Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.39.0-wmf.21
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Alangalang
0
1110
233294
224296
2022-07-23T15:29:50Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Alangalang '''sarong ikaduwang klaseng banwaan na namumugtak sa [[probinsya kan Filipinas|probinsya]] nin [[Leyte]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol nin 150.54 kilometro kwadrado kadagaan asin namumugtak sa inot na distrito. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
== Mga barangay ==
Nababanga an Alangalang sa 54 barangay.
{| border="0"
|-----
| valign="top" |
* Aslum
* Astorga (Burabod)
* Bato
* Binongto-an
* Binotong
* Bobonon
* Borseth
* Buenavista
* Bugho
* Buri
* Cabadsan
* Calaasan
* Cambahanon
* Cambolao
* Canvertudes
* Capiz
* Cavite
* Cogon
| valign="top" |
* Dapdap
* Divisoria
* Ekiran
* Hinapolan
* Hubang
* Hupit
* Langit
* Lingayon
* Lourdes
* Lukay
* Magsaysay
* Mudboron
* P. Barrantes
* Peñalosa
* Pepita
* Salvacion Poblacion
* San Antonio
* San Diego
| valign="top" |
* San Francisco East
* San Francisco West
* San Isidro
* San Pedro
* San Vicente
* Santiago
* Santo Niño (Pob.)
* Santol
* Tabangohay
* Tombo
* Veteranos
* Blumentritt (Pob.)
* Holy Child I (Pob.)
* Holy Child II (Pob.)
* Milagrosa (Pob.)
* San Antonio Pob.
* San Roque (Pob.)
* Salvacion
|}
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Leyte}}
{{poon}}
[[Kategorya:Mga banwaan kan Leyte]]
02b6puixfjvx4uws2m7k54dzuw8dll8
Monzón
0
7509
233288
143435
2022-07-23T15:22:24Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Ciudad kan Filipinas |
infoboxtitle = Monzón |
sealfile = Escudo de Monzón.svg |
locatormapfile = Localización de Cinca Medio (Aragón).svg |
caption = Mapa kan [[Aragon]] na ipinapahiling an lokasyon kan Monzón |
region = [[Aragon]] |
province = Huesca |
districts = |
barangays = |
class = |
mayor = Rosa María Lanau Morancho (PP) |
founded = |
cityhood = |
website = [http://www.monzon.es '''www.monzon.es] |
areakm2 = 155.01 |
pop2000 = 17,115 |
popden2000 = 110.43 |
coordinates = |
}}
An '''Monzón''' sarong [[ciudad]] sa [[Aragon]], [[Espanya]]. An pangaran kaini hale sa sarong gurang asin (sa enot na panahon, sadit) na banwa na timinubo sa gilid kan salog na [[Cinca]].
{{Tamboan}}
n51k2ymyplup7yrn0c6yyapy5juxxsu
Alabel
0
12243
233296
224961
2022-07-23T15:34:32Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Alabel''' sarong primera klaseng banwaan na namumugtak sa [[probinsya kan Filipinas|probinsya]] nin [[Sarangani]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na 510.98 kilometro kwadrado na kadagaan asin namumugtak sa solong distrito. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
* Alegria
* Bagacay
* Baluntay
* Datal Anggas
* Domolok
* Kawas
* Maribulan
* Pag-Asa
* Paraiso
* Poblacion (Alabel)
* Spring
* Tokawal
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Sarangani}}
[[Category: Mga banwaan kan Sarangani]]
l21sf7tvs2twhppjpwkc0cu25pk694x
233297
233296
2022-07-23T15:35:05Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Alabel''' sarong primera klaseng banwaan na namumugtak sa [[probinsya kan Filipinas|probinsya]] nin [[Sarangani]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na 510.98 kilometro kwadrado na kadagaan asin namumugtak sa solong distrito. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
* Alegria
* Bagacay
* Baluntay
* Datal Anggas
* Domolok
* Kawas
* Maribulan
* Pag-Asa
* Paraiso
* Poblacion (Alabel)
* Spring
* Tokawal
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Sarangani}}
[[Category: Mga banwaan kan Sarangani]]
6a0ve385qn52k48eb1gs4383pf78pv3
Palimbang
0
12257
233295
225034
2022-07-23T15:30:54Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Palimbang''' sarong ikaduwang klaseng banwaan na namumugtak sa [[probinsya kan Filipinas|probinsya]] nin [[Sultan Kudarat]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na 484.85 kilometro kwadrado na kadagaan asin namumugtak sa ikaduwang distrito. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
<table border=0><tr>
<td valign=top>
* Akol
* Badiangon
* Baliango
* Balwan (Bulan)
* Bambanen
* Baranayan
* Barongis
* Batang-baglas
* Butril
* Colobe (Tagadtal)
* Datu Maguiales
* Domolol
* Kabuling
* Kalibuhan
</td><td valign=top>
* Kanipaan
* Kidayan
* Kiponget
* Kisek
* Kraan
* Kulong-kulong
* Langali
* Libua
* Ligao
* Lopoken (Lepolon)
* Lumitan
* Maganao
* Maguid
</td><td valign=top>
* Malatuneng (Malatunol)
* Malisbong
* Medol
* Milbuk
* Mina
* Molon
* Namat Masla
* Napnapon
* Poblacion
* San Roque
* Tibuhol (East Badiangon)
* Wal
* Wasag
</td></tr></table>
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Sultan Kudarat}}
[[Category: Mga banwaan kan Sultan Kudarat]]
hei87aze529ll3d7or6tzdvo8m1wq0w
Subangan na Nusa Tenggara
0
15948
233289
170570
2022-07-23T15:23:48Z
Ralffralff
14987
Ralffralff pinagbalyo an pahina [[Subangan na Nusa tenggara]] pasiring sa [[Subangan na Nusa Tenggara]]
wikitext
text/x-wiki
An '''Subangan na Nusa Tenggara''' ({{lang-id|Nusa Tenggara Timur}} – '''NTT''') sarong [[Mga provincia kan Indonesia|provincia]] sa purong habagatan kan [[Indonesya]]. Mahihiling ini sa subangan na parte kan [[Lesser Sunda Islands]] asin kaiba an [[Sulnupan na Timor]]. An kabuuhang hiwas kaini uminabot sa 47,245.82 km<sup>2</sup>, asin ayon sa 2010 Census, uminabot an populasyon ka ini sa 4,683,82; an pinakabágong opisyal na datos, kan Enero 2014 uminabot an populasyon kaini sa 5,070,746. An kapitolyo provincia kaini iyo an [[Kupang]] sa Sulnupan na Timor.
==Toltolan==
{{Reflist}}
{{Stub}}
hrwc6d97te2stn2gx1id89dbe56yaqi
Plantilya:Infobox establishimiento
10
16041
233286
175545
2022-07-23T15:18:28Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| child = {{#ifeq:{{{embed|}}}|yes|yes}}
| bodyclass = vcard
| aboveclass = fn org
| headerstyle = {{#ifeq:{{{embed|}}}|yes||background-color:#ededed}}
| title = {{#ifeq:{{{embed|}}}|yes|'''Building details'''}}
| above = {{{building_name|{{{hotel_name|{{{name|<includeonly>{{PAGENAMEBASE}}</includeonly>}}}}}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_building_name|{{{native_name|}}}}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}| lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_building_name|{{{native_name}}}}}}</span>}}
| imagestyle = text-align: center
| captionstyle = text-align: center
| image1 = {{#invoke:InfoboxImage|InfoboxImage|image={{{logo|}}}|size={{{logo_size|{{{logo_width|}}}}}}|sizedefault=frameless|upright=1.1|alt={{{logo_alt|}}}}}
| caption1 = {{{logo_caption|{{{Logo_caption|}}}}}}
| image2 = {{#invoke:InfoboxImage|InfoboxImage|image={{{image|}}}|size={{{image_size|{{{image_width|}}}}}}|sizedefault=frameless|upright=1.1|border=yes|alt={{{image_alt|{{{alt|}}}}}}}}
| caption2 = {{{caption|{{{image_caption|}}}}}}
| image3 = {{#if:{{{pushpin_map|{{{map_type|}}}}}}|{{Location map|{{{pushpin_map|{{{map_type|}}}}}}
|alt = {{{pushpin_map_alt|{{{map_alt|}}}}}}
|coordinates = {{{coordinates|}}}
|float = center
|mark = {{{map_dot_mark|Red pog.svg}}}
|marksize= 7
|label = {{{pushpin_label|{{{map dot label|{{{map_dot_label|}}}}}}}}}
|relief = {{{pushpin_relief|{{{relief|}}}}}}
|border = infobox
|caption = {{{pushpin_map_caption|{{{map_caption|Location within {{#invoke:Location map|data|{{{pushpin_map|{{{map_type}}}}}}|name}}}}}}}}
|width = {{{pushpin_mapsize|{{{map_size|}}}}}}
}} |<!-- else if map_type is blank
-->{{#invoke:InfoboxImage|InfoboxImage|image={{{image_map|}}}|size={{{map_size|}}}|sizedefault=frameless|alt={{{map_alt|}}}}}<!-- end if map_type
-->}}
| caption3 = {{#if:{{{pushpin_map|{{{map_type|}}}}}} |<!-- leave blank -->| {{{map_caption|}}} }}
| label1 = Panginot na Pangaran
| data1 = {{{former_names|{{{former_name|}}}}}}
| class1 = nickname
| label2 = Iba pang Pangaran
| data2 = {{{alternate_names|{{{alternate_name|}}}}}}
| class2 = nickname
| label3 = Ginikanang Pangaran
| data3 = {{{etymology|}}}
| label4 = Kadena nin Otel
| data4 = {{{hotel_chain|{{{chain|}}}}}}
| header5 = {{#if:{{{highest_prev|}}}{{{highest_next|}}}{{{highest_start|}}}{{{highest_end|}}}{{{highest_region|}}}|Nairekord na langkaw}}
| data6 = {{#if:{{{highest_start|}}}{{{highest_end|}}}
|Pinakahalangkaw sa {{#if:{{{highest_region|}}}|{{{highest_region}}}|sa kinában}}<!--
--> {{#if:{{both|{{{highest_start|}}}|{{{highest_end|}}}}}
|Puón sa {{{highest_start|}}} hangan sa {{{highest_end|}}}
|{{#if:{{{highest_start|}}}|puon pa sa {{{highest_start}}} }}<!--
-->{{#if:{{{highest_end|}}}|hanggan sa {{{highest_end}}} }}<!--
-->}}{{ref label|{{{highest_reflabel|talleststatus}}}|I|}}
}}
| label7 = Sinundan kan
| data7 = {{{highest_prev|}}}
| label8 = Nalagpasan kan
| data8 = {{{highest_next|}}}
| header9 = {{#if:{{{status|}}}{{{building_type|}}}{{{architectural_style|}}}{{{style|}}}{{{classification|}}}{{{location|}}}{{{location_town|}}}{{{location_city|}}}{{{location_country|}}}{{{address|}}}{{{coordinates|}}}{{{altitude|}}}{{{start_date|}}}{{{construction_start_date|}}}{{{topped-out_date|}}}{{{topped_out_date|}}}{{{est_completion|}}}{{{completion_date|}}}{{{inauguration_date|}}}{{{groundbreaking_date|}}}{{{opening_date|}}}{{{opening|}}}{{{opened|}}}{{{opened_date|}}}{{{renovation_date|}}}{{{closing_date|}}}{{{demolition_date|}}}{{{date_demolished|}}}{{{demolished_date|}}}{{{destruction_date|}}}{{{destroyed|}}}{{{cost|}}}{{{ren_cost|}}}{{{client|}}}{{{owner|}}}{{{governing_body|}}}{{{landlord|}}}{{{management|{{{operator|}}}}}}{{{affiliation|}}}|Panginot na Impormaciones}}
| label10 = Estado
| class10 = category
| data10 = {{#if:{{{status|{{{Status|}}}}}}|{{#switch:{{lc:{{{status|{{{Status|}}}}}}}}
| pigtutugdok | kompleto | nahaman na
| complete = Kompleto
| destroyed = Naraót
| demolished = Pig-gabá
| on hold = On hold
| incomplete | dae pa haman
| under construction = Nasa irarom kan konstruksyon
| cancelled | pigkanselar
| never built = Dae man pinatugdok
| topped out
| topped-out = [[Topping out|Topped-out]]
| planned
| proposed = Pighaín
| approved = Pig'apruba
| #default = {{{status|{{{Status|}}}}}}
}}|{{#if:{{{cancelled|}}}{{{canceled|}}}|Dae man pigtugdok|{{#if:{{{topped_out|}}}|[[Topping out|Topped-out]]}} }} }}
| label11 = Tipo
| data11 = {{{building_type|}}}
| class11 = category
| label12 = Estilo nin Arkitektural
| data12 = {{{architectural_style|{{{style|}}}}}}
| class12 = category
| label13 = Klasipikasyon
| data13 = {{{classification|}}}
| class13 = category
| class14 = label
| label14 = Kinamumugtakan
| data14 = {{{location|}}}
| label15 = Padudumanan
| data15 = {{{address|}}}
| label16 = Banwaan o Syudad
| data16 = {{ifempty|{{{location_town|}}}|{{{location_city|}}}}}
| label17 = Nasyon
| data17 = {{{location_country|}}}
| label18 = [[Geographic coordinate system|Tagboan]]
| data18 = {{#if:{{{coordinates|}}}|{{#invoke:Coordinates|coordinsert|{{{coordinates|}}}|type:landmark|{{#if:{{{location_country|}}}|region:{{Country abbreviation|{{{location_country}}}}}}}}}|}}
| label19 = {{ifempty|{{{grid_name|}}}|Posisyon nin Grid}}
| data19 = {{{grid_position|}}}
| label20 = Elebasyon
| data20 = {{{altitude|}}}
| label21 = Sa ngunyan na naggagamit
| data21 = {{{current_tenants|}}}
| label22 = Pinangaran ki
| data22 = {{{namesake|}}}
| label23 = Pormal na pagkatogdas
| data23 = {{{groundbreaking_date|}}}
| label24 = {{Nowrap|Nagpuon an Konstruksyon}}
| data24 = {{{start_date|{{{construction_start_date|}}}}}}
| label25 = {{Nowrap|Nagtapos an Konstruksyon}}
| data25 = {{{stop_date|{{{construction_stop_date|}}}}}}
| label26 = Topped-out
| data26 = {{{topped-out_date|{{{topped_out_date|}}}}}}
| rowclass27= note
| label27 = {{#if:{{{est_completion|}}}|Pigtatantya nin pagtapos|{{#if:{{{completion_date|}}}|nakompleto}} }}
| data27 = {{ifempty|{{{est_completion|}}}|{{{completion_date|}}} }}
| label28 = {{#if:{{{opened|{{{opened_date|}}}}}}|nagbukas|pigbukas}}
| data28 = {{ifempty|{{{opened_date|}}}|{{{opened|}}}|{{{opening_date|}}}|{{{opening|}}}}}
| label29 = Inagurasyon
| data29 = {{{inauguration_date|}}}
| label30 = Relokasyon
| data30 = {{{relocated_date|}}}
| label31 = Renobasyon
| data31 = {{{renovation_date|}}}
| label32 = Pigsará/Pigsarado
| data32 = {{{closing_date|}}}
| rowclass33= note
| label33 = {{#if:{{{demolition_date|}}}{{{date_demolished|}}}{{{demolished_date|}}}|Piggabá|Pigraót}}
| data33 = {{ifempty|{{{demolition_date|}}}|{{{date_demolished|}}}|{{{demolished_date|}}}|{{{destruction_date|}}}|{{{destroyed|}}}}}
| label34 = Gastus
| data34 = {{{cost|}}}
| label35 = Gastus kan renobasyon
| data35 = {{{ren_cost|}}}
| label36 = Kliyente
| data36 = {{{client|}}}
| label37 = Kagsadiri
| data37 = {{{owner|}}}
| label38 = {{#if:{{{governing_body|}}}| Hawak nin paggogobierno|{{#if:{{{landlord|}}}|Kagsadiri kan dagâ|Parapamahalá}}}}
| data38 = {{#if:{{{governing_body|}}}|{{{governing_body|}}}|{{#if:{{{landlord|}}}|{{{landlord}}}|{{{management|{{{operator|}}}}}}}}}}
| label39 = Apiliyasyon
| data39 = {{{affiliation|}}}
| header40 = {{#if:{{{architectural|}}}{{{tip|}}}{{{antenna_spire|}}}{{{roof|}}}{{{top_floor|}}}{{{observatory|}}}|Langkaw}}
| label41 = Langkaw
| data41 = {{{height|}}}
| label42 = Arkitektural
| data42 = {{{architectural|}}}
| label43 = Puró
| data43 = {{{tip|}}}
| label44 = Spire kan Antina
| data44 = {{{antenna_spire|}}}
| label45 = Bubòng
| data45 = {{{roof|}}}
| label46 = Pinakaitaas na palapag
| data46 = {{{top_floor|}}}
| label47 = Obserbatorya
| data47 = {{{observatory|}}}
| header48 = {{#if:{{{diameter|}}}{{{circumference|}}}{{{weight|}}}{{{other_dimensions|}}}|Mga dimensyon}}
| label49 = Diyametro
| data49 = {{{diameter|}}}
| label50 = Kabilogan
| data50 = {{{circumference|}}}
| label51 = Gabát
| data51 = {{{weight|}}}
| label52 = Iba pang mga dimensyon
| data52 = {{{other_dimensions|}}}
| header53 = {{#if:{{{structural_system|}}}{{{material|}}}{{{size|}}}{{{floor_count|{{{floors|}}}}}}{{{floor_area|}}}{{{elevator_count|}}}|Mga Detalyeng Teknikal}}
| label54 = Sistema nin Istruktural
| data54 = {{{structural_system|}}}
| class54 = category
| label55 = Materiyales
| data55 = {{{material|}}}
| class55 = category
| label56 = Guráno kadakulá
| data56 = {{{size|}}}
| label57 = Bilang kan Salôg
| data57 = {{{floor_count|{{{floors|}}}}}}
| label58 = Hiwas kan Salôg
| data58 = {{{floor_area|}}}
| label59 = Mga Lift/elevator
| data59 = {{{elevator_count|}}}
| label60 = Grounds
| data60 = {{{grounds_area|}}}
| header61 = {{#if:{{{architect|}}}{{{architecture_firm|}}}{{{developer|}}}{{{engineer|}}}{{{structural_engineer|}}}{{{civil_engineer|}}}{{{other_designers|}}}{{{quantity_surveyor|}}}{{{main_contractor|}}}{{{main_contractors|}}}|Desinyo asin Konstruksyon}}
| label62 = Arkitekto
| data62 = {{{architect|}}}
| label63 = Kumpanya nin Arkitektura
| data63 = {{{architecture_firm|}}}
| label64 = Paragíbo
| data64 = {{{developer|}}}
| label65 = Inhinyero
| data65 = {{{engineer|}}}
| label66 = Inhinyero nin Istruktural
| data66 = {{{structural_engineer|}}}
| label67 = Inhinyero nin Servicio
| data67 = {{{services_engineer|}}}
| label68 = Inhinyero nin Sibil
| data68 = {{{civil_engineer|}}}
| label69 = Iba pang mga paradisenyo
| data69 = {{{other_designers|}}}
| label70 = Suberyor nin Kantitad
| data70 = {{{quantity_surveyor|}}}
| label71 = Panginot na kontraktor
| data71 = {{{main_contractor|{{{main_contractors|}}}}}}
| rowclass72 = note
| label72 = Mga onra asin mga Pamidbid
| data72 = {{{awards|}}}
| label73 = Mga Designasyok
| data73 = {{{designations|}}}
| label74 = Bisto sa
| data74 = {{{known_for|}}}
| header75 = {{#if:{{{ren_architect|}}}{{{ren_firm|}}}{{{ren_engineer|}}}{{{ren_str_engineer|}}}{{{ren_serv_engineer|}}}{{{ren_civ_engineer|}}}{{{ren_oth_designers|}}}{{{ren_qty_surveyor|}}}{{{ren_contractor|}}}{{{ren_awards|}}}|Grupo nin Nagrerenobar}}
| rowclass76 = note
| label76 = Arkitekto
| data76 = {{{ren_architect|}}}
| label77 = Kumpanya nin nagrerenobar
| data77 = {{{ren_firm|}}}
| label78 = Inhinyero
| data78 = {{{ren_engineer|}}}
| label79 = Inhinyero nin istruktural
| data79 = {{{ren_str_engineer|}}}
| label80 = Inhinyero nin Servicio
| data80 = {{{ren_serv_engineer|}}}
| label81 = Inhinyero na Sibil
| data81 = {{{ren_civ_engineer|}}}
| label82 = Iba pang mga paradisenyo
| data82 = {{{ren_oth_designers|}}}
| label83 = Suberyor nin Kantidad
| data83 = {{{ren_qty_surveyor|}}}
| label84 = Panginot na kontraktor
| data84 = {{{ren_contractor|}}}
| rowclass85 = note
| label85 = Mga onra asin mga pamidbid
| data85 = {{{ren_awards|}}}
| header86 = {{#if:{{{seating_type|}}}{{{capacity|{{{seating_capacity|}}}}}}{{{number_of_stores|}}}{{{number_of_anchors|}}}{{{unit_count|}}}{{{number_of_units|}}}{{{number_of_rooms|}}}{{{room_count|}}}{{{rooms|}}}{{{number_of_suites|}}}{{{suite_count|}}}{{{suites|}}}{{{number_of_restaurants|}}}{{{number_of_bars|{{{number_of_Bars|}}}}}}{{{facilities|}}}{{{parking|}}}| Iba pang Impormaciones}}
| label87 = Uri kan Pagtukaw
| data87 = {{{seating_type|}}}
| label88 = Kapasidad na Pagtukaw
| data88 = {{{capacity|{{{seating_capacity|}}}}}}
| label89 = Bilang kan mga tindahan
| data89 = {{{number_of_stores|}}}
| label90 = Bilang kan mga angkla
| data90 = {{{number_of_anchors|}}}
| label91 = Bilang kan {{#if:{{{unit_count|}}}{{{number_of_units|}}}|mga yunit|mga cuarto}}
| data91 = {{ifempty|{{{unit_count|}}}|{{{number_of_units|}}}|{{{number_of_rooms|}}}|{{{room_count|}}}|{{{rooms|}}}}}
| label92 = Bilang kan mga suite
| data92 = {{ifempty|{{{number_of_suites|}}}|{{{suite_count|}}}|{{{suites|}}}}}
| label93 = Bilang kan mga kakanan
| data93 = {{{number_of_restaurants|}}}
| label94 = Bilang kan mga bar
| data94 = {{{number_of_bars|{{{number_of_Bars|}}}}}}
| label95 = Mga Facilidad
| data95 = {{{facilities|{{{Facilities|}}}}}}
| label96 = Paradahan
| data96 = {{{parking|}}}
| header97 = {{#if:{{{website|}}}{{{url|}}}|Websityo}}
| data98 = {{#if:{{{website|}}}|{{{website}}}|{{{url|}}}}}
| header99 = {{{nrhp|{{{embedded|{{{module|}}}}}}}}}
| header100 = {{#if:{{{references|}}}|mga toltolan}}
| data101 = {{{references|}}}
| belowstyle = {{{belowstyle|}}}
| below = {{{footnotes|}}}
}}{{main other|
{{#if:{{both|{{{height|}}}|{{{architectural|}}}{{{tip|}}}{{{antenna_spire|}}}{{{roof|}}}{{{top_floor|}}}{{{observatory|}}}}}{{both|{{{website|}}}|{{{url|}}}}}|[[Kategorya:Building using deprecated parameters]]}}
{{#ifeq:{{{1|μ}}}|μ||[[Kategorya:Building using deprecated parameters|σ{{PAGENAME}}]]}}
}}{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{main other|[[Kategorya:Pages using infobox building with unsupported parameters|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview = Page using [[Template:Infobox building]] with unknown parameter "_VALUE_"|ignoreblank=y
| address | affiliation | alt | alternate_name | alternate_names | altitude | antenna_spire | architect | architectural | architectural_style | architecture_firm | awards | belowstyle | building_name | building_type | canceled | cancelled | capacity | caption | chain | circumference | civil_engineer | classification | client | closing_date | completion_date | construction_start_date | construction_stop_date | coordinates | cost | current_tenants | date_demolished | demolished_date | demolition_date | designations | destroyed | destruction_date | developer | diameter | elevator_count | embedded | engineer | est_completion | etymology | facilities | Facilities | floor_area | floor_count | floors | footnotes| former_name | former_names | governing_body | grid_name | grid_position | groundbreaking_date | grounds_area | height | highest_end | highest_next | highest_prev | highest_reflabel | highest_region | highest_start | hotel_chain | hotel_name | image | image_alt | image_caption | image_map | image_size | image_width | inauguration_date | known_for | landlord | location | location_city | location_country | location_town | logo | logo_alt | logo_caption | Logo_caption | logo_size | logo_width | main_contractor | main_contractors | management | map dot label | map_caption | map_dot_label | map_dot_mark| map_size | map_type | material | module | name | namesake | native_building_name | native_name | native_name_lang | nrhp | number_of_anchors | number_of_bars | number_of_Bars | number_of_restaurants | number_of_rooms | number_of_stores | number_of_suites | number_of_units | observatory | opened | opened_date | opening | opening_date | operator | other_designers | other_dimensions | owner | parking | pushpin_label | pushpin_map | pushpin_map_alt | pushpin_map_caption | pushpin_mapsize | pushpin_relief | quantity_surveyor | references | relief | relocated_date | ren_architect | ren_awards | ren_civ_engineer | ren_contractor | ren_cost | ren_engineer | ren_firm | ren_oth_designers | ren_qty_surveyor | ren_serv_engineer | ren_str_engineer | renovation_date | roof | room_count | rooms | seating_capacity | seating_type | services_engineer | size | start_date | status | Status | stop_date | structural_engineer | structural_system | style | suite_count | suites | tip | top_floor | topped_out | topped_out_date | topped-out_date | unit_count | url | website | weight |embed |map_alt }}<noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
8bdvwhsvn4t2xac2nhusfvg0a0f3zqq
Petronas Twin Towers
0
23697
233283
199414
2022-07-23T13:27:36Z
Túrelio
2529
([[c:GR|GR]]) [[c:COM:Duplicate|Duplicate]]: [[File:Inside View of Suria KLCC Shopping Centre.jpg]] → [[File:Inside View of Petronas.jpg]] Exact or scaled-down duplicate: [[c::File:Inside View of Petronas.jpg]]
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Twin skyscrapers in Kuala Lumpur, Malaysia}}
{{EngvarB|date=March 2015}} {{Use dmy dates|date=March 2015}}
{{Infobox building|mapframe-zoom=16|cost={{US$|1.6 billion}}<ref>{{cite web|url=http://edition.cnn.com/2013/08/06/travel/25-great-skyscrapers/index.html|title=25 world-famous skyscrapers |publisher=CNN Travel|author=|date=6 August 2013|website=cnn.com}}</ref>|architectural={{convert|451.9 |m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter>{{cite web |url=http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1/ |title=Petronas Towers – The Skyscraper Center |work=Council on Tall Buildings and Urban Habitat |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120524040847/http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1 |archivedate=24 May 2012 |df=dmy-all }}</ref>|tip={{convert|451.9|m|ft|abbr=on}}|roof={{convert|378.6|m|abbr=on}}|top_floor={{convert|375|m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter/>|floor_count=88 (with 5 being underground)<ref name=skyscraperCenter/>|elevator_count=38 (each tower)|floor_area={{convert|395000|m2|sqft|-3|abbr=on}}|building_type=Commercial offices and tourist attraction|architect=[[César Pelli]]<ref name=skyscraperCenter/>|structural_engineer=[[Thornton Tomasetti]] & [[Ranhill Bersekutu]]<ref name=skyscraperCenter/>|main_contractor=Tower 1: [[Hazama Corporation]] <br/>Tower 2: [[Samsung Engineering & Construction]] and Kukdong Engineering & Construction<br/>City Center: [[B.L. Harbert International]]|developer=[[KLCC Holdings Sdn Bhd]]<ref name=skyscraperCenter/>|owner=KLCC Holdings Sdn Bhd|management=|architectural_style=[[Postmodern architecture|Postmodern]]
[[Islamic architecture]]|renovation_date={{start date|df=yes|15 September 2011}}|name=Petronas Towers|location=[[Jalan Ampang, Kuala Lumpur]], Malaysia|native_name=Menara Berkembar Petronas|highest_prev=[[Willis Tower]]|highest_reflabel=emporis|highest_next=[[Taipei 101]]|highest_start=1998|highest_end=2004|coordinates={{Coord|3.158|101.712|type:landmark_scale:3000|display=inline,title}}|inauguration_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|status=Completed|logo=|image=Petronas_Panorama_II.jpg|groundbreaking_date={{start date|df=yes|1 January 1992}}|start_date={{start date|df=yes|1 March 1993}}|completion_date={{start date|df=yes|1 March 1996}}|opened_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|references=<ref name=skyscraperCenter/><ref name="emporis">{{note label|emporis}}{{emporis|100172|complex=yes}}</ref><ref>{{glasssteelandstone|191}}</ref><ref>{{skyscraperpage|22}}</ref><ref>{{structurae|20000053}}</ref>}}
An '''Petronas Towers''', o '''Petronas Twin Towers''' ([[Malay language|Malay]]: ''Menara Petronas'', o ''Menara Berkembar Petronas,'') kambal na [[List of twin buildings and structures|skyscrapers]] sa [[Kuala Lumpur]], [[Malaysia]]. Base sa Council on Tall Buildings asin Urban Habitat ([[CTBUH]]) iyo ini an pinakahalangkaw na bilding sa kinaban poon kan 1998 hanggang 2004 kan malampasan kaini an [[Taipei 101]]. An Petronas Towers iyo sa ngunyan an pinakahalangkaw na kambal na tore sa kinaban.
Ini an tandaan sa Kuala Lumpur, harani sa [[Kuala Lumpur Tower]]; na iyo man giraray an pinakahalangkaw na gusali sa Kuala Lumpur.
== Kasaysayan asin Arkitektura ==
An sistemang pang-istruktura kan Petronas Towers' sarong [[Tube (structure)|tube in tube design]] na inimbento ni [[Fazlur Rahman Khan]].<ref>http://www.ctbuh.org/LinkClick.aspx?fileticket=rlKQFdZyhwg%3D&tabid=1108&language=en-GB</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=K792dXxSI4UC&q=tube+in+tube+petronas+tower&pg=PA24|title=Structures in the New Millennium|last1=Lee|first1=P. K. K.|date=January 1997|publisher=|isbn=9789054108986}}</ref> Dae na bago an pagkakaigwa nin mala-tubong istruktura para sa mga halangkaw na edipisyo.<ref>{{cite web|url=http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|title=Archived copy|accessdate=2014-06-18|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714182328/http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|archivedate=14 July 2014|df=dmy-all}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=know about|last=|first=|date=|website=Constructing world|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=Archived copy|access-date=16 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref>
An 88 na eskalon na mga tore gibo sa konkreto, na may metal asin salming na atubangan na arog kan [[Islamic art]], sarong repleksyon kan relihiyong muslim sa Malaysia.<ref>Wee, C. J. Wan-Ling, April Stonghold, James Parpan Almeda (2002). ''Local cultures and the "new Asia": the state, culture, and capitalism in Southeast Asia.'' Institute of Southeast Asian Studies. p. 193.</ref> Saro pang desinyo na may impluwensya nin relihiyon iyo an [[Cross section (geometry)|cross section]] kan mga tore na base sa [[Rub el Hizb]], na may sektor nin serkular para makua an mga kaipuhan sa opisina.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28|title=Modern Buildings: Identifying Bilateral and Rotational Symmetry|last=Moskal|first=Greg|publisher=Rosen Classroom|year=2004|isbn=0-8239-8989-5|location=New York|page=[https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28 28]}}</ref> An mga sektor nin serkular parehas sa irarom na parte kan [[Qutub Minar]].
[[Ladawan:Petronas_Towers_level_43_plan.svg|thumb|450x450px|Development of the Petronas Towers Tower 1 level 43 floor plan from a ''[[Rub el Hizb]]'' symbol.<ref>[http://www.akdn.org/architecture/pdf/1969_Mal.pdf Galal Abada, "2004 On Site Review Report: Petronas Office Towers, Kuala Lumpur, Malaysia"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121001183326/http://www.akdn.org/architecture/pdf/1969_Mal.pdf|date=2012-10-01}}</ref>]]
[[Ladawan:Qutub_Minar_danibaba5.jpg|thumb|The cross section of the Petronas Towers based on a ''Rub el Hizb'', albeit with circular sectors, similar to the bottom part of the [[Qutub Minar]].]]
An mga tore dinisenyo kan taga-Argentinang arkitekto na si [[César Pelli]]. An istilong [[Postmodern architecture|postmodern]] pinili para mabuo an 21st-century icon kan Kuala Lumpur, Malaysia. An pagplano sa Petronas Towers nagpuon lan Enero 1, 1992 asin nagkaigwang mga pag-aadal asin simulasyon sa duros an istruktura. Pitong taon an konstruksyon kan dating [[Selangor Turf Club]], puon kan Marso 1, 1993 na may pagbungkal sa tabang kan 500 truckloads para makalot an {{Convert|30|m}} sa irarom.
== Sa Kulturang Popular ==
* An mga tore sikat asin nagluwas sa pelikula kan 1999 na ''[[Entrapment (film)|Entrapment]]'', na dakol mga eksena sa tore lalo na sa skybridge. Ginamitan nin CGI an irarom kan mga tore.<ref>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/375244.stm|title=BBC News - Entertainment - Entrapment rapped by Malaysian PM|author=|date=|website=news.bbc.co.uk}}</ref>
* An mga tore nagluwas sa enot na episodo kan US TV series na ''[[24 (TV series)|24]]''.
* Manlaen-laen man an mga eksena na nagluwas sa pelikulang [[Bollywood]] na ''[[Don: The Chase Begins Again]]'' na nakabali Petronas Towers asin skybridge.
* Sa enot na parte kan episodo nin ''[[Phineas and Ferb]]'' na "Phineas and Ferb Save Summer!", an mga tore mahihiling sa musical number na "Summer All Over the World".
* An [[Eidos Interactive]] ginamit nin duwang beses an mga tore bilang inspirasyon sa saindang video games. Kan 2002 an ''[[Hitman 2: Silent Assassin]]'', an Malaysia-based levels ''Basement Killing'', ''The Graveyard Shift'', asin ''The Jacuzzi Job'' ginibo sa Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=https://www.scribd.com/doc/57208532/Hitman-2-Silent-Assassin-Prima-Official-eGuide|title=Hitman 2 Silent Assassin Prima Official eGuide|publisher=Scribd.com|date=26 December 2012|accessdate=14 June 2013}}</ref> Kan 2010's [[Just Cause 2]], an piksyonal na Panau Falls Casino base sa Petronas Towers.
* An 2002 episodo kan animated series na ''[[Jackie Chan Adventures]]'' igwang titulo na "When Pigs Fly" (Season 3, Episode 6), nagluwas an mga tore.
* An 2002 episodo kan ''[[The Amazing Race 3]]'' ("Why Did You Have To Take Your Pants Off?") nagluwas an Petronas Towers bilang sarong gibuhon na kun saen an mga naglalaban na grupo kaipuhan na makakua nin retrato sa atubangan kan mga tore<ref>{{cite web|url=https://www.thetravel.com/20-of-the-sickest-places-featured-on-the-amazing-race-that-we-can-visit-too/|title=20 Of The Sickest Places Featured On The Amazing Race (That We Can Visit Too)|work=TheTravel|last=Balderas|first=Christopher|date=30 August 2018|accessdate=8 January 2020}}</ref> An mga tore nahiling giraray sa 21 na seasons kan ''[[The Amazing Race 24]]'' ("Smarter, Not Harder").<ref>{{cite web|url=https://www.realitytvworld.com/news/the-amazing-race-all-stars-newlyweds-team-brendon-villegas-and-rachel-reilly-survive-non-elimination-leg-16068.php|title='The Amazing Race: All-Stars' "Newlyweds" team Brendon Villegas and Rachel Reilly survive non-elimination leg|work=Reality TV World|last=Kwiatkowski|first=Elizabeth|date=17 March 2014|accessdate=8 January 2020}}</ref>
* Nagluwas man an mga tore sa animated series na ''[[Totally Spies]]'' sa episodo na may titulong "Man or Machine".
* An pagbubukas kan 2010 na pelikulang ''[[Fair Game (2010 film)|Fair Game]]'' igwang eksena na yaon an kambal na tore kaiba an skyline kanKuala Lumpur.<ref>https://musamonga.com/2017/05/03/5-hollywood-films-in-malaysia/ Hollywood movies shot in Malaysia</ref>
* Igwa man mga eksena sa pelikulang aksyon kan 2012 Hong Kong-Chinese ''[[Viral Factor]]'' na yaon an mga tore.<ref>http://www.hkmdb.com/db/movies/view.mhtml?id=14703&display_set=eng Viral Factor</ref>
* Kan pelikulang ''[[Independence Day: Resurgence]]'' kan 2016, an mga tore hinulog sa [[London]] [[Tower Bridge]] kan mga alien, na igwang linyang: "They like to get the landmarks".<ref>https://www.nst.com.my/news/2016/04/141082/petronas-twin-towers-features-independence-day-sequel-its-not-good-news Independence Day: Resurgence</ref>
* Kan 2009 History Channel na orihinal na programa na ''[[Life After People]]'', an mga tore nagluwas sa episodo na may titulong "Bound and Buried", sinabi na an mga tore makakaligtas sa haros na 500 na taon na mayong pag-asikaso nin tao dangan mararaot sa kahaluyan asin erosyon kan tropical na klima kan Malaysia.
=== Mga Importanteng Pangyayari ===
Kan Abril 15 1999, si [[Felix Baumgartner]] nagkurit nin world record sa [[BASE jumping]] (since broken) by na naglukso sa bintana nin cleaning crane kan Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/technology/sci-tech/skydiver-felix-baumgartner-fabulous-feats/story-fn5iztw3-1226496220972|title=Planes, caves and skyscrapers among fearless skydiver Felix Baumgartner's fabulous feats|first=Simon|last=Crerar|work=Herald Sun|date=15 October 2012|accessdate=21 October 2012}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www2.felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews%5bpS%5d=915145200&tx_ttnews%5bpL%5d=31535999&tx_ttnews%5barc%5d=1&tx_ttnews%5btt_news%5d=48&tx_ttnews%5bbackPid%5d=33&cHash=7c1597d667|title=Petronas Towers (451 Meters), Malaysia|work=felixbaumgartner.com|publisher=Felix Baumgartner|accessdate=21 October 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100922072134/http://felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews[pS]=915145200&tx_ttnews[pL]=31535999&tx_ttnews[arc]=1&tx_ttnews[tt_news]=48&tx_ttnews[backPid]=33&cHash=7c1597d667|archivedate=22 September 2010|df=dmy-all}}</ref>
* Ribong tao an nag-ebakwar kan Setyembre 12, 2001 huli sa bomb threat aldaw bago matapos an pag-atake kan Setyembre 11 na nagraot sa tore kan [[World Trade Center (1973–2001)|World Trade Center]] sa siyudad nin New York City. Mayo man nakuang bomba sa Petronas towers pero inibakwar an kadaklan. An mga trabahador asin parabakal tinutugutan na magbalik tolong oras makalihis mga bandang odto. Mayong nakulugan kan pagka-ebakwar.<ref>{{cite news|author=Sean Yoong|title=World's tallest towers, IBM building in Malaysia evacuated after threats|url=http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|archive-url=https://archive.is/20120719154930/http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|url-status=dead|archive-date=19 July 2012|work=The Avalanche Journal|date=12 September 2001|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan Nobyembre 4, 2005 nin banggi, sarong kasulo an nangyari sa [[Tanjong Golden Village|cinema complex]] kan Suria KLCC shopping centre sa baba kan Petronas Towers, na nagkawsa nin panic sa mga tawo. Mayong naikurit na mga nakulugan sa insidente. An mga edipisyo mayong tawo, pwera sa shopping mall, an Suria KLCC huli sa banggi na ; an mga taong yaon sana iyo an mga paradalan nin sine asin mga nagkakan sa restawran.<ref>{{cite news|author=|title=Fire Forces Evacuation at Malaysia Towers|url=https://www.cbsnews.com/stories/2005/11/04/ap/world/mainD8DLSFK00.shtml|work=CBS News|date=4 November 2005|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan aga nin Setyembre 1, 2009, an sarong Pranses na mountaineer na si [[Alain Robert|Alain "Spiderman" Robert]],nagsakat na mayong kagamitan na pangkaligtasan gamit lang an saiyang mga kamot asin bitis, naabot niya an tuktok sa duwang oras matapos an mga pagprobar na nagpangyari na siya maaresto.<ref>{{cite news|author=staff writers|title='Spiderman' scales Malaysia tower|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8231076.stm|work=BBC News|date=1 September 2009|accessdate=11 January 2011}}</ref> An enot niyang pagprobar kan Marso 20 ,1997 an mga pulis dinakop siya sa ika-60 na iskalon, 28 na iskalon an rayo sa "tuktok. An ikaduwang pagprobar kan Marso 20, 2007, eksaktong 10 taon na an nakalihis, na pinapundo sa parehas na iskalon kan balyong tore.<ref>{{cite news|author=St|title='Spiderman' has another go at Twin Tower|url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/3/21/nation/17205712&sec=nation|work=The Star|date=20 March 2007|accessdate=11 January 2011|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110622031327/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F3%2F21%2Fnation%2F17205712&sec=nation|archivedate=22 June 2011|df=dmy-all}}</ref>
== An Floor plan ==
{| class="wikitable" style="width:800px;"
! style="width:100px;" |Mga Lebel
!Tore 1
!Tore 2
|- align="center"
!88
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!87
|- align="center"
!86
|Lounge
|Observatory Deck
|- align="center"
!85
|Boardroom
|Multimedia Conference Room
|- align="center"
!84M3
| colspan="2" rowspan="4" |Mechanical
|- align="center"
!84M2
|- align="center"
!84M1
|- align="center"
!84
|- align="center"
!83
|Lounge
|Observatory Deck Gift Shop
|- align="center"
!82
| colspan="2" rowspan="9" |Office Zone 5
|- align="center"
!81
|- align="center"
!80
|- align="center"
!79
|- align="center"
!78
|- align="center"
!77
|- align="center"
!76
|- align="center"
!75
|- align="center"
!74
|- align="center"
!73
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 4
|- align="center"
!72
|- align="center"
!71
|- align="center"
!70
|- align="center"
!69
|- align="center"
!68
|- align="center"
!67
|- align="center"
!66
|- align="center"
!65
|- align="center"
!64
|- align="center"
!63
|- align="center"
!62
|- align="center"
!61
|- align="center"
!60
| colspan="2" rowspan="18" |Office Zone 3
|- align="center"
!59
|- align="center"
!58
|- align="center"
!57
|- align="center"
!56
|- align="center"
!55
|- align="center"
!54
|- align="center"
!53
|- align="center"
!52
|- align="center"
!51
|- align="center"
!50
|- align="center"
!49
|- align="center"
!48
|- align="center"
!47
|- align="center"
!46
|- align="center"
!45
|- align="center"
!44
|- align="center"
!43
|- align="center"
!42
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 2, Sky Lobby
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 1, Sky Lobby, Malaysian Petroleum Club
|- align="center"
!41
|- align="center"
!40
| colspan="2" |Conference Centre, Executive Dining Room
|- align="center"
!39
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!38
|- align="center"
!37
| colspan="2" |Conference Centre
|- align="center"
!36
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 2
|- align="center"
!35
|- align="center"
!34
|- align="center"
!33
|- align="center"
!32
|- align="center"
!31
|- align="center"
!30
|- align="center"
!29
|- align="center"
!28
|- align="center"
!27
|- align="center"
!26
|- align="center"
!25
|- align="center"
!24
|- align="center"
!23
| colspan="2" rowspan="16" |Office Zone 1
|- align="center"
!22
|- align="center"
!21
|- align="center"
!20
|- align="center"
!19
|- align="center"
!18
|- align="center"
!17
|- align="center"
!16
|- align="center"
!15
|- align="center"
!14
|- align="center"
!13
|- align="center"
!12
|- align="center"
!11
|- align="center"
!10
|- align="center"
!9
|- align="center"
!8
|- align="center"
!7
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!6
|- align="center"
!5
| rowspan="2" |Petronas Petroleum Resource Centre, Petrosains Discovery Centre
| rowspan="2" |Petrosains Discovery Centre
|- align="center"
!4
|- align="center"
!3
| rowspan="2" |Surau Al-Muhsinin
|Petronas Art Gallery
|- align="center"
!2
|[[Petronas Philharmonic Hall]]
|- align="center"
!1
| colspan="2" rowspan="2" |Entrance Lobby
|- align="center"
!Ground Level
|- align="center"
!Concourse Mezzanine
| colspan="2" |Mechanical, Loading Dock
|- align="center"
!Concourse Level
| colspan="2" |Observatory Deck Entrance, Gift Shop, Petronas Cards Centre, Mesra Shoppe, Twin Towers Fitness Centre
|- align="center"
!P1
| colspan="2" rowspan="5" |Carpark, Mechanical
|- align="center"
!P2
|- align="center"
!P3
|- align="center"
!P4
|- align="center"
!P5
|}
=== An Suria KLCC ===
{{Main|Suria KLCC}}
An [[Suria KLCC]] igwang {{convert|140000|m2|abbr=on}} na upmarket retail center sa pamitisan kan Petronas Towers.Igwa ini nin mga foreign luxury goods asin high-street labels. Igwa ini nin art gallery, underwater aquarium asin Science center. Na igwang haros 300 na mga tindahan,an Suria KLCC an saro sa mga pinakadakulang mall sa Malaysia.<ref>{{cite book|title=Rough guide to Malaysia, Singapore & Brunei|last=de Ledesma|first=Charles|author2=Lewis, Mark; Savage, Pauline|publisher=Rough Guides|year=2003|isbn=1-84353-094-5|location=New York; London; Delphi|page=132}}</ref> An [[Petronas Filharmonik Hall|Petronas Philharmonic Hall]], na nakatugdok sa puon kan mga tore, parating tigtatakod sa floorspace kan Suria KLCC.<gallery widths="200" heights="200">
Ladawan:Inside View of Petronas.jpg|Sa laog na tanawon kan Suria KLCC Shopping Centre
Ladawan:Suria KLCC 2012.JPG|Sa laog kan [[Suria KLCC]]
Ladawan:Suria KLCC (park entrance 2), Kuala Lumpur.jpg|Palaugan kan [[Suria KLCC]]
</gallery>
3d3xd2mj2ar9nt4x44tclrl817iij31
233284
233283
2022-07-23T15:11:16Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox building|mapframe-zoom=16|cost={{US$|1.6 billion}}<ref>{{cite web|url=http://edition.cnn.com/2013/08/06/travel/25-great-skyscrapers/index.html|title=25 world-famous skyscrapers |publisher=CNN Travel|author=|date=6 August 2013|website=cnn.com}}</ref>|architectural={{convert|451.9 |m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter>{{cite web |url=http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1/ |title=Petronas Towers – The Skyscraper Center |work=Council on Tall Buildings and Urban Habitat |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120524040847/http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1 |archivedate=24 May 2012 |df=dmy-all }}</ref>|tip={{convert|451.9|m|ft|abbr=on}}|roof={{convert|378.6|m|abbr=on}}|top_floor={{convert|375|m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter/>|floor_count=88 (with 5 being underground)<ref name=skyscraperCenter/>|elevator_count=38 (each tower)|floor_area={{convert|395000|m2|sqft|-3|abbr=on}}|building_type=Commercial offices and tourist attraction|architect=[[César Pelli]]<ref name=skyscraperCenter/>|structural_engineer=[[Thornton Tomasetti]] & [[Ranhill Bersekutu]]<ref name=skyscraperCenter/>|main_contractor=Tower 1: [[Hazama Corporation]] <br/>Tower 2: [[Samsung Engineering & Construction]] and Kukdong Engineering & Construction<br/>City Center: [[B.L. Harbert International]]|developer=[[KLCC Holdings Sdn Bhd]]<ref name=skyscraperCenter/>|owner=KLCC Holdings Sdn Bhd|management=|architectural_style=[[Postmodern architecture|Postmodern]]
[[Islamic architecture]]|renovation_date={{start date|df=yes|15 September 2011}}|name=Petronas Towers|location=[[Jalan Ampang, Kuala Lumpur]], Malaysia|native_name=Menara Berkembar Petronas|highest_prev=[[Willis Tower]]|highest_reflabel=emporis|highest_next=[[Taipei 101]]|highest_start=1998|highest_end=2004|coordinates={{Coord|3.158|101.712|type:landmark_scale:3000|display=inline,title}}|inauguration_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|status=Completed|logo=|image=Petronas_Panorama_II.jpg|groundbreaking_date={{start date|df=yes|1 January 1992}}|start_date={{start date|df=yes|1 March 1993}}|completion_date={{start date|df=yes|1 March 1996}}|opened_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|references=<ref name=skyscraperCenter/><ref name="emporis">{{note label|emporis}}{{emporis|100172|complex=yes}}</ref><ref>{{glasssteelandstone|191}}</ref><ref>{{skyscraperpage|22}}</ref><ref>{{structurae|20000053}}</ref>}}
An '''Petronas Towers''', o '''Petronas Twin Towers''' ([[Malay language|Malay]]: ''Menara Petronas'', o ''Menara Berkembar Petronas,'') kambal na [[List of twin buildings and structures|skyscrapers]] sa [[Kuala Lumpur]], [[Malaysia]]. Base sa Council on Tall Buildings asin Urban Habitat ([[CTBUH]]) iyo ini an pinakahalangkaw na bilding sa kinaban poon kan 1998 hanggang 2004 kan malampasan kaini an [[Taipei 101]]. An Petronas Towers iyo sa ngunyan an pinakahalangkaw na kambal na tore sa kinaban.
Ini an tandaan sa Kuala Lumpur, harani sa [[Kuala Lumpur Tower]]; na iyo man giraray an pinakahalangkaw na gusali sa Kuala Lumpur.
== Kasaysayan asin arkitektura ==
An sistemang pang-istruktura kan Petronas Towers' sarong [[Tube (structure)|tube in tube design]] na inimbento ni [[Fazlur Rahman Khan]].<ref>http://www.ctbuh.org/LinkClick.aspx?fileticket=rlKQFdZyhwg%3D&tabid=1108&language=en-GB</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=K792dXxSI4UC&q=tube+in+tube+petronas+tower&pg=PA24|title=Structures in the New Millennium|last1=Lee|first1=P. K. K.|date=January 1997|publisher=|isbn=9789054108986}}</ref> Dae na bago an pagkakaigwa nin mala-tubong istruktura para sa mga halangkaw na edipisyo.<ref>{{cite web|url=http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|title=Archived copy|accessdate=2014-06-18|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714182328/http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|archivedate=14 July 2014|df=dmy-all}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=know about|last=|first=|date=|website=Constructing world|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=Archived copy|access-date=16 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref>
An 88 na eskalon na mga tore gibo sa konkreto, na may metal asin salming na atubangan na arog kan [[Islamic art]], sarong repleksyon kan relihiyong muslim sa Malaysia.<ref>Wee, C. J. Wan-Ling, April Stonghold, James Parpan Almeda (2002). ''Local cultures and the "new Asia": the state, culture, and capitalism in Southeast Asia.'' Institute of Southeast Asian Studies. p. 193.</ref> Saro pang desinyo na may impluwensya nin relihiyon iyo an [[Cross section (geometry)|cross section]] kan mga tore na base sa [[Rub el Hizb]], na may sektor nin serkular para makua an mga kaipuhan sa opisina.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28|title=Modern Buildings: Identifying Bilateral and Rotational Symmetry|last=Moskal|first=Greg|publisher=Rosen Classroom|year=2004|isbn=0-8239-8989-5|location=New York|page=[https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28 28]}}</ref> An mga sektor nin serkular parehas sa irarom na parte kan [[Qutub Minar]].
An mga tore dinisenyo kan taga-Argentinang arkitekto na si [[César Pelli]]. An istilong [[Postmodern architecture|postmodern]] pinili para mabuo an 21st-century icon kan Kuala Lumpur, Malaysia. An pagplano sa Petronas Towers nagpuon lan Enero 1, 1992 asin nagkaigwang mga pag-aadal asin simulasyon sa duros an istruktura. Pitong taon an konstruksyon kan dating [[Selangor Turf Club]], puon kan Marso 1, 1993 na may pagbungkal sa tabang kan 500 truckloads para makalot an {{Convert|30|m}} sa irarom.
== Sa kulturang popular ==
* An mga tore sikat asin nagluwas sa pelikula kan 1999 na ''[[Entrapment (film)|Entrapment]]'', na dakol mga eksena sa tore lalo na sa skybridge. Ginamitan nin CGI an irarom kan mga tore.<ref>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/375244.stm|title=BBC News - Entertainment - Entrapment rapped by Malaysian PM|author=|date=|website=news.bbc.co.uk}}</ref>
* An mga tore nagluwas sa enot na episodo kan US TV series na ''[[24 (TV series)|24]]''.
* Manlaen-laen man an mga eksena na nagluwas sa pelikulang [[Bollywood]] na ''[[Don: The Chase Begins Again]]'' na nakabali Petronas Towers asin skybridge.
* Sa enot na parte kan episodo nin ''[[Phineas and Ferb]]'' na "Phineas and Ferb Save Summer!", an mga tore mahihiling sa musical number na "Summer All Over the World".
* An [[Eidos Interactive]] ginamit nin duwang beses an mga tore bilang inspirasyon sa saindang video games. Kan 2002 an ''[[Hitman 2: Silent Assassin]]'', an Malaysia-based levels ''Basement Killing'', ''The Graveyard Shift'', asin ''The Jacuzzi Job'' ginibo sa Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=https://www.scribd.com/doc/57208532/Hitman-2-Silent-Assassin-Prima-Official-eGuide|title=Hitman 2 Silent Assassin Prima Official eGuide|publisher=Scribd.com|date=26 December 2012|accessdate=14 June 2013}}</ref> Kan 2010's [[Just Cause 2]], an piksyonal na Panau Falls Casino base sa Petronas Towers.
* An 2002 episodo kan animated series na ''[[Jackie Chan Adventures]]'' igwang titulo na "When Pigs Fly" (Season 3, Episode 6), nagluwas an mga tore.
* An 2002 episodo kan ''[[The Amazing Race 3]]'' ("Why Did You Have To Take Your Pants Off?") nagluwas an Petronas Towers bilang sarong gibuhon na kun saen an mga naglalaban na grupo kaipuhan na makakua nin retrato sa atubangan kan mga tore<ref>{{cite web|url=https://www.thetravel.com/20-of-the-sickest-places-featured-on-the-amazing-race-that-we-can-visit-too/|title=20 Of The Sickest Places Featured On The Amazing Race (That We Can Visit Too)|work=TheTravel|last=Balderas|first=Christopher|date=30 August 2018|accessdate=8 January 2020}}</ref> An mga tore nahiling giraray sa 21 na seasons kan ''[[The Amazing Race 24]]'' ("Smarter, Not Harder").<ref>{{cite web|url=https://www.realitytvworld.com/news/the-amazing-race-all-stars-newlyweds-team-brendon-villegas-and-rachel-reilly-survive-non-elimination-leg-16068.php|title='The Amazing Race: All-Stars' "Newlyweds" team Brendon Villegas and Rachel Reilly survive non-elimination leg|work=Reality TV World|last=Kwiatkowski|first=Elizabeth|date=17 March 2014|accessdate=8 January 2020}}</ref>
* Nagluwas man an mga tore sa animated series na ''[[Totally Spies]]'' sa episodo na may titulong "Man or Machine".
* An pagbubukas kan 2010 na pelikulang ''[[Fair Game (2010 film)|Fair Game]]'' igwang eksena na yaon an kambal na tore kaiba an skyline kanKuala Lumpur.<ref>https://musamonga.com/2017/05/03/5-hollywood-films-in-malaysia/ Hollywood movies shot in Malaysia</ref>
* Igwa man mga eksena sa pelikulang aksyon kan 2012 Hong Kong-Chinese ''[[Viral Factor]]'' na yaon an mga tore.<ref>http://www.hkmdb.com/db/movies/view.mhtml?id=14703&display_set=eng Viral Factor</ref>
* Kan pelikulang ''[[Independence Day: Resurgence]]'' kan 2016, an mga tore hinulog sa [[London]] [[Tower Bridge]] kan mga alien, na igwang linyang: "They like to get the landmarks".<ref>https://www.nst.com.my/news/2016/04/141082/petronas-twin-towers-features-independence-day-sequel-its-not-good-news Independence Day: Resurgence</ref>
* Kan 2009 History Channel na orihinal na programa na ''[[Life After People]]'', an mga tore nagluwas sa episodo na may titulong "Bound and Buried", sinabi na an mga tore makakaligtas sa haros na 500 na taon na mayong pag-asikaso nin tao dangan mararaot sa kahaluyan asin erosyon kan tropical na klima kan Malaysia.
=== Mga Importanteng Pangyayari ===
Kan Abril 15 1999, si [[Felix Baumgartner]] nagkurit nin world record sa [[BASE jumping]] (since broken) by na naglukso sa bintana nin cleaning crane kan Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/technology/sci-tech/skydiver-felix-baumgartner-fabulous-feats/story-fn5iztw3-1226496220972|title=Planes, caves and skyscrapers among fearless skydiver Felix Baumgartner's fabulous feats|first=Simon|last=Crerar|work=Herald Sun|date=15 October 2012|accessdate=21 October 2012}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www2.felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews%5bpS%5d=915145200&tx_ttnews%5bpL%5d=31535999&tx_ttnews%5barc%5d=1&tx_ttnews%5btt_news%5d=48&tx_ttnews%5bbackPid%5d=33&cHash=7c1597d667|title=Petronas Towers (451 Meters), Malaysia|work=felixbaumgartner.com|publisher=Felix Baumgartner|accessdate=21 October 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100922072134/http://felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews[pS]=915145200&tx_ttnews[pL]=31535999&tx_ttnews[arc]=1&tx_ttnews[tt_news]=48&tx_ttnews[backPid]=33&cHash=7c1597d667|archivedate=22 September 2010|df=dmy-all}}</ref>
* Ribong tao an nag-ebakwar kan Setyembre 12, 2001 huli sa bomb threat aldaw bago matapos an pag-atake kan Setyembre 11 na nagraot sa tore kan [[World Trade Center (1973–2001)|World Trade Center]] sa siyudad nin New York City. Mayo man nakuang bomba sa Petronas towers pero inibakwar an kadaklan. An mga trabahador asin parabakal tinutugutan na magbalik tolong oras makalihis mga bandang odto. Mayong nakulugan kan pagka-ebakwar.<ref>{{cite news|author=Sean Yoong|title=World's tallest towers, IBM building in Malaysia evacuated after threats|url=http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|archive-url=https://archive.is/20120719154930/http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|url-status=dead|archive-date=19 July 2012|work=The Avalanche Journal|date=12 September 2001|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan Nobyembre 4, 2005 nin banggi, sarong kasulo an nangyari sa [[Tanjong Golden Village|cinema complex]] kan Suria KLCC shopping centre sa baba kan Petronas Towers, na nagkawsa nin panic sa mga tawo. Mayong naikurit na mga nakulugan sa insidente. An mga edipisyo mayong tawo, pwera sa shopping mall, an Suria KLCC huli sa banggi na ; an mga taong yaon sana iyo an mga paradalan nin sine asin mga nagkakan sa restawran.<ref>{{cite news|author=|title=Fire Forces Evacuation at Malaysia Towers|url=https://www.cbsnews.com/stories/2005/11/04/ap/world/mainD8DLSFK00.shtml|work=CBS News|date=4 November 2005|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan aga nin Setyembre 1, 2009, an sarong Pranses na mountaineer na si [[Alain Robert|Alain "Spiderman" Robert]],nagsakat na mayong kagamitan na pangkaligtasan gamit lang an saiyang mga kamot asin bitis, naabot niya an tuktok sa duwang oras matapos an mga pagprobar na nagpangyari na siya maaresto.<ref>{{cite news|author=staff writers|title='Spiderman' scales Malaysia tower|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8231076.stm|work=BBC News|date=1 September 2009|accessdate=11 January 2011}}</ref> An enot niyang pagprobar kan Marso 20 ,1997 an mga pulis dinakop siya sa ika-60 na iskalon, 28 na iskalon an rayo sa "tuktok. An ikaduwang pagprobar kan Marso 20, 2007, eksaktong 10 taon na an nakalihis, na pinapundo sa parehas na iskalon kan balyong tore.<ref>{{cite news|author=St|title='Spiderman' has another go at Twin Tower|url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/3/21/nation/17205712&sec=nation|work=The Star|date=20 March 2007|accessdate=11 January 2011|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110622031327/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F3%2F21%2Fnation%2F17205712&sec=nation|archivedate=22 June 2011|df=dmy-all}}</ref>
== An floor plan ==
{| class="wikitable" style="width:800px;"
! style="width:100px;" |Mga Lebel
!Tore 1
!Tore 2
|- align="center"
!88
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!87
|- align="center"
!86
|Lounge
|Observatory Deck
|- align="center"
!85
|Boardroom
|Multimedia Conference Room
|- align="center"
!84M3
| colspan="2" rowspan="4" |Mechanical
|- align="center"
!84M2
|- align="center"
!84M1
|- align="center"
!84
|- align="center"
!83
|Lounge
|Observatory Deck Gift Shop
|- align="center"
!82
| colspan="2" rowspan="9" |Office Zone 5
|- align="center"
!81
|- align="center"
!80
|- align="center"
!79
|- align="center"
!78
|- align="center"
!77
|- align="center"
!76
|- align="center"
!75
|- align="center"
!74
|- align="center"
!73
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 4
|- align="center"
!72
|- align="center"
!71
|- align="center"
!70
|- align="center"
!69
|- align="center"
!68
|- align="center"
!67
|- align="center"
!66
|- align="center"
!65
|- align="center"
!64
|- align="center"
!63
|- align="center"
!62
|- align="center"
!61
|- align="center"
!60
| colspan="2" rowspan="18" |Office Zone 3
|- align="center"
!59
|- align="center"
!58
|- align="center"
!57
|- align="center"
!56
|- align="center"
!55
|- align="center"
!54
|- align="center"
!53
|- align="center"
!52
|- align="center"
!51
|- align="center"
!50
|- align="center"
!49
|- align="center"
!48
|- align="center"
!47
|- align="center"
!46
|- align="center"
!45
|- align="center"
!44
|- align="center"
!43
|- align="center"
!42
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 2, Sky Lobby
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 1, Sky Lobby, Malaysian Petroleum Club
|- align="center"
!41
|- align="center"
!40
| colspan="2" |Conference Centre, Executive Dining Room
|- align="center"
!39
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!38
|- align="center"
!37
| colspan="2" |Conference Centre
|- align="center"
!36
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 2
|- align="center"
!35
|- align="center"
!34
|- align="center"
!33
|- align="center"
!32
|- align="center"
!31
|- align="center"
!30
|- align="center"
!29
|- align="center"
!28
|- align="center"
!27
|- align="center"
!26
|- align="center"
!25
|- align="center"
!24
|- align="center"
!23
| colspan="2" rowspan="16" |Office Zone 1
|- align="center"
!22
|- align="center"
!21
|- align="center"
!20
|- align="center"
!19
|- align="center"
!18
|- align="center"
!17
|- align="center"
!16
|- align="center"
!15
|- align="center"
!14
|- align="center"
!13
|- align="center"
!12
|- align="center"
!11
|- align="center"
!10
|- align="center"
!9
|- align="center"
!8
|- align="center"
!7
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!6
|- align="center"
!5
| rowspan="2" |Petronas Petroleum Resource Centre, Petrosains Discovery Centre
| rowspan="2" |Petrosains Discovery Centre
|- align="center"
!4
|- align="center"
!3
| rowspan="2" |Surau Al-Muhsinin
|Petronas Art Gallery
|- align="center"
!2
|[[Petronas Philharmonic Hall]]
|- align="center"
!1
| colspan="2" rowspan="2" |Entrance Lobby
|- align="center"
!Ground Level
|- align="center"
!Concourse Mezzanine
| colspan="2" |Mechanical, Loading Dock
|- align="center"
!Concourse Level
| colspan="2" |Observatory Deck Entrance, Gift Shop, Petronas Cards Centre, Mesra Shoppe, Twin Towers Fitness Centre
|- align="center"
!P1
| colspan="2" rowspan="5" |Carpark, Mechanical
|- align="center"
!P2
|- align="center"
!P3
|- align="center"
!P4
|- align="center"
!P5
|}
=== An Suria KLCC ===
An [[Suria KLCC]] igwang {{convert|140000|m2|abbr=on}} na upmarket retail center sa pamitisan kan Petronas Towers.Igwa ini nin mga foreign luxury goods asin high-street labels. Igwa ini nin art gallery, underwater aquarium asin Science center. Na igwang haros 300 na mga tindahan,an Suria KLCC an saro sa mga pinakadakulang mall sa Malaysia.<ref>{{cite book|title=Rough guide to Malaysia, Singapore & Brunei|last=de Ledesma|first=Charles|author2=Lewis, Mark; Savage, Pauline|publisher=Rough Guides|year=2003|isbn=1-84353-094-5|location=New York; London; Delphi|page=132}}</ref> An [[Petronas Filharmonik Hall|Petronas Philharmonic Hall]], na nakatugdok sa puon kan mga tore, parating tigtatakod sa floorspace kan Suria KLCC.<gallery widths="200" heights="200">
Ladawan:Inside View of Petronas.jpg|Sa laog na tanawon kan Suria KLCC Shopping Centre
Ladawan:Suria KLCC 2012.JPG|Sa laog kan [[Suria KLCC]]
Ladawan:Suria KLCC (park entrance 2), Kuala Lumpur.jpg|Palaugan kan [[Suria KLCC]]
</gallery>
== Toltolan ==
{{reflist|2}}
{{poon}}
glwu8qakowcd5hq1qq6o90azpms49zb
233285
233284
2022-07-23T15:14:01Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox building|mapframe-zoom=16|cost={{US$|1.6 billion}}<ref>{{cite web|url=http://edition.cnn.com/2013/08/06/travel/25-great-skyscrapers/index.html|title=25 world-famous skyscrapers |publisher=CNN Travel|author=|date=6 August 2013|website=cnn.com}}</ref>|architectural={{convert|451.9 |m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter>{{cite web |url=http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1/ |title=Petronas Towers – The Skyscraper Center |work=Council on Tall Buildings and Urban Habitat |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120524040847/http://skyscrapercenter.com/kuala-lumpur/petronas-tower-1 |archivedate=24 May 2012 |df=dmy-all }}</ref>|tip={{convert|451.9|m|ft|abbr=on}}|roof={{convert|378.6|m|abbr=on}}|top_floor={{convert|375|m|abbr=on}}<ref name=skyscraperCenter/>|floor_count=88 (with 5 being underground)<ref name=skyscraperCenter/>|elevator_count=38 (each tower)|floor_area={{convert|395000|m2|sqft|-3|abbr=on}}|building_type=Commercial offices and tourist attraction|architect=[[César Pelli]]<ref name=skyscraperCenter/>|structural_engineer=[[Thornton Tomasetti]] & [[Ranhill Bersekutu]]<ref name=skyscraperCenter/>|main_contractor=Tower 1: [[Hazama Corporation]] <br/>Tower 2: [[Samsung Engineering & Construction]] and Kukdong Engineering & Construction<br/>City Center: [[B.L. Harbert International]]|developer=[[KLCC Holdings Sdn Bhd]]<ref name=skyscraperCenter/>|owner=KLCC Holdings Sdn Bhd|management=|architectural_style=[[Postmodern architecture|Postmodern]]
[[Islamic architecture]]|renovation_date={{start date|df=yes|15 September 2011}}|name=Petronas Towers|location=[[Jalan Ampang, Kuala Lumpur]], Malaysia|native_name=Menara Berkembar Petronas|highest_prev=[[Willis Tower]]|highest_reflabel=emporis|highest_next=[[Taipei 101]]|highest_start=1998|highest_end=2004|coordinates={{Coord|3.158|101.712|type:landmark_scale:3000|display=inline,title}}|inauguration_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|status=Kompleto|logo=|image=Petronas_Panorama_II.jpg|groundbreaking_date={{start date|df=yes|1 January 1992}}|start_date={{start date|df=yes|1 March 1993}}|completion_date={{start date|df=yes|1 March 1996}}|opened_date={{start date|df=yes| 31 August 1999}}|references=<ref name=skyscraperCenter/><ref name="emporis">{{note label|emporis}}{{emporis|100172|complex=yes}}</ref><ref>{{glasssteelandstone|191}}</ref><ref>{{skyscraperpage|22}}</ref><ref>{{structurae|20000053}}</ref>}}An '''Petronas Towers''', o '''Petronas Twin Towers''' ([[Malay language|Malay]]: ''Menara Petronas'', o ''Menara Berkembar Petronas,'') kambal na [[List of twin buildings and structures|skyscrapers]] sa [[Kuala Lumpur]], [[Malaysia]]. Base sa Council on Tall Buildings asin Urban Habitat ([[CTBUH]]) iyo ini an pinakahalangkaw na bilding sa kinaban poon kan 1998 hanggang 2004 kan malampasan kaini an [[Taipei 101]]. An Petronas Towers iyo sa ngunyan an pinakahalangkaw na kambal na tore sa kinaban.
Ini an tandaan sa Kuala Lumpur, harani sa [[Kuala Lumpur Tower]]; na iyo man giraray an pinakahalangkaw na gusali sa Kuala Lumpur.
== Kasaysayan asin arkitektura ==
An sistemang pang-istruktura kan Petronas Towers' sarong [[Tube (structure)|tube in tube design]] na inimbento ni [[Fazlur Rahman Khan]].<ref>http://www.ctbuh.org/LinkClick.aspx?fileticket=rlKQFdZyhwg%3D&tabid=1108&language=en-GB</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=K792dXxSI4UC&q=tube+in+tube+petronas+tower&pg=PA24|title=Structures in the New Millennium|last1=Lee|first1=P. K. K.|date=January 1997|publisher=|isbn=9789054108986}}</ref> Dae na bago an pagkakaigwa nin mala-tubong istruktura para sa mga halangkaw na edipisyo.<ref>{{cite web|url=http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|title=Archived copy|accessdate=2014-06-18|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140714182328/http://www.support.tue.nl/archief/studiereizen/studiereis2007/pudong_swf_en.htm|archivedate=14 July 2014|df=dmy-all}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=know about|last=|first=|date=|website=Constructing world|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|title=Archived copy|access-date=16 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180724154154/https://www.constructingworld.com/single-post/2016/08/29Know-about-Petronas-Towers|archive-date=24 July 2018|url-status=dead}}</ref>
An 88 na eskalon na mga tore gibo sa konkreto, na may metal asin salming na atubangan na arog kan [[Islamic art]], sarong repleksyon kan relihiyong muslim sa Malaysia.<ref>Wee, C. J. Wan-Ling, April Stonghold, James Parpan Almeda (2002). ''Local cultures and the "new Asia": the state, culture, and capitalism in Southeast Asia.'' Institute of Southeast Asian Studies. p. 193.</ref> Saro pang desinyo na may impluwensya nin relihiyon iyo an [[Cross section (geometry)|cross section]] kan mga tore na base sa [[Rub el Hizb]], na may sektor nin serkular para makua an mga kaipuhan sa opisina.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28|title=Modern Buildings: Identifying Bilateral and Rotational Symmetry|last=Moskal|first=Greg|publisher=Rosen Classroom|year=2004|isbn=0-8239-8989-5|location=New York|page=[https://archive.org/details/modernbuildingsi0000mosk/page/28 28]}}</ref> An mga sektor nin serkular parehas sa irarom na parte kan [[Qutub Minar]].
An mga tore dinisenyo kan taga-Argentinang arkitekto na si [[César Pelli]]. An istilong [[Postmodern architecture|postmodern]] pinili para mabuo an 21st-century icon kan Kuala Lumpur, Malaysia. An pagplano sa Petronas Towers nagpuon lan Enero 1, 1992 asin nagkaigwang mga pag-aadal asin simulasyon sa duros an istruktura. Pitong taon an konstruksyon kan dating [[Selangor Turf Club]], puon kan Marso 1, 1993 na may pagbungkal sa tabang kan 500 truckloads para makalot an {{Convert|30|m}} sa irarom.
== Sa kulturang popular ==
* An mga tore sikat asin nagluwas sa pelikula kan 1999 na ''[[Entrapment (film)|Entrapment]]'', na dakol mga eksena sa tore lalo na sa skybridge. Ginamitan nin CGI an irarom kan mga tore.<ref>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/375244.stm|title=BBC News - Entertainment - Entrapment rapped by Malaysian PM|author=|date=|website=news.bbc.co.uk}}</ref>
* An mga tore nagluwas sa enot na episodo kan US TV series na ''[[24 (TV series)|24]]''.
* Manlaen-laen man an mga eksena na nagluwas sa pelikulang [[Bollywood]] na ''[[Don: The Chase Begins Again]]'' na nakabali Petronas Towers asin skybridge.
* Sa enot na parte kan episodo nin ''[[Phineas and Ferb]]'' na "Phineas and Ferb Save Summer!", an mga tore mahihiling sa musical number na "Summer All Over the World".
* An [[Eidos Interactive]] ginamit nin duwang beses an mga tore bilang inspirasyon sa saindang video games. Kan 2002 an ''[[Hitman 2: Silent Assassin]]'', an Malaysia-based levels ''Basement Killing'', ''The Graveyard Shift'', asin ''The Jacuzzi Job'' ginibo sa Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=https://www.scribd.com/doc/57208532/Hitman-2-Silent-Assassin-Prima-Official-eGuide|title=Hitman 2 Silent Assassin Prima Official eGuide|publisher=Scribd.com|date=26 December 2012|accessdate=14 June 2013}}</ref> Kan 2010's [[Just Cause 2]], an piksyonal na Panau Falls Casino base sa Petronas Towers.
* An 2002 episodo kan animated series na ''[[Jackie Chan Adventures]]'' igwang titulo na "When Pigs Fly" (Season 3, Episode 6), nagluwas an mga tore.
* An 2002 episodo kan ''[[The Amazing Race 3]]'' ("Why Did You Have To Take Your Pants Off?") nagluwas an Petronas Towers bilang sarong gibuhon na kun saen an mga naglalaban na grupo kaipuhan na makakua nin retrato sa atubangan kan mga tore<ref>{{cite web|url=https://www.thetravel.com/20-of-the-sickest-places-featured-on-the-amazing-race-that-we-can-visit-too/|title=20 Of The Sickest Places Featured On The Amazing Race (That We Can Visit Too)|work=TheTravel|last=Balderas|first=Christopher|date=30 August 2018|accessdate=8 January 2020}}</ref> An mga tore nahiling giraray sa 21 na seasons kan ''[[The Amazing Race 24]]'' ("Smarter, Not Harder").<ref>{{cite web|url=https://www.realitytvworld.com/news/the-amazing-race-all-stars-newlyweds-team-brendon-villegas-and-rachel-reilly-survive-non-elimination-leg-16068.php|title='The Amazing Race: All-Stars' "Newlyweds" team Brendon Villegas and Rachel Reilly survive non-elimination leg|work=Reality TV World|last=Kwiatkowski|first=Elizabeth|date=17 March 2014|accessdate=8 January 2020}}</ref>
* Nagluwas man an mga tore sa animated series na ''[[Totally Spies]]'' sa episodo na may titulong "Man or Machine".
* An pagbubukas kan 2010 na pelikulang ''[[Fair Game (2010 film)|Fair Game]]'' igwang eksena na yaon an kambal na tore kaiba an skyline kanKuala Lumpur.<ref>https://musamonga.com/2017/05/03/5-hollywood-films-in-malaysia/ Hollywood movies shot in Malaysia</ref>
* Igwa man mga eksena sa pelikulang aksyon kan 2012 Hong Kong-Chinese ''[[Viral Factor]]'' na yaon an mga tore.<ref>http://www.hkmdb.com/db/movies/view.mhtml?id=14703&display_set=eng Viral Factor</ref>
* Kan pelikulang ''[[Independence Day: Resurgence]]'' kan 2016, an mga tore hinulog sa [[London]] [[Tower Bridge]] kan mga alien, na igwang linyang: "They like to get the landmarks".<ref>https://www.nst.com.my/news/2016/04/141082/petronas-twin-towers-features-independence-day-sequel-its-not-good-news Independence Day: Resurgence</ref>
* Kan 2009 History Channel na orihinal na programa na ''[[Life After People]]'', an mga tore nagluwas sa episodo na may titulong "Bound and Buried", sinabi na an mga tore makakaligtas sa haros na 500 na taon na mayong pag-asikaso nin tao dangan mararaot sa kahaluyan asin erosyon kan tropical na klima kan Malaysia.
=== Mga Importanteng Pangyayari ===
Kan Abril 15 1999, si [[Felix Baumgartner]] nagkurit nin world record sa [[BASE jumping]] (since broken) by na naglukso sa bintana nin cleaning crane kan Petronas Towers.<ref>{{cite web|url=http://www.heraldsun.com.au/technology/sci-tech/skydiver-felix-baumgartner-fabulous-feats/story-fn5iztw3-1226496220972|title=Planes, caves and skyscrapers among fearless skydiver Felix Baumgartner's fabulous feats|first=Simon|last=Crerar|work=Herald Sun|date=15 October 2012|accessdate=21 October 2012}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www2.felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews%5bpS%5d=915145200&tx_ttnews%5bpL%5d=31535999&tx_ttnews%5barc%5d=1&tx_ttnews%5btt_news%5d=48&tx_ttnews%5bbackPid%5d=33&cHash=7c1597d667|title=Petronas Towers (451 Meters), Malaysia|work=felixbaumgartner.com|publisher=Felix Baumgartner|accessdate=21 October 2012|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100922072134/http://felixbaumgartner.com/index.php?id=54&tx_ttnews[pS]=915145200&tx_ttnews[pL]=31535999&tx_ttnews[arc]=1&tx_ttnews[tt_news]=48&tx_ttnews[backPid]=33&cHash=7c1597d667|archivedate=22 September 2010|df=dmy-all}}</ref>
* Ribong tao an nag-ebakwar kan Setyembre 12, 2001 huli sa bomb threat aldaw bago matapos an pag-atake kan Setyembre 11 na nagraot sa tore kan [[World Trade Center (1973–2001)|World Trade Center]] sa siyudad nin New York City. Mayo man nakuang bomba sa Petronas towers pero inibakwar an kadaklan. An mga trabahador asin parabakal tinutugutan na magbalik tolong oras makalihis mga bandang odto. Mayong nakulugan kan pagka-ebakwar.<ref>{{cite news|author=Sean Yoong|title=World's tallest towers, IBM building in Malaysia evacuated after threats|url=http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|archive-url=https://archive.is/20120719154930/http://www.avalanchejournal.com/stories/091201/upd_worldevacs.shtml|url-status=dead|archive-date=19 July 2012|work=The Avalanche Journal|date=12 September 2001|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan Nobyembre 4, 2005 nin banggi, sarong kasulo an nangyari sa [[Tanjong Golden Village|cinema complex]] kan Suria KLCC shopping centre sa baba kan Petronas Towers, na nagkawsa nin panic sa mga tawo. Mayong naikurit na mga nakulugan sa insidente. An mga edipisyo mayong tawo, pwera sa shopping mall, an Suria KLCC huli sa banggi na ; an mga taong yaon sana iyo an mga paradalan nin sine asin mga nagkakan sa restawran.<ref>{{cite news|author=|title=Fire Forces Evacuation at Malaysia Towers|url=https://www.cbsnews.com/stories/2005/11/04/ap/world/mainD8DLSFK00.shtml|work=CBS News|date=4 November 2005|accessdate=11 January 2011}}</ref>
* Kan aga nin Setyembre 1, 2009, an sarong Pranses na mountaineer na si [[Alain Robert|Alain "Spiderman" Robert]],nagsakat na mayong kagamitan na pangkaligtasan gamit lang an saiyang mga kamot asin bitis, naabot niya an tuktok sa duwang oras matapos an mga pagprobar na nagpangyari na siya maaresto.<ref>{{cite news|author=staff writers|title='Spiderman' scales Malaysia tower|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/8231076.stm|work=BBC News|date=1 September 2009|accessdate=11 January 2011}}</ref> An enot niyang pagprobar kan Marso 20 ,1997 an mga pulis dinakop siya sa ika-60 na iskalon, 28 na iskalon an rayo sa "tuktok. An ikaduwang pagprobar kan Marso 20, 2007, eksaktong 10 taon na an nakalihis, na pinapundo sa parehas na iskalon kan balyong tore.<ref>{{cite news|author=St|title='Spiderman' has another go at Twin Tower|url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/3/21/nation/17205712&sec=nation|work=The Star|date=20 March 2007|accessdate=11 January 2011|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110622031327/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F3%2F21%2Fnation%2F17205712&sec=nation|archivedate=22 June 2011|df=dmy-all}}</ref>
== An floor plan ==
{| class="wikitable" style="width:800px;"
! style="width:100px;" |Mga Lebel
!Tore 1
!Tore 2
|- align="center"
!88
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!87
|- align="center"
!86
|Lounge
|Observatory Deck
|- align="center"
!85
|Boardroom
|Multimedia Conference Room
|- align="center"
!84M3
| colspan="2" rowspan="4" |Mechanical
|- align="center"
!84M2
|- align="center"
!84M1
|- align="center"
!84
|- align="center"
!83
|Lounge
|Observatory Deck Gift Shop
|- align="center"
!82
| colspan="2" rowspan="9" |Office Zone 5
|- align="center"
!81
|- align="center"
!80
|- align="center"
!79
|- align="center"
!78
|- align="center"
!77
|- align="center"
!76
|- align="center"
!75
|- align="center"
!74
|- align="center"
!73
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 4
|- align="center"
!72
|- align="center"
!71
|- align="center"
!70
|- align="center"
!69
|- align="center"
!68
|- align="center"
!67
|- align="center"
!66
|- align="center"
!65
|- align="center"
!64
|- align="center"
!63
|- align="center"
!62
|- align="center"
!61
|- align="center"
!60
| colspan="2" rowspan="18" |Office Zone 3
|- align="center"
!59
|- align="center"
!58
|- align="center"
!57
|- align="center"
!56
|- align="center"
!55
|- align="center"
!54
|- align="center"
!53
|- align="center"
!52
|- align="center"
!51
|- align="center"
!50
|- align="center"
!49
|- align="center"
!48
|- align="center"
!47
|- align="center"
!46
|- align="center"
!45
|- align="center"
!44
|- align="center"
!43
|- align="center"
!42
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 2, Sky Lobby
| rowspan="2" |Sky Bridge connected to Tower 1, Sky Lobby, Malaysian Petroleum Club
|- align="center"
!41
|- align="center"
!40
| colspan="2" |Conference Centre, Executive Dining Room
|- align="center"
!39
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!38
|- align="center"
!37
| colspan="2" |Conference Centre
|- align="center"
!36
| colspan="2" rowspan="13" |Office Zone 2
|- align="center"
!35
|- align="center"
!34
|- align="center"
!33
|- align="center"
!32
|- align="center"
!31
|- align="center"
!30
|- align="center"
!29
|- align="center"
!28
|- align="center"
!27
|- align="center"
!26
|- align="center"
!25
|- align="center"
!24
|- align="center"
!23
| colspan="2" rowspan="16" |Office Zone 1
|- align="center"
!22
|- align="center"
!21
|- align="center"
!20
|- align="center"
!19
|- align="center"
!18
|- align="center"
!17
|- align="center"
!16
|- align="center"
!15
|- align="center"
!14
|- align="center"
!13
|- align="center"
!12
|- align="center"
!11
|- align="center"
!10
|- align="center"
!9
|- align="center"
!8
|- align="center"
!7
| colspan="2" rowspan="2" |Mechanical
|- align="center"
!6
|- align="center"
!5
| rowspan="2" |Petronas Petroleum Resource Centre, Petrosains Discovery Centre
| rowspan="2" |Petrosains Discovery Centre
|- align="center"
!4
|- align="center"
!3
| rowspan="2" |Surau Al-Muhsinin
|Petronas Art Gallery
|- align="center"
!2
|[[Petronas Philharmonic Hall]]
|- align="center"
!1
| colspan="2" rowspan="2" |Entrance Lobby
|- align="center"
!Ground Level
|- align="center"
!Concourse Mezzanine
| colspan="2" |Mechanical, Loading Dock
|- align="center"
!Concourse Level
| colspan="2" |Observatory Deck Entrance, Gift Shop, Petronas Cards Centre, Mesra Shoppe, Twin Towers Fitness Centre
|- align="center"
!P1
| colspan="2" rowspan="5" |Carpark, Mechanical
|- align="center"
!P2
|- align="center"
!P3
|- align="center"
!P4
|- align="center"
!P5
|}
=== An Suria KLCC ===
An [[Suria KLCC]] igwang {{convert|140000|m2|abbr=on}} na upmarket retail center sa pamitisan kan Petronas Towers.Igwa ini nin mga foreign luxury goods asin high-street labels. Igwa ini nin art gallery, underwater aquarium asin Science center. Na igwang haros 300 na mga tindahan,an Suria KLCC an saro sa mga pinakadakulang mall sa Malaysia.<ref>{{cite book|title=Rough guide to Malaysia, Singapore & Brunei|last=de Ledesma|first=Charles|author2=Lewis, Mark; Savage, Pauline|publisher=Rough Guides|year=2003|isbn=1-84353-094-5|location=New York; London; Delphi|page=132}}</ref> An [[Petronas Filharmonik Hall|Petronas Philharmonic Hall]], na nakatugdok sa puon kan mga tore, parating tigtatakod sa floorspace kan Suria KLCC.<gallery widths="200" heights="200">
Ladawan:Inside View of Petronas.jpg|Sa laog na tanawon kan Suria KLCC Shopping Centre
Ladawan:Suria KLCC 2012.JPG|Sa laog kan [[Suria KLCC]]
Ladawan:Suria KLCC (park entrance 2), Kuala Lumpur.jpg|Palaugan kan [[Suria KLCC]]
</gallery>
== Toltolan ==
{{reflist|2}}
{{poon}}
eg8juissvpgmamngaprgmv8hb7xuz6p
Kubismo
0
36987
233298
233272
2022-07-23T16:37:48Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
[[File:Juan Gris - Portrait of Pablo Picasso - Google Art Project.jpg|right|thumb|250px|Retrato ni Pablo Picasso, ki Juan Gris]]
[[File:Gris2.jpg|right|thumb|250px|Gris, Homem no café (1914)]]
[[File:Henri Le Fauconnier, 1910-11, L'Abondance (Abundance), oil on canvas, 191 x 123 cm (75.25 x 48.5 in.), Gemeentemuseum Den Haag.jpg|right|thumb|250px|Abundansya, ki Henri Le Fauconnier, 1910-11]]
An '''kubismo''' ([[Ingles]]: ''cubism'') sarong hiron sa arte na sinasabing ''avant-garde'' nagbutwa kan kaamayi nin ika-20ng siglong na nag'alsa nanggad kan [[Europeong pagpintura]] asin [[eskultura]], asin ta ini nag'ugsod nin mga kapararehas na hiron sa lantad nin [[musika]], [[literatura]] asin [[arkitektura]]. Sa sarong trabahong masabing kubismo, mga bagay inuugid nanggad, pinaparasa'pasa' asin binibilog liwat sa pormang abstraksyon— imbes na iladawan an mga bagay sa sarong lado sana nin punto de bista, an artista piniprentera an tema sa multitud na anggulo ngani marepresentar an tema sa mas hararom na konteksto.<ref>Jean Metzinger, ''Note sur la peinture'', Pan (Paris), October–November 1910</ref> An Kubismo konsideradong iyo an pinakamaimpluwensyang hiron sa arte sa ika-20ng siglo.<ref name="moma.org">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1#skipToContent Christopher Green, MoMA collection, ''Cubism, Introduction'', from Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140813112047/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1 |date=2014-08-13 }}</ref><ref>[http://www.metmuseum.org/about-the-museum/press-room/exhibitions/2014/cubism-the-leonard-lauder-collection ''Cubism: The Leonard A. Lauder Collection'', The Metropolitan Museum of Art, New York, 2014] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150517015704/http://www.metmuseum.org/about-the-museum/press-room/exhibitions/2014/cubism-the-leonard-lauder-collection |date=2015-05-17 }}</ref> Sinasabing an termino ginagamit sa mas mahiwas na paagi en relasyon sa manlaen-laen na arte nagbutwa sa Paris ([[Montmartre]] asin [[Montparnasse]]) o harani sa Paris ([[Puteaux]]) kan mga taon 1910 asin sundo sa mga 1920.
An hiron nin Kubismo napu'nan ninda [[Pablo Picasso]] asin [[Georges Braque]], asin binalihan ni [[Jean Metzinger]], [[Albert Gleizes]], [[Robert Delaunay]], [[Henri Le Fauconnier]], [[Juan Gris]], saka ni [[Fernand Léger]].<ref>[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020541#skipToContent Christopher Green, MoMA collection ''Cubism, Origins and application of the term'', from Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140613022945/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020541 |date=2014-06-13 }}</ref> Sarong nangengenot na impluwensya na nagkawsa kan pagbutwa nin Kubismo iyo an [[tolong-dimensyonal na espasyo|tolong-dimensyonal]] na porma sa mga huring trabaho ni [[Paul Cézanne]].<ref name="Christopher Green">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1#skipToContent Christopher Green, 2009, ''Cubism'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140813112047/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1 |date=2014-08-13 }}</ref> Sarong pagpapadayaw kan mga pintura ni Cézanne ginibo sa [[Salon d'Automne]] kan 1904, mga presenteng trabaho niya pigpadayaw man sa 1905 asin sa 1906 Salon d'Automne, na nasundan pa nin duwang pagpaeksibit pakagadan niya kan 1907.<ref name="Joann Moser">Joann Moser, ''Jean Metzinger in Retrospect, Pre-Cubist works, 1904–1909'', The University of Iowa Museum of Art, J. Paul Getty Trust, University of Washington Press 1985, pp. 34–42</ref>
Sa Pransya, mga bunga kan Kubismo nagburutwa, arog kan [[Orpismo (arte)|Orpismo]], [[arteng abstraksyon]] asin dangan an [[Purismo]].<ref>[http://www.moma.org/collection/theme.php?theme_id=10142 Hajo Düchting, ''Orphism'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009]</ref><ref>[http://www.metmuseum.org/toah/hd/geab/hd_geab.htm Magdalena Dabrowski, ''Geometric Abstraction'', Heilbrunn Timeline of Art History, The Metropolitan Museum of Art, New York, 2000]</ref> An epekto nin Kubismo nagin mahiwas asin hararom. Sa Pransya asin ibang nasyon an [[Futurismo]], [[Suprematismo]], [[Dada]], [[Constructivismo (arte)|Constructivismo]], [[Vorticismo]], [[De Stijl]] asin [[Art Deco]] nagtalubo bilang baga simbag sa Kubismo. Mga amay na pagpinturang Futurista asin pagsabay sa Kubismo nagresulta sa pagdurukotan kan temang nakaagi asin kan presente, an representasyon nin iba-ibang punto de bista kan tema na ipigladawan durungan o sunod-sunod, na inapod perspektibong multiple, pagdudurungan o multiplisidad,<ref name="MoMA, Meanings and interpretations">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020544#skipToContent Christopher Green, 2009, ''Cubism, Meanings and interpretations'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150702090838/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020544 |date=2015-07-02 }}</ref> manta an Constructivismo naimpluwensya kan teknik ni Picasso sa paggamit niya nin manlaen-laen na materyales sa pag'eskultura.<ref>[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10955§ion_id=T019195#skipToContent Christina Lodder, 2009, ''Constructivism, Formation, 1914–21'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081024234226/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10955§ion_id=T019195 |date=2008-10-24 }}</ref> Iba pang mga komun na tursido nagsusurulok igdi sa mga suruway-suway na hiron iyo an pagpasimple kan mga pormang geometriko asin an pagsaralak kan modernong buhay saka an mekanikal na mga elemnto igdi.
==Historya==
An mga historyador pigbaranga an historya nin Kubismo sa mga peryodo. Sa sarong eskema, an enot na peryodo nin Kubismo, na pigbistong "Pag'uugid na Kubismo" ("Analytic Cubism"), sarong panaram na minukna ni [[Juan Gris]] [[A priori and a posteriori|posteriori]],<ref name=HF>[[Hugh Honour|Honour, H.]] and J. Fleming, (2009) ''A World History of Art''. 7th edn. London: Laurence King Publishing, p. 784. {{ISBN|9781856695848}}</ref> pareho radikal asin maimpluensya alagad halipot asin makahulogan na hiron sa arte, na nagkusog sa pag'ultan nin 1910 asin 1912 igdi sa Pransya. Ikaduwang peryodo, ''Sintetikong Kubismo'', nagdanay siyang makusog sundo mga 1919, kan an [[Surrealismoo|Surrealista]]ng hiron nagin urog na popular. Si Briton na [[historyador sa arte]] [[Douglas Cooper (art historian)|Douglas Cooper]] nagswestyon nin saro pang eskema, na pigladawan an tolong peryodo nin Kubismo sa saiyang librong, ''The Cubist Epoch''. Susog ki Cooper igwang "Erly Cubism", (poon 1906 abot 1908) kun saen an hiron enot na nagtalubo sa mga studio ninda Picasso asin Braque; an ikaduwang peryodo inapod na "High Cubism", (poon 1909 abot 1914) kun saen sa panahon na ini si [[Juan Gris]] nagbutwa bilang importanteng taga-usol (lihis nang 1911); asin dangan si Cooper tinutukdo an "Late Cubism" (poon 1914 abot 1921) na iyo daa an ultimong peryodo kan Kubismo komo sarong radikal [[avant-garde]] na hiron.<ref name="The Cubist Epoch">Douglas Cooper, [https://archive.org/stream/cubistepoch00coop#page/n0/mode/2up "The Cubist Epoch"], pp. 11–221, 232, Phaidon Press Limited 1970 in association with the [[Los Angeles County Museum of Art]] and the [[Metropolitan Museum of Art]] {{ISBN|0-87587-041-4}}</ref> An pagpipisan-pisan ni Douglas Cooper gamit an siring na mga nagkukulong na mga termino sa pagdistingir kan mga trabaho ni Braque, Picasso, Gris (poon 1911) asin Léger (sa mas hababang lebel) nagtataong pakahulogan nin tinutuyong pagsaboot sa mga bagay na ini.<ref name="Christopher Green" />
[[File:Les Demoiselles d'Avignon.jpg|thumb|upright=1.15|[[Pablo Picasso]], ''[[Les Demoiselles d'Avignon]]'', 1907, considered to be a major step towards the founding of the Cubist movement<ref name="Cooper, 24">Cooper, 24</ref>]]
[[File:Pablo Picasso, 1909-10, Figure dans un Fauteuil (Seated Nude, Femme nue assise), oil on canvas, 92.1 x 73 cm, Tate Modern, London.jpg|thumb|upright=0.9|[[Pablo Picasso]], 1909–10, ''Figure dans un Fauteuil (Seated Nude, Femme nue assise)'', oil on canvas, 92.1 × 73 cm, [[Tate Modern]], London]]
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Kubismo]]
[[Kategorya:Hiron sa Arte]]
[[Kategorya:Arteng Abstraksyon nin Ika-20ng siglo]]
[[Kategorya:Mga Hiron sa Arte sa Europa]]
[[Kategorya:Mga Artistang Grupo nin mga Pranses]]
b68ck3jf7goveecmld324lqra3633xw
233299
233298
2022-07-24T05:07:11Z
Ringer
55
/* Historya */
wikitext
text/x-wiki
[[File:Juan Gris - Portrait of Pablo Picasso - Google Art Project.jpg|right|thumb|250px|Retrato ni Pablo Picasso, ki Juan Gris]]
[[File:Gris2.jpg|right|thumb|250px|Gris, Homem no café (1914)]]
[[File:Henri Le Fauconnier, 1910-11, L'Abondance (Abundance), oil on canvas, 191 x 123 cm (75.25 x 48.5 in.), Gemeentemuseum Den Haag.jpg|right|thumb|250px|Abundansya, ki Henri Le Fauconnier, 1910-11]]
An '''kubismo''' ([[Ingles]]: ''cubism'') sarong hiron sa arte na sinasabing ''avant-garde'' nagbutwa kan kaamayi nin ika-20ng siglong na nag'alsa nanggad kan [[Europeong pagpintura]] asin [[eskultura]], asin ta ini nag'ugsod nin mga kapararehas na hiron sa lantad nin [[musika]], [[literatura]] asin [[arkitektura]]. Sa sarong trabahong masabing kubismo, mga bagay inuugid nanggad, pinaparasa'pasa' asin binibilog liwat sa pormang abstraksyon— imbes na iladawan an mga bagay sa sarong lado sana nin punto de bista, an artista piniprentera an tema sa multitud na anggulo ngani marepresentar an tema sa mas hararom na konteksto.<ref>Jean Metzinger, ''Note sur la peinture'', Pan (Paris), October–November 1910</ref> An Kubismo konsideradong iyo an pinakamaimpluwensyang hiron sa arte sa ika-20ng siglo.<ref name="moma.org">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1#skipToContent Christopher Green, MoMA collection, ''Cubism, Introduction'', from Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140813112047/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1 |date=2014-08-13 }}</ref><ref>[http://www.metmuseum.org/about-the-museum/press-room/exhibitions/2014/cubism-the-leonard-lauder-collection ''Cubism: The Leonard A. Lauder Collection'', The Metropolitan Museum of Art, New York, 2014] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150517015704/http://www.metmuseum.org/about-the-museum/press-room/exhibitions/2014/cubism-the-leonard-lauder-collection |date=2015-05-17 }}</ref> Sinasabing an termino ginagamit sa mas mahiwas na paagi en relasyon sa manlaen-laen na arte nagbutwa sa Paris ([[Montmartre]] asin [[Montparnasse]]) o harani sa Paris ([[Puteaux]]) kan mga taon 1910 asin sundo sa mga 1920.
An hiron nin Kubismo napu'nan ninda [[Pablo Picasso]] asin [[Georges Braque]], asin binalihan ni [[Jean Metzinger]], [[Albert Gleizes]], [[Robert Delaunay]], [[Henri Le Fauconnier]], [[Juan Gris]], saka ni [[Fernand Léger]].<ref>[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020541#skipToContent Christopher Green, MoMA collection ''Cubism, Origins and application of the term'', from Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140613022945/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020541 |date=2014-06-13 }}</ref> Sarong nangengenot na impluwensya na nagkawsa kan pagbutwa nin Kubismo iyo an [[tolong-dimensyonal na espasyo|tolong-dimensyonal]] na porma sa mga huring trabaho ni [[Paul Cézanne]].<ref name="Christopher Green">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1#skipToContent Christopher Green, 2009, ''Cubism'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140813112047/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068&displayall=1 |date=2014-08-13 }}</ref> Sarong pagpapadayaw kan mga pintura ni Cézanne ginibo sa [[Salon d'Automne]] kan 1904, mga presenteng trabaho niya pigpadayaw man sa 1905 asin sa 1906 Salon d'Automne, na nasundan pa nin duwang pagpaeksibit pakagadan niya kan 1907.<ref name="Joann Moser">Joann Moser, ''Jean Metzinger in Retrospect, Pre-Cubist works, 1904–1909'', The University of Iowa Museum of Art, J. Paul Getty Trust, University of Washington Press 1985, pp. 34–42</ref>
Sa Pransya, mga bunga kan Kubismo nagburutwa, arog kan [[Orpismo (arte)|Orpismo]], [[arteng abstraksyon]] asin dangan an [[Purismo]].<ref>[http://www.moma.org/collection/theme.php?theme_id=10142 Hajo Düchting, ''Orphism'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009]</ref><ref>[http://www.metmuseum.org/toah/hd/geab/hd_geab.htm Magdalena Dabrowski, ''Geometric Abstraction'', Heilbrunn Timeline of Art History, The Metropolitan Museum of Art, New York, 2000]</ref> An epekto nin Kubismo nagin mahiwas asin hararom. Sa Pransya asin ibang nasyon an [[Futurismo]], [[Suprematismo]], [[Dada]], [[Constructivismo (arte)|Constructivismo]], [[Vorticismo]], [[De Stijl]] asin [[Art Deco]] nagtalubo bilang baga simbag sa Kubismo. Mga amay na pagpinturang Futurista asin pagsabay sa Kubismo nagresulta sa pagdurukotan kan temang nakaagi asin kan presente, an representasyon nin iba-ibang punto de bista kan tema na ipigladawan durungan o sunod-sunod, na inapod perspektibong multiple, pagdudurungan o multiplisidad,<ref name="MoMA, Meanings and interpretations">[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020544#skipToContent Christopher Green, 2009, ''Cubism, Meanings and interpretations'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150702090838/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10068§ion_id=T020544 |date=2015-07-02 }}</ref> manta an Constructivismo naimpluwensya kan teknik ni Picasso sa paggamit niya nin manlaen-laen na materyales sa pag'eskultura.<ref>[http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10955§ion_id=T019195#skipToContent Christina Lodder, 2009, ''Constructivism, Formation, 1914–21'', MoMA, Grove Art Online, Oxford University Press, 2009] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081024234226/http://www.moma.org/collection/details.php?theme_id=10955§ion_id=T019195 |date=2008-10-24 }}</ref> Iba pang mga komun na tursido nagsusurulok igdi sa mga suruway-suway na hiron iyo an pagpasimple kan mga pormang geometriko asin an pagsaralak kan modernong buhay saka an mekanikal na mga elemnto igdi.
==Historya==
An mga historyador pigbaranga an historya nin Kubismo sa mga peryodo. Sa sarong eskema, an enot na peryodo nin Kubismo, na pigbistong "Pag'uugid na Kubismo" ("Analytic Cubism"), sarong panaram na minukna ni [[Juan Gris]] [[A priori and a posteriori|posteriori]],<ref name=HF>[[Hugh Honour|Honour, H.]] and J. Fleming, (2009) ''A World History of Art''. 7th edn. London: Laurence King Publishing, p. 784. {{ISBN|9781856695848}}</ref> pareho radikal asin maimpluensya alagad halipot asin makahulogan na hiron sa arte, na nagkusog sa pag'ultan nin 1910 asin 1912 igdi sa Pransya. Ikaduwang peryodo, ''Sintetikong Kubismo'', nagdanay siyang makusog sundo mga 1919, kan an [[Surrealismoo|Surrealista]]ng hiron nagin urog na popular. Si Briton na [[historyador sa arte]] [[Douglas Cooper (art historian)|Douglas Cooper]] nagswestyon nin saro pang eskema, na pigladawan an tolong peryodo nin Kubismo sa saiyang librong, ''The Cubist Epoch''. Susog ki Cooper igwang "Early Cubism", (poon 1906 abot 1908) kun saen an hiron enot na nagtalubo sa mga studio ninda Picasso asin Braque; an ikaduwang peryodo inapod na "High Cubism", (poon 1909 abot 1914) kun saen sa panahon na ini si [[Juan Gris]] nagbutwa bilang importanteng taga-usol (lihis nang 1911); asin dangan si Cooper tinutukdo an "Late Cubism" (poon 1914 abot 1921) na iyo daa an ultimong peryodo kan Kubismo komo sarong radikal [[avant-garde]] na hiron.<ref name="The Cubist Epoch">Douglas Cooper, [https://archive.org/stream/cubistepoch00coop#page/n0/mode/2up "The Cubist Epoch"], pp. 11–221, 232, Phaidon Press Limited 1970 in association with the [[Los Angeles County Museum of Art]] and the [[Metropolitan Museum of Art]] {{ISBN|0-87587-041-4}}</ref> An pagpipisan-pisan ni Douglas Cooper gamit an siring na mga nagkukulong na mga termino sa pagdistingir kan mga trabaho ni Braque, Picasso, Gris (poon 1911) asin Léger (sa mas hababang lebel) nagtataong pakahulogan nin tinutuyong pagsaboot sa mga bagay na ini.<ref name="Christopher Green" />
[[File:Les Demoiselles d'Avignon.jpg|thumb|upright=1.15|[[Pablo Picasso]], ''[[Les Demoiselles d'Avignon]]'', 1907, considered to be a major step towards the founding of the Cubist movement<ref name="Cooper, 24">Cooper, 24</ref>]]
[[File:Pablo Picasso, 1909-10, Figure dans un Fauteuil (Seated Nude, Femme nue assise), oil on canvas, 92.1 x 73 cm, Tate Modern, London.jpg|thumb|upright=0.9|[[Pablo Picasso]], 1909–10, ''Figure dans un Fauteuil (Seated Nude, Femme nue assise)'', oil on canvas, 92.1 × 73 cm, [[Tate Modern]], London]]
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Kubismo]]
[[Kategorya:Hiron sa Arte]]
[[Kategorya:Arteng Abstraksyon nin Ika-20ng siglo]]
[[Kategorya:Mga Hiron sa Arte sa Europa]]
[[Kategorya:Mga Artistang Grupo nin mga Pranses]]
oaz7jvpfkew25q6lhqrxgyrzcajqnnj
Menara Berkembar Petronas
0
36998
233287
2022-07-23T15:19:16Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Petronas Twin Towers]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Petronas Twin Towers]]
g3vf6ufp1thwenvsekbn7b9ajf6lega
Subangan na Nusa tenggara
0
36999
233290
2022-07-23T15:23:49Z
Ralffralff
14987
Ralffralff pinagbalyo an pahina [[Subangan na Nusa tenggara]] pasiring sa [[Subangan na Nusa Tenggara]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Subangan na Nusa Tenggara]]
9rh32j0s5sf3qz47nblf4y5m45zlbqz
Nusa Tenggara Timur
0
37000
233291
2022-07-23T15:24:46Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Subangan na Nusa Tenggara]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Subangan na Nusa Tenggara]]
9rh32j0s5sf3qz47nblf4y5m45zlbqz
East Nusa Tenggara
0
37001
233292
2022-07-23T15:25:43Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Subangan na Nusa Tenggara]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Subangan na Nusa Tenggara]]
9rh32j0s5sf3qz47nblf4y5m45zlbqz
Olay:Subangan na Nusa Tenggara
1
37002
233293
2022-07-23T15:27:57Z
Ralffralff
14987
Pinagmukna an pahina kaining "{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2021-11 |klase=tamboan |importansya=Tahaw }}}}"
wikitext
text/x-wiki
{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1=
{{BW 2021-11
|klase=tamboan
|importansya=Tahaw
}}}}
9yxs2dv8lcbjff8fmm3uehwczyi03q8
Albert Schickedanz
0
37003
233300
2022-07-24T05:33:51Z
Ringer
55
Pinagmukna an pahina kaining "[[File:Schickedanz Albert sírja.jpg|right|thumb|260px| Grab auf dem Kerepesi temető, ki Albert Schickedanz]] Si '''Albert Schickedanz''' (or Schikedanz) (Oktobre 14, 1846 – Hulyo 11, 1915) sarong [[Austria-Hunggariya|Austro-Hunggaro]]ng [[arkitekto]] asin [[Pagpintura|pintor]] sa [[Eklektisismo sa arte|estilong eklektiko]]. Si Schickedanz namundag sa [[Bielsko-Biała|Biala]], [[Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]], sa sarong etnikong Aleman|Alema..."
wikitext
text/x-wiki
[[File:Schickedanz Albert sírja.jpg|right|thumb|260px| Grab auf dem Kerepesi temető, ki Albert Schickedanz]]
Si '''Albert Schickedanz''' (or Schikedanz) (Oktobre 14, 1846 – Hulyo 11, 1915) sarong [[Austria-Hunggariya|Austro-Hunggaro]]ng [[arkitekto]] asin [[Pagpintura|pintor]] sa [[Eklektisismo sa arte|estilong eklektiko]].
Si Schickedanz namundag sa [[Bielsko-Biała|Biala]], [[Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]], sa sarong [[etnikong Aleman|Aleman]] na pamilya. Siya nag'adal sa saiyang sadiring banwaan asin sa Käsmark (ngonyan [[Kežmarok]], [[Slovakia]]).
Pakaadal sa [[Karlsruhe]] asin sa [[Vienna]], si Schickedanz nagtrabaho kasabay an [[Hungarian people|Hunggaro]]ng arkitekto na si [[Miklós Ybl]]. Siya an nagdesenyo kan Millennium memorial (1897-1905), kan edipisyo nin [[Museum of Fine Arts (Budapest)|Museum of Fine Arts]] (1899-1907) asin kan [[Kunsthalle Budapest|Palace of Art]] (1905) sa [[Budapest]]; an duwang ini namumugtak kahampang an higanteng [[Heroes' Square (Budapest)|Heroes' Square]] sa poro kan [[Andrássy Avenue]].
Si Schickedanz iyo man an nagdesenyo kan [[plinth]] kan memorial ni Count [[Lajos Batthyány]] sa [[Kerepesi Cemetery]] asin an mga plinthes kan mga estatuwa na [[Ferenc Deák (politiko)|Ferenc Deák]] asin [[János Arany]]. Siya aktibo man sa pagpintura asin sa arte praktikal. Pag'ultan 1880 asin 1902, siya nagtukdo sa School of Applied Arts, Budapest. An saiyang mga [[townscape]] nasasaray sa Budapest History Museum.
==Mga panluwas na takod==
{{Commons-inline|Category:Albert Schickedanz|Albert Schickedanz}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Schickedanz, Albert}}
[[Kategorya:Mga 1846 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1915 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong arkitekto]]
[[Kategorya:Mga nagtapos sa Karlsruhe Institute of Technology]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong pintor]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong may dugong Polako]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Hu8nggarong arkitekto]]
[[Kategorya:Ika-20 na siglong mga lalaking Austriyanong artista]]
{{Austria-architect-stub}}
{{Austria-painter-stub}}
{{Hungary-architect-stub}}
{{Hungary-painter-stub}}
hc07xli7ewnhq67vzllkv9lto279rc3
233301
233300
2022-07-24T05:35:28Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
[[File:Schickedanz Albert.JPG|right|thumb|260px|Si Albert Schickedanz]]
[[File:Schickedanz Albert sírja.jpg|right|thumb|260px| Grab auf dem Kerepesi temető, ki Albert Schickedanz]]
Si '''Albert Schickedanz''' (or Schikedanz) (Oktobre 14, 1846 – Hulyo 11, 1915) sarong [[Austria-Hunggariya|Austro-Hunggaro]]ng [[arkitekto]] asin [[Pagpintura|pintor]] sa [[Eklektisismo sa arte|estilong eklektiko]].
Si Schickedanz namundag sa [[Bielsko-Biała|Biala]], [[Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]], sa sarong [[etnikong Aleman|Aleman]] na pamilya. Siya nag'adal sa saiyang sadiring banwaan asin sa Käsmark (ngonyan [[Kežmarok]], [[Slovakia]]).
Pakaadal sa [[Karlsruhe]] asin sa [[Vienna]], si Schickedanz nagtrabaho kasabay an [[Hungarian people|Hunggaro]]ng arkitekto na si [[Miklós Ybl]]. Siya an nagdesenyo kan Millennium memorial (1897-1905), kan edipisyo nin [[Museum of Fine Arts (Budapest)|Museum of Fine Arts]] (1899-1907) asin kan [[Kunsthalle Budapest|Palace of Art]] (1905) sa [[Budapest]]; an duwang ini namumugtak kahampang an higanteng [[Heroes' Square (Budapest)|Heroes' Square]] sa poro kan [[Andrássy Avenue]].
Si Schickedanz iyo man an nagdesenyo kan [[plinth]] kan memorial ni Count [[Lajos Batthyány]] sa [[Kerepesi Cemetery]] asin an mga plinthes kan mga estatuwa na [[Ferenc Deák (politiko)|Ferenc Deák]] asin [[János Arany]]. Siya aktibo man sa pagpintura asin sa arte praktikal. Pag'ultan 1880 asin 1902, siya nagtukdo sa School of Applied Arts, Budapest. An saiyang mga [[townscape]] nasasaray sa Budapest History Museum.
==Mga panluwas na takod==
{{Commons-inline|Category:Albert Schickedanz|Albert Schickedanz}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Schickedanz, Albert}}
[[Kategorya:Mga 1846 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1915 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong arkitekto]]
[[Kategorya:Mga nagtapos sa Karlsruhe Institute of Technology]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong pintor]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong may dugong Polako]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Hu8nggarong arkitekto]]
[[Kategorya:Ika-20 na siglong mga lalaking Austriyanong artista]]
{{Austria-architect-stub}}
{{Austria-painter-stub}}
{{Hungary-architect-stub}}
{{Hungary-painter-stub}}
t6rb8n3yqkb9tqzc49d9rbi91dyvmv1
233302
233301
2022-07-24T05:38:25Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
[[File:Schickedanz Albert.JPG|right|thumb|260px|Si Albert Schickedanz]]
[[File:Schickedanz Albert sírja.jpg|right|thumb|260px| Grab auf dem Kerepesi temető, ki Albert Schickedanz]]
[[File:Antiopé.jpg|right|thumb|260px|An Antiope]]
Si '''Albert Schickedanz''' (or Schikedanz) (Oktobre 14, 1846 – Hulyo 11, 1915) sarong [[Austria-Hunggariya|Austro-Hunggaro]]ng [[arkitekto]] asin [[Pagpintura|pintor]] sa [[Eklektisismo sa arte|estilong eklektiko]].
Si Schickedanz namundag sa [[Bielsko-Biała|Biala]], [[Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]], sa sarong [[etnikong Aleman|Aleman]] na pamilya. Siya nag'adal sa saiyang sadiring banwaan asin sa Käsmark (ngonyan [[Kežmarok]], [[Slovakia]]).
Pakaadal sa [[Karlsruhe]] asin sa [[Vienna]], si Schickedanz nagtrabaho kasabay an [[Hungarian people|Hunggaro]]ng arkitekto na si [[Miklós Ybl]]. Siya an nagdesenyo kan Millennium memorial (1897-1905), kan edipisyo nin [[Museum of Fine Arts (Budapest)|Museum of Fine Arts]] (1899-1907) asin kan [[Kunsthalle Budapest|Palace of Art]] (1905) sa [[Budapest]]; an duwang ini namumugtak kahampang an higanteng [[Heroes' Square (Budapest)|Heroes' Square]] sa poro kan [[Andrássy Avenue]].
Si Schickedanz iyo man an nagdesenyo kan [[plinth]] kan memorial ni Count [[Lajos Batthyány]] sa [[Kerepesi Cemetery]] asin an mga plinthes kan mga estatuwa na [[Ferenc Deák (politiko)|Ferenc Deák]] asin [[János Arany]]. Siya aktibo man sa pagpintura asin sa arte praktikal. Pag'ultan 1880 asin 1902, siya nagtukdo sa School of Applied Arts, Budapest. An saiyang mga [[townscape]] nasasaray sa Budapest History Museum.
==Mga panluwas na takod==
{{Commons-inline|Category:Albert Schickedanz|Albert Schickedanz}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Schickedanz, Albert}}
[[Kategorya:Mga 1846 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1915 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong arkitekto]]
[[Kategorya:Mga nagtapos sa Karlsruhe Institute of Technology]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Austriyanong pintor]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong may dugong Polako]]
[[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Hu8nggarong arkitekto]]
[[Kategorya:Ika-20 na siglong mga lalaking Austriyanong artista]]
{{Austria-architect-stub}}
{{Austria-painter-stub}}
{{Hungary-architect-stub}}
{{Hungary-painter-stub}}
rzt5od5zh8a69v6ahv7wi4owt3ocs09