Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.1
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ɓowre
0
4324
169674
147506
2026-05-08T14:41:23Z
Andre Engels
75
Redirected page to [[Ɓokki]]
169674
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ɓokki]]
rvu5xsvgqahuvj87v8c9kdesb6id5gq
Abubakar Shehu Abubakar
0
4787
169697
92125
2026-05-09T09:33:07Z
MOIBARDE
10068
Added links
169697
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Abubakar Shehu Abubakar''' (o ɗanyama nyalɗe 17 [[Lewru]] Bowte, ndungu alif 1977) e gelle [[Gombe]] e hawtugo [[Naajeeriya]]. Ɗun laamiiɗo cuuɗi finaato'en e nɗer [[Naajeeriya]] mo ɗun Laammini [[Lamido|Lamiɗo]] [[Gombe]] mo sappo e go’o 11 nde lewru Morse, hitannde ndungu 2014.O Lattake Laamiiɗo Sawo mayde dayɗa mo, Shehu Abubakar Lamiɗo sappo 10 jo mayɗo e yalɗe 27 too lewru
ru Duujal, dowɓi 2014. Abubakar Shehu Abubakar. Hanko wonii ɓiɗɗo ɗiɗaɓo mo kinnaɗo Shehu Abubakar.<ref>{{cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/news/national-news/164757-govt-appoints-new-emir-of-gombe|url-status=dead |date=24 June 2014 |publisher=The Guardian (Nigeria)|access-date= 7 December 2022|language= en |title= Govt appoints new Emir of Gombe }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2014/05/27/emir-of-gombe-dies-at-76/ |publisher=P.M. News|date= 27 May 2014 |access-date= 7 December 2022|language= en|title= Emir of Gombe dies at 76 }}</ref>
==Taariha margo maako e jannde maako==
Ɗun danyi Abubakar Shehu Abubakar e gelle Gombe gonɗe Naajeeriya. Mo halartake janngirde ''[[Gombe]] Children Primary School'' e ndunngu 1982 yaari 1988 ɗen e bo ''Government Science Secondary School [[Gombe]]'' gader 1989 yaari 1995. Shehu Abubakar mo janngi digiriwal maako artugal e fannu annɗal tayaka siyaasaje (''political science'') e [[Janngirɗe Maiduguri]] inare e mo janngi gader ɗungu 2001 yaari haa wakkatire ɗe mo himmini jannɗe maako 2005.
==Kuugal maako==
Abubakar o meɗɗi lattaki kannsilajo kakkilero wo e hukuuma pamarun [[Gombe]] gada nduungu 2006 yaari 2007. Gada 2007 yaari 2009 mo huuti e jonɗe ballitowo mo sakkooma mo daraaktawal jahirgal e huutirde taadugal [[Naajeeriya]] gal hautude [[Abuuja]]. Gada ɓawo mo lattake mawɗo kamfaniwal kliptoun lagoon [[Naajeeriya]] led ɗenbo e jonɗe daraktajo mo ''Horizon Interlinks Global Reesources''.
==Laamu==
Dayɗo Abubakar Shehu Abubakr lamiɗo [[Gombe]] mo sappojo 10 mo maayi sanaɗu Nyawu ladde e gelle London yalɗe 27 ɗun [[lewru]] Mayie 2014 ɗun lamini mo dow donuɗu Shehu Abubakar e fuɗɗu go’o [[lewru]] Julie 2014, sakatarejo hukuma [[Diiwal Gombe]] (SSG) Abubakar Bage han ko hokki Abubakar Shehu Abubakar ɗerewol laamu ɗun e julirde mawɗe ɗe gelle [[Gombe]] e yalɗe 6 ɗun lewru Julie 2014. Inare e ɗun waɗii fiijo laammiki laamu maako.
==Yi'a boo==
* [[Shehu Abubakar]]
==Hiimoɓe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Gombe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
7go3c6xgsu49gwefrhmpicp6j8qs7uj
Abubakar Malami
0
5121
169696
169290
2026-05-09T09:28:47Z
MOIBARDE
10068
Added links
169696
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Malami''' SAN<ref name=":0">https://www.ripplesnigeria.com/tag/kebbi/</ref>(O dañaama nɗer ñalɗe 17 [[lewru]] sitto nder ɗumngu alif 1967), un goɗɗo lawyaajo ɗenbo kadi gimɗo cubtal siyasaji e [[Naajeeriya]] lattido tiin ɗe hiitade ɗumngu 2015 o jogiiɗo mukaami ministajjo dookajji e lawyaajjo mawɗo. <ref>http://saharareporters.com/2015/11/11/history-beckons-open-letter-minister-justice-and-attorney-general-federation-inibehe%7Ctitle=History Beckons: Open Letter To The Minister Of Justice And Attorney General Of The Federal republic of Nigeria By Inibehe Effiong|work=[[Sahara Reporters]]<nowiki>|last=Effiong|first=Inibehe|date=11 November 2015|accessdate=4 April 2016}}</nowiki></ref><ref>http://pulse.ng/local/in-abuja-lawyers-want-new-justice-minister-to-ensure-speedy-prosecution-of-corruption-cases-id4353549.html%7Ctitle=Lawyers want new Justice Minister to ensure speedy prosecution of corruption cases|work=Pulse Nigeria|publisher=[[News Agency of Nigeria]]<nowiki>|date=12 November 2015|accessdate=4 April 2016}}</nowiki></ref>.
==Taariku Daygo Maako==
Ɗun dañii Abubakar Malami, pullo jullɗo no nyalɗe 17 ngu [[lewru]] cholte ɗun nɗumngu 1967 e der gelle Kebbi]], gelle mawɗe ɗe [[Diiwal Kebbi]]<ref>https://www.google.com/search?gs_ssp=eJzj4tTP1Tcwq8jKyzZg9OLOTk1KylQoLkksSQUAWw0HxA&q=kebbi+state&oq=Kebbi+state&gs_lcrp=EgZjaHJvbWUqCggAEC4YsQMYgAQyCggAEC4YsQMYgAQyDwgBEEUYORjjAhixAxiABDIHCAIQABiABDINCAMQABiDARixAxiABDIHCAQQLhiABDIHCAUQABiABDINCAYQLhivARjHARiABDIHCAcQABiABDIHCAgQABiABDIHCAkQABiABDIHCAoQABiABDINCAsQLhivARjHARiABDIHCAwQABiABDIHCA0QABiABDIHCA4QABiABNIBCTEyOTcwajBqN6gCALACAA&client=ms-android-transsion-infinix-rev1&sourceid=chrome-mobile&ie=UTF-8#ip=1</ref>. gonnɗum waylare [[Naajeeriya]].
Djannɗe maako artuuɗe mo fuɗɗi firamare maako e [[Nasarawa]] gelle Kebbi [[Diiwal Kebbi]] ko mo timmina djannɗe maako de sekandere e jangirde gollital e himmari larabankoore. Ɗer ɗumngu 1991 ,mo timmini jannɗe maako e jangirde [[Usmanu]] ɓinngel fodi inaare emo janngi lawyanci ɗemmbo ɗun noddimo yaahi mashaya e ɗumngu 1992 O lattake jannguuɗo kiiɗo e janngirde [[Maiduguri]] inaare e mo heeɓi digiriwal maako ɗiɗaaɓal edow harkaaji laamu e ɗumngu ta 1994<ref>http://www.vanguardngr.com/2015/10/ministerial-nominee-abubakar-malami-sans-cv/%7Ctitle=Ministerial nominee, Abubakar Malami (SAN)’s CV|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]<nowiki>|date=13 October 2015|accessdate=4 April 2016}}</nowiki></ref>
Ɓaawo timminki maako djannɗe maako O huuwi inaaje fere-fere ɗer haa e lattaaki dokkoowo ɗen e Shari'a e [[Diiwal Kebbi]],[[Naajeeriya]].
==Kuugal Siyasaji==
Malami mo lattake dokkoowo shaawori dow harkaaji Shari'a ɗun sarkitiiɗe majalis gam faaki Yeeso saakitaaki mo lattake gonɗo junngo dum-dum faroo tigguki (APC) e ɗumngu ngu 2013 e jonnɗe ginnɗo dokkoowo balle edow yahirki manifesto drafting defting subint committee of joint party comiti commitors hakkude ''Congress for progressive change'' (CPC) , ''Action Congress of'' [[Nigerian Pidgin|Nigeria]] (ACN) ɗen ebo All Nigerian people party (ANPP).<ref>http://thenationonlineng.net/acn-cpc-anpp-merge-as-one-party/%7Ctitle=ACN, CPC, ANPP merge as one party|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation Newspaper]]<nowiki>|date=12 June 2013|accessdate=4 April 2016}}</nowiki></ref> e ɗumngu 2014 Abubakar o wurtoyke tefuuki tikitiwal tefgo jooɗorgal Gomnaa e les cuɓal ''All progressive Congress'' (APC) e [[diiwal Kebbi]] amma o heɓaayi subteeki e wurtinki teefooɓe jooɗorgal ngal e o do'aake [[Atiku Bagudu]] heɓi nasru.
==Ministaa Dookaji (Shari'a)==
De yalɗe 11 ngu [[lewru]] Jolal ɗungu 2015 ɗun lammini Abubakar Malami e jonnɗe ministaajo dookaji ɗemmbo lawyaajo mawɗo hawtude [[leydi]] [[Naajeeriya]] sabo'e non O latti ministaajo pamaaro nder ministaa'en [[Muhammadu Buhari]].<ref>http://www.vanguardngr.com/2015/10/ministerial-list-read-profile-of-the-oldest-and-youngest-nominees/%7Ctitle=Ministerial List: Read profile of the oldest and youngest nominees|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]<nowiki>|last=Alade|first=Abiodun|date=12 October 2015|accessdate=4 April 2016}}</nowiki></ref><ref>https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/347812-breaking-buhari-assigns-portfolios-to-new-ministers.html|title=Buhari assigns portfolios to new ministers|date=21 August 2019|accessdate=21 August 2019|website=Premiumtimes}}</ref>
==Abubakar Malami ==
Abubakar Malami SAN (O ɗaayaama nyalɗe 17 ngu lewru cholte ɗun nɗumngu 1967), un goɗɗo lawyaajo ɗenbo gimɗo cubtal siyasaji e [[Naajeeriya]] lattido tiin ɗe ɗumngu 2015 o jogiiɗo mukaami ministajjo dookajji e lawyaajjo mawɗo.
==Himobe==
<references />
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
8tvfqdko26o0scv7mokgcdv98m6lgzo
Abubakar Alhaji
0
5723
169693
169285
2026-05-09T09:14:32Z
MOIBARDE
10068
Add links
169693
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Alhaji''' ko gardiiɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], o woni Ministaar Cuurɗinki e Ceede. O ɗon jogii ko [[Sardauna]] [[Sakkwatoɓe]].<ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/200708140105.html|title=Reference at allafrica.com}}</ref> Alhaji ko Sekreterjo Duumotooɗo mo ɓooyi gollude e laamuuji Naajeeriya feere-feere.<ref name=":0">{{Cite web|last=IV|first=Editorial|date=2018-11-22|title=Abubakar Alhaji: The Sardauna of Sokoto at 80 By Ibrahim Muye Yahaya|url=https://www.blueprint.ng/abubakar-alhaji-the-sardauna-of-sokoto-at-80-by-ibrahim-muye-yahaya/|access-date=2020-09-27|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ahmad|first=Ayuba|date=2018-10-28|title=Celebrating Sardaunan Sakkwato, Alhaji Alhaji at 80|url=https://dailytrust.com/celebrating-sardaunan-sakkwato-alhaji-alhaji-at-80|access-date=2020-09-27|website=Daily Trust|language=en}}</ref>
[[File:Sarakunan Katsina 12.jpg|thumb]]
[[File:HIS MAJESTY AS MAYOR OF PORT HARCOURT WITH SIR ALHAJI TAFAWA BALEWA.jpeg|thumb|JAŊDE MAAKO HONO MEER PORT HARCOURT E SIR ALHAJI TAFAWA BALEWA]]
== Ɓiɗɗo e janngirde ==
Alhaji jibini nder saare Muhammed Sani mo anndiraa kadi Alhaji Alhaji ngam o jibini nder nyalaande Sallah nden o yahi haa haa haa [[Makka]], o noddi kadi ''Dogon Daji'', ''Sarkin Shanu''.<ref name="ibraheem">{{cite news|last=Muhammad|first=Ibraheem|date=February 1, 2015|title=I was close to General Murtala and even those who killed him in 1976 coup – Alhaji Mu'azu Alhaji|url=http://www.dailytrust.com.ng/sunday/index.php/interview/19517-i-was-close-to-general-murtala-and-even-those-who-killed-him-in-1976-coup-alhaji-mu-azu-alhaji|newspaper=Daily Trust|location=Abuja|archive-url=https://web.archive.org/web/20160923223329/http://www.dailytrust.com.ng/sunday/index.php/interview/19517-i-was-close-to-general-murtala-and-even-those-who-killed-him-in-1976-coup-alhaji-mu-azu-alhaji|archive-date=September 23, 2016|url-status=dead}}</ref> Alhaji yahi jaŋde sekondare e [[Kano]] haa o yahdi to Jaŋde laamu [[Katsina]]. O yahi ''Bournemouth College of Commerce e University of Reading'', Berkshire o heɓii jaŋde nder jaŋde politik. Alhaji waɗi [[janngirde]] e Haag ''Institute of Social Services'' e IMF ''Institute'', [[Washington]].<ref name=":02">{{Cite web|last=IV|first=Editorial|date=2018-11-22|title=Abubakar Alhaji: The Sardauna of Sokoto at 80 By Ibrahim Muye Yahaya|url=https://www.blueprint.ng/abubakar-alhaji-the-sardauna-of-sokoto-at-80-by-ibrahim-muye-yahaya/|access-date=2020-09-27|website=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref>
== Kuugal ==
O hawti e golle laamu [[Naajeeriya]] nder 1964 o laati ardiiɗo jaaynde nder jaaynde federeereeji nder ɓaawo 1960. Caggal nde o yahi jaŋde ha Den Haag, o jeyaa ha nder minisiriilu jaŋde, to o jeyaaɗo hooreejo jaŋde. E hitaande 1971, o fuɗɗii golle makko to Ministeer Fedde Ɓamtaare. Nder hitaande 1979, o waɗi nder jaayɗe jaayɗe ngam o laatii jaayɗo jaayɗeAlhaji waɗi sardauna nder 1990, mawɗo laamorde nden, [[Ahmadu Bello]] maayi nder hitaande 1966. O woni ɓiyum mawɗo [[Aliyu Dasuki]] mo [[Ibrahim Dasuki]] mawnini. O woodi ɓiyum Ibraheem Dasuki Aminu-Alhaji. Nder kuugal maako nder Ministri Finance, o hawti e jaɓɓugo haade [[Naajeeriya]] bee jaɓɓooɓe jaɓɓooɓe. Kadi, o ɗon nder nder nder nder nder lesdi [[Naajeeriya]] ngam jaɓugo nder Lome II. Alhaji ɓaawo ɗun o waɗi nder jaayɗe jaayɗe ɓaawo Babangida ɓeydiima o waɗiri hooreejo jaayɗe jaayɗe, jaayɗe e jaayɗe nder hitaande 1988. Alhaji waɗi sardauna nder 1990, mawɗo laamorde nden, [[Ahmadu Bello]] maayi nder hitaande 1966. O woni ɓiyum mawɗo Aliyu Dasuki mo [[Ibrahim Dasuki]] mawnini. O woodi ɓiyum [[Ibraheem Dasuki Aminu-Alhaji]].
== Hiimoɓe ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe Hawsare]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe]]
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe Afrik]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
j6qy37yd7bhwxnwrt2m5jveg9kj9rsj
Abiodun Musa Aibinu
0
7555
169688
169275
2026-05-09T08:51:09Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169688
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abiodun Musa Aibinu''' (dunde nayi 4 lewru janngo hiitande alif 1973) ko Farasoowo Mechatronics nder lesdi [[Naajeeriya]] diga [[:en:Federal_University_of_Technology,_Minna|Fedde Fanditaare Minna]].<ref>https://ieeexplore.ieee.org/author/37706563500</ref> O woni ko jooni Vice ''Chancellor of Summit University'' [[Offa]].<ref>https://web.archive.org/web/20231109230624/https://staff.futminna.edu.ng/website_home.php?id2=82c3r2u284b4</ref><ref>https://guardian.ng/features/vc-urges-students-to-embrace-growth-mindset-active-learning/</ref><ref>https://tribuneonlineng.com/summit-university-offa-appoints-new-vice-chancellor/</ref>
== Ɓiɗɗo e jaŋde ==
Abiodun Musa Aibinu jibini nder [[Lagos]], [[Nigerian Pidgin|Nigeria]], amma o jeyaa e [[Ibadan]], [[Oyo East|Oyo]] State.<ref>https://tribuneonlineng.com/summit-university-offa-appoints-new-vice-chancellor/</ref> O heɓii diploma maako nder nder njanngirol elektriki e elektriki nder 1995 nder Polytechnic of [[Ibadan]]. O heɓii jaŋde maako nder jaŋde [[:en:Obafemi_Awolowo_University|Obafemi Awolowo]].<ref name=":0">https://web.archive.org/web/20231027175402/https://muslimvoice.com.ng/2022/02/24/profile-prof-musa-abiodun-aibinu-summit-universitys-new-vc/</ref> O heɓii maggal ilmu nder njangirol nder [[:en:Obafemi_Awolowo_University|Blekinge Tekniska Hogskola]] nder hitaande 2006. O mari anndal nder mashinka, robotika, e masin masinji. heɓii PhD makko nder Fedde Fedde Fuuta e Fedde Fuuɗinde e Fedde Fulɓe e Fedde Pulaar e Fedde Ɓamtaare e Fedde [[Islam]] e Fedde Malezi e hitaande 2010.<ref name=":0" />
== Koofti mawɓe ==
Nder yalnde 31 lewru Yuli hiitande 2023, [[:en:Olubadan|Olubadan]] [[Ibadan]], Mahood Olalekan Balogun, hokki Aibinu laamorde mawɗo Mogaji Aikulola-Aibinuomo. Woni fuɗnaaki waɗii e wuro Olubadan, Itutaliba, [[Ibadan]], e Olubadan-in Council memɓe e mawɓe. Ko mo Mogaji woni hooreejo wuro mawɗo e woodi muhimminki mawndi nder Olubadan ''Chieftaincy Matters''.<ref>https://tribuneonlineng.com/olubadan-installs-summit-university-vc-aibinu-as-mogaji-of-aikulola-aibinuomo-family/</ref>
== Ɗuɓɓugo ==
*
== Himobe ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
tmgon0u7o0l97jdk8bupmll9z6pfx2w
A'rese
0
7881
169684
169612
2026-05-08T19:53:27Z
~2026-27844-80
14524
169684
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Agharese Emokpae''' (dugumi 13 janngo 1988) anndiraa tan e '''A'rese''' ko ''actress'', ''singer'', e narrator deftere e nder lesdi [[Naajeeriya]]. O ardii heɓugo hakkillo dow laamorde nde o waɗi nder nder laamorde [[Terra Kulture]] Wakaa: ''The Musical'', nde [[Bolanle Austen-Peters]] waɗi, ɗum waɗi o jokki nder nder nder nder sahaa arande nder ''The Voice [[Nigerian Pidgin|Nigeria]]''.<ref name="bella">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/07/arese-wins-season-1-of-the-voice-nigeria/|title=A'rese WINS Season 1 of The Voice Nigeria - BellaNaija|website=www.bellanaija.com|date=31 July 2016|language=en-US|access-date=2018-10-02}}</ref> Nder hitaande 2017 o heɓii anndal ngam o jogii senami minasu nder nder nder nder [[Afirik|Afrik]] ''Magic series'' ''Jemeji''. Nder hitaande nden, o wurtini "Uwe No" maako arande.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/arese-uwe-uno-feat-ladi-poe-id6252755.html|title=A'rese - Uwe Uno feat Ladi Poe|last=Solanke|first=Abiola|access-date=2018-10-02|language=en-US|archive-date=2 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181002180723/https://www.pulse.ng/entertainment/music/arese-uwe-uno-feat-ladi-poe-id6252755.html|url-status=dead|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref>
== Ɓaawoore ==
A'rese jibini nder cembiɗal. Maaman maako woni marɗo lesdi [[Naajeeriya|Naijeriya]] e mo'o, Erhabor Emokpae.
== Jaŋde ==
A'rese yahi nder jaŋde Washington e Lee, to o heɓii yiɗde maako ngam jaŋde e nder jaŋnde. O heɓii jaaynde e jaaynde baɗal e jaayndi e jaayndaagal e nder jaaynde, e jaayndeeji e jaayndagol. Caggal nde o waɗi "Velma Kelly" nder nder janngirde janngirde nder ''Broadway'' ''[[Chicago]],'' o waɗi anniya o waɗde golle nder arti.<ref>{{Cite news|url=https://columns.wlu.edu/arese-emokpae-10-wins-the-voice-nigeria/|title=A'rese Emokpae '10 Wins "The Voice Nigeria"|date=2016-07-15|work=The Columns|access-date=2018-10-02|language=en-US}}</ref> O ɗon waɗa kuuɗe maako diga o jaɓa nder hitaande 2010.
== Kuugal ==
Emokpae'en golle fuɗɗii nder [[Chicago|Chicago, Illinois]],<ref>{{Cite web|url=http://chicagotheaterbeat.com/tag/arese-emokpae/|title=A'rese Emokpae : Chicago Theater Beat|website=chicagotheaterbeat.com|access-date=2018-10-02|archive-date=1 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181001222035/http://chicagotheaterbeat.com/tag/arese-emokpae/|url-status=dead}}</ref> ɗo o wondi ardiiɗo nder suudu mawndu ''Black'' Ensemble ''Theater''. Goɗɗe nder kuugal maako ɓurngal annduki nder suudu kin woni nder film ''The Fairy Godmama in The Other Cinderella<ref>{{Cite web|url=http://chicagotheaterbeat.com/2012/12/10/review-the-other-cinderella-black-ensemble-theatre/#review|title=Review: The Other Cinderella (Black Ensemble Theatre) : Chicago Theater Beat|website=chicagotheaterbeat.com|access-date=2018-10-02|archive-date=2 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181002180642/http://chicagotheaterbeat.com/2012/12/10/review-the-other-cinderella-black-ensemble-theatre/#review|url-status=dead}}</ref>'' e nder ''film Mya in One Name Only''. Caggal nde o huuwi e golle mum duuɓi 3, o waɗi anniya o hooti [[Lagos]], Nigeria ngam o ɓeyda gollaade golle mum.<ref>{{Cite news|url=http://www.chicagotribune.com/ct-ent-1010-one-name-review-20121009-column.html|title=At BET, a tuneful show with new names to know|last=Jones|first=Chris|work=chicagotribune.com|access-date=2018-10-02|language=en-US}}</ref>
Nder hitaande 2014, o heɓii darnde maako arande nder [[Lagos]] no Rume nder BAP Productions' Saro: the Musical 2 je waɗi nder sahaa julde e nder lewru feccere 2014 e nder Easter 2015.<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/features/weekend/again-saro-2-to-thrill-a-easter/|location=Lagos, Nigeria|title=Again, Saro 2 To Thrill A Easter|access-date=2018-10-02|language=en-US|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> O tokki o laato Kike Johnson nder nder kuugal ɓaawo manngal BAP/Terra Kulture, Wakaa: ''The Musical.''
Nder hitaande 2016, Emokpae waɗi jaɓɓaade ngam sahaa fuɗɗam nder The Voice Nigeria. O waɗi haa tele "Blind Audition" stage to o windi "Skyfall" o wurtini jooɗeeje kolteeji tati. O suɓi ngam o wondi nder team Waje. Nder finaal mawɗo, o hawti e Chike diga Team Patoranking. A'rese ɗon ɗon ɗon ɗon werna "Hallelujah" haa o ɗon windi, nden Chike ɗon windi haa o ɗon jeyi.
Caggal nde o heɓii, Emokpae waɗi alkawal bee ''Universal Music Group''; e maɓɓe o wurtini yimbe maako arande Uwe No.
Nder hitaande 2017, o heɓii darnde maako arande nder senami minasu nder jemeji, nder nder nder nder Afrik Magic. Nden o yahdi to darnde mawɗo feere nder nder teleeji keso EbonyLife nodditii "MMM".
== Filmji ==
=== Telebiisiyon ===
{| class="wikitable"
!Taal
!Koolol
!Network
!Kuugal
!Ɗeeɗoo ko'e
|-
| rowspan="2" |2016
|''Wolde Nigeria''
| rowspan="4" |[[Afrik]] Magic
|hoore
|Firooji goonga
|-
|''Ejiro ɗon nyaamo''
|Kemi
|Film tele
|-
|2016-2017
|''Tinsel''
|Bisola
|# anndaa # episode
|-
|2017-2018
|''Jemeji''
|Senami Minasu
|260 episode
|-
|2021
|''M.M.M.''
|LacedUp Productions
|Marion
|Web Series
|}
=== Teatru ===
{| class="wikitable"
!Taal
!Show
!Kuugal
!Ɗeeɗoo ko'e
|-
| rowspan="3" |2012
|''Haala Marvin Gaye''
|Mary Wells/Ensemble
| rowspan="4" |Black Ensemble Theater; Chicago, IL
|-
|''Innde Gooto tan''
|Mya
|-
|''Cinderella Gooto''
|Fairy Godmamm
|-
| rowspan="2" |2013
|''Wakkati dow Yimɓe''
|Mawɗo Wuro
|-
|''O ɗon mbarki monsters''
|Vera (u/s)
|Buzz22 Chicago e Steppenwolf; Chicago, IL
|-
|2014-2015
|''Saro: The Musical 2''
|Rum
| rowspan="2" |BAP Productions/Terra Kulture
|-
|2015
|''Wakaa: Musiikal''
|Kike Johnson
|}
== Fedde nde ==
=== Gooɓe go'o ===
{| class="wikitable"
!Taal
!Song Title
!Firoowo
!Album
|-
|2017
|"Wee No"
|A'rese ft. LadiPoe
|Uwe No - Goɗɗo
|-
|2018
|"Wawde mawnde"
|A'rese
|Ko Firo - Goɗɗo
|}
=== Wondirde ===
{| class="wikitable"
!Taal
!Song Title
!Firoowo
!Album
|-
| rowspan="3" |2017
|"Ndaa e Wuro Am"
|Dominic Neill ft. A'rese
|Wondugo nder nder kawtal am
|-
|"#WCW"
| rowspan="2" |Kalen Lumiere ft. A'rese
| rowspan="2" |Yiɗde gooŋgaaku
|-
|"Birds 'n' Bees"
|}
== Fedde e jaaynde ==
{| class="wikitable sortable"
!Taal
!Jaɓɓorgo Fedde
!Fedde
!Film
!Koɗol
!Fedde nde
|-
|2019
|Best of Nollywood Awards
|Best Actress in a Lead Role - Engeleese
|''Ko'e ma'a''|{{nom}}
|
|}
== Firooji ==
<references />
[[Category:Rewɓe Naajeeriya]]
[[Category:Rewɓe Afirka]]
[[Category:Rewɓe]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
b33wpzi5oz2mnpby1xgmkchx2nt212j
Afro Candy
0
7900
169714
92155
2026-05-09T10:55:15Z
MOIBARDE
10068
169714
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Judith Chichi Okpara // i''' (dañaa 12 Julaay 1971), anndiraaɗo eii '''Afro Candy''' (ngoo e nder '''Afrocandy'''), ko debbo fijirɗo (filmji), kanndinanɗo, bammbaaɗo, gimol fasihanteejo e model nder [[Naajeeriya]].<ref name="Vanguard12">{{cite news|author=Polycarp Nwafor|url=http://www.vanguardngr.com/2017/04/afrocandy-turns-hardcore-porn-star/|title=Afrocandy turns hardcore porn star|date=23 April 2017|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=14 July 2017}}</ref> O woni mo o haɓɓii e hooreejo jaayndeere ''Invisible Twins Productions LLC''.<ref name="afrocandy1">{{cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria's Queen of Porn?|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|date=13 September 2013|access-date=3 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20140915220237/http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|archive-date=2014-09-15|url-status=bot: unknown}} ()</ref><ref>{{cite web|last1=Ebirim|first1=Juliet|last2=Aina|first2=Iyabo|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/every-man-wants-sleep-afrocandy/|title=Every man wants to sleep with me- Afrocandy|publisher=Vanguard|date=26 July 2014|access-date=3 February 2015}}</ref>
=== Ɓiɗɗo e jaŋde ===
Afro Candy jibini nder Umuduruebo Ugiri-ike, Ikeduru hukuma pamarun [[Diiwal Imo]]. Nde o ɗon jokkata nder nder jaangirde, o yiɗi waɗugo kuuɗe, ammaa o ɓeydi yiɗugo ɗum ɓaawo o yahi jaangirde. O heɓii digirii jaɓɓaaku nder jaɓɓaare ofis e digirii jaɓɓorgo nder jaɓɓɓaare jaɓɓaade. Ha darnde maajum, o janngini bana gardiiɗo yiite/ɓernde.<ref name="afrocandy12">{{cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria's Queen of Porn?|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|date=13 September 2013|access-date=3 February 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20140915220237/http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|archive-date=2014-09-15|url-status=bot: unknown}} ()</ref>
=== Kuugal ===
Nde jaayndiyankooɓe King George Models ɓeydani mo, ɓe ɓeydi mo waɗugo kuuɗe.<ref>{{Cite web|title=Afro Candy - Judith Opara Mazagwu biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16200/judith-opara-mazagwu|access-date=2024-11-15|website=www.manpower.com.ng}}</ref> O fuɗɗi golle mum nder modeling e o wurtini nder suɓaaji ngam jaayndeere bana '''''Coca-Cola, Nixoderm, e Liberia GSM'''''. O waɗi nder tele, to o waɗi ɓurna nder nder nder nder kuuɗe ɓurɗe. Nder hitaande 2004, o waɗi film mum mawɗo nder film dow laamorde Susan nder film dangerous sisters, ko Obi Obinali waɗi. Woni kuuɗe maako boo woni Nneoma, debbo gariiri nder Fuuta nder ciya, e Jezebel nder ''Dwelling in Darkness'' and Sorrow.
Nder 2005, o yahdi e gorko maako nder lesdi Amerika, ɓe ngaɗi ɓiɓɓe ɗiɗo. Caggal duuɓi ɗiɗi ɓe njooɗondiri ɗon, ɓe cuɓii. Mazagwu waɗi nder fimji bana '''''Destructive''''' ''Instinct, How Did I Get Here, Ordeal in Paradise, e The Goose That Lays The Golden Eggs'' e o waɗi nder fimje feere feere ''Hollywood''.Bana mawɗo muusiki, "''Somebody'' ''Help Me"'' nde o waɗi nder hitaande 2009 e ɓaawo nde o waɗi album maako ɓurngal ɓooyma, nde waɗi "Ikebe Na Moni". E hitaande 2011, o wurtini "Voodoo-Juju Woman".
== Filmography ==
* ''Dwelling in Darkness and Sorrow''
* ''Dangerous Sisters'' (2004)
* ''The Real Player''
* ''End of the Game'' (2004)
* ''Between Love''
* ''Heaven Must Shake''
* ''My Experience''
* ''Ghetto Crime''
* ''Beyond Green Pastures''
* ''Destructive Instinct''
* ''Queen of Zamunda''
== Firooji ==
{{reflist}}
[[Category:Rewɓe Naajeeriya]]
[[Category:Rewɓe Afirka]]
[[Category:Rewɓe]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
ps90v8yb30pf142eeejhbr6dvp4z5rx
Agnes Ameede
0
8005
169716
92208
2026-05-09T11:06:14Z
MOIBARDE
10068
169716
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Agnes Ameede ('''jibini 12 Juun 1970) woni siyaasankoore [[Ugannda]] mo o jeyaaɗo e darnde jaɓɓaande parlementaare ngam rewɓe ka diiwaan Pallisa nder parlementaare Uganndanke sappo (2016-2021).<ref name="1R">{{cite web|publisher=[[Parliament of Uganda]]|url=https://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=173|title=Parliament of Uganda Members of the 10th Parliament: Agnes Ameede|date=2016|author=Parliament of Uganda|access-date=17 April 2020|location=Kampala|archive-date=21 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321100501/http://www.parliament.go.ug/mp_database/profile.php?mid=173|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ameede Agnes - 2021 General Election - Visible Polls|url=https://visiblepolls.org/ug/2021-general-election/candidates/ameede-agnes-10218/|access-date=2023-02-09|website=visiblepolls.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Agnes Ameede|url=https://theyworkforyou.github.io/uganda-parliament-watch/mp/1c2a802d-235c-4665-b9a0-cf53197ac270/|access-date=2023-02-09|website=theyworkforyou.github.io}}</ref>
== Ɓiɗɗo e jaŋde ==
Agnes Ameede jibini haa Pallisa ''District'', nder 12 lewru Juun 1970,<ref name="1R" /> to Mr e Mrs Gabriel Olaki, bana suka maɓɓe jowitiiɗo, nder ɓiɓɓe sappo e ɗiɗi ɓe woodi bee maɓɓe. Baaba maako o jannginoowo jannginooɓe jaŋde e deerɗiraawo maako o debbo.<ref name="2R">{{cite web|url=https://observer.ug/special-editions/51447-agnes-ameede-talks-atap-dancing-and-her-travels|title=Agnes Ameede talks atap, dancing and her travels|date=22 February 2017|newspaper=[[The Observer (Uganda)]]|author=Prisca Baike|access-date=17 April 2020|location=Kampala}}</ref>
O yahi ''Jaŋde Kabwangasi'', nde baaba maako woni ardiiɗo. O ɓeydi o jokki koololol St. Paul's College nder wuro Mbale, to o jokki janngude O-Level. O tokki janngude maako haa Tororo Girls School, to o timmini janngude haa A-Level, o jaɓi jaŋde nder 1991, bee jaŋde jaŋde.<ref name="1R" />
Nder hitaande 1994, o jaɓi jaŋde Makerere, jaŋde jama'aare ɓurɗe mawnude e mawnude nder Ugannda, e jaŋde ''Bachelor of Arts''. Ɓaawo, o heɓii Diploma Postgraduate in Management diga [[Ugannda]] Management Institute (UMI). O tokki ɗum e maggal jaango, boo diga Ugannda ''Management Institute''. Jaŋde tati maako woni Master of Science in Development Management, je ɗon hokki diga ''The Open University'', nder ''United Kingdom''. O woodi kadi Certificate in Administrative Law, je o heɓii diga ''Law Development Centre'' ha [[Kampala]].<ref name="1R" />
== Kuugal ==
=== Gaɗa siyasa ===
Nder 1996, Agnes Ameede heɓi ceede dow jaango nder lesdi [[Ugannda]] bana darnde immigration, nden o darnde to jaango ''immigration'' to Malaba, [[Ugannda]]. O waɗi duuɓi tati ton, nden o dilli to suudu mawndu nder [[Kampala]], laamorgo [[Ugannda]].<ref name="1R" />
Nder 2003, o jeyaama haa Entebbe International Airport, o jeya ɗon haa hitaande 2005. Nder 2006 o jeyaama haa Supervisor, Inspection and Legal, nden o jeyaaki to Kampala headquarters. E hitaande 2009, o waɗi nder [[Labiriyaa|Liberia]], o golliima e nder lesdi lesdi lesdi, haa o huuwi bee ummaatooje duniyaaru haa saa'i saa'i 2010.<ref name="1R" />
Daga Liberia, o jeyaama haa Entebbe Airport be darnde darnde, duɗal e darnde. Nder 2015, o jeyaama haa ardiiɗo ''immigration''. Ɓaawo nde, o dilli nder immigration o jokki siyasa [[Ugannda]].
=== Bana mo politikka ===
Nder nder nder nder nder leydi 2016 nder nder nder koore, Agnes Ameede waɗi ko haɗi ngam hawrugo rewɓe nder Pallisa District, nder leydi Ugannda. O jeyaa e nder partiya politik ngal woni e laamu. Gooto nder suɓooɓe ɓeen, Catherine Achola, haaniima ko heɓii nder suudu kiita, amma Agnes Ameede ɓuri heewde boo.
Nder 10th Parliament, o jeyaa e (a) ''parliamentary Committee on Commissions, State Authorities & State Enterprises'' (COSASE) e (b) parliamentarian ''Committee on East African Community Affairs'' (COEACA).
== Fedde ==
Agnes Ameede waree Lawrence Omulen e ɓe ngoni ɓiɓɓe ɓiɓɓe rewɓe tati.
== Ndaare kadi ==
* Anna Ebaju Adeke
* Anita nder nder yimɓe
* Doreen Amule
* Daande Pallisa
* Jaŋde Ugannda
* Linjiila ardiiɓe leydi Ugannda
== Himobe ==
{{Reflist}}
* [https://www.parliament.go.ug/ Web site parliament of Ugannda]
[[Category:Rewɓe Ugannda]]
[[Category:Rewɓe]]
[[Category:Yimɓe Ugannda]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
7qphsfvco4b0p75h48itonhlbv24jig
A Ge
0
8265
169679
169609
2026-05-08T19:44:39Z
Alameen IGX
14522
Fixed typo
169679
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:RhB Ge 4-4 II Wiesener Viadukt.jpg|thumb|RhB Ge 4-4 II Jaaynde wiyeteende]]
[[File:GE Beijing Technology Park (20230417120012).jpg|thumb|GE nokku karallaagal Pekin]]
'''A Ge''' (Sinuwaa; pinin: Ā Gē; jibinaa ko 1948), anndiraaɗo kadi Deng Mingying (邓明英 ), ko naalanke [[Ciina|Siinnaajo]] binndol leɗɗe ummoriiɗo Liangshan e nder diiwaan Sichuan, o jeyaa ko e leñol Yi.
== Ngendam ==
E dow tufle laamu feewde e leƴƴi pamari, A Ge ƴettaa ko e duuɓi sappo e ɗiɗi ngam tawtoreede duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Sichuan Fine Art''s Institute, o hirjinaama ngam sosde naalankaagal ngam anndude pinal leƴƴi pamari Yi e wallitde ɓamtaare.<ref>{{Cite web|url=http://age.artron.net/about|title=阿鸽艺术家介绍-阿鸽官方网站-雅昌艺术家网|website=age.artron.net|access-date=2018-03-15}}</ref>
E hitaande 1964 o heɓi bak makko e duɗal naalankooɓe leydi Siin to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sichuan. .<ref>{{cite book|title=Contemporary Chinese Women Painters|author=Shi, Ling|year=1998|publisher=Foreign Languages Press|pages=199–201|isbn=978-7-119-00724-3}}</ref> O resi ko Xu Kuang.
== Kugal ==
A Ge ko naalanke ngenndiijo tolno 1, tergal fedde naalankooɓe Siin e fedde naalankooɓe Siin, kadi ko hooreejo fedde naalankooɓe Sichuan,<ref name="Artists">{{cite book|title=Modern Chinese Artists|author=Sullivan, Michael|year=2006|publisher=University of California Press|page=3|isbn=978-0-520-24449-8}}</ref> e cukko hooreejo fedde Sichuan e dingiral binndol e naalankaagal, gardiiɗo e nder musee Shenzhou, e cukko hooreejo duɗal binndol to duɗal ngenndiwal Siin to bannge pentugol.<ref>{{Cite web|url=http://m.sohu.com/a/145456949_99893264|title=中外名人艺术{{!}}今日推荐——阿鸽的作品欣赏_手机搜狐网|website=m.sohu.com|access-date=2019-03-08|archive-date=2019-03-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20190308081137/http://m.sohu.com/a/145456949_99893264|url-status=dead}}</ref> Golle makko mooftaa ko e nokku biyeteeɗo ''British Museum'' to Londres.<ref>{{cite book|title=The Printed Image in China|author=von Spee, Clarissa|year=2010|publisher=British Museum Press|page=171|isbn=978-0-7141-2460-5}}</ref>
== Golle ==
Golle cuɓaaɗe:
(Tappirɗe A Ge)
(Galle naalankooɓe leƴƴi Sichuan - A Ge, 1995)
(Moɓondiral golle naalankaagal A Ge - A Ge, 2010 bayyinoowo naalankaagal Sichuan)
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Siin]]
jutg3tebgcz2amxtm38366id8nxfecs
Adeola Austin Oyinlade
0
8358
169710
92146
2026-05-09T10:40:15Z
MOIBARDE
10068
Add links
169710
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adeola Austin Oyinlade''' (dunde 6 August 1981) ko laamɗo lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|date=5 August 2021|title=Adeola Oyinlade wins American Bar Association International Human Rights of the Year Award -|url=https://www.thenewsnigeria.com.ng/2021/08/05/adeola-oyinlade-wins-american-bar-association-international-human-rights-of-the-year-award/|access-date=14 August 2021|website=The NEWS}}</ref><ref>{{Cite web|date=29 July 2021|title=ABA honors Nigerian lawyer with international human rights award|url=https://oilandgasrepublic.com/aba-honors-nigerian-lawyer-with-international-human-rights-award/|access-date=16 August 2021|website=All of the Latest Oil and Gas News-Find Oil and Gas Jobs|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigerian lawyer, Oyinlade wins IBA Human Rights Award|url=https://guardian.ng/features/nigerian-lawyer-oyinlade-wins-iba-human-rights-award/|access-date=16 August 2021|website=guardian.ng|date=13 October 2018|language=en-US}}</ref>
== Ɓiɗɗo e jaŋde ==
Adeola Austin Oyinlade jibini ha 6 Ogos 1981 ha Akure, Akure South Local Government Area of Ondo State, Nigeria to saare Elder e Mrs. Oyinlade.<ref name=":0">https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20181016/281900184178059</ref>
O heɓii jaŋde makko (LL.B) e jaŋde maako (LL.M- ''Master of Laws'') e [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]].<ref>https://www.africa-legal.com/news-detail/service-to-humanity-is-never-in-vain</ref>
== Kuugal e kuugal ngal ==
Oyinlade woni ardiiɗo darnde Adeola Oyinlade & Co; firti lawol nder [[Lagos]], Nigeria e huutoreeɓe nder hakkeeji neɗɗo, hakkille hakkillo, jaaynde, jaayndi e jaaynde.<ref>{{Cite web|date=10 August 2021|title=Human Rights And International Law Expert, Adeola Oyinlade Wins American Bar Association (ABA) International Human Rights Of The Year Award - Africa.com|url=https://www.africa.com/human-rights-and-international-law-expert-adeola-oyinlade-wins-american-bar-association-aba-international-human-rights-of-the-year-award/|access-date=14 August 2021|website=www.africa.com|language=en-US}}</ref>
O huuwani ngam komisyon Afriknaajo (AU). O waɗi "''Know Your Rights Nigeria''" ha radio (UNILAG FM) e tiggi '''Constitutional Rights Awareness and Liberty Initiative''; ha Goomu Goomu.<ref>{{Cite web|date=24 April 2018|title=Remarks By U.S. Consul General F. John Bray Launch of Expanded "Know Your Rights" App|url=https://ng.usembassy.gov/remarks-by-u-s-consul-general-f-john-bray-launch-of-expanded-know-your-rights-app/|access-date=14 August 2021|website=U.S. Embassy & Consulate in Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=9 May 2018|title=US Consul-General praises Nigerian youth for setting up Know your rights app|url=https://www.vanguardngr.com/2018/05/us-consul-general-praises-nigerian-youth-setting-know-rights-app/|access-date=14 August 2021|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{cite web|title=African Union Picks UN Peace Ambassador, Oyinlade to digitize African Youth Charter|date=4 February 2012|url=http://ynaija.com/African-union-picks-united-nations-young-ambassador-for-peace-adeola-austin-oyinlade-to-digitize-the-african-youth-charter/|publisher=Seyi Lawal|accessdate=7 January 2019}}</ref>
== Wolde yeeso yimɓe ==
[[File:Adeola_Oyinlade.jpg|thumb|Adeola Oyinlade ɗon wolwugo ha International Bar Association (IBA) Conference ha Roma nder hitaande 2018.]]
E lewru abriil 2011, Oyinlade haalani kaɓirɗe plenary of African Union's Pre-AU Summit (''African Youth Forum'' 2011) e [[Adis Ababa|Addis Ababa]], Ethiopia; 7th UNESCO ''Youth Forum'' e Paris, Farayse e woɓɓe. <ref>{{Cite web|title=UNESCO Youth Forum 2011|url=http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/AFR/pdf/Agenda.pdf|access-date=12 January 2019|website=www.unesco.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=Adeola Austin Oyinlade|url=https://www.afrinype.org/amo-team/adeola-austin-oyinlade/|access-date=16 August 2021|website=AfriNYPE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=29 July 2021|title=ABA honors Nigerian lawyer with international human rights award|url=https://oilandgasrepublic.com/aba-honors-nigerian-lawyer-with-international-human-rights-award/|access-date=16 August 2021|website=All of the Latest Oil and Gas News-Find Oil and Gas Jobs|language=en-US}}</ref>
== Fedde e teddungal ==
* E lewru Mee 2010, o waɗii hooreejo lesdi lesdi lesdi lesdi ngam jam.
* Nder hitaande 2011, o wondi mo jaɓɓiima, ''Bremen Peace Awards'' 2011 ''of Threshold''
* ngam "taƴugo laawol kiita to kiita" nder lesdi [[Naajeeriya]].
* E hitaande 2014, o noddi e makko e Marok, Karima Rhanem, ngam wonde ko'o ardiiɗo Afrik Network of Youth Policy ngam fuɗɗude network to ONU.
* Nder lewru Desemba 2014, Network ''Action Youth for Human Rights'' waɗi ''film doocumental doocumentary doocumentation doocumentative doocumentals for Human Rights Day'' 2014 ngam haalde golle Adeola ngam waawde ɓeynguure nder ɓeynguura e hakkilantaaku hakkeeji aadama.
* Adeola Austin Oyinlade nodditi nder top Under 40 CEO'en nder Nigeria
* Nder lewru oktoobar 2018, Oyinlade anndini o laɓi ko'e hakkere yimɓe dow hakkere yimɓe ha ''International Bar Association'' (IBA) ha nder nder Rome, [[Italiya|Itali]], ngam darnde maako ha nder hakkere yimɓe.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/appointments/adeola-oyinlade-wins-iba-2018-human-rights-honour|title=Adeola Oyinlade wins IBA 2018 human rights honour|website=The Guardian|date=15 November 2018|access-date=12 January 2019}}</ref>
<ref>{{Citation|last=Association|first=International Bar|title=Adeola Oyinlade – Human Rights Award 2018 acceptance speech|date=1 November 2018|url=https://vimeo.com/298427234|access-date=12 January 2019}}</ref><ref>{{Citation|last=Cray Tv Nigeria|title=Adeola Austin Oyinlade, wins IBA Human Rights Award 2018 – (Award Presentation & Acceptance Speech)|url=https://www.youtube.com/watch?v=1kPPd3d3DE8|access-date=12 January 2019}}</ref>
* E lewru August 2021, o noddinaa ko 2021 ''American Bar Association'' (ABA) ''International Human Rights Award recipient to ABA Annual Meeting to'' [[Chicago]], ''United States''.<ref>"Adeola Oyinlade wins American Bar Association International Human Rights of the Year Award -"</ref>
{{Clear}}
== Himobe ==
{{reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
kqai8lj6yne1rhmyyognv61b780umbl
Adegboyega Dosunmu Amororo II
0
9830
169705
169306
2026-05-09T10:04:28Z
MOIBARDE
10068
Add links
169705
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adegboyega Dosunmu Amororo II''' (CON ko laamɗo aadaaji laamu Owu, [[Diiwaal Ogun]], [[Naajeeriya]] e inɗe Olowu mo Laamu Owu.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2012/10/odun-omo-olowu-yam-festival-in-another-style/|title=Odun Omo Olowu: Yam festival in another style|work=Vanguard News|date=20 October 2012|accessdate=30 December 2014}}</ref> O lomtii Oba Olawale Adisa Odeleye, Lagbedu 1 mo maayi e [[lewru]] Juko hitaande 2003 tawi omo yahra e duuɓi alif 65.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/10/odun-omo-olowu-celebrating-culture-best/|title=Odun Omo Olowu: celebrating culture at its best|work=Vanguard News|date=12 October 2013|accessdate=30 December 2014}}</ref>
== Nguurndam adanɗam ==
Oba Adegboyega Dosunmu jibinaa ko laamɗo Benjamin Okelana Dosunmu (tergal e galle laamorɗo les njiimaandi maayɗo Adesunmbo Dosunmu, Amororo I, laamɗo hakkunde 1918 e 1924).<ref>{{cite web|url=http://citypeoplegroup.org/i/tag/oba-dr-olusanya-adegboyega-dosunmu/|title=Oba Dr. Olusanya Adegboyega Dosunmu - citypeoplegroup.org|publisher=|accessdate=30 December 2014}}</ref> Benjamin Okelana Dosunmu ko ɓiy tataɓo maayɗo Oba Adesunmbo Dosunmu, Amororo l.<ref>{{cite web|title=Nigeria: Owu Stool: the Coronation of Dosunmu, Obasanjo's Candidate|url=http://allafrica.com/stories/200507180452.html|website=AllAfrica|access-date=14 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20141230134649/http://allafrica.com/stories/200507180452.html|archive-date=30 December 2014|date=16 July 2005|url-status=live}}</ref>
O naati duɗal Owu ''Baptist Day'', [[Abeokuta]] ngam jaŋde makko leslesre e hitaande 1941, o naati duɗal sukaaɓe worɓe ''Baptist'', [[Abeokuta]], ɗo o heɓi seedantaagal duɗal mawngal [[Afirik|Afrik]] hirnaange e hitaande 1950.<ref>{{cite web|url=http://m.thenigerianvoice.com/news/72576/1/olowu-stool-court-summons-obj-monarch.html|title=OLOWU STOOL: COURT SUMMONS OBJ, MONARCH|work=thenigerianvoice.com|accessdate=30 December 2014}}</ref> Caggal nde o timmini bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde King’s College, to [[Lagos]] e hitaande 1956, o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hendon to Londres ngam janngude ko fayti e peewnugol dingiral e teleeji e hitaande 1963.<ref>{{cite web|url=http://www.punchng.com/news/traditional-rulers-commend-amosun-on-infrastructure/|title=Traditional rulers commend Amosun on infrastructure|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=30 December 2014|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141230142518/http://www.punchng.com/news/traditional-rulers-commend-amosun-on-infrastructure/|archivedate=30 December 2014}}</ref>
O yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Landmark Baptist to Tennessee, to [[Amerik]] e hitaande 1987 ɗo o heɓi dipolom makko to bannge diine.<ref>{{cite web|url=http://sunday.dailytrust.com.ng/index.php/news/11536-owu-day-ogun-govt-fails-to-arrest-monarch|title=Owu day: Ogun govt fails to arrest monarch|work=Sunday Trust online|accessdate=30 December 2014|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141230135540/http://sunday.dailytrust.com.ng/index.php/news/11536-owu-day-ogun-govt-fails-to-arrest-monarch|archivedate=30 December 2014}}</ref>
== Kugal ==
Dosunmu nasti kuugal laamu lesdi [[Naajeeriya]] bana ''Clerk Grade'' II nder hitaande 1956 haa hukuumaaji lesdi [[Naajeeriya]], Ebute Metta, lesdi Lagos.<ref>{{cite web|last1=Suleiman|first1=Toba|title=Nigeria Needs Upright Leader to Succeed Obasanjo - Olowu|url=http://allafrica.com/stories/200509140230.html|website=AllAfrica|access-date=14 August 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20171015203406/https://allafrica.com/stories/200509140230.html|archive-date=15 October 2017|date=13 September 2005|url-status=live}}</ref> Caggal nde o golli e ndeen darnde duuɓi ɗiɗi, o naati e fedde jaayndeyaagal ɗo o ummii haa o woni hooreejo departemaa ''Drama''.<ref>{{cite web|url=http://www.thenationonlineng.net/archive2/tblnews_Detail.php?id=48552|title=Details - The Nation Archive|publisher=|accessdate=30 December 2014}}</ref> Dosunmu ɓaawo man o huwi bana Jaaynde haa Jaaynde [[Naajeeriya]] haa o ummi haa o laati hooreejo Departemaa ''Drama''.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=88sTRTl6yKwC&q=%27Dinner+with+the+Devil%27%27+by+Sanya+Dosunmu&pg=PA227|title=Dictionary of African Filmmakers|publisher=|isbn=978-0253351166|accessdate=30 December 2014|last1=Armes|first1=Roy|year=2008}}</ref> Ko kanko woni peewnoowo saabunde teleeji [[Naajeeriya]], ''The Village Headmaster'' mo mari limngal ɓurngal juutde e teleeji ɓurɗi juutde e nder duuɓi alif 20. O yalti e jaayndeeji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 1975 ngam sosde fedde peewnugol filmuuji keertiiɗi, ''Starline Films Limited'' e les peewnugol filmuuji ɗi o winndi e ardii filmuuji [[Naajeeriya]] ɓurɗi lollude, tiitoonde mum ko Dinner with the Devil, filmo gadano mo Enebeli Elebuwa waɗi, mo o waɗi e hitaande 1974. Caggal mum o naati e politik, o suɓaama hooreejo laamu nokku Abeokuta e hitaande 1976. E lewru juko hitaande 2005 o toɗɗaa Olowu Laamu Owu.<ref>{{cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=27112|title=Ogun may dethrone coronet Obas|author=Our Reporter|accessdate=30 December 2014|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141230224843/http://sunnewsonline.com/new/?p=27112|archivedate=30 December 2014}}</ref>
== Firooji ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
mj3md170ovrp4otkmjkz1thdqk1jny1
Robyn Billy
0
10667
169698
99466
2026-05-09T09:34:03Z
Andre Engels
75
Redirected page to [[Robyn Bliley]]
169698
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Robyn Bliley]]
ivq65cqise8esopsz2umuytn4l85ww0
Adeyeye Enitan Ogunwusi
0
11119
169711
158405
2026-05-09T10:46:15Z
MOIBARDE
10068
Added links
169711
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adeyeye Enitan Ogunwusi''' (the Ọjájá II) ''CFR'' (jibinaa ko ñalnde yalnde sapponde e jeweey tati 17 lewru Oktoobar hitaande 1974)<ref>{{cite news|date=27 October 2015|title=Profile of Ogunwusi Ooni-elect|url=https://www.vanguardngr.com/2015/10/profile-of-ogunwusi-named-ooni-elect/|access-date=24 February 2022|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> ko Ooni Ife 51ɓo e jooni. Ko kanko woni laamɗo aadaaji e laamɗo laamu [[Yoruba language|Yoruba]] Ile-Ife. O ƴeeŋtii e jappeere laamu caggal nde Oba Okunade Sijuwade sankii e [[lewru]] ut 2015.<ref>{{cite news|last=Josiah|first=Oluwole|date=25 August 2015|title=Crisis in Ile-Ife as ruling houses battle over Oba Sijuwade's successor|work=[[Premium Times]]|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/188964-crisis-in-ile-ife-as-ruling-houses-battle-over-oba-sijuwades-successor.html|access-date=2 October 2020}}</ref>
== Iwdi ==
Ọba Ọjájá II jibinaa ko laamɗo Adeyeye Enitan mo galle laamɗo Giesi, gooto e galleeji laamɓe nay galle Oranmiyan.<ref>{{cite news|work=Vanguard|url=https://www.vanguardngr.com/2015/12/ooni-adeyeye-enitan-ogunwusi-ojaja-ii-the-man-his-passion-and-the-crown/|title=Ooni Adeyeye Enitan Ogunwusi Ojaja II: …the Man, his Passion and the Crown|first=Dave|last=Baro-Thomas|date=7 December 2015|access-date=12 September 2024}}</ref> Mawniiko biyeteeɗo Yuusuf Olagbaju Adewole Ogunwusi, mawniiko biyeteeɗo Ọba Ọ̀ráyẹ̀gbà (anndiraaɗo kadi Ooni Orarigba walla Orasigba) Ọjájá I, ko kanko woni Ooni 44th Ife, o laamii mo gila 1880 haa hitaande 1888 Ooni Agbedegbede, ko iwdi Ooni Giesi (mawɗo galle laamɗo Giesi), kadi ko noon woni iwdi Ọọni Lajodogun. Lajodogun ko ɓiy Ọọni Lajamisan (walla Lajemisin), taaniiko sosɗo laamu Oyo e laamu Benin, hono Oranmiyan. Oranmiyan ko ɓiy walla taaniiko Ooni gadano Ife, Oduduwa, ko noon Ọba Ọjájá II woni iwdi Odùdùwà, gooto e laamɓe Ilé Ifẹ̀ adanɓe.
Jibineede makko ina wiyee ina teskaa duuɓi ko adii nde o jibinata ; ko ɗum waɗi innde Enitan ndee ko yumma makko rokki ɗum, mawniiko inniri ɗum ko Adeyeye, ɗum firti ko ‘korona ina haani e jappeere laamu’.<ref>{{cite news|date=29 March 2018|title=Biography of H.I.M Oba (Dr) Adeyeye Babatunde Enitan Ogunwusi (Ooni of Ife)|work=Vickie Robert Hospitality|url=https://vickieroberthospitality.com/2018/03/29/biography-of-h-i-m-oba-dr-adeyeye-babatunde-enitan-ogunwusi-ooni-of-ife/|url-status=dead|access-date=29 March 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180329122233/https://vickieroberthospitality.com/2018/03/29/biography-of-h-i-m-oba-dr-adeyeye-babatunde-enitan-ogunwusi-ooni-of-ife/|archive-date=29 March 2018}}</ref> Ko kanko woni ɓiɗɗo joyaɓo e nder galle ɓe njeeɗiɗo.
== Jannde ==
Sa Ogunwusi fuɗɗi jaŋde mum leslesre to duɗal jaaɓi haaɗtirde Subuola, [[Ibadan]]. Ndeen o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Loyola, to Ibadan, caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. Peters, to Ile-Ife, ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde (S''SCE)''. O heɓi seedantaagal makko ko fayti e konte to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]].<ref>{{cite web|date=26 October 2015|title=Polytechnic Ibadan graduate is new Ooni of Ife|url=https://www.pulse.ng/communities/student/adeyeye-enitan-ogunwusi-the-polytechnic-ibadan-graduate-is-new-ooni-of-ife/7kgge1b|first=Samson|last=Kukogho|website=pulse.ng|access-date=2 October 2020}}</ref>
== Golle karallaagal ==
O jeyaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde (institut des comptables) leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Ko o kadi karallo ko faati e hiisa. Oba Ogunwusi ko tergal seedtinngal e nder duɗal ardiiɓe. O jeyaa kadi ko e fedde winndereyankoore toppitiinde ko fayti e jeyi leydi. Omo jogii dipolomaaji doktoraa tedduɗi keewɗi : gooto e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]], [[Nsukka]], goɗɗo o e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbinedion.Oba Ogunwusi woni hooreejo jaami'aare [[Naajeeriya]], [[Nsukka]].
== Suɓagol e koronaawiris ==
Ooni Adeyeye Ogunwusi suɓaama e nder galle laamu Giesi to Ile-Ife, e nder ɓiɗɓe leydi ndi ɓe ngonnoo kadi ronooɓe jappeere laamu, ñalnde 26 oktoobar 2015. O huniima e hitaande ndee tan ñalnde 7 desaambar leñol Yoruba, jooni ina jokki e waɗde duwaawu e Alla e Òrìṣà e innde leñol mum e winndere ndee kala e nder juuldeeji hitaande kala ko wayi no Olojo.<ref>{{cite news|date=7 December 2020|title=Ooni of Ife: New Yoruba king crowned in Nigeria|agency=[[BBC News]]|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-35034294|access-date=2 October 2020}}</ref>
== Himobe==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
aukajl3wlwq2qy6k6n83ubwkxjmxo4i
Abiola Dosunmu
0
11241
169690
169279
2026-05-09T09:01:49Z
MOIBARDE
10068
added link
169690
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Mawɗo '''Abiola Dosunmu''' (ko Dosunmu-Elegbede-Fernandez wonnoo, jibinaa ko ñalnde 29 lewru juko hitaande 1947), ko debbo jom ngalu, jom renndoyankeewo, jom jawdi en aadaaji. Ko jiidaa e tiitooɗe laamu goɗɗe keewɗe, hannde omo jogii tiitoonde Erelu Kuti IV mo [[Lagos]].
== Nguurndam adanɗam ==
Abiola dosunmu jibinaa ko to Kano ñalnde 29 lewru juko hitaande 1947, e nder galle laamorɗo biyeteeɗo Omoba Adewunmi e Olori Adejoke Dosunmu mo duunde [[Lagos]]. Ko o iwdi Oba Dosunmu mo Lagos, ko ɗum waɗi ko o iwdi laamɗo Yoruba e laamɗo Bini.<ref>{{cite web|author=Published|url=https://punchng.com/lagos-is-an-extension-of-benin-erelu-dosunmu/|title=Lagos is an extension of Benin – Erelu Dosunmu – Punch Newspapers|publisher=Punchng.com|date=2017-12-10|accessdate=2020-04-04}}</ref><ref name="useagainlikethis">{{cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2019/01/erelu-dosunmu-a-voice-for-the-recognition-of-indigenous-lagosians/|title=Erelu Dosunmu : A voice for the recognition of indigenous Lagosians|date=2019-01-18|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2020-02-01}}</ref> Neene makko ko Iyalode mo Owu Egba.<ref>{{cite web|url=https://punchng.com/at-over-70-im-as-young-enterprising-as-i-used-to-be-erelu-dosunmu/|website=Punchng.com|title=At over 70, I'm as young, enterprising as I used to be - Erelu Dosunmu|date=13 September 2020|accessdate=November 1, 2020}}</ref>
== Erelu Kuti IV mo Lagos ==
Abiola Dosunmu waɗaama Erelu Kuti IV mo Lagos e juuɗe banndiraawo makko Oba Adeyinka Oyekan mo [[Lagos]] e hitaande 1980.<ref>{{cite news|url=https://m.guardian.ng/news/dosunmu-70th-birthday-lecture-holds-friday/|title=Dosunmu 70th Birthday Lecture Holds Friday|date=July 25, 2017|accessdate=April 28, 2020}}</ref> E nder ndee ɗoo darnde o woni ko e wonde yumma laamɗo kewu, o laami ko regent Lagos so laamɗo jooɗiiɗo oo maayii haa nde lomto mum suɓaa e kolees laamɓe. Gila ndeen o wonii Erelu Kuti ko ɓuri heewde e nguurndam makko, omo jogii darnde nde laamɓe laamɓe ummoriiɓe e galleeji laamɓe tan mbaawi heɓde.<ref>{{cite web|url=https://www.mediaroomhub.com/erelu-abiola-dosunmu-the-woman-king/|website=mediaroomhub.com|title=Erelu Abiola Dosunmu: The Woman King|accessdate=December 16, 2023}}</ref>
=== Ko ɓuri teeŋtude ko darnde e golle ===
==== To wuro Lagos ====
Golle laamu Erelu Kuti mo Lagos ina njeyaa heen:
* Wontude koolaaɗo kuuɓal laamɓe aadaaji [[Lagos]].
* Wontude wasiyaaji e denndaangal geɗe renndo, ko wayi no rokkude tiitooɗe laamu aadaaji e teddungal.
* Wontude gardiiɗo aadaaji pelle rewɓe [[Lagos]] (hono pelle luumo).
* Wontude tergal e fedde laamɓe.
==== Nokku goɗɗo ====
* Wontude tergal Ogboni to Egbaland
* Wontude laamɗo yumma Ile-Ife
== Daɗndude ɗaɓɓaande tiitoonde ==
Debbo gooto ina wiyee Dosunmu waɗii ɗaɓɓaande e tiitoonde Erelu Kuti. O maayi ko e hitaande 2019.<ref>{{cite web|url=http://urbanlifeng.com/default_main/index.php/397-erelu-abiola-dosunmu-to-be-buried-in-lagos-on-valentine-s-day|title=Erelu Abiola Dosunmu To Be Buried In Lagos On Valentine's Day|website=urbanlifeng.com|language=en-GB|access-date=2020-02-01}}</ref>
== Golle njulaagu ==
Dosunmu janngi njuɓɓudi njulaagu to Londres.<ref name="atwhichcollege">{{Citation|title=Metrofile: Personality Profile Features Erelu Of Lagos HRH Abiola Dosumu|url=https://www.youtube.com/watch?v=_DPvui1lEJ4|language=en|access-date=2020-02-01}}</ref> O wi'i kadi o "waylitii njulaagu Aso Oke gaadanteewu ngam wontude njulaagu miliyoŋaaji keewɗi dolaar ko woni hannde koo".<ref name="useagainlikethis" /> Abiola Dosunmu ɓamtu finaa-tawaa leñol Yoruba haa lesdi [[Naajeeriya]] bee Aso Oke. Caggal mum o wonii dekoratoor nder suudu sarɗiiji leydi [[Naajeeriya]] to London.<ref name="useagainlikethis" /> O udditi kadi boowal to laawol Bond to Londres.
== Sembe ==
Erelu, ko mbaydi mbaylaandi (mode) ina waɗi jokkere enɗam e agbada juutɗo mo rewɓe ɓoornotonoo e kitaale 80 e puɗal 90, ina jeyaa kadi e Abiola Dosunmu.<ref>{{cite web|url=http://livelyinfo.com.ng/news/erelu-dosunmu-a-voice-for-the-recognition-of-indigenous-lagosians/|title=ERELU DOSUNMU: A voice for the recognition of indigenous Lagosians – Livelyinfo|access-date=2020-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20190202043944/http://livelyinfo.com.ng/news/erelu-dosunmu-a-voice-for-the-recognition-of-indigenous-lagosians/|archive-date=2019-02-02|url-status=dead}}</ref> Gimijo [[Naajeeriya]] King Sunny Adé winndi gimol ngam teddingo Dosunmu tiitoonde "Biibire Kose Fowora".<ref>{{cite web|url=http://oshakmusicblog.com/audio/throwback-king-sunny-ade-bibiire-kose-fowora/|title=[THROWBACK]: King Sunny Ade- 'Bibiire Kose Fowora'|date=2018-02-27|website=oshakmusicblog.com|language=en-US|access-date=2018-12-13}}</ref>
== Teddungal e anndinde ==
* Teddungal ngenndiwal Laamu Belsik.<ref name="useagainlikethis" />
* Njeenaari nguurndam jaaynde ''Vanguard''<ref name="useagainlikethis" />
* Doktoraa tedduɗo, D.Cul-Doktoraa pinal e kewu 4ɓo duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbinedion, Okada.<ref>{{cite web|url=http://thenigerianexpression.com/2017/11/21/igbinedion-university-to-award-634-degrees-at-15th-convocation/|title=Contact Support|publisher=Thenigerianexpression.com|date=|accessdate=2020-04-04}}</ref>
* Ardorde yeru Pan [[Afirik|Afrik]] 2016 Teddungal /''Icon of True Silent Mega Philanthropist in'' [[Afrik]] - E nder anndinde e weltinde darnde makko mawnde e mahngo ngenndi, e sosde golle keewɗe, e ballal makko e nder njuɓɓudi laamu, e ballondiral moƴƴal e sukaaɓe ɓe ngalaa semmbe, e golle sukaaɓe, e nder golle laamu e nuunɗal e nder golle makko, Ƴellitaare e Hisnude pinal e nafooje [[Afrik]] tawa ina jeyaa heen golle makko ɗe o waɗata ngam Alla, Neɗɗankaagal, Naajeeriya e [[Afrik]].
* Njeenaari Fedde Jaayndiyankooɓe ''Commonwealth''.
* Njeenaari duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].
* Njeenaari luulndo fedde janngooɓe [[Afrik]] hirnaange ngam ardaade yeru.
== Nguurndam neɗɗo ==
Dosunmu resii Major Adekunle Elegbede, ɓe jibini ɓiɓɓe ɗiɗo, Kunle Elegbede e Adewunmi Elegbede. Dewgal ngal joofi ko nde Major Elegbede maayi e fuɗɗoode kitaale 1970.<ref>{{cite web|last=Elites|first=The|url=http://www.theelitesng.com/exclusive-how-erelu-abiola-dosunmu-lost-the-three-men-she-cherished-most-within-six-months/|title=EXCLUSIVE: How Erelu Abiola Dosunmu Lost The Three Men She Cherished Most Within Six Months - The Elites Nigeria|publisher=Theelitesng.com|date=2015-09-23|accessdate=2020-04-04}}</ref> Dosunmu hawri e mawɗo Antonio Deinde Fernandez, tergal Amaro jeyaaɗo e galle mawɗo Olumegbon to [[Lagos]], e hitaande 1972. E oon sahaa, Fernandez ina resi debbo [[Amerik|Ameriknaajo]].<ref>{{cite web|author=Barbara Fernandez V. Antonio Deinde Fernandez|url=https://www.leagle.com/decision/1988537208conn3291514|title=FERNANDEZ v. FERNANDEZ | 208 Conn. 329 (1988) | conn3291514|publisher=Leagle.com|date=|accessdate=2022-08-12}}</ref> Dosunmu e Fernandez resndaama haa lesdi [[Naajeeriya]] haa suudu Oba [[Lagos]] nder lewru Abriil 1973 nder kewu ngu Naajeeriya'en mawbe tawtoraama hawtaade e Amiral Adekunle Lawal.<ref name="Vanguard">{{cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/09/fernandez-at-last-the-veil-is-lifted/|title=Fernandez: At last 'the veil is lifted' - Vanguard News|publisher=Vanguardngr.com|date=2015-09-16|accessdate=2020-04-04}}</ref> Ɓe ndañi ɓiɗɗo gooto, ɓiɗɗo debbo ina wiyee Antoinette Fernandez, ko binndoowo, filmoowo, golloowo lannda Green (Angalteer) jeyaaɗo to Londres.<ref>{{cite web|url=https://bright-green.org/2023/01/27/tackling-the-green-partys-diversity-issues-starts-with-electing-a-black-female-representative/|title=Tackling the Green Party's diversity issues starts with electing a Black female representative|website=Bright Green|language=en-UK|access-date=2023-01-27}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm3587787/|title=Antoinette Fernandez|website=IMDb|access-date=2018-12-13}}</ref> E hitaande 2007, Dosunmu yamiri e yeeso yimɓe fof nde Fernandez woppa huutoraade innde mum.
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
1csc5w8auekjpyehzmvhag0an7f1b5n
Adedotun Aremu Gbadebo III
0
11267
169704
169303
2026-05-09T09:59:20Z
MOIBARDE
10068
Added links
169704
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adedotun Aremu Gbadebo III''' (jibinaaɗo yalnde sappo e naayi 14 suwee hiitande dubi alif 1943) ko Alake Egba hannde, leñol e nder [[Abeokuta]], [[Naajeeriya|Najeriya]]. O laamiima gila 2 e nder dubi alif 2005.
== Nguurndam adanɗam ==
Gbadebo jibinaa ko ñalnde 14 suwee 1943, e nder galle laamu Laarun. Ko o taaniiko Alake jeegoɓo Egbaland, hono Oba Gbadebo, laamɗo gila 1898 haa 1920, kadi ko o taaniiko Oba Gbadebo II.<ref>{{cite web|url=http://www.egbayewa.org/Alake.htm|title=Oba Adetokunbo Gbadebo 111|work=Egba-Yewa Descendants Association Washington, DC|accessdate=2010-09-08}}</ref> Mawniiko mawɗo wiyetee ko Okukenu, Alake gadano leydi Egbaland. Rewrude e Okukenu, iwdi Gbadebo ina yahra e Laarun, Alake mo Ake laaminooɗo e fuɗɗoode kitaale 1700. Laarun woni mawniiko Gbadebo 5x.
Gbadebo janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe Baptist to [[Abeokuta]] e to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Ibadan]], caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e hitaande 1965, o heɓi dipolom makko e hitaande 1969.<ref>{{Cite web|title=ALAKE and Paramount Ruler of EGBALAND|url=https://egbaheritage.com/alake-and-paramount-ruler-of-egbaland/|last=admin|website=Egba Heritage Foundation|language=en-US|access-date=2020-05-03}}</ref> O naati konu e hitaande 1969, o naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Komanda e konu, Jaji tuggi lewru suwee 1978 haa [[lewru]] ut 1979. O wonii gardiiɗo konu to ''Major''-Seneraal [[Tunde Idiagbon]], hooreejo konu to gardiiɗo toowɗo, ''Dodan Barracks'', tuggi Yarkoma 1984 haa lewru Seeɗto 1985. O woppi konu, o woni Kolonel.<ref>{{cite web|url=http://www.oandoplc.com/nigeria/about-oando/media/press-releases/more-releases/oando-appoints-oba-michael.php|date=April 21, 2006|publisher=Oando|title=Oando appoints Oba Michael Adedotun Gbadebo as Director|accessdate=2010-09-08}} {{Dead link|date=November 2010|bot=H3llBot}}</ref>
== Fiilngo ==
Suɓagol Gbadebo e Alake e [[lewru]] yuli hiitande dubi 2005, ɗum joofniri ko lebbi jeegom ŋakkeende hoolaare e hol lomtotooɗo Alake ɓooyɗo oo, hono Oba Oyebade Lipede, mo maayi ñalnde 3 feebariyee 2005.<ref name="ondn4288">{{cite web|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4288&z=12|title=Gbadebo emerges new Alake - • We're yet to confirm any candidate — Ogun govt|date=2005-08-05|author=Niyi Odebode and Olaolu Oladipo|work=Online Nigeria Daily News|accessdate=2010-09-08}}</ref> O heɓi 15 e nder 23 woote e nder woote ɗe laamɓe Egba mbaɗi, o fooli 8 ƴaañooɓe ina heen miñiiko gorko, Adeleke.<ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200508040831.html|title=Retired Colonel Becomes New Egba Monarch|work=ThisDay|author=Toba Suleiman|date=2005-08-03|accessdate=2010-09-08}}</ref>
== Haraka ==
E lewru Abriil hiitande duubi 2010, luural hakkunde Gbadebo e Olu mo Igbein, hono Oba Festus Oluwole Makinde, nawaa to Ñaawirde Toownde [[Diiwaan Ogun]], ''Division'' Judiciaire [[Abeokuta]], Diiwaan [[Ogun State|Ogun]], [[Naajeeriya|Najeriya]]. Olu mo Igbein ina haɓa e etaade Alake ngam waylude tiitoonde mum gila e Olu mo Igbein fayde e Olu mo Mowe, waylo ngo ina waawi bonnude hakkeeji makko e huutoraade won e maandeeji aadaaji ina jeyaa heen stool Igbein.<ref>{{Cite news|title=Royal battle : Ogun monarchs in court over royal stool|date=22 April 2010|author=FEMI SHODUNKE|work=Nigerian Compass}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
5jfvdke2b5kfg7vlogxza8jda6feevt
Abiola Akiyode-Afolabi
0
11282
169689
169277
2026-05-09T08:56:33Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169689
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abiola Akiyode-Afolabi''' ko laamɗo lesdi [[Naajeeriya]] e mo gollaaki hakkeeji yimɓe. <ref name="GN2">{{Cite web|url=https://guardian.ng/guardian-woman/dr-abiola-akiyode-afolabi-elected-chair-as-tmg-gets-new-board/|title=Dr. Abiola Akiyode-Afolabi elected chair, as TMG gets new board|website=guardian.ng|date=27 August 2016|access-date=2019-07-27}}</ref> O woni darinoowo darnde ''Women Advocates Research and Documentation Center'' (WARDC), wonde goomu jaɓugo hakkillo e hakkillo ha nder hakkillo mum e hakkillude ɓamtaare, ngam ngam ɓeydaade hakkillaaji rewɓe, hakkillooji yimɓe, laamu e laamu laamu.<ref name="Punch2">{{Cite web|url=https://punchng.com/my-mother-planned-our-church-wedding-without-informing-us-abiola-akiyode-afolabi/|title=My mother planned our church wedding without informing us – Abiola Akiyode-Afolabi|website=Punch Newspapers|date=23 December 2017|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref>
Abiola Akiyode-Afolabi woni darnde ardiiɗo nder ardiiɗo ardiiɗo to [[Afrik]] hirnaange ngam jam e jaaynde debbo [[Nigerian Pidgin|Nigeria]].<ref name="thrive2">{{Cite web|url=https://thrive.org.ng/speaker/dr-mrs-abiola-akiode-afolabi/|title=Dr. Abiola Akiyode-Afolabi|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref> O jannginooji dooka caahuuji yimɓe e nder [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]].<ref name="Welcome to University of Lagos2">{{Cite web|url=http://196.45.48.50/staffdirectory.php?parentid=68&filter=60&searchct=PRIVATE%20AND%20PROPERTY%20LAW|title=Welcome to University of Lagos|website=196.45.48.50|access-date=2019-07-27}}</ref><ref name="thrive3">{{Cite web|url=https://thrive.org.ng/speaker/dr-mrs-abiola-akiode-afolabi/|title=Dr. Abiola Akiyode-Afolabi|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref> E hitaande 2016, o suɓii hooreejo The Monitoring Group (TMG), ko fedde darnde 400 ummatoore ummatoore fulɓe.<ref>{{Cite web|date=2016-08-21|title=TMG elects Abiola Akiyode-Afolabi new chairman {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/209007-tmg-elects-abiola-akiyode-afolabi-new-chairman.html|access-date=2022-03-28|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-08-27|title=Auwal Rafsanjani elected new chairman of TMG|url=https://www.thecable.ng/auwal-rafsanjani-elected-new-chairman-of-tmg|access-date=2022-03-28|website=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-18|title=FG's obsession with desire to suppress free speech makes credible polls doubtful in 2023 – Chair, TMG, Akiyode-Afolabi|url=https://punchng.com/fgs-obsession-with-desire-to-suppress-free-speech-makes-credible-polls-doubtful-in-2023-chair-tmg-akiyode-afolabi/|access-date=2022-03-28|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Luego e jaŋde ==
Akiyode-Afolabi jibinaa e nder leydi Kwara kono o mawnini e Osogbo, nder leydi Osun, [[Nigerian Pidgin|Nigeria]].
O janngini Law diga jaŋde [[Obafemi Awolowo]], Ile Ife, to o fuɗɗi Lawol maako nder hakkiilo yimɓe bana ardiiɗo haɓɓooɓe ummaatoore debbo aranndeere.<ref name="Punch3">{{Cite web|url=https://punchng.com/my-mother-planned-our-church-wedding-without-informing-us-abiola-akiyode-afolabi/|title=My mother planned our church wedding without informing us – Abiola Akiyode-Afolabi|website=Punch Newspapers|date=23 December 2017|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref><ref name="SR2">{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2016/08/21/akiyode-afolabi-elected-transition-monitoring-group-chair-coalition-gets-new-board|title=Akiyode-Afolabi Elected Transition Monitoring Group Chair As Coalition Gets New Board|date=2016-08-21|website=Sahara Reporters|access-date=2019-07-27}}</ref> O heɓii jaangirde maako nder Notre Dame Law School, Indiana, USA e jaangirde makko nder SOAS University of [[London]] e jaangorde nder jam e jam e jam ha nder rewɓe.<ref>{{Cite web|url=https://ng.boell.org/person/abiola-akiyode-afolabi|title=Abiola Akiyode-Afolabi|website=Heinrich Böll Stiftung Nigeria|date=14 October 2013|language=en|access-date=2019-07-27}}</ref><ref name="thrive4">{{Cite web|url=https://thrive.org.ng/speaker/dr-mrs-abiola-akiode-afolabi/|title=Dr. Abiola Akiyode-Afolabi|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref>
== Kuugal ==
Nde o wurtini lesdi [[Nigerian Pidgin|Nigeria]] caggal janngude maako nder ''University'' of Notre Dame Law School, o waɗi nyiɓre ''Women Advocates Research and Documentation Center'' (WARDC) nder hitaande 2002, jaayɗe ɗe ɗon haɓɓii ngam hawtaade e hawtaade dow ka'e dow kuuɗe ɓaawoji e dow kuuɗe politik.
Nder August 2016, o laɓɓinaama hooreejo Kawtal Kawtal Kawgel Kawtal (TMG), ko hawti e 400 kawtal ummatoore ummatoore. O debbo ɗiɗaɓo arda TMG, caggal [[Ayo]] Obe daga CLO nder '90s. O wondi goomu nder weltaare ''Bring Back Our Girls'' (BBOG) e o ardii haɓɓugo jaŋde ngam jaŋde e jaŋde nder lesdi Naajeeriya. O ardii kadi ''Gender and Constitution Reform Network'' (GECORN) ngal wonnoo e hitaande 2003.<ref name="NWTF2">{{Cite web|url=https://nigerianwomentrustfund.org/about-us/board-of-directors/|title=Board of Directors|website=NWTF|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref>
Nder hitaande 2018, Abiola je ɗon huuwdi bana darnde mawɗo Fedde Fedde Fanditaaku e Fanditaaki (WARDC), heɓii kiita goɗɗum dow lesdi Naajeeriya nder kiita dow kuuɗe ɓaawo nder saare Mary [[Sunday Awoniyi|Sunday]] v. [[Nigerian Pidgin|Nigeria]], je ɗon yeeso suudu kiita nder lesdi [[Afrik]] hirnaange (''Court of Justice of the Economic Community of West'' [[African United Democratic Party|African]] ''State'' (ECOWAS ''Court'').<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/02/mary-sunday-ecowas-court-okays-suit-nigerian-government/|title=Mary Sunday: ECOWAS court okays suit against Nigerian government|date=2017-02-08|website=Vanguard News|language=en-US|access-date=2019-07-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ihrda.org/2018/05/press-release-ihrda-wardc-obtain-favourable-judgment-against-nigeria-in-mary-sunday-domestic-violence-case/|title=IHRDA, WARDC obtain favourable judgment against Nigeria in "Mary Sunday" domestic violence case|last=admin|website=IHRDA|language=en-US|access-date=2019-07-30}}</ref>
O wakkilani Monica Osagie, jannginoowo dow [[Obafemi Awolowo University|Obafemi Awolowo ''University'']] mo Prof. Richard Iyiola Akindele, mo jannginooɗo dow jaango dow jaangoowo nder hitaande 2018.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/oau-sex-scandal-why-osagie-resorted-to-self-help-activist/|title=OAU sex scandal: Why Osagie resorted to self-help –Activist|website=Punch Newspapers|date=21 April 2018|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/sex-for-mark-protest-as-panel-denies-victim-legal-representation/|title=Sex-for-mark: Protest as panel denies victim legal representation|website=Punch Newspapers|date=24 April 2018|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2018/04/21/sex-mark-female-student-appear-oau-panel-tuesday|title=Sex For Mark: Female Student To Appear Before OAU Panel Tuesday|date=2018-04-21|website=Sahara Reporters|access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/oau-sex-scandal-i-am-ready-to-appear-before-panel.html|title=OAU sex scandal: 'I am ready to appear before panel'|last1=Aliyu|first1=Abdullateef|last2=Lagos|date=2018-04-22|website=Daily Trust|language=en-GB|access-date=2019-07-27}}</ref> Abiola Abiola ɗon ekkitina dooka yimɓe duniyaaru nder [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]].
== Jaɓɓorgo Kewuuji ==
International League for Human Rights, USA noddi Akiyode-Afolabi mo jaɓɓiɗo "''Defenders" Day Awards'' 1999.<ref name="NWTF3">{{Cite web|url=https://nigerianwomentrustfund.org/about-us/board-of-directors/|title=Board of Directors|website=NWTF|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://gepad.appkiosk.ng/wp/board-members/|title=Board Members|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://futureleadershipconference.com/performer/dr-abiola-akiyode-afolabi/|title=Dr Abiola Akiyode Afolabi – Future Leadership Conference|language=en-US|access-date=2019-07-27}}</ref>
== Firooji ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
pfxqm3p3ubdp4pdmshgqaf8kz5355js
Abubakar Buba Atare
0
12245
169695
169288
2026-05-09T09:23:31Z
MOIBARDE
10068
I added links
169695
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Dr Abubakar Buba Atare II''' (jibinaaɗo Kokiya Abubakar Buba Atare 16 lewru bowte hitaande 1987) ko Mai ɗiɗaɓo walla laamɗo laamu Tula.<ref>{{cite web|title=Gombe State Government - Emirs|url=https://gombestate.gov.ng/emirs|access-date=2024-01-26|website=Gombe State Government}}</ref> O toɗɗaa ko ñalnde 21 [[lewru]] Duujal hitaande 2009 caggal maayde baaba makko Buba K. Atare ñalnde 13 lewru Duujal hitaande 2009. Mai Abubakar wonnoo ko e sahaa toɗɗagol makko ko janngoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde '''Middlesex''', Dubaï, Emiraaji [[Arab Women's Cup|Arab]] Dentuɗi.<ref>{{cite web|last=Hamagam|first=Aliyu M.|date=2009-12-21|title=Nigeria: 26 Year-Old Turbaned Emir of Tula [Archive]|url=https://allafrica.com/stories/200912220117.html|url-access=subscription|access-date=2024-01-26|website=AllAfrica|publisher=Daily Trust}}</ref>
O woni kadi e golle binndoowo e nder Diiso [[Dowlaaji Dentuɗi]] [[Gombe]].
E hitaande 2017, Mai rokki leydi ngam mahde nokku golf to Tula.<ref>{{cite web|last1=Shaagee|first1=Orkula|date=4 May 2017|title=Mai of Tula donates land for golf course in Gombe|url=https://www.dailytrust.com.ng/Mai-of-tula-donates-land-for-golf-course-in-gombe.html|accessdate=13 April 2020|website=Daily Trust}}{{dead link|date=November 2023}}</ref> [jokkondiral maayngal duumingal] O waɗi ɗum ko e udditgol kawgel golf [[Gombe]] Talba [[Open Door Council|Open]] (GT Open) gadano to nokku golf falnde Gongila, to nokkuure semmbe Ashaka nder [[diiwal Gombe]].<ref>{{Cite web|date=2017-05-04|title=Emir of Tula donates land for golf course in Gombe|url=https://dailytrust.com/emir-of-tula-donates-land-for-golf-course-in-gombe/|access-date=2024-02-11|website=Daily Trust|language=en-GB}}</ref>
E lewru noowammbar 2017, Mai tawtoraama juulde wirwirnde Daktibe Jalingo e ɓiyiiko ɓe jom en kaɓirɗe mbari. E nder konngol makko, o ñiŋii njangu nguu, o yamiri laamu nguu yo nanngu waɗooɓe ɗum ɓee ngam haɓaade tikkere sariya timmunde.<ref>{{cite web|last=Umar|first=Manuel|date=29 November 2017|title=Police confirm murder of Gombe village head, son|url=https://www.today.ng/news/metro/police-confirm-murder-gombe-village-head-son-37687|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830111101/https://www.today.ng/news/metro/police-confirm-murder-gombe-village-head-son-37687|archive-date=30 August 2019|accessdate=13 April 2020|website=Nigeria Today}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abare|first=Ali|date=2017-11-29|title=Police confirm murder of Gombe village head, son|url=https://odili.net/news/source/2017/nov/29/503.html|access-date=2024-01-26|work=The Sun: Voice of the Nation}}</ref>
E hitaande 2018, e nder ñalngu pinal Tula, o noddii yimɓe Tula e denndaangal [[Gombe]] Tangale Waja ngam ɓeydaade hawrude, ñalngu ngu Guwerneer kuuɓtodinɗo diiwaan [[Gombe]], [[Ibraahim Hassan Dankwambo]], e Emir... Misau, Ahmed Sileymaan.<ref>{{cite web|date=24 January 2018|title=Be more united, Mai Tula tasks subjects|url=https://www.vanguardngr.com/2018/01/united-mai-tula-tasks-subjects/|accessdate=13 April 2020|website=Vanguard News}}</ref> Ko woni caggal jaŋde
Laamiiɗo maako janngi haa jangirde mawnde [[Abubakar Tafawa Balewa]] [[Diiwal Bauchi|Bauchi]] ngam jangirde maako lesdi, nden o yahi haa jangirde laamu lesdi [[Kwali]] haa [[Abuja]] nden o yahi haa jangirde laamu lesdi Billiri haa lesdi [[Gombe]] ngam jaangirde maako haa lesdi.
O naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Abuja]] ngam janngude ''Geography'' ngal o woppi caggal ɗuum o winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Middlesex'' [[London]] (Dubai ''Campus'') ɗo o heɓi ''BSc Honors'' e ganndal lowre e IT & BIS.
== Kugal ==
Gardiiɗo lowre ndee to CISCO Systems, wuro internet Dubaï, Emiraaji Arab Dentuɗi ko adii nde o toɗɗaa "Mai" walla laamɗo laamu Tula.
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Gombe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
62se1nb8o3p0blaak6bcgvutuu1i0ac
Ade Ipaye
0
12353
169703
129384
2026-05-09T09:55:20Z
MOIBARDE
10068
Added links
169703
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adeola Rahman Ipaye OFR''' (jibinaa ko 8 lewru juko hitaande 1963) ko awokaa [[Naajeeriya]], o woniino cukko hooreejo leydi [[Naajeeriya]] (biro cukko hooreejo leydi) tuggi 2015 haa 2023. O woniino kadi awokaa mawɗo e komisinaajo ñaawoore to [[Lagos]] Dowla gila 2011 haa 2015.<ref>{{cite web|url=http://www.punchng.com/news/lagos-ag-okays-eviction-of-doctors/|title=Lagos AG okays eviction of doctors|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=24 April 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150623100448/http://www.punchng.com/news/lagos-ag-okays-eviction-of-doctors/|archivedate=23 June 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.punchng.com/feature/the-law-you/offenders-sentences-shouldnt-depend-on-judges-kindness-lagos-ag/|title=Offenders’ sentences shouldn’t depend on judges’ kindness – Lagos AG|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=24 April 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150623101819/http://www.punchng.com/feature/the-law-you/offenders-sentences-shouldnt-depend-on-judges-kindness-lagos-ag/|archivedate=23 June 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://leadership.ng/news/394212/500-child-defilement-cases-reported-lagos-state-2014-says-ag|title=Over 500 Child Defilement Cases Reported In Lagos State In 2014, Says AG|author=Leadership Newspaper|date=10 December 2014|work=Nigerian News from Leadership News|accessdate=24 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150623081910/http://leadership.ng/news/394212/500-child-defilement-cases-reported-lagos-state-2014-says-ag|archive-date=23 June 2015|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref>
== Jaangirde ==
Ngam jaŋde makko leslesre, Ipaye janngi duɗal leslesal Ahmad ''Memorial'', e duɗal leslesal St. ''Saviors to Agege'', [[Lagos]], hakkunde 1969 e 1975. Ndeen o ummiima to duɗal ''Grammar'' Egliis Afriknaajo [[Lagos]], Ifako, Agege, ɗo o heɓi duɗal [[Afrik]] hirnaange ''Leaving'' Seedantaagal ('O' ''Levels'') e hitaande 1979. Caggal ɗuum o naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Igbobi [[Lagos]] ngam jaŋde toownde, nde o timmini e hitaande 1981. Caggal nde o heɓi dipolomaaji gadani (B.A. Hons) e daartol (1984), Ipaye heɓi dipolomaaji ɗiɗi ɗii fof e nder sariya, fof ummorii ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]], [[Akoka]], [[Lagos]].
== Kugal ==
O fuɗɗii golle makko to Oditah Adebiyi & Co., Ikoyi, [[Lagos]] ko o golloowo sariya e wiɗtooji ko adii nde o naatata e golle duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]] ko o balloowo jannginoowo.<ref>{{cite web|url=http://www.informationng.com/2013/02/lagos-ag-expresses-worry-over-increasing-molestation-of-minors-in-the-state.html/lagos-state-attorney-general-ade-ipaye|title=Lagos-State-Attorney-General-Ade-Ipaye|author=niyi|work=INFORMATION NIGERIA|accessdate=24 April 2015}}</ref>
O ummii e jappeere jannginoowo mawɗo e [[lewru]] oktoobar 1999, caggal ɗuum o wonti Sub-Dean to duɗal jaaɓi haaɗtirde sariya, to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]] e lewru oktoobar 2000.<ref>{{cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/lagos-attorney-general-defends-ban-on-hijabs-in-schools/192094/|title=Lagos Attorney General Defends Ban on Hijabs in Schools, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|accessdate=24 April 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141111013730/http://www.thisdaylive.com/articles/lagos-attorney-general-defends-ban-on-hijabs-in-schools/192094/|archivedate=11 November 2014}}</ref>
E lewru mee 2001 o toɗɗaama balloowo keeriiɗo to guwerneer diiwaan [[Lagos]] [[Bola Tinubu]] to bannge sariya e hitaande 2003, o gollodii e oon sahaa, Jaagorgal men ko feewti e sariya, hono Professeur [[Yemi Osinbajo]]. O wonti caggal mum balloowo keeriiɗo Guwerneer to bannge sariya.<ref>{{cite web|url=http://www.informationng.com/tag/ade-ipaye|title=Ade Ipaye - INFORMATION NIGERIA|work=informationng.com|accessdate=24 April 2015}}</ref> E golliima e oon darnde duuɓi nay haa o toɗɗaa tergal e Diiso doosɗe leydi [[Lagos]] e wasiya keeriiɗo ko fayti e njoɓdi e njoɓdi to guwerneer [[Babatunde Fashola]] lomtiiɗo [[Bola Tinubu]] e hitaande 2007.<ref>{{cite web|url=http://m.thenigerianvoice.com/news/53940/1/crisis-loom-over-fasholas-cabinet-composition.html|title=Crisis Loom Over Fashola's Cabinet Composition|work=TheNigerianVoice|accessdate=24 April 2015}}</ref> Ko o wasiya keeriiɗo, o ardii peeje keewɗe e nder fannu njoɓdi, ina jeyaa heen sosde sarwiis toppitiiɗo ko yowitii e njoɓdi nder leydi [[Lagos]] e dow sariya leydi ndii, ko ɗum huunde nde alaa ko woni e mum so wonaa njuɓɓudi laamu, tawa ina waɗi kuule keertiiɗe e sarɗiiji golle. O walli kadi Goomu Dowla ngam yaajtinde njoɓdi sektoraa informal e harmonize njoɓdi laamuuji nokkuuji.
E [[lewru]] mee 2007, Ipaye toɗɗaa Awokaa mawɗo.<ref>{{cite web|url=http://globalreportersnews.com/2015/03/lagos-to-survive-on-tax-revenue-following-dwindling-oil-revenue-fashola/|title=Lagos to survive on tax revenue following dwindling oil revenue Fashola|work=globalreportersnews.com|accessdate=24 April 2015}}</ref> Ipaye sosi fedde gollorde renndo ngam diiwaan [[Lagos]] e huutoraade ko adii fof kuulal sariya ngam gollal renndo ko cuɓal ñaawoore.[citation needed]
Ñalnde 3 suwee 2015, hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] toɗɗii Ipaye cukko hooreejo leydi ndii, e nder ɗuum o woni hooreejo leydi ndii, hono porfeseer [[Yemi Osinbajo]], SAN.
Ñalnde 11 lewru Oktoobar 2022, Ipaye hokkaama teddungal ngenndiwal e toɗɗaaɗo Ofiseejo leydi ndii (OFR) e juuɗe hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]], GCFR.
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
9flkav95p93im3v6w5a4019kn23d54z
Abubakar Balarabe Mahmoud
0
12360
169694
169286
2026-05-09T09:18:17Z
MOIBARDE
10068
Add links
169694
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar balarabe "A.B." Mahmoud''' (jibinaa ko yalnde sappo e joowey 15 lewru Yarkomaa 1955) ko Awokaa mawɗo leydi [[Naajeeriya]] ummoriiɗo [[Kano|Diiwaal Kano]], o wonnoo ko hooreejo fedde awokaaji [[leydi]] [[Naajeeriya]], kadi ko kanko woni.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Mahmoud jibinaa ko e nder diiwaan [[Kano]], o fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to [[Kano]], o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya e hitaande ndungu alif 1979 e 1984 ɗo o heɓi Baccalauréat e sariya o yahi to duɗal sariya [[leydi]] [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o woni o janngi ko o golloowo sariya, o noddiraa ko bar e lewru mee e hitaande ndungu alif 1979.<ref>{{Cite web|title=ABUBAKAR BALARABE MAHMOUD, SAN, OON – KUST WUDIL|url=https://kustwudil.edu.ng/blog/profile/cody-l-ball/|access-date=2021-07-12|language=en-US}}</ref>
== Kugal ==
Mahmoud fuɗɗii golle mum ko e hitaande dubi alif 1979 e nder diiso diiwaan e ministeer ñaawoore diiwaan [[Kano]] haa yettii ñaawoowo mawɗo e komisariyaajo diiwaan [[Kano]] o woppi golle o sosi fedde awokaaji Dikko & Mahmoud e hitaande 1993,<ref>{{Cite web|last=Biurher|first=Yurii|title=DIKKO & MAHMOUD – Overview {{!}} aiHit|url=https://www.aihitdata.com/company/00C7E4D6/dikko-mahmoud/overview|access-date=2021-02-22|website=www.aihitdata.com|language=en}}</ref> o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ''Branch'' [[Kano]] kadi e hitaande ndungu alif 1993. o wonti mawɗo awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 2001 kadi o suɓaama hooreejo fedde awokaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ɗo o golli hakkunde 2016 e 2018 <ref>{{Cite web|title=Ahead Of NBA Presidential Elections, A B Mahmoud SAN Speaks On His Plans For The Bar|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/221394/ahead-of-nba-presidential-elections-a-b-mahmoud-san-speaks.html|access-date=2021-02-22|website=Nigerian Voice}}</ref><ref>{{Cite web|last=Elites|first=The|date=2016-08-26|title=AB Mahmoud Takes Over As 28th NBA President|url=https://www.theelitesng.com/ab-mahmoud-takes-over-as-28th-nba-president/|access-date=2021-02-22|website=The Elites Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=A TEA CUP THOUGHT ON THE 56TH NIGERIAN BAR ASSOCIATION ANNUAL GENERAL CONFERENCE|url=https://lawpavilion.com/blog/a-tea-cup-thought-on-the-56th-nigerian-bar-association-annual-general-conference/|access-date=2021-02-22|website=The LawPavilion Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ifeoma|first=Peters|title=Ex-NBA President A.B Mahmoud SAN Appointed to the Board of MTN – DNL Legal and Style|url=https://dnllegalandstyle.com/2019/ex-nba-president-a-b-mahmoud-san-appointed-to-the-board-of-mtn/|access-date=2021-02-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Judicial Council|url=https://njc.gov.ng/council/profile/22|access-date=2021-02-22|website=njc.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=PROFILE – A.B Mahmoud SAN|date=15 July 2016|url=https://www.legalnaija.com/2016/07/profile-ab-mahmoud-san.html|access-date=2021-02-22}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chila Andrew Aondofa|date=2020-02-11|title=ABUBAKAR MAHMOUD, SAN: Legal Icon And Former President NBA|url=https://www.theabusites.com/abubakar-mahmoud-san-president-nba/|access-date=2021-02-22|website=The Abusites|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni cukko hooreejo gadano e bursi leydi [[Naajeeriya]]<ref>{{Cite web|title=Abubakar Mahmoud|url=http://www.nse.com.ng/about-us/corporate-governance/national-council-members/abubakar-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=www.nse.com.ng|date=17 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-30|title=Nigeria bar association : the manor farm|url=https://t.guardian.ng/features/law/nigeria-bar-association-the-manor-farm/|access-date=2021-07-12|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ko kanko woni diiso gonnooɗo guwerneer banke mawɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e gonnooɗo amir [[Kano]] [[Sanusi Lamido Sanusi]].<ref>{{Cite web|title=Press Statement by Emir Sanusi's legal team led by A.B. Mahmoud|url=https://dailytrust.com/press-statement-by-emir-sanusis-legal-team-led-by-a-b-mahmoud|access-date=2021-02-22|website=Daily Trust|date=10 March 2020|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Metro – NBA President, Mahmoud, Takes Position On Hijab Controversy|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nba-president-mahmoud-takes-position-on-hijab-controversy.261764/|access-date=2021-02-22|website=Nigeria News Links {{!}} Today's Updates – Nigerian Bulletin|date=16 December 2017|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Edokwe|first=Bridget|date=2018-06-02|title=Ikeja NBA Branch members petitions AB Mahmoud over Alleged conversion of branch fund and abuse of office by Adesina Ogunlana|url=https://www.barristerng.com/ikeja-nba-branch-members-petitions-ab-mahmoud-over-alleged-conversion-of-branch-fund-and-abuse-of-office-by-adesina-ogunlana/|access-date=2021-02-22|website=BarristerNG.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-12-25|title=AB Mahmoud|url=https://newswirelawandevents.com/nba-presidents-message-xmas-celebration/ab-mahmoud-6/|access-date=2021-02-22|website=Newswire Law and Events|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-02-24|title=Legal profession must take responsibility in fight against corruption – AB Mahmoud|url=https://businessday.ng/news/legal-business/article/legal-profession-must-take-responsibility-in-fight-against-corruption-ab-mahmoud/|access-date=2021-02-22|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-01-14|title=Hon. Justice Patricia Mahmoud: Righteousness in the Kano judiciary|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/hon-justice-patricia-mahmoud-righteousness-kano-judiciary/|access-date=2021-02-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
97aizs5drst5e7sfx1togjpioby75iz
Ɓokki
0
12883
169673
51712
2026-05-08T14:40:58Z
Andre Engels
75
169673
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ɓokki''' ko lekki makki, innde mum wiɗtiyankoore ko ''Adansonia digitata'', so heewi ana wiyee ɓowɗe.
Piindi ndii ko '''futum-faandu''', keewal: putum-paali
Ɓiɓɓe ɓee : '''ɓohre''''','' '''ɓowre''' keewal '''ɓohe'''
So en nduttiima seeɗa ko e makki ɓokko yaltata, ɓokko noon so siraama heewi ko mooseede humiree nay, bey, ekn., ɓohre ko faandu ndu no woɓɓe mbiyrata.
Gaaluuɗe ina tawee nder njuulaandi, ko noon ko conndi ndareeri ndi. Ɓokki ana tawee e Hiirnaange afrik ko wayi no Senegal, Mali, Burkina Faso, Bene, ekn.. e yoga e lesɗeele Afrik Hakkunde e Afrik bannge worgo Namibi e Worgo Afrik.
Ɓokki ko lekki mawnoowi no feewi keewki cate, nguru ɓanndu makki ñaaɗaani ko ko ɓorwi so siraaka walla seɓaaka, ana heewi ko tawataa e makki luuro (ngaska) tawa neɗɗo ana waawi naatde toon leggal ngal wonaa tiiɗngal. Tooweendi makki ina wona meetareeje 20m ha 30. Njaajeendi ina wona 2,50m haa 3.
Ɓokki ko lekki njuutoowi nguurndam wi'aama eki wuura duuɓi 300, 500. Ɓokki so ina yoora (maaya) fuɗɗortoo ko ñolde ko adii eki yana so ki yanii ɗo ki darinoo ɗoo ko ngaska njaajka luggiɗka wonata ɗoon nde tawnoo ɗaɗi makki ina ngoɗɗoya e nder lesdi.
== Yoga e inɗe to senngo Maasina ==
Lekki = Ɓokki;= {Adansonia digitata}
Haako makki = laalo
Baaji makki = Ɓokko
Pinndi/ piindi makki = Booɓooli/wooɓoondu
Ɓiɓɓe makki = Bohe / ɓohire
Si ɓohire fusaama ko woni nder toon; ÷
Conndi= bohiri
Bikkoy =gaaloole
Gaaraaji= keeɓu
Si A Waɗii ndiyam nder ɓohre ndee A accii faa (haa ) ndiyam ɗam rawnii (ranwii) wi'ee: njullu
== Nafoore ɓokki ==
Ɓokki ko lekki mawki puɗoowi he jeeri. Ɓokki ina heewi nafoore. Haako makki so yoornaama haa yoorii, unaama haa ɗaatii, wiyetee ko laalo. Yimɓe heewɓe ko ɗuum kuutortoo ngam laalndaande lacciri. Ko ɗuum nii addani he won heen nokkuuji ki wiyetee toon ko laaleewi. Ko ɓokki jibinta ɓohe. Ɓohe ko ɓiɓɓe leɗɗe ñaameteeɗe, keewɗe nafoore. Ɓohe ngonata ko he faande, kala faandu ɓohe ina tawee he mum ɓohe keewɗe. Ɓohe ɗee tiigandira e gaaraaji ɓohe he nder mayru. Ɓohe njogotoo ko goobu daneejo. Ɓohe ina ñaamee. Eɗe mucce, kono kadi eɗe coofnee he ndiyam haa ñamri ndii saaya he majjam, yaree. Ɓohe ina weli suukara, kono ina ɗesa lammude heen sahaaji. So ɓohe caaynaama walla muccaama haa ñamri ndii iwii, ko heddotoo koo wiyetee ko aaludere, keewal mum ko gaaluuɗe.
Wiyaama : " nebam ɓokki alaa kolesterol, ɗam jeyaa ko nebbe ɓurɗe tiiɗde coggu."
Baaji ɓokki mbiyetee ko ɓokko. Ɓokko ina moccee, waɗee ɓoggi ina humiree jawdi walla haɓɓirii.
https://whatsapp.com/channel/0029Va9BbwrIyPtML2fjpz3P
d9z3lvhhoszklm8jltnzzew3u5udg0a
Senegal At The Olympics
0
13044
169675
99818
2026-05-08T14:43:18Z
Andre Engels
75
Redirected page to [[Senegal at the Olympics]]
169675
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Senegal at the Olympics]]
rbl882dicd5n7qmtu20d1gev9mln1ey
Zinguinchor University
0
13527
169677
133418
2026-05-08T15:01:31Z
Andre Engels
75
Redirected page to [[Ziguinchor University]]
169677
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ziguinchor University]]
amht5h27jymtmtuql2tu3by998ojgt6
The Embassy Of Senegal
0
13697
169676
100388
2026-05-08T15:00:25Z
Andre Engels
75
Redirected page to [[Embassy Of Senegal, London]]
169676
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Embassy Of Senegal, London]]
0848mvszp0vqqt1tni3nsikbuyfcqnk
Ada Sue Hinshaw
0
16572
169700
92128
2026-05-09T09:42:03Z
MOIBARDE
10068
Added links
169700
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ada Sue Hinshaw''' (jibinaa ko ñalnde 20 [[lewru]] Mbooy hitaande 1939) ko infirmiyee [[Amerik|Ameriknaajo]] ɓurɗo anndeede e wiɗtooji mum ko fayti e moƴƴere toppitagol, batte ñawɗo, e nokkuuji moƴƴi gollorɗi infirmiyee.<ref name=":0">{{cite web|url=https://www.nursing.upenn.edu/live/news/739-ada-sue-hinshaw-to-receive-honorary-degree-at-penn|title=Ada Sue Hinshaw to Receive Honorary Degree at Penn Commencement|website=Penn Nursing|access-date=18 July 2018}}</ref> Hinshaw toɗɗaama ngam wonde lefol guurngol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Amerik|Ameriknaare]] to bannge safaara e hitaande 2011.<ref name=":01">{{cite web|url=http://www.aannet.org/about/fellows/living-legends|title=Living Legends|website=American Academy of Nursing|access-date=18 July 2018}}</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Ada Sue Hinshaw jibinaa ko Oscar Allen Cox e Georgia Tucker Cox to wuro Arkansas, Kansas ñalnde 20 lewru Mbooy hitaande 1939. O waɗi ko ɓuri heewde e cukaagu makko ko to Cherryvale, Kansas, o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cherryvale e hitaande 1957.<ref name=":02">{{cite book|last1=Houser|first1=Beth|last2=Player|first2=Kathy|date=2004|title=Pivotal Moments in Nursing: Leaders who Changed the Path of a Profession|volume=2|publisher=Sigma Theta Tau|pages=[https://archive.org/details/pivotalmomentsin0000hous/page/105 105–127]|isbn=1930538111|url-access=registration|url=https://archive.org/details/pivotalmomentsin0000hous/page/105}}</ref>makko leslesre, Hinshaw naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Kansas, ko ngal alma mater yumma makko.<ref name=":02" /> Nde o woni almuudo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kansas, Hinshaw golliima kadi waktuuji seeɗa e suudu safrirdu Noppi e Gondu. O heɓi bak makko ko B.S. e hitaande 1961.<ref name=":03">{{cite web|url=https://www.lib.umich.edu/faculty-history/faculty/ada-sue-hinshaw/memoir|title=Ada Sue Hinshaw|website=University of Michigan Faculty History Project|access-date=26 July 2018}}</ref>
Ndeen Hinshaw ummiima to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale to duɗal jaaɓi haaɗtirde Yale, ɗo o waɗti hakkille makko e ganndal jibinannde, o heɓi kadi seedantaagal makko Master e ganndal safaara e hitaande 1963.<ref name=":02" /> O arti e duɗal ko e hitaande 1971 ngam janngude sociologie. O winnditii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Arizona, o heɓi ''Master'' makko e fannuuji renndo e hitaande 1973, o heɓi kadi doktoraa makko e hitaande 1975.<ref name=":02" /><ref name=":03" />
Hinshaw woni gardiiɗo duumiɗo gadano e nder Duɗal Ngenndiwal Wiɗtooji Infirmiyee, o golliima tuggi 1987 haa 1994.<ref>{{Cite web|url=https://nursing.yale.edu/news/trailblazer-ada-sue-hinshaw-63-msn|title=Trailblazer: Ada Sue Hinshaw '63 MSN {{!}} Yale School of Nursing|last=|first=|date=2019-07-10|website=Yale School of Nursing|archive-url=|archive-date=|access-date=2020-02-12}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Amerik]]
84vzt1dy39it4tl8i5hs9vwhskj6o1b
Adam Ro
0
16915
169702
169301
2026-05-09T09:50:41Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169702
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rashid Rauf Adam''', ɓurɗo anndeede e innde mum dingiral Adam Ro, ko naalanke jeyaaɗo to leydi [[Gana]], ko o binndol, njulaagu, nguurndam, naalanke A&R. Jibinaa ko to Ashaiman, leydi [[Gana]]. Ko kanko woni hooreejo fedde wiyeteende Adam Ro Music.<ref name="pulse">{{cite web|author=Mawuli, David|date=March 11, 2016|title=Adam Ro - African Story|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-adam-ro-african-story/570tzvs|access-date=August 28, 2016|publisher=Pulse Ghana}}</ref><ref name="modernghana">{{cite news|url=https://www.modernghana.com/music/35787/a-review-of-rising-ghanaian-international-artiste-adam-ro.html|title=A Review Of Rising Ghanaian International Artiste – Adam Ro|work=ModernGhana|date=February 23, 2016|access-date=August 28, 2016|author=Samuel, Barimah Amoaning}}</ref>
== Nguurndam ==
Rashid Rauf Adam jibinaa ko to Akra. O yimata ko e ɗemngal makko neeniwal Dendi e Hausa, kam e Engele, Españool e Twi. O anndaama kadi e nder winndere ndee kala e nder renndo hirnaange.<ref>{{cite web|url=https://www.voicegambia.com/2018/12/11/adam-ro-in-gambia-for-promotional-tour/|title=The Voice -- Biography of Adam Ro|first=The Voice News|last=Online}}</ref>
== Kugal ==
Adam Ro wonnoo ko tawtoraaɗo batu ACCES gadano e hitaande 2017 to Dakaar, [[Senegaal]].<ref>{{Cite web|title=Adam Ro attends Acces Conference 2017 in Senegal|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Adam-Ro-attends-Acces-Conference-2017-in-Senegal-605111|access-date=2018-01-02|website=GhanaWeb.|language=en}}</ref> Koolol ACCES ngol ina foti jibinde gollondiral e gostondiral miijooji hakkunde naalankooɓe Musik [[Afirik|Afrik]].<ref>{{Cite news|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/inaugural-acces-music-conference-sets-bar-high-dakar|title=Inaugural ACCES music conference sets bar high in Dakar|date=2017-11-27|work=Music In Africa|access-date=2018-01-02}}</ref> Adam Ro tawtoraama batu keɓgol jimɗi e nder [[Afrik]] to leydi Keñiya e hitaande 2018.<ref>{{Cite web|title=Adam Ro and Mr Eazi attends Music In Africa Acces 2018|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Adam-Ro-and-Mr-Eazi-attends-Music-In-Africa-Acces-2018-702052|access-date=2018-12-12|website=GhanaWeb.|language=en}}</ref> Kewu nguu waɗi to [[Nairobi]] ''National Theatre'' tuggi 15 haa 17 noowammbar 2018, tawi yoga e jimɗiyankooɓe ɓurɓe waawde e nder [[Afrik]] ina kawri ngam yeewtidde e ƴellitaare jimɗi e naalankaagal e nder duunde he.<ref>{{Cite news|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/acces-2018-conference-going-kenya|title=ACCES 2018 conference going to Kenya|date=2018-03-01|work=Music In Africa|access-date=2018-12-12}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Gana]]
397qxnvmrbpczzwot2t6vzboj98v7hc
Abena Rockstar
0
16922
169687
169270
2026-05-09T08:46:57Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169687
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Bernice Bediako Poku,''' ganndiraaɗo Abena Rockstar, ko jimoowo [[Gana|Ganaajo]], binndoowo jimɗi, ummoriiɗo [[Kumasi]].<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/27412/meet-abena-the-rockstar.html|title=Meet Abena the Rockstar|date=2014-10-02|website=Modern Ghana|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref>
== Kuugal gimol ==
E hitaande 2014, o winndi eɓɓoore jimɗi ina wiyee ‘''Only Few Can Relate''’, nde o yaltini e sahaa gooto e lewru abriil 2017 e EP makko ‘''May All Fears inside Abort''’. Abena ina jokkondiri e jimɗi taƴɗi ko fayti e nguurndam e goongaaji nguurndam.<ref>{{Cite web|url=https://hiphopafrican.com/2017/12/02/hhap-episode-17-abena-rockstar-on-hip-hop-and-the-music-industry-in-ghana/|title=HHAP Episode 17: Abena Rockstar on Hip Hop and the Music Industry in Ghana|last=Clark|first=Msia Kibona|date=2017-12-02|website=The Hip Hop African|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref>
E lewru suwee 2017, jimɗi makko gonɗi e innde makko, ‘Abena’, cuɓaama ngam janngude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Howard to [[Amerik]].<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/abena-rockstar-s-song-selected-by-howard-university.html|title=Abena Rockstar's song selected by Howard University|website=Graphic Online|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/97757-top-american-university-ghanaian-rappers-song-african-studies-course.html|title=Top American University to use Ghanaian rapper's song in African Studies course|last=Quarshie|first=M.|date=2017-09-06|website=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref> E fuɗɗoode hitaande 2018, tele Suwed, tele Sveriges hollitii Abena Rockstar e nder filmo maɓɓe binndol ko fayti e hiphop Ganaa.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/abena-rockstar-featured-in-hip-pop-documentary-by-swedish-television.html|title=Abena Rockstar featured in Hip Hop documentary by Swedish television|website=Graphic Online|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref>
Abena ''Rockstar'' yaltinii albom mum gadano, LP mo lewru mars 2019.<ref>{{Cite web|url=https://yfmghana.com/harvest-season-lp-by-abena-rockstar-is-out-now/|title=Harvest Season LP By Abena Rockstar Is Out Now|last=Abdullai|first=Isshak|website=YFM Ghana|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref>
Abena Rockstar waɗii jimɗi e dingiral ñalɗi naalankaagal mbeddaaji Chale Wote to leydi Ganaa e hitaande 2017. Abena waɗii jimɗi e nder ñalɗi Asa Baako to Busia to diiwaan hirnaange (Ghana).<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AJ-Nelson-joins-Africa-and-international-acts-at-Afrocentric-Asa-Baako-fest-728517|title=AJ Nelson joins Africa and international acts at Afrocentric ‘Asa Baako’ fest|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2019-05-24}}</ref>
== Diskogaraafi ==
{| class="wikitable"
|+Albomuuji suudu
!Hitaande
!Tiitoonde
!Detaayuuji
|-
|2017
|''Only Few Can Relate''
|
* Release date: April 12, 2017
* Format: Digital download
|-
|2019
|''Harvest Season''
|
* Release date: February 28, 2019
* Format: Digital download
|-
|2020
|''Harvest Season''
|
* Release date: June 23, 2020
* Label: Bernice Bediako
* Format: Digital download
|}
{| class="wikitable"
|+Extended Plays
!Year
!Title
!Details
|-
|2017
|''M.A.F.I.A.''
|
* Release date: April 14, 2017
* Format: Digital download
|}
{| class="wikitable"
|+Singles
!Year
!Title
!Details
|-
|2017
|"Abena Abena"
|
* Release date: April 3, 2017
* Format: Digital download
|-
|2018
|Advice Freestyle (cover of Fa so hor by Sarkodie)
|
* Release Date: November 22, 2018
* Format: Digital download
|-
|2018
|More Fire Freestyle (cover of still by Dr. Dre)
|
* Release date: November 22, 2018
* Format: Digital download
|}
{| class="wikitable"
|+Collaborations
!Year
!Title
!Details
|-
|2019
|"Kokonsa" [Kojo Trip feat. Abena Rockstar & Yung Pabi]
|
* Release date: March 22, 2019
* Format: Digital Download
* Album: ''Life's a Trip''
|-
|2021
|"The Fall (Chok Small Baako)" [Kay-Ara feat. Abena Rockstar, AmaaRae & Omosede Eholor]
|
* Release date: April 30, 2021
* Label: Neo Spirituals
* Format: Digital download
* Album: ''For Those in the Middle''
|}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Gana]]
rg26rdc57y7uxq4xx9pahvsew6ov36h
Ali Sheikh Ahmed
0
18688
169682
91158
2026-05-08T19:49:11Z
Bin Hassaini
14172
169682
wikitext
text/x-wiki
[[File:UNPOS CONFERENCE SEPT 5th and 6th, Mogadishu Somalia (6129264349).jpg|thumb]]
{{Databox}}Dr '''Ali Sheek Ahmed''' (somaali: Kali Sheek Ahmed, Arab: علي الشيخ احمد)
== Jaŋde caggal leydi ==
Ali Sheikh Ahmed Abubakar, gila e cukaagu makko omo joginoo yiɗde janngude nde jibnaaɓe makko njiylotonoo. Caggal nde o timmini jaŋde makko hakkundeere (1972) to Mogadishu,[1][circulaire reference] laamorgo leydi Somali, o rokkaama bursi to Laamu [[Arab Women's Cup|Arabi]] Sawdit ngam yahde jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde lislaam Madiina,[2] ɗo o heɓi dipolomaaji makko BA, MA, e Doktoraa (1973 – 1983). Caggal ɗuum o woni jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde King Saud[3] (1983 – 1992) to Riyaad, to leydi Arabi Sawdit. Dr. Ali winndi defte e binndanɗe keewɗe ko faati e daartol lislaam e nder leydi Afrik, darnde jaŋde e nder ƴellitgol mbaawkaaji aadee, jam e nanondiral, e mahngo laamu. Omo joginoo kadi defte jimɗi makko jowitiiɗe e geɗe renndo.
== Darnde e jaŋde e renndo Somali ==
Dr. Ali ina yiɗaa no feewi, ina jogii batte to bannge wallitde lislaam, jaŋde, e humpito renndo. E hitaande 1992, o ummiima Mogadishu ngam wallitde to bannge jaŋde e renndo leydi ndii. Dr. Ali waɗii darnde tiiɗnde e nder moƴƴitingol duɗe jaaɓi-haaɗtirde ko wayi no duɗe jaaɓi-haaɗtirde e nder leydi ndii fof,[4] ɗum addani ɓesnguuji keewɗi ɗi hare ndee yani e mum en yaakaare. E hitaande 1997, Doktoor Ali wonti coftuɗo e hooreejo gadano duɗal jaaɓi haaɗtirde Mogadishu,[5] duɗal gadanal caggal nde ngal yani e jaŋde toownde to Somali. E gardagol makko, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal yaajii no feewi, ngal sosi nokkuuji e juɓɓule ngam ƴellitde mbaawkaaji.[6] Ko wonaa caɗeele ŋakkeende kisal e ŋakkeende kisal politik e nder leydi ndii, darnde makko e rokkude sukaaɓe Somali jaŋde toownde ina jokki, tee duɗal jaaɓi haaɗtirde Mogadishu wontii duɗal jaaɓi haaɗtirde. Golle makko ngam ƴellitde jaŋde e wiɗtooji moƴƴi, ina cemmbina almudɓe, annduɓe, e renndo nokku oo, kadi ina waɗi darnde tiiɗnde e ƴellitde jaŋde leydi ndii. E hitaande 2017, Doktoor Ali sosi Fedde Fuɗnaange Afrik ngam wiɗtooji e ƴellitaare[7], hannde ko kanko woni hooreejo Fedde nde. Ndee ɗoo fedde teddunde ina daranii ƴellitde jam e ƴellitaare e nder Afrik fuɗnaange rewrude e wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e caɗeele diiwaan oo, tawa ina wallita ardiiɓe ɓee waɗde kuule potɗe.
Darnde e Civic Forum e batu jam ngenndiijo Somali to Jibuuti
Gaa gaa golle makko e jaŋde, Doktoor Ali ina jeyaa e fedde nde sosaa e hitaande 2004. O jeyaa ko e joy sosnooɓe fedde lislaam Al-Islah[8] (1978) to Somali, nde fiyi darnde tiiɗnde e nder batu jam ngenndiijo Somali to Arta, Jibuuti, tuggi 20 abriil haa 5 mee 2000, haa joofni e nanondiral Arta e sosde laamu ngenndiijo mbayliigu[9] (TNG).
== Tuugnorgal ==
Mogadiso
"Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Lislaam Madiina".
"Hello jaɓɓorgo | Duɗal jaaɓi-haaɗtirde laamɗo Sawuud".
<nowiki>https://rsu.jaŋde.so/</nowiki>
<nowiki>https://mu.jaŋde.so/</nowiki>
mu.jaŋde.so/
<nowiki>https://www.doguafrika.org/ko</nowiki> woni e mum koo.html
80/lowre/default/fiilde/jaaynde/wiɗto/Afrik/120612ciimtol.pdf
"Jam Somali".
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
kj8qldwao9ufz1p1pjh96o2pf0iamax
169683
169682
2026-05-08T19:51:02Z
Bin Hassaini
14172
169683
wikitext
text/x-wiki
[[File:UNPOS CONFERENCE SEPT 5th and 6th, Mogadishu Somalia (6129264349).jpg|thumb]]
{{Databox}}Dr '''Ali Sheek Ahmed''' (somaali: Kali Sheek Ahmed, Arab: علي الشيخ احمد)
== Jaŋde caggal leydi ==
Ali Sheikh Ahmed Abubakar, gila e cukaagu makko omo joginoo yiɗde janngude nde jibnaaɓe makko njiylotonoo. Caggal nde o timmini jaŋde makko hakkundeere (1972) to Mogadishu,[1][circulaire reference] laamorgo leydi Somali, o rokkaama bursi to Laamu [[Arab Women's Cup|Arabi]] Sawdit ngam yahde jaŋde toownde to duɗal jaaɓi haaɗtirde lislaam Madiina,[2] ɗo o heɓi dipolomaaji makko BA, MA, e Doktoraa (1973 – 1983). Caggal ɗuum o woni jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde King Saud[3] (1983 – 1992) to Riyaad, to leydi Arabi Sawdit. Dr. [[Ali]] winndi defte e binndanɗe keewɗe ko faati e daartol lislaam e nder leydi Afrik, darnde jaŋde e nder ƴellitgol mbaawkaaji aadee, jam e nanondiral, e mahngo laamu. Omo joginoo kadi defte jimɗi makko jowitiiɗe e geɗe renndo.
== Darnde e jaŋde e renndo Somali ==
Dr. Ali ina yiɗaa no feewi, ina jogii batte to bannge wallitde lislaam, jaŋde, e humpito renndo. E hitaande 1992, o ummiima Mogadishu ngam wallitde to bannge jaŋde e renndo leydi ndii. Dr. Ali waɗii darnde tiiɗnde e nder moƴƴitingol duɗe jaaɓi-haaɗtirde ko wayi no duɗe jaaɓi-haaɗtirde e nder leydi ndii fof,[4] ɗum addani ɓesnguuji keewɗi ɗi hare ndee yani e mum en yaakaare. E hitaande 1997, Doktoor Ali wonti coftuɗo e hooreejo gadano duɗal jaaɓi haaɗtirde Mogadishu,[5] duɗal gadanal caggal nde ngal yani e jaŋde toownde to Somali. E gardagol makko, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal yaajii no feewi, ngal sosi nokkuuji e juɓɓule ngam ƴellitde mbaawkaaji.[6] Ko wonaa caɗeele ŋakkeende kisal e ŋakkeende kisal politik e nder leydi ndii, darnde makko e rokkude sukaaɓe Somali jaŋde toownde ina jokki, tee duɗal jaaɓi haaɗtirde Mogadishu wontii duɗal jaaɓi haaɗtirde. Golle makko ngam ƴellitde jaŋde e wiɗtooji moƴƴi, ina cemmbina almudɓe, annduɓe, e renndo nokku oo, kadi ina waɗi darnde tiiɗnde e ƴellitde jaŋde leydi ndii. E hitaande 2017, Doktoor Ali sosi Fedde Fuɗnaange Afrik ngam wiɗtooji e ƴellitaare[7], hannde ko kanko woni hooreejo Fedde nde. Ndee ɗoo fedde teddunde ina daranii ƴellitde jam e ƴellitaare e nder Afrik fuɗnaange rewrude e wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e caɗeele diiwaan oo, tawa ina wallita ardiiɓe ɓee waɗde kuule potɗe.
Darnde e Civic Forum e batu jam ngenndiijo Somali to Jibuuti
Gaa gaa golle makko e jaŋde, Doktoor Ali ina jeyaa e fedde nde sosaa e hitaande 2004. O jeyaa ko e joy sosnooɓe fedde lislaam Al-Islah[8] (1978) to Somali, nde fiyi darnde tiiɗnde e nder batu jam ngenndiijo Somali to Arta, Jibuuti, tuggi 20 abriil haa 5 mee 2000, haa joofni e nanondiral Arta e sosde laamu ngenndiijo mbayliigu[9] (TNG).
== Tuugnorgal ==
Mogadiso
"Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Lislaam Madiina".
"Hello jaɓɓorgo | Duɗal jaaɓi-haaɗtirde laamɗo Sawuud".
<nowiki>https://rsu.jaŋde.so/</nowiki>
<nowiki>https://mu.jaŋde.so/</nowiki>
mu.jaŋde.so/
<nowiki>https://www.doguafrika.org/ko</nowiki> woni e mum koo.html
80/lowre/default/fiilde/jaaynde/wiɗto/Afrik/120612ciimtol.pdf
"Jam Somali".
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
rymjhqxiimiyfih316njqcq8rdgvu3r
Ahmed Ali Jimale
0
18730
169720
169321
2026-05-09T11:56:26Z
MOIBARDE
10068
Add links
169720
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmed Ali Jimale''' (somaali: Ahmed Cali Jimcaale ) ko binndoowo [[Somaaliya|somalinaajo]], jeyaaɗo e leñol hiraab maxamuud wiyeteengol Duduble Hawiye.
== Nguurndam ==
Ahmed ina jogii Doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni to Los Angeles (UCLA). Hooreejo hannde e gonnooɗo hooreejo binndol nannditiiɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Queens College'', to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''City'' to New [[York College for Girls|York]], omo janngina binndol [[Afrik]], Fuɗnaange hakkundeejo, e Orop. Yimre makko e daartol makko kadi firaama e ɗemɗe keewɗe, haa arti noon e ɗemngal Japon e ɗemɗe kaaleteeɗe e Yugoslawi ɓooyɗo. Defte makko ina njeyaa heen "Yiyngo Somali (Jaaynde maayo boɗeejo, 1995), Ñalawma ina ɓadii: binndol, leƴƴi, e dowla-leñol e nder Somali (Jaaynde maayo boɗeejo, 1996), e Kulol ko nagge (Jaaynde maayo boɗeejo, 2002) . .
Ahmed ina janngina hannde binndol nannditiingol to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Queens College'' e to duɗal jaaɓi haaɗtirde wuro New [[York College for Girls|York]].
== Binndanɗe ==
* Ko Somali fuɗɗii, (Jaaynde maayo boɗeejo: 1995), <nowiki>ISBN 978-0-932415-99-8</nowiki>, OCLC 31376757
* Ñalawma ina ɓadii: Binndi, leƴƴi, e dowla ngenndi e nder Somali, (Jaaynde maayo boɗeejo: 1997), <nowiki>ISBN 978-1-56902-023-4</nowiki>, OCLC 34633323
* Kulol ko nagge, (Jaaynde maayo boɗeejo: 2002), <nowiki>ISBN 978-1-56902-159-0</nowiki>, OCLC 48263696
* ''Blues Diaspora,'' (Jaaynde maayo boɗeejo: 2005), <nowiki>ISBN 1-56902-239-9</nowiki>
* Laawol ngol ɓuri famɗude yahde: Miijooji e binndi lugge [[Afrik]] , (Jaaynde maayo boɗeejo: 2008), <nowiki>ISBN 1-56902-207-0</nowiki>
== Tuugnorgal ==
* Ali Jimale Ahmed, ko wiyetee Somali, (Jaaynde maayo boɗeejo: 1995), <nowiki>ISBN 978-0-932415-99-8</nowiki>, OCLC 31376757
* Ali JImale Ahmed, Ñalawma ina ɓadii: Binndol, leƴƴi, e dowla ngenndi e nder Somali, (Jaaynde maayo boɗeejo: 1997), <nowiki>ISBN 978-1-56902-023-4</nowiki>, OCLC 34633323
* Ali Jimale Ahmed, Kulol ko nagge, (Jaaynde maayo boɗeejo: 2002), <nowiki>ISBN 978-1-56902-159-0</nowiki>, OCLC 48263696
* Ali Jimale Ahmed, “Blues Diaspora”, (Jaaynde maayo boɗeejo: 2005), ISBN 1-56902-239-9
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Somaaliya]]
[[Category:Somaali]]
15lb4pw73y191r6cy9ebc030tfjq34p
Ahmed Abdullahi Gulleid
0
19867
169719
169316
2026-05-09T11:54:27Z
MOIBARDE
10068
Add links
169719
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmed Abdullahi Gulleid''' ([[Somaaliya|Somaali]]: Axmed Cabdullaahi Guuleed, [[Arab Women's Cup|Arab]]: احمد عبد الله جوليد) (jibinaa ko e hitaande 1953), lollirɗo "Aag", ko binndoowo, wiɗtiyanke [[Somaaliya]].
Gulleid jibinaa ko to wuro wiyeteengo Garbahaarreey to bannge funnaange Gedo to leydi Somaaliya. O janngii e nokku hee hade makko yahde [[Mogadishu]] ngam jokkude jaŋde makko.
E hitaande 1988, nde o woni e duɗal jaaɓi haaɗtirde, Gulleid fuɗɗii daɗndude hakkillaaji ngam naamnaade e nder renndo (e nder jaayɗe binndaaɗe) ko fayti e sariya e golle Kacaanka 21 Oktoobar (rewolison 21 oktoobar) to Somaaliya. Ko ɗum waɗi o sokaa, caggal ɗuum o riiwaa. O janngi caggal ɗuum to [[Kanada|Kanadaa]], to Angalteer, to Yemen.
== Kugal ==
Gulleid ko winndiyanke e winndiyanke sinndikaa e geɗe keewɗe jowitiiɗe e [[Somaaliya]],<ref>{{cite news|url=http://www.allgedo.com/Galged/maqaal%20by%20guuleed%20news.htm|title=OO BARRE MAXUU KA BOODEY?|date=September 7, 2008|publisher=Allgedo News|language=Somali|accessdate=2008-11-14|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080916060623/http://www.allgedo.com/Galged/maqaal%20by%20guuleed%20news.htm|archivedate=2008-09-16}}</ref> ina jeyaa heen luulndaade Islaamiyankooɓe Somaaliya jogiiɓe kaɓirɗe.<ref>{{cite news|title=HADDII AY U DIRIRAYEEN DIINTOODA, HA KALA DAYSTEEN SEEFAHOODA|url=http://www.allgedo.com/Galged/maqaal%20by%20guuleed4%20news.htm|date=October 5, 2008|accessdate=14 November 2008|language=Somali|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090109124458/http://www.allgedo.com/Galged/maqaal%20by%20guuleed4%20news.htm|archivedate=9 January 2009}}</ref> Winndannde sakkitiinde nde Gulleid yaltini e internet ndee, dañii ko ina tolnoo e 200 000 janngoowo e ko ina tolnoo e 3 400 miijo.<ref>[http://www.realgedo.com/2008/11/war-ha-laga-hortago-halaagga-soo-muuqda.html]{{dead link|date=September 2013}}</ref>
Gulleid ina hoɗi, ina gollina to Emiraaji [[Arab Women's Cup|Arab]] Dentuɗi. Deftere makko ɓurnde ɓadaade, tiitoonde mum ko [[Somaaliya]]: Kuddi gonndi e mbaydi?, yalti ko e [[lewru]] Yarkomaa 2009.<ref>[http://www.realgedo.com/2008/11/buug-cusub-soomaaliya-midba-mid-habaar.html]{{dead link|date=September 2013}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Somaaliya]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
spx5ilz88f3awye5rxe855gmac97fgv
Agness Gidna
0
22062
169717
169313
2026-05-09T11:46:25Z
MOIBARDE
10068
Add links
169717
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Agness Gidna''' ko ganndo ko faati e taariindi [[Tansaniya|Tansani]], gonnooɗo kadi gardiiɗo mawɗo paleontoloji to suudu defte ngenndiije Tansani. O woni ko e gollodaade e nokku reenoowo Ngorongoro ngam wonde mawɗo toppitiiɗo ko fayti e pinal.<ref>{{Cite web|title=Leakeys' research camp becomes another tourist attraction site|url=https://www.ippmedia.com/en/business/leakeys%E2%80%99-research-camp-becomes-another-tourist-attraction-site|url-status=live|access-date=2021-01-29|website=IPP Media, The Guardian Reporter|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20190706101009/https://www.ippmedia.com/en/business/leakeys%E2%80%99-research-camp-becomes-another-tourist-attraction-site|archive-date=6 July 2019}}</ref> Ko kanko woni debbo [[Tansaniya|Tansaniijo]] gadano heɓde doktoraa e Anthropologie physique, kadi ko kanko woni debbo [[Tansaniya|Tansaniijo]] gadano gardiiɗo wiɗto to Olduvai Gorge, ɗo o wonnoo coftuɗo wiɗtoowo mawɗo to Olduvai Paleoanthropology e Paleoecology Projet (TOPPP) gila 2017.<ref name=":0">{{Cite web|last=Lwoga|first=Noel|title=Agness Gidna, TrowelBlazers|date=13 November 2020|url=https://trowelblazers.com/agness-gidna/|url-status=live|access-date=2021-01-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20201121042105/https://trowelblazers.com/agness-gidna/|archive-date=21 November 2020}}</ref>
== Kuugal ==
O jaɓi Jaŋde Dar es Salaam, jaŋde Complutense nder Madrid ([[Senegaal]]), e Jaŋde Alcala (Senegaol). O woni mo fuɗɗiiɗo nokkuure ɓurɗe mawnude nder nokkuure neolitikum nder [[Afirik|Afrik]] sub-sahara- (Luxmanda Site). O woni moɗo jaɓɓa dow kuugal wiɗtooji duniyaaru e misaalu Olduvai Gorge ''Project''.<ref>{{Cite web|title=The Olduvai Paleonthropology and Paleoecology Project Tean|url=http://www.olduvaiproject.org/the-team/|access-date=2021-01-29|website=Olduvai Gorge|language=en-US}}</ref>
Bana mawɗo ardiiɗo ''paleontology'' e ''National Museum of Tanzania'', o hawriti e hawritaade hollital mawɗo dow asalle neɗɗo nder Olduvai Gorge Museum, mo Mary Leakey mari, e ''National Museum Tanzania''. O hokki mo jaŋde to Monica Chakwera, debbo arandeejo Malawi.<ref>{{Cite web|title=Malawi First Lady Madam Monica Chakwera visits National Museum|url=https://www.ippmedia.com/en/news/malawi-first-lady-madam-monica%C2%A0chakwera-visits-national-museum|access-date=2021-01-29|website=www.ippmedia.com|language=en}}</ref>
== Kuugal jeyaaɗo ==
* Domínguez-Rodrigo, M., Baquedano, E., Pickering, T. R., Mabulla, A. Z., Bunn, H. T., Musiba, C., ... & Gidna, A. O. (2011). New hawtaade hominin ɓaawo diga BK (Upper Bed II, Olduvai Gorge, Tanzania).
* Domínguez-Rodrigo, M., Baquedano, E., Díez Martín, F., Bunn, H. T., Pickering, T. R., Musiba, C., ... & Arriaza, M. D. C. (2012). La evoluzione conductual de los primeros Homo erectus (ergaster): estudio archeológico y paleoecológico de los yacimientos antrópicos del lecho II de la Garganta de Olduvai: informe de la campagne de excavations en Olduvai. hitaande 2010.
* Gidna, A., Yravedra, J., & Domínguez-Rodrigo, M. (January 1, 2013). Ɗuum ko haani huutore dow naftiraade carnivores nder maccuɗi ngam holla jokkondiral leɗɗe: Ɗuum woni sammude laabi ɓalli dow ɓalli mawɗi nder leɗɗe e leɗɗe. ''Journal of Archaeological Science, 40,'' 4, 1903-1910.
* Gidna, A. O., & Domínguez-Rodrigo, M. (2013). Fedde ngam maɓɓugo ɓernde ɓernde neɗɗo diga ɓesngu ɓesngu. ''Homo'', ''64'' (1), 29-41.
* Domínguez-Rodrigo, M., Bunn, H. T., Mabulla, A. Z., Baquedano, E., Uribelarrea del Val, D., Pérez-González, A., ... & Egeland, C. P. (2013). Homo erectus nyaami limgal Pelorovis haa BK (Bed II, Olduvai Gorge)?.
* Gidna, A. O. (2019). Ɗuɗuki nanondiral dow morfoloji ɓandu fuɗugo nder nder ɓandu huminin fuɗugo Pleistocene: Ɗuɗugo dow Eyasi hominin (EH6) ɓandu fuɗɗugo. Kuugal nder lesdi [[Afrik]], ''12'', 146-159.
*
* Davies TW, Alemseged Z, Gidna A, et al. (2021) Fedde ɓesngu ɓesngu dow fottirde e dental e dental dow huminin mandibular molars. Peerj. 2021;9:e11415. DOI: 10.7717/peerj.11415. PMID 34055484; PMCID: PMC8141287.
== Firooji ==
<references />
[[Category:Tanzania]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
o2rkt9wnpjfg4cwnllx79gg5uklvazd
Ahmed bin Hamad al-Khalili
0
22108
169721
92195
2026-05-09T11:58:01Z
MOIBARDE
10068
Add links
169721
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Sayku Ahmadu bin Hamad Al-Khalili''' (NP) (e ɗemngal Arab: أحمد بن حمد الخليلي; jibinaa ko hitaande 1942) ko Mufti mawɗo Sultan [[Oman]].<ref>{{cite news|title=Religious edicts forbidding the declaration of any Muslim|date=July 6, 2005|publisher=Al Bawaba|url=http://www1.albawaba.com/en/news/religious-edicts-forbidding-declaration-any-muslim|access-date=November 3, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20120418231415/http://www.albawaba.com/en/news/religious-edicts-forbidding-declaration-any-muslim|archive-date=April 18, 2012|url-status=dead}}</ref>
== Tammunde ==
Mufti mawɗo oo ina feeña e teleeji kala sahaa, ɗo o jaabotoo naamne yimɓe ɓee ko fayti e [[Lislaamu|Lislaam]].[citation needed] O wiyi laamu nguu yo haɗ alkol e nder leydi [[Oman]], gooto e leyɗeele ɓurɗe rimɗude e nder duunde aarabeeɓe.[citation needed]
Kono ko o daraniiɗo muñal diineeji, omo golloo no feewi ngam tabitinde nanondiral hakkunde duɗe diineeji ceertuɗi e nder leydi Oman.<ref>{{Cite web|url=http://themuslim500.com/profile/h-e-sheikh-ahmad-al-khalili|title=Al-Khalili, HE Sheikh Ahmad {{!}} The Muslim 500|website=themuslim500.com|access-date=2017-05-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20161231220001/http://themuslim500.com/profile/h-e-sheikh-ahmad-al-khalili|archive-date=2016-12-31|url-status=dead}}</ref>
Al-Khalili siifondirii e Nulal Ammaan, ngal rokki damal jaajngal ngam siftinde ortodoksi juulɓe.<ref>[http://ammanmessage.com/index.php?option=com_content&task=view&id=58&Itemid=42 Al-Khalili's official reply to Amman Message]</ref>
E lewru ut 2021, o jaarii Talibaan en sabu “nasaraaku laaɓtungu e jaalɗugol mawngol njiimaandi njiyaagu, kadi eɗen njaaraama kadi koye men e leñol [[Lislaamu|lislaam]] ngol fof ngam timminde fodoore Alla laaɓtunde”.<ref>{{Cite web|url=https://www.middleeasteye.net/news/afghanistan-taliban-oman-grand-mufti-congratulates-clear-victory|title=Afghanistan: Oman grand mufti hails Taliban takeover as 'clear victory'}}</ref>
== Firooji ==
{{reflist}}
[[Category:Tansani]]
[[Category:Yimɓe Tansani]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
8ghi709db62gtw7c7wczz6w7xp29bqe
Aeshi Hilaly
0
22350
169713
92718
2026-05-09T10:53:24Z
MOIBARDE
10068
Add links
169713
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Aeshi Khalfan Hilaly''' (jibinaa ko ñalnde 12 [[lewru]] Duujal hitaande 1973) ko ɓiiy siyaasajo CCM mo [[Tansaniya]], kadi ko tergal parlemaa to wuro Sumbawanga gila 2010.<ref>{{cite web|url=http://www.parliament.go.tz/index.php/members/mpcvs/1657/|title=Member of Parliament CV|year=2010|publisher=Parliament of Tanzania|access-date=31 October 2013|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20131103020836/http://www.parliament.go.tz/index.php/members/mpcvs/1657/|archive-date=3 November 2013}}</ref>
== Himobe ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe Tansani]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Stub]]
oexgns89ca89dwi6npejblykwer4xlg
Adèle Caby-Livannah
0
22722
169712
92150
2026-05-09T10:49:37Z
MOIBARDE
10068
Add links
169712
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adèle Caby-Livannah''' (dugum 1957) ko winndiyankeejo leydi [[Konngo (Ndenndaandi Demokaraasiyankeeri Konngo)|Konngo]]. E hitaande 1983, o laati jannginoowo defte nder Mantes-la-Jolie, [[Farayse]]. O woni mawɗo binndi binndi e ko ɓuri heewde ko e nder ɗemɗe ɗiɗi.
== Laamu ==
Adèle Caby-Livannah jibinaa ko hitaande 1957 to leydi Konngo - Brazaville. O ummii ko Farayse e hitaande 1982. O jokki jaŋde makko, o jokki jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde njulaagu e njulaagu (ESACI). Caggal nde o timmini jaŋde makko, o naati e fannu defte duɗe, o addi karallaagal makko e ngalɗoo fannu duuɓi seeɗa caggal ɗuum. Gollaade e nder defte duɗe e teskaade ŋakkeende taali ummoriiɗi Konngo e nder laylayti renndo, waɗii darnde tiiɗnde e ƴellitde golle makko gadane, "CONTES ET HISTOIRES DU CONGO"<ref name=":0">{{Cite web|title=L'AUTEURE|url=https://adelecaby.wixsite.com/monsite/a-caby-livannah|access-date=2024-01-01|website=Monsite|language=fr}}</ref><ref>{{Cite book|title=CONTES ET HISTOIRES DU CONGO|isbn=978-2747525633}}</ref>
== Kuugal ngal ==
Hannde, o ɗon jaɓɓa wakkati maako hakkunde waɗugo kuuɗe binndi e jaɓugo kuugal kawtal ngal hawti e ɓeydaago aada afrik e hawtuki nder nokkuure [[Pari]]. O anndiraa kadi no o ɗon wi'a dow ko'e maako. Adèle Caby-Livannah woni goomu nder ''Charter of Children's Literature Authors'' e o wondi e Fedde ''Men of Letters of France''.<ref name=":02">{{Cite web|title=L'AUTEURE|url=https://adelecaby.wixsite.com/monsite/a-caby-livannah|access-date=2024-01-01|website=Monsite|language=fr}}</ref>
== Himobe ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe Konngo]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
copyn9jtrgdgy3my9dqzvsybx6mofxs
Ahmad Abdalla
0
23280
169718
169314
2026-05-09T11:52:27Z
MOIBARDE
10068
added links
169718
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahmad Abdalla El Sayed Abdelkader''' (Arabic: أحمد عبد الله السيد) (dimaa ƴanlde sappo e jeewenyi 19 [[lewru]] Desemba hiitande dubi alif 1979, Cairo) ko laamɗo filmii [[Misra]], jaayndiyanke e winndiyanke.
''Film'' maako fuɗɗii ɗum ''Heliopolis'' (2009); film maako ɗiɗaɓo ɗum ''Microphone'' (2010). O janngini muusik e nder duuɓi alif 1990 e fuɗɗii gollaade wonde jaayndiyanke film e hitaande 1999. O jeyi to filmaaji ɗi ɓurɗi ɓooyugo nder hitaande 2002 nden o fuɗɗi ɓeydaade bana mawɗo kuugal ɓooyɗo e mawɗo kuutorɗe.
O heɓii ko'e maako ko'e nder nder nder nder hitaande 2008 nder Cairo, o heɓii koode arandeeji ɗiɗawɗe ɗiɗawɗi ɗi Sawiris ''Foundation'' waɗi nder hitaande 2008 ngam ''Heliopolis''. Film maako ɓooyiɗam Rags and Tatters laamaamaama ngam hollaago nder film duniyaaru jamanuurɗum nder Festival Film International Toronto 2013.<ref name="TIFF2">{{cite web|url=http://tiff.net/filmsandschedules/festival/2013/ragsandtatters|title=Rags and Tatters|accessdate=2013-08-26|work=TIFF|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130903071959/http://tiff.net/filmsandschedules/festival/2013/ragsandtatters|archivedate=2013-09-03}}</ref><ref name="Indiewire2">{{cite web|url=https://www.indiewire.com/article/toronto-adds-75-titles-to-2013-edition-james-franco-alex-gibney-hayao-miyazaki-sean-durkin-and-kevin-macdonald-among-them?page=2|title=Toronto Adds 75+ Titles To 2013 Edition|accessdate=2013-08-26|work=Indiewire}}</ref>
O hawti bana go'o nder nder nder nder dow dow dow dow nder nder nder festival filmji bana [[London]] ''Film Festiva''l e nder nder nder 2014 Edition e ''Carthage film festival'' e feere feere. O waɗi ''reetrospective'' maako arande nder festival film international [[Singapore]] nder 2014.
== Fedde e jaaynde ==
=== Decor - 2014 ===
Pewjanoowo e New Century to Kayhayɗi, filmo gadano mo o dañi e kaalis keewɗo, Hooreejo Khaled Abul Naga, Maged el-Kedwany e Horeya Farghaly, Filmo oo hollitaama e ñalɗi filmuuji hakkunde leyɗeele to Londres BFI, e anndinaama ngam ñalɗi Fuɗnaange hakkundeejo to Kayhayɗi Koolol filmuuji.
=== Kuugal: Ɓaɓɓugo Limɗi - 2014 ===
Ko Red Bull feewni ɗum to Kayhayɗi, filmo Documentaire gadano wonande B-Boys to [[Ejipte|Ejipt]], mo Charley Breaka e Klash njiimi, Filmo oo hollitaama e nder cinema Zawya to wuro Kayhayɗi, kadi o waɗii ƴaañgal e nder dingiral ''Breaking'' e nder winndere ndee kala.<ref>{{cite web|title=Red Bull: ‘Handstand’|url=https://www.redbull.com/mea-en/handstand-breaking-boundaries}}</ref>
=== Rags e Tatters - 2013 ===
Rags and Tatters waɗi premiere to Toronto ''International Film Festival'' 2013, nden o jokki nder gasa rasmi nder [[London]] International Film Festival nden o wondi film Arabe ɓurɗo ɓeydaade nder gasa, nden o holli nder festivalji feere feere bana [[Abu Dhabi]] ''Film Festival'' e ''Cinemed International Mediterranean Film Festival of Montpellier''.Fim ngal heɓii raɓooji goɗɗi nder nder nderle nderle nder leɗɗe bana ''Variety'',<ref>{{cite web|title=Toronto Film Review: ‘Rags & Tatters’|url=https://variety.com/2013/film/reviews/rags-and-tatters-review-toronto-1200608563/|work=Variety|accessdate=26 February 2014|date=September 11, 2013}}</ref> ''The Guardian'',<ref>{{cite news|title=Rags and Tatters – London film festival review|url=https://www.theguardian.com/film/2013/oct/17/rags-and-tatters-london-film-festival-2013-review|accessdate=26 February 2014|newspaper=The Guardian|date=October 17, 2013}}</ref> e ''Huffington Post''.<ref>{{cite web|title=Best of Toronto 2013: Ahmed Abdallah's Rags and Tatters|url=https://www.huffingtonpost.com/e-nina-rothe/best-of-toronto-2013-ahme_b_3899824.html|work=Huffington Post|accessdate=26 February 2014|date=September 10, 2013}}</ref>
=== Microphone - 2010 ===
* Duniyaaru: ''Toronto International Film Festival'' 2010
* Won - ''Tulip Golden'' daga [[Istanbul]] ''International Film Festival'' - 2011
* Won - ''Best Film'' - El ''Festival'' de Cine Africano de Tarifa 2011
* Won - Tanit d'or diga Journées cinématographiques de Carthage
* Won - Fedde ɓurɗe jaɓɓaade nder Dubai ''International Film Festival''
* Won - ''Best Film'' - 9th FESTIVAL des CINÉMAS d'AFRICQUE du PAYS d'Apt, Vaucluse - 2011
* Won - Firo ɓurɗo heɓaade ɗemngal Arab diga Cairo International ''Film Festival''
=== Heliopolis - 2009 ===
* [[Duniyaaru Ɓaleejo Hannde|Duniyaaru]]: Toronto International Film Festival 2009.
* heɓii ko'e maako ko'e nder Cairo International Film Festival nder hitaande 2009
* Firo asli on heɓii sari'aaku arandeeji ɓurɗi ɓurɗi foondugo [[Sawiris Foundation]] nder lewru deema 2007.
== Wurooji wurooji ==
* [http://ahmadabdalla.net Ahmadabdalla.net] Mawɗo: Ahmad Abdalla website official.
* Ahmad abdallahaIMDb
* [http://www.africine.org/?menu=fiche&no=20821 www.africine.org], Ahmad Abdalla ha Africiné
* HeliopolishaAllMovie
* Variety Review, Variety Review 2009,
* [https://web.archive.org/web/20090826200132/http://www.tiff.net/filmsandschedules/filmlist/default.aspx Toronto Film Festival] Heliopolis nder Toronto International Film Festival
== Himobe ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe Misra]]
[[Category:Misra]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
th6en847pcfhg8udobp0mjxedkxmbdl
Abdallah Salem el-Badri
0
23645
169680
168121
2026-05-08T19:48:13Z
Alameen IGX
14522
Fixed typo
169680
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abdalla Salem el-Badri''' (jibinaa ko ñalnde 25 mee 1940) ko gonnooɗo jaagorgal leydi [[Libiya|Libi]], gonnooɗo hooreejo fedde petroŋ ngenndiire (NOC), jaagorgal petroŋ, jaagorgal semmbe, jaagorgal njuɓɓudi, cukko gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii. Ko kanko kadi woni hooreejo [[leydi]] OPEP ɓurɗo juutde balɗe, o joginoo golle ɗee ko e hitande 1994, caggal ɗuum e hitaande 2007–2016, tawi ko duuɓi 10 e lewru wooturu. Ko o ɓiyleydi Libi, o hoɗi ko to leydi Otiris. Omo jogii debbo, omo jogii ɓiɓɓe njoyo.<ref>[https://web.archive.org/web/20160701072425/http://www.opec.org/opec_web/static_files_project/media/downloads/about_us/El-Badri%20CV%20%281.1.16%29.pdf "El-Badri CV"], OPEC, January 2016.</ref>
OPEC suɓi [[𞤃𞤵𞤸𞤢𞤥𞥆𞤢𞤣𞤵 𞤄𞤢𞤪𞤳𞤭𞤲𞤯𞤮|Mohammed Barkindo]] lesdi [[Naajeeriya]] ngam jeyaa el-Badri bana Secretary General, diga 1 August 2016.<ref>[http://www.opec.org/opec_web/en/press_room/3487.htm "OPEC 169th Meeting concludes"], OPEC, 2 June 2016.</ref> Gooto nder ardiiɓe maɓɓe ko [[Omar el-Badri]] mo jogii darnde nden e hitaande 1970,<ref>[http://www.opec.org/opec_web/static_files_project/media/downloads/50th_anniversary/Secretaries_General.pdf "Secretaries General of OPEC 1961–2008"], OPEC.</ref> maa OPEC hollitaa no woodi hakkunde hooreejo leydi [[Libiya|Libya]] e hooreejo leydi Libi.
Abdalla El-Badri jibinaa ko to wuro Gemines to leydi Libi, o fuɗɗii golle makko e nder petroŋ ko e hitaande 1965 to Esso. O heɓi seedantaagal makko cum laude to duɗal jaaɓi haaɗtirde Florida to bannge worgo e hitaande 1975, o heɓi B.S. e nder hiisa. O woniino jaagorgal petroŋ leydi Libi gila 1990, posto oo ɓeydaama ngam huutoraade kuuraa e hitaande 1993. E hitaande 2000, o ummiima o wonti gardiiɗo jaagorɗe leydi Libi, caggal ɗuum e hitaande 2002 o wonti cukko gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii. Tuggi 2002 haa 2004, o wonii jaagorgal ko feewti e njuɓɓudi<ref>[https://web.archive.org/web/20110725232826/http://en.noclibya.com.ly/index.phpoption=com_content&task=view&id=183&Itemid=55 "Mr. Abdullah Salem El Badri Appointed as The Secretary General for the OPEC Organization"], National Oil Corporation (Libya), December 2006.</ref>
== Himobe ==
{{reflist}}
[[Category:Yimɓe Libi]]
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
afijndyu78qqrnn0hd340kh3n0jr2p8
Abuu Danlaadi
0
27043
169699
92127
2026-05-09T09:39:19Z
MOIBARDE
10068
Add links
169699
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abu Danladi''' (jibinaa ko 18 oktoobar 1995) ko fukuyanke [[Gana|Ganaajo]], fiyoowo '''''New Mexico United''''' e kawgel USL.
== Kugal ==
=== Amateur & Koldaa ===
Abu Danladi heɓi seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi [[Gana]]. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dunn to Los Olivos, to Kaliforni. O fiyi fuku kolees e fedde UCLA Bruins.<ref>{{cite web|title=ABU DANLADI: Bio|url=http://www.uclabruins.com/roster.aspx?rp_id=1618|website=uclabruins.com|publisher=UCLA Bruins|access-date=January 13, 2017}}</ref> Danladi heɓi njeenaari Gatorade ɓurndi waawde fiyde e hitaande 2013–14 nde o fijira e duɗal Dunn.<ref>{{cite web|title=2013 – 2014 Gatorade National Boys Soccer Player Of The Year|url=https://www.gatorade.com/poy/winner/abu-danladi/32740|website=gatorade.com|publisher=Gatorade|access-date=January 13, 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.topdrawersoccer.com/high-school-soccer-article/abu-danladi:-in-the-footsteps-of-greatness_aid32970|title=Abu Danladi: In the Footsteps of Greatness|website=topdrawersoccer.com|publisher=Advanced Sports Media|date=May 19, 2014|access-date=May 18, 2020}}</ref>
=== Aandi kugal ===
Ñalnde 4 [[lewru]] Yarkomaa 2017, Danladi siifondirii e Fedde nde e Ligue des ''Champions''.<ref>{{cite web|title=MLS announces 2017 Generation adidas class and senior signings|url=https://www.mlssoccer.com/post/2017/01/04/mls-announces-2017-generation-adidas-class-and-senior-signings|website=mlssoccer.com|publisher=Major League Soccer|date=January 4, 2017|access-date=January 13, 2017}}</ref> Ñalnde 13 [[lewru]] Yarkomaa, Danladi suɓaama e yaajde Minnesota ''United'' e suɓngo adanngo kuuɓtodinngo e MLS ''SuperDraft'' 2017. O waɗii golle makko gadane e MLS ñalnde 7 mee 2017, to galle makko e ''Sporting Kansas City'' . Ko kanko woni ɗiɗmo e njeenaari 2017 MLS, caggal Julian Gressel .
Ñalnde 19 noowammbar 2019, Danladi suɓaama e fedde yaajnde MLS Nashville SC e nder doggol yaajngol MLS 2019 . Caggal nde hitaande 2021 joofi, kontraa Danladi e Nashville timmi, o wonti liggotooɗo.
Caggal nde o yalti Nashville, Danladi arti e Minnesota ñalnde 13 [[lewru]] bowte hitaande 2022, o siifondiri nanondiral hitaande wootere. Caggal nde o joofni e hitaande 2022, cuɓagol makko e kontraaji ngol Minnesota salii. '
Danladi siifondirii e fedde USL wiyeteende New Mexico United ñalnde 10 [[lewru]] Yarkomaa 2024.
== Limlebbi golle ==
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
! rowspan="2" |Club
! rowspan="2" |Season
! colspan="3" |League
! colspan="2" |Cup
! colspan="2" |Other
! colspan="2" |Total
|-
!Division
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
|-
|Ventura County Fusion
|2016
|Premier Development League
|11
|6
|0
|0
|0
|0
|11
|6
|-
| rowspan="3" |Minnesota United FC
|2017
| rowspan="3" |Major League Soccer
|27
|8
|1
|0
|0
|0
|28
|8
|-
|2018
|16
|1
|1
|0
|0
|0
|16
|1
|-
|2019
|24
|2
|0
|0
|1
|0
|25
|2
|-
|Forward Madison FC (loan)
|2019
|USL League One
|1
|0
|0
|0
|0
|0
|1
|0
|-
|Nashville SC
|2020
|Major League Soccer
|17
|2
|0
|0
|0
|0
|17
|2
|-
! colspan="3" |Career total
!96
!12
!2
!0
!1
!0
!98
!19
|}
== Tuugnorgal ==
{{Reflist}}
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
[[Category:Yimɓe Gana]]
fcut03edz36pe5klilnv36ox5zrwlq7
Abisoye Ajayi-Akinfolarin
0
29078
169692
169283
2026-05-09T09:09:12Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169692
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Abisoye 1.jpg|thumb|Abisoye Ajayi-Akinfolarin]]
'''Abisoye Ajayi-Akinfolarin''' (jibinaa ko Abisoye Abosede Ajayi, 19 mee 1985) ko jom ngalu batte renndo, karallo ko faati e ƴellitaare aadee.
Ko kanko woni sosɗo e hooreejo fedde Pearls [[African United Democratic Party|Africa]] Youth Foundation, fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko jannginde sukaaɓe rewɓe e worɓe e nder renndooji ɗi ngalaa ɗo kaaɗi, rewrude e rokkude ɓe humpitooji karallaagal e wallitde ngam faandaare ɓurnde mawnude e jeytaare faggudu. E hitaande 2018, e lewru noowammbar, Ajayi-Akinfolarin jeyaa ko e jaambaarooji sappo ɓurɗi mawnude e CNN. O limtaama nder 100 debbo [[BBC Yoruba|BBC]] nder Tech nder lewru wooru.
Abisoye Ajayi-Akinfolarin ko ganndo jom hakkille, jogiiɗo duuɓi keewɗi e karallaagal kumpital, Porogaraam ordinateer, ƴeewndo doosɗe, e jokkude darnde ngam sosde feere.
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Abisoye jibinaama nder saare maayɗo mawɗo James Olaniyi Ajayi e [[Christina Murray|Christina]] Titilayo Ajayi haa Akure, lesdi [[Ondo East|Ondo]] haa lesdi [[Naajeeriya]]. O naati duɗal jaaɓi-haaɗtirde karallaagal kumpital (NIIT), o jokki jaŋde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde [[Lagos]] ɗo o heɓi dipolom makko gadano e njuɓɓudi njulaagu, janngirde tuugniinde e golle njulaagu mawɗe ɗe teeŋtini huutoraade karallaagal kumpital, gollal e nder fedde, e safrude caɗeele. Abisoye ko jannginoowo Mason, jogiiɗo seedantaagal jaŋde hakkundeere to bannge njuɓɓudi laamu, ko jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy. O woni kadi Adrian Cheng Fellow, fedde waɗooɓe waylooji, daraniinde ƴellitde caɗeele renndo tiiɗɗe e laabi kesi e peeje.<ref name="The Guardian">{{cite web|last1=Agbo|first1=Njideka|title=Abisoye Ajayi-Akinfolarin: The Coding Hero|url=https://guardian.ng/life/abisoye-ajayi-akinfolarin-the-coding-hero/|website=The Guardian|date=5 November 2018|accessdate=27 November 2018}}</ref><ref name="The Guardian3" /><ref name="CNN: Sept 2018">{{cite web|title=Disadvantaged Girls Change their Communities by Learning to Code|url=https://www.cnn.com/2018/09/13/world/cnnheroes-abisoye-ajayi-akinfolarin-pearls-africa-foundation/index.html|website=CNN|date=13 September 2018|accessdate=1 November 2018}}</ref>
== Golle karallaagal ==
Ajayi-Akinfolarin fuɗɗii golle mum e nder EDP ''Audit'' e ''Security Associates'' ko e jiiloowo jannginoowo, duuɓi 3 caggal ɗuum o golliima e jiiloowo timmuɗo e ƴeewndotooɗo dokke fotde duuɓi 5.
Ajayi-Akinfolarin sosi fedde sukaaɓe [[Afirik|Afrik]] Pearls e hitaande 2015, fedde nde wonaa laamuyankoore, nde daranii ko ƴellitde safaara e yahrude yeeso sukaaɓe rewɓe e worɓe waasɓe. <ref name="The Guardian2">{{cite web|last1=Agbo|first1=Njideka|title=Abisoye Ajayi-Akinfolarin: The Coding Hero|url=https://guardian.ng/life/abisoye-ajayi-akinfolarin-the-coding-hero/|website=The Guardian|date=5 November 2018|accessdate=27 November 2018}}</ref><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[ ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (February 2023)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' ]</sup>
Fedde Ajayi-Akinfolarin yuɓɓinii GirlsCoding, woni porogaraam mawɗo mo [[Afrik]] Perle. Yiɗde wallude uddude ndeen ŋakkere e hirjinde rewɓe ɓurɓe heewde e fannu mum, Ajayi-Akinfolarin sosi fedde mum nde wonaa laamuyankoore.
E hitaande 2012, Ajayi-Akinfolarin sosi fedde sukaaɓe [[Afrik]] Pearls, fedde nde wonaa laamuyankoore, wallitnde sukaaɓe rewɓe e ƴellitde gannde karallaagal e nder porogaraamuuji keewɗi ina jeyaa heen; Koɗki sukaaɓe rewɓe, G.C Mentors, sukaaɓe rewɓeInSTEM e Juuɗe doole.Gila hitaande 2012, fedde nde jannginii ko ina tolnoo e 10 000 suka debbo koɗkii.
== Njeenaaje e njeenaari ==
* Jaambaaro CNN teddinaama, 2018
* BBC 100 rewɓe, 2018
* ONE rokki njeenaaje rewɓe ɓurɓe waawde hitaande 2018
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
lmjhj10f9pr49tkah4eom6ijl4ev1ve
Afua adwo jectey hesse
0
31037
169715
127252
2026-05-09T11:00:27Z
MOIBARDE
10068
Add links
169715
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Afua Adwo Jectey Hesse''' ko cafroowo [[Gana|Ganaajo]], kadi ko kanko woni cafroowo debbo gadano jannginaaɗo to Ganaa, wonti cafroowo sukaaɓe . E [[lewru]] ut 2010, o woni [[Gana|Ganaajo]] gadano e [[Afrik|Afriknaajo]] ɗiɗaɓo toɗɗaaɗo hooreejo Fedde Adunaare Rewɓe Safrooɓe (MWIA).
== Jaŋde e heblo ==
Afua Hesse jibinaa ko ñalnde 11 suwee to [[Kumasi]] . O heɓi jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Wesley ''Girls'' to [[Cape Coast]] . Ndeen o yahri yeeso to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Gana|Ganaa]] to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara ɗo o janngi ngam wonde safroowo. Ko o tergal e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo Edinburgh (FRCSE), [[Biritaani-Mawndi|Angalteer]], e duɗal jaaɓi haaɗtirde Afrik hirnaange (FWACS) kam e Fedde ''Foundation'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde cafrooɓe e seernaaɓe Gana (FFGCS). O wonii kadi ''Fellow'' to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkunde leyɗeele (FICS). O jogii ko Dipolomaaji Toowɗi 8 to Duɗal ''Chartered Management Institute'', [[London]], UK O jogii kadi seedantaagal to duɗal jaaɓi haaɗtirde njuɓɓudi cellal wonande gollotooɓe mawɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ghana (GIMPA), seedantaagal to bannge njuɓɓudi cellal, peewnugol e politik to [[University of Leeds|duɗal jaaɓi haaɗtirde Leeds]].<ref>Professor Afua Adwo Jectey Hesse – Presbyterian University College, Ghana". 14 October 2016. Archived from the original on 2019-11-08. Retrieved 2019-11-08.</ref>
== Kugal ==
Ko debbo keewɗo adanɓe. Ko kanko woni debbo gadano ''Surgeon Pediatric'' e nder leydi Gana kam e debbo gadano surgeon ummoriiɗo e alma mater makko e wonde hooreejo Fedde Adunaare Rewɓe Cafrooɓe, goɗɗo gadano wonande [[Gana|Ganaajo]] e nder daartol duuɓi 91 Fedde nde woni Fedde Adunaare Rewɓe ''Professionnel'' gadano. Ko o porfeseer ko faati e seppooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde safaara leydi [[Gana]], o golliima e golle keewɗe to duɗal safaara e opitaal jannginoowo Korle Bu e humpito ko ina tolnoo e duuɓi capanɗe tati. Ko kanko woni debbo gadano golloraade hooreejo departemaa opereeji, gardiiɗo geɗe safaara, gardiiɗo fedde opereeji sukaaɓe e caggal ɗuum gardiiɗo hooreejo gollordu opitaal jannginoowo Korle Bu e dow retireede Nii Otu Nartey . Ko kanko woni debbo gadano binndoowo tedduɗo e fedde safrooɓe [[Gana|Ganaa]]. O woni ko e jannginde e nder duɗe leslese e to duɗal jaaɓi haaɗtirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ghana Medical School,<ref>"AMWA". American Medical Women's Association. Archived from the original on 2019-10-17. Retrieved 2019-10-17</ref> kadi ko o ƴeewtotooɗo jaayɗe cafrirɗe keewɗe ɗe winndere ndee ƴeewtotoo. O waɗii golle keewɗe ina jeyaa heen wonde Konsul to Ministeer Cellal, o wonii e birooji won e sosiyeteeji e duɗe jaaɓi haaɗtirde e Fedde Cafrirɗe Ganaa e Renndo Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde e nder golle keewɗe. Hannde, ko kanko woni coftuɗo e hooreejo duɗal jaaɓi-haaɗtirde Accra ''College of Medicine'', duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal safaara keeringal ɓurngal mawnude to Ganaa, ngal yaltini koolol mum gadanol safrooɓe e hitaande 2020. <ref name="www.acm.edu.gh" />
== Binndanɗe cuɓaaɗe ==
Afua Hesse winndii, wallitii tonngooɗe e binndanɗe keewɗe teeŋtuɗe. Omo jogii ko ina ɓura capanɗe tati binndanɗe ngam teddinde mo.
== Aandinol ==
Afua Hesse teddinaama e toɗɗagol, e darnde e njeenaaje keewɗe. E hitaande 2010, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e duuɓi ujunnaaje ngam ardaade safaara e hitaande 2017, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e cellal Glitz Africa.
== Nguurndam neɗɗo ==
Afua Hesse ina resndi Adukwei Hesse, karallo ko faati e safaara nder leydi kam e jaagorgal Egliis Presbyterian e coftuɗo duɗal safaara Accra mo o jibini ɓiɓɓe nayo.
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
eizdjcc5qvn4m4akf1cucq4nzc0405p
Akanvariva Lidiya Lamisi
0
31040
169681
127267
2026-05-08T19:48:21Z
Bin Hassaini
14172
169681
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Akanvariva Lidiya Lamisi''' (anndiraaɗo kadi '''Lidiya Akanvariba Lamisi''' e '''Lidiya Lamisi Akanvariva''' ) ko infirmiyee [[Gana|Ganaajo]], ko o politik, ko o tergal parlemaa ngam diiwaan Tempane to nokku aadaaji Kusaug to diiwaan fuɗnaange toowɗo. O tawtoraama woote gardagol leydi Ganaa e hitaande 2020 to diiwaan makko Constituency, o heɓi jooɗorde parlemaa. Hooreejo leydi ndi hono John Dramani Mahama toɗɗii mo yo o won jaagorgal dowla ngam moƴƴinde golle laamu.<ref>"Widow of parliamentary candidate wins Tempane NDC primaries". Graphic Online. Retrieved 9 December 2020</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
O jibinaa ko ñalnde 7 lewru nduu hitaande 1973.O jibinaa ko to Tempane, ko o Kerecee. O janngii Nursing, omo jogii LLB (Law).
== Politik ==
Lamisi ko tergal e fedde wiyeteende Kongres ngenndiijo (NDC) . Jom suudu makko maayɗo, David Adakugugu wonnoo ko tergal parlemaa to diiwaan Tempane . Caggal nde jom suudu makko sankii nde o woni e laamu, o felliti lomtaade ɗum depitee e nder diiwaan gooto.
E lewru Duujal 2020, o suɓaama t toergal parlemaa to [[Mfantseman|diiwaan Tempane]] caggal nde o tawtoraama [[2020 Ghanaian general election|wooteeji mawɗi leydi Ganaa 2020]] e dow tikket Kongres ngenndiijo demokaraasi. O heɓi 20 939 woote ko ɗum woni 56,0% e wooteeji ɗi ɓe mbaɗi ɗii fof. O suɓaama e dow Joseph Dindiok Kpemka mo [[New Patriotic Party|lannda New Patriotic]] mo kadi heɓi 16 462 woote ɗum firti ko 44,0% e woote laaɓtuɗe ɗe ɓe mbaɗi.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Tempane Constituency Results". Ghana Elections - Peace FM. Retrieved 9 December 2020</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Ko kanko woni debbo maayɗo Daawuuda Adakugugu .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
nv8s2luv38hr2dxnfi4u1otw9sb4sgm
Adekunle Adejuyigbe
0
31336
169706
154611
2026-05-09T10:08:07Z
MOIBARDE
10068
added links
169706
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adekunle “Nodash” Adejuyigbe''', ko jom filmuuji e peewnoowo filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{Cite web|date=2021-10-21|title=Nollywood filmmaker Adekunle Adejuyigbe reacts to being selected as Jury member at FESPACO 2021|url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/nollywood-filmmaker-adekunle-adejuyigbe-reacts-to-being-selected-as-jury-member-at-fespaco-2021/|access-date=2022-07-20|website=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> O woniino peewnoowo e peewnoowo kuuɓtodinɗo e nder filmuuji keewɗi e yeeyirdu wonande pelle winndereeje.
Adekunle fuɗɗii golle mum ko e lowre teleeji, ko o peewnoowo, winndiyanke e gardotooɗo eɓɓooji teleeji e binndanɗe. O wonti gardiiɗo peewnugol e gardo peewnugol lowre tele hade makko yaltude ngam fuɗɗaade sosiyetee makko peewnugol filmuuji - "''Something Unusual Studios''".
E hitaande 2015, o jeyaa ko e 21 ƴettuɗo sinemaaji ngam tawtoreede jaŋde mawnde e ƴettugol sinemaaji yuɓɓinaande e fedde filmuuji Berlin, [[Almaanya|Almaañ]].<ref>{{cite web|url=https://gist.ng/berlin-international-film-festival-2015-honour-nigerian-director-nodash/?pr=41337&lang=en|title=Berlin International Film Festival 2015 To Honour Nigerian Director Nodash/|date=6 February 2015|access-date=6 December 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20180129004601/https://gist.ng/berlin-international-film-festival-2015-honour-nigerian-director-nodash/?pr=41337&lang=en|archive-date=29 January 2018|url-status=dead}}</ref> Ko kanko woni gardiiɗo kippu “Kippu filmo Elite”. Adekunle woni binndoowo, ardotooɗo e peewnoowo “The Delivery Boy”, mo holliri e nder duuɗe 4, mo heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e filmuuji [[Naajeeriya]] e nder fedde filmuuji hakkunde leyɗeele [[Afrik]] (AFRIFF), 2011<ref>https://web.archive.org/web/20250220031858/http://royaltimes.net/nigerian-music-video-awards-2011/%7B%7BDead</ref>. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">]</sup>
== Njeenaaje e njeenaaje ==
* Tawtoraaɗo e jaŋde mawnde sinemaa yuɓɓinaande e fedde winndereere filmuuji [[Berlin]] to [[Almaañ]], 2015.<ref>{{cite web|url=http://www.berlinale-talents.de/bt/talent/adekunle-adejuyigbe/profile/|title=KUNLE "NODASH" ADEJUYIGBE|publisher=berlinale-talents.de|date=2 February 2015|access-date=19 April 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20150201091002/http://www.berlinale-talents.de/bt/talent/adekunle-adejuyigbe/profile|archive-date=1 February 2015|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://thenationonlineng.net/reason-people-underrate-nigerian-filmmakers-nodash/|title=Reason people UNDERRATE Nigerian filmmakers– NODASH - The Nation Nigeria|date=7 February 2015|publisher=}}</ref>
* Njeenaaje ɓurɗe moƴƴude e tafngo filmuuji [[Nollywood]] ngam filmo Jahngo e hoore mum, 2013
* Editor ɓurɗo moƴƴude, IN Fedde Filmuuji hakkunde leyɗeele juutɗe to [[Lagos]], waɗaaɗo e ballondiral e Duɗal Goethe, 2011<ref>{{cite web|url=https://www.goethe.de/en/uun/akt.html|title=The Latest at Goethe - Goethe-Institut|website=www.goethe.de}}</ref><ref name="olorisupergal.com2">{{cite web|url=http://olorisupergal.com/2011/10/26/something-unusual-nodash-wins-best-editing-prize-at-in-short-film-festival/|title=Something Unusual: Nodash wins Best Editing prize at IN Short Film Festival|date=26 October 2011|publisher=}}</ref>
* Editing ɓurɗo moƴƴude, Njeenaari filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]] ngam filmo, Suka simme, 2011 <ref name="olorisupergal.com" />
* Sinematograf ɓurɗo moƴƴude e ''Editor'' ɓurɗo moƴƴude, njeenaaje wideyooji jimɗi 2011<ref>https://web.archive.org/web/20250220031858/http://royaltimes.net/nigerian-music-video-awards-2011/%7B%7BDead</ref>
== Filmogaraafi ==
* 2017: Gardiiɗo fotooje, The Pont<ref>{{cite web|url=http://xplorenollywood.com/nta-kunle-afolayans-the-bridge-prepares-for-december-release/|title=#NTA: Kunle Afolayan’s ‘The Bridge’ Prepares For December Release!|website=xplorenollywood.com/}}</ref>
* 2017: Gardiiɗo fotooje, Ñaawirde <ref>{{cite web|url=http://xplorenollywood.com/kunle-afolayans-tribunal-gets-ready-for-july-release/|title=Kunle Afolayan’s ‘Tribunal’ Gets Ready For July Release!|website=xplorenollywood.com/}}</ref>
* 2016: Gardiiɗo, gardiiɗo fotooje, Gidi Up Season 3
* 2016 : Gardiiɗo fotooje, gardiiɗo, Isoken (film 2017)<ref>{{cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/08/exclusive-the-must-see-movie-of-the-season-isoken-is-coming-soon/|title=Exclusive: The MUST SEE Movie of the Season "Isoken" is Coming Soon... - Dakore Akande, Funke Akindele, Damilola Attoh & More - BellaNaija|website=www.bellanaija.com}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.stelladimokokorkus.com/2017/04/meet-nodash-nollywoods-master-of-moods.html|title=MEET NODASH- NOLLYWOOD’S MASTER OF MOODS!|website=www.stelladimokokorkus.com}}</ref>
* 2015 : Fedde ɗiɗmere, sinemaa, capanɗe joyi (film)
* 2015 : Gardiiɗo fotooje, Kawral
* 2015 : Sinemaajo, Ireti
* 2013: Editor, Gardiiɗo Fotooji Jahgol e hoore mum
== Ƴeew kadi ==
* Doggol peewnitooɓe filmuuji leydi Najeriya
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
2zx4jryo4ycwyja38rfneted30yifng
Ahn Gyu-back
0
31634
169678
130704
2026-05-08T19:43:25Z
Bin Hassaini
14172
169678
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ahn Gyu-ɓaawo''' (jibinaa ko ñalnde 29 April 1961) ko siyaasankore Koriya worgo, gonnooɗo jaagorde 50th e ndeenka leydi gila 2025. Ko o tergal lannda Demokaraasi Koriya (DPK), o woniino tergal e Asaambele ngenndi ngam Dongdaemun, Seoul, o woniino tergal gila 2012, e feccere ɗuubi 2008 haa 2012. Ahn woni jaagorde ndeenka siwil gadano e nder duuɓi 64, kadi ko jaagorde ndeenka siwil joyaɓere gila 1948.<ref>{{cite news|url=https://www.reuters.com/world/asia-pacific/south-koreas-lee-names-first-civilian-defence-minister-decades-2025-06-23/|title=South Korea's Lee names first civilian defence minister in decades|publisher=Reuters|date=23 June 2025|accessdate=24 June 2025}}</ref>
== Ngeendam e jaŋde puɗɗagol ==
O jibinaa ko e diiwaan Gochang to North Jeolla, O heɓi bak makko e duɗal leslesal e hakkundeewal to Gochang, o naati duɗal hakkundeewal to Gwangju, o janngi filosof fuɗnaange to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sungkyunkwan ko adii nde o heɓata dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal.<ref>{{cite web|url=http://www.skku.ac.kr/new_home/campus/skk_comm/news_view.jsp?bName=board_news&bCode=1&boardNum=30449|script-title=ko:성균관대(학부) 출신 현직(19대) 국회의원|trans-title=Current Assemblymen who are former Sungkyunkwan undergraduates|publisher=[[Sungkyunkwan University]]|language=ko|access-date=2016-04-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20160625181435/http://www.skku.ac.kr/new_home/campus/skk_comm/news_view.jsp?bName=board_news&bCode=1&boardNum=30449|archive-date=2016-06-25|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://safe100.or.kr/%ED%94%84%EB%A1%9C%ED%95%84/|script-title=ko:프로필|trans-title=Profile|last=Ahn|first=Gyu-baek|accessdate=19 April 2016}}</ref>
== Kuugal ==
Ahn toɗɗaama cukko hooreejo fedde politik keso ngam demokaraasi, gardinooɗo lannda Minjoo, ñalnde 12 Oktooba 2014,<ref>{{cite news|url=http://biz.chosun.com/site/data/html_dir/2014/10/12/2014101200771.html|script-title=ko:새정치연합 원내수석부대표에 안규백…원내대변인에 박완주·서영교|trans-title=Ahn Gyu-baek to become New Politics Alliance for Democracy deputy floor leader ... Pak Wan-ju and Seo Yeong-gyo as Assembly spokespeople|newspaper=[[ChosunBiz]]|date=12 October 2014|accessdate=18 April 2016|language=ko}}</ref> o woni e oon nokku fotde lebbi jeeɗiɗi. O yettaama e banndiiko lannda Saenuri, Cho Hae-jin, o siftini mo wonde omo jogii jikku "goongɗinɗo e nuunɗuɗo" e "ko adii fof ko leydi makko miijotoo".<ref name="joongang2015-10-5">{{cite news|url=http://news.joins.com/article/18793102|script-title=ko:안규백, 통합의 정치에 적임인 리더|trans-title=Ahn Gyu-baek, a leader fit for the politics of unity|newspaper=[[JoongAng Ilbo]]|date=5 October 2015|accessdate=18 April 2016|language=ko}}</ref> Caggal ɗuum o wonti hooreejo peeje e jokkondiral hakkunde yimɓe wonande NPAD ñalnde 23 Yuuli 2015.<ref>{{cite news|url=https://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2016/01/113_181446.html|title=Opposition divided over key post|newspaper=[[The Korea Times]]|date=23 June 2015|access-date=19 April 2016}}</ref>
Tergal ranking e nder Goomu Defaare Ngenndiije Asaambele,<ref>{{cite news|url=http://www.jejusori.net/news/articleView.html?idxno=125135|script-title=ko:"삼성 때문에…" 공사강행 기업 탓 돌린 국방장관|trans-title="Because of Samsung...": Defense Minister turns to blame company rushing construction|newspaper=Jejusori|date=23 January 2013|accessdate=18 April 2016|language=ko}}</ref> Ahn ko ƴaañoowo siyaasa defaare Koree worgo. E hitaande 2011 o hollitii wonde doggol eɓɓaaɗe (draft-dodging) ɓeydiima laabi ɗiɗi e laamu Lee Myung-bak,<ref>{{cite news|url=http://www.hani.co.kr/arti/politics/politics_general/497575.html|title=MB정부 3년새 병역기피 두배로|trans-title=Draft evasion doubles in 3 years of MB government|newspaper=[[The Hankyoreh]]|date=22 September 2011|accessdate=19 April 2016}}</ref> e darorɗe hitaande 2015 o yani e laamu Park Geun-hye ngam siynude nanondiral gollondiral e Japon e [[Amerik]], o wiyi wonde "ɗum ina luurdi e kala daliilu rokkude [Koriya] humpito koloñaal e nder Japon duunde ndee e jokkude ɗaɓɓude leydi e dow kaaƴe Liancourt.<ref>{{cite news|url=http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2999103|title=Intelligence pact derided by the North|newspaper=[[Korea JoongAng Daily]]|date=31 December 2014|accessdate=18 April 2016}}</ref> E lewru Yuuli 2015, o yaltini kuulal ngam teddinde veteran'en hare ɗiɗmere Yeonpyeong, hare balɗe e Koree worgo waɗnoonde e hitaande 2002.<ref>{{cite news|url=https://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2016/03/205_181808.html|title=Defense chief calls 2nd Yeonpyeong Naval Battle victorious|newspaper=[[The Korea Times]]|date=29 June 2015|access-date=19 April 2016}}</ref>
Ñalnde 23 lewru Yuuni hitaande 2025, hooreejo leydi [[Lee Jae-myung]] suɓiima Ahn yo won jaagorde ndeenka leydi ndii, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo gadano mo meeɗaa wonde seneraal cuɓaaɗo e oon nokku gila 1961, e neɗɗo joyaɓo mo meeɗaa wonde seneraal suɓaaɗo e oon nokku gila 1948.<ref>{{Cite web|title=President Lee picks South Korea’s first civilian defense chief in 64 years|url=https://apnews.com/article/south-korea-civilian-defense-minister-526c59e3843c7b6ab09032e1451fe1cc|website=AP News|date=23 June 2025|last1=Kim|first1=Tong-hyung}}</ref> Ko Ahn Asaambele ngenndi yuɓɓinaama ñalnde 15 Yuuli 2025.<ref>{{cite news|url=https://biz.chosun.com/en/en-policy/2025/07/15/RVQ4IUZJFBHZNKIT5NSTX35VCU/|title=Ahn Kyu-baek proposes wartime operational control transfer under Lee Jae-myung|first1=Kim|last1=Ji-hwan|first2=Seo|last2=Il-won|publisher=Chosun Biz|date=15 July 2025|accessdate=15 July 2025}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.koreaherald.com/article/10526992|title=Lee's Cabinet picks to face hearings starting next week|first=Kim|last=Arin|publisher=The Korea Herald|date=July 8, 2025|accessdate=July 12, 2025}}</ref>
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
9uti5rabyax4f500kr08qcgrwf94xqq
Adeniyi Jonson
0
31939
169709
132255
2026-05-09T10:30:06Z
MOIBARDE
10068
Added links
169709
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adeniyi Johnson''' (jibinaa ko 27 feebariyee 1978) ko fijoowo e peewnoowo filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]].
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Johnson jibinaa ko to nokku biyeteeɗo Ikotun to diiwaan Lagos to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O heɓi jaŋde makko leslesre e hakkundeere fof to Lagos, ɗo o heɓi seedantaagal makko gadanal e seedantaagal makko jaŋde hakkundeere mawnde. Jaɓɓungal makko jaŋde jokki to Politeknik Ibadan, ɗo o heɓi dipolom makko e jokkondiral hakkunde yimɓe. Caggal ɗuum o arti e duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Lagos]] University, ɗo o janngi daartol e jokkondiral hakkunde leyɗeele, o heɓi dipolom makko e fannu oo. <ref>Rapheal (2024-09-06). "I reject roles projecting nudity - Adeniyi Johnson". The Sun Nigeria. Retrieved 2025-02-04</ref>
== Kugal ==
Johnson ina joginoo caɗeele gila e nguurndam mum, ina hatojini e heɓde njeenaari. O waɗii yeewtere makko adannde e nder seppo teleeji MNET lollungo [[Tinsel (TV series)|wiyeteengo Tinsel]], ngo walliti mo yettaade yimɓe ɓurɓe heewde. Kono o yalti e hiirde nde sabu o weltaaki e tolno njeenaari ndi o heɓi. Caggal nde o yalti Tinsel, Johnson yahi to feccere [[Yoruba language|Yoruba]] to [[Nollywood]], ɗo golle makko mawni. Fooftere makko mawnde ari ko nde o holli filmo Nollywood keɓɗo njeenaari biyeteeɗo [[Blogger's Wife]] .
E lewru suwee 2024, fedde wiyeteende ''The African Men Entertainment Kings'' (AFRIMEK) dartini mo haa abada sabu makko waɗde geɗe bonɗe e bonnude doosɗe fedde nde.
== Nguurndam neɗɗo ==
Adeniyi Johnson meeɗiino resde [[Toyin Abraham]], fiyoowo filmo [[Nollywood]] e hitaande 2013, kono dewgal maɓɓe joofi ko e hitaande 2015 sabu tuumeede fenaande. Caggal ɗuum o resi Oluwaseyi Edun, fijoowo filmo, e hitaande 2016, ɓe ngoni ko e yeewtidde gila ndeen.
== Filmogaraafi ==
O waɗii e filmuuji garooji ɗii
* ''Wullaango ngo alaa daande''
* ''[[77 Bullets|77 Bulle]]''
* ''Mo Ta Ka Osi Danu''
* ''Darugal''
* ''Iso Inu Eku''
* [[Lugard (vidiyo)|Lugard (film)]]
* ''Debbo Blogger''
* ''Pepeye''
* ''Debbo Magnetik''
* ''Afopiina''
* ''Mo yettaaki''
* <nowiki><i id="mwVg">Jaagorgal e Zero</i></nowiki> (film)
* <nowiki><i id="mwWQ">Dame jeeɗiɗi</i></nowiki> (serie 2024)
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
c7qauct322x769ixgknsewk12tsql7h
Adaku Utah
0
35262
169701
169300
2026-05-09T09:46:11Z
MOIBARDE
10068
added link
169701
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adaku Utah''' // c ko [[Nigerian Americans|Najeriya-Ameriknaajo]] jibinannde jeegom [[Igbo]], haaloowo, binndoowo, e naalanke . Golle makko ina tuugnii e jinnaaɓe, nuunɗal jibinannde, potal leƴƴi, doole sukaaɓe, e dille [[Healing justice|nuunɗal cellal]] ngam waylude renndo. Ko kanko woni gooto e sosɓe Harriet's Apothecary, fedde sellinde alteret nde rewɓe ɓaleeɓe e sellinde queer ardii.<ref>Boynton, Andrew. "A Dance Like Keith Haring Come to Life". The New Yorker. Retrieved 6 September 2020.
"Adaku Utah". The Gemini Series. Archived from the original on 12 April 2021. Retrieved 6 September 2020.
"Adaku Utah". A Blade of Grass. Retrieved 8 September 2020.
Page, Cara; Woodland, Erica, eds. (2023). Healing Justice Lineages: Dreaming at the Crossroads of Liberation, Collective Care, and Safety. Berkeley, CA: North Atlantic Books. Retrieved 20 October 2025</ref>
== Ngendam ==
Utah jibinaa ko to wuro Baltimore, to leydi Maryland, o mawni ko to wuro Festac, to leydi [[Lagos]], to leydi Nijeer. Baaba makko ko diiwaan [[Abia State High Court of Justice|Abia]], yumma makko ko diiwaan Imo, kamɓe ɗiɗo fof ko e fombina-fuɗnaange [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] . O iwdi ko e leñol safrooɓe leɗɗe e remooɓe waɗooɓe safaara aada. Nde o woni cukalel ndee, o heɓi rafi bonɗo, o heɓi heen ballal ɓurngal mawnude e safaaraaji leɗɗe, ɓuri safaaraaji gaadoraaɗi. Utah heɓi BSc e ganndal nguurndam e ganndal hakkille to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pennsylvania .
== Kugal ==
Utah woni hooreejo mawɗo e porogaraamuuji mahngo dille e nder eɓɓoore dille mahngo, ɗo o wallitta kawral ngenndiwal e ƴellitaare ardorde ngam pelle nuunɗal renndo. O golliima e pelle ko wayi no [[Illinois Caucus for Adolescent Health|Illinois Caucus ngam cellal sukaaɓe]], [[Black Lives Matter|Nguurndam ɓaleeɓe ina haani]], Eɓɓoore ɓaleeɓe LGBTQI+ eggooɓe, [[The Movement for Black Lives|Diɗɗal ngam nguurndam ɓaleeɓe]], [[Yale University|Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Yale]], [[Planned Parenthood|Jibinannde peewniinde]], [[Astraea Lesbian Foundation for Justice|Fooyre Lesbiyen Astraea ngam nuunɗal]], [[Audre Lorde Project|Eɓɓoore Audre Lord]]. <ref name="YWCA2" />
Ko kanko kadi woni jaɓɓiiɗo e balloowo eɓɓaande Anti-Eugenics, ƴeewndotoonde ko fayti e ndonu yuɓɓo e batte mum e renndooji marginaali.
Ko o naalanke jimol, Utah gollodiima e Decadancetheatre, e sosde Soular Bliss, eɓɓaande wellitaare peeñnde. Utah ko queer , ina hoɗi to Bruklin, to wuro New York.
O wallitii e deftere wiyeteende ''“Leƴƴi ñaawoore cellal: koyɗol e laawol ndimaagu, toppitagol denndaangal, e kisal”'', nde Cara Page e Erica Woodland, e bannge Prentis Hemphill, njuɓɓini.
== Aandinol ==
Utah ina anndiraa darnde mum e njeenaaje keewɗe :
* 2012 Fedde ƴellitaare ardorde jokkondiral ummoraade e nokku toppitiiɗo jokkondiral diiwaan [[Afrik]]
* 2012 Centre ngam Renndooji Denndaaɗi Fedde Miijo Denndaangal
* Njeenaari Jessica Eve Patt ummoraade e fedde rewɓe Chicago (2012)
* Noddaango teskinngo e ''Girl Tank'' e ''MTV Voices'' « 10 000 innde e nder balɗe 100 »
== Ƴeew kadi ==
* Kara Page
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
7ebizys8tng1wdrewx2lmq29uf5e3oh
Abir Ghattas
0
35300
169691
169280
2026-05-09T09:05:42Z
MOIBARDE
10068
minor edit
169691
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abir Ghattas''' ko daraniiɗo Liban, ko blogger, ko karallo ko faati e kisal humpito, kadi ko sosɗo Rajo Hammam, rajo rewɓe tawtoraaɓe e ''internet''. O wonii hannde hooreejo humpito to ''Human Rights Watch'', omo woni to [[Berlin]].<ref>Kataya, Abed (2019-11-25). "Bread&Net 2019: A Digital Rights Revolution". SMEX. Retrieved 2025-07-11.
"Abir Ghattas". Festival Internazionale del Giornalismo. Retrieved 2025-07-11.
"Speakers test". RightsCon Summit Series. Retrieved 2025-07-11.
"Abir Ghattas". re:publica 2018. Retrieved 2025-07-11.</ref>
== Kugal ==
Ghattas ina jogii BSc e ganndal ordinateer e hiisa, e MA e jokkondiral e peeje dijital. Ghattas wonnoo ko adii ɗuum gardiiɗo jokkondiral e jokkondire dijital to Raseef22, lowre jaayndeeji aarabeeɓe liberal sosaande e hitaande 2013, e gardiiɗo jokkondire to Majal, lowre jaayndeeji dijital.
E hitaande 2017, Ghattas toɗɗaa e Yiilirde Ngenndiire Fedde Adunaare Hakkeeji Dijital wiyeteende [[Access for Afghan Women Act|Access]] ''Now'' . E hitaande 2021, o toɗɗaa e fedde winndereere toppitiinde ndimaagu haalde kuulal 19 .
E hitaande 2020, ngam jaabtaade rafi [[COVID-19 vaccination in Senegal|COVID]]-19, Ghattas e Rasha Hilwi udditi Rajo Hammam, e fuɗɗoode ko galle dijital ngam Hammam Talks, ko ndeen woni yeewtere kewnde e nder yimɓe yuɓɓinaande to Berlin, caggal ɗuum ko nokku enternet rewɓe ummoriiɓe e winndere aarabeeɓe ngam renndinde daartol mum en e humpitooji mum en. Caggal lebbi 3, Rajo Hammam ina joginoo 60 000 heɗtiiɗo, heɗotooɓe ɓee ina ngondi e fotde leydi aarabeeɓe kala. Hay so tawii e fuɗɗoode ko ngam heɗaade ɗemɗe aarabeeɓe, lowre ndee ina udditanaa rewɓe ngam defde slots e kala ɗemngal.
E nder darnde makko to Human Rights Watch, Ghattas ina jeyaa e wiɗtooji baɗeteeɗi e geɗe kisal toowɗe, haa arti noon e baylugol wonde [[Pegasus (spyware)|lowre njulaagu Pegasus]] tawaama e kaɓirɗe golloowo to [[Human Rights Watch]] e daraniiɓe jojjanɗe aadee woɗɓe. Caggal nde o woni gardiiɗo kisal humpito to [[Human Rights Watch]] gila 2022, e hitaande 2025 o artiraa e darnde mawɗo humpito, ɗo o ardii ekipaaji karallaagal fedde nde, o ƴeewtindii peeje karallaagal e gollorɗe.
Ghattas haaliino e batuuji e kewuuji e nder winndere ndee, ina jeyaa heen ''Bread&Net'', Fedde Jaayndeyaagal hakkunde leyɗeele, ''RightsCon'' e re:publica .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
1ayrcgn1orqi9jswvchpvxc46b1bzj4
Angela Ghayour
0
35946
169685
150275
2026-05-09T06:25:32Z
Adamu mc
10501
Edit
169685
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Angela Ghayour''' ko jannginoowo Afganistaan, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. Caggal nde o fotnoo hawrude e caɗeele jaŋde toownde nde o woni cukalel mooliiɗo to leydi Iraan, o fuɗɗii jannginde sukaaɓe mooliiɓe woɗɓe binndol e limtol Ko kanko sosi fedde jaŋde [[Afganistaan]].<ref>"BBC 100 Women 2021: Who is on the list this year?". 2021-12-07. Retrieved 2025-01-19.</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Ghayour jibinaa ko to Herat, to leydi Afganistaan e lewru desaambar 1985, o dañii caɗeele e jaŋde toownde e nder duuɓi makko gadani e nder leydi Iraan. Caggal nde o arti Afganistaan e hitaande 2002, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Herat, o heɓi dipolom makko e binndol Perse. Ko o yi’i e nder duɗe Afganistaan e batte laamu Talibaan e jaŋde, ina tiiɗtini mo no feewi.
E hitaande 2021, e nder gartugol Taliban e laamu, o sosi [[Herat Online School|duɗal Herat to internet]], caggal ɗuum o sosi fedde wiyeteende Afganistaan Education Action (AEA), fedde toppitiinde ko fayti e jaŋde to Angalteer. AEA ina rokka kaɓirɗe jaŋde e jogaade jaŋde moƴƴere, ina semmbina sukaaɓe rewɓe e worɓe Afganistaan hay so tawii caɗeele ina njokki. E hitaande 2021, o anndiraama e BBC wonde gooto e [[100 Women (BBC)|100 Rewɓe]] maɓɓe .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
9fqxxlocig424448zrfdkewpsvkjyxz
169686
169685
2026-05-09T06:26:17Z
Adamu mc
10501
169686
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Angela Ghayour''' ko jannginoowo Afganistaan, daraniiɗo hakkeeji rewɓe. Caggal nde o fotnoo hawrude e caɗeele jaŋde toownde nde o woni cukalel mooliiɗo to leydi Iraan, o fuɗɗii jannginde sukaaɓe mooliiɓe woɗɓe binndol e limtol Ko kanko sosi fedde jaŋde [[Afganistaan]].<ref>"BBC 100 Women 2021: Who is on the list this year?". 2021-12-07. Retrieved 2025-01-19.</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Ghayour jibinaa ko to Herat, to leydi Afganistaan e lewru desaambar 1985, o dañii caɗeele e jaŋde toownde e nder duuɓi makko gadani e nder leydi Iraan. Caggal nde o arti Afganistaan e hitaande 2002, o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Herat, o heɓi dipolom makko e binndol Perse. Ko o yi’i e nder duɗe Afganistaan e batte [[Laamu Gombe|laamu]] Talibaan e jaŋde, ina tiiɗtini mo no feewi.
E hitaande 2021, e nder gartugol Taliban e laamu, o sosi [[Herat Online School|duɗal Herat to internet]], caggal ɗuum o sosi fedde wiyeteende Afganistaan Education Action (AEA), fedde toppitiinde ko fayti e jaŋde to Angalteer. AEA ina rokka kaɓirɗe jaŋde e jogaade jaŋde moƴƴere, ina semmbina sukaaɓe rewɓe e worɓe Afganistaan hay so tawii caɗeele ina njokki. E hitaande 2021, o anndiraama e BBC wonde gooto e [[100 Women (BBC)|100 Rewɓe]] maɓɓe .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
b2h2wofdbwfy8xpcubis29rtx8bkp49
Adela Mohseni
0
35960
169707
169308
2026-05-09T10:11:38Z
MOIBARDE
10068
169707
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adela Mohseni''' ( Dari ) ko daraniiɗo hakkeeji rewɓe [[Afganistaan]] .
== Ɓawo ==
O jibinaa ko to diiwaan Wardak to leydi [[Afganistaan]], o eggini e ɓesngu makko to [[Iran|leydi Iraan]] e hitaande 1978, tawi omo yahra e duuɓi jeegom. Mohseni janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tabriz, o heɓi BA e sariya ñaawoore. Mohseni artii [[Afganistaan]] caggal nde [[Amerik]] yani e leydi mum e hitaande 2001, o fuɗɗii golle ngam haɓaade jojjanɗe rewɓe e hitaande 2005 e nder fedde wiyeteende Heinrich Böll . E hitaande 2007, Mohseni fuɗɗii golle e nder biro Kabul to bannge hakkeeji e demokaraasi, fedde nde wonaa laamuyankoore [[Kanada|Kanadaa]] . Hamid Saboory, gardinooɗo biro [[Kabul]], siftinii Mohseni wonde « tergal renndo siwil [[Afganistaan]], golloowo no feewi, wallitoowo rewɓe [[Afganistaan]] heɓde hakkeeji mum en ».
== Darnde mooliiɗo ==
E lewru feebariyee 2012, Mohseni heɓi kulhuli warngo, ɓesngu mum dogi fayti [[Hinndi|Inndo]], ina ɗaminii eggude [[Kanada|Kanadaa]] e ballal jom golle mum. Nde o woni to leydi Indiya, Mohseni rokkaama darnde mooliiɗo e juuɗe [[United Nations High Commissioner for Refugees|Fedde Ngenndiije Dentuɗe toppitiinde ko fayti e mooliiɓe]] kono o ƴeewtaaka ngam hoɗde. Hakkeeji e Demokaraasi uddaama e laamu [[Kanada|Kanadaa]] e [[lewru]] abriil 2012, ko ɗuum waɗi Mohseni e ɓesngu mum ngoni ko e ŋoŋɗi e nder leydi [[Indiya]], ɓe ngoni toon haa ɓe ngarti Kabul e lewru desaambar 2013. Hitaande fawtii heen, Mohseni yahi to [[Biritaani-Mawndi|leydi Angalteer]] e dow visa njillu rokkaama toon refuge ngam tawtoreede confer.<ref>Adela Mohseni: 'Any people who are not aware of their rights will not live in peace'". FIDH. 16 May 2014. Retrieved 4 January 2016.</ref>
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
2r7da6fw1lh42u9oy011culylggk4l0
Adela Raz
0
36043
169708
169311
2026-05-09T10:15:44Z
MOIBARDE
10068
Add links
169708
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Adela Raz''' ( Dari ; jibinaa ko e hitaande 1986) ko politik [[Afganistaan]], gonnooɗo ammbasadeer gadano leydi [[Afghanistan Football Federation|Afghanistan]] A to [[Amerik]] tuggi [[lewru]] sulyee 2021 haa feebariyee 2022. Ko kanko kadi woni debbo gadano wonde nulaaɗo duumotooɗo [[Afganistaan]] to Fedde Ngenndiije Dentuɗe.<ref> Swan, Jonathan (2021-10-03). "Afghan ambassador: Biden doesn't care about fate of Afghan girls". Axios. Retrieved 2022-08-26.</ref>
== Nguurndam e jaŋde puɗɗagol ==
Baaba Raz ko Taliban wari ɗum, sibu o yiyraa ko o jahruɗo yeeso no feewi.
== Kugal ==
Raz golliima e fedde Fedde Ngenndiije Dentuɗe to [[Afganistaan]] . Tuggi 2010 haa 2013, o gollodiima e fedde winndereyankoore ƴellitaare to [[Amerik]]. <ref name="bio" /> Ko o daraniiɗo potal rewɓe e worɓe, jaŋde rewɓe e jojjanɗe aadee . O golliima ngam wallitde rewɓe ƴellitde golle duumotooɗe e tawtoreede renndo. <ref name="dd" />
E hitaande 2013, o toɗɗaa cukko hooreejo leydi e gardo jokkondiral to [[President of Afghanistan|hooreejo leydi ndii]], [[Hamid Karzai|hono Hamid Karzai]], debbo gadano jogaade ɗeen golle. O wonti hooreejo konu e lewru noowammbar 2014 o toɗɗaa cukko jaagorde caggal leydi ngam gollondiral faggudu e lewru marse 2016 tawi omo yahra e duuɓi 30. <ref name="bio2" /> E lewru marse 2018, o jeyaa ko e delegaasiyoŋ njillu to Washington woke more e nder leydi [[Afganistaan]] Nguurndam politik [[Afganistaan]] e haaju heddiiɓe e winndere ndee jogaade ɓe gollodiiɓe, wonaa tan ƴaañooɓe walla keɓooɓe ballal.
Ñalnde 31 desaambar 2018, hooreejo leydi ndii, hono Ashraf [[Ghana Infectious Disease Centre|Ghana]], toɗɗii Raz yo won gardiiɗo leydi [[Afganistaan]] to [[Ngenndiije Dentuɗe|Fedde Ngenndiije Dentuɗe]], lomtii ɗum ammbasadeer Mahmuud Saikal . Ko kanko woni debbo gadiiɗo jogaade oon jappeere. E lewru marse 2019, o suɓaama e dow nanondiral ngam wonde cukko hooreejo Goomu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam huutoraade hakkeeji ɓesngu Palestiin .
Raz toɗɗaama ammbasadeer [[Afganistaan]] to [[Amerik]] ñalnde 26 sulyee 2021. Caggal nde Kabul yani e hitaande 2021, nde fooli Republique Islaamiyankeewo, nde addani Taliban en ngarta, Raz jokki e golle mum hay so tawii laamu [[Afganistaan]] ɓennungu nguu nattii jogaade doole e dow leydi ndii. Ñalnde 18 feebariyee 2022, Raz hollitaama woppii golle mum ammbasadeer.
Ñalnde 14 abriil 2022, Raz anndinaama wonde gardiiɗo Laboratuwaar [[Political Group of Okinawa Revolution|Politik]] [[Afganistaan]] keso sosaa, woni duɗal politik jowitiingal e [[Afganistaan]] . Laboratuwaar oo ko gollondiral hakkunde Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Princeton to bannge geɗe renndo e hakkunde leyɗeele e Duɗal Liechtenstein to bannge ƴellitgol hoore mum .
== Nguurndam neɗɗo ==
O resi ko Matin Bek, gonnooɗo hooreejo konu [[Afganistaan]] gonnooɗo hooreejo leydi [[Afganistaan]], hono Ashraf [[Ghana Infectious Disease Centre|Ghani]] .
== Tuugnorgal ==
[[Category:Yimɓe wuurɓe]]
7hzjuqg0yx2jcyrqy1jf1lrk77tx5vj