret. I övrigt skall ansökan uppfylla de föreskrifter som meddelas med stöd av 49 §. Sökanden skall också betala i 48 § föreskrivna ansöknings- och tillläggsavgifter. Lag (2002:570). === § 11 === En ansökan får omfatta flera mönster, om de produkter som mönstren är avsedda att användas på eller ingå i hör till samma klass. Vid bestämningen av klasstillhörighet gäller som svensk rätt den klassificering som anges i Locarnoöverenskommelsen av den 8 oktober 1968 om upprättande av en internationell klassificering för mönster. Lag (2002:570). === § 12 === Registreringsmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos myndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2002:570). === § 13 === En ansökan om registrering anses inte gjord förrän sökanden lämnat in bildmaterial eller en modell som visar mönstret. På sökandens begäran får mönstret i en ansökan ändras om mönstret efter ändringen bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för skydd enligt denna lag. Lag (2002:570). === § 14 === Registreringsmyndigheten skall undersöka om en ansökan uppfyller de krav som avses i 10, 11 och 13 §§. Registreringsmyndigheten skall också undersöka om en ansökan avser ett mönster enligt 1 § 1 och om det finns något hinder mot mönsterrätt enligt 4 § 1 eller 2. Uppfyller ansökan inte de krav som avses i första stycket, skall registreringsmyndigheten förelägga sökanden att inom viss tid komplettera eller ändra sin ansökan. I föreläggandet skall sökanden upplysas om att ansökan kan komma att avskrivas om han inte svarar i rätt tid. Yttrar sig sökanden inte i rätt tid över ett föreläggande enligt andra stycket, skall registreringsmyndigheten avskriva ansökan. Registreringsmyndigheten skall återuppta en avskriven ansökan, om sökanden inom två månader efter utgången av förelagd tid kompletterar eller ändrar sin ansökan och betalar fastställd återupptagningsavgift. En ansökan kan återupptas endast en gång. Lag (2002:570). === § 15 === Föreligger hinder för bifall till ansökningen även efter det yttrande avgivits och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om ej anledning förekommer att ge sökanden nytt föreläggande. === § 16 === Påstår någon inför registreringsmyndigheten att han äger bättre rätt till mönstret än sökanden och finnes saken tveksam, kan myndigheten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid påföljd att hans påstående annars lämnas utan avseende vid ansökningens fortsatta prövning. Är tvist om bättre rätt till mönstret anhängig vid domstol, kan registreringsansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres. === § 17 === 17 § Visar någon inför registreringsmyndigheten, att han äger bättre rätt till mönstret än sökanden, skall myndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får en ansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift. Om överföring yrkas, får ansökningen ej ändras, avskrivas, avslås eller bifallas, förrän yrkandet slutligt prövats. === § 18 === Är ansökningshandlingarna fullständiga och har registreringsmyndigheten inte efter granskning enligt 14 § första stycket funnit något hinder mot registrering, skall mönstret tas in i registret och en kungörelse om det utfärdas. Den som vill invända mot registreringen skall göra det skriftligen hos registreringsmyndigheten inom två månader från kungörelsedagen. Registreringsmyndigheten skall underrätta mönsterhavaren om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig, om invändningen inte är uppenbart obefogad. Återkallas invändningen får invändningsförfarandet ändå fullföljas, om det finns särskilda skäl. Lag (2002:570). ==== § 18 a ==== Invändning får göras endast av # den som anser sig vara berättigad till mönstret, om invändningen grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1 a §, # den som ansöker om eller innehar rättigheten, om invändningen grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 4 § 3 eller 4, # den som berörs av rättigheten, om invändningen grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 4 § 2. I övriga fall råder ingen begränsning i möjligheten att framställa invändning. Lag (2002:570). === § 19 === Skall i ärende angående ansökan om registrering av mönster handling som visar mönstret hållas hemlig enligt vad som är särskilt föreskrivet därom, får handlingen ej utlämnas utan sökandens samtycke, förrän den av honom begärda fristen löpt ut eller sex månader förflutit från den dag då ansökningen gjordes eller, om prioritet som avses i 8 § första stycket yrkas, från den dag från vilken prioritet begäres. Har registreringsmyndigheten beslutat avskriva eller avslå ansökningen, innan tiden för hemlighållande gått ut, får handlingen utlämnas endast om sökanden begär att ansökningen återupptages eller anför besvär. === § 20 === Registreringsmyndigheten skall efter invändning häva en registrering helt eller delvis, om hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1-4 a §§ och hindret fortfarande består eller om registrering har skett i strid med 13 § andra stycket. Registreringsmyndigheten skall avslå invändningen, om det inte finns något hinder mot mönsterrätten. En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad form bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för skydd enligt denna lag. När registreringsmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, skall det kungöras. Om beslutet innebär att registreringen helt eller delvis hävs, skall en anteckning om det göras i registret. Lag (2002:570). === § 21 === Talan mot slutligt beslut av registreringsmyndigheten i ett ärende angående ansökan om registrering av mönster får föras av sökanden, om beslutet gått honom emot. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot registrering får överklagas av mönsterhavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Återkallar invändaren sin talan, får den ändå prövas, om det finns särskilda skäl. Mot beslut, varigenom begäran om återupptagning enligt 14 § fjärde stycket avslagits eller yrkande om överföring enligt 17 § bifallits, får talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får föra talan mot beslut varigenom yrkandet avslagits. Lag (2002:570). === § 22 === Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till patentbesvärsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35--37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas. Lag (1986:1159). === § 23 === Har upphävts genom lag (2002:570). == Mönsterregistrerings giltighetstid == === § 24 === 24 § Mönsterregistrering gäller för en eller flera femårsperioder, räknat från den dag då ansökan om registrering gjordes. Registrering som gäller för kortare tid än tjugofem år kan på begäran förnyas för ytterligare femårsperioder till sammanlagt tjugofem år. Varje sådan period löper från utgången av föregående period. För mönster som avser en beståndsdel, som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende, gäller registreringen aldrig för mer än högst tre femårsperioder. Lag (2002:570). === § 25 === 25 § Ansökan om förnyelse av registrering göres skriftligen hos registreringsmyndigheten tidigast ett år före och senast sex månader efter utgången av löpande registreringsperiod. Inom samma tid skall i 48 § angivna förnyelse- och tilläggsavgifter erläggas vid påföljd att ansökningen annars avslås. Förnyelse av registrering skall kungöras. == Licens, överlåtelse m.m. == === § 26 === Har mönsterhavare medgivit annan rätt att utnyttja mönstret (licens), får denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffas om det. Ingår licensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen, om ej annat avtalats. I sådant fall svarar överlåtaren alltjämt för att licensavtalet fullgöres. Lag (2002:570). === § 27 === Har mönsterrätt övergått på annan eller har licens upplåtits eller överlåtits, skall på begäran och mot fastställd avgift anteckning därom göras i mönsterregistret. Visas att licens som antecknats i registret upphört att gälla, skall anteckningen avföras. Första stycket skall även tillämpas i fråga om rätt som avses i 32 § andra stycket. Har samregistrering skett, kan övergång av mönsterrätt antecknas endast i fråga om samtliga mönster. I mål eller ärende om mönsterrätt anses den som mönsterhavare, vilken senast blivit införd i mönsterregistret i denna egenskap. Lag (2002:570). === § 28-30 === 28 § Har upphävts genom lag (2002:570). 29 § Har upphävts genom lag (2002:570). 30 § Har upphävts genom lag (2002:570). == Registrerings upphörande m.m. == === § 31 === Allmän domstol skall på talan därom häva en registrering av ett mönster helt eller delvis, om hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1-4 §§ och hindret fortfarande består eller om registrering har skett i strid med 13 § andra stycket. En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad form bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för skydd enligt denna lag. Registreringen får inte hävas på den grunden att den som fått registreringen endast varit berättigad till viss andel i mönsterrätten. När domen vunnit laga kraft skall den sändas till registreringsmyndigheten för anteckning i mönsterregistret. Lag (2002:570). ==== § 31 a ==== Talan om hävning av en registrering får föras endast av 1. den som anser sig vara berättigad till mönstret, om talan grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1 a §, 2. den som ansöker om eller innehar rättigheten, om talan grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 4 § 3 eller 4, eller 3. den som berörs av rättigheten, om talan grundas på att hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 4 § 2. I övriga fall får talan föras av var och en som lider förfång av registreringen. Talan som grundas på någon av bestämmelserna i 4 § 1 eller 2 får föras även av den myndighet som regeringen bestämmer. Talan, som avses i första stycket 1, skall väckas inom ett år efter det att käranden fått kännedom om registreringen och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var mönsterhavaren i god tro när mönstret registrerades eller när mönsterrätten övergick på honom, får talan inte väckas senare än tre år efter registreringen. Lag (2002:570). ==== § 31 b ==== Allmän domstol kan förklara en mönsterrätt ogiltig även efter det att den har upphört eller uppgivits. I fråga om sådan talan skall bestämmelserna i 31 a § tillämpas. Lag (2002:570). === § 32 === 32 § Har mönster registrerats för annan än den som är berättigad därtill enligt 1 a §, skall rätten på talan av den berättigade överföra registreringen på honom. Talan skall väckas inom tid som anges i 31 a § fjärde stycket. Har den som frånkännes registrering av mönster i god tro börjat utnyttja mönstret yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, får han mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade eller igångsätta det tillämnade utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar innehavare av licens som är antecknad i registret. Rätt enligt andra stycket kan övergå till annan endast tillsammans med rörelse vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske. Lag (2002:570). === § 33 === 33 § Om mönsterhavare skriftligen hos registreringsmyndigheten avstår från mönsterrätten, skall myndigheten avföra mönstret ur registret. Är mönsterrätt utmätt, belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom betalningssäkring eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får mönstret icke på begäran av mönsterhavaren avföras ur registret så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten icke blivit slutligt avgjord. Lag (1981:817). ==Uppgiftsskyldighet== === § 34 === 34 § Om den som sökt registrering av mönster åberopar ansökningen mot annan, innan handling som visar mönstret blivit allmänt tillgänglig, är han skyldig att lämna sitt samtycke till att den andre får taga del av handlingen. Den som genom direkt hänvändelse till annan, i annons eller genom påskrift på produkt eller dess förpackning eller på annat sätt anger att registrering av mönster sökts eller meddelats, utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller registreringens nummer, är skyldig att på begäran lämna sådan upplysning utan dröjsmål. Anges ej uttryckligen att registrering sökts eller meddelats men är vad som förekommer ägnat att framkalla uppfattningen att så är fallet, skall på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning huruvida registrering sökts eller meddelats. Lag (2002:570). ==Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.== === § 35 === Gör någon intrång i en mönsterrätt (mönsterintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 35 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2005:291). ==== § 35 a ==== Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 35 § skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 35 §. Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 35 § får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt 35 §, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:291). ==== § 35 b ==== På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret får domstolen vid vite förbjuda den som gör mönsterintrång att fortsätta intrånget. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande skall bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller tredje stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2005:291). === § 36 === Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör mönsterintrång skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av mönstret samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek skall hänsyn tas även till mönsterhavarens intresse av att mönsterintrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Den som gör mönsterintrång utan uppsåt eller oaktsamhet skall betala ersättning för utnyttjande av mönstret, om och i den mån det är skäligt. Rätten till ersättning för mönsterintrång preskriberas, om talan inte väcks inom fem år från det skadan uppkom. Lag (1994:235). === § 37 === På yrkande av den som har lidit mönsterintrång får domstolen efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång besluta att en produkt som tillverkats eller förts in till Sverige i strid mot annans mönsterrätt eller ett föremål vars användande skulle innebära mönsterintrång, skall ändras på visst sätt eller sättas i förvar för återstoden av skyddstiden eller förstöras eller, i fråga om olovligen tillverkad eller till Sverige införd produkt, mot lösen lämnas ut till den som har lidit intrånget. Detta gäller inte mot den som i god tro har förvärvat egendomen eller särskild rätt till den och själv inte har gjort mönsterintrång. Egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 35 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Trots vad som sägs i första stycket får domstolen, om det finns synnerliga skäl, på yrkande besluta att en innehavare av egendom som avses i första stycket skall få förfoga över egendomen under återstoden av skyddstiden eller del av den, mot skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt. Bestämmelserna i första-–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse enligt 35 § andra stycket. Beslut som avses i denna paragraf skall inte meddelas, om förverkande eller åtgärd till förebyggande av missbruk skall beslutas enligt 35 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2005:291). ==== § 37 a ==== Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget (intrångsundersökning). Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök och förberedelse enligt 35 § andra stycket. Lag (1998:1457). ==== § 37 b ==== Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Vad som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas skall motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt skall en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång. Lag (1998:1457). ==== § 37 c ==== Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten. I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1457). ==== § 37 d ==== Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha, 2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas. Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1457). ==== § 37 e ==== Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det. Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1457). ==== § 37 f ==== Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter. En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (1998:1457). ==== § 37 g ==== När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om 1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås. Vid verkställigheten får kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs. Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (1998:1457). ==== § 37 h ==== Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1457). === § 38 === Utnyttjar någon i strid med 5 § mönster, som avses med ansökan om registrering, efter det att handling som visar mönstret blivit allmänt tillgänglig, äger vad som sägs om mönsterintrång motsvarande tillämpning i den mån ansökningen leder till registrering. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan mönstret kungjorts enligt 18 § får bestämmas enligt 36 § andra stycket. Bestämmelsen i 36 § tredje stycket äger icke tillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter det mönstret registrerades. Lag (2005:291). === § 39 === Om en registrering av ett mönster har hävts eller om mönsterrätten har förklarats ogiltig genom ett beslut eller en dom som har vunnit laga kraft, får rätten inte döma till påföljd eller besluta om annan åtgärd enligt 35-38 §§. Föres talan om mönsterintrång och gör den mot vilken talan föres gällande att mönsterregistreringen bör hävas, skall rätten på hans yrkande förklara målet vilande i avvaktan på att frågan om registreringens hävande slutligt prövas. Är talan härom inte väckt, skall domstolen i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken sådan talan skall väckas. Lag (2002:570). === § 40 === Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, 1. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 34 §, 2. i fall som avses i nämnda paragraf lämnar felaktig upplysning, om straff för gärningen ej är föreskrivet i brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör sig skyldig till underlåtenhet eller förfarande som avses i första stycket skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa, kan ersättningen jämkas. Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat från allmän synpunkt. ==Rättegångsbestämmelser== === § 41 === Mönsterhavare eller den som på grund av licens får utnyttja mönster kan föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av registreringen åtnjuter skydd mot annan, om ovisshet råder om förhållandet och denna länder honom till förfång. Under samma villkor kan den som driver eller avser att driva verksamhet föra talan mot mönsterhavare om fastställelse, huruvida hinder föreligger mot verksamheten på grund av viss mönsterregistrering. Göres i mål som avses i första stycket gällande att mönsterregistreringen bör hävas, äger 39 § andra stycket motsvarande tillämpning. === § 42 === Den som vill väcka talan om hävande av mönsterregistrering eller om överföring av registrering skall anmäla detta till registreringsmyndigheten samt underrätta var och en som enligt mönsterregistret innehar licens att utnyttja mönstret. Vill licenstagare väcka talan om mönsterintrång eller om fastställelse enligt 41 § första stycket, skall han underrätta mönsterhavaren därom. Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i mönsterregistret. Visas icke, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligt första stycket, skall käranden ges tid därtill. Försitter han denna tid, får hans talan icke upptagas till prövning. Lag (2002:570). === § 43 === Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om bättre rätt till mönster, om hävande av mönsterregistrering, om överföring av sådan registrering, om ogiltigförklaring av en mönsterrätt enligt 31 b §, om rätt som avses i 32 § andra stycket, om ersättning enligt 40 § andra stycket eller om fastställelse enligt 41 §, väcks talan vid Stockholms tingsrätt. Lag (2002:570). === § 44 === Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 16, 31-32, 35-38 eller 41 §§ sändes till registreringsmyndigheten. Lag (2002:570). === § 45 === Mönsterhavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ett här bosatt ombud med behörighet att för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden om mönsterrätt med undantag av stämning i brottmål och av föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till mönsterregistret och antecknas i detta. Har mönsterhavare ej anmält ombud enligt första stycket, kan delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till honom med posten i betalt brev under hans i mönsterregistret antecknade adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos registreringsmyndigheten och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll kungöres i publikation som regeringen bestämmer. Delgivning anses ha skett, när vad nu sagts blivit fullgjort. Lag (1977:702). === § 46 === Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att bestämmelserna i 12 eller 45 § icke skall gälla i fråga om sådan sökande eller mönsterhavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud som anmälts hos registreringsmyndigheten här i riket och äger sådan behörighet som avses i nämnda paragrafer. Lag (1977:731). === § 47 === Andra slutliga beslut av registreringsmyndigheten än som avses i 21 § får överklagas till patentbesvärsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35--37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas. Lag (1986:1159). === § 48 === I ärende rörande ansökan om registrering av mönster eller om förnyelse av mönsterregistrering skall sökanden erlägga ansöknings- eller förnyelseavgift samt, i förekommande fall, följande tilläggsavgifter, nämligen klassavgift för varje varuklass utöver den första, samregistreringsavgift för varje mönster utöver det första, förvaringsavgift för förvaring av modell och kungörelseavgift för kungörande av varje bild utöver den första. Förnyelseavgift som erlägges efter utgången av löpande registreringsperiod utgår med förhöjt belopp. === § 49 === Regeringen fastställer avgifter enligt denna lag. Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av registreringsmyndigheten. Lag (1977:731). ==Gemenskapsformgivning== ===§ 50 === Den som ger in en ansökan om registrering av en gemenskapsformgivning till registreringsmyndigheten för vidare befordran enligt artikel 35.2 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning skall betala en avgift med det belopp som regeringen bestämmer. Detsamma gäller den som begär ett intyg enligt artikel 78.5 i rådets förordning. Lag (2004:1154). === § 51 === Vid intrång i en gemenskapsformgivning tillämpas bestämmelserna i 35 § om ansvar för mönsterintrång. I övrigt gäller 35 a-37 h §§, i den mån inte något annat följer av rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. I dessa fall skall det som sägs om mönsterintrång gälla intrång i gemenskapsformgivning. Lag (2004:1154). === § 52 === Stockholms tingsrätt är domstol i de mål som avses i 51 § och i artikel 81 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Lag (2004:1154). ==Övergångsbestämmelser== '''[[1970:485]]''' Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1970, då lagen (1899:59) om skydd för vissa mönster och modeller upphör att gälla. Har mönster registrerats före den nya lagens ikraftträdande, gäller äldre lag fortfarande i fråga om mönstret. Är vid ikraftträdandet ansökan om registrering enligt äldre lag alltjämt beroende på prövning, gäller äldre lag angående den fortsatta handläggningen av ansökningen och, vid bifall till denna, i fråga om mönstret. Bestämmelserna i 24 och 25 §§ nya lagen gäller dock i fråga om mönsterregistrering, som är gällande vid den nya lagens ikraftträdande eller som sker efter ikraftträdandet på grund av ansökan som gjorts dessförinnan. '''1977:702''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet. '''1981:817''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 33 § i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. '''1986:235''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas. '''1986:1159''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter. '''2002:570''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. 2. De nya bestämmelserna skall tillämpas även på mönster som är registrerade vid tidpunkten för ikraftträdandet eller som registreras på grund av ansökningar som har gjorts innan dess, om inte annat följer av vad som föreskrivs nedan. 3. En registreringsansökan som getts in före den 28 oktober 2001 skall, vad gäller registreringsförfarandet och förutsättningarna för registrering, behandlas och avgöras enligt äldre bestämmelser. 4. Bestämmelserna i 2 a och 4 a §§ skall inte tillämpas på mönster som har registrerats på grund av ansökningar som har getts in före ikraftträdandet. 5. Frågan om hävande av registrering av ett mönster som har registrerats enligt äldre bestämmelser skall bedömas enligt de äldre bestämmelserna. 6. En mönsterregistrering för vilken en skyddstid om 15 år har löpt ut före ikraftträdandet men efter den 27 oktober 2001 kan på begäran förnyas för ytterligare femårsperioder till sammanlagt 25 år räknat från den dagen då ansökan om registrering gjordes, om ansökan om förnyelse ges in före den 31 december 2002. 7. Om någon före ikraftträdandet har börjat utnyttja ett mönster på ett sätt som inte fordrade samtycke av mönsterhavaren enligt äldre bestämmelser men som fordrar sådant samtycke enligt denna lag, får han eller hon trots de nya bestämmelserna fortsätta den planerade verksamheten. Sådan rätt har under motsvarande förutsättningar även den som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja mönstret. [[Kategori:Lagar och författningar]] 1970:485 2620 5580 2006-06-03T20:47:02Z Fred chessplayer 74 flyttade [[1970:485]] till [[Mönsterskyddslag]]: mer konsekvent #REDIRECT [[Mönsterskyddslag]] Kategori:Lagar och författningar 2621 6085 2006-06-26T23:18:14Z Fred chessplayer 74 Huvudartikel: [[Sveriges Rikes lag]] Huvudartikel: [[Sveriges Rikes lag]] [[kategori:Juridik]] 1976:100 2622 5618 2006-06-03T21:19:07Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar]] #redirect [[Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar]] Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar 2623 5624 2006-06-03T21:28:36Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]] till [[Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]]: detta är namnet #REDIRECT [[Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar]] 1962:700 2624 5629 2006-06-03T21:38:02Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Brottsbalken]] #redirect [[Brottsbalken]] Schweizerflickan 2625 5631 2006-06-03T21:53:55Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Schweizerflickan}} <div class="vers"><pre> I ett uselt näste invid staden sågs en liten, ung och skön blondin. Hennes kinder voro såsom rosor, hennes ögon voro himmelsblå. Vacker var hon skapad av naturen. Hon tog plats uppå ett schweizeri. Mången blev i flickan djupt betagen. Hon lät sig tjusas men gick ändå fri. Men så var där en utan dem alla, han som flickans heder rövat har, först med guld och sen med falska löften stal han hennes heder innan kort. Flickans fader var för längesedan seglad uppå böljorna de blå. Hennes moder var en fallen kvinna som gick på gatan för att skaffa bröd. Ofta såg man henne sent om natten ila fram vid lyktans matta sken driven blott av djuriska begären att skaffa sig en herre och ett rus. Flickans ungdom den blev innemurad, hon blev lagd i en för tidig grav blott för det hon låtit sig förföra, men ve, o ve den hennes heder stal. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Sveriges städer 2626 5636 2006-06-03T22:02:58Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Sveriges städer}} <div class="vers"><pre> I gamla Sverige där finns det städer så många, och flera blir de, ty nu de byggas med ånga. I glada rim jag dem om varandra vill blanda allt ifrån Ystad och ända till Haparanda. Det glada Uppsala har så gott om studenter, och uti Sala där tar man silver, som känt är. I Örebro finns det stora massor av kräftor, och uti Arboga öl som plär komma efter. I Södertälje där ha vi kringlor och tokar, och ner i Malmö där finns det väldiga bokar. I Falun blir man med korv och brännvin trakterad. I Karlstad skiner vår sol så blank och polerad. I gamla Visby oss fröjd ruinerna skänka, och uti Vadstena är man spetsig kantänka. I Eskilstuna man slipar knivar och saxar, och uti Halmstad där finns det livade laxar. För pepparkakor har Kungälv namn här i Norden, och Karlshamns-punschen, den är den bästa på jorden. Vi få från Jönköping våra säkerhetsstickor, och ifrån Stockholm så många livade flickor. I Göteborg finns Carnegies porter och pengar, men för sin brist på en kvast får Kalmar små slängar. Om staden Åmål är "ändå något" för sägen, och uti Trosa är världens ända belägen. Uti Karlskrona där finns det kryddsill och dockor, och ifrån Säter vi få av masarna klockor. Från kaffehalvan får Uddevalla nog snäsor, och uti Norrköping finns det norrköpingsnäsor. I Västerås smaka salta gurkorna malle, och i Borås föds varenda mänska till knalle. I Filipstad får pianot ej visa bena ... nej, kors i Kristinehamn, ej illa jag mena! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Alonzo den tappre och skön Imogene 2627 5639 2006-06-03T22:15:20Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Alonzo den tappre och skön Imogene}} <div class="vers"><pre> En krigsman så båld och en fröken så grann, de sutto tillhopa i det gröna. De sågo med ömma begär på varann. Alonzo den tappre, så kallade han och hon Imogene den sköna. Ack, suckade han, då i morgon jag går i främmande länder att strida, snart rinner för mig mer ej saknadens tår, en rikare friares hälsning du får, och han får mitt rum vid din sida. Tyst grymme, tyst grymme! var Imogenes svar, och upphör att orätt mig göra! Den heliga jungfrun till vittne jag tar, att lever du - dör du, min hand, mina dar blott dig eller ingen tillhöra. Om nånsin begärets och fåfängans bud mig från min Alonzo förleder mitt högmod, min falskhet, den straffe då Gud. Din vålnad hos mig, i min brudliga skrud, så sätte sig, fordre tillbaka sin brud och rycke i graven mig neder! Den tappre sig slet från den sköna i gråt och drog till de heliga landen. Men knappt årets tider följt solvarvet åt, så kom en baron uti glänsande ståt och tillböd åt Imogene handen. Hans skänker, hans guld, hans förledande skick snart kommo dess eder att vackla, han störde dess hjärta, han tjuste dess blick, dess flyktiga hjärta i snaran han fick, och snart tändes bröllopets fackla. Och nu hade prästen välsignat vårt par, ren dracks ur det guldprydda hornet, och bordet sitt överflöd sviktande bar, och löjen och skämt gåvo liv åt en var, när - tolvslaget dånar från tornet. Då hos Imogene med häpnad blev spord en främmande sitta obuden, orörlig han satt, utan liv, utan ord, hans ögon ej vändes kring gäster och bord, han hade dem spända på bruden. Hans hjälmhatt var sluten, gigantisk hans längd, hans rustning var svartgrå som jorden. All fröjd vid hans syn är ur högtiden trängd, och blå brinner lågan från lampornas mängd, och hundarna fly under borden. Med tystnad och rysning envar honom ser, av skräck sitta gästerna stela. Till slut sade bruden med bävan: Jag ber, fäll, tappre herr riddare, stormhatten ner och värdes välfägnaden dela. Hon tystnar. Och riddarn, som bruden befallt, lät hjälmen från huvudet falla. Men Gud! Vilken syn, vad förfärlig gestalt! Vad ord måla häpnan, som rår över allt! - En dödskalle visas för alla! Och upp sprungo alla med skräckfyllda rop och fasa och vämjelse kände: Av rysliga maskar en slingrande hop kröp ut och kröp in genom tinningarnas grop, när spöket till bruden sig vände. Se upp! Känn Alonzo, var vålnadens ljud. Förräderska minns dina eder! Ditt högmod, din falskhet, dem straffe nu Gud. Min vålnad hos dig, i din brudliga skrud, nu sitter och fordrar tillbaka sin brud och rycker i graven dig neder. Sin arm kring den häpna nu lindade han, förgäves dess jämmer man hörde, och fort med sitt rov genom jorden försvann, ej någonsin åter man Imogene fann, ej spöket som henne bortförde. Snart dödde baronen, och alltsen dess slott stått öde i långliga tider, ty sagorna säga, att Imogenes lott är där att till eviga straff för sitt brott begråta det öde hon lider. Vart år, fyra gånger, hon syns där igen, när midnatten spänt sina vingar. Med bröllopsvit skrud hon då visar sig än och skriker, när benrangelsmannen i den kring dånande golv henne svingar. Kring dem dansa spöken med rysliga skrål, som blod utur dödskallar dricka. Och stöta tillhop var sin multnande bål och tjuta: Alonzo den tappre, din skål, och skål för din trolösa flicka! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Upphovsrättslagen 2628 6061 2006-06-26T22:34:53Z Fred chessplayer 74 /* Kapitel 9 -- Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser */ fix överskrifter ::::: '''Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ::::: '' SFS nr: 1960:729 ::::: '' Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 ::::: '' Utfärdad: 1960-12-30 ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:757 == Kapitel 1 -- Upphovsrättens föremål och innehåll == =====1 §===== Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är # skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, # datorprogram, # musikaliskt eller sceniskt verk, # filmverk, # fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, # alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller # verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art. Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190). =====2 §===== Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis. Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall: 1. När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. 2. När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket. 3. När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande. 4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. Med överföring till allmänheten och offentligt framförande jämställs överföringar och framföranden som i förvärvsverksamhet anordnas till eller inför en större sluten krets. Lag (2005:359). =====3 §===== Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen. Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket. =====4 §===== Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket. Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket. =====5 §===== Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de särskilda verken. =====6 §===== Har ett verk två eller flera upphovsmän, vilkas bidrag icke utgöra självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt. De äga dock var för sig beivra intrång i rätten. =====7 §===== Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten. Är ett verk utgivet utan att upphovsmannen är angiven såsom i första stycket sägs, äger utgivaren, om sådan är nämnd, och eljest förläggaren företräda upphovsmannen, till dess denne blivit angiven på ny upplaga eller genom anmälan i justitiedepartementet. =====8 §===== Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Verket anses utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Lag (1973:363). =====9 §===== Upphovsrätt gäller inte till # författningar, # beslut av myndigheter, # yttranden av svenska myndigheter och # officiella översättningar av sådant som avses i 1-3. Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag: # kartor, # alster av bildkonst, # musikaliska verk eller # diktverk. Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Lag (2000:92). =====10 §===== Upphovsrätt till ett verk gäller även om verket har registrerats som mönster. Upphovsrätt gäller inte till kretsmönster för halvledarprodukter. Om rätten till sådana kretsmönster finns särskilda bestämmelser. Lag (1994:190). == Kapitel 2 -- Inskränkningar i upphovsrätten == === Allmänna bestämmelser om inskränkningar === =====11 §===== Bestämmelserna i detta kapitel medför inga inskränkningar i upphovsmannens rätt enligt 3 § utöver dem som följer av 26 c §. När ett verk återges offentligt med stöd av detta kapitel skall källan anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver samt får verket inte ändras i större utsträckning än användningen kräver. Lag (1993:1007). === Framställning av tillfälliga exemplar === =====11 a §===== Tillfälliga former av exemplar av verk får framställas, om framställningen utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har underordnad betydelse i processen. Exemplaren får inte ha självständig ekonomisk betydelse. Framställning av exemplar enligt första stycket är tillåten bara om det enda syftet med framställningen är att möjliggöra 1. överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand, eller 2. laglig användning, dvs. användning som sker med tillstånd från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare, eller annan användning som inte är otillåten enligt denna lag. Första och andra styckena ger inte rätt att framställa exemplar av litterära verk i form av datorprogram eller sammanställningar. Lag (2005:359). =====11 b §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). === Framställning av exemplar för privat bruk === =====12 §===== Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk. Första stycket ger inte rätt att 1. uppföra byggnadsverk, 2. framställa exemplar av datorprogram, eller 3. framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Första stycket ger inte heller rätt att för privat bruk låta en utomstående 1. framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, 2. framställa bruksföremål eller skulpturer, eller 3. genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk. Denna paragraf ger inte rätt att framställa exemplar av ett verk när det exemplar som är den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgängligt för allmänheten i strid med 2 §. Lag (2005:359). =====13 §===== Ny beteckning 42 c § genom lag (2005:359). === Framställning av exemplar för undervisningsändamål === =====14 §===== För undervisningsändamål får lärare och elever göra upptagningar av sina egna framföranden av verk. Upptagningarna får inte användas för andra ändamål. Lag (1993:1007). =====15 §===== Har upphävts genom lag (2005:359). =====15 a §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). === Framställning och spridning av exemplar inom vissa arkiv och bibliotek === =====16 §===== De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, 1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, 2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, eller 3. för användning i läsapparater. Exemplar som framställs på papper med stöd av första stycket 2 får spridas till lånesökande. Bestämmelser om avtalslicens för spridning av exemplar till allmänheten i andra fall och för överföring av verk till allmänheten finns i 42 d §. Rätt till exemplarframställning och spridning enligt denna paragraf har 1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna, 2. Statens ljud- och bildarkiv, 3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt 4. folkbiblioteken. Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf. Lag (2005:359). === Framställning av exemplar m.m. till personer med funktionshinder === =====17 §===== Var och en får på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt av offentliggjorda alster av bildkonst, som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken. Exemplaren får också spridas till dessa personer. De bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall får även 1. överföra exemplar av de verk som avses i första stycket till personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken, 2. genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära verk som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra ljudupptagningarna till dessa personer, och 3. framställa sådana exemplar av verk som sänds ut i ljudradio eller television och av filmverk som döva eller hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer. Framställning av exemplar, spridning av exemplar och överföring till allmänheten av exemplar med stöd av denna paragraf får inte ske i förvärvssyfte. Exemplaren får inte heller användas för andra ändamål än som avses i paragrafen. När bibliotek och organisationer sprider exemplar eller överför exemplar av verk till personer med funktionshinder på ett sådant sätt att dessa personer får behålla ett exemplar av verket, har upphovsmannen rätt till ersättning. Detsamma gäller om någon med stöd av första stycket andra meningen överlåter fler än några få exemplar till personer med funktionshinder. Lag (2005:359). Framställning av samlingsverk för användning vid undervisning =====18 §===== Den som framställer ett samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid undervisning, får återge mindre delar av litterära och musikaliska verk och sådana verk av litet omfång, om det har gått fem år efter det år då verken gavs ut. Konstverk får återges i anslutning till texten, om det har gått fem år efter det år då verket offentliggjordes. Upphovsmännen har rätt till ersättning. Första stycket gäller inte sådana verk som har skapats för att användas vid undervisning och ger inte rätt att i förvärvssyfte framställa samlingsverk. Lag (2005:359). === Spridning av exemplar === =====19 §===== När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får exemplaret spridas vidare. Första stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten 1. exemplar av verk, utom byggnader och brukskonst, genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller 2. exemplar av datorprogram i maskinläsbar form eller filmverk genom utlåning. Lag (2005:359). === Visning av exemplar === =====20 §===== När ett verk har utgivits får de exemplar som omfattas av utgivningen visas offentligt. Motsvarande gäller när upphovsmannen har överlåtit exemplar av ett konstverk. Lag (2005:359). === Konstverk som ingår i en film, ett televisionsprogram eller en bild === =====20 a §===== Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild. Förfoganden enligt första stycket får dock endast ske om förlagan till det exemplar som framställs när konstverket tas in i filmen, televisionsprogrammet eller bilden är ett exemplar som omfattas av en utgivning av konstverket eller ett exemplar som överlåtits av upphovsmannen. Om någon exemplarframställning inte sker, gäller motsvarande det exemplar som direkt överförs till allmänheten genom televisionsprogrammet. Lag (2005:359). === Offentliga framföranden === =====21 §===== Var och en får, med undantag för filmverk och sceniska verk, framföra offentliggjorda verk offentligt 1. vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt 2. vid undervisning eller gudstjänst. Riksdagen samt statliga och kommunala myndigheter får i fall som avses i första stycket 1 även framföra offentliggjorda filmverk och sceniska verk. Verken får framföras endast genom en uppkoppling till ett externt nätverk som tillhandahålls i syfte att tillgodose ett allmänt informationsintresse. Framförandet får ske endast i riksdagens eller myndigheternas egna lokaler. Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning. Lag (2005:359). ===Citat=== =====22 §===== Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007). =====22 a §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). =====22 b §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). =====22 c §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). =====22 d §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). ===Återgivning av konstverk och byggnader=== =====23 §===== Offentliggjorda konstverk får återges # i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, # i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och # i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation. Första stycket gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (2005:359). =====24 §===== Konstverk får avbildas 1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, 2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller 3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form. Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359). =====24 a §===== Har upphävts genom lag (1993:1007). === Information om dagshändelser genom ljudradio och television m.m. === =====25 §===== Verk som syns eller hörs under en dagshändelse får återges vid information om dagshändelsen genom ljudradio, television, direkt överföring eller film. Verken får dock återges endast i den omfattning som motiveras av informationssyftet. Lag (1993:1007). === Offentliga debatter, allmänna handlingar m.m. === =====26 §===== Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs # inför myndigheter, # i statliga eller kommunala representationer, # vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller # vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter. Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100). Vid tillämpning av första stycket gäller 1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen, 2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och 3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen. Lag (2000:92). =====26 a §===== Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med 1. en myndighets verksamhet eller 2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen. Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket. Andra stycket gäller inte beträffande 1. kartor, 2. tekniska förebilder, 3. datorprogram, 4. verk som skapats för undervisning, 5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning, 6. alster av bildkonst, 7. musikaliska verk, 8. diktverk eller 9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92). =====26 b §===== Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse. Lag (1997:790). === Ändringar av byggnader och bruksföremål === =====26 c §===== Ägaren till en byggnad eller ett bruksföremål får ändra egendomen utan upphovsmannens samtycke. Lag (1993:1007). === Särskilda bestämmelser om ljudradio och television === =====26 d §===== Ny beteckning 42 e § genom lag (2005:359). =====26 e §===== Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs 1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad tid, 2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller 3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten. Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras i Statens ljud- och bildarkiv. En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över reklamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen. Lag (2000:665). =====26 f §===== Ny beteckning 42 f § genom lag (2005:359). === Särskilda bestämmelser om datorprogram m.m. === =====26 g §===== Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål. Detta gäller även rättelse av fel. Den som har rätt att använda ett datorprogram får framställa säkerhetsexemplar av programmet, om detta är nödvändigt för den avsedda användningen av programmet. Exemplar som framställs med stöd av första eller andra stycket får inte utnyttjas för andra ändamål och får inte heller användas när rätten att utnyttja programmet har upphört. Den som har rätt att använda ett datorprogram får iaktta, undersöka eller prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta gäller under förutsättning att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, körning, överföring eller lagring av programmet som han har rätt att utföra. Den som har rätt att använda en sammanställning får förfoga över den på det sätt som är nödvändigt för att han skall kunna använda sammanställningen för dess avsedda ändamål. Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt andra, fjärde eller femte stycket är ogiltiga. Lag (1997:790). =====26 h §===== Återgivning av ett datorprograms kod eller översättning av kodens form är tillåten om åtgärderna krävs för att få den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga mellan programmet och ett annat program. Detta gäller dock endast under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 1. åtgärderna utförs av en person som har rätt att använda programmet eller för hans räkning av en person som har fått rätt att utföra åtgärderna, 2. den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i 1 angivna personerna och 3. åtgärderna är begränsade till de delar av originalprogrammet som är nödvändiga för att uppnå den avsedda samverkansförmågan. Första stycket innebär inte att informationen får 1. användas för andra ändamål än att uppnå den avsedda samverkansförmågan, 2. överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för att uppnå den avsedda samverkansförmågan, 3. användas för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett datorprogram som i förhållande till det skyddade programmet har en väsentligen likartad uttrycksform eller 4. användas för andra åtgärder som utgör intrång i upphovsrätten. Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (1993:1007). =====26 i §===== Ny beteckning 42 a § genom lag (2005:359). == Kapitel 2 a. Rätt till särskild ersättning == === Ersättning vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk === =====26 j §===== Om ett exemplar av ett konstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid av en näringsidkare i hans yrkesmässiga verksamhet, har upphovsmannen rätt till ersättning av säljaren. Upphovsmannen har rätt till ersättning även i annat fall, om försäljningen förmedlas av en näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. I ett sådant fall skall ersättningen betalas av näringsidkaren. Ersättningen skall vara fem procent av försäljningspriset exklusive mervärdesskatt. Upphovsmannen har dock inte rätt till ersättning, 1. om försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger en tjugondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. om exemplaret av konstverket är ett alster av byggnadskonst eller 3. om exemplaret av konstverket är ett alster av brukskonst som har framställts i flera identiskt lika exemplar. Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas. Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på rätten. Endast organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området har rätt att kräva in ersättningen. Organisationen skall kräva in ersättningen och betala beloppet till den ersättningsberättigade, efter avdrag för skälig ersättning till organisationen för dess omkostnader. Om organisationen inte kräver den ersättningsskyldige på ersättningen inom tre år efter utgången av det kalenderår då försäljningen ägde rum, är fordringen preskriberad. Den som är ersättningsskyldig skall på begäran av organisationen redovisa de ersättningsgrundande försäljningar som gjorts under de tre närmast föregående kalenderåren. Lag (1995:1273). === Ersättning vid tillverkning och införsel av anordningar för ljud- eller bildupptagning === =====26 k §===== När en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller till landet inför anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk, har upphovsmän till skyddade verk som därefter har sänts ut i ljudradio eller television eller som har getts ut på anordningar genom vilka de kan återges rätt till ersättning av näringsidkaren. Upphovsmännen har dock inte rätt till ersättning, om de tillverkade eller införda anordningarna skall 1. användas till annat än framställning av exemplar av verk för privat bruk, 2. föras ut ur landet eller 3. användas till framställning av exemplar av verk till personer med funktionshinder. Lag (2005:359). =====26 l §===== Ersättningen enligt 26 k § är 1. för en anordning för analog upptagning: två och ett halvt öre för varje möjlig upptagningsminut, 2. för anordningar där digital upptagning kan ske upprepade gånger: 0,4 öre per megabyte lagringsutrymme, 3. för andra anordningar där digital upptagning kan ske: 0,25 öre per megabyte lagringsutrymme. Näringsidkaren har rätt till nedsättning av ersättningsbeloppen enligt första stycket, om 1. upphovsmännen på annat sätt kompenseras för framställning av exemplar av sådana verk som avses i 26 k §, eller 2. ersättningen med hänsyn till omständigheter hänförliga till en anordning eller i övrigt förhållandena på marknaden är oskäligt hög. Lag (2005:359). =====26 m §===== Endast organisation som företräder ett flertal ersättningsberättigade svenska upphovsmän och innehavare av närstående rättigheter på området har rätt att kräva in och träffa avtal om att sätta ned ersättning enligt 26 k och 26 l §§. Organisationen skall kräva in ersättningen och fördela den mellan de ersättningsberättigade, efter avdrag för skälig ersättning till organisationen för dess omkostnader. Vid fördelningen skall rättighetshavare som inte företräds av organisationen vara likställda med rättighetshavare som organisationen företräder. Näringsidkare som avses i 26 k § första stycket skall anmäla sig hos en sådan organisation som avses i första stycket. Näringsidkaren skall på begäran av organisationen redovisa det antal anordningar som omfattas av rätt till ersättning, anordningarnas upptagningstid eller lagringskapacitet, om anordningarna kan användas för digital upptagning upprepade gånger och när anordningarna tillverkades eller infördes. Av redovisningen skall framgå antalet anordningar enligt 26 k § andra stycket. Lag (2005:359). == Kapitel 3 -- Upphovsrättens övergång == ===Allmänna bestämmelser om överlåtelse=== =====27 §===== Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar innefattar icke överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om b eställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar. Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden föreskrivs i 30--40 §§. Dessa bestämmelser tillämpas dock endast i den mån ej annat avtalats. Lag (1992:1687). =====28 §===== Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande. =====29 §===== Om en upphovsman till en framställare av ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder överlåter sin rätt att genom uthyrning av sådana upptagningar göra ett verk tillgängligt för allmänheten, har upphovsmannen rätt till skälig ersättning. Avtalsvillkor som inskränker denna rätt är ogiltiga. Lag (1997:309). ===Avtal om offentligt framförande m.m.=== =====30 §===== Överlåts rätt att överföra ett verk till allmänheten eller att framföra det offentligt, skall överlåtelsen gälla för en tid av tre år och inte medföra ensamrätt. Har längre giltighetstid än tre år bestämts och är ensamrätt avtalad, får upphovsmannen ändå själv överföra eller framföra verket eller överlåta sådan rätt åt annan, om rätten under en tid av tre år inte tagits i bruk. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte filmverk. Lag (2005:359). ===Förlagsavtal=== =====31 §===== Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt eller konstnärligt verk. Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall återgivas, förblir i upphovsmannens ägo. =====32 §===== Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar. Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa. =====33 §===== Förläggaren är pliktig att utgiva verket inom skälig tid, på sedvanligt sätt sörja för dess spridning samt fullfölja utgivningen i den omfattning som betingas av möjligheterna till avsättning och övriga omständigheter. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas. =====34 §===== Om verket icke är utgivet inom två år eller, såvitt angår musikaliskt verk, inom fyra år från det upphovsmannen avlämnat fullständigt manuskript eller annat exemplar som skall mångfaldigas, äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förläggaren till last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Samma lag vare, om verket är utgånget och förläggaren har rätt att utgiva ny upplaga men icke inom ett år efter det upphovsmannen hos honom begärt sådan utgivning utnyttjar sin rätt. =====35 §===== Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från tryckeriet eller den som eljest mångfaldigar verket om antalet framställda exemplar. Har under räkenskapsår skett försäljning för vilken upphovsmannen har rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut tillställa honom redovisning, angivande försäljningen under året samt restupplagan vid årsskiftet. Även eljest äger upphovsmannen efter redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan vid årsskiftet. =====36 §===== Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär. =====37 §===== Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form och på det sätt som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor som förläggaren äger utgiva blivit slutsålda. Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans samlade eller valda arbeten. =====38 §===== Bestämmelserna om förlagsavtal äga icke tillämpning på bidrag till tidning eller tidskrift. För bidrag till annat samlingsverk gälla icke 33 och 34 §§. ===Avtal om filmning=== =====39 §===== Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten samt att i filmen återgiva talade inslag i text eller översätta dem till annat språk. Vad sålunda stadgats gäller icke musikaliskt verk. Lag (1973:363). =====40 §===== Överlåtes rätt att utnyttja ett litterärt eller musikaliskt verk för film, som är avsedd för offentlig visning, är förvärvaren pliktig att inom skälig tid inspela filmverket och sörja för att det göres tillgängligt för allmänheten. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas. Om filmverket icke är inspelat inom fem år från det upphovsmannen fullgjort vad på honom ankommer, äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förvärvaren till last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. ===Datorprogram skapade i anställningsförhållanden=== =====40 a §===== Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något an nat har avtalats. Lag (1992:1687). === Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m. === =====41 §===== Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett. Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800). =====42 §===== Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos någon, till vilken rätten övergått på grund av bodelning, arv eller testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om exemplar av sådant konstverk som ej blivit utställt, utbjudet till salu eller eljest godkänt för offentliggörande. Lag (1987:800). == Kapitel 3 a -- Avtalslicenser== ===Gemensamma bestämmelser om avtalslicenser=== =====42 a §===== En avtalslicens som avses i 42 b-42 f §§ gäller för utnyttjande av verk på visst sätt, när ett avtal har ingåtts om utnyttjande av verk på sådant sätt med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Avtalslicensen ger användaren rätt att utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens upphovsmän inte företräds av organisationen. För att ett verk skall få utnyttjas med stöd av 42 c § krävs att avtalet med organisationen har ingåtts av någon som bedriver undervisningsverksamhet i organiserade former. När ett verk utnyttjas med stöd av 42 e § har upphovsmannen rätt till ersättning. När ett verk utnyttjas med stöd av 42 b-42 d eller 42 f § tillämpas följande. De villkor i fråga om rätten att utnyttja verket som följer av avtalet gäller. Upphovsmannen skall i fråga om ersättning som lämnas enligt avtalet och förmåner från organisationen vilka väsentligen bekostas genom ersättningen vara likställd med de upphovsmän som organisationen företräder. Upphovsmannen har dock oavsett detta alltid rätt till ersättning som hänför sig till utnyttjandet, om han begär det inom tre år efter det år då verket utnyttjades. Krav på ersättning får riktas endast mot organisationen. Gentemot den som använder ett verk med stöd av 42 f § får krav på ersättning göras gällande endast av de avtalsslutande organisationerna. Kraven skall framställas samtidigt. Lag (2005:359). Framställning av exemplar inom myndigheter, företag och organisationer m.fl. =====42 b §===== Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet framställa exemplar genom reprografiskt förfarande av utgivna litterära verk och av konstverk som finns återgivna i anslutning till texten i ett sådant verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen. Lag (2005:359). Framställning av exemplar inom undervisningsverksamhet =====42 c §===== För undervisningsändamål får exemplar framställas av offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Exemplaren får användas endast i undervisningsverksamhet som omfattas av det avtal som förutsätts för uppkomsten av avtalslicensen. Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen. Lag (2005:359). Arkivs och biblioteks möjligheter att överföra verk till allmänheten m.m. =====42 d §===== De arkiv och bibliotek som avses i 16 § tredje och fjärde styckena har, om avtalslicens gäller enligt 42 a §, rätt 1. att överföra verk, dock inte datorprogram, till lånesökande såvitt gäller enskilda artiklar, korta avsnitt eller material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, och 2. att sprida exemplar som framställts med stöd av 16 § första stycket 2 till lånesökande i andra fall än de som avses i 16 § andra stycket. Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen eller spridningen. Lag (2005:359). Utsändning i ljudradio eller television =====42 e §===== De radio- och televisionsföretag som regeringen i enskilda fall beslutar får sända ut utgivna litterära och musikaliska verk samt offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk, om upphovsmannen har förbjudit företaget att sända ut verket eller det av andra skäl finns särskild anledning att anta att han motsätter sig utsändningen. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som avses i 42 f §. Vid utsändning över satellit gäller avtalslicensen endast om sändarföretaget samtidigt verkställer utsändning genom en marksändare. Lag (2005:359). === Vidaresändning av verk i ljudradio- eller televisionsutsändning === =====42 f §===== Var och en har rätt att till allmänheten trådlöst eller genom kabel samtidigt och oförändrat återutsända (vidaresända) verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Första stycket gäller inte verk till vilka rättigheterna till vidaresändning innehas av det radio- eller televisionsföretag som sänder ut den ursprungliga sändningen. Lag (2005:359). == Kapitel 4 -- Upphovsrättens giltighet == =====43 §===== Upphovsrätt till ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller, i fråga om verk som avses i 6 §, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller i stället intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket. Lag (1995:1273). =====44 §===== För verk som har offentliggjorts utan att upphovsmannen har blivit angiven med sitt namn eller med sin allmänt kända pseudonym eller signatur gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket offentliggjordes. Om verket består av två eller flera delar, räknas tiden för varje del för sig. Om upphovsmannen inom den tid som anges i första stycket avslöjar sin identitet, gäller bestämmelserna i 43 §. För verk som inte har offentliggjorts och vars upphovsman inte är känd gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket skapades. =====44 a §===== Om ett verk inte har getts ut inom den tid som avses i 43 eller 44 §, har den som därefter för första gången ger ut eller offentliggör verket sådan rätt till verket som svarar mot de ekonomiska rättigheter som innefattas i upphovsrätten. Rätten gäller intill utgången av tjugofemte året efter det år då verket gavs ut eller offentliggjordes. Lag (1995:1273). == Kapitel 5 -- Vissa upphovsrätten närstående rättigheter == ===Utövande konstnärer=== =====45 §===== En utövande konstnär har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sitt framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk eller ett uttryck av folklore genom att 1. ta upp framförandet på en grammofonskiva, en film eller en annan anordning, genom vilken det kan återges, 2. framställa exemplar av en upptagning av framförandet, och 3. göra framförandet eller en upptagning av det tillgängligt för allmänheten. De rättigheter som avses i första stycket 2 och 3 gäller intill utgången av femtionde året efter det år då framförandet gjordes eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från framförandet, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes. Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 6-9, 11-12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m och 27-29 §§, 39 § första meningen samt i 41, 42, 42 a, 42 c, 42 d och 42 f §§ skall tillämpas i fråga om framföranden som avses i denna paragraf. När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med den utövande konstnärens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare. Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten 1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller 2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2005:359). ===Framställare av ljud- eller bildupptagningar=== =====46 §===== En framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sin upptagning genom att 1. framställa exemplar av upptagningen, och 2. göra upptagningen tillgänglig för allmänheten. De rättigheter som avses i första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen gjordes. Om en ljudupptagning ges ut inom denna tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det femtionde året efter det år då ljudupptagningen första gången gavs ut. Om ljudupptagningen inte ges ut under nämnda tid men offentliggörs under samma tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det femtionde året efter det år då ljudupptagningen först offentliggjordes. Om en upptagning av rörliga bilder har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från upptagningen, gäller rättigheterna enligt första stycket till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen av rörliga bilder först gavs ut eller offentliggjordes. Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m, 42 a, 42 c och 42 d §§ skall tillämpas i fråga om upptagningar som avses i denna paragraf. Dessutom skall 42 f § tillämpas i fråga om andra upptagningar än sådana som avses i 47 §. När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med framställarens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare. Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten 1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller 2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2005:359). ===Användning av ljudupptagningar för offentligt framförande m.m.=== =====47 §===== Oavsett bestämmelserna i 45 § första stycket och 46 § första stycket får ljudupptagningar användas vid 1. ett offentligt framförande, eller 2. en överföring till allmänheten utom i fall då överföringen sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till ljudupptagningarna från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Vid användning som avses i första stycket har framställaren samt de utövande konstnärer vars framförande finns på upptagningen rätt till ersättning. Om två eller flera konstnärer har samverkat vid framförandet, kan den rätt som tillkommer dem göras gällande endast av dem gemensamt. Mot den som har använt anordningen skall konstnärer och framställare göra gällande sina krav samtidigt. Används en ljudupptagning vid överföring i form av en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning som samtidigt och oförändrat återutsänds (vidaresänds) till allmänheten trådlöst eller genom kabel gäller följande. Gentemot den som vidaresänder får krav på ersättning göras gällande endast genom sådana organisationer som företräder ett flertal svenska utövande konstnärer eller framställare. Organisationerna skall framställa kraven samtidigt med de krav som avses i 42 a § femte stycket. Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas i de fall som avses i denna paragraf. Denna paragraf gäller inte ljudfilm. Lag (2005:359). ===Radio- och televisionsföretag=== =====48 §===== Ett radio- eller televisionsföretag har, med de inskränkningar som föreskrivs i tredje stycket, en uteslutande rätt att förfoga över en ljudradio- eller televisionsutsändning genom att 1. ta upp utsändningen på en anordning genom vilken den kan återges, 2. framställa exemplar av en upptagning av utsändningen, 3. sprida exemplar av en upptagning av utsändningen till allmänheten, 4. tillåta återutsändning eller en återgivning för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift, eller 5. tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. De rättigheter som avses i första stycket 2, 3 och 5 gäller till utgången av femtionde året efter det år då utsändningen ägde rum. Bestämmelserna i 2 § andra stycket, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b och 26 e §§ skall tillämpas i fråga om ljudradio- och televisionsutsändningar som avses i denna paragraf. När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med företagets samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare. Om ett radio- eller televisionsföretag har krav på ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f § och som har skett med företagets samtycke, skall företaget framställa sitt krav samtidigt med de krav som avses i 42 a § femte stycket. Lag (2005:359). ===Framställare av kataloger m.m.=== =====49 §===== Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten. Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 12 § första, andra och fjärde styckena, 14, 16-22, 25, 26-26 b och 26 e §§, 26 g § femte och sjätte styckena samt i 42 a-42 f §§ skall tillämpas på arbeten som avses i denna paragraf. Är ett sådant arbete eller en del av det föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande. Avtalsvillkor som utvidgar framställarens rätt enligt första stycket till ett offentliggjort arbete är ogiltiga. Lag (2005:359). ===Fotografer=== =====49 a §===== Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi. Rätten enligt första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 7-9, 11 och 11 a §§, 12 § första och fjärde styckena, 16-20 a och 23 §§, 24 § första stycket, 25-26 b, 26 e, 26 j-28, 31-38, 41, 42, 42 a-42 f och 50-52 §§ skall tillämpas på bilder som avses i denna paragraf. Är en sådan bild föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande. Lag (2005:757). == Kapitel 6 -- Särskilda bestämmelser == =====50 §===== Litterärt eller konstnärligt verk må ej göras tillgängligt för allmänheten under sådan titel, pseudonym eller signatur, att verket eller dess upphovsman lätt kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman. =====51 §===== Om litterärt eller konstnärligt verk återgives offentligt på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen, äger domstol på talan av myndighet som regeringen bestämmer vid vite meddela förbud mot återgivandet. Vad nu är sagt skall ej gälla återgivande som sker under upphovsmannens livstid. Lag (1978:488). =====52 §===== I samband med utdömande av vite äger rätten efter vad som finnes skäligt föreskriva åtgärder för att förebygga missbruk av exemplar som avses med förbud enligt 51 §, så ock av föremål som kan användas endast för framställning därav. Sådan föreskrift må avse, att egendomen skall förstöras eller på visst sätt ändras. Vad i denna paragraf stadgas gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt därtill. Egendom som avses i första stycket må i avbidan på föreskrift som där sägs tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning. =====52 a §===== Om någon vill företa en vidaresändning genom kabel av verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning och begär men inte på önskade villkor får avtal om detta hos en organisation som företräder svenska rättighetshavare eller hos ett radio- eller televisionsföretag som verkställer utsändningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har han på begäran rätt till förhandling med organisationen respektive företaget. En förhandlingsskyldig part skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja en annan form för förhandling än sammanträde. Den som bryter mot bestämmelsen i andra stycket skall ersätta uppkommen skada. Vid bedömande av om och i vilken utsträckning skada har uppkommit för någon skall hänsyn tas även till dennes intresse av att bestämmelsen iakttas och till övriga omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse. Lag (1995:447). == Kapitel 6 a -- Skydd för tekniska åtgärder m.m.== ===Inledande bestämmelser=== =====52 b §===== I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder och elektronisk information om rättighetsförvaltning. Med teknisk åtgärd avses i detta kapitel varje verkningsfull teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk hindra eller begränsa exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare. Med information om rättighetsförvaltning avses all information, även i form av nummer eller koder, som är kopplad till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller som framträder i samband med överföring till allmänheten av ett sådant verk och som syftar till att identifiera verket, upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare eller till att upplysa om villkor för användning av verket. Informationen skall ha lämnats av upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare. Lag (2005:359). =====52 c §===== Bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel är inte tillämpliga om verket är ett datorprogram. De är inte heller tillämpliga vid tillhandahållande av allmänna handlingar enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen, vid sådan användning i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse som avses i 26 b § andra stycket, eller vid kryptografisk forskning. I lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning finns bestämmelser som avser att förhindra obehörig tillgång till vissa tjänster. Såvitt gäller tekniska åtgärder eller arrangemang som används i samband med sådana tjänster i form av ljudradio- eller televisionsutsändningar som avses i 2 § 1 i den lagen är bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel inte tillämpliga. Lag (2005:359). ===Skydd för tekniska åtgärder=== =====52 d §===== Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant tillgängliggörande. Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359). =====52 e §===== Det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att tillhandahålla tjänster som 1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd, 2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller 3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Lag (2005:359). ===Rätt att i vissa fall använda verk som skyddas av tekniska åtgärder=== =====52 f §===== Den som på grund av bestämmelserna i 16, 17, 26, 26 a eller 26 e § får utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk har rätt att använda ett exemplar av ett verk som denne lovligen har tillgång till på sätt som anges i aktuell bestämmelse även om exemplaret skyddas av en teknisk åtgärd. Om en teknisk åtgärd hindrar sådan användning, får en domstol på yrkande av en berättigad användare förelägga upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare vid vite att möjliggöra för användaren att utnyttja verket på sätt som anges i aktuell bestämmelse. Första och andra styckena gäller inte i fråga om verk som har gjorts tillgängliga för allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som gör att enskilda kan få tillgång till verket genom överföring från en plats och vid en tidpunkt som de själva har valt. Lag (2005:359). ===Skydd för elektronisk information om rättighetsförvaltning=== =====52 g §===== Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare 1. avlägsna eller ändra elektronisk information om rättighetsförvaltning som avser ett upphovsrättsligt skyddat verk, 2. förfoga över ett upphovsrättsligt skyddat verk eller ett exemplar av verket som ändrats i strid med 1 genom att sprida det, importera det i spridningssyfte eller överföra det till allmänheten. Första stycket gäller endast om den åtgärd som vidtas orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer ett intrång i en rättighet som skyddas enligt denna lag. Lag (2005:359). ===Bestämmelsernas tillämplighet på närstående rättigheter=== =====52 h §===== Vad som i detta kapitel föreskrivits beträffande verk skall också tillämpas på prestationer som skyddas enligt 45, 46 och 48 §§ samt sådana sammanställningar och fotografier som skyddas enligt 49 och 49 a §§. Lag (2005:359). == Kapitel 7 -- Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. == =====53 §===== Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han eller hon inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk. Den som för sitt enskilda bruk framställer exemplar i digital form av en offentliggjord sammanställning i digital form skall under de förutsättningar som nyss nämnts inte dömas till ansvar. Vad som sägs i första stycket gäller också, om någon till Sverige för spridning till allmänheten för in exemplar av verk, där exemplaret framställts utomlands under sådana omständigheter att en sådan framställning här skulle ha varit straffbar enligt vad som sägs i det stycket. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 53 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott som avses i första och tredje styckena döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2005:360). =====53 a §===== Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt denna lag skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt denna lag. Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett sådant brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:360). =====53 b §===== På yrkande av upphovsmannen eller hans rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden. Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande skall bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller tredje stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2005:360). =====54 §===== Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk skall till upphovsmannen eller hans rättsinnehavare betala ersättning, utgörande skäligt vederlag för utnyttjandet. Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, skall ersättning även utgå för annan förlust än uteblivet vederlag, liksom för lidande eller annat förfång. Den som annars uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar åtgärd, som innebär intrång eller överträdelse enligt 53 §, skall ersätta upphovsmannen eller hans rättsinnehavare förlust, lidande eller annat förfång av åtgärden. Ersättningsskyldighet enligt första eller andra stycket gäller inte den som i samband med framställning av exemplar för privat bruk enbart överträder 12 § fjärde stycket, om inte denna överträdelse sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Lag (2005:359). =====55 §===== Den som vidtager åtgärd som innebär intrång eller överträdelse varom i 53 § sägs är skyldig att, såvitt det finnes skäligt, mot lösen avstå egendom med avseende på vilken intrång eller överträdelse föreligger till upphovsmannen eller hans rättsinnehavare. Detsamma gäller i fråga om trycksats, kliché, form och liknande hjälpmedel, som kan användas endast för framställning av egendom som nu har sagts. I stället för att förordna om inlösen enligt första stycket får rätten, på yrkande av upphovsmannen eller hans rättsinnehavare, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som där avses skall förstöras eller på visst sätt ändras eller att andra åtgärder skall vidtas med den till förebyggande av missbruk. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt till den och ej heller om det olagliga förfarandet bestått i utförande av byggnadsverk. Beslut som avses i denna paragraf skall inte meddelas, om förverkande eller åtgärd till förebyggande av missbruk skall beslutas enligt 53 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2005:360). =====56 §===== Utan hinder av vad i 55 § är stadgat äger rätten, om det med hänsyn till det konstnärliga eller ekonomiska värdet hos exemplar av verk eller övriga omständigheter finnes skäligt, på därom framställt yrkande meddela tillstånd att exemplaret mot särskild ersättning till upphovsmannen eller hans rättsinnehavare göres tillgängligt för allmänheten eller eljest användes för avsett ändamål. =====56 a §===== Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, eller en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget eller överträdelsen besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget eller överträdelsen (intrångsundersökning). Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök och förberedelse enligt 53 § femte stycket. Lag (1998:1454). =====56 b §===== Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Vad som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas skall motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt skall en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång. Lag (1998:1454). =====56 c §===== Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten. I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1454). =====56 d §===== Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha, 2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas. Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1454). =====56 e §===== Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det. Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1454). =====56 f §===== Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter. En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (1998:1454). =====56 g §===== När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om 1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås. Vid verkställigheten får kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs. Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (1998:1454). =====56 h §===== Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1454). =====57 §===== Vad som sägs i 53-56 h §§ skall också tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. Lag (1998:1454). =====57 a §===== Den som i annat fall än som avses i 53 § säljer, hyr ut eller för försäljning, uthyrning eller annat förvärvssyfte innehar ett hjälpmedel som är avsett endast för att underlätta olovligt borttagande eller kr inggående av en anordning som anbringats för att skydda ett datorprogram mot olovlig exemplarframställning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1992:1687). =====57 b §===== Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 e eller 52 g § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 d § döms till böter. Lag (2005:359). =====58 §===== Rätt domstol i mål om ljudradio- eller televisionsutsändning i strid mot denna lag är Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller i mål om ersättning som avses i 17 och 18 §§, 26 a § första stycket, 42 a § tredje stycket eller 47 § och i mål i vilket motsvarande ersättning begärs på grund av en hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller 49 a § samt i mål om ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f §. Lag (2005:359). =====59 §===== Brott som avses i 57 b § andra stycket får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Brott i övrigt som avses i denna lag får åtalas av åklagare endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt. Överträdelse av 3 § eller av föreskrift enligt 41 § andra stycket får alltid beivras av upphovsmannens efterlevande make, släktingar i rätt upp- och nedstigande led eller syskon. Egendom som avses i 55 § får, om brott enligt denna lag skäligen kan antas föreligga, tas i beslag. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Lag (2005:359). == Kapitel 8 -- Lagens tillämpningsområde == =====60 §===== Bestämmelserna om upphovsrätt tillämpas på 1. verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, 2. verk som först utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och utom riket, 3. filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige, 4. här uppfört byggnadsverk, 5. konstverk som utgör del av här belägen byggnad eller på annat sätt är fast förenat med marken. Vid tillämpning av första stycket 2. anses samtidig utgivning ha ägt rum, om verket utgivits i Sverige inom trettio dagar efter utgivning utomlands. Vid tillämpning av första stycket 3. anses, där ej annat visas, den vars namn på sedvanligt sätt utsatts på exemplar av filmverket som verkets producent. Bestämmelserna i 26 j och 26 k §§ tillämpas på verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna i 44 a § tillämpas på utgivningar och offentliggöranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tillämpas också på utgivningar och offentliggöranden av juridiska personer som har säte i Sverige. Bestämmelserna i 50 och 51 §§ tillämpas på varje litterärt eller konstnärligt verk, oberoende av dess ursprung. Lag (1998:1552). =====61 §===== Bestämmelserna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framföranden, ljudupptagningar samt ljudradio- och televisionsutsändningar som äger rum i Sverige. Dessutom tillämpas bestämmelserna i 45 § på framföranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, bestämmelserna i 47 § på ljudupptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige och bestämmelserna i 48 § på utsändningar av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte här i landet. Bestämmelserna i 46 § tillämpas på ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige liksom på sådana upptagningar av rörliga bilder som äger rum i Sverige. Bestämmelsen i 46 § om eftergörande gäller dock alla ljudupptagningar. Bestämmelserna i 49 § tillämpas på arbeten vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tillämpas även på arbeten vars framställare är svensk juridisk person och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i Sverige. Om den juridiska personen har sitt säte i Sverige men inte sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet här, tillämpas bestämmelserna dock endast om arbetet ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige. Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 50 och 51 §§ på alla fotografiska bilder och övriga bestämmelser på fotografiska bilder 1. vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige eller 2. som först har utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och utomlands eller 3. som har infogats i en byggnad eller annan anordning som är fast förenad med marken, om byggnaden eller anordningen är belägen i Sverige. Vid tillämpningen av tredje stycket 2 anses utgivningen ha skett samtidigt, om bilden har utgivits i Sverige inom trettio dagar efter utgivningen utomlands. Av bestämmelserna i 45 § tillämpas hänvisningen till 26 k § endast på framföranden som har gjorts av någon som är svensk medborgare eller som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 46 § tillämpas hänvisningen till 26 k § endast på upptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 26 j och 26 k §§ endast på fotografiska bilder vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Lag (1998:1552). =====61 a §===== När verk eller andra prestationer som skyddas enligt denna lag sänds ut till allmänheten över satellit, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där sändarföretaget under sin kontroll och på sitt ansvar för in prestationerna i en oavbruten överföring till satelliten och därifrån till marken. Detta gäller inte, om införandet äger rum i ett land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som inte heller tillhandahåller den skyddsnivå som föreskrivs i kapitel 2 i Europeiska gemenskapernas råds direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993.12 Om i fall som avses i andra stycket uppsändningen till satelliten äger rum i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där uppsändningen äger rum. Om uppsändningen till satelliten inte äger rum i ett EES-land men det radio- eller televisionsföretag som har beslutat om utsändningen har sitt säte i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det landet. Lag (1995:447). =====62 §===== Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig organisation som riksdagen godkänt, meddela föreskrifter om denna lags tillämpning med avseende på andra länder. Regeringen får också meddela föreskrifter om lagens tillämpning på verk och fotografiska bilder som först har utgivits av en mellanfolklig organisation och på inte utgivna verk och fotografiska bilder som en sådan organisation får ge ut. Lag (1995:1273). == Kapitel 9 -- Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser == ===63 §=== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961; dock att 51 § och därtill anslutande bestämmelser i 6 och 8 kap. skola, såvitt angår återgivande i tryckt skrift, träda i kraft den dag Konungen förordnar. Lag (1970:488). 64 § Genom denna lag upphävas: 1) lagen den 30 maj 1919 (nr 381) om rätt till litterära och musikaliska verk; 2) lagen den 30 maj 1919 (nr 382) om rätt till verk av bildande konst; 3) lagen den 14 december 1956 (nr 590) om skydd för vissa kartor; samt 4) lagen den 1 mars 1957 (nr 32) om tillfällig förlängning av skyddstid för litterära och musikaliska verk. ===65 §=== Den nya lagen skall, med iakttagande av vad i 66-69 §§ sägs, äga tillämpning jämväl med avseende å litterärt eller konstnärligt verk, som tillkommit före ikraftträdandet. Lag (1970:488). ===66 §=== Sådana exemplar av ett verk, som framställts med stöd av äldre lag, må fritt spridas och visas, dock att vad i 23 § stadgas om uthyrning av noter till musikaliskt verk skall äga tillämpning. ===67 §=== Trycksatser, klichéer, formar och andra hjälpmedel, som med stöd av äldre lag framställts för mångfaldigande av visst verk, må utan hinder av vad i nya lagen är stadgat fritt användas för sitt ändamål till utgången av år 1963. På exemplar, som framställts med stöd härav, skall vad i 66 § sägs äga motsvarande tillämpning. ===68 §=== Beträffande tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga bidrag från särskilda medarbetare och som utgivits före nya lagens ikraftträdande, skall upphovsrätt enligt 5 § tillkomma utgivaren eller, om han ej är känd, förläggaren. Om såsom utgivare angivits offentlig undervisningsanstalt eller akademi eller ock bolag, förening eller annan samfällighet eller, där utgivare ej är känd, dylik samfällighet är förläggare, skall skyddstiden beräknas enligt 44 §. ===69 §=== Äldre lag skall tillämpas på sådant avtal om överlåtelse av upphovsrätt, som tillkommit före nya lagens ikraftträdande. Lag (1976:192). ===70 §=== Vad i 65-67 §§ sägs skall äga motsvarande tillämpning med avseende å rättighet, som skyddas genom föreskrift i 5 kap. Har avtal om upptagning som sägs i 45 § tillkommit före nya lagens ikraftträdande, skall vad i 69 § sägs äga motsvarande tillämpning. == Övergångsbestämmelser == =====1970:488===== Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1970. I fråga om alster av konsthantverk eller konstindustri, som tillkommit före ikraftträdandet och då åtnjöt skydd enligt äldre bestämmelser, äger de nya bestämmelserna tillämpning, om alstret är att hänföra under brukskonst, och skall i annat fall upphovsrätten icke upphöra före utgången av september 1980. =====1973:363===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973. Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet, dock med följande undantag: 1. Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag får fritt spridas och visas. 2. Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till utgången av år 1975 och fritt sprida och visa exemplar som framställts. Vad sålunda stadgas om verk skall äga motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning som avses i 45-48 §§ ävensom på arbete som avses i 49 §. =====1978:488===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Den skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Vad sålunda har föreskrivits om verk skall ha motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning, ljudradioutsändning och televisionsutsändning som avses i 45, 46 och 48 §§ samt på arbete som avses i 49 §. =====1980:610===== Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Den nya lagen skall tillämpas även på sådant verk och i 49 § avsett arbete som tillkommit före ikraftträdandet. =====1982:284===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982. Den gäller inte beträffande intrång eller överträdelse som har skett dessförinnan eller i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet. =====1982:1059===== Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Den skall tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet. =====1986:367===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. Bestämmelserna i 22 d §, 45 § tredje stycket, i vad avser hänvisningen till 22 d §, och 47 § andra stycket tillämpas även på verk och upptagningar som har tillkommit före ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 45 § tredje stycket, i vad avser hänvisningen till 6--8 och 26 §§, 46 § andra stycket, 47 § tredje stycket, 48 § tredje stycket, 49 § andra stycket och 61 § första stycket tredje meningen tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet, på radio- och televisionsutsändningar, upptagningar och framföranden som har ägt rum före ikraftträdandet och på sammanställningar som har gjorts före ikraftträdandet. 4. Bestämmelsen i 47 § första stycket tillämpas även på upptagningar som har gjorts före lagens ikraftträdande, förutsatt att den tid inom vilken en utsändning har gett rätt till ersättning enligt äldre bestämmelser då inte har löpt ut. 5. Bestämmelserna om skyddstid i 45 § andra stycket, 46 § första stycket och 48 § andra stycket tillämpas även på framföranden, ljudupptagningar samt ljudradio- och televisionsutsändningar som har ägt rum före lagens ikraftträdande, förutsatt att skyddstiden enligt äldre bestämmelser då inte har löpt ut. =====1986:1426===== Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen tillämpas inte på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet. =====1987:800===== 1. Denna lag träder ikraft den 1 januari 1988. 2. Har upphovsmannen avlidit före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. =====1989:396===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 40 a § tillämpas även på överlåtelser som har ägt rum före ikraftträdandet. =====1991:1073===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den skall tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet. Vad som föreskrivs om verk gäller också framföranden, ljudupptagning, ljudradiosändning och televisionssändning som avses i 45, 46 och 48 §§ samt arbete som avses i 49 §. =====1992:1687===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 utom i fråga om 23 §. Vad gäller 23 § träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Har regeringen inte före den 1 januari 1994 satt lagen i kraft såvitt gäller 23 §, träder dock lagen i den delen aldrig i kraft. Har regeringen före den 1 januari 1994 satt lagen i kraft såvitt gäller 23 §, upphör lagen att gälla i den delen vid utgången av år 1993. Lag (1993:1008). 2. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före i kraftträdandet utom så vitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats dessförinnan. =====1993:1007===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 utom i fråga om 19 § tredje meningen som träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646). 2. Lagen tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet utom när det gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före den tidpunkten. Det som sägs i 19 § om uthyrning och andra jämförliga rättshandlingar avseende exemplar av litterära verk skall dock alltid tillämpas från tiden för ikraftträdandet. 3. Det som sägs i 2 tillämpas också i fråga om framföranden, upptagningar, utsändningar och arbeten som avses i 45, 46, 48, och 49 §§. I fråga om framföranden, ljudupptagningar och utsändningar för vilka skyddstiden enligt äldre bestämmelser löpte ut före den 1 juli 1986, gäller dock fjärde och femte punkterna i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1986:367) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lag (1993:1213). =====1994:190===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla. 2. Med de undantag som anges i punkterna 3--7 tillämpas de nya föreskrifterna även på verk och fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet. 3. Sådana exemplar av en fotografisk bild som har framställts med stöd av äldre föreskrifter, får även i fortsättningen fritt spridas och visas. De nya föreskrifterna tillämpas inte heller i övrigt när det gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. 4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§ tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdandet endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har löpt ut vid ikraftträdandet. 5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a § tredje stycket tillämpas på fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har löpt ut vid ikraftträdandet. 6. Om de nya föreskrifterna i fråga om en viss fotografisk bild medför en kortare skyddstid än den som följer av äldre bestämmelser, skall de äldre bestämmelserna om skyddstid tillämpas. 7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket tillämpas inte på kretsmönster som kom till före den 1 april 1987. =====1995:447===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995. 2. Bestämmelserna i 26 d § tredje stycket och 61 a § skall i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet inte tillämpas förrän den 1 januari 2000. 3. Bestämmelsen i 45 § tredje stycket såvitt gäller hänvisningen till 39 § första meningen skall inte tillämpas i fråga om avtal om filminspelning som har ingåtts före ikraftträdandet. I fråga om sådana avtal gäller dock att en utövande konstnär genom avtalet skall anses ha överlåtit rätt att genom filmen göra framförandet tillgängligt för allmänheten. 4. Med de undantag som anges i 5 och 6 skall de nya föreskrifterna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet. 5. De nya föreskrifterna skall inte tillämpas när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 19 § andra stycket samt 45 och 46 §§ såvitt gäller hänvisningen till 19 § andra stycket skall dock alltid tillämpas från tiden för ikraftträdandet. 6. I fråga om framföranden, ljudupptagningar och utsändningar för vilka skyddstiden enligt äldre bestämmelser löpte ut före den 1 juli 1986 gäller 4 och 5 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1986:367) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. =====1995:1273===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet. 3. De nya bestämmelserna tillämpas inte när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. De exemplar av ett verk som har framställts med stöd av äldre bestämmelser får fritt spridas och visas. Vad som sägs i 19 § andra stycket och 26 j § skall dock tillämpas. 4. Om någon efter utgången av upphovsrättens giltighetstid enligt de äldre bestämmelserna men före ikraftträdandet har börjat att förfoga över ett verk genom att framställa exemplar av det eller genom att göra det tillgängligt för allmänheten, får han utan hinder av de nya bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i nödvändig och sedvanlig utsträckning fortsätta den planerade verksamheten dock längst till den 1 januari 2000. Sådan rätt till förfogande har under motsvarande förutsättningar även den som har vidtagit väsentliga åtgärder för att framställa exemplar av verket eller för att göra det tillgängligt för allmänheten. De exemplar av ett verk som framställs med stöd av dessa bestämmelser får fritt spridas och visas. Vad som sägs i 19 § andra stycket och 26 j § skall dock tillämpas. 5. Om upphovsrättens giltighetstid för ett visst verk vid tillämpningen av de nya bestämmelserna blir kortare än den skulle ha blivit vid tillämpning av äldre bestämmelser, tillämpas de äldre bestämmelserna om giltighetstid. Bestämmelserna i 44 § tredje stycket tillämpas dock alltid efter ikraftträdandet. 6. Det som sägs i punkterna 2 - 5 tillämpas också på framföranden och upptagningar som avses i 45 och 46 §§. =====1995:1274===== Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1995:447) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk att punkt 6 övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla så vitt avser framföranden och ljudupptagningar. =====1997:309===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och framföranden som har kommit till före ikraftträdandet. 3. De nya bestämmelserna tillämpas även på avtal om överlåtelse som har ingåtts före ikraftträdandet, dock inte på avtal som har ingåtts före den 19 november 1992. Beträffande avtal som har ingåtts därefter men före den 1 juli 1994 föreligger rätt till ersättning enligt de nya bestämmelserna endast om krav på ersättning har framställts före den 1 september 1997. =====1997:790===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet. I fråga om arbeten som har framställts inom femton år före ikraftträdandet gäller rätt enligt 49 § till den 1 januari 2014. 3. De nya bestämmelserna tillämpas inte när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. De exemplar av arbeten enligt 49 § som har framställts med stöd av äldre bestämmelser får fritt spridas och visas. Hänvisningen i 49 § tredje stycket till 19 § andra stycket skall dock tillämpas. 4. Om någon med stöd av äldre bestämmelser har börjat att förfoga över ett arbete enligt 49 § genom att framställa exemplar av det eller genom att göra det tillgängligt för allmänheten, får han trots de nya bestämmelserna i nödvändig och sedvanlig utsträckning fortsätta den planerade verksamheten, dock längst till den 1 januari 2000. Sådan rätt till förfogande har under motsvarande förutsättningar även den som före ikraftträdandet har vidtagit väsentliga åtgärder för att framställa exemplar av arbetet eller för att göra det tillgängligt för allmänheten. De exemplar av ett arbete som framställs med stöd av dessa bestämmelser får fritt spridas och visas. Hänvisningen i 49 § tredje stycket till 19 § andra stycket skall dock tillämpas. =====1998:1552===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet. =====2000:92===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2000. 2. De nya bestämmelserna i 9 och 26 a §§ tillämpas även på verk som ingår i en bilaga till ett beslut som meddelats före ikraftträdandet. 3. Den nya bestämmelsen i 26 § tillämpas även på uppgifter i verk som anförts muntligen eller skriftligen före ikraftträdandet. 4. En åtgärd som före ikraftträdandet har vidtagits med ett sådant verk som avses i punkterna 2 och 3 och som då var tillåten kan inte angripas med stöd av de nya bestämmelserna. =====2005:359===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. 2. Med de undantag som anges i 3-5 skall de nya föreskrifterna även tilllämpas på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser i 19 § första stycket skall fortfarande tillämpas på sådana exemplar av verk som med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet före ikraftträdandet. 4. Bestämmelsen i 46 § andra stycket om beräkning av skyddstiden för ljudupptagningar skall inte tillämpas på ljudupptagningar beträffande vilka skyddstiden löpt ut vid lagens ikraftträdande. 5. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. =====2005:360===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. 2. För brott begångna innan denna lag trätt i kraft gäller 55 § i sin äldre lydelse. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1960%3A729&RUB=&ORG= Rixlex, SFS författningsregister] [[kategori:Lagar och författningar]] 1960:729 2629 5651 2006-06-04T00:41:06Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Upphovsrättslagen]] #redirect [[Upphovsrättslagen]] Lagen om anställningsskydd 2630 5675 2006-06-04T08:05:07Z Fred chessplayer 74 /* Inledande bestämmelser */ wikilistor ::::: ''' Lag (1982:80) om anställningsskydd ::::: '' SFS nr: 1982:80 ::::: '' Departement/ myndighet: Näringsdepartementet ::::: '' Utfärdad: 1982-02-24 ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1193 ==Inledande bestämmelser== '''1 §''' Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock # arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, # arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, # arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll, # arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning. Lag (2005:1193). '''2 §''' Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, skall dessa föreskrifter gälla. Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag. Genom ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 5, 5 a, 6, 22 och 25-27 §§. Har avtalet inte slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, krävs dock att det mellan parterna i andra frågor gäller ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en sådan organisation eller att ett sådant kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Under samma förutsättning är det också tillåtet att genom ett kollektivavtal bestämma den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §. Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det även göras avvikelser från 11, 15, 21, 28, 32, 33, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett sådant kollektivavtal göra avvikelser # från 6 a och 6 b §§ under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av #* rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter, eller #* rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet, # från 30 a §, såvitt gäller besked enligt 15 §, och # från 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter. Avtal om avvikelser från 21 § får träffas även utanför kollektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med stöd av fjärde stycket har träffats för verksamhetsområdet skall tillämpas. En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt tredje eller fjärde stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet. Lag (1996:1424). '''3 §''' Vid tillämpning av 5 § andra stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid: # En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern. # En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs. # Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbetstagaren har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra anställningsmånader. Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras för besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §. Lag (1996:1424). ==Anställningsavtalet== '''4 §''' Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5, 5 a och 6 §§. Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla tills vidare. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 § andra stycket eller 6 §. I 33 § finns särskilda regler om skyldighet att lämna anställningen vid 67 års ålder och i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan. Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8 - 10, 15, 16, 19, 20 och 28 - 33 §§. Lag (2002:195). '''5 §''' Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall: 1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet. 2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete. 3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning. 4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall pågå mer än tre månader. 5. Avtal för viss tid, när arbetstagaren har fyllt 67 år. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Lag (2001:298). '''5 a §''' Avtal får även i andra fall än som avses i 5 § träffas om tidsbegränsad anställning (överenskommen visstidsanställning). Avtal om sådan anställning får beträffande en och samma arbetstagare omfatta sammanlagt högst tolv månader under tre år, och ingen avtalsperiod får vara kortare än en månad. Träffas avtal om kortare tid än en månad, gäller avtalet en månad. I ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon arbetstagare får, när arbetstagare anställs första gången och under tre år därefter, avtal som avses i första stycket beträffande en och samma arbetstagare träffas för sammanlagt högst 18 månader under tre år. En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst fem arbetstagare anställda med överenskommen visstidsanställning. Lag (1996:1424). '''6 §''' Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. Lag (1994:1685). '''6 a §''' Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som gäller för anställningen. Om anställningstiden är kortare än en månad, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information. Informationen skall innehålla följande uppgifter: 1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen. 2. Arbetstagarens arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel. 3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samt a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra, c) vid provanställning: prövotidens längd. 4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas ut. 5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka. 6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall. 7. Villkoren för arbetstagares stationering utomlands, om stationeringen avses pågå längre än en månad. Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som avses i andra stycket, skall arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om ändringen inom en månad. Lag (1993:1496). '''6 b §''' Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg. Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs. Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner. Trots bestämmelserna i första stycket skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, om arbetstagaren motsätter sig detta. Lag (1994:1685). ==Uppsägning från arbetsgivarens sida== '''7 §''' Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sägs i 6 b § skall övergången i sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud skall dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1994:1685). '''8 §''' Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig. I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges. '''9 §''' Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. 10 § Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde. ==Uppsägningstid== '''11 §''' För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av * två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år, * tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år, * fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år, * fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och * sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år. Lag (1996:1424). ==Lön och andra förmåner under uppsägningstiden== '''12 §''' En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Lag (1984:1008). '''13 §''' Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Lag (1993:718). '''14 §''' En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom skulle icke obetydligt försämras. Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. ==Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta== '''15 §''' En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 eller 5 a § och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, skall få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, skall beskedet i stället lämnas när anställningen börjar. Om en säsonganställd arbetstagare, som när anställningen upphör har varit anställd för viss säsong hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsonganställning vid den nya säsongens början, skall arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om detta minst en månad innan den nya säsongen börjar. Lag (1996:1424). '''16 §''' Besked enligt 15 § skall vara skriftligt. I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges. Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. '''17 §''' En arbetstagare som har fått besked enligt 15 § första stycket har rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. ==Avskedande== '''18 §''' Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1993:1496). '''19 §''' Avskedande skall vara skriftligt. I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. '''20 §''' Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde. ==Lön och andra förmåner under permittering== '''21 §''' En arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur. Lag (1984:1008). ==Turordning vid uppsägning== '''22 §''' Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler. Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Vid beräkningen av antalet arbetstagare hos arbetsgivaren bortses från arbetstagare som avses i 1 §. Den eller de arbetstagare som undantas har företräde till fortsatt anställning. Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i sin bostad medför inte att den arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §. Turordningen för de arbetstagare som inte undantagits bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Lag (2000:763). '''23 §''' Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende av turordningen. '''24 §''' har upphävts genom lag (1984:1008). ==Företrädesrätt till återanställning m.m.== '''25 §''' Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 eller 5 a § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren eller, när det gäller företrädesrätt till ny säsonganställning för en tidigare säsonganställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. En arbetstagare kan inte göra gällande sin företrädesrätt till återanställning, om en återanställning skulle strida mot 5 § första stycket 3 eller 5 a §. Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Vid säsonganställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den nya säsongens början. Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget, verksamheten eller en del av verksamheten övergått till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, gäller företrädesrätten mot den nya arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller även i de fall att den tidigare arbetsgivaren försatts i konkurs. Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §. Lag (1996:1424). '''25 a §''' En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots 25 § företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet där arbetstagaren är sysselsatt på deltid. Företrädesrätten gäller inte mot den som har rätt till omplacering enligt 7 § andra stycket. En arbetstagare kan inte göra gällande sin företrädesrätt, om anställningen skulle strida mot 5 § första stycket 3 eller 5 a §. Lag (1996:1424). '''26 §''' Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a §, bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Lag (1996:1424). '''27 §''' Har besked om företrädesrätt till återanställning lämnats enligt 8 § andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt inte göras gällande innan arbetstagaren har anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren. En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid. Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt. ==Förhandlingar m.m.== '''28 §''' En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och som träffar avtal om tidsbegränsad anställning för arbete som avses med kollektivavtalet, skall snarast underrätta den berörda lokala arbetstagarorganisationen om anställningsavtalet. Underrättelse skall lämnas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningstiden är högst en månad. '''29 §''' I fråga om en arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist, permittering eller återintagning efter permittering gäller 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. '''30 §''' En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen skall underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning skall den lämnas minst två veckor i förväg. Gäller den avskedande skall den lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har avslutats. Lag (1989:963). '''30 a §''' En arbetsgivare som ger en arbetstagare besked enligt 15 § om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra skall samtidigt varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet. Lag (1989:963). '''31 §''' En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning skall underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet. '''32 §''' En arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till återanställning i verksamheten eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, skall först förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få återanställning eller en anställning med högre sysselsättningsgrad. Lag (1996:1424). ==Rätt att kvarstå i anställningen till 67 år== '''32 a §''' En arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte annat följer av denna lag. Lag (2001:298). '''33 §''' Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får rätt till hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning. En arbetstagare som har fyllt 67 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a §. Lag (2002:195). ==Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m.== '''34 §''' Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler. Uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet, upphör ej anställningen till följd av uppsägningen förrän tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren får inte heller avstängas från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen annat än om det finns särskilda skäl. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består. Domstol kan för tiden intill det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer eller att en pågående avstängning skall upphöra. '''35 §''' Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, skall avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren. Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avskedandet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Har en domstol meddelat beslut enligt andra stycket, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett avskedandet. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består. '''36 §''' Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren. Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består. '''37 §''' Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet. ==Skadestånd== '''38 §''' En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. En arbetstagare är skadeståndsskyldig om han eller hon inte iakttar den uppsägningstid som anges i 11 § första stycket. Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 §. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. '''39 §''' Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning skall gälla tills vidare, skall anställningsförhållandet anses som upplöst. Arbetsgivaren skall för sin vägran betala skadestånd till arbetstagaren enligt följande bestämmelser. Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses och bestäms till ett belopp motsvarande 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid, 24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid, 32 månadslöner vid minst tio års anställningstid. Har arbetstagaren fyllt 60 år, höjs beloppet så att det motsvarar 24, 36 respektive 48 månadslöner. Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet beräknas efter flera månadslöner än som motsvarar antalet påbörjade anställningsmånader hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anställd mindre än sex månader, skall beloppet likväl motsvara sex månadslöner. == Preskription == '''40 §''' En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde. Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter anställningstidens utgång. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut. '''41 §''' Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrättamotparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut. '''42 §''' Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i 40 eller 41 §, har parten förlorat sin talan. ==Rättegången== '''43 §''' Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i 34--36 §§ skall handläggas skyndsamt. Ett yrkande om beslut enligt 34 § tredje stycket, 35 § andra stycket eller 36 § andra stycket får inte bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess annat beslutas. Beslut som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas särskilt. Lag (1994:1046). ==Övergångsbestämmelser== '''1984:510''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas på lokala kollektivavtal som träffas därefter. '''1984:1008''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Avtal om permittering, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan verkan i den mån avtalet innefattar avvikelse från den nya lagen. '''1989:428''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om dem som efter ikraftträdandet kvarstår i arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. '''1989:963''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Har underrättelse eller varsel lämnats före ikraftträdandet om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra, tillämpas även efter ikraftträdandet äldre föreskrifter. '''1990:1357''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1991. 2. Den nya bestämmelsen i 5 § gäller endast anställningsavtal som har ingåtts efter lagens ikraftträdande. Beträffande tidigare sådana anställningsavtal tillämpas även efter ikraftträdandet den äldre bestämmelsen. 3. I fråga om arbetstagare som fyller 65 år före den 1 maj 1991 tillämpas 33 § första stycket i den äldre lydelsen. '''1993:718''' Denna lag träder i kraft 1 juli 1993. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om uppsägningstiden har börjat löpa före ikraftträdandet. '''1993:1496''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 2. har upphävts genom lag (1994:1685). 3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder när denna lag träder i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom två månader därefter lämna sådan information som avses i 6 a §. 4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i deras nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som arbetsgivaren har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen har trätt i kraft. I annat fall tillämpas bestämmelserna enligt den äldre lydelsen. 5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens ikraftträdande. '''1994:1685''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens ikraftträdande. '''1996:1424''' 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den 1 juli 1997, i fråga om 5 § andra stycket den 1 januari 2000, och i övrigt den 1 januari 1997. 2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 januari 1997 gäller 11 § i sin äldre lydelse. 3. För den som har förvärvat företrädesrätt till återanställning enligt 25 § före den 1 januari 1997 gäller 25 § i sin äldre lydelse. 4. Vid tillämpning av bestämmelserna om anställningstid i 15 § första stycket och 25 § första stycket bortses från anställningstid före den 1 januari 1995. '''2001:298''' 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2001. 2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller utan hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med utgången av år 2002. 3. Föreskrifter av vilka avgångsskyldighet följer enligt förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke- statlig anställning, i dess lydelse den 1 januari 2001, tillämpas utan hinder av 32 a § till dess Pensionsplanen för arbetstagare hos staten m.fl. löpt ut, dock längst till och med utgången av år 2002. '''2002:195''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser tilllämpas fortfarande beträffande pension som avser tid före ikraftträdandet. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=&RUB=anst%E4llningsskydd&ORG= Lagen i fulltext] från Rixlex [[kategori:Lagar och författningar]] 1982:80 2631 5676 2006-06-04T08:06:55Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Lagen om anställningsskydd]] #redirect [[Lagen om anställningsskydd]] Arbetsmiljölagen 2632 5705 2006-06-04T11:58:07Z Fred chessplayer 74 /* Övergångsbestämmelser */ format ::::: ''' Arbetsmiljölag ::::: '' SFS nr: 1977:1160 ::::: '' Departement/ myndighet: Näringsdepartementet ::::: '' Utfärdad: 1977-12-19 ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:396 ::::: '' Omtryck: SFS 1991:677 == Kapitel 1 -- Lagens ändamål och tillämpningsområde == '''1 §''' Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). '''2 §''' Denna lag gäller, med den inskränkning som anges i 4 §, varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium. I fråga om fartyg och fartygsarbete skall vad som sägs i denna lag om Arbetsmiljöverket i stället gälla Sjöfartsverket. Vad som sägs om en arbetsgivare i denna lag skall såvitt avser fartyg också gälla en redare, även då fartygsarbete utförs av någon annan än den som är anställd av redaren. Med redare likställs i denna lag den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift. Om skyldigheter i vissa avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 och 5 kap. Om befälhavarens skyldigheter vid fartygsarbete finns bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). I fråga om varor som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451). Lag (2004:453). '''2 a §''' Bestämmelserna i 2 kap. 1 § första stycket, 2 och 3 §§ samt 3 kap. 4 § andra stycket gäller utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. I övrigt gäller lagens bestämmelser utländska fartyg endast i den mån regeringen föreskriver det. Lag (2003:365). '''3 §''' Vid tillämpning av 2--4 och 7--9 kap. skall med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning, 2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete, 3. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret. Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§. I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs. Lag (1994:2080). '''4 §''' Lagen gäller inte arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll av den som har fyllt 18 år. Lag (2003:365). '''5 §''' Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag. Lag (1991:677). == Kapitel 2 -- Arbetsmiljöns beskaffenhet == '''1 §''' Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Lag (2003:365). '''2 §''' Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. '''3 §''' Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. '''4 §''' De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Lag (2003:365). '''5 §''' Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. '''6 §''' Ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet. '''7 §''' Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. Vid fartygsarbete skall den personliga skyddsutrustningen tillhandahållas av redaren, om inte någon annan som arbetstagaren är anställd hos har åtagit sig detta ansvar. Lag (2003:365). '''8 §''' I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Fordon för personaltransport skall vara lämpat för ändamålet. Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten för ombordanställda på fartyg finns ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). '''9 §''' Om konstruktion och utformning av byggnad är särskilt föreskrivet i plan- och bygglagen (1987:10) och med stöd därav meddelade föreskrifter. Lag (1987:158). '''10 §''' Om arbetstid finns bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673) och med stöd av denna meddelade föreskrifter. Bestämmelser om arbetstiden och vilotiden vid fartygsarbete finns i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Bestämmelser om arbetstiden vid visst vägtransportarbete finns i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i 5 kap. 5 §. Lag (2005:396). == Kapitel 3 -- Allmänna skyldigheter == '''1 §''' Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. Lag (1994:579). '''1 a §''' Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). '''2 §''' Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Lag (2002:585). '''2 a §''' Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. Lag (2003:365). '''2 b §''' Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Lag (1999:841). '''3 §''' Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Lag (2002:585). '''4 §''' Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas. Lag (1991:677). '''5 §''' I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten bedrives endast av medlemmar av samma familj. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe. Av 4 kap. 10 § framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter även i andra avseenden. Lag (1994:579). '''6 §''' När två eller flera samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. Var och en av dem skall också se till att han inte genom sin verksamhet eller sina anordningar på det gemensamma arbetsstället utsätter någon som arbetar där för risk för ohälsa eller olycksfall. Lag (1994:579). '''7 §''' Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället motsvarande ansvar. Om ett fartyg är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter är redaren ansvarig för samordning av åtgärder mot ohälsa och olycksfall. Har ett fartyg tagits in på ett varv i Sverige, vilar dock i stället ansvaret på den som svarar för varvsdriften. Ansvaret för samordning av skyddsåtgärder som föranleds av att ett fartyg är under lastning eller lossning i en svensk hamn åvilar den arbetsgivare som har ansvaret för detta arbete. Ansvaret för samordningen enligt första stycket kan överlåtas till någon av dem som bedriver arbete på arbetsstället eller, i fråga om lastning och lossning av ett fartyg i svensk hamn, på hamnen eller redaren. I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha ansvar för samordningen. Den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att 1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället, 2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället, 3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas, 4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, och 5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. Övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstället skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar. Lag (2003:365). '''8 §''' Den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter en maskin, ett redskap, skyddsutrustning eller annan teknisk anordning skall se till att anordningen erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall, när den släpps ut på marknaden, avlämnas för att tas i bruk eller ställs ut till försäljning. En teknisk anordning som inte uppfyller kraven i första stycket får visas på mässor, utställningar eller liknande om det tydligt anges att kraven inte är uppfyllda och att anordningen inte får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk förrän den uppfyller kraven. Sätts anordningen i funktion skall tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas mot olycksfall. Uppgifter om anordningen som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall (produktinformation) skall lämnas vid avlämnandet genom tydlig märkning eller på annat sätt. Information av särskild betydelse för arbetsmiljön skall lämnas vid marknadsföring av anordningen. Lag (1992:1135). '''9 §''' Den som tillverkar, importerar eller överlåter ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid avsedd användning innebär risk från skyddssynpunkt. Vad som sägs i 8 § tredje stycket om produktinformation och information vid marknadsföring skall gälla även i fråga om ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Lag (2002:585). '''10 § ''' Den som överlåter eller upplåter en förpackad produkt skall se till att förpackningen inte innebär risk för ohälsa eller olycksfall. Lag ( 1991:677). '''11 §''' Den som installerar en teknisk anordning skall se till att behövliga skyddsanordningar sätts upp och att i övrigt erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Lag (1991:677). '''12 §''' Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk. Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. Lag (1994:579). '''13 §''' I 7 kap. 8 § föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme. Lag (1994:579). '''14 §''' Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall vid projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar skall på samma sätt se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen. Även arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projekteringen, skall inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas. Lag (1991:677). == Kapitel 4 -- Bemyndiganden == '''1 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får, i fråga om tekniska anordningar eller ä mnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, föreskriva om 1. villkor om tillverkning, användning samt märkning eller annan produktinformat ion, 2. provning eller kontroll av att föreskrivna krav eller villkor är uppfyllda. Lag (2000:764). '''2 §''' Om det behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket föreskriva att tillstånd, godkännande eller annat bevis om överensstämmelse med gällande krav fordras 1. innan arbetsprocesser, arbetsmetoder eller anläggningar får användas, och 2. innan tekniska anordningar eller ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får släppas ut på marknaden, användas eller avlämnas för att tas i bruk. Lag (2002:585). '''3 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får föreskriva 1. att på arbetsställen skall föras en förteckning över där befintliga tekniska anordningar av vissa slag eller vissa ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 2. att arbetsgivare skall föra register över arbetstagare som utsätts för exposition som kan medföra ohälsa med uppgift om arbetet och expositionen samt att arbetsgivare skall till läkare överlämna uppgifter ur registret. Föreskrifter om undersökning av skyddsförhållandena i ett visst slag av verksamhet och om installation av tekniska anordningar får meddelas i samma ordning. Arbetstagare skall ges tillfälle att på begäran ta del av de uppgifter i register enligt första stycket 2. som berör honom eller henne. Lag (2000:764). '''4 §''' Om det är av särskild betydelse från skyddssynpunkt kan regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket föreskriva förbud att använda arbetsprocesser, arbetsmetoder eller tekniska anordningar eller ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Lag (2000:764). '''5 §''' Om ett arbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall, kan regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket föreskriva om skyldighet att föranstalta om läkarundersökning eller vaccinering eller annan förebyggande behandling mot smitta av dem som sysselsätts eller skall sysselsättas i arbetet. Föreskrift kan också meddelas om förbud att till arbetet anlita den som vid läkarundersökning har företett sjuklighet eller svaghet som gör honom särskilt mottaglig för en sådan risk. Lag (2000:764). '''6 §''' Om ett arbete medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, kan regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddela föreskrift om förbud mot att arbetet utförs av arbetstagare, som tillhör en sådan grupp, eller föreskriva att särskilda villkor skall gälla när arbetet utförs av sådana arbetstagare. Lag (2000:764). '''7 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan föreskriva att register skall föras vid läkarundersökning som har föreskrivits med stöd av 5 eller 6 § med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultat. Lag (2000:764). '''8 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. I samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. Lag (2000:764). '''9 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan meddela föreskrifter i fråga om skyldighet för läkare att hos tillsynsmyndighet göra anmälan om sjukdom, som kan ha samband med arbete, och att lämna tillsynsmyndighet upplysningar och biträde. Lag (2000:764). '''10 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. I samma ordning får meddelas föreskrifter om att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd skall följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits om skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 § andra stycket. Lag (2000:764). == Kapitel 5 -- Minderåriga == '''1 §''' Med minderårig avses i denna lag den som icke har fyllt aderton år. '''2 §''' En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår under vilket den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt. Utan hinder av första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för anlitande av en minderårig som inte har fyllt tretton år. Sådant undantag får endast avse mycket lätt arbete av sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppstå, om inte undantag meddelades. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter i fråga om arbete som avses i andra och tredje styckena. Särskilda bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete finns i sjömanslagen (1973:282) och fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). '''3 §''' En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Lag (2000:764). '''4 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan föreskriva att vid läkarundersökning, som har föreskrivits med stöd av 2 § fjärde stycket eller 3 § andra stycket, skall föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet. Lag (2000:764). '''5 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför arbete. Lag (2000:764). == Kapitel 6 -- Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. == '''1 §''' Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Lag (1991:677). '''2 §''' På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsättes, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållandena påkallar det. För skyddsombud bör ersättare utses. Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns inte sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna. För arbetsställe där skyddskommitté som avses i 8 § inte har tillsatts får lokal avdelning av förbund eller med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället. Bestämmelser om hur skyddsombud på fartyg skall utses finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:1099). '''3 §''' Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet. '''4 §''' Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §. Skyddsombud på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning. Lag (2003:365). '''5 §''' Skyddsombud, som avses i 2 § andra stycket, har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner. '''6 §''' Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. '''6 a §''' Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § skall meddelas. Sådan framställning av ett skyddsombud på fartyg skall i stället lämnas till Sjöfartsverket, som skall pröva om föreläggande eller förbud enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) skall meddelas. Där skyddskommitté finns, kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga. Lag (2003:365). '''7 §''' Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse icke genast uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren, kan skyddsombud bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse icke genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren kan skyddsombud i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande avbryta arbete som arbetstagare utför ensam. Överträdes tillsynsmyndighets förbud, som har vunnit laga kraft eller som på grund av förordnande enligt 9 kap. 5 § skall lända till efterrättelse omedelbart, kan skyddsombud avbryta arbete som avses med förbudet. För skada till följd av åtgärd som avses i denna paragraf är skyddsombud fri från ersättningsskyldighet. Bestämmelser om rätten för ett skyddsombud att avbryta arbete på fartyg och om verkan av en sådan åtgärd finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). '''8 §''' Vid arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsättes, skall finnas skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Skyddskommitté skall tillsättas även vid arbetsställe med mindre antal arbetstagare, om det begäres av arbetstagarna. Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ej sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna. Bestämmelser om hur en skyddskommitté på fartyg skall tillsättas finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). '''9 §''' Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Lag (2003:365). '''10 §''' Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter. Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget. Lag (1994:579). '''11 §''' Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10 §, skall han ersätta uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla. Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. '''12 §''' Den som vill fordra skadestånd enligt 11 § skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Första stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om anspråk på anställningsförmåner enligt 5 §. Iakttages ej vad som föreskrives i första eller andra stycket, är rätten till talan förlorad. För skyddsombud på fartyg gäller fartygssäkerhetslagen (2003:364) i stället för vad som anges i denna paragraf. Lag (2003:365). '''13 §''' Mål om tillämpning av 10 och 11 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbetstagare eller, i fall som avses i 10 § andra stycket, mot den som råder över ett arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet. Lag (1994:579). '''14 §''' I förhållande till arbetsgivare vinner 4--7 och 10--13 §§ tillämpning när den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet, har underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har kunnat nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället. '''15 §''' Vad som sägs i 5 §, 10 § första och tredje styckena samt 11--14 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt på ledamot av skyddskommitté. Lag (1994:579). '''16 §''' Beträffande skyddsombud och ledamot av skyddskommitté, vilka har utsetts av organisation som avses i 2 § andra eller tredje stycket, äger även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tilllämpning. Har skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg utsetts av de ombordanställda, tillämpas lagen som om han eller hon var utsedd av sin lokala arbetstagarorganisation. Det som sägs i denna paragraf gäller dock inte i den mån ombuds eller ledamots rättigheter enligt detta kapitel eller enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) därigenom skulle inskränkas. Lag (2003:365). '''17 §''' De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan gäller dock inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning. Lag (1990:233). '''18 §''' Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Lag (1990:233). == Kapitel 7 -- Tillsyn == '''1 §''' Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. Med undantag för 13 § gäller detta kapitel inte fartygsarbete. Bestämmelser om tillsyn vid fartygsarbete och inskränkningar i rätten att använda fartyg finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). '''2 §''' Har upphävts genom lag (1986:55). '''3 §''' Tillsynsmyndighet har rätt att efter anfordran erhålla de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för tillsyn enligt denna lag. '''4 §''' Den som i sin verksamhet använder en viss produkt eller har uppdragit åt annan att utföra ett visst arbete är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna upplysning om vem som har levererat produkten eller utför arbetet. Den som har överlåtit eller upplåtit en teknisk anordning eller överlåtit ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna tillgängliga upplysningar om till vilka produkten har överlåtits eller upplåtits. Lag (1991:677). '''5 §''' För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet tillträde till arbetsställe och får där göra undersökningar och taga prov. För uttaget prov utgår ej ersättning. Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning som behövs för utövande av tillsyn enligt denna lag. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan föreskriva skyldighet att ersätta tillsynsmyndighet sådana kostnader för provtagning och undersökning av prov som har varit skäligen påkallade. Lag (2000:764). '''6 §''' Om det på ett gemensamt arbetsställe inte finns någon som har samordningsansvar enligt 3 kap. 7 §, kan Arbetsmiljöverket bestämma vem som skall ha ett sådant ansvar. När det finns särskilda skäl kan Arbetsmiljöverket bestämma att någon annan än den som har ansvaret enligt nämnda paragraf skall vara samordningsansvarig. Vid tillämpning av första stycket skall samordningsansvaret läggas på den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete på det gemensamma arbetsstället eller på någon av dem som driver verksamhet där. Lag (2000:764). '''7 §''' Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2--12 och 14 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud kan Arbetsmiljöverket sätta ut vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket förordna om rättelse på hans bekostnad. Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla såvitt avser åtgärden. Lag (2000:764). '''8 §''' Om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord som har upplåtits för arbete eller som personalutrymme, kan Arbetsmiljöverket meddela förbud enligt 7 § mot en sådan upplåtelse till dess angiven åtgärd har vidtagits med lokalen, markområdet eller utrymmet. Arbetsmiljöverket kan gentemot den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme, meddela förelägganden enligt 7 § om undersökning av skyddsförhållandena på platsen. Lag (2000:764). '''9 §''' har upphävts genom lag (2000:764). '''10 §''' För att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 § kan tillsynsmyndighet meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, utrymme eller anordning. Sådant beslut verkställs genom myndighetens försorg. Lag (1994:579). '''11 §''' Den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§ kan, om det finns särskild risk från arbetsmiljösynpunkt, åläggas att lämna varningsinformation eller att återkalla en produkt. Innehållet i ett sådant åläggande skall motsvara vad som anges i 14-18 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451). Vad som där sägs om tillverkare skall dock i stället avse den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§. Åläggandet skall förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Lag (2004:453). '''12 §''' Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter skall tagas ut i ärende enligt denna lag. '''13 §''' Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100). Lag (1994:579). '''14 §''' Tillsynsmyndighet skall tillställa skyddsombud avskrift av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe. Lag (1980:245). == Kapitel 8 -- Påföljder== === Ansvar === '''1 §''' Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7--9 §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. Lag (1994:579). '''2 §''' Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket, 2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 1--8 §§ eller 5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §, 3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §, 4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk. Till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §. Lag (1994:579). '''3 §''' Om ansvar för den som överträder 7 kap. 13 § finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken. === Förverkande === '''4 §''' Har vid brott som avses i detta kapitel en anordning eller ett ämne använts i strid mot förbud enligt 4 kap. 4 § eller 7 kap. 7 §, skall förverkande ske av egendomen eller dess värde, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (1991:677). === Sanktionsavgift === '''5 §''' Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1--3 eller 8 § första stycket. Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. En sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften skall vara lägst 1 000 och högst 100 000 kronor. Lag (2000:764). '''6 §''' Avgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde. Avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att påföra avgiften enligt angiven beräkningsgrund. Avgiften tillfaller staten. Lag (1994:579). '''7 §''' Frågor om påförande av avgift prövas av länsrätten efter ansökan av Arbetsmiljöverket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2000:764). '''8 §''' Avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde. Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (1997:520). '''9 §''' Frågor om påförande av avgift får prövas av Arbetsmiljöverket genom avgiftsföreläggande. Avgiftsföreläggande innebär att den som antas ha gjort sig skyldig till en överträdelse föreläggs avgiften till godkännande omedelbart eller inom viss tid. Har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande varigenom avgift påförts. Ett godkännande som sker sedan den i föreläggandet utsatta tiden har gått ut är dock utan verkan. Lag (2000:764). '''10 §''' En påförd avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år från det att avgörandet vann laga kraft. Lag (1994:579). == Kapitel 9 -- Överklagande == '''1 §''' har upphävts genom lag (2000:764). '''2 §''' Arbetsmiljöverkets beslut i ärenden som avser skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut i ärenden om tillämpning av föreskrifter, meddelade med stöd av 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena, 3 § andra stycket eller 5 §. Prövningsstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut som Arbetsmiljöverket har meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen. Arbetsmiljöverkets beslut om föreskrifter får dock inte överklagas. Lag (2000:764). '''3 §''' För att ta till vara arbetstagarnas intressen i ärenden enligt denna lag får överklagande enligt 2 § göras av ett huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av ett annat skyddsombud. Om det inte finns något skyddsombud, får överklagande göras av en arbetstagarorganisation i den mån saken rör medlemmarnas intressen. Om talan avser annat än fartygsarbete krävs att organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet. Lag (2003:365). '''4 §''' I fråga om föreskrifter får Arbetsmiljöverket underställa regeringen frågor av särskild betydelse, innan verket meddelar beslut i ärendet. Lag (2000:764). '''5 §''' En tillsynsmyndighet får förordna att dess beslut skall gälla omedelbart. Lag (2000:764). == Övergångsbestämmelser== '''1977:1160''' Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978, då arbetarskyddslagen (1949:1) och skogsförläggningslagen (1963:246) skall upphöra att gälla. Till dess regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen enligt bemyndigande i den nya lagen meddelar bestämmelser som motsvarar kungörelsen (1949:210) om förbud att använda arbetstagare till målnings- arbete med blyfärg, kungörelsen (1949:211) om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar, kungörelsen (1949:491) om förbud att använda bensolhaltigt ämne vid tillverkning av läderskodon och kungörelsen (1966:521) om förbud att använda minderårig till vissa arbeten skall dock 14 och 16 §§, 26 § andra stycket, 74 § första stycket och 75 § arbetarskyddslagen fortfarande gälla. Vid ikraftträdandet gällande föreskrift, råd eller anvisning, som har meddelats med stöd av 45 § andra eller tredje stycket eller 74 § andra stycket arbetarskyddslagen, äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen anses ha meddelats enligt denna. Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift, råd eller anvisning, som där nämns men som avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses eljest däri föreskrift, som har ersatts genom bestämmelse i arbetsmiljölagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. '''1994:579''' Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas till annan påföljd än böter. Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast för överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande. '''1995:326''' Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=&RUB=anst%E4llningsskydd&ORG= Lagen i fulltext - Rixlex] [[kategori:Lagar och författningar]] Farväl o moder Svea 2633 5687 2006-06-04T08:40:16Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Farväl o moder Svea}} <div class="vers"><pre> Farväl o moder Svea, nu reser jag från dig och tackar dig av hjärtat för det du fostrat mig. Mitt bröd du gav så ringa, det ofta ej förslog fast mången av den varan du givit mer än nog. Nu draga vi som fordom från dig till fjärran land utöver havets vågor långt bort till västerns strand. Där är ej ont om brödet när man vill bruka flit. Vi tacka må upptäckarn som viste vägen dit. Dock älskar jag dig Sverige, mitt kära fosterland och vill ogärna byta mot västerns präriesand, men när det gäller brödet är tveksamheten slut. Vi få som skogens fåglar ur redet flyga ut. I en av dina dalar min vagga stod en gång, som barn jag där har vandrat med munterhet och sång. Där har jag plockat blommor, där har jag plockat bär, ej någon vrå på jorden kan bliva mig så kär. Farväl med er ni furor, ni björkar, al och lind, ni vackra sommarnätter med ljumma västanvind! Nu kommer livets allvar och stör min ungdoms ro. Jag måste ut i världen, Gud vet var jag skall bo. Och när jag skulle resa från hem och fosterland, då fälldes många tårar och hjärtat stod i brand. Jag vände mig på vägen, med tårad blick jag såg till kära barndomshemmet i dalen där det låg. Till Göteborg dit kom jag så trött i varje lem, jag var så tung om hjärtat, jag hade intet hem. Där finnes emigranter, båd stora och båd små, som skulle bli mitt sällskap ut över böljan blå. Snart vänskapen var stiftad, vi tryckte allas hand, vi voro alla söner av samma fosterland. Vi bådo allesammans vår Herre vara med och steg ombord på skeppet, som låg på strandens redd. Kaptenen stod på däcket, kommandot tog i hand. Vi svängde våra hattar åt dem som stod på land. Farväl med Sveriges stränder, med vikar och med sund. O, vad det kändes bittert i denna avskedsstund. Med hjärtat fullt av vemod jag stod och såg uppå hur mer och mer mitt Sverige försvann uti det blå. Ja, jag kan icke neka, mitt hjärta stod i brand när jag såg Sverige sjunka vid horisontens rand. Jag tänkte på min fader, jag tänkte på min mor, de kanske slutat leva härnäst när gräset gror. Men uppå deras gravar ett kors skall stå på vakt, som nog skall visa platsen där far och mor man lagt. Hur glad jag skulle bliva om jag kom hem igen, hem till mitt gamla Sverige och till mitt barndomshem. Där är mitt hjärta hemma, där såg jag solen först, jag kan det icke glömma, min längtan dit är störst. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Visperdalen 2634 5688 2006-06-04T09:48:29Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Visperdalen|Karl August Nicander}} <div class="vers"><pre> P&aring; Falkenborg, ett slott s&aring; pr&auml;ktigt, Hvem bodde d&auml;r? Det var en biskop, rik och m&auml;ktig, Men kall och tv&auml;r. Han log &aring;t andras betryckta n&ouml;d, Men aldrig gaf han den arme br&ouml;d. Hans dotter Klara var &ouml;m och trogen Sin &auml;lskare. L&aring;ngt bort fr&aring;n borgen uti skogen D&auml;r m&ouml;ttes de; Den glada Klara s&aring; m&aring;ngen natt I dunkla kojan hos Vilhelm satt. Fr&aring;n vispermannen de orden ljuder Till dotter sin: &quot;Klara, jag dig mitt slott f&ouml;rbjuder, Kom aldrig hem! Och innan solen sin uppg&aring;ng n&aring;r Jag genast Vilhelm i bojor sl&aring;r.&quot; Det hviskar i den stilla dalen, Hvem viskar d&auml;r? Det &auml;r ett slag av n&auml;ktergalen, Det b&auml;cken &auml;r. Nej, b&auml;cken stannat, tyst f&aring;geln &auml;r. Det &auml;r v&auml;l annat som hviskar d&auml;r. En jungfru satt med en krans i h&aring;ren Vid Visperb&auml;ck, Som &auml;ngeln mild, som en ros om v&aring;ren S&aring; frisk och t&auml;ck. Hon hviskar trogen: &quot;Min natt var l&aring;ng. S&aring; hemsk &auml;r skogen. Kom hem en g&aring;ng!&quot; Det suckar i den stilla dalen, Hvem suckar d&auml;r? Det &auml;r v&auml;l dufvans suck i alen. Det floden &auml;r. Nej, dufvan lilla ej suckar s&aring;, Och Rhen &auml;r stilla. Hvem suckar d&aring; En yngling inom f&auml;ngselmuren I m&ouml;rker satt. Han suckade och kring naturen Lj&ouml;d sucken matt. &quot;Jag kommer Klara, men n&auml;r vet Gud. L&aring;t k&auml;djan svara. Hon &auml;r min brud.&quot; Den f&aring;gne yngling dog i bojan P&aring; Falkenborg, Och visperm&ouml;n i dunkla kojan Hon dog af sorg. N&auml;r svanen landar p&aring; blommigt sk&auml;r De trognas andar &auml;n m&ouml;tas d&auml;r. D&aring; solens f&ouml;rsta str&aring;lar glimma P&aring; klippans rand Och tysta silfverfiskar simma Vid stenig strand En hvar, som fiskar, &auml;n h&ouml;ra kan, Att n&auml;r hon hviskar, s&aring; suckar han. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Tycker du om mej 2635 5689 2006-06-04T10:40:21Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Tycker du om mej}} <div class="vers"><pre> Tycker du om mej? Ja, det gör jag. Är det riktigt säkert? Ja, det är det. Får jag komma till dej. Ja, det får du. Hopp, sudde rudde rudde, rullan lej. Köper du ringen? Ja, det gör jag. Sätter den på fingret? Ja, det gör jag. Är det riktigt säkert? Ja, det är det. Hopp, sudde rudde rudde, rullan lej. Går du med till prästen? Ja, det gör jag. Gifter dej förresten? Ja, det gör jag. Är det riktigt säkert? Ja, det är det. Hopp, sudde rudde rudde, rullan lej. Köper du psalmboken? Ja, det gör jag. Skriver du på pärmen? Ja, det gör jag. Är det riktigt säkert? Ja, det är det. Hopp, sudde rudde rudde, rullan lej. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Norrlänningens hemlängtan 2636 5695 2006-06-04T11:08:39Z Minata 66 Elias Sehlstedt {{Titel|Norrlänningens hemlängtan|Elias Sehlstedt| kommentar=''musiken av Hanna Brooman''}} <div class="vers"><pre> Väl längtar du åter till fädernas strand, mitt hjärta: du slår så oroligt, när barndomens minne dig viskar ibland om hembygdens dalar förtroligt. Förgäves du ångrar den brännande lust, som gäckande drev dig till främmande kust från hembygdens skogar och dalar. Vad drömde du väl om den främmande jord? Vad sökte du fjärran i söder? Ack, sökte du hjärtan? Fanns det ej i nord? Var fann du väl trognare bröder? Vad diktade hoppet, vad brände din håg, vad såg du i söder, som icke du såg i hembygdens skogar och dalar? Jag minnes min hembygd vid dånande flod, där molnen sig vila på fjället, där åldriga skogen mot stormarna stod, en grönskande sköld kringom tjället, där livet var oskuld, där friden blott log, när solen rann opp eller nattvakan slog i hembygdens skogar och dalar. Väl sover min fader; det sjungande hav vid grönskande strand honom söver, och björkarna gro kring den älskades grav och fläta sitt skuggvalv däröver. Men fädernetjället, det blommar dock än, och moder och vänner mig mana igen i hembygdens skogar och dalar. Jag kommer, jag kommer väl fjärranifrån en gång till att famna er åter. Dock - kanske för sent står den enslige son vid gravarnas runor och gråter och står då förskjuten, där älskad han var, och klagar vid minnet av forntida dar i hembygdens skogar och dalar. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] [[Kategori:Elias Sehlstedt]] O Herre Gud, du väldig är 2637 5708 2006-06-04T15:32:12Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :O Herre Gud, du väldig är, :Du härlig är och hög och stor. :Din klädnad och ditt majestät :Är idel ljus och härlighet. '''2.''' :Och himmelen du sträcker ut :Liksom ett tält omkring vår jord. :Du far i skyn som i en vagn, :På vädrens vingar fram du går. '''3.''' :O Herre, dig jag sjunga vill :I alla mina dagars tal :Och prisa dig av all min själ, :Ja, prisa dig i evighet. [[Kategori:Psalmer]] Författare:Elias Sehlstedt 2638 5891 2006-06-18T16:15:43Z Minata 66 /* Dikter */ '''Elias Sehlstedt''' (1808 - 1874) Wikipedia har artikel om Elias Sehlstedt på [[w:Elias Sehlstedt|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Elias Sehlstedt]].'' ===Dikter=== *[[I det gröna]] *[[Litet bo]] *[[Norrlänningens hemlängtan]] *[[Salig farmor]] *[[Vackert så]] [[Kategori:Författare|Sehlstedt, Elias]] Kategori:Elias Sehlstedt 2639 5892 2006-06-18T16:40:37Z Minata 66 Elias Sehlstedt Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Elias Sehlstedt|Elias Sehlstedt]]. Wikipedia har en [[w:Elias Sehlstedt|artikel om Elias Sehlstedt]]. [[category:Poesi|Sehlstedt, Elias]] [[Kategori:Författares verk|Sehlstedt, Elias]] Nu är en salig och fröjdfull tid 2640 6295 2006-06-29T20:37:14Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Nu är en salig ochfröjdfull tid, :Syndare frälsas nu. :Hör, du som går där och saknar frid: :Syndare frälsas nu. '''Kör:''' :Syndare frälsas nu, :Syndare frälsas nu. :Öppna ditt hjärta, din synd bekänn! :Syndare frälsas nu. '''2.''' :Änglarne skynda med fröjdebud, :Syndare frälsas nu. :Människa, lämna din själ åt Gud! :Syndare frälsas nu. '''3.''' :Nu emottager han vem som helst, :Syndare frälsas nu. :O, vilket under: Se jag är frälst! :Syndare frälsas nu. '''4.''' :Oförskylld nåd, som ej gränser vet: :Syndare frälsas nu. :O, vilket djup av barmhärtighet: :Syndare frälsas nu. '''Författad av:''' ''Emil Gustafson'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] Sveriges rikes lag 2641 5709 2006-06-04T15:59:28Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Sveriges Rikes lag]] #redirect [[Sveriges Rikes lag]] Lagar och andra författingar:Svenska adelns privilegier 2642 5714 2006-06-04T16:09:21Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Lagar och andra författingar:Svenska adelns privilegier]] till [[Svenska adelns privilegier]]: konsekvent namngivning #REDIRECT [[Svenska adelns privilegier]] 1982:268 2643 5716 2006-06-04T16:10:57Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Lag om Sveriges riksvapen]] #redirect [[Lag om Sveriges riksvapen]] 1810:0926 2644 5717 2006-06-04T16:50:53Z Fred chessplayer 74 #redirect [[Successionsordning]] #redirect [[Successionsordning]] Jämställdhetslag 2645 5727 2006-06-04T17:11:45Z Fred chessplayer 74 /* Rättegången i diskrimineringstvister */ format ::::: ''' Rubrik: Jämställdhetslag ::::: '' SFS nr: 1991:433 ::::: '' Departement/ myndighet: Näringsdepartementet ::::: '' Utfärdad: 1991-05-23 ::::: '' Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:476 == Lagens ändamål == '''1 §''' Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Lagen siktar till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet. '''1 a §''' Den som utan att vara anställd söker eller fullgör yrkespraktik på en arbetsplats skall anses som arbetssökande respektive arbetstagare vid tilllämpning av förbuden mot diskriminering och repressalier i 15-16 b §§, 17 § 3 och 22 § samt bestämmelserna i 22 a-24 §§, 25 § första stycket och 27-28 §§. Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2005:476). '''1 b §''' Den som utan att vara anställd utför arbete på en arbetsplats som inhyrd eller inlånad arbetskraft skall anses som arbetstagare vid tillämpning av bestämmelserna i 22 §, 22 a §, 24 § fjärde stycket och 27-28 §§. Den hos vilken arbetet utförs skall anses som arbetsgivare. Lag (2005:476). === Samverkan === '''2 §''' Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet skall uppnås. De skall särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De skall också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat arbete om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer skall göras med beaktande av kriterier såsom kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur skall särskilt arbetsförhållandena beaktas. Lag (2000:773). == Aktiva åtgärder == === Målinriktat jämställdhetsarbete === '''3 §''' Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter meddelas i 4--11 §§. === Arbetsförhållanden=== '''4 §''' Arbetsgivaren skall genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena skall lämpa sig för både kvinnor och män. '''5 §''' Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. '''6 §''' Arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller repressalier enligt denna lag. Lag (2005:476). === Rekrytering m. m.=== '''7 §''' Arbetsgivaren skall genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. '''8 §''' Arbetsgivaren skall verka för att lediga anställningar söks av både kvinnor och män. '''9 §''' När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och söka se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Första stycket skall dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt. === Lönefrågor === '''10 §''' I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män skall arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren skall bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen skall särskilt avse skillnader mellan - kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat. Lag (2000:773). '''11 §''' Arbetsgivaren skall varje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 §. I planen skall anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen skall innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs skall genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts skall tas in i efterföljande års handlingsplan. Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller inte arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte färre än tio arbetstagare. Lag (2000:773). '''12 §''' Arbetsgivaren skall förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen skall kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100). Lag (2000:773). ===Jämställdhetsplan=== '''13 §''' Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Planen skall också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren skall göra enligt 11 §. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan gäller inte arbetsgivare som vid senaste kalenderårsskifte sysselsatte färre än tio arbetstagare. Lag (2000:773). ===Kollektivavtal=== '''14 §''' Kollektivavtal som träffas i hänseenden som anges i 4-13 §§ befriar inte arbetsgivaren från skyldighet att iaktta föreskrifterna i dessa paragrafer. Lag (2000:773). ===Direkt diskriminering=== '''15 §''' En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att behandla henne eller honom sämre än arbetsgivaren behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön. Lag (2005:476). ===Indirekt diskriminering=== '''16 §''' En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Lag (2005:476). ===Trakasserier=== '''16 a §''' En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetssökande eller en arbetstagare genom trakasserier på grund av kön eller genom sexuella trakasserier. Med trakasserier på grund av kön avses ett uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet och som har samband med kön. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker en arbetssökandes eller arbetstagares värdighet. Lag (2005:476). ===Instruktioner att diskriminera=== '''16 b §''' En arbetsgivare får inte lämna order eller instruktioner till en arbetstagare om diskriminering av en person enligt 15-16 a §§. Lag (2005:476). === När förbuden gäller === '''17 §''' Förbuden mot könsdiskriminering i 15-16 b §§ gäller när arbetsgivaren 1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, 3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, 4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, 5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga, 6. leder och fördelar arbetet, eller 7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. ===Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte=== 1. vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran om visst kön är nödvändigt på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs, eller 2. om behandlingen är ett led i strävanden att främja jämställdhet i arbetslivet och det inte är fråga om tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga. Lag (2005:476). '''18 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''19 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''20 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). === Uppgift om meriter === '''21 §''' En arbetssökande, som inte har anställts eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till en utbildning för befordran, har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om arten och omfattningen av utbildning, yrkeserfarenhet och andra jämförbara meriter i fråga om den som fick arbetet eller utbildningsplatsen. Lag (2005:476). === Förbud mot repressalier === '''22 §''' En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden, anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat diskriminering eller medverkat i en utredning enligt denna lag. Arbetsgivaren får inte heller utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att hon eller han anmält eller påtalat att arbetsgivaren inte följer någon av bestämmelserna om aktiva åtgärder i 3-13 §§. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta om en arbetstagares arbetsförhållanden skall vid tillämpning av första och andra styckena likställas med arbetsgivare. Lag (2005:476). ===Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier=== '''22 a §''' En arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier av en annan arbetstagare skall utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. Lag (2005:476). ==Skadestånd och andra påföljder== ===Ogiltighet=== '''23 §''' Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det föreskriver eller medger sådan könsdiskriminering som är förbjuden enligt 15-17 §§. Lag (2000:773). '''24 §''' Om en arbetstagare diskrimineras genom en bestämmelse i ett avtal med arbetsgivaren på något sätt som är förbjudet enligt denna lag, skall bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om arbetstagaren begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Diskrimineras en arbetstagare på något sätt som är förbjudet enligt denna lag genom att arbetsgivaren säger upp ett avtal eller vidtar någon annan sådan rättshandling, skall rättshandlingen förklaras ogiltig om arbetstagaren begär det. Första och andra styckena gäller inte när 23 § är tillämplig. Om en arbetssökande eller arbetstagare diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen på något sätt som är förbjudet enligt denna lag, skall bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den arbetssökande eller arbetstagaren begär det. Lag (2005:476). ===Skadestånd=== '''25 §''' Om en arbetssökande eller en arbetstagare diskrimineras genom att arbetsgivaren bryter mot förbuden i 15, 16, 16 a eller 16 b § och 17 § skall arbetsgivaren betala skadestånd till den diskriminerade för den kränkning som diskrimineringen innebär. I fall som avses i 15, 16, 16 a eller 16 b § och 17 § 4-7 skall arbetsgivaren betala skadestånd också för den förlust som uppkommer för arbetstagaren. Lag (2005:476). '''26 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''27 §''' Om en arbetstagare utsätts för repressalier som avses i 22 §, skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalierna innebär. Lag (2005:476). '''27 a §''' Om arbetsgivaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 22 a §, skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär. Lag (1998:208). '''28 §''' Om det är skäligt, kan skadestånd enligt 25, 27 eller 27 a § sättas ned eller helt falla bort. Lag (2000:773). ===Andra påföljder=== '''29 §''' För en arbetsgivare som inte fullgör sina förpliktelser enligt ett sådant kollektivavtal som avses i 14 § skall tillämpas vad som sägs om påföljd i avtalet eller i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (2000:773). ==Tillsynen av lagens efterlevnad== '''30 §''' För att se till att denna lag efterlevs skall det finnas en jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd. Jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden utses av regeringen. ===Jämställdhetsombudsmannen=== '''31 §''' Jämställdhetsombudsmannen skall i första hand söka förmå arbetsgivare att frivilligt följa föreskrifterna i denna lag. Ombudsmannen skall också i övrigt medverka i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet. ===Jämställdhetsnämnden=== '''32 §''' Jämställdhetsnämnden har till uppgift att pröva frågor om vitesföreläggande enligt 35 § och överklaganden enligt 42 §. ===Uppgiftsskyldighet === '''33 §''' En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av Jämställdhetsombudsmannen - lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 30 §, och - ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatsen för undersökningar som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2000:773). ===Föreläggande av vite=== '''34 §''' Om arbetsgivaren inte rättar sig efter en uppmaning enligt 33 §, får jämställdhetsombudsmannen vid vite förelägga arbetsgivaren att göra det. '''35 §''' En arbetsgivare som inte följer någon av föreskrifterna i 4-13 §§ kan vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande meddelas av Jämställdhetsnämnden på framställning av Jämställdhetsombudsmannen eller, om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning, av en central arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Föreläggandet kan riktas även mot staten som arbetsgivare. I framställningen skall det anges vilka åtgärder som bör åläggas arbetsgivaren, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. Lag (2000:773). ===Handläggningen=== '''36 §''' Arbetsgivaren skall föreläggas att, vid påföljd att ärendet ändå kan komma att avgöras, inom en viss tid yttra sig över en framställning enligt 35 § och lämna de uppgifter om förhållandena i sin verksamhet som nämnden behöver för sin prövning. När en arbetstagarorganisation gjort framställningen skall Jämställdhetsombudsmannen beredas tillfälle att yttra sig. Lag (2000:773). '''37 §''' Jämställdhetsnämnden skall se till att ärendena blir så utredda som deras beskaffenhet kräver. När det behövs skall nämnden låta komplettera utredningen. Överflödig utredning får avvisas. ===Muntlig förhandling=== '''38 §''' Ärenden om vitesföreläggande enligt 35 § avgörs efter muntlig förhandling, utom när nämnden anser att någon sådan förhandling inte behövs. '''39 §''' Till en förhandling enligt 38 § skall den som gjort framställningen hos Jämställdhetsnämnden samt arbetsgivaren kallas. Nämnden får vid vite förelägga arbetsgivaren eller arbetsgivarens ställföreträdare att inställa sig personligen. Om det behövs för utredningen, får nämnden också kalla andra till förhandlingen. Lag (2000:773). ===Ärendenas avgörande=== '''40 §''' Ett ärende om vitesföreläggande enligt 35 § får avgöras, även om arbetsgivaren inte yttrar sig i ärendet eller inte medverkar till utredningen eller om arbetsgivaren uteblir från en muntlig förhandling. Om Jämställdhetsombudsmannen eller den arbetstagarorganisation som gjort framställningen om vitesföreläggande uteblir från en förhandling, förfaller framställningen om vitesföreläggande. Lag (2000:773). '''41 §''' Jämställdhetsnämnden får vid avgörandet av ett ärende om vitesföreläggande enligt 35 § ålägga arbetsgivaren att vidta andra åtgärder än sådana som begärts i framställningen, om dessa åtgärder inte är uppenbart mera betungande för arbetsgivaren. I åläggandet skall nämnden ange hur och inom vilken tid arbetsgivarens åtgärder skall påbörjas eller genomföras. Nämndens beslut skall avfattas skriftligen och delges arbetsgivaren. Lag (2000:773). ===Överklagande m. m.=== '''42 §''' Jämställdhetsombudsmannens beslut om vitesföreläggande enligt 34 § får överklagas hos jämställdhetsnämnden. I sådana överklagningsärenden tillämpas 35--41 §§. '''43 §''' Jämställdhetsnämndens beslut enligt denna lag får inte överklagas. '''44 §''' Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt denna lag förs vid tingsrätt av Jämställdhetsombudsmannen. I mål om utdömande av vite som förelagts enligt 35 § får tingsrätten bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:773). ==Rättegången i diskrimineringstvister== ===Tillämpliga regler=== '''45 §''' Mål om tillämpningen av 15-17 och 22-28 §§ skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare också arbetssökande och den som söker eller fullgör yrkespraktik eller utför arbete på en arbetsplats som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den hos vilken praktik söks eller fullgörs eller arbete söks eller utförs anses som arbetsgivare. Andra stycket gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas i en tvist enligt 15-17 och 22-28 §§. Lag (2005:476). ===Bevisbörda=== '''45 a §''' Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det arbetsgivaren som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit. Lag (2005:476). ===Rätt att föra talan=== '''46 §''' I en tvist enligt 45 § får Jämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande, om den enskilde medger det och om ombudsmannen finner att en dom i tvisten är betydelsefull för rättstillämpningen eller det annars finns särskilda skäl för det. För ombudsmannen talan för en enskild med stöd av denna lag, får ombudsmannen i samma rättegång föra också annan talan för den enskilde. ===Talan förs vid Arbetsdomstolen. Lag (1994:292).=== '''47 §''' När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får jämställdhetsombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det. Vad som i den nämnda lagen föreskrivs om den enskildes ställning i rättegången skall tillämpas också när ombudsmannen för talan. '''48 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''49 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''50 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''51 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). '''52 §''' Har upphävts genom lag (2000:773). ===Preskription m. m.=== '''53 §''' Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39--42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas. '''54 §''' I fråga om någon annan talan än som avses i 53 § skall 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen skall vara två månader. Lag (2000:773). '''55 §''' I fråga om en skadeståndstalan med anledning av ett beslut om tjänstetillsättning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt 54 § från den dag då beslutet i fråga om tjänstetillsättningen vann laga kraft. '''56 §''' Talan som förs av jämställdhetsombudsmannen behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. '''57 §''' Talan om skadestånd enligt 25 § med anledning av ett beslut om anställning som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning får inte prövas innan beslutet i fråga om anställningen har vunnit laga kraft. Lag (2000:773). ==Övergångsbestämmelser== '''1991:433''' Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992, då lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet skall upphöra att gälla. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1991%3A433&RUB=&ORG= Rixlex -- Orginaldokumentet] [[kategori:Lagar och författningar]] 1991:433 2646 5730 2006-06-04T17:14:16Z Fred chessplayer 74 sablar, för mycket sprit #redirect [[Jämställdhetslag]] FN:s konvention om barnets rättigheter 2647 5823 2006-06-11T15:53:29Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Undertecknad: 20 november 1989. I kraft: september 1990. Parter: 192 nationer. Se även Wikipedias artikel om [[:w:FN:s konvention om barnets rättigheter|FN:s konvention om barnets rättigheter]]}} '''FN:s konvention om barnets rättigheter''' antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 == Inledning == Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika oförytterliga rättigheter utgörgrundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på nytt bekräftat sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna och beslutat främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, som erkänner att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit överens om att envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som däri anges, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt, som erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp, som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället, som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse, som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet, som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genèvedeklaration om barnets rättigheter och i deklarationen om barnets rättigheter, vilken antogs av generalförsamlingen den 20 november 1959, och erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (särskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instrument för fackorgan och internationella organisationer som ägnar sig åt barnens välfärd, som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln", som erinrar om bestämmelserna i deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption; Förenta nationernas minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt, som erkänner att det i alla länder i världen finns barn som lever under exceptionellt svåra förhållanden och att sådana barn kräver särskild uppmärksamhet, som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling, som erkänner betydelsen av internationellt samarbete för att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i utvecklingsländerna, har kommit överens om följande: == DEL 1 == ===Artikel 1=== I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. ===Artikel 2=== 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. ===Artikel 3 === 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. ===Artikel 4=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. ===Artikel 5=== Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention. ===Artikel 6 === 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. ===Artikel 7 === 1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. 2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst. ===Artikel 8 === 1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. 2. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet. ===Artikel 9=== 1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. 2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter. 3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. 4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t ex frihetsberövande, fängslande, utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetberövad) gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, skall den konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller om så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den/de personer som berörs. ===Artikel 10=== 1. I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. 2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna. Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter. ===Artikel 11=== 1. Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser. ===Artikel 12=== 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. ===Artikel 13=== 1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre puplic) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. ===Artikel 14=== 1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. 2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. 3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. ===Artikel 15=== 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster. 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre puplic) för skyddandet av folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter. ===Artikel 16=== 1. Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. 2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. ===Artikel 17=== Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål, (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor; (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18. ===Artikel 18 === 1. Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. 2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn. 3. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. ===Artikel 19=== 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. ===Artikel 20=== 1. Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. 2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. 3. Sådan omvårdnad kan bl a innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. ===Artikel 21=== Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption skall säkerställa att barnets bästa främst beaktas och skall, (a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen på grund av sådan rådgivning som kan behövas; (b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland; (c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption åtnjuter garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption; (d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinst för de personer som medverkar i denna; (e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ. ===Artikel 22=== 1. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna,på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna återförenas med sin familj. I så fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention. ===Artikel 23=== 1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. ===Artikel 24 === 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. 2. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att, (a ) minska spädbarns- och barnadödligheten; (b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården; (c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för primärhälsovården, genom bl a utnyttjande av lätt tillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär; (d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen; (e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper: (f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor. 3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. 4. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. ===Artikel 25=== Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter rörande barnets omhändertagande. ===Artikel 26=== 1. Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring och skall vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning. 2. Förmånerna skall, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan förmån från barnet eller för dess räkning. ===Artikel 27=== 1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. 2. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. 3. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och skall vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder, och bostäder. 4. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet skall konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överenskommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang. ===Artikel 28=== 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla; (b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov; (c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel; (d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn; (e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden näraro i skolan och minska antalet studieavbrott. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprättshålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention. 3. Konventionsstaterna skall främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor, särskilt i syfte att bidra till att avskaffa okunnighet och analfabetism i hela världen och för att underlätta tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. ===Artikel 29=== 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att (a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga; (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar; (e) utveckla respekt för naturmiljön 2. Ingenting i denna artikel eller i artikel 28 får tolkas så att det medför inskränkning i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att de i punkt 1 i denna artikel uppställda principerna iakttas och att kraven uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från statens sida angivits som minimistandard. ===Artikel 30=== I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk. ===Artikel 31=== 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. ===Artikel 32=== 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. 2. Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrument skall konventionsstaterna särskilt (a) fastställa en miniålder eller miniåldrar som minderåriga skall ha uppnått för tillträde till arbete; (b) föreskriva en lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor; (c) föreskriva lämpliga straff eller andra påföljder i syfte att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel. ===Artikel 33=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen. ===Artikel 34=== Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra (a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; (b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; (c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. ===Artikel 35=== Konventionsstaterna skall vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form. ===Artikel 36=== Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. ===Artikel 37=== Konventionsstaterna skall säkerställa att (a) inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning får ådömas brott som begåtts av personer under 18 års ålder; (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid; (c) varje frihetsberövat barn skall behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta och skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväxling och besök; (d) varje frihetsberövat barn skall ha rätt att snarast få tillgång till såväl juridiskt biträde och annan lämplig hjälp som rätt att få lagligheten i sitt frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken. ===Artikel 38 === 1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera och säkerställa respekt för regler i internationell humanitär rätt som är tillämpliga på dem i väpnade konflikter och som är relevanta för barnet. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i fientligheter. 3. Konventionsstaterna skall avstå från att rekrytera en person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år, skall konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst. 4 Konventionsstaterna skall i enlighet med sina åtaganden enligt internationell humanitär rätt att skydda civilbefolkningen i väpnade konflikter vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa skydd och vård av barn som berörs av en väpnad konflikt. ===Artikel 39=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. ===Artikel 40=== 1. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn som misstänks eller åtalas för eller befunnits skyldigt att ha begått brott att behandlas på ett sätt som främjar barnets känsla för värdighet och värde, som stärker barnets respekt för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och som tar hänsyn till barnets ålder och önskvärdheten att främja att barnet återanpassas och tar på sig en konstruktiv roll i samhället. 2. För detta ändamål och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i internationella instrument skall konventionsstaterna särskilt säkerställa att, (a) inget barn skall misstänkas för eller åtalas för eller befinnas skyldigt att ha begått brott på grund av en handling eller underlåtenhet som inte var förbjuden enligt nationell eller internationell rätt vid den tidpunkt då den begicks; (b) varje barn som misstänks eller åtalas för att ha begått brott skall ha åtminstone följande garantier: (i) att betraktas som oskyldigt innan barnets skuld blivit lagligen fastställd; (ii) att snarast och direkt underrättas om anklagelserna mot sig och, om lämpligt, genom sina föräldrar eller vårdnadshavare och att få juridiskt biträde eller annan lämplig hjälp vid förberedelse och framläggande av sitt försvar; (iii) att få saken avgjord utan dröjsmål av en behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ i en opartisk förhandling enligt lag och i närvaro av juridiskt eller annat lämpligt biträde och, såvida det inte anses strida mot barnets bästa, särskilt med beaktande av barnets ålder eller situation, barnets föräldrar eller vårdnadshavare; (iv) att inte tvingas att avge vittnesmål eller erkänna sig skyldig; att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot barnet samt att på lika villkor för egen räkning få vittnen inkallade och förhörda; (v) att, om barnet anses ha begått brott, få detta beslut och beslut om åtgärder till följd därav omprövade av en högre behörig, oberoende och opartisk myndighet eller rättskipande organ enligt lag; (vi) att utan kostnad få hjälp av tolk, om barnet inte kan förstå eller tala det språk som används; (vii) att få sitt privatliv till fullo respekterat under alla stadier i förfarandet. 3. Konventionsstaterna skall söka främja införandet av lagar och förfaranden samt upprättandet av myndigheter och institutioner som är speciellt anpassade för barn som misstänks eller åtalas för eller befinnes skyldiga att ha begått brott och skall särskilt, (a) fastställa en lägsta straffbarhetsålder; (b) vidta åtgärder, då så är lämpligt och önskvärt, för behandling av barn under denna ålder utan att använda domstolsförfarande, under förutsättning att mänskliga rättigheter och rättsligt skydd till fullo respekteras. 4. Olika åtgärder som t ex vård, ledning och föreskrifter om till sin rådgivning, övervakning, vård i fosterhem, program för allmän utbildning och yrkesutbildning och andra alternativ till anstaltsvård skall finnas tillgängliga för att säkerställa att barn behandlas på ett sätt som är lämpligt för deras välfärd och är rimligt både med hänsyn till deras personliga förhållanden och till brottet. ===Artikel 41=== Ingenting i denna konvention skall inverka på bestämmelser som går längre vad gäller att förverkliga barnets rättigheter och som kan finnas i (a) en konventionsstats lagstiftning; eller (b) för den staten gällande internationell rätt. == DEL ll == ===Artikel 42=== Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. ===Artikel 43=== 1. För att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om förverkligandet av skyldigheter enligt denna konvention skall en kommitté för barnets rättigheter upprättas, vilken skall utföra de uppgifter som föreskrivs i det följande. 2. Kommittén skall vara sammansatt av tio experter med högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap på det område som denna konvention omfattar. 3. Kommitténs medlemmar skall väljas av konventionsstaterna bland deras medborgare och skall tjänstgöra i sin personliga egenskap, varvid avseende skall fästas vid en rättvis geografisk fördelning och de viktigaste rättssystemen. 4. Det första valet till kommittén skall hållas senast sex månader efter dagen för denna konventions ikraftträdande och därefter vart- annat år. Senast fyra månader före dagen för varje val skall Förenta nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom två månader inkomma med sina förslag. Generalsekreteraren skall sedan upprätta och till konventionsstaterna överlämna en förteckning i alfabetisk ordning över samtliga föreslagna personer och ange vilka konventionsstater som föreslagit dem. 5. Val skall hållas vid möten med konventionsstaterna, som sammankallats av Förenta nationernas generalsekreterare, i Förenta nationernas högkvarter. Vid dessa möten, som är beslutsmässiga när två tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande, skall de kandidater inväljas i kommittén som uppnår det högsta antalet röster och absolut majoritet av de närvarande och röstande konventionsstaternas röster. 6. Kommitténs medlemmar skall väljas för en tid av fyra år. De kan återväljas, om de föreslagits till återval. För fem av de medlemmar som utsetts vid det första valet skall mandattiden utlöpa efter två år. Omedelbart efter det första valet skall namnen på dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid mötet. 7. Om en kommittémedlem avlider eller avsäger sig sitt uppdrag eller förklarar att han eller hon av någon annan anledning inte längre kan fullgöra sitt uppdrag inom kommittén, skall den konventionsstat som föreslog medlemmen, med förbehåll för kommitténs godkännande, utse en annan expert bland sina medborgare, som skall inneha uppdraget under återstoden av mandattiden. 8. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning. 9. Kommittén skall välja sitt presidium för en tvåårsperiod. 10. Kommitténs möten skall vanligtvis hållas i Förenta nationernas högkvarter eller på annan lämplig plats, som kommittén bestämmer. Kommittén skall i regel sammanträda varje år. Kommittémötenas längd skall bestämmas och om det är nödvändigt, omprövas vid möte med konventionsstaterna, med förbehåll för generalförsamlingens godkännande. 11. Förenta nationernas generalsekreterare skall tillhandahålla erforderlig personal och övriga resurser för att möjliggöra för kommittén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt denna konvention. 12. Medlemmarna av den enligt denna konvention upprättade kommittén skall med godkännande av generalförsamlingen erhålla ersättning från Förenta nationerna på sådana villkor som generalförsamlingen beslutar. ===Artikel 44=== 1. Konventionsstaterna åtar sig att genom Förenta nationernas generalsekreterare avge rapporter till kommittén om de åtgärder som de vidtagit för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention och de framsteg som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter: (a) inom två år efter konventionens ikraftträdande för den berörda staten, (b) därefter vart femte år. 2. Rapporter enligt denna artikel skall ange eventuella förhållanden och svårigheter som påverkar i vilken utsträckning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna skall även innehålla tillräcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomförandet av konventionens bestämmelser i det berörda landet. 3. En konventionsstat som har tillställt kommittén en utförlig första rapport behöver inte i sina följande rapporter, som avges enligt punkt 1 (b) i denna konvention, upprepa tidigare lämnad grundläggande information. 4. Kommittén kan begära ytterligare information från konventionsstaterna om genomförandet av konventionens bestämmelser. 5. Kommittén skall vartannat år genom ekonomiska och sociala rådet tillställa generalförsamlingen rapporter om sin verksamhet. 6. Konventionsstaterna skall göra sina rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten i sina respektive länder. ===Artikel 45=== För att främja ett effektivt genomförande av konventionens bestämmelser och internationellt samarbete på det område som konventionen avser gäller följande: (a) Fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ skall ha rätt att vara representerade vid granskningen av genomförandet av sådana bestämmelser i denna konvention som faller inom ramen för deras mandat. Kommittén kan inbjuda kompetenta organ och organisationer, som den finner lämpligt, att komma med expertråd angående genomförandet av konventionen på områden som faller inom ramen för deras respektive verksamhetsområden. Kommittén kan inbjuda fackorganen, FN:s barnfond och andra FN-organ att inlämna rapporter om konventionens tillämpning inom området som faller inom ramen för deras verksamhet; (b) kommittén skall, såsom den finner lämpligt, till fackorganen, FN:s barnfond och andra kompetenta organ och organisationer överlämna rapporter från konventionsstaterna som innehåller en begäran om eller anger behov av teknisk rådgivning eller tekniskt bistånd jämte kommitténs synpunkter och eventuella förslag beträffande sådan begäran eller sådant behov; (c) Kommittén kan rekommendera generalförsamlingen att framställa en begäran till generalsekreteraren om att för kommitténs räkning företa studier angående särskilda frågor som rör barnets rättigheter; (d) Kommittén kan avge förslag och allmänna rekommendationer på grundval av den information som erhållits enligt artiklarna 44 och 45 i denna konvention. Sådana förslag och allmänna rekommendationer skall tillställas varje konventionsstat som berörs samt rapporteras till generalförsamlingen tillsammans med eventuella kommentarer från konventionsstaterna. == DEL lll == ===Artikel 46 === Denna konvention skall vara öppen för undertecknande av alla stater. ===Artikel 47=== Denna konvention skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. ===Artikel 48=== Denna konvention skall förbli öppen för anslutning av vilken stat som helst. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. ===Artikel 49=== 1. Denna konvention träder i kraft den trettionde dagen efter dagen för deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet hos Förenta nationernas generalsekreterare. 2. I förhållande till varje stat som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter deponeringen av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet träder konventionen i kraft den trettionde dagen efter det att en sådan stat deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument. ===Artikel 50=== 1. En konventionsstat kan föreslå en ändring av konventionen och överlämna förslaget till Förenta nationernas generalsekreterare. Generalsekreteraren skall sedan översända ändringsförslaget till konventionsstaterna med en begäran om att dessa anger om de tillstyrker att en konferens med konventionsstaterna sammankallas för att behandla och rösta om förslagen. Om minst en tredjedel av staterna inom fyra månader efter förslagets översändande tillstyrker en sådan konferens, skall generalsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta nationernas regi. Ändringsförslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen närvarande och röstande konventionsstaterna skall underställas generalförsamlingen för godkännande. 2. En ändring som antagits enligt punkt (1 ) i denna artikel träder i kraft när den har godkänts av Förenta nationernas general-församling och antagits av konventionsstaterna med två tredjedels majoritet. 3. När en ändring träder i kraft skall den vara bindande för de konventionsstater som har antagit den, medan övriga konventions-stater fortfarande är bundna av bestämmelserna i denna konvention och eventuella tidigare ändringar, som de antagit. ===Artikel 51=== 1. Förenta nationernas generalsekreterare skall motta och till alla stater sända texten till reservationer som staterna gjort vid ratifikationen eller anslutningen. 2. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas. 3. Reservationer kan återtas vid vilken tidpunkt som helst genom notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare, som därefter skall underrätta alla stater. Notifikationen skall gälla från den dag då den mottogs av generalsekreteraren ===Artikel 52=== En konventionsstat kan säga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till Förenta nationernas generalsekreterare. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då notifikationen mottogs av generalsekreteraren. ===Artikel 53=== Förenta nationernas generalsekreterare utses till depositarie för denna konvention. ===Artikel 54=== Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. Till bekräftelse härav har undertecknade ombud, därtill vederbörligen befullmäktigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention. [[en:UN Convention on the Rights of the Child]] [[fr:Déclaration des Droits de l’Enfant]] Ledd av nattens bleka stjärnor 2648 6292 2006-06-29T20:33:00Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} {| |- valign="top" | '''Alternativ 1.''' :Under titeln '''Den nya födelsen.''' | '''Alternativ 2.''' :Under titeln '''En rådsherre''' |- | '''1.''' :Ledd af nattens bleka stjärnor :Nikodemus smyger sig :Till den store lärarns fötter :Ifrån dogmers dunkla stig. :Till dess morgondagen grytt, :Ty en hemlig aning säger, :Att han måste födas födas på nytt. | '''1.''' :En rådsherre kom till Jesus en natt :att fråga om frälsningens dyrbara skatt :och Mästarens svar till oss ljuder ännu: :"Nu födas måste DU!" |- | '''Kör:''' :''Du måste bliva född på nytt, :|:'' :''Ja, sannerligen, sannerligen säger jag dig:'' :''Nyfödas måste Du!'' | '''Kör:''' :''Du måste bliva född på nytt,'' :''du måste bliva född på nytt'' :''Ja, sannerligen, sannerligen säger jag dig:'' :''"Nu födas måste Du!"'' |- | '''2.''' :Och till mästaren han säger: :"Mästare, jag ser och hör, :Att du är af Gud, ty ingen :Gjort de tecken, som du gör." — :"Soluppgången utaf höjden :Öfver dödens ängder grytt; :Men vill någon se Guds rike, :Ack, han måste födas på nytt" — | '''2.''' :Oh, människobarn hörsamma de bud :som allvarligt utgavs av Herren vår Gud. :Oh, lyssna till Ordet, det talar just nu :Nu födas måste Du! |- | '''3.''' :"Huru kan en mänska födas, :Då hon gammal vorden är? :Aldrig kan hon åter ingå :Uti moderlifveet här?" — :"Nej, det är ett verk af Anden, :Döden uti lif förbytt; :Sannerligen, jag dig säger, :Att ''du'' måste födas på nytt!" | '''3.''' :Du som tänker hinna himlen en gång :och sjunga bland helgon de saligas sång :Om Du skall få livet så heter det ju :Nu födas måste Du! |- | '''4.''' :Så förvånad Nikodemus :Frågar:"Hur kan detta ske?" — :"Käre vän, vet du ej detta :Och är folkets lärare! :Tro mig, Nikodemus, tro mig :Och ditt hela hjärta gif! :Hvar och en som tror på Sonen :Hafva skall evinnerligt lif." | '''4.''' :I Himlen Du har någon älskad kanske :som väntar vid porten att åter dig se :Tag varningen Frälsaren sänder dig nu :Nu födas måste Du! |- | :'''Författad av:''' ''Emil Gustafsson'' :'''Källa:''' ''Hjärtesånger'', 1895 | |} [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] FN:s kvinnokonvention 2649 5824 2006-06-11T15:55:09Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Undertecknad: 19 september 1979. I kraft: 3 september 1981. Parter: 183 nationer. Se även Wikipedias artikel om [[:w:FN:s kvinnokonvention|FN:s kvinnokonvention]]}} ''''FN:s kvinnokonvention''', ''UN Convention On The Elimination Of All Forms Of Discrimination Against Women'', Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) == Del 1 == ===Artikel 1=== I denna konvention avser uttrycket "diskriminering av kvinnor" varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och friheter. ===Artikel 2=== Konventionsstaterna fördömer diskriminering av kvinnor i alla dess former, är eniga om att på lämpligt sätt och utan dröjsmål inrikta sin politik på att avskaffa diskriminering av kvinnor och åtar sig i detta syfte att a) införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i sina nationella grundlagar eller andra lämpliga författningar, om så inte redan skett, och säkerställa att denna princip genomförs i praktiken genom författningar och andra lämpliga medel; b) vidta lämpliga lagstiftnings- och andra åtgärder, vid behov innefattande påföljder, som förbjuder all diskriminering av kvinnor; c) skapa rättsligt skydd för kvinnors rättigheter på samma grunder som för män och att genom behöriga nationella domstolar och andra offentliga institutioner säkerställa ett effektivt skydd för kvinnor mot varje diskriminerande handling; d) avstå från varje diskriminerande handling eller förfarande mot kvinnor och säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i överensstämmelse med denna skyldighet; e) vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor från enskilda personers, organisationers eller företags sida; f) vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller upphäva gällande lagar och förordningar, sedvänjor eller bruk som innebär diskriminering av kvinnor; g) upphäva alla nationella straffbestämmelser som innebär diskriminering av kvinnor. ===Artikel 3=== Konventionsstaterna skall på alla områden, och särskilt på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena, vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnorna och därmed garantera dem utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på grundval av jämställdhet med männen. ===Artikel 4=== 1. Konventionsstaternas vidtagande av tillfälliga särskilda åtgärder för att påskynda faktisk jämställdhet mellan män och kvinnor skall inte betraktas såsom diskriminering enligt denna konvention, men får inte medföra ett bibehållande av olikvärdiga eller skilda normer; dessa åtgärder skall upphöra när jämställdhet i fråga om möjligheter och behandling har uppnåtts. 2. Konventionsstaternas vidtagande av särskilda åtgärder, inklusive de åtgärder som nämns i denna konvention, för att skydda moderskapet, skall inte anses vara diskriminerande. ===Artikel 5=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att a) ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor; b) säkerställa att familjebildningen bibringar en riktig uppfattning om moderskapet såsom social funktion och erkänner att män och kvinnor har ett gemensamt ansvar för sina barns uppfostran och utveckling, varvid barnens bästa alltid skall komma i första hand. ===Artikel 6=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution. == Del II == ===Artikel 7=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor i landets politiska och offentliga liv och särskilt säkerställa kvinnornas rätt att, på samma villkor som gäller för män, a) rösta vid alla val och folkomröstningar samt vara valbara till alla genom allmänna val tillsatta organ; b) delta i utformningen av styrande samhällsorganens politik och i förverkligandet av denna samt inneha ämbeten och fullgöra alla officiella åligganden på alla nivåer inom förvaltningen; c) delta i icke-statliga organisationer och sammanslutningar inom landets offentliga och politiska liv. ===Artikel 8=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra kvinnor på samma villkor som män och utan någon diskriminering möjligheten att företräda sina regeringar på internationell nivå och delta i arbetet i internationella organisationer. ===Artikel 9=== 1. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rätt som män att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap. De skall särskilt säkerställa att varken äktenskap med en utlänning eller makens byte av medborgarskap under äktenskapet automatiskt skall medföra ändring av hustruns medborgarskap, göra henne statslös eller påtvinga henne makens medborgarskap. 2. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rättigheter som män i fråga om deras barns medborgarskap. == Del III == ===Artikel 10=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor för att tillförsäkra dem samma rättigheter som män när det gäller utbildning och särskilt, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa a) samma villkor för yrkesvägledning, tillträde till studier och erhållande av diplom från utbildningsanstalter av alla slag, såväl på landsbygden som i städerna; denna jämställdhet skall säkerställas i förskolor och i allmän, teknisk och högre teknisk utbildning, liksom i all yrkesutbildning; b) tillträde till samma studiekurser och examina, tillgång till lärarpersonal med lika höga kvalifikationer samt skollokaler och utrustning av samma standard; c) avskaffandet, på alla nivåer och inom alla former av utbildning, av stelnade uppfattningar av mans- och kvinnorollerna genom att främja samundervisning och annat slags undervisning som kan bidra till att detta syfte uppnås och särskilt genom att se över läroböcker och läroplaner samt anpassa undervisningsmetoderna; d) samma möjligheter att få stipendier och andra studiebidrag; e) samma möjligheter till återkommande utbildning, inklusive alfabetiseringsprogram för vuxna, särskilt sådana som syftar till att så snabbt som möjligt minska klyftan i utbildning mellan män och kvinnor; f) en minskning av antalet kvinnliga elever som avbryter sina studier och upprättande av studievägar för flickor och kvinnor som har slutat skolan i förtid; g) samma möjligheter att delta aktivt i idrott och gymnastikundervisning; h) tillgång till detaljerad pedagogisk information för att bidra till att säkerställa familjernas hälsa och välbefinnande, inklusive information och rådgivning om familjeplanering. ===Artikel 11=== 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa samma rättigheter, särskilt a) rätten till arbete såsom en oförytterlig rätt som tillkommer alla människor; b) rätten till samma anställningsmöjligheter, inklusive användning av samma urvalskriterier vid anställning; c) rätten till fritt val av yrke och anställning, rätten till befordran, anställningstrygghet samt alla anställningsförmåner och tjänstevillkor, liksom rätten till yrkesutbildning och omskolning, inklusive lärlingsutbildning, högre yrkesutbildning och återkommande utbildning; d) rätten till lika lön, inklusive förmåner, och till lika behandling vad beträffar arbete av lika värde liksom till lika behandling i fråga om arbetsvärdering; e) rätten till social trygghet, särskilt då det är fråga om pensionering, arbetslöshet, sjukdom, invaliditet och ålderdom samt annan arbetsoförmåga liksom rätten till betald semester; f) rätten till arbetarskydd, inklusive skydd för fortplantningsfunktionen. 2. För att förhindra diskriminering av kvinnor på grund av äktenskap eller moderskap och för att säkerställa kvinnors faktiska rätt till arbete, skall konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att a) förbjuda, med stöd av rättsliga påföljder, avskedande på grund av graviditet eller moderskapsledighet, liksom också diskriminering vid avskedande grundad på civilstånd; b) införa moderskapsledighet med lön eller jämförbara sociala förmåner utan förlust av anställning, kvalifikationstid eller sociala bidrag; c) främja nödvändig social service som gör det möjligt för föräldrar att förena familjeplikter med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet, särskilt genom att verka för att ett system för barnomsorg skapas och byggs ut; d) ge särskilt skydd för gravida kvinnor i arbeten som visat sig ha skadlig inverkan på dem. 3. Skyddslagstiftning i frågor som behandlas i denna artikel skall regelbundet omprövas mot bakgrund av vetenskaplig och teknologisk kunskap och skall vid behov ändras, upphävas eller utvidgas. ===Artikel 12=== 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor när det gäller hälsovård för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive sådan som avser familjeplanering. 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ovan skall konventionsstaterna tillförsäkra kvinnor lämplig vård vid havandeskap och förlossning samt under tiden efter nedkomsten, varvid fri vård skall stå till förfogande när det är nödvändigt, liksom även lämplig kost under havandeskapet och amningstiden. ===Artikel 13=== Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor inom andra områden av det ekonomiska livet och samhällslivet för att med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund tillförsäkra dem samma rättigheter, särskilt a) rätten till familjeförmåner; b) rätten till banklån, hypotekslån och andra former av kredit; c) rätten att delta i fritidsverksamhet, i idrott och kulturlivet i alla dess former. ===Artikel 14=== 1. Konventionsstaterna skall ta hänsyn till de särskilda problem som möter kvinnor på landsbygden och den viktiga roll dessa kvinnor spelar för sina familjers försörjning, särskilt genom sitt arbete i sektorerna utanför penninghushållningen, och skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i denna konvention tillämpas på landsbygdens kvinnor. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor på landsbygden för att säkerställa att de, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, deltar i och drar fördel av landsbygdens utveckling, och skall särskilt tillförsäkra dessa kvinnor rätt att a) delta i utarbetandet och genomförandet av utvecklingsplaner på alla nivåer; b) få tillgång till tillfredställande hälso- och sjukvård, inklusive upplysning, rådgivning och hjälp i familjeplaneringsfrågor; c) direkt dra nytta av program för social trygghet; d) få teoretisk och praktisk utbildning av alla slag, inklusive sådan som avser läs- och skrivkunnighet, samt dra nytta av bl a alla former av lokala samhälleliga tjänster och rådgivningsverksamhet för att öka sitt tekniska kunnande; e) organisera självhjälpsgrupper och kooperativer för att uppnå lika möjligheter på det ekonomiska planet genom anställning eller egen verksamhet; f) delta i alla slag av samhällsaktiviteter; g) få tillgång till krediter och lån för jordbruksändamål, anordningar för marknadsföring och lämplig teknologi samt att få lika behandling vid land- och jordbruksreformer liksom vid nyodlingsprogram; h) ha tillfredsställande levnadsförhållanden, särskilt ifråga om bostäder, sanitära anläggningar, elektricitets- och vattenförsörjning samt transporter och kommunikationer. == Del IV == ===Artikel 15=== 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra män och kvinnor likhet inför lagen. 2. Konventionsstaterna skall på det civilrättsliga området tillförsäkra kvinnor samma rättsliga befogenheter som män och samma möjligheter att utöva dessa befogenheter. De skall särskilt ge kvinnor samma rätt att ingå avtal och förvalta egendom samt lika behandling under hela förfarandet inför domstol. 3. Konventionsstaterna kommer överens om att alla avtal och alla andra privata skriftliga handlingar med rättsverkan som syftar till att inskränka kvinnors rättsliga handlingsförmåga skall anses ogiltiga. 4. Konventionsstaterna skall tillförsäkra män och kvinnor samma lagliga rättigheter såvitt avser rätten att resa och friheten att välja bostad och hemvist. ===Artikel 16=== 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor och i alla frågor som gäller äktenskap och familjeförhållanden samt skall särskilt, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa a) lika rätt att ingå äktenskap; b) lika rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande; c) lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet och vid dess upplösning; d) lika rättigheter och skyldigheter som föräldrar, oberoende av civilstånd, i frågor som gäller barnen, varvid dock barnens bästa alltid skall komma i första hand; e) lika rätt att fritt och under ansvar bestämma om antalet barn och tidrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång till upplysning och utbildning liksom till de medel som erfordras för att kunna utöva denna rätt; f) lika rättigheter och skyldigheter när det gäller förmyndarskap eller godmanskap för barn, vårdnad om barn och adoption eller liknande, om sådana begrepp förekommer i nationell lag, varvid dock barnens bästa alltid skall komma i första hand; g) lika rättigheter i personligt hänseende som man och hustru, inklusive rätten att välja familjenamn, yrke och sysselsättning; h) lika rättigheter för båda makarna i fråga om ägande, förvärv, skötsel, förvaltning, förfogande och avyttring av egendom, vare sig detta sker utan kostnad eller mot vederlag. 2. Barns trolovning och giftermål skall inte ha någon rättslig verkan och alla nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, skall vidtas för att fastställa en minimiålder för äktenskap och för att göra officiell registrering av äktenskap obligatorisk. == Del V == ===Artikel 17=== 1. För att granska vilka framsteg som gjorts vid tillämpningen av denna konvention skall en kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (härefter kallad kommittén) tillsättas, som vid denna konventions ikraftträdande skall bestå av 18 och efter den trettiofemte medlemsstatens ratifikation eller anslutning av 23 moraliskt högtstående sakkunniga med stor kompetens på det område konventionen behandlar. Konventionsstaterna skall utse de sakkunniga bland sina egna medborgare och dessa skall fullgöra uppdraget i sin personliga egenskap; hänsyn bör härvid tas till en rättvis geografisk fördelning och till att såväl olika kulturtyper som de viktigaste rättssystemen blir representerade. 2. Kommitténs ledamöter skall utses genom en hemlig omröstning från en lista över personer som föreslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstat kan föreslå en kandidat bland sina egna medborgare. 3. Det första valet skall hållas sex månader efter dagen för denna konventions ikraftträdande. Senast tre månader före varje valdag skall FN:s generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna att inom två månader sända in sina förslag. Generalsekreteraren skall göra en alfabetisk förteckning över alla de föreslagna personerna med angivande av vilka konventionsstater som föreslagit dem och sända förteckningen till konventionsstaterna. 4. Val av kommitténs ledamöter skall förrättas vid ett möte med konventionsstaterna som generalsekreteraren sammankallat i FN:s högkvarter. Vid detta möte, som är beslutsmässigt när två tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande, skall de kandidater som fått det högsta antalet röster och absolut majoritet av närvarande och röstande konventionsstaters röster utses till ledamöter i kommittén. 5. Kommitténs ledamöter skall väljas för en period av fyra år. För nio av de ledamöter som utsetts vid det första valet skall mandatet dock upphöra efter två år. Omedelbart efter det första valet skall dessa nio ledamöter utses genom lottdragning av kommitténs ordförande. 6. Val av ytterligare fem kommittéledamöter skall förrättas i enlighet med bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel sedan den trettiofemte ratifikationen eller anslutningen ägt rum. För två av de ledamöter som utsetts vid detta tillfälle skall mandatet upphöra efter två år; dessa båda ledamöter utses av kommitténs ordförande genom lottdragning. 7. För att besätta tillfälliga vakanser skall den konventionsstat vars sakkunnige har upphört att vara ledamot av kommittén utse en annan sakkunnig bland sina medborgare med förbehåll för kommitténs godkännande. 8. Kommitténs ledamöter skall, med generalförsamlingens godkännande, få arvoden från FN på de villkor som generalförsamlingen bestämmer med hänsyn till vikten av de uppgifter som åligger kommittén. 9. FN:s generalsekreterare skall tillhandahålla den personal och de anordningar som är nödvändiga för att kommittén på ett effektivt sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna konvention. ===Artikel 18=== 1. Konventionsstaterna åtar sig att, för granskning av kommittén, till FN:s generalsekreterare sända en rapport om lagstiftning och andra rättsliga, administrativa eller övriga åtgärder som de har vidtagit för att genom föra konventionens bestämmelser samt de framsteg som gjorts i detta hänseende a) inom ett år efter ikraftträdandet för vederbörande stat och b) därefter minst vart fjärde år och vidare när kommittén så begär. 2. Rapporterna kan ange faktorer och svårigheter som påverkar den utsträckning i vilken åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. ===Artikel 19=== 1. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. 2. Kommittén skall välja sitt presidium för en period av två år. ===Artikel 20=== 1. Kommittén skall normalt sammanträda under en period av högst två veckor årligen för att behandla de rapporter som kommit in enligt artikel 18 i denna konvention. 2. Kommitténs möten skall normalt hållas i FN:s högkvarter eller på annan lämplig, av kommittén angiven plats. ===Artikel 21=== 1. Kommittén skall genom ekonomiska och sociala rådet årligen rapportera till FN:s generalförsamling om sin verksamhet. Kommittén kan lägga fram förslag och allmänna rekommendationer grundade på de rapporter som granskats och information som erhållits från konventionsstaterna. Sådana förslag och allmänna rekommendationer skall ingå i kommitténs rapport tillsammans med eventuella kommentarer från konventionsstaterna. 2. Generalsekreteraren skall överlämna kommitténs rapporter till kommissionen för kvinnans ställning för kännedom. ===Artikel 22=== Fackorganen skall ha rätt att vara företrädda då genomförandet av de bestämmelser i denna konvention som faller inom ramen för deras verksamhet behandlas. Kommittén kan uppmana fackorganen att komma in med rapporter om tillämpningen av konventionen på områden som faller inom ramen för deras verksamhet. == Del VI == ===Artikel 23=== Ingenting i denna konvention skall inverka på bestämmelser som i högre grad främjar jämställdheten mellan män och kvinor och som återfinns a) i en konventionsstats lagstiftning, eller b) i andra internationella konventioner, fördrag eller överenskommelser som gäller för sådan stat. ===Artikel 24=== Konventionsstaterna åtar sig att vidta alla nödvändiga åtgärder på nationell nivå för att uppnå det fulla förverkligandet av de i denna konvention erkända rättigheterna. ===Artikel 25=== 1. Denna konvention är öppen för undertecknande av alla stater. 2. FN:s generalsekreterare utses till depositarie för denna konvention. 3. Denna konvention förutsätter ratifikation. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos FN:s generalsekreterare. 4. Denna konvention är öppen för anslutning av alla stater. Anslutning sker genom deponering av anslutningsinstrument hos FN:s generalsekreterare. ===Artikel 26=== 1. Begäran om revision av denna konvention kan när som helst göras av en konventionsstat genom en skriftlig underrättelse till FN:s generalsekreterare. 2. FN:s generalförsamling beslutar om de eventuella åtgärder som skall vidtas med anledning av en sådan begäran. ===Artikel 27=== 1. Denna konvention träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrument har deponerats hos FN:s generalsekreterare. 2. För varje stat som ratificerar eller ansluter sig till denna konvention efter deponeringer av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet träder konventionen i kraft den trettionde dagen efter dagen för deponeringen av dess eget ratifikations- eller anslutningsinstrument. ===Artikel 28=== 1. FN:s generalsekreterare skall ta emot texten till förbehåll som stater gör i samband med ratifikation eller anslutning och delge alla stater sådana förbehåll. 2. Förbehåll som är oförenligt med denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas. 3. Förbehåll kan när som helst återtas genom underrättelse till FN:s generalsekreterare, som sedan skall informera alla stater härom. En sådan underrättelse skall gälla från mottagningsdagen. ===Artikel 29=== 1. Varje tvist mellan två eller flera konventionsstater om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, som inte biläggs genom förhandlingar, skall på begäran av en av dem hänskjutas till skiljedom. Kan parterna inom sex månader från dagen för begäran om skiljedom inte enas om skiljedomsförfarandet, kan en av parterna hänskjuta tvisten till Internationella domstolen genom begäran i enlighet med domstolens stadga. 2. Varje konventionsstat kan vid tiden för undertecknandet eller ratifikationen av denna konvention eller vid anslutning till den förklara att den inte anser sig bunden av punkt 1 i denna artikel. De övriga konventionsstaterna skall inte vara bundna av punkt 1 i denna artikel i förhållande till konventionsstat som gjort sådant förbehåll. 3. Varje konventionsstat som har gjort förbehåll enligt punkt 2 i denna artikel kan när som helst återta detta förbehåll genom underrättelse till FN:s generalsekreterare. ===Artikel 30=== Denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter är lika giltiga, skall deponeras hos FN:s generalsekreterare. [[en:Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women]] Författare:Carl Larsson 2650 5994 2006-06-22T07:12:05Z NERIUM 63 '''Carl Larsson''', 1853 - 1919, svensk konstnär. Wikipedia har artikel om Carl Larsson på [[w:Carl Larsson|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Carl Larsson]].'' == Verk == *1895 - ''De mina. Gammalt krafs av C.L.'' *1899 - ''[[Ett hem]]'' *1902 - ''Larssons'' *1906 - ''Spadarvet. Mitt lilla lantbruk.'' *1910 - ''Åt solsidan'' *1913 - ''Andras barn'' *1931 - ''Jag'' (självbiografi) [[Kategori:Författare|Larsson, Carl]] Mall:Systerprojekt 2651 5745 2006-06-06T13:26:35Z NERIUM 63 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding:4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Bild:{{{bild|Wikipedia-logo-sv.png}}}|40px|none| ]]</div> <div style="margin-left: 60px;">{{{text}}} <span style="font-size:1.1em">'''''{{{länk}}}'''''</span> </div> </div> Mall:Wikipedia 2652 5751 2006-06-06T15:18:34Z NERIUM 63 {{Systerprojekt |projekt=Wikipedia |bild=Wikipedia-logo-sv.png |text=[[Wikipedia]] har en artikel om: |länk=[[w:{{UCFIRST:{{{1|{{PAGENAME}}}}}}}|{{{2|{{{1|{{PAGENAME}}}}}}}}]] }} <noinclude> [[en:Template:Wikipedia]] </noinclude> Diskussion:Sinnesrobönen 2656 5775 2006-06-07T12:20:58Z EnDumEn 2 kommentar flyttad från textsidan Kommentar från anonym användare, flyttad från texten: SÅ där, som där ovanför, lyder INTE den engelska bönen. Det måste vara en MYCKET fri översättning. De första styckena må möjligtvis stämma, men knappast de sista tre!! Hallå? Skulle vara skönt med en RIKTIG översättning! Användardiskussion:NERIUM 2657 5796 2006-06-10T10:07:32Z NERIUM 63 Välkommen till Wikisource! Jag tycker det är bra att du har skapat [[Mall:Wikipedia]]. Men jag undrar om det kanske är bättre att placera den högst upp i texterna. Då kan läsaren se information om texten innan hon börjar läsa texten. I [[Judereglementet]] har en annan mall använts för att ge kortfattad information om texten och en länk till Wikipedia. Jag tänkte att [[mall:Wikipedia]] kan användas på ett liknande sätt fast med bara en wikipedialänk. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 8 juni 2006 kl.12.38 (UTC) : Såg inte mall [[:mall:infobox]] men har nu lagt in den i artiklarna om FN dokument. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 10 juni 2006 kl.10.07 (UTC) Wachet auf, ruft uns die Stimme 2658 6232 2006-06-29T06:00:32Z Agneta 53 Kategori (en tysk psalmtext) {{psalmartikel|Freudenspiegel des ewigen Lebens#Koralernas konung|Koralernas konung}} ''Psalm av [[w:Philipp Nicolai|Philipp Nicolai]]'' :"Wachet auf", ruft uns die Stimme :Der Wächter sehr hoch auf der Zinne, :"Wach auf du Stadt Jerusalem! :Mitternacht heiß diese Stunde!" :Sie rufen uns mit hellem Munde: :"Wo seid ihr klugen Jungfrauen? :Wohlauf, der Bräutigam kommt, :Steht auf, die Lampen nehmt! :Halleluja! :Macht euch bereit zur Hochzeitsfreud; :Ihr müset ihm entgegengehen!" :Zion hört die Wähter singen, :Das Herz tut ihr vor Freuden springen, :Sie wachet und steht eilend auf. :Ihr Freund kommt vom Himmel prächtig, :Von Gnaden stark, von Wahrheit mächtig; :Ihr Licht wird hell, ihr Stern geht auf. :Nun komm, du werte Kron, :Herr Jesu, Gottes Sohn! :Hosianna! :Wir folgen all zum Freudensaal :Und halten mit das Abendmahl. :Gloria sei dir gesungen :Mit Menschen- und mit Engelzungen, :Mit Harfen und mit Zimbeln schön. :Von zwölf Perlen sind die Tore :An deiner Stadt, wir stehn im Chore :Der Engel hoch um deinen Thron. :Kein Aug hat je gespürt, :Kein Ohr hat mehr gehört :Solche Freude. :Des jauchzen wir und singen dir :Das Halleluja für und für. Jämför med Svenska psalmboken 1986, nr 632 i översättning av Britt G Hallqvist 1984 [[Kategori:Psalmer]] [[de:Philipp Nicolai]] Husarvisa 2659 5788 2006-06-10T05:51:29Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Husarvisa}} <div class="vers"><pre> Husaren han kommer ifrån främmande land ty han ville ifrån kriget vara fri. Det första som han gjorde så frågade han om hans älskarinna levde ännu. Ja, visst lever hon ännu och hon har det ganska bra, men hon firar sitt bröllop i dag. Då red han lite fortare än himlens fåglar flög ty han ville sin Elin återse. O, tänk er mina vänner när husaren kommer fram till sin älskarinnas ståtliga hem, där hundratals personer i bröllopskläder stå och bland dem han sin Elin återser. Och invid Elins sida står en ståtlig man, och i handen han höll en blomsterkrans. Den unge mannens hjärta av häpnad brista kan när han skådar sin yngre broder Frans. Den unge husaren han ropar brudens namn och se, Elin hon skyndar genast fram. Men stackars Elin glömde att hon i bruddräkt stod när hon skådar sin förre fästeman. Hon hälsade honom med darrande röst: O, min Albert, hur har du kommit hit? Jag trodde så säkert att döden kallat dig, och din broder han sade även så. Nu ser jag att du lever och du är dig ganska lik, men mig kan du aldrig mera få. Jag firar mitt bröllop i dag som du ser, och den saken kan jag ej ändra på. Och kan du inte ändra det bröllop som står och din make det blir min broder Frans så att jag nu förskjuten i mina unga år och mitt hjärta ej någon flicka får. Men Albert, det bästa det bliver nu för oss att i döden vi båda följas åt, där inga falska vänner skall mer bedraga oss och vårt bröllop i himmelen skall stå. Så lyfter han Elin på ryggen av sin häst, och de redo genom grönskande lund, och fåglarna de kvittrade så glada på sin kvist för att glädja dem som lyckan hade mist. Vid stranden av källan han stannade sin häst, och de älskande satte sig ned. De språkade om kärlek och forna dagars fröjd, med sin Albert hon kände sig så nöjd. Hon knäppte sina händer och tryckte Alberts hand och sin Albert hon sista kyssen gav, och inom några ögonblick de skarpa skotten brann och de älskande badar i sitt blod. Och stor bestörtning råder i bröllopssalen nu när den saken för dem har blivit känd. Brudgummen har mistat sin käraste vän och sin broder som han älskade så ömt. Nu vila de båda på Lundby kyrkogård i en kista som blivit gjord för två. De vila där båda under kransar av guld som en gång skall förvandlad bli till mull. Men hören I flickor som i er fägring står och i en gosse har redan blivit kär, så svik då aldrig honom som ditt hjärta haver fått och din första kärlek brunnit för så varm. </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Folkets marknadsvisa 2660 5791 2006-06-10T06:56:31Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Folkets marknadsvisa|Nils Lindström}} <div class="vers"><pre> Nu skall till marknad jag gladeligt marschera, köpa till flickan en dejelig present. Och kanske någon är villig att parera med mig att kärlekens låga jag har tänt hos min lilla flicka min tjusande snärta, som jag älskar utav allt mitt hjärta. Hon har lovat dela min fröjd och min smärta. Tralalalalalalalala! När jag med flickan så graciöst om armen kommer till marknaden blir det muntert liv. Jag då i stormande glädje intill barmen trycker mitt kära, mitt älskade viv. Sen så drar jag fram med så blygsam en fråga: Lilla vän, du lindra kan min plåga och ge svalka åt min förtärande låga: Ack, en enda liten kyss mig giv. Jaså min vän, du vill ha i marknadsgåva blott denna kyss som din plåga lindra kan. Jag skall på stående fot dig genast lova att du får hundra så fort du blir min man. Men det står dig fritt att försöka din lycka att emellanåt kanske en knycka. Om du ej kan ta en så är du en krycka. Tralalalalalalalala!' Älskade flicka, vad skall jag till dig köpa? Allt vad du önskar det skall du genast få. Jag är beredvillig att för din skull löpa till världens ände om du det önskar så. Ska vi gå åstad och oss fotografera? Vill du jag skall något gott spendera? Skall vi som ett älskande par promenera? Tralalalalalalalala! Tänk om vi ett möblemang oss skulle välja: säng, soffa, stolar och så ett litet bord. Här finns så många som vilja sådant sälja om man blott säger till dem därom ett ord. Sen så småningom får vi "jäklar anagga" köpa oss en vackert utstyrd vagga, men kanske mitt huskors då börjar att tragga. Tralalalalalalalala! Pär Kristers Emma, den dejeliga granna, står och gör konster för Jeppa Anders Pär, och Ola Håkans rödhåriga Johanna två kronor kilot för härsket smör begär. Se på Sissa Sörens, hon har köpt två stola, och se där står nämndemannens Ola, som får slag så fort han hör talas om kjola. Tralalalalalalalala! Friheten vill jag så ljudeligen prisa, slita och släpa man får varenda dag. Därför jag muntrar mig med en liten visa, så går det undan - tjo hej - med friska tag. Och när kvällen kommer man går till sin flamma, som ej någon annan får anamma. Vad vi sedan prata kan göra detsamma. Tralalalalalalalala! Skönt är att leva de ljuveliga tider då man får älska uti ungdomens vår. Kärlekens blomdoft så rikligen sig sprider, just därav livet sitt stora värde får. Därför leve ungdomens fröjdfulla stunder, något allvar ligger dock inunder om man än har drivit otaliga funder. Tralalalalalalalala! </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Användare:Snillet 2661 5797 2006-06-10T10:29:06Z Snillet 75 Hej! Jag är en användare här. Du kan hitta mig på svenska Wikipedia, med användarnamet "Pralin". Hjältar, som bedjen 2662 6222 2006-06-29T05:20:35Z Agneta 53 Ny kategori Stamsånger Text: [[Carl Wilhelm Böttinger]] Musik: [[O.F. Tullberg]] Hjältar, som bedjen, striden och blöden! Vaknen! Ty bräckt är seklernas graf. Döden ger seger, seger ger döden, Kraften ger Han, som fordom den gaf. Stridens åskor tunga ljuga, Segrarnas hymn, de unga sjunga. Minne! O främst blad lagrarna sätt. Hjälten på Lutzens blodiga slätt! Fallen I kämpar, som han, och förblöden! En ära, som hans, ej dör i döden. Se, hur han ordnar svenskarnas leder! Hör, hur hans stridspalm i gryningen ljöd! Morgonens dimma sitt täckelse breder, Solen ej gerna vill lysa hans död. Sent, hon sin stråle vänder,- bort den med skräck från Lutzens bränder. Ljuset och mörkret sin tvekamp idag Kämpa i Lutzens blodiga slag. Kommande åldrar! O bedjen, O biden! ''Er'' gäller den hårda, den heta striden. GUSTAF! Du fäll, ditt verk skall ej falla, Studenternas praktverk må ramla till grus! Tag på din dödsdag ed af oss alla, Lifvet att offra för seger och ljus! Skuggorna gladt vår skara svara, Grafvarnas ljud må oss klara vara! Fosterland! Kräfver du sönernas blod, Dig vi det gifva med leende mod. Trygga vi framgå mot hotande öden, Och visa, att GUSTAF, ej dog i döden. [[Kategori:Stamstånger]] [[Kategori:Carl Wilhelm Böttinger]] {{wikipedia|Hjältar, som bedjen}} Användare:Nysalor 2663 5804 2006-06-10T17:29:10Z Nysalor 77 Jag är finska språkets studerande som bor i Helsingfors. Jag har också studerat inhemsk (finska) litteratur, eftersom jag läser mycket och skriver någonting själv också. Jag intresserar mig för rollspel, speciellt RuneQuest och fantasivärlden Glorantha. I Wikisource, skriver jag bara på finska, men jag ofta ökar språklänkar. Titta också på [[:fi:Käyttäjä:Nysalor|min finska sida]]. [[en:User:Nysalor]] [[fi:Käyttäjä:Nysalor]] Toras visa 2664 5805 2006-06-10T18:46:18Z Minata 66 skillingtryck PD {{Titel|Toras visa}} <div class="vers"><pre> En vacker hustru hette Tora, tog sin dotter uti skola, sade: "Hör och lär av mig! En gång, när du bliver kvinna, skall du detta väl besinna, att det ock skall gagna dig! Det var i går på kyrkovägen, kom vår granne, var så trägen, frågad´mig trohjärtelig efter dina år och ålder. Inte vet jag, vad det våller, utan han visst älskar dig. Jag ej annat kunde svara än det, som jag sant vet vara, att du blir snart nitton år. Kerstin bliver ock snart sexton, fast hon är ej stor till växten, Malin tolv i denna vår. Samma dag, som Jöns blev födder, då blev gamle prosten döder, jag minns, som det var i går; vårfrudag i år, som kommer, den som faller in i sommar, blir han två och tjugu år. Han lär komma hit i morgon med sin häst, stövlar och sporrar. Och, om än han dig begär, skall du honom hövligt svara! Gud, vår herre, eder para, och er sina nåd beskär! Jag första gången honom tvagit, första skjortan och pådragit, tagit ock från modrens knä, sedan ock till dopet dragit, var han åter blivit tvagen, plantad in livsens trä. Sedan honom mycket givit, som jag icke allt uppskrivit, ännu mera skall han få; han skall få min äldsta flicka. Gud giv honom råd och lycka! Kom nu Karin, hör härpå! Först för allting skall du lära: Dina nycklar skall du bära för din´ kistor, skåp och skrin! I huset skall du trogen vara såsom fordom gamla Sara, underdånig mannen din! Med din man skall du ej träta, honom ej till ondska reta, giv nu akt, hör mig och lär! Detta skall du väl besinna och var morgon dig påminna: I sitt hus han husbond´ är! När hönan vill för hanen gala, kvinnan vill för mannen tala, det kan aldrig gå i lås; därav komma många trätor, som den onde då framsätter, att de rivas och de slåss. Du skall ej i huset lida de, som skor för skvaller slita, fast det vore Sankte Knut! Sjung den visan, när de komma, hava sladderfulla tungor, strax går sladderkonan ut! Du ska hålla rent i huset, pottor, pannor, fat och kruset, bordet vitt som elfenben, ugnen skall du också limma, att han skall i huset glimma, som han vor´ av marmorsten! Sedan skall du hemma bliva, ej i främmand´ stugor driva, såsom grannens moder var! När hon sist i stugan rände, alla svinen, de uppvände allt det, som då hemma var. Inga andra seder föra! Slit de kläder, du kan göra: Fyrtråd, vallmar, vitt och svart! Ty det brokigt och det randigt äro mycket oförståndigt och av en ostadig art. Du skall ej på mannen pocka, när du ser en gyckeldocka, klädder över råd och stånd! Ty den kvinna mannen gläder, som är nöjder med de kläder, som hon själver göra månd´. Mången åsna utom staden, som ej vore värder maten, kan ej spinna en ten garn. Fast hon har två vita nävar, kan hon ej en skjorta väva eller ett par strumpeband. Du skall icke noger vara, icke heller maten spara för dem, du haver i ditt bröd! Se på deras barn, som svälta, att de askekakor älta, steka dem på eld och glöd! Du skall icke heller slösa, såsom de ur bäckar ösa, du skall hava i förråd! Tänk, att året har tolv månar, sedan får du bettla, låna allt det, du skall hålla på! Du skall icke barnen höra, när de posten ha att föra från din granne, där han bor! Straffa dem med riset hemma, ty det är en viser kvinna, som ej barnaposter tror! Du skall också barnen lära det, som länder till Guds ära, läsa, skriva excellent! Sedan vet de därom tala, när du genom dödsens dvala haver dig ifrån dem vänt. Om du nånsin dörren stänger för den fattige, som tränger, den som söker efter bröd, lärer Gud detsamma göra, stänga sina nådesdörrar för din själ, när du blir död. Du skall löna dem, dig tjäna, dina pigor, dina drängar, förrän solen nedergår! Om du deras lön förvänder, är en post, som hastigt ränder, inför Herren skriven står. Du skall sist i sängen vara och din´ fötter intet spara, om och om i huset gå: Se, om dörrarna ä lyckta, se, om eld och ljus ä släckta, intet pigan lita på! De, som uti landet vandra från det ena hus till andra, de som roffa, de som spå, skall du aldrig efter löpa eller lycka av dem köpa, Gud bevare dig därifrå! Du skall flitigt gå i kyrkan, kropp och själ till kraft och styrka, gärna höra Herrans ord: Aldrig skall du glömma detta och min lärdom ej förgäta, när jag vilar under jord! Du skall också andra mätta, ej allena brödet äta! Ty en viser kvinna kan vid sin´ givna tillfälle och på vitt bekanta ställe hyend´ få under sin man. När som du vill mat tillreda, skall du alltid duken breda, ty det kan du väl förmå: Är din mors och mormors seder, är också din egen heder, om du vill mig rätt förstå! Du skall aldrig sorgsen synas, fastän sorgen kan begynnas, som den långe Lusse natt! Tänk, att sorgemoln försvinner, när som solen, den upprinner! Vi har fått vår Jesum fatt. Mera har jag ej att lära. När som de min ben utbära, jag skall sluta mina år, skall du lära barnen dina, som jag gjorde nu med mina, som i visan skrivet står!" </pre></div> [[Kategori:Skillingtryck]] Sverige 2665 6024 2006-06-24T08:29:39Z Agneta 53 Ändrar kategori till RaStens förslag {{Psalmartikel|Sverige (hymn)}} '''1.''' :Sverige, Sverige, Sverige, fosterland, :vår längtans bygd, vårt hem på jorden! :Nu spela skällorna, där härar lysts av brand, :och dåd blev saga, men med hand vid hand :svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden. '''2.''' :Fall julesnö och susa djupa mo! :Brinn österstjärna genom junikvällen! :Sverige, moder! Bliv vår strid, vår ro, :du land, där våra barn en gång få bo :och våra fäder sova under kyrkohällen. [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Stamsånger]] [[Kategori:Verner von Heidenstam]] Nordiska miljöskyddskonventionen 2666 5817 2006-06-10T23:16:01Z NERIUM 63 {{Infobox|text=Undertecknad: 19 februari 1974. I kraft: 5 oktober. Parter: Sverige, Danmark, Finland och Norge. Se även Wikipedias artikel om [[:w:Nordiska miljöskyddskonventionen|Nordiska miljöskyddskonventionen]]}} '''Miljöskyddskonvention mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige''' Regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, som anser det utomordentligt angeläget att skydda och förbättra miljön, har enats om följande: == Artikel 1 == Med miljöskadlig verksamhet avses i denna konvention utsläppande av fast eller flytande avfall, gas eller annat ämne från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller havet samt användning av mark, havsbotten, byggnad eller anläggning på annat sätt som medför eller kan medföra störning för omgivningen genom vattenförorening eller annan inverkan på vattenförhållanden, sanddrift, luftförorening, buller, skakning, temperaturändring, joniserande strålning, ljus eller annat sådant. Konventionen är ej tillämplig, i den mån miljöskadlig verksamhet regleras genom särskild överenskommelse mellan två eller flera fördragsslutande stater. == Artikel 2 == Vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet skall störning som sådan verksamhet medför eller kan medföra i annan fördragsslutande stat likställas med störning i det egna landet. == Artikel 3 == Den som drabbats eller kan drabbas av störning från miljöskadlig verksamhet i annan fördragsslutande stat för föra talan hos vederbörande domstol eller administrativa myndighet i den staten beträffande verksamhetens tillåtlighet, däri inbegripet talan om skadeförebyggande åtgärder, och överklaga domstolens eller myndighetens beslut i samma utsträckning och under samma förutsättningar som rättssubjekt i verksamhetslandet. Första stycket äger motsvarande tillämpning beträffande talan om ersättning för skada på grund av miljöskadlig verksamhet. Frågan om ersättning får ej bedömas efter regler som är oförmånligare för den skadelidande än verksamhetslandets ersättningsregler. == Artikel 4 == Varje stat utser en särskild myndighet (bevakningsmyndighet) med uppgift att tillvarataga allmänna miljöskyddsintressen i landet i samband med störning från miljöskadlig verksamhet i annan fördragsslutande stat. För tillvaratagande av sådana intressen äger bevakningsmyndigheten föra talan hos eller bli hörd av vederbörande domstol eller administrativa myndighet i annan fördragsslutande stat beträffande tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet, om myndighet eller annan företrädare för allmänna miljöskyddsintressen i den staten kan föra talan eller bli hörd i ärenden av det slag varom fråga är, samt överklaga domstolens eller den administrativa myndighetens beslut enligt den procedur- och instansordning som i staten i fråga gäller för sådana ärenden. == Artikel 5 == Finner domstol eller administrativ myndighet som har att pröva fråga om tillstånd till miljöskadlig verksamhet (prövningsmyndighet) att verksamheten medför eller kan medföra störning av betydelse i annan fördragsslutande stat, skall prövningsmyndigheten, om kungörelse- eller utställningsförfarande tillämpas i ärenden av ifrågavarande slag, så snart som möjligt sända ett exemplar av handlingarna i ärendet till bevakningsmyndigheten i den andra staten samt bereda denna myndighet tillfälle att avge yttrande. Besked om tid och plats för sammanträde eller besiktning skall i förekommande fall i god tillställas bevakningsmyndigheten, som även i övrigt skall hållas underrättad om ärendets gång, i den mån det kan ha intresse för denna myndighet. == Artikel 6 == På begäran av bevakningsmyndigheten skall prövningsmyndighet, i den mån det överensstämmer med procedurreglerna i verksamhetslandet, förelägga den som söker tillstånd till miljöskadlig verksamhet att lämna de ytterligare uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som prövningsmyndigheten anser erforderliga för att bedöma verkningarna i det andra landet. == Artikel 7 == Bevakningsmyndigheten tillkännager, i den mån den anser det behövligt av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen, meddelanden från prövningsmyndighet genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt och verkställer i övrigt den utredning om verkningarna i det egna landet som den finner erforderlig. == Artikel 8 == Kostnaderna för bevakningsmyndighetens verksamhet betalas av hemlandet. == Artikel 9 == Har bevakningsmyndigheten i visst ärende underrättat vederbörande domstol eller administrativa myndighet i verksamhetslandet att bevakningsmyndighetens uppgifter i ärendet skall fullgöras av annan myndighet, gäller konventionens bestämmelser om bevakningsmyndighet i tillämpliga delar denna myndighet. == Artikel 10 == Om det behövs för utredning om miljöskadlig verksamhets skadeverkningar i annat land, skall bevakningsmyndigheten i det landet på begäran av prövningsmyndighet i verksamhetslandet föranstalta om besiktning på platsen. Vid sådan besiktning får prövningsmyndigheten eller sakkunnig som myndigheten förordnar vara närvarande. Vid behov skall närmare föreskrifter angående besiktning som avses i första stycket utarbetas i samråd mellan berörda länder. == Artikel 11 == Är fråga om tillstånd till miljöskadlig verksamhet, som medför eller kan medföra störning av väsentlig betydelse i annan fördragsslutande stat, föremål för prövning av regeringen eller vederbörande minister eller departement (ministerium) i verksamhetslandet, skall samråd äga rum mellan staterna i frågan, om regeringen i den förra staten begär det. == Artikel 12 == I fall som avses i artikel 11 äger regeringen i vardera staten påfordra att en kommission, som om annat ej överenskommes skall bestå av en av parterna gemensamt utsedd ordförande från annan fördragsslutande stat samt tre ledamöter från vardera av de berörda staterna, skall avge yttrande i ärendet. Har så skett, får ärendet ej avgöras, innan yttrandet avgivits. Vardera staten avlönar de ledamöter som utsetts av staten. Arvode eller annan ersättning till ordföranden jämte övriga kostnader för kommissionens verksamhet, vilka ej uppenbarligen är att anse som blott endera statens utgifter, skall betalas till lika delar av berörda stater. == Artikel 13 == Konventionen är tillämplig även i fråga om fördragsslutande stats kontinentalsockelområde. == Artikel 14 == Denna konvention träder i kraft sex månader efter den dag då samtliga fördragsslutande stater meddelat det svenska utrikesdepartementet att de konstitutionella åtgärder som krävs för konventionens ikraftträdande genomförts. Det svenska utrikesdepartementet underrättar de övriga fördragsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden. == Artikel 15 == Mål eller ärende som vid denna konventions ikraftträdande är anhängigt vid domstol eller administrativ myndighet och som rör fråga som omfattas av konventionen skall handläggas och bedömas enligt förut gällande bestämmelser. == Artikel 16 == Önskar fördragsslutande stat säga upp konventionen, skall skriftligt meddelande härom tillställas den svenska regeringen, som ofördröjligen underrättar övriga fördragsslutande stater om uppsägningen och om dagen när meddelandet har mottagits. Uppsägningen träder i kraft tolv månader efter den dag då meddelandet har mottagits av den svenska regeringen eller vid den senare tidpunkt som uppsägningen anger. Konventionen skall vara deponerad i det svenska utrikesdepartementet, och bestyrkta avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas var och en av de fördragsslutande staternas regeringar. Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden för respektive stater undertecknad denna konvention. Som skedde i Stockholm den 19 februari 1974 i ett exemplar på danska, finska, norska och svenska språken, vilka alla har samma vitsord. == Protokoll == I samband med undertecknande denna dag av den nordiska miljöskyddskonventionen har undertecknade befullmäktigade ombud överenskommit att följande kommentarer angående tillämpningen skall fogas till konventionen. Vid tillämpning av artikel 1 skall utsläppande av fast eller flytande avfall, gas eller annat ämne från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller havet anses som miljöskadlig verksamhet endast om utsläppandet medför eller kan medföra olägenheter för omgivningen. Den i artikel 3 fastslagna rätten för den som lider skada till följd av miljöskadlig verksamhet i grannland att föra ersättningstalan vid domstol eller administrativ myndighet i det landet skall i princip anses inbegripa rätt att påkalla inlösen av fastighet. Artikel 5 skall anses gälla även i fråga om tillståndsärenden i vilka remissförfarande tillämpas utan samband med kungörelse- eller utställningsförfarande. Länderna skall föreskriva tystnadsplikt för tjänsteman vid bevakningsmyndighet i fråga om yrkeshemlighet, driftanordning eller affärsförhållande som han fått kännedom om i samband med befattning med ärende angående miljöskadlig verksamhet i annat land. Stockholm den 19 februari 1974 Sverige (hymn) 2667 5820 2006-06-11T09:23:18Z EnDumEn 2 flyttade [[Sverige (hymn)]] till [[Sverige]]: vi har inga andra texter med det namnet #REDIRECT [[Sverige]] Diskussion:Sverige 2668 5836 2006-06-13T19:24:24Z Agneta 53 Om det var [[Verner von Heidenstam]] som skrev texten är den väl skyddad av upphovsrätt t.o.m. 2010? I så fall kan vi nog inte ha texten här. /[[Användare:EnDumEn|EnDumEn]] 11 juni 2006 kl.10.06 (UTC) :Du har bombsäkert rätt. Jag vet inte vem som har copyrighten till Heidenstams texter. Han är väl ingen höjdare bland de populära så varför inte låta texten stå till Bonniers, eller vilka som nu äger hans texter, hör av sig för då kan man ju alltid erbjuda sig att omedelbart radera texten ifråga. Jag tog med hans text rakt av bland flera andra så kallade [[Fosterländska sånger]] i en sönddagsskolesångbok. Vill Verners vänner tjäna penagr på honom, så kanske de har en del att vinna på var han blev publicerad, vilka texter han fick publicerade och vad han egentligen avsåg. Jag tror att hans rykte solkas av att inte komma ut. Men du är chefen här. Det betyder att du bestämmer.[[Användare:Agneta|Agneta]] 13 juni 2006 kl.19.24 (UTC) Förenta Nationernas stadga 2669 5825 2006-06-11T21:57:50Z NERIUM 63 {{Infobox|text= Se även Wikipedias artikel om [[:w:Förenta Nationernas stadga|Förenta Nationernas stadga]]}} == Förenta Nationernas stadga == '''VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA''' att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, '''OCH ATT I DESSA SYFTEN''' öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar, förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet, godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk; '''HAVA ÖVERENSKOMMIT ATT FÖRENA VARA ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT FÖRVERKLIGA DESSA SYFTEMÅL.''' I enlighet härmed hava våra regeringar genom sina i San Francisco församlade ombud, vilka företett fullmakter, som befunnits i god och behörig form, enats om föreliggande Förenta Nationernas stadga och upprätta härmed en internationell organisation, som skall bära namnet Förenta Nationerna. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL I. == ÄNDAMÅL OCH GRUNDSATSER. Artikel 1. Förenta Nationernas ändamål äro: 1. att upprätthålla internationell fred och säkerhet och att i detta syfte dels vidtaga verksamma kollektiva åtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden samt för att undertrycka angreppshandlingar eller andra fredsbrott, dels genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella tvister eller saklägen, som kunna leda till fredsbrott; 2. att mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden: 3. att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggade friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion; 4. att utgöra en medelpunkt för samordnande av nationernas verksamhet för dessa gemensamma syften. Artikel 2. Organisationen och dess medlemmar skola vid fullföljandet av de i artikel 1 angivna ändamålen handla i överensstämmelse med följande grundsatser: 1. Organisationen grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet. 2. Alla medlemmar skola för att samtliga skola komma i åtnjutande av de rättigheter och förmåner, som följa av medlemskapet, ärligt fullgöra de förpliktelser, som de åtagit sig enligt denna stadga. 3. Alla medlemmar skola lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sättas i fara. 4. Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende,eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål. 5. Alla medlemmar skola lämna Förenta Nationerna allt bistånd i varje åtgärd, som organisationen företar i överenstämmelse med denna stadga, samt avhålla sig från att lämna bistånd åt någon stat, mot vilken Förenta Nationerna vidtager förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder. 6. Organisationen skall sörja för, att stater, som ej äro medlemmar av Förenta Nationerna, handla i överensstämmelse med dessa grundsatser, i den mån detta kräves för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. 7. Ingen bestämmelse i denna stadga berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, son väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet, eller kräver, att medlemmarna hänskjuta sådana frågor till lösning enligt denna stadga. Denna grundsats skall dock ej utgöra hinder för vidtagande av tvångsåtgärder jämlikt kapitel VII. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL II. == MEDLEMSKAP. Artikel 3. Ursprungliga medlemmar av Förenta Nationerna äro de stater som, sedan de deltagit i de förenade nationernas konferens om internationell organisation i San Francisco eller tidigare undertecknat de förenade nationernas deklaration av den 1 januari 1942, underteckna föreliggande stadga och ratificera den i överensstämmelse med artikel 110. Artikel 4. 1. Medlemskap i Förenta Nationerna står öppet för alla andra fredsälskande stater; vilka åtaga sig de förpliktelser som denna stadga ålägger och enligt organisationens uppfattning kunna och vilja uppfylla dessa förpliktelser. 2. Upptagande av sådan stat till medlem av Förenta Nationerna sker genom beslut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. Artikel 5. Medlem av Förenta Nationerna, mot vilken förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder vidtagits av säkerhetsrådet, kan avstängas från utövande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier genom beslut av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet kan återinsätta vederbörande stat i utövandet av dessa rättigheter och privilegier. Artikel 6. Medlem av Förenta Nationerna, som framhärdar i att kränka denna stadgas grundsatser, kan uteslutas från organisationen av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL III. == ORGAN. Artikel 7. 1. Som Förenta Nationernas huvudorgan upprättas: en generalförsamling, ett säkerhetsråd, ett ekonomiskt och socialt råd, ett förvaltarskapsråd, en internationell domstol samt ett sekretariat. 2. De biträdande organ, som befinnas nödvändiga, må upprättas i överensstämmelse med denna stadga. Artikel 8. Förenta Nationerna skall icke göra någon inskränkning i mäns och kvinnors behörighet att i varje ställning och på lika villkor deltaga i arbetet inom Förenta Nationernas huvudorgan och biträdande organ. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL IV. == GENERALFÖRSAMLINGEN. Sammansättning. Artikel 9. 1. Generalförsamlingen består av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna. 2. Medlem må hava högst fem ombud i generalförsamlingen. Uppgifter och befogenheter. Artikel 10. Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga eller angelägenhet, som faller inom ramen för denna stadga eller hänför sig till befogenheter och uppgifter tillkommande något av de organ, som avses i denna, samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, framlägga förslag i dylika frågor eller angelägenheter för Förenta Nationernas medlemmar eller för säkerhetsrådet eller för bådadera. Artikel 11. 1. Generalförsamlingen äger överväga de allmänna grundsatserna för samarbete vid upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, däribland principerna för nedrustning och reglering av rustningarna, samt äger framlägga förslag rörande dessa grundsatser för medlemmarna eller för säkerhetsrådet eller för bådadera. 2. Generalförsamlingen äger dryfta varje fråga rörande upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, som hänskjutits till den av någon medlem av Förenta Nationerna eller av säkerhetsrådet eller ock enligt artikel 35, moment 2, av stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, samt äger, med förbehåll för vad i artikel 12 stadgas, framlägga förslag i dylika frågor till vederbörande stat eller stater eller till säkerhetsrådet eller till både rådet och vederbörande stat eller stater. Varje dylik fråga, som påkallar handling, skall av generalförsamlingen hänskjutas till säkerhetsrådet före eller efter frågans dryftande. 3. Generalförsamlingen äger fästa säkerhetsrådets uppmärksamhet på saklägen, som äro ägnade att sätta internationell fred och säkerhet i fara. 4. Vad i denna artikel stadgas om generalförsamlingens befogenheter innebär ej någon inskränkning i den allmänna räckvidden av artikel 10. Artikel 12. 1. Under det att säkerhetsrådet i fråga om viss tvist eller visst sakläge fullgör de uppgifter som tillkomma det enligt denna stadga skall generalförsamlingen ej framlägga något förslag angående ifrågavarande tvist eller sakläge, med mindre säkerhetsrådet därom hemställer. 2. Generalsekretaren skall med säkerhetsrådets samtycke underrätta generalförsamlingen vid varje möte om de ärenden rörande internationell fred och säkerhet, som äro föremål för säkerhetsrådets behandling, och likaledes underrätta generalförsamlingen eller, om denna ej är samlad, Förenta Nationernas medlemmar, så snart säkerhetsrådet slutar sin behandling av dessa ärenden. Artikel 13. 1. Generalförsamlingen skall taga initiativ till utredningar och framlägga förslag i syfte att a. befordra internationellt samarbete på det politiska området och främja den internationella rättens fortgående utveckling och dess kodifiering; b. befordra internationellt samarbete på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena samt inom uppfostran och hälsovård ävensom bidraga till att förverkliga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion. 2. Generalförsamlingens övriga åligganden, uppgifter och befogenheter med avseende på ovan i moment 1 b) omnämnda angelägenheter, framgå av kapitlen IX och X. Artikel 14. Med iakttagande av bestämmelserna i artikel 12 äger generalförsamlingen föreslå åtgärder för fredligt tillrättaläggande av varje sakläge, oavsett dess ursprung som församlingen anser vara ägnat att skada den allmänna välfärden eller de vänskapliga förbindelserna nationerna emellan, däri inbegripet saklägen uppkomna genom kränkning av de bestämmelser i denna stadga, som angiva Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. Artikel 15. 1. Generalförsamlingen skall taga del av årliga och särskilda rapporter från säkerhetsrådet. Dessa rapporter skola innefatta redogörelse för de åtgärder, som säkerhetsrådet beslutit eller vidtagit för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. 2. Generalförsamlingen skall taga del av rapporter från Förenta Nationernas övriga organ. Artikel 16. Generalförsamlingen - skall fullgöra sådana uppgifter i fråga om det internationella förvaltarskapssystemet, som tillkomma den jämlikt kapitlen XII och XIII, däri inbegripet godkännande av förvaltarskapsavtal avseende områden, vilka ej angivits såsom strategiska. Artikel 17. 1. Generalförsamlingen skall granska och fastställa organisationens budget. 2. Kostnaderna för organisationen skola bestridas av medlemmarna enligt av generalförsamlingen uppgjord fördelning. 3. Generalförsamlingen skall granska och godkänna alla uppgörelser beträffande finanser och budget med de i artikel 57 omförmälda fackorganen samt granska varje sådant organs förvaltningsbudget för att framlägga förslag därom för vederbörande organ. Omröstning. Artikel 18. 1. Varje medlem av generalförsamlingen har en röst. 2. Generalförsamlingens beslut i viktiga frågor fattas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande medlemmar. Till sådana frågor höra förslag, som angå upprätthållande av internationell fred och säkerhet, val av icke ständiga medlemmar i säkerhetsrådet, val av medlemmar i det ekonomiska och sociala rådet, val av medlemmar i förvaltarskapsrådet enligt artikel 86, moment 1 c), upptagande av nya medlemmar i Förenta Nationerna, suspenderande av medlemskapet åtföljande rättigheter och privilegier, uteslutning av medlemmar, frågor rörande förvaltarskapssystemets tillämpning samt budgetfrågor. 3. Beslut i andra frågor, däribland fast ställande av ytterligare slag av frågor, som skola avgöras med två tredjedelars majoritet, fattas med bifall av flertalet av när varande och röstande medlemmar. Artikel 19. Medlem av Förenta Nationerna, som häftar för finansiella bidrag till organisationen, äger ej rösträtt i generalförsamlingen, om de oguldna beloppen sammanlagt uppgå till eller överstiga medlemmens fastställda bidrag till organisationen för de två sistförflutna hela åren. Generalförsamlingen äger dock medgiva dylik medlem rösträtt, om den finner, att uraktlåtenheten att betala beror av omständigheter, över vilka vederbörande stat ej kunna råda. Förfarande. Artikel 20. Generalförsamlingen sammanträder till årliga ordinarie möten och, när omständigheterna så kräva, till extra möten. Extra möten sammankallas av generalsekreteraren på begäran av säkerhetsrådet eller flertalet medlemmar av Förenta Nationerna. Artikel 21 . Generalförsamlingen antager själv sin arbetsordning. Den väljer president för varje möte. Artikel 22. Generalförsamlingen äger tillsätta sådana biträdande organ, som den anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL V. == SÄKERHETSRÅDET. Sammansättning. Artikel 23. 1. Säkerhetsrådet består av femton medlemmar av Förenta Nationerna. Republiken Kina, Frankrike, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och Amerikas Förenta Stater skola vara ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. Generalförsamlingen utser tio andra medlemmar av Förenta Nationerna att vara icke ständiga medlemmar av säkerhetsrådet, varvid särskild hänsyn skall tagas dels i första hand till medlemmarnas insatser för upprätthållande av internationell fred och säkerhet samt för organisationens övriga ändamål, dels även till en skälig geografisk fördelning. 2. De icke ständiga medlemmarna av säkerhetsrådet väljas för en tid av två år. Vid det första valet av icke ständiga medlemmar efter det att medlemstalet i säkerhetsrådet ökats från elva till femton skola två av de fyra nya medlemmarna väljas för en tid av ett år. Av. gående medlem kan ej omedelbart omväljas. 3. Varje medlem av säkerhetsrådet skall där företrädas av ett ombud. Uppgifter och befogenheter. Artikel 24. 1. I syfte att trygga ett snabbt och effektivt inskridande från Förenta Nationernas sida överlåta medlemmarna på säkerhetsrådet huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet och samtycka till att säkerhetsrådet vid fullgörande av sina ur detta ansvar härrörande förpliktelser handlar å medlemmarnas vägnar. 2. Vid fullgörande av dessa förpliktelser skall säkerhetsrådet handla i överensstämmelse med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. De särskilda befogenheter, som tillerkännas säkerhetsrådet för fullgörande av dessa förpliktelser, finnas angivna i kapitlen VI, VII, VIII och XII. 3. Säkerhetsrådet skall till generalförsamlingen för granskning avgiva årliga samt, när så befinnes erforderligt, särskilda rapporter. Artikel 25. Förenta Nationernas medlemmar samtycka till att godtaga och verkställa säkerhets rådets beslut i överensstämmelse med denna stadga. Artikel 26. I syfte att främja upprättande och upprätthållande av internationell fred och säkerhet med minsta möjliga uppoffring av världens mänskliga och ekonomiska tillgångar för rustningsändamål, har säkerhetsrådet att, med biträde av det i artikel 47 omförmälda militära stabsutskottet, utarbeta planer för att system till reglering av rustningarna att underställas Förenta Nationernas medlemmar. Omröstning. Artikel 27. 1. Varje medlem av säkerhetsrådet har en röst. 2. För säkerhetsrådets beslut i procedurfrågor kräves bifall av nio medlemmar. 3. För beslut av säkerhetsrådet i alla andra frågor kräves bifall av nio medlemmar, bland dem de ständiga medlemmarna; dock att vid fattande av beslut enligt kapitel VI samt enligt artikel 52, moment 3, part i tvist skall avhålla sig från att rösta. Förfarande. Artikel 28. 1. Säkerhetsrådet skall så organiseras, att det kan fungera oavbrutet. Varje medlen, av säkerhetsrådet skall därför vara ständigt företrädd vid organisationens säte. 2. Säkerhetsrådet håller periodiska möten, vid vilka envar av dess medlemmar må, efter egen önskan, företrädas av regeringsmedlem eller av annat särskilt utsett ombud. 3. Säkerhetsrådet må hålla möten på annan ort än organisationens säte, om detta enligt rådets uppfattning är ägnat att underlätta dess verksamhet. Artikel 29. Säkerhetsrådet äger tillsätta sådana biträdande organ, som det anser nödvändiga för fullgörande av sina uppgifter. Artikel 30. Säkerhetsrådet antager självt sin arbetsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande. Artikel 31. Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säkerhetsrådet, äger utan rösträtt deltaga i överläggningen om varje säkerhetsrådet förelagd fråga, när helst detta anser, att vederbörande medlems intressen särskilt beröras. Artikel 32. Envar medlem av Förenta Nationerna, som ej tillhör säkerhetsrådet, liksom envar stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, skall, om vederbörande är part i tvist, som är föremål för säkerhetsrådets behandling, inbjudas att utan rösträtt deltaga i överläggningen om denna tvist. Säkerhetsrådet fastställer de villkor, som det anser rättvisa för deltagande av stat, vilken ej är medlem av Förenta Nationerna. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL VI. == FREDLIG LÖSNING AV TVISTER. Artikel 33. 1. I varje tvist, vars fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skola parterna i första hand söka uppnå en lösning genom förhandlingar, undersökningsförfarande, medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga medel efter eget val. 2. Säkerhetsrådet skall, när den finner nödvändigt, uppfordra parterna att lösa tvisten genom sådana medel. Artikel 34. Säkerhetsrådet äger utreda varje tvist, liksom varje sakläge som kan leda till internationella motsättningar eller giva upphov till en tvist, i syfte att fastställa, huruvida tvistens eller saklägets fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara. Artikel 35. 1. Envar medlem av Förenta Nationerna äger fästa säkerhetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, liksom på varje sakläge av den art som angives i artikel 34. 2. Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, äger fästa säkerhetsrådets eller generalförsamlingens uppmärksamhet på varje tvist, i vilken den är part, därest den med avseende på tvisten på förhand underkastar sig de i denna stadga fastställda förpliktelserna till fredlig lösning av tvister. 3. För generalförsamlingens handläggning av ärenden, varpå dess uppmärksamhet fästs enligt denna artikel, gälla bestämmelserna i artiklarna 11 och 12. Artikel 36. 1. Säkerhetsrådet äger i varje skede av en tvist av den art, som avses i artikel 33, eller av ett sakläge av motsvarande natur, föreslå lämpliga tillvägagångssätt eller metoder för sakens tillrättaläggande. 2. Säkerhetsrådet bör taga i betraktande varje tillvägagångssätt för tvistens lösande som redan antagits av parterna. 3. Vid framläggande av förslag enligt denna artikel bör säkerhetsrådet ävenledes beakta, att rättstvister i regel böra av parterna hänskjutas till den internationella domstolen i enlighet med bestämmelserna i domstolens stadga. Artikel 37. 1. Skulle parterna i en tvist av den art, som avses i artikel 33, ej förmå lösa den genom de medel, som angivas i sagda artikel, skola de hänskjuta den till säkerhetsrådet. 2. Om säkerhetsrådet finner, att tvistens fortbestånd faktiskt kan antagas sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skall det besluta, huruvida det skall vidtaga i artikel 36 angivna åtgärder eller föreslå sådana villkor för tvistens lösning som det finner lämpliga. Artikel 38. Utan intrång i bestämmelserna i artiklarna 33-37 må säkerhetsrådet, om i en tvist, vilken som helt, samtliga parter det begära, för parterna framlägga förslag i och för fredlig lösning av tvisten. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL VII. == INSKRIDANDE I HÄNDELSE AV HOT MOT FREDEN, FREDSBROTT OCH ANGREPPSHANDLINGAR. Artikel 39. Säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av hot mot freden, fredsbrott eller angreppshandling och framlägger förslag eller fattar beslut om vilka åtgärder som skola vidtagas i överensstämmelse med artiklarna 41 och 42 i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Artikel 40. För att förebygga, att läget förvärras, äger säkerhetsrådet, innan det framlägger förslag eller beslutar om åtgärder enligt artikel 39, uppfordra vederbörande parter att foga sig efter sådana provisoriska åtgärder, som rådet anser nödvändiga eller önskvärda. Dylika provisoriska åtgärder skola ej inverka på vederbörande parters rättigheter, anspråk eller ställning. Säkerhetsrådet skall taga vederbörlig hänsyn till underlåtenhet att foga sig efter dylika provisoriska åtgärder. Artikel 41. Säkerhetsrådet äger besluta, vilka åtgärder, icke innebärande bruk av vapenmakt, som skola användas för att giva verkan åt dess beslut, och äger uppfordra Förenta Nationernas medlemmar att vidtaga sådana åtgärder. Åtgärderna kunna innefatta fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska förbindelser, järnvägs-, sjö-, luft-, post-, telegraf- och radioförbindelser samt annan samfärdsel ävensom avbrytande av de diplomatiska förbindelserna. Artikel 42. Finner säkerhetsrådet, att åtgärder enligt artikel 41 skulle bliva otillräckliga eller redan visat sig otillräckliga, äger rådet företaga sådant inskridande medelst luft-, sjö-, eller landstridskrafter, som må befinnas nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Dessa åtgärder kunna innefatta demonstrationer, blockad samt andra operationer av luft-, sjö- och landstridskrafter tillhörande medlemmar av Förenta Nationerna. Artikel 43. 1. För att bidraga till upprätthållande av internationell fred och säkerhet utfästa sig Förenta Nationernas samtliga medlemmar att, på säkerhetsrådets anmodan och enligt särskilt avtal eller särskilda avtal, ställa till rådets förfogande de väpnade styrkor, det bistånd och de förmåner, däribland rätt till passage, som äro nödvändiga för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. 2. Detta eller dessa avtal skola fastställa styrkornas numerär och beskaffenhet, beredskapsgrad och allmänna förläggning samt arten av de förmåner och det bistånd, som skola lämnas. 3. Avtalet eller avtalen skola på säkerhetsrådets initiativ träffas så snart som möjligt. De skola slutas mellan säkerhetsrådet och medlemmar eller mellan säkerhetsrådet och grupper av medlemmar och skola ratificeras av signatärstaterna i den ordning, som deras statsförfattningar föreskriva. Artikel 44. När säkerhetsrådet beslutit bruka vapenmakt, skall rådet, innan det anmodar medlem, som ej är företrädd däri, att ställa väpnade styrkor till förfogande för fullgörande av dess förpliktelser enligt artikel 43, inbjuda sådan medlem att, om den så önskar, deltaga i säkerhetsrådets beslut rörande användandet av förband ur medlemmens väpnade styrkor. Artikel 45. I syfte att sätta Förenta Nationerna i stånd att vidtaga brådskande militära åtgärder skola medlemmarna hålla förband ur sina luftstridskrafter omedelbart tillgängliga för samordnad internationell tvångsaktion. Dessa förbands styrka och beredskapsgrad ävensom planer för deras samverkan skola, inom de gränser, vilka uppdragits i det eller de särskilda avtal som avses i artikel 43, fastställas av säkerhetsrådet med biträde av det militära stabsutskottet. Artikel 46. Planer för användande av vapenmakt skola uppgöras av säkerhetsrådet med biträde av det militära stabsutskottet. Artikel 47. 1. Ett militärt stabsutskott skall upprättas med uppgift att lämna säkerhetsrådet råd och bistånd i alla frågor rörande rådets militära behov för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, rörande bruk av och befäl över styrkor, som ställts till dess förfogande, rörande reglering av rustningarna och rörande eventuell nedrustning. 2. Det militära stabsutskottet består av de ständiga medlemmarnas i säkerhetsrådet stabschefer eller ombud för dessa. Varje medlem av Förenta Nationerna, som ej är ständigt företrädd i utskottet, skall inbjudas av utskottet att ansluta sig till detsamma, när ett verksamt fullgörande av utskottets åligganden kräver att ifrågavarande medlem deltager i dess arbete. 3. Det militära stabsutskottet är under säkerhetsrådet ansvarigt för den strategiska ledningen av alla väpnade styrkor, som ställts till rådets förfogande. Frågor rörande befälet över dylika styrkor skola senare avgöras. 4. Det militära stabsutskottet äger med säkerhetsrådets bemyndigande och efter samråd med ifrågakommande regionala organ tillsätta regionala underutskott. Artikel 48. 1. Åtgärd, som erfordras för att verkställa säkerhetsrådets beslut för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, skall vidtagas av samtliga medlemmar av Förenta Nationerna eller av vissa bland dem, allt efter säkerhetsrådets bestämmande. 2. Sådana beslut skola verkställas av Förenta Nationernas medlemmar direkt och genom deras verksamhet inom ifrågakommande internationella organ, till vilka de äro anslutna. Artikel 49. Förenta Nationernas medlemmar skola inbördes lämna varandra bistånd vid verkställande av de åtgärder vilka säkerhetsråder beslutat. Artikel 50. Därest förebyggande åtgärder eller tvångsåtgärder mot någon stat vidtagas av säkerhetsrådet, skall varje annan stat, vare sig medlem av Förenta Nationerna eller icke, som finner sig ställd inför särskilda ekonomiska problem, uppkomna som följd av verkställandet av dessa åtgärder, äga rätt att rådföra sig med säkerhetsrådet beträffande lösningen av dessa problem. Artikel 51. Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Åtgärder vidtagna av medlemmar under utövande av denna rätt till självförsvar skola omedelbart inberättas till säkerhetsrådet och skola ej i något avseende inverka på säkerhetsrådets rätt och skyldighet enligt denna stadga att vid varje tillfälle handla på sätt, som rådet anser nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL VIII. == REGIONALA AVTAL. Artikel 52. 1. Ingen bestämmelse i denna stadga utesluter regionala avtal eller organ för behandling av sådana angelägenheter rörande upprätthållandet av internationell fred och säkerhet, som lämpa sig för regionala åtgärder under förutsättning att dessa avtal eller organ och deras verksamhet äro förenliga med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. 2. De medlemmar av Förenta Nationerna, vilka träffa sådana avtal eller upprätta sådana organ, skola göra sitt yttersta för att åstadkomma fredlig lösning av lokala tvister genom dylika regionala avtal eller organ, innan de hänskjuta dem till säkerhetsrådet. 3. Säkerhetsrådet skall främja utvecklingen av fredlig lösning av lokala tvister genom sådana regionala avtal eller organ, vare sig på vederbörande staters initiativ eller efter hänvisning från säkerhetsrådet. 4. Genom denna artikel inskränkes icke i något avseende tillämpningen av artiklarna 34 och 35. Artikel 53. 1. Säkerhetsrådet skall, när så är lämpligt, använda sådana regionala avtal eller organ för tvångsåtgärder under dess myndighet. Utan säkerhetsrådets bemyndigande må dock tvångsåtgärder ej företagas enligt regionala avtal eller av regionala organ, med undantag av åtgärder mot fiendestat i den i moment 2 av denna artikel angivna medling vilka avses enligt artikel 107 eller i regionala avtal riktade mot en förnyad angreppspolitik från sådan stats sida, intill dess organisationen på begäran av vederbörande regeringar må bliva ålagd uppgiften att förebygga ytterligare angrepp från sådan stat. 2. Den i moment 1 av denna artikel brukade benämningen fiendestat avser varje stat, som under det andra världskriget varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter. Artikel 54. Säkerhetsrådet skall städse hållas fullständigt underrättat om den verksamhet för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, som bedrives eller planeras jämlikt regionala avtal eller av regionala organ. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL IX. == INTERNATIONELLT EKONOMISKT OCH SOCIALT SAMARBETE. Artikel 55. I syfte att skapa de stadgade förhållanden och det välstånd, som äro nödvändiga för fredliga och vänskapliga, på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt grundade förbin-delser mellan nationerna, skall Förenta Nationerna främja: a. högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende; b. lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem; internationellt samarbete i kultur- och uppfostringsfrågor; samt c. allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion. Artikel 56. Alla medlemmar förbinda sig att såväl samfällt som var för sig vidtaga åtgärder i samarbete med organisationen för att uppnå i artikel 55 angivna ändamål. Artikel 57. 1. De olika fackorgan, som upprättats genom mellanstatliga överenskommelser och hava vittgående, i deras statuter fastställda internationella åligganden på ekonomiska sociala, kulturella, uppfostrings-, hälsovårds-och närbesläktade områden, skola anknytas till Förenta Nationerna i överensstämmelse med föreskrifterna i artikel 63. 2. Organ, som på detta sätt anknutits till Förenta Nationerna, benämnas i det följande "fackorgan". Artikel 58. Organisationen skall framlägga förslag angående samordnande av fackorganens arbetsprogram och verksamhet. Artikel 59. Organisationen skall, där så är lämpligt taga initiativ till förhandlingar mellan ifrågakommande stater i syfte att upprätta sådana nya fackorgan, som må erfordras för uppnående av de ändamål, vilka angivas i artikel 55. Artikel 60. Ansvaret för fullgörande av organisationens i detta kapitel angivna uppgifter åvilar generalförsamlingen och under dess myndighet det ekonomiska och sociala rådet, som för detta ändamål skall hava i kapitel X närmare angivna befogenheter. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL X. == EKONOMISKA OCH SOCIALA RÅDET. Artikel 61 . 1. Det ekonomiska och sociala rådet består av femtiofyra medlemmar av Förenta Nationerna, som väljas av generalförsamlingen. 2. Med förbehåll för vad i moment 3 stadgas skola aderton medlemmar av det ekonomiska och sociala rådet årligen väljas för en tid av tre år. Avgående medlem kan omedelbart återväljas. 3. Vid det första valet efter det att medlemsantalet i det ekonomiska och sociala rådet ökats från tjugosju till femtiofyra skola, utöver de medlemmar som väljas i stället för de nio medlemmar vilkas mandattid utlöper vid utgången av det året, ytterligare tjugosju medlemmar väljas. Av dessa tjugosju nya medlemmar skall mandattiden för nio av de sålunda valda medlemmarna utlöpa efter ett år och för nio andra medlemmar efter två år, i den ordning varom generalförsamlingen beslutar. 4. Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet skall där företrädas av ett ombud. Uppgifter och befogenheter. Artikel 62. 1. Det ekonomiska och sociala rådet äger utarbeta eller taga initiativ till undersökningar och rapporter avseende internationella ekonomiska, sociala, kulturella, uppfostrings- hälsovårds- och närbesläktade angelägenheter samt äger framställa förslag i alla sådana angelägenheter till generalförsamlingen, Förenta Nationernas medlemmar och vederbörande fackorgan. 2. Rådet äger framställa förslag i syfte att främja aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla. 3. Rådet äger utarbeta och underställa generalförsamlingen förslag till internationella avtal rörande angelägenheter, som falla inom dess behörighet. 4. Rådet äger enligt av Förenta Nationerna fastställda föreskrifter sammankalla internationella konferenser i angelägenheter, som falla inom dess behörighet. Artikel 63. 1. Det ekonomiska och sociala rådet äger med ettvar av de organ, som omförmälas i artikel 57, sluta avtal, vari de villkor fastställas, på vilka ifrågavarande organ skall anknytas till Förenta Nationerna. Sådana avtal skola underställas generalförsamlingen för godkännande. 2. Rådet må samordna fackorganens verksamhet genom att samråda med och framlägga förslag för dylika organ samt genom förslag till generalförsamlingen och till Förenta Nationernas medlemmar. Artikel 64. 1. Det ekonomiska och sociala rådet äger vidtaga lämpliga åtgärder för att erhålla regelbundna rapporter från fackorganen. Rådet äger träffa uppgörelse med Förenta Nationernas medlemmar och med fackorganen för att erhålla rapporter rörande de åtgärder som vidtagits för genomförande av rådets egna förslag samt av generalförsamlingens förslag i angelägenheter, som falla inom rådets behörighet. 2. Rådet må delgiva generalförsamlingen sina erinringar med anledning av dessa rapporter. Artikel 65. Det ekonomiska och sociala rådet äger ställa upplysningar till säkerhetsrådets förfogande och skall biträda säkerhetsrådet på dess begäran. Artikel 66. 1. Det ekonomiska och sociala rådet skall i samband med genomförandet av generalförsamlingens förslag fullgöra sådana uppgifter, som falla inom rådets behörighet. 2. Rådet må med generalförsamlingens godkännande utföra tjänster på begäran av Förenta Nationernas medlemmar och av fackorgan. 3. Rådet skall i övrigt fullgöra de uppgifter, som äro angivna annorstädes i denna stadga eller som må tilldelas det av generalförsamlingen. Omröstning. Artikel 67. 1. Varje medlem av det ekonomiska och sociala rådet har en röst. 2. Dec ekonomiska och sociala rådets beslut fattas av flertalet av närvarande och röstande medlemmar. Förfarande. Artikel 68. Det ekonomiska och sociala rådet skall tillsätta utskott för ekonomiska och sociala frågor samt för främjande av mänskliga rättigheter ävensom de övriga utskott, som må erfordras för fullgörande av dess uppgifter. Artikel 69. Det ekonomiska och sociala rådet skall inbjuda medlem av Förenta Nationerna att utan rösträtt deltaga i rådets överläggningar i varje angelägenhet av särskilt intresse för ifrågavarande medlem. Artikel 70. Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa anstalter för att bereda representanter för fackorganen tillfälle att utan rösträtt deltaga i rådets och i de av detta upprättade utskottens överläggningar samt för att bereda rådets representanter tillfälle att deltaga i fackorganens överläggningar. Artikel 71. Det ekonomiska och sociala rådet äger träffa lämpliga anstalter för samråd med icke statliga organisationer, som handhava angelägenheter, vilka falla inom rådets behörighet. Sådana uppgörelser må träffas med internationella organisationer samt, där så är lämpligt, med nationella organisationer efter samråd med vederbörande medlem av Förenta Nationerna. Artikel 72. 1. Det ekonomiska och sociala rådet antager självt sin arbetsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande. 2. Det ekonomiska och sociala rådet sammanträder, när så erfordras i enlighet med föreskrifterna i arbetsordningen, vilken skall innehålla bestämmelser om sammankallande av rådet på begäran av flertalet av dess medlemmar. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XI. == FÖRKLARING ANGÅENDE ICKE SJÄLVSTYRANDE TERRITORIER. Artikel 73. Medlemmar av Förenta Nationerna, som bära eller ikläda sig ansvar för förvaltningen av territorier, vilkas befolkning ännu ej uppnått full självstyrelse, erkänna grundsatsen, att innevånarnas intressen komma i främsta rummet, och åtaga sig såsom ett heligt värv förpliktelsen att, inom ramen av det system för internationell fred och säkerhet som upprättats genom denna stadga, till det yttersta främja deras välfärd samt att i detta syfte: a. trygga de ifrågavarande folkens framåtskridande i politiskt, ekonomiskt och socialt avseende samt på uppfostrans område, allt med skyldig hänsyn till deras egen kultur, liksom ock åt dem trygga rättvis behandling och skydd mot övergrepp; b. främja självstyrelse, vederbörligen beakta folkens politiska strävanden samt bistå dem i den fortskridande utvecklingen av deras fria politiska institutioner, i överensstämmelse med varje territoriums och dess befolknings särskilda förhållanden och skiftande utvecklingsstadier; c. befästa internationell fred och säkerhet; d. befordra uppbyggande och utvecklande åtgärder, uppmuntra forskning samt samarbeta inbördes och, där så är lämpligt, med internationella fackorganisationer för att förverkliga de sociala, ekonomiska och vetenskapliga ändamål, som angivits i denna artikel; e. med de inskränkningar, som må betingas av säkerhetsskäl eller av konstitutionella hänsyn, regelbundet för kännedom tillställa generalsekreteraren statistiska och andra upplysningar av teknisk natur rörande ekonomiska och sociala förhållanden och uppfostran inom de territorier, för vilka de äro ansvariga, med undantag för territorier på vilka kapitlen XII och XIII äro tillämpliga. Artikel 74. Förenta Nationernas medlemmar äro tillika ense om att deras politik beträffande de territorier på vilka detta kapitel äger tillämpning måste, ej mindre än beträffande moderlandet, grundas på den allmänna principen om god grannsämja i sociala, ekonomiska och kommersiella angelägenheter, dock med skyldig hänsyn tagen till den övriga världens intressen och välfärd. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XII. == INTERNATI0NELLT FÖRVALTARSKAPSSYSTEM. Artikel 75. Förenta Nationerna skall under sin myndighet upprätta ett internationellt förvaltarskapssystem för förvaltning och övervakning av territorier, som må komma att underställas detta genom senare särskilda avtal. Dessa territorier benämnas i det följande "förvaltarskapsområden". Artikel 76. Förvaltarskapssystemets grundläggande syften äro, i överensstämmelse med Förenta Nationernas i artikel 1 av denna stadga angivna ändamål, följande: a. att främja internationell fred och säkerhet; b. att befordra förvaltarskapsområdenas innevånares framåtskridande i politiskt, ekonomiskt och socialt avseende samt på uppfostrans område ävensom deras fortskridande utveckling emot självstyrelse eller oberoende, under hänsynstagande till varje områdes och dess befolknings särskilda förhållanden och befolkningens fritt uttryckta önskemål samt enligt bestämmelserna i varje särskilt förvaltarskapsavtal; c. att stärka aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion samt främja insikten om alla folks inbördes beroende; d. att tillförsäkra alla Förenta Nationernas medlemmar och dessas medborgare lika behandling i sociala, ekonomiska och kommersiella angelägenheter, ävensom åt sagda medborgare trygga lika behandling vid rättsskipningen, dock utan förfång för förverkligandet av förvaltarskapssystemets ovan angivna syften samt med förbehåll för vad i artikel 80 stadgas. Artikel 77. 1. Förvaltarskapssystemet skall tillämpas på sådana territorier inom följande kategorier som genom förvaltarskapsavtal underställas systemet : a. territorier, som för närvarande stå under mandatförvaltning; b. territorier, som till följd av det andra världskriget kunna bliva avskilda från fiendestater; c. territorier, som frivilligt ställas under förvaltarskapssystemet av de stater vilka äro ansvariga för deras förvaltning. 2. Genom senare överenskommelse skall fastställas vilka områden inom nämnda kategorier som skola underställas förvaltarskapssystemet ävensom villkoren härför. Artikel 78. Förvaltarskapssystemet skall ej tillämpas på territorier, som blivit medlemmar av Förenta Nationerna, vilkas inbördes förhållanden skola vara grundade på aktning för principen om medlemmarnas suveräna likställdhet. Artikel 79. Bestämmelserna rörande förvaltarskap för varje territorium, som skall underställas förvaltarskapssystemet, liksom ock varje jämkning eller ändring, skola fastställas genom överenskommelse mellan de direkt berörda staterna, däribland mandatärmakten i fråga om territorium som under mandat förvaltas av medlem av Förenta Nationerna, samt skola godkännas på sätt föreskrives i artiklarna 83 och 85. Artikel 80. 1. Med förbehåll för vad som må överenskommas i de enligt artiklarna 77, 79 och 81 ingångna särskilda förvaltarskapsavtal, genom vilka respektive territorier ställas under förvaltarskapssystemet, och intill dess sådana avtal slutits, skall icke någon bestämmelse i detta kapitel anses på något sätt, direkt eller indirekt, ändra någon stats eller något folks rättigheter, vilka de vara må, eller innehållet av något bestående internationellt avtal i vilket medlem av Förenta Nationerna må vara part. 2. Moment 1 av denna artikel må ej tolkas, som gåve det grund för dröjsmål eller uppskov med förhandlingar om och avslutande av överenskommelser enligt vilka, på sätt i artikel 77 sägs, mandatområden och andra territorier ställas under förvaltarskapssystemet. Artikel 81. Varje förvaltarskapsavtal skall innehålla föreskrifter för förvaltningen av området i fråga same angiva vilken myndighet som skall förvalta området. Dylik myndighet, nedan benämnd "förvaltande myndighet" må vara en eller flera stater eller organisationen själv. Artikel 82. I varje förvaltarskapsavtal må fastställas ett eller flera strategiska områden, vilka kunna innefatta del av eller hela det förvaltarskapsområde, som avtalet avser, dock utan intrång i avtal, som ingåtts enligt artikel 43. Artikel 83. 1. Förenta Nationernas samtliga uppgifter med avseende på strategiska områden, däri inbegripet godkännande av förvaltarskapsavtalens bestämmelser och av jämkning eller ändring däri, skola fullgöras av säkerhetsrådet. 2. De grundläggande syften, som angivas i artikel 76, skola gälla för befolkningen inom varje strategiskt område. 3. Säkerhetsrådet skall, med iakttagande av förvaltarskapsavtalens föreskrifter och utan åsidosättande av säkerhetshänsyn, anlita förvaltarskapsrådets bistånd för fullgörande av sådana Förenta Nationerna tillkommande uppgifter under förvaltarskapssystemet som hänföra sig till politiska, ekonomiska och sociala angelägenheter och uppfostringsfrågor inom de strategiska områdena. Artikel 84. Det åligger den förvaltande myndigheten att tillse, att förvaltarskapsområdet för sin del bidrager till upprätthållande av internationell fred och säkerhet. I detta syfte äger sagda myndighet begagna sig av frivilligstyrkor, förmåner och bistånd från förvaltarskapsområdet, såväl för fullgörande av de förpliktelser gentemot säkerhetsrådet, vilka myndigheten i detta hänseende iklätt sig, som för det lokala försvaret och för vidmakthållande av lag och ordning inom förvaltarskapsområdet. Artikel 85. 1. Förenta Nationernas uppgifter i avseende på förvaltarskapsavtal för alla områden, vilka ej betecknats som strategiska, däri inbegripet godkännande av förvaltarskapsavtalens bestämmelser och av jämkning eller ändring däri, skola fullgöras av generalförsamlingen. 2. Förvaltarskapsrådet, som utövar sin verksamhet under generalförsamlingens myndighet, skall biträda generalförsamlingen vid fullgörandet av dessa uppgifter. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XIII. == FÖRVALTARSKAPSRÅDET. Sammansättning. Artikel 86. 1. Förvaltarskapsrådet består av följande medlemmar av Förenta Nationerna: a. de medlemmar, som omhänderhava förvaltarskapsområden; b. sådana i artikel 23 namngivna medlemmar, som icke omhänderhava förvaltarskapsområden; samt c. ett så stort antal andra, av generalförsamlingen för tre är valda medlemmar, att sammanlagda antalet platser i förvaltarskapsrådet lika fördelas mellan sådana medlemmar av Förenta Nationerna som omhänderhava förvaltarskapsområden, och sådana som icke göra det. 2. Varje medlem av förvaltarskapsrådet skall utse en särskilt kvalificerad person att företräda den i rådet. Uppgifter och befogenheter. Artikel 87. Generalförsamlingen och under dess myndighet förvaltarskapsrådet äga vid fullgörandet av sina uppgifter: a. granska rapporter från den förvaltande myndigheten; b. mottaga petitioner och granska dessa i samråd med den förvaltande myndigheten c. ombesörja regelbundna besök i vederbörande förvaltarskapsområde vid tidpunkter, som fastställas i samförstånd med den förvaltande myndigheten; samt d. vidtaga dylika och andra åtgärder i enlighet med föreskrifterna i vederbörande förvaltarskapsavtal. Artikel 88. Förvaltarskapsrådet skall utarbeta ett frågeformulär avseende innevånarnas i varje förvaltarskapsområde framåtskridande i politiskt, ekonomiskt och socialt hänseende och på uppfostrans område. Den förvaltande myndigheten för varje under generalförsamlingen stående förvaltarskapsområde skall avgiva en årlig rapport till församlingen på grundval av detta frågeformulär. Omröstning. Artikel 89. 1. Varje medlem av förvaltarskapsrådet har en röst. 2. Förvaltarskapsrådets beslut fattas av flertalet av närvarande och röstande medlemmar. Förfarande. Artikel 90. 1. Förvaltarskapsrådet antager självt sin arbetsordning, innefattande även bestämmelser om sättet för utseende av ordförande. 2. Förvaltarskapsrådet sammanträder när så erfordras i enlighet med föreskrifterna i arbetsordningen, vilken skall innehålla bestämmelser om sammankallande av rådet på begäran av flertalet av rådets medlemmar. Artikel 91. Förvaltarskapsrådet skall, när så är lämpligt, anlita det ekonomiska och sociala rådets samt fackorganens bistånd i frågor, som tillhöra deras verksamhetsområden. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XIV. == INTERNATIONELLA DOMSTOLEN. Artikel 92. Den internationella domstolen är Förenta Nationernas främsta rättsskipande organ. Den skall utöva sin verksamhet i enlighet med bifogade domstolsstadga, som bygger på den fasta mellanfolkliga domstolens stadga och utgör en integrerande del av Förenta Nationernas stadga. Artikel 93. 1. Alla medlemmar av Förenta Nationerna äro ipso facto anslutna till den internationella domstolens stadga. 2. Stat, som ej är medlem av Förenta Nationerna, må ansluta sig till den internationella domstolens stadga på villkor, som fastställas i varje särskilt fall av generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet. Artikel 94. 1. Varje medlem av Förenta Nationerna förpliktar sig att ställa sig den internationella domstolens beslut till efterrättelse i alla mål i vilka vederbörande medlem är part. 2. Därest någon part i ett mål underlåter att fullgöra de förpliktelser, som åligga parten jämlikt ett av domstolen fällt utslag, må andra parten hänvända sig till säkerhetsrådet, som äger, om det finner nödvändigt, framlägga förslag eller fatta beslut om vidtagande av åtgärder för utslagets verkställande. Artikel 95. Ingen bestämmelse i denna stadga skall utgöra hinder för Förenta Nationernas medlemmar att på grundval av redan gällande eller framdeles träffade avtal till annan domstol hänskjuta sina tvister. Artikel 96. 1. Generalförsamlingen eller säkerhetsrådet äger av den internationella domstolen begära rådgivande yttrande i varje rättsfråga. 2. Förenta Nationernas övriga organ och fackorganen äga, när helst de av generalförsamlingen därtill bemyndigats, jämväl rätt att begära rådgivande yttranden av domstolen i rättsfrågor, som kunna uppkomma inom ramen för deras verksamhet. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XV. == SEKRETARIATET. Artikel 97. Sekretariatet består av en generalsekreterare jämte den personal, som organisationen behöver. Generalsekreteraren tillsättes av generalförsamlingen på förslag av säkerhetsrådet. Generalsekreteraren är organisationens högste tjänsteman. Artikel 98. Generalsekreteraren skall tjänstgöra i denna egenskap vid generalförsamlingens, säkerhetsrådets, det ekonomiska och sociala rådets samt förvaltarskapsrådets samtliga möten och skall fullgöra de andra uppgifter, som tilldelas honom av dessa organ. Generalsekreteraren skall avgiva en årlig rapport till generalförsamlingen angående organisationens verksamhet. Artikel 99. Generalsekreteraren äger fästa säkerhetsrådets uppmärksamhet på varje omständighet, som enligt hans åsikt kan hota upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. Artikel 100. 1. Generalsekreteraren och sekretariatet personal skola vid fullgörandet av sina åligganden icke begära eller mottaga instruktioner från någon regering eller från någon myndighet utanför organisationen. De skola avhålla sig från varje handling, som kan inverka menligt på deras ställning som internationella tjänstemän, ansvariga endast inför organisationen. 2. Varje medlem av Förenta Nationerna förbinder sig att respektera den uteslutande internationella karaktären hos generalsekreterarens och personalens uppgifter och att ej söka påverka dem vid fullgörandet av deras värv. Artikel 101. 1. Sekretariatets personal tillsättes av generalsekreteraren enligt föreskrifter, som fastställas av generalförsamlingen. 2. Lämplig personal skall stadigvarande knytas till det ekonomiska och sociala rådet förvaltarskapsrådet och, i den mån så erfordras, till andra Förenta Nationernas organ. Denna personal skall ingå i sekretariatet. 3. Vid personalens anställning och fastställandet av tjänstevillkoren skall hänsyn i främsta rummet tagas till nödvändigheten av att tillförsäkra organisationen personal, som fyller de högsta krav på duglighet, kunnighet och rättrådighet. Vederbörlig hänsyn skall tagas till betydelsen av att rekrytera personalen på en så vidsträckt geografisk grundval som möjligt.- -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XVI. == SÄRSKILDA BESTÄMMELSER. Artikel 102. 1. Varje fördrag eller internationell överenskommelse, som ingås av medlem av Förenta Nationerna efter denna stadgas ikraftträdande, skall så snart som möjligt registreras hos sekretariatet och av detta offentliggöras. 2. Part i dylikt fördrag eller dylik internationell överenskommelse, som ej registrerats i enlighet med bestämmelserna i moment 1 av denna artikel, äger ej åberopa detta fördrag eller denna överenskommelse inför något av Förenta Nationernas organ. Artikel 103. I händelse av konflikt mellan medlemmarnas förpliktelser enligt denna stadga och deras förpliktelser enligt någon annan internationell överenskommelse skola förpliktelserna enligt stadgan gälla. Artikel 104. Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta sådan rättskapacitet som må vara erforderlig för fullgörande av dess uppgifter och fullföljande av dess ändamål. Artikel 105. 1. Organisationen skall inom varje medlems territorium åtnjuta de privilegier och immuniteter rom äro nödvändiga för fullföljande av dess ändamål. 2. Medlemmarnas ombud och organisationens tjänstemän skola likaledes åtnjuta de privilegier och immuniteter som äro nödvändiga för att de i fullt oberoende må kunna fullgöra sina i samband med organisationen stående uppgifter. 3. Generalförsamlingen äger framlägga förslag i och för fastställande av närmare bestämmelser rörande tillämpningen av momenten 1 och 2 i denna artikel eller underställa medlemmarna av Förenta Nationerna förslag till avtal därom. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XVII. == ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER RÖRANDE SÄKERHETEN. Artikel 106. I avvaktan på ikraftträdandet av sådana i artikel 43 avsedda särskilda avtal, som enligt säkerhetsrådets uppfattning sätta rådet i stånd att börja utöva sina uppgifter enligt artikel 42, skola undertecknarna av fyrmaktsdeklarationen i Moskva av den 30 oktober 1943 samt Frankrike i enlighet med bestämmelserna i deklarationens punkt 5 rådgöra med varandra och, när omständigheterna så påkalla, med andra medlemmar av Förenta Nationerna i och för sådant samfällt inskridande på organisationens vägnar, som må krävas för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Artikel 107. Ingen bestämmelse i denna stadga medför ogiltighet av eller utesluter ingripande avseende stat, vilken under det andra världskriget varit fiende till någon av denna stadgas signatärmakter, och vidtaget eller godkänt som följd av detta krig av de regeringar som bära ansvaret för dylika åtgärder. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XVIII. == ÄNDRINGAR. Artikel 108. Ändringar i denna stadga träda i kraft för alla medlemmar av Förenta Nationerna, när de antagits med två tredjedelars majoritet av generalförsamlingens medlemmar och i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredjedelar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. Artikel 109. 1. En allmän konferens av Förenta Nationernas medlemmar med ändamål att taga denna stadga under omprövning må hållas å tid och plats, som fastställas genom beslut med två tredjedelars majoritet av generalförsamlingens medlemmar och beslut av nio medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka. Varje medlem av Förenta Nationerna skall på konferensen hava en röst. 2. Varje förändring av denna stadga, som föreslagits av konferensen med två tredjedelars majoritet, skall träda i kraft, när den i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva, ratificerats av två tredjedelar av Förenta Nationernas medlemmar, bland dem alla ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. 3. Därest en sådan konferens ej hållits före generalförsamlingens tionde årliga möte efter denna stadgas ikraftträdande, skall förslag att sammankalla en sådan konferens upptagas på dagordningen För detta möte konferensen skall hållas, om beslut därom fattas med bifall av flertalet av generalförsamlingens medlemmar samt av sju medlemmar av säkerhetsrådet, oavsett vilka. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL XIX. == RATIFIKATION OCH UNDERTECKNANDE. Artikel 110. 1. Denna stadga skall ratificeras av signatärmakterna i den ordning, som de olika staternas författningar föreskriva. 2. Ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos Amerikas Förenta Staters regering, vilken om varje deposition skall notificera samtliga signatärmakter ävensom organisationens generalsekreterare, sedan denne utsetts. 3. Stadgan skall träda i kraft, när Republiken Kina, Frankrike, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland samt Amerikas Förenta Stater ävensom flertalet av övriga signatärmakter deponerat sina ratifikationsinstrument. Ett protokoll över de deponerade ratifikationsinstrumenten skall därefter upprättas av Amerikas Förenta Staters regering, som skall tillställa alla signatärmakter avskrifter av detsamma. 4. Signatärmakt, som ratificerar denna stadga efter dess ikraftträdande, blir ursprunglig medlem av Förenta Nationerna den dag, å vilken dess ratifikationsinstrument deponeras. Artikel 111. Denna stadga, vars kinesiska, franska, ryska, engelska och spanska texter äga likavitsord, skall förbliva deponerad i Amerikas Förenta Staters regerings arkiv. Behörigen bestyrkta avskrifter av stadgan skola av denna regering tillställas övriga signatärmakters regeringar. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV hava ombuden för de förenade nationernas regeringar undertecknat denna stadga. SOM SKEDDE i San Francisco den 26 juni 1945. -------------------------------------------------------------------------------- == Stadgan för den internationella domstolen == Artikel 1. DEN INTERNATIONELLA DOMSTOLEN, vilken genom Förenta Nationernas stadga upprättats såsom Förenta Nationernas främsta rättsskipande organ, skall bildas och utöva sin verksamhet enligt bestämmelserna i denna stadga. == KAPITEL I. == DOMSTOLENS ORGANISATION. Artikel 2. Domstolen består av oberoende domare, valda utan hänsyn till nationalitet bland personer, som åtnjuta det högsta moraliska anseende och uppfylla de villkor, vilka i deras respektive hemland fordras för utövande av de högsta domarämbetena, eller som äro rättslärda med erkänd sakkunskap på den internationella rättens område. Artikel 3. 1. Domstolen består av femton ledamöter av vilka icke flera än en må vara medborgare i en och samma stat. 2. En person, som när det gäller medlemskap i domstolen skulle kunna betraktas som medborgare i mer än en stat, skall anses vara medborgare i den stat, där han vanligen utövar sina borgerliga och politiska rättigheter. Artikel 4. 1. Domstolens ledamöter väljas av generalförsamlingen och säkerhetsrådet bland personer, som föreslagits av den permanenta skiljedomstolens nationella grupper i enlighet med följande bestämmelser. 2. I fråga om medlemmar av Förenta Nationerna, vilka icke äro företrädda i den permanenta skiljedomstolen, skola kandidater föreslås av nationella grupper, vilka för ändamålet utses av vederbörande regeringar i samma ordning, som enligt artikel 44 av 1907 års Haag-konvention om avgörande på fredlig väg av internationella tvister gäller för utseende av ledamöter av den permanenta skiljedomstolen. 3. Därest icke annat särskilt överenskommes, skall generalförsamlingen efter tillstyrkan av säkerhetsrådet bestämma den ordning, vari en stat, som anslutit sig till denna stadga men icke är medlem av Förenta Nationerna må deltaga i val av domstolens ledamöter. Artikel 5. 1. Minst tre månader före dagen för valet skall Förenta Nationernas generalsekreterare skriftligen anmoda ledamöterna av den permanenta skiljedomstolen från de stater, som anslutit sig till denna stadga, ävensom ledamöterna av de nationella grupper, vilka utsetts jämlikt artikel 4, moment 2, att i nationella grupper inom en viss tidsfrist upprätta förslag på personer, som äro behöriga att utöva befattning såsom domstolsledamot. 2. En och samma grupp må ej föreslå mer än fyra personer, bland dem högst två av dess egen nationalitet. I intet fall må flera kandidater föreslås, än som motsvarar dubbla antalet av de platser, som skola besättas. Artikel 6. Det är önskvärt att varje nationell grupp, innan den uppgör detta förslag, rådfrågar sitt lands högsta domstol, dess juridiska fakulteter och andra undervisningsanstalter för rättsvetenskap samt dess åt rättens studium ägnade nationella akademier och dess nationella sektioner av internationella akademier. Artikel 7. 1. Generalsekreteraren skall upprätta en förteckning i alfabetisk ordning över alla sålunda föreslagna personer. Med undantag för det fall, som avses i artikel 12, moment 2, äro endast dessa personer valbara. 2. Generalsekreteraren skall delgiva generalförsamlingen och säkerhetsrådet denna förteckning. Artikel 8. Generalförsamlingen och säkerhetsrådet skrida oberoende av varandra till val av domstolens ledamöter. Artikel 9. Vid varje val skola väljarna hava i åtanke icke blott, att de personer, som väljas, böra var för sig uppfylla de erforderliga förutsättningarna, utan även att säkerhet vinnes för att domstolen som helhet företräder civilisationens olika huvudformer och världens främsta rättssystem. Artikel 10. 1. De kandidater, som uppnå absolut röstövervikt i generalförsamlingen och i säkerhetsrådet, skola anses valda. 2. Vid omröstning i säkerhetsrådet skall, vare sig det gäller val av domare eller val av medlemmar av det i artikel 12 omförmälda utskottet, skillnad ej göras mellan ständiga och icke-ständiga medlemmar av säkerhetsrådet. 3. I händelse mer än en medborgare i en och samma stat uppnår absolut röstövervikt både i generalförsamlingen och i säkerhetsrådet, skall endast den äldste av dem anses vald. Artikel 11 . Om efter det första valsammanträdet en eller flera platser återstå att besätta, skall i samma ordning ett andra och, om så erfordras, ett tredje sammanträde äga rum. Artikel 12. 1. Om efter det tredje valsammanträdet en eller flera platser alltjämt återstå att besätta, må när som helst på begäran av generalförsamlingen eller av säkerhetsrådet tillsättas ett medlingsutskott om sex ledamöter, utsedda tre av generalförsamlingen och tre av säkerhetsrådet, med uppgift att för varje ledig plats med absolut röstövervikt föreslå ett namn att antagas av generalförsamlingen för sig och säkerhetsrådet för sig. 2. Genom enhälligt beslut må medlingsutskottet i sitt förslag upptaga varje person, som uppfyller de stadgade fordringarna, även om denna icke förekommit på den i artikel 7 omförmälda förteckningen. 3. Om medlingsutskottet finner, att det icke är i stånd att åstadkomma ett val, skola de ledamöter av domstolen, som redan utsetts, inom en tidsfrist, som fastställes av säkerhetsrådet, fylla de lediga platserna genom val bland de personer, som erhållit röster antingen i generalförsamlingen eller i säkerhetsrådet. 4. Vid lika röstetal bland domarna äger den äldste utslagsröst. Artikel 13. 1. Domstolens ledamöter väljas för nio år och kunna återväljas; dock skola av de domare, som utses vid det första valet, fem avgå efter tre år och fem andra efter sex år. 2. De domare, som skola avgå med utgången av ovannämnda begynnelseperioder om tre och sex år, utväljas genom lottdragning, som företages av generalsekreteraren omedelbart efter att det första valet avslutats. 3. Domstolens ledamöter kvarstå i ämbetet, intill dess efterträdare utsetts. Även därefter skola de fullfölja behandlingen av mål, som de redan börjat handlägga. 4. Önskar ledamot av domstolen avgå, skall avsägelsen ställas till domstolens president för att tillställas generalsekreteraren. Detta senare meddelande medför ledighet i domstolen. Artikel 14. Ledigblivna platser skola återbesättas i den för det första valet stadgade ordningen med förbehåll för följande bestämmelse: inom en månad efter det ledigheten uppstått skall generalsekreteraren utsända i artikel 5 föreskrivna anmodan, och dagen för valet skall bestämmas av säkerhetsrådet. Artikel 15. Ledamot av domstolen, som valts efter ledamot, vars ämbetstid icke utlupit, innehar ämbetet under återstoden av företrädarens ämbetstid. Artikel 16. 1. Ledamot av domstolen må icke innehava någon politisk eller administrativ funktion eller utöva någon annan yrkesmässig verksamhet. 2. I tvivelaktiga fall tillkommer avgörandet domstolen. Artikel 17. 1. Ledamot av domstolen må icke vara ombud, rådgivare eller advokat i något mål. 2. Ledamot av domstolen må icke deltaga i avgörandet av något mål, i vilket han tidigare uppträtt såsom endera partens ombud, rådgivare eller advokat, såsom medlem av en nationell eller internationell domstol, såsom medlem av en undersökningsnämnd eller i någon annan egenskap. 3. I tvivelaktiga fall tillkommer avgörandet domstolen. Artikel 18. 1. Ledamot av domstolen kan icke skiljas från ämbetet, med mindre han enligt övriga ledamöters enhälliga mening upphört att fylla de stadgade förutsättningarna. 2. Officiell underrättelse härom skall av domstolens sekreterare tillställas generalsekreteraren. 3. Dylikt meddelande medför ledighet i domstolen. Artikel 19. Domstolens ledamöter åtnjuta vid fullgörandet av sina uppgifter diplomatiska privilegier och immuniteter. Artikel 20. Varje ledamot av domstolen skall, innan han tillträder sitt ämbete, vid offentligt sammanträde avgiva en högtidlig förklaring, att han skall opartiskt och samvetsgrant utöva sina befogenheter. Artikel 21. 1. Domstolen väljer sin president och sin vicepresident för tre år; de kunna återväljas. 2. Domstolen utnämner sin sekreterare och äger förordna om utnämning av sådana andra tjänstemän, som må erfordras. Artikel 22. 1. Domstolen har sitt säte i Haag. Detta utgör dock icke hinder för att domstolen sammanträder och fullgör sina uppgifter annorstädes, närhelst den anser detta önskvärt. 2. Presidenten och sekreteraren skola vara bosatta, där domstolen har sitt säte. Artikel 23. 1. Domstolen skall ständigt förbliva i session utom under sina ferier, vilkas tid och längd bestämmas av domstolen. 2. Domstolens ledamöter äga åtnjuta regelbunden semester, vars tid och längd bestämmas av domstolen under hänsynstagande till avståndet mellan Haag och vederbörande domares hemort. 3. Domstolens ledamöter äro skyldiga att, med mindre de åtnjuta semester eller äro förhindrade på grund av sjukdom eller andra allvarliga, inför presidenten vederbörligen styrkta orsaker, ständigt stå till domstolens förfogande. Artikel 24. 1. Om av särskild anledning ledamot av domstolen anser sig icke böra deltaga i avgörandet av visst mål, har han att därom underrätta presidenten. 2. Om presidenten anser, att ledamot av domstolen av särskild anledning icke bör deltaga i behandlingen av visst mål, skall han därom underrätta denne. 3. Om i ett dylikt fall domstolsleda-moten och presidenten hysa skilda meningar, tillkommer avgörandet domstolen. Artikel 25. 1. Därest ej annorlunda uttryckligen föreskrives i denna stadga, utövar domstolen sina befogenheter i plenum. 2. Under förutsättning att antalet domare, som äro tillgängliga för att konstituera domstolen, icke därigenom minskas till mindre än elva, må i domstolens reglemente stadgas, att en eller flera domare, alltefter omständigheterna och i tur och ordning, må befrias från att närvara. 3. Domstolen är domför med nio domare. Artikel 26. 1. Domstolen må vid behov tillsätta en eller flera kamrar, bestående av tre eller flera domare alltefter domstolens beprövande, för att handlägga särskilda slag av mål, exempelvis rörande arbetsförhållanden och mål rörande transitering och samfärdsel. 2. Domstolen må när som helst tillsätta en kammare för att handlägga ett särskilt mål. Antalet domare i en dylik kammare bestämmas av domstolen med parternas samtycke. 3. Mål handläggas av i denna artikel avsedda kamrar, om parterna framställa begäran därom. Artikel 27. Utslag avkunnat av någon av de kamrar, om vilka stadgas i artiklarna 26 och 29, skall anses såsom avkunnat av domstolen. Artikel 28. De kamrar, om vilka stadgas i artiklarna 26 och 29, må med parternas samtycke sammanträda och utöva sin verksamhet annorstädes än i Haag. Artikel 29. För att främja en snabb handläggning av målen skall domstolen årligen tillsätta en kammare av fem domare, vilka på begäran av parterna må handlägga mål enligt summariskt förfarande. Dessutom skola två domare utses att ersätta domare, som må bliva förhindrade. Artikel 30. 1. Domstolen fastställer ett reglemente för utövningen av sin verksamhet. Särskilt fastställer den regler för förfarandet. 2. I domstolsreglementet må givas bestämmelser om bisittare med säte i domstolen eller i dess kamrar utan rösträtt. Artikel 31. 1. Domare av parternas nationalitet bibehålla sin rätt att deltaga i handläggningen av det mål, som anhängiggjorts vid domstolen. 2. Om i domstolen sitter en domare av samma nationalitet som en av parterna, må varje annan part utse en person att vara domare. Denna person skall företrädesvis utses bland de personer, som föreslagits i enlighet med artiklarna 4 och 5. 3. Om i domstolen icke finnes någon domare av parternas nationalitet, må envar av parterna utse en domare i enlighet med vad som stadgas i moment 2 av denna artikel. 4. Bestämmelserna i denna artikel skola gälla i fall, som avses i artiklarna 26 och 29. I dylika fall skall presidenten uppmana en eller, om så erfordras, två av de domstolsledamöter, av vilka kammaren består, att avstå sina platser åt domstolsledamöter av vederbörande parters nationalitet, och, om sådana saknas eller äro förhindrade, åt av parterna särskilt utsedda domare. 5. Då flera parter göra gemensam sak, räknas de, i vad angår tillämpningen av ovanstående bestämmelser, såsom en enda part. I tvivelaktiga fall tillkommer avgörandet domstolen. 6. Domare, som utsetts enligt reglerna i momenten 2, 3 och 4 av denna artikel, måste uppfylla de i artiklarna 2, 17 moment 2, 20 och 24 av denna stadga föreskrivna fordringar. De deltaga i beslutet fullt jämställda med andra domare. Artikel 32. 1. Domstolens ledamöter åtnjuta årlig avlöning. 2. Presidenten erhåller ett särskilt årligt arvode. 3. Vicepresidenten erhåller ett särskilt arvode för varje dag, under vilken han full gör presidentens uppgifter. 4. De enligt artikel 3l utsedda domare, som icke äro ledamöter av domstolen, erhålla ersättning för varje dag, under vilken de fullgöra sina uppgifter. 5. Dessa avlönings-, arvodes- och ersättningsbelopp fastställas av generalförsamlingen. De kunna icke minskas under ämbetstiden. 6. Sekreterarens avlöning fastställes av generalförsamlingen på förslag av domstolen. 7. I ett av generalförsamlingen antaget reglemente bestämmas de villkor, på vilka pensioner må tillerkännas domstolens ledamöter och sekreteraren, ävensom de villkor, på vilka domstolens ledamöter och sekreteraren erhålla ersättning för sina resekostnader. 8. Ovannämnda avlöningar, arvoden och ersättningar äro befriade från all beskattning. Artikel 33 . Kostnaderna för domstolen bestridas av Förenta Nationerna på sätt generalförsamlingen bestämmer. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL II. == DOMSTOLENS BEHÖRIGHET. Artikel 34. 1. Endast stater kunna vara parter inför domstolen. 2. Domstolen må, i överensstämmelse med sitt reglemente, hos offentliga internationella organisationer begära upplysningar i mål inför domstolen, och har att emottaga dylika upplysningar, som sådana organisationer lämna på eget initiativ. 3. Närhelst i ett mål inför domstolen fråga uppstår om tolkningen av en urkund, varigenom en offentlig internationell organisation upprättats, eller av en internationell överenskommelse, som ingåtts i anslutning till denna urkund, skall sekreteraren härom underrätta vederbörande offentliga internationella organisation och tillställa organisationen avskrifter av hela skriftväxlingen i målet. Artikel 35. 1. Domstolen skall stå öppen för de stater, som äro anslutna till denna stadga. 2. De villkor, på vilka domstolen må anlitas av andra stater, fastställas, med förbehåll för särskilda bestämmelser i gällande traktater, av säkerhetsrådet, men sådana villkor må ej i något fall medföra, att parterna icke bliva jämställda inför domstolen. 3. Då en stat, som icke är medlem av Förenta Nationerna, är part i ett mål, skall domstolen bestämma det bidrag till kostnaderna för domstolen, som denna part har att vidkännas. Dock gäller icke denna bestämmelse, om ifrågavarande stat deltager i kostnaderna för domstolen. Artikel 36. 1. Domstolen är behörig i alla mål, som underställas densamma av parterna, ävensom i alla fall, som särskilt angivas i Förenta Nationernas stadga eller i gällande traktater och konventioner. 2. De stater, som äro anslutna till denna stadga, må när som helst förklara, att de i förhållande till varje annan stat, som åtager sig samma förpliktelse, erkänna domstolen såsom ipso facto och utan särskild överenskommelse behörig i alla rättstvister avseende; a. tolkningen av ett fördrag; b. varje internationellträttsligt spörsmål c. förefintligheten av någon omständighet, som, därest den konstaterades, skulle innebära åsidosättande av en internationell förpliktelse; d. arten eller omfattningen av den gottgörelse, som bör givas i fall av en internationell förpliktelses åsidosättande. 3. Ovan avsedda förklaringar må avgivas antingen utan villkor eller under förutsättning av ömsesidighet från flera eller vissa staters sida eller för viss bestämd tid. 4. Dessa förklaringar skola deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare, som har att tillställa de till denna stadga anslutna staterna och domstolens sekreterare avskrifter därav. 5. Förklaringar, som avgivits jämlikt artikel 36 i stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen och som ännu äro i kraft, skola i förhållanden mellan de till denna stadga anslutna staterna anses utgöra ett erkännande av den internationella domstolens obligatoriska behörighet för den tid förklaringarna ännu skola gälla och i enlighet med deras bestämmelser. 6. I händelse av meningsskiljaktighet rörande domstolens behörighet, tillkommer avgörandet domstolen. Artikel 37. Då en gällande traktat eller konvention föreskriver en saks hänskjutande till en av Nationernas förbund upprättad domstol eller till den fasta mellanfolkliga domstolen, skall i förhållanden mellan de till denna stadga anslutna staterna saken hänskjutas till den internationella domstolen. Artikel 38. 1. Domstolen, vars uppgift är att i överensstämmelse med internationell rätt avgöra sådana tvister, som hänskjutas till densamma, skall tillämpa: a. allmänna eller speciella internationella överenskommelser, vilka fastställa av de tvistande staterna uttryckligen erkända regler; b. internationell sedvänja, utgörande bevis för en allmän praxis, godtagen såsom gällande rätt; c. allmänna, av de civiliserade folken erkända rättsgrundsatser; d. med förbehåll för bestämmelsen i artikel 59 rättsliga avgöranden och de olika ländernas mest sakkunniga författares lärosatser, såsom hjälpmedel för fastställande av gällande rätt. 2. Detta stadgande skall icke inskränka domstolens befogenhet att avgöra ett mål ex aequo et bono, om parterna äro ense därom. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL III. == FÖRFARANDE. Artikel 39. 1. Domstolens officiella språk äro franska och engelska. Om parterna äro ense om att hela förfarandet skall äga rum på franska, skall utslaget avkunnas på detta språk. Om parterna äro ense om att hela förfarandet skall äga rum på engelska, skall utslaget avkunnas på detta språk. 2. Har överenskommelse icke träffats rörande det språk, som skall användas, kan envar av parterna för utvecklande av sin talan använda det av de båda språken, som parten föredrager, och domstolens utslag skall avkunnas på franska och engelska. I dylikt fall skall domstolen samtidigt angiva, vilkendera av texterna skall äga vitsord. 3. Domstolen skall på begäran av part tillåta denna part att använda annat språk än franska eller engelska. Artikel 40. 1. Mål anhängiggöras vid domstolen allt efter omständigheterna genom meddelande om skiljeavtal eller genom ansökan, riktad till sekreteraren. I båda fallen skola tvistens föremål och parterna i målet angivas. 2. Sekreteraren skall omedelbart underrätta alla vederbörande om ansökningen. 3. Han skall likaledes därom underrätta Förenta Nationernas medlemmar genom generalsekreteraren ävensom varje annan stat, som är berättigad att uppträda inför domstolen. Artikel 41. 1. Domstolen äger, om den anser omständigheterna så fordra, angiva, vilka provisoriska förebyggande åtgärder som böra vidtagas för tillvaratagande av vardera partens rättigheter. 2. I avvaktan på det slutliga utslaget skall meddelande om de angivna åtgärderna omedelbart tillställas parterna och säkerhetsrådet. Artikel 42. 1. Parterna företrädas av ombud. 2. De må inför domstolen biträdas av rådgivare eller advokater. 3. Ombud, rådgivare och advokater åt parter inför domstolen skola åtnjuta de privilegier och immuniteter, som erfordras för ett oberoende utövande av deras uppgifter. Artikel 43. 1. Förfarandet består av två delar, en skriftlig och en muntlig. 2. Det skriftliga förfarandet innefattar delgivning till domstolen och parter av inlagor, motinlagor och eventuellt svars-inlagor, ävensom tillhörande aktstycken och handlingar. 3. Delgivningen äger rum genom sekreterarens förmedling i den ordning och inom de tidsfrister, som fastställas av domstolen. 4. Varje av part ingiven handling skall delgivas den andra parten i bestyrkt avskrift. 5. Det muntliga förfarandet består i hörandet inför domstolen av vittnen, sakkunniga, ombud, rådgivare och advokater. Artikel 44. 1. För all delgivning till andra personer än ombud, rådgivare och advokater hänvänder sig domstolen direkt till den stats regering, inom vars område delgivningen skall äga rum. 2. Detsamma gäller, när fråga är om att på platsen upptaga bevisning. Artikel 45. De muntliga förhandlingarna ledas av presidenten och vid förfall för denne av vicepresidenten, eller, om båda äro förhindrade, av den äldste närvarande ledamoten. Artikel 46. Domstolens sammanträden äro offentliga, för så vitt icke annorlunda bestämmes av domstolen, eller båda parterna begära, att allmänheten icke skall äga tillträde. Artikel 47. 1. Över varje sammanträde skall föras protokoll, som undertecknas av sekreteraren och presidenten. 2. Endast dessa protokoll äro autentiska. Artikel 48. Domstolen fastställer föreskrifter för processens förande, bestämmer den form och de tidsfrister, inom vilka vardera parten har att slutföra sin talan, och vidtager alla åtgärder, som påkallas för upptagande av bevisning. Artikel 49. Domstolen äger, även före de muntliga förhandlingarna, anmoda ombuden att förete visst aktstycke eller lämna viss förklaring. I händelse av vägran tager domstolen detta till protokollet. Artikel 50. Domstolen äger när som helst åt vilken person, korporation, byrå, kommission eller organisation den än må därtill utse, uppdraga att utföra en undersökning eller avgiva ett sakkunnigutlåtande. Artikel 51. Under den muntliga förhandlingen riktas till vittnen och sakkunniga alla erforderliga frågor i den ordning, som av domstolen fastställts i det i artikel 30 omförmälda reglementet. Artikel 52. Sedan bevisning och vittnesmål avgivits inom därför fastställda tidsfrister, äger domstolen avvisa all ny muntlig eller skriftlig bevisning, som endera parten skulle önska framlägga utan den andres samtycke. Artikel 53. 1. Därest endera parten icke inställer sig eller underlåter att utveckla sin talan, må den andra parten begära, att domstolen skall avgöra tvisten till hans förmån. 2. Innan domstolen lämnar sitt bifall härtill, skall den övertyga sig, icke blott om att den är behörig i enlighet med artiklarna 36 och 37, utan även om att yrkandena äro såväl sakligt som rättsligt grundade. Artikel 54. 1. Sedan ombud, rådgivare och advokater under domstolens kontroll framlagt alla de skäl och bevis, som de önska anföra, förklarar presidenten förhandlingarna avslutade. 2. Domstolen drager sig tillbaka för överläggning. 3. Domstolens överläggningar äro och förbliva hemliga. Artikel 55. 1. Domstolens beslut fattas av närvarande domare medelst röstövervikt. 2. I fall av lika röstetal har presidenten eller hans ställföreträdare utslagsröst. Artikel 56. 1. Utslaget skall motiveras. 2. Det skall angiva namnen å de domare som deltagit i beslutet. Artikel 57. Om utslaget helt eller delvis icke uttrycker en enhällig mening bland domarna, är envar av domarna berättigad att vid utslaget foga en redogörelse för sin särskilda mening. Artikel 58. Utslaget undertecknas av presidenten och av sekreteraren. Det skall uppläsas vid offentligt sammanträde, sedan parternas ombud vederbörligen underrättats. Artikel 59. Domstolens beslut är bindande endast för de tvistande parterna och i fråga om det mål, som avdömts. Artikel 60. Utslaget är slutgiltigt och kan icke överklagas. I händelse av tvist rörande utslagets innebörd och räckvidd, tillkommer det domstolen att på framställning av part tolka detsamma. Artikel 61. 1. Framställning om ändring av utslaget kan sedermera göras till domstolen, endast om den grundas på upptäckten av en ny omständighet, som är ägnad att utöva ett avgörande inflytande och som före utslagets avkunnande var okänd för domstolen och för den part, som begär ändring, under förutsättning att denna okunnighet icke kan läggas parten till last. 2. Ändringsförfarandet inledes genom ett beslut av domstolen, vari uttryckligen fastställes, att en ny omständighet föreligger, att densamma är av beskaffenhet att kunna giva anledning till ändring samt att på denna grund framställningen kan upptagas till prövning. 3. Domstolen äger göra ändringsförfarandets inledande beroende av att utslaget först verkställes. 4. Framställning om ändring skall ingivas senast sex månader efter upptäckten av den nya omständigheten. 5. Framställning om ändring må icke ingivas efter utgången av tio år från dagen för utslaget. Artikel 62. 1. Därest en stat finner, att en tvist berör ett densamma tillkommande rättsligt intresse, äger den hos domstolen begära att få uppträda såsom mellankommande part. 2. Det tillkommer domstolen att besluta om denna begäran. Artikel 63. 1. När fråga är om tolkning av en överenskommelse, i vilken andra stater än de tvistande parterna tagit del, underrättar sekreteraren ofördröjligen sagda stater. 2. Envar av dessa har rätt att uppträda såsom mellankommande part, och, om den begagnar sig av denna rätt, är den tolkning utslaget innehåller bindande även för dess vidkommande. Artikel 64. Om annorlunda ej bestämmes av domstolen, skall varje part bestrida sina rättegångskostnader. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL IV. == RÅDGIVANDE YTTRANDEN. Artikel 65. 1. Domstolen må avgiva rådgivande yttrande i varje rättsfråga på begäran av varje sammanslutning, som genom eller i överensstämmelse med Förenta Nationernas stadga bemyndigas att framställa dylik begäran. 2. De frågor, rörande vilka domstolens rådgivande yttrande begäres, skola framställas till domstolen medelst en skriftlig ansökan, som skall noggrant angiva den fråga, rörande vilken yttrande begäres, och åtföljas av alla aktstycken, som kunna tjäna till att belysa frågan. Artikel 66. 1. Sekreteraren skall omedelbart om ansökningen om rådgivande yttrande underrätta alla stater, som äro berättigade att uppträda inför domstolen. 2. Dessutom skall sekreteraren genom särskilt och direkt meddelande underrätta varje stat, som är berättigad att uppträda inför domstolen, och varje internationell organisation, vilken av domstolen eller mellan sessionerna av presidenten anses kunna lämna upplysningar i frågan, om att domstolen är beredd att mottaga skriftliga inlagor inom en tidsfrist, som bestämmes av presidenten, eller att höra muntliga framställningar i frågan under ett för ändamålet hållet offentligt sammanträde. 3. Om någon dylik stat, som icke erhållit det särskilda meddelande, som avses i moment 2 av denna artikel, uttrycker en önskan om att få ingiva en skriftlig inlaga eller att bliva hörd, besluter domstolen härom. 4. De stater och organisationer, som avgivit skriftliga eller muntliga inlagor, äga att yttra sig om av andra stater eller organisationer avgivna inlagor i den ordning och omfattning samt inom de tidsfrister, som i varje särskilt fall bestämmas av domstolen eller mellan sessionerna av presidenten. I sådant syfte skola skriftliga inlagor av sekreteraren i god tid delgivas stater och organisationer, som själva avgivit sådana. Artikel 67. Domstolen skall avgiva sina rådgivande yttranden vid offentligt sammanträde, sedan generalsekreteraren och ombuden för de medlemmar av Förenta Nationerna, för de andra stater och för de internationella organisationer, som direkt beröras, blivit underrättade. Artikel 68. Vid utövandet av sina rådgivande befogenheter skall domstolen dessutom följa de bestämmelser i denna stadga, som äga tillämpning i tvistemål, i den mån den anser dem tillämpliga. -------------------------------------------------------------------------------- == KAPITEL V. == ÄNDRINGAR. Artikel 69. Ändringar av denna stadga skola företagas i den ordning, som föreskrives i Förenta Nationernas stadga beträffande ändringar av sistnämnda stadga, med förbehåll för de bestämmelser, som generalförsamlingen på tillstyrkan av säkerhetsrådet må antaga angående deltagande av stater, vilka äro anslutna till denna stadga men icke äro medlemmar av Förenta Nationerna. Artikel 70. Domstolen äger att genom skriftlig hänvändelse till generalsekreteraren för prövning enligt föreskrifterna i artikel 69 föreslå sådana ändringar i denna stadga, som den må anse erforderliga. [[cs:Charta OSN]] [[de:Charta der Vereinten Nationen]] [[en:Charter of the United Nations]] [[fr:Charte des Nations Unies]] [[zh:联合国宪章]] De profundis 2670 5827 2006-06-12T19:42:58Z Dr Fredrik Haeffner 58 +rubrik {{Psalmartikel}} Text till psalm nr 130 i Psaltaren i bibeln {| ! Latin ([[w:Vulgata|Vulgata]]) || [[w:1917 års kyrkobibel|1917 års bibel]] |- |DE PROFUNDIS clamavi ad te, Domine: |Ur djupen ropar jag till dig, HERRE |- |Domine, exaudi vocem meam. |2. HERRE, hör min röst, |- |Fiant aures tuae intendentes, in vocem deprecationis meae. |låt dina öron akta på mina böners ljud. |- |Si iniquitates observaveris, Domine: Domine, quis sustinebit? |3. Om du HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? |- |Quia apud te propitiatio est: et propter legem tuam sustinui te, Domine. |4. Dock hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig. |- |Sustinuit anima mea in verbo ejus: speravit anima mea in Domino. |5. Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord. |- |A custodia matutina usque ad noctem, speret Israel in Domino. |Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen. |- |Quia apud Dominum misericordia, et copiosa apud eum redemptio. |7. Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom. |- |Et ipse redimet Israel ex omnibus iniquitatibus ejus. |8. Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar. |} Sång i Finland 2671 5829 2006-06-12T22:44:35Z Nysalor 77 Sång i Finland från Helsingfors Morgonblad En dikt av [[w:Jaakko Juteini|Jaakko Juteini]] (Jacob Judén). [http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/showPage.html?id=121754&conversationId=1&action=entryPage ''Helsingfors Morgonblad'' 28.9.1835]. : Aktning äfven vi må röna, : Barn af Suomis vida land; : Fast ej rika skördar löna : Här den tröges fällda hand, : Bröd dock plöjarn alltid finner, : Och förtjensten ära vinner. : Finlands söner kände blifvit : För sin käckhet, för sitt mod, : Ax ur mången teg de drifvit, : Der en frusen öken stod, : Aktat vänskap, älskat friden, : Och som män gått fram i striden. : På de lärdes banor röras : Äfven store Finske män; : Wainämöinens harpor göras : Nya af hans söner än; : Tänd är vettets fakla blifven, : Väckelse är tanken gifven. : Skönt på flickans kinder föder : Bladen rosor här också; : Ingen grånad frost dem öder, : Ingen köld med dem kan rå; : Mildhet bor i hennes sinne, : Blygsamheten ler derinne. [[Kategori:Jaakko Juteini]] [[fi:Laulu Suomessa]] Kategori:Jaakko Juteini 2672 6323 2006-06-30T13:48:41Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Jaakko Juteini|}} {{Wikipedialänk|Jaakko Juteini}} [[Kategori:Författares verk|Juteini, Jaakko]] [[Kategori:Poesi|Juteini, Jaakko]] [[fi:Luokka:Jaakko Juteini]] Han tände lyktor i den mörka dimman 2673 6290 2006-06-29T20:29:48Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Han tände lyktor i den mörka dimman, :Der han på himlens stjärnegata for, :Och på hans allmagtsord i morgon timman :Steg solen fram på fästets högsta kor, :Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; ::Pris vare Gud! '''2.''' :Han vatten göt från himlens höga salar, :Och hvalar lekte uti böljan blå :Och bäckar sorlade i gröna dalar :Emellan blomsterhöljda stränder då; :Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; ::Pris vare Gud! '''3.''' :Och vid en fläkt från himlens andeländer :På söderns kullar cedrar sprungo opp, :Och hjordar betade på gröna stränder, :Och trastar drillade i furans topp, :Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; ::Pris vare Gud! '''4.''' :Han gjorde månskobarn med sina händer :Af jordens stoft i lifvets morgonstund, :Och barnets ängel log på sköna stränder :Vid lifvets vårfläkt uti Edens lund; :Och sången ljöd i tusen stämmors ljud; ::Pris vare Gud! '''5.''' :Hans röst igenom universum brusar, :Hans blick igenom alla höljen går, :Hans andedrägt i hvarje vindfläkt susar, :Hans lif igenom hvarje åder går, :Och alla verldar gifva återljud; ::Pris vare Gud! '''Författare:''' ''Emil Gustafsson'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] Men då igenom seklernas sekunder 2674 6293 2006-06-29T20:34:30Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :Men då igenom seklernas sekunder :En lofsång går i tusen stämmors ljud, :Då raglar dåren fram bland skaparns under :Men dåren säger: "Det fins ingen Gud!" :::Fins ingen Gud! '''2.''' :Ha daggens klara droppar ingen fader? :Hvem lade jordens grund? Nog vet du det? :Säg, hvem har skapat himlens stjärnerader? :Har du i rymden trampat dina fjät? :Hör, alla verldar gufva återljud: :::Det fins en Gud! '''3.''' :Han bjuder mänskobarnen vända åter, :Och dödens natt omtöcknar deras själ. :Förtviflad anden flyr och vännen gråter, :Der han på stranden vinkar sitt farväl; :Och lekars hån dö bort i böners ljud: :::Ack, hjälp oss, Gud! '''4.''' :När döden stirrar i monarkens speglar, :Då rinner klagan fram i ångerns tår; :När tiden in i evigheten seglar :Och domens eld ur mörka skyar går; :Då ropa de som trampat Herrens bud: :::Förlåt oss, Gud! '''5.''' :Ack, Helige, som tronar uti ljuset! :Påmig ditt kärleksöga blickar ner. :Mig anden lyfter öfver jordegruset, :När dig i allt mitt sälla hjärta ser. :Jag saligt känner, att det fins en Gud. :::Tack, käre Gud! '''Författare:''' ''Emil Gustafson'' [[Kategori:Psalmer]] [[Kategori:Emil Gustafson]] Nu vi vandra till Jerusalem 2675 5850 2006-06-14T18:59:31Z Agneta 53 {{Psalmartikel}} '''1.''' :nu vi vandra till Jerusalem, :Till vårt hem, där Jesus bor, :Der vi skola återse vår vän, :Der vi möta slägten stor. '''Kör''' :Skall ock jag en gång :Sjunga Lammets nya sång? '''2.''' :Tänk, när alla barnen komma hem, :Som här tryckts af tidens tvång, :Kanske trötta utaf vandringen, :Hafva frågat mången gång: '''Kör''' :Skall ock jag en gång :Sjunga Lammets nya sång? '''3.''' :Vi en liten skara följas åt :Till den ljuva himlens ro, :Och vi sjunga på vår hemlandsstråt, :Snart vi få i himlen bo. '''4.''' :O, hvi fruktar du dig, lilla hjord, :När din faders vilja är, :Att du ärfva skall den nya jord, :O, så sjung! Det hemåt bär. '''Författare:''' ''Johannes Alfred Hultman'' [[Kategori:Psalmer]] Författare:Anna Maria Lenngren 2676 6268 2006-06-29T18:09:07Z Minata 66 '''Anna Maria Lenngren''' (1754 - 1817) Wikipedia har artikel om Anna Maria Lenngren på [[w:Anna Maria Lenngren|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Anna Maria Lenngren]].'' ===Externa länkar=== *[http://runeberg.org/authors/lenngren.html Presentation på Projekt Runeberg] *[http://www.dagensvisa.com/amlvisa/ Anna Maria Lenngrens texter] ===Dikter=== *[[Den mödosamma världen]] *[[Infall]] *[[Några ord till min kära dotter]] *[[Pojkarne]] *[[Reflexion]] *[[Vintervisa]] [[Kategori:Författare|Lenngren, Anna Maria]] [[Kategori:Anna Maria Lenngren|*]] [[fi:Anna Maria Lenngren]] Stenbocks kurir 2677 7080 2006-07-02T22:39:11Z NERIUM 63 '''Stenbocks kurir''' av [[Carl Snoilsky]] (1841-1903). :Är det den vilde jägarn, :Som sätter av i sträck? :Ur stugan tittar bonden :Med undran och med skräck. :En mörkblå ryttarkappa :Som i en blixt han ser, :Pistoler, älghudskyller - :En kronans officer. :Stortidender för visso :Den för, som har så brått. :"Gud hjälpe oss, med dansken :Har säkert slaget stått!" :En ängslig fråga, vågad :Av gamle fader Lars, :Bak den försvunne ryttarn :I tomma rymden bars. :Han redan är långt borta :Liksom en skjuten pil, :Ännu i natt han hinner :Väl några goda mil. :Ej ro, ej rast, ej vila, :Så heter hans paroll, :Och efter honom stupat :En häst för varje håll. :Av Skånes våta lera :Hans dräkt är fullbestänkt, :Ur Smålands gråstenshällar :Hans fåle gnistor sprängt, :På Roxens tärda isar :Han nyss för livet stritt, :Bland Sörmlands hala backar :Nu brusar fram hans ritt. :Den forne nummerhästen, :Av skum och blod betäckt, :Tycks gripen av en iver :Med ryttarens i släkt. :Han också stått i ledet :Och offrar glad sin hud :För att i morgon bära :Till Stockholm Stenbocks bud. :Ja, vissten I det bara, :I Sveriges spridda tjäll, :Där bön om seger sändes :Med psalmen upp i kväll! :I djupt försagda hjärtan, :Ja, anaden blott I, :Vad dessa hovar sade, :Som dånade förbi! :För första gång på länge :Göt marssol ut sitt gull :På Stockholms stad, då vakten :Fick brått vid Södertull. :"Kurir ifrån grev Stenbock!" :Upp flyger bommens slå :För ryttaren och hästen, :Halvdöda båda två. :Vid Slussen störtar skymmeln, :Han mäktar icke mer. :Till fots den trötte krigarn :Till slottet sig beger. :För kungahuset har han :Ett krutröksvärtat brev, :Som generalen lutad :Mot sadelknappen skrev. :I borgen, byggd av Wrangel :På Riddarholmens ö, :Med flygeltornens rundlar :Vid strand av Mälarsjö, :Fru Hedvig Eleonora, :Den höga ättemor, :Ett stöd för Karlar trenne, :I sorg och oro bor. :Hur har i ångest fordom :Hon vakat mången stund, :Då maken stred vid Warschau, :Då sonen stred vid Lund! :Sist ljöd i hennes öra :Pultavas dunderskall :Det bud, härnäst hon väntar, :Kan vara Sveriges fall. :I sitt gemak hon sitter, :Den gamla drottning god, :Sondottern, stolts Ulrika, :Står stel liksom en stod. :Ett enda ord ej kommer :Från pfalsisk underläpp, :Och hela hovet tiger, :Man hör blott urets knäpp. :Men vilket sorl i trappan! :Nu dörr på dörr slås opp. :Fontanger och peruker :En viskning genomlopp. :En kammarsven förkunnar: :"Kurirn, ers majestät!" :Med vördnad träder hovet :Tillbaka några fjät. :Av två drabanter ledes :En halvt avsvimmad man, :I tunga ryttarstövlar :Med möda vacklar han. :Vart steg på golvet lämnar :Ett spår av Sveriges jord. :Han bjuder till att tala - :Då tryta sans och ord. :Med lugn på skrynklig panna :Men dödsblek som en hamn, :Den ädla fru sig reser :Ur kronprydd länstols famn. :"Sitt, herr kornett!" hon säger, :Och hovet skåda får :En syn förutan like: :Han sitter, och hon står. :Hon vinkar - och in bäres :En mäktig dryckesmugg, :Där hög i drivet silver :Kung Karl ses skifta hugg. :Det renska vinet pärlar :Vid kannans blanka rand :Hon räcker den åt krigarn :Med stark, fast åldrad hand. :"Som brav soldat, det ser jag, :Er plikt I redligt fyllt, :Av mig och av oss alla :I tacksamket förskyllt. :Tag detta som ett minne - :Drick först er konungs skål :Och låt oss sedan höra :Er sändnings föremål!" :Hans läppar knappast fuktats :Av druvans gyllne blod, :Förrn till hans kinder strömmar :Ånyo livets flod. :Han stiger upp, gör ställning - :Till alla svenska bröst :Når lik en ängels stämma :Den enkle krigarns röst. :"Den sista februari :Vi med den Högstes makt :Vid Hälsingborg i drabbning :Vår ovän nederlagt. :Vi ha troféer, fångar :I flera tusental, :Som närmare här skriver :Vår tappre general." :Den gamla Karlamodren :I tårar strålar blid: :"Nu låt Din tjänarinna :Få fara hem med frid!" :Bland snyftningar av glädje, :I högljudd jubelkor, :Prinsessans anlet ljusnar, :Hon liknar då sin bror. :Därutanför kring slottet :Ren mängden böljar tät, :"Victoria!" och "Stenbock!" :Det som ett tordön lät. :"Som Gideon han fäktat, :Den riksens trogne jarl! :Nu bytes sorg i lycka, :Nu få vi hem kung Karl!" :Allt djupare på torget :Sig skockar folkets hop. :"Vi vilja se kuriren!" :Så hörs ett allmänt rop. :När borgens port upplåtes :Och äntligen han röjs, :Av hundra armar fattad, :I luften strax han höjs. :En storm av frågor susar :I samma andedrag, :Envar vill veta mera :Om denna stora dag, :Där spörjes mer än tio :Att svara på förmått, :Om Burensköld och Dücker :Och om "geschwinda skott". :Och han, som budet bragte, :Det gäller honom ock. :Man kyssa vill hans händer :Och röra vid hans rock. :Är det en härlig seger, :Vars make icke sports, :En sådan ritt ej heller :I mannaminne gjorts. :Från arsenalen dundrar :Med jämna mellanrum :Den åska, vilken världen :För alltid trodde stum. :Och alla hjässor blottas, :Då segerfröjdens tolk, :S:t Gertruds klockspel, ringer: :"Nu tacker Gud allt folk!" [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Carl Snoilsky]] Författare:Carl Snoilsky 2678 5880 2006-06-18T14:50:55Z NERIUM 63 flyttade [[Carl Snoilsky]] till [[Författare:Carl Snoilsky]] '''Carl Snoilsky''' (1841 - 1903) Wikipedia har artikel om Carl Snoilsky på [[w:Carl Snoilsky|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Carl Snoilsky]].'' ===Externa länkar=== *[http://runeberg.org/authors/snoilsky.html Presentation på Projekt Runeberg] ===Dikter=== *[[Stenbocks kurir]] [[Kategori:Författare|Snoilsky, Carl]] Vackert så 2679 5876 2006-06-18T08:18:07Z Minata 66 Elias Sehlstedts dikter {{Titel|Vackert så|Elias Sehlstedt| kommentar=''musiken av CGR Littmarck''}} <div class="vers"><pre> Du klagar, men du klagar dumt, Min gamla hedersvän! Ditt öga ser allting så skumt, Som om det grott igen. Vad, som ditt sinne stämmer ned, Jag icke kan förstå. Du är ju född, att börja med, Och det är vackert så. Var gång du dig i spegeln sett, Så såg du väl däri, Att dig en sällsam ära skett, Att du fått männska bli. Du är mot larver och insekt En sol att se uppå: Du är av Adams stolta släkt, Och det är vackert så. Vår jord tar hand om vår person Från början och till slut: Är man ej född med pretantion, Så kan man slå sig ut. Om du i skogen gör en titt, Så kan du lita på, Att du har svamp och blåbär fritt, Och det är vackert så. Vår jord visst sparsam vara kan Att ge, då man vill ha, Ty hon vill helst, att människan Skall komma själv och ta. I berg och floder finns det gull. Och om man friskt går på, Så kan man stoppa fickan full, Och det är vackert så. Har du ej gratis fått förnuft Att bruka som du vill, Och dito vatten sol och luft Och snö och månsken till? När se´n du en förnyad hud Vart sjunde år lär få, Jag tycker, sannerligt för Gud, Att det är vackert så. Och när till slut du andan mist, Och du är kroppen kvitt, En himlafärd du gör till sist, Som du får kostnadsfritt. Vem vet kanske en skönhet då, Som du ej tänker på, Skall till din grav med rosor gå, Och det är vackert så. </pre></div> [[Kategori:Elias Sehlstedt]] [[Kategori:Poesi]] Några ord till min kära dotter 2680 5877 2006-06-18T11:00:51Z Minata 66 författaren Anna Maria Lenngren (252 år sedan hon föddes) {{Titel|Några ord till min kära dotter|Anna Maria Lenngren| kommentar=''Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon (1798)''}} <div class="vers"><pre> Min kära Betti, du blir stor: Du från din docka hunnit växa... Utav din hulda, fromma mor Tag, för din framtid, denna läxa! Uti den värld, du knappast sett, Så många öden förefalla; Men med ett glatt och sedigt vett Skall Betti segra på dem alla. På livets bana varsamt gå, Men tro ej allt vad ont man säger! Vår värld, min Betti, är ändå Den allra bästa värld, man äger. Den är - vad den beständigt var - Bebodd av kloka och av dårar; Och - noga överlagt - den har Mer rätt till löje än till tårar. För mycken misstro föder agg, För mycken lättro ångrens smärta: Tänk ej i varje ros en tagg, Ej dygd i varje manligt hjärta! Väl dig, om jämt du följa vet Försiktighet, den kloka gumman: Den, jämte känslig glättighet, Är av all vishet huvudsumman. Med läsning öd ej tiden bort - Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över! Ett odlat vett, en upplyst själ - vad - kunna böcker blott det skänka? Mitt barn, studera världen väl: Den ger dig ämnen nog att tänka! Var mänska, Betti, är en bok - Lär dig att fatta rätt dess värde, Och minns, att oftast av en tok Den vise någon visdom lärde! Men om lektyren roar dig, Väl - i förädling av ditt väsen Låt den då blygsamt röja sig, Men ej i tonen av beläsen! En lärd i stubb - det är ett rön - Satirens udd ej undanslipper, Och vitterheten hos vårt kön Bör höra blott till våra nipper. Lyd, Betti, lyd bestämmelsen: Sök ej att mannabragder hinna Och känn din värdighet, min vän, I äran av att vara kvinna! Se denna mor i huslig krets, Som vet sitt sanna kall bevaka, Fullt med den ärelust tillfreds, Att vara värdig mor och maka! Se, ordning, mildhet, trevlighet Med blomster hennes fotspår hölja, Och heder, kärlek, tacksamhet Dess levnad och dess minne följa. Behaget är med fliten släkt: I nyttig snällhet sätt din heder! Låt ärbarheten i din dräkt Bli sinnebild av dina seder! Följ, Betti, smakens enkla bud: Låt aldrig flärden dig förtrolla! All prydnad driven intill skrud Är blott affischen av en fjolla. I sällskap sladdrets tomhet fly, Men sitt ej sluten som en gåta! För tanklösheten plär man sky, För mycken klokhet ej förlåta. Välj uttryck utan brydsamt val, Se till att du ej domslut fäller! Och tala, Betti - håll ej tal: Du tror ej hur det oss förställer! Giv skämtets udd sitt fina skick I ord, som glättigt oförmoda! Dock minns: man skrattar med en qvick, Men man bär aktning för den goda. En lätting, slö till själ och kropp, Fann en gång livet bli en börda: Då fann en annan lätting opp Att tiden genom kortspel mörda. Välj nödigt detta tidsfördriv, Som, fast av sed och ton ej menligt, Är - tro mig - med ett verksamt liv Och själ och känsla oförenligt! Märk, hur en skönhets blick är vass I nit att korten riktigt kasta! Märk, vid det lumpna ordet »pass» Hur gracerna på flykten hasta! Försiktigt även undanvik All brydsam forskning i gazetten! Vårt hushåll är vår republik, Vår politik är toaletten. Bliv vid din bågsöm, dina band, Stick av ditt mönster emot rutan Och tro, mitt barn, att folk och land Med Guds hjälp styras oss förutan! När sig en kvinna nitisk ter Att staters styrselsätt rannsaka, Gud vet, så tycks mig att jag ser En skäggbrodd skugga hennes haka. Nej, slika värv ej stå oss an: Låt aldrig dem din håg förvilla! Du skall bli gift - då vill din man Med tacksamhet min lärdom gilla. Att giftas ... ej ett ämne finns Mer rikt att i maximer driva Men, goda Betti, hör och minns Det enda råd, jag har att giva: Den make, som dig blir beskärd, (Märk denna stora hemligheten!) Var huld, om han är huldhet värd, Om ej - så var det i förtreten! Tag händelser och öden lätt, Mitt barn, så bliva de ej tunga! Och - mellan oss - är det ett sätt Att än i åldern synas unga. Min Betti, livet flyr så fort - Vad grym, vad oersättlig skada, Om, vid det lilla gagn, vi gjort, Vi nekat oss att vara glada! Må stojet och förströelsen Vid andras dom för glädje gälla, I stilla nöjen sök du den - Det är för oss vi äro sälla. Gör nöjet bofast i ditt hus, Äg i ditt hjärta samvetsfriden! Den gör vår uppsyn mild och ljus, Den rår på sorgerna och tiden. Ja, Betti, livets sällhet njut, Men livets plikter ej försaka... Nu har min lilla läxa slut, Och till min söm jag går tillbaka. </pre></div> [[Kategori:Anna Maria Lenngren]] [[Kategori:Poesi]] Carl Snoilsky 2681 5881 2006-06-18T14:50:55Z NERIUM 63 flyttade [[Carl Snoilsky]] till [[Författare:Carl Snoilsky]] #REDIRECT [[Författare:Carl Snoilsky]] Nöje i enslighet 2682 5882 2006-06-18T15:16:13Z NERIUM 63 {{Titel|Nöje i enslighet|Hedvig Charlotta Nordenflycht| kommentar=''Nöje i enslighet''}} <div class="vers"><pre> Kom, aftonstjärnan, snart att båda de bästa stunder av mitt liv! När tysthet överallt får råda, då vakna mina tidsfördriv. En älskad skugga döljer mig, en värld försvinner, där jag strävat. Sen mina sinnen flyktigt svävat, i stillhet tankan roar sig. Du stund, som lägger allt i dvala, Du väcker mina tankars fart; Din köld min oros eld kan svala, Ditt mörker gör mitt sinne klart. Vid mänskoflärd och dårskap trött, Vid sällskapstvång och tadelpilar, Bland sånggudinnors hop jag vilar Och somnar hos Tahlia sött. </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Författare:Hedvig Charlotta Nordenflycht 2683 6205 2006-06-28T23:50:06Z NERIUM 63 /* Dikter */ {{Författare|Hedvig Charlotta Nordenflycht|}}(1718 - 1763) Wikipedia har artikel om Hedvig Charlotta Nordenflycht på [[w:Hedvig Charlotta Nordenflycht|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]].'' ===Dikter=== *[[Frihet min fröjd du min gudinna]] *[[Lugnet]] *[[Nöje i enslighet]] *[[Siskan och Näktergalen]] *[[Skönhetens bräcklighet]] *[[Till ****]] *[[Till Fischerström]] [[Kategori:Författare|Nordenflycht, Hedvig Charlotta]] Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht 2684 5885 2006-06-18T15:20:52Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Hedvig Charlotta Nordenflycht|Hedvig Charlotta Nordenflycht]]. På Wikipedia finns en [[w:Hedvig Charlotta Nordenflycht|artikel om Hedvig Charlotta Nordenflycht]]. [[category:Poesi|Nordenflycht, Hedvig Charlotta]] [[Kategori:Författares verk|Nordenflycht, Hedvig Charlotta]] Salig farmor 2685 5886 2006-06-18T15:52:09Z Minata 66 Elias Sehlstedt {{Titel|Salig farmor|Elias Sehlstedt| kommentar=''musiken av CGR Littmarck''}} <div class="vers"><pre> Min salig farmor var så rar med sina många år på nacken. Hon hade egna tänder kvar och eget hus i Pelarbacken gift med en magistratsperson, då döden plötsligt skar av bandet, fick hundra banko i pension och bodde somrarna på landet. Hon många kungar levde ut och såg med krona omkring pannan. Hon mindes tredje Gustafs slut och grät därvid, om ingen annan. Hans glans och snille hon beskrev och segern sjuttonhundranitti, och salig Thunbergs sats hon drev: att man den kungen sköt för bitti! Hon såg hans majestät stå lik och var mot adeln mäkta bister. Hon tålte aldrig politik och ej en skymt av publicister. Dem gav hon ingen gång pardon och ville rakt ur världen sopa, i ty hon en gång fått den tron, att det var bovar allihopa. Förståndig i sitt levnadssätt, till sällskapsdam hon hade katten. Hon åt sig aldrig mer än mätt och drack förresten bara vatten var kry i gamla år ännu och återhållsam utan måtta: åt kväll var afton klockan sju och gick till sängs tre kvart till åtta. Apt´ek hon ansåg rätt och slätt blott som en straffanstalt för magen gick ständigt uti grön kaschett och varma tofflor hela dagen. Hon var, om jag så säga får, en praktupplaga bland naturer och levde nära hundra år förutan doktor och mixturer. ännu i sina sista år hon ständigt satt och spann vid rocken, och var, kort sagt, med hull och hår en dundergumma att stå bocken. Men var man frågvis, hur hon nått sin ålder, svarte hon de orden: att ålderdom är konsten blott att leva länge här på jorden En kväll, då man om åldern stred och ville reda ha i saken, gav hon ett raskt och klart besked, nyss ur en liten slummer vaken: Ja, herre Gud, vad tiden går! skrek gumman till och tog av ljusen, Jag fyller nittinie år - Och fattas bara ett i tusen! </pre></div> [[Kategori:Elias Sehlstedt]] [[Kategori:Poesi]] Litet bo 2686 5888 2006-06-18T16:09:35Z Minata 66 Elias Sehlstedt {{Titel|Litet bo|Elias Sehlstedt| kommentar=''musiken av Alice Tegner''}} <div class="vers"><pre> Litet bo jag sätta vill: Gård med trädgårdstäppa till. Liten åker till att grava Vill jag uppå landet hava: Huset utan vank och brist - Fyra rum och förstukvist. Ladugården lagom stor: Åtta får och fyra kor Gris i stian, häst i stallet, Liten kvarn vid vattenfallet, Och vid bryggan ner vid strand Liten båt att ro ibland. Gröna ängar, gödda fält, Allting så ordentligt ställt, Harvad åker, raka diken, Vacker utsikt ut åt viken Och så långt man skönja kan, Berg och holmar om varann. Dito vill jag ha ännu En för söt och hygglig fru Men hos flickorna jag tycker Ej om flärd och bjäfs och nycker, Är hon flärdfull, vill jag ha Hellre korgen, än få ja. Frun bör vara, hör ni det, Mera magerlagd än fet, Glad och vänlig, from i seder: Nådigt jag mig undanbeder En, som schaffsar utan ro Ut och in på kippad sko. Ingen ödslighet får rå: En grin-olle i var vrå Önskar snart vid pappas sida, Vagn att åka, käpp att rida, Pappershatt, trumpet och kort, Tupp som värper immerfort. Vad skall mer jag hitta på? Litet bokskåp i en vrå: Mor om kvälla iordningställer Aftonvard och läsning, eller Sitter mor och jag i lag - Liten visa sjunger jag. Trevnad skall bli vardagsgäst, Lögn och skvaller blir vår pest, Öppen sanning föra ordet, Varmt i hjärtat, gott på bordet: Dörren, öppen för var vän, Stängs för flärdfull blott igen. Sådant bo jag sätta vill Bums - när kassan räcker till. Men hur skall väl kassan ökas, I vad värv skall lyckan sökas? Kanske sitter hon uti Något utländskt lotteri? </pre></div> [[Kategori:Elias Sehlstedt]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Skillingtryck]] I det gröna 2687 5890 2006-06-18T16:14:59Z Minata 66 Elias Sehlstedt {{Titel|I det gröna|Elias Sehlstedt| kommentar=''musiken av Tommy Rådberg''}} <div class="vers"><pre> När våren kommer, då vaknar sippor Och lärkan drillar sin sång i sky, Och rosor växa i stora knippor Liksom romaner av Eugéne Sue. Och björken grönskar så högt på branten, Och bromsen spelar på myggans bal, Och svinen beta på dikeskanten, Och orren spelar och göken gal. Då strömmar folk utom alla tullar, Att sommarns fröjder till mötes gå. Men också är det helt andra bullar Än vad som vintern oss bjuder på: I snö och väta jämt opp till hakan Är Bores glädje vid vargars tjut! Då drar man hop sina sängsparlakan Och törs ej sätta sin nästipp ut. Men vintern flyktar, den ryss-kosacken, Och våren svänger sin blomsterstav. Då petar solen oss uti nacken, Och ber oss titta kring land och hav. Vad härlig tavla, vad lek och löjen! Uthus och lador på tusen sätt Utpyntas präktigt till sommarnöjen, Och sämsta skrubb blir ett kabinett. Jag hyrt ett sådant, som förr var lada, Nu är det fint som ett schweitzeri, Så nära sjön att man där kan bada: Man öppnar fönstret och hoppar i. Där har jag dälder och blomsterkullar, Där har jag riktigt ett paradis. Som Adam ligger jag själv och rullar I solens sken som en liten gris. Man nöjs med litet och har så roligt, Man bryr sig ej om charkuteri´t. Man klappar mor litet smått förtroligt, Och tittar in uti skafferi´t. Man lite krafs uti korgen makar, Tar några vänner i glatt förbund - Och Herre Gud, vad den sexan smakar Med lilla supen i grönan lund! Ja, skål för våren och landet, bröder Ja skål, I blommor och gröna trän! Ännu en skål, medan solen glöder, Snart kommer hösten och kör oss hän. Då skall man flytta till stan tillbaka Och köpa talgljus och ta opp ved, Och klä sig fint och var dag sig raka, Och vara stel i varenda led. </pre></div> [[Kategori:Elias Sehlstedt]] [[Kategori:Poesi]] Skönhetens bräcklighet 2688 5895 2006-06-18T18:59:56Z NERIUM 63 {{Titel|Skönhetens bräcklighet|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar=''Skönhetens bräcklighet''}} <div class="vers"><pre> En blomma rinner upp ur mull, Av vinden blåses hon omkull; Hon vissnar och hon faller av, Och vintern bäddar hennes grav. Så är ock med en skönhets prakt, Hon äger ej fullkomlig makt: Hon lider oundviklig nöd Av sjukdom, ålder, tid och död. En skönhet är allena till, Som ensligheten trotsa vill: En ren, en klar, en helgad själ, Hon växer till och prydes väl Av himmelsk prakt — en skönhetsskrud, Som gör, att hon behagar Gud. </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Frihet min fröjd du min gudinna 2689 5897 2006-06-19T02:13:29Z Minata 66 Hedvig Charlotta Nordenflycht {{Titel|Frihet min fröjd du min gudinna|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar=''melodi: 1700-talet noter: den svenska Kärleksvisan samlade av Knut Brodin, Westin, 1958 ''}} <div class="vers"><pre> Frihet, min fröjd, du min gudinna. unna mig i din skugga bo, Ungdom och oskuld hos dig finna lugn och ro: kärlekens fröjder snart försvinna, bäst de gro. Fjärran jag sett hans falska snara, fjärran den eld, som allt förtär; men aldrig kan förnöjd den vara, som är kär. Skydda mig, Frihet, att förfara, vad det är. Tirsis för mig det band berömmer, prisar den vällust kärlek ger, av honom själv tvärtom jag drömmer när jag ser sinnenas oro, som han glömmer kväva ner. Kärlek, han säger helt betagen, övar vårt vett fullkomligt väl; däri jag ser mig ock bedragen ty hans själ yrar och drömmer hela dagen fjolligt gräl. När han min hy med liljan parar och talar om min fägrings prakt, har han ej, när den stunden varar, hörselns makt; men kallar, vad jag hövligt svarar, blott förakt. Och fast han ofta sett mig gråta lammen, som kommit ur min vård; fast jag begrov med ögon våta lilla Mård, kallar han mig, hur tycks det låta, grym och hård. Därför jag tror, att denna branden kväver båd minne, mod och vett; herden, som sjöng vid klara stranden allt i ett, tiger nu, sen i kärleks banden han sig gett. Kärlek kan sig ock man snart förbyta, flyger så lätt som svalor små, som säven uppå vattnet flyta i vår å: dem minsta år-tag sönderbryta och nedslå. Sist när jag satt vid aspen gröna och knöt de mjuka blomster-blad, hörde jag en, som för sin sköna ljuvligt kvad och henne att dess kärlek löna häftigt bad. "Ack," tänkte jag, "vad älskogs våda har nu tänt alla herdar an; Tirsis vill mig detsamma båda bäst han kan." Och när jag gick att denne skåda var det han. Han, som av högsta låga tänder för mina fötter nylig låg, honom jag nu av andra händer fängslad såg: kärleken så var timma vänder deras håg. Långt mera lust i skogen vankar där mina får i skuggan gå, se, hur sin mjölk av modren samkar lammen små: av sådan kärlek mina tankar nöje få. När som mitt spel om aftonstunder härmar de ömma fåglars bröst och väcker upp från närmsta lunder ekos röst, finner jag i menlösa stunder ro och tröst. Därför fly, kärlek med din båga. Jag har dig för min ovän nämnt. Gack med din flärd, din lust och plåga, lösa skämt. Mig har din blick, din första låga redan skrämt. </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Författare:Esaias Tegnér 2690 5929 2006-06-19T14:44:05Z Nysalor 77 +fi '''Esaias Tegnér''' (1782 - 1846) Wikipedia har artikel om Esaias Tegnér på [[w:Esaias Tegnér|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Esaias Tegnér]].'' ===Dikter=== *[[Den döde]] *[[Det eviga]] *[[Kyssarna]] *[[Skål i Götiska förbundet]] *[[Språken]] *[[Till min hembygd]] [[Kategori:Författare|Tegnér, Esaias]] [[fi:Esaias Tegnér]] Författare:Johan Lindström Saxon 2691 5905 2006-06-19T07:28:54Z NERIUM 63 '''Johan Lindström Saxon''' (1859 - 1935) Wikipedia har artiklar om Johan Lindström Saxon på [[w:Johan Lindström Saxon|svenska]]. ==Verk== ''Se även [[:Kategori:Johan Lindström Saxon]].'' *[[Elvira Madigan]] [[Kategori:Författare|Lindström Saxon, Johan]] Författare:Carl Jonas Love Almqvist 2692 5925 2006-06-19T14:02:39Z NERIUM 63 '''Carl Jonas Love Almqvist''' (1793 - 1866) Wikipedia har artiklar om Carl Jonas Love Almqvist på [[w:Carl Jonas Love Almqvist|svenska]]. ==Verk== *[[Marias häpnad]] ''Se även [[:Kategori:Carl Jonas Love Almqvist]].'' [[Kategori:Författare|Almqvist, Carl Jonas Love]] Författare:Lasse Lucidor 2693 5924 2006-06-19T14:01:17Z NERIUM 63 '''Lasse Lucidor''' (1638 - 1674) Wikipedia har artiklar om Lasse Lucidor på [[w:Lasse Lucidor|svenska]]. ==Verk== *[[Skulle jag sörja då vore jag tokot]] ''Se även [[:Kategori:Lasse Lucidor]].'' [[Kategori:Författare|Lucidor, Lasse]] MediaWiki:Undeletedpage 2695 5952 2006-06-21T13:10:42Z EnDumEn 2 svenska <big>'''Sidan $1 har återställts'''</big> I [[Special:Log/delete|raderingsloggen]] finns en lista över sidor som nyligen raderats eller återställts. MediaWiki:Cannotundelete 2696 5953 2006-06-21T13:12:34Z EnDumEn 2 svenska Återställningen kunde inte genomföras; någon annan har kanske redan återställt sidan. Användare:EnDumEn/Test 2697 6031 2006-06-24T23:12:37Z EnDumEn 2 poem tag __NOEDITSECTION__ __NOTOC__ <center class="varningstext"> [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=chick chick] [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=simple simple] [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=monobbok monobook] [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=standard standard] [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=nostalgia nostalgia] [http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:EnDumEn/Test?useskin=cologneblue cologneblue] </center> ---- <poem> ''"The Queen of Hearts, she made some tarts,'' ''All on a summer day:'' ''The Knave of Hearts, he stole those tarts ''And took them quite away!"'' </poem> this line with an initial space seems to break the poem tag. <poem> ''"The Queen of Hearts, she made some tarts,'' ''All on a summer day:'' ''The Knave of Hearts, he stole those tarts ''And took them quite away!"'' </poem> MediaWiki:Uncategorizedimages 2698 5975 2006-06-21T14:45:10Z EnDumEn 2 svenska Ej kategoriserade bilder MediaWiki:Linksearch 2699 5976 2006-06-21T14:46:18Z EnDumEn 2 svenska Webblänkssökning Till **** 2700 5979 2006-06-22T00:14:13Z NERIUM 63 {{Titel|Till ****|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar=''Till ****''}} <div class="vers"><pre> Den lågan, som mig tär och bränner, till kärleks elden icke hör, dock oro i ett hjärta gör, som starkt och ömt och häftigt känner. Det är en vänskap, som mig rör, som ej är gjord för tidens vänner. </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Lugnet 2701 5981 2006-06-22T00:18:48Z NERIUM 63 {{Titel|Lugnet|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar=''Lugnet''}} <div class="vers"><pre> Långt från den storm, som världen skakar, i Lugnet jag min hydda fäst. Med glädjen, som mitt hjärta smakar, naturen fägnar där sin gäst. Där skall den strid hos mig försvinna: att vara vis och icke nöjd, — när jag med stilla själ kan hinna att le åt världens gyckelfröjd, förakta lyckans falska smycken och fly de blinda mänskotycken. På stranden, där mig böljan kastar, ett ringa gods sig bärgat har. Jag med dess lätta börda hastar i lugnet, där jag andan drar. Där skall mitt liv av nöjet näras, där skall min nötta levnadstråd utav en vänlig parce avskäras och röna hennes sista nåd. Där skall mig jorden vila låta, och någon vän vid graven gråta. </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Till Fischerström 2702 5983 2006-06-22T00:24:07Z NERIUM 63 {{Titel|Till Fischerström|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar=''Till Fischerström''}} <div class="vers"><pre> I Över en hyacint Du rara ört, som ej din like i färg, i glans, i täckhet har, bland all din släkt, i Floras rike, din fägring mest mitt öga drar. På dina blad naturen spelar, i konst, i prakt hon yttrar sig; den fina balsamlukt du delar förnöjer och förtjusar mig. Med trogen omsorg jag dig sköter: en lindrig luft du andas får, en häftig il dig aldrig möter, för hetta, köld du säker står; ett livligt väder på dig fläktar, som tränger genom blad och knopp, och när av värma du försmäktar, en kylig flod dig friskar opp. Men liksom du min hydda pryder och dig i all din täckhet ter, en grym förvandlings lag du lyder, du vissnar, dör och finns ej mer. Du hastigt all min möda glömmer och ledsnar vid min ömma vård bland ringa stoft din fägring gömmer — du är ju otacksam och hård! Men skall jag på en blomma klandra, det veka väsen klaga an? Dess öde är att sig förandra: hon måste vara som hon kan. Hon är ett gräs, hon skall förfallna; jag intet agg till henne bär. Så ser jag ock ditt hjärta kallna: det måste vara som det är. II Den 25. Juni 1762 Vad har jag sett? Vad gruvlig plåga! Vad nya ämnen för mitt kval! Vad olja på min olyckslåga! Vad öde för mitt hjärtas val! De ögon, som av ömhet brunnit, som ha mitt liv, min död i sig, ha nyss av sorg och saknad runnit — för vem? Ack, för en ann än mig. Jag tecken ser av ömhets tårar på Damons kinder röjas än: ett avsked så hans hjärta sårar, så kan han känna för en vän. Och jag, jag skall till evig smärta en sådan skatt på jorden si, det bästa och det ömsta hjärta, och själv dock icke lycklig bli. Mig skulle hopen svartsjuk kalla och ge mitt kval förhatligt namn. Jag kan dock utan köld och galla en skönhet se uti hans famn. Men se det dyra hjärtat delas, sen jag en gång dess ömhet vann, en grad för mig i känsla felas, är vad jag icke bära kan. Lät därför, Damon, dygd och ära ej hålla dig i något bann! Jag svär vid dig och hjärtats lära, att jag det aldrig tager an. Förr må min sorg mitt liv förstöra, än gå i tvungen vänskap in. Du kan min sällhet icke göra, om jag ej högst kan göra din. III Den lågan, som mig tär och bränner, Till kärlekselden icke hör, Dock oro i ett hjärta gör, Som starkt och ömt och häftigt känner. Det är en vänskap som mig rör, Som ej är gjord för tidens vänner </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Kategori:Mallar 2703 6950 2006-07-01T23:37:19Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource]] [[en:Category:Wikisource templates]] Kategori:Psalmmallar 2704 5990 2006-06-22T06:43:57Z NERIUM 63 [[Kategori:Mallar]] Rida, rida, ranka 2705 6004 2006-06-22T08:40:06Z NERIUM 63 {{Titel|Rida, rida, ranka|Hans Henrik Hallbäck |kommentar=Hans Henrik Hallbäck version av den folkliga barnramsan Rida, rida, ranka''}} <div class="vers"><pre> Rida, rida ranka, hästen heter Blanka. Liten riddare så rar ännu inga sporrar har. När han dem har vunnit, barndomsro försvunnit. Rida, rida ranka, hästen heter Blanka. Liten pilt med ögon blå, kungakronor skall du få. När du dem har vunnit, ungdomsro försvunnit. Rida, rida ranka, hästen heter Blanka. Andra famntag än av mor fröjda dig, när du blir stor. När du dem har vunnit, mandomsro försvunnit. Så sjöng hon för sin älskling om livets äventyr och log emellan tårar, fru Blanka av Namur. Och när kung Håkan vunnit båd sporrar, land och brud, nog mindes han med vemod den barndomssångens ljud. </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Rida ranka 2706 6005 2006-06-22T09:03:51Z NERIUM 63 {{Titel|Rida ranka|Zacharias Topelius|kommentar=Saga av Zacharias Topelius}} Jag vet en saga, som alla känner, och ingen kan gissa vad den betyder: en visa är det, som alla sjunger, och ingen sjunger den visan slut. Den sjöng min mormor, när hon var liten, den hörde farfar när han var gosse; i går ännu sjöng vår gamla Dora samma visa för en två års pojke. Och när hon sjöng, red den lille gossen på hennes knä, som en man i sadeln, och hästen sprang och kom inte ur fläcken, och ryttarn red och kom aldrig fram. Men visan var en visa från gamla tider: än var den lustig, än var den sorgsen, än var det svärdsklang i dess toner, än var det joller av barnaröst. Och hur det var, blev jag vek om hjärtat; ju mer jag hörde, dess mer jag lyddes; jag tog om halsen vår gamla Dora, bad henne sjunga den visan om. Då smålog Dora: det är väl mera, det är väl mera än ton, som sjunger, det är väl mera än barn, som jollrar; förgångna tider bo därinunder; och vill du höra, nog kan jag sjunga; giv akt, nu börjar min sång igen: ''Rida, rida ranka...'' Det var en gång för mer än femhundra år sedan en liten kungason. Han hette Håkan och var åtta år gammal, vacker och ljuslätt, med de mildaste blå ögon och mjuka kinder, röda som äpplen. Hans fader, konung Magnus rådde över allt Sveriges rike och Finland, med berg och skogar, sjöar och hav, städer och byar; hade många skepp och tappra krigshärar, stolta riddare, blanka svärd, stridshästar, bågar, lansar och blänkande rustningar. Där fanns också många höga fruar och väna tärnor i konungens hov; men skönare och stoltare än någon annan var konungens gemål, drottning Blanca, den lille prins Håkans moder. Hon satt en dag i sitt purpurklädda gemak i kungaborgen och höll den lille prinsen i sin famn. Han red på hennes knä, som barn brukar, och då sjöng den sköna drottningen: Rida, rida ranka, ''hästen heter Blanca...'' Det var ju vackert av en så stolt drottning att vilja vara häst åt sin allara käraste lille son. Prinsen tyckte om att rida. Han hade ofta med förtjusning sett riddare och svenner styra sina frustande springare på borggården och ila ut genom porten i gnistrande galopp. Han hade sommaren förut suttit i högsätet bredvid sin moder, när det stora tornerspelet hölls ute på gärdet. Där hade grevar och hertigar ridit emot varandra med långa lansar... trumpeterna smattrade, fjäderbuskarna vajade, hästarna gnäggade, och i moln av damm tumlade riddarna om varandra på det vida, med fanor beprydda fältet. Detta kunde prins Håkan inte glömma; han hade så ofta drömt, att också han en dag skulle sitta i sadeln med svärd, harnesk och sporrar, som andra kungasöner. O, vad han då skulle rida, och långt, långt skulle det gå, världen omkring, till bragder och äventyr! Därför började hans vackra ögon glimma när han nu red på sin moders knä och när modern sjöng: Rida, rida ranka, hästen heter Blanca; frågade gossen på sitt barnsliga språk: ''Vart ska vi ria?'' Det var en fråga! Kanske väntade han, att modern skulle svara: bort till tornerspelet, eller bort till det heliga landet, dit så mången tapper hjälte ridit förut, fastän få kommit tillbaka. Eller var det hans mening att rida bort till Finlands djupa skogar, där hans farfars farfar, den store Birger Jarl, fordom hade kämpat mot troll och hedningar? Men hans moder drottningen hade andra tankar; hon var en klok drottning, hon tänkte på hur den lille prinsen en dag skulle vinna nya riken och länder utan svärdshugg. Därför när gossen frågade: Vart ska vi ria? böjde modern hans lilla huvud bakåt, kysste honom sjöng: ''Ria bort och fria'' ''till en liten pia.'' Det fanns en liten pia, som drottningen tänkte på, och hon låg ännu i vaggan. Men hon var väl en brud att tänka på, ty hon var inte blott en kungadotter, utan även arvtagerska till ett mäktigt rike. Detta visste drottningen, men inte den lille prinsen. Och när hans moder sjöng: Ria bort och fria till en liten pia frågade gossen: ''Vad skall hon heta?'' Ja, detta var nu en stor hemlighet. Drottningen hade inte för allt i världen velat yppa det för någon kammarfru, någon munk eller riddare, inte ens för konungen sin gemål. Ty hennes planer gällde ingenting mindre än ett kungarike, och sådant får man inte yppa för alla skvalleraktiga tungor. Det kunde nog ändå bli svårt att vinna en sådan brud; där skulle visst inte saknas friare från öster och väster. Men när prinsen så oskyldigt frågade: Vad skall hon heta? kunde drottningen inte motstå sitt modershjärta? utan böjde prinsens lockiga huvud ned i sitt sköte, tog med båda händerna om hans ögon och viskade: ''Jungfru Margareta.'' Så var det. Jungfru Margareta var den danske konungen Valdemars dotter och tronarvinge. Henne skulle prins Håkan en dag vinna till brud och med henne Danmarks rike. Denna framtidstanke ville den kloka drottning Blanca liksom sjunga in i gossens hjärta, medan han ännu var liten, för att han skulle utföra den, när han blev stor. Prins Håkan skulle en dag bära alla Sveriges, Norges och Danmarks kronor på sitt huvud. Därför kysste hon gossen än en gång och viskade än en gång till hälften på skämt och till hälften på allvar: Jungfru Margareta! I detsamma kom konung Magnus in i drottningens frustuga, och efter honom följde två kammarjungfrur, som uppvaktade drottningen. Konungen älskade vackra visor, och det var hans lust att höra drottningen sjunga. Därför, när han utanför hörde sången, men inte orden, frågade han vad det var, som drottningen sjöng. Drottning Blanca hade, som sagt, ingen lust att yppa sina framtidsplaner för konungen, som var föga tystlåten, och än mindre för kammarfruarna. Hon svarade, att det endast var barnjoller, som hon sjöng för sin lille son. - Sjung om det en gång till, sade konungen. Jag tycker det var en vacker visa. - Det är en liten tokvisa, sade drottningen. Den handlar om en ung riddares frieri till en hovfröken, och det gick bra i början, men till slut gick det illa. Vill eders majestät höra fortsättningen? - Ja, sjung! sade konungen. Drottningen sjöng: ''När han kom till kungens gård,'' ''så var där ingen hemma,'' ''bara en gammal gumma..'' - Det måste ha varit bra förargligt för den unge riddaren, inföll konungen. Nå, vad gjorde den gamla draken, som vaktade gården? ''- Satt i vrå,'' ''tugga blår'' ''och lärde sin dotter spinna.'' - Jaså, där fanns ändå en flicka hemma. Nå, vidare; hur gick det sedan? frågade konungen. ''- Spinn, spinn, dotter min!'' ''I morgon kommer fästman din.'' Konung Magnus skrattade. - Ser man på! Gumman ville muntra upp sin dotter, så att arbetet inte skulle bli för tråkigt. Hur var det sedan? ''- Dottern, hon spann,'' ''och tårarna rann...'' - Stackars liten ! ''Men aldrig kom den fästman fram...'' - Det var ju mycket ömt och rörande, sade konungen. Jaså, han kom aldrig fram? ''Förrän på andra året,'' ''med guldband i håret...'' - Jag kunde tro det, sade konungen. Annars hade det varit för bedrövligt. Nå, det var således som det skulle vara. Den unge riddaren fick sin hjärtanskär? ''Men ingen mänska förstår'et,'' sjöng drottningen och därmed var visan slut. - Vad menar du med det, min allrakäraste drottning? frågade konungen. Jag tycker, att visan var mycket klar och begriplig. - Min herre och konung, svarade drottning Blanca, det är vanligen så i visor, att det är någonting, som man får gissa på. Och det är just det fina i saken. - Jaså! sade konungen. Liksom man inte skulle förstå, att det blev ett fint bröllop. Tack för visan; den var riktigt glad. Och nu skall jag taga min lille Håkan med mig. Han skall nu få lära sig att rida på andra hästar, än sin moders knä. Vill du komma med mig till stallet, lille vän? - Ja visst, sade gossen. Med ett hopp var han i sin faders famn och glömde så både jungfru Margareta och hela visan. Under tiden växte jungru Margareta upp, konung Valdemars dotter, i sin faders gård i Danmark och blev en liten klok prinsessa med kvicka mörka ögon och glatt sinnelag. När hon var sex år gammal, hade hon redan många friare, som väl tänkte mera på Danmarks krona, än på den lilla prinsessan. Det, som förr varit en hemlighet, var det inte längre, ty riddare och rådsherrar red nu från den svenska kungaborgen till den danska för att underhandla om en förening mellan de två kungabarnen. Förlovningen var en gång avgjord, så åter uppslagen, så åter avgjord. Vid tio år visste knappt jungfru Margareta själv, om hon var förlovad eller inte; de höga herrarna brydde sig inte om att fråga fullvuxna fästmör, än mindre ett barn. Det roade lilla jungfru Margareta att vara så eftersökt, men ännu roligare tyckte hon det var att rycka gamla rådsherrar i skägget, när de kom till hennes fader i friarärenden. Och då fick prinsessan ris av sin stränga hovmästarinna, fru Märta; ty den tiden hände det att prinsar och prinsessor fick ris, när de hade odygd för sig. Jungfru Margareta var elva år gammal, när hon en vacker sommarmorgon gick ut med sin barndomsvän, Ingegerd Knutsdotter, för att leka i parken vid sin faders borg, och den låg vid havsstranden. Vita segel syntes ute på sjön, och de båda barnen kastade smörgås i vattnet med flata stenar. - Nu skall vi leka, sade jungfru Margareta, att jag kastar en sten för var och en av mina friare, och den, som tar de flesta smörgåsarna, honom tar jag. - Det blir många stenar, sade jungfru Ingegerd. Jag önskar, att prins Håkan av Sverige och Norge får de flesta smörgåsarna. - Vi får allt se hur snäll han är, sade prinsessan och skrattade. Nu kastar jag greven av Mecklenburg. Pang, han plumsade strax, han får genast korgen. Vem har vi sedan? - Markgreven av Brandenburg. - Pang! Markgreven av Brandenburg tog en smörgås; av det blir jag inte mätt. Vem har vi sedan? - Hertigen av Holstein. - Låt gå för hertigen med hans röda hår. Pang, tre smörgåsar! Jag får tänka på att bli hertiginna. Vem har vi sedan? - Greven av Flandern. - Pang! Flandern gick till botten. Vem har vi mer? - Prinsen av Sachsen. - Han, som har halva näsan kluven av ett svärdshugg? - Pang! Han tog fyra smörgåsar. Det är slut nu. Ingegerd. Ingen kan ta mer än fyra smörgåsar. - Försök ändå; kanske finns det någon mer, och Ingegerd valde en riktigt flat och passande sten. - Tro aldrig, att prins Håkan får ett lillfinger av mig, sade jungfru Margareta. Därvid skrattade hon, svängde sig om på sina höga, röda klackar och kastade stenen utan att ens se på den. Men Håkan tog sex smörgåsar. - Å! skrek båda flickorna. I detsamma prasslade det i löven, och en ung, ståtlig riddare kom ridande in i parken, åtföljd av svenner, klädda i guld och scharlakan. Hans harnesk blänkte i solen, hans vita fjäderbuske vajade för den lätta sommarvinden. Med ett språng var han av hästen, trädde höviskt fram till de båda flickorna, böjde ett knä för jungfru Margareta och sade: - Alla käraste jungfru, jag är nu kommen över länder och hav för att bringa eder min ridderliga hyllning. Jag är prins Håkan, och med eder höge faders samtycke lägger jag Sveriges och Norges kronor för edra fötter. Jungfru Margareta rodnade vid dessa ord, som om hon varit sexton år. Men eftersom hon endast var elva, fattade hon snart mod och sade: - Är det du, som tagit sex smörgåsar? Prins Håkan visste i sanning inte vad han skulle svara på en så lustig fråga av sin kungliga brud; men när han såg på hennes kvicka ögon att hon inte var så dum, som hon låtsades, yttrade han: - Inte endast sex smörgåsar, ädla jungfru, utan sex kronor ville jag kunna bjuda eder, om ni täcktes tillåta mig att fästa denna ring på edert finger. Och vid dessa ord tryckte han en diamantring av oskattbart värde på brudens barnafinger. Jungfru Margareta lät detta godvilligt ske, ty hon tyckte med rätta, att den unge prinsen var den allra vackraste brudgum hon kunde önska sig. Men så alldeles lätt ville hon inte skänka bort sig. Hon tog åter av ringen från fingret, låtsades noga betrakta den och sade: - Är det gråsten, det där? - Nej, högborna jungfru, sade prinsen, det är en diamant från Indien. - Jag önskade det vore en gråsten, så finge jag försöka min lycka en gång till, sade jungfrun. Och så svängde hon om och kastade ringen, så långt hon förmådde, ut i havet. Ser du, sade hon, den tog ingen smörgås! - Det kommer sig av, att den så ogärna skildes från edert finger, svarade prinsen, utan att låta märka någon förundran. Men, fortfor han, om ni tillåter, skall jag försöka med denna. Varpå han löste en stor guldmedalj, som han bar i riddarkedjan kring sitt harnesk, och kastade den med kraft utåt den blanka havsytan. Den tunga guldslanten gjorde hopp efter hopp, innan den slutligen försvann under vattnet, och man kunde räkna ända till åtta smörgåsar. Då räckte jungfru Margareta prins Håkan sin hand och sade. - Du kastar inte illa, du! Nästa gång skall vi kasta med kronor. Några veckor därefter stod prins Håkans bröllop med jungfru Margareta. Det var ett stort och präktigt bröllop, som firades i allt Danmarks rike med tornerspel, ringränningar, brunnar av vin och helstekta oxar. Men på bröllopsaftonen fick bruden ris av fru Märta, för att hon bitit brudgummen, när han ville kyssa henne. Jungfru Margareta sändes en tid därefter med prins Håkan till Norge, för att bli dess drottning. Fru Märta och riset följde med och fortfor att basa drottningen. Detta måste ha haft en utmärkt god verkan, ty när jungfru Margareta växte till och fick mera förstånd, blev hon den klokaste och hurtigaste drottning som någonsin burit en krona i norden. Åtta år efter bröllopet fick drottning Margareta en liten prins, som kallades Olof, han var mild och blåögd; han tyckte mycket om att rida. En dag satt prins Olof på sin moders knä, och hon sjöng för honom en dansk visa om hur riddaren Nils Ebbesen slog ihjäl bondeplågaren greve Gert. Men drottning Margaretas sång var sträv och inte så fager som drottning Blancas. Konung Håkan kom in och hörde en stund på sången. Då kom han ihåg sin egen moders ryttarvisa, och han tog gossen på sitt knä. - Sjung du, sade drottningen. Det är mera järn i mig och min röst, än i dig. Konung Håkan sjöng: Rida, rida ranka, hästen heter Blanca... - Det var din mor, sade drottningen. - Ja, sade konungen och fortfor att sjunga. Vart ska vi ria? Ria bort och fria till en liten pia. Vad skall hon heta? Jungfru Margareta... - Det var jag, sade drottningen. - Jag vet inte, om du förstår resten av visan, sade konungen, ty den var sjungen för att blanda bort början: När vi kom till kungens gård, så var där ingen hemma, bara en gammal gumma... - Nå, det kan du hoppa över, menade drottningen. Hur var slutet? Aldrig kom den fästman fram... - Han kom ändå, sade drottning Margareta. - Ja, han kom ändå, sade konung Håkan. Och så log både konungen och drottningen. Den lille prins Olof red in i världen på sin faders knä, liksom hans fader red på sin moders knä. Den visan känner ju vart barn än i dag, men inte alla veta om vilka den först blev sjungen. Den lilla gossen, som rider ranka i våra dagar, känner inte mera prins Håkan, som red bort för att fria, och den lilla flickan, som sjunger för sin docka om jungfru Margareta, vet inte längre vem visans jungfru var. Konungar, drottningar, prinsar och prinsessor dör, liksom andra, men vackra och glada visor dör inte: de rider ranka på sångens toner från släkte till släkte. ((Källa: http://hem.passagen.se/kurtglim/del1f/riaranka.htm ) [[Kategori:Zacharias Topelius]] Imse vimse spindel 2707 6007 2006-06-22T09:17:11Z NERIUM 63 {{Titel|Imse vimse spindel||kommentar=Imse vimse spindel}} <div class="vers"><pre> Imse vimse spindel klättrar upp för trå'n ned faller regnet spolar spindeln bort upp stiger solen torkar bort allt regn imse vimse spindel klättrar upp igen </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] Blinka lilla stjärna 2708 6261 2006-06-29T13:12:40Z NERIUM 63 {{Titel|Blinka lilla stjärna||kommentar= Den kombinerar den franska melodin Ah! Vous dirais-je, Maman från 1761 med dikten The Star som systrarna Ann och Jane Taylor 1806 publicerade i Rhymes for the nursery. [[Författare:Betty Ehrenborg-Posse|Betty Ehrenborg-Posse]] (1818-1880) översatte dikten The Star till svenska och sammansatte den med musiken.}} <div class="vers"><pre> Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du är. Fjärran lockar du min syn, lik en diamant i skyn Blinka lilla stjärna där hur jag undrar var du är </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]] Blåsippor 2709 6009 2006-06-22T09:36:40Z NERIUM 63 {{Titel|Blåsippor|Anna Maria Roos|kommentar= Texten publicerades ursprungligen av Anna Maria Roos i Lilla Elnas Sagor från 1894. Året efter, 1895, satte [[Alice Tegnér]] en melodi till texten}} <div class="vers"><pre> Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår. Barnen de plocka små sipporna glatt, rusa sen hem under rop och skratt. Mor, nu är våren kommen, mor Nu får vi gå utan strumpor och skor. Blåsippor ute i backarna stå, varken skor eller strumpor på." Mor i stugan, hon säjer så: Blåsippor aldrig snuva få. Än fä ni gå med strumpor och skor, än är det vinter kvar, säjer mor. </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] Prästens lilla kråka 2711 6011 2006-06-22T10:32:37Z NERIUM 63 {{Titel|Prästens lilla kråka||kommentar= Prästens lilla kråka är en sånglek och barnvisa, som även används vid dans kring julgran och midsommarstång.}} <div class="vers"><pre> Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade hon som körde. Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade hon som körde. Än slank hon hit, och än slank hon dit, och än slänk hon ner i diket. Än slank hon hit, och än slank hon dit, och än slänk hon ner i diket. </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] Videvisa 2712 6014 2006-06-23T17:49:16Z NERIUM 63 {{Titel|Videvisa|Zacharias Topelius|kommentar=Videvisa med text av Zacharias Topelius}} <div class="vers"><pre> Sov du lilla videung, än så är det vinter. Än så sova björk och ljung ros och hyacinter. Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står. Sov du lilla vide, än så är det vinter. Solskensöga ser på dig, solskens famn dig vaggar. Snart blir grönt på solens stig, och var blomma flaggar. Än en liten solskensbön: vide liten blir så grön. Solskensöga ser dig. Solskensfamn dig vaggar. </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Lasse liten 2713 6015 2006-06-23T17:59:31Z NERIUM 63 {{Titel|Lasse liten|Zacharias Topelius|kommentar=Lasse liten med text av Zacharias Topelius}} <div class="vers"><pre> Världen är så stor, så stor, Lasse, Lasse liten! Större än du nånsin tror Lasse, Lasse liten. Där är hett och där är kallt, Lasse, lasse liten! Men Gud råder överallt, Lasse, lasse liten! Många mänskor leva där, Lasse, Lasse liten! Lycklig den som Gud har kär, Lasse, Lasse liten. När Guds ängel med dig går, Lasse, Lasse liten! Ingen orm dig bita får, Lasse, Lasse liten. Säg, var trives du nu mest, Lasse, Lasse liten? Borta bra, men hemma bäst, Lasse, Lasse liten! </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] [[Kategori:Zacharias Topelius]] Kategori:Stamsånger 2714 6026 2006-06-24T10:55:42Z NERIUM 63 [[Kategori:Sångtexter]] Mall:Osignerad 2715 6241 2006-06-29T09:20:49Z NERIUM 63 <small>&mdash;''föregående [[Wikipedia:Signera diskussionsinlägg|osignerade]] inlägg är från'' [[Användare:{{{1}}}|{{{1}}}]] ([[Användardiskussion:{{{1}}}|diskussion]]&nbsp;&bull;&nbsp;[[Special:Contributions/{{{1}}}|bidrag]]) {{{2|}}}</small> <noinclude> En mall för att signera åt användare som glömt, för att göra diskussionssidor mer lättlästa. Fomat: <code><nowiki>{{Osignerad|Användarnamn|Tidpunkt}}</nowiki></code>. Användarnamn och tidpunkt hämtas lämpligen från redigeringshistoriken. Ange tidszon efter tidpunkten. </noinclude> <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Användardiskussion:Tubaist 2716 6345 2006-07-01T06:36:17Z Tubaist 59 Jag kan hålla med om att det är lite dumt att ha bara en admin, även om svenska wikisource är litet. Det är alltid bra att vara minst två. Har du lust att bli admin här? Jag har väldigt svårt att tro att någon ska ha något emot dig. // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.11.22 (UTC) :Tack för förtroendet! Jag ställer gärna upp, men det är ju inte så ofta jag är inne här på Wikisource, jag är ju mest på Wikipedian. [[Användare:Tubaist|Tubaist]] 1 juli 2006 kl.06.36 (UTC) Användare:Habj 2717 6053 2006-06-26T11:25:51Z Habj 4 Habj har petat lite här och var i wikivärlden, men finns numera främst på [http://www.wiktionaryz.org/Special:Recentchanges WiktionaryZ] och på [http://en.wikipedia.org/wiki/User:Habj på engelskspråkiga Wikipedia]. Användardiskussion:Damast 2718 6054 2006-06-26T11:27:46Z Habj 4 Du vet ju hur adminköret är, och nu är här helt svenskspråkigt... har du lust att bli admin här? Jag lägger inte upp nåt på BOA innan du accepterat, smidigare så tycker jag. // [[Användare:Habj|Habj]] 26 juni 2006 kl.11.27 (UTC) Varumärkeslag 2719 6084 2006-06-26T23:16:37Z Fred chessplayer 74 /* 41 f § -- ''Upphör att gälla U:2006-07-01'' */ format :::: '''Varumärkeslag (1960:644)''' :::: SFS nr: 1960:644 :::: Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 :::: Utfärdad: 1960-12-02 :::: Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:679 ==Allmänna bestämmelser== =====1 § ===== Genom registrering enligt denna lag förvärvas ensamrätt till ett varumärke såsom särskilt kännetecken för varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet. Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen kan särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan. Vad som sägs i denna lag om varor skall gälla även tjänster. Om kollektivmärken finns särskilda bestämmelser. Med gemenskapsvarumärken avses varumärken enligt rådets för-ordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsva-rumärken. Lag (1995:1277). =====2 §===== Även utan registrering förvärvas ensamrätt till ett varumärke, då märket har blivit inarbetat. Genom inarbetning förvärvas ensamrätt också till andra särskilda varukännetecken som används i en näringsverksamhet. Ett kännetecken anses inarbetat, om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet. Lag (1994:1510). =====3 § ===== Var och en får i näringsverksamhet, under förutsättning att det är i överensstämmelse med god affärssed, som kännetecken för sina varor, använda * sitt släktnamn, sin adress eller sin firma, eller * uppgifter om varornas art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde och geografiska ursprung, tidpunkten för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna. Näringsidkare har också skydd enligt denna lag mot att deras släktnamn, adress eller firma av andra obehörigen används som varukännetecken. Lag (1992:1686). =====4 § ===== Rätten till ett varukännetecken enligt 1-3 §§ innebär, att annan än innehavaren inte får i näringsverksamhet använda ett därmed förväxlingsbart kännetecken för sina varor, vare sig på varan eller dess förpackning, i reklam eller affärshandling eller på annat sätt, däri inbegripet också muntlig användning. Vad som nu sagts skall gälla oavsett om varan tillhandahålls eller är avsedd att tillhandahållas här i landet eller utomlands eller också hit införs. Är i fall som avses i 2 § kännetecknet inte inarbetat i hela landet, gäller rätten endast inom det område där kännetecknet är inarbetat. Som otillåten användning enligt första stycket anses, att någon vid tillhandahållande av reservdel, tillbehör eller liknande, som lämpar sig för annans vara, åberopar dennes kännetecken på sådant sätt, att det kan ge sken av att vad som tillhandahålls kommer från kännetecknets innehavare eller av att denne medgett kännetecknets användning. Lag (2000:352). =====4 a § ===== Rätten till ett varukännetecken enligt 1-3 §§ hindrar inte att någon annan än innehavaren använder kännetecknet för varor som innehavaren, eller någon med innehavarens samtycke, under kännetecknet fört ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Första stycket gäller dock inte när varornas skick har förändrats eller försämrats sedan de förts ut på marknaden eller när det finns någon annan skälig grund för innehavaren att motsätta sig användningen. Lag (2000:352). =====5 §===== Ensamrätt till varukännetecken innefattar icke sådan del av kännetecknet, som huvudsakligen tjänar att göra varan eller dess förpackning mera ändamålsenlig eller eljest att fylla annan uppgift än att vara kännetecken. =====6 § ===== Kännetecken anses förväxlingsbara enligt denna lag endast om de avser varor av samma eller liknande slag. Förväxlingsbarhet kan även åberopas till förmån för ett kännetecken som är väl ansett här i landet, om användningen av ett annat liknande kännetecken skulle dra otillbörlig fördel av eller skulle vara till förfång för det väl ansedda kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Lag (1992:1686). =====7 § ===== Vid avgörande av tvist om rätt till varukännetecken, vilka äro förväxlingsbara, skall företräde givas den som kan åberopa tidigaste rättsgrund, där ej annat följer av vad nedan i 8 eller 9 § sägs. =====8 §===== Rätten till ett registrerat varumärke kan, med avseende på de varor för vilka det har använts, bestå vid sidan av en äldre rätt till ett förväxlingsbart kännetecken, om registreringen sökts i god tro och innehavaren av den äldre rätten under fem år i följd har varit medveten om och funnit sig i användning här i landet av det registrerade varumärket. Lag (1992:1686). =====9 § ===== Har kännetecken inarbetats, må rätt därtill bestå vid sidan av äldre rätt till förväxlingsbart kännetecken, såframt innehavaren av den äldre rätten icke inom rimlig tid inskridit mot användningen av det yngre kännetecknet. =====10 §===== I fall som avses i 8 eller 9 § må efter vad som finnes skäligt föreskrivas, att något av kännetecknen eller båda må användas endast på särskilt sätt, såsom i visst utförande, med tillfogande av en ortsangivelse eller med annat förtydligande. =====11 § ===== Författare, utgivare och förläggare av lexikon, handbok eller annan liknande tryckt skrift äro skyldiga att, på begäran av den som innehar registrerat varumärke, tillse, att varumärket ej återgives i skriften utan att det framgår, att fråga är om dylikt märke. Försummar någon vad honom åligger enligt första stycket, är han skyldig medverka till att beriktigande offentliggöres på det sätt och i den omfattning som finnes skäligt samt bekosta dylikt beriktigande. ==Om registrering av varumärke== =====12 § ===== Varumärke registreras i varumärkesregistret, som föres för hela riket av patent- och registreringsverket. =====13 §===== Ett varumärke får registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande, skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. Som varumärke får inte registreras kännetecken som uteslutande består av en form som följer av varans art eller en form som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde. Lag (1994:1510). =====14 §===== Ett varumärke får inte registreras: # om i märket utan tillstånd tagits in sådan statlig eller internationell beteckning eller sådant kommunalt vapen, som enligt lag eller författning inte får obehörigen brukas som varumärke, eller också något som lätt kan förväxlas därmed; # om märket är ägnat att vilseleda allmänheten; # om märket på annat sätt strider mot lag eller författning eller allmän ordning eller är ägnat att väcka förargelse; # om märket innehåller eller består av något, som är ägnat att uppfattas som annans firma eller som annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn eller annans porträtt, där namnet eller porträttet uppenbarligen inte åsyftar någon sedan länge avliden; # om märket innehåller något, som är ägnat att uppfattas som titel på annans skyddade litterära eller konstnärliga verk, där titeln är egenartad, eller kränker annans upphovsrätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annans rätt till fotografisk bild eller mönster; # om märket är förväxlingsbart med ett namn eller en firma som någon annan använder i en näringsverksamhet, med någon annans varumärke som är registrerat efter tidigare ansökan eller med någon annans varukännetecken som är inarbetat då ansökan om registrering görs; # om märket är förväxlingsbart med ett varukännetecken som vid tiden för ansökan används av någon annan samt ansökan gjorts med vetskap om detta och sökanden inte använt sitt märke innan det andra kännetecknet togs i bruk; # om märket är förväxlingsbart med ett varumärke som omfattas av en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige och i fråga om vilket den dag som avses i 55 § andra stycket ligger före tiden för ansökningen; eller # om märket är förväxlingsbart med ett gemenskapsvarumärke som innehas av någon annan och är registrerat efter en tidigare ansökan. Är märket förväxlingsbart med ett gemenskapsvarumärke som är registrerat efter en senare ansökan, föreligger hinder mot registrering, om innehavaren av gemenskapsvarumärket kan för detta märkes del göra anspråk på ett äldre varumärkes företräde enligt rådets förordning om gemenskapsvarumärken och det äldre varumärket är registrerat efter en tidigare ansökan. Detta gäller även om det äldre varumärket inte har vidmakthållits eller förnyats. I fall som avses i första stycket 9 och andra stycket kan, även om märkena inte avser varor av samma eller liknande slag, förväxlingsbarhet åberopas till förmån för ett gemenskapsvarumärke som är väl ansett i gemenskapen, om användningen av ett annat liknande varumärke skulle dra otillbörlig fördel av eller skulle vara till förfång för det väl ansedda gemenskapsvarumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. I fall som avses i första stycket 4--9 samt andra och tredje styckena får registrering ske, om den vars rätt är i fråga medger det och det inte i övrigt finns hinder enligt första stycket. Lag (1996:135). =====15 § ===== Ensamrätt, som vinnes genom registrering av varumärke, innefattar icke sådan beståndsdel av märket, som ej ensam för sig kan registreras. Innehåller märke dylik beståndsdel och finnes särskild anledning att antaga, att märkets registrering kan föranleda ovisshet om ensamrättens omfattning, må vid registreringen denna beståndsdel uttryckligen undantagas från skyddet. Visas senare att märkesdel, som undantagits från skydd, blivit registrerbar, må ny registrering ske av märkesdelen eller ock av hela märket utan dylikt undantag. =====16 § ===== Varumärke registreras i en eller flera klasser av varor. Indelningen i klasser fastställes av patent- och registreringsverket. =====17 § ===== Den som vill låta registrera ett varumärke skall ge in en skriftlig ansökan om detta till registreringsmyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn eller firma samt uppgift om de varor för vilka märket är avsett och de klasser varorna tillhör; dessutom skall märket tydligt anges. Lag (1994:1510). =====18 § ===== Söker någon registrering av varumärke, som han första gången använt för vara förevisad på internationell utställning, inom sex månader efter den dag då varan först utställdes, skall ansökningen, under de närmare villkor regeringen föreskriver, i förhållande till andra ansökningar eller med hänsyn till skedd användning av andra kännetecken anses gjord nämnda dag. Lag (1977:732). =====19 § ===== Har sökanden icke iakttagit vad om ansökan är föreskrivet eller finner registreringsmyndigheten eljest hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse, vid äventyr att ansökningen avskrives. Finner registreringsmyndigheten även efter det yttrande avgivits hinder för bifall föreligga, skall ansökningen avslås, där ej anledning förekommer att giva sökanden nytt föreläggande. =====20 § ===== Är ansökningshandlingarna fullständiga och finns det inte något hinder för registrering, skall varumärket tas in i registret och en kungörelse om detta utfärdas. Den som vill framställa invändning mot registreringen skall göra detta skriftligen till registreringsmyndigheten inom två månader från kungörelsedagen. Registreringsmyndigheten skall underrätta innehavaren av varumärket om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig. Återkallas invändningen får invändningsförfarandet ändå fullföljas, om det finns särskilda skäl. Lag (1994:1510). =====21 §===== Registreringsmyndigheten skall efter invändning upphäva registreringen, om det finns något hinder mot denna. Finns det hinder endast för en del av de varor som varumärket har registrerats för, skall myndigheten i stället upphäva registreringen enbart för dessa varor, om varumärkeshavaren begär det. Registreringsmyndigheten skall avslå invändningen, om det inte finns något hinder mot registreringen. När registreringsmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, skall det kungöras. Om beslutet innebär att registreringen helt eller delvis upphävs, skall en anteckning om detta göras i registret. Lag (1994:1510). =====22 § ===== Registrering gäller från dagen för ansökningens ingivande till dess tio år förflutit från registreringsdagen. Registrering förnyas på innehavarens ansökan, varje gång för tio år från utgången av föregående registreringsperiod. =====23 § ===== En ansökan om förnyelse görs skriftligen hos registreringsmyndigheten tidigast ett år före och senast sex månader efter registreringsperiodens utgång. Avser ansökan enbart förnyelse av registreringen, skall inbetalning av förnyelseavgiften till registreringsmyndigheten anses utgöra en ansökan om förnyelse. På handläggningen av en ansökan om förnyelse skall vad som föreskrivs i 19 § ha motsvarande tillämpning. Lag (1992:1686). =====24 § ===== På ansökan av innehavare av registrerat varumärke må i registret göras sådana oväsentliga ändringar i märket, som ej påverka helhetsintrycket därav. ==Om registrerings upphörande== =====25 § ===== Har ett varumärke registrerats i strid mot denna lag och föreligger alltjämt skälet mot registrering, får registreringen hävas i den ordning som föreskrivs nedan, om inte rätt till märket ändå får bestå enligt 8 eller 9 §. Är ett registrerat varumärke förväxlingsbart med någon annans varumärke, får dock registreringen av det förstnämnda varumärket inte hävas på denna grund, om det andra varumärket inte uppfyller kraven på användning enligt 25 a §. Registreringen får också hävas, om märket 1) är vilseledande, 2) inte längre har någon särskiljningsförmåga, 3) strider mot allmän ordning, eller 4) är ägnat att väcka förargelse. Att registreringen får hävas även vid utebliven användning av varumärket framgår av 25 a §. Lag (1994:1510). =====25 a § ===== Har innehavaren av ett registrerat varumärke inte inom fem år efter det att registreringsförfarandet avslutats gjort verkligt bruk av varumärket här i landet för de varor som det registrerats för eller har sådant bruk inte skett inom en period av fem år i följd får registreringen hävas, om det inte finns giltiga skäl till att varumärket inte använts. Med sådant bruk som avses i första stycket likställs 1) att varumärket används i en annan form än den registrerade formen, om avvikelsen avser endast detaljer och inte förändrar märkets egenartade karaktär, och 2) att varumärket här i landet anbringas på varor eller deras emballage endast för exportändamål. Med att ett varumärke används av rättighetshavaren likställs vid tillämpningen av denna lag att varumärket används av någon annan med rättighetshavarens samtycke. Registreringen får dock inte hävas, om varumärket har använts under tiden mellan utgången av femårsperioden och ansökan om hävning av registreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårsperiodens utgång och inom tre månader före ansökan om hävning skall emellertid lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja eller återuppta användningen vidtogs efter det att rättighetshavaren fått kännedom om att en ansökan om hävning kunde komma att göras. Lag (1992:1686). =====25 b §===== Om det finns grund för hävning av en registrering endast för en del av de varor som ett varumärke har registrerats för, skall registreringen hävas bara för dessa varor. Lag (1992:1686). =====26 § ===== Var och en som lider förfång av registreringen får föra talan vid domstol mot märkeshavaren om att registreringen skall hävas. Talan som grundas på en bestämmelse i 13 §, 14 § 1)--3), 25 § andra stycket, 25 a § eller 25 b § får också föras av den myndighet som regeringen bestämmer samt av en sammanslutning av berörda näringsidkare. Angående domstols behörighet i mål om registrerings hävande skall utöver vad i övrigt är föreskrivet gälla, att Stockholms tingsrätt är behörig, om märkeshavaren inte har hemvist i Sverige. Lag (1992:1686). =====27 § ===== Sedan beslut om registrerings hävande vunnit laga kraft, skall märket avföras ur registret. Vad i första stycket sägs skall jämväl gälla om registreringen ej förnyas eller om märkets innehavare begär dess avförande ur registret. ==Särskilda bestämmelser om registrering av utländska varumärken== =====28 §===== Söker någon, som icke driver näring i Sverige, registrering av varumärke, skall han visa att märket är för honom i hemlandet registrerat för de varor ansökningen här i riket avser. Under förutsättning av ömsesidighet äger regeringen föreskriva, att beträffande viss främmande stat vad i första stycket stadgas icke skall äga tillämpning. Lag (1977:732). =====29 §===== Regeringen äger under förutsättning av ömsesidighet förordna, att varumärke som är registrerat i främmande stat må, med de förbehåll som angivas i förordnandet, kunna registreras i Sverige så som det är registrerat i den främmande staten. Beträffande varumärke, som eljest icke kunnat registreras här, skall sådan registrering icke gälla i vidare mån eller för längre tid än i den främmande staten. Lag (1977:732). =====30 § ===== Regeringen äger förordna, att, där varumärke tidigare anmälts till registrering utom riket, ansökan om registrering här i riket skall, under de villkor som i förordnandet angivas, i förhållande till andra ansökningar eller med hänsyn till skedd användning av andra kännetecken anses gjord samtidigt med anmälningen utom riket. Lag (1977:732). =====31 § ===== Innehavare av registrerat varumärke, vilken icke har hemvist i Sverige, skall hava ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör märket. Anteckning härom skall göras i varumärkesregistret. Finnes icke behörigt ombud antecknat, skall registreringsmyndigheten under innehavarens sist uppgivna adress förelägga honom att inom viss tid vidtaga rättelse, vid äventyr att märket avföres ur registret. ==Om överlåtelse, licens och pantsättning== =====32 § ===== Överlåtes rörelse, till vilken hör varumärke eller kännetecken som avses i 2 § andra stycket, innefattas detta i överlåtelsen, där ej annat avtalats. =====33 §===== Har registrerat varumärke överlåtits, skall på begäran anteckning därom göras i varumärkesregistret. Sådan anteckning må dock ej ske, där överlåtelsen skett utan samband med överlåtelse av den rörelse till vilken varumärket hör samt dess användning av den nye innehavaren uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten. I mål och ärenden angående varumärke skall den anses som innehavare av märket, vilken senast blivit införd i registret i sådan egenskap. =====34 § ===== Innehavaren av ett varumärke kan ge någon annan rätt att använda varumärket (licens) för en del eller alla de varor som varumärket är registrerat för samt för hela eller en del av landet. Licensen kan vara exklusiv eller icke-exklusiv. Innehavaren av ett varumärke kan åberopa de rättigheter som är knutna till varumärket gentemot en licenstagare som överträder en bestämmelse i licensavtalet med avseende på licensens giltighetstid, den form under vilken varumärket får användas, arten av de varor för vilka licensen är utfärdad, det geografiska område inom vilket varumärket får användas eller kvaliteten på de av licenstagaren tillverkade varorna. Licensen skall på begäran antecknas i varumärkesregistret. Sådan anteckning får dock inte göras, om licenstagarens användning av varumärket uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten. Om det visas att licensen har upphört att gälla, skall anteckningen tas bort ur registret. Om inte annat har avtalats, får licenstagaren inte överlåta sin rätt vidare. Rätten till ett kännetecken enligt 2 § första eller andra stycket får inte tas i mät. Om innehavarens egendom avträds till konkurs, ingår dock rätten i konkursboet. Lag (1995:1277). =====34 a § ===== Rätten till ett registrerat varumärke eller till en ansökan om registrering av ett varumärke kan pantsättas enligt bestämmelserna i 34 b 34 j §§. Lag (1995:1277). =====34 b § ===== Panträtt i egendom som avses i 34 a § uppkommer genom registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen. Ansökan om registrering görs hos registreringsmyndigheten. Om en registrerad panträtt har övergått till någon annan, skall det på begäran antecknas i varumärkesregistret eller i registreringsmyndighetens diarium. Har panträtt upplåtits till flera var för sig, har den upplåtelse företräde för vilken ansökan om registrering först kom in till registreringsmyndigheten, om inte något annat har avtalats. Görs samma dag ansökan om registrering av flera upplåtelser, har de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de har ägt rum, om inte något annat har avtalats. Är upplåtelserna samtidiga eller kan det inte utredas i vilken tidsföljd de har skett, har de lika rätt. Lag (1995:1277). =====34 c §===== Ansökan om registrering enligt 34 b § görs av den som har rätten till varumärket eller varumärkesansökan eller av den till vilken panträtten har upplåtits. Sökanden skall styrka upplåtarens rätt till varumärket eller varumärkesansökan. Den som i varumärkesregistret anges som innehavare av ett registrerat varumärke skall anses ha rätt till märket, om inte annat framgår i ärendet. Avser ansökan om registrering pantsättning av en varumärkesansökan, skall den som i registreringsmyndighetens diarium har registrerats som sökande anses ha rätt till varumärkesansökan, om inte något annat framgår i ärendet. Ansökan får inte bifallas om upplåtaren, när ansökan om registrering görs, inte är behörig att förfoga över den pantförskrivna egendomen på grund av utmätning, konkurs, omyndighet, betalningssäkring, kvarstad eller någon annan anledning. Lag (1995:1277). =====34 d § ===== Ett avtal om pantsättning kan registreras när varumärket har registrerats eller, om avtalet avser en varumärkesansökan, när ansökan har registrerats i registreringsmyndighetens diarium. Om en pantsatt varumärkesansökan leder till att varumärket registreras, gäller därefter rätten till det registrerade varumärket som pantobjekt. Lag (1995:1277). =====34 e § ===== Även om en panträtt har registrerats, gäller panträtt i den pantsatta egendomen endast om pantavtalet har ingåtts av någon som var rätt ägare till egendomen och behörig att förfoga över den och om avtalet inte heller av någon annan anledning är ogiltigt. Lag (1995:1277). =====34 f § ===== Panträtten är förfallen, om rätten till varumärket eller varu-märkesansökan på grund av bestämmelserna i denna lag inte vidare skall gälla. Lag (1995:1277). =====34 g § ===== Registreringen av en panträtt skall avföras, om panträtten genom en dom som har vunnit laga kraft har förklarats ogiltig eller om panträtten har förfallit eller annars har upphört att gälla. Lag (1995:1277). =====34 h §===== Pantsättning gäller från tiden för ansökan om registrering enligt 34 b § mot den som senare förvärvar äganderätt eller annan rätt till egendomen. Ett licensavtal gäller mot panthavaren, om avtalet har slutits före ansökan om registrering av pantavtalet. Lag (1995:1277). =====34 i § ===== Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i rätten till ett varumärke eller en varumärkesansökan. När ansökan om registrering enligt 34 b § kommer in till registreringsmyndigheten medför det samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning. Säljs rätten till ett pantsatt varumärke eller en pantsatt varumärkesansökan vid utmätning eller i konkurs, består sådana licensavtal som avses i 34 h § andra stycket. Lag (1995:1277). =====34 j §===== Pantborgenären får sälja panten och ta ut sin fordran ur köpeskillingen endast om han dessförinnan har underrättat gäldenären och andra kända sakägare om försäljningen och dessa har fått skäligt rådrum att bevaka sin rätt. Vid en försäljning enligt denna paragraf består sådana licensavtal som avses i 34 h § andra stycket. Lag (1995:1277). ==Om förbud mot användning av vilseledande varukännetecken== =====35 §===== Om varukännetecken, efter överlåtelse eller sedan licens därtill upplåtits, är vilseledande i den nye innehavarens eller licenstagarens hand, äger domstol i den omfattning som finnes påkallat vid vite förbjuda honom att använda kännetecknet. Sådant förbud må ock eljest meddelas, där varukännetecken är vilseledande eller innehavare av varukännetecken eller annan med hans medgivande använder kännetecknet på sådant sätt, att allmänheten vilseledes. Talan enligt denna paragraf må föras av myndighet som regeringen bestämmer, så ock av envar som lider förfång av kännetecknets användning ävensom av sammanslutning av berörda näringsidkare. Lag (1977:732). =====36 § ===== I samband med utdömande av vite äger rätten efter vad som finnes skäligt förordna, att varukännetecken som i strid mot förbud enligt 35 § anbragts på vara, förpackning, reklamtryck, affärshandling eller dylikt skall utplånas eller så ändras, att det icke längre är vilseledande. Kan sådan åtgärd ej ske annorledes, må förordnas, att den märkta egendomen skall förstöras eller på visst sätt ändras. Egendom som avses i första stycket må i avbidan på förordnande som där sägs tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning. ==Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.== =====37 § ===== Gör någon intrång i rätten till ett varukännetecken enligt 4-–10 §§ (varumärkesintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 37 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2005:287). =====37 a § ===== Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 37 § skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 37 §. Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 37 § får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt 37 §, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:287). =====37 b § ===== På yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt 1-3 §§ eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja varukännetecken får domstolen vid vite förbjuda den som gör varumärkesintrång att fortsätta intrånget. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget förringar värdet av ensamrätten till varukännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande skall bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller tredje stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2005:287). =====38 §===== Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör varumärkesintrång skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek skall hänsyn tas även till rättighetshavarens intresse av att varumärkesintrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör varumärkesintrång skall betala ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet, om och i den mån det är skäligt. Lag (1994:232). =====39 § ===== Grundas en talan om varumärkesintrång på registrering enligt denna lag, skall 37 och 37 a §§ inte tillämpas såvitt angår tid före registreringsdagen. För tid innan ansökan om registrering kungjorts enligt 20 § skall inte heller 38 § tillämpas, om inte intrånget skett uppsåtligen. Lag (2005:287). =====40 §===== Talan om ersättning enligt 38 § må endast avse skada under de fem senaste åren innan talan väcktes. För skada, varom talan ej förts inom tid som nu sagts, skall rätten till ersättning vara förlorad. Utan hinder av vad i första stycket sägs må, där anspråk grundas på registrering enligt denna lag, talan föras om intrång som skett före registreringsdagen, därest talan väckes inom ett år från nämnda dag. =====41 §===== På yrkande av den som har lidit varumärkesintrång får domstolen efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång besluta att varukännetecken som olovligen förekommer på varor, förpackningar, reklamtryck, affärshandlingar eller liknande skall utplånas eller ändras. Kan en sådan åtgärd inte ske utan att egendomen på vilken kännetecknet förekommer förstörs eller på visst sätt ändras får domstolen besluta om detta. I ett sådant fall får domstolen också, på yrkande, besluta att egendomen skall mot lösen lämnas ut till den som har lidit intrånget. På yrkande av den som lidit intrånget får domstolen efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång besluta att föremål, vars användande skulle innebära varumärkesintrång, skall förstöras eller ändras på visst sätt. Sådan egendom som avses i första och andra styckena får tas i beslag om det skäligen kan antas att ett brott enligt 37 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Bestämmelserna i första-–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök och förberedelse enligt 37 § andra stycket. Beslut som avses i denna paragraf skall inte meddelas, om förverkande eller åtgärd till förebyggande av missbruk skall beslutas enligt 37 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2005:287). =====41 a § ===== Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget (intrångsundersökning). Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök och förberedelse enligt 37 § andra stycket. Lag (1998:1455). =====41 b § ===== Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Vad som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt 1-3 §§ eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja varukännetecknet. Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas skall motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt skall en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång. Lag (1998:1455). =====41 c § ===== Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten. I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1455). =====41 d § ===== Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha, 2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas. Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1455). =====41 e § ===== Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det. Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1455). =====41 f § -- ''Upphör att gälla U:2006-07-01'' ===== Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1-3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter. En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (1998:1455). ===== 41 f § -- ''Träder i kraft I:2006-07-01'' ===== Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter. En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:679). ===== 41 g § -- ''Upphör att gälla U:2006-07-01''===== När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om 1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås. Vid verkställigheten får kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs. Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (1998:1455). ===== 41 g § -- ''Träder i kraft I:2006-07-01'' ===== När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om 1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller 2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås. Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs. Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (2006:679). =====41 h § ===== Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1455). =====42 § ===== Om en registrering av ett varumärke har upphävts genom ett beslut eller en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till påföljd eller besluta om annan åtgärd enligt 37-41 a §§. I mål om sådant intrång skall domstolen, på yrkande av den mot vilken talan förs, förklara målet vilande i avvaktan på att frågan om registreringens hävande slutligen avgörs. Är talan härom inte väckt, skall domstolen i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken sådan talan skall väckas. Lag (1998:1455). =====43 § ===== Vill en licenstagare väcka talan om intrång i rätten till varukännetecknet, skall han underrätta kännetecknets innehavare om detta. Annars tas talan inte upp till prövning. Detsamma gäller, om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i den pantsatta egendomen. Lag (1995:1277). =====44 §===== Talan om fastställelse, huruvida rätt till varukännetecken består eller icke består eller om visst förfarande utgör intrång i sådan rätt eller ej, må av domstol upptagas till prövning, där ovisshet råder om förhållandet och denna länder käranden till förfång. I mål härom skall vad i 43 § stadgas äga motsvarande tillämpning. =====45 § ===== Dom i mål om varumärkesintrång eller i mål, som avses i 26, 35 eller 44 §, skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till Patent- och registreringsverket. ==Om kungörande, besvär m.m.== =====46 § ===== Förutom i fall som avses i 20 och 21 §§ skall kungörande ske av registrerings förnyelse enligt 22 §, av ändring i registrerat märke enligt 24 §, av registrerings avförande enligt 27 och 31 §§ samt av anteckning i registret om överlåtelse enligt 33 § eller om licens enligt 34 §. =====47 §===== Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten får överklagas av sökanden, om det har gått honom emot. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot registrering får överklagas av varumärkeshavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan får denna ändå prövas, om det finns särskilda skäl. Överklagande enligt första stycket görs hos Patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag. Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Regeringsrätten inom två månader från beslutets dag. Vid ett överklagande till Regeringsrätten tillämpas bestämmelserna i 35 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Regeringsrätten och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas. Lag (1995:1277). =====48 § ===== Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad sökande i registreringsärenden skall iaktta, om kungörande som sägs i 20, 21 och 46 §§, om förfarandet i övrigt i dessa ärenden, om förfarandet vid överklagande enligt 47 § samt om varumärkesregistrets förande. Vid ansökan om registrering av varumärken, om förnyelse, om ändring i registrerat varumärke enligt 24 §, om registrering av pantsättning eller om anteckning i registret om överlåtelse eller licens skall betalas avgift med belopp som regeringen bestämmer. För förnyelse skall bestämmas högre avgift, om ansökan ges in efter registreringsperiodens utgång. Lag (1995:1277). ==Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser== =====49 § ===== Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961; dock må dessförinnan bestämmelser meddelas av regeringen samt av Patent- och registreringsverket enligt vad i lagen är för vissa fall stadgat. ===Om internationell varumärkesregistrering=== =====50 § ===== Med en internationell varumärkesregistrering avses en registrering av ett varumärke som är gjord av den internationella byrån hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten enligt protokollet den 27 juni 1989 till överenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken den 14 april 1891. Patent- och registreringsverket är varumärkesmyndighet i Sverige i ärenden om internationell varumärkesregistrering. Lag (1996:135). =====51 §===== Om någon som i Sverige innehar eller har ansökt om en varumärkesregistrering och antingen är svensk medborgare, har hemvist i Sverige eller driver rörelse här i landet vill få en internationell varumärkesregi strering, skall han ge in en ansökan om detta till varumärkesmyndigheten. Har en ansökan om en internationell registrering getts in till varumärkesmyndigheten enligt första stycket, skall även en senare begäran om att den internationella registreringen skall gälla i ytterligare länder ges in till varumärkesmyndigheten, om sökanden eller innehavaren har hemvist i Sverige. Lag (1996:135). =====52 § ===== Ansökan skall vara skriftlig samt vara avfattad på engelska språket och innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1996:135). =====53 § ===== Varumärkesmyndigheten skall kontrollera om uppgifterna i ansökan om den internationella varumärkesregistreringen stämmer överens med uppgifterna i den varumärkesregistrering som sökanden har eller har ansökt om i Sverige. Om uppgifterna inte stämmer överens, skall sökanden föreläggas att inom viss tid rätta uppgifterna i ansökan om den internationella registreringen. Gör han inte det, skall denna ansökan avskrivas. Om det finns en sådan överensstämmelse som avses i första stycket, skall varumärkesmyndigheten sända ett intyg om detta till den internationella byrån tillsammans med ansökan inom en månad från den dag då ansökan kom in till myndigheten eller, om ett föreläggande enligt andra stycket har meddelats, inom en månad från det tiden för föreläggandet gick ut. Lag (1996:135). =====54 § ===== Om varumärkesmyndigheten får en underrättelse från den internationella byrån med begäran från någon som inte avses i 51 § att en internationell varumärkesregistrering skall gälla i Sverige, skall myndigheten pröva om det finns något hinder mot detta. Sådant hinder finns, om det varumärke som den internationella registreringen avser inte uppfyller förutsättningarna enligt 13 § eller om något hinder mot en nationell registrering skulle ha funnits enligt 14 §. Lag (1996:135). =====55 § ===== Om det finns något hinder enligt 54 § andra stycket, skall varumärkesmyndigheten inom 18 månader från dagen för den underrättelse som avses i 54 § första stycket ge den internationella byrån ett besked om att den internationella varumärkesregistreringen inte kan gälla i Sverige samt ange skälen för detta. Om det inte finns något hinder enligt 54 § andra stycket, skall underrättelsen från den internationella byrån kungöras. I kungörelsen skall anges den dag som den internationella byrån har angett för den internationella registreringen. Den som vill framställa invändning mot att den internationella registreringen blir gällande i Sverige skall göra detta skriftligen till varumärkesmyndigheten inom två månader från kungörelsedagen. Lag (1996:135). =====56 § ===== Varumärkesmyndigheten skall efter utgången av den i 55 § tredje stycket angivna tiden besluta att den internationella varumärkesregistreringen skall gälla i Sverige, om det inte finns något hinder mot detta. Sedan beslutet har vunnit laga kraft skall varumärket tas in i registret och en kungörelse om detta utfärdas. Om det finns något hinder mot att den internationella varumärkesregistreringen skall gälla i Sverige, skall varumärkesmyndigheten besluta att den internationella registreringen inte skall gälla här i landet. Beslutet skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Har varumärkesmyndigheten inte tidigare lämnat ett besked enligt 55 § första stycket, skall beslutet översändas till den internationella byrån inom 18 månader från dagen för den underrättelse som avses i 54 § första stycket eller, om den i 55 § tredje stycket angivna tiden löper ut senare, inom en månad efter det att den tiden har löpt ut. I sistnämnda fall skall varumärkesmyndigheten inom 18 månader från dagen för den underrättelse som avses i 54 § första stycket lämna ett meddelande till den internationella byrån om att ett beslut som nyss sagts kan komma att översändas senare. När beslutet att den internationella varumärkesregistreringen inte skall gälla i Sverige har vunnit laga kraft, skall det kungöras. Lag (1996:135). =====57 § ===== Ett beslut om att en internationell varumärkesregistrering skall gälla i Sverige har verkan från den dag som den internationella byrån har angett för den internationella registreringen. I fråga om en sådan registrering skall 1 § tredje stycket, 3 11, 25 27 och 32 45 §§ tillämpas. Vad som där sägs om registrering skall i stället avse beslut att en internationell varumärkesregistrering skall gälla i Sverige. Vad som sägs om varumärkesansökan i 34 a 34 j §§ skall tillämpas även beträffande begäran enligt 54 § första stycket att en internationell varumärkesregistrering skall gälla i Sverige. Lag (1996:135). =====58 §===== Om ett varumärke som är registrerat i Sverige blir omfattat även av en internationell varumärkesregistrering som gäller här i landet, skall den internationella registreringen, utan att inskränkning sker i de rättigheter som kan ha förvärvats på grund av registreringen här i landet, träda i stället för den svenska, om innehavaren är densamme och samtliga de varor som omfattas av registreringen här i landet också omfattas av den internationella registreringen. Uppgift om ett förhållande som avses i första stycket skall på begäran av innehavaren antecknas i varumärkesregistret och kungöras. Lag (1996:135). =====59 § ===== Om en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige helt eller delvis upphör, skall dess giltighet här i landet upphöra i motsvarande utsträckning. En anteckning om detta skall göras i varumärkesregistret och kungöras. Lag (1996:135). =====60 § ===== Om en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige upphör inom fem år från den dag som avses i 55 § andra stycket på grund av att den nationella registreringen eller ansökan om den inte längre kan utgöra grund för en internationell varumärkesregistrering och varumärkets innehavare därefter ansöker om registrering av samma varumärke i Sverige, skall denna ansökan anses gjord den dag som avses i 55 § andra stycket, under förutsättning att 1. ansökan görs inom tre månader från den dag då den internationella registreringen upphörde, 2. de varor som anges i den svenska ansökan också omfattades av den internationella registreringens verkan i Sverige, och 3. ansökan i övrigt uppfyller de krav för en registrering som ställs i denna lag samt föreskrivna avgifter betalas. Uppgift om upphörande av registrering eller om ansökan som avses i första stycket skall antecknas i varumärkesregistret och kungöras. Lag (1996:135). =====61 §===== Om en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige upphör på grund av att någon som i förhållande till det protokoll som avses i 50 § är en avtalsslutande part har sagt upp sin anslutning till protokollet och varumärkets innehavare därefter ansöker om registrering av samma varumärke i Sverige, skall denna ansökan anses gjord den dag som avses i 55 § andra stycket, under förutsättning att 1. ansökan görs inom två år från den dag då uppsägningen fick verkan, 2. de varor som anges i den svenska ansökan också omfattades av den internationella registreringens verkan i Sverige, och 3. ansökan i övrigt uppfyller de krav för en registrering som ställs i denna lag samt föreskrivna avgifter betalas. Uppgift om upphörande av registrering eller om ansökan som avses i första stycket skall antecknas i varumärkesregistret och kungöras. Lag (1996:135). =====62 § ===== Förnyelse av registreringsperiod, avförande enligt 57 och 27 §§ av beslut att en internationell varumärkesregistrering skall gälla i Sverige samt anteckning om överlåtelse eller upplåtelse av rätt till internationell varumärkesregistrering skall kungöras. Lag (1996:135). =====63 § ===== Ett slutligt beslut av varumärkesmyndigheten i ett ärende om internationell varumärkesregistrering får överklagas av den som har ansökt om en sådan registrering och av den som har begärt att en sådan registrering skall gälla här i landet, om beslutet har gått den som vill klaga emot. Ett beslut som innebär att en internationell registrering skall gälla här i landet trots att en invändning har gjorts får överklagas av invändaren. Återkallar han sin talan får invändningen ändå prövas, om det finns särskilda skäl. I fråga om överklaganden enligt första och andra styckena skall 47 § andra och tredje styckena tillämpas. Lag (1996:135). =====64 § ===== Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kungörande som sägs i 55, 56 och 58--62 §§ samt om förfarandet i övrigt i ärenden om internationell varumärkesregistrering. Vid ansökan om en internationell varumärkesregistrering, vid prövning om en sådan registrering skall gälla i Sverige samt vid begäran om en anteckning i registret av en överlåtelse eller en licens liksom om ett förhållande som avses i 58, 60 eller 61 § skall betalas avgift med belopp som regeringen bestämmer. Lag (1996:135). ===Om gemenskapsvarumärken=== =====65 §===== Den som ger in en ansökan om registrering av ett gemenskaps-varumärke till registreringsmyndigheten för vidare befordran enligt artikel 25.2 i rådets förordning om gemenskapsvarumärken skall betala en avgift med belopp som regeringen bestämmer. Detsamma gäller den som begär omvandling av ett gemenskapsvarumärke eller av en ansökan om ett gemenskapsvarumärke till en ansökan om registrering av ett varumärke samt den som begär ett intyg enligt artikel 89.3 i rådets förordning. Lag (1995:1277). =====66 § ===== Vid intrång i ett gemenskapsvarumärke tillämpas bestämmelserna i 37 § om ansvar för varumärkesintrång. I övrigt gäller 37 a-41 h §§, i den mån inte något annat följer av rådets förordning om gemenskapsvarumärken. Härvid skall vad som sägs om varumärkesintrång gälla intrång i gemenskapsvarumärke. Lag (1998:1455). =====67 § ===== Stockholms tingsrätt är domstol i mål som avses i 66 § och i artikel 92 i rådets förordning om gemenskapsvarumärken. Lag (1995:1277). ===Övergångsbestämmelser=== =====1986:234===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. 2. I fråga om överklagande av beslut som patentbesvärsrätten har meddelat före ikraftträdandet skall äldre föreskrifter fortfarande tillämpas. =====1986:1149===== Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om besvärsavgift vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. =====1992:1686===== 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. 2. Denna lag tillämpas även på varumärken som registrerats och varukännetecken som inarbetats före denna lags ikraftträdande. 3. Ansökan om registrering av varumärke som har kungjorts enligt 20 § före ikraftträdandet av denna lag skall behandlas och avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse. =====1994:232===== Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den gäller inte i fråga om intrång som har gjorts innan dess. =====1994:1510===== Denna lag träder i kraft i fråga om 14 § första stycket 8 och 9, tredje och fjärde stycket samt 50 - 64 §§ den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna får sättas i kraft vid olika tidpunkter. Om en ansökan om registrering av ett varumärke har kungjorts före den 1 januari 1995, skall den behandlas och avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse. Lag (1996:471). ===Ikraftträdande=== =====1996:135===== Regeringen föreskriver att 14 § första stycket 8) och 50-64 §§ varumärkeslagen (1960:644) i paragrafernas lydelse enligt lagen (1994:1510) om ändring i nämnda lag skall träda i kraft den 1 april 1996. == Källa == * [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=varum%E4rkeslag&BET=&RUB=&ORG= Lagen i Rixlex] [[Kategori:Lagar och författningar]] Användare:NERIUM 2720 6103 2006-06-27T21:30:04Z NERIUM 63 Min användarsida på svenska Wikipedia: [[w:Användare:NERIUM|Användare:NERIUM]]. [[Kategori:Wikisource:Användare]] Kategori:Wikisource:Användare 2721 6921 2006-07-01T19:23:04Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource|Användare]] Användare:Grön 2722 6143 2006-06-28T14:16:33Z Grön 79 '''Grön''', mitt användarnamn kommer sig av att jag alltid har tyckt det är lite svårt att välja användarnamn på internet. Men grön var min favoritfärg under min uppväxt på den tiden när man skulle ha en favoritfärg. ==<font color="1F833C">Kontakta mig</font>== <div class="plainlinks"> '''Jag är [[Wiktionary:Administratörer|administratör]] på svenska Wiktionary samt [[w:Wikipedia:administratörer|administratör]] och [[w:WP:IP|IP-kontrollant]] på svenska Wikipedia. Jag har också en ganska god översikt på andra svenska projekt:''' Om du behöver min assistans så tveka inte att kontakta mig. {| style="float: right; margin-left: 0em; margin-top: 0em; margin-bottom: 0em; border: #c0c0c0 solid 1px; background:transparent;" |[[Image:LosAngeles04.jpg|220px]] |} *'''[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Gr%C3%B6n&action=edit&section=new Lämmna ett medelande på min användardiskussion]''' *'''[[Special:Emailuser/Grön|Skicka en e-post]]''' *'''[irc://irc.freenode.net/Groen,isnick Privat på IRC]''' *[[w:MSN messenger]]: '''groenwiki@gmail.com''' '''E-post''' *Jag arbetar med Wikimedia [[m:OTRS|OTRS]] för den svenska adressen. *Jag läser och svarar på: **'''[http://mail.wikipedia.org/mailman/listinfo/wikisv-l wikisv-l]''' **[http://mail.wikipedia.org/mailman/listinfo/wikipedia-l wikipedia-l] **[http://mail.wikipedia.org/mailman/listinfo/commons-l commons-l] '''IRC''' *'''[irc://irc.freenode.net/wikipedia-sv #wikipedia-sv]''' *'''[irc://irc.freenode.net/vadalism-sv-wp #vandalism-sv-wp]''' (op och [[Wikipedia:Projekt klottersanering/Användare|byråkrat]]) *[irc://irc.freenode.net/wikipedia #wikipedia] *[irc://freenode/wikimedia-tech #wikimedia-tech] *[irc://irc.freenode.net/wikimedia-otrs #wikimedia-otrs] MediaWiki:Importlogpage 2723 6188 2006-06-28T23:00:40Z EnDumEn 2 importlogg Importlogg MediaWiki:Autoredircomment 2724 6192 2006-06-28T23:04:36Z EnDumEn 2 svenska Omdirigerar till [[$1]] MediaWiki:Linksearch-line 2725 6194 2006-06-28T23:15:36Z EnDumEn 2 svenska $1 länkas från $2 MediaWiki:Linksearch-text 2726 6195 2006-06-28T23:17:11Z EnDumEn 2 vad heter wildcard på svenska Jokertecken (wildcards), som "*.wikipedia.org", kan användas. MediaWiki:Linksearch-error 2727 6196 2006-06-28T23:17:46Z EnDumEn 2 Jokertecken kan bara användas i början av domänadressen. MediaWiki:Cite 2728 6199 2006-06-28T23:22:54Z EnDumEn 2 svenska Citera MediaWiki:Cite article link 2729 6200 2006-06-28T23:23:23Z EnDumEn 2 svenska Citera den här texten MediaWiki:Cite page 2730 6201 2006-06-28T23:23:53Z EnDumEn 2 svenska Sida: MediaWiki:Cite submit 2731 6202 2006-06-28T23:24:53Z EnDumEn 2 svenska Citera MediaWiki:Undeletedrevisions-files 2732 6203 2006-06-28T23:27:59Z EnDumEn 2 svenska $1 version(er) och $2 file(r) återställdes Siskan och Näktergalen 2733 6204 2006-06-28T23:49:44Z NERIUM 63 {{Titel|Siskan och Näktergalen|Hedvig Charlotta Nordenflycht| kommentar=''Siskan och Näktergalen''}} <div class="vers"><pre> Siskan kom till Näktergalen, Den hon vänskap svurit har, Gråtögd, vred och rörd hon var. "Vet du", sad´ hon, "nyss i dalen Var jag på en fågelfest, Det jag ångrar tusen gånger; Tänk, man tadlar dina sånger, Och de skönsta aldramest. En på drillen lyte lade, Sade, att han faller trögt; En, att sången går för högt. Ändtligt Spolen myndigt sade: Hela rösten jag försmår; Tacka vill jag Trastens tunga, Lärkan kan och ändtligt sjunga, Så att sången man förstår. Men mig mest till iver rörde Otacksamma Gökens spel; Aldrig utav dig jag hörde, Att du siktat andras fel. Deras gåvor du berömmer, Lämnar heder i sitt mått, Icke heller den fördömer, Som ej någon stämma fått. Vi skall du så lindrig vara Om de andras sång och tal?" "Därför" — hördes fågeln svara — "Att jag är en näktergal." </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Ute blåser sommarvind 2734 6206 2006-06-28T23:59:50Z NERIUM 63 {{Titel|Ute blåser sommarvind|Samuel Johan Hedborn| kommentar=''Ute blåser sommarvind''}} <div class="vers"><pre> Ute blåser sommarvind. (Vaggvisa) Ute blåser sommarvind, göken gal i högan lind. Mor hon går på grönan äng, bäddar barnet blomstersäng, strör långa rader utav ros och blader. Ängen står så gul och grön, solen stänker guld i sjön, bäcken rinner tyst och sval mellan viden, asp och al. Bror bygger dammar åt sin såg och hammar. Syster sopar stugan ren, sätter löv i taket sen. Uppå golvet skall hon så liljor och konvaljer små, rosor så rara: där skall barnet vara. Skeppet gungar lätt på våg med sitt segel, mast och tåg, gångar sig åt främmand´ land hämtar barnet pärleband, kjortel av siden, skor med granna smiden. Lilla gula gåsen ung, len liksom en silkespung, ror med moder sin i säv, pillar vingen med sin näv. Vallherden vilar vid sitt horn och pilar. Lindorm solar sig på sten, som ett sammet vit och len vill i barnets vagga gå, men det skall han aldrig få han skall bli bunden, uti gröna lunden. Trollet sitter vid sin vägg, kammar ut sitt silverskägg, sjunger vid den gråa häll: "Liten kind, kom hit i kväll! Dig vill jag lova under guldås sova." Far han gjordar om sitt liv sitt bälte och sin blanka kniv, tar järnsporrar på sin sko, rider över berg och mo, trollet att förstöra, som vill barnet röra. Snart är liten kind en man; gångarn grå då sadlar han, tager brynja, svärd och spjut, och i kamp han rider ut, spänner sitt bälte, strider som en hjälte. För en flicka sjunges sista versen så: Liten fager jungfru opp växer fort som rosens knopp; virkar sen åt ungersven kappan blå och får igen fästring och spänne och guldspann på änne. </pre></div> [[Kategori:Samuel Johan Hedborn]] [[Kategori:Poesi]] Författare:Samuel Johan Hedborn 2735 6207 2006-06-29T00:03:02Z NERIUM 63 {{Författare|Samuel Johan Hedborn|}}(1783 - 1849) Wikipedia har artikel om Samuel Johan Hedborn på [[w:Samuel Johan Hedborn|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Samuel Johan Hedborn]].'' ===Dikter=== *[[Ute blåser sommarvind]] [[Kategori:Författare|Hedborn, Samuel Johan]] Kategori:Samuel Johan Hedborn 2736 6322 2006-06-30T13:48:19Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Samuel Johan Hedborn|}} {{Wikipedialänk|Samuel Johan Hedborn}} [[Kategori:Författares verk|Hedborn, Samuel Johan]] Vårvindar friska 2737 6209 2006-06-29T00:12:55Z NERIUM 63 {{Titel|Vårvindar friska|Juliana Nyberg| kommentar=''Hon var även verksam under pseudonymen Euphrosyne''}} <div class="vers"><pre> Vårvindar friska Leka och viska, Lunderna kring, likt älskande par, Strömmarna ila, Finna ej vila Förr'n ner i djupet störtvågen far. Klaga, mitt hjärta, klaga! - O, hör, Vallhornets klang bland klipporna dör! Strömkarlen spelar, Sorgerna delar Vakan kring berg och dal. Hjärtat vill brista - Ack! när den sista Gången jag hörde kärlekens röst: Avskedets plåga, Ögonens låga, Mun emot mun vid klappande bröst. Fjälldalen stod i blomstrande skrud, Trasten slog drill på drill för sin brud; Strömkarlen spelte, Sorgerna delte, Suckande, berg och dal. Natten så fager, Ljus som en dager, Göt över skog och bölja sin glans. Älvornas vingar Glänsande ringar Slöto kring ängens tuva i dans. Suckande hjärtan, suckande lund, Smekande ord och saligt förbund! Strömkarlen spelte, Sorgerna delte Vakan kring berg och dal. Ack, att vid polen Midsommarsolen Tusende år bortsovit så sällt! Hastigt vem kallar? Krigsbudet skallar Fjärran ifrån: "Till vapen!" så gällt. Nu var ej tid hos flickan att bo, Löftet han gav om kärlek och tro; Strömkarlen spelte, Sorgerna delte, Suckande, berg och dal. Hurtigt på slätten, Med bajonetten, Snabb som en ren, han ilade ned; Där, ibland fanor, Flygande svanor, Klingande spel, i blixtrande led, Rak som en tall, han höjde sig opp, Såg jag hans bild vid tårarnas lopp. Strömkarlen spelte, Sorgerna delte, Suckande, berg och dal. Snart han marchera' - Kom aldrig mera Åter till hemmets brudliga tjäll. När av min Modig Vålnaden blodig Svävar på västerns rodnande fjäll, Klaga, mitt hjärta, klaga! - O, hör! Vallhornets klang bland klipporna dör: Strömkarlen spelar, Sorgerna delar Vakan kring berg och dal. </pre></div> [[Kategori:Juliana Nyberg]] Författare:Juliana Nyberg 2738 6212 2006-06-29T00:18:28Z NERIUM 63 {{Författare|Juliana Nyberg|}}(1784 - 1854) Wikipedia har artikel om Juliana Nyberg på [[w:Juliana Nyberg|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Juliana Nyberg]].'' ===Dikter=== *[[Ute blåser sommarvind]] [[Kategori:Författare|Nyberg, Juliana]] Kategori:Juliana Nyberg 2739 6326 2006-06-30T13:50:30Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Juliana Nyberg|}} {{Wikipedialänk|Juliana Nyberg}} [[Kategori:Författares verk|Nyber, Julianag]] Diskussion:Varmed skall jag dig lova 2740 6214 2006-06-29T04:44:18Z Agneta 53 Snyggt! Nu framgår [[wp:astrikon]]et tydligt. Det Wallin undanröjde genom sin bearbetning. Hade jag kunnat göra förstoringen själv. Jag tryckte på "Redigeringshjälp (öppnas i nytt fönster)", men då kom det bara upp en ruta att redigeringshjälp inte finns här på wikisource. Det kanske den borde göra?[[Användare:Agneta|Agneta]] 29 juni 2006 kl.04.44 (UTC) Diskussion:Välsignad är du, Jesus Krist 2741 6220 2006-06-29T05:10:41Z Agneta 53 Upphovsrätt på den svenska översättningen Peter Dass avled 1707. Andreas Holmberg gjorde den svenska översättningen 1993.���[[Användare:Agneta|Agneta]] 29 juni 2006 kl.05.10 (UTC) Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj 2742 6240 2006-06-29T09:12:20Z NERIUM 63 {{Titel|Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj |Juliana Nyberg| kommentar=''Hon var även verksam under pseudonymen Euphrosyne''}} <div class="vers"><pre> Druvans flod och Bellmans toner Jämna alla plågors strid. Se, madamen med citroner Kommer just i grevens tid. Kors bevars, hur´ gumman prålar Och en skrynklig sköldmö målar! Har hon pantat eller länt Har hon pantat eller länt Den där tapperhetsmedaljen? "Nej den har jag i bataljen Ärligt vid Svensksund förtjänt." Ärligt vid Svensksund förtjänt." Sällsam amazon! Berätta Oss sin hjältedåd! - "Jo, jo, Ibland år nog minns jag detta: Sjuttonhundra nittio. Då, när ryssen tänkte fånga Skärgårdsflottan, fingo många Svenska gossar lukta krut. Svenska gossar lukta krut. Nyss jag blivit gift den tiden; Men, förr´n smekmån´ var förliden, Drog min Flink i örlog ut. Drog min Flink i örlog ut. Var just ingen fågelskrämma Den där tiden: - ensam satt Jag i torpet, måste hämma Saknaden båd´ dag och natt. Städs jag hörde kulor smälla, Suckande: Nu lär det gälla Stackars Flink! Artillerist, Stackars Flink! Artillerist, Ständigt vid kommandotonen Han servera´ vid kanonen, Tände an båd´ först och sist. Tände an båd´ först och sist. Hej, courage! Jag var en snärta Utan barn och utan sorg, Hade kinder, likså hjärta, Som borsdorfern i min korg. Flink han var min enda tanka, Och jag drömde: på en planka Du och jag! Må vågens brant Du och jag! Må vågens brant Hellre mig i djupet draga, Än i stugan ensam klaga! - Följde tross och proviant. Följde tross och proviant. Förlig vind i seglen spelte; Snart Svensksund jag skåda fick. Ont och gott jag gärna delte Med min Flink, hur ödet gick; Honom glad om bord jag följde, Under relingen mig döljde - Men - i striden hetast, då Men - i striden hetast, då Snart hans blod, hans hjärna stänkte På mitt bröst, - kryp fram, jag tänkte, Tag musköten och gå på! Tag musköten och gå på! Tåren fick ej tid att falla, Äntringen var börjad re´n: Bomber fräste, kulor knalla´, Bajonetten purprad sken I min hand, av ryssblod tvagen. Flink blev hämnad. Slug, den dagen Cronstedt gick ur fällan ut. Cronstedt gick ur fällan ut. Stora Mogel måst´förlora Femti skepp, med små och stora. Tre därtill, så var det slut. Tre därtill, så var det slut. I rapporten när med ära Och mitt namn till kungen hann, Fick jag segrens tecken bära I blått band, liksom en ann. Trumf i högsta färgen sedan Ofta växlat har, - men redan Har jag sjungit ut och går. Har jag sjungit ut och går. Korgen på den gamla armen Är ej lätt i sommarvarmen." - På medaljen föll en tår. På medaljen föll en tår. </pre></div> [[Kategori:Juliana Nyberg]] Brottsbalken 2743 6255 2006-06-29T11:31:57Z Fred chessplayer 74 flyttade [[Brottsbalken]] till [[Brottsbalken, översikt]]: mer förklarande titel #REDIRECT [[Brottsbalken, översikt]] Kategori:Betty Ehrenborg-Posse 2744 6256 2006-06-29T12:19:59Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av [[Författare:Betty Ehrenborg-Posse|Betty Ehrenborg-Posse]]. På Wikipedia finns en [[w:Betty Ehrenborg-Posse|artikel om Betty Ehrenborg-Posse]]. [[Kategori:Författares verk|Ehrenborg-Posse, Betty]] Författare:Betty Ehrenborg-Posse 2745 6299 2006-06-30T04:44:58Z Agneta 53 '''Betty Ehrenborg-Posse''' (1818 - 1880) Wikipedia har artikel om Betty Ehrenborg-Posse på [[w:Betty Ehrenborg-Posse|svenska]]. ''Se även [[:Kategori:Betty Ehrenborg-Posse]].'' ===Visor=== *[[Blinka lilla stjärna]] [[Kategori:Författare|Ehrenborg-Posse, Betty]] [[Kategori:Betty Ehrenborg-Posse|*]] Författare:Betty Ehrenborg 2746 6259 2006-06-29T12:37:29Z NERIUM 63 Omdirigerar till [[Författare:Betty Ehrenborg-Posse]] #REDIRECT [[Författare:Betty Ehrenborg-Posse]] Pojkarne 2747 6267 2006-06-29T18:07:31Z Minata 66 Anna Maria Lenngren texter {{Titel|Pojkarne|Anna Maria Lenngren| kommentar=''musiken av Gluck (1797)''}} <div class="vers"><pre> Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som i går, då oskulden och friden tätt följde mina spår, då lasten var en häxa, och sorgen snart försvann; då allt utom min läxa jag lätt och lustigt fann. Uppå min mun var löjet och hälsan i mitt blod, i själen bodde nöjet. Var människa var god. Var pojke, glad och yster, var strax min hulda bror. Var flicka var min syster, var gumma var min mor. Jag minns de fria fälten, jag mätt så mången gång, där ofta jag var hjälten i lekar och i språng, de tusen glada spratten i sommarns friska vind med fjärlarne i hatten och purpurn på min kind. Av falskheten och sveken jag visste inte än, i var kamrat av leken jag såg en trogen vän. De långa lömska kiven, dem kände icke vi. När örfilen var given, var vreden ock förbi. Ej skillnad till personer jag såg i nöjets dar, bondpojkar och baroner, allt för mig lika var. I glädjen och i yran den av oss raska barn, som gav den längsta lyran, var den förnämsta karln. Ej sanning av oss döljdes uti förtjänst och fel. Oväldigheten följdes vid minsta kägelspel. Den trasigaste ungen vann priset vid vår dom, när han slog riktigt kungen och greven kasta bom. Hur hördes ej vår klagan, vårt späda hjärta sved, vid bannorna och agan, som någon lekbror led! Hur glad att få tillbaka den glädje riset slöt, min enda pepparkaka jag med den sorgsne bröt. Men, mina ungdomsvänner, hur tiden ändrat sig! Jag er ej mera känner, I kännen icke mig. De blivit män i staten, de forna pojkarne, och kivas nu om maten och slåss om titlarne. Med fyrti år på nacken de streta i besvär tungt i den branta backen, där lyckans tempel är. Vad ger då denna tärnan, så sökt i alla land? Kallt hjärta under stjärnan, gul hy och granna band. </pre></div> [[Kategori:Anna Maria Lenngren]] [[Kategori:Poesi]] Kategori:Emil Gustafson 2748 6321 2006-06-30T13:47:51Z NERIUM 63 '''Emil Gustafson''' 1862 - 1900, [[Psalmförfattare]] och predikant i Helgelseförbundet. Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Emil Gustafson|}} {{Wikipedialänk|Emil Gustafson}} [[Kategori:Författares verk|Gustafson, Emil]] [[Kategori:Psalmer]] Mall:Wikipedialänk 2749 6309 2006-06-30T09:50:48Z NERIUM 63 På Wikipedia finns en artikel om [[w:{{{1}}}|{{{1}}}]] <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> Kategori:Christina Charlotta Lindholm 2750 6310 2006-06-30T09:53:34Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Christina Charlotta Lindholm|}} {{Wikipedialänk|Christina Charlotta Lindholm}} [[Kategori:Författares verk|Lindholm, Christina Charlotta]] Kategori:Samuel Ödmann 2751 6311 2006-06-30T09:57:37Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Samuel Ödmann|}} {{Wikipedialänk|Samuel Ödmann}} [[Kategori:Författares verk|Ödmann, Samuel]] Kategori:Percy Bysshe Shelley 2752 6312 2006-06-30T10:03:05Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Percy Bysshe Shelley|}} {{Wikipedialänk|Percy Bysshe Shelley}} [[Kategori:Författares verk|Shelley, Percy Bysshe]] Kategori:Israel Kolmodin 2753 6313 2006-06-30T10:05:59Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Israel Kolmodin|}} {{Wikipedialänk|Israel Kolmodin}} [[Kategori:Författares verk|Kolmodin, Israel]] Kategori:Alfred Tennyson 2754 6314 2006-06-30T10:09:33Z NERIUM 63 Den här kategorin innehåller texter av {{författare|Alfred Tennyson|}} {{Wikipedialänk|Alfred Tennyson}} [[Kategori:Författares verk|Tennyson, Alfred]] Helan går 2755 6337 2006-06-30T15:56:51Z NERIUM 63 {{Titel|Helan går||kommentar=}} <div class="vers"><pre> Helan går Sjung hopp faderallan lallan lej Helan går Sjung hopp faderallan lej Och den som inte helan tar Han heller inte halvan får Helan går Sjung hopp faderallan lej </pre></div> [[Kategori:Dryckesvisor]] Användare:Tournesol 2756 6339 2006-06-30T22:47:40Z Tournesol 80 All your base are belong to us. "Nästan en kristen" 2757 6342 2006-06-30T23:10:53Z Tournesol 80 flyttade [["Nästan en kristen"]] till [[Nästan en kristen]] #REDIRECT [[Nästan en kristen]] Diskussion:"Nästan en kristen" 2758 6344 2006-06-30T23:10:53Z Tournesol 80 flyttade [[Diskussion:"Nästan en kristen"]] till [[Diskussion:Nästan en kristen]] #REDIRECT [[Diskussion:Nästan en kristen]] Medborgarsång 2759 6346 2006-07-01T09:52:52Z 81.235.138.237 Så sant vi äga ett fädernesland, vi ärvde det alla lika, med samma rätt och med samma band för både arma och rika; och därför vilja vi rösta fritt som förr bland sköldar och bågar, men icke vägas i köpmans mitt, likt penningapåsar på vågar. Vi stridde gemensamt för hem och härd, då våra kuster förbrändes. Ej herrarna ensamt grepo till svärd, när varnande vårdkase tändes. Ej herrarna ensamt segnade ner men också herrarnas drängar. Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar. Det är skam att sitta som vi har gjort och tempel åt andra hälva, men kasta stenar på egen port och tala ont om oss själva. Vi tröttnat att blöda för egen dolk, att hjärtat från huvudet skilja; vi vilja bliva ett enda folk, och vi äro och det vi vilja. Wikisource:Textformatering 2760 6350 2006-07-01T18:12:14Z NERIUM 63 == Textformatering == Se även "[[Wikisource:Hur man redigerar en sida]]" <table border="1" cellpadding="2" cellspacing="0"> <tr> <th>Hur det ser ut</th> <th>Vad du skriver</th> </tr> <tr valign="top"><td> ''Kursiv'', '''fet''', '''''kursiv och fet'''''. *Detta är dubbla och tredubbla apostrofer, inte citattecken. </td> <td> <pre><nowiki>''Kursiv'', '''fet''', '''''kursiv och fet'''''.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"><td> Du kan även använda <i>kursiv</i> och <b>fet stil</b> om önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. Exempelvis i matematiska formler: :<b>F</b> = <i>m</i><b>a</b> *Dock är skillnaden inte så viktig, och de flesta bryr sig inte om den. </td> <td> <pre><nowiki>Du kan även använda <i>kursiv</i> och <b>fet</b> stil om önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. Exempelvis i matematiska formler: :<b>F</b> = <i>m</i><b>a</b></nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign=top> <td>Ett skrivmaskinstypsnitt för <tt>tekniska termer</tt>. </td> <td><pre><nowiki>Ett skrivmaskinstypsnitt för <tt>tekniska termer</tt>.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"><td>Du kan <strike>stryka över borttaget material</strike><br> och <u>stryka under nytt material</u>. *Bra för redigering av exemplevis egna, gamla inlägg på diskussionssidor, där det kan vara önskvärt att det inte raderas mitt i diskussioner.</td> <td><pre><nowiki>Du kan <strike>stryka över borttaget material</strike><br> och <u>stryka under nytt material</u>.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Tecken för omljud och accenter:''' (Se [[Wikipedia:Specialtecken]])<br> &Agrave; &Aacute; &Acirc; &Atilde; &Auml; &Aring; <br> &AElig; &Ccedil; &Egrave; &Eacute; &Ecirc; &Euml; <br> &Igrave; &Iacute; &Icirc; &Iuml; &Ntilde; &Ograve; <br> &Oacute; &Ocirc; &Otilde; &Ouml; &Oslash; &Ugrave; <br> &Uacute; &Ucirc; &Uuml; &szlig; &agrave; &aacute; <br> &acirc; &atilde; &auml; &aring; &aelig; &ccedil; <br> &egrave; &eacute; &ecirc; &euml; &igrave; &iacute;<br> &icirc; &iuml; &ntilde; &ograve; &oacute; &ocirc; <br> &otilde; &ouml; &oslash; &ugrave; &uacute; &ucirc; <br> &uuml; &yuml;</td> <td><pre><nowiki> &amp;Agrave; &amp;Aacute; &amp;Acirc; &amp;Atilde; &amp;Auml; &amp;Aring; &amp;AElig; &amp;Ccedil; &amp;Egrave; &amp;Eacute; &amp;Ecirc; &amp;Euml; &amp;Igrave; &amp;Iacute; &amp;Icirc; &amp;Iuml; &amp;Ntilde; &amp;Ograve; &amp;Oacute; &amp;Ocirc; &amp;Otilde; &amp;Ouml; &amp;Oslash; &amp;Ugrave; &amp;Uacute; &amp;Ucirc; &amp;Uuml; &amp;szlig; &amp;agrave; &amp;aacute; &amp;acirc; &amp;atilde; &amp;auml; &amp;aring; &amp;aelig; &amp;ccedil; &amp;egrave; &amp;eacute; &amp;ecirc; &amp;euml; &amp;igrave; &amp;iacute; &amp;icirc; &amp;iuml; &amp;ntilde; &amp;ograve; &amp;oacute; &amp;ocirc; &amp;otilde; &amp;ouml; &amp;oslash; &amp;ugrave; &amp;uacute; &amp;ucirc; &amp;uuml; &amp;yuml;</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign=top> <td> '''Interpunktion:'''<br> &iquest; &iexcl; &laquo; &raquo; &sect; &para;<br> &dagger; &Dagger; &bull; &mdash; </td> <td><pre><nowiki> &amp;iquest; &amp;iexcl; &amp;laquo; &amp;raquo; &amp;sect; &amp;para; &amp;dagger; &amp;Dagger; &amp;bull; &amp;mdash; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Kommersiella symboler:'''<br> &trade; &copy; &reg; &cent; &euro; &yen; <br> &pound; &curren;</td> <td><pre><nowiki> &amp;trade; &amp;copy; &amp;reg; &amp;cent; &amp;euro; &amp;yen; &amp;pound; &amp;curren; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td>Nedsänkt: x<sub>2</sub><br> Upphöjt: x<sup>2</sup> or x&sup2; Den senare metoden för att skriva upphöjt (superscript) kan inte alltid användas, men om möjligt är det att föredra eftersom webläsare har lättare att ordna med radavstånd om den metoden används. &epsilon;<sub>0</sub> = 8.85 &times; 10<sup>&minus;12</sup> C&sup2; / J m.</td> <td><pre><nowiki>Nedsänkt: x<sub>2</sub> Upphöjt: x<sup>2</sup> or x&sup2; &epsilon;<sub>0</sub> = 8.85 &times; 10<sup>&minus;12</sup> C&sup2; / J m.</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td>'''Grekiska bokstäver:''' <br> &alpha; &beta; &gamma; &delta; &epsilon; &zeta; <br> &eta; &theta; &iota; &kappa; &lambda; &mu; &nu; <br> &xi; &omicron; &pi; &rho; &sigma; &sigmaf; <br> &tau; &upsilon; &phi; &chi; &psi; &omega;<br> &Gamma; &Delta; &Theta; &Lambda; &Xi; &Pi; <br> &Sigma; &Phi; &Psi; &Omega; </td> <td><pre><nowiki> &amp;alpha; &amp;beta; &amp;gamma; &amp;delta; &amp;epsilon; &amp;zeta; &amp;eta; &amp;theta; &amp;iota; &amp;kappa; &amp;lambda; &amp;mu; &amp;nu; &amp;xi; &amp;omicron; &amp;pi; &amp;rho; &amp;sigma; &amp;sigmaf; &amp;tau; &amp;upsilon; &amp;phi; &amp;chi; &amp;psi; &amp;omega; &amp;Gamma; &amp;Delta; &amp;Theta; &amp;Lambda; &amp;Xi; &amp;Pi; &amp;Sigma; &amp;Phi; &amp;Psi; &amp;Omega; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Matematiska tecken:''' (Se [[wikipedia:Specialtecken]]) <br> &int; &sum; &prod; &radic; &minus; &plusmn; &infin;<br> &asymp; &prop; &equiv; &ne; &le; &ge; &rarr;<br> &times; &middot; &divide; &part; &prime; &Prime;<br> &nabla; &permil; &deg; &there4; &alefsym; &oslash;<br> &isin; &notin; &cap; &cup; &sub; &sup; &sube; &supe;<br> &not; &and; &or; &exist; &forall; &rArr; &hArr; </td> <td valign="middle"><pre><nowiki> &amp;int; &amp;sum; &amp;prod; &amp;radic; &amp;minus; &amp;plusmn; &amp;infin; &amp;asymp; &amp;prop; &amp;equiv; &amp;ne; &amp;le; &amp;ge; &amp;rarr; &amp;times; &amp;middot; &amp;divide; &amp;part; &amp;prime; &amp;Prime; &amp;nabla; &amp;permil; &amp;deg; &amp;there4; &amp;alefsym; &amp;oslash; &amp;isin; &amp;notin; &amp;cap; &amp;cup; &amp;sub; &amp;sup; &amp;sube; &amp;supe; &amp;not; &amp;and; &amp;or; &amp;exist; &amp;forall; &amp;rArr; &amp;hArr;</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td><i>x</i><sup>2</sup>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&ge;&nbsp;&nbsp;&nbsp;0 sant då <i>x</i> reellt. *För att skapa större mellanrum, använd icke-brytande mellanslag - <tt>&amp;nbsp;</tt>. *<tt>&amp;nbsp;</tt> förhindrar även radbrytningar mitt i en text, vilket är användbart i formler. </td> <td><pre><nowiki> <i>x</i><sup>2</sup>&nbsp;&nbsp;&ge;&nbsp;&nbsp;0 sant då <i>x</i> reellt. </nowiki></pre></td> </tr> <tr> <td> '''Ascii art-integraler (börja varje rad med ett blanksteg):''' &infin; -<i>x</i><sup>2</sup> &int; e d<i>x</i> = &radic;&pi; -&infin; </td> <td><pre><nowiki> &infin; -<i>x</i><sup>;2</sup>; &int; e d<i>x</i> = &radic;&pi; -&infin;</nowiki></pre> </td> </tr> </table> [[Kategori:Wikisource:Redigering|Textformatering]] Kategori:Wikisource:Redigering 2761 6351 2006-07-01T18:12:41Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource]] Wikisource:Hur man redigerar en sida 2762 6354 2006-07-01T18:14:58Z NERIUM 63 Var vänlig och se hjälpen hos Svenska Wikipedia: [[w:Wikipedia:Hur man redigerar en sida|Wikipedia:Hur man redigerar en sida]]. [[Kategori:Wikisource:Redigering]] Wikisource:Interwikilänkar 2763 6937 2006-07-01T21:42:28Z EnDumEn 2 Försökt anpassa till Wikisource '''Interwiki''' är detsamma som länkning mellan artiklar på Wikimedias olika projekt. Det är ett bra sätt att bygga ett nät av texter och artiklar så att en användare får ut mesta möjliga av Wikisource och övriga Wikimediaprojekt. ==Språklänkar== Språklänkar används för att länka ihop översättningar av texter i Wikisources olika språkversioner. Om det på andra språkversioner finns översättningar av en text man lägger här, kan det vara bra att lägga in en interwiki-länk i texten här och även en i den text man länkar till. Om man till exempel länkar ''[[Ave Maria]]'' till ''Hail Mary'' på engelska Wikisource så bör man även se till att ''Hail Mary'' har en länk till ''[[Ave Maria]]''. Då blir det lättare för läsare av den engelska texten att hitta hit Länkarna skrivs på följande sätt <nowiki>[[''språkkod'':textens titel]]</nowiki>. Exempelvis kan man länka [[Internationalen]] till spanska <nowiki>[[es:La Internacional]]</nowiki> och engelska <nowiki>[[en:The Internationale]]</nowiki>. Det går även att länka till texter som inte är översättningar. Man skriver då <nowiki>[[:språkkod:textens titel]]</nowiki> då hamnar länken direkt i texten (så här: [[:en:Silent Night]]). ===Några av de olika språken=== :''Den här listan innehåller de språkversioner av Wikisource som fanns 1 juli 2006'' {| |- valign="top" | width="25%" | * [[w:Arabiska|Arabiska]] <nowiki>[[ar:text]]</nowiki> * [[w:Azeriska|Azeriska]] <nowiki>[[az:text]]</nowiki> * [[w:Bosniska|Bosniska]] <nowiki>[[bs:text]]</nowiki> * [[w:Bulgariska|Bulgariska]] <nowiki>[[bg:text]]</nowiki> * [[w:Danska|Danska]] <nowiki>[[da:text]]</nowiki> * [[w:Engelska|Engelska]] <nowiki>[[en:text]]</nowiki> * [[w:Fornengelska|Fornengelska]] <nowiki>[[ang:text]]</nowiki> * [[w:Estniska|Estniska]] <nowiki>[[et:text]]</nowiki> * [[w:Finska|Finska]] <nowiki>[[fi:text]]</nowiki> * [[w:Franska|Franska]] <nowiki>[[fr:text]]</nowiki> * [[w:Färöiska|Färöiska]] <nowiki>[[fo:text]]</nowiki> * [[w:Galiciska|Galiciska]] <nowiki>[[gl:text]]</nowiki> * [[w:Grekiska|Grekiska]] <nowiki>[[el:text]]</nowiki> | width="25%"| * [[w:Haitisk kreolska|Haitisk kreolska]] <nowiki>[[ht:text]]</nowiki> * [[w:Hebreiska|Hebreiska]] <nowiki>[[he:text]]</nowiki> * [[w:Indonesiska|Indonesiska]] <nowiki>[[id:text]]</nowiki> * [[w:Isländska|Isländska]] <nowiki>[[is:text]]</nowiki> * [[w:Italienska|Italienska]] <nowiki>[[it:text]]</nowiki> * [[w:Japanska|Japanska]] <nowiki>[[ja:text]]</nowiki> * [[w:Jiddisch|Jiddisch]] <nowiki>[[yi:text]]</nowiki> * [[w:Kannada|Kannada]] <nowiki>[[kn:text]]</nowiki> * [[w:Katalanska|Katalanska]] <nowiki>[[ca:text]]</nowiki> * [[w:Kinesiska|Kinesiska]] <nowiki>[[zh:text]]</nowiki> * [[w:Koreanska|Koreanska]] <nowiki>[[ko:text]]</nowiki> * [[w:Kroatiska|Kroatiska]] <nowiki>[[hr:text]]</nowiki> | width="25%"| * [[w:Kymriska|Kymriska]] <nowiki>[[cy:text]]</nowiki> * [[w:Latin|Latin]] <nowiki>[[la:text]]</nowiki> * [[w:Litauiska|Litauiska]] <nowiki>[[lt:text]]</nowiki> * [[w:Malayalam|Malayalam]] <nowiki>[[ml:text]]</nowiki> * [[w:Min-nan|Min-nan]] <nowiki>[[zh-min-nan:text]]</nowiki> * [[w:Nederländska|Nederländska]] <nowiki>[[nl:text]]</nowiki> * [[w:Norska|Norska]] <nowiki>[[no:text]]</nowiki> * [[w:Persiska|Persiska]] <nowiki>[[fa:text]]</nowiki> * [[w:Polska|Polska]] <nowiki>[[pl:text]]</nowiki> * [[w:Portugisiska|Portugisiska]] <nowiki>[[pt:text]]</nowiki> * [[w:Rumänska|Rumänska]] <nowiki>[[ro:text]]</nowiki> * [[w:Ryska|Ryska]] <nowiki>[[ru:text]]</nowiki> | width="25%"| * [[w:Serbiska|Serbiska]] <nowiki>[[sr:text]]</nowiki> * [[w:Slovakiska|Slovakiska]] <nowiki>[[sk:text]]</nowiki> * [[w:Slovenska|Slovenska]] <nowiki>[[sl:text]]</nowiki> * [[w:Spanska|Spanska]] <nowiki>[[es:text]]</nowiki> * [[w:Telugu|Telugu]] <nowiki>[[te:text]]</nowiki> * [[w:Thai|Thai]] <nowiki>[[th:text]]</nowiki> * [[w:Tjeckiska|Tjeckiska]] <nowiki>[[cs:text]]</nowiki> * [[w:Turkiska|Turkiska]] <nowiki>[[tr:text]]</nowiki> * [[w:Tyska|Tyska]] <nowiki>[[de:text]]</nowiki> * [[w:Ukrainska|Ukrainska]] <nowiki>[[uk:text]]</nowiki> * [[w:Ungerska|Ungerska]] <nowiki>[[hu:text]]</nowiki> * [[w:Vietnamesiska|Vietnamesiska]] <nowiki>[[vi:text]]</nowiki> |} ==Länkar till systerprojekt== Man kan också länka till Wikisource olika systerprojekt: *[[w:Huvudsida|Wikipedia]] <nowiki>[[w:artikel]]</nowiki> *[[commons:Huvudsida|Wikimedia Commons]] <nowiki>[[commons:artikel]]</nowiki> *[[m:Huvudsida|Meta]] <nowiki>[[m:artikel]]</nowiki> eller <nowiki>[[meta:artikel]]</nowiki> *[[b:Huvudsida|Wikibooks]] <nowiki>[[b:artikel]]</nowiki> *[[n:Huvudsida|Wikinews]] <nowiki>[[n:artikel]]</nowiki> *[[q:Huvudsida|Wikiquote]] <nowiki>[[q:artikel]]</nowiki> *[[wikt:Huvudsida|Wiktionary]] <nowiki>[[wikt:artikel]]</nowiki> *Den äldre flerspråkiga [[oldwikisource:Main Page|Wikisource]] <nowiki>[[oldwikisource:artikel]]</nowiki> För att länka till wikisource från något av systerprojekten skriver man <nowiki>[[s:text]]</nowiki> utom från svenska Wikipedia där man måste använda <nowiki>[[src:text]]</nowiki>. De länkarna visas i texten där de är skrivna, på samma sätt som vanliga länkar inom wikipedia. För att länka till annan språkversion än den svenska av ett systerprojekt anger man ett prefix för systerprojektet följt av språkkoden för det språk man vill länka till. Om man till exempel vill länka till en artikel på franska Wikibooks skriver man <nowiki>[[b:fr:artikel]]</nowiki> [[Kategori:Wikisource:Redigering|Interwiki]] Wikisource:Etikett 2764 6356 2006-07-01T18:23:47Z NERIUM 63 Wikisources [[Wikisource:användare|användare]] kommer från olika håll och har därmed olika syn på saker och ting. Varje bidragsgivare måste acceptera [[Wikisource:GFDL|GNU FDL]] när han eller hon lämnar bidrag men ibland krävs dessutom samverkan för att encyklopedin ska bli så bra som möjligt. Till detta behövs egentligen bara vanligt sunt förnuft och en trevlig ton. Wikisources öppna struktur gör dessutom att inga formella regler kan påtvingas någon. Denna sida, och de umgängesregler som finns uppräknade här, är alltså inga föreskrifter, bara förslag och råd för den som undrar över den kultur som hunnit växa fram på den svenska Wikisourcen. ==[[Etikett]] på svenska Wikisource== ===[[WP:IPA|Inga personangrepp]] - skilj på sak och person=== Alla människor mår bra av konstruktiv kritik, men de flesta blir illa berörda av personliga påhopp. Det är lika självklart som det låter: Att ta del av en öppen debatt är fint och bra, men på Wikisource klassas förolämpningar lägre än rent klotter. Diskutera artiklarna, inte bidragsgivarnas karaktär. Ett bra trick är att aldrig använda orden "du" eller "dig" om en konflikt hotar. Ibland kommer du på Wikisource träffa på personer som har en helt annan livsåskådning och helt andra politiska värderingar än du själv. Du kan, om du vill, ändå hålla en god personlig relation med en sådan människa. Gör det. === Snacka inte skit och skvallra inte === På Wikisource har det under årens lopp uppstått konflikter och viss osämja. Dra inte upp det i irrelevanta diskussioner, och "hjälp" inte nykomlingar "förstå" andra användare genom att delge din åsikt om dem du själv varit i konflikt med. ===Inga stötande användarnamn=== Vilka användarnamn som kan anses stötande avgörs i första hand av dem som känner sig stötta. Undvik namn på politiska, religiösa och andra kända personer. (Om användare på vilken community som helst tar användarnamn från kontroversiella historiska personer tenderar det att bli [[sluttande plan]]-diskussion om vilka som borde förbjudas. Exempel: de allra flesta skulle vilja förbjuda en användare att kalla sig ''"Hitler"''. Många vill då i konsekvensens namn förbjuda ''"Stalin"'' och även ''"Lenin"''. Vissa andra skulle då vilja förbjuda ''"Franco"'' och ''"Bush"'' och så skulle det fortsätta så länge folk orkade. Bäst då att inte använda namn på historiska personer över huvud taget.) Meningen med användarnamnen är att det ska vara lättare att känna igen olika användare, om någon upplever ditt användarnamn som olämpligt överväg då att byta till ett annat. Om du har svårt att hitta på ett kanske ditt riktiga namn passar. Användarnamn som valts för att vara förvillande lika en befintlig användares namn permanentblockeras. ===Försök säga något positivt lika ofta som du kommer med kritik=== Trots allt är få artiklar urusla rakt igenom, ännu färre [[Wikisource:användare|användare]] utmärker sig med grava attitydproblem. Låt din kritik dela rum med några komplimanger. Det inspirerar till fortsatta bidrag. ===Ta bort eller korta ner inaktuell kritik=== Diskussioner brukar ebba ut förr eller senare. Om du var den som först framförde kritiken förväntas du ta bort diskussionen när du blivit besvarad och diskussionen legat i träda en tid. De som svarat på din kritik vill förmodligen inte att det ska se ut som om de försöker "mörka" sin kritik genom att radera sina inlägg. Däremot brukar det inte uppskattas att diskussioner helt sonika tas bort, det bästa är att spara dem i någon typ av arkiv. Heter sidan där diskussionen förts "[[Diskussion:Hej]]" kan det vara vist att spara den gamla diskussionen i "[[Diskussion:Hej/Arkiv]]". ===Lämna uppskattande omdömen=== Om du läser artiklar du gillar ska du inte utan vidare utgå från att artikelförfattarna vet att deras bidrag är bra - gör dig gärna skyldig till en uppmuntrande kommentar nu och då. Vanligen används diskussionssidorna när problem uppstått i en artikel men de kan också användas till positiva omdömen. Det är också mer än tillåtet att lämna uppmuntrande kommentarer på en användares diskussionssida. ===Formulera dina synpunkter som frågor om du är osäker på vad som är riktigt=== Sakfel och konstiga meningsbyggnader är sällan entydigt felaktiga eller oneutrala. Genom att undvika tvärsäkra påståenden i din kritik öppnar du för en dialog. ===Formulera din kritik så sakligt som möjligt=== Argument och motargument utgår ofta från principiella ställningstaganden och syftar till generella lösningar. Fundera på vad du vill uppnå med din kritik och försök rikta argumenten på detta. Om du tycker att artikeln är vinklad räcker det kanske med att du nämner alternativa ståndpunkter istället för att markera din övertygelse i polemik med artikelförfattaren. ===Läs och begrunda och bemöt din meningsmotståndares argument=== I stridens hetta är det lätt att bli slarvig i läsandet av motståndarens argument. En diskussion är inte något meningsutbyte och leder inte till något som helst resultat om de diskuterande inte försöker förstå sin meningsmotståndare. Diskutera saken, agitera inte. Om din meningsmotståndare har bemött en av dina synpunkter, är det inte konstruktivt att enbart upprepa vad du sagt tidigare. Bemöt istället hans synpunkt. ===Bekräfta att du förstår din meningsmotståndares synpunkt genom att inkludera en formulering som återger den opartiskt=== Resultatet av en diskussion är oftare en kompromiss än övervunna anhängare. Genom att inleda kritiken med ett utkast till en formulering som alla kan instämma, med öppnar du både för en dialog och för [[konsensus]]. ===Försök medla i dispyter mellan andra Wikisourcener=== När diskussionens vågor går höga blir ofta argumenten kontraproduktiva och osakliga. En lugn röst i stridens hetta för ner sådana ordkrig till en mer konstruktiv nivå. ===Undvik värdeord i diskussioner=== Wikisource är ett textbaserat medium som, i princip, inte återger sinnesstämmningar och underförstådda betydelser. När du deltar i diskussioner, undvik därför värdeladdade ord och andra "effekter" som, i en text, kan uppfattas som nedvärderande eller provocerande av andra. I de flesta fall finns det alternativa, mer neutrala, ord som kan användas istället. ===Undvik sarkasm, hån och provokationer=== Använd aldrig nedvärderande kommentarer om medanvändare i syfte att underhålla dig själv eller andra. Det du själv upplever som harmlösa skämt kan svida rejält för någon annan. Försök inte heller provocera någon medanvändare att tappa fattningen. ===Undvik okynnesprocesser och okynnesredigeringar=== På Wikisource finns en rad funktioner för att anmäla material eller andra problem, bland annat [[Wikisource:Sidor som bör raderas]]. Dessa ska bara användas för att försöka vinna omröstningen, inte för att illustrera en åsikt eller provocera fram en debatt. Se [[:en:Wikisource:Don't disrupt Wikisource to illustrate a point]] ==Se även== * [[netikett]] * [[Wikisource:God tro]] * [http://meta.Wikisource.org/wiki/Wikisource_Anti-rules meta.Wikisource:Wikisource Anti-rules (på engelska)] [[Kategori:Wikisource riktlinjer|{{PAGENAME}}]] [[Kategori:Om Wikisource|Etikett]] [[Kategori:Wikisource:Redigering|Etikett]] Wikisource:God tro 2765 6357 2006-07-01T18:32:09Z NERIUM 63 Att '''alltid utgå från att andra andra handlar med gott syfte''' är en grundläggande princip för att Wikisource ska fungera. Eftersom vi tillåter vem som helst att redigera sajtens innehåll, måste vi utgå från att folk kan använda denna möjlighet i syften de ser som goda. Vi måste åtminstone utgå från att majoriteten som vill bidra till projektet gör nytta, inte skada. Om vi istället utgått från motsatsen, hade wikisourcen som den ser ut nu aldrig kunnat fungera eller utvecklas. Om du kan utgå från att ett misstag skett utan illvilja, rätta då till det utan att bara ta bort det helt eller stämpla det som vandalisering. Använd också den aktuella sidans diskussionssida, för att förklara varför du rättade felet. När du inte kommer överens med någon: kom ihåg att personen ifråga troligen utgår från att den vill hjälpa projektet, inte stjälpa. Om man har detta i åtanke kan man undvika många missförstånd, och undvika att konflikter trappas upp i onödan. Kom särskilt ihåg att vara tålmodig med nybörjare, som sällan är väl bekanta med kultur och praxis på Wikisource. Vi vill att folk ska ha som utgångspunkt att '''förutsätta att andra menar väl''', men vi ska givetvis även '''lära oss av våra misstag'''. Att förutsätta gott syfte innebär inte att ignorera uppenbart destruktivt beteende. Den här sidan är absolut inte till för att ge dem som beter sig allmänt illa en ursäkt att fortsätta göra så; inte heller är den till för att uppmana andra till att se mellan fingrarna på sånt beteende. När [[Wikisource:Redigeringskrig|redigeringskrigen]] blir riktigt heta är det mycket lätt att glömma bort att förutsätta gott syfte. När man gör detta och utgår från att någon är ute efter att vara destruktiv händer vanligtvis följande: *Man går till [[Wikisource:Inga personangrepp|personangrepp]]. När detta väl hänt är det mycket troligt att den andra parten inte längre utgår från att syftet till ditt handlande är gott. Konflikter trappas upp, och redigeringskrig följer ofta. Människor har, liksom [[elefant]]er, svårt för att glömma oförrätter. *Man glömmer bort att respektera regeln om att [[Wikisource:Skriv från en neutral utgångspunkt|skriva från en neutral utgångspunkt]]. Idealet är att göra artiklar som alla kan acceptera. Varje gång du återställer en vinklad redigering utan diskussion kommer man längre från den neutrala utgångspunkten; detta oavsett hur orimligt den andres bidrag är. Försök istället att förstå på vilket sätt den andra personen ansåg att den version som han ändrade var partisk. Om möjligt, försök att inkludera den andra personens tillägg när du ändrar, men på ett sätt som framstår som neutralt. Om alla deltagare på Wikisource handlar så, uppnår vi om inte en sann neutral infallsvinkel så i alla fall så nära en sådan man kan komma. När man rättar någons misstag som man innerst inne inte tror var gjort med gott syfte, är det ofta bra om man hanterar saken som om man faktiskt tror att det är gjort i gott syfte. Det är då troligare att personen i fråga kommer ta ändringen någorlunda bra än om man anklagar personen för att till exempel ljuga. ==Se även== *[[MeatBall:AssumeGoodFaith]] (engelska) *[[Hanlons rakkniv|Hanlons rakblad]] [[Kategori:Wikisource riktlinjer|{{PAGENAME}}]] [[Kategori:Wikisource:Redigering]] Kategori:Om Wikisource 2766 6358 2006-07-01T18:59:40Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource]] Kategori:Wikisource riktlinjer 2767 6359 2006-07-01T18:59:52Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource]] MediaWiki:Accesskey-watch 2768 6361 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default w MediaWiki:Accmailtext 2769 6362 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Lösenordet för '$1' har skickats till $2. MediaWiki:Accmailtitle 2770 6363 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Lösenordet är skickat. MediaWiki:Accountcreated 2771 6364 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Användarkontot har skapats MediaWiki:Accountcreatedtext 2772 6365 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Användarkontot $1 har skapats. MediaWiki:Acct creation throttle hit 2773 6366 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Du har redan skapat $1 användare och kan inte göra fler. MediaWiki:AllmessagesnotsupportedDB 2774 6368 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Det finns inte stöd för {{ns:special}}:Allmessages, eftersom wgUseDatabaseMessages är avstängd. MediaWiki:AllmessagesnotsupportedUI 2775 6369 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Språket <b>$1</b>, som du valt för gränssnittet, stöds inte av {{ns:special}}:Allmessages på denna webbplats. MediaWiki:Anontalk 2776 6371 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Diskussionssidan för denna IP-adress MediaWiki:Blockededitsource 2777 6376 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default The text of '''your edits''' to '''$1''' is shown below: MediaWiki:Blockedoriginalsource 2778 6377 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default The source of '''$1''' is shown below: MediaWiki:Boteditletter 2779 6380 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default b MediaWiki:Category 2780 6382 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default kategori MediaWiki:Catseparator 2781 6383 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default | MediaWiki:Changed 2782 6384 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default ändrad MediaWiki:Changes 2783 6385 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default ändringar MediaWiki:Clearwatchlist 2784 6386 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Töm övervakningslistan MediaWiki:Confirmedittext 2785 6387 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Du måste bekräfta din e-postadress innan du kan redigera sidor. Var vänlig ställ in och validera din e-postadress genom dina [[{{ns:special}}:Preferences|användarinställningar]]. MediaWiki:Confirmedittitle 2786 6388 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default E-postbekräftelse krävs för redigering MediaWiki:Confirmemail needlogin 2787 6389 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Du behöver $1 för att bekräfta din e-postadress MediaWiki:Confirmemail success 2788 6390 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Din e-postadress har bekräftats och du kan logga in på wikin. MediaWiki:Confirmprotecttext 2789 6391 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Genom att skrivskydda en sida låser du den så att den inte kan redigeras av besökare. I grunden strider detta mot tanken bakom {{SITENAME}} och ska därför användas restriktivt. Vill du skrivskydda denna sida? MediaWiki:Confirmunprotect 2790 6392 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Bekräfta borttagning av skrivskydd MediaWiki:Confirmunprotecttext 2791 6393 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default Vill du låsa upp den här sidan? MediaWiki:Displaytitle 2792 6416 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default (Länka till denna sida som [[:$1|$1]]) MediaWiki:Editold 2793 6419 2006-07-01T19:11:42Z MediaWiki default redigera MediaWiki:Export-submit 2794 6582 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Export MediaWiki:Feed-invalid 2795 6584 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Invalid subscription feed type. MediaWiki:Filewasdeleted 2796 6590 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default En fil med detta namn har tidigare laddats upp och därefter tagits bort. Du bör kontrollera $1 innan du fortsätter att ladda upp den. MediaWiki:Group 2797 6591 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Grupp: MediaWiki:Group-all 2798 6592 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default (alla) MediaWiki:Group-bot 2799 6593 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Robotar MediaWiki:Group-bot-member 2800 6594 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Robot MediaWiki:Group-bureaucrat 2801 6595 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Byråkrater MediaWiki:Group-bureaucrat-member 2802 6596 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Byråkrat MediaWiki:Group-steward 2803 6597 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Stewarder MediaWiki:Group-steward-member 2804 6598 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Steward MediaWiki:Group-sysop 2805 6599 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Administratörer MediaWiki:Group-sysop-member 2806 6600 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Administratör MediaWiki:Grouppage-bot 2807 6601 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default {{ns:project}}:Robotar MediaWiki:Grouppage-bureaucrat 2808 6602 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default {{ns:project}}:Byråkrater MediaWiki:Grouppage-sysop 2809 6603 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default {{ns:project}}:Administratörer MediaWiki:History-feed-description 2810 6607 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Revision history for this page on the wiki MediaWiki:History-feed-empty 2811 6608 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default The requested page doesn't exist. It may have been deleted from the wiki, or renamed. Try [[Special:Search|searching on the wiki]] for relevant new pages. MediaWiki:History-feed-item-nocomment 2812 6609 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 at $2 MediaWiki:History-feed-title 2813 6610 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Revision history MediaWiki:Import-interwiki-history 2814 6617 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Copy all history versions for this page MediaWiki:Import-interwiki-submit 2815 6618 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Import MediaWiki:Import-interwiki-text 2816 6619 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Select a wiki and page title to import. Revision dates and editors' names will be preserved. All transwiki import actions are logged at the [[Special:Log/import|import log]]. MediaWiki:Import-logentry-interwiki 2817 6620 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default transwikied $1 MediaWiki:Import-logentry-interwiki-detail 2818 6621 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 revision(s) from $2 MediaWiki:Import-logentry-upload 2819 6622 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default imported $1 by file upload MediaWiki:Import-logentry-upload-detail 2820 6623 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 revision(s) MediaWiki:Import-revision-count 2821 6624 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default $1 revision(s) MediaWiki:Importbadinterwiki 2822 6625 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Bad interwiki link MediaWiki:Importcantopen 2823 6626 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Couldn't open import file MediaWiki:Importlogpagetext 2824 6631 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Administrative imports of pages with edit history from other wikis. MediaWiki:Importnopages 2825 6633 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default No pages to import. MediaWiki:Importstart 2826 6636 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Importing pages... MediaWiki:Importunknownsource 2827 6639 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Unknown import source type MediaWiki:Licenses 2828 6654 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default - MediaWiki:Loginlanguagelabel 2829 6658 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Language: $1 MediaWiki:Loginlanguagelinks 2830 6659 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default * Deutsch|de * English|en * Esperanto|eo * Français|fr * Español|es * Italiano|it * Nederlands|nl MediaWiki:Metadata help 2831 6687 2006-07-01T19:11:43Z MediaWiki default Metadata (se [[{{ns:project}}:Metadata]] för förklaring): MediaWiki:Noexactmatch 2832 6708 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <span style="font-size: 135%; font-weight: bold; margin-left: .6em">Det finns ingen artikel med den titeln.</span> <span style="display: block; margin: 1.5em 2em"> Du kan själv [[:$1|skapa en artikel]] med den titeln om du vill.</span> MediaWiki:Nouserspecified 2833 6716 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du måste ange ett användarnamn. MediaWiki:Nstab-project 2834 6718 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default projektsida MediaWiki:Oldrevisionnavigation 2835 6726 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Revision as of $1; $5<br />$3 | $2 | $4 MediaWiki:Perfcachedts 2836 6731 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Sidan är hämtad ur ett cacheminne och uppdaterades senast $1. MediaWiki:Prefs-watchlist-edits 2837 6737 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Antal redigeringar som visas i utökad övervakningslista: MediaWiki:Projectpage 2838 6742 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Visa projektsida MediaWiki:Protectedinterface 2839 6744 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Denna sida innehåller text för mjukvarans gränssnitt, och är skrivskyddad för att förebygga missbruk. MediaWiki:Rightslog 2840 6785 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Logg över användarrättigheter MediaWiki:Rightslogentry 2841 6786 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default grupptillhörighet för $1 ändrad från $2 till $3 MediaWiki:Rightsnone 2842 6787 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (inga) MediaWiki:Session fail preview html 2843 6799 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default <strong>Sorry! We could not process your edit due to a loss of session data.</strong> ''Because this wiki has raw HTML enabled, the preview is hidden as a precaution against JavaScript attacks.'' <strong>If this is a legitimate edit attempt, please try again. If it still doesn't work, try logging out and logging back in.</strong> MediaWiki:Sp-contributions-newbies-sub 2844 6809 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default För nybörjare MediaWiki:Sp-newimages-showfrom 2845 6810 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Show new images starting from $1 MediaWiki:Tog-extendwatchlist 2846 6827 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Utöka övervakningslistan till att visa alla ändringar MediaWiki:Unblocked 2847 6842 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default [[User:$1|$1]] has been unblocked MediaWiki:Undeletedfiles 2848 6844 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default $1 file(s) restored MediaWiki:Unusedtemplates 2849 6853 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Oanvända mallar MediaWiki:Unusedtemplatestext 2850 6854 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Denna sida listar alla de sidor i namnrymden Mall som inte inkluderas på någon annan sida. Innan mallarna raderas, kontrollera att det inte finns andra länkar till dem. MediaWiki:Unusedtemplateswlh 2851 6855 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default andra länkar MediaWiki:Uploadnewversion-linktext 2852 6866 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ladda upp en ny version av filen MediaWiki:Viewsourcefor 2853 6887 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default för $1 MediaWiki:Watchlistanontext 2854 6890 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Please $1 to view or edit items on your watchlist. MediaWiki:Watchlistclearbutton 2855 6891 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Töm övervakningslista MediaWiki:Watchlistcleardone 2856 6892 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Din övervakningslista har tömts. $1 poster togs bort. MediaWiki:Watchlistcleartext 2857 6893 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Är du säker på att du vill ta bort dem? MediaWiki:Watchlistcount 2858 6894 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default '''Du har $1 poster på din övervakningslista, inklusive diskussionssidor.''' MediaWiki:Watchlistfor 2859 6895 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default (for '''$1''') MediaWiki:Wldone 2860 6908 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Done. MediaWiki:Youhavenewmessagesmulti 2861 6915 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Du har nya meddelanden på $1 MediaWiki:Yourdomainname 2862 6916 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Din domän MediaWiki:Yourrealname 2863 6917 2006-07-01T19:11:44Z MediaWiki default Ditt riktiga namn* Kategori:Wikisource:Administration 2864 6920 2006-07-01T19:22:28Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource|Administration]] Wikisource:Inga personangrepp 2865 6922 2006-07-01T19:27:46Z NERIUM 63 '''Gör inga som helst personangrepp på Wikisource.''' Kommentera fakta, inte användare. Personangrepp leder till konflikter som lätt skrämmer bort användare och leder ofta till att svåra dödlägen uppstår. I synnerhet [[Wikisource:sammanfattning|sammanfattningar]] som innehåller personangrepp är ett mycket grovt brott mot [[Wikisource:Etikett|etiketten]]. Ett sätt att tackla frågan är att ta bort personangrepp så fort man ser dem. Det råder dock delade meningar kring huruvida detta är ett bra sätt att hantera frågan eller ej. I största allmänhet anses det dåligt att radera och på något sätt förvanska sin diskussionssida. Då olika människor kan ha ganska olika bedömningar vad gäller vad som är personangrepp och inte, menar en del användare att radering av personangrepp i själva verket kan vara som att sparka på ett nedfallet getingbo. En mildare variant kan vara att låta personangrepp stå kvar men stryka över dem, för att visa att de inte tolereras. Ingen kan dock begära att någon annan användare ska behöva lämna riktigt grova saker kvar på sin diskussionssida. Användare har ofta mycket skilda åsikter i frågor och är inte alltid överens om hur en artikel ska utformas. Detta är fullt rimligt då de flesta bidragslämnare vill kunna bidra med sin syn på saker och ting. Att alla dessa åsikter kan sammanfattas kan hjälpa att göra formuleringar mer [[Wikisource:NPOV|NPOV]]. För att kunna underlätta sådana sammanfattningar måste alla acceptera att '''vi alla är delaktiga i ett gemensamt projekt''' precis som vi alla är [[Wikisource:användare|Wikisourcen]]er. Kom ihåg att konflikter på diskussionssidor och andra forum är tillgängliga för alla på internet, och att samtliga kommentarer ses som representativa för projektet som helhet. Hur du och andra beter sig på Wikisource kommer att forma andras bild av dig och dina meddeltagare. En deltagare i Wikisource skall vara: * Hövlig * Hålla sig till god [[Wikisource:Etikett|etikett]] * Respektera andras rätt till egna åsikter. Detta betyder ''inte'' att man måste hålla med de åsikterna, utan bara komma överens om att man tycker olika. * Diskutera fakta och hur dessa ska uttryckas i en artikel, inte andra deltagare. * Aldrig säga att en åsikt är felaktig bara p.g.a. att en viss person uttrycker den. * Att överväga att fortsätta en dispyt i mindre offentliga forum ifall konflikten hotar att bli rent personbaserad. * Läsa [[Wikisource:Konfliktlösning]] och se om andra användare kan hjälpa till att lösa en konflikt * Toleranta gentemot andras åsikter även om man inte håller med dem. Du kan gott och väl betrakta den andra partens åsikt som extrem. Även om detta är sant är Wikisources mål att försöka uppnå en neutral ståndpunkt, inte att utestänga okonventionella idéer. Vårt uppdrag är inte att skriva "Den Enda Korrekta Versionen av Sanningen" '''Exempel på personangrepp''': * Negativa kommentarer om en person och "Jag är bättre än du"-angrepp som "Du har inget liv" och dylikt. * Rasistiska, sexistiska, homofobiska kommentarer riktade mot andra användare. Även kommentarer om en deltagares religiösa eller etniska tillhörighet även om personen tillhör t.ex. en specifik religiös grupp. * Politiska gliringar, som att kalla någon "nazist", "kommunist", "sosse", "moderat" o.s.v. * Skällsord eller svordomar riktade mot andra användare. Även om dessa inte är riktade mot en specifik användare, bör fula ord undvikas. * Hot om polisanmälan eller liknande åtgärder * Dödshot * Hot om att utsätta deltagare för politisk, religiös eller liknande förföljelse av en statsmakt, arbetsgivare eller dylik instans. Brott mot detta kan leda till en lång blockering. Frågor av det här slaget bör tas upp direkt med [[:en:user:Jimbo Wales|Jimbo]] innan de sätts i kraft. '''Det finns aldrig några ursäkter att gå till personangrepp.''' Undvik det alltid och försök behålla behärskningen. I riktigt svåra fall kan användare bli blockerade för personangrepp. Se även [[argumentationsfel]] och [[argumentum ad hominem]]. [[Kategori:Wikisource riktlinjer|{{PAGENAME}}]] Wikisource:Skräm inte bort nybörjare! 2866 6923 2006-07-01T19:29:26Z NERIUM 63 [[Image:Happy pit bull.jpg|thumb|right|Bit inte nykomlingarna! Söla istället ner dem med dregel och kärlek]] Wikisource har blivit till vad det är idag genom hårt arbete från dess flitiga och dedikerade användare, men också genom bidrag från många, ofta anonyma, nybörjare. Nya bidragsgivare är presumtiva "medlemmar" och därför en högt värderad resurs. Vi måste behandla nybörjare med vänlighet och tålamod - inget skrämmer bort potentiellt värdefulla bidragsgivare snabbare än fientlighet gentemot dem. Nybörjare, per definition, saknar kunskapen om hur vi gör saker - de flesta av oss har varit nybörjare en gång (*), och många av oss ser sig fortfarande som nybörjare efter månader, om inte år, av deltagande. =='''''Skräm inte bort nybörjare!'''''== === Nybörjaren === * Nybörjare är ofta tveksamma när det gäller att göra ändringar, särskilt större sådana, på grund av rädsla av att skada Wikisource (eller att förnärma andra Wikisourcener eller att bli flamade för sina ändringar). Lär dem att [[Wikisource:Var djärv|vara djärva]] och bli inte irriterade av deras skygghet. * Många saker som är självklara för en erfaren användare är okända för nybörjaren. * De första personer som nybörjaren kommer i kontakt med blir en sorts representanter för Wikisource. Ovälkomnande kommentarer och elakheter blir därför extra känsliga. Om nybörjaren inte känner sig välkommen, drar han sig naturligtvis bort från Wikisource. Anlägg en vänligt ton, och tänk på att man inte har något att förlora på detta. === Användaren === * Även om du aldrig var nybörjare, försök förstå deras värde för gruppen. * När nybörjarna gör några vanliga nybörjarmisstag, som exempelvis att glömma använda fetstil i titeln eller att lägga till wiki-länkar på värdefulla fraser, försök att fixa deras misstag och sedan artigt peka ut vad de gjort fel samt hur de bör göra i framtiden. Lämna en hälsning på deras diskussionssida för att de ska förstå att de är välkomna på Wikisource. * När du lämnar kommentarer efter rättning av nybörjarfel, försök då att inte göra fientliga kommentarer över nytillskottets okunnighet. Skrik '''''absolut inte''''' (om det går att undvika) ut '''"En Till Nybörjare Utan Någon Koll Glömde Bort Att Sätta Fetstil På Titeln!!!!"''' Om du tycker att det är motbjudande att rätta sådana fel, låt dem då vara kvar (men <u>under tystnad</u>). I många fall är nybörjare som blommar ut till vana bidragsgivare de mest ihärdiga i att söka upp och rätta deras små nybörjarfel från svunna dagar. Om detta inte inträffar finns det fortfarande någon som faktiskt känner belåtenhet över att [[Wikisource:Hur man redigerar en sida|wikifiera]] "patetiska stumpsidor". [[Bild:Wikilove.png|left|180px|thumb|150px|Nybörjare ska behandlas med [[Wikisource:Wikikärlek|Wikikärlek]]]] * Om du ger råd åt nytillskott, tona då ner retoriken några steg från din vanliga samtalston. Försök att få nytillskottet att känna sig genuint välkommen, inte som om de måste vinna ditt godkännande för att få medlemskap i en exklusiv klubb. * Utgå ifrån att nytillskottet vill hjälpa Wikisource. Bara för att de inte vet allt om redigeringspraxisen betyder det inte att de inte vill lära sig. Ge dem en chans. <br clear=left> (*) Det är möjligt att du aldrig varit en nybörjare. Om du, till exempel, varit en bidragsgivare på andra wikis som fungerade enligt liknande principer eller om du var så redigeringsrädd att du läste all referensinformation möjlig innan du la till ett komma. Inget av dessa är legitimerade till sån stolthet att de får se ner på entusiastiska nybörjare. [[Kategori:Wikisource riktlinjer|{{PAGENAME}}]] Wikisource:Färgtabell 2867 6924 2006-07-01T19:41:55Z NERIUM 63 Man kan "färglägga" bland annat text med <nowiki><span style="color:#00008B">Text</span></nowiki>. Här följer en sammanställning av färgkoder som man kan kopiera: <table border="0" width="85%"> <tr> <td bgcolor="#FFFAFA">Snö</td> <td>255 250 250</td> <td>#FFFAFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F8F8FF">Spökvit</td> <td>248 248 255</td> <td>#F8F8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5F5F5">Rökvit</td> <td>245 245 245</td> <td>#F5F5F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DCDCDC">Gainsboro</td> <td>220 220 220</td> <td>#DCDCDC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFAF0">FloralWhite</td> <td>255 250 240</td> <td>#FFFAF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FDF5E6">OldLace</td> <td>253 245 230</td> <td>#FDF5E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAF0E6">Lin</td> <td>250 240 230</td> <td>#FAF0E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAEBD7">AntiqueWhite</td> <td>250 235 215</td> <td>#FAEBD7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEFD5">PapayaWhip</td> <td>255 239 213</td> <td>#FFEFD5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEBCD">BlanchedAlmond</td> <td>255 235 205</td> <td>#FFEBCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4C4">Bisque</td> <td>255 228 196</td> <td>#FFE4C4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDAB9">PeachPuff</td> <td>255 218 185</td> <td>#FFDAB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDEAD">NavajoWhite</td> <td>255 222 173</td> <td>#FFDEAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4B5">Moccasin</td> <td>255 228 181</td> <td>#FFE4B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF8DC">Cornsilk</td> <td>255 248 220</td> <td>#FFF8DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFF0">Elfenben</td> <td>255 255 240</td> <td>#FFFFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFACD">LemonChiffon</td> <td>255 250 205</td> <td>#FFFACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF5EE">Seashell</td> <td>255 245 238</td> <td>#FFF5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFF0">Honeydew</td> <td>240 255 240</td> <td>#F0FFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5FFFA">MintCream</td> <td>245 255 250</td> <td>#F5FFFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFFF">Azure</td> <td>240 255 255</td> <td>#F0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0F8FF">AliceBlue</td> <td>240 248 255</td> <td>#F0F8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E6E6FA">lavender</td> <td>230 230 250</td> <td>#E6E6FA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF0F5">LavenderBlush</td> <td>255 240 245</td> <td>#FFF0F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4E1">MistyRose</td> <td>255 228 225</td> <td>#FFE4E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFFF">Vit</td> <td>255 255 255</td> <td>#FFFFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#000000"><font color="#FFFFFF">Svart</font></td> <td>0 0 0</td> <td>#000000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2F4F4F"><font color="#FFFFFF">DarkSlateGray</font></td> <td>47 79 79</td> <td>#2F4F4F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#696969"><font color="#FFFFFF">DimGrey</font></td> <td>105 105 105</td> <td>#696969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#708090"><font color="#FFFFFF">SlateGrey</font></td> <td>112 128 144</td> <td>#708090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#778899"><font color="#FFFFFF">LightSlateGray</font></td> <td>119 136 153</td> <td>#778899</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BEBEBE">Grey</td> <td>190 190 190</td> <td>#BEBEBE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D3D3D3">LightGray</td> <td>211 211 211</td> <td>#D3D3D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#191970"><font color="#FFFFFF">MidnightBlue</font></td> <td>25 25 112</td> <td>#191970</td> </tr><tr> <td bgcolor="#000080"><font color="#FFFFFF">NavyBlue</font></td> <td>0 0 128</td> <td>#000080</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6495ED">CornflowerBlue</td> <td>100 149 237</td> <td>#6495ED</td> </tr><tr> <td bgcolor="#483D8B"><font color="#FFFFFF">DarkSlateBlue</font></td> <td>72 61 139</td> <td>#483D8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6A5ACD">SlateBlue</td> <td>106 90 205</td> <td>#6A5ACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7B68EE">MediumSlateBlue</td> <td>123 104 238</td> <td>#7B68EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8470FF">LightSlateBlue</td> <td>132 112 255</td> <td>#8470FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000CD">MediumBlue</td> <td>0 0 205</td> <td>#0000CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4169E1">RoyalBlue</td> <td>65 105 225</td> <td>#4169E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000FF">Blue</td> <td>0 0 255</td> <td>#0000FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1E90FF">DodgerBlue</td> <td>30 144 255</td> <td>#1E90FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00BFFF">DeepSkyBlue</td> <td>0 191 255</td> <td>#00BFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEEB">SkyBlue</td> <td>135 206 235</td> <td>#87CEEB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEFA">LightSkyBlue</td> <td>135 206 250</td> <td>#87CEFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4682B4">SteelBlue</td> <td>70 130 180</td> <td>#4682B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0C4DE">LightSteelBlue</td> <td>176 196 222</td> <td>#B0C4DE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#ADD8E6">LightBlue</td> <td>173 216 230</td> <td>#ADD8E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0E0E6">PowderBlue</td> <td>176 224 230</td> <td>#B0E0E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AFEEEE">PaleTurquoise</td> <td>175 238 238</td> <td>#AFEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CED1">DarkTurquoise</td> <td>0 206 209</td> <td>#00CED1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#48D1CC">MediumTurquoise</td> <td>72 209 204</td> <td>#48D1CC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#40E0D0">Turquoise</td> <td>64 224 208</td> <td>#40E0D0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FFFF">Cyan</td> <td>0 255 255</td> <td>#00FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0FFFF">LightCyan</td> <td>224 255 255</td> <td>#E0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5F9EA0">CadetBlue</td> <td>95 158 160</td> <td>#5F9EA0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CDAA">MediumAquamarine</td> <td>102 205 170</td> <td>#66CDAA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFFD4">Aquamarine</td> <td>127 255 212</td> <td>#7FFFD4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#006400"><font color="#FFFFFF">DarkGreen</font></td> <td>0 100 0</td> <td>#006400</td> </tr><tr> <td bgcolor="#556B2F"><font color="#FFFFFF">DarkOliveGreen</font></td> <td>85 107 47</td> <td>#556B2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8FBC8F">DarkSeaGreen</td> <td>143 188 143</td> <td>#8FBC8F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2E8B57"><font color="#FFFFFF">SeaGreen</font></td> <td>46 139 87</td> <td>#2E8B57</td> </tr><tr> <td bgcolor="#3CB371">MediumSeaGreen</td> <td>60 179 113</td> <td>#3CB371</td> </tr><tr> <td bgcolor="#20B2AA">LightSeaGreen</td> <td>32 178 170</td> <td>#20B2AA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#98FB98">PaleGreen</td> <td>152 251 152</td> <td>#98FB98</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF7F">SpringGreen</td> <td>0 255 127</td> <td>#00FF7F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7CFC00">LawnGreen</td> <td>124 252 0</td> <td>#7CFC00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF00">Green</td> <td>0 255 0</td> <td>#00FF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFF00">Chartreuse</td> <td>127 255 0</td> <td>#7FFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FA9A">MedSpringGreen</td> <td>0 250 154</td> <td>#00FA9A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#ADFF2F">GreenYellow</td> <td>173 255 47</td> <td>#ADFF2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#32CD32">LimeGreen</td> <td>50 205 50</td> <td>#32CD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9ACD32">YellowGreen</td> <td>154 205 50</td> <td>#9ACD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#228B22"><font color="#FFFFFF">ForestGreen</font></td> <td>34 139 34</td> <td>#228B22</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6B8E23"><font color="#FFFFFF">OliveDrab</font></td> <td>107 142 35</td> <td>#6B8E23</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BDB76B">DarkKhaki</td> <td>189 183 107</td> <td>#BDB76B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE8AA">PaleGoldenrod</td> <td>238 232 170</td> <td>#EEE8AA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAFAD2">LtGoldenrodYello</td> <td>250 250 210</td> <td>#FAFAD2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFE0">LightYellow</td> <td>255 255 224</td> <td>#FFFFE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFF00">Yellow</td> <td>255 255 0</td> <td>#FFFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD700">Gold</td> <td>255 215 0</td> <td>#FFD700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDD82">LightGoldenrod</td> <td>238 221 130</td> <td>#EEDD82</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DAA520">goldenrod</td> <td>218 165 32</td> <td>#DAA520</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B8860B">DarkGoldenrod</td> <td>184 134 11</td> <td>#B8860B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BC8F8F">RosyBrown</td> <td>188 143 143</td> <td>#BC8F8F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5C5C">IndianRed</td> <td>205 92 92</td> <td>#CD5C5C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4513"><font color="#FFFFFF">SaddleBrown</font></td> <td>139 69 19</td> <td>#8B4513</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A0522D">Sienna</td> <td>160 82 45</td> <td>#A0522D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD853F">Peru</td> <td>205 133 63</td> <td>#CD853F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DEB887">Burlywood</td> <td>222 184 135</td> <td>#DEB887</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5F5DC">Beige</td> <td>245 245 220</td> <td>#F5F5DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5DEB3">Wheat</td> <td>245 222 179</td> <td>#F5DEB3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F4A460">SandyBrown</td> <td>244 164 96</td> <td>#F4A460</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D2B48C">Tan</td> <td>210 180 140</td> <td>#D2B48C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D2691E">Chocolate</td> <td>210 105 30</td> <td>#D2691E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B22222">Firebrick</td> <td>178 34 34</td> <td>#B22222</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A52A2A">Brown</td> <td>165 42 42</td> <td>#A52A2A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E9967A">DarkSalmon</td> <td>233 150 122</td> <td>#E9967A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FA8072">Salmon</td> <td>250 128 114</td> <td>#FA8072</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA07A">LightSalmon</td> <td>255 160 122</td> <td>#FFA07A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA500">Orange</td> <td>255 165 0</td> <td>#FFA500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8C00">DarkOrange</td> <td>255 140 0</td> <td>#FF8C00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F50">Coral</td> <td>255 127 80</td> <td>#FF7F50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F08080">LightCoral</td> <td>240 128 128</td> <td>#F08080</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6347">Tomato</td> <td>255 99 71</td> <td>#FF6347</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4500">OrangeRed</td> <td>255 69 0</td> <td>#FF4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF0000">Red</td> <td>255 0 0</td> <td>#FF0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF69B4">HotPink</td> <td>255 105 180</td> <td>#FF69B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF1493">DeepPink</td> <td>255 20 147</td> <td>#FF1493</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC0CB">Pink</td> <td>255 192 203</td> <td>#FFC0CB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB6C1">LightPink</td> <td>255 182 193</td> <td>#FFB6C1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DB7093">PaleVioletRed</td> <td>219 112 147</td> <td>#DB7093</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B03060">Maroon</td> <td>176 48 96</td> <td>#B03060</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C71585">MediumVioletRed</td> <td>199 21 133</td> <td>#C71585</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D02090">VioletRed</td> <td>208 32 144</td> <td>#D02090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF00FF">Magenta</td> <td>255 0 255</td> <td>#FF00FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE82EE">Violet</td> <td>238 130 238</td> <td>#EE82EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DDA0DD">Plum</td> <td>221 160 221</td> <td>#DDA0DD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DA70D6">Orchid</td> <td>218 112 214</td> <td>#DA70D6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BA55D3">MediumOrchid</td> <td>186 85 211</td> <td>#BA55D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9932CC">DarkOrchid</td> <td>153 50 204</td> <td>#9932CC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9400D3">DarkViolet</td> <td>148 0 211</td> <td>#9400D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8A2BE2">BlueViolet</td> <td>138 43 226</td> <td>#8A2BE2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A020F0">Purple</td> <td>160 32 240</td> <td>#A020F0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9370DB">MediumPurple</td> <td>147 112 219</td> <td>#9370DB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D8BFD8">Thistle</td> <td>216 191 216</td> <td>#D8BFD8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFAFA">Snow1</td> <td>255 250 250</td> <td>#FFFAFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE9E9">Snow2</td> <td>238 233 233</td> <td>#EEE9E9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC9C9">Snow3</td> <td>205 201 201</td> <td>#CDC9C9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8989"><font color="#FFFFFF">Snow4</font></td> <td>139 137 137</td> <td>#8B8989</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF5EE">Seashell1</td> <td>255 245 238</td> <td>#FFF5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE5DE">Seashell2</td> <td>238 229 222</td> <td>#EEE5DE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC5BF">Seashell3</td> <td>205 197 191</td> <td>#CDC5BF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8682"><font color="#FFFFFF">Seashell4</font></td> <td>139 134 130</td> <td>#8B8682</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEFDB">AntiqueWhite1</td> <td>255 239 219</td> <td>#FFEFDB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDFCC">AntiqueWhite2</td> <td>238 223 204</td> <td>#EEDFCC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC0B0">AntiqueWhite3</td> <td>205 192 176</td> <td>#CDC0B0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8378"><font color="#FFFFFF">AntiqueWhite4</font></td> <td>139 131 120</td> <td>#8B8378</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4C4">Bisque1</td> <td>255 228 196</td> <td>#FFE4C4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED5B7">Bisque2</td> <td>238 213 183</td> <td>#EED5B7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB79E">Bisque3</td> <td>205 183 158</td> <td>#CDB79E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7D6B"><font color="#FFFFFF">Bisque4</font></td> <td>139 125 107</td> <td>#8B7D6B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDAB9">PeachPuff1</td> <td>255 218 185</td> <td>#FFDAB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EECBAD">PeachPuff2</td> <td>238 203 173</td> <td>#EECBAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAF95">PeachPuff3</td> <td>205 175 149</td> <td>#CDAF95</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7765"><font color="#FFFFFF">PeachPuff4</font></td> <td>139 119 101</td> <td>#8B7765</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDEAD">NavajoWhite1</td> <td>255 222 173</td> <td>#FFDEAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EECFA1">NavajoWhite2</td> <td>238 207 161</td> <td>#EECFA1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB38B">NavajoWhite3</td> <td>205 179 139</td> <td>#CDB38B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B795E"><font color="#FFFFFF">NavajoWhite4</font></td> <td>139 121 94</td> <td>#8B795E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFACD">LemonChiffon1</td> <td>255 250 205</td> <td>#FFFACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE9BF">LemonChiffon2</td> <td>238 233 191</td> <td>#EEE9BF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC9A5">LemonChiffon3</td> <td>205 201 165</td> <td>#CDC9A5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8970"><font color="#FFFFFF">LemonChiffon4</font></td> <td>139 137 112</td> <td>#8B8970</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF8DC">Cornsilk1</td> <td>255 248 220</td> <td>#FFF8DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE8CD">Cornsilk2</td> <td>238 232 205</td> <td>#EEE8CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC8B1">Cornsilk3</td> <td>205 200 177</td> <td>#CDC8B1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8878"><font color="#FFFFFF">Cornsilk4</font></td> <td>139 136 120</td> <td>#8B8878</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFF0">Ivory1</td> <td>255 255 240</td> <td>#FFFFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEEE0">Ivory2</td> <td>238 238 224</td> <td>#EEEEE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCDC1">Ivory3</td> <td>205 205 193</td> <td>#CDCDC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B83"><font color="#FFFFFF">Ivory4</font></td> <td>139 139 131</td> <td>#8B8B83</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFF0">Honeydew1</td> <td>240 255 240</td> <td>#F0FFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0EEE0">Honeydew2</td> <td>224 238 224</td> <td>#E0EEE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1CDC1">Honeydew3</td> <td>193 205 193</td> <td>#C1CDC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#838B83"><font color="#FFFFFF">Honeydew4</font></td> <td>131 139 131</td> <td>#838B83</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF0F5">LavenderBlush1</td> <td>255 240 245</td> <td>#FFF0F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE0E5">LavenderBlush2</td> <td>238 224 229</td> <td>#EEE0E5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC1C5">LavenderBlush3</td> <td>205 193 197</td> <td>#CDC1C5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8386"><font color="#FFFFFF">LavenderBlush4</font></td> <td>139 131 134</td> <td>#8B8386</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4E1">MistyRose1</td> <td>255 228 225</td> <td>#FFE4E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED5D2">MistyRose2</td> <td>238 213 210</td> <td>#EED5D2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB7B5">MistyRose3</td> <td>205 183 181</td> <td>#CDB7B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7D7B"><font color="#FFFFFF">MistyRose4</font></td> <td>139 125 123</td> <td>#8B7D7B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFFF">Azure1</td> <td>240 255 255</td> <td>#F0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0EEEE">Azure2</td> <td>224 238 238</td> <td>#E0EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1CDCD">Azure3</td> <td>193 205 205</td> <td>#C1CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#838B8B"><font color="#FFFFFF">Azure4</font></td> <td>131 139 139</td> <td>#838B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#836FFF">SlateBlue1</td> <td>131 111 255</td> <td>#836FFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A67EE">SlateBlue2</td> <td>122 103 238</td> <td>#7A67EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6959CD">SlateBlue3</td> <td>105 89 205</td> <td>#6959CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#473C8B"><font color="#FFFFFF">SlateBlue4</font></td> <td>71 60 139</td> <td>#473C8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4876FF">RoyalBlue1</td> <td>72 118 255</td> <td>#4876FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#436EEE">RoyalBlue2</td> <td>67 110 238</td> <td>#436EEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#3A5FCD">RoyalBlue3</td> <td>58 95 205</td> <td>#3A5FCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#27408B"><font color="#FFFFFF">RoyalBlue4</font></td> <td>39 64 139</td> <td>#27408B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000FF">Blue1</td> <td>0 0 255</td> <td>#0000FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000EE">Blue2</td> <td>0 0 238</td> <td>#0000EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000CD">Blue3</td> <td>0 0 205</td> <td>#0000CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00008B"><font color="#FFFFFF">Blue4</font></td> <td>0 0 139</td> <td>#00008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1E90FF">DodgerBlue1</td> <td>30 144 255</td> <td>#1E90FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1C86EE">DodgerBlue2</td> <td>28 134 238</td> <td>#1C86EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1874CD">DodgerBlue3</td> <td>24 116 205</td> <td>#1874CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#104E8B"><font color="#FFFFFF">DodgerBlue4</font></td> <td>16 78 139</td> <td>#104E8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#63B8FF">SteelBlue1</td> <td>99 184 255</td> <td>#63B8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5CACEE">SteelBlue2</td> <td>92 172 238</td> <td>#5CACEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4F94CD">SteelBlue3</td> <td>79 148 205</td> <td>#4F94CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#36648B"><font color="#FFFFFF">SteelBlue4</font></td> <td>54 100 139</td> <td>#36648B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00BFFF">DeepSkyBlue1</td> <td>0 191 255</td> <td>#00BFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00B2EE">DeepSkyBlue2</td> <td>0 178 238</td> <td>#00B2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#009ACD">DeepSkyBlue3</td> <td>0 154 205</td> <td>#009ACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00688B"><font color="#FFFFFF">DeepSkyBlue4</font></td> <td>0 104 139</td> <td>#00688B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEFF">SkyBlue1</td> <td>135 206 255</td> <td>#87CEFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7EC0EE">SkyBlue2</td> <td>126 192 238</td> <td>#7EC0EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6CA6CD">SkyBlue3</td> <td>108 166 205</td> <td>#6CA6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4A708B"><font color="#FFFFFF">SkyBlue4</font></td> <td>74 112 139</td> <td>#4A708B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0E2FF">LightSkyBlue1</td> <td>176 226 255</td> <td>#B0E2FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A4D3EE">LightSkyBlue2</td> <td>164 211 238</td> <td>#A4D3EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8DB6CD">LightSkyBlue3</td> <td>141 182 205</td> <td>#8DB6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#607B8B"><font color="#FFFFFF">LightSkyBlue4</font></td> <td>96 123 139</td> <td>#607B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C6E2FF">SlateGray1</td> <td>198 226 255</td> <td>#C6E2FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B9D3EE">SlateGray2</td> <td>185 211 238</td> <td>#B9D3EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9FB6CD">SlateGray3</td> <td>159 182 205</td> <td>#9FB6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6C7B8B"><font color="#FFFFFF">SlateGray4</font></td> <td>108 123 139</td> <td>#6C7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CAE1FF">LightSteelBlue1</td> <td>202 225 255</td> <td>#CAE1FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BCD2EE">LightSteelBlue2</td> <td>188 210 238</td> <td>#BCD2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A2B5CD">LightSteelBlue3</td> <td>162 181 205</td> <td>#A2B5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6E7B8B"><font color="#FFFFFF">LightSteelBlue4</font></td> <td>110 123 139</td> <td>#6E7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BFEFFF">LightBlue1</td> <td>191 239 255</td> <td>#BFEFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B2DFEE">LightBlue2</td> <td>178 223 238</td> <td>#B2DFEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9AC0CD">LightBlue3</td> <td>154 192 205</td> <td>#9AC0CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#68838B"><font color="#FFFFFF">LightBlue4</font></td> <td>104 131 139</td> <td>#68838B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0FFFF">LightCyan1</td> <td>224 255 255</td> <td>#E0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D1EEEE">LightCyan2</td> <td>209 238 238</td> <td>#D1EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B4CDCD">LightCyan3</td> <td>180 205 205</td> <td>#B4CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A8B8B"><font color="#FFFFFF">LightCyan4</font></td> <td>122 139 139</td> <td>#7A8B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BBFFFF">PaleTurquoise1</td> <td>187 255 255</td> <td>#BBFFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AEEEEE">PaleTurquoise2</td> <td>174 238 238</td> <td>#AEEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#96CDCD">PaleTurquoise3</td> <td>150 205 205</td> <td>#96CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#668B8B"><font color="#FFFFFF">PaleTurquoise4</font></td> <td>102 139 139</td> <td>#668B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#98F5FF">CadetBlue1</td> <td>152 245 255</td> <td>#98F5FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8EE5EE">CadetBlue2</td> <td>142 229 238</td> <td>#8EE5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7AC5CD">CadetBlue3</td> <td>122 197 205</td> <td>#7AC5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#53868B"><font color="#FFFFFF">CadetBlue4</font></td> <td>83 134 139</td> <td>#53868B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00F5FF">Turquoise1</td> <td>0 245 255</td> <td>#00F5FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00E5EE">Turquoise2</td> <td>0 229 238</td> <td>#00E5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00C5CD">Turquoise3</td> <td>0 197 205</td> <td>#00C5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00868B"><font color="#FFFFFF">Turquoise4</font></td> <td>0 134 139</td> <td>#00868B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FFFF">Cyan1</td> <td>0 255 255</td> <td>#00FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EEEE">Cyan2</td> <td>0 238 238</td> <td>#00EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CDCD">Cyan3</td> <td>0 205 205</td> <td>#00CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B8B"><font color="#FFFFFF">Cyan4</font></td> <td>0 139 139</td> <td>#008B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#97FFFF">DarkSlateGray1</td> <td>151 255 255</td> <td>#97FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8DEEEE">DarkSlateGray2</td> <td>141 238 238</td> <td>#8DEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#79CDCD">DarkSlateGray3</td> <td>121 205 205</td> <td>#79CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#528B8B"><font color="#FFFFFF">DarkSlateGray4</font></td> <td>82 139 139</td> <td>#528B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFFD4">Aquamarine1</td> <td>127 255 212</td> <td>#7FFFD4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#76EEC6">Aquamarine2</td> <td>118 238 198</td> <td>#76EEC6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CDAA">Aquamarine3</td> <td>102 205 170</td> <td>#66CDAA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#458B74"><font color="#FFFFFF">Aquamarine4</font></td> <td>69 139 116</td> <td>#458B74</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1FFC1">DarkSeaGreen1</td> <td>193 255 193</td> <td>#C1FFC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B4EEB4">DarkSeaGreen2</td> <td>180 238 180</td> <td>#B4EEB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9BCD9B">DarkSeaGreen3</td> <td>155 205 155</td> <td>#9BCD9B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#698B69"><font color="#FFFFFF">DarkSeaGreen4</font></td> <td>105 139 105</td> <td>#698B69</td> </tr><tr> <td bgcolor="#54FF9F">SeaGreen1</td> <td>84 255 159</td> <td>#54FF9F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4EEE94">SeaGreen2</td> <td>78 238 148</td> <td>#4EEE94</td> </tr><tr> <td bgcolor="#43CD80">SeaGreen3</td> <td>67 205 128</td> <td>#43CD80</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2E8B57"><font color="#FFFFFF">SeaGreen4</font></td> <td>46 139 87</td> <td>#2E8B57</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9AFF9A">PaleGreen1</td> <td>154 255 154</td> <td>#9AFF9A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#90EE90">PaleGreen2</td> <td>144 238 144</td> <td>#90EE90</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7CCD7C">PaleGreen3</td> <td>124 205 124</td> <td>#7CCD7C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#548B54"><font color="#FFFFFF">PaleGreen4</font></td> <td>84 139 84</td> <td>#548B54</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF7F">SpringGreen1</td> <td>0 255 127</td> <td>#00FF7F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EE76">SpringGreen2</td> <td>0 238 118</td> <td>#00EE76</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CD66">SpringGreen3</td> <td>0 205 102</td> <td>#00CD66</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B45"><font color="#FFFFFF">SpringGreen4</font></td> <td>0 139 69</td> <td>#008B45</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF00">Green1</td> <td>0 255 0</td> <td>#00FF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EE00">Green2</td> <td>0 238 0</td> <td>#00EE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CD00">Green3</td> <td>0 205 0</td> <td>#00CD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B00"><font color="#FFFFFF">Green4</font></td> <td>0 139 0</td> <td>#008B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFF00">Chartreuse1</td> <td>127 255 0</td> <td>#7FFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#76EE00">Chartreuse2</td> <td>118 238 0</td> <td>#76EE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CD00">Chartreuse3</td> <td>102 205 0</td> <td>#66CD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#458B00"><font color="#FFFFFF">Chartreuse4</font></td> <td>69 139 0</td> <td>#458B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C0FF3E">OliveDrab1</td> <td>192 255 62</td> <td>#C0FF3E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B3EE3A">OliveDrab2</td> <td>179 238 58</td> <td>#B3EE3A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9ACD32">OliveDrab3</td> <td>154 205 50</td> <td>#9ACD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#698B22"><font color="#FFFFFF">OliveDrab4</font></td> <td>105 139 34</td> <td>#698B22</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CAFF70">DarkOliveGreen1</td> <td>202 255 112</td> <td>#CAFF70</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BCEE68">DarkOliveGreen2</td> <td>188 238 104</td> <td>#BCEE68</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A2CD5A">DarkOliveGreen3</td> <td>162 205 90</td> <td>#A2CD5A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6E8B3D"><font color="#FFFFFF">DarkOliveGreen4</font></td> <td>110 139 61</td> <td>#6E8B3D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF68F">Khaki1</td> <td>255 246 143</td> <td>#FFF68F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE685">Khaki2</td> <td>238 230 133</td> <td>#EEE685</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC673">Khaki3</td> <td>205 198 115</td> <td>#CDC673</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B864E"><font color="#FFFFFF">Khaki4</font></td> <td>139 134 78</td> <td>#8B864E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEC8B">LightGoldenrod1</td> <td>255 236 139</td> <td>#FFEC8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDC82">LightGoldenrod2</td> <td>238 220 130</td> <td>#EEDC82</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDBE70">LightGoldenrod3</td> <td>205 190 112</td> <td>#CDBE70</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B814C"><font color="#FFFFFF">LightGoldenrod4</font></td> <td>139 129 76</td> <td>#8B814C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFE0">LightYellow1</td> <td>255 255 224</td> <td>#FFFFE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEED1">LightYellow2</td> <td>238 238 209</td> <td>#EEEED1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCDB4">LightYellow3</td> <td>205 205 180</td> <td>#CDCDB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B7A"><font color="#FFFFFF">LightYellow4</font></td> <td>139 139 122</td> <td>#8B8B7A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFF00">Yellow1</td> <td>255 255 0</td> <td>#FFFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEE00">Yellow2</td> <td>238 238 0</td> <td>#EEEE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCD00">Yellow3</td> <td>205 205 0</td> <td>#CDCD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B00"><font color="#FFFFFF">Yellow4</font></td> <td>139 139 0</td> <td>#8B8B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD700">Gold1</td> <td>255 215 0</td> <td>#FFD700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEC900">Gold2</td> <td>238 201 0</td> <td>#EEC900</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAD00">Gold3</td> <td>205 173 0</td> <td>#CDAD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7500"><font color="#FFFFFF">Gold4</font></td> <td>139 117 0</td> <td>#8B7500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC125">Goldenrod1</td> <td>255 193 37</td> <td>#FFC125</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEB422">Goldenrod2</td> <td>238 180 34</td> <td>#EEB422</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD9B1D">Goldenrod3</td> <td>205 155 29</td> <td>#CD9B1D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B6914"><font color="#FFFFFF">Goldenrod4</font></td> <td>139 105 20</td> <td>#8B6914</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB90F">DarkGoldenrod1</td> <td>255 185 15</td> <td>#FFB90F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEAD0E">DarkGoldenrod2</td> <td>238 173 14</td> <td>#EEAD0E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD950C">DarkGoldenrod3</td> <td>205 149 12</td> <td>#CD950C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B658B"><font color="#FFFFFF">DarkGoldenrod4</font></td> <td>139 101 8</td> <td>#8B658B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC1C1">RosyBrown1</td> <td>255 193 193</td> <td>#FFC1C1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEB4B4">RosyBrown2</td> <td>238 180 180</td> <td>#EEB4B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD9B9B">RosyBrown3</td> <td>205 155 155</td> <td>#CD9B9B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B6969"><font color="#FFFFFF">RosyBrown4</font></td> <td>139 105 105</td> <td>#8B6969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6A6A">IndianRed1</td> <td>255 106 106</td> <td>#FF6A6A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6363">IndianRed2</td> <td>238 99 99</td> <td>#EE6363</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5555">IndianRed3</td> <td>205 85 85</td> <td>#CD5555</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3A3A"><font color="#FFFFFF">IndianRed4</font></td> <td>139 58 58</td> <td>#8B3A3A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8247">Sienna1</td> <td>255 130 71</td> <td>#FF8247</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7942">Sienna2</td> <td>238 121 66</td> <td>#EE7942</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6839">Sienna3</td> <td>205 104 57</td> <td>#CD6839</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4726"><font color="#FFFFFF">Sienna4</font></td> <td>139 71 38</td> <td>#8B4726</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD39B">Burlywood1</td> <td>255 211 155</td> <td>#FFD39B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEC591">Burlywood2</td> <td>238 197 145</td> <td>#EEC591</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAA7D">Burlywood3</td> <td>205 170 125</td> <td>#CDAA7D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7355"><font color="#FFFFFF">Burlywood4</font></td> <td>139 115 85</td> <td>#8B7355</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE7BA">Wheat1</td> <td>255 231 186</td> <td>#FFE7BA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED8AE">Wheat2</td> <td>238 216 174</td> <td>#EED8AE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDBA96">Wheat3</td> <td>205 186 150</td> <td>#CDBA96</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7E66"><font color="#FFFFFF">Wheat4</font></td> <td>139 126 102</td> <td>#8B7E66</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA54F">Tan1</td> <td>255 165 79</td> <td>#FFA54F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9A49">Tan2</td> <td>238 154 73</td> <td>#EE9A49</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD853F">Tan3</td> <td>205 133 63</td> <td>#CD853F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5A2B"><font color="#FFFFFF">Tan4</font></td> <td>139 90 43</td> <td>#8B5A2B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F24">Chocolate1</td> <td>255 127 36</td> <td>#FF7F24</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7621">Chocolate2</td> <td>238 118 33</td> <td>#EE7621</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD661D">Chocolate3</td> <td>205 102 29</td> <td>#CD661D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4513"><font color="#FFFFFF">Chocolate4</font></td> <td>139 69 19</td> <td>#8B4513</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF3030">Firebrick1</td> <td>255 48 48</td> <td>#FF3030</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE2C2C">Firebrick2</td> <td>238 44 44</td> <td>#EE2C2C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD2626">Firebrick3</td> <td>205 38 38</td> <td>#CD2626</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B1A1A"><font color="#FFFFFF">Firebrick4</font></td> <td>139 26 26</td> <td>#8B1A1A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4040">Brown1</td> <td>255 64 64</td> <td>#FF4040</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE3B3B">Brown2</td> <td>238 59 59</td> <td>#EE3B3B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3333">Brown3</td> <td>205 51 51</td> <td>#CD3333</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2323"><font color="#FFFFFF">Brown4</font></td> <td>139 35 35</td> <td>#8B2323</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8C69">Salmon1</td> <td>255 140 105</td> <td>#FF8C69</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE8262">Salmon2</td> <td>238 130 98</td> <td>#EE8262</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD7054">Salmon3</td> <td>205 112 84</td> <td>#CD7054</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4C39"><font color="#FFFFFF">Salmon4</font></td> <td>139 76 57</td> <td>#8B4C39</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA07A">LightSalmon1</td> <td>255 160 122</td> <td>#FFA07A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9572">LightSalmon2</td> <td>238 149 114</td> <td>#EE9572</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8162">LightSalmon3</td> <td>205 129 98</td> <td>#CD8162</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5742"><font color="#FFFFFF">LightSalmon4</font></td> <td>139 87 66</td> <td>#8B5742</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA500">Orange1</td> <td>255 165 0</td> <td>#FFA500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9A00">Orange2</td> <td>238 154 0</td> <td>#EE9A00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8500">Orange3</td> <td>205 133 0</td> <td>#CD8500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5A00"><font color="#FFFFFF">Orange4</font></td> <td>139 90 0</td> <td>#8B5A00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F00">DarkOrange1</td> <td>255 127 0</td> <td>#FF7F00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7600">DarkOrange2</td> <td>238 118 0</td> <td>#EE7600</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6600">DarkOrange3</td> <td>205 102 0</td> <td>#CD6600</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4500"><font color="#FFFFFF">DarkOrange4</font></td> <td>139 69 0</td> <td>#8B4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7256">Coral1</td> <td>255 114 86</td> <td>#FF7256</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6A50">Coral2</td> <td>238 106 80</td> <td>#EE6A50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5B45">Coral3</td> <td>205 91 69</td> <td>#CD5B45</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3E2F"><font color="#FFFFFF">Coral4</font></td> <td>139 62 47</td> <td>#8B3E2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6347">Tomato1</td> <td>255 99 71</td> <td>#FF6347</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE5C42">Tomato2</td> <td>238 92 66</td> <td>#EE5C42</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD4F39">Tomato3</td> <td>205 79 57</td> <td>#CD4F39</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3626"><font color="#FFFFFF">Tomato4</font></td> <td>139 54 38</td> <td>#8B3626</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4500">OrangeRed1</td> <td>255 69 0</td> <td>#FF4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE4000">OrangeRed2</td> <td>238 64 0</td> <td>#EE4000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3700">OrangeRed3</td> <td>205 55 0</td> <td>#CD3700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2500"><font color="#FFFFFF">OrangeRed4</font></td> <td>139 37 0</td> <td>#8B2500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF0000">Red1</td> <td>255 0 0</td> <td>#FF0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE0000">Red2</td> <td>238 0 0</td> <td>#EE0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD0000">Red3</td> <td>205 0 0</td> <td>#CD0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0000"><font color="#FFFFFF">Red4</font></td> <td>139 0 0</td> <td>#8B0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF1493">DeepPink1</td> <td>255 20 147</td> <td>#FF1493</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE1289">DeepPink2</td> <td>238 18 137</td> <td>#EE1289</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD1076">DeepPink3</td> <td>205 16 118</td> <td>#CD1076</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0A50"><font color="#FFFFFF">DeepPink4</font></td> <td>139 10 80</td> <td>#8B0A50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6EB4">HotPink1</td> <td>255 110 180</td> <td>#FF6EB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6AA7">HotPink2</td> <td>238 106 167</td> <td>#EE6AA7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6090">HotPink3</td> <td>205 96 144</td> <td>#CD6090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3A62"><font color="#FFFFFF">HotPink4</font></td> <td>139 58 98</td> <td>#8B3A62</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB5C5">Pink1</td> <td>255 181 197</td> <td>#FFB5C5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEA9B8">Pink2</td> <td>238 169 184</td> <td>#EEA9B8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD919E">Pink3</td> <td>205 145 158</td> <td>#CD919E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B636C"><font color="#FFFFFF">Pink4</font></td> <td>139 99 108</td> <td>#8B636C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFAEB9">LightPink1</td> <td>255 174 185</td> <td>#FFAEB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEA2AD">LightPink2</td> <td>238 162 173</td> <td>#EEA2AD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8C95">LightPink3</td> <td>205 140 149</td> <td>#CD8C95</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5F65"><font color="#FFFFFF">LightPink4</font></td> <td>139 95 101</td> <td>#8B5F65</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF82AB">PaleVioletRed1</td> <td>255 130 171</td> <td>#FF82AB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE799F">PaleVioletRed2</td> <td>238 121 159</td> <td>#EE799F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6889">PaleVioletRed3</td> <td>205 104 137</td> <td>#CD6889</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B475D"><font color="#FFFFFF">PaleVioletRed4</font></td> <td>139 71 93</td> <td>#8B475D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF34B3">Maroon1</td> <td>255 52 179</td> <td>#FF34B3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE30A7">Maroon2</td> <td>238 48 167</td> <td>#EE30A7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD2990">Maroon3</td> <td>205 41 144</td> <td>#CD2990</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B1C62"><font color="#FFFFFF">Maroon4</font></td> <td>139 28 98</td> <td>#8B1C62</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF3E96">VioletRed1</td> <td>255 62 150</td> <td>#FF3E96</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE3A8C">VioletRed2</td> <td>238 58 140</td> <td>#EE3A8C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3278">VioletRed3</td> <td>205 50 120</td> <td>#CD3278</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2252"><font color="#FFFFFF">VioletRed4</font></td> <td>139 34 82</td> <td>#8B2252</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF00FF">Magenta1</td> <td>255 0 255</td> <td>#FF00FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE00EE">Magenta2</td> <td>238 0 238</td> <td>#EE00EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD00CD">Magenta3</td> <td>205 0 205</td> <td>#CD00CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B008B"><font color="#FFFFFF">Magenta4</font></td> <td>139 0 139</td> <td>#8B008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF83FA">Orchid1</td> <td>255 131 250</td> <td>#FF83FA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7AE9">Orchid2</td> <td>238 122 233</td> <td>#EE7AE9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD69C9">Orchid3</td> <td>205 105 201</td> <td>#CD69C9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4789"><font color="#FFFFFF">Orchid4</font></td> <td>139 71 137</td> <td>#8B4789</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFBBFF">Plum1</td> <td>255 187 255</td> <td>#FFBBFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEAEEE">Plum2</td> <td>238 174 238</td> <td>#EEAEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD96CD">Plum3</td> <td>205 150 205</td> <td>#CD96CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B668B"><font color="#FFFFFF">Plum4</font></td> <td>139 102 139</td> <td>#8B668B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E066FF">MediumOrchid1</td> <td>224 102 255</td> <td>#E066FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D15FEE">MediumOrchid2</td> <td>209 95 238</td> <td>#D15FEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B452CD">MediumOrchid3</td> <td>180 82 205</td> <td>#B452CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A378B"><font color="#FFFFFF">MediumOrchid4</font></td> <td>122 55 139</td> <td>#7A378B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BF3EFF">DarkOrchid1</td> <td>191 62 255</td> <td>#BF3EFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B23AEE">DarkOrchid2</td> <td>178 58 238</td> <td>#B23AEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9A32CD">DarkOrchid3</td> <td>154 50 205</td> <td>#9A32CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#68228B"><font color="#FFFFFF">DarkOrchid4</font></td> <td>104 34 139</td> <td>#68228B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9B30FF">Purple1</td> <td>155 48 255</td> <td>#9B30FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#912CEE">Purple2</td> <td>145 44 238</td> <td>#912CEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7D26CD">Purple3</td> <td>125 38 205</td> <td>#7D26CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#551A8B"><font color="#FFFFFF">Purple4</font></td> <td>85 26 139</td> <td>#551A8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AB82FF">MediumPurple1</td> <td>171 130 255</td> <td>#AB82FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9F79EE">MediumPurple2</td> <td>159 121 238</td> <td>#9F79EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8968CD">MediumPurple3</td> <td>137 104 205</td> <td>#8968CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5D478B"><font color="#FFFFFF">MediumPurple4</font></td> <td>93 71 139</td> <td>#5D478B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE1FF">Thistle1</td> <td>255 225 255</td> <td>#FFE1FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED2EE">Thistle2</td> <td>238 210 238</td> <td>#EED2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB5CD">Thistle3</td> <td>205 181 205</td> <td>#CDB5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7B8B">Thistle4</td> <td>139 123 139</td> <td>#8B7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1C1C1C"><font color="#FFFFFF">grey11</font></td> <td>28 28 28</td> <td>#1C1C1C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#363636"><font color="#FFFFFF">grey21</font></td> <td>54 54 54</td> <td>#363636</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4F4F4F"><font color="#FFFFFF">grey31</font></td> <td>79 79 79</td> <td>#4F4F4F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#696969"><font color="#FFFFFF">grey41</font></td> <td>105 105 105</td> <td>#696969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#828282"><font color="#FFFFFF">grey51</font></td> <td>130 130 130</td> <td>#828282</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9C9C9C"><font color="#FFFFFF">grey61</font></td> <td>156 156 156</td> <td>#9C9C9C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B5B5B5">grey71</td> <td>181 181 181</td> <td>#B5B5B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CFCFCF">gray81</td> <td>207 207 207</td> <td>#CFCFCF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E8E8E8">gray91</td> <td>232 232 232</td> <td>#E8E8E8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A9A9A9">DarkGrey</td> <td>169 169 169</td> <td>#A9A9A9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00008B"><font color="#FFFFFF">DarkBlue</font></td> <td>0 0 139</td> <td>#00008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B8B"><font color="#FFFFFF">DarkCyan</font></td> <td>0 139 139</td> <td>#008B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B008B"><font color="#FFFFFF">DarkMagenta</font></td> <td>139 0 139</td> <td>#8B008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0000"><font color="#FFFFFF">DarkRed</font></td> <td>139 0 0</td> <td>#8B0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#90EE90">LightGreen</td> <td>144 238 144</td> <td>#90EE90</td> </tr> </table> == Extern länk == *[http://www.wackerart.de/mixer.html RGB-Farbmixer] Java Applet - Java Plugin krävs. [[Kategori:Wikisource:Redigering|Färgtabell]] Wikisource:Statistik 2868 6927 2006-07-01T19:49:37Z NERIUM 63 ==Länkar== *[http://sv.wikisource.org/stats/ Statistik för sv.source.org] *[[Special:Statistics|Intern statistiksida]] *[[m:List of wikisource|Wikisource sida på meta]] - relativt ofta uppdaterad och möjlighet att uppdatera den själv '''Se även''' *[[w:Wikipedia:Statistik|Wikipedia statistik]] *[[q:Wikiquote:Statistik|Wikiquote statistik]] *[[wikt:Wiktionary:Statistik|Wiktionary statistik]] *[[b:Wikibooks:Statistik|Wikibooks statistik]] [[Kategori:Om Wikisource|{{PAGENAME}}]] Wikisource:Ny sida 2869 6928 2006-07-01T19:52:38Z NERIUM 63 ==Metoder== För att '''skriva en ny artikel''', kan man göra på flera olika sätt: ===Metod 1 (den bästa)=== :Det enklaste sättet är att använda '''sökfunktionen''' som finns på alla sidor. Om uppslagsordet inte redan finns, får du en länk till att skapa en ny sida för det ordet. Om du misstänker att det kan finnas en artikel om begreppet under något annat uppslagsord, kan det vara en poäng att utnyttja den lokala '''Google'''-sökningen.. [http://www.exempel.com länkens namn][http://www.exempel.com länkens namn][[länkens namn]]'''Fet text'''===Metod 2=== :Skriv in den nya artikelns titel direkt i adressfältet på din webbläsare. För att ex. skapa en artikel <TT>Hörapparat</TT> skriv <TT><nowiki>http://sv.Wikisource.org/wiki/Hörapparat</nowiki></TT> i adressfältet. Fortsätt som i metod 1. :Webbläsare på Mac OS 8-9 klarar dock inte riktigt detta, såvida man inte ersätter å, ä ö med teckenkoderna %C5, %E4, %F6 (%C5, %C4, %D6 för versaler). D.v.s. <TT><nowiki>http://sv.Wikisource.org/wiki/H%f6rapparat</nowiki></TT> ===Metod 3=== Gå till [[Wikisource:Sandlådan]] och klottra dit ditt uppslagsord för att få en röd länk, som du kan klicka på för att skapa ditt uppslagsord. :# Klicka på fliken "Redigera denna sida". :# Skriv in ditt ord omgivet av två hakparentester på varje sida, så här: <nowiki>[[ditt ord]]</nowiki>. :# Spara sedan sidan. :# Tryck sedan på den röda länken och skriv artikeln. ===Metod 4=== :Du kan leta reda på en befintlig artikel där en länk till din nya sida skulle kunna passa och stoppa in en ny länk där på det sätt som beskrivs ovan. Då blir den dessutom lätt att hitta för andra intresserade. ===Metod 5=== :Alternativt kan du göra ditt tillägg i [[Wikisource:Önskelista]] och vänta på att någon annan skriver den åt dig, vilket kan dröja ett tag. ---- '''Låt dessa instruktioner stå kvar!''' __NOTOC__ [[Kategori:Wikisource:Redigering|Nysida]] Wikisource:Nyheter 2870 6930 2006-07-01T20:20:14Z NERIUM 63 Den här sidan är framför allt avsedd för oss som inte kan få nog av wikiquoterelaterad information och nyheter. För en sida där svenska Wikisource kungör nyheter om sig själv, titta på [[Wikisource:Tillkännagivanden|Tillkännagivanden]]. == 2006 == == 2005 == == 2004 == == 2003 == == 2002 == [[Kategori:Om Wikisource]] Wikisource:Tillkännagivanden 2871 6931 2006-07-01T20:21:34Z NERIUM 63 Det här är en sida där [[Wikisource]] tillkännager nyheter om sig själv. För mer internationella nyheter om Wikisourcerojektet, se [[Wikisource:Nyheter]]. === 2006 === === 2005 === === 2004 === === 2003 === [[Kategori:Om Wikisource]] Mall:Användare sv 2872 6932 2006-07-01T20:38:44Z NERIUM 63 <div style="float:left;border:solid #6ef7a7 1px;margin:1px"> <table cellspacing="0" style="width:238px;background:#c5fcdc;"><tr> <td style="width:45px;height:45px;background:#6ef7a7;text-align:center;font-size:14pt">'''sv'''</td> <td style="font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em">Denna användare talar '''[[:Category:Användare sv|svenska]]''' som '''[[:Category:Användare sv-N|modersmål]]'''. <includeonly>[[Category:Användare sv|{{PAGENAME}}]][[Category:Användare sv-N|{{PAGENAME}}]]</includeonly></td> </tr></table></div><noinclude>[[Kategori:Wikisource:Babel|sv]]</noinclude> Kategori:Wikisource:Babel 2873 6933 2006-07-01T20:38:54Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource]] Kategori:Användare sv 2874 6934 2006-07-01T20:39:52Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource:Användare per språk]] Kategori:Wikisource:Användare per språk 2875 6935 2006-07-01T20:40:58Z NERIUM 63 [[Kategori:Wikisource:Användare]] Kategori:Användare sv-N 2876 6936 2006-07-01T20:43:41Z NERIUM 63 [[Kategori:Användare sv]] Klagan över Critons död 2877 6959 2006-07-02T06:41:05Z NERIUM 63 {{Titel|Klagan över Critons död|Hedvig Charlotta Nordenflycht|kommentar='' akad. sekreterare Carl Klingenberg död 17 juli 1757 ''}} <div class="vers"><pre> Så är det enda från mig taget, Som jag av jordiskt allt begärt! Mitt liv jag som en börda dragit, Och tusen plågor hjärtat tärt; En vän var lämnad till mitt stöd, Min hjälp, min tröst i all slags nöd, Som mig förmildrat världens plågor. Nu är mitt ankar brutet av, Nu slås mitt skepp av tusen vågor Och mäktar dock ej gå i kvav. Du känsla, som min plåga våller, Ack, domna bort, du mer ej tål! Du kraft, som livet sammanhåller, Ett olycksliv, ett sorgers mål, Försvinn och stanna i ditt lopp Och låt en sansning höra opp, Vars ömhet ingen kan uttala. Du känsla och du tankefart! Skall ej en söt, en evig dvala Försätta dig i lugnet snart? </pre></div> [[Kategori:Hedvig Charlotta Nordenflycht]] [[Kategori:Poesi]] Räven raskar över isen 2878 6968 2006-07-02T10:46:48Z NERIUM 63 {{Titel|Räven raskar över isen||kommentar=''{{wikipedialänk|Räven raskar över isen}}''}} <div class="vers"><pre> Räven raskar över isen. Räven raskar över isen. Får jag lov och får jag lov, att sjunga flickornas visa? Så här gör flickorna, var de går, och var de sitter och var de står. Får jag lov, och får jag lov Att sjunga flickornas visa? </pre></div> Sen fortsätter man med t.ex. pojken (bockar), gubben(snusa), gumman (sticka), grinolle (gråter), skrattolle (skrattar) bagaren (kavla), gruvarbetaren (borrar) och vilket yrke som helst. [[Kategori:Sångtexter]] Domaredansen 2879 6988 2006-07-02T14:06:00Z NERIUM 63 {{Titel|Domaredansen|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Domaredansen}}''}} <div class="vers"><pre> Nu vilja vi begynna en domaredans, Men domaren är inte hemma! Och alla de som vilja i domaredansen gå, Deras hjärtan skola brinna! Alla säga de: hå, hå, hå! Alla säga de: nå, nå, nå! Har du drömt om din käresta i natt, Så skall du mot mig le. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Karusellen (sång) 2880 6971 2006-07-02T12:07:29Z NERIUM 63 {{Titel|Karusellen|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Karusellen (sång)}}''}} <div class="vers"><pre> Jungfru, jungfru, jungfru, jungfru skön, här är karusellen, som ska gå till kvällen. Tio för de stora och fem för de små. Skynda på, skynda på, nu ska karusellen gå. För ha, ha, ha, nu går det så bra, för Andersson och Pettersson och Lundström och ja’. För ha, ha, ha, nu går det så bra, för Andersson och Pettersson och Lundström och ja’ </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Sju vackra flickor i en ring 2881 6987 2006-07-02T14:01:43Z NERIUM 63 {{Titel|Sju vackra flickor i en ring|Sju vackra flickor i en ring|kommentar=''{{wikipedialänk|Sju vackra flickor i en ring}}''}} <div class="vers"><pre> Sju vackra flickor i en ring Sju vackra flickor i en ring sju vackra flickor i en ring, vackraste flickor häromkring ibland de flickor alla. Flickorna vända sig omkring flickorna vända sig omkring, sökande efter vännen sin ibland de gossar alla. Vara vem det vara vill vara vem det vara vill. Den, som jag räcker handen till, han har mitt unga hjärta. Nu kan jag vara riktigt gla’. Nu kan jag vara riktigt gla’. Nu har jag fått den jag vill ha ibland de gossar alla, ibland de gossar alla. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Du tycker du är vacker 2882 6989 2006-07-02T14:07:04Z NERIUM 63 {{Titel|Du tycker du är vacker|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Du tycker du är vacker}}''}} <div class="vers"><pre> Du tycker du är vacker men det tycker inte jag! Du tycker du är vacker, men det tycker inte jag! Och ängen var grön, och flickan var skön, kom och valsa med mig, jag tycker om dig. Och ängen var grön, och flickan var skön, kom och valsa med mig, jag tycker om dig. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Höga berg och djupa dalar 2883 6990 2006-07-02T14:10:06Z NERIUM 63 {{Titel|Höga berg och djupa dalar|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Höga berg och djupa dalar}}''}} <div class="vers"><pre> Höga berg och djupa dalar, här är vännen, som mig behagar. Hej hopp, min lilla sockertopp, vi ska dansa, tills solen rinner opp. Hej hopp, min sköna! Nu ska vi dansa i det gröna. Hej hopp, min sköna! Nu ska vi dansa i det gröna. Vi ha dansat över berg och backar, slitit ut både skor och klackar. Hej hopp, min lilla sockertopp, vi ska dansa, tills solen rinner opp. Hej hopp, min sköna! Nu ha vi dansat i det gröna. Hej hopp, min sköna! Nu ha vi dansat i det gröna. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Jag gick mig ut en afton 2884 6991 2006-07-02T14:13:54Z NERIUM 63 {{Titel|Jag gick mig ut en afton|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Jag gick mig ut en afton}}''}} <div class="vers"><pre> Jag gick mig ut en afton, uti en lund så grön. Jag gick mig ut en afton, uti en lund så grön. Där mötte mig en flicka så fager och så skön, skön, skön, där mötte mig en flicka så fager och så skön. Hon lova mig sitt hjärta, hon lova mig sin hand. Hon lova mig sitt hjärta, hon lova mig sin hand. Vi knöto, vi knöto förtroeliga band, band, band, vi knöto, vi knöto förtroeliga band. De banden, som vi knöto, dem ingen lossa kan, de banden, som vi knöto, dem ingen lossa kan. Blott döden, blott döden kan lossa dessa band, band, band, blott döden, blott döden kan lossa dessa band. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Och flickan hon går i dansen 2885 6992 2006-07-02T14:19:23Z NERIUM 63 {{Titel|Och flickan hon går i dansen/Och jungfrun hon går i dansen|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Och flickan hon går i dansen}}''}} <div class="vers"><pre> Och jungfrun hon går i dansen med röda gullband. Och jungfrun hon går i dansen med röda gullband. Dem binder hon om sin kärastes arm, dem binder hon om sin kärestas arm. Och kära min lilla flicka, knyt inte så hårt. Och kära min lilla flicka, knyt inte så hårt. Jag ämnar ej att rymma bort, jag ämnar ej att rymma bort. Och flickan hon går och lossar på rödan gullband. Och flickan hon går och lossar på rödan gullband. Så hastigt den skälmen åt skogen försvann, så hastigt den skälmen åt skogen försvann. Då sköto de efter honom med femton gevär. Då sköto de efter honom med femton gevär. "Och vill ni mig något så har ni mig här, och vill ni mig något så har ni mig när". Och nu har jag blivit gifter, nu har jag fått man. Och nu har jag blivit gifter, nu har jag fått man. den vackraste gossen i hela vårt land, den vackraste gossen i hela vårt land. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Uppå källarbacken 2886 6993 2006-07-02T14:24:29Z NERIUM 63 {{Titel|Uppå källarbacken|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Uppå källarbacken}}''}} <div class="vers"><pre> Uppå källarbacken, uppå källarbacken har jag en vän. Uppå källarbacken, uppå källarbacken har jag en vän. Vacker är han, finer är han, glader är han när han dansar. Vacker är han, finer är han, glader är han när han dansar. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Viljen I veta och viljen I förstå 2887 6995 2006-07-02T14:27:26Z NERIUM 63 {{Titel|Viljen I veta och viljen I förstå?|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Viljen I veta och viljen I förstå}}''}} <div class="vers"><pre> Viljen I veta och viljen I förstå? hur bönderna pläga så havre? Min fader, han sådde, han sådde sisåhär, och sedan så vilade han armen. Han stampa med sin fot, han klappa med sin hand, så gladelig, så gladelig. Sen vände han sig om uti dansen. Se, var jag fått uti min hand och se, vad jag fått att föra! En liten gosse/flicka, så fager och så grann, så nätt uti sina kläder. Jag håller dig så kär, jag stiger dig så när, jan kan inte säja, hur vacker du är. Jag låter dig stå för en annan. </pre></div> [[Kategori:Sångtexter]] Användare:Jon Harald Søby 2888 6996 2006-07-02T15:08:45Z Jon Harald Søby 81 I am '''[[m:User:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]]'''. You can contact me [[m:User talk:Jon Harald Søby|on Meta]].&nbsp;&nbsp; [[ang:User:Jon Harald Søby]] [[ar:User:Jon Harald Søby]] [[az:User:Jon Harald Søby]] [[bg:User:Jon Harald Søby]] [[bs:User:Jon Harald Søby]] [[ca:User:Jon Harald Søby]] [[cs:User:Jon Harald Søby]] [[cy:User:Jon Harald Søby]] [[da:User:Jon Harald Søby]] [[de:User:Jon Harald Søby]] [[el:User:Jon Harald Søby]] [[en:User:Jon Harald Søby]] [[es:User:Jon Harald Søby]] [[et:User:Jon Harald Søby]] [[fa:User:Jon Harald Søby]] [[fi:User:Jon Harald Søby]] [[fo:User:Jon Harald Søby]] [[fr:User:Jon Harald Søby]] [[gl:User:Jon Harald Søby]] [[he:User:Jon Harald Søby]] [[hr:User:Jon Harald Søby]] [[ht:User:Jon Harald Søby]] [[hu:User:Jon Harald Søby]] [[id:User:Jon Harald Søby]] [[is:User:Jon Harald Søby]] [[it:User:Jon Harald Søby]] [[ja:User:Jon Harald Søby]] [[kn:User:Jon Harald Søby]] [[ko:User:Jon Harald Søby]] [[la:User:Jon Harald Søby]] [[lt:User:Jon Harald Søby]] [[ml:User:Jon Harald Søby]] [[nl:User:Jon Harald Søby]] [[no:User:Jon Harald Søby]] [[pl:User:Jon Harald Søby]] [[pt:User:Jon Harald Søby]] [[ro:User:Jon Harald Søby]] [[ru:User:Jon Harald Søby]] [[sk:User:Jon Harald Søby]] [[sl:User:Jon Harald Søby]] [[sr:User:Jon Harald Søby]] [[sv:User:Jon Harald Søby]] [[te:User:Jon Harald Søby]] [[th:User:Jon Harald Søby]] [[tr:User:Jon Harald Søby]] [[uk:User:Jon Harald Søby]] [[vi:User:Jon Harald Søby]] [[yi:User:Jon Harald Søby]] [[zh:User:Jon Harald Søby]] Användardiskussion:Jon Harald Søby 2889 6997 2006-07-02T15:19:37Z NERIUM 63 {{välkommen}}--[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 2 juli 2006 kl.15.19 (UTC) Användardiskussion:Nysalor 2890 6998 2006-07-02T15:23:15Z NERIUM 63 {{välkommen}}--[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 2 juli 2006 kl.15.23 (UTC) Tomten och haren 2891 6999 2006-07-02T16:17:58Z NERIUM 63 {{Titel|Tomten och haren|Traditionell|kommentar=''{{wikipedialänk|Tomten och haren}}''}} <div class="vers"><pre> I ett hus vid skogens slut liten tomte tittar ut. Haren skuttar fram så fort, klappar på dess port. "Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du mig, annars skjuter jägarn mig!" "Kom, ja kom i stugan in, räck mig handen din." </pre></div> [[Kategori:Barnvisor]] Kategori:Dikter av Gustaf Fröding 2892 7002 2006-07-02T18:33:30Z Thuresson 20 [[Kategori:Gustaf Fröding]] [[Kategori:Poesi]] Gitarr och dragharmonika 2893 7094 2006-07-04T03:54:40Z Thuresson 20 '''Gitarr och dragharmonika''' är en diktsamling av [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]] från 1891. * [[Gitarr och dragharmonika (dikt)|Gitarr och dragharmonika]] *Värmländska låtar: **[[En hög visa]] **[[Vackert väder]] **[[Indianer]] **[[Vallarelåt]] **[[Skogsrån]] **[[Våran prost]] **[[Jonte och Brunte]] **[[Äktenskapsfrågan]] **[[Jan Ersa och Per Persa]] **[[Det var dans bort i vägen]] **[[Stina Stursk]] **[[Farväll]] **[[Beväringa]] **[[Skojare]] **[[Elin i Hagen]] **[[Lars i Kuja]] **[[Landsvägsmaja]] **[[Bjällerklang]] *Griller och grubblerier: **[[En ghasel]] **[[Döden]] **[[En främmande man]] **[[Hydra]] **[[Livsglädjen]] **[[Vänner vid sjukbädden]] **[[Vad är sanning?]] **[[Den ryske anakoreten]] **[[Boken]] **[[Världens gång]] **[[Mefisto]] *Stämningar och stämningsbilder **[[I skogen]] **[[I solnedgången]] **[[Viken]] **[[Vid myren]] **[[Vinternatt]] **[[Sorgebudet]] **[[Jag ville, jag vore]] **[[Titania]] **[[Sjöfararen vid milan]] **[[I ungdomen]] **[[En vintervisa]] **[[De gamle och de unge]] *Likt och olikt **[[Salomos insegel]] **[[Tersites]] **[[Apelles i Abdera]] **[[Belysningsfrågan]] **[[Väntan]] **[[Takt]] **[["Bristande pietet"]] **[[Till Publius Pulcher]] **[[Ur Anabasis]] **[[Sigurd Jorsalafar]] **[[En uppländsk runskrift]] **[[Ett Helicons blomster]] **[[En liten comedia]] **[[Corydon till Chloe]] **[[En tysk flickunge]] **[[Den svenske Celadons klagovisa över de svarte Morhianer i Afrika]] **[[Herr Lager och skön fager]] **[[Ingalill]] **[[En fattig munk från Skara]] [[Kategori:Gustaf Fröding]] [[Kategori:Poesi]] Gitarr och dragharmonika (dikt) 2894 7018 2006-07-02T18:47:57Z Thuresson 20 '''Gitarr och dragharmonika''' är första dikten i [[Författare:Gustaf Fröding|Gustaf Fröding]]s diktsamling ''[[Gitarr och dragharmonika]]'' från 1891. :Två grannar jag har i min boning :- den ene är sentimental :- jag hör honom högt deklamera :om sorg och livets kval. <br /> :Ibland är han dyster och bitter :och melankoliskt bisarr, :ibland litet svärmiskt elegisk :och sjunger ibland till gitarr. <br /> :- Den andre är munter och lustig :och bondsk och grovt burlesk :För honom är sorg och bekymmer :blott skrymt och skrock och fjäsk. <br /> :Han grubblar ej alls, han skrattar :åt livet helt sonika :och visslar och sjunger och spelar :på dragharmonika. <br /> :- Man tröttnar att lyssna på sådant! :- och dock har jag vant mig därvid; :den ene han liknar min nutid :den andre min gångna tid. <br /> :Och stundom när ledsnad mig trycker :och dagen mig tycks för lång, :jag präntar och sätter i noter :små stumpar av bägges sång. <br /> :Och sägs det ibland, att musiken :är mindre melodiskt fin, :och är icke allt som det borde :ibland med harmonin, <br /> :så kommer det av, att gitarrsång :och dragharmonikesång :stämts upp från höger och vänster :ibland på samma gång [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Vackert väder 2895 7028 2006-07-02T19:06:50Z NERIUM 63 {{Titel|Vackert väder|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Klar låg himlen över viken, solen stekte hett, och vid Haga ringde Hagas gälla vällingklocka ett. Brunnskogs kyrka stod och lyste som en bondbrud, grann och ny. Över björkarne vid Berga som ett hattflor på en herrgårdsfröken svävade en sky Och som jättelika nämndemän, samlade till häradsting, stodo skuldra emot skuldra mörka höjder runt omkring, och som högtidsklädda långskepp summo Värmelns holmar fram, över stäven susa granar, alar susa över toften, tallar över akterstam Gamle Hurra stod på branten vid sin stugudörr, kanske i hans gamla hjärta lyste solen, lyste livet litet varmare än förr. Gamle Hurra, gamle Hurra, kanske tänkte han som jag: det är ändå skönt att leva - vilken strålande, orimligt obeskrivligt vacker dag! Men vad är det, hör, det fnissar bortom holmarne vid näset, vad är det för sällsam låt? Är det flickor som i viken bada eller är det flickor i en båt? Tio vita frökenhattar stucko plötsligt fram ur vassen, just där sundet vidgar sig, tio skadeglada halsar skrattade åt mig Jag blev verkligen förargad över denna skrattsurpris men jag rodde ändå ditåt, mitt i skocken satt ju själva, själva självaste Alice. Och jag reste mig i båten och jag tog ett tag åt mössan, ett förläget tag, och jag rodnade och sade: det är utmärkt vackert väder, vacker väderlek i dag! "Mycket sant och mycket snillrikt, bravo, bravo, bravo, bra, högst poetiskt, sant och snillrikt, högst poetiskt, hahaha," skreko alla flickorna, och de öste vatten på mig och Alice var obarmhärtig, hennes hjärta var som is, och jag snubblade i båten och jag föll på knä och sade smärtefullt på Cæsars vis: även du min, även du min, även du, Alice! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Indianer 2896 7030 2006-07-02T19:11:53Z Thuresson 20 {{Titel|Indianer|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Låt den flicktyckmyckna minen fara, eller göm den till din nästa bal! Här är vilt och här är gott att vara, här är mossan mjuk och skuggan sval. Låt mig lägga i ditt knä min nacke och var hygglig för en stund - se så! Det är brant och tungt i livets backe, vi få gräla övernog ändå. Det är sant, jag ämnar bli en hedning, en förskräcklig, glupande tyrann, du skall ledas av min viljas ledning, jag skall bli en ryslig äkta man. Jag skall murra åt dig över maten, jag skall grina åt varenda rätt: "fy för katten, vidbränd är spenaten! - kvinna, säg, är detta kalvkotlett?" Då blir tid att tala, cara mia, kvinnans rätt och annat tanteri. Fri är skogen, låt oss vara fria än från livets strids pedanteri! Låt oss låtsa, att vi bo i skogen, vilda indianer, du förstår, och vår wigwam är den dära logen och jag själv, förståss, är Sagamor. Jag är grym i strid och lat i freden och jag heter Miantonimah. Du skall följa mig på krigarleden, bleka, vita Tith-oh-Wah-ta-Wah! Men när tomahawken lagts i jorden, skall jag ligga liksom nu på rygg, trött på vandringen och trott på morden, ligga trygg på rygg och fånga mygg. Tith-oh-Wah-ta-Wah får gå och leta efter möss och mask, som jag skall ha, hon får slita, släpa, hon får streta, stackars, stackars Tith-oh-Wah-ta-Wah! Hon får bulla upp med mask och rötter, och ettormbunksblad får vara duk, och till tack vid Sagamorens fötter får hon sitta som en katt på huk Och när jag fått nog av matens gåva från den store anden Manitu skall jag lägga mig till ro och sova, lugn och lycklig mot ditt knä som nu. - Nej, låt bli, skall du dra av mig håren? Skall jag skäms, min vilde indian? Det är verkligt sant med Sagamoren och hans fru - det stod i en roman. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Vallarelåt 2897 7032 2006-07-02T19:30:45Z Thuresson 20 {{Titel|Vallarelåt|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Hör du ej bjällrorna, hör du, hur sången vallar och går och går vilse i vall? Korna de råma och påskynda gången, följa i lunk efter jäntans trall. Hör, hur det ljuder kring myr och mo: Lilja - mi Lilja - mi Lilja - mi ko! Eko vaknar i bergigt bo, svarar ur hällarne långt norr i fjällarne: Lilja - mi Lilja - mi ko! Bjällklangen dallrar och faller och stiger, suset är stilla och vilar i ro, skogen är kvälltung och sömnig och tiger. Endast den vallande låten går kallande fram genom nejden kring myr och mo. Natten är nära och solskenet rymmer, ser du på tjärnet, hur töcknet står! Skuggan förlänges, förtätas och skymmer, snart över skogarne mörkret rår. Mörk sover tallen, mörk sover granen, dovare sorlar en bergbäcks fall. Fjärmare klingar den höga sopranen, vallar och går och går vilse i vall </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Skogsrån 2898 7036 2006-07-02T19:54:59Z Thuresson 20 {{Titel|Skogsrån|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> Åt Gösthultskanten i Gunnerudsskogen, bortom Västanmossen vid Bråttorpslogen, just där håller skogsrån till, gå dit och se, om ni vill! Hon är älskogsaktig och manfolksgalen, för Vickbomspojken från Niklasdalen, han såg henne själv en kväll på vägen till Anna i Fjäll. Hon var grannlåtsklädd som en påskdagspräst, hade ormbunkskrans och kattguldsväst och till knäna en granriskjol och doft som av nattviol. Hon var ungtallsmidig och enstamvig, och hon skepade, snodde och vrängde sig som en orm på en lie trädd, så Kalle i Dalen blev rädd. Och hon råbocksprang, gjorde lokattbukter och trollpackskonster och sattygsfukter och stod bak en furustam och glyste och gluttade fram. Och Vickbomspojken från Niklasdalen blev vettskrämd, veckvill och månadsgalen och går ännu som en fant, så nog kan en se det är sant. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Vildmarks- och kärleksvisor 2899 7040 2006-07-02T20:07:23Z NERIUM 63 {{Titel|Vildmarks- och kärleksvisor|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamling utgiven 1895.}} ''Innehåll:'' *[[Fäderna]] *[[Sommarkarlen]] *[[Vårbild]] *[[Ung kärlek]] *[[Jägarlust]] *[[Åsen]] *[[Kilak]] *[[Mot våra]] *[[Obekanta]] *[[Vårbal]] *[[Den mörke jägaren]] *[[Sol och måne]] *[[Vild kärlek]] *[[Nybyggarliv]] *[[Flickan i Gränge]] *[[Midsommarvisor]] *[[Höstvisa]] *[[Hos häxan]] *[[Mossen]] *[[Budskapet]] *[[En vandringsdag]] *[[Blommande rönn]] *[[Fiskarvisa]] *[[Den misskände spelmannen]] *[[Fanjunkar Berg]] *[[De väntande]] *[[En herde- och namnsdagsvisa]] *[[Inom hässjorna]] *[[Serenad]] *[[Villgräset]] *[[Bekransa mig!]] *[[Utbölingen]] *[[Den sköne Rosenblom]] *[[Majnattsröster]] *[[Drömd lycka]] *[[Ljung]] *[[Augustikväll]] *[[På älvbrinken]] *[[Lindelin]] *[[Avskedssång]] *[[Långt borta i världen]] *[[Nu lyser månen klar och kall]] *[[Ur hjärtats gåtbok]] *[[Sagan om Rosalind]] *[[Husvilla andar]] *[[Spelmansvisor]] ===Externa länkar:=== {{wikipedialänk|Vildmarks- och kärleksvisor}} * [http://runeberg.org/vildmark/ Projekt Runeberg - Vildmarks- och kärleksvisor.] [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim 2900 7052 2006-07-02T20:24:15Z NERIUM 63 {{Titel|Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamling utgiven 1901.}} ===Innehåll=== *''[[Längtan heter min arvedel]]'' *''[[Dina ögon äro eldar]]'' *''[[De tysta sångerna]]'' *''[[Lustgården]]'' *''[[Nu öppnar nattglim sin krona]]'' *''[[Fem farliga F]]'' {{wikipedialänk|Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim}} [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Jonte och Brunte 2901 7043 2006-07-02T20:17:21Z Thuresson 20 {{Titel|Jonte och Brunte|Gustaf Fröding|kommentar=}} <div class="vers"><pre> De kommo från ängen, och Brunte var hästen och Jonte var drängen, som tjänte hos prästen, och gammal var Jonte och gammal var Brunte och stocklat förresten. "Hå ja, gamle Brunte, för jämnan det tölas att vi två," sa Jonte, "bli sist med vårt hölass, - när vägen är krokig, vem raggen kan hjälpa, att litet det sölas?" Och Jonte han runkade sävligt på nacken och Brunte han lunkade sävligt i backen. "Och jämt få vi ovett för mödan," sa Jonte, "skall det vara tacken?" Men Brunte han vände den åldriga mulen tillbaka och sände försiktigt förstulen en blick under lasset att se, om det ännu gick runt om med hjulen. Och lugnad han svängde med svansen åt Jonten. Men Jonten han blängde blott sömnigt åt Brunten. Han hör ej, han ser ej, han glömmer snart allting, den utgamle strunten. "Ja nu är han utgammal bliven hos prästen, och jag är väl skjutgammal själv," tänkte hästen, "men gott är att sova och få sig till kvällen en hötapp i västen!" Och Jonte han fumlade druligt med tömmen, och Brunte han drumlade framåt i drömmen, han stötte, han stracklade - hölasset vacklade fram utmed strömmen </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Äktenskapsfrågan 2902 7060 2006-07-02T20:27:11Z Thuresson 20 {{Titel|Äktenskapsfrågan|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> En plog ska vi ha, en harv ska vi ha, en häst ska vi ha, som kan streta och dra! "En täppa med bönor och kål och spenat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! En gris ska vi ha att ge skulorna till! Och ankor och höns kan vi ha, om vi vill! "Och kaffe och socker och sovel till mat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! En ko ska vi driva i bet på vår äng! "Och bolster av dun ska vi ha i vår säng och fint postelin och glaserade fat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! Men Maja du, Maja du, var ska vi ta't? Jag är för fattig och du är för lat! Du går på roten och jag går på stat! Erk du! Maja du! Var ska vi ta't? </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Fridolins visor och andra dikter 2903 7062 2006-07-02T20:29:14Z NERIUM 63 {{Titel|Fridolins visor och andra dikter|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamling utgiven 1898.}} ===Innehåll=== *''[[En envis dalkarls visa]]'' *''[[Humlevisa]]'' *''[[Vårlåt]]'' {{wikipedialänk|Fridolins visor och andra dikter}} [[category:Erik Axel Karlfeldt]] Jan Ersa och Per Persa 2904 7063 2006-07-02T20:34:54Z Thuresson 20 {{Titel|Jan Ersa och Per Persa|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> Jan Ersa ägde Nackabyn, Per Persa ägde Backabyn i By i Västra Ed. Jan Ersa, Per Persa, de höllo aldrig fred. Var havren god i Nackabyn, så slog den fel i Backabyn. Då blev Per Persa vred, då svor i mjugg Per Persa, då gren och flen Jan Ersa, så mun gick halvt ur led. Var klövern grann i Backabyn, så var den klen i Nackabyn, där växte blomst och bär. Då gren och flen Per Persa, då hyttade Jan Ersa med näven bortåt Per. Gick det på tok i Nackabyn, var det kalas i Backabyn och glädjen stod i tak. Var mörk i håg Per Persa, som solen sken Jan Ersa och gjorde brygd och bak. De trätte och processade. Om friden prosten mässade - det var som vått på gäss. Ty vann en gång Jan Ersa så började Per Persa en splitter ny process. Ju mera de bedagades, dess mer det stämdes, klagades och tappades och vanns. Var domen för Per Persa, så vädjade Jan Ersa till närmaste instans. Så stredo de, så trätte de, så levde de, så mätte de varandra skäppan full. Processen bröt Jan Ersa, och brännvinet Per Persa, för bägge gick det kull. Och ingen av dem mjuknade, när de på slutet sjuknade och stoppades i jord. "Ve' nästa ting, Jan Ersa!" "vi möts, vi möts, Per Persa!", var deras sista ord. Men "trilsk som Jan i Nackabyn" och "ilsk som Per i Backabyn" är stäv i Västra Ed. Jan Ersa, Per Persa, de höllo aldrig fred. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Fäderna 2905 7064 2006-07-02T20:37:30Z NERIUM 63 {{Titel|Fäderna|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Vildmarks- och kärleksvisor]] utgiven 1895.}} <div class="vers"><pre> Ej finns deras namn på hävdens blad - de levde i ringhet och frid - men jag skönjer ändå deras långa rad allt upp i den urgrå tid. Ja, här i det gamla Järnbärarland de bröto åker på älvens strand och malm ur gruvan bredvid. De kände ej trältjänst, förstodo ej krus, de sutto som drottar i eget hus och togo sitt högtidsrus. De kysste flickor i livets vår, en vart deras trofasta brud. De ärade kungen, de fruktade Gud och dogo i stillhet, mätta av år. Mina fäder! I smärtans och frestelsens stund fick jag styrka vid tanken på er. Som ni vårdat och älskat ert ärvda pund, vill jag småle nöjd åt vad ödet ger. Vid njutningens vinkande överflöd har jag tänkt på er kamp, på ert torftiga bröd: har jag rätt att begära mer? Det har svalkat som bad i den strömmande älv, när mot lustan jag kämpat mig trött, det har lärt mig att rädas mitt eget kött mer än världens ondska och satan själv. Mina fäder, jag ser er i drömmarnas stund, och min själ blir beklämd och vek. Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund, halvt nödd, halvt villig er sak jag svek. Nu fångar jag toner ur sommar och höst och ger dem visans lekande röst: låt gå, det är också ett värv. Men klingar det fram ur min dikt någon gång en låt av stormsus och vattusprång, en tanke manlig och djärv, finns där lärkspel och vårljus från fattig hed och suckar ur milsdjup skog - ni ha sjungit det tyst genom många led vid yxans klang, bakom fora och plog. </pre></div> [[Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] Sommarkarlen 2906 7065 2006-07-02T20:38:59Z NERIUM 63 {{Titel|Sommarkarlen|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Vildmarks- och kärleksvisor]] utgiven 1895.}} <div class="vers"><pre> Bliv ej förskräckt och fly ej din kos, då jag nalkas vid landsvägskröken! Jag räcker snårets dammiga ros med min hyllning till godsets fröken. Jag är en fyr av bondestånd, en spelman på väg och vid dike. Jag är en diktens vagabond, försvarslös i andens rike. Jag var skolast, men mitt mod blev knäckt under bördan av formler och glosor. Nu vill jag byta pedantens dräkt mot lantliga blaggarnshosor. Så tag mig upp ovh giv mig försvar, du drottning av gröna ängar, och gör mig till en slåtterkarl bland dina legodrängar. Min själ är ung och min kropp är stark, och väl kan jag slita en sommar för att se dig ibland, där du går i din mark och friskt i solskenet blommar. All ängens hädiska blomsterbehag skall jag lägga din skönhet till fota, och ser du mig an just som nu ett slag, kan du få mig att svinen mota. Men fri vill jag vandra bland vålmar och ax i klöverdoftande nätter och dikta bondrim till kornknarrens krax och näktergalslena sonetter. Bliv ej förskräckt, om i grinden det tar vid midnatt, då stjärnorna brinna! Det är blott din nye sommarkarl, min nådiga härskarinna. </pre></div> [[Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] Vårbild 2907 7067 2006-07-02T20:41:28Z NERIUM 63 {{Titel|Vårbild|Erik Axel Karlfeldt|kommentar=Diktsamlingen [[Vildmarks- och kärleksvisor]] utgiven 1895.}} <div class="vers"><pre> Hög rullar älven mellan våta slätter. Björkarnas sav ur borrad näver sprutar. Bergtraktens uv sin kärlekslängtan tutar lidelsefullt och hemskt i svala nätter. Huj, över heden far den glada sunnan! Snart i en festlig afton skall han bära lustig kring nejden till skön Valborgs ära doftande tjär-rök från den tända tunnan. Tiggarn går lätt och svänger vandringspåken. Skoflickarn flyttar verksta'n ut i solen, beckar med lust, som spelman hartsar stråken, griper den näverbottnade fiolen. Borta på vägen hörs en kärra skramla - rusthållarsonen vänder hem från kvarnen: redan vid grinden gapa alla barnen, och invid fönstren kvinnorna sig samla. Flickan som kommer i den branta dälden upp ifrån strömmen med sin vattenfora följer med ögon längtande och stora bredaxlad yngling, vit av damm från mälden. Men där i fjärran ovan herrgårdsröstet bergåsen ligger som en dunkel dimma ser han i soln en stugas rutor glimma, drömmer om Emma med det höga bröstet. </pre></div> [[Kategori:Erik Axel Karlfeldt]] Kategori:Röda Rummet 2908 7082 2006-07-02T22:41:44Z NERIUM 63 [[Kategori:August Strindberg]] Användardiskussion:190.48.100.29 2909 7086 2006-07-03T09:33:03Z NERIUM 63 {{välkommen}}--[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 3 juli 2006 kl.09.33 (UTC) Användare:555 2910 7087 2006-07-03T20:55:39Z 555 82 Omdirigerar till [[m:User:555]] #REDIRECT [[:m:User:555]] Användardiskussion:555 2911 7089 2006-07-03T21:30:12Z NERIUM 63 {{välkommen}} --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 3 juli 2006 kl.21.30 (UTC) Stina Stursk 2912 7090 2006-07-04T03:37:53Z Thuresson 20 {{Titel|Stina Stursk|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> "Och fy skäm ut dig, och fy skäm ut dig för allt ditt spring efter vännen din!" Och håll du truten! och håll du truten! för du är uttäck och du är kutig och håvar själv efter vännen min! Och var jag skapt som ett tocket skrälle, jag höll mig undan för vännen min. Men jag är svarvad och fin om snuten och vackert växt på vartenda ställe och värd att vara när vännen min! Gör dig ej grön, det gör ingen nytta, - när det blir kväll, kommer vännen min, och vill du då stå på lur vid knuten, så håll till godo, din skvallerbytta, och ränn kring socknen med truten din! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Farväll 2913 7091 2006-07-04T03:44:21Z Thuresson 20 {{Titel|Farväll|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} ''En sorgens ton från Amerka'' <div class="vers"><pre> Farväl, du grymma vänd i Sveden, du grymma vänd, som glömde eden, du svärjade en lordaskväll, ja faderväll, ja faderväll! Ja faderväll, ja fadervädel, jag var en skrädargesädel i Svedens land här långt ifrån, nu är jag mister Johansson. Tre dollars haver jag om dagen och är en herrkar efter lagen, du kunde varit misstriss nu, men den som slapp te bli't, va du. Du kunde gått i hatt och handsker ibland tjangtila amerkansker och lefft på gås och rebbenspjäll, men faderväll, men faderväll! Ja faderväll, ja fadervädel, jag hopas Erk är såppas snädel, att han ej slår min grymma vänd, fast han är sinnt och illa känd! Jag hopas, att det nötet Erker med sett lell arrbett såppas lerker att han kan gi dig brö för dan och littet kaffi ifrån stan. Jag hopas, att du är belåten, att du tog Erk och gav på båten en fattig skrädargesäll, som nu är rik, men itnåt säll. I ensamhetens dystra tankar går mister Johansson och vankar, och tåren far på kinden kall som Niagadras vilda fall. Han tänker på sin falska flicka, som gav sin ungdomsvänd att dricka av sorgens suraste butäll, farväll, farvädel, faderväll! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Beväringa 2914 7092 2006-07-04T03:47:37Z Thuresson 20 {{Titel|Beväringa|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> Se beväringa där i sin krigsmansprakt, hon är grann, hon är gul, hon är blå! Hon har supit sig full och hon dansar i takt, hon kan hoppa, men kan inte gå. Se, hon girar och far och slår klack emot klack, se, hur kaskarne hänga på sned! När den ene går fram, gör den andre en back, för se så är beväringas sed. Och en långskankspojke i kortbensbyx hoppar före med flaskan i hand och ger attane fan, vad det tänks eller tycks, när han tar sig en tår uppå tand. Se beväringa där se beväringa där! Hon kan hoppa, men kan inte gå. Se beväringa där, hur lycksalig hon är, där hon skuttar på klack och på tå! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Skojare 2915 7093 2006-07-04T03:53:13Z Thuresson 20 {{Titel|Skojare|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> I Kattebohult bor det tattarepack, i Kattebohult bort i Bo, och där är det rackel och snatter och snack och skojareliv, må ni tro. Där hålla de svarte Boneckerna till, de värsta i vårt fögderi - vad prästen och lagen och länsman vill det strunta Boneckerna i. Den gamle vallackarn gick ännu och slog på vägarne sistlidne vår - till vildskytt och hästtjuv dugde han nog, fast nära på åttio år. Och käringen hans, som är sjuklig och skral och hisklig att titta uppå, gick ännu i höstas och tiggde och stal, fast knappast hon orkade gå. Nu sitta de hemma i Kattebohult och sköta sitt lönnkrögeri, och alltid är huset av rackare fullt, det hörs, när en går där förbi. Och pojkarne spela och skäras med kniv och ruckla vareviga dag, och kvinnfolken föra ett liderligt liv med utskum av alla de slag. Och nog har väl länsman gjort vad han kan att göra på levernet slut - men var gång ett följe ur trakten försvann ett nytt kom ur buskarne ut. Och för Alsterin, en missionspredikant, som vågat sig dit, var det lett - den tjärbrådde de över ryggen grant, de äga ej tecken på vett. Vrid rätt den granen, som skapades skack, gör lamm av ulv eller lo och folk av Boneckernas rackarepack i Kattebohult bort i Bo! </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Elin i Hagen 2916 7095 2006-07-04T03:59:46Z Thuresson 20 {{Titel|Elin i Hagen|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> Den dära stugan vid ån är Hagen, där gamle Anders i Hagen bor - jag minns, hur Elin, den enda dottern, gick förr och trallade hela dagen i mon där borta med Hagens kor. Hon var den gladaste bland de glada, i lek och dans var hon alltid bäst, och flink i spisen och flink på logen - men ofta ser en, att det tar skada, som växer vackrast och lovar mest. Det kom en främmande man till dalen, han mötte Elin i skogen titt, och det gick rykten omkring på bygden, och stackars Elin blev vild och galen - i våras dränkte hon barnet sitt. Jag minns den stunden, då hon blev tagen hon skrek ej, grät ej, blev bara vit - till fyra år blev hon dömd av lagen - en kan förstå, det är sorg i Hagen, och det är ingen, som nänns gå dit. Och gamle Anders han står vid skjulet betryckt och krokig och hugger ved. Han var en gubbe, som log beständigt, - nu är hans ansikte skyggt och mulet, hans läppar skälva, han tittar ned. Han viker undan för folkets blickar, han talar icke med någon mer, han går och grämer sig djupt i själen, han ser åt sidan, när någon nickar, och gråter bittert, när ingen ser. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Lars i Kuja 2917 7096 2006-07-04T04:03:59Z Thuresson 20 {{Titel|Lars i Kuja|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> Vid Bymon på vägen till Byn, där bor Lars i Kuja i skogens bryn. I hemmanet Byn, om jag ej tar fel, de äga, han och hans käring, en hundratrettiotredjedel med äng och med åker och äring. Men ängen är skäligen klen och åkern mager och äringen sen, ty allt som växer åt Lars är sten, och sten är dålig förtäring. Men Lars har armar och Lars har ben, och gnidig och seg är hans käring. Han plockar och gräver och sliter och drar, och käringen spar, den som spar han har, av nävgröt ha de sin näring. Och länsman kommer och länsman tar, och Lars han sliter och Stina spar, och fast han knappt äger skjortan kvar, så tror Lars i Kuja på bättre dar, så ock Lars i Kujas käring. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Landsvägsmaja 2918 7097 2006-07-04T04:08:18Z Thuresson 20 {{Titel|Landsvägsmaja|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> En afton, när dagern föll mulen och grå på ljunghedens våta, förtvinade strå, då såg jag de trasiga kjolarna vaja på Landsvägsmaja den tokiga flickan från Sunnanå. Hon svängde sig runtom med kantiga språng, hon sjöng på en gammal förunderlig sång: "kom, sola mi, nu skola vi i jorden, för där få vi fred en gång!" Hon låddes hon hade ett barn på sin arm, hon tryckte det tätt till sin vissnade barm: "kom, sola mi, nu skola vi i jorden, för jorden är god och varm!" Hon svepte det in i sin trasiga schal: "nu vandra de döde i Mörkolands dal!" Hon satte sig ned på en tuva i ljungen och vyssjade ungen till vila med visor och fagert tal. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]] Bjällerklang 2919 7098 2006-07-04T04:21:35Z Thuresson 20 {{Titel|Bjällerklang|Gustaf Fröding|kommentar=Från ''[[Gitarr och dragharmonika]]'', 1891}} <div class="vers"><pre> Han svängde trotsigt den fina nacken, vår svarte Pluto, och föll i trav, och släden slängde och utför backen i fläng och flygande bar det av. Och rimfrost hängde i ögonbrynen, och snöstoft piskade oss i synen, och middagshimlen var klar och skön, och solen glittrade skarpt mot snön. Bakom oss ringlade hela raden av unga utsluppna par från staden och femton bjällror och vår därtill i korus pinglade som besatta - jag hörde någon som i skogen skratta en riktig flickaktigt lustig drill. Det var väl Ekos befängda stämma, hon tyckte väl att det lät så bra, när någon gäckande hjärteklämma slog upp ett klingande hahaha. Men vid min sida det ljöd en annan och mera spotsk melodi av skratt. Vad hon var putslustig, där hon satt, med sin förvildade lugg i pannan och sin parisiska bäverhatt! Det låg en guldglans ifrån Golkonda i detta lockiga vilda blonda, som flöt med solskenet hop till ett, och röd och rosig och väderbiten om runda kinder var stackars liten av vintervindarnes arga bett. Men stackars liten gav frosten katten och log åt allt, som i sikte kom. Med ögon klarblå som insjövatten hon såg sig muntert i livet om. Hon klippte knipslugt med ögonlocken, gestikulerande med sin muff, och då och då genom överrocken jag kände varmt en förlupen puff. Och hennes läppar det var som vin i, fast isvind kylde den drycken sval, och munnen gick som av Paganini en stollig strof ur hans karneval. Det regnade som konfekt och nötter, det snattrade som på maskerad, det traskade som små nätta fötter på piazettan i Marcos stad. Det var som flickornas dans på Lido, det var som polka, galopp och vals, men vad hon sade, det vet Kupido, ty jag för min del begrep ej alls. Jag tyckte fröken var tokig bara, och halvt ironiskt jag hörde på, jag var så vis som en man kan vara, när han har fyllt sina tjugotvå. Men vill man ock hålla sig för god, och är man kall som en marmorstod, det är ändå något varmt som snuddar vid den, som sitter på samma kuddar med slikt ett knyte av kött och blod och muff och boa och bävermuddar och muntert gäckande övermod. Ack, flickan var som en Leydnerflaska en Voltas stapel, ett batteri med starkt elektriska krafter i, min vishet brändes till stoft och aska av gnistkaskaden, som föll däri. Ja det var då - nu ha vintrar snöat och höstar regnat och vårar töat och somrar bränt med sitt heta sken - jag det var då, det är längesen! Men varje gång jag hör bjällror sjunga och ser, hur hästarnes manar gunga och traven stolt genom staden går, då känner jag som ett sting i barmen, och nedstämd lämnar jag fönsterkarmen och tar ett tag om mitt tunna hår. Det spökar prat i mitt vänstra öra och karnevalen jag tror mig höra, som käckt från vinröda läppar sprang, när skogen genljöd av bjällerklang. </pre></div> [[Kategori:Dikter av Gustaf Fröding]]