Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Luis Dato
0
1705
306973
281970
2026-06-27T08:41:37Z
Poropot777
30297
306973
wikitext
text/x-wiki
Si '''Luis Guevara Dato''' ([[Hulyo 4|4 Hulyo]] [[1906]] - [[Enero 29|29 Enero]] [[1984|1985]]) sarong [[Bikolano]]ng poeta, edukador,
{{Infobox writer|name=Luis G. Dato|image=Luisdato3.jpg|birth_date={{Birth date|1906|7|4}}|birth_place=Baao, Camarines Sur|death_date=January 29, 1985|death_place=Baao, Camarines Sur|notableworks=Manila A Collection of Verse, My Book of Verse, Land of Mai|spouse=Cristeta B. Imperial|website={{url|https://luisgdato.com}}|awards=Outstanding Catholic Poet 1965|children=Vicente, Reynaldo, Myrna, Greta, Eugenio, Yolanda, Armi and Barbara|occupation=Poet}}
periodista, kolumnista asin dating alkalde (1942-1946)<ref>Luis, Dato G. ''Land of Mai'' [[Ciudad nin Iriga]] [[1975]]</ref> kan [[Baao, Camarines Sur|Baao]], [[Camarines Sur]]. Siya binibisto man na sarong Bikolista na naghingowa man na mapakarhay na toltol an pagsurat sa [[tataramon na Bikol|Bikol]]. Kan 1927, pinalis nya sa Ingles an [[Mi Ultimo Adios]] ni [[José Rizal|Jose Rizal]], tituladong "Mi Ultimo Pensamiento."<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://luisgdato.com/2019/06/09/mi-ultimo-pensamiento/ |access-date=2019-12-30 |archive-date=2019-10-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191014101700/https://luisgdato.com/2019/06/09/mi-ultimo-pensamiento/ |dead-url=yes }}</ref>
== Pamilya ==
Igwa siyang tolong tugang: Si [[Rodolfo Dato]] (nagpublikar kan pinaka enot na librong antologiya nin mga rawitdawit na Ingles puon 1911 abot 1924, tituladong Filipino Poetry kan 1926; edukador, poeta asin Dekano sa [[Unibersidad kan Nueva Caceres]]); Francisca Dato Flores (aktres sa entablado, asin pintor); Soledad "Choleng" Dato Hidalgo (parasurat asin saro sa mga tagapakaray kan Bikolana Magazine sa Naga City kan dekada 70); asin si Pablo Dato. An mga magurang niya iyo sinda Eugenio Dato y Esplana asin Barbara Guevara y Imperial. Si Cristeta Imperial iyo an saiyang agom. Igwa sindang walong aki: Vicent, Reynaldo, Myrna, Greta, Eugenio, Yolanda, Armie asin Barbie<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://luisgdato.com/luis-dato-autobioraphy/ |access-date=2019-12-30 |archive-date=2019-12-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191225060716/https://luisgdato.com/luis-dato-autobioraphy/ |dead-url=yes }}</ref>.
Siya sobrino kan pinaka-enot na Pilipinong Obispo si [[Jorge Barlin]].
==Komo parasurat==
Nakasurat siya nin sobra sa limang gatos na [[rawitdawit]], kadaklan kaini sa [[tataramon na Ingles|Ingles]], asin sa [[tataramon na Bikol|Bikol]]. Nagin siyang [[parasurat]] sa magasin na [[Sanghiran nin Bikol]] (1927-1931), sa mga peryodikong [[Bicol Star]] (1932-1934), [[Tingong nin Banwaan]] (1939-1940), Naga Times, [[Bicol Mail]] asin staff member kan magasin na [[Bicolandia (babasahon)|Bicolandia]], [[Juan de la Cruz (babasahon)|Juan de la Cruz]], sa peryodikong Bicol Examiner, Naga Times asin kan magasin na [[Bikolana (babasahon)|Bikolana]]. Nagin man siyang kolumnista sa [[Balalong (dyaryo)|Balalong]] (1975-1977) kun saen may binibilog siyang bokabularyo kan mga inapod niyang "Mga Pambihirang Tataramon Sa Bikol." Dakul man na kantang Bikol an saiyang dinamot na matipon asin saiyang pinapublikar sa mga peryodikong ini kaya lang daing darang nota.<ref name=":0">Cantahon sa [https://luisgdato.com/cantahon-sa-bikol-2/ Bikol] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191230063302/https://luisgdato.com/cantahon-sa-bikol-2/ |date=2019-12-30 }}</ref> Pambihirang kahamanan niya iyo an pagsurat kan epikong "The Land of Mai," na iyo na an enot asin pinakahalabang epiko sa Ingles dapit sa historya kan Filipinas. Siring man pinalís niya sa Ingles an Bikol Pasyon asin an enot na kabtang kaini nagluwas sa semanal na peryodikong Bicolandia (1928-1932) asin an ikaduwang kabtang napalagda niya sa Bicol Examiner (1947) asin sa Bicol Star (1952).
==Mga pagbisto==
Pinagmirar siya asin ginawadan nin titulong "Outstanding Catholic Poet" kan taon [[1965]] kan United Poets Laureate International, sarong pangkinaban na kaayonan nin mga poeta. Kan [[Hulyo 4]], [[2012]], sarong konkretong memorial an ikinaag sa parke kan gobyerno lokal kan Baao sa pakitabangan kan pribadong kaayonan sa kultura, an Burikbutikan Artists Collective, Inc sa pagtaong onra ki Dato bilang sarong mahusay na parasurat. <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.bicolmail.com/2012/?p=2036 |access-date=2012-07-06 |archive-date=2016-03-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160305015122/http://www.bicolmail.com/2012/?p=2036 |dead-url=yes }}</ref>
[[Ladawan:Luisdato1.jpg|thumb|Luis G. Dato]]
==Inadalan asin karera==
Nag-adal siya nin elementarya sa syudad kan Naga, naghayskul parte sa syudad kan Naga asin pigtapos sa [[Unibersidad kan Pilipinas]], nagkua siya kan Liberal Arts asin kan saiyang abogasya sa parehong eskwelahan alagad tinapos niya ini sa [[Unibersidad kan Nueva Caceres]] (1951).
Laen kan pagtukaw niya komo alkalde sa banwaan nin [[Baao, Camarines Sur|Baao]] nagin man siyang technical assistant asin PRO sa opisina ni Gobernador [[Juan Triviño]] (1951-1959) sa [[Camarines Sur]]. Nagtokdo man siya sa mga kolehiyo siring sa [[Kolehiyong Fundasyon nin Naga|Naga College]] (1953-1954) (ngonyan [[Kolehiyong Fundasyon nin Naga|Naga College Foundation]]), sa [[Unibersidad kan Nueva Caceres]] (1955-1967), asin sa St. Anthony College (1947-1951; 1967-) (ngonyan [[Unibersidad kan San Antonio|University of Saint Anthony]]).
[[File:Luis. Dato Marker.jpg|right|thumb|250px|Sarong marker ki Luis Dato sa Plasa nin Baao]]
== Mga Sinurat==
* A Collection of Verse (1926) Manila<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://books.luisgdato.com/books-luis-dato/manila-a-collection-of-verse/ |access-date=2019-12-30 |archive-date=2019-12-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191230063300/https://books.luisgdato.com/books-luis-dato/manila-a-collection-of-verse/ |dead-url=yes }}</ref>
* My Book of Verses (1926) Manila
* The Instant Lyre<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://books.luisgdato.com/books-luis-dato/the-instant-lyre/ |access-date=2019-12-30 |archive-date=2019-12-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191230063302/https://books.luisgdato.com/books-luis-dato/the-instant-lyre/ |dead-url=yes }}</ref>
* The Land of Mai (sarong epiko sa Ingles manongod sa historya kan Filipinas)
* Vocabulario Bikol-Ingles-Kastila (1963)
* Kantahon na Bikol (1969)<ref name=":0" />
* Morfologia kan Tataramon na Bikol (utay-utay pinaluwas sa Naga Times)
* Patotodon sa Bikol (Bikol Mail)
* Sarabihon sa Bikol
==Toltolan==
{{reflist}}
==Ginunuan==
* Istorya Nin Kabikolan. [[Jaime Malanyaon|Jaime T. Malanyaon]]. AMS Pre4ss. Naga City. 1991. 568 p.
* Luis G. Dato Website- [https://luisgdato.com]
* [[Balalong (dyaryo)|Balalong]], sarong semanal na peryodiko sa Naga, pinupublikar kadto ni dainang Gob. Juan F. Triviño.
* Bikol Journalism Since The 1890's. Ramon Olaño, Jr. The Knight, Vol. XVIII, No. 1, Ateneo de Naga. Nov. 1965
*[https://stephentalla.luisgdato.com/ Makuapo ni Luis G. Dato] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200516221316/https://stephentalla.luisgdato.com/ |date=2020-05-16 }} Sarong blog kan saiyang makuapo para onra sa mga gibo ni Luis G. Dato
{{Saringsing}}
[[Kategorya:Mga taga-Baao|Dato, Luis]]
[[Kategorya:Mga parasurat|Dato, Luis]]
[[Kategorya:Mga poeta|Dato, Luis]]
ibh3a4jgbba2gt0gbn0sig7vxey7uay
Manok
0
2500
306948
288970
2026-06-26T12:17:11Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306948
wikitext
text/x-wiki
{{Speciesbox
| image = Male and female chicken sitting together.jpg
| image_caption = Lalaki (wala) asin babayi (too)
| status = DOM
| genus = Gallus
| species = gallus
| species_link. = Red junglefowl
| subspecies = domesticus
| synonyms = ''Gallus domesticus'' <small>[[L.]]</small>
| authority = ([[Carl Linnaeus|Linnaeus]], [[10th edition of Systema Naturae|1758]])
| range_map = GLW 2 global distributions of c) chickens.tif
| range_map_caption = Chicken distribution
}}
[[Ladawan:Gallus gallus male big.jpg|too|thumbnail|300px|An lalong na manok]]
[[Ladawan:Mother hen with chicks02.jpg|too|thumbnail|300px|An gunâ kaiba an saiyang mga siyô]]
[[Ladawan:CH Hen 1.jpg|thumb|An puting gunâ]]
An '''manok''' (''Gallus gallus domesticus'') sarong napagarong manok
. An bagong nadukayan na adal, ini palan 10,000 nang taon kaidto pa pinapagarò asin inaataman sa Byetnam. An pagtubod dati ini an pag-ataman kaini asin pagpagaro nagpuon sa [[Indya|India]]. Hali sa India an inaataman asin garong gamgam na ini nakaabot man ini sa Persiya, sa lugar kan Lydia, sarong lugar sa Habagatan kan Menor na Asya na yaon sa irarom kan pagsakop an Persiya. Dangan an mga manok na pinagaro naglakop man sa Gresiya mga ika-5 siglo(BCE) an nakaagi. Sa [[Ehipto]], puon pa kan ika-18 Dinastiya, an "gamgam na aro-aldaw nagsusugok," nagdatong sa nasiyon na ini komo sarong tributo haling Babiloniya, ini susog sa kasuratan ni [[Tutmose III]]. Mayong nasambitan an manok sa [[Daan na Tipan]].
An mga bagong pag-aadal sa ''genes'' kan manok nagpapahiling na ini pwedeng guminikan pareho sa inaapod na ''Red Junglefowl'' asin sa ''Grey Junglefowl'' (G. sonneratii).
An manok iyo an saro sa pinakalakop na inaataman na hayop. Ini may populasiyon na 24 bilyon kan taon 2000, na mangyari pa an manok iyo na an gamgam na pinakadakol nabubuhay igdi sa kinaban. An mga tawo inaataman ini ta kinakakan ninda an laman asin [[sugok]] kaini.
== Mga termino dapit sa manok ==
Sa [[Estados Unidos]], [[Kanada]] asin [[Australya]], an may edad nang manok na lalake inaapod na ''cocks'', na kun sa [[tataramon na Bikol|Bikol]] an apod kaini '''lalong'''. An hoben pang manok na lalake, dai malampas sa edad na sarong taon inaapod man sa mga lugar na ini na ''cockerels''., sa Bikol man inaapod na '''sulog'''. An hinalian na nin kakayahan na maka-semilya, inaapod man na ''capons'', siring man sa Bikol inaapod na '''kinapon'''. An manok na sobra sa sarong taon an edad, inaapod na ''hens'', na kun sa Bikol an apod '''gunâ''' asin an inaapod ninda na ''pullets,'' apod man kaini sa Bikol, '''dumaraga'''.
Sinasabi daa na sa Australia, New Zealand asin Britaniya, may termino para sa arin man na manok na anoman na edad o babae man o lalake: ''chook'', na simpleng inaapod sa Bikol na ''manok'' asin an mga ''umboy'' pang manok an apod sa mga lugar na iyan ''chicks'' na siring man sa Bikol inaapod na '''siyô''' o '''siwô'''.
== Pisikal na porma ==
[[Ladawan:Native Philippine Chicken Camarinensis.jpg|thumb|300x300px|Manok na mahihiling sa [[Gaboc, Camrines Norte|Gaboc]], [[Camarines Norte]]]][[Ladawan:Russian Orloff in winter.jpg|thumb|right|250px|Orlof na manok]]
An mga manok daa mga ''omnivores'', na buot sabihon daing pili an tinutuka, na puwedeng dahon, pisog nin tinanom, o puwede man kumakan nin mga hayop. Sa layas, an manok nagkakayas, naghahanap nin mga pisog kan mga tinanom, nagtutuka kan mga layog-layog o mga insekto asin nakakan man ngani kan mga saradit na hayop arog kan [[lokton]], [[tabili]], [[buru-buaya]], o saradit na [[kinô]].
Sa natural na kamugtakan, an manok natagal an buhay nin lima abot onseng taon. Alagad, sa ataman na kamugtakan na pangkomersyo, an manok binubuno na pag edad pa sanang anom (6) na semana. An mga gunang parasugok puwede sumugok nin mga 300 na sugok (bunay) sa sarong taon. Pakalihis nin kagduwang (12) bulan, napuon nang pagluya an pagsusugok kaini asin an mga ini binubuno sa pagproseso nin mga kakanon na pang-umboy, para sa mga [[ayam]] asin iba pang kakanon. Natatala sa rekord kan [[Guinness Book of World Records]] na an naggurang nanggad na manok nag-edad nin kag-anom (16) na taon, tapos nagadan na ini, atake sa puso.
An lalong maririsa man huli sa saiyang mga balukag na mararaburab an kolor, may haralabang luyloy na lawi saka buntot na makikilyab, mga balukag sa liog na naturangkig kun nakikipurok.
Bistong marhay an lalong sa guna ta siya mas darakula asin haralaba an saka, mas dakula asin giring-giting an palong (papatlongon) na parati makilyab na pula, saka sa liog sa irarom kan tuka niya igwang kayat na malugyat na laman an kolor pula man, na an apod kaini ''lambi-lambi''. An saka kan pampurok na lalong, iyo an tinatambodan kan [[bulang]], sarong mataromon asin mapanason na aserong kawit porma kan ''gapas''.
[[File:Silky manok 01.jpg|thumb|right|250px|An manok na silkie, puting balukag]]
An ibang kasta nin manok tinutubuan nin pinong balukag na na-itsurang may bigote o bungot sa palibot kan tuka.
An mga manok na inaataman dai kayang maglayog nin harayo, alagad an mga saradit na kasta nakakalayog lampaw sa mga kudal asin nakatutugdon sa halangkaw na sanga kan kahoy kun sain nahapon sinda. Nakaluyap ini sa harayo parati kun nagdudulag sa kinakatakotan.
An mga manok makiramason sa kapwa niya asin nagbubuhay-buhay komo sarong gipaw. Nagsasaro asin nagtatarabang sinda sa paghilumlom sa mga sugok asin pagpadakula kan mga siyo-siyo. An mga manok may sinasabing ''padaraogan'' asin uso sainda an turusikan sa pagpahiling kun si isay an kagdaog sainda. An dominante, iyo an may inot na lugar sa kakanan asin sa mga magayon na lugar paggigibong tataghan. Nadidisturbo an relasyon na ini - kun si isay an kagdaog asin kun isay an pahunod- kun may hinahalo sa grupo o may isinasalak sa grupo. Kun minsan naabot sa punto na nagduduruguan sa turusikan asin may nagagadan.
==Mga panluwas na takod==
* Gabos manungod sa pag-ataman kan manok- http://www.worldpoultry.net/article-database/breeding/?gclid=CObz2_PYn5oCFRFMagodnjci8w{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
== Toltolan ==
# Smith, Page; Charles Daniel (April 2000). 'The Chicken Book'. University of Georgia Press. ISBN 0-8203-2213-X.
# Green-Armytage, Stephen (October 2000). 'Extraordinary Chickens'. Harry N. Abrams. ISBN 0-8109-3343-8.
{{Poon}}
[[Kategorya:Mga hayop]]
3ymh7kotkdbh5zb7qtwijtz2aea3m3q
Osama bin Laden
0
7948
306963
269610
2026-06-26T19:34:19Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306963
wikitext
text/x-wiki
[[File:Osama bin Laden portrait.jpg|thumb|right|250px|Osama bin Laden]]
Si '''Osama bin Mohammed bin Awad bin Laden''' (may magkapirang bersyon:; Arabic: أسامة بن محمد بن عوض بن لادن, Usāmah bin Muḥammad bin ‘Awaḍ bin Lādin; namundag, [[Marso 10]], [[1957]] - [[Mayo 2]], [[2011]]<ref>{{cite web|date=Sinusog Mayo 2, 2011|url=http://www.mofa.gov.pk/Press_Releases/2011/May/PR_150.htm|accessdate=|title=In an intelligence driven operation, Osama Bin Ladin was killed in the surroundings of Abbottabad in the early hours of this morning.|archiveurl=https://archive.ph/20120523234533/http://www.mofa.gov.pk/Press_Releases/2011/May/PR_150.htm|archivedate=2012-05-23|dead-url=no}}</ref><ref>Adam Brookes, "[http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-13256676 US forces kill Osama Bin Laden in Pakistan]", ''[[BBC News]]''. Sinusog May 2, 2011.</ref>) sarong myembro kan prominenteng Sauding bin Laden na pamilya asin siya an kagmuknang lider kan teroristang organisasyon, an [[al-Qaeda]]. Ini bantog na gayo sa pag'atake sa Nweba York kan Septyembre 11, 2001 kun saen narogmok kaini an sinasabing [[Twin Towers]]. Si Bin Laden saro sa sampolong hinahanap kan [[Federal Bureau of Investigation]] dawa totoo mayo siya sa lista kan mga suspetsadong kaggibo kan si pagbomba kan Twin Towers, asin dai man siya sina'ngatan nin anoman na kargo dapit sa atakeng ini.
Alagad, si bin Laden sinasabing kakomplot sa magkapirang mga makuring pag'aatake sa Estados Unidos asin kan saiyang mga kaalyado: an pagbomba kan 1993 sa World Trade Center asin sa [[Pentagon]]; an 1998 na pagbobomba sa mga embahada kan Amerika sa [[Kenya]] asin [[Tanzania]] kun saen labing 200 katawo an nagkagaradan; asin an 2000 na pagbobomba sa [[US Cole]] sa [[Yemen]]. Si bin Laden inako man na siya an kagboot duman sa nangyaring baradilan sa [[Somalia]] kun saen 18 Amerikanong soldados an naputlan buhay.<ref> http://www.infoplease.com/spot/osamabinladen.html Sinusog Mayo 14, 2011</ref>
Poon pa kan 2001, si Osama bin Laden asin an saiyang minuknang teroristang organisasyon, an [[al-Qaeda]], mayor na target kan [[Estados Unidos]] sa kampanya kaini laban sa "Terorismo". Pigtutubod na si bin Laden asin an saiyang kairibang mga namamayo sa Al-Qaeda nagpapa'ipli' sa pagdolonan kan [[Afganistan]] asin kan inapod na ''Federally Administered Tribal Areas'' na sakop kan [[Pakistan]]; alagad, sa totoo lang bako man pala siya igdi madudukayan.
Kan Mayo 1, 2011, mga sampolong taon nag'ayaw na kan narogmok an Twin Towers huli sa pag'atake kaini kan [[al-Qaeda]], si Osama bin Laden nataraka' sa sarong pigtatagoan na mansion sa [[Abbottabad]], [[Pakistan]] asin pakalihis nin halipot na baradilan, si bin Laden nagadan kan pwersa militar kan Estados Unidos. Sinasabi na si bin Laden iyo an kagtolod kan makuri asin daing siring na terorismo sa kinaban.
Sa pagkagadan niya, binibistong nang nagsalida saiya bilang pamayo kan [[al-Qaeda]] si [[Ayman al-Zawahiri]].
== Mga panluwas na takod ==
* [http://www.public-action.com/911/oblintrv.html La única entrevista verídica a Bin Laden] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20051130093022/http://www.public-action.com/911/oblintrv.html |date=2005-11-30 }} (Comprobada)
* [http://www.13t.org/decondicionamiento/forum/viewtopic.php?t=943 Mensaje íntegro en castellano radiado el 08/sept/2007] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090113013038/http://www.13t.org/decondicionamiento/forum/viewtopic.php?t=943 |date=2009-01-13 }}
* [http://www.rewardsforjustice.net/spanish/wanted_captured/index.cfm?page=Bin_Laden Recompensas para Justicia] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20051126140723/http://www.rewardsforjustice.net/spanish/wanted_captured/index.cfm?page=Bin_Laden |date=2005-11-26 }}
* [http://www.fbi.gov/wanted/terrorists/terbinladen.htm Lista de los más buscados por el [[FBI]]]
* [http://www.cidob.org/es/documentacion/biografias_lideres_politicos/asia/arabia_saudi/osama_bin_laden Extensa biografía de bin Laden en la web de la Fundación CIDOB]
* [http://www.animalweb.cl/n_o_imperial/bin_laden_bush.htm Bush Bin Laden, una sociedad comercial cuestionable] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20061109215018/http://www.animalweb.cl/n_o_imperial/bin_laden_bush.htm |date=2006-11-09 }}
* [http://www.fromthewilderness.com/free/ww3/09_18_01_bushbin.html Negociados entre los Bush y los Bin Laden] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060901230450/http://www.fromthewilderness.com/free/ww3/09_18_01_bushbin.html |date=2006-09-01 }}
* [http://www.usamahbinmuhammadbinawadbinladin.com/ Osama Bin Laden] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060909140924/http://usamahbinmuhammadbinawadbinladin.com/ |date=2006-09-09 }}
* [http://www.voltairenet.org/article125341.html La Red Al Qaeda ]
* [http://www.socialistworker.org/Obrero/002/02_OsamaBinLaden.shtml Cómo la CIA entrenó a Bin Laden] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20061024050902/http://www.socialistworker.org/Obrero/002/02_OsamaBinLaden.shtml |date=2006-10-24 }}
* [http://www.globalresearch.ca/articles/CHO109G.html Bin Laden un guerrero de la CIA]
* [http://archives.cnn.com/2001/US/09/16/inv.binladen.denial/ Bin Laden niega estar detrás del 11-S (noticia en inglés)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060705161654/http://archives.cnn.com/2001/US/09/16/inv.binladen.denial/ |date=2006-07-05 }}
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
934493pvhit0fqpo9cpix60takxy2n9
Pagrampaog kan Tulay Colgante (1972)
0
9515
306965
298026
2026-06-26T20:17:15Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306965
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pagrampaog Kan Colgante.jpg|right|thumb|320px|An Nagrampaog na Tulay Colgante]]
[[File:Concreted_Colgante_bridge.jpg|right|thumb|320px|Sementadong tulay nin Colgante]]
An '''Pagrampaog kan Tulay Colgante Taon 1972''' nagtotomoy kan makagiram'giram na pangyari kan ini marogba' kan Septyembre 16, 1972 huli sa labilabing pagdusok kan tawo sa tulay na ini sa tuyong pag'abang kan nagdadangadang na pagoda ni Ina' (Nuestra Señora de Peñafrancia) kan ini pabalik na sa santuario niya sa lumang simbahan sa kalye Peñafrancia.
Sa mangirhat na aksidente na ini sinasabing 134 katawo (an iba sabi 138) nagkagaradan ta magsalang naipit, nalamos o nakuryente ta sarong palo sa elektrisidad an napukan kadamay kan magrampahog an tulay. Alagad, susog sa rekord kan City Hall asin kan Korte, Branch 20 kan Regional Trial Court, ini sana an nakalistang nagkagaradan huli gayod ta sa makuring kariribongan an ibang mga bangkay kinurua na tolos kan kapamilya: <ref>http://www.bicolmail.com/issue/2011/sep15/xpara.html{{Dead link|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} Tragedia sa Colgante pigpasipara na</ref>
==Mga nagkagaradan==
#. Noel C. San Pascual – 18-A Sta. Cruz Poro, Ciudad nin Naga
#. Alberto Serrano - # 8 Bagong Lipunan, Sta. Cruz, Ciudad nin Naga
#. Arnel Avila – 18-A Sta. Cruz Poro, Ciudad nin Naga
#. Santiago E. Ojeda – 898 L. Pan Street, Goa, CSur
#. Jose Luis Manuel P. Rey II – 572 M. Castro St., Ciudad nin Naga
#. Jose Daudico, Jr. – 68-10 Abella St., Ciudad nin Naga
#. Zacarias Davica Olavario – Brgy. Calauag, Ciudad nin Naga
#. Edwin Nolasco – Palestina, Pili, CSur
#. Lilia C. Presbitero – 8 Caimito St., Dayangdang, Ciudad nin Naga
#. Maricho V. Nazareta – 45 Isarog, St., Ciudad nin Naga
#. Reynante Bombon – Quinastillojan, Tabaco, Albay
#. Zoilo Prado, Jr – San Vicente, Pili, CSur
#. Virgilio R. Paraiso, Zone 6, Calauag, Ciudad nin Naga
#. Felix Roaring – Tobgon, Oas, Albay
#. Elmer Roblas, Taculod, Canaman, CSur
#. Nelson Castillo – San Pascual, Masbate, Masbate
#. Wilhemena Miradora – Belen St., Goa, CSur
#. Antonio Padua – Cabandan, Calabanga, CSur
#. Rustico B. Ravago – San Juan Ave., Sipocot, CSur
#. Luz Narvaez – 15 P. Diaz Ext., Ciudad nin Naga
#. Joel N. Salapare – Sta. Teresita, Ciudad nin Iriga
#. Edwin R. dela Trinidad – Trinidad, Macario dela Fernandez Compound, Ciudad nin Naga
#. Cirilo Milete – Brgy. 11 Moayod, Ciudad nin Legaspi
#. Rizalino Candelaria – San Felipe, Ciudad n3in Naga
#. Augusto Ravago – Sipocot, CSur
#. Salvador Romano –
#. Roberto Azuella –
#. Vicente Sa Flores, Jr. Villa Sorabella Subd, Ciudad nin Naga
#. Felipe Julianda – Paloyon, Nabua, CSur
#. Nestor Teope – 21 Zone 1 Bagumbayan, Ciudad nin Naga
#. Ramon Dagal – Triangulo, Ciudad nin Naga, aki ni Ligaya Dagal
#. Benjamin Bolalin – 22 anyos, soltero, aki ni Julio Bolalin
#. Jose Velarde – 23 anyos, estudiante, aki ni Meliton Velarde
#. Ruperto Brisenio Jr. – La Medalla, Baao,CSur, aki ni Ruperto Sr.
#. Claro Badiola Bravante – aki ni Juan Bravante
#. Araceli de Lima – Sta. Teresita, Ciudad nin Iriga, agom ni Alfredo de Lima
#. Alfredo de Lima – Sta. Teresita, Iriga, aki ni Alfredo de Lima
#. Ramon Cuerto – Paraiso, Sta. Cruz, Ciudad nin Naga, aki ni Loreta Cuerto
#. Asuncion Babasa – Pasay City, agom ni Santiago Babasa
#. Rosalia Babasa – Pasay City, aki ni Santigo Babasa
#. Fortunato Nilo, Jr. – aki ni Fortunao Nilo, Sr.
#. Efren Diolata – Sta. Teresita, Ciudad nin Iriga, aki ni Eugenio Diolata
#. Alejandro Rico – Goa, CSur, 74 anyos, agom ni Maria Rico
#. Maria Serrano Robredo - Dayangdang, Ciudad nin Naga, 18 anyos, estudiante, aki ni Jose Robredo
#. Macario Adolfo – Canaman, CSur – aki ni Agripino Adolfo
#. Pio Alarcon, Jr. Jacob extension, Ciudad nin Naga, aki ni Pio Alarcon, Sr.
#. Loreto Javier Azurias –Puro, Canaman, CSur, aki ni Benito Azurias
#. Belen Quinones Morico – Sn Agustin, Canaman, CSur, aki ni Argio Morico
#. Felicismo Mendoza – Dinaga, Canaman, CSur, aki ni Melecio Mendoza
#. Hercules Ranon – Old San Roque, Pili, CSur, aki ni Segundo Rano
#. Juanito Nolasco – Sta. Teresita, Canaman, CSur, unikong aki ni Pedro Nolasco
#. Arcadio Celeste, Jr. – Del Rosario, Taculod, Canaman, CSur, aki ni Felisa Celeste
#. Cesar Alarcon – aki ni Mariano Alarcon
#. Bella Dimasupil – Basud, Cam. Norte, aki ni Celso Dimasupil
#. Loreto Zaragosa, Jr. Haring, Canaman, CSut, aki ni Loreto Sr.
#. Milagros C. Obias – del Carmen, Calabanga, CSur, aki ni Emerita Obias
#. Filomena Serdan – Consocep, Ocampo, CSur, ina ni Apolonia Fabricante
#. Pilar Roja – Hanawan, Ocampo, CSur, ina ni Rodolfo Roja
#. Leonardo Roja – Hanawan, Ocampo, CSur, ama ni Rodolfo Roja
#. Purita Canon – San Jose, Oras, Ocampo, CSur, esposa ni Amando Canon
#. Vicente Canon- San Jose, Oras, Ocampo, CSur, matoang aki ni Amando Canon
#. Rebecca Canon- San Jose, Oras, Ocampo, CSur, aki ni Amando Canon
#. Paulo Salomon – Sabang, Ciudad nin Naga, agom ni Josefa Vda. De Solomon
#. Lilani Oriante – Jacob Extension, Ciudad nin Naga, aki ni Leoncio Oriarte
#. Amelia Palestroque – San Juan, Libmaman, CSur, aki ni Gloria Palestroque
#. Gilberto Nem Singh – Sabang, Ciudad nin Naga, aki ni Anastacio Nem Singh
#. Evelyn Torres – Bagacay, Tinambac, CSur – aki ni Vicente Torres
#. Salvador C. Epres- San Miguel, Ciudad nin Iriga, aki ni Isabel Collada Epres
#. Nestor Revilla – Peñafrancia Ave., Ciudad nin Naga, aki ni Nicanor Revilla
#. Manuel Rosel – Casiguran, Sorsogon, aki ni Luis Rosel
#. Ruperto Canlas Fausto – Dita, Legaspi City
#. Herbert Bona – San Roque, Pili, CSur, aki ni Salvador Bona
#. Andres Borras – 465 Interior 7, Herpes de 96, Caloocan City, esposo ni Julieta Balderama Vda. De Borras
Alagad, an iba nagsasabi na sobra sa sanggatos an nagadan pero mayo pa man nadudukayan na dokumento na siring an pangyari. Tolong polo may walo (38) pamilya an aktwal na nagkaso <ref> Ginuno sa rekord kan RTC Branch 20 Des. 18, 2011</ref> laban sa syudad kun saen an alkalde iyo pa si [[Vicente Sibulo]] asin si Abogado [[Agapito Tria]] an nagrepresentar kan syudad manta si [[Luis General, Jr.]] man an nagkapot kan mga kaso sa lado kan pamilya kan mga biktima. Pakalihis nin 19 taon saka natapos an mga kaso sa panahon na kan dating alkalde (ngonyan sekretaryo na kan DILG) na si [[Jesse Robredo]]. Mala ta kan 1991 nagawadan an mga pamilya nin indemnipikasyon na kalangkawi na sampolong ribong pesos pero an iba nata'wan sana nin 2,500.00 na pesos. Si Huwes Gloria Navarro, Branch 20 RTC, an pinakaenot na nagbista kan mga kaso kan 38ng pamilya.
An tulay na ini, na gibo sana sa kahoy dati, nagseserbing agihan sa pagbalyo kan mga tawo haleng [[Kalye Peñafrancia]] pasiring sa ibong kan salog Naga sa [[Kalye Blumentritt]], sakop kan Bgy. Dayangdang. An tataramon na "Colgante" tataramon na Espanyol na boot sabihon "kalay" asin lini'pot na pagtaram kan "puente colgante" (Ingles, suspension bridge o kalay na tulay).<ref>http://www.wordreference.com/es/en/translation.asp?spen=colgante {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120318090638/http://www.wordreference.com/es/en/translation.asp?spen=colgante |date=2012-03-18 }} puente colgante</ref>.
Pangyari kan aksidenteng ini, an syudad kan Naga guminibo logod sa parehong lugar nin pusog asin sementadong tulay kan taon 1973. An aksidenteng ini pangduwa na nangyari sa mismong tulay na ini. Sinasabing enot na narogba an tulay na ini kan kapiyestahan man ni Ina sa okasyon man kan sakay kan saiyang imahe kan Septyembre 1948 kun saen 30 katawo an binawian nin buhay. <ref>[http://adenu1980.blogspot.com/2011/09/colgante-bridge-tragedy-september-16.html] adenu980.blogspot.com. Kinua 09-16-18</ref>
==Hilinga man==
* [[Peñafrancia Festival]]
== Toltolan ==
{{reflist}}
==Mga panluwas na takod==
*[http://adenu1980.blogspot.com/2011/09/colgante-bridge-tragedy-september-16.html Pagromdom kan pagkarogba' kan Tulay Colgante]
*[http://www.voxbikol.com/article/colgante-bridge-tragedy-forgotten-generation Colgante bridge tragedy forgotten] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20111010112828/http://voxbikol.com/article/colgante-bridge-tragedy-forgotten-generation |date=2011-10-10 }}
{{saringsing}}
[[Kategorya:Historya kan Kabikolan]]
ob81shwfly3kox6t3zz9kyzb9emeych
Kanggaru
0
9656
306954
148627
2026-06-26T17:26:23Z
~2026-36995-81
31900
306954
wikitext
text/x-wiki
An '''kanggaru''' o ''Macropus'' sa siyentipikong ngaran, saróng klase nin [[hayop]] na mamalya.
* [[Dendrolagus]]
==Mga panluwas na takod==
*[http://animals.nationalgeographic.com/animals/mammals/ National Geographic]
[[Kategorya:Mga hayop]]
k1as85ml1ktedu93aqy7r8kvbldzzqu
306957
306954
2026-06-26T17:33:53Z
~2026-36995-81
31900
306957
wikitext
text/x-wiki
An '''kanggaru''' o ''Macropus'' sa siyentipikong ngaran, saróng klase nin [[hayop]] na mamalya.
==Mga panluwas na takod==
*[http://animals.nationalgeographic.com/animals/mammals/ National Geographic]
[[Kategorya:Mga hayop]]
7wfvlknru0c0xwxl2b0i6lup6fvyty8
Sira
0
10197
306958
306895
2026-06-26T18:52:05Z
~2026-36995-81
31900
306958
wikitext
text/x-wiki
[[File:Latimeria chalumnae01.jpg|right|thumb|250px|Latimeria chalumnae]]
An mga '''sira''' sarong klase kan mga vertebrata sa Kahadean [[Animalia]]. An mga ini nabubuhay sa tubig, may mga hasang sa paghangos, asin mayong kalamias o mga muro'.
* [[Apistogramma]]
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{tamboan}}
[[Kategorya: Mga pagkakan haleng dagat]]
[[Kategorya: Mga sira]]
4hdnxsjxz8tof3wkxvwogd14p3qf0ev
306961
306958
2026-06-26T18:58:53Z
~2026-36995-81
31900
306961
wikitext
text/x-wiki
[[File:Latimeria chalumnae01.jpg|right|thumb|250px|Latimeria chalumnae]]
An mga '''sira''' sarong klase kan mga vertebrata sa Kahadean [[Animalia]]. An mga ini nabubuhay sa tubig, may mga hasang sa paghangos, asin mayong kalamias o mga muro'.
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{tamboan}}
[[Kategorya: Mga pagkakan haleng dagat]]
[[Kategorya: Mga sira]]
o9cono7gxh9edsj94ptodo3y8u43x41
Pasas
0
13193
306966
276412
2026-06-26T21:54:53Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306966
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pasas.JPG|right|thumb|200px|An pasas]]
[[File:Raisins 01.jpg|right|thumb|200px|Pasas hale sa iba-ibang variety]]
[[File:Grape Rasins plus Zante Currants.jpg|right|thumb|200px|Sa wala, California Grape seedless grape raisin asin sa too, California Zante currants]]
[[File:Chunche.jpg|right|thumb|200px|Mga paagilan kan mga ubas sa paggibo nin pasas sa [[Xinjiang]], Tsina]]
An '''pasas''' (sa Ingles, ''raisin'') pinaalang na ubas. An pasas pigproprodyusir sa bilog na kinaban asin pwede kakanon hilaw o gamiton sa pagluto, pagbake o pagga'ga' nin mga iba-ibang giso.
Sa Reino Unido, Irlandya, [[New Zealand]],[[Australya]] an tataramon na "raisin" manongod sa mairom, alang asin darakulang ubas, manta an "sultana" iyo idtong nagbubulaw-bulaw na alang na ubas asin an "currant" iyo idtong alang, saradit na ubas apod Black Corinth. <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Online_Etymology_Dictionary Kinua 30-08-15 </ref>
Alagad, an katagang "pasas" kinua sa Espanyol na "pasa" na an kahulogan parehas mansana.<ref>http://www.wordreference.com/es/translation.asp?tranword=raisin {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160229072328/http://www.wordreference.com/es/translation.asp?tranword=raisin |date=2016-02-29 }} Kinua 30-08-15</ref>
==Iba-ibang klase==
An iba-ibang klase nin pasas depende sa ubas na ginagamit asin ini napapaluwas sa manlaen-laen na sukol, kolor arog kan berde, itom, asul, lila asin giyaw. An klaseng pasas na mayong-tulang kairiba man diyan an inaapod na "sultana" (bisto man sa apod na Thompson Seedless sa E.U.) asin "Flame grapes". An pasas tradisyonal na inaalang sana sa saldang, alagad pwede man pinapalbag sa tubig asin pinaaagil sa artipisyal na paagi.
An inapod na "Golden raisins" pigproseso sa pagbuntog kaini sa sulfur dioxide pakabalad ngane matawan ini nin bulaw nakolor.
An "Black Corinth" o "Zante" mga pirinong pasas na mas mairom asin medyo masarat, nagkakagat-kagat an namit. Parati, naaapod man ining "currants". An "muscat raisins" naman mas darakula kun ibabaing sa ibang variety asin mas mahamis.
Mga ibang variety na gibo hale sa Asya makukua sana sa mga etnikong groserya sa Amerika asin an inapod na "Monukka'ng ubas" saro sa ginagamit kan mga ini.
==Maraot ipakakan sa ayam==
An pasas maraot daang ipakakan sa ayam ta nasapo ini nin helang sa kidney na pwedeng ikagadan kaini, alagad dai aram an kawsa. <ref>http://www.snopes.com/critters/crusader/raisins.asp Kinua 30-08-15</ref>
==Mga proseso sa paggibo nin pasas==
An paggibo nin pasas hale sa ubas naagi sa tulong lakdang: Pagproseso paagi nin pagbuntog sa kemikal, pagpaagil, asin pagproseso pakaagil na.
==Pagbuntog==
Ngane madaling magsuway an tubig sa laman kan ubas, ini binubuntog sa solusyon alkaline na tiniblangan tubig o sa dating proseso nakato'dan sa Mediterraneo asin Asya Menor na iyo pagbuntog kan ubas sa potassium carbonate asin ethyl ester nin mga fatty acid. An pagsuway asin pag'alintoto kan tubig sa ubas napaparikas na gayo na mas tolong beses.
==Pagbalad==
May tolong paagi nin pagbalad: pagbalad sa saldang, pagfbalad sa limpoy sana, asin pagbalad sa paagi nin mekanikal na baladan. an pagbalad sa saldang, bakong magastos. Alagad, an siring na paagi pwede magresulta sa kontaminasyon ta nakatambara sana sa luwas, an pagdapo nin mga insekto sa pigbabalad, asin an pag'olakit kan ano-anong mikrobyo sa binabalad. Kaya, an resulta maluyang klase an kalidad kan pinaalang. An siring na pagbalad maki-oras pa asin abala nanggad.<ref>http://frugallysustainable.com/2012/06/how-to-make-raisins-from-fresh-grapes/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150828005733/http://frugallysustainable.com/2012/06/how-to-make-raisins-from-fresh-grapes/ |date=2015-08-28 }} Kinua 30-08-15</ref>
An inapod na pagbalad mekanikal mas marikas, mas seguro na dai makontaminar asin garantisado an marikas na pagka'agil. An metodong ini nagamit kan sinasabing microwave heating. Magayon an resulta ta naluwas kaini an mga burutog asin hirimtong na pasas.
==Paglinig kan pasas pakabalad==
Pakabalad, hinuhugasan giraray an mga pasas tangane mahale an mga nagdurukot na ati asin mga raot na pasas. Ini an lakdang nin paghagay kan pasas. Kundi palibhasa nabasa, ini naagi giraray sa pagbalad. An pasas parati sa tanga kan lakdang nin pagbuntog saka pagbalad, rinaramasan nin sulfur dioxide ngane masaray an sadiri niyang namit asin dai mawara an mga bitamina kaini pag ini pigbabalad na sa oven.
==Nutrisyon==
An pasas masiram na koro-kakanon asin singa'singaon. Manamit asin pano nin mga mineral, bitamina asin mayaman sa inaapod na fiber. Marhay na gayo daa ini sa mga may diabetes asin nagkokontrol kan anoman na nagpopoon na helang sa colon asin estomago asin marhay man sa igwang medyo halangkaw na presyon sa dugo.<ref> http://www.sciencedaily.com/releases/2012/03/120326113331.htm Kinua 30--08-15 </ref>
==Mga panluwas na takod==
* [http://madsci.org/posts/archives/dec97/882909591.Ph.r.html]{{Dead link|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} Paliwanag sa pagbalad sa laog nin microwave oven. Kinua 30-08-15.
* [http://www.wikihow.com/Make-Raisins-Using-a-Food-Dehydrator] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150824091948/http://www.wikihow.com/Make-Raisins-Using-a-Food-Dehydrator |date=2015-08-24 }} Pagbalad sa dehydrator. Kinua 30-08-15.
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
[[Kategorya:Mga prutas na komersyal an produksyon]]
[[Kategorya:Mga pantugma sa pagkakan]]
pd0gc22irs15rqbjym1cqopasqy3kd7
Madonna
0
18993
306955
276249
2026-06-26T17:30:33Z
Niegodzisie
13676
/* Diskograpiya */
306955
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Madonna
| image = Madonna Rebel Heart Tour 2015 - Stockholm (23051472299) (cropped).jpg
| caption = Madonna nagpeperform kan [[Rebel Heart Tour]] sa [[Stockholm]], kan Nobyembre 2015
| alt = A closeup photo of Madonna with shoulder-length wavy blonde hair, wearing a colorful, low-cut blouse, holding a microphone to her mouth with her right hand.
| birth_name = Madonna Louise Ciccone
| alias = Veronica (Pangaran sa Katolikong pagkumpil)
| birth_date = {{birth date and age|1958|8|16}}
| birth_place = [[Bay City, Michigan]], U.S.
| home_town = [[Rochester Hills, Michigan]], U.S.
| residence = [[Lisbon]], Portugal<!--Cited within "2015–present: Rebel Heart and new album"-->
| spouse = Sean Penn (kasal (1985), nagdiborsyo (1985); Guy Ritchie (kasal. (2000), nagdiborsyo (2008)
| partner = Carlos Leon (1995–1997)
| children = 6
| net_worth = U.S. $590–$800 million<ref>[https://www.thewealthrecord.com/celebs-bio-wiki-salary-earnings-2019-2020-2021-2022-2023-2024-2025/singer/madonna-net-worth/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200926051229/https://www.thewealthrecord.com/celebs-bio-wiki-salary-earnings-2019-2020-2021-2022-2023-2024-2025/singer/madonna-net-worth/ |date=2020-09-26 }}www.thewealthrecord.com.Kinua 2019-03-29</ref>
| occupation = {{hlist|Parakanta|paratokdang-kanta|aktres|negosyante|prodyuser rekord|parabayle| direktor sa pelikula|autor|humanitaryo}}
| years_active = 1979–presente
| module =
{{Infobox musical artist|embed=yes
| background = solo_singer
| genre = {{hlist|[[Pop music|Pop]]|[[Electronic dance music|dance]]|[[Rock music|rock]]}}
| instrument = {{hlist|Vocals|guitar}}<!--- If you think an instrument should be listed or removed, a discussion to reach consensus is needed first per: https://en.wikipedia.org/wiki/Template:Infobox_musical_artist#instrument--->
| label = {{hlist|[[Sire Records|Sire]]|[[Warner Bros. Records|Warner Bros.]]|[[Maverick (company)|Maverick]]|[[Interscope Records|Interscope]]}}<!--Listed in chronological order -->
| associated_acts = {{hlist|[[Breakfast Club (band)|Breakfast Club]]|Emmy}}<!--Please do not add to this list without first discussing your proposal on the talk page. -->
}}
| website = {{URL|https://www.madonna.com}}
}}
[[File:HumanNature2009 (cropped).jpg|right|thumb|250px|Madonna nagbibida sa Sticky & Sweet Tour,(2009) na iyo an segundang pinakamabenta sa panahon na idto]]
Si '''Madonna Louise Ciccone''' ({{IPAc-en|tʃ|ɪ|ˈ|k|oʊ|n|i}}; namundag, Agosto 16, 1958) sarong Amerikanang parakanta, parasurat-kanta, aktres asin negosyante.<!--Only the most notable occupations associated with her, other less notable occupations should be listed in the infobox. --> Natotomoyan siyang "[[Honorific nicknames in popular music|Queen of Pop]]" kaidto pang mga 1980, si Madonna midbid sa pagtulod kan mga linderos nin pagsurat-kanta sa mainstream kan musikang popular asin sa imahe ginagamit niya sa entablado asin sa saiyang mga videong pangmusika. Parati, saiyang iniimbento paulit-ulit an saiyang musika asin imahe manta na dai nagsusunod sa mga gawe sa industriya nin rekording. Totoo an saiyang mga pagpapasale nagsabrit nin mga kontrobersya pero igwa man saiyang naumaw na mga kritiko sa musika. Si Madonna tinutubod kan ibang mga artista na siya may magabat na impluensya orog na sa pinipiling musika asin moda kan mga kababaihan.<ref>[https://www.imdb.com/name/nm0000187/bio?ref_=nm_ov_bio_sm]www.imdb.com. Kinua 2019-03-29</ref>
Namundag asin pinadakula sa [[Michigan]], si Madonna nagdakit sa [[Siyudad nin Nweba York]] kan 1978 sa paglamag sa karera nin modernong bayle. Pakasunod na pagprobar niyang drummer, gitarista, asin vocalist sa rock band na [[Breakfast Club (band)|Breakfast Club]] asin Emmy, siya nagpirma sa kontrata ninn pagkanta sa [[Sire Records]]kan 1982. Pinaluwas niya an saiyang debut album titulado kan pangaran niya mismo pagkasunod na taon. Dangan nasunod ini nin seryeng mga album na nagbentang gayo, kaiba an mga minasunod na mga bestsellers arog kan ''[[Like a Virgin (album)|Like a Virgin]]'' (1984) asin ''[[True Blue (Madonna album)|True Blue]]'' (1986) asin [[Grammy Award]] winners ''[[Ray of Light]]'' (1998) saka ''[[Confessions on a Dance Floor]]'' (2005). Sa enterong karera niya, si Madonna igwang [[Lista nin mga kantang narekord ni Madonna|mga kantang narekord]] na inabot an toktok kan mga record chart, kairiba igdi an "[[Like a Virgin (song)|Like a Virgin]]", "[[La Isla Bonita]]", "[[Like a Prayer (song)|Like a Prayer]]", "[[Vogue (Madonna song)|Vogue]]", "[[Take a Bow (Madonna song)|Take a Bow]]", "[[Frozen (Madonna song)|Frozen]]", "[[Music (Madonna song)|Music]]", "[[Hung Up]]", asin "[[4 Minutes]]".
An popularidad ni Madonna mas naglataw sa mga pelikulang kun saen siya nagpapel arog kan ''[[Desperately Seeking Susan]]'' (1985), ''[[Dick Tracy (1990 film)|Dick Tracy]]'' (1990), ''[[A League of Their Own]]'' (1992), asin ''[[Evita (1996 film)|Evita]]'' (1996). Manta an ''Evita'' naggusi saiya kan [[Golden Globe Award]] para sa [[Golden Globe Award for Best Actress – Motion Picture Comedy or Musical|Best Actress]], kadaklan kan saiyang mga pelikula maluya an nakakaonabi. Bilang negosyante, si Madonna nagtogdas nin sarong entertainment company inapod [[Maverick (company)|Maverick]] (kabali an label na Maverick Records) kan 1992. Iba pa niyang palakaya iyo an mga [[Madonna fashion brands|moda nin pagbado]], [[Madonna bibliography|mga librong pang'aki]], mga health club, asin paggigibong pelikula. Siya man taga-ambag sa mga gibong-herak mala ta pinundar niya an Ray of Light Foundation kan 1998 asin an [[Raising Malawi]] kan 2006.
Nagbenta nin sobra sa tolong gatos na milyon na rekord sa bilog na kinaban<!--Do NOT change without consensus on talk page-->, si Madonna naoonabihan na [[List of best-selling music artists|pinakamabentang artistang babae sa rekording sa bilog na panahon]] kan ''[[Guinness World Records]]''. An [[Recording Industry Association of America]] (RIAA) piglista siya komo [[List of highest-certified music artists in the United States|segundang pinakasertipikadong artistang babae sa Amerika]] na may 64.5 million [[RIAA certification|album units]]. Susog sa ''[[Billboard (magazine)|Billboard]]'', si Madonna iyo an pinakamatrayumpong artistang solo sa [[Billboard Hot 100|Hot 100]] na listahan. Siya man daa an nagkita' nin pinakadakula sa mga artistang libot o sinasabing [[List of highest-grossing concert tours|highest-grossing solo touring artist of all time]], nagkama'gal nin U.S. $1.4 billion sa mga konsyertong tiket. Napabali sa [[Rock and Roll Hall of Fame]] sa enot na taon niyang eligibility, si Madonna nangibabaw sa inaapod na 100 Greatest Women in Music kan [[VH1]]. Dagdag pa, an ''[[Rolling Stone]]'' piglista siya na saro sa [[Rolling Stone's 100 Greatest Artists of All Time|100 Greatest Artists of All Time]] asin sa [[Rolling Stone's 100 Greatest Songwriters of All Time|100 Greatest Songwriters of All Time]].
==Buhay asin karera==
===1958–1981: Amay kan buhay asin pagporoon-poon sa karera===
Si Madonna namundag sa mga Katolikong magurang na sinda Madonna Louise (''née'' Fortin) asin Silvio Anthony "Tony" Ciccone sa [[Bay City, Michigan]] kan Agosto 16, 1958.<ref name=allmusicbio>{{cite web|url=http://www.allmusic.com/artist/madonna-mn0000237205/biography|title=Madonna Biography|first=Stephen Thomas|last=Erlewine|publisher=[[AllMusic]]|accessdate=April 13, 2015|authorlink=Stephen Thomas Erlewine}}</ref> An mga magurang kan ama niya mga Italyanong imigrante haleng [[Pacentro]], manta an ina niya dugong Pranses-Kanadian.<ref>{{harvnb|Taraborrelli|2002|p=10}}</ref> Si Tony nagtrabaho bilang engineer designer para sa [[Chrysler]] asin [[General Motors]]. Ta siya ka-pangaran an ina, mga kairiba sa pamilya inaapod siyang "Sadit na Nonni". Igwa siyang duwang matuang tugang, Anthony asin Martin, saka tolong ngohod na mga tugang pa, Paula, Christopher, asin Melanie.<ref name="thechild">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/1400097/The-child-who-became-a-star.html|title=The Child Who Became a Star: Madonna Timeline|work=[[The Daily Telegraph]]|date=July 26, 2006|accessdate=June 9, 2008}}</ref>
[[File:Madonna family in their vineyard cropped.jpg|right|thumb|upright|An madrasta asin ama ni Madonna, sinda Joan saka Tony Ciccone (2009)]]
Kan siya [[Confirmation (Catholic Church)|nakumpil]] sa [[Simbahan Katoliko Romano]] kan 1966, ginamit niya an pangaran na [[Saint Veronica|Veronica]].<ref>{{harvnb|Guilbert|2002|p=92}}</ref>. Kan magkahelang an ina niya sa kanser, naghira an personalidad kaini, asin dai nasabotan niya an saiyang ina ta nahibi na sana kun hinahapot niya kun anong mate.<ref>{{harvnb|Morton|2002|p=47}}</ref>
Si Madonna naghanap ranga sa saiyang lola sa ama sa pongaw pagkawara kan saiyang ina. Kan aki pa siya napopongaw siya na dai man nagrerebelde pero gusto niyang magin maray sa buhay ta mala maray man mga grado niya. Sabi niya san interbyu kan ''[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]'' na sa saiyang pagkahubin saro siyang pongaw na teenager pero hinhanap niya an paagi na may mahaman siya sa buhay. Dai siya nagsusunod sa iba na naahit kan yokyok o maggamit make-up arog kan mga babaeng masabing normal. .." Takot na maray na mawara pa saiya an ama niyang si Tony kaya siya dai makaturog kun bakong harani sa ama niya.
===1982–1985: ''Madonna'', ''Like a Virgin'', asin enot na kasal===
Pakatapos si Madonna nagpirma sa pinakaenot na kontratang [[single (music)|solong]] kanta sa Sire, an solong debut niya, "[[Everybody (Madonna song)|Everybody]]", pinaluwas kan Oktobre 1982, asin ikaduwa, "[[Burning Up (Madonna song)|Burning Up]]", kan Marso 1983. Pareho ini putok sa benta sa Estados Unidos, na inabot an ikatolo sa [[Hot Dance Club Songs]] tsart na tinipon kan ''[[Billboard (magazine)|Billboard]]'' na magasin.<ref>{{cite news|title=Madonna, Beastie Boys Nominated For Rock And Roll Hall Of Fame|publisher=MTV|date=September 23, 2007|url=http://www.mtv.com/news/articles/1570747/20070927/beastie_boys.jhtml|accessdate=May 29, 2008|last=Orzeck|first=Kurt|archivedate=May 3, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080503045056/http://www.mtv.com/news/articles/1570747/20070927/beastie_boys.jhtml}}</ref> Pakatapos kaining maray na eksito, pino'nan niya nang pakusogon an album niyang sa pangaran niya mismo, ''[[Madonna (Madonna album)|Madonna]]'', na an nagprodyuser haros iyo si [[Reggie Lucas]] kan Warner Bros. Alagad, bako siyang maogma kan natapos na album asin nakipag'asusangan siya ki Lucas sa pakahaman kaini, kaya siya naghagad tabang sa iba.<ref name=tara1/>
Si Madonna nagsaro' sa ka-ilusyon niyang si [[John Benitez|John "Jellybean" Benitez]], saka hinagad tabang kaini sa pagtapos kan produksyon kan album.<ref name=tara1/> Si Benitez an nagremix kan mga tracks asin pigprodyusir an "[[Holiday (Madonna song)|Holiday]]", na iyo an ikatolong single niya, asin an pinakaenot na nagsakat sa top-ten na lista sa internasyonalna listahan. Sinasabing dai baragay an tanog kan "Madonna" asin nagluwas sa porma kan upbeat synthetic disco, ginagamit an bagong teknolohiya kan panahon na idto, an [[LinnDrum|Linn drum machine]], [[Moog Taurus|Moog bass]] asin an [[synthesizer|OB-X synthesizer]].<ref name=tara1>{{harvnb|Taraborrelli|2002|p=43}}</ref><ref>{{harvnb|Rooksby|2004|p=11}}</ref> An album pinaluwas kan Hulyo 1983 asin nagtongod sa ikawalong tangga kan [[Billboard 200|''Billboard'' 200]] pakalihis anom na bulan, kan 1984. Ini nakapatama nin duwang top-ten singles sa [[Billboard Hot 100|''Billboard'' Hot 100]], "[[Borderline (Madonna song)|Borderline]]" asin "[[Lucky Star (Madonna song)|Lucky Star]]".<ref name="bbalbums">{{cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=madonna-p64565/charts-awards/billboard-albums|pure_url=yes}}|publisher=AllMusic|accessdate=February 24, 2010|title=Madonna – Charts & Awards – Billboard Albums}}</ref><ref name="bbsingles">{{cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=madonna-p64565/charts-awards/billboard-singles|pure_url=yes}}|publisher=AllMusic|accessdate=February 24, 2010|title = Madonna – Charts & Awards – Billboard Singles}}</ref>
[[File:MadonnaVirginTour cropped.jpg|thumb|left|upright|Madonna kaiba saiyang trupa [[The Virgin Tour]], 1985]]
An hitsura, moda nin pagbado, an saiyang mga gawe sa entablado saka an saiyang video musika naimpluensyang gayo an mga kahubinan asin kababaihan. An istilo ni Madonna iyo an nagin mga [[1980s in fashion|usong moda kan mga 1980]]. Minukna kan stylist asin paradesinyo sa alahas na si [[Maripol]], an hitsura niya may mga laso-laso sa payo, may paldang panakop o [[capri pants]], medyas na fishnet, alahas na may krus, bracelet, asin pinagtina na buhok.<ref>{{harvnb|Clerk|2002|p=20}}</ref><ref>{{harvnb|Voller|1999|p=22}}</ref> An popularidad ni Madonna nagtaroron na gayo sa bilog na kinaban kan mapaluwas an ikaduwa niyang studio album, ''[[Like a Virgin (album)|Like a Virgin]]'', kan Nobyembre 1984. Ini an nagin numero unong album niya sa Alemanya, Italya, Netherlands, New Zealand, Espanya, asin sa UK, saka EU.<ref name="bbalbums"/><ref>{{harvnb|Rettenmund|1995|p=67}}</ref> An ''Like a Virgin'' iyo an pinakaenot na album nin sarong babae na nagbenta sobra sa limang milyon na kopya sa Estados Unidos.<ref>{{cite journal|last=Grein|first=Paul|date=August 10, 1985|title=Hot Madonna: July Fills Her Coffers With RIAA Metal|journal=Billboard|volume=97|issue=32|page=7|issn=0006-2510|url=https://books.google.com/books?id=6iQEAAAAMBAJ&pg=PA7|accessdate=September 27, 2016}}</ref> Ini nasertipikar na [[RIAA certification|diamante]], asin nagbenta nin sobra sa 21 milyon na kopya sa enterong kinaban.<ref>{{cite news|url=http://www.abc.net.au/news/2008-08-15/contrasting-fortunes-as-madonna-jacko-turn-50/477174|title=Contrasting fortunes as Madonna and Jacko turn 50|date=August 15, 2008|website=[[ABC News (Australia)|ABC News]]|accessdate=August 24, 2009|location=Melbourne}}</ref>
==Diskograpiya==
{{Main|Madonna albums discography|Madonna singles discography|l2=singles|Madonna videography|l3=videos}}
{{div col}}
* ''[[Madonna (Madonna album)|Madonna]]'' (1983)
* ''[[Like a Virgin (album)|Like a Virgin]]'' (1984)
* ''[[True Blue (Madonna album)|True Blue]]'' (1986)
* ''[[Like a Prayer (album)|Like a Prayer]]'' (1989)
* ''[[Erotica (Madonna album)|Erotica]]'' (1992)
* ''[[Bedtime Stories (Madonna album)|Bedtime Stories]]'' (1994)
* ''[[Ray of Light]]'' (1998)
* ''[[Music (Madonna album)|Music]]'' (2000)
* ''[[American Life]]'' (2003)
* ''[[Confessions on a Dance Floor]]'' (2005)
* ''[[Hard Candy (Madonna album)|Hard Candy]]'' (2008)
* ''[[MDNA (album)|MDNA]]'' (2012)
* ''[[Rebel Heart]]'' (2015)
* ''[[Madame X]]'' (2019)
* ''[[Confessions II]]'' (2026)
{{div col end}}
==Filmograpiya==
{{Main|Madonna filmography}}
'''Mga pelikulang pinapelan'''
{{div col}}
* ''[[A Certain Sacrifice]]'' (1979)
* ''[[Vision Quest]]'' (1985)
* ''[[Desperately Seeking Susan]]'' (1985)
* ''[[Shanghai Surprise]]'' (1986)
* ''[[Who's That Girl (1987 film)|Who's That Girl]]'' (1987)
* ''[[Bloodhounds of Broadway (1989 film)|Bloodhounds of Broadway]]'' (1989)
* ''[[Dick Tracy (1990 film)|Dick Tracy]]'' (1990)
* ''[[Madonna: Truth or Dare]]'' (1991)
* ''[[Shadows and Fog]]'' (1991)
* ''[[A League of Their Own]]'' (1992)
* ''[[Body of Evidence (1993 film)|Body of Evidence]]'' (1993)
* ''[[Dangerous Game (1993 film)|Dangerous Game]]'' (1993)
* ''[[Blue in the Face]]'' (1995)
* ''[[Four Rooms]]'' (1995)
* ''[[Girl 6]]'' (1996)
* ''[[Evita (1996 film)|Evita]]'' (1996)
* ''[[The Next Best Thing]]'' (2000)
* ''[[Swept Away (2002 film)|Swept Away]]'' (2002)
* ''[[Die Another Day]]'' (2002)
* ''[[I'm Going to Tell You a Secret]]'' (2005)
* ''[[Arthur and the Invisibles]]'' (2006)
{{div col end}}
'''Mga pelikulang pigdirehir'''
* ''[[Filth and Wisdom]]'' (2008)
* ''[[W.E.]]'' (2011)
* ''[[secretprojectrevolution]]'' (2013)
== Toltolan ==
{{reflist}}
{{stub}}
[[Kategorya:Mga Amerikanang mga aktres na parabayle]]
[[Kategorya:Mga Amerikanang babae na mga direktor sa pelikula]]
6w72617btcffprv4k91br8dsrx83zdz
Pilmograpiya ni Kim Da-mi
0
21653
306967
280272
2026-06-26T23:18:37Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306967
wikitext
text/x-wiki
{{short description|South Korean actress}}
{{Korean name|Kim}}{{Infobox person|name=Kim Da-mi|image=Kim Dami 20200130.jpg|caption=Si Dami kan 2020|birth_name=|othername=|birth_date={{birth date and age|1995|4|9}}|birth_place=[[South Korea]]|alma_mater=[[Incheon National University]] - Dept. of Performing Arts|occupation=[[Actress]]|years_active=2017–present|agent=Management AND|module={{Infobox Korean name|child=yes
| hangul = {{linktext|김|다|미}}
| hanja = !
| rr = Gim Dami
| mr = Kim Tami
}}}}Si '''Kim Da-mi''' (pinangaki kan Abril 9, 1995) sarong aktres sa [[South Korea|South Korea.]] Midbid siya sa pagganap sa action-mystery film na ''[[The Witch: Part 1. The Subversion]]'' (2018).<ref>{{cite web|script-title=ko:김하연 기자 - ‘마녀’ 김다미, 실제 나이보다 어려보이는 동안 외모 …“예쁘다미♥”|url=http://www.topstarnews.net/news/articleView.html?idxno=441827|website=톱스타뉴스|language=ko}}</ref>
== Pilmograpiya ==
=== Pelikula ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo
!Role
! class="unsortable" |Mga Nota
|-
|2017
|''[[Marionette (2017 film)|Marionette]]''
|Yoo Min-ah
|<ref>{{cite web|first=Dong-jae|last=Park|url=http://www.breaknews.com/570936|title=이유영 김희원 오하늬 이학주 김다미 ‘나를 기억해’, 인물관계도 공개 ‘궁금증↑’|date=April 6, 2018|accessdate=August 29, 2019|website=Break News|language=ko}}</ref>
|-
|2018
|''[[The Witch: Part 1. The Subversion]]''
|Koo Ja-yoon
|<ref>{{cite web|first=Sang-hyung|last=Han|url=http://www.lecturernews.com/news/articleView.html?idxno=21058|title=영화 <마녀> “박훈정 감독, 반전 결말의 미스터리작품! 김다미·최우식·조민수 주연”|date=June 23, 2019|accessdate=August 29, 2019|website=Lecturer News|language=ko}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2020
|''Hello, My Soulmate''
|TBA
|<ref>{{cite web|url=http://www.koreanfilm.or.kr/eng/news/news.jsp?pageIndex=2&blbdComCd=601006&seq=5208&mode=VIEW&returnUrl=&searchKeyword=|title=KIM Da-mi Greets HELLO, MY SOULMATE|date=August 8, 2019|website=Korean Film Biz Zone}}</ref><ref>{{cite web|first=Gyu-min|last=No|url=https://www.hankyung.com/entertainment/article/2019072460204|title='마녀' 김다미, 리메이크작 '안녕, 나의 소울메이트' 출연 확정...2020년 크랭크인|date=July 24, 2019|accessdate=August 29, 2019|website=Hankyung|language=ko|archive-date=August 29, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190829155434/https://www.hankyung.com/entertainment/article/2019072460204|dead-url=yes}}</ref>
|-
|''The Witch: Part 2.''
|Koo Ja-yoon
|<ref>{{cite web|first=So-yeon|last=Kim|url=https://www.hankyung.com/entertainment/article/201810056507H|title='마녀2' 나온다…김다미·박훈정 감독 속편 제작 예고|date=October 5, 2018|accessdate=August 29, 2019|website=Hankyung|language=ko|archive-date=August 29, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190829155431/https://www.hankyung.com/entertainment/article/201810056507H|dead-url=yes}}</ref>
|}
=== Serye sa telebisyon ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo
!Role
!Istasyon
!Ref.
|-
|2020
|''[[Itaewon Class]]''
|Jo Yi-seo
|[[JTBC]]
|<ref>{{cite web|first=Hwi-seon|last=Yeon|url=http://www.osen.co.kr/article/G1111188338|title=박서준X김다미X유재명, JTBC '이태원 클라쓰' 출연 확정 [공식]|date=July 18, 2019|accessdate=July 20, 2019|website=OSEN|language=ko}}</ref>
|}
== Mga onra asin nominasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Onra
!Kategorya
!Nominated work
!Resulta
!Ref.
|-
| rowspan="13" |2018
|22nd [[Fantasia International Film Festival]]
| rowspan="2" |Best Actress
| rowspan="11" |''[[The Witch: Part 1. The Subversion]]''| {{won}}
|<ref>{{cite web|title=Witch' actress Kim wins best actress award at Fantasia film festival|url=https://www.koreatimes.co.kr/www/art/2018/07/689_252861.html|website=The Korea Times|date=26 July 2018}}</ref><ref>{{cite web|title=Kim Da-mi of 'The Witch' wins best actress at Fantasia 2018|url=http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20180725000624|website=The Korea Herald|date=25 July 2018}}</ref>
|-
| rowspan="2" |[[55th Grand Bell Awards]]| {{nom}}
|<ref>{{cite web|url=http://www.sportsseoul.com/news/read/683042|script-title=ko:제55회 대종상, 각 부문 후보 공개…'공작' 12개 최다부문 노미네이트|website=Sports Seoul|date=21 September 2018|language=ko}}</ref>
|-
| rowspan="5" |Best New Actress| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://english.yonhapnews.co.kr/kwave/2018/10/22/3001000000AEN20181022009451315.html|title='Burning' wins best picture at Daejong Film Awards|date=22 October 2018|website=Yonhap News}}</ref>
|-
|[[27th Buil Film Awards]]| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://news1.kr/articles/?3443171|title=[BIFF N현장] '마녀' 김다미, 부일영화상 신인여자연기상|date=5 October 2018|website=News1|language=ko}}</ref>
|-
|2nd [[The Seoul Awards]]| {{won}}
|<ref name="sa">{{cite web|url=https://www.koreanfilm.or.kr/eng/news/news.jsp?blbdComCd=601006&seq=5009&mode=VIEW|title=THE SPY GONE NORTH Tops Seoul Awards|date=7 November 2018|website=Korean Film Biz Zone}}</ref>
|-
|[[39th Blue Dragon Film Awards]]| {{won}}
|<ref name="blue">{{cite web|url=https://en.yna.co.kr/view/AEN20181123008700315|title='1987' wins best picture at Blue Dragon Awards|date=23 November 2018|website=Yonhap News Agency}}</ref>
|-
|18th [[Director's Cut Awards]]| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://koreanfilm.or.kr/eng/news/news.jsp?pageIndex=1&blbdComCd=601006&seq=5052&mode=VIEW&returnUrl=&searchKeyword=|title=KIM Tae-ri and LEE Sung-min Crowned Best Actress and Actor at Director's Cut|date=24 December 2018|website=Korean Film Biz Zone}}</ref>
|-
|6th Marie Claire Asia Star Awards
| rowspan="2" |Rising Star Award| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://star.ohmynews.com/NWS_Web/OhmyStar/at_pg.aspx?CNTN_CD=A0002477628|script-title=ko:'허스토리' 김희애-김해숙, 아시아스타어워즈 올해의 배우상|date=6 October 2018|website=Oh My News|language=ko}}</ref>
|-
|3rd [[London Asian Film Festival]]| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=https://www.koreanfilm.or.kr/eng/news/news.jsp?pageIndex=1&blbdComCd=601006&seq=5020&mode=VIEW&returnUrl=&searchKeyword=|title=KIM Da-mi Picks Up Rising Star Award at LEAFF|date=14 November 2018|website=Korean Film Biz Zone}}</ref>
|-
|18th Korea World Youth Film Festival
|Popular Actress Award| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://www.ggilbo.com/news/articleView.html?idxno=559776|script-title=ko:차태현, 김태리 청소년이 뽑은 인기스타|date=1 November 2018|website=Gg Ilbo|language=ko}}</ref>
|-
|3rd [[Asia Artist Awards]]
|Rookie Award| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=https://metro.co.uk/2018/11/28/bts-win-the-daesang-at-asia-artist-awards-2018-and-are-among-artists-of-the-year-8187121/|title=BTS win the Daesang at Asia Artist Awards 2018 – and are among Artists Of The Year|date=28 November 2018|website=Metro}}</ref>
|-
|2nd Elle Style Awards
|Elle Next Icon
|{{NA}}| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://www.elle.co.kr/article/view.asp?MenuCode=en010301&intSno=22335|script-title=ko:'엘르 스타일 어워즈 2018'의 밤|date=November 2018|website=Elle|language=ko}}</ref>
|-
|3rd Sports DongA Awards
|어디 있다 이제 왔니상
|{{NA}}| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=http://sports.donga.com/3/all/20181224/93400766/2|title=[제3회 동아닷컴's PICK⑩] 김다미, 어디 있다 이제 왔니상|date=24 December 2018|website=Sports Dong-A|language=ko}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2019
|[[Olleh TV]] Movie of the Year Awards
|Big 6 Actor
| rowspan="4" |''[[The Witch: Part 1. The Subversion]]''| {{won}}
|<ref>{{cite web|title=2018 올레 tv 올해의 영화인 [BIG 6] - 김윤석, 김다미, 류준열, 주지훈, 이성민, 한지민|url=https://www.youtube.com/watch?v=92l2462Fy10|website=YouTube|publisher=KT Corporation|accessdate=6 January 2019}}</ref>
|-
|10th KOFRA Film Awards
| rowspan="2" |Best New Actress| {{won}}
|<ref>{{cite web|url=https://entertain.naver.com/read?oid=109&aid=0003944958|title='올해의 영화상' 이성민X한지민, 남녀주연상..작품상 '공작'[종합]|date=30 January 2019|website=Osen|language=ko}}</ref>
|-
|24th [[Chunsa Film Art Awards]]| {{nom}}
|
|-
|[[55th Baeksang Arts Awards]]
|[[Baeksang Arts Awards for Best New Actress (Film)| Best New Actress]]| {{nom}}
|<ref>{{cite web|last1=Cho|first1=Yeon-gyeong|url=https://entertain.naver.com/read?oid=241&aid=0002899548|date=April 5, 2019|work=Is Plus|publisher=Naver|script-title=ko:55회 백상예술대상 영화부문 최종 후보 공개|language=ko|accessdate=April 5, 2019|df=}}</ref>
|}
== Mga toltolan ==
{{Reflist|30em}}
== Panluwas na takod ==
* [http://and-ent.com/en/bbs/board.php?bo_table=21_en&wr_id=24 Official Website]{{Dead link|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* {{Instagram|d_a___m_i}}
* {{HanCinema person|Kim_Da-mi}}
* {{IMDb name|9913973|Kim Da-mi}}
{{Navboxes|title=Awards for Kim Da-mi|list={{Buil Film Awards for Best New Actress}}
{{Blue Dragon Film Award Best New Actress}}
{{Director's Cut Awards for Best New Actress}}
{{Grand Bell Awards for Best New Actress}}}}{{Authority control}}
{{SouthKorea-actor-stub}}
r1fw5qepdylb3vkavovt1azyzudff8j
Pilmograpiya ni Lee Joo-bin
0
21675
306968
262318
2026-06-26T23:24:22Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306968
wikitext
text/x-wiki
{{short description|South Korean actress}}
{{Korean name|Lee}}{{Infobox person|name=Lee Joo-bin|image=이주빈 팝퀴즈 01.png|caption=|birth_date={{Birth date and age|1989|9|18}}|birth_place=[[Gangneung]], [[Gangwon Province, South Korea]]|occupation=Actress, model|years_active=2017–present|alma_mater=[[Dongduk Women's University]]<ref>{{Cite news|author=Hong Young-joon|title='김민석과 열애설' 이주빈 누구? 레인보우 원년멤버 출신 배우 '인형 미모+완벽 몸매'까지|url=http://www.sportsq.co.kr/news/articleView.html?idxno=267099|website=Sports Q|date=December 20, 2017|accessdate=March 20, 2020|language=ko}}</ref>|agent=Swag Management & Pictures|module={{Infobox Korean name|child=yes|color=transparent
| hangul = {{linktext|이|주|빈}}
| hanja =
| rr = I Ju-bin
| mr = I Chupin
}}}}S'''i Lee Joo-bin''' (pinangaki kan Setyembre 18, 1989)<ref>{{Cite news|title=Lee Joo-bin on SWMP official website|url=http://www.swmp.co.kr/sub_artist_02.html|website=SWMP|accessdate=March 20, 2020|language=ko|archivedate=July 28, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200728231554/http://www.swmp.co.kr/sub_artist_02.html}}</ref> sarong aktres asin modelo sa South Korea.<ref>{{cite web|url=https://www.hancinema.net/lee-joo-bin-shows-chic-and-lovely-charm-139224.html|date=March 2, 2020|work=[[HanCinema]]|title=Lee Joo-bin Shows Chic and Lovely Charm|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
== Karera ==
Si Lee Joo-bin dating trainee kan [[DSP Media|DSP]] na haros maging miyembro kan girl group na [[Rainbow (group)|Rainbow]] kan 2009.<ref>{{cite web|last1=Lee|first1=Song-hee|url=http://www.xportsnews.com/?ac=article_view&entry_id=1177851|date=October 4, 2019|work=Xports News|title='멜로가 체질' 이주빈 "레인보우 연습생→배우, 연기 오래하고 싶어" [엑's 인터뷰③]|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
== Pilmograpiya ==
=== Pelikula ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo
!Mga Nota
!Ref.
|-
| rowspan="2" |2017
|''Lalala''
|[[Short film]]
|<ref>{{cite web|last1=Bae|first1=Hyo-joo|url=https://newsen.com/news_view.php?uid=201712281026126710|date=December 28, 2017|work=Newsen|title=‘김민석과 열애설’ 이주빈 누구? 양익준 단편영화 출연한 재원|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|-
|''Joseon Farmers Dictionary''
|[[Web film]]
|<ref>{{cite web|url=http://www.busan.com/view/busan/view.php?code=20171228000055|date=December 28, 2017|work=Busan|title=김민석과 열애설, 이주빈 누구? 레인보우 원년멤버·블락비 뮤비 출연|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|}
=== Mga serye sa telebisyon ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo
!Role
!Istasyon
!Ref.
|-
|2017
|''[[Whisper (TV series)|Whisper]]''
|
|[[Seoul Broadcasting System|SBS]]
|
|-
|2018
|''[[Mr. Sunshine (2018 TV series)|Mr. Sunshine]]''
|Lee Se-hoon's candidate
|[[TVN (South Korean TV channel)|tvN]]
|<ref>{{cite web|last1=Jung|first1=Hee-yeon|url=https://sports.donga.com/3/02/20171115/87267951/1|date=November 15, 2017|work=Sports Donga|title=이주빈, 김은숙 작가 신작 ‘미스터 션샤인’ 출연 확정 [공식입장]|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|-
|2018–19
|''[[My Only One (TV series)|My Only One]]''
|Jeon Soo-jung
|[[KBS2]]
|<ref>{{cite web|url=http://www.busan.com/view/busan/view.php?code=2019021016435547189|date=February 10, 2019|work=Busan|title=이주빈 누구? 레인보우 원년 멤버·'하나뿐인 내편' 알바생|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2019
|''[[Trap (TV series)|Trap]]''
|Kim Si-hyun
|[[Orion Cinema Network|OCN]]
|<ref name="trap + be melo">{{cite web|last1=Kim|first1=Yoon-ji|url=https://www.edaily.co.kr/news/read?newsId=01125046622424632&mediaCodeNo=258|date=March 18, 2019|work=Edaily|title=‘트랩’ 이주빈, 이병헌 감독 ‘멜로가 체질’ 합류(공식)|language=ko|accessdate=March 18, 2020}}</ref>
|-
|''[[Item (TV series)|Item]]''
|
|[[MBC TV]]
|
|-
|''[[Be Melodramatic]]''
|Lee So-min
|[[JTBC]]
|<ref name="trap + be melo" />
|-
|''[[The Tale of Nokdu]]''
|Mae Hwa-soo
|KBS2
|<ref>{{cite web|last1=Yu|first1=Byung-chul|url=https://n.news.naver.com/entertain/article/215/0000799457|date=July 31, 2019|work=Wow TV|publisher=Naver|title=이주빈, KBS2 ‘조선로코-녹두전’ 출연…김소현 절친으로 등장|language=ko|accessdate=March 18, 2020}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2020
|''[[Hello Dracula]]''
|Jo Seo-yeon
|JTBC
|<ref>{{cite web|last1=Yu|first1=Byung-cheol|url=https://www.hankyung.com/news/article/2019111594135|date=November 15, 2019|work=Hankyung|title=이주빈, JTBC ‘드라마 페스타-안녕 드라큘라’ 주연|language=ko|accessdate=March 19, 2020|archive-date=March 19, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200319070138/https://www.hankyung.com/news/article/2019111594135|dead-url=yes}}</ref>
|-
|''[[Find Me in Your Memory]]''
|Jung Seo-yeon
|MBC TV
|<ref>{{cite web|last1=Park|first1=Se-yeon|url=https://www.mk.co.kr/star/broadcasting-service/view/2020/03/280761/|date=March 18, 2020|work=MK|title='그남자의 기억법' 이주빈 "발레리나 役, 욕심났다"…김동욱 극찬|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|}
=== Web series ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo
!Role
!Istasyon
!Ref.
|-
|2018
|''Love Is Jungle''
|Joo-bin
|[[SK Telecom|Oksusu]]
|<ref>{{cite web|last1=Lee|first1=Jae-eun|url=http://www.sportsseoul.com/news/read/827942#csidx85006db0feffa1590c7df6afa2de671|date=October 4, 2019|work=Sports Seoul|title='멜로가 체질' 이주빈 "29세 데뷔...초조하긴 했지만 연기에 집중했다"[SS인터뷰②]|language=ko|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
|}
=== Music video appearances ===
{| class="wikitable sortable"
!Taon
!Titulo nin Kanta
!Artist
|-
|2008
|"A Song Calling for You"
|[[SS501]]
|-
|2011
|"Tok Tok" {{small|(feat. [[Soya (singer)|Soya]])}}
|[[Mighty Mouth]]
|-
|2017
|"Yesterday"
|[[Block B]]
|-
|2018
|"If I Know" {{small|(미리 알았더라면)}}
|Lee Woo
|-
|2019
|"Never Ending" {{small|(십삼월)}}
|[[Im Chang-jung]]
|}
== Mga toltolan ==
{{Reflist}}
== Panluwas na takod ==
* {{Official website|http://www.swmp.co.kr/sub_artist_02.html}} at SWMP {{in lang|ko}}
69q2c7cszq7ci1qq6vearsry06y77ki
Oleg Khorokhordin
0
42558
306962
260981
2026-06-26T19:08:46Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306962
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Oleg Khrokhordin
| native_name = {{Nobold|Олег Хорохордин}}
| native_name_lang = ru
| image = Oleg Khorokhordin (2019-07-16).jpg
| caption =
| office = Ika-6 [[Pamayo kan Republika Altai]]
| term_start = 20 Marso 2019
| term_end =
| predecessor = [[Alexander Berdnikov]]
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| birth_name = Oleg Leonidovich Khorokhordin
| birth_date = {{Birth date and age|1972|04|03|df=y}}
| birth_place = Glushinka, [[Altai Krai]], [[Russian SFSR]], [[Soviet Union]]
| death_date =
| death_place =
| party = Independente
| spouse = Svetlana Aleksandrovna (b. 1972)
| children = Danila Olegovich Khorokhordin<br>Yaroslava Olegovna Khorkhordina
| occupation =
| alma_mater =
}}
Si '''Oleg Leonidovich Khorokhordin''' ({{lang-ru|Олег Леонидович Хорохордин}}; namundag 3 Abril 1972), sarong Rusong politiko na sa presente iyo an nagseserbing Pamayo kan [[Republika Altai]] poon pa kan 20 Marso 2019.
==Biograpiya==
Si Oleg Khrokhordin namundag sa Glushinka sa [[Altai Krai]] kan 3 Abril 1972.
==Kaamayi nin buhay/Karera==
Poon 1988 abot 1989, siya nagtrabaho bilang dyanitor sa sarong eskwelahan sekundarya Nu. 106 sa [[Barnaul]], dangan nagin eskribyente sa [[Leninsky District Court of Barnaul]].
Kan 1989–1990 siya parahirahay segunda kategorya sa Altai Engine Plant.
Poon 1990 abot 1992, siya nagserbi sa [[Pwersa Armada nin Rusya|Hokbong Ruso]] na destino sa serbisyo sa [[Ukraine]].
Kan 1993, pakaserbi sa hokbo, siya nagtrabaho kabangang taon bilang karpentero-mason segunda kategorya sa SU Barnaul thermal power station. Siya nalipat komo tsuper parehong taon.
Kan 1994 siya ilinipat sa PFC “Altaienergostroy” komo tsuper.
Kan 1997, siya ilinipat sa pwestong Pamayo kan Seksyon Nu.2 sa “Trading House Altaienergostroy”.
Poon 1997 abot 2002 siya nagin direktor kan Altai Energy Trading House.
===Edukasyon===
Kan 1999, siya nag'adal sa Faculty of Economics sa Altai Academy of Economics and Law.
Kan 2000, siya nagin estudyante sa Department of State and Municipal Administration kan Altai Academy of Economics and Law.
Kan 2003, nakamit niya an postgraduate na adal sa Departamento nin Administrasyon Publiko sa Russian Academy of Public Administration sa lindong kan Presidente nin Russian Federation, kun saen saiyang pighustong surog an saiyang tesis bilang kandidato sa degree nin sociological sciences na an tema “State and small business: interaction in the formation of personnel potential (sociological analysis)”.<ref>{{cite journal |author = Олег Леонидович Хорохордин |url= http://www.dissercat.com/content/gosudarstvo-i-maloe-predprinimatelstvo-vzaimodeistvie-pri-formirovanii-kadrovogo-potentsiala |title= Государство и малое предпринимательство: взаимодействие при формировании кадрового потенциала :Социологический анализ |date= 2003 |language= ru }}</ref>
Poon 2012, siya nagtatrabaho sa council of the federal network bilang operador sa lado nin nabigasyon sa GLONASS NP.
==Karera politikal==
Kan 20 Marso 2019, siya nanombrahan temporaryong Pamayo kan Republika nin Altai kan Chairman kan gobyerno nin Republik nin Altai bago siya nagtukaw sa pwesto huli sa panggana sa eleksyon komo Pamayo kan Republika nin Altai, Chairman kan Gobyerno kan Republika nin Altai.<ref>{{Cite web|url=http://kremlin.ru/acts/news/60112|title=Олег Хорохордин назначен временно исполняющим обязанности Главы Республики Алтай|publisher=Президент России|lang=ru|access-date=2019-03-20}}</ref>
Eleksyon regular ginibo para sa Pamayo nin Republika nin Altai sa tuyong aldaw na ika-8 nin Septyembre 2019..<ref>{{Cite web|url=https://www.gorno-altaisk.info/news/98359|title=Избирком запланировал выборы главы и депутатов Госсобрания|author=admin|lang=ru-RU|access-date=2019-03-21}}</ref>
==Pamilya==
Si Oleg naagom si Svetlana Aleksandrovna, nma an huri nagtapos adal sa [[Moscow State University]]. Igwa sindang duwang aki, saro babae asin saro lalaki, Danila Khorkhordin, namundag 1990, asin si Yaroslava Khorokordina, namundag kan 1998. Kan September 2013, si Danila nag'aadal sa ika-2 taon sa ekonomiks sa Moscow State University, mantang si Yaroslava yaon sa ika-5ng grado.<ref>{{Cite web|url=https://news2.ru/story/563819/|title=Биография врио главы Республики Алтай Олега Хорохордина / news2.ru|publisher=news2.ru|access-date=2019-03-23}}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref><ref>{{Cite web|url=http://tnu.podelise.ru/docs/index-372821.html|title=Хорохордин Олег Леонидович (фамилия, имя, отчество)|publisher=tnu.podelise.ru|access-date=2019-03-23|archive-date=2019-03-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20190329201242/http://tnu.podelise.ru/docs/index-372821.html|dead-url=yes}}</ref>
==Personal na buhay==
Siya mahilig sa martial arts, alpine skiing, hunting bilang pag'aling-aling.<ref>{{Cite web|url=https://tass.ru/info/6237849|title=Биография врио главы Республики Алтай Олега Хорохордина|publisher=ТАСС|access-date=2019-03-23}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}{{Poon}}
{{DEFAULTSORT:Khorokhordin, Oleg}}
[[Kategorya:Mga 1972 na kamundagan]]
[[Kategorya:Mga Pamayo nin Republika nin Altai]]
[[Kategorya:Politikas nin Republika Altai]]
iydn1hcis5h4nwoqby2gjuurzvlnskz
Pliti
0
45127
306970
281884
2026-06-27T00:04:21Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306970
wikitext
text/x-wiki
Ang '''pliti''' o '''plete''' (hale sa Espanyol, 'flete' (Ingles) freight charge, cargo, freight) <ref>https://www.wordreference.com/es/en/translation.asp?spen=flete {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20250708152441/https://www.wordreference.com/es/en/translation.asp?spen=flete |date=2025-07-08 }}. Kinua 2025-29-25</ref> iyo an bayad kan pasahero para sa sarong sistemang [[pampublikong transportasyon]]: [[Rail transport|rail]], bus, [[Taxicab|taxi]], asbp.
==Mga gamit==
An pliti na ibinayad iyo an ambag sa operational costs kan imbweltong transport system, kun bakong parsyal (huli ta iyo an parating kaso sa publicly supported systems) o sa kabilugan. An kabtang kan operating costs nasasakopan kan pliti - an [[farebox recovery ratio]] - tipikal na nagkakalaen poon sa 30%-60% sa North America asin Europe, na an ibang rail systems sa Asia labi sa 100%.<ref name="MLITstatFY2018">[https://www.mlit.go.jp/tetudo/tetudo_tk2_000051.html 鉄道統計年報[平成30年度]]:(5)-2 鉄・軌道業営業損益:((旅客収入 + 貨物収入) / 営業費合計(諸税・減価償却費を除く) ) * 100% (((Passenger revenue + Freight revenue)/(Operation cost before taxes and depreciation))*100%)</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
4qq3ogwk6um7i0dsvg58lkqtpn8l2c9
Ministro kan Edukasyon (Myanmar)
0
45443
306951
287711
2026-06-26T15:32:21Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306951
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox government agency
|agency_name = Ministry of Education
|nativename = {{my|ပညာရေးဝန်ကြီးဌာန}}
|seal = Education Flag of Myanmar.svg
|seal_width =
|formed = *1866 (as Educational Department)<ref>{{cite web |url=https://myanmar.gov.mm/my/ministry-of-education |title=ပညာရေးဝန်ကြီးဌာန မြန်မာ့ပညာရေးသမိုင်း |author=<!--Not stated--> |date= |website= |publisher= |access-date= |quote= |archive-date=2023-03-07 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230307062943/https://myanmar.gov.mm/my/ministry-of-education |dead-url=yes }}</ref>
*1921 (as Ministry of Education)<ref>{{cite web |url=http://www.moe.gov.mm/en/?q=content/%E1%80%A1%E1%80%81%E1%80%BC%E1%80%B1%E1%80%81%E1%80%B6%E1%80%95%E1%80%8A%E1%80%AC%E1%80%A6%E1%80%B8%E1%80%85%E1%80%AE%E1%80%B8%E1%80%8C%E1%80%AC%E1%80%94 |title=နောက်ခံသမိုင်းအကျဉ်း |author=<!--Not stated--> |date= |website= |publisher= |access-date= |quote= |archive-date=2022-02-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220206130156/http://www.moe.gov.mm/en/?q=content/%E1%80%A1%E1%80%81%E1%80%BC%E1%80%B1%E1%80%81%E1%80%B6%E1%80%95%E1%80%8A%E1%80%AC%E1%80%A6%E1%80%B8%E1%80%85%E1%80%AE%E1%80%B8%E1%80%8C%E1%80%AC%E1%80%94 |dead-url=yes }}</ref>
|preceding1 =
|jurisdiction = {{MYA}}
|employees =
|budget =
|headquarters = [[Naypyidaw]], [[Myanmar]]
|minister1_name = [[Nyunt Pe]]
|minister1_pfo = Union Minister
|minister2_name =
|minister2_pfo =
|minister3_name =
|minister3_pfo =
|parent_agency =
|child1_agency = Department of Higher Education
|child2_agency = Department of Basic Education
|child3_agency = Department of Human Resources and Educational Planning
|child4_agency = Department of Teachers Education and Training
|child5_agency = Department of Myanmar Educational Research
|child6_agency = Department of Myanmar Nationalities’ Languages
|child7_agency = Department of Myanmar Examinations
|website = {{url|www.moe.gov.mm}}
|footnotes =
|logo=File:Seal of Ministry of Education (Myanmar).png |logo_width=125|chief1_name=|chief1_position=|chief2_name=|chief2_position=|chief3_name=|chief3_position=|chief4_name=|chief4_position=|chief5_name=|chief5_position=|chief6_name=|chief6_position=|chief7_name=|chief7_position=|chief8_name=|chief8_position=|chief9_name=|chief9_position=|parent_department=|type=Government|coordinates={{coord|19.800635|96.119792|display=inline,title}}|map=|map_caption=}}
An ''' Ministro kan Edukasyon''' ({{lang-my|ပညာရေးဝန်ကြီးဌာန}}, {{IPA-my|pjìɲàjé wʊ̀ɰ̃dʑí tʰàna}}; pinahalipot '''MOE''') iyo an [[Politics of Myanmar|Myanmar government]] [[Government agency|agency]] na responsable sa [[edukasyon sa Myanmar]].
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
50wms52uiru4s95pdj5sqfbxfxrbyqp
Rhacel Parreñas
0
50586
306971
300568
2026-06-27T02:35:05Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306971
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Rhacel Parreñas|image=RhacelParrenasWork.JPG|caption=Rhacel Parreñas, 2002|birth_date={{birth date and age|1971|2|13}}|birth_place=[[Manila, Philippines]]|occupation=Professor}}Si '''Rhacel Salazar Parreñas''' (namundag kan Pebrero 13, 1971) iyo si Doris Stevens na Propesor nin [[Sosyolohiya]] asin Pag-aadal sa Gender asin Sekswalidad sa Princeton University . Dati siyang nagtukdo sa Unibersidad kan Southern California, Brown University, Unibersidad kan California, Davis asin Unibersidad kan Wisconsin-Madison .
== Karera ==
Si Parreñas nag-ako kan saiyang Bachelor of Arts sa Peace and Conflict Studies sa University of California, Berkeley kan 1992 . Natapos niya an sarong Ph.D. sa mga pag-aadal sa etniko na may itinalaan na pagdodoon sa mga babae, kasarian asin sekswalidad gikan sa UC Berkeley kan 1998 . Si Parreñas nagtatrabaho sa mga isyu arog kan kasarian, migrasyon, asin globalisasyon, partikularmente an internasyonal na dibisyon kan reproduktibong trabaho, na midbid man bilang care chain . An saiyang obra nagtao nin inspirasyon sa mga libro asin pag-aadal, kaiba an mga report na pinaluwas kan Naciones Unidas. <ref>See report on Global Care Chains, {{usurped|[https://archive.today/20120917214811/http://www.un-instraw.org/en/publications/working-papers/index.php UN-instraw.org]}}</ref> An ideya kan kadena nin pag-ataman iyo man an nagin inspirasyon kan produksyon kan dokumentaryong ''The Care Chain'' kan VPRO-TV sa Netherlands. <ref>The film is distributed under the title ''The Chain of Love'' by ICARUS Films in New York; see [http://icarusfilms.com/new2002/chain.html Icarusfilms.com]</ref>
== Buhay ==
Si Parreñas nagbalyo sa Estados Unidos kan 1983, bilang sarong aking babae nin mga dulag na pulitikal . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2024)">kaipuhan an sitasyon</span></nowiki>'' ]</sup>
== Mga libro ==
* {{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/913955421|title=Servants of globalization : migration and domestic work|last=|first=|publisher=[[Stanford University Press]]|year=2015|isbn=978-0-8047-9618-7|edition=Second|location=|pages=|oclc=913955421}}
* {{Cite book|url=http://www.sup.org/books/title/?id=9244|title=Illicit Flirtations: Labor, Migration and Sex Trafficking in Tokyo|last=|first=|date=January 31, 2011|publisher=[[Stanford University Press]]|isbn=9780804777124|location=|pages=}}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}
* {{Cite book|url=http://nyupress.org/books/9780814767351/|title=The Force of Domesticity: Filipina Migrants and Globalization|last=|first=|date=January 31, 2008|publisher=[[NYU Press]]|isbn=9780804777124|location=|pages=}}
* {{Cite book|url=http://www.sup.org/books/title/?id=6841|title=Children of Global Migration: Transnational Families and Gendered Woes|last=|first=|date=January 31, 2005|publisher=[[Stanford University Press]]|isbn=9780804749459|location=|pages=|access-date=February 3, 2025|archive-date=September 15, 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240915021047/https://www.sup.org/books/title/?id=6841|dead-url=yes}}
* {{Cite book|url=https://archive.org/details/servantsofglobal0000parr|title=Servants of Globalization: Migration and Domestic Work|last=|first=|date=January 31, 2001|publisher=[[Stanford University Press]]|isbn=9780804739221|location=|pages=|url-access=registration}}
== Mga Interbyu ==
* 2008 “Sa mga harong na transnasyonal an tradisyonal na mga nosyon nin pagigin ina asin pagigin ama pinapakusog”, Interbyu ki Rhacel Parreñas sa mga pamilyang transnasyonal asin an pagbaranga kan trabaho sa reproduktibo na may kasarian. Sa: genderstudes 13 (2008). p. 6‐7.
* {{Cite journal|last=Legerski|first=Elizabeth Miklya|date=2007-01-01|title=Interview with Rhacel Salazar Parreñas|journal=Social Thought and Research|doi=10.17161/STR.1808.5220|hdl=1808/5220|issn=1094-5830|doi-access=free|hdl-access=free}}
== Mga Premyo ==
Nakaresibe siya nin pondo sa pagsiyasat gikan sa Ford Foundation, Rockefeller Foundation, asin National Science Foundation . Tinawan siya kan mga onra kan Edith Kreeger Wolf Distinguished Visiting Professor gikan sa Northwestern University kan 2010 asin kan Distinguished Research Professor of Gender Studies gikan sa Ochanomizu University para sa 2005-2006 na taon nin pag-adal. <ref>{{cite web|url=https://dornsife.usc.edu/cf/faculty-and-staff/faculty.cfm?pid=1032936|title=Faculty Profile > USC Dana and David Dornsife College of Letters, Arts and Sciences|publisher=Dornsife.usc.edu|date=|accessdate=2021-04-27|archive-date=2021-04-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20210405190346/https://dornsife.usc.edu/cf/faculty-and-staff/faculty.cfm?pid=1032936|dead-url=yes}}</ref> Para sa ''Illicit Flirtations'', nakaresibe siya kan 2012 Distinguished Scholarly Publication Award, na pig-isponsoran kan American Sociological Association Labor and Labor Movements Section. <ref>{{Cite book|url=http://www.sup.org/books/title/?id=9244|title=Illicit Flirtations: Labor, Migration, and Sex Trafficking in Tokyo | Rhacel Salazar Parreñas|last=Parreñas|first=Rhacel|date=12 September 2011|work=www.sup.org|publisher=Stanford University Press|isbn=978-0-8047-7711-7|access-date=Apr 27, 2021}}{{Dead link|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Kan 2003, si Parreñas nakaresibe nin sarong honorable mention sa Social Science Book Prize Category gikan sa Association for Asian American Studies for ''Servants of Globalization'' . <ref>{{cite web|url=http://www.sup.org/books/title/?id=761|title=Stanford University Press|website=www.sup.org|accessdate=Apr 27, 2021|archive-date=March 7, 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220307181836/https://www.sup.org/books/title/?id=761|dead-url=yes}}</ref> Kan 2019, si Parrenas nag-ako kan Jessie Bernard Award . <ref>{{cite web|title=2019 ASA Award Recipients|url=https://www.asanet.org/2019-asa-award-recipients#parrenas|website=American Sociological Association|accessdate=7 March 2020}}</ref>
== Toltolan ==
<references />
{{Tamboan}}
== Mga panluwas na sumpay ==
* [https://www.brown.edu/Departments/AmCiv/people/facultypage.php?id=1217340880 Propesor sa Unibersidad Rhacel Parreñas Brown, Sibilisasyon asin Sosyolohiya kan Amerika] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121011070411/http://www.brown.edu/Departments/AmCiv/people/facultypage.php?id=1217340880 |date=2012-10-11 }}
* [https://www.nytimes.com/2005/08/15/nyregion/15labor.html An artikulo kan New York Times] 2005 ni Nina Bernstein
* UN-instraw
* [http://icarusfilms.com/new2002/chain.html Icarusfilms.com] Chain
* [http://www.buworldofideas.org/shows/2009/10/the-gender-revolution-in-the-philippines-children-and-transnational-mothers/ BUworldofideas.org]{{Dead link|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} An Rebolusyon sa Kasarian
* Rhacel Salazar Parrenas Fora.tv
* Rhacel Parreñas [https://rhacelparrenas.com Website]
tpsfaxj8ja7yz4xc46pl14cgf5pvxh4
Octavia E. Butler
0
50607
306959
303037
2026-06-26T18:55:09Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306959
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox writer|name=Octavia E. Butler|image=Butler signing.jpg|birth_name=Octavia Estelle Butler|birth_date={{birth date|1947|6|22}}|birth_place=[[Pasadena, California]], U.S.|death_date={{death date and age|2006|2|24|1947|6|22}}|death_place=[[Lake Forest Park, Washington]], U.S.|occupation=Writer|education=[[Pasadena City College]] ([[Associate of Arts|AA]])<br />[[California State University, Los Angeles]]|period=1970–2006<ref name=isfdb/>|genre=[[Science fiction]]|awards=[[MacArthur Fellow]]<br />[[Hugo Award]]<br />[[Nebula Award]]<br />''[[Octavia Butler#Awards and honors|See list]]''|signature=Octavia E. Butler signature.svg|website={{url|octaviabutler.com|Official website}}|caption=Butler signing a copy of ''Fledgling'' in 2005}}
Si '''Octavia Estelle Butler''' (Hunyo 22, 1947 – Pebrero 24, 2006) sarong Amerikanong parasurat nin science fiction na nanggana nin nagkapirang premyo para sa saiyang mga obra, kabali an Hugo, Locus, asin Nebula awards. Kan 1995, si Butler an nagin pinakaenot na parasurat nin science-fiction na nag-ako nin MacArthur Fellowship . <ref name="kindafter1">Crossley, Robert. "Critical Essay." In ''Kindred'', by Octavia Butler. Boston: Beacon, 2004. {{ISBN|978-0-8070-8369-7}}</ref> <ref name="macfound2">{{cite web|title=Octavia Butler|url=https://www.macfound.org/fellows/505/|website=MacArthur Foundation Fellows|access-date=October 9, 2015}}</ref>
Namundag sa Pasadena, California, si Butler pinadakula kan saiyang balo nang ina. Siya masusupgon na gayo kan siya aki pa, alagad si Butler nakanompong nin paagi sa libreriya sa pagbasa nin pantasya, asin sa pagsurat. Nagpoon siyang magsurat nin science fiction kan siya tin-edyer pa. Si Butler nag-adal sa kolehiyo sa komunidad durante kan mobimientong Black Power kan mga taon 1960. Mantang nagpartisipar sa sarong lokal na workshop nin parasurat, siya naenkaminar na mag-atender sa Clarion Workshop na nakasentro sa science fiction. <ref>{{Cite web|last=Anderson|first=Hephzibah|title=Why Octavia E Butler's novels are so relevant today|url=https://www.bbc.com/culture/article/20200317-why-octavia-e-butlers-novels-are-so-relevant-today|access-date=2022-11-25|website=www.bbc.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|last=George|first=Lynell|title=The Visions of Octavia Butler|url=https://www.nytimes.com/interactive/2022/11/17/arts/octavia-butler-vision-kindred.html}}</ref> Ipinabakal niya an saiyang mga enot na istorya dai nahaloy pagkatapos, asin kan huring parte kan dekada 1970 nagin nang mapanggana bilang sarong parasurat tanganing makasurat nin bilog na panahon.
An mga libro asin halipot na osipon ni Butler nakakua nin paborableng atensyon kan mga kritiko asin kan publiko, asin dai nahaloy nagsunod an mga premyo. Nagtukdo man siya nin mga workshop nin parasurat, asin nagtaram manungod sa saiyang mga eksperyensya bilang sarong Aprikanong Amerikano, na ginagamit an siring na mga tema sa science fiction. Sa kahurihurihi nagbalyo siya sa [[Washington]] . Si Butler nagadan huli sa stroke sa edad na 58. An saiyang mga papel yaon sa koleksyon nin pagsiyasat kan Huntington Library sa San Marino, California . <ref>{{cite web|title=Mining the Archive of Octavia E. Butler|author=Ayana Jamieson|date=June 22, 2017|access-date=November 9, 2020|url=https://www.huntington.org/verso/2018/08/mining-archive-octavia-e-butler|archive-date=November 10, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201110014605/https://www.huntington.org/verso/2018/08/mining-archive-octavia-e-butler|dead-url=yes}}</ref>
== Amay na buhay ==
Si Octavia Estelle Butler namundag sa Pasadena, [[California]], an solong aki ni Octavia Margaret Guy, sarong katabang sa harong, asin Laurice James Butler, sarong parapahugas nin sapatos . An ama ni Butler nagadan kan siya pitong taon pa sana. <ref>{{Cite web|title=Biography: Octavia Estelle Butler|url=https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/octavia-estelle-butler|access-date=2025-01-10|website=National Women's History Museum|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|last=Edmund|first=Aiyana|date=2018-02-28|title=12 Fast Facts About Octavia E. Butler {{!}} LiteraryLadiesGuide|url=https://www.literaryladiesguide.com/literary-musings/fast-facts-about-octavia-butler/|access-date=2025-01-10|website=Literary Ladies Guide|language=en-US}}</ref> Pinadakula siya kan saiyang ina asin lola sa ina sa saiyang magigirumduman sa huri bilang sarong estriktong kapalibutan na Baptist . <ref name="Gant2">{{cite journal|editor-last1=Gant-Britton|editor-first1=Lisbeth|editor-last2=Smith|editor-first2=Valerie|date=2001|title=Butler, Octavia (1947– )|journal=African American Writers|edition=2nd|volume=1|location=New York|publisher=Charles Scribner's Sons|pages=95–110}}</ref>
Nagdakula sa Pasadena, si Butler nakaeksperyensya nin limitadong pagkakaiba-iba sa kultura asin etniko sa tahaw kan de facto na pagsegregar sa rasa sa nakapalibot na lugar. Inibanan niya an saiyang ina sa saiyang trabaho sa paglinig kun saen, bilang mga trabahador, an duwa naglaog sa mga harong kan mga puti sa paagi kan mga pinto sa likod. An saiyang ina tinatrato nin maraot kan saiyang mga among. <ref name="EAAW">{{Cite book|title=Encyclopedia of African-American writing : five centuries of contribution: trials & triumphs of writers, poets, publications and organizations|last=Hatch|first=Shari Dorantes|publisher=[[Grey House Publishing]]|year=2009|isbn=978-1-59237-291-1|edition=2nd|location=Amenia, NY|chapter=Butler, Octavia E. (Estelle) 6/22/1947–2/24/2006|oclc=173807586}}</ref>
{{quote box|width=23em|quote=I began writing about power because I had so little.|salign=right|source=—Octavia E. Butler, in Carolyn S. Davidson's <br />"The Science Fiction of Octavia Butler."}}
Poon sa amay na edad, an sarong haros nakakaparalisadong pagkamasusupog nagpadepisil ki Butler na makipag-olay sa ibang mga aki. An saiyang pagka-awkward, na may kaibang dikit na dyslexia na nagpangyari sa mga trabaho sa eskwelahan na magin sarong pasakit, an nagin dahilan ki Butler na madaling punteriya kan mga paradaogdaog. <ref name="obit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/03/01/books/01butler.html|title=Octavia E. Butler, Science Fiction Writer, Dies at 58|last=Fox|first=Margalit}}</ref> Nagtutubod siya na siya "maringis asin lolong, torpe, asin daing paglaom sa sosyedad." <ref name="PosObs">{{Cite news|last=Butler, Octavia E.|title=Positive Obsession|location=New York|publisher=Seven Stories}}</ref> Bilang resulta, parati niyang ginagamit an saiyang oras sa pagbasa sa Pasadena Central Library . Nagsurat man siya nin mahiwas sa saiyang "dakulang rosas na notebook".
Huling sa primero naadik sa mga osipon asin istorya nin kabayo, marikas siyang nagin interesado sa mga magasin nin science fiction, arog kan ''Amazing Stories'', ''Galaxy Science Fiction'', asin ''The Magazine of Fantasy &amp; Science Fiction'' . Nagpoon siyang magbasa nin mga istorya ni John Brunner, Zenna Henderson, asin Theodore Sturgeon .
{{quote box|quote=Why aren't there more SF [science fiction] Black writers? There aren't because there aren't. What we don't see, we assume can't be. What a destructive assumption.|source=—Octavia E. Butler, in "Octavia E. Butler: Telling My Stories."<ref>"Octavia E. Butler: Telling My Stories." Program and Exhibit (April 8 – August 7, 2017), The Huntington Library, San Marino, California.</ref>|width=23em|salign=left}}
== Mga huring taon asin kagadanan ==
Sa saiyang mga huring taon, si Butler nakipaglaban sa writer's block asin [[depresyon]], na sarong parte kawsa kan mga epekto kan bulong para sa alta presyon nin dugo . <ref name="BLC">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=dZchmwEACAAJ|title=Black Literature Criticism: Classic and Emerging Authors since 1950|publisher=Gale|year=2008|isbn=9-781-41443-1703|editor-last=Krstovic|editor-first=Jelena O.|edition=2nd|volume=1|location=Detroit|pages=244–258|chapter=Butler, Octavia 1947–2006|via=Google Books}}</ref> Nagpadagos siya sa pagsurat asin nagtukdo sa Clarion's Science Fiction Writers' Workshop nin regular. Kan 2005, siya pig-indukto sa Chicago State University 's International Black Writers Hall of Fame.
Si Butler nagadan sa luwas kan saiyang harong sa Lake Forest Park, Washington, kan Pebrero 24, 2006, sa edad na 58. An mga bareta sa presenteng panahon bakong magkapareho kun ano an dahelan kan saiyang kagadanan, na an nagkapira nagbabareta na sia nagkaigwa nin fatal na stroke asin an iba nagsasabi na sia nagadan huli sa mga lugad sa payo pakatapos na mahulog asin matamaan an saiyang payo sa saiyang agihan na gibo sa gapo. <ref>{{cite news|url=https://www.advocate.com/arts-entertainment/entertainment-news/2006/02/28/sci-fi-author-octavia-butler-dies-58|title=Sci-fi author Octavia Butler dies at 58|date=February 28, 2006|work=The Advocate}}</ref> An saro pang interpretasyon, na suportado kan magasin ''na Locus'', iyo na an sarong stroke an nagin dahelan kan pagkahulog asin kan mga kasunod na lugad sa payo. <ref name="locus-obit2">{{cite journal|title=Obituaries|journal=[[Locus (magazine)|Locus]]|issn=0047-4959|issue=4.543|volume=56}}</ref>
Si Butler nagmantenir nin halawig na relasyon sa Huntington Library asin ipinamana an saiyang mga papeles, kabali an mga manuskrito, surat, mga papeles sa eskwelahan, mga notebook, asin mga retrato, sa libreriya sa saiyang testamento. <ref>{{Cite web|url=http://latimesblogs.latimes.com/jacketcopy/2009/10/octavia-butler.html|title=Octavia Butler's papers going to the Huntington Library|date=October 2, 2009|website=LA Times Blogs – Jacket Copy|language=en-US|access-date=October 23, 2017}}</ref> An koleksyon, na binibilog nin 9,062 na pidaso sa 386 na kahon, 1 tomo, 2 binder asin 18 broadside, itinao sa mga iskolar asin parasiyasat kan 2010. <ref name="papers2">{{cite web|title=Octavia E. Butler Papers|url=http://www.oac.cdlib.org/findaid/ark:/13030/c8hm5br8/|access-date=January 11, 2017|website=oac.cdlib.org|publisher=Online Archives of California}}</ref> Itinao ni Butler an saro sa saiyang mga makinilya sa Anacostia Community Museum kan Smithsonian Institution para sa sarong eksibisyon kan 2003-2004 na nagseselebrar kan literaturang Amerikanong Itom. <ref>{{Cite web|last=Magazine|first=Smithsonian|last2=Kearse|first2=Stephen|title=In Her Inventive and Prescient Stories, Octavia Butler Wrote Herself Into the Science Fiction Canon|url=https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/inventive-prescient-stories-octavia-butler-wrote-herself-into-science-fiction-canon-180985642/|access-date=2025-01-16|website=Smithsonian Magazine|language=en}}</ref>
== Mga premyo asin onra ==
* 1980: Creative Arts Award, L.A. YWCA.<ref name="OffSite">[http://octaviabutler.org/bio/ "Octavia E. Butler-About."] {{Webarchive}} [http://octaviabutler.org Octavia E. Butler Official Website.] {{Webarchive}}</ref>
* 1984: Hugo Award for Best Short Story – "Speech Sounds"
* 1984: Nebula Award for Best Novelette – "Bloodchild"
* 1985: Locus Award for Best Novelette – "Bloodchild"
* 1985: Hugo Award for Best Novelette – "Bloodchild"
* 1985: ''Science Fiction Chronicle'' Award for Best Novelette – "Bloodchild"
* 1988: ''Science Fiction Chronicle'' Award for Best Novelette – "The Evening and the Morning and the Night"<ref name="HoldenShawltime">"Octavia E. Butler Biographical Timeline", in Rebecca J. Holden and Nisi Shawl (eds), ''Strange Matings: Science Fiction, Feminism, African American Voices, and Octavia E. Butler'', Aqueduct Press, 2013. {{ISBN|978-1-61976-037-0}}</ref>
* 1995: John D. and Catherine T. MacArthur Foundation "Genius" Grant
* 1995: ''Bloodchild'', a <nowiki><i id="mwBCk">New York Times</i></nowiki> Notable Book<ref>{{Cite web|title=Bloodchild and Other Stories|url=https://www.goodreads.com/work/1188455-bloodchild-and-other-stories|access-date=2023-03-12|website=Goodreads|language=en}}</ref>
* 1997: Honorary Degree in Humane Letters, from Kenyon College
* 1998: James Tiptree Jr. Award Honor List– ''Parable of the Talents<ref>{{cite web|title=1998 James Tiptree, Jr. Award|url=https://tiptree.org/award/1998-james-tiptree-jr-award|website=James Tiptree, Jr. Literary Award|date=April 13, 2017}}</ref>''
* 1999: ''Los Angeles Times'' Bestseller – ''Parable of the Talents''
* 1999: Nebula Award for Best Novel – ''Parable of the Talents<ref>{{Cite web|date=1999-04-18|title=Author & Participant Bios|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1999-apr-18-bk-28784-story.html|access-date=2022-03-30|website=Los Angeles Times|language=en-US}}</ref>''
* 2001: Arthur C. Clarke Award Shortlist – ''Parable of the Talents''
* 2000: Lifetime Achievement Award in Writing from the PEN American Center<ref name="HoldenShawltime" />
* 2005: Langston Hughes Medal of The City College
* 2010: Inducted by the Science Fiction Hall of Fame
* 2012: Solstice Award.
* 2018: The International Astronomical Union named a mountain on Charon (a moon of [[Pluto]]) Butler Mons to honor the author, after a public suggestion period and nomination by [[NASA]].
* 2018: Google featured her in a Google Doodle in the United States on June 22, 2018, which would have been Butler's 71st birthday.
* 2019: Asteroid 7052 Octaviabutler, discovered by American astronomer Eleanor Helin at Palomar Observatory in 1988, was named in her memory. The official {{MoMP|7052|naming citation}} was published by the Minor Planet Center on August 27, 2019 ({{Small|[[Minor Planet Circulars|M.P.C.]] 115893}}).
* 2019: Los Angeles Public Library opened the Octavia Lab, a do-it-yourself maker space and audiovisual space named in Butler's honor.
* 2021: Inducted into the National Women's Hall of Fame.
[[Ladawan:PIA24483-MarsPerseveranceRover-OctaviaEButler-LandingSite-20210305.jpg|too|thumb|300x300px|<div align="center"> Mars ''Perseverance'' rover – Octavia E. Butler Nagduong sa Jezero Crater</div>]]
* 2021: [[NASA|An NASA]] nginaranan an Mars landing site kan <nowiki><i id="mwBKE">Perseverance</i></nowiki> rover na " Octavia E. Butler Landing " bilang saiyang onra.
* 2022: Tinawan kan pinakaenot na Infinity Award kan Science Fiction and Fantasy Writers Association, na itinatao sa mga nagadan bago pa man sinda makonsiderar para sa sarong Grand Master award. <ref>{{Cite web|last=|first=|last2=|first2=|last3=|first3=|last4=|first4=|last5=|first5=|title=Infinity Award|url=https://nebulas.sfwa.org/award/infinity-award/|access-date=2024-11-02|website=Science Fiction & Fantasy Writers Association|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|last=|first=|date=2023-04-27|title=The Inaugural Infinity Award Honoree: Octavia E. Butler|url=https://www.sfwa.org/2023/04/27/the-inaugural-infinity-award-honoree-octavia-e-butler/|access-date=2024-11-02|website=SFWA|language=en-US}}</ref>
* 2022: An eskwelahan na inadalan ni Butler para sa middle school binago an pangaran kaini sa Octavia E. Butler Magnet. <ref>{{Cite web|url=https://19thnews.org/2022/11/pasadena-school-octavia-butler-alma-mater/|title=Octavia Butler's middle school has been renamed in her honor|first=Nadra|last=Nittle|date=November 4, 2022|website=The 19th}}</ref>
* 2023: Kan Pebrero 2023, sarong tindahan nin libro na an pangaran Octavia's Bookshelf an nagbukas sa Pasadena, California . <ref>{{Cite web|date=2023-01-03|title=A new indie bookstore named for Octavia Butler is opening in the author's hometown.|url=https://lithub.com/a-new-indie-bookstore-named-for-octavia-butler-is-opening-in-the-authors-hometown/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230218005330/https://lithub.com/a-new-indie-bookstore-named-for-octavia-butler-is-opening-in-the-authors-hometown/|archive-date=2023-02-18|access-date=2023-02-18|website=Literary Hub|language=en-US}}</ref>
== Mga iskolar sa Memorial ==
Kan 2006, an Carl Brandon Society nagmukna kan Octavia E. Butler Memorial Scholarship bilang memorya ni Butler, tanganing an mga parasurat na kolor makaatender sa taonan na Clarion West Writers Workshop asin Clarion Writers' Workshop, mga gikan kan orihinal na Clarion Science Fiction Writers' Workshop sa Clarion, Pennsylvania, kun saen nagpoon si Butler. An enot na mga iskolar itinao kan 2007. <ref name="Scholarship2">{{cite web|url=http://carlbrandon.org/butler-scholarship/|title=Octavia E. Butler Memorial Scholarship|year=2015|website=carlbrandon.org|publisher=[[Carl Brandon Society]]|access-date=October 15, 2016}}</ref>
Kan Marso 2019, an alma mater ni Butler, an Pasadena City College, nag-anunsyo kan Octavia E. Butler Memorial Scholarship para sa mga estudyante na nakalista sa programa kan Pathways asin nagkomiter na magbalyo sa apat na taon na mga institusyon. <ref name="PCC Scholarship2">{{cite web|url=https://pasadena.edu/foundation/about.php/finance-and-investment-meetings.php/|title=The Pasadena City College Foundation|year=2019|website=pasadena.edu|publisher=[[Pasadena City College]]|access-date=April 5, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190708005135/https://pasadena.edu/foundation/about.php/finance-and-investment-meetings.php/|archive-date=July 8, 2019}}</ref>
An mga iskolarsip sa paggirumdom na isponsor kan Carl Brandon Society asin Pasadena City College nakakatabang na maotob an tolo sa mga katuyuhan sa buhay na isinurat ni Butler sa sarong notebook poon kan 1988: <ref>{{cite web|website=Portalist|url=https://theportalist.com/octavia-butler-facts|title=15 Fascinating Facts About Octavia Butler|author=Cox, Carolyn|publisher=Open Road Media|date=24 February 2018}}</ref> <ref>{{cite web|website=Portalist|url=https://theportalist.com/octavia-butler-facts|title=15 Fascinating Facts About Octavia Butler|author=Cox, Carolyn|publisher=Open Road Media|date=24 February 2018}}</ref><blockquote>"I will send poor black youngsters to Clarion or other writer's workshops
"I will help poor black youngsters broaden their horizons
"I will help poor black youngsters go to college"</blockquote>
== Mga gibo ==
An kumpletong bibliograpiya kan gibo ni Butler pinagtipon kan 2008 ni Calvin Ritch. <ref>{{Cite journal|last1=Ritch|first1=Calvin|title=An Octavia E. Butler Bibliography (1976–2008)|journal=Utopian Studies|date=2008|volume=19|issue=3|pages=485–516|doi=10.5325/utopianstudies.19.3.0485}}</ref>
=== Mga Nobela ===
''Patternist'' series (sa kronolohikal na pagkasunod-sunod):
# ''Wild Seed'' (Doubleday, 1980)
# ''Isip kan Sakong Isip'' (Doubleday, 1977)
# ''Clay's Ark'' (St. Martin's Press, 1984)
# ''Survivor'' (Doubleday, 1978)
# ''Patternmaster'' (Doubleday, 1976)
* Omnibus na edisyon (dai kabali ''an Survivor'' ): ''Seed to Harvest'' (Grand Central Publishing, 2007)
''Xenogenesis'', o serye ''kan Lilith's Brood'' :
# ''Dawn'' (Warner, 1987)
# ''Mga Rito sa Pagkagurang'' (Warner, 1988)
# ''Imago'' (Warner, 1989)
* Mga edisyon kan Omnibus:
** ''Xenogenesis'' (Guild America Books, 1989) <ref>{{Cite book|url=https://smile.amazon.com/Xenogenesis-Octavia-Butler/dp/1568650337/|title=Xenogenesis: Dawn / Adulthood Rites / Imago|date=January 1989|publisher=Guild America|isbn=978-1-56865-033-3}}</ref>
** ''Lilith's Brood'' (Warner, 2000) <ref>{{Cite book|url=https://smile.amazon.com/Liliths-Brood-Octavia-Butler/dp/0446676101/|title=Lilith's Brood|date=June 2000|publisher=Grand Central|isbn=978-0-446-67610-6}}</ref>
''Parabola'', o serye ''nin Earthseed'' :
# ''Parabola kan Parasabwag'' (Apat na Lanob, Walong Bintana, 1993) {{Efn|''Parable of the Sower'' is a sci-fi novel about California burning in 2024. The [[Eaton Fire]] in January 2025 at [[Altadena, California|Altadena]] is near Octavia Butler's hometown of Pasadena.<ref name=RollingStone/>}}
# ''Parabola kan mga Talento'' (Seven Stories Press, 1998)
Mga solo:
* ''Kindred'' (Doubleday, 1979)
* ''Fledgling'' (Seven Stories Press, 2005)
=== Mga halipot na istorya ===
Mga Koleksyon:
* ''Bloodchild and Other Stories'' (Four Walls, Eight Windows, 1995; Seven Stories Press, 2005), koleksyon nin 4 halipot na istorya (1 idinagdag kan 2005), 3 nobeleta (1 idinagdag kan 2005) asin 2 essay:
*: "Bloodchild" (novelette), "An banggi asin an aga asin an banggi" (novelette), "Near of parent", "Speech sounds", "Crossover", "Positive obsession" (essay), "Furor scribendi" (essay ), "Amnesty" (novelette, idinagdag kan 2005), "An Libro ni Marta" (idinagdag kan 2005)
* ''Dai Inaasahan na mga Istorya'' (2014), koleksyon nin 1 halipot na istorya asin 1 nobeleta:
*: "Childfinder", "A Necessary Being" (novelette)
=== Bakong fiksyon ===
; Mga essay asin mga diskurso
:
* "Nawara na mga Rasa nin Science Fiction", ''Transmisyon'' (Tig-init 1980): pp. 16-18
* "Kamundag nin sarong Parasurat", ''Essence'' 20 (Mayo 1989): 74+. Ipinaimprenta giraray bilang "Positibong Pagkahubog" sa ''Bloodchild asin Iba pang mga Istorya''
* "Mga Libreng Libreriya: Nawawara na daw sinda?", ''Omni'' 15.10 (Agosto 1993): 4
* "Mga Pagbiyahe", ''Mga Pagbiyahe'' 30 (Oct 1995). Parte kan sarong edisyon gikan sa PEN/Faulkner Foundation, sarong pahayag na itinao ni Butler sa PEN/Faulkner Awards para sa Fiction sa Rockville, MD sa Quill & Brush. Ipinimprenta giraray bilang "The Monophobic Response" (an titulo na mas gusto ni Butler), sa ''Dark Matter: A Century of Speculative Fiction from the African Diaspora'', ed. Sheree R Thomas (New York: Aspect/Warner Books, 2000), pp. 415–416.
* [http://web.mit.edu/m-i-t/articles/butler_talk_index.html " ''Devil Girl from Mars'' : Kun tano ta nagsusurat ako nin Science Fiction"], ''Media in Transition'' (MIT), Pebrero 19, 1998; Transcript Oktubre 4, 1998)
* [https://web.archive.org/web/20150219020855/http://exittheapple.com/a-few-rules-for-predicting-the-future/ "Maisog na Bagong Kinaban: Sarong Pirang Reglamento sa Paghula kan Ngapit"], ''Essence'' 31.1 (Mayo 2000): 164+
* [https://legacy.npr.org/programs/specials/racism/010830.octaviabutleressay.html "Sarong Kinaban na mayong Rasismo": "NPR Essay - UN Racism Conference"], ''NPR Weekend Edition Sabado'' (Setyembre 1, 2001)
* [https://web.archive.org/web/20090814041146/http://www.oprah.com/article/omagazine/aha/rys_omag_200205_aha "Octavia Butler's Aha! Moment"], ''O, The Oprah Magazine'' 3.5 (Mayo 2002): 79–80
=== Mga bakong kumpletong nobela asin proyekto ===
Nagkapirang mga obra ni Octavia an dai natapos: <ref>{{Cite web|date=2017-08-10|title=Now More than Ever, We Wish We Had These Lost Octavia Butler Novels|url=https://electricliterature.com/now-more-than-ever-we-wish-we-had-these-lost-octavia-butler-novels/|access-date=2022-06-06|website=Electric Literature|language=en-US}}</ref>
* "Dapat kong sinabi..." (memoir, 1998)
* "Paraclete" (nobela, 2001)
* "Spiritus" (nobela, 2001)
* "Parabola kan Paradaya" (nobela, 1990s-2000s)
=== Mga istorya asin nobela na dai pa naipublikar/dai pa naimprenta ===
* "To the Victor" (Istorya, 1965, sa irarom kan pangaran na Karen Adams, na nanggana sa pagsusumite para sa sarong kompetisyon sa Pasadena City College)
* "Loss" (Istorya, 1967, ika-5 pwesto sa nasyonal na paligsahan nin halipot na osipon ''sa Writer's Digest'' )
* ''Blindsight'' (Nobela: 1978, nagpoon; 1981, enot na draft; 1984, ikaduwang draft)
== Hilingon man ==
* Afrofuturism
* Mga babae sa espekulatibong osipon
* Itom na science fiction
* Feministang science fiction
== Toltolan ==
<references />
{{Tamboan}}
== Panluwas na takod ==
{{Spoken Wikipedia|En-Octavia_E._Butler-article.ogg|date=2015-06-15}}
{{Wikiquote}}
* [https://web.archive.org/web/20181003165050/http://octaviabutler.org/ Octavia E. Butler Official Website (archived)]
* [https://www.octaviabutler.com/ Octavia E. Butler Official Website] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230628200352/https://www.octaviabutler.com/ |date=2023-06-28 }}
* [https://web.archive.org/web/20090425135013/http://www.sfwa.org/members/Butler/index.html Octavia E. Butler home page] at [[Science Fiction and Fantasy Writers Association|Science Fiction and Fantasy Writers of America]]
* {{ISFDB name|186}}
* {{IMDb name|1175129}}
* [http://www.sf-encyclopedia.com/entry/butler_octavia Octavia E. Butler] at ''[[The Encyclopedia of Science Fiction]]''
* [https://www.youtube.com/watch?v=IgeyVE3NHJM "Octavia Butler at a Panel Discussion at UCLA in 2002"]. YouTube
* [https://www.youtube.com/watch?v=vW9hVkrO9OU "Women Writing Sci-Fi: From ''Brave New Worlds''{{-"}}]. YouTube. Clip from 1993 TV documentary ''Brave New Worlds: The Science Fiction Phenomenon'' featuring [[Robert Silverberg]], [[Karen Joy Fowler]], and Octavia E. Butler discussing science fiction in the 1970s
* [https://web.archive.org/web/20170311074614/http://www.huntington.org/octaviabutler/ Octavia Butler profile and photos] at the [[Huntington Library]].
* [https://theportalist.com/octavia-butler-quotes-to-live-by "10 Octavia Butler Quotes to Live By"]
* [https://theportalist.com/15-fascinating-facts-about-octavia-butler "15 Fascinating Facts About Octavia Butler"]
* [https://www.npr.org/2021/02/16/968498810/how-octavia-butlers-sci-fi-dystopia-became-a-constant-in-a-mans-evolution "How Octavia Butler's Sci-Fi Dystopia Became a Constant in a Man's Evolution"] by Ramtin Arablouei, ''[[Throughline]]'', February 18, 2021 (1h08m podcast/radio broadcast)
m704qauvdsbeq7sehdslvie39pue70k
Eurynome (Oceanid)
0
51047
306974
283653
2026-06-27T09:22:57Z
Endlesspumpkin
31907
/* Mitolohiya */ vase shows Eurynoe, not Eurynome (http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0003:entry=no.170)
306974
wikitext
text/x-wiki
An '''Eurynome''' ( /j ʊ ˈ r ɪ n ə m iː / ; ) sarong diyos kan suanoy na relihiyon na Griyego na sinasamba sa sarong santuaryo harani sa pagsasaroan kan mga salog na inaapod na Neda asin Lymax sa klasikal na Peloponnesus . Siya pigrerepresentar nin sarong estatuwa kan inaapod niatong [[Magindara|sirena]] . An tradisyon, siring sa ibinareta kan biyaherong Griyego, si Pausanias, pigmidbid siya sa [[Oceanids|Oceanid]], o "aking babae kan Kadagatan", kan rawitdawit na Griyego.
== Etimolohiya ==
An pangaran parati pigsegment Eury-nome, kun saen an eury- iyo an "mahiwas". An segment na ini minalataw sa Linear B bilang eu-ru–, sarong prefix sa nagkapirang pangaran nin mga lalaki. Dai ini nangyayari sa arin man na pangaran nin mga babaeng Mycenaean, ni an –nome.
An ugat kan –nome iyo an Proto-Indo-European *nem-, distribute, siring sa Griyegong infinitive, nemein, "magwaras." An mga tataramon na hale sa *nem- igwa nin dakulang klase nin sentido. Sa kaso kan Eurynome, an duwang pangenot na sentido na pigproponer iyo an "paralagawlagaw" asin "namamahala".
Nahiling ni Robert Graves sa Eurynome an sarong lunar na diyosa na naggigikan sa Pre-Hellenic na inang diyosa kan Neolitikong Europa . Sa kasong iyan, an –nome arog kan satong tataramon na nomad. An nomad naglalagawlagaw na naghahanap nin sabsaban, o daga na "idistribwir" para sa paggamit kan mga ataman na hayop. An bulan dapat na ibilang na naglalagawlagaw. Sa ibang interpretasyon, an –nome arog kan sa Ingles na auto-nomy. An sarong namamahala iyo an saro na "nagdidistribwir" nin ley asin hustisya. Mayo sa duwang kaso an may koneksyon sa estado ni Eurynome bilang sarong posibleng inang diyosa kan Pelasgian .
Kun si Eurynome naggikan sa sarong pre-Griegong diosa, seguradong igwa sia nin pre-Griegong ngaran, asin bakong an Griegong ngaran, Eurynome. Kun an pangaran [[Mga tataramon na Indo-Europeo|Indo-European]], ini pwedeng nag-evolve pasiring sa [[Tataramon na Griego|Griego]] kaiba an iba pang tataramon. Kun bako ining Indo-European, kun siring ini pwedeng magresulta sa pagliwat nin pangaran o sa pagpili kan pinakaharaning homonym na Griyego.
== Mitolohiya ==
Sa epikong tradisyon, si Eurynome saro sa mga gurang [[Oceanids|na Oceanids]], an boot sabihon, sarong aking babae ni Oceanus asin Tethys . Si Eurynome iyo an ikatolong nobya ni Zeus asin ina kan mga Charite, mga diosa nin grasya asin kagayunan.
Kan si Hephaestus itinapok hale sa [[Bukid Olympus|Olympus]] kan diosa na [[Hera|si Hera]], na nauuyam sa pagkamundag nin sarong pilay na aki, siya nadakop ni Eurynome asin Thetis (posibleng sarong pagdoble para ki Tethys, an saiyang ina). Si Eurynome asin Thetis nag-ataman sa diyos na si Hephaestus sa pangpang kan nakapalibot sa daga na salog na Oceanus, pagkatapos kan saiyang pagkahulog hale sa langit. Si Charis, an aking babae ni Eurynome, kan huri nagin nobya ni Hephaestus.
An Eurynome harani sa saro pang Eurynome, an Reyna kan mga Titan . An Eurynome na ini sarong amay na reyna kan Titan na namahala sa Olympus kaiba an saiyang agom na si Ophion . An mag-agom nakipaglaban para sa saindang mga trono ni Cronus asin Rhea na nag-apon sainda sa nakapalibot sa daga na salog na Oceanus.
=== An pagkasaysay ni Homer ===
: "An pinakaenot na aram na pagsambit sa Oceanid iyo an sarong pasahe sa Iliad na nag-iistorya kan nangyari ki Hephaestus pagkatapos na an saiyang ina, [[Hera|si Hera]], iapon siya hale sa [[Bukid Olympus|Olympos]] . Si Thetis asin Eurynome, an aking babae ni Oceanus, nag-alok saiya nin pailihan. Siya nagdanay sa sainda sa laog nin siyam na taon sa saindang kuweba sa gilid kan naggigibo nin artifosong atang."
=== An pagkasaysay ni Hesiodo ===
: "Si Eurynome kabali sa mga aking babae ni Ocean asin Tethys ."
: "Si Eurynome nagdara kan mga Grasya ki Zeus ."
Si Homer asin Hesiod nag-establisar na an sarong pagtubod sa Oceanid nag-eksister sa pinakaenot na mga panahon nin literatura. An pinakaposibleng sirkumstansya, base sa patotoo ni Pausanias, iyo na an duwang kagsurat kinua an saindang mga tema gikan sa sarong relihiyon na midbid asin tinutubod kan gabos na Hellenes ; kaya, posibleng pinakamarahay na isipon na si Eurynome an Oceanid iyo man sana an Oceanid kan suanoy na pagtubod kan mga Griyego na nasambit sa gabos na klasikal na pinagkukuanan.
=== An pagkasaysay ni Apolodoro ===
: "An mga Oceanid, kaiba si Eurynome, mga aking babae ni Ocean asin Tethys."
: "An mga Grasya mga aking babae ni Zeus asin Eurynome."
: "May mga nagsasabi na an salog na Asopus aki ni Zeus asin Eurynome."
== Pagsamba ==
An Eurynome sinasamba sa pagsasaroan kan mga salog na Neda asin Lymax sa Arcadia . An saiyang ''xoanon'', na mahihiling sana kun binubuksan an saiyang santuaryo sarong beses kada taon, sarong estatuwa na gibo sa kahoy na nakagapos sa bulawan na kadena na naglaladawan kan itaas na hawak nin sarong babae asin an ibabang hawak nin sarong sira. An saiyang aking si Asopus iyo an diyos kan sarong haraning sapa sa kataid na rehiyon kan Sikyonia . An diosa na may ikog nin sira, si Eurynome, na sinasamba sa Arcadia, pwedeng si Eurynome na agom ni Ophion, si Tethys na agom ni Oceanus, si Eurynome na ina kan mga Charites, an diosa kan salog na Neda, o sarong matubig [[Artemis|na Artemis]] .
== Toltolan ==
<references />
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
0txrnaaqntgtzunvhd9adp09tv6ags2
Nadiya Savchenko
0
51355
306953
297941
2026-06-26T17:04:20Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306953
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Ukrainian politician and soldier (born 1981)}}
{{EngvarB|date=July 2017}} {{Use dmy dates|date=April 2020}} {{Infobox officeholder|honorific_prefix=|honorific_suffix=|native_name={{nobold|Надія Савченко}}|native_name_lang=uk|image=Nadiya Savchenko 2017 warsaw (cropped).jpg|image_size=|alt=|caption=Savchenko in Warsaw, Poland, May 2017|party=Social and Political Platform of Nadiya Savchenko (since 2017)<ref name="Nadiya Savchenko 25 July 2017"/>|otherparty=[[Batkivshchyna]] (2014–2016)<ref name="NSlB131216"/><ref name=NSmBCEC/>|birth_name=Nadiya Viktorivna Savchenko|birth_date={{birth date and age|1981|5|11|df=yes}}|death_date=|birth_place=[[Kyiv]], [[Ukrainian Soviet Socialist Republic|Ukrainian SSR]], [[Soviet Union]]<br/>(now [[Ukraine]])|death_place=|placeofburial=|placeofburial_label=|placeofburial_coordinates=<!-- {{Coord|LAT|LONG|display=inline,title}} -->|nickname=|allegiance={{flagicon|Ukraine}} [[Ukraine]]|branch=[[File:Emblem of the Ukrainian Armed Forces.svg|25px]] [[Armed Forces of Ukraine|Ukrainian Armed Forces]]|serviceyears=1997–2014|rank=[[lieutenant|First lieutenant]]|servicenumber=<!--Do not use data from primary sources such as service records.-->|unit=[[3rd Army Aviation Regiment (Ukraine)|3rd Army Aviation Regiment]], [[Brody]], [[Lviv oblast]] <br /> (2010–2014)|commands=|battles=|battles_label=|awards=[[File:Hero of Ukraine ribbon bar.png|23px|border]] [[Hero of Ukraine]]<ref name=heroia/><ref name=NYT201605/><br />[[File:Order for Bravery of Ukraine.png|40px|border]] [[Order For Courage]]<br />[[File:UA VGO Kraina P-Kalnyshevsky Cross For Dignity in Captivity BAR.svg|40px|border]] Petro Kalnyshevsky Cross "For Dignity in Captivity"<ref name="kraina"/>|memorials=|spouse=|relations=|laterwork=|signature=|website=<!-- {{URL|example.com}} -->|module=|office1=[[People's Deputy of Ukraine]]|convocation1=[[8th Ukrainian Verkhovna Rada|8th convocation]]|constituency1=[[Batkivshchyna]], No.1<ref>{{cite web|title=People's Deputy of Ukraine of the VIII convocation|url=http://itd.rada.gov.ua/mps/info/page/18166|website=Official portal|publisher=[[Verkhovna Rada|Verkhovna Rada of Ukraine]]|access-date=22 December 2014|language=uk|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224125408/http://itd.rada.gov.ua/mps/info/page/18166|dead-url=yes}}</ref><ref name=NSmBCEC/>|term_start1=27 November 2014|term_end1=24 July 2019}}Si '''Nadiya Viktorivna Savchenko''' ( Ukrianian: '''Надія Вікторівна Савченко''' ; namundag kan 11 Mayo 1981) sarong pulitikong Ukrainiano, dating piloto nin aviation kan Army sa Armed Forces of Ukraine, asin dating People's Deputy of Ukraine .
Durante kan 2014 na Gera sa Donbas, si Savchenko sarong [[Tenyente|enot na tenyente]] sa Ukrainian Ground Forces asin nagsirbe bilang instruktor sa sarong boluntaryong yunit nin infantry, an Aidar Battalion . Kan Hunyo 2014, siya nadakop kan mga pwersang pro-Rusya sa sirangan na Ukraine asin itinao sa Rusya kun saen siya inakusaran na nagdirehir nin putok nin artilerya na nakagadan sa duwang peryodista sa telebisyon kan estado kan Rusya sa Ukraine.
Dangan siya kinasuhan asin nasentensiahan nin paggadan asin ilegal na pagbalyo sa linderos kan estado kan Rusya, sa ibong kan saiyang pag-abduct sa teritoryo kan Ukraine sarong oras bago an kagadanan kan mga peryodista. <ref>{{Cite news|url=https://meduza.io/feature/2016/03/21/ya-ee-vzyal-i-lichno-peredal-plotnitskomu|date=21 March 2016|publisher=Meduza.io}}</ref> Saro sa saiyang mga abogado, si Mark Feygin, nagsabi na siya sarong preso-nin-giyera asin nag-apod sa International Committee of the Red Cross asin sa [[Nagkakasararong Nasyon|United Nations]] na hagadon an saiyang tulos na pagpaluwas siring man an pagpaluwas kan ibang mga Ukrainian POW ta tibaad an Rusya mabilanggo sa pagbalga kan mga Geneva Conventions . An mga ministro kan Unyon Europeo asin an saindang representante ibinilang an saiyang pagdetener bilang ilegal asin na an saiyang pagbista dai nagrerespeto sa mga pundamental na deretso pantawo, kaiba an deretso sa patas na mga prosedimiento .
Kan Nobyembre 2014, mantang nakapreso pa, si Savchenko naelihir sa Verkhovna Rada sa 2014 na eleksyon sa parlamento kan Ukraine, asin siya pormal na nagdemitir sa saiyang pwesto militar. [Kan 25 Mayo 2016, si Savchencko pinagbalyo sa sarong prisoner swap para sa mga opisyales kan Russian GRU <ref>{{Cite news|url=http://www.bbc.com/russian/russia/2016/05/160525_erofeev_aleksandrov_profile|publisher=Bbc.com|date=25 May 2016}}</ref> Yevgeny Yerofeyev asin Alexander Alexandrov na nadakop kan Ukraine. <ref name="BBC2016052">{{cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-36378173|title=Russia 'frees Ukraine pilot Savchenko in prisoner swap'|date=25 May 2016|access-date=25 May 2016|publisher=BBC}}</ref>
Pagkatapos magbalik sa Ukraine, ipinahayag ni Savchenko an saiyang intensyon na magpartisipar bilang sarong kandidato sa pagkapresidente sa 2019 na eleksyon sa pagkapresidente kan Ukraine . <ref>{{Cite web|url=https://nation-news.ru/286679-savchenko-zayavila-chto-budet-uchastvovat-v-prezidentskih-vyborah-na-ukraine-v-2019-godu|title=Савченко заявила, что будет участвовать в президентских выборах на Украине в 2019 году|website=Народные Новости|access-date=6 August 2018|archive-date=9 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220209082511/https://nation-news.ru/286679-savchenko-zayavila-chto-budet-uchastvovat-v-prezidentskih-vyborah-na-ukraine-v-2019-godu|url-status=}}</ref> Alagad, siya inaresto kan 22 Marso 2018, na kinasuhan nin pagplano nin sarong pag'atake nin terorista tanganing pabagsakon an gobyerno kan Ukraine. Siya pinaluwas sa detensyon kan 15 Abril 2019.
Si Savchenko saro sa mga enot na babae kan Ukraine na nagsanay bilang sarong piloto nin eroplano militar, asin iyo sana an babaeng aviator na nagpiloto kan Sukhoi Su-24 bomber asin kan Mil Mi-24 na helikopter.
== Buhay asin karera sa militar ==
[[Ladawan:Nadiya_Savchenko.jpg|too|thumb|250x250px| Si Savchenko sarong piloto militar kan Ukraine asin sarong dating tenyente kan Ukrainian Air Force. Nagdemitir siya pagkatapos na mapili bilang miyembro kan parlamento kan Ukraine.]]
Si Nadiya Savchenko asin an saiyang nguhod na tugang na babae na si Vira namundag sa [[Kyiv]] sa pagtaraid na lugar nin Troieshchyna . An saindang ama sarong inhenyero sa agrikultura, an saindang ina sarong disenyador asin manedyer nin kargamento. An ama ni Savchenko sarong miyembro kan Partido Komunista kan Unyon Sobyet mantang an saiyang ina sarong anti-komunista . An saiyang ina asin tugang na babae na si Vira nagsabi sa sarong interbyu na siya asin an saiyang tugang na babae pinadakula sa sarong harong na nagtataram nin Ukrainiano asin nag-adal sa mga eskwelahan na nagtataram nin Ukrainiano. <ref name="RFEpJ16">{{Cite news|url=http://www.rferl.org/fullinfographics/infographics/the-many-faces-of-nadia-savchenko/27869488.html|title=The Many Faces Of Nadia Savchenko|publisher=[[Radio Free Europe]]|date=July 2016|accessdate=26 March 2025|archivedate=25 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160825071438/http://www.rferl.org/fullinfographics/infographics/the-many-faces-of-nadia-savchenko/27869488.html}}</ref>
Sa edad na 16, si Savchenko determinado nang magin sarong piloto. Naglaog siya sa Ukrainian Army, na nagtatrabaho bilang sarong operator nin radyo sa mga pwersa kan riles kan nasyon bago mag-ensayo bilang sarong paratrooper. Kan panahon na idto siya sana an babaeng suldados na Ukrainiano sa [[Iraq]] bilang parte kan (2004-2008) mga tropa nin pagmantenir nin katoninongan kan Ukraine . Pagbalik niya sa Ukraine, mapangganang nagpetisyon siya sa Defence Ministry para sa deretso na mag-adal sa prestihiyosong Air Force University sa Kharkiv, na sagkod kaidto bukas sana sa mga lalaki; siya pinalayas nin duwang beses sa laog kan saiyang pag-adal duman bilang sarong bakong angay na kandidato tanganing mag-ensayo bilang sarong piloto alagad parehong beses na siya mapangganang ibinalik asin padagos na mag-ensayo bilang sarong flight navigator imbes, sa primero bilang sarong SU-24 navigator. Kan 2009, naggradwar siya sa sarong Mi-24 na helikopter sa pag'atake asin nagserbi sa ika-3ng Rehimento kan Army Aviation kan Armed Forces of Ukraine sa siyudad nin Brody. Nakatipon siya nin 170 na oras nin paglayog bilang sarong nabigador kan Mi-24.
Kan 2011, an Ukraine Defence Forces nagpublikar nin 20-minutong dokumentaryo manungod ki Savchenko asin sa saiyang karera militar. Nagtampok man siya sa sarong Programa sa Pag-uswag [[Nagkakasararong Nasyon|kan Nasyones Unidas]] bilang parte kan sarong paghihingoa na ipalakop an pagkapantay-pantay sa militar kan Ukraine. Nanompongan ni Savchenko na nakakasupog an saiyang panahon sa Brody asin parateng nabuburat. Dai siya maogma sa paglayog sa Mi-24 na helikopter sa pag'atake, imbes na sa Su-24 na bomber. An saiyang dating opisyal na namamayo sa Brody, si Edward Zahurskiy, ilinadawan siya bilang sarong opisyal na may problema, na bakong marigon, bakong masinunod, asin kulang nin disiplina.
Kan Disyembre 2013, an 3rd Army Aviation Regiment ni Savchenko pinagbotan na magduman sa [[Kyiv]] ni Presidente [[Viktor Yanukovych]] . Si Savchenko dangan (na mayong permiso gikan sa saiyang namamayo) nag'ayon sa mga demonstrasyon sa Euromaidan . Si Savchenko nagdanay na hababang profile sa panahon kan mga protesta; igwa nin video kan saiyang pagprobar na kumbinsiron an mga demonstrador na dai mag-apon nin mga bomba sa gasolina sa mga riot police. <ref name="RFEpJ16" /> Pagkatapos na an presidente magdulag sa Ukraine kan huring parte kan Pebrero 2014, si Savchenko asin an saiyang yunit nagbalik sa Brody.
Huling anggot sa dai pag-deploy kan saiyang yunit sa gera sa Donbas, si Savchenko nagsuway sa mga pagboot asin naghale ki Brody, asin nagboluntaryo siya bilang sarong instruktor sa Aidar Battalion .
== Pagdakop kan Milisya kan Banwaan kan Donbas ==
Durante kan gera sa Donbas, si Savchenko nakipaglaban bilang sarong boluntaryo sa sirangan kan Ukraine sa Aidar Battalion . Kan 17 Hunyo 2014, kan alas 10:46 nin aga siya nadakop harani sa baryo nin Metalist, Slovianoserbsk Raion, kan mga miyembro kan Zarya Battalion, sarong armadong pro-Russian na grupong militante na nagdeklara nin lealtad sa nagdeklara kan sadiri na Republika kan Banwaan kan Luhansk . Kan Hunyo 19, sarong video kan saiyang pag-usisa sa sarong dai ipinahayag na lugar an nagluwas sa internet; ipinaheling siyang nakaposas sa sarong metal na tubo. Kan Hunyo 20, an hepe kan kontra-intelihensya na si Vladimir Gromov nagsabi na si Savchenko tinatrato nin marhay. Kan Hunyo 22, igwa nin mga bareta sa media na si Savchenko ibinalyo sa Donetsk .
== Pagdetener asin pagbista sa Pederasyon nin Rusya ==
[[Ladawan:Nadiya_Savchenko,_Moscow_court,_10_February_2015_04.jpg|too|thumb|250x250px| Savchenko sa pagbista sa korte sa Moscow Basmanny (10 Pebrero 2015).]]
Kan 8 Hulyo 2014, nagkaigwa nin mga bareta sa media na si Nadiya Savchenko pigtitipig sa sarong sentro nin detensyon sa siyudad nin Voronezh sa [[Rusya|Pederasyon nin Rusya]] . Kan 9 Hulyo, si Vladimir Markin, tagapagtaram kan Investigative Committee kan Rusya (sarong pederal na ahensya na sakop kan Presidente kan Rusya), nagkumpirma na si Savchenko talagang nakakulong sa Voronezh kun saen siya napapaatubang sa mga kasong pakikisumaro sa paggadan kan 17 Hunyo sa duwang peryodista kan Rusya, si Igor Kornelyuk (correspondente para sa All-Radio State Radio Radio Broadcasting Company ), asin an prodyuser nin tanog na si Anton Voloshin, na nagadan sa sarong pag'atake nin mortar sa sarong checkpoint kan mga rebelde sa luwas kan Luhansk. Sinabi kan mga opisyal kan Ukraine na an mga reporter dai nagsunod sa mga kahagadan sa kaligtasan asin dai akreditado. Susog sa grupo nin depensa ni Savchenko, igwa siyang alibi gikan sa datos nin pagsingil gikan sa mga mobile phone ni Savchenko asin Kornelyuk, na itinao kan Ukrainian Security Service, nin huli ta siya nadakop na kan mga separatista na suportado kan Rusya sarong oras bago an pag'atake nin mortar na guminadan sa mga peryodista kan Rusya.
Poon kan huring parte kan 2015, an Komite sa Pagsiyasat kan Rusya nag-insistir na boluntaryo siyang nagbalyo sa linderos na mayong mga dokumento, asin sa gubing nin sarong dulag. Ini nagkontra sa mga dati nang ipinublikar na ebidensya asin mga bareta sa media: haloy pa bago an soboot pagbalyo, an pro-Kremlin TV channel kan Rusya na NTV nagbareta na si Savchenko nadakop kan mga "rebelde" dangan itinao sa mga awtoridad kan Rusya. Sinabi kan mga opisyal kan Ukraine na siya ilegal na dinara sa Rusya kan mga serbisyo nin paniktik kan Rusya sa pakikipagtabangan sa mga rebeldeng pro-Rusya. Kan 2016, an peryodistang si Semen Zakruzhnyi nagsunod sa soboot ruta kan Investigative Committee na nagtutukdo sa kadakol na mga dai pagkakapareho asin nagkonklusyon na si Savchenko o an mga imbestigador na Ruso dai nanggad nagbisita sa mga lugar na nasambit sa akusasyon.
An Ministry of Foreign Affairs kan Ukraine nagpaluwas nin makusog na protesta laban sa ilegal na pagbalyo ni Savchenko pasiring sa Rusya, na inaapod an pagkidnap sa namamanwaan kan Ukraine na sarong akto nin terorismo kan estado. Kan ika-8 nin Hulyo, si Presidente [[Petro Poroshenko]] nagboot sa Heneral na Piskal kan Ukraine na gibohon an gabos na lakdang tanganing maipaluwas si Savchenko. Bilang simbag, si Vladimir Markin sa Investigative Committee kan Rusya naghingako na si Savchenko sarong terorista asin na an mga tsansa na siya makaluwas kapareho kan ki Petro Poroshenko na masalida [[Barack Obama|ki Barack Obama]] bilang Presidente kan Estados Unidos. <ref name="TSN140711">{{Cite news|url=https://ru.tsn.ua/politika/v-rossii-po-hamski-obyasnili-kogda-osvobodyat-letchicu-nadezhdu-savchenko-376395.html|publisher=Tsn.ua|date=11 July 2014}}</ref>
[[Ladawan:СВОБОДУ_НАДІЇ_САВЧЕНКО_-_FREEDOM_TO_NADIYA_SAVCHENKO!.jpg|too|thumb|230x230px| Sarong rali sa harani kan Konsulado kan Rusya sa Seattle sa pagsuporta sa katalingkasan para ki Savchenko, 2015]]
Durante kan saiyang halawig na pagbista sa Rusya, si Savchenko nakakulong sa sarong hawla sa korte—na iyo an pamantayan na praktis sa Rusya para sa mga akusado na nakakulong na mayong piyansa, <ref>{{Cite news|title=Presumed Innocent, but Caged in Court|url=https://www.nytimes.com/2013/11/19/world/europe/courtroom-cages-remain-common-despite-criticism.html|date=18 November 2013}}</ref> sa ibong kan desisyon kan European Court of Human Rights na an mga akusado dai nanggad dapat na nakakulong sa sarong hawla sa laog kan korte.
Kan ika-10 nin Hulyo, an Presidente kan Ukraine na si Petro Poroshenko nagsabi sa sarong pahayag sa website na an saiyang pagdetener asin pagbista "Sarong pagbalga sa gabos na internasyonal na kasunduan, gabos na norma nin ley asin dai maaako." Si Presidente Poroshenko nagduon na "si Nadiya Savchenko sarong simbolo kan pakikipaglaban para sa Ukraine. Mantang nasa pagkabihag, ipinahiling niya an tunay, makusog, martial na espiritu nin Ukrainian nin sarong soldados na dai nagtraydor sa Inang Daga." Sinabi man kan Presidente na nag-order siya nin bagong abogado para ki Savchenko.
[[Ladawan:2015-03-01_Шествие_памяти_Немцова_L1510360_Free_Savchenko.jpg|thumb|230x230px| Rali kan oposisyon kan Rusya sa [[Mosku|Moscow]], Marso 2015]]
Poon kan 11 Hulyo 2015, an abogado sa depensa ni Savchenko na Ruso iyo si Mark Feygin, na midbid sa saiyang depensa sa Pussy Riot . Kan 27 Agosto 2014, sa laog nin sarong pagbista sa korte distrito kan Sovetsky kan Voronezh, si Savchenko nagtunga na nakasulot nin T-shirt na may simbolo kan estado kan Ukraine ( Tryzub ) asin nagtaram nin eksklusibo sa tataramon na Ukraine .Sinabi man niya na siya napreso sa Rusya poon pa kan Hunyo 24, bako kan Hunyo 30 siring sa ibinareta kan imbestigasyon kan Rusya. Sa pagtatapos kan pagbista, pinalawig kan korte an detensyon ni Savchenko sa laog nin duwang bulan asin nagboot na ipadara siya sa laog nin sarong bulan sa Serbsky Institute para sa sarong forensic psychological evaluation, na kinontra ni Savchenko.
Kan 22 Disyembre 2014, sinuportaran kan Korte kan Siyudad nin Moscow an desisyon na palawigon an pag-arestar ki Savchenko sagkod sa katapusan kan imbestigasyon, na nakaiskedyul na tapuson sa 13 Pebrero 2015. Si Savchenko sunod nagpoon nin sarong welga sa gutom . <ref>{{Cite news|last1=Oliphant|first1=Roland|title=Nadia Savchenko: The most controversial prisoner of the war in Ukraine|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/ukraine/11337627/Nadia-Savchenko-The-most-controversial-prisoner-of-the-war-in-Ukraine.html|work=The Telegraph|date=11 January 2015}}</ref> An [[Union Europea|Unyon Europeo]] asin [[Estados Unidos]] kinondenar an pagdetener ki Savchenko asin nangapudan para sa saiyang pagpaluwas. An saiyang abogado, si Mark Feygin, nagsabi na siya sarong preso-nin-giyera .
Si Savchenko opisyal na nagin sarong delegado kan Ukraine sa Parliamentary Assembly kan Konseho kan Europa, o PACE, kan 26 Enero 2015; kaya sa legal na lebel, nakakua siya nin inmunidad sa parlamento sa gabos na estadong nagpirma sa PACE, kaiba an Rusya, poon kan petsang idto. Sa ibong kaini dai siya pinaluwas. Si Aleksey Pushkov kan Russian Duma nagsabi na an saiyang nombramiento sa PACE sarong pag'atake laban sa Rusya, asin na an pagkamit nin diplomatikong inmunidad dai nakakaabsolber sa saro sa mga nakaaging krimen. Alagad, an delegasyon kan Rusya sa PACE nagkaigwa nin ibang tono, na nagsasabi na ini "lubos na nagsusuporta sa pagpaluwas ki Nadia Savchenko." <ref>{{cite web|url=http://www.unian.net/politics/1036372-rossiya-ne-sobiraetsya-osvobojdat-savchenko-i-reglament-pase-ey-ne-ukaz.html|publisher=Unian|title=Россия не собирается освобождать Савченко и регламент ПАСЕ ей не указ}}</ref><ref>{{cite web|url=http://news.liga.net/news/politics/4884219-rossiyskaya_delegatsiya_v_pase_v_korne_pomenyala_pozitsiyu_po_savchenko.htm|publisher=Liga|title=Российская делегация в ПАСЕ в корне поменяла позицию по Савченко|date=26 January 2015}}</ref><ref>[http://www.rferl.mobi/a/ukraine-russia-savchenko-pilot-pace-immunity-hunger-strike/26814383.html PACE Grants Savchenko Immunity, Demands Her Release From Russian Jail], [[Radio Free Europe/Radio Liberty]] (26 January 2015)
{{cite web|url=http://en.interfax.com.ua/news/general/246245.html|publisher=[[Interfax Ukraine]]|title=Nadia Savchenko to obtain diplomatic immunity on January 26, Russia will have to let her go}}</ref>
Kan ika-2 nin Marso 2015, tinawan ni Presidente Petro Poroshenko si Savchenko kan titulong Hero of Ukraine . <ref name="heroia">{{Cite news|url=http://korrespondent.net/ukraine/3485964-poroshenko-prysvoyl-savchenko-zvanye-heroia-ukrayny|title=Порошенко присвоил Савченко звание Героя Украины|work=[[Korrespondent]]|date=2 March 2015}}</ref>
Kan 24 Hulyo 2015, sarong tagapagtaram para sa Investigative Committee of Russia, kontra sa impormasyon kan pagdakop ki Savchenko na ipinublikar kan Donetsk People's Republic, nagsabi na siya boluntaryong nagbalyo sa linderos kan Rusya sa intensyon na gumibo nin mga akto nin sabotahe asin libreng maghiro sa teritoryo kan Votron Oblast sagkod Hunyo 30 kan siya inarestar. <ref>{{Cite news|title=Russian migration service destroys Savchenko's abduction theory — Markin|url=http://tass.ru/en/russia/810454|date=24 July 2015}}</ref> <ref>{{cite web|title=Александр Бастрыкин: Яценюк воевал против российской армии в Чечне|url=http://www.rg.ru/2015/09/08/bastrikin-site.html|website=Российская газета|date=8 September 2015|access-date=9 September 2015}}</ref>
Kan Pebrero 2016, an tagapagtaram kan departamento kan Estado kan Estados Unidos na si Jen Psaki nagpahayag nin hararom na paghadit sa padagos na pagmaltrato asin nagluluyang salud ki Savchenko, asin nangapudan sa Rusya na otobon an mga pangako kaini sa irarom kan Setyembre 2014 na mga kasunduan sa Minsk, asin an plano sa implementasyon kan 15 Pebrero sa paagi nin tulos na pagpaluwas kan Savchenko asin iba pang mga hostage kan Ukraina. An ibang mga pagmawot na butasan siya nagsunod.
Kan 7 Marso 2016, an Sekretaryo kan Estado kan Estados Unidos na si John Kerry nagprotesta sa padagos na pagdetener ki Savchenko, na partikularmenteng nagsambit kan mga kahaditan manungod sa saiyang mga interogasyon, solitary confinement, asin pirit na "psychiatric evaluation".
[[Ladawan:РОЗЕНБЛАТ_БОРИСЛАВ_СОЛОМОНОВИЧ_VADIM_CHUPRINA_©.JPG|thumb|250x250px| Parlamento kan Ukraine kan Abril 2015]]
Kan Marso 2016, si Savchenko nagsurat: "Ini sarong absurdong sitwasyon kun an mga nag-aabduct nin mga tawo asin nagpapasakit sainda dangan minagawe na garo baga igwa sinda nin deretso na husgaran sinda! Paano an saro makakapagtaram manongod sa sarong makatanosan na pagbista? Sa Rusya, mayo nin mga pagbista o imbestigasyon—sarong pag-olog-olog sana na piggigibo kan mga papet kan Kremlin sa kinaban na may mga demokratikong halaga sa […] kasaysayan dapat na makanuod. bago pa man magin huri an gabos asin girumdomon na igwa nin panahon na an Europa mapagpasensiya ki Hitler, asin an Amerika bakong igo an pagkadesidido, asin ini an nagin dahelan kan Ikaduwang Gerang Pankinaban."
Kan 10 Marso 2016, mantang nasa welga sa gutom, si Nadiya Savchenko naggibo nin huring pahayag sa korte, na kabali an pahayag: "Dai ako nag-aako nin kasalan asin dai ko minimidbid an korte o an hatol. Kun ako mapatunayan na nagkasala, dai ako maapelar. Gusto kong masabutan kan bilog na demokratikong kinaban na an Rusya sarong total na nasyon na may rehimen na sadit asin sadit tirano para sa sarong diktador asin ini naglalaway sa internasyonal na ley asin mga deretso pantawo."
Susog sa saiyang abogado na si Mark Feygin, "an saiyang kaso siertong dedesisyonan sa Kremlin ni [[Vladimir Putin|Putin]] asin kan saiyang mga kairiba". Kan 21 Marso 2016, an korte kan Donetsk, Rusya napag-araman na si Savchenko nagkasala sa ilegal na pagbalyo sa linderos kan Rusya asin sa paggadan sa duwang peryodista kan Rusya. <ref>{{Cite news|url=http://tass.ru/en/world/863897|title=Ukrainian army ex-pilot found guilty of death of Russian journalists near Lugansk — court|publisher=Tass.ru|date=21 March 2016}}</ref>
Si Savchenko pinatalingkas sa sarong pagbalyo nin mga preso kan 25 Mayo 2016 para sa duwang Rusong soldados. <ref name="LAT2016052">{{cite web|url=http://www.latimes.com/world/europe/la-fg-ukraine-pilot-20160525-snap-story.html|title=Ukraine's first female combat pilot freed in prisoner exchange with Russia|date=25 May 2016|access-date=27 December 2016|work=Los Angeles Times}}</ref><ref name="Tel2016052">{{cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2016/05/25/jailed-ukraine-pilot-nadia-savchenko-heads-home-after-prisoner-s/|title=Jailed Ukraine pilot Nadia Savchenko heads home after prisoner swap with Russia|date=25 May 2016|access-date=27 December 2016|work=The Telegraph|last1=Oliphant|first1=Roland}}</ref> Siya pinaluwas sa kustodiya sa Rostov-on-Don asin tulos sa sarong presidential flight na dinara sa Boryspil . Sa teknikal, tinawan siya nin kapatawadan ni presidente Vladimir Putin. <ref>{{Cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-savchenko-idUSKCN0YG0U8|title=Russia's Putin pardons Ukrainian pilot, sends her home in prisoner swap|date=25 May 2016|publisher=Reuters}}</ref> Tulos-tulos sa Boryspil International Airport siya tinawan nin Golden Star asin nag-ako nin honorary title na Hero of Ukraine .
== Karera sa politika ==
[[Ladawan:Савченко_Надія_Вікторівна.jpg|too|thumb|250x250px| Savchenko sa Parlamento kan Ukraine, 31 Mayo 2016]]
Kan Oktubre 2014 na eleksyon sa parlamento kan Ukraine, si Savchenko an naenot sa listahan kan partido kan Batkivshchyna . [(Sa sarong interbyu kan Hunyo 2016 sa ''Radio Free Europe'', sinabi niya na an partido bako an saiyang enot na pinili, alagad "bako ining pinakamaraot"). Sa parehong eleksyon na ini, an saiyang tugang na babae na si Vira Savchenko saro man na kandidato para sa Batkivshchyna sa sarong elektoral na konstituwensya sa Yahotyn . Si Nadiya Savchenko nanggana asin naelihir bilang sarong diputado sa Verkhovna Rada, an parlamento kan Ukraine. Huli kaini, si Savchenko nagdemitir sa hukbo kan Ukraine kan 7 Nobyembre 2014. Minidbid kan gobyerno kan Rusya an eleksyon sa Ukraine, na nangangahulugan na an Pederasyon kan Rusya nagkakapot nin sarong miyembro kan parlamento gikan sa ibang nasyon na naarestar. Si Vira Savchenko nadaog, na nagtapos sa ikatolo sa saiyang konstituwensya na may 7.02% kan mga boto (an nanggana na Serhiy Mishchenko nanggana nin 40.41%).
Kan huring parte kan Nobyembre 2014, pinirmahan ni Savchenko an saiyang sumpa sa parlamento asin ipinasa ini sa Ukraine sa paagi kan saiyang abogado asin kaya nagsumpa bilang People's Deputy of Ukraine (MP) kan 27 Nobyembre 2014.
Kan 25 Disyembre 2014, si Savchenko kabali sa quota kan Ukraine para sa mga representante sa Parliamentary Assembly kan Council of Europe (PACE); siring sa nasambit sa itaas, legal na ini nagtao saiya nin inmunidad sa parlamento sa gabos na nasyon na nagpirma sa PACE, kaiba an Rusya.
Kan 6 Nobyembre 2015, an enot [[:uk:Закон_Савченко|na draft na ley]] ni Savchenko ipinamidbid sa parlamento kan Ukraine, mantang siya napreso sa Rusya, asin kan huri ipinasar sa lehislasyon.
Kan 27 Mayo 2016, pagkatapos magbalik hale sa Rusya sa sarong pagbalyo nin mga preso, sinabi ni Savchenko na andam siyang magin Presidente kan Ukraine kun gusto kan mga Ukrainiano.
Kan 2016, si Savchenko naghale sa Batkivshchyna, alagad nagdanay na miyembro kan paksyon kaini sa parlamento. Ini pig-anunsyo kan 12 Disyembre 2016 pagkatapos na inadmitir ni Savchenko na siya nagkaigwa nin sekretong pagtiripon sa mga lider na separatista na si Aleksandr Zakharchenko (kan Republika kan Banwaan kan Donetsk ) asin Igor Plotnitsky (kan Republika kan Banwaan kan Luhansk ) sa [[Minsk]] . <ref name="NSlB131216">[http://www.unian.info/politics/1676361-savchenkos-sister-nadiia-left-batkivschyna-in-oct.html Savchenko's sister: Nadiia left Batkivschyna in Oct], [[UNIAN]] (13 December 2016)<br />[http://www.rferl.org/a/ukraine-savchenko-rejects-criticism-for-meeting-separatists/28173875.html Savchenko Quits Ukrainian Party, But Plans To Continue Politics], [[Radio Free Europe]] (13 December 2016)</ref> Kan 15 Disyembre 2016, pinalayas ni Batkivshchyna si Savchenko sa saiyang paksyon sa parlamento bilang simbag sa saiyang pagtiripon sa Minsk ki Zakharchenko asin Plotnitsky. <ref name="SkooBUP">[http://pda.pravda.com.ua/news/id_7129988/ "Batkivshchyna" faction expelled from Savchenko], [[Ukrainska Pravda|Ukrayinska Pravda]] (15 December 2016)</ref> <ref>[http://www.pravda.com.ua/news/2016/12/20/7130387/ Savchenko was expelled from the faction "Fatherland"], [[Ukrainska Pravda|Ukrayinska Pravda]] (20 December 2016)</ref> Nahiling kan partido an pagtiripon na ini bilang "negosasyon sa mga terorista" asin "marigon na nagkontra" kaini. [ nb 1 ] Kasunod kan kontrobersiyang ini, an parlamento kan Ukraine hinale ki Savchenko an saiyang pagiging miyembro kan PACE kan 22 Disyembre 2016. <ref>{{Cite news|url=http://uatoday.tv/politics/ukraine-s-parliament-votes-to-dismiss-savchenko-from-pace-delegation-851958.html|title=Ukraine's parliament votes to dismiss Savchenko from PACE delegation|publisher=Uatoday.tv|date=22 December 2016}}</ref> Kan 27 Disyembre 2016, si Savchenko nagmukna kan Civic Platform RUNA (sarong akronim para sa Ukrainian People's Revolution). Susog ki Savchenko an RUNA dai magigin sarong "proyektong politikal" kundi sarong "mekanismo" asin sarong "natural na asosasyon nin mga tawo" na dai nagsusunod sa "mga islogan na populista." <ref name="R271216">{{Cite news|url=https://www.rferl.org/a/ukraine-savchenko-new-party-prisoner-swap/28200051.html|title=Ukraine's Savchenko Unveils New Public Movement|publisher=[[Radio Free Europe]]|date=27 December 2016}}</ref> Kan Hulyo 2017, an saiyang bagong partido pulitikal na "Social and Political Platform of Nadiya Savchenko" opisyal na narehistro. Kan parehong bulan, sinabi niya an saiyang intensyon na magpartisipar sa 2019 na eleksyon presidensyal kan Ukraine .
Kan 15 Marso 2018, an Attorney General kan Ukraine na si Yuriy Lutsenko inakusaran si Savchenko nin pag-andam nin sarong pag'atake nin terorista sa parlamento kan Ukraine. <ref>{{Cite news|url=https://www.rferl.org/a/ukraine-savchenko-terror-plot-accusations/29101770.html|title='War Hero' Savchenko Accused Of Terror Plot}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.rferl.org/a/savchenko-video-evidence-terror-charges-coup-plan/29128104.html|title='Coup Plot': The Evidence Against Ukraine's 'Hero' Aviator}}</ref> Kan 22 Marso 2018, hinale kan parliamento si Savchenko kan saiyang parliamentary immunity asin tinugutan siyang arestaron. <ref>{{Cite news|title=Rada strips MP Savchenko of parliamentary immunity, allows arrest|url=https://www.unian.info/m/politics/10052528-rada-strips-mp-savchenko-of-parliamentary-immunity-allows-arrest.html}}</ref> Kan aldaw man sanang idto inaresto siya sa suspetsa na nagplano nin pagsalakay sa parlamento asin pagsuporta sa sarong kudeta . <ref name="bbc.com">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-43504396|title=Ukraine arrests war hero over 'coup plot'}}</ref> Sinabi ni Savchenko na dai siya nagplano nin anuman na pag'atake nin terorista, kundi imbes nakipag-olay sa mga sekretong ahente kan gobyerno kan Ukraine na mga probokador na nagmamawot na raoton siya. <ref>{{Cite news|title=Opposition Ukrainian MP and war hero detained on coup plot charges|url=http://www.euronews.com/2018/03/22/opposition-ukrainian-mp-and-war-hero-detained-on-coup-plot-charges}}</ref> Siya pinaluwas sa detensyon kan 15 Abril 2019.
Si Savchenko nagpartisipar bilang kandidato sa 2019 na eleksyon presidensyal kan Ukraine asin 2019 na eleksyon sa parlamento kan Ukraine, alagad dai siya naelihir. .<ref>{{Cite web|url=https://www.kyivpost.com/ukraine-politics/election-commission-refuses-to-register-savchenko-as-presidential-candidate.html|title=Election commission refuses to register Savchenko as presidential candidate | KyivPost - Ukraine's Global Voice|date=7 February 2019|website=KyivPost}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.unian.info/politics/10568991-savchenko-s-party-to-run-for-parliament.html|title=Savchenko's party to run for parliament|website=www.unian.info}}</ref><ref name="pravda.com.ua2">{{Cite web|url=http://www.pravda.com.ua/news/2019/06/26/7219206/|title=Сестри Савченко балотуватимуться до Верховної Ради на Донеччині|website=Українська правда}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.pravda.com.ua/news/2019/07/23/7221725/|title=Савченко про поразку на виборах: Народ звільнив мене|website=Українська правда}}</ref>
== Mga Toltolan ==
<references />
{{Tamboan}}
== Mga panluwas na sumpay ==
* [http://savesavchenko.tsn.ua Kaso ni Savchenko] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160303210250/http://savesavchenko.tsn.ua/ |date=3 March 2016 }} Archived sa 1+1
* [http://www.eurochicago.com/2015/03/ukrainian-g-i-jane/ Kun tano ta kaipuhan kan Rusya na mapreso an Ukrainian na 'GI Jane' na si Savchenko]
* {{Facebook|Savchenko.Nadiia}}
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
5v38jshqhnmbcpowxytpcpug5rw1t3e
Monumento ki Muslim Magomayev
0
55373
306952
301921
2026-06-26T16:11:21Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306952
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox monument
| name = Monumento ki Muslim Magomayev
| native_name = {{langx|az|Müslüm Maqomayevin abidəsi}}
| image = Muslim magomayev.jpg
| caption =
| location = [[Baku Boulevard]], [[Baku]], [[Azerbaijan]]
| designer =
| type = Memorial
| material = Bronse
| length = 2 m
| width =
| height =
| begin =
| complete =
| open = Abril, 2023
| restore =
| dismantled =
| dedicated_to = [[Muslim Magomayev (musician)]]
| map_name =
| map_text =
| map_width =
| map_relief =
| coordinates =
| website =
| extra =
}}
An '''Monumento ki Muslim Magomayev''' sarong obra iskultural ni Azerbaijani [[Eskultura|eskultor]] asin [[artista]]ng si [[Omar Eldarov]], na idinudulot ki Azerbaijani asin Sobyet opera, pop singer,<ref>{{cite news|url=http://www.1tv.ru/news/crime/34905|script-title=ru:После тяжeлой болезни ушeл из жизни легендарный певец Муслим Магомаев|trans-title=After a serious illness legendary singer Muslim Magomayev dies|agency=Channel One (Russia)|date=25 October 2008|access-date=24 August 2022}}</ref> [[People's Artist of the USSR]]<ref>{{Cite web|date=2017-10-17|title=Поздравляем с Днем рождения Заслуженного деятеля искусств, композитора Асю Султанову - Федеральная национально-культурная автономия азербайджанцев России|url=https://fnkaa.ru/d0-bf-d0-be-d0-b7-d0-b4-d1-80-d0-b0-d0-b2-d0-bb-d1-8f-d0-b5-d0-bc-d1-81-d1-8e-d0-b1-d0-b8-d0-bb-d0-b5-d0-b5-d0-bc-d0-b7-d0-b0-d1-81-d0-bb-d1-83-d0-b6-d0-b5-d0-bd-d0-bd-d0-be-d0-b3-d0-be-d0-b4/|access-date=2021-10-13|language=ru-RU}}</ref>na si [[Muslim Magomayev (musiko)|Muslim Magomayev]].
== Historya ==
Kan Marso 12, 2020, an Presidente kan Republika nin Azerbaijan [[Ilham Aliyev]] nagpaluwas nin pagboot na magpatindog nin sarong monumento ki Muslim Magomayev sa siyudad nin [[Baku]]. Susog sa togon, an Executive Power of the city of Baku, kaiba an [[Ministry of Culture (Azerbaijan)|Ministry of Culture of the Republic of Azerbaijan]], pinagsosonsonan na ipahaman an monumento.<ref>{{cite web
|url = https://president.az/ru/articles/view/36156/print
|archiveurl =
|archivedate =
|title = Распоряжение Президента Азербайджанской Республики о возведении памятника Муслиму Магомаеву
|author =
|date = 12 Marso 2022
|work =
|publisher = president.az
|accessdate = 24 Agosto 2022
|language =
}}</ref>
Kan Agosto 17, 2022, sarong monumento an hinaman sa [[Baku Boulevard|Seaside National Park]], na inatenderan kan Presidente asin Bise Presidente nin Azerbaijan, agom kan parakantang - [[Tamara Sinyavskaya]], [[Farhad Badalbeyli]] asin iba pa.<ref>{{cite web
|url = https://www.trthaber.com/trtvotworld/azerbaycan/bakinin-d-nizk-nari-milli-parkinda-dunyasohr-tli-mug-nni-muslum-maqomayevin-abid-sinin-acilisi-olub-1869279.html
|archiveurl = https://web.archive.org/web/20220824124005/https://www.trthaber.com/trtvotworld/azerbaycan/bakinin-d-nizk-nari-milli-parkinda-dunyasohr-tli-mug-nni-muslum-maqomayevin-abid-sinin-acilisi-olub-1869279.html
|archivedate = 24 August 2022
|title = Bakının Dənizkənarı Milli Parkında dünyaşöhrətli müğənni Müslüm Maqomayevin abidəsinin açılışı olub
|author =
|date = 18 Agosto 2022
|work =
|publisher = www.trthaber.com
|accessdate = 24 August 2022
|language =
|dead-url = yes
}}</ref><ref>{{cite web
|url = https://report.az/ru/vnutrennyaya-politika/ilham-aliev-i-mehriban-alieva-prinyali-uchastie-v-otkrytii-pamyatnika-muslimu-magomaevu/
|archiveurl =
|archivedate =
|title = Ильхам Алиев и Мехрибан Алиева приняли участие в открытии памятника Муслиму Магомаеву
|author =
|date = 17 Agosto 2022
|work =
|publisher = report.az
|accessdate = 24 Agosto 2022
|language =
}}</ref>
== Monmento ==
An kag'iskultor kan monumento iyo si [[People's Artiste of Azerbaijan|People's Artist of the Republic of Azerbaijan]], iskultor [[Omar Eldarov]]. An monumento pighorma sa [[bronse]]. An langkaw 2 metro. Sarong tabla may impormasyon ipigkana' na may naguhit sa [[Azerbaijani'ngt tataramon|Azerbaijani]] asin [[Ingles na tataramon|Ingles]] sa atubangan kan monumento.<ref>{{cite web
|url = https://medeniyyettv.az/az/news/3136/prezidentle-xanimi-maqomayevin-abidesinin-acilisinda
|archiveurl =
|archivedate =
|title = Prezidentlə xanımı Maqomayevin abidəsinin açılışında
|author = Mədəniyyət TV
|date = 18 Agosto 2022
|work =
|publisher = medeniyyettv.az
|accessdate = 24 Agosto 2022
|language =
}}</ref>
== Hilnga man ==
* [[Muslim Magomayev (musician)]]
* [[Monument to Muslim Magomayev (Moskow)]]
==Toltolan==
{{Reflist|2}}
==Panluwas na takod==
* [https://www.youtube.com/watch?v=VuIqGKpbjzU Müslüm Maqomayevin abidəsi açılıb]
[[Kategorya:Mga monumento asin memorial sa Baku]]
[[Kategorya:Mga 2022 na establisimyento sa Azerbaijan]]
bzdf2tzhwc2bvogo6egyykeot1ibm6b
Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung
0
56477
306972
306290
2026-06-27T06:30:47Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306972
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Sentro nin konbensyon sa Qianzhen, Kaohsiung, Taywan}}
{{Use dmy dates|date=Hunyo 2026}}
{{Infobox venue
| name = Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung<br>{{nobold|高雄展覽館}}
| native_name =
| native_name_lang =
| logo_image =
| logo_size =
| logo_alt =
| image = 高雄展覽館.JPG
| image_size =
| image_alt =
| image_caption =
| coordinates = {{coord|22|36|28.3|N|120|17|57.5|E|type:landmark_region:TW|display=title,inline}}
| location = [[Distrito nin Cianjhen|Cianjhen]], [[Kaohsiung]], [[Taywan]]
| architect = [[Philip Cox]]
| opened = Abril 14, 2014
| public_transit = [[Estasyon nin metro kan Distritong Bakalan kan Sanduo|Estasyon nin Distrito nin Bakalan kan Sanduo]]
| website = {{Official website|https://www.kecc.com.tw/en-us/}}
}}
[[File:Taiwan Int'l Boat Show at Kaohsiung Exhibition Center 20140510.jpg|thumb|An Panlaog kan Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung]]
An '''Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung''' o '''Kaohsiung Exhibition Center''' ('''KEC'''; {{zh|t=高雄展覽館|p=Gāoxióng Zhǎnlǎn Guǎn}}) sarong [[sentro nin konbensyon]] na namumugtak sa [[Distrito nin Cianjhen]], [[Kaohsiung]], [[Taywan]]. Namomogtak sa gilid kan duongan, ini parte kan [[Asia New Bay Area]] na inisyatiba sa pag-uswag liwat na may katuyuhan na ibalyo an dating duongan industriyal kan siyudad na magin sarong komersyal asin kultural na distrito.<ref name="taipeitimes">{{cite news |title=Kaohsiung expo center set to open in April next year |url=https://www.taipeitimes.com/News/biz/archives/2013/08/20/2003570094 |work=Taipei Times}}</ref>
Binuksan kan 2014, an sentro nagseserbing mayor na lugar para sa mga eksibisyon, trade show, asin mga konbensyon sa habagatan na Taywan, na nagsusuporta sa pag-uswag kan syudad bilang sarong rehiyonal na sentro para sa negosyo asin turismo.<ref name="taipeitimes" />
==Kasaysayan==
An pagplano para sa Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung nagpoon kan 2006 bilang parte kan nasyonal na mga paghihingoa na ipalakop an industriya nin eksibisyon asin konbensyon kan Taiwan. An proyekto pig-implementar kan [[Ministri nin Pang-ekonomiyang Gibuhon (Taywan)|Ministri nin Pang-ekonomiyang Gibuhon]], na may puhunan na mga NT$3 bilyon.<ref>{{cite web |title=Premier: Kaohsiung Exhibition Center to bolster economic growth |url=http://www.ey.gov.tw/News_Content.aspx?n=1C6028CA080A27B3&s=5400A725451354FF |website=Executive Yuan}}</ref>
An sentro dinisenyo kan arkitektong Australyano na si [[Philip Cox]] kasunod kan sarong internasyonal na proseso nin pagdisenyo.<ref>{{cite web |title=Cox wins Taiwanese project |url=http://www.architectureanddesign.com.au/news/industry-news/cox-wins-taiwanese-project |website=Architecture & Design |date=27 August 2010}}</ref>
Pakalihis nin pirang taon nin pagplano asin pagtogdok, an sentro opisyal na binuksan kan 14 Abril 2014.<ref>{{cite web |title=Kaohsiung Exhibition Center |url=http://www.kecc.com.tw/en/ |website=Kaohsiung Exhibition Center}}</ref>
==Arkitektura==
An Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung dinisenyo bilang sarong dakulang pasilidad nin konbensyon sa gilid kan dagat na nag-iintegrar nin espasyo nin eksibisyon na may pampublikong akses sa duongan.<ref name="cox">{{cite web |title=Kaohsiung Exhibition and Convention Center |url=https://coxarchitecture.com.au/project/kaohsiung-exhibition-centre/ |website=Cox Architecture |access-date=6 June 2026 |archive-date=13 March 2026 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260313011113/https://www.coxarchitecture.com.au/project/kaohsiung-exhibition-centre/ |dead-url=yes }}</ref>
An edipisyo nabibisto sa paagi nin sarong mahiwas, kurbadong salming na atubangan na nakaatubang sa duongan, na nagpapahiling kan mga impluwensya sa dagat asin kan lugar sa baybayon.<ref name="cox" />
An estruktura nagtatao nin mga {{cvt|66591|m2}} nin espasyo sa eksibisyon, kaiba an mga hall na mayong harigi na dinisenyo tanganing mag-akomodar nin darakulang palabas asin mga pangyayari.<ref name="taipeitimes" />
Sa arkitektura, an sentro nagduduon nin transparensya asin pagkabukas, na may mahiwas na salming asin mga espasyo sa laog na sirkulasyon na nagtutugot sa natural na liwanag na makalaog sa laog kan edipisyo mantang pinapadanay an mga biswal na koneksyon sa nakapalibot na baybayon.<ref name="cox" />
An pag-analisar kan mga iskolar nagtampok kan edipisyo bilang sarong halimbawa kan kontemporanyong arkitektura nin eksibisyon sa gilid kan dagat sa Sirangan na Asya, na nagpapahiling kun pano an darakulang lugar sibiko orog na dinisenyo tanganing isabay an pampublikong pag-akses, pagbabagong-buhay kan syudad, asin pagkakakilanlan sa kadagatan sa laog nin sarong porma nin arkitektura.<ref>{{cite journal |last=Huang |first=Y.-C. |title=Waterfront regeneration and exhibition architecture in Taiwan: the case of Kaohsiung Exhibition Center |journal=Journal of Asian Architecture and Building Engineering |year=2018 |volume=17 |issue=2 |pages=245–252}}</ref>
===Iskultura nin amamalew===
Sarong dakulang eskultura nin amamalew o balyena na may titulong ''Maliwanag na Ngapit'' (Intsik: 躍身未來), na ginibo kan 2017 kan artista na si Xu Tsung-chieh (許宗傑), nakabugtak sa mayor na entrada kan Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung.<ref name="khcc">{{cite web |title=Bright Future |url=https://english.khcc.gov.tw/home02.aspx?AP=%244000_HISTORY-0&DATA=3430&EXEC=D&ID=%244000&IDK=2 |website=Kaohsiung City Government}}</ref>
An mga 12-metros an langkaw na eskultura gibo sa mga metal na panel asin naglaladawan nin sarong balyena na nag-iitaas paitaas hale sa daga.<ref name="khcc" /> An dinamikong porma kaini nag-aalingawngaw kan kurbado, garo alon na arkitektura kan sentro nin eksibisyon asin nagpapakusog kan identidad sa kadagatan kan Kaohsiung bilang sarong duongan.<ref name="khcc" />
An obra nagsisimbolo kan pagbabago kan syudad asin pag-uswag na may paghiling sa maabot na panahon, na an paitaas na paghiro kan amamalew nagrerepresentar nin pag-uswag asin pagbabago sa konteksto kan paghirahay kan Asia New Bay Area.<ref name="khcc" />
==Organisasyon==
An Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung pinapadalagan kan Korporasyon kan Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung, na iyo an namamayo kan aroaldaw na operasyon asin programa kan mga pangyayari kan pasilidad.<ref name="taipeitimes" />
An sentro igwa nin papel sa industriya kan MICE (Meetings, Incentives, Conferences, asin Exhibitions) kan Taiwan, na nagkokontribwir sa rehiyonal na pag-uswag kan ekonomiya asin mga aktibidad sa internasyonal na komersyo.<ref name="taipeitimes" />
==Pag-ako asin buot ipasabot==
An Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung pighihiling bilang sarong panginot na sangkap kan paghirahay kan Asia New Bay Area, na nagsusuporta sa pagbalyo kan Kaohsiung gikan sa sarong industriyal na duongan pasiring sa sarong ekonomiya na nakasentro sa serbisyo asin turismo.<ref name="taipeitimes" />
An disenyo kaini sa gilid kan dagat asin an darakulang pasilidad sa eksibisyon napag-araman na mahalaga sa pagposisyon kan habagatan na Taywan bilang sarong kompetisyon na destinasyon para sa mga internasyonal na kombension asin mga pangyayari sa komersyo.<ref name="cox" />
Sa mas mahiwas na paagi, an sentro sinitar sa literatura sa arkitektura asin pag-aadal sa syudad bilang parte kan mas mahiwas na uso sa mga syudad na pantalan sa Sirangan na Asya, kun saen an palatandaan na imprastraktura sa kultura asin eksibisyon ginagamit sa pag-rebrand kan mga dating industriyal na gilid kan dagat asin pagpukaw nin pagkakaiba-iba kan ekonomiya.<ref>{{cite journal |last=Huang |first=Y.-C. |title=Waterfront regeneration and exhibition architecture in Taiwan: the case of Kaohsiung Exhibition Center |journal=Journal of Asian Architecture and Building Engineering |year=2018 |volume=17 |issue=2 |pages=245–252}}</ref>
==Kaladawanan==
<gallery>
File:Kaohsiung_Taiwan_Kaohsiung-Exhibition-Center-03.jpg|Pananaw gikan sa itaas
File:Kaohsiung_Taiwan_Kaohsiung-Exhibition-Center-02.jpg|Kaiba an [[85 Torre nin Langitnon]]
File:Kaohsiung_Exhibition_Center_20161029_night.jpg|At night
File:TIBS_Kaohsiung_Exhibition_Center_Indoor_Ticket_Windows_20140508.jpg|Lugar nin tiket sa laog
File:Constructing_Kaohsiung_Exhibition_and_Convention_Center.JPG|Ipigsasagibo
File:Kaohsiung_Exhibition_Center_East_Side_Front_20140508.jpg|Subangan na hampang
</gallery>
==Transportasyon==
Harani sana an sentro sa habagatan-sulnopan kan [[Istasyon nin metro kan Distritong Bakalan kan Sanduo]] lunad nin [[Kaohsiung MRT]].<ref>{{cite web |title=How to Get Here |url=http://www.kecc.com.tw/en/aboutGetHere.asp |website=Kaohsiung Exhibition Center}}</ref>
Madudumanan man ini hali sa kataid na [[Istasyon nin magian na riles kan Sentro nin Eksibisyon kan Kaohsiung]] lunad nin [[Magian na Riles kan Kaohsiung]].
==Hilingon man ==
* [[Sentro nin Pankinaban na Kumbensyon kan Kaohsiung]]
* [[Lista kan mga sentro nin kombensyon sa Taywan]]
* [[Lista nin mga atraksyon na panturista sa Taywan]]
==Mga toltolan==
{{reflist}}
==Mga panluwas na takod==
{{Commons category|Kaohsiung Exhibition Center}}
* {{Official website|https://www.kecc.com.tw/en-us/}}
[[Kategorya:2014 na mga establisimiento sa Taywan]]
[[Kategorya:Mga sentro nin kombensyon sa Kaohsiung]]
[[Kategorya:Mga lugar nin pangyayari na pigmukna kan 2014]]
[[Kategorya:Mga edipisyong Philip Cox]]
[[Kategorya:Asya New Bay Area]]
sdw2ddcqlfgahpwia4ai4pswvjnaye5
Pablo Neruda
0
56522
306964
306555
2026-06-26T19:49:51Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306964
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Pablo Neruda
| image = Pablo Neruda 1963.jpg
| alt =
| caption = Neruda kan 1963
| office = [[Chile–France relations|Ambassador of Chile to France]]
| president = [[Salvador Allende]]
| term_start = March 1971
| term_end = February 1973
| predecessor = {{ill|Enrique Bernstein|es}}
| successor = Jorge Errázuriz Echenique (1975)
| office2 = [[Senate of Chile|Senator]]<br />from [[Tarapacá Province|Tarapacá]] and [[Antofagasta Province|Antofagasta]]
| term_start2 = 25 May 1945
| term_end2 = 22 February 1950
| constituency2 = 1st district
| predecessor2 = [[:w:es:Carlos Alberto Martínez|Carlos Alberto Martínez]]
| successor2 = [[Radomiro Tomic]]
| birth_name = Ricardo Eliécer Neftalí Reyes Basoalto
| birth_date = {{Birth date|1904|7|12|df=yes}}
| birth_place = [[Parral, Chile|Parral]], Chile
| death_date = {{Death date and age|1973|9|23|1904|7|12|df=yes}}
| death_place = [[Santiago]], Chile
| occupation = {{hlist|Poet|diplomat|politician}}
| party = [[Communist Party of Chile]]
| spouse = {{Plainlist|
* {{Marriage|Marijke Antonieta Hagenaar Vogelzang|1930|1942|end=div}}
* {{Marriage|Delia del Carril|1943|1955|end=div}}
* {{Marriage|[[Matilde Urrutia|Matilde Urrutia Cerda]]|1966}}}}
| children = 1
| awards = {{Plainlist|
* [[International Peace Prize]] (1950)
* [[Stalin Peace Prize]] (1953)
* [[1971 Nobel Prize in Literature|Nobel Prize in Literature (1971)]]}}
| signature = Firma Pablo Neruda.svg
}}
Nagin bantog na parasurat si Pablo Neruda<ref>https://www.theguardian.com/books/pablo-neruda</ref> <ref>https://www.theparisreview.org/blog/2018/03/26/pablo-nerudas-poetry-of-resistance/</ref>kan syang 13 taon anyos pa sana<ref>https://www.britannica.com/biography/Pablo-Neruda</ref>. Nakasurat sya gamit an maniriba-ibang estilo arog kan surrealist na rawitdawit, epiko asin manifestos pang kasaysayan<ref>https://www.penguin.com.au/authors/pablo-neruda</ref>. Saro sya sa maimpluwensya asin midbid na binabasang parasurat kan 20th century<ref>https://www.poetryfoundation.org/poets/pablo-neruda</ref>.
Piggawad saiya an International Peace Prize kan 1950, an Lenin Peace Prize asin an Stalin Peace Prize kan 1953, dangan an Nobel Prize for Literature kan 1971. Nagadan sya sa leukaemia sa Santiago, Chile kan taon 1973<ref>https://www.penguin.com.au/authors/pablo-neruda</ref>.
==Lista nin mga obra==
===Orihinal===
* ''Crepusculario''. Santiago, Ediciones Claridad, 1921.
* ''Veinte poemas de amor y una canción desesperada''. Santiago, Editorial Nascimento, 1924.
* ''[[s:mul:Tentativa del hombre infinito|Tentativa del hombre infinito]]''. Santiago, Editorial Nascimento, 1926.
* ''Anillos''. Santiago, Editorial Nascimento, 1926. (Prosa poética de Pablo Neruda y Tomás Lago.)
* ''El hondero entusiasta''. Santiago, Empresa Letras, 1933.
* ''El habitante y su esperanza''. Novela. Santiago, Editorial Nascimento, 1926.
* ''Residencia en la tierra (1925–1931)''. Madrid, Ediciones del Árbol, 1935.
* ''España en el corazón''. Himno a las glorias del pueblo en la guerra: (1936–1937). Santiago, Ediciones Ercilla, 1937.
* ''Nuevo canto de amor a Stalingrado''. México, 1943.
* ''Tercera residencia (1935–1945)''. Buenos Aires, Losada, 1947.
* ''Alturas de Macchu Picchu''. Ediciones de Libreria Neira, Santiago de Chile, 1948.
* ''Canto general''. México, Talleres Gráficos de la Nación, 1950.
* ''Los versos del capitán''. 1952.
* ''Todo el amor''. Santiago, Editorial Nascimento, 1953.
* ''Las uvas y el viento''. Santiago, Editorial Nascimento, 1954.
* ''Odas elementales''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1954.
* ''Nuevas odas elementales''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1955.<ref>{{cite web |last1=Segura |first1=Tonatiuh |title=Los mejores poemas de Pablo Neruda |work=Randomeo |date=15 August 2019 |url=https://randomeo.com/poemas/mejores-poemas-pablo-neruda/ |access-date=18 September 2019 |archive-date=19 April 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240419092715/https://randomeo.com/poemas/mejores-poemas-pablo-neruda/ |dead-url=yes }}</ref>
* ''Tercer libro de las odas''. Buenos Aires, Losada, 1957.
* ''Estravagario''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1958.
* ''Navegaciones y regresos''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1959.
** ''[[Oda al Gato]]'', original poem in ''Navegaciones y regresos'' book.
* ''Cien sonetos de amor''. Santiago, Editorial Universitaria, 1959.
* ''Canción de gesta''. La Habana, Imprenta Nacional de Cuba, 1960.
* ''Poesías: Las piedras de Chile''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1960. Las Piedras de Pablo Neruda
* ''Cantos ceremoniales''. Buenos Aires, Losada, 1961.
* ''Plenos Poderes''. Buenos Aires, Losada, 1962.
* ''Memorial de Isla Negra''. Buenos Aires, Losada, 1964. 5 volúmenes.
* ''Diez Odas para diez grabados de [[Roser Bru]]''. Barcelona, El Laberint, 1965.
* ''Arte de pájaros''. Santiago, Ediciones Sociedad de Amigos del Arte Contemporáneo, 1966.
* ''Fulgor y muerte de Joaquín Murieta''. Santiago, Zig-Zag, 1967. La obra fue escrita con la intención de servir de libreto para una ópera de Sergio Ortega.
* ''La Barcarola''. Buenos Aires, Losada, 1967.
* ''Las manos del día''. Buenos Aires, Losada, 1968.
* ''Comiendo en Hungría''. Editorial Lumen, Barcelona, 1969. (En co-autoría con Miguel Ángel Asturias)
* ''Fin del mundo''. Santiago, Edición de la Sociedad de Arte Contemporáneo, 1969. Con Ilustraciones de Mario Carreño, Nemesio Antúnez, Pedro Millar, María Martner, [[Julio Escámez]] y Oswaldo Guayasamín.
* ''Aún''. Editorial Nascimento, Santiago, 1969.
* ''Maremoto''. Santiago, Sociedad de Arte Contemporáneo, 1970. Con Xilografías a color de Carin Oldfelt Hjertonsson.
* ''La espada encendida''. Buenos Aires, Losada, 1970.
* ''Las piedras del cielo''. Editorial Losada, Buenos Aires, 1970.
* ''Discurso de Estocolmo''. Alpignano, Italia, A. Tallone, 1972.
* ''Geografía infructuosa''. Buenos Aires, Editorial Losada, 1972.
* ''La rosa separada''. Éditions du Dragon, París, 1972 con grabados de Enrique Zañartu.
* ''Incitación al Nixonicidio y alabanza de la revolución chilena''. Santiago, Empresa Editora Nacional Quimantú, Santiago, 1973.
===Mga pagpalis dsa Ingles===
* ''The Heights of Macchu Picchu'' (bilingual edition) (Jonathan Cape Ltd London; Farrar, Straus, Giroux New York 1966, translated by [[Nathaniel Tarn]], preface by [[Robert Pring-Mill]])(broadcast by the [[BBC Third Programme]] 1966)
* ''Selected Poems: A Bilingual Edition'', translated by [[Nathaniel Tarn]]. (Jonathan Cape Ltd London 1970)
* ''The Captain's Verses'' (bilingual edition) (New Directions, 1972) (translated by Donald D. Walsh)
* ''New Poems (1968-1970)'' (bilingual edition) (Grove Press, 1972) (translated by [[Ben Belitt]])
* ''Residence on Earth'' (bilingual edition) (New Directions, 1973) (translated by Donald D. Walsh)
* ''Extravagaria'' (bilingual edition) (Farrar, Straus and Giroux, 1974) (translated by [[Alastair Reid (poet)|Alastair Reid]])
* ''Selected Poems.''(translated by [[Nathaniel Tarn]]: Penguin Books, London 1975)
* ''Twenty Love Poems and a Song of Despair'' (bilingual edition) (Jonathan Cape Ltd London; Penguin Books, 1976 translated by [[William O'Daly]])
* ''Still Another Day'' (Copper Canyon Press, 1984, 2005) (translated by William O'Daly)
* ''The Separate Rose'' (Copper Canyon Press, 1985) (translated by William O'Daly)
* ''100 Love Sonnets'' (bilingual edition) (University of Texas Press, 1986) (translated by Stephen Tapscott)
* ''Winter Garden'' (Copper Canyon Press, 1987, 2002) (translated by [[James Nolan (author)|James Nolan]])
* ''The Sea and the Bells'' (Copper Canyon Press, 1988, 2002) (translated by William O'Daly)
* ''The Yellow Heart'' (Copper Canyon Press, 1990, 2002) (translated by William O'Daly)
* ''Stones of the Sky'' (Copper Canyon Press, 1990, 2002) (translated by William O'Daly)
* ''Selected Odes of Pablo Neruda'' (University of California Press, 1990) (translated by [[Margaret Sayers Peden]])
* ''[[Canto General]]'' (University of California Press, 1991) (translated by Jack Schmitt)
* ''The Book of Questions'' (Copper Canyon Press, 1991, 2001) (translated by William O'Daly)
* ''The Poetry of Pablo Neruda'', an anthology of 600 of Neruda's poems, some with Spanish originals, drawing on the work of 36 translators. (Farrar, Straus & Giroux Inc, New York, 2003, 2005).<ref>{{Cite web|date=10 September 2020|title=Pablo Neruda|url=https://www.poetryfoundation.org/poets/pablo-neruda|access-date=10 September 2020|website=Poetry Foundation|language=en}}</ref>
* ''100 Love Sonnets'' (bilingual edition) (Exile Editions, 2004, new edition 2016) (translated and with an afterword by Gustavo Escobedo; Introduction by [[Rosemary Sullivan]]; Reflections on reading Neruda by [[George Elliott Clarke]], Beatriz Hausner and [[A. F. Moritz]])
* ''On the Blue Shore of Silence: Poems of the Sea'' (Rayo HarperCollins, 2004) (translated by [[Alastair Reid (poet)|Alastair Reid]], epilogue [[Antonio Skármeta]])
* ''The Essential Neruda: Selected Poems'' ([[City Lights Bookstore|City Lights]], 2004) (translated by [[Robert Hass]], Jack Hirschman, [[Mark Eisner]], [[Forrest Gander]], [[Stephen Mitchell (translator)|Stephen Mitchell]], Stephen Kessler, and [[John Felstiner]]. Preface by [[Lawrence Ferlinghetti]])
* Intimacies: Poems of Love (HarperCollins, 2008) (translated by [[Alastair Reid (poet)|Alastair Reid]])
* ''The Hands of the Day'' (Copper Canyon Press, 2008) (translated by William O'Daly)
* ''All The Odes'' (Farrar, Straus, Giroux, 2013) (various translators, prominently Margaret Sayers Peden)
* ''Then Come Back: The Lost Neruda'' ([[Copper Canyon Press]], 2016) (translated by [[Forrest Gander]])<ref>{{cite web|last1=Alter|first1=Alexandra|title=Rediscovered Pablo Neruda Poems to Be Published|url=http://artsbeat.blogs.nytimes.com/2015/07/24/rediscovered-pablo-neruda-poems-to-be-published/|website=ArtsBeat| date=24 July 2015 |publisher=The New York Times|access-date=5 August 2015}}</ref>
* ''Venture of the Infinite Man'' ([[City Lights Bookstore|City Lights]], 2017) (translated by Jessica Powell; introduction by [https://www.markeisner.net Mark Eisner])
* ''Book of Twilight'' ([[Copper Canyon Press]], 2018) (translated by William O'Daly)
* ''Grapes and the Wind'' (Spuyten Duyvil Publishing, 2019) (translated by Michael Straus)
==Toltolan==
[[KCategorya:Pablo Neruda| ]]
[[Kategorya:1Mga 904 kamundagan]]
[[Kategorya:Mga 1973 na kagadanan]]
[[Kategorya:Mga ika-20ng siglong mga Chilean na mga lalaking parasurat]]
[[Kategorya:Mga ika-2ng siglong mga aking poeta]]
[[Kategorya:Mga ika-20ng siglong mga pseudonimong mga parasurat]]
[[Kategorya:Mga embahador nin Chile sa Pransya]]
[[Kategorya:Mga Chilean ana ateista]]
[[Kategorya:Komunidad nin mga Chilean]]
[[Kategorya:Mga Chilean expatriate sa Mexico]]
[[en: Pablo Neruda]]
tlg2zlmunqe59xhh03j9mp8ngml4x49
Pintang gamgam asin burak
0
56560
306969
306835
2026-06-26T23:49:10Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
306969
wikitext
text/x-wiki
An '''bird-and-flower painting''', pig-aapod na '''{{Transliteration|zh|Huaniaohua}}''' ({{Lang-zh|c=花鳥畫|p=huāniǎohuà|s=|t=}}) sa [[Chinese language|Chinese]], iyo an sarong klase nin [[Chinese painting]] na igwang halawig na tradisyon sa [[China]] asin konsiderado na saro sa kayamanan kan [[Chinese culture]].<ref name=":0">{{Cite web|title=Nature's Song: Chinese Bird and Flower Paintings|url=https://museum.wales/cardiff/whatson/9245/Natures-Song-Traditional-Chinese-Bird-and-Flower-Paintings-/|access-date=2022-08-04|website=Museum Wales|language=en|archive-date=2022-08-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220804231344/https://museum.wales/cardiff/whatson/9245/Natures-Song-Traditional-Chinese-Bird-and-Flower-Paintings-/|url-status=dead}}</ref> An {{Transliteration|zh|huaniaohua}} ipinangaran sa saiyang subject matter. Guminikan iyan sa [[Dinastiyang Tang]] kun saen iyan nagganar nin kabantogan, uminabot sa trayumpo sa katapusan asin durante kan peryodo kan [[Peryodo kan Limang Dinastiya asin Sampulong Kahadean]],<ref>{{Cite web|title=Flower-and-Bird Paintings|url=http://en.chinaculture.org/gb/en_artqa/2004-02/18/content_46038.htm|access-date=2022-08-04|website=en.chinaculture.org}}</ref> asin urog na naabot an saiyang kabantogan durante kan [[Dinastiyang Song]].<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|title=Contemplating Nature: Chinese and Korean Bird-and-Flower Paintings|url=https://eaa.fas.harvard.edu/contemplating-nature-chinese-and-korean-bird-and-flower-paintings|access-date=2022-08-04|website=eaa.fas.harvard.edu|language=en|archive-date=2022-08-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20220804231340/https://eaa.fas.harvard.edu/contemplating-nature-chinese-and-korean-bird-and-flower-paintings|dead-url=yes}}</ref> An kadaklan kan mga pintang {{Transliteration|zh|huaniaohua}} kaapil sa istilong scholar-artist kan pintang Chinese. Sa mga suminunod na mga siglo, an genre nagganar nin popularidad asin luminakop sa bilog na [[East Asian cultural sphere]]. Nagkaigwa man iyan nin impluwensya sa pintang [[Iran|Iranian]] sa ''{{ill|golomorgh|fa|گل_و_مرغ}}'' genre nin ilustrasyon para sa mga takop nin libro asín [[Illuminated manuscript|illuminated manuscripts]].
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
c3ef50t626ubs1i94govohrabiyjva5
Machimia trunca
0
56581
306950
306939
2026-06-26T13:28:42Z
Derk29
17433
306950
wikitext
text/x-wiki
{{Speciesbox
| image =
| image_caption =
| taxon = Machimia trunca
| authority = [[Edward Meyrick|Meyrick]], 1930
| synonyms =
}}
An '''''Machimia trunca''''' sarong klaseng [[kulagbaw]] sa pamilya [[Depressariidae]]. Nailadawan ini ni [[Edward Meyrick]] kan 1930.<ref name="nhm">{{LepIndex |id=109734 |accessdate=May 26, 2018}}</ref> Ini nakukua sa [[Pará]], Brazil.<ref>{{cite web |editor-last=Savela |editor-first=Markku |date=February 16, 2015 |url=https://www.nic.funet.fi/pub/sci/bio/life/insecta/lepidoptera/ditrysia/gelechioidea/depressariidae/depressariinae/machimia/#trunca |title=''Machimia trunca'' Meyrick, 1930 |website=Lepidoptera and Some Other Life Forms |accessdate=September 6, 2020}}</ref>
==Toltolan==
{{Reflist}}
{{stub}}
{{Taxonbar |from=Q13801646}}
[[Kategorya:Mga kulagbaw naladawan kan 1930]]
[[Kategorya:Machimia]]
[[Kategorya:Taxa nginaranan ni Edward Meyrick]]
{{Depressariinae-stub}}
nuyxeaswq85jfs6aa94j8tz9xm8ff0v
Grasse Cathedral
0
56582
306949
306947
2026-06-26T13:27:50Z
Derk29
17433
306949
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox religious building
| name =Grasse Cathedral<br /><small>{{lang|fr|Cathédrale Notre-Dame-du-Puy de Grasse}}</small>
| infobox_width =
| image =Cathedral Grasse 1.jpg
| image_size =
| caption =Grasse Cathedral
| map_type =
| map_size =
| map_caption =
| location =[[Grasse, France]]
| geo ={{coord|43|39|28.3|N|6|55|29|E|type:landmark_region:FR|display=inline,title}}
| latitude =
| longitude =
| religious_affiliation =[[Roman Catholic Church]]
| rite =[[Roman Rite|Roman]]
| region =[[Alpes-Maritimes]]
| state =
| province =[[Bishop of Grasse]]
| territory =
| prefecture =
| sector =
| district =
| cercle =
| municipality =
| consecration_year =
| status =[[Cathedral]]
| functional_status =Active
| heritage_designation =
| leadership =
| website =
| architecture =yes
| architect =
| architecture_type =[[church architecture|church]]
| architecture_style =[[Romanesque architecture|Romanesque]]
| general_contractor =
| facade_direction =
| groundbreaking =
| year_completed =
| construction_cost =
| specifications =
| capacity =
| length =
| width =
| width_nave =
| height_max =
| dome_quantity =
| dome_height_outer =
| dome_height_inner =
| dome_dia_outer =
| dome_dia_inner =
| minaret_quantity =
| minaret_height =
| spire_quantity =
| spire_height =
}}
An '''Grasse Cathedral''', ngonyan iyo na an '''Church of Notre-Dame-du-Puy''' ({{langx|fr|Cathédrale Notre-Dame-du-Puy de Grasse}}), sarong ika-12ng siglong [[Katoliko Romano]]ng [[edipisyoing pansimbhan|simbahan]] namumugtak sa [[Grasse]], [[Alpes-Maritimes]], Pransya.<ref>{{Cite web|url=http://www.gcatholic.org/churches/france/3344.htm|title=Ancienne cathédrale Notre-Dame du Puy, Grasse, Alpes-Maritimes, France|website=www.gcatholic.org|access-date=2017-08-12}}</ref> An dating [[katedral]] yaon sa [[Romanesque architecture|Romanesque]] na estilo arkitektural, asin konsideradong monumento nasyonal.<ref>{{Cite web|url=https://www.pop.culture.gouv.fr/notice/merimee/PA00080727|title=Grasse: Cathédrale (ancienne)|website=www.pop.culture.gouv.fr|access-date=2021-04-18}}</ref>
Kan ini komo katedral pa, iyo ini an tukawan kan [[Obispo nin Grasse]]. An diosesis nin Grasse pinara' sa ri'gon kan [[Concordat of 1801]] asin poon kaidto ini saro na sanang simbahan paroko.<ref>{{Cite web|url=https://www.catholic-hierarchy.org/diocese/dg509.html|title=Diocese of Grasse|website=www.catholic-hierarchy.org|access-date=2021-04-18}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
==Mga ginunuan==
*Jacques Thirion: ''Romanik der Côte d'Azur und der Seealpen'', pp. 211–221. Echter Verlag: Würzburg {{ISBN|3429009111}}
==Mga panluwas na takod==
{{Commons category|Cathédrale Notre-Dame-du-Puy de Grasse}}
*[http://www.scholares.net/index.php?Gazetteer-Grasse Location]
{{stub}}
{{Authority control}}
[[Kategorya:Mga dating katedral sa Pransya]]
[[Kategorya:Mga simbsahan sa Alpes-Maritimes]]
[[Kategorya:Grasse]]
{{France-RC-cathedral-stub}}
kqlaveksaz5nukabz1xh6p6bvu5hntz
Dendrolagus
0
56583
306956
2026-06-26T17:32:35Z
~2026-36995-81
31900
Pinagmukna an pahina kaining "{{Automatic taxobox | name = Tree-kangaroo | fossil_range = {{Fossil range|Pliocene|Recent}} | image = Matschies tree kangaroo Dendrolagus matschiei at Bronx Zoo 1 cropped.jpg | image_caption = [[Matschie's tree-kangaroo]] (''Dendrolagus matschiei'') | taxon = Dendrolagus | authority = [[Salomon Müller|S. Müller]], 1840 | type_species = ''[[Ursine tree-kangaroo|Dendrolagus ursinus]]'' | type_species_authority = [[Salomon Müller|S. Müller]], 1840 | subdivis..."
306956
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| name = Tree-kangaroo
| fossil_range = {{Fossil range|Pliocene|Recent}}
| image = Matschies tree kangaroo Dendrolagus matschiei at Bronx Zoo 1 cropped.jpg
| image_caption = [[Matschie's tree-kangaroo]] (''Dendrolagus matschiei'')
| taxon = Dendrolagus
| authority = [[Salomon Müller|S. Müller]], 1840
| type_species = ''[[Ursine tree-kangaroo|Dendrolagus ursinus]]''
| type_species_authority = [[Salomon Müller|S. Müller]], 1840
| subdivision_ranks = [[Species]]
| subdivision = About 14; see text
| range_map = File:Dendrolagus - distribution map showing species diversity.svg
| range_map_alt =
| range_map_caption =
}}
An '''mga tree-kangaroo''' mga [[marsupial]] kan genus na ''Dendrolagus'', na naadaptar para sa paghiro sa kahoy. Nag-eerok sinda sa tropikal na mga kagubatan kan [[New Guinea]] asin harayong amihanan-sirangan kan [[Queensland]], [[Australya]] kaiba an nagkapirang isla sa rehiyon. Kadaklan sa mga klase nin tree-kangaroo pigkokonsiderar na namemeligro huli sa pangangayam asin pagraot kan istaran. Sinda sana an tunay na arboreal macropods.
==Mga species==
These species are assigned to the genus ''Dendrolagus'':<ref name=MSW3/>
{| class="wikitable"
|-
! Image !! Scientific name !!Distribution
|-
| [[File:Dendrolague.jpg|120px]]||[[Grizzled tree-kangaroo]] (''D. inustus'')||[[File:Grizzled Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:Lumholtz's tree-kangaroo.jpg|120px]] ||[[Lumholtz's tree-kangaroo]] (''D. lumholtzi'')||[[File:Lumholtz's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:Bennett's Tree-kangaroo mother & baby.jpg|120px]] ||[[Bennett's tree-kangaroo]] (''D. bennettianus'')||[[File:Bennett's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:Ursine tree-kangaroo.jpg|frameless|180x180px]]||[[Ursine tree-kangaroo]] (''D. ursinus'')||[[File:Ursine Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:WPZ - Matschie's Tree Kangaroo 03.jpg|120px]] || [[Matschie's tree-kangaroo]] (''D. matschiei'')||[[File:Matschie's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
| [[File:Doria's tree kangaroo (Dendrolagus dorianus).jpg|frameless|120x120px]]|| [[Doria's tree-kangaroo]] (''D. dorianus'')||[[File:Doria's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:Ifola tree-kangaroo.jpg|frameless|120x120px]]||[[Dendrolagus notatus|Ifola]] (''D. notatus'')||[[File:Ifola Tree-kangaroo area.png|120px]]
|-
| ||[[Seri's tree-kangaroo]] (''D. stellarum'')||[[File:Seri's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
|[[File:Dendrolagus goodfellowi -Melbourne Zoo, Australia-8a.jpg|120px]] ||[[Goodfellow's tree-kangaroo]] (''D. goodfellowi'')||[[File:Goodfellow's Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
| ||[[Golden-mantled tree-kangaroo]] (''D. pulcherrimus'')||[[File:Golden-mantled Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
| || [[Lowlands tree-kangaroo]] (''D. spadix'')||[[File:Lowlands Tree Kangaroo area.png|120px]]
|-
| || [[Dingiso]] (''D. mbaiso'')||[[File:Dingiso area.png|120px]]
|-
| ||[[Tenkile]] (''D. scottae'')||[[File:Tenkile area.png|120px]]
|-
||| [[Wondiwoi tree-kangaroo]] (''D. mayri'') (thought to be extinct until 2018)<ref>{{cite news |last1=Solly |first1=Meilan |title=Elusive Tree Kangaroo Spotted for First Time in 90 Years |url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/elusive-tree-kangaroo-spotted-first-time-90-years-180970413/|access-date=2018-10-12|work=Smithsonian |date=2018-09-27 |language=en}}</ref>||[[File:Dendrolagus mayri map.png|120px]]
|-
|}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
0bgvi7unzvs86xs10myvdso5ym1g2vm
Apistogramma
0
56584
306960
2026-06-26T18:57:48Z
~2026-36995-81
31900
Pinagmukna an pahina kaining "{{Automatic taxobox | image = Apistogramma bitaeniata.jpg | image_caption = ''Apistogramma bitaeniata'' | image2 = Apistogramma hongsloi (m).jpg | image2_caption = ''Apistogramma hongsloi'' | taxon = Apistogramma | display_parents = 3 | authority = [[Charles Tate Regan|Regan]], 1913 | type_species = ''Mesops taeniatus'' | type_species_authority = Günther, 1862 | synonyms = ''Heterogramma'' <small>Regan, 1906</small><br /> ''Pintoichthys'' <small>Fowler, 1954<..."
306960
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| image = Apistogramma bitaeniata.jpg
| image_caption = ''Apistogramma bitaeniata''
| image2 = Apistogramma hongsloi (m).jpg
| image2_caption = ''Apistogramma hongsloi''
| taxon = Apistogramma
| display_parents = 3
| authority = [[Charles Tate Regan|Regan]], 1913
| type_species = ''Mesops taeniatus''
| type_species_authority = Günther, 1862
| synonyms =
''Heterogramma'' <small>Regan, 1906</small><br />
''Pintoichthys'' <small>Fowler, 1954</small>
}}
An '''''Apistogramma''''' sarong dakulang genus nin mga [[sira]] sa tubig-tabang sa pamilyang [[Cichlidae]] na tubong Amerika del Sur, alagad parati man na pig-aataman sa mga aquarium. Sinda mga dwarf cichlid na kadaklan nagkakakan nin saradit na hayop asin igwa nin mga gawi-gawi sa pag-aanak na nagkakaiba-iba depende sa eksaktong klase.<ref name=FishBase>{{FishBase genus | genus = Apistogramma | month = July | year = 2019 }}</ref><ref name=Sleen2017>{{cite book | editor1=van der Sleen, P. | editor2=J.S. Albert | year=2017 | title=Field Guide to the Fishes of the Amazon, Orinoco, and Guianas | publisher=Princeton University Press | pages=366–367 | isbn=978-0-691-17074-9 }}</ref>
==Mga species==
{{div col}}
* ''[[Apistogramma acrensis]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma agassizii]]'' <small>([[Franz Steindachner|Steindachner]], 1875)</small>
* ''[[Apistogramma aguarico]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2013</small><ref name=Romer2013>Römer, U. & Hahn, I. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-2/05_vertebrate_zoology_63-2_roemer_171-181.pdf ''Apistogramma aguarico'' sp. n.: A new species of geophagine cichlid fish (Teleostei: Perciformes) from the Ecuadorian and Peruvian río Napo system.] ''Vertebrate Zoology, 63 (2): 171-181.''</ref>
* ''[[Apistogramma alacrina]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma allpahuayo]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2012</small><ref name=Romer2012>Römer, U., Beninde, J., Duponchelle, F., Vela Díaz, A., Ortega, H., Hahn, I., Soares, D.P., Díaz Cachay, C., García Dávila, C.R., Sirvas Cornejo, S. & Renno, J.-F. (2012): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz62-2/04_vertebrate_zoology_62-2_roemer_et_al_189-212.pdf Description of ''Apistogramma allpahuayo'' sp. n., a new dwarf cichlid species (Teleostei: Perciformes: Geophaginae) from in and around the Reserva Nacional Allpahuayo Mishana, Loreto, Peru.] ''Vertebrate Zoology, 62 (2): 189–212.''</ref>
* ''[[Apistogramma amoena]]'' <small>([[Edward Drinker Cope|Cope]], 1872)</small>
* ''[[Apistogramma angayuara]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Efrem Jorge Gondim Ferreira|E. F. G. Ferreira]], 2005</small>
* ''[[Apistogramma arua]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Frank Martin Warzel|Warzel]], 1998</small>
* ''[[Apistogramma atahualpa]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], 1997</small>
* ''[[Apistogramma baenschi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Martin Wöhler|Wöhler]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma barlowi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2008</small>
* ''[[Apistogramma bitaeniata]]'' <small>[[Jacques Pellegrin|Pellegrin]], 1936</small>
* ''[[Apistogramma borellii]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1906)</small>
* ''[[Apistogramma brevis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma cacatuoides]]'' <small>[[Jacobus Johannes Hoedeman|Hoedeman]], 1951</small>
* ''[[Apistogramma caetei]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma caudomaculata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa_Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011>{{cite book |author=Mesa S., L.M. |author2=Lasso, C.A. | year = 2011 | title =Revisión del género ''Apistogramma'' Regan, 1913 (Perciformes, Cichlidae) en la cuenca del río Orinoco. |series=Serie Editorial Recursos Hidrobiológicos y Pesqueros Continentales de Colombia |publisher=Instituto de Investigación de Recursos Biológicos Alexander von Humboldt |isbn=978-958-8343-64-8 }}</ref>
* ''[[Apistogramma cinilabra]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2011</small><ref name=Romer2011/>
* ''[[Apistogramma commbrae]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1906)</small>
* ''[[Apistogramma cruzi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma diplotaenia]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1987</small>
* ''[[Apistogramma eleutheria]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Ricardo Britzke|Britzke]], 2016</small><ref name=Varella2016>Varella, H.R. & Britzke, R. (2016): [http://www.pfeil-verlag.de/04biol/pdf/ief27_1_08.pdf ''Apistogramma eleutheria'' and ''A. flavipedunculata'', two new species of dwarf cichlids from the rio Curuá on Serra do Cachimbo, Brazil (Teleostei: Cichlidae).] ''Ichthyological Exploration of Freshwaters, 27 (1): 81-95.''</ref>
* ''[[Apistogramma elizabethae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma eremnopyge]]'' <small>[[Jonathan Stuart Ready|Ready]] & [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma erythrura]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]] & [[Ingo Schindler|I. Schindler]], 2008</small>
* ''[[Apistogramma eunotus]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1981</small>
* ''[[Apistogramma feconat]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2015</small><ref name=Romer2015/>
* ''[[Apistogramma flabellicauda]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma flavipedunculata]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Ricardo Britzke|Britzke]], 2016</small><ref name=Varella2016/>
* ''[[Apistogramma geisleri]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1971</small>
* ''[[Apistogramma gephyra]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma gibbiceps]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1969</small>
* ''[[Apistogramma gossei]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1982</small>
* ''[[Apistogramma guttata]]'' <small>[[María Esther Antonio-Cabré|Antonio C.]], [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso A.]], 1989</small>
* ''[[Apistogramma helkeri]]'' <small>[[Ingo Schindler|Schindler]] & [[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2013</small><ref name=Schindler2013>Schindler, I. & Staeck, W. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-3/08_vertebrate_zoology_63-3_schindler_301-306.pdf Description of ''Apistogramma helkeri'' sp. n., a new geophagine dwarf cichlid (Teleostei: Cichlidae) from the lower río Cuao (Orinoco drainage) in Venezuela.] ''Vertebrate Zoology, 63 (3): 301-306.''</ref>
* ''[[Apistogramma hippolytae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1982</small>
* ''[[Apistogramma hoignei]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1965</small>
* ''[[Apistogramma hongsloi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma huascar]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Peter Pretor|Pretor]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma inconspicua]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1983</small>
* ''[[Apistogramma iniridae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma inornata]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma intermedia]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma juruensis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma kullanderi]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Mark Henry Sabaj Pérez|Sabaj Pérez]], 2014</small><ref name=Varella2014>Varella, H.R. & Sabaj Pérez, M.H. (2014): [http://aquadico.com/up/ief25_3_061.pdf A titan among dwarfs: ''Apistogramma kullanderi'', new species (Teleostei: Cichlidae).] ''Ichthyological Exploration of Freshwaters, 25 (3): 243-258.''</ref>
* ''[[Apistogramma lineata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma linkei]]'' <small>[[Ingo Koslowski|Koslowski]], 1985</small>
* ''[[Apistogramma luelingi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1976</small>
* ''[[Apistogramma macmasteri]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma martini]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Martin Wöhler|Wöhler]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma megaptera]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011a>Mesa Salazar, L.M. & Lasso, C.A. (2011): [http://www.redalyc.org/pdf/491/49122290002.pdf ''Apistogramma megaptera'' (Perciformes: Cichlidae), una nueva especie para la cuenca del Orinoco.] ''Biota Colombiana, 12 (1): 19-30.''</ref>
* ''[[Apistogramma megastoma]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2017</small><ref name=Romer2017/>
* ''[[Apistogramma meinkeni]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma mendezi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], 1994</small>
* ''[[Apistogramma minima]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa S.]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso A.]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma moae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma nijsseni]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma norberti]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 1991</small>
* ''[[Apistogramma nororientalis]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma ortegai]]'' <small>[[Ricardo Britzke|Britzke]], [[Cláudio de Oliveira|C. de Oliveira]] & [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2014</small><ref name=Britzke2014>Britzke, R., Oliveira, C. & Kullander, S.O. (2014): [http://www.mapress.com/zootaxa/2014/f/zt03869p419.pdf ''Apistogramma ortegai'' (Teleostei: Cichlidae), a new species of cichlid fish from the Ampyiacu River in the Peruvian Amazon basin.] ''Zootaxa, 3869 (4): 409–419.''</ref>
* ''[[Apistogramma ortmanni]]'' <small>([[Carl H. Eigenmann|C. H. Eigenmann]], 1912)</small>
* ''[[Apistogramma panduro]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], 1997</small>
* ''[[Apistogramma pantalone]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma paucisquamis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Wolfgang Staeck|Staeck]], 1988</small>
* ''[[Apistogramma paulmuelleri]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2013</small><ref name=Romer2013a>Römer, U., Beninde, J., Duponchelle, F., García Dávila, C.R., Vela Díaz, A. & Renno, J.-F. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-1/03_vertebrate_zoology_63-1_roemer_15-34.pdf Description of ''Apistogramma paulmuelleri'' sp. n., a new geophagine cichlid species (Teleostei: Perciformes) from the Amazon river basin in Loreto, Peru.] ''Vertebrate Zoology, 63 (1): 15-34.''</ref>
* ''[[Apistogramma payaminonis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small><ref name=Romer2015/>
* ''[[Apistogramma pedunculata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma personata]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma pertensis]]'' <small>([[John Diederich Haseman|Haseman]], 1911)</small>
* ''[[Apistogramma piaroa]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma piauiensis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma playayacu]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Joscha Beninde|Beninde]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2011</small><ref name=Romer2011a>Römer, U., Beninde, J. & Hahn, I. (2011): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz61-3/05_vertebrate_zoology_61-3_roemer_beninde_hahn_321.pdf ''Apistogramma playayacu'' sp. n.: Description of a new cichlid species (Teleostei: Perciformes: Geophaginae) from the Rio Napo system, Ecuador.] ''Vertebrate Zoology, 61 (3): 321-333.''</ref>
* ''[[Apistogramma pleurotaenia]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1909)</small>
* ''[[Apistogramma psammophila]]'' <small>Staeck & Schindler, 2019</small><ref name=Staeck2019/>
* ''[[Apistogramma pulchra]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma regani]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma resticulosa]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma rositae]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Erika Römer|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma rubrolineata]]'' <small>[[Günter Hein|Hein]], [[Axel Zarske|Zarske]] & [[Jorge Zapata|Zapata]], 2002</small>
* ''[[Apistogramma rupununi]]'' <small>[[Henry Weed Fowler|Fowler]], 1914</small>
* ''[[Apistogramma salpinction]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Efrem Jorge Gondim Ferreira|E. F. G. Ferreira]], 2005</small>
* ''[[Apistogramma similis]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma sororcula]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]] & [[Ingo Schindler|Schindler]], 2016</small><ref name=Staeck2016>Staeck, W. & Schindler, I. (2016): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz66-2/04_vertebrate_zoology_66-2_staeck_141-150.pdf ''Apistogramma sororcula'', a new dwarf cichlid (Teleostei: Cichlidae) from the drainage of the rio Guaporé in Bolivia and Brazil.] ''Vertebrate Zoology, 66 (2): 141-150.''</ref>
* ''[[Apistogramma staecki]]'' <small>[[Ingo Koslowski|Koslowski]], 1985</small>
* ''[[Apistogramma steindachneri]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1908)</small>
* ''[[Apistogramma taeniata]]'' <small>([[Albert Karl Ludwig Gotthilf Günther|Günther]], 1862)</small>
* ''[[Apistogramma trifasciata]]'' <small>([[Carl H. Eigenmann|C. H. Eigenmann]] & [[Clarence Hamilton Kennedy|C. H. Kennedy]], 1903)</small>
* ''[[Apistogramma tucurui]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma uaupesi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma urteagai]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma velifera]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma viejita]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma wapisana]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]] & [[Anthony Conrad|Conrad]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma wolli]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2015</small><ref name=Romer2015/>
{{div col end}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
fxiqo39ssd4m2txjwhf6szy58fnpabn