Dagbani Wikipedia
dagwiki
https://dag.wikipedia.org/wiki/Sol%C9%94%C9%A3u
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Miidiya
Diŋ'gahim
Yɛltɔɣa
Ŋun su
Ŋun su yɛltɔɣa
Wikipedia
Wikipedia yɛltɔɣa
Lahabali kɔligu
Lahabali kɔligu yɛltɔɣa
MiidiyaWiki
MiidiyaWiki yɛltɔɣa
Tɛmplet
Tɛmplet yɛltɔɣa
Sɔŋsim
Sɔŋsim yɛltɔɣa
Pubu
Pubu yɛltɔɣa
Salima
Salima yɛltɔɣa
MOS
MOS yɛltɔɣa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Fidelity Bank Ghana
0
10835
134006
133673
2026-05-06T01:22:55Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
134006
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Fidelity Bank Ghana nyɛla baŋki din be [[Ghana]].<ref>{{Cite web|date=2021-05-19|title=Fidelity Bank affirms its commitment to the development of Ghana’s financial and capital markets - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/fidelity-bank-affirms-its-commitment-to-the-development-of-ghanas-financial-and-capital-markets/|access-date=2026-05-03|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Di daa pili di baŋkitali tuma silimiin goli October puuni yuuni 1998.
[[Lahabali kɔligu:Fidelity Bank Ghana - Orange Height.jpg|thumb]]
Di daa nyɛla din pili ni di banki maa shɛhira gbaŋ June goli biɛɣu pihita ayi ka dali 28, yuuni 2006, dina ni daa pahi banki pishi ni ayi 22din daa nya di shɛhira gbana Bank of Ghana nima sani. Saha mo di pahila banki pishi ni ayopɔin din mali shɛhira gbana [[Ghana]] tingbanni.<ref>{{Cite web|title=Bank of Ghana|url=http://www.bog.gov.gh/index1.php?linkid=148|access-date=2026-05-03|website=www.bog.gov.gh|archive-date=2010-08-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20100827190531/http://www.bog.gov.gh/index1.php?linkid=148|url-status=dead}}</ref>
Fidelity Bank tuma di zuɣu maa bela Accra, m be Ridge Towers. January goli ni yuuni 2022 maa saha, banki maa daa tumdila yaɣa pisopɔi ni ata 73 ka mali kɔbiga ni pishi 120 VISA ni deei ri ATM nima shɛŋa lala yɛɣa maa zaa.<ref>{{Cite web|title=Fidelity Bank - How To Contact Us|url=http://www.fidelitybank.com.gh/en/customer-care/how-to-contact-us.php|access-date=2026-05-03|website=www.fidelitybank.com.gh}}</ref>
== Orange Impact Initiative ==
Lala Orange Impact Initiative mo maa, daa nyɛla bɛ ni yihi shɛli na yuuni 2022, di nyɛla Fidelity Bank’s flagship educational CSR program din nini kuli kpa ni bɛ zooi zan kpa bɛ bɔhimbu polo ballee shikuru shɛŋa ŋan na bɔri zoobu Ghana tingbanni maa. Bɛni din gbaai September goli biɛɣu pishi ayi ka saha 18, banki maa daa mela shikuriti pia ni yini (11 schools).
== See also ==
* List of banks in Ghana
* Economy of Ghana
[[Pubu:Ghana]]
mci5v3jz1d2t9fv5bomxh2l4d7r0t9o
Zosimli Naa Dr. Susan J Herlin
0
11970
133970
37484
2026-05-05T12:06:17Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133970
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
== Di Piligu ==
Zosimli Naa Dr. Susan J. Herlin daa nyɛla silimin paɣa ŋun daa yina Netherlands. O niiya daa nyɛla ni o kana west africa ni o ti baŋ bini shɛli bini bɔli so'tali. Dini daa niŋ ka o kana Ghana, be daa tiri o mi bahina Northern tudu yaɣili, o daa bi zani ka paana nti dɔni Sagnarig'naa Andani tooni.Di mi daa niŋ mi ka Sagnarig'naa Andani jɛ so'tali yɛltɔɣa. Sagnarig'naa Andani ŋahiba n-daa nyɛ Banvim lana Mahammaŋ Abdulai. Dini daa niŋ lala, ka Sagnarig'naa Andani zaŋ Dr. Susan J. Herlin pai Banvim lana Mahammaŋ Abdulai, ka Banvim lana daa deei Dr. Susan ni o nuhi ayi o sampaa ni.Di niŋ ka Banvim lana deei o naai, o daa zaŋ la Dr. Susan n-gili bini pa sheb soɣu ka laɣim ba niŋ be Camp nim ni. Kamani ŋaani, Gambaga ni din pahi. Ka Dr. Susan daa tiba soŋsim pam. O ni daa tiba lala soŋsim maa, ka Banvim lana daa zaŋo paai Naa Gbewaa (Naa Yakubu) sani. Dr. Susan daa zami ni sonim kani amaa ka Naa Yakubu zaya ni bi beni. Ka Mba duɣu daa yɛli Dr. Susan ni o bi nyɛ binsheɣu din bɛ o nuuni ŋɔ, o mi daa gbubula kabire. Ka yɛli Dr. Susan ni o ni tooi zaŋ li nlo nku o.Din daa su ka Dr. Susan daa saɣiti. Ka Naa Gbewaa daa zaŋ Zosimli Naa ti Dr. Susan J Herlin.
== Di Nam Zaashee ==
Zosimli Naa zaashee nyemi ni di zabi paɣa sheb bini pa suɣɔ la. Di zami ni so'tali kani.
== Di Salima ==
== Di Nanima ==
* Zosimli Naa Dr. Susan J Herlin
* Zosimli Naa II, Ife Bell<ref>{{Cite web|date=2021-12-20|title=Zosimli Naa Leads Damba Festival In New Jersey|url=https://www.theghanareport.com/zosimli-naa-leads-damba-festival-in-new-jersey/|access-date=2022-04-01|website=The Ghana Report|language=en}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Dagbaŋ Nanima]]
[[Pubu:Dagbaŋ Napaɣaba]]
[[Pubu:Dagbaŋ Nabipuɣinsi]]
bocm0s4uoq0bbway5hydyc7lnsbxa4w
Caesalpinia pulcherrima
0
12263
134109
41239
2026-05-06T11:05:34Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134109
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
4t7eguppqyhvf9ylb51mu37m4maitoo
134110
134109
2026-05-06T11:05:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134110
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
p1ke7qh9hkfn28t4h17phz28su5semv
134111
134110
2026-05-06T11:06:06Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134111
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
gmlhmyuvg01wptafwj555jqnt0ckv0u
134112
134111
2026-05-06T11:06:18Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134112
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
7j73psmwyccvke0muj9mlpjq598zwc2
134113
134112
2026-05-06T11:06:29Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134113
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
dbv4qucpzhtf9ecc75p23b8x8c7yl90
134114
134113
2026-05-06T11:06:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134114
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
0yjgp5tjzx9nfczw413g3sx7wmv29lp
134115
134114
2026-05-06T11:07:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134115
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
djtmcb0rzhhmqiiix96f2siecpoyfz8
134116
134115
2026-05-06T11:08:01Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134116
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
ak3bmu4wv98ddiiccjpwbrtb0ol8xm3
134117
134116
2026-05-06T11:08:12Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134117
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
6foj8ibslqymtqz7lfbhzo1qg28yypd
134118
134117
2026-05-06T11:08:24Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134118
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
1hccild5qzfkad2bergswzju4xqoyr5
134119
134118
2026-05-06T11:08:35Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134119
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
79274hsu43n4860iofqx73xwh6iigx3
134120
134119
2026-05-06T11:08:50Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134120
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
pxtkue86mi0ckv10l152wa20bsf08eo
134121
134120
2026-05-06T11:09:07Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134121
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
tp4g3ox016dpocxwqqae5o243mvwqn8
134122
134121
2026-05-06T11:09:19Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134122
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
f1ggbfmza5irwo18srw7ve1ix7qyqze
134123
134122
2026-05-06T11:09:35Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134123
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
kh2cj82oxx39hvyogxtcgdiwjua4nnn
134124
134123
2026-05-06T11:09:49Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134124
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla Caesalpinia zuliya la puuni zaɣa yini.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
s4pwj6p0m9lpxion9z1kmt0od3y3li8
134125
134124
2026-05-06T11:14:23Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134125
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae,
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
c7bbnd7cxf7zxnt4zt63t45iavxfyda
134126
134125
2026-05-06T11:15:52Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134126
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
lvd6a3d00mkg0aitafg3pg6gy2cfb4q
134127
134126
2026-05-06T11:17:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134127
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
p3dxn5jokg1ggjs074vc7yg558wskmw
134128
134127
2026-05-06T11:19:03Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134128
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba. Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
mprcjxj2d0j1a66r2x0m0bs916cdccl
134129
134128
2026-05-06T11:20:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134129
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
1uqhmk394xvb78qcok43h1nbga8hdwk
134130
134129
2026-05-06T11:21:33Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134130
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
lfgo2vjh41vxy0091hma5tipbdmfk6w
134131
134130
2026-05-06T11:22:06Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134131
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Common names for this species include '''poinciana''', '''peacock flower''', '''red
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
c4z9kkcuo9iw2uzs8uc810xzjlotj1c
134132
134131
2026-05-06T11:22:28Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134132
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Common names for this species include '''poinciana''', '''peacock flower''', '''redbird of paradise''', '''Mexican bird of paradise''', '''dwarf poinciana''', '''pride of Barbados''', '''flos
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
dc3ura4m6rmylsg7oh0o8ct2edhubzr
134133
134132
2026-05-06T11:22:56Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134133
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Common names for this species include '''poinciana''', '''peacock flower''', '''redbird of paradise''', '''Mexican bird of paradise''', '''dwarf poinciana''', '''pride of Barbados''', '''flos plant is '''ʻohai aliʻi'''.<ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
l39m1prb67b7vvmcgjuwnjattuyw3hb
134134
134133
2026-05-06T11:23:46Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134134
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Common names for this species include '''poinciana''', '''peacock flower''', '''red bird of paradise''', '''Mexican bird of paradise''', '''dwarf poinciana''', '''pride of Barbados''', '''flos pavonis''', and '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} The Hawaiian name for this plant is '''ʻohai aliʻi'''.<ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
6c29of796em3182fyg4fdp8914zjoqp
134135
134134
2026-05-06T11:28:11Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134135
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
iwf4qe4t1eqpfxztshfs644zbi1bdx4
134136
134135
2026-05-06T11:28:49Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134136
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
c9brac6n9tnp6ezm5nes0bjm2qaolw3
134137
134136
2026-05-06T11:29:07Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134137
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
4vvf6000667tbrd46vyesz04y52akim
134138
134137
2026-05-06T11:29:28Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134138
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
0y2g4slj9l2a2nauh1vhy1egcr2z1v2
134139
134138
2026-05-06T11:30:11Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134139
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|orange red variant flower
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
abf9kspr01u9bdb56hxk4pfsm6jzxl4
134140
134139
2026-05-06T11:31:29Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134140
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Yellow flowers
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
20uwg153k66egh0b25ohzt9c819k9e4
134141
134140
2026-05-06T11:32:06Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134141
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Filaawanima din nye zaɣi dozim
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Flower
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
fdnd6lntwcpuz65c6bz5qkhmhwsjr33
134143
134141
2026-05-06T11:37:41Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134143
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Filaawanima din nye zaɣi dozim
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" flower
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Filaawa
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
3oottvu620oo7llf94vd2fnz7l9dcdk
134144
134143
2026-05-06T11:38:15Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134144
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Buds opening
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Filaawanima din nye zaɣi dozim
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" Filaawa
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Filaawa
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
2ev6lsgi10oqqtad8tj3rhyi860owp9
134145
134144
2026-05-06T11:38:58Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134145
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
{{stub}}
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Filaawanima pɔbigiri na
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Filaawanima din nye zaɣi dozim
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" Filaawa
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Filaawa
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
8ce2aulr6o8h3uxkjwehjjrzkuqpyb5
134146
134145
2026-05-06T11:39:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134146
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{stub}}
'''Caesalpinia pulcherrima''' nyɛla din yiri filawanima ka be aduwa zuliya puuni bɛ bɔli shɛli Fabaceae, din tooi yɔli wuntaŋ ni yirina luɣa shɛŋa pam Amɛrika tingnana ni. di lahi tooi zoori west Indies yaɣa gba.<ref>{{cite web|title=Tropical Flower Guide|url=http://tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|access-date=30 November 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20121014095423/http://www.tropicalflowerguide.com/dwarf-poinciana-tropical-tree.html|archive-date=14 October 2012}}</ref> Tor amaa, niri ku tooi jandi baŋ di be luɣi shɛli pam domini din yɛrigi n-gili shɛm la zuɣu.<ref name="GRIN"/> Yu' shɛŋa bɛ ni tooi booni tilaa zuliya ŋɔ n nye include '''poinciana''' bee '''peacock flower''' bee '''red bird''' bee '''paradise''', '''Mexican bird of paradise''' bee '''dwarf poinciana''' bee '''pride of Barbados''' bee '''flos pavonis''' n ti lahi '''''flamboyant-de-jardin'''''.{{citation needed|date=January 2019}} Hawaii tingbani salo boonila tilaa ŋɔ '''ʻohai aliʻi'''.<ref>{{cite web|title=Ohai Alii – Ceasalpinia pulcherrima|url=http://hihort.blogspot.com/2011/10/ohai-alii-ceasalpinia-pulcherrima.html|website=Hawaii Horticulture A blog about gardening and plants in Hawaii|access-date=25 September 2015}}</ref>
<gallery mode="packed">
File:Peacock flower overview 01.jpg|Filaawa din nye zaɣi ʒe' dozim
File:Pollen grains of Caesalpinia pulcherrima (cropped).jpg|Pollen grains
File:Peacock flower blooming.jpg|Filaawanima pɔbigiri na
File:Caesalpinia pulcherrima yellow variety in Mihintale, Sri Lanka.jpg|Filaawanima din nye zaɣi dozim
File:Caesalpinia pulcherrima - Peacock Flower.jpg|"Peacock" Filaawa
File:Bunga Merak (Peacock Flower).jpg|Red Peacock Filaawa
</gallery>
== Kundivihira ==
[[Category:Caesalpinieae]]
[[Category:Flora of the Amazon]]
[[Category:Flora of the Caribbean]]
[[Category:Flora of Central America]]
[[Category:Medicinal plants of North America]]
[[Category:Medicinal plants of South America]]
[[Category:Plants described in 1791]]
[[Category:National symbols of Barbados]]
[[Category:Botanical taxa named by Carl Linnaeus]]
[[Category:Flora without expected TNC conservation status]]
fq39qzyg9fuvg8j6bdsgyzl8bsk3nlv
Patricio yáñez
0
13737
133972
133967
2026-05-05T14:58:27Z
AFAIBRAHIM
1206
/* O ni di pini shɛŋa */
133972
wikitext
text/x-wiki
'''Patricio yáñez''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri Real Betis.
== O piligu ==
'''Patricio Nazario Yáñez Candia''' nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so January goli biɛɣu pishi 1961 yuuni. O nyɛla boli-ŋmɛri kuro zaŋti Chile ŋun daa nya ŋun Ŋmɛri tooni polo.
== O boli ŋmɛbɔ ==
Yáñez bilim ni kaman saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaanahi o daa niŋ kpaɣikpaɣi guu nyaŋ taba ka daa di ka di nyɛla o daa zaŋla 11.8 seconds n guui 100 metres. O pilila o boli ŋmɛbo o bilim ni n ŋmɛri tiri tiim yuli booni Deportivo Alto Florida din be Quilpué poi ka daa naai looi bipola timm yuli booni San Luis de Quillota youth system.
Yáñez pilila o bolli tuma San Luis yuuni 1977 ka daa di nti Copa Apertura Segunda División ni Chilean Segunda División yuuni 1980. O daa yi ni n chaŋ Spain nti ŋmɛ nti tiim yuli booni Real Valladolid, ka daa lahi di Copa de la Liga yuuni 1984. A maa din gbaai 1985–86 saha ŋuna, bɛ daa zaŋ o mi dihi samli ti Real Zaragoza, poi ka o naai daa ŋmɛ nti Real Betis. Yuuni 1990, o daa lahi labi Chile, saha biɛla poi ka naai ŋmɛ nti Universidad de Chile, ka daa naai o boli-ŋmɛbo ni tiim yuli booni Colo-Colo. Saha shɛli o ni daa be ni maa o daa di Chilean Primera División buyi zuɣu nti pahi Copa Chile, Copa Libertadores ni Recopa Sudamericana yim.
== O tiŋduya boli ŋmɛbo ==
Yáñez daa nyɛla ŋun ŋmɛ bolli ʒii bu pihinahi ni ata (43) zaŋti O ya tiim ka di pori anu. O daa ŋmɛla o tuuli bolli din yi niribi ni June goli biɛɣu pia ni ata yuuni 1979, ka di nyɛla zosimli bolli ka bɛ daa ŋmɛ bi mini Ecuador, ka di nyɛla bɛ daa kpɛhi o mi ka o deei Jorge Neumann, ka daa lahi ŋmɛ o bahigu bolli silimiin goli November biɛɣu pia ni ayobu yuuni 1994, bɛ mini Argentina. O daa lahi ŋmɛ nti o ya tiŋgbani yuuni 1982 FIFA World Cup.
== O ni di pini shɛŋa ==
;San Luis
* [[Copa Apertura Segunda División]] (1): {{ill|lt=1980|Campeonato de Apertura de la Segunda División de Chile 1980|es|vertical-align=sup}}
* [[Primera B de Chile|Chilean Segunda División]] (1): [[1980 Segunda División de Chile|1980]]
;Real Valladolid
* [[Copa de la Liga]] (1): [[1984 Copa de la Liga|1984]]
;Colo-Colo
* [[Chilean Primera División]] (2): [[1991 Primera División de Chile|1991]], [[1993 Primera División de Chile|1993]]
* [[Copa Chile]] (1): [[1994 Copa Chile|1994]]
* [[Copa Libertadores]] (1): [[1991 Copa Libertadores|1991]]
* [[Recopa Sudamericana]] (1): [[1992 Recopa Sudamericana|1992]]
;Chile<ref>{{cite web |title=Patricio Yáñez |url=https://www.partidosdelaroja.com/1979/06/patricio-yanez.html |website=Partidos de La Roja |access-date=29 July 2022 |language=es}}</ref>
* {{ill|Copa Juan Pinto Durán|es|vertical-align=sup}} (1): {{ill|lt=1979|Copa Juan Pinto Durán 1979|es|vertical-align=sup}}
== Kundivihira ==
9so3y55eakfytnksasjzifgd3xwtfwm
133973
133972
2026-05-05T14:59:01Z
AFAIBRAHIM
1206
/* O ni di pini shɛŋa */
133973
wikitext
text/x-wiki
'''Patricio yáñez''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri Real Betis.
== O piligu ==
'''Patricio Nazario Yáñez Candia''' nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so January goli biɛɣu pishi 1961 yuuni. O nyɛla boli-ŋmɛri kuro zaŋti Chile ŋun daa nya ŋun Ŋmɛri tooni polo.
== O boli ŋmɛbɔ ==
Yáñez bilim ni kaman saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaanahi o daa niŋ kpaɣikpaɣi guu nyaŋ taba ka daa di ka di nyɛla o daa zaŋla 11.8 seconds n guui 100 metres. O pilila o boli ŋmɛbo o bilim ni n ŋmɛri tiri tiim yuli booni Deportivo Alto Florida din be Quilpué poi ka daa naai looi bipola timm yuli booni San Luis de Quillota youth system.
Yáñez pilila o bolli tuma San Luis yuuni 1977 ka daa di nti Copa Apertura Segunda División ni Chilean Segunda División yuuni 1980. O daa yi ni n chaŋ Spain nti ŋmɛ nti tiim yuli booni Real Valladolid, ka daa lahi di Copa de la Liga yuuni 1984. A maa din gbaai 1985–86 saha ŋuna, bɛ daa zaŋ o mi dihi samli ti Real Zaragoza, poi ka o naai daa ŋmɛ nti Real Betis. Yuuni 1990, o daa lahi labi Chile, saha biɛla poi ka naai ŋmɛ nti Universidad de Chile, ka daa naai o boli-ŋmɛbo ni tiim yuli booni Colo-Colo. Saha shɛli o ni daa be ni maa o daa di Chilean Primera División buyi zuɣu nti pahi Copa Chile, Copa Libertadores ni Recopa Sudamericana yim.
== O tiŋduya boli ŋmɛbo ==
Yáñez daa nyɛla ŋun ŋmɛ bolli ʒii bu pihinahi ni ata (43) zaŋti O ya tiim ka di pori anu. O daa ŋmɛla o tuuli bolli din yi niribi ni June goli biɛɣu pia ni ata yuuni 1979, ka di nyɛla zosimli bolli ka bɛ daa ŋmɛ bi mini Ecuador, ka di nyɛla bɛ daa kpɛhi o mi ka o deei Jorge Neumann, ka daa lahi ŋmɛ o bahigu bolli silimiin goli November biɛɣu pia ni ayobu yuuni 1994, bɛ mini Argentina. O daa lahi ŋmɛ nti o ya tiŋgbani yuuni 1982 FIFA World Cup.
== Jilima ni O ni di pini shɛŋa ==
;San Luis
* [[Copa Apertura Segunda División]] (1): {{ill|lt=1980|Campeonato de Apertura de la Segunda División de Chile 1980|es|vertical-align=sup}}
* [[Primera B de Chile|Chilean Segunda División]] (1): [[1980 Segunda División de Chile|1980]]
;Real Valladolid
* [[Copa de la Liga]] (1): [[1984 Copa de la Liga|1984]]
;Colo-Colo
* [[Chilean Primera División]] (2): [[1991 Primera División de Chile|1991]], [[1993 Primera División de Chile|1993]]
* [[Copa Chile]] (1): [[1994 Copa Chile|1994]]
* [[Copa Libertadores]] (1): [[1991 Copa Libertadores|1991]]
* [[Recopa Sudamericana]] (1): [[1992 Recopa Sudamericana|1992]]
;Chile<ref>{{cite web |title=Patricio Yáñez |url=https://www.partidosdelaroja.com/1979/06/patricio-yanez.html |website=Partidos de La Roja |access-date=29 July 2022 |language=es}}</ref>
* {{ill|Copa Juan Pinto Durán|es|vertical-align=sup}} (1): {{ill|lt=1979|Copa Juan Pinto Durán 1979|es|vertical-align=sup}}
== Kundivihira ==
5zha7i1t1qt2sy9ew9fftbcjiitgnkk
133975
133973
2026-05-05T16:12:39Z
AFAIBRAHIM
1206
Updated the content
133975
wikitext
text/x-wiki
'''Patricio yáñez''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri Real Betis.
== O piligu ==
'''Patricio Nazario Yáñez Candia''' nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so January goli biɛɣu pishi 1961 yuuni. O nyɛla boli-ŋmɛri kuro zaŋti Chile ŋun daa nya ŋun Ŋmɛri tooni polo.
== O boli ŋmɛbɔ ==
Yáñez bilim ni kaman saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaanahi o daa niŋ kpaɣikpaɣi guu nyaŋ taba ka daa di ka di nyɛla o daa zaŋla 11.8 seconds n guui 100 metres. O pilila o boli ŋmɛbo o bilim ni n ŋmɛri tiri tiim yuli booni Deportivo Alto Florida din be Quilpué poi ka daa naai looi bipola timm yuli booni San Luis de Quillota youth system.
Yáñez pilila o bolli tuma San Luis yuuni 1977 ka daa di nti Copa Apertura Segunda División ni Chilean Segunda División yuuni 1980. O daa yi ni n chaŋ Spain nti ŋmɛ nti tiim yuli booni Real Valladolid, ka daa lahi di Copa de la Liga yuuni 1984. A maa din gbaai 1985–86 saha ŋuna, bɛ daa zaŋ o mi dihi samli ti Real Zaragoza, poi ka o naai daa ŋmɛ nti Real Betis. Yuuni 1990, o daa lahi labi Chile, saha biɛla poi ka naai ŋmɛ nti Universidad de Chile, ka daa naai o boli-ŋmɛbo ni tiim yuli booni Colo-Colo. Saha shɛli o ni daa be ni maa o daa di Chilean Primera División buyi zuɣu nti pahi Copa Chile, Copa Libertadores ni Recopa Sudamericana yim.
== O tiŋduya boli ŋmɛbo ==
Yáñez daa nyɛla ŋun ŋmɛ bolli ʒii bu pihinahi ni ata (43) zaŋti O ya tiim ka di pori anu. O daa ŋmɛla o tuuli bolli din yi niribi ni June goli biɛɣu pia ni ata yuuni 1979, ka di nyɛla zosimli bolli ka bɛ daa ŋmɛ bi mini Ecuador, ka di nyɛla bɛ daa kpɛhi o mi ka o deei Jorge Neumann, ka daa lahi ŋmɛ o bahigu bolli silimiin goli November biɛɣu pia ni ayobu yuuni 1994, bɛ mini Argentina. O daa lahi ŋmɛ nti o ya tiŋgbani yuuni 1982 FIFA World Cup.
== Pato Yáñez Lahaʒibu niŋsim ==
1989 yuuni lahazibu shɛli daa niŋya n-jɛndi Roberto Rojas ŋun daa nyɛ ŋun gbaairi bolli bɛ mini Brazil ni daa kpa, Yáñez daa birimya ka tɛhi ni bɛ daa yɛn ŋarila o yaɣilinim'maa ka daa buɣisi nimsim shɛli zaŋti Brazil ninlihilihiriba ka di nyɛla o daa zaŋla o nuhi ayi n gbaai o tooini ka gɔɣisiri o shɛɛni kamani doo ni bɔri paɣa shɛm la. Lala niŋsim ŋɔ daa nyɛla Chile national television ni daai yaai shɛli n-wuhi zama hali yuma nyaaŋa lala niŋsim din bi tam kalinli zuɣu ŋɔ maa yi ti yina sahakam bɛ booni li mi "Pato Yáñez".
== O Tuntumsa O ni chɛ bolli ŋmɛbu nyaaŋa ==
Yáñez ni daa chɛ bolli ŋmɛbu, O daa tumiya nti TV ni Radio ka di nyɛla o daa nyɛla comɛntɛɛta zaŋti bolli. O daa tum nti yaɣa kamani Chilean TV channels TVN, Canal 13, Chilevisión, Telecanal ni Vive! Deportes <sup>[es]</sup>, nti lahi pahi Canal del Fútbol saha din gbaai yuuni 2014 hali ni 2019 yuuni. O daa lahi tum n-ti tinduya TV tuma duri kamani Fox Sports Chile, DirecTV Sports <sup>[es]</sup> n-ti pahi ESPN Chile. Din gbaai radio lahabaya yaɣa mi o daa tum n-ti Radio Agricultura ni Radio Bío-Bío.
== Jilima ni O ni di pini shɛŋa ==
;San Luis
* [[Copa Apertura Segunda División]] (1): {{ill|lt=1980|Campeonato de Apertura de la Segunda División de Chile 1980|es|vertical-align=sup}}
* [[Primera B de Chile|Chilean Segunda División]] (1): [[1980 Segunda División de Chile|1980]]
;Real Valladolid
* [[Copa de la Liga]] (1): [[1984 Copa de la Liga|1984]]
;Colo-Colo
* [[Chilean Primera División]] (2): [[1991 Primera División de Chile|1991]], [[1993 Primera División de Chile|1993]]
* [[Copa Chile]] (1): [[1994 Copa Chile|1994]]
* [[Copa Libertadores]] (1): [[1991 Copa Libertadores|1991]]
* [[Recopa Sudamericana]] (1): [[1992 Recopa Sudamericana|1992]]
;Chile<ref>{{cite web |title=Patricio Yáñez |url=https://www.partidosdelaroja.com/1979/06/patricio-yanez.html |website=Partidos de La Roja |access-date=29 July 2022 |language=es}}</ref>
* {{ill|Copa Juan Pinto Durán|es|vertical-align=sup}} (1): {{ill|lt=1979|Copa Juan Pinto Durán 1979|es|vertical-align=sup}}
== Kundivihira ==
h0gygt8l8ikfumo69jep60nxct6p7mb
133976
133975
2026-05-05T16:19:04Z
AFAIBRAHIM
1206
133976
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Patricio yáñez''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri Real Betis.
== O piligu ==
'''Patricio Nazario Yáñez Candia''' nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so January goli biɛɣu pishi 1961 yuuni. O nyɛla boli-ŋmɛri kuro zaŋti Chile ŋun daa nya ŋun Ŋmɛri tooni polo.
== O boli ŋmɛbɔ ==
Yáñez bilim ni kaman saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaanahi o daa niŋ kpaɣikpaɣi guu nyaŋ taba ka daa di ka di nyɛla o daa zaŋla 11.8 seconds n guui 100 metres. O pilila o boli ŋmɛbo o bilim ni n ŋmɛri tiri tiim yuli booni Deportivo Alto Florida din be Quilpué poi ka daa naai looi bipola timm yuli booni San Luis de Quillota youth system.
Yáñez pilila o bolli tuma San Luis yuuni 1977 ka daa di nti Copa Apertura Segunda División ni Chilean Segunda División yuuni 1980. O daa yi ni n chaŋ Spain nti ŋmɛ nti tiim yuli booni Real Valladolid, ka daa lahi di Copa de la Liga yuuni 1984. A maa din gbaai 1985–86 saha ŋuna, bɛ daa zaŋ o mi dihi samli ti Real Zaragoza, poi ka o naai daa ŋmɛ nti Real Betis. Yuuni 1990, o daa lahi labi Chile, saha biɛla poi ka naai ŋmɛ nti Universidad de Chile, ka daa naai o boli-ŋmɛbo ni tiim yuli booni Colo-Colo. Saha shɛli o ni daa be ni maa o daa di Chilean Primera División buyi zuɣu nti pahi Copa Chile, Copa Libertadores ni Recopa Sudamericana yim.
== O tiŋduya boli ŋmɛbo ==
Yáñez daa nyɛla ŋun ŋmɛ bolli ʒii bu pihinahi ni ata (43) zaŋti O ya tiim ka di pori anu. O daa ŋmɛla o tuuli bolli din yi niribi ni June goli biɛɣu pia ni ata yuuni 1979, ka di nyɛla zosimli bolli ka bɛ daa ŋmɛ bi mini Ecuador, ka di nyɛla bɛ daa kpɛhi o mi ka o deei Jorge Neumann, ka daa lahi ŋmɛ o bahigu bolli silimiin goli November biɛɣu pia ni ayobu yuuni 1994, bɛ mini Argentina. O daa lahi ŋmɛ nti o ya tiŋgbani yuuni 1982 FIFA World Cup.
== Pato Yáñez Lahaʒibu niŋsim ==
1989 yuuni lahazibu shɛli daa niŋya n-jɛndi Roberto Rojas ŋun daa nyɛ ŋun gbaairi bolli bɛ mini Brazil ni daa kpa, Yáñez daa birimya ka tɛhi ni bɛ daa yɛn ŋarila o yaɣilinim'maa ka daa buɣisi nimsim shɛli zaŋti Brazil ninlihilihiriba ka di nyɛla o daa zaŋla o nuhi ayi n gbaai o tooini ka gɔɣisiri o shɛɛni kamani doo ni bɔri paɣa shɛm la. Lala niŋsim ŋɔ daa nyɛla Chile national television ni daai yaai shɛli n-wuhi zama hali yuma nyaaŋa lala niŋsim din bi tam kalinli zuɣu ŋɔ maa yi ti yina sahakam bɛ booni li mi "Pato Yáñez".
== O Tuntumsa O ni chɛ bolli ŋmɛbu nyaaŋa ==
Yáñez ni daa chɛ bolli ŋmɛbu, O daa tumiya nti TV ni Radio ka di nyɛla o daa nyɛla comɛntɛɛta zaŋti bolli. O daa tum nti yaɣa kamani Chilean TV channels TVN, Canal 13, Chilevisión, Telecanal ni Vive! Deportes <sup>[es]</sup>, nti lahi pahi Canal del Fútbol saha din gbaai yuuni 2014 hali ni 2019 yuuni. O daa lahi tum n-ti tinduya TV tuma duri kamani Fox Sports Chile, DirecTV Sports <sup>[es]</sup> n-ti pahi ESPN Chile. Din gbaai radio lahabaya yaɣa mi o daa tum n-ti Radio Agricultura ni Radio Bío-Bío.
== Jilima ni O ni di pini shɛŋa ==
;San Luis
* [[Copa Apertura Segunda División]] (1): {{ill|lt=1980|Campeonato de Apertura de la Segunda División de Chile 1980|es|vertical-align=sup}}
* [[Primera B de Chile|Chilean Segunda División]] (1): [[1980 Segunda División de Chile|1980]]
;Real Valladolid
* [[Copa de la Liga]] (1): [[1984 Copa de la Liga|1984]]
;Colo-Colo
* [[Chilean Primera División]] (2): [[1991 Primera División de Chile|1991]], [[1993 Primera División de Chile|1993]]
* [[Copa Chile]] (1): [[1994 Copa Chile|1994]]
* [[Copa Libertadores]] (1): [[1991 Copa Libertadores|1991]]
* [[Recopa Sudamericana]] (1): [[1992 Recopa Sudamericana|1992]]
;Chile<ref>{{cite web |title=Patricio Yáñez |url=https://www.partidosdelaroja.com/1979/06/patricio-yanez.html |website=Partidos de La Roja |access-date=29 July 2022 |language=es}}</ref>
* {{ill|Copa Juan Pinto Durán|es|vertical-align=sup}} (1): {{ill|lt=1979|Copa Juan Pinto Durán 1979|es|vertical-align=sup}}
== Kundivihira ==
k52r0m65jnqcstcqjn3vs33ryyzty06
133979
133976
2026-05-05T16:33:07Z
AFAIBRAHIM
1206
133979
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Patricio yáñez''' nyɛla bol'ŋmɛri so ŋun ŋmɛri tiri Real Betis.
== O piligu ==
'''Patricio Nazario Yáñez Candia''' nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so January goli biɛɣu pishi 1961 yuuni. O nyɛla boli-ŋmɛri kuro zaŋti Chile ŋun daa nya ŋun Ŋmɛri tooni polo.
== O boli ŋmɛbɔ ==
Yáñez bilim ni kaman saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaanahi o daa niŋ kpaɣikpaɣi guu nyaŋ taba ka daa di ka di nyɛla o daa zaŋla 11.8 seconds n guui 100 metres. O pilila o boli ŋmɛbo o bilim ni n ŋmɛri tiri tiim yuli booni Deportivo Alto Florida din be Quilpué poi ka daa naai looi bipola timm yuli booni San Luis de Quillota youth system.
Yáñez pilila o bolli tuma San Luis yuuni 1977 ka daa di nti Copa Apertura Segunda División ni Chilean Segunda División yuuni 1980. O daa yi ni n chaŋ Spain nti ŋmɛ nti tiim yuli booni Real Valladolid, ka daa lahi di Copa de la Liga yuuni 1984. A maa din gbaai 1985–86 saha ŋuna, bɛ daa zaŋ o mi dihi samli ti Real Zaragoza, poi ka o naai daa ŋmɛ nti Real Betis. Yuuni 1990, o daa lahi labi Chile, saha biɛla poi ka naai ŋmɛ nti Universidad de Chile, ka daa naai o boli-ŋmɛbo ni tiim yuli booni Colo-Colo. Saha shɛli o ni daa be ni maa o daa di Chilean Primera División buyi zuɣu nti pahi Copa Chile, Copa Libertadores ni Recopa Sudamericana yim.
== O tiŋduya boli ŋmɛbo ==
Yáñez daa nyɛla ŋun ŋmɛ bolli ʒii bu pihinahi ni ata (43) zaŋti O ya tiim ka di pori anu. O daa ŋmɛla o tuuli bolli din yi niribi ni June goli biɛɣu pia ni ata yuuni 1979, ka di nyɛla zosimli bolli ka bɛ daa ŋmɛ bi mini Ecuador, ka di nyɛla bɛ daa kpɛhi o mi ka o deei Jorge Neumann, ka daa lahi ŋmɛ o bahigu bolli silimiin goli November biɛɣu pia ni ayobu yuuni 1994, bɛ mini Argentina. O daa lahi ŋmɛ nti o ya tiŋgbani yuuni 1982 FIFA World Cup.
== Pato Yáñez Lahaʒibu niŋsim ==
1989 yuuni lahazibu shɛli daa niŋya n-jɛndi Roberto Rojas ŋun daa nyɛ ŋun gbaairi bolli bɛ mini Brazil ni daa kpa, Yáñez daa birimya ka tɛhi ni bɛ daa yɛn ŋarila o yaɣilinim'maa ka daa buɣisi nimsim shɛli zaŋti Brazil ninlihilihiriba ka di nyɛla o daa zaŋla o nuhi ayi n gbaai o tooini ka gɔɣisiri o shɛɛni kamani doo ni bɔri paɣa shɛm la. Lala niŋsim ŋɔ daa nyɛla Chile national television ni daai yaai shɛli n-wuhi zama hali yuma nyaaŋa lala niŋsim din bi tam kalinli zuɣu ŋɔ maa yi ti yina sahakam bɛ booni li mi "Pato Yáñez".
== O Tuntumsa O ni chɛ bolli ŋmɛbu nyaaŋa ==
Yáñez ni daa chɛ bolli ŋmɛbu, O daa tumiya nti TV ni Radio ka di nyɛla o daa nyɛla comɛntɛɛta zaŋti bolli. O daa tum nti yaɣa kamani Chilean TV channels TVN, Canal 13, Chilevisión, Telecanal ni Vive! Deportes <sup>[es]</sup>, nti lahi pahi Canal del Fútbol saha din gbaai yuuni 2014 hali ni 2019 yuuni. O daa lahi tum n-ti tinduya TV tuma duri kamani Fox Sports Chile, DirecTV Sports <sup>[es]</sup> n-ti pahi ESPN Chile. Din gbaai radio lahabaya yaɣa mi o daa tum n-ti Radio Agricultura ni Radio Bío-Bío.
== Jilima ni O ni di pini shɛŋa ==
;San Luis
* [[Copa Apertura Segunda División]] (1): {{ill|lt=1980|Campeonato de Apertura de la Segunda División de Chile 1980|es|vertical-align=sup}}
* [[Primera B de Chile|Chilean Segunda División]] (1): [[1980 Segunda División de Chile|1980]]
;Real Valladolid
* [[Copa de la Liga]] (1): [[1984 Copa de la Liga|1984]]
;Colo-Colo
* [[Chilean Primera División]] (2): [[1991 Primera División de Chile|1991]], [[1993 Primera División de Chile|1993]]
* [[Copa Chile]] (1): [[1994 Copa Chile|1994]]
* [[Copa Libertadores]] (1): [[1991 Copa Libertadores|1991]]
* [[Recopa Sudamericana]] (1): [[1992 Recopa Sudamericana|1992]]
;Chile<ref>{{cite web |title=Patricio Yáñez |url=https://www.partidosdelaroja.com/1979/06/patricio-yanez.html |website=Partidos de La Roja |access-date=29 July 2022 |language=es}}</ref>
* {{ill|Copa Juan Pinto Durán|es|vertical-align=sup}} (1): {{ill|lt=1979|Copa Juan Pinto Durán 1979|es|vertical-align=sup}}
== Kundivihira ==
secnx8snkis7liy04fo7loepmkvh1bs
Tetragonia fruticosa
0
16401
134089
133663
2026-05-06T10:38:32Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134089
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa
<nowiki><gallery></nowiki>
Tetragonia fruticosa00.jpg
== Kundivihira ==
s38712mvjpltj1ejg07y527usuahm3o
134090
134089
2026-05-06T10:39:13Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134090
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
== Kundivihira ==
0j6ko80hcrkssvkhzfmyk927moyppkt
134091
134090
2026-05-06T10:39:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134091
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
meh83uttmbaotoo96u0b650lggwifmc
134092
134091
2026-05-06T10:40:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134092
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni.
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
oq890guy9uyi0mplsd46joj6tc0s5dm
134093
134092
2026-05-06T10:41:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134093
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> It is well-suited to dune sand stabilisation and often browsed by livestock and game. It is found from sea-level to about 1100 metres.<ref>
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
c73r6t5ptr6wtxontfp5hr6tkfn024q
134094
134093
2026-05-06T10:43:45Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134094
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li.
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
8xm40okxdwwx6srgz35penv6m7oe40o
134095
134094
2026-05-06T10:45:10Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134095
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
tajky0hhri9axk18djaxp8rpapoga70
134096
134095
2026-05-06T10:45:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134096
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
j2cz160adv5s5zbqv69g4laxqmw4935
134097
134096
2026-05-06T10:46:09Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134097
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
0sykg2pesxg8ldm2f325hdvm5vu2gli
134098
134097
2026-05-06T10:49:40Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134098
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi.
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
951dajeyo5is6kygzph3xvwwbk7pbz6
134100
134098
2026-05-06T10:50:43Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134100
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli,
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
6or0irftu59tpw8a9a1ikfmjt8735uz
134101
134100
2026-05-06T10:51:44Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134101
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu,
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
tbj59v6hqxp94h7ie3ifnlvhr8s6h7v
134102
134101
2026-05-06T10:52:36Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134102
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
4gjs4xkepo6hxwh38gbn3i85lcrj3av
134103
134102
2026-05-06T10:53:26Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134103
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
d8io37ji7cemwmub22j4pldhlu6bjsw
134104
134103
2026-05-06T10:53:51Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134104
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|title=Tetragonia fruticosa flowers|website=Operationwildflower.org.za|access-date=2018-05-03|archive-date=2018-09-16|archive-
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
1jzmy6wmclutfb3oltxxcy6vsntjg3b
134105
134104
2026-05-06T10:54:15Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134105
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|title=Tetragonia fruticosa flowers|website=Operationwildflower.org.za|access-date=2018-05-03|archive-date=2018-09-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20180916155947/http://www.operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|url-status=dead}}</ref>
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
jwuk6jj8b1b3fhe0dsz4uy3lh1r7a2y
134106
134105
2026-05-06T11:00:12Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134106
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|title=Tetragonia fruticosa flowers|website=Operationwildflower.org.za|access-date=2018-05-03|archive-date=2018-09-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20180916155947/http://www.operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|url-status=dead}}</ref> Di filawanima nyɛla din mali pollen pam lahi mali ko' nyaɣisili shihi ni yuri shɛli pam.
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
aoshs011cpszgqs0h6ts8yn1b7h7bbr
134107
134106
2026-05-06T11:00:47Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134107
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|title=Tetragonia fruticosa flowers|website=Operationwildflower.org.za|access-date=2018-05-03|archive-date=2018-09-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20180916155947/http://www.operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|url-status=dead}}</ref> Di filawanima nyɛla din mali pollen pam lahi mali ko' nyaɣisili shihi ni yuri shɛli pam.<ref>{{cite web|url=https://www.sanbi.org/sites/default/files/documents/documents/kirstenbosch-nbg-list-plants-provide-food-honey-
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
01tshe70ql4uqpiioz53pdm5k6jqwhv
134108
134107
2026-05-06T11:01:38Z
Abdul-Rauf Moshie
3942
134108
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Tihi ni mɔri]]
'''Tetragonia fruticosa,''' bɛɛ '''kinkelbossie''', nyɛla tilaa din yɔli Namibia tingbani ni. <ref name = powo/> Di nyƐla din tooi zoori tankpaɣu ni ka yin binkɔbiri mini ban be mɔɣini tooi diri li. Di nyɛla din lahi tooi zoori teenku duli kaman mita 1100 laasabu. <ref>{{Cite web|url=http://posa.sanbi.org/specieslist.php?Key=52262&Lock=tvdf8x6cm8&PostoptListType=1&optSortOrder=Family+DESC&pgResult=126&boolDownload=2|title = BRAHMS Online Websites - BRAHMS Online|website=Posi.sanbi.org}}</ref>
Di wɔla gba nyɛla din bɛ yɔli n ti Aizoaceae zuliya din nye din mali vari anahi, ni bi' yini ka lahi nye din bɛ taɣiri n yƐrindi di bihi. Di vari maa nyɛla din nye zaɣi vakaƔili ka nye din mali kom bee va' maŋa tuuli, ka ti pili kuubu n-leeri zaɣi filiŋ ka di kama taɣiri zaƔi tankpaɣu, din sɔndili ka di yɛrindi di bihi di yi ti niŋ ka pɔhim ʒɛra.<ref>{{Cite web|url=http://operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|title=Tetragonia fruticosa flowers|website=Operationwildflower.org.za|access-date=2018-05-03|archive-date=2018-09-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20180916155947/http://www.operationwildflower.org.za/index.php/component/joomgallery/genera-q-z/tetragonia/tetragonia-fruticosa-thabo-10-4896#joomimg|url-status=dead}}</ref> Di filawanima nyɛla din mali pollen pam lahi mali ko' nyaɣisili shihi ni yuri shɛli pam.<ref>{{cite web|url=https://www.sanbi.org/sites/default/files/documents/documents/kirstenbosch-nbg-list-plants-provide-food-honey-bees.pdf|format=PDF|title=Indigenous South African Plants that Provide Food for Honey Bees|website=Sanbi.org|access-date=14 March 2022}}</ref>
<gallery>
Tetragonia fruticosa00.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-2066.jpg
Tetragonia fruticosa 1DS-II 2-1888.jpg
</gallery>
== Kundivihira ==
h3bta35f5pvaqzk48wwhvnzytoicovr
Kumasi Senior High Technical School
0
17429
133977
132999
2026-05-05T16:31:41Z
AFAIBRAHIM
1206
133977
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi.
== Taarihi ==
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
2clr4u62c9k62qj53ufawyulbaye3um
133980
133977
2026-05-05T16:37:56Z
AFAIBRAHIM
1206
Updated the content
133980
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi.
== Kahagibu ==
== Taarihi ==
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
s8bwd1iz6mep75apuft10i8xrc08cz8
133981
133980
2026-05-05T17:11:46Z
AFAIBRAHIM
1206
/* Kahagibu */ Updated the content
133981
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim
== Kahagibu ==
== Taarihi ==
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
h2vb60tnnevy8i41tqeixhccvkyp9z3
134088
133981
2026-05-06T10:12:40Z
AFAIBRAHIM
1206
Updated the content
134088
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim
== Kahagibu ==
== Taarihi ==
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Taachi ==
== Pubu Yaɣili ==
== Kundivihira ==
3iwo11rgs6elgbzcf4aelt87luhdnx4
134099
134088
2026-05-06T10:49:40Z
AFAIBRAHIM
1206
/* Kahagibu */ updated the content
134099
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim
== Kahagibu ==
Yɛlmaŋli di tu ni di bo kahagibu viɛnyɛla ka di neei nti walgimsim shɛli din be Kumasi Senior High Technical School karinzoŋ ŋɔ ni di taba dibaa ayi din gba mali di yuli ŋɔ tatabo ka be Kumahi.
# Tuuli, din nye di ŋmahinli Karinzoŋ maa n nye Kumasi Technical Institute (KTI): Di nyɛla bi sarinsi tuunbaŋsim bobu karinzoŋ din nya din daa kpa shɛli silimiin goli September ni yuuni 1976 ka di nyala Ghana gomnanti n daa gbuni kpalanzuya ni Canada tuma duu yaɣishɛli bɛ ni boli Canadian International Development Agency ka bɛ mɛ li. Baŋsim bomma daa pilila karinzoŋ ŋɔ ni silimiin goli January ni yuuni 1977.
# Din pahi ayi maa n-nye karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical University (KsTU): Di mi gba nyɛla bikura karinzoŋ din daa piligi n yi karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical Institute ni na yuuni 1954 ka di yaa jandi nuuni tuunbaŋsim din yi di ko. Karinzoŋ ŋɔ daa nyali bɛ ni duhi shɛli dariza n lɛbigili polytechnic yuuni 1963 ka bi zani ni ka lan kpuɣili hali ka di ti paagi university zaa shee.
== Taarihi ==
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Taachi ==
== Pubu Yaɣili ==
== Kundivihira ==
i7p2r6f34k2rjsb2zzuftitp2aydwuk
134142
134099
2026-05-06T11:35:03Z
AFAIBRAHIM
1206
/* Taarihi */ Updated the content
134142
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim
== Kahagibu ==
Yɛlmaŋli di tu ni di bo kahagibu viɛnyɛla ka di neei nti walgimsim shɛli din be Kumasi Senior High Technical School karinzoŋ ŋɔ ni di taba dibaa ayi din gba mali di yuli ŋɔ tatabo ka be Kumahi.
# Tuuli, din nye di ŋmahinli Karinzoŋ maa n nye Kumasi Technical Institute (KTI): Di nyɛla bi sarinsi tuunbaŋsim bobu karinzoŋ din nya din daa kpa shɛli silimiin goli September ni yuuni 1976 ka di nyala Ghana gomnanti n daa gbuni kpalanzuya ni Canada tuma duu yaɣishɛli bɛ ni boli Canadian International Development Agency ka bɛ mɛ li. Baŋsim bomma daa pilila karinzoŋ ŋɔ ni silimiin goli January ni yuuni 1977.
# Din pahi ayi maa n-nye karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical University (KsTU): Di mi gba nyɛla bikura karinzoŋ din daa piligi n yi karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical Institute ni na yuuni 1954 ka di yaa jandi nuuni tuunbaŋsim din yi di ko. Karinzoŋ ŋɔ daa nyali bɛ ni duhi shɛli dariza n lɛbigili polytechnic yuuni 1963 ka bi zani ni ka lan kpuɣili hali ka di ti paagi university zaa shee.
== Taarihi ==
Kumasi Senior High Technical School nyɛla karinzoŋ shɛli bi ni daa kpa 1991 yuuni ka bolli Kumasi Secondary Technical School. Dini n daa pahiri bisarinsi karizona kɔbiga ni pihinahi ni ayobu (146) shɛli bɛ ni daa kpa n gili Ghana boba ni yaɣa 1991 yuuni. Bɛ daa kpali mi n tam shikuru baŋsim bomma kpaŋsibu yaɣishɛli bɛ ni daa boli Educational Reform Programme ni di sɔŋ n kpaŋsi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim bomma ni wuhibu yaɣa. Karinzoŋ daa nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli yuli n bolili Kumasi Senior High Technical School 2008 yuuni.
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Taachi ==
== Pubu Yaɣili ==
== Pina ni kpaŋmaŋa ==
* Yuuni 2020: Gomnanti daa mɛ bohimmbu karim duri pishi ayi ka (18-unit classroom block) n pahi.
* Yuuni 2022: Karinzoŋ daa nyɛla ban gba tuu kpɛ Ghana zaa bisarinsi karinzona kpaɣikpaɣi din jandi tabibi ni laasabu malibu polo bɛ ni mi shɛli (National Science and Maths Quiz).
* Yuuni 2025: Bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa lala kpaɣikpaɣi ŋɔ ni hali nti doni yim bunii puuni (1/8 stage of NSMQ); ka daa nya liɣiri di yisi miliyɔŋ pishi ni anahi (GHS 2,400) din yi tuma duu yuli booni Prudential Life Ghana ka di nyɛla bi ni daa kpaŋ bɛ maŋa n labisi bohigu shɛli bɛni ka bɛ bolli dabisili puuni yɛltɔɣ' muɣisirili ka daa nya vaabu buwɛi pia puuni (9/10 in quarterfinals).
== Kundivihira ==
d7kbvcaf07m8nyo042lfceejyji0n0q
134147
134142
2026-05-06T11:41:19Z
AFAIBRAHIM
1206
/* Pubu Yaɣili */
134147
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim
== Kahagibu ==
Yɛlmaŋli di tu ni di bo kahagibu viɛnyɛla ka di neei nti walgimsim shɛli din be Kumasi Senior High Technical School karinzoŋ ŋɔ ni di taba dibaa ayi din gba mali di yuli ŋɔ tatabo ka be Kumahi.
# Tuuli, din nye di ŋmahinli Karinzoŋ maa n nye Kumasi Technical Institute (KTI): Di nyɛla bi sarinsi tuunbaŋsim bobu karinzoŋ din nya din daa kpa shɛli silimiin goli September ni yuuni 1976 ka di nyala Ghana gomnanti n daa gbuni kpalanzuya ni Canada tuma duu yaɣishɛli bɛ ni boli Canadian International Development Agency ka bɛ mɛ li. Baŋsim bomma daa pilila karinzoŋ ŋɔ ni silimiin goli January ni yuuni 1977.
# Din pahi ayi maa n-nye karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical University (KsTU): Di mi gba nyɛla bikura karinzoŋ din daa piligi n yi karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical Institute ni na yuuni 1954 ka di yaa jandi nuuni tuunbaŋsim din yi di ko. Karinzoŋ ŋɔ daa nyali bɛ ni duhi shɛli dariza n lɛbigili polytechnic yuuni 1963 ka bi zani ni ka lan kpuɣili hali ka di ti paagi university zaa shee.
== Taarihi ==
Kumasi Senior High Technical School nyɛla karinzoŋ shɛli bi ni daa kpa 1991 yuuni ka bolli Kumasi Secondary Technical School. Dini n daa pahiri bisarinsi karizona kɔbiga ni pihinahi ni ayobu (146) shɛli bɛ ni daa kpa n gili Ghana boba ni yaɣa 1991 yuuni. Bɛ daa kpali mi n tam shikuru baŋsim bomma kpaŋsibu yaɣishɛli bɛ ni daa boli Educational Reform Programme ni di sɔŋ n kpaŋsi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim bomma ni wuhibu yaɣa. Karinzoŋ daa nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli yuli n bolili Kumasi Senior High Technical School 2008 yuuni.
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Taachi ==
== Pubu Yaɣili ==
Di biɛla pubu yaɣili din nyɛ C
== Pina ni kpaŋmaŋa ==
* Yuuni 2020: Gomnanti daa mɛ bohimmbu karim duri pishi ayi ka (18-unit classroom block) n pahi.
* Yuuni 2022: Karinzoŋ daa nyɛla ban gba tuu kpɛ Ghana zaa bisarinsi karinzona kpaɣikpaɣi din jandi tabibi ni laasabu malibu polo bɛ ni mi shɛli (National Science and Maths Quiz).
* Yuuni 2025: Bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa lala kpaɣikpaɣi ŋɔ ni hali nti doni yim bunii puuni (1/8 stage of NSMQ); ka daa nya liɣiri di yisi miliyɔŋ pishi ni anahi (GHS 2,400) din yi tuma duu yuli booni Prudential Life Ghana ka di nyɛla bi ni daa kpaŋ bɛ maŋa n labisi bohigu shɛli bɛni ka bɛ bolli dabisili puuni yɛltɔɣ' muɣisirili ka daa nya vaabu buwɛi pia puuni (9/10 in quarterfinals).
== Kundivihira ==
afpdbafqh470nxrof9sqbp53bno7m2g
134148
134147
2026-05-06T11:43:34Z
AFAIBRAHIM
1206
134148
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kumasi Senior High Technical School''' (dini lahi mi shɛli KSTS) nyɛla karimbisarinsi karinzoŋ din be Patasi -Kumasi yiŋa Kamboŋtiŋ yaɣili Ghana tiŋgbanni. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1991 ni di soŋ Ghana tiŋgbani ka di nia din nyɛ di bo kpaŋsibu nti nuuni tuumbaŋsim bobu la pali. Karinzɔŋ ŋɔ nyɛla gomnanti dini ka lahi nyɛ din tumdi yaɣa ayi din nyɛ bihi ban be yiŋa ka chana ni bihi ban gbɛri ni ka bɔri baŋsim. Karinzɔŋ ŋɔ yaa zaa ku dahi la wuhirisuŋ din jɛndi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim.
== Kahagibu ==
Yɛlmaŋli di tu ni di bo kahagibu viɛnyɛla ka di neei nti walgimsim shɛli din be Kumasi Senior High Technical School karinzoŋ ŋɔ ni di taba dibaa ayi din gba mali di yuli ŋɔ tatabo ka be Kumahi.
# Tuuli, din nye di ŋmahinli Karinzoŋ maa n nye Kumasi Technical Institute (KTI): Di nyɛla bi sarinsi tuunbaŋsim bobu karinzoŋ din nya din daa kpa shɛli silimiin goli September ni yuuni 1976 ka di nyala Ghana gomnanti n daa gbuni kpalanzuya ni Canada tuma duu yaɣishɛli bɛ ni boli Canadian International Development Agency ka bɛ mɛ li. Baŋsim bomma daa pilila karinzoŋ ŋɔ ni silimiin goli January ni yuuni 1977.
# Din pahi ayi maa n-nye karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical University (KsTU): Di mi gba nyɛla bikura karinzoŋ din daa piligi n yi karinzoŋ yuli booni Kumasi Technical Institute ni na yuuni 1954 ka di yaa jandi nuuni tuunbaŋsim din yi di ko. Karinzoŋ ŋɔ daa nyali bɛ ni duhi shɛli dariza n lɛbigili polytechnic yuuni 1963 ka bi zani ni ka lan kpuɣili hali ka di ti paagi university zaa shee.
== Taarihi ==
Kumasi Senior High Technical School nyɛla karinzoŋ shɛli bi ni daa kpa 1991 yuuni ka bolli Kumasi Secondary Technical School. Dini n daa pahiri bisarinsi karizona kɔbiga ni pihinahi ni ayobu (146) shɛli bɛ ni daa kpa n gili Ghana boba ni yaɣa 1991 yuuni. Bɛ daa kpali mi n tam shikuru baŋsim bomma kpaŋsibu yaɣishɛli bɛ ni daa boli Educational Reform Programme ni di sɔŋ n kpaŋsi tabibi ni nuuni tuunbaŋsim bomma ni wuhibu yaɣa. Karinzoŋ daa nyɛla bɛ ni daa taɣi shɛli yuli n bolili Kumasi Senior High Technical School 2008 yuuni.
== Baŋsim Bomma Yaɣa ==
== Yaɣayaɣa Din be Karinzɔŋ maa ni ==
== Tabibi Tuma Din zali Yuli ==
== Taachi ==
== Pubu Yaɣili ==
Di biɛla pubu yaɣili din nyɛ C
== Pina ni kpaŋmaŋa ==
* Yuuni 2020: Gomnanti daa mɛ bohimmbu karim duri pishi ayi ka (18-unit classroom block) n pahi.
* Yuuni 2022: Karinzoŋ daa nyɛla ban gba tuu kpɛ Ghana zaa bisarinsi karinzona kpaɣikpaɣi din jandi tabibi ni laasabu malibu polo bɛ ni mi shɛli (National Science and Maths Quiz).
* Yuuni 2025: Bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa lala kpaɣikpaɣi ŋɔ ni hali nti doni yim bunii puuni (1/8 stage of NSMQ); ka daa nya liɣiri di yisi miliyɔŋ pishi ni anahi (GHS 2,400) din yi tuma duu yuli booni Prudential Life Ghana ka di nyɛla bi ni daa kpaŋ bɛ maŋa n labisi bohigu shɛli bɛni ka bɛ bolli dabisili puuni yɛltɔɣ' muɣisirili ka daa nya vaabu buwɛi pia puuni (9/10 in quarterfinals).
== Kundivihira ==
iqjgjaod8073lk5bwoem240ekons3sg
Juaben Senior High School
0
17447
133983
57447
2026-05-05T17:15:12Z
Maltima Rabia
5146
Added content
133983
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
Juaben Senior High School sokam ni lahi mi shɛli Juaben SHS, bi maa bolidi Juaben Secondary School la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
== Kundivihira ==
1dh7mi25al7pgg6l2239oiya7qc3u9u
133984
133983
2026-05-05T17:18:16Z
Maltima Rabia
5146
Added content
133984
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
Juaben Senior High School sokam ni lahi mi shɛli Juaben SHS, bi maa bolidi Juaben Secondary School la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Kundivihira ==
he3rw5drydn9tnj1ekrrez1f22e6huj
133988
133984
2026-05-05T20:53:52Z
Maltima Rabia
5146
Added content
133988
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
Juaben Senior High School sokam ni lahi mi shɛli Juaben SHS, bi maa bolidi Juaben Secondary School la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
Di tuma
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Kundivihira ==
37d6tzt3wli0kyotttpkbliwbxqmz6s
133989
133988
2026-05-05T20:57:34Z
Maltima Rabia
5146
Added content
133989
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
Juaben Senior High School sokam ni lahi mi shɛli Juaben SHS, bi maa bolidi Juaben Secondary School la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
Di tuma
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Notable alumni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* Joseph Osei Owusu, lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka Daddy Lumba, yili yilna
== Kundivihira ==
barq0yhh5dmhgl64hyqkqg6b6lavxuu
133990
133989
2026-05-05T20:58:17Z
Maltima Rabia
5146
Added heading
133990
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
Juaben Senior High School sokam ni lahi mi shɛli Juaben SHS, bi maa bolidi Juaben Secondary School la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Notable alumni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* Joseph Osei Owusu, lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka Daddy Lumba, yili yilna
== Kundivihira ==
dtygswom6idwk3jjs3qsmkfx5g2x9l2
133991
133990
2026-05-05T20:59:05Z
Maltima Rabia
5146
Bold texts
133991
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Juaben Senior High School''' sokam ni lahi mi shɛli '''Juaben SHS,''' bi maa bolidi '''Juaben Secondary School''' la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District Ashaniti Region Ghana tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Notable alumni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* Joseph Osei Owusu, lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka Daddy Lumba, yili yilna
== Kundivihira ==
5hb7hwxd26jnxz44omtnnq40294qj29
133992
133991
2026-05-05T21:00:54Z
Maltima Rabia
5146
Added links
133992
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Juaben Senior High School''' sokam ni lahi mi shɛli '''Juaben SHS,''' bi maa bolidi '''Juaben Secondary School''' la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District [[Ashanti Region]] [[Ghana]] tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Notable alumni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* Joseph Osei Owusu, lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka Daddy Lumba, yili yilna
== Kundivihira ==
dettnsynbtj28mrzpwaw9obgyx7qx7q
133993
133992
2026-05-05T21:23:16Z
Maltima Rabia
5146
Added heading
133993
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Juaben Senior High School''' sokam ni lahi mi shɛli '''Juaben SHS,''' bi maa bolidi '''Juaben Secondary School''' la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District [[Ashanti Region]] [[Ghana]] tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Shikurubihi kura ban mali yuli biɛhigu ni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* Joseph Osei Owusu, lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka Daddy Lumba, yili yilna
== Kundivihira ==
ejq74e4atk14ab9hh86h2ivuwrxe5n1
133994
133993
2026-05-05T21:29:56Z
Maltima Rabia
5146
Added links
133994
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Juaben Senior High School''' sokam ni lahi mi shɛli '''Juaben SHS,''' bi maa bolidi '''Juaben Secondary School''' la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District [[Ashanti Region]] [[Ghana]] tiŋgbani.
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Shikurubihi kura ban mali yuli biɛhigu ni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* [[Joseph Osei Owusu]], lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka [[Daddy Lumba]], yili yiinda
== Kundivihira ==
rh0cxs130h42kum16vwxkmsl98h7yux
134045
133994
2026-05-06T06:17:32Z
Maltima Rabia
5146
Added references
134045
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{E-Class}}
'''Juaben Senior High School''' sokam ni lahi mi shɛli '''Juaben SHS,''' bi maa bolidi '''Juaben Secondary School''' la nyɛla karimbisarinsi karinzoŋdin bɛ Juaben, tiŋ shɛli din bɛ Ejisu-Juaben District [[Ashanti Region]] [[Ghana]] tiŋgbani.<ref>{{Cite web|date=2020-01-20|title=Juaben SHS wins Cornell University IT competition in Ashanti Region {{!}} NewsGhana|url=https://www.newsghana.com.gh/juaben-shs-wins-cornell-university-it-competition-in-ashanti-region/|access-date=2026-05-06|website=https://www.newsghana.com.gh/|language=en-US}}</ref>
== Taarihi ==
Shikuru maa nyɛla bini daa yoogi shɛli silimi gɔli November 1972 yuuni ni shikurubihi 87<ref name=":0">{{Cite web|title=Juaben SHS launches 40th Anniversary|url=https://www.modernghana.com/news/365224/juaben-shs-launches-40th-anniversary.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=ghananewsagency.org|url=https://forsale.godaddy.com/forsale/ghananewsagency.org?utm_source=TDFS_BINNS2&utm_medium=parkedpages&utm_campaign=x_corp_tdfs-binns2_base&traffic_type=TDFS_BINNS2&traffic_id=binns2&oref=https://en.wikipedia.org/|access-date=2026-05-06|website=forsale.godaddy.com|language=fr}}</ref> ka bi daa na bolindili Juaben Secondary School nyɛ yuli shɛli bini daa zaŋ tili. Di nyɛla din daa pun bɛni ka nyɛ bibihi ban nyɛ bipuɣisi Shikuru ka bi daa ti zaŋ li lɛbi paɣasara shikuru din nyɛ Women Training College yuuni 1962.<ref name=":0" />
Yuuni 2020 maa puuni, Shikuru maa daa nyɛla din di kpaŋ maŋ pini shɛli bini boli Code Afrique din daa nyɛ Computing compatisa zaŋ ti senior high shikurubihi Ashanti region la, din daa nyɛ Cornell University mini Kwame Nkrumah University of Science and Technology .
== Di tuma ==
Shikuru maa nyɛla din bɛ Ghana Education Service n ti Ghana gomlanti puuni. Shikuru maa nyɛla sin bɛ Ashanti Juaben din bɛ Ejisu-Juaben Municipal, dim mini kuamhi waɣalim nyɛla 30km ka di mini Ejisu mi nyɛ 8km.
Shikuru maa nyɛla din mali shikuru bihi ban kalinli yiŋsi 3,861, ka mali karimbanima ban kalinli yiŋsi 251 ka di nyɛ di laɣim la ban wuhira ka bi kalinli nyɛ 152 ni ban bi wuhira mi 99. Bi shikurubihi ban gbera ni kalinli nyɛla 2979ka ban mi kuni ka kana nyɛ 882.
Shikuru maa nyɛla ban niŋdi karimbaŋsim yaɣa ŋɔ, general agriculture, general arts, general science, home economic mini visual arts.
Shikuru maa nyɛla din mali bini pu bihi maa ni yaɣa dibaa ani ka yaɣali kam mali shikurubihi ban kalinli nyɛ 482 . Lala yaɣa maa n nyɛ
Yuma din gari maa puuni di nyɛla di di nasara baŋsim polo mini dɛima polo, kamani bolli ŋmɛbu, debate, drama ni din pahi.
== Shikurubihi kura ban mali yuli biɛhigu ni ==
* John Amponsah, o labirila javelin
* [[Joseph Osei Owusu]], lawyer, MP nti Bekwai constituency
* Charles Kwadwo Fosu, aka [[Daddy Lumba]], yili yiinda
== Kundivihira ==
eio0n4nnw72hzyaok9cxishd8xz5c8k
Ejisu Senior High Technical School
0
17449
134048
57191
2026-05-06T06:28:03Z
Maltima Rabia
5146
Added content
134048
wikitext
text/x-wiki
Ejisu Senior High Technical School ( bini lahi mi shɛli Ejisu SHTS la) nyɛla gomlanti shikuru m bɛ Ejisu, Ejisu Municipal District puuni, Ashanti Region Ghana tiŋgbani. Yuuni 2021 shikumaa daa nyɛla din pahi senior high shikuru shɛŋa WAEC ni daa na gbebi bi zahambu gbana domishɛ ni bi daa nyɛla ban zu zahambu maa shɛi
== Taarihi ==
Taarihi Shikuru maa nyɛla bini daa kpa shɛli yuuni 1991
Karimbakpamba kura
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
q7tlhb7kglgoj9evbloydkb0k97k78x
134050
134048
2026-05-06T06:29:40Z
Maltima Rabia
5146
Added content
134050
wikitext
text/x-wiki
Ejisu Senior High Technical School ( bini lahi mi shɛli Ejisu SHTS la) nyɛla gomlanti shikuru m bɛ Ejisu, Ejisu Municipal District puuni, Ashanti Region Ghana tiŋgbani. Yuuni 2021 shikumaa daa nyɛla din pahi senior high shikuru shɛŋa WAEC ni daa na gbebi bi zahambu gbana domishɛ ni bi daa nyɛla ban zu zahambu maa shɛi
== Taarihi ==
Taarihi Shikuru maa nyɛla bini daa kpa shɛli yuuni 1991
Karimbakpamba kura
* 2020, Kofi Appiah.
* 2022, Veronica Tandoh.
* Zaŋ gbaagi yuuni 2024 Grace Asaman
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
b02aaeryymwox1tf9f8ynwbync2tin0
134051
134050
2026-05-06T06:30:00Z
Maltima Rabia
5146
Added heading
134051
wikitext
text/x-wiki
Ejisu Senior High Technical School ( bini lahi mi shɛli Ejisu SHTS la) nyɛla gomlanti shikuru m bɛ Ejisu, Ejisu Municipal District puuni, Ashanti Region Ghana tiŋgbani. Yuuni 2021 shikumaa daa nyɛla din pahi senior high shikuru shɛŋa WAEC ni daa na gbebi bi zahambu gbana domishɛ ni bi daa nyɛla ban zu zahambu maa shɛi
== Taarihi ==
Taarihi Shikuru maa nyɛla bini daa kpa shɛli yuuni 1991
== Karimbakpamba kura ==
* 2020, Kofi Appiah.
* 2022, Veronica Tandoh.
* Zaŋ gbaagi yuuni 2024 Grace Asaman
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
7gbv9sdgcr3kaxvikav1xds4yj2vshj
134052
134051
2026-05-06T06:31:09Z
Maltima Rabia
5146
Bold texts
134052
wikitext
text/x-wiki
'''Ejisu Senior High Technical School''' ( bini lahi mi shɛli '''Ejisu SHTS''' la) nyɛla gomlanti shikuru m bɛ Ejisu, Ejisu Municipal District puuni, Ashanti Region Ghana tiŋgbani. Yuuni 2021 shikumaa daa nyɛla din pahi senior high shikuru shɛŋa WAEC ni daa na gbebi bi zahambu gbana domishɛ ni bi daa nyɛla ban zu zahambu maa shɛi
== Taarihi ==
Taarihi Shikuru maa nyɛla bini daa kpa shɛli yuuni 1991
== Karimbakpamba kura ==
* 2020, Kofi Appiah.
* 2022, Veronica Tandoh.
* Zaŋ gbaagi yuuni 2024 Grace Asaman
== Niyanima ==
== Kundivihira ==
0hrqov3enafu57vteaexhljgjzoql6b
List of Ghana Parliament constituencies
0
19921
134087
129405
2026-05-06T09:56:48Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
134087
wikitext
text/x-wiki
{{Use dmy dates|date=July 2022}}
{{Politics of Ghana}}
Jintɔri tali piibu piibu yaɣa 275 din be "'''[[Parliament of Ghana|Parliament]]''' of the '''[[Ghana|Republic of Ghana]]"''',zaŋ kana anashaara goli December 2016 piibu piibu ni.<ref name="increase275">{{cite web|title=Controversy Over the Creation OF 45 New Constituencies|url=http://www.modernghana.com/news/424647/1/controversy-over-the-creation-of-45-new-constituen.html|access-date=25 March 2013|publisher=Modern Ghana}}</ref>Di pahimi n yi 260 anashaara goli December 2012 piibu piibu ni.<ref>{{cite web|year=2004|title=The Parliament of Ghana – FAQ's|url=http://www.parliament.gh/faq.php|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20070927045755/http://www.parliament.gh/faq.php|archive-date=27 September 2007|access-date=23 March 2007|work=The website of the Parliament of Ghana|publisher=Parliament of Ghana}}</ref> Ninvuɣi yino n zani n ti piibu piibu yaɣili kam. Tuui di daa nyɛla 230 piibu piibu yaɣili.<ref name="increase275" />
== Taarihi ==
Sahashɛli Ghana ni daa deei maŋsulinsi, piibu piibu yaɣa 104 n daa be jintɔri duu. Din bɔŋɔ daa pahiya n chaŋ 198 yuuni 1965 nyaaŋa Ghana ni daa na mali paati yini. "Second Republic" pilibu ni yuuni 1969, kuɣisi maa daa pahiya n chaŋ kɔbgi ni pihi nahi (140). Din bɔŋɔ daa bi lahi pahi zaŋna hali ni Fourth republic ka naan yi ti pahi n zaŋ chaŋ 140 mini 200. Kuɣisi ŋɔ daa pahimi n doli yuuni 2000 piibu piibu ni.<ref>{{cite web|date=2006-06-01|title=07 DECEMBER 2000 PARLIAMENTARY ELECTION|url=http://africanelections.tripod.com/gh_detail.html#2000_Parliamentary_Election|access-date=2007-03-23|work=AFRICAN ELECTIONS DATABASE|publisher=AfricanElections.tripod.com}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Yuuni 2000 daadambiɛlim kabu nyaaŋa, piibu piibu yaɣa daa nyɛla din pahi n yi 110 zaŋ chaŋ 138. [[Electoral Commission of Ghana]] gba daa yina n ti pahi piibu piibu yaɣa n yi 200 zaŋ chaŋ 230.<ref>{{cite web|date=November 2005|title=The 2004 Presidential and Parliamentary Elections|url=http://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/03610.pdf|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027035042/http://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/03610.pdf|archive-date=27 October 2020|access-date=30 December 2020|website=ifes.de|publisher=Electoral Commission of Ghana, with support of the Friedrich Ebert Stiftung|page=10}}</ref> Piibu piibu yaɣa ŋɔ daa pahiya hali ni 275 pɔi yuuni [[2012 Ghanaian general election]].<ref name="increase275" /> Electoral Commission of Ghana n daa niŋ li dini daa niŋ ka yuuni 2010 daadambiɛligu kalinli daa yi polo.<ref>{{cite web|date=15 June 2012|title=45 New Constituencies Created|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/45-New-Constituencies-Created-242082|access-date=30 December 2020|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref>{{cite web|title=LIST OF NEW CONSTITUENCIES|url=https://www.ec.gov.gh/page.php?page=499§ion=50&typ=1|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20121111112426/https://www.ec.gov.gh/page.php?page=499§ion=50&typ=1|archive-date=11 November 2012|access-date=30 December 2020|website=ec.gov.gh|publisher=Electoral Commission of Ghana}}</ref> Siliming goli December 2018 taɣibu taɣubu ni, region nima gba nyɛla din pahi n chaŋ pia ni ayɔbu.<ref>{{cite web|last1=Zurek|first1=Kweku|date=28 December 2018|title=CONFIRMED: Results of the 2018 Referendum on new regions|url=https://www.graphic.com.gh/news/politics/confirmed-results-of-the-2018-referendum-on-new-regions.html|access-date=9 January 2020|website=Graphic Online|publisher=Graphic Communications Group Ltd}}</ref>
== [[Ahafo Region]] – 6 seats ==
Ahafo Region nyɛla din nam n yina [[Brong-Ahafo Region]]. [[Brong-Ahafo Region]] daa pirigi la buta n chaŋ December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Asunafo North Municipal District|Asunafo North Municipal]]
|[[Goaso]]
|[[Asunafo North (Ghana parliament constituency)|Asunafo North]]
|
|-
|[[Asunafo South District|Asunafo South]]
|[[Kukuom]]
|[[Asunafo South (Ghana parliament constituency)|Asunafo South]]
|
|-
|[[Asutifi North (district)|Asutifi North]]
|[[Kenyasi]]
|[[Asutifi North (Ghana parliament constituency)|Asutifi North]]
|
|-
|[[Asutifi South (district)|Asutifi South]]
|[[Hwidiem]]
|[[Asutifi South (Ghana parliament constituency)|Asutifi South]]
|
|-
|[[Tano North Municipal District|Tano North Municipal]]
|[[Duayaw Nkwanta]]
|[[Tano North (Ghana parliament constituency)|Tano North]]
|
|-
|[[Tano South Municipal District|Tano South Municipal]]
|[[Bechem]]
|[[Tano South (Ghana parliament constituency)|Tano South]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Ashanti Region]] – 47 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Ashanti_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Ashanti]]
Piibu piibu yaɣa pahimi n yi 33 zaŋ chaŋ 39 yuuni 2004 ka daa pahi n chŋ 48 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]].District shɛŋa daa lahi nam yuuni 2008 kaa daa taɣi piibu piibu yaɣ'shɛŋa biɛhigu shee.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Adansi Asokwa District|Adansi Asokwa]]
|[[Adansi Asokwa]]
|[[Adansi-Asokwa (Ghana parliament constituency)|Adansi-Asokwa]]
|
|-
|[[Adansi North District|Adansi North]]
|[[Fomena]]
|[[Fomena (Ghana parliament constituency)|Fomena]]
|
|-
|[[Adansi South District|Adansi South]]
|[[New Edubiase]]
|[[New Edubease (Ghana parliament constituency)|New Edubease]]
|
|-
|[[Afigya Kwabre North District|Afigya Kwabre North]]
|[[Boamang]]
|[[Afigya Kwabre North (Ghana parliament constituency)|Afigya Kwabre North]]
|
|-
|[[Afigya-Kwabre District|Afigya Kwabre South]]
|[[Kodie, Ghana|Kodie]]
|[[Afigya Kwabre South (Ghana parliament constituency)|Afigya Kwabre South]]
|
|-
|[[Ahafo Ano North Municipal District|Ahafo Ano North Municipal]]
|[[Tepa, Ghana|Tepa]]
|[[Ahafo Ano North (Ghana parliament constituency)|Ahafo Ano North]]
|
|-
|[[Ahafo Ano South East District|Ahafo Ano South East]]
|[[Dwinyame / Adugyama]]
|[[Ahafo Ano South East (Ghana parliament constituency)|Ahafo Ano South East]]
|Created 2012
|-
|[[Ahafo Ano South District|Ahafo Ano South West]]
|[[Mankranso]]
|[[Ahafo Ano South West (Ghana parliament constituency)|Ahafo Ano South West]]
|
|-
|[[Akrofuom District|Akrofuom]]
|[[Akrofuom]]
|[[Akrofuom (Ghana parliament constituency)|Akrofuom]]
|Created 2004
|-
|[[Amansie Central District|Amansie Central]]
|[[Jacobu]]
|[[Odotobri (Ghana parliament constituency)|Odotobri]]
|
|-
|[[Amansie West District|Amansie West]]
|[[Manso Nkwanta]]
|[[Manso Nkwanta (Ghana parliament constituency)|Manso Nkwanta]]
|
|-
|[[Amansie South District|Amansie South]]
|[[Manso Adubia]]
|[[Manso Edubia (Ghana parliament constituency)|Manso Edubia]]
|Created 2012
|-
|[[Asante Akim Central Municipal District|Asante Akim Central Municipal]]
|[[Konongo, Ghana|Konongo]]
|[[Asante-Akim Central (Ghana parliament constituency)|Asante Akim Central]]
|
|-
|[[Asante Akim North District|Asante Akim North]]
|[[Agogo, Ghana|Agogo]]
|[[Asante-Akim North (Ghana parliament constituency)|Asante Akim North]]
|Created 2012
|-
|[[Asante Akim South Municipal District|Asante Akim South Municipal]]
|[[Juaso]]
|[[Asante-Akim South (Ghana parliament constituency)|Asante Akim South]]
|
|-
|[[Asokore Mampong (municipal district)|Asokore Mampong]]
|[[Asokore Mampong]]
|[[Asawase (Ghana parliament constituency)|Asawase]]
|Created 2004
|-
|[[Asokwa Municipal]]
|[[Asokwa]]
|[[Asokwa (Ghana parliament constituency)|Asokwa]]
|
|-
|[[Atwima Kwanwoma District|Atwima Kwanwoma]]
|[[Twedie]]
|[[Atwima-Kwanwoma (Ghana parliament constituency)|Atwima-Kwanwoma]]
|
|-
|[[Atwima Mponua District|Atwima Mponua]]
|[[Nyinahin]]
|[[Atwima-Mponua (Ghana parliament constituency)|Atwima Mponua]]
|
|-
|[[Atwima Nwabiagya Municipal District|Atwima Nwabiagya Municipal]]
|[[Nkawie]]
|[[Atwima-Nwabiagya South (Ghana parliament constituency)|Atwima-Nwabiagya South]]
|
|-
|[[Atwima Nwabiagya North District|Atwima Nwabiagya North]]
|[[Barekese]]
|[[Atwima-Nwabiagya North (Ghana parliament constituency)|Atwima-Nwabiagya North]]
|Created 2012
|-
|[[Bekwai Municipal Assembly|Bekwai Municipal]]
|[[Bekwai]]
|[[Bekwai (Ghana parliament constituency)|Bekwai]]
|
|-
|[[Bosome Freho District|Bosome Freho]]
|[[Asiwa]]
|[[Bosome-Freho (Ghana parliament constituency)|Bosome-Freho]]
|
|-
|[[Bosomtwe District|Bosomtwe]]
|[[Kuntanse]]
|[[Bosomtwe (Ghana parliament constituency)|Bosomtwe]]
|
|-
|[[Ejisu-Juaben Municipal District|Ejisu Municipal]]
|[[Ejisu]]
|[[Ejisu (Ghana parliament constituency)|Ejisu]]
|
|-
|[[Ejura/Sekyedumase District|Ejura Sekyedumase Municipal]]
|[[Ejura]]
|[[Ejura-Sekyedumase (Ghana parliament constituency)|Ejura-Sekyedumase]]
|
|-
|[[Juaben Municipal District|Juaben Municipal]]
|[[Juaben]]
|[[Juaben (Ghana parliament constituency)|Juaben]]
|Created 2012
|-
| rowspan="5" |[[Kumasi Metropolitan Assembly|Kumasi Metropolitan]]
| rowspan="5" |[[Kumasi]]
|[[Bantama (Ghana parliament constituency)|Bantama]]
|
|-
|[[Manhyia North]]
|Created 2012
|-
|[[Manhyia South]]
|
|-
|[[Nhyiaeso (Ghana parliament constituency)|Nhyiaeso]]
|Created 2004
|-
|[[Subin (Ghana parliament constituency)|Subin]]
|
|-
|[[Kwabre East District|Kwabre East Municipal]]
|[[Mamponteng]]
|[[Kwabre East (Ghana parliament constituency)|Kwabre East]]
|
|-
|[[Kwadaso Municipal District|Kwadaso Municipal]]
|[[Kwadaso]]
|[[Kwadaso (Ghana parliament constituency)|Kwadaso]]
|Created 2004
|-
|[[Mampong Municipal District|Mampong Municipal]]
|[[Mampong]]
|[[Mampong (Ghana parliament constituency)|Mampong]]
|
|-
|[[Obuasi East District|Obuasi East Municipal]]
|[[Tutuka]]
|[[Obuasi East (Ghana parliament constituency)|Obuasi East]]
|Created 2012
|-
|[[Obuasi Municipal District|Obuasi Municipal]]
|[[Obuasi]]
|[[Obuasi West (Ghana parliament constituency)|Obuasi West]]
|
|-
|[[Offinso Municipal District|Offinso Municipal]]
|[[Offinso]]
|[[Offinso South (Ghana parliament constituency)|Offinso South]]
|
|-
|[[Offinso North District|Offinso North]]
|[[Akomadan]]
|[[Offinso North (Ghana parliament constituency)|Offinso North]]
|
|-
|[[Oforikrom (municipal district)|Oforikrom Municipal]]
|[[Oforikrom]]
|[[Oforikrom (Ghana parliament constituency)|Oforikrom]]
|
|-
|[[Old Tafo (municipal district)|Old Tafo Municipal]]
|[[Old Tafo]]
|[[Old Tafo (Ghana parliament constituency)|Old Tafo]]
|Created 2004
|-
|[[Sekyere Afram Plains District|Sekyere Afram Plains]]
|[[Drobonso]]
|[[Sekyere Afram Plains (Ghana parliament constituency)|Sekyere Afram Plains]]
|Created 2012
|-
|[[Sekyere Central District|Sekyere Central]]
|[[Nsuta]]
|[[Nsuta-Kwamang (Ghana parliament constituency)|Nsuta-Kwamang]]
|
|-
|[[Sekyere East District|Sekyere East]]
|[[Effiduase]]
|[[Afigya Sekyere East (Ghana parliament constituency)|Afigya Sekyere East]]
|
|-
|[[Sekyere Kumawu (district)|Sekyere Kumawu]]
|[[Kumawu]]
|[[Kumawu (Ghana parliament constituency)|Kumawu]]
|
|-
|[[Sekyere South District|Sekyere South]]
|[[Agona]]
|[[Effiduase-Asokore (Ghana parliament constituency)|Effiduase-Asokore]]
|
|-
|[[Suame (municipal district)|Suame Municipal]]
|[[Suame, Ghana|Suame]]
|[[Suame (Ghana parliament constituency)|Suame]]
|Created 2004
|-
|}
{{clear}}
== [[Bono Region]] – 12 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Brong_Ahafo_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Brong Ahafo]]
[[Brong-Ahafo Region]] daa pirigi la buta n doli December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Banda District, Ghana|Banda]]
|[[Banda Ahenkro]]
|[[Banda (Ghana parliament constituency)|Banda Ahenkro]]
|Created 2012
|-
|[[Berekum Municipal District|Berekum East Municipal]]
|[[Berekum]]
|[[Berekum East]]
|
|-
|[[Berekum West District|Berekum West]]
|[[Jinijini]]
|[[Berekum West (Ghana parliament constituency)|Berekum West]]
|Created 2012
|-
|[[Dormaa Central District|Dormaa Central Municipal]]
|[[Dormaa Ahenkro]]
|[[Dormaa Central (Ghana parliament constituency)|Dormaa Central]]
|
|-
|[[Dormaa East District]]
|[[Wamfie]]
|[[Dormaa East (Ghana parliament constituency)|Dormaa East]]
|
|-
|[[Dormaa West (district)|Dormaa West]]
|[[Nkrankwanta]]
|[[Dormaa West (Ghana parliament constituency)|Dormaa West]]
|Created 2012
|-
|[[Jaman North District|Jaman North]]
|[[Sampa, Ghana|Sampa]]
|[[Jaman North (Ghana parliament constituency)|Jaman North]]
|Created 2004
|-
|[[Jaman South District|Jaman South Municipal]]
|[[Drobo]]
|[[Jaman South (Ghana parliament constituency)|Jaman South]]
|
|-
|[[Sunyani Municipal District|Sunyani Municipal]]
|[[Sunyani]]
|[[Sunyani East (Ghana parliament constituency)|Sunyani East]]
|
|-
|[[Sunyani West District|Sunyani West]]
|[[Odumase, Ghana|Odumase]]
|[[Sunyani West (Ghana parliament constituency)|Sunyani West]]
|
|-
|[[Tain District|Tain]]
|[[Nsawkaw]]
|[[Tain (Ghana parliament constituency)|Tain]]
|Created 2004
|-
|[[Wenchi Municipal District|Wenchi Municipal]]
|[[Wenchi]]
|[[Wenchi (Ghana parliament constituency)|Wenchi]]
|Created 2004
|-
|}
{{clear}}
== [[Bono East Region]] – 11 seats ==
Bono East Region nyɛla region dibaa ayi din yina Brong Ahafo Region puuni. [[Brong-Ahafo Region]] daa nyɛla din piri buta December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Atebubu-Amantin District|Atebubu-Amantin Municipal]]
|[[Atebubu]]
|[[Atebubu-Amantin (Ghana parliament constituency)|Atebubu-Amantin]]
|Created 2004
|-
|[[Kintampo North Municipal District|Kintampo North Municipal]]
|[[Kintampo, Ghana|Kintampo]]
|[[Kintampo North (Ghana parliament constituency)|Kintampo North]]
|Created 2004
|-
|[[Kintampo South District|Kintampo South]]
|[[Jema]]
|[[Kintampo South (Ghana parliament constituency)|Kintampo South]]
|
|-
|[[Nkoranza North District|Nkoranza North]]
|[[Busunya]]
|[[Nkoranza North (Ghana parliament constituency)|Nkoranza North]]
|Created 2004
|-
|[[Nkoranza South District|Nkoranza South Municipal]]
|[[Nkoranza]]
|[[Nkoranza South (Ghana parliament constituency)|Nkoranza South]]
|
|-
|[[Pru District|Pru East]]
|[[Yeji]]
|[[Pru East (Ghana parliament constituency)|Pru East]]
|Pru created 2004
Pru split 2012
|-
|[[Pru West District|Pru West]]
|[[Prang, Ghana|Prang]]
|[[Pru West (Ghana parliament constituency)|Pru West]]
|Created 2012
|-
|[[Sene East District|Sene East]]
|[[Kajaji Settlement Town|Kajaji]]
|[[Sene East (Ghana parliament constituency)|Sene East]]
|Created 2012
|-
|[[Sene West District|Sene West]]
|[[Kwame Danso]]
|[[Sene West (Ghana parliament constituency)|Sene West]]
|
|-
|[[Techiman Municipal District|Techiman Municipal]]
|[[Techiman]]
|[[Techiman South (Ghana parliament constituency)|Techiman South]]
|
|-
|[[Techiman North District|Techiman North]]
|[[Tuobodom]]
|[[Techiman North (Ghana parliament constituency)|Techiman North]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Central Region, Ghana|Central Region]] – 23 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Central_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Central Ghana]]
Piibu piibu yaɣa din be lala yaɣili ŋɔ nyɛla din pahi n yi 17 zaŋ chaŋ 19 yuuni 2004 ni 23 yuuni in 2012 pɔi ni yuuni [[2012 Ghanaian general election]].
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Abura/Asebu/Kwamankese District|Abura Asebu Kwamankese]]
|[[Abura-Dunkwa]]
|[[Abura-Asebu-Kwamankese (Ghana parliament constituency)|Abura-Asebu-Kwamankese]]
|
|-
|[[Agona East District|Agona East]]
|[[Nsaba]]
|[[Agona East (Ghana parliament constituency)|Agona East]]
|
|-
|[[Agona West Municipal District|Agona West Municipal]]
|[[Agona Swedru]]
|[[Agona West (Ghana parliament constituency)|Agona West]]
|
|-
|[[Ajumako/Enyan/Essiam District|Ajumako Enyan Essiam]]
|[[Ajumako]]
|[[Ajumako-Enyan-Essiam (Ghana parliament constituency)|Ajumako-Enyan-Essiam]]
|
|-
|[[Asikuma/Odoben/Brakwa District|Asikuma Odoben Brakwa]]
|[[Breman Asikuma]]
|[[Asikuma-Odoben-Brakwa (Ghana parliament constituency)|Asikuma-Odoben-Brakwa]]
|
|-
|[[Assin Central Municipal]]
|[[Assin Foso]]
|[[Assin Central (Ghana parliament constituency)|Assin Central]]
|Created 2012
|-
|[[Assin North District|Assin North]]
|[[Assin Bereku]]
|[[Assin North (Ghana parliament constituency)|Assin North]]
|
|-
|[[Assin South District|Assin South]]
|[[Nsuaem Kyekyewere]]
|[[Assin South (Ghana parliament constituency)|Assin South]]
|
|-
|[[Awutu Senya East (municipal district)|Awutu Senya East Municipal]]
|[[Kasoa]]
|[[Awutu-Senya East (Ghana parliament constituency)|Awutu-Senya East]]
|Created 2012
|-
|[[Awutu Senya West (district)|Awutu Senya West]]
|[[Awutu Breku]]
|[[Awutu-Senya West (Ghana parliament constituency)|Awutu-Senya West]]
|
|-
| rowspan="2" |[[Cape Coast Metropolitan Assembly|Cape Coast Metropolitan]]
| rowspan="2" |[[Cape Coast]]
|[[Cape Coast North (Ghana parliament constituency)|Cape Coast North]]
|Created 2012
|-
|[[Cape Coast South (Ghana parliament constituency)|Cape Coast South]]
|
|-
|[[Effutu Municipal District|Effutu Municipal]]
|[[Winneba]]
|[[Effutu (Ghana parliament constituency)|Effutu]]
|
|-
|[[Ekumfi District|Ekumfi]]
|[[Apam]]
|[[Ekumfi (Ghana parliament constituency)|Ekumfi]]
|
|-
|[[Gomoa East District|Gomoa East]]
|[[Potsin]]
|[[Gomoa East (Ghana parliament constituency)|Gomoa East]]
|
|-
|[[Gomoa Central District|Gomoa Central]]
|[[Afransi]]
|[[Gomoa Central (Ghana parliament constituency)|Gomoa Central]]
|Created 2012
|-
|[[Gomoa West District|Gomoa West]]
|[[Esakyir]]
|[[Gomoa West (Ghana parliament constituency)|Gomoa West]]
|
|-
|[[Komenda/Edina/Eguafo/Abirem Municipal District|Komenda-Edina-Eguafo-Abirem Municipal]]
|[[Elmina]]
|[[Komenda-Edina-Eguafo-Abirem (Ghana parliament constituency)|Komenda-Edina-Eguafo-Abirem]]
|
|-
|[[Mfantsiman Municipal District|Mfantsiman Municipal]]
|[[Saltpond]]
|[[Mfantseman]]
|
|-
|[[Twifo-Ati Morkwa (district)|Twifo Atti Morkwa]]
|[[Twifo Praso]]
|[[Twifo-Atii Morkwaa (Ghana parliament constituency)|Twifo-Atii Morkwaa]]
|
|-
|[[Twifo/Heman/Lower Denkyira District|Twifo/Heman/Lower Denkyira]]
|[[Hemang]]
|[[Hemang Lower Denkyira (Ghana parliament constituency)|Hemang Lower Denkyira]]
|Created 2004
|-
|[[Upper Denkyira East Municipal District|Upper Denkyira East Municipal]]
|[[Dunkwa-on-Offin]]
|[[Upper Denkyira East (Ghana parliament constituency)|Upper Denkyira East]]
|Created 2004
|-
|[[Upper Denkyira West District|Upper Denkyira West]]
|[[Diaso]]
|[[Upper Denkyira West (Ghana parliament constituency)|Upper Denkyira West]]
|Created 2004
|-
|}
{{clear}}
== [[Eastern Region, Ghana|Eastern Region]] – 33 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Eastern_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Eastern Ghana]]
Piibu piibu yaɣa daa pahiya n yi 26 zaŋ n chaŋ 28 yuuni 2004 ni 33 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]].
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Abuakwa North Municipal]]
|[[Kukurantumi]]
|[[Akim Abuakwa North (Ghana parliament constituency)|Abuakwa North]]
|Created 2004
|-
|[[East Akim Municipal District|Abuakwa South Municipal]]
|[[Kibi, Ghana|Kibi]]
|[[Akim Abuakwa South (Ghana parliament constituency)|Abuakwa South]]
|Created 2004
|-
|[[Achiase District|Achiase]]
|[[Achiase]]
|[[Achiase (Ghana parliament constituency)|Achiase]]
|Created 2012
|-
|[[Akuapim North Municipal District|Akuapim North Municipal]]
|[[Akropong]]
|[[Akropong (Ghana parliament constituency)|Akropong]]
|
|-
|[[Akuapim South District|Akuapim South]]
|[[Aburi]]
|[[Akwapim South (Ghana parliament constituency)|Akwapim South]]
|Created 2012
|-
|[[Akyemansa District|Akyemansa]]
|[[Ofoase]]
|[[Ofoase-Ayirebi (Ghana parliament constituency)|Ofoase-Ayirebi]]
|Created 2004
|-
|[[Asene Manso Akroso District|Asene Manso Akroso]]
|[[Manso, Ghana|Manso]]
|[[Asene Akroso-Manso (Ghana parliament constituency)|Asene Akroso Manso]]
|Created 2012
|-
|[[Asuogyaman District|Asuogyaman]]
|[[Atimpoku]]
|[[Asuogyaman (Ghana parliament constituency)|Asuogyaman]]
|
|-
|[[Atiwa East District|Atiwa East]]
|[[Anyinam]]
|[[Atiwa East (Ghana parliament constituency)|Atiwa East]]
|Created 2012
|-
|[[Atiwa West District|Atiwa West]]
|[[Kwabeng]]
|[[Atiwa West (Ghana parliament constituency)|Atiwa West]]
|
|-
|[[Ayensuano (district)|Ayensuano]]
|[[Coaltar]]
|[[Ayensuano (Ghana parliament constituency)|Ayensuano]]
|
|-
|[[Birim Central Municipal District|Birim Central Municipal]]
|[[Akim Oda]]
|[[Akim Oda (Ghana parliament constituency)|Akim Oda]]
|
|-
|[[Birim North District|Birim North]]
|[[New Abirem]]
|[[Abirem (Ghana parliament constituency)|Abirem]]
|
|-
|[[Birim South District|Birim South]]
|[[Akim Swedru]]
|[[Akim Swedru (Ghana parliament constituency)|Akim Swedru]]
|
|-
|[[Denkyembour (district)|Denkyembour]]
|[[Akwatia]]
|[[Akwatia (Ghana parliament constituency)|Akwatia]]
|
|-
|[[Fanteakwa District|Fanteakwa North]]
|[[Begoro]]
|[[Fanteakwa North (Ghana parliament constituency)|Fanteakwa North]]
|
|-
|[[Fanteakwa South District|Fanteakwa South]]
|[[Osino]]
|[[Fanteakwa South (Ghana parliament constituency)|Fanteakwa South]]
|Created 2012
|-
|[[Kwaebibirem District|Kwaebibirem Municipal]]
|[[Kade, Ghana|Kade]]
|[[Kade (Ghana parliament constituency)|Kade]]
|
|-
|[[Kwahu Afram Plains North District|Kwahu Afram Plains North]]
|[[Donkorkrom]]
|[[Afram Plains North (Ghana parliament constituency)|Afram Plains North]]
|
|-
|[[Kwahu Afram Plains South (district)|Kwahu Afram Plains South]]
|[[Tease, Ghana]]
|[[Afram Plains South (Ghana parliament constituency)|Afram Plains South]]
|
|-
|[[Kwahu East District|Kwahu East]]
|[[Abetifi]]
|[[Abetifi (Ghana parliament constituency)|Abetifi]]
|
|-
|[[Kwahu South District|Kwahu South]]
|[[Mpraeso]]
|[[Mpraeso (Ghana parliament constituency)|Mpraeso]]
|
|-
|[[Kwahu West Municipal District|Kwahu West Municipal]]
|[[Nkawkaw]]
|[[Nkawkaw (Ghana parliament constituency)|Nkawkaw]]
|
|-
|[[Lower Manya Krobo District|Lower Manya Krobo Municipal]]
|[[Krobo Odumase]]
|[[Lower Manya (Ghana parliament constituency)|Lower Manya]]
|
|-
|[[New Juaben North Municipal Assembly|New Juaben North Municipal]]
|[[Effiduase (Eastern Region)|Effiduase]]
|[[New Juaben North (Ghana parliament constituency)|New Juaben North]]
|
|-
|[[New-Juaben Municipal District|New Juaben South Municipal]]
|[[Koforidua]]
|[[New Juaben South (Ghana parliament constituency)|New Juaben South]]
|
|-
|[[Nsawam Adoagyire (municipal district)|Nsawam Adoagyire Municipal]]
|[[Nsawam]]
|[[Nsawam Adoagyiri (Ghana parliament constituency)|Nsawam Adoagyiri]]
|
|-
|[[Okere District|Okere]]
|[[Adukrom]]
|[[Okere (Ghana parliament constituency)|Okere]]
|
|-
|[[Suhum Municipal]]
|[[Suhum]]
|[[Suhum (Ghana parliament constituency)|Suhum]]
|
|-
|[[Upper Manya Krobo District|Upper Manya Krobo]]
|[[Asesewa]]
|[[Upper Manya (Ghana parliament constituency)|Upper Manya]]
|
|-
|[[Upper West Akim (district)|Upper West Akim]]
|[[Adeiso]]
|[[Upper West Akim]]
|
|-
|[[West Akim Municipal District|West Akim Municipal]]
|[[Asamankese]]
|[[Lower West Akim (Ghana parliament constituency)|Lower West Akim]]
|
|-
|[[Yilo Krobo District|Yilo Krobo Municipal]]
|[[Somanya]]
|[[Yilo Krobo (Ghana parliament constituency)|Yilo Krobo]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Greater Accra Region]] – 34 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Greater_Accra_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Greater Accra]]
Piibu piibu yaɣa daa pahiya n yi 22 zaŋ chaŋ 27 yuuni 2004 n ti pahi 34 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]].
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Ablekuma Central Municipal]]
|[[Lartebiokorshie]]
|[[Ablekuma Central]]
|
|-
|[[Ablekuma North Municipal]]
|[[Darkuman]]
|[[Ablekuma North]]
|
|-
|[[Ablekuma West Municipal]]
|[[Dansoman]]
|[[Ablekuma West]]
|Created 2012
|-
| rowspan="4" |[[Accra Metropolitan District|Accra Metropolitan]]
| rowspan="4" |[[Accra]]
|[[Ablekuma South]]
|
|-
|[[Odododiodio]]
|
|-
|[[Okaikwei Central (Ghana parliament constituency)|Okaikwei Central]]
|Created 2012
|-
|[[Okaikwei South]]
|
|-
|[[Ada East District|Ada East]]
|[[Ada Foah]]
|[[Ada (Ghana parliament constituency)|Ada]]
|
|-
|[[Ada West District|Ada West]]
|[[Sege (town)|Sege]]
|[[Sege]]
|Created 2004
|-
|[[Adenta Municipal District|Adenta Municipal]]
|[[Adenta]]
|[[Adenta (Ghana parliament constituency)|Adenta]]
|Created 2004
|-
|[[Ashaiman Municipal]]
|[[Ashaiman]]
|[[Ashaiman (Ghana parliament constituency)|Ashaiman]]
|
|-
|[[Ayawaso Central Municipal District|Ayawaso Central Municipal]]
|[[Kokomlemle]]
|[[Ayawaso Central]]
|
|-
|[[Ayawaso East Municipal]]
|[[Nima (town)|Nima]]
|[[Ayawaso East]]
|
|-
|[[Ayawaso North Municipal District|Ayawaso North Municipal]]
|[[Accra New Town]]
|[[Ayawaso North (Ghana parliament constituency)|Ayawaso North]]
|Created 2012
|-
|[[Ayawaso West Municipal]]
|[[Dzorwulu]]
|[[Ayawaso West]]
|
|-
|[[Ga Central District|Ga Central Municipal]]
|[[Sowutuom]]
|[[Anyaa-Sowutuom (Ghana parliamentary constituency)|Anyaa-Sowutuom]]
|Created 2012
|-
|[[Ga East Municipal District|Ga East Municipal]]
|[[Abokobi]]
|[[Dome-Kwabenya]]
|Created 2004
|-
|[[Ga North Municipal District|Ga North Municipal]]
|[[Amomole]]
|[[Trobu (Ghana parliament constituency)|Trobu]]
|Created from Trobu-Amasaman 2012
|-
| rowspan="2" |[[Ga South Municipal District|Ga South Municipal]]
| rowspan="2" |[[Ngleshie Amanfro]]
|[[Bortianor-Ngleshie-Amanfrom (Ghana parliament constituency)|Bortianor-Ngleshie-Amanfrom]]
|Created 2012
|-
|[[Domeabra-Obom]]
|Created 2004
|-
|[[Ga West Municipal District|Ga West Municipal]]
|[[Amasaman]]
|[[Amasaman (Ghana parliament constituency)|Amasaman]]
|Trobu-Amasaman 2004
Split 2012
|-
|[[Korle Klottey Municipal]]
|[[Osu, Ghana|Osu]]
|[[Korle Klottey (Ghana parliament constituency)|Korle Klottey]]
|
|-
|[[Kpone Katamanso Municipal District|Kpone Katamanso Municipal]]
|[[Kpone]]
|[[Kpone-Katamanso]]
|
|-
|[[Krowor Municipal District|Krowor Municipal]]
|[[Nungua]]
|[[Krowor (Ghana parliament constituency)|Krowor]]
|
|-
|[[La Dade Kotopon Municipal District|La Dade Kotopon Municipal]]
|[[Labadi|La]]
|[[Dade Kotopon]]
|
|-
|[[La Nkwantanang Madina Municipal District|La Nkwantanang Madina Municipal]]
|[[Madina]]
|[[Abokobi-Madina]]
|Created 2004
|-
|[[Ledzokuku Municipal]]
|[[Teshie]]
|[[Ledzokuku]]
|
|-
|[[Ningo Prampram District|Ningo Prampram]]
|[[Prampram]]
|[[Ningo-Prampram]]
|
|-
|[[Okaikwei North Municipal]]
|[[Tesano]]
|[[Okaikwei North]]
|
|-
|[[Shai Osudoku District|Shai Osudoku]]
|[[Dodowa]]
|[[Shai-Osudoku]]
|
|-
| rowspan="2" |[[Tema Metropolis District|Tema Metropolitan]]
| rowspan="2" |[[Tema]]
|[[Tema Central (Ghana parliament constituency)|Tema Central]]
|Created 2012
|-
|[[Tema East]]
|
|-
|[[Tema West Municipal]]
|[[Tema Community 18]]
|[[Tema West]]
|
|-
|[[Weija Gbawe Municipal]]
|[[Weija]]
|[[Weija (Ghana parliament constituency)|Weija]]
|Created 2004
|}
{{clear}}
== [[North East Region, Ghana|North East Region]] – 6 seats ==
North East Region daa nam ya December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Bunkpurugu Nyankpanduri District|Bunkpurugu Nyankpanduri]]
|[[Bunkpurugu]]
|[[Bunkpurugu (Ghana parliament constituency)|Bunkpurugu]]
|
|-
|[[Chereponi District|Chereponi]]
|[[Chereponi]]
|[[Chereponi (Ghana parliament constituency)|Chereponi]]
|
|-
|[[East Mamprusi Municipal Assembly|East Mamprusi Municipal]]
|[[Nalerigu]]
|[[Nalerigu (Ghana parliament constituency)|Nalerigu]]
|
|-
|[[Mamprugu Moagduri District|Mamprugu Moagduri]]
|[[Yagaba]]
|[[Yagaba-Kubori (Ghana parliament constituency)|Yagaba-Kubori]]
|Created 2004
|-
|[[West Mamprusi District|West Mamprusi Municipal]]
|[[Walewale]]
|[[Walewale (Ghana parliament constituency)|Walewale]]
|Created 2004
|-
|[[Yunyoo-Nasuan District|Yunyoo-Nasuan]]
|[[Yunyoo]]
|[[Yunyoo (Ghana parliament constituency)|Yunyoo]]
|Created 2012
|-
|}
{{clear}}
== [[Northern Region, Ghana|Northern Region]] – 18 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Northern_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Northern Ghana]]
Piibu piibu yaɣa daa pahi ya n yi 23 n chaŋ 26 yuuni 2004 ni 31 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]]. Yaɣili ŋɔ ni daa pirigi Northern mini North Eastern regions, Lala yaɣili ŋɔ pa mali la piibu piibu yaɣa pia ni anii.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Gushegu District|Gushegu Municipal]]
|[[Gushegu]]
|[[Gushegu (Ghana parliament constituency)|Gushegu]]
|
|-
|[[Karaga District|Karaga]]
|[[Karaga, Ghana|Karaga]]
|[[Karaga (Ghana parliament constituency)|Karaga]]
|Created 2004
|-
|[[Kpandai District|Kpandai]]
|[[Kpandai]]
|[[Kpandai (Ghana parliament constituency)|Kpandai]]
|
|-
|[[Kumbungu District|Kumbungu]]
|[[Kumbungu]]
|[[Kumbungu (Ghana parliament constituency)|Kumbungu]]
|
|-
|[[Mion District|Mion]]
|[[Sang, Northern Region|Sang]]
|[[Mion (Ghana parliament constituency)|Mion]]
|
|-
|[[Nanton District|Nanton]]
|[[Nanton, Ghana|Nanton]]
|[[Nanton (Ghana parliament constituency)|Nanton]]
|
|-
|[[Nanumba North Municipal]]
|[[Bimbilla]]
|[[Bimbilla (Ghana parliament constituency)|Bimbilla]]
|
|-
|[[Nanumba South District|Nanumba South]]
|[[Wulensi]]
|[[Wulensi (Ghana parliament constituency)|Wulensi]]
|
|-
|[[Saboba District|Saboba]]
|[[Saboba]]
|[[Saboba (Ghana parliament constituency)|Saboba]]
|
|-
|[[Sagnarigu Municipal District|Sagnarigu Municipal]]
|[[Sagnerigu|Sagnarigu]]
|[[Sagnarigu (Ghana parliament constituency)|Sagnarigu]]
|[[Tamale North (Ghana parliament constituency)|Tamale North]]
|Created 2004
|-
|[[Savelugu Municipal District|Savelugu Municipal]]
|[[Savelugu]]
|[[Savelugu (Ghana parliament constituency)|Savelugu]]
|
|-
| rowspan="3" |[[Tamale Metropolitan District|Tamale Metropolitan]]
| rowspan="3" |[[Tamale, Ghana|Tamale]]
|[[Tamale Central (Ghana parliament constituency)|Tamale Central]]
|Created 2004
|-
|-
|[[Tamale South (Ghana parliament constituency)|Tamale South]]
|Created 2004
|-
|[[Tatale Sangule District|Tatale Sanguli]]
|[[Tatale]]
|[[Tatale-Sanguli (Ghana parliament constituency)|Tatale-Sanguli]]
|Created 2012
|-
|[[Tolon District|Tolon]]
|[[Tolon, Ghana|Tolon]]
|[[Tolon (Ghana parliament constituency)|Tolon]]
|
|-
|[[Yendi Municipal District|Yendi Municipal]]
|[[Yendi]]
|[[Yendi (Ghana parliament constituency)|Yendi]]
|
|-
|[[Zabzugu District|Zabzugu]]
|[[Zabzugu]]
|[[Zabzugu (Ghana parliament constituency)|Zabzugu]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Oti Region]] – 8 seats ==
Oti Region daa nam mi n doli December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Biakoye District|Biakoye]]
|[[Nkonya Ahenkro]]
|[[Biakoye]]
|
|-
|[[Jasikan District|Jasikan]]
|[[Jasikan]]
|[[Buem]]
|
|-
|[[Kadjebi District|Kadjebi]]
|[[Kadjebi]]
|[[Akan (Ghana parliament constituency)|Akan]]
|
|-
|[[Krachi East District|Krachi East Municipal]]
|[[Dambai]]
|[[Krachi East (Ghana parliament constituency)|Krachi East]]
|Created 2004
|-
|[[Krachi Nchumuru (district)|Krachi Nchumuru]]
|[[Chinderi]]
|[[Krachi Nchumuru (Ghana parliament constituency)|Krachi Nchumuru]]
|Created 2012
|-
|[[Krachi West District|Krachi West]]
|[[Kete Krachi]]
|[[Krachi West (Ghana parliament constituency)|Krachi West]]
|Krachi split in 2004
|-
|[[Nkwanta North District|Nkwanta North]]
|[[Kpassa]]
|[[Nkwanta North (Ghana parliament constituency)|Nkwanta North]]
|Created 2004
|-
|[[Nkwanta South District|Nkwanta South Municipal]]
|[[Nkwanta]]
|[[Nkwanta South (Ghana parliament constituency)|Nkwanta South]]
|Split from Nkwanta 2004
|-
|}
{{clear}}
== [[Savannah Region]] – 7 seats ==
Savannah Region daa nammi n doli December 2018 referendum.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Bole District|Bole]]
|[[Bole, Ghana|Bole]]
|[[Bole (Ghana parliament constituency)|Bole]]
|
|-
|[[Central Gonja District|Central Gonja]]
|[[Buipe]]
|[[Yapei-Kusawgu (Ghana parliament constituency)|Yapei-Kusawgu]]
|
|-
|[[East Gonja Municipal District|East Gonja Municipal]]
|[[Salaga]]
|[[Salaga South (Ghana parliament constituency)|Salaga South]]
|
|-
|[[North East Gonja District|North East Gonja]]
|[[Kpalbe]]
|[[Salaga North (Ghana parliament constituency)|Salaga North]]
|Created 2012
|-
|[[North Gonja (district)|North Gonja]]
|[[Daboya, Ghana|Daboya]]
|[[Daboya-Mankarigu (Ghana parliament constituency)|Daboya-Mankarigu]]
|Created 2012
|-
|[[Sawla-Tuna-Kalba District|Sawla-Tuna-Kalba]]
|[[Sawla, Ghana|Sawla]]
|[[Sawla-Tuna-Kalba (Ghana parliament constituency)|Sawla-Tuna-Kalba]]
|
|-
|[[West Gonja District|West Gonja Municipal]]
|[[Damongo]]
|[[Damango (Ghana parliament constituency)|Damango]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Upper East Region]] – 15 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Upper_East_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Upper East Ghana]]
Piibu piibu yaɣa da pahi ya n yi 12 zaŋ chaŋ 13 yuuni 2004 ni 15 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]].
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Bawku Municipal District|Bawku Municipal]]
|[[Bawku]]
|[[Bawku Central (Ghana parliament constituency)|Bawku Central]]
|
|-
|[[Bawku West District|Bawku West]]
|[[Zebilla]]
|[[Zebilla (Ghana parliament constituency)|Zebilla]]
|Created 2004
|-
|[[Binduri (district)|Binduri]]
|[[Binduri]]
|[[Binduri (Ghana parliament constituency)|Binduri]]
|
|-
|[[Bolgatanga East District|Bolgatanga East]]
|[[Zuarungu]]
|[[Bolgatanga East (Ghana parliament constituency)|Bolgatanga East]]
|Created 2012
|-
|[[Bolgatanga Municipal District|Bolgatanga Municipal]]
|[[Bolgatanga]]
|[[Bolgatanga Central (Ghana parliament constituency)|Bolgatanga Central]]
|
|-
|[[Bongo District|Bongo]]
|[[Bongo, Ghana|Bongo]]
|[[Bongo (Ghana parliament constituency)|Bongo]]
|
|-
|[[Builsa North District|Builsa North Municipal]]
|[[Sandema]]
|[[Builsa North (Ghana parliament constituency)|Builsa North]]
|
|-
|[[Builsa South (district)|Builsa South]]
|[[Fumbisi]]
|[[Builsa South (Ghana parliament constituency)|Builsa South]]
|
|-
|[[Garu District|Garu]]
|[[Garu, Ghana|Garu]]
|[[Garu (Ghana parliament constituency)|Garu]]
|
|-
|[[Kassena Nankana East District|Kassena Nankana Municipal]]
|[[Navrongo]]
|[[Navrongo Central (Ghana parliament constituency)|Navrongo Central]]
|
|-
|[[Kassena Nankana West District|Kassena Nankana West]]
|[[Paga]]
|[[Chiana-Paga (Ghana parliament constituency)|Chiana-Paga]]
|
|-
|[[Nabdam (district)|Nabdam]]
|[[Nangodi]]
|[[Nabdam (Ghana parliament constituency)|Nabdam]]
|
|-
|[[Pusiga (district)|Pusiga]]
|[[Pusiga]]
|[[Pusiga (Ghana parliament constituency)|Pusiga]]
|Created 2004
|-
|[[Talensi (district)|Talensi]]
|[[Tongo, Ghana|Tongo]]
|[[Talensi (Ghana parliament constituency)|Talensi]]
|
|-
|[[Tempane District|Tempane]]
|[[Tempane]]
|[[Tempane (Ghana parliament constituency)|Tempane]]
|Created 2012
|}
{{clear}}
== [[Upper West Region]] – 11 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Upper_West_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Upper West Ghana]]
Piibu piibu yaɣa daa pahimi n yi 8 n chaŋ 10 ka daa lahi pahi 11 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]].
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Daffiama Bussie Issa (district)|Daffiama Bussie Issa]]
|[[Issa, Ghana|Issa]]
|[[Daffiama-Bussie-Issa (Ghana parliament constituency)|Daffiama-Bussie-Issa]]
|Renamed from Nadowli East
|-
|[[Jirapa Municipal]]
|[[Jirapa, Ghana|Jirapa]]
|[[Jirapa (Ghana parliament constituency)|Jirapa]]
|
|-
|[[Lambussie Karni District|Lambussie Karni]]
|[[Lambussie]]
|[[Lambussie (Ghana parliament constituency)|Lambussie]]
|
|-
|[[Lawra District|Lawra Municipal]]
|[[Lawra]]
|[[Lawra (Ghana parliament constituency)|Lawra]]
|
|-
|[[Nadowli-Kaleo District|Nadowli-Kaleo]]
|[[Nadowli]]
|[[Nadowli Kaleo (Ghana parliament constituency)|Nadowli Kaleo]]
|Created 2004 as Nadowli West
|-
|[[Nandom (district)|Nandom Municipal]]
|[[Nandom]]
|[[Nandom (Ghana parliament constituency)|Nandom]]
|Created 2012
|-
|[[Sissala East Municipal]]
|[[Tumu, Ghana|Tumu]]
|[[Sissala East (Ghana parliament constituency)|Sissala East]]
|Split from Sissala 2004
|-
|[[Sissala West District|Sissala West]]
|[[Gwollu]]
|[[Sissala West (Ghana parliament constituency)|Sissala West]]
|Split from Sissala 2004
|-
|[[Wa East District|Wa East]]
|[[Funsi]]
|[[Wa East (Ghana parliament constituency)|Wa East]]
|
|-
|[[Wa Municipal District|Wa Municipal]]
|[[Wa, Ghana|Wa]]
|[[Wa Central (Ghana parliament constituency)|Wa Central]]
|
|-
|[[Wa West District|Wa West]]
|[[Wechiau]]
|[[Wa West (Ghana parliament constituency)|Wa West]]
|Created 2004
|-
|}
{{clear}}
== [[Volta Region]] – 18 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Districts_of_the_Volta_Region_(2018).png|right|thumb|600x600px|Districts of the Volta Region]]
Piibu piibu yaɣa daa pahimi n yi 19 n chaŋ 22 yuuni 2004 ka daa lahi pahi 26 yuuni 2012 pɔi ni [[2012 Ghanaian general election]]. Di daa booi ya n kana 18 December 2018 referendum din daa tahi piibu piibu yaɣa dibaa ayɔbu nambu na. Volta Region kurili maa daa pirigi la Oti mini Volta Regions.<ref>{{cite web|date=28 December 2018|title=It's a resounding YES for 6 new regions|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/It-s-a-resounding-YES-for-6-new-regions-711697|access-date=30 June 2020|website=ghanaweb.com|publisher=GhanaWeb}}</ref>
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Adaklu District]]
|[[Adaklu Waya]]
|[[Adaklu (Ghana parliament constituency)|Adaklu]]
|Created 2012
|-
|[[Afadzato South District|Afadzato South]]
|[[Ve Golokwati]]
|[[Afadjato South]]
|
|-
|[[Agotime Ziope District|Agotime Ziope]]
|[[Kpetoe]]
|[[Agotime-Ziope]]
|
|-
|[[Akatsi North District|Akatsi North]]
|[[Ave-Dakpa]]
|[[Akatsi North]]
|Created 2012
|-
|[[Akatsi South District|Akatsi South]]
|[[Akatsi]]
|[[Akatsi South (Ghana parliament constituency)|Akatsi South]]
|
|-
|[[Anloga District|Anloga]]
|[[Anloga]]
|[[Anlo (Ghana parliament constituency)|Anlo]]
|
|-
|[[Central Tongu District|Central Tongu]]
|[[Adidome]]
|[[Central Tongu]]
|Created 2004
|-
|[[Ho Municipal]]
|[[Ho, Ghana|Ho]]
|[[Ho Central]]
|
|-
|[[Ho West District|Ho West]]
|[[Dzolokpuita]]
|[[Ho West]]
|
|-
|[[Hohoe Municipal]]
|[[Hohoe]]
|[[Hohoe (Ghana parliament constituency)|Hohoe]]
|
|-
|[[Keta Municipal]]
|[[Keta]]
|[[Keta (Ghana parliament constituency)|Keta]]
|
|-
|[[Ketu North Municipal District|Ketu North Municipal]]
|[[Dzodze]]
|[[Ketu North (Ghana parliament constituency)|Ketu North]]
|
|-
|[[Ketu South Municipal District|Ketu South Municipal]]
|[[Denu]]
|[[Ketu South (Ghana parliament constituency)|Ketu South]]
|
|-
|[[Kpando Municipal District|Kpando Municipal]]
|[[Kpando]]
|[[Kpando (Ghana parliament constituency)|Kpando]]
|
|-
|[[North Dayi District|North Dayi]]
|[[Anfoega]]
|[[North Dayi]]
|Created 2012
|-
|[[North Tongu District|North Tongu]]
|[[Battor|Battor Dugame]]
|[[North Tongu (Ghana parliament constituency)|North Tongu]]
|
|-
|[[South Dayi District|South Dayi]]
|[[Kpeve]]
|[[South Dayi (Ghana parliament constituency)|South Dayi]]
|
|-
|[[South Tongu District|South Tongu]]
|[[Sogakope]]
|[[South Tongu (Ghana parliament constituency)|South Tongu]]
|
|-
|}
{{clear}}
== [[Western Region, Ghana|Western Region]] – 17 seats ==
[[Lahabali_kɔligu:Western_Ghana_districts.png|right|thumb|400x400px|Districts of Western Ghana]]
Piibu piibu yaɣa maa daa pahimi n yi 19 zaŋ chaŋ 22 yuuni 2004 ka daa lahi pahi n chaŋ 26 yuuni 2012.
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Ahanta West District|Ahanta West Municipal]]
|[[Agona Nkwanta|Agona Ahanta]]
|[[Ahanta West (Ghana parliament constituency)|Ahanta West]]
|
|-
|[[Wassa Amenfi Central (district)|Amenfi Central]]
|[[Manso, Ghana|Manso]]
|[[Amenfi Central (Ghana parliament constituency)|Amenfi Central]]
|
|-
|[[Wasa Amenfi West District|Amenfi West Municipal]]
|[[Asankragua]]
|[[Amenfi West (Ghana parliament constituency)|Amenfi West]]
|
|-
| rowspan="2" |[[Effia Kwesimintsim Municipal]]<ref name="ekconstituencies">{{cite web|title=Effia Kwesimintsim Municipal Assembly (All Members of Parliament and their Constituencies)|url=http://ghanadistricts.gov.gh/Home/AllMPd|access-date=30 December 2020|website=ghanadistricts.gov.gh|archive-date=3 December 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191203205810/http://www.ghanadistricts.gov.gh/Home/AllMPd|url-status=dead}}</ref>
| rowspan="2" |[[Kwesimintsim, Ghana|Kwesimintsim]]
|[[Effia (Ghana parliament constituency)|Effia]]
|
|-
|[[Kwesimintsim (Ghana parliament constituency)|Kwesimintsim]]<ref name="ekconstituencies" />
|Created 2012
|-
|[[Ellembelle District|Ellembelle]]
|[[Nkroful]]
|[[Ellembelle (Ghana parliament constituency)|Ellembelle]]
|
|-
|[[Jomoro District|Jomoro Municipal]]
|[[Half Assini]]
|[[Jomoro (Ghana parliament constituency)|Jomoro]]
|
|-
|[[Mpohor (district)|Mpohor]]
|[[Mpohor, Ghana|Mpohor]]
|[[Mpohor (Ghana parliament constituency)|Mpohor]]
|Created 2012
|-
|[[Nzema East Municipal District|Nzema East Municipal]]
|[[Axim]]
|[[Evalue Gwira (Ghana parliament constituency)|Evalue Gwira]] [[Evalue-Gwira (Ghana parliament constituency)|Evalue-Gwira]]
|
|-
|[[Prestea-Huni Valley District|Prestea-Huni Valley Municipal]]
|[[Bogoso]]
|[[Prestea-Huni Valley (Ghana parliament constituency)|Prestea-Huni Valley]]
|Created 2008
|-
| rowspan="3" |[[Sekondi Takoradi Metropolitan Assembly|Sekondi Takoradi Metropolitan]]
| rowspan="3" |[[Sekondi-Takoradi]]
|[[Essikado-Ketan (Ghana parliament constituency)|Essikado-Ketan]]
|Created 2004
|-
|[[Sekondi (Ghana parliament constituency)|Sekondi]]
|
|-
|[[Takoradi (Ghana parliament constituency)|Takoradi]]
|
|-
|[[Shama District|Shama]]
|[[Shama, Ghana|Shama]]
|[[Shama (Ghana parliament constituency)|Shama]]
|
|-
|[[Tarkwa-Nsuaem Municipal District|Tarkwa-Nsuaem Municipal]]
|[[Tarkwa]]
|[[Tarkwa-Nsuaem (Ghana parliament constituency)|Tarkwa-Nsuaem]]
|
|-
|[[Wassa Amenfi East District|Wassa Amenfi East Municipal]]
|[[Wassa-Akropong]]
|[[Amenfi East (Ghana parliament constituency)|Amenfi East]]
|
|-
|[[Wassa East District|Wassa East]]
|[[Daboase]]
|[[Wassa East (Ghana parliament constituency)|Wassa East]]
|
|}
{{clear}}
== [[Western North Region]] – 9 seats ==
{| class="wikitable sortable"
!District
!Capital
!Constituency
!Comments
|-
|[[Aowin/Suaman District|Aowin Municipal]]
|[[Enchi]]
|[[Aowin (Ghana parliament constituency)|Aowin]]
|Created 2004
|-
|[[Bia East District|Bia East]]
|[[Adabokrom]]
|[[Bia East (Ghana parliament constituency)|Bia East]]
|Created 2012
|-
|[[Bia West District|Bia West]]
|[[Essam, Ghana|Essam]]
|[[Bia West (Ghana parliament constituency)|Bia West]]
|
|-
|[[Bibiani/Anhwiaso/Bekwai District|Bibiani Anhwiaso Bekwai Municipal]]
|[[Bibiani, Ghana|Bibiani]]
|[[Bibiani-Anhwiaso-Bekwai (Ghana parliament constituency)|Bibiani-Anhwiaso-Bekwai]]
|
|-
|[[Bodi (district)|Bodi]]
|[[Bodi (Ghana parliament constituency)|Bodi]]
|[[Bodi (Ghana parliament constituency)|Bodi]]
|Created 2012
|-
|[[Juaboso (district)|Juaboso]]
|[[Juaboso]]
|[[Juabeso (Ghana parliament constituency)|Juabeso]]
|
|-
|[[Sefwi Akontombra District|Sefwi Akontombra]]
|[[Sefwi Akontombra]]
|[[Sefwi-Akontombra (Ghana parliament constituency)|Sefwi-Akontombra]]
|Created 2004
|-
|[[Sefwi-Wiawso Municipal District|Sefwi-Wiawso Municipal]]
|[[Wiawso]]
|[[Sefwi-Wiawso (Ghana parliament constituency)|Sefwi-Wiawso]]
|
|-
|[[Suaman (district)|Suaman]]
|[[Suaman]]
|[[Suaman (Ghana parliament constituency)|Suaman]]
|
|-
|}
{{clear}}<!--
==Defunct districts and constituencies==
;[[Adansi North District]]
;[[Atwima Nwabiagya District]]
*[[Atwima-Nwabiagya (Ghana parliament constituency)|Atwima-Nwabiagya]] '''(defunct)'''
*[[Amansie West (Ghana parliament constituency)|Amansie West]] '''(defunct)''' in Amansie West District
;[[Ahafo Ano South District]]
*[[Ahafo Ano South (Ghana parliament constituency)|Ahafo Ano South]] '''(defunct)'''
* [[Manhyia (Ghana parliament constituency)|Manhyia]] '''(defunct)'''
* [[Obuasi (Ghana parliament constituency)|Obuasi]] '''(defunct)'''
;[[Sekyere East District]]
Brong Ahafo Region
;[[Asutifi District]]
* [[Berekum (Ghana parliament constituency)|Berekum]] '''(defunct)'''
;[[Pru District]]
* [[Pru (Ghana parliament constituency)|Pru]] '''(defunct)'''
;[[Sene District]]
* [[Sene (Ghana parliament constituency)|Sene]] '''(defunct)'''
Central Region
;[[Awutu Senya District]] – created 2008
* [[Awutu-Senya (Ghana parliament constituency)|Awutu-Senya]] '''(defunct)'''
* [[Cape Coast (Ghana parliament constituency)|Cape Coast]] '''(defunct)'''
* [[Mfantseman East (Ghana parliament constituency)|Mfantseman East]]
Eastern Region
* [[Aburi-Nsawam (Ghana parliament constituency)|Aburi-Nsawam]] '''(defunct)'''
* [[Atiwa (Ghana parliament constituency)|Atiwa]] '''(defunct)'''
;[[East Akim Municipal District]]
;[[Fanteakwa District]]
* [[Fanteakwa (Ghana parliament constituency)|Fanteakwa]] '''(defunct)'''
;[[Kwahu North District]]
;[[New-Juaben Municipal District]]
;[[West Akim District]]
Greater Accra Region
;[[Dangme East District]]
* [[Trobu-Amasaman (Ghana parliament constituency)|Trobu-Amasaman]] '''(defunct)'''
;[[Ledzokuku-Krowor Municipal District]] – created 2008
* [[Weija (Ghana parliament constituency)|Weija]] – ''created 2004'' '''(defunct)'''
Northern Region
;[[Bunkpurugu-Yunyoo District]]
* [[Bunkpurugu-Yunyoo (Ghana parliament constituency)|Bunkpurugu-Yunyoo]] '''(defunct)'''
* [[Salaga (Ghana parliament constituency)|Salaga]] '''(defunct)'''
;[[Saboba/Chereponi District]]
;[[Zabzugu/Tatale District]]
* [[Zabzugu-Tatale (Ghana parliament constituency)|Zabzugu-Tatale]] '''(defunct)'''
;[[Savelugu-Nanton District]]
;[[Tolon/Kumbungu District]]
* [[Damango-Daboya (Ghana parliament constituency)|Damango-Daboya]] '''(defunct)'''
Upper East Region
* [[Bolgatanga (Ghana parliament constituency)|Bolgatanga]] '''(defunct)'''
;[[Builsa District]]
;[[Garu-Tempane District]]
* [[Garu – Tempane (Ghana parliament constituency)|Garu-Tempane]] '''(defunct)'''
;[[Talensi-Nabdam District]]
;[[Kassena Nankana East District]]
Upper West Region
* [[Lawra-Nandom (Ghana parliament constituency)|Lawra-Nandom]] '''(defunct)'''
;[[Nadowli District]]
Western Region
;[[Aowin/Suaman District]]
;[[Bia District]]
* [[Bia (Ghana parliament constituency)|Bia]] '''(defunct)'''
* [[Effia-Kwesimintsim (Ghana parliament constituency)|Effia-Kwesimintsim]] '''(defunct)'''
;[[Mpohor/Wassa East District]]
* [[Mpohor-Wassa East (Ghana parliament constituency)|Mpohor-Wassa East]] '''(defunct)'''
-->{{clear}}
== Lahi lihimi m-pahi ==
* [[Parliament of Ghana]]
* [[Districts of Ghana]]
* [[Regions of Ghana]]
'''General:'''and ministers with constituency and elected party
* [[Administrative divisions of Ghana]]
== Noosi ==
{{Reflist}}
== External links and sources ==
* [http://www.parliament.gh/index.php Ghana Parliament official website]
* [https://web.archive.org/web/20070221225308/http://ghanadistricts.com/home/?_=28&PHPSESSID=dc7f49ea8837f0512dec0dac749067be Constituencies and MPs on GhanaDistrict.com]
* [http://www.ghana.gov.gh/election_2004/palcandi.php List of new constituencies by region on Ghana government website] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20051226015758/http://www.ghana.gov.gh/election_2004/palcandi.php |date=26 December 2005 }}
* [http://library.fes.de/pdf-files/bueros/ghana/03610.pdf List of the new constituencies created in 2004 by National Electoral Commission – Page 11]
* [http://www.ec.gov.gh/election-results/2004-election-results/file.html] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161207171147/http://www.ec.gov.gh/election-results/2004-election-results/file.html |date=7 December 2016 }}
{{Ghanaian constituencies}}
4kxo1iss78iji8eewlclcw9scuhil4g
Burna Boy ni deei pini shɛŋa mini piibu shɛŋa o ni deei
0
20061
133987
121891
2026-05-05T20:50:16Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133987
wikitext
text/x-wiki
{{Databox }}
{{Short description|none}}
{{use dmy dates|date=September 2021}}
{{Infobox awards list|alt=Burna Boy|image=Burna_Boy.jpg|name=Burna Boy <!-- Do not add unsourced numbers here -->}}
Yuya ŋɔ nyɛla pini shɛŋa [[Burna Boy]] ni deehi , Nigerian yili yiinda ni yili sabira.
{| class ="wikitable"
|-
!Year
!Event
!Prize
!Recipient
!Result
!Ref
|-
|rowspan="4"|2013
|South South Music Awards
|South South Music Awards
|rowspan="3"|Himself
|{{won}}
|
|-
|[[2013 Nigeria Entertainment Awards|Nigeria Entertainment Awards]]
|Best New Act of the Year
|{{won}}
|
|-
|rowspan="2"|[[The Headies 2013|The Headies]]
|[[The Headies Award for Next Rated|Next Rated]]
|{{nom}}
|rowspan="2"|<ref>{{cite web | url=http://hiphopworldmagazine.com/theheadies/full-nominees-list-of-the-headies-2013/ | title=FULL NOMINEES LIST OF THE HEADIES 2013 | date=5 December 2013 | access-date=21 June 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20150325215117/http://hiphopworldmagazine.com/theheadies/full-nominees-list-of-the-headies-2013/ | archive-date=25 March 2015 | url-status=dead | df=dmy-all }}</ref>
|-
|Best R&B Single
|"Like to Party"
|{{nom}}
|-
| rowspan="5" |2014
|[[MTV Africa Music Awards 2014|MTV Africa Music Awards]]
|Best New Act
|Himself
|{{nom}}
|<ref>{{cite web | url=http://www.mtvbase.com/news/2014-mama-nominees-revealed/ | title=MTV NEWS 2014 MAMA NOMINEES REVEALED | publisher=Mtv Base | date=16 April 2014 | access-date=17 June 2014 | author=Mtv Base | archive-url=https://web.archive.org/web/20140625001521/http://www.mtvbase.com/news/2014-mama-nominees-revealed | archive-date=25 June 2014 | url-status=live }}</ref>
|-
|rowspan="4"|[[The Headies 2014|The Headies]]
|Best R&B Single
|"Don Gorgon"
|{{won}}
|rowspan="4"|<ref>{{cite news|title=Headies 2014: Davido, Olamide, Patoranking, Mavins win big, Wizkid missing – Vanguard News|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/headies-2014-davido-olamide-patoranking-mavins-win-big-wizkid-missing/|access-date=4 August 2016|date=15 December 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20160426131430/http://www.vanguardngr.com/2014/12/headies-2014-davido-olamide-patoranking-mavins-win-big-wizkid-missing/|archive-date=26 April 2016|url-status=live}}</ref>
|-
|Best R&B/Pop Album
| rowspan="3" |''[[L.I.F.E]]''
|{{won}}
|-
|[[The Headies Award for Hip Hop World Revelation of the Year|Hip Hop World Revelation of the Year]]
|{{won}}
|-
|[[The Headies Award for Album of the Year|Album of the Year]]
|{{won}}
|-
| rowspan="4" |2015
| rowspan="2" |[[Nigeria Entertainment Awards]]
|Best Pop Artist of the Year
|Himself
|{{won}}
|<ref>{{cite news|title=Full List Of Nominees For Nigerian Entertainment Awards 2015 {{!}} Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|url=http://thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|access-date=4 August 2016|date=12 June 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160621180343/http://thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|archive-date=21 June 2016|url-status=live}}</ref>
|-
|Album of the Year
|''L.I.F.E''
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|date=14 September 2015|title=Wizkid, Davido, Olamide, others shine at 2015 NEA Awards {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/190072-wizkid-davido-olamide-others-shine-at-2015-nea-awards.html|access-date=15 May 2021|language=en-GB}}</ref>
|-
|MTV Africa Music Awards
|Best Collaboration
|rowspan="2"|"[[All Eyes on Me (AKA song)|All Eyes on Me]]"<br /><small>([[AKA (rapper)|AKA]] featuring Burna Boy, [[Da L.E.S]] and [[JR (rapper)|JR]])</small><br />
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=19 July 2015|title=Here Are The 2015 MTV Africa Music Awards Winners|url=https://www.okayafrica.com/mtv-africa-music-awards-2015-winners/|access-date=15 April 2021|website=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|[[All Africa Music Awards]]
|Best African Collaboration
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=16 November 2015|title=See full list of winners at awards show|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/afrima-2015-see-full-list-of-winners-at-awards-show/rf3ezkl|access-date=15 April 2021|website=Pulse Nigeria|language=en}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
| rowspan="3" |2018
| rowspan="2" |African Musik Magazine Awards
|Best African DanceHall/Reggae Act
| rowspan="2" |Himself
|{{won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=16 October 2018|title=Burna Boy Wins Big At The 2018 African Muzik Magazine Awards|url=https://guardian.ng/life/music/burna-boy-wins-big-at-the2018-african-muzik-magazine-awards/|access-date=15 April 2021|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US|archive-date=31 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210131034549/https://guardian.ng/life/music/burna-boy-wins-big-at-the2018-african-muzik-magazine-awards/|url-status=dead}}</ref>
|-
|Best Live Act
|{{nom}}
|-
|Nigeria Entertainment Awards
|Album of the Year
|''[[Outside (Burna Boy album)|Outside]]''
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=19 November 2018|title=Davido, Tiwa Savage and Burna Boy win at 2018 Nigerian Entertainment Awards [See full list]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-tiwa-savage-and-burna-boy-win-at-2018-nigerian-entertainment-awards-see-full/77zs365|access-date=15 April 2021|website=Pulse Nigeria|language=en|archive-date=30 March 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190330233255/https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-tiwa-savage-and-burna-boy-win-at-2018-nigerian-entertainment-awards-see-full/77zs365|url-status=dead}}</ref>
|-
| rowspan="30" |2019
| rowspan="5" |[[Soundcity MVP Awards Festival]]
|Listener's Choice
| rowspan="3" |"[[Ye (song)|Ye]]"
|{{won}}
| rowspan="5" |<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/304307-full-list-of-winners-at-the-2019-soundcity-mvp-awards.html|title=Full list of winners at the 2019 SOUNDCITY MVP awardsÂ|date=6 January 2019|website=Premium Times Nigeria|language=en-GB|access-date=28 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190404214428/https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/304307-full-list-of-winners-at-the-2019-soundcity-mvp-awards.html|archive-date=4 April 2019|url-status=live}}</ref>
|-
|Song of the Year
|{{won}}
|-
|Viewer's Choice
|{{nom}}
|-
|Best Male MVP
|rowspan="5"|Himself
|{{won}}
|-
|African Artiste of the Year
|{{won}}
|-
|[[BET Awards 2019|BET Awards]]
|Best International Act
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1244964-burna-boy-wins-2019-bet-best-international-act-award.html|title=Burna Boy wins 2019 BET Best International Act award|date=6 January 2019|website=legit.ng|access-date=24 June 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190624094310/https://www.legit.ng/1244964-burna-boy-wins-2019-bet-best-international-act-award.html|archive-date=24 June 2019|url-status=live}}</ref>
|-
|rowspan="8"|[[The Headies 2019|The Headies]]
|Viewer's Choice
|{{nom}}
|rowspan="8"|<ref>{{cite web |author1=Gbenga Bada |title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award |url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv |publisher=Pulse Nigeria |access-date=20 October 2019 |date=20 October 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191019214705/https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv |archive-date=19 October 2019 |url-status=live }}</ref>
|-
|[[The Headies Award for Artiste of the Year|Artiste of the Year]]
|{{won}}
|-
|Best Recording of the Year
|rowspan="3"|"Ye"
|{{nom}}
|-
|Best Pop Single
|{{nom}}
|-
|[[The Headies Award for Song of the Year|Song of the Year]]
|{{won}}
|-
|Best R&B/Pop Album
|rowspan="2"|''Outside''
|{{nom}}
|-
|[[The Headies Award for Album of the Year|Album of the Year]]
|{{nom}}
|-
|[[The Headies Award for Best Collaboration|Best Collaboration]]
|"Killin' Dem" <br /><span style="font-size:85%;">(featuring [[Zlatan (musician)|Zlatan]])</span>
|{{won}}
|-
|[[2019 MTV Europe Music Awards|MTV Europe Music Awards]]
|[[MTV Europe Music Award for Best African Act|Best African Act]]
|rowspan="3"|Himself
|{{won}}
|<ref>{{cite web |title=Nigeria: Burna Boy Wins 'Best Africa Act' Award At 2019 MTV EMA's |url=https://allafrica.com/stories/201911040050.html |website=allAfrica |publisher=Vanguard |access-date=10 November 2019 |date=4 November 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191105161705/https://allafrica.com/stories/201911040050.html/ |archive-date=5 November 2019 |url-status=live }}</ref>
|-
| rowspan="2" |Future Awards Africa
|Future Award Prize for Music
|{{won}}
|<ref name=autogenerated2>{{Cite web|date=25 November 2019|title=Future Awards 2019: Burna Boy, Timini Egbuson win big (Full List of|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/365051-future-awards-2019-burna-boy-timini-egbuson-win-big-full-list-of-winners.html|access-date=15 April 2021|language=en-GB}}</ref>
|-
|Future Prize for Young Person of the Year
|{{won}}
|<ref name=autogenerated2 />
|-
| rowspan="7" |African Muzik Magazine Awards
|Song of the Year
| rowspan="3" |"Killin' Dem" <br /><span style="font-size:85%;">(featuring Zlatan)</span>
| {{won}}
| rowspan="7" |<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/afrimma-2019-awards-winners-list/|title=Here Is the Full List of Winners at the 2019 AFRIMMA Awards|date=28 October 2019|website=OkayAfrica|language=en|access-date=20 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191206233724/https://www.okayafrica.com/afrimma-2019-awards-winners-list/|archive-date=6 December 2019|url-status=live}}</ref>
|-
|Best Collaboration
|{{won}}
|-
|Video of the Year
|{{nom}}
|-
|Best Live Act
| rowspan="6" |Himself
|{{nom}}
|-
|Artist of the Year
|{{won}}
|-
|Best Male West Africa
|{{won}}
|-
|Crossing Boundaries with Music
|{{nom}}
|-
| rowspan="5" |[[All Africa Music Awards]]
|West African Male Artiste of the Year
|{{won}}
|<ref name="afrima">{{Cite web|date=24 November 2019|title=Burna Boy, Nasty C, Stonebwoy, Nadia Nakai & More Win 2019 AFRIMA Awards|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-afrima-awards-2019-winners/|access-date=15 April 2021|website=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|Artiste of the Year in Africa
|{{won}}
|
|-
|Album of the Year
|African Giant
|{{nom}}
|<ref name=autogenerated1>{{Cite web|date=24 November 2019|title=AFRIMAs 2019: Full list of winners|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/afrimas-2019-full-list-winners|access-date=15 May 2021|website=Music in Africa|language=en}}</ref>
|-
|Best African Collaboration
|"Killin' Dem" <br /><span style="font-size:85%;">(featuring Zlatan)</span>
|{{nom}}
|<ref name=autogenerated1 />
|-
|Song of the Year in Africa
|"On the Low"
|{{nom}}
|<ref name=autogenerated1 />
|-
|Ghana Music Awards
|African Artiste of the Year
|Himself
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=19 May 2019|title=#VGMA2019: List Of Winners – 2019 Vodafone Ghana Music Awards {{!}} Ghana Music {{!}} Top Stories|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2019/05/19/vgma2019-full-list-of-winners-2019-vodafone-ghana-music-awards/|access-date=15 April 2021|website=Ghana Music|language=en-GB}}</ref>
|-
| rowspan="21" |2020
| rowspan="6" |Soundcity MVP Awards Festival
|Song of the Year
| rowspan="2" |"Killin' Dem" <br /><span style="font-size:85%;">(featuring Zlatan)</span>
|{{won}}
| rowspan="6" |<ref>{{cite web |author1=Damola Durosomo |title=Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards |url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/ |website=OkayAfrica |access-date=26 January 2020 |date=13 January 2020}}</ref>
|-
|Best Collaboration
|{{nom}}
|-
|African Artiste of The Year
|rowspan="2"|Himself
|{{won}}
|-
|Best Male MVP
|{{won}}
|-
|Listeners' Choice
|Burna Boy for "Killin' Dem"
|{{nom}}
|-
|Viewers' Choice
|Burna Boy for "On the Low"
|{{nom}}
|-
|Ghana Music Awards
|African Artiste of the Year
|rowspan="2"|Himself
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=29 August 2020|title=List Of Winners – 2020 Vodafone Ghana Music Awards {{!}} Ghana Music {{!}} Top Stories|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2020/08/29/list-of-winners-2020-vodafone-ghana-music-awards/|access-date=15 April 2021|website=Ghana Music|language=en-GB}}</ref>
|-
| rowspan="6" |African Musik Magazine Awards
|Crossing Boundaries with Music
|{{won}}
|<ref name=autogenerated4>{{Cite web|last=Ezeh|first=Mario|title=Afrimma 2020 Winners|url=https://afrimma.com/afrimma-2020-winners/|access-date=15 April 2021|website=AFRIMMA|language=en-US|archive-date=11 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210411121032/https://afrimma.com/afrimma-2020-winners/|url-status=dead}}</ref>
|-
|Best Collaboration
|"[[Jerusalema]]" (Remix)<br /><small>([[Master KG]] featuring [[Nomcebo Zikode]] and Burna Boy)</small><br />
|{{won}}
|<ref name=autogenerated4 />
|-
|Best Male West Africa
|rowspan="3"|Himself
|{{nom}}
|
|-
|Artiste of the Year
|{{nom}}
|
|-
|Best Live Act
|{{nom}}
|
|-
|Song of the Year
|"Anybody"
|{{nom}}
|
|-
|[[62nd Annual Grammy Awards|Grammy Awards]]
|[[Grammy Award for Best Global Music Album|Best World Music Album]]
|''African Giant''
|{{nom}}
|<ref name=autogenerated3>{{cite web |author1=Damolo Durosomo |title=Burna Boy, Angelique Kidjo, Trevor Noah & More Earn 2020 Grammy Nominations |url=https://www.okayafrica.com/burna-boy-angelique-kidjo-trevor-noah-more-earn-2020-african-artists-grammy-nominations-full-list/ |publisher=OkayAfrica |access-date=20 November 2019 |date=20 November 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191121141704/https://www.okayafrica.com/burna-boy-angelique-kidjo-trevor-noah-more-earn-2020-african-artists-grammy-nominations-full-list/ |archive-date=21 November 2019 |url-status=live }}</ref>
|-
|rowspan="2"|[[Brit Awards 2020|Brit Awards]]
|Best International Solo Act
|Himself
|{{nom}}
|rowspan="2"|<ref>{{cite web |author1=Sophie Caraan |title=Stormzy, FKA twigs & Tyler, the Creator Nominated for 2020 BRIT Awards |url=https://hypebeast.com/2020/1/2020-brit-awards-nominations-stormzy-fka-twigs |website=Hybeast |date=13 January 2020 |access-date=13 January 2020}}</ref>
|-
|Song of the Year
|"[[Location (Dave song)|Location]]" <br /><span style="font-size:85%;">([[Dave (rapper)|Dave]] featuring Burna Boy)</span>
|{{nom}}
|-
|[[BET Awards]]
|Best International Act
|Himself
|{{won}}
|<ref>{{cite web |title=Burna Boy Wins BET Awards 2020 For Best International Act |url=https://www.naijagig.com/burna-boy-wins-bet-awards-2020-for-best-international-act/ |website=Naijagig |access-date=15 July 2020 |date=29 June 2020 }}{{Dead link|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
|-
|[[Edison Award]]
|Best World Album
|''African Giant''
|{{won}}
|<ref>{{cite web |title=Burna Boy Wins 'Best World Album' At Edison Award 2020 |url=https://locaatunes.com/events/burna-boy-wins-best-world-album-at-edison-award-2020/ |website=LocaaTunes |date=6 December 2020 |access-date=6 December 2020 |archive-date=28 February 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210228071028/https://locaatunes.com/events/burna-boy-wins-best-world-album-at-edison-award-2020/ |url-status=dead }}</ref>
|-
|rowspan="2" |[[MOBO Awards]]
|Best International Act
|rowspan="3"|Himself
|{{won}}
|<ref>{{cite web |title=List of 2020 MOBO Awards Winners |url=http://mobo.com/news/nines-mahalia-headie-one-and-aitch-score-top-prizes-mobo-awards-2020 |website=MOBO Awards |access-date=12 December 2020}}</ref>
|-
|Best African Act
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|title=MOBO Awards 2020: See the Full List of Nominees! {{!}} MOBO Organisation|url=http://mobo.com/news/mobo-awards-2020-see-full-list-nominees|access-date=15 May 2021|website=mobo.com}}</ref>
|-
|[[2020 MTV Europe Music Awards|MTV Europe Music Awards]]
|Best African Act
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|date=7 October 2020|title=Burna Boy, Rema up for 2020 MTV Europe Music Award|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/burna-boy-rema-2020-mtv-europe-music-award|access-date=15 May 2021|website=Music in Africa|language=fr}}</ref>
|-
|rowspan="5"|2021
|[[63rd Annual Grammy Awards|Grammy Awards]]
|Best Global Music Album
|''[[Twice as Tall]]''
|{{won}}
|<ref>{{cite web |last=Shafer |first=Ellise |title=Grammys 2021 Winners List |url=https://variety.com/2021/music/news/2021-grammys-winners-list-1234926947/ |website=[[Variety (magazine)|Variety]] |access-date=14 March 2021 |date=14 March 2021}}</ref>
|-
|[[Brit Awards 2021|Brit Awards]]
|International Male Solo Artist
|rowspan="9"|Himself
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Nominees for the BRIT Awards 2021|url=https://www.brits.co.uk/nominees|access-date=21 April 2021|website=BRIT Awards|language=en|archive-date=11 January 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200111194725/https://www.brits.co.uk/nominees|url-status=dead}}</ref>
|-
| rowspan="2" |Global Music Awards Africa
|Artiste of the Year
|{{won}}
|<ref>{{Cite web|date=24 March 2021|title=Here are the 2021 Global Music Awards Africa Winners|url=https://www.okayafrica.com/ghana-announces-global-music-awards-africa-winners/|access-date=21 April 2021|website=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|Global Reggae/Dancehall Artiste of the Year
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|date=24 March 2021|title=Here are the 2021 Global Music Awards Africa Winners|url=https://www.okayafrica.com/ghana-announces-global-music-awards-africa-winners/|access-date=15 May 2021|website=OkayAfrica|language=en}}</ref>
|-
|[[BET Awards 2021|BET Awards]]
|Best International Act
|{{won}}
|<ref>{{cite web|last=Nordyke|first=Kimberly|title=BET Awards: Winners List (Updating Live)|url=https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-news/bet-awards-2021-winners-list-1234974508/|website=[[The Hollywood Reporter]]|access-date=28 June 2021|date=27 June 2021}}</ref>
|-
| rowspan="16" |2022
|[[NME Awards]]
|Best Solo Act
|{{won}}
|<ref>{{cite web |last=Nordyke |first=Kimberly |date=27 June 2021 |title=BET Awards: Winners List (Updating Live) |url=https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-news/bet-awards-2021-winners-list-1234974508/ |access-date=28 June 2021 |website=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref>
|-
| rowspan="2" |[[MOBO Awards 2022|MOBO Awards]]
|Best African Music Act
|{{won}}
|
|-
|Best International Act
|{{won}}
|
|-
| rowspan="2" |The Headies
|Best African Artiste of the year
|{{won}}
|
|-
|Best Male Artiste of the year
|{{won}}
|
|-
|rowspan="4" |[[2022 Soul Train Music Awards|Soul Train Awards]]
|[[Soul Train Music Award for Best Song of the Year|Song of the Year]]
|rowspan="2"|"[[Last Last]]"
|{{nom}}
|
|-
|Video of the Year
|{{won}}
|
|-
|R&B/Soul Male Artist
|Himself
|{{nom}}
|
|-
|Songwriter award
|"Last Last"
|{{won}}
|
|-
|Ghana Music awards
|African Artiste of the Year
|rowspan="4"|Himself
|{{won}}
|
|-
|[[MTV Europe Music Awards]]
|Best African Act
|{{won}}
|
|-
|American Music Awards
|Best African Act
|{{Nominated}}
|
|-
| rowspan="4" |African Muzik Magazine Awards
|Artist of the Year
|{{won}}
|
|-
|Best Collaboration
|"Sungba" (Remix)
|{{won}}
|
|-
|Best Live Act
|rowspan="2"|Himself
|{{won}}
|
|-
|Best Male West Africa
|{{won}}
|
|-
|rowspan="6"|2023
|rowspan="2"|[[65th Annual Grammy Awards|Grammy Awards]]
|[[Grammy Award for Best Global Music Performance|Best Global Music Performance]]
|"Last Last"
|{{nom}}
|rowspan="2" |<ref>{{cite web |title=Grammy Awards 2023: The Full List of Nominees |url=https://www.nytimes.com/2022/11/15/arts/music/grammys-nominee-list-2023.html |website=[[The New York Times]] |access-date=21 November 2022 |date=15 November 2022}}</ref>
|-
|[[Grammy Award for Best Global Music Album|Best Global Music Album]]
|''[[Love, Damini]]''
|{{nom}}
|-
|[[Soundcity MVP Awards]]
|African Artiste of the Year
|rowspan="2"|Himself
|{{won}}
|<ref>{{cite web|title=Burnaboy, Black Sherif, Win At The Soundcity MVP Awards 2023 (FULL WINNERS LIST)|url=https://africanfolder.com/burnaboy-black-sherif-win-at-the-soundcity-mvp-awards-2023-full-winners-list/|website=African Folder|access-date=12 February 2023|archive-date=12 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230212154054/https://africanfolder.com/burnaboy-black-sherif-win-at-the-soundcity-mvp-awards-2023-full-winners-list/|url-status=dead}}</ref>
|-
|rowspan="3" |[[All Africa Music Awards]]
|Artist of the Year
|{{Won}}
| rowspan="3" |
|-
|Song of the Year
|"Last Last"
|{{nom}}
|-
|Album of the Year
|''Love, Damini''
|{{won}}
|-
|}
== Kundivihira ==
<references />
{{DEFAULTSORT:List_of_awards_and_nominations_received_by_Burna_Boy}}
[[Category:Lists of awards received by Nigerian musician|Burna Boy]]
12nqdptepbqk8ag8pm5e14wk8ae823d
Aisha Abimbola
0
20103
133974
131609
2026-05-05T16:11:01Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133974
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Aisha Abimbola'''{{Audio|Yo-Aisha Abimbola.ogg|Listen|help=no}} ( Silimiin gɔli December biɛɣu pishi ni yini ka yuuni 1970{{spnd}} silimiin gɔli May biɛɣu pia ni anu,yuuni 2018)<ref>{{Cite web|date=2018-05-18|title=Aisha Abimbola Biography|url=http://www.nigerianmonitor.com/aisha-abimbola-biography-profile-nigerian-monitor/|access-date=2020-11-10|website=LATEST NIGERIAN NEWS BREAKING HEADLINES NEWSPAPERS|language=en-US|archive-date=2020-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20201117023257/http://www.nigerianmonitor.com/aisha-abimbola-biography-profile-nigerian-monitor/|url-status=dead}}</ref> o daa nyɛla Nigeria kpɛrikpɛrita ŋun nyɛ paɣa ni [[Yoruba language|Yoruba]] filim ni ŋun mali yuli.<ref>{{Cite web|date=2018-05-17|title=Nigerian Actress Aisha Abimbola Laid to Rest in Canada|url=https://allafrica.com/view/group/main/main/id/00061111.html|access-date=2020-11-10|website=allAfrica.com|language=en}}</ref>
== O piligu mini o shikuru baŋsim bohimbu ==
Bɛ daa doɣila Abimbola la Epe, [[Lagos State|Lagos tiŋgban ni]] ka o daa yina daŋ shɛli ban nyɛ Musulim ni ka daa ti bɛbigi asori nira, dini n daa nyɛ o daa diini hali ni o kum saha. ''[[New Telegraph]]'' bɛ daa ʒilo n niŋ o vihigu , o daa yali ya ni suhi shɛli o ni mali ti kpɛrigu kpɛribu zuɣu chami ka o be niŋ [[pastor]].<ref name="pulse.ng">{{Cite web|date=2018-05-16|title=7 things you should know about the late Yoruba actress|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aisha-abimbola-7-things-you-should-know-about-the-late-yoruba-actress/w5wf4g6|access-date=2020-11-10|website=Pulse Nigeria|language=en-US}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O mini Victor Ibrahim Musa n daa niŋ amiliya ka bɛ daa doɣi bihi ayi .<ref>{{Cite web|last=Reporter|date=2019-02-02|title=Late AISHA ABIMBOLA's Ex-Husband Wants Custody Of The Kids|url=http://www.citypeopleonline.com/late-aisha-abimbolas-ex-husband-wants-custody-of-the-kids/|access-date=2020-11-10|website=City People Magazine|language=en-US}}</ref><ref name="Bivan">{{Cite web|last=Bivan|first=Nathaniel|date=2018-05-19|title=Nollywood actress Aishat Abimbola has died|url=https://dailytrust.com/nollywood-actress-aishat-abimbola-has-died|access-date=2020-11-10|website=Daily Trust|language=en|archive-date=2020-11-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20201110155141/https://dailytrust.com/nollywood-actress-aishat-abimbola-has-died|url-status=dead}}</ref> Aisha daa chaŋla o secondary shikuru baŋsim bohimbu la shikuru yuli booni Ebute Elefun High School ka daa nyɛ shikuru bihi ban nyɛ paɣaba maa tooni dana yuuni ‘1994 set’.<ref name="thenationalpilot.ng">{{Cite web|title=Nollywood actress, Aisha Abimbola dies of breast cancer in Canada|url=https://thenationalpilot.ng/2018/05/17/nollywood-actress-aisha-abimbola-dies-of-breast-cancer-in-canada/|access-date=2020-11-10|website=National Pilot Newspaper|language=en-US|archive-date=2020-11-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20201110145924/https://thenationalpilot.ng/2018/05/17/nollywood-actress-aisha-abimbola-dies-of-breast-cancer-in-canada/|url-status=dead}}</ref> O daa lahi nyɛla ŋun chaŋ shikuru yuli booni [[Lagos State Polytechnic]] (LASPOTECH) ka daa yina ni o shɛhira gbaŋ din nyɛ <nowiki>'HND in Catering''</nowiki> mini Hotel Management.<ref name="pulse.ng"/><ref name="Bivan"/> ka daa tum ti gomlantɛ yuuni 2002.
== O tuma ==
Abimbola daa kpɛɣila o napɔŋ n kpɛ kpɛrigu ni,[[Wale Adenuga Production|Wale Adenuga Production filim nim sani]]. O daa chaŋla darɛta yuli booni [[Antar Laniyan]] sani n ti yɛli o ni o timi o filim puni tuun shɛli o yan tumda.{{citation needed|date=June 2022}} O ni daa niŋ saha shɛm daa nyɛla, darɛta daa pun pun ŋuli la o kpɛrikpɛrita maa yino o ni daa kana ka o daa dii zaŋ lala o tuma maa ti o. Ŋɔ daa ŋmanila manna n yi Alizanda ni shɛɛ na. O daa kpaŋ o maŋa pam zaŋ jɛndi lala tuma maa polo ka di zuɣu daa chɛ ka o pahi o tuma. Amaa, o tuma role i''Omoge Campus filim'' din daa nyɛ Bola Igida dini la daa chami ka beni yara pam niŋ alaha n ti o.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/actors-mourn-as-aisha-abimbola-dies-in-canada/|access-date=2020-11-10|website=guardian.ng|title=Actors mourn as Aisha Abimbola dies in Canada|date=17 May 2018|archive-date=2020-11-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20201116055134/https://guardian.ng/news/actors-mourn-as-aisha-abimbola-dies-in-canada/|url-status=dead}}</ref> Filim ŋɔ daa chɛmi ka o pahi <nowiki>''</nowiki>stardom of talented actresses <nowiki>''</nowiki> yuuni 2001 puuni. <nowiki>''</nowiki>She easily and talentedly interpreted her roles in indigenous and non-indigenous productions swaying her fans with her skills<nowiki>''</nowiki>. Di daa ti paa saha shɛli o filim tuma maa ni, ka o kpɛ filim yaabu puuni ka daa yaa filim ka di yuli booni ''T’omi T’eje'' yuuni 2016.<ref>{{Cite web|url=https://editor.guardian.ng/news/endsars-buhari-addresses-nigerians/|access-date=2020-11-10|website=editor.guardian.ng|title=#EndSARS: Buhari addresses Nigerians|date=12 October 2020|archive-date=2020-11-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20201117084053/https://editor.guardian.ng/news/endsars-buhari-addresses-nigerians/|url-status=dead}}</ref><ref name="thenationalpilot.ng"/> <nowiki>''This was presented in Atlanta and the music was performance by King Rokan''</nowiki>.<ref name=":0" />
== Filim piira ==
* ''No Pain''
* ''No Gain''
* ''Awerijaye''
* ''So Wrong So Right''
* ''Omoge Campus''
* ''Kamson and Neighbours''
==Pina==
'''[[City People Entertainment Awards|City People Entertainment Award]] for Yoruba Movie Personality of the Year''' (2015).<ref name="Bivan"/>
== O kpibu ==
Abimbola daa kpimi ka di nyɛla dori shɛli din nyɛla dori shɛli bɛ ni booni <nowiki>''breast cancer''</nowiki> Ashibitɛ ni Canada tiŋgban ni, o ni daa paagi yuun pihi nahi ni apɔin.<ref name=":0"/><ref>{{Cite web|date=2018-05-16|title=Aisha Abimbola 'Omoge Campus' Actress Dies in Canada|url=https://businesspost.ng/showbiz/aisha-abimbola-omoge-campus-actress-dies-in-canada/|access-date=2020-11-10|website=Business Post Nigeria|language=en-GB}}</ref> O daa mali la bihi ayi ka o yili kpɛrilana Lola Alao daa di bihi maa fali o ni daa di nasara o ni daa zaŋ o yilikpɛri lana yina chaŋ kootuni.<ref>{{Cite web|last=Owolawi|first=Taiwo|date=2020-01-30|title=Late Aisha Abimbola's son denies being maltreated by Lola Alao|url=https://www.legit.ng/1297929-aisha-abimbola-son-refutes-claims-mistreated-by-lola-alao.html|access-date=2020-11-10|website=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref>
==Kundivihira==
{{reflist}}
{{DEFAULTSORT:Abimbola, Aisha}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Category:1974 births]]
[[Category:2018 deaths]]
[[Category:Yoruba actresses]]
[[Category:Actresses in Yoruba cinema]]
[[Category:Deaths from breast cancer]]
[[Category:Deaths from cancer in Canada]]
[[Category:Lagos State Polytechnic alumni]]
[[Category:Actresses from Lagos State]]
[[Category:Nigerian former Muslims]]
[[Category:Nigerian Christians]]
[[Category:Converts to Christianity from Islam]]
[[Category:Nigerian film actresses]]
[[Category:21st-century Nigerian actresses]]
[[Category:Nigerian media personalities]]
{{Nigeria-film-actor-stub}}
3ohbie4d5ntj2y50ezu1qje1rplx2bd
1926 Slavery Convention
0
32095
133971
113470
2026-05-05T12:33:21Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133971
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Short description|Anti-slavery treaty created by the League of Nations}}
{{EngvarB|date=October 2013}}
{{Use dmy dates|date=December 2023}}
'''1926 Slavery Convention''' bee '''Convention to Suppress the Slave Trade and Slavery''' nyɛla tiŋ'duya shaawara laɣin gbaai laɣingu din kpa [[League of Nations]] ni ka daa tuui dihi gbana ni 25 September yuuni 1926. Di daa rijisiti la ''League of Nations Treaty Series'' ni Anashara goli 9 March 1927, dahinshɛli di ni daa lahi pili tuma.<ref>[https://treaties.un.org/doc/Publication/UNTS/LON/Volume%2060/v60.pdf ''League of Nations Treaty Series'', vol. 60], pp. 254–270.</ref> Di niya nyɛla di gbarigi dabilim mini daba daabiligu ka daa darigi chaŋ yuuni 1956 ni "[[Supplementary Convention on the Abolition of Slavery]]," United Nations yiko ni.
==Di pilli ==
[[Brussels Conference Act of 1890]] ni, kpamba daa yɛliya ni bɛ nyɛla ban yɛn kari daba daabili Africa tiŋgbana ni. Di nyɛla [[Convention of Saint-Germain-en-Laye]] ni labi teei shɛli, ka Allied Powers of dihi gbana ni [[First World War]] ni Anashaara goli 10 September yuuni 1919.<ref>{{Cite web |url=http://www.worldlii.org/int/other/LNTSer/1922/19.html |title=United States of America – Convention revising the General Act of Berlin, 26 February 1885, and of the General Act and the Declaration of Brussels, 2 July 1890, signed at Saint-Germain-en-Laye, 10 September 1919 (1922) LNTSer 19; 8 LNTS 27 |access-date=27 May 2025 |archive-date=1 July 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170701010136/http://www.worldlii.org/int/other/LNTSer/1922/19.html |url-status=dead }}</ref>
[[Red Sea slave trade]] dabilim din daa be Arabian Peninsula, ni di bahi bahindi [[slave trade in Saudi Arabia|slave trade in Hejaz]], nyɛla [[League of Nations]] haŋkaya ni daa kpe shɛli ni pam ka di daa pahi ka bɛ ti nam 1926 Slavery Convention, n wuhiri British ni bɛ che daba daabiligu niŋbu lala yaɣa ŋɔ.<ref>Suzanne Miers: ''[https://books.google.com/books?id=zZk9Y-HTQzcC&q=1926+Slavery+Convention Slavery in the Twentieth Century: The Evolution of a Global Problem]''</ref>
==Ban be din ni==
Zaŋ kana yuuni 2013, tiŋgbana pihiwɔi ni awɔ n dihi gbana ni:
''Afghanistan ''(1954),'' Albania ''(1957),'' Algeria ''(1963),'' Australia ''(1953),'' Austria ''(1954),'' Azerbaijan ''(1996),'' Bahamas ''(1976),'' Bahrain ''(1990),'' Bangladesh ''(1985),'' Barbados ''(1976),'' Belarus ''(1956, as the Byelorussian SSR),'' Belgium ''(1962),'' Bolivia ''(1983),'' Bosnia and Herzegovina ''(1993), '' Brazil ''(1966),'' Cameroon ''(1984),'' Canada ''(1953),'' Chile ''(1995),'' China ''(1955),'' Croatia ''(1992),'' Cuba ''(1954),'' Cyprus ''(1986),'' Denmark ''(1954),'' Dominica ''(1994),'' Ecuador ''(1955),'' Egypt ''(1954),'' Ethiopia ''(1969),'' Fiji ''(1972),'' Finland ''(1954),'' France ''(1963),'' Germany ''(1973),'' Greece ''(1955),'' Guatemala ''(1983),'' Guinea ''(1963),'' Hungary ''(1958),'' India ''(1954),'' Iraq ''(1955),'' Ireland ''(1961),'' Israel ''(1955),'' Italy ''(1954),'' '' Jamaica ''(1964),'' Jordan ''(1959),'' Kazakhstan'' (2008), '' Kuwait ''(1963), ''Kyrgyzstan ''(1997),'' Lesotho (1974), Liberia (1953), Libya (1957), Madagascar (1964), Malawi ''(1965),'' Mali ''(1973),'' Malta ''(1966),'' Mauritania ''(1986),'' Mauritius ''(1969),'' Mexico ''(1954),'' Monaco ''(1954),'' Mongolia ''(1968),'' Montenegro'' (2006),'' Morocco ''(1959),'' Myanmar ''(1957),'' Nepal ''(1963),'' Netherlands ''(1955),'' New Zealand ''(1953),'' Nicaragua ''(1986),'' Niger ''(1964),'' Nigeria ''(1961),'' Norway ''(1957),'' Pakistan ''(1955), ''Paraguay ''(2007),'' Papua New Guinea ''(1982),'' Philippines ''(1955),'' Romania ''(1957),'' Russia ''(1956)'' (as the Soviet Union), St Lucia ''(1990),'' St Vincent and the Grenadines ''(1981),'' Saudi Arabia ''(1973),'' Serbia ''(2001, as Serbia and Montenegro),'' Sierra Leone (1962), Solomon Islands ''(1981),'' South Africa ''(1953),'' Spain ''(1927),'' Sri Lanka ''(1958),'' Sudan ''(1957),'' Sweden ''(1954),'' Switzerland ''(1953),'' Syria'' (1954),'' Tanzania ''(1962),'' Trinidad and Tobago ''(1966),'' Tunisia ''(1966),'' Turkey ''(1955),'' Turkmenistan ''(1997),'' Uganda ''(1964),'' Ukraine ''(1959, as the Ukrainian SSR),'' United Kingdom ''(1953), '' United States ''(1956),'' Uruguay ''(2001),'' Viet Nam ''(1956),'' Yemen ''(1987),'' Zambia ''(1973)''
==Lahabali pahi==
Bɛ daa labi mali zalisi maa shɛŋa 7 July 1955.<ref>[http://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/protocolslavery.pdf Protocol amending the Slavery Convention signed at Geneva on 25 September 1926]</ref>
Dabilim ni nyɛ shɛli nyɛ [[United Nations 1956 Supplementary Convention on the Abolition of Slavery|1956 Supplementary Convention]] ni daa labi kahigi shɛli.
==Lihi pahi==
{{Portal|Politics}}
*[[Abolitionism]]
*[[OHCHR]] – Office of the United Nations High Commissioner for Refugees.
*[[Slave Trade Act]]s
*[[Supplementary Convention on the Abolition of Slavery]] of 1956
*[[International Agreement for the suppression of the White Slave Traffic]]
==Kundivihira==
{{Reflist}}
==External links==
* [http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/SlaveryConvention.aspx Text of the Convention] at the [[Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights]]
* Text of the [http://www1.umn.edu/humanrts/instree/f1sc.htm 'Slavery, Servitude, Forced Labour and Similar Institutions and Practices Convention of 1926'] at the UMN Human Rights Library
* [http://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XVIII-2&chapter=18&lang=en Signatories and parties] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170815025726/https://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XVIII-2&chapter=18&lang=en |date=15 August 2017 }}
* [http://www.ohchr.org/Documents/Publications/slaveryen.pdf Abolishing Slavery and its Contemporary Forms] Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights
{{Anti-slavery treaties}}
{{Authority control}}
{{DEFAULTSORT:Slavery Abolition Convention 1926}}
[[Category:League of Nations treaties]]
[[Category:Treaties concluded in 1926]]
[[Category:Treaties entered into force in 1927]]
[[Category:Anti-slavery treaties]]
[[Category:Treaties of the Kingdom of Afghanistan]]
[[Category:Treaties of the People's Socialist Republic of Albania]]
[[Category:Treaties of Algeria]]
[[Category:Treaties of Australia]]
[[Category:Treaties of Austria]]
[[Category:Treaties of Azerbaijan]]
[[Category:Treaties of the Bahamas]]
[[Category:Treaties of Bahrain]]
[[Category:Treaties of Bangladesh]]
[[Category:Treaties of Barbados]]
[[Category:Treaties of the Byelorussian Soviet Socialist Republic]]
[[Category:Treaties of Belgium]]
[[Category:Treaties of Bolivia]]
[[Category:Treaties of Bosnia and Herzegovina]]
[[Category:Treaties of the military dictatorship in Brazil]]
[[Category:Treaties of Cameroon]]
[[Category:Treaties of Canada]]
[[Category:Treaties of Chile]]
[[Category:Treaties of Croatia]]
[[Category:Treaties of Cuba]]
[[Category:Treaties of Cyprus]]
[[Category:Treaties of Denmark]]
[[Category:Treaties of Dominica]]
[[Category:Treaties of Ecuador]]
[[Category:Treaties of the Republic of Egypt (1953–1958)]]
[[Category:Treaties of the Ethiopian Empire]]
[[Category:Treaties of Fiji]]
[[Category:Treaties of Finland]]
[[Category:Treaties of France]]
[[Category:Treaties of West Germany]]
[[Category:Treaties of the Kingdom of Greece]]
[[Category:Treaties of Guatemala]]
[[Category:Treaties of Guinea]]
[[Category:Treaties of the Hungarian People's Republic]]
[[Category:Treaties of India]]
[[Category:Treaties of the Kingdom of Iraq]]
[[Category:Treaties of Ireland]]
[[Category:Treaties of Israel]]
[[Category:Treaties of Italy]]
[[Category:Treaties of Jamaica]]
[[Category:Treaties of Jordan]]
[[Category:Treaties of Kuwait]]
[[Category:Treaties of Kyrgyzstan]]
[[Category:Treaties of Lesotho]]
[[Category:Treaties of Liberia]]
[[Category:Treaties of the Kingdom of Libya]]
[[Category:Treaties of Madagascar]]
[[Category:Treaties of Malawi]]
[[Category:Treaties of Mali]]
[[Category:Treaties of Malta]]
[[Category:Treaties of Mauritania]]
[[Category:Treaties of Mauritius]]
[[Category:Treaties of Mexico]]
[[Category:Treaties of Monaco]]
[[Category:Treaties of the Mongolian People's Republic]]
[[Category:Treaties of Morocco]]
[[Category:Treaties of Myanmar]]
[[Category:Treaties of Nepal]]
[[Category:Treaties of the Netherlands]]
[[Category:Treaties of New Zealand]]
[[Category:Treaties of Nicaragua]]
[[Category:Treaties of Niger]]
[[Category:Treaties of Nigeria]]
[[Category:Treaties of Norway]]
[[Category:Treaties of the Dominion of Pakistan]]
[[Category:Treaties of Papua New Guinea]]
[[Category:Treaties of the Philippines]]
[[Category:Treaties of the Socialist Republic of Romania]]
[[Category:Treaties of the Soviet Union]]
[[Category:Treaties of Saint Lucia]]
[[Category:Treaties of Saint Vincent and the Grenadines]]
[[Category:Treaties of Saudi Arabia]]
[[Category:Treaties of Sierra Leone]]
[[Category:Treaties of the Solomon Islands]]
[[Category:Treaties of the Union of South Africa]]
[[Category:Treaties of Spain under the Restoration]]
[[Category:Treaties of the Dominion of Ceylon]]
[[Category:Treaties of the Republic of the Sudan (1956–1969)]]
[[Category:Treaties of Sweden]]
[[Category:Treaties of Switzerland]]
[[Category:Treaties of the Syrian Republic (1930–1963)]]
[[Category:Treaties of the Republic of China (1949–1971)]]
[[Category:Treaties of Trinidad and Tobago]]
[[Category:Treaties of Tunisia]]
[[Category:Treaties of Turkey]]
[[Category:Treaties of Turkmenistan]]
[[Category:Treaties of Uganda]]
[[Category:Treaties of the Ukrainian Soviet Socialist Republic]]
[[Category:Treaties of the United Kingdom]]
[[Category:Treaties of Tanzania]]
[[Category:Treaties of the United States]]
[[Category:Treaties of Uruguay]]
[[Category:Treaties of Vietnam]]
[[Category:Treaties of Serbia and Montenegro]]
[[Category:Treaties of Zambia]]
[[Category:Treaties of East Germany]]
[[Category:Treaties of Kazakhstan]]
[[Category:Treaties of Montenegro]]
[[Category:Treaties of Yugoslavia]]
[[Category:Treaties of Paraguay]]
[[Category:1926 in Switzerland]]
[[Category:Treaties extended to the Faroe Islands]]
[[Category:Treaties extended to Greenland]]
[[Category:Treaties extended to Hong Kong]]
[[Category:Treaties extended to South West Africa]]
[[Category:Treaties extended to British Burma]]
[[Category:Treaties extended to Curaçao and Dependencies]]
[[Category:Treaties extended to the Dutch East Indies]]
[[Category:Treaties extended to Surinam (Dutch colony)]]
[[Category:Treaties extended to Spanish Guinea]]
[[Category:Treaties extended to Spanish Sahara]]
[[Category:Treaties extended to Anglo-Egyptian Sudan]]
[[Category:20th century in Geneva]]
[[Category:September 1926]]
[[Category:20th century in slavery]]
[[Category:Abolitionism in Asia]]
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
m0nfuyogs3sp9k64nlv6ggja21pk439
Alain Mabanckou
0
32119
133978
120134
2026-05-05T16:32:26Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133978
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Alain Mabanckou''' (bɛ dɔɣi o la Silimin goli February biɛɣu pishi ni anahi dali, yuuni 1966) o nyɛla ŋun nyɛ salinwaɣila sasabira, lahibali deeri ni tira n-ti pahi yɛltɔɣa taɣimalisi tira, ka lahi nyɛ karimba ŋun nyɛ France bilchini so bɛ ni dɔɣi tinduli yuli booni [[Republic of the Congo]], saha ŋɔ, o nyɛla ŋun nyɛ purufɛsa n-ti liyiricha yaɣili n ti [[UCLA]] tuma duu nima.<ref name="nouvelobs2010">[http://bibliobs.nouvelobs.com/romans/20100819.BIB5508/alain-mabanckou-l-039-enfant-noir.html "Alain Mabanckou, l'enfant noir"]. "G.L.", ''Le Nouvel Observateur'', 19 August 2010.</ref>
== Bibliography ==
=== Novels ===
* Yuuni 1998: ''Bleu-Blanc-Rouge'' (Présence Africaine). ''Blue White Red'', trans. Alison Dundy ([[Indiana University Press]], Yuuni 2013)
* Yuuni 2001: ''Et Dieu seul sait comment je dors'' (Présence Africaine)
* Yuuni 2002: ''Les Petits-fils nègres de Vercingétorix'' (Le Serpent à Plumes). ''The Negro Grandsons of Vercingetorix'', trans. Bill Johnston (Indiana University Press, 2019)
* Yuuni 2003: ''African Psycho'' (Le Serpent à Plumes). ''African Psycho'', trans. Christine Schwartz Hartley (New York: Soft Skull, Yuuni 2007; London: Serpent's Tail, Yuuni 2009)
* Yuuni 2005: ''Verre cassé'' (Seuil). ''Broken Glass'', trans. Helen Stevenson (London: [[Serpent's Tail]], 2009)
* Yuuni 2006: ''Mémoires de porc-épic'' (Seuil). ''Memoirs of a Porcupine'', trans. Helen Stevenson (London: Serpent's Tail, Yuuni 2011)
* Yuuni 2009: ''[[Black Bazar]]'' (Seuil). ''Black Bazaar'', trans. [[Sarah Ardizzone]] (London: Serpent's Tail, 2012)
* Yuuni 2010: ''Demain j'aurai vingt ans'' (Gallimard). ''Tomorrow I'll Be Twenty'', trans. Helen Stevenson (London: Serpent's Tail, 2013)
* Yuuni 2012: ''Tais-toi et meurs'' (La Branche).
* Yuuni 2013: ''Lumières de Pointe-Noire'' (Seuil). ''The Lights of Pointe-Noire'', trans. Helen Stevenson (London: Serpent's Tail, 2015; New York: [[The New Press]], 2016)
* Yuuni 2015: ''Petit Piment'' (Seuil). ''Black Moses'', trans. Helen Stevenson (London: Serpent's Tail / New York: The New Press, 2017)
* Yuuni 2018: ''Les Cigognes sont immortelles'' (Seuil). ''The Death of Comrade President'', trans. Helen Stevenson (London: Serpent's Tail / New York: The New Press, Yuuni 2020)
* Yuuni 2022: ''Le Commerce des Allongés'' (Seuil)
=== Poetry ===
* Yuuni 1993: ''Au jour le jour'', Maison rhodanienne de poésie
* Yuuni 1995: ''La légende de l'errance'', [[Éditions L'Harmattan]]
* Yuuni 1995: ''L'usure des lendemains'', Nouvelles du Sud
* Yuuni 1997: ''Les arbres aussi versent des larmes'', L'Harmattan
* Yuuni 1999: ''Quand le coq annoncera l'aube d'un autre jour'', L'Harmattan
* Yuuni 2007: ''Tant que les arbres s'enracineront dans la terre'', Oeuvre poétique complète, « Points », Seuil
* Yuuni 2016: ''Congo'', Montréal, Mémoire d'encrier, coll. « Poésie » no 62 ({{ISBN|978-2-89712-375-8}})
* 2021: ''As Long As Trees Take Root in the Earth and Other Poems'', trans. Nancy Naomi Carlson (Seagull Books)
=== Essays ===
* Yuuni 2007: ''Lettre à Jimmy (James Baldwin)'' (Fayard). ''Letter to Jimmy,'' trans. Sara Meli Ansari (New York: Soft Skull, 2014)
* Yuuni 2009: ''L'Europe vue d'Afrique'' (Editions Naïve)
* Yuuni 2011: ''Ecrivain et Oiseau migrateur'' (Editions André Versailles)
* Yuuni 2012: ''Le Sanglot de l'homme noir'' (Fayard). ''The Tears of the Black Man'', trans. Dominic Thomas (2018)
*Yuuni 2015: ''Lettres noires : des ténèbres à la lumière'' (Fayard / Collège de France)
*Yuuni 2016: ''Le monde est mon langage'' (Grasset)
*2017: ''Penser et écrire l'Afrique'' (Seuil)
*Yuuni 2019: ''Dictionnaire enjoué des cultures africaines'' (with Abdourahman A. Waberi) (Fayard)
*Yuuni 020: ''Rumeurs d'Amérique'' (Paris: Plon)
=== Illustrated books ===
* Yuuni 2000: ''L'Enterrement de ma mère'', Kaléidoscope, <abbr>coll.</abbr> « Fiction française »
* Yuuni 2010: ''Ma Sœur-Étoile,'' illustrated by Judith Gueyfier, Paris, Seuil-Jeunesse
* Yuuni 2019: ''Le Coq solitaire,'' illustrated by Yuna Troël, Paris, Seuil-Jeunesse
== Pina mini nintiɣili ==
* [[Prix de la Société des poètes français]], 1995 for ''L'usure des lendemains''
* [[Grand prix littéraire d'Afrique noire]], for ''Bleu-Blanc-Rouge'', 1999
* [[Prix du roman Ouest-France-Etonnants Voyageurs]] 2005, for ''Verre cassé''
* [[Prix des cinq continents de la francophonie]] 2005, for ''Verre cassé''
* [[Prix RFO du livre]] 2005, for ''Verre cassé''
* [[Prix Renaudot]] 2006, for ''Mémoires de porc-épic''
* [[Prix de La Rentrée littéraire]] 2006, for ''Mémoires de porc-épic''
* [[Prix Aliénor d'Aquitaine]] 2006, for ''Mémoires de porc-épic''
* [[Prix Créateurs Sans Frontières]] 2007 (Ministère français des Affaires Etrangères), for ''Mémoires de porc-épic''
* Médaille de citoyen d'honneur de la ville de [[Saint-Jean-d'Angély]] ([[Charente-Maritime]], France), 2004
* [[wikt:chevalier|Chevalier]] de la [[Légion d'honneur]] par décret du Président de la République française, 2010.
* Georges Brassens Prize 2010, for ''Demain j'aurai vingt ans''
* Prix Prince Pierre de Monaco 2013, Littérature<ref>[https://www.fondationprincepierre.mc/fr/littérature/laureats/2013 "Les lauréats"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20241127201013/https://www.fondationprincepierre.mc/fr/litt%C3%A9rature/laureats/2013 |date=2024-11-27 }}, La Fondation Prince Pierre de Monaco, 2013.</ref>
*[[Académie Française]] Prize: Grand Prix de littérature Henri Gal<ref>[http://www.academie-francaise.fr/grand-prix-de-litterature-henri-gal "Grand Prix de Littérature Henri Gal"], Académie Française.</ref> 2012 for his entire work
* [https://web.archive.org/web/20140909123229/http://www.premiostrega.it/premio-strega-europeo.htm Premio Strega Europeo]: 2015, Finalist
*[[Man Booker International Prize]]: 2015, Finalist<ref>{{cite web|url=https://thebookerprizes.com/the-booker-library/authors/alain-mabanckou|title=Alain Mabanckou|publisher=The Booker Prize}}</ref>
*2016 Puterbaugh Fellow for the entire body of work <ref>[https://www.puterbaughfestival.org/2016-puterbaugh-fellow-alain-mabanckou/ "2016 Puterbaugh Fellow Alain Mabanckou"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170320150435/https://www.puterbaughfestival.org/2016-puterbaugh-fellow-alain-mabanckou/ |date=2017-03-20 }}, Puterbaugh Festival.</ref>
* 2017 Man Booker International Prize selection for the novel ''Black Moses''<ref>[http://themanbookerprize.com/news/man-booker-international-prize-2017-longlist-announced "The Man Booker International Prize 2017 Longlist Announced"], The Man Booker Prizes, 15 March 2017.</ref>
* ''[[The Guardian]]'' ranked ''Broken Glass'' number 99 in its list of 100 Best Books of the 21st Century.<ref name="100 Best Books of the 21st Century">{{cite web|title=100 Best Books of the 21st Century|website=[[TheGuardian.com]] |url=https://www.theguardian.com/books/2019/sep/21/best-books-of-the-21st-century |access-date=8 December 2019}}</ref>
* 2021: Elected a [[Royal Society of Literature]] International Writer<ref>{{cite web|url=https://rsliterature.org/inaugural-rsl-international-writers-announced/|title=Inaugural RSL International Writers Announced|website=Royal Society of Literature|date=November 30, 2021|access-date=3 December 2023}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== Kundivihira ==
{{Reflist|30em}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
aypatqicocc2s8atl51t93rld3natk2
Don Mee Choi
0
32282
134004
119868
2026-05-05T23:46:51Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
134004
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Don Mee Choi''' nyɛla ŋun nyɛ Korea mini America yɛltɔɣa taɣimalisi sasabiria mini yɛltɔɣa lɛbigira.
==O pilli biɛhigu ==
Don Mee Choi nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so tiŋyuli booni [[Seoul]], n be tingbani yuli booni South Korea ni, ka lee nyɛ ŋun chaŋ shikuru la tingbani yuli booni United States ni, ka pa nyɛ ŋun be tiŋyuli booni [[Berlin]] din be tingbani yuli booni Germany la puuni .<ref>{{Cite web |title=Don Mee Choi, poet |url=https://www.wavepoetry.com/products/don-mee-choi |access-date=2022-10-14 |website=Wave Books |language=en}}</ref>
==Kpaŋmaŋa pina==
* Yuuni 2011: [[Whiting Awards|Whiting Award]]
* Yuuni 2012: [[National Translation Award|Lucien Stryk Asian Translation Prize]] fzaŋti "''All the Garbage of the World, Unite!"'' Kim Hyesoon
* Yuuni 2016: [[Lannan Literary Fellowship]] Award
* Yuuni 2019: [[Griffin Poetry Prize]] Award for translation of ''Autobiography of Death'' from the Korean written by Kim Hyesoon
* Yuuni 2020: [[National Book Award for Poetry]] for ''DMZ Colony''
* Yuuni 2021: [[Guggenheim Fellowship]] Poetry<ref>{{Cite web |title=Don Mee Choi |url=https://www.gf.org/fellows/all-fellows/don-mee-choi/ |access-date=2022-10-14 |website=John Simon Guggenheim Memorial Foundation |language=en-US |archive-date=2022-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220808195122/https://www.gf.org/fellows/all-fellows/don-mee-choi/ |url-status=dead }}</ref>
* Yuuni 2021: [[MacArthur Fellows Program]]<ref>{{Cite web|date=September 28, 2021|title=This Year's MacArthur 'Genius Grants' Were Just Announced—Here's The Full Winner List|url=https://www.npr.org/2021/09/28/1037957309/macarthur-genius-grants-full-list-2021|url-status=live|access-date=September 28, 2021|website=NPR|archive-url=https://web.archive.org/web/20210928172233/https://www.npr.org/2021/09/28/1037957309/macarthur-genius-grants-full-list-2021 |archive-date=2021-09-28 }}</ref>
*Yuuni 2021: [[Royal Society of Literature]] International Writer<ref>{{cite web|url=https://rsliterature.org/inaugural-rsl-international-writers-announced/|title=Inaugural RSL International Writers Announced|website=Royal Society of Literature|date=30 November 2021|access-date=3 December 2023}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
==Tumanima==
===Bukunima===
* ''The Morning News is Exciting'', [[Action Books]], yuuni 2010, {{ISBN|9780979975561}}
* ''Petite Manifesto'', Vagabond Press, yuuni 2014 (chapbook)
* ''Freely Frayed,ᄏ=q, & Race=Nation,'' Wave Books, yuuni 2014 (chapbook)
* ''Sky Translation'', Goodmorning Menagerie A Chapbook Press, n.d. (chapbook)
* ''Hardly War'', [[Wave Books]], yuuni 2016
* ''[[DMZ Colony]]'', Wave Books, yuuni 2020
* ''Mirror Nation'', Wave Books, (Publication date 4/2/24)
===Translations===
* ''Mommy Must Be a Fountain of Feathers'' by Kim Hyesoon, Action Books, yuuni 2005
* ''Anxiety of Words: Contemporary Poetry by Korean Women'', [[Zephyr Press]], yuuni 2006
* ''All the Garbage of the World, Unite!'' by Kim Hyesoon, Action Books, yuuni 2011
* ''Sorrowtoothpaste Mirrorcream'' by Kim Hyesoon, [[Action Books]], yuuni 2014
* ''I'm OK, I'm Pig!'' by Kim Hyesoon, [[Bloodaxe Books]], yuuni 2014
* ''Autobiography of Death'' by Kim Hyesoon, Bloodaxe Books, yuuni 2018 (winner of the yuuni 2019 [[Griffin Poetry Prize]])
* ''Ahn Hak-sŏp #4'' by Ahn Hak-sŏp and Don Mee Choi, The Green Violin, yuuni 2018 (chapbook)
* ''[[Yi Sang: Selected Works]]'' by [[Yi Sang]], ed. Don Mee Choi, [[Wave Books]], yuuni 2020
===Anthology===
*Yasuhiro Yotsumoto Ming Di Don Mee Choi, [[Shuntarō Tanikawa|Shuntaro Tanikawa]], Hyesoon Kim, ''Trilingual Renshi'', Vagabond Press, yuuni 2015, {{ISBN|9781922181442}}
==Kundivihira ==
{{Reflist}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
lj8jqilqegjdkm5upkz979s5ry06sx9
Ganiou Soglo
0
32338
134009
117079
2026-05-06T01:58:39Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
134009
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ganiou Soglo''' (bɛ dɔɣi o la silimin goli November 4, 1962<ref name=Forme>[https://web.archive.org/web/20071020025652/http://sonangnon.net/gouvernement2007.inc "Nouveau gouvernement, formé le 17 juin 2007 à Cotonou"], Sonangnon.net {{in lang|fr}}.</ref>) nyɛla [[Benin]] siyaasa nira, ŋun Benin Rebirth Party (RB) paati ni ka daa daa tum gɔmnanti ka nyɛ kaya ni ta'ada, ni bala minisita. O ba n-nyɛ tiŋgbani zuɣulana kuro, Nicéphore Soglo.
==Piligu==
Soglo, tiŋgbani zuɣulana kuro, Nicéphore Soglo mini o paɣa Rosine Vieyra Soglo, bikpɛm sani, nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so [[Paris]].<ref name=Forme/> Bɛ daa piigi o RB paati na'bora n-ti National Assembly of Benin yuuni 2003 Benin piibupiibu ni.<ref>[http://www.legislatives2003.gouv.bj/actualites/archives/edition040403/actu1.html List of deputies elected in the 2003 election] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20070607003626/http://www.legislatives2003.gouv.bj/actualites/archives/edition040403/actu1.html |date=June 7, 2007 }}, Benin government page {{in lang|fr}}.</ref> Nyaaŋa, o daa nyɛla ŋun' yina ti bɔri silimin goli March 2006 tiŋgbani zuɣulana tali, dimini o paati daa piigi Léhady Soglo ka che o.<ref>[http://www.afrique-express.com/archive/OUEST/benin/beninpol/candidats2006.htm "Présidentielle 2006 : les principaux candidats"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070929084048/http://www.afrique-express.com/archive/OUEST/benin/beninpol/candidats2006.htm |date=2007-09-29 }}, ''Afrique Express'' {{in lang|fr}}.</ref> Ganiou daa diya ni vooti kalli tusaanu.<ref>[http://africanelections.tripod.com/bj.html Elections in Benin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210627183714/https://africanelections.tripod.com/bj.html |date=2021-06-27 }}, African Elections Database.</ref>
Tiŋgbani zuɣulana Yayi Boni gɔmnanti ni, silimin goli June 17, 2007, bɛ daa piigi Soglo minisita zaŋ n-ti bipola, diɛma ni yiɣ'jam ni vuhim.<ref>[http://www.french.xinhuanet.com/french/2007-06/18/content_444055.htm "Bénin : composition du nouveau gouvernement soumis à l'avis de l'Assemblée Nationale"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070718043808/http://www.french.xinhuanet.com/french/2007-06/18/content_444055.htm |date=2007-07-18 }}, Xinhua, June 18, 2007 {{in lang|fr}}.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20070630082210/http://www.izf.net/izf/Guide/Benin/gouvernement.htm Governments of Benin], izf.net {{in lang|fr}}.</ref><ref>Belly Kpogodo, [http://www.sonangnon.net/actualites/2007/juin/intntribune1906_4.php "Entrée surprise de Galiou Soglo au gouvernement : Les raisons qui ont motivé Yayi"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070622201951/http://www.sonangnon.net/actualites/2007/juin/intntribune1906_4.php |date=2007-06-22 }}, ''La Nouvelle Tribune'' (sonangnon.net), June 19, 2007 {{in lang|fr}}.</ref> Ka silimin goli October 22, 2008, bɛ daa yihi o dini lee kaya ni ta'ada, bala kpaŋsibu minisita.<ref>[http://www.afrik.com/article15507.html "Formation d’un nouveau gouvernement au Bénin"], Panapress, October 23, 2008 {{in lang|fr}}.</ref>
==Gamo==
Alizumba, silimin goli February daba anu, yuuni 2021, bɛ daa ŋmɛ Ganiou Soglo malifa o nyɔɣuni din daa niŋ ka bɛ liri o Zinvié .<ref name=ja3>{{cite news |first=Matthieu |last=Millecamps |title=Attaque contre Ganiou Soglo au Bénin : une enquête et des polémiques |url=https://www.jeuneafrique.com/1118306/politique/attaque-contre-ganiou-soglo-au-benin-une-enquete-et-des-polemiques/ |work=[[Jeune Afrique]] |date=2021-02-09 |access-date=2021-07-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210307094452/https://www.jeuneafrique.com/1118306/politique/attaque-contre-ganiou-soglo-au-benin-une-enquete-et-des-polemiques/ |archive-date=2021-03-07 |url-status=live}}</ref> Soglo daa nyɛla paasinja be loori shɛli din daa yi o puu din be Abomey-Calavi kuni yiŋa ka bɛ daa liri o.<ref name=ja3/> Bɛ daa zaŋ o mi chaŋ Hubert Maga National University ashibti, pɔi ka daa naan zaŋ o chaŋ [[France]] ni bɛ ti tibi.<ref name=ja2>{{cite news |first=Matthieu |last=Millecamps |title=Bénin: décès de Rosine Soglo, ex-première dame devenue femme politique de premier plan |url=https://www.jeuneafrique.com/1208442/politique/benin-deces-de-rosine-soglo-ex-premiere-dame-devenue-femme-politique-de-premier-plan/ |work=[[Jeune Afrique]] |date=2021-07-25 |access-date=2021-07-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210727200702/https://www.jeuneafrique.com/1208442/politique/benin-deces-de-rosine-soglo-ex-premiere-dame-devenue-femme-politique-de-premier-plan/ |archive-date=2021-07-27 |url-status=live}}</ref>
==Kundivihira==
[[Pubu:Living people]]
[[Pubu:Culture ministers of Benin]]
[[Pubu:Sports ministers of Benin]]
kbvevqi2mlrl3pmzjqt8def6fvvymfw
Salif Keïta (Malian footballer)
0
32472
133995
133907
2026-05-05T21:31:46Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Link a text
133995
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita
== Kundivihira ==
8u4hoil9k12ng3bpqn3cu8xlonfnofr
133996
133995
2026-05-05T21:41:19Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Added content
133996
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi Marseille n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi Valencia din bɛ Spain.
== Kundivihira ==
6qpfutpnjtkxsd38vj75tvr47ojo2zt
133997
133996
2026-05-05T21:42:55Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Added content
133997
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi Marseille n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi Valencia din bɛ Spain.
Bi daa galim Spain lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''El Valencia va a por alemanes y vuelve con un negro'' ka di wohuri ''ni Valencia yi mi ni bi ti da Germans ka ti labi na ni gban sabinli''</nowiki>.
== Kundivihira ==
6tiyld0g1vpc3x2aylaldp7xulwg1ht
133998
133997
2026-05-05T21:44:14Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Added content
133998
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi Marseille n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi Valencia din bɛ Spain.
Bi daa galim Spain lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''El Valencia va a por alemanes y vuelve con un negro'' ka di wohuri ''ni Valencia yi mi ni bi ti da Germans ka ti labi na ni gban sabinli''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo[8. Bi daa yupaa La perla negra de Mali(The black pearl of Mali). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
== Kundivihira ==
t46ldc5fa51l1pjjkfh5nkha2nd2c8a
133999
133998
2026-05-05T21:48:32Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
added reference
133999
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi Marseille n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi Valencia din bɛ Spain.
Bi daa galim Spain lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''El Valencia va a por alemanes y vuelve con un negro'' ka di wohuri ''ni Valencia yi mi ni bi ti da Germans ka ti labi na ni gban sabinli''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo<ref>{{Cite web|title=Hemeroteca - El Mundo Deportivo - Home|url=https://hemeroteca.mundodeportivo.com/preview/1973/09/02/pagina-7/989150/pdf.html|access-date=2026-05-05|website=hemeroteca.mundodeportivo.com}}</ref>[8. Bi daa yupaa La perla negra de Mali(The black pearl of Mali). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
== Kundivihira ==
f7xagjmxxqj0s6eoczez13bzddbix9m
134000
133999
2026-05-05T21:49:43Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Link a text
134000
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi [[Marseille]] n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi Valencia din bɛ Spain.
Bi daa galim [[Spain]] lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''El Valencia va a por alemanes y vuelve con un negro'' ka di wohuri ''</nowiki>ni Valencia yi mi ni bi ti da [[Germany|Germans]] ka ti labi na ni gban sabinli<nowiki>''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo<ref>{{Cite web|title=Hemeroteca - El Mundo Deportivo - Home|url=https://hemeroteca.mundodeportivo.com/preview/1973/09/02/pagina-7/989150/pdf.html|access-date=2026-05-05|website=hemeroteca.mundodeportivo.com}}</ref>[8. Bi daa yupaa La perla negra de Mali(The black pearl of Mali). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
== Kundivihira ==
nf99jferq52v4bvxt53nd38u1y01ufg
134001
134000
2026-05-05T22:02:30Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
l
134001
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi [[Marseille]] n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi [[Valencia]] din bɛ Spain.
Bi daa galim [[Spain]] lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''</nowiki>El [[Valencia]] va a por alemanes y vuelve con un negro<nowiki>'' ka di wohuri ''</nowiki>ni Valencia yi mi ni bi ti da [[Germany|Germans]] ka ti labi na ni gban sabinli<nowiki>''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo<ref>{{Cite web|title=Hemeroteca - El Mundo Deportivo - Home|url=https://hemeroteca.mundodeportivo.com/preview/1973/09/02/pagina-7/989150/pdf.html|access-date=2026-05-05|website=hemeroteca.mundodeportivo.com}}</ref>[8. Bi daa yupaa La perla negra de [[Mali]](The black pearl of [[Mali]]). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
== Kundivihira ==
emgo368d10blf115smgq82q7vuz8cwh
134002
134001
2026-05-05T22:03:31Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Added content
134002
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi [[Marseille]] n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi [[Valencia]] din bɛ Spain.
Bi daa galim [[Spain]] lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''</nowiki>El [[Valencia]] va a por alemanes y vuelve con un negro<nowiki>'' ka di wohuri ''</nowiki>ni Valencia yi mi ni bi ti da [[Germany|Germans]] ka ti labi na ni gban sabinli<nowiki>''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo<ref>{{Cite web|title=Hemeroteca - El Mundo Deportivo - Home|url=https://hemeroteca.mundodeportivo.com/preview/1973/09/02/pagina-7/989150/pdf.html|access-date=2026-05-05|website=hemeroteca.mundodeportivo.com}}</ref>[8. Bi daa yupaa La perla negra de [[Mali]](The black pearl of [[Mali]]). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
O ŋmɛ yuma ata n-ti Valencia nai, o daa dihi o nuu gbana zuɣu n-ti Sporting CP yuuni 1976 n-ti zan Hector Yazalde ŋun nya pɔdiri gonatɛ zaani.
== Kundivihira ==
17fuug3v9x60h7fkz17s43gnwn3zqdo
134003
134002
2026-05-05T22:05:04Z
Abdul-Hanan Chambihi
2170
Link a text
134003
wikitext
text/x-wiki
{{bio}}
'''Salif Keïta Traoré''' (6 [[December]] 1946<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com.gh/books?id=TRNXAAAAMAAJ&q=Salif+Keita+December+6+,+1946&redir_esc=y|title=Africa|date=1968|publisher=Africana Publishing Corporation|language=en}}</ref>- 2 [[September]] 2023) ka bi mi o Keita. O daa nyɛla Malian boli ŋmɛri so ŋun diri pori. Ŋun daa lan nya tooli boli ŋmɛri so ŋun di [[African Footballer of the Year|African Footballer of the year]] pini yuuni 1970. O yupaa daa nya 'Black Panther'.<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Citation|last=FRANCE 24 English|title=Malian football legend Salif Keita, Saint-Etienne’s ‘Black Panther’, dies at 76 • FRANCE 24|date=2023-09-02|url=https://www.youtube.com/watch?v=k5TSWWGZwMo|access-date=2026-05-04}}</ref>
== O Piligu ==
O daa lihirila o ni yɛn zoo ni fara sham, ka mani ban bɛ Bamako. Di zuɣu ka daa chaŋ ti pili boli ŋmɛbu din yan chɛ ka o yi fara ni. O bansim zaŋ kpa boli maa polo daa chɛ ka o chaŋ n-ti ŋmɛ ti Stade Malien ni Real Bamako.<ref>{{Cite web|title=Salif Keita – The Ball 2010|url=https://theball.tv/2010/blog/tag/salif-keita/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref>
== O Boli ŋmɛbu ==
Salif Keita Traoré daa nyɛla bin dɔɣi so Bamako, ka o daa ŋmɛri o boli o ya n tiri Real Bamako ni Stade Malien. Saha shali o ni ŋmɛri n-tiri yaɣa ayi maa, o daa ku dirila ''Premiere Division Champion''. Yuuni 1965 o tooli [[CAF Champions League]], Stade Malien daa lula 2-1 n-ti Oryx of Douala of Marechal Mbappe Leppe. Yuuni nyɛŋa, o daa lan lu kpalinkpaa machi n-ti Stade d'Abidjan.<ref>{{Cite web|title=12 décembre 1946 : Naissance de Salif Keita|url=http://www.poteaux-carres.com/article-C5520061202151355-12-decembre-1946-Naissance-de-Salif-Keita.html|access-date=2026-05-04|website=www.poteaux-carres.com|language=fr}}</ref>
Yuuni 1967, keita daa nya yuun pishi ka daa chaŋ [[France]] ni o ti tuɣu o boli. O daa ŋmɛ n-ti Saint-Etienn ka bi daa di Ligue 1 jashɛɛ maa buta tuɣu taba. Bi daa lan kpuɣ jashɛɛ dibayi yuuni 1968 ni yuuni 1970. O yuma ayi zaŋ ti Les Verts, o daa dila pori pisopɔin ni yini. Pori pihinahi ni ayi daa yila 1970-71 saha. Amaa, bi daa bi di shali. Yuuni 1970, bi daa piigo [[African Footballer of the Year]].<ref>{{Cite news|date=2023-09-07|title=Salif Keita: How Mali's 'Black Panther' became a pioneering icon|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.com/sport/africa/66731883|access-date=2026-05-04}}</ref> O lɛɛ kpɛrikpɛrita.
Yuuni 1972 o labi [[Marseille]] n-ti tuɣi o bolli. Bi daa bori mi ni o lɛɛ France bilichina ka o daa zaɣisi ka daa yi n labi [[Valencia]] din bɛ Spain.
Bi daa galim [[Spain]] lahabali turi zaŋ kpa ganbu ganbu polo din daa niŋ ka lahabali shali sabi <nowiki>''</nowiki>El [[Valencia]] va a por alemanes y vuelve con un negro<nowiki>'' ka di wohuri ''</nowiki>ni Valencia yi mi ni bi ti da [[Germany|Germans]] ka ti labi na ni gban sabinli<nowiki>''</nowiki>. Amaa o daa mali yurilim pam o club maa ni ka daa di pɔɣu bi ni daa di Real Oviedo<ref>{{Cite web|title=Hemeroteca - El Mundo Deportivo - Home|url=https://hemeroteca.mundodeportivo.com/preview/1973/09/02/pagina-7/989150/pdf.html|access-date=2026-05-05|website=hemeroteca.mundodeportivo.com}}</ref>[8. Bi daa yupaa La perla negra de [[Mali]](The black pearl of [[Mali]]). Bi daa bi ŋmɛro luɣu shali o ni bi bora.[9
O ŋmɛ yuma ata n-ti Valencia nai, o daa dihi o nuu gbana zuɣu n-ti [[Sporting CP]] yuuni 1976 n-ti zan Hector Yazalde ŋun nya pɔdiri gonatɛ zaani.
== Kundivihira ==
lcyxr79wi9p7rs8x6z2q1tshabdft1n
Amandzeba Nat Brew
0
33022
133982
132910
2026-05-05T17:11:47Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
133982
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Amandzeba Nat Brew''' (o nyɛla bɛ ni lahi booni so Nat Brew (Amandzeba), mini Amandzeba), ka o nyɛ [[Ghana]] baaŋa.
== Piligu biɛhigu ==
Amandzeba nyɛla Christian Methodist Senior High School din be Accra shikuru bila kurili.<ref>{{cite news|last1=Aidoo|first1=Kojo|last2=Wemakor|first2=Joseph|date=22 July 2017|title=Is Christian Methodist SHS under threat?|work=GhanaWeb|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Is-Christian-Methodist-SHS-under-threat-561792|accessdate=19 December 2018}}</ref>
== Baantali ==
Amandzeba daa nyɛla ŋun yuli tuui yina saha shɛli o ni daa ke "Nakorex",<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=rTwuAQAAIAAJ&q=Amandzeba|title=Transactions of the Historical Society of Ghana, Volumes 7-9|date=2003|accessdate=19 December 2018}}</ref><ref>{{cite book|last1=Broughton|first1=Simon|url=https://books.google.com/books?id=kbc7AQAAIAAJ&q=Amandzeba|title=The Rough Guide to World Music: Africa & Middle East|last2=Ellingham|first2=Mark|last3=Lusk|first3=Jon|last4=Antony Clark|first4=Duncan|date=2006|publisher=Rough Guides|isbn=1843535513|page=133|accessdate=19 December 2018}}</ref>bɛ ni daa kpa shɛli yuuni 1992, Akosua Agyapong mini Rex Omar. Amandzeba mini Akosua Agyapong daa ti niŋ amiliya, amaa bɛ daa ti lahi nyɛla ban che taba.<ref>{{cite news |last1=Dela Aglanu|first1=Ernest|title=My marriage to Akosua Agyepong died because I failed to call in 10 days - Amandzeba|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/march-10th/my-marriage-to-akosua-agyepong-died-because-i-failed-to-call-in-10-days-amandzeba.php|accessdate=19 December 2018|work=Joy Online|archive-url=https://web.archive.org/web/20181219184038/https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/march-10th/my-marriage-to-akosua-agyepong-died-because-i-failed-to-call-in-10-days-amandzeba.php|archive-date=19 December 2018|url-status=dead}}</ref>Amandzeba nyɛla niriba ni tooi mi so [[Ghana]] ni o yilli din nyɛ ''Wogbejeke'', ka di yila din laɣim taba gba mali lala yuli ŋɔ.<ref>{{cite news |last1=Bondzie|first1=Jacquiline|title=Nat Brew The "Tradition Child"|url=https://www.modernghana.com/entertainment/2383/nat-brew-the-tradition-child.html|accessdate=19 December 2018|work=The Chronicle (reproduced by "Modern Ghana")|date=23 May 2005}}</ref>
''Wogbejeke ni nya zaa zani nyaaŋa'', Nat Brew daa deei yuli din nyɛ Amandzeba, ka di gbunni nyɛ "kali bia" bee "chiha bia", ka di wuhiri ni o nyɛla gbansabila alali.<ref>{{cite news |title=The release of 'Wogbejeke' birthed my African identity – Amandzeba|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/The-release-of-Wogbejeke-birthed-my-African-identity-Amandzeba-636855|accessdate=19 December 2018|date=22 March 2018}}</ref> Anashaara goli January yuuni 2020 Amandzeba daa dihi nuu ti US dɛma yuli booni "Jah Mikal Entertainment" ka daa moli saha shɛli o ni yɛn yihi yili bɔbigu na, ni o mini US yɛliparim yiliyiina, Michael Morgan ni yɛn laɣim yili yili shɛli, ka labi yili ''Wogbejeke''.<ref name="Owusu1">{{cite news |last1=Owusu|first1=George Clifford|title=Jah Mikal Signs On Amandzeba Nat Brew|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62250/jah-mikal-signs-on-amandzeba-nat-brew.html|access-date=10 February 2021|work=Daily Guide (via Modern Ghana.com)|date=17 January 2020}}</ref>Amandzeba daa nyɛla ŋun doni ashibiti bela ka di nyɛ o daa nyɛla loori gamo goli din daa paya maa ni.<ref>{{cite news |title=Amandzeba was forced to go to the hospital after car crash - Management|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Amandzeba-was-forced-to-go-to-the-hospital-after-car-crash-Management-831046|access-date=10 February 2021|work=Pulse Ghana via GhanaWeb.com|date=7 January 2020}}</ref>Anashaara goli May yuuni 2020 Amandzeba daa ŋme yila ti tumtumdiba alobo doro din daa lu ka bɛ boli li "COVID-19 pandemic" saha.<ref name="Annanng1">{{cite news |last1=Annanng|first1=Pamela|title=Amandzeba releases COVID-19 song|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/amandzeba-adds-voice-to-help-fight-the-covid-19-pandemic.html|location=Accra, Ghana|access-date=10 February 2021|date=15 May 2020|newspaper=[[Daily Graphic (Ghana)|Daily Graphic]]}}</ref>
== Siyaasa nimmohi ==
Amandzeba lahi nyɛla ŋun be siyaasa ni, ka o mini tiŋgbani zuɣulana John Mahama daa yili yila yuuni 2016 Ghana kapeei niŋbu ni<ref>{{cite news |title=Mahama performs "Wogbe Jeke" with Amandzeba at Akropong|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Mahama-performs-Wogbe-Jeke-with-Amandzeba-at-Akropong-481524|accessdate=19 December 2018|work=GhanaWeb|date=28 October 2016}}</ref>ka daa galimdi [[African Union]] yuuni 2018.<ref>{{cite news|title=AU is a group of toothless bulldogs - Amadzeba|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/May-31st/video-au-is-a-group-of-toothless-bulldogs-amadzeba.php|accessdate=19 December 2018|work=Myjoyonline}}{{Dead link|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>Amandzeba yɛliya ni nyɛla ŋun yɛn tabi sɔŋ siyaasa yaɣili kam ban bɔri o sɔŋsim.<ref name="MyNewsGH1">{{cite news |last1=MyNewsGH Staff|title=ENTERTAINMENTI haven't quit politics – Amandzeba Nat Brew|url=https://www.mynewsgh.com/i-havent-quit-politics-amandzeba-nat-brew/|access-date=10 February 2021|work=MyNewsGH.com|date=19 September 2020}}</ref>
==Kundivihira==
{{reflist|30em}}
[[Pubu:Lahabaya zaa]]
[[Pubu:Afrocuration2026Ghana]]
6v8zedobxog0152stw0aypgy78vng8c
Daddy Lumba
0
33030
134037
133908
2026-05-06T05:35:10Z
Phasy GH
5787
Edited a text
134037
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, '''Vida'<nowiki/>'' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, ''Felix Owusu'' ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi ''Ofori Amponsah'', ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ ''Ofori Amponsah'' piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "''Anti Atta''" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li ''Asew''. O mini ''Ofori'' daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli li '''Wo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli December biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
pwwqxsw5qmqxwk7fru3obvjh2yu4drt
134038
134037
2026-05-06T05:40:53Z
Phasy GH
5787
Edited a text
134038
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
n0p5klnxn9nk4rmmci76mseti8zfc8t
134039
134038
2026-05-06T05:46:02Z
Phasy GH
5787
Reused a reference
134039
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
nnbk1pamzbgjqe2s4do2dbfuqqob7i4
134040
134039
2026-05-06T05:49:29Z
Phasy GH
5787
Added a text
134040
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
o3wr3u97jecq3anthfk11z55k9qdh5k
134041
134040
2026-05-06T05:54:04Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134041
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
qzhl3hr44euiytv0ugeuv61cujeeyo9
134043
134041
2026-05-06T05:56:06Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134043
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu. Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
d9f4o2shuosx4kyiwerpollzye3ns3r
134044
134043
2026-05-06T05:59:28Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134044
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema 'Royal Lamerta Hotel' Ahodwo din be Kumasi la ni, o piligu dali n daa bala ka o dem dema tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli January dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli January biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila Kwame Anokye kootu Accra High Court lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ Daddy Lumba Junior ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini TV Africa zuɣu n niŋ 'Just Like You' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ Anokye Supremo.
Yuuni 2018 EMY Africa Awards la ni, Lumba daa dila 'Icon/Legend of Entertainment' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli October yuuni 2023, Germany Ambassador ŋun ʒi Ghana la daa tila Lumba 'Borga Highlife Lifetime Achievement Award' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela Grand Model kpaŋmaŋ pini la 2024 National Honours and Awards puuni, din daa niŋ Accra International Conference Centre silimin goli December biɛɣu pihita dali la.
King Charles III daa piila "Mpempem Do Me" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni Commonwealth Day la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin King Charles III ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa Apple Music maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ United States mini Canada n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. TM Entertainmentz nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.Ghana kuko' Kaywa ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, roots reggae, amapiano, afrobeats nti pahi highlife.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
dsdaeb6lrjt8bnml10ak5hmj3w7o6bq
134046
134044
2026-05-06T06:21:27Z
Phasy GH
5787
Edited a text
134046
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
7x2e22ad9j8490327re0ubjfa7hjkz1
134047
134046
2026-05-06T06:25:03Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134047
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la. Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
gybmybbpmrtx49g5yek6vs7y8w803aq
134049
134047
2026-05-06T06:28:42Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134049
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
ekhxm8au9bc3q7xhnxug8dlrs5mb6p4
134053
134049
2026-05-06T06:32:21Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134053
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
28nh4abni1nu4ny49s1tkiti08b4olk
134054
134053
2026-05-06T06:36:50Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134054
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
llk7z6upf66xf4yra5oar2xce67y7bq
134055
134054
2026-05-06T07:03:05Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134055
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
alja3tpbga2x74melbh31conv3v5rps
134056
134055
2026-05-06T07:09:19Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134056
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa. Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
c63koif9fnb19uinht4kc8fqkdo16i8
134057
134056
2026-05-06T07:13:51Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134057
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "Homeless" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila German gba, o ni daa be Germany maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ gospel la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa gospel polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana Ghana tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka gɔŋgɔŋ.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
gjnf9kgjvax11w1lh2p25thqii4wug0
134059
134057
2026-05-06T08:08:48Z
Phasy GH
5787
Edited a text
134059
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba. Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
r1fv4g70o88z5zkgav3wtr4uvnz1ewo
134060
134059
2026-05-06T08:18:52Z
Phasy GH
5787
Reused a reference
134060
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo. Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
a10hu6bpww6mvuw0alp7rxmkq43g290
134061
134060
2026-05-06T08:23:04Z
Phasy GH
5787
Added and reused references
134061
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma Comfort Gyamfi (Ama Saah) n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla Ghana shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (GH₵176 million), ka di che ka o nyɛ be Ghana yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli September yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola radio duu ka boli li DLFM (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni Ankara polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli July biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani Bank Hospital din be Cantonments din be Ankara la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, Akosua Serwaa Fosuh noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. King Promise daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli December dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla Baba Yara Sports Stadium din be Kumasi la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli December biɛɣu pia ni ayi dali 2025, Accra High Court daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (13th December 2025), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (Abusuapanin) ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli Transitions Funeral Home ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai GH₵2 million shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa ku zali li dabisi shɛli maa (13th December, 2025).
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri Ghana bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi Highlife bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina, ni ban pahipahi.Baansi kamani Sarkodie, King Promise, ni KiDi nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ Ghana yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi Ghana kaya.
== Kundivihira ==
7g36d4kcfj7q9d9l3azs2ajvkr2shnz
134066
134061
2026-05-06T08:49:13Z
Phasy GH
5787
Edited a text
134066
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo. O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
1gt77hj1mzusaxihj1x2mdopaix1ab5
134067
134066
2026-05-06T09:00:00Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134067
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
c5tgwbbp5uoa5d8iry1h2ihp61v2yxq
134068
134067
2026-05-06T09:03:06Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134068
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
j97wzq7fwpnfgdeic4rfqo19x446lwy
134069
134068
2026-05-06T09:06:58Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134069
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
qpw1hrwi3kf0uid8p8nustusfmb9sg1
134070
134069
2026-05-06T09:09:21Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134070
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni. Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
1wezi5u1e861ji4hj15s1vdkvq2brvm
134072
134070
2026-05-06T09:17:40Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134072
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
pg8k18covqc603p0fjv6u8lmtz0twas
134073
134072
2026-05-06T09:20:21Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134073
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni. ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
0b8sgg28cyida1e48m3p805kq1dpjhs
134074
134073
2026-05-06T09:24:09Z
Phasy GH
5787
A r
134074
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa yɛliya ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
8m635mmbtzv03rzc4l6e36upu8brlqp
134077
134074
2026-05-06T09:28:48Z
Phasy GH
5787
Edited and added a reference
134077
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
orhc2ceixokom7lc8p7da7f1go8vx9u
134080
134077
2026-05-06T09:32:29Z
Phasy GH
5787
A r
134080
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara. Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
kpqddbrpc4eupppy6elrkgbp8snxy2n
134082
134080
2026-05-06T09:37:20Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134082
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi. Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
g4wii18pfr0u2nx4j821dqgvb1xw7op
134083
134082
2026-05-06T09:42:46Z
Phasy GH
5787
Added and reused a reference
134083
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa. Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
0otqinl0wamnlh60kgvli7qoeplctbt
134084
134083
2026-05-06T09:47:00Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134084
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni. O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi. Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
k6op9o25c71wiw3befouqufj1oy4tdt
134085
134084
2026-05-06T09:50:44Z
Phasy GH
5787
Added and reused a reference
134085
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.
== Kundivihira ==
r1l33scbpcd8wfg4mjdxv9z0j3rtss1
134086
134085
2026-05-06T09:54:35Z
Phasy GH
5787
Added a reference
134086
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Charles Kwadwo Fosuh''' (be daa dɔɣi o la silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 - ka o daa kani silimin ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu yuuni 2025), ka bɛ mi o o tuma ni '''Daddy Lumba''', nyɛla ''[[Ghana]]'' nira ŋun nyɛ ''[[Germany]]'' yili yiina, yili sabira,<ref>{{Cite web|date=2025-11-26|title=Kumasi High court told Daddy Lumba died a German national, not Ghanaian - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/kumasi-high-court-told-daddy-lumba-died-a-german-national-not-ghanaian/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> ni ŋun tiri yila kumsi. O nyɛla ninvuɣ' so ŋun niŋ bayana ka yihi yilanim pam na, ka di shaŋa nyɛ din du tiŋduya, o nyɛla niriba pam ni mi ka o talahi mini o salo galisi pam ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba puuni.<ref name=":1">{{Cite web|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba: Ghana's highlife legend dies age 60|url=https://www.bbc.com/news/articles/ce93zez439lo|access-date=2026-05-04|website=www.bbc.com|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba As A Course To Be Studied?|url=https://www.modernghana.com/entertainment/62813/daddy-lumba-as-a-course-to-be-studied.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Livemint|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, famed Ghanaian highlife singer, dies at 59 in Accra {{!}} Today News|language=en|work=mint|url=https://www.livemint.com/news/us-news/daddy-lumba-famed-ghanaian-highlife-singer-dies-at-59-in-accra-11753543948352.html|access-date=2026-05-04}}</ref><ref>{{Cite web|title=Not Just a Singer: Daddy Lumba and the Soul of a Nation|url=https://www.modernghana.com/news/1421277/not-just-a-singer-daddy-lumba-and-the-soul-of-a.html|access-date=2026-05-04|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> Niriba pam daa mi la Lumba ka o nyɛ ŋun yihi yilanim pam din gbunani mini di biɛhisi nyɛ konkoba ka salo maa pam daa tooi lahi mali nangbanikpeeni bee galimi n zaŋ kpa o polo.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: The highlife legend who redefined Ghanaian music|url=https://www.pulse.com.gh/story/daddy-lumba-the-highlife-legend-who-redefined-ghanaian-music-2025072612112019972|access-date=2026-05-04|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> O yila maa daa kuli jandirila Ghananim kaya, bɛ yal' niŋda ni bɛ yal' yara, o yila maa ni tooi yari n kpari yal' shaŋa polo n nyɛ yurilim, biɛhigu, kpibu, daŋ, ariziki, fara, suhiyurilim, suhisaɣingu, adiininima, nti pahi suhigbaali.
O ni daa na zoori saha shɛli maa, ''[[Ghana]]'' yil' yiiniba ban daa be ''[[Germany]]'' yuma 1980 bahigu la saha, Lumba daa pili la o yila tuma '<nowiki/>''Lumba Brothers''<nowiki/>' puuni, o mini ''[[Ghana]]'' nira ŋun yuli daa booni [[Nana Acheampong]] la lala saha maa. Bɛ zaa daa nyɛla ban go n chaŋ nti be ''[[Germany]]'' lala saha maa. Bɛ daa yihila bɛ ni daa laɣim n-ŋma yili gaŋ' shɛli la, '<nowiki/>''Yee Ye Aka Akwantuom''<nowiki/>', yuuni 1989; dina n daa lɛbi yili shɛli Ghananim nin ni tiɣi ''[[Ghana]]'' ninvuɣi shaba ban be tiŋduya yilanim puuni.Bɛ ni daa kuli waligi taba 1990 yuma maa piligu saha maa nyaanga, Lumba daa kpala o konko baan' tali tuma mini daabilim ka bɔli li '''Lumba Production''<nowiki/>' ka di mini ''MiPROMO'' kpalanzuya n daa kuli gbuni taba. O daa nyɛla ŋun yihi yil' viɛl' gbaliŋ na yimbayimba saha waɣila nyaanga.
Lumba daa dila ''[[Ghana]]'' baansi kpaŋmaŋ pina dibaa anii. O daa deela ''EMY Africa'' kpaŋmaŋ pina la, ka daa lahi n di kpaŋmaŋ pini shɛli din nyɛ ninvuɣ' shɛba ban kpaŋdi bɛ mansi pam diɛma ni yiɣijam polo la pini yuuni 2018 puuni. Yuuni 2023 puuni, ''[[Germany]]'' ''Ambassador'' din bɛ ''[[Ghana]]'' la daa ti o la '<nowiki/>''Borga Highlife Lifetim''e' kpaŋmaŋ pini la. Yuuni 2024 puuni, o daa lahi bela ban daa deei '<nowiki/>''National Honours and Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina la puuni. Yuuni 2025 puuni, o yilli ŋɔ "''Mpempem Do Me''" daa nyɛla din pahi '''Apple Music''<nowiki/>' yilanim la zuɣu, ''UK'' naa ŋun yuli daa booni ''King Charles III'' la n daa piigi lala yilli maa ni o zaŋ n puhi ''Commonwealth Day'' chuɣu la.
== O biɛhigu piligu ==
Bɛ daa dɔɣila Charles Kwadwo Fosu silimin goli ''[[September]]'' biɛɣu pihita yinika dali yuuni 1964 tiŋ' shɛli bɛ ni booni ''Nsuta'' din be ''[[Ashanti Region]]'' ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni la. O ma n daa nyɛ<ref name=":2">{{Cite web|title=Daddy Lumba, Biography|url=http://ghanaweb.com/person/Daddy-Lumba-1257|access-date=2026-05-04|website=ghanaweb.com|language=en}}</ref> Comfort Gyamfi ka sokam mi o Ama Saah, ka o ba mi nyɛ Johnson Kwadwo Fosu. O ba ni o ma daa dɔɣila bihi ata ka o nyɛ ŋun pa kpɛma sani zuɣu. O laanba maa zaa daa nyɛla karimbanima. O ba daa nyɛla ŋun kani ka o na nyɛ bia.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
Fosu daa pilila o shikuru chandi ''Nsuta'' tiŋgbani ni, ''Suame Methodist'' din be ''[[Kumasi]]'' la ka o daa chaŋ, nti naai yuuni 1979. O daa tirisi tooni n chaŋ ''[[Adu Gyamfi Senior High School]]'' din be ''Jamasi'' la, amaa o daa lahi yi ni n labi ''[[Juaben Senior High School]]'' nti naai o ''Secondary Education'' nimaani 1984 la saha.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
== O tuma ==
=== O tuuli kuko' yaara mini Lumba Brothers (1983 hali ni 1989) ===
Fosu daa pilila yila o ni daa na nyɛ yuun' pia ni ayɔbu, o ni daa be ''[[Juaben Senior High School]]'' o daa nyɛla bɛ yila toondana yuuni 1983 hali ni yuuni 1984. O daa lahi kpala o tuuli laɣim yili "''Lumba Brothers''" o mini o zonima.<ref name=":0">{{Cite web|date=2025-07-26|title=10 fascinating facts about Highlife Legend Daddy Lumba — And the legacy he leaves behind|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/10-fascinating-facts-about-highlife-legend-daddy-lumba-and-the-legacy-he-leaves-behind.html|access-date=2026-05-04|website=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O daa pilila bayana niŋbu o mini ''Nkwanta Wesley Singers'' ni daa diɛm diɛma ''Anokye Krom Cultural Center'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba dead: Ghana mourn legendary highlife artiste wey die at age 60|url=https://www.bbc.com/pidgin/articles/cqxgj2e0edjo|access-date=2026-05-04|website=BBC News Pidgin}}</ref> Lala saha maa ka o daa yihi yilli ŋɔ na "Lumba Lumba" ka di yara n-jandiri ban daa tuhiri ''[[South Africa]]'' maŋsulinsi zuɣu lala saha maa. Yilli maa daa niŋla bayana, ka di che ka bɛ ti o yu' paa ŋɔ "Daddy Lumba", ka di daa ti che ka di lɛbi o yu' paa.<ref name=":3">{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref>
O ni daa kuli naai ''[[Juaben Senior High School|Juaben SHS]]'' o daa chaŋla ''[[Germany]]'' yuuni 1983,<ref name=":0" /> ka di nyɛla o mam, ''Theresa Abebrese'', o ni daa nya so ''Secondary School'' la nti pahi o karimba ''Mama Acheampong'' n daa nyɛ ban tabi sɔŋ o. O daa chirigila ''[[Ghana]]'' nira ŋun gba nyɛ baanga nimaani ''[[Nana Acheampong]]''. Acheampong daa pun nyɛla ŋun be bɔŋ shɛli bɛ ni bɔli "''Talking Dreams''" la ni. Bɛ daa laɣila taba zɔri<ref name=":0" /> ka bɔli bɛ maŋ 'Lumba Brothers' (ka di yina Daddy Lumba yila bɔŋ kurili la ni). Bɛ daa gbaami ni bɛ yihi bɛ yil' palli na dina n nyɛ ''Yee Ye Aka Akwantuom'''<nowiki/>' '''''yuuni 1986 puuni, Joseph Owusu Banahene n daa nyɛ ŋun sɔŋ ka di yina.<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Bɛ daa na bi tooi zaŋ yilli maa n wuhi salo ka di nyɛ laɣiri kalinsi zuɣu, naɣila yuuni 1989 ni ka di daa naan yina polo ni, di yibuna n-tɔ ka di kuli duhi bɛ bɔŋ maa saazuɣu.<ref name=":0" /><ref name=":4">{{Cite web|date=2025-07-26|title=Tribute to Daddy Lumba: The Highlife Maestro — iMullar|url=https://imullar.com/2025/07/26/tribute-to-daddy-lumba-the-highlife-maestro/|access-date=2026-05-04|language=en-GB}}</ref> Lumba Brothers daa nyɛla salo nini ni tiɣi shɛli dama bɛ daa chemi ka yili shɛli din daa du tiŋduya laBurger-Highlife''<nowiki/>' yina salo ni. Di yuma ayi nyaanga ka bɛ wali taba, amaa ka na kuli nyɛ ban laɣindi diɛmdi diɛma, kamani yuun' pia polo ha ka Lumba daa taɣi tiŋa.''<ref>{{Cite web|date=2023-01-02|title=“Nana Acheampong introduced me to Highlife music”-Daddy Lumba - Atinka Online|url=https://atinkaonline.com/nana-acheampong-introduced-me-to-highlife-music-daddy-lumba/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":3" />
=== O konko tuma (1990 hali ni 2025) ===
==== O bayana niŋbu (1990 hali ni 2000 polo) ====
Lumba Brothers ni daa wali taba n naai, Daddy Lumba daa yihila o konko yilanim na ka bɔli li '<nowiki/>''Obi Ate Meso Buo''<nowiki/>' 1990 yuuni la ni, baantali baŋdaba pam daa nya lala yilanim maa viɛlim ka di niŋ bayana ''[[Ghana]]'' yilanim puuni.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-04|language=en-US}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|last=Oloworekende|first=Wale|date=2025-07-29|title=In Tribute To Daddy Lumba, Ghana’s Most Beloved Maverick|url=https://thenativemag.com/in-tribute-to-daddy-lumba-ghanas-most-beloved-maverick/|access-date=2026-05-04|website=The NATIVE|language=en-US}}</ref> Yilanim maa puuni shɛli n daa nyɛ "''Theresa''" ka di fiila jandiri o mam kuro la.<ref name=":4" /> Lumba daa yaarila o kukoli ''Rheinklang Studio'' ka di be ''Düsseldorf'' din be [[Germany]] la. Daddy Lumba daa kuli yihirila yil' pala na yuuni kam hali ni yuuni 2010. O yilanim maa zaa yi laɣim, o daa nyɛla yil' bɔŋbɔŋ bin pishi ni ayopoin<ref>{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> o ni daa na be o nyavuli ni (ka ''Obi Ate Meso Buo'<nowiki/>'' gba pahi danni).<ref name=":2" /> O yilanim daa nyɛla o maŋmaŋ kukoli, o maŋmaŋ takari gbaŋ '<nowiki/>''Lumba Production''' ka di nyɛ din mini ''MiPROMO'' kpalanzuya gbuni taba.
1990 yuma la saha zaa, o daa namdila yil' bona n tiri o baan' taba ''[[Germany]]'' tiŋgbani ni, Vida' gba daa pahila o ni daa ti yili shɛŋa maa ni, Felix Owusu ni daa zaŋ shɛli n wuhi salo yuuni 1992 la.<ref name=":5">{{Cite web|date=2025-07-27|title=See the list of over 200 songs Daddy Lumba released - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/see-the-list-of-over-200-songs-daddy-lumba-released/|access-date=2026-05-04|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Lala saha maa ka Lumba daa chirigi Ofori Amponsah, ŋun daa lihiri m bɔri ŋun yan sɔŋ o o yila tuma polo la. Din saha Daddy Lumba daa na chɛla baantali tuma maa. Dina n daa nyɛ Ofori Amponsah piligu ka o mini Lumba laɣim n-tum, bɛ yihila "Anti Atta" na ka o daa yihi yil' bɔŋ ka boli li Asew. O mini Ofori daa lahi yihila yil'boŋ na ka boli liWo Ho Kyere''<nowiki/>' ka di yina yuuni 1999.''<ref name=":2" /><ref name=":5" />
Yuuni 1999, o daa dila '<nowiki/>''Ghana Music Awards''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pina buta ka di '<nowiki/>''Album of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini nti pahi '<nowiki/>''Most Popular Song of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.<ref name=":2" /> '<nowiki/>''Ghana Music Awards'<nowiki/>'' puuni, o daa lahi dila '''Artiste of the Year''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini yuuni 2000.
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2005, Daddy Lumba daa demla diɛma '''House of Blues''<nowiki/>' din be ''[[Chicago]]'' la.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba at Historic Chicago House of Blues!|url=https://www.modernghana.com/news/87794/daddy-lumba-at-historic-chicago-house-of-blues.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun yi poloni dihiri nuu n zaŋjandi ''<nowiki>''New Partronic Party (NPP)''</nowiki>''. "''Nana Ye Winner''", din nyɛ o yilli la nyɛla yili shɛli din daa mali zaashee pam n zaŋti tiŋgbani zuɣulantali piibupiibu shɛli din daa niŋ yuuni 2004, 2012 hali ni 2016. O daa lahi ŋmala yilli n-ti ''Nana Akufo-Addo'' 2020 piibupiibu la, dina n nyɛ "''4 More For Nana''".<ref>{{Cite web|last=Benedict|first=Qwame|date=2020-11-11|title=Daddy Lumba drops his campaign song for Nana Akuffo Addo (VIDEO)|url=https://www.ghpage.com/daddy-lumba-drops-his-campaign-song-for-nana-akuffo-addo-video/167444/|access-date=2026-05-06|website=GhPage|language=en-US}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni yini dali yuuni 2009, linjimanim ata daa kuli kpɛla Lumba yiŋ din be ''Atimatim'' la ni ninmohi, ''[[Kumasi]]'' tiŋgbani ni. O tizopaɣa ''Faustina Fosu'' mini bɛ daŋ ni niriba n daa be yiŋa. Faustina ni yɛli sham, ni linjin' dabba maa daa bohila Lumba yala, bɛ daa yɛlimi ni bɛ mini o n yi [[Ankara]] n kuna, ni, ka o yɛliba ni o mini ba ni nya taba o yiŋa. O ni daa kuli yɛli ba ni o ka yiŋa, bɛ daa chaŋmi ka ti lahi labina hawa dibaayi nyaanga ni suhiyiɣisili, bɛ daa kuli zala bɛ yili maa dunoli gbuni n yari zilima ka turi ba. Bɛ ni daa kuli ŋmaligi, Faustina daa bolila ban su tiŋgbani maa fukumsi ka yɛli ba binshɛli din niŋ. Daddy Lumba daa bi yɛli kahigi binshɛɣu din niŋ maa n wuhi solo.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba in trouble|url=https://www.modernghana.com/entertainment/8623/daddy-lumba-in-trouble.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
=== 2010 hali ni 2025 ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali yuuni 2010, Daddy Lumba daa nyɛla ŋun dem dema '''Royal Lamerta Hotel' Ahodwo'' din be [[Kumasi]] la ni, o piligu dali n daa bala ka o diɛm diɛma tiŋ maa ni, o daa yan zaŋla lala diɛma maa n puhi o konko yuun pishi baantali maa ni chuɣu.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Lumba's homecoming show - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/lumbas-homecoming-show/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Bɛ daa tirisila diɛma maa n zali silimin goli ''[[January]]'' dahiyini dali yuuni 2011, ka di nyɛla bɛ tuma nema maa n bi viɛla, niriba n daa saɣim lala luɣili maa, nti pahi luɣili maa ʒilɛli bi viɛli zuɣu. Bɛ ni daa bi tooi diɛm diɛma maa di dabisili dali maa zuɣu ban su diɛma zonzongili daa duhi la lala hotel maa nim kootu.<ref>{{Cite web|title=Patrons of Lumba Concert fiasco explore legal option|url=https://www.modernghana.com/entertainment/14254/patrons-of-lumba-concert-fiasco-explore-legal-option.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Silimin goli ''[[January]]'' biɛɣu pia ni ayopoin dali yuuni 2018, Daddy Lumba daa duhila ''Kwame Anokye'' kootu ''Accra High Court'' lani, dama o daa ŋmala ʒiri ni o nyɛla Daddy Lumba bia, o daa boli la o maŋ ''Daddy Lumba Junior'' ka paɣisiri o ni o deei pina niriba sani. Daddy Lumba yɛliya ni Anokye pili o la paɣisibu saha shɛli o ni daa zini ''[[TV Africa]]'' zuɣu n niŋ '''Just Like You''<nowiki/>' la.<ref>{{Cite web|date=2018-04-04|title=Daddy Lumba look-alike changes name after lawsuit|url=https://www.citinewsroom.com/2018/04/daddy-lumba-look-alike-changes-name-after-lawsuit/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Anokye daa taɣila o yuli n boli o maŋ ''Anokye Supremo''.<ref>{{Cite web|date=2025-07-30|title=Eight 'sing-alikes' of Daddy Lumba mistaken for the original - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/eight-sing-alikes-of-daddy-lumba-mistaken-for-the-original/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
Yuuni 2018 ''EMY Africa Awards'' la ni, Lumba daa dila '''Icon/Legend of Entertainment''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini. O ni daa deei pini maa o daa yɛlimi "N puhi ʒii ŋɔ zonzongilinim mini Ghananim ka paɣi. N nyɛla ŋun na kuli yan tiriya yili suma n yi na be n nyavuli ni".
Silimin goli ''[[October]]'' yuuni 2023, ''[[Germany]] Ambassador'' ŋun ʒi ''[[Ghana]]'' la daa tila Lumba '''Borga Highlife Lifetime Achievement Award''<nowiki/>' kpaŋmaŋ pini.
Lumba daa deela ''Grand Model'' kpaŋmaŋ pini la 2024 ''National Honours and Awards'' puuni, din daa niŋ ''Accra International Conference Centre'' silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pihita dali la.<ref>{{Cite web|date=2024-12-30|title=Full list of recipients at 2024 National Honours Awards - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/full-list-of-recipients-at-2024-national-honours-awards/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
''King Charles III'' daa piila "''Mpempem Do Me''" n pahi yil' yura puuni 2025 yuuni ''Commonwealth Day'' la ni. Lala yilli maa n daa pahiri diba ayopoin ''King Charles III'' ni daa piigi o yil' yura pia ni ayopoin shɛŋa ''Apple Music'' maa.<ref>{{Cite web|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba’s ‘Mpempem Do Me’ featured in King Charles’ playlist - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-mpempem-do-me-featured-in-king-charles-playlist/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-03-10|title=Daddy Lumba's 'Mpempem Do Me' features in King Charles III's playlist|url=https://3news.com/showbiz/music/daddy-lumbas-mpempem-do-me-features-in-king-charles-iiis-playlist|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref>
Daddy Lumba daa malila niya ni chaŋ ''[[United States]]'' mini ''[[Canada]]'' n-ti diɛm diɛma, o yuun pishi nimaani nyaanga. ''TM Entertainmentz'' nim daa nyahila lala gɔrim maa o kum dabisili maa.<ref>{{Cite web|last=Ghartey|first=Raphael|date=2025-07-27|title=Daddy Lumba's USA and Canada tour cancelled - Management|url=https://3news.com/news/daddy-lumbas-usa-and-canada-tour-cancelled-management|access-date=2026-05-06|website=3News|language=en}}</ref> Ghana kuko' yaara ''Kaywa'' ni daa yɛli sham, ni Daddy Lumba daa na bela o yilanim bahigu shili malibu ni poi ka o nan yi che yila tuma. Lala yilanim maa di nyɛla din yan shihi yaɣa ŋɔ, ''roots reggae, amapiano, afrobeats'' nti pahi ''highlife''.
== O yila baŋsim ==
Lumba daa yan sabila yila, ka piigi di ni yan yiini dɔli sham, ka laɣim yila maa neen' bɔra, ka yili yila maa. O yilanim pam tooi nyɛla kanbonsili, amaa o tooi chirigiri yiindi siliminsili gba.<ref name=":6" /> Yilli kamani "''Homeless''" o bi yili li kanbonsili mini siliminsili konko o daa pahila ''German'' gba, o ni daa be ''[[Germany]]'' maa ka o daa bohim li o yila piligu maa saha.
=== O yila balibu ===
Bɛ ni daa wumsi o n niŋ asɔri yaɣili din nyɛ ''gospel'' la zuɣu, Lumba daa ŋma yilanim pam n zaŋkpa ''gospel'' polo, ka di tooi yara n kpari biɛhigu, yurilim, biɛhisi ni taba, kpaŋsibu ni tahima polo.<ref name=":6" /> Daddy Lumba yila nyɛla bal' konkoba ka shihiri suhi, ka lahi nyɛ din waligi ka che taba. O yilinim din galisim gari kobishii maa tooi yarimi n kpari yurilim, biɛhisi ni taba, amiliya, fara, tahima, laɣiri, yiŋ kalinsi, maŋ kpaŋsibu, wun paɣibu, suhipiɛlli, Naawuni ni yiko polo. O yila nim kuli nyɛla din puhiri ka laɣiri paɣiba, nintiɣibo zaŋchaŋ ban yuri o polo, ni o nin ni nya yal' shaŋa, ka di che ka nyɛ baanso ŋun biɛhigu mini salo biɛhisi tooi dɔli taba ka lahi taɣiri niriba biɛhisi.<ref>{{Cite journal|last=Akrong|first=Issac|date=2012-10|title=Hip life music: re-defining Ghanaian culture (1990-2012)|url=http://hdl.handle.net/10315/31427|language=en}}</ref>
=== O yila biɛhigu ===
Lumba daa lahi nyɛla niriba ni mi so ka o nini tiɣi o maŋa ka lahi dihiri o maŋ nachiinsi viɛnyɛla, ka mali viɛlim shɛli din che ka salo yuri o, ka lahi ŋma yil' shɛŋa ŋan niŋ bayana ''[[Ghana]]'' tiŋgbani ni, ka di nyɛ binshɛli din bi mili baansi pam. O daa mali la o zuɣu malibu balibu balibu, o daa tooi chɛri tamda, n pamdi sɔŋda ka daa lahi niŋdi tim niŋdi li ka di nyalisira ka be gɔnagɔna.<ref name=":6" />
== O maŋmaŋ biɛhigu ==
O ma ''Comfort Gyamfi (Ama Saah)'' n daa nyɛ o daa tooi mali so yɛltɔɣa n tumdi tuma. O kum daa nyɛla din daa dam o pam ka che ka o ŋma suhidamli, tahama, ni dihitabili yilanima. Daddy Lumba daa nyɛla ninvuɣi so ŋun mali ashili n zaŋ kpa o maŋmaŋ biɛhigu polo.<ref>{{Cite web|date=2025-12-02|title=High court rules both women were lawfully married to late music icon Daddy Lumba [Full Judgment] - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/high-court-rules-both-women-were-lawfully-married-to-late-music-icon-daddy-lumba-full-judgment/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> O daaʒia zaa daa nyɛla ''[[Ghana]]'' shiiri million kɔbiga ni pisopoin ni ayɔbu (''GH₵176 million''), ka di che ka o nyɛ be ''[[Ghana]]'' yili' yiindiba ban buni puuni.<ref>{{Cite web|last=Desk|first=HT US|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba net worth: How rich was late Ghanaian musician? Here’s all about his family and kids|url=https://www.hindustantimes.com/entertainment/music/daddy-lumba-net-worth-all-about-late-ghanaian-musician-s-wealth-family-and-kids-101753547302466.html|access-date=2026-05-06|website=Hindustan Times|language=en}}</ref>
=== O radio duu ===
Silimin goli ''[[September]]'' yuuni 2022 puuni, Lumba daa yoola ''radio'' duu ka boli li ''DLFM'' (106.9), ka di tiri lahibali kanbonsili ni [[Ankara]] polo ŋɔ.<ref>{{Cite news|date=2022-09-08|title=Music legend Daddy Lumba establishes his own radio station, DLFM|language=en-EN|work=Pulse Ghana|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-legend-daddy-lumba-establishes-his-own-radio-station-dlfm/33ql1bl|access-date=2026-05-06}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba opens his own radio station DLFM in Accra (Photos)|url=http://shinemegh.com/2022/09/08/daddy-lumba-opens-his-own-radio-station-dlfm-in-accra-photos/|access-date=2026-05-06|website=shinemegh.com|language=en-US}}</ref>
=== O dɔro mini o kpibu ===
Silimin goli ''[[July]]'' biɛɣu pishi ni ayɔbu dali asiba mahili yuuni 2025 Lumba daa nyɛla ŋun kani ''Bank Hospital'' din be ''Cantonments'' din be [[Ankara]] la ni.<ref>{{Cite news|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba cause of death: Ghanian music icon, passes away - here's what happened to him|work=The Economic Times|url=https://economictimes.indiatimes.com/news/international/us/daddy-lumba-cause-of-death-ghanian-music-icon-passes-away-heres-what-happened-to-him/articleshow/122925433.cms?from=mdr|access-date=2026-05-06|issn=0013-0389}}</ref> Pɔi ka o daa kani, o yuuni pihiyɔbu dɔɣim dabisili chuɣu shɛli din daa niŋ yuuni 2024 la ni, o daa chihila o paɣa, ''Akosua Serwaa Fosuh'' noli ni ka ŋuna n dihi o shini o dali. O daa viila ashili n yɛli ni o daa niŋla yaannyini apulaashin, kamani 2013 la saha. Pɔi ni yuuni 2013, o daa nyɛla do' so ŋun mali alaafee n diɛmdi diɛma laɣinsi ni. Lumba daa nyɛla ŋun diɛma diɛmanim pam n gili duniya yaanga zuɣu laɣinsinim ni.<ref>{{Cite web|title=Highlife Legend Daddy Lumba dies at 60|url=https://www.modernghana.com/entertainment/81389/highlife-legend-daddy-lumba-dies-at.html|access-date=2026-05-06|website=Modern Ghana|language=en}}</ref> ''King Promise'' daa nyɛla ŋun ʒini ''[[Joy FM (Ghana)|Joy FM]]'' zuɣu n yɛli ni o mini Daddy Lumba daa nyɛla ban laɣim n tumda ni bɛ yihi yila na, di chira ayi nyaanga ka Lumba daa kani maa.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba: 'We were working on a joint album'- King Promise reveals - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumba-we-were-working-on-a-joint-album-king-promise-reveals/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== O kuli malibu ===
Daddy Lumba ŋun kani maa daŋni kpɛma (abusuapanin) daa moliya ni o kuli bahigu yan lula silimin goli ''[[December]]'' dabaayɔbu dali 2025, ni di yan niŋla ''Baba Yara Sports Stadium'' din be [[Kumasi]] la ni.<ref>{{Cite web|date=2025-10-08|title=Family announces date for late Daddy Lumba’s final funeral rites|url=https://www.pulse.com.gh/story/family-announces-date-for-late-daddy-lumbas-final-funeral-rites-2025100810142033693|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2025-08-05|title=Daddy Lumba’s funeral to be held in Kumasi - Family - MyJoyOnline|url=https://www.myjoyonline.com/daddy-lumbas-funeral-to-be-held-in-kumasi-family/|access-date=2026-05-06|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref>
=== Silimin goli December kootu zaligu ===
Silimin goli ''[[December]]'' biɛɣu pia ni ayi dali 2025, ''Accra High Court'' daa zaɣisimi ni kuli maa bi yan mali bɛ ni daa gbaai dabisi shɛli maa (''13th [[December]] 2025''), dama bɛ daa bi mali Daddy Lumba mayilinima maa kuli maa malibu shaawara.<ref name=":7">{{Cite web|date=2025-12-12|title=BREAKING: Court blocks Daddy Lumba’s december 13 funeral|url=https://www.pulse.com.gh/story/breaking-court-blocks-daddy-lumbas-december-13-funeral-2025121211041531447|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Kootu maa daa bi saɣi n-ti daŋkpɛma maa, Kofi Owusu (''Abusuapanin'') ni o mali kuli maa shili ka daa lahi yɛli ''Transitions Funeral Home'' ni bɛ di zaŋ kum maa n-ti ba, naɣila kootu maa ti di sariya maa naagi.<ref name=":7" /> Kootu maa vihigu puuni, Daddy Lumba daŋ shɛba ban daa miri o (o paɣa ni o bihi) nuu daa ka kuli maa shili malibu ni, ka kootu maa daa yɛli ni di tu ni bɛ nuu be dinni.
Kootu maa daa zalibami ni bɛ bolimi kuli maa talahi nira kam laɣingu ka ka bɛ ti laɣim gbaai dabisili shɛli bɛ ni yan sɔɣi, bɛ daa lahi zalibami ni laɣishɛlikam bɛ ni nya kuli maa malibuni ni bɛ di zaŋli n gabi Daddy Lumba buni puuni, naɣila bɛ ti ŋmaai sariya maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=High Court stops Daddy Lumba's funeral over family dispute|url=https://www.primenewsghana.com/general-news/high-court-stops-daddy-lumba-s-funeral-over-family-dispute.html|access-date=2026-05-06|website=Prime News Ghana|language=en-us}}</ref>
Biɛla daa nabi tooi, ka kootu maa lahi zaɣisi bɛ ni gbaai sham maa, dama ban daa duhi yɛltɔɣa maa kootu maa daa bi yo bɛ ni daa gbaai ''GH₵2 million'' shɛli n-ti ba ni bɛ yo pɔi ka bɛ naan yi mali yɛlli maa.<ref>{{Cite web|date=2025-12-12|title=Court allows Daddy Lumba’s funeral to proceed after applicants miss GH¢2m deadline|url=https://www.pulse.com.gh/story/court-allows-daddy-lumbas-funeral-to-proceed-after-applicants-miss-ghcent2m-deadline-2025121215063989018|access-date=2026-05-06|website=Pulse Ghana|language=en}}</ref> Di nyaanga bɛ daa kpaŋ bɛ maŋa n mali yɛlli maa, ka kuli maa daa niŋ bɛ ni daa kuli zali li dabisi shɛli maa (''13th December, 2025'').
== O ni zali shɛli ==
Daddy Lumba daa nyɛla ŋun kpaŋsiri ''[[Ghana]]'' bi' pola mini baan' bihi ni bɛ piimi ''Highlife'' bɛ yila yilibu ni.<ref name=":1" /> O daa lahi nyɛla ŋun sɔŋdi baansi ban na yiɣisirina, baansi kamani ''Felix Owusu, Afia Ampofowaa, Kwabena Sunkwa, Ofori Amponsah, Selina Orleans, Akua Serwaa Bonsu, Borax, Ateaa Tina'', ni ban pahipahi.<ref>{{Cite web|title=Daddy Lumba Biography – Official Website of Daddy Lumba|url=https://daddylumbaofficial.com/biography/|access-date=2026-05-06|language=en-US}}</ref> Baansi kamani ''Sarkodie, King Promise'', ni ''KiDi'' nyɛla ban gba yɛli ni Daddy Lumba nyɛla ŋun kpaŋsiba pam bɛ yila baantali polo.
Lumba kpaŋmaŋ zaŋchaŋ ''[[Ghana]]'' yila zaŋgɔhi tiŋduya binkumda polo nyɛla din zaŋ ninneesim na, ka o yilanim maa lahi yɛligi ''[[Ghana]]'' kaya.<ref>{{Cite web|date=2025-07-26|title=Daddy Lumba, Ghanaian music superstar, dead at 60|url=https://www.wusa9.com/article/entertainment/music/daddy-lumba-ghana-accra-highlife-music-obituary-death-dead/65-52a3fbb7-22a0-4fc1-92df-106e095cb15a|access-date=2026-05-06|website=wusa9.com|language=en-US}}</ref>
== Kundivihira ==
094et1keg8psh0lt3litycm2ekc3kev
Eyimofe
0
33039
134028
133902
2026-05-06T03:06:20Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134028
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni. Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Kundivihira ==
{{reflist}}
l79v6x52xnzzeuc4py0jkyvdt8yri9e
134029
134028
2026-05-06T03:13:12Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134029
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni. Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni South Africa, Netherlands, US, Italy, Poland, UK, Spain, Brazil, Portugal, UAE, Canada, Austria, China, Greece, Egypt, Germany ni India.
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
== Kundivihira ==
{{reflist}}
4txcah7i4trbykksio37q8ff5pjsbjq
134030
134029
2026-05-06T03:14:47Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134030
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni. Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni South Africa, Netherlands, US, Italy, Poland, UK, Spain, Brazil, Portugal, UAE, Canada, Austria, China, Greece, Egypt, Germany ni India.
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
** 2020 Cinecitta International Film Festival, Netherlands
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, Egypt
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, China
** Viennale, Austria
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 BlackStar Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
j9go9znrt4ln9y59rsissjxjh92pzrf
134031
134030
2026-05-06T03:16:11Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134031
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni South Africa, Netherlands, US, Italy, Poland, UK, Spain, Brazil, Portugal, UAE, Canada, Austria, China, Greece, Egypt, Germany ni India.
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
** 2020 Cinecitta International Film Festival, Netherlands
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, Egypt
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, China
** Viennale, Austria
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 BlackStar Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
13fu85qt005056mdejeqekmpxssj72y
134032
134031
2026-05-06T03:17:35Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134032
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. <ref>{{Cite web|last=Horton|first=Leoni|date=2020-10-06|title=Eyimofe 'This Is My Desire' (2020) BFI LFF Review - A Triumph of Nigerian Cinema {{!}} The Film Magazine|url=https://www.thefilmagazine.com/eyimofe-this-is-my-desire-movie-review/|access-date=2026-05-06|language=en-GB}}</ref>Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni South Africa, Netherlands, US, Italy, Poland, UK, Spain, Brazil, Portugal, UAE, Canada, Austria, China, Greece, Egypt, Germany ni India.
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
** 2020 Cinecitta International Film Festival, Netherlands
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, Egypt
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, China
** Viennale, Austria
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 BlackStar Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
faavfopyt0epawr162y49nhr9m6n138
134033
134032
2026-05-06T03:19:03Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134033
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. <ref>{{Cite web|last=Horton|first=Leoni|date=2020-10-06|title=Eyimofe 'This Is My Desire' (2020) BFI LFF Review - A Triumph of Nigerian Cinema {{!}} The Film Magazine|url=https://www.thefilmagazine.com/eyimofe-this-is-my-desire-movie-review/|access-date=2026-05-06|language=en-GB}}</ref>Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).<ref>{{Citation|last=Hole|first=Sam|title=Conclusion|date=2020-11-19|url=https://doi.org/10.1093/oso/9780198863069.003.0007|work=John of the Cross|pages=191–204|publisher=Oxford University PressOxford|isbn=0-19-886306-3|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni South Africa, Netherlands, US, Italy, Poland, UK, Spain, Brazil, Portugal, UAE, Canada, Austria, China, Greece, Egypt, Germany ni India.
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
** 2020 Cinecitta International Film Festival, Netherlands
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, Egypt
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, China
** Viennale, Austria
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 BlackStar Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
2kr6q0kkl8loml4m0kmgah3m6x4z8p1
134034
134033
2026-05-06T03:23:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
134034
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. <ref>{{Cite web|last=Horton|first=Leoni|date=2020-10-06|title=Eyimofe 'This Is My Desire' (2020) BFI LFF Review - A Triumph of Nigerian Cinema {{!}} The Film Magazine|url=https://www.thefilmagazine.com/eyimofe-this-is-my-desire-movie-review/|access-date=2026-05-06|language=en-GB}}</ref>Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).<ref>{{Citation|last=Hole|first=Sam|title=Conclusion|date=2020-11-19|url=https://doi.org/10.1093/oso/9780198863069.003.0007|work=John of the Cross|pages=191–204|publisher=Oxford University PressOxford|isbn=0-19-886306-3|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni [[South Africa]], [[Netherlands]], US, [[Italia|Italy]], Poland, UK, [[Spain]], [[Brazil]], [[Portugal]], UAE, [[Canada]], [[Austria]], [[China]], Greece, [[Egypt]], [[Germany]] ni [[India]].
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, Germany (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, Canada (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, Portugal
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil
** 2020 Cinecitta International Film Festival, Netherlands
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, Egypt
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, China
** Viennale, Austria
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 BlackStar Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
b4zl0nsh9giimp6rn10absevt8dyfsw
134035
134034
2026-05-06T03:27:43Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
134035
wikitext
text/x-wiki
'''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. <ref>{{Cite web|last=Horton|first=Leoni|date=2020-10-06|title=Eyimofe 'This Is My Desire' (2020) BFI LFF Review - A Triumph of Nigerian Cinema {{!}} The Film Magazine|url=https://www.thefilmagazine.com/eyimofe-this-is-my-desire-movie-review/|access-date=2026-05-06|language=en-GB}}</ref>Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).<ref>{{Citation|last=Hole|first=Sam|title=Conclusion|date=2020-11-19|url=https://doi.org/10.1093/oso/9780198863069.003.0007|work=John of the Cross|pages=191–204|publisher=Oxford University PressOxford|isbn=0-19-886306-3|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni [[South Africa]], [[Netherlands]], US, [[Italia|Italy]], Poland, UK, [[Spain]], [[Brazil]], [[Portugal]], UAE, [[Canada]], [[Austria]], [[China]], Greece, [[Egypt]], [[Germany]] ni [[India]].
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, [[Germany]] (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, [[Canada]] (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, [[Portugal]]
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, [[Brazil]]
** 2020 Cinecitta International Film Festival, [[Netherlands]]
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, [[Egypt]]
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, [[China]]
** Viennale, [[Austria]]
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 [[Black Star of Africa|BlackStar]] Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
kjynpd17mf28fbwg7co37plebnfeics
134036
134035
2026-05-06T03:30:16Z
K.D.Nburidiba
4111
134036
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Che ka sabbu maa di shim''''''''Eyimofe''''' ('''''Eyimofe: This Is My Desire''''') ka bɛ lahi mili '''''This Is My Desire''''' nyɛla yuuni 2020 [[Nigeria|Nigerian]] kpɛrigu din daa yina, ka di nyɛla jabihi ayi shɛba Arie Esiri mini Chuko Esiri ni daa sabinli bi zuɣuni.<ref>{{Citation|last=Boyo|first=A. Eyimofe|title=Sickle cell disease — life or death?|date=1975|url=https://doi.org/10.1016/b978-0-08-018210-0.50018-8|work=Genetics and the Quality of Life|pages=147–158|publisher=Elsevier|isbn=978-0-08-018210-0|access-date=2026-05-06}}</ref> Lala sinii maa daa nyɛla yaɣa dibaa ayi ka bɛ boli li [[Spain]] mini [[Italia|Italy]]. <ref>{{Cite web|last=Horton|first=Leoni|date=2020-10-06|title=Eyimofe 'This Is My Desire' (2020) BFI LFF Review - A Triumph of Nigerian Cinema {{!}} The Film Magazine|url=https://www.thefilmagazine.com/eyimofe-this-is-my-desire-movie-review/|access-date=2026-05-06|language=en-GB}}</ref>Ban daa diri sinii maa ni nyɛ Jude Akuwudike o mini Temi Ami-Williams. Lala sinii mi daa kuli nyɛla din do polo ni ni zaŋ ti sokam hali ka tinduya nima tooi zaŋli m puhi chuɣu kamani tumdi pia ni ayopɔin (17 countries).<ref>{{Citation|last=Hole|first=Sam|title=Conclusion|date=2020-11-19|url=https://doi.org/10.1093/oso/9780198863069.003.0007|work=John of the Cross|pages=191–204|publisher=Oxford University PressOxford|isbn=0-19-886306-3|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Cast ==
* Jude Akuwudike ka o nyɛ Mofe
* Temi Ami-Williams ka o nyɛ Rosa
* Cynthia Ebijie ka o nyɛ Grace
* Tomiwa Edun ŋuna n nyɛ Seyi
* Jacob Alexander ŋuna n nyɛ Peter
* Chioma Omeruah ŋun ni nyɛ Mama Esther
* Ejike Asiegbu ka o nyɛ Goddey
* Sadiq Daba ka o nyɛ Jakpor
* Imoh Eboh ka o nyɛ nurse
* Chiemela Azurunwa ka o nyɛ doctor
* Kemi Lana Akindoju ka o nyɛ Hope
* Kelechi Udegbe ka o nyɛ Dauda
* Emeka Nwagbaraocha ka o nyɛ Akin
* Chidumebi Nzeribe ka o nyɛ Celestine
* Omoye Uzamere ka o nyɛ Precious
* Charles Ukpong ka o nyɛ Abu
* Fortune Nwafor ka o nyɛ Wisdom
* Rita Edward ka o nyɛ Peace
* Emmanuel Adeji ka o nyɛ Blessing
* Toyin Oshinaike as Vincent
* Nonso Odogwu ka o nyɛ Barrister Onuah
== plot ==
Sinii maa daa pirigila buyi zuɣu amaa ka lee nyɛ din gbuni taba kamani din nyɛ zaɣ' yini— “[[Spain]]” mini “[[Italia|Italy]].
== Release ==
sinii maa nyɛla bɛ ni daa ŋme shɛli international film festivals puuni din daa niŋ tumdi mi ni [[South Africa]], [[Netherlands]], US, [[Italia|Italy]], Poland, UK, [[Spain]], [[Brazil]], [[Portugal]], UAE, [[Canada]], [[Austria]], [[China]], Greece, [[Egypt]], [[Germany]] ni [[India]].
Sinii maa daa nyɛla bɛ ni pii shɛli ni bɛ zaŋ li n wuhi zama tiŋsi pia ni ayopɔin be zaa yi ti yɛn niŋ bɛ film festivals dinnima n-nyɛ:
* 70th Berlin International Film Festival, [[Germany]] (24 February 2020)
* Vancouver International Film Festival, [[Canada]] (26 September 2020)
* BFI London Film Festival, UK (11 October 2020)
* 2020 Film Africa
* 2020 Indie Lisboa International Film Festival, [[Portugal]]
* 2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, Brazil2020 Internacional de Cinema São Paulo International Film Festival/Mostra São Paulo Film Festival, [[Brazil]]
** 2020 Cinecitta International Film Festival, [[Netherlands]]
** AFI Film Festival, USA (20 October 2020)
** 2020 Valladolid International Film Festival, Spain
** Sharjah Film Platform Festival, UAE
** 2020 Cairo International Film Festival, [[Egypt]]
** 2020 Thessaloniki International Film Festival, Greece
** 2020 Karlovy Vary International Film Festival
** 2020 New Horizons International Film Festival, Poland
** Torino Film Festival, Italy (24 November 2020)
** 2020 Hainan Island International Film Festival, [[China]]
** Viennale, [[Austria]]
** World Panorama section of the 51st International Film Festival of India (24 January 2021)
** 2021 [[Black Star of Africa|BlackStar]] Film Festival
== Kundivihira ==
{{reflist}}
db1pgfah9y92wocajq65i4zgwr06l15
Kambɔŋdala
0
33044
134042
133702
2026-05-06T05:54:57Z
InternetArchiveBot
118
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
134042
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kambɔŋdala''' nyɛla binmŋɛri shɛli din nyɛ zaɣ' taŋtaŋ ka Bono nima zooi ka be ŋmɛrili be kaya ʒihi puuni din sɔŋdi tooi teeri ba be yaanima yɛla. Kambɔŋdal' ŋmɛriba nyɛla ban ŋmɛri binkumda n tibigiri Bono Nanima, be laɣinsi ni be Nama lɛhibu nim ni. Di lahibali maa nyɛla din mali binkumdi shɛli n ŋahari ŋaha bee n yɛri yɛltɔɣa niɣ'ma Bono Nanima ʒihi puuni bee be nama dibu saha.<ref>{{Cite web|last=Direct|first=Djembe|title=Ashanti Fontomfrom Drum Ensemble from Ghana - Djembe Direct|url=http://www.djembedirect.com/item/ghana_peg_drums/ashanti_fontomfrom_ghana|access-date=2026-05-03|website=www.djembedirect.com|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304101806/http://www.djembedirect.com/item/ghana_peg_drums/ashanti_fontomfrom_ghana|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=The origin of Fontomfrom (the Akan talking drum)|url=https://www.modernghana.com/news/1170604/the-origin-of-fontomfrom-the-akan-talking-drum.html|access-date=2026-05-03|website=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Kambɔŋdala ŋɔ nyɛla din yina ni kalaagogo naɣiŋgbaŋ yuun' kɔbsiyopɔi din gari la puuni. Saha bihi di yibu nyaaŋa na, ka binŋmɛri dalibihi kamani Dunan, Sangban, Kenkeni nti pahi Ngoma zaa daa yina pa din lee pa kalo naɣiŋgbaŋa.<ref>{{Cite book|last=Meyerowitz|first=Eva Lewin Richter|url=https://books.google.com.gh/books?id=ExJPAQAAMAAJ&q=loved+music&redir_esc=y|title=The Akan of Ghana, Their Ancient Beliefs|date=1958|publisher=Faber & Faber|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Philip|date=2011-10-18|title=The History of the Drum - Early History|url=https://makedrums.com/the-history-of-the-drum-early-history|access-date=2026-05-03|website=How to Build a Custom Drum Set|language=en-US}}</ref>
Saha shɛli kambɔŋdala ŋmɛbu di daa ti yen pahi Bono kaya binkumda puuni kamani zuŋɔ ŋɔ, di nyɛla Bonohene (Bononaa) Akufo Ameyaw I tuuli ni Bonohemaa (Bononapaɣa) Owusu Abrafi Circa daa pili lebi Bonoman 1320s yuma ni, n yi gbansabila tingbani wulin puhili ni na. Ka mani be daa yu yila ni binkumda shɛm, Ka be daa kpe' binkumdili ŋɔ m mali diri dari. Tum kambɔŋdala ŋɔ malibu ni di zaŋ ŋmɛ binkumda, di nyɛla binshɛli kambɔŋdal' ŋmɛriba ni mali zaɣ' bɔbigu, ka di nyɛ din paya paya ni galisim. Gbansabila tingbana nyɛla ban ni tooi zaŋ di anfooninima ka di lɛbi nahingbana kaya puuni.<ref>{{Cite web|last=disphoria|date=2015-10-12|title=Fontomfrom|url=https://ghanagoods.co.uk/fontomfrom/|access-date=2026-05-03|website=Ghana Goods|language=en-GB}}</ref>
==kundivihira==
[[Afrocuration 2026 in Ghana]]
8cb4j3ftnbwwj5bwz1mpffb2qgifr1k
Ugawood
0
33048
133985
2026-05-05T20:08:37Z
K.D.Nburidiba
4111
Created a new article
133985
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu.
jo7xyvujjck9cd7j1828e13183aq3ar
133986
133985
2026-05-05T20:12:38Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
133986
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
54m9evis49rc9jn22316rzwk9wth9kh
134007
133986
2026-05-06T01:48:48Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a
134007
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
orxixst12surwp4bnq85vag9gy3wnqp
134008
134007
2026-05-06T01:56:57Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134008
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
s7r8t8ogry2src23fnwbzcxskpud8y6
134010
134008
2026-05-06T02:09:14Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134010
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
b69vd3smy4yqstytuspkpljc1awpx4a
134011
134010
2026-05-06T02:19:14Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134011
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
onr0e8hec95bnvsf8qhpcyzveyr5nm6
134012
134011
2026-05-06T02:25:47Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134012
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
p8pr4y0ltozami5dbjf4jnsf83sylfh
134013
134012
2026-05-06T02:29:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134013
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
n1klsxpssi2l8n0vv7mas2gjie0naw7
134014
134013
2026-05-06T02:34:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134014
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' . Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
a2bnntrqvr9jlad5wln1im7t3f0m128
134015
134014
2026-05-06T02:35:52Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134015
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
0cooqz7tys75nqw3r32d7rdapky3o83
134016
134015
2026-05-06T02:37:27Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134016
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
0f7hke8vlb7k5cs3ny8we5p1hzo5xbs
134017
134016
2026-05-06T02:38:46Z
K.D.Nburidiba
4111
Addaed a reference
134017
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
e86jknfl7ju1wutjq8biespot43pxyk
134018
134017
2026-05-06T02:40:01Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134018
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
rbqdqjx5c67c3remk6rl4fyr5p5bpyc
134019
134018
2026-05-06T02:41:27Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134019
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
kiwei187y8w9f559xq2uvrv80ga3188
134020
134019
2026-05-06T02:43:12Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134020
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
8g4tazp7nqiea8mp562s5etsvqffa7w
134021
134020
2026-05-06T02:45:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Addaed a reference
134021
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
klfgwvg1li0czxsb17m68im38qmwjea
134022
134021
2026-05-06T02:46:56Z
K.D.Nburidiba
4111
Addaed a reference
134022
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be Uganda nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
rj04j87t5giqxknwrn6p5ftj0krts8r
134023
134022
2026-05-06T02:49:06Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
134023
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be [[Uganda]] nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na Hollywood, lala noor n nyɛ Nollywood ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
== Reference ==
46aelx7b4d9x0o8xmliws2dzwp5cp7p
134024
134023
2026-05-06T02:50:16Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
134024
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be [[Uganda]] nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na [[Hollywood]], lala noor n nyɛ [[Nollywood]] ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda Uganda tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Luganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ Tanzania o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
Uganda Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
== Reference ==
l96lvbhhp625uoxipdnia1w7btrheek
134025
134024
2026-05-06T02:52:30Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a link
134025
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be [[Uganda]] nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na [[Hollywood]], lala noor n nyɛ [[Nollywood]] ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda [[Uganda]] tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Uganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ [[Tanzania]] o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Uganda]] Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
== Reference ==
1tr79gg1q0zjaza30qmbcbnakwm52ik
134026
134025
2026-05-06T02:54:08Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a photo
134026
wikitext
text/x-wiki
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be [[Uganda]] nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na [[Hollywood]], lala noor n nyɛ [[Nollywood]] ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda [[Uganda]] tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Lahabali kɔligu:Flag of Uganda.svg|thumb|uganda flag]]
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Uganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ [[Tanzania]] o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Uganda]] Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
== Reference ==
fuzjbvssc4ut25igmu15odw8yxsu0fx
134027
134026
2026-05-06T03:01:36Z
K.D.Nburidiba
4111
134027
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''Ugawood.''' Sinii shɛli din yina bee ban daa be [[Uganda]] nyɛla bɛ ni booni shɛba '''Ugawood''' <ref>{{Cite journal|date=2009-02|title=8. The way forward|url=https://doi.org/10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|journal=Impact|volume=2009|issue=17|pages=47–52|doi=10.1111/j.2048-416x.2009.tb00138.x|issn=2048-4151}}</ref>bee shɛli ni '''Kinauganda''' <ref>{{Cite web|title=Korean Film Market Share by Major Distributors, 2008|url=https://doi.org/10.3998/mpub.12248862.cmp.7|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>. Yuuni 2005 bɛ daa yihi ''Feelings Struggle'' ka Ashraf Ssemwogerere daa yuli ka di kpɛri ka di daa di pini pirinla din daa nyɛ Ugawood tuuli sinii la zuɣu<ref>{{Cite journal|date=2009-11|title=Malaysia Economic Monitor, November 2009: Repositioning for Growth|url=https://doi.org/10.1596/3132|doi=10.1596/3132}}</ref>. Niriba pam di alizama ni wuhi ni sinii kam din ti zooi ra nyɛla din doli bee din yi na [[Hollywood]], lala noor n nyɛ [[Nollywood]] ni Bollywood.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
Yɛltɔɣ' taɣimalisi din be pɔhim zuɣu ni chani n ginda [[Uganda]] tingbanni ka bɛ ni zaŋ yuli shɛli n ti bɛ sinii laɣingu maa, kpɛri kpɛritiba Kuddzu Isaac, Matt Bish ni ti pahi Usama Mukwaya daa nyɛla bɛ ni zaŋ shɛba yuya ni wuhi ni Ugawood n nyɛ yuli shɛli din tu ni bɛ zaŋ n ti bɛ lala laɣingu maa.<ref>{{Citation|title=Mccrum, (John) Robert, (born 7 July 1953), writer; Associate Editor, The Observer, since 2008|date=2007-12-01|url=https://doi.org/10.1093/ww/9780199540884.013.25446|work=Who's Who|publisher=Oxford University Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Lahabali kɔligu:Flag of Uganda.svg|thumb|uganda flag]]
Silimiinsili mini bala pam nyɛla bɛ ni tooi lɛbigi ri li n tiri Ugandan bala, di bahi bahindi Uganda maŋmaŋa. Bɛ tooi pahirila bɛ asafihili ni bɛ diɛma diɛma dinni din yɛn che ka di niŋ ti bɛ ni bɔri li shɛm<ref>{{Citation|last=Li|first=Anqi|title=China Guardian|date=2025-08-06|url=https://doi.org/10.1093/oao/9781884446054.013.90000373434|work=Oxford Art Online|publisher=Oxford University Press|isbn=978-1-884446-05-4|access-date=2026-05-06}}</ref>.niriba tooi yuuni bɛ sinii nima maa prime-time TV.<ref>{{Cite web|last=Wass|first=Joe|date=2015-05-20|title=Coming to you Live from Wikipedia|url=https://doi.org/10.64000/2m6xw-j1660|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
maŋ sulinsi nima NGOs tooi mali bɛ nuu m pari bɛ sinii shɛŋa zuɣu ka di nyɛla bɛ kaya ni taada pɔŋ ni. ka sinii shɛŋa mi mali DIY niɛma ka di laɣidibo pɔra. di mini lala laɣidibo maa ni kuli pɔri maa zaa yɔli, Uganda nima sinii laɣingu nyɛla din tooi yirina ŋ. Isaac Nabwana's Ramon Film Productions, din be Wakaliga ka miri Kampala la, nyɛla din yihi sinii nima din gari sinii pihinahi ŋan dii ka laɣidibo ka nyɛla din mali niŋsim dinni. dinzuɣu niriba mili mi ka di nyɛla di ni daa yihi sinii yilli na yuuni 2010 ka bɛ bɔli li ''Who Killed Captain Alex?'', ka di daa di liɣiri kamani doorla pihinu ni anu $85 ka naan yi yina.<ref>{{Cite web|date=2021-05-14|title=Event: "Publishing television histories – an editorial workshop" online via Zoom). July 12, 2021, 2-4.30 pm (BST).|url=https://doi.org/10.59350/fppxx-r7t94|access-date=2026-05-06|website=doi.org}}</ref>
Lala laɣingu maa gba nyɛla din mali yaa pam bini din gbaai yuuni 2013 hali ni zuŋɔ. Jayant Maru ŋun be MAHJ nima laɣingu ka ni ka daa ti Uganda nima niriba bɛ bɛ BOX Office maa ni kamani ''Route'', ''K3NT & KAT3'', ni ''Sipi'', ka di pala bɛ piɛlimi bushɛm silimiin tiŋasi diɛma nima ni ko amaa ka lahi di pina pam ni kuli bɛ ya. ka bɛ [[Tanzania]] o zaŋla o sinii nima n pa Amazon Prime plus in-flight entertainment platforms<ref>{{Citation|last=Walden|first=Kim Louise|title=404 File Not Found: Where Are Film Promotion Websites Archived Online?|date=2025-10-22|url=https://doi.org/10.4324/9781003690306-4|work=A Transmedia Archaeology of Film Promotion Online|pages=93–129|place=London|publisher=Routledge|isbn=978-1-003-69030-6|access-date=2026-05-06}}</ref>
[[Uganda]] Communications Commission daa dini ni gbaai Uganda sinii chuɣu puhibu din yɛn che ka sinii laɣingu maa mali ninnyambo. Yuuni 2013, dini nima maa daa di pina di baa anahi. Yuuni 2014, ''The Felistas Fable'' daa di pina anahi, ni di pahi Best Director for Dilman Dila. Ka Pearl International Film Festival pa niŋdi yuuni kam Kampala.
== See also ==
a ni lahi nya Ugandan sinii nima balibu, Ugandan film directors, Ugandan kpɛri kpɛritiba, ni ti pahi Ugandan paɣ' ba ban gba kpɛrita
* Ugandan sinii nima
; Kpɛri kpɛritiba
* Jayant Maru
* Matt Bish
* Mariam Ndagire
* Isaac Nabwana
; Studios
* Wakaliwood
== Reference ==
rrs3tfxe1eyvt8y48ihny5qkgpzlj42
Black Girl
0
33049
134005
2026-05-06T00:39:35Z
Samaru Samaru
6396
Story
134005
wikitext
text/x-wiki
== '''Bipuɣinbili Sabinli (Black Girl)''' ==
== Din kperi shɛm ==
== Kperi kperitiba ==
== Bansuli ==
efrfknx1l10abhaecetqo3q2vfwvkgs
Yeelen
0
33050
134058
2026-05-06T08:04:14Z
K.D.Nburidiba
4111
Created an article
134058
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa.
6quxzlebqq9l296gglk8c31r9q3b4nc
134062
134058
2026-05-06T08:28:47Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134062
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
lpjbfu29lzltpaf6j7o97khrc79ls33
134063
134062
2026-05-06T08:39:08Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134063
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo.
p8mblh4dotgtap48mut14dipdnrw963
134064
134063
2026-05-06T08:44:40Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134064
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
sr7ychqpin6gijb94faeivuwguelzz5
134065
134064
2026-05-06T08:47:22Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a heading
134065
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
8d3m5xs04poug45hy3rmz00t49n9545
134071
134065
2026-05-06T09:13:53Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134071
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
mtrebb04jzld2tum1ajn38npwhogyr7
134075
134071
2026-05-06T09:25:50Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a content
134075
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tuma tima yɛltɔɣa.
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
O nini daa kuli kurigimi ni o ku o bia maa pirinla o daa vuhira ka bɛ yɛli o ni o bia maa ni yɛn ti ku o. O ma sɔŋsim puuni, Nianankoro daa zu o ba yɛl' sɔɣira maa shɛŋa n zo ni yi tiŋ maa ni n chaŋ ni o lahiba' ti sɔŋ o. Soma daa bi soya m baŋ o bia maa ni chaŋ n ti be shɛli ka bo soya n che ka ku tooi lahi dɔɣi o.
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
boaucuiqiuqja9mhuw75klk96pvy187
134076
134075
2026-05-06T09:27:34Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134076
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tima tima yɛltɔɣa.<ref>{{Cite web|title=Film Notes -Yeelen|url=https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fns05n4.html|access-date=2026-05-06|website=www.albany.edu}}</ref>
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
O nini daa kuli kurigimi ni o ku o bia maa pirinla o daa vuhira ka bɛ yɛli o ni o bia maa ni yɛn ti ku o. O ma sɔŋsim puuni, Nianankoro daa zu o ba yɛl' sɔɣira maa shɛŋa n zo ni yi tiŋ maa ni n chaŋ ni o lahiba' ti sɔŋ o. Soma daa bi soya m baŋ o bia maa ni chaŋ n ti be shɛli ka bo soya n che ka ku tooi lahi dɔɣi o.
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
7h8hd8frq6nwl6skhaezw8kxuf3wdbf
134078
134076
2026-05-06T09:29:16Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134078
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tima tima yɛltɔɣa.<ref>{{Cite web|title=Film Notes -Yeelen|url=https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fns05n4.html|access-date=2026-05-06|website=www.albany.edu}}</ref>
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. <ref>{{Cite journal|last=Knorpp|first=Barbara|date=2017-01-01|title=BETWEEN ETHNOGRAPHY AND FICTION: FILMS BY JEAN ROUCH IN FRANCOPHONE AFRICA|url=https://www.academia.edu/38335526/BETWEEN_ETHNOGRAPHY_AND_FICTION_FILMS_BY_JEAN_ROUCH_IN_FRANCOPHONE_AFRICA|journal=African Film Cultures: Contexts of Creation and Circulation}}</ref>Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
O nini daa kuli kurigimi ni o ku o bia maa pirinla o daa vuhira ka bɛ yɛli o ni o bia maa ni yɛn ti ku o. O ma sɔŋsim puuni, Nianankoro daa zu o ba yɛl' sɔɣira maa shɛŋa n zo ni yi tiŋ maa ni n chaŋ ni o lahiba' ti sɔŋ o. Soma daa bi soya m baŋ o bia maa ni chaŋ n ti be shɛli ka bo soya n che ka ku tooi lahi dɔɣi o.
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
1wamk6jkgo9zuqfjddiw9gtz12r84tb
134079
134078
2026-05-06T09:31:20Z
K.D.Nburidiba
4111
Added a reference
134079
wikitext
text/x-wiki
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tima tima yɛltɔɣa.<ref>{{Cite web|title=Film Notes -Yeelen|url=https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fns05n4.html|access-date=2026-05-06|website=www.albany.edu}}</ref>
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. <ref>{{Cite journal|last=Knorpp|first=Barbara|date=2017-01-01|title=BETWEEN ETHNOGRAPHY AND FICTION: FILMS BY JEAN ROUCH IN FRANCOPHONE AFRICA|url=https://www.academia.edu/38335526/BETWEEN_ETHNOGRAPHY_AND_FICTION_FILMS_BY_JEAN_ROUCH_IN_FRANCOPHONE_AFRICA|journal=African Film Cultures: Contexts of Creation and Circulation}}</ref>Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.<ref>{{Citation|title=Chapter 3 Brows High and Fevered|date=2005-12-31|url=https://doi.org/10.9783/9780812201765.57|work=American Babel|pages=57–70|publisher=University of Pennsylvania Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
O nini daa kuli kurigimi ni o ku o bia maa pirinla o daa vuhira ka bɛ yɛli o ni o bia maa ni yɛn ti ku o. O ma sɔŋsim puuni, Nianankoro daa zu o ba yɛl' sɔɣira maa shɛŋa n zo ni yi tiŋ maa ni n chaŋ ni o lahiba' ti sɔŋ o. Soma daa bi soya m baŋ o bia maa ni chaŋ n ti be shɛli ka bo soya n che ka ku tooi lahi dɔɣi o.
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
j0jx7tydzzw3zxir7js7m6yyeb1x9vo
134081
134079
2026-05-06T09:34:39Z
K.D.Nburidiba
4111
134081
wikitext
text/x-wiki
{{Bio}}
'''''Yeelen''''' (Bambara for "brightness"/"light") nyɛla yuuni 1987 Mali nima sinii ka Souleymane Cissé daa yuli ka di sabi ka daa lahi yihili na. Ka bɛ kpɛri li Bambara mini Fula balli nima maa, ka di yɛri Bambara ninvuɣ' gahinda yɛltɔɣa. Hali ayi lihiri di saha maa, bɛ zaŋli mi n n tahi 13th century maa saha ka di lee n nyɛ Mali nima biɛhigu ka lahi nyɛ di tali wuhibu ka yɛri tima tima yɛltɔɣa.<ref>{{Cite web|title=Film Notes -Yeelen|url=https://www.albany.edu/writers-inst/webpages4/filmnotes/fns05n4.html|access-date=2026-05-06|website=www.albany.edu}}</ref>
Cissé o bɔhisi bɔhimbu shee ''Cahiers du Cinéma'' daa wuhiya ni di daa nyɛla "in part made in opposition to European ethnographic films” ni ka o “daa bɔri ni o yɛli zama zaŋ kpa bɛ ni tiɛhiri shɛm, kamani white technicians mini academics, ni alien nima tiɛha polo. <ref>{{Cite journal|last=Knorpp|first=Barbara|date=2017-01-01|title=BETWEEN ETHNOGRAPHY AND FICTION: FILMS BY JEAN ROUCH IN FRANCOPHONE AFRICA|url=https://www.academia.edu/38335526/BETWEEN_ETHNOGRAPHY_AND_FICTION_FILMS_BY_JEAN_ROUCH_IN_FRANCOPHONE_AFRICA|journal=African Film Cultures: Contexts of Creation and Circulation}}</ref>Bɛ kpɛri kpɛriti kpami Issiaka Kane ŋun daa nyɛ Nianankoro, ni nyɛ Africa nira ka mali tima la. Niamanto Sanogo daa kpɛri mi ni nyɛ Nianankoro ba, ŋun daa che o bia m bahi Bambara, Fulani ni Dogon tingbanni din be West Africa ka di nyɛla tima tima ka o mali ni guri o.<ref>{{Citation|title=Chapter 3 Brows High and Fevered|date=2005-12-31|url=https://doi.org/10.9783/9780812201765.57|work=American Babel|pages=57–70|publisher=University of Pennsylvania Press|access-date=2026-05-06}}</ref>
== Plot ==
Nianankoro ba Soma nyɛla ŋun be Komo sulinsi puuni, ŋun bɔhindi tima tima, amaa ka lee mali tim maa ni guri ka bɔri o maŋa
O nini daa kuli kurigimi ni o ku o bia maa pirinla o daa vuhira ka bɛ yɛli o ni o bia maa ni yɛn ti ku o. O ma sɔŋsim puuni, Nianankoro daa zu o ba yɛl' sɔɣira maa shɛŋa n zo ni yi tiŋ maa ni n chaŋ ni o lahiba' ti sɔŋ o. Soma daa bi soya m baŋ o bia maa ni chaŋ n ti be shɛli ka bo soya n che ka ku tooi lahi dɔɣi o.
== Cast ==
* Issiaka Kane - Nianankoro
* Aoua Sangare - Attou
* Niamanto Sanogo - Soma / Djigui
* Balla Moussa Keita - Rouma Boll, Fula king
* Soumba Traore - Mah
* Ismaila Sarr - Bofing
* Youssouf Tenin Cissé - Le petit garçon d'Attou
* Koke Sangare - Komo chief
b5nyrjssilwtptyaezfot8ve3w97447