Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.39.0-wmf.23
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Tataramon na Bikol Sentral
0
228
233657
233429
2022-08-03T12:57:22Z
Otterfolwer
18585
/* Mga partikulo */
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Tataramon
|name=Bikol Sentral
|familycolor=Austronesyo
|states=[[Filipinas]]
|region=[[Rehiyon Bikol]]
|speakers=4,253,000<ref name="joshuaproject">[http://www.joshuaproject.net/people-profile.php?peo3=11116&rog3=RP Bikol, Central in Philippines] [http://joshuaproject.net Websityo kan Joshua Project]</ref>
|fam2=[[Mga tataramon na Malayo-Polinesyo|Malayo-Polinesyo]]
|fam3=[[Mga tataramon na Borneo-Filipino|Borneo-Filipino]]
|fam4=[[Mga tataramon na Sentral Filipino|Sentral Filipino]]
|fam5=[[Mga tataramon na Bikol]]
|script=[[Iskriturang Latin|Latin]] ([[w:Filipino orthography|Baryanteng Filipino]]);<br>''Nakasurat sa [[Basahan]] kan panahon''
|agency=[[Komisyon sa Wikang Filipino]]<br>(Komisyon sa Tataramon na Filipino)
|iso2=bik
|lc1=bcl|ld1=Central Bikol|ll1=Bikol Sentral}}
::''Para sa mga tataramon na Bikol, hilingon tabì an [[Mga tataramon na Bikol]]''
An tataramon na '''Bikol Sentral''' o '''Katahawan na Bikol''' ([[Tataramon na Ingles|Ingles]]: ''Central Bikol'') o '''Bikol''' sana<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=bcl ''Bicolano, Central'' Ethnologue]</ref>, an pinakapigtataram asin pinakanasasabotan na tataramon sa [[Rehiyon Bikol]]. Ini an sarô sa mga pang-inot na tataramon sa [[Filipinas]] na pigtataram kan 4,253,000 katawo.<ref name="joshuaproject"/>
Susog sa pagklasipikar ni Curtis McFarland sa mga tataramon sa rehiyon kan pamilya nin mga tataramon na Bikolnon, kabali an tataramon na ini sa [[Coastal Bikol]].<ref>McFarland, Curtis D. The Dialects of the Bikol Area. Ph.D. dissertation. New Haven: Dept. of Linguistics, Yale University, 1974.</ref> Pigtataram ini sa dakulang parte kan [[Camarines Sur]], subangang parte kan [[Albay]], sulnopang parte kan [[Camarines Norte]], gamping norte kan [[Sorsogon]], habagatang parte nin [[Catanduanes]], sagkod sa amihanang parte kan isla nin Burias sa [[Masbate]].
==Palatanugan==
Igwang 16 na mga katanog sa tataramon na Bikol: /p, b, d, t, k, ɡ, s, h, m, n, ŋ, l, ɾ, j~ʝ, w~ʋ, ʔ/. An walo sa mga ini, sinublian sana gikan sa mga subli-taramon: /f, v, tʃ, dʒ, ʃ, ʒ, ʎ, ɲ/. Pigtala an tulong katanog bilang /a, i, u/. An mga katanog na /e, o/ piggagamit sana sa Espanyol.
=== Mga katanog ===
An mga sistema nin tanog kan tataramon susog ki Mintz kan 1971<ref>{{Cite book |last=Mintz |first=Malcolm W. |title=Bikol Dictionary |date=1971 |publisher=University of Hawaii Press |isbn=978-0-8248-7891-7 |doi=10.2307/j.ctv9hvs8j}}</ref> iyo, ini an minasunod.
{| class="wikitable" style="text-align:center"
! colspan="2" |
![[Bilabial consonant|Bilabial]]
![[Dental consonant|Dental]]
![[Alveolar consonant|Alveolar]]
![[Palatal consonant|Palatal]]
![[Velar consonant|Velar]]
![[Glottal consonant|Glottal]]
|-
! colspan="2" |[[Nasal stop|Nasal]]
| align="center" |{{IPA|m}}
|{{IPA|n}}
| align="center" |
|(ɲ)
| align="center" |{{IPA|ŋ}}
|
|-
! rowspan="2" |[[Stop consonant|Stop]]
!Voiceless
|{{IPA|p}}
|{{IPA|t}}
|
|
|{{IPA|k}}
|{{IPA|ʔ}}
|-
!Voiced
|{{IPA|b}}
|{{IPA|d}}
|
|
|{{IPA|ɡ}}
|
|-
! colspan="2" |[[Fricative consonant|Fricative]]
| align="center" |
| align="center" |
|{{IPA|s}}
|(ʃ)
| align="center" |
| align="center" |h
|-
! rowspan="2" |[[Affricate consonant|Affricate]]
!Voiceless
|
|
| align="center" |
|(t̠ʃ)
|
|
|-
!Voiced
|
|
|
|(d̠ʒ)
|
|
|-
! colspan="2" |[[Flap consonant|Flap]]
|
|
| align="center" |{{IPA|ɾ}}
|
|
|
|-
! colspan="2" |[[Lateral consonant|Lateral]]
|
|
| align="center" |{{IPA|l}}
|(ʎ)
|
|
|-
! colspan="2" |[[Approximant consonant|Approximant]]
| align="center" |{{IPA|w}}
|
|
| align="center" |{{IPA|j}}
|
|
|-
| colspan="2" |Notes:
| colspan="6" |
# '''ʃ''' - An /sy/ mahihiling sana ini sa mga sinublian-taramon gikan sa Ingles, siring sana kan ‘'''sh'''irt’.
# '''t̠ʃ''' - Mahihiling an /ty/ sa mga sinublian-taramon gikan sa Espanyol asin Ingles na pigsasayod siring kan "ch" sa katagang Ingles na ‘'''ch'''eck’.
# '''d̠ʒ''' - Madaling mahiling an /dy/ sa mga sinublian-taramon gikan sa Ingles na pigsasayod sa tanog na "j" sa katagang Ingles na ‘'''j'''eep’.
# '''ɲ''' - An /ny/ nahihiling sa mga sinublian-taramon gikan sa Espanyol asin pigsasayod arog kan "ñ" sa katagang Espanyol na a ba'''ñ'''os.
# '''ʎ''' - Mahihiling an /ly/ sa mga sinublian-taramon gikan sa Espanyol asin pigsasayod siring kan "ll" sa katagang Espanyol na '''ll'''ave asin senci'''ll'''o.
# '''h''' - Nin huli ta sa pakikitakudan sa haraning [[tataramon na Albay Bikol|mga tataramon na Bikol kan Albay]], an mga katagâ na nagpupuon sa "h" sa Bikol - Naga, nagpupuon sa {{IPA|ʔ}} sa Bikol - Legazpi
#* hal : "hiling" (Bikol - Naga) nagigin "iling" (Bikol - Legazpi)
|}
==Mga diyalekto==
Igwa nin limang diyalekto an tataramon na Bikol Sentral:
===Bikol - Naga===
An diyalektong ''Bikol Sentral - Naga'' o "Bikol - Naga" na pigtataram sa primero, segundo asin terser distrito kan Camarines Sur (puwera sa [[Del Gallego, Camarines Sur|Del Gallego]]), [[syudad nin Naga]], sagkod [[San Pascual, Masbate]] iyo an pig-aapod na "standard Bikol". Nasasabotan ini kan kadaklan na parataram nin [[mga tataramon na Bikol]].
Sa mga ibang parte kan Camarines Sur tinataram an mga tataramon na [[Rinconada Bikol]] asin [[Buhi Bikol]].
===Bikol - Legazpi===
An diyalektong ''Bikol Sentral - Legazpi'' o "Bikol - Legazpi"<ref name="mintz">[[Malcolm Mintz|Malcolm W Mintz]]. BIKOL DICTIONARY: Incorporating the 17th century Vocabulario de la lengua Bicol Marcos de Lisboa</ref> iyo an tataramon sa mga [[Syudad nin Legazpi]] asin [[Syudad nin Tabaco]] sa probinsya nin [[Albay]], pati sa mga banwaan nin Malinao, Malilipot, Bacacay, Sto. Domingo, Manito, Rapu-Rapu. Ini man an tataramon kan distrito nin Bacon sa [[Syudad nin Sorsogon]] asin sa banwaan nin Magallanes sa probinsya nin [[Sorsogon]].
Dakula an impluwensiya kaining diyalekto sa mga ibang parte kan probinsya nin Albay asin Sorsogon huli ta piglalakop ini kan mga estasiyon nin radyo asin telebisiyon hali sa Legazpi.
Sa mga ibang parte kan Albay tinataram an [[Libon Bikol]], [[Bikol Sulnopan na Albay]] asin [[Miraya Bikol]].
===Bikol - Partido===
An diyalektong ''Bikol Sentral - Partido'' o "Bikol - Partido"<ref name="mintz"/> iyo an tataramon kan mga banwaan nin Tigaon, Ocampo, Sagñay, San José, Goa, Lagonoy, Caramoan asin Garchitorena sa probinsya nin [[Camarines Sur]], pati sa mga banwaan nin Tiwi, Albay asin San Andres, Catanduanes.
===Bikol - Daet===
An diyalektong ''Bikol Sentral - Daet'' o "Bikol - Daet"<ref name="mintz"/> iyo an tataramon kan mga banwaan nin Daet, San Vicente, Talisay, Mercedes asin Basud, sa probinsya nin [[Camarines Norte]].
[[Tagalog]] an tataramon sa mga ibang banwa kaining probinsya.
===Bikol - Virac===
An diyalektong ''Bikol Sentral - Virac'' o "Bikol - Virac"<ref name="mintz"/> iyo an tataramon kan mga banwaan nin Virac, Bato, San Miguel, Baras, Gigmoto asin Cololbon, sa parteng habagatan kan probinsya nin [[Catanduanes]]. Susog ki Malcolm Mintz, iba asin distinto an tataramon sa parteng amihanan kaining isla na bakóng sakop nin pig-aapod na Bikol Sentral alagad kan tataramon na [[Bikol Norteng Catanduanes]].
Ikinaklasipikar man bilang suway na tataramon kan Ethnologue bilang Southern Catanduanes Bikol an diyalektong ini.
===Komparasyon kan mga lain-lain na tataramon===
{|class="wikitable"
|-
! [[Tataramon na Tagalog]]
! style="background:#efefef;" | Estandarteng Bikol (Canaman)
! style="background:#efefef;" | Diyalektong Bikol - Naga
! style="background:#efefef;" | Diyalektong Bikol - Partido
! style="background:#efefef;" | Diyalektong Bikol - Legazpi
! style="background:#efefef;" | Diyalektong Bikol - Daet
! style="background:#efefef;" | Diyalektong Bikol - Virac
! style="background:#efefff;" | Tataramon na [[Bikol Rinconada]]
! style="background:#efefff;" | Tataramon na [[Subangang Miraya]]
! style="background:#efefff;" | Tataramon na [[Mga tataramon na Sorsoganon|Waray Sorsogon]] (diyalektong Irosin)
|-
|''Dito sa bagong mesa pinakain ng itlog at tinapay ang babae.''
|Digdi sa bâgong lamesa pinakakán nin sugok asin tinapay an babayi.
|Digdi sa bâgong lamesa '''pigpakakán''' nin sugok '''saka''' tinapay '''si''' babayi.
|'''Igdi''' sa '''bag-ong''' lamesa '''tigpakakán''' nin sugok '''sagkod''' tinapay '''su bayi'''.
|Digdi sa bâgong lamesa '''pigpakaon ki bunáy budâ''' tinapay '''su''' babayi.
|Digdi sa '''bágong''' lamesa '''pinakain ning itlog at''' tinapay '''si babai'''.
|Digdi sa bâgong lamesa '''pinakaon ning''' sugok '''budâ''' tinapay '''su''' babayi.
|'''Sadi''' sa '''bágong''' lamesa '''pinakaön ka itlog ag''' tinapay '''su''' babayi.
|'''Didi''' sa bâgong lamesa '''pigpakawn ning salag dangan''' tinapay '''su babay'''.
|'''Didi''' sa '''bag-o na''' lamesa '''inpakaon sin bunay nan''' tinapay '''su''' babayi.
|-
|''Bakit nga kaya hindi lumipad ang ibon ni Pedro kahit na walang kandado ang kulungan.''
|Tàdaw ta dài luminayog an gamgam ni Pedro dawà na dài nin kandado an hawla?
|'''Tâno''' daw ta dài '''naglayog''' an gamgam ni Pedro dawà na '''mayò''' nin kandado '''si''' hawla?
|'''Hadáw''' ta '''ê naglayog''' an gamgam ni Pedro '''maski''' na '''ê''' nin kandado '''su''' hawla?
|'''Natà''' daw tà dài '''naglayog''' an '''bayong''' ni Pedro '''maski''' na '''warâ ki''' kandado '''su''' hawla?
|'''Bakin''' daw '''kaya''' dài '''naglupad ang ibon''' ni Pedro '''maski''' na '''mayong''' kandado '''si''' hawla?
|'''Ngatà''' daw tà dài '''nagḽayog''' an gamgam ni Pedro '''maski''' na '''dàing''' kandado '''su''' hawla?
|'''Tàono/Ngatà raw''' tà '''diri naglayog adtong bayong''' ni Pedro dawà na '''üdâ ka''' kandado '''su awla'''?
|'''Nyangà''' daw ta '''indî naglupad ang bayong''' ni Pedro '''maski''' na '''udâ ning''' kandado '''su''' hawla?
|'''Nakay''' daw '''kay diri naglupad''' an '''tamsi''' ni Pedro '''maski''' na '''warâ sin''' kandado '''su''' hawla?
|}
Siring kan iba pang mga tataramon sa Filipinas, igwa man nin mga bilang nin mga subli-tataramon an Bikol, kadaklan gikan sa Espanyol nin huli ta sa 333 taon kan pangugobyerno kan Espanyol sa Filipinas. Kaiba digdi an swerte (suerte), karne (carne), imbestigador (investigador), litro, pero, krimen (crimen) asin iba pa. An iba pang ginunuang subli-tataramon, iyo an Sanskrito, na may mga katagâ o tataramon arog kan "hadi", "karma", "daya", "bahala", basa", "bareta", "gadya", "halaga", "salampati", "kota", "mutya", "dusa", "saksi", "suka", "tingga'.". Alagad, an mga Sanskritong katagâ na nasubli kan Bikol, an iba bakong direkta hali digdi kundi uminagi pa sa ibang tataramon.
==Balanghayan==
{| class="wikitable"
!
!Absolutibo
!Ergatibo
!Oblik
|-
|'''Pang-saruang ''ika-1(inot) na tawo'''''
|akó
|ko
|sakuyà, sakô
|-
|'''Pang-saruang ''ika-2(duwa)-ng tawo'''''
|iká, ka
|mo
|saimo, sìmô
|-
|'''Pang-saruang ''ika-3(tulo)-ng tawo'''''
|siyá,
|niyá,
|saiyá
|-
|'''Pangkadakulang ''kabali an ika-1(inot) na tawo'''''
|kitá
|niyatò, tá
|satuyà, satô
|-
|'''Pangkadakulang ''dai-kabali an ika-2(duwa)-ng tawo'''''
|kamí
|niyamò, mi
|samuyà, samô
|-
|'''Pangkadakulang ''ika-2(duwa)-ng tawo'''''
|kamó
|nindó
|saindó
|-
|'''Pangkadakulang ''ika-3(tulo)-ng tawo'''''
|sindá
|nindá
|saindá
|}
===Mga partikulo===
{{Hilingon man|Balanghayan sa Bikol}}
Siring man sa dakol na [[mga tataramon na Filipino]], mayaman man an Bikol sa set kan mga partikulo nin diskurso.
* bagá – nagpapahayag nin pagdududa o pag-aatubili
* bayâ – nagtatao nin tsansa sa sarong tawo; pirit nin paggalang
* dàa – (Tagalog: daw) pag-quote sa impormasyon gikan sa saróng pangaduwang mapagkukuanan
* daw – (Tagalog: ba/kaya) partikulong interogatibo
* garó – (Tagalog: mukhang, parang) pagkakahawig o pagkakaarog. Ingles: "It looks like, it's as if."
* gáyo – "eksakto"
* daing gáyo – "dai eksakto, dai totoo"
* gayód – (Tagalog: bakâ) "inda, Ingles: maybe, could be"
* giraray / liwát – (Tagalog: [m]uli) Ingles: "again"
* kutâ (na)– "Umaasa ako (sarong bagay na piggibo / dae nangyari" ; "Kung lamang ... "(kondisyon kan nakalihis na mga kaganapan)
* lamang, lang / saná – (Tagalog: lang), Ingles: "only, just"
* lugód – Nag-aasa na mangyayari an sarong bagay, o pagpapahayag nin pagsuko
* man – (Tagalog: din, rin) "also" o "ever" (arog kan ''ano man'' o 'whatever' asin si isay man o 'whoever')
* mûna / ngûna – (Tagalog: muna) "enot" o "yet"
* na – (Tagalog: na) "ngunyan" o "tapos"
* naman – (Tagalog: naman) "otro, Ingles: again"
* nanggad – (Tagalog: talaga, nga) "really, truly, absolutely" (nagdadagdag nin kanultolan)
* niyakò – "simbag ko, sabi ko"
* nganì – nagpapahayag nin kapalaran ("mayong magiginibo") o sarong pakiulay para sa iba na dai piriton
* ngantig – Nag-uulat an sarong bagay na pigsabi sa sarong ikatlong tawo
* ngapit – "pagkatapos," "kun sakaling," "sa panahon / mantang" (haloy kan panahon)
* ngayá – pagkamagalang sa paghiling ng impormasiyon ("so," "let's see")
* pa – (Tagalog: pa) "Ingles: ''still''"
* palán – (Tagalog: pala) nagpapahayag nin sorpresa o biglaang pagsasakatuparan
* pò – (Tagalog: po) palatandaan nin paggalang; "tabì sa pirang diyalekto kan Bikol
* tulos (- tulos) – (Tagalog: agad (-agad)) "dali-dali, ngunyan na"
==Tamonggot/Tamanggot (Rapsak)==
An Tamonggot o Tamanggot (Rapsak) o "Angry Register" na inaapod sa tataramon na Ingles, dagyâ sain man na tataramon kan Bikol. Ini an halimbawa kan inaapod na Tamonggot/Tamanggot (Rapsak sa iba) (kun sa Ingles, inaapod ining ''Bikol Angry Speech Register''.)
{| class="wikitable"
|-
! Normal na Bikol
! Halimbawa nin Rapsak
|-
| Malutò, Kanon
| Malustod
|-
| Bagas
| Las(u)gas
|-
| Tubig
| Tamìlig, Tùlig
|-
| Bungog
| Lusngog
|-
| Uran
| Bagrat, Dùnag
|-
| Bagyo
| Alimagyo
|-
| Babayi
| Babaknit, Siknit
|-
| Lalaki
| Lalaknit
|-
| Bado, Gubing
| La(ma)sdô, Gubnit
|-
| Harong (Bikol - Naga),<br/>Balay (Bikol - Legazpi)
| Langag, Biray
|-
| Sira
| Sigtok, Buragtok
|-
| Ikos
| K(ur)asmag, Kurakod
|-
| Ayam, Idò
| Da(ma)yô (Naga);<br />Ga(ma)dyâ (Legazpi)
|-
| Damulag (Bikol - Naga),<br/>Karabaw (Bikol - Legazpi)
| Ga(ma)dyâ (Naga)
|-
| Humali
| Wumara
|-
| Magkakan/Kumakan (Bikol - Naga);<br/> Magkaon/Kumaon (Bikol - Legazpi)
| Hablô, Humablô, Hablùon, Sibà, Sumibà, Sumibsib
|-
| Burat (Bikol - Naga),<br/>Buyong (Bikol - Legazpi)
| Lasngag, Lusrat, Lusyong, Bultok
|-
| Taram
| Tabil, Giltok
|-
| Kapot, Kaputan
| Kamlô, Kamluon
|-
| Hiling
| Butlâ
|-
| Bitis
| S(am)ingkil
|-
| Talinga
| Talingugngog
|-
| Nguso (Bikol - Naga),<br/>Ngimot (Bikol - Legazpi)
| Ngurapak, Ngaspak, Ngislo
|-
| Kamot
| Kamulmog
|-
| Mata
| Malsok
|-
| Payo
| Ali(ma)ntak
|-
| Hawak (Bikol - Naga),<br/>Lawas (Bikol - Legazpi)
| Kabangkayan
|-
| Tulak
| Tindos, La(ma)sdak
|-
| Sapatos
| Sapagtok
|-
| Kalayo
| Kalasbot
|-
| Kawali
| Kawalwag
|-
| Sarwal
| Sarigwal
|-
| Asin
| Tasik
|-
| Banggi
| Lusók
|}
==Mga Numero==
===Mga Numero===
May duwang klase nin pagpapangaran kan mga numero sa Bikol. An katutubong tataramon na Bikol asin an tataramon na espanyol. Sa pangkagabsan, an tataramon na bikol, minagamit an terminong espanyol sa mga pagtukdô kan oras siring kan ''Alas singko (5 o'clock)'''. Mantang, an mga katutubong termino mababasa sa mga libro. Maririsa man an terminong Espanyol sa pagpresyo.
;One-half. : Kabangâ / Mediya
;One. : Sarô / Uno / Una (ginagamit sana sa oras)
;Two. : Duwá / Dos
;Three. : Tuló / Tres
;Four. :Apát / Kwatro
;Five. : Limá / Singko
;Six. :Anóm / Sais
;Seven. :Pitó / Siyete
;Eight. : Waló / Otso
;Nine. : Siyám / Nuwebe
;Ten. :Sampulò / Diyes
;Fifteen. :Kaglimá / Kinse
;Twenty. :Duwampulò / Beynte(Baynte)
;Twenty-five. :Duwampulò may lima / Beynte(Baynte) y singko
;Thirty. :Tulompulò / Traynta
;Thirty-five. :Tulompulò may limá / Treynta(Traynta) y singko
;Forty. :Apát na pulò / Kuwarenta
;Forty-five. :Apát na pulò may lima / Kuwarenta y singko
;Fifty. :Limampulò / Singkuwenta
;Fifty-five. :Limampulò may limá / Singkuwenta y singko
;Sixty. :Anóm na pulò / Sesenta
;Sixty-five :Anóm na pulò may limá / Sesenta y singko
;Seventy. :Pitompulò / Setenta
;Seventy-five. :Pitompulò may limá / Setenta y singko
;Eighty. :Walompulò / Otsenta
;Eighty-five. :Walompulò may limá / Otsenta y singko
;Ninety. :Siyám na pulò / Nobenta
;Ninety-five. :Siyám na pulò may limá / Nobenta y singko
;One-hundred. :Sanggatós / Siyen, Siyento
;One-thousand.:Sangribo / Mil
;Ten-thousand.:Sangyukot (Suanoy na Bikol) <ref>Lisboa, Marcos de. Vocabulario de la lengua bicol.1865.[https://quod.lib.umich.edu/p/philamer/aqa2025.0001.001/451?q1=yocot&view=image&size=200]</ref> / Diyes Mil
;One-million. :Sanglaksâ (Suanoy na Bikol)<ref>Lisboa, Marcos de. Vocabulario de la lengua bicol. 1865.
[https://quod.lib.umich.edu/p/philamer/aqa2025.0001.001/209?q1=lacsa&view=image&size=200]</ref> / Milyon
==Iba pang mga tataramon na Bikol sa kapatagan==
* [[Rinconada Bikol]]
* [[Buhi Bikol]]
* [[Libon Bikol]]
* [[Bikol Sulnopan na Albay ]]
* [[Miraya Bikol]]
* [[Bikol Norteng Catanduanes]]
==Hilingon man==
* [[Bikolog]]
* ''[[Antabay sa Ortograpiya nin Bikol Sentral]]''
* [[Iskriturang Basahan]]
==Toltolan==
{{reflist}}
==Mga panluwas na takod==
*[http://bikoltranslator.blogspot.com Bikol Translator]
*{{ethnologue|code=bcl}}
*[http://llmap.org/languages/bcl.html LL-Map]
*[http://multitree.org/codes/bcl MultiTree]
*[https://www.omniglot.com/language/phrases/bikol.htm mga parirala sa tataramon na bikol]
*[https://www.omniglot.com/babel/bikol.htm An Genesis 11: 1-9 sa duwang paagi nin ortograpiya kan Bikol Sentral]
{{Mga tataramon na Filipino}}
{{Mga tataramon kan Filipinas}}
{{tataramon-saringsing}}
[[Kategorya:Mga tataramon sa Bikol|Bikol, mga tataramon]]
[[Kategorya:Mga tataramon sa Rehiyon V]]
42mzjp3k9cokqwi1kg9wtiuh3hg1jjv
San Enrique, Iloilo
0
1231
233679
224117
2022-08-03T14:01:51Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''San Enrique''' sarong ikaapat na klaseng [[:Category:Mga banwaan kan Filipinas|banwaan]] sa [[Provincia kan Filipinas|provincia]] kan [[Iloilo]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na {{PH wikidata|area}} kilometro kwadrado. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
Nababanga an San Enrique sa 28 barangay.
<table border=0><tr>
<td valign=top>
* Abaca
* Asisig
* Bantayan
* Braulan
* Cabugao Nuevo
* Cabugao Viejo
* Camiri
* Compo
* Catan-Agan
* Cubay
* Dacal
* Dumiles
* Garita
* Gines Nuevo
</td><td valign=top>
* Imbang Pequeño
* Imbesad-an
* Iprog
* Lip-ac
* Madarag
* Mapili
* Paga
* Palje
* Poblacion Ilawod
* Poblacion Ilaya
* Quinolpan
* Rumagayray
* San Antonio
* Tambunac
</td></tr></table>
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Iloilo}}
[[Kategorya:Mga banwaan kan Iloilo]]
1wdvfuer2wqb2skuvfg83mq3zv44pu3
Caoayan
0
2510
233676
224054
2022-08-03T13:49:27Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Caoayan''' sarong ikalimang klaseng [[:Category:Mga banwaan kan Filipinas|banwaan]] sa [[provincia kan Filipinas|probinsya]] kan [[Ilocos Sur]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na {{PH wikidata|area}} kilometro kwadrado. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
An banwaan kan Caoayan nababanga sa 17 [[barangay]].
{| border="0"
|-----
| valign="top" |
* Anonang Mayor
* Anonang Menor
* Baggoc
* Callaguip
* Caparacadan
* Fuerte
* Manangat
* Naguilian
* Nansuagao
| valign="top" |
* Pandan
* Pantay-Quitiquit
* Don Dimas Querubin (Pob.)
* Puro
* Tamurong
* Villamar
* Don Alejandro Quirolgico (Pob.)
* Don Lorenzo Querubin (Pob.)
|}
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
*[http://www.pasyalan.net/ilocos_sur/ Pasyalang Ilocos Sur]
{{Navbox Ilocos Sur}}
[[Kategorya:Mga banwaan kan Ilocos Sur]]
ao8wfrsk1uhyqc7avclnf4udanaxj6m
Luis Taruc
0
2635
233661
233643
2022-08-03T13:20:40Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Luis Taruc
| image = Luis Taruc.jpg
| image_size = 200px
| office = Myembro kan [[Interim Batasang Pambansa]] para sa [[Manual labour|Sektor Agrikultural]]
| birth_date = Hunyo 21, 1913
| birth_place = [[San Luis, Pampanga|San Luis]], [[Pampanga]], [[Gobyerno Insular nin Isla Filipinas|Isla Filipinas]]
| death_date = {{death date and age|2005|5|4|1913|6|21}}
| death_place = [[Quezon City]], [[Philippines]]
| party = [[Democratic Alliance (Philippines)|Democratic Alliance]] (1945–1949)<br>[[Partido Sosyalisata nin Filipinas]] (1938–1954)
| nickname = Ka Luis
| known_for = Pamamayo sa [[Hukbalahap]]
| occupation = Sekretaryo Heneral nin Partido Sosyalista nin Filipinas, lider militar kan United Front <ref name=Taruc/>{{rp|5}}
| spouse = Feliciana Bernabe (d. 1938)<br>Enna Cura (d. 1946)<br>Gregoria Calma (d. 1952)
| children = 1
| relations = [[Francesca Taruc]] (makuapo)
| office2 = Myembro kan <br>[[Kamara Baha nin Filipinas|Kamara Baha nin Filipinas]]<br> para sa [[Pampanga]]'ng [[Mga Distrito Lehislatibo nin Pampanga#2nd District|Ika-2ng distrito]]
| termstart = Hunyo 12, 1978
| termend = Hunyo 5, 1984
| termend2 = Hunyo 1, 1946<ref>[[Eleksyon 1946 kan Kamara Baha nin Filipinas|Naelihir kan 1946]]. Nagsirbe sana nin sarong semana, balik sa pamamayo kan [[Hukbalahap Rebellion]].</ref>
| termstart2 = Mayo 25, 1946
| predecessor2 = José Fausto
| successor2 = Artemio Macalino
}}
Si '''Luis Taruc''' (21 Hunyo 1913 - 4 Mayo 2005) sarong personang pulitikal asin komunistang rebolusyonaryo sa [[Filipinas]]. Siya an pamayo kan Hokbong Banwaan Laban Sa Hapon (o, Hukbong Bayan Laban sa Hapon, ''hinayokong'', [[Hukbalahap]]) sa mga taon na 1942 abot 1954. An pagkadamay niya igdi sa agrupasyon na ini nagpoon kan mabuklat an mata niya sa mga problemang agraryo kan siya estudyante pa. Kan ika-2 Gerang Pangkinaban, nagbilog siya asin pinamayohan niya an Hukbalahap na maisog nakipagpulpogan sa mga mananakop na Hapon. An bagay na ini alagad dai haros binisto asin tinawan onra kan Estados Unidos. Pakagera, an grupo niya nagtumang na sa gobyerno ni [[Manuel Roxas]] na suportado kan Amerika. Kan mag-eleksyon kaidto, sa lindong kan Demokratikong Pagkasararo (Democratiuc Alliance) siya kaiba an pito niyang kaapil sa grupo ginana an pwesto sa Kamara de Representante pero dai sinda tinugotan na makatukaw sa pwesto. Pinagdesisyon kan Komisyon sa Eleksyon ini sa rason na nakamit ninda an kapangganahan huli sa terorismo. Dahel kaini, nagbalik sinda sa bukid bitbit ulit an armas sa pakilaban sa gobyerno.
An grupo ni Taruc pinaglabanan an kamawotan kan Estados Unidos na matawan an mga Amerikano kan inaapod na ''parity rights'' igdi sa Filipinas. Sa laog nin limang taon, si Taruc asin saiyang kairiba binayaan an parlyamentaryong pakikitrato kundi naglaban pwersahan paagi nin armas. Sa kagasgasan kan saindang popularidad, an Hukbalahap nakatipon nin hokbo nagbibilang 10,000 abot 15,000.
== Kaamayan kan buhay ==
Si Luis Poblete Taruc namundag sa mga daing sukat na pamilya sa [[San Luis, Pampanga|San Luis]], [[Pampanga]]. Nagklase siya sa [[Unibersidad kan Manila]] (1932-1934) alagad dai sa sya nagtapos asin nag-ule sa saiyang lugar nagbugtak nin tindahan. Kan panahon na iyan, nadara siyang marhay kan mga kaisipan kan duwang sosyalista na iyo si [[Pedro Abad Santos]], sarong intelektwal na mayaman asin si [[Juan Feleo]], sarong militanteng lider na paraoma. An duwang ini iyo an mga namomoon sa hiron nin [[Komunismo]] na nagpopoon nang magbutwa kan mga taon 1930. Kan taon 1935, an mga Sosyalista asin mga Komunista nagkaoyon na magsararo sa irarom nin saro sanang partido. Sa edad na 22, nagin na siyang opisyalmente kaapil sa [[Partido Komunista kan Filipinas]] na iyo na, sa laog nin duwang dekada, saiyang pigkasibotan asin pig'ubosan kan haros bilog niyang buhay.
== Nawalat na pamana ==
Kaamayan kan 1954, sinobol si [[Benigno Aquino, Jr.]], kadto hubinon pang reporter, ni Pres. [[Ramon Magsaysay]] duman ki Luis Taruc ngane saiyang makumbinsi na magsuko na. Pakatapos nin apat na bulan na negosasyon, si Taruc nagsuko sa gobyerno sa mayong kundisyon na orolay. An akto niyang ini malinaw na nag-ontok sa ngonyan inaapod na sa historya kan Filipinas na Rebelyon kan Huk. Ipighabla siya sa korte asin nasapawan nin silot na 12 taon sa preso. Kan siya mapaluwas na, pinadagos niya an paglapigot para sa Agraryong reporma. An saiyang pakikibaka para sa hustisya kan mga tios asin mga naaaping paraoma iyo an makusog na nagtolod sa mga lider kan nasyon na atubangon an problema sa daga asin sa relasyon pag'oltan kan mga paraoma asin mga kagsadiri kan mga omahan. Saindang pinasar an mga ley na maitaltag an mga inoomang daga ngane makaptan asin magin rogaring naman an mga omang inaarado kan mga paraoma.
Nagadan si Luis Taruc kan Mayo 4, 2005 huli sa atake sa puso sa St. Luke's Hosptial, ciudad nin Quezon sa edad na 91.
Masabi pa, dakul kan mga isyu na nagtolod ki Taruc asin saiyang pag'iriba na magrebelde yaon pa man giraray nagdadanay sa dakul na parte kan Filipinas.
== Mga panluwas na takod ==
* Pabisto ki Luis Taruc- http://cityofsanfernando.blogspot.com/2005/05/ka-luis-m-taruc-june-21-1913-may-4.html
* Buhay-buhay ni Luis Taruc- http://www.britannica.com/EBchecked/topic/583804/Luis-Taruc/583804rellinks/Related-Links
* An Hiron kan Hukbalahap- http://www.globalsecurity.org/military/library/report/1984/GRR.htm
== Toltolan ==
* Zaide, Sonia M. (1999). The Philippines: A Unique Nation. All Nations Publishing.
[[Kategorya:Mga 1913 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 2005 na kagadanan]]
[[Kategorya: Mga Politiko sa Partido Komunista nin Filipinas]]
[[Kategorya:Mga Komunistang Filipino]]
[[Kategorya: Mga Romano Katolikong mga sosyalista]]
[[Kategorya:Mga Preso sa New Bilibid Prison]]
[[Kategorya:Mga Kapampangan]]
[[Kategorya: Mga Myembro sa Kamara Baha nin Filipinas na haleng Pampanga]]
[[Kategorya:Mga Filipinong paramilitar haleng Pampanga]]
[[Kategorya: Mga Nagtapos sa University of Manila]]
[[Kategorya:Mga Myembro sa mga Organisasyon Laban sa Hapon]]
<references />{{Poon}}
qya6dzket2k6bo2d83jmt3z5scfnf2l
Eswatini
0
4618
233690
224499
2022-08-04T04:50:47Z
Jay Bolero
19490
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox country
| conventional_long_name = Kahadean nin Eswatini
| common_name = Eswatini
| native_name = {{native name|ss|Umbuso waseSwatini}}
| image_flag = Flag of Eswatini.svg
| image_coat = Coat of arms of Eswatini.svg
| national_motto = <br />{{native phrase|ss|"Siyinqaba"|italics=off}}<br />{{smaller|"Kami sarong kuta"<br />"Kami sarong misteryo"<br />"Pigtatago niamo an samuyang mga sadiri"<br />"Kami mga tawong poderoso"}}
| national_anthem = <br />{{nowrap|"[[Nkulunkulu Mnikati wetibusiso temaSwati]]"<br />{{smaller|"Oh Dios, Kagtao nin mga Pagpapalad sa mga Swazi'"}}}}<br /><div style="padding-top:0.5em;" class="center">[[File:Nkulunkulu Mnikati wetibusiso temaSwati (instrumental).ogg]]</div>
| image_map = Location Eswatini AU Africa.svg
| map_caption = {{map caption |countryprefix= |location_color=dark blue |region=[[Africa]] |region_color=light blue}}
| image_map2 =
| capital = {{plainlist|
* [[Mbabane]] <small>(executive)</small>
* [[Lobamba]] <small>(legislative)</small>}}
| largest_city = [[Manzini, Eswatini|Manzini]]
| official_languages = {{hlist |[[Swazi language|Swazi]] | [[South African English|English]]}}
| ethnic_groups = {{unbulleted list
| 84% [[Swazi people|Swazi]]
| 10% [[Zulu people|Zulu]]
| 6% Others
}}
| religion = {{ublist |item_style=white-space:nowrap;
|89.3% [[Christianity in Eswatini|Christianity]]
|—88.8% [[Protestantism]]
|—0.5% Other [[List of Christian denominations|Christian]]
|7.4% [[Irreligion|No religion]]
|2.2% Undeclared
|0.5% [[African traditional religion|Traditional faiths]]
|0.6% Others<ref>{{cite web|url=http://www.gov.sz/images/FinanceDocuments/Volume-3.pdf|title=The 2017 Population and Housing Census Volume 3|publisher=Central Statistics Office|access-date=15 June 2021}}</ref>
}}
| religion_year = 2017
| religion_ref =
| demonym = {{Unbulleted list|[[Swazi people|Emaswati]] (plural) |Liswati (singular)}}
| government_type = [[Unitary state|Unitary]] [[absolute monarchy]]
| leader_title1 = [[Ngwenyama]]
| leader_name1 = [[Mswati III]]
| leader_title2 = [[Ndlovukati]]
| leader_name2 = [[Ntfombi of Eswatini|Ntfombi]]
| leader_title3 = [[Prime Minister of Eswatini|Prime Minister]]
| leader_name3 = [[Cleopas Dlamini]]
| leader_title4 = [[Chief Justice]]
| leader_name4 = [[Bheki Maphalala]]
| legislature = [[Parliament of Eswatini|Parliament]]
| upper_house = [[Senate of Eswatini|Senate]]
| lower_house = [[House of Assembly of Eswatini|House of Assembly]]
| sovereignty_type = Katalingkasan gikan sa [[United Kingdom]]
| established_event1 = Granted
| established_date1 = 6 September 1968
| established_event2 = [[United Nations Security Council Resolution 257|United Nations membership]]
| established_date2 = 24 September 1968
| established_event3 = [[Constitution of Swaziland|Current constitution]]
| established_date3 = 2005<ref>{{cite web|url=https://www.wipo.int/edocs/lexdocs/laws/en/sz/sz010en.pdf |title=Laws |publisher=wipo.int |access-date=27 December 2019}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ilo.org/dyn/natlex/docs/ELECTRONIC/71892/111269/F1996008974/SWZ71892.pdf |title=Archived copy |access-date=29 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190929043736/https://www.ilo.org/dyn/natlex/docs/ELECTRONIC/71892/111269/F1996008974/SWZ71892.pdf |archive-date=29 September 2019 |url-status=dead }}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.gov.sz/images/stories/Constitution%20of%20%20SD-2005A001.pdf |title=Constitution |publisher=gov.sz |access-date=27 December 2019}}</ref>
| established_event4 = Renaming
| established_date4 = 19 April 2018
| coordinates = {{Coord|26|30|S|31|30|E|display=inline,title}}
| area_km2 = 17,364
| area_rank = 153rd <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]] -->
| area_sq_mi = 6,704 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| percent_water = 0.9
| population_estimate = 1,160,164 <ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=SZ |title=Population, total – Eswatini|publisher=The World Bank Group |access-date=11 July 2021}}</ref>
| population_census = 1,093,238<ref>{{cite web|url=https://swaziland.unfpa.org/en/news/swaziland-releases-population-count-2017-census|title=Swaziland Releases Population Count from 2017 Census|publisher=United Nations Population Fund|access-date=7 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180807130048/https://swaziland.unfpa.org/en/news/swaziland-releases-population-count-2017-census|archive-date=7 August 2018|url-status=dead}}</ref>
| population_estimate_year = 2020
| population_estimate_rank = 155th
| population_census_year = 2017
| population_density_km2 = 66.8
| population_density_sq_mi = 173.1 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| population_density_rank = 135th
| GDP_PPP = $10.717 billion
| GDP_PPP_year = 2021
| GDP_PPP_per_capita = $9,409<ref name="imf.org">{{cite web|url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2021/October/weo-report?c=734,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2020&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1|title=Report for Selected Countries and Subjects - Eswatini|website=imf.org}}</ref>
| GDP_nominal = $4.517 billion
| GDP_nominal_year = 2021
| GDP_nominal_per_capita = $3,965<ref name="imf.org"/>
| Gini = 54.6 <!-- number only -->
| Gini_year = 2016
| Gini_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| Gini_ref = <ref name="wb-gini">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison |title=Gini Index coefficient|publisher=CIA Factbook |access-date=17 July 2021}}</ref>
| Gini_rank =
| HDI = 0.611 <!--number only-->
| HDI_year = 2019 <!--Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
| HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| HDI_ref = <ref name="UNHDR">{{cite book|title=Human Development Report 2020 The Next Frontier: Human Development and the Anthropocene|date=15 December 2020|publisher=United Nations Development Programme|isbn=978-92-1-126442-5|pages=343–346|url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf|access-date=16 December 2020}}</ref>
| HDI_rank = 138th
| currency = {{plainlist|
* [[Swazi lilangeni|Lilangeni]] (SZL)
* [[South African rand]] (ZAR)}}
| time_zone = [[South African Standard Time|SAST]]
| utc_offset = +2
| utc_offset_DST =
| time_zone_DST =
| drives_on = left
| calling_code = [[+268]]
| cctld = [[.sz]]
| official_website = {{URL|http://www.gov.sz/}}
| today =
}}
[[file:Flag of Eswatini.svg|thumb|160px|Wagayway kan Eswatini]]
[[file:Coat_of_arms_of_Eswatini.svg|thumb|160px|Coat of arms of Eswatini]]
[[file: Location Eswatini AU Africa.svg|thumb|Kinamumugtakan kan Eswatini]]
An '''Eswatini''', pan-opisyal na '''Kahadean nin Eswatini''' asin bisto man sa dating ngaran kaini na '''Swaziland''' (opisyalmenteng pigribayan-ngaran kan 2018), sarong kandadong-daga na nasyon sa Kahabagatang Aprika. Nahahangganan kaini an [[Mozambique]] sa amihanan-subangan asin an [[Sur na Aprika]] sa amihanan, sulnupan asin habagatan. Haros {{convert|200|km|mi}} poon amihanan pa habagatan asin {{convert|130|km|mi}} poon subangan pa sulnupan, saro an Eswatini sa mga pinakasadit na nasyon sa Aprika.<br /><br />
[[File:Eswatini Regions map.png|400px]]
[[File:Eswatini-demography.svg|thumb|Population development of Eswatini in 1000 inhabitants|<ref>[https://esa.un.org/unpd/wpp/DataQuery World Population Prospects – Population Division – United Nations 2020] Retrieved 2020-05-25</ref>]]
[[File:Eswatini-population-pyramid-2020.jpg|thumb|Age pyramid of Eswatini|<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/wz.html Eswatini – People and Society], CIA-population: The World Factbook 2020-07, Retrieved 2020-08-15, english</ref>]]
== Mga toltolan ==
<references/>
{{commons|Eswatini}}<!--interwiki-->
== Mga panluwas na takod ==
* [http://www.gov.sz/ The Government of The Kingdom of Eswatini], (Government website, English)
* [https://www.thekingdomofeswatini.com/ The Kingdom of Eswatini – a royal experience], official Eswatini tourism website (richly illustrated, English)
* [http://sntc.org.sz/ Eswatini National Trust Commission – Conserving Eswatini's Natural and Cultural Heritage], (very extensive descriptions of history, culture and nature, English)
* [http://www.biggameparks.org/ The Kingdom of Eswatini's Big Game Parks] (page about the three big game parks, english)
* [https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/eswatini/ Eswatini – CIA World Factbook]
{{Stub}}
[[Kategorya:Mga nacion sa Aprika]]
9rsa5rgakrm2aexp6pu20ut56sxkc2m
233691
233690
2022-08-04T04:56:05Z
Jay Bolero
19490
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox country
| conventional_long_name = Kahadean nin Eswatini
| common_name = Eswatini
| native_name = {{native name|ss|Umbuso waseSwatini}}
| image_flag = Flag of Eswatini.svg
| image_coat = Coat of arms of Eswatini.svg
| national_motto = <br />{{native phrase|ss|"Siyinqaba"|italics=off}}<br />{{smaller|"Kami sarong kuta"<br />"Kami sarong misteryo"<br />"Pigtatago niamo an samuyang mga sadiri"<br />"Kami mga tawong poderoso"}}
| national_anthem = <br />{{nowrap|"[[Nkulunkulu Mnikati wetibusiso temaSwati]]"<br />{{smaller|"Oh Dios, Kagtao nin mga Pagpapalad sa mga Swazi'"}}}}<br /><div style="padding-top:0.5em;" class="center">[[File:Nkulunkulu Mnikati wetibusiso temaSwati (instrumental).ogg]]</div>
| image_map = Location Eswatini AU Africa.svg
| map_caption = {{map caption |countryprefix= |location_color=dark blue |region=[[Africa]] |region_color=light blue}}
| image_map2 =
| capital = {{plainlist|
* [[Mbabane]] <small>(executive)</small>
* [[Lobamba]] <small>(legislative)</small>}}
| largest_city = [[Manzini, Eswatini|Manzini]]
| official_languages = {{hlist |[[Swazi language|Swazi]] | [[South African English|English]]}}
| ethnic_groups = {{unbulleted list
| 84% [[Swazi people|Swazi]]
| 10% [[Zulu people|Zulu]]
| 6% Others
}}
| religion = {{ublist |item_style=white-space:nowrap;
|89.3% [[Christianity in Eswatini|Christianity]]
|—88.8% [[Protestantism]]
|—0.5% Other [[List of Christian denominations|Christian]]
|7.4% [[Irreligion|No religion]]
|2.2% Undeclared
|0.5% [[African traditional religion|Traditional faiths]]
|0.6% Others<ref>{{cite web|url=http://www.gov.sz/images/FinanceDocuments/Volume-3.pdf|title=The 2017 Population and Housing Census Volume 3|publisher=Central Statistics Office|access-date=15 June 2021}}</ref>
}}
| religion_year = 2017
| religion_ref =
| demonym = {{Unbulleted list|[[Swazi people|Emaswati]] (plural) |Liswati (singular)}}
| government_type = [[Unitary state|Unitary]] [[absolute monarchy]]
| leader_title1 = [[Ngwenyama]]
| leader_name1 = [[Mswati III]]
| leader_title2 = [[Ndlovukati]]
| leader_name2 = [[Ntfombi of Eswatini|Ntfombi]]
| leader_title3 = [[Prime Minister of Eswatini|Prime Minister]]
| leader_name3 = [[Cleopas Dlamini]]
| leader_title4 = [[Chief Justice]]
| leader_name4 = [[Bheki Maphalala]]
| legislature = [[Parliament of Eswatini|Parliament]]
| upper_house = [[Senate of Eswatini|Senate]]
| lower_house = [[House of Assembly of Eswatini|House of Assembly]]
| sovereignty_type = Katalingkasan gikan sa [[United Kingdom]]
| established_event1 = Granted
| established_date1 = 6 September 1968
| established_event2 = [[United Nations Security Council Resolution 257|United Nations membership]]
| established_date2 = 24 September 1968
| established_event3 = [[Constitution of Swaziland|Current constitution]]
| established_date3 = 2005<ref>{{cite web|url=https://www.wipo.int/edocs/lexdocs/laws/en/sz/sz010en.pdf |title=Laws |publisher=wipo.int |access-date=27 December 2019}}</ref><ref>{{Cite web |url=https://www.ilo.org/dyn/natlex/docs/ELECTRONIC/71892/111269/F1996008974/SWZ71892.pdf |title=Archived copy |access-date=29 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190929043736/https://www.ilo.org/dyn/natlex/docs/ELECTRONIC/71892/111269/F1996008974/SWZ71892.pdf |archive-date=29 September 2019 |url-status=dead }}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.gov.sz/images/stories/Constitution%20of%20%20SD-2005A001.pdf |title=Constitution |publisher=gov.sz |access-date=27 December 2019}}</ref>
| established_event4 = Renaming
| established_date4 = 19 April 2018
| coordinates = {{Coord|26|30|S|31|30|E|display=inline,title}}
| area_km2 = 17,364
| area_rank = 153rd <!-- Area rank should match [[List of countries and dependencies by area]] -->
| area_sq_mi = 6,704 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| percent_water = 0.9
| population_estimate = 1,160,164 <ref>{{cite web|url=https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=SZ |title=Population, total – Eswatini|publisher=The World Bank Group |access-date=11 July 2021}}</ref>
| population_census = 1,093,238<ref>{{cite web|url=https://swaziland.unfpa.org/en/news/swaziland-releases-population-count-2017-census|title=Swaziland Releases Population Count from 2017 Census|publisher=United Nations Population Fund|access-date=7 August 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180807130048/https://swaziland.unfpa.org/en/news/swaziland-releases-population-count-2017-census|archive-date=7 August 2018|url-status=dead}}</ref>
| population_estimate_year = 2020
| population_estimate_rank = 155th
| population_census_year = 2017
| population_density_km2 = 66.8
| population_density_sq_mi = 173.1 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
| population_density_rank = 135th
| GDP_PPP = $10.717 billion
| GDP_PPP_year = 2021
| GDP_PPP_per_capita = $9,409<ref name="imf.org">{{cite web|url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2021/October/weo-report?c=734,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2020&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1|title=Report for Selected Countries and Subjects - Eswatini|website=imf.org}}</ref>
| GDP_nominal = $4.517 billion
| GDP_nominal_year = 2021
| GDP_nominal_per_capita = $3,965<ref name="imf.org"/>
| Gini = 54.6 <!-- number only -->
| Gini_year = 2016
| Gini_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| Gini_ref = <ref name="wb-gini">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/gini-index-coefficient-distribution-of-family-income/country-comparison |title=Gini Index coefficient|publisher=CIA Factbook |access-date=17 July 2021}}</ref>
| Gini_rank =
| HDI = 0.611 <!--number only-->
| HDI_year = 2019 <!--Please use the year to which the data refers, not the publication year-->
| HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady-->
| HDI_ref = <ref name="UNHDR">{{cite book|title=Human Development Report 2020 The Next Frontier: Human Development and the Anthropocene|date=15 December 2020|publisher=United Nations Development Programme|isbn=978-92-1-126442-5|pages=343–346|url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf|access-date=16 December 2020}}</ref>
| HDI_rank = 138th
| currency = {{plainlist|
* [[Swazi lilangeni|Lilangeni]] (SZL)
* [[South African rand]] (ZAR)}}
| time_zone = [[South African Standard Time|SAST]]
| utc_offset = +2
| utc_offset_DST =
| time_zone_DST =
| drives_on = wala
| calling_code = [[+268]]
| cctld = [[.sz]]
| official_website = {{URL|http://www.gov.sz/}}
| today =
}}
[[file:Flag of Eswatini.svg|thumb|160px|Wagayway kan Eswatini]]
[[file:Coat_of_arms_of_Eswatini.svg|thumb|160px|Coat of arms of Eswatini]]
[[file: Location Eswatini AU Africa.svg|thumb|Kinamumugtakan kan Eswatini]]
An '''Eswatini''', pan-opisyal na '''Kahadean nin Eswatini''' asin bisto man sa dating ngaran kaini na '''Swaziland''' (opisyalmenteng pigribayan-ngaran kan 2018), sarong kandadong-daga na nasyon sa Kahabagatang Aprika. Nahahangganan kaini an [[Mozambique]] sa amihanan-subangan asin an [[Sur na Aprika]] sa amihanan, sulnupan asin habagatan. Haros {{convert|200|km|mi}} poon amihanan pa habagatan asin {{convert|130|km|mi}} poon subangan pa sulnupan, saro an Eswatini sa mga pinakasadit na nasyon sa Aprika.<br /><br />
[[File:Eswatini Regions map.png|400px]]
[[File:Eswatini-demography.svg|thumb|Population development of Eswatini in 1000 inhabitants|<ref>[https://esa.un.org/unpd/wpp/DataQuery World Population Prospects – Population Division – United Nations 2020] Retrieved 2020-05-25</ref>]]
[[File:Eswatini-population-pyramid-2020.jpg|thumb|Age pyramid of Eswatini|<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/wz.html Eswatini – People and Society], CIA-population: The World Factbook 2020-07, Retrieved 2020-08-15, english</ref>]]
== Mga toltolan ==
<references/>
{{commons|Eswatini}}<!--interwiki-->
== Mga panluwas na takod ==
* [http://www.gov.sz/ The Government of The Kingdom of Eswatini], (Government website, English)
* [https://www.thekingdomofeswatini.com/ The Kingdom of Eswatini – a royal experience], official Eswatini tourism website (richly illustrated, English)
* [http://sntc.org.sz/ Eswatini National Trust Commission – Conserving Eswatini's Natural and Cultural Heritage], (very extensive descriptions of history, culture and nature, English)
* [http://www.biggameparks.org/ The Kingdom of Eswatini's Big Game Parks] (page about the three big game parks, english)
* [https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/eswatini/ Eswatini – CIA World Factbook]
{{Stub}}
[[Kategorya:Mga nacion sa Aprika]]
k18863bflc9u9tfrot54app0r7vrhr9
Ayman al-Zawahiri
0
9051
233669
233649
2022-08-03T13:34:20Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Ayman al-Zawahiri
| native_name = {{Nobold|أيمن الظواهري}}
| native_name_lang = ar
| image = Ayman Al-Zawahiri.jpg
| image_size =
| caption = al-Zawahri sa [[Kabul]], 2001
| birth_name = Ayman Mohammed Rabie al-Zawahiri
| birth_date = {{Birth date|1951|6|19}}
| birth_place = [[Giza]], [[Kingdom of Egypt|Egypt]]
| death_date = {{Death date and age|2022|7|31|1951|6|19}}<!--Striked occured 9:48 p.m ET on 30th, and 6:18 a.m. AFT on 31st. Use Afghan Local time-->
| death_place = [[Kabul]], Afghanistan<ref name="BBC"/>
| death_cause = [[Killing of Ayman al-Zawahiri|Drone strike]]<ref name="BBC">{{citation|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-62387167|title=Ayman al-Zawahiri: Al-Qaeda leader killed in US drone strike|work=BBC News |date=August 2, 2022 |access-date=August 2, 2022|archive-date=August 2, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220802075424/https://www.bbc.com/news/world-asia-62387167|url-status=live}}</ref>
| order = 2nd General Emir of [[Al-Qaeda]]
| term_start = June 16, 2011<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-south-asia-11489337|title=Al-Qaeda's remaining leaders|date=June 16, 2015|work=BBC News|access-date=April 28, 2017|archive-date=July 4, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170704215903/http://www.bbc.com/news/world-south-asia-11489337|url-status=live}}</ref>
| term_end = July 31, 2022
| predecessor1 = [[Osama bin Laden]]
| successor1 = ''TBD''
| order2 = Deputy Emir of Al-Qaeda
| term_start2 = 1988
| term_end2 = 2011
| predecessor2 = ''Position created''
| successor2 = [[Nasir al-Wuhayshi]]
| order5 = Emir of the [[Egyptian Islamic Jihad]]
| term_start5 = 1991
| term_end5 = 1998
| predecessor5 = [[Muhammad abd-al-Salam Faraj]]
| successor5 = ''Position disestablished'' (merged with Al-Qaeda)
| occupation = Surgeon
| alma_mater = [[Cairo University]]
| spouse = {{Plainlist|
* {{Marriage|Azza Ahmed|1978|2001|end=died}}
* {{Marriage|Umaima Hassan}}
}}
| children = 7
| module = {{Infobox military person |embed=yes
| allegiance = {{Plainlist|
* {{Army|Egypt}} (Surgeon)<ref>{{citation|url=https://m.dw.com/en/ayman-al-zawahiri-from-medical-doctor-to-al-qaeda-chief/a-15161439|title=Ayman al-Zawahiri – from medical doctor to al Qaeda chief|website=DW|access-date=August 1, 2022|archive-date=August 2, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220802150906/https://www.dw.com/en/ayman-al-zawahiri-from-medical-doctor-to-al-qaeda-chief/a-15161439|url-status=live}}</ref>
* (1974–1977)<ref>{{cite book |last1=F. Schmitz |first1=Winfried |title=Solutions Looking Beyond Evil |date=2016 |isbn=978-1524540395 |url=https://www.google.ca/books/edition/Solutions/v-szDQAAQBAJ?pg=PT40&printsec=frontcover}}</ref>
* {{flagicon image|Flag of Jihad.svg}} [[Egyptian Islamic Jihad]]
* (1980–1998)<ref>{{cite web |title=Ayman al Zawahiri |url=http://www.biography.com/people/ayman-al-zawahiri-241182 |access-date=September 8, 2014 |archive-date=March 31, 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190331222714/https://www.biography.com/people/ayman-al-zawahiri-241182 |url-status=live}}</ref>
* {{flagu|al-Qaeda}}
* (1988–2022)
}}
| branch =
| serviceyears = 1980–2022
| rank = General [[Emir]] of Al-Qaeda
| battles = {{Plainlist|
* [[Soviet–Afghan War]]
* [[War in Afghanistan (2001–2021)|War in Afghanistan]]
}}
}}
}}
Si '''Ayman Muhammad Rabaie al-Zawahiri''' (Arabe: أيمن محمد ربيع الظواهري, ʾAyman Muḥammad Rabīʿ aẓ-Ẓawāhirī; pinangaki, [[Hunyo 19]], [[1951]]) sarong Ehiptong teologong Islamiko asin terorista; siya an ika-duwa asin ultimong "emir" kan Islamikong Jihad nin Ehipto, huli ta siya an nagsalida ki [[Abbud aal-Zumar]] sa pwesto kaini kan an huri pigsentensyahan asin ikonkon sa preso nin lawigbuhay kan mga otoridad nin Ehipto. Poon kan Mayo 2, 2011, siya na an binibistong pamayo kan [[al-Qaeda]] huli sa pagkagadan na ni [[Osama bin Laden]]. Nakasapaw sa payo niya an $25 milyon na papremyo sa kiisay man makataong impormasyon na magresulta sa saiyang pagkadakop.<ref>https://web.archive.org/web/20060728143814/http://www.un.org/Docs/sc/committees/1267/tablelist.htm.Kinua 2022-08-03.</ref>
Siya na an nagin lider kan [[al-Qaeda]] kan Hunyo June 2011 nagsangle ki [[Osama bin Laden]], na [[Paggadan ki Osama bin Laden|ginadan kan armadong pwersa kan Estados Unidos]] sa Pakistan.
Si Al-Zawahiri dati myembro senior kan mga [[Islamistang]] organisasyon na nagbungsod nin mga pang'aatake sa Asya, Aprika, Norte Amerika asin Europa. Kan 2012, si al-Zawahiri nangapodan sa mga [[Muslim]] na [[Pagkidnap|kidnapon]] an mga Westerner na yaon sa mga [[Muslim na nasyon]].<ref>{{cite news | url=http://edition.cnn.com/2012/10/27/world/asia/al-qaeda-kidnap-threat/ | publisher=CNN | title=Al Qaeda leader calls for kidnapping of Westerners – CNN.com | date=October 29, 2012 | access-date=December 24, 2013 | archive-date=December 25, 2013 | archive-url=https://web.archive.org/web/20131225170834/http://edition.cnn.com/2012/10/27/world/asia/al-qaeda-kidnap-threat/ | url-status=live }}</ref>
==Pagkagadan==
Kan Hulyo 31, 2022, si al-Zawahiri [[Paggadan ki Ayman al-Zawahiri|nagadan]] kan Estados Unidos [[Lista nin patama' nin drone sa Apganistan|paagi nin pagpatama nin drone]] saiya sa Apganistan.<ref name=":0">{{Cite web |last=Alexander Ward |title=U.S. kills Al-Qaeda leader Ayman al-Zawahri in drone strike: Sources |url=https://www.politico.com/news/2022/08/01/sources-u-s-kills-al-qaeda-leader-ayman-al-zawahri-in-drone-strike-00049089 |access-date=August 1, 2022 |website=Politico |language=en |archive-date=August 1, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220801214947/https://www.politico.com/news/2022/08/01/sources-u-s-kills-al-qaeda-leader-ayman-al-zawahri-in-drone-strike-00049089 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite web | url=https://amp.cnn.com/cnn/2022/08/01/politics/joe-biden-counter-terrorism/index.html | title=US kills al Qaeda leader Ayman al-Zawahiri in drone strike in Afghanistan | date=August 2, 2022 | publisher=[[CNN]] | access-date=August 2, 2022 | archive-date=August 2, 2022 | archive-url=https://web.archive.org/web/20220802000156/https://amp.cnn.com/cnn/2022/08/01/politics/joe-biden-counter-terrorism/index.html | url-status=live }}</ref>
== Mga panluwas na takod ==
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
dut21obrovqny7y4ehiuqmvc67n5cmk
Plantilya:Napiling artikulo
10
10306
233682
231602
2022-08-03T15:35:12Z
Ralffralff
14987
Reorganized first column of featured articles which is to feature articles relevant to the Bicolano community
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Mariano Perfecto bust.jpg|right|200px]]
Si [[Mariano Perfecto|'''Mariano Perfecto''']] ([[1853]] - [[Nobyembre 3|3 Nobyembre]] [[1913]]) iyo an ika-5ng [[Gobernador kan Camarines Sur|Gobernador]] (1910-1913) kan [[Camarines Sur]], alagad an nasabing probinsya saro pa sa Camarines Norte asin inapod na [[Ambos Camarines]]. Si Perfecto minimidbid man na "Ama kan [[Literaturang Bikolnon|Literaturang Bikol]]" sagkod "Ama kan Literaturang [[Hiligaynon]]." Kagmuknâ siya kan peryodikong ''[[An Parabareta]]'' (1899-1900), an pinakainot na peryodikong Bikolnon.
Si Perfecto namundág sa [[Ligao, Albay|Ligao]], [[Albay]] asin bantóg bilang sarong parapaimprenta, dramatista asin [[parasurat|parasurát]] sa tataramon na [[tataramon na Bikol|Bikol]] sagkód [[tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]]. Siya sarô man na negosyante. Kan 1877, tinogdas niya an imprentahan na La Panayana sa Mandurriao, Iloilo.
===Iba pang marhay-rahay na artikulo:===
<table border=0><tr>
<td valign=top><small>
*[[Vocabulario de la Lengua Bicol]]</small>
*[[Peñafrancia Festival]]
*[[Quince Martires]]
*[[Francisco Gainza]]
*[[Mariano Perfecto]]
*[[Tomas Arejola]]
*[[Premio Tomas Arejola para sa Literaturang Bikolnon|Premio Tomas Arejola]]
*[[Leni Robredo]]
</td><td valign=top>
*[[Manuel Quezon]]
*[[Corazon Aquino]]
*[[Emilio Aguinaldo]]
*[[Dolphy]]
*[[Dolores Sison]]
*[[María Orosa]]
*[[Lea Salonga]]
</td><td valign=top>
*[[Jose Maria Panganiban]]
*[[Jorge Barlin]]
*[[Gregorio Aglipay]]
*[[Syudad nin Naga]]
*[[Jesse Robredo]]
*[[Mi Ultimo Adios]]
*''asin iba pa.''
</td></tr></table>
7ztsupcidub2an63k5gmi8f3xri50pv
233683
233682
2022-08-03T15:37:59Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Mariano Perfecto bust.jpg|right|200px]]
Si [[Mariano Perfecto|'''Mariano Perfecto''']] ([[1853]] - [[Nobyembre 3|3 Nobyembre]] [[1913]]) iyo an ika-5ng [[Gobernador kan Camarines Sur|Gobernador]] (1910-1913) kan [[Camarines Sur]], alagad an nasabing probinsya saro pa sa Camarines Norte asin inapod na [[Ambos Camarines]]. Si Perfecto minimidbid man na "Ama kan [[Literaturang Bikolnon|Literaturang Bikol]]" sagkod "Ama kan Literaturang [[Hiligaynon]]." Kagmuknâ siya kan peryodikong ''[[An Parabareta]]'' (1899-1900), an pinakainot na peryodikong Bikolnon.
Si Perfecto namundág sa [[Ligao, Albay|Ligao]], [[Albay]] asin bantóg bilang sarong parapaimprenta, dramatista asin [[parasurat|parasurát]] sa tataramon na [[tataramon na Bikol|Bikol]] sagkód [[tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]]. Siya sarô man na negosyante. Kan 1877, tinogdas niya an imprentahan na La Panayana sa Mandurriao, Iloilo.
===Iba pang marhay-rahay na artikulo:===
<table border=0><tr>
<td valign=top><small>
*[[Vocabulario de la Lengua Bicol]]</small>
*[[Peñafrancia Festival]]
*[[Quince Martires]]
*[[Francisco Gainza]]
*[[Mariano Perfecto]]
*[[Tomas Arejola]]
*[[Premio Tomas Arejola para sa Literaturang Bikolnon|Premio Tomas Arejola]]
*[[Leni Robredo]]
</td><td valign=top>
*[[Manuel Quezon]]
*[[Corazon Aquino]]
*[[Emilio Aguinaldo]]
*[[Dolphy]]
*[[María Orosa]]
*[[Lea Salonga]]
</td><td valign=top>
*[[Jose Maria Panganiban]]
*[[Jorge Barlin]]
*[[Dolores Sison]]
*[[Gregorio Aglipay]]
*[[Syudad nin Naga]]
*[[Jesse Robredo]]
*[[Mi Ultimo Adios]]
*''asin iba pa.''
</td></tr></table>
own7xl62a5prxprggyjlip85rhkb9q2
233684
233683
2022-08-03T15:39:36Z
Ralffralff
14987
Ibinalik na mga pagliwat ni [[Special:Contributions/Ralffralff|Ralffralff]] ([[User talk:Ralffralff|talk]]) sagkod sa huring rebisyon ni [[User:Filipinayzd|Filipinayzd]]
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Mariano Perfecto bust.jpg|right|200px]]
Si [[Mariano Perfecto|'''Mariano Perfecto''']] ([[1853]] - [[Nobyembre 3|3 Nobyembre]] [[1913]]) iyo an ika-5ng [[Gobernador kan Camarines Sur|Gobernador]] (1910-1913) kan [[Camarines Sur]], alagad an nasabing probinsya saro pa sa Camarines Norte asin inapod na [[Ambos Camarines]]. Si Perfecto minimidbid man na "Ama kan [[Literaturang Bikolnon|Literaturang Bikol]]" sagkod "Ama kan Literaturang [[Hiligaynon]]." Kagmuknâ siya kan peryodikong ''[[An Parabareta]]'' (1899-1900), an pinakainot na peryodikong Bikolnon.
Si Perfecto namundág sa [[Ligao, Albay|Ligao]], [[Albay]] asin bantóg bilang sarong parapaimprenta, dramatista asin [[parasurat|parasurát]] sa tataramon na [[tataramon na Bikol|Bikol]] sagkód [[tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]]. Siya sarô man na negosyante. Kan 1877, tinogdas niya an imprentahan na La Panayana sa Mandurriao, Iloilo.
===Iba pang marhay-rahay na artikulo:===
<table border=0><tr>
<td valign=top><small>
*[[Lea Salonga|Maria Lea Carmen Imutan Salonga]]
*[[Vocabulario de la Lengua Bicol]]</small>
*[[Peñafrancia Festival]]
*[[Quince Martires]]
*[[Francisco Gainza]]
*[[Mariano Perfecto]]
*[[Tomas Arejola]]
*[[Premio Tomas Arejola para sa Literaturang Bikolnon|Premio Tomas Arejola]]
</td><td valign=top>
*[[Manuel Quezon]]
*[[Corazon Aquino]]
*[[Emilio Aguinaldo]]
*[[Dolphy]]
*[[Dolores Sison]]
*[[Olimpikong Konseho kan Asya]]
*[[Leni Robredo]]
</td><td valign=top>
*[[Jose Maria Panganiban]]
*[[Jorge Barlin]]
*[[Gregorio Aglipay]]
*[[Syudad nin Naga]]
*[[Jesse Robredo]]
*[[Mi Ultimo Adios]]
*''asin iba pa.''
</td></tr></table>
kihl20o877x7setb5w9jczd6pq1gt58
233685
233684
2022-08-03T15:41:34Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Mariano Perfecto bust.jpg|right|200px]]
Si [[Mariano Perfecto|'''Mariano Perfecto''']] ([[1853]] - [[Nobyembre 3|3 Nobyembre]] [[1913]]) iyo an ika-5ng [[Gobernador kan Camarines Sur|Gobernador]] (1910-1913) kan [[Camarines Sur]], alagad an nasabing probinsya saro pa sa Camarines Norte asin inapod na [[Ambos Camarines]]. Si Perfecto minimidbid man na "Ama kan [[Literaturang Bikolnon|Literaturang Bikol]]" sagkod "Ama kan Literaturang [[Hiligaynon]]." Kagmuknâ siya kan peryodikong ''[[An Parabareta]]'' (1899-1900), an pinakainot na peryodikong Bikolnon.
Si Perfecto namundág sa [[Ligao, Albay|Ligao]], [[Albay]] asin bantóg bilang sarong parapaimprenta, dramatista asin [[parasurat|parasurát]] sa tataramon na [[tataramon na Bikol|Bikol]] sagkód [[tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]]. Siya sarô man na negosyante. Kan 1877, tinogdas niya an imprentahan na La Panayana sa Mandurriao, Iloilo.
===Iba pang marhay-rahay na artikulo:===
<table border=0><tr>
<td valign=top><small>
*[[Vocabulario de la Lengua Bicol]]</small>
*[[Peñafrancia Festival]]
*[[Quince Martires]]
*[[Francisco Gainza]]
*[[Mariano Perfecto]]
*[[Tomas Arejola]]
*[[Premio Tomas Arejola para sa Literaturang Bikolnon|Premio Tomas Arejola]]
*[[Leni Robredo]]
</td><td valign=top>
*[[Manuel Quezon]]
*[[Corazon Aquino]]
*[[Emilio Aguinaldo]]
*[[Dolphy]]
*[[Dolores Sison]]
*[[Maria Orosa]]
*[[Lea Salonga]]
</td><td valign=top>
*[[Jose Maria Panganiban]]
*[[Jorge Barlin]]
*[[Gregorio Aglipay]]
*[[Syudad nin Naga]]
*[[Jesse Robredo]]
*[[Mi Ultimo Adios]]
*''asin iba pa.''
</td></tr></table>
nu5z1n6jpqof4sam8lv91t43h4z8a98
233686
233685
2022-08-03T15:50:38Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Mariano Perfecto bust.jpg|right|200px]]
Si [[Mariano Perfecto|'''Mariano Perfecto''']] ([[1853]] - [[Nobyembre 3|3 Nobyembre]] [[1913]]) iyo an ika-5ng [[Gobernador kan Camarines Sur|Gobernador]] (1910-1913) kan [[Camarines Sur]], alagad an nasabing probinsya saro pa sa Camarines Norte asin inapod na [[Ambos Camarines]]. Si Perfecto minimidbid man na "Ama kan [[Literaturang Bikolnon|Literaturang Bikol]]" sagkod "Ama kan Literaturang [[Hiligaynon]]." Kagmuknâ siya kan peryodikong ''[[An Parabareta]]'' (1899-1900), an pinakainot na peryodikong Bikolnon.
Si Perfecto namundág sa [[Ligao, Albay|Ligao]], [[Albay]] asin bantóg bilang sarong parapaimprenta, dramatista asin [[parasurat|parasurát]] sa tataramon na [[tataramon na Bikol|Bikol]] sagkód [[tataramon na Hiligaynon|Hiligaynon]]. Siya sarô man na negosyante. Kan 1877, tinogdas niya an imprentahan na La Panayana sa Mandurriao, Iloilo.
===Iba pang marhay-rahay na artikulo:===
<table border=0><tr>
<td valign=top>
*[[Vocabulario de la Lengua Bicol]]
*[[Literaturang Bikolnon]]
*[[Peñafrancia Festival]]
*[[Quince Martires]]
*[[Francisco Gainza]]
*[[Tomas Arejola]]
*[[Premio Tomas Arejola para sa Literaturang Bikolnon|Premio Tomas Arejola]]
*[[Leni Robredo]]
</td><td valign=top>
*[[Manuel Quezon]]
*[[Corazon Aquino]]
*[[Emilio Aguinaldo]]
*[[Dolphy]]
*[[Dolores Sison]]
*[[Maria Orosa]]
*[[Lea Salonga]]
</td><td valign=top>
*[[Jose Maria Panganiban]]
*[[Jorge Barlin]]
*[[Gregorio Aglipay]]
*[[Syudad nin Naga]]
*[[Jesse Robredo]]
*[[Mi Ultimo Adios]]
*''asin iba pa.''
</td></tr></table>
273yidpy0olgn0k8kcf6h5enkrey67z
Liloan
0
12205
233675
225010
2022-08-03T13:48:23Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasyon}}
An '''Liloan''' sarong ikaapat na klaseng banwaan na namumugtak sa [[probinsya kan Filipinas|probinsya]] nin [[Southern Leyte]], [[Filipinas]]. Igwa ining sukol na 50.30 kilometro kwadrado na kadagaan asin namumugtak sa solong distrito. An designadong zip code kaini iyo {{PH wikidata|postal_code}}.
Susog sa sensus kan {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}}, igwa ining {{PH wikidata|population_total}} katawong nag-eerok digdi sa {{PH wikidata|household}} kaharongan.
==Mga Barangay==
<table border=0><tr>
<td valign=top>
* Amaga
* Anilao
* Bahay
* Cagbungalon
* Calian
* Caligangan
*Catig/Caritas Village
* Candayuman
* Estela
* Gud-an
* Guintoylan
* Himayangan
* Ilag
</td><td valign=top>
* Magaupas
* Malangsa
* Pres. Quezon (Maugoc)
* Molopolo
* Pandan
* Poblacion
* President Roxas (Nailong)
* San Isidro
* San Roque
* Tabugon
* Catig
* Fatima
</td></tr></table>
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Toltolan ==
{{reflist}}
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
{{Navbox Southern Leyte}}
[[Category: Mga banwaan kan Southern Leyte]]
fh6stwnfp4qgszc6vs326krutxmby5o
Bibliya
0
13291
233677
206854
2022-08-03T13:52:06Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Gutenberg_Bible.jpg|thumb|An Bibliya]]
An '''Bibliya''' sarong pigtutumoy ini sa pangyari kan konhunto si libro nabuhay-liwat sa kagadanan asin sinabi niya ki dai siya dapat Hudayismo ta Kristiyanismo dai pa siya nasakat sa saiyang.
== Mga panluwas na takod ==
* [https://www.jw.org/bcl/librarya/bibliya/bi12/libro/ Bagong Kinaban na Traduksiyon kan Kristiyanong Griegong Kasuratan]
{{stub}}
6viccrbiad8be4d6zg1p7hbgtv7zkqh
Jules Verne
0
14156
233667
233645
2022-08-03T13:32:04Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer <!-- for more information see [[:Template:Infobox Writer/doc]]. -->
| image =
| imagesize = 225px
| alt =
| caption = Pitik ni [[Nadar (photographer)|Nadar]] {{circa|1878}}
| pseudonym =
| birth_name = Jules Gabriel Verne
| birth_date = {{Birth date|df=yes|1828|02|08}}
| birth_place = [[Nantes]], [[Bourbon Restoration|France]]
| death_date = {{Death date and age|df=yes|1905|03|24|1828|02|08}}
| death_place = [[Amiens]], [[French Third Republic|France]]
| death_death = [[Diabetes Mellitus]]| resting_place = [[:fr:Cimetière de La Madeleine (Amiens)|La Madeleine cemetery]], Amiens, France
| occupation = [[Novelist]], [[poet]], [[playwright]]
| nationality = Pranses
| period = 1850–1905
| genre =
| notableworks = {{plainlist|
* ''[[Twenty Thousand Leagues Under the Sea]]''
* ''[[Journey to the Center of the Earth]]''
* ''[[From the Earth to the Moon]]''
* ''[[Around the World in Eighty Days]]''
* ''[[The Mysterious Island]]''
* ''[[Five Weeks in a Balloon]]''
* ''[[Michael Strogoff]]''
}}
| spouse = Honorine Hebe du Fraysse de Viane (Morel) Verne
| partner =
| children = [[Michel Verne]] asin pinanlolomanak na si Valentine asin Suzanne Morel
| relatives =
| influences = [[Victor Hugo]], [[Alexandre Dumas]], [[Edgar Allan Poe]], [[James Fenimore Cooper]], [[Jacques Arago]], [[Daniel Defoe]], [[Johann David Wyss]], [[George Sand]], [[Sir Walter Scott]]
| influenced = [[Marcel Aymé]], [[Robert Ballard]], [[René Barjavel]], [[Roland Barthes]], [[William Beebe]], [[Ray Bradbury]], [[Wernher von Braun]], [[Edgar Rice Burroughs]], [[Michel Butor]], [[Richard E. Byrd]], [[Norbert Casteret]], [[Blaise Cendrars]], [[Arthur C. Clarke]], [[Paul Claudel]], [[Jean Cocteau]], [[Arthur Conan Doyle]], [[Jacques Cousteau]], [[Margaret Drabble]], [[Andreas Embirikos]], [[Yuri Gagarin]], [[Hugo Gernsback]], [[Robert Goddard]], [[William Golding]], [[Paschal Grousset]], [[Graham Hughes]], [[Eugène Ionesco]], [[Simon Lake]], [[Hubert Lyautey]], [[Guglielmo Marconi]], [[Édouard-Alfred Martel]], [[François Mauriac]], [[Fridtjof Nansen]], [[Hermann Oberth]], [[Donald G. Payne]], [[Arthur Rimbaud]], [[Raymond Roussel]], [[Claude Roy (poet)|Claude Roy]], [[Antoine de Saint-Exupéry]], [[Emilio Salgari]], [[Alberto Santos-Dumont]], [[Jean-Paul Sartre]], [[Ernest Shackleton]], [[Igor Sikorsky]], [[Steampunk]], [[J. R. R. Tolkien]], [[Konstantin Tsiolkovsky]], [[H. G. Wells]]
| signature = Firma de Julio Verne.svg
}}
[[File:Jules Verne.gif|thumb|Jules Verne 1856]]
Si '''Jules Gabriel Verne''' (/dʒuːlz/[1] /vɜːrn/;[1][2] French: [ʒyl vɛʁn]; 8 Pebrero 1828 – 24 Marso 1905) sarong Pranses na nobelista, pararawit asin dramatista. Siya an saro sa mga nobelista sa kinaban na an mga obra napalis sa pinakadakul na mga lenggwahe, arog ki [[Agatha Christie]] asin ki [[William Shakespeare]] asin siya nagtatanga' sa duwang ini kun sa padakulan. Magkapira sa nobelang science-fiction na saiyang kinabantogan iyo an Twenty Thousand Leagues Under the Sea, Journey to the Center of the Earth, From the Earth to the Moon, Around the World in Eighty Days, The Mysterious Island, Five Weeks in a Balloon, asin Michael Strogoff.
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
5u21d681k01pibnzwulyx2v0xslc2x3
Lope K. Santos
0
16099
233659
233624
2022-08-03T13:17:36Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Lope K. Santos
| birth_name = Lope Santos y Canseco
| birth_date = {{birth date|1879|9|25|mf=y}}
| birth_place = [[Pasig]], [[Manila (province)|Manila]], [[Captaincy General of the Philippines]]
| death_date = {{death date and age|1963|5|1|1879|9|25|mf=y}}
| death_place = [[Filipinas]]
| restingplace = [[Manila South Cemetery]]<ref>{{cite web|url=http://malacanang.gov.ph/undas-2012-a-cemeteries-tour/ |title=Our Heritage and the Departed: A Cemeteries Tour |publisher=Presidential Museum & Library (Philippines) |accessdate=27 September 2015 |deadurl=yes |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150928073955/http://malacanang.gov.ph/undas-2012-a-cemeteries-tour/ |archivedate=28 September 2015 |df= }}</ref>
| occupation = [[parasurat]], [[abogado]], [[politiko]]
| nationality = [[Filipinong banwa|Filipino]]
| alma_mater = ''Escuela de Derecho'' (ngonyan, Manila Law College Foundation)
| known_for = "Ama kan Gramatikang Filipino"
| notable_works = ''[[Banaag at Sikat]]''<br>''Ako'y Si Wika''<br>''Aḡ Paḡgiḡera''Ano Ang Babae? Lope k. Santos
| net_worth = <!-- Net worth should be supported with a citation from a reliable source -->
| height = <!-- {{height|m=}} -->
| weight = <!-- {{convert|weight in kg|kg|lb}} -->
| spouse =
| partner =
| children =
| module=
{{Infobox officeholder
| embed = yes
| name = Lope K. Santos
| image =
| caption =
|order =
|office = [[Lista kan mga Senador kan Filipinas|Senador kan Filipinas]]<br><small>([[Senatorial districts of the Philippines#Twelfth District|Twelfth District]])</small>
|term_start = 1919
|term_end = 1922
|alongside = [[Teofisto Guingona, Sr.]]
|president = [[Woodrow Wilson]] (1919-1921)<br>[[Warren G. Harding]] (1921-1922)
|predecessor = Hadji Butu
|successor = Hadji Butu
|order2 =
|office2 = [[Gobernador kan Rizal]]
|term_start2 = 1910
|term_end2 = 1913
|predecessor2 = José G. Tupaz
|successor2 = Mariano C. Melendez
|order3 =
|office3 = [[Gobernador kan Nueva Vizcaya]]
|term_start3 = 1918
|term_end3 = 1920
| party = [[Partido Nacionalista]]
}}
}}
Si '''Lope K. Santos''' (namundag '''Lope Santos y Canseco''', Septyembre 25, 1879 – Mayo 1, 1963) sarong [[Filipino banwa|Filipino]] na parasurat asin saro sa nangagin [[Lista kan mga Senador sa Filipinas|senador]] kan [[Filipinas]]. Siya bantog na gayo kan saiyang sinurat na nobelang titulado ''[[Banaag at Sikat]]'' (1906) asin kan saiyang ambag sa pagpatalubo kan [[Lenggwahe Filipino|Filipino]] na gramatika asin kan [[Ortograpiyang Tagalog]]. Dagdag pa, siya sarong kritiko, abogado, editor, organisador, peryodista, pararawit. Nagin siyang gobernador man kan probinsya nin Rizal (1910-1913) kan ini bako pang parte kan Metro Manila.
Si Lope K. Santos namundag sa [[Pasig]], [[Manila (probinsya)|Probinsya nin Manila]] (ngonyan parte na kan [[Metro Manila]]), sa pangaran na ''Lope Santos y Canseco'' sa saiyang mga magurang na sinda Ladislao Santos, tubong tal nin Pasig asin si Victorina Canseco, na taga [[San Mateo, Rizal|San Mateo]] kan Septyembre 25, 1879. An saiyang ama napreso durante kan [[Rebolusyon Filipino]] ta may nakua sa pagrorogaring niya kan libro ni [[Jose Rizal]], an [[Noli Me Tangere (nobela)|Noli Me Tangere]] asin kopya kan [[Ang Kalayaan]].
==Kagadanan==
Kaamayi nin 1960, si Santos nag'agi nin operasyon sa katoy huli sa komplikasyon. Siya nagadan kan Mayo 1, 1963.
==Mga obra==
An mga tokda' ni Santos kairiba an mga minasunod:
* ''[[Banaag at Sikat]]'' (Umagahon asin Pagsirang), 1903–06, pinakaenot na nobela asin literaryong mukna sa [[lenggwaheng Tagalog]] na may sosyalistang ideya asin burogkos na pag'iiriba kan mga trabahador.<ref name=NCCA>[http://www.ncca.gov.ph/about_cultarts/comarticles.php?artcl_Id=131 Quindoza-Santiago, Lilia (Dr.) Philippine Culture during the American Period''), Publications about Culture and Arts, About Culture and Arts, ncca.gov.ph, 2002]</ref>
* ''Ag̃ "Pag̃gig̃gera" (Tulag̃ Handog sa Kababaiga'g̃ Tagalog)'' (An "Paḡgiḡgera" (Rawitdawit para sa mga Babaeng Tagalog)), 1912, paḡgiḡgera sarong porma nin pagsugal kan kaamayi kan Ika-20ng siglo.<ref>[https://books.google.com/books?id=MW3XGwAACAAJ&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=1dPxTu-OLIb3mAXd2bX8CQ&ved=0CDgQ6AEwAzgU 'Ag̃ "Pag̃gig̃gera" (Tulag̃ Handog sa Kababaiga'g̃ Tagalog)]</ref>
* ''Kundanḡan...!: Nobelang Tagalog Katha'' (Pagkundangan...!: Nobelang Tagalog), 1927, Ika-2ng literaryong nobela ni Santos.<ref>[https://books.google.com/books?id=hf-sGwAACAAJ&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=0NHxTpCECs2emQXoovS6Ag&ved=0CD4Q6AEwBDgK Kundanḡan...!: Nobelang Tagalog Katha]</ref>
* ''Tinḡíng Pahapáw sa Kasaysayan ñg Pámitikang Tagalog'' (Mga pirang puntos sa Historya kan Literaturang Tagalog), 1938<ref>[https://books.google.com/books?id=IoxcHQAACAAJ&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=r9HxTtfpAsrXmAWs5rC7Ag&ved=0CFcQ6AEwCQ Ting̃íng Pahapáw sa Kasaysayan ñg Pámitikang Tagalog]</ref>
* ''Puso't Diwa'' (Puso asin Espiritu), tolong tomong kadamotan nin mga piling rawit ni Santos durante kan peryodong Amerikano.
* ''Sino Ka? Ako'y Si... 60 Sagot na mga Tulá'' (Who Are You? I am... 60 Answering Poems), 1946, kadamotan nin mga rawit pilosopo.<ref>[https://books.google.com/books?id=OgodHAAACAAJ&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=b9DxTru8JuHGmQXvga2nAg&ved=0CC8Q6AEwATgK Sino Ka? Ako'y Si...]</ref>
* ''Mga Hamak na Dakilà: 60 Tulâ'' (Dakula asin hamak: 60 rawit), 1950, kadamotan kan mga maka-ngirit na rawit napapanahon sa [[Ikaduwang Gerang Pankinaban|gera]].<ref>[https://books.google.com/books?id=_d4lAAAAMAAJ&q=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=y8_xTrO5Ief2mAWLoNivAg&ved=0CEAQ6AEwBA Mga Hamak na Dakila]</ref>
* ''"Makábagong" Balarilà?: Mga Puná at Payo sa "Sariling Wikà"'' ("Modernong" Gramatika?: Mga pana'naw asin sonson para sa "National Language"), 1951, sinurat sa pakikipagtabangan kan [[Surian ng Wikang Pambansa]]ng direktor Cirilo H. Panganiban.<ref>[https://books.google.com/books?id=JuyZHwAACAAJ&dq=inauthor:%22Lope+K.+Santos%22&hl=tl&sa=X&ei=r9HxTtfpAsrXmAWs5rC7Ag&ved=0CFIQ6AEwCA "Makábagong" Balarilà?: Mga Puná at Payo sa "Sariling Wikà"]</ref>
Siya an binabansagan na "Ama ng Balarila ng Pilipinas".
== Toltolan ==
{{reflist}}{{Poon}}
[[Kategorya:Mga parasurat]]
[[Kategorya:Mga Filipinong parasurat]]
[[Kategorya:Mga senador kan Filipinas]]
[[Kategorya: Mga nobelistang Tagalog]]
0iy9byugeefjhzdwa2i00rbq45kxa84
Conakry
0
18773
233658
233622
2022-08-03T13:15:14Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement|official_name={{raise|0.3em|Conakry}}|native_name={{lower|0.1em|2=Kɔnakiri}}|image_skyline=Conakry.jpg|image_caption=Aerial view of Conakry, Guinea|pushpin_map=Guinea|mapsize=300|map_caption=Map of Guinea showing the location of Conakry.|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Guinea}}|subdivision_type1=Region|subdivision_name1=[[Conakry Region]]|leader_title=|leader_name=|area_magnitude=|area_total_km2=450|area_land_km2=|population_as_of=2014 census|population_total=1,660,973|population_density_km2=auto|timezone=[[Universal Time Coordinated|UTC]]|utc_offset=±0|timezone_DST={{small|''not observed''}}|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|9|31|N|13|42|W|region:GN|display=inline}}|blank_name_sec1=[[Human Development Index|HDI]] (2017)|blank_info_sec1=0.673<ref name="GlobalDataLab">{{Cite web|url=https://hdi.globaldatalab.org/areadata/shdi/|title=Sub-national HDI - Area Database - Global Data Lab|website=hdi.globaldatalab.org|language=en|access-date=2018-09-13}}</ref><br/>{{color|#fc0|medium}}|website=|footnotes=}}
'''Conakry''' (Sosso: ''Kɔnakiri''<span style="margin-left:3px">)</span> an kapitolyo asin pinakadakulang syudad sa [[Guineya|Guinea]]. An porteng syudad, iyo an sentro nin ekonomiya, pinansyal, asin kultural kan Guinea. An populasyon kaini kan 2014 base sa senus kan Guinea uminabot sa 1,660,973 <ref>{{Cite web|title=GeoHive - Guinea population statistics|work=geohive.com|accessdate=2016-06-05|url=http://www.geohive.com/cntry/guinea.aspx|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151124030052/http://www.geohive.com/cntry/guinea.aspx|archivedate=2015-11-24}}</ref> Orihinal na nasa Isla nin Tombo, saro sa Îles de Los, na nakawarak sa kataid na Rawis nin Kaloum.
== Toltolan ==
<references />{{Tamboan}}
82qn30o4y53sv8grjcx8vvvh1426ivi
Bambi
0
22298
233689
208015
2022-08-04T04:44:17Z
198.98.61.27
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox pelikula
| name = Bambi
| image = [[File:Bambi 8.jpg]]
| caption =
| director = '''Supervising director'''<br />[[David Hand (para-animar)|David Hand]]<br />'''Sequence directors'''<br />[[James Algar]]<br />Samuel Armstrong<br />Graham Heid<br />Bill Roberts<br />Paul Satterfield<br />Norman Wright
| producer = [[Walt Disney]]
| story = '''Story direction'''<br />[[Perce Pearce]]<br />'''Story adaptation'''<br />[[Larry Morey]]<br />'''Story development'''<br />[[Vernon Stallings]]<br />[[Melvin Shaw]]<br />[[Carl Fallberg]]<br />Chuck Couch<br />[[Ralph Wright]]
| based_on = {{based on|''[[Bambi, a Life in the Woods]]''|[[Felix Salten]]}}
| starring =
| music = [[Frank Churchill]]<br />[[Edward H. Plumb]]
| studio = [[Walt Disney Animation Studios|Walt Disney Productions]]
| distributor = [[RKO Pictures|RKO Radio Pictures]]
| released = {{Film date|1942|8|9|World Premiere-London|1942|8|13|Premiere-New York City|1942|8|21|U.S.|ref3=<ref>{{cite web|url=http://www.afi.com/members/catalog/DetailView.aspx?s=&Movie=27130|title=Bambi: Detail View|publisher=American Film Institute|accessdate=April 15, 2017|url-status=live|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170711174319/http://www.afi.com/members//catalog/DetailView.aspx?s=&Movie=27130|archivedate=July 11, 2017}}</ref>}}
| runtime = 70 mga minuto
| country = [[Estados Unidos]]
| language = [[Tataramon na Ingles|Ingles]]
| budget = $858,000<ref name="Hollywood Cartoons2">{{cite book|title=Hollywood Cartoons: American Animation in Its Golden Age|first=J. Michael|last=Barrier|publisher=[[Oxford University Press]]|year=2003|isbn=978-0-19-516729-0|chapter=Disney, 1938–1941|pages=269–274, 280|url=https://books.google.com/books?id=zDJXnzMh7bkC&printsec=frontcover|url-status=live|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140524211820/http://books.google.com/books?id=zDJXnzMh7bkC&printsec=frontcover|archivedate=May 24, 2014}}</ref>
| gross = $267.4 milyon<ref name=mojo>{{cite web|title=Bambi|publisher=[[Box Office Mojo]]|url=https://www.boxofficemojo.com/movies/?id=bambi.htm|accessdate=January 5, 2012|url-status=live|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120103230956/http://boxofficemojo.com/movies/?id=bambi.htm|archivedate=January 3, 2012}}</ref>
}}
An '''''Bambi''''' sarong pig-animar na pelikulang kan Amerikano kan 1942 na pinagbidahan kan [[David Hand (para-animar)|David Hand]] (pagrebisar sa sarong grupo nin mga sunod - sunod na direktor), na gibo kan [[Walt Disney]] asin basado sa librong 1923 ''[[Bambi, a Life in the Woods]]'' kan autor sa [[Austria]] [[Felix Salten]]. An pelikula ipinaluwas kan [[RKO Radio Pictures]] kan Agosto 13, 1942, asin an ikalimang [[Lista nin mga pelikula kan Walt Disney Animation Studios|babaing tampok na pelikula gikan sa Disney]].
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
[[Kategorya:Pelikulang Amerikano]]
q6d8zfr1shv8nqmsqh706qsrq2ifkfz
Teletubbies
0
22301
233694
233386
2022-08-04T07:02:15Z
2001:4451:110A:9200:6C4C:B728:2597:21A
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox telebisyon
| name = Teletubbies
| image =File:Teletubbies cake.jpg
| caption =
| creator = [[Anne Wood]]<br />[[Andrew Davenport]]
| developer = [[Ragdoll Productions]] (Original Series)<br />[[Darrall Macqueen]] (Revived Series)<ref>{{cite web|url=http://www.c21media.net/nickelodeon-takes-teletubbies-reboot/|title=Nickelodeon takes Teletubbies reboot|publisher=C21 Media|date=6 November 2015|last=Franks|first=Nico|accessdate=27 May 2016}}</ref>
| starring = '''Original series:'''<br />[[Dave Thompson (comedian)|Dave Thompson]]<br />[[Simon Shelton]]<br />[[John Simmit]]<br />[[Nikky Smedley]]<br />[[Pui Fan Lee]]<br />Mark Dean<br />Jessica Smith<br />[[Robin Stevens]]<br />Toyah Wilcox<br />'''Revived series:'''<br />[[Jeremiah Krage]]<br />[[Nick Kellington]]<br />Rebecca Hyland<br />[[Rachelle Beinart]]<br />Olly Taylor<br />Berry Smith<br />Victoria Jane<br /> Luisa Guerreiro
| voices = '''Original series:'''<br />[[Toyah Willcox]]<br />[[Penelope Keith]]<br />[[John Simmit]]<br />Gary Stevenson<br />Alex Hogg<br />Alex Pascall<br />[[Rudolph Walker]]<br />[[Eric Sykes]]<br />Mark Heenehan<br />[[Sandra Dickinson]] (US)<br />[[John Schwab]] (US)<br />[[Toni Barry]] (US)<br />Dena Davis (US)<br />'''Revived series:'''<br />[[Jane Horrocks]]<br />[[Jim Broadbent]]<br />[[Fearne Cotton]]<br />[[Antonia Thomas]]<br />[[ Teresa Gallagher]]<br />[[Rob Rackstraw]]<br />[[David Walliams]]<br />[[Rochelle Humes]]<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.co.uk/mediacentre/mediapacks/teletubbies2|title=It's time for series two of Teletubbies!|accessdate=20 September 2017}}</ref> <br /> Ralph Reay
| narrated = [[Tim Whitnall]]<ref>{{cite web|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-32201894|title=Teletubbies voices revealed for new series|publisher=[[BBC|British Broadcasting Corporation]]|date=7 April 2015|accessdate=27 May 2016}}</ref><br />Toyah Wilcox (titles and credits only)<br />[[Rolf Saxon]] (US)<br />[[Daniel Rigby]]<ref>{{cite magazine|url=http://www.radiotimes.com/news/2015-06-16/from-bt-adverts-and-teletubbies-to-undercover---the-screen-journey-of-daniel-rigby|title=From BT adverts and Teletubbies to Undercover – the screen journey of Daniel Rigby|magazine=[[Radio Times]]|date=16 June 2015|last=Fullerton|first=Huw|accessdate=27 May 2016}}</ref><br />[[Antonia Thomas]] (titles and credits only)
| opentheme = "[[Teletubbies say "Eh-oh!"|Teletubbies say 'Eh-oh!']]"
| composer = Andrew McCorrie-Shand (Original series)<br />Robert Hartley<br>[[BBC Philharmonic]]<br />[[Richie Webb]]<br />Matt Katz (Revival series)
| country = United Kingdom
| language = [[Tataramon na Ingles|Ingles]]
| num_seasons = 5 (original)<br/>4 (revival)
| num_episodes = 365 (original)<br/>120 (revival)
| list_episodes = Lista kan Teletubbies episodes and videos
| location = [[Wimpstone, Warwickshire|Wimpstone]], England (1997–2001)<ref name="ourwarwickshire-org">{{Cite web|url=https://www.ourwarwickshire.org.uk/content/article/geology-landscape-tellytubbyland|title=The Geology and Landscape of Teletubbyland}}</ref><br />Twickenham Studios, West London, England (2015–present)
| executive_producer = Anne Wood<br />David G. Hiller<br />Vic Finch (Original Series)<br />[[Maddy Darrall]]<br />[[Billy Macqueen]] (Revival Series)
| runtime = 25 mga minuto (original series) <br />15 mga minuto (revival series)
| company = '''Original series'''<br />[[Ragdoll Productions]]<br />[[BBC]]<br />'''Revival series'''<br />[[DHX Media]]<br />[[Darrall Macqueen]]<br />InGenious
| distributor = [[BBC Worldwide]] (Original Series)<br />[[DHX Media]]<ref>{{cite web|url=http://www.dhxmedia.com/newsreleases/say-eh-oh-to-the-new-look-teletubbies/|title=Say 'Eh-Oh!' to the New-Look Teletubbies|publisher=[[DHX Media]]|date=3 June 2015|accessdate=28 May 2016}}</ref> (Revival Series)
| network = '''Original series:'''<br />[[BBC Two]] (on the [[CBBC]] programming block)<br />'''Revived series:'''<br />[[CBeebies]]
| picture_format =
| first_aired = '''Original series:'''<br />{{Start date|1997|3|31|df=y}} – <br />{{End date|2001|2|16|df=y}}<br /> '''Revived series:'''<br />{{Start date|2015|11|9|df=y}}
| last_aired = present
| website = http://www.teletubbies.com
}}
An '''''Teletubbies''''' sarong serye sa telebisyon para sa mga aki sa [[Britanya]] na pigmukna ni [[Anne Wood]] asin [[Andrew Davenport]] kan [[Ragdoll Productions]] para sa [[BBC]].
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
[[Kategorya:Mga programa sa telebisyon]]
nzqihp02dmc2jurvbixpj1alpaz1xvl
Leni Robredo
0
23765
233680
232354
2022-08-03T15:25:22Z
Ralffralff
14987
Reorganization of sections
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Leni Robredo
| image = Leni_Robredo_Portrait.png
| office1 = [[Bise Presidente kan Filipinas|Ika-14ng Bise Presidente kan Filipinas]]
| president1 = [[Rodrigo Duterte]]
| term_start1 = Hunyo 30, 2016
| term_end1 =
| predecessor1 = [[Jejomar Binay]]
| successor1 =
| office2 = Co-Chairperson of the [[Inter-Agency Committee on Anti-Illegal Drugs]]
| alongside2 = Aaron Aquino
| president2 = [[Rodrigo Duterte]]
| term_start2 = Nobyembre 6, 2019
| term_end2 = Nobyembre 24, 2019
| office3 = Chair of the [[Housing and Urban Development Coordinating Council (Philippines)|Housing and Urban Development Coordinating Council]]
| term_start3 = Hulyo 12, 2016
| term_end3 = Desyembre 5, 2016
| president3 = Rodrigo Duterte
| predecessor3 = [[Jejomar Binay]]
| successor3 = [[Leoncio Evasco Jr.]]
| office4 = Myembro kan [[Kamara de Representante kan Filipinas|Kamara kan mga Representante]]<br />from [[Camarines Sur]]'s [[Distrito Lehislatibo kan Camarines Sur#3rd District|Ika-3 Distrito]]
| term_start4 = Hunyo 30, 2013
| term_end4 = Hunyo 30, 2016
| predecessor4 = [[Luis Villafuerte]]
| successor4 = [[Gabriel Bordado]]
| birth_name = Maria Leonor Sto. Tomas Gerona
| birth_date = {{birth date and age|1965|4|23}}
| birth_place = [[Naga, Camarines Sur|Naga]], [[Camarines Sur]], [[Filipinas]]
| death_date =
| death_place =
| party = [[Partido Liberal (Filipinas)|Liberal]]
| spouse = {{marriage|[[Jesse Robredo]]|1987|August 18, 2012|end=died}}
| children = 3
| residence = [[Syudad nin Naga]]
| education = [[University of the Philippines Diliman]] {{small|([[Bachelor of Science|BS]])}}<br />[[San Beda University]] {{small|([[Master of Laws|LL.M.]])}}<br />[[University of Nueva Caceres]] {{small|([[Bachelor of Laws|LLB]])}}
| website = {{url|lenirobredo.com|Official website}}<br />{{url|ovp.gov.ph|Government website}}
}}
[[File:Leni Robredo's family July 2016.jpg|thumb|250px|Si Leni Robredo asin mga aki niyang sinda Jessica Marie "Aika", Janine Patricia asin Jillian Therese. ]]
Si '''Maria Leonor "Leni" Gerona-Robredo''' (namondag bilang '''Maria Leonor Santo Tomas Gerona'''; Abril 23, 1965) sarong Filipinong abogada asin politiko na iyo an ika-14 na [[Bise Presidente kan Filipinas|Bise Presidente]] kan [[Filipinas|Republika kan Filipinas]] poon 2016 hasta 2022.
Siya nagin representante kan [[Lehislatibong Distrito kan Camarines Sur|Ika-3ng Distrito]] kan [[Camarines Sur]] sa [[Kamara de Representantes kan Filipinas]] kan 2013 sagkod 2016. Siya sarong abogado, politiko asin an balo kan dating sekretaryo kan Departamento kan Panlaog asin Lokal na Pamamahala na si [[Jesse Robredo]]. Katakod siya sa Saligan, sarong grupo nin mga abogado sa nasyon na nagtatabang sa mga parauma.<ref name="bandera1">{{cite news|url=http://bandera.inquirer.net/121461/leni-im-tough-i-fight-for-what-is-right|title=Leni: I’m tough, I fight for what is right|last=Begas|first=Leifbilly|work=[[Inquirer Bandera]]|date=May 4, 2016}}</ref><ref name="Inquirer">{{cite news|title=Vote PH 2016: Leni Robredo|url=http://www.inquirer.net/elections2016/leni-robredo|access-date=April 12, 2016|work=Philippine Daily Inquirer|date=April 10, 2016}}</ref> Siya an ika-2ng babae nagtukaw bilang bise-presidente sunod ki [[Gloria Macapagal Arroyo]] asin pinakaenot na Bise-presidente haleng [[Rehiyon Bikol]].
==Agi-agi==
Si Robredo iyo an matua sa tulong akì kan retiradong huwes na si Antonio Gerona asin Salvacion Sto. Tomas na retiradong paratukdô. Nag-adal siya nin elementarya sagkod sekundarya sa [[Universidad de Sta. Isabel]] sa Syudad nin Naga mantang nagtapos siya nin batsilyer sa ekonomiks sa Unibersidad kan Pilipinas kan 1986 dangan nagkua nin abogasiya sa Unibersidad kan Nueva Caceres kan 1992. Kan 1997, nagkua asin nakapasar siya sa eksamen sa Bar. Nagkua man siya nin kurso sa Law and Ethics: Making Moral Decisions sa Harvard na Unibersidad sa Estados Unidos<ref name="INQknew">{{cite news|author=Philippine Daily Inquirer|title=That first night, I knew he was gone—Robredo’s wife|url=https://newsinfo.inquirer.net/256594/that-first-night-i-knew-he-was-gone-robredos-wife|access-date=June 29, 2020|work=Philippine Daily Inquirer|date=August 24, 2012}}</ref>
Saiyang tinugdas an Lakas ng Kababaihan ng Naga asin nagin pamayo kan Naga City Council for Women durante kan siya first lady kan Syudad nin Naga. Myembro man siya kan Sentro ng Alternatibong Lingap Panligal, Federacion Internacionales de Abogadas asin Bantay Familia.<ref>[https://www.y101fm.com/promos/81-know-your-candidates/943-leni-robredo]Buhay-buhay ni Leni Robredo. Kinua 11-25-20. </ref>
Siring kan lolohon na si [[Apolonio Sto. Tomas]], si Robredo nakapagsurat man sa tataramon na Bikol. Kagsurat si Robredo nin mga giya sa pag-adal asin mga pagpalis kaini sa Bikol siring kan Family Code Primer, Katarungang Pambarangay, Labor Standards, Primer sa Naga City Ordinance No. 98-033 (Kaantabay sa Kauswagan Ordinance) asin RA 9262: Ley Kontra sa Violencia sa Kababaihan asin sa mga Aki.
Sarô si Robredo sa mga kandidato para magin huwes sa Regional Trial Court kan Calabanga, Pili sa Camarines Sur o Syudad nin Ligao sa Albay alagad nagdesisyon na igilid mùna an paglaog sa hudikatura.<ref>[http://everything.explained.today/Leni_Robredo/] Kinua 11-25-20. </ref>.
Tinàwan onra si Robredo kan Volunteers Against Crime and Corruption (VACC) bilang Most Outstanding Private Prosecutor kan 2009 Siring man, huli sa marahayrahay na pagpadalagan kan Naga City Council for Women (NCCW) na saiyang pinanginotan, nakua kan Syudad nin Naga an pagbisto asin premyo nilang Most Gender Responsive Local Government Unit sa bilog na Filipinas gikan sa Philippine Commision on Women (PCW).
Kan Agosto 2012, si Robredo nabalo asin kaiba niya an tulong aki, anas babae: Jessica Marie "Aika", Janine Patricia asin Jillian Therese kan magadan an agom niyang si [[Jesse Robredo]] sa pagbagsak kan eroplanong nasasakayan duman sa kadagatan kan Masbate.<ref>[https://newsinfo.inquirer.net/306556/pilot-error-poor-maintenance-caused-robredo-plane-crash-official-report-says]Jesse Robredo nagadan paglagpak kan sinasakayan na eroplano. Kinua 11-25-20</ref>
==Lokal na politika==
=== '''Kandidato para Alkalde kan Syudad nin Naga''' ===
Kan taon 2007 iyo an inot na pagkakataon na nagdalagan sa politika bilang alkalde kan Syudad nin Naga si Leni Robredo kan siya alokon ni Jesse Robredo sa huring mga minuto kan pagpasa nin kandidatura. Ini huli sa antisipasyon kan kasong diskwalipikasyon na isinàngat ni Jojo Villafuerte sa alkalde kaidto kan eleksyon 2004 kun sain nadaog si Villafuerte.<ref>[https://web.archive.org/web/20160305174611/http://pcij.org/blog/2007/05/08/comelec-declares-robredo-a-non-filipino] Leni Robredo nagkandidato para alkalde kan Syudad nin Naga.Kinua 12-2-2020.</ref>
=== Bilang Representante sa Kongreso ===
Presenteng pamayo kan Partido Liberal sa Camarines Sur si Robredo asin nagdalagan sa pagka-kongresista kan terser distrito kan probinsya kontra ki Nelly Favis Villafuerte, agom ni [[Luis Villafuerte, Sr.]] kan Mayo 2013. Iprinoklamang ganador si Robredo sa ginibong pirilian asin nakalamang nin labi sa 71,330ng boto sa pinakaharaning kandidato na si Nelly Villafuerte. Siya an pinakainot na babaing representante kan terser distrito kan Camarines Sur sa Kamara de Representantes kan Filipinas. Bàgo kaini, inot siyang inalok na magkandidato pagkaalkalde kan Syudad nin Naga tanganing ipadagos an napoonan kan saiyang agom. <ref>[https://www.rappler.com/nation/elections/leni-robredo-proclaimed-as-camsur-congresswoman] Gana sa pagkarepresentante laban kontra ki Nelly Favis Villafuerte. Kinua 11-25-20.</ref>
==Pagtukaw bilang Bise Presidente kan Filipinas==
[[Ladawan:Vice President Leni Robredo pays courtesy call on President Rodrigo R. Duterte.jpg|wala|thumb|Pagbisita ni Robredo ki Presidente Rodrigo Duterte kan Hulyo 4, 2016]]
=== '''Paggana bilang Bise Presidente''' ===
Dakol na grupo an nagtulod saiya na magdalagan pagkasenador kan Filipinas kan 2016 alagad nagin bukas siya sa posibilidad na magkandidato para Bise Presidente kun sain sarô an saiyang pangaran sa nagluwas sa survey.<ref>[https://www.rappler.com/nation/elections/robredo-number-1-tv5-bilang-pilipino-sws-survey]Nangengenot sa survey. Kinua 11-25-20.</ref>
Petsa 5 nin Oktobre 2015 kan ihinayag ni Robredo na siya minadalagan bilang Bise Presidente kan Filipinas sa lindong kan Partido Liberal kaiba si Mar Roxas bilang kandidato bilang Presidente. Nakaguno siya nin 14,418,817 boto o 35.11 porsyento kan kagabsan na boto asin dinaog si Senador [[Bongbong Marcos]] nin 263,473 boto sa pwesto komo bise-presidente.<ref>[https://www.rappler.com/nation/robredo-more-votes-over-marcos-this-proves-who-was-lying] Kapangganahan ni Robredo kontra Bongbong Marcos sa pagkaBise-president. Kinua 11-25-20</ref>
=== Protesta laban saiya bilang proklamadong Bise Presidente ===
Tolos-tolos si Bongbong Marcos nagsangat kan Hunyo 29, 2016 nin protesta laban sa bagong-tukaw na bise-presidente, si Leni Robredo. Sinasabi niya na an kapangganahan ni Robredo nangyari huli ta pano nin iregularidad asin pantitikas sa nakaaging eleksyon asin hinuhurot niya na an PET balikan an prosesong nakaagi. Sa tolong kahagaran niya, saro iyo na bilangon-liwat an mga botong naglaog hale sa tolong probinsya, Camarines Sur (kinamundagan na probinsya ni Robredo), Iloilo asin Negros Oriental na kun saen si Robredo nangawat na husto asin si Marcos nangaporet. Kan Oktobre 18, 2019 ginibo an pagbibilang-liwat kan resulta sa tolong probinsyang nasambit. Nagluwas na nagdugang logod nin 15,000 an boto ni Robredo hale sa 263,473 tuminaas sa 278,566. <ref>[https://newsinfo.inquirer.net/1396641/what-went-before-53] Newsinfo.inquirer.net.Key Dates in the VP Electoral Protest. Kinua 2-22-2021</ref>
=== Protesta elektoral ni Bongbong Marcos Ibinasura ===
Kan Febrero 16, 2021, an Korte Suprema, nagtutukaw komo Presidential Electoral Tribunal (PET) ibinasura pinalmente pakalihis limang taon na hararom na pag'aadal, an protesta elektoral ni Bongbong Marcos kontra ki Bise Presidente Leni Robredo.<ref name="PETdismissalSCMP">{{Cite news |date=2021-02-16 |title=Marcos heir loses bid to overturn Philippine VP election loss |language=en |work=The [[South China Morning Post]] |agency=[[Agence France-Presse]] |url=https://www.scmp.com/news/asia/southeast-asia/article/3121926/ferdinand-bongbong-marcos-loses-bid-overturn-philippines |access-date=2021-02-16}}</ref><ref name="PETdismissal">{{Cite news |date=2021-02-16 |title=Supreme Court unanimously junks Marcos' VP poll protest vs Robredo |language=en |work=CNN Philippines |url=https://cnnphilippines.com/news/2021/2/16/Supreme-Court-Bongbong-Marcos-Leni-Robredo-vice-president-poll-protest.html |url-status=live |access-date=2021-02-16}}</ref> Mga report kan Media pigsambit magkapirang rason sa pag'etsa-pwera kan nasabing protesta<ref name="PETdecisionABSCBN"/><ref name="TetchTorresTupasPETDecision"/> komo daa: "''failure to allege specific acts showing electoral fraud''"; "''allegations (which) were bare, laden with generic & repetitious allegations, no critical information as to time, place and manner of irregularities,''” and "''the absence of substantial recovery of votes in the 3 pilot provinces Marcos had chosen where Robredo actually gained additional votes with 1,510,718 against Marcos’ 204,512.''"<ref name="PETdecisionABSCBN">{{Cite news |last=Navallo |first=Mike |date=2021-02-16 |title=SC junks Bongbong Marcos' poll protest vs Vice President Robredo |language=en |work=ABS CBN News and Public Affairs |url=https://news.abs-cbn.com/news/02/16/21/sc-junks-bongbong-marcos-poll-protest-vs-vice-president-robredo-source |url-status=live |access-date=2021-02-16}}</ref><ref name="TetchTorresTupasPETDecision">{{Cite news |last=Torres-Tupas |first=Tetch |date=2021-02-16 |title=PET dismisses Marcos poll protest vs Robredo, stresses ‘entire’ case junked |language=en |work=The [[Philippine Daily Inquirer]] |url=https://newsinfo.inquirer.net/1396382/pet-dismisses-marcos-poll-protest-vs-vp-leni-source |url-status=live |access-date=2021-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210216064038/https://newsinfo.inquirer.net/1396382/pet-dismisses-marcos-poll-protest-vs-vp-leni-source |archive-date=2021-02-16}}</ref><ref>[https://www.rappler.com/nation/supreme-court-junks-bongbong-marcos-protest-vs-leni-robredo]www.rappler.com.Kinua 02-22-21</ref>
==Kandidato para Presidente==
{{Main|Kampanya ni Leni Robredo para Presidente sa 2022}}
:{{Hilngon man|Team Robredo–Pangilinan}}
[[Ladawan:Leni-Kiko Leniwanag sa Silangan rally Robredo lapit (Ynares Center, Antipolo, Rizal; 04-05-2022).jpg|thumb|Si Robredo sa saiyang kampanya sa Syudad nin Antipolo, Abril 5, 2022.]]
Si Robredo nagdeklara na siya makandidato para sa pagkapresidente sa eleksyon heneral 2022. Kan Oktobre 7, 2021 nag-file siya kan saiyang Certificate of Candidacy bilang independienteng kandidato alagad enot pa siya pinag-endorsar kan ISambayan na sarong grupo nin mga oposisyon na iyo siya an kandidatong pinipili kaini kun mamuya siyang magkandidato sa katongdan nin pagkapresidente. <ref>Nagfile kandidatura.[https://newsinfo.inquirer.net/1498334/robredo-files-coc-for-president-in-2022-polls]Kinua 11-30-21.</ref><ref>ISambayan inindorso si Robredo.[https://www.rappler.com/nation/elections/sambayan-endorses-leni-robredo-for-president-2022/]Kinua 11-3021.</ref> Oras pakatapos kan saiyang anunsyo, sarong gunuan gikan sa kampo ni Robredo an nagsabi na napili niya an senador asin presidente kan [[Partido Liberal]] na si [[Francis Pangilinan]] bilang saiyang katambal.<ref>{{cite news |last1=Panti |first1=Llanesca |title=Kiko Pangilinan is Robredo's running-mate in Eleksyon 2022 —sources |url=https://www.gmanetwork.com/news/news/nation/806087/kiko-pangilinan-is-robredo-s-running-mate-in-eleksyon-2022-source/story/?just_in |access-date=October 7, 2021 |work=GMA News Online |date=October 7, 2021 |archive-date=October 7, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211007224118/https://www.gmanetwork.com/news/news/nation/806087/kiko-pangilinan-is-robredo-s-running-mate-in-eleksyon-2022-source/story/?just_in |url-status=live }}</ref>
Sa huring opisyal na bilang, nag-ikaduwa si Robredo sa 15,035,773 na mga boto, asin nadaog sa kalaban para presidente na si [[Bongbong Marcos]] sa mahiwas na lamang nin lagpas 16 milyon na boto.<ref>{{cite news|url=https://mb.com.ph/2022/05/25/final-official-tally-marcos-duterte-on-top-with-north-of-31m-votes-each/|title=Final, official tally: Marcos, Duterte on top with over 31M votes each|publisher=[[Manila Bulletin]]|date=2022-05-25|access-date=2022-05-25|last=Quismorio|first=Ellson}}</ref><ref name="BBMisPresident">{{Cite web |date=May 25, 2022 |title=Marcos Jr. officially proclaimed president-elect |url=https://www.cnnphilippines.com/news/2022/5/25/Bongbong-Marcos-proclaimed-Philippines-president-2022.html |url-status=live |access-date=May 25, 2022 |website=CNN Philippines}}</ref>
== Pakatapos kan termino bilang Bise Presidente ==
Pagkatapos kan saiyang termino, si Robredo nagpaplano na magmokna nin sarong NGO o non-governmental organization na aapudong Angat Buhay, na gikan sa ngaran asin plantilya kan programang minalaban sa kapobrehan na saiyang itinogdas durante sa pagtukaw bilang Bise Presidente.<ref>{{Cite web |title=Leni Robredo urges voters to accept poll results as she sets sights on 'Angat Buhay' NGO |url=https://www.philstar.com/headlines/2022/05/13/2180924/urging-voters-accept-poll-results-leni-robredo-sets-sights-new-ngo |access-date=2022-05-31 |website=Philstar.com}}</ref>
== Toltolan ==
{{reflist|2}}
==Mga panluwas na takod==
{{commons}}
* {{Official website|https://lenirobredo.com/}}
* [http://www.congress.gov.ph/members/search.php?id=robredo-m Panindog] sa [[Kamara de Representantes kan Filipinas]]
* [https://web.archive.org/web/20160703170051/http://www.bayangmatuwid.org/lp/candidate/Leni_Robredo/ Panindog] sa ''Bayang Matuwid''
{{saringsing}}
[[Kategorya: Mga Bise-presidente kan Filipinas]]
[[Kategorya: Mga Kongresista kan Probinsya nin Camarines Sur]]
jmvtr05bdhvxmfoecymusqhsp0syxuv
233681
233680
2022-08-03T15:26:07Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Leni Robredo
| image = Leni_Robredo_Portrait.png
| office1 = [[Bise Presidente kan Filipinas|Ika-14ng Bise Presidente kan Filipinas]]
| president1 = [[Rodrigo Duterte]]
| term_start1 = Hunyo 30, 2016
| term_end1 =
| predecessor1 = [[Jejomar Binay]]
| successor1 =
| office2 = Co-Chairperson of the [[Inter-Agency Committee on Anti-Illegal Drugs]]
| alongside2 = Aaron Aquino
| president2 = [[Rodrigo Duterte]]
| term_start2 = Nobyembre 6, 2019
| term_end2 = Nobyembre 24, 2019
| office3 = Chair of the [[Housing and Urban Development Coordinating Council (Philippines)|Housing and Urban Development Coordinating Council]]
| term_start3 = Hulyo 12, 2016
| term_end3 = Desyembre 5, 2016
| president3 = Rodrigo Duterte
| predecessor3 = [[Jejomar Binay]]
| successor3 = [[Leoncio Evasco Jr.]]
| office4 = Myembro kan [[Kamara de Representante kan Filipinas|Kamara kan mga Representante]]<br />from [[Camarines Sur]]'s [[Distrito Lehislatibo kan Camarines Sur#3rd District|Ika-3 Distrito]]
| term_start4 = Hunyo 30, 2013
| term_end4 = Hunyo 30, 2016
| predecessor4 = [[Luis Villafuerte]]
| successor4 = [[Gabriel Bordado]]
| birth_name = Maria Leonor Sto. Tomas Gerona
| birth_date = {{birth date and age|1965|4|23}}
| birth_place = [[Naga, Camarines Sur|Naga]], [[Camarines Sur]], [[Filipinas]]
| death_date =
| death_place =
| party = [[Partido Liberal (Filipinas)|Liberal]]
| spouse = {{marriage|[[Jesse Robredo]]|1987|August 18, 2012|end=died}}
| children = 3
| residence = [[Syudad nin Naga]]
| education = [[University of the Philippines Diliman]] {{small|([[Bachelor of Science|BS]])}}<br />[[San Beda University]] {{small|([[Master of Laws|LL.M.]])}}<br />[[University of Nueva Caceres]] {{small|([[Bachelor of Laws|LLB]])}}
| website = {{url|lenirobredo.com|Official website}}<br />{{url|ovp.gov.ph|Government website}}
}}
[[File:Leni Robredo's family July 2016.jpg|thumb|250px|Si Leni Robredo asin mga aki niyang sinda Jessica Marie "Aika", Janine Patricia asin Jillian Therese. ]]
Si '''Maria Leonor "Leni" Gerona-Robredo''' (namondag bilang '''Maria Leonor Santo Tomas Gerona'''; Abril 23, 1965) sarong Filipinong abogada asin politiko na iyo an ika-14 na [[Bise Presidente kan Filipinas|Bise Presidente]] kan [[Filipinas|Republika kan Filipinas]] poon 2016 hasta 2022.
Siya nagin representante kan [[Lehislatibong Distrito kan Camarines Sur|Ika-3ng Distrito]] kan [[Camarines Sur]] sa [[Kamara de Representantes kan Filipinas]] kan 2013 sagkod 2016. Siya sarong abogado, politiko asin an balo kan dating sekretaryo kan Departamento kan Panlaog asin Lokal na Pamamahala na si [[Jesse Robredo]]. Katakod siya sa Saligan, sarong grupo nin mga abogado sa nasyon na nagtatabang sa mga parauma.<ref name="bandera1">{{cite news|url=http://bandera.inquirer.net/121461/leni-im-tough-i-fight-for-what-is-right|title=Leni: I’m tough, I fight for what is right|last=Begas|first=Leifbilly|work=[[Inquirer Bandera]]|date=May 4, 2016}}</ref><ref name="Inquirer">{{cite news|title=Vote PH 2016: Leni Robredo|url=http://www.inquirer.net/elections2016/leni-robredo|access-date=April 12, 2016|work=Philippine Daily Inquirer|date=April 10, 2016}}</ref> Siya an ika-2ng babae nagtukaw bilang bise-presidente sunod ki [[Gloria Macapagal Arroyo]] asin pinakaenot na Bise-presidente haleng [[Rehiyon Bikol]].
==Agi-agi==
Si Robredo iyo an matua sa tulong akì kan retiradong huwes na si Antonio Gerona asin Salvacion Sto. Tomas na retiradong paratukdô. Nag-adal siya nin elementarya sagkod sekundarya sa [[Universidad de Sta. Isabel]] sa Syudad nin Naga mantang nagtapos siya nin batsilyer sa ekonomiks sa Unibersidad kan Pilipinas kan 1986 dangan nagkua nin abogasiya sa Unibersidad kan Nueva Caceres kan 1992. Kan 1997, nagkua asin nakapasar siya sa eksamen sa Bar. Nagkua man siya nin kurso sa Law and Ethics: Making Moral Decisions sa Harvard na Unibersidad sa Estados Unidos<ref name="INQknew">{{cite news|author=Philippine Daily Inquirer|title=That first night, I knew he was gone—Robredo’s wife|url=https://newsinfo.inquirer.net/256594/that-first-night-i-knew-he-was-gone-robredos-wife|access-date=June 29, 2020|work=Philippine Daily Inquirer|date=August 24, 2012}}</ref>
Saiyang tinugdas an Lakas ng Kababaihan ng Naga asin nagin pamayo kan Naga City Council for Women durante kan siya first lady kan Syudad nin Naga. Myembro man siya kan Sentro ng Alternatibong Lingap Panligal, Federacion Internacionales de Abogadas asin Bantay Familia.<ref>[https://www.y101fm.com/promos/81-know-your-candidates/943-leni-robredo]Buhay-buhay ni Leni Robredo. Kinua 11-25-20. </ref>
Siring kan lolohon na si [[Apolonio Sto. Tomas]], si Robredo nakapagsurat man sa tataramon na Bikol. Kagsurat si Robredo nin mga giya sa pag-adal asin mga pagpalis kaini sa Bikol siring kan Family Code Primer, Katarungang Pambarangay, Labor Standards, Primer sa Naga City Ordinance No. 98-033 (Kaantabay sa Kauswagan Ordinance) asin RA 9262: Ley Kontra sa Violencia sa Kababaihan asin sa mga Aki.
Sarô si Robredo sa mga kandidato para magin huwes sa Regional Trial Court kan Calabanga, Pili sa Camarines Sur o Syudad nin Ligao sa Albay alagad nagdesisyon na igilid mùna an paglaog sa hudikatura.<ref>[http://everything.explained.today/Leni_Robredo/] Kinua 11-25-20. </ref>.
Tinàwan onra si Robredo kan Volunteers Against Crime and Corruption (VACC) bilang Most Outstanding Private Prosecutor kan 2009 Siring man, huli sa marahayrahay na pagpadalagan kan Naga City Council for Women (NCCW) na saiyang pinanginotan, nakua kan Syudad nin Naga an pagbisto asin premyo nilang Most Gender Responsive Local Government Unit sa bilog na Filipinas gikan sa Philippine Commision on Women (PCW).
Kan Agosto 2012, si Robredo nabalo asin kaiba niya an tulong aki, anas babae: Jessica Marie "Aika", Janine Patricia asin Jillian Therese kan magadan an agom niyang si [[Jesse Robredo]] sa pagbagsak kan eroplanong nasasakayan duman sa kadagatan kan Masbate.<ref>[https://newsinfo.inquirer.net/306556/pilot-error-poor-maintenance-caused-robredo-plane-crash-official-report-says]Jesse Robredo nagadan paglagpak kan sinasakayan na eroplano. Kinua 11-25-20</ref>
==Lokal na politika==
=== Kandidato para Alkalde kan Syudad nin Naga ===
Kan taon 2007 iyo an inot na pagkakataon na nagdalagan sa politika bilang alkalde kan Syudad nin Naga si Leni Robredo kan siya alokon ni Jesse Robredo sa huring mga minuto kan pagpasa nin kandidatura. Ini huli sa antisipasyon kan kasong diskwalipikasyon na isinàngat ni Jojo Villafuerte sa alkalde kaidto kan eleksyon 2004 kun sain nadaog si Villafuerte.<ref>[https://web.archive.org/web/20160305174611/http://pcij.org/blog/2007/05/08/comelec-declares-robredo-a-non-filipino] Leni Robredo nagkandidato para alkalde kan Syudad nin Naga.Kinua 12-2-2020.</ref>
=== Bilang Representante sa Kongreso ===
Presenteng pamayo kan Partido Liberal sa Camarines Sur si Robredo asin nagdalagan sa pagka-kongresista kan terser distrito kan probinsya kontra ki Nelly Favis Villafuerte, agom ni [[Luis Villafuerte, Sr.]] kan Mayo 2013. Iprinoklamang ganador si Robredo sa ginibong pirilian asin nakalamang nin labi sa 71,330ng boto sa pinakaharaning kandidato na si Nelly Villafuerte. Siya an pinakainot na babaing representante kan terser distrito kan Camarines Sur sa Kamara de Representantes kan Filipinas. Bàgo kaini, inot siyang inalok na magkandidato pagkaalkalde kan Syudad nin Naga tanganing ipadagos an napoonan kan saiyang agom. <ref>[https://www.rappler.com/nation/elections/leni-robredo-proclaimed-as-camsur-congresswoman] Gana sa pagkarepresentante laban kontra ki Nelly Favis Villafuerte. Kinua 11-25-20.</ref>
==Pagtukaw bilang Bise Presidente kan Filipinas==
[[Ladawan:Vice President Leni Robredo pays courtesy call on President Rodrigo R. Duterte.jpg|wala|thumb|Pagbisita ni Robredo ki Presidente Rodrigo Duterte kan Hulyo 4, 2016]]
=== Paggana bilang Bise Presidente ===
Dakol na grupo an nagtulod saiya na magdalagan pagkasenador kan Filipinas kan 2016 alagad nagin bukas siya sa posibilidad na magkandidato para Bise Presidente kun sain sarô an saiyang pangaran sa nagluwas sa survey.<ref>[https://www.rappler.com/nation/elections/robredo-number-1-tv5-bilang-pilipino-sws-survey]Nangengenot sa survey. Kinua 11-25-20.</ref>
Petsa 5 nin Oktobre 2015 kan ihinayag ni Robredo na siya minadalagan bilang Bise Presidente kan Filipinas sa lindong kan Partido Liberal kaiba si Mar Roxas bilang kandidato bilang Presidente. Nakaguno siya nin 14,418,817 boto o 35.11 porsyento kan kagabsan na boto asin dinaog si Senador [[Bongbong Marcos]] nin 263,473 boto sa pwesto komo bise-presidente.<ref>[https://www.rappler.com/nation/robredo-more-votes-over-marcos-this-proves-who-was-lying] Kapangganahan ni Robredo kontra Bongbong Marcos sa pagkaBise-president. Kinua 11-25-20</ref>
=== Protesta laban saiya bilang proklamadong Bise Presidente ===
Tolos-tolos si Bongbong Marcos nagsangat kan Hunyo 29, 2016 nin protesta laban sa bagong-tukaw na bise-presidente, si Leni Robredo. Sinasabi niya na an kapangganahan ni Robredo nangyari huli ta pano nin iregularidad asin pantitikas sa nakaaging eleksyon asin hinuhurot niya na an PET balikan an prosesong nakaagi. Sa tolong kahagaran niya, saro iyo na bilangon-liwat an mga botong naglaog hale sa tolong probinsya, Camarines Sur (kinamundagan na probinsya ni Robredo), Iloilo asin Negros Oriental na kun saen si Robredo nangawat na husto asin si Marcos nangaporet. Kan Oktobre 18, 2019 ginibo an pagbibilang-liwat kan resulta sa tolong probinsyang nasambit. Nagluwas na nagdugang logod nin 15,000 an boto ni Robredo hale sa 263,473 tuminaas sa 278,566. <ref>[https://newsinfo.inquirer.net/1396641/what-went-before-53] Newsinfo.inquirer.net.Key Dates in the VP Electoral Protest. Kinua 2-22-2021</ref>
=== Protesta elektoral ni Bongbong Marcos Ibinasura ===
Kan Febrero 16, 2021, an Korte Suprema, nagtutukaw komo Presidential Electoral Tribunal (PET) ibinasura pinalmente pakalihis limang taon na hararom na pag'aadal, an protesta elektoral ni Bongbong Marcos kontra ki Bise Presidente Leni Robredo.<ref name="PETdismissalSCMP">{{Cite news |date=2021-02-16 |title=Marcos heir loses bid to overturn Philippine VP election loss |language=en |work=The [[South China Morning Post]] |agency=[[Agence France-Presse]] |url=https://www.scmp.com/news/asia/southeast-asia/article/3121926/ferdinand-bongbong-marcos-loses-bid-overturn-philippines |access-date=2021-02-16}}</ref><ref name="PETdismissal">{{Cite news |date=2021-02-16 |title=Supreme Court unanimously junks Marcos' VP poll protest vs Robredo |language=en |work=CNN Philippines |url=https://cnnphilippines.com/news/2021/2/16/Supreme-Court-Bongbong-Marcos-Leni-Robredo-vice-president-poll-protest.html |url-status=live |access-date=2021-02-16}}</ref> Mga report kan Media pigsambit magkapirang rason sa pag'etsa-pwera kan nasabing protesta<ref name="PETdecisionABSCBN"/><ref name="TetchTorresTupasPETDecision"/> komo daa: "''failure to allege specific acts showing electoral fraud''"; "''allegations (which) were bare, laden with generic & repetitious allegations, no critical information as to time, place and manner of irregularities,''” and "''the absence of substantial recovery of votes in the 3 pilot provinces Marcos had chosen where Robredo actually gained additional votes with 1,510,718 against Marcos’ 204,512.''"<ref name="PETdecisionABSCBN">{{Cite news |last=Navallo |first=Mike |date=2021-02-16 |title=SC junks Bongbong Marcos' poll protest vs Vice President Robredo |language=en |work=ABS CBN News and Public Affairs |url=https://news.abs-cbn.com/news/02/16/21/sc-junks-bongbong-marcos-poll-protest-vs-vice-president-robredo-source |url-status=live |access-date=2021-02-16}}</ref><ref name="TetchTorresTupasPETDecision">{{Cite news |last=Torres-Tupas |first=Tetch |date=2021-02-16 |title=PET dismisses Marcos poll protest vs Robredo, stresses ‘entire’ case junked |language=en |work=The [[Philippine Daily Inquirer]] |url=https://newsinfo.inquirer.net/1396382/pet-dismisses-marcos-poll-protest-vs-vp-leni-source |url-status=live |access-date=2021-02-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210216064038/https://newsinfo.inquirer.net/1396382/pet-dismisses-marcos-poll-protest-vs-vp-leni-source |archive-date=2021-02-16}}</ref><ref>[https://www.rappler.com/nation/supreme-court-junks-bongbong-marcos-protest-vs-leni-robredo]www.rappler.com.Kinua 02-22-21</ref>
==Kandidato para Presidente==
{{Main|Kampanya ni Leni Robredo para Presidente sa 2022}}
:{{Hilngon man|Team Robredo–Pangilinan}}
[[Ladawan:Leni-Kiko Leniwanag sa Silangan rally Robredo lapit (Ynares Center, Antipolo, Rizal; 04-05-2022).jpg|thumb|Si Robredo sa saiyang kampanya sa Syudad nin Antipolo, Abril 5, 2022.]]
Si Robredo nagdeklara na siya makandidato para sa pagkapresidente sa eleksyon heneral 2022. Kan Oktobre 7, 2021 nag-file siya kan saiyang Certificate of Candidacy bilang independienteng kandidato alagad enot pa siya pinag-endorsar kan ISambayan na sarong grupo nin mga oposisyon na iyo siya an kandidatong pinipili kaini kun mamuya siyang magkandidato sa katongdan nin pagkapresidente. <ref>Nagfile kandidatura.[https://newsinfo.inquirer.net/1498334/robredo-files-coc-for-president-in-2022-polls]Kinua 11-30-21.</ref><ref>ISambayan inindorso si Robredo.[https://www.rappler.com/nation/elections/sambayan-endorses-leni-robredo-for-president-2022/]Kinua 11-3021.</ref> Oras pakatapos kan saiyang anunsyo, sarong gunuan gikan sa kampo ni Robredo an nagsabi na napili niya an senador asin presidente kan [[Partido Liberal]] na si [[Francis Pangilinan]] bilang saiyang katambal.<ref>{{cite news |last1=Panti |first1=Llanesca |title=Kiko Pangilinan is Robredo's running-mate in Eleksyon 2022 —sources |url=https://www.gmanetwork.com/news/news/nation/806087/kiko-pangilinan-is-robredo-s-running-mate-in-eleksyon-2022-source/story/?just_in |access-date=October 7, 2021 |work=GMA News Online |date=October 7, 2021 |archive-date=October 7, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211007224118/https://www.gmanetwork.com/news/news/nation/806087/kiko-pangilinan-is-robredo-s-running-mate-in-eleksyon-2022-source/story/?just_in |url-status=live }}</ref>
Sa huring opisyal na bilang, nag-ikaduwa si Robredo sa 15,035,773 na mga boto, asin nadaog sa kalaban para presidente na si [[Bongbong Marcos]] sa mahiwas na lamang nin lagpas 16 milyon na boto.<ref>{{cite news|url=https://mb.com.ph/2022/05/25/final-official-tally-marcos-duterte-on-top-with-north-of-31m-votes-each/|title=Final, official tally: Marcos, Duterte on top with over 31M votes each|publisher=[[Manila Bulletin]]|date=2022-05-25|access-date=2022-05-25|last=Quismorio|first=Ellson}}</ref><ref name="BBMisPresident">{{Cite web |date=May 25, 2022 |title=Marcos Jr. officially proclaimed president-elect |url=https://www.cnnphilippines.com/news/2022/5/25/Bongbong-Marcos-proclaimed-Philippines-president-2022.html |url-status=live |access-date=May 25, 2022 |website=CNN Philippines}}</ref>
== Pakatapos kan termino bilang Bise Presidente ==
Pagkatapos kan saiyang termino, si Robredo nagpaplano na magmokna nin sarong NGO o non-governmental organization na aapudong Angat Buhay, na gikan sa ngaran asin plantilya kan programang minalaban sa kapobrehan na saiyang itinogdas durante sa pagtukaw bilang Bise Presidente.<ref>{{Cite web |title=Leni Robredo urges voters to accept poll results as she sets sights on 'Angat Buhay' NGO |url=https://www.philstar.com/headlines/2022/05/13/2180924/urging-voters-accept-poll-results-leni-robredo-sets-sights-new-ngo |access-date=2022-05-31 |website=Philstar.com}}</ref>
== Toltolan ==
{{reflist|2}}
==Mga panluwas na takod==
{{commons}}
* {{Official website|https://lenirobredo.com/}}
* [http://www.congress.gov.ph/members/search.php?id=robredo-m Panindog] sa [[Kamara de Representantes kan Filipinas]]
* [https://web.archive.org/web/20160703170051/http://www.bayangmatuwid.org/lp/candidate/Leni_Robredo/ Panindog] sa ''Bayang Matuwid''
{{saringsing}}
[[Kategorya: Mga Bise-presidente kan Filipinas]]
[[Kategorya: Mga Kongresista kan Probinsya nin Camarines Sur]]
cfe107kjtqheyykbemovey3lxbs4514
Jil Sander
0
24655
233687
203502
2022-08-03T19:46:06Z
Welkend
19736
svg logo
wikitext
text/x-wiki
{{About|the fashion designer Jil Sander|the fashion house of the same name|Jil Sander (brand)}}
Si '''Heidemarie Jiline "Jil" Sander''' ({{IPA-de|dʒɪl ˈzandər}};pinangaki kan Nobyembre 27, 1943 sa [[Wesselburen]]) Aleman na tagadesinyo nin moda asin nagmukna nin tinadahan na [[Jil Sander (brand)|Jil Sander]] .
== Biograpiya ==
=== Kaamayan kan saiyang buhay asin edukasyon ===
nagklase si Sander sa Krefeld School of Textiles (Class 1963) sarong foreign exchangena estudyane sa [[University of California, Los Angeles]] (1963–64). Pakatapos sa UCLA, naglipat siya sa New York bilang parasurat nin manungod sa moda sa magasin. Sa edad na 21, nagbalik siya sa Hamburg para ibanan ang saiyang mga tugang pakatapos na magadan an saindang ama sa edad na 52.<ref name="Menkes">[[Suzy Menkes]], [https://www.nytimes.com/2010/06/08/fashion/08iht-fjil.html "Jil Sander Bathes in the Glow of Uniqlo"], ''Nytimes.com'', 7 June 2010 (accessed 11 October 2016)</ref>
=== An saiyang fashion house ===
[[Ladawan:Jil Sander logo.svg|thumb|280x280px|Jil Sander corporate logo]]
[[Ladawan:Hamburg_Neuer_Wall_DS009n.jpg|thumb|280x280px|Jil Sander fashion house in Hamburg]]
Minukna ni Sander an saiyang fashion house na [[Jil Sander (brand)|Jil Sander]] sa[[Rotherbaum]], [[Hamburg]], Germany kan 1968 gamit an makinang pantahi nin saiyang ina<ref name="WWD 2013">{{cite web|url=http://www.wwd.com/fashion-news/designer-luxury/jil-sander-departing-namesake-brand-7246107?src=nl/newsAlert/20131024-1|title=Jil Sander Departing Namesake Brand|publisher=WWD|date=24 October 2013|access-date=24 October 2013|author=Zargani, Luisa}}</ref> An saiyang enot na koleksyon para sa [[Hoechst AG|Hoechst]], sarong kemikal na kompanya gamit an telang [[trevira]].<ref>{{Cite web|title=German Engineering The Precision of Jil Sander|url=https://www.grailed.com/drycleanonly/jil-sander-master-class|access-date=2020-09-05|website=Grailed|language=en}}</ref> Kan 1973, niluwas niya an saiyang koleksyon na saiyang ngaran man sana.<ref name="bio infomat">{{cite web|url=http://fashion.infomat.com/jil-sander-designer.html|title=Jil Sander, Fashion Designer|website=Infomat.com|access-date=11 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160514172545/http://fashion.infomat.com/jil-sander-designer.html|archive-date=2016-05-14|url-status=dead}}</ref>
Npangganahan niya an enot niyang koleksyon na Jil Sander Paris collection na pinahiling sa [[Plaza Athénée]] kan1975 asin nakalista an saiyang kompanya sa [[Frankfurt Stock Exchange]] matapos an taong 1980.<ref name="Menkes" /> Nag-asenso siya kan taong 1980 asin 1990, dangan nakakuang atensyon sa internasyunal, arog ni Linda Dresner na kan panahon igwang botik ni Sander boutique [[Park Avenue|Park Avenue sa New York]] asin Joan Burstein of [[Browns (fashion boutique)|Browns]] sa London.<ref>Cathy Horyn [https://www.nytimes.com/2013/10/27/fashion/in-jil-sanders-exit-echoes-of-the-past.html "In Jil Sander's Exit, Echoes of the Past"], nytimes.com, 27 October 2013; accessed 1 July 2014.</ref>Kan 1995, an grupo ni Jil Sander naikurit na igwang $114 milyon na benta.<ref name="bio infomat" />[[Ladawan:Jil_Sander_Logo.jpg|thumb|280x280px|An logo ni Jil Sander ]]
[[Ladawan:Hamburg_Neuer_Wall_DS009n.jpg|thumb|280x280px|Jil Sander fashion house in Hamburg]]
== Onra ==
Natawan si Sander nin [[Bundesverdienstkreuz]] kan Federal Republic of Germany sa saiyang mga naginibo sa industriya nin moda.<ref>{{cite web|url=http://dw.de/p/3flY|title=Jil Sander Returns to Fashion Fold|date=22 May 2003|website=[[Deutsche Welle]]|access-date=9 September 2013}}</ref>
Kabali siya sa saro sa matibay magsulot nin bado na nasa 50 na edad nin ''[[The Guardian]]'' kan Marso 2013. <ref>{{cite news|title=The 50 best-dressed over 50s|url=https://www.theguardian.com/fashion/gallery/2013/mar/29/50-best-dressed-over-50s|newspaper=[[The Guardian]]|location=London|first1=Jess|last1=Cartner-Morley|first2=Helen|last2=Mirren|first3=Arianna|last3=Huffington|first4=Valerie|last4=Amos|date=28 March 2013}}</ref>Si Sander inaapod na "Queen of Less".<ref name="Kappl">Petra Kappl [https://www.nytimes.com/2002/05/26/business/update-jil-sander-designer-in-reticence.html Designer In Reticence"], nytimes.com, 26 May 2002.</ref>
== Mga toltolan ==
{{Reflist}}
== Panluwas na takod ==
* [https://web.archive.org/web/20030904072132/http://www.infomat.com/whoswho/jilsander.html Infomat Who's Who: Jil Sander] (last update: 1997)
* [https://www.nytimes.com/2004/09/19/style/tmagazine/MAN10.html Portrait Jil Sander, 2004]
obfvyut5zn2ezev3b86ywwzgor79ivt
233688
233687
2022-08-03T19:48:04Z
Welkend
19736
wikitext
text/x-wiki
{{About|the fashion designer Jil Sander|the fashion house of the same name|Jil Sander (brand)}}
Si '''Heidemarie Jiline "Jil" Sander''' ({{IPA-de|dʒɪl ˈzandər}};pinangaki kan Nobyembre 27, 1943 sa [[Wesselburen]]) Aleman na tagadesinyo nin moda asin nagmukna nin tinadahan na [[Jil Sander (brand)|Jil Sander]] .
== Biograpiya ==
=== Kaamayan kan saiyang buhay asin edukasyon ===
nagklase si Sander sa Krefeld School of Textiles (Class 1963) sarong foreign exchangena estudyane sa [[University of California, Los Angeles]] (1963–64). Pakatapos sa UCLA, naglipat siya sa New York bilang parasurat nin manungod sa moda sa magasin. Sa edad na 21, nagbalik siya sa Hamburg para ibanan ang saiyang mga tugang pakatapos na magadan an saindang ama sa edad na 52.<ref name="Menkes">[[Suzy Menkes]], [https://www.nytimes.com/2010/06/08/fashion/08iht-fjil.html "Jil Sander Bathes in the Glow of Uniqlo"], ''Nytimes.com'', 7 June 2010 (accessed 11 October 2016)</ref>
=== An saiyang fashion house ===
[[Ladawan:Jil Sander logo.svg|thumb|280x280px|Jil Sander corporate logo]]
[[Ladawan:Hamburg_Neuer_Wall_DS009n.jpg|thumb|280x280px|Jil Sander fashion house in Hamburg]]
Minukna ni Sander an saiyang fashion house na [[Jil Sander (brand)|Jil Sander]] sa[[Rotherbaum]], [[Hamburg]], Germany kan 1968 gamit an makinang pantahi nin saiyang ina<ref name="WWD 2013">{{cite web|url=http://www.wwd.com/fashion-news/designer-luxury/jil-sander-departing-namesake-brand-7246107?src=nl/newsAlert/20131024-1|title=Jil Sander Departing Namesake Brand|publisher=WWD|date=24 October 2013|access-date=24 October 2013|author=Zargani, Luisa}}</ref> An saiyang enot na koleksyon para sa [[Hoechst AG|Hoechst]], sarong kemikal na kompanya gamit an telang [[trevira]].<ref>{{Cite web|title=German Engineering The Precision of Jil Sander|url=https://www.grailed.com/drycleanonly/jil-sander-master-class|access-date=2020-09-05|website=Grailed|language=en}}</ref> Kan 1973, niluwas niya an saiyang koleksyon na saiyang ngaran man sana.<ref name="bio infomat">{{cite web|url=http://fashion.infomat.com/jil-sander-designer.html|title=Jil Sander, Fashion Designer|website=Infomat.com|access-date=11 October 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160514172545/http://fashion.infomat.com/jil-sander-designer.html|archive-date=2016-05-14|url-status=dead}}</ref>
Npangganahan niya an enot niyang koleksyon na Jil Sander Paris collection na pinahiling sa [[Plaza Athénée]] kan1975 asin nakalista an saiyang kompanya sa [[Frankfurt Stock Exchange]] matapos an taong 1980.<ref name="Menkes" /> Nag-asenso siya kan taong 1980 asin 1990, dangan nakakuang atensyon sa internasyunal, arog ni Linda Dresner na kan panahon igwang botik ni Sander boutique [[Park Avenue|Park Avenue sa New York]] asin Joan Burstein of [[Browns (fashion boutique)|Browns]] sa London.<ref>Cathy Horyn [https://www.nytimes.com/2013/10/27/fashion/in-jil-sanders-exit-echoes-of-the-past.html "In Jil Sander's Exit, Echoes of the Past"], nytimes.com, 27 October 2013; accessed 1 July 2014.</ref>Kan 1995, an grupo ni Jil Sander naikurit na igwang $114 milyon na benta.<ref name="bio infomat" />
== Onra ==
Natawan si Sander nin [[Bundesverdienstkreuz]] kan Federal Republic of Germany sa saiyang mga naginibo sa industriya nin moda.<ref>{{cite web|url=http://dw.de/p/3flY|title=Jil Sander Returns to Fashion Fold|date=22 May 2003|website=[[Deutsche Welle]]|access-date=9 September 2013}}</ref>
Kabali siya sa saro sa matibay magsulot nin bado na nasa 50 na edad nin ''[[The Guardian]]'' kan Marso 2013. <ref>{{cite news|title=The 50 best-dressed over 50s|url=https://www.theguardian.com/fashion/gallery/2013/mar/29/50-best-dressed-over-50s|newspaper=[[The Guardian]]|location=London|first1=Jess|last1=Cartner-Morley|first2=Helen|last2=Mirren|first3=Arianna|last3=Huffington|first4=Valerie|last4=Amos|date=28 March 2013}}</ref>Si Sander inaapod na "Queen of Less".<ref name="Kappl">Petra Kappl [https://www.nytimes.com/2002/05/26/business/update-jil-sander-designer-in-reticence.html Designer In Reticence"], nytimes.com, 26 May 2002.</ref>
== Mga toltolan ==
{{Reflist}}
== Panluwas na takod ==
* [https://web.archive.org/web/20030904072132/http://www.infomat.com/whoswho/jilsander.html Infomat Who's Who: Jil Sander] (last update: 1997)
* [https://www.nytimes.com/2004/09/19/style/tmagazine/MAN10.html Portrait Jil Sander, 2004]
s0sudmnm3m45msc9qw3uxfk3ps4hf59
Hukbalahap
0
37100
233664
233638
2022-08-03T13:26:33Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hukbalahap flag.svg|right|thumb|251x251px|An wagayway kan Hukbalahap]]
An '''Hukbong Bayan Laban sa Hapon''' ({{Literal translation|Hokbong Banwa Laban sa Hapon}}), mas aram sa hinayokong na arapodan '''Hukbalahap''' (mga '''Huk'''), sarong [[Komunismo|komunista]]ng [[Gerilyang pakilaban|gerilyang hiron]] tinugdas kan mga paraoma nin [[Sentral Luzon]]. Orihinalmente ini minukna sa [[Filipinong pakipagtusay laban sa Hapon|paglaban]] sa mga [[Hokbong Imperyal nin Hapon|Hapones]], alagad ini binago ninda an paglaban sa sarong pagtumang sa [[Gobyerno Filipino]], na naapod nang [[Hukbalahap Rebelyon]], kan taon 1946. An rebelyon nasumpo' paagi nin seryeng mga reporma asin mga panggana militar ni [[Sekretaryo nin Depensa Nasyonal (Filipinas)|Sekretaryo]], asin dangan Presidente [[Ramon Magsaysay]].<ref>Jeff Goodwin, [https://archive.org/details/nootherwayout00jeff/page/118 <!-- quote=huk rebellion. --> No Other Way Out], Cambridge University Press, 2001, p.119, {{ISBN|0-521-62948-9}}, {{ISBN|978-0-521-62948-5}}</ref>
Sarong monumento dinudusay sa mga Huk an itinindog sa [[Cabiao, Nueva Ecija]], sa pagtaong onra sa sainda sa saindang mga naginibohan durante kan [[Ikaduwang Gerang Pankinaban]].<ref>{{Cite web|url=https://newsinfo.inquirer.net/1102449/hukbalahap-monument-to-rise-in-ecija-town|title=Hukbalahap monument to rise in Ecija town|first=Tonette|last=Orejas|website=newsinfo.inquirer.net}}</ref>
Sa pagkabilog kan Marso 1942, an Hukbalahap magigin kuta kabtang kan lapagap na [[prenterang bunyog]] na pakikipagtusay sa [[Pagsakop nin Hapon sa Filipinas]].<ref name="Saulo" />{{rp|31}} An katuyohan na ini nakatala sa pangaran kaini: ''"Hukbong Banwa Laban sa mga Hapon"''.
Pagdangadang kan 1950, an [[Partido Komunista nin Pilipinas-1930]] (PKP) nagtinagas sa pagbago kaini bilang saro nang kaayonan na armadong sanga kan partidong rebolusyunaryo, na sa paghira nin kamawotan nagsangle na kan opisyal na pangaran asin nagin nang ''Hukbong Mapagpalaya ng Bayan'',<ref name="Saulo">{{cite book|last1=Saulo|first1=Alfredo|title=Communism in the Philippines: An Introduction|date=1990|publisher=Ateneo de Manila University Press|location=Quezon City|isbn=971-550-403-5}}</ref>{{rp|44}} (HMB) o "Hokbong Mapaglungkas sa Banwa", na garo sa pag'ayog sa pangaran kan Tsinong Komunistang Hokbo: an [[People's Liberation Army]].
Alagad maski nahira an pangaran kaini, an HMB popular man giraray na inaapod na ''Hukbalahap'', sa lawig kan mga panahon na ini nagdanay sa pag'ultan nin taon 1945 abot 1952.
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Komunismo sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga bako nang aktibong grupong komunista]]
[[Kategorya:Mga makawalang militanteng grupo sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga Anti-imperialistang Organisasyon]]
[[Kategorya:Historya Militar sa Filipinas durante kan Ikaduwang Gerang Pankinaban]]
[[Kategorya:Mga Sangang Militar kan mga partido komunista]]
[[Kategorya:Mga Rebelddeng grupo sa Filipinas]]
[[Kategorya:Mga Hiron nin Pakikipagtusay durante kan Ikaduwang Gerang Pankinaban]]
3jjedimn1o0voby99w6g7vl5wyx38cx
Sándor Bortnyik
0
37101
233666
233641
2022-08-03T13:31:07Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bortnyik Sándor.jpg|thumb|Bortnyik Sándor]]
Si '''Sándor Bortnyik''' (Hulyo 3, 1893 – Desymbre 31, 1976) sarong [[Banwang Hunggaro people|Hunggaro]]ng pintor asin [[grapikong paradesenyo]]. An saiyang trabaho naimpluwensyang marhay kan [[Kubismo]], [[Ekspresyonismo]] asin [[Konstruktibismo (arte)|Konstruktibismo]].
==Buhay==
Siya naghubo sa [[Weimar]] kan 1922 asin nakatrabaho sa mga [[Bauhaus]]. Kan siya naghubo pabalik sa [[Kahadean nin nin Hunggarya (1920–1946)|Hunggarya]] siya nagtugdas nin sarong eskwelahan sa arte (Talyer) sa [[Budapest]], kun saen sinunod niya an mga prinsipiyong Bauhaus.<ref>{{Cite web|url=http://weimarart.blogspot.com/2010/07/sandor-bortnyik.html|title=Sándor Bortnyik|last=Kraftgenie|date=2010-07-09|website=Weimar|access-date=2016-04-26}}</ref>
Si Bortnyik nabantog kan saiyang mga komersyal na poster. Durante kan halawig niyang karera, siya nagtrabaho para sa mga kliyenteng Hunggaro asin mga kliyente hale pa sa luwas. An mga bantog niyang mga trabaho iyo idtong mga imahe sa [[advertising]] para sa [[Modiano (kompanya)|Modiano]] mga sigarilyo.
Siya nagin man direktor kan Hungarian Academy of Fine Arts (1949–1956).<ref>{{Cite web|url=http://www.museothyssen.org/en/thyssen/ficha_artista/84|title=Sándor Bortnyik|last=|first=|website=Museo Thyssen|language=es|access-date=2016-04-26}}</ref>
Siya nakalubong sa [[Sementeryo Kerepesi]].
==Hilnga man==
*''[[The New Adam]]''
==Toltolan==
{{reflist}}
==Mga panluwas na takod==
{{commons category}}
*[http://www.hung-art.hu/frames-e.html?/english/b/bortnyik/muvek/index.html Works by Sándor Bortnyik]
*[http://www.moma.org/collection/artists/686?locale=en Sándor (Alexander) Bortnyik ], ''MoMa''
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Bortnyik, Sandor}}
[[Kategorya:Mga 893 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1976 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong paradesenyong grapiko]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong artista sa poster]]
[[Kategorya:Mga Edukador sa Arte]]
[[Kategorya:Mga Ika-20ng siglong mga Hunggarong pintor]]
[[Kategorya:Mga Ika-20ng siglong lalaking Hunggarong artista]]
[[Kategorya:Hungarian University of Fine Arts]]
[[Kategorya:Mga lalaking Hunggarong mga pintor]]
{{Poon}}
f8p0nscjn3tstyayitbtp4w3z6fr8nz
István Medgyaszay
0
37102
233671
233653
2022-08-03T13:37:06Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[File:VeszpremSzinhaz.JPG|thumb|An teatro sa Veszprém, 1908]]
[[File:Sopron Petőfi Színház főhomlokzat.jpg|thumb|Teatro, Sopron, 1908–09]]
Si '''István Medgyaszay''' (namundag ''Benkó'') (23 Agosto 1877 sa [[Budapest]] – 29 Abril 1959 sa Budapest) sarong [[Mga Hunggaro|Hunggaro]]ng arkitekto asin parasurat.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Medgyaszay István], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 13 May 2012 {{in lang|hu}}</ref> Siya an enot na nag'usar kan mga Hunggarong folk idiom, partikularmente haleng [[Transylvania]], asin ipinagkombinar niya ini sa mga impluwensyang gikan Harayong Subangan asin sa mga [[organikong arkitektura]].
Si Medgyaszay nag'adal sa [[Vienna Academy of Fine Arts]] (bilang estudyante ni [[Otto Wagner]]) asin man sa Budapest [[Hungarian Academy of Fine Arts]].<ref name="MEK"/> Ginana niya an komisyon sa pagdesenyo kan panteon nasyonal kan 1903 dangan nakagradwar sunod na taon. Pakatapos pang mga dagdag na adal sa luwas kan nasyon nag'ule siya sa sadiring lugar asin nagpoon magtrabaho sa kombinasyon kan sinasabing teknolohiya sa 'reinforced concrete' na pigkombinar sa mga elementong desenyong folkloriko. Siya nagbyahe man sa [[norte Aprika]] asin sa [[Indya]] sa pagf'adal arkitektura duman.
Kan 1906, rinibayan niya an dating apelyido niyang Benkó sa apelyido kan lolo kan ina niya na Medgyaszay.
Si Medgyaszay may marayrahay na karera akademiko asin halangkaw an paghiling saiya kan publiko. Kan uminabot an mga Komunista kan paghinapos nin 1940, siya tinutuyaw nang gayo na apolitikal daa asin sobrang pormalista an pagtrato sa arte. Dai na siya nakakua nin pundo sa pagretiro asin pinapondo siya sa saiyng trabaho kan komunistang Estado taon 1959. Pakalihis sanang tolong semana kaini, siya nagadan.
== Mayor na mga trabaho ==
=== Arkitektura ===
* Panteon Nasyonal, 1903, dai natugdok (nangganang 5 Eureopeong premyo para sa desenyong ini)
* Pabilyon sa Milan exposition, 1906
* Mga harong nin mga artista, Gödöllő, 1904–06
* Teatro, Veszprém, 1908
* Teqatro, Sopron, 1908–09
* Budapest Opera House, pigpatugdok giraray, 1912
* Teatro, Miskolc, rebuilding, 1922
*Mga iba-ibang edipisyo nin simbahan: [[Rárósmúlyad]] (1910); [[Ógyalla]] (1912); [[Püspökladány]] (1921); [[Kenderes]] (1922); [[Csillaghegy]] (1935)
=== Mga surat literaryo ===
bilang apelyidong Benkó
* Körösfő (1905)
* Egy-egy székely házról, faluról (Szekler house, szekler village) (1905)
* Népünk művészetéről (Our people's art) (1906)
bilang apelyidong Medgyaszay
* VASBETON MŰVÉSZI FORMÁJA (Artistic form of reinforced concrete) (1908)- Reprint: Ars Hungarica 1983/2.
* A vasbeton művészi formáiról (Artistic form of ferro-concrete) (1909)
* A hun-magyar ókori művészet. Székfoglaló beszéd (The Hun-Hungarian ancient art. Inaugural speech) (1927)
* Művészet és népművészet (Art and folklore) (1942)
==Mga proyektong napahaman (imahe)==
<gallery>
Mula kostol 01.jpg|Simbahan ni Sta. Elizabeth sa Mula
Ógyalla57.JPG|Simbahan ni St Ladislaus, Hurbanovo
Matrahaza pagoda 001.jpg|Pagoda Hotel, (Mátraháza)
BUD Hungarian Advent Church.JPG|Hungarian Adventist Church, Budapest
Civertankelenfoldi ref templom.jpg|Temple, Budapest, Hungary
</gallery>
{{Commons category|István Medgyaszay}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Medgyaszay, Istvan}}
[[Kategorya:Mga 1877 na kamundagan]]
{{Poon}}
[[Kategorya:Mga Arkitekto haleng Budapest]]
[[Kategorya:Mga nagtapos sa Academy of Fine Arts Vienna]]
[[Kategorya:Mga paglubong sa Sementeryo Farkasréti]]
[[Kategorya:Mga parasurat haleng Budapest]]
c0062loi77jg3i5pwls4rxvcl5r8svn
Ignác Alpár
0
37103
233674
233656
2022-08-03T13:44:24Z
Ralffralff
14987
wikitext
text/x-wiki
[[File:Alpár Ignác c 1905.jpg|thumb|upright|Ignác Alpár (ca.1905)]]
[[Image:Castle of Vajdahunyad.jpg|thumb|right|Kastilyo Vajdahunyad sa Budapest]]Si '''Ignác Alpár József''' (namundag '''Schöckl József'''; 17 Enero 1855 sa [[Pest, Hungary|Pest]] – 27 Abril 1928 sa [[Zürich]]) sarong [[Hunggaryag|Hunggaro]]ng arkitekto.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Ignác Alpár], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 6 May 2012 {{in lang|hu}}</ref>
== Karera ==
Si Alpár nagpoon kan saiyang karera komo sarong kantero, dangan siya nagtrabaho ki arkitektong [[Alajos Hauszmann]]. Pakatapos kan pormal niyang adal sa [[Berlin]], nagbalik siya sa [[Budapest]] ta nagtrabaho ki [[Imre Steindl]] asin man giraray ki Hauszmann. Siya nagpoon nin sadiring praktis kan 1890, na nagtrabaho haros komo sa estilong historisista asin bilang eklektiko.<ref name="MEK"/> An pinakabantog kaini iyo an inapod na [[Vajdahunyad Castle]] na tinugdok para sa selebrasyon milinaryo kan 1896, na saiyang sinalakan nin estilong arkitektural uso sa Hunggarya poon pa kan Anoy Katangaan sundo sa peryodong Baroko.
== Edipisyo ==
* Mga munisipyo: [[Sighişoara]], [[Cluj-Napoca]], [[Deva, Romania|Deva]], [[Nyíregyháza]], etc.
* Kolehiyo: Eötvös College
* Mga simbahan: Sighişoara Reformed Church, [[Braşov]] Reformed Church (demolished 1963)
* Banyo: [[Băile Herculane]]
* Bangko: Hungarian National Bank, Budapest (1902–05); Hungarian National Trade Bank (long time functioned as the building of the Ministry of Home Affairs); General Hungarian Credit Bank (currently the building of the Ministry of Finance); First Hungarian Savings Bank (currently the building of the Treasury)
* Dating Stock Exchange building, Budapest (halawig inestran kan Hungarian National Television)
* [[Palasyo Anker]], Budapest
== Legasiya ==
*Kan 1958 an Ignác Alpár papremyong memorial tinugdas kan Society of Architects, na gingawad na premyo taon-taon para sa mga marayrahay na proyekto sa pagtugdok mga edipisyo.
* Igwang monumento tinugdok para ki Alpár kahampang kan Kastilyo Vajdahunyad [[Ede Telcs]]. Siya pigladawan nakasulot nin bata nin sarong batikanong arkitekto kan panahon Anoy na Katangaan.
==Mga napahaman na proyekto (imahe)==
<gallery>
Tiszadob - Palace.jpg|Palasyo Tiszadob
BudapestDSCN3792.JPG|Palasyo Ankar
Stock Exchange Palace by Ignác Alpár, detail, 2011 Budapešť 0790.jpg|Stock Exchange Palace, Budapest
Magyar Nemzeti Bank épülete, Szabadság tér és Hold utca sarok. - 2005, Budapest.jpg|Hungarian National Bank
</gallery>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Commons category}}
{{Authority control}}{{Poon}}
{{DEFAULTSORT:Alpar, Ignac}}
[[Kategorya:Mga Hunggarong arkitekto]]
[[Kategorya:Mga Hunggaro-Aleman]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong emigrante sa Switzerland]]
[[Kategorya:Mga tawo sa Pest, Hunggarya]]
[[Kategorya:Mga 1855 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1928 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga paglubong sa Sementeryo Kerepesi]]
[[Kategorya:Mga Historisistang arkitekto]]
18neqjgrategeye9pju4k8uybp2gh4z
Lope Santos y Canseco
0
37104
233660
2022-08-03T13:18:30Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Lope K. Santos]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Lope K. Santos]]
fmz3oshxwyrtn8cpf4l5x1kyyttv9do
Olay:Luis Taruc
1
37105
233662
2022-08-03T13:21:48Z
Ralffralff
14987
Pinagmukna an pahina kaining "{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2022-1 |klase=poon |importansya=Tahaw }}}}"
wikitext
text/x-wiki
{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1=
{{BW 2022-1
|klase=poon
|importansya=Tahaw
}}}}
jjejztsy85iv1o47czs8hpwn8bd7son
Hukbong Bayan Laban sa Hapon
0
37106
233663
2022-08-03T13:25:58Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Hukbalahap]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Hukbalahap]]
pzlg8pbgvyvfuzykyd8cps907ek3j24
Olay:Hukbalahap
1
37107
233665
2022-08-03T13:29:21Z
Ralffralff
14987
Pinagmukna an pahina kaining "{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2022-1 |klase=tamboan |importansya=Tahaw }}}}"
wikitext
text/x-wiki
{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1=
{{BW 2022-1
|klase=tamboan
|importansya=Tahaw
}}}}
3vm6ib6kaslgwrglk94cdg336kmvtzs
Jules Gabriel Verne
0
37108
233668
2022-08-03T13:32:54Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Jules Verne]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Jules Verne]]
818mdwudi56v0081dtrvovl3miwltuo
Ayman Muhammad Rabaie al-Zawahiri
0
37109
233670
2022-08-03T13:35:24Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Ayman al-Zawahiri]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ayman al-Zawahiri]]
37gyjtps10s69blzxjhm1ksx0njd0gx
Ignác Alpár József
0
37110
233672
2022-08-03T13:39:25Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Ignác Alpár]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ignác Alpár]]
r8w9cgx11kdyynbcl42g2rm2fjl24m0
Schöckl József
0
37111
233673
2022-08-03T13:40:03Z
Ralffralff
14987
Piglilikay sa [[Ignác Alpár]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ignác Alpár]]
r8w9cgx11kdyynbcl42g2rm2fjl24m0
Olay:Bibliya
1
37112
233678
2022-08-03T14:00:46Z
Ralffralff
14987
Pinagmukna an pahina kaining "{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2021-7 |klase=tamboan |importansya=Halangkaw }}}}"
wikitext
text/x-wiki
{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1=
{{BW 2021-7
|klase=tamboan
|importansya=Halangkaw
}}}}
6suctxjyez6d4upi242nvhpuprmk8u6
Emil Ágoston
0
37113
233692
2022-08-04T06:02:27Z
Ringer
55
Pinagmukna an pahina kaining " {{short description|Hungarian architect}} Si '''Emil Ágoston''' (orihinalmente, ''Adler'') (namundag [[Zlaté Moravce]], {{lang-de|Goldmorawitz}}, {{lang-hu|Aranyosmarót}}; Desyembre 7, 1876 – Hunyo 15, 1921 sa Berlin), sarong mauunabihan na [[was a notable [[Hunggarya|Hunggaro]]ng arkitekto. ==Buhay asin karera== [[File:Astoria Szálló.jpg|thumb|right|150px|Hotel Astoria, Budapest, 1913]] Si Ágoston naggradwar sa Budapest University of Technology an..."
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Hungarian architect}}
Si '''Emil Ágoston''' (orihinalmente, ''Adler'') (namundag [[Zlaté Moravce]], {{lang-de|Goldmorawitz}}, {{lang-hu|Aranyosmarót}}; Desyembre 7, 1876 – Hunyo 15, 1921 sa Berlin), sarong mauunabihan na [[was a notable [[Hunggarya|Hunggaro]]ng arkitekto.
==Buhay asin karera==
[[File:Astoria Szálló.jpg|thumb|right|150px|Hotel Astoria, Budapest, 1913]]
Si Ágoston naggradwar sa [[Budapest University of Technology and Economics|Budapest Technical University]] kan 1899 asin nagdagdag pang adal sa [[Italya]]. Siya nagpalawig pa nin pag'estar sa Berlin asin Paris. An saiyang produkti bong marhay na peryodo kun saen siya harananpon sa pagdesenyo nin mga edipisyong apartment sa [[Budapest]],iyo kzn mga taon pag'ultan nin 1906 asin 1911. An estilo niya naimpluwensyang gayo kan estilong [[Romantisismo|Romantikp]], partikularmente kan norteng Aleman na klase. Pakalihis 1919 siya nagkibakas sa saiyang tugang na si Géza.<ref name="EF 2011">[http://epiteszforum.hu/node/20142 Építészforum: "Decemberi évfordulók"], 8 December 2011, {{in lang|hu}}</ref> Sindang duwa an nagtarabang na matugdok an mga inapod na Roman baths sa Budapest asin siring pa man na proyekto sa [[Netherlands]].
==Trabaho==
[[File:Hungaria furdo 02.jpg|thumb|150px|Hungaria baths, Budapest, 1906-07]]
;Budapest
* Hungaria baths (VII. [[Dohány utca]] 44.) now Hotel Zara, 1906-07<ref>[http://hungarianreview.com/article/cycles_in_the_life_of_budapest%20_secession_buildings_a_plea David A. Hill: "Cycles in the Life of Budapest Secession Buildings - A Plea"], in Hungarian Review, Vol. III, Nr. 2, 7 June 2011</ref>
* Unger house (V. Irányi u. 10.), 1906–07
* Csasznek house (I. Attila út 47.), 1906–07
* Krayer house (XIII. Csanády u. 2.), 1909–10
* Apartment building (V. Dorottya u. 9.), 1909–10
* Gyenes villa (II. Nyúl u. 6.), 1909–10
* Apartment building (VII. Wesselényi u. 32.). A 5-storey corner building which shows the north German influences but little has remained of its original facade decorations (a protected building since 1994)., 1909–10
* Former Magyar Bank (V. Kristóf tér), 1913
* Bank building (V. Bajcsy-Zsilinszky u. 36), 1913
* [[Danubius Hotel Astoria|Astoria Hotel]] (Múzeum körút), with elements of the neoclassical style., 1913
;Abroad
* Trieste synagogue (1908)
* Frankfurt synagogue (2nd prize in competition)
* Pervát - Jékey Albert Castle (1907)
==Toltolan==
{{reflist}}
==External links==
{{Commons-inline|Category:Buildings by Emil Ágoston|Buildings by Emil Ágoston}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Agoston, Emil}}
[[Category:1876 births]]
[[Category:1921 deaths]]
[[Category:People from Zlaté Moravce]]
[[Category:Hungarian architects]]
{{Hungary-architect-stub}}
edikw3lk1ah1je0bl3ftj6yb8jne311
233693
233692
2022-08-04T06:17:20Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Hungarian architect}}
Si '''Emil Ágoston''' (orihinalmente, ''Adler'') (namundag [[Zlaté Moravce]], {{lang-de|Goldmorawitz}}, {{lang-hu|Aranyosmarót}}; Desyembre 7, 1876 – Hunyo 15, 1921 sa Berlin), sarong mauunabihan na [[was a notable [[Hunggarya|Hunggaro]]ng arkitekto.
==Buhay asin karera==
[[File:Astoria Szálló.jpg|thumb|right|150px|Hotel Astoria, Budapest, 1913]]
Si Ágoston naggradwar sa [[Budapest University of Technology and Economics|Budapest Technical University]] kan 1899 asin nagdagdag pang adal sa [[Italya]]. Siya nagpalawig pa nin pag'estar sa Berlin asin Paris. An saiyang produkti bong marhay na peryodo kun saen siya harananpon sa pagdesenyo nin mga edipisyong apartment sa [[Budapest]],iyo kzn mga taon pag'ultan nin 1906 asin 1911. An estilo niya naimpluwensyang gayo kan estilong [[Romantisismo|Romantikp]], partikularmente kan norteng Aleman na klase. Pakalihis 1919 siya nagkibakas sa saiyang tugang na si Géza.<ref name="EF 2011">[http://epiteszforum.hu/node/20142 Építészforum: "Decemberi évfordulók"], 8 December 2011, {{in lang|hu}}</ref> Sindang duwa an nagtarabang na matugdok an mga inapod na Roman baths sa Budapest asin siring pa man na proyekto sa [[Netherlands]].
==Trabaho==
[[File:Hungaria furdo 02.jpg|thumb|150px|Hungaria baths, Budapest, 1906-07]]
;Budapest
* Hungaria baths (VII. [[Dohány utca]] 44.) now Hotel Zara, 1906-07<ref>[http://hungarianreview.com/article/cycles_in_the_life_of_budapest%20_secession_buildings_a_plea David A. Hill: "Cycles in the Life of Budapest Secession Buildings - A Plea"], in Hungarian Review, Vol. III, Nr. 2, 7 June 2011</ref>
* Unger house (V. Irányi u. 10.), 1906–07
* Csasznek house (I. Attila út 47.), 1906–07
* Krayer house (XIII. Csanády u. 2.), 1909–10
* Apartment building (V. Dorottya u. 9.), 1909–10
* Gyenes villa (II. Nyúl u. 6.), 1909–10
* Apartment building (VII. Wesselényi u. 32.). A 5-storey corner building which shows the north German influences but little has remained of its original facade decorations (a protected building since 1994)., 1909–10
* Former Magyar Bank (V. Kristóf tér), 1913
* Bank building (V. Bajcsy-Zsilinszky u. 36), 1913
* [[Danubius Hotel Astoria|Astoria Hotel]] (Múzeum körút), with elements of the neoclassical style., 1913
;Abroad
* Trieste synagogue (1908)
* Frankfurt synagogue (2nd prize in competition)
* Pervát - Jékey Albert Castle (1907)
==Toltolan==
{{reflist}}
==External links==
{{Commons-inline|Category:Buildings by Emil Ágoston|Buildings by Emil Ágoston}}
{{authority control}}
{{DEFAULTSORT:Agoston, Emil}}
[[Kategorya:Mga 1876 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1921 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga tawong haleng Zlaté Moravce]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong arkitekto]]
{{Hungary-architect-stub}}
gbo2iufuwqkgizb7vr38u727q40f0kn
Aladár Árkay
0
37114
233695
2022-08-04T11:34:22Z
Ringer
55
Pinagmukna an pahina kaining "[[File:ÁRKAY ALADÁR.jpg|thumb|Aladár Árkay (ca 1900)]] [[Image:Árkay Aladár 03j Fasor.ref.templom.jpg|thumb|Budapest: Fasori Reformed Church, portal]] Si '''Aladár Árkay''' ([[Timișoara|Temesvár]], Pebrero, 1868 - [[Budapest]], Pebrero 2, 1932) sarong Hunggarong arkitekto, panday, asin pintor.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Árkay Aladár], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 6 May 2012 {{in lang|hu}}</ref> ==..."
wikitext
text/x-wiki
[[File:ÁRKAY ALADÁR.jpg|thumb|Aladár Árkay (ca 1900)]]
[[Image:Árkay Aladár 03j Fasor.ref.templom.jpg|thumb|Budapest: Fasori Reformed Church, portal]]
Si '''Aladár Árkay''' ([[Timișoara|Temesvár]], Pebrero, 1868 - [[Budapest]], Pebrero 2, 1932) sarong Hunggarong arkitekto, panday, asin pintor.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Árkay Aladár], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 6 May 2012 {{in lang|hu}}</ref>
==Karera==
[[File:Fasoriref pulpit.jpg|thumb|An pulpito kan Simbahan Fasori]]
Si Árkay nakua niya an saiyang degree sa [[Budapest University of Technology and Economics|Budapest Technical University]]<ref name="MEK"/> kun saen siya nag'adal sa irarorm kan pagmato ni [[Ede Balló]]. Enot siya nagtrabaho sa kompanya ni [[Ferdinand Fellner|Fellner and Hellmer]], dangan ki [[Alajos Hauszmann]] sa pagtrabaho kan [[Buda Castle]]. Dangan kaidto siya nakibakas sa saiyang panugangan, si Mor Kallina, asin sinda iyo an naghaman kan Directorate of Defence building sa Castle district (1896, narugba na), an Buda Vigadó hall sa Corvin Square (1896–97) asin an St [[Gerard Sagredo|Gellért]] memorial sa [[Gellért Hill]] (1904–05). Enot siyang nagpoon sa eklektikong estilo alagad kan nagtatalubo na siya sa karera niya, siya nag'ibang mas modernong estilo na, mala ta an [[Secession (arte)|secessionismo]] asin [[modernismo]] na an dinadarang estilo na. An enot niyang sadiring proyekto na solo niya ginibo iyo an Babocsay villa, na ngapit nagin embahada kan Yugoslavya, sa distrito VI kan Budapest (1905). Siya nagtrabaho man sa mga proyekto sa simbahan, an pinakaimportante iyo an [[Reformed Church of Fasor|Fasori Reformed Church]] sa Budapest asin an edipisyo kan Simbahan Katoliko natugdok sa [[Győr]], parehas nahaman kan paghinapos nin taon 1920. Siya man nagpartisipar asin nanggana sa mga kompetisyon siring kan teatro Győr (1929) asin an pagplano kan lansangan nin Erzsébet sa kabesera. Siya yaon na gayo sa katangaan sa pagdesenyo kan kadakulang proyekto niya, an Városmajor simbahan katoliko sa Budapest, kan siya nagadan. An proyektong ini tinapos na sana kan saiyang aki na si [[Bertalan Árkay|Bertalan]], saro man na arkitekto.
==Mga iba pang proyekto==
*Bulgarian Orthodox Church, [[Ferencváros]] ([[Budapest]])
*Catholic Memorial Church, [[Mohács]]
*Platzgestaltung und Bebauung des Calvin-Platzes in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Neues Nationaltheather in Budapest Wettbewerb (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913) nicht realisiert
*Wohn- u. Warenhaus mit einem Kinotheater für 650 Personen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Grabdenkmäler u. Ausstellungshallen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912 - Feber 1913)
==Toltolan==
{{reflist}}
==External links==
{{commons-inline|Category:Aladár Árkay|Aladár Árkay}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Arkay, Aladar}}
[[Kategorya:Mga 1868 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1932 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Arkitektong gikan Timișoara]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong arkitekto]]
{{Hungary-architect-stub}}
9b3b6aev8voa4j9fas6mncypsdzv852
233696
233695
2022-08-04T11:44:52Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
[[File:ÁRKAY ALADÁR.jpg|thumb|Aladár Árkay (ca 1900)]]
[[Image:Árkay Aladár 03j Fasor.ref.templom.jpg|thumb|Budapest: Fasori Reformed Church, portal]]
Si '''Aladár Árkay''' ([[Timișoara|Temesvár]], Pebrero, 1868 - [[Budapest]], Pebrero 2, 1932) sarong Hunggarong arkitekto, panday, asin pintor.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Árkay Aladár], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 6 May 2012 {{in lang|hu}}</ref>
==Karera==
[[File:Fasoriref pulpit.jpg|thumb|An pulpito kan Simbahan Fasori]]
Si Árkay nakua niya an saiyang degree sa [[Budapest University of Technology and Economics|Budapest Technical University]]<ref name="MEK"/> kun saen siya nag'adal sa irarorm kan pagmato ni [[Ede Balló]]. Enot siya nagtrabaho sa kompanya ni [[Ferdinand Fellner|Fellner and Hellmer]], dangan ki [[Alajos Hauszmann]] sa pagtrabaho kan [[Buda Castle]]. Dangan kaidto siya nakibakas sa saiyang panugangan, si Mor Kallina, asin sinda iyo an naghaman kan Directorate of Defence building sa Castle district (1896, narugba na), an Buda Vigadó hall sa Corvin Square (1896–97) asin an St [[Gerard Sagredo|Gellért]] memorial sa [[Gellért Hill]] (1904–05). Enot siyang nagpoon sa eklektikong estilo alagad kan nagtatalubo na siya sa karera niya, siya nag'ibang mas modernong estilo na, mala ta an [[Secession (arte)|secessionismo]] asin [[modernismo]] na an dinadarang estilo na. An enot niyang sadiring proyekto na solo niya ginibo iyo an Babocsay villa, na ngapit nagin embahada kan Yugoslavya, sa distrito VI kan Budapest (1905). Siya nagtrabaho man sa mga proyekto sa simbahan, an pinakaimportante iyo an [[Reformed Church of Fasor|Fasori Reformed Church]] sa Budapest asin an edipisyo kan Simbahan Katoliko natugdok sa [[Győr]], parehas nahaman kan paghinapos nin taon 1920. Siya man nagpartisipar asin nanggana sa mga kompetisyon siring kan teatro Győr (1929) asin an pagplano kan lansangan nin Erzsébet sa kabesera. Siya yaon na gayo sa katangaan sa pagdesenyo kan kadakulang proyekto niya, an Városmajor simbahan katoliko sa Budapest, kan siya nagadan. An proyektong ini tinapos na sana kan saiyang aki na si [[Bertalan Árkay|Bertalan]], saro man na arkitekto.
==Mga iba pang proyekto==
*Bulgarian Orthodox Church, [[Ferencváros]] ([[Budapest]])
*Catholic Memorial Church, [[Mohács]]
*Platzgestaltung und Bebauung des Calvin-Platzes in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Neues Nationaltheather in Budapest Wettbewerb (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913) nicht realisiert
*Wohn- u. Warenhaus mit einem Kinotheater für 650 Personen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Grabdenkmäler u. Ausstellungshallen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912 - Feber 1913)
==Mga proyektong napahaman (imahe)==
<gallery>
Árkay Aladár-emlékkút, 2017 Krisztinaváros.jpg|Memorial well
Budai Vigadó (12221. számú műemlék) 6.jpg|
</gallery>
==Toltolan==
{{reflist}}
==External links==
{{commons-inline|Category:Aladár Árkay|Aladár Árkay}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Arkay, Aladar}}
[[Kategorya:Mga 1868 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1932 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Arkitektong gikan Timișoara]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong arkitekto]]
{{Hungary-architect-stub}}
8sa4rrcgzx6voir4wdiqealto09g9mv
233697
233696
2022-08-04T11:53:42Z
Ringer
55
wikitext
text/x-wiki
[[File:ÁRKAY ALADÁR.jpg|thumb|Aladár Árkay (ca 1900)]]
[[Image:Árkay Aladár 03j Fasor.ref.templom.jpg|thumb|Budapest: Fasori Reformed Church, portal]]
Si '''Aladár Árkay''' ([[Timișoara|Temesvár]], Pebrero, 1868 - [[Budapest]], Pebrero 2, 1932) sarong Hunggarong arkitekto, panday, asin pintor.<ref name="MEK">[http://mek.oszk.hu/00300/00355/html/index.html Árkay Aladár], [[Hungarian Electronic Library]], retrieved 6 May 2012 {{in lang|hu}}</ref>
==Karera==
[[File:Fasoriref pulpit.jpg|thumb|An pulpito kan Simbahan Fasori]]
Si Árkay nakua niya an saiyang degree sa [[Budapest University of Technology and Economics|Budapest Technical University]]<ref name="MEK"/> kun saen siya nag'adal sa irarorm kan pagmato ni [[Ede Balló]]. Enot siya nagtrabaho sa kompanya ni [[Ferdinand Fellner|Fellner and Hellmer]], dangan ki [[Alajos Hauszmann]] sa pagtrabaho kan [[Buda Castle]]. Dangan kaidto siya nakibakas sa saiyang panugangan, si Mor Kallina, asin sinda iyo an naghaman kan Directorate of Defence building sa Castle district (1896, narugba na), an Buda Vigadó hall sa Corvin Square (1896–97) asin an St [[Gerard Sagredo|Gellért]] memorial sa [[Gellért Hill]] (1904–05). Enot siyang nagpoon sa eklektikong estilo alagad kan nagtatalubo na siya sa karera niya, siya nag'ibang mas modernong estilo na, mala ta an [[Secession (arte)|secessionismo]] asin [[modernismo]] na an dinadarang estilo na. An enot niyang sadiring proyekto na solo niya ginibo iyo an Babocsay villa, na ngapit nagin embahada kan Yugoslavya, sa distrito VI kan Budapest (1905). Siya nagtrabaho man sa mga proyekto sa simbahan, an pinakaimportante iyo an [[Reformed Church of Fasor|Fasori Reformed Church]] sa Budapest asin an edipisyo kan Simbahan Katoliko natugdok sa [[Győr]], parehas nahaman kan paghinapos nin taon 1920. Siya man nagpartisipar asin nanggana sa mga kompetisyon siring kan teatro Győr (1929) asin an pagplano kan lansangan nin Erzsébet sa kabesera. Siya yaon na gayo sa katangaan sa pagdesenyo kan kadakulang proyekto niya, an Városmajor simbahan katoliko sa Budapest, kan siya nagadan. An proyektong ini tinapos na sana kan saiyang aki na si [[Bertalan Árkay|Bertalan]], saro man na arkitekto.
==Mga iba pang proyekto==
*Bulgarian Orthodox Church, [[Ferencváros]] ([[Budapest]])
*Catholic Memorial Church, [[Mohács]]
*Platzgestaltung und Bebauung des Calvin-Platzes in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Neues Nationaltheather in Budapest Wettbewerb (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913) nicht realisiert
*Wohn- u. Warenhaus mit einem Kinotheater für 650 Personen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912-Feber 1913)
*Grabdenkmäler u. Ausstellungshallen in Budapest (Mitarbeit Oskar Schober Mai 1912 - Feber 1913)
==Mga proyektong napahaman (imahe)==
<gallery>
Árkay Aladár-emlékkút, 2017 Krisztinaváros.jpg|Memorial well
Budai Vigadó (12221. számú műemlék) 6.jpg|
Bulgarian Orthodox Church of Ss. Cyril and Methodius in Budapest (crop).jpg
Kościoł parafia pw. Matky Boskiej Wspomożycielki Wiernych, 2018 Kőbánya.jpg
</gallery>
==Toltolan==
{{reflist}}
==External links==
{{commons-inline|Category:Aladár Árkay|Aladár Árkay}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Arkay, Aladar}}
[[Kategorya:Mga 1868 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1932 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga Arkitektong gikan Timișoara]]
[[Kategorya:Mga Hunggarong arkitekto]]
{{Hungary-architect-stub}}
5wbzm5u0beu6n9xf2fch28ijtoqg1oc