Wikipedia bclwiki https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina MediaWiki 1.39.0-wmf.23 first-letter Medio Espesyal Olay Paragamit Olay kan paragamit Wikipedia Olay sa Wikipedia Ladawan Olay sa ladawan MediaWiki Olay sa MediaWiki Plantilya Olay sa plantilya Tabang Olay sa tabang Kategorya Olay sa kategorya TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Jaime Hernandez 0 1052 233964 233955 2022-08-13T12:36:56Z Ralffralff 14987 wikitext text/x-wiki [[Ladawan:WTNaga LAPANAK B3.JPG|right|thumb|200px|Rebulto ni Dr. J. Hernandez sa Kampus kan UNC]] Si '''Dr. Jaime Hernandez''' ([[Hulyo 11|11 Hulyo]] [[1892]] - [[Hulyo 11|11 Hulyo]] [[1986]]), sarong eminenteng edukador, estadista, abogado, asin propitario na may rekord na nagin Secretary of Finance nin tolong [[presidente kan Filipinas|presidente]] kan [[Filipinas]]- si [[Sergio Osmeña]], [[Manuel Roxas]], asin [[Ramon Magsaysay]]. Alagad, orog sa gabos, siya an kagmukna kan kaenot-enoteng unibersidad sa [[rehiyon Bikol|Bikol]] asin kaenot-enote man sa enterong habagatan kan [[Luzon]], luwas kan [[Manila]]. ==Pamilya== Siya namundag sa [[Libmanan, Camarines Sur|Libmanan]], [[Camarines Sur]] ki [[Leon Hernandez|Leon]] asin [[Dolores Hernandez]]. Naagom niya si Anita Jaucian kan parehong banwaan. An pagsasaro ninda nagbunga nin limang aki: si [[Dolores Sison|Dolores]], Pura, Erlinda, Jaime, Jr, asin si Jesus. si Jesus an buhay pa. ==Edukasyon asin serbisyo sa gobyerno== Nagpoon siya pagadal sa Libmanan. Pag-hayskul, sa [[Naga (Bikol)|Naga]], sa [[Camarines Sur National Highschool|Provincial High School]] na sya. Nagadal siya asin naggraduar sa abogasya sa Philippine Law School. Pageksamen komo sertipikadong abogado nakamit niya an ika-apat na pwesto. Taon [[1926]], naako na siya sa pagpraktis kan saiyang abogasya. Alagad, mas amay pa kaini, kan taon 1911, nanombrahan siya komo ordinaryong escribiente sa Bureau of Audits. Dangan sa Philippine School of Commerce nagkua siya nin ''Accounting'' asin kan siya nasertipikaran komo sarong '' public accountant'' ninombrahan siyang Deputy Auditor kan Capiz. Taon 1916, nagin na siyang District Auditor sunod-sunod sa [[Albay]], [[Cebu]] asin [[Pangasinan]]. Kan siya ibinalik sa Manila nagin siyang Assistant Manager kan Department of Railroads and Industries. Pakatapos ginibo na siyang Manager kan Department of Provincial and Municipal Audits. Huli sa ipinamalas niyang abilidad sa pagmamanehar, asin orog na huli sa saiyang integridad, si Presidente [[Herbert Hoover]] pinatukaw siya kan 1921 komo Insular Auditor. Siya an pinaka-enot na Pilipino na manombrahan igdi ta bago siya anas mga Amerikano an nagkarapot kan siring na pwesto. Kan matogdas an Komunwelt kan Filipinas kan 1935, si Pres. [[Manuel Quezon]] pinatukaw siya bilang pinakaenot na Auditor General. Kan magbungkaras an guerra kan 1941, siya natongod na yaon sa [[Estados Unidos|Amerika]] nagaadal kan mga relasyon pinansyal sa pag-ultan kan Amerika asin Pilipinas sa pangandam sa pagduhol nin katalingkasan sa Pilipinas. Kan naporma an ''government-in-exile'' kan Filipinas duman kadto sa Washington, siya man giraray an ginibong Auditor General. Siya man an nagin Finance Secretary kan si [[Sergio Osmeña]] nagtukaw na komo presidente kan taon 1945. Kan si [[Manuel Roxas]] na magtukaw, kapot niya pa an pwesto komo Secretary of Finance pero pakahaloy-haloy, nagdemitir na siya. Si Roxas kinua siya giraray na magtukaw komo myembro sa Hunta Direktiba kan Philippine National Bank asin bilang Chairman kan Civil Service Service Board of Appeals. Kan si [[Ramon Magsaysay]] na magtukaw, pinabalik siya sa dating pwesto komo Secretary of Finance, asin bilang Chairman kan ''Monetary Board''. Kan Abril 1954, siya an namayo sa sarong ''survey mission'' sa Hapon asin an report niya kan saiyang misyon na inapod ''Hernandez Reports'' iyo an nagin base sa paghagad kan Filipinas nin reparasyon sa Hapon bunga kan dakulang danyos sa guerra. Pakagadan ni Magsaysay kan 1957, siya pinasige sa ibang mga serbisyo sa gobyerno ni Pres. [[Carlos Garcia]]. Alagad, nagretiro naman siya. Haros limang polong taon (50) an serbisyo niya sa gobyerno. Siya aktibo man na maray sa mga katiriponan arog kan Bicol Association , Inc., asin poon 1954 abot 1958 siya an nagtukaw na Chairman kan Philippine National Red Cross. Nagin man siyang presidente sa iba-ibang panahon sa mga minasunod na katiriponan: Philippine Institute of International Affairs, Philippine Institute of Accountants, Government Auditors Association, American Academy of Political and Social Sciences, Philippine Foundation of American Economic Association. Kan temporario siyang nagretiro, pag-ultan kan taon 1947 asin 1954, presidente siya kan Bicol Electric Company igdi sa syudad kan Naga asin nagtogdas siya nin sadiring ''accounting firm'' sa Manila. Naorganisar niya man an Rural Bank of Nueva Caceres igdi sa syudad nin Naga na nanginabang na maray an mga para-oma. Sa mga enot na taon kan [[University of the East]] nagin siya duman bise-presidente. Kan 1948, nagmukna siya nin sadit na kolehiyo, an Nueva Caceres College. Kan taon 1954 ini ginibo nang tunay na unibersidad, asin inapod na sa pangaran na [[University of Nueva Caceres]] - an pinaka-enot na unibersidad na natogdas sa enterong kahiwasan kan solnopan nin Luzon, luwas kan Manila. An saiyang pagmukna kan unibersidad bako lang dakulaon na gayong kontribusyon sa pag-uswag kan ekonomiya kan Bikol kundi natawan nin labi-labing oportunidad an mga Bikolano na makamit an edukasyon na de kalidad na dai na kaipohan magpaManila. ==Mga iba pang katongdan na kinaptan== * Presidente, Philippine Institute of Accountants * Presidente, Government Auditor's Association * Chairman, Civil Service Board Apeals * Presidente, Bicol Association * Miyembro sa Hunta Direktiba kan Philippine Band of Mercy * Chairman, National Fund Raising Campaign, Philippine National Red Cross ==Kaapil sa mga minasunod na kasararoan== * Rotary Club, Manila * Philippine Institute of International Affairs * Philippine Institute of Accountants * American Academy of Political and Social Sciences * Philippine Foundation of America * American Economic Association Siya man an autor kan librong "Philippine Currency Reform". ==Pagromdom saiya== [[Ladawan:JHernandez Park Libmanan2.jpg|right|150px|border|thumb|Parke ni Jaime Hernandez sa Libmanan, Camarines Sur]] Nin huli kan mga kawili-wiling naginibohan niya na bakong sa ordinaryong tawo, na nagdara nin dakulang pakinabang bako sana sa [[rehiyon Bikol|Kabikolan]] kundi sa bilog na Filipinas, minidbid asin tinawan siyang onra kan saiyang banwaan nin [[Libmanan, Camarines Sur]]. Sarong dakulang estatuwa niya an pinatindog sa publikong plasa kaini. Kan [[Hunyo 22]], [[1988]], sa ri'gon kan Ord. nu. 88-015, ipinag'ngaran saiya kan ciudad nin Naga an dating [[Kalye Igualdad|kalye Igualdad]], asin ngonyan [[Jaime Hernandez Ave.]] na. ==Mga onrang iginawad saiya== Kan [[Pebrero 4]], [[1942]], naako na siya sa ''American Bar''. Kan [[Nobyembre 15]], [[1945]], pakatapos kan termino niya bilang Auditor General, tinawan siyang plake sa "saiyang pag'osol kan halangkaw na integridad sa serbisyo nin Accountancy. [[Enero 26]], [[1960]], sa pagretiro niya sa serbisyo , ginawadan siya nin Plake nin Pagpapahalaga huli sa maigot asin bulanos na pagkapot kan saiyang mga katongdan, Kan [[Pebrero 28]], [[1954]], dinuholan siya kan Philippine Law School nin plake komo ''most outstanding alumnus of the year''. An [[Aquinas na Unibersidad kan Legazpi|Aquinas na Unibersidad]] sa ciudad nin [[Legazpi]], kan [[Marso 7]], [[1977]], ginawadan siya nin ''Degree of Doctor of Philisophy in Education, honoris causa'' huli sa halawig asin hararom na ambag niya sa lantad nin edukasyon asin huli sa pagtogdas niya kan pinaka-enot na unibersidad sa Kabikolan. ==Mga hihilngan== * Bacares, Randy P. ''Biographical Sketch of Dr. Jaime Hernandez'' ==Mga panluwas na takod== *[http://www.unc.edu.ph/founder/founder.html Official Website kan University of Nueva Caceres] *Naga City Website [http://www.naga.gov.ph/sp/list.php?id=4] ==Ginunuan== * Istorya kan Kabikolan. Jaime T. Malanyaon. 1991. AMS PRESS. 568 na boklit. * Retrato niya sinapi' sa magasin na [[Bicolandia]]. Vol. 1 No. 4. Marzo 1955, p. 41. * Impormasyon Tinao kan Museo kan Unibersidad nin Nueva Caceres. {{saringsing}} [[Kategorya:Mga taga-Libmanan|Hernandez, Jaime]] [[Kategorya:Mga gadan nang tawo|Hernandez, Jaime]] 3zl9m9btp1zvxwmvtqtt1h9cqoc45xw Gabriel Bordado 0 11420 233959 233951 2022-08-13T12:29:24Z Ralffralff 14987 wikitext text/x-wiki [[File:Gabriel-bordado-jr.jpg|thumb|280px|Si Gabriel Bordado, bilang bise-alkalde, nagtutukaw bilang presiding officer sa Sangguniang Panglunsod kan Syudad nin Naga]] Si '''Gabriel "Gabby" H. Bordado, Jr.''' ([[Calabanga, Camarines Sur|Calabanga]], [[Camarines Sur]]) sarong [[Bikolano]]ng politiko, [[parasurat]] asin an presenteng representate kan ikatulong distrito kan [[Camarines Sur]] sa Kamara de Representantes kan [[Filipinas]]. ==Pamilya== Napangagom niya si Georgina Junsay Bordado, an dekana kan kolehiyo nin ekonomiya sa [[Sentral na Bikolanong Unibersidad nin Estado kan Agrikultura]]. Igwa sindang tulong aki: Marian Gabrielle, George Gabriel VII asin Elizabeth Ann.<ref>[http://naga.gov.ph/experience-naga/elected-officials/hon-gabriel-h-bordado-jr/ Gabriel H. Bordado, Jr.] [http://naga.gov.ph/ websityo kan Syudad nin Naga]</ref> ==Edukasyon== Nag-adal si Bordado sa [[Unibersidad kan Pilipinas]] sa Los Banos asin Diliman, sa Asian Institute of Management, sagkod sa National University of Singapore. ==Karera== Siya enot nagin konsehal kan Siyudad nin Naga (2001-2004), dangan nagtukaw sa tolong termino bilang Bise-alkalde kan nasabing siyudad (2004-2013) asin bilang Kongresista sa Ika-17 Kongreso (2016-2019) kan Ika-3ng Distrito kan probinsya nin [[Camarines Sur]]. Sa eleksyon 2019, siya naman nakaluwas sa parehong katongdan, bilang Diputado para sa Tercer na Distrito.<ref>[http://www.congress.gov.ph/members/?v=district]www.congress.gov.ph. Kinua 2019-05-17</ref><ref>[https://www.bicolmail.net/single-post/2019/05/16/Villafuerte-Fortuno-Fuentebella-post-wins]www.bicolmail.net. Kinua 2019-05-17</ref> Haros kagduwa sa saiyang mga [[rawitdawit]] an naipalagda sa duwang libro kan [[Nasyunal na Komisyon para sa Kultura asin kan Arte]]. Dati syang kolumnista asin komentarista sa radyo bago naglaog sa politika. Dati siyang myembro kan [[Kabulig Bikol]]. == Toltolan == {{reflist}} {{tamboan}} 639bc954tdhl89pc0c2gjkn6dxgl2xc Bikolog 0 16542 233968 233196 2022-08-13T13:04:31Z Otterfolwer 18585 wikitext text/x-wiki An '''Bikolog''' o '''Tagakol''' (sinugpon na "Bikol" asín "Tagalog") apod sa saróng grupo nin tataramon na kun sain naghalo an mga katagâ o tataramon na Bikol asín Tagalog. Mahihiling ini sa mga parte na naghahampangan an [[Tataramon na Bikol]] sagkod an [[Tataramon na Tagalog]], arog sa [[Camarines Norte]] dangan sa pirang lugar kan [[Camarines Sur]]. ==Komparasyon== ===Pagkokomparar kan -on, -i asin -hon=== {| class="wikitable" |- !'''[[Tataramon na Bikol Sentral|Bikol Sentral]]''' !! '''[[Tataramon na Tagalog|Tagalog]]''' !! '''Bikolog''' |- | Si Juangko, saróng soldados kan sakóng nasyon. || Si Juangko ay isang sundalo ng aking bansa. || Si Juangko, saróng '''sundalo''' kan sakóng nasyon. |} An halimbawà sa itaas mahihiling sa duwang raya an pagkakaiba kan Bikol sagkod Tagalog dangan sa pantulong raya mahihiling an '''Bikolog'''. Kun ''papansinon'', an '''sundalo''' asin '''soldados''' magkasintanog kaya kun dadangungon garo an '''sundalo''' saróng tataramon na Bikol An pagdadagdag kan hulapi na -on, -hon asin -i sa taramon na Tagalog mahihiling digdi. {| class="wikitable" |- !'''[[Tataramon na Bikol Sentral|Bikol Sentral]]''' !! '''[[Tataramon na Tagalog|Tagalog]]''' !! '''Bikolog''' |- | Tìnuhon mo man sinda sa luwas ta buot ka ninda na makaulay. || Pansinin mo naman sila sa labas dahil gusto ka nilang makausap. || '''Pansinon''' mo man sinda sa luwas '''dahil''' '''gusto''' ka '''nindang''' makaulay. |} An mga tataramon sa itaas saróng halimbawà kan pigtataram kan mga taga-[[Calabanga, Camarines Sur|Calabanga]] na kun sain an gamot-taramon na arog kan pansin, pagdadagdag lang nin -on asbp. Alagad, an mga hulapi ini may kanya-kanyang gamit. Halimbawà, dài pwedeng dagdagan nin -hon an taramon na Tagalog ''pansin'' ta malainon ining dangugon asin lapáon o buráot nin sa teksto, an hunlaping -hon pwede lang gamiton kun an taramon nagtatapos sa patanog (a,e,i,o,u) arog kan ''basa'' magigin ''basahon''. Sa paggamit kan hulapi na -i piggagamit lang ini sa mga paki-ulay. Halimbawà: (Pirang mga parataram sa Calabanga) Saróng Diyalogo : Ina: Nonoy! '''Sampayi''' naman iniyong (ining) '''sinampay''' sa '''sampayan''' ta nganing ma-alang na an satóng mga badò ta mayò na kitang susùluton. : Aki: Ma, dài pa '''pò''' bagá iniyo(ini) '''nabanlawan''', '''banlawan''' na mùna '''ang''' mga 'niyo (ini) ta dài pa iniyo (ini) '''nababanlawan'''. : Ina: Sabi dàa ni Onido '''binanlawan''' na dàa iniyong (ining) mga badò, hambugon talagang akì kong iniyo (ini). Ta pag-ulî kaini, asi!!. '''Hanapi''' daw 'tong aking (itong akì na) ito. : Aki: Aram ko kun '''nasain''' si Onido, nasa kompyuteran na naman 'to. : Ina: '''Sundui''', tapos '''paulìi''' 'to (ito) ta tatabugaon ko 'to (ito). ===Iba pang Halimbawà=== * BASA^ # Basahon - buot sabihon sa ingles "to read" # Basahi - buot sabihon "basahon mo na idto(ito)/iyan" * BASÂ # Basaon - buot sabihon sa ingles "to wet" # Basai - buot sabihon "basaon mo na idto(ito)/iyan" Nota: ^ - dài pig-abay an duon, langkaw asin pundo kan tanog. {{tataramon-tamboan}} s0k7uv9t4apny5oj13ftce3c1b5hnyx 233969 233968 2022-08-13T13:15:51Z Otterfolwer 18585 /* Komparasiyon */ wikitext text/x-wiki An '''Bikolog''' o '''Tagakol''' (sinugpon na "Bikol" asín "Tagalog") apod sa saróng grupo nin tataramon na kun sain naghalo an mga katagâ o tataramon na Bikol asín Tagalog. Mahihiling ini sa mga parte na naghahampangan an [[Tataramon na Bikol]] sagkod an [[Tataramon na Tagalog]], arog sa [[Camarines Norte]] dangan sa pirang lugar kan [[Camarines Sur]]. ==Komparasiyon== ===Pagkokomparar kan -on, -i asin -hon=== {| class="wikitable" |- !'''[[Tataramon na Bikol Sentral|Bikol Sentral]]''' !! '''[[Tataramon na Tagalog|Tagalog]]''' !! '''Bikolog''' |- | Si Juangko, saróng soldados kan sakóng nasiyon. || Si Juangko ay isang sundalo ng aking bansa. || Si Juangko, saróng '''sundalo''' kan sakóng nasiyon. |} An halimbawà sa itaas mahihiling sa duwang raya an kaibahán kan Bikol asín Tagalog dangan sa pantulong raya mahihiling an '''Bikolog'''. Kun ''papansinon'', an '''sundalo''' asin '''soldados''' magkasintanog kaya kun dadangogon garo an '''sundalo''' saróng tataramon na Bikol An kadagdagan kan hunlaping -on, -hon asin -i sa tataramong Tagalog na mahihiling digdi. {| class="wikitable" |- !'''[[Tataramon na Bikol Sentral|Bikol Sentral]]''' !! '''[[Tataramon na Tagalog|Tagalog]]''' !! '''Bikolog''' |- | Tìnohon mo man sinda sa luwas tà bùot ka ninda na makaulay. || Pansinin mo naman sila sa labas dahil gusto ka nilang makausap. || '''Pansinon''' mo man sinda sa luwas '''dahil''' '''gusto''' ka '''nindang''' makaulay. |} An mga tataramon sa itaas saróng halimbawà kan pigtataram kan mga taga-[[Calabanga, Camarines Sur|Calabanga]] na kun sain an gamot-taramon na arog kan ''pansin'', pagdadagdag lang nin -on asbp. Alagad, an mga hunlapi ini may kanya-kanyang gamit. Halimbawà, dài pwedeng dagdagan nin -hon an tataramon na Tagalog ''pansin'' tà malainon ining dangogon asin lapáon o buráot nin sa teksto, an hunlaping -hon puwede saná gamiton kun an tataramon nagtatapos sa patanog (a,e,i,o,u) arog kan ''basa'' magigin ''basahon''. Sa paggamit kan hulapi na -i ginagamit saná ini sa mga pakiulay. Halimbawà: (Pirang mga parataram sa Calabanga) Saróng Diyalogo : Ina: Nonoy! '''Sampayi''' naman iniyong (ining) '''sinampay''' sa '''sampayan''' ta nganing maalang na an satóng mga badò ta mayò na kitang susùloton. : Aki: Ma, dài pa '''pò''' bagá 'niyo(ini) '''nabanlawan''' (nabalnawan), '''banlawan''' (balnawan) na mùna '''ang''' mga 'niyo (ini) ta dài pa 'niyo (ini) '''nababanlawan''' (nababalnawan). : Ina: Sabi dàa ni Onido '''binanlawan''' (binalnawan) na dàa 'niyong (ining) mga badò, hambogon talagang akì kong 'niyo (ini). Ta pag-ulî kaini, asi!!. '''Hanapi''' daw 'tong aking (itong akì na) ito. : Aki: Aram ko kun '''nasàin''' si Onido, nasa kompyuteran na naman 'to (ito). : Ina: '''Sundo-i''', tapos '''paulî-i''' 'to (ito) ta tatabugáon ko 'to (ito). ===Iba pang Halimbawà=== * BASA^ # Basahon - bùot sabihon sa ingles "to read" # Basahi - bùot sabihon "basahon mo na i(d)to/iyan" * BASÂ # Basaon - bùot sabihon sa ingles "to wet" # Basai - bùot sabihon "basaon mo na i(d)to/iyan" Nota: ^ - dài inabay an dúon, langkaw asin pundo kan tanog. {{tataramon-tamboan}} bux6r0oc64i0ov4iknz3kmfxhd44fpg Yaakov Rechter 0 37201 233960 233954 2022-08-13T12:31:41Z Ralffralff 14987 wikitext text/x-wiki {{Infobox artist | name = Yaakov Rechter | image = | image_size = | caption = | birth_date = {{Birth date|1924|06|14|df=yes}} | birth_place = [[Tel Aviv]], [[Israel]] | death_date = {{Death date and age|2001|02|26|1924|06|14|df=yes}} | death_place = [[Shefayim]], [[Israel]]<ref>[https://www.scribd.com/doc/173776369/Rabbi-Nasi-Chaim-Weltburger-und-Weltwurger-in-Aktion-Band-10-%E2%80%93-Fertig-ist-das-Haus-vom-Nikolaus Death Place and date] Rabbi-Nasi-Chaim-Weltburger-und-Weltwurger-in-Aktion-Band-10 Page 68, Retrieved on Scribd.com on 2013-12-22.</ref> | nationality = [[Mga Israeli|Israeli]] | alma_mater = [[Technion – Israel Institute of Technology]], [[Haifa]], [[Israel]] | awards = Rokach Prize, 1965<br> [[Israel Prize]], 1972 <br>The Arie El-Hanani Prize, 1983 }} Si '''Yaakov Rechter''' (14 Hunyo 1924 &ndash; 26 Pebrero 2001<ref>[https://news.walla.co.il/item/41982 נפטר האדריכל יעקב רכטר]</ref>) ({{lang-he|יעקב רכטר}}) sarong [[Mga Israeli|Israeli]]'ng [[arkitekto]] asin kagresibi kan [[Premyo Israel]].<ref>[http://www.aiq.co.il/su_article.php?id=79&num=84&lang=eng Awarded Israel Prize in 1972] aiq.co.il Retrieved on 2013-12-21</ref> == Biograpiya == Si Yaakov Rechter namundag ki Paula Singer asin an arkitektong [[Zeev Rechter]]<ref>[http://www.haaretz.com/culture/arts-leisure/sliding-up-the-rechter-scale-1.5338 Born to Paula Singer and Zeev Rechter] haaretz.com Retrieved on 2013-12-22</ref> kan 14 Hunyo 1924 sa [[Tel Aviv]].<ref>[https://books.google.com/books?id=NSVbAAAAIAAJ&q=%22yaacov+rechter%22+1924&dq=%22yaacov+rechter%22+1924&hl=iw&ei=NS9STeTNGY-zhAeN_bjJCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&redir_esc=y Birth date] Who's who in Israel and in the work for Israel abroad By Itzhak Ben Bronfman & Cohen Publications, 1980 Retrieved through Google books on 2013-12-22.</ref> Siya nagdakula sa harong kan saiyang ama na ginagamit na sentro nin kultura sa Tel Aviv. Siya nag'adal arkitektura sa [[Technion – Israel Institute of Technology]], [[Haifa]].<ref>{{IMJ-IAC|id=277901|access-date=30 October 2016}}</ref> Kan 1952 siya nagbali sa opisina nin mga arkitekto sadiri kan ama niya. Si Rechter duwang beses nag'agom, ki Sara Shafir asin sa aktres na si [[Hana Maron]].<ref>[http://www.haaretz.com/weekend/week-s-end/battling-the-demons-on-stage-and-in-life-1.468414 Married to Hana Maron] haaretz.com Retrieved on 2013-12-22</ref> Siya ama sa limang aki: an musiko asin kompositor na si [[Yoni Rechter]], an pilosopong si Ophra Rechter, an ilustrador na si Michal Loit, an arkitektong si Amnon Rechter asin an aktres na si [[Dafna Rechter]].<ref>[http://www.haaretz.com/weekend/week-s-end/battling-the-demons-on-stage-and-in-life-1.468414 Father of Dafna and Yoni] Haaretz.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> ==Mga edipisyong notable== [[File:Tel Aviv Colosseum Club.jpg|thumbnail|[[Atarim Square]] sa Tel Aviv, pigdesenyo ni Rechter kan 1975]] ===Mga edipisyong pampubliko=== [[File:Charles Bronfman Auditorium 2013 05 01.jpg|thumb|[[Heichal HaTarbut|Charles Bronfman Auditorium]], Tel Aviv]] *[[Charles Bronfman Auditorium]], Tel Aviv, 1957<ref>[http://www.e-architect.co.uk/israel/charles-bronfman-auditorium Designed by Rechter Architect] tiuli.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[Tel Aviv Museum of Art|Helena Rubinstein Pavilion for Contemporary Art]], Tel Aviv, 1952-1959<ref>[http://www.israeltraveler.org/en/site/helena-rubinstein-pavilion Designed by Zeev and Yaakov Rechter] israeltraveler.org Retrieved on 2013-12-22</ref> *[http://www.herzliyamuseum.co.il/en/ Herzliya Museum of Art], 1975<ref>[http://www.herzliyamuseum.co.il/english/july2003/jul03/rechter Herzliya Museum Designed by Rechter.] herzliyamuseum.co.il Retrieved 2013-12-22.</ref> *[[Tel Aviv Performing Arts Center]], 1994<ref>[http://www.israeltraveler.org/en/site/tabernacle-arts/map Designed by Yaakov Rechter] israeltraveler.org Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[Atarim Square]], Tel Aviv, 1975<ref>[http://www.designboom.com/architecture/tel-avivs-urban-architecture-by-keshet-rosenblum-11-30-2013/ Atarim Square designed by Rechter] designboom.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[National Jewish Center for Learning and Leadership]], Tel Aviv, 1976<ref>[http://mfa.gov.il/MFA/MFA-Archive/2002/Pages/Architecture%20in%20Israel%201995-1998.aspx CLAL Designed by Rechter] mfa.gov.il Retrieved on 2013-12-22.</ref> *Central Library, Mount Scopus Campus, Hebrew University of Jerusalem, 1981 *Carmel Hospital, [[Haifa]]<ref>[http://mfa.gov.il/MFA/MFA-Archive/2002/Pages/Architecture%20in%20Israel%201995-1998.aspx Carmel Hospital designed by Rechter.] mfa.gov.il Retrieved 2013-12-22.</ref> *[[Cameri Theater]], Tel Aviv *[[Kaplan Medical Center]] in [[Rehovot]], 1953<ref>[https://eleven.co.il/article/13510 Designed Kaplan in 1953.] Eleven.co.il/article/13510 (Russian) Retrieved on 2013-12-26.</ref> ===Mga Hotel=== [[File:Holiday Inn Ashkelon Hotel.JPG|thumbnail|[[Holiday Inn]]san [[Ashkelon]], pigdesenyo ni Rechter kan 1998.]] *[[Mivtachim Sanitarium]], [[Zikhron Ya'akov]], 1966 *Hasharon, Herzliya Pituach, 1961 *[[Hilton Tel Aviv|Tel Aviv Hilton]], 1965<ref>[http://www.tlvspot.com/daily-photo-hotel-hilton-tel-aviv Hilton Tel Aviv Designed by Rechter] tlvspot.com Retrieved on 2012-12-22.</ref> *Herods Tel Aviv Hotel, 1972<ref>[http://www.emporis.com/building/sheratonmoriahtelaviv-telavivyaffo-israel Designed by Rechter's company] Emporis.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *Jerusalem Hilton<ref>[https://books.google.com/books?id=jM7Si40vJ1YC&pg=PA9&dq=plaza+hotel+jerusalem&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwi20aqHprjMAhXrD8AKHRiCDLwQ6AEITzAF#v=onepage&q=plaza%20hotel%20jerusalem&f=false Tall Buildings of Europe, Middle East and Africa]</ref> (ngonyan, Crowne Plaza Jerusalem Hotel), [[Jerusalem]], 1974<ref>[https://books.google.com/books?id=jM7Si40vJ1YC&pg=PA9&lpg=PA9&dq=Hilton+Hotel+Jerusalem+rechter&source=bl&ots=XPsyQlt_RE&sig=EmJ6oOIUU0a-fCl4ZWUotM2Y4hU&hl=en&sa=X&ei=u8G2UpuzGMiWrgeU3oGwBQ&ved=0CFQQ6AEwAw#v=onepage&q=Hilton%20Hotel%20Jerusalem%20rechter&f=false Designed by Rechter] Tall Buildings by Georges Binder. Page 9, Published in Australia in 2006 by The Image Publishing Group. Retrieved through Google Books on 2013-12-22.</ref> *[[Sheraton Tel Aviv Hotel]], 1977 *[[Carlton Tel Aviv]], 1980<ref>[http://www.emporis.com/building/carltontelaviv-telavivyaffo-israel Carlton Hotel designed by Rechter's Company.] emporis.com Retrieved on 2013-12-22</ref> *King Solomon Sheraton Hotel (ngonyan, King Solomon Hotel), Jerusalem, 1981 *Laromme Hotel (now [[Inbal Jerusalem Hotel]]), Jerusalem 1982<ref>[http://www.mfa.gov.il/MFA/MFA+Publications/Photo+exhibits/The+Transformation+of+Israeli+Cities-+Jerusalem.htm?DisplayMode=print The Transformation of Israeli Cities- Jerusalem]</ref> *[[Holiday Inn]], [[Ashkelon]], 1998<ref>[http://wis-wander.weizmann.ac.il/the-maurice-and-gabriela-goldschleger-life-sciences-library#.UrYNV_vla70 Holiday Inn Designed by Rechter] wis-wander.weizmann.ac.il Retrieved on 2013-12-22.</ref> ==Kataytayan nin mga ladawan== <gallery> PikiWiki Israel 81832 kahana house.jpg|Kahana house KIKARATARIM2013.jpg|Kikaratarim Kikartatarim17.JPG|Kikartatarim Herods hotel,Tel Aviv.jpg|Herods Hotel </gallery> == Mga gawad == * Rokach Prize - iginawad para sa "Gan Jacob", 1965.<ref>[http://english.israelphilately.org.il/articles/content/en/000004 Rokach Prize] israelphilately.org Retrieved on 2013-12-21</ref> * [[Israel Prize|Israel Prize of Architecture]] - iginawad huli sa desenyo ni Rechter parfa sa [[Mivtachim Sanitarium]] sa [[Zikhron Ya'akov]], 1972.<ref>[http://www.archdaily.com/412005/ad-classics-mivtachim-sanitarium-jacob-rechter/ Israel Prize of Architecture] Archdaily.com Retrieved on 2013-12-21.</ref> * The Arie El-Hanani Prize, Integration of Art and Architecture - iginawad huli sa marhay na pagkombinar nin arte sa sa kontruksyon, 1983.<ref>[http://www.imj.org.il/artcenter/default.asp?artist=277901 Arie El-Hanani Award Winner] imj.org.il; retrieved 21 December 2013.</ref> ==Hilnga man== *[[Lista nin mga kagresibi kan Premyo Israel]] *[[Arkitektura sa Israel]] ==Toltolan== {{reflist|2}} ==Mga panluwas na takod== {{commonscatinline|Yaacov Rechter}} {{Authority control}} {{DEFAULTSORT:Rechter, Yaakov}} [[Kategorya:Mga Israeli'ng arkitekto]] [[Kategorya:Technion – Israel Institute of Technology]] [[Kategorya:Mga nagtapos sa Technion – Israel Institute of Technology]] [[Kategorya:Mga Hudyong Israeli]] [[Kategorya:Mga Israeli na may dugong Ukranyano-Hudyo]] [[Kategorya:Mga 1924 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga 2001 na kagadanan]] g1qt8u5vo446vgo92b1e5mb6bylm8uc 233962 233960 2022-08-13T12:33:50Z Ralffralff 14987 wikitext text/x-wiki {{Infobox artist | name = Yaakov Rechter | image = | image_size = | caption = | birth_date = {{Birth date|1924|06|14|df=yes}} | birth_place = [[Tel Aviv]], [[Israel]] | death_date = {{Death date and age|2001|02|26|1924|06|14|df=yes}} | death_place = [[Shefayim]], [[Israel]]<ref>[https://www.scribd.com/doc/173776369/Rabbi-Nasi-Chaim-Weltburger-und-Weltwurger-in-Aktion-Band-10-%E2%80%93-Fertig-ist-das-Haus-vom-Nikolaus Death Place and date] Rabbi-Nasi-Chaim-Weltburger-und-Weltwurger-in-Aktion-Band-10 Page 68, Retrieved on Scribd.com on 2013-12-22.</ref> | nationality = [[Mga Israeli|Israeli]] | alma_mater = [[Technion – Israel Institute of Technology]], [[Haifa]], [[Israel]] | awards = Rokach Prize, 1965<br> [[Israel Prize]], 1972 <br>The Arie El-Hanani Prize, 1983 }} Si '''Yaakov Rechter''' (14 Hunyo 1924 &ndash; 26 Pebrero 2001<ref>[https://news.walla.co.il/item/41982 נפטר האדריכל יעקב רכטר]</ref>) ({{lang-he|יעקב רכטר}}) sarong [[Mga Israeli|Israeli]]'ng [[arkitekto]] asin kagresibi kan [[Premyo Israel]].<ref>[http://www.aiq.co.il/su_article.php?id=79&num=84&lang=eng Awarded Israel Prize in 1972] aiq.co.il Retrieved on 2013-12-21</ref> == Biograpiya == Si Yaakov Rechter namundag ki Paula Singer asin an arkitektong [[Zeev Rechter]]<ref>[http://www.haaretz.com/culture/arts-leisure/sliding-up-the-rechter-scale-1.5338 Born to Paula Singer and Zeev Rechter] haaretz.com Retrieved on 2013-12-22</ref> kan 14 Hunyo 1924 sa [[Tel Aviv]].<ref>[https://books.google.com/books?id=NSVbAAAAIAAJ&q=%22yaacov+rechter%22+1924&dq=%22yaacov+rechter%22+1924&hl=iw&ei=NS9STeTNGY-zhAeN_bjJCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&redir_esc=y Birth date] Who's who in Israel and in the work for Israel abroad By Itzhak Ben Bronfman & Cohen Publications, 1980 Retrieved through Google books on 2013-12-22.</ref> Siya nagdakula sa harong kan saiyang ama na ginagamit na sentro nin kultura sa Tel Aviv. Siya nag'adal arkitektura sa [[Technion – Israel Institute of Technology]], [[Haifa]].<ref>{{IMJ-IAC|id=277901|access-date=30 October 2016}}</ref> Kan 1952 siya nagbali sa opisina nin mga arkitekto sadiri kan ama niya. Si Rechter duwang beses nag'agom, ki Sara Shafir asin sa aktres na si [[Hana Maron]].<ref>[http://www.haaretz.com/weekend/week-s-end/battling-the-demons-on-stage-and-in-life-1.468414 Married to Hana Maron] haaretz.com Retrieved on 2013-12-22</ref> Siya ama sa limang aki: an musiko asin kompositor na si [[Yoni Rechter]], an pilosopong si Ophra Rechter, an ilustrador na si Michal Loit, an arkitektong si Amnon Rechter asin an aktres na si [[Dafna Rechter]].<ref>[http://www.haaretz.com/weekend/week-s-end/battling-the-demons-on-stage-and-in-life-1.468414 Father of Dafna and Yoni] Haaretz.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> ==Mga edipisyong notable== [[File:Tel Aviv Colosseum Club.jpg|thumbnail|[[Atarim Square]] sa Tel Aviv, pigdesenyo ni Rechter kan 1975]] ===Mga edipisyong pampubliko=== [[File:Charles Bronfman Auditorium 2013 05 01.jpg|thumb|[[Heichal HaTarbut|Charles Bronfman Auditorium]], Tel Aviv]] *[[Charles Bronfman Auditorium]], Tel Aviv, 1957<ref>[http://www.e-architect.co.uk/israel/charles-bronfman-auditorium Designed by Rechter Architect] tiuli.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[Tel Aviv Museum of Art|Helena Rubinstein Pavilion for Contemporary Art]], Tel Aviv, 1952-1959<ref>[http://www.israeltraveler.org/en/site/helena-rubinstein-pavilion Designed by Zeev and Yaakov Rechter] israeltraveler.org Retrieved on 2013-12-22</ref> *[http://www.herzliyamuseum.co.il/en/ Herzliya Museum of Art], 1975<ref>[http://www.herzliyamuseum.co.il/english/july2003/jul03/rechter Herzliya Museum Designed by Rechter.] herzliyamuseum.co.il Retrieved 2013-12-22.</ref> *[[Tel Aviv Performing Arts Center]], 1994<ref>[http://www.israeltraveler.org/en/site/tabernacle-arts/map Designed by Yaakov Rechter] israeltraveler.org Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[Atarim Square]], Tel Aviv, 1975<ref>[http://www.designboom.com/architecture/tel-avivs-urban-architecture-by-keshet-rosenblum-11-30-2013/ Atarim Square designed by Rechter] designboom.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *[[National Jewish Center for Learning and Leadership]], Tel Aviv, 1976<ref>[http://mfa.gov.il/MFA/MFA-Archive/2002/Pages/Architecture%20in%20Israel%201995-1998.aspx CLAL Designed by Rechter] mfa.gov.il Retrieved on 2013-12-22.</ref> *Central Library, Mount Scopus Campus, Hebrew University of Jerusalem, 1981 *Carmel Hospital, [[Haifa]]<ref>[http://mfa.gov.il/MFA/MFA-Archive/2002/Pages/Architecture%20in%20Israel%201995-1998.aspx Carmel Hospital designed by Rechter.] mfa.gov.il Retrieved 2013-12-22.</ref> *[[Cameri Theater]], Tel Aviv *[[Kaplan Medical Center]] in [[Rehovot]], 1953<ref>[https://eleven.co.il/article/13510 Designed Kaplan in 1953.] Eleven.co.il/article/13510 (Russian) Retrieved on 2013-12-26.</ref> ===Mga Hotel=== [[File:Holiday Inn Ashkelon Hotel.JPG|thumbnail|[[Holiday Inn]]san [[Ashkelon]], pigdesenyo ni Rechter kan 1998.]] *[[Mivtachim Sanitarium]], [[Zikhron Ya'akov]], 1966 *Hasharon, Herzliya Pituach, 1961 *[[Hilton Tel Aviv|Tel Aviv Hilton]], 1965<ref>[http://www.tlvspot.com/daily-photo-hotel-hilton-tel-aviv Hilton Tel Aviv Designed by Rechter] tlvspot.com Retrieved on 2012-12-22.</ref> *Herods Tel Aviv Hotel, 1972<ref>[http://www.emporis.com/building/sheratonmoriahtelaviv-telavivyaffo-israel Designed by Rechter's company] Emporis.com Retrieved on 2013-12-22.</ref> *Jerusalem Hilton<ref>[https://books.google.com/books?id=jM7Si40vJ1YC&pg=PA9&dq=plaza+hotel+jerusalem&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwi20aqHprjMAhXrD8AKHRiCDLwQ6AEITzAF#v=onepage&q=plaza%20hotel%20jerusalem&f=false Tall Buildings of Europe, Middle East and Africa]</ref> (ngonyan, Crowne Plaza Jerusalem Hotel), [[Jerusalem]], 1974<ref>[https://books.google.com/books?id=jM7Si40vJ1YC&pg=PA9&lpg=PA9&dq=Hilton+Hotel+Jerusalem+rechter&source=bl&ots=XPsyQlt_RE&sig=EmJ6oOIUU0a-fCl4ZWUotM2Y4hU&hl=en&sa=X&ei=u8G2UpuzGMiWrgeU3oGwBQ&ved=0CFQQ6AEwAw#v=onepage&q=Hilton%20Hotel%20Jerusalem%20rechter&f=false Designed by Rechter] Tall Buildings by Georges Binder. Page 9, Published in Australia in 2006 by The Image Publishing Group. Retrieved through Google Books on 2013-12-22.</ref> *[[Sheraton Tel Aviv Hotel]], 1977 *[[Carlton Tel Aviv]], 1980<ref>[http://www.emporis.com/building/carltontelaviv-telavivyaffo-israel Carlton Hotel designed by Rechter's Company.] emporis.com Retrieved on 2013-12-22</ref> *King Solomon Sheraton Hotel (ngonyan, King Solomon Hotel), Jerusalem, 1981 *Laromme Hotel (now [[Inbal Jerusalem Hotel]]), Jerusalem 1982<ref>[http://www.mfa.gov.il/MFA/MFA+Publications/Photo+exhibits/The+Transformation+of+Israeli+Cities-+Jerusalem.htm?DisplayMode=print The Transformation of Israeli Cities- Jerusalem]</ref> *[[Holiday Inn]], [[Ashkelon]], 1998<ref>[http://wis-wander.weizmann.ac.il/the-maurice-and-gabriela-goldschleger-life-sciences-library#.UrYNV_vla70 Holiday Inn Designed by Rechter] wis-wander.weizmann.ac.il Retrieved on 2013-12-22.</ref> ==Kataytayan nin mga ladawan== <gallery> PikiWiki Israel 81832 kahana house.jpg|Kahana house KIKARATARIM2013.jpg|Kikaratarim Kikartatarim17.JPG|Kikartatarim Herods hotel,Tel Aviv.jpg|Herods Hotel </gallery> == Mga gawad == * Rokach Prize - iginawad para sa "Gan Jacob", 1965.<ref>[http://english.israelphilately.org.il/articles/content/en/000004 Rokach Prize] israelphilately.org Retrieved on 2013-12-21</ref> * [[Israel Prize|Israel Prize of Architecture]] - iginawad huli sa desenyo ni Rechter parfa sa [[Mivtachim Sanitarium]] sa [[Zikhron Ya'akov]], 1972.<ref>[http://www.archdaily.com/412005/ad-classics-mivtachim-sanitarium-jacob-rechter/ Israel Prize of Architecture] Archdaily.com Retrieved on 2013-12-21.</ref> * The Arie El-Hanani Prize, Integration of Art and Architecture - iginawad huli sa marhay na pagkombinar nin arte sa sa kontruksyon, 1983.<ref>[http://www.imj.org.il/artcenter/default.asp?artist=277901 Arie El-Hanani Award Winner] imj.org.il; retrieved 21 December 2013.</ref> ==Hilnga man== *[[Lista nin mga kagresibi kan Premyo Israel]] *[[Arkitektura sa Israel]] ==Toltolan== {{reflist|2}} ==Mga panluwas na takod== {{commonscatinline|Yaacov Rechter}} {{Authority control}}{{Poon}} {{DEFAULTSORT:Rechter, Yaakov}} [[Kategorya:Mga Israeli'ng arkitekto]] [[Kategorya:Technion – Israel Institute of Technology]] [[Kategorya:Mga nagtapos sa Technion – Israel Institute of Technology]] [[Kategorya:Mga Hudyong Israeli]] [[Kategorya:Mga Israeli na may dugong Ukranyano-Hudyo]] [[Kategorya:Mga 1924 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga 2001 na kagadanan]] b2w0d68mnhbu6co4c0zjedf5wjn5osi Julian Oktawian Zachariewicz-Lwigród 0 37202 233967 233958 2022-08-13T12:40:47Z Ralffralff 14987 wikitext text/x-wiki {{Infobox artist |name=Julian Zachariewicz |image= File:Ю. Захарієвич.gif |image_size= 175px |caption= Si Julian Zachariewicz |nationality=Polako |birth_date={{birth date|df=yes|1837|7|17}} |birth_place=[[Lviv|Lemberg]], [[Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]], [[Imperyong Austriako]] |death_date={{death date and age|df=yes|1898|12|27|1837|7|17}} |death_place=[[Lviv|Lemberg]], Kahadean nin Galicia asin Lodomeria, [[Austria-Hunggriya]] (ngonyan, [[Ukranya]]) |occupation=arkitekto |practice=[[Lviv Polytechnic]] |significant_buildings=Mayor na edipisyo nin Lviv Polytechnic<br />[[Iași railway station]]<br />Galician Savings Bank sa Lviv |significant_projects= |awards= }} Si '''Julian Oktawian Zachariewicz-Lwigród''' (17 Hulyo 1837 – 27 Desyembre 1898), komun na inaapod '''Julian Zachariewicz''', sarong [[Mga Polako|Polako]]ng [[arkitekto]] asin [[Paghirahay|parahirahay]], ama ni [[Alfred Zachariewicz]]. Si Zachariewicz gradwado sa [[Vienna University of Technology|Royal Polytechnic Institute]] sa [[Vienna]],<ref name="Prokopovych">{{cite book|last1=Prokopovych|first1=Markian|title=Habsburg Lemberg: Architecture, Public Space, and Politics in the Galician Capital, 1772-1914|date=2009|publisher=[[Purdue University Press]]|isbn=978-1-55753-510-8|pages=111, 114, 131|url=https://books.google.com/books?id=qJo9zMakmawC&pg=PA111}}</ref> asin propesor asin [[rektor (akademya)|rektor]] (1881–1882) kan [[Lviv Polytechnic#Austrian Empire|Lemberg Polytechnic]].<ref name="encyclopedia">{{cite encyclopedia|title=Zachariewicz-Lwigród Julian Oktawian|encyclopedia=[[Internetowa encyklopedia PWN]]|url=http://encyklopedia.pwn.pl/haslo.php?id=3999700|access-date=2007-04-24|language=Polish|date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20080310212104/http://encyklopedia.pwn.pl/haslo.php?id=3999700|archive-date=2008-03-10|url-status=dead}}</ref> ==Buhay== Siya namundag sa [[Lemberg]], [[Imperyo Austriako]] ([[Lenggwaheng Polako|Polako]]: [[Lwów]], ngonyan Lviv, [[Ukranya]]) sa sarong pamilyang [[Mga Polako|Polako]]. Siya naggradwar sa Vienna University of Technology. Hanggan 1870, siya nagkapot iba-ibang pwesto bilang inhenyero sa [[Austrian State Railway]]. Kan 1871, itinangro saiya an pwesto komo direktor kan bagong tugdas na Faculty of Civil Engineering sa Lviv Technical Academy (ngonyan, [[Lviv Polytechnic]]). Gibo kaini, siya buminalik sa Lviv asin nagtrabaho bilang propesor sa akademya asin nanombrahan padagos bilang dekano kan Faculty of Civil Engineering. Sa pag'ultan nin 1877–1878 asin 1881–1882 siya nagsirbe komo rektor sa Lviv Polytechnic. Kan 1877, siya naresibi an titulong "Ritter" [[Austrian nobility]](Grade II) na kabit an bansag na "von Lwigród". Saiyang pigdesenyo an mayor na edipisyo kan Lemberg Polytechnic asin pa man an suway na edipisyo kan Faculty of Chemistry. An mayor na edipisyo kan polytechnic, midbid komo "Mother of Polish Technical Universities", pinagdesenyo sa estilong ekletiko [[Neo-Renasimyento]] na uso kan panahon na idto. Si Zachariewicz nagbyahe magkapirang beses sa kahiwasan nin Alemanya asin Austria bago nadesenyo an polytechnic, ngani maadalan niyang hustoqan pinakabagong mga paghihira dapit sa konstruksyon kan siring na mga klaseng edipisyo. Saiya man na pigdesenyo magkapirang mga edipisyong pampubliko asin mga residensyang pribado, kabarali diyan an [[Iași railway station]] (1869–70), an [[Czernowitz Synagogue]],<ref name="Prokopovych"/> an Galician Savings Bank sa Lviv, Church of Franciscan Sisters sa Lviv, [[Jan Styka]]'s villa, asin an Tyszkiewicz Villa sa [[Vilnius]]. Siya man an nagpasunod kan mga paghihira sa Church of the Holy Family sa [[Tarnów]] asin an kontrobersyal na {{Citation needed|date=March 2022}} mga paghirahay kan Church of Our Lady of the Snow asin an Church of John the Baptist, pareho yaon sa Lviv. Kan 1894, saiyang pinagmato an konstruksyon nin sobra sa 100 na pabilyon (kaabay sa Franciszek Skowron) para sa [[General National Exhibition sa Lviv]].<ref>{{cite news|url=https://lia.lvivcenter.org/en/objects/park-stryiskyi/ |title=STRYISKYI PARK |access-date=22 December 2020}}</ref> Siya an autor kan librong ''Zabytki sztuki w Polsce'' (Works of Art in Poland) napublikar kan 1895.<ref>{{cite news|url=https://www.kuriergalicyjski.com/historia/postacie/116-z/7683-julian-oktawian-zachariewicz-czesc-i |title=Julian Oktawian Zachariewicz – zapomniany ojciec polskiej architektury |access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{cite news|url=https://barwyszkla.pl/znaczenie-dzialalnosci-profesora-juliana-zachariewicza-w-popularyzacji-sztuki-witrazowej-we-lwowie-realizacje-firmy-tiroler-glasmalerei-und-mosaik-anstalt-na-terenie-galicji-wschodn/ |title=Znaczenie działalności profesora Juliana Zachariewicza w popularyzacji sztuki witrażowej we Lwowie. Realizacje firmy "Tiroler Glasmalerei und Mosaik Anstalt" na terenie Galicji Wschodniej |access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{cite news|url=https://ena.lp.edu.ua/bitstream/ntb/41484/2/2017v3n1_Cherkes_B-Architectural_education_at_1-16.pdf |title=ARCHITECTURAL EDUCATION AT LVIV POLYTECHNIC DURING THE INTERWAR PERIOD |access-date=2019-08-06}}</ref> Siya nagadan sa Lemberg asin ilinubong sa [[Sementeryo Lychakivskiy|Sementeryo Lychakiv]]. == Galeriya == <gallery widths="200" heights="160"> Image:Gara Iași.jpg|[[Iași railway station]] Image:Czernowitz. Israelitischer Tempel (08).jpg|[[Czernowitz Synagogue]] Image:Politechnika Lwowska.jpg|Main building of [[Lviv Polytechnic]] Image:Lwów - Pl. Pokoju 01.JPG|Galician Savings Bank, Lviv Image:Стрийський костел.jpg|St. Mary's Church in [[Stryi]] Image:Psary Palace.JPG|Psary Palace Image:Lviv - Jan Styka House.jpg|Jan Styka House, Lviv Ethnographic Museum in Lviv.jpg|Ethnographic Museum sa Lviv Image:Herb rodu Zachariewiczów.jpg|Zachariewicz [[eskudo de armas]] </gallery> ==Hilnga man== *[[History of Lviv]] *[[Teodor Talowski]] *[[Zygmunt Gorgolewski]] == Toltolan == {{reflist}} {{commons category|Julian Zachariewicz}} {{authority control}}{{Poon}} {{DEFAULTSORT:Zachariewicz-Lwigrod, Julian Oktawian}} [[Kategorya:Mga 1837 na kamundagan]] [[Kategorya:Mga 1898 na kagadanan]] [[Kategorya:Mga Arkitekto haleng Lviv]] [[Kategorya:Mga tawo na mga taga Kahadean nin Galicia asin Lodomeria]] [[Kategorya:Mga Polakong Austro-Hunggaro]] [[Kategorya:Mga nagtapos sa TU Wien]] [[Kategorya:Mga nagtapos sa Lviv Polytechnic]] [[Kategorya:Mga Ika-19ng siglong mga Polakong arkitekto]] [[Kategorya:Mga rektor sa Lviv Polytechnic]] 1vg9q8zj8a1yhqc33ijoosliq86ptzg Plantilya:IMJ-IAC 10 37203 233961 2022-08-13T12:32:45Z Ralffralff 14987 Pinagmukna an pahina kaining "{{cite web|url=http://www.imj.org.il/artcenter/newsite/en/?artist={{{id}}}|title={{{name|{{PAGENAME}}}}}|work=Information Center for Israeli Art|publisher=Israel Museum|access-date={{{access-date|{{{accessdate|}}}}}}}}<noinclude>{{documentation}}</noinclude>" wikitext text/x-wiki {{cite web|url=http://www.imj.org.il/artcenter/newsite/en/?artist={{{id}}}|title={{{name|{{PAGENAME}}}}}|work=Information Center for Israeli Art|publisher=Israel Museum|access-date={{{access-date|{{{accessdate|}}}}}}}}<noinclude>{{documentation}}</noinclude> mklwd306q582qgjfye27nslt1xqqhxr Dr. Jaime Hernandez 0 37204 233963 2022-08-13T12:35:47Z Ralffralff 14987 Piglilikay sa [[Jaime Hernandez]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Jaime Hernandez]] 8w0cfvgc8x1rok5q376pwauqjj8f4wo Olay:Jaime Hernandez 1 37205 233965 2022-08-13T12:37:56Z Ralffralff 14987 Pinagmukna an pahina kaining "{{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2021-6 |klase=C |importansya=IHalangkaw }}}}" wikitext text/x-wiki {{WikiProyekto banner shell|blp=no|1= {{BW 2021-6 |klase=C |importansya=IHalangkaw }}}} fpssvqjy6irzrjuxq741ttits0h5yal Julian Zachariewicz 0 37206 233966 2022-08-13T12:39:58Z Ralffralff 14987 Piglilikay sa [[Julian Oktawian Zachariewicz-Lwigród]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Julian Oktawian Zachariewicz-Lwigród]] dfelrbrk9mob313u31y4h5tmes6iulw