Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Malam Aminu Kano 0 4735 177732 177677 2026-07-01T14:43:50Z MOIBARDE 10068 Add image , links and references 177732 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mallam Aminu Kano''' HeɗorGCON<ref>{{Cite book|url=https://gazettes.africa/akn/ng/officialGazette/government-gazette/1982-10-01/50/eng@1982-10-01|title=Nigeria Government Gazette dated 1982-10-01 number 50|date=1982-10-01|language=en}}</ref> (9 [[lewru]] bowte hitaande 1920 — 17 [[lewru]] abriil hitaande 1983) ko dawriyanke, jannginoowo, yimoowo, binndoowo pijirlooji, e senndikaajo jeyaaɗo to [[Kano]]. Gooto nder yimɓe ɓurduɓe anndugo nder diidaaɗi ndimu lesdi [[Naajeeriya]] e taariiha siyaasaaku ɓaawo ndimu ndimu, o anndiraama ngam luulndaaki laamu lesdi [[Naajeeriya]], laamu laamiiɓe aadaaji, e soynde potal ummatoore nder woyla [[Naajeeriya]]. O woniino sosɗo Dental Ƴellitaare Elemenji Fuɗnaange (NEPU) caggal ɗuum o ardii lannda rimɗinde yimɓe (PRP), kamɓe ɗiɗo fof ko ɓe lanndaaji sosiyaalist en, daraniiɓe ndimaagu talakawa (''commons'') e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref>{{Citation|last=Bennett|first=Eric|editor-first1=Henry Louis|editor-first2=Kwame Anthony|editor-last1=Gates|editor-last2=Appiah|title=Kano, Alhaji Aminu|date=2010|encyclopedia=Encyclopedia of Africa|url=https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195337709.001.0001/acref-9780195337709-e-2167|access-date=2024-05-23|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref/9780195337709.001.0001|isbn=978-0-19-533770-9|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Citation|last=Reynolds|first=Jonathan T.|editor-first1=Emmanuel K.|editor-first2=Henry Louis|editor-last1=Akyeampong|editor-last2=Gates|chapter=Kano, Muhammad Aminu|date=2011-01-01|title=Dictionary of African Biography|chapter-url=https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195382075.001.0001/acref-9780195382075-e-1016|access-date=2024-05-23|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/acref/9780195382075.001.0001|isbn=978-0-19-538207-5|chapter-url-access=subscription}}</ref><ref name=":31">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Eltantawi|first=Sarah|url=https://www.jstor.org/stable/10.1525/j.ctt1m3p0h2|title=Shari'ah on Trial: Northern Nigeria's Islamic Revolution|date=2017|publisher=University of California Press|edition=1|pages=29|doi=10.1525/j.ctt1m3p0h2}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|last=Uwechue|first=Raph|title=Makers of Modern Africa (Second ed.)|publisher=Africa Books Limited|year=1991|isbn=0903274183|location=United Kingdom|pages=323–324}}</ref> Aminu fuɗɗorii golle mum ko jannginoowo, o yalti ko e ƴaañde laamu koloñaal Angalteer gila e fuɗɗoode, o luulndii aristokraasi jibinannde e yeeso yimɓe fof, o ñiŋii laamu koloñaal nguu, ngu woni ko e tooñde e huutoraade talakawa en. E hitaande 1948, o sosi Fedde Jannginooɓe Fuɗnaange, fedde gollotooɓe e Fuɗnaange [[Naajeeriya]], o wonti tergal sosngal Fedde Yimɓe Fuɗnaange (NPC), nde o woppi caggal ɗuum sabu jokkere enɗam mum. Ko o hooreejo NEPU gila 1953, o daranii sosiyaalisma demokaraasi, hakkeeji rewɓe, e doole talakawa, o yiɗi ko jokkondirde e kuule [[lislaam]] e nuunɗal renndo.<ref name=":312">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref name=":23">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref> O huwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi [[Naajeeriya]] diga hitaande 1959 nden o waɗi kuuɗe ministaajo nder wakkati sooje'en lesdi [[Naajeeriya]], nden o laati Komisinaajo lesdi [[Naajeeriya]] les laamu [[Yakubu Gowon]]. Ko o depitee parlemaa e nulaaɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Aminu Kano ina wallitnoo dille ndimaagu e nder [[Afrik]], ina ƴellita politik caggal leydi mo aldaa e paltoor. O arti caggal mum e politik lannda e nder Republique ɗiɗaɓere, o woni kanndidaa hooreejo leydi PRP.<ref name=":314">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref name=":145">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref> Aminu Kano, mo yimɓe ɗuuɗɓe ɗon laara bana waylugo gite, o acci limngal duumingal nder miijo siyaasaaku lesdi [[Naajeeriya]]. Juɓɓule inniraaɗe e teddungal makko ina njeyaa heen: Aeroport hakkunde leyɗeele Mallam Aminu Kano, opitaal jannginoowo Aminu Kano, e koleesuuji keewɗi e nokkuuji wiɗto. O limtaama nder baaba'en sosɓe lesdi [[Naajeeriya]] hannde, nden o ɗon mari maande ngam nuunɗal rento e kuuɗe ɗen.<ref name=":313">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://referenceworks.brillonline.com/browse/encyclopaedia-of-islam-3|title=Encyclopaedia of Islam: Aminu Kano|publisher=Brill Reference Online|editor-last=Fleet|editor-first=Kate|edition=3rd|access-date=1 February 2024}}</ref> ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Aminu Kano jibinaa ko e nder wuro Sudawa to Kano ñalnde 9 ut 1920 e Rakaiya e Mallam Yusufu mo Gyanawa, leñol Fulɓe anndiraaɓe e humpito mum en e sariyaaji lislaam.<ref>{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=https://referenceworks.brillonline.com/browse/encyclopaedia-of-islam-3|title=Encyclopaedia of Islam: Aminu Kano|publisher=Brill Reference Online|editor-last=Fleet|editor-first=Kate|edition=3rd|access-date=1 February 2024}}</ref><ref name=":14">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 274 E nder jibinannde yumma makko jeegom, ko kanko tan woni jibinannde Bo5 janngi no feewi e [[Lislaam]], baaba makko caggal mum woni mawɗo Alkali [[Kano]]. Neene makko rokkaama tiitoonde Fulani Modibbo, nde heewi wonde ko annduɓe lislaam tedduɓe.<ref name=":5">{{Cite book|last=Segal|first=Ronald|url=http://archive.org/details/politicalafricaw0000sega|title=political Africa : a who's who of personalities and parties|date=1961|publisher=New York : Praeger|others=Internet Archive|pages=122–123}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|last=Whitaker|first=C. S. (C Sylvester)|url=http://archive.org/details/politicsoftradit0000whit|title=The politics of tradition continuity and change in Northern Nigeria, 1946-1966|date=1970|publisher=Princeton, N.J., Princeton University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-691-03079-1}}</ref>: 330 E wiyde aadaaji nokku oo, [[Usman dan Fodio]], sosɗo Kalifaandi Sokoto, kanko e hoore makko o toɗɗii banndiiko Aminos e jappeere chiefkali. Gila ndeen, Gyanawa en ina ɗaɓɓiree jogaade jappeere laamu ko wayi no alkaliiji , waliiji e muftiiji Leñol yumma Aminu kadi ina joginoo worɓe e rewɓe jannguɓe heewɓe, ummoriiɓe e teeminanɗe. Ko kamɓe ngoni Fulɓe egguɓe gila Kukawa e nder laamu Bornu, fayde [[Kano]].<ref name=":42">{{Cite book|last=Whitaker|first=C. S. (C Sylvester)|url=http://archive.org/details/politicsoftradit0000whit|title=The politics of tradition continuity and change in Northern Nigeria, 1946-1966|date=1970|publisher=Princeton, N.J., Princeton University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-691-03079-1}}</ref>: 274 <ref name=":1">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 1:15 Ina jeyaa e maɓɓe mallam gooto, wonnooɗo wasiyaaji keertiiɗi to ''Emir'' [[Kano]] e oon sahaa, hono Sulimanu. Oo mallam ina joginoo hoore mum e reende e yeeyde ƴiye, o dañi innde Mallam Mai Tattabari (‘mallam jom ƴiye’). Ndee innde wonti tiitoonde laawɗunde e nder galle laamorɗo Kano, nde artiraa e lomtiiɓe mo, nde wonnoo ko Imaam en e wasiyaaji e sariyaaji lislaam.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/isbn_9780195382075_3|title=Dictionary of African biography|date=2012|publisher=Oxford; New York : Oxford University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-19-538207-5|editor-last=Akyeampong|editor-first=Emmanuel K.|pages=290|editor-last2=Jr.|editor-first2=Henry Louis Gates}}</ref><ref name=":43">{{Cite book|last=Whitaker|first=C. S. (C Sylvester)|url=http://archive.org/details/politicsoftradit0000whit|title=The politics of tradition continuity and change in Northern Nigeria, 1946-1966|date=1970|publisher=Princeton, N.J., Princeton University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-691-03079-1}}</ref><ref name=":6">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref><ref name=":142">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 27 Nde o woni cukalel, Aminu fuɗɗii jaŋde makko ko e jannginooɓe makko adanɓe ko yumma makko e neene makko, kamɓe ɗiɗo fof ɓe njanngini mo ɗemngal Arab e no o janngirta Quraana.<ref name=":143">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 100 <ref>{{Citation|last=Gwadabe|first=Maude Rabi'u|title=Tarihin Malam Aminu Kano|date=25 December 2023|url=https://www.youtube.com/watch?v=AhsV76d9kco|access-date=2024-01-03|publisher=[[Media Trust|Aminiya Trust]]|language=ha}}</ref> Caggal nde yumma makko maayi e hitaande 1926,<ref name=":12">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref> o ummii e galle kaaw makko, o hoɗi e les galle kaaw makko ha ton. Ndeen noon, Halilu, kaaw makko mo caggal mum toɗɗaa ‘Mallam Mai Tattabari’, wonti kalfinaaɗo jaŋde makko Quraana.<ref name=":62">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref>: 41–43 <ref name=":9">{{Cite journal|last=Jack|first=Homer A.|date=1959|title=Malam Aminu Kano: A Profile|url=https://www.jstor.org/stable/4184021|journal=Africa Today|volume=6|issue=4|pages=6–10|jstor=4184021|issn=0001-9887}}</ref>: 243 Aminu ɓeydii winnditaade e duɗal leslesal Shehuci, duɗal hirnaange Engele.<ref name=":13">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 276 <ref name=":2">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref>: 243 O ƴetti innde nokku ɗo o jibinaa ɗoo, Kano, ko innde makko, ko ɗum huunde woowaande e nder jannguɓe hirnaange to Fuɗnaange [[Naajeeriya]] e oon sahaa.<ref name=":144">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 604 E hitaande 1933, Aminu fuɗɗii yahde duɗal hakkundeewal [[Kano]] (caggal ɗuum innitiraa ko duɗal Rumfa, [[Kano]]), duɗal gonngal hakkunde yimɓe. Ko ɗoon, e hitaande 1935, o ardii gooto e seppooji almudɓe gadani e nder leydi Nijeer ngam ŋakkeende saabunde, ŋakkeende nguura, "kuule keewɗe, e koɗki jikkuuji tiiɗɗi<ref name=":22">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref>: 48–49 Ndeen o yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna (caggal ɗuum o wayli innde makko e duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa) ɗo o heɓi dipolomaaji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Barewa 1942<ref>{{Cite book|last=Hempstone|first=Smith|url=http://archive.org/details/newafrica0000hemp|title=The new Africa|date=1961|publisher=London, Faber and Faber|others=Internet Archive}}</ref>: 276 [<ref name=":15">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 243 == Golle jannginde == Caggal nde o heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Kaduna]] e hitaande 1940, Aminu suɓii ko janngude ko fayti e sariya, wonaa rewde laawol banndiraaɓe makko ɓurɓe suɓaade jannginde. Ndeeɗoo suɓngo heewaani sabu ñaawirɗe sharia, ɓurɗe waawde huutoreede e ñaawirɗe paralel to [[Kano]] e nder juulɓe, njaɓaani awokaaji. Yanti heen, nafoore makko e janngude safaara to Angalteer, haɗi mo yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''King’s College'' e duɗal jaaɓi haaɗtirde Yaba ''Higher College'', ɗiin ɗiɗi fof ko to [[Lagos]] to Fuɗnaange leydi Nijeer, fotde duuɓi seeɗa. Kono, sabu jiiɓru almudɓe jokki, gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde ''King’s College'' saliima jaɓde Aminu, ganndiraaɗo ardaade seppooji almudɓe. Aminu kadi etinooma naatde e konu e polis kono o saliima e ɗiɗo fof nde tawnoo omo yahra e duuɓi 5, ko ina tolnoo e 100 meeteer, ina famɗi no feewi. To duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, heewɓe ina njokki e wasiyaade mo yo o jokku golle jannginde kono ko jannginoowo makko ganndal, hono Doktoor R. E. Miller, addani mo ƴettude jannginde e nder golle makko.<ref name=":16">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 60 <ref name=":52">{{Cite book|last=Segal|first=Ronald|url=http://archive.org/details/politicalafricaw0000sega|title=political Africa : a who's who of personalities and parties|date=1961|publisher=New York : Praeger|others=Internet Archive|pages=122–123}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Tate|first=Carolyn|date=1983|title=Review of Old Gods and Young Heroes: The Pearlman Collection of Maya Ceramics|url=https://www.jstor.org/stable/3335865|journal=African Arts|volume=16|issue=2|pages=86–88|doi=10.2307/3335865|jstor=3335865|issn=0001-9933|url-access=subscription}}</ref><ref name=":63">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref>: 100 ko hujja Miller Ƴeew, miɗo wasiyoo ma nde naatataa e suudu janngirdu. Hare nde ina jokki, e Almaañnaaɓe ina njahra yeeso e kala fannu, ɗum wonaa huunde nde Hitler waawataa heɓtude leydi Nijeer e nder sahaa gooto. E nder ɗuum, aɗa sokli suuɗnde karallaagal, hol nokku ɓurɗo jannginde ? Ko wonaa cfuum, mi 6eydoto maa tan ko jannginoowo-e-heblo ganndal—gooto e gilli maa mawcfi, wonaa noon?<ref name=":17">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 61 <ref name=":64">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref>: 100 E nder jaŋde makko jannginoowo, Aminu halfinaama gure keewɗe ngam waɗde golle janngingol. E hitaande makko ɗiɗmere, o waɗii lebbi joy gooto e maɓɓe fof to [[Bauchi]] e Zaria e lebbi ɗiɗi goɗɗi "njillu duɗe to bannge worgo". Ko e hitaande makko sakkitiinde e heblo makko e hitaande 1942, miijooji makko politik radikaluuji ɓuuɓɗi peeñi. O fuɗɗii winndude e jaayɗe e jaayndeeji seeɗa gonɗi e oon sahaa, ko wayi no ''Gaskiya Ta Fi Kwabo'' e ''Pilot'' [[Afrik]] worgo, o ƴelliti nafoore mawnde e politik. Ko e ndee hitaande kadi o winndi deftere makko wiyeteende ‘[[Kano]] les martolin otokaraasi native’, nde o winndi e laamu ''native''.<ref name=":147">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 277 <ref name=":19">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 69–70 Hakkunde joofnirde dumunna makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Kaduna]], o hawri e [[Sa'adu Zungur]], potnooɗo "waɗde batte e miijo Aminu no feewi".<ref name=":146">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 72 <ref name=":44">{{Cite book|last=Whitaker|first=C. S. (C Sylvester)|url=http://archive.org/details/politicsoftradit0000whit|title=The politics of tradition continuity and change in Northern Nigeria, 1946-1966|date=1970|publisher=Princeton, N.J., Princeton University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-691-03079-1}}</ref>: 329 Zungur, ɓurɗo Aminu mawnude e ardiiɗo politik radikal e nder Duɗal Pharma . Aminu ina heewi yeewtidde juutnde e Zungur, ina heewi yillaade galle makko caggal jaŋde. Anndugol maɓɓe fuɗɗii ko e hitaande 1935 nde Zungur yilliima [[Kano]], o acci heen miijo duumotoongo e Aminu e miijooji makko radikal e yahrude yeeso. Aminu jokki jokkondirde e Zungur haa ɓe kawri e Zaria.<ref name=":18">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 72 === Bauchi === Nde o timmini jaŋde makko jannginoowo, Aminu ummiima [[Diiwal Bauchi|Bauchi]], o ƴetti golle jannginoowo tokooso to duɗal hakkundeewal [[Diiwal Bauchi|Bauchi]].<ref name=":53">{{Cite book|last=Segal|first=Ronald|url=http://archive.org/details/politicalafricaw0000sega|title=political Africa : a who's who of personalities and parties|date=1961|publisher=New York : Praeger|others=Internet Archive|pages=122–123}}</ref> Gollodiiɓe makko e duɗal ngal ko [[Abubakar Tafawa Balewa]] e Yahaya Gusau. Jokkondiral Aminu e Balewa, mo ɓaawo man laati hooreejo lesdi [[Naajeeriya]] tan, fuɗɗi wakkati ɓe ɗon janngina haa Bauchi. Ko e oon sahaa Balewa rokki mo innde ‘Molotov’, innde Vyacheslav Molotov, hooreejo dowla Sowiyetik. Zungur kadi ummiima [[Diiwal Bauchi|Bauchi]] e oon sahaa, caggal nde o arti wuro makko sabu rafi ɓuuɓɗo mo o heɓi to Zaria.<ref name=":54">{{Cite book|last=Segal|first=Ronald|url=http://archive.org/details/politicalafricaw0000sega|title=political Africa : a who's who of personalities and parties|date=1961|publisher=New York : Praeger|others=Internet Archive|pages=122–123}}</ref>: 84–85 Aminu ina teddiniree no feewi e nder almuɓɓe duɗal ngal. Ɓe keewi hawrude ko e galle makko caggal waktuuji jaŋde ngam yeewtidde e golle goɗɗe ɗe ngonaa jaŋde. O yuɓɓinta sahaa e sahaa fof pijirlooji e kollirɗe ngam almuɓɓe, sahaa e sahaa fof omo huutoroo golle [[Abubakar Imam|Abubakar Imaam]]. Ngam ɓeydude heen jaŋde makko, o waɗii almuɓɓe makko jime e jimɗi. O woniino kadi e nder renndooji janngooɓe ceertuɗi ko wayi no dingiral, jeewte, e ganndal.<ref name=":110">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 85–86 Jokkondiral makko e almuɓɓe e miijooji makko cemmbinɗi, addani mo waasde yiɗde njuɓɓudi duɗal ngal e jannginooɓe woɗɓe. Heen sahaa gooto, fedde almudɓe ndee fof waɗii seppo sabu geɗe bayɗe no ŋakkeende uniformeeji e kaɓirɗe, ŋakkeende kaalis poos, e ŋakkeende nguura. Almuudo gooto mo yalti, suka hooreejo mo woni miñi Balewa, woni kaaloowo maɓɓe. Almuɓɓe mawɓe ɓee, ina jeyaa e maɓɓe [[Sule Katagum]], ina ardoo almuɓɓe woɗɓe ɓee feewde [[Maiduguri]]. Emir [[Bauchi]] e jannginooɓe heewɓe nanngi ɓe, ina njiɗi haaldude, kono almuɓɓe ɓee ina cemmbina haaldude e Aminu tan. Caggal ɗuum, Aminu ari e Yahya Gusau, o « holliti ɓe wonde wullitaango maɓɓe maa heɓ weeyo no haanirta nii » o wiyi ɓe yo ɓe ngartu e cuuɗi maɓɓe. Caggal wiɗto wullitaango ngoo, ngo laaɓtinaama, ɗum addani lomtinande hooreejo duɗal ngal Balewa, "mo feewni bonanndeeji gonɗi ko adii ɗii".<ref name=":111">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 86 === Dental ɓamtaare mawngal Bauchi === E hitaande 1943, Aminu, e wondude e Zungur, Balewa e Gusau, sosi Dental Moƴƴingol [[Bauchi]] (BGIU), ɗo ɓe mbaɗi jeewte ngam ñiŋde politik koloñaal Angalteer e laamu ɓiɗɓe leydi ndii.<ref name=":65">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref><ref name=":24">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref>:<ref>{{Cite book|last=Awa|first=Eme O.|title=Federal Government in Nigeria|publisher=University of California Press|year=1964|location=Berkeley and Los Angeles|pages=99}}</ref> 100 tawi Zungur ina joginoo batte nannduɗe e Zanguria, ina gasa tawa ko fedde nde yuɓɓini ɗum e hitaande 1943 Dental ɓamtaare mawnde e nder diiwanuuji worgo (NPGIU).<ref name=":7">{{Cite web|last1=Al-Sadique|first1=Abubakar Sufyan|last2=Ahmed|first2=Abubakar|date=2021-09-25|title=Bauchi Discussion Circle: The Circle of Northern Nigerian Politics and Nigeria's Independence {{!}} Wikkitimes|url=https://wikkitimes.com/bauchi-discussion-circle-the-circle-of-northern-nigerian-politics-and-nigerias-independence/|access-date=2023-12-23|language=en-US}}</ref> Aminu e Zungur mbinndi ɓataakeeji e binndanɗe ngam haɓaade politik ‘''directed labour''’ Angalteer, mo ɓe njiyri ko no mbaydi njulaagu mbaylaandi. Nde Angalteer ɗaɓɓi nguura, tinndinoore, e soldateeɓe heewɓe ngam wolde adunaare ɗiɗmere, laamuuji koloñaal en mbaɗti tiiɗnaade e laamuuji leydi ndii ngam ‘’dartina’’ keewal nguura e doole yimɓe. Biritaniya huutoriima no feewi doole kisal ɗe ndarnaaka e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]] ngam wallitde konu mum caggal musiibaaji konu mum to Fuɗnaange ɓadiiɗo e hitaande 1942.<ref>{{Cite journal|last=Ekoko|first=A. E.|date=1982|title=Conscript Labour and Tin Mining in Nigeria During the Second World War|url=https://www.jstor.org/stable/41857118|journal=Journal of the Historical Society of Nigeria|volume=11|issue=3/4|pages=66–85|jstor=41857118|issn=0018-2540}}</ref> Gooto e binndanɗe Aminu ɗe siynaaka, ko mawɗo diiwaan oo, hono A J Knott, e nder ''Pilot'' [[Afrik]] worgo janngi ɗum, o rewi heen haa BGIU. Ndee yiytunde addani dental ngal fusde, lomtinaa ngal e fedde yeewtere [[Diiwal Bauchi|Bauchi]] (BDC) walla ''Majalisar Tadi'' ta [[Bauchi]], nde laamuuji koloñaal toppitii. BDC sosaa ko no lowre sankitiinde ngam jeewte udditiiɗe, tawa ina hawra e ‘kala miijooji’.<ref name=":112">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 89 <ref name=":66">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref>: 89 <ref name=":72">{{Cite web|last1=Al-Sadique|first1=Abubakar Sufyan|last2=Ahmed|first2=Abubakar|date=2021-09-25|title=Bauchi Discussion Circle: The Circle of Northern Nigerian Politics and Nigeria's Independence {{!}} Wikkitimes|url=https://wikkitimes.com/bauchi-discussion-circle-the-circle-of-northern-nigerian-politics-and-nigerias-independence/|access-date=2023-12-23|language=en-US}}</ref><ref name=":73">{{Cite web|last1=Al-Sadique|first1=Abubakar Sufyan|last2=Ahmed|first2=Abubakar|date=2021-09-25|title=Bauchi Discussion Circle: The Circle of Northern Nigerian Politics and Nigeria's Independence {{!}} Wikkitimes|url=https://wikkitimes.com/bauchi-discussion-circle-the-circle-of-northern-nigerian-politics-and-nigerias-independence/|access-date=2023-12-23|language=en-US}}</ref>: 423 === Bauchi Yeewtere Cirkel === BDC waɗii jeewte yontere kala, ina noddira yimɓe heewɓe ko wayi no ardiiɓe departemaaji, njuɓɓudi laamu, yeeyooɓe e jannginooɓe. Limre tawtoraaɓe ɓee ɓurii Limre Dental Bauchi ''General Improvement Union'' (BGIU) ɓennungal ngal, ngal dañii moƳƳere ɓurnde welde e rokkude kuulal laamu nguu. Aminu, hono binndoowo, ko kañum halfinaa neldude noddaango e suɓaade toɓɓe ɗe yeewtetee. Ɗeen toɓɓe yeewtaaɗe ko ɓamtaare faggudu, demokaraasi, safaara, hare e diine. Nde toɓɓere ndee woni ndimaagu jaayndeeji, Aminu e Zungur teeŋtinii luural e nder politik Angalteer, ɓe mbiyi wonde bannge gooto ɓe ndartinii e ɓe ñaawii e nder keeri daande tan ko jeyaaɓe e amiir en, bannge goɗɗo oo, ɓe cemmbinii e yeeso yimɓe fof miijo e eɓɓoore jeytaare.<ref name=":113">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 89 E nder yeewtere jowitiinde e njiimaandi ndi alaa ɗo haaɗi, o wiyi wonde « ndi wuuri ko e faandaare nde ndi fotnoo waɗde » e wonde ndi « njuɓɓudi laamu koloñaal ɓurndi huutoraade ndi aduna o meeɗaa anndude ».<ref name=":114">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 90 <ref name=":67">{{Cite book|last=Sklar|first=Richard L.|url=http://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|title=Nigerian political parties : power in an emergent African nation|date=1983|publisher=New York : NOK Publishers International|others=Internet Archive|isbn=978-0-88357-100-2}}</ref>: 100: 100: 100 [12]: 100 100: 100: 90 [12]: 100 100: 100 [100]: 100 100: 100 [100]: 100 e Capha emiraaji mum mbayliima wonti njuɓɓudi ndi Shehu Usman dan Fodio, sosɗo ɗum oo, anniyaaki. Aminu wi'i limngal kaliifa'en ɗon mari haaje tuugaago dow nafuuda naa dow jibinannde, nden boo laamu otokaraasi ɗon luura bee janngirde Annabi Lislaama Muhammadu e Shehu. Balewa, nde tawnoo ko kañum ɓuri Aminu ɓuuɓde, ina daranii no feewi njuɓɓudi laamu ndi alaa ɗo haaɗi, ina wiya wonde jogaade sariya e deeƴre ina foti wonde huunde himmunde ngam tabitinde tuugnorgal ɗo peeje yiɗaaɗe mbaawi waɗeede e dow mum. Zungur, leeso e nder jonnde ndee, e jaabtaade Balewa, winndi hujjaaji mum e nder ɓataake mo Aminu yettini e dingiral yeewtere ndee e nder jonnde aroore ndee. E nder ndeeɗoo ɓataake, o semmbini hujjaaji Aminu ɗii, o ɓeydi heen seeɗa e hujjaaji makko.[10]: 90 O wiyi Balewa yo ƴeewto no o dañiri "miijo bonngo" ngam daɗndude laamu nguu, o ɓeydi heen : Suɓagol elite gutter mum [Native Authority] waɗaaka e dow hakkille walla e mbaawka, kono ko e salaade tan yiɗde ɓiyleydi laaɓtundi. Terɗe fedde laamuyankoore ina njogii wellitaare desperadoes ngam njulaagu, alaa ko ŋakki so wonaa kala ko dañi.[10]: 90 E nder batu goɗɗo, Aminu naamndii Ofisee Knott : « Hol ko woni njoɓdi amiir ? Knott jaabtii wonde ɗum fawii ko e tolno golle makko e teddeendi golle makko. Ndeen Aminu hollitii wonde hay so tawii ina famɗi doosɗe e golle so yerondiraama e Emir Bauchi, Lamido Adamawa ina heɓa njoɓdi ɓurndi heewde. Caggal ngool mbayliigu, batu nguu joofi ko ɗoon e ɗoon. Ɓooytaani, Knott habri wonde BDC ina joofna, o wiyi wonde jeewte ɗee ina ‘njippii e laawol’.[10]: 91 [22]: 423 === Nokku renndo Bauchi === Ngam lomtaade BDC, Aminu e Zungur cosi fedde politik woɗnde, hono nokku renndo Bauchi. Puɗɗagol fotde 20 tergal, batu maɓɓe gadano waɗi ko to defterdu Native Authority, sara galle amiir. E nder ndeeɗoo batu, tawi ina wondi e polis, Balewa ɓadtiima ɓe e ɗaɓɓaande amiir oo, wiyi ɓe yo ɓe ndartu sabu « denndaangal senndikaaji (juɓɓule) ina kaɗaa ». Zungur ndeen wiyi mo yo o haalan amiir oo wonde ɓe njahataa fusde. Caggal nde Balewa yahi, ɓe pelliti yettinde ɓataake to mawɗo politik ngam humpitaade ko waɗi koo, ɓe mbiyi amiir oo ina tooña hakkeeji maɓɓe.[10]: 91–92 Balɗe tati caggal ɗuum, terɗe fedde ndee noddaama ngam jokkondirde e amiir oo. Amiir oo salii yamirde yo ɓe ndartu, o wiyi o haɗii ɓe tan huutoraade « masiŋaaji binndol e gollorɗe defterdu Native Authority ». Hay so Balewa wulliima wonde o yettinii konngol ngol o rokkaa ngol no haanirta nii, Zungur ina heppi huutoraade ngalɗoo luural, haala kaa jokkaani haa jooni, fedde ndee jaɓii kuulal ngal amiir oo ƴetti ngal. Caggal ɗuum seeɗa, mawɗo gooto ina wiyee Mallam Waziri, rokki ɓe huutoraade suudu makko ndu alaa ɗo haaɗi ngam waɗde batuuji, so tawii ko kamɓe njuɓɓini ɗum. Ɓe kawri kaalis maɓɓe ɓe ndarni ɗum.[10]: 93 Ɓooytaani, laamu Angalteer rokki Aminu gooto e bursiiji jeeɗiɗi ngam janngude to Angalteer fuɗɗoraade lewru suwee 1946, ko o... jaɓaama.[8]: 276 [10]: 97 [14] [23]: 154 === Londres === E nder duɗal jaaɓi-haaɗtirde to Londres, Aminu naatii e golle yimɓe hono Harold Laski, George Bernard Shaw, e Karl Mannheim, ɓe janngirɗe mum en ngoni « iwdi miijooji Aminu keewɗi e renndo aadee moƴƴo ». O jokkondiri e yimɓe e pelle keewɗe bannge nano to Londres, ina jeyaa heen lannda Sosiyaalist Labour, Fedde Sosiyaalist janngooɓe, e Sosiyaalist sukaaɓe, o hawri e sehilaaɓe e won e terɗe parlemaa bannge nano e "ardiiɓe toowɓe" pelle kominist kadi.[39]25 ko ɗum addani ardiiɓe politik gollotooɓe e oon sahaa, ko wayi no Aneurin Bevan e Fenner Brockway Caggal nde o feeñnini ɗeen miijooji e batte, Aminu etinooma hawrude e filosofiiji politik adanɗi rewooɓe Farayse e Amerik e sosiyaalisma Shavian Fabian e janngirɗe Usman dan Fodio, tawi fof ko e les njiimaandi miijooji radikal Sa’adu Zungur. O seedtii kadi ñalngu nguu e nder hareeji jeytaare leydi Indiya e leydi Pakistaan ​​rewrude e almudɓe ummoriiɓe leyɗeele ɗiɗi ɗee kala. Aminu, e wondude e almudɓe ummoriiɓe e leyɗeele koloniiji Biritaan en ceertuɗe, jaɓɓiima Ali Jinnah e Jawaharlal Nehru, ardiiɓe dille jeytaare Pakistaan ​​e Inndo, e nder njillu maɓɓe to Londres e hitaande 1947. Ɗee geɗe ina gasa tawa ko ɗe addani mo yiɗde sifaa hare Gandhi.[10]:02]1 E nder jaŋde makko, Aminu jannginii e duɗe leslese nokku oo, o waɗii jonte e nder ladde Galles, o woniino koɗo fedde Young Farmers’ Club. Ngam yoɓde njillu makko ngu o fotnoo waɗde e nder laddeeji Angalteer, o ƴetti golle firo ɗemngal Hausa e nder sosiyetee jaayndeeji Angalteer (BBC). Ko o sikkaano, o noddaama ngam wonde nulaaɗo to Jamboree Boy Scout winndereejo to Rosny, addani mo yahde Orop e njoɓdi ustaandi. Ko adii nde o yahata Farayse, denndaangal fedde « boy scout » yilliima galle laamorɗo Buckingham. Aminu ɗon hulna yi'ugo laamiiɗo e laamiiɗo debbo ɗon yewta e ɗon hawta bee sukaaɓe ɓen ko ɗum feerootiri masin bee no laamu lesdi Biritaniya ɗon mari haaje haa lesdi Naajeeriya. Ndee luural addi mo miijo, o firti ɗum ko maande ŋakkere laamu koloñaal jogorngu arde.[10]: 102–103 [14] === Fedde jannginooɓe worgo === E lewru marse 1948,[27] nde o woni e janngude haa jooni to Londres, Aminu sosi Fedde Wellitaare Jannginooɓe Fuɗnaange (caggal ɗuum Fedde Jannginooɓe Fuɗnaange), fedde adannde e nder diiwaan hee e senngo gollotooɓe e nder Fuɗnaange Nijeer,[8]: 276 [28][29]: along the otherers from Sali 169 [30]: 66 Senngo ngo ina jokki e haalde ko fayti e geɗe bayɗe no hakkeeji e wellitaare jannginooɓe, ceergal hakkunde diine e wellitaare jannginooɓe e Fuɗnaange e bus moƴƴo sy jannginooɓe nder Duɗe Misiyon Kirista'en ngam nastugo nder kawtal.[10]: 101-102 [12]: 91 [31]: 258 Senngo ngoo mawnii no feewi, ina joginoo fotde 200 tergal e lewru mum adanndu[32] e 25 cazeele e nder hitaande mum adannde, caggal mum ina jogii batte e nder pelle ngenndiije diiwaan oo, garnooze caggal mum.[29]: 41 te [33]: 356 jokki golle e nder worgo Naajeeriya haa is kawtal bee kawtal jannginooɓe Naajeeriya, kawtal jannginooɓe ɓurdungal mawnugo nder fombina Naajeeriya, nder hitaande 1972.[34]: 260 === Hoto ngartu e Bauchi === Nde o timmini jaŋde makko e hitaande 1948, Aminu arti Bauchi ngam fuɗɗaade golle makko janngingol to duɗal hakkundeewal Bauchi. Lebbi seeɗa caggal ɗuum o artiraa to duɗal jaaɓi haaɗtirde jannginooɓe Bauchi.[10]: 110 E nder oon sahaa, Sir John MacPherson, guwerneer keso toɗɗaaɗo leydi Najeriya, ina jokki e waɗde njillu e nder diiwaan hee. O fotnoo ko njillu e gure mawɗe Fuɗnaange, kono o yaltini Bauchi. Aminu e Zungur cikkatnoo ko ndeeɗoo feere ko huunde nde Guwerneer oo e wasiyaaji mum mbaɗi ngam haɗde haɓaade radikal en wuro ngoo e doggol ɗaɓɓaande mum en e wullitaango mum en. Ɓe ɗiɗo fof ɓe ɓadtii Emir Bauchi, ɓe kolliti mo peeje laamu nguu ngam haɗde domen makko, ɓe mbiyi ko sabu baasal duɗe Bauchi, laabi e faggudu. Ɓe keɓii faamnude mo yo ɓe njaɓ yuɓɓinde seppo mawngo ngam salaade ko Guwerneer oo waɗi koo. Ndee ɗoo hiirde mawnde, nde woni ko adii fof e nder Fuɗnaange leydi Nijeer, hawri ko e ujunere neɗɗo.[10]: 110–111 Aminu, e oon sahaa ko jannginoowo tokooso haa jooni, noddaama to Kaduna ngam hawritde e A J Knott (ofisiyee diiwaan yuɓɓinnooɗo BDC e hitaande 1943), jooni ko hooreejo laamu nguu, e Sir MacPherson. E nder ndeeɗoo batu, guwerneer oo, e wiyde Aminu, ina wiyee : A hollitii wonde aɗa sikki min njiɗi ko jogaade Fuɗnaange caggal, Fuɗnaange e Fuɗnaange peccii—aɗa yiɗi min njaha mbele leydi maa ina heɓa jeytaare. Aan ko a gorko ummoriiɗo e galle Kano teeŋtuɗo, suka, keewɗo ruuhu, kono aɗa foti anndude wonde min njiɗaa haɗde waylooji e haɗde leydi ndii yahrude yeeso.[10]: 115 Knott jokki e humpitaade Aminu wonde ɓe ngoni ko e waɗde hakkillaaji maɓɓe e ƴattooje makko e laamu nguu, o wiyi "min njiɗii no feewi worɓe hono maa, ardiiɓe leydi maa". Ɓe ndokki mo darnde nde addanta mo ƴeewtaade e tawtoreede "taƴre kaalis laamu" walla hay so tawii ko gardiiɗo jaaynde Gaskiya Ta Fi Kwabo. Caggal nde o arti Bauchi, Aminu, caggal nde o ƴeewtindii ɗeen ɗaɓɓaande, o yeewtidi e Zungur e woɗɓe, o wiyi wonde ɗeen ɗaɓɓaande ko etaade laamu nguu ustude golle maɓɓe daraniiɗe jojjanɗe aadee. Ndeen noon, Aminu salii ɗaɓɓaande ndee, o humpitii Knott e MacPherson wonde o ɓuri yiɗde ko heddaade e jannginoowo.[12]: 101 O salii kadi caggal ɗuum golle jannginoowo e ɗemngal Hausa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oxford.[10]: 115–119 Kono, lebbi seeɗa caggal ɗuum, e nder golle maɓɓe jokkuɗe ngam sarde radikal en Bauchi, laamu Angalteer artiri Aminu to Maru to Sokoto, toɗɗii mo hooreejo duɗal jannginooɓe kesal mahaaɗo.[10]: 116 [35]: 72 === Sokotoo === Sokoto wonnoo ko laamorgo Kalifaandi Sokoto e teeminannde 19ɓiire, sosaa ko e jihaadi Usmaan dan Fodio. Kalifaajo man ɗon mari ko ɓuri ɗuuɗugo nder Fuunaange lesdi Naajeeriya nden ko ɓuri ɗuuɗugo nder amiir'en ɗon mari haaje hokkugo Sultan Sokoto.[36] Caggal nde Angalteer koloni dowla oo e nder fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire, Sokoto wonti diiwaan, darnde Sultan ustii ; amiiruuji keddiiɗi ɗii njaabtiima laamu Angalteer, nattii jaabtaade Sultan. Kono tan, nde jokki e wonde nokku ɗo laamu aadaaji e diineeji ngoni e nder diiwaan hee. Ndeen noon, nde hiisaama ko taƴre ɓurnde ɓuuɓde e Fuɗnaange ɓuuɓnde no feewi.[10]: 118 Maru (jooni ko Maru, diiwaan Zamfara), wuro e nder diiwaan hee, ina joginoo 8 256 neɗɗo e hitaande 1964.[37] Ina laaɓi wonde yahdu Aminu e Maru wonaa tan ngam woɗɗinde mo e Zungur kono kadi ngam seerndude mo e haɗde mo golle makko. Nde o ari, o etiima sosde dingiral yeewtere kono yimɓe jannguɓe ina pamɗi e sara makko kadi wuro mawngo ɓurngo ɓadaade Maru ina woɗɗi 35 kiloomeeteer, "dow laabi kulɓiniiɗi, ɗi ngalaa ɗo kaaɗi". Sultan oo, hono Siddiq Abubakar III, ina ƴeewndotoo mo kadi, hono no Aminu yiytiri ɗum caggal ɗuum nii. O anndi mawɗo mo o hokkata sadakaaji wakkati fuu, o ɗonno ƴama Sultan nder asaweeje ɗuuɗɗe nder jooɗorde maako haa Maru.[10]: 118–120 E nder dumunna mo o woni e Maru oo fof, Aminu tawi ko e nder hareeji ɗi o meeɗaa waɗde e Sultan. Fuɗɗorii ko nde Aminu riiwti Yan Labari, walla ƴoƴɓe Sultan, caggal nde o ari. Caggal mum, o neldi ɓataake wullitaango feewde e laamuuji Angalteer, o wiyi wonde kaalis potɗo huutoreede ngam remooɓe ɓee, ɓe leydi mum en huutortee ngam waɗde duɗal ngal, yettaaki ɓe.[12]: 101 Luural goɗngal ummii ko nde Aminu e Abubakar Gumi, gollodiiɗo Grander ca Aminust mo worgo Nijeer e al later Feere Qadiriyya-Tijaniyya nder diiwal ngal nde ɓe haɗi almudɓe maɓɓe yahdugo juulde Jumaare ngam haala wuutugo imaam. E wiyde ɗiɗo ɓee, liimam Maru ina waɗa tayammum, ko huunde nde rewnaaka so ndiyam potɗam wuɗde ina famɗi, hay so tawii noon ndiyam ina ŋakki e Maru. Komisiyoŋ wiɗto mo Sultan oo sosi, yaltinii Gumi, o wiyi Sultan oo yo o waɗ heen hoore makko e nder Maru ngam dartinde golle tayammum. Ko fayti e wasiyaaji komisiyoŋ oo, Sultan salii ɗooftaade ɗum, salii riiwtude Limaam oo.[10]: 120–127 [38] Oon sahaa, Aminu ina renndini jokkondire moƴƴe e Ahmadu Bello, Sardauna Sokoto, joginooɗo luural e Sultan. Nde ñaawirde Sultan ñaawi Bello sabu mum bonnude njoɓdi jangali (‘joɓdi jawdi’) e hitaande 1943, Aminu rokki feccere mawnde e njoɓdi jannginoowo Bauchi mum e kaalis defansiyoŋ Bello. Nde Aminu woni jooni e Maru, Bello yi’i mo ko no sehil potɗo haɓtaade Sultan. Bello ina heewi yillaade Aminu to Maru, e nder njillu Aminu to Sokoto ngam waɗde batu doosgal leydi, o jooɗii ko e galle Bello. E nder ooɗoo sahaa, Sultan oo noddii Aminu noddaango keeriiɗo, ina gasa tawa ina ɗaɓɓa nanondiral. O ɗaɓɓiri batu 2ɓo subaka, kono nde o anndi Aminu haalanii Bello ndee noddaango, Sultan oo mettini heen no feewi, o woppi batu nguu.[10]: 124–125 === Koolol yimɓe Fuɗnaange === Sabu nafooje senngo jannginooɓe Aminu, worɓe jannguɓe woɗɓe teskinaaɓe e nder diiwaan hee ɓadtiima mo ko fayti e sosde fedde nanndunde e ndee. E nder darorɗe hitaande 1948, pelle ceertuɗe to Zaria, Kaduna e Bauchi kawri ngam sosde Jam’iyyar Mutanen Arewa walla Fedde Yimɓe Fuɗnaange (NPC). E lewru suwee 1949, batu udditgol fedde ndee yuɓɓinaama to otel Green’s to Kaduna, fotde 500 neɗɗo tawtoraama. Terɗe sosɗe ɗee ko Dr. R. A. B. Dikko, Yahaya Gusau, Abubakar Imam (rewtinoowo Gaskiya Ta Fi Kwabo), Yuusuf Maitama Sule, Aliyu Mai Bornu, Aminu Kano, Isa Wali (ɓiɗɗo mawniiko Aminu) e Sa’adu Zungur, mo wonnoo koolaaɗo kuuɓal fedde NC Ca Naajeeriya wakkati.[10]: 111 [33]: 358 [39]: 75 E batu mum gadano e lewru desaambar 1949, ardiiɓe kongres oo, hono Dikko e Gusau, kollitii wonde kongres oo yiɗaa foolde laamu koloñaal e aristokraasi, tee : Jam'iyyar anniyaaki ƴettude laamu laamɓe men Natural; ko wonaa ɗuum koo, ko yiɗde amen tiiɗnde ɓeydude ngalɗoo laamu kala nde waawi wonde e kala ɗo waawi wonde. Eɗen njiɗi wallude laamɓe men Natural e nder golle mum en no haanirta nii...Eɗen njiɗi wallude ɓe e yaynaade Talakawa [yimɓe ɓooyɓe].[33]: 358 [39]: 75 Ofisee diiwaan gooto, gardinooɗo Hoɗɓe Kano, jeertinii tawtoraaɓe ɓee wonde ɓe mbaawataa addude peeje ɗe ɓe njiɗi tan so ɓe njaltii "seese e hakkille" e wonde "neɗɗo ina foti janngude yahde hade mum dogde". Aminu jaabiima e naamnaade mo yo o humpit mawɓe makko wonde : So en njahii koyɗe en njahrataa ko, en ndogat. Kadi so en njippiima, en ƴettat koye men, en ndoga kadi. Kono maande, min njahataa e koyɗe. Aɗa waawi wiyde min njaha e gelooɗi, walla puccu, kono hay min njuppataa e oto mo min njaha e laana ndiwoowa. Kadi Biritaan en ina poti haɗde en suɓaade laabi men yah-ngartaa, hay so tawii noon ko yaawi.[10]: 121–122 [12]: 93 Laamɓe Fuɗnaange heewɓe, ko wayi no Sultan, Amir Kano e Amir Zaria, njaɓii ngool jikku ‘harmless’ e ‘deferential’ kongres oo. Kono tan, terɗe tokoose hono Maitama, Aminu, e Zungur ina cikkatnoo wonde kongres oo ina yaaji no feewi e emiiruuji ɗii e laamuuji Angalteer ɗii fof, ina teeŋtina haaju mum e peewnugol politik to Fuɗnaange. E joofnirde e lewru ut 1950, won e terɗe NPC radikal en to Kano sosi Dental Jamiyar Neman Sawaba, lannda politik gadano bayyinaango e nder Fuɗnaange Nijeer.[12]: 94 NEPU ina joginoo semmbe e Zungur, radikal en peeñɗi Fedde.[33]: 359 Ɓe njoginoo ballal Aminu, mo waawaano naatde e lannda ka e oon sahaa nde tawnoo omo gollina laamu haa jooni, o waawaano naatde e lannda politik e peeñcu.[10]: 123 [12]: 94 === Deƴƴere === Aminu rokki ɓataake mum deƴƴere ñalnde 16 oktoobar 1950, o ummii Maru haa laaɓi ñalnde 4 noowammbar e ndeen hitaande. Sheek Usmaan Bida, mo Aminu wonnoo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, e Sule Katagum, Wazirin Katagum, kamɓe ɗiɗo fof ɓe cikki ko o doole ngam woppude laamu. Kanko Aminu, o miijotonoo ko ndeeɗoo feere gila e lewru abriil ndeen hitaande. Nde cukko hooreejo jaŋde to bannge worgo jeertini mo wonde o toɗɗaaka so o jokkii e golle makko politik, Aminu winndi e nder deftere makko, "Ko noon ne kadi, ko ɗuum woni caɗeele makko. Miin ko mi woppu golle haa hitaande aroore."[10]: 129 Winndannde nde Aminu winndi, ina hollita sabaabu mum deƴƴere, yaltinaa e jaaynde wiyeteende Daily Comet ñalnde 11 noowammbar 1950 : Mi woppii golle sabu mi saliima goongɗinde wonde ndii leydi ko kasoo e nder laamuuji Angalteer-Fulani—mi woppii golle sabu miɗo wondi e miijo wonde laamuuji ngenndiiji ɗii ... ina njogii yaakaare no feewi e safrude caɗeele men jaŋde, renndo, faggudu, politik walla hay diine—My hared stay in England and my all above... jojjanɗe aadee ɗe aduna o haɓata e fasisma—mi hulɓinaama laabi ɗiɗi e ƴiye ɗe ngalaa yurmeende... tawi ko saraaji ɗii fof ina njuɓɓina fenaande, laamu bonngu, bluff politik, maccuɗaagu les garb goɗɗo, nepotism ɓuuɓɗo, tippudi, baasal...retention mo alaa ko nafata e faggudu canmedkei e...exploration faggudu muñan ɗee geɗe sabu uurngol mum en bonngol...miɗo hebli noddireede kala innde. Noddu am koyɗol walla noddu am rewolison; noddu am kulɓiniiɗo walla kala ko oo laamu imperiyaalisma yiɗi. Mi yi’i annoore e dow ŋoral toowngal, miɗo anniya yahde e nder taarik mum timmuɗo, tawa ko miin tan walla e kala jiɗɗo yahdude e am. E ɓeeɗoo suppitooɓe leñol men, mbiɗo wiya ɗum nii: Look Out! Afrik ko mawɗo ɗaaniiɗo nattii! O woni tan ko e diwde e ŋoral...?"[10]: 129-130 [26]: 243 [25]: 541 == Golle politik == === Ko adii jeytaare (1950—1959) === Nepotism, baasal e nder njuumri mum, ñawu, maccungaagu e les njiimaandi goɗɗo, tooñannge e majjere nde alaa hersa, ina keewi no feewi no waynoo ko adii gargol imperiyaalisma e nder teeminannde 19ɓiire. Ƴellitaare walla toɗɗagol worɓe ɓe nganndaa janngude, sukaaɓe walla ɓaleeɓe, e jappeere laamu toownde ko heewi ko ngam aksidaa jibinannde tan walla ngam « ɓadtaade naafigaagal » wonaa tan ngam ittude ɓesngu nguu hakkillaaji mum en e eɓɓooji mum en kono kadi ko seede hollirde wonde ndeeɗoo otokaraasi yuɓɓo ko replica native premedilam to the British momtude. — E nder ƴeewndo Aminu e hitaande 1953, Dr. Walter Miller winndi "Mbele en ŋakkiraama e nder leydi Najeriya?"[40] Caggal nde o woppi laamu, Aminu arti Kano, o naati e lannda « Northern Elements Progressive Union » (NEPU) e dow laawol.[12]: 101 Paandaale lannda ka cifaaɗe ɗee ina njeyaa heen « ndimaagu talakawa » (yimɓe) rewrude e « peewnugol politik e nder laamuuji otokaraasi hannde ɗii ». E nder batu ɗiɗaɓuru hitaandeejo Kongres Leƴƴi Fuɗnaange (NPC) e lewru desaambar 1950, kuulal NEPU, ngal Aminu winndi, noddii nde NPC bayyinaa wonde "lannda politik ngenndiyaŋke laaɓtuɗo".[12]: 95 It became political up to party, It became political up to party demokaraasi leydi ndii.[9]: 359–360 Kono tan, amiiruuji doole e "won e ofiseeji njuɓɓudi" ina njiyri NPC ko fedde jogiinde miijooji radikal kulɓiniiɗi. Kuutoragol terɗe terɗe moƳƳere e konservatiif ummii, e kulol wonde NPC, so yiytaama no radikal nii, ina waawi haɓaade ngam wonde lannda ɓurɗo mawnude e nder Fuɗnaange. Terɗe NPC keewɗe ina ndartini yaltude e fedde nde so tawii terɗe NEPU ɗee njaltinaaka.[12]: 95–96 Shehu Shagari, hono hooreejo fedde NPC nde sukaaɓe Sokoto, hokkaama yamiroore ngam salaade kala ɗaɓɓaande Aminu e Zungur ngam heɓde darnde ardorde e nder batu Jos NPC mo hitaande 1950. Shagari, e laawol mum feewde batu nguu, hawri e Aminu e Zungur e nder oto, humpitii ɓe ndeeɗoo yamiroore. O wiyi wonde Aminu, nde nani ɗum, o hirjinii mo « huutoraade mandat mo ndokkaa-mi oo » o hollitii mo kadi jokkude sehilaagal maɓɓe e teddungal maɓɓe.[30]: 68–69 [41]: 25 Ko ɗum waɗi, NEPC, ƴettuɗo hoore mum, yalti e N lannda.[10]: 140-141 [41]: 25-33 Aminu tawtoraama daawal wooteeji gadani e wooteeji parlemaa gadani e lewru suwee 1951 ngam suɓaade suudu sarɗiiji to bannge worgo. Lannda makko, NEPU, heɓi nafoore e 12 e nder 26 jooɗorɗe dokkaaɗe ngam wuro Kano, ɓuri lanndaaji tati keddiiɗi ɗii, ina heen ardiiɓe njuɓɓudi laamu leydi ndii, tawi ko kam en fof njogii jooɗorɗe jeegom.[12]: 30 [35]: 74 kanndidaaji cakkitiiɗi ɗi kolees to gese suudu sarɗiiji rewrude e woote sirlu. Ɗeeɗoo koleesuuji, tawi ina mbaɗi pelle tokoose, heen gooto fof waɗii teemedde keewɗe woote walla ko ɓuri ɗum.[12]: 29 Hay so tawii NEPU ina joginoo nafoore e daawal gadanal ngal, Aminu ina famɗi no feewi e golle woote cakkitiiɗe ɗee, heɓi 16 woote e nder 68 woote, tee hay gooto e NEPU secuɓe e nder 68 woote Asammbele, wonnoo ko kolees woote wonande suudu sarɗiiji. Terɗe NEPU nayi, puɗɗiiɗe heɓde nafoore e daawal hakkundeewal, tawi ina kaɓa e kanndidaaji ɗi ɓe keɓi ko adii ɗuum, ummoriiɗi e laamu leydi ndii e nder daawal gadanal ngal.[12]: 30 [35]: 74 Sabu batte wooteeji ɗii, ko ɗum woni ko Biritaannaaɓe njiyri wonde laamu Biritaannaaɓe e laamu nguu njuɓɓudi woote ɓurndi welde e laamu ngenndi,[12]: 30 [14][42]: 78–79 e "ko heewi e terɗe cuɓaaɗe ɗee ngonti daraniiɓe nafooje mum". wonde Aminu dañii woote ɗee nde tawnoo "ina waawi ittude heen mettere e nder njuɓɓudi Aminu" e wonde "[Fuɗnaange Nijeer] ina haani denndaangal worɓe waawɓe mooftude, e mbaawka Aminu alaa ko waawi naamneede".[43]: 225 Seppo mawngo "15,000 NExtayer souls [PU] yuɓɓinaa keeɓal. Lannda kaa yuɓɓinii wooteeji njuɓɓudi ngam hollitde wonde wooteeji toowɗi ina mbaawi waɗeede e nder njuɓɓudi. NEPU dañii dañde kaalis keewɗo ngam neldude Aminu to Angalteer « ngam ñaawde haala mum en yeeso Parlemaa Angalteer e yimɓe fof ». E ballal Thomas Hodgkin e John Collins, Aminu dañii hawrude e terɗe suudu sarɗiiji, depiteeji Fabian, e jaagorgal leydi Angalteer. Laamu Native Authority jaabtii ɗum e ƴattaade e uddude terɗe NEPU e nder Kano, teeŋti noon e ƴattaade Gambo Sawaba, daraniiɗo hakkeeji rewɓe, gardiiɗo fedde rewɓe NEPU. NPC, hannde woni lannda politik ɓurɗo mawnude e nder Fuɗnaange, huutoriima kadi ‘fedde jom en hakkillaaji en’, ɓe nganndu-ɗaa ko Yan Mahaukata (‘yimɓe majjuɓe’) walla Jam’iyyar Mahaukata (‘Lanndaaji majjuɓe’), ngam ustude terɗe lanndaaji politik goɗɗi to Kano, haa teeŋti noon e terɗe NEPU. Gaagaa sosde fedde wiyeteende Positive Action Wing (PAW) ngam haɓaade ɗeen bonanndeeji, won terɗe parlemaa Angalteer, ko wayi no Fenner Brockway, mbaɗti tiiɗnaade e laamu koloñaal ngam haɗde golle bonɗe ɗee. PAW fusi haa jooni e hitaande 1954 nde wonnoo ko kañum ɓuri Yan Mahaukata doolnude. Sabu darnde makko toownde e nder lannda kaa, Aminu ina reeni no feewi e fitinaaji ɓalli ɗi terɗe NEPU keddiiɗe ɗee mbaɗata.[48]: 137 Kono Aminu ina joginoo nanngugol keewngol e juuɗe laamu leydi ndii. Teskaama e nder kampaañ woote fedde ndee e hitaande 1954, o ñaawaa laabi ɗiɗi. Arano oo, ko ngam fiyde lefol NEPU e dow oto makko to wuro Kano—golle ɗe aadaaji mum en mbaɗata ko Emir Kano e hoɗɓe e leydi Angalteer. Ɗiɗaɓere, ngam yaltinde binndanɗe ɗe o tuumaa ko ‘anniya fenaande’, ɗum addani mo balɗe tati kasoo wonande gadano oo, e njoɓdi £50 wonande ɗiɗaɓo oo.[12]: 364 [49]: 91 E nder haala goɗɗa, o tuumaama e bidsee, fedde Kamairu e fedde mallasi. Tuumeede ndee ina tuugnii e miijo wonde ɓoornaade butoŋ Sawaba mo terɗe NEPU mbaɗi oo, ko huunde nde wonaa lislaam, tee NEPU ina tuumaa ina gollondira e Kerecee’en ngam haɓaade ardiiɓe diineeji Fuɗnaange. E wondude e wasiyaaji makko Danladi e Lawan Dambazau, Aminu feeñii e yeeso diiso Emir to Kano ngam ƴeewtaade ɗeen tuume. E fawaade e teddeendi tuume ɗee, kanko e wasiyaaji cifaaɗi ɗii « mbaɗii wujjude neɗɗo jogorɗo maayde (rites cakkitiiɗi) ». E nder batu nguu, Aminu hollitii wonde diiso amiir oo wonaa renndo jeewte, yeewtere ndee ina foti waɗeede heen seeɗa, caggal ɗuum haalanee amiir oo. Ɗum nanondiraama, batu ɗiɗaɓo yuɓɓinaama. E nder ndee ɗoo kawral ɗiɗaɓal, Aminu wiyi wonde kawtal NEPU e Kawtal ngenndiwal Naajeeriya e Kameruun (NCNC) wonaa ko luutndii janngirɗe lislaam sabu hay Muhammadu meeɗii waɗde kawtal defannde e yahuud en saraaji Madiina. O wiyi kadi ko ɓooyaani koo, kanko Emir Kano, o jokkondirii e inɗeele Igbo Kerecee'en ngam golloraade Juulirde mawnde Kano e kitaale 1950. To bannge butoŋ Sawaba, Aminu naamndii so tawii kadi ko ɗum huunde nde wonaa lislaam nde won e amiiruuji ɓoornii medal « Ordre britannique de Saint-George ». Haa jooni nanondiral waɗii, terɗe NEPU ina mbaawi ɓoornaade tan ko baaji lannda e nder seppooji mawɗi.[10]: 149–151 Aminu suɓaama hooreejo NEPU e batu tataɓo hitaande 1953, o lomtii Abba Maikwaru. Hitaande fawtii heen, lannda ka waɗi kawtal e Diiso ngenndiijo leydi Nijeer e leydi Kameruun (NCNC) mo Nnamdi Azikiwe. E nder wooteeji diiwaan 1956, Aminu ina haɓa e diiwaan Kano Fuɗnaange. O fooli woote ɗe Ahmadu Dantata, gooto nder Naajeeriya'en ɓurduɓe alɗugo, ronooɓe laamu filu Dantata.[9]: 333 Suɓol ngol, ngol waɗaama dow ko laarani suɓol worɓe yoɓooɓe ceede, ngol timmini bee Dantata heɓugo woote 2,119 dow Aminu 776. [12]: 328 haa 329 [50]. Suɓol mawngol leydi Naajeeriya ngol hitaande 1959 waɗii huunde mawnde, sibu ko ngol woni wooteeji gadani ɗi wooteeji laaɓtuɗi mbaɗata e kala diiwaan. Aminu, gonɗo e les njiimaandi NEPU-NCNC, kadi ƴaañii e wooteeji Kano Fuɗnaange, o heɓi 60,4% e wooteeji ɗii, o heɓi jooɗorde e nder suudu sarɗiiji leydi ndii.[12]: 374 [35]: 370 E nder suudu sarɗiiji leydi ndii, o toɗɗaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii Hooreejo Goomu Alliance ngam geɗe caggal leydi e ina wiyee o saliima toɗɗagol jaagorde nde tawnoo o miijii ko <nowiki>''</nowiki>ina fotnoo<nowiki>''</nowiki> jaɓde jappeere "jogiinde teddungal e doole" tawi fotde 2 000 neɗɗo ina ngondi e lannda makko e nder... kasoo.[10]: 187 [12]: 374 [51]: 630 === Republiik gadano (1960-1966) === Ƴeew kadi: Republiik Najeriya gadano Ko o depitee, Aminu ƴetti hakkille mum e geɗe ngenndiije e winndereyankooje jowitiiɗe e leydi Najeriya keso ndi, tawi omo jokki e faandaare makko mawnde, hono rimɗinde talakawa. E nder suudu nduu, o hollitii laabi keewɗi ngam wallitde e yaawnude golle leydi ndii ngam haɓaade koloñaal. To bannge politik caggal leydi Nijeer, Aminu ko daraniiɗo pan-Afrik, o wiyi wonde Nijeer ina foti wonde "base hare ngam haɓaade njiimaandi ɓaleeɓe".[52] O tiiɗnii e tiiɗnaare ngam Naajeeriya ɓeyda ballal mum e golle haɓaade apartaayd e nder Afrik worgo, o hirjinii kadi jokkude golle Naajeeriya ngam artirde "jam e ndimaagu e nder leydi Konngo".[10]: 188 [53][54][55] Toɗɗaama hooreejo leydi Naajeeriya (ONU) Balewa, gonnooɗo gollodiiɗo makko ummoriiɗo Bauchi, Aminu ina famɗi radikal so en ƴeewtindiima golle makko nokkuyankooje. E nder laamu makko to Fedde Ngenndiije Dentuɗe, haa teeŋti noon e geɗe winndereyankooje, o jokkondirii e « ƴellitaare e ƴellitaare jeertinaande ». Ko o pan-Afriknaajo cemmbinɗo, o daraniima darnde nde aldaa e paltoor ngam Nijeer, o goongɗini sabaabu ‘dipolomasi mo aldaa e paltoor’.[10]: 189–191 [56]: 29–31 E nder laamu Aminu e nder suudu sarɗiiji to Lagos, njuɓɓudi NEPU ɓeydiima saɗtude. E fuɗɗoode hitaande 1961, Joseph Tarka, hooreejo fedde wiyeteende “Congrès du Moyen Belt” (UMBC), ƴetti konngol ngam waɗde nanondiral hakkunde NEPU e lannda mum ngam sosde fedde tiiɗnde ngam haɓaade NPC to Fuɗnaange. Kono sarɗi oo ko yo NEPU wallit faandaare UMBC sosde dowla keeriiɗo mo Middle Belt. So tawii Aminu yiyii nafooje potɗe heɓde e kawtal ngal, o saliima sabu jokkondiral UMBC e fedde Action Group (AG). O firti eɓɓaande ndee ko eɓɓoore nde AG waɗi ngam taƴde jokkondiral NCNC e NEPU, luulndo maɓɓe ɓurngo mawnude to bannge worgo. Hay so tawii won terɗe NEPU ina luulndii ɗum, eɓɓaande UMBC ndee heɓiino weltaare, tee jaɓgol Aminu ngol ina jokkondiri e ñiŋooje. Ko NEPU waɗi e wooteeji 1961 ngam suɓaade suudu sarɗiiji leydi ndii, ɗo ɓe keɓi jooɗorde wootere tan, ɓeydi heen ŋakkeende kisal nder lannda kaa.[10]: 196 [12]: 421 [57]: 183 de6poer Laamu diiwaan oo ko Emir Kano. Aminu tuumi Ahmadu Bello, hooreejo lesdi Naajeeriya, hooreejo NPC, woni ɓaawo limngal limngal. O renndini postooji e propagandeeji ƴettuɗi ko nanndi e luural daartol hakkunde Sokoto e Kano. Sanusi lomtii ko Muhammadu Inuwa mawɗo, jokkondirɗo e Aminu. Waɗooɓe Sanusi mbaɗi lannda yimɓe Kano (KPP), ngam yiɗde gartugol makko walla ɓiyiiko Ado Sanusi ƴetta laamu. KPP hawri e NEPU, hay so tawii noon alaa ko woni e mum so wonaa artirde Sanusi. NPC, ngam etaade hisnude ballal to Kano, noddii ballal mum yo salmin Emir keso oo. Caggal nde wallidiiɓe NEPU ndartinaa e batu nguu, ɓe njuɓɓini batu ɓurngu mawnude ñalnde heen, tawi ko 35 000 neɗɗo tawtoraama, ɗo Amir jaɓɓii ɓe no moƴƴi. Inuwa maayi ñalnde heen caggal ndeeɗoo kawral, Bello, ngam haɗde jiiɓru ɓeydaade, toɗɗii Ado Bayero, miñiiko Sanusi, ammbasadeer leydi Nijeer to Senegaal, ngam lomtaade mo. Deƴƴere Sanusi ndee waɗii batte keewɗe e ballal NEPU to Kano, ɓeydi kadi jiiɓru hakkunde Kano e Sokoto, haa teeŋti noon e nder banndiraaɓe suufiyankooɓe Tijanniyya e Qadriyya. Hay so tawii Aminu heddiima e kala banndiraagal suufiyanke, o faami nafoore maɓɓe e nder Fuɗnaange Naajeeriya, o huutorii luural ngal ngam yahrude yeeso nafooje NEPU. E nder kampaañiji wooteeji Fedde nde 1964, Aminu yilliima Sheek Ibrahim Niass, hooreejo Tijanni mawɗo, to Kaolack ko ɗum waɗi fotooje Aminu ina keɓa barkeeji e Sheek ina cirƴa to Fuɗnaange Naajeeriya: 182, 10: 200-206, 57: 290, 170-183 === 1964 Woote kuuɓtodinɗe === Ƴeew kadi: Fiilde hooreejo leydi Nijeer e hitaande 1964 Caggal nde UMBC joofni jokkondiral mum e Fedde Golle, NEPU e UMBC cosi Fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare worgo (NPF), tawi faandaare mum ko « feccude diiwaan worgo gooto, ngam rokkude daande laaɓtunde pelle ɓurɗe famɗude ». KPP e pelle tokoose goɗɗe naati e NPF, ina ɗaminii sosde dowla Kano keeriiɗo, keeriiɗo. Nde leydi ndii ɓadtii woote, diiwanuuji tati ɗii fof ina njogii jiiɓru mawndu e tuumeede fenaande. To Kano, Aminu, hooreejo NEPU, hawri e Ibrahim Gashash, hooreejo lannda NPC, ngam ustude fitinaaji potɗi waɗeede e nanondiral e njuɓɓudi wooteeji. Gashash jaɓii waawnude ardiiɓe lannda mum ngam haɗde hareeji ƴiiƴam "kono fof alaa ko nafi". Ñalnde 28 desaambar, balɗe ɗiɗi tan ko adii woote ɗee, hooreejo leydi ndii, hono Azikiwe, wiyi gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, hono Balewa, yo jokku woote ɗee fotde lebbi jeegom sabu ɓeydagol jiiɓru, o ɗaɓɓiri kadi ƴeewndo ONU. Balewa salii ɗaɓɓaande ndee, wiyi ko ɗum yalti e mbaawka makko. Hooreejo Komisariyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe, tawi naamnaaki terɗe goɗɗe, kadi woppii ɗum. Ko ɗum addani tato e nder jeegom terɗe komisiyoŋ oo woppude golle. Tooñanngeeji ɗi njiy-ɗen ɗii e fenaande tuumaande ndee ina addana kanndidaaji e lanndaaji keewɗi ustude woote ɗee, ɗum noon ko njeñtudi ‘lopsided’. Aminu dañii diiwaan mum to Kano Fuɗnaange e kanndidaa NPC, Mahmud Dantata, ɓiy Alhassan Dantata e gonnooɗo tergal NEPU, Dantata heɓi 1 700 woote e Aminu 690 e nder 40 000 wootooɓe potɓe suɓaade.[8]: 312:10] Caggal woote ɗee, Aminu e goomu gollordu hakkundeejo NEPU yuɓɓinii batu ngam restrategize. "Deftere daneere dow caɗeele siyaasaaku ɗe lesdi Naajeeriya ɗon mari" winndaama ngam hollugo, nde ɗon laara darnde NEPU nden ɗon hokka limngal njuɓɓudi. Ndeeɗoo batu ko mawnde e nder daartol lannda kaa, tawi ko depiteeji ummoriiɗi e teemedde cafrirɗe e nder Fuɗnaange fof tawtoraama. Ina jeyaa e toɓɓe yeewtaaɗe ɗee, mbaawka hawrude e denndaangal lanndaaji politik luulndo to bannge worgo, sosde « lannda ngenndiijo kuuɓtodinɗo », sosde dowlaaji kesi, sosde ballal bursi. Koolol ngol kadi addani Diɗɗal Dowla Kano (KSM) fuɗɗaade, tawi ina waɗi NEPU, KPP, e won e terɗe NPC luulndiiɗe laamu. Ñalnde 14 abriil 1965, batu mawngu yuɓɓinaama ngam udditde KSM, tawi ko gooto e jamaanu ɓurngu mawnude e daartol politik Fuɗnaange Nijeer. Ahmadu Trader, sehil Aminu ɓooyɗo, toɗɗaama hooreejo leydi ndi gadano, Aminu woni jaagorgal mum to bannge politik.[10]: 213–215 Faandaare KSM adannde ko sosde dowla Kano ceertuɗo.[8]: 271 E hitaande 1965, gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii hono Balewa toɗɗii Aminu yo won nulaaɗo Fedde Ngenndiije Dentuɗe. Aminu woni wakiiliijo lesdi Naajeeriya haa kawtal lesɗe duuniyaaru dow filu e ɓamtaare nder hitaande 1965. Nde o arti e golle ONU, ñalnde 6 lewru bowte hitaande 1966, Aminu ummii Lagos fayde Kano ngam tawtoreede batu NEPU, ɗo yeewtere laabi restrategie jokki. Nde o ari Kano, Aminu humpitaama rewrude e Abubakar Gumi, mawɗo Khadi (Mawɗo Ñaawirde) diiwaan Fuɗnaange e gonnooɗo gollodiiɗo Aminu to Maru, ko fayti e batu sirlu ngu Ahmadu Bello yuɓɓini, gonnooɗo e oon sahaa to Makka. Joɗnde ndee fotnoo ko waɗde hakkunde maɓɓe tato, nde fotnoo ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1966. Kono, ko adii nde joɗnde ndee waɗata, Bello waraa ko ñalnde 15 lewru bowte hitaande 1966. So tawii anniyaaji Bello e batu nguu ina keddii e laaɓde sabu maayde makko e sahaa mum, miijo Gumi ko wonde ina gasa tawa o woni ko e ƴeewtaade tolno njiimaandi e nder Fuɗnaange, o yiɗi ko jokkondirde e nanondiral woote ngam wooteeji Asaambele diiwaan Fuɗnaange garooji ɗii.[10]:21 === Laamu konu (1966—1979) === Hakkunde 14 e 15 lewru Yarkomaa 1966, soldateeɓe murtuɓe konu Naajeeriya e gardagol Kaduna Nzeogwu e woɗɓe nayo mbarii Naajeeriyankooɓe heewɓe marɓe semmbe ina jeyaa heen Sir Abubakar Tafawa Balewa, gardiiɗo jaagorɗe Naajeeriya, Sir Ahmadu Bello, Sardauna mo Naajeeriya worgo Sokoto e Ardiiɗo lesdi hirnaange lesdi Naajeeriya. Ndeeɗoo eɓɓaande kuudetaa umminii dille luulndiiɗe kuudetaa e nder konu nguu, tawi ko Ofisee Seneraal Komanda, Johnson Aguiyi-Ironsi ardii ɗum, dañii ustude kuudetaa oo. Caggal kuudetaa mo ronki, ñalnde 16 lewru Yarkomaa, Aguiyi-Ironsi ƴetti golle hooreejo leydi, ardii laamu konu gadano leydi Nijeer.[58]: 63 === Laamu Ironsi === Ƴeew kadi: Kuudetaa laamu Nijeer e hitaande 1966 Hay so tawii banndiraaɓe makko NEPU ina njogii hoolaare, sibu ina cikka ina mbaawi heblude ŋakkeende politik nde kuudetaa oo heddinoo, Aminu ɓadtiima laamu Ironsi e hakkille. E lomtaade lannda makko, o neldi laamu nguu telegaraam « hakkilantaagal » , o woppii juulde kono o hollitii yaakaare makko wonde laamu Ironsi ina waawi renndinde ngenndi ndii, ina yahra yeeso e demokaraasi. Ironsi yaawi wontude mo yiɗaa e nder diiwanuuji Fuɗnaange e Hirnaange sabu mum waasde jogaade darnde e darnde politik ɗeen diiwanuuji, o ɓuri yiɗde ko amiir en e mawɓe e nokkuuji mum en . Ko ɓuri heewde e yimɓe politik e nder njuɓɓudi kesiri ndii ko Guwerneeruuji ɓooyɗi, jooni ko kamɓe ngoni wasiyaaji guwerneeruuji konu. Ngonka kesa ka to Fuɗnaange fuɗɗii nanndude e laamu ɓooyngu nguu, ngu koloñaal en Angalteer mbaɗi, ngu ɓeydi heen njiyaagu e laamu nguu, haa teeŋti noon e nder dingiral radikal en. Lebbi tati e nder laamu makko, Aminu ina jokki e yeewtidde e Joseph Tarka e Maitama Sule ko fayti e ko ɓe njiyri "kuulal gootal wonande leydi Nijeer".[8]: 332–333 [25]: 380–381 Hedde sahaa ndeeɗoo batu, Ironsi jaɓi haa jooni jokkondirde e Aminu. Aminu hollitii caɗeele ɗe Fuɗnaange jogori dañde, o holliti heen peeje. Ironsi noon, wayi ko no alaa ko nafi, ko ɗum waɗi, darnde Aminu ndee « alaa ko nafi ». Caggal ɗuum, Aminu tuugnii ko e Ado Bayero, laamɗo Kano, mo nganndu-ɗaa ko kañum woni hooreejo leydi ndii, ngam yettinde miijooji mum cemmbinɗi ɗii to Kumanndaa mawɗo oo.[10]: 222–223 E lewru mee, Ironsi yaltinii "Decree dental" luulndiiɗo, momtuɗo diiwanuuji Nijeer, lomtiniri ɗum "pelle diiwanuuji". Yanti heen, Dekere oo renndini ko sarwisaaji siwil ɗi diiwaanuuji ɗii mbaɗnoo ko adii ɗuum. O ɓeydi heen momtude denndaangal lanndaaji politik e pelle pinal ngam yiɗde haɓaade ‘tribalism’. Anndinoore Decree ndee ɓeydii jiiɓru e nder Fuɗnaange, ɗo ko ɓuri heewde e pelle eliteeji ɗii njiyri ko ɓeydaade woɗɗitaade laamu nguu to Lagos. Ɓe cikki wonde Dekere oo yeewtidaaka e maɓɓe no haanirta nii, tee ina waɗi sarɗiiji "ɗi moƴƴaani e maɓɓe".[25]: 647 To Kano, fotde teemedde ɗiɗi almuudo, ko ɓuri heewde e mum en ummorii ko e duɗal Abdullahi Bayeron, duɗal Rumfa, e duɗal janngirɗe aarabeeɓe, yuɓɓini seppooji ɗi Kaverlino de Aarabeeɓe mbinndi Guwerneer diiwal worgo leydi ndi hono Hassan Katsina. Ñalnde heen, fitinaaji mbaɗi e nder wuro ngo, fitinaaji ɗii mbaɗii e njulaagu Igbo en, tawi ko ina tolnoo e 100 haa 200 neɗɗo maayi heen, tawi ko ɓuri heewde heen ko Igbo en kono kadi ina heen woɗɓe nanngaaɓe e fitinaaji ɗii. Ñaawirde sosaa ngam ƴeewtaade fitinaaji ɗii, gardiiɗo mayre ko Sir Lionel Brett, ñaawoowo Angalteer to Ñaawirde Toownde leydi Nijeer. Ñaawirde Sir Brett meeɗaa ƴettude ñaawoore mum nde laamu Ironsi joofi caggal nde o waraa ñalnde 29 sulyee 1966 E lewru sulyee, Ironsi yuɓɓinii batu e amiiruuji e mawɓe leydi ndii ɓurɓe waawde to Ibadan. E nder kawral ngal, o yamiri ɓe yimde jimɗi ngenndiiji ɗin, o holli anniya maako ngam waɗuki ɓe darnde haa lesdi Naajeeriya bana no guwerneeruuji sooja'en, miijo ngo ɗon mari ƴamol, Sarkin Kano Ado Bayero wurti diga kawtal ngal. Ñalnde 29 lewru juko hitaande 1966, kuudetaa gardinooɗo ko ɓuri heewde e ofiseeji ummoriiɓe Fuɗnaange fuɗɗii, ɗum addani Ironsi waraa to Ibadan.[25]: 385 Ñalnde 1 lewru bowte hitaande 1966, Lietnaa-Kolonel Yakubu Gowon toɗɗaa Sustelit be hooreejo leydi caggal nde) ƴettude yamiroore.[25]: 52 === Laamu Gowon (1966—1975) === Ƴeew kadi: 1966 Kuudetaa Nijeer Toɗɗagol Gowon, Kerecee’en worgo, jeyaaɗo e leñol tokosol, hooreejo leydi, ko huunde nde SMC waɗi ngam haɗde kuuɓtodinɓe worgo, e gardagol Lietnaa-Kolonel Murtala Muhammed, seertude e republique. Gowon woppi ko ɓuri heewde e kasooji politik nanngaaɓe e laamu Ironsi, ina jeyaa heen Obafemi Awolowo, politik Yorubaajo mawɗo mo diiwaan Hirnaange. O woppi kadi kuulal denndinngal luulndiingal ngal, o artiri diiwanuuji nay ɗi limtaa ko adii ɗuum. Yanti heen, Gowon yuɓɓinii batu wakili’en diiwaan ngam ƴettude kuule doosɗe kese, anndiraaɗe goomu doosɗe Ad Hoc. Aminu e Joseph Tarka ina njeyaa e wakili'en diiwaan Fuɗnaange e nder batu nguu. Depiteeji ɗii fof e batu nguu, so wonaa Fuɗnaange-rewo, ina mballita e miijo laamu fedde tiiɗngu tuugiiɗo e dowlaaji tokoosi.[25]: 52 Ɗoon e ɗoon, caggal nde Gowon anndinaa toɗɗagol mum, Aminu wallitii e yuɓɓinde jeewte e "ardiiɓe miijo" Fuɗnaange to Kaduna, tawi ina jeyaa heen gollotooɓe laamu e politikaaji Republique gadano. Yeewtere ndee rewi ko e njiimaandi laamu kesu nguu, tawi ko binndanɗe yeewtere ƴettaaɗe, peeñninaama ngam ƴeewtaade, waylude, walla salaade fedde ndee. Ko adii noddaango goomu ad hoc Gowon, fedde yeewtere ndee yeewtidii e toɓɓere dowlaaji kesi, Aminu suɓaama ngam ardaade goomu nguu. Aminu woni wakiliijo fedde Kaduna nder kawtal Ad Hoc to Lagos, ɓe hokki wasiyaaji maɓɓe ngam sosde lesɗe 12 haa 14, 7 ngam Fuunaange, 5 ngam Fuunaange. Kono, e joofnirde, batu nguu feccii dowlaaji ɗii no fotiri, 6 wonande Fuɗnaange e Fuɗnaange fof. E nder lebbi ɗiɗi gadani laamu Gowon, Aminu waɗii e makko batuuji tati ceertuɗi. Aranndeere nden hawti bee delegaasiyon yimɓe sappo diga Fuunaange, ɗiɗaɓre nden bana tergal Goomu Ad Hoc, kawtal tataɓal ngal hawti bee Aminu nder goomu jowi yimɓe Fuunaange, ardii ɗum Sir Kashim Ibrahim, gonnooɗo siyaasaaku NPC e Governor siwil cakkitiiɗo dow convened Northern Naajeeriya, ardii ɗum laamu fedde tiiɗnde e ngootaagu ngenndi.[10]: 237–241 Nde wonnoo Fuɗnaange ina jokki e wallitde laamu fedde tiiɗnde, caggal nde Gowon heɓi nafoore mum e delegaasiyoŋ Ibraahiima, e Hirnaange kadi ina jokki e wallitde caggal nde mawɗo Awolowo haa jooni "ardi" e miijo ngoo, ko diiwaan Fuɗnaange tan heddii e luulndaade. Igbo en ɓurɓe heewde Fuɗnaange ina njoginoo ŋakkeende hoolaare e laamu nguu, ina gasa tawa ko sabu fitinaaji "pogrom-like" ɗi ɓe muñnoo ko juuti caggal kuudetaa lewru sulyee, ɗi soldateeɓe fenaande yiɗɓe yoɓde kuudetaa lewru janvier mbaɗi. E nder winndannde makko ñalnde 4 oktoobar 1966, Aminu winnditii "Ko ɓuri mettude e muñal konu. Jaawgol e golle ina ɗaɓɓi. Fuɗnaange ina woni e laawol seertude." E nder etaade yaawnude gartugol laamu siwil, Aminu ɓadtiima ardiiɓe Goomu Ad Hoc, Awolowo (Hirnaange), Kashim Ibrahiima (Fuɗnaange), Anthony Enahoro (Caka Hirnaange) e ‘Eni’ (Fuɗnaange), ngam fuɗɗoraade kaaldigal ngam sosde laamu joofngu. Kono tan, darnde makko taƴaa ko e ɓuuɓri fitinaaji to Fuɗnaange.[10]: 240–241 [25]: 52–53 E nder geɗe tati mawɗe baɗnooɗe e fitinaaji mawɗi e hitaande 1966, ko e lewru oktoobar "ko ɓuri heewde e maayɗeele".[25]: 131 fitinaaji ɗii ko soldateeɓe Fuɗnaange e wuyɓe nokkuuji ɗii mbaɗi ɗum en, teeŋti noon e yan daba to Kano. Ko ɗum waɗi Igbo en heewɓe hoɗɓe e Fuɗnaange ndogi njalti Fuɗnaange ngam yiylaade kisal. Caggal nde ɓe muñi warngooji goɗɗi, diiwaan Fuɗnaange oo salii hootde e batuuji Ad Hoc.[25]: 52–56 [58]: 134–138 E joofnirde fitinaaji ɗii, "Ibo en fof ndogi Fuɗnaange, Hausa en Fuɗnaange". Diwgol mawngol fotde miliyoŋ Fuɗnaange addani faggudu Fuɗnaange ɓadtaade. Jaltugol ɗoon e ɗoon binnditagol, karallaagal, njulaagu, e gollotooɓe laamu, ina metti faggudu diiwaan oo no feewi, sibu sarwisaaji ɗii mbaawii tan ko heɓtude fotde 40% e tolnooji ko adii kuudetaa oo, yontereeji jeegom caggal ɗuum. Ngam wallude e safrude ndeeɗoo caɗeele, Aminu sosi Duɗal Njulaagu Renndo Kano (anndiraa hannde Duɗal Njulaagu Renndo Aminu Kano). Hassan Katsina, guwerneer militeer'en lesdi Fuunaange, jaɓi wallugo ngam yaawnugo kuugal ngal, Maitama Sule hokki saare maako bana nokkuure arandeere nde janngirde nde'e woni. Ina jeyaa e yimɓe woɗɓe wallitɓe eɓɓaande ndee, Sarkin Kano Ado Bayero, Aminu Dantata, Sani Gezawa, Inuwa Wada, e Tanko Yakasai. Aminu e hoore mum rokkii eɓɓaande ndee 250 mbuuɗu, tawi darnde mum fof ina tolnoo e 4 000 mbuuɗu. Aminu woni hooreejo duɗal ngal haa o maayi e hitaande 1983. Gooto e almuɓɓe duɗal ngal ɓurɓe teskinde ko Aliko Dangote, Afriknaajo ɓurɗo alɗude.[59][60] E fuɗɗoode lewru Yarkomaa 1967, Diiso Toowngo Konu (SMC) yuɓɓinii batu to Aburi, Ganaa, ngu daartoowo biyeteeɗo Max Siollun siftini wonde "diisnondiral doosgal daartol, ngal nganndu-ɗaa ko kañum woni sabaabu renndo e politik leydi Nijeer".[58]:-153 Batu nguu ɓuri waawde tawtoreede ko Ljukdum Ojuklo. Guwerneer Militeer Fuɗnaange, baɗɗo miijooji keewɗi. E nder ɗeen miijooji, ɓurɗi teeŋtude heen ko wonde diiwanuuji ɗii ina poti jaɓde kala kuule jowitiiɗe e mum en e ko fayi arde, tawa kadi denndaangal kuule gonɗe heen ɗee, luulndiiɗe ndeeɗoo feere, ina poti momteede. Ɗeeɗoo miijooji, ko ɓuri heewde e mum en ko ƴaañde ndimaagu diiwaan oo, keɓii nanondiral gootal hakkunde denndaangal lanndaaji SMC. Kono nde Gowon arti Lagos, "gollotooɓe laamu makko ina mbeltii e luggiɗde e ballal makko e Ojukwu". Ndeen noon, nanondiral Aburi ngal meeɗaa huutoreede, ɗum addani jokkondiral hakkunde Diiwaan Fuɗnaange e laamu fedde ndee ɓeydaade bonde.[25]: 56–57 [58]: 151–159 Nde ɗum jokki, Aminu; Yuusuf Tarka, hooreejo UMBC; Aliyu Makaman Bida, politik NPC ɓurɗo mawnude e wuurde ; e Umaru Dikko, hono binndoowo maɓɓe, ina njillondiri e Fuɗnaange ngam humpitaade yimɓe ɓee geɗe jooni ɗee, ko ɓuri teeŋtude kadi, ngam haɗde jeewte seertude e Fedde ndee. Jaɓɓungal ngal ina waɗi jeewte jamaanu e jokkondirde e amiiruuji e mawɓe diiwaan oo.[30]: 136 Ɓooytaani caggal njillu nguu, Aminu majjii ɓiyiiko gorko biyeteeɗo Isa Wali e lewru feebariyee, baaba mum majjii e lewru mee.[10]: 246–250 [25]: Ñalnde 27 lewru bowte hitaande 1967, Gowon habri feccugol leydi Nijeer e dowlaaji sappo e ɗiɗi. Ko ɗum huunde nde leƴƴi pamari ɗi diiwanuuji nay mumtuɗi ɗii mawnini no feewi.[25]: 390 [61] Diiso doosɗe leydi ndii (FEC) sosaa ngam golloraade e les njiimaandi Diiso Toowngo Konu. FEC ina waɗi jooɗaniiɓe siwil en toɗɗaaɓe e nder kala diiwaan, ina poti wonde junngo njuɓɓudi laamu nguu. Aminu toɗɗaama ngam laataago wakiliijo lesdi Kano, o hokkaama darnde Komisinaajo Fedde nde'e ngam jokkirli.[10]: 253–254 === Hare nder leydi (1967-1970) === Winndannde mawnde: Hare nder leydi Najeriya Balɗe tati caggal feccere diiwanuuji ɗii, Ojukwu hollitii jeytaare Diiwaan Fuɗnaange oo, mo nganndu-ɗaa ko Republique de Biafra.[25]: 390 Caggal nde laamu nguu fooli eɓɓooji mum e "action police", Military-Government jaabtii e blockades. Caggal ɗuum, konu Biafran yani, heɓti laamu dowla hakkundeejo hirnaange (Bendel), ɗum addani Gowon bayyinde wolde.[58]: 162 E nder wolde ndee fof, Aminu ina jokki e wonde tergal FEC. O ardii goomu soodgol kaɓirɗe, tawi ina waɗi yah-ngartaa keewɗo e nder winndere ndee, haa arti noon e Orop, Amerik, Dental Sowiyet, e Afrik worgo, ngam kaaldigal e nanondiral kaɓirɗe.[62][63][64][4] E lewru mee 1968, Aminu tawtoraama yeewtere jam hakkunde Nijeer e Biafra yuɓɓinaande to Kampala, Uganndaa, hitaande wootere caggal wolde hakkunde leyɗeele. Chinua Achebe, winndiyanke Naajeeriya mawɗo, tawtoraama kadi yeewtere nde e nder delegaasiyoŋ Biafran. Ngolɗoo batu ko ngol woni go’o ko Achebe ina hawra e Aminu, o siftini : Miɗo siftora no feewi nde njiy-mi Aminu Kano mo delegaasiyoŋ Naajeeriya ina jooɗii yeeso ina ndaara mette no feewi. Ɗum ina jeyaa e ko ɓuri tiiɗde e ko gorko oo waɗi e am, so en ƴeewtindiima yimɓe hono mawɗo Enahoro mo wonnoo gardiiɗo delegaasiyoŋ oo ina ƴattondiri e jaaltaaɓe, haa arti noon e Asika. Aminu Kano wayi ko no seertuɗo nii; goonga noon, omo wayi no omo ndaara e nder windo. Nde gollodiiɓe makko ina kaala mawnikinaare e 6uu6ol e 6uu6ol men, Aminu Kano ina dee/i, ina 6uu6too.[65]: 138 Oo ko gorko mo weltaaki e banngeeji ɗiɗi ɗii fof walla no haala kaa yahrata. Ndeen pottital waɗii e am maande nde momtataa e Aminu Kano, e jikku makko e hakkille makko.[66] Aminu ɓadtiima hare ndee wonaa hare hakkunde leñol Igbo walla Diiwaan Fuɗnaange ɓooyɗo, kono ko hare seertude. E nder konngol makko ngol o haali e janngooɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Abdullahi Bayero to Kano e lewru feebariyee 1970, o wiyi Naajeeriyankooɓe, e laamu nguu, yo ɓe peewnu no haanirta nii ngam gartugol Biafranaaɓe. Aminu teeŋtinii : Ina woodi caɗeele naatgol Ibo en. Ɓe ngummii ko feccere mawnde e ndii leydi, ko heewi e ko ɓe ngummii ko koɗdiiɗo nokku oo ƴetti ɗum. Hol ko ɓe poti waɗde? Ɗum ina waɗi nafoore nde tawnoo eɗen kaɓa e maɓɓe ngam heddaade e leydi Nijeer. Min ɗon wi'a, "A waawataa yahugo. A foti heddaago Naajeeriya." So ɓe ngartii, mbele aɗa waawi haɗde ɓe jogaade geɗe walla leydi ? A waawaa waɗde noon. Hol no Ibo common waawirta ƴettude ɗuum? Ɓe mbiyi: “Min njiɗi ko yahde.” Min mbi'i, "Aa'a, sey a hedda haa lesdi Naajeeriya." Ɓe mbi'a: “Jooni min ngartii.” Hol ko mbaɗaten? Ko ɗeen ngoni caɗeele potɗe dañeede. Wonaa caɗeele koyɗe. Wonataa wiyde koɗorɗe to Sabon Gari, koɗorɗe to Tudun Wada, koɗorɗe to Kaduna ina toppitie. Mbele ɓe ngartat? E nder njulaagu maɓɓe? E yiɗde ɓurnde mawnude ngam jooɗaade e leydi Naajeeriya? Ɓiɓɓe men worɓe e rewɓe heewɓe njahii maayii e innde kawtal ngam haɓaade Ibos en e nder leydi Najeriya. Mbele aɗa waawi ostracize ɓe jooni? A waawaa. Hol ko njahataa waɗde? Hol ko woni porogaraam mon? Aɗa foti fuɗɗoraade peewnugol gila jooni. Heewaani ot wiyde, "Oh eey, eɓe ngarta."[8]: 356 === Reformeeji e nder diiwaan Kano === E nder diiwaan Kano keso oo, wonno ko limtooji ɗiɗi laamu ngenndi e sahaa laamu Gowon. Ɓeen ngoni Audu Bako, guwerneer militeeruuji diiwaan Kano, e Aminu, komisariyaajo siwil e tergal FEC.[8]: 339 Reformeeji keewɗi mbaɗaama e nder Dowla oo, haa teeŋti noon e to bannge Emiraaji. Ñaawirɗe alkali ɓooyɗe ɗee lomtinaama ñaawirɗe nokkuuji, ñaawirde amiir oo fusi. Polis fedde nde e polis emiraaji ɗii kawri, mbaɗtaa e les njiimaandi komisariyaajo polis, toɗɗaaɗo e laamu fedde ndee. Diiwanuuji Emiraaji ɗii ndenndinaama e nokkuuji 8 njuɓɓudi, heen gooto fof ina jogii ofisee diiwaan toɗɗaaɗo, gardiiɗo binndoowo guwerneer militeer. Laamu ngenndi lomtinaama e laamu nokkuyankeewu (LGA), tawi ɓuri heen heewde ko Diiso Emiraaji e Goomu kuuɓtodinngu. Diiso Emiraaji ina waɗi tergal 40 tawi ko amiir woni hooreejo mum. Fotde tataɓe ɗiɗi e terɗe diiso ngoo ko nulaaɓe diiwanuuji, cuɓaama e woote. Diiso ngoo fof ko guwerneer militeer en toɗɗii ɗum e fuɗɗoode.[8]: 341–351 Hay so tawii doole amiir oo ustaama to Kano, haa teeŋti noon e fannu ñaawoore, omo jogii haa hannde doole keewɗe to bannge LGA. O joginoo ko mbaawka toɗɗaade denndaangal ardiiɓe diiwanuuji ɗii, omo waawi kadi waɗde heen geɗe kuuɓtodinɗe e doosɗe leydi e nder denndaangal tolnooji. Bako hollitii geɗe mum tati politik jowitiiɗe e peeje : hisnude geɗe ɓurɗe moƴƴude e laamu emiraaji gaadanteeji to Kano, ɓamtude wonɓe e laamu nguu e ɓesngu nguu rewrude e wakilaagu ; e waɗde ko tiiɗi e haɗooɓe laamu nguu. Hay so tawii Aminu haalaani e yeeso yimɓe fof ɗeen peeje, o anndaaka no feewi wonde gooto e ardiiɓe peeje. Heewɓe e miijooji makko gadani ko fayti e ustude laamu emiraaji ina mbaawi yiyeede e njuɓɓudi kesiri Dowla Kano, miijooji makko e ittude leydi e doole ñaawoore e nder emiraaji ina nganndaa no feewi.[8]: 341–351 [4] Bako ina wayi no toɗɗiima komisariyaaji makko tuugiiɗi e Aminud6. [[File:Gen. Murtalar Muhammed.jpg|thumb]] === Laamu Muhammadu (1975—1976) e laamu Obasanjo (1976—1979) === Caggal nde wolde hakkunde leyɗeele joofi, o heɓi golle Komiseriyaa Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Cellal e hitaande 1971. E hitaande 1975, kuudetaa laamu fuɗɗii e dow Gowon, tawi Gowon ina lomtoo leydi Nijeer e batu 12ɓo Fedde Ngootaagu [[Afrik]] to Kampala. [[Murtala Muhammed|Murtala Muhammadu]] anndinaama hooreejo leydi e juuɗe kuudetaa en ñalnde 30 sulyee 1975.<ref name=":292">{{Cite book|last=Siollun|first=Max|url=http://archive.org/details/oilpoliticsviole0000siol|title=Oil, politics and violence : Nigeria's military coup culture (1966-1976)|date=2009|publisher=New York : Algora Pub.|others=Internet Archive|isbn=978-0-87586-708-3|author-link=Max Siollun}}</ref>: 175–183 Muhammadu waraa e kuudetaa mo ronkaama hitaande caggal ɗuum, lomtii mo ko cukko makko, hono [[Olusegun Obasanjo]]:<ref name=":29">{{Cite book|last=Siollun|first=Max|url=http://archive.org/details/oilpoliticsviole0000siol|title=Oil, politics and violence : Nigeria's military coup culture (1966-1976)|date=2009|publisher=New York : Algora Pub.|others=Internet Archive|isbn=978-0-87586-708-3|author-link=Max Siollun}}</ref>. Ko adii maayde makko, Muhammadu sosi Goomu ƴettugol doosɗe leydi (CDC) halfinaaɗo ƴettude doosɗe leydi kese ngam heblude laamu siwil. E lewru ut 1976, Obasanjo habri sosde Asaambele doosɗe ngam ƴeewtaade eɓɓaande doosgal leydi ndi CDC feewni. Wooteeji ngam suɓaade Asaambele ngenndi mbaɗaama, kanndidaaji ɗii cuɓaama e Komiseer Fiilngo Fedde Ngenndiije Dentuɗe (FEDECO) keso oo. Aminu suɓaama, o suɓaama e dow jam.<ref name=":318">{{Citation |last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref> Asaambele oo waɗii batuuji hakkunde oktoobar 1977 e lewru suwee 1978. Eɓɓaande doosgal Asaambele ndee yettinaama e Diiso Toowngo Konu e lewru ut. Caggal nde SMC jaɓi waylooji 17 eɓɓaande ndee, doosgal kesal ngal hollitaama e lewru suwee 1978.<ref>{{Cite journal|last=Koehn|first=Peter|date=1989|title=Competitive Transition to Civilian Rule: Nigeria's First and Second Experiments|url=https://www.jstor.org/stable/161100|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=27|issue=3|pages=401–430|doi=10.1017/S0022278X0002036X|jstor=161100|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref> "Haɗeede politik" kadi ustaama e oon ñalawma gooto, Naajeeriyankooɓe cemmbinaama ngam sosde lanndaaji politik ngam heblude wooteeji hitaande aroore ndee.<ref name=":3211">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 16 === Ndenndaandi ɗiɗaɓiri (1979—1983) === Caggal nde Seneraal Muhammadu hollitii peeje mum ngam artirde laamu siwil e hitaande 1979, Aminu yettini jokkondiral mum ngam sosde fedde politik. O jokki kadi e jokkondiral e pelle janngooɓe e nder leydi ndii kala.<ref name=":3210">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 50 Aminu caggal mum naati e fedde politik wiyeteende Mouvement ''National'' nde wonnoo ko yimɓe mawɓe, ko ɓuri heewde e mum en ko ummoriiɓe Fuɗnaange. Fedde ndee ko lomto toŋngoode fedde yeewtere [[Kaduna]] sosaande caggal kuudetaa 1966 mo joofni Republique gadano oo. Fedde ndee waɗii batuuji sirlu e nder ooɗoo sahaa fof, haa arti noon e noddirde yimɓe politik mawɓe to bannge worgo leydi ndii ngam « sosde lannda ngenndiijo goonga ». Caggal nde haɗeede politik ustaa e lewru suwee 1978, lomto mum, hono lannda ngenndiijo leydi Nijeer (NPN), sosaa.<ref name=":306">{{Cite book |last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 206–207 <ref name=":329">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 57–58 === Sosde PRP === Ñalnde heen ko adii udditgol NPN kono, Aminu yalti fedde nde ngam sosde, ina waɗa batu to Yaba, [[Lagos]]. NPN yaawi neldude Joseph Tarka e Inuwa Wada (koɗo mawniiko) ngam waawnude mo yo o hoot. Aminu jaɓi neldude wallidiiɓe joy to udditgol ngol nde o jokki e joɗnde makko, o meeɗaa hootde to NPN.<ref name=":305">{{Cite book |last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 207 Sabaabuuji laaɓtuɗi gaddanɗi Aminu yaltude NPN ina keddii, kono ina woodi miijooji ceertuɗi ceertuɗi. E wiyde [[Shehu Shagari]], tergal gadanal e nder NPN, caggal ɗuum kanndidaa gooto e lannda kaa, batu nguu, ko adii nde laamu nguu fuɗɗotoo, hollitii wonde won terɗe goomu toppitiingu nguu ina poti jogaade golle keertiiɗe e nder dumunna. Aminu ko mawɗo [[Adisa Akinloye]] suɓi ɗum ngam wonde gardiiɗo jaagorɗe. Kono, o suɓiima ɗoon e ɗoon [[Tanko Yakasai]], gonnooɗo tergal NEPU mo o miijii ko neɗɗo ɓurɗo moƴƴude e oon darnde nde tawnoo omo jogii humpito jowitiingo e ɗuum. NPN hollitii wonde miijo Akinloye ngoo addani Aminu woppude laamu nde tawnoo ina sikkaa ko « tooñde darnde makko ngenndiire ». Shagari siftinii ndee firo ko "deduction plausible kono ko feewti e majjere".<ref name=":304">{{Cite book |last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 207 PRP caggal ɗuum wiyi wonde ndee firo ko fenaande sabu darnde ndee ina waawi rokkude Aminu "plateforme moƴƴo ngam mahngo natal".<ref name=":328">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 58–59 Yiyngo ngoɗngo e haala kaa ummii ko e sehilaaɓe politik Aminu, haa teeŋti noon e [[Kano]], ko wayi no Lawan Dambazau, Lili Gabari, Dauda Dangalan, e [[Sabo Bakin Zuwo]]. E wiyde maɓɓe, nde o anndi Aminu saliima hootde to NPN, Aminu Dantata yaawi yahde [[Kano]], o noddi batu to galle makko e yimɓe heewɓe teeŋtuɓe, ina heen jom en njulaagu, politik, gollotooɓe laamu, e annduɓe ummoriiɓe Kano. Faandaare ndeeɗoo hawriinde ko yiylaade laabi ngam waawde waawnude Aminu ngam nanondirde e NPN. Tawtoraaɓe heewɓe mbaɗti yeewtidde e haala kaa, e wiyde mo yo o hawru e lannda kaa. Dr. Ibrahim Datti Ahmed, gonnooɗo hooreejo-General Diisnondiral toowngal ngam Sharia e nder leydi Nijeer, o rokkaama fartaŋŋe haalde, e wiyde Dambazau, "o ñaawii Mallam Aminu no gaño worgo; gaño juɓɓule aadaaji; gaño mo, theNP ɓe mbaawaano". Dambazau teskiima hay gooto daranaaki Aminu, etaade haɗde Datti e nder haala mum. Caggal haala Datti, Aminu fawi hoore mum, batu nguu jippii e jiiɓru, ɗum addani ngu jokkude haa janngo mum.<ref name=":285">{{Cite book|last=Auwalu|first=Anwar|url=https://books.google.com/books?id=WYurDwAAQBAJ|title=Politics as Dashed Hopes in Nigeria|date=2019-08-23|publisher=Safari Books Ltd|isbn=978-978-55986-5-0|language=en}}</ref>: 59–60 Aminu rafi ko adii batu garoowo, o woni e leeso balɗe. E nder rafi makko, wallidiiɓe Aminu ummoriiɓe nokkuuji ceertuɗi e nder leydi ndii, ina jeyaa heen Balarabe Muusa (mo [[Kaduna]]), A.D Yahya, Ananobi (mo Port Harcourt), B.K. Benson (ummo [[Lagos]]), e Dandatti Abdulkadir, Dahiru Liman, e Dambazau (kamɓe fof ummiiɓe Kano), kawri to Kano ngam yeewtidde e makko e geɗe garooje ɗe o jogori rewde.<ref name=":284">{{Cite book|last=Auwalu|first=Anwar|url=https://books.google.com/books?id=WYurDwAAQBAJ|title=Politics as Dashed Hopes in Nigeria|date=2019-08-23|publisher=Safari Books Ltd|isbn=978-978-55986-5-0|language=en}}</ref>: 60–62 Waɗooɓe Aminu yuɓɓinii batu mawngu, caggal ɗuum ɓe inniri ɗum Taron Rami, firti ko "batu diƴƴe". Tawaaɓe e ndeeɗoo batu ciftinii wonde Aminu ina tooña, ina hormaa NPN e terɗe mum, ɗum addani mo ƴettude kuulal ngam sosde lannda mum politik. Wowooɓe e hiirde nde ko Dambazau, Usmaan Nagado, e [[Abubakar Rimi|Abuubakar Rimi]]. Hay so tawii o rafii e leeso, Aminu neldi nulaaɓe e nder ngenndi ndii ngam jokkondirde e wallidiiɓe makko e wondiiɓe makko ngam yeewtidde e golle garooje ɗee. Caggal jaabawuuli moƴƴi, o sosi goomu ngam lelnude golle lannda kaa. Lannda rimɗinde yimɓe (PRP) udditaa to [[Kaduna]] ñalnde 21 oktoobar 1978, tawi ina noddira senndikaaji radikal en, artisaneeɓe, remooɓe, jannginooɓe yahruɓe yeeso, jaayndiyankooɓe, winndooɓe, e wonnooɓe terɗe NEPU e nder renndo mum. Terɗe lannda ka arandeeji tedduɗi ina mbaɗi yimɓe mawɓe e nder leydi ndii kala, ko wayi no [[Sam Ikoku]], [[Abubakar Rimi]], [[Chinua Achebe]], [[Wole Soyinka]], [[Yusufu Bala Usman]], [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Musa Yar’Adua]], [[Sule Lamiɗo|Sule Lamido]], [[Ghali Umar Na'Abba|Ghali Umar Na’Abba]], [[Sabo Bakin Zuwo|Sabo Bakin Zuke]], Michael Im Udditgol ngol e lewru Oktoobar ina wiyee addani "yimɓe heewɓe ɓe ngoongɗinaaka e nder kala fannu nguurndam."<ref name=":283">{{Cite book|last=Auwalu|first=Anwar|url=https://books.google.com/books?id=WYurDwAAQBAJ|title=Politics as Dashed Hopes in Nigeria|date=2019-08-23|publisher=Safari Books Ltd|isbn=978-978-55986-5-0|language=en}}</ref>: 62–65 <ref name=":327">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 56–58 === 1979 suɓol leydi Najeriya === Winndannde mawnde: Suɓngo hooreejo leydi Nijeer e hitaande 1979 Wooteeji mbaɗaama hakkunde 7 [[lewru]] juko e 11 [[lewru]] bowte hitaande 1979. Ko lanndaaji joy tan mbaawi tawtoreede ɗeen wooteeji, so wonaa NPN e PRP, tati keddiiɗi ɗii ko Awolowo ardii lannda ngootaagu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (UPN), Azikiwe ardii lannda yimɓe leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] (NPP), e lannda leñol Nijeer (NPP), e lannda leñol [[Naajeeriya|Najeriya]] mawɗo ( Wahirid ''People's Party''). NPC ko politik. Suɓol ngol woni arandewol ngol waɗaama nder duuɓi 15, ngol woni arandewol nder Fuunaange lesdi [[Naajeeriya]] ngol rewɓe ɗon mari haaje tawtoreede. Aminu suɓaama ngam wonde kanndidaa hooreejo leydi PRP, kono FEDECO salii mo yamiroore ngam tawtoreede woote sabu ŋakkeende to bannge njoɓdi, o ɗaɓɓiraa ko yo o rokku « hujjaaji ɓurɗi laaɓtude ». Aminu salii yoɓde kala ko yowitii e njoɓdi ndi wonaa njoɓdi ndi ɓe ndokki [[Naajeeriya]] fof tawa ko e njoɓdi. O laɓɓinaama haa jooni ɓaawo bayyinaango ñaawirdu yalti ngam wallitde Aminu wiyde o waasaani yoɓde njoɓdi.<ref>{{Cite journal|last=Ojo|first=Olatunde J. B.|date=1981|title=The Impact of Personality and Ethnicity on the Nigerian Elections of 1979|url=https://www.jstor.org/stable/4185981|journal=Africa Today|volume=28|issue=1|pages=47–58|jstor=4185981|issn=0001-9887}}</ref> Ina ɓeydoo laaɓtude wonde NPN ina « jogori heɓde laamu » nde wooteeji ɗii njahrata yeeso. Caggal nde lannda kaa heɓi nafoore mawnde e wooteeji Asaambele ngenndi, lanndaaji tawtoraaɗi ɗii puɗɗii eɓɓude e sosde nanondiral. Ñalnde 28 sulyee, lanndaaji tati e nder lanndaaji joy ɗii — woni UPN, NPP, e GNPP — kawri to Lagos ngam waɗde fedde ngam haɓaade NPN. PRP noddaama ngam naatde e ndee fedde kono jaabaaki.[72] Ko nanndi e ɗuum, ko NPN ƴetti e PRP rewrude e Shehu Shagari, kanndidaa NPN ngam suɓaade hooreejo leydi. E nder deftere makko, o wiyi o waɗii ndee eɓɓaande ko nde Aminu woni e etaade heɓde FEDECO ngam laaɓtinde mo. O etinooma faamnude Aminu yo yaltu e woote gardagol leydi « nde tawnoo enen ɗiɗo fof eɗen nganndi fartaŋŋe makko ina ŋakki ». E nder ɗuum, PRP ina waawi ɓurde tiiɗnaade e wooteeji goɗɗi ɗii, e « tawtoreede laamu fedde NPN ». E wiyde Shagari, Aminu jaɓii kono ko e sarɗiiji ɗiɗi : maa o yeewtid e terɗe lannda makko, o ɗaɓɓa yamiroore, kadi o luulnda kuulal ngal FEDECO ƴetti e ñaawirdu ngam « daranaade innde makko moƴƴere ». Aminu laɓɓinaama ñalnde 1 ut 1979, waktuuji seeɗa ko adii lajal toɗɗagol hooreejo leydi. O ummiima Kano o fayti Lagos ñalnde heen ngam waɗde kaayitaaji makko to FEDECO. Ɗum addani Shagari wiyde wonde PRP jaɓaani nanondiral maɓɓe ngal.[30]: 225 [73][74]: 90 Woote hooreleydaagu baɗnooɗe ñalnde 11 ut, Aminu heɓi tan ko e nder diiwaan mum Kano, ɗo o dañi 76% e wooteeji ɗii. E nder leydi ndii fof, o dañii 1 732 113 woote, ko ina tolnoo e 10% e wooteeji ɗi o heɓi ɗii fof.[69]: 187 PRP ƴettii woote ɗee no hare e nder Kano nii, o waɗii kampaañ propagande yaajɗo ngam ɓamtude ndeeɗoo daartol, addani lannda oo heɓde nafoore mawnde e nder leydi ndii dowla.<ref name=":326">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 110 <ref name=":332">{{Cite book|last=Mwakikagile|first=Godfrey|url=https://books.google.com/books?id=gqTjUjdvTQwC|title=Ethnic Politics in Kenya and Nigeria|date=2001|publisher=Nova Publishers|isbn=978-1-56072-967-9|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Bienen|first=Henry|url=http://archive.org/details/politicalconflic0000bien|title=Political conflict and economic change in Nigeria|date=1985|publisher=London, England; Totowa, N.J. : F. Cass|others=Internet Archive|isbn=978-1-135-17409-5}}</ref>: 83 Yanti heen, PRP heɓi nafooje e wooteeji ɗiɗi guwerneeruuji : [[Abubakar Rimi]] to [[Kano]] (e 79% e wooteeji) e [[Balarabe Musa]] to [[Kaduna]] (e 45% e wooteeji). E wiyde Shagari, Aminu ko kampaañ baawɗo golle, tee "ina teskii yimɓe no feewi, ina yurminii ɓe no feewi" kono o waawaano ɓurde nafoore e nder leydi ndii fof sabu "PRP makko ina ŋakki njuɓɓudi mawndi e kaɓirɗe potɗe huutoreede ngam kampaañ moƴƴo e nder leydi ndii kala".<ref name=":303">{{Cite book|last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 223 Ñalnde 16 lewru nduu, FEDECO yaltini njeñtudi woote gardagol leydi ndii. Shagari hollitaama ko kañum heɓi 5 688 857 woote e nder leydi ndii kala.<ref name=":325">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 139 === Jaabawuuli === Anndinoore FEDECO ndee ina waɗi luural, sibu Azikiwe, lomtii lanndaaji nay ɗi keɓaani nafoore, salii "e nder mum fof, tawa alaa ko heddii heen, bayyinaango Alhaji [[Shehu Shagari]] wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo".<ref name=":322">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 145 <ref>{{Cite web|title=NIGERIA: UNSUCCESSFUL CANDIDATES OPPOSE DECLARATION OF NEW PRESIDENT BY ELECTORAL COMMISSION.|url=https://reuters.screenocean.com/record/1053477|access-date=2024-03-01|website=Reuters Archive Licensing|language=en|type=video}}</ref> Ñaawirde Supree e Awolo app eeraango.<ref name=":323">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 148 Caggal nde Shagari bayyinaa wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo, kawral hakkunde lanndaaji luulndiiɗi ɗii, tawi jooni ina jeyaa heen PRP, tiiɗtii, ɗum addani NPN laamɗo oo yiylaade kawral mum. Ɓe ɓami lanndaaji nay keddiiɗi ɗii ngam fuɗɗoraade kaaldigal, ko PRP adii jaɓde, e wiyde Shagari. Kono ko NPP Azikiwe joofni e ‘nanondiral’ e lannda laamu nguu. Sarɗiiji nanondiral ngal, ko wakili’en lanndaaji ɗiɗi ɗii njoofni ñalnde 22 ut, balɗe ɗiɗi caggal nde Azikiwe haali konngol mum ngam salaade bayyinaango Shagari. Batuuji jowitiiɗi e sarɗiiji nanondiral ngal puɗɗii ko ñalnde 20 ut, ñalngu nguu konngol ngol waɗi. E wiyde daartoowo biyeteeɗo [[Oyeleye Oyediran]], gooto e nanondiral baɗngal e nder batuuji ɗii ko feewti e Aminu, holliri wonde "peeje keertiiɗe ina poti waɗeede ngam Alhaji Aminu Kano, hooreejo PRP, ko lannda makko ngam naatde e fedde nde."<ref name=":324">{{Cite book|last=Oyediran|first=Oyeleye|author-link=Oyeleye Oyediran|url=http://archive.org/details/nigerian1979elec00oyed|title=The Nigerian 1979 elections|date=1981|publisher=Illupeju, Lagos [Nigeria] : Macmillan Nigeria|others=Internet Archive|isbn=978-0-333-31786-0}}</ref>: 156–158 Ko ɓuri hitaande e nder laamu Shagari, nanondiral NPN-NPP ngal yanii hay so tawii lannda laamu nguu rokkii terɗe NPP geɗe ardorde teeŋtuɗe. Nanondiral ngal joofi ko ñalnde 6 sulyee 1981, caggal nanondiral hakkunde lanndaaji ɗiɗi ɗii.<ref name=":348">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref> === PRP feccii === Won e lebbi e nder Republique ɗiɗaɓo, guwerneeruuji 9 ummoriiɗi e UPN, GNPP, e PRP mbaɗii batuuji lewru kala ɗo ɓe mbaɗi jeewte e ɓe ndarni wullitaango maɓɓe e laamu Shagari. Ɓeen guwerneeruuji njiytiraa ko no luulndo politik ɓurngo mawnude e lannda laamu nguu. Ɗum addani PRP jiiɓru nde tawnoo ardiiɓe lannda ka ɓurɓe waawde – hooreejo mum Aminu e Sekereteer mum ngenndiijo, S.G. Ikoku – teeŋtinii gollondiral e NPN, won heen terɗe ɓurɗe radikal, ina heen guwerneeruuji ɗiɗi ɗii, [[Abubakar Rimi]] e [[Balarabe Musa]], kamɓe ɗiɗo fof ko ɓe terɗe niver the Goun N luulndii kala sifaa gollondiral.<ref name=":349">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref> Feddeeji ɗiɗi mbaɗi e nder lannda kaa. Fedde 'radical' ndee ko ɓuri heewde ko "ina tiiɗi e waylo-waylo radikal e doosɗe sosiyaalist en." Ɓe njoginoo ko yiɗde "jokkondiral udditiingal hakkunde doole kisal". Ina waɗi heen yoga e terɗe sosɗe lannda kaa, ko ɓuri heewde e terɗe suudu sarɗiiji mayru, annduɓe mayri teeŋtuɓe, e guwerneeruuji ɗiɗi ɗii. Nde wonnoo fedde woɗnde ndee ko terɗe lannda ɓurɗe teskin’de e miijooji ceertuɗi. Ɓe cemmbini ‘neɗɗaagu demokaraasi’ ɓurngu yooɗde e Aminu Kano, ɓe njogii ko miijo wonde haɓde e laamu Shagari “ina foti rokkude, ko famɗi fof, e oo sahaa, ko foti wonde darnde ngootaagu ngenndi e gollondiral hakkunde lanndaaji.” Ndee fedde ina waɗi leftist en mawɓe—hono Ikoku—njulaagu, annduɓe, e terɗe lannda goɗɗe lolluɗe e Aminu.<ref name=":3410">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Joseph|first=Richard A.|url=http://archive.org/details/democracyprebend0000jose|title=Democracy and prebendal politics in Nigeria : the rise and fall of the Second Republic|date=1987|publisher=Cambridge [Cambridgeshire]; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-34136-3}}</ref>: 143 Fedde radikal ndee wiyetee ko Santsi (‘slippery’ e ɗemngal Hausa) caggal nde Aminu wiyi ɓe ngoni ko e ŋoral ŋoral. Rimi jaabii ndeen wonde ‘won e ardiiɓe lanndaaji’ ‘ina njuɓɓina e nder loope’, ko ɗum waɗi fedde daraniiɓe Aminu ndee ina wiyee Taɓo (‘loope’ e ɗemngal Hausa).<ref name=":282">{{Cite book|last=Auwalu|first=Anwar|url=https://books.google.com/books?id=WYurDwAAQBAJ|title=Politics as Dashed Hopes in Nigeria|date=2019-08-23|publisher=Safari Books Ltd|isbn=978-978-55986-5-0|language=en}}</ref>: 432 <ref>{{Cite news|last=Jega|first=Mahmud|title=Red, Blue and Swing States|url=https://issuu.com/thisdaylive/docs/tdla_0116_5adc568f6292ba|work=Thisday Newspapers|pages=48}}</ref> E nder ndunngu 1980, nde Aminu woni caggal leydi ngam safrude, ardorde PRP haɗi guwerneeruuji ɗiɗi ɗii tawtoreede batuuji guwerneeruuji jeenay ɗii. Nde o arti, o waawaano jokkondirde hakkunde pelle ɗiɗi ɗee, o jokkondiri e fedde Taɓo, o jaɓi heen golle sosngo lannda. Nde guwerneeruuji ɗiɗo ɗii ndartini tawtoreede batuuji ɗii hay so tawii ko yamiroore nde, ɓe ndiiwaa e lannda kaa. E nder jaabawol, fedde Santsi, wiynde ko PRP goonga, noddi batu lannda e lewru desaambar 1980, ɗo ɓe ndiiwi Aminu e Ikoku, ɓe lomtini ɗum en mawɗo [[Michael Imoudu|Michael Imodu]] e [[Abubakar Rimi]]. Kono, hay so tawii noon ko heewi e depiteeji PRP ina ngondi e fedde Santsi, FEDECO jaɓii Aminu wonde hooreejo PRP laawɗuɗo.<ref name=":347">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref><ref name=":346">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref>: 13 [[File:Aminu Kano and Abubakar Rimi.jpg|thumb|Aminu e Abuubakar rimi. Ina gasa tawa ƴettaa ko adii nde lannda kaa feccata.]] Feddeeji ɗiɗi mbaɗi e nder lannda kaa. Fedde 'radical' ndee ko ɓuri heewde ko "ina tiiɗi e waylo-waylo radikal e doosɗe sosiyaalist en." Ɓe njoginoo ko yiɗde "jokkondiral udditiingal hakkunde doole kisal". Ina waɗi heen yoga e terɗe sosɗe lannda kaa, ko ɓuri heewde e terɗe suudu sarɗiiji mayru, annduɓe mayri teeŋtuɓe, e guwerneeruuji ɗiɗi ɗii. Nde wonnoo fedde woɗnde ndee ko terɗe lannda ɓurɗe teskin’de e miijooji ceertuɗi. Ɓe cemmbini ‘neɗɗaagu demokaraasi’ ɓurngu yooɗde e Aminu Kano, ɓe njogii ko miijo wonde haɓde e laamu Shagari “ina foti rokkude, ko famɗi fof, e oo sahaa, ko foti wonde darnde ngootaagu ngenndi e gollondiral hakkunde lanndaaji.” Ndee fedde ina waɗi leftist en mawɓe—hono Ikoku—njulaagu, annduɓe, e terɗe lannda goɗɗe lolluɗe e Aminu.<ref name=":345">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Joseph|first=Richard A.|url=http://archive.org/details/democracyprebend0000jose|title=Democracy and prebendal politics in Nigeria : the rise and fall of the Second Republic|date=1987|publisher=Cambridge [Cambridgeshire]; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-34136-3}}</ref>: 143 Fedde radikal ndee wiyetee ko Santsi (‘''slippery''’ e ɗemngal Hausa) caggal nde Aminu wiyi ɓe ngoni ko e ŋoral ŋoral. Rimi jaabii ndeen wonde ‘won e ardiiɓe lanndaaji’ ‘ina njuɓɓina e nder loope’, ko ɗum waɗi fedde daraniiɓe Aminu ndee ina wiyee Taɓo (‘loope’ e ɗemngal Hausa).<ref name=":28">{{Cite book|last=Auwalu|first=Anwar|url=https://books.google.com/books?id=WYurDwAAQBAJ|title=Politics as Dashed Hopes in Nigeria|date=2019-08-23|publisher=Safari Books Ltd|isbn=978-978-55986-5-0|language=en}}</ref>: 432 <ref>{{Cite news|last=Jega|first=Mahmud|title=Red, Blue and Swing States|url=https://issuu.com/thisdaylive/docs/tdla_0116_5adc568f6292ba|work=Thisday Newspapers|pages=48}}</ref> E nder ndunngu 1980, nde Aminu woni caggal leydi ngam safrude, ardorde PRP haɗi guwerneeruuji ɗiɗi ɗii tawtoreede batuuji guwerneeruuji jeenay ɗii. Nde o arti, o waawaano jokkondirde hakkunde pelle ɗiɗi ɗee, o jokkondiri e fedde Taɓo, o jaɓi heen golle sosngo lannda. Nde guwerneeruuji ɗiɗo ɗii ndartini tawtoreede batuuji ɗii hay so tawii ko yamiroore nde, ɓe ndiiwaa e lannda kaa. E nder jaabawol, fedde Santsi, wiynde ko PRP goonga, noddi batu lannda e lewru desaambar 1980, ɗo ɓe ndiiwi Aminu e Ikoku, ɓe lomtini ɗum en mawɗo [[Michael Imoudu|Michael Imodu]] e [[Abubakar Rimi]]. Kono, hay so tawii noon ko heewi e depiteeji PRP ina ngondi e fedde Santsi, FEDECO jaɓii Aminu wonde hooreejo PRP laawɗuɗo.<ref name=":344">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Jr.|first=C S Whitaker|url=http://archive.org/details/perspectivesonse0000unse|title=Perspectives on the second republic in Nigeria|date=1981|publisher=Waltham, Mass. : Crossroads Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-918456-43-4}}</ref>: 13 === 1981 Kano fitina === Ñalnde 7 sulyee 1981, guwerneer Rimi yaltini ɓataake feewde e ''Emir'' [[Kano]], hono [[Ado Bayero]], ina tuuma ɗum wonde o anniyaaki hormaade laamu diiwaan Kano. Ɓataake oo ina ɗaɓɓi jaabawol e nder waktuuji 48 ngam hollirde hol ko waɗi kuule diisnondiral fotaani ƴetteede. Ɓataake oo siforaama e jaaynde wiyeteende ''West Africa'' wonde « ɓuri waasde hormaade... ina fotnoo wasiyaade binndoowo, kono... ina fotnoo haaldude e hooreejo aadaaji e diine [teddinaaɗo] ». Diineeji e hakkillaaji goɗɗi cemmbinɗi kadi ñiŋii ɓataake oo, kam e kaalirde fedde Taɓo. NPN huutoriima ngonka kaa ko yaawi, e wiyde "yimɓe moƴƴuɓe" yo "rewru e juɓɓule mum en gaadanteeje".<ref name=":343">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref> Fitinaaji puɗɗii ñalnde 10 sulyee 1981, to Kano, tawi ko cuuɗi laamu keewɗi wuli, ina jeyaa heen Sekretariyaa laamu leydi ndii, Rajo Kano, e suudu sarɗiiji leydi ndii. Joɗnde fedde Santsi e hoɗorɗe mawɓe e laamu Rimi kadi ko ko njiylotonoo. Doktoor [[Bala Mohammed Bauchi]], mawɗo jaagorgal Rimi to bannge politik, kadi ko kañum woni ganndo mawɗo e nder lannda ka, maayi e nder yiite ngee. Jaaynde [[Afrik]] worgo limtii bonnugol fitinaaji ɗii fof ko ₦100 miliyoŋ e nder tonngoode mum 20 sulyee 1981. Ardiiɓe fedde Santsi tuumi NPN e Aminu ko kamɓe njuɓɓini fitinaaji ɗii ngam "reende doole maɓɓe politik".<ref name=":342">{{Cite journal|last=Diamond|first=Larry|author-link=Larry Diamond|date=1982|title=Cleavage, Conflict, and Anxiety in the Second Nigerian Republic|url=https://www.jstor.org/stable/160342|journal=The Journal of Modern African Studies|volume=20|issue=4|pages=629–668|doi=10.1017/S0022278X00000288|jstor=160342|issn=0022-278X|url-access=subscription}}</ref> === Caggal mum === Warngo Doktoor Bala Mohammed ɓeydii luggiɗde e feccere e nder PRP. Ko adii hitaande nde, Balarabe Musa, guwerneer PRP mo Kaduna, ƴaɓɓii laamu e suudu sarɗiiji leydi ndi NPN ɓuri heewde. E hitaande 1982, o yaltini deftere wiyeteende « Hare ngam waylude renndo e faggudu » , o tuumi heen Aminu wonde ko kañum yuɓɓini warngooji baɗnooɗi e hitaande 1981 ɗii. Musa ɓeydi heen wonde hay so tawii "denndaangal haalaaji makko, taali makko, geɗe makko, e peeje makko, Mallam Aminu Kano waawaano heɓde laamu men e ko ɓuri heewde e lannda kaa ngam janfaade Porogaraam men mawɗo oo."<ref>{{Cite book|last=Musa|first=Balarabe|author-link=Abdulkadir Balarabe Musa|url=http://archive.org/details/struggleforsocia0000musa|title=Struggle for social and economic change|date=1982|publisher=Zaria : Northern Nigerian Pub. Co.|others=Internet Archive|isbn=978-978-169-216-1}}</ref>: 162 Caggal nde terɗe keewɗe jogiiɗe doole e nder PRP riiwaa, fedde Santsi ndee feccii, sabu geɗe bayɗe no wooteeji, kiris nguurndam, e luural peeñngal. [[Abubakar Rimi]] naati e NPP Azikiwe, [[Balarabe Muusa]] etinooma jokkondirde e Aminu.<ref>{{Cite journal|last1=Abdulraheem|first1=Tajudeen|last2=Olukoshi|first2=Adebayo|date=1986|title=The Left in Nigerian Politics and the Struggle for Socialism: 1945-1985|url=https://www.jstor.org/stable/4005819|journal=Review of African Political Economy|issue=37|pages=64–80|jstor=4005819|issn=0305-6244}}</ref> Musa hollitii e yeewtere 2012 wonde rafi Aminu e nder ooɗoo sahaa addi mo « ko ɓuri heewde e ko o anndaa ko woni e sara makko », ko ɗum « won e yimɓe bonɓe wonɓe e sara makko ». Muusaa siftini kadi anniya Aminu ngam yuɓɓinde batu nanondiral e galle mum, kono cellal makko bonngal haɗi ɗum, ɗum addani mo maayde haa jooni.<ref>{{Cite web|last=Tilde|first=Dr Aliyu U.|date=2012-05-26|title=Interview (1): An Evening with Balarabe Musa|url=https://aliyuutilde.wordpress.com/2012/05/26/interview-1-an-evening-with-balarabe-musa/|access-date=2024-03-23|website=Discourse With Dr. Tilde|language=en}}</ref> E nder heblo woote hooreleydaagu 1983, Aminu suɓii Bola Ogunbo ngam won'de hooreejo leydi ndii, ko ngol woni go'o ko debbo ina jogori jogaade darnde e nder leydi ndii.<ref>{{Cite journal|last=Mama|first=Amina|date=1995|title=Feminism or Femocracy? State Feminism and Democratisation in Nigeria|url=https://www.jstor.org/stable/43657968|journal=Africa Development / Afrique et Développement|volume=20|issue=1|pages=37–58|jstor=43657968|issn=0850-3907}}</ref> Kono o sankii ko ñalnde 17 abriil 1983, lebbi keewɗi ko adii woote ɗee.<ref>{{Cite journal|last=Mahmud|first=Sakah S.|date=1988|editor-last=Feinstein|editor-first=Alan|title=Mallam Aminu Kano and the Politics of Change in Nigeria|url=https://www.jstor.org/stable/4186467|journal=Africa Today|volume=35|issue=1|pages=57–60|jstor=4186467|issn=0001-9887}}</ref> == Wade == Caggal nde o dañi rafi mboros bonɗo sabu rafi mboros cerebral, Aminu Kano sankii ñalnde 17 abriil 1983 to galle makko to [[Kano]]. O wirnaa ko ñalnde heen e nder galle makko.<ref>{{Cite web|title=Aminu Kano {{!}} Zaccheus Onumba Dibiaezue Memorial Libraries|url=https://zodml.org/discover-nigeria/people/historicalpeople/aminu-kano|access-date=2024-04-11|website=zodml.org}}</ref> Gila hitaande 2001, hitaande kala, ñalngu mawningol maayde makko ina waɗee e nder galle [[Mambayya]].<ref>{{Cite news|last=Dori|first=Gambo|date=20 April 2018|title=Musings from Aminu Kano's 35th anniversary for the 17th yr on 17th April|url=https://www.vanguardngr.com/2018/04/musings-from-aminu-kanos-35th-anniversary-for-the-17th-yr-on-17th-april/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> == Njawdi == Naajeeriya waawataa wonde noon kadi sabu Aminu Kano ina hoɗi ɗoo. — [[Chinua Achebe]], Natal [[Afrik]] / Caɗeele e [[Naajeeriya]] Batte Aminu ina njokki e ƴellitaade e nder politik leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ko juuti caggal maayde makko. Heewɓe e almuɓɓe makko gila e balɗe makko e nder PRP njahi haa ɓe ngonti yimɓe mawɓe e nder politik leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], haa teeŋti noon e jamaanu Republique nayaɓere (1999—hannde). Teskaama e nder ɓeeɗoo politikaaji ko [[Sule Lamiɗo|Sule Lamido]], gonnooɗo guwerneer Jigawa tuggi 2007 haa 2015, e teddungal Aminu, mahii ''Triangle'' Mallam Aminu Kano to [[Dutse]];<ref>{{Cite news|last=Gaya|first=Suleiman Uba|date=8 March 2015|title=Sule Lamido and the Jigawa Narrative|url=https://www.vanguardngr.com/2015/03/sule-lamido-and-the-jigawa-narrative/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> [[Ghali Umar Na'Abba]]; joginooɗo jappeere hooreejo suudu sarɗiiji leydi ndii tuggi3990. e ɓurɗo teeŋtude, [[Umaru Musa Yar'Adua]], gardinooɗo leydi Nijeer gila 2007 haa o maayi ñalnde 5 [[lewru]] mbooy hitaande 2010.<ref name=":317">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite web|last=Adekaiyaoja|first=Afolabi|date=2022-07-07|title=Rabiu Kwankwaso and the Legacy of Aminu Kano|url=https://republic.com.ng/june-july-2022/kwankwaso-kano/|access-date=2024-04-25|website=The Republic|language=en-GB}}</ref> Ina gasa tawa maande ɓurnde tiiɗde e batte Aminu jokkuɗe e politik leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] ina yiyee e nder diiwaan makko [[Kano]]. Politiyankooɓe yiɗɓe ballal ''talakawa'' ina keewi wiyde ko kamɓe ngoni ‘lomtiiɓe Aminu Kano’, tawi ko gonnooɗo guwerneer diiwaan [[Kano]] e ƴamoowo hooreejo leydi [[Rabiu Kwankwaso]] woni yeru maantinɗo.<ref name=":316">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref><ref name=":352">{{Cite web|last=Tilde|first=Dr Aliyu U.|date=2012-06-15|title=Interview (4): Kwankwaso|url=https://aliyuutilde.wordpress.com/2012/06/15/interview-4-kwankwaso/|access-date=2024-04-25|website=Discourse With Dr. Tilde|language=en}}</ref> [[File:Kwankwasiyya May 29 2011.jpeg|thumb|Natal ngal ƴettaa ko to [[Kano]] e sahaa nde Kwankwaso toɗɗaa e gardagol guwerneer Kano e hitaande 2011, ngalɗoo natal ina hollita almuɓɓe makko, anndiraaɓe [[Kwankwasiyya]]. Ɓe mbeltiniri cappanɗe boɗeeje, limce daneeje, e paɗe ɓaleeje, ɗe njibinaama e mbaydi siyno Aminu, ndi Kwankwaso ƴetti caggal mum.<ref name=":35">{{Cite web|last=Tilde|first=Dr Aliyu U.|date=2012-06-15|title=Interview (4): Kwankwaso|url=https://aliyuutilde.wordpress.com/2012/06/15/interview-4-kwankwaso/|access-date=2024-04-25|website=Discourse With Dr. Tilde|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuh|first=Adamu|date=3 November 2015|title='Our Kwankwasiya ideology improved the lot of Kano indigenes'|url=https://guardian.ng/features/our-kwankwasiya-ideology-improved-the-lot-of-kano-indigenes/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref>]] === Sinemaaji e pijirlooji Hausa === Ƴeew kadi: Sinema ɗemngal Hausa Nde o woni suka, Aminu ina heewi waɗde pijirlooji ɗi o huutortoo ngam waɗde "wullitaango makko, ñiŋooje makko, e yiɗdeeji makko e mbaadi pijirlooji". E nder ɗeen pijirlooji, o heewnoo ko reende darnde ardiinde ndee e hoore makko, o rokka geɗe goɗɗe ɗee wondiiɓe makko pijirlooji ɗii.<ref name=":126">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 43–44 Caggal ɗuum, nde o woni almuudo to duɗal hakkundeewal [[Kano]], o woni gadano winndude golle pijirlooji e ɗemngal Hausa.<ref name=":26">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref>:228<ref>{{Cite book|last=Gar|first=Yusuf Baba|url=https://books.google.com/books?id=jFjfEAAAQBAJ|title=Capturing Culture: Traditional Theater in Contemporary Hausa Video Films|date=2024-01-18|publisher=LIT Verlag|isbn=978-3-643-96410-6|pages=81|language=en}}</ref> Which heduna the 92 sosi Fedde Dramatique, o winndi heen pijirlooji keewɗi ɗi o: ...ƴami huuwugo yimɓe ɗuuɗɓe nden ɓe ɗon ƴama system emiraaji haa woyla lesdi [[Naajeeriya]]. E nder pijirlooji ɗii, ''Kai wane ne a kasuwar'' [[Kano]] ''da ba za a cuce ka ba''? (‘Ko mbaaw-ɗaa wonde fof, aɗa foolee e luumo [[Kano]]’) o hollitii huutoraade yimɓe leydi e juuɗe njulaagu ɓe ngalaa ɓerɗe, e nder ''Karya Fure take ba ta ‘ya’ya'' (‘Fenaande ina ɓuuɓna kono alaa ko heɓata’) o umminii caɗeele njoɓdi ɓurtundi ndi yimɓe teeru [[Hausa language|Hausa]] en njoɓata. E nder duuɓi 1939—1941 Aminu Kano winndi ko ina tolnoo e pijirlooji juutɗi capanɗe ɗiɗi ngam huutoraade duɗe ɗe o jaɓaani yoga e aadaaji nokkuuji ɓooyɗi kam e golle laamu ngenndi e nder njuɓɓudi njuɓɓudi koloñaal ndi wonaa to bannge njuɓɓudi.<ref name=":1411">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>:276 <ref name=":25">{{Cite book|url=http://archive.org/details/literaturesinafr0000unse|title=Literatures in African languages : theoretical issues and sample surveys|date=1985|publisher=Cambridge; New York : Cambridge University Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-521-25646-9|editor-last=Andrzejewski|editor-first=B. W.|pages=243|editor-last2=Piłaszewicz|editor-first2=S.|editor-last3=Tyloch|editor-first3=W.}}</ref>228 <ref name=":34">{{Cite book|last=Adamu|first=Abdalla Uba|url=https://auadamu.com/phocadownload/Conference_Presentations/Media_and_Cultural_Communication_Presentations/2005%20Read%20to%20Reel%20-%20Transformation%20of%20Hausa%20Popular%20Literature%20from%20Orality%20to%20Visuality.pdf|title=Read to Reel: Transformation of Hausa Popular Literature from Orality to Visuality|publisher=Department of Mass Communication Bayero University, Kano|year=2005|pages=8–9}}</ref>: E hitaande 1940, e nder batu kuuɓtodinngu ɗiɗaɓuru hitaande kala fedde sukaaɓe mawɓe [[Kaduna]] (hannde Fedde sukaaɓe mawɓe Barewa), batu ɗo almudɓe duɗal ngal « kawri e yeewtere welnde hakkunde mum en », Aminu, e oon sahaa ko almuudo haa jooni, yuɓɓini pijirlooji mum ''Kai wane ne a kasuwar'' Kanotendees to KOBA. E wiyde [[Abubakar Imam]], jeyaaɗo e tawtoraaɓe ɓee, ‘yiylotooɓe’ ɓee njiyri pijirlooji ɗii ko no « politik nii, baawɗi bonnude ko ɓuri moƴƴude e deeƴre diiwaan oo, haa teeŋti noon e hare winndereere » . Ɗum addani ardiiɓe duɗal ngal salaade jaɓɓaade kala batuuji garooji e jokkondirde e KOBA.<ref name=":10">{{Cite book|last=Imam|first=Abubakar|url=https://books.google.com/books?id=yawsAAAAIAAJ|title=The Abubakar Imam Memoirs|date=1989|publisher=NNPC|isbn=978-978-169-308-3|language=en}}</ref>: 162 Aminu heɓi heen miijo mum ko e winndooɓe mawɓe hono Sekseer,<ref>{{Cite book|last=Clark|first=Trevor|url=http://archive.org/details/wasitonlyyesterd0000unse|title=Was it only yesterday? : the last generation of Nigeria's "Turawa"|publisher=Bristol : BECM Press|others=Internet Archive|year=2002|isbn=978-0-9530174-7-8}}</ref>: 284 Rousseau, Voltaire, e Tom Paine, e etaade waylude golle mum en ngam heɗtiiɓe Hausa en.<ref name=":33">{{Cite book|last=Adamu|first=Abdalla Uba|url=https://auadamu.com/phocadownload/Conference_Presentations/Media_and_Cultural_Communication_Presentations/2005%20Read%20to%20Reel%20-%20Transformation%20of%20Hausa%20Popular%20Literature%20from%20Orality%20to%20Visuality.pdf|title=Read to Reel: Transformation of Hausa Popular Literature from Orality to Visuality|publisher=Department of Mass Communication Bayero University, Kano|year=2005|pages=8–9}}</ref> O heewi wonde ko binndoowo pijirlooji, fijoowo, e gardotooɗo e nder pijirlooji makko, sahaa e sahaa fof omo wayla binndanɗe e pijirlooji walla omo huutoroo geɗe asliije tiiɗɗe. Kanko e gollodiiɓe makko ɓe mbaɗii dingiral, ɓe noddi yimɓe ɓee ngam seedaade kollirɗe maɓɓe, heewɓe heen ko e kewuuji hono Sallah. Ɗee golle keɓii weltaare, sahaa e sahaa fof ina ngadda heen hay amiir e ardiiɓe diiwanuuji. Aminu waɗii miijooji renndo e ñiŋooje rewrude e ɗeen pijirlooji e kollirɗe. Pijirlooji gooti teskiniiɗi, ɗi puɗɗii innireede Kar Ka Bata Hajin Naka (‘Wota bonnu hajjuuji maa’), caggal ɗuum ɗi inniri Alhaji Ka Iya Kwanga (‘Alhaji, aɗa anndi no njiyru-ɗaa Conga’), jeertinii Naajeeriyankooɓe e waasde nanngeede e njiimaandi ɓurndi toowde e laabi Hirnaange, teeŋtinirɗi. E nder ɗuum, o wiyi yo waylo waylo rewrude e jaŋde e nder aadaaji maɓɓe.<ref name=":125">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 55 Hay so tawii o neldii pijirlooji makko keewɗi to [[Gaskiya Ta Fi Kwabo]], jaaynde laamu nde ɗemngal Hausa, hay heen gootal jaɓaaka.<ref name=":1410">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 277 <ref name=":32">{{Cite book|last=Adamu|first=Abdalla Uba|url=https://auadamu.com/phocadownload/Conference_Presentations/Media_and_Cultural_Communication_Presentations/2005%20Read%20to%20Reel%20-%20Transformation%20of%20Hausa%20Popular%20Literature%20from%20Orality%20to%20Visuality.pdf|title=Read to Reel: Transformation of Hausa Popular Literature from Orality to Visuality|publisher=Department of Mass Communication Bayero University, Kano|year=2005|pages=8–9}}</ref> E wiyde [[Abdalla Uba Adamu]], ‘''Establishment'' aadaaji ɗii fof ina tiiɗi no feewi ngam jaɓde ƴeewndo binndol keeriiɗo e maɓɓe,9. Pijirlooji Aminu Kano ina njogii batte e nder sinemaaji [[Hausa language|Hausa]], pijirlooji makko keewɗi mbaɗtaa e filmuuji.<ref>{{Cite journal|last=McCain|first=Carmen|date=2013|title=Nollywood and Its Others: Questioning English Language Hegemony in Nollywood Studies|url=https://muse.jhu.edu/pub/3/article/538429|journal=The Global South|volume=7|issue=1|pages=30–54|doi=10.2979/globalsouth.7.1.30|s2cid=144044295|issn=1932-8656|url-access=subscription}}</ref> O ɓuri teeŋtude ko e [[Maitama Sule]], gooto e ƴettuɓe sinemaa [[Hausa language|Hausa]] ko adii. Sule siftinii yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Kaduna]] caggal nde Aminu heɓi bak mum, o siftini wonde fotde pijirlooji ɗi o waɗi ɗii fof ko Aminu winndi ɗi.<ref name=":124">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 56–57 O ɓeydi heen wonde o siftorii sahaa gooto ɗo: ...almuɓɓe ndarni haa nokkuure laanawol lesdi ngam salmingo Aminu nde ɓe nani o ɗon yaha diga [[Kano]] haa [[Diiwal Bauchi|Bauchi]], o ɗon jooɗa wakkati seɗɗa haa [[Kaduna]]. Lonngere ndee leeltinii waktuuji keewɗi, kamɓe fof ɓe ndartiima e ladde ngam waɗde pijirlooji makko ɗi ɓe ngollotonoo ɗii. Aminu, nde o ari, o naati e fedde nde...<ref name=":123">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 57 Sule waɗii darnde mawnde e sosde gooto e sosiyeteeji peewnugol filmuuji gadani e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]], hono [[Maitama Sule]] ''Drama Group''.<ref name=":3">{{Cite book|last=Adamu|first=Abdalla Uba|url=https://auadamu.com/phocadownload/Conference_Presentations/Media_and_Cultural_Communication_Presentations/2005%20Read%20to%20Reel%20-%20Transformation%20of%20Hausa%20Popular%20Literature%20from%20Orality%20to%20Visuality.pdf|title=Read to Reel: Transformation of Hausa Popular Literature from Orality to Visuality|publisher=Department of Mass Communication Bayero University, Kano|year=2005|pages=8–9}}</ref> Ɗemɗe makko renndo e politik ina keewi feeñde e filmuuji [[Naajeeriya|Najeriya]], haa teeŋti e ɗi ɗemngal [[Hausa language|Hausa]].<ref>{{Cite journal|last=McCain|first=Carmen|date=2013|title=Nollywood and Its Others: Questioning English Language Hegemony in Nollywood Studies|url=https://muse.jhu.edu/pub/3/article/538429|journal=The Global South|volume=7|issue=1|pages=30–54|doi=10.2979/globalsouth.7.1.30|issn=1932-8656|url-access=subscription}}</ref> === Miijooji peewnitgol === Aminu Kano naati e Dental ''Progressive Elements Nord'' ngam wonde fedde politik ngam haɓaade ko o miijii ko golle otokaraasi e fedde laamu ''Native Northern''. O feewni njiimaandi makko e elite laamu nguu haa arti noon e amiir en, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko [[Fulɓe]]. Doole plateau makko semmbinaama heen seeɗa sabu ''background'' makko. Baaba makko ko Alkali golloowo to [[Kano]] ummoriiɗo e leñol diineeji lislaam, Aminu Kano kadi addi miijooji lislaam ko fayti e potal e nder laabi kampaañ mum e nder republique gadano. ''Talakawas'' (commons) ɗuuɗɓe haa [[Kano]] ndarni ɓaawo nulal maako nden darnde maako nder siyaasa mawni diga ballal yimɓe [[Kano]] e soodooɓe pamari egguɓe haa woyla.<ref>M. G. Smith; Government in Kano, 1350-1950, Westview Press, 1997. p 492-493.</ref> Heewɓe e njulaagu nguu caggal ɗuum njooɗiima e birooji NEPU. O yiɗi kadi huutoraade politik ngam sosde renndo fotngo e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]]. Miijo makko mawngo ngoɗngo e nder fuɗɗoode republique gadano oo, ko ruppitde lanndaaji tuugiiɗi e leƴƴi. Miijo ngoo jaɓɓaama no feewi e ballal makko ummoriingal e njulaagu tokoosi e gollooɓe e nder gure saraaji laawol laana njoorndi. Worɓe e rewɓe ɓuri heewde ko yimɓe eggooɓe yiylotooɓe fartaŋŋeeji njulaagu, tee ina njogii nanondiral leƴƴi seeɗa e renndooji jaɓɓotooɗi ɗum en ɗii. O holliti kadi njuɓɓudi fiscal ndi ina yiɗi yoɓde alɗuɓe e nder diiwaan hee, tee ina jeyaa e ko ɓuri teeŋtude e ardiiɓe politikaaji leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ballitooji potal hakkeeji rewɓe. Mallam Aminu Kano ko siyaasyanke teddinaaɗo no feewi e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]]. O maantinii demokaraasi, doole rewɓe e ndimaagu haala. Aeroport, kolees e kadi mbedda mawɗo kadi ina inniree mo to [[Kano]]. Galle makko ɗo o hoɗi e ɗo o maayi e ɗo o wirnaa, wayliima wonti nokku wiɗto e heblo demokaraasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero [[Kano]] === Doole rewɓe === Kuutoragol Aminu luggiɗngol e yumma mum e caɗeele renndo ɗe o fotnoo dañde, addani mo waɗde doole rewɓe e nder nguurndam makko.<ref name=":173">{{Cite journal|editor-last=Wakili|editor-first=Haruna|title=The Social and Political Thoughts of Malam Aminu Kano|url=https://www.academia.edu/38919731|journal=The Social and Political Thoughts of Malam Aminu Kano|date=January 2019|publisher=Mambayya House, Centre for Democratic Studies, Bayero University|publication-place=[[Kano, Nigeria]]}}</ref>: 53 O reentii e jogaade rewɓe heewɓe, o wiyi wonde Qur'aana ina jaɓi juulɗo resde haa rewɓe nayo hay so tawii ko impsuret tan wadugo. O firti ɗum ko Qur’aana jaɓaani dewgal keewngal. Goongɗinɗo no feewi jaŋde ko feere ngam rimɗinde rewɓe, o wallitorii duɗal rewɓe ngal hawri e galle makko gila 1952 haa o sankii e hitaande 1983, o rokki heen janngirɗe e golle juuɗe, e sewnde, e Hausa, e binndol e ɗemngal Engele. E nder duuɓi ɗiɗi ɗi o janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde, o winndi denndaangal binndanɗe makko teskinɗe e "Caɗeele jaŋde sukaaɓe rewɓe e nder [[Kano]]".<ref name=":149">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 290–291 <ref name=":121">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 102 <ref name=":122">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref> E nder nguurndam makko politik, Aminu ina jokki e haɓaade ittugol rewɓe e nguurndam renndo e geɗe politik laaɓtuɗe. O ƴetti miijooji lislaam ɗii « ndimaagu », « jihaadi » e « nuunɗal » ngam wallitde doole rewɓe, o waɗti ɗum e ngoƴa mawɗo e nder lannda makko politik. E bannge ɓiyiiko gorko biyeteeɗo Isa Wali, o daraniima ndeeɗoo feere e kitaale 1950 e 1960, darnde nde heewaani yiyeede e oon sahaa. E nder kitaale 1970 e 1980, e gartugol demokaraasi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], lannda ''People’s Redemption Party'' (PRP), e gardagol makko, ummii ko e lannda politik tan e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], jogorɗo haɓaade ndee ɗoo haala, Aminu wonti jokkondiral tiiɗngal e daranaade hakkeeji rewɓe ko ɓuri kala politikyanke leydi ndii. O hollitii wonde Qur'aana ina rokka juulɓe hakke "jogaade haala laaɓtuka e geɗe dowla walla wakiliijo mo o suɓii".<ref name=":163">{{Cite book|url=http://archive.org/details/hausawomenintwen0000unse|title=Hausa Women in the Twentieth Century|date=1991|publisher=Madison, Wis. : University of Wisconsin Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-299-13024-4|editor-last=Coles|editor-first=Catherine|editor-last2=Mack|editor-first2=Beverly}}</ref>: 153 <ref name=":164">{{Cite book|url=http://archive.org/details/hausawomenintwen0000unse|title=Hausa Women in the Twentieth Century|date=1991|publisher=Madison, Wis. : University of Wisconsin Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-299-13024-4|editor-last=Coles|editor-first=Catherine|editor-last2=Mack|editor-first2=Beverly}}</ref><ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/womenstatedevelo0000unse|title=Women, the state, and development|date=1989|publisher=Albany : State University of New York Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-7914-0064-7|editor-last=M. Charlton|editor-first=Sue Ellen|pages=108|editor-last2=Everett|editor-first2=Jana|editor-last3=Staudt|editor-first3=Kathleen}}</ref> So tawiino o tawtoraama wooteeji hooreejo leydi e hitaande 1983, ko kanko woni debbo Bola Ogunbo, ko ngol woni go’o ko debbo [[Naajeeriya|Najeriya]] ina suɓee e jappeere laamu toownde. O wiyi yo rewɓe ɓeydu naatde e geɗe renndo, o waɗta eɓɓooji jaŋde mawɗi wonande rewɓe rewrude e lannda makko PRP, o toɗɗii rewɓe heewɓe e golle renndo. E nder lanndaaji ɗiɗi ɗi o ardii ɗii, hono Dental Dowlaaji Dentuɗi (NEPU) tuggi 1953 haa 1966 e PRP tuggi 1978 haa 1983, rewɓe ina cemmbinaa e politik. Kono, nde tawnoo ɗeen lanndaaji ina cosi baɗe rewɓe, ina kaɓa e geɗe jowitiiɗe e jaŋde e hakkeeji woote, ina keewi ustude terɗe rewɓe ngam haɓaade geɗe ɓurɗe yaajde e dow ndimaagu mum en. Baagal rewɓe, hay so ina woodi, ardaani waylooji moƴƴi walla mbayliigu wonande rewɓe.<ref name=":162">{{Cite book|url=http://archive.org/details/hausawomenintwen0000unse|title=Hausa Women in the Twentieth Century|date=1991|publisher=Madison, Wis. : University of Wisconsin Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-299-13024-4|editor-last=Coles|editor-first=Catherine|editor-last2=Mack|editor-first2=Beverly}}</ref>: 157 === Duɗe lislaamiyya === E nder kitaale 1950, e ƴettude ƴoƴre e duɗe lislaam to [[Sudan|Sudaan]],<ref>{{Cite news|last=Tankarkar|first=Maijama'a Sule|date=18 May 2012|title=Remembering Mallam Aminu Kano|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/5163-remembering_mallam_aminu_kano.html|access-date=2024-01-11|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> binndanɗe [[Abdullahi Dan fodio|Abdullahi dan Fodio]], e won e dille peewnitgol nannduɗe e ɗeen to Nijeer, Aminu fuɗɗii sosde duɗe [[Lislaamu|lislaam]] gadane, tawi faandaare mum ko peewnude e ƴellitde jaŋde [[Lislaamu|lislaam]] to [[Kano]]. Ngam heɓugo ballal, Aminu hokki taskaram man haa mallamai mawɓe haa [[Kano]], hawtaade e Sheek Na’ibi Suleymaani Wali e [[Inuwa Wada]]. Ko adii fof e ɗeen duɗe sosaa ko e nder diiwaan Sudawa wuro ngoo, ko yaawi ɓeydaade heewde yimɓe e binnditagol adanngol ngol almuudo 30, ko ɓooyaani koo mawni haa 60. Jibnaaɓe, haa teeŋti e ɓeen wonɓe e sukaaɓe rewɓe tokosɓe, ɓuri yiɗde ɗeen duɗe nde tawnoo ɗe ɓuri tiiɗnaade ko e jaŋde [[Lislaamu|lislaam]] tawa kadi ina naatna heen geɗe goɗɗe ɗe ngonaa jaŋde Hirnaange fof.<ref name=":120">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 142-144 <ref>{{Cite book|last=Daneji|first=Abdalla Uba Adamu|url=https://www.researchgate.net/publication/368602049|title=From Evolution to Revolution: The Kano Emirate Yesterday Today and Tomorrow|date=July 2021|location=Kano|pages=12}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mustapha|first=Olusegun|date=2018-04-20|title=Tunawa da Marigayi Malam Aminu Kano|url=https://aminiya.ng/tunawa-da-marigayi-malam-aminu-kano/|issn=0794-9049|access-date=2024-01-11|newspaper=Aminiya|language=ha}}</ref><ref name=":184">{{Cite journal|last=Reichmuth|first=Stefan|date=1989|title=New Trends in Islamic Education in Nigeria: A Preliminary Account|url=https://www.jstor.org/stable/1570982|journal=Die Welt des Islams|volume=29|issue=1/4|pages=41–60|doi=10.2307/1570982|jstor=1570982|issn=0043-2539|url-access=subscription}}</ref><ref name=":193">{{Cite book|url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PA00M825.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20170211113815/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PA00M825.pdf|url-status=dead|archive-date=11 February 2017|title=Kano State Education Accounts 2005/2006|date=2006|publisher=Kano State Education Accounts|pages=19–20}}</ref> Jaagorgal jaŋde ƴeewtiima duɗe ɗee, o weltiima e porogaraam oo, addani ɗum naatde e njuɓɓudi duɗe toowɗe. E nder hitaande wootere, duɗe Islamiyya sappo goɗɗe udditaama nder gure mawɗe nder Fuunaange [[Naajeeriya]], hawtaade e [[Kano]], [[Kaduna]], e [[Jos]]. Haa hitaande 1958, ko ina tolnoo e duɗe 60 hono ɗeen. E teskaade wonde ko ɓuri heewde e ballal ɗeen duɗe ummorii ko e terɗe NEPU, ɗe ngonti politik, ɗe ngoni ko e ƴattaade sahaa e sahaa fof, hay so tawii ko e fitinaaji. Ko wonaa ɗuum koo, njiimaandi ɗeen duɗe ina duumii, haa teeŋti noon e sukaaɓe rewɓe.<ref name=":183">{{Cite journal|last=Reichmuth|first=Stefan|date=1989|title=New Trends in Islamic Education in Nigeria: A Preliminary Account|url=https://www.jstor.org/stable/1570982|journal=Die Welt des Islams|volume=29|issue=1/4|pages=41–60|doi=10.2307/1570982|jstor=1570982|issn=0043-2539|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Kane|first=Ousmane|url=https://books.google.com/books?id=8CGIM8F6fuQC|title=Non-Europhone Intellectuals|date=2012|publisher=African Books Collective|isbn=978-2-86978-506-9|pages=38|language=en}}</ref> Caggal nde [[Naajeeriya]] heɓi ndimu mum e hitaande 1960, laamu Fuɗnaange ɓeydi ballal mum e duɗe Islamiyya. E kitaale 1970, janngooɓe duɗe leslese "ko jiidaa e jaŋde maɓɓe leslese ina njaha e duɗe Islamiyya fo waktuuji keewɗi e ñalawma".<ref name=":182">{{Cite journal|last=Reichmuth|first=Stefan|date=1989|title=New Trends in Islamic Education in Nigeria: A Preliminary Account|url=https://www.jstor.org/stable/1570982|journal=Die Welt des Islams|volume=29|issue=1/4|pages=41–60|doi=10.2307/1570982|jstor=1570982|issn=0043-2539|url-access=subscription}}</ref><ref>{{Cite book|last=Bray|first=Mark|url=http://archive.org/details/educationsociety0000bray|title=Education and society in Africa|date=1986|publisher=London : Edward Arnold|others=Internet Archive|isbn=978-0-7131-8158-6}}</ref>: 92 Hannde, ko ɓuri heewde e sukaaɓe e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]] ina njaha e duɗe Islamiyya e sara jaŋde leslesre aada.<ref name=":192">{{Cite book|url=https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PA00M825.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20170211113815/http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PA00M825.pdf|url-status=dead|archive-date=11 February 2017|title=Kano State Education Accounts 2005/2006|date=2006|publisher=Kano State Education Accounts|pages=19–20}}</ref> Ɗee duɗe keɓii ballal laamu [[Naajeeriya]] e pelle winndereyankooje, ko wayi no USAID, e nder golle ngam ƴellitde paandaale hono jaŋde sukaaɓe rewɓe.<ref>{{Cite web|last=Thurston|first=Alex|date=2012-05-18|title=Nigeria's Islamiyya Schools: Global Project, Local Target|url=https://therevealer.org/islamiyya-schools-draft/|access-date=2024-01-11|website=The Revealer|language=en-US}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == === Caalaje === Debbo Aminu gadano, Umma, ko debbo ceertuɗo e dewgal goɗngal. Ɓesngu makko ko '''royalty of sorts''<nowiki/>', ɓe njaɓaani dewgal makko e Aminu sabu 'darnde makko udditiinde ngam haɓaade laamɗo'. Dewgal ngal waɗi ko to [[Kano]] e hitaande 1939; kono ɓe ndartini ɗum nde Aminu ummii to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna. Umma, mo luutndii fusde, dogi fayi Kaduna, resi Aminu. Ɓesngu makko dañii waawde faamnude ''Alkali'' nokku oo ngam fusde dewgal ngal laabi ɗiɗi caggal nde ɓe ngarti e [[Kano]] ngam juulde. Caggal nde jokkondiral makko e Aminu joofi, Umma dogi fayti [[Gana]] tan.<ref name=":119">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 67–68 <ref name=":315">{{Citation|last1=Salau|first1=Mohammed Bashir|title=Aminu Kano|date=2024-01-30|encyclopedia=Oxford Research Encyclopedia of African History|url=https://oxfordre.com/africanhistory/display/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-590|access-date=2024-02-17|language=en|doi=10.1093/acrefore/9780190277734.013.590|isbn=978-0-19-027773-4|last2=Oluokun|first2=Oyedele|url-access=subscription}}</ref> Debbo ɗiɗaɓo Aminu ko Hasia, ummoriiɗo e galle laamɗo to [[Bauchi]]. Neene makko ɓadtii baaba Aminu e innde makko, o jaɓi eɓɓoore ndee. Aminu anndi ɗum nde o timmini jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaduna, o arti Kano ko juuti. Caggal ɗuum, kanko e Hasia ɓe ngummii Bauchi ngam golle makko jannginde. E sahaa dewgal maɓɓe, Hasia ina famɗi, alaa jaŋde toownde. Aminu ƴetti e hoore mum ngam jannginde mo e Quraan, e binndol Engele (janngude, winndude, e hiisa), e cellal ɓalli.<ref name=":118">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 68–69 O renndini kadi ganndal makko e jannginde rewɓe woɗɓe wonɓe e sara makko.<ref name=":117">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 76 infeleed, ''During marriage'' maɓɓe mbaawka makko jibinde ɓiɓɓe. E hitaande 1948, o jibini kono caggal mum o ruttii.<ref name=":116">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 109 Nde Aminu woppi jaŋde e hitaande 1950, o naati politik, ɓe ngummii Kano. Golle makko politik ɗee ngaddaani waktuuji seeɗa e Hasia, mo nganndu-ɗaa ina woɗɗi. O hoɗi ko e galle galle Aminu to Sudawa kono caggal ɗuum o arti e galle yumma makko caggal nde o luurdi e yumma makko jom suudu Aminu. Jaɓde hootde, dewgal maɓɓe joofi. Aminu yuɓɓini Hasia golloraade e nder safrirde jibinannde, golle ɗe o joginoo haa ko famɗi fof e fuɗɗoode kitaale 1970. Dewgal maɓɓe fof e joofde, Aminu e Hasia ina keddii e nanondiral moƴƴal. O tawtoraama dewgal makko e hitaande 1969, hitaande caggal ɗuum, o walli mo e hijjoore makko to Makka<ref name=":115">{{Cite book|last=Feinstein|first=Alan|url=http://archive.org/details/africanrevolutio0000fein|title=African revolutionary; the life and times of Nigeria's Aminu Kano|date=1973|publisher=[New York] Quadrangle|others=Internet Archive|isbn=978-0-8129-0321-8}}</ref>: 68–69, 181 === Gooɗo === [[Chinua Achebe]], winndiyanke [[Naajeeriya]] mawɗo, gollodiiɗo PRP e Aminu, siftinii mo wonde "seniiɗo e mbayliigu". O ɓeydi heen wonde :<ref>{{Cite book|last=Achebe|first=Chinua|url=http://archive.org/details/imageofafricatro0000ache|title=An image of Africa; and the trouble with Nigeria|date=2010|publisher=London : Penguin|others=Internet Archive|isbn=978-0-14-119258-1}}</ref> ...so Aminu Kano yiytii wonde o naatii e fedde tooñooɓe o woppataa darnde makko ko yaawi e peeñcu, o waɗa hare e hoore makko!<ref>{{Cite book|last=Huxley|first=Elspeth|url=http://archive.org/details/fourguineas0000huxl|title=Four Guineas: A Journey Through West Africa|date=1954|publisher=[[Chatto & Windus]]|others=Internet Archive}}</ref>: 86 Jaayndiyanke e daartoowo Angalteer biyeteeɗo Basil Davidson, mo Aminu sifotoo ko sehil mum, siftini Aminu ko « jannginoowo, murtuɗo, kulɓiniiɗo-politik, e dowla-parlemaa ». E ɓeydude heen sifaa Davidson, Aminu siftinii hoore mum e nder konngol mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero e hitaande 1982, wonde « ko o neɗɗo demokaraasiyanke, baawɗo ɓamtude neɗɗaagu e ƴellitde ndimaagu rewɓe ». e nder deftere makko 1954 « Gineeji nay : Jaɓɓal e nder [[Afrik]] hirnaange », o siftinii Aminu wonde « Cassius gorko, ɓuuɓɗo, ɓuuɓɗo, ganndo Engele, ɓernde mum ko ƴiye, ɗemngal mum ko fijirde ». O siftini mo kadi ko "demagog--ɗemngal taƴngal, fanatik".<ref name=":302">{{Cite book|last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 254–255 Aminu ina anndaa no feewi e nguurndam mum ɓuuɓɗam.[113] Fuu e darnde maako ministaajo les Gowon, o ɗonno jogga hoore maako bee "ndema tokoosa" e dokke wakkati feere diga soobiraaɓe maako.<ref name=":30">{{Cite book|last=Shagari|first=Shehu Usman Aliyu|url=http://archive.org/details/shehushagaribeck0000shag|title=Shehu Shagari : Beckoned To Serve : an autobiography|date=2001|publisher=Nigeria : Heinemann ed. books (Nigeria) plc|others=Internet Archive|isbn=978-978-129-932-2|author-link=Shehu Shagari}}</ref>: 73 Ganndal Aminu e [[Islaam]] addani mo innde Mallam (innde nde worɓe jannguɓe keɓata e nder Fuɗnaange [[Naajeeriya]]). O woniino karallo e sariyaaji [[Lislaamu|lislaam]] e tafsiir, omo waɗa jeewte keewɗe e dow ɗeen geɗe, haa teeŋti noon e wuro [[Kano]].<ref name=":172">{{Cite journal|editor-last=Wakili|editor-first=Haruna|title=The Social and Political Thoughts of Malam Aminu Kano|url=https://www.academia.edu/38919731|journal=The Social and Political Thoughts of Malam Aminu Kano|date=January 2019|publisher=Mambayya House, Centre for Democratic Studies, Bayero University|publication-place=[[Kano, Nigeria]]}}</ref>: 51 Firooji makko Qur’aana ɓuri teeŋtude ko e doosɗe [[lislaam]] jowitiiɗe e nuunɗal, nafoore jaŋde e nder [[Lislaamu|Lislaam]], e wallitde deftere juulɓe ndee. Kerecee’en, e Yahuudu’en.<ref name=":148">{{Cite book|last=Paden|first=John N.|url=http://archive.org/details/ethnicenterprise00ligh|title=Religion and political culture in Kano|date=1973|publisher=Berkeley, University of California Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-520-01738-2}}</ref>: 299-305 == Ƴeew kadi == Dental ɓamtaare Elemenji Fuɗnaange Lannda rimɗinde yimɓe [[Saadu Zungur]] Bayyinaango Sawaba == Tuugnorgal == snoj3k7qkq6dvcqjxwzmrz0cywid0wc Tijjani Mohammed Bande 0 4778 177778 131698 2026-07-02T10:30:30Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Education" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347152975|Tijjani Muhammad-Bande]]" 177778 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Tijjani Mohammed Bande, OFR''' (dubi dayyigo nyalde jeewe Didi 7 ɗun lewru Bowte hiitande ndungu alif 1957) un gillotodo e [[Naajeeriya]] on, moddibbo ɗenbo anɗuɗo konomi margo siyasaje. <ref>https://www.aljazeera.com/profile/tijjani-muhammad-bande.html|access-date=2020-09-20|website=www.aljazeera.com}}</ref> Han ko lattiɗo mauɗo joɗerde hautugo [[Duniiyaru|duniyaru]] mo 17 gada lewru silto hiitande dubi 2019 yaari yalnde sappande jeewenyi joowi 15 gu silto 2020 mo meɗi joɗaki ballitowo mauɗo majalisare nduungu 2016. <ref>https://www.un.org/pga/73/wp-content/uploads/sites/53/2019/04/Profile_Ambassador-Tijjani-Muhammad-Bande_Rev2.pdf |website=un.org |publisher=United Nations |accessdate=7 May 2019}}</ref><ref>https://www.dailytrust.com.ng/breaking-muhammad-bande-emerges-unga-president.html|title=Muhammad Bande emerges UNGA President|publisher=Daily Trust|accessdate=4 June 2019}}</ref> Han ko bo woni jagarɗo [[Naajeeriya]] e joɗarde hautugo duniyaru. Gada nduungu 2010 yaari hiitande dubi 2016 mo lattake darektajo mauɗo ɗun wuudu himari siyasaje (politikki) e dabareji di leydi gonɗi kuru Naajeeriya ɗenbo mo lattake balletiwe ardiɗo [[Janngirɗe Usman Ɗanfodio|Janngirde Usman Ɗanfodio]] iga 2004 yaari 2009. <ref>https://www.pulse.ng/bi/politics/tijjani-muhammad-bande-7-things-you-need-to-know-about-nigerian-diplomatic-appointed/ryh9krb|access-date=2020-09-20|website=www.pulse.ng|language=en-US}}</ref><ref>http://nigeriaunmission.org/ambassadorpermanent-representative/|access-date=2020-09-20|website=Permanent Mission of Nigeria to the United Nations, New York|language=en-US}}</ref> Der 2021 arɗiiɗo leydi [[Muhammadu Buhari]] fuuiiti wo etukimo jagordo mo gaba go’o e joɗarɗe hautugo duniyaru New-York. <ref>https://guardian.ng/news/president-assigns-portfolios-to-new-ambassadors/|access-date=2021-01-29|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> ==Distinorɗe margo maako== Un danyi Muhammad Bande ɗen bo mo jangi e gelle zagga e Diiwal [[Kebbi Musokotwane|Kebbi]] e hanɗe. <ref>http://saharareporters.com/2017/03/31/quick-fact-about-new-nigeria%E2%80%99s-ambassador-un-bande |publisher=[[Sahara Reporters]]<nowiki> |accessdate=7 May 2019}}</nowiki></ref> ==Famgo== Mo yaahii [[janngirɗe Ahmadu Bello]] University gonɗe Zariya, ɗun mo hebi digiri maako artuɗun eɗer andugo siyasaje e ɗungu 1979. Ko mo salo janngirɗe Boste ɗun mo himmini digiri maako ɗiɗaɓun eɗer anɗugo siyasaje e 1981. Muhammad Bande mo heɓi digirije. Digirije e ɗau siyasa, gada janga de Toranto, Canada e hitaande dubiubi alif 1987. <ref>https://web.archive.org/web/20250425221626/https://www.icirnigeria.org/nigerian-professor-muhammad-bande-appointed-president-of-un-general-assembly/%7Caccessdate%3D8 May 2019|publisher=ICIR Nigeria}}</ref> ==Kuɗe== E ɗungu mo jangini e janngirɗe Usmanu Danfodio University gon ɗun [[Sakkwotoɓe]] ɗun bo mo yaari jonde Farfesajo e ɗungo 1998. Hakkuɗe dubi 2000 yaari dubi 2004, banɗe mo huwii e jonɗe Darektajo Jaanar ɗun wuudu hollinki hiimani [[Afirik|Afrik]] e ɗer yahirki e fago yeso e Tangier Maroko. <ref>https://blerf.org/index.php/biography/muhammad-bande-h-e-prof-amb-tijjani/|access-date=2020-07-06|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref>E hakkuɗe ɗungu 2004 yaari 2009 mo lattake ballitowo mauɗo janngirɗe Usman Ɗanfodio University ko mo ɓile e jonɗe darakta jaanar e wuudu ɓe andugo hiimari e haute-hautugo [[Naajeeriya]] ɗun mo njogi gada nduungu dubi 2010 yaari 2016. ==Margo yalji maako== E mo woodi ɓangal e ɓiɓɓe nayo ==Hiimoɓe== {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] == Education == O naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] to [[Zariya|Zaria]] ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e ganndal siyaas e hitaande 1979 hade makko yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston, ɗo o heɓi Master of Arts e ganndal siyaas e hitaande 1981. Muhammad-Bande heɓi Ph.D. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Toronto e hitaande 1987. 5xmfbba04rw19n1oz7dtgyu9t48peat 177779 177778 2026-07-02T10:31:44Z Ibrahim abusufyan 12706 177779 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Tijjani Mohammed Bande, OFR''' (dubi dayyigo nyalde jeewe Didi 7 ɗun lewru Bowte hiitande ndungu alif 1957) un gillotodo e [[Naajeeriya]] on, moddibbo ɗenbo anɗuɗo konomi margo siyasaje. <ref>https://www.aljazeera.com/profile/tijjani-muhammad-bande.html|access-date=2020-09-20|website=www.aljazeera.com}}</ref> Han ko lattiɗo mauɗo joɗerde hautugo [[Duniiyaru|duniyaru]] mo 17 gada lewru silto hiitande dubi 2019 yaari yalnde sappande jeewenyi joowi 15 gu silto 2020 mo meɗi joɗaki ballitowo mauɗo majalisare nduungu 2016. <ref>https://www.un.org/pga/73/wp-content/uploads/sites/53/2019/04/Profile_Ambassador-Tijjani-Muhammad-Bande_Rev2.pdf |website=un.org |publisher=United Nations |accessdate=7 May 2019}}</ref><ref>https://www.dailytrust.com.ng/breaking-muhammad-bande-emerges-unga-president.html|title=Muhammad Bande emerges UNGA President|publisher=Daily Trust|accessdate=4 June 2019}}</ref> Han ko bo woni jagarɗo [[Naajeeriya]] e joɗarde hautugo duniyaru. Gada nduungu 2010 yaari hiitande dubi 2016 mo lattake darektajo mauɗo ɗun wuudu himari siyasaje (politikki) e dabareji di leydi gonɗi kuru Naajeeriya ɗenbo mo lattake balletiwe ardiɗo [[Janngirɗe Usman Ɗanfodio|Janngirde Usman Ɗanfodio]] iga 2004 yaari 2009. <ref>https://www.pulse.ng/bi/politics/tijjani-muhammad-bande-7-things-you-need-to-know-about-nigerian-diplomatic-appointed/ryh9krb|access-date=2020-09-20|website=www.pulse.ng|language=en-US}}</ref><ref>http://nigeriaunmission.org/ambassadorpermanent-representative/|access-date=2020-09-20|website=Permanent Mission of Nigeria to the United Nations, New York|language=en-US}}</ref> Der 2021 arɗiiɗo leydi [[Muhammadu Buhari]] fuuiiti wo etukimo jagordo mo gaba go’o e joɗarɗe hautugo duniyaru New-York. <ref>https://guardian.ng/news/president-assigns-portfolios-to-new-ambassadors/|access-date=2021-01-29|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> ==Distinorɗe margo maako== Un danyi Muhammad Bande ɗen bo mo jangi e gelle zagga e Diiwal [[Kebbi Musokotwane|Kebbi]] e hanɗe. <ref>http://saharareporters.com/2017/03/31/quick-fact-about-new-nigeria%E2%80%99s-ambassador-un-bande |publisher=[[Sahara Reporters]]<nowiki> |accessdate=7 May 2019}}</nowiki></ref> ==Famgo== Mo yaahii [[janngirɗe Ahmadu Bello]] University gonɗe Zariya, ɗun mo hebi digiri maako artuɗun eɗer andugo siyasaje e ɗungu 1979. Ko mo salo janngirɗe Boste ɗun mo himmini digiri maako ɗiɗaɓun eɗer anɗugo siyasaje e 1981. Muhammad Bande mo heɓi digirije. Digirije e ɗau siyasa, gada janga de Toranto, Canada e hitaande dubiubi alif 1987. <ref>https://web.archive.org/web/20250425221626/https://www.icirnigeria.org/nigerian-professor-muhammad-bande-appointed-president-of-un-general-assembly/%7Caccessdate%3D8 May 2019|publisher=ICIR Nigeria}}</ref> ==Kuɗe== E ɗungu mo jangini e janngirɗe Usmanu Danfodio University gon ɗun [[Sakkwotoɓe]] ɗun bo mo yaari jonde Farfesajo e ɗungo 1998. Hakkuɗe dubi 2000 yaari dubi 2004, banɗe mo huwii e jonɗe Darektajo Jaanar ɗun wuudu hollinki hiimani [[Afirik|Afrik]] e ɗer yahirki e fago yeso e Tangier Maroko. <ref>https://blerf.org/index.php/biography/muhammad-bande-h-e-prof-amb-tijjani/|access-date=2020-07-06|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref>E hakkuɗe ɗungu 2004 yaari 2009 mo lattake ballitowo mauɗo janngirɗe Usman Ɗanfodio University ko mo ɓile e jonɗe darakta jaanar e wuudu ɓe andugo hiimari e haute-hautugo [[Naajeeriya]] ɗun mo njogi gada nduungu dubi 2010 yaari 2016. ==Margo yalji maako== E mo woodi ɓangal e ɓiɓɓe nayo == Education == new O naati [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] to [[Zariya|Zaria]] ɗo o heɓi dipoloma makko ko faati e ganndal siyaas e hitaande 1979 hade makko yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde Boston, ɗo o heɓi Master of Arts e ganndal siyaas e hitaande 1981. Muhammad-Bande heɓi Ph.D. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Toronto e hitaande 1987. == Firooji == {{Reflist}} [[Category:Yimɓe wuurɓe]] f86rft09k6dhb35xvgzb3bp2ninn3qv Yusuf Maitama Tuggar 0 6382 177780 101076 2026-07-02T10:32:39Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Family" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1359943638|Yusuf Tuggar]]" 177780 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Foreign Minister of Nigeria Yusuf Tuggar at Joint Base Andrews in Camp Springs, Maryland on May 17, 2024 (cropped).jpg|thumb]] [[File:I miss you - Rautenstrauch-Joest-Museum - Pressekonference-2853.jpg|thumb]] '''Yusuf Maitama Tuggar''' <ref>https://dbpedia.org/page/Yusuf_Tuggar</ref>Eriminmo 12 Colte moungou 1967 gada [[Diiwal Bauchi]] eii lysidi siyasaju nder [[Naajeeriya]] jornii eii ministajjo shugabajjo [[Bola Ahmed Tinubu]] oon doon ambassador [[Naajeeriya]] chabal<ref>https://guardian.ng/news/ambassador-begins-seamless-passport-process-for-nigerians-in-germany/</ref> [[Germany]] gada 2017 toe 2023. ==Himobe== [[Category:Stub]] == Family == Tuggar jibinaa ko e nder galle politik to [[Diiwal Bauchi|diiwaan Bauchi]] (Gamawa), baaba makko, [[Abubakar Tuggar]], wonnoo ko Sekereteer Publicité e nder Kongres Yimɓe Fuɗnaange laamu nguu ko adii e sahaa Republique gadano . Ko o tergal lannda ngenndiijo leydi Naajeeriya, o lomtii [[Gamawa]] to suudu sarɗiiji e sahaa Republique ɗiɗaɓo . <ref name=":0" /> jw3pdxfi0v39jnp48f0jo3b6m1fpn5g 177781 177780 2026-07-02T10:33:00Z Ibrahim abusufyan 12706 177781 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Foreign Minister of Nigeria Yusuf Tuggar at Joint Base Andrews in Camp Springs, Maryland on May 17, 2024 (cropped).jpg|thumb]] [[File:I miss you - Rautenstrauch-Joest-Museum - Pressekonference-2853.jpg|thumb]] '''Yusuf Maitama Tuggar''' <ref>https://dbpedia.org/page/Yusuf_Tuggar</ref>Eriminmo 12 Colte moungou 1967 gada [[Diiwal Bauchi]] eii lysidi siyasaju nder [[Naajeeriya]] jornii eii ministajjo shugabajjo [[Bola Ahmed Tinubu]] oon doon ambassador [[Naajeeriya]] chabal<ref>https://guardian.ng/news/ambassador-begins-seamless-passport-process-for-nigerians-in-germany/</ref> [[Germany]] gada 2017 toe 2023. ==Himobe== [[Category:Stub]] == Family == Tuggar jibinaa ko e nder galle politik to [[Diiwal Bauchi|diiwaan Bauchi]] (Gamawa), baaba makko, [[Abubakar Tuggar]], wonnoo ko Sekereteer Publicité e nder Kongres Yimɓe Fuɗnaange laamu nguu ko adii e sahaa Republique gadano . Ko o tergal lannda ngenndiijo leydi Naajeeriya, o lomtii [[Gamawa]] to suudu sarɗiiji e sahaa Republique ɗiɗaɓo . <ref name=":0" /> ==firooji== bymsnfu9awjikrpckctrr6fppjovqzh Patrick Dele-Cole 0 9468 177729 177328 2026-07-01T13:56:16Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Journalism career" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1361507622|Patrick Dele-Cole]]" 177729 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Patrick Dele-Cole''' (jibinaa ko e hitaande 1940) ko politikyanke, jaayndiyanke, daartoowo, e dipolomaat mo leydi Naajeeriya, e hitaande 1976, o wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times.[1][2] O woniino kadi kanndidaa hooreejo leydi lannda Sosiyaal Demokaraasi e fuɗɗoode kitaale 1990,[3] kadi ko o ammbasadeer leydi Najeriya to Arjantiin e Beresiil.[4] Ko kanko winndi deftere wiyeteende « Elites traditionnels modernes dans la politique de Lagos » .[5] Ngendam O naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Otago, to leydi Nuwel Selannde, ɗo o heɓi dipolom makko gadano. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.[6][7] Ko o gardiiɗo jaaynde Daily Times e hitaande 1976 o artiri doole jaaynde ndee ko adii[8] ngam wontude gooto e ɓurɗe mawnude e Afrik e oon sahaa,[9] o addi jaayndiyankooɓe mawɓe, ina jeyaa heen Dele Giwa e Dr. Stanley Macebuh.[10] [11] [[Category:Stub]] == Journalism career == Cole fuɗɗii golle mum ko e jaayndeyaagal, e hitaande 1976, o toɗɗaa gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times to leydi Nijeer. E laamu makko, jaaynde ndee artiri darnde mum e jeyeede e jaayɗe ɓurɗe mawnude e Afrik. O heɓɓitii jaaynooɓe heewɓe teskinaaɓe, haa arti noon e Dele Giwa e Stanley Macebuh. == Journalism career == Cole fuɗɗii golle mum ko e jaayndeyaagal, e hitaande 1976, o toɗɗaa gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times to leydi Nijeer. E laamu makko, jaaynde ndee artiri darnde mum e jeyeede e jaayɗe ɓurɗe mawnude e Afrik. O heɓɓitii jaaynooɓe heewɓe teskinaaɓe, haa arti noon e Dele Giwa e Stanley Macebuh. fvspwo0xaku2u731xe5x2zhwdkikjp2 177731 177729 2026-07-01T13:56:32Z Ibrahim abusufyan 12706 177731 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Patrick Dele-Cole''' (jibinaa ko e hitaande 1940) ko politikyanke, jaayndiyanke, daartoowo, e dipolomaat mo leydi Naajeeriya, e hitaande 1976, o wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times.[1][2] O woniino kadi kanndidaa hooreejo leydi lannda Sosiyaal Demokaraasi e fuɗɗoode kitaale 1990,[3] kadi ko o ammbasadeer leydi Najeriya to Arjantiin e Beresiil.[4] Ko kanko winndi deftere wiyeteende « Elites traditionnels modernes dans la politique de Lagos » .[5] Ngendam O naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Otago, to leydi Nuwel Selannde, ɗo o heɓi dipolom makko gadano. O janngi kadi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.[6][7] Ko o gardiiɗo jaaynde Daily Times e hitaande 1976 o artiri doole jaaynde ndee ko adii[8] ngam wontude gooto e ɓurɗe mawnude e Afrik e oon sahaa,[9] o addi jaayndiyankooɓe mawɓe, ina jeyaa heen Dele Giwa e Dr. Stanley Macebuh.[10] [11] [[Category:Stub]] == Journalism career == Cole fuɗɗii golle mum ko e jaayndeyaagal, e hitaande 1976, o toɗɗaa gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times to leydi Nijeer. E laamu makko, jaaynde ndee artiri darnde mum e jeyeede e jaayɗe ɓurɗe mawnude e Afrik. O heɓɓitii jaaynooɓe heewɓe teskinaaɓe, haa arti noon e Dele Giwa e Stanley Macebuh. == Journalism career == Cole fuɗɗii golle mum ko e jaayndeyaagal, e hitaande 1976, o toɗɗaa gardiiɗo jaaynde wiyeteende Daily Times to leydi Nijeer. E laamu makko, jaaynde ndee artiri darnde mum e jeyeede e jaayɗe ɓurɗe mawnude e Afrik. O heɓɓitii jaaynooɓe heewɓe teskinaaɓe, haa arti noon e Dele Giwa e Stanley Macebuh. ==firooji== tsuyuxwotgzyk1ue8iczryk5lh0ceaq Antonio Deinde Fernandez 0 9473 177776 93315 2026-07-02T10:29:11Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Background" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1356894966|Antonio Deinde Fernandez]]" 177776 wikitext text/x-wiki '''Oloye Antonio Oladeinde Fernandez''' mo Dudley (12 lewru bowte 1929 - 1 lewru suwee 2015) ko miliyaaroowo Naajeeriya,[1] ko o jom jawdi e dipolomaat, ko o gardiiɗo Pan-Afrik, ko o wakiliijo duumotooɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe.[2] O jeyaa ko e alɗuɓe e nder Afrik.[3] Ko jiidaa e tiitooɗe laamu goɗɗe keewɗe, o joginoo tiitoonde Apesin Ola mo leñol Egba to leydi Yoruba. E nder ɗuum, to Ecosse, mawɗo Fernandez ina joginoo kadi hakke huutoraade innde teskinnde "Dudley" e nder innde makko teskinnde sabu wonde makko baron fedde.[4][5][6] [[Category:Stub]] == Background == Fernandez jibinaa ko ñalnde 12 ut 1929, to [[Lagos]], to [[Naajeeriya|leydi Nijeer]], e nder galle mo iwdi mum woni Portigaal-Beresiil e Yoruba . Baaba makko ina wiyee Camut Akinwale walla Kanut Akinwande Fernandez, jibinaa ko e innde adannde Yesufu, nde o wayli caggal ɗuum. Galle Fernandez iwdi mum ko e njulaagu jiyaaɓe Portigaalnaajo-Beresiilnaajo, hoɗnooɗo to Lagos e fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire ngam ƴellitde galle e debbo mum Afriknaajo. Maama Fernandez woni Juliana Durojaiye Fernandez, ɓiyum Palomeras; o wonnoo kadi wonde darnde olumegbon to Isale-Eko, Lagos. E hitaande 1989, Fernandez noddi ɓiɗɗo mum ɓurɗo danngude Darnel Abimbola Olumegbon Fernandez, noddi mo ngam teddingo jawdi Olumegbo. Nde o ɓiynoo, Fernandez yahi jaŋde fuɗnde Catholic haade Cathedral of the Holy Cross, Lagos, nden CMS Grammar School ha nder gariiri Bariga. O jokkaama e St Gregory's College, Lagos, ngam janngude maako nder jaŋde ɗiɗaɓere, ammaa o dilli caggal hitaande ɗiɗmere maako to Amerik. Nde o wonnoo nder US, o waɗi ko o waɗi dow jaaynde ngam jaaynde bauxite diga nokkuure jaaynde [[Jos]], Nigeria, to goɗɗo nder US; jaaynde waɗi mo miliyon dolaaruuji arandeeji maako. 29bowphzfowslqjcy1e1obn13miokna 177777 177776 2026-07-02T10:29:33Z Ibrahim abusufyan 12706 177777 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Oloye Antonio Oladeinde Fernandez''' mo Dudley (12 lewru bowte 1929 - 1 lewru suwee 2015) ko miliyaaroowo Naajeeriya,[1] ko o jom jawdi e dipolomaat, ko o gardiiɗo Pan-Afrik, ko o wakiliijo duumotooɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe.[2] O jeyaa ko e alɗuɓe e nder Afrik.[3] Ko jiidaa e tiitooɗe laamu goɗɗe keewɗe, o joginoo tiitoonde Apesin Ola mo leñol Egba to leydi Yoruba. E nder ɗuum, to Ecosse, mawɗo Fernandez ina joginoo kadi hakke huutoraade innde teskinnde "Dudley" e nder innde makko teskinnde sabu wonde makko baron fedde.[4][5][6] [[Category:Stub]] == Background == Fernandez jibinaa ko ñalnde 12 ut 1929, to [[Lagos]], to [[Naajeeriya|leydi Nijeer]], e nder galle mo iwdi mum woni Portigaal-Beresiil e Yoruba . Baaba makko ina wiyee Camut Akinwale walla Kanut Akinwande Fernandez, jibinaa ko e innde adannde Yesufu, nde o wayli caggal ɗuum. Galle Fernandez iwdi mum ko e njulaagu jiyaaɓe Portigaalnaajo-Beresiilnaajo, hoɗnooɗo to Lagos e fuɗɗoode teeminannde 19ɓiire ngam ƴellitde galle e debbo mum Afriknaajo. Maama Fernandez woni Juliana Durojaiye Fernandez, ɓiyum Palomeras; o wonnoo kadi wonde darnde olumegbon to Isale-Eko, Lagos. E hitaande 1989, Fernandez noddi ɓiɗɗo mum ɓurɗo danngude Darnel Abimbola Olumegbon Fernandez, noddi mo ngam teddingo jawdi Olumegbo. Nde o ɓiynoo, Fernandez yahi jaŋde fuɗnde Catholic haade Cathedral of the Holy Cross, Lagos, nden CMS Grammar School ha nder gariiri Bariga. O jokkaama e St Gregory's College, Lagos, ngam janngude maako nder jaŋde ɗiɗaɓere, ammaa o dilli caggal hitaande ɗiɗmere maako to Amerik. Nde o wonnoo nder US, o waɗi ko o waɗi dow jaaynde ngam jaaynde bauxite diga nokkuure jaaynde [[Jos]], Nigeria, to goɗɗo nder US; jaaynde waɗi mo miliyon dolaaruuji arandeeji maako. ==firooji== 9y87vfuf9cpyv1nw7d7789bqxho8cyi Iyorwuese Hagher 0 9477 177774 96264 2026-07-02T10:27:28Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Background" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1345564488|Iyorwuese Hagher]]" 177774 wikitext text/x-wiki '''Iyorwuese Harry Hagher,''' OON (jibinaa ko 25 lewru juko hitaande 1949) ko jannginoowo Naajeeriya to bannge ƴellitaare, binndoowo pijirlooji, yimoowo, njuɓɓudi politik e golloowo ngam nuunɗal renndo.[1][2][3] O woniino senaateer, jaagorde kabine, nulaaɗo e gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Afe Babalola.[4] O anndaa ko e wiɗtooji makko teskinɗi e teyaaɗere Kwagh-Hir, binndaaɗe e doggol pinal gonngal e UNESCO e hitaande 2019. Hagher ina yiɗi haala ardaade. Pijirlooji makko ina njokki e njiylawu ardorde goonga e peeje goɗɗe ngam safrude caɗeele renndo-politik Afrik.[5] O anndaa ko o gollodii e dipolomasi pinal ko kuutorgal jokkondiral caggal leydi nde o woni ammbasadeer leydi Najeriya to Meksik,[6][7] caggal ɗuum o woniino Komisariyaa mawɗo to Kanadaa.[8][9][10] E hitaande 2019, o woniino ƴamoowo hooreejo leydi, e les njiimaandi lannda Sosiyaal Demokaraasi (SDP).[11][12] Ko kanko woni hannde hooreejo, Duɗal Ardorde Afrik, to Dayton, Ohio, Amerik.[13][14] [[Category:Stub]] == Background == Iyorwuese Hagher jibinaa ko e galle Tica Daniyel Hagher Gbaaiko. Baaba makko e yumma makko fof ko Kerecee’en . Ko kanko tan woni suka gorko e nder senngo ngo kadi ina joginoo sukaaɓe rewɓe njeegomo. Baaba makko ko gardiiɗo duɗal e misiyoŋaaji e nder misiyoŋaaji reformed Holanndee en to Afrik worgo, o golliima e nder ladde ngam aawde stationeji kesi e outreaches. Iyorwuese mawni ko e renndinde jibnaaɓe mum e sukaaɓe woɗɓe nde tawnoo baaba mum ina joginoo sukaaɓe duɗe leslese keewɗe ngam ɓe mbaawa heɓde jaŋde. No o siforii nii, kanko ne o jeyaa ko e wuro ngoo fof, gooto fof ina mawnina mo. Fuu fuɗɗam maako ɗon nder gariiri Tse-Gbagir nder Torov, ɗo ɗo Ukum ɗo ɗo ɗo laamu Benue ɗo. Ɗum laati gariiri Tiv. Nde o mawni, o jooɗii nder gariiri: o wuurdi, o wuuri, o hawti e nyaamugo ko o nyaama nder cuuɗi, gese, gese, e gese. Yimɓe gariiri ɗon mari yiɗugo mo, ɓe ɗon mari hakke ɓe ngi'a, ɓe ngi'i, ɓe ɗon yi'a. Nde o jeyaa e jannginoowo jaŋde fuɗɗorɗe, Iyorwuese o yi'i haala hujja polis e hujja laamu, nde baaba maako hawti e polis mawɗo leydi Tiv nder wakkati darnde. Kuugal baaba maako ɗon wondi gooduɗo gooduɗo nder United Middle Belt Congress (UMBC). Nder lesdi lesdi lesdi Naijeriya, UMBC tawaa ngam haɓugo ngam tagida lesdi lesdi Middle Belt diga lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya fuɗɗi, bana yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɗowtani lesdi Naajeeri fuɗɗiɓe. Nder wakkati man baaba maako ɗon hawta, pukara'en boo ɗon hawta ngam huutugo ceede. Nde baaba maako ƴami laamu polis ngam waɗugo jonta, ɓe mburtini mo bee ɓooyi, nden wakkati o ƴiiƴan dow hoore maako, ɓe njehi mo diga nder suudu. Baaba maako ɓaawo ɗon ɓe ɗon ceede ngam halki polis nder kuugal moodi. O jeyi nder kaso lebbi je je je jeyi o jeyi yeeso kiita maako e kiita mahjisitaare nder [[Makurɗi|Makurdi]]. Ɓaawo, o rimini wonde o jeyaa e ummugo UMBC e nder kaso duuɓi ɓurɗi go'o. Iyorwuese Hagher ɗon waree jaajorɗo e jannginoowo janngooɓe, Nancy Ngiahiin Hagher. Ɓe woodi ɓiɓɓe ɓalli e ɓalli. O ƴiwoy ko Kasar, nokkuure laamu Katsina-Ala nder leydi Benue. === Jaŋde === Iyorwuese Hagher waɗi janngirde maako nder duuɓi 50 e 60 e Zaki Biam. O yahi nder jaangirde jaangirde mawɗo, je ɗon jaango nder jaangirde jaangirde Christian Reformed Church nder Kanada e Amerik, jaangirde ɗiɗaɓere William Mackel Bristow nder Gbooko, Benue State e jaangirde fuɗnde mawɗo Kuru ngam jaangirde maako. E hitaande 1971, o jaɓaama e [[Janngirde Ahmadu Bello|Ahmadu Bello University]] [[Zariya|Zaria]], to o heɓi jaŋde Bachelor of Arts nder Ɗemngal Farayse e hitaande 1974. O heɓii jaaynde makko nder darnde darnde darngal e darnde darndooje nder darnde nde e nder darnde nden e nder hitaande 1977 e 1981, ko wayi no. s7tyjn7tmmwqlur49pydmx3x8kkygyl 177775 177774 2026-07-02T10:28:07Z Ibrahim abusufyan 12706 177775 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Iyorwuese Harry Hagher,''' OON (jibinaa ko 25 lewru juko hitaande 1949) ko jannginoowo Naajeeriya to bannge ƴellitaare, binndoowo pijirlooji, yimoowo, njuɓɓudi politik e golloowo ngam nuunɗal renndo.[1][2][3] O woniino senaateer, jaagorde kabine, nulaaɗo e gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Afe Babalola.[4] O anndaa ko e wiɗtooji makko teskinɗi e teyaaɗere Kwagh-Hir, binndaaɗe e doggol pinal gonngal e UNESCO e hitaande 2019. Hagher ina yiɗi haala ardaade. Pijirlooji makko ina njokki e njiylawu ardorde goonga e peeje goɗɗe ngam safrude caɗeele renndo-politik Afrik.[5] O anndaa ko o gollodii e dipolomasi pinal ko kuutorgal jokkondiral caggal leydi nde o woni ammbasadeer leydi Najeriya to Meksik,[6][7] caggal ɗuum o woniino Komisariyaa mawɗo to Kanadaa.[8][9][10] E hitaande 2019, o woniino ƴamoowo hooreejo leydi, e les njiimaandi lannda Sosiyaal Demokaraasi (SDP).[11][12] Ko kanko woni hannde hooreejo, Duɗal Ardorde Afrik, to Dayton, Ohio, Amerik.[13][14] [[Category:Stub]] == Background == Iyorwuese Hagher jibinaa ko e galle Tica Daniyel Hagher Gbaaiko. Baaba makko e yumma makko fof ko Kerecee’en . Ko kanko tan woni suka gorko e nder senngo ngo kadi ina joginoo sukaaɓe rewɓe njeegomo. Baaba makko ko gardiiɗo duɗal e misiyoŋaaji e nder misiyoŋaaji reformed Holanndee en to Afrik worgo, o golliima e nder ladde ngam aawde stationeji kesi e outreaches. Iyorwuese mawni ko e renndinde jibnaaɓe mum e sukaaɓe woɗɓe nde tawnoo baaba mum ina joginoo sukaaɓe duɗe leslese keewɗe ngam ɓe mbaawa heɓde jaŋde. No o siforii nii, kanko ne o jeyaa ko e wuro ngoo fof, gooto fof ina mawnina mo. Fuu fuɗɗam maako ɗon nder gariiri Tse-Gbagir nder Torov, ɗo ɗo Ukum ɗo ɗo ɗo laamu Benue ɗo. Ɗum laati gariiri Tiv. Nde o mawni, o jooɗii nder gariiri: o wuurdi, o wuuri, o hawti e nyaamugo ko o nyaama nder cuuɗi, gese, gese, e gese. Yimɓe gariiri ɗon mari yiɗugo mo, ɓe ɗon mari hakke ɓe ngi'a, ɓe ngi'i, ɓe ɗon yi'a. Nde o jeyaa e jannginoowo jaŋde fuɗɗorɗe, Iyorwuese o yi'i haala hujja polis e hujja laamu, nde baaba maako hawti e polis mawɗo leydi Tiv nder wakkati darnde. Kuugal baaba maako ɗon wondi gooduɗo gooduɗo nder United Middle Belt Congress (UMBC). Nder lesdi lesdi lesdi Naijeriya, UMBC tawaa ngam haɓugo ngam tagida lesdi lesdi Middle Belt diga lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya fuɗɗi, bana yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɗowtani lesdi Naajeeri fuɗɗiɓe. Nder wakkati man baaba maako ɗon hawta, pukara'en boo ɗon hawta ngam huutugo ceede. Nde baaba maako ƴami laamu polis ngam waɗugo jonta, ɓe mburtini mo bee ɓooyi, nden wakkati o ƴiiƴan dow hoore maako, ɓe njehi mo diga nder suudu. Baaba maako ɓaawo ɗon ɓe ɗon ceede ngam halki polis nder kuugal moodi. O jeyi nder kaso lebbi je je je jeyi o jeyi yeeso kiita maako e kiita mahjisitaare nder [[Makurɗi|Makurdi]]. Ɓaawo, o rimini wonde o jeyaa e ummugo UMBC e nder kaso duuɓi ɓurɗi go'o. Iyorwuese Hagher ɗon waree jaajorɗo e jannginoowo janngooɓe, Nancy Ngiahiin Hagher. Ɓe woodi ɓiɓɓe ɓalli e ɓalli. O ƴiwoy ko Kasar, nokkuure laamu Katsina-Ala nder leydi Benue. === Jaŋde === Iyorwuese Hagher waɗi janngirde maako nder duuɓi 50 e 60 e Zaki Biam. O yahi nder jaangirde jaangirde mawɗo, je ɗon jaango nder jaangirde jaangirde Christian Reformed Church nder Kanada e Amerik, jaangirde ɗiɗaɓere William Mackel Bristow nder Gbooko, Benue State e jaangirde fuɗnde mawɗo Kuru ngam jaangirde maako. E hitaande 1971, o jaɓaama e [[Janngirde Ahmadu Bello|Ahmadu Bello University]] [[Zariya|Zaria]], to o heɓi jaŋde Bachelor of Arts nder Ɗemngal Farayse e hitaande 1974. O heɓii jaaynde makko nder darnde darnde darngal e darnde darndooje nder darnde nde e nder darnde nden e nder hitaande 1977 e 1981, ko wayi no. ==firooji== pf46vh2p0bi0p65lw4wfcql4eylh8j4 Jaja Wachuku 0 9528 177782 174258 2026-07-02T10:33:46Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Death" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347304437|Jaja Wachuku]]" 177782 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jaja Anucha Ndubuisi Wachuku''' // b (1 lewru Yarkomaa 1918 – 7 noowammbar 1996) ko pan-afriknaajol e dowla, awokaa, dawriyanke, dipolomaat e neɗɗankaagal. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya gadano; kadi ko kanko woni hooreejo leydi Naajeeriya gadano e wakiiliijo duumotooɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe.Kadi, Wachuku woni jaagorɗo leydi Naajeeriya gadano ngam geɗe caggal leydi. Teskaama, Wachuku ko laamɗo Ngwaland, "iwdi yontaaji 20 mawɓe Afrik e nder leydi Igbo to Fuɗnaange Nijeer". Wachuku, mo "hormaama no feewi" e nder laamu leydi Naajeeriya, o naati e laamu Afrik worgo, o walli ngam hisnude Nelson Mandelaa e woɗɓe e ñaawoore warngooji e nder ñaawoore Rivonia 1963–64.E nder deftere makko 1962, ummoraade Lagos: Najeriya, Nelson Mandelaa winndi: "Alet 18 lewru Mbooy 1962: 13h: Min kawri e Mr Jaja Wachuku e gollooɓe mum, min mbaɗi yeewtere nafoore. Asaweere 19 lewru Mbooy 1962: Min ñaamii e Jaja Wachuku." Ñalnde alkamiisa 30 lewru Seeɗto hitaande 2010, hooreejo leydi Naajeeriya, hono Goodluck Jonathan, hokki Wachuku njeenaari ndi o waɗi ngam ɓamtaare leydi Naajeeriya. Kadi, ngam 1 lewru Yarkomaa 2014, ngam mawninde duuɓi 100 leydi Naajeeriya, ɓaawo o suɓaama ngam heɓugo jaalorgal dow ko laarani mawningol duuɓi teemerre, Wachuku, nyande Aljumaa 28 lewru February 2014, teddinaama bana jaambaaro hare ngam ndimu leydi Naajeeriya Biritaniya e ardiiɗo siyaasaaku ardiiɗo lesdi Goodluck Jonathan. Ñalnde alet 6 mars 2020, duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity College to leydi Irlande to Dublin, teddinii Wachuku e natal maantiniingal waɗngal e nder fedde daartol duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ; ɗo Wachuku heɓi bak mum e hitaande 1944 e dipolom mum teddungal e nder gannde sariya ; e wonnoo tergal e fedde daartol kolees.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=DXB30RnSyU8C&q=jaja+anucha+wachuku+1St+January+1918&pg=PA155|title=Our Rainmaker|isbn=9781450206082|last1=Alayande|first1=Lanre|year=2010|publisher=iUniverse}}</ref><ref>{{Cite book|last=Okochi|first=Ibe N. A.|url=https://books.google.com/books?id=0stBAAAAYAAJ&q=Jaja+Wachuku+1918|title=Nigeria's African Policy: A Study of Her Role in the African Unification Movement (1960-73)|date=1990|publisher=Cross Continent Press|language=en}}</ref><ref name="RussianHoe" /><ref name="UN1961">{{cite report|title=Yearbook of the United Nations 1961|chapter=Appendix v: Delegations to the General Assembly and the Councils {{!}} Delegations to Sixteenth Session of General Assembly|page=743|date=1961-12-31|work=[[United Nations Department of Global Communications|Office of Public Information]]|publisher=[[United Nations]]|chapter-url=https://www.unmultimedia.org/searchers/yearbook/page.jsp?volume=1961&page=752&searchType=advanced|access-date=2020-11-01}}</ref><ref>{{Cite book|last=Anyaoku|first=Emeka|url=https://books.google.com/books?id=qsc1W-AaSocC&dq=Jaja+Wachuku&pg=PA441|title=The Missing Headlines: Selected Speeches|date=1997-01-01|publisher=Liverpool University Press|isbn=978-0-85323-812-6|language=en}}</ref><ref name="Time1961" /> == Death == Wachuku jibinaa ko e hitaande 1918, ina yahra e duuɓi 78 e maayde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer to opitaal jannginoowo to [[Enugu]], e nder subaka ñalnde alkamiisa 7 noowammbar 1996. Ɓiɗɗo mawniiko gorko, binndoowo biyeteeɗo Ugonna Wachuku, winndi deftere jimɗi ngam teddinde kaaw mum ''Sovermoe Ditlemed'' . Ñalnde 20 ut 1961, ''Time'' winndi winndannde e ciimtol jeewte ko fayti e Wachuku e golle mum dipolomaasi to Fedde Ngenndiije Dentuɗe, tiitoonde mum ko « Manngu Afrik ». crawvqbr9blc41ewrw6thj70yxm20lj 177783 177782 2026-07-02T10:34:02Z Ibrahim abusufyan 12706 177783 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jaja Anucha Ndubuisi Wachuku''' // b (1 lewru Yarkomaa 1918 – 7 noowammbar 1996) ko pan-afriknaajol e dowla, awokaa, dawriyanke, dipolomaat e neɗɗankaagal. Ko kanko woni hooreejo suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya gadano; kadi ko kanko woni hooreejo leydi Naajeeriya gadano e wakiiliijo duumotooɗo e nder Fedde Ngenndiije Dentuɗe.Kadi, Wachuku woni jaagorɗo leydi Naajeeriya gadano ngam geɗe caggal leydi. Teskaama, Wachuku ko laamɗo Ngwaland, "iwdi yontaaji 20 mawɓe Afrik e nder leydi Igbo to Fuɗnaange Nijeer". Wachuku, mo "hormaama no feewi" e nder laamu leydi Naajeeriya, o naati e laamu Afrik worgo, o walli ngam hisnude Nelson Mandelaa e woɗɓe e ñaawoore warngooji e nder ñaawoore Rivonia 1963–64.E nder deftere makko 1962, ummoraade Lagos: Najeriya, Nelson Mandelaa winndi: "Alet 18 lewru Mbooy 1962: 13h: Min kawri e Mr Jaja Wachuku e gollooɓe mum, min mbaɗi yeewtere nafoore. Asaweere 19 lewru Mbooy 1962: Min ñaamii e Jaja Wachuku." Ñalnde alkamiisa 30 lewru Seeɗto hitaande 2010, hooreejo leydi Naajeeriya, hono Goodluck Jonathan, hokki Wachuku njeenaari ndi o waɗi ngam ɓamtaare leydi Naajeeriya. Kadi, ngam 1 lewru Yarkomaa 2014, ngam mawninde duuɓi 100 leydi Naajeeriya, ɓaawo o suɓaama ngam heɓugo jaalorgal dow ko laarani mawningol duuɓi teemerre, Wachuku, nyande Aljumaa 28 lewru February 2014, teddinaama bana jaambaaro hare ngam ndimu leydi Naajeeriya Biritaniya e ardiiɗo siyaasaaku ardiiɗo lesdi Goodluck Jonathan. Ñalnde alet 6 mars 2020, duɗal jaaɓi haaɗtirde Trinity College to leydi Irlande to Dublin, teddinii Wachuku e natal maantiniingal waɗngal e nder fedde daartol duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal ; ɗo Wachuku heɓi bak mum e hitaande 1944 e dipolom mum teddungal e nder gannde sariya ; e wonnoo tergal e fedde daartol kolees.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=DXB30RnSyU8C&q=jaja+anucha+wachuku+1St+January+1918&pg=PA155|title=Our Rainmaker|isbn=9781450206082|last1=Alayande|first1=Lanre|year=2010|publisher=iUniverse}}</ref><ref>{{Cite book|last=Okochi|first=Ibe N. A.|url=https://books.google.com/books?id=0stBAAAAYAAJ&q=Jaja+Wachuku+1918|title=Nigeria's African Policy: A Study of Her Role in the African Unification Movement (1960-73)|date=1990|publisher=Cross Continent Press|language=en}}</ref><ref name="RussianHoe" /><ref name="UN1961">{{cite report|title=Yearbook of the United Nations 1961|chapter=Appendix v: Delegations to the General Assembly and the Councils {{!}} Delegations to Sixteenth Session of General Assembly|page=743|date=1961-12-31|work=[[United Nations Department of Global Communications|Office of Public Information]]|publisher=[[United Nations]]|chapter-url=https://www.unmultimedia.org/searchers/yearbook/page.jsp?volume=1961&page=752&searchType=advanced|access-date=2020-11-01}}</ref><ref>{{Cite book|last=Anyaoku|first=Emeka|url=https://books.google.com/books?id=qsc1W-AaSocC&dq=Jaja+Wachuku&pg=PA441|title=The Missing Headlines: Selected Speeches|date=1997-01-01|publisher=Liverpool University Press|isbn=978-0-85323-812-6|language=en}}</ref><ref name="Time1961" /> == Death == Wachuku jibinaa ko e hitaande 1918, ina yahra e duuɓi 78 e maayde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Nijeer to opitaal jannginoowo to [[Enugu]], e nder subaka ñalnde alkamiisa 7 noowammbar 1996. Ɓiɗɗo mawniiko gorko, binndoowo biyeteeɗo Ugonna Wachuku, winndi deftere jimɗi ngam teddinde kaaw mum ''Sovermoe Ditlemed'' . Ñalnde 20 ut 1961, ''Time'' winndi winndannde e ciimtol jeewte ko fayti e Wachuku e golle mum dipolomaasi to Fedde Ngenndiije Dentuɗe, tiitoonde mum ko « Manngu Afrik ». ==firooji== 8s0fckwzkakzf6bem23fzcdkfwnt7zz Charlotte Obasa 0 9596 177715 131539 2026-07-01T13:46:41Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1338699229|Charlotte Obasa]]" 177715 wikitext text/x-wiki '''Charlotte Olajumoke Obasa''' Listenⓘ(née '''Blaize'''; January 7, 1874 – December 23, 1953) was a Nigerian socialite and philanthropist. She was the daughter of the merchant [[Ricard Biil Blais|R. B. Blaize]] and the wife of the physician, [[Orisadipe Obasa]]. == Laamu == Saro, Obasa jibini wonde gooto e ɓiɓɓe [[Ricard Biil Blais|Richard Beale Blaize]] (moowo jaayɗe e mo mari golle politik), e debbo maako, Emily Cole Blaize. Ɓaawo duuɓi maako fuɗɗi nder [[Lagos]], to baaba maako wurtini bolle lesdi The ''Lagos Times e Gold Coast Colony Advertiser'' e The ''Lagos Weekly Times''. O jannginiino masin, fuɗɗam nder ko hannde woni Jaŋde Anglican Girls' School e Lagos, nden e nder suudu nder lesdi Angilandi.{{Sfn|Akintola|1992}} Nder hitaande 1902, o waree ardiiɗo Saro [[Orisadipe Obasa]]. Baaba maako hokki ɓe wuro keso bana dokkal gaa'ila; ɗum ɓaawo maajum noddi wuro Babafunmi. Obasa e gorko maako ɓe mari ɓiɓɓe njowo bee maɓɓe.{{Sfn|Akintola|1992}} Aunty Kofo, Lady Ademola, Obasa wondi jaaynoowo e filantropuɗo mo wallitoo e hakkillaaji rewɓe e janngude. {{Sfn|George|2014}}{{Sfn|Muritala|2019}} Nder hitaande 1907, Lagos School for Girls (ngam ɓaawo ɗon noddetee Wesleyan Girls' High School) fuɗɗii ngam kuuɗe maako nder suudu mo o hokki suudu. E hitaande 1913, o waɗi jaaynde jaayndeere fuɗɗorde jaayndeeri e Lagos, jaaynde bisɗe ''Anfani'', e nder hitaande 1915 o waɗi jaayɗe tati, taksi tati e bisɗe jeegooɗi.{{Sfn|Schoonmaker|2003}} Obasa boo o huuwani bana ko'e anndal dow dow ko'e yimɓe. Nder hitaande 1914, o haɗiɗo haɓɓuki Ogboni Fraternity, o anndini ɗum bo ''Iya Abiye'', ko debbo mawɗo, nder hitaande nden.{{Sfn|Akintola|1992}} Nder 1922, Obasa waɗi foto diga mawɗo artist Nigeria [[Aina onabolu|Aina Onabolu]]. Ɓurɗe duuɓi ujuneeji ɓaawo, ɗum jeyaa nder hollitol Nigeria Modernism to Tate Modern nder leydi Britaaniya nder hitaande 2025. == Firooji == jolnapxsrc4d13tkqggotini6gms942 177716 177715 2026-07-01T13:46:58Z Ibrahim abusufyan 12706 177716 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Charlotte Olajumoke Obasa''' Listenⓘ(née '''Blaize'''; January 7, 1874 – December 23, 1953) was a Nigerian socialite and philanthropist. She was the daughter of the merchant [[Ricard Biil Blais|R. B. Blaize]] and the wife of the physician, [[Orisadipe Obasa]]. == Laamu == Saro, Obasa jibini wonde gooto e ɓiɓɓe [[Ricard Biil Blais|Richard Beale Blaize]] (moowo jaayɗe e mo mari golle politik), e debbo maako, Emily Cole Blaize. Ɓaawo duuɓi maako fuɗɗi nder [[Lagos]], to baaba maako wurtini bolle lesdi The ''Lagos Times e Gold Coast Colony Advertiser'' e The ''Lagos Weekly Times''. O jannginiino masin, fuɗɗam nder ko hannde woni Jaŋde Anglican Girls' School e Lagos, nden e nder suudu nder lesdi Angilandi.{{Sfn|Akintola|1992}} Nder hitaande 1902, o waree ardiiɗo Saro [[Orisadipe Obasa]]. Baaba maako hokki ɓe wuro keso bana dokkal gaa'ila; ɗum ɓaawo maajum noddi wuro Babafunmi. Obasa e gorko maako ɓe mari ɓiɓɓe njowo bee maɓɓe.{{Sfn|Akintola|1992}} Aunty Kofo, Lady Ademola, Obasa wondi jaaynoowo e filantropuɗo mo wallitoo e hakkillaaji rewɓe e janngude. {{Sfn|George|2014}}{{Sfn|Muritala|2019}} Nder hitaande 1907, Lagos School for Girls (ngam ɓaawo ɗon noddetee Wesleyan Girls' High School) fuɗɗii ngam kuuɗe maako nder suudu mo o hokki suudu. E hitaande 1913, o waɗi jaaynde jaayndeere fuɗɗorde jaayndeeri e Lagos, jaaynde bisɗe ''Anfani'', e nder hitaande 1915 o waɗi jaayɗe tati, taksi tati e bisɗe jeegooɗi.{{Sfn|Schoonmaker|2003}} Obasa boo o huuwani bana ko'e anndal dow dow ko'e yimɓe. Nder hitaande 1914, o haɗiɗo haɓɓuki Ogboni Fraternity, o anndini ɗum bo ''Iya Abiye'', ko debbo mawɗo, nder hitaande nden.{{Sfn|Akintola|1992}} Nder 1922, Obasa waɗi foto diga mawɗo artist Nigeria [[Aina onabolu|Aina Onabolu]]. Ɓurɗe duuɓi ujuneeji ɓaawo, ɗum jeyaa nder hollitol Nigeria Modernism to Tate Modern nder leydi Britaaniya nder hitaande 2025. == Firooji == hsrdkur7fzh4sbdl2jwxv6f9khllhe0 Samuel Odulana Odugade I 0 11077 177785 51223 2026-07-02T10:37:41Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Sana'a" from the page "[[:ha:Special:Redirect/revision/471002|Samuel Odulana Odugade I]]" 177785 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Samuel Odulana Odugade''' I (HeɗtoR; 14 lewru Abriil 1914 – 19 lewru Yarkomaa 2016) ko Olubadan 40ɓo mo Ibadan kadi ina wiyee ko kanko woni laamɗo ɓurɗo ɓooyde e nguurndam e nder leydi Najeriya.[1][2] == Nguurndam adanɗam == O jibinaa ko e wuro tokooso Fadinaa e nder wuro Ibadan, ñalnde 14 abriil 1914, e galle mawɗo Odulana Ayinla e Mrs Olarenwaju Ayinke. O fuɗɗii jaŋde makko leslesre to duɗal Saint Andrew, Bamigbola, Ibadan e lewru Yarkomaa hitaande 1922, o arti e duɗal St. Peter, Aremo e hitaande 1929. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal St. Peter, Aremo, Ibadan e hitaande 1929, o janngi kadi to duɗal hakkundeewal to duɗal hakkundeewal Mapo e hitaande 1936. [3] [4] == Kugal == Odugade ko ofisee konu e wolde adunaare ɗimmere. Caggal nde o arti e golle e hitaande 1945, o toɗɗaa ngam ardaade demobilisaasiyoŋ soldateeɓe artuɓe to Lagos. O golliima ko juuti e sosiyetee Afriknaajo (UAC) ngam wonde gardiiɗo peewnugol ko adii nde o fuɗɗotoo golle makko jannginde to duɗal leslesal (CMS) to Jago e hitaande 1938. O jannginii kadi e nder duɗe keewɗe tuggi 1939 haa 1942 nde o woni e jaŋde biro koloñaal Departemaa e hitaande 1964. O naati e politik e hitaande 1959 ko o tergal suudu sarɗiiji, o toɗɗaa koolaaɗo kuuɓal to Tafawa Balewa. O woniino jaagorgal dowla to bannge golle, e hitaande 1964 o ardii delegaasiyoŋ parlemaa leydi Nijeer to batu doosgal leydi Londres ngam ƴellitde leyɗeele gonnooɗe e nder leydi Angalteer, hono Rodesi e Nyasaland (hannde Malawi, Zimbabwe e Zambie). O naati nder laanawol laamiiɗo nder hitaande 1972 bana Mogaji mo Ladunni Compound haa Ibadan. E hitaande 1976, o rokkaa Jagun-Olubadan. Odugade wonnoo ko gooto e sosɓe pelle keewɗe, ko wayi no, Fedde Faggudu Ibadan e Dental Yahrude yeeso Ibadan. O rokkaama dipolomaaji tedduɗi Doktoraa e karallaagal njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal fedde nde, Akure, to diiwaan Ondo, e lewru Duujal 2005. O laami Olubadan mo Ibadan nde o yahrata e duuɓi 93 ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2007. == Sana'a == Odugade ko ofisee konu e nder wolde adunaare ɗimmere . Caggal nde o yalti e hitaande 1945, o toɗɗaa yo o won gardiiɗo deportation des soldats retournés [[Lagos|to Lagos]] . O golliima seeɗa e Sosiyetee Afrik dentuɗo (UAC) e nder golle peewnugol hade makko fuɗɗaade jannginde e duɗal leslesal Sosiyetee Eklesiya (CMS), Jago e hitaande 1938. O jannginii kadi e nder duɗe keewɗe tuggi 1939 haa 1942 nde o gollodii e Departemaa Jaŋde Biro laamu politik e hitaande 1946 Suudu sarɗiiji e toɗɗaaɗo e gardagol suudu sarɗiiji to [[Abubakar Tafawa Balewa|Tafawa Balewa]] . O woniino jaagorde tokosere e nder golle laamu, e hitaande 1964 o ardii delegaasiyoŋ parlemaa Nijeer to batu doosɗe leydi Londres ngam moƴƴinde koloniiji Angalteer to Rodesi e Nyasaland (jooni ko [[Malawi]], [[Simmbaabuwe|Zimbaabwee]] e [[Sammbiya|Sammbie]] ). c32ku1s5rvaikb98p0p8pnpvxcfhjtc 177786 177785 2026-07-02T10:37:59Z Ibrahim abusufyan 12706 177786 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Samuel Odulana Odugade''' I (HeɗtoR; 14 lewru Abriil 1914 – 19 lewru Yarkomaa 2016) ko Olubadan 40ɓo mo Ibadan kadi ina wiyee ko kanko woni laamɗo ɓurɗo ɓooyde e nguurndam e nder leydi Najeriya.[1][2] == Nguurndam adanɗam == O jibinaa ko e wuro tokooso Fadinaa e nder wuro Ibadan, ñalnde 14 abriil 1914, e galle mawɗo Odulana Ayinla e Mrs Olarenwaju Ayinke. O fuɗɗii jaŋde makko leslesre to duɗal Saint Andrew, Bamigbola, Ibadan e lewru Yarkomaa hitaande 1922, o arti e duɗal St. Peter, Aremo e hitaande 1929. O timmini jaŋde makko leslesre to duɗal St. Peter, Aremo, Ibadan e hitaande 1929, o janngi kadi to duɗal hakkundeewal to duɗal hakkundeewal Mapo e hitaande 1936. [3] [4] == Kugal == Odugade ko ofisee konu e wolde adunaare ɗimmere. Caggal nde o arti e golle e hitaande 1945, o toɗɗaa ngam ardaade demobilisaasiyoŋ soldateeɓe artuɓe to Lagos. O golliima ko juuti e sosiyetee Afriknaajo (UAC) ngam wonde gardiiɗo peewnugol ko adii nde o fuɗɗotoo golle makko jannginde to duɗal leslesal (CMS) to Jago e hitaande 1938. O jannginii kadi e nder duɗe keewɗe tuggi 1939 haa 1942 nde o woni e jaŋde biro koloñaal Departemaa e hitaande 1964. O naati e politik e hitaande 1959 ko o tergal suudu sarɗiiji, o toɗɗaa koolaaɗo kuuɓal to Tafawa Balewa. O woniino jaagorgal dowla to bannge golle, e hitaande 1964 o ardii delegaasiyoŋ parlemaa leydi Nijeer to batu doosgal leydi Londres ngam ƴellitde leyɗeele gonnooɗe e nder leydi Angalteer, hono Rodesi e Nyasaland (hannde Malawi, Zimbabwe e Zambie). O naati nder laanawol laamiiɗo nder hitaande 1972 bana Mogaji mo Ladunni Compound haa Ibadan. E hitaande 1976, o rokkaa Jagun-Olubadan. Odugade wonnoo ko gooto e sosɓe pelle keewɗe, ko wayi no, Fedde Faggudu Ibadan e Dental Yahrude yeeso Ibadan. O rokkaama dipolomaaji tedduɗi Doktoraa e karallaagal njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal fedde nde, Akure, to diiwaan Ondo, e lewru Duujal 2005. O laami Olubadan mo Ibadan nde o yahrata e duuɓi 93 ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2007. == Sana'a == Odugade ko ofisee konu e nder wolde adunaare ɗimmere . Caggal nde o yalti e hitaande 1945, o toɗɗaa yo o won gardiiɗo deportation des soldats retournés [[Lagos|to Lagos]] . O golliima seeɗa e Sosiyetee Afrik dentuɗo (UAC) e nder golle peewnugol hade makko fuɗɗaade jannginde e duɗal leslesal Sosiyetee Eklesiya (CMS), Jago e hitaande 1938. O jannginii kadi e nder duɗe keewɗe tuggi 1939 haa 1942 nde o gollodii e Departemaa Jaŋde Biro laamu politik e hitaande 1946 Suudu sarɗiiji e toɗɗaaɗo e gardagol suudu sarɗiiji to [[Abubakar Tafawa Balewa|Tafawa Balewa]] . O woniino jaagorde tokosere e nder golle laamu, e hitaande 1964 o ardii delegaasiyoŋ parlemaa Nijeer to batu doosɗe leydi Londres ngam moƴƴinde koloniiji Angalteer to Rodesi e Nyasaland (jooni ko [[Malawi]], [[Simmbaabuwe|Zimbaabwee]] e [[Sammbiya|Sammbie]] ). ==firooji== 2gl7gxzhrnp2x9ajx02lmljljmt4eho Akanu Ibiam 0 11606 177707 177705 2026-07-01T11:59:40Z Isa Oumar 9821 177707 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sir Akanu Ibiam KCMG KBE''' (29 noowammbar 1906 - 1 lewru juko hitaande 1995), ko misioneer tedduɗo to bannge safaara, toɗɗaaɗo guwerneer diiwaan Fuɗnaange, leydi Najeriya tuggi lewru Duujal 1960 haa lewru Yarkomaa 1966 e sahaa laamu leydi Najeriya gadano. Tuggude e hitaande 1919 haa 1951, o anndiranoo ko Farayse Ibiyam, tuggi 1951 haa 1967, o inniraa ko Sir Farayse Ibiyam. Caggal ndeen sahaa, o woppi tiitoonde makko e innde makko, o anndiraa tan ko Akanu Ibiam hay so tawii teddungal ngal o wiyi o artiri ngal, laamu Angalteer woppaani ɗum.<ref>{{cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_regions.html|title=Provinces and Regions of Nigeria|work=World Statesmen|accessdate=6 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100418165740/http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_regions.html|archivedate=18 April 2010|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_regions.html|title=Provinces and Regions of Nigeria|work=World Statesmen|accessdate=6 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100418165740/http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_regions.html|archivedate=18 April 2010|url-status=live}}</ref> == Duuɓi gadani == Ibiam jibinaa ko to Unwana, Afikpo, to diiwaan Ebonyi ñalnde 29 noowammbar 1906, ko o leñol Igbo. Ko kanko woni ɓiy mawɗo Ibiam, jeyaaɗo to Unwana.[2] Baaba maako ɓaawo man warti laamiiɗo aada, Eze Ogo Isiala I mo Unwana e Osuji mo Uburu, nder laamu Naajeeriya. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Hope Waddell, to Calabar, e duɗal jaaɓi haaɗtirde King’s College, to Lagos, caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde St Itu e Uburu.<ref name="bio">{{cite web|url=http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|title=Ibiam, (Francis) Akanu|work=Biographical Dictionary of Christian Missions|author=Gerald H. Anderson|publisher=W. B. Eerdmans Publishing Company|year=1998|accessdate=27 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908021402/http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|archive-date=8 September 2017|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> Ibiam meeɗaa toɗɗaade jaagorde, kono o suɓaama, o toɗɗaama mawɗo e nder Egliis Presbyterian.<ref name="bio2">{{cite web|url=http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|title=Ibiam, (Francis) Akanu|work=Biographical Dictionary of Christian Missions|author=Gerald H. Anderson|publisher=W. B. Eerdmans Publishing Company|year=1998|accessdate=27 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908021402/http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|archive-date=8 September 2017|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="bio3">{{cite web|url=http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|title=Ibiam, (Francis) Akanu|work=Biographical Dictionary of Christian Missions|author=Gerald H. Anderson|publisher=W. B. Eerdmans Publishing Company|year=1998|accessdate=27 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908021402/http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|archive-date=8 September 2017|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> O toɗɗaa ofisee tedduɗo e nder Ordre de l'Empire britannique (OBE) e nder teddungal hitaande hesere 1949 ngam golle makko e nder misioneer safaara e nder Egliis Ecoppi, o toɗɗaa kadi koolaaɗo kuuɓal teddungal e nder Ordre de l'Empire britannique (KBE) e nder teddungal hitaande hesere 1951 substan]6. Ibiam woni hooreejo kawtal Kerecee'en lesdi Naajeeriya (1955-1958).[7] E hitaande 1957 o toɗɗaa hooreejo duɗal Hope Waddell.[3] E hitaande 1959 Ibiam woni hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. E njillu makko to Rodesi worgo, o saliima golloraade e nder kafe keeriiɗo ngam ɓaleeɓe, huunde nde wonti huunde nde alaa ɗo haaɗi.[6] E hitaande 1962, o woni hooreejo goomu sosngu Kapel Protestan to Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Naajeeriya, Nsukka Campus.[8] E nder ardungal ndimu leydi Naajeeriya, Ibiam golliima e nder laamu nokkuyankeewu, e nder suudu sarɗiiji diiwaan Fuɗnaange, e nder suudu sarɗiiji e nder suudu sarɗiiji. Caggal nde Naajeeriya heɓi ndimu mum e hitaande 1960, Ibiam toɗɗaama guwerneer diiwaan Fuɗnaange. Ñalnde 24 lewru bowte hitaande 1962, o toɗɗaa koolaaɗo kuuɓal e nder fedde wiyeteende Saint-Michel e Saint-George (KCMG).[9] Ibiam jokki laamu haa kuudetaa konu ñalnde 15 lewru Yarkomaa 1966, addani Seneraal Major Johnson Aguiyi-Ironsi laamu.[3] Lomtiiɗo mo, kolonel Emeka Ojukwu, riiwi Ibiam ɗoon e ɗoon e suudu laamu to Enugu. Caggal ɗuum, Emeka wonti hooreejo leydi Biafra ceertundi.<ref name="bio4">{{cite web|url=http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|title=Ibiam, (Francis) Akanu|work=Biographical Dictionary of Christian Missions|author=Gerald H. Anderson|publisher=W. B. Eerdmans Publishing Company|year=1998|accessdate=27 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908021402/http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|archive-date=8 September 2017|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref><ref name="bio5">{{cite web|url=http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|title=Ibiam, (Francis) Akanu|work=Biographical Dictionary of Christian Missions|author=Gerald H. Anderson|publisher=W. B. Eerdmans Publishing Company|year=1998|accessdate=27 May 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20170908021402/http://www.dacb.org/stories/nigeria/ibiam2_akanu.html|archive-date=8 September 2017|url-status=dead|df=dmy-all}}</ref> == Hare nder leydi Naajeeriya == E nder wolde hakkunde leyɗeele Naajeeriya e hitaande 1967–1970, Ibiam walliri Biafranaaɓe no feewi, o walliri heɓde ballal rewrude e jokkondiral makko e eklesiya. Ko o gooto e hooreeɓe njeegomo Fedde Adunaare Eklesiyaaji (WCC), Ibiam haaliino e batu WCC to Uppsala, Suwed, e lewru sulyee 1968 ɗo caɗeele ballal mooliiɓe yeewtaa.<ref>{{Cite web|last=Anthony|date=2020-05-31|title=Sir Francis Akanu Ibiam: Advocate of better society|url=https://guardian.ng/features/sir-francis-akanu-ibiam-advocate-of-better-society/|access-date=2026-06-13|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> Mawɗo Bola Ige, jaagorgal Egliis diiwaan Afrik hirnaange ina tawtoraa kadi, o hollitii wonde innde « Biafra » ndee ina rewee e kuulal WCC, sibu ɗuum ina firta jaɓgol dowla oo. Kono Ibiam ina waɗi nafoore mawnde e ƴellitde ƴettugol weeyo jamma ngam wallitde Biafra. E hitaande 1969, o yahi leydi Kanadaa ngam dañde ballal e ballal yimɓe Biafra. Ibiam wartiri laamu maako, o woppi innde maako nde Engeleere, Francis, ngam o sedda ballal laamu Biritaniya dow ballal laamu lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite web|last=Anthony|date=2020-05-31|title=Sir Francis Akanu Ibiam: Advocate of better society|url=https://guardian.ng/features/sir-francis-akanu-ibiam-advocate-of-better-society/|access-date=2026-06-13|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=Anthony|date=2020-05-31|title=Sir Francis Akanu Ibiam: Advocate of better society|url=https://guardian.ng/features/sir-francis-akanu-ibiam-advocate-of-better-society/|access-date=2026-06-13|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-GB}}</ref> == Duuɓi caggal ɗuum == Caggal wolde ndee, Ibiam jokki golle mum e mahngo e sarwisaaji safrirde. Ibiam woni hooreejo kawtal Bibel lesdi Naajeeriya e kawtal nyawndiigu Kirista'en. O wonti hooreejo kawtal ekklesiyaaji Afrik fuu. Aeroport hakkunde leyɗeele Akanu Ibiam Ibiam maayi ko ñalnde 1 sulyee 1995. Ko ɓuri 20 000 neɗɗo tawtoraama wirwirnde makko to Unwana.<ref>{{cite book|page=12|title=The Struggle For Secession, 1966–1970: A Personal Account of the Nigerian Civil War|author=Ntieyong Udo Akpan|publisher=Taylor & Francis|year=1976|isbn=0-7146-2949-9}}</ref><ref>{{cite book|page=12|title=The Struggle For Secession, 1966–1970: A Personal Account of the Nigerian Civil War|author=Ntieyong Udo Akpan|publisher=Taylor & Francis|year=1976|isbn=0-7146-2949-9}}</ref> Aeroport hakkunde leyɗeele Akanu Ibiam, Enugu, Politeknik Fedde Akanu Ibiam, Unwana, Diiwaan Ebonyi, e Stade Francis Akanu Ibiam Jaaɓi-haaɗtirde Naajeeriya, Nsukka ina inniree inɗe makko. == Ƴeew kadi == Doggol yimɓe Igbo Doggol yimɓe ummoriiɓe diiwaan Ebonyi [[Category:Stub]] pew0h7qa85j21xobu9oruo65bh9x4t5 Ralph Molyneux Combe 0 12377 177719 129166 2026-07-01T13:48:50Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1242256045|Ralph Molyneux Combe]]" 177719 wikitext text/x-wiki '''Sir Ralph Molyneux Combe''' (2 Desemba 1872 - 16 Febraari 1946) wonnoo laamɗo leydi Ingilandi e laamɗo leydi. Ɓiɗɗo Major-General J. J. Combe, o janngini haa Haileybury College e Exeter College, Oxford, diga o jaɓi jaŋde nder 1894, nden o noddinaa to bar e nder suudu nder nder hitaande 1897. O waɗi hooreejo laamu dow lesdi Afrik fuɗnaange British e nder 1905 e hooreejo leydi protectorate e nder 1912. O laatii laamɗo leydi Nigeria e hitaande 1914 e hooreejo leydi Nigeria e 1918, o waɗi golle ɗee haa o hootiima nder hitaande 1929. == Koolol == {{Reflist}} == Firooji == kzdai9jlsm0rbm0z6jnz31byzxb0zff 177720 177719 2026-07-01T13:49:02Z Ibrahim abusufyan 12706 177720 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sir Ralph Molyneux Combe''' (2 Desemba 1872 - 16 Febraari 1946) wonnoo laamɗo leydi Ingilandi e laamɗo leydi. Ɓiɗɗo Major-General J. J. Combe, o janngini haa Haileybury College e Exeter College, Oxford, diga o jaɓi jaŋde nder 1894, nden o noddinaa to bar e nder suudu nder nder hitaande 1897. O waɗi hooreejo laamu dow lesdi Afrik fuɗnaange British e nder 1905 e hooreejo leydi protectorate e nder 1912. O laatii laamɗo leydi Nigeria e hitaande 1914 e hooreejo leydi Nigeria e 1918, o waɗi golle ɗee haa o hootiima nder hitaande 1929. == Koolol == {{Reflist}} == Firooji == 2kvonqoq6symmla28sq975t4usffzp9 Funmilayo Ransome-Kuti 0 29077 177770 130289 2026-07-02T10:21:13Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1360676183|Funmilayo Ransome-Kuti]]" 177770 wikitext text/x-wiki Chief '''Funmilayo Ransome-Kuti''' MON{{Efn|{{IPA-cen|f|ʊ|n|m|i|_|ˈ|l|aɪ|j|oʊ|_|ˈ|r|æ|n|s|ə|m|_|ˈ|k|uː|t|i}} {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Esther the Queen-Funmilayo Ransome-Kuti.wav|Listen}}}} (woowo '''Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas'''; 25 Oktoobar 1900 - 13 Epril 1978), anndiraa kadi '''Funmilayo Aníkúlápó-Kuti''', wonnoo jannginoowo lesdi Naajeeriya, jaagorɗo politik, e jaagorjo hakkeeji rewɓe ɓe ɗon jokkondira e hakkilantaagal anti-imperialist, Pan-Africanist, e hakkilanteeji [[Feminism|feminist]]. Ransome-Kuti anndini hoore mum bana socialiste afrikke.   Funmilayo Ransome Kuti jibini nder [[Abeokuta]], nder Ogun State, nden o woni jannginoowo debbo arande to nder Abeokuta Grammar School. Nde o ɓeydi arande, o huuwi bana jannginoowo, o haɓɓii yoga e darnde jaŋde jaŋde nder lesdi e haɓɓii darnde jaɓde jaŋnde ngam rewɓe ɓe ɓe mari ceede, o haɗi ko fotti dow darnde jaajde feminist nder lesdi Afrika. Nder duuɓi 1940, Ransome-Kuti waɗi ko fedde [[Abeokuta Women's Revolt|Abeokuta Women's Union]] nden o holli hakkiilo rewɓe, o yiɗi darnde rewɓe nder kuuje mawɗe nder nokkuuje e hakkiilo dow lekki dow rewɓe nder gariiri. Ransome-Kuti waɗi marsi e protestji ha nder rewɓe 10,000, ngam ɗum waɗi [[Alake mo Egba|Alake]] mo laamiiɗo o jeyi haa o jeyi nder hitaande 1949. Nde Ransome-Kuti ɓeydi semmbe siyasa, o hawti e nder ɓamtaare hooreejo lesdi Naijeriya, o yahdi dow kubaruuji e o hawti bee darnde nder lesdi feere ngam anndugo dow dooka lesdi. O waɗi hooreejo haɓɓugo fedde nde Nigeria Women's Union e Federation of Nigerian Women's Societies, o holli hakkilo rewɓe Nigeria ngam suɓugo, o warti goomu mo anndiraaɗo nder jam e hakkilo rewbe nder lesdi. Ransome-Kuti laati hooreejo hooreejo Fedde Demokrataaje Haaruɓe Haaruɓe (WIDF) nder hitaande 1953, nden ɓaawo ɗun o ardii hooreejo lesdi Naajeeriya nder Fedde Haaruɓe haaruɓe haaluɓe haaru e haaruɓe (FILPF) nder hitaande 1963. Nder kuugal maɓɓe, Ransome-Kuti wallitii haɓɓuki hakkunde ɓalli hooreejo lesdi Nigeria e ɗemɗe feminist, ɗe ɗon haɓɓa e koloniya nder duniyaaru. Kuugal maako nder lesdi fuu ɓaŋgi hakkilantaaku siyasa; laamu British koloniyaal on ɗon haɓɓa ɓeydaaki passport maako nder hitaande 1957 nden Amerik on ɗon haɓana mo visa nder hitaande 1958, ɗi ɗi ɗiɗo fuu ɗon ɗon wi'a ko'e maɓɓe ko'e komiiniyaaku nder wakkati konu masin. Ransome-Kuti heɓii Nobel Lenin for Peace e o heɓii darnde nder Order of the Niger ngam kuuɗe maako. Nder duuɓi maako ɓaawo, o walli bana ɓiyum ɗon njogii laamuji konu lesdi Nigeria. O maayi e duuɓi 77 caggal nde o woodi nder nder nder nder suudu konu dow jawdi saare maako. Ɓiɓɓe Ransome-Kuti hawti e musiɗɗo Fela Kuti (duggo Olufela Ransome- Kuti), doktoor e kuugal [[Beko Ransome-Kuti]], e ministaar jaŋde Olikoye Ransome-kouti. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, jibinaa ko ñalnde 25 oktoobar 1900 to [[Abeokuta]], Ogun State, Nigeria, nde wakkati oon wonnoo nder Protectorate Nigeria ɓorɗo, protectorate laamu British. O jibini to Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869-1954), goomu wuro Jibolu-Taiwo aristocratic, e Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874-1956). Baaba maako ɗon mari leɗɗe palme e ɗon jaɓɓa, nden baaba maako ɗon huuwa bana labbam. Frances's dow baaba'en ɗon ɓoggi nder ummaatoore Saro, je ɗon hawta e yimɓe ɓe ɓe ƴiwoyi diga Sierra Leone, ɗuuɗɓe maɓɓe ɓe ɓe laati maccuɓe Afriknaaɓe ɓe ɓe rimɗini ɓe ɓe ɓe ɓe njooɗini nder Freetown haa ɓe ɓe ɓe njotti Yorubaland nder karnijum 19. [[File:Family_Ransome_Kuti_c1940.jpg|alt=Image of Funmilayo Ransome-Kuti seated, with husband and children|thumb|Funmilayo Ransome-Kuti (genndi) e gorko e sukaaɓe c. 1940]] Ko ɗum waɗi wakkati maajum, ɗum ɓurii ɗum ngam yimɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe ɓe mari limngal haa ɓe ɓe ɓe njanngina rewɓe, amma maama'en Frances ɓe njaɓii ko nafata limngal haa sukaaɓe e rewɓe. O yahi Abeokuta Grammar School ngam jaŋde maako ɗiɗaɓere. Jaŋde nden fuɗɗii yahugo tan ko jannginooɓe worɓe, amma o jaɓii jannginoowo debbo arandeeji nder hitaande 1914, e Frances woni arandeeji hakkunde jannginooje njoweego je nganndi jaŋde nder hitaande nden.<ref name="Cheryl" /> Daga 1919 haa 1922, o yahdi Wincham Hall School for Girls e Cheshire, Ingilandi, to o janngini haala, muusik, ɓorol, Farayse, e kuuɗe feere feere nder wuro. Kaŋko o timmini janngude maako o hooti Abeokuta nder 1922, o acci naftoraago innde maako kiristaane, Frances e Abigail, o suɓi yahugo maako nder Yoruba Funmilayo, ma'ana "Allah hokki yam seyo". == Nolde hoore == Ha 20 lewru lewru lewuru 1925, Funmilayo fecciti Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, goomu nder saare Ransome-kuti.<ref name="Cheryl" /> 33 Isra'iila janngini nder Abeokuta Grammar School duuɓi ɗuuɗɗi yeeso Funmilayo, nden wakkati o ɗon haa janngude, ɗiɗo ɓe ɓeydi ɓe ɗon ɓeya boowal.<ref name="Cheryl" /> Isra'iila heɓii golle bana ardiiɗo janngirde, o goonɗinki e hawtaade yimɓe e hawtaago e ɓeydaago ɓesngu e jeyaaji. O ɓaawo o laati mo fuɗɗiiɗo fedde jannginooɓe lesdi Naajeeriya e fedde jannguɓe lesdi Naajeneriya. 46-47 Fuude maako e Funmilayo waɗi duuɓi 30 - haa Isra'iila maayi - nden ɗon marki e nanki hakkiilo e hakkiilo hakkunde maɓɓe. <ref name="Cheryl" /> : 42 : 42 == Kuugal == === Abeokuta Women's Union === Nder hitaande 1932, Ransome-Kuti wallitii haɓɓugo Abeokuta Ladies Club. Goomu ngal ɗon haɗi kuuɗe kuugal kuugal kuuje, kuugal kuuwol, kuugal njamɗingo e jannginki mawɓe, e limgal yimɓe fuɗɗi ɗi fuɗɗi ɗum fu, ɓe ɗon haɓa rewɓe kiristaanaaɓe, ɓe ɗon jaŋde ley leyɗe hirnaange.<ref name=":0" /> Haa 1940, ko ɗum waɗi, kulb ngal ɗon ɓeyda yaaki dow siyasa. Hono no o ƴami mo ngam jaɓugo no o janngirta, Ransome-Kuti fuɗɗi darnde jaŋde e janngirde rewɓe nder suudu, nden o heɓii anndal ɓurngal dow hakkillooji ummatoore e politik ɗi rewɓe Nigeria heɓa. Wonde o winndi dow hakkeeji ɗi o hokki dow haala maako, Ransome-Kuti holli "ndaluuji goonga ɗi rewɓe lesdi Naajeeriya ɗon haani waɗugo kiita "ko rewɓe ɓe ɗon ɓuwa sukaaɓe dow ɓaawo maɓɓe e ɓe ɗon cuɓugo diga naange wurta haa naange wonda ... naa rewɓe ɓe naftiri bee tee, sukaaje, e fe'uki ngam nyaamdu".: 174  Ha 1944 o waɗi haɓɓuki ngam halki laamu nguu haɓɓuki leɗɗe e rewɓe nder kasu e dow ko ɓe mbi'i. kvwtn3qhvir8zcq15i0f80xnbw9xmbx 177771 177770 2026-07-02T10:21:49Z Ibrahim abusufyan 12706 177771 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Chief '''Funmilayo Ransome-Kuti''' MON{{Efn|{{IPA-cen|f|ʊ|n|m|i|_|ˈ|l|aɪ|j|oʊ|_|ˈ|r|æ|n|s|ə|m|_|ˈ|k|uː|t|i}} {{Audio|LL-Q34311 (yor)-Esther the Queen-Funmilayo Ransome-Kuti.wav|Listen}}}} (woowo '''Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas'''; 25 Oktoobar 1900 - 13 Epril 1978), anndiraa kadi '''Funmilayo Aníkúlápó-Kuti''', wonnoo jannginoowo lesdi Naajeeriya, jaagorɗo politik, e jaagorjo hakkeeji rewɓe ɓe ɗon jokkondira e hakkilantaagal anti-imperialist, Pan-Africanist, e hakkilanteeji [[Feminism|feminist]]. Ransome-Kuti anndini hoore mum bana socialiste afrikke.   Funmilayo Ransome Kuti jibini nder [[Abeokuta]], nder Ogun State, nden o woni jannginoowo debbo arande to nder Abeokuta Grammar School. Nde o ɓeydi arande, o huuwi bana jannginoowo, o haɓɓii yoga e darnde jaŋde jaŋde nder lesdi e haɓɓii darnde jaɓde jaŋnde ngam rewɓe ɓe ɓe mari ceede, o haɗi ko fotti dow darnde jaajde feminist nder lesdi Afrika. Nder duuɓi 1940, Ransome-Kuti waɗi ko fedde [[Abeokuta Women's Revolt|Abeokuta Women's Union]] nden o holli hakkiilo rewɓe, o yiɗi darnde rewɓe nder kuuje mawɗe nder nokkuuje e hakkiilo dow lekki dow rewɓe nder gariiri. Ransome-Kuti waɗi marsi e protestji ha nder rewɓe 10,000, ngam ɗum waɗi [[Alake mo Egba|Alake]] mo laamiiɗo o jeyi haa o jeyi nder hitaande 1949. Nde Ransome-Kuti ɓeydi semmbe siyasa, o hawti e nder ɓamtaare hooreejo lesdi Naijeriya, o yahdi dow kubaruuji e o hawti bee darnde nder lesdi feere ngam anndugo dow dooka lesdi. O waɗi hooreejo haɓɓugo fedde nde Nigeria Women's Union e Federation of Nigerian Women's Societies, o holli hakkilo rewɓe Nigeria ngam suɓugo, o warti goomu mo anndiraaɗo nder jam e hakkilo rewbe nder lesdi. Ransome-Kuti laati hooreejo hooreejo Fedde Demokrataaje Haaruɓe Haaruɓe (WIDF) nder hitaande 1953, nden ɓaawo ɗun o ardii hooreejo lesdi Naajeeriya nder Fedde Haaruɓe haaruɓe haaluɓe haaru e haaruɓe (FILPF) nder hitaande 1963. Nder kuugal maɓɓe, Ransome-Kuti wallitii haɓɓuki hakkunde ɓalli hooreejo lesdi Nigeria e ɗemɗe feminist, ɗe ɗon haɓɓa e koloniya nder duniyaaru. Kuugal maako nder lesdi fuu ɓaŋgi hakkilantaaku siyasa; laamu British koloniyaal on ɗon haɓɓa ɓeydaaki passport maako nder hitaande 1957 nden Amerik on ɗon haɓana mo visa nder hitaande 1958, ɗi ɗi ɗiɗo fuu ɗon ɗon wi'a ko'e maɓɓe ko'e komiiniyaaku nder wakkati konu masin. Ransome-Kuti heɓii Nobel Lenin for Peace e o heɓii darnde nder Order of the Niger ngam kuuɗe maako. Nder duuɓi maako ɓaawo, o walli bana ɓiyum ɗon njogii laamuji konu lesdi Nigeria. O maayi e duuɓi 77 caggal nde o woodi nder nder nder nder suudu konu dow jawdi saare maako. Ɓiɓɓe Ransome-Kuti hawti e musiɗɗo Fela Kuti (duggo Olufela Ransome- Kuti), doktoor e kuugal [[Beko Ransome-Kuti]], e ministaar jaŋde Olikoye Ransome-kouti. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Frances Abigail Olufunmilayo Olufela Folorunso Thomas, jibinaa ko ñalnde 25 oktoobar 1900 to [[Abeokuta]], Ogun State, Nigeria, nde wakkati oon wonnoo nder Protectorate Nigeria ɓorɗo, protectorate laamu British. O jibini to Chief Daniel Olumeyuwa Thomas (1869-1954), goomu wuro Jibolu-Taiwo aristocratic, e Lucretia Phyllis Omoyeni Adeosolu (1874-1956). Baaba maako ɗon mari leɗɗe palme e ɗon jaɓɓa, nden baaba maako ɗon huuwa bana labbam. Frances's dow baaba'en ɗon ɓoggi nder ummaatoore Saro, je ɗon hawta e yimɓe ɓe ɓe ƴiwoyi diga Sierra Leone, ɗuuɗɓe maɓɓe ɓe ɓe laati maccuɓe Afriknaaɓe ɓe ɓe rimɗini ɓe ɓe ɓe ɓe njooɗini nder Freetown haa ɓe ɓe ɓe njotti Yorubaland nder karnijum 19. [[File:Family_Ransome_Kuti_c1940.jpg|alt=Image of Funmilayo Ransome-Kuti seated, with husband and children|thumb|Funmilayo Ransome-Kuti (genndi) e gorko e sukaaɓe c. 1940]] Ko ɗum waɗi wakkati maajum, ɗum ɓurii ɗum ngam yimɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe ɓe mari limngal haa ɓe ɓe ɓe njanngina rewɓe, amma maama'en Frances ɓe njaɓii ko nafata limngal haa sukaaɓe e rewɓe. O yahi Abeokuta Grammar School ngam jaŋde maako ɗiɗaɓere. Jaŋde nden fuɗɗii yahugo tan ko jannginooɓe worɓe, amma o jaɓii jannginoowo debbo arandeeji nder hitaande 1914, e Frances woni arandeeji hakkunde jannginooje njoweego je nganndi jaŋde nder hitaande nden.<ref name="Cheryl" /> Daga 1919 haa 1922, o yahdi Wincham Hall School for Girls e Cheshire, Ingilandi, to o janngini haala, muusik, ɓorol, Farayse, e kuuɗe feere feere nder wuro. Kaŋko o timmini janngude maako o hooti Abeokuta nder 1922, o acci naftoraago innde maako kiristaane, Frances e Abigail, o suɓi yahugo maako nder Yoruba Funmilayo, ma'ana "Allah hokki yam seyo". == Nolde hoore == Ha 20 lewru lewru lewuru 1925, Funmilayo fecciti Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, goomu nder saare Ransome-kuti.<ref name="Cheryl" /> 33 Isra'iila janngini nder Abeokuta Grammar School duuɓi ɗuuɗɗi yeeso Funmilayo, nden wakkati o ɗon haa janngude, ɗiɗo ɓe ɓeydi ɓe ɗon ɓeya boowal.<ref name="Cheryl" /> Isra'iila heɓii golle bana ardiiɗo janngirde, o goonɗinki e hawtaade yimɓe e hawtaago e ɓeydaago ɓesngu e jeyaaji. O ɓaawo o laati mo fuɗɗiiɗo fedde jannginooɓe lesdi Naajeeriya e fedde jannguɓe lesdi Naajeneriya. 46-47 Fuude maako e Funmilayo waɗi duuɓi 30 - haa Isra'iila maayi - nden ɗon marki e nanki hakkiilo e hakkiilo hakkunde maɓɓe. <ref name="Cheryl" /> : 42 : 42 == Kuugal == === Abeokuta Women's Union === Nder hitaande 1932, Ransome-Kuti wallitii haɓɓugo Abeokuta Ladies Club. Goomu ngal ɗon haɗi kuuɗe kuugal kuugal kuuje, kuugal kuuwol, kuugal njamɗingo e jannginki mawɓe, e limgal yimɓe fuɗɗi ɗi fuɗɗi ɗum fu, ɓe ɗon haɓa rewɓe kiristaanaaɓe, ɓe ɗon jaŋde ley leyɗe hirnaange.<ref name=":0" /> Haa 1940, ko ɗum waɗi, kulb ngal ɗon ɓeyda yaaki dow siyasa. Hono no o ƴami mo ngam jaɓugo no o janngirta, Ransome-Kuti fuɗɗi darnde jaŋde e janngirde rewɓe nder suudu, nden o heɓii anndal ɓurngal dow hakkillooji ummatoore e politik ɗi rewɓe Nigeria heɓa. Wonde o winndi dow hakkeeji ɗi o hokki dow haala maako, Ransome-Kuti holli "ndaluuji goonga ɗi rewɓe lesdi Naajeeriya ɗon haani waɗugo kiita "ko rewɓe ɓe ɗon ɓuwa sukaaɓe dow ɓaawo maɓɓe e ɓe ɗon cuɓugo diga naange wurta haa naange wonda ... naa rewɓe ɓe naftiri bee tee, sukaaje, e fe'uki ngam nyaamdu".: 174  Ha 1944 o waɗi haɓɓuki ngam halki laamu nguu haɓɓuki leɗɗe e rewɓe nder kasu e dow ko ɓe mbi'i. ==Firooji== 02nel42h2qdd1451p3is7nm7xfbp65h University of Oum El Bouaghi 0 30846 177734 126491 2026-07-01T20:17:04Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 177734 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Um El Buaghi''' (Aarabeere: جامعة أم البواقي) walla Larbi Ben M'hidi Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Um El Buaghi (Aarabeere: جامعةالعربي بن مهيدي بأم البواقي , ko duɗal jaaɓi-haaɗtirde gonngal to leydi Aljeri e nder diiwaan Um El Buaghi.Ngol sosaa ko e hitaande 2133.<ref name="histo">{{in lang|fr}} [https://web.archive.org/web/20220302032024/http://www.univ-oeb.dz/presentation-de-luniversite/ Présentation de l’université] April 04, 2019</ref> == '''Ƴeew kadi''' == * [[List of universities in Algeria]] == '''Tuugnorgal''' == <references /> == '''Jokkondire yaajɗe''' == Lowre laawɗunde bnpzb5sl3uma1wan9tjru33pd0lx632 Anthony Enahoro 0 42221 177772 177658 2026-07-02T10:24:23Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Politics" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1357251573|Anthony Enahoro]]" 177772 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mawɗo '''Anthony Eromosele Enahoro''' CFR (22 [[lewru]] juko hitaande 1923 – 15 [[lewru]] desaambar 2010)<ref>{{cite news|date=2018-12-15|title=Remembering Anthony Eronsele Enahoro: Adolor of Uromi, Okaku"o of Edoland|last=Asika-Enahoro|first=Maureen|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/remembering-anthony-eronsele-enahoro-adolor-of-uromi-okakuo-of-edoland/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-09-18|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> ko gooto e ɓurɓe waawde haɓaade koloñaal e daraniiɓe demokaraasi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="guardian">{{cite news|date=2017-10-01|title=Five Independence Day Heroes|last=Muoka|first=Chidera|url=https://guardian.ng/life/life-features/five-independence-day-heroes/|access-date=2024-09-18|location=Nigeria|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> O jibinaa ko mawɗo e nder sukaaɓe sappo to Uromi, hannde ko diiwaan Edo to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Jibnaaɓe makko Esan en ko Anastasiyus Okotako Enahoro (1900-1968) e Fideliya Viktooriya Inibokun jibinaaɗo e Ogbidi Okojie (1906-1969).<ref>{{cite web|title=Biography – Anthony Enahoro Foundation|url=https://anthonyenahoro.org/biography/|access-date=2024-07-04}}</ref> Enahoro ina joginoo golle juutɗe, teeŋtuɗe e nder jaayɗe, politik, golle laamu e dille daraniiɗe demokaraasi. Janngi to duɗal laamu, Uromi, duɗal laamu, Owo e duɗal laamɗo, [[Lagos]].<ref>{{cite news|last=Adesulu|first=Dayo|date=2016-09-29|title=Nigeria at 56: What Education was like before independence|url=https://www.vanguardngr.com/2016/09/nigeria-at-56-what-education-was-like-before-independence/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-09-18|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Enahoro wonti ardiiɗo jaaynde [[Nnamdi Azikiwe]], ''Defender'' [[Naajeeriya]] Fombina, Ibadan, nder hitaande 1944 nde o mari duuɓi 21, non o laati ardiiɗo jaaynde [[Naajeeriya]] ɓurdunde famɗugo.<ref>{{cite news|date=2006-01-01|title=Chief Anthony Enahoro speaks!|url=https://saharareporters.com/2006/01/01/chief-anthony-enahoro-speaks|location=New York City, United States|access-date=2021-07-10|agency=[[Sahara Reporters]]|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> Caggal ɗuum o wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende Zik’s Comet, to [[Kano]], e hitaande 1945-49, o woni gardiiɗo jaaynde Pilot [[Afrik]] hirnaange, to [[Lagos]], e gardiiɗo jaaynde wiyeteende ''Morning Star'' gila 1950 haa 1953.<ref name="vanguard">{{cite news|date=2010-12-26|title=Enahoro:Tribute to a statesman|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahorotribute-to-a-statesman/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|first=OClifford|last=Ogbeide|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> E hitaande 1953, Enahoro woni gadano ƴettude kuulal ngam heɓde ndimaagu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ngal heɓi ɗum e hitaande 1960, caggal nde o waɗi caɗeele politik keewɗe e foolde e nder parlemaa.<ref>{{cite news|date=2020-10-03|title=Resting places of some Nigeria's independence heroes|url=https://punchng.com/resting-places-of-some-nigerias-independence-heroes/|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Enahoro ɗon laara janngirde e Naajeeriya'en ɗuuɗɓe, bana "Baaba lesdi [[Naajeeriya]]".<ref>{{cite news|date=2020-10-03|title=Resting places of some Nigeria's independence heroes|url=https://punchng.com/resting-places-of-some-nigerias-independence-heroes/|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Motion maako arandeere ngam heɓugo ndimu lesdi [[Naajeeriya]] heɓi ɓustugo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i, nden terɗe suudu joonde diidaaɗi lesdi ndin waɗi walkout ngam daliila motion man.<ref>{{cite news|date=2021-02-25|title=Anthony Enahoro, A Journalist Who Moved Motion For Nigeria's Independence In 1953|url=https://nigeriantracker.com/2021/02/25/anthony-enahoro-a-journalist-who-moved-motion-for-nigerias-independence-in-1953/|access-date=2024-07-04|work=Nigerian Tracker}}</ref> Ko wonaa ɗuum koo, foolde e nder parlemaa, dille yimɓe puɗɗiima ngam saabaade ndee ɗoo dillere, jooni noon, ƴaañgol ngol ina jokki e dow koloñaal en, ina waɗi kadi dillere ngam jeytaare leydi Nijeer, walla ko famɗi fof, laamaade hoore mum. [[S. L. Akintola]] etinooma ƴeewtaade eɓɓaande ngam heɓde ndimaagu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 1957 hay so tawii eɓɓaande makko ndee jaɓaama e parlemaa, laamuuji koloñaal Biritaan en njaɓaani ɗum, ɗum noon ɗum ronkaama.<ref>{{cite news|date=2013-05-02|title=Who Moved The Motion For Nigeria's Independence, By Fani-Kayode|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/132367-who-moved-the-motion-for-nigerias-independence-by-fani-kayode.html|access-date=2021-07-10|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E [[lewru]] ut 1958, [[Remi Fani-Kayode]] ƴeewtindiima eɓɓaande Enahoro ndee, eɓɓaande ndee kadi jaɓaa e parlemaa kono ñalngu mum jaɓaaka e Angalteer. Eɓɓaande Fani-Kayode ndee noddiino yo [[Naajeeriya]] heɓ jeytaare mum ñalnde 2 abriil 1960. E nder ɓeydugol eɓɓaande Enahoro adannde ndee, Sir [[Abubakar Tafawa balewa|Abubakar Tafawa Balewa]] ƴetti eɓɓaande woɗnde e nder parlemaa e hitaande 1959, nde jaɓaa. <ref>{{Cite news|date=2010-10-10|title=The truth about the motion for Nigeria’s independence|url=https://dailytrust.com/the-truth-about-the-motion-for-nigerias-independence/|access-date=2025-06-10|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> Ngam batte ƴamol ngol, guwerneer koloñaal oo hollitii kuulal ngal laamu Biritaan ƴetti ngam rokkude ndimaagu mum e hitaande 1960. [[Naajeeriya]] heɓi ndimaagu mum ñalnde 1 oktoobar 1960.<ref>{{cite web|title=Nigeria - Independent Nigeria|publisher=Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Nigeria/Independent-Nigeria|access-date=2023-01-29}}</ref> ==Nguurndam gadano== Anthony Enahoro jibinaa ko mawɗo e nder sukaaɓe sappo to wuro Onewa, Uromi, to diiwaan Edo hannde oo, to leydi [[Naajeeriya]]. Won e banndiraaɓe makko ina jeyaa heen dipolomaat biyeteeɗo Edward, jaayndiyanke biyeteeɗo Peter ("Peter Pan"), jannginoowo biyeteeɗo Henry, Mike Enahoro, jaayndiyanke to Hukuuma Teleeji leydi Nijeer, Ben, Dan, Bess, Chris, e Emmanuel. Jibnaaɓe makko Esan en ko Anastasius Asuelinmen "Okotako" Enahoro (maayi 1968) e Fidelia Inibokun jibinaaɗo e Ogbidi Okojie (maayi 1969), laamɗo debbo e nder laamu [[Naajeeriya]].<ref name="vanguard2">{{cite news|date=2010-12-26|title=Enahoro:Tribute to a statesman|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahorotribute-to-a-statesman/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|first=OClifford|last=Ogbeide|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Enahoro ina joginoo golle juutɗe, teeŋtuɗe e nder jaayɗe, politik, golle laamu e dille daraniiɗe demokaraasi. Janngi e duɗal laamu Uromi, duɗal laamu Owo e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, [[Lagos]], Enahoro wonti gardiiɗo jaaynde [[Nnamdi Azikiwe]], Defender leydi Nijeer to bannge worgo, to [[Ibadan]], e hitaande 1944 e duuɓi 21 fuɗɗoode kitaale 1940, ardi e murto almudɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde to [[Lagos]] ɗo o wonnoo gardiiɗo almudɓe. O teskiima e politik e sahaa mbayliigu jaawngu. O nanngaama laabi ɗiɗi ngam laamu koloñaal, ngam winndannde nde o waɗi ngam ƴamɗe gonnooɗo guwerneer, nden boo ngam wolde nde o wi'i o ɗon ƴama sooja'en lesdi [[Naajeeriya]], ɓe ɗon huuwa nder konu Biritaniya. Biritaannaaɓe mbaɗti mo maande ko o ƴattoowo yiite, kono hay nde o nanngaa laabi tati, o woni ko e ƴeewtaade darnde makko.<ref name="Whiteman">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> == Politik == E hitaande 1950, Enahoro e Artuur Perst cosi lannda wiyeteende ''Mid-Ouest.'' Enahoro fuɗɗino jaaynde ''Mid-West Pres''s nden o yaltini jaaynde [[Naajeeriya]] diga hitaande 1950 haa 1953. Lannda Mid-West nasti nder kawtal ''Action Group'' nder hitaande 1951.<ref>{{cite book|first=Henry Louis|last=Gates Jr.|author-link=Henry Louis Gates Jr.|author2=[[Emmanuel Akyeampong]]|author3=Steven J. Niven|title=Dictionary of African Biography|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA1-PA302|year=2012|publisher=[[Oxford University Press]]|isbn=978-0-19-538207-5|page=302}}</ref> Enahoro wonnoo ko nulaaɗo e ko ɓuri heewde e batuuji doosɗe leydi jowitiiɗi e jeytaare leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 1960.<ref name="Whiteman2">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> E nder caɗeele [[Naajeeriya]] caggal kuudetaaji 1966, Enahoro woni hooreejo delegaasiyoŋ ''Mid-West'' e oon sahaa, to batu doosɗe leydi Ad Hoc to [[Lagos]]. Caggal ɗuum o wonti Komisariyaa Fedde nde (Ministeer) ngam humpito e golle e les njiimaandi laamu konu Seneraal [[Yakubu Gowon]], 1967–74 ; Komisinaajo lesdi [[Naajeeriya]] ngam kuuɗe feere-feere, 1975. Baawo man o warti tergal lanyol lesdi [[Naajeeriya]], NPN, 1978–83. Ko kanko woni hooreejo, Fedde Adunaare Naalankaagal e Pinal Negro, 1972–75.<ref>{{cite news|date=2020-10-01|title=Heroes of the struggle for Nigeria's independence/pioneer political|url=https://guardian.ng/?p=1230220|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Enahoro wonnoo ko hooreejo fedde wiyeteende NADECO, fedde daraniinde demokaraasi, haɓannde diktatoor [[Sani Abacha]] haa Abacha sankii. Enahoro rokkaama teddungal ngenndiwal Kumannda, yamiroore Republique Fédérale, CFR, e hitaande 1982, o woniino hooreejo Dillere ngam Reforme Ngenndiire, MNR, kam e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (PRONACO). O heɓi DSC tedduɗo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Benin e hitaande 1972. Binndanɗe makko ina njeyaa heen deftere wiyeteende ''Fugitive Offender''.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|last=Sklar|first=Richard L.|title=Power in an Emergent African Nation|series=Princeton Legacy Library|publisher=[[Princeton University Press]]|year=1963|page=269|jstor=j.ctt183q1zx|isbn=1400878233}}</ref><ref>{{cite news|last=Fani-Kayode|first=Femi|url=https://allafrica.com/stories/201009270537.html|title=The Truth About the Motion for Independence|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|via=[[allAfrica]]|date=2010-09-27|access-date=2024-09-18}}</ref><ref>{{cite news|access-date=2024-09-18|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahoro-was-a-titan-says-fani-kayode/|location=Lagos, Nigeria|title=Enahoro was a titan, says Fani-Kayode|date=2010-12-15|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> === Kiriis to Hirnaange leydi Naajeeriya === E nder kiris 1962 to diiwaan ɓooyɗo hirnaange, o nanngaa e wondude e terɗe fedde ''Action Group'' goɗɗe. Tuumaaɗo janfa e nder ñaawoore Awolowo tuumaande waɗde kuudetaa, Enahoro dogi rewrude e leydi Gana fayde leydi Angalteer e hitaande 1963, [[Naajeeriya]] ɗaɓɓiri Enahoro yoɓeede e nder hitaande 1881, haɗi mo ɗaɓɓude asilo politik. E fuɗɗoode hitaande 1963, hooreejo keso lannda Labour, hono Harold Wilson, yiyti hersa mo nanngugol Enahoro e kasoo addani mo. Labour yahii e njanngu nguu e nder suudu sarɗiiji, e ballal won e Tories, e ballondiral e furore media. O meeɗiino wonde gooto e Naajeeriyankooɓe ɓurɓe anndeede e nder leydi Angalteer.<ref>{{cite web|title=Chief Enahoro (Hansard, 21 March 1963)|url=https://api.parliament.uk/historic-hansard/commons/1963/mar/21/chief-enahoro|access-date=2021-07-10|website=api.parliament.uk}}</ref> Ko kanko woni "tooñoowo dognoowo" baɗnooɗo balɗe jeewte e nder suudu sarɗiiji e hitaande 1963 nde o haɓata e yoɓde leydi ndii. "Haala Enahoro" wonti haala jojjanɗe aadee feewde e yiɗde laamu nguu ɓuuɓngu ngam waasde tooñde leydi Nijeer, e waɗtude gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, hono [[Harold Macmillan]], e gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, hono [[Henry Brooke]], e ngonka caɗtuka. O yaltinaa leydi Angalteer, o sokaa sabu janfa. E hitaande 1966, laamu konu nguu woppi mo.<ref>{{cite web|title=Anthony Enahoro|publisher=Zaccheus Onumba Dibiaezue Memorial Libraries|url=https://zodml.org/discover-nigeria/people/historicalpeople/anthony-enahoro|access-date=2024-07-05}}</ref> == Pijirlooji == Enahoro ummorii ko e nokkuuji dingiral. O fiyi golf, o rewi e kirikit e dow yarlitaare. O ɓuri waawde fijooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''King's College'', o heɓi kadi teddineede wonde ko kanko woni ɓiɗɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] gadano heɓde tergal e fedde golf to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O dañii jippinde handicap makko e nder limooje goote e nder nguurndam makko juutɗam e golf. Ko kanko kadi woni baawɗo addude FESTAC e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e kitaale 1970, e nder oon sahaa Muhammad Ali e Pele fof njilliima leydi ndii ngam weltinde ɗum en no feewi. Ɓiɓɓe makko fof ina mbeltii e dingiral e nder duuɓi mum en jaŋde e duɗal jaaɓi haaɗtirde, ina njuɓɓina Fulɓe, Rugby, Golf e Tennis. Kenneth (1953-2017) e Eugene ko walla ko golfooɓe yiɗɓe, kadi ko kamɓe ngoni terɗe sosɗe fedde ñalnde aset to fedde golf Benin. Annabella ina waɗa pilates, Gabriyel ko jom welo-welo no feewi. == Njawdi == E hitaande 1953, Anthony Enahoro fuɗɗii eɓɓoore laamu hoore mum e nder suudu sarɗiiji hirnaange, nde addani leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] heɓde ndimaagu mum ñalnde 1 oktoobar 1960.[12] == Caalaje == Enahoro woppi debbo mum Helen (nee Ediae) (1933–2012), ɓiɓɓe maɓɓe njoyo, taaniraaɓe e mawniraaɓe heewɓe.<ref name="Whiteman3">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> == Defte == Dogɗo tooñoowo : daartol kasoo politik == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Naajeeriya]] == Politics == Nder 1950, Enahoro e [[Arthur Prest]] waɗi partiji Mid-West. Enahoro ɗon fuɗɗii haɓɓuki Mid-West Press nden o wurtini The [[Naajeeriya|Nigeria]] newspaper diga 1950 haa 1953. Fedde Mid-West fuɗɗii warugo nder Goomu Kuuɓal nder hitaande 1951. Enahoro wondi darnde to ɓurɓe haalde kawtal ngal haalde hoore leydi Nigeria e hitaande 1960. Nder warugo lesdi Nigeria ɓaawo kolliɓe leydi e hitaande 1966, Enahoro woni ardiiɗo darnde lesdi Midwest to Ad Hoc Constitutional Conference e Lagos. O laatake hooreejo fedde (Minister for Information and Labour) nder laamu [[Yakubu Gowon]], 1967-74; hooreejo fedre ngam kuuɗe mawɗe, 1975. O ɓaawo o laati ardiiɗo lesdi lesdi Nigeria, NPN, 1978-83. O woni hooreejo, Fedde Fedde Fuuta Fedde e Fedde Negooɓe, 1972-75. Enahoro woni hooreejo National Democratic Coalition (NADECO), goomu je ɗon mari demokaraasi je ɗon haɓana mo'o wi'aɓe [[Sani Abacha]] haa Abacha maayi. Enahoro heɓii teddungal lesdi ngam ardiiɗo, Order of the Federal Republic, CFR, nder 1982, nden o laati hooreejo Movement for National Reformation, MNR, bana non boo Goomu Kawtal Pro-National ([[PRONACO|Pronaco]]). O heɓii DSC teddungal e Jaŋde Benin e hitaande 1972. Fuuɓal maako hawti e deftere Fugitive Offender. === Caggalgal nder hirnaange Nigeria === Nder warugo 1962 nder lesdi hirnaange, o jeyi bee yimɓe goɗɗi nder kawtal. E dow hakke haɓɓugo dow dow dow dow ko ɓe mbi'i dow dow dow nder dow dow dow, Enahoro ƴiwoyi laawol [[Gana|Ghana]] to leydi United Kingdom nder hitaande 1963, Nigeria waɗi ko haɓɓii e dow Enahoro nder nder nder nder sariya Fugitive Offenders Act nder hitaande 1881, ngam haɗugo dabare maako ngam heɓugo dammugal politik. Ha fuɗɗam 1963, ardiiɗo keso Labour, Harold Wilson, anndini ɓernde ɓernde nde Enahoro hawti e nder kaso. Labour waɗi haccuki nder suudu Commons, bee jaɓugo daga goɗɗe Toriji, e jaɓugo haccuki ha habaru. O wonnoo gooto e ɓurɓe anndude Nigeria e leydi Britaaniya. O woni "ko'o " mo " "ko'e " mo "ko'i " ko'o waɗi ko'e damal nder suudu leydi e hitaande 1963 nde o haɓɓi e jaaynde. "Ko'e Enahoro" laati dow hakkiilo yimɓe dow yiɗde laamu ngam naa' ɓe ɓeyda lesdi Nigeria, nden waɗi ardiiɗo lesdi Tory, Harold Macmillan, e mawɗo lesdi maako, Henry Brooke, nder haala ɓurna. O wurtini diga [[Biritaani-Mawndi|UK]] nden o haɓɓiti ngam ɓeydaaki. E hitaande 1966, laamu konu waɗi mo. ==firooji== == Politics == Nder 1950, Enahoro e [[Arthur Prest]] waɗi partiji Mid-West. Enahoro ɗon fuɗɗii haɓɓuki Mid-West Press nden o wurtini The [[Naajeeriya|Nigeria]] newspaper diga 1950 haa 1953. Fedde Mid-West fuɗɗii warugo nder Goomu Kuuɓal nder hitaande 1951. Enahoro wondi darnde to ɓurɓe haalde kawtal ngal haalde hoore leydi Nigeria e hitaande 1960. Nder warugo lesdi Nigeria ɓaawo kolliɓe leydi e hitaande 1966, Enahoro woni ardiiɗo darnde lesdi Midwest to Ad Hoc Constitutional Conference e Lagos. O laatake hooreejo fedde (Minister for Information and Labour) nder laamu [[Yakubu Gowon]], 1967-74; hooreejo fedre ngam kuuɗe mawɗe, 1975. O ɓaawo o laati ardiiɗo lesdi lesdi Nigeria, NPN, 1978-83. O woni hooreejo, Fedde Fedde Fuuta Fedde e Fedde Negooɓe, 1972-75. Enahoro woni hooreejo National Democratic Coalition (NADECO), goomu je ɗon mari demokaraasi je ɗon haɓana mo'o wi'aɓe [[Sani Abacha]] haa Abacha maayi. Enahoro heɓii teddungal lesdi ngam ardiiɗo, Order of the Federal Republic, CFR, nder 1982, nden o laati hooreejo Movement for National Reformation, MNR, bana non boo Goomu Kawtal Pro-National ([[PRONACO|Pronaco]]). O heɓii DSC teddungal e Jaŋde Benin e hitaande 1972. Fuuɓal maako hawti e deftere Fugitive Offender. === Caggalgal nder hirnaange Nigeria === Nder warugo 1962 nder lesdi hirnaange, o jeyi bee yimɓe goɗɗi nder kawtal. E dow hakke haɓɓugo dow dow dow dow ko ɓe mbi'i dow dow dow nder dow dow dow, Enahoro ƴiwoyi laawol [[Gana|Ghana]] to leydi United Kingdom nder hitaande 1963, Nigeria waɗi ko haɓɓii e dow Enahoro nder nder nder nder sariya Fugitive Offenders Act nder hitaande 1881, ngam haɗugo dabare maako ngam heɓugo dammugal politik. Ha fuɗɗam 1963, ardiiɗo keso Labour, Harold Wilson, anndini ɓernde ɓernde nde Enahoro hawti e nder kaso. Labour waɗi haccuki nder suudu Commons, bee jaɓugo daga goɗɗe Toriji, e jaɓugo haccuki ha habaru. O wonnoo gooto e ɓurɓe anndude Nigeria e leydi Britaaniya. O woni "ko'o " mo " "ko'e " mo "ko'i " ko'o waɗi ko'e damal nder suudu leydi e hitaande 1963 nde o haɓɓi e jaaynde. "Ko'e Enahoro" laati dow hakkiilo yimɓe dow yiɗde laamu ngam naa' ɓe ɓeyda lesdi Nigeria, nden waɗi ardiiɗo lesdi Tory, Harold Macmillan, e mawɗo lesdi maako, Henry Brooke, nder haala ɓurna. O wurtini diga [[Biritaani-Mawndi|UK]] nden o haɓɓiti ngam ɓeydaaki. E hitaande 1966, laamu konu waɗi mo. qfyuuwno2qpjcas51y1fnb6frlurkxs 177773 177772 2026-07-02T10:26:20Z Ibrahim abusufyan 12706 177773 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mawɗo '''Anthony Eromosele Enahoro''' CFR (22 [[lewru]] juko hitaande 1923 – 15 [[lewru]] desaambar 2010)<ref>{{cite news|date=2018-12-15|title=Remembering Anthony Eronsele Enahoro: Adolor of Uromi, Okaku"o of Edoland|last=Asika-Enahoro|first=Maureen|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/remembering-anthony-eronsele-enahoro-adolor-of-uromi-okakuo-of-edoland/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-09-18|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> ko gooto e ɓurɓe waawde haɓaade koloñaal e daraniiɓe demokaraasi e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]].<ref name="guardian">{{cite news|date=2017-10-01|title=Five Independence Day Heroes|last=Muoka|first=Chidera|url=https://guardian.ng/life/life-features/five-independence-day-heroes/|access-date=2024-09-18|location=Nigeria|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> O jibinaa ko mawɗo e nder sukaaɓe sappo to Uromi, hannde ko diiwaan Edo to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. Jibnaaɓe makko Esan en ko Anastasiyus Okotako Enahoro (1900-1968) e Fideliya Viktooriya Inibokun jibinaaɗo e Ogbidi Okojie (1906-1969).<ref>{{cite web|title=Biography – Anthony Enahoro Foundation|url=https://anthonyenahoro.org/biography/|access-date=2024-07-04}}</ref> Enahoro ina joginoo golle juutɗe, teeŋtuɗe e nder jaayɗe, politik, golle laamu e dille daraniiɗe demokaraasi. Janngi to duɗal laamu, Uromi, duɗal laamu, Owo e duɗal laamɗo, [[Lagos]].<ref>{{cite news|last=Adesulu|first=Dayo|date=2016-09-29|title=Nigeria at 56: What Education was like before independence|url=https://www.vanguardngr.com/2016/09/nigeria-at-56-what-education-was-like-before-independence/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-09-18|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Enahoro wonti ardiiɗo jaaynde [[Nnamdi Azikiwe]], ''Defender'' [[Naajeeriya]] Fombina, Ibadan, nder hitaande 1944 nde o mari duuɓi 21, non o laati ardiiɗo jaaynde [[Naajeeriya]] ɓurdunde famɗugo.<ref>{{cite news|date=2006-01-01|title=Chief Anthony Enahoro speaks!|url=https://saharareporters.com/2006/01/01/chief-anthony-enahoro-speaks|location=New York City, United States|access-date=2021-07-10|agency=[[Sahara Reporters]]|newspaper=[[Sahara Reporters]]}}</ref> Caggal ɗuum o wonti gardiiɗo jaaynde wiyeteende Zik’s Comet, to [[Kano]], e hitaande 1945-49, o woni gardiiɗo jaaynde Pilot [[Afrik]] hirnaange, to [[Lagos]], e gardiiɗo jaaynde wiyeteende ''Morning Star'' gila 1950 haa 1953.<ref name="vanguard">{{cite news|date=2010-12-26|title=Enahoro:Tribute to a statesman|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahorotribute-to-a-statesman/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|first=OClifford|last=Ogbeide|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> E hitaande 1953, Enahoro woni gadano ƴettude kuulal ngam heɓde ndimaagu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]], ngal heɓi ɗum e hitaande 1960, caggal nde o waɗi caɗeele politik keewɗe e foolde e nder parlemaa.<ref>{{cite news|date=2020-10-03|title=Resting places of some Nigeria's independence heroes|url=https://punchng.com/resting-places-of-some-nigerias-independence-heroes/|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Enahoro ɗon laara janngirde e Naajeeriya'en ɗuuɗɓe, bana "Baaba lesdi [[Naajeeriya]]".<ref>{{cite news|date=2020-10-03|title=Resting places of some Nigeria's independence heroes|url=https://punchng.com/resting-places-of-some-nigerias-independence-heroes/|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> Motion maako arandeere ngam heɓugo ndimu lesdi [[Naajeeriya]] heɓi ɓustugo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i, nden terɗe suudu joonde diidaaɗi lesdi ndin waɗi walkout ngam daliila motion man.<ref>{{cite news|date=2021-02-25|title=Anthony Enahoro, A Journalist Who Moved Motion For Nigeria's Independence In 1953|url=https://nigeriantracker.com/2021/02/25/anthony-enahoro-a-journalist-who-moved-motion-for-nigerias-independence-in-1953/|access-date=2024-07-04|work=Nigerian Tracker}}</ref> Ko wonaa ɗuum koo, foolde e nder parlemaa, dille yimɓe puɗɗiima ngam saabaade ndee ɗoo dillere, jooni noon, ƴaañgol ngol ina jokki e dow koloñaal en, ina waɗi kadi dillere ngam jeytaare leydi Nijeer, walla ko famɗi fof, laamaade hoore mum. [[S. L. Akintola]] etinooma ƴeewtaade eɓɓaande ngam heɓde ndimaagu leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 1957 hay so tawii eɓɓaande makko ndee jaɓaama e parlemaa, laamuuji koloñaal Biritaan en njaɓaani ɗum, ɗum noon ɗum ronkaama.<ref>{{cite news|date=2013-05-02|title=Who Moved The Motion For Nigeria's Independence, By Fani-Kayode|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/132367-who-moved-the-motion-for-nigerias-independence-by-fani-kayode.html|access-date=2021-07-10|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E [[lewru]] ut 1958, [[Remi Fani-Kayode]] ƴeewtindiima eɓɓaande Enahoro ndee, eɓɓaande ndee kadi jaɓaa e parlemaa kono ñalngu mum jaɓaaka e Angalteer. Eɓɓaande Fani-Kayode ndee noddiino yo [[Naajeeriya]] heɓ jeytaare mum ñalnde 2 abriil 1960. E nder ɓeydugol eɓɓaande Enahoro adannde ndee, Sir [[Abubakar Tafawa balewa|Abubakar Tafawa Balewa]] ƴetti eɓɓaande woɗnde e nder parlemaa e hitaande 1959, nde jaɓaa. <ref>{{Cite news|date=2010-10-10|title=The truth about the motion for Nigeria’s independence|url=https://dailytrust.com/the-truth-about-the-motion-for-nigerias-independence/|access-date=2025-06-10|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> Ngam batte ƴamol ngol, guwerneer koloñaal oo hollitii kuulal ngal laamu Biritaan ƴetti ngam rokkude ndimaagu mum e hitaande 1960. [[Naajeeriya]] heɓi ndimaagu mum ñalnde 1 oktoobar 1960.<ref>{{cite web|title=Nigeria - Independent Nigeria|publisher=Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Nigeria/Independent-Nigeria|access-date=2023-01-29}}</ref> ==Nguurndam gadano== Anthony Enahoro jibinaa ko mawɗo e nder sukaaɓe sappo to wuro Onewa, Uromi, to diiwaan Edo hannde oo, to leydi [[Naajeeriya]]. Won e banndiraaɓe makko ina jeyaa heen dipolomaat biyeteeɗo Edward, jaayndiyanke biyeteeɗo Peter ("Peter Pan"), jannginoowo biyeteeɗo Henry, Mike Enahoro, jaayndiyanke to Hukuuma Teleeji leydi Nijeer, Ben, Dan, Bess, Chris, e Emmanuel. Jibnaaɓe makko Esan en ko Anastasius Asuelinmen "Okotako" Enahoro (maayi 1968) e Fidelia Inibokun jibinaaɗo e Ogbidi Okojie (maayi 1969), laamɗo debbo e nder laamu [[Naajeeriya]].<ref name="vanguard2">{{cite news|date=2010-12-26|title=Enahoro:Tribute to a statesman|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahorotribute-to-a-statesman/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|first=OClifford|last=Ogbeide|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Enahoro ina joginoo golle juutɗe, teeŋtuɗe e nder jaayɗe, politik, golle laamu e dille daraniiɗe demokaraasi. Janngi e duɗal laamu Uromi, duɗal laamu Owo e duɗal jaaɓi haaɗtirde laamɗo, [[Lagos]], Enahoro wonti gardiiɗo jaaynde [[Nnamdi Azikiwe]], Defender leydi Nijeer to bannge worgo, to [[Ibadan]], e hitaande 1944 e duuɓi 21 fuɗɗoode kitaale 1940, ardi e murto almudɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde to [[Lagos]] ɗo o wonnoo gardiiɗo almudɓe. O teskiima e politik e sahaa mbayliigu jaawngu. O nanngaama laabi ɗiɗi ngam laamu koloñaal, ngam winndannde nde o waɗi ngam ƴamɗe gonnooɗo guwerneer, nden boo ngam wolde nde o wi'i o ɗon ƴama sooja'en lesdi [[Naajeeriya]], ɓe ɗon huuwa nder konu Biritaniya. Biritaannaaɓe mbaɗti mo maande ko o ƴattoowo yiite, kono hay nde o nanngaa laabi tati, o woni ko e ƴeewtaade darnde makko.<ref name="Whiteman">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> == Politik == E hitaande 1950, Enahoro e Artuur Perst cosi lannda wiyeteende ''Mid-Ouest.'' Enahoro fuɗɗino jaaynde ''Mid-West Pres''s nden o yaltini jaaynde [[Naajeeriya]] diga hitaande 1950 haa 1953. Lannda Mid-West nasti nder kawtal ''Action Group'' nder hitaande 1951.<ref>{{cite book|first=Henry Louis|last=Gates Jr.|author-link=Henry Louis Gates Jr.|author2=[[Emmanuel Akyeampong]]|author3=Steven J. Niven|title=Dictionary of African Biography|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=RA1-PA302|year=2012|publisher=[[Oxford University Press]]|isbn=978-0-19-538207-5|page=302}}</ref> Enahoro wonnoo ko nulaaɗo e ko ɓuri heewde e batuuji doosɗe leydi jowitiiɗi e jeytaare leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e hitaande 1960.<ref name="Whiteman2">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> E nder caɗeele [[Naajeeriya]] caggal kuudetaaji 1966, Enahoro woni hooreejo delegaasiyoŋ ''Mid-West'' e oon sahaa, to batu doosɗe leydi Ad Hoc to [[Lagos]]. Caggal ɗuum o wonti Komisariyaa Fedde nde (Ministeer) ngam humpito e golle e les njiimaandi laamu konu Seneraal [[Yakubu Gowon]], 1967–74 ; Komisinaajo lesdi [[Naajeeriya]] ngam kuuɗe feere-feere, 1975. Baawo man o warti tergal lanyol lesdi [[Naajeeriya]], NPN, 1978–83. Ko kanko woni hooreejo, Fedde Adunaare Naalankaagal e Pinal Negro, 1972–75.<ref>{{cite news|date=2020-10-01|title=Heroes of the struggle for Nigeria's independence/pioneer political|url=https://guardian.ng/?p=1230220|location=Lagos, Nigeria|access-date=2021-07-10|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref> Enahoro wonnoo ko hooreejo fedde wiyeteende NADECO, fedde daraniinde demokaraasi, haɓannde diktatoor [[Sani Abacha]] haa Abacha sankii. Enahoro rokkaama teddungal ngenndiwal Kumannda, yamiroore Republique Fédérale, CFR, e hitaande 1982, o woniino hooreejo Dillere ngam Reforme Ngenndiire, MNR, kam e Fedde Ngenndiije Dentuɗe (PRONACO). O heɓi DSC tedduɗo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Benin e hitaande 1972. Binndanɗe makko ina njeyaa heen deftere wiyeteende ''Fugitive Offender''.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/nigerianpolitica0000skla|last=Sklar|first=Richard L.|title=Power in an Emergent African Nation|series=Princeton Legacy Library|publisher=[[Princeton University Press]]|year=1963|page=269|jstor=j.ctt183q1zx|isbn=1400878233}}</ref><ref>{{cite news|last=Fani-Kayode|first=Femi|url=https://allafrica.com/stories/201009270537.html|title=The Truth About the Motion for Independence|work=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|via=[[allAfrica]]|date=2010-09-27|access-date=2024-09-18}}</ref><ref>{{cite news|access-date=2024-09-18|url=https://www.vanguardngr.com/2010/12/enahoro-was-a-titan-says-fani-kayode/|location=Lagos, Nigeria|title=Enahoro was a titan, says Fani-Kayode|date=2010-12-15|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> === Kiriis to Hirnaange leydi Naajeeriya === E nder kiris 1962 to diiwaan ɓooyɗo hirnaange, o nanngaa e wondude e terɗe fedde ''Action Group'' goɗɗe. Tuumaaɗo janfa e nder ñaawoore Awolowo tuumaande waɗde kuudetaa, Enahoro dogi rewrude e leydi Gana fayde leydi Angalteer e hitaande 1963, [[Naajeeriya]] ɗaɓɓiri Enahoro yoɓeede e nder hitaande 1881, haɗi mo ɗaɓɓude asilo politik. E fuɗɗoode hitaande 1963, hooreejo keso lannda Labour, hono Harold Wilson, yiyti hersa mo nanngugol Enahoro e kasoo addani mo. Labour yahii e njanngu nguu e nder suudu sarɗiiji, e ballal won e Tories, e ballondiral e furore media. O meeɗiino wonde gooto e Naajeeriyankooɓe ɓurɓe anndeede e nder leydi Angalteer.<ref>{{cite web|title=Chief Enahoro (Hansard, 21 March 1963)|url=https://api.parliament.uk/historic-hansard/commons/1963/mar/21/chief-enahoro|access-date=2021-07-10|website=api.parliament.uk}}</ref> Ko kanko woni "tooñoowo dognoowo" baɗnooɗo balɗe jeewte e nder suudu sarɗiiji e hitaande 1963 nde o haɓata e yoɓde leydi ndii. "Haala Enahoro" wonti haala jojjanɗe aadee feewde e yiɗde laamu nguu ɓuuɓngu ngam waasde tooñde leydi Nijeer, e waɗtude gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, hono [[Harold Macmillan]], e gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, hono [[Henry Brooke]], e ngonka caɗtuka. O yaltinaa leydi Angalteer, o sokaa sabu janfa. E hitaande 1966, laamu konu nguu woppi mo.<ref>{{cite web|title=Anthony Enahoro|publisher=Zaccheus Onumba Dibiaezue Memorial Libraries|url=https://zodml.org/discover-nigeria/people/historicalpeople/anthony-enahoro|access-date=2024-07-05}}</ref> == Pijirlooji == Enahoro ummorii ko e nokkuuji dingiral. O fiyi golf, o rewi e kirikit e dow yarlitaare. O ɓuri waawde fijooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde ''King's College'', o heɓi kadi teddineede wonde ko kanko woni ɓiɗɗo leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] gadano heɓde tergal e fedde golf to leydi [[Naajeeriya|Najeriya]]. O dañii jippinde handicap makko e nder limooje goote e nder nguurndam makko juutɗam e golf. Ko kanko kadi woni baawɗo addude FESTAC e nder leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] e kitaale 1970, e nder oon sahaa Muhammad Ali e Pele fof njilliima leydi ndii ngam weltinde ɗum en no feewi. Ɓiɓɓe makko fof ina mbeltii e dingiral e nder duuɓi mum en jaŋde e duɗal jaaɓi haaɗtirde, ina njuɓɓina Fulɓe, Rugby, Golf e Tennis. Kenneth (1953-2017) e Eugene ko walla ko golfooɓe yiɗɓe, kadi ko kamɓe ngoni terɗe sosɗe fedde ñalnde aset to fedde golf Benin. Annabella ina waɗa pilates, Gabriyel ko jom welo-welo no feewi. == Njawdi == E hitaande 1953, Anthony Enahoro fuɗɗii eɓɓoore laamu hoore mum e nder suudu sarɗiiji hirnaange, nde addani leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] heɓde ndimaagu mum ñalnde 1 oktoobar 1960.[12] == Caalaje == Enahoro woppi debbo mum Helen (nee Ediae) (1933–2012), ɓiɓɓe maɓɓe njoyo, taaniraaɓe e mawniraaɓe heewɓe.<ref name="Whiteman3">{{cite news|last=Whiteman|first=Kaye|date=2011-02-08|title=Chief Anthony Enahoro obituary|url=https://www.theguardian.com/world/2011/feb/08/chief-anthony-enahoro-obituary|access-date=2024-09-18|work=[[The Guardian]]|issn=0261-3077}}</ref> == Defte == Dogɗo tooñoowo : daartol kasoo politik == Polics == == Politics == Nder 1950, Enahoro e [[Arthur Prest]] waɗi partiji Mid-West. Enahoro ɗon fuɗɗii haɓɓuki Mid-West Press nden o wurtini The [[Naajeeriya|Nigeria]] newspaper diga 1950 haa 1953. Fedde Mid-West fuɗɗii warugo nder Goomu Kuuɓal nder hitaande 1951. Enahoro wondi darnde to ɓurɓe haalde kawtal ngal haalde hoore leydi Nigeria e hitaande 1960. Nder warugo lesdi Nigeria ɓaawo kolliɓe leydi e hitaande 1966, Enahoro woni ardiiɗo darnde lesdi Midwest to Ad Hoc Constitutional Conference e Lagos. O laatake hooreejo fedde (Minister for Information and Labour) nder laamu [[Yakubu Gowon]], 1967-74; hooreejo fedre ngam kuuɗe mawɗe, 1975. O ɓaawo o laati ardiiɗo lesdi lesdi Nigeria, NPN, 1978-83. O woni hooreejo, Fedde Fedde Fuuta Fedde e Fedde Negooɓe, 1972-75. Enahoro woni hooreejo National Democratic Coalition (NADECO), goomu je ɗon mari demokaraasi je ɗon haɓana mo'o wi'aɓe [[Sani Abacha]] haa Abacha maayi. Enahoro heɓii teddungal lesdi ngam ardiiɗo, Order of the Federal Republic, CFR, nder 1982, nden o laati hooreejo Movement for National Reformation, MNR, bana non boo Goomu Kawtal Pro-National ([[PRONACO|Pronaco]]). O heɓii DSC teddungal e Jaŋde Benin e hitaande 1972. Fuuɓal maako hawti e deftere Fugitive Offender. === Caggalgal nder hirnaange Nigeria === Nder warugo 1962 nder lesdi hirnaange, o jeyi bee yimɓe goɗɗi nder kawtal. E dow hakke haɓɓugo dow dow dow dow ko ɓe mbi'i dow dow dow nder dow dow dow, Enahoro ƴiwoyi laawol [[Gana|Ghana]] to leydi United Kingdom nder hitaande 1963, Nigeria waɗi ko haɓɓii e dow Enahoro nder nder nder nder sariya Fugitive Offenders Act nder hitaande 1881, ngam haɗugo dabare maako ngam heɓugo dammugal politik. Ha fuɗɗam 1963, ardiiɗo keso Labour, Harold Wilson, anndini ɓernde ɓernde nde Enahoro hawti e nder kaso. Labour waɗi haccuki nder suudu Commons, bee jaɓugo daga goɗɗe Toriji, e jaɓugo haccuki ha habaru. O wonnoo gooto e ɓurɓe anndude Nigeria e leydi Britaaniya. O woni "ko'o " mo " "ko'e " mo "ko'i " ko'o waɗi ko'e damal nder suudu leydi e hitaande 1963 nde o haɓɓi e jaaynde. "Ko'e Enahoro" laati dow hakkiilo yimɓe dow yiɗde laamu ngam naa' ɓe ɓeyda lesdi Nigeria, nden waɗi ardiiɗo lesdi Tory, Harold Macmillan, e mawɗo lesdi maako, Henry Brooke, nder haala ɓurna. O wurtini diga [[Biritaani-Mawndi|UK]] nden o haɓɓiti ngam ɓeydaaki. E hitaande 1966, laamu konu waɗi mo. == Tuugnorga == <references /> [[Category:Naajeeriya]] [[Biritaani-Mawndi|UK]] nden o haɓɓiti ngam ɓeydaaki. E hitaande 1966, laamu konu waɗi mo. k2t0iv5nod1n7861urfjz79fp2gb0h0 Ahmadu Ribadu 0 42241 177768 174601 2026-07-02T10:19:23Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1352711757|Ahmadu Ribadu]]" 177768 wikitext text/x-wiki '''Ahmadu Ribadu''' OON MBE (1925 - May 2003) ko politikal e diplomatu Nigeria. Nder lesdi lesdi lesdi Naijeriya, o wakki lesdi Adamawa fuunaaŋge nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya diga 1959 haa 1966 o waɗi dow lesdi lesdi lesdi haa lesdi Naajeeri. O baaba politikum Nuhu Ribadu. Ribadu fuɗɗii golle mum bana jannginoowo nder hitaande 1943 e Yola Junior Primary School. O waɗi duuɓi sappo ɓaawo ɗon o ekkitina e nder hitaande 1958, o laɓɓinaama Mawɗo Jaŋde ngam Adamawa Native Authority. O suɓii nder suudu mawɓe fedde nder hitaande 1959 nder partiiɓe yimɓe fuunaaŋge (NPC), ngam darnugo Adamawa East Federal Constituency. Nder 1965, ɓaawo mayde [[Muhammadu Ribadu|Mahmud Ribadu]], mo ɓadiiɗo maako e goomu NPC, Prime Minister [[Abubakar Tafawa Balewa|Tafawa Balewa]] moolani cabinet maako o suɓini Ribadu Minista lesdi lesdi lesdi ngam ɓamtaare jawdi. O waɗi ko haa lewru janngo 1966, nde leydi fuɗɗii ko e dow laamu laamu. E laamu konu Biraam [[Mohammed Jega]], Ribadu toɗɗaa komisariyaajo kaalis e peewnugol faggudu e nder [[Gongola|Dowla Gongola]] keso sosaa oo (1976–1979). E hitaande 1979, [[1979 Gongola State gubernatorial election|o dañii darnde]] ngam suɓaade guwerneer diiwaan Gongola e les lannda ngenndiijo leydi Najeriya (NPN), o fooli Abubakar Barde mo lannda yimɓe leydi Najeriya mawnde (GNPP). Caggal kuudetaa 1983, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to [[Niiser|Niiseer]] e [[Burkina Faso]] e laamu konu Seneraal [[Muhammadu Buhari]] (1984–1985). Ribadu waɗi ko naamnal Dan Galadima diga Adamawa e o wondi ardiiɗo dow Adunaadu Adamawa. == Firooji == l07km3xwooy3b7nwm0qyy4et2mxx9hj 177769 177768 2026-07-02T10:19:37Z Ibrahim abusufyan 12706 177769 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ahmadu Ribadu''' OON MBE (1925 - May 2003) ko politikal e diplomatu Nigeria. Nder lesdi lesdi lesdi Naijeriya, o wakki lesdi Adamawa fuunaaŋge nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya diga 1959 haa 1966 o waɗi dow lesdi lesdi lesdi haa lesdi Naajeeri. O baaba politikum Nuhu Ribadu. Ribadu fuɗɗii golle mum bana jannginoowo nder hitaande 1943 e Yola Junior Primary School. O waɗi duuɓi sappo ɓaawo ɗon o ekkitina e nder hitaande 1958, o laɓɓinaama Mawɗo Jaŋde ngam Adamawa Native Authority. O suɓii nder suudu mawɓe fedde nder hitaande 1959 nder partiiɓe yimɓe fuunaaŋge (NPC), ngam darnugo Adamawa East Federal Constituency. Nder 1965, ɓaawo mayde [[Muhammadu Ribadu|Mahmud Ribadu]], mo ɓadiiɗo maako e goomu NPC, Prime Minister [[Abubakar Tafawa Balewa|Tafawa Balewa]] moolani cabinet maako o suɓini Ribadu Minista lesdi lesdi lesdi ngam ɓamtaare jawdi. O waɗi ko haa lewru janngo 1966, nde leydi fuɗɗii ko e dow laamu laamu. E laamu konu Biraam [[Mohammed Jega]], Ribadu toɗɗaa komisariyaajo kaalis e peewnugol faggudu e nder [[Gongola|Dowla Gongola]] keso sosaa oo (1976–1979). E hitaande 1979, [[1979 Gongola State gubernatorial election|o dañii darnde]] ngam suɓaade guwerneer diiwaan Gongola e les lannda ngenndiijo leydi Najeriya (NPN), o fooli Abubakar Barde mo lannda yimɓe leydi Najeriya mawnde (GNPP). Caggal kuudetaa 1983, o woniino ammbasadeer leydi Nijeer to [[Niiser|Niiseer]] e [[Burkina Faso]] e laamu konu Seneraal [[Muhammadu Buhari]] (1984–1985). Ribadu waɗi ko naamnal Dan Galadima diga Adamawa e o wondi ardiiɗo dow Adunaadu Adamawa. == Firooji == 2zzfatlzn4ubd6bh4nzljvro5xor94v Richard Akinwande Savage 0 42303 177766 175127 2026-07-02T10:17:39Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Early years" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347405942|Richard Akinwande Savage]]" 177766 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Richard Akiwande Savage''' (1874–1935) ko cafroowo, jaayndiyanke e dawriyanke mawɗo to Lagos, leydi Nijeer e jamaanu koloñaal.<ref>{{cite web|title=CAS Students to Lead Seminar On University's African Alumni, Pt. IV: Agnes Yewande Savage|url=https://centreofafricanstudies.wordpress.com/2016/11/16/cas-students-to-lead-seminar-on-universitys-african-alumni-pt-iv-agnes-yewande-savage/|website=University of Edinburgh – Center for African Studies Postgraduate Students Blog|date=16 November 2016|access-date=23 December 2016}}</ref> == Duuɓi gadani == Richard Akinwande Savage jibinaa ko e hitaande 1874, ɓiy njulaagu keɓtinaaɗo to Lagos, iwdi mum ko e galleeji kreyol Egba e Siyeraa Leyoon. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Edinburgh ɗo o janngi safaara, o woni ofisee e nder fedde Afro-West Indian, o winndi deftere juuɗe 1899–1900, o woni kadi gardiiɗo deftere wiyeteende The Student. O tawtoraama batu Pan-African to Londres e lewru sulyee 1900. Ko kanko woni Afriknaajo gadano toɗɗaade e sarwiis safaara koloñaal, hono balloowo cirridiiɗo koloñaal, hade bayyinaango Joseph Chamberlain e hitaande 1902 wonde e yeeso sarwiis oo maa won Oropnaaɓe tan. Savage golliima duuɓi keewɗi to Cape Coast to Gold Coast (Ghana hannde oo) ko cafroowo laamu, ko o cafroowo keeriiɗo. == Golle politik == Savage ina jeyaa e ardiiɓe Dental Yimɓe, sosaangal e hitaande 1908, tawi ko John K. Randle (1855-1928). Ina jeyaa e terɗe goɗɗe ɗee, Orisadipe Obasa (1863-1940), Kitoye Ajasa (1866-1937) e Adeyemo Alakija (1884-1952). Hay so tawii Dental Yimɓe ina joginoo worɓe jogiiɓe miijooji cemmbinɗi, ngal noddi won e annduɓe jogiiɓe miijooji yahruɗi yeeso, ko wayi no Ernest Ikoli (1893–1960), jaayndiyanke, sosɗo Diɗɗal Sukaaɓe Nijeer. Fedde Yimɓe, nde wonnoo ko e yiɗde naatnude peeje seeɗa-seeɗa, salii lannda Demokaraasi Ngenndiijo (NNDP) ɓurɗo radikal e ngenndiyaŋkaagal, mo Herbert Macaulay sosi e hitaande 1922. Dental yimɓe fusi ko e hitaande 1928 caggal nde Randle sankii. Hedde 1914, Savage ina jeyaa e ɓeen ƴettuɓe eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe Afrik Hirnaange Angalteer (NCBWA). NCBWA ina waɗi eliteeji ummoriiɗi e Afrik hirnaange kala. NCBWA yalti ko e lannda jaajka e hitaande 1919, yuɓɓini batu mum gadano to Ganaa e hitaande 1920. Ina jeyaa e ɗaɓɓaande mum sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde, toɗɗagol Afriknaaɓe e jappeere laamu toownde e ɓeydude tawtoreede Afriknaaɓe e nder Diisooji Legislatif koloniiji Afrik worgo. Savage ko balloowo keewɗo e Ardiiɗo Gold Coast. Hedde hitaande 1915, o arti Lagos, o fuɗɗii waɗde safaara e nder suudu makko, o jokki e wallitde jaayɗe nokku oo. Caggal ɗuum o sosi jaaynde wiyeteende “Spectateur” Nijeer (1923-1930) e jaaynde wiyeteende Akibooni. O sosi kadi Goomu Lagos mo NCBWA. Caggal nde o dañaani suɓaade wakiliijo Egbaland e nder diɗɗal ngal, o fooli goomu NCBWA Lagos. Hedde hitaande 1920, o woniino tergal sosngal e binndoowo fedde Egba. == Nguurndam keeriɗam == E hitaande 1899, Richard Akiwande Savage resi Maggie Bowie, debbo Ecoppinaajo, ɓe ndañi sukaaɓe ɗiɗo rewnooɓe e makko e fannu safaara : Major Richard Gabriel Akinwande Savage e Doktoor Agnes Yewande Savage. == Wade == Richard Akinwande Savage maayi ko e hitaande 1935. == Tuugnorgal == == Early years == Richard Akinwande Savage jibinaa nder hitaande 1874, ɓiɗɗo jaaynoowo mo heɓiiɗo nder Lagos, o ɓadi diga saare Egba e Sierra Leone Creole. O yahi to Jaŋde Edinburgh to o janngini leyɗeele, o waɗi golle dow darnde nder Afro-West Indian Society, o haɓɓii deftere 1899-1900 Hand Book, o waɗi e nder nder The Student. O yahi ha kawtal Pan-African ha London nder lewru Yuli 1900. O woni Afriknaajo je'eteeɗo to suudu jaŋde jaŋde, bana jaŋde jawdi jaŋde je'eteeɓe, haa nde Joseph Chamberlain hokki haala nder hitaande 1902 nde nder yeeso, jaŋde ɗum haani haani haɓɓugo yimɓe Europe. Savage waɗi duuɓi ɗuuɗɗi nder Cape Coast nder Gold Coast (Ghana hannde) bana dawoowo laamu e bana dawoojo go'o.{{Sfn|Sherwood|2012}} 7726ku0cm676uvtjh2vzgjz1k4ds3q9 177767 177766 2026-07-02T10:17:59Z Ibrahim abusufyan 12706 177767 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Richard Akiwande Savage''' (1874–1935) ko cafroowo, jaayndiyanke e dawriyanke mawɗo to Lagos, leydi Nijeer e jamaanu koloñaal.<ref>{{cite web|title=CAS Students to Lead Seminar On University's African Alumni, Pt. IV: Agnes Yewande Savage|url=https://centreofafricanstudies.wordpress.com/2016/11/16/cas-students-to-lead-seminar-on-universitys-african-alumni-pt-iv-agnes-yewande-savage/|website=University of Edinburgh – Center for African Studies Postgraduate Students Blog|date=16 November 2016|access-date=23 December 2016}}</ref> == Duuɓi gadani == Richard Akinwande Savage jibinaa ko e hitaande 1874, ɓiy njulaagu keɓtinaaɗo to Lagos, iwdi mum ko e galleeji kreyol Egba e Siyeraa Leyoon. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Edinburgh ɗo o janngi safaara, o woni ofisee e nder fedde Afro-West Indian, o winndi deftere juuɗe 1899–1900, o woni kadi gardiiɗo deftere wiyeteende The Student. O tawtoraama batu Pan-African to Londres e lewru sulyee 1900. Ko kanko woni Afriknaajo gadano toɗɗaade e sarwiis safaara koloñaal, hono balloowo cirridiiɗo koloñaal, hade bayyinaango Joseph Chamberlain e hitaande 1902 wonde e yeeso sarwiis oo maa won Oropnaaɓe tan. Savage golliima duuɓi keewɗi to Cape Coast to Gold Coast (Ghana hannde oo) ko cafroowo laamu, ko o cafroowo keeriiɗo. == Golle politik == Savage ina jeyaa e ardiiɓe Dental Yimɓe, sosaangal e hitaande 1908, tawi ko John K. Randle (1855-1928). Ina jeyaa e terɗe goɗɗe ɗee, Orisadipe Obasa (1863-1940), Kitoye Ajasa (1866-1937) e Adeyemo Alakija (1884-1952). Hay so tawii Dental Yimɓe ina joginoo worɓe jogiiɓe miijooji cemmbinɗi, ngal noddi won e annduɓe jogiiɓe miijooji yahruɗi yeeso, ko wayi no Ernest Ikoli (1893–1960), jaayndiyanke, sosɗo Diɗɗal Sukaaɓe Nijeer. Fedde Yimɓe, nde wonnoo ko e yiɗde naatnude peeje seeɗa-seeɗa, salii lannda Demokaraasi Ngenndiijo (NNDP) ɓurɗo radikal e ngenndiyaŋkaagal, mo Herbert Macaulay sosi e hitaande 1922. Dental yimɓe fusi ko e hitaande 1928 caggal nde Randle sankii. Hedde 1914, Savage ina jeyaa e ɓeen ƴettuɓe eɓɓaande Fedde Ngenndiije Dentuɗe Afrik Hirnaange Angalteer (NCBWA). NCBWA ina waɗi eliteeji ummoriiɗi e Afrik hirnaange kala. NCBWA yalti ko e lannda jaajka e hitaande 1919, yuɓɓini batu mum gadano to Ganaa e hitaande 1920. Ina jeyaa e ɗaɓɓaande mum sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde, toɗɗagol Afriknaaɓe e jappeere laamu toownde e ɓeydude tawtoreede Afriknaaɓe e nder Diisooji Legislatif koloniiji Afrik worgo. Savage ko balloowo keewɗo e Ardiiɗo Gold Coast. Hedde hitaande 1915, o arti Lagos, o fuɗɗii waɗde safaara e nder suudu makko, o jokki e wallitde jaayɗe nokku oo. Caggal ɗuum o sosi jaaynde wiyeteende “Spectateur” Nijeer (1923-1930) e jaaynde wiyeteende Akibooni. O sosi kadi Goomu Lagos mo NCBWA. Caggal nde o dañaani suɓaade wakiliijo Egbaland e nder diɗɗal ngal, o fooli goomu NCBWA Lagos. Hedde hitaande 1920, o woniino tergal sosngal e binndoowo fedde Egba. == Nguurndam keeriɗam == E hitaande 1899, Richard Akiwande Savage resi Maggie Bowie, debbo Ecoppinaajo, ɓe ndañi sukaaɓe ɗiɗo rewnooɓe e makko e fannu safaara : Major Richard Gabriel Akinwande Savage e Doktoor Agnes Yewande Savage. == Wade == Richard Akinwande Savage maayi ko e hitaande 1935. == Tuugnorgal == == Early years == Richard Akinwande Savage jibinaa nder hitaande 1874, ɓiɗɗo jaaynoowo mo heɓiiɗo nder Lagos, o ɓadi diga saare Egba e Sierra Leone Creole. O yahi to Jaŋde Edinburgh to o janngini leyɗeele, o waɗi golle dow darnde nder Afro-West Indian Society, o haɓɓii deftere 1899-1900 Hand Book, o waɗi e nder nder The Student. O yahi ha kawtal Pan-African ha London nder lewru Yuli 1900. O woni Afriknaajo je'eteeɗo to suudu jaŋde jaŋde, bana jaŋde jawdi jaŋde je'eteeɓe, haa nde Joseph Chamberlain hokki haala nder hitaande 1902 nde nder yeeso, jaŋde ɗum haani haani haɓɓugo yimɓe Europe. Savage waɗi duuɓi ɗuuɗɗi nder Cape Coast nder Gold Coast (Ghana hannde) bana dawoowo laamu e bana dawoojo go'o.{{Sfn|Sherwood|2012}} ==firooji== tej0wuaji93agp3ygkf3fikj0lpzs4r Joseph Folahan Odunjo 0 42413 177784 177442 2026-07-02T10:35:32Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "Rayuwar farko da ilimi" from the page "[[:ha:Special:Redirect/revision/520530|Joseph Folaha Odunjo]]" 177784 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mawɗo Joseph Folahan Odunjo ListenR''' (1904–1980) ko winndiyanke, jannginoowo e siyaasyanke Najeriya ɓurɗo anndeede e golle mum e nder binndol sukaaɓe Yoruba. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Odunjo jibinaa ko to Ibara, Abeokuta e hitaande 1904. O janngi to duɗal leslesal St Augustine, to Abeokuta, to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik toowngal e to duɗal jaaɓi haaɗtirde London.<ref>{{cite book|url=https://archive.org/details/yorubagurusindig0000falo|url-access=registration|pages=[https://archive.org/details/yorubagurusindig0000falo/page/17 17]–18|title=Yoruba Gurus: Indigenous Production of Knowledge in Africa|year=1999|author=Toyin Falola|publisher=Africa World Press, 1999|isbn=978-0-86543-699-2}}</ref> == Janngingol e Binndol golle == Odunjo fuɗɗi kuugal janngirde maako bana hooreejo janngirde katolik'en, Ibadan diga hitaande 1924 haa 1927, ɓaawo man o laati hooreejo janngirde maako, St Augustine's, Abeokuta. Ko o jannginoowo, o sosi Fedde Fedde Jannginooɓe Katolik ngam haaldude e misiyoŋaaji katolik en e innde jannginooɓe misiyoŋaaji. Odunjo ko jannginoowo e hooreejo duɗe katolik keewɗe gila e kitaale 1940 haa 1950. Golle makko binndaaɗe e hitaande 1958 ina njeyaa e binndanɗe gadane ɗemngal ngal. O winndi defte, pijirlooji, jimɗi e binndanɗe keewɗe e ɗemngal Yoruba. Golle makko bayyinaaɗe caggal ɗuum ngonti ƴoƴre winndooɓe janngo. O woniino tergal tiiɗngal e nder Goomuuji Ortogaraafi Yoruba e hitaande 1966 e 1969. O jokkondirii kadi e Dental Jannginooɓe Naajeeriya e nder duuɓi keewɗi.<ref>{{cite news|url=http://article.wn.com/view/2000/04/29/Remembering_J_F_Odunjo_the_literary_icon/|publisher=Nigerian Guardian|website=WN|title=Remembering J. F. Odunjo, the literary icon|accessdate=June 14, 2016}}</ref><ref>{{cite journal|url=https://books.google.com/books?id=gHgOAAAAYAAJ|title=Black Africa, Volumes 2-3|issn=0034-6640|author=Albert S. Gérard|journal=Review of National Literatures|author-link=Albert S. Gérard|publisher=St. John's University Press|year=1972|location=the University of Virginia|page=195|accessdate=June 14, 2016}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=I-QNAAAAYAAJ|title=Yoruba: A Language in Transition|author=Ayọ Bamgbose|author2=Ọlátúndé O. Ọlátúnjí|publisher=J.F. Ọdunjọ Memorial Lectures|year=1986|location=University of Virginia|accessdate=June 14, 2016}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=m5gUAQAAIAAJ|title=Who's who in Nigeria: a biographical dictionary|author=Daily Times of Nigeria Limited|publisher=Times Press (Magazine Division)|year=1971|accessdate=June 14, 2016}}</ref><ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/200005300256.html|title=Odunjo remembered|website=Allafrica|accessdate=June 14, 2016}}</ref> == early live == Odunjo jibinaa ko to Ibara, [[Abeokuta]] e hitaande 1904. O janngi to duɗal leslesal St Augustine, [[Abeokuta|to Abeokuta]], to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik toowngal e [[London|to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres]] . == Politik == E hitaande 1951, o dañi jooɗorde to suudu sarɗiiji hirnaange, caggal ɗuum o wonti jaagorde leydi e golle gadano e nder diiwaan hee. O woniino hooreejo Dental Egbado, kadi omo jogii tiitoonde laamu Asiwaju Egbaland.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=egUaAAAAIAAJ|page=212|title=Who's who in Nigeria|publisher=Nigerian Printing and Publishing Company|year=1956|location=the University of California|accessdate=June 14, 2016}}</ref><ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=I-QNAAAAYAAJ&q=joseph+folahan+odunjo+asiwaju+of+egbaland|title=Yoruba: A Language in Transition|author2=Ọlátúndé O. Ọlátúnjí|publisher=J.F. Ọdunjọ Memorial Lectures (University of Virginia)|year=1986|accessdate=June 14, 2016|volume=1|author1=Ayọ Bamgbose|page=5}}</ref> == Wade == Mawɗo Odunjo maayi ko e hitaande 1980. == Golle cuɓaaɗe == == Bindi ɓantol == Ise ni Ogun Ise ("Golle ko ñawu baasal") Toju Iwa re Oremi ("Laaru jikku maa, sehil am") Akójopò ewì alâdùn (1961) == Defte == Omo oku orun (1964; "Ɓiɗɗo debbo maayɗo") Kuye ISBN 978-978-148-016-4 (1978) == Deftere janngirnde == Janngooɓe Yoruba Aláwìíyé (Janngooɓe Yoruba (1975) ISBN 978-0-582-63865-5 (1975) == Tuugnorgal == ==firooji== == Ealy life == Odunjo jibinaa ko to Ibara, [[Abeokuta]] e hitaande 1904. O janngi to duɗal leslesal St Augustine, [[Abeokuta|to Abeokuta]], to duɗal jaaɓi haaɗtirde katolik toowngal e [[London|to duɗal jaaɓi haaɗtirde Londres]] . 721z52hz8ryu69ni669zbkymcrldgea Yaakubu Odulate 0 42759 177787 177192 2026-07-02T10:39:01Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:ha:Special:Redirect/revision/469638|Jacob Odulate]]" 177787 wikitext text/x-wiki [[File:Jacob_Odulate.png|thumb|Yaakubu sogboyega odulate]] '''Yaakob Sogboyega Odulate (''' 1884 – 1962 ), ganndiraaɗo kadi Albaracin '''Yakubu''', ko jiiloowo, binndoowo, njulaagu, jiiloowo Alabukun, awokaa paten. == Nguurndam gadano == Jacob Odulate jibinaa ko e galle Pa Odulate, jom rewɓe heewɓe to Ikorodu, [[Diiwal Ikko|to diiwaan Lagos]] e hitaande 1884. Mawniiko gorko ko mawɗo Aina Odukanmade, Mosene gadano, mo baaba mum ummorii ko e calɗi Senlu to galle laamɗo Ranodu to Imota, wuro sara Ikorodu. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[Wikipedia:Citing sources|<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (April 2017)"><nowiki>hello]</nowiki>&nbsp;needed</span>]]'' &#x5D;</sup> Nde o heɓi duuɓi sappo e nay, o ummii galle baaba makko to Ikorodu, o fayti [[Abeokuta]], to diiwaan Ogun, o yahri toon lebbi tati ngam yettaade ɗo o yahrata ɗoo. Nde o woni to Abeokuta, o hawri e farmasiyanke gooto ina wiyee Doktoor Sapara mo o janngi e les mum ko faati e safaara. </jokkondiral> == Tuugnorgal == snklwe8ke11hpwwfya7q696fhcfbamn 177788 177787 2026-07-02T10:39:16Z Ibrahim abusufyan 12706 177788 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Jacob_Odulate.png|thumb|Yaakubu sogboyega odulate]] '''Yaakob Sogboyega Odulate (''' 1884 – 1962 ), ganndiraaɗo kadi Albaracin '''Yakubu''', ko jiiloowo, binndoowo, njulaagu, jiiloowo Alabukun, awokaa paten. == Nguurndam gadano == Jacob Odulate jibinaa ko e galle Pa Odulate, jom rewɓe heewɓe to Ikorodu, [[Diiwal Ikko|to diiwaan Lagos]] e hitaande 1884. Mawniiko gorko ko mawɗo Aina Odukanmade, Mosene gadano, mo baaba mum ummorii ko e calɗi Senlu to galle laamɗo Ranodu to Imota, wuro sara Ikorodu. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[Wikipedia:Citing sources|<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (April 2017)"><nowiki>hello]</nowiki>&nbsp;needed</span>]]'' &#x5D;</sup> Nde o heɓi duuɓi sappo e nay, o ummii galle baaba makko to Ikorodu, o fayti [[Abeokuta]], to diiwaan Ogun, o yahri toon lebbi tati ngam yettaade ɗo o yahrata ɗoo. Nde o woni to Abeokuta, o hawri e farmasiyanke gooto ina wiyee Doktoor Sapara mo o janngi e les mum ko faati e safaara. </jokkondiral> == Tuugnorgal == heb5vanh665158dv2kezqh9indkvwxk Ladoke Akintola 0 42913 177745 177689 2026-07-02T08:55:34Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177745 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mawɗo Samuel Ladòkè Akíntọ́lá''' (Heɗto) mo nganndu-ɗaa ko S.L.A. (6 sulyee 1910 – 15 janvier 1966) ko o dawriyanke, aristokraat, haaloowo, e awokaa Nijeer. O woniino Oloye Aare Ona Kakanfo XIII mo leydi Yoruba, o woniino hooreejo leydi Hirnaange Naajeeriya gila e jeytaare mum e hitaande 1960 haa e hitaande 1966 nde o waraa. == Nguurndam gadano == Akintola jibinaa ko to Ogbomosho e nder galle Akintola Akinbola e Akanke. Baaba makko ko njulaagu, iwdi e galle njulaagu. E nder cukaagu makko, ɓesngu nguu ummiima to Minna, o janngi ko juuti to duɗal jaaɓi haaɗtirde Egliis Missionnaire Society to wuro ngo. E hitaande 1922, o arti Ogbomosho ngam hoɗde e mawniiko, caggal ɗuum o naati duɗal Baptist ñalnde kala hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Baptist e hitaande 1925. O woniino jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Baptist, Lagos gila 1930 haa 1942, o woniino tergal e fedde jannginooɓe toon e nder golle Baptist en Korporaasiyoŋ laana njoorndi. E nder oon sahaa, o anndi mawɗo H.O. Davies, awokaajo e siyaasaaku nden o naati nder kawtal sukaaɓe lesdi Naajeeriya haa o walli Ikoli nden o walli ɓaawo man ngam o wakilta Lagos nder kawtal hoore lesdi ndi'i dow kanndidaaku Oba Samuel Akisanya, mo Nnamdi Azikiwe walli. O naati e gollotooɓe e jaaynde Daily Service, ɓooyaani o wonti gardiiɗo jaaynde ndee e hitaande 1943 e ballal mawɗo Akinola Maja, jom jawdi en, lomtii Ernest Ikoli gardiiɗo jaaynde ndee. Ko Akintola kadi woni sosɗo Iroyin Yoruba (jaaynde winndaande e ɗemngal Yoruba). E hitaande 1945, o salii seppo mawngo ngo NCNC mo Azikiwe e Michael Imoudu ardii, ɗum addani mo waasde hoolaade politikaaji hono mawɗo Anthony Enahoro. E hitaande 1946, o dañi bursi Angalteer ngam janngude to Angalteer, o timmini jaŋde makko sariya e hitaande 1950. O fuɗɗii golle makko sariya ko e golle awokaa to bannge leydi e geɗe siwil. E hitaande 1952, o sosi gollondiral e mawɗo Chris Ogunbanjo, mawɗo Bode Thomas e Mikael Odesanya. == Golle politik == Caggal nde o janngi awokaajo haa lesdi Biritaniya, Ladoke Akintola warti lesdi Naajeeriya nder hitaande 1949, o hawti bee Naajeeriya'en woɓɓe jannguɓe diga lesdi Hirnaange ngam ɓe sosda kawtal Action Group (AG) les ardungal hooreejo Obafemi Awolowo. Ko kanko woni e fuɗɗoode jaagorgal sariya fedde nde hade makko wontude cukko hooreejo e hitaande 1953 caggal maayde Bode Thomas. O fooli Arthur Perst e woote gardagol leydi ngam lomtaade Thomas. Ko o cukko hooreejo lanyol AG, o huuwaaki nder laamu diiwal hirnaange ngal hooreejo lesdi Awolowo ardii amma o laati ardiiɗo parlemaa Action Group/arduɗo luutooɓe nder suudu sarɗiiji lesdi Naajeeriya.[ Haa darnde lesdi Naajeeriya o laati ministaajo njamu, ɓaawo man o laati ministaajo jokkindiral e A. Kuule jowitiiɗe e jokkondire peeñɗe e lannda kaa, jaɓgol sosiyaalisma demokaraasi e nder lannda kaa e hare ngam ɓurde toowde e nder lannda kaa, addani Akintola e Awolowo luural. Akintola jaɓaani kuulal ngal Awolowo ƴetti ngam waasde naatde e laamu kawtal.[13] Akintola yiɗiino hawrude e lannda Action Group e Kongres yimɓe worgo.[14] O salii kadi kuulal lannda kaa ngam ƴettude sosiyaalisma demokaraasi ngam wonde miijo mum, o ɓuri yiɗde ko darnde ɓurnde tiiɗde. == Wolde do goɗɗo == Akintola tuumaama e hooreejo Awolowo e yiɗde lomtaade mo e gardagol Ardiiɗo lannda kaa.[16 E lewru mee 1962, suudu sarɗiiji hirnaange ƴetti kuulal ngam ittude Akintola caggal nde lannda kaa adii waɗde woote ngam waasde hoolaade hooreejo leydi ndii e nder batu lannda kaa, kiriis fuɗɗii e17. Lannda AG feccii e pecce ɗiɗi ardinooɗe kirisuuji keewɗi e nder suudu sarɗiiji diiwaan hirnaange ardinoo laamu hakkundeejo/federaal, gardinooɗo gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii Sir Abubakar Tafawa Balewa ngam bayyinde laamu Dowlaaji Dentuɗi e nder diiwaan hee e mawɗo (Dr.) M.A Majekodun toɗɗaaɗo e njuɓɓudi Cellal Fedde nde1. Haa ragare Akintola warti laamu (hay so tawii o dañii hare sariya e Goomu Ñaawirde Privy Council, ndeen ñaawirdu toowndu leydi Nijeer)[19] hono hooreejo leydi ndii e hitaande 1963. E nder wooteeji mawɗi ɗi hitaande 1964, Akintola heɓi darnde mum e wonde hooreejo leydi ndii, wonaa tergal e fedde Action Groupy party Lannda Demokaraasi (NNDP), wonnoo ko e kawral e Kongres yimɓe worgo (NPC) lannda ka ndeen joginoo laamu fedde nde. Fiilngo makko ngo o waɗi e hitaande 1965, sikke alaa, ko ɗum addani mo ɗoon e ɗoon kuudetaa mo o waraa e lewru Yarkomaa 1966. == Wade == Akintola waraama to Ibadan, laamorgo diiwaan hirnaange,[20] ñalnde kuudetaa konu gadano leydi Najeriya ñalnde 15 lewru Yarkomaa hitaande 1966—ɗum timmini laamu gadano.[21] Anndiraama kadi "Kuudetaa sukaaɓe mawɓe" walla "Kuudetaa sukaaɓe janvier", kuudetaa oo waɗii warngooji keewɗi e ardiiɓe politik, ko ɓuri heewde e maɓɓe ko terɗe Kongres Yimɓe Fuɗnaange. Caggal nde o maayi, tiitoonde Aare Ona Kankanfo ndee ina woɗɗi fotde duuɓi 21 haa mawɗo Moshood Abiola waɗtaa e maggal wonde Aare Ona Kankanfo 14ɓo, Alaafin Adeyemi III mo Oyo ñalnde 14 lewru Yarkomaa 1988. == Sembe == Akintola ko haaloowo tedduɗo.[24] E hitaande 1962 o halfinaa timminde sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife, duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal caggal ɗuum inniraa innde luulndiiɗo makko politik, Obafemi Awolowo. So tawii yimɓe fof ina cikki, alaa ko holliti wonde Awolowo meeɗii fuɗɗoraade walla wiyde ina sosa duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife, ngal innde mum wayli ngam teddinde mo. Akintola ina jeyaa kadi e ƴellitgol otel Premier e monimaaji goɗɗi.[25] == Nguurndam neɗɗo == Akintola resi Faderera Akintola, o dañi ɓiɓɓe njoyo, ɗiɗo (Yomi Akintola e Dr. Yomi Akintola kadi laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Hungary nden boo ɓiɗɗo debbo Samuel Akintola, Dupe Akintola laati ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Jamayka. Ɓiɗɗo maako nayaɓo, Victor Ladipo Akintola, hokki ko ɗuuɗi nder yonki maako ngam tabitinki limngal limngal laaɓngal dow darnde Samuel Akintola ngam darnde Naajeeriya nder dingiral duuniyaaru. O yaltinii defte keewɗe ina heen binndanɗe nguurndam teeŋtinɗe yiɗde baaba makko e leydi e darnde makko e yahrude yeeso e nder nguurndam makko.[27] Ɓiɗɗo Akintola ɓurɗo famɗude, Tokunbo Akintola, ko suka ɓaleejo gadano e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Eton, o woni ko e deftere ɓurnde soodde nde winndiyanke Naajeeriya biyeteeɗo Dillibe Onyeama, Nigger to Eton winndi. Ñaawoowo Ladiran Akintola, ñaawoowo diiwaan Oyo, gonnooɗo jannginoowo sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo, ko ɓiɗɗo Akintola jibinaaɗo e nder dewgal.[28] Duɗe ɗuuɗɗe, bana Jaami'aare Teknoloji Ladoke Akintola, Ogbomosho, sosaa nder wuro Akintola e nder gure Naajeeriya feere ngam siftorgo mo ɓaawo o maayi. == Ƴeew kadi == == Yaakubu Odulate == == Tuugnorgal == jcxkzma0ns8zinv09slvxtpcxl3332a Fijabi Akinade 0 42921 177708 177706 2026-07-01T12:06:55Z Hauwa ali umar 8656 177708 wikitext text/x-wiki '''Saheed Akinade Fijabilisten'''ⓘ ko siyaasyanke mo Naajeeriya.  O woniino tergal e suudu sarɗiiji fedde nde, o lomtii diiwaan fedde nde to Ibadan to bannge worgo-fuɗnaange/fuɗnaange-rewo leydi Oyo to Asaambele ngenndi 8ɓo.<ref>{{Cite news|last=Olaniyan|first=Olawale|date=2022-05-30|title=Fijabi wins Oyo APC Reps ticket|url=https://tribuneonlineng.com/fijabi-wins-oyo-apc-reps-ticket/|access-date=2025-01-01|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Adebayo|first=Musliudeen|date=2018-10-08|title=APC primaries: Akinade-Fijabi, Odebunmi get return tickets to NASS|url=https://dailypost.ng/2018/10/08/apc-primaries-akinade-fijabi-odebunmi-get-return-tickets-nass/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-01|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Adeniran|first=Dare|date=2018-10-21|title=How SAHEED FIJABI Won A 3rd Term Ticket|url=https://www.citypeopleonline.com/how-saheed-fijabi-won-a-3rd-term-ticket/|access-date=2025-01-01|website=City People Magazine|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 71kk520whp1xqeqr6uo99deds201w5o Tolulope Akande-Sadipe 0 42922 177709 2026-07-01T12:24:42Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 marse 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).[1][2][3]  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.[5][6][7] == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to..." 177709 wikitext text/x-wiki '''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 marse 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).[1][2][3]  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.[5][6][7] == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == nftl6v1nol0sgwrft9ciz3xqi0c4v62 177710 177709 2026-07-01T12:29:46Z Hauwa ali umar 8656 177710 wikitext text/x-wiki '''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 marse 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).<ref>{{Cite web|url=https://ndis.gov.ng/speaker/hon-tolulope-akande-sadipe/|title=Hon. Tolulope Akande-Sadipe – Nigeria Diaspora Investment Summit – 2020}}</ref><ref>{{cite news|last1=NAN|title=Human trafficking: Reps urge states to support NAPTIP rehabilitate victims|url=https://guardian.ng/news/human-trafficking-reps-urge-states-to-support-naptip-rehabilitate-victims/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=11 July 2020|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=July 2019|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=17 March 2023|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.<ref>{{Cite web|title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA|url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451|access-date=2026-03-30|website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news|last1=Isawade|first1=Isa|title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=7 July 2020|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> and is the only female Federal lawmaker from [[Oyo State]].<ref>{{Cite news|last=Feyisipo|first=Remi|date=2022-05-28|title=Only female Rep in Oyo, Akande-Sadipe, wins ticket for second term|url=https://businessday.ng/politics/article/2023-only-female-rep-in-oyo-akande-sadipe-wins-ticket-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-03-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == <references /> ihj4o17b2cbvduq558yajd0034pupmm 177711 177710 2026-07-01T12:31:27Z Hauwa ali umar 8656 177711 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 marse 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).<ref>{{Cite web|url=https://ndis.gov.ng/speaker/hon-tolulope-akande-sadipe/|title=Hon. Tolulope Akande-Sadipe – Nigeria Diaspora Investment Summit – 2020}}</ref><ref>{{cite news|last1=NAN|title=Human trafficking: Reps urge states to support NAPTIP rehabilitate victims|url=https://guardian.ng/news/human-trafficking-reps-urge-states-to-support-naptip-rehabilitate-victims/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=11 July 2020|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=July 2019|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=17 March 2023|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.<ref>{{Cite web|title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA|url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451|access-date=2026-03-30|website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news|last1=Isawade|first1=Isa|title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=7 July 2020|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> and is the only female Federal lawmaker from [[Oyo State]].<ref>{{Cite news|last=Feyisipo|first=Remi|date=2022-05-28|title=Only female Rep in Oyo, Akande-Sadipe, wins ticket for second term|url=https://businessday.ng/politics/article/2023-only-female-rep-in-oyo-akande-sadipe-wins-ticket-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-03-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == <references /> bvm04qrjv3fe3m325kg9csooiq8ue9j 177712 177711 2026-07-01T12:33:17Z Adamu mc 10501 177712 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 lewru marse 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).<ref>{{Cite web|url=https://ndis.gov.ng/speaker/hon-tolulope-akande-sadipe/|title=Hon. Tolulope Akande-Sadipe – Nigeria Diaspora Investment Summit – 2020}}</ref><ref>{{cite news|last1=NAN|title=Human trafficking: Reps urge states to support NAPTIP rehabilitate victims|url=https://guardian.ng/news/human-trafficking-reps-urge-states-to-support-naptip-rehabilitate-victims/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=11 July 2020|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=July 2019|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=17 March 2023|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.<ref>{{Cite web|title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA|url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451|access-date=2026-03-30|website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news|last1=Isawade|first1=Isa|title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=7 July 2020|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> and is the only female Federal lawmaker from [[Oyo State]].<ref>{{Cite news|last=Feyisipo|first=Remi|date=2022-05-28|title=Only female Rep in Oyo, Akande-Sadipe, wins ticket for second term|url=https://businessday.ng/politics/article/2023-only-female-rep-in-oyo-akande-sadipe-wins-ticket-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-03-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == <references /> q16038jikapjt5a3txfahlxtdkpffg7 177713 177712 2026-07-01T12:33:46Z Adamu mc 10501 177713 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 lewru marse hiitande alif 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).<ref>{{Cite web|url=https://ndis.gov.ng/speaker/hon-tolulope-akande-sadipe/|title=Hon. Tolulope Akande-Sadipe – Nigeria Diaspora Investment Summit – 2020}}</ref><ref>{{cite news|last1=NAN|title=Human trafficking: Reps urge states to support NAPTIP rehabilitate victims|url=https://guardian.ng/news/human-trafficking-reps-urge-states-to-support-naptip-rehabilitate-victims/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=11 July 2020|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=July 2019|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=17 March 2023|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.<ref>{{Cite web|title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA|url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451|access-date=2026-03-30|website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news|last1=Isawade|first1=Isa|title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=7 July 2020|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> and is the only female Federal lawmaker from [[Oyo State]].<ref>{{Cite news|last=Feyisipo|first=Remi|date=2022-05-28|title=Only female Rep in Oyo, Akande-Sadipe, wins ticket for second term|url=https://businessday.ng/politics/article/2023-only-female-rep-in-oyo-akande-sadipe-wins-ticket-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-03-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == <references /> dlufsp2mcs7sksv1ej74xtc1p0avamk 177714 177713 2026-07-01T12:34:23Z Adamu mc 10501 177714 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tolulope Akande-Sadipe''' (jibinaa ko ñalnde 29 lewru marse hiitande alif 1966) ko neɗɗo dawruɗo, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Nijeer.  O woniino wakiiliijo diiwaan fedde Oluyole e nder suudu sarɗiiji (suudu sarɗiiji 10).<ref>{{Cite web|url=https://ndis.gov.ng/speaker/hon-tolulope-akande-sadipe/|title=Hon. Tolulope Akande-Sadipe – Nigeria Diaspora Investment Summit – 2020}}</ref><ref>{{cite news|last1=NAN|title=Human trafficking: Reps urge states to support NAPTIP rehabilitate victims|url=https://guardian.ng/news/human-trafficking-reps-urge-states-to-support-naptip-rehabilitate-victims/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=11 July 2020|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite news|date=July 2019|title=House Committees: APC gets 80, PDP 21|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/343008-house-committees-apc-gets-80-pdp-21.html|access-date=17 March 2023|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>  e ko kanko tan woni debbo depiteejo Fedde nde ummoriiɗo e diiwaan Oyo.[4]  Ko kanko woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ko faati e Diaspora.<ref>{{Cite web|title=APC {{!}} AKANDE-SADIPE TOLULOPE TIWALOLA|url=https://apc.com.ng/members/bio.php?pr=451|access-date=2026-03-30|website=apc.com.ng}}</ref><ref>{{cite news|last1=Isawade|first1=Isa|title=Another 20 students get scholarship from Akande-Sadipe|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/07/07/another-20-students-get-scholarship-from-akande-sadipe/|location=Lagos, Nigeria|access-date=22 November 2020|date=7 July 2020|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nassnig.org/mps/single/209|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|website=www.nassnig.org}}</ref> and is the only female Federal lawmaker from [[Oyo State]].<ref>{{Cite news|last=Feyisipo|first=Remi|date=2022-05-28|title=Only female Rep in Oyo, Akande-Sadipe, wins ticket for second term|url=https://businessday.ng/politics/article/2023-only-female-rep-in-oyo-akande-sadipe-wins-ticket-for-second-term/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-03-17|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam, jaŋde e golle puɗɗaaɗe == Tolulope jibinaa ko to Ibadan e nder galle Akande to Ibadan.[8]  O heɓi dipoloma makko ko fayti e ganndal-hiisawal to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik, to Washington D.C., to Amerik, e hitaande 1987, o heɓi kadi dipoloma makko « Master » e njuɓɓudi njulaagu hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southeastern, to Washington D.C. to Amerik e hitaande hiitande 1991. O fuɗɗii golle makko ko e hiisawal to sosiyatee toppitiiɗo jokkondiral biyeteeɗo Enterprises for New Direction, golloowo e geɗe yah-ngartaa wonande hooreejo leydi Amerik.  Caggal ɗuum, o naati e fedde toppitiinde ko fayti e hiisa to Washington D.C., wiyeteende Gardiner Kamya & Associates, ɗo o dañi humpito to bannge ƴeewndo e njuɓɓudi.  Hakkunde 1988 e 1992, o woni ɗiɗaɓo e Peat Marwick (hannde KPMG) ngam wallitde fedde nde e ƴeewndorɗe laamu jowitiiɗe e laamu diiwaan Columbia e gollorɗe mum.[9]  Yanti heen, Tolulope golliima kadi e hiisaaji e wasiyaaji e nder leyɗeele dentuɗe Amerik e Nijeer, ina jeyaa heen darnde to Banke GT, e fedde Dangote, e sosde fedde wasiyaaji Westlake.[10] == Golle politik == E les laamu Abiola Ajimobi, Tolulope toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e hitaande 2016 e kadi toɗɗaama jaagorgal keeringal to guwerneer diiwaan Oyo dow eɓɓooje e biro ƴellitgol njulaagu e hitaande 2017.[11]  Ñalnde 13 lewru juko hitaande 2019, o suɓaama, o udditaama e nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya ngam lomtaade diiwaan Oluloye mo Ibadan, diiwaan Oyo e dow laylaytol renndo (APC).[12] Tolulope woni hooreejo Goomu suudu sarɗiiji ngam humpitaade ko yowitii e doole rewɓe, reende sukaaɓe, e eɓɓooji ƴellitaare diiwaanuuji e nder Asamblee 10ɓo.  O resii omo jogii sukaaɓe, omo jogii seedanteeje karallaagal ummoraade e leydi Angalteer.[13] ,lo98u7665ewawqae == Tuugnorgal == <references /> px1gee5t4mb9j547fxk24lylluq5rvj Ayo Vaagan-Richards 0 42923 177717 2026-07-01T13:47:46Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344613214|Ayo Vaughan-Richards]]" 177717 wikitext text/x-wiki '''Gladys Ayo '''Vaughan'''-Richards''' (woowo Vaughan, c. 1927 - 1993) wonnoo moolinoowo Nigeria, jannginoowo jannginooɓe, ummotooɗo e winndaako. Bana ɓaawo goɗɗo Ameriknaajo mo o rimɗinaama Scipio Vaughan, o wonnoo ardiiɗo wuro Vaughan mawɗo [[Lagos]]. Caggal nde o janngii Lagos e [[Chicago|Chicago, Illinois]], Vaughan-Richards hooti Nigeria o waɗi Lagos State School of Nursing, go'o nder suudu jaayndeere e jaayndeer nder leydi ndi. O waɗi kadi ko'e cosmetic, o laatiɗo marɗo semmbe dow laamorde Nigeria, haa o warti mo winndaaki deftere Black Is Beautiful.<ref name="crown2" /> debbo arkitekto lesdi Naijeriya mo'o anndiraaɗo lesdi Britaniya Alan Vaughan-Richards (mo'o hokki innde maako ɓaawo teegal maɓɓe nder 1959), o ɓaŋgi ɓiɓɓe nayi bee maako nder lesdi Ikoyi, ɗum hokki ɓe bana dokkal dewgal diga saare Vaughan. Ɓiɓɓe maako hawti e filmmaker Nigeria Remi Vaughan-Richards. Haa ɓaawo ɓaawo Scipio, mo o laamiiɗo Owu Egba, Vaughan-Richards o laamiiɓe Akinsemoyin nder Lagos. O ɗon wondi e hooreejo aristocrat Lagos [[Taiwo Olowo]], mo woni baaba maako, e ko'e maako, e mo ɗon haɓɓa ngam hakkeeji rewɓe Kofo, Lady Ademola, mo woni ɓiy maako arande wakkati o ɗon hoola. == Firooji == c64g64hblt2rt2q3xbpkwd5dcfqzkix 177718 177717 2026-07-01T13:48:07Z Ibrahim abusufyan 12706 177718 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Gladys Ayo '''Vaughan'''-Richards''' (woowo Vaughan, c. 1927 - 1993) wonnoo moolinoowo Nigeria, jannginoowo jannginooɓe, ummotooɗo e winndaako. Bana ɓaawo goɗɗo Ameriknaajo mo o rimɗinaama Scipio Vaughan, o wonnoo ardiiɗo wuro Vaughan mawɗo [[Lagos]]. Caggal nde o janngii Lagos e [[Chicago|Chicago, Illinois]], Vaughan-Richards hooti Nigeria o waɗi Lagos State School of Nursing, go'o nder suudu jaayndeere e jaayndeer nder leydi ndi. O waɗi kadi ko'e cosmetic, o laatiɗo marɗo semmbe dow laamorde Nigeria, haa o warti mo winndaaki deftere Black Is Beautiful.<ref name="crown2" /> debbo arkitekto lesdi Naijeriya mo'o anndiraaɗo lesdi Britaniya Alan Vaughan-Richards (mo'o hokki innde maako ɓaawo teegal maɓɓe nder 1959), o ɓaŋgi ɓiɓɓe nayi bee maako nder lesdi Ikoyi, ɗum hokki ɓe bana dokkal dewgal diga saare Vaughan. Ɓiɓɓe maako hawti e filmmaker Nigeria Remi Vaughan-Richards. Haa ɓaawo ɓaawo Scipio, mo o laamiiɗo Owu Egba, Vaughan-Richards o laamiiɓe Akinsemoyin nder Lagos. O ɗon wondi e hooreejo aristocrat Lagos [[Taiwo Olowo]], mo woni baaba maako, e ko'e maako, e mo ɗon haɓɓa ngam hakkeeji rewɓe Kofo, Lady Ademola, mo woni ɓiy maako arande wakkati o ɗon hoola. == Firooji == mx71sdw1nlusuax0fnnsscsghv60zdn Hare Gurin 0 42924 177721 2026-07-01T13:51:13Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1340668283|Battle of Gurin]]" 177721 wikitext text/x-wiki '''Luttugol Gurin''' waɗi 29 abriil 1915 nder nder nder konu Kamerun nder konu duuniyaaru arande nder Gurin, lesdi lesdi Naajeeriya, ɓadi hirsirde lesdi Naajeeri e lesdi Naajeer. Luttugol ngol ko go'o nder ɓurɓe ɓurɓe mawnude nder nder nder nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya. Ɗum timmini bee ɗowtanaago British dow konu Jarmal. == Ɓaawoore == Nder lewru abriil 1915, yimɓe British ɗon hawta e dowla e caka Kamerun, ɓe acci ɓurna lesdi lesdi Nigeria e lesdi lesdi Germany. Caggal nde ɓe ɓooyi ɓe ɗon ɗowtana dow dow dow dow ɗo ɓe ɗon ɗowo ɗo ɓe ɗon jooɗortoo nder lesdi Kamerun haa fuɗnaŋgal hirnaŋge nder konu Garua nder lewru August 1914, konu Almaami nder nokkuure ɗon ɗon ɗon mari hakke ɓaawo. Ɗuum waɗi Captain von Crailsheim, mawɗo Jarmanɓe to Garua, waɗi haɓɓuki nder lesdi Nigeria. Nder lewru Aperil, go'o dow hooreejo von Crailsheim hawti e go'o ɓurɗo dow hooreejo Kapitan Schipper ngam haɓugo wuro Gurin, nder nder lesdi lesdi Naajeeriya. Furu Gurin ɗon ɗowol bee go'o go'o e garniisyon 42 yimɓe, ɓurna fu ɓe polisaji ɗowol dow hooreejo Captain Derek Pawle. == Luttugol == Ha wakkere nde 29 abriil 1915, konu Jarmalen ɓe ɗon hawta bee ɓe ɗon haɓɓa bee kuta Gurin. Ha fuɗɗam konu, hooreejo British Captain Pawle maayi nder kuuɗe, haa o waɗi lieutenant Joseph F. J. Fitzpatrick o ardiiji hakkille. Jarmaaɓe ɓe ɓooydi masinji jowi, ɗi ɓe mbaawnoo ɓeydaade defte fortini. Ko e dow yimɓe e konu, Jarmaaɓe ɓe mbaawaa heɓugo forture Gurin. Ha wakkere noon, caggal saa'i jeeɗiɗi e worgo, von Crailsheim e yimɓe mum ƴetti Gurin.<ref name="PB" /> Almaamiyankooɓe ɓeen maayi 40 Afriknaaɓe e 5 Oropnaaɓe.<ref name="H42" /> == Caggaluuji == Caggal konu, Kapitan Schipper hocci konuɓe Jarmaaɓe ɓe ɓe mbari haa worgo, nden von Crailsheim ardiiɓe fuɗɗii garugo Garua. Luttuɓe British ɓe ɗaɓɓiti ɓe taƴina ɓe ɗon warugo ɓe ɗon ɓe ɗon wargo, ammaa ɓe mbaawaa. Wonduki ɗum fuɗɗii haani e nder laawol, amma von Crailsheim heɓii heɓuki waɗugo yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɓeydi e nder Garin e haani waɗugo hooreejo laamu British haani haani e laawol. Golle baɗnooɗe to Gurin ɗee, ngaddi komanndaaji leyɗeele dennduɗe Amrik to bannge worgo Kamerun, hono Kolonel Cunliffe, ina ŋakkiraa wellitaare e ndimaagu yah-ngartaa ngu konu Almaañ jooɗiiɗo to Garua joginoo. Garrison toon oo, konuuli dentuɗi ɗii mbaɗaani ɗum no feewi gila e wolde adannde Garua e lewru ut 1914. Hare nde to Garin fuɗɗii eɓɓoore woɗnde hakkunde Angalteer e Farayse ngam ƴettude haa jooni konu Almaañ to Garua. Haa jooni, ndeeɗoo hare waɗii daɗndude Gurin e hare ɗiɗmere Garua. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2013)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Ɗeɗe == bwwkrizxc1b8men50r81h790grcrsak 177722 177721 2026-07-01T13:51:32Z Ibrahim abusufyan 12706 177722 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Luttugol Gurin''' waɗi 29 abriil 1915 nder nder nder konu Kamerun nder konu duuniyaaru arande nder Gurin, lesdi lesdi Naajeeriya, ɓadi hirsirde lesdi Naajeeri e lesdi Naajeer. Luttugol ngol ko go'o nder ɓurɓe ɓurɓe mawnude nder nder nder nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya. Ɗum timmini bee ɗowtanaago British dow konu Jarmal. == Ɓaawoore == Nder lewru abriil 1915, yimɓe British ɗon hawta e dowla e caka Kamerun, ɓe acci ɓurna lesdi lesdi Nigeria e lesdi lesdi Germany. Caggal nde ɓe ɓooyi ɓe ɗon ɗowtana dow dow dow dow ɗo ɓe ɗon ɗowo ɗo ɓe ɗon jooɗortoo nder lesdi Kamerun haa fuɗnaŋgal hirnaŋge nder konu Garua nder lewru August 1914, konu Almaami nder nokkuure ɗon ɗon ɗon mari hakke ɓaawo. Ɗuum waɗi Captain von Crailsheim, mawɗo Jarmanɓe to Garua, waɗi haɓɓuki nder lesdi Nigeria. Nder lewru Aperil, go'o dow hooreejo von Crailsheim hawti e go'o ɓurɗo dow hooreejo Kapitan Schipper ngam haɓugo wuro Gurin, nder nder lesdi lesdi Naajeeriya. Furu Gurin ɗon ɗowol bee go'o go'o e garniisyon 42 yimɓe, ɓurna fu ɓe polisaji ɗowol dow hooreejo Captain Derek Pawle. == Luttugol == Ha wakkere nde 29 abriil 1915, konu Jarmalen ɓe ɗon hawta bee ɓe ɗon haɓɓa bee kuta Gurin. Ha fuɗɗam konu, hooreejo British Captain Pawle maayi nder kuuɗe, haa o waɗi lieutenant Joseph F. J. Fitzpatrick o ardiiji hakkille. Jarmaaɓe ɓe ɓooydi masinji jowi, ɗi ɓe mbaawnoo ɓeydaade defte fortini. Ko e dow yimɓe e konu, Jarmaaɓe ɓe mbaawaa heɓugo forture Gurin. Ha wakkere noon, caggal saa'i jeeɗiɗi e worgo, von Crailsheim e yimɓe mum ƴetti Gurin.<ref name="PB" /> Almaamiyankooɓe ɓeen maayi 40 Afriknaaɓe e 5 Oropnaaɓe.<ref name="H42" /> == Caggaluuji == Caggal konu, Kapitan Schipper hocci konuɓe Jarmaaɓe ɓe ɓe mbari haa worgo, nden von Crailsheim ardiiɓe fuɗɗii garugo Garua. Luttuɓe British ɓe ɗaɓɓiti ɓe taƴina ɓe ɗon warugo ɓe ɗon ɓe ɗon wargo, ammaa ɓe mbaawaa. Wonduki ɗum fuɗɗii haani e nder laawol, amma von Crailsheim heɓii heɓuki waɗugo yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɓeydi e nder Garin e haani waɗugo hooreejo laamu British haani haani e laawol. Golle baɗnooɗe to Gurin ɗee, ngaddi komanndaaji leyɗeele dennduɗe Amrik to bannge worgo Kamerun, hono Kolonel Cunliffe, ina ŋakkiraa wellitaare e ndimaagu yah-ngartaa ngu konu Almaañ jooɗiiɗo to Garua joginoo. Garrison toon oo, konuuli dentuɗi ɗii mbaɗaani ɗum no feewi gila e wolde adannde Garua e lewru ut 1914. Hare nde to Garin fuɗɗii eɓɓoore woɗnde hakkunde Angalteer e Farayse ngam ƴettude haa jooni konu Almaañ to Garua. Haa jooni, ndeeɗoo hare waɗii daɗndude Gurin e hare ɗiɗmere Garua. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2013)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Ɗeɗe == 8qcn3x8mhn4mxroqzzpgus7dooumri7 Hare Adubi 0 42925 177723 2026-07-01T13:53:05Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354916748|Adubi War]]" 177723 wikitext text/x-wiki '''konu Adubi''' (ngam anndiraa e nokku oo bana '''Ogun Adubi''' ko Egba Ummaaru) wonnoo ko haɓre nder lewru Yune e lewru Yuli 1918 nder leydi Biritaniya e Protectorate Nigeria, ngam daliila rokkude laamorde laamu.{{Sfn|Oduntan|2010}} Dowla koloniyaal waɗi lekki dirɗi bee nder hakkillaaji e feeje golle ceniiɗe. Nder 7 lewru Juun, Britaani'en ɗon haɓɓii ardiiɓe Egba 70 ɓe ɗon hokki ɓe kuugal ɓernde ngam ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon mari juuɗe maɓɓe, ɓe ɗon maɓɓa jonta, ɓe ɗon ɗowtana ardiiɓe gariiri. == konu == Nder 11 Juun, ɓe wurtini gardiiɓe, ɓe ɓaawo ɗon ɓe wari diga Afrik fuunaaŋge, ngam ɓe walli polis nder nokkuure ngam ɓe mbaawka jam. Nder 13 Juun, egba'en ummotooɓe ɓe'e ɓe'e ɓaŋgi laawol nder Agbesi ɓe'e ɗon ɓaŋgi gariiri. Yimɓe feere ɓe ɗon maɓɓina gariiri gariiri e Wasinmi ɓe ɗon maɓɓi wakili lesdi lesdi lesdi lesdi, Oba Osile, David Sokunbi Karunwi II, hooreejo lesdi lesdi lesdi Afrika nder lesdi Egba. {{Sfn|Hogan|2013}} Woni hakkunde yimɓe 30,000 e konu koloniya fuɗɗii ko e lebbi tati e Otite, Tappona, Mokoloki e Lalako, ammaa haa 10 lewru Yuli, haɓre nde'e ɓoggi, ardiiɓe maɓɓe maayi ko boo ɓe ndarii.{{Sfn|Hogan|2013}} == Caggaluuji == Fotde 600 neɗɗo mbaraama heen, tawi heen gooto ko agent Angalteer e Oba Osile, hay so tawii noon ina gasa tawa ɗum waɗi ko luural leydi, tee jokkondirtaa e fitinaaji ɗii. {{Sfn|Oduntan|2010}} Haala kaa addani jeytaare Abeokutan ittude e hitaande 1918 e naatgol golle doole e nder diiwaan hee ; udditgol njoɓɗeele toowɗe ɗee joɗɗinaama haa hitaande 1925. {{Sfn|Falola|Genova|2009}} {{Sfn|Hogan|2013}} Konu nguu, ɓe ndartini murto ngoo, keɓii Medaal Afrik Serwis Kuuɓtodinɗo . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2021)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Koolol == == Firooji == rqy4cjampxlssm66zgin3wech9se9dx 177724 177723 2026-07-01T13:53:23Z Ibrahim abusufyan 12706 177724 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''konu Adubi''' (ngam anndiraa e nokku oo bana '''Ogun Adubi''' ko Egba Ummaaru) wonnoo ko haɓre nder lewru Yune e lewru Yuli 1918 nder leydi Biritaniya e Protectorate Nigeria, ngam daliila rokkude laamorde laamu.{{Sfn|Oduntan|2010}} Dowla koloniyaal waɗi lekki dirɗi bee nder hakkillaaji e feeje golle ceniiɗe. Nder 7 lewru Juun, Britaani'en ɗon haɓɓii ardiiɓe Egba 70 ɓe ɗon hokki ɓe kuugal ɓernde ngam ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon mari juuɗe maɓɓe, ɓe ɗon maɓɓa jonta, ɓe ɗon ɗowtana ardiiɓe gariiri. == konu == Nder 11 Juun, ɓe wurtini gardiiɓe, ɓe ɓaawo ɗon ɓe wari diga Afrik fuunaaŋge, ngam ɓe walli polis nder nokkuure ngam ɓe mbaawka jam. Nder 13 Juun, egba'en ummotooɓe ɓe'e ɓe'e ɓaŋgi laawol nder Agbesi ɓe'e ɗon ɓaŋgi gariiri. Yimɓe feere ɓe ɗon maɓɓina gariiri gariiri e Wasinmi ɓe ɗon maɓɓi wakili lesdi lesdi lesdi lesdi, Oba Osile, David Sokunbi Karunwi II, hooreejo lesdi lesdi lesdi Afrika nder lesdi Egba. {{Sfn|Hogan|2013}} Woni hakkunde yimɓe 30,000 e konu koloniya fuɗɗii ko e lebbi tati e Otite, Tappona, Mokoloki e Lalako, ammaa haa 10 lewru Yuli, haɓre nde'e ɓoggi, ardiiɓe maɓɓe maayi ko boo ɓe ndarii.{{Sfn|Hogan|2013}} == Caggaluuji == Fotde 600 neɗɗo mbaraama heen, tawi heen gooto ko agent Angalteer e Oba Osile, hay so tawii noon ina gasa tawa ɗum waɗi ko luural leydi, tee jokkondirtaa e fitinaaji ɗii. {{Sfn|Oduntan|2010}} Haala kaa addani jeytaare Abeokutan ittude e hitaande 1918 e naatgol golle doole e nder diiwaan hee ; udditgol njoɓɗeele toowɗe ɗee joɗɗinaama haa hitaande 1925. {{Sfn|Falola|Genova|2009}} {{Sfn|Hogan|2013}} Konu nguu, ɓe ndartini murto ngoo, keɓii Medaal Afrik Serwis Kuuɓtodinɗo . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2021)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Koolol == == Firooji == 34l4idegwpnoywfxuu4k0kvex11vup2 177727 177724 2026-07-01T13:55:10Z Fulani215 7983 /* */ fixed typo 177727 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''konu Adubi''' (ngam anndiraa e nokku oo bana '''Ogun Adubi''' ko Egba Ummaaru) wonnoo ko haɓre nder lewru Yune e lewru Yuli 1918 nder leydi Biritaniya e Protectorate Nigeria, ngam daliila rokkude laamorde laamu.{{Sfn|Oduntan|2010}} Dowla koloniyaal waɗi lekki dirɗi bee nder hakkillaaji e feeje golle ceniiɗe. Nder 7 lewru Juun, Britaani'en ɗon haɓɓii ardiiɓe Egba 70 ɓe ɗon hokki ɓe kuugal ɓernde ngam ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon mari juuɗe maɓɓe, ɓe ɗon maɓɓa jonta, ɓe ɗon ɗowtana ardiiɓe gariiri. == konu == Nder 11 Juun, ɓe wurtini gardiiɓe, ɓe ɓaawo ɗon ɓe wari diga Afrik fuunaaŋge, ngam ɓe walli polis nder nokkuure ngam ɓe mbaawka jam. Nder 13 Juun, egba'en ummotooɓe ɓe'e ɓe'e ɓaŋgi laawol nder Agbesi ɓe'e ɗon ɓaŋgi gariiri. Yimɓe feere ɓe ɗon maɓɓina gariiri gariiri e Wasinmi ɓe ɗon maɓɓi wakili lesdi lesdi lesdi lesdi, Oba Osile, David Sokunbi Karunwi II, hooreejo lesdi lesdi lesdi Afrika nder lesdi Egba. {{Sfn|Hogan|2013}} Woni hakkunde yimɓe 30,000 e konu koloniya fuɗɗii ko e lebbi tati e Otite, Tappona, Mokoloki e Lalako, ammaa haa 10 lewru Yuli, haɓre nde'e ɓoggi, ardiiɓe maɓɓe maayi ko boo ɓe ndarii.{{Sfn|Hogan|2013}} == Caggaluuji == Fotde 600 neɗɗo mbaraama heen, tawi heen gooto ko agent Angalteer e Oba Osile, hay so tawii noon ina gasa tawa ɗum waɗi ko luural leydi, tee jokkondirtaa e fitinaaji ɗii. {{Sfn|Oduntan|2010}} Haala kaa addani jeytaare Abeokutan ittude e hitaande 1918 e naatgol golle doole e nder diiwaan hee ; udditgol njoɓɗeele toowɗe ɗee joɗɗinaama haa hitaande 1925. {{Sfn|Falola|Genova|2009}} {{Sfn|Hogan|2013}} Konu nguu, ɓe ndartini murto ngoo, keɓii Medaal Afrik Serwis Kuuɓtodinɗo . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2021)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Koolol == == Firooji == 408hktdi1y8i1g2pyfud5mtkkbbn8el 177728 177727 2026-07-01T13:55:38Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 177728 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''konu Adubi''' (ngam anndiraa e nokku oo bana '''Ogun Adubi''' ko Egba Ummaaru) wonnoo ko haɓre nder lewru Yune e lewru Yuli 1918 nder leydi Biritaniya e Protectorate Nigeria, ngam daliila rokkude laamorde laamu.{{Sfn|Oduntan|2010}} Dowla koloniyaal waɗi lekki dirɗi bee nder hakkillaaji e feeje golle ceniiɗe. Nder 7 lewru Juun, Britaani'en ɗon haɓɓii ardiiɓe Egba 70 ɓe ɗon hokki ɓe kuugal ɓernde ngam ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon mari juuɗe maɓɓe, ɓe ɗon maɓɓa jonta, ɓe ɗon ɗowtana ardiiɓe gariiri. == konu == Nder 11 Juun, ɓe wurtini gardiiɓe, ɓe ɓaawo ɗon ɓe wari diga Afrik fuunaaŋge, ngam ɓe walli polis nder nokkuure ngam ɓe mbaawka jam. Nder 13 Juun, egba'en ummotooɓe ɓe'e ɓe'e ɓaŋgi laawol nder Agbesi ɓe'e ɗon ɓaŋgi gariiri. Yimɓe feere ɓe ɗon maɓɓina gariiri gariiri e Wasinmi ɓe ɗon maɓɓi wakili lesdi lesdi lesdi lesdi, Oba Osile, David Sokunbi Karunwi II, hooreejo lesdi lesdi lesdi Afrika nder lesdi Egba. {{Sfn|Hogan|2013}} Woni hakkunde yimɓe 30,000 e konu koloniya fuɗɗii ko e lebbi tati e Otite, Tappona, Mokoloki e Lalako, ammaa haa 10 lewru Yuli, haɓre nde'e ɓoggi, ardiiɓe maɓɓe maayi ko boo ɓe ndarii.{{Sfn|Hogan|2013}} == Caggaluuji == Fotde 600 neɗɗo mbaraama heen, tawi heen gooto ko agent Angalteer e Oba Osile, hay so tawii noon ina gasa tawa ɗum waɗi ko luural leydi, tee jokkondirtaa e fitinaaji ɗii. {{Sfn|Oduntan|2010}} Haala kaa addani jeytaare Abeokutan ittude e hitaande 1918 e naatgol golle doole e nder diiwaan hee ; udditgol njoɓɗeele toowɗe ɗee joɗɗinaama haa hitaande 1925. {{Sfn|Falola|Genova|2009}} {{Sfn|Hogan|2013}} Konu nguu, ɓe ndartini murto ngoo, keɓii Medaal Afrik Serwis Kuuɓtodinɗo . <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (November 2021)">ciimtol ina haani</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Koolol == == Himobe== j13sd0rj9s0sca2xvrazckx76rhq8fx Bussa murto 0 42926 177725 2026-07-01T13:54:49Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1340668851|Bussa rebellion]]" 177725 wikitext text/x-wiki Bo'o Bussa, anndiraa kadi bo'o Boussa, wondi ko'e wo'o nder wuro Bussa dow politik laamu ɗiɗaɓo nder lesdi Nigeria nder nder nder lewru Juun 1915. Maccuki ɗon waɗi ngam ɓe ɗon ɓeya ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeye ɓe ɗon ɓe ɓeye ɓe ɓe ɗon ɓeyi. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon maayi feerootirɗe yimɓe laamu, nden yimɓe ɓe ɗon marɓe ɗon ɗon ɗon ɗon marɓe, ɗon ɗon marɗo ummaatooje nder Bussa. Ko e nder nder nder Kamerun nder nder nder nder lesdi lesdi lesdi lesdi Jamana, Britaniya'en ɓe mbaawani naftora bee yimɓe ɓe ɓe ɗuuɗi, ɓe mburtini ummugo lesdi lesdi ngam ɓe maayi. Bussa Rebellion wondi ko huunde mawnde nder golle taariihaaku Britaniyankeejo Michael Crowder. == Ɓaawoore == Nder konu duuniyaaru arande, ɓeydiingo ko'e dow lesdi koloniya, hawti bee ɓeydiiko'en yimɓe, waɗi ɓeydiigo dow British e French koloniyaal nder Afrik hirnaange.{{Sfn|Crowder|1978}} Wurooji nder lesdi Nigeria British e nder lesdi Daahomey Farayse ngam "ngamɗina" ummaatooje nguuri lesdi Europe, nden ɓe ɗon waɗana nokkuuji feere ngam ɓe ɗon halki. Yimɓe Egba e Iseyin ɓe ɗon ɓeyda ɓernde maɓɓe. {{Sfn|Crowder|1978}} [[File:Guerrier_bariba_de_Boussa.jpg|thumb|Laruɗo Bussa, fotti ko e hitaande 1900.]] Bussa ɗon ha nder lesdi Borgu, ha hirnaange lesdi Nigeria. Fuu e nder aada, Bussa laati nder laamu Borgu, amma ɗum laatii ko ɓe Britaniya'en ɓe ɓe ɓe ɓe'e ɓe ɓe'en ɓe'e nder lesdi lesdi Naijeriya. Hakkunde 1912 e 1914, nder dow [[Frederik Lugard, ko Baron Lugard gadano|Frederick Lugard]], lesdi Naajeeriya woyla e worgo ɓe hawti nder lesdi Naajeeri go'oto. Lugard wonnoo mawɗo jaɓoowo ngam hokkude hoore hooreejo leydi to leydi, anndiraaɗo dow laamu indirect, dow tagdi yimɓe lenyol, amma nder nder laamu British. Lugard holli wonde to ɗum waawi, aristocrats ko'e laamiiɓe ɓeen ɓeen ɓe ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe ngaɗi laamu e nder laamu leydi ndii ngam hokkude laamu leydi ndi ɓeydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Emirji Bussa, Kitoro Gani, ɓe taƴii ɗum dow hooreejo mo ɓe mbaɗata semmbe ngam ɓe ngollana ceede walla ɓe fulɓe ceede nder golle nder nder nder nder laawol. Nder hitaande 1912, jooɗiiɗo [[Yelwa]], A. C. Boyd, o waɗi habaru mawɗo dow laamu Borgu, ɗum fecciti haa nokkuuje jaangooje, kala ɗo ''beit-el-mal'', ko ɗum woni laamu leydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Nder Bussa, laamu nder leydi ndii laatii nder laamu Turaki, mo laatiiɗo jaagorɗo laamu. Taje boo ɓeydani.{{Sfn|Crowder|1973}} == Yimɓe ɗon haɓɓa == Ko wakkati nde fuɗɗaa fuɗɗam fuɗɗam, ɗum anndaa, ammaa ɗum waɗi fuɗɗam lewru Juun 1915. Yimɓe 600 nder yimɓe maɓɓooɓe, ɓe Sabukki, laamiiɗo leydi ndii, waɗi Bussa. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon mari huwɓe e bee bee bee beeji e bee beeji, ɓe ɗon maaro e warugo feeroore yimɓe laamu ɓurɗo haɓɓugo lebbi tati ɓaawo ɗon. Yimɓe ɓe ɗon haani nder laamu ɗon ɗon ɗon ɗon njahi nder diiwaan.{{Sfn|Crowder|1973}} Ko ɗum waɗi, ko ɗum waɗi yimɓe ɓeen ɓeen ɓe njogii, ngam laamu leydi Britaniya ɗon ɓeen ɓe ɗon ɓeen.{{Sfn|Crowder|1978}} === Wonduki Maccam === Mawɗo British District Local, Hamilton-Brown, heɓi habaruuji dow haɓre nden nder lewru 16 lewru. {{Sfn|Crowder|1973}} Wurɓe e konu konu konu konu lesdi lesdi lesdi lesdi Kamerun ɓe ɗon mari ɗuuɗal yimɓe ɓe ɗon haa maako, ammaa Hamilton-Brown ɗon mari baawɗe jaɓugo yimɓe ɓe ɗon ɗon nder lesdi lesdi lesdi Afrika (WAFF) e polis lesdi lesdi lesdi Nigeria. Luttuɓe laamu ɓe njahi Bussa ɓe ɗon haɓana bee maccinooɓe, koo nde walaa so'aɓe maayi ɓe ɗon maayi, ɓe ɗon maaki tan 150. Sabukki ɗon ɗon ɗon ɗon yaasi Dahomey, amma haɓre ɗon ɗon ɓadake haa lesdi Farayse.{{Sfn|Crowder|1973}} == Ndaare kadi == == Firooji == q6sqwwz1evcz5qjlqt2b9pabbimjebs 177726 177725 2026-07-01T13:55:06Z Ibrahim abusufyan 12706 177726 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Bo'o Bussa, anndiraa kadi bo'o Boussa, wondi ko'e wo'o nder wuro Bussa dow politik laamu ɗiɗaɓo nder lesdi Nigeria nder nder nder lewru Juun 1915. Maccuki ɗon waɗi ngam ɓe ɗon ɓeya ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeye ɓe ɗon ɓe ɓeye ɓe ɓe ɗon ɓeyi. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon maayi feerootirɗe yimɓe laamu, nden yimɓe ɓe ɗon marɓe ɗon ɗon ɗon ɗon marɓe, ɗon ɗon marɗo ummaatooje nder Bussa. Ko e nder nder nder Kamerun nder nder nder nder lesdi lesdi lesdi lesdi Jamana, Britaniya'en ɓe mbaawani naftora bee yimɓe ɓe ɓe ɗuuɗi, ɓe mburtini ummugo lesdi lesdi ngam ɓe maayi. Bussa Rebellion wondi ko huunde mawnde nder golle taariihaaku Britaniyankeejo Michael Crowder. == Ɓaawoore == Nder konu duuniyaaru arande, ɓeydiingo ko'e dow lesdi koloniya, hawti bee ɓeydiiko'en yimɓe, waɗi ɓeydiigo dow British e French koloniyaal nder Afrik hirnaange.{{Sfn|Crowder|1978}} Wurooji nder lesdi Nigeria British e nder lesdi Daahomey Farayse ngam "ngamɗina" ummaatooje nguuri lesdi Europe, nden ɓe ɗon waɗana nokkuuji feere ngam ɓe ɗon halki. Yimɓe Egba e Iseyin ɓe ɗon ɓeyda ɓernde maɓɓe. {{Sfn|Crowder|1978}} [[File:Guerrier_bariba_de_Boussa.jpg|thumb|Laruɗo Bussa, fotti ko e hitaande 1900.]] Bussa ɗon ha nder lesdi Borgu, ha hirnaange lesdi Nigeria. Fuu e nder aada, Bussa laati nder laamu Borgu, amma ɗum laatii ko ɓe Britaniya'en ɓe ɓe ɓe ɓe'e ɓe ɓe'en ɓe'e nder lesdi lesdi Naijeriya. Hakkunde 1912 e 1914, nder dow [[Frederik Lugard, ko Baron Lugard gadano|Frederick Lugard]], lesdi Naajeeriya woyla e worgo ɓe hawti nder lesdi Naajeeri go'oto. Lugard wonnoo mawɗo jaɓoowo ngam hokkude hoore hooreejo leydi to leydi, anndiraaɗo dow laamu indirect, dow tagdi yimɓe lenyol, amma nder nder laamu British. Lugard holli wonde to ɗum waawi, aristocrats ko'e laamiiɓe ɓeen ɓeen ɓe ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe ngaɗi laamu e nder laamu leydi ndii ngam hokkude laamu leydi ndi ɓeydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Emirji Bussa, Kitoro Gani, ɓe taƴii ɗum dow hooreejo mo ɓe mbaɗata semmbe ngam ɓe ngollana ceede walla ɓe fulɓe ceede nder golle nder nder nder nder laawol. Nder hitaande 1912, jooɗiiɗo [[Yelwa]], A. C. Boyd, o waɗi habaru mawɗo dow laamu Borgu, ɗum fecciti haa nokkuuje jaangooje, kala ɗo ''beit-el-mal'', ko ɗum woni laamu leydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Nder Bussa, laamu nder leydi ndii laatii nder laamu Turaki, mo laatiiɗo jaagorɗo laamu. Taje boo ɓeydani.{{Sfn|Crowder|1973}} == Yimɓe ɗon haɓɓa == Ko wakkati nde fuɗɗaa fuɗɗam fuɗɗam, ɗum anndaa, ammaa ɗum waɗi fuɗɗam lewru Juun 1915. Yimɓe 600 nder yimɓe maɓɓooɓe, ɓe Sabukki, laamiiɗo leydi ndii, waɗi Bussa. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon mari huwɓe e bee bee bee beeji e bee beeji, ɓe ɗon maaro e warugo feeroore yimɓe laamu ɓurɗo haɓɓugo lebbi tati ɓaawo ɗon. Yimɓe ɓe ɗon haani nder laamu ɗon ɗon ɗon ɗon njahi nder diiwaan.{{Sfn|Crowder|1973}} Ko ɗum waɗi, ko ɗum waɗi yimɓe ɓeen ɓeen ɓe njogii, ngam laamu leydi Britaniya ɗon ɓeen ɓe ɗon ɓeen.{{Sfn|Crowder|1978}} === Wonduki Maccam === Mawɗo British District Local, Hamilton-Brown, heɓi habaruuji dow haɓre nden nder lewru 16 lewru. {{Sfn|Crowder|1973}} Wurɓe e konu konu konu konu lesdi lesdi lesdi lesdi Kamerun ɓe ɗon mari ɗuuɗal yimɓe ɓe ɗon haa maako, ammaa Hamilton-Brown ɗon mari baawɗe jaɓugo yimɓe ɓe ɗon ɗon nder lesdi lesdi lesdi Afrika (WAFF) e polis lesdi lesdi lesdi Nigeria. Luttuɓe laamu ɓe njahi Bussa ɓe ɗon haɓana bee maccinooɓe, koo nde walaa so'aɓe maayi ɓe ɗon maayi, ɓe ɗon maaki tan 150. Sabukki ɗon ɗon ɗon ɗon yaasi Dahomey, amma haɓre ɗon ɗon ɓadake haa lesdi Farayse.{{Sfn|Crowder|1973}} == Ndaare kadi == == Firooji == b0dbahzsvc0tr71jo64a3gip0dr559n 177730 177726 2026-07-01T13:56:24Z Fulani215 7983 /* Himobe */ fixed typo 177730 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Bo'o Bussa, anndiraa kadi bo'o Boussa, wondi ko'e wo'o nder wuro Bussa dow politik laamu ɗiɗaɓo nder lesdi Nigeria nder nder nder lewru Juun 1915. Maccuki ɗon waɗi ngam ɓe ɗon ɓeya ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeye ɓe ɗon ɓe ɓeye ɓe ɓe ɗon ɓeyi. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon haɓɓa ɓe ɗon maayi feerootirɗe yimɓe laamu, nden yimɓe ɓe ɗon marɓe ɗon ɗon ɗon ɗon marɓe, ɗon ɗon marɗo ummaatooje nder Bussa. Ko e nder nder nder Kamerun nder nder nder nder lesdi lesdi lesdi lesdi Jamana, Britaniya'en ɓe mbaawani naftora bee yimɓe ɓe ɓe ɗuuɗi, ɓe mburtini ummugo lesdi lesdi ngam ɓe maayi. Bussa Rebellion wondi ko huunde mawnde nder golle taariihaaku Britaniyankeejo Michael Crowder. == Ɓaawoore == Nder konu duuniyaaru arande, ɓeydiingo ko'e dow lesdi koloniya, hawti bee ɓeydiiko'en yimɓe, waɗi ɓeydiigo dow British e French koloniyaal nder Afrik hirnaange.{{Sfn|Crowder|1978}} Wurooji nder lesdi Nigeria British e nder lesdi Daahomey Farayse ngam "ngamɗina" ummaatooje nguuri lesdi Europe, nden ɓe ɗon waɗana nokkuuji feere ngam ɓe ɗon halki. Yimɓe Egba e Iseyin ɓe ɗon ɓeyda ɓernde maɓɓe. {{Sfn|Crowder|1978}} [[File:Guerrier_bariba_de_Boussa.jpg|thumb|Laruɗo Bussa, fotti ko e hitaande 1900.]] Bussa ɗon ha nder lesdi Borgu, ha hirnaange lesdi Nigeria. Fuu e nder aada, Bussa laati nder laamu Borgu, amma ɗum laatii ko ɓe Britaniya'en ɓe ɓe ɓe ɓe'e ɓe ɓe'en ɓe'e nder lesdi lesdi Naijeriya. Hakkunde 1912 e 1914, nder dow [[Frederik Lugard, ko Baron Lugard gadano|Frederick Lugard]], lesdi Naajeeriya woyla e worgo ɓe hawti nder lesdi Naajeeri go'oto. Lugard wonnoo mawɗo jaɓoowo ngam hokkude hoore hooreejo leydi to leydi, anndiraaɗo dow laamu indirect, dow tagdi yimɓe lenyol, amma nder nder laamu British. Lugard holli wonde to ɗum waawi, aristocrats ko'e laamiiɓe ɓeen ɓeen ɓe ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe ngaɗi laamu e nder laamu leydi ndii ngam hokkude laamu leydi ndi ɓeydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Emirji Bussa, Kitoro Gani, ɓe taƴii ɗum dow hooreejo mo ɓe mbaɗata semmbe ngam ɓe ngollana ceede walla ɓe fulɓe ceede nder golle nder nder nder nder laawol. Nder hitaande 1912, jooɗiiɗo [[Yelwa]], A. C. Boyd, o waɗi habaru mawɗo dow laamu Borgu, ɗum fecciti haa nokkuuje jaangooje, kala ɗo ''beit-el-mal'', ko ɗum woni laamu leydi.{{Sfn|Crowder|1973}} Nder Bussa, laamu nder leydi ndii laatii nder laamu Turaki, mo laatiiɗo jaagorɗo laamu. Taje boo ɓeydani.{{Sfn|Crowder|1973}} == Yimɓe ɗon haɓɓa == Ko wakkati nde fuɗɗaa fuɗɗam fuɗɗam, ɗum anndaa, ammaa ɗum waɗi fuɗɗam lewru Juun 1915. Yimɓe 600 nder yimɓe maɓɓooɓe, ɓe Sabukki, laamiiɗo leydi ndii, waɗi Bussa. Yimɓe ummoriiɓe ɓe ɗon mari huwɓe e bee bee bee beeji e bee beeji, ɓe ɗon maaro e warugo feeroore yimɓe laamu ɓurɗo haɓɓugo lebbi tati ɓaawo ɗon. Yimɓe ɓe ɗon haani nder laamu ɗon ɗon ɗon ɗon njahi nder diiwaan.{{Sfn|Crowder|1973}} Ko ɗum waɗi, ko ɗum waɗi yimɓe ɓeen ɓeen ɓe njogii, ngam laamu leydi Britaniya ɗon ɓeen ɓe ɗon ɓeen.{{Sfn|Crowder|1978}} === Wonduki Maccam === Mawɗo British District Local, Hamilton-Brown, heɓi habaruuji dow haɓre nden nder lewru 16 lewru. {{Sfn|Crowder|1973}} Wurɓe e konu konu konu konu lesdi lesdi lesdi lesdi Kamerun ɓe ɗon mari ɗuuɗal yimɓe ɓe ɗon haa maako, ammaa Hamilton-Brown ɗon mari baawɗe jaɓugo yimɓe ɓe ɗon ɗon nder lesdi lesdi lesdi Afrika (WAFF) e polis lesdi lesdi lesdi Nigeria. Luttuɓe laamu ɓe njahi Bussa ɓe ɗon haɓana bee maccinooɓe, koo nde walaa so'aɓe maayi ɓe ɗon maayi, ɓe ɗon maaki tan 150. Sabukki ɗon ɗon ɗon ɗon yaasi Dahomey, amma haɓre ɗon ɗon ɓadake haa lesdi Farayse.{{Sfn|Crowder|1973}} == Ndaare kadi == == Himobe== glo4g1gmnc74gqzz56jqra0j3nylx3b Rilwan Akanbi 0 42927 177733 2026-07-01T19:46:54Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Rilwan Adesoji''' AkanbilistenR (jibinaa ko ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 1962) ko politikaajo leydi Najeriya, gonnooɗo senaateer, lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Oyo Sud to Asamblee ngenndiijo 8ɓo.[1][2][3]  O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi ndii gila 1992 haa 1993, o woniino jaagorgal keeringal to bannge geɗe njulaagu e faggudu to guwerneer diiwaan Oyo biyeteeɗo Lam Adesina gila 1999 haa 2003[4][5] == Tuugnorgal ==" 177733 wikitext text/x-wiki '''Rilwan Adesoji''' AkanbilistenR (jibinaa ko ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 1962) ko politikaajo leydi Najeriya, gonnooɗo senaateer, lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Oyo Sud to Asamblee ngenndiijo 8ɓo.[1][2][3]  O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi ndii gila 1992 haa 1993, o woniino jaagorgal keeringal to bannge geɗe njulaagu e faggudu to guwerneer diiwaan Oyo biyeteeɗo Lam Adesina gila 1999 haa 2003[4][5] == Tuugnorgal == 2fts9k6otly4xmc72i0qd7z2qzz358v 177735 177733 2026-07-01T20:33:12Z Hauwa ali umar 8656 177735 wikitext text/x-wiki '''Rilwan Adesoji''' AkanbilistenR (jibinaa ko ñalnde 6 lewru Mbooy hitaande 1962) ko politikaajo leydi Najeriya, gonnooɗo senaateer, lomtotooɗo diiwaan senateeruuji Oyo Sud to Asamblee ngenndiijo 8ɓo..<ref>{{Cite news|title=The Okanlomo of Ibadanland, Senator Rilwan Adesoji Akanbi turned 57 - The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/the-okanlomo-of-ibadanland-senator-rilwan-adesoji-akanbi-turned-57/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-04-15|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=APC wins all the senatorial seats in Oyo|url=https://pmnewsnigeria.com/2015/03/29/apc-wins-all-the-senatorial-seats-in-oyo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-04-15|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bilau|first=Olaolu|date=2015-03-29|title=APC Sweeps Senate, Reps Seats in Oyo|url=https://westernpostnigeria.com/apc-sweeps-senate-reps-seats-in-oyo/|access-date=2022-04-15|website=Western Post News}}</ref> O woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi ndii gila 1992 haa 1993, o woniino jaagorgal keeringal to bannge geɗe njulaagu e faggudu to guwerneer diiwaan Oyo biyeteeɗo Lam Adesina gila 1999 haa 2003.<ref>{{Cite news|date=2022-02-28|title=Senator Adesoji Akanbi: The Oyo State Nationalist|url=https://www.vanguardngr.com/2022/02/senator-adesoji-akanbi-the-oyo-state-nationalist/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-04-15|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-05-06|title=Adesoji Akanbi At Fifty-five: 55 Things You Didn't Know About The Senator|url=https://www.insideoyo.com/adesoji-akanbi-fifty-five-55-things-didnt-know-senator/|access-date=2022-04-15|website=InsideOyo.com}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> 7u0dtq1dr4273xjy6knkgq3fogx4h51 Oluwaserimi Adewumi Ajetunmobi 0 42928 177736 2026-07-01T20:43:31Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Oluwaserimi Adewumi Ajetunmobi''' ko cafroowo e siyaasayanke mo leydi Najeriya.  Gila hitaande 2023, o wonii Komiseer Cellal e nder diiwaan Oyo.[1][2] == Jaangirde == Ajetunmobi janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, ɗo o heɓi seedantaagal makko wonde cafroowo.  Caggal ɗuum o heɓi dipolom master.[3] == Kugal == Golle Ajetunmobi e nder safaara ina mbaɗi golle e nder cellal renndo e safaara ɓesngu.  O golliima e opitaal janngirde jokkondirnde e F..." 177736 wikitext text/x-wiki '''Oluwaserimi Adewumi Ajetunmobi''' ko cafroowo e siyaasayanke mo leydi Najeriya.  Gila hitaande 2023, o wonii Komiseer Cellal e nder diiwaan Oyo.[1][2] == Jaangirde == Ajetunmobi janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, ɗo o heɓi seedantaagal makko wonde cafroowo.  Caggal ɗuum o heɓi dipolom master.[3] == Kugal == Golle Ajetunmobi e nder safaara ina mbaɗi golle e nder cellal renndo e safaara ɓesngu.  O golliima e opitaal janngirde jokkondirnde e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare (PNUD) to Ido‐Ekiti, to diiwaan Ekiti.[3]  O waɗii kadi golle ko wayi no cafroowo ɓesngu, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Afe Babalola, Ado‐Ekiti, e to opitaal janngirde fedde, Ido Ekiti.[4]  O wallitii e eɓɓooji cellal e teeŋtinde cellal yumma e suka, kaalis cellal, e laabi jaabawol e nder caɗeele.[5] == Golle politik == E hitaande 2023, guwerneer Seyi Makinde suɓii mo ngam wonde komisinaajo.  Caggal nde o tabitinaa, o toɗɗaa Komiseer Cellal e nder diiwaan Oyo.[6][7] == Tergal == Ajetunmobi ko tergal e duɗal jaaɓi haaɗtirde safrooɓe Afrik hirnaange (FWACP).[3] == Tuugnorgal == <references /> c33qxmuwn8gb5kw99h4yr87rvrqfi2u 177737 177736 2026-07-01T20:47:43Z Hauwa ali umar 8656 177737 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Oluwaserimi Adewumi Ajetunmobi''' ko cafroowo e siyaasayanke mo leydi Najeriya.  Gila hitaande 2023, o wonii Komiseer Cellal e nder diiwaan Oyo.<ref>{{Cite news|last=Ibadan|first=Yinka Adeniran|date=2023-09-05|title=Makinde submits two additional commissioner nominees to Oyo Assembly|url=https://thenationonlineng.net/makinde-submits-two-additional-commissioner-nominees-to-oyo-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-20|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Awojoodu|first=Kazeem|date=2023-09-05|title=Makinde Nominates Wasilat, Ajetunmobi Commissioner Designates|url=https://independent.ng/makinde-nominates-wasilat-ajetunmobi-commissioner-designates/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-20|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]|language=en-GB}}</ref> == Jaangirde == Ajetunmobi janngii safaara to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, ɗo o heɓi seedantaagal makko wonde cafroowo.  Caggal ɗuum o heɓi dipolom master.[3] == Kugal == Golle Ajetunmobi e nder safaara ina mbaɗi golle e nder cellal renndo e safaara ɓesngu.  O golliima e opitaal janngirde jokkondirnde e Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare (PNUD) to Ido‐Ekiti, to diiwaan Ekiti.[3]  O waɗii kadi golle ko wayi no cafroowo ɓesngu, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Afe Babalola, Ado‐Ekiti, e to opitaal janngirde fedde, Ido Ekiti.[4]  O wallitii e eɓɓooji cellal e teeŋtinde cellal yumma e suka, kaalis cellal, e laabi jaabawol e nder caɗeele.[5] == Golle politik == E hitaande 2023, guwerneer Seyi Makinde suɓii mo ngam wonde komisinaajo.  Caggal nde o tabitinaa, o toɗɗaa Komiseer Cellal e nder diiwaan Oyo.[6][7] == Tergal == Ajetunmobi ko tergal e duɗal jaaɓi haaɗtirde safrooɓe Afrik hirnaange (FWACP).[3] == Tuugnorgal == <references /> mxe3y3ifmsfyqpi0cvkdjr99pprwc7j Biodun Aikomo 0 42929 177738 2026-07-01T20:54:36Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Biodun Aikomo''' (jibinaa ko hitaande 1940) ko awokaa e politikyanke leydi Najeriya.  O ummorii ko Fiditi e nder diiwaan laamu Afijio e nder diiwaan Oyo, o woniino ñaawoore mawnde e komisinaajo ñaawoore e nder diiwaan hee gila hitaande 2023. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Aikomo jibinaa ko hitaande 1940 to diiwaan Oyo, leydi Najeriya, o ummorii ko Fiditi to diiwaan laamu Afijio.[1] O heɓi dipolomaaji master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos e to duɗal jaa..." 177738 wikitext text/x-wiki '''Biodun Aikomo''' (jibinaa ko hitaande 1940) ko awokaa e politikyanke leydi Najeriya.  O ummorii ko Fiditi e nder diiwaan laamu Afijio e nder diiwaan Oyo, o woniino ñaawoore mawnde e komisinaajo ñaawoore e nder diiwaan hee gila hitaande 2023. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Aikomo jibinaa ko hitaande 1940 to diiwaan Oyo, leydi Najeriya, o ummorii ko Fiditi to diiwaan laamu Afijio.[1] O heɓi dipolomaaji master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos e to duɗal jaaɓi haaɗtirde London.  O heɓi kadi seedanteeje ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde London to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.[1] == Kugal == '''Golle sariya''' Aikomo fuɗɗii golle mum to Lagos, ɗo o gollodii e birooji sariya.[1] '''Golle politik''' O huuwi les laamu hooreejo lesdi Naajeeriya Muhammadu Buhari bana balloowo keeriiɗo dow ɗowtanaago kuuɗe ceede e kuugal kuuɗe.[2]  E lewru Yarkomaa 2023, o toɗɗaa hooreejo gollordu Goomu toppitiingu njuɓɓudi ñaawoore warngooji.[3][4] Caggal mum e hitaande 2023, guwerneer Seyi Makinde suɓii mo ngam wonde komisinaajo to diiwaan Oyo.[5]  O tabitinaama, gila ndeen o woni ko e jappeere Awokaa mawɗo e Komiseer Ñaawooje. == Tuugnorgal == <references /> 0u2i55jgul4a2kicmwy673r4kezh8d5 177739 177738 2026-07-01T21:00:22Z Hauwa ali umar 8656 177739 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Biodun Aikomo''' (jibinaa ko hitaande 1940) ko awokaa e politikyanke leydi Najeriya.  O ummorii ko Fiditi e nder diiwaan laamu Afijio e nder diiwaan Oyo, o woniino ñaawoore mawnde e komisinaajo ñaawoore e nder diiwaan hee gila hitaande 2023.<ref>{{Cite news|title=Buhari appoints Aikomo as new ACJMC Secretary|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/01/23/buhari-appoints-aikomo-as-new-acjmc-secretary/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-18|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Erezi|first=Dennis|date=2023-01-23|title=Buhari appoints new ACJMC executive secretary, renews tenure of LACON, NCC DGs|url=https://guardian.ng/news/buhari-appoints-new-acjmc-executive-secretary-renews-tenure-of-lacon-ncc-dgs/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-18|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Aikomo jibinaa ko hitaande 1940 to diiwaan Oyo, leydi Najeriya, o ummorii ko Fiditi to diiwaan laamu Afijio.<ref>{{Cite news|title=Buhari appoints Aikomo as new ACJMC Secretary|url=https://pmnewsnigeria.com/2023/01/23/buhari-appoints-aikomo-as-new-acjmc-secretary/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-18|language=en-US|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Erezi|first=Dennis|date=2023-01-23|title=Buhari appoints new ACJMC executive secretary, renews tenure of LACON, NCC DGs|url=https://guardian.ng/news/buhari-appoints-new-acjmc-executive-secretary-renews-tenure-of-lacon-ncc-dgs/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-18|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> O heɓi dipolomaaji master to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos e to duɗal jaaɓi haaɗtirde London.  O heɓi kadi seedanteeje ganndal to duɗal jaaɓi haaɗtirde London to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cambridge.[1] == Kugal == '''Golle sariya''' Aikomo fuɗɗii golle mum to Lagos, ɗo o gollodii e birooji sariya. '''Golle politik''' O huuwi les laamu hooreejo lesdi Naajeeriya Muhammadu Buhari bana balloowo keeriiɗo dow ɗowtanaago kuuɗe ceede e kuugal kuuɗe.[2]  E lewru Yarkomaa 2023, o toɗɗaa hooreejo gollordu Goomu toppitiingu njuɓɓudi ñaawoore warngooji.[ Caggal mum e hitaande 2023, guwerneer Seyi Makinde suɓii mo ngam wonde komisinaajo to diiwaan Oyo.[5]  O tabitinaama, gila ndeen o woni ko e jappeere Awokaa mawɗo e Komiseer Ñaawooje. == Tuugnorgal == <references /> fak5sm839dg4r7e7zgcpsz5nzqmf8zg Abass Adekunle Adigun 0 42930 177740 2026-07-01T21:04:42Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "Abass Adekunle Adigunlisten R ko neɗɗo siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Najeriya.  O jibinaa ko ñalnde 28 lewru nduu hitaande 1970.[1]  Abass Adekunle Adigun woni nder Asamblee lesdi 10ɓo lesdi Oyo, o wakiiliijo lesdi Ibadan woyla-fuunaange/Ibadan fombina-fuunaange les lesdi ndi'i (PDP).  O joginoo kadi golle politik goɗɗe, ko wayi no cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e konu weeyo leydi Najeriya (2019–2023) e jooni ko hooreejo g..." 177740 wikitext text/x-wiki Abass Adekunle Adigunlisten R ko neɗɗo siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to diiwaan Oyo, leydi Najeriya.  O jibinaa ko ñalnde 28 lewru nduu hitaande 1970.[1]  Abass Adekunle Adigun woni nder Asamblee lesdi 10ɓo lesdi Oyo, o wakiiliijo lesdi Ibadan woyla-fuunaange/Ibadan fombina-fuunaange les lesdi ndi'i (PDP).  O joginoo kadi golle politik goɗɗe, ko wayi no cukko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e konu weeyo leydi Najeriya (2019–2023) e jooni ko hooreejo goomu suudu sarɗiiji ko faati e narkotik (2023–hannde).[2][3][4][5] == Tuugnorgal == <references /> ns5n6b6f0bls053x0zcucx42p9l0awz Adebayo Adepoju 0 42931 177741 2026-07-02T08:31:05Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Anthony Adebayo Adepoju''' ListenR ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu e balloowo yimɓe, o ɗon wakilta Ibarapa Cakaare e Ibarapa Woylaare lesdi Oyo nder Asamblee 10th nden o ɗon mari laabi ɗiɗi bana cukko hooreejo komitiiru suudu Herac2si3  ko adii ɗuum ko hooreejo fedde ndiyam to diiwaan Oyo.  O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Ñalnde altine 17 lewru juko hitaande 2024, diiwaan Ibarapa e nder diiwaan Oyo heɓiino taariindi mawndi, nde tawnoo ko k..." 177741 wikitext text/x-wiki '''Anthony Adebayo Adepoju''' ListenR ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu e balloowo yimɓe, o ɗon wakilta Ibarapa Cakaare e Ibarapa Woylaare lesdi Oyo nder Asamblee 10th nden o ɗon mari laabi ɗiɗi bana cukko hooreejo komitiiru suudu Herac2si3  ko adii ɗuum ko hooreejo fedde ndiyam to diiwaan Oyo.  O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Ñalnde altine 17 lewru juko hitaande 2024, diiwaan Ibarapa e nder diiwaan Oyo heɓiino taariindi mawndi, nde tawnoo ko kañum woni tergal gadanal e nder suudu sarɗiiji ñalnde wootere e nder leydi Najeriya.  Ndee eɓɓoore keeriinde, nde ummorii ko e diiwaan Ibarapa hakkundeejo e Ibarapa worgo, ardii ɗum ko Hon.  (Dr.) Adebayo Adepoju, tergal wakiiliijo lesdi Ibarapa cakaari e lesdi Ibarapa woylaare. Porogaraam oo ina addana suka, ko ɓuri heewde e almuudo, waɗde ñalawma gooto e nder suudu sarɗiiji, ƴeewde e janngude no sariyaaji ɗii njahri.  Eɓɓoore ndee ina yiɗi wallitde sukaaɓe ɓee e ƴellitde laamu e ardaade. Oladosu Peace Oluwaseyi, jeyaaɗo Idere e nder diiwaan laamu nokkuure Ibarapa, diiwaan Oyo, janngoowo mawɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Favourland, Igboora, heɓi njeenaari mawndi e nder kawgel hakkillaaji ñalnde altine 17 lewru juko hitaande 2024, o anndinaama "One Day."  e maa o heɓ fartaŋŋe yahdude e laana ndiwoowa e jibnaaɓe makko haa Abuja, o waɗa ñalawma gooto e nder suudu sarɗiiji, o hawra e hooreejo leydi ndii, o tawtoree batu kuuɓtodinngu nde depiteeji ɗii ngartata e Sallah Break, ñalngu ƴettugol kuule ngam diiwaan oo, o jannga no sariyaaji ɗii njahri. Finalaaɓe ɓee ƴeewtaama e kollirgol (karallaagal haaldude), binndol binndanɗe (walla binndol), e beeli binndol (njuɓɓudi binndol e haaldude). Hon.  (Dr.) Adepoju anndiniino wonde ina yiɗi waɗde ñalngu wooturu eɓɓoore terɗe suudu sarɗiiji leydi ndii, nde o yaltini balɗe 100 ɗe o winndi e stewardship e lewru suwee 2023. Porogaraam gadano oo ina fadi ngam naatde e hakkillaaji sukaaɓe, ƴellitde futuro legislateurs maɓɓe ummoraade e diiwaan fedde ndee ngam suɓaade  baɗte renndo-faggudu, e naatde e eɓɓooji ɗi sukaaɓe njiylotonoo ko adii ɗuum.  Porogaraam oo ina yiɗi kadi ƴellitde sukaaɓe ardiiɓe hakkillaaji ngam yahrude yeeso e nder diiwaan hee.  Hon.  (Dr.) Eɓɓoore Adepoju ko golle teskinɗe ngam naatde e hakkillaaji sukaaɓe e ƴellitde sukaaɓe e laamu. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Adepoju jibinaa ko to wuro Igboora, to diiwaan Oyo, to leydi Najeriya.  O heɓi doktoraa makko e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde J. Mack Robinson to duɗal jaaɓi haaɗtirde Georgia State.  O jogii kadi MBA, MSc e njuɓɓudi tawa ko e njuɓɓudi eɓɓooji, BSc e hiisa, PGD e njuɓɓudi kaalis, e dipolomaaji HND e OND e hiisa.[1] == Kugal == Adepoju golliima no gardiiɗo njulaagu e karallo njuɓɓudi eɓɓoore.[2] Adepoju laati ƴamoowo daande ngam reenuki Naajeeriya'en diga ɓillaaji e ƴamɗe kuuɗe ɗe sosiyeteeji janani e jananɓe mbaɗata.  O ummini Motion nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10 ngam noddaago ɓiɓɓe lesdi Naajeeriya.  Gila ndeen, kuulal ngal yettinaama to Goomu suudu sarɗiiji ngam wiɗtude ɗum.[3] == Tuugnorgal == b4sd6tn3l0cp9d1brxje8r6owdp05lq 177742 177741 2026-07-02T08:37:05Z Hauwa ali umar 8656 177742 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Anthony Adebayo Adepoju''' ListenR ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu e balloowo yimɓe, o ɗon wakilta Ibarapa Cakaare e Ibarapa Woylaare lesdi Oyo nder Asamblee 10th nden o ɗon mari laabi ɗiɗi bana cukko hooreejo komitiiru suudu Herac2si3  ko adii ɗuum ko hooreejo fedde ndiyam to diiwaan Oyo.  O jeyaa ko e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Ñalnde altine 17 lewru juko hitaande 2024, diiwaan Ibarapa e nder diiwaan Oyo heɓiino taariindi mawndi, nde tawnoo ko kañum woni tergal gadanal e nder suudu sarɗiiji ñalnde wootere e nder leydi Najeriya.  Ndee eɓɓoore keeriinde, nde ummorii ko e diiwaan Ibarapa hakkundeejo e Ibarapa worgo, ardii ɗum ko Hon.  (Dr.) Adebayo Adepoju, tergal wakiiliijo lesdi Ibarapa cakaari e lesdi Ibarapa woylaare. Porogaraam oo ina addana suka, ko ɓuri heewde e almuudo, waɗde ñalawma gooto e nder suudu sarɗiiji, ƴeewde e janngude no sariyaaji ɗii njahri.  Eɓɓoore ndee ina yiɗi wallitde sukaaɓe ɓee e ƴellitde laamu e ardaade. Oladosu Peace Oluwaseyi, jeyaaɗo Idere e nder diiwaan laamu nokkuure Ibarapa, diiwaan Oyo, janngoowo mawɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Favourland, Igboora, heɓi njeenaari mawndi e nder kawgel hakkillaaji ñalnde altine 17 lewru juko hitaande 2024, o anndinaama "One Day."  e maa o heɓ fartaŋŋe yahdude e laana ndiwoowa e jibnaaɓe makko haa Abuja, o waɗa ñalawma gooto e nder suudu sarɗiiji, o hawra e hooreejo leydi ndii, o tawtoree batu kuuɓtodinngu nde depiteeji ɗii ngartata e Sallah Break, ñalngu ƴettugol kuule ngam diiwaan oo, o jannga no sariyaaji ɗii njahri. Finalaaɓe ɓee ƴeewtaama e kollirgol (karallaagal haaldude), binndol binndanɗe (walla binndol), e beeli binndol (njuɓɓudi binndol e haaldude). Hon.  (Dr.) Adepoju anndiniino wonde ina yiɗi waɗde ñalngu wooturu eɓɓoore terɗe suudu sarɗiiji leydi ndii, nde o yaltini balɗe 100 ɗe o winndi e stewardship e lewru suwee 2023. Porogaraam gadano oo ina fadi ngam naatde e hakkillaaji sukaaɓe, ƴellitde futuro legislateurs maɓɓe ummoraade e diiwaan fedde ndee ngam suɓaade  baɗte renndo-faggudu, e naatde e eɓɓooji ɗi sukaaɓe njiylotonoo ko adii ɗuum.  Porogaraam oo ina yiɗi kadi ƴellitde sukaaɓe ardiiɓe hakkillaaji ngam yahrude yeeso e nder diiwaan hee.  Hon.  (Dr.) Eɓɓoore Adepoju ko golle teskinɗe ngam naatde e hakkillaaji sukaaɓe e ƴellitde sukaaɓe e laamu. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Adepoju jibinaa ko to wuro Igboora, to diiwaan Oyo, to leydi Najeriya.  O heɓi doktoraa makko e njuɓɓudi njulaagu to duɗal jaaɓi haaɗtirde J. Mack Robinson to duɗal jaaɓi haaɗtirde Georgia State.  O jogii kadi MBA, MSc e njuɓɓudi tawa ko e njuɓɓudi eɓɓooji, BSc e hiisa, PGD e njuɓɓudi kaalis, e dipolomaaji HND e OND e hiisa.<ref>{{Cite news|last=Olufemi|first=Damilola|date=19 July 2023|title=I'm ready to work with Tinubu, says PDP lawmaker|url=https://punchng.com/im-ready-to-work-with-tinubu-says-pdp-lawmaker/|access-date=8 September 2023|newspaper=[[The Punch]]}}</ref> == Kugal == Adepoju golliima no gardiiɗo njulaagu e karallo njuɓɓudi eɓɓoore.<ref>{{Cite web|title=About » Dr. Adebayo Anthony Adepoju|url=https://www.ibarapakan.com/about/|access-date=2023-09-08|language=en-US}}</ref> Adepoju laati ƴamoowo daande ngam reenuki Naajeeriya'en diga ɓillaaji e ƴamɗe kuuɗe ɗe sosiyeteeji janani e jananɓe mbaɗata.  O ummini Motion nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10 ngam noddaago ɓiɓɓe lesdi Naajeeriya.  Gila ndeen, kuulal ngal yettinaama to Goomu suudu sarɗiiji ngam wiɗtude ɗum. == Tuugnorgal == <references /> 8zgkmr1h3csftcfx506a8a2uvc1jtkh Jacob Ajao Adejumo 0 42932 177743 2026-07-02T08:50:50Z Hauwa ali umar 8656 Created page with "'''Jacob Ajao AdejumoListenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Ogbomosho woylaare/Ogbomosho woylaare/Orire nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.  O jibinaa ko e hitaande 1973, o jeyaa ko e diiwaan Oyo.  O suɓaama e suudu sarɗiiji e wooteeji 2019 e les njiimaandi Kongres (APC).[1][2] == Tuugnorgal == <references />" 177743 wikitext text/x-wiki '''Jacob Ajao AdejumoListenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Ogbomosho woylaare/Ogbomosho woylaare/Orire nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.  O jibinaa ko e hitaande 1973, o jeyaa ko e diiwaan Oyo.  O suɓaama e suudu sarɗiiji e wooteeji 2019 e les njiimaandi Kongres (APC).[1][2] == Tuugnorgal == <references /> ttaa8c5uru0ujoy5l93axksgnpx72h6 177744 177743 2026-07-02T08:54:01Z Hauwa ali umar 8656 177744 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Jacob Ajao AdejumoListenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Ogbomosho woylaare/Ogbomosho woylaare/Orire nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.  O jibinaa ko e hitaande 1973, o jeyaa ko e diiwaan Oyo.  O suɓaama e suudu sarɗiiji e wooteeji 2019 e les njiimaandi Kongres (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/jacob-adejumo-ajao|access-date=2025-01-08|website=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Candidates - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/candidate?id=AJAO-JACOB-ADEJUMO-3539|access-date=2025-01-08|website=OrderPaper}}</ref> == Tuugnorgal == <references /> r8zp851jjo0g38uw77vkkj5ombsitwu Adeniyi Akintola 0 42933 177746 2026-07-02T09:08:47Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177746 wikitext text/x-wiki Adeniyi Mikael Akintola (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako. Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Golle sariya Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. Caɗeele teeŋtuɗe Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. Golle politik Sarwiis sariyaaji E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. Yiɗdeeji guwerneer Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. Sarwiis ngenndi Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. Nguurndam neɗɗo Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. Tuugnorgal 36yb2m0etyrkc8xbj6ykzkcc25gaqwu 177747 177746 2026-07-02T09:10:46Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177747 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Adeniyi Mikael Akintola (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako. Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Golle sariya Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. Caɗeele teeŋtuɗe Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. Golle politik Sarwiis sariyaaji E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. Yiɗdeeji guwerneer Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. Sarwiis ngenndi Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. Nguurndam neɗɗo Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. Tuugnorgal ryvtqow4cwpdub7y1pmcv3312qbtwe0 177748 177747 2026-07-02T09:11:39Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177748 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adeniyi Mikael Akintola''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako. Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. == Golle sariya == Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. == Caɗeele teeŋtuɗe == Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. == Golle politik == == Sarwiis sariyaaji == E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. == Yiɗdeeji guwerneer == Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. == Sarwiis ngenndi == Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. == Nguurndam neɗɗo == Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. == Tuugnorgal == 0xrmk6sc79oxnyqwz95qzzolv6wqgky 177749 177748 2026-07-02T09:13:26Z Ilya Discuss 10103 177749 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adeniyi Mikael Akintola''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo.<ref>{{Cite web|last=top10admin|date=2023-12-14|title=Top 10 Election Petition Advocates in Nigeria - Adeniyi Akintola (SAN)|url=https://thetop10magazine.com.ng/top-10-election-petition-advocates-in-nigeria-adeniyi-akintola-san/|access-date=2025-12-30|website=The Top10 Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-10-04|title=AKINTOLA, Adeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/akintola-adeniyi/|access-date=2025-12-30|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako. Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. == Golle sariya == Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. == Caɗeele teeŋtuɗe == Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. == Golle politik == == Sarwiis sariyaaji == E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. == Yiɗdeeji guwerneer == Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. == Sarwiis ngenndi == Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. == Nguurndam neɗɗo == Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. == Tuugnorgal == 8ajhtiv3u7mi2svzr8hs3mwbdoyymlo 177750 177749 2026-07-02T09:15:30Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177750 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adeniyi Mikael Akintola''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo.<ref>{{Cite web|last=top10admin|date=2023-12-14|title=Top 10 Election Petition Advocates in Nigeria - Adeniyi Akintola (SAN)|url=https://thetop10magazine.com.ng/top-10-election-petition-advocates-in-nigeria-adeniyi-akintola-san/|access-date=2025-12-30|website=The Top10 Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-10-04|title=AKINTOLA, Adeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/akintola-adeniyi/|access-date=2025-12-30|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako.<ref>{{Cite web|last=urbannewsng|date=2018-05-12|title=BIOGRAPHY: ADENIYI MICHEAL AKINTOLA SAN|url=https://urbannewsng.wordpress.com/2018/05/12/biography-adeniyi-micheal-akintola-san/|access-date=2025-12-30|website=URBAN NEWS NG|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2017-07-22|title=How I became a SAN from motor mechanic – Niyi Akintola|url=https://thesun.ng/how-i-became-a-san-from-motor-mechanic-niyi-akintola/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-30|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. == Golle sariya == Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. == Caɗeele teeŋtuɗe == Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. == Golle politik == == Sarwiis sariyaaji == E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. == Yiɗdeeji guwerneer == Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. == Sarwiis ngenndi == Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. == Nguurndam neɗɗo == Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. == Tuugnorgal == p698yfapebbaa0us2s4b688i19ysu3r 177751 177750 2026-07-02T09:17:01Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177751 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adeniyi Mikael Akintola''' (jibinaa ko 21 lewru Yarkomaa 1960) ko awokaa e dawruyanke Najeriya. Awokaajo mawɗo lesdi Naajeeriya (SAN), kanko woni ardiiɗo hukuumaaji pamari ɗi Niyi Akintola & Co e cukko hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Oyo wakkati Republique tataɓo.<ref>{{Cite web|last=top10admin|date=2023-12-14|title=Top 10 Election Petition Advocates in Nigeria - Adeniyi Akintola (SAN)|url=https://thetop10magazine.com.ng/top-10-election-petition-advocates-in-nigeria-adeniyi-akintola-san/|access-date=2025-12-30|website=The Top10 Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-10-04|title=AKINTOLA, Adeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/akintola-adeniyi/|access-date=2025-12-30|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Akintola jibinaa ko ñalnde 21 lewru bowte hitaande 1960 to wuro Ido, to diiwaan Oyo. O waɗi stint bana jannginoowo mekanik, suka moota, e jannginoowo fotooji haa lesdi Kaduna nder duuɓi arandeeji ngeedam maako.<ref>{{Cite web|last=urbannewsng|date=2018-05-12|title=BIOGRAPHY: ADENIYI MICHEAL AKINTOLA SAN|url=https://urbannewsng.wordpress.com/2018/05/12/biography-adeniyi-micheal-akintola-san/|access-date=2025-12-30|website=URBAN NEWS NG|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2017-07-22|title=How I became a SAN from motor mechanic – Niyi Akintola|url=https://thesun.ng/how-i-became-a-san-from-motor-mechanic-niyi-akintola/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-30|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en}}</ref> Akintola janngi sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, heɓi LL.B. e hitaande 1984. O noddaama to bar Naajeeriya e hitaande 1986. Akintola kadi ina jogii M.Sc. e ganndal politik to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. <ref>{{Cite web|title=INAKOJU & ORS. V. ADELEKE & ORS. {{!}} SUPREME COURT {{!}} NIGERIA {{!}} 12 JAN 2007 {{!}} (2007) JELR 58075 (SC) • lite.judy.legal|url=https://lite.judy.legal/amp/case/inakoju-v-adeleke-acc6639c-c41a-4c48-8e59-e364687df06a|access-date=2025-12-30|website=lite.judy.legal}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-10-04|title=AKINTOLA, Adeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/akintola-adeniyi/|access-date=2025-12-30|website=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2022-09-08|title=Chief Adeniyi Akintola, SAN, 'Boy' Olumide Akpata & the 'real' lawyers|url=https://www.vanguardngr.com/2022/09/chief-adeniyi-akintola-san-boy-olumide-akpata-the-real-lawyers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-12-30|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> == Golle sariya == Akintola fuɗɗii golloraade sariya ko e hitaande 1986, o tawtoraama e nder sariyaaji doosɗe leydi e ñaawirɗe ɗaɓɓaande woote. E hitaande 2001, o rokkaa darnde Awokaa mawɗo leydi Nijeer. == Caɗeele teeŋtuɗe == Akintola wonnoo ko gardiiɗo awokaa Rashidi Ladoja e nder ñaawoore Inakoju v. E hitaande 2023, o jeyaa ko e fedde sariya daraniinde suɓngo Bola Tinubu to Ñaawirde Ñaawoore Suɓngo Hooreejo leydi. == Golle politik == == Sarwiis sariyaaji == E hitaande 1992, Akintola suɓaama e suudu sarɗiiji diiwaan Oyo ngam lomtaade diiwaan Ido. O wonii cukko hooreejo leydi haa nde asaambele oo fusi caggal kuudetaa konu e lewru noowammbar 1993. == Yiɗdeeji guwerneer == Akintola haɓaama e woote guwerneer e nder diiwaan Oyo e hitaande 2019 e hitaande 2023. E hitaande 2023, o yalti e woote gardagol leydi, o tuumi ko ŋakkeende to bannge doggol depiteeji. == Sarwiis ngenndi == Akintola wonnoo ko nulaaɗo lomtotooɗo diiwaan Oyo e batu ngenndi 2014. O woniino kadi e Goomu Hooreejo leydi ngam ƴeewtaade doosɗe leydi 1999. == Nguurndam neɗɗo == Akintola ina resndi ñaawoowo biyeteeɗo Boyede Racheal Akintola, ñaawoowo to suudu sarɗiiji leydi Oyo. == Tuugnorgal == 2f7weidqpj0nrhofslmjuz9gn5e1w6e Alhaji Usman Alhaji 0 42934 177752 2026-07-02T09:22:23Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177752 wikitext text/x-wiki Alhaji Usman Alhaji ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi. Nguurndam arano Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik. Kugal Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987. Golle politik Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 Sekereteer laamu leydi ndi Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. Ƴeew kadi Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano Rewtin tloqp6l3kkwpuqjah9p35govk8b3zd2 177753 177752 2026-07-02T09:23:35Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177753 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alhaji Usman Alhaji ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi. Nguurndam arano Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik. Kugal Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987. Golle politik Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 Sekereteer laamu leydi ndi Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. Ƴeew kadi Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano Rewtin 6o8j8lb6iulz3oc7ix86hi0grxz6lwb 177754 177753 2026-07-02T09:24:57Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177754 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhaji Usman Alhaji''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi. == Nguurndam arano == Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik. == Kugal == Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987. == Golle politik == Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 == Sekereteer laamu leydi ndi == Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. == Ƴeew kadi == Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano == Rewtin == == Tuugnorgal == d9iwtsb5f17319uvdekdhii1ilygu2n 177755 177754 2026-07-02T09:27:25Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177755 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhaji Usman Alhaji''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi.<ref name="autos">{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2016/05/28/kano-governor-appoints-ssg-7-permanent-secretaries/|location=Lagos, Nigeria|title=Kano governor appoints SSG, 7 permanent secretaries|first=Alh Murtala Haruna|last=Says|date=28 May 2016|newspaper=[[P.M. News]]}} - {{Cite web|url=https://www.kanostate.gov.ng/?q=ganduje-re-appoints-ssg-usman-alhaji-accountant-general-shehu-muazu|title=Ganduje Re-Appoints SSG Usman Alhaji, Accountant General Shehu Mu'azu|date=29 May 2019|website=Kano}} - {{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/332300-ganduje-re-appoints-ssg-accountant-general.html|title=Ganduje re-appoints SSG, Accountant-General &#124; Premium Times Nigeria|date=29 May 2019|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/kano-ssg-usman-alhaji-turbaned-wazirin-gaya|title=Kano SSG, Usman Alhaji, turbaned Wazirin Gaya|first=Sani Ibrahim Paki|last=Kano|date=25 December 2020|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam arano == Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik. == Kugal == Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987. == Golle politik == Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 == Sekereteer laamu leydi ndi == Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. == Ƴeew kadi == Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano == Rewtin == == Tuugnorgal == 9ry6u6vjy0mdyqss7xqtlq6h4vlbu02 177756 177755 2026-07-02T09:30:50Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177756 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhaji Usman Alhaji''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi.<ref name="autos">{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2016/05/28/kano-governor-appoints-ssg-7-permanent-secretaries/|location=Lagos, Nigeria|title=Kano governor appoints SSG, 7 permanent secretaries|first=Alh Murtala Haruna|last=Says|date=28 May 2016|newspaper=[[P.M. News]]}} - {{Cite web|url=https://www.kanostate.gov.ng/?q=ganduje-re-appoints-ssg-usman-alhaji-accountant-general-shehu-muazu|title=Ganduje Re-Appoints SSG Usman Alhaji, Accountant General Shehu Mu'azu|date=29 May 2019|website=Kano}} - {{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/332300-ganduje-re-appoints-ssg-accountant-general.html|title=Ganduje re-appoints SSG, Accountant-General &#124; Premium Times Nigeria|date=29 May 2019|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/kano-ssg-usman-alhaji-turbaned-wazirin-gaya|title=Kano SSG, Usman Alhaji, turbaned Wazirin Gaya|first=Sani Ibrahim Paki|last=Kano|date=25 December 2020|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam arano == Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik.<ref>{{Cite web|url=https://tarihispace.com.ng/blog/2019/11/23/kano-state-governors-and-commissioners-1967-2007/|title=KANO STATE GOVERNORS 1967–2007|date=23 November 2019|access-date=5 January 2021|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428163229/https://tarihispace.com.ng/blog/2019/11/23/kano-state-governors-and-commissioners-1967-2007/|url-status=dead}} - {{Cite web|url=https://visitkano.com/executive-council-members/|title=Executive Council|date=21 September 2017|access-date=5 January 2021|archive-date=1 April 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230401191702/https://visitkano.com/executive-council-members/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/200711050390.html|title=Reference at allafrica.com}} - {{Cite web|url=https://lawcarenigeria.com/alhaji-usman-alhaji-anor-v-arch-alh-kabiru-ibrahim-gaya-ors-2008/|title=ALHAJI USMAN ALHAJI & ANOR. V. ARCH (ALH) KABIRU IBRAHIM GAYA & ORS. (2008)|date=1 April 2020}}</ref> == Kugal == Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987. == Golle politik == Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 == Sekereteer laamu leydi ndi == Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. == Ƴeew kadi == Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano == Rewtin == == Tuugnorgal == nzzo8mav5xmhctyrvofk0xaeumuzqtn 177757 177756 2026-07-02T09:32:14Z Ilya Discuss 10103 #1Lib1Ref 177757 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhaji Usman Alhaji''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o janngirde, o woni tergal nder kawtal hoore lesdi Kano, o woni binndoowo lesdi Naajeeriya, Dr Abdullahi Umar Ganduje. Ko kanko kadi woni waziri (hooreejo laamɓe) Diiso Emiraaji Gaya. Ko kanko woni joom duɗal Usman International School, duɗal jaaɓi haaɗtirde gadanal e nder diiwaan Kano, wonande almudɓe no feewi e ɓeen wonɓe e kala sifaa haajuuji keertiiɗi.<ref name="autos">{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2016/05/28/kano-governor-appoints-ssg-7-permanent-secretaries/|location=Lagos, Nigeria|title=Kano governor appoints SSG, 7 permanent secretaries|first=Alh Murtala Haruna|last=Says|date=28 May 2016|newspaper=[[P.M. News]]}} - {{Cite web|url=https://www.kanostate.gov.ng/?q=ganduje-re-appoints-ssg-usman-alhaji-accountant-general-shehu-muazu|title=Ganduje Re-Appoints SSG Usman Alhaji, Accountant General Shehu Mu'azu|date=29 May 2019|website=Kano}} - {{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/332300-ganduje-re-appoints-ssg-accountant-general.html|title=Ganduje re-appoints SSG, Accountant-General &#124; Premium Times Nigeria|date=29 May 2019|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailytrust.com/kano-ssg-usman-alhaji-turbaned-wazirin-gaya|title=Kano SSG, Usman Alhaji, turbaned Wazirin Gaya|first=Sani Ibrahim Paki|last=Kano|date=25 December 2020|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref> == Nguurndam arano == Alhaji jibinaa ko ñalnde 20 lewru Duujal hitaande 1948 to nokku laamu Birnin Kudu to Kano, hannde ko diiwaan Jigawa. O naati duɗal leslesal Gaya e hitaande 1956, o rewi heen ko duɗal hakkundeewal laamu Birnin Kudu hakkunde 1962 e 1966. O yahri to duɗal jaaɓi haaɗtirde Rumfa, Kano, hakkunde lewru Yarkomaa 1967 e lewru Duujal 1968 ɗo o waɗi seedantaagal makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde, ko foti no A-. Caggal ɗuum, o heɓi Baccalauréat (ganndal ɗemɗe/hawsa) hakkunde hitaande 1969 e hitaande 1973 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello Zaria. Tuggi 1976 haa 1977, o heɓi master makko e peewnugol e njuɓɓudi jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ohio to Aten, Amerik.<ref>{{Cite web|url=https://tarihispace.com.ng/blog/2019/11/23/kano-state-governors-and-commissioners-1967-2007/|title=KANO STATE GOVERNORS 1967–2007|date=23 November 2019|access-date=5 January 2021|archive-date=28 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210428163229/https://tarihispace.com.ng/blog/2019/11/23/kano-state-governors-and-commissioners-1967-2007/|url-status=dead}} - {{Cite web|url=https://visitkano.com/executive-council-members/|title=Executive Council|date=21 September 2017|access-date=5 January 2021|archive-date=1 April 2023|archive-url=https://web.archive.org/web/20230401191702/https://visitkano.com/executive-council-members/|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=https://allafrica.com/stories/200711050390.html|title=Reference at allafrica.com}} - {{Cite web|url=https://lawcarenigeria.com/alhaji-usman-alhaji-anor-v-arch-alh-kabiru-ibrahim-gaya-ors-2008/|title=ALHAJI USMAN ALHAJI & ANOR. V. ARCH (ALH) KABIRU IBRAHIM GAYA & ORS. (2008)|date=1 April 2020}}</ref> == Kugal == Caggal nde o woni e Korse Ngenndiijo Sukaaɓe e hitaande 1973-74 to Asaba, e nder diiwaan Delta (ndeen diiwaan Bendel), o fuɗɗii humpito golle ko e balloowo jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde toownde to Kano. O golliima kadi e Duɗal Jaŋde Toownde, Kano, gila e balloowo binnditoowo haa e cukko binnditoowo hakkunde 1978 e 1980. Tuggi 1980 haa 1982, o woniino binndoowo balloowo gardiiɗo mawɗo to Hadejia Jama'are, Kano, caggal ɗuum o wonii balloowo gardiiɗo mawɗo to sa1tiln wonti hooreejo suudu njulaagu (industrie et agriculture) dowlaaji Kano tuggi 1985 haa 1987.<ref name="autos2" /><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2015/05/kano-gov-begins-with-appointment-of-officers/|location=Lagos, Nigeria|title=Kano Gov begins with appointment of officers|date=30 May 2015|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> == Golle politik == Alhaji woniino binndoowo ngenndiijo e kawtal ngenndiwal hakkunde 1990 e 1993 e komisinaajo jaŋde e les njiimaandi guwerneer Rabiu Kwankwaso hakkunde 1999 e 2003.[3] O woniino noddaango lannda yimɓe leydi ndii e nder diiwaan Kano Sud e nder wooteeji mawɗi leydi Naajeeriya e hitaande 2007, o dañii caɗeele e senator Kabiru Ibrahim Gaya mo lannda yimɓe leydi Naajeeriya fof, hannde ko Kongres All Progressive. Alhaji waɗi ɗaɓɓaande yeeso ñaawirde woote nde ñaawirde ndee jaɓi suɓagol Gaya ngam wonde senaateer. O woniino kadi noddaango e nder fedde wiyeteende Congress for Change Progressive nde hawri e ANPP, ngam diiwaan denatorial Kano South e nder wooteeji mawɗi leydi Najeriya 2011. O dariima kadi ngam suɓaade guwerneer diiwaan Kano e hitaande 2015 ɗo o woppi laamu ngam suɓaade guwerneer jooni oo, hono Dr Abdullahi Umar Ganduje e hitaande 2014 == Sekereteer laamu leydi ndi == Usman adii toɗɗaade golle binndoowo laamu diiwaan oo ko guwerneer Abdullahi Umar Ganduje mo diiwaan Kano ñalnde 28 lewru nduu hitaande 2016, caggal nde o itti binndoowo gonnooɗo, Rabi'u Suleiman Bichi, mo woni e laamu fotde duuɓi joy. Gonnooɗo guwerneer, Rabiu Kwankwaso, toɗɗii mo e hitaande 2011, o jokki e guwerneer Ganduje caggal nde o toɗɗaa e laamu ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2015. == Ƴeew kadi == Konseye kuuɓtidinɗo leydi Kano == Rewtin == == Tuugnorgal == c1bakjkrfttc1ckysjzfw5omsjeojul Bolaaji akinyemi 0 42935 177758 2026-07-02T10:11:49Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1349800948|Bolaji Akinyemi]]" 177758 wikitext text/x-wiki '''Akinwande Bolaji Akinyemi''' (yankeewo 4 lewru Janaayo 1942) ko jannginoowo politik leydi Nigeria, o woni Ministaaji Fedde Ngenndiije lesdi Naajeeriya gila 1985 haa sakkatii 1987. O woni hooreejo National Think Tank. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Akinyemi jibini nder [[Ilesa West|Ilesa]], nder ko jooni Osun State. O yahi Igbobi College nder Yaba diga 1955 haa 1959, Christ's School Ado Ekiti diga 1960 haa 1961, Temple University, Philadelphia, Pennsylvania, United States, diga 1962 haa 1964, Fletcher School of Law and Diplomacy, Tufts University, Medford, Massachusetts, US, 1964 haa 1966, e Trinity College, Oxford, England, diga 1966 haa 1969. O laati mooftaako boowo nder Graduate Institute of International Studies nder Geneva e nder Diplomacy Training Programme, University of Nairobi, [[Keniya|Kenya]], ɗi ɗiɗo fuu nder 1977. O laati moolinoowo dow dow dow dow nder nder nder nder jaŋde California, Los Angeles, US, nder hitaande 1979, moolinoojo dow dow dow anndal siyasa e nder [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]], diga 1983 haa 1985, e moolinooɗo booɗnde, College St John's, Cambridge, England nder hitaande 1984. Akinyemi woni darinoowo mawɗo duɗal lesdi Naajeeriya (NIIA) diga 1975 haa 1983. NIIA woni darnde nde ɗon hakkilani dow siyaasa fuɗnaange lesdi Naajeeriya; wakkati o ɗon jeyaaɗo mawɗo, o ɗon hawta bee ɓesdaago habaru lesdi Naajeeri e Angola, ha nder feere feere. O winndi e wurtina defte e defte ɗuuɗɗe. == Sahaa nde Ministaaɓe Fedde Ɓamtaare == Akinyemi laatii Ministaaɓe Fedde Fuɗnaange ngam ardiiɗo konu [[Ibrahim Badamasi Babangida|Ibrahim Babangida]] nder hitaande 1985. Nder darnde nde, o waɗi taƴre Technical Aid Corps (TAC), programji ɗi neldi marɓe Nigeria to lesdi feere ngam ɓe jokkondira e kuugal bolondiral. Ɗum waɗi ngam "ɗawde laamorde lesdi e darnde maako bana darnde mawɗo nder duuniyaaru tataɓo e ɓesda ɓamtaare Afrik". O waɗi "Concert of Medium Powers" boo. Nder darnde maako dow hooreejo lesdi fuɗɗam, Akinyemi ardii darnde lesdi Naijeriya ɗuuɗɗe. Nder darnde nde o ardii wondi darnde leydi mum to jamiroore jamiroore kawtal kawtal kawgel kawtal kawgal kawtal kawtuɗe e nder lesdi Afrik (1985), jamiroore Jamiroore kawgel kawgel kawtuɗe nder lesdi Afrika (1986), jamirooje jamiroore mawɗe nder lesdi lesdi lesdi Afrika (1987), jamiroorgal jamiroore lesdi Afrika (1981), jamiroori jamiroore jama'are kawtal kawte nder lesdi Afrika (1987) e jamiroore jawtuɗe nder leydi Afrika (1987). == Ɓaawo nduumii == Nder leydi tataɓo nder hitaande 1993, o noddi konu ngam ummude laamu Ernest Shonekan; [[Sani Abacha]], Ministaaku Defte wakkati oon, waɗii ɗum, o jaɓii hooreejo leydi. Akinyemi ɓaawo ɗon o ɗon haani dow laamu Abacha. Nder lewru August 2007, hooreejo [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] suɓii mo haa hawrugol Fedde Ɓamtaare Fedde Fedde Fuuta. Nder lewru Janaare 2025, hooreejo [[Bola Tinubu]] suɓii Akinyemi hooreejo jaayɗe nder suudu lesdi Naajeeriya ngam jaayɗe duniyaaru. == Nolde hoore == O ware Rowena Jane Viney nder hitaande 1970. Ɓe woodi ɓiɗɗo gooto e ɓiɓɓe debbo tati. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 647dauyzqj4ic8oe8c4lusglxs14jy7 177759 177758 2026-07-02T10:12:05Z Ibrahim abusufyan 12706 177759 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Akinwande Bolaji Akinyemi''' (yankeewo 4 lewru Janaayo 1942) ko jannginoowo politik leydi Nigeria, o woni Ministaaji Fedde Ngenndiije lesdi Naajeeriya gila 1985 haa sakkatii 1987. O woni hooreejo National Think Tank. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Akinyemi jibini nder [[Ilesa West|Ilesa]], nder ko jooni Osun State. O yahi Igbobi College nder Yaba diga 1955 haa 1959, Christ's School Ado Ekiti diga 1960 haa 1961, Temple University, Philadelphia, Pennsylvania, United States, diga 1962 haa 1964, Fletcher School of Law and Diplomacy, Tufts University, Medford, Massachusetts, US, 1964 haa 1966, e Trinity College, Oxford, England, diga 1966 haa 1969. O laati mooftaako boowo nder Graduate Institute of International Studies nder Geneva e nder Diplomacy Training Programme, University of Nairobi, [[Keniya|Kenya]], ɗi ɗiɗo fuu nder 1977. O laati moolinoowo dow dow dow dow nder nder nder nder jaŋde California, Los Angeles, US, nder hitaande 1979, moolinoojo dow dow dow anndal siyasa e nder [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]], diga 1983 haa 1985, e moolinooɗo booɗnde, College St John's, Cambridge, England nder hitaande 1984. Akinyemi woni darinoowo mawɗo duɗal lesdi Naajeeriya (NIIA) diga 1975 haa 1983. NIIA woni darnde nde ɗon hakkilani dow siyaasa fuɗnaange lesdi Naajeeriya; wakkati o ɗon jeyaaɗo mawɗo, o ɗon hawta bee ɓesdaago habaru lesdi Naajeeri e Angola, ha nder feere feere. O winndi e wurtina defte e defte ɗuuɗɗe. == Sahaa nde Ministaaɓe Fedde Ɓamtaare == Akinyemi laatii Ministaaɓe Fedde Fuɗnaange ngam ardiiɗo konu [[Ibrahim Badamasi Babangida|Ibrahim Babangida]] nder hitaande 1985. Nder darnde nde, o waɗi taƴre Technical Aid Corps (TAC), programji ɗi neldi marɓe Nigeria to lesdi feere ngam ɓe jokkondira e kuugal bolondiral. Ɗum waɗi ngam "ɗawde laamorde lesdi e darnde maako bana darnde mawɗo nder duuniyaaru tataɓo e ɓesda ɓamtaare Afrik". O waɗi "Concert of Medium Powers" boo. Nder darnde maako dow hooreejo lesdi fuɗɗam, Akinyemi ardii darnde lesdi Naijeriya ɗuuɗɗe. Nder darnde nde o ardii wondi darnde leydi mum to jamiroore jamiroore kawtal kawtal kawgel kawtal kawgal kawtal kawtuɗe e nder lesdi Afrik (1985), jamiroore Jamiroore kawgel kawgel kawtuɗe nder lesdi Afrika (1986), jamirooje jamiroore mawɗe nder lesdi lesdi lesdi Afrika (1987), jamiroorgal jamiroore lesdi Afrika (1981), jamiroori jamiroore jama'are kawtal kawte nder lesdi Afrika (1987) e jamiroore jawtuɗe nder leydi Afrika (1987). == Ɓaawo nduumii == Nder leydi tataɓo nder hitaande 1993, o noddi konu ngam ummude laamu Ernest Shonekan; [[Sani Abacha]], Ministaaku Defte wakkati oon, waɗii ɗum, o jaɓii hooreejo leydi. Akinyemi ɓaawo ɗon o ɗon haani dow laamu Abacha. Nder lewru August 2007, hooreejo [[Umaru Musa Yar'Adua|Umaru Yar'Adua]] suɓii mo haa hawrugol Fedde Ɓamtaare Fedde Fedde Fuuta. Nder lewru Janaare 2025, hooreejo [[Bola Tinubu]] suɓii Akinyemi hooreejo jaayɗe nder suudu lesdi Naajeeriya ngam jaayɗe duniyaaru. == Nolde hoore == O ware Rowena Jane Viney nder hitaande 1970. Ɓe woodi ɓiɗɗo gooto e ɓiɓɓe debbo tati. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] jq2x7c42pr960znu8ixf892oz2h8l5j Henri Odein Ajumogobiya 0 42936 177760 2026-07-02T10:13:16Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354921784|Henry Odein Ajumogobia]]" 177760 wikitext text/x-wiki '''Henry Odein Ajumogobia''' (yankee 29 Juun 1956) ko laamɗo lesdi Naajeeriya, o jeyaaɗo e hooreejo leydi leydi leydi leydi ndii e nder duuɓi 2007 e 2009 e hooreejo lesdi ndii e dow laamu leydi ndii haa lewru Awril 2010 haa lewru Yuli 2011. O ɗon jeyaa e hooreejo darnde lesdi Nigeria to OPEC diga lewru Julaay 2007 haa lewru Desemba 2008. Nder lewru August 1983, Ajumogobia e Christopher Nonyelum Okeke waɗi suudu dooka, Ajumogobia e Okeke. == Kuugal == Ajumogobia laati laamɗo lesdi Naajeeriya nder hitaande 2003, nden o laatii laamɗo lesdi e laamɗo lesdi nder lesdi Rivers nder hitaande 2003. O laati ardiiɗo Council of Legal Education; ardiiɗo koreeji mawɗo NBA; ardiijo body of Benchers (2003-2007); hooreejo [[Diiwal River|Rivers State]] Sustainable Development Agency (2005-2007); Minista lesdi ngam semmbe (PetrolEU) e hooreejo darnde lesdi Nigeria to OPEC (Juli 2007 - Desemba 2008). O laatii Ministaar Dowlaaji Fuuɗnaaku Petroleum e Ministaar Fuuɗnugo Fuuɗnude e hooreejo darnde lesdi Naajeeriya to Forum Gasi Fuuɗnooje (GECF). (Jannaare 2009-Marse 2010); Yimɓe Yimɓe Yimbaaɓe Ngenndi Ngenndi; Yimɓe, Kawtal Cedee Fedde Fuuta; Yimɓe , Kawtal Ngenndi Kuɓaaji; Yimɓe (Kawtal 2007-2010) Minista Kuɓaaje Baɗotooje (Apreil 2010-May 2011): Yimɓe, kawtal Jammu Fedde Faddala, hooreejo Kawtal Jammu Nankiri UN (2010) hooreejo Kawgel Ministaaru Dow Dowlaaji Ecowas; Koowɗinoowo (e haani H.E. Miguel Angel Moratinos Cuyaube- Ministaaku Kuɓaaɓe Baɗotoore e Haɓɓitinde Haɓɓitannde Siilaaku hakkunde EU e ECOWAS Luxembourg (2010); Koowɗo (e haan haani H., George Rebela Chicoti Ministaaku Haɓɓitunde Angola), Kawtal Dental dow Gine Bissau haa UNGA (Septemba 2010). Bana Minista lesdi Nigeria ngam Petroleum o hawti ngam deregulating nder nder nder nder nafturgal nafturgal. O wi'i deregulation hokkoto hallude naftol ngam yaajugo ko'e naftol ngam hokka yimɓe ceede ko ɓuri N687 biliyon nder ceede hitaande. == Nolde hoore == Odein Ajumogobia ko Ijaw (Kalabari) diga Abonnema nder lesdi Rivers. O dewti e Awuneba Ajumogobia, FCA (nee Iketubosin) kadi diga Abonnema, [[Diiwal River|Rivers State]]. Ɓe woodi ɓiɗɗo gorko e ɓiɓɓe rewɓe tati. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 52hqr6h3ql5jc7eh3apdgiu78i6ubh7 177761 177760 2026-07-02T10:13:29Z Ibrahim abusufyan 12706 177761 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Henry Odein Ajumogobia''' (yankee 29 Juun 1956) ko laamɗo lesdi Naajeeriya, o jeyaaɗo e hooreejo leydi leydi leydi leydi ndii e nder duuɓi 2007 e 2009 e hooreejo lesdi ndii e dow laamu leydi ndii haa lewru Awril 2010 haa lewru Yuli 2011. O ɗon jeyaa e hooreejo darnde lesdi Nigeria to OPEC diga lewru Julaay 2007 haa lewru Desemba 2008. Nder lewru August 1983, Ajumogobia e Christopher Nonyelum Okeke waɗi suudu dooka, Ajumogobia e Okeke. == Kuugal == Ajumogobia laati laamɗo lesdi Naajeeriya nder hitaande 2003, nden o laatii laamɗo lesdi e laamɗo lesdi nder lesdi Rivers nder hitaande 2003. O laati ardiiɗo Council of Legal Education; ardiiɗo koreeji mawɗo NBA; ardiijo body of Benchers (2003-2007); hooreejo [[Diiwal River|Rivers State]] Sustainable Development Agency (2005-2007); Minista lesdi ngam semmbe (PetrolEU) e hooreejo darnde lesdi Nigeria to OPEC (Juli 2007 - Desemba 2008). O laatii Ministaar Dowlaaji Fuuɗnaaku Petroleum e Ministaar Fuuɗnugo Fuuɗnude e hooreejo darnde lesdi Naajeeriya to Forum Gasi Fuuɗnooje (GECF). (Jannaare 2009-Marse 2010); Yimɓe Yimɓe Yimbaaɓe Ngenndi Ngenndi; Yimɓe, Kawtal Cedee Fedde Fuuta; Yimɓe , Kawtal Ngenndi Kuɓaaji; Yimɓe (Kawtal 2007-2010) Minista Kuɓaaje Baɗotooje (Apreil 2010-May 2011): Yimɓe, kawtal Jammu Fedde Faddala, hooreejo Kawtal Jammu Nankiri UN (2010) hooreejo Kawgel Ministaaru Dow Dowlaaji Ecowas; Koowɗinoowo (e haani H.E. Miguel Angel Moratinos Cuyaube- Ministaaku Kuɓaaɓe Baɗotoore e Haɓɓitinde Haɓɓitannde Siilaaku hakkunde EU e ECOWAS Luxembourg (2010); Koowɗo (e haan haani H., George Rebela Chicoti Ministaaku Haɓɓitunde Angola), Kawtal Dental dow Gine Bissau haa UNGA (Septemba 2010). Bana Minista lesdi Nigeria ngam Petroleum o hawti ngam deregulating nder nder nder nder nafturgal nafturgal. O wi'i deregulation hokkoto hallude naftol ngam yaajugo ko'e naftol ngam hokka yimɓe ceede ko ɓuri N687 biliyon nder ceede hitaande. == Nolde hoore == Odein Ajumogobia ko Ijaw (Kalabari) diga Abonnema nder lesdi Rivers. O dewti e Awuneba Ajumogobia, FCA (nee Iketubosin) kadi diga Abonnema, [[Diiwal River|Rivers State]]. Ɓe woodi ɓiɗɗo gorko e ɓiɓɓe rewɓe tati. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] dufw85li49alsxzhxiy1vei7cnrjctw Henri Adefope 0 42937 177762 2026-07-02T10:15:11Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1359257506|Henry Adefope]]" 177762 wikitext text/x-wiki '''Henry Edmund Olufemi Adefope''' Listenⓘ (15 mars 1926 - 11 mars 2012) ko hooreejo lesdi Naajeeriya, o jeyaaɗo dow hooreejo lesdi lesdi e hooreejo lesdi e hoore hooreejo lesdi diga 1985 haa 2006 e hooreejo leydi e hooreejo dowla lesdi e dowla lesdi. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Henry Adefope jibini 15 Maars 1926 e [[Kaduna]], Nigeria to Alice Adefope e Chief Adefope. O janngini haa CMS Grammar School, Lagos e Glasgow University, o jaɓi jaaynde nder hitaande 1952. O huutoraaki bana doktoor diga 1953 haa 1963 nden o waɗi nder konu lesdi Naijeriya nder 1963. == Kuugal == O ɓeydi haa daraja Major General o waɗi hooreejo jaɓɓorgo jaɓɓorgal. Daga 1975 haa 1978 o waɗi hooreejo Ministaaɓe Kuugal e diga 1978 haa 1979 o waɗi hooreeɗo Ministaaɗo Fedde Ngenndi, ɗi ɗiɗo fuu ko nder laamu laamu laamu laamu Obasanjo. Adefope boo waɗi kuugal feere feere nder jaangooje nder nder nder nder dowla, hawti e kuugal hooreejo jaangoore lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria diga 1967 haa 1976 e hooreejo lesdi lesdi lesdi Commonwealth Games Federation diga 1974 haa 1982. E hitaande 1985 o suɓii nder IOC. Nde o ɗon wondi e IOC, o ɗon wonde goomu nder komiseeji ɗi suɓiiji wuroji ngam juulde Olimpiiki Summer [[2004 Summer Olympic Games|2004 Summer Olympics]] Games">2000 e 2004. O ɗon haɓɓita, ammaa o ɗon haɓɓaa ngam haɓɓugo ɓandu ɓandu ɓaŋgugo juulde 2002. O laati ardiiɗo IOC honooɗo nder hitaande 2006. == Fedde == Adefope laati baaba, mawɗo e mawɗo mawɗo. Ɓiɓɓe maako hawti e Femi Adefope, Dotun Okojie, Folake Nedd, Ronke Eso, Seyi Adefope e Toyin Adeyeye. == Maayi == Henry Adefope maayi ha 11 Maars 2012 ha duuɓi 85, balɗe nayi to duuɓi maako 86. == Firooji == ev7xoq701v2alhnxm9d3wygubtsid9k 177763 177762 2026-07-02T10:15:24Z Ibrahim abusufyan 12706 177763 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Henry Edmund Olufemi Adefope''' Listenⓘ (15 mars 1926 - 11 mars 2012) ko hooreejo lesdi Naajeeriya, o jeyaaɗo dow hooreejo lesdi lesdi e hooreejo lesdi e hoore hooreejo lesdi diga 1985 haa 2006 e hooreejo leydi e hooreejo dowla lesdi e dowla lesdi. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Henry Adefope jibini 15 Maars 1926 e [[Kaduna]], Nigeria to Alice Adefope e Chief Adefope. O janngini haa CMS Grammar School, Lagos e Glasgow University, o jaɓi jaaynde nder hitaande 1952. O huutoraaki bana doktoor diga 1953 haa 1963 nden o waɗi nder konu lesdi Naijeriya nder 1963. == Kuugal == O ɓeydi haa daraja Major General o waɗi hooreejo jaɓɓorgo jaɓɓorgal. Daga 1975 haa 1978 o waɗi hooreejo Ministaaɓe Kuugal e diga 1978 haa 1979 o waɗi hooreeɗo Ministaaɗo Fedde Ngenndi, ɗi ɗiɗo fuu ko nder laamu laamu laamu laamu Obasanjo. Adefope boo waɗi kuugal feere feere nder jaangooje nder nder nder nder dowla, hawti e kuugal hooreejo jaangoore lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria diga 1967 haa 1976 e hooreejo lesdi lesdi lesdi Commonwealth Games Federation diga 1974 haa 1982. E hitaande 1985 o suɓii nder IOC. Nde o ɗon wondi e IOC, o ɗon wonde goomu nder komiseeji ɗi suɓiiji wuroji ngam juulde Olimpiiki Summer [[2004 Summer Olympic Games|2004 Summer Olympics]] Games">2000 e 2004. O ɗon haɓɓita, ammaa o ɗon haɓɓaa ngam haɓɓugo ɓandu ɓandu ɓaŋgugo juulde 2002. O laati ardiiɗo IOC honooɗo nder hitaande 2006. == Fedde == Adefope laati baaba, mawɗo e mawɗo mawɗo. Ɓiɓɓe maako hawti e Femi Adefope, Dotun Okojie, Folake Nedd, Ronke Eso, Seyi Adefope e Toyin Adeyeye. == Maayi == Henry Adefope maayi ha 11 Maars 2012 ha duuɓi 85, balɗe nayi to duuɓi maako 86. == Firooji == qw9uc93e76chlrppn1dvwovr5whk3sy Amin bashir wali 0 42938 177764 2026-07-02T10:16:45Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347539119|Aminu Bashir Wali]]" 177764 wikitext text/x-wiki [[File:Aminu_Bashir_Wali.ogg|thumb|Wolde wolde]] '''Aminu Bashir Wali''' (dimaa 3 August 1941) woni Ministaaji Fedde Ngenndi leydi Nigeria gila 2014 haa 2015. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Wali jibinaa nder [[Kano]] nder 1941. Jaŋde maako hawti e janngirde e Sannde Arabe nder Kano e o jaɓi jaŋde e hitaande 1967 e jaŋde jaŋde nder jaŋde haa janngirde North-Western Polytechnic nder Londondor. == Kuugal == Gila 2004, o woni darinoowo Nigeria to ONU. O laati ardiiɗo lesdi Nigeria to lesdi China. Wali laatii Ministaaku Fedde Fuɗnaange nder laamu hooreejo [[Goodluck Jonathan]]. Luttuɗe nder lesdi hawti e go'o to Turki, ɓaawo noddugo Ministaar Dowlaaji Naajeeriya Mevlüt Çavuşoğlu. Nder lewru Oktoobar 2014, Wali jaɓi Ministooɓe Fedde Fuɗnaange lesdi Germany e Farayse, Frank-Walter Steinmeier e Laurent Fabius, ngam ɓe ɗon tawtore haaki Boko Haram e kuje ngam haɓugo haaki [[Ebola]]. '''Banndiraaɓe''' 1, Abubakar Bashir Wali 2, Mahe Bashir Wali 3, Umar Bashir Wali 4, Mustapha Bashir Wali 5, Adamu Ibrahim Lamuwa == Ndaare kadi == * Ministaaku Fedde Fuɗnaange (Nigeria) == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] agkov50kq72d8z62743u8h4cb45016b 177765 177764 2026-07-02T10:17:00Z Ibrahim abusufyan 12706 177765 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Aminu_Bashir_Wali.ogg|thumb|Wolde wolde]] '''Aminu Bashir Wali''' (dimaa 3 August 1941) woni Ministaaji Fedde Ngenndi leydi Nigeria gila 2014 haa 2015. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Wali jibinaa nder [[Kano]] nder 1941. Jaŋde maako hawti e janngirde e Sannde Arabe nder Kano e o jaɓi jaŋde e hitaande 1967 e jaŋde jaŋde nder jaŋde haa janngirde North-Western Polytechnic nder Londondor. == Kuugal == Gila 2004, o woni darinoowo Nigeria to ONU. O laati ardiiɗo lesdi Nigeria to lesdi China. Wali laatii Ministaaku Fedde Fuɗnaange nder laamu hooreejo [[Goodluck Jonathan]]. Luttuɗe nder lesdi hawti e go'o to Turki, ɓaawo noddugo Ministaar Dowlaaji Naajeeriya Mevlüt Çavuşoğlu. Nder lewru Oktoobar 2014, Wali jaɓi Ministooɓe Fedde Fuɗnaange lesdi Germany e Farayse, Frank-Walter Steinmeier e Laurent Fabius, ngam ɓe ɗon tawtore haaki Boko Haram e kuje ngam haɓugo haaki [[Ebola]]. '''Banndiraaɓe''' 1, Abubakar Bashir Wali 2, Mahe Bashir Wali 3, Umar Bashir Wali 4, Mustapha Bashir Wali 5, Adamu Ibrahim Lamuwa == Ndaare kadi == * Ministaaku Fedde Fuɗnaange (Nigeria) == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 46iyi5vrpxy8eyk1pdfpfd46i8l5zlw Konu Naajeeriya Fombina 0 42939 177789 2026-07-02T10:40:39Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1246182920|Southern Nigeria Regiment]]" 177789 wikitext text/x-wiki '''Regiment Southern Nigeria''' ko regiment (regiment) ballitoowo koloñaal Biritaan en, gollotooɗo e nder [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. Regiment ɗon haɓa diga Niger Coast Protectorate Force e nder [[Royal Niger Constabulary]]. Battaliyon Lagos ko Hausa Force, ɗum hawti nder regiment nder lewru Mee 1906 nden laati battaliyon ɗiɗaɓo nder regiment. E 1 lewru Janaare 1914 battaliyonji ɗiɗi nder reggentu lesdi Naajeeriya worgo ɓe hawti e reggentu leydi Naajeeriya woyla ngam ɓe ngarti reggentu Nigeria. Regiment waɗi ɓurɗo nder konu British nder konu Aro-Anglo Noofambar 1901 haa mars 1902. == Luttuɓe ardiiɓe == Yimɓe ɗo'o ɗon ɗon ɗon ɗon umri rimɗingo: * 21 Septemba 1896 Kapitan C. H. P. Carter, Royal Scots (Brevet Major diga 1 lewru 1nd hitaande 1900) * 12 Feebari 1901 Brevet Lt. Col. Arthur Forbes Montanaro, Royal ArtilleryArtirol laamu * Summer 1904 to summer 1905, Major H M Trenchard (jooji) * 3 Agust 1905 Brevet Major [[Haari Moorhaas|H C Moorhouse]], Royal Artillery * Fuuɓu 1907 haa 1910, Lt. Col. H. M. Trenchard, Royal Scots FusiliersRoyal Scottish Fusiliers * 25 Septemba 1911 Major F H Cunliffe Middlesex RegimentRegiment Middlesex == Ndaare kadi == * [[Hugo trenchard to leydi Nijeer|Hugh Trenchard nder lesdi Naijeriya]] == Ɗeɗe == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> iar2klzgiz1fona33w8ctcjxcr5guyd 177790 177789 2026-07-02T10:41:00Z Ibrahim abusufyan 12706 177790 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Regiment Southern Nigeria''' ko regiment (regiment) ballitoowo koloñaal Biritaan en, gollotooɗo e nder [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] e fuɗɗoode teeminannde 20ɓiire. Regiment ɗon haɓa diga Niger Coast Protectorate Force e nder [[Royal Niger Constabulary]]. Battaliyon Lagos ko Hausa Force, ɗum hawti nder regiment nder lewru Mee 1906 nden laati battaliyon ɗiɗaɓo nder regiment. E 1 lewru Janaare 1914 battaliyonji ɗiɗi nder reggentu lesdi Naajeeriya worgo ɓe hawti e reggentu leydi Naajeeriya woyla ngam ɓe ngarti reggentu Nigeria. Regiment waɗi ɓurɗo nder konu British nder konu Aro-Anglo Noofambar 1901 haa mars 1902. == Luttuɓe ardiiɓe == Yimɓe ɗo'o ɗon ɗon ɗon ɗon umri rimɗingo: * 21 Septemba 1896 Kapitan C. H. P. Carter, Royal Scots (Brevet Major diga 1 lewru 1nd hitaande 1900) * 12 Feebari 1901 Brevet Lt. Col. Arthur Forbes Montanaro, Royal ArtilleryArtirol laamu * Summer 1904 to summer 1905, Major H M Trenchard (jooji) * 3 Agust 1905 Brevet Major [[Haari Moorhaas|H C Moorhouse]], Royal Artillery * Fuuɓu 1907 haa 1910, Lt. Col. H. M. Trenchard, Royal Scots FusiliersRoyal Scottish Fusiliers * 25 Septemba 1911 Major F H Cunliffe Middlesex RegimentRegiment Middlesex == Ndaare kadi == * [[Hugo trenchard to leydi Nijeer|Hugh Trenchard nder lesdi Naijeriya]] == Ɗeɗe == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> dzpu6i4bicpmatk5g7d860pi26qbs2j Jaak Wilson Robertson 0 42940 177791 2026-07-02T10:42:42Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1361528635|James Wilson Robertson]]" 177791 wikitext text/x-wiki '''Sir James Wilson Robertson''', KT, GCMG, GCVO, KBE, KStJ (27 Oktoobar 1899 - 23 Septemba 1983) wonnoo laamɗo leydi leydi Britaani, o jeyaaɗo hooreejo leydi lesdi Naajeeriya diga 1955 haa 1960.  == Ɓiɗɗo e jaŋde == O janngini haa Merchiston Castle School nder Edinburgh e Balliol College, Oxford. O huuwani dow komisyon nder konu British bee Gordon Highlanders e Black Watch. O heɓii darnde doktoor law honooɓe (LL.D.) diga Jaŋde Leeds nder hitaande 1961. == Kuugal == Caggal Oxford o hawti e Senegaal Political Service diga 1922 haa 1953, o waɗi kuugal nder Blue Nile, White Nile, Fung, e Kordofan e o laati ardiiɗo lesdi diga 1945 haa 1953. Nder darnde nde'e nder hitaande 1947 o laati hooreejo juba Conference. O neldi to British Guiana nder lewru Janaare 1954 to Oliver Lyttelton, hooreejo leydi to oon sahaa ngam koloniyaji ngam winndude Robertson Commission Report ngam ɗaɓɓitaade ɓeydaare nder leydi ndii sabu suɓugo People's Progressive Party, ɓe njiɗi ɓe ɓeydi moƴƴo e pelle koministeeji ɗe waɗi ɗum haɓɓii ko leydi ndii. Nden o neldi nder lesdi Nigeria ngam kuuɗe maako. O laati hooreejo leydi gila 15 lewru junngo 1955 haa 16 lewru noofuru 1960 (o daraniiɗo laamɗoyaŋkoore hooreejo leydi diga 1 lewru oktoobar haa 16 noofuru 1960. == Fedde == O waree Nancy Walker nder hitaande 1926. Ɓe mari ɓiɓɓe ɗiɗo, ɓiɗɗo gorko e ɓiɗɗo debbo. Ɓiɗɗo maako o OBE_(activist)" id="mwTQ" rel="mw:WikiLink" title="James Robertson (activist)">James Robertson, mo miijoowo siyasa e jawdi e mo gollaaki. Ɓiɗɗo maako o Ian Robertson, Lord Robertson, ɓiyum Sally waree Nick Kuenssberg OBE. Ɓiɗɗo maako mawɗo Laura Kuenssberg woni marɗo kubaruuji. Debbo maako arande o Anne Mueller. == Ɗe binndi == Roberston wrote a memoir, ''Transition in Africa: From Direct Rule to Independence'', published by Hurst, London, in 1974, that reflects on his nearly 40 years in Africa. It provides detail on both his administrative life and personal observations. In a final chapter, "Reflections", he accounts the swift collapse and disintegration of so much of what he and his fellow British servants of the Empire had constructed not only in the Sudan and Nigeria, but in all of Britain's former colonial African territories. Commenting on foreign concern about post-independence difficulties, he observed: "Americans have asked me: 'Why did you leave so soon, before the colonial territories were ready to rule themselves?' And when I have answered, 'Partly, I am sure, because of your pressure on us to go,' [they] have answered that they did not know then what they know now, and that we should have resisted their pressure." (p.&nbsp;253)  Robertson waɗi darnde mawnde to Oxford Symposium 1978, Transfer of Power: the Colonial Administrator in the Age of De-colonization, nde A. H. M. Kirk-Greene haɓɓiri (ngam nder 1979, nde Inter-Faculty Committee for African Studies, Oxford University), musamman "The Governor as the Man in the Middle", (pp. 38-43); e "Summary of Discussion", (pp . 50-59). The Last of the Proconsuls: Letters of Sir James Robertson, nder nder Graham F. Thomas, ɗum wurtini nder hitaande 1994. Ɗum woni ko jaaynde ɗereeji Robertson neli Thomas duuɓi 40 ɓurna fuu dow caɗeele ɓaawo laamu British.&nbsp;&nbsp; == Firooji == a6xsjt8ul7ff7hga2n5ktfnivpuvqpb 177792 177791 2026-07-02T10:42:57Z Ibrahim abusufyan 12706 177792 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sir James Wilson Robertson''', KT, GCMG, GCVO, KBE, KStJ (27 Oktoobar 1899 - 23 Septemba 1983) wonnoo laamɗo leydi leydi Britaani, o jeyaaɗo hooreejo leydi lesdi Naajeeriya diga 1955 haa 1960.  == Ɓiɗɗo e jaŋde == O janngini haa Merchiston Castle School nder Edinburgh e Balliol College, Oxford. O huuwani dow komisyon nder konu British bee Gordon Highlanders e Black Watch. O heɓii darnde doktoor law honooɓe (LL.D.) diga Jaŋde Leeds nder hitaande 1961. == Kuugal == Caggal Oxford o hawti e Senegaal Political Service diga 1922 haa 1953, o waɗi kuugal nder Blue Nile, White Nile, Fung, e Kordofan e o laati ardiiɗo lesdi diga 1945 haa 1953. Nder darnde nde'e nder hitaande 1947 o laati hooreejo juba Conference. O neldi to British Guiana nder lewru Janaare 1954 to Oliver Lyttelton, hooreejo leydi to oon sahaa ngam koloniyaji ngam winndude Robertson Commission Report ngam ɗaɓɓitaade ɓeydaare nder leydi ndii sabu suɓugo People's Progressive Party, ɓe njiɗi ɓe ɓeydi moƴƴo e pelle koministeeji ɗe waɗi ɗum haɓɓii ko leydi ndii. Nden o neldi nder lesdi Nigeria ngam kuuɗe maako. O laati hooreejo leydi gila 15 lewru junngo 1955 haa 16 lewru noofuru 1960 (o daraniiɗo laamɗoyaŋkoore hooreejo leydi diga 1 lewru oktoobar haa 16 noofuru 1960. == Fedde == O waree Nancy Walker nder hitaande 1926. Ɓe mari ɓiɓɓe ɗiɗo, ɓiɗɗo gorko e ɓiɗɗo debbo. Ɓiɗɗo maako o OBE_(activist)" id="mwTQ" rel="mw:WikiLink" title="James Robertson (activist)">James Robertson, mo miijoowo siyasa e jawdi e mo gollaaki. Ɓiɗɗo maako o Ian Robertson, Lord Robertson, ɓiyum Sally waree Nick Kuenssberg OBE. Ɓiɗɗo maako mawɗo Laura Kuenssberg woni marɗo kubaruuji. Debbo maako arande o Anne Mueller. == Ɗe binndi == Roberston wrote a memoir, ''Transition in Africa: From Direct Rule to Independence'', published by Hurst, London, in 1974, that reflects on his nearly 40 years in Africa. It provides detail on both his administrative life and personal observations. In a final chapter, "Reflections", he accounts the swift collapse and disintegration of so much of what he and his fellow British servants of the Empire had constructed not only in the Sudan and Nigeria, but in all of Britain's former colonial African territories. Commenting on foreign concern about post-independence difficulties, he observed: "Americans have asked me: 'Why did you leave so soon, before the colonial territories were ready to rule themselves?' And when I have answered, 'Partly, I am sure, because of your pressure on us to go,' [they] have answered that they did not know then what they know now, and that we should have resisted their pressure." (p.&nbsp;253)  Robertson waɗi darnde mawnde to Oxford Symposium 1978, Transfer of Power: the Colonial Administrator in the Age of De-colonization, nde A. H. M. Kirk-Greene haɓɓiri (ngam nder 1979, nde Inter-Faculty Committee for African Studies, Oxford University), musamman "The Governor as the Man in the Middle", (pp. 38-43); e "Summary of Discussion", (pp . 50-59). The Last of the Proconsuls: Letters of Sir James Robertson, nder nder Graham F. Thomas, ɗum wurtini nder hitaande 1994. Ɗum woni ko jaaynde ɗereeji Robertson neli Thomas duuɓi 40 ɓurna fuu dow caɗeele ɓaawo laamu British.&nbsp;&nbsp; == Firooji == iybruhyifxj85log3b4ijqnkfl510qr Ñaawirde kuuge Afrik hirnaange 0 42941 177793 2026-07-02T10:44:03Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1330000695|West African Court of Appeal]]" 177793 wikitext text/x-wiki '''Ñaawirde kuuge Afrik hirnaange''' ( '''WACA''' ) ko ñaawirde kuuɓtodinnde wonande koloniiji Biritaannaaɓe hono Gold Coast, Niiseer, Gammbi e Siyeraa Leyoon . == Taariiha == WACA fuɗɗiti ha hitaande 1867 bana suudu do'aare ngam ko'e lesdi British nder hirnaange Afrika. Ɗum haɓɓii nder hitaande 1874, ammaa ɗum ummorii nder hitaande 1928. Luttugol dow lesdi Nigeria ɗon timmi nder 1954. Laamu ngal fuɗɗii wonde e hoore leydi ndii. Kotol ngol ɗon nder Siera Leone. Hakkiilo kiita wootere footi waɗugo bee jaɓugo to Komiteeji Fedde Ɓamtaare. Sir James Henley Coussey nodditi hooreejo suudu nder hitaande 1955. == Linjiila hooreeɓe == * 192x-193x: Sir George Campbell Deane * 1936-1946: [[Donald Kingdon|Sir Donald Kingdon]] * 1948-1951: Sir Henry William Butler Blackall * 1951-1955: [[Stafford Foster-Sutton|Sir Stafford William Powell Foster-Sutton]] * 1955-1958: Sir James Henley Coussey * 1958: Sir Hector Horace Hearne (joofta) ''Sir Hector Horace Hearne (jooji) '' == Ɗeɗe == qr9koe0hm651v2ni13z4bydg1lhr9g6 177794 177793 2026-07-02T10:44:21Z Ibrahim abusufyan 12706 177794 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ñaawirde kuuge Afrik hirnaange''' ( '''WACA''' ) ko ñaawirde kuuɓtodinnde wonande koloniiji Biritaannaaɓe hono Gold Coast, Niiseer, Gammbi e Siyeraa Leyoon . == Taariiha == WACA fuɗɗiti ha hitaande 1867 bana suudu do'aare ngam ko'e lesdi British nder hirnaange Afrika. Ɗum haɓɓii nder hitaande 1874, ammaa ɗum ummorii nder hitaande 1928. Luttugol dow lesdi Nigeria ɗon timmi nder 1954. Laamu ngal fuɗɗii wonde e hoore leydi ndii. Kotol ngol ɗon nder Siera Leone. Hakkiilo kiita wootere footi waɗugo bee jaɓugo to Komiteeji Fedde Ɓamtaare. Sir James Henley Coussey nodditi hooreejo suudu nder hitaande 1955. == Linjiila hooreeɓe == * 192x-193x: Sir George Campbell Deane * 1936-1946: [[Donald Kingdon|Sir Donald Kingdon]] * 1948-1951: Sir Henry William Butler Blackall * 1951-1955: [[Stafford Foster-Sutton|Sir Stafford William Powell Foster-Sutton]] * 1955-1958: Sir James Henley Coussey * 1958: Sir Hector Horace Hearne (joofta) ''Sir Hector Horace Hearne (jooji) '' == Ɗeɗe == iwy4ulol56q1vzjwh6q4aqegehxt0oc Diiwaan hirnaange leydi Naajeeriya 0 42942 177795 2026-07-02T10:45:20Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1362136712|Western Region of Nigeria]]" 177795 wikitext text/x-wiki '''Diiwaan Hirnaange Naajeeriya''' sosaa ko e nder diiwanuuji tati kawraaɗi e nder [[Hautugo Naajeeriya|Fedde Naajeeriya]] no lelniraa e nder doosɗe leydi Lyttleton ƴettaaɗe e hitaande 1954. E dow tagoore, ko kañum woni ɗiɗaɓo ɓurɗo mawnude e ɓurɗo famɗude leƴƴi (ɓurɗi homogene) e nder diiwanuuji tati Naajeeriya, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko yowitii e Yoba e5th. Ina joginoo diiwanuuji jeetati, ɗiɗo heen ɓuri heewde ko leƴƴi pamari. Laamorde mayre wonnoo ko wuro [[Ibadan]] . Nder 9 August 1963, yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɓaleeɓe nder lesdi hirnaange ɓe ɓaleeje nder lesdi hirnaaje ɓe ɓaleeji nder lesdi Benin e nder lesdi Warri ɓe ɓalee ɓe ɓe ɓesda ngam ɓe ɓe ɓe mbaɗi lesdi hirnaanga caka hirnaange bee wuro Benin, ɓe ɓalee "New Western" nder lesdi hirnanange nder lesdi hirnange nder lesdi yarbaaje nder lesdi yarbaare nder lesdi hirnnaange nder lesdi. E wiyde yimɓe leydi ndii, 1963 'New West' ina jogii yimɓe 10,265,846, to Mid-West ina jogii 2.535,839 yimɓe. : p. 2: p. 2  Ɓaawo duuɓi nayi, e 27 mee 1967, "leegal hirnaange keso" feccitii nder leydi hirnaange e leydi Lagos. == Ceeɓol == Luttugal lesdi Naajeeriya ɗon jeyaa nder lesdi ɗi jeyaa nder leydi. Ha 1963 , leydiji tati nder leydi ndii e jaŋde maɓɓe ɗon bana ɗo: qtvrkytbaivm381vigca6g1gbjkz4gz 177796 177795 2026-07-02T10:45:43Z Ibrahim abusufyan 12706 177796 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diiwaan Hirnaange Naajeeriya''' sosaa ko e nder diiwanuuji tati kawraaɗi e nder [[Hautugo Naajeeriya|Fedde Naajeeriya]] no lelniraa e nder doosɗe leydi Lyttleton ƴettaaɗe e hitaande 1954. E dow tagoore, ko kañum woni ɗiɗaɓo ɓurɗo mawnude e ɓurɗo famɗude leƴƴi (ɓurɗi homogene) e nder diiwanuuji tati Naajeeriya, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko yowitii e Yoba e5th. Ina joginoo diiwanuuji jeetati, ɗiɗo heen ɓuri heewde ko leƴƴi pamari. Laamorde mayre wonnoo ko wuro [[Ibadan]] . Nder 9 August 1963, yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe ɓaleeɓe nder lesdi hirnaange ɓe ɓaleeje nder lesdi hirnaaje ɓe ɓaleeji nder lesdi Benin e nder lesdi Warri ɓe ɓalee ɓe ɓe ɓesda ngam ɓe ɓe ɓe mbaɗi lesdi hirnaanga caka hirnaange bee wuro Benin, ɓe ɓalee "New Western" nder lesdi hirnanange nder lesdi hirnange nder lesdi yarbaaje nder lesdi yarbaare nder lesdi hirnnaange nder lesdi. E wiyde yimɓe leydi ndii, 1963 'New West' ina jogii yimɓe 10,265,846, to Mid-West ina jogii 2.535,839 yimɓe. : p. 2: p. 2  Ɓaawo duuɓi nayi, e 27 mee 1967, "leegal hirnaange keso" feccitii nder leydi hirnaange e leydi Lagos. == Ceeɓol == Luttugal lesdi Naajeeriya ɗon jeyaa nder lesdi ɗi jeyaa nder leydi. Ha 1963 , leydiji tati nder leydi ndii e jaŋde maɓɓe ɗon bana ɗo: ==firooji== n0co3akytfnzhcx4yc2s1y9kpqvkvdc Senotaaf wolde adunaare, Lokoja 0 42943 177797 2026-07-02T10:46:58Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1356129793|World War Cenotaph, Lokoja]]" 177797 wikitext text/x-wiki '''Cenotaph konu duuniyaaru''' haa Lokoja, Naajeeriya ko arcade siftorde jaambaarooji maayɓe . Nde woni ko e laawol [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], ko jiidaa e nokku cafrirɗo fedde nde to Lokoja, nokku njuɓɓudi laamu koloñaal leydi Najeriya e nokku ɗo sosiyetee Royal Niger . == Taariiha == cenotaph haani ha 1995, nder nder jaayɗe dawla jaŋde e kuugal ummatoore, Kogi State nder laamu kolonel Paul Omeruo, jaayɗo konu dowla. Cenotaph ɗo ɗo ɗo warugo warugo, nder nder nder nder ɗo'o nder nder nder dowla dowla dowlaaɓe lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya e lesdi lesdi lesdi Najeeriya. Ɗuum ko ɗum waɗata e yimɓe ɓeen, ɓe maayi e nder konu duuniyaaru. Kuugal warugo, ko'e kuugal fuɗɗam fuɗɗam, e dow ɗum ɓe ɗon haɓɓii artileeri, ɗon haɓɓaa nder caka na'i e masinji ɗi ɓe ɗon haɓa dow dow nder nder nder nder. Ɗum hollitii ɓaleeɓe konu ɗi British forces naftiri dow konu Jarmalen ngam haɓugo e koloniya'en maɓɓe nder Afrik fuunaaŋge e [[Kamerun|Kameruun]]. <ref name="Ekund" /> Ɗuum holliima e hitaande 1914, Kameruun e konu Afrik fuunaaŋge 1918 winndiima e dow ko'e darnde nder dow. Ceeɓre ɗi ɗon holla ɗon holla feere feere hakkunde technology jamanuure nden e nafoore konu e konu jamanuure. Cenotaph ina woodi maaki 16.8 × 50 mita. Gooto ko ɓeydi ɓeydi anndugo nder cenotaph woni ko winndaama dow innde yimɓe ardiiɓe konu ɓe njaɓɓi nder konu duuniyaaru ɗiɗo. Ɗuum ɗon haɓa dow te'e nder ɓaawo cenotaph. Nder haala feere, ɗum ɗon yi'a dow dow kuuje mawɗe tato nder kuuje mawɓe booje ɗe ɗon wi'a dow suudu booje ɗe ɓe ɗon nyiɓta dow kuuje ɗe ɓe ɗon yi'i. Kuugal ngal waɗi ɗum nokkuure nde yimɓe laamu e soortooɓe Nigeria nder leydi Kogi ɗon mari juulde ardiiɓe ɓe ɓe maayi nder hitaande fuu, nder lewru 15 lewru 1. Ngam maajum, ɗum ɗon waɗa ɗum be hakkilantaaki boo ɗon maaki boo.<ref name="unn-edu" /> Cenotaph ɗon marani habaru habaru hajuugo ardiiɓe ngam habaru haaru 2020 nder ardi, 15 Jan. Goobnoreejo Kogi State, [[Yahaya Adoza Bello|Yahaya Bello]], ha haani e mawɗo mawɗo mawɓe mawɓe mawɗo mawɗe mawɓe mawɗe mawɗe mawɗo mawɗi mawɓe mawɗi mawɗo mawɗum mawɓe mawɗum mawɗo mawje mawɓe mawndu mawɓe mawɗeeji mawɓe mawndo mawɓe maw ɓe mawɓe mawndooji mawɓe ɓe mawɓe ɓe maayi. Ɗu'um hulɓugo ɓeydani bee alkawal laamu ngu ngam hokkugo bana ko ɓuri haandi to saare fuu yimɓe konu ɓe maayi nder leydi ndin. Ɗuum waɗi yeeso jaɓɓorgo gardiiɓe teddungal, jaɓɓorgol defte ɗe ɗe ɗe'e, e jaɓɓorgal ɗi'e, ngam gomnaaru, ɗum holli jam lesdi. == Firooji == 90w33av6jvjc2hng5fs8zfygst08f9b 177798 177797 2026-07-02T10:47:24Z Ibrahim abusufyan 12706 177798 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Cenotaph konu duuniyaaru''' haa Lokoja, Naajeeriya ko arcade siftorde jaambaarooji maayɓe . Nde woni ko e laawol [[Murtala Muhammed|Murtala Mohammed]], ko jiidaa e nokku cafrirɗo fedde nde to Lokoja, nokku njuɓɓudi laamu koloñaal leydi Najeriya e nokku ɗo sosiyetee Royal Niger . == Taariiha == cenotaph haani ha 1995, nder nder jaayɗe dawla jaŋde e kuugal ummatoore, Kogi State nder laamu kolonel Paul Omeruo, jaayɗo konu dowla. Cenotaph ɗo ɗo ɗo warugo warugo, nder nder nder nder ɗo'o nder nder nder dowla dowla dowlaaɓe lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya e lesdi lesdi lesdi Najeeriya. Ɗuum ko ɗum waɗata e yimɓe ɓeen, ɓe maayi e nder konu duuniyaaru. Kuugal warugo, ko'e kuugal fuɗɗam fuɗɗam, e dow ɗum ɓe ɗon haɓɓii artileeri, ɗon haɓɓaa nder caka na'i e masinji ɗi ɓe ɗon haɓa dow dow nder nder nder nder. Ɗum hollitii ɓaleeɓe konu ɗi British forces naftiri dow konu Jarmalen ngam haɓugo e koloniya'en maɓɓe nder Afrik fuunaaŋge e [[Kamerun|Kameruun]]. <ref name="Ekund" /> Ɗuum holliima e hitaande 1914, Kameruun e konu Afrik fuunaaŋge 1918 winndiima e dow ko'e darnde nder dow. Ceeɓre ɗi ɗon holla ɗon holla feere feere hakkunde technology jamanuure nden e nafoore konu e konu jamanuure. Cenotaph ina woodi maaki 16.8 × 50 mita. Gooto ko ɓeydi ɓeydi anndugo nder cenotaph woni ko winndaama dow innde yimɓe ardiiɓe konu ɓe njaɓɓi nder konu duuniyaaru ɗiɗo. Ɗuum ɗon haɓa dow te'e nder ɓaawo cenotaph. Nder haala feere, ɗum ɗon yi'a dow dow kuuje mawɗe tato nder kuuje mawɓe booje ɗe ɗon wi'a dow suudu booje ɗe ɓe ɗon nyiɓta dow kuuje ɗe ɓe ɗon yi'i. Kuugal ngal waɗi ɗum nokkuure nde yimɓe laamu e soortooɓe Nigeria nder leydi Kogi ɗon mari juulde ardiiɓe ɓe ɓe maayi nder hitaande fuu, nder lewru 15 lewru 1. Ngam maajum, ɗum ɗon waɗa ɗum be hakkilantaaki boo ɗon maaki boo.<ref name="unn-edu" /> Cenotaph ɗon marani habaru habaru hajuugo ardiiɓe ngam habaru haaru 2020 nder ardi, 15 Jan. Goobnoreejo Kogi State, [[Yahaya Adoza Bello|Yahaya Bello]], ha haani e mawɗo mawɗo mawɓe mawɓe mawɗo mawɗe mawɓe mawɗe mawɗe mawɗo mawɗi mawɓe mawɗi mawɗo mawɗum mawɓe mawɗum mawɗo mawje mawɓe mawndu mawɓe mawɗeeji mawɓe mawndo mawɓe maw ɓe mawɓe mawndooji mawɓe ɓe mawɓe ɓe maayi. Ɗu'um hulɓugo ɓeydani bee alkawal laamu ngu ngam hokkugo bana ko ɓuri haandi to saare fuu yimɓe konu ɓe maayi nder leydi ndin. Ɗuum waɗi yeeso jaɓɓorgo gardiiɓe teddungal, jaɓɓorgol defte ɗe ɗe ɗe'e, e jaɓɓorgal ɗi'e, ngam gomnaaru, ɗum holli jam lesdi. == Firooji == avkx2t20d1q93tg8xm2x91smxz7ywun Zikism 0 42944 177799 2026-07-02T10:49:00Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344708239|Zikism]]" 177799 wikitext text/x-wiki '''Zikism''' ko laawol miijo politik ngol [[Nnamdi Azikiwe]] ("Zik"), gooto e baabiraaɓe sosɓe [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] hannde ndii, kadi ko kanko woni hooreejo leydi Najeriya gadano . Azikiwe yaajtinii ndeeɗoo filosof e nder defte makko bayyinaaɗe, ko wayi no ''Afrik jibinannde'' (1973) e deftere makko ''My Odyssey'' . Zikism kadi ɓeydi ɓeydi yimɓe sukaaɓe ngam ɓe njaɓa darnde haɓugo e laamu koloniyaal nder lesdi Naajeeriya. == Fuuɗuki == Zikism ɗon haandi e sariyaaji jowi ngam haɓɓugo Afrik: * '''Hakkiilo ruuhu''' : Ngam holla hawtuki bee hakkillo yimɓe feere, e anndugo hakkilo maɓɓe ngam hokki hakkillooji ɗi. * '''Fedde ummatoore''' : To'o wurtina hoore hoore maako daga lesdi, diina, leggal, lenyol, siyasa-ji'aare, e kiita. * '''Hakkiilo jaŋde''' : Ngam anndugo wonde hoore mum ha jaŋde jawdi woni daliila hisnugo Afriknaajo mo o ɓeydi. * '''Fuuɗugo hakkillo''' : To be anndugo taariha Afrik e ko haani, e to be tuubugo kala ko haani haani ha dow kala ko haandi. * '''Fedde politik''' : Ngam heɓugo laamu Afrik ɓeydi to koloniyaalisɓe. == Hakkillo Zikist == Nder duuɓi 1940's Nigeria koloniyaal, miijooji Azikiwe dow afriknaaɓe ɗon jaɓɓa kuuɗe maɓɓe e haɓugo maako bee laamu koloniyaal laati bana semmbe ngam sukaaɓe ɓe ngiɗi hakkeeji siyasa e jawdi. Nder yimɓe ɓe'e ɗon [[Nwafor Orizu]], mo hokki kibaru nder deftere maako, Without Bitterness, nder 1944, to ideoloji Zikism. Nder deftere, Orizu hollitii ko woni ko woni, ko haani, ko haɗi e haɓɓugo ummatoore afriknde keso e hakkillo keso dow galle, politik, ummatoore, e nguurndam jawdi. E hitaande 1946, worgo ɓaleeɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe njogii e haalaaji Azikiwe e [[Nwafor Orizu|Orizu]] ɓe waɗi ko ɓe mbi'i, ɓe waɗi ko Zikist movement, wonde ɓalli ɓaleeɓe nder NCNC e hoore mum e hoore mum, e nder nde ɓe nganndi e logo maɓɓe. Kawtal arandeeji ngal waɗi nder suudu suudu Mesuudu Mesuudu Tinubu e nder suudu mawngu, e woodi yimɓe ɗuuɗɓe ɗon ɗon ɗon ɗon jaɓɓa kuuɗe mawɗe nder laawol lesdi Naajeeriya haa lesdi naa' lesdi naa' leydi. Wakkati fuɗɗam nder fuɗɗam nden woni ɓurɗo huutoraade. Nder lewru oktoobar 1948, nder Tom Jones Hall, nder kawtal je [[Anthony Enahoro|Tony Enahoro]] laaminoo, Osita Agwuna, jaayndiyanke mawɗo e ''Day Comet,'', waɗi wolde mo hawti e koloniyaalis, ko wi'etee A Call to Action. Ɗuum ɗemngal warugo o hawti e yimɓe mawɓe koloniyaal ɓe ɗon ɗon ɗon ɗon yi'a hakkillo socialisteeji ɗi Ziki'en ɗuuɗɓe ɗon mari e fotaandi maɓɓe ngam ɗum laatoto dow laawol jaɓugo jawdi diga lesdi Soviet Union ngam semmbina Marxism. Yimɓe nder jamma, Agwuna, Anthony Enahoro, Fred Anyiam, Raji Abdallah, Smart Ebbi, e Oged Macaulay, ɓe natti ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon ceede ngam ɓe ɗon moƴƴina. Nder suudu kiita, Abdallah e Agwuna ɓe ɗon haɓɓa, ammaa ɓe ɗuuɗani ɓe ɗon yi'a ɓe ɗon waɗugo hakke, ɓe ɗon ɓaawo ɗon ɓe ɗon ceede malla ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe.<ref name=":1" /> Ɗe kuuje ɗiɗi feere boo ɗon mari semmbe ngam ɓeydaago ɓamtaare ɓamtaare. Nder hitaande 1949, nder nder nder nder haaki yimɓe ɓe ɗon njaɓɓa ɓandu, nyau ɓaawo ɓaawo ɓernde ɓandu ngam darnugo ɓanduji ɗi polis ɗon njaɓɓi haakiɓe nder Iva Valley Enugu, e nyau ɓanduji nder Bthe ristol Hotel, nder Ikoyi ɓawti yimɓe ngam arda ngam haɓugo e laamu koloniyaal nder laawol kuuɗe goɗɗe. Ammaa fuɗɗitol warugo mawɗo koloniyaal ngam goɗɗo mo ɓe mbi'i o jeyaa e nder jamma waɗi ngam ɓe njokki jamma nder lewru Awril 1950. Ko adii ko e miijooji ɓalli ɗin ɗon jeyaa e ɓalli Azikiwe e haala maako, Azikiwe ɗon jeyaa dow hakkillooji maɓɓe ɗi politik e jawdi, ɓe keɓataa jaɓugo maako bana yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ɗon tammi. Haŋkadi, haalde socialiste e virulente anti-kolonial waɗi ko hawti e yimɓe NCNC. == Ɗe ƴettuɗe dow Zikism == Nder haala Zik mawɗo, ɗum laati ɓurɗum nder yimɓe maako be yimɓe maako ngam ɓe laati Zikist. Ammaa Sikism naa' ɗum ko'e maɓɓe e ko'e lenyol, nden kam ɗum naa' ɗum waɗi ɓe taƴana. Hakkunde maajum, Zikism laati ɓurugo anndal ɓernde nder wakkati ɓurnde Afrik, ɗon holla warugo daraja ɓaleeɓe ɓaawo duuɓi ɗuuɗɗi ɗi koloniyaal waɗata e naftoraago. == Firooji == iphnb5axtl0bn86lpgam9zr3p4vlxqn 177800 177799 2026-07-02T10:49:15Z Ibrahim abusufyan 12706 177800 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Zikism''' ko laawol miijo politik ngol [[Nnamdi Azikiwe]] ("Zik"), gooto e baabiraaɓe sosɓe [[Naajeeriya|leydi Najeriya]] hannde ndii, kadi ko kanko woni hooreejo leydi Najeriya gadano . Azikiwe yaajtinii ndeeɗoo filosof e nder defte makko bayyinaaɗe, ko wayi no ''Afrik jibinannde'' (1973) e deftere makko ''My Odyssey'' . Zikism kadi ɓeydi ɓeydi yimɓe sukaaɓe ngam ɓe njaɓa darnde haɓugo e laamu koloniyaal nder lesdi Naajeeriya. == Fuuɗuki == Zikism ɗon haandi e sariyaaji jowi ngam haɓɓugo Afrik: * '''Hakkiilo ruuhu''' : Ngam holla hawtuki bee hakkillo yimɓe feere, e anndugo hakkilo maɓɓe ngam hokki hakkillooji ɗi. * '''Fedde ummatoore''' : To'o wurtina hoore hoore maako daga lesdi, diina, leggal, lenyol, siyasa-ji'aare, e kiita. * '''Hakkiilo jaŋde''' : Ngam anndugo wonde hoore mum ha jaŋde jawdi woni daliila hisnugo Afriknaajo mo o ɓeydi. * '''Fuuɗugo hakkillo''' : To be anndugo taariha Afrik e ko haani, e to be tuubugo kala ko haani haani ha dow kala ko haandi. * '''Fedde politik''' : Ngam heɓugo laamu Afrik ɓeydi to koloniyaalisɓe. == Hakkillo Zikist == Nder duuɓi 1940's Nigeria koloniyaal, miijooji Azikiwe dow afriknaaɓe ɗon jaɓɓa kuuɗe maɓɓe e haɓugo maako bee laamu koloniyaal laati bana semmbe ngam sukaaɓe ɓe ngiɗi hakkeeji siyasa e jawdi. Nder yimɓe ɓe'e ɗon [[Nwafor Orizu]], mo hokki kibaru nder deftere maako, Without Bitterness, nder 1944, to ideoloji Zikism. Nder deftere, Orizu hollitii ko woni ko woni, ko haani, ko haɗi e haɓɓugo ummatoore afriknde keso e hakkillo keso dow galle, politik, ummatoore, e nguurndam jawdi. E hitaande 1946, worgo ɓaleeɓe Nigeria ɓe ɓe ɓe njogii e haalaaji Azikiwe e [[Nwafor Orizu|Orizu]] ɓe waɗi ko ɓe mbi'i, ɓe waɗi ko Zikist movement, wonde ɓalli ɓaleeɓe nder NCNC e hoore mum e hoore mum, e nder nde ɓe nganndi e logo maɓɓe. Kawtal arandeeji ngal waɗi nder suudu suudu Mesuudu Mesuudu Tinubu e nder suudu mawngu, e woodi yimɓe ɗuuɗɓe ɗon ɗon ɗon ɗon jaɓɓa kuuɗe mawɗe nder laawol lesdi Naajeeriya haa lesdi naa' lesdi naa' leydi. Wakkati fuɗɗam nder fuɗɗam nden woni ɓurɗo huutoraade. Nder lewru oktoobar 1948, nder Tom Jones Hall, nder kawtal je [[Anthony Enahoro|Tony Enahoro]] laaminoo, Osita Agwuna, jaayndiyanke mawɗo e ''Day Comet,'', waɗi wolde mo hawti e koloniyaalis, ko wi'etee A Call to Action. Ɗuum ɗemngal warugo o hawti e yimɓe mawɓe koloniyaal ɓe ɗon ɗon ɗon ɗon yi'a hakkillo socialisteeji ɗi Ziki'en ɗuuɗɓe ɗon mari e fotaandi maɓɓe ngam ɗum laatoto dow laawol jaɓugo jawdi diga lesdi Soviet Union ngam semmbina Marxism. Yimɓe nder jamma, Agwuna, Anthony Enahoro, Fred Anyiam, Raji Abdallah, Smart Ebbi, e Oged Macaulay, ɓe natti ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon ceede ngam ɓe ɗon moƴƴina. Nder suudu kiita, Abdallah e Agwuna ɓe ɗon haɓɓa, ammaa ɓe ɗuuɗani ɓe ɗon yi'a ɓe ɗon waɗugo hakke, ɓe ɗon ɓaawo ɗon ɓe ɗon ceede malla ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe.<ref name=":1" /> Ɗe kuuje ɗiɗi feere boo ɗon mari semmbe ngam ɓeydaago ɓamtaare ɓamtaare. Nder hitaande 1949, nder nder nder nder haaki yimɓe ɓe ɗon njaɓɓa ɓandu, nyau ɓaawo ɓaawo ɓernde ɓandu ngam darnugo ɓanduji ɗi polis ɗon njaɓɓi haakiɓe nder Iva Valley Enugu, e nyau ɓanduji nder Bthe ristol Hotel, nder Ikoyi ɓawti yimɓe ngam arda ngam haɓugo e laamu koloniyaal nder laawol kuuɗe goɗɗe. Ammaa fuɗɗitol warugo mawɗo koloniyaal ngam goɗɗo mo ɓe mbi'i o jeyaa e nder jamma waɗi ngam ɓe njokki jamma nder lewru Awril 1950. Ko adii ko e miijooji ɓalli ɗin ɗon jeyaa e ɓalli Azikiwe e haala maako, Azikiwe ɗon jeyaa dow hakkillooji maɓɓe ɗi politik e jawdi, ɓe keɓataa jaɓugo maako bana yimɓe ɗuuɗɓe ɓe ɗon tammi. Haŋkadi, haalde socialiste e virulente anti-kolonial waɗi ko hawti e yimɓe NCNC. == Ɗe ƴettuɗe dow Zikism == Nder haala Zik mawɗo, ɗum laati ɓurɗum nder yimɓe maako be yimɓe maako ngam ɓe laati Zikist. Ammaa Sikism naa' ɗum ko'e maɓɓe e ko'e lenyol, nden kam ɗum naa' ɗum waɗi ɓe taƴana. Hakkunde maajum, Zikism laati ɓurugo anndal ɓernde nder wakkati ɓurnde Afrik, ɗon holla warugo daraja ɓaleeɓe ɓaawo duuɓi ɗuuɗɗi ɗi koloniyaal waɗata e naftoraago. == Firooji == sr0skxmr931n821gqy9qo4wl9uaabj5