Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Aisha Aliyu Tsamiya 0 4696 169728 92202 2026-05-09T13:22:40Z MOIBARDE 10068 minor edit 169728 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisha Aliyu Tsamiya''' uo daañaama hiitade nduungu u alif 1992 annda dow be '''Aisha Tsamiya''' dow nder Fijoɓe je burdii Haa nder kungal man, Wato Fijirde Hawsaare Filmi haa nder [[kannywood]].<ref>https://hausa.naija.ng/1133086-dandalin-kannywood-jaruma-aisha-tsamiya-ta-sharara-karya-a-bainar-jamaa.html</ref> Fijowo man don nder Mawɓe nder Fijobe, Bo o dow nder mawɓe fijobe be walliti ko emwiya waddi ballinde nder fijirle Hawsa man, hautande ɓe mawɓe fijobe man bana [[Adam A Zango]], [[Ali Nuhu]], [[Sadiq Sani Sadiq]] ɓe ma luttuɓe. <ref>http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/217445-top-10-kannywood-actresses-2016.html</ref>Nden bo o Wurti nder Fijirle Maude Masin Jabadi ha nder Ummatore [[Lesdi Togo|Lysɗi]] ndi ha be ma Lesdi ji keddiraɓe maɓɓe larobe Fijirde [[Hausare|Hawsare]].<ref>https://africanmania.com/nigeria/aisha-aliyu-tsamiya/</ref><ref>https://blueprint.ng/i-gate-crashed-into-acting-and-im-not-regretting-aisha-tsamiya/</ref> ==Taariihawol== Inde Aisha Aliyu Tsamiya, Joɗorde Kano, [[Naajeeriya]]. Do wani tariha ngendam Aisha Aliyu Tsamiya (jabbe) be demgal [[fulfulde]], 30, o Danñyama ha nder dubi 1992. ==Kuugal== O fijowo nder fijirde Hawsare filmi. Bangal eh o bangado.<ref>https://www.premiumtimesng.com/entertainment/186174-kannywood-my-wish-is-going-to-school-first-before-marriage-aisha-tsamiya.html?tztc=1</ref> ==Dimgol Maako== Dun rimimo e hukuma pamarun ka Nasarawa gonka Diiwal [[Kano]], o wadi janngirɗe firamarere e sakandarere mako e Giginyu kamma mo wodi [[Janngirɗe Yusuf Maitama Sule]] gonde der diiwal [[Kano]]. ==Tegal== E emo wodi tegal bo monebayi a wadigo tegalgal. Gwarko maako ehder mawɓe gadobe siyasaje der lesdi [[Diiwal Yobe]] kamma mo lattake jiki hade ngomna [[Mai Mala Buni]]. Gwarko maako mo ɗun habba nimo tegal yande 26/02/2022 inde maako buba yadi. ==Fiilmiji maako== *''Hanyar kano'' *''Bahaushiya'' *''Da kishiyar gida'' *''Dakin amarya'' *''Husna'' *''Jamila'' *''Maidalilin aure'' *''Makahon gida'' *''Munubiya'' *''Niqab'' *''Nisan kiwo'' *''Rayuwa bayan mutuwa'' *''Zeenat'' *''Kalan dangi'' ==Faɗɗitaa== {{reflist}} [[Catégorie :Yimɓe]] [[Catégorie : Naajeeriya]] [[Catégorie : Filmi Hawsare]] [[Catégorie :Yimɓe Naajeeriya]] ==HIIMOƁE== [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 5912t5gn0v9lj33r0owfl6q48zmc5tn Aisatu N’jie-Saidy 0 4781 169727 105783 2026-05-09T13:21:12Z MOIBARDE 10068 Add link 169727 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisatu N’jie-saidy''' (ɓe ɗon binda inde maako be Aisatu N’jie-said) (O danñaamaa nyaama nder nyinde jebire lewru Silto hitaande ndunngu alif 1964) ɓi tufleeji [[leddi]] [[Gammbi]]. O meɗi joɗugo ballitigo jamu laamu haa leydi [[Gammbi]] daga yanɗe [[Logas]] liiyru Mbooy hiitande duɓi alif 1997 yahugo sappo e jowetati leyru silto hiitande dubi 2017.<ref>{{cite web|url=http://www.accessgambia.com/information/vice-president.html|accessdate= 21 November 2022 |title= Office of the Vice President of Gambia|publisher= Accessgambia.com}}</ref> Kanko’on debbo aranɗejo ɓi [[Gammbi]] o meɗi jaggugo laamu ballitoowo jaamu laamu o nɗen dow aranɗe rewbe haa tufleeji hirna [[Afirik|Afrika]], kanɓe’on meɗi yahugo haa nɗer ɓe dari manga.<ref>{{cite web|url= https://web.archive.org/web/20070302174148/http://www.statehouse.gm/vp-speeches/advancementofgambian-women.htm|date= 7 July 2007 |accessdate= 21 November 2022 |title= Archive.org|title=STATEMENT BY HER EXCELLENCY VICE PRESIDENT |language= en}}</ref> ==Taariihawol maako be anndal== Ɓe danyi Njie-saidy haa kuntaya, haa lewru Maris saffoy jay, hitaande 1952 ''North Bank Division''. Daga ɗen hitaande alif 1959 yehugo hitaande alif 1964, o yehi janngirde firamaare je [[Brikama]], ɗenbo hitaande 1964 be hitaande 1970, o yehi janngirde sakandarere be Armitage, George Town. Hitande dubi alif 1971 o yehi jaangirde Kwaleji ekkitan gwaɓe mallam’in je yunɗum, o heɓi, kuugal janngine hitaande 1974. Daga lewru Jeɗɗaɓurdu 1979 be lewru sappo e ɗiɗaɓurdu hitaande 1979. O janngi haa jaburu numugo anɗiigo ko yahata Janngirde be fasahaje Delft, [[Netherland]], haɓe hokkimo ɗerewol mangol je difulooma wakkere andigo filu manga. Daga lewru jeenaɓurdu yahugo lewru sappo hitaande 1981, o janngi haa [[Janngirde Piliifins]], haa to o heɓi ɗerewol man do larugo fillel filu fetel be halaji. Ɗer lewru jeenaɓurdu hitaande 1988, o timmini Msc yahugo yeesu ɓe heɓa noɓe moɓan jawjije [[Janngirde Suwannsiyaa]].<ref>{{cite web|url= https://web.archive.org/web/20080205200111/http://www.statehouse.gm/vice.html|date= 5 February 2008 |accessdate= 21 November 2022 |title= Gambian state House |publisher= Statehouse.gm|language= en}}</ref> ==Sungulla tufleeji== Daga lewru jeenaɓurdu, hitaande 1983 yahugo lewru jeenaɓurdu hiitande dubi alif Obolwi be obindi boi do hala koyali roɓe ha liddi [[Gammbi|Gambia]]. Ha leuru Disamba hitadee 2015, ɓe heɓi haɓor ɓe ɗon bonda hakkuɗe N’jie-saidy be Jamme ɓeddi biligo. Bigo jarida ha Freedom, ɓadiɗo be jamme oyarɓiti hala ɓeyaɗa larugo Aisatu N’jie-saidy. Obangini Aisatu “wala gonga” kanko’on balliti wakkere lamo mangakkiti Jamme tabitini yumɓe mako Omaran Fillel Aisatu N’jie-saidy. Naage saffoi jetai leuru Janairu, hitadee 2017, Njie-saidy udiffi do lamo maɓɓe hitadee 2016-2017, hautaɗe be yimɓe fere/ministas lamu ɗudɓe. ==Tegal== N’jie-saidy owodi tegal owodi bukkwa nayi. Woɗon nana ɗingal dudɗum, kadibo: manɗinka, [[fulɓe]], wolof, [[English]], [[Francisca Gawugah|Francais]]. ==Hiimoɓe== {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Gammbi]] [[Category:Gammbi]] 0ykkd67aocroxp1oqrvthcjqrf7pt5i Ahmed Nuhu Bamalli 0 5729 169723 92198 2026-05-09T12:08:04Z MOIBARDE 10068 added link 169723 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahmed Nuhu Bamalli''' CFR (o dañaama ñalnde jee tati 8 lewru korse hiitande ndunngu alif 1966) ko laamɗo lesdi [[Naajeeriya]], bankooɗo e diplomate. O woni ardiiɗow lesdi [[Naajeeriya]] to tailand e jaajotooɗo nder lesdi [[Naajeeriya]] e nder [[lesdi]] Myanmar,<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=UPDATED: Ahmed Nuhu Bamalli is new Emir of Zazzau|url=https://thenationonlineng.net/updated-ahmed-nuhu-bamalli-is-new-emir-of-zazzau/|access-date=2020-10-18|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> e o woni laamiɗo [[Fulɓe]] 19th to Zazzaw, leydi [[Naajeeriya]] e laamorde Zaria, [[Kaduna]], lesdi[[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|title=Nigerian News Times {{!}} Home Page|url=https://www.ngnewstimes.com.ng/news-details.php?nid=20|access-date=2020-10-07|website=www.ngnewstimes.com.ng|archive-date=2021-10-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20211008221004/https://www.ngnewstimes.com.ng/news-details.php?nid=20|url-status=dead}}</ref> O woni amiri ardiiɗo diga wuro laamu Mallawa to laamu nder duuɓi 100 caggal nde amiri mum, Laamiiɗow Alu Dan Sidi, ummii to laamu e hitaande ndunngu alif 1920.<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=Ahmed Nuhu Bamalli emerges new Emir of Zazzau|url=https://businessday.ng/?p=468814|access-date=2020-10-07|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref> == Ɓiɗɗo e janngirde == Bamalli jibinaa e nder Kwarbai Zaria, Diiwal [[Kaduna]], [[Naajeeriya]]. O woni ɓiɗɗo Nuhu Bamalli (mo waɗiiɗo golle dowla lesdi [[Naajeeriya]]). O heɓii (LLB) nder jaŋde 1989 to [[Ahmadu Bello]] ''University'', e jaŋde maako nder jaŋde e diplomasi nder jaŋde nde'e e 2002. O heɓii diploma jaŋde e nder jaŋde [[Enugu]] ''State University of Science and Technology'' e hitaande 1998.<ref>{{Cite web|title=Diplomats: His Excellency Ahmed Nuhu Bamalli- 'giant Of Africa' Has Great Business Potential For Thailand, Says Nigerian Ambassador|url=http://www.thebigchilli.com/1/post/2020/01/diplomats-his-excellency-ahmed-nuhu-bamalli-giant-of-africa-has-great-business-potential-for-thailand-says-nigerian-ambassador.html|access-date=2020-10-07|website=The BigChilli|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Kaduna|first=Lami Sadiq and Mohammed Ibrahim Yaba|date=2020-10-07|title=Ahmad Bamalli emerges emir of Zazzau|url=https://dailytrust.com/breaking-ahmad-bamali-emerges-emir-of-zazzau|access-date=2020-10-07|website=Daily Trust|language=en}}</ref> O jaŋdi kadi e jaŋde dow jaŋde dow haɓde e jaŋde York e hitaande 2009 o timmini diploma nder jaŋde jaŋde ''Oxford'' e hitaande 2015.<ref name="auto">{{Cite web|date=2020-10-07|title=BREAKING: Kaduna govt appoints new Emir of Zazzau|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/418971-breaking-kaduna-govt-appoints-new-emir-of-zazzau.html|access-date=2020-10-07|language=en-GB}}</ref> == Kuugal == Bamalli waɗi golle ngam ''Metropolitan Management Agency'' haa o warti hooreejo kuugal yimɓe to Mtel, ko ɗum woni kuugal haalde mobile to ''Nigerian Telecommunications Limited''.<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=Bamalli Named 19th Emir of Nigeria's Zazzau Emirate|url=https://www.arise.tv/bamalli-named-19th-emir-of-nigerias-zazzau-emirate/|access-date=2020-10-07|website=Arise News|language=en-US}}</ref> O huuwani kadi nder bannge e hooreejo jaaynde e ɓaawo o jeyaaɗo hooreejo jaaynde nder ''Nigeria Security Printing and Minting Company Limited''.<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=El-Rufai appoints Ahmed Bamalli as new Emir of Zazzau|url=https://www.thecable.ng/breaking-el-rufai-appoints-ahmed-bamalli-as-new-emir-of-zazzau|access-date=2020-10-07|website=TheCable|language=en-US}}</ref> O laati ardiiɗo ngam jaɓugo hooreejo leydi Kaduna nder hitaande 2015.<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=El-Rufai appoints Ahmed Nuhu Bamalli new Emir of Zazzau|url=https://www.pulse.ng/news/local/ahmed-nuhu-bamalli-el-rufai-appoints-new-emir-of-zazzau/ls2lf6z|access-date=2020-10-07|website=Pulse Nigeria|language=en-US|archive-date=2020-10-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20201010105651/https://www.pulse.ng/news/local/ahmed-nuhu-bamalli-el-rufai-appoints-new-emir-of-zazzau/ls2lf6z|url-status=dead}}</ref> Bana nde o laɓɓini hooreejo leydi Zazzaw, Bamalli waɗi ko Magajin Garin Zazzaw, o waɗi ko koroowo lesdi Naajeeriya nder Tailand, e nder lesdi Myanmar.<ref>{{Cite web|date=2020-10-07|title=UPDATED: Ahmed Nuhu Bamalli is new Emir of Zazzau|url=https://thenationonlineng.net/updated-ahmed-nuhu-bamalli-is-new-emir-of-zazzau/|access-date=2020-10-07|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> == Laamiiɗo Zazzaw == O laatii Emir keso Zazzaw e [[Nasir El-Rufai|Nasir el-Rufai]], garbaaɗo leydi [[Kaduna]] e 7 oktoobar 2020. O woni ɓiɗɗo ɗiɗaɓo Nuhu Bamalli (''Magajin Garin'' Zazzau). Bamalli woni amiri arandeejo Mallawa nder duuɓi 100, caggal maayde Alh Shehu Idris.<ref>{{Cite news|title=Ahmad Nuhu Bamalli na di new emir of Zazzau|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-54452791|access-date=2020-10-07}}</ref><ref>{{Cite web|last=editing|date=2020-10-07|title=BREAKING: Kaduna Government Names Bamali As New Emir Of Zazzau|url=http://saharareporters.com/2020/10/07/breaking-kaduna-government-names-bamali-new-emir-zazzau|access-date=2020-10-07|website=Sahara Reporters}}</ref><ref>{{Cite web|title=Breaking: Ahmed Bamalli Emerges new Emir Of Zazzau|url=https://www.tvcnews.tv/tag/ahmed-nuhu-bamalli|access-date=2020-10-07|website=TVC News Nigeria|language=en-US}}</ref> == Jaɓɓorgo Ganndal == Nder lewru Oktoobar 2022, hooreejo lesdi Naajeeriya [[Muhammadu Buhari]] hokki mo daraja lesdi [[Naajeeriya]] ''Commander Of The Order Of The Fedral Republic'' (CFR) ==Himoɓe== {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] [[Category:Fulɓe]] aeornckle4rkx3xnslr8lyyt7lm91tq Akinola Alada 0 7647 169735 92213 2026-05-09T14:01:21Z MOIBARDE 10068 Add links 169735 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akinola Alada''' ko jannginoowo [[Naajeeriya]] mo anndal ɓanndu e nder Janngirde mawɓe Ibadan e jaŋde arandeejo jaŋde janngooɓe nder jaŋnde. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Akinola Alada jibinaa nder lesdi [[Naajeeriya]], o heɓii jaango maako arande nder BSc (Hons) Anatomiya e Fisioloji Aadama diga jaango Cairo nder hitaande 1985,<ref name=":1">{{Cite web|title=Professor Abdul Rasak Akinola Alada|url=https://enetsud.org/members/professor-abdul-rasak-akinola-alada/|access-date=2023-12-02|website=ENetSuD|language=en-US}} </ref> o heɓii maggal maako nder hitaande 1988 o ɓuwa haa darnde jannginoowo endocrinology e metabolism nder hitaande 2005 haa jaango Ibadan<ref>{{Cite web|title=Akin Alada|url=https://scholar.google.com/citations?user=YsaLGVIAAAAJ&hl=en|access-date=2023-12-01|website=scholar.google.com}} </ref><ref>{{Cite web|title=Editorial Team {{!}} Open Journal of Medical Research (ISSN: 2734-2093)|url=https://www.openjournalsnigeria.org.ng/journals/index.php/ojmr/about/editorialTeam|access-date=2023-12-01|website=www.openjournalsnigeria.org.ng}}</ref> == Jaɓɓorgo Kewuuji pinal == O laati hooreejo jaango ɓanndu ɓanndu neɗɗo diga 2001 haa 2003 nden o fuɗɗii darnɗe nder 2010 haa 2012. O ɗon ɗon jeyaa nder jaango darnde jaangoɓe dow jaango Ibadan. O wondi wonde darnde fedde ''physiological association of Nigeria'' e hooreejo darnde physiological sciences nder lesdi Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Author Guidelines {{!}} Nigerian Journal of Physiological Sciences|url=https://www.ajol.info/index.php/njps/about/submissions|access-date=2023-12-01|website=www.ajol.info}} </ref> Ha hitaande 2023, o wondi nder nder nder nder darnde darnde dardaangal dow darnde darndaangal ilorin.<ref>{{Cite web|last=Voice|first=Muslim|date=2022-09-08|title=UNILORIN Names Prof. Wahab Egbewole as New VC {{!}} The Muslim Voice, Nigeria|url=https://muslimvoice.com.ng/2022/09/08/unilorin-names-prof-wahab-egbewole-as-new-vc/|access-date=2023-12-01|language=en-US}} </ref><ref>{{Cite web|title=Prof. Egbewole, 12 Others Shortlisted for Unilorin VC - THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/09/02/prof-egbewole-12-others-shortlisted-for-unilorin-vc|access-date=2023-12-01|website=www.thisdaylive.com|language=en}} </ref><ref>{{Cite web|title=Professor Abdul Rasak Akinola Alada|url=https://enetsud.org/members/professor-abdul-rasak-akinola-alada/|access-date=2023-12-01|website=ENetSuD|language=en-US}} </ref> == Ɗe kuutorɗe == * Kuugal biologic of Myristica fragran (musmusket) extract<ref>{{Cite journal|last1=A Olajide|first1=Olumayokun|last2=F Ajayi|first2=Franklin|last3=I Ekhelar|first3=Ambrose|last4=Awe|first4=Olubusayo|last5=Modupe|first5=Makinde|last6=Akinola|first6=Alada|date=1999|title=Biological effects of Myristica fragrans (nutmeg) extract|journal=Phytotherapy Research|volume=13|issue=4|pages=344–345|doi=10.1002/(SICI)1099-1573(199906)13:4<344::AID-PTR436>3.0.CO;2-E|pmid=10404545|s2cid=20346850}}</ref> * Hematological effect<ref>{{Cite journal|first=ARA|last=Alada|date=2000|title=The Haematological Effect of Telfaria Occidental Diet Preparation|url=https://www.ajol.info/index.php/ajbr/article/view/141008/130742|journal=African Journal of Biomedical Research|volume=3|issue=3|pages=185–186}}</ref> * <ref>{{Cite journal|first=ARA|last=Alada|date=2000|title=The Haematological Effect of Telfaria Occidental Diet Preparation|url=https://www.ajol.info/index.php/ajbr/article/view/141008/130742|journal=African Journal of Biomedical Research|volume=3|issue=3|pages=185–186}} </ref> ɓesngu ndiyam nder ''tridax procumbens'' dow ƴiiƴam e ɓernde nder ɓerɗe * Kuugal cardioprotective of curcumin-nisin ''based poly lactic acid nanoparticles on miocardial infarction in guinea pigs''<ref>{{Cite journal|title=Cardioprotective effects of curcumin-nisin based poly lactic acid nanoparticle on myocardial infarction in guinea pigs|journal=Scientific Reports|date=2018|doi=10.1038/s41598-018-35145-5|doi-access=free|last1=Nabofa|first1=Williams E. E.|last2=Alashe|first2=Oluwadamilola O.|last3=Oyeyemi|first3=Oyetunde T.|last4=Attah|first4=Alfred F.|last5=Oyagbemi|first5=Ademola A.|last6=Omobowale|first6=Temidayo O.|last7=Adedapo|first7=Adeolu A.|last8=Alada|first8=Akinola R. A.|volume=8|issue=1|page=16649|pmid=30413767|pmc=6226538|bibcode=2018NatSR...816649N}}</ref> * Kuugal f<ref>{{Cite journal|doi=10.4314/ajbr.v7i3.54160|doi-access=free|title=Efficacy of different brands of mouth rinses on oral bacterial load count in healthy adults|date=2010|last1=Akande|first1=OO|last2=Alada|first2=ARA|last3=Aderinokun|first3=GA|last4=Ige|first4=AO|journal=African Journal of Biomedical Research|volume=7|issue=3}} </ref> feere fuɗɗam haɓɓugo ɗemngal haɓɓugo batteeri haɓɓugo haɓɓugo e yimɓe mawɓe heewɓe.<ref>{{Cite journal|doi=10.4314/ajbr.v7i3.54160|doi-access=free|title=Efficacy of different brands of mouth rinses on oral bacterial load count in healthy adults|date=2010|last1=Akande|first1=OO|last2=Alada|first2=ARA|last3=Aderinokun|first3=GA|last4=Ige|first4=AO|journal=African Journal of Biomedical Research|volume=7|issue=3}}</ref> * nanondiral dow kuuɗe jannginooɓe nder physiology preclinical, ɗum taƴii e dow ƴamɗe keewɗe e dow kuugal. <ref>{{Cite journal|title=A comparative study of students' performance in preclinical physiology assessed by multiple choice and short essay questions.|url=https://europepmc.org/article/med/11713989|journal=African Journal of Medicine and Medical Sciences|date=2000|pmid=11713989|last1=Oyebola|first1=D. D.|last2=Adewoye|first2=O. E.|last3=Iyaniwura|first3=J. O.|last4=Alada|first4=A. R.|last5=Fasanmade|first5=A. A.|last6=Raji|first6=Y.|volume=29|issue=3–4|pages=201–205}}</ref> * Kuugal dow kuugal ngal hawti e ɓanndu Entada abyssinica<ref name=":2">{{Cite journal|title=Studies on the anti-inflammatory properties of Entada abyssinica|url=https://www.researchgate.net/publication/369452506|journal=Fitoterapia|date=2001|doi=10.1016/S0367-326X(01)00273-8|last1=Olajide|first1=O.A.|last2=Alada|first2=A.R.A.|volume=72|issue=5|pages=492–496|pmid=11429241}}</ref> * Canali Potassium e prostacyclin ɗon walli e kuugal vasorelaxant of Tridax procumbens ''raw aqueous leaf extract in rat superior'' mesenteric arteries HM Salahdeen<ref>{{Cite book|last1=Rodriguez|first1=Manuel Alvarez|url=https://books.google.com/books?id=dAhoEAAAQBAJ&pg=PA24|title=The Advances in Semen Evaluation|last2=McGowan|first2=Michael Robert|last3=Nagy|first3=Szabolcs|last4=Rodriguez-Martinez|first4=Heriberto|date=2022-04-05|publisher=Frontiers Media SA|isbn=978-2-88974-845-7|language=en}}</ref><ref name=":2" /> == Fedde e teddungal == Akinola Alada woni goomu nder ummaatoore physiological nder [[Naajeeriya|Nigeria]], goomu nder ummatoore Nigeria nder goomu goomuɓe kuugal, goomu e American Physiological Society, physiological society [[London]], e West African society of farmacology. == Himobe == <references /> == Wurooji wurooji == * [https://ui.edu.ng/content/dean-students-affairs-division https://ui.edu.ng/content/dean-students-affaires-division] * https://www.researchgate.net/lab/Akinola-R-Alada-Lab [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] 9whnk76ojk3vcvjzlxni89cslxfm2gz Aisha Gray Henry 0 7926 169729 91143 2026-05-09T13:34:08Z MOIBARDE 10068 169729 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Aisha Grey Henry, ganndiraaɗo Virginia Grey Henry Blakemore, ko Ameriknaajo binndoowo, ganndo lislaam, peewnoowo filmuuji e bayyinoowo. ==Nguurndam== Grey Henry heɓi B.A. e nder daartol naalankaagal e diineeji winndere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e M.A makko e jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.[1] O janngi kadi duuɓi sappo to Al-Azhar.[2] E hitaande 1981, o walli e sosde fedde binndi lislaam to Cambridge.[3][1] Gray Henry woni sosɗo e gardiiɗo jaaynde Fons Vitae.[4][5] Gray Henry e Fons Vitae ngollii ngam waɗde golle al-Ghazali ɗe sukaaɓe mbaawa heɓde.[4] E hitaande 2006, Gray Henry yuɓɓini batu hakkunde diineeji hakkunde Dalai Lama e annduɓe juulɓe.[1] Gray Henry ko daartoowo naalankaagal e ganndo diine, jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dalton, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Fordham e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.[1] Gray Henry ko gooto e sosɓe e tergal yiilirde fedde nde o yuɓɓinta batuuji e golle Thomas Merton.[6] ==Filmogaraafi== Beads of Faith: Laabi miijo e ruuhu huutoraade Rosaari, Beads duwaawu e konnguɗi ceniiɗi[7] ina tawee e deftere e filmo. Lislaam: Binndol natal Kayhayɗi: Duuɓi 1001 naalankaagal e mahdi Maayde e waylo-waylo: Miijooji neɗɗo Huston Smith[6] Faandaare Lhasa: Lislaam e nder leydi Tibet[8] == Hiimoɓe == * [https://fonsvitae.com/ Fons Vitae publishing house]  [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Rewɓe]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] pa8jwgjzu7jfmc3gmp8uxp9o5jy3ojc 169730 169729 2026-05-09T13:42:39Z MOIBARDE 10068 169730 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aisha Grey Henry''', ganndiraaɗo '''Virginia Grey Henry Blakemore''', ko [[Amerik|Ameriknaajo]] binndoowo, ganndo lislaam, peewnoowo filmuuji e bayyinoowo. ==Nguurndam== Grey Henry heɓi B.A. e nder daartol naalankaagal e diineeji winndere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e M.A makko e jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan.<ref name=":0">{{cite web|title=biography|url=http://islamicresourcebank.org/bios/grayhenryblakmorevirg.htm|website=Islamic resource bank|accessdate=5 July 2017}}</ref> O janngi kadi duuɓi sappo to Al-Azhar.<ref>{{Cite web|title=The American Muslim (TAM)|url=http://theamericanmuslim.org/tam.php/features/articles/governeru_aisha|access-date=2022-04-16|website=theamericanmuslim.org}}</ref> E hitaande 1981, o walli e sosde fedde binndi [[Lislaamu|lislaam]] to Cambridge.<ref>{{cite web|title=About us|url=http://www.its.org.uk/about-us/|website=Islamic Texts Society|accessdate=5 July 2017}}</ref><ref name=":02">{{cite web|title=biography|url=http://islamicresourcebank.org/bios/grayhenryblakmorevirg.htm|website=Islamic resource bank|accessdate=5 July 2017}}</ref> Gray Henry woni sosɗo e gardiiɗo jaaynde Fons Vitae.<ref name=":1">{{Cite web|date=2020-10-09|title=Aisha Gray Henry|url=https://www.wisemuslimwomen.org/muslim-woman/aisha-gray-henry/|access-date=2022-04-16|website=WISE Muslim Women}}</ref><ref>{{Cite web|title=Aisha Gray Henry|url=https://themuslim500.com/profiles/aisha-gray-henry/|access-date=2022-04-16|website=The Muslim 500|date=28 May 2018|language=en-US}}</ref>Gray Henry e Fons Vitae ngollii ngam waɗde golle al-Ghazali ɗe sukaaɓe mbaawa heɓde.<ref name=":12">{{Cite web|date=2020-10-09|title=Aisha Gray Henry|url=https://www.wisemuslimwomen.org/muslim-woman/aisha-gray-henry/|access-date=2022-04-16|website=WISE Muslim Women}}</ref> E hitaande 2006, Gray Henry yuɓɓini batu hakkunde diineeji hakkunde Dalai Lama e annduɓe juulɓe.<ref name=":03">{{cite web|title=biography|url=http://islamicresourcebank.org/bios/grayhenryblakmorevirg.htm|website=Islamic resource bank|accessdate=5 July 2017}}</ref> Gray Henry ko daartoowo naalankaagal e ganndo diine, jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Dalton, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Fordham e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.<ref name=":04">{{cite web|title=biography|url=http://islamicresourcebank.org/bios/grayhenryblakmorevirg.htm|website=Islamic resource bank|accessdate=5 July 2017}}</ref> Gray Henry ko gooto e sosɓe e tergal yiilirde fedde nde o yuɓɓinta batuuji e golle Thomas Merton.<ref name=":2">{{Cite web|title=Gray Henry-Blakemoore|url=https://www.centerforinterfaithrelations.org/board/gray-henry/|access-date=2022-04-16|website=Center for Interfaith Relations|language=en-US}}</ref> ==Filmogaraafi== Beads of Faith: Laabi miijo e ruuhu huutoraade Rosaari, Beads duwaawu e konnguɗi ceniiɗi<ref>{{cite web|title=Beads of Faith|url=https://fonsvitae.com/product/beads-of-faith-bookdvd/|website=Fons Vitae|accessdate=5 July 2017}}</ref> ina tawee e deftere e filmo. [[Lislaamu|Lislaam]]: Binndol natal Kayhayɗi: Duuɓi 1001 naalankaagal e mahdi Maayde e waylo-waylo: Miijooji neɗɗo Huston Smith<ref name=":22">{{Cite web|title=Gray Henry-Blakemoore|url=https://www.centerforinterfaithrelations.org/board/gray-henry/|access-date=2022-04-16|website=Center for Interfaith Relations|language=en-US}}</ref> Faandaare Lhasa: Lislaam e nder leydi Tibet<ref>{{Citation|last=Henry-Blakemore|first=Gray|title=Islam in Tibet: the ornaments of Lhasa|date=1997|url=https://catalog.libraries.psu.edu/catalog/2810713|access-date=2024-02-01|others=Fons Vitae (Firm)|publisher=Fons Vitae|oclc=41908792}}</ref> == Hiimoɓe == * [https://fonsvitae.com/ Fons Vitae publishing house]  [[Category:Rewɓe Naajeeriya]] [[Category:Rewɓe]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] e8eq4wx8pec22xnydpiwutp7a2o8w0c Aisha Muhammed-Oyebode 0 9597 169732 103684 2026-05-09T13:51:37Z MOIBARDE 10068 Added links 169732 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aisha Muhammed-Oyebode''' (jibinaa ko ñalnde sappon didi e naayi 24 lewru Duujal hitaande 1963) ko awokaa, jom ngalu, winndiyanke, daraniiɗo golle, jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Lekoil Appoints Aisha Muhammed-Oyebode Board Chairman – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/01/20/lekoil-appoints-aisha-muhammed-oyebode-board-chairman/|access-date=2023-02-10|website=www.thisdaylive.com}}</ref> Ko kanko woni hannde hooreejo fedde nde e nder fedde ''Asset Management Group Limited'', kadi ko kanko woni hooreejo fedde nde e nder fedde Murtala Muhammed.<ref name="premiumtimesng.com">{{Cite web|date=January 20, 2021|title=Lekoil names Aisha Muhammed-Oyebode as board chairperson|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/437698-lekoil-names-aisha-muhammed-oyebode-as-board-chairperson.html?tztc=1|access-date=2023-02-10|website=www.premiumtimesng.com}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Muhammed-Oyebode woni ɓiɗɗo arandeejo nder ɓiɓɓe jeego'o<ref>{{Cite web|last=Deolu|date=13 February 2015|title=13 Interesting Facts You Need To Know About Murtala Muhammed|url=https://www.informationng.com/2015/02/13-interesting-facts-you-need-to-know-about-murtala-muhammed.html|access-date=2023-02-10|website=Information Nigeria|language=en-US}}</ref> jibinaaɓe e maayɗo Seneraal [[Murtala Ramat Muhammed]], gonnooɗo hooreejo leydi [[Naajeeriya]]. Yumma makko wiyetee ko Ajoke Murtala Muhammed. Baaba Muhammed-Oyebode waraama nde o yahrata e duuɓi sappo e ɗiɗi.<ref>{{Cite web|last=Webmaster|date=13 February 2016|title=My sisters almost dropped out of school after dad's murder – Murtala's daughter|url=https://dailytrust.com/my-sisters-almost-dropped-out-of-school-after-dads-murder-murtalas-daughter/|access-date=2023-02-10|website=Daily Trust|language=en-GB}}</ref> Muhammed-Oyebode waɗi jaŋde mum hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo debbo, to wuro Lagos.<ref>{{Cite web|title=Unity Schools epitomise dream of united Nigeria – Muhammed-Oyebode – P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/10/10/unity-schools-epitomise-dream-of-united-nigeria-muhammed-oyebode/|access-date=2023-02-10|language=en-US}}</ref> O janngii sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Buckingham, to leydi Angalteer, omo jogii dipolom LLB Honors. Master makko e sariya ko e sariyaaji hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''King's College'', to London kadi o jogii MBA to bannge kaalis to duɗal jaaɓi haaɗtirde Imperial, to [[London]].<ref name=":2">{{Cite web|date=6 August 2016|title=I will go into politics –Aisha Oyebode|url=https://punchng.com/will-go-politics-aisha-oyebode/|access-date=2023-02-10|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Omo jogii dipolom doktoraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde SOAS to Londres. == Kugal == Muhammed-Oyebode waɗii golle mum sukaaɓe ngenndiije to ministeer geɗe caggal leydi to [[Lagos]] hakkunde 1988 e 1989.<ref name=":0">{{Cite web|date=8 August 2020|title=Solid foundation births a foundation|url=https://thejournalnigeria.com/solid-foundation-births-a-foundation/|access-date=2023-02-10|website=The Journal|language=en-US|archive-date=10 February 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230210154248/https://thejournalnigeria.com/solid-foundation-births-a-foundation/|url-status=dead}}</ref> O fuɗɗii golle makko ko e gollodiiɗo e nder fedde wiyeteende Ajumogobia, Okeke, Oyebode & Aluko to Lagos e hitaande 1989. E hitaande 1991, o sosi ''Asset Management Group Limited'', fedde ƴellitoore njulaagu.<ref name=":0" /> Muhammed-Oyebode golliima e nder njuɓɓudi pelle ceertuɗe, ina jeyaa heen wonde hooreejo njuɓɓudi fedde janngooɓe ɓooyɓe duɗal Unity.<ref>{{Cite web|date=9 July 2019|title=Unity schools alumni rise against insecurity, worsening decay|url=https://guardian.ng/news/unity-schools-alumni-rise-against-insecurity-worsening-decay/|access-date=2023-02-10|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> O laati kadi hooreejo mo walaa kuugal Banke ''Diamond'' [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|last=Moses-Ashike|first=Hope|date=27 July 2017|title=Diamond Bank strengthens board|url=https://businessday.ng/companies/article/diamond-bank-strengthens-board/|access-date=2023-02-10|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, o toɗɗaama tergal e yiilirde ardorde rewɓe e nder porogaraam rewɓe e politik renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Harvard Kennedy, to Cambridge, to Massachusetts.<ref>{{Cite web|last=Jaafar|first=Jaafar|date=23 February 2017|title=Harvard school appoints late Murtala's daughter leadership board member|url=https://dailynigerian.com/harvard-school-appoints-late-murtalas-daughter-leadership-board-member/|access-date=2023-02-10|website=Daily Nigerian|language=en-GB}}</ref> Woɓɓe nder kawtal ngal hawti bee hooreejo kawtal ngal, Lekoil Nigeria Limited<ref name="premiumtimesng.com" /> e hooreejo kawtal ngal, ''Foundation'' NEEM.<ref>{{Cite web|date=23 April 2021|title=Board Members – Neem Foundation|url=https://neemfoundation.org.ng/board-members/,%20https://neemfoundation.org.ng/board-members/|access-date=2023-02-10|language=en-US}}</ref> == Filantropi/golle == Aisha Muhammed-Oyebode sosi Fedde Murtala Muhammed e hitaande 2001.<ref name=":1">{{Cite web|date=14 February 2022|title=Foundation tasks Nigerians on Murtala Muhammed's legacies, visions|url=https://guardian.ng/news/foundation-tasks-nigerians-on-murtala-muhammeds-legacies-visions/|access-date=2023-02-10|website=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> ''Foundation'' man inniraama ngam teddingo baaba maako maayɗo,<ref name=":1" /> nden o ɗon huuwa dow ko laarani rento e kisal nder jihaaji woyla lesdi [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|title=Fresh Boko Haram abductions threaten gains for girls' education in Nigeria – Nigeria {{!}} ReliefWeb|url=https://reliefweb.int/report/nigeria/fresh-boko-haram-abductions-threaten-gains-girls-education-nigeria|access-date=2023-02-10|website=reliefweb.int|date=23 February 2018|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=14 April 2022|title=Group marks eighth anniversary of Chibok girls' abduction|url=https://punchng.com/group-marks-eighth-anniversary-of-chibok-girls-abduction/|access-date=2023-02-10|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ko o daraniiɗo golle, Muhammed-Oyebode ina jeyaa e fedde wiyeteende “''Bring Back Our Girls''”, fedde nde noddiino yo 276 sukaaɓe rewɓe janngooɓe Chibok, ɓe ownooɓe [[Boko haram|Boko Haram]] nanngi e laamu [[Chibok]], to leydi Borno, leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], e [[lewru]] abriil 2014 .<ref>{{Cite news|title=Chibok Girls Rescue: Government Should Redefine Strategy – Oyebode|language=en-US|work=Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2016/08/16/chibok-girls-rescue-government-should-redefine-strategy-oyebode/|access-date=2023-02-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/201763-daughter-assassinated-nigeria-leader-battles-denial-chibok-girls.html|title=Daughter of assassinated Nigeria leader battles denial over Chibok girls|access-date=2023-02-10|website=www.premiumtimesng.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Find our daughters: anguish as Nigeria confirms 110 girls were abducted in school attack|url=https://theirworld.org/news/parents-appeal-nigeria-confirms-110-school-girls-missing-boko-haram-attack/|access-date=2023-02-10|website=Theirworld|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|last=Online|first=The Eagle|date=13 April 2019|title=Chibok Girls: BBOG takes campaign to refocus on global support in UK –|url=https://theeagleonline.com.ng/chibok-girls-bbog-takes-campaign-to-refocus-on-global-support-in-uk/|access-date=2023-02-10|website=The Eagle Online|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=21 April 2019|title=Focus on Africa: Nigerians in 5-year wait for missing Chibok Girls|url=https://www.rfi.fr/en/africa/20190415-focus-africa-nigerians-chibok-girls-buhari-boko-haram|access-date=2023-02-10|website=RFI|language=en}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Aisha Muhammed-Oyebode ina resi Gbenga Oyebode, <ref name=":22">{{Cite web|date=6 August 2016|title=I will go into politics –Aisha Oyebode|url=https://punchng.com/will-go-politics-aisha-oyebode/|access-date=2023-02-10|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> awokaa, gooto e sosɓe Aluko & Oyebode. Omo jogii ɓiɓɓe tato.<ref>{{Cite web|title=Gbenga Oyebode|url=https://www.fordfoundation.org/about/people/gbenga-oyebode/|access-date=2023-02-07|website=Ford Foundation|date=4 November 2019|language=en}}</ref> == Himobe == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] 80jj1zgs0iu30gmkacpujevohj1g2gm Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi, Odundun II 0 11136 169736 92251 2026-05-09T14:06:03Z MOIBARDE 10068 Add link 169736 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Oba '''Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi,''' '''odundun II''', ko laamɗo leydi [[Naajeeriya]]. Ko kanko woni laamɗo aadaaji 47th e hannde e nder Laamu Akure, diiwaan aadaaji to Akure, laamorgo [[Diiwal Ondo|diiwaan Ondo]]. O anndinaama Deji mo Akure e hitaande 2015, o ƴetti innde laamu Odundun II<ref>{{Cite news|last=Aladelusi|first=Aladetoyinbo|title=New Monarch, Aladetoyinbo Aladelusi Odundun II, Makes Triumphant Entry into African Ancient Palace Today|url=http://www.sharpedgenews.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=3871:new-monarch-aladetoyinbo-aladelusi-odundun-ii-makes-triumphant-entry-into-african-ancient-palace-today&Itemid=692}}</ref> o lomtii maayɗo oo Oba Adebiyi Adegboye Adesida. == Nguurndam adanɗam == Prince Patrick Bankole "Kole" Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi jibinaa ko ñalnde 28 lewru Duujal hitaande 1956, e nder wuro akure ɓadiiɗo Ayede-Ogbese, to Baale, Alayere Ayede-Ogbese, Prince Ogunlade Aladetoyinbo Ayede-Ogbese, Laamɗo Ogunlade Aladetoyinbo e Laamɗo Omobonditonée (1926-2018), tergal e galle Adedipe teskinɗo jogiiɗo tiitoonde laamu Elemo to [[Akure]].<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/white-pastors-other-polygamists-in-us-uk-2/|title=White Pastors & other polygamists in US & UK (2)|date=19 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sharpedgenews.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=3871:new-monarch-|title=Home}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2015/07/14/lessons-and-tasks-new-deji-akure-dr-wumi-akintide|title=The Lessons and the Tasks Before the New Deji of Akure by Dr. Wumi Akintide|date=14 July 2015}}</ref> Kanko woni tataɓo e sukaaɓe sappo. O fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to duɗal Saint-Patrick, to Aponmu Akure. O yahi caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oyemekun Akure ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal hakkundeewal (SSCE). O heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Floride to Miami, to Floride. == Golle karallaagal == O wonii tergal mawngal e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|title=Nigerian Institute of Architects (NIA) – …creating history|url=https://nia.ng/|access-date=2020-11-08|language=en-US}}</ref> O jeyaa kadi e terɗe sosɗe fedde winnditaade architects e nder leydi Najeriya (ARCON). Oba Aladetoyinbo ina jogii dipolom mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Morgan State to Baltimore, Maryland, [[Amerik]]. O waɗii yeewtereeji jamaa e nder duɗe toowɗe hono duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Obafemi Awolowo]] e duɗal jaaɓi haaɗtirde Adekunle Ajasin ko faati e darnde sukaaɓe e nder laamu.<ref>{{Cite web|title=Oba Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi Archives|url=https://guardian.ng/tag/oba-aladetoyinbo-ogunlade-aladelusi/|access-date=2020-11-08|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News}}</ref> == Suɓagol e koronaawiris == Oba Aladetoyinbo suɓaama e nder galle laamɗo Osupa mo Akure,<ref>{{Cite web|last=Aladelusi|first=Aladetoyinbo|date=2019-08-15|title=My tortuous journey to the throne, by Deji of Akure|url=https://www.sunnewsonline.com/my-tortuous-journey-to-the-throne-by-deji-of-akure/|access-date=2020-11-08|website=The Sun Nigeria}}</ref> e nder ɓiɓɓe leydi ndi ɓe ngonnoo kadi ronooɓe jappeere laamu ñalnde 17 lewru juko hitaande 2015. O heɓiino golle makko ñalnde 17 lewru juko hitaande 2015. Jamanuuji makko ina cifaa e nder ‘Epoch of Jam'. Oba Aladetoyinbo woni ardiiɗo ruuhu leñol Akure ngol jooni ɗon mari kuugal waɗugo duwaawu haa Allah e Òrìṣà dow innde lenyol maako e duuniyaaru fuu wakkati juuldeeji hitaande fuu bana juulde Ogun e Ulefunta.<ref>{{Cite web|last=Ogunlade|first=Aladetoyinbo|date=2018-08-17|title=Why I'm Celebrating Ulefunta Festival – Deji Of Akure|url=https://leadership.ng/why-im-celebrating-ulefunta-festival-deji-of-akure/|access-date=2020-11-08|website=Leadership Newspaper}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-23|title=Ulefunta 2019: Welcoming a Royalty from Rest|url=https://www.thehopenewspaper.com/ulefunta-2019-welcoming-a-royalty-from-rest/|access-date=2020-11-29|website=The Hope Newspaper}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Oba Odundun II woni hannde hooreejo galle laamorɗo Osupa/Odundun, gooto e caɗeele cadet galle laamorɗo Asodeboyede. Catal goɗngal ngal ko galle laamɗo Ojijigogun. Caɗeele ɗiɗi ɗee fof ko ɓiɓɓe Oba Arakale ɗiɗo. Hono no laamɓe Afrik heewɓe nii, Odundun II ko debbo keewɗo, ko famɗi fof ina jogii rewɓe 4. Omo jogii ko famɗi fof ɓiɓɓe 5. Ko o taaniiko Oba Odundun I, taaniiko Oba Osupa I, e taaniiko 3ɓo Oba Arakale. Mawniiko gorko gadano (ɓiɗɗo mawniiko gorko gadano oo ittaama laabi tati) ko Oba Adesida I. Ko o ɓiɗɗo tataɓo mo meeɗii ittude e musiɗɗo laamɗo Sunny Ade.{{Citation needed}} Rewrude e yumma makko, laamɗo debbo biyeteeɗo Omowunmi Aladetoyinbo (jibinaa ko Adedipe), o jokkondirii e galle Adedipe teskinɗo mo Akure, joginooɗo laamu Elemo ko ina ɓura teeminanɗe ɗiɗi.<ref name="auto" /> Mawniiko to bannge yumma wiyetee ko Okira Adedipe, ɓiy mawɗo Adedipe Oporua Atoosin (1819-1916). E nder ooɗoo galle Adedipe, ko kanko kadi woni ɓiy-yumma ɗiɗaɓo mawɗo Olu Falae. Ko kanko woni ɓiy-yumma gadano Elemo Akure hannde oo, mawɗo Olusegun Okira (Adedipe VI). Rewrude e yumma mawniiko biyeteeɗo Adedipe Oporua Atoosin, o jogii kadi ɗaɗi e nder wuro Yoruba wiyeteengo Ilara-Mokin.<ref name="auto" /> Odundun II kadi ko taaniiko tataɓo Oba Arakale rewrude e leñol yumma mum, jibnaaɓe Odundun II ko ɓiɗɓe yumma mum nayaɓo. Ko kanko woni iwdi galle Adedipe gadano wonde Laamɗo Akure.<ref name="auto" /> O resi debbo makko gadano Olori Olajumoke Aladetoyinbo (jibinaa ko hitaande 1958) e hitaande 1986. Baaba makko ko diiwaan Imo, yumma makko ko wuro Yoruba wiyeteengo Idanre. Ɓe njogii ɓiɓɓe 3.<ref>{{Cite web|date=2016-08-14|title=Life As Senior Wife Of Deji Of Akure – Oloori Olajumoke Aladetoyinbo|url=https://breaking.com.ng/nigeria/life-as-senior-wife-of-deji-of-akure-oloori-olajumoke-aladetoyinbo/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160814224344/http://breaking.com.ng/nigeria/life-as-senior-wife-of-deji-of-akure-oloori-olajumoke-aladetoyinbo/|archive-date=2016-08-14|access-date=2020-12-12|website=breaking.com.ng (Nigerian newspapers)}}</ref> Jom suudu makko ɗiɗaɓo wiyetee ko Olori Abimbola "Bimbo" Omosalewa Aladetoyinbo (jibinaa ko Akintide). Kanko e hoore makko ko taaniiko debbo Oba Adesida I, taaniiko debbo mawɗo Oba Arakale, kadi ko noon o woni taaniiko debbo nayaɓo jom suudu makko, Oba Odundun II. Rewɓe makko tokosɓe ko Olori Kemisola Aladetoyinbo, Olori Oluwafunmilayo "Funmilayo" Titilayo Aladetoyinbo, e Olori Adetutu "Tutu" Aladetoyinbo. Ɓe resdi Oba Odundun II caggal nde o laatii laamɗo. Olori Funmilayo anndiraama ngam kuugal maako nder rento haa Akure nden o hokki yimɓe Akure kuuje ballal COVID. == Njeenaaje == E lewru Oktoobar 2022, teddungal lesdi [[Naajeeriya]] ngal hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] hokki mo.<ref>{{Cite web|date=2022-10-09|title=FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/|access-date=2022-10-27|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] tfgh3geosj58ztlhfmugwtr5e9harfx 169737 169736 2026-05-09T19:07:07Z MOIBARDE 10068 169737 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Oba '''Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi,''' '''odundun II''', ko laamɗo leydi [[Naajeeriya]]. Ko kanko woni laamɗo aadaaji 47th e hannde e nder Laamu Akure, diiwaan aadaaji to Akure, laamorgo [[Diiwal Ondo|diiwaan Ondo]]. O anndinaama Deji mo Akure e hitaande 2015, o ƴetti innde laamu Odundun II<ref>{{Cite news|last=Aladelusi|first=Aladetoyinbo|title=New Monarch, Aladetoyinbo Aladelusi Odundun II, Makes Triumphant Entry into African Ancient Palace Today|url=http://www.sharpedgenews.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=3871:new-monarch-aladetoyinbo-aladelusi-odundun-ii-makes-triumphant-entry-into-african-ancient-palace-today&Itemid=692}}</ref> o lomtii maayɗo oo Oba Adebiyi Adegboye Adesida. == Nguurndam adanɗam == Prince Patrick Bankole "Kole" Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi jibinaa ko ñalnde 28 lewru Duujal hitaande 1956, e nder wuro akure ɓadiiɗo Ayede-Ogbese, to Baale, Alayere Ayede-Ogbese, ''Prince'' Ogunlade Aladetoyinbo Ayede-Ogbese, Laamɗo Ogunlade Aladetoyinbo e Laamɗo Omobonditonée (1926-2018), tergal e galle Adedipe teskinɗo jogiiɗo tiitoonde laamu Elemo to [[Akure]].<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/white-pastors-other-polygamists-in-us-uk-2/|title=White Pastors & other polygamists in US & UK (2)|date=19 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sharpedgenews.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=3871:new-monarch-|title=Home}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2015/07/14/lessons-and-tasks-new-deji-akure-dr-wumi-akintide|title=The Lessons and the Tasks Before the New Deji of Akure by Dr. Wumi Akintide|date=14 July 2015}}</ref> Kanko woni tataɓo e sukaaɓe sappo. O fuɗɗii jaŋde makko leslesre ko to duɗal Saint-Patrick, to Aponmu Akure. O yahi caggal ɗuum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oyemekun Akure ɗo o heɓi seedantaagal makko to duɗal hakkundeewal (SSCE). O heɓi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Floride to Miami, to Floride. == Golle karallaagal == O wonii tergal mawngal e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Naajeeriya]].<ref>{{Cite web|title=Nigerian Institute of Architects (NIA) – …creating history|url=https://nia.ng/|access-date=2020-11-08|language=en-US}}</ref> O jeyaa kadi e terɗe sosɗe fedde winnditaade architects e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (ARCON). Oba Aladetoyinbo ina jogii dipolom mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Morgan State to Baltimore, Maryland, [[Amerik]]. O waɗii yeewtereeji jamaa e nder duɗe toowɗe hono duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Obafemi Awolowo]] e duɗal jaaɓi haaɗtirde Adekunle Ajasin ko faati e darnde sukaaɓe e nder laamu.<ref>{{Cite web|title=Oba Aladetoyinbo Ogunlade Aladelusi Archives|url=https://guardian.ng/tag/oba-aladetoyinbo-ogunlade-aladelusi/|access-date=2020-11-08|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News}}</ref> == Suɓagol e koronaawiris == Oba Aladetoyinbo suɓaama e nder galle laamɗo Osupa mo Akure,<ref>{{Cite web|last=Aladelusi|first=Aladetoyinbo|date=2019-08-15|title=My tortuous journey to the throne, by Deji of Akure|url=https://www.sunnewsonline.com/my-tortuous-journey-to-the-throne-by-deji-of-akure/|access-date=2020-11-08|website=The Sun Nigeria}}</ref> e nder ɓiɓɓe leydi ndi ɓe ngonnoo kadi ronooɓe jappeere laamu ñalnde 17 lewru juko hitaande 2015. O heɓiino golle makko ñalnde 17 lewru juko hitaande 2015. Jamanuuji makko ina cifaa e nder ‘Epoch of Jam'. Oba Aladetoyinbo woni ardiiɗo ruuhu leñol Akure ngol jooni ɗon mari kuugal waɗugo duwaawu haa Allah e Òrìṣà dow innde lenyol maako e duuniyaaru fuu wakkati juuldeeji hitaande fuu bana juulde Ogun e Ulefunta.<ref>{{Cite web|last=Ogunlade|first=Aladetoyinbo|date=2018-08-17|title=Why I'm Celebrating Ulefunta Festival – Deji Of Akure|url=https://leadership.ng/why-im-celebrating-ulefunta-festival-deji-of-akure/|access-date=2020-11-08|website=Leadership Newspaper}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-23|title=Ulefunta 2019: Welcoming a Royalty from Rest|url=https://www.thehopenewspaper.com/ulefunta-2019-welcoming-a-royalty-from-rest/|access-date=2020-11-29|website=The Hope Newspaper}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Oba Odundun II woni hannde hooreejo galle laamorɗo Osupa/Odundun, gooto e caɗeele cadet galle laamorɗo Asodeboyede. Catal goɗngal ngal ko galle laamɗo Ojijigogun. Caɗeele ɗiɗi ɗee fof ko ɓiɓɓe Oba Arakale ɗiɗo. Hono no laamɓe Afrik heewɓe nii, Odundun II ko debbo keewɗo, ko famɗi fof ina jogii rewɓe 4. Omo jogii ko famɗi fof ɓiɓɓe 5. Ko o taaniiko Oba Odundun I, taaniiko Oba Osupa I, e taaniiko 3ɓo Oba Arakale. Mawniiko gorko gadano (ɓiɗɗo mawniiko gorko gadano oo ittaama laabi tati) ko Oba Adesida I. Ko o ɓiɗɗo tataɓo mo meeɗii ittude e musiɗɗo laamɗo Sunny Ade.{{Citation needed}} Rewrude e yumma makko, laamɗo debbo biyeteeɗo Omowunmi Aladetoyinbo (jibinaa ko Adedipe), o jokkondirii e galle Adedipe teskinɗo mo Akure, joginooɗo laamu Elemo ko ina ɓura teeminanɗe ɗiɗi.<ref name="auto" /> Mawniiko to bannge yumma wiyetee ko Okira Adedipe, ɓiy mawɗo Adedipe Oporua Atoosin (1819-1916). E nder ooɗoo galle Adedipe, ko kanko kadi woni ɓiy-yumma ɗiɗaɓo mawɗo Olu Falae. Ko kanko woni ɓiy-yumma gadano Elemo Akure hannde oo, mawɗo Olusegun Okira (Adedipe VI). Rewrude e yumma mawniiko biyeteeɗo Adedipe Oporua Atoosin, o jogii kadi ɗaɗi e nder wuro Yoruba wiyeteengo Ilara-Mokin.<ref name="auto" /> Odundun II kadi ko taaniiko tataɓo Oba Arakale rewrude e leñol yumma mum, jibnaaɓe Odundun II ko ɓiɗɓe yumma mum nayaɓo. Ko kanko woni iwdi galle Adedipe gadano wonde Laamɗo Akure.<ref name="auto" /> O resi debbo makko gadano Olori Olajumoke Aladetoyinbo (jibinaa ko hitaande 1958) e hitaande 1986. Baaba makko ko diiwaan Imo, yumma makko ko wuro Yoruba wiyeteengo Idanre. Ɓe njogii ɓiɓɓe 3.<ref>{{Cite web|date=2016-08-14|title=Life As Senior Wife Of Deji Of Akure – Oloori Olajumoke Aladetoyinbo|url=https://breaking.com.ng/nigeria/life-as-senior-wife-of-deji-of-akure-oloori-olajumoke-aladetoyinbo/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160814224344/http://breaking.com.ng/nigeria/life-as-senior-wife-of-deji-of-akure-oloori-olajumoke-aladetoyinbo/|archive-date=2016-08-14|access-date=2020-12-12|website=breaking.com.ng (Nigerian newspapers)}}</ref> Jom suudu makko ɗiɗaɓo wiyetee ko Olori Abimbola "Bimbo" Omosalewa Aladetoyinbo (jibinaa ko Akintide). Kanko e hoore makko ko taaniiko debbo Oba Adesida I, taaniiko debbo mawɗo Oba Arakale, kadi ko noon o woni taaniiko debbo nayaɓo jom suudu makko, Oba Odundun II. Rewɓe makko tokosɓe ko Olori Kemisola Aladetoyinbo, Olori Oluwafunmilayo "Funmilayo" Titilayo Aladetoyinbo, e Olori Adetutu "Tutu" Aladetoyinbo. Ɓe resdi Oba Odundun II caggal nde o laatii laamɗo. Olori Funmilayo anndiraama ngam kuugal maako nder rento haa Akure nden o hokki yimɓe Akure kuuje ballal COVID. == Njeenaaje == E lewru Oktoobar 2022, teddungal lesdi [[Naajeeriya]] ngal hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] hokki mo.<ref>{{Cite web|date=2022-10-09|title=FULL LIST: 2022 National Honours Award Recipients The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/full-list-2022-national-honours-award-recipients/|access-date=2022-10-27|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] imvayykgrqnkfjzuo89casp2lspjvtq Alicia Cawiya or Cahuiya 0 18211 169740 91161 2026-05-09T19:33:30Z MOIBARDE 10068 Add references 169740 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Ecuador- Defensores de pueblos indígenas y ambiente - 22316037485.jpg|thumb]] '''Alicia Cawiya walla Cahuiya''' <ref>{{cite web|title=Autoridades del Consejo de Gobierno ...|url=https://conaie.org/wp-content/uploads/2022/05/DIRIGENTES-scaled.jpg|publisher=La Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador|access-date=25 November 2023}}</ref>ko cukko hooreejo ngenndi Huaorani [[Ecoppi]], gooto e ardiiɓe dille luulndiiɗe njulaagu petroŋ e nder diiwaan mum. E hitaande 2013, o waɗii konngol e nder parlemaa [[Ecoppi]] ngam reende baasal Amasoni e sosiyeteeji petroŋ. == Ngendam == === Ɓingel === Cawiya jibinaa ko e nder renndo Ñoneno, e nder nokku keeriiɗo Yasuní to [[Ecoppi]]. Neene makko, Iteca, ina anndiraa wonde konu Huaorani kulɓiniiɗo.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://newint.org/features/2017/03/01/one-woman-against-big-oil-and-patriarchy|title=One woman against Big Oil and patriarchy|date=2017-03-01|work=New Internationalist|access-date=2017-07-25|language=en}}</ref> Nde Cawiya woni cukalel, o neldaama ngam nehde mo e juuɗe misiyoŋaaji, ɓeen ngoni ko e gollal "''civilisation barbarians''" mbele sosiyeteeji petroŋ ina mbaawa naatde e nokkuuji koɗki tawa alaa ko haɓata, hay so tawii noon Iteca artiri mo e ladde.<ref name=":02">{{Cite news|url=https://newint.org/features/2017/03/01/one-woman-against-big-oil-and-patriarchy|title=One woman against Big Oil and patriarchy|date=2017-03-01|work=New Internationalist|access-date=2017-07-25|language=en}}</ref> Nguurndam politik E nder yeewtere nde o waɗdunoo e jaaynde ''New Internationalist'', Cawiya wiyi wonde o naatii e politik gila omo yahra e duuɓi 13. E duuɓi 18 o woniino gardiiɗo, o rewi laawol neene makko e nder renndo ngo worɓe ɓuri heewde.<ref name=":03">{{Cite news|url=https://newint.org/features/2017/03/01/one-woman-against-big-oil-and-patriarchy|title=One woman against Big Oil and patriarchy|date=2017-03-01|work=New Internationalist|access-date=2017-07-25|language=en}}</ref> Rewɓe e oon sahaa njaɓaaka waɗde kuule. Kono neene am wiyi wonde no worɓe e rewɓe ngoniri e hare wootere ngam hisnude leydi mum en [e njiimaandi sosiyeteeji petroŋ], hol ko waɗi ɓe mbaawaa waɗde ɗum e dow nanondiral ? — Alisiya Kawiya, lowre Newint.org O wonti cukko hooreejo Fedde Ngenndiije Dentuɗe (NAWE) e hitaande 2005 kanko e ardiiɓe renndooji goɗɗi ɓe cosi Fedde Mujeres Waorani del Ecoppi (Fedde Rewɓe Waorani [[Ecoppi]]), tawi hannde ina waɗi fotde 300 debbo. Faandaare fedde nde ko reende nguurndam leñol mum en e haɓaade sosiyeteeji petroŋ.<ref>{{Cite web|url=https://www.greengrants.org/2015/09/17/amazon-women-on-the-front-lines-the-waorani/|title=Amazon women on the front lines: the Waorani — Global Greengrants Fund|access-date=2017-07-25}}</ref> E hitaande 2013, o waɗii tiitooɗe nde o daranii leñol makko, o waɗi konngol e nder parlemaa [[Ecoppi]] ngam ɗaɓɓude yo peeje Yasuní-ITT ndartine e naatgol sosiyeteeji petroŋ e nder Amasoni. Sosiyeteeji petroŋ ina kaɓa to leydi [[Ecoppi]] Gila 1972, Ecoppi woni leydi keewndi njulaagu petroŋ e nder [[Amerik]] worgo - tataɓo caggal Venesuela e Meksik. Infrastructures baɗaaɗi ngam ittude petroŋ ina toɗɗii diiwaan Amazonie [[Ecoppi]] to bannge renndo e to bannge taariindi.[4] Caggal nde Chevron jaɓaani ñaawoore yoɓde 9 500 miliyoŋ dolaar (ɗum ɓeydaama haa 19 000 miliyoŋ dolaar) laamu Ecoppi fuɗɗii ndee kampaañ ngam hollirde pollugol tigi rigi ngol sosiyatee oo feewni e nokku hee. Kampaañ "Juuɗe dirtuɗe Chevron". Ina jeyaa e ko ɓuri anndeede, haala Texaco-Chevron. Ndee sosiyatee petroŋ Ameriknaajo golliima e diiwaan Amasoni Ekuwator hakkunde 1964 e 1992. E nder oon sahaa, Texaco ƴettii 339 ɓulli e nder 15 nokkuuji petroŋ, o woppi 627 ɓulli tookeeji, kam e geɗe goɗɗe e nder njuɓɓudi petroŋ. Jooni noon ina anndaa wonde ɗeen karallaagal pollugol no feewi, jooni jooni, kuutortenoo ko ngam ustude njoɓdi.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=wx_ljxBQLccC&pg=PA15|title=Marea negra en la Amazonia: conflictos socioambientales vinculados a la actividad petrolera en el Ecuador|last=Ortiz|first=Pablo|date=1995|publisher=Editorial Abya Yala|isbn=9789978041468|language=es}}</ref> Caggal nde sosiyatee oo yalti leydi ndii, laamu nguu fuɗɗii golle sariya ngam heɓde njoɓdi, sibu sosiyatee oo etinooma woppude njoɓdi 19 miliyoŋ dolaar. Ndeeɗoo hare juuti ko ina ɓura duuɓi capanɗe ɗiɗi haa e lewru suwee 2017, Ñaawirde Toownde Amerik ƴetti kuulal ngam wallitde Texaco-Chevron. Daraniiɓe leydi [[Ecoppi]] mbiyi maa ɓe njokku e etaade waɗde ɗeen sosiyeteeji e ñaawoore.[6] E lewru suwee 2013, laamu Ekuwator hollitii huutoraade nokku Yasuní e bolokaaji 43, ɓurɗi anndeede e ITT (Ishpingo, Tiputini e Tambococha), tawi ina fotnoo jogaade batte mawɗe e faggudu.<ref>{{Cite news|url=http://www.raco.cat/index.php/rcda/article/view/280972/368631|title=Revista Catalana de Dret Ambiental|last=Pigrau|first=Antoni|date=July 27, 2014|work=The Texaco-Chevron Case in Ecuador: Law and Justice in the Age of Globalization|access-date=July 24, 2017}}</ref> == Haala Cawiya == Ñalnde 3 oktoobar 2013, Asaambele Doosɗe to Kiito hawri ngam yeewtidde e peeje Yasuní-ITT. Cawiya noddaama ngam tawtoreede cukko hooreejo ngenndi Huaorani to [[Ecoppi]], o ɗaminaama janngude binndol ngol hooreejo makko, hono Chief Moi Enomenga, rokki mo. Haala kaa jaɓii ƴellitde petroŋ e nder leydi makko e nder hoore maayo Amasoni.<ref>{{Cite news|url=http://www.eluniverso.com/noticias/2017/06/19/nota/6239155/victoria-chevron-caso-contaminacion-ecuador-concede-corte-suprema|title=Victoria para Chevron en caso de contaminación en Ecuador, concede la Corte Suprema de Estados Unidos|date=2017-06-19|work=El Universo|access-date=2017-07-24|language=es-LA}}</ref> Nde Cawiya ummi ngam haalde, o salii hooreejo leydi makko e laamu nguu, o waɗi konngol makko,[9] ko adii fof ko e ɗemngal makko neeniwal Huaorani, caggal ɗuum e ɗemngal Españool, o ñiŋi sosiyeteeji petroŋ ɗii, o haali ngam daranaade leñol makko. Sosiyeteeji jeeɗiɗi ina ngolloo e nder leydi Huaorani, min ɓeydiima waasde... Hol no min naftorii ? Wonay bana ni. — Alisiya Kawiya, lowre Newit O haali ko fayti e batte bonɗe ɗe njulaagu petroŋ addata e nder Amasoni, o tuumi heewɓe ina ngondi e mborosaaji e maayde won e yimɓe jeyaaɓe e leydi ndii caggal ɗuum. Haala Cawiya heddaaki ngam waylude kuulal ngal Asaambele doosɗe leydi ƴetti kono, e kuutoragol Yasuní-TT jaɓaama e 108 haa 133 woote. Pewnugol njuɓɓudi ndii fuɗɗii ko e hitaande 2016.<ref>{{Cite news|url=http://www.eltelegrafo.com.ec/noticias/masqmenos-2/1/el-itt-se-ubica-como-la-fuente-mas-importante-de-ingresos|title=El ITT se ubica como la fuente más importante de ingresos|last=Telégrafo|first=El|date=2013-09-30|work=El Telégrafo|access-date=2017-07-24|language=es-LA}}</ref> == Altaji == Caggal konngol makko, Cawiya heɓiino kulhuli maayde.[citation needed], hay so tawii noon ɗum haɗaani golle makko. O jokki e haɓaade renndo makko e wonde gardiiɗo AMWAE.<ref>{{Cite news|url=https://newint.org/features/2017/03/01/one-woman-against-big-oil-and-patriarchy|title=One woman against Big Oil and patriarchy|date=2017-03-01|work=New Internationalist|access-date=2017-07-24|language=en}}</ref> Njeenaaje E lewru noowammbar 2023, Cawiya naati e doggol 100 rewɓe BBC.<ref>{{Cite web|url=http://lahistoria.ec/2016/09/07/yasuni-itt-empieza-la-explotacion/|title=La Historia – Yasuní-ITT: Empieza la explotación petrolera en polémico bloque de la Amazonía|website=lahistoria.ec|date=7 September 2016|language=es-ES|access-date=2017-07-25}}</ref> == Tuugnorgal == "Laamuuji Konseyo Gobierno ..." Fedde Ngenndiije Dentuɗe Ekuwator. Keɓtinaama ñalnde 25 noowammbar 2023. "Debbo gooto ina haɓa e Big Oil e baabiraagal". Adunayanke keso. 1 mars 2017. Ƴeewtaa ko ñalnde 25 sulyee 2017. "Rewɓe Amazon e dow...laabi yeeso: Waorani — Kaalis winndereyankeewo". Heɓtinaama ñalnde 25 lewru juko hitaande 2017. Ortis, Pablo (1995). Marea negra e nder Amasoni : luure hakkunde renndo e nder golle petroŋ e nder Ecoppi (e ɗemngal Españool). Koolol Abya Yala. <nowiki>ISBN 9789978041468</nowiki>. Pigrau, Antoni (27 sulyee 2014). "Njiylawu Catalana mo Dret Ambiental". Ñaawoore Texaco-Chevron to Ecoppi: sariya e nuunɗal e nder yontaaji winndereeji. Keɓtinaama ñalnde 24 sulyee 2017. "Victoria ngam Chevron e nder haala mborosaaji e nder Ecoppi, jaɓaama Corte Supreme Dowlaaji Dentuɗi". El Universo (e ɗemngal Españool). 19 lewru juko 2017. Ƴeewtaa ko 24 lewru juko 2017. Telegrafo, El (30 suwee 2013). "El ITT ko nokku ɓurɗo teeŋtude e nder ɗemɗe". El Telegrafo (e ɗemngal Españool). Keɓtinaama ñalnde 24 sulyee 2017. "Debbo gooto ina haɓa e Big Oil e baabiraagal". Adunayanke keso. 1 mars 2017. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2017. "Alicia Cawiya yeewtidi e juulde laamu | Jaaynde njulaagu Quito". Noticias Ecoppi - Ecoppi en vivo (e ɗemngal Españool Orop). Keɓtinaama ñalnde 25 sulyee 2017. "Taariindi – Yasuní-ITT: Kuutoragol petroŋ e nder fedde Amazoniya". lahistoria.ec (e ɗemngal Españool Orop). Keɓtinaama ñalnde 25 sulyee 2017. "Leydi Waorani e lesdi ndi'i ɗon nder New York ngam jokkindirki lesdi Pueblos – PENTABULO". (e ɗemngal Españool Orop). Heɓtinaama ñalnde 25 sulyee 2017.[jokkondiral maayngal duumingal] "BBC 100 debbo 2023: Hol mo woni e doggol ngol hitaande ndee?". Kabaaru BBC. 23 Noowammbar 2023. Ƴeewtaa ko 24 Noowammbar 2023. [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 8ov3x9nq4cbynae4x782px1brlevig9 Ahmed Mohamed Mohamud 0 19868 169722 92183 2026-05-09T12:02:16Z MOIBARDE 10068 169722 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Ahmed Mohamed Mohamoud 2.jpg|thumb|'''Ahmed Mohamed Mohamoud''']] '''Ahmed Muhammed Mohamud''' (anndiraaɗo Hurre, jibinaa ko to Garowe, e nder caka leydi [[Somaaliya]], e hitaande 1957 - maayi ko nyalnde 17 ut 2002) ko leñol makko leñol Omar Muhamud leñol Majeerteen suɓii ɗum sultan e hitaande 2000. E hitaande 2002, Puntland, diiwaan ɗo Sultan Hurre jeyaa ɗoo, heɓi caɗeele politik nde hooreejo diiwaan oo, Kolonel Abdullaahi Yusuf Ahmed, duuɓi tati mum joofi. Hooreejo leydi Abdullahi salii noddude woote, o felliti ɓeydude waktuuji makko e laamu tawa ko e doosɗe leydi. O tuumi Jama Ali Jama ɗon mari jokkirli bee laamu lesdi ndi'i bee hukuumaaji rento lislaamiyanko'en lesdi Al-Itihaad Al-Islamiya.<ref name="Spscwwtftpos">{{cite news|title=SOMALIA PM Said "Cabinet will work tirelessly for the people of Somalia"|url=http://www.midnimo.com/2014/01/17/somalia-pm-said-cabinet-will-work-tirelessly-people-somalia/|accessdate=17 January 2014|newspaper=Midnimo|date=17 January 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140203025315/http://www.midnimo.com/2014/01/17/somalia-pm-said-cabinet-will-work-tirelessly-people-somalia/|archive-date=3 February 2014|url-status=dead}}</ref> Won e ardiiɓe aadaaji, haa arti noon e Sultan Hurre, njaɓaani uddugol hooreejo leydi Abdullahi Yusuf, ɓe noddi batu nguu, ngu suɓii Jama Ali Jama hooreejo leydi.<ref name="Spscwwtftpos2">{{cite news|title=SOMALIA PM Said "Cabinet will work tirelessly for the people of Somalia"|url=http://www.midnimo.com/2014/01/17/somalia-pm-said-cabinet-will-work-tirelessly-people-somalia/|accessdate=17 January 2014|newspaper=Midnimo|date=17 January 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140203025315/http://www.midnimo.com/2014/01/17/somalia-pm-said-cabinet-will-work-tirelessly-people-somalia/|archive-date=3 February 2014|url-status=dead}}</ref> [[File:Ahmed Mohamed Mohamoud Silanyo - Chatham House 2010.jpg|thumb]] Nyalnde 17 lewru bowte hitaande 2002, Sultan Hurre waraa ko e dow fenaande, tawi ko gardeeji Kolonel Abdullaahi Yuusuf Ahmed, hooreejo leydi Puntland. Kol Abdullahi yeddi kala ko ina wona heen.<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201408090032.html|date=August 9, 2014|title=Somalia: Health Minister Sacked, PM Names Former Official|work=AllAfrica}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Somaaliya]] [[Category:Yimɓe Afrik]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Somaaliya]] h18qpro9vvzq9fruz47qhoncwlrdd7h Alan Farthing 0 20368 169738 92255 2026-05-09T19:13:34Z MOIBARDE 10068 Added links 169738 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alan John Farthing CVO FRCOG''' (jibinaa ko e hitaande 1963) ko doktoor rewɓe to [[Angalteer]], gardiiɗo departemaa kanseer rewɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Imperial'', kadi ina jeyaa e doggol gollotooɓe tedduɓe to opitaal laamɗo Edward VII.<ref>‘Farthing, Alan John’, Who's Who 2013, A & C Black, an imprint of Bloomsbury Publishing plc, 2013; online edn, Oxford University Press, Dec 2012 ; online edn, Nov 2012 [http://www.ukwhoswho.com/view/article/oupww/whoswho/U250793, accessed 4 Dec 2012]</ref> O woniino Doktoor-Ginekoloji e nder galle laamɗo debbo biyeteeɗo Elizabeth II. == Kugal == Alan Farthing jibinaa ko to Winchester, to Hampshire.<ref name="Edward">{{cite web|title=Mr Alan Farthing|url=https://www.kingedwardvii.co.uk/consultants/mr-alan-farthing|website=King Edward VII’s Hospital|access-date=25 March 2024|archive-url=https://web.archive.org/web/20240325055459/https://www.kingedwardvii.co.uk/consultants/mr-alan-farthing|archive-date=25 March 2024}}</ref> O janngi to duɗal Beacon to Crowborough, to Fuɗnaange Sussex, ɗo baaba makko wonnoo gardiiɗo duɗal ngal. Caggal nde o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde St George’s Hospital, to Londres, Farthing heɓi seedantaagal doktoor e hitaande 1986. O wonti tergal e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗowal e hitaande 1991, o wonti kadi ''Fellow'' e hitaande 2003.<ref>{{cite web|url=http://www.drfosterhealth.co.uk/consultant-guide/Mr-Alan-Farthing-3140664.aspx|title=Mr Alan Farthing – Hospital Consultants Guide – UK Medical Consultant Directory – Dr Foster|publisher=Drfosterhealth.co.uk|accessdate=23 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111113003344/http://www.drfosterhealth.co.uk/consultant-guide/Mr-Alan-Farthing-3140664.aspx|archive-date=13 November 2011|url-status=dead}}</ref> Farthing toɗɗaa ko doktoor jiiloowo rewɓe to opitaal St Mary e hitaande 1997, ɗo o wonti kadi jannginoowo mawɗo tedduɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''Imperial College'', to Londres. Ko o karallo ko faati e toppitagol kanseer rewɓe, kadi ko o karallo ganndiraaɗo e nder winndere ndee to bannge kuutoragol laparoskopi e histeroskopi.<ref>{{cite web|url=http://www.drfosterhealth.co.uk/consultant-guide/Mr-Alan-Farthing-3140664.aspx|title=Mr Alan Farthing – Hospital Consultants Guide – UK Medical Consultant Directory – Dr Foster|publisher=Drfosterhealth.co.uk|accessdate=23 December 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20111113003344/http://www.drfosterhealth.co.uk/consultant-guide/Mr-Alan-Farthing-3140664.aspx|archive-date=13 November 2011|url-status=dead}}</ref> Farthing ina jogii gollorde keeriinde to Harley Street, omo golloroo e opitaaluuji ɗiɗi jannginooɓe to Londres: opitaal laamɗo debbo to Shepherd Bush, e opitaal St Mary to Paddington.<ref name="Telg30841963">{{cite news|last=Bailey|first=Charlotte|title=Jill Dando's fiancé to be the Queen's doctor|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/theroyalfamily/3084196/Jill-Dandos-fiance-to-be-the-Queens-doctor.html|accessdate=30 July 2013|newspaper=The Telegraph|date=26 September 2008}}</ref> == Surgeon-Ginecologist to Galle Laamɗo == E hitaande 2008, Farthing toɗɗaa ngam wallitde Marcus Setchell, mo o woppi golle e nder NHS, hono doktoor laamɗo debbo.<ref name="Telg30841963" /> O toɗɗaama Komandaande ''Royal Victorian Order'' (CVO) e nder teddungal ñalngu nguu 2023 ngam golle makko e nder galle laamorɗo.<ref name="Telg30841962">{{cite news|last=Bailey|first=Charlotte|title=Jill Dando's fiancé to be the Queen's doctor|url=https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/theroyalfamily/3084196/Jill-Dandos-fiance-to-be-the-Queens-doctor.html|accessdate=30 July 2013|newspaper=The Telegraph|date=26 September 2008}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Farthing seerti e debbo mum gadano nde o hawri e Jill Dando, yeewtanoowo tele BBC. Caggal nde Farthing seerti e darorɗe hitaande 1998, ɓe ɗiɗo fof ɓe kolliti ɓe njiɗi ko ñalnde 31 [[lewru]] Yarkomaa 1999, ɓe poti ko resde e lewru suwee 1999. Ñalnde 26 saawiyee 1999, Dando waraa ko e damal galle mum to laawol Gowan, to Fulham. Farthing ina famɗi ɗo haaldata e warngo Dando, e yeewtere makko mawnde sakkitiinde nde o waɗi e jaaynde Daily Mail e lewru suwee 1999. E nder yeewtere ndee, Farthing wiyi wonde Dando waɗiino mo ñaamde e nder galle makko e oon sahaa to Chiswick, to bannge worgo Londres, hade makko yahde golle. Ndeen Dando yahiino soodde hade mum hootde galle mum to Gowan ''Avenue'', ɗo o fiyi, o waraa. Farthing siftinii no yontere caggal warngo Dando, o tawi kaayitaaji jaayndiyankooɓe ina mbaɗi eɓɓoore konngol ngol o yiɗi waɗde e ñalawma dewgal maɓɓe. Koolaaɗo kuuɓal Dando e Crimewatch, hono Nick Ross, eɓɓi sosde duɗal jaŋde e innde makko, kanko e Farthing ɓe kawri fotde miliyoŋaaji 1,5 £ (fotde miliyoŋaaji 3,2 £ e hitaande 2023). Duɗal ganndal bonanndeeji Jill Dando sosaa ko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[London]] ñalnde 26 abriil 2001, ñalngu ɗiɗaɓuru warngo makko.<ref>{{cite web|url=http://www.jdi.ucl.ac.uk/about/jdi/index.php|title=Jill Dando Institute of Crime Science|publisher=Jdi.ucl.ac.uk|accessdate=23 December 2011}}</ref> == Tuugnorgal == {{Reflist}} Jokkondire yaajɗe Bio to duɗal jaaɓi haaɗtirde Imperial, to Londres Categoriiji: 1963 jibinanndeYimɓe wuurɓeGenekolooji Engele [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Yimɓe Inngila]] q65s3u3z3iu0cxiwdkplf1y80cyd0pf Allan Ngumuya 0 21884 169744 91163 2026-05-10T06:41:32Z MOIBARDE 10068 169744 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Allan Ngumuya''' ko naalanke linjiila leydi Malawi, ko o dawriyanke. O jeyaa ko e ɓurɓe waawde golloraade e nder dingiral jimɗi Malawi.[1] E hitaande 2003 o yaltini albom makko ina wiyee I've Got Hope.[2] Ɓoodi e mawnugo nder Zingwangwa, Blantyre, Ngumuya fuɗɗii nder nder nder nder suudu muusiki nder hitaande 1988 bee haɓɓugo album maako "Nthawi". Ngumuya hawti e siyasa nder hitaande 2014 caggal nde o heɓii heɓuki ngam jaɓugo jaɓugo Blantyre City South nder jaɓugo hoore mum nder hitaande 2014. Ammaa Ngumuya hawti e partiya demokaraasi ɓamtaare (DPP) ɗonno ɓaawo suɓaaji. Ha 7 lewru Julaay 2020, Ngumuya heɓii [[Nawnaare korona hitande 2019|COVID-19]]. == Firooji == <nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki> == Wurooji wurooji == * [https://web.archive.org/web/20070313102400/http://music.msn.com/artist/?artist=43293477 Ngumuya dow MSN Music] * [https://web.archive.org/web/20080720045200/http://www.cdbaby.com/cd/ngumuya CDbaby.com] [[Category:Malawi]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 0j6ctdmob9oqpzood37n5bddm9c9k6a 169745 169744 2026-05-10T06:44:05Z MOIBARDE 10068 Add links 169745 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Allan Ngumuya''' ko naalanke linjiila leydi [[Malawi]], ko o dawriyanke. O jeyaa ko e ɓurɓe waawde golloraade e nder dingiral jimɗi [[Malawi]].<ref>{{cite book|last1=Broughton|first1=Simon|last2=Ellinham|first2=Ellis|last3=Trillo|first3=Richard|title=Africa, Europe and the Middle East: Volume 1 of World Music|url=https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&q=%22Allan%20Ngumuya%20is%20a%20gospel%20singer%22&pg=PA538|accessdate=17 November 2010|year=1999|publisher=Rough Guides|isbn=978-1-85828-635-8|page=538}}</ref> E hitaande 2003 o yaltini albom makko ina wiyee ''I've Got Hope''.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=album|id=ive-got-hope-r1114474|pure_url=yes}}|title=Overview: ''I've Got Hope''|publisher=[[Allmusic]]|accessdate=17 November 2010}}</ref> Ɓoodi e mawnugo nder Zingwangwa, Blantyre, Ngumuya fuɗɗii nder nder nder nder suudu muusiki nder hitaande 1988 bee haɓɓugo album maako "Nthawi". Ngumuya hawti e siyasa nder hitaande 2014 caggal nde o heɓii heɓuki ngam jaɓugo jaɓugo Blantyre City South nder jaɓugo hoore mum nder hitaande 2014. Ammaa Ngumuya hawti e partiya demokaraasi ɓamtaare (DPP) ɗonno ɓaawo suɓaaji. Ha 7 lewru Julaay 2020, Ngumuya heɓii [[Nawnaare korona hitande 2019|COVID-19]]. == Firooji == <nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki> == Wurooji wurooji == * [https://web.archive.org/web/20070313102400/http://music.msn.com/artist/?artist=43293477 Ngumuya dow MSN Music] * [https://web.archive.org/web/20080720045200/http://www.cdbaby.com/cd/ngumuya CDbaby.com] [[Category:Malawi]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 06do63x1u50w0mz4tqhwe2hkl1k6l0b 169746 169745 2026-05-10T06:47:47Z MOIBARDE 10068 minor edit 169746 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Allan Ngumuya''' ko naalanke linjiila leydi [[Malawi]], ko o dawriyanke. O jeyaa ko e ɓurɓe waawde golloraade e nder dingiral jimɗi [[Malawi]].<ref>{{cite book|last1=Broughton|first1=Simon|last2=Ellinham|first2=Ellis|last3=Trillo|first3=Richard|title=Africa, Europe and the Middle East: Volume 1 of World Music|url=https://books.google.com/books?id=gyiTOcnb2yYC&q=%22Allan%20Ngumuya%20is%20a%20gospel%20singer%22&pg=PA538|accessdate=17 November 2010|year=1999|publisher=Rough Guides|isbn=978-1-85828-635-8|page=538}}</ref> E hitaande 2003 o yaltini albom makko ina wiyee ''I've Got Hope''.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=album|id=ive-got-hope-r1114474|pure_url=yes}}|title=Overview: ''I've Got Hope''|publisher=[[Allmusic]]|accessdate=17 November 2010}}</ref> Ɓoodi e mawnugo nder Zingwangwa, Blantyre, Ngumuya fuɗɗii nder nder nder nder suudu muusiki nder hitaande 1988 bee haɓɓugo album maako "Nthawi". Ngumuya hawti e siyasa nder hitaande 2014 caggal nde o heɓii heɓuki ngam jaɓugo jaɓugo Blantyre City South nder jaɓugo hoore mum nder hitaande 2014. Ammaa Ngumuya hawti e partiya demokaraasi ɓamtaare (DPP) ɗonno ɓaawo suɓaaji. Ha 7 lewru Julaay 2020, Ngumuya heɓii [[Nawnaare korona hitande 2019|COVID-19]]. == Firooji == == Wurooji wurooji == * [https://web.archive.org/web/20070313102400/http://music.msn.com/artist/?artist=43293477 Ngumuya dow MSN Music] * [https://web.archive.org/web/20080720045200/http://www.cdbaby.com/cd/ngumuya CDbaby.com] [[Category:Malawi]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] bag1s8db5m27ue04l5xv4vqxz30mh69 Aisha Kyomuhangi 0 22510 169731 91144 2026-05-09T13:45:37Z MOIBARDE 10068 169731 wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" |<div class="fn">Aisha Kyomuhangi</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Ɓiɗɗo | class="infobox-data" |<div class="birthplace" style="display:inline">Uganda</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Kuugal | class="infobox-data role" |<templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><div class="hlist"> * CEO Faisha Pictures International (2018-present) * Yimɓe ɗon ɗon ɗon ɗon * laamɗo * mawɗo film </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |duuɓi go'o&nbsp; | class="infobox-data" |2006 haa jooni |- ! class="infobox-label" scope="row" |Telebiisiyon | class="infobox-data" |Ko'e maɓɓe |- ! class="infobox-label" scope="row" |Luttuɗo | class="infobox-data" |Charles Ssenkubuge |- ! class="infobox-label" scope="row" |Sukaaɓe | class="infobox-data" |1 |} {{Databox}} Aisha "'''Lady Aisha"''' Kyomuhangi ko actress, mawɗo e mawɗo nder lesdi Uganda. O waɗi fijirde nder fijirde fijirde ɗuɗɗe hawti e ''Kigenya Agenya'' e o wondi goomu Bakayimbira Dramactors, go'o nder fijirle fijirde fimɗe ɓurɗe mawnude nder [[Ugannda|Uganda]]. == Kuugal == Kyomuhangi ina waɗi ko ina ɓura duuɓi 20 e golle. O golliima e filmuuji keewɗi ina heen Laamɗo Ecosse cakkitiiɗo. O ɓuri anndeede ko e golle makko e nder teleeji Uganndaa biyeteeɗi Byansi,The Honourablez e Mistakes Galz Do oon weeyo e NTV e Pearl Magic. E hitaande 2019, o waɗii film makko gadano biyeteeɗo Kemi mo o holli hoore makko e nder sosiyetee makko peewnoowo filmuuji, Faisha ''Pictures International''. O suɓaama ngam wonde debbo ɓurɗo waawde fijde e nder dingiral tele ngam The Honourablez Kyomuhangi waɗi album maako fuɗɗam nde wi'etee ''Onsiibya mu Ssanyu'' nder lewru August 2006 haa ''Grand Imperial Hotel''. == Nolde hoore == == Filmography == === Film === * ''Kemi - Fedde Ɓamtaare (2019) '' === Fedde === * ''Embagga ya Kony'' * ''Ekijjomanyi (Juuɗe) '' * ''Enyana Ekutudde'' * ''Ndiwulira'' == Telebiisiyon == * ''Ko'e maɓɓe'' == Fedde nde == * ''Onsiibya Mussanyu'' * ''Wenga (2010) '' * ''Kanelage (2010) '' ft. Miss Vanilla * ''Sili fala (2012) '' * ''Ma Sheri (2018) '' == Fedde e jaaynde == === Kootol === * ''Best New artist'' - 2002 Pearl of Africa Music Awards (PAM) * ''Best actress in TV drama - The HonourablezKo'e maɓɓe'' == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Pages with unreviewed translations]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] jsh3n1vf3teszs7m2121sid5gaw40pw Albeer Tam 0 26251 169739 92260 2026-05-09T19:17:07Z MOIBARDE 10068 minor edit 169739 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Tam''', jibinaa ko e hitaande 1972 to [[Hong Kong]], ko binndoowo ganndo, binndoowo e ɗemngal Sinuwaa. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres, o heɓi MBA makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bradford. Golle makko maantiniiɗe ina njahdi e fannuuji keewɗi, ina ngaddani mo njeenaaje keewɗe to Hong Kong, Taiwan, e Siin mawɗo. O ɓuri anndeede ko e yeewtere makko wiyeteende Humanoid ''Software'', nde o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e deftere Saga e nder njeenaari 1er Xingyun (Nebula) to Siin e hitaande 2010. Hannde, omo hoɗi to Hong Kong. Daartol makko gadanol ngol, ''Illusion'' e ''Reality'', heɓi njeenaari tataɓal e nder njeenaari Sun Ya ''Literature'' ngam mawɓe sukaaɓe e sukaaɓe. O heɓi njeenaari adanndi ndi e Sunset Yimɓe Hitaande aroore. Deftere makko, hono Broken Pieces, heɓi wasiya keeriiɗo ummoraade e porfeseer Chang Shi-kuo e hitaande 1993. Golle makko, Ñalngu nguu, ñalngu nguu, o limtaama e njeenaari ndi o waɗi e hitaande 2007. Binndi makko ina ngonnoo kadi limti-limtinndi ngam njeenaari Keno-''Novel'' e njeenaari BenQ e njeenaari BenQ. O heɓi kadi ballal e njeenaari binndol Taipei. Golle makko goɗɗe maantiniiɗe ina njeyaa heen Melody of the Night, mo o suɓaa ngam heɓde njeenaari defte Chiu Ko 30ɓiire (2008). Ñaawoore warngo Raster suɓaama ngam wonde deftere Saga ɓurnde moƴƴude e njeenaari 6ɓiri Xingyun (Nebula) to Siin e hitaande 2015. Cat Whisperer ko yeewtere fanniyankoore tuugniinde e daartol e pinal Tainan, nde ministeer pinal Taiwan suɓii nde ngam wonde gooto e tiitooɗe wasiyaaji hitaande kala e XMediaMatch Gila e Deftere haa e Ekran e hitaande 2018. O jeyaa ko e winndooɓe teskinɓe e Fedde Defte Hong Kong e hitaande 2019. == Software neɗɗo == "Humanoid Software ko deftere ganndal jaajnde, nde winndiyanke Hong Kong biyeteeɗo Albert Tam winndi e hitaande 2010. Daartol ngol ina hollita goongɗingol teskinngol wonde neɗɗo e nder ñalawma gooto maa won ɗowoowo karallaagal. E nder waktuuji seeɗa ngam yeñtinde jikkuuji joom mum, lowre humanoid ndee maa waaw waɗde golle ɗe... joom mum rewrude e karallaagal otomaatik No daartol ngol yahrata nii, ñalnde heen lowre ndee anndi ɗoon e ɗoon wonde joom mum wonti ko coktirgal warngooji e nder njuɓɓudi renndo, tawi ina jeyaa heen njanguuji ownooɓe, njiyaagu e resooji kisal toowɗi e hacker en ekn Software humanoid ina nanndi e gannde keewɗe keɓtinaaɗe, yeru Neuromancer, ''Snow Crash'', Accelerando." Ko Uganndaa Sze Pui Kwan.<ref>{{Cite journal|url=http://www.airitilibrary.com/Publication/alDetailedMesh?DocID=16844238-201612-201701170011-201701170011-5-20|title=病源、母體變異及翻譯的後延生命:村上春樹與譚劍《人形軟件》|journal=中國現代文學|date=20 December 2016|issue=30|author1=關詩珮}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Yimɓe Hong Kong]] [[Category:Yimɓe wuurɓe]] lxelqkskfa5upfntyoi6lbnigkhppjx Alis Rowland Musukwa 0 26878 169741 157748 2026-05-09T19:37:06Z MOIBARDE 10068 Add link 169741 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Alice 01.png|thumb|Alis Rowland Musukwa]] [[File:Alice 02.png|thumb|Alice 02]] [[File:Alice 03.png|thumb]] '''Alice Rowland Musukwa''' ko [[Debbo golloowo|debbo]] jom jawdi [[Zambian]], model, e ŋarɗugol ŋarɗugol.E hitaande ndungu 2010, o dañii kawgel Miss Universe Zambia, o woni kadi wakiliijo [[leydi]] ndii to Miss Universe hitaande ndee. Ko kanko kadi woni gardiiɗo ngenndiijo ngenndiijo mo ''Miss Universe'' Zambia e ''Miss Teen'' Zambia.O woni kadi ko adii fof ko mbaydi ɓaleeri ngam yahde e yontere mooftugol [[Pakistan|Pakistaan]].<ref>{{Cite web|title=About Alice – Alice Rowlands Musukwa|url=https://alicerowlands.com/about-alice/|access-date=17 July 2021|language=en-US|archive-date=17 July 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210717194201/https://alicerowlands.com/about-alice/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|date=1 January 2020|title=GETTING PERSONAL WITH ALICE ROWLAND MUSUKWA|url=https://dailyscoopmg.com/alice-rowland-musukwa|access-date=20 July 2021|website=Daily Scoop Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=11Dem|first=Zambia|date=27 April 2021|title=Alice Rowlands Musukwa|url=https://zambianface.com/tag/alice-rowlands-musukwa/|url-status=live|access-date=20 July 2021|website=Zambian Face|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20210720130818/https://zambianface.com/tag/alice-rowlands-musukwa/|archive-date=20 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 April 2013|title=Zambia: Musukwa Searches for Miss Teen Zambia|url=https://allafrica.com/stories/201304150481.html|website=allafrica.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Alice Rowland Musukwa {{!}} Zedgirls|url=https://zedgirls.com/alice-rowland-musukwa/|access-date=20 July 2021|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 July 2018|title=Modelling is not high profile prostitution, says Musukwa|url=https://diggers.news/lifestyle/2018/07/24/modelling-is-not-high-profile-prostitution-says-musukwa/|access-date=20 July 2021|website=Zambia: News Diggers!|language=en-GB}}</ref><sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2021)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Yimɓe wuurɓe]] sbykxtccme4whcmye7q02q451eef5z3 Aiwanose Odafen 0 29075 169733 130292 2026-05-09T13:55:01Z MOIBARDE 10068 Added links 169733 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aiwanose Odafen''' ko binndoowo debbo mo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O jibinaa ko to wuro [[Lagos]], to leydi Nijeer. Deftere maako arandeere, Janngo mi laatoto debbo, yalti nder hitaande 2022 nden deftere maako ɗiɗaɓre, ''We Were Girls Once'', nder hitaande 2024.O janngi haa janngirde mawnde nde [[Turkiya|Turki]], o heɓi janngirde maako nder hitaande 2009. Nde o woni janngoowo haa janngirde mawnde, o heɓi medayuuji kaŋŋe e kaalis nder kawtal hiisawal lesdi [[Naajeeriya]] O. E hitaande 2013, o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Covenant, o heɓi dipolom makko gadano e nder fannu hiisa, o heɓi njeenaari ɓurndi moƴƴude e jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hiisa, Duɗal Njulaagu e Almuudo Koldaa Ƴellitaare.<ref name="Odafen" /><ref name="Odafen2" /><ref>{{cite web|url=https://www.aiwanose.com/|title=Aiwanose Odafen|work=aiwanose.com|date=22 January 2025}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.aiwanose.com/|title=Aiwanose Odafen|work=aiwanose.com|date=22 January 2025}}</ref> == Kugal == Odafen ko hiisiwal seedtinaaɗo e Fedde hiisiwal seedtinnde, leydi Angalteer. E hitaande 2015, o heɓi MBA to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford . Caggal nde o heɓi bak makko, o golliima e nder gollorɗe keewɗe. Odafen ina ɗaminaa maa heɓ MFA mum e binndol teskinngol to duɗal binndi Iowa e hitaande 2024. Ko o binndoowo, o wallitii e golle bayyinaaɗe ɗe ngonaa firo, o tawtoraama e yeewtere binndol [[Chimamanda Ngozi Adichie]] 's ''Purple Hibiscus Trust''. Daartol makko juutngol ''Faces'' ɓooyii limteede ngam heɓde njeenaari daartol juutngol ''Commonwealth'' 2020 .".<ref>{{Cite web|date=2024-02-08|title=We Were Girls Once {{!}} Aiwanose Odafen|url=https://iselemagazine.com/2024/02/08/we-were-girls-once-aiwanose-odafen/|access-date=2024-04-09|website=Isele Magazine|language=en}}</ref> E hitaande 2020, deftere makko adannde wiyeteende ''Janngo mi wonta debbo,'' heɓi ɗum ko Scribner UK, fedde wiyeteende Simon &amp;amp; Schuster UK ''Brittle Paper,'' e nder nanondiral defte tati. Deftere nden wurtinaama nder hitaande 2022, nden heɓi anndal haa lesdi Naajeeriya fuu e duuniyaaru fuu. Nde limtaama e nder defte 100 maantiniiɗe ' ''Brittle Paper'' winndi e hitaande 2022, defte 60 maantinɗe ' ''jaaynde OpenCountry'' winndi e hitaande 2022 e defte 25 ɓurɗe teeŋtude ɗe Afrocritik winndi e hitaande 2022. Ko ɗum woni ko winndaa e binndanɗe jaŋde, ko ɗum jannginaa e duɗe ina jeyaa heen Otto-Hahn-Gymnasium Bensberg to Almaañ. E hitaande 2022, Odafen wallitii e ''I Am Adona'', deftere daartol rewɓe [[Afrik|Afriknaaɓe]] ko faati e golle leydi mum en e ɓamtude hakkeeji rewɓe e doole mum en . Koolol ngol ina waɗi binndanɗe rewɓe ceertuɓe wonɓe e fannu mum en, ina jeyaa heen keɓɗo njeenaari Komla Dumor e hitaande 2020, hono Victoria Rubadiri; Katlego K Kolanyane-Kesupile, ko kanko woni gollodiiɗo TED gadano e nder leydi Bostwana, kadi ko kañum woni daraniiɗo LGBT ; e woɗɓe. Deftere makko ɗiɗmere, ''Min ngonnoo ko sukaaɓe rewɓe nde wootere'', yalti ko ñalnde 25 abriil 2024. ''Isele Magazine'' siftinii nde wonde "nde tiiɗnde, nde alaa ko fawii e mum, nde yaafataa" e Ukamaka Olisakwe wiyde wonde nde "ina ƴetta hakkille binndoowo tiiɗɗo ngam ustude ngalɗoo miijo mettungo". == Defte == Janngo mi wonta debbo (2022) . Min ngonnoo ko sukaaɓe rewɓe (2024) == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7er8mmy5s40qun5w9d78kpoeakaisk5 Akanvariva Lidiya Lamisi 0 31040 169734 169681 2026-05-09T13:57:14Z MOIBARDE 10068 added links 169734 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akanvariva Lidiya Lamisi''' (anndiraaɗo kadi '''Lidiya Akanvariba Lamisi''' e '''Lidiya Lamisi Akanvariva''' ) ko infirmiyee [[Gana|Ganaajo]], ko o politik, ko o tergal parlemaa ngam diiwaan Tempane to nokku aadaaji Kusaug to diiwaan fuɗnaange toowɗo. O tawtoraama woote gardagol leydi [[Gana|Ganaa]] e hitaande 2020 to diiwaan makko ''Constituency'', o heɓi jooɗorde parlemaa. Hooreejo leydi ndi hono [[John Dramani Mahama]] toɗɗii mo yo o won jaagorgal dowla ngam moƴƴinde golle laamu.<ref>"Widow of parliamentary candidate wins Tempane NDC primaries". Graphic Online. Retrieved 9 December 2020</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == O jibinaa ko ñalnde 7 lewru nduu hitaande 1973.O jibinaa ko to Tempane, ko o Kerecee. O janngii ''Nursing'', omo jogii LLB (Law). == Politik == Lamisi ko tergal e fedde wiyeteende Kongres ngenndiijo (NDC) . Jom suudu makko maayɗo, David Adakugugu wonnoo ko tergal parlemaa to [[diiwaan Tempane]] . Caggal nde jom suudu makko sankii nde o woni e laamu, o felliti lomtaade ɗum depitee e nder diiwaan gooto. E lewru Duujal 2020, o suɓaama t toergal parlemaa to [[Mfantseman|diiwaan Tempane]] caggal nde o tawtoraama [[2020 Ghanaian general election|wooteeji mawɗi leydi Ganaa 2020]] e dow tikket Kongres ngenndiijo demokaraasi. O heɓi 20 939 woote ko ɗum woni 56,0% e wooteeji ɗi ɓe mbaɗi ɗii fof. O suɓaama e dow Joseph Dindiok Kpemka mo [[New Patriotic Party|lannda New Patriotic]] mo kadi heɓi 16 462 woote ɗum firti ko 44,0% e woote laaɓtuɗe ɗe ɓe mbaɗi.<ref>FM, Peace. "2020 Election - Tempane Constituency Results". Ghana Elections - Peace FM. Retrieved 9 December 2020</ref> == Nguurndam neɗɗo == Ko kanko woni debbo maayɗo Daawuuda Adakugugu . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 6zyv0w2g02npvl4mnmouexxw7hum6hj Ahn Dae-hee 0 31632 169724 130683 2026-05-09T12:10:12Z MOIBARDE 10068 minor edit 169724 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahn Dae-hee''' (jibinaa ko ñalnde 31 Maaris 1955) ko ñaawoowo meeɗnooɗo toɗɗaade gardiiɗo jaagorɗe Koree worgo . Hooreejo leydi ndii, hono Park Geun-hye, toɗɗaama ngam wonde gardiiɗo jaagorɗe ñalnde 22 Maayu 2014,<ref name="kjad1">{{cite web|url=http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2989543|title=Park replaces prime minister, fires NIS chief|publisher=[[Korea JoongAng Daily]]|date=2014-05-22|accessdate=2014-05-22}}</ref> kono Ahn woppii toɗɗagol mum.<ref name="kjad2">{{cite web|url=http://koreajoongangdaily.joins.com/news/article/article.aspx?aid=2989856|title=Prime minister nominee withdraws|publisher=[[Korea JoongAng Daily]]|date=2014-05-29|accessdate=2014-05-29}}</ref> == Ngeendam == Ahn wonnoo ko ñaawoowo dowla fotde duuɓi 26 haa 2006. O inniraa ko hooreejo leydi [[Roh Moo-hyun]] e hitaande 2006. O naati e kampaañ gardagol leydi [[Park Geun-hye]] e hitaande 2012. Hooreejo leydi Park toɗɗiima Ahn ñalnde 22 Maayu 2014, gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, lomto hooreejo leydi ndi hono [[Jung Hong-won]],<ref name="kh1">{{cite web|url=http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20140522001259|title=Ex-top court judge tapped as new prime minister|publisher=[[The Korea Herald]]|date=2014-05-22|accessdate=2014-05-22}}</ref> kono Ahn woppii ɗum. == Jaangirde == * O heɓi dipolom makko, Kyunggi High School * ''Bachelor of Arts, Public Administration, Seoul National University'' == Tuugnorgal == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 6dqrytxo6tvc0pq2mv3mvzfyyexa0fu Ahn Deok-su 0 31633 169725 130687 2026-05-09T12:11:34Z MOIBARDE 10068 Add links 169725 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahn Deok-su''' (jibinaa ko ñalnde 26 [[lewru]] Jaanaayru hitaande 1946) ko siyaasankore Koriya worgo. O woniino tergal Asaambele ngenndi wonande lannda Saenuri hakkunde 2012 e 2015. == Ngeendam == Ahn suɓaama e nder diiwaan Ganghwa e hitaande 2006, o suɓaama kadi e hitaande 2010 . E wooteeji Asaambele ngenndi 2012<ref name="MP">[http://korea.na.go.kr/mem/mem_pro.jsp?mem_code=oK%2BL1gWxd0p7Sii6CAbVyg%3D%3D Member Profile] National Assembly</ref> o dañii woote e nder diiwaan Seo–Ganghwa 2 to Incheon, o woni tergal lannda Saenuri, o suɓaama e 51% woote. O dañii jooɗorde makko e lewru Maaris 2015 caggal nde gardiiɗo kaalis makko sokaa sabu mum bonnude sariya woote.<ref>[https://www.yna.co.kr/view/AKR20150312128451004 안덕수 의원 당선무효…회계책임자 징역형 확정(2보)] Yonhap, 12 March 2015</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 85klgbfxnah95th4mccd2dgvlp33v3y Ahn sang-soo (Jawro Incheon) 0 31638 169726 130722 2026-05-09T12:14:32Z MOIBARDE 10068 Add links 169726 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahn Sang-soo''' (jibinaa ko ñalnde 28 Maayu 1946) ko siyaasanke Koriya mo Tufle ''People Power'', gonnooɗo jawro Incheon laabi ɗiɗi tuggi 2002 haa 2010.<ref>{{cite news|url=http://english.hani.co.kr/arti/english_edition/e_national/423883.html|title=In stunning turn, opposition parties secure significant victory in elections|work=[[The Hankyoreh]]|date=3 June 2010|accessdate=29 April 2012}}</ref> E wooteeji nokkuuji 2010 o dañii darnde makko e Song Young-gil mo lannda Demokaraasi.<ref>{{cite news|url=http://www.koreaherald.com/national/Detail.jsp?newsMLId=20120506000397|title=Ex-Incheon mayor joins Saenuri presidential race|work=[[The Korea Herald]]|date=6 May 2012|accessdate=7 May 2012}}</ref> O woniino kanndidaa ngam suɓaade Saenuri e wooteeji hooreleydaagu 2012. Ko o jawro, Ahn ina halfinaa fuɗɗoraade eɓɓooji mahngo keewɗi, ɗi ngalaa njoɓdi, ɗi nganndu-ɗaa ko ɗi caɗeele kaalis.<ref>{{cite news|url=https://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2012/04/113_108358.html|title=In financial pinch, Incheon under pressure to downscale Asiad plan|date=4 April 2012|accessdate=30 April 2012|work=[[The Korea Times]]|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131106104904/http://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2012/04/113_108358.html|archivedate=6 November 2013}}</ref> Ñalnde 22 Noofemba 2019, nde o woni e Asaambele ngenndi ngam lomtaade lannda luulndo ''Liberty'' Korea, o waɗii kuulal ngam ittude homophobie e transphobie e doggol tooñanngeeji sariya haɓaade njiyaagu.<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/nov/22/south-korean-mps-seek-to-exempt-lgbt-community-from-anti-discrimination-law|title=Outcry as conservative South Korean MPs seek to curtail LGBT rights|date=21 November 2019|accessdate=21 November 2019}}</ref> O huutoriima posto ina nanndi e dewgal hakkunde gorko e debbo e natal debbo resnduɗo puccu.<ref>{{cite news|url=http://news.kbs.co.kr/news/view.do?ncd=4328326&ref=A|title=[팩트체크K] "'동성애' 차별금지 조항서 없애자"…안상수 법안 따져보니|date=21 November 2019|accessdate=21 November 2019}}</ref> == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] gaquwyils3t6xe3i4pgaecjzg56ehwv Alvaro Folguyeiras 0 37737 169747 156812 2026-05-10T06:50:26Z MOIBARDE 10068 Add link 169747 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Álvaro Folgueiras Campos''' (jibinaa ko ñalnde 1 abriil 2005) ko balloowo basket to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Espaañ]], e nder fedde Iowa Hawkeyes e nder kawgel sappo mawngel . O meeɗiino fiyde e fedde wiyeteende Robert Morris koloñaal en to Ligue Horizon.<ref>Bragado, Fran (March 23, 2026). "El malagueño Álvaro Folgueiras hace historia y se clasifica para el Sweet 16 del March Madness 2026 de la NCAA". Área Costa del Sol (in Spanish). Retrieved March 23, 2026.</ref> == Nguurndam gadano == Folgueiras jibinaa ko to Malaga ñalnde 1 abriil 2005, o fuɗɗii golle makko basket ko e fiyde CB El Palo e njuɓɓudi sukaaɓe Unicaja Malaga to Espaañ hade makko yahde [[Amerik]] ngam fiyde to Akademi DME to Daytona Beach, [[Florida|Floride]] . Caggal nde o waɗi duuɓi e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde DME, Folgueiras felliti fiyde ''basket'' kolees to duɗal jaaɓi haaɗtirde Robert Morris. == Golle kolees == Folgueiras ɓuri fiyde ko e rezerw nde o woni suka gadano, hade makko ɓeydude peewnugol makko e hitaande aroore ndee. Ñalnde 21 desaambar 2024, e nder pottital hakkunde makko e [[Saint Francis Red Flash men's basketball|Saint Francis]], o winnditii 27 toɓɓe e 16 ƴaañgal, ngam yahdude e wujjude nayi, bolokaaji tati, e ballal nayi. Nde o woni suka ɗiɗaɓo, o innitiraa ko [[Horizon League Men's Basketball Player of the Year|ƴaañoowo ɓurɗo waawde fiyde e hitaande ndee e Ligue Horizon]]. Ñalnde 20 abriil 2025, Folgueiras hollitii wonde o fellitii yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Iowa ngam fiyde Iowa Hawkeyes . Ñalnde 22 marse 2026, o dañii toɓɓe 14, o dañii joy ƴaañorgal e dow jappeere, ina heen ƴaañorgal tati keɓtinaangal e nder fijo ngo, tawi ko leƴƴanɗe 4,5 heddii, e nder kawgel Iowa 73–72, o dañii kawgel ngel e dow aawdi No. 1 e gardinooɗo kaɓirgal ngenndiwal sin 96 [[Florida]] to Hawket S11 gadano. == Sifaa pijirlooji == Folgueiras ko ƴaañoowo yeeso, ɓurɗo waawde fiyde posto e fiyde toɓɓe tati. Kadi ko o rewtinoowo keeriiɗo. E sahaa nde o woni e Robert Morris, yeewtanoowo biyeteeɗo Chris Shovlin fuɗɗii innirde mo innde ''El Pulpo Fol'' (« Fol the Octopus » e ɗemngal Españool) caggal nde o teskii wonde ganndal makko e rewde ina addana mo nanndude e terɗe ɓeydaaɗe. Innde ndee kadi ɓeydiima laabi ɗiɗi ngam teddinde ''El Pulpo Paul'', oktoobar ganndiraaɗo teskaade pottitte e nder kawgel fuku winndere 2010, ngel Espaañ jibinaaɗo Folgueiras heɓi. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] ntmz09kss64vsc15lt2gz6ydsey7am9 Alisa de Riwaa 0 39994 169743 164287 2026-05-09T19:47:51Z MOIBARDE 10068 169743 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice de Rivera''' (jibinaa ko 1955 or 1956 ) ko cafroowo [[Amerik|Ameriknaajo]], daraniiɗo hakkeeji rewɓe. O teskaama e darnde makko feewde e naatgol rewɓe e worɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stuyvesant, ngal waɗi "precedent culturel" ngam loowde kuuge rewɓe e worɓe e nder duɗe goɗɗe keewɗe.<ref>Laurie Gwen Shapiro (January 26, 2019). "How a Thirteen-Year-Old Girl Smashed the Gender Divide in American High Schools". The New Yorker.</ref> == Ɓawo == De Rivera ko ɓiy Margaret, karallo ko faati e jaŋde, e Joseph, karallo ko faati e hakkille. Neene makko mawɗo biyeteeɗo Eugenie de Rivera ko suɓngooji. O ɓuri waawde jaŋde, o ƴaañii e tolno tataɓo, o heɓi 99% e jaŋde hiisawal [[𞤚𞤵𞤬𞤵𞤲𞤣𞤫 𞤐𞤭𞤴𞤮𞤪𞤳|to wuro New York,]] tawi omo yahra e duuɓi 13. Kono, duɗal makko toowngal laamu nokku oo, ina rokka mo fartaŋŋeeji seeɗa ngam ɓeydaade alɗude. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Stuyvesant, duɗal hakkundeewal keeringal, ina rokki hono ɗeen fartaŋŋeeji, kono e oon sahaa ko sukaaɓe worɓe tan ; sukaaɓe rewɓe njaɓaaka ɗaɓɓude. == Ñaawoore == De Rivera e sehil mum janngoowo ɓadtiima Ramona Ripston mo Goomu ngenndiijo toppitiingu ndimaagu siwil ngam humpitaade no fotiri e Stuyvesant. E hirjinde makko, de Rivera ɗaɓɓi, o salii ɗaɓɓaande Stuyvesant, caggal ɗuum o ñaawi Diiso Jaŋde ñalnde 20 lewru Yarkomaa 1969, sabu o salii ɗaɓɓaande makko sabu jinnaaɗo makko. Awokaa makko, hono Eleanor Jackson Piel, hollitii ko nanndi e haala makko e Dillere Hakkeeji Siwil . E ñaawoore ndee de Rivera dañii hakkillaaji jaayɗe keewɗe ; o innitiraa ko « kulɓiniiɗo e miniskirts », hay so tawii o woppii teeŋtinde jaayndeeji e mbaadi makko e mbaydi makko. Ko ina wona joofgol ñaawoore ndee, Yiilirde Ngenndiire Fedde ndee fellitii ittude kuugal hakkunde rewɓe e worɓe, wonaa yahrude yeeso. De Rivera haa jooni tawtoraaki Stuyvesant sabu ɓesngu mum yalti wuro ngoo ko juuti caggal ñaawoore ndee ; kono sukaaɓe rewɓe sappo e tato mbinnditiima e duɗal ngal e lewru ut 1969 e nder njuɓɓudi quota. Hay so tawii noon diisnondiral ngal ɓeeɗoo almudɓe adanɓe njogori dañde &#x2013; ina heen ƴattooje e ƴattooje &#x2013; ko ina tolnoo e 200 suka debbo winnditiima e hitaande aroore ndee caggal nde quota oo ittaa. Kuulal ngal kadi umminii mbaydi ittugol kuule gonɗe e nder duɗe goɗɗe, haa arti noon e duɗe jaaɓi haaɗtirde wuro ngo, duɗe jaaɓi haaɗtirde, e duɗe jaaɓi haaɗtirde. == Nguurndam caggal == De Rivera heɓi e joofnirde mum ko dipolomaaji jaŋde toownde (GED) wonaa dipolomaaji duɗal jaaɓi haaɗtirde gaadoraaɗi. O naati duɗal safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Massachusetts, o wonti cafroowo. E nder golle makko o "heɓii safaara e nder nokkuuji mooliiɓe to Keñiya e wondude e yimɓe wonɓe e yerɓo leydi e nder leydi [[Hayti|Haiti]], e nder kilinikuuji ɗi ngalaa njoɓdi e nder laddeeji Maine, o ƴetti mbaadi makko laaɓtundi, ndi alaa ko woni e mum, e karallaagal makko safaara to bannge yimɓe ɓurɓe hatojinde e ballal". Jooni o hoɗi ko e ngesa to yaasi Auburn, Maine, omo jogii safrirde nde o yoɓaani to Lewiston . E hitaande 2013 o rokkaa dipolom Stuyvesant tedduɗo. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] ptchcpifweqxeofq2wlfd1w1a71nta4 Alis Walker 0 40254 169742 165126 2026-05-09T19:44:23Z MOIBARDE 10068 Add links 169742 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Malsenior Tallulah-Kate Walker''' (jibinaa ko 9 feebariyee 1944) ko winndiyanke Ameriknaajo, winndiyanke daartol juutngol, yimoowo, e daraniiɗo renndo. E hitaande 1982, o woni debbo afriknaajo-ameriknaajo gadano heɓde njeenaari Pulitzer ngam fijirde, ndi o rokkaa sabu deftere makko ''wiyeteende The Color Purple'' . E nder nguurndam makko, Walker yaltinii defte sappo e jeeɗiɗi e defte binndaaɗe, defte sappo e ɗiɗi ɗe ngonaa firo, e defte binndanɗe e jimɗi. Walker, jibinaa ko e ladde Georgia, fooli caɗeele ko wayi no ñawu cukaagu e seertude ngam wontude valedictorian duɗal jaaɓi haaɗtirde e heɓde seedantaagal mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence . O fuɗɗorii golle makko binndol ko e deftere makko adannde, ''Once'', caggal ɗuum o winndi defte, ina heen deftere makko ɓurnde anndeede, ''The Color Purple'' . Ko o daraniiɗo, Walker tawtoraama Diɗɗal Hakkeeji Siwil, o daraniiɗo rewɓe ɓaleeɓe rewrude e helmere « womanism », o tawtoraama kadi daraniiɓe daabaaji e pacifism. Yanti heen, o ƴettii darnde tiiɗnde e hare [[Israa’iila|Israayiil]] e Palestiin, o wallitorii kampaañ Boykot, ''Divestment'' e ''Sanctions'' e [[Israa’iila|Israayiil]]. Walker ina joginoo tuumeeji keewɗi e luulndaade juulɓe sabu yettude mo e ganndo ko faati e fitinaaji Angalteer biyeteeɗo David Icke e golle mum, tawi ina waɗi miijooji luulndiiɗi juulɓe, yantude e ñiŋooje binndanɗe makko. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Alice Malsenior Walker jibinaa ko to Eatonton, to Georgia, wuro ndema ladde, e galle Willie Lee Walker e Minnie Tallulah Grant. Jibnaaɓe Walker ɗiɗo ɓee fof ko jom en jawdi en, hay so tawii noon yumma makko kadi ina gollinoo e sewnde ngam dañde kaalis ɓeydiiɗo. Walker, ɓiɗɗo tokooso e sukaaɓe njeetato, fuɗɗii naatde e duɗal ko nde o yahrata e duuɓi nay tan to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[East Putnam Consolidated]] . <ref name=":5" /> Nde o woni suka jahroowo e duuɓi jeetati, Walker heɓi gaañannde e gite makko ñaamo caggal nde gooto e miñiraaɓe makko fiyi BB gun . Nde tawnoo ɓesngu makko alaa oto, Walker waawaano heɓde safaara ko yaawi, ɗum addani mo wonde wumre haa abada e ndeen yitere. Ko caggal nde gite makko ngañii, Walker fuɗɗii ƴettude jaŋde e binndol. Ɓoornugol ngol ittaama nde Walker heɓi duuɓi 14, kono maande ina heddii haa jooni. Ina siforee e winndannde makko "Beauté: Nde ''Dancer'' goɗɗo oo woni hoore mum". <ref name=":06" /> No duɗe Eatonton ɗee ceertiri nii, Walker naati duɗal jaaɓi haaɗtirde tan ngal almudɓe ɓaleeɓe mbaawi heɓde : Duɗal jaaɓi haaɗtirde Butler Baker. Ko ɗoon o yahi haa o wonti valedictorian, o winnditii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Spelman ''College'' e hitaande 1961 caggal nde o heɓi bursi timmuɗo e dowla Georgia ngam jogaade jaŋde ɓurnde toowde e nder duɗal makko. O tawi porfeseeruuji makko ɗiɗo, Howard Zinn e Staughton Lynd, ko jannginooɓe mawɓe e sahaa nde o woni e Spelman, kono kamɓe ɗiɗo fof ɓe mbayliima duuɓi ɗiɗi caggal ɗuum. <ref name=":06" /> Walker rokkaama bursi goɗɗo, oo sahaa ko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence to Yonkers, New York, caggal nde o woppitaa porfeseer makko Spelman, Howard Zinn, Walker jaɓi bursi oo. Walker heɓi reedu e fuɗɗoode hitaande mum mawnde, o ƴetti reedu ; ndeeɗoo humpito, kam e ɓuuɓri miijooji warngooji baɗnooɗi caggal ɗuum, ina addana ko heewi e jimɗi tawaaɗi e ''Once'', deftere jimɗi Walker gadane. <ref name="Apr 20094" /> Walker heɓi bak mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence e hitaande 1965. <ref name="Apr 20094" /> == Golle binndol == [[File:Alice_Walker_signing_autographs_at_the_Zora_Neale_Hurston_Festival_of_the_Arts_and_Humanities-_Eatonville,_Florida.jpg|thumb|Walker siifondirii e [[Florida]] e hitaande 1990]] Walker winndi jimɗi ɗi o jogori timminde e deftere makko adannde, tiitoonde mum ko ''Once'', nde o woni almuudo to Fuɗnaange [[Afrik]] e nder hitaande makko mawnde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sarah Lawrence. Walker ina ɓuuɓna jimɗi mum les damal biro porfeseer mum e jannginoowo mum, hono Muriel Rukeyser, nde o woni almuudo to Sarah Lawrence. Ndeen Rukeyser hollitii jimɗi ɗii e gardo mum binndol . Waɗi ''sahaa gooto'' ko Harcourt Brace Jovanovich yaltini ɗum duuɓi nay caggal ɗuum . Caggal nde o heɓi bak makko, Walker golliima seeɗa e Departemaa Wellitaare wuro New York, hade makko hootde to Fuɗnaange. O ƴetti golle gollotooɗe e Fonds de Défense ''Legal'' Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Yimɓe ɓaleeɓe to Jackson, Mississippi . Walker kadi golliima e jiiloowo e daartol ɓaleeɓe to porogaraam Head Start Sehilaaɓe Sukaaɓe Mississippi. Caggal ɗuum o arti e binndol e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Jackson State (1968-69) e duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo (1970-71). Gaagaa golle makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Tougaloo, Walker yaltinii deftere mum adannde, Nguurndam tataɓam Grange Copeland , e hitaande 1970. Deftere ndee ina yuurnitoo nguurndam Grange Copeland, jom suudu jom suudu, jom suudu e baaba, jom suudu bonɗo, mo alaa ko toppitii. E nder ooɗoo sahaa, Walker yaltinii golle mum e nder binndanɗe tokoose rewɓe e lesbiyen en to Fuɗnaange jokkondirɗe e [[Women in print movement|rewɓe e nder dille binndol]], ina heen ''Sinister Wisdom'' e ''[[Feminary]]'' . Rewɓe e nder dille binndi ko eɓɓoore nde rewɓe ɗiɗaɓere mbaɗi ngam sosde jokkondire goɗɗe hakkunde binndanɗe rewɓe, jaayɗe, e defte ɗe rewɓe mbaɗata e ngam rewɓe. Caggal ɗuum, e yontere adannde e hitaande 1995, Walker siifondirii e « fodoore binndol rewɓe » ngam bayyinde nafoore jaayndeeji rewɓe e rewɓe, wondude e Jewelle Gomez, Tee Corinne, Dorothy Allison, e Blanche McCrary Boyd . E hitaande 1973, hade makko wontude gardiiɗo jaaynde ''Ms.'', Walker e ganndo binndol biyeteeɗo Charlotte D. Hunt njiyti yanaande nde alaa maande, nde ɓe cikkatnoo ko yanaande [[Zora Neale Hurston]] to Ft. Piyeer, Florida . Walker waɗi ɗum maande daneejo ina winndaa heen ZORA NEALE HURSTON / ''GANNDAL FUUƊNAANGE / ƊEMNGAL LEƊƊE'' / ANNTROPOLOJO / 1901–1960. Diidi « ganndo fuɗnaange » ummorii ko e jimɗi Jean Toomer biyeteeɗi ''Georgia Dusk'', peeñɗi e deftere makko ''Cane'' . <ref name="Plant2007" /> Hurston jibinaa ko e hitaande 1891, wonaa hitaande 1901. Winndannde Walker winndi e hitaande 1975 " [https://www.allisonbolah.com/site_resources/reading_list/Walker_In_Search_of_Zora.pdf E nder njiylawu Zora Neale Hurston] ", yaltunde e jaaynde ''Ms.'', caggal ɗuum nde innitiri ɗum "Njiylawu Zora", wallitii wuurtinde nafoore e golle oo winndiyanke Afro-Ameriknaajo e annduɗo ko faati e neɗɗaagu. E hitaande 1976, deftere Walker ɗiɗmere, ''Meridian ,'' yalti. ''Meridian'' ko deftere ko fayti e gollotooɓe daraniiɓe hakkeeji aadee to Fuɗnaange, e nder dille jojjanɗe aadee, e kewuuji nannduɗi no feewi e yoga e geɗe Walker e hoore mum. E hitaande 1982, o yaltini ko wonti deftere makko ɓurnde anndeede, ''wiyeteende'' The Color Purple . Deftere nde ina rewi e debbo ɓaleejo cukalel, mettuɗo, mo wonaa tan e haɓaade laawol mum e nder pinal ɓaleejo njiyaagu, o haɓata kadi e laawol mum e nder pinal ɓaleejo patriarchal . Deftere nde wonti deftere ɓurnde soodde, caggal ɗuum nde waɗtaa e filmo 1985 mo yimɓe fof njiɗi, mo Steven Spielberg ardii, tawi ko Oprah Winfrey e Whoopi Goldberg, kam e jimɗi Broadway 2005, tawi ko 910 jimɗi mbaɗi. Walker winndii defte goɗɗe keewɗe, ina jeyaa heen ''« Temple de mon familiar »'' (1989) e ''« Jogaade sirlu weltaare »'' (1992) (ɗe njiylotonoo ko jikkuuji keewɗi e iwdi jikkuuji ummoriiɗi e ''« The Color Purple'' » ). O yaltinii defte keewɗe, jimɗi, e binndanɗe goɗɗe. Golle makko ina njokki e hareeji ɓaleeɓe, haa teeŋti noon e rewɓe, e nguurndam maɓɓe e nder renndo njiyaagu, njiyaagu, e fitinaaji. E hitaande 1993, Aliis Walker winndi deftere wiyeteende ''Warrior Marks ,'' e wondude e daraniiɗo haɓaade rewɓe, biyeteeɗo Pratibha Parmar. Deftere ndee tuugnii ko e tiitoonde : « ''[[Taƴgol jawturu debbo|Ɓoornugol rewɓe]]'' » e « Ɓoornugol rewɓe » e ɓuuɓri rewɓe. Deftere ndee waɗi ko e [[Afrik]], ɗo kamɓe ɗiɗo fof ɓe kawri yeewtidde e yimɓe heewɓe daɗɓe e FGM. Deftere ndee ina yiɗi ƴellitde hujjaaji renndo-pinal baɗɗiiɗi e golle ɗee, tawa ina rokka heen lowre daraniiɓe haɓaade ndeeɗoo haala. E hitaande 2000, Walker yaltinii deftere fijirde juutnde, tuugniinde e nguurndam mum, ina wiyee ''The Way Forward Is With a Broken Heart,'' ina yuurnitoo giɗli e jokkondiral leƴƴi. E nder ndee deftere, Walker hollitii jokkondiral mum hakkunde leƴƴi e Melvyn Rosenman Leventhal, awokaa jojjanɗe aadee, gollotonooɗo kadi to Mississippi . Ɓee ɗiɗo resndi ñalnde 17 marse 1967, to wuro New York, nde tawnoo dewgal hakkunde leƴƴi ko huunde nde rewaani laawol e nder Fuɗnaange, ɓe ceerti e hitaande 1976. ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Rebecca, ɓe ngondi e hitaande 1969. e golloowo. Fooyre tataɓere, ko kaalis daraniiɗo haɓaade rafi o, ko Rebecca e Shannon Liss-Riordan . Yumma makko ko jannginoowo Alice Walker, kadi [[Giloriya Steinem|ko]] kanko woni sosɗo jaaynde ''Ms.'' <ref name=":2" /> E hitaande 2007, Walker rokki binndanɗe mum, tawi ina waɗi 122 kaayitaaji binndanɗe e kaɓirɗe defte, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Emory 's binndanɗe, defte defte, e defterdu defte Rare. Gaagaa binndanɗe defte ko wayi no ''The Color Purple'', jimɗi e binndanɗe ɗe njaltinaaka, e binndanɗe e winndooɓe, deftere ndee ina waɗi binndanɗe keewɗe e terɗe galle, sehilaaɓe e gollodiiɓe, ƴeewndo adanngo e binndol filmo ''The Color fan taught course'' e ''she mail'' . Koolol ngol ina waɗi kadi deftere jimɗi nde Walker winndi nde o heɓi duuɓi 15, tiitoonde mum ko "Yimre Yimre Cukaagu". E hitaande 2013, Alice Walker yaltinii defte ɗiɗi kese, heen wootere ina wiyee ''« Kuutorgal e nder laawol : Miijo e yah-ngartaa nde aduna oo fof ummii e wonde e laawol bonngol »'' . Goɗngal ngal ko deftere jimɗi wiyeteende ''Aduna oo maa rew weltaare: waylude majjere e puɗi (Jimre kese)'' . == Golle == [[File:Ms._magazine_Cover_-_Fall_2009(1).jpg|thumb|Walker (nano) e [[Giloriya Steinem|Gloria Steinem]] e dow nate jaaynde ''Ms'']] == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Articles with hAudio microformats]] 8mdbd3a0fl4pvjd053n9zu26khntfob