Wikipedia
bclwiki
https://bcl.wikipedia.org/wiki/Panginot_na_Pahina
MediaWiki 1.47.0-wmf.9
first-letter
Medio
Espesyal
Olay
Paragamit
Olay kan paragamit
Wikipedia
Olay sa Wikipedia
Ladawan
Olay sa ladawan
MediaWiki
Olay sa MediaWiki
Plantilya
Olay sa plantilya
Tabang
Olay sa tabang
Kategorya
Olay sa kategorya
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Vocabulario de la Lengua Bicol
0
432
307030
229018
2026-07-03T03:46:31Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307030
wikitext
text/x-wiki
{{infobox book
| name = Vocabulario <br />de la Lengua Bicol
| title_orig =
| translator =
| image = Lisboa's Book Cover.jpg
| image_size = 250px
| caption =
| author =
| illustrator =
| cover_artist =
| country = [[Filipinas]]
| language = [[tataramon na Bikol|Bikol Sentral]]<br /> Kastila
| series =
| genre = Diksyunaryo
| publisher = Establecimiento tipografico del Colegio de Santo Tomas
| release_date = 1865
| english_release_date =
| media_type = Imprenta
| pages =
| isbn =
| preceded_by = Vocabulario <br />de la Lengua Bicol<br /> (1728/1754)
| followed_by =
}}
[[ladawan:Lisboa's_1754.jpg|right|thumb|250px|Vocabulario de la lengua bicol, 1754<ref>Sinapi sa Biblioteca Nacional de Espana</ref>]]
An '''Vocabulario de la lengua Bicol''' sarong bokabularyo kan tataramon na Bikol na tinipon ni [[Marcos de Lisboa]] kan siya nadestino sa [[rehiyon Bikol]], [[Filipinas]].
Si Lisboa yaon sa [[rehiyon Bikol|Bikol]] poon [[1602]] abot [[1616]]: sa [[Oas, Albay|Oas]], [[Polangui, Albay|Polangui]] asin sa [[Naga (ciudad)|Nueva Caceres]]. Sa kag-apat (14) na taon na pinagpirmi nya sa [[rehiyon Bikol|rehiyon]] (ta an duwa kaini sa Dilao), an siyam na taon yaon siya igdi sa Naga nakatoka. An duwang taon sa periodong ini siya nagtukaw komo ''vicario provincial'' sa apostolica provincia de San Gregorio.
Sa lawig kan pag-erok sa Oas, Polangui asin Naga nabilog ni Lisboa an Vocabulario na nakatalâ an labing sampulong ribong mga katagâ kan [[tataramon na Bikol]] o an sabi ni [[Maria Lilia Realubit]] nag-abot 10,495 na katagâ (Bikol-Español) sa 417 na pahina sa sukol nin papel na 22" x 33" asin igwa man 5,588 na katagâ sa seksyon Espanyol (Español-Bicol)<ref>[http://www.sil.org/asia/philippines/ling/Maria_Lilia_F._Realubit._Translating_Vocabulario_de_la_Lengua....pdf Realubit, Translating Vocabulario de la Lengua Bicol] </ref> sa 103 na pahina. Ini an ika-2ng edisyon kan taon 1865 na ipinagboot ni [[Francisco Gainza]] (1818-1879), Obispo kan [[Nueva Caceres]]. Ini pinaimprenta sa ''Establecimiento tipografico del Colegio de Santo Tomas'', duman sa Manila.
Alagad, an inot na edisyon na nagluwas kan [[1754]] may 764 na pahina, Bicol-Espanol, asin 160 pahina, Espanol-Bicol. Sinasabi na kan mga panahon na idto nasaray an sarong kopya sa biblioteca kan kumbento kan San Francisco sa Manila sa pag'aataman ni Fray Pablo Rojo. Ini naimprenta sa kumbento kan Nuestra Senora de Loreto en el pueblo de Sampaloc.<ref>W.E.Retana, 1862-1924.La imprenta en Filipinas: adiciones y observaciones á la Imprenta en Manila de D. J. T. Medina; por W. E. Retana. American Philosophical Society. Library. Madrid: [Impr. de la viuda de M. Minuesa de los Ríos], 1899.p. 200, p. 248. </ref><ref> Robertson, James Alexander,1873-1939. Bibliography of the Philippine Islands. Cleveland, Ohio.: The a.H. Clark Company, 1908. p. 235.</ref><ref>http://quod.lib.umich.edu/p/philamer/AEZ4803.0001.002/236?rgn=full+text;view=image;q1=pablo+rojo Edisyon 1754</ref> Dai man gayod masabi na mas dakul an entri sa 1754 na edisyon ta sarong taytay sana an pagkaag kan mga kataga sa lambang dahon manta an 1865 na edisyon ginibo nang duwang taytay. An 1754 edisyon bakong malinaw an paka-imprenta, sarami' asin purak an tinta, an letra 's' napopormang garo letra ' f '. Laen pa kiyan, an ibang mga kataga' nasusurat pa sa lumang ispeling.
==Bokabolaryo==
Sosog ki [[Maria Lilia Realubit]]<ref>http://www-01.sil.org/asia/philippines/ling/Maria_Lilia_F._Realubit._Translating_Vocabulario_de_la_Lengua....pdf</ref>, dakol na mga katagâ na tinàwan kahulogan ni Lisboa sa paaging figurativo siring sa tolo niyang tinaong halimbawa. An katagang ''sibagat'' tinawan kahulogan na siring:
<blockquote>Apod sa sulog sa irarom kan salog Bicol bago ini maghampak sa kagagapoan arog kan sarong bados na nagbabatyag bago sa saiyang pangaki.</blockquote>
Para sa katagang ''abucay'', na ini sarong dakulang puting gamgam, pwedeng itaram na:
<blockquote>"Nangangabucay na an dagat"; "An alon nin dagat nagdadakula asin nagpuputi na."</blockquote>
Mantang an ''apos'' na man daa, na iyo an sulong parte nin kahoy, kandila o sigarilyo sinabi ni Lisboa na pwedeng siring itaram, "Naapos na baga si pagca guinoo niya" na boot sabihon ''nawara na an saiyang pagkarespetable''.
==Panalmingan kan suanoy na kulturang Bikolnon==
An Vocabulariong ini dakulon pinagtala' na mga pangaran kan mga antigong paroy na tinatanom kan mga taga-Ibalong na masasabing puho'(''extinct'') na ngonyan an kadaklan, mga manlaen-laen na pandagat na sasakyan, *mga praktis asin mga termino sa pagbubulawan asin sa pagdudulang (pagmina), mga termino nin mga tela asin mga gamit sa paghahabol, mga termino sa pagrelasyon sa kadugo asin sa ibang tawo, manlaen-laen na taramon sa pagsasakay sa dagat, mga sira sa dagat asin iba-ibang hayop, mga paliyon asin termino sa mitolohiya nin gugurang, asin dakulon mga klaseng kahoy asin tinanom na garo marayo na ngani ngonyan.
An Vocabulario nya, na dai man tuyo ni Lisboa, nanggad nagin salming kan mga buhay-buhay kan Bikol kan ika-kag'anom na Siglo huli ta tinala' niya an mga praktis na kultural kan mga gugurang siring sa namasdan niya sa paagi kan mga kataga' na nasaray nya asin itinala'.
===Mga tinanom urog na an mga paroy nasasambit na gayo===
Igdi sa Vocabulario niya masisirip kun ano-anong paroy halimbawa an pigtataranom kan mga gugurang. Haros sinaro-saro ni Lisboa an mga ini, siring na sinasabi niya lambang saro na "un genero de arroz asi llamado" na mabanggit ta magkapira igdi: ''malictay'', ''guimpad'', ''tinoon'', ''tinogos'', ''maloon'', ''tinoma'', ''tangong'', ''hinipon'', ''dongdong'', ''hangbas'', ''cabong'',''batangon'', ''binachao'', ''barawa'', ''dala'',. ''dalosamat'', ''daras'', ''dibaclon'', ''boracnaga'', ''cadosog'', ''lagoti'',. ''cocondato'', ''guinapas'', ''carangcang'', ''manloay'', ''manocnon'', ''manonglay'', ''paraya'', ''sumagyad'', ''sablay'', ''bulao'', ''yumocyoc'', ''tipocol''', ''dinamulag'', ''banglag'',''mahoyon'', asin ''malom''.
====An pagka-eksakto nin pagtaram====
An pagbabakal dakul na termino, may tokod na tataramon sa mga piling sitwasyon:
*''matongod'', mabakal paroy o bagas
*''matangway'', mabakal arak, lana,o suka, asbp
*''mabahay'', mabakal gubing
*''malagdo'', gagaboson na bakalon
*''manamal'', mabakal sira'
*''masalew'', mabakal nin oripon, o ayam o harong o sasakyan pandagat
*''masambot'', mabakal pero utang
*''matingi'', mabakal sa menudo
*''magatang'', mabakal nin kaomahan
*''masahol'', mabakal nin baroto
====Paghahabol asin pagbubulawan dakulang hanapbuhay kan soanoy na panahon====
Kun ngunyan mayo na lamang o haros pawara na an pagbubulawan asin paghahabol igdi sa Kabikolan, an duwang ining industriya dakulaon na mga palakaya kan mga gugurang. Magaganinaw ini sa mga termino na pinawalat sa Vocabulariong ini. Dai na ngunyan araram sa modernong panahon an kadakol na tataramon manongod sa bulawan, halimbawa:
*''binatac'' (Ingles, gold chain),
*''dinogso' (Ingles, a kind of gold necklace),
*''camague'' (Ingles, a kind of gold chain worn by the waist),
*''bisig'' o ''harom'', ''codat'' (Ingles, low grade gold of different carats)),
*''hirapo'', ''panica''. ''oray'', ''dalisay'', ''patataro'' (Ingles, high-carat or very fine gold),
*''pinangdan'' (Ingles, gold thread),
*''rauaraua'' (Ingles, filigree work in gold),
*''patanao'' (Ingles, gold earring),
*''apis'' (Ingles, to separate gold from sand or grit),
*''bare'' (Ingles, to barter two tael of low-carat gold with one tael of fine gold),
*''hinolog'' (Ingles, very impure gold),
*''pasaua'' (Ingles, gold choker),
*''rite'' (Ingles, gold pegs in teeth)
Sarô pang reparo sa Vocabulario niya iyo na dakulon pang mga katagang Bikol an ikinaag niyang pakahulogan sa mga terminong Kastila na dai niya man ikinaag na mayor na entri. Halimbawa kaini iyo an '''cataga''' (word, palabra); '''amoc-amoc''' (pinong alon); '''tocda''' (imbensyon, mukna'); '''pasib''' (premio, award); '''habla''' (pagsumbong sa korte). Makukua sana ini sa porsyon kan Espanol-Bikol alagad komo entri sa mga pahinang Bicol-Espanol, mayo sinda nakatala'.
====Literaryong paggamit nin mga taramon nareparo ni Lisboa====
An Vocabulario ni Lisboa, sarô pa, nagtaong gayong panandaan na an mga gugurang na Bikolnon maray magberso o magtokda nin mga literaryong komposisyon. Pinagtandaan ni Lisboa an mga pang-[[rawitdawit]] na mga tataramon, na saiyang minamarkahan sa mga siring na panaram: '''sirve solo para sus composiciones o coplas'''. Gamit sana daa sa pagberso o pagrawitdawit nin mga taramon.
Mga halimbawa kaini iyo an mga minasunod: ''honognan''/''bonsale'' (harong), ''muraca'' (aki), ''tabonton'' (halat), ''tigamba'' (tokad), ''bantiris'' (gapo), ''irabong'' (abay), ''yrago''(serpiente), ''siguin'' (arahit), ''orogan'' (langit), ''bontooan'' (bukid).
==Pakagibo kan Vocabulario==
Tibaad natural nang may mga kakundian an pakagibo kan Vocabulario huli na lang gayod sa makuring sitwasyon sa pag-imprenta kadtong panahon.
Inot na kakulangan iyo an mayong toltol na "padoon" sa pagsayod kan mga tataramon kun baga ini pahuros, pa-ogdo' o nataong doon sa enotan na silaba. Halimbawa, dai maaraman kun an entri niyang '''cuyog''' boot sabihon idtong ''sira'' o ''magsunod sa ibinoboot''. An ortograpiya pang ginamit si sa Kastilang paagi, kaya an ''rawitdawit'' nakasurat ''rauitdauit'', an ''dangog'', nakasurat ''dagnog'' na may kurit sa itaas kan "gn", an ''orog-orog'' (komposisyon literaryo, berso), nakasurat ''orogorog''.
Siring man an pagkasurunod kan letra sinunod kan sa lumang Kastila asin sa parteng ini nasala siya, o si pag-imprenta nasala an pakasunod kaini-- p. 276, PANGPANG -- MAANGSO' -- PANHINOLAY; P. 177, HIYANGTA--- HILAP--- HILAO.
Pag-abot sa porsyon na Español-Bicol, dai nag'aayog sa modernong pagsusurat nin diksyunaryo. Si Lisboa dai nagkaag kan saro-saro na katagang Español na natatampadan kan Bikol na kaagid kahulogan. Arog kani siring an saiyang ginibo:
*''apegar el fuego con agua'' sigbo
*''apartar unas cosas de otros'' laenlaen
*''culebras verdes, que no se dañosos'' alimbosogon
*''presentarse delante de el juez'' habla
==Pagponpon kan mga katagâ na iginuhit sa Vocabulario ni Lisboa==
Nadestino si Lisboa, bako sana igdi sa Nueva Caceres kun saen siya nagsiyam na taon, kundi pa man sa [[Oas, Albay|Oas]], [[Polangui, Albay|Polangui]], [[Albay]] sagkod [[Nabua, Camarines Sur|Nabua]] na igwang medyo naiibang mga tataramon sa Nueva Caceres kun sain tinataram an [[Bikol Sentral|tataramon na Bikol Naga]].
Alagad, isinurat ni [[Jaime T. Malanyaon]] sa libro niyang ''Istorya kan Kabikolan'' (p. 507): "Si Lisboa nangagin padi sa Oas, Polangui asin Nabua kaya an mga Bikol na tataramon hale sa "Rinconada". Si Malanyaon isinurat an ''Tambobong Nin Mga Piniling Tataramon sa Bikol'' (1990) asin pinagtàwan doon niya digdi an paggamit kan Bikol Naga. Siring ni Malanyaon na taga-[[Calabanga, Camarines Sur|Calabanga]], [[Camarines Sur]], pinag-adalan man ni [[Malcolm Mintz]] nin husto an lenggwaheng Bikol asin guminibo siya nin haros sangkap na diksyunaryo kan Bikol na nagguno pa ngani sa trabaho ni Lisboa. Alagad, masasabi na si Malanyaon salto nanggad sa saiyang pahamraw na komento huli ta mayo siyang hararom na oportunidad sa pag'adal kan obra ni Lisboa ta haros maipo makaboklit kan orihinal na kopya kaini kan panahon niya asin mayo pang internet na kun saen maaadalan on-line an trabaho ni Lisboa.
Kun maanan na marhay an ''Vocabulario'' ni Lisboa maririsa na nagkukua siyang mga tataramon bakô sa [[Rinconada Bikol|Rinconada]] kundi sa paralibot kan [[Syudad nin Naga|Naga]]. Ginamit niya an tataramon na Bikol siring man nasasambit niya parati sa mga ehemplo an [[Canaman, Camarines Sur|Canaman]], Quipayo, [[Syudad nin Naga|Naga]], Paniquian (Panicauson), Milauod ([[Milaor, Camarines Sur|Milaor]]), Minalabag ([[Minalabac, Camarines Sur|Minalabac]]), asin [[Bukid Isarog|Ysarog]] pero dai lamang matumoyan an mga lugar sa [[Oas, Albay|Oas]], [[Polangui, Albay|Polangui]] o [[Nabua, Camarines Sur|Nabua]]. Nabanggit an [[Albay]] asin [[Camalig, Albay|Camalig]] huli sa bulkan Mayon asin an [[Buhi, Camarines Sur|Buhi]] huli sa [[tabyos]].
Ikaduwa, an mga ehemplong panhinulay na ginagamit iyo an ''SI'' arog kan "si manok, si bagas..." siring sa mababasa sa pahina 223, 300, 303, 396, 399. Sarong halimbawa: ''Ta dao ta nalignauan mo si togon co saymo?'', bagay na an Rinconada an gamit sana ''SO/SU''.
Ginamit sa diksyunaryo an estruktura kan lengwaheng Bikol siring man an mga bokabularyo kaini, asin bakong an sa ibang diyalekto o lenggwahe.
==An orihinal na Vocabulario ni Lisboa==
Inot na naimprenta an diksyunaryo kan 1728/1754. Ini labing sarong siglo an makalihis kan siya magadan taon 1628. Huli kaini, sarong dakulang hapot kun nahira sa dati an obra niya.
Ipinalagdâ an ikaduwang edisyon kaini kan 1865 ni [[Francisco Gainza|Francisco Gainza]] sa paimprentahan kan Unibersidad kan Santo Tomas. Alagad, an sarong risa kadugangan sa bàgong edisyon iyo an mga dugang na bokabularyo na bakong gikan sa orihinal na kaggibo kan diksyunaryo.
Sarong ehemplo iyo an pagkaag kan panhinulay duman sa bokabulayryong "Bognag" (bungag),"Hay una de estalcalitas en el monte Colapnitan visitada por europeos en 1860 y 61." Si Lisboa dai man masasambitan an pagbisita ni [[Feodor Jagor]] sa lungib Kolapnitan duman sa [[Libmanan, Camarines Sur|Libmanan]] huli ta an pangyayaring ini mga 200 na taon nang naglihis sa panahon niya.
Sa mga indikasyon, igwa nin mga ehemplo asin ilustrasyon na maririsa na idinugang na sana sa pagpaliwanag kan mga kahulogan kan mga katagang napalaman sa Vocabulario. Inot, may ikinaraag na mga paliwanag na manungod sa mga Doktrina Kristyana. Ikaduwa, igwa nang magkapirang mga katagâ na Kastila an sinasabing parte na kan bokabularyong Bikol.
Halimbawa:
<blockquote>p. 45. '''ganso''', ave conocida. gangsa p. 100 '''vandera''', bandera'</blockquote>
==Toltolan==
{{reflist}}
==Mga panluwas na takod==
* [http://quod.lib.umich.edu/cgi/t/text/text-idx?c=philamer;idno=AQA2025 An Vocabulario ni Marcos de Lisboa, 1865 na edisyon]
* [http://bdh-rd.bne.es/viewer.vm?id=0000014635&page=1 An Vocabulario ni Marcos de Lisboa, 1754 na edisyon] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200619135506/http://bdh-rd.bne.es/viewer.vm?id=0000014635&page=1 |date=2020-06-19 }}
==Ginunuan==
'''Vocabulario de la Lengua Bicol'''. Marcos de Lisboa, Manila. 1865. Mga kopya kaini makukua sa Museo Conciliar de Nueva Caceres (sa Seminario), sa Museo kan University of Nueva Caceres asin sa University of Sto. Tomas.
{{literatura-rambong}}
[[Kategorya:Mga babasahon]]
aus1ur1r1x9ncnsi1v9cm21px55s16a
RMS Titanic
0
8972
307021
260035
2026-07-02T16:44:39Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307021
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:RMS Titanic 3.jpg|right|thumb|250px|An RMS Titanic, an pighuna na daing lubogan na bapor]]
An '''RMS Titanic''' sarong pampasaherong liner na nakabangga sa sarong iceberg sa saiyang primerong byahe haling [[Southampton, Inglatierra]] pasiring [[Nuweba York]] kan Abril 14, 1912. Huna dai pwedeng maglubog alagad kan Abril 15, nagburo-buro sana sa irarom kan dagat, na ikinagadan nin 1,517 katawo. Sinasabing an pangyaring ini saro sa maritimong disaster sa historya nin paglayag sa dagat. Ipigbungsod an bapor kan Abril 10 lunad an 2,223 katawo. Maliwanag na an nakaligtas sana sa trahedya 706 katawo.
Pinakadakulang boque de vapor na sa kinaban, an RMS Titanic pagsasadiri kan ''White Star LIne'' asin ini pigtugdok sa astilyero kan Harland asin Wolff sa [[Belfast, Irlandya]]. Kadakul na marhay an nagadan huli ta an bilang kan salbabida tama sana sa 1,178 katawo, asin mas dakul an nagadan na kalalakihan huli ngani sa polisiya na "mga babayi saka mga aki" nguna an dapat inuton na iligtas.
An Titanic pigdisenyo nin mga beteranong mga inhenyero, na gamit an pinakamodernong teknolohiya asin mga probadong paagi ngani ligtas an pagbabyahe. Huli sa saiyang paglubog sa inot pa sanang byahe, asin huli ta an mga nakadamay sa trahedya mga prominenteng tawo, asin urog pa ta an mga huring-huding na naglakop dakulang istorya kan mga panhon na idto, ini gabos nagresulta sa mga paghira sa ley maritimo asin sa daing-patod na interes sa paglubog kan Titanic.
[[Ladawan:En size titanic.svg|thumb|250px|An komparasyon kan mga ibang bagay sa sukol kan Titanic]]
[[Ladawan:TitanicRoute.svg|right|thumb|250px|An ruta kan Titanic]]
== Mga panluwas na takod ==
* [http://www.bbc.co.uk/archive/titanic/index.shtml ''BBC'' Archive: Titanic]
* [http://www.titanichistoricalsociety.org/ Titanic Historical Society]
* [http://www.titanic-online.com/ RMS Titanic, Inc] Corporate information and the official ''Titanic'' archive
* [http://www.life.com/image/first/in-gallery/35292/surviving-the-titanic Surviving the Titanic] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20101004175750/http://www.life.com/image/first/in-gallery/35292/surviving-the-titanic |date=2010-10-04 }} - slideshow by ''[[Life magazine]]''
* [http://gaslight.mtroyal.ca/contit01.htm Some Reflections on the Loss of the Titanic by Joseph Conrad, 1912] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110501061635/http://gaslight.mtroyal.ca/contit01.htm |date=2011-05-01 }}
* [http://www.pbs.org/lostliners/ PBS Online – Lost Liners]
* [http://www.history.navy.mil/faqs/faq94-1.htm The Titanic Disaster, Steamship Lanes, and the Establishment of the Ice Patrol: The 1912 Report of the Hydrographer, U.S. Navy]
* [http://www.titanicinquiry.org/ Titanic Inquiry Project] Complete transcripts of both the US Senate and British Board of Trade inquiries into the disaster, along with their final reports.
* [http://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9E07EEDB103BE633A25757C1A9639C946296D6CF New York Times]
== Hilinga man ==
[[The Oasis of the Seas]]
{{stub}}
1jzquh4swug21f1i4zuhc9uab5frbd5
Taumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhenuakitanatahu
0
16550
307029
305791
2026-07-03T00:35:45Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307029
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox burol
|name={{shy|Taumata|whakatangihanga|koauau|o|tamatea|turi|pukaka|piki|maunga|horo|nuku|pokai|whenua|ki|tana|tahu}}
|language=[[Tataramon na Māori|Māori]]
|photo=File:Taumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhenuakitanatahu sign.jpg
|other_name=Taumata
|native_name_lang=Māori
|translation=An tuktok kung sain an Tamatea, an lalaking may darakulang tuhod, an napahalnas, an nagsasakat kan mga bukid, an paratulon kan daga na nagbaklay, nagkawat kan saiyang kōauau sa saiyang pinapadangat.
|photo_caption=Sinyal kan burol na nagpapahiling kan 85-karakter nin pangaran|location=[[Hawke's Bay, New Zealand]]
|elevation_m=305
}}
{{DISPLAYTITLE:Taumatawhakatangi<wbr>hangakoauauotamatea<wbr>turipukakapikimaunga<wbr>horonukupokaiwhen<wbr>uakitanatahu}}
{{Location map
|New Zealand
|label = Taumata
|lat_dir = S | lat_deg=40 | lat_min=20
|lon_dir = E | lon_deg=176 | lon_min=32
|position = left
|width = 181
|float = right
|caption = Lokasyon kan Taumata
}}
An '''Taumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhen-uakitanatahu''', saróng pangaran kan burol sa nasyon na [[New Zealand]]. An '''Taumatawhakatangihangakoauauotamateapokaiwhenuakitanatahu''' o '''Taumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhen-uakitanatahu''' kun pinalabá pa, sarong pangarang [[Tataramon na Māori|Maori]] kan lugar na igwang langkaw na 305 metro, na madudugangan sa kalapit kan Porangahau, sur kan Waipukurau sa Kasuran nin [[Hawke's Bay]], [[New Zealand]]. Para mapadali an paggamit kan katagâ o taramon na ini, piggagamit na lang an taramon [[Taumata]]. Nakakua ini nin pagbisto bilan [[Listahan kan pinakaharalabang pangaran kan lugar|pinakahalabang pangaran kan lugar]] na nahiling sa mga nasyon nin parataram-Ingles, asin an panduwang pinakahalabang pangaran kan lugar sa enterong kinában, segun ini sa ''Wises New Zealand Guide'' asin ''[[The New Zealand Herald]]''.<ref name="twsMarZ2j">{{cite news
|author= NZPA
|title= Nasa turns to Kiwi when it needs expert space advice
|publisher= ''New Zealand Herald''
|quote= Three years ago, Mr Coleman, a website designer, posted a message on an internet bulletin board about Taumatawhakatangi­hangakoauauotamatea­pokaiwhen­uakitanatahu in southern Hawkes Bay. It is the second-longest place name in the world, according to Wises New Zealand Guide.
|date= Aug 11, 2003
|url= http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=3517312
|accessdate= 2011-03-28
|archivedate= 2018-08-26
|archiveurl= https://web.archive.org/web/20180826044104/https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=3517312
}}</ref> An pangaran kan burol (na may 85 na karakter), nailista na kan ''[[Guinness World Records]]'' bilan pinakahalabang pangaran kan lugar.
An ibang bersyon kan pangaran, kaiba an saróng ito, piggagamit minsan.
==Pagsayod==
{{external media
| align = right
| width = 180px
| audio1 = [https://web.archive.org/web/20081014111519/http://www.korero.maori.nz/sound/places/f-t-w-k-o-t-p-w-k-t-t.mp3 Pronunciation] of the (57-character) [[Land Information New Zealand|LINZ]] version of the name at Kōrero Māori, the [[Māori Language Commission]] website
}}
Kun puputul-putulon an mga silaba, an buong pangaran kaini pigsasayod na: Tau-ma-ta-fa-ka-ta-ngi-ha-nga-ko-au-au-o-ta-ma-te-a-tu-ri-pu-ka-ka-pi-ki-mau-nga-ho-ro-nu-ku-po-kai-fe-nu-a-ki-ta-na-ta-hu (40 syllables). Girumdumon na sa tataramon na Maori na an digrapong "wh" [[Tataramon na Māori|pigsasayod]] bilan /f/.
==Boot sabihon kan pangaran==
Pigpalis-taramon an pangaran na "Taumatawhakatangi­hangakoauauotamatea­turipukakapikimaunga­horonukupokaiwhen­uakitanatahu" sa Bikol bilang "An tuktok kung sain an Tamatea, an lalaking may darakulang tuhod, an napahalnas, an nagsasakat kan mga bukid, an paratulon kan daga na nagbaklay, nagkawat kan saiyang kōauau sa saiyang pinapadangat."
==Mga Toltolan==
{{reflist}}
[[Kategorya: Tataramon na Māori]]
[[Kategorya:Heograpiya kan New Zealand]]
{{stub|Bagong Selanda}}
4c4t8i5n0wgq7pn7lpjwxx4y73hlu6u
Agda Montelius
0
24649
307032
300315
2026-07-03T06:01:55Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307032
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox tawo|name=Agda Montelius|image=Agda Montelius.jpg|caption=|residence=|other_names=|birth_date=23 April 1850|birth_place=Köping, Sweden|death_date=27 October 1920|death_place=Stockholm, Sweden|death_cause=|known=Philanthropist, woman's rights activist|occupation=|spouse=[[Oscar Montelius]] (1843–1921)|children=|website=|footnotes=}}
Si Agda Georgina Dorotea Alejandra Montellius Reuterskil (1850 kan Abril 1850 sa Köpping - 27 Oktubre 1920) sarong Suecong pilantropo asin feminista. Si Aga Georga Doro Dotera Alejandra Montelio. Sya an panginot na personahe kan pilantropong Sueco, aktibo sa pagtulod sa deretsos kan mga babayi, asin tsirman kan Predrika Bremer Association kan 1903-1920.<ref>{{Cite web|url=http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/biografier/montelius.xml|title=Agda Montelius|publisher=Göteborgs universitetsbibliotek|accessdate=1 December 2018|archive-date=22 March 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190322092055/http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/biografier/montelius.xml|dead-url=yes}}</ref>
== Biograpiya ==
Si Montelio aking babae kan ministro kan gobyerno asin nobleng si Heneral-Lieutander Reuterskil asin Anna Schenström.ה. Sya inedukar sa eskwelahan na para sa mga usong bado sa ''[[:en:Hammarstedtska_flickskolan|Hammarstedtska flickskolan]]'' sa Stockholm.<ref>{{cite web|url= http://runeberg.org/nfcc/0036.html|title= Reuterskiöld|publisher = Nordisk familjebok|date= 1916|accessdate=1 December 2018}}</ref><ref>{{cite web|url= https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/9458|title= Agda G D A Montelius|publisher= Svenskt biografiskt lexikon|author= Ann-Katrin Hatje|accessdate= 1 December 2018|archive-date= 5 December 2018|archive-url= https://web.archive.org/web/20181205103301/https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/9458|dead-url= yes}}</ref>
== Pilantropong trabaho ==
Si Agda Montelio an panginot na personahe kan pilantropo nin Sueco kan inot na mga taon kan ika - 20 siglo. An saiyang prinsipyo tabangan an mga tawo na tabangan an saindang sadiri.
== Aktibismo kan mga Babayi ==
[[Ladawan:Rösträttspetitionen.jpg|thumb|Iprinesentar ni Agda Montellius asin Gertrud Adelborg an pakimahirak nin babae sa Prime Ministro Erik Gustaf Boström kan 1899.]]
Sa paagi kan saiyang pilantropikong gibuhon, nakaayon man sya sa gibohon para sa mga diretsos nin mga babae. Sya parasuportar sa pagkalain-lain nin mga babae asin nagtutubod a na mahalaga para sa mga babae na makikabtang sa politika asin sa organisasyon pati sa pagkaorganisar kan sosyodad tanganing protihiran an mga diretsos kan mga may hilang, an maluya asin nangangaipo pati man gibohon na harong an sosyodad.
== Mga reperensya ==
{{Reflist}}
== Mababasa pa lalo ==
* Agda Montelius at Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
pyu6ojyos5m0oa40jxbvd7pv7bhbg97
Mga pananda na pankasaysayan kan Filipinas
0
38700
307026
299492
2026-07-02T21:46:01Z
Seav
261
/* Kasaysayan */ update photo
307026
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:First Shot Philippine-American War 1941 and 2022 Markers.png|thumb|Istilo nin mga paratandaan na pinatukaw kan PHRMC, an tagasunod kan NHCP (wala, pinatukaw kan 1941) asin presenteng istilo kan mga marker na pinatukaw kan NHCP (katotohanan, pinatukaw kan 2022). An duwang marker pareho mapanungod sa enot na binadil kan Giyerang Pilipino-Amerikano.]]
An '''mga pananda na pankasaysayan kan Filipinas''' pinakaag kan [[National Historical Commission of the Philippines]] (NHCP) sa Filipinas asin sa mga lugar sa ibang nasyon na nangangahulogan nin importanteng mga pangyayari, persona, estruktura, asin institusyon sa mga kasaysayan nasyonal asin lokal kan Pilipinas. pananandang pangkasbayan. <ref>{{Cite news|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/118778|title=Cardinal's historical marker unveiled|date=September 7, 2008|newspaper=[[GMA News]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://newsinfo.inquirer.net/790311/nhcp-corrects-error-over-true-hero-of-battle-of-bangkusay|title=NHCP corrects error over true hero of Battle of Bangkusay|newspaper=[[Philippine Daily Inquirer]]|date=June 13, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://devsite.mb.com.ph/historical-marker-in-subic-unveiled/|title=Historical marker in Subic unveiled|newspaper=[[Manila Bulletin]]|date=November 27, 2013}}{{Dead link|date=April 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.philstar.com/cebu-news/635334/cebu-unveils-historical-marker|title=UP Cebu unveils historical marker|newspaper=[[The Philippine Star|The Freeman]]|date=December 3, 2010}}</ref> An mga plake mismo permanenteng mga tanda na ibinugtak kan NHCP sa hayag na naheheling na mga lugar sa mga edipisyo, monumento, o sa espesyal na mga lugar. An mga lokal na munisipyo asin siyudad pwede man magbugtak nin mga marker kan mga pigurin asin mga okasyon na may lokal na kahulogan. Minsan ngani tibaad may permiso sinda sa NHCP, an mga marker na ini dai ginagamit an selyo kan Republika nin Pilipinas.<ref>{{Cite news|url=https://drive.google.com/file/d/0B9c6mrxI4zoYN0Ewdlk4WG9Ha28/view|title=GUIDELINES_IDENTIF CLASSIF AND RECOG OF HIST SITES & STRUCTS IN THE PHIL.pdf|newspaper=Google Docs}}</ref>
Minsan ngani dakol na propiedadikong Kultura an nag - instalar nin makasaysayan na mga marka, bakong gabos na lugar na igwa nin makasaysayan na mga senyal ibinugtak sa saro sa partikular na mga kategoriya nin Kultural na mga propiedad. Kadtong Enero 2012, an total na bilang kan mga historikal na pararker na piglista kan NHCP ay 459; Minsan siring, an kabilangan kan mga marker hale sa gabos na listang ini labing 1,500.<ref>{{Cite web}}</ref>
== Kasaysayan ==
Bago kan 1933, nagkapirang paghihingoang sibiko an pinonan na magmukna nin mga monumento asin markahan an makasaysayan na mga lugar asin pangyayari, arog baga ni Cry of Balintawak, Jose Rizal Monumento, asin an kinamundagan ni Andrés Bonifacio. José Rizal Monumento. Minsan siring, dakol pang makasaysayan na lugar an dai namidbid o tinandaan.<ref name=":1">{{Cite book|title=Historical Markers Placed by the Philippine Historical Committee|publisher=Bureau of Printing|year=1958|location=Manila}}</ref>
An pinakaenot na sinundan kan Nasyunal na Historikong Komisyon kan Filipinas (NHCP) iyo an Philippine Historical Research and Markers Committee (PHRMC). Tinogdas kan Oktubre 23, 1933 buda Executive Order 451 durante kan pagkagobernador ni Frank Murphy durante kan panahon kolonyal kan mga Amerikano, an saro sa mga trabaho kaini iyo an matanda sa kultural asin historikal na antiquities sa Manila, na kan huri pinahiwas tanganing maantos an ibang parte kan Pilipinas.<ref name=":12">{{Cite book|title=Historical Markers Placed by the Philippine Historical Committee|publisher=Bureau of Printing|year=1958|location=Manila}}</ref> An enot na mga paratanda pinatukaw kan 1934, kaiba an mga para sa Simbahan nin San Agustin, Fort Santiago, Plaza McKinley, Romano Katolikong Katedral nin Manila, San Sebastian Church, Concordia College, Manila Railroad Company, Dr. Lorenzo Negra, asin Unibersidad nin Santo Tomas (Intramuros site). Nagpondo an pagbugtak nin tanda durante kan Ikaduwang Guerra Mundial. An iba kaining mga marker magsalang nawara o naraot durante kan gera asin mga bagong marker pinagpatukaw bilang kasalida kan Simbahan nin San Agustin asin Katedral nin Manila. Sa bilog na nag - aging mga taon, may mga marker man daa na nawawara ngane an mga ini mahabon asin pinapabakal bilang scrap metal.<ref name=":0">{{Cite news}}</ref> An pag'onra kan mga marker ipinagpadagos kan mga kasalihid kan PHRMC: An Komite Historiko kan Filipinas (PHC), National Historical Institute (NHI), asin an Nasyunal na Komisyon Historiko (NHCP). An pamantayan kan mga nagmarka nagbago sa bilog na nag - aging mga taon.
<gallery>
Ladawan:Historical marker for Fort Santiago.jpg|Si Fort Santiago sa Intramuros, Manila, nag - instalar kan 1934, saro sa enot na mga nagmarka.
</gallery>
An lenguahe kan mga marker sa kadaklan asin sa pangenot sa Filipino, na may mga marker man sa Ingles asin Kastila. Pigtukaw an enot na paratandaan na igwang panrehiyon na tataramon sa pagromdom kan Cebu Provincial Capitol sa Cebu City. An mga nagtanda, kapwa sa Cebuano asin Filipino, pinatukaw kan 2008. ⁇ .Cebuano An inot na marker sa Ilocano pigtukaw sa pagromdom kan Mansion House sa Baguio kan 2009 .Mansion House. Pigtukaw an enot na paratanda sa Kapampangan sa pagromdom kan Holy Rosary Parish Church sa Angeles kan 2017. .Kapampangan kan 2017. An mga marker historikal sa luwas kan Filipinas pwede man isurat sa lokal na tataramon kan nasyon kun saen an marker pinatukaw arog kan Aleman sa Berlin, Alemanya asin Pranses sa Ghent, Belhika (boses na paratandaan si Jose Rizal). .Historical studies sa luwas kan Pilipinas. <ref>{{Cite web}}</ref><ref>{{Cite web}}</ref> Duwa sa enot na mga nagtanda sa luwas kan Pilipinas an pinatukaw sa Ghent, Belgium, sa paggirumdom kan erokan ni Jose Rizal kan ipublikar an El Filibusterismo, asin sa Dezhou, Tsina, sa pagromdom ki Paduka Batara, sarong Hade kan Sulu na nagbayad nin tributo sa Emperador Yengle asin duman nagadan. El Filibusterismo. Pareho iyan pinatukaw kan 1959.
Ihinayag kan mga Marker na konektado ki Rizal an pinakadakol, asin an historyador na Filipino na si Teodoro A. Agoncillo na durante kan saiyang panahon (naglingkod sia sa NHCP poon 1963 sagkod 1985), an saindang mga paghihingoa sa board kadaklan ginamit sa pag - oyon, pag - orolay, asin pagsurat liwat kan marker A. Agoncillo. Huli sa bilang kan mga kahagadan kan marker manungod ki Rizal, ipigbawal niya an Aba! Pati ba naman eskiting inihian ni Rizal ibig lagyan ng marker!." Pati ba naman eskiging inihian ni Rizal ibig lagyan ng marker! (Ano, boot ngani ninda na matandaan mi an malimpog na mga tinampo kun saen si Rizal nakaginhawa!).<ref name=":02">{{Cite news}}</ref>
Kan 2002, durante kan daing ontok na seremonya kan marker National Federation of Women's Club sa Pilipinas sa Manila Hotel, an dating presidente na si Fidel Ramos naghuna na an pagtaas kan kurtina nagpagirumdom saiya kan bartese, asin an gabos nagngisi .Fidel Ramos. Iyan an huring panahon na an mga kurtina binutong paitaas, asin poon kaidto, an dai pag - iingat may kalabot na pagbutong sana nin kurtina.<ref name="pressreader.com">{{Cite web}}</ref>
Kan 2011, an NHCP nagsabi na mas mapadagos kaini an mga marker para sa Visayas asin Mindanao huli sa saindang dugang na impluensya sa historya nasyonal, na tinata'wan konsentrasyon kan mga marker sa Luzon.<ref>{{Cite news|url=https://drive.google.com/file/d/0B9c6mrxI4zoYRHJGV0Jvd1lKdEk/view|title=2011-2012.pdf}}</ref>
An Kudan, an edipisyong embahada kan Filipinas sa Tokyo, idineklarar na sarong nasyonal na makasaysayan na tanda kan NHCP asin tinawan nin makasaysayan na marka kan Marso 3, 2014. An Kudan Ini an kaenot-enotang lugar na nataong siring na syudad.<ref>{{Cite news|url=http://www.gmanetwork.com/news/news/pinoyabroad/351042/envoy-s-residence-in-japan-becomes-phl-s-1st-overseas-historical-landmark/story/|title=Envoy's residence in Japan becomes PHL's 1st overseas historical landmark}}</ref> Durante kan pagbiklad kan paratanda, inapod ni Ambas Manuel Lopez an edipisyo bilang koronang mutya nin paglilingkod sa ibang nasyon sa Filipinas. an koronang mutya nin paglilingkod sa ibang nasyon sa Filipinas.<ref>{{Cite web}}</ref>
Kan Hunyo 3, 2016, an NHCP, sa kaenot - enote, naglaag nin sarong marker para sa sarong daing ngaran na personalidad. Sarong marker an pinatukaw sa Macabebebe, na ginigirumdom an lider kan Batalya sa Bangkusay Channel, an "enot na tubo na bayaan an saiyang buhay para sa independensia.."
== Mga pananda na quincentennial ==
<gallery>
Ladawan:Suluan quincentennial monument and historical marker.jpg|Suluan quincentennial monument and historical marker, Suluan, Guiuan, Eastern Samar, iminundag kan Marso 16, 2021
</gallery>Poon Marso sagkod Oktubre 2021, an NHCP asin National Quincentennial Committee nagpaluwas nin quinentennial marks bilang kabtang kan 2021 Quincentennial Commemotions sa Pilipinas (QCP)
Tolong polong marker historikal an ibubunsod sa mga magkapirang lugar sa mga rehiyon kan Mimarapa, Sentral Visayas, Subangan na Visayas, Caraga, Zamboanga Peninsula, asin Bangsamoro. Nakalaag sa lugar an mga paratanda sa tabang kan Departamento kan Interior asin Gobyerno Lokal (DILG) asin kan Pwersas Armadas kan Pilipinas. Departamento kan Interior asin Lokal na Gobyerno.<ref name="thirtyfour2">{{Cite news|title=34 historical markers to mark the PH Quincentennial|url=https://pia.gov.ph/press-releases/releases/1069610}}</ref> Sa mga marker na ini, sampulo an ibinugtak sa Sirangan na Visayas.<ref>{{Cite news|title=10 quincentennial markers to be unveiled in Eastern Visayas|url=https://businessmirror.com.ph/2021/02/20/10-quincentennial-markers-to-be-unveiled-in-eastern-visayas/}}</ref> An enot na paratandaan igdi iyo an katandaan kan Sulu sa isla kan parehong pangaran sa Guiuan, Eastern Samar kan Marso 16, 2021.<ref>{{Cite news|title=First marker of historic 1521 expedition unveiled in Suluan Island|url=https://mb.com.ph/2021/03/16/first-marker-of-historic-1521-expedition-unveiled-in-suluan-island/}}</ref>
An mga marker iribang naglaladawan kan mga piling pangyayari kan biyaheng Magellan-Elcano sa arkipelago kan Filipinas. sa paglayag An kada marker kompuesto nin pedestal na may atmospera sa ibabaw bilang finial. An pagtangka' kan elementong globo kumpwesto man kan Space Agency kan Filipinas. Sa sarong lado kan pedestal an plake sa paggirumdom asin sa ibong na lado gibo sa kabokabong inukit na marmol na igwa nin disenyo na nagdedepende sa espesipikong lugar kan marker. ' An mga inukit gibo kan mga iskultor na sinda Jonas Roces asin Francis Apiles asin nakabase sa mga panurat kan miralistang si Derrick Maculay. Ilinadawan kan NHCP an mga desenyo bilang pagsuway sa tipikal na "oryentalista" na mga paglaladawan kan mga dayuhan kan mga pre-kolonyal na Filipino bilang savage. An mga marker sarong pagprobar na iladawan an mga pangyayari sa ekspidisyon gikan sa sarong Filipinong punto de vista.<ref name="thirtyfour22">{{Cite news|title=34 historical markers to mark the PH Quincentennial|url=https://pia.gov.ph/press-releases/releases/1069610}}</ref>
== Batayan asin an mga palakaw ==
An mga minasunod iyo an mga polisya na pinaluwas kan NHCP sa pagrorogaring kan mga marker:<ref>{{Cite web}}</ref>
# Si Markers ibubugtak para sa mga heroeng Filipino, historikong mga pangyayari asin lugar may labot sa historikong mga gibo asin patriotikong mga paghihingoa na itampok an pangangaipo na isentro sa nasyonal na pag'iisip an historya kan satong nasyon gikan sa punto de vista kan Filipino asin makapukaw nin orgulyo sa satuyang nasyonal na pamana asin identidad.
# Igdi sa mga historikong marker na an pagtaong onra sa mga heroeng Filipino gigibohon pakalihis nin tama asin lubos na adal.
# An mga marker historikal ibubugtak sana sa mga lugar na may dakulang historikong halaga bilang itinalaga kan NHI Board.
# An historikong mga senyal para sa relihiyosong mga personalidad tibaad ibinugtak sa pagmidbid sa sosyal o historikong halaga.
# An marker historikal dai ibubugtak sa pagtaong onra sa mga nagadan dai mababa sa limang polong taon, apuera sana kun sinda ibilang na lataw na mga pigura.
# An pagbalos sa mga marker sa kasaysayan puwedeng itao durante kan sentenaryong taon nin mga maninigong tawo, lugar o estruktura.
# An mga marker historikal dai ibubugtak sa pagtaong onra sa mga tawong nabubuhay pa.
# An mga marker sa kasaysayan puedeng ibugtak sa onra sa mga tagaibang daga, sa pambihirang mga kaso sana.
# An mga nag-aapod nin lokal na kahulugan tutugutan na maaprobaran an aplikasyon sa NHI na iyo an pinatukaw asin pinansyal sinda kan ahensya, persona o organisasyon na naggigibo kan kahagadan asin sa siring na mga kaso, an selyo kan Republika kan Filipinas dai tutugotan na gamiton.
# Katakod kan palakaw nasyonal, an gabos na teksto nin mga marker sa kasaysayan yaon sa Nasyunal na Tataramon.
# An matandaan sa kasaysayan magkakaigwa nin pararehong disenyo, kadakulaan asin materyales. An NHI iyo an magamit kan eksklusibong too (paman) sa paggamit asin produksyon kaini.
# An mga marker historikal iyo an pagsasadiri kan gobyerno. An anoman na akto sa pagkaraot o paghale kan sinabing mga marker na mayo kan nasusurat na autoridad hale sa NHI Board matangrong kriminal susog sa yaon nang mga ley. An NHI ma sadiring konsepto an estandarteng disenyo, kadakula asin materyales kan mga pedestal para sa historikal na marker.
# Tanganing maseguro an proteksyon, pagpakaray asin pagmamantener kan mga historikal na marker, an NHI asin an kliyente (i.e. lokal na mga ehekutibo, gikan sa heroe, asin iba pa)
== Mga senyal pankasaysayan sa mga rehiyon ==
<gallery>
Ladawan:Philippine Historical Marker - English.png|Presenteng disenyo nin selyo sa ibabaw nin mga marker
</gallery>An mga listang ini nin mga marker historikal na pinatukaw kan National Historical Commission of the Philippines (NHCP) sarô sa mga lista nin mga tawo, lugar, o pangyayari sa Pilipinas na pinaggirumdom kan mga pekeng plake na pinaluwas kan sinabing komisyon.
Igwang mga marker na pinatukaw kan NHCP sa luwas kan Pilipinas sa pagromdom kan mga pangyayaring Pilipino, asin igwang mga suway na lista sa mga marker na ini, kan rehiyon.
* [[List of historical markers of the Philippines in Metro Manila|National Capital Region]]
* [[List of historical markers of the Philippines in the Cordillera Administrative Region|Cordillera Administrative Region]]
* [[List of historical markers of the Philippines in the Ilocos Region|Region I: Ilocos Region]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Cagayan Valley|Region II: Cagayan Valley]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Central Luzon|Region III: Central Luzon]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Calabarzon|Region IV-A: Calabarzon]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Mimaropa|Region IV-B: Mimaropa]]
* [[List of historical markers of the Philippines in the Bicol Region|Region V: Bicol Region]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Western Visayas|Region VI: Western Visayas]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Central Visayas|Region VII: Central Visayas]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Eastern Visayas|Region VIII: Eastern Visayas]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Zamboanga Peninsula|Region IX: Zamboanga Peninsula]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Northern Mindanao|Region X: Northern Mindanao]]
* [[List of historical markers of the Philippines in the Davao Region|Region XI: Davao Region]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Soccsksargen|Region XII: Soccsksargen]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Caraga|Region XIII: Caraga]]
* [[List of historical markers of the Philippines in Bangsamoro|Bangsamoro Autonomous Region in Muslim Mindanao]]
* [[List of historical markers of the Philippines overseas|Overseas]]
== Kataytayan nin mga ladawan ==
<gallery>
Ladawan:Ateneo de Manila HistoricalMarker NHCPStorageManila.JPG|atene[[Ateneo de Manila|o de Manila]], [[Intramuros]], Manila (currently [[Ateneo de Manila|Atene]]<nowiki/>within NHCP storage)
Ladawan:NielsonTower HistoricalMarker MakatiCity.jpg|[[Nielson Tower]], Ayala, Makati
Ladawan:Pang-alaalang Bantayog.jpg|Pang-alaalang Bantayog (World War II heroes of Pasig memorial), Caruncho Avenue, Malinao, Pasig
Ladawan:Leon Ma. Guerrero (1915–1982).jpg|[[León María Guerrero III|Leon Ma. Guerrero (1915 - 1982)]], Nuestra Señora de Guia Plaza, Ermita, Manila
Ladawan:Baguio Teachers' Camp historical marker vicinity - NHCP - 2.jpg|[[Baguio Teachers' Camp]], Baguio
Ladawan:Mansion Syquia PHC historical marker.jpg|[[Syquia Mansion|Mansion Syquia]], Vigan City, Ilocos Sur
Ladawan:Tumauini Church Marker.jpg|[[Tumauini Church|Church of Tumauini]], Tumauini, Isabela
Ladawan:RepublikaPilipina HistoricalMarker MalolosCity.jpg|[[First Philippine Republic|Republika Pilipina 1898-1901]], Church of the Immaculate Conception, Malolos City, Bulacan
Ladawan:Ang Parokya ng Santa Cruz NHI historical marker.webp|[[Diocesan Shrine of Saint Augustine|Ang Parokya ng Santa Cruz]] (The Parish of Santa Cruz), Tanza, Cavite
Ladawan:Church of Ibaan historical marker.jpg|[[Ibaan Church|Church of Ibaan]], Ibaan, Batangas
Ladawan:Historical marker of the 15 Martyrs of Bicol at Naga City.jpg|[[Fifteen Martyrs of Bicol|Labinlimang Martir ng Bicol]] (Fifteen Martyrs of Bicol), Naga City, Camarines Sur
Ladawan:Miagao Church NHCP historical marker.jpg|[[Miag-ao Church]], Miag-ao, Iloilo
Ladawan:Carlos P. Garcia House NHI historical marker.jpg|[[Carlos P. Garcia]] House, Tagbilaran City, Bohol
Ladawan:Biliran Watchtower historical marker.jpg|Bantayan ng Biliran (Biliran Watchtower), Biliran, Biliran
Ladawan:Historical marker of Fort Pilar .jpg|[[Fort Pilar]], Zamboanga City
Ladawan:Fuerte De La Concepcion Y Del Triunfo historical marker.jpg|[[Fuerte de la Concepcion y del Triunfo]], Ozamiz City, Misamis Occiental
Ladawan:Davao City Hall historical marker.jpg|[[Davao City Hall]], Davao City, Davao del Sur
Ladawan:Church of the Immaculate Conception of Tamontaka Seal.JPG|[[Immaculate Concepcion Church of Tamontaka|Simbahang Inmaculada Concepcion ng Tamontaka]] (Immaculate Concepcion Church of Tamontaka), Cotabato City
Ladawan:Unang Pagtataas ng Watawat ng Pilipinas sa Mindanao Marker.jpg|Pook ng Unang Pagtataas ng Watawat ng Pilipinas sa Mindanao, Surigao City, Surigao del Norte
Ladawan:Sheik Makhdum Mosque historical marker.jpg|Sheik Makhdum Mosque, Simunul, Tawi-Tawi
Ladawan:Jose Rizal historical marker in Brussels, Belgium.jpg|José Rizal, Brussels, Belgium
Ladawan:José Rizal historical marker in Wilhelmsfeld.jpg|José Rizal, Wilhemsfeld, Germany
</gallery>
== Toltolan ==
<references />{{Poon}}
3tl0geqgnnp7l17ugm0soe4vh6yz0z3
Speedtest.net
0
45430
307027
269270
2026-07-02T22:10:07Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307027
wikitext
text/x-wiki
[[Ladawan:Speedtest.net logo.svg|thumb|'''Speedtest.net logo''']]
'''Speedtest.net''', inaapod man na Spedtest ni Ookla, sarong websityong serbisyo na nagtataong libreng pag'aadal sa Internet ngane makahaman nin mga tableta, arog kan konektadong dapat asin latik. peed test.net Spetedtest ni Ookla web Internet nakakagibo nin mga impormasyon bilang nin latensia an produktong bandera kan Okla, sarong websityo asin kompanya nin mga diyanostiko na minukna kan 2006, asin nakabase sa Seattle, Washington, Estados Unidos. kla Seattle, Washington<ref name=":0">{{Cite web}}</ref><ref>{{Cite web}}</ref>
serbisyo nagsusukol kan dae sa paagi nin pag'alaman (sinasayod) asin laktawan (paghaloy-atraso) nin Internet kontra sa saro na mga 11,000 na heograpikong warakan na serders (arog kan Agosto 2001). o nin mga impormasyon an marikas na pag - operar sa trabaho<ref>{{Cite web}}</ref> kada pagbista nagsusukol kan rikas nin dae kaipuhanan para sa direksyon, i.e. poon pa sa ser hanggang sa kompyuter, asin an halos data coinment,i.e. gikan sa computer kan paragamit paduman sa paralibot. ros na isinalo mga pagbalo ginigibo sa laog kan tangso o sa luwas nin apyan. rangkas na ilinalaog sa tangod Setyembre 2018 [update], labing 21 bilyon na marikas na pagbalo an nahaman. Setyembre 2018 [update]<ref name="test">[https://speedtest.net See tests completed on page.]</ref>
an mga bistado ginigibo gamit an Hypert Transfer Protocol (HTP) sa Layer 7 kan modelo nin OSI. pert Transfer Protocol (HTP) OSI model ng orog pang mapakarhay an pagkaeksakto, si Speed test.net nakakagibo ngonyan nin mga pagbalo paagi sa direktang Pagliliwat kan Konontrol Protocol (TCP) sockets asin paggamit nin ugaleng protokol para sa komunikasyon sa pag - oltanan kan mga ministro asin kliyente. paabot nin Rehistrasyon Kontrol an Protocol
lugar na iyan nagtatao man nin detalyadong estadistika basado sa mga resulta kan pagbalo. dae na ini nagagamit kan kadakol na mga publikasyon sa pag-aadal nin Internet an rikasg dae nag'aaragi sa bilog na kinaban.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/7098992.stm|title=Broadband speeds around the world|date=December 2, 2007|work=[[BBC News]]}}</ref><ref name="NZ_Herald_10454199">{{Cite news|url=http://www.nzherald.co.nz/technology/news/article.cfm?c_id=5&objectid=10454199|title=The truth about Kiwi broadband|date=July 27, 2007|work=[[The New Zealand Herald]]|accessdate=October 11, 2023|archivedate=June 3, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130603001510/http://www.nzherald.co.nz/technology/news/article.cfm?c_id=5}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.theage.com.au/news/opinion/hey-telstra-forget-about-broadband/2007/06/23/1182019431084.html|title=Hey Telstra, forget about broadband|date=June 24, 2007|work=[[The Age]]}}</ref>
== '''Kasaysayan''' ==
kagsadiri asin operador kan Speedtest.net, Ookla, itinugdas kan 2006 nin mga kaibahan na sina Mike Aparar asin Doug Suttles. Suttles pigsuherir an pangaran na Okla ta siya may sadiri nang ngaran sa rona kan Okta.com domain bilang pagtaong onra sa saiyang atamanan cata, na iyo man ipinangaran para sa sarong karakter sa TV series Thundr the Barbarian. kop na ngaran Tundar an Barbariano<ref name=":02">{{Cite web}}</ref> rurok na raintes.net nagagamit sa pag'ataman nin marikas na pagbalo poon 2000, gurano man rikas an pagkataon.net sana an nabisto sa publiko pakatapos kan akla kan 2006.<ref>{{Cite web}}</ref>
Kan 2011, si Ookla guminana nin 80% na kaapil asin saro sa pinaka-halangkaw na 1000 mga popular na websayt. panahon na idto, kinua ni Ookla an revenue kaiyan sa pangenot huli sa mga kompanyang ibinabayad nin lisensia tanganing marikas na baloon asin tama sanang eksaminon an software. mga taga duman daang may kaibang mga kompanya sa media arog kan CN asin Disney, asin telekomunikasyon na mga provinders siring kan AT&T, Verizon, asin CenturyLink. Disney AT&T Verizon CenturyLink<ref name=":03">{{Cite web}}</ref>
Ookla nakua ni Zif Davis kan 2014. ff Davis<ref>{{Cite web}}</ref>
== '''Mga Ladawan''' ==
<gallery>
Ladawan:Speedtest By Ookla Screenshot on iOS.jpg|'''Speedtest ni Ookla Screenshot sa iOS'''
Ladawan:Speedtest UI in Android.jpg|'''Speedtest UI sa Android'''
Ladawan:Speedtest 1.png|speedtest sa browser
Ladawan:فحص سرعة الخدمة المقدمة من ايرثلنك.jpg|pagbasa sa speedtest
</gallery>
== '''Pag - admitir''' ==
{| class="wikitable sortable"
! style="width:125px;" |nin Pag - imbestigar
!
! width="60" |
! class="unsortable" style="width:75px;" |perensya
|-
|19 June 2018
|[[isaik Solusyon|saik]]
|s Unidos
| style="text-align:center;" |<ref>{{Cite news|url=https://www.speedtest.net/insights/blog/mosaik-is-joining-ookla/|title=Mosaik is joining Ookla}}</ref>
|-
|9 August 2018
|[[daya]]
|
| style="text-align:center;" |<ref>{{Cite news|url=https://www.speedtest.net/insights/blog/downdetector-announcement/|title=Downdetector is now part of Ookla}}</ref>
|-
|10 October 2018
|[[Ekahau|kahau]]
|
| style="text-align:center;" |<ref>{{Cite news|url=https://www.speedtest.net/insights/blog/ekahau-is-now-part-of-ookla/|title=Ekahau is now part of Ookla}}</ref>
|}
== '''Teknolohiya''' ==
Speedtest.net an nagpoon bilang sarong Flash na nakabase sa halakbang asin marikas na pagbalo sa paglilingkod. ampok na mga letra Ookla nag - agi nin mga taon tanganing tukoy an marikas na pagbalo poon sa Flas sagkod sa HTML5. TML5 bagong HTML5 na basado sa rikas nin pagbalo nagluwas sa beta kan Enero 9, 2018.<ref>{{Cite web}}</ref><ref>{{Cite web}}</ref>
== '''Speedtest.net data''' ==
=== mga report dapit sa negosyo na may Speedtest market ===
2016, si Speed test nagpoon na magbawi nin mga report sa saodan para sa iba-ibang nasyon asin siyudad, na nagtatao nin dai pa nahahaloy na estadistika mapadapit sa paghulbo asin pagkarikas kan rikas para sa nakaaging taon para sa IPs asin mobile carriers. man diyan an pag-aadal kan presenteng IP asin mobile market kan kanya - kanyang nasyon asin pagkaraot sa rehiyon asin ciudad. mga ISSPs asin carriers na de rueda pinabibilang kan saindang geograpikong pasale.
{| class="wikitable"
!Year
!Country Name (Alphabetical)
!Average Fixed Broadband Download
!Average Fixed Broadband Upload
!Average Mobile Download
|-
|2017
|Canada<ref>{{Cite news|url=http://www.speedtest.net/reports/canada/|title=2017 Canada Speedtest Market Snapshot}}</ref>
|59.67 [[Mbit/s]]
|18.55 Mbit/s
|35.19 Mbit/s
|-
|2017
|United States<ref>{{Cite news|url=http://www.speedtest.net/reports/united-states/|title=2017 United States Speedtest Market Report}}</ref>
|64.17 Mbit/s
|22.79 Mbit/s
|22.69 Mbit/s
|-
|2018
|Saudi Arabia<ref>{{Cite news|url=http://www.speedtest.net/reports/saudi-arabia/|title=2018 Saudi Arabia Speedtest Market Report}}</ref>
|21.66 Mbit/s
|9.25 Mbit/s
|17.71 Mbit/s
|-
|2021
|South Africa<ref>{{Cite web}}</ref>
|46.32 Mbit/s
|32.42 Mbit/s
|46.45 Mbit/s
|}
== <span class="mw-headline" id="Toltolan">Toltolan</span> ==
<references />{{Tamboan}}
31ydqlpevihd8a3hcg6yi7tcs69z98c
Rakahanga
0
48189
307023
272917
2026-07-02T16:56:09Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307023
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox islands
| name = Rakahanga
| native_name =
| image_name = ISS002-E-10047rakahanga.jpg
| image_size = 250px
| image_caption = [[NASA]] picture of Rakahanga
| image_alt =
| area_km2 = 4
| location = [[Pacific Ocean|Central-Southern Pacific Ocean]]
| coordinates = {{coord|10|02|S|161|05|W|region:ID_type:isle}}
| archipelago = [[Cook Islands]]
| total_islands = 11
| major_islands = Rakahanga
| country = [[Cook Islands]]
| country_admin_divisions_title =
| country_admin_divisions =
| country_largest_city = Rakahanga
| demonym =
| population = 83
| density_km2 = 32
| ethnic_groups = Nu-matua, Tia-ngaro-tonga
}}
[[File:Rakahanga.jpg|right|300px|thumb|Mapa kan Rakahanga Atoll]]
An '''Rakahanga''' parte kan [[Cook Islands]], namumugtak sa sentral-habagatan kan [[Dagat Pasipiko]]. An pasig na [[atoll]] {{convert|1,248|km|mi|abbr=off}} na rayo sa [[Capital city|kabesera]]ng [[Rarotonga]] nin Cook Islands, asin nakalugar nin {{convert|1,111|km|mi|abbr=off}} sa habagtatan nin [[equator]]. An pinakaharaning kataid, iyo an [[Manihiki]] na may dist5ansya sanang which is just {{convert|44|km|mi|abbr=off}} igdi. An hiwas kan Rakahanga naabot {{convert|4|km2|sqmi|abbr=out}}. An pinakahalangkaw na punto kaini mga 5 metro sna taas sa legbel nin dagat. An populasyon 83 sana sa senso kan 2016 na Census of Population & Dwellings, na may densidad na ratio na 32 katawo sa lambang kilometro kwadrado. Poon pa kan 2014 an elektrisidad kan Rakahanga kinukua na 100% sa enerhiya solar. An [[Lenggwaheng Rakahanga-Manihiki]] naiiba man sa Cook Islands na tataramon na Maori.
== Geograpiya ==
Igwang apat na mayor na [[isla]]s as9in pitong mga [[uru-isla]] sa Rakahanga [[lagoon]]. An sa norteng isla nababanga sa tolo: [[Tetukono]] in an sa bandang norte asin norte-solnopan, [[Tetaha Kiraro]] an sa sulnopan, asin [[Paerangi]] an sa habagatan-sulnopann; manta an sa habagatan na isla iyo an [[Rakahanga Island|Rakahanga]]. An mga uru-isla: sa subangan, [[Te Motu o Umurua]], [[Akaro]], Motu [[Ngangie]], [[Huananui]], Motu [[Mahuta]] asin Motu [[Okakara]]; mantang an sa habagatan-sulnopan iyo an islet nin [[Te Kainga]] na iyo an kwenta bantay palaog sa lagoon. An norte-subangan na kosa mabaybayon na mga pampang. An sa bandang sulnopan na kosa maaati kan mga ragpa asin kagagapoan (katiriponan nin mga gasang asin mga buskay) na nasapawan kan mga lumang gasang.<ref name=":5">{{Cite journal|last=Wood|first=B.L.|date=1967|title=Geology of the Cook Islands |journal=New Zealand Journal of Geology & Geophysics |volume=10 |issue=6|pages=1429–1445|doi=10.1080/00288306.1967.10423227|doi-access=free}}</ref><ref name=":9">{{Cite web|url=http://www.unccd-prais.com/Uploads/GetReportPdf/5fb36abb-d42a-4704-bbd8-a0fa014a4a93|title=Cook Islands National Report|last=United Nations Convention to Combat Desertification|first=Report prepared by Island Friends Ltd|date=2002|access-date=2024-04-01|archive-date=2019-09-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20190926071315/http://www.unccd-prais.com/Uploads/GetReportPdf/5fb36abb-d42a-4704-bbd8-a0fa014a4a93|dead-url=yes}}</ref> An atoll tadtad sa kakaniyogan.
An Rakahanga sobra sana sa apat na kilometro kwadrado sa tamanyo. An pinakahalangkaw na punto kaini mga 5 metro (17 pye) asin arog kan ibang mga atoll sa [[Northern Cook Islands|Northern Cook Island]], an Rakahanga namimiligro sa naglalangkaw na lebel kan dagat.<ref name=":9" /> An dakulang lagoon hababaw na mmaluya igdi an sirkulasyon kan tubig-dagat na bakong marayrahay sa pagtalubo kan mga coral.<ref name=":5" /> An mga natural na laogan sa lagoon harayapit asin harababaw, na maagihan sana nin saradit na baroto.<ref name=":15">{{Cite book|title=South Seas Paradise|author-link1=Julian Dashwood|last=Hillas|first=Julian|publisher=Doubleday & Co.|year=1965|location=United Kingdom|pages=64–66}}</ref> Igwa kutang pagpararom kan channel kan 2015 sa irarom kan Harbour Improvement program.
An Rakahanga na estaran yaon sa norte-sulnopan na banda kan mga habagatan na uru-isla asin binibilog ini nin limang mga taraid na baryo:<ref>{{cite web|url=https://nzetc.victoria.ac.nz/tm/scholarly/tei-CroLan-c6-1.html|title=New patterns of settlement – NZETC|website=www.nzetc.org|access-date=2 July 2018}}</ref>)
#[[Purapoto]]
#[[Niteiri]]
#[[Numahanga]]
#[[Teruakiore]]
#[[Matara (Rakahanga)|Matara]] (mayor na binabanwa asin sentro kan [[Rakahanga Island Council]])
[[File:Rakahanga lagoon.jpg|alt=|thumb|Looking across the lagoon from the south east. An sa nangangatubangan nahihiling mga ragpa kan mga palapa.]]
==Toltolan==
{{reflist}}
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Rakahanga]]
[[Kategorya:Mga Atoll sa Cook Islands]]
[[Kategorya:Mga mIsla Pasipi9ko Poighihinako sa irarom kan Guano Islands Act]]
[[Kategorya:Dating mga rona' asin mga teriotoryo kan Estados Unidos]]
[[Kategorya:Mga Diringkilan sa teritoryo sa Cook Islands]]
[[Kategorya:Mga Pig'iiwalan na mga isla sa Oceania]]
[[Kategorya:Relasyon Cook Islands–Estados Unidos]]
[[Kategorya:Dating mga pig'iiwalan na mga isla]]
[[Kategorya:Northern Cook Islands]]
dv5gn6r4zmw1wc9phnqbq2vha11my9j
YIFY
0
50470
307031
295874
2026-07-03T04:29:43Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307031
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox websityo|name=YIFY|logo=Logo-YTS.svg|collapsible=|commercial=|type=Torrent index, [[Magnet URI scheme|magnet links]] provider, [[Peer-to-peer]]|registration=Optional, free|language=English|owner=|author=Yiftach Swery|revenue=|current_status=Defunct as of {{start date and age|2015|10|30}}}}
[[Ladawan:YTS logo.png|thumb|YTS logo]]
An '''YIFY Torrents''' o '''YTS''' sarong grupo nin peer-to-peer na pagluwas na midbid sa pagdistribwir nin dakulang bilang nin mga pelikula bilang libreng pag-download sa paagi kan BitTorrent . An mga pagluwas kan YIFY pigbibisto sa paagi kan saindang sadit na sukol nin file, na nakaakit nin kadakol na mga para-download.
An orihinal [[Websityo|na website]] kan YIFY/YTS isinara kan Motion Picture Association (MPA) kan 2015; alagad, kadakol na mga website na nag-aarog kan tatak na YIFY/YTS an nag-aako pa man giraray nin dakulang kantidad nin trapiko. An pangaran na "YIFY" kinua sa pangaran kan kagmukna, '''si Yif''' tach Swer '''y''', <ref name="stands2">{{Cite web|first=Ernesto|last=Van der Sar|url=https://torrentfreak.com/after-half-a-decade-we-now-know-what-yify-stands-for-160319/|title=After Half a Decade, We Now Know What YIFY Stands For|date=2016-03-19|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-01-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20220129173905/https://torrentfreak.com/after-half-a-decade-we-now-know-what-yify-stands-for-160319/|url-status=live}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://en.yibada.com/articles/123709/20160515/yify-yts-meaning-identity-of-operator-behind-popular-torrent-brand-finally-revealed.htm|title=YIFY/YTS Meaning, Identity of Operator behind Popular Torrent Brand Finally Revealed|last=Pineda|first=Erik|date=2016-05-15|work=Yibada English|access-date=2018-11-23|archive-date=2021-02-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20210224173021/https://en.yibada.com/articles/123709/20160515/yify-yts-meaning-identity-of-operator-behind-popular-torrent-brand-finally-revealed.htm|url-status=live}}</ref> sarong estudyante sa kolehiyo (na huri sarong app developer, web developer asin kampeon sa archery ) gikan sa Auckland, [[Nueva Zelanda|New Zealand]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.stuff.co.nz/entertainment/film/77759835/archery-champion-behind-global-piracy-site-shut-down-by-hollywood-studios.html|title=Archery champion allegedly behind global piracy site shut down by Hollywood studios|website=Stuff.co.nz|language=en|access-date=2018-11-23|archive-date=2018-11-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20181125162525/https://www.stuff.co.nz/entertainment/film/77759835/archery-champion-behind-global-piracy-site-shut-down-by-hollywood-studios.html|url-status=live}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=11604925|title=NZ archery rep caught up in piracy suit|date=2016-03-13|work=[[NZ Herald]]|access-date=2018-11-26|language=en-NZ|issn=1170-0777|archive-date=2018-11-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20181126134948/https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=11604925|url-status=live|accessdate=2025-01-11|archivedate=2018-11-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181126134948/https://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=11604925}}</ref>
== Kasaysayan ==
An YIFY Torrents pigtogdas ni Yiftach Swery kan 2010 mantang siya nag-aadal nin [[Siyensyang pangkompyuter|siyensya sa kompyuter]] sa Unibersidad kan Waikato . <ref>{{Cite web|url=https://www.stuff.co.nz/entertainment/film/81330295/Kiwi-teen-behind-vast-internet-piracy-says-he-loved-bragging-about-it-to-his-friends.html|title=Kiwi teen behind vast internet piracy says he loved bragging about it to his friends|website=Stuff.co.nz|language=en|access-date=2018-11-23|archive-date=2018-11-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20181125162634/https://www.stuff.co.nz/entertainment/film/81330295/Kiwi-teen-behind-vast-internet-piracy-says-he-loved-bragging-about-it-to-his-friends.html|url-status=live}}</ref> Kan Agosto 2011, an tatak na YIFY nagkukua nin igong trapiko tanganing maggarantiya kan paglansar kan sarong opisyal na YIFY Torrents Website, dawa ngani ini sa kahurihurihi nabara kan mga awtoridad [[Reyno Unido|kan United Kingdom]] . Sarong backup na website na yify-torrents.im an piglansar para sa mga paragamit na malampasan an pagbabawal na ini. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/how-yify-torrents-is-battling-the-internet-censors-131214/|title=How YIFY-Torrents is Battling the Internet Censors|date=2013-12-14|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2013-12-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20131216081331/https://torrentfreak.com/how-yify-torrents-is-battling-the-internet-censors-131214/|url-status=live}}</ref>
An pangaran na YIFY padagos na nagmukna nin traksyon sagkod sa punto na kan 2013 an 'YIFY' iyo an pinakahinahanap na termino sa Kickass Torrents, kaiba an iba pang mga kaugnay na termino sa paghanap arog kan 'yify 720p ', 'yify 2013' asin 'yify 1080p '. <ref>{{Cite news|url=https://www.ibtimes.com/top-torrent-searches-2013-yify-most-popular-search-term-kickass-torrents-1521950|title=Top Torrent Searches 2013: YIFY Is The Most Popular Search Term On Kickass Torrents|date=2013-12-29|work=[[International Business Times]]|access-date=2018-11-23|archive-date=2021-11-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107203700/https://www.ibtimes.com/top-torrent-searches-2013-yify-most-popular-search-term-kickass-torrents-1521950|url-status=live}}</ref> An popularidad na ini napagdanay sagkod 2015, kun saen ini giraray an pinakahinahanap na termino sa mga website kan BitTorrent . <ref>{{Cite news|url=https://www.ibtimes.co.in/list-top-50-keywords-that-people-searched-bittorrent-2015-includes-yify-hindi-game-661866|title=List of top 50 keywords that people searched for in BitTorrent in 2015, includes 'YIFY', 'Hindi' and 'Game of Thrones'|author=Staff Reporter|work=International Business Times|edition=India|access-date=2018-11-23|archive-date=2021-11-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107203701/https://www.ibtimes.co.in/list-top-50-keywords-that-people-searched-bittorrent-2015-includes-yify-hindi-game-661866|url-status=live}}</ref>
Kan Enero 2014, pig-anunsyo ni Yiftach na siya nagretiro na sa pag-encode asin pag-upload, na nagsambit na 'panahon na para sa pagbabago' sa saiyang buhay. An [[Websityo|website]] nag-rebrand sa YTS, asin nagbalyo sa sarong bagong pangaran nin domain sa yts.re. An "YTS" sarong pagpahalipot kan "YIFY Torrent Solutions". <ref name="stands3">{{Cite web|first=Ernesto|last=Van der Sar|url=https://torrentfreak.com/after-half-a-decade-we-now-know-what-yify-stands-for-160319/|title=After Half a Decade, We Now Know What YIFY Stands For|date=2016-03-19|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-01-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20220129173905/https://torrentfreak.com/after-half-a-decade-we-now-know-what-yify-stands-for-160319/|url-status=live}}</ref> An pamamahala itinao sa eksistidong grupo nin mga miyembro kan mga tawohan, <ref>{{Cite web|url=https://gazettereview.com/2016/02/what-happened-to-yify-torrents-update/|title=What Happened To Yify Torrents - Updated For 2018|last=Rogers|first=Bridget|date=2016-02-06|website=[[Gazette Review]]|language=en-US|access-date=2020-02-21|archive-date=2021-11-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107203700/https://gazettereview.com/2016/02/what-happened-to-yify-torrents-update/|url-status=live}}</ref> asin an pag-encode itinao sa "OTTO" na iyo an maasikaso kan mga maabot na pag-encode asin mga pag-upload. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/yify-torrents-announces-retirement-of-yify-but-show-goes-on-140124/|title=YIFY Torrents Announces Retirement of Founder, But Show Goes On|date=2014-01-24|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220416181202/https://torrentfreak.com/yify-torrents-announces-retirement-of-yify-but-show-goes-on-140124/|url-status=live}}</ref> An Yts.re igwa nin sarong kumpanya na nakabase sa UK, na opisyal na pig-inkorporar kan 5 Pebrero 2015, <ref>{{Cite news|url=https://www.thegazette.co.uk/London/issue/825063/supplement/119/data.pdf|title=(A1) Certificate of Incorporation - New Companies (cont'd)|work=[[The London Gazette|The Gazette]]|publisher=UK Government|access-date=2018-11-23|archive-date=2022-04-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20220417002125/https://www.thegazette.co.uk/London/issue/825063/supplement/119/data.pdf|url-status=live|accessdate=2025-01-11|archivedate=2022-04-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220417002125/https://www.thegazette.co.uk/London/issue/825063/supplement/119/data.pdf}}</ref> na si Yiftach nagkua kan papel bilang sarong "programmer" kan kumpanya. An kompanya opisyal na natunaw kan Pebrero 2016. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/yts-rolls-new-design-features-150202/|title=YTS Rolls Out New Design and Features|date=2015-02-02|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220416164548/https://torrentfreak.com/yts-rolls-new-design-features-150202/|url-status=live}}</ref> An website pigprograma giraray sa parehong frontend asin backend kan Pebrero 2015, bilang parte kan paghirahay kan site tanganing atubangon an nagdadakol na trapiko. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/yify-torrents-faces-domain-suspension-moves-to-yts-to-150320/|title=YIFY Torrents Faces Domain Suspension, Moves to YTS.to|date=2015-03-20|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220416164747/https://torrentfreak.com/yify-torrents-faces-domain-suspension-moves-to-yts-to-150320/|url-status=live}}</ref> An pangaran kan domain pigsuspinde kan rehistro kan FRNIC kan Marso 2015 bilang resulta kan legal na pangigipit, asin bilang resulta, an website nagbalyo sa sarong bagong domain yts.to kan 20 Marso 2015. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/yify-torrents-faces-domain-suspension-moves-to-yts-to-150320/|title=YIFY Torrents Faces Domain Suspension, Moves to YTS.to|date=2015-03-20|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2022-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220416164747/https://torrentfreak.com/yify-torrents-faces-domain-suspension-moves-to-yts-to-150320/|url-status=live}}</ref>
Kan Oktubre 2015, an website kan YIFY nawara, na mayong bareta gikan sa arin man sa mga tawohan o sa mga konektado sa site, asin mayong bagong mga pagluwas kan YIFY. Nakumpirma kan Oktubre 30, 2015, na an YIFY/YTS permanente nang isinara. <ref>{{Cite news|url=https://www.afterdawn.com/news/article.cfm/2015/10/31/torrent-scene-group-yify-shuts-down-permanently|title=Torrent scene group YIFY shuts down permanently|last=|work=AfterDawn.com|access-date=2018-11-23|language=en|archive-date=2021-11-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20211107203709/https://www.afterdawn.com/news/article.cfm/2015/10/31/torrent-scene-group-yify-shuts-down-permanently|url-status=live}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.tvovermind.com/yify-became-one-biggest-online-movie-pirates/|title=How YIFY Became one of the Biggest Online Movie Pirates|date=2018-08-17|work=TVOvermind|access-date=2018-11-23|language=en-US|archive-date=2022-01-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20220127201521/https://tvovermind.com/yify-became-one-biggest-online-movie-pirates/|url-status=live}}</ref> An site isinara huli sa sarong kaso na hale sa Motion Picture Association of America (MPAA). <ref>{{Cite news|url=https://www.afterdawn.com/news/article.cfm/2015/11/04/the-mpaa-was-responsible-for-the-shut-down-of-yify-yts|title=The MPAA was responsible for the shut down of YIFY/YTS|date=2015-11-04|work=AfterDawn.com|access-date=2020-02-21|language=en-US|archive-date=2021-11-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20211108142817/https://www.afterdawn.com/news/article.cfm/2015/11/04/the-mpaa-was-responsible-for-the-shut-down-of-yify-yts|url-status=live}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/mpaa-we-shut-down-ytsyify-and-popcorn-time-151103/|title=MPAA: We Shut Down YTS/YIFY and Popcorn Time|date=2015-11-03|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2017-08-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20170827125048/https://torrentfreak.com/mpaa-we-shut-down-ytsyify-and-popcorn-time-151103/|url-status=live}}</ref> Nagsangat sinda nin sarong multi-milyon-dolyar na kaso laban sa operator kan website, na inaakusaran siya nin "pagpadali asin pag-engganyar nin dakulang pagbalga sa deretso sa pagkopya". An baretang ini nagin sorpresa sa nagkapira, arog kan sarong tagapagtaram kan New Zealand Screen Association na naglalaom na an site nag-ooperar gikan sa Sirangan na Europa, an kaso sa nagkapirang iba pang mga nakaaging website. <ref>{{Cite web|url=https://www.stuff.co.nz/technology/73704459/Hollywood-studios-swoop-on-global-piracy-site-in-Mt-Wellington.html|title=Hollywood studios swoop on global piracy site in Mt Wellington|website=Stuff.co.nz|language=en|access-date=2018-11-23}}</ref> Si Swery nakapag-areglo sa luwas kan korte pakalihis nin sarong bulan, na nagpirma nin sarong kasunduan na dai magbuyagyag. <ref>{{Cite news|url=https://www.engadget.com/2015/11/04/yify-explainer/|title=YIFY: The rise and fall of the world's most prolific movie pirate|work=Engadget.com|access-date=2018-11-23|language=en-US|archive-date=2019-02-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20190206181012/https://www.engadget.com/2015/11/04/yify-explainer/|url-status=live}}</ref> Si Yiftach dai nagkontra sa legal na aksyon sa ano man na paagi, asin nakipagtabangan sa mga awtoridad kun kaipuhan. Sa sarong 2016 Reddit AMA, tinawan nin katanosan ni Yiftach an kasabihan na ini na dai niya noarin man pigtuyo na "makipaglaban", asin parati niyang sinasabi sa saiyang sadiri na "Kun may naghahagad saimo na magpundo nin tama, minapundo ka". <ref>{{Cite web|url=https://www.businessinsider.com/heres-what-internet-pirate-yify-says-about-torrenting-2016-4|title=Here's what a legendary internet pirate had to say about the rise of torrenting|last=UK|first=IB Times|work=[[Business Insider]]|access-date=2019-05-03|archive-date=2021-11-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20211108142818/https://www.businessinsider.com/heres-what-internet-pirate-yify-says-about-torrenting-2016-4|url-status=live}}</ref>
== Pamana ==
=== Mga bakong opisyal na clone ===
Poon kan pagsara kan opisyal na YIFY kan 2015, kadakol na mga website an nagpoon na gumamit kan pangaran na YIFY nin bakong opisyal. An ibang mga website naghingako na iyo an "bagong" YIFY, mantang an iba ginamit sana an pangaran para sa mga bakong konektadong katuyuhan arog kan mga streaming site asin mga repositoryo nin pag-download nin subtitulo, arog kan "YIFY Subtitles". <ref>{{cite web|last1=Reichert|first1=Corinne|title=Subtitle piracy: Will it be enforced in Australia?|url=https://www.zdnet.com/article/subtitle-piracy-will-it-be-enforced-in-australia/|website=[[ZDNet]].com|date=2018-12-14|access-date=2020-06-16|archive-date=2018-12-19|archive-url=https://web.archive.org/web/20181219213157/https://www.zdnet.com/article/subtitle-piracy-will-it-be-enforced-in-australia/|url-status=live}}</ref>
Sarong partikular na paraarog, YTS. AG, marikas na nagluwas pagkatapos kan pagsara kan tunay na YIFY. An clone website pinunan kan parehong grupo na nagmukna nin pekeng website kan EZTV . <ref>{{cite web|last1=Maxwell|first1=Andy|title=Found a New YTS / YIFY Site? It's a FAKE|url=https://torrentfreak.com/found-a-new-yts-yify-site-its-a-fake-151104/|website=TorrentFreak.com|date=2015-11-04|access-date=2020-06-16|archive-date=2022-02-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220216212950/https://torrentfreak.com/found-a-new-yts-yify-site-its-a-fake-151104/|url-status=live}}</ref> YTS. An AG nag-indeks kan gabos na lumang mga pag-upload kan YIFY, mantang nagdadagdag kan saindang sadiring mga pag-upload sa irarom kan saindang sadiring branding. Igwa nin tulos na pagkontra sa mga website nin paraarog kan dakol na mga site nin torrent index; An RARBG asin ExtraTorrent pigbawal an gabos na YIFY/YTS imposters, mantang an Kickass Torrents tinugutan sinda sa kondisyon na sinda pig-upload sa irarom nin ibang pangaran. <ref>{{cite web|last1=Van der Sar|first1=Ernesto|title=Popular Torrent Sites Block YTS.ag and YIFY Impostors|url=https://torrentfreak.com/yts-ag-wants-to-be-the-new-yify-on-popular-torrent-sites-151113/|website=TorrentFreak.com|date=2015-11-13|access-date=2020-06-16|archive-date=2021-12-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202110400/https://torrentfreak.com/yts-ag-wants-to-be-the-new-yify-on-popular-torrent-sites-151113/|url-status=live}}</ref> Nagbalyo sinda nin mga pangaran nin domain nin dakol na beses sa bilog nindang lawig nin buhay. <ref>{{cite web|title=Get the latest YTS news and info at TorrentFreak|url=https://torrentfreak.com/tag/yts/|website=TorrentFreak.com|access-date=2020-06-16|archive-date=2022-01-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20220112025748/https://torrentfreak.com/tag/yts/|url-status=live}}</ref> <ref>{{cite web|last1=Van der Sar|first1=Ernesto|title=Torrent Site YTS Quietly Relocates to .LT Domain Name|url=https://torrentfreak.com/torrent-site-yts-quietly-relocates-to-lt-domain-name/|website=TorrentFreak.com|access-date=2020-06-16|date=2019-06-22|archive-date=2022-04-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20220416170059/https://torrentfreak.com/torrent-site-yts-quietly-relocates-to-lt-domain-name/|url-status=live}}</ref>
Kan Mayo 2020, an abogado kontra sa pirata na si Kerry Culpepper nagdemanda nin dakol na mga clone kan YIFY/YTS huli sa pagbalga sa trademark . An kompanya na nakabase sa [[Hawaii]] na "42 Ventures LLC" nagrehistro nin dakol na mga trademark na may relasyon sa piracy asin torrenting nin pelikula (kaiba an YTS), asin pigtarget an mga operator kan yts.ws, yts.ms, yst.lt, yts.tl, ytsag.me, yts .ae, ytsmovies.cc asin yts-ag.com para sa paggamit kan (bagong rehistradong) trademark na mayong awtorisasyon . <ref>{{cite web|last1=Van der Sar|first1=Ernesto|title=Anti-Piracy Lawyer Sues Torrent Sites for 'YTS' Trademark Infringement|url=https://torrentfreak.com/anti-piracy-lawyer-sues-torrent-sites-for-yts-trademark-infringement-200521/|website=TorrentFreak.com|date=2020-05-21|access-date=2020-06-16|archive-date=2022-01-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20220113015522/https://torrentfreak.com/anti-piracy-lawyer-sues-torrent-sites-for-yts-trademark-infringement-200521/|url-status=live}}</ref> Kan huri, kan Hunyo, an operator kan YTS. An WS (na nakabase sa [[Rusya]] ) uminoyon na magbayad nin $200,000 na danyos sa relasyon sa kaso sa trademark. <ref>{{cite web|last1=Van der Sar|first1=Ernesto|title=YTS 'Copycat' Agrees to Settle Trademark Dispute for $200,000|url=https://torrentfreak.com/yts-copycat-agrees-to-settle-trademark-dispute-for-200000-200613/|website=TorrentFreak.com|date=2020-06-13|access-date=2020-06-16|archive-date=2021-12-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20211230010242/https://torrentfreak.com/yts-copycat-agrees-to-settle-trademark-dispute-for-200000-200613/|url-status=live}}</ref>
=== Sa popular na kultura ===
Kan Hulyo 2016, an pangaran na YIFY naggibo nin cameo sa sarong episode kan ikaduwang season kan serye sa telebisyon ''na Mr. Robot'', kun saen an pangenot na karakter na si Elliot nahihiling na naggagamit kan μTorrent client, asin an saiyang Plex folder, na pano nin mga pelikula gikan sa mga grupo nin pagluwas arog kan RARBG asin YIFY. Kan dinolok kan ''TorrentFreak'', sinabi ni Yiftach na inapresyar niya an "badass" na pagsambit. <ref>{{Cite web|url=https://torrentfreak.com/mr-robot-plugs-utorrent-and-pirate-release-groups-160729/|title=Mr. Robot 'Plugs' uTorrent and Pirate Release Groups|date=2016-07-29|website=TorrentFreak.com|language=en|access-date=2020-03-03|archive-date=2016-07-31|archive-url=https://web.archive.org/web/20160731153407/https://torrentfreak.com/mr-robot-plugs-utorrent-and-pirate-release-groups-160729/|url-status=live}}</ref>
== Hilingon man ==
* aXXo – kaparehong BitTorrent distributor, aktibong 2005–09
* Pagkumpara kan mga site kan BitTorrent
* An Pirate Bay
* Pagbalga sa deretso sa pagkopya
== Toltolan ==
<references />
{{Tamboan}}
[[Kategorya:Pages with unreviewed translations]]
8d3wjyb36y0zlwq6pyvqqmzw8v7o8n2
Rachelle Ann Go
0
55246
307022
301044
2026-07-02T16:49:29Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307022
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Rachelle Ann Go
| image = rachelle-ann-go.jpg
| alt =
| caption = Si Rachelle Ann Go<ref>http://pinoysgottalent.com/files/2010/04/rachelle-ann-go-moves-to-gma-7.jpg{{Dead link|date=Marso 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| birth_name = Rachelle Ann Go
| birth_date = {{birth date and age|1986|08|31}}
| birth_place = [[Maynila]], [[Pilipinas]]
| death_date =
| death_place =
| nationality = Filipino
| other_names =
| known_for =
| occupation = Parakanta, Artista asin Modelo
| years_active =
| spouse =
| partner =
| website =
}}
Si '''Rachelle Ann Go''' sarong Filipinang parakanta, modelo asin artista sa Filipinas.
==Agi-agi nin buhay==
Ipinangaki kan Agosto 31, 1986 sa [[Manila]], dakulon pakontes an saiyang binalihan asin enot niyang pasale sa telebisyon iyo sa Eat Bulaga! sa edad na onse anyos.
Si Go nagtapos sa Paadalan nin La Immaculada Concepcion sa [[Pasig]]. Siya nagtapos nin BS-Business Administration sa [[Kolehiyo]] nin San Beda. Siya napili man bilang Binibining San Beda kan 2004. Napabilang siya saro sa mga bida sa Party Pilipinas kaidtong 2010.
==Mga nahaman==
===Album na gibo sa Studyo ===
<ref>{{cite web |url=http://www.viva.com.ph/index.php?option=com_content&view=article&id=787:rachelle-ann-go&catid=46:viva-artists&Itemid=43 |title=Rachelle Ann Go |publisher=Viva.com.ph |date= |accessdate=2010-02-06 |archive-date=2010-12-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101203014607/http://viva.com.ph/index.php?option=com_content&view=article&id=787%3Arachelle-ann-go&catid=46%3Aviva-artists&Itemid=43 |dead-url=yes }}</ref>
{| class="wikitable"
|-
! Taon
! Titulo
! Pagpapatotoo
! Benta
|-
|2004
| ''Rachelle Ann Go''
* Taon ng Paglabas: July 27, 2004
* Etiketa: [[VIVA Records|VIVA]]
| <center>Platinum(Dalawang Ulit)
| <center>60,000+
|-
| 2006
| ''[[I Care]]''
* Taon ng Paglabas: January 10, 2006
* Etiketa: VIVA
| <center>Ginto
| <center>15,000+
|-
| 2007
| ''[[Obsession (Rachelle Ann Go album)|Obsession]]''
* Taon ng Paglabas: January 24, 2007
* Etiketa: VIVA
| <center>
| <center>12,500+
|-
| 2009
| ''[[Falling in Love (Rachelle Ann Go album)|Falling in Love]]''
* Taon ng Paglabas: January 12, 2009
* Etiketa: VIVA
| <center>Ginto
| <center>12,500+
|-
| 2011
| ''[[Unbreakable (Rachelle Ann Go album)|Unbreakable]]''
* Taon ng Paglabas: July 14, 2011
* Etiketa: VIVA
| <center>
| <center>
|}
===Album na Buhay===
{| class="wikitable"
|-
! Taon
! Totulo
! Pagpapatotoo
! Benta
|-
| 2008
| ''[[Rachelle Ann Rocks Live!]]''
* Taon ng Paglabas: April 20, 2008
* Etiketa: VIVA
| <center>Ginto
| <center>15,000+
|}
===Compilation albums===
{| class="wikitable"
|-
! Taon
! Titulo
! Pagpapatotoo
! Benta
|-
| 2004
| ''Night of the Champions''
| Pinatunayan - Platinum
| 30,000
|-
| 2004
| ''Search for a Star''
| Pinatunayan - Platinum
| 30,000
|-
| 2006
| ''Sing Along with Rachelle Ann''
|
|
|-
| 2007
| ''ASAP Hotsilog''
| Pinatunayan - Platinum (Dalawang Ulit)
| 60,000
|-
| 2008
| ''GV Live at 25''
| Pinatunayan - Ginto
| 15,000
|}
==Mga nagibong Bidyo==
===Konsyerto sa DVD===
{| class="wikitable"
|-
! Taon
! Titulo
! Istado
! Benta
|-
| 2008
| ''[[Rachelle Ann Rocks Live!]]''
| Certified Gold
| 15,000
|}
==Telebisyon==
{| class="wikitable"
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
| '''Taon''' || '''Titulo''' || '''Estasyon''' || '''Pinangyarihan'''
|-
|2004|| [[Search for a Star]] || [[GMA Network]] || Siya mismo
|-
| 2004 || [[SOP (Philippine TV series)|SOP Rules]]|| [[GMA Network]] ||Siya mismo
|-
|2004–10|| [[ASAP Mania|ASAP]] || [[ABS-CBN]] || Siya mismo
|-
|2005|| Nginig || [[ABS-CBN]] || Siya mismo
|-
|2005|| Wansapanataym || [[ABS-CBN]] || Shin
|-
|2005|| [[Search for the Star in a Million#Star in a Million|Star In A Million]] || [[ABS-CBN]] || Siya mismo (Host)
|-
|2006|| [[Your Song (TV series)|Your Song]] (If You Walk Away) || [[ABS-CBN]] || Joanne
|-
|2006|| [[Quizon Avenue]] || [[ABS-CBN]] || Siya mismo
|-
|2007|| [[Princess Hours]]: The Royal Special || [[ABS-CBN]] || Siya mismo kaiba si [[Christian Bautista]]
|-
|2007|| [[MYX]] || [[ABS-CBN]] || Siya mismo komo MYX Celebrity VJ of the Month
|-
|2007|| Bench: Choose Your Color Fashion Show || [[ABS-CBN]] || Siya mismo
|-
|2009|| [[Your Song (TV series)|Your Song]] (Exchange of Hearts) || [[ABS-CBN]] || Camille kaiba si Gabriel Valenciano
|-
|2009|| [[MYX]] || [[ABS-CBN]] || Siya mismo bilang MYX Artistang VJ para sa bulan nin Enero
|-
|2010–present|| [[Party Pilipinas]] || [[GMA Network]] || Siya mismo
|-
|2010|| [[Diva (Philippines TV series)|Diva]]'' || [[GMA Network]] || Demi </small>
|-
|2010|| [[Puso ng Pasko: Artista Challenge]]'' || [[GMA Network]] || Herself (Challenger)
|-
|2011|| [[Nita Negrita]]'' || [[GMA Network]] || Amanda
|-
|2011|| [[Charice: Home for Valentine's]]'' || [[GMA Network]] || Bisita
|-
|2011|| [[Protégé: The Battle For The Big Break]]'' || [[GMA Network]] || Siya mismo (mentor)
|}
|2012|| [[Indio]]'' || [[GMA Network]] || Libulan
|}
==Teatro==
{| class="wikitable"
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
| '''Taon''' || '''Titulo''' || '''Piogbidahan'''
|-
|2011|| "The Little Mermaid" || Ariel
|}
==Mga Onra asin Pagpamidbid==
{| class="wikitable"
|-
!Taon
!Pag'onra
!Kategorya
!Resulta
|-
|2005
|Awit Awards<ref>[http://www.awitawards.com.ph The 24th Philippine Awit Awards]. Awitawards.com.ph. Retrieved on 2011-11-19.</ref>
|Best Performance By A New Female Recording Artist for ''Don't Cry Out Loud''
|Nominado
|-
|rowspan="2"|2006
|rowspan="2"|Awit Awards
|Best Performance By A Female Recording Artist for ''If You Walk Away''
|Nominado
|-
|People's Choice Favorite Female Artist
|Nanalo
|-
|rowspan="4"|2009
|rowspan="3"|PMPC Star Awards for Music
|Female Recording Artist of the Year for ''Falling In Love''
|Nominado
|-
|Female Pop Artist of the Year for ''Falling In Love''
|Nominado
|-
|Revival Album of the Year for ''Falling In Love''
|Nanalo
|-
||Awit Awards
|Best R&B Recording for ''Paano''
|Nanalo
|}
{{refbegin}}
#{{note|1}} Shared with Regine Velasquez for ''Low Key''
{{refend}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{DEFAULTSORT:Go, Rachelle Ann}}
[[Kategorya:Mga artista hale sa Filipinas]]
{{Filipinas-artista-stub}}
{{user:maskbot/cleanup}}
0pdbohn8zbyk4ibqxu5yfnxetlbv37l
ToRung
0
55777
307019
303350
2026-07-02T14:13:01Z
Tin2012
30575
Pinagblangko an pahina
307019
wikitext
text/x-wiki
phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1
Olay kan paragamit:CarlessParking
3
56182
307028
304938
2026-07-02T23:39:26Z
Ringer
55
/* Dagos, CarlessParking */
307028
wikitext
text/x-wiki
== Program submissions open: Bikol WikiConference 2026 ==
[[File:Bikol_WikiConference_2026_logo.png|frameless|250px|right]]
The '''[[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026|Bikol WikiConference 2026]]''' will take place '''29–31 May 2026 in Naga City''', under the theme: ''Advancing Language and Culture in the Digital Age''.
The Bikol WikiCon is an extraordinary regional gathering that brings together Bikolanos actively supporting and contributing to open educational resources (OERs) with the vibrant Wikimedia communities in the Philippines. Next year, Bikol Wikipedia will be turning 20 years old. Reaching 2 decades is a strong milestone therefore it is also the right moment to ask harder questions about sustainability, quality and direction. The conference will serve as a venue for the participants to exchange and share their experiences, new ideas, and collaboration results, and to discuss the challenges encountered and the solutions adopted. We can’t wait to see you at the event!
The conference will cover topics pertaining to Digital Resources, Heritage Advocacy, Cultural Preservation, and Partnerships with various institutional, social, and cultural contexts.
You may submit any of the following types of session proposals:
* '''Lightning talk:''' One presenter gives a talk with no follow-up by the audience. The total time for a lightning talk will be 10-15 minutes.
* '''Lecture:''' One or two presenters offer(s) a presentation followed by questions and comments from the audience. The total time for a lecture (including questions and comments) will be 30-45 minutes.
* '''Roundtable:''' A group of 10-15 people discusses a particular topic. The total time for a roundtable discussion will be 60 minutes.
* '''Workshop:''' One or two moderators present(s) a topic by actively interacting with the audience. The total time for a workshop will be 60-120 minutes.
* '''Meetup:''' A group of people with common interests informally meets to discuss different topics. The total time for a meetup is not pre-determined and depends on the proposer’s preferences.
Submissions will be evaluated by the Program Committee based on:
* Potential impact and expected outcomes
* Relevance to the conference theme or focus areas
Sessions may be recorded and made publicly available. If you prefer not to be filmed, you may indicate this during submission.
'''→ [[m:Bikol Wikipedia Community/Bikol WikiConference 2026/Program|Submit your proposal on Meta]] or [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSd1vYWPvrNltZS2ie51lYK-OB6cfS8E2NQFjH1I213dYl24NQ/viewform?usp=header Google Form]''' on or before '''May 15.'''
For more information, or questions, contact: bikolwikicommunity(@)gmail.com
Mabalos!
On behalf of the Bikol WikiConference Organizing Team,<br> [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 05:14, 2 Mayo 2026 (UTC)
== Dagos, CarlessParking==
[[Ladawan:Door knocker in Cartagena 11.jpg|150px|right]]
Maugmang pagdatong sa Bikol Wikipedia!
Nauugma kami na nagkaigwa kang panahon tanganing magin parte kaining proyekto. Lugod magustohan mo asin magpadagos ka sa pagbisita sa websityong ini. Uya an mga pahina na makakatabang sa saimo sa pagpoon:
*[[Wikipedia:Manungod|Dapit sa Wikipedia]]
*[[Wikipedia:WikiProyekto|WikiProyekto]]
*[[Wikipedia:Portal kan Komunidad|Portal kan Komunidad]]
Kun igwa ka nin mga kahapotan, magwalat sana nin mensahe digdi.
Mabalos, [[Paragamit:Filipinayzd|Filipinayzd]] ([[Olay kan paragamit:Filipinayzd|kaulayon]]) 05:33, 2 Mayo 2026 (UTC)
Hi, CarlessParking:
Ini pa an saimong address: Karl Ian Basallote
Bloick 10, lot 21
Cordoba St., Morong. Rizal.
Kun tama ini, padarhan taka Dawani magasin (Agosto 2025). Ini ;pinapaluwasd kan organisasyon mi, an Sumaro Bikolnon.
Mapaluwas kami kan magasin sa Septyembre, 2026. Padarhan taka kainii. Kun igwa kang artikulo (fiction o nonfiction) ipadara mo sa email address kong:olanjr77@gmail.com
Dapat igwa man taga-Albay na ambag sa magasin. Hehe.
[[Paragamit:Ringer|Ringer]] ([[Olay kan paragamit:Ringer|kaulayon]]) 23:39, 2 Hulyo 2026 (UTC) (Ramon Olano, Jr.)
1haf44jide5jgdkd3dnne9w4swxju83
Mga tataramon na Para-Mongoliko
0
56572
307024
306881
2026-07-02T17:49:14Z
ShiminUfesoj
11957
307024
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Ipinupuntong grupo nin mga napuho nang tataramon}}
{{Infobox pamilya nin tataramon
| name = Para-Mongoliko
| altname = Serbi–Awar (Xianbei–Wuhuan)<br>Khitanic
| region = [[Mongolya]], [[amihanan na Tsina]], rona nin [[Danaw Baikal]]
| familycolor = Altaiko
| fam1 = [[Mga tataramon na Serbi–Mongoliko|Serbi–Mongoliko]]
| child1 = [[Tataramon na Khitan|Khitan]]
| child2 = [[Tataramon na Tuyuhun|Tuyuhun]]
| child3 = [[Tataramon na Tuoba|Tuoba]]?
| child4 = [[Tataramon na Rouran|Rouran]]?
| child5 = [[Pannonian Avars#Tataramon|Pannonian Avar]]?
| glotto = none
| glottorefname =
| glotto2 = kita1247
| glottoname2 = Kitan{{efn|An kaapil sana kan sangay na ini an nagrepresentar}}
}}
An '''Para-Mongoliko''' sarong grupo nin mga tataramon na pigkokonsiderar na sarong napuho nang tugang na sanga kan [[mga tataramon na Mongoliko]]. An Para-Mongoliko igwa nin nagkapirang mga tataramon na nawara na sa kasaysayan, kabali an [[tataramon na Khitan|Khitan]] asin [[tataramon na Tuyuhun|Tuyuhun]].
iyiqk5ynccsmq9ieknhi30hk74j0741
307025
307024
2026-07-02T17:53:53Z
ShiminUfesoj
11957
307025
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Ipinupuntong grupo nin mga napuho nang tataramon}}
{{Infobox pamilya nin tataramon
| name = Para-Mongoliko
| altname = Serbi–Awar (Xianbei–Wuhuan)<br>Khitanic
| region = [[Mongolya]], [[amihanan na Tsina]], rona nin [[Danaw Baikal]]
| familycolor = Altaiko
| fam1 = [[Mga tataramon na Serbi–Mongoliko|Serbi–Mongoliko]]
| child1 = [[Tataramon na Khitan|Khitan]]
| child2 = [[Tataramon na Tuyuhun|Tuyuhun]]
| child3 = [[Tataramon na Tuoba|Tuoba]]?
| child4 = [[Tataramon na Rouran|Rouran]]?
| child5 = [[Pannonian Avars#Tataramon|Pannonian Avar]]?
| glotto = none
| glottorefname =
| glotto2 = kita1247
| glottoname2 = Kitan{{efn|An kaapil sana kan sangay na ini an nagrepresentar}}
}}
An '''Para-Mongoliko''' sarong grupo nin mga tataramon na pigkokonsiderar na sarong napuho nang tugang na sanga kan [[mga tataramon na Mongoliko]]. An Para-Mongoliko igwa nin nagkapirang mga tataramon na nawara na sa kasaysayan, kabali an [[tataramon na Khitan|Khitan]] asin [[tataramon na Tuyuhun|Tuyuhun]].
== Mga tataramon ==
[[File:MongolicLanguagesGraph.svg|thumb|right|Sarong representasyong grapiko susog sa talaan sa panahon kan mga tataramon na Mongoliko asin Para-Mongoliko]]
An mga tataramon kan [[tataramon na Xiongnu|Xiongnu]], [[mga tawong Donghu|Donghu]] asin [[Wuhuan]] pwedeng Para-Mongoliko,{{sfn|Andrews|1999|p=72}} siring man an mga nasa [[tataramon na Xianbei|Xianbei]] asin an [[tataramon na Tuoba|Tuoba]] (an mga kagmukna kan [[Amihanan na Wei]]) asin [[tataramon na Khitan|Khitan]]. Nin huli ta an mga natatadang ebidensya para sa Xianbei asin Tuoba dikit na gayo, an saro makakahipotesis sana na an sarong henetikong relasyon ''pwede'' na magin posible. Sa kaso kan Khitan, igwa nin mayaman na ebidensya, alagad an kadaklan kaini nakasurat sa duwang Khitan na iskritura ([[dakulang iskriturang Khitan |dakula]] asin [[sadit na iskriturang Khitan|sadit]]) na dai pa lubos na nadesiper. Alagad, gikan sa makukuang ebidensiya ini nakonklusyon na an sarong henetikong relasyon sa [[mga tataramon na Mongoliko|Mongoliko]] posible.{{sfn|Janhunen|2003b|pp=391–394}}{{sfn|Janhunen|2003a|pp=1–3}}
ml0jqmyjzsd1kyda6rbgsmlvby60hzt
Apistogramma
0
56584
307033
306960
2026-07-03T08:39:47Z
InternetArchiveBot
17127
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
307033
wikitext
text/x-wiki
{{Automatic taxobox
| image = Apistogramma bitaeniata.jpg
| image_caption = ''Apistogramma bitaeniata''
| image2 = Apistogramma hongsloi (m).jpg
| image2_caption = ''Apistogramma hongsloi''
| taxon = Apistogramma
| display_parents = 3
| authority = [[Charles Tate Regan|Regan]], 1913
| type_species = ''Mesops taeniatus''
| type_species_authority = Günther, 1862
| synonyms =
''Heterogramma'' <small>Regan, 1906</small><br />
''Pintoichthys'' <small>Fowler, 1954</small>
}}
An '''''Apistogramma''''' sarong dakulang genus nin mga [[sira]] sa tubig-tabang sa pamilyang [[Cichlidae]] na tubong Amerika del Sur, alagad parati man na pig-aataman sa mga aquarium. Sinda mga dwarf cichlid na kadaklan nagkakakan nin saradit na hayop asin igwa nin mga gawi-gawi sa pag-aanak na nagkakaiba-iba depende sa eksaktong klase.<ref name=FishBase>{{FishBase genus | genus = Apistogramma | month = July | year = 2019 }}</ref><ref name=Sleen2017>{{cite book | editor1=van der Sleen, P. | editor2=J.S. Albert | year=2017 | title=Field Guide to the Fishes of the Amazon, Orinoco, and Guianas | publisher=Princeton University Press | pages=366–367 | isbn=978-0-691-17074-9 }}</ref>
==Mga species==
{{div col}}
* ''[[Apistogramma acrensis]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma agassizii]]'' <small>([[Franz Steindachner|Steindachner]], 1875)</small>
* ''[[Apistogramma aguarico]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2013</small><ref name=Romer2013>Römer, U. & Hahn, I. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-2/05_vertebrate_zoology_63-2_roemer_171-181.pdf ''Apistogramma aguarico'' sp. n.: A new species of geophagine cichlid fish (Teleostei: Perciformes) from the Ecuadorian and Peruvian río Napo system.] ''Vertebrate Zoology, 63 (2): 171-181.''</ref>
* ''[[Apistogramma alacrina]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma allpahuayo]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2012</small><ref name=Romer2012>Römer, U., Beninde, J., Duponchelle, F., Vela Díaz, A., Ortega, H., Hahn, I., Soares, D.P., Díaz Cachay, C., García Dávila, C.R., Sirvas Cornejo, S. & Renno, J.-F. (2012): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz62-2/04_vertebrate_zoology_62-2_roemer_et_al_189-212.pdf Description of ''Apistogramma allpahuayo'' sp. n., a new dwarf cichlid species (Teleostei: Perciformes: Geophaginae) from in and around the Reserva Nacional Allpahuayo Mishana, Loreto, Peru.] ''Vertebrate Zoology, 62 (2): 189–212.''</ref>
* ''[[Apistogramma amoena]]'' <small>([[Edward Drinker Cope|Cope]], 1872)</small>
* ''[[Apistogramma angayuara]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Efrem Jorge Gondim Ferreira|E. F. G. Ferreira]], 2005</small>
* ''[[Apistogramma arua]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Frank Martin Warzel|Warzel]], 1998</small>
* ''[[Apistogramma atahualpa]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], 1997</small>
* ''[[Apistogramma baenschi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Martin Wöhler|Wöhler]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma barlowi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2008</small>
* ''[[Apistogramma bitaeniata]]'' <small>[[Jacques Pellegrin|Pellegrin]], 1936</small>
* ''[[Apistogramma borellii]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1906)</small>
* ''[[Apistogramma brevis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma cacatuoides]]'' <small>[[Jacobus Johannes Hoedeman|Hoedeman]], 1951</small>
* ''[[Apistogramma caetei]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma caudomaculata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa_Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011>{{cite book |author=Mesa S., L.M. |author2=Lasso, C.A. | year = 2011 | title =Revisión del género ''Apistogramma'' Regan, 1913 (Perciformes, Cichlidae) en la cuenca del río Orinoco. |series=Serie Editorial Recursos Hidrobiológicos y Pesqueros Continentales de Colombia |publisher=Instituto de Investigación de Recursos Biológicos Alexander von Humboldt |isbn=978-958-8343-64-8 }}</ref>
* ''[[Apistogramma cinilabra]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2011</small><ref name=Romer2011/>
* ''[[Apistogramma commbrae]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1906)</small>
* ''[[Apistogramma cruzi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma diplotaenia]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1987</small>
* ''[[Apistogramma eleutheria]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Ricardo Britzke|Britzke]], 2016</small><ref name=Varella2016>Varella, H.R. & Britzke, R. (2016): [http://www.pfeil-verlag.de/04biol/pdf/ief27_1_08.pdf ''Apistogramma eleutheria'' and ''A. flavipedunculata'', two new species of dwarf cichlids from the rio Curuá on Serra do Cachimbo, Brazil (Teleostei: Cichlidae).] ''Ichthyological Exploration of Freshwaters, 27 (1): 81-95.''</ref>
* ''[[Apistogramma elizabethae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma eremnopyge]]'' <small>[[Jonathan Stuart Ready|Ready]] & [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2004</small>
* ''[[Apistogramma erythrura]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]] & [[Ingo Schindler|I. Schindler]], 2008</small>
* ''[[Apistogramma eunotus]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1981</small>
* ''[[Apistogramma feconat]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2015</small><ref name=Romer2015/>
* ''[[Apistogramma flabellicauda]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma flavipedunculata]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Ricardo Britzke|Britzke]], 2016</small><ref name=Varella2016/>
* ''[[Apistogramma geisleri]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1971</small>
* ''[[Apistogramma gephyra]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma gibbiceps]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1969</small>
* ''[[Apistogramma gossei]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1982</small>
* ''[[Apistogramma guttata]]'' <small>[[María Esther Antonio-Cabré|Antonio C.]], [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso A.]], 1989</small>
* ''[[Apistogramma helkeri]]'' <small>[[Ingo Schindler|Schindler]] & [[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2013</small><ref name=Schindler2013>Schindler, I. & Staeck, W. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-3/08_vertebrate_zoology_63-3_schindler_301-306.pdf Description of ''Apistogramma helkeri'' sp. n., a new geophagine dwarf cichlid (Teleostei: Cichlidae) from the lower río Cuao (Orinoco drainage) in Venezuela.] ''Vertebrate Zoology, 63 (3): 301-306.''</ref>
* ''[[Apistogramma hippolytae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1982</small>
* ''[[Apistogramma hoignei]]'' <small>[[Hermann Meinken|Meinken]], 1965</small>
* ''[[Apistogramma hongsloi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma huascar]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Peter Pretor|Pretor]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma inconspicua]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1983</small>
* ''[[Apistogramma iniridae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma inornata]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma intermedia]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma juruensis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma kullanderi]]'' <small>[[Henrique Rosa Varella|Varella]] & [[Mark Henry Sabaj Pérez|Sabaj Pérez]], 2014</small><ref name=Varella2014>Varella, H.R. & Sabaj Pérez, M.H. (2014): [http://aquadico.com/up/ief25_3_061.pdf A titan among dwarfs: ''Apistogramma kullanderi'', new species (Teleostei: Cichlidae).] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200113000416/http://aquadico.com/up/ief25_3_061.pdf |date=2020-01-13 }} ''Ichthyological Exploration of Freshwaters, 25 (3): 243-258.''</ref>
* ''[[Apistogramma lineata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma linkei]]'' <small>[[Ingo Koslowski|Koslowski]], 1985</small>
* ''[[Apistogramma luelingi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1976</small>
* ''[[Apistogramma macmasteri]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma martini]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Martin Wöhler|Wöhler]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma megaptera]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011a>Mesa Salazar, L.M. & Lasso, C.A. (2011): [http://www.redalyc.org/pdf/491/49122290002.pdf ''Apistogramma megaptera'' (Perciformes: Cichlidae), una nueva especie para la cuenca del Orinoco.] ''Biota Colombiana, 12 (1): 19-30.''</ref>
* ''[[Apistogramma megastoma]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2017</small><ref name=Romer2017/>
* ''[[Apistogramma meinkeni]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma mendezi]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], 1994</small>
* ''[[Apistogramma minima]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa S.]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso A.]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma moae]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma nijsseni]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma norberti]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 1991</small>
* ''[[Apistogramma nororientalis]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma ortegai]]'' <small>[[Ricardo Britzke|Britzke]], [[Cláudio de Oliveira|C. de Oliveira]] & [[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 2014</small><ref name=Britzke2014>Britzke, R., Oliveira, C. & Kullander, S.O. (2014): [http://www.mapress.com/zootaxa/2014/f/zt03869p419.pdf ''Apistogramma ortegai'' (Teleostei: Cichlidae), a new species of cichlid fish from the Ampyiacu River in the Peruvian Amazon basin.] ''Zootaxa, 3869 (4): 409–419.''</ref>
* ''[[Apistogramma ortmanni]]'' <small>([[Carl H. Eigenmann|C. H. Eigenmann]], 1912)</small>
* ''[[Apistogramma panduro]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], 1997</small>
* ''[[Apistogramma pantalone]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Erika Römer|Römer]], [[David Patricio Soares|Soares]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma paucisquamis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Wolfgang Staeck|Staeck]], 1988</small>
* ''[[Apistogramma paulmuelleri]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2013</small><ref name=Romer2013a>Römer, U., Beninde, J., Duponchelle, F., García Dávila, C.R., Vela Díaz, A. & Renno, J.-F. (2013): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz63-1/03_vertebrate_zoology_63-1_roemer_15-34.pdf Description of ''Apistogramma paulmuelleri'' sp. n., a new geophagine cichlid species (Teleostei: Perciformes) from the Amazon river basin in Loreto, Peru.] ''Vertebrate Zoology, 63 (1): 15-34.''</ref>
* ''[[Apistogramma payaminonis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small><ref name=Romer2015/>
* ''[[Apistogramma pedunculata]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma personata]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma pertensis]]'' <small>([[John Diederich Haseman|Haseman]], 1911)</small>
* ''[[Apistogramma piaroa]]'' <small>[[Lina María Mesa-Salazar|Mesa-Salazar]] & [[Carlos Andrés Lasso-Alcalá|Lasso]], 2011</small><ref name=Mesa2011/>
* ''[[Apistogramma piauiensis]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma playayacu]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Joscha Beninde|Beninde]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2011</small><ref name=Romer2011a>Römer, U., Beninde, J. & Hahn, I. (2011): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz61-3/05_vertebrate_zoology_61-3_roemer_beninde_hahn_321.pdf ''Apistogramma playayacu'' sp. n.: Description of a new cichlid species (Teleostei: Perciformes: Geophaginae) from the Rio Napo system, Ecuador.] ''Vertebrate Zoology, 61 (3): 321-333.''</ref>
* ''[[Apistogramma pleurotaenia]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1909)</small>
* ''[[Apistogramma psammophila]]'' <small>Staeck & Schindler, 2019</small><ref name=Staeck2019/>
* ''[[Apistogramma pulchra]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma regani]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma resticulosa]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma rositae]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]], [[Erika Römer|Römer]] & [[Ingo J. Hahn|Hahn]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma rubrolineata]]'' <small>[[Günter Hein|Hein]], [[Axel Zarske|Zarske]] & [[Jorge Zapata|Zapata]], 2002</small>
* ''[[Apistogramma rupununi]]'' <small>[[Henry Weed Fowler|Fowler]], 1914</small>
* ''[[Apistogramma salpinction]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]] & [[Efrem Jorge Gondim Ferreira|E. F. G. Ferreira]], 2005</small>
* ''[[Apistogramma similis]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma sororcula]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]] & [[Ingo Schindler|Schindler]], 2016</small><ref name=Staeck2016>Staeck, W. & Schindler, I. (2016): [http://www.senckenberg.de/files/content/forschung/publikationen/vertebratezoology/vz66-2/04_vertebrate_zoology_66-2_staeck_141-150.pdf ''Apistogramma sororcula'', a new dwarf cichlid (Teleostei: Cichlidae) from the drainage of the rio Guaporé in Bolivia and Brazil.] ''Vertebrate Zoology, 66 (2): 141-150.''</ref>
* ''[[Apistogramma staecki]]'' <small>[[Ingo Koslowski|Koslowski]], 1985</small>
* ''[[Apistogramma steindachneri]]'' <small>([[Charles Tate Regan|Regan]], 1908)</small>
* ''[[Apistogramma taeniata]]'' <small>([[Albert Karl Ludwig Gotthilf Günther|Günther]], 1862)</small>
* ''[[Apistogramma trifasciata]]'' <small>([[Carl H. Eigenmann|C. H. Eigenmann]] & [[Clarence Hamilton Kennedy|C. H. Kennedy]], 1903)</small>
* ''[[Apistogramma tucurui]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma uaupesi]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1980</small>
* ''[[Apistogramma urteagai]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1986</small>
* ''[[Apistogramma velifera]]'' <small>[[Wolfgang Staeck|Staeck]], 2003</small>
* ''[[Apistogramma viejita]]'' <small>[[Sven Oscar Kullander|S. O. Kullander]], 1979</small>
* ''[[Apistogramma wapisana]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|U. Römer]], [[Ingo J. Hahn|Hahn]] & [[Anthony Conrad|Conrad]], 2006</small>
* ''[[Apistogramma wolli]]'' <small>[[Uwe Römer (ichthyologist)|Römer]] et. al, 2015</small><ref name=Romer2015/>
{{div col end}}
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
0heqls9zqpgv6ufn9msit1dtia2y2kj
Internet sa Filipinas
0
56589
307017
2026-07-02T12:12:55Z
CarlessParking
29749
Created by translating the opening section from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1360875011|Internet in the Philippines]]"
307017
wikitext
text/x-wiki
'''Internet in the [[Philippines]]''' first became available on March 29, 1994, 10:18 a.m., with the Philippine Network Foundation (PHNet) connecting the country and its people to [[Sprint Nextel|Sprint]] in the [[United States]] via a 64 kbit/s link.<ref>Miguel A. L. Paraz: [http://www.isoc.org/inet97/proceedings/E6/E6_1.HTM Developing a Viable Framework for Commercial Internet Operations in the Asia-Pacific Region: The Philippine Experience.] ISOC, INET 1997</ref><ref>{{cite news|title=The Philippine Internet turns 18: Is anyone still counting|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/249810/scitech/technology/the-philippine-internet-turns-18-is-anyone-still-counting|access-date=28 March 2014|newspaper=GMA News|date=29 February 2012|author=Jim Ayson}}</ref><ref>{{cite news|title=PHNET – Philippine Internet connection turns 20 years old this month|url=http://www.interaksyon.com/infotech/philippine-internet-connection-turns-20-years-old-this-month|access-date=28 March 2014|newspaper=[[InterAksyon.com]]|date=20 March 2014|author=Jose Bimbo F. Santos|archive-url=https://web.archive.org/web/20140328141630/http://www.interaksyon.com/infotech/philippine-internet-connection-turns-20-years-old-this-month|archive-date=2014-03-28|url-status=dead}}</ref> As of February 2023, there are 85.16 million internet users in the country, where internet penetration stood at 73.1% of the total population.<ref name=":0">{{Cite web|title=Digital 2023: The Philippines|url=https://datareportal.com/reports/digital-2023-philippines|access-date=2023-02-09|website=DataReportal – Global Digital Insights|date=9 February 2023|language=en-GB}}</ref>
c6go1imxm7mxrvfmyrq6s7tffj55fx3
307018
307017
2026-07-02T12:17:18Z
CarlessParking
29749
/* */
307018
wikitext
text/x-wiki
Enot na nagkaigwa nin '''internet sa [[Filipinas]]''' kaidtong Marso 29, 1994, 10:18 a.m., na an Philippine Network Foundation (PHNet) pigkokonektar an nasyon asin an saiyang mga tawo sa [[Sprint Nextel|Sprint]] sa [[Estados Unidos]] sa paagi nin 64 kbit/s link.<ref>Miguel A. L. Paraz: [http://www.isoc.org/inet97/proceedings/E6/E6_1.HTM Developing a Viable Framework for Commercial Internet Operations in the Asia-Pacific Region: The Philippine Experience.] ISOC, INET 1997</ref><ref>{{cite news|title=The Philippine Internet turns 18: Is anyone still counting|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/249810/scitech/technology/the-philippine-internet-turns-18-is-anyone-still-counting|access-date=28 March 2014|newspaper=GMA News|date=29 February 2012|author=Jim Ayson}}</ref><ref>{{cite news|title=PHNET – Philippine Internet connection turns 20 years old this month|url=http://www.interaksyon.com/infotech/philippine-internet-connection-turns-20-years-old-this-month|access-date=28 March 2014|newspaper=[[InterAksyon.com]]|date=20 March 2014|author=Jose Bimbo F. Santos|archive-url=https://web.archive.org/web/20140328141630/http://www.interaksyon.com/infotech/philippine-internet-connection-turns-20-years-old-this-month|archive-date=2014-03-28|url-status=dead}}</ref> Sundo sa Pebrero 2023, igwang 85.16 milyon na paragamit nin internet sa nasyon, kun saen an internet penetration minapakol sa 73.1% nin kabilugan na populasyon.<ref name=":0">{{Cite web|title=Digital 2023: The Philippines|url=https://datareportal.com/reports/digital-2023-philippines|access-date=2023-02-09|website=DataReportal – Global Digital Insights|date=9 February 2023|language=en-GB}}</ref>
==Toltolan==
{{reflist}}
{{stub}}
jwm8v1b0m0u4rrp63fusfmfhi7nh290
Neoliberalismo
0
56590
307020
2026-07-02T16:03:41Z
~2026-37820-21
31951
Pinagmukna an pahina kaining "An Neoliberalismo[1] sarong politikal asin ekonomikong ideolohiya na nag-aadbokasiya para sa libreng-merkadong kapitalismo, na nagin dominante sa paggibo nin polisiya poon kan huring parte kan ika-20 siglo padagos.[2][3][4] An termino igwa nin dakul, magkakontrahan na mga kahulugan, asin parati ginagamit na may pag-ulog-ulog.[5][6] Sa paggamit kan mga iskolar, an termino parateng dai tinatawan nin kahulugan o ginagamit sa paglaladawan nin kadakol na mga pangya..."
307020
wikitext
text/x-wiki
An Neoliberalismo[1] sarong politikal asin ekonomikong ideolohiya na nag-aadbokasiya para sa libreng-merkadong kapitalismo, na nagin dominante sa paggibo nin polisiya poon kan huring parte kan ika-20 siglo padagos.[2][3][4] An termino igwa nin dakul, magkakontrahan na mga kahulugan, asin parati ginagamit na may pag-ulog-ulog.[5][6] Sa paggamit kan mga iskolar, an termino parateng dai tinatawan nin kahulugan o ginagamit sa paglaladawan nin kadakol na mga pangyayari.[7][8][9] Alagad, ini pangenot na ginagamit tanganing iladawan an pagbabago kan sosyedad na resulta kan mga reporma na nakabase sa merkado. An neoliberalismo parateng inaasosyar sa sarong set nin mga polisiya sa liberalisasyon sa ekonomiya, kabali an mas hababang buwis, pribatisasyon, deregulasyon, depolitisasyon, pagpili kan konsumidor, pag-flexible kan merkado nin trabaho, globalisasyon sa ekonomiya, libreng komersyo, monetarismo, pagtipid, asin pagbawas sa paggastos kan gobyerno. An mga polisiya na ini dinisenyo tanganing dagdagan an papel kan pribadong sektor sa ekonomiya asin sosyedad. Dugang pa, an proyektong neoliberal nakasentro sa pagmukna nin mga institusyon asin natural na politikal an naturalesa, na minalampas pa sa mga konsiderasyon sa ekonomiya sana. An neoliberalismo nagin nang mas lakop na termino sa mga nakaaging dekada. Ini nagin sarong mahalagang bagay sa pagdakol kan mga konserbatibo asin right-libertarian na mga organisasyon, mga partido pulitikal, asin mga think tank, asin kadaklan na pig-aadbokasiya kan mga ini. An termino kadaklan mayo sa mga journal sa ekonomiya. An mga bagong kritisismo nagtutulod na an neoliberalismo nagpagrabe kan pagkakaiba sa kita asin kayamanan sa paagi nin pagpalakop nin mga polisiya na pig-uuna an kahusayan sa merkado kisa sa sosyal na kapakanan. An deregulasyon sa trabaho sa irarom kan mga neoliberal na agenda nagdara sa paglangkaw kan mga bakong pamantayan na mga areglo sa trabaho, arog kan mga kontrata na zero-hour, na parati kulang sa seguridad sa trabaho, padagos na kita, asin access sa mga benepisyo. An mga kondisyon na ini dai proporsyonal na nakakaapektar sa mga trabahador na hababa an sweldo asin nakakakontribwir sa mas mahiwas na sosyo-ekonomikong pagkabaranga. Ipinapahiling man kan pagsiyasat na an performance kan mga trabahador naiimpluwensiyahan bako sana kan saindang absolutong sweldo kundi pati na kan saindang relatibong posisyon sa kita, na pwedeng orog pang magpakusog kan pagkakaiba-iba. Dugang pa, an mga repormang neoliberal nag-enkaminar nin pribatisasyon sa edukasyon asin pag-ataman sa salud, na nagpapakusog kan mga debate manungod sa access asin abot-kayang presyo. An mga kritiko nagsasabi na mantang an neoliberalismo pwedeng mag-aim para sa pag-uswag kan ekonomiya, an implementasyon kaini parateng dai nahihiling an mga disbentaha sa estruktura na inaatubang kan mga marginalized na populasyon, na nagpapalataw nin mga kahaputan manungod sa halawig na panahon na pagkapantay-pantay asin sustenibidad. An mga kritisismong ini nagpukaw nin mga diskusyon sa kontemporanyong polisiya manungod sa pagbalanse kan katalingkasan sa merkado sa mga inklusibong reporma sa ekonomiya. An termino bihirang gamiton kan mga parasuporta kan mga polisiya sa libreng merkado. Kan an termino naglaog sa komun na paggamit sa akademya kan mga taon 1980 kasabay kan mga reporma sa ekonomiya ni Augusto Pinochet sa Chile.
lmwogvb8ewxzpxp3e2a02cqr3wqz4rd
Tissot
0
56591
307034
2026-07-03T11:18:24Z
Derk29
17433
Pinagmukna an pahina kaining "An '''Tissot''' '''SA''' sarong Swiss luxury watch brand na pagsasadiri kan [[The Swatch Group|Swatch Group]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/snapshot.asp?privcapId=9548261|title=Company Overview of Tissot SA|website=www.bloomberg.com|access-date=2019-02-04}}</ref> An kompanya pigtogdas sa [[Le Locle]], Switzerland ni Charles-Félicien Tissot asin kan saiyang aking lalaki, si Charles-Émile Tissot, kan 1853. <ref name="..."
307034
wikitext
text/x-wiki
An '''Tissot''' '''SA''' sarong Swiss luxury watch brand na pagsasadiri kan [[The Swatch Group|Swatch Group]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/snapshot.asp?privcapId=9548261|title=Company Overview of Tissot SA|website=www.bloomberg.com|access-date=2019-02-04}}</ref> An kompanya pigtogdas sa [[Le Locle]], Switzerland ni Charles-Félicien Tissot asin kan saiyang aking lalaki, si Charles-Émile Tissot, kan 1853. <ref name="Tissot: The Brand">{{cite web|title=Tissot: The Brand|url=http://www.tissot.ch/thebrand.html|publisher=Tissot|access-date=10 December 2014|url-status=|archive-url=https://web.archive.org/web/20141202222443/http://www.tissot.ch/thebrand.html|archive-date=2 December 2014}}</ref><ref name="fallet">{{Cite book|url=https://www.tissotwatches.com/media/downloadable/pocket_book_en.pdf|title=The Story of a Watch Company|author=Estelle Fallet|publisher=Tissot|year=2002|isbn=2-940333-00-9}}</ref>
An Tissot dai asosyado sa [[Mathey-Tissot]], saro pang kompanya nin paggibo nin relo sa Switzerland.
== Kasaysayan ==
=== Independenteng kompanya ===
An Tissot pigtogdas kan 1853 ni Charles-Félicien Tissot asin kan saiyang aking lalaki na si Charles-Émile Tissot sa syudad kan Switzerland kan Le Locle, sa kanton kan [[Neuchâtel]] kan lugar kan [[Jura Mountains|Kabukidan nin Jura]] . An grupo kan ama asin aking lalaki nagtrabaho bilang paragibo nin kaso (Charles-Félicien Tissot) asin paragibo nin relo (Charles-Emile), na an aking lalaki nagpahayag nin interes sa paggibo nin relo poon pa sa hoben na edad. Ginibo kan duwa an saindang harong kan panahon na idto na sarong sadit na 'pabrika'. <ref>"A LOOK BACK AT TISSOT." Montres Publiques, 26 July 2021, https://montrespubliques.com/new-1minute-reads/a-look-back-at-tissot</ref> Si Charles-Emile Tissot naghale pasiring sa Rusya kan 1858 asin nagin mapanggana sa pagpabakal kan saindang [[Pocket watch#Hunter-case watches|mga relo sa bulsa na savonnette]] sa bilog na [[Russian Empire|Imperyo nin Rusya]] . <ref name="Tissot Official">{{cite web|url=http://www.tissot.ch/?mod_communication/chapter_history|title=Tissot Official Website: History|publisher=Tissot|access-date=2009-09-18}}</ref> An Rusya nagin pinakadakulang merkado kan Tissot, na an tatak nagin popular dawa sa korte kan Tsar; kaya si Charles Tissot, an aki ni Charles-Émile, nagbalyo sa Moscow kan 1885 tanganing pamahalaan an sangay na inestablisar duman kan saiyang ama. <ref>{{cite web|title=Tissot watches, Innovation Since 1853|url=https://www.firstclasswatches.co.uk/blog/2018/05/tissot-innovation-since-1853/|website=First Class Watches|date=14 May 2018|access-date=26 September 2023}}</ref><ref>{{Cite web|date=25 February 2026|title=Tissot History - From Le Locle to the World|url=https://tickingtales.com/tissot-history-from-le-locle-to-the-world/|access-date=25 February 2026|website=TickingTales}}</ref>
Kan huring parte kan ika-19 siglo, an Imperyo kan Rusya nagin saro sa pinaka-importanteng merkado nin eksport para sa mga paragibo nin relo sa Switzerland, na an mga kumpanya arog kan Tissot nakikinabang sa nagdadakulang pangangaipo sa mga konsumidor sa syudad asin sa mga elite kan imperyo. <ref>Donzé, Pierre-Yves (2014). ''History of the Swiss Watch Industry: From Jacques David to Nicolas Hayek''. Bern: Peter Lang. pp. 45–48. <nowiki>ISBN 978-3034316857</nowiki>.</ref>
== Motto asin slogan ==
<gallery>
Ladawan:HK 上水 Sheung Shui 上水廣場 Landmark North mall shops November 2020 SS2 27.jpg|Tindahan nin Tissot sa Hong Kong
</gallery>An motto/slogan kan kompanya kan Tissot iyo an "Mga Innovator sa Tradisyon" <ref>{{Cite web|url=https://medium.com/@swisswatchbrand/tissot-the-innovator-by-tradition-240de7e82112|title=Tissot — The "Innovator By Tradition"|author=<!--not stated-->|date=30 March 2018|website=Swiss Watch Brand|access-date=2019-02-04}}</ref> asin an pahayag kan misyon kaini iyo an "halaga nin bulawan sa presyo nin pirak". <ref>{{Cite web|title=Tissot® official website|url=https://www.tissotwatches.com/en-us/collection/all-our-watches/t-gold.html|access-date=2022-09-10|website=Tissot Watches}}</ref>
== Galeriya ==
<gallery>
Ladawan:Tissot - 1958.jpg|Relo Tissot poon 1958, mano-manong pag-ikot, 33 milimetro, in-house na hiro na may [[Manual winding|Manual na pag-ikot]]
Ladawan:Tissot watch.jpg|Tissot 1853 na relo sa kamot sa [[Chennai]] [[Tamil Nadu]]
Ladawan:Tissot Couturier watch on hand.jpg|Tissot Couturier
Ladawan:Tissot Handaufzug, 1958.jpg|Tissot 1958
Ladawan:Tissot Armbanduhr Automatic PR 516 GL (1972).jpg|Tissot wristwatch Automatic PR 516 GL (1972)
Ladawan:Tissot Twotimer.jpg|Tissot Twotimer, 1990
Ladawan:Tissot PRC 200 T17.1.586.52.jpg|Tissot PRC 200 (T17.1.586.52)
Ladawan:Tissot pocket watch, open - 20110212.jpg|Tissot na relo sa bulsa, bukas
</gallery>
==Toltolan==
<references />
{{stub}}
2f92bkl21e3nbhletp4pqrl577l30f4