Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Ikot Ekpene 0 5304 177980 32954 2026-07-05T17:20:31Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the section "History" from the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1360284544|Ikot Ekpene]]" 177980 wikitext text/x-wiki {{1}} {{P1|Alkule lateŋ}} {{P2|[[Ikot Ekpene/adlam|𞤀𞤣𞤤𞤢𞤥 𞤆𞤵𞤤𞤢𞤪]]}} {{2}} {{databox}} '''Ikot Ekpene''' andira ɗe ɗi Raffia gelle un ɗistinorde gallure ɗer fomɓinare diiwal<ref>{{Cite web|title=Map – Ikot Ekpene (Ikot-Ekpene) – MAP[N]ALL.COM|url=http://www.mapnall.com/en/Map-Ikot-Ekpene_1135306.html|access-date=10 September 2021|website=www.mapnall.com}}</ref> ngal [[Diiwal Akwa Ibom|Akwa Ibom]]. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=iAnVbwAACAAJ&q=Ikot+Ekpene|title=Local Government Areas in Akwa Ibom State: Ikot Ekpene, Uyo, Eket, Mkpat-Enin, Abak, Oruk Anam, Ika-Annang, Oron, Nigeria, Eastern Obolo|last=Books|first=L. L. C.|date=23 February 2017|publisher=General Books LLC|isbn=9781155785943|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2017/02/19/gov-emmanuel-commits-to-democracy-dividends-in-ikot-ekpene/|title=Gov Emmanuel Commits To Democracy Dividends In Ikot Ekpene • Channels Television|date=19 February 2017|website=Channels Television|access-date=23 February 2017}}</ref> Un ɗe laamorinkeejum e finnuji laamorde ngal ɗi lasgi kongol [[Annang]] nder [[Naajeeriya]] (Nair, 1972). Gallure ɗer e jooɗeri e ɗi 17342 laawol pootigol ton darɗiɗe ɗe hakkuɗe [[Kalaaba]] haata fombina – fuuna e [[Aba]] haa hirna, hawti e laamorde diiwal [[Uyo]], e ɗu un laawol kam e ta fuuna. [[Umuahia]] un ɗi yeesore mawɗe gallure e ta woyla.<ref>{{Cite web|title=Hotels in Ikot Ekpene – Tours in Ikot Ekpene|url=https://booknaija.ng/city/akwa-ibom/ikot-ekpene/|access-date=10 September 2021|website=Booknaija Travels|language=en-US}}</ref> Kannan Nair ɗi duurol distinore kollinde ɗe gallure e ɗun bii ruki e laamorinkeejum kapital ɗum ɗi Annangs e ɗi lasgol [[Ibibiyo]]. [[Ibibiyo]] e jooɗi haa ɗi fuuna e ɗuɗuɗum ɗi ɗum Annangs e joɗeri haa ɗe fombina ɗum ɗi gallure den. Ikot Ekpene un anɗirande hawtirde soornde ɗun hawti e biirol gurtirde ɗum kokoje. ==Nassiji== {{reflist}} [[Category:Diiwal Akwa Ibom]] [[Category:Hukuma Pamare Akwa Ibom]] [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Berniiji Naajeeriya]] == History == === Sahaa Britaniyankeejo === Ko ɓuri yimɓe nokkuure nden ɓe ngalaa hawtaade e jaayndiyankooɓe Orop ɓe ɓe noddi Mbakara haa fuɗɗam karnijum 20, ɗum nuɗɗina wonde kareeji jaayndiyaaji Orop ɓe njahi yimɓe fuɗɗam nder karnijum 17. Nder lewru Nowambar 1903, garbaaji British ngari nder nokkuure diga [[Kalaba|Calabar]] nden nder hitaande ɓaawo ɗon ɓe waɗi garnizon ɗon nder lewru Janaare 1904, ɓe waɗi Umoren Eyenobong (nganndiɗo kaafahi nder Orop) diga Ukana ha hoore yimɓe Annang. Daga Ikot Ekpene, gardiiɓe ɓe njahi Uyo, diga ɗon to Abak e Opobo (ko jooni [[Ikot-Abasi|Ikot Abasi]]). Hakkunde 1904 e 1910, Ikot Ekpene laati nder Enyong District. Nder hitaande 1914 Enyong District feccitii nder ɗiɗi: Enyong e Ikot Ekpene Districts. New Ikot Ekpene District hawti Uyo e Abak be laamorde nder Ikot Ekpen town (Akpan, 1967). Ha 1919, jaaynde e Europe'en fuɗɗii ngam gariiri laati nokkuure laamorde. Kampeere ɗe'e ɗon mari kuuje e kuuje nder gariiri: John Holt's, Cooperative Wholesale Society, Paterson Zochonis (PZ), G. B. Ollivant e Compagnie Francaise de L'Afrique Occidentale. Dentalgo kuuje ɗe waɗi ɓe njahi nder nokkuuje je ɗon hawta ɓe, ɓe waɗi Ikot Ekpene gariiri man ɗon mari ɓernde. Nder 1937, laamu koloniyaaru maaki kasu mawɗo e taƴiɓe ɓe jaayndi ko'e Uropa ɓe ngaddani e ko'e lesdi. Woni haaki haaki ngam hokki huutoreeji leɗɗe (Ette, 2020). Nder hitaande 1903, Britaniya'en neli konu e garnizon ɗon ɗon haɓɓo haa dammugal gariiri anndiraa Control Post. Luttudu man ɗon nafugo yimɓe Britaniya so to laawol ngal hawta Owerri e Calabar nder ɓaawo duuɓi 1920'en haani hawta gariiri man, mawɓe Britaniya'en ɗon ɓe ɗon acca miijo ngam hawta gariiru Eket e Owerri ngam ɓe njogita gariiri man nder gariiri (Nair, 1972). Ɗum laati nokkuure foondoore nder hoore laamu leydi ndii nder British nder 1951. Ɗum boo woni nokkuure nde goodude welsinki Ibibio Welfare Union nden nde James Udo Eka hawti e Udosen Obot nder suudu Methodist nder Ikot Obong Edong (Noah, 1988). Ha nder laamu British, gariiri ndu laati nokkuure laamorde (Annang) division e (Ikot Ekpene) County Council. Hannde ɗum woni wuro wuro nder lesdi Akwa Ibom. === Wakkati laamorde === Ikot Ekpene, probably more than any other town, was seriously impacted in the Biafrian civil war. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2021)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> It had strategic military and political importance to both the Biafrans and Nigerians. The town and the area changed hands at least 3 times in this bitter conflict. Following the war, the new reorganization and state structure led to policies that did not recognize the historic importance of the town as most of the Annang leaders were massacred during the war. [[File:Nigeria_Ikot_Ekpene_Craft_Market_11.81.jpg|right|thumb|Fedde nder soko kuugal tikkere Ikot Ekpene ɗon holla kuugal kuugal kuuje raffia]] Bana ɓurɓe annang, Ikot Ekpene ina woodi aada ɓeydaade hoore mum diga ɓiɓɓe mum, ɓadiiɓe e ɓaleeɓe. Yimɓe feere ɗon kuuwdi ngam ɓe maɓɓita bee maɓɓuki ko ɓe nodda "Raffia City". Ikot Ekpene ina woodi taariika juutugo rafia fiber nder laami huutorooɓe, hat, tasku, matte e e haandi aada feere-feere nder leɗɗe. Ɗee kuuɗe feere-feere e kuuɗe cukalel ɗon tokki bee kuuɗe cukale. Goɗɗi goɗɗi ummaatooje e cociji ɗon wondi nder nokkuure nden. Ciftolji jaŋde mawɗi nayi ɓeydani wuro man risku: Akwa Ibom State Polytechnic, Ikot Osurua, School of Nursing, St. Joseph Major Theological Seminary e Ritman University. 5mzj1xxcfs6se5ertw4zgv2thn8t107 177981 177980 2026-07-05T17:21:22Z Ibrahim abusufyan 12706 177981 wikitext text/x-wiki {{1}} {{P1|Alkule lateŋ}} {{P2|[[Ikot Ekpene/adlam|𞤀𞤣𞤤𞤢𞤥 𞤆𞤵𞤤𞤢𞤪]]}} {{2}} {{databox}} '''Ikot Ekpene''' andira ɗe ɗi Raffia gelle un ɗistinorde gallure ɗer fomɓinare diiwal<ref>{{Cite web|title=Map – Ikot Ekpene (Ikot-Ekpene) – MAP[N]ALL.COM|url=http://www.mapnall.com/en/Map-Ikot-Ekpene_1135306.html|access-date=10 September 2021|website=www.mapnall.com}}</ref> ngal [[Diiwal Akwa Ibom|Akwa Ibom]]. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=iAnVbwAACAAJ&q=Ikot+Ekpene|title=Local Government Areas in Akwa Ibom State: Ikot Ekpene, Uyo, Eket, Mkpat-Enin, Abak, Oruk Anam, Ika-Annang, Oron, Nigeria, Eastern Obolo|last=Books|first=L. L. C.|date=23 February 2017|publisher=General Books LLC|isbn=9781155785943|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2017/02/19/gov-emmanuel-commits-to-democracy-dividends-in-ikot-ekpene/|title=Gov Emmanuel Commits To Democracy Dividends In Ikot Ekpene • Channels Television|date=19 February 2017|website=Channels Television|access-date=23 February 2017}}</ref> Un ɗe laamorinkeejum e finnuji laamorde ngal ɗi lasgi kongol [[Annang]] nder [[Naajeeriya]] (Nair, 1972). Gallure ɗer e jooɗeri e ɗi 17342 laawol pootigol ton darɗiɗe ɗe hakkuɗe [[Kalaaba]] haata fombina – fuuna e [[Aba]] haa hirna, hawti e laamorde diiwal [[Uyo]], e ɗu un laawol kam e ta fuuna. [[Umuahia]] un ɗi yeesore mawɗe gallure e ta woyla.<ref>{{Cite web|title=Hotels in Ikot Ekpene – Tours in Ikot Ekpene|url=https://booknaija.ng/city/akwa-ibom/ikot-ekpene/|access-date=10 September 2021|website=Booknaija Travels|language=en-US}}</ref> Kannan Nair ɗi duurol distinore kollinde ɗe gallure e ɗun bii ruki e laamorinkeejum kapital ɗum ɗi Annangs e ɗi lasgol [[Ibibiyo]]. [[Ibibiyo]] e jooɗi haa ɗi fuuna e ɗuɗuɗum ɗi ɗum Annangs e joɗeri haa ɗe fombina ɗum ɗi gallure den. Ikot Ekpene un anɗirande hawtirde soornde ɗun hawti e biirol gurtirde ɗum kokoje. == History == === Sahaa Britaniyankeejo === Ko ɓuri yimɓe nokkuure nden ɓe ngalaa hawtaade e jaayndiyankooɓe Orop ɓe ɓe noddi Mbakara haa fuɗɗam karnijum 20, ɗum nuɗɗina wonde kareeji jaayndiyaaji Orop ɓe njahi yimɓe fuɗɗam nder karnijum 17. Nder lewru Nowambar 1903, garbaaji British ngari nder nokkuure diga [[Kalaba|Calabar]] nden nder hitaande ɓaawo ɗon ɓe waɗi garnizon ɗon nder lewru Janaare 1904, ɓe waɗi Umoren Eyenobong (nganndiɗo kaafahi nder Orop) diga Ukana ha hoore yimɓe Annang. Daga Ikot Ekpene, gardiiɓe ɓe njahi Uyo, diga ɗon to Abak e Opobo (ko jooni [[Ikot-Abasi|Ikot Abasi]]). Hakkunde 1904 e 1910, Ikot Ekpene laati nder Enyong District. Nder hitaande 1914 Enyong District feccitii nder ɗiɗi: Enyong e Ikot Ekpene Districts. New Ikot Ekpene District hawti Uyo e Abak be laamorde nder Ikot Ekpen town (Akpan, 1967). Ha 1919, jaaynde e Europe'en fuɗɗii ngam gariiri laati nokkuure laamorde. Kampeere ɗe'e ɗon mari kuuje e kuuje nder gariiri: John Holt's, Cooperative Wholesale Society, Paterson Zochonis (PZ), G. B. Ollivant e Compagnie Francaise de L'Afrique Occidentale. Dentalgo kuuje ɗe waɗi ɓe njahi nder nokkuuje je ɗon hawta ɓe, ɓe waɗi Ikot Ekpene gariiri man ɗon mari ɓernde. Nder 1937, laamu koloniyaaru maaki kasu mawɗo e taƴiɓe ɓe jaayndi ko'e Uropa ɓe ngaddani e ko'e lesdi. Woni haaki haaki ngam hokki huutoreeji leɗɗe (Ette, 2020). Nder hitaande 1903, Britaniya'en neli konu e garnizon ɗon ɗon haɓɓo haa dammugal gariiri anndiraa Control Post. Luttudu man ɗon nafugo yimɓe Britaniya so to laawol ngal hawta Owerri e Calabar nder ɓaawo duuɓi 1920'en haani hawta gariiri man, mawɓe Britaniya'en ɗon ɓe ɗon acca miijo ngam hawta gariiru Eket e Owerri ngam ɓe njogita gariiri man nder gariiri (Nair, 1972). Ɗum laati nokkuure foondoore nder hoore laamu leydi ndii nder British nder 1951. Ɗum boo woni nokkuure nde goodude welsinki Ibibio Welfare Union nden nde James Udo Eka hawti e Udosen Obot nder suudu Methodist nder Ikot Obong Edong (Noah, 1988). Ha nder laamu British, gariiri ndu laati nokkuure laamorde (Annang) division e (Ikot Ekpene) County Council. Hannde ɗum woni wuro wuro nder lesdi Akwa Ibom. === Wakkati laamorde === Ikot Ekpene, probably more than any other town, was seriously impacted in the Biafrian civil war. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2021)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> It had strategic military and political importance to both the Biafrans and Nigerians. The town and the area changed hands at least 3 times in this bitter conflict. Following the war, the new reorganization and state structure led to policies that did not recognize the historic importance of the town as most of the Annang leaders were massacred during the war. [[File:Nigeria_Ikot_Ekpene_Craft_Market_11.81.jpg|right|thumb|Fedde nder soko kuugal tikkere Ikot Ekpene ɗon holla kuugal kuugal kuuje raffia]] Bana ɓurɓe annang, Ikot Ekpene ina woodi aada ɓeydaade hoore mum diga ɓiɓɓe mum, ɓadiiɓe e ɓaleeɓe. Yimɓe feere ɗon kuuwdi ngam ɓe maɓɓita bee maɓɓuki ko ɓe nodda "Raffia City". Ikot Ekpene ina woodi taariika juutugo rafia fiber nder laami huutorooɓe, hat, tasku, matte e e haandi aada feere-feere nder leɗɗe. Ɗee kuuɗe feere-feere e kuuɗe cukalel ɗon tokki bee kuuɗe cukale. Goɗɗi goɗɗi ummaatooje e cociji ɗon wondi nder nokkuure nden. Ciftolji jaŋde mawɗi nayi ɓeydani wuro man risku: Akwa Ibom State Polytechnic, Ikot Osurua, School of Nursing, St. Joseph Major Theological Seminary e Ritman University. ==Nassiji== {{reflist}} [[Category:Diiwal Akwa Ibom]] [[Category:Hukuma Pamare Akwa Ibom]] [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Berniiji Naajeeriya]] hugm2x9dvv3lnbrqjlhex2fnul8ptg5 Bernard Henri Burdiyon 0 42647 177966 177965 2026-07-05T13:44:04Z Adamu mc 10501 Edit 177966 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sir Bernard Henri Burdiyon''' GCMG KBE (1883-1948) ko gardiiɗo koloñaal Angalteer, wonnoo ko guwerneer [[Ugannda|Uganndaa]] (1932-1935) e [[Naajeeriya|leydi Nijeer]] (1935-1943). == Duuɓi gadani == Bourdillon jibinaa ko ñalnde tati 3 desaambar 1883 to Burnie, to Tasmani, jibnaaɓe mum ko Engele en. Hay so o jibinaa ko to Tasmani, o wiyi omo jogori wonde « Engele, wonaa Ostarali ». <ref name="Meredith" /> O mawni ko to Angalteer e Afrik worgo, o janngi to duɗal Tonbridge to Tonbridge, Kent . O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde St John, Oxford, o heɓi bak makko e hitaande 1906. E hitaande 1908, o naati e golle laamu leydi Indiya . <ref name="Bodley" /> O resi Violet Grace Billinghurst e lewru noowammbar 1909. <ref name="Meredith" /> E hitaande 1935, Violet siforaa ko « debbo guwerneer timmuɗo ». Ɓiɓɓe makko tato ɓee, hono Bernard Godwin Burdillon, Henri Townsend Burdillon e Patrik Imbert Burdillon njanngii e duɗal jaaɓi haaɗtirde Korpus Christi, Oxford, kamɓe fof ɓe ndewi e baaba maɓɓe e nder golle koloñaal. Bernard Godwin Bourdillon, balloowo mawɗo jaagorɗe leydi Palestiin, waraa caggal ɗuum e bommbooji baɗnooɗi e otel King David e hitaande 1946. E hitaande alif 1913, Bourdillon toɗɗaa yo won gardiiɗo jaagorɗe laamu diiwanuuji dentuɗi ɗii. E hitaande 1915, o waɗtaa binnditoowo to Ñaawirde Toownde Allahabad. Nde o woni to leydi Inndo, o dañii innde ganndo ɗemɗe. E nder wolde adunaare adannde, Bourdillon naati konu, o woni Lietnaa ɗiɗaɓo e hitaande 1917, o artiraa to Irak e hitaande 1918. O arti e darnde Major, e nder fitinaaji Iraak e hitaande 1919, o haalaama e nder binndanɗe. [[File:Baghdad_1923_Bell_Cornwallis_Eskell_Bourdillon.jpg|right|thumb|Foto tedduɓe Angalteer e Iraak to Bagdaad gila 1923 e jamaanu Iraak Mandatory . Gila ɗiɗaɓo nano haa nyaamo e doggol yeeso ngol, ko Kinahan Kornwalis, Sassoon Eskel, e Gertrude Bell . Bourdillon ina darii caggal Bell to bannge doggol ɗiɗaɓol.]] Bourdillon yalti konu e hitaande 1919 ngam naatde e njuɓɓudi siwil Iraak, o toɗɗaa Sekereteer politik to Komiseer Toowɗo Iraak e hitaande 1921. Tuggi 1924 haa 1929, o woni Konseye. Hakkunde 1925 e 1926, o woniino Komiseer mawɗo jogiiɗo doole guurɗe e nder kaaldigal nanondiral hakkunde Angalteer e Irak e hitaande 1926. == Sarwiis koloñaal == === Seylan === Bourdillon artiraa e Sarwiis Siwil Koloñaal e hitaande 1929 ngam ƴettude golle Sekereteer Koloñaal Ceylon, o woni e oon darnde haa hitaande 1932, o wonii laabi ɗiɗi guwerneer Ceylon . Nde o woni to leydi Ceylon, o wonii hooreejo fedde laamuyankoore Asiyankoore to Ceylon e hitaande 1931. O noddaama kadi to Maldives e hitaande 1931 ngam wasiyaade Sultan Muhammadu Shamsuddeen III e binndol doosgal leydi ndii gadanal binndaangal . O wasiyiima yo leydi ndi ardo diiso jaagorɗe, gardiiɗo jaagorɗe leydi ndii, kono wasiyaaji makko njaɓaaka e goomu ƴettugol binnditagol ngol. === Uganndaa === E hitaande 1932, o waɗaa Guwerneer e Komaandaŋ mawɗo leydi Uganndaa. To leydi Uganndaa, Bourdillon wiyaama "heɓii safaara" nde tawnoo geɗe keewɗe ummiima nde o woni guwerneer ɗo o waawi waɗde kuule ɗe ko ɓuri heewde e Afriknaaɓe njiɗi. Heen sahaaji, luural waɗii hakkunde njulaagu aarabeeɓe to Kampala (kamɓe e koye maɓɓe ko eggooɓe ummoriiɓe leydi Angalteer to Aden) e jom en njulaagu Afriknaaɓe e nder renndo ngoo. Bourdillon ƴeewtii hujjaaji ɗii, o miijii wonde ko goonga, sibu jom en jawɗeele en aarabeeɓe ɓee mbaɗii golle bonɗe, tawi heen huunde ina luurdi e sariyaaji Protektorat Uganndaa . E ko nanndi heen, o laamiima e fawaade e depasuuji Afrik. E sahaa goɗɗo o ɓadtiima ardiiɓe Laamu Tooro, ɓe mbiyi wonde wuyɓe belsik ina taƴa leydi Konngo Belsik tawa ko e dow laawol, ina njiyloo jawdi e dow leyɗeele jeyaaɗe e Laamu Tooro. Bourdillon ƴeewtindiima haala kaa, yamiri Askari yo ƴeewndo keeri ngam nanngude wuyɓe ɓee. Caggal ɗuum, wuyɓe ɓee nanngaa, laamuuji Angalteer nanngi ɗum en kasoo, hay so tawii ko Oropnaaɓe. Heen sahaa goɗɗo, belsiknaajo gooto hoɗnooɗo to Entebbe, tuumaama fiyde gollotooɓe mum afriknaaɓe. Bourdillon noddi seedeeji, ina heen gollotooɓe gorko belsiknaajo woɗɓe ɓee. Caggal nde o nani hujjaaji ɗii fof, gorko belsiknaajo oo waɗtaa yoɓde njoɓdi, caggal ɗuum o riiwaa e nder leydi Uganndaa, o artiraa e leydi Konngo belsik. E nder ɗeeɗoo geɗe ɗiɗi fof, Bourdillon ina wondi e Afriknaaɓe ɓiɗɓe leydi ndii e Oropnaaɓe, o huutoriima nokku makko e nder njuɓɓudi laamu koloñaal ngam ƴellitde kuule ɗe Afriknaaɓe njiɗi e Oropnaaɓe. Ɗumɗoo ina teskaa nde tawnoo ina famɗi no feewi e nder Afrik koloñaal. Wonno ko laabi njoɓdi mahaaɗi rewrude e leydi leñol Lango e nder caka protektoraat. Lango heewɓe ngulliima e ɗeen laabi njoɓdi. Caggal nde "Komisiyoŋ diiwaan gooto hirjini ɓe ngam ɗaɓɓude guwerneer oo e wullitaango maɓɓe", fedde yimɓe Lango hawri e ɗaɓɓaande ngam humpitaade ko waɗi ɓe njiɗaa laabi tolnooji ɗii, ɓe njiɗi ko yo tolnooji ɗii ittu. Teemedde Langooji ciifi ɗaɓɓaande ndee. Komiseriyaa diiwaan oo walli ɓe addude ɗaɓɓaande maɓɓe to Bourdillon. Caggal nde o ƴeewti ɗaɓɓaande ndee, o haaldii e DC e ardiiɓe Lango ɓe DC addi e makko ɓee fof, Bourdillon yamiri yo tolnooji ɗii ƴette ɗoon e ɗoon. Joɗnde ndee fof waɗii waktuuji ɗiɗi tan, gartugol DC e ardiiɓe Lango to diiwaan mo Lango ɓuri heewde e mum en to caka protektoraat oo, ko "nafoore". [1] [2] == Tuugnorgal == == Colonial service == === Ceylon === Bourdillon jaɓɓii to Dowla leydi leydi leydi leydi ndii nder 1929 ngam o jaɓɓina golle mawɗo leydi Ceylon, o waɗi golle ɗee haa 1932 e ɗiɗi o golli hooreejo leydi Ceylons. Nde o wonnoo nder Ceylon, o waɗi hooreejo Ceylon Branch of the Royal Asiatic Society nder 1931. O ɗon nodda to Maldives nder 1931 ngam hokki Sultan Muhammad Shamsuddeen III ha nder haɓɓugo leydi ndii fuɗnaande nde windaa. O holli leydi ndii haani wonde ko e hooreejo leydi, kono ko e dowla makko, o jaɓaani. === Uganda === E hitaande 1932, o laamaama hooreejo leydi Uganda e hooreejo leydi. Nder Uganda, Bourdillon wi'i o "wurtini fota" ngam daliila feere feere fuɗɗi wakkati o jeyaa e laamu, to o waawi waɗugo hakkiiloji je je ɗon yiɗugo yimɓe Afrik. Wakkati go'oto, hawti hakkunde jaayndiyankooɓe Arabɓe nder Kampala (ko'en ɓe immireɓe diga lesdi Aden nder lesdi Biritaniya) e jaayndiyaaɓe Afrikɓe nder ummaatoore nden. Bourdillon ɗaɓɓiti daliila boo o yi'i ɗum goonga ngam yimɓe Arab'en ɓe ɗon mari kuuje ɗe ɓe ɗon kuuwa, feere nder ɗi ɗon haani e dille ɗe lesdi Uganda ɗon haani. Ngam maajum o waɗi kiita ngam ɓe ɗon jaɓɓa kuuje nder lesdi Afrika. Nder wakkati feere o haani hooreeɓe Laamu Tooro ɓe mbi'i ɓe haani ɓe haani belji'en ɓe haani haani diga Belji'en Congo e haani haandi dow lesdi to Tooro. Bourdillon ɗon ɗaɓɓita haala nden, o waɗi Askari'en ɗon ɗon ɗon ɗon jaɓɓa nder hirsirde ngam ɓe mburtina ɓe. Ɓaawo ɗon mawɓe man ɓe ɗon haɓɓana ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon haɓɓa ngam ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe ɓe ɗon ɓe nder suudu kurkutu, ɓe ɗon ɓe ɗo ɓe ɗon ɓe woni ɓe ɓe ɓe nder lesdi Europe. Nder wakkati feere, goɗɗo Beljiyanko'en nder Entebbe ɗon ceede ngam woppaago maccuɓe maako nder lesdi Afrika. Bourdillon noddi goɗɗum, hawti e go'o gollooɓe belji. Caggal nanki daliila fuu, beljiyankeejo on ɗon haɓa hokkugo mo boɗɗum, nden o ɗon wurtina diga lesdi Uganda to lesdi Beljiyan Congo. Nder haalaji ɗiɗawɗi ɗi ɗi ɗum wi'i, Bourdillon wari dow lesdi Afriknaaɓe ha dow Europe'en e huutori nokkuure maako nder laamu koloniyaal ngam waɗugo kiita dow Afriknaaɓe haa ɓe hawtoro Europe'en. Ɗuum waɗi ɗum ɓurɗo seɗɗa nder Afrik koloniyaal. Wonaa laawolji ɗi laatii nder lesdi Lango nder nder lesdi protectorate. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɗon ɗon ɗon ɗon nganndi dow laawolji ɗi ɗon mari limce. "Ɓay ɓe ɗon "jiɓɓa ngam komiisaaru diiwaan ngam ɓe ƴaɓɓita gomnaaru ngam ɓe ɗon njanngina", yimɓe Lango ɓe kawti ngam ɓe ɗon faami daliila ɓe ngalaa laawolji ɗi ɓe ɗon mari tolle e ɓe ngiɗi ɓe ƴaƴina tolle. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɓe dentuɗo petisyon. Komisaaru diiwaan walliɓe ɓe ɓe wurtina ɓe bo Bourdillon. Caggal nde boodi petisiyon nden haalanki bee hooreejo DC e hooreejo Lango ɓe DC wari to maako, Bourdillon umri boodi'en ɓe ɗon njaɓa. Kawtal ngal fuɗɗii sahaaji ɗiɗi tan, nden warugo hooreeɓe DC e Lango to leydi Lango nder fannu protectorate "footi". === Nigeria === E hitaande 1935, o waɗii hooreejo leydi Nigeria e hooreejo leydi, o jokki golle ɗee haa o hootiima laamu e hitaande 1943. Sir Bernard Bourdillon ɗon haɗi e laabi habaru nder siyasa koloniya, e ɗon ɓeyda heɓugo hakkiilo e jaɓugo yimɓe lesdi Nigeria. E 1 feebari 1938, o hawti e Movement Youth Nigeria ngam nanugo ko ɓe nganndi dow laawol ngol kawtal Kooko Pool Europe'en ɗon sakkindi gasa. Nde ɓe noddi mo ngam jaɓugo darnde gootol nder nder nder hawtaade o jaɓaayi, o wi'i o ɗon jaɓɓa darnde Afrik. Balɗe goɗɗe ɓaawo, Jaɓɓorgo Koloniyaal ngal anndini bandol jaɓɓorgo, ɓaawo nde poolgu ngal ummi. [[Nnamdi Azikiwe]]'s West African Pilot be'i bo'o ngam Bourdillon. O tokki haa o haɓɓii e ardiiɓe hakkilantaaji lesdi Naajeeriya nder wakkati maako fuu. Bourdillon siforaama wonde « ina woɗɗi jamaanu mum » e geɗe njiyaagu. O meeɗii winndude wonde o "salii e ɓernde makko fof miijo ngo alaa ɗo haaɗi wonde won e leƴƴi ina ɓura woɗɓe" o wiyi "hono ɗeeɗoo haalaaji ngalaa daliilu e ganndal walla e diine kerecee en." E won e fannuuji ɗum addani mo luulndaade, o jokki e wallitde Afriknaaɓe e dañde laamu mum, e nder leydi Uganndaa e Nijeer fof o ƴettii darnde ngam ɓeydude naatgol Afriknaaɓe e laamu. ==firooji== == Colonial service == === Ceylon === Bourdillon jaɓɓii to Dowla leydi leydi leydi leydi ndii nder 1929 ngam o jaɓɓina golle mawɗo leydi Ceylon, o waɗi golle ɗee haa 1932 e ɗiɗi o golli hooreejo leydi Ceylons. Nde o wonnoo nder Ceylon, o waɗi hooreejo Ceylon Branch of the Royal Asiatic Society nder 1931. O ɗon nodda to Maldives nder 1931 ngam hokki Sultan Muhammad Shamsuddeen III ha nder haɓɓugo leydi ndii fuɗnaande nde windaa. O holli leydi ndii haani wonde ko e hooreejo leydi, kono ko e dowla makko, o jaɓaani. === Uganda === E hitaande 1932, o laamaama hooreejo leydi Uganda e hooreejo leydi. Nder Uganda, Bourdillon wi'i o "wurtini fota" ngam daliila feere feere fuɗɗi wakkati o jeyaa e laamu, to o waawi waɗugo hakkiiloji je je ɗon yiɗugo yimɓe Afrik. Wakkati go'oto, hawti hakkunde jaayndiyankooɓe Arabɓe nder Kampala (ko'en ɓe immireɓe diga lesdi Aden nder lesdi Biritaniya) e jaayndiyaaɓe Afrikɓe nder ummaatoore nden. Bourdillon ɗaɓɓiti daliila boo o yi'i ɗum goonga ngam yimɓe Arab'en ɓe ɗon mari kuuje ɗe ɓe ɗon kuuwa, feere nder ɗi ɗon haani e dille ɗe lesdi Uganda ɗon haani. Ngam maajum o waɗi kiita ngam ɓe ɗon jaɓɓa kuuje nder lesdi Afrika. Nder wakkati feere o haani hooreeɓe Laamu Tooro ɓe mbi'i ɓe haani ɓe haani belji'en ɓe haani haani diga Belji'en Congo e haani haandi dow lesdi to Tooro. Bourdillon ɗon ɗaɓɓita haala nden, o waɗi Askari'en ɗon ɗon ɗon ɗon jaɓɓa nder hirsirde ngam ɓe mburtina ɓe. Ɓaawo ɗon mawɓe man ɓe ɗon haɓɓana ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon haɓɓa ngam ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe ɓe ɗon ɓe nder suudu kurkutu, ɓe ɗon ɓe ɗo ɓe ɗon ɓe woni ɓe ɓe ɓe nder lesdi Europe. Nder wakkati feere, goɗɗo Beljiyanko'en nder Entebbe ɗon ceede ngam woppaago maccuɓe maako nder lesdi Afrika. Bourdillon noddi goɗɗum, hawti e go'o gollooɓe belji. Caggal nanki daliila fuu, beljiyankeejo on ɗon haɓa hokkugo mo boɗɗum, nden o ɗon wurtina diga lesdi Uganda to lesdi Beljiyan Congo. Nder haalaji ɗiɗawɗi ɗi ɗi ɗum wi'i, Bourdillon wari dow lesdi Afriknaaɓe ha dow Europe'en e huutori nokkuure maako nder laamu koloniyaal ngam waɗugo kiita dow Afriknaaɓe haa ɓe hawtoro Europe'en. Ɗuum waɗi ɗum ɓurɗo seɗɗa nder Afrik koloniyaal. Wonaa laawolji ɗi laatii nder lesdi Lango nder nder lesdi protectorate. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɗon ɗon ɗon ɗon nganndi dow laawolji ɗi ɗon mari limce. "Ɓay ɓe ɗon "jiɓɓa ngam komiisaaru diiwaan ngam ɓe ƴaɓɓita gomnaaru ngam ɓe ɗon njanngina", yimɓe Lango ɓe kawti ngam ɓe ɗon faami daliila ɓe ngalaa laawolji ɗi ɓe ɗon mari tolle e ɓe ngiɗi ɓe ƴaƴina tolle. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɓe dentuɗo petisyon. Komisaaru diiwaan walliɓe ɓe ɓe wurtina ɓe bo Bourdillon. Caggal nde boodi petisiyon nden haalanki bee hooreejo DC e hooreejo Lango ɓe DC wari to maako, Bourdillon umri boodi'en ɓe ɗon njaɓa. Kawtal ngal fuɗɗii sahaaji ɗiɗi tan, nden warugo hooreeɓe DC e Lango to leydi Lango nder fannu protectorate "footi". === Nigeria === E hitaande 1935, o waɗii hooreejo leydi Nigeria e hooreejo leydi, o jokki golle ɗee haa o hootiima laamu e hitaande 1943. Sir Bernard Bourdillon ɗon haɗi e laabi habaru nder siyasa koloniya, e ɗon ɓeyda heɓugo hakkiilo e jaɓugo yimɓe lesdi Nigeria. E 1 feebari 1938, o hawti e Movement Youth Nigeria ngam nanugo ko ɓe nganndi dow laawol ngol kawtal Kooko Pool Europe'en ɗon sakkindi gasa. Nde ɓe noddi mo ngam jaɓugo darnde gootol nder nder nder hawtaade o jaɓaayi, o wi'i o ɗon jaɓɓa darnde Afrik. Balɗe goɗɗe ɓaawo, Jaɓɓorgo Koloniyaal ngal anndini bandol jaɓɓorgo, ɓaawo nde poolgu ngal ummi. [[Nnamdi Azikiwe]]'s West African Pilot be'i bo'o ngam Bourdillon. O tokki haa o haɓɓii e ardiiɓe hakkilantaaji lesdi Naajeeriya nder wakkati maako fuu. Bourdillon siforaama wonde « ina woɗɗi jamaanu mum » e geɗe njiyaagu. O meeɗii winndude wonde o "salii e ɓernde makko fof miijo ngo alaa ɗo haaɗi wonde won e leƴƴi ina ɓura woɗɓe" o wiyi "hono ɗeeɗoo haalaaji ngalaa daliilu e ganndal walla e diine kerecee en." E won e fannuuji ɗum addani mo luulndaade, o jokki e wallitde Afriknaaɓe e dañde laamu mum, e nder leydi Uganndaa e Nijeer fof o ƴettii darnde ngam ɓeydude naatgol Afriknaaɓe e laamu. ==firooji== == Colonial service == === Ceylon === Bourdillon jaɓɓii to Dowla leydi leydi leydi leydi ndii nder 1929 ngam o jaɓɓina golle mawɗo leydi Ceylon, o waɗi golle ɗee haa 1932 e ɗiɗi o golli hooreejo leydi Ceylons. Nde o wonnoo nder Ceylon, o waɗi hooreejo Ceylon Branch of the Royal Asiatic Society nder 1931. O ɗon nodda to Maldives nder 1931 ngam hokki Sultan Muhammad Shamsuddeen III ha nder haɓɓugo leydi ndii fuɗnaande nde windaa. O holli leydi ndii haani wonde ko e hooreejo leydi, kono ko e dowla makko, o jaɓaani. === Uganda === E hitaande 1932, o laamaama hooreejo leydi Uganda e hooreejo leydi. Nder Uganda, Bourdillon wi'i o "wurtini fota" ngam daliila feere feere fuɗɗi wakkati o jeyaa e laamu, to o waawi waɗugo hakkiiloji je je ɗon yiɗugo yimɓe Afrik. Wakkati go'oto, hawti hakkunde jaayndiyankooɓe Arabɓe nder Kampala (ko'en ɓe immireɓe diga lesdi Aden nder lesdi Biritaniya) e jaayndiyaaɓe Afrikɓe nder ummaatoore nden. Bourdillon ɗaɓɓiti daliila boo o yi'i ɗum goonga ngam yimɓe Arab'en ɓe ɗon mari kuuje ɗe ɓe ɗon kuuwa, feere nder ɗi ɗon haani e dille ɗe lesdi Uganda ɗon haani. Ngam maajum o waɗi kiita ngam ɓe ɗon jaɓɓa kuuje nder lesdi Afrika. Nder wakkati feere o haani hooreeɓe Laamu Tooro ɓe mbi'i ɓe haani ɓe haani belji'en ɓe haani haani diga Belji'en Congo e haani haandi dow lesdi to Tooro. Bourdillon ɗon ɗaɓɓita haala nden, o waɗi Askari'en ɗon ɗon ɗon ɗon jaɓɓa nder hirsirde ngam ɓe mburtina ɓe. Ɓaawo ɗon mawɓe man ɓe ɗon haɓɓana ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon haɓɓa ngam ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe ɓe ɗon ɓe nder suudu kurkutu, ɓe ɗon ɓe ɗo ɓe ɗon ɓe woni ɓe ɓe ɓe nder lesdi Europe. Nder wakkati feere, goɗɗo Beljiyanko'en nder Entebbe ɗon ceede ngam woppaago maccuɓe maako nder lesdi Afrika. Bourdillon noddi goɗɗum, hawti e go'o gollooɓe belji. Caggal nanki daliila fuu, beljiyankeejo on ɗon haɓa hokkugo mo boɗɗum, nden o ɗon wurtina diga lesdi Uganda to lesdi Beljiyan Congo. Nder haalaji ɗiɗawɗi ɗi ɗi ɗum wi'i, Bourdillon wari dow lesdi Afriknaaɓe ha dow Europe'en e huutori nokkuure maako nder laamu koloniyaal ngam waɗugo kiita dow Afriknaaɓe haa ɓe hawtoro Europe'en. Ɗuum waɗi ɗum ɓurɗo seɗɗa nder Afrik koloniyaal. Wonaa laawolji ɗi laatii nder lesdi Lango nder nder lesdi protectorate. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɗon ɗon ɗon ɗon nganndi dow laawolji ɗi ɗon mari limce. "Ɓay ɓe ɗon "jiɓɓa ngam komiisaaru diiwaan ngam ɓe ƴaɓɓita gomnaaru ngam ɓe ɗon njanngina", yimɓe Lango ɓe kawti ngam ɓe ɗon faami daliila ɓe ngalaa laawolji ɗi ɓe ɗon mari tolle e ɓe ngiɗi ɓe ƴaƴina tolle. Yimɓe Lango ɗuuɗɓe ɓe dentuɗo petisyon. Komisaaru diiwaan walliɓe ɓe ɓe wurtina ɓe bo Bourdillon. Caggal nde boodi petisiyon nden haalanki bee hooreejo DC e hooreejo Lango ɓe DC wari to maako, Bourdillon umri boodi'en ɓe ɗon njaɓa. Kawtal ngal fuɗɗii sahaaji ɗiɗi tan, nden warugo hooreeɓe DC e Lango to leydi Lango nder fannu protectorate "footi". === Nigeria === E hitaande 1935, o waɗii hooreejo leydi Nigeria e hooreejo leydi, o jokki golle ɗee haa o hootiima laamu e hitaande 1943. Sir Bernard Bourdillon ɗon haɗi e laabi habaru nder siyasa koloniya, e ɗon ɓeyda heɓugo hakkiilo e jaɓugo yimɓe lesdi Nigeria. E 1 feebari 1938, o hawti e Movement Youth Nigeria ngam nanugo ko ɓe nganndi dow laawol ngol kawtal Kooko Pool Europe'en ɗon sakkindi gasa. Nde ɓe noddi mo ngam jaɓugo darnde gootol nder nder nder hawtaade o jaɓaayi, o wi'i o ɗon jaɓɓa darnde Afrik. Balɗe goɗɗe ɓaawo, Jaɓɓorgo Koloniyaal ngal anndini bandol jaɓɓorgo, ɓaawo nde poolgu ngal ummi. [[Nnamdi Azikiwe]]'s West African Pilot be'i bo'o ngam Bourdillon. O tokki haa o haɓɓii e ardiiɓe hakkilantaaji lesdi Naajeeriya nder wakkati maako fuu. Bourdillon siforaama wonde « ina woɗɗi jamaanu mum » e geɗe njiyaagu. O meeɗii winndude wonde o "salii e ɓernde makko fof miijo ngo alaa ɗo haaɗi wonde won e leƴƴi ina ɓura woɗɓe" o wiyi "hono ɗeeɗoo haalaaji ngalaa daliilu e ganndal walla e diine kerecee en." E won e fannuuji ɗum addani mo luulndaade, o jokki e wallitde Afriknaaɓe e dañde laamu mum, e nder leydi Uganndaa e Nijeer fof o ƴettii darnde ngam ɓeydude naatgol Afriknaaɓe e laamu. ==firooji== oo8bv6mevq9mbhvwc2ejbenyrsmeyta Joorji Oguntaade 0 42809 177988 177375 2026-07-05T17:27:48Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1346753162|George Oguntade]]" 177988 wikitext text/x-wiki '''George Adesola Oguntade''' (CFR, CON) (yankeewo 10 mars 1940),<ref name="Vanguard" /> ko joginoowo lesdi Naajeeriya mo o jeyaaɗo e hooreejo suudu ardiiɗo lesdi Naajeeri diga 19 mee 2004 haa 10 mee 2010 e o woni ardiiɗo leydi Naajeeriya to leydi United Kingdom. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == George Oguntade jibinaa ko to Epe, [[Diiwal Ikko|to diiwaan Lagos]] ɗo o timmini jaŋde makko leslesre. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Holborn College of Law e hitaande 1964 caggal nde o janngi sariya hade makko yahde to duɗal sariya leydi Najeriya e hitaande 1965, o noddiraa kadi to duɗal sariya leydi Najeriya ñalnde 15 lewru Yarkoma hitaande 1966. == Kugal == Oguntade fuɗɗi kuugal maako dow ko laarani kiita haa suudu kiita mawndu, Ibadan nden nder lewru Seeɗto 1980 o toɗɗaama kiita suudu kiita Lagos ɓaawo o nasti nder kuuɗe kiitaaji feere-feere haa suudu kiita Lagos duuɓi 14. Hakkunde lewru Seeɗto 1987 e lewru Mee 2004, George woniino hooreejo ñaawirɗe keewɗe e nder leydi Nijeer haa nde o toɗɗaa ñaawirde toownde leydi Nijeer ñalnde 19 lewru mee 2004. <ref name="nglaw" /> Nde o heɓi duuɓi 70 ɗi sariya yamiri ɗii, George Oguntade woppi golle mum e nder Ñaawirde Toownde ñalnde 10 mee 2010. Ñalnde 16 suwee 2015, George toɗɗaa hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos, ko [[Akinwunmi Ambode]] . George Oguntade heɓi kuugal Komisinaajo mawɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Biritaniya nyande 9 lewru Oktoba 2017. == Njeenaaje e njeenaaje == * Koolaaɗo kuuɓal leydi Niiseer – 2010 * Komandaajo leydi Fedde – 2010 == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 8fs6tpitisy0sdtpi5hgkn5sunbovvm 177989 177988 2026-07-05T17:28:03Z Ibrahim abusufyan 12706 177989 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''George Adesola Oguntade''' (CFR, CON) (yankeewo 10 mars 1940),<ref name="Vanguard" /> ko joginoowo lesdi Naajeeriya mo o jeyaaɗo e hooreejo suudu ardiiɗo lesdi Naajeeri diga 19 mee 2004 haa 10 mee 2010 e o woni ardiiɗo leydi Naajeeriya to leydi United Kingdom. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == George Oguntade jibinaa ko to Epe, [[Diiwal Ikko|to diiwaan Lagos]] ɗo o timmini jaŋde makko leslesre. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Holborn College of Law e hitaande 1964 caggal nde o janngi sariya hade makko yahde to duɗal sariya leydi Najeriya e hitaande 1965, o noddiraa kadi to duɗal sariya leydi Najeriya ñalnde 15 lewru Yarkoma hitaande 1966. == Kugal == Oguntade fuɗɗi kuugal maako dow ko laarani kiita haa suudu kiita mawndu, Ibadan nden nder lewru Seeɗto 1980 o toɗɗaama kiita suudu kiita Lagos ɓaawo o nasti nder kuuɗe kiitaaji feere-feere haa suudu kiita Lagos duuɓi 14. Hakkunde lewru Seeɗto 1987 e lewru Mee 2004, George woniino hooreejo ñaawirɗe keewɗe e nder leydi Nijeer haa nde o toɗɗaa ñaawirde toownde leydi Nijeer ñalnde 19 lewru mee 2004. <ref name="nglaw" /> Nde o heɓi duuɓi 70 ɗi sariya yamiri ɗii, George Oguntade woppi golle mum e nder Ñaawirde Toownde ñalnde 10 mee 2010. Ñalnde 16 suwee 2015, George toɗɗaa hooreejo fedde toppitiinde ko fayti e njuɓɓudi laamu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos, ko [[Akinwunmi Ambode]] . George Oguntade heɓi kuugal Komisinaajo mawɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Biritaniya nyande 9 lewru Oktoba 2017. == Njeenaaje e njeenaaje == * Koolaaɗo kuuɓal leydi Niiseer – 2010 * Komandaajo leydi Fedde – 2010 == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 9738xf3d3lxxt1tr8qsaghqml6gastk Olukunle bamgbose 0 42985 177967 2026-07-05T14:50:13Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1362221004|Olukunle Bamgbose]]" 177967 wikitext text/x-wiki '''Olukunle Akindele Bamgbose''' (jibinaa ko 21 suwee 1958) ko dipolomaat golloowo e nder leydi Najeriya, gollinooɗo e ministeer geɗe caggal leydi gila 1983 haa o arti e golle makko e lewru suwee 2018. O joginoo darnde ammbasadeer, o woniino Sekereteer duumotooɗo e ministeer caggal leydi gila e hitaande 1983 2018. == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Bamgbose ko jeyaaɗo e nokku laamu [[Ilesa West|Ilesha]] hirnaange, [[Diiwal Osun|to diiwaan Osun]] . O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Eklesiya Afrik, to Ilesha, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anwar-ul-Islam, to Agege, to diiwaan Lagos. O heɓi BA e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Najeriya, Nsukka e hitaande 1982. == Kugal == Bamgbose toɗɗaama nder hukuuma hakkilanki lesdi Naajeeriya nyande 14 lewru Duujal hitaande 1983, o woni hooreejo tataɓo nder kuugal jokkindiral e pinal. Caggal ɗuum o neldaa to Ammbasadeer leydi Nijeer to [[Muritani|Moritani]] (1987–1991), caggal ɗuum o golliima e Diisnondiral Porotokol to gardiiɗo (1991–1998). Tuggi hitaande 2000 haa hitaande 2005, o laati ministaajo walliinde haa ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa New York. O wonii jaagorgal to Ammbasadeer leydi Najeriya to Tokiyoo tuggi 2008 haa 2012. O wonii cukko hooreejo leydi Naajeeriya, to Londres gila lewru suwee 2014, o wonti hooreejo leydi ndii caggal nde komisinaa mawɗo Dalhatu Tafida yalti e lewru ut 2015. E lewru oktoobar 2015, Bamgbose hollitii e jaayndiyankooɓe wonde UK Home Office for000 deportation, o wi'i Naajeeriya ɗon ɗaɓɓita laawol ngol ɗon tokka ko adii jaɓugo kala wartugo. Ñalnde 10 noowammbar 2015, hooreejo leydi ndii , hono Muhammadu Buhari, toɗɗii Bamgbose koolaaɗo kuuɓal duumiɗo to biro kuuɓal politik to biro koolaaɗo kuuɓal laamu fedde (OSGF). [1] E lewru sulyee 2018, kanko e wondiiɓe makko Sekereteer duumotooɗo biyeteeɗo Aminu Nabegu, laamu fedde ndee rokki ɗum tiitoonde ammbasadeer (In-Situ). [2] E lewru ut 2017, Bamgbose artiraa e golle mum, o wonti koolaaɗo kuuɓal to ministeer geɗe caggal leydi. Bamgbose woppi golle mum e lewru suwee 2018 caggal duuɓi 35 e nder golle caggal leydi, o lomtii ɗum ko Mustapha Suleiman. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] guwryfqanu0a1dy3xmq6rfqryuoqq6t 177968 177967 2026-07-05T15:04:05Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1362221004|Olukunle Bamgbose]]" 177968 wikitext text/x-wiki '''Olukunle Akindele Bamgbose''' (jibinaa ko 21 suwee 1958) ko dipolomaat golloowo e nder leydi Najeriya, gollinooɗo e ministeer geɗe caggal leydi gila 1983 haa o arti e golle makko e lewru suwee 2018. O joginoo darnde ammbasadeer, o woniino Sekereteer duumotooɗo e ministeer caggal leydi gila e hitaande 1983 2018.<ref>Foreign Affairs Ministry gets new permanent secretary, Suleiman". Daily Trust. 27 September 2018</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Bamgbose ko jeyaaɗo e nokku laamu [[Ilesa West|Ilesha]] hirnaange, [[Diiwal Osun|to diiwaan Osun]] . O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Eklesiya Afrik, to Ilesha, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anwar-ul-Islam, to Agege, to diiwaan Lagos. O heɓi BA e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Najeriya, Nsukka e hitaande 1982. == Kugal == Bamgbose toɗɗaama nder hukuuma hakkilanki lesdi Naajeeriya nyande 14 lewru Duujal hitaande 1983, o woni hooreejo tataɓo nder kuugal jokkindiral e pinal. Caggal ɗuum o neldaa to Ammbasadeer leydi Nijeer to [[Muritani|Moritani]] (1987–1991), caggal ɗuum o golliima e Diisnondiral Porotokol to gardiiɗo (1991–1998). Tuggi hitaande 2000 haa hitaande 2005, o laati ministaajo walliinde haa ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa New York. O wonii jaagorgal to Ammbasadeer leydi Najeriya to Tokiyoo tuggi 2008 haa 2012. O wonii cukko hooreejo leydi Naajeeriya, to Londres gila lewru suwee 2014, o wonti hooreejo leydi ndii caggal nde komisinaa mawɗo Dalhatu Tafida yalti e lewru ut 2015. E lewru oktoobar 2015, Bamgbose hollitii e jaayndiyankooɓe wonde UK Home Office for000 deportation, o wi'i Naajeeriya ɗon ɗaɓɓita laawol ngol ɗon tokka ko adii jaɓugo kala wartugo. Ñalnde 10 noowammbar 2015, hooreejo leydi ndii , hono Muhammadu Buhari, toɗɗii Bamgbose koolaaɗo kuuɓal duumiɗo to biro kuuɓal politik to biro koolaaɗo kuuɓal laamu fedde (OSGF). [1] E lewru sulyee 2018, kanko e wondiiɓe makko Sekereteer duumotooɗo biyeteeɗo Aminu Nabegu, laamu fedde ndee rokki ɗum tiitoonde ammbasadeer (In-Situ). [2] E lewru ut 2017, Bamgbose artiraa e golle mum, o wonti koolaaɗo kuuɓal to ministeer geɗe caggal leydi. Bamgbose woppi golle mum e lewru suwee 2018 caggal duuɓi 35 e nder golle caggal leydi, o lomtii ɗum ko Mustapha Suleiman. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 453mveaciv4nipu9hku1jo73j5g1fdc 177969 177968 2026-07-05T15:04:35Z Sardeeq 14292 177969 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olukunle Akindele Bamgbose''' (jibinaa ko 21 suwee 1958) ko dipolomaat golloowo e nder leydi Najeriya, gollinooɗo e ministeer geɗe caggal leydi gila 1983 haa o arti e golle makko e lewru suwee 2018. O joginoo darnde ammbasadeer, o woniino Sekereteer duumotooɗo e ministeer caggal leydi gila e hitaande 1983 2018.<ref>Foreign Affairs Ministry gets new permanent secretary, Suleiman". Daily Trust. 27 September 2018</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Bamgbose ko jeyaaɗo e nokku laamu [[Ilesa West|Ilesha]] hirnaange, [[Diiwal Osun|to diiwaan Osun]] . O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Eklesiya Afrik, to Ilesha, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Anwar-ul-Islam, to Agege, to diiwaan Lagos. O heɓi BA e jokkondiral hakkunde yimɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Najeriya, Nsukka e hitaande 1982. == Kugal == Bamgbose toɗɗaama nder hukuuma hakkilanki lesdi Naajeeriya nyande 14 lewru Duujal hitaande 1983, o woni hooreejo tataɓo nder kuugal jokkindiral e pinal. Caggal ɗuum o neldaa to Ammbasadeer leydi Nijeer to [[Muritani|Moritani]] (1987–1991), caggal ɗuum o golliima e Diisnondiral Porotokol to gardiiɗo (1991–1998). Tuggi hitaande 2000 haa hitaande 2005, o laati ministaajo walliinde haa ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa New York. O wonii jaagorgal to Ammbasadeer leydi Najeriya to Tokiyoo tuggi 2008 haa 2012. O wonii cukko hooreejo leydi Naajeeriya, to Londres gila lewru suwee 2014, o wonti hooreejo leydi ndii caggal nde komisinaa mawɗo Dalhatu Tafida yalti e lewru ut 2015. E lewru oktoobar 2015, Bamgbose hollitii e jaayndiyankooɓe wonde UK Home Office for000 deportation, o wi'i Naajeeriya ɗon ɗaɓɓita laawol ngol ɗon tokka ko adii jaɓugo kala wartugo. Ñalnde 10 noowammbar 2015, hooreejo leydi ndii , hono Muhammadu Buhari, toɗɗii Bamgbose koolaaɗo kuuɓal duumiɗo to biro kuuɓal politik to biro koolaaɗo kuuɓal laamu fedde (OSGF). [1] E lewru sulyee 2018, kanko e wondiiɓe makko Sekereteer duumotooɗo biyeteeɗo Aminu Nabegu, laamu fedde ndee rokki ɗum tiitoonde ammbasadeer (In-Situ). [2] E lewru ut 2017, Bamgbose artiraa e golle mum, o wonti koolaaɗo kuuɓal to ministeer geɗe caggal leydi. Bamgbose woppi golle mum e lewru suwee 2018 caggal duuɓi 35 e nder golle caggal leydi, o lomtii ɗum ko Mustapha Suleiman. == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] gaxbzyoobdxc7r76rzw0yjw72ioerfj Ignaas Olisemeka 0 42986 177970 2026-07-05T15:34:19Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347587488|Ignatius Olisemeka]]" 177970 wikitext text/x-wiki '''Ignatius Chukuemeka Olisemeka''' Listen K (jibinaa ko 12 mars 1932) ko dipolomaat Najeriya, golloowo e jaagorde caggal leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] . O jibinaa ko Kaduna ñalnde 13 marse hitaande 1932, ko ɓiy Oba Nduka Olisemeka. Tuggi 1976 haa 1981 o wonii ammbasadeer to Madrid e dow seedantaagal to Holy See . Tuggi 1984 haa 1987 o wonii ammbasadeer to Wasinton DC, e Komiseer mawɗo to Ottawa . Tuggi 1993 haa 1998 ko o ammbasadeer to Tel Aviv . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] qq3gyl2d7dkdw7knirzpa8sqmwy12up 177971 177970 2026-07-05T15:34:53Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347587488|Ignatius Olisemeka]]" 177971 wikitext text/x-wiki '''Ignatius Chukuemeka Olisemeka''' Listen K (jibinaa ko 12 mars 1932) ko dipolomaat Najeriya, golloowo e jaagorde caggal leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] . <ref>Waking from a nightmare</ref> O jibinaa ko Kaduna ñalnde 13 marse hitaande 1932, ko ɓiy Oba Nduka Olisemeka. Tuggi 1976 haa 1981 o wonii ammbasadeer to Madrid e dow seedantaagal to Holy See . Tuggi 1984 haa 1987 o wonii ammbasadeer to Wasinton DC, e Komiseer mawɗo to Ottawa . Tuggi 1993 haa 1998 ko o ammbasadeer to Tel Aviv . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] jcqha51d3u5cykyovpol1ccd3yc9nma 177972 177971 2026-07-05T15:35:09Z Sardeeq 14292 177972 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ignatius Chukuemeka Olisemeka''' Listen K (jibinaa ko 12 mars 1932) ko dipolomaat Najeriya, golloowo e jaagorde caggal leydi [[Naajeeriya|Najeriya]] . <ref>Waking from a nightmare</ref> O jibinaa ko Kaduna ñalnde 13 marse hitaande 1932, ko ɓiy Oba Nduka Olisemeka. Tuggi 1976 haa 1981 o wonii ammbasadeer to Madrid e dow seedantaagal to Holy See . Tuggi 1984 haa 1987 o wonii ammbasadeer to Wasinton DC, e Komiseer mawɗo to Ottawa . Tuggi 1993 haa 1998 ko o ammbasadeer to Tel Aviv . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 7iooajgxucpqa6urv0huj86eijpxq22 Joorji Obiyozor 0 42987 177973 2026-07-05T15:35:56Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1350914686|George Obiozor]]" 177973 wikitext text/x-wiki '''George Achulike Obiozor''' Listen c (15 ut 1942 – 26 desaambar 2022) ko porfeseer e dipolomaat leydi Nijeer. Obiozor wonnoo ko ammbasadeer leydi Najeriya to Amerik. Kanko wonnoo hooreejo leydi 10ɓo Ọhaneze Ndigbo ; lomtii ɗum ko Emanuwel Iwuyanwu . == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Obiozor jibinaa ko ñalnde 15 ut 1942. O naati duɗal hakkundeewal kuuɓtodinngal Awo-Omamma tuggi 1959 haa 1963. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Afrik, e duɗal jaaɓi haaɗtirde Albert Schweitzer. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Puget Sound e hitaande 1969, o heɓi kadi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . e nder Geɗe hakkunde leyɗeele. == Kugal == Obiozor wonnoo ko gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Najeriya . Caggal ɗuum o wonti Komiseer mawɗo to Siprus, hade makko wonde ammbasadeer to Israayiil, tuggi 1999 haa 2003, caggal ɗuum ammbasadeer to Amerik, tuggi 2004 haa 2008. Obiozor suɓaama hooreejo leydi Ohaneze ndi Igbo ñalnde 9 lewru Yarkomaa 2021, fedde renndo-pinal sosaa ngam wallitde wellitaare leñol Igbo ummoraade Naajeeriya. == Golle == * ''Sehilaaɓe ɓe ngonaa welɓe: Jokkondiral hakkunde Naajeeriya e leyɗeele dentuɗe Amerik'', Fourth Dimension Pub. Ko., hitaande 1992, * ''Politik balancing precarious: ƴeewndo haalaaji luulndiiɗi e nder politik nder leydi e caggal leydi Nijeer'', Duɗal Nijeer ngam geɗe hakkunde leyɗeele, 1994, * ''Naajeeriya e Duuniyaaru: Njuɓɓudi siyaasaaku diplomaasi nder duniyaaru waylaaki. Defte Panatlantik, nokku kisal aadee.'' [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-890091-53-8|<bdi>978-1-890091-53-8</bdi>]] == Ngewte == * "Politik ko mbaydi kuuɓtodinndi, ɗo lannda cakkitiiɗo fiɓnde yaltata e nafoore". == Nguurndam e maayde neɗɗo == George Obiozor sankii ñalnde 26 desaambar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 80. O woppi ɓiɓɓe makko tato. == Tuugnorgal == 4vnh8639wv0ecdak52gbtz27chgsq0j 177974 177973 2026-07-05T15:36:31Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1350914686|George Obiozor]]" 177974 wikitext text/x-wiki '''George Achulike Obiozor''' Listen c (15 ut 1942 – 26 desaambar 2022) ko porfeseer e dipolomaat leydi Nijeer. Obiozor wonnoo ko ammbasadeer leydi Najeriya to Amerik. Kanko wonnoo hooreejo leydi 10ɓo Ọhaneze Ndigbo ; lomtii ɗum ko Emanuwel Iwuyanwu.<ref>Ojo, Segun (28 December 2022). "Ohanaeze Ndigbo President-General, George Obiozor, is dead". The Star. Retrieved 28 September 2024.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Obiozor jibinaa ko ñalnde 15 ut 1942. O naati duɗal hakkundeewal kuuɓtodinngal Awo-Omamma tuggi 1959 haa 1963. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Afrik, e duɗal jaaɓi haaɗtirde Albert Schweitzer. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Puget Sound e hitaande 1969, o heɓi kadi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . e nder Geɗe hakkunde leyɗeele. == Kugal == Obiozor wonnoo ko gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Najeriya . Caggal ɗuum o wonti Komiseer mawɗo to Siprus, hade makko wonde ammbasadeer to Israayiil, tuggi 1999 haa 2003, caggal ɗuum ammbasadeer to Amerik, tuggi 2004 haa 2008. Obiozor suɓaama hooreejo leydi Ohaneze ndi Igbo ñalnde 9 lewru Yarkomaa 2021, fedde renndo-pinal sosaa ngam wallitde wellitaare leñol Igbo ummoraade Naajeeriya. == Golle == * ''Sehilaaɓe ɓe ngonaa welɓe: Jokkondiral hakkunde Naajeeriya e leyɗeele dentuɗe Amerik'', Fourth Dimension Pub. Ko., hitaande 1992, * ''Politik balancing precarious: ƴeewndo haalaaji luulndiiɗi e nder politik nder leydi e caggal leydi Nijeer'', Duɗal Nijeer ngam geɗe hakkunde leyɗeele, 1994, * ''Naajeeriya e Duuniyaaru: Njuɓɓudi siyaasaaku diplomaasi nder duniyaaru waylaaki. Defte Panatlantik, nokku kisal aadee.'' [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-890091-53-8|<bdi>978-1-890091-53-8</bdi>]] == Ngewte == * "Politik ko mbaydi kuuɓtodinndi, ɗo lannda cakkitiiɗo fiɓnde yaltata e nafoore". == Nguurndam e maayde neɗɗo == George Obiozor sankii ñalnde 26 desaambar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 80. O woppi ɓiɓɓe makko tato. == Tuugnorgal == kr51ooj7vrvyepdbfd136tlralqlpv5 177975 177974 2026-07-05T15:36:44Z Sardeeq 14292 177975 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''George Achulike Obiozor''' Listen c (15 ut 1942 – 26 desaambar 2022) ko porfeseer e dipolomaat leydi Nijeer. Obiozor wonnoo ko ammbasadeer leydi Najeriya to Amerik. Kanko wonnoo hooreejo leydi 10ɓo Ọhaneze Ndigbo ; lomtii ɗum ko Emanuwel Iwuyanwu.<ref>Ojo, Segun (28 December 2022). "Ohanaeze Ndigbo President-General, George Obiozor, is dead". The Star. Retrieved 28 September 2024.</ref> == Nguurndam e jaŋde puɗɗagol == Obiozor jibinaa ko ñalnde 15 ut 1942. O naati duɗal hakkundeewal kuuɓtodinngal Awo-Omamma tuggi 1959 haa 1963. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Afrik, e duɗal jaaɓi haaɗtirde Albert Schweitzer. O heɓi bak makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Puget Sound e hitaande 1969, o heɓi kadi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia . e nder Geɗe hakkunde leyɗeele. == Kugal == Obiozor wonnoo ko gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Najeriya . Caggal ɗuum o wonti Komiseer mawɗo to Siprus, hade makko wonde ammbasadeer to Israayiil, tuggi 1999 haa 2003, caggal ɗuum ammbasadeer to Amerik, tuggi 2004 haa 2008. Obiozor suɓaama hooreejo leydi Ohaneze ndi Igbo ñalnde 9 lewru Yarkomaa 2021, fedde renndo-pinal sosaa ngam wallitde wellitaare leñol Igbo ummoraade Naajeeriya. == Golle == * ''Sehilaaɓe ɓe ngonaa welɓe: Jokkondiral hakkunde Naajeeriya e leyɗeele dentuɗe Amerik'', Fourth Dimension Pub. Ko., hitaande 1992, * ''Politik balancing precarious: ƴeewndo haalaaji luulndiiɗi e nder politik nder leydi e caggal leydi Nijeer'', Duɗal Nijeer ngam geɗe hakkunde leyɗeele, 1994, * ''Naajeeriya e Duuniyaaru: Njuɓɓudi siyaasaaku diplomaasi nder duniyaaru waylaaki. Defte Panatlantik, nokku kisal aadee.'' [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-890091-53-8|<bdi>978-1-890091-53-8</bdi>]] == Ngewte == * "Politik ko mbaydi kuuɓtodinndi, ɗo lannda cakkitiiɗo fiɓnde yaltata e nafoore". == Nguurndam e maayde neɗɗo == George Obiozor sankii ñalnde 26 desaambar 2022, tawi ina yahra e duuɓi 80. O woppi ɓiɓɓe makko tato. == Tuugnorgal == mub64yf9d3lkfe1rko4czr5x3zjdjkm Baba Gana Kingibe 0 42988 177976 2026-07-05T15:38:05Z Sardeeq 14292 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1360489777|Baba Gana Kingibe]]" 177976 wikitext text/x-wiki '''Babagana Kingibe''' OV GCON (jibinaa ko 25 lewru juko hitaande 1945) ko dipolomaat, politik e golloowo laamu leydi Najeriya, o joginoo golle toowɗe e nder laamu, haa arti noon e toɗɗagol makko e gardagol laamu leydi ndii gila 2007 haa 2008 gila e kitaale 1970, ina gollina hooreeɓe leyɗeele jeegom ; ko ɓuri jooni ko tergal e nder fedde hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] . E hitaande 1993, o woniino cukko hooreejo leydi e gardagol hooreejo leydi [[Moshood Abiola]] e woote gardagol leydi 1993, hade makko naatde e laamu nguu e golle diktatoor militeer Seneraal [[Sani Abacha]] . O woniino tergal e fedde makko politik-militeer hono jaagorgal geɗe caggal leydi tuggi 1993 haa 1995, jaagorgal geɗe nder leydi tuggi 1995 haa 1997 ; e caggal ɗuum ministeer doole e njamndi tuggi 1997 haa 1998. == Duuɓi gadani == Kingibe jibinaa ko ñalnde 25 Juko hitaande 1945 to Borno e galle Kanuri en . Yumma makko, Ya Kingi Mallam sankii ko omo yahra e duuɓi nay. Baaba makko, Mustafa Shuwa ko jom paɗe, caggal ɗuum wonti gardiiɗo laamu ɓiɗɓe leydi Borno. Kingibe mawni ko [[Maiduguri]], naati toon duɗe leslese. E hitaande 1958, o naatnaa e duɗal hakkundeewal diiwaan Borno. E hitaande 1960, o ummii o fayi [[Biritaani-Mawndi|leydi Angalteer]] e bursi laamu ngam timminde jaŋde makko O’Level e A-level to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bishop’s Stortford . E hitaande 1968, o heɓi dipoloma makko ko faati e jokkondiral hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sussex (e wondude e Thabo Mbeki ), hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde teleeji BBC . Kingibe caggal mum jokki jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal hakkunde leyɗeele e ƴellitaare to leydi Siwis kono o yalti ko adii nde o heɓata dipolom makko. E hitaande 1969, o arti e leydi Nijeer ɗo o janngini ganndal siyaas to [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] to [[Zariya|Zaria]] . To duɗal jaaɓi haaɗtirde, o anndi Mafia Kaduna, fedde sukaaɓe jannguɓe hirnaange, gollotooɓe laamu e ofiseeji konu ummoriiɓe Fuɗnaange Naajeeriya . Kingibe yalti duɗal jaaɓi-haaɗtirde ngal haa timmoode wolde hakkunde leyɗeele Naajeeriya, o golliima e fedde jaayndeyaagal to bannge worgo leydi Nijeer (jooni ko fedde Rajo Fedde nde Naajeeriya ) o woni hooreejo departemaa geɗe jooni e nate. == Fuɗɗoode golle dipolomasi == E hitaande 1972, o naati e golle caggal leydi Najeriya, o woni ofisee toppitiiɗo ko fayti e caggal leydi. Golle makko gadane ko Komiseer mawɗo leydi Najeriya to London, o woniino jaagorgal mawngal to bannge politik, caggal ɗuum o wonti hooreejo biro politik. Caggal kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1976, Kingibe woni ɗiɗaɓo e gardiiɗo konu (SMHQ) hono Sekereteer politik mawɗo golloowo e les njiimaandi triumvir konu Seneraal Shehu Yar'Adua tuggi 1976 haa 1979, ɗo o tawtoraama eɓɓaande transfer laamu e dowla delimitation, mbayliigu laamuuji nokkuuji e goomu ƴettugol doosɗe leydi Najeriya ɗiɗaɓo . O woniino e oon sahaa kadi koolaaɗo kuuɓal politik to biro hooreejo leydi hakkunde 1976 e 1981, o woniino Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] e hooreejo leydi [[Shehu Shagari]] . E hitaande 1981, tawi omo yahra e duuɓi 36, o toɗɗaa ammbasadeer leydi Nijeer to leydi Geres e leydi Siprus, o golliima gila 1981 haa 1984 ; caggal ɗuum o woni ammbasadeer leydi Najeriya to leydi Pakistaan. E hitaande 1986, hooreejo konu Seneraal [[Ibrahim Badamasi Babangida|Ibrahim Babangida]] toɗɗii Kingibe yo won hooreejo duumotooɗo e sarwisaaji keertiiɗi, toppitiiɗo golle sarwisaaji kisal e humpito ; e jokkondirde e hooreejo leydi konu . Caggal ɗuum o wonii Sekreteruuji Asaambele ngenndi tuggi 1988 haa 1989. == Golle politik == === Politik lanndaaji === Kingibe nasti nder siyaasaaku lannda nder mahdi ngam heɓugo laamu lesdi Naajeeriya tataɓre . E hitaande 1988, o waɗtaa gardiiɗo yuɓɓo fedde yimɓe leydi Nijeer (PFN) nde wonnoo ko e dow sarɗiiji politik ko wayi no [[Atiku Abubakar]], [[Bola Tinubu]], [[Abdullahi Aliyu Sumaila]] e [[Rabiu Musa Kwankwaso|Rabiu Kwankwaso]], nde Shehu Musa Yar'Adua ardinoo ndeen. Caggal ɗuum fedde nde hawri e lannda Sosiyaalist Demokaraasi (SDP) e hitaande 1989. E nder yuɓɓinde wooteeji ngam heɓde jappeere laamu ngenndiire e nder lannda kaa, Kingibe ina joginoo ballal e fedde wiyeteende People’s Front SDP ngam wonde hooreejo lannda kaa, jappeere nde o yahi haa o dañi. Ko o hooreejo lannda, Kingibe tawtoraama yuɓɓinde woote guwerneer e hooreejo leydi lannda e hitaande 1991 e hitaande 1992. Caggal nde woote gardagol leydi 1992 ɗe Shehu Yar'Adua yalti e kanndidaa, Kingibe ƴetti hoore mum ngam wonde kanndidaa hooreejo leydi. === Fiilngo hooreejo leydi e hitaande 1993 === Huuwtinirgo ardungal maako dow lanyol ngol, Kingibe waɗi feere bee kawtal Shehu Yar'Adua ardingal People's Front, o huutiniri jokkindiral maako bee guwerneeruuji SDP e ardiiɓe lanyol lesdi ngam mahgo kampaañ maako ngam suɓol hooreejo lesdi. Njillu nguu caggal woote gadane ɗe wooteeji gardagol leydi ndi mbaɗi to Jos ko : [[Moshood Abiola]] heɓi 3 617 woote, Kingibe heɓi 3 255 woote e [[Atiku Abubakar]] heɓi 2 066 woote. Arde e ɗiɗaɓo, Kingibe miijii hawrude e Atiku Abubakar hawrude e 5 231 woote ngam haɓaade Abiola. Kono caggal nde o ƴaañii no feewi, Shehu Yar'Adua naamndii Atiku Abubakar yo yaltu e kampaañ o, tawi Abiola fodanii mo wonde maa o waɗtu kanndidaa makko. <ref name=":0" /> Abiola waawaano hawrude e Atiku Abubakar, caggal ɗuum guwerneeruuji SDP ndartini ɗum ngam suɓaade Kinigbe ngam wonde cukko hooreejo leydi, o sosi tikket juulɗo-juulɗo mo fuɗɗoode mum sikkanoo ko ƴaañoowo nanondiral e nder wooteeji ɗii. Njiylawu oo hay so tawii Komiseer ngenndiijo wooteeji bayyinaaka e dow laabi – hollitii wonde ɗiɗo ɓee, hono Moshood Abiola e Babagana Kingibe mo lannda Sosiyaalist Demokaraasi (SDP) foolii Bashir Tofa e Slyvester Ugoh mo lannda Sosiyetee Demokaraasi (NRC) e ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 2,3 woote e nder wooteeji 1993 . Caggal ɗuum, hooreejo konu leydi ndii, hono Seneraal Ibrahim Babangida, woppi wooteeji ɗii, sibu o siftinii ŋakkeende wooteeji. [1] Udditgol ngol addani seppooji keewɗi e jiiɓru politik e nder wuro Abiola to Fuɗnaange-rewo, ɗum addani Seneraal Babangida woppude laamu e feeñde laamu ngenndiwal joopiingu ngu Ernest Shonekan ardii . Ko o hooreejo leydi ndi, Shonekan fuɗɗii toɗɗaade Abiola ko cukko hooreejo leydi mum, o salii jaɓde laamu nguu, kiris oo jokki haa arti noon e heɓtude laamu Seneraal Sani Abacha . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] s4fkbl9imk8wkdpo9c7a8xzk5gs7d2v 177977 177976 2026-07-05T15:38:22Z Sardeeq 14292 177977 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Babagana Kingibe''' OV GCON (jibinaa ko 25 lewru juko hitaande 1945) ko dipolomaat, politik e golloowo laamu leydi Najeriya, o joginoo golle toowɗe e nder laamu, haa arti noon e toɗɗagol makko e gardagol laamu leydi ndii gila 2007 haa 2008 gila e kitaale 1970, ina gollina hooreeɓe leyɗeele jeegom ; ko ɓuri jooni ko tergal e nder fedde hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] . E hitaande 1993, o woniino cukko hooreejo leydi e gardagol hooreejo leydi [[Moshood Abiola]] e woote gardagol leydi 1993, hade makko naatde e laamu nguu e golle diktatoor militeer Seneraal [[Sani Abacha]] . O woniino tergal e fedde makko politik-militeer hono jaagorgal geɗe caggal leydi tuggi 1993 haa 1995, jaagorgal geɗe nder leydi tuggi 1995 haa 1997 ; e caggal ɗuum ministeer doole e njamndi tuggi 1997 haa 1998. == Duuɓi gadani == Kingibe jibinaa ko ñalnde 25 Juko hitaande 1945 to Borno e galle Kanuri en . Yumma makko, Ya Kingi Mallam sankii ko omo yahra e duuɓi nay. Baaba makko, Mustafa Shuwa ko jom paɗe, caggal ɗuum wonti gardiiɗo laamu ɓiɗɓe leydi Borno. Kingibe mawni ko [[Maiduguri]], naati toon duɗe leslese. E hitaande 1958, o naatnaa e duɗal hakkundeewal diiwaan Borno. E hitaande 1960, o ummii o fayi [[Biritaani-Mawndi|leydi Angalteer]] e bursi laamu ngam timminde jaŋde makko O’Level e A-level to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bishop’s Stortford . E hitaande 1968, o heɓi dipoloma makko ko faati e jokkondiral hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Sussex (e wondude e Thabo Mbeki ), hade makko yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde teleeji BBC . Kingibe caggal mum jokki jaŋde mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde ganndal hakkunde leyɗeele e ƴellitaare to leydi Siwis kono o yalti ko adii nde o heɓata dipolom makko. E hitaande 1969, o arti e leydi Nijeer ɗo o janngini ganndal siyaas to [[Janngirde Ahmadu Bello|duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello]] to [[Zariya|Zaria]] . To duɗal jaaɓi haaɗtirde, o anndi Mafia Kaduna, fedde sukaaɓe jannguɓe hirnaange, gollotooɓe laamu e ofiseeji konu ummoriiɓe Fuɗnaange Naajeeriya . Kingibe yalti duɗal jaaɓi-haaɗtirde ngal haa timmoode wolde hakkunde leyɗeele Naajeeriya, o golliima e fedde jaayndeyaagal to bannge worgo leydi Nijeer (jooni ko fedde Rajo Fedde nde Naajeeriya ) o woni hooreejo departemaa geɗe jooni e nate. == Fuɗɗoode golle dipolomasi == E hitaande 1972, o naati e golle caggal leydi Najeriya, o woni ofisee toppitiiɗo ko fayti e caggal leydi. Golle makko gadane ko Komiseer mawɗo leydi Najeriya to London, o woniino jaagorgal mawngal to bannge politik, caggal ɗuum o wonti hooreejo biro politik. Caggal kuudetaa leydi Nijeer e hitaande 1976, Kingibe woni ɗiɗaɓo e gardiiɗo konu (SMHQ) hono Sekereteer politik mawɗo golloowo e les njiimaandi triumvir konu Seneraal Shehu Yar'Adua tuggi 1976 haa 1979, ɗo o tawtoraama eɓɓaande transfer laamu e dowla delimitation, mbayliigu laamuuji nokkuuji e goomu ƴettugol doosɗe leydi Najeriya ɗiɗaɓo . O woniino e oon sahaa kadi koolaaɗo kuuɓal politik to biro hooreejo leydi hakkunde 1976 e 1981, o woniino Seneraal [[Olusegun Obasanjo]] e hooreejo leydi [[Shehu Shagari]] . E hitaande 1981, tawi omo yahra e duuɓi 36, o toɗɗaa ammbasadeer leydi Nijeer to leydi Geres e leydi Siprus, o golliima gila 1981 haa 1984 ; caggal ɗuum o woni ammbasadeer leydi Najeriya to leydi Pakistaan. E hitaande 1986, hooreejo konu Seneraal [[Ibrahim Badamasi Babangida|Ibrahim Babangida]] toɗɗii Kingibe yo won hooreejo duumotooɗo e sarwisaaji keertiiɗi, toppitiiɗo golle sarwisaaji kisal e humpito ; e jokkondirde e hooreejo leydi konu . Caggal ɗuum o wonii Sekreteruuji Asaambele ngenndi tuggi 1988 haa 1989. == Golle politik == === Politik lanndaaji === Kingibe nasti nder siyaasaaku lannda nder mahdi ngam heɓugo laamu lesdi Naajeeriya tataɓre . E hitaande 1988, o waɗtaa gardiiɗo yuɓɓo fedde yimɓe leydi Nijeer (PFN) nde wonnoo ko e dow sarɗiiji politik ko wayi no [[Atiku Abubakar]], [[Bola Tinubu]], [[Abdullahi Aliyu Sumaila]] e [[Rabiu Musa Kwankwaso|Rabiu Kwankwaso]], nde Shehu Musa Yar'Adua ardinoo ndeen. Caggal ɗuum fedde nde hawri e lannda Sosiyaalist Demokaraasi (SDP) e hitaande 1989. E nder yuɓɓinde wooteeji ngam heɓde jappeere laamu ngenndiire e nder lannda kaa, Kingibe ina joginoo ballal e fedde wiyeteende People’s Front SDP ngam wonde hooreejo lannda kaa, jappeere nde o yahi haa o dañi. Ko o hooreejo lannda, Kingibe tawtoraama yuɓɓinde woote guwerneer e hooreejo leydi lannda e hitaande 1991 e hitaande 1992. Caggal nde woote gardagol leydi 1992 ɗe Shehu Yar'Adua yalti e kanndidaa, Kingibe ƴetti hoore mum ngam wonde kanndidaa hooreejo leydi. === Fiilngo hooreejo leydi e hitaande 1993 === Huuwtinirgo ardungal maako dow lanyol ngol, Kingibe waɗi feere bee kawtal Shehu Yar'Adua ardingal People's Front, o huutiniri jokkindiral maako bee guwerneeruuji SDP e ardiiɓe lanyol lesdi ngam mahgo kampaañ maako ngam suɓol hooreejo lesdi. Njillu nguu caggal woote gadane ɗe wooteeji gardagol leydi ndi mbaɗi to Jos ko : [[Moshood Abiola]] heɓi 3 617 woote, Kingibe heɓi 3 255 woote e [[Atiku Abubakar]] heɓi 2 066 woote. Arde e ɗiɗaɓo, Kingibe miijii hawrude e Atiku Abubakar hawrude e 5 231 woote ngam haɓaade Abiola. Kono caggal nde o ƴaañii no feewi, Shehu Yar'Adua naamndii Atiku Abubakar yo yaltu e kampaañ o, tawi Abiola fodanii mo wonde maa o waɗtu kanndidaa makko. <ref name=":0" /> Abiola waawaano hawrude e Atiku Abubakar, caggal ɗuum guwerneeruuji SDP ndartini ɗum ngam suɓaade Kinigbe ngam wonde cukko hooreejo leydi, o sosi tikket juulɗo-juulɗo mo fuɗɗoode mum sikkanoo ko ƴaañoowo nanondiral e nder wooteeji ɗii. Njiylawu oo hay so tawii Komiseer ngenndiijo wooteeji bayyinaaka e dow laabi – hollitii wonde ɗiɗo ɓee, hono Moshood Abiola e Babagana Kingibe mo lannda Sosiyaalist Demokaraasi (SDP) foolii Bashir Tofa e Slyvester Ugoh mo lannda Sosiyetee Demokaraasi (NRC) e ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 2,3 woote e nder wooteeji 1993 . Caggal ɗuum, hooreejo konu leydi ndii, hono Seneraal Ibrahim Babangida, woppi wooteeji ɗii, sibu o siftinii ŋakkeende wooteeji. [1] Udditgol ngol addani seppooji keewɗi e jiiɓru politik e nder wuro Abiola to Fuɗnaange-rewo, ɗum addani Seneraal Babangida woppude laamu e feeñde laamu ngenndiwal joopiingu ngu Ernest Shonekan ardii . Ko o hooreejo leydi ndi, Shonekan fuɗɗii toɗɗaade Abiola ko cukko hooreejo leydi mum, o salii jaɓde laamu nguu, kiris oo jokki haa arti noon e heɓtude laamu Seneraal Sani Abacha . == Tuugnorgal == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] [[Category:Pages with unreviewed translations]] n8rzfugvibehl5xkgjh0l9aiq6her2b Banndiraagal Ogboni moƴƴinaangal 0 42989 177978 2026-07-05T17:19:07Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1356948395|Reformed Ogboni Fraternity]]" 177978 wikitext text/x-wiki Fedde Ogboni Fulɓe, anndiraa kadi '''R.O.F''', ko fedde fedde caaɗeele. Ɗum ɗon anndina bana ko'e yimɓe ɓe ɗon fuɗɗora bana hawtaago ɓandu Ogboni nder Yorubaland e ko'e feere feere. == Taariiha == Fedde Ogboni Reformiiɓe tiggi ko ñalnde 18 Desemba 1914. Ɗum fuɗɗii bana darnde Ogboni Fraternity ngam huutorooɓe diina diina, nden mo fuɗɗii ɗum o'o'o'i diina Anglican T.A.J. Ogunbiyi. Yimɓe ardiiɓe ɓe ɓe hawri e maako nder fuɗɗugo bandiraaɓe ɓeen hawri e Prince [[Orisadipe Obasa]], debbo maako Princess [[Charlotte Obasa|Charlotte Blaize Obasa]] nder saare [[Ricard Biil Blais|R.B. Blaize]], e Prince M. Akinsemoyin nder saare saare laamu Akinsemoyn. Prince Obasa anndini diga yimɓe ɓe ɗon mari lesdi ndii bana ''Oluwo'' arande, ko'o mawɗo, nder hitaande go'o.{{Sfn|Akintola|1992}} Ko ɗum fuɗɗii e nder yimɓe goonɗinɓe, ko ɗum ɓeydi ɓeydi, hannde yimɓe maɓɓe hawti e aristocratic followers of different faiths. Fedde fuɗɗiiɗe ɗe nafani ardiiɓe ɓamtoore nde nde nde'e waɗi hawti e ko fuɗɗii e diina diina nder lesdi Naajeeriya (nde'e holli nder jaaynde keswick) haa e Freemasonry English. == Sifaaji == Ko'e maɓɓe woni "Ndaa, ko wooɗi e booɗɗum ngam bandiraaɓe njooɗoto bee goɗɗum". == Yimɓe == Goomu maɓɓe ina haani wonde worɓe duuɓi 21 e ɓeydaade e rewɓe duuɓi 40 e ɓeydaaɓe ɓe njaɓii "laamu Allah naa' ko'e ba'i". == Ɗuurɗe == Haa lewru Mee 2010, Fedde Ogboni Fulɓe ɗon jogii 940 ''leedi'' ko nder lesdi Naajeeriya, go'oto nder lesdi Kamerun, jowi nder lesdi London, jowi e nder leydi Itali, e go'oto boo nder lesdi Beljik. == Yimɓe mawɓe == * [[Orisadipe Obasa]], doktoor doktoor e mawɗo politik, ''Oluwo'' arande (ko woni mawɗo) nder arandeejo. * [[Charlotte Obasa]], debbo jaaynoowo, arandeejo ''Iya Abiye'' (ko debbo mawɗo) nder banndiraaɓe.{{Sfn|Akintola|1992}} * [[Adetokunbo Ademola]], ''Olori Oluwo'' nder bandol, hooreejo lesdi Naajeeriya * [[Ladapo Ademola]], Alake Egbaland {{Sfn|Akintola|1992}} * [[Adeyemo Alakija]], ''Olori Oluwo'' (ko mawɗo mawɗo) nder kawtal, ardiiɗo Kawtal Laawdi lesdi Naajeeriya, hooreejo Egbe Omo Oduduwa<ref name=":1" /> * [[Ladoke Akintoola|Ladoke Akintola]], Premier lesdi [[Diiwaan hirnaange leydi Naajeeriya|Najeeriya hirnaange]]<ref name=":1" /> * [[Nnamdi Azikiwe]], hooreejo lesdi Naajeeriya * [[Ahmadu Bello]], Premier lesdi Naajeeriya fuunaaŋge<ref name=":2" /> * Gaius Obaseki, Iyase nder Benin City e ''Oluwo'' nder Benin conclave {{Sfn|Igbafe|1991}} * George VI, Laamiiɗo leydi United Kingdom e Dominions {{Sfn|Akintola|1992}} * Francis Meshioye, esotericist e ''Olori Oluwo'' * Olubuse II, laamiiɗo laamiiɗo limmo e njowo, ko <nowiki><i id="mwpg">Ooni</i></nowiki> of Ife {{Sfn|Akintola|1992}} * [[Olusegun Obasanjo]], hooreejo lesdi Naajeeriya == Fedde nde == Goomu ndu ɗon wi'a ɗum diina ɓernde ɗon hawta bee kirsaaji yimɓe, koo nde walaa daliila dow ɗum. Nder deftere dow okultism dow ko wi'etee Octave Grandmaster Now in Christ, deftere bestseller Nigeria winndaama e hitaande 1993 e Iyke Nathan Uzorma, kawtal ngal wi'i wonde "Rajo sorceries" ɗe woodi goɗɗum dow ko mawɗo maaki, ngam o hollitaa ko Rajo sorcures maana. Nder lewru 19 Desemba 2019, Francis Meshioye the Olori Oluwo (ɗum e Farayse ina firti ardiiɗo ardiiɗo jaŋde) jaɓii ko o wi'i ɗum waɗii ko wonaa goonga e jaŋde jaŋde e wi'i hay huunde laaɓnde e dow ɗum. == Firooji == 79ioz91g2kyk785hcgm8y8ilfsagxfj 177979 177978 2026-07-05T17:19:20Z Ibrahim abusufyan 12706 177979 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Fedde Ogboni Fulɓe, anndiraa kadi '''R.O.F''', ko fedde fedde caaɗeele. Ɗum ɗon anndina bana ko'e yimɓe ɓe ɗon fuɗɗora bana hawtaago ɓandu Ogboni nder Yorubaland e ko'e feere feere. == Taariiha == Fedde Ogboni Reformiiɓe tiggi ko ñalnde 18 Desemba 1914. Ɗum fuɗɗii bana darnde Ogboni Fraternity ngam huutorooɓe diina diina, nden mo fuɗɗii ɗum o'o'o'i diina Anglican T.A.J. Ogunbiyi. Yimɓe ardiiɓe ɓe ɓe hawri e maako nder fuɗɗugo bandiraaɓe ɓeen hawri e Prince [[Orisadipe Obasa]], debbo maako Princess [[Charlotte Obasa|Charlotte Blaize Obasa]] nder saare [[Ricard Biil Blais|R.B. Blaize]], e Prince M. Akinsemoyin nder saare saare laamu Akinsemoyn. Prince Obasa anndini diga yimɓe ɓe ɗon mari lesdi ndii bana ''Oluwo'' arande, ko'o mawɗo, nder hitaande go'o.{{Sfn|Akintola|1992}} Ko ɗum fuɗɗii e nder yimɓe goonɗinɓe, ko ɗum ɓeydi ɓeydi, hannde yimɓe maɓɓe hawti e aristocratic followers of different faiths. Fedde fuɗɗiiɗe ɗe nafani ardiiɓe ɓamtoore nde nde nde'e waɗi hawti e ko fuɗɗii e diina diina nder lesdi Naajeeriya (nde'e holli nder jaaynde keswick) haa e Freemasonry English. == Sifaaji == Ko'e maɓɓe woni "Ndaa, ko wooɗi e booɗɗum ngam bandiraaɓe njooɗoto bee goɗɗum". == Yimɓe == Goomu maɓɓe ina haani wonde worɓe duuɓi 21 e ɓeydaade e rewɓe duuɓi 40 e ɓeydaaɓe ɓe njaɓii "laamu Allah naa' ko'e ba'i". == Ɗuurɗe == Haa lewru Mee 2010, Fedde Ogboni Fulɓe ɗon jogii 940 ''leedi'' ko nder lesdi Naajeeriya, go'oto nder lesdi Kamerun, jowi nder lesdi London, jowi e nder leydi Itali, e go'oto boo nder lesdi Beljik. == Yimɓe mawɓe == * [[Orisadipe Obasa]], doktoor doktoor e mawɗo politik, ''Oluwo'' arande (ko woni mawɗo) nder arandeejo. * [[Charlotte Obasa]], debbo jaaynoowo, arandeejo ''Iya Abiye'' (ko debbo mawɗo) nder banndiraaɓe.{{Sfn|Akintola|1992}} * [[Adetokunbo Ademola]], ''Olori Oluwo'' nder bandol, hooreejo lesdi Naajeeriya * [[Ladapo Ademola]], Alake Egbaland {{Sfn|Akintola|1992}} * [[Adeyemo Alakija]], ''Olori Oluwo'' (ko mawɗo mawɗo) nder kawtal, ardiiɗo Kawtal Laawdi lesdi Naajeeriya, hooreejo Egbe Omo Oduduwa<ref name=":1" /> * [[Ladoke Akintoola|Ladoke Akintola]], Premier lesdi [[Diiwaan hirnaange leydi Naajeeriya|Najeeriya hirnaange]]<ref name=":1" /> * [[Nnamdi Azikiwe]], hooreejo lesdi Naajeeriya * [[Ahmadu Bello]], Premier lesdi Naajeeriya fuunaaŋge<ref name=":2" /> * Gaius Obaseki, Iyase nder Benin City e ''Oluwo'' nder Benin conclave {{Sfn|Igbafe|1991}} * George VI, Laamiiɗo leydi United Kingdom e Dominions {{Sfn|Akintola|1992}} * Francis Meshioye, esotericist e ''Olori Oluwo'' * Olubuse II, laamiiɗo laamiiɗo limmo e njowo, ko <nowiki><i id="mwpg">Ooni</i></nowiki> of Ife {{Sfn|Akintola|1992}} * [[Olusegun Obasanjo]], hooreejo lesdi Naajeeriya == Fedde nde == Goomu ndu ɗon wi'a ɗum diina ɓernde ɗon hawta bee kirsaaji yimɓe, koo nde walaa daliila dow ɗum. Nder deftere dow okultism dow ko wi'etee Octave Grandmaster Now in Christ, deftere bestseller Nigeria winndaama e hitaande 1993 e Iyke Nathan Uzorma, kawtal ngal wi'i wonde "Rajo sorceries" ɗe woodi goɗɗum dow ko mawɗo maaki, ngam o hollitaa ko Rajo sorcures maana. Nder lewru 19 Desemba 2019, Francis Meshioye the Olori Oluwo (ɗum e Farayse ina firti ardiiɗo ardiiɗo jaŋde) jaɓii ko o wi'i ɗum waɗii ko wonaa goonga e jaŋde jaŋde e wi'i hay huunde laaɓnde e dow ɗum. == Firooji == js03i8p3nmrd5r046uqboeqgl19rjnw Sekretariyaa ngenndiijo Afrik hirnaange 0 42990 177982 2026-07-05T17:22:18Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1301442177|West African National Secretariat]]" 177982 wikitext text/x-wiki Wuro Afrik National Secretariat (''WANS'') wondi wondi darnde Pan-Afrikaani ha nder Britaaniya. Ɗum haɓɓiti nder lewru Desambar 1945 e Bankole Awoonor-Renner (joornooɗo hooreejo), Kwame Nkrumah (joornoɗo hooreejo hooreejo), I. T. A. Wallace-Johnson (joorniiɗo hooreejo) e Bankole Akpata e Kojo Botsio, caggal nde Manchester Pan-African Congress. Yimɓe ɗuuɗɓe nder ardiiɓe WANS boo ɓe ɗon wondi ardiiɓe ardiiɓe Afrik hirnaange (WASU). WANS waɗi ngam haɓɓugo huccuki go'oto nder Afrik hirnaange ngam heɓugo hoore, dow nyiɓre anti-imperialism. Hakkiilo maako dow Afrik hirnaange ɗon mawndi, e yiɗi hawtaade leyɗe ɗe ɗon haa yaasi bana [[Keniya|Kenya]] e [[Sudan]]. Woni ko haani waɗugo kongre mawɗo, ammaa waawataa waɗugo. Nder WANS, Nkrumah haɓɓiti go'o go'o nder socialist revolutionary group, anndiraa "The Circle". Goomu ndu ɗon huuwa bee kawtal bee Parti Communiste of Great Britain. Nder hitaande 1946, WANS wurtini limce nder nder nder nder warngooji lewru, The ''New African'', nder nder nder ɗemɗe Farayse, Farayse e Belji, dow ɗemɗe Afrik hirnaange, amma kadi nder nder nder wurtina dow dow dow dow ko'e nder Moscow New Times. Nder lewru Septemba 1946, WANS waɗi hawruki hawtaaki e WASU, nde Nkrumah waɗi Léopold Sédar Senghor e Sourou Migan Apithy ɓe njaara. WANS ɓeydi ɓeydiima ɓeydi ko Nkrumah warti to Afirka nder 1947, nden bana non o wurtini nder hitaande ɓaawo ɗon. == Firooji == o01nwvgqay4743lpsqszpwtjhz34kq2 177983 177982 2026-07-05T17:22:34Z Ibrahim abusufyan 12706 177983 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Wuro Afrik National Secretariat (''WANS'') wondi wondi darnde Pan-Afrikaani ha nder Britaaniya. Ɗum haɓɓiti nder lewru Desambar 1945 e Bankole Awoonor-Renner (joornooɗo hooreejo), Kwame Nkrumah (joornoɗo hooreejo hooreejo), I. T. A. Wallace-Johnson (joorniiɗo hooreejo) e Bankole Akpata e Kojo Botsio, caggal nde Manchester Pan-African Congress. Yimɓe ɗuuɗɓe nder ardiiɓe WANS boo ɓe ɗon wondi ardiiɓe ardiiɓe Afrik hirnaange (WASU). WANS waɗi ngam haɓɓugo huccuki go'oto nder Afrik hirnaange ngam heɓugo hoore, dow nyiɓre anti-imperialism. Hakkiilo maako dow Afrik hirnaange ɗon mawndi, e yiɗi hawtaade leyɗe ɗe ɗon haa yaasi bana [[Keniya|Kenya]] e [[Sudan]]. Woni ko haani waɗugo kongre mawɗo, ammaa waawataa waɗugo. Nder WANS, Nkrumah haɓɓiti go'o go'o nder socialist revolutionary group, anndiraa "The Circle". Goomu ndu ɗon huuwa bee kawtal bee Parti Communiste of Great Britain. Nder hitaande 1946, WANS wurtini limce nder nder nder nder warngooji lewru, The ''New African'', nder nder nder ɗemɗe Farayse, Farayse e Belji, dow ɗemɗe Afrik hirnaange, amma kadi nder nder nder wurtina dow dow dow dow ko'e nder Moscow New Times. Nder lewru Septemba 1946, WANS waɗi hawruki hawtaaki e WASU, nde Nkrumah waɗi Léopold Sédar Senghor e Sourou Migan Apithy ɓe njaara. WANS ɓeydi ɓeydiima ɓeydi ko Nkrumah warti to Afirka nder 1947, nden bana non o wurtini nder hitaande ɓaawo ɗon. == Firooji == h8uebs36e1muj9zltkbdxvx8s7hjynt Fedde janngooɓe hirnaange Afrik 0 42991 177984 2026-07-05T17:24:48Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1343950960|West African Students' Union]]" 177984 wikitext text/x-wiki Wuro Afrik Afrik Ɓaŋgo (WASU), ko wonnoo nder London, Ingilandi, nder hitaande 1925 e nder duuɓi 1960s, wonnoo kawtal jannginooɓe ƴiwoonde Afrik hirnaange feere-feere ɓe janngunoo nder leydi Ingilandi. == Fedde fuɗɗam == WASU haɓɓii e 7 August 1925 e leyɗe sappo e go'o leyɗe, e hooreejo Ladipo Solanke e Herbert Bankole-Bright. Solanke waɗi tagdi Nigeria Progress Union (NPU), ngam janngooɓe [[London]] be lesdi lesdi Nigeria, nder hitaande ɓaawo. E jaɓɓorgo Amy Ashwood Garvey, o fuɗɗi haɓugo ngam ɓeydaade jamirooje [[Afrik|Afriknaaɓe]] fuu nder London, e ngam kuje feere-feere ngam ɓamtaare nder lesdi Afrik haa lesdi Biritaniya. Hato 1923, Solanke waɗi suɓaaji dow Union of Students of African Descent (USAD), jaŋde ummatoore diina mo jannginooɓe diga Indiji hirnaange (ko ɓeydi diga jaŋde diina diina Afrik hirnaange e Indiya hirnaaange, ko haɓɓii e 1917), haani hawtaade e National Congress of British West Africa (NCBWA). Nder hitaande 1925, Bankole-Bright nder NCBWA noddi USAD, NPU, African Progress Union e Gold Coast Students' Association (GCSA) ngam ɓe kawta ngam ɓe ngaɗana goongɗinal gootol ngam janngooɓe Afrik hirnaange, ɓe ɗon ɓeyda diga Indian Students' Union. Ɗuumɓe ɗuuɗɓe hawti bee WASU, Solanke laati ardiiɗo jaɓugo jaɓugo hawrugo jaɓango jaɓugo, nden J. B. Danquah laati ardiijo hooreejo jaɓugo. J. E. Casely Hayford woni mo ardiiɗo ɓesngu ɓesngu, ko o huutori ngam ɓamtude lesdi Afrik. Goomu keso waɗi haɓugo e barle leɗɗe ɓurɗo mawnugo, e hawtaade e ɓesdaaki wiɗto politik, e wallitugo NCBWA e hokkude jaŋde janngooɓe nder ko o waɗi. ''Wasu'' fuɗɗi wurtinki kubaruuji, Wasu, nder lewru Maars 1926. Solanke e [[Julius Ojo-Cole]] winndi ɓurɗo nder defte nder ko ɗum yiɗi wonde defte anndal, ɗi ɗi ɗiɗɗan nder Europe e Afrik. Luttugol ngal fuɗɗoraama nder suudu duɗal ngal waɗi diga USAD e NPU. Ɗuumɓe Afriknaaɓe ɗuuɗɓe nder Biritaniya tawi, ngam fuɗɗam fuɗɗam, ɗum ɗon foonda ngam heɓugo nokkuure nder suudu. Nde Ofisi Koloniyaal holli ko woodi ɓernde ngam tiggude hostel bana non, WASU ɗon yiɗi ngam hakkilana dow kuugal, e nder 1929, Solanke fuɗɗi yahugo nder Afrik hirnaange. Haa haala man, Jaɓɓorgo Koloniyaaku waɗii jaɓɓaade jaɓɓaande jaɓɓaare ngam jaɓɓa jaɓɓaaku nder jaɓɓaandu maako, e ɗaɓɓaade jawdi goɗɗe ngam maɓɓugo maɓɓitugo maɓɓitinol maɓɓitol maɓɓitinki maɓɓitolu maɓɓitalu maɓɓitilu maɓɓitulu maɓɓitlu maɓɓitelu maɓɓitaku maɓɓituru maɓɓitindu maɓɓitgol maɓɓitoku maɓɓitiku maɓɓitendu maɓɓitobu maɓɓitangu maɓɓitingu maɓɓituku maɓɓitolo maɓɓitanu maɓɓitaru maɓɓitoru maɓɓitru maɓɓitotu maɓɓitondu maɓɓitodu maɓɓitutu maɓɓitundu maɓɓitiru maɓɓitadu maɓɓit. Ɗu'um laati Aggrey House, wa'o WASU holli nder deftere maɓɓe The Truth About Aggrey House - An Exposure of the Government Plan to Control African Students in Great Britain. WASU waɗi ngam waɗugo ngam waɗugo kuugal siyasa nder lesdi Britaniya. Nder 1929, o waɗi haalde dow hollaago nder gariiri Afrik nder Newcastle, ko o yi'i ɗum ɓeydaaki. Kampaani ngal fuɗɗii nder pallaamaandu e Shapurji Saklatvala, jaɓɗo pallaamaandi communiste Party of Great Britain (CPGB). Nder duuɓi 1930, kuugal ngal ɓeydi ɓeydi e hawtaade e kuugal komiinisma, bana League Against Imperialism (LAI) e Black Welfare Association, haa teeŋti e kuugal maɓɓe e dow kolore e dow haɓre Itali e leydi Etiopya. Nde o ɗon nder Afirka, Solanke waɗi limɗe WASU ɓurɗe noogas, nder Gold Coast, Nigeria, [[Sarliyon|Sierra Leone]] e Congo Belji. Ndee pelle ɗe ɗon njooɗee, ɗe laati arandeeji arandeeji nder juulde Nigeria e gollal ɓalli ɓalli Gold Coast. == Kuugal nder duuɓi 1930 == Nder 1932, nde Solanke wardi to Britian, ''Wasu'' ɗon moofta, be ardiiɓe ɗon maayi caka hawtaaki hakkunde yimɓe lesdi Naijeriya e Gold Coast. Ammaa, o waɗi ceede ɗuuɗunde ngam o uddita suudu nder Camden nder lewru mars 1933 bi'eteeɗo "Africa House". Ha haaki hokki darnde ngam janngooɓe, hostel hokki darorɗe to ardiiɓe Afrik hirnaange to London, e ɗum hokki darnuki dow Afrik hirnaanga. Jaɓɓorgo keso waɗi ko walaa ngam halki hawtaade nder WASU, Solanke boo ko o waɗii ngam hokka jawdi nder lesdi Afrika, e ngam o yiɗi hakkillaaji jaɓɓorgo kesi. Fuu yimɓe go'oɓe gollal gollal (GCSA) ɓeen fuu ɓe njahi WASU, e ko fayti e hawtaade William Ofori Atta, ɓe mbaawataa heɓugo haala. yaaki suudu jaɓɓorgo, nder ɗo ɓe mbaawata jaɓɓorugo haala siyasa nden ɓe mbaawataa ɓeydaago. WASU hawti e laabi, o waɗi "Komiteeji Defendugo Afrik", hawti e Reginald Bridgeman daga LAI, e heɓuki go'o e jaɓugo National Council for Civil Liberties e Paul Robeson, mo heɓii "Babasale of the Union". Aggrey House haɓɓiti nder lewru Oktoobar 1934, amma WASU haɓɓiti boykot waɗi ɗum fuɗnaaki, haa nde Ofisi Koloniya hokki WASU anndal laamu e walligo jawdi ngam jaɓɓude Africa House. Nder caɗeele jawdi, WASU jaɓi haɓre, nden boo jaɓi jawdi diga goɗɗe ummaatooje bana United African Company. c84uex8cli4wefpbq6zmhl9lufzilf2 177985 177984 2026-07-05T17:25:19Z Ibrahim abusufyan 12706 177985 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Wuro Afrik Afrik Ɓaŋgo (WASU), ko wonnoo nder London, Ingilandi, nder hitaande 1925 e nder duuɓi 1960s, wonnoo kawtal jannginooɓe ƴiwoonde Afrik hirnaange feere-feere ɓe janngunoo nder leydi Ingilandi. == Fedde fuɗɗam == WASU haɓɓii e 7 August 1925 e leyɗe sappo e go'o leyɗe, e hooreejo Ladipo Solanke e Herbert Bankole-Bright. Solanke waɗi tagdi Nigeria Progress Union (NPU), ngam janngooɓe [[London]] be lesdi lesdi Nigeria, nder hitaande ɓaawo. E jaɓɓorgo Amy Ashwood Garvey, o fuɗɗi haɓugo ngam ɓeydaade jamirooje [[Afrik|Afriknaaɓe]] fuu nder London, e ngam kuje feere-feere ngam ɓamtaare nder lesdi Afrik haa lesdi Biritaniya. Hato 1923, Solanke waɗi suɓaaji dow Union of Students of African Descent (USAD), jaŋde ummatoore diina mo jannginooɓe diga Indiji hirnaange (ko ɓeydi diga jaŋde diina diina Afrik hirnaange e Indiya hirnaaange, ko haɓɓii e 1917), haani hawtaade e National Congress of British West Africa (NCBWA). Nder hitaande 1925, Bankole-Bright nder NCBWA noddi USAD, NPU, African Progress Union e Gold Coast Students' Association (GCSA) ngam ɓe kawta ngam ɓe ngaɗana goongɗinal gootol ngam janngooɓe Afrik hirnaange, ɓe ɗon ɓeyda diga Indian Students' Union. Ɗuumɓe ɗuuɗɓe hawti bee WASU, Solanke laati ardiiɗo jaɓugo jaɓugo hawrugo jaɓango jaɓugo, nden J. B. Danquah laati ardiijo hooreejo jaɓugo. J. E. Casely Hayford woni mo ardiiɗo ɓesngu ɓesngu, ko o huutori ngam ɓamtude lesdi Afrik. Goomu keso waɗi haɓugo e barle leɗɗe ɓurɗo mawnugo, e hawtaade e ɓesdaaki wiɗto politik, e wallitugo NCBWA e hokkude jaŋde janngooɓe nder ko o waɗi. ''Wasu'' fuɗɗi wurtinki kubaruuji, Wasu, nder lewru Maars 1926. Solanke e [[Julius Ojo-Cole]] winndi ɓurɗo nder defte nder ko ɗum yiɗi wonde defte anndal, ɗi ɗi ɗiɗɗan nder Europe e Afrik. Luttugol ngal fuɗɗoraama nder suudu duɗal ngal waɗi diga USAD e NPU. Ɗuumɓe Afriknaaɓe ɗuuɗɓe nder Biritaniya tawi, ngam fuɗɗam fuɗɗam, ɗum ɗon foonda ngam heɓugo nokkuure nder suudu. Nde Ofisi Koloniyaal holli ko woodi ɓernde ngam tiggude hostel bana non, WASU ɗon yiɗi ngam hakkilana dow kuugal, e nder 1929, Solanke fuɗɗi yahugo nder Afrik hirnaange. Haa haala man, Jaɓɓorgo Koloniyaaku waɗii jaɓɓaade jaɓɓaande jaɓɓaare ngam jaɓɓa jaɓɓaaku nder jaɓɓaandu maako, e ɗaɓɓaade jawdi goɗɗe ngam maɓɓugo maɓɓitugo maɓɓitinol maɓɓitol maɓɓitinki maɓɓitolu maɓɓitalu maɓɓitilu maɓɓitulu maɓɓitlu maɓɓitelu maɓɓitaku maɓɓituru maɓɓitindu maɓɓitgol maɓɓitoku maɓɓitiku maɓɓitendu maɓɓitobu maɓɓitangu maɓɓitingu maɓɓituku maɓɓitolo maɓɓitanu maɓɓitaru maɓɓitoru maɓɓitru maɓɓitotu maɓɓitondu maɓɓitodu maɓɓitutu maɓɓitundu maɓɓitiru maɓɓitadu maɓɓit. Ɗu'um laati Aggrey House, wa'o WASU holli nder deftere maɓɓe The Truth About Aggrey House - An Exposure of the Government Plan to Control African Students in Great Britain. WASU waɗi ngam waɗugo ngam waɗugo kuugal siyasa nder lesdi Britaniya. Nder 1929, o waɗi haalde dow hollaago nder gariiri Afrik nder Newcastle, ko o yi'i ɗum ɓeydaaki. Kampaani ngal fuɗɗii nder pallaamaandu e Shapurji Saklatvala, jaɓɗo pallaamaandi communiste Party of Great Britain (CPGB). Nder duuɓi 1930, kuugal ngal ɓeydi ɓeydi e hawtaade e kuugal komiinisma, bana League Against Imperialism (LAI) e Black Welfare Association, haa teeŋti e kuugal maɓɓe e dow kolore e dow haɓre Itali e leydi Etiopya. Nde o ɗon nder Afirka, Solanke waɗi limɗe WASU ɓurɗe noogas, nder Gold Coast, Nigeria, [[Sarliyon|Sierra Leone]] e Congo Belji. Ndee pelle ɗe ɗon njooɗee, ɗe laati arandeeji arandeeji nder juulde Nigeria e gollal ɓalli ɓalli Gold Coast. == Kuugal nder duuɓi 1930 == Nder 1932, nde Solanke wardi to Britian, ''Wasu'' ɗon moofta, be ardiiɓe ɗon maayi caka hawtaaki hakkunde yimɓe lesdi Naijeriya e Gold Coast. Ammaa, o waɗi ceede ɗuuɗunde ngam o uddita suudu nder Camden nder lewru mars 1933 bi'eteeɗo "Africa House". Ha haaki hokki darnde ngam janngooɓe, hostel hokki darorɗe to ardiiɓe Afrik hirnaange to London, e ɗum hokki darnuki dow Afrik hirnaanga. Jaɓɓorgo keso waɗi ko walaa ngam halki hawtaade nder WASU, Solanke boo ko o waɗii ngam hokka jawdi nder lesdi Afrika, e ngam o yiɗi hakkillaaji jaɓɓorgo kesi. Fuu yimɓe go'oɓe gollal gollal (GCSA) ɓeen fuu ɓe njahi WASU, e ko fayti e hawtaade William Ofori Atta, ɓe mbaawataa heɓugo haala. yaaki suudu jaɓɓorgo, nder ɗo ɓe mbaawata jaɓɓorugo haala siyasa nden ɓe mbaawataa ɓeydaago. WASU hawti e laabi, o waɗi "Komiteeji Defendugo Afrik", hawti e Reginald Bridgeman daga LAI, e heɓuki go'o e jaɓugo National Council for Civil Liberties e Paul Robeson, mo heɓii "Babasale of the Union". Aggrey House haɓɓiti nder lewru Oktoobar 1934, amma WASU haɓɓiti boykot waɗi ɗum fuɗnaaki, haa nde Ofisi Koloniya hokki WASU anndal laamu e walligo jawdi ngam jaɓɓude Africa House. Nder caɗeele jawdi, WASU jaɓi haɓre, nden boo jaɓi jawdi diga goɗɗe ummaatooje bana United African Company. ==firooji== q3kib1i192viqmmvnzwai3h6dlf8wrc Ligue des jeunes de l'Afrique hirnaange 0 42992 177986 2026-07-05T17:26:27Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1359590652|West African Youth League]]" 177986 wikitext text/x-wiki Wuro Afrik ɓooyma ('''WAYL''') wondi fedde politik wonande Bankole Awoonor-Renner, Ellis Brown, I.T.A. Wallace-Johnson e Robert Ben Wuta-Ofei e Gold Coast e hitaande 1934. Goomu ndu waɗi semmbe politik mawɗo dow laamu koloniyaal nder Afrik hirnaange, ɓurna nder Gold Coast e Sierra Leone. Awoonor-Renner laatii hooreejo WAYL arande. Wurooji WAYL ɗon hawrita nder nder gariiriji e nder gariirije nder Gold Coast hawti e Accra, Akuse, Axim, Cape Coast, Elmina, Salt Pond, Sekondi e Takoradi. League wondi fuɗɗam fuɗɗam siyasa nder nokkuure " ngam "taƴugo rewɓe nder ardiiɓe e nder ɓalli waɗugo ko'e maɓɓe nder jamirooje. Mary Lokko waɗi gollaama Wallace-Johnson wakkati fu fuɗɗugo e hitaande 1936, o laati debbo arande nder Afrik hirnaange ngam waɗugo darnde nder goomu politik. Nder hitaande 1936 Eleanor Rathbone, laamɗo leydi Britaaniyankoore (MP), ƴami dow haala nder suudu ummaatoore ngam daliila yimɓe nayi nder WAYL (Gold Coast), Mr Agyeman, Mt Bobieh, Mr Dampere e Mr Atta, ɓe njokki ɓe njokkii to wuro maɓɓe to [[Kumasi]], haaje ɓe njehi nder suudu cural caggal nde ɓe njokkiti ɓe. E hitaande 1938 ko leñol leñol ngol ɓeydiima e nder leydi Sierra Leone nde Wallace-Johnson wardi. Lugo ɗon ɗon ɗon haɓɓa, ɗon maaro nder suɓaaji mawɓe gariiri [[Firiton|Freetown]] nder hitaande nden. Nder wakkatiire maajum Wallace-Johnson wi'i wonde darnde yimɓe 40 000. Caggal nde ɓe heɓi jaalorgal nder suɓaaji Freetown, laamu leydi Ingiliiz manndini Wallace-Johnson. Koonde nden fuɗɗii ɓaawo Wallace-Johnson wurtini nder suudu kurketeeji nder saare Sherbro nder hitaande 1939. Caggal nde o ɗaɓɓiti o ummitina ɗum nder hitaande 1944, Wallace-Johnson o hocci ɗum nder Fedde Afrik Pan nde tiggi nder Manchester, United Kingdom. O waɗi anniya hawtuki ɗum nder National Council of Sierra Leone nder 1950 == Ɗeɗe == {{Reflist}} 8aqd9cxvvsvld0pwqyqqxy6io8ctjw7 177987 177986 2026-07-05T17:26:44Z Ibrahim abusufyan 12706 177987 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Wuro Afrik ɓooyma ('''WAYL''') wondi fedde politik wonande Bankole Awoonor-Renner, Ellis Brown, I.T.A. Wallace-Johnson e Robert Ben Wuta-Ofei e Gold Coast e hitaande 1934. Goomu ndu waɗi semmbe politik mawɗo dow laamu koloniyaal nder Afrik hirnaange, ɓurna nder Gold Coast e Sierra Leone. Awoonor-Renner laatii hooreejo WAYL arande. Wurooji WAYL ɗon hawrita nder nder gariiriji e nder gariirije nder Gold Coast hawti e Accra, Akuse, Axim, Cape Coast, Elmina, Salt Pond, Sekondi e Takoradi. League wondi fuɗɗam fuɗɗam siyasa nder nokkuure " ngam "taƴugo rewɓe nder ardiiɓe e nder ɓalli waɗugo ko'e maɓɓe nder jamirooje. Mary Lokko waɗi gollaama Wallace-Johnson wakkati fu fuɗɗugo e hitaande 1936, o laati debbo arande nder Afrik hirnaange ngam waɗugo darnde nder goomu politik. Nder hitaande 1936 Eleanor Rathbone, laamɗo leydi Britaaniyankoore (MP), ƴami dow haala nder suudu ummaatoore ngam daliila yimɓe nayi nder WAYL (Gold Coast), Mr Agyeman, Mt Bobieh, Mr Dampere e Mr Atta, ɓe njokki ɓe njokkii to wuro maɓɓe to [[Kumasi]], haaje ɓe njehi nder suudu cural caggal nde ɓe njokkiti ɓe. E hitaande 1938 ko leñol leñol ngol ɓeydiima e nder leydi Sierra Leone nde Wallace-Johnson wardi. Lugo ɗon ɗon ɗon haɓɓa, ɗon maaro nder suɓaaji mawɓe gariiri [[Firiton|Freetown]] nder hitaande nden. Nder wakkatiire maajum Wallace-Johnson wi'i wonde darnde yimɓe 40 000. Caggal nde ɓe heɓi jaalorgal nder suɓaaji Freetown, laamu leydi Ingiliiz manndini Wallace-Johnson. Koonde nden fuɗɗii ɓaawo Wallace-Johnson wurtini nder suudu kurketeeji nder saare Sherbro nder hitaande 1939. Caggal nde o ɗaɓɓiti o ummitina ɗum nder hitaande 1944, Wallace-Johnson o hocci ɗum nder Fedde Afrik Pan nde tiggi nder Manchester, United Kingdom. O waɗi anniya hawtuki ɗum nder National Council of Sierra Leone nder 1950 == Ɗeɗe == {{Reflist}} n7g758uwufsbzhb34dj91imhuwg14m4 Sarafa tunji ishola 0 42993 177990 2026-07-05T17:29:12Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1344979263|Sarafa Tunji Ishola]]" 177990 wikitext text/x-wiki '''Sarafadeen Tunji Ishola''' ko politikal lesdi Naajeeriya mo o waɗi hooreejo lesdi Naajeeri haa lesdi Naajeer. O suɓii haa o laatii hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] nder lewru Janaare 2021. Ha lewru Septemba 2, 2023, hooreejo leydi [[Bola Tinubu]] noddi Ishola, e mawɓe mawɓe lesdi Naijeriya, nder nder ɓesngu nde ɓe ɓeydi. O heɓii Cyprian T. Heen. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Sarafa Ishola jibini ha 25 lewru Noofambar 1960 ha [[Abeokuta]], Ogun State, [[Naajeeriya|Nigeria]], to Alhaji Ibrahim Ishola Tairu e Alhaja Amudalat Ajiun Ishola. Ɓaawo darnde jaŋde, Ishola huuwi nder jaaynde lekki ha Wellcome Nigeria Limited e o heɓii diploma jaaynde to The Chartered Institute of Marketing. E hitaande 1981, o timminii jaŋde jaŋde e Southwest London College e nder leydi United Kingdom. E hitaande 1983, Ishola waɗi gollaaku nder karallaagal ɓamtaare e nder leydi Kaduna, o janngini jaŋde, jaŋde e jaŋde jaŋde to jaŋde feddeere, Katsina. E hitaande 2009, Ishola yahdi nder jaaynde ardiiɓe nder ɓamtaare e Harvard Kennedy School, Harvard University, Cambridge, Massachusetts. E hitaande 2011, o jaɓɓii e nder jaŋde MBA to Jaŋde Ilorin, Kwara State. == Kuugal ummaatoore == Sarafa Tunji Ishola wondi hooreejo laamu wuro Abeokuta North e hitaande 1997 e waɗi haa hitaande 1998. Nder wakkati maajum, o hooreejo kawtal hooreejo kawgel laamu leydi e Ogun. E hitaande 1999, o laatii wallibaajo mawɗo hooreejo leydi dow jaayndeere, [[Jubril Martins-Kuye]], o waɗi haa 2003. Nder lewru Juun 2003, Goobnetaar Gbenga Daniel suɓii Ishola ngam ardiiɗo laamu Ogun. E 26 lewru Julaay 2007, hooreejo [[Umaru Musa Yar'Adua]] suɓii Ishola hooreejo Mines e Steel Development, o waɗi haa o dilli dow laamu e 29 lewru oktoobar 2008 caggal nde ɓe wayliti laamu. E 1 Julaay 2020, hooreejo [[Muhammadu Buhari]] noddi Ishola nder ardiiɓe ardiiɓe mawɓe, nden senateer ngal timmi ɓaawo lewru nden. O jeyaa no hooreejo lesdi Naajeeriya to leydi United Kingdom e 13 lewru 1 2021 o jeyaa e golle maako ɓaawo hitaande nden, nde o jeyaa nde o jeya e hitaande 2023. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] 09x6fzohnrzkts9y8xh1s9qci3tcy6t 177991 177990 2026-07-05T17:29:26Z Ibrahim abusufyan 12706 177991 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sarafadeen Tunji Ishola''' ko politikal lesdi Naajeeriya mo o waɗi hooreejo lesdi Naajeeri haa lesdi Naajeer. O suɓii haa o laatii hooreejo leydi [[Muhammadu Buhari]] nder lewru Janaare 2021. Ha lewru Septemba 2, 2023, hooreejo leydi [[Bola Tinubu]] noddi Ishola, e mawɓe mawɓe lesdi Naijeriya, nder nder ɓesngu nde ɓe ɓeydi. O heɓii Cyprian T. Heen. == Ɓiɗɗo e jaŋde == Sarafa Ishola jibini ha 25 lewru Noofambar 1960 ha [[Abeokuta]], Ogun State, [[Naajeeriya|Nigeria]], to Alhaji Ibrahim Ishola Tairu e Alhaja Amudalat Ajiun Ishola. Ɓaawo darnde jaŋde, Ishola huuwi nder jaaynde lekki ha Wellcome Nigeria Limited e o heɓii diploma jaaynde to The Chartered Institute of Marketing. E hitaande 1981, o timminii jaŋde jaŋde e Southwest London College e nder leydi United Kingdom. E hitaande 1983, Ishola waɗi gollaaku nder karallaagal ɓamtaare e nder leydi Kaduna, o janngini jaŋde, jaŋde e jaŋde jaŋde to jaŋde feddeere, Katsina. E hitaande 2009, Ishola yahdi nder jaaynde ardiiɓe nder ɓamtaare e Harvard Kennedy School, Harvard University, Cambridge, Massachusetts. E hitaande 2011, o jaɓɓii e nder jaŋde MBA to Jaŋde Ilorin, Kwara State. == Kuugal ummaatoore == Sarafa Tunji Ishola wondi hooreejo laamu wuro Abeokuta North e hitaande 1997 e waɗi haa hitaande 1998. Nder wakkati maajum, o hooreejo kawtal hooreejo kawgel laamu leydi e Ogun. E hitaande 1999, o laatii wallibaajo mawɗo hooreejo leydi dow jaayndeere, [[Jubril Martins-Kuye]], o waɗi haa 2003. Nder lewru Juun 2003, Goobnetaar Gbenga Daniel suɓii Ishola ngam ardiiɗo laamu Ogun. E 26 lewru Julaay 2007, hooreejo [[Umaru Musa Yar'Adua]] suɓii Ishola hooreejo Mines e Steel Development, o waɗi haa o dilli dow laamu e 29 lewru oktoobar 2008 caggal nde ɓe wayliti laamu. E 1 Julaay 2020, hooreejo [[Muhammadu Buhari]] noddi Ishola nder ardiiɓe ardiiɓe mawɓe, nden senateer ngal timmi ɓaawo lewru nden. O jeyaa no hooreejo lesdi Naajeeriya to leydi United Kingdom e 13 lewru 1 2021 o jeyaa e golle maako ɓaawo hitaande nden, nde o jeyaa nde o jeya e hitaande 2023. == Firooji == [[Category:Yimɓe wuurɓe]] sw7ijt2pt8xgnzwqjpbxy6e4yvc4k2v Adebowale Adefuye 0 42994 177992 2026-07-05T17:30:27Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1352711852|Adebowale Adefuye]]" 177992 wikitext text/x-wiki '''Adebowale Ibidapo Adefuye''' (Jennaare 1947 - 27 Ogos 2015), ko taariihoowo e diplomatuɗo lesdi Naajeeriya. == Jaɓɓorgo Kewuuji pinal == O jibinaa e Ijebu-Igbo, Adefuye yahdi to Jaŋde Ibadan, o jaɓi jaŋde nde e 1969. O heɓii doktoor nder taariika e nder suudu nduun e hitaande 1973. Nder golle maako, Adefuye nodditi Fulbright Scholar e huutori ceede ngam waɗugo kuugal kuugal dow Columbia University, University of North Florida, e University of Florida. Adefuye janngini haa [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]], o ardii jaŋde taariika nder jaŋde nden diga 1985 haa 1987.<ref name="SahRep" /> == Kuugal diplomati == O laatii laaminoowo Jamaika nder hitaande 1987, o waɗi haa 1991. Nder wakkati maajum, Adefuye boo waɗi kuugal laamiiɗo to Belize e Haiti. O laati o'o mawɗo mawɗo to leydi United Kingdom. Adefuye acci poste nden ngam o huuwani bana mawɗo mawɗo dow lesdi ngam duuɓi sappo e nayi. Caggal nde o dilli ko e dow leydi, o laati jaagorɗo to Dowlaaji Afrik hirnaange nder hitaande 2008. Ardiiɗo [[Goodluck Jonathan]] suɓii Adefuye ha nder Amerika nder 2010. Nder wakkati maako, Adefuye ɗon haɓɓa ngam Amerik hokke lesdi Naajeeriya bana bana bana bana ɗum ɗon waɗugo ngam haɓugo bee booɗɗe bee Boko Haram. O wurtini nder hitaande 2015 caggal nde [[Muhammadu Buhari]] waɗii ko o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya. O maayi nder Washington, D.C., ha 27 August 2015, ngam ɓernde. == Firooji == fufxj569heo59n1mdeb5lyhcbwu0hku 177993 177992 2026-07-05T17:30:41Z Ibrahim abusufyan 12706 177993 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adebowale Ibidapo Adefuye''' (Jennaare 1947 - 27 Ogos 2015), ko taariihoowo e diplomatuɗo lesdi Naajeeriya. == Jaɓɓorgo Kewuuji pinal == O jibinaa e Ijebu-Igbo, Adefuye yahdi to Jaŋde Ibadan, o jaɓi jaŋde nde e 1969. O heɓii doktoor nder taariika e nder suudu nduun e hitaande 1973. Nder golle maako, Adefuye nodditi Fulbright Scholar e huutori ceede ngam waɗugo kuugal kuugal dow Columbia University, University of North Florida, e University of Florida. Adefuye janngini haa [[Jaangirɗe Laagos|Jaŋde Lagos]], o ardii jaŋde taariika nder jaŋde nden diga 1985 haa 1987.<ref name="SahRep" /> == Kuugal diplomati == O laatii laaminoowo Jamaika nder hitaande 1987, o waɗi haa 1991. Nder wakkati maajum, Adefuye boo waɗi kuugal laamiiɗo to Belize e Haiti. O laati o'o mawɗo mawɗo to leydi United Kingdom. Adefuye acci poste nden ngam o huuwani bana mawɗo mawɗo dow lesdi ngam duuɓi sappo e nayi. Caggal nde o dilli ko e dow leydi, o laati jaagorɗo to Dowlaaji Afrik hirnaange nder hitaande 2008. Ardiiɗo [[Goodluck Jonathan]] suɓii Adefuye ha nder Amerika nder 2010. Nder wakkati maako, Adefuye ɗon haɓɓa ngam Amerik hokke lesdi Naajeeriya bana bana bana bana ɗum ɗon waɗugo ngam haɓugo bee booɗɗe bee Boko Haram. O wurtini nder hitaande 2015 caggal nde [[Muhammadu Buhari]] waɗii ko o laatii hooreejo lesdi Naajeeriya. O maayi nder Washington, D.C., ha 27 August 2015, ngam ɓernde. == Firooji == 3zw9hlc3ktstxhj36ainmth3kollbvn Jokkondiral hakkunde leydi Naajeeriya e leydi Biritaan 0 42995 177994 2026-07-05T17:32:13Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347901806|Nigeria–United Kingdom relations]]" 177994 wikitext text/x-wiki Ngenndi lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]] e lesdi United Kingdom hawti e habaru taariika, diplomati, jawdi e siyasa hakkunde lesdi Nigeria e leydi United Kingdom. Lungu leydi lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria ha nder hitaande 1862 haa 1960, wakkati lesdi lesdi lesdi ndi heɓii hoore mum. Nde lesdi Naajeeriya heɓii hoore mum, lesdi ɗiɗo fuu ɗon mari haandi diplomasiyeeji e 1 Oktoobar 1960. Luttuɗe ɗiɗi fuu ɗe njangirtee nder Commonwealth, International Criminal Court, e World Trade Organization. Fuu e leyɗe ɗiɗi ɗen ɗon woodi ɓamtaare ɓamtaare, haɓɓuki jawdi ɗiɗi, haɓɓuki jaaynde e jaaynde, haɓɓuki jonta, e haɓɓuki jam e jaayndi. == Taariiha == Duuɗal lesdi Nigeria e lesdi United Kingdom ɗon [[Protektorat Fombina Naajeeriya|Naadi]] nder taariika koloniyaare. Britaaniya ɓeydi hakkille dow nokkuure nder karnijum 19, e haɓɓuki protectorate fuuna e fuuna nder hitaande 1914 ngam tagdi Nigeria hannde. Nigeria heɓii naatnde e laamu laamu British e lewru 1 Oktoobar 1960, o jokki dow Commonwealth of Nations hono leydi. Nder duuɓi arandeeji ɓaawo naatirde lesdi, lesdi Naajeeriya ɗon mari haadeeji ɓurɗi bee lesdi maako, ammaa ɗon ɗon ɗon mari hoore maako - misaalu, haɓugo yimɓe ɗon mari sembe waɗi ngam halkere alkawal haɓugo lesdi Naajeeri e lesdi Naajeer nder hitaande 1962 (nde ɓe ndaara bana ɗo ɓe njaara. Nder konu lesdi Naajeeriya (1967-1970), UK walliti laamu federal, hokki walli konu ngam haɓugo bee Biafra. Duuɗal yi'i wakkatiji ɓeydaaki nder wakkati koloniya: ɓeydaare mawnde waɗi nder hitaande 1984 nde nigeriya waɗi suɓugo [[Umaru Dikko]] nder London, waɗi Britaniya ɗon wurtina diplomasiiɓe nigeriya e waɗi haɓɓuki nder dammugal ɗiɗawla nder duuɓi. Nder duuɓi 1990, laamu konu Jeneraal [[Sani Abacha]] ɓeydi ɓeydi haaki - Nigeria haɓɓii diga Commonwealth e 1995 caggal mbarugo mawɗo Ken Saro-Wiwa e yimɓe feere. Duuɓi diplomatikji fuɗɗitiino tan ɓaawo lesdi Nigeria warugo to laamu yimɓe nder hitaande 1999, ɓaawo maajum hawtaaki e hawtaaki dow daraja mawɗo nder Commonwealth e nder forumji feere. Gila nden wakkati, lesdi ɗiɗo ɗon mari haandi ɓernde, ɗon huutore bee maɓɓe dow jaangoore demokaraasi e fuɗɗam ɓamtaare, ɗon anndira ko haandi ɗi ɗi ɗi mari taariika. Nder haala gootol, lesdi ɗiɗo fuu ɗon njaɓɓa ɓe ɓeyda haade maɓɓe haa ɓe mbaɗata haade e laawol haade nder hitaande 2024. == Hakkiilooji jawdi == Wondiral jawdi hakkunde Nigeria e UK ɗon mawnude e ɗuuɗal. Lungu UK ɗon haa wakkati ɗuunde nder ardiiɓe jaaynde lesdi Naijeriya, bee jaayndeeji lesdi Britaniya bana Unilever, Shell, PZ Cussons, e Diageo ɗon huuwto nder lesdi Naijiriya nder duuɓi sappo. Fuuɗal fannu e kuugal ngal fuɗɗii ha ko ɓuri £7.2 billion ha 2024, waɗi UK gooto e ardiiɓe fannu Nigeria nder Europe (ko adii haɗi 0.4% nder fannu UK ha duniyaaru). Fuuɗal jaaynde ngal e nder leydi Britaaniya e nder lesdi Naajeeriya hawti e jaayndeeji, teknoloji, e jaayndi, nden ko jaaynde UK e lesdi Naajeeri ɗon jeyaa e naftora e jawdi maaji. Duuɗal fuɗnaange ina woodi nafuki: naftal lesdi Nigeria ina woodi jaɓde mawɗo nder lesdi Britaniya (Shell e feere feere ɗon taƴa naftal nder Niger Delta diga wakkati fu). Lungu leydi boo woni ko ɓurna foondo jaayndeeji dirɗi e ɓeydaaki jawdi nder jawdi lesdi Naajeeriya, bee kuuje nder fannuuji bana nder nder nder nderji (misaal, suudu jaaynde ɓamtaare lesdi Naajeeri ɗon walli suudu jaayndi Azura nder lesdi Naajeiriya).<ref name=":0" /> Dowlaaji ɗiɗawɗi ɗon kuuwdi ngam ɓeyduki hawtaade jawdi bee waylooje bana dowol ɗiɗawre dow laccuki jawdi ɗiɗawɗum e dowol ɓeydugo jaaynde e jaaynde ngam ɓeydaago jaaynde. == Hakkiiloji jamirooje == Wendiwol ha nder defte e jammu ha nder jammu ha ha nder jamma Nigeria e UK ha nder jam. Yimɓe ɗiɗo ɗon mari darnde ngam jam e jam e jam nder 2018 ngam ɓe mbaadi haɗi ɓe ɓe ɓe ɓe mbaadi, ɓe ɓe ɓe ɓeyda ɓe ɓe ɓe ngaɗi ɓe ɓe mbaɗi ɓe mbaadi. UK woodi British Military Advisory and Training Team (BMATT) nder Nigeria, e nder 2015 e 2017 hawta 700 ardiiɓe British ɓe ɓe ɗon jeya ngam ɓe ɗon jeyaaji yimɓe lesdi Nigeria. Ɓurɓe 28,000 ardiiɓe lesdi Naijeriya keɓii janngirde lesdi UK malla janngirde nder duuɓi ɓaawo, je ɗon hawta fannuuji bana taktika ɓooyma, haɓugo bee haɓɓugo, halki bombji, e anndal ardiije. Feddeji hawti e kuugal haɓɓugo haɓɓugo ɓernde fuɗɗiima ngam haɓugo e hujja, ngam Nigeria ɗon haɓana bee Boko Haram e yimɓe haɓɓugo dow lesdi Islamaaku nder worgo fuunaaŋge. Wurooɓe British ɗon hokkata bana bana bana bana'ji konu nder nokku - misaalu, bandiraaɓe UK haɓɓuki & support team ɗon ɗon haɓɓuki ha ɓaawo mawɓe lesdi Nigeria ngam hokkata bana'ji kuuɗe ha haɓugo Boko Haram. UK ɗon walli ngam haɓɓugo jamirooje jamirooje nder lesdi ngam haɓɓuki jamirooje ngam jamirooje lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria e ɓooyi maako, hawti bee haɓɓugo jaɓɓugo jamiri e jawdi ngam jamiroore. Wondiral dow kalluɗum - diga dunngal ngal anndini (ji'eteeɗum anndal dow IED) haa ɓamtaare dabareeji goɗɗi - ɗon ɓeyda hawkaaku konu hakkunde ummaatooje ɗiɗi. Ha ha ha ha ha nder janngugol, UK hokkata feere kare konu to Nigeria: gila 2015 Britain haani ha ha ha £ 40 million ha ha ha jaaynde konu to Nigeria (ha ha nder karallaaji konu, kareji hakkilantaaki, e kareji je ɗon je ɗon jeya) haaje jaaynde man e hakkilantaaji hakkilo yimɓe. == Duuɗal e immire == Nigeria e UK ɗon njogi haandiji aada je ɗon je ɗon jeji haandiji taariika e ɓeydaago yimɓe ɓe ɓe ɗon njahi. United Kingdom ɗon jeyaa e ummatoore lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria ɗuuɗal - nder 2021 yimɓe 300,000 nder lesdi lesdi UK ɗon jeyaa lesdi Nigeria, ngam maajum lesdi lesdi Nigeria ɗon jeyaa nder yimɓe lesdi lesdi Afrika ɓurɓe ɗuuɗal nder lesdi lesdi lesdi. Diispora ɗo laati ko laami mawɗo hakkunde leyɗe ɗiɗi, ɗon walli to ɗuuɗal lesdi UK e wurtinki jaayɗe ɗuuɗɗe to lesdi Nigeria (UK ɗon nder ɓurɗe jaayɗe jaayde jaayɗe to lesdi Nigeria). Wondiral jaango ɗon ɓeyda ɓeyda: heewɓe janngooɓe Nigeria ɗon jaango nder jaangirde e jaangooje nder lesdi UK hitaande fuu, ɓe ɗon tokki laawol jaangooji jaangooji ɗi ɗon jeyi diga wakkati koloniya. Jaɓɓorgo British ɗon mawnina nder Nigeria, e ardiiɓe Nigeria e mawɓe ɓe ɓe njanngini nder lesdi UK. British Council ɗon ɗon huwti nder Nigeria duuɓi cappanɗe, ɗon sembiɗina ekkitinol ɗemngal Farayse, kuugal aada, e foonduki seni. Nder haala habaru e cembiɗini, woodi semmbe ɗiɗawɗum. Wurooji, muusiki, e telebiisiyonji Britiyanko'en ɗon mari ɓurɗum annduki nder lesdi Naajeeriya, ndenji filmaaji lesdi Naajeeri ɗon ɓeyda ɓeydaaki ("[[Nollywood]]"), muusiki Afrobeats, e mawɓe mawɓe lesdi Naajeiri ɗon mari ɓeydaaku nder lesdi Naajeneriya. Yimɓe lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya boo ɗon holla haala ngal. Wurooɓe bana Ben Okri, [[Chimamanda Ngozi Adichie]] (mo jooɗii nder UK), e mawɓe ɗiɗo ɓe Nigeria ɓe ɓeydiima nder renndo aada nder UK. Dilaawomaaku aada kadi ɓeydi to wallitde jawdi: Nigeria e UK ɗon haalde e haalde dow repatriation artifacts haalde Nigeria je je je je haɓi wakkati koloniya, bana Benin Bronzes je haɓi anndal e ɓe ɓe ɓe haɓɓii e nder British forces nder 1897. == Jaɓɓorgo Dowlaaji == Won limce laamu dowla e limce hakkunde hooreeɓe leydi e ministo'en. Laamu Elisabeth II boowo Nigeria ɗiɗi (e hitaande 1956 e nder 2003 ngam haɓɓuki kawtal hooreeɓe laamu Commonwealth). Yimɓe lesdi Naajeeriya e ardiiɓe ardiiɓe leydi Britian ɗon kawta bee hawruki dow dowle dowle dowla dowle dowlaaji e booji ɗiɗawɗi - misaalu, ardiiɗo lesdi [[Muhammadu Buhari]] booyii London haa wakkatiji ɗuuɗɗi, nden ardiiɗo leydi Theresa May boo yahi Abuja e Lagos nder hitaande 2018, to o anndini hawruki amada e jaaynde. o8zj5vw0y2t20qs85kxoup4ueczs6el 177995 177994 2026-07-05T17:32:44Z Ibrahim abusufyan 12706 177995 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ngenndi lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]] e lesdi United Kingdom hawti e habaru taariika, diplomati, jawdi e siyasa hakkunde lesdi Nigeria e leydi United Kingdom. Lungu leydi lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria ha nder hitaande 1862 haa 1960, wakkati lesdi lesdi lesdi ndi heɓii hoore mum. Nde lesdi Naajeeriya heɓii hoore mum, lesdi ɗiɗo fuu ɗon mari haandi diplomasiyeeji e 1 Oktoobar 1960. Luttuɗe ɗiɗi fuu ɗe njangirtee nder Commonwealth, International Criminal Court, e World Trade Organization. Fuu e leyɗe ɗiɗi ɗen ɗon woodi ɓamtaare ɓamtaare, haɓɓuki jawdi ɗiɗi, haɓɓuki jaaynde e jaaynde, haɓɓuki jonta, e haɓɓuki jam e jaayndi. == Taariiha == Duuɗal lesdi Nigeria e lesdi United Kingdom ɗon [[Protektorat Fombina Naajeeriya|Naadi]] nder taariika koloniyaare. Britaaniya ɓeydi hakkille dow nokkuure nder karnijum 19, e haɓɓuki protectorate fuuna e fuuna nder hitaande 1914 ngam tagdi Nigeria hannde. Nigeria heɓii naatnde e laamu laamu British e lewru 1 Oktoobar 1960, o jokki dow Commonwealth of Nations hono leydi. Nder duuɓi arandeeji ɓaawo naatirde lesdi, lesdi Naajeeriya ɗon mari haadeeji ɓurɗi bee lesdi maako, ammaa ɗon ɗon ɗon mari hoore maako - misaalu, haɓugo yimɓe ɗon mari sembe waɗi ngam halkere alkawal haɓugo lesdi Naajeeri e lesdi Naajeer nder hitaande 1962 (nde ɓe ndaara bana ɗo ɓe njaara. Nder konu lesdi Naajeeriya (1967-1970), UK walliti laamu federal, hokki walli konu ngam haɓugo bee Biafra. Duuɗal yi'i wakkatiji ɓeydaaki nder wakkati koloniya: ɓeydaare mawnde waɗi nder hitaande 1984 nde nigeriya waɗi suɓugo [[Umaru Dikko]] nder London, waɗi Britaniya ɗon wurtina diplomasiiɓe nigeriya e waɗi haɓɓuki nder dammugal ɗiɗawla nder duuɓi. Nder duuɓi 1990, laamu konu Jeneraal [[Sani Abacha]] ɓeydi ɓeydi haaki - Nigeria haɓɓii diga Commonwealth e 1995 caggal mbarugo mawɗo Ken Saro-Wiwa e yimɓe feere. Duuɓi diplomatikji fuɗɗitiino tan ɓaawo lesdi Nigeria warugo to laamu yimɓe nder hitaande 1999, ɓaawo maajum hawtaaki e hawtaaki dow daraja mawɗo nder Commonwealth e nder forumji feere. Gila nden wakkati, lesdi ɗiɗo ɗon mari haandi ɓernde, ɗon huutore bee maɓɓe dow jaangoore demokaraasi e fuɗɗam ɓamtaare, ɗon anndira ko haandi ɗi ɗi ɗi mari taariika. Nder haala gootol, lesdi ɗiɗo fuu ɗon njaɓɓa ɓe ɓeyda haade maɓɓe haa ɓe mbaɗata haade e laawol haade nder hitaande 2024. == Hakkiilooji jawdi == Wondiral jawdi hakkunde Nigeria e UK ɗon mawnude e ɗuuɗal. Lungu UK ɗon haa wakkati ɗuunde nder ardiiɓe jaaynde lesdi Naijeriya, bee jaayndeeji lesdi Britaniya bana Unilever, Shell, PZ Cussons, e Diageo ɗon huuwto nder lesdi Naijiriya nder duuɓi sappo. Fuuɗal fannu e kuugal ngal fuɗɗii ha ko ɓuri £7.2 billion ha 2024, waɗi UK gooto e ardiiɓe fannu Nigeria nder Europe (ko adii haɗi 0.4% nder fannu UK ha duniyaaru). Fuuɗal jaaynde ngal e nder leydi Britaaniya e nder lesdi Naajeeriya hawti e jaayndeeji, teknoloji, e jaayndi, nden ko jaaynde UK e lesdi Naajeeri ɗon jeyaa e naftora e jawdi maaji. Duuɗal fuɗnaange ina woodi nafuki: naftal lesdi Nigeria ina woodi jaɓde mawɗo nder lesdi Britaniya (Shell e feere feere ɗon taƴa naftal nder Niger Delta diga wakkati fu). Lungu leydi boo woni ko ɓurna foondo jaayndeeji dirɗi e ɓeydaaki jawdi nder jawdi lesdi Naajeeriya, bee kuuje nder fannuuji bana nder nder nder nderji (misaal, suudu jaaynde ɓamtaare lesdi Naajeeri ɗon walli suudu jaayndi Azura nder lesdi Naajeiriya).<ref name=":0" /> Dowlaaji ɗiɗawɗi ɗon kuuwdi ngam ɓeyduki hawtaade jawdi bee waylooje bana dowol ɗiɗawre dow laccuki jawdi ɗiɗawɗum e dowol ɓeydugo jaaynde e jaaynde ngam ɓeydaago jaaynde. == Hakkiiloji jamirooje == Wendiwol ha nder defte e jammu ha nder jammu ha ha nder jamma Nigeria e UK ha nder jam. Yimɓe ɗiɗo ɗon mari darnde ngam jam e jam e jam nder 2018 ngam ɓe mbaadi haɗi ɓe ɓe ɓe ɓe mbaadi, ɓe ɓe ɓe ɓeyda ɓe ɓe ɓe ngaɗi ɓe ɓe mbaɗi ɓe mbaadi. UK woodi British Military Advisory and Training Team (BMATT) nder Nigeria, e nder 2015 e 2017 hawta 700 ardiiɓe British ɓe ɓe ɗon jeya ngam ɓe ɗon jeyaaji yimɓe lesdi Nigeria. Ɓurɓe 28,000 ardiiɓe lesdi Naijeriya keɓii janngirde lesdi UK malla janngirde nder duuɓi ɓaawo, je ɗon hawta fannuuji bana taktika ɓooyma, haɓugo bee haɓɓugo, halki bombji, e anndal ardiije. Feddeji hawti e kuugal haɓɓugo haɓɓugo ɓernde fuɗɗiima ngam haɓugo e hujja, ngam Nigeria ɗon haɓana bee Boko Haram e yimɓe haɓɓugo dow lesdi Islamaaku nder worgo fuunaaŋge. Wurooɓe British ɗon hokkata bana bana bana bana'ji konu nder nokku - misaalu, bandiraaɓe UK haɓɓuki & support team ɗon ɗon haɓɓuki ha ɓaawo mawɓe lesdi Nigeria ngam hokkata bana'ji kuuɗe ha haɓugo Boko Haram. UK ɗon walli ngam haɓɓugo jamirooje jamirooje nder lesdi ngam haɓɓuki jamirooje ngam jamirooje lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria e ɓooyi maako, hawti bee haɓɓugo jaɓɓugo jamiri e jawdi ngam jamiroore. Wondiral dow kalluɗum - diga dunngal ngal anndini (ji'eteeɗum anndal dow IED) haa ɓamtaare dabareeji goɗɗi - ɗon ɓeyda hawkaaku konu hakkunde ummaatooje ɗiɗi. Ha ha ha ha ha nder janngugol, UK hokkata feere kare konu to Nigeria: gila 2015 Britain haani ha ha ha £ 40 million ha ha ha jaaynde konu to Nigeria (ha ha nder karallaaji konu, kareji hakkilantaaki, e kareji je ɗon je ɗon jeya) haaje jaaynde man e hakkilantaaji hakkilo yimɓe. == Duuɗal e immire == Nigeria e UK ɗon njogi haandiji aada je ɗon je ɗon jeji haandiji taariika e ɓeydaago yimɓe ɓe ɓe ɗon njahi. United Kingdom ɗon jeyaa e ummatoore lesdi lesdi lesdi lesdi Nigeria ɗuuɗal - nder 2021 yimɓe 300,000 nder lesdi lesdi UK ɗon jeyaa lesdi Nigeria, ngam maajum lesdi lesdi Nigeria ɗon jeyaa nder yimɓe lesdi lesdi Afrika ɓurɓe ɗuuɗal nder lesdi lesdi lesdi. Diispora ɗo laati ko laami mawɗo hakkunde leyɗe ɗiɗi, ɗon walli to ɗuuɗal lesdi UK e wurtinki jaayɗe ɗuuɗɗe to lesdi Nigeria (UK ɗon nder ɓurɗe jaayɗe jaayde jaayɗe to lesdi Nigeria). Wondiral jaango ɗon ɓeyda ɓeyda: heewɓe janngooɓe Nigeria ɗon jaango nder jaangirde e jaangooje nder lesdi UK hitaande fuu, ɓe ɗon tokki laawol jaangooji jaangooji ɗi ɗon jeyi diga wakkati koloniya. Jaɓɓorgo British ɗon mawnina nder Nigeria, e ardiiɓe Nigeria e mawɓe ɓe ɓe njanngini nder lesdi UK. British Council ɗon ɗon huwti nder Nigeria duuɓi cappanɗe, ɗon sembiɗina ekkitinol ɗemngal Farayse, kuugal aada, e foonduki seni. Nder haala habaru e cembiɗini, woodi semmbe ɗiɗawɗum. Wurooji, muusiki, e telebiisiyonji Britiyanko'en ɗon mari ɓurɗum annduki nder lesdi Naajeeriya, ndenji filmaaji lesdi Naajeeri ɗon ɓeyda ɓeydaaki ("[[Nollywood]]"), muusiki Afrobeats, e mawɓe mawɓe lesdi Naajeiri ɗon mari ɓeydaaku nder lesdi Naajeneriya. Yimɓe lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya boo ɗon holla haala ngal. Wurooɓe bana Ben Okri, [[Chimamanda Ngozi Adichie]] (mo jooɗii nder UK), e mawɓe ɗiɗo ɓe Nigeria ɓe ɓeydiima nder renndo aada nder UK. Dilaawomaaku aada kadi ɓeydi to wallitde jawdi: Nigeria e UK ɗon haalde e haalde dow repatriation artifacts haalde Nigeria je je je je haɓi wakkati koloniya, bana Benin Bronzes je haɓi anndal e ɓe ɓe ɓe haɓɓii e nder British forces nder 1897. == Jaɓɓorgo Dowlaaji == Won limce laamu dowla e limce hakkunde hooreeɓe leydi e ministo'en. Laamu Elisabeth II boowo Nigeria ɗiɗi (e hitaande 1956 e nder 2003 ngam haɓɓuki kawtal hooreeɓe laamu Commonwealth). Yimɓe lesdi Naajeeriya e ardiiɓe ardiiɓe leydi Britian ɗon kawta bee hawruki dow dowle dowle dowla dowle dowlaaji e booji ɗiɗawɗi - misaalu, ardiiɗo lesdi [[Muhammadu Buhari]] booyii London haa wakkatiji ɗuuɗɗi, nden ardiiɗo leydi Theresa May boo yahi Abuja e Lagos nder hitaande 2018, to o anndini hawruki amada e jaaynde. ==firooji== ppy56xvvjg3624hm8368317hfez3cg7 Apapa Hoore 0 42996 177996 2026-07-05T17:34:31Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1315385974|Apapa Hoard]]" 177996 wikitext text/x-wiki '''Apapa Hoard''' ko ko'e kuɓol ko'e ardiije bronze je ɗon haɓa nder Apapa ɓadi [[Lagos]], Nigeria. Ko e fuɗɗoode karnijum 16, ko e nder suudu British Museum gila 1930. == Siftorgal == Won limce laamu dowla e limce hakkunde hooreeɓe leydi e ministo'en. Laamu Elisabeth II boowo Nigeria ɗiɗi (e hitaande 1956 e nder 2003 ngam haɓɓuki kawtal hooreeɓe laamu Commonwealth). Yimɓe lesdi Naajeeriya e ardiiɓe ardiiɓe leydi Britian ɗon kawta bee hawruki dow dowle dowle dowla dowle dowlaaji e booji ɗiɗawɗi - misaalu, ardiiɗo lesdi [[Muhammadu Buhari]] booyii London haa wakkatiji ɗuuɗɗi, nden ardiiɗo leydi Theresa May boo yahi Abuja e Lagos nder hitaande 2018, to o anndini hawruki amada e jaaynde. == Fuuɓuki == Ɓaɓɓitol ngol heɓii ngam taaɓal nder 1907 nde wondi ɓooyma haa mawngu 3 mita. Lamaruuji ɗi'e ɓe ɓorotiri ngam gooduɗo yimɓe ɓe'e nder lenyol go'o jooɗii nder karnijum 15th-16th, ɓe'e anndinooɓe ɓe'e ɓe'e hokki ɗum to laamu [[Yimɓe Yarbanko'en|Yoruba]] Owo. Ɓaawo ɓaawo maɓɓugo maɓɓugo, maɓɓugo man ɓaawo maɓɓi maɓɓugo mo'o feere to British Museum nder 1930. == Ndaare kadi == * Koofol bronze diga Ife * Koore nden ɗon ɓanngina hoore laamiiɗo Idia == Firooji == i0bg4f5ccs043iqh4dcpqm3h3ywfetb 177997 177996 2026-07-05T17:34:49Z Ibrahim abusufyan 12706 177997 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Apapa Hoard''' ko ko'e kuɓol ko'e ardiije bronze je ɗon haɓa nder Apapa ɓadi [[Lagos]], Nigeria. Ko e fuɗɗoode karnijum 16, ko e nder suudu British Museum gila 1930. == Siftorgal == Won limce laamu dowla e limce hakkunde hooreeɓe leydi e ministo'en. Laamu Elisabeth II boowo Nigeria ɗiɗi (e hitaande 1956 e nder 2003 ngam haɓɓuki kawtal hooreeɓe laamu Commonwealth). Yimɓe lesdi Naajeeriya e ardiiɓe ardiiɓe leydi Britian ɗon kawta bee hawruki dow dowle dowle dowla dowle dowlaaji e booji ɗiɗawɗi - misaalu, ardiiɗo lesdi [[Muhammadu Buhari]] booyii London haa wakkatiji ɗuuɗɗi, nden ardiiɗo leydi Theresa May boo yahi Abuja e Lagos nder hitaande 2018, to o anndini hawruki amada e jaaynde. == Fuuɓuki == Ɓaɓɓitol ngol heɓii ngam taaɓal nder 1907 nde wondi ɓooyma haa mawngu 3 mita. Lamaruuji ɗi'e ɓe ɓorotiri ngam gooduɗo yimɓe ɓe'e nder lenyol go'o jooɗii nder karnijum 15th-16th, ɓe'e anndinooɓe ɓe'e ɓe'e hokki ɗum to laamu [[Yimɓe Yarbanko'en|Yoruba]] Owo. Ɓaawo ɓaawo maɓɓugo maɓɓugo, maɓɓugo man ɓaawo maɓɓi maɓɓugo mo'o feere to British Museum nder 1930. == Ndaare kadi == * Koofol bronze diga Ife * Koore nden ɗon ɓanngina hoore laamiiɗo Idia == Firooji == jarttckevzkxq7f7l1zflodh3is3sdg Kameruun en Angalteer 0 42997 177998 2026-07-05T17:37:21Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1360571795|British Cameroons]]" 177998 wikitext text/x-wiki British Cameroons ko leydi British Cameroon wonde leydi British mandate nder British West Africa, je je je je suddi e woyla Cameroons. Hannde, [[Kamerun|Kameruun]] Waare ɗon jeyaa e nder lesdi [[Diiwal Borno|Borno]], [[Diiwal Aadamaawa|Adamawa]] e Taraba nder lesdi Naajeeriya, nden Kameruunaje Haare ɗon jeya e nder lesdi Kameruuna.[1] == Taariiha == "Wallaaje Afrik" nder wakkati wakkati wakkati 19th century, Jamana waɗi dow lesdi Cameroon hannde. laamu Jarmaa'en noddi leydi ndi Kamerun. Nder konu duuniyaaru arande, konu Farayse e konu British ɓe ɗon haɓɓi nder lesdi Jamana Kamerun (Cameroon), ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeɗa ɓe ɓe ɗon ɓeɗɓa lesdi Jamana nder lesdi ɗiɗo. Go'oto nder nokkuuje ɗe'e ɗon laamugo Faransi (Faransi'en Kameruun) nden go'oto ɗon laamgo Britaniya (British Cameroons).<ref name=":0" /> Britaani'en ɓeydi ɓeydi hakkilanaago e nokkuuji feere nder Afrika, ɓesda Nigeria.<ref name=":0" /> Ngam maajum, Farayse'en keɓii ɓurɗe ɗuuɗugo nder lesdi Kameruuna nde lesdi man jeyaa. <ref name=":0" /> === Mandate League of Nations === Nder konu duuniyaaru arande, ɗum waɗi nder British, French e Belgian troops, e League of Nations mandate to Great Britain e France e League of nations e 1922. Mandate [[Farayse]]'en annditiama Cameroun nden lesdi British'en ɗon laami bana nokkuuje ɗiɗi, Kameroons woyla e Kameroons worgo. [[Kamerun|Kameruun]] fuunaaŋge ɗon hawta bee ɓillaaji ɗiɗo ɗi ɗon hawtaaki, ɗi ɗi taƴanaama bee nokkuure nde lesdi lesdi Naijeriya e Kameruuna ɗon hawta. Nder duuɓi 1930, ɓurɓe ɗuuɗal yimɓe ɓe laatiiɓe e ɓe ɓe German'en, ɓe ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe nder suudu duɗal yimɓe Britaniya fuɗɗugo nder lewru Juun 1940. Yimɓe lesdi 400,000 boo holli ɓerɗe maɓɓe booje ngam ɓe kuɓɓa ngam ɓe mbaɗa bee yimɓe ɓe'e, ammaa yimɓe 3,500 tan mbaɗi non. [[File:Map_of_British_Cameroons_in_1949.jpg|left|thumb|Map ngal ɓeydi-ɓeydi dow Kameruuna dow laamu laamu leydi United Kingdom, 1949, hollaandi laamorgo, diiwaanuuji e gure. Woni ngam Daartol Fedde Fedde, Lagos, Nigeria.]] === Daande trust === Nde League of Nations fuɗɗii wonde e hitaande 1946, ɓurɗe leyɗe mandate ɗen fuɗɗii darnde nder nder nder nder leyɗe ɗe United Nations trust territories, diga jooni e nder nder nder United Nations Trust Council. Ngam daliila laamorde nden, ɓe mbaadi leydi ndi ngam ɓe keɓan hoore maɓɓe. Yimɓe Dowlaaji Dentuɗi on haɓɓii ko Fedde Ɓooyde ngam Kameruuna'en Britaniya'en ngam ɓe laamoto dow leydi Britaniya e 6 Desemba 1946. === Tawiwol koloniyaal === Ha nder laamu koloniyaal, Kameruun ɗon laama dow laamu go'o, ngam ɗum hokki yimɓe lesdi mum laawol waɗugo kiitaji kiita e kiita. Britaani'en nder Kameruuna'en naftiri e laamu go'o ngam ɗum waɗi kameruuna'e'en ɓe ɗowtano dow yiɗi, ngam ɓe mbaawaa ɓe ɗowtanaaki. Ɗuum ko huunde mawnde sabu ɗum hokki yimɓe leydi British Cameroons hakkille hoore e walli waɗugo "nguurndam ɓurngal ɓeydaade leyɗe politik leydi to West Cameroon".<ref name=":1" /> "Ko e dow laamu ngal ngal laaɓii ngam ɓeyda ɓernde yimɓe, yimɓe Britaani ɓe tawi ɓe "nganndi e ɓamtaare feere feere" ngam "ko yimɓe nokku ɗon hawtaaki e nder nder nder nder haɓɓuki e waɗugo ɓamtaare ummatoore". p2p9676q18uu7p426zie7voezlap5vw 177999 177998 2026-07-05T17:38:40Z Ibrahim abusufyan 12706 177999 wikitext text/x-wiki {{Databox}} British Cameroons ko leydi British Cameroon wonde leydi British mandate nder British West Africa, je je je je suddi e woyla Cameroons. Hannde, [[Kamerun|Kameruun]] Waare ɗon jeyaa e nder lesdi [[Diiwal Borno|Borno]], [[Diiwal Aadamaawa|Adamawa]] e Taraba nder lesdi Naajeeriya, nden Kameruunaje Haare ɗon jeya e nder lesdi Kameruuna.[1] == Taariiha == "Wallaaje Afrik" nder wakkati wakkati wakkati 19th century, Jamana waɗi dow lesdi Cameroon hannde. laamu Jarmaa'en noddi leydi ndi Kamerun. Nder konu duuniyaaru arande, konu Farayse e konu British ɓe ɗon haɓɓi nder lesdi Jamana Kamerun (Cameroon), ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeɗa ɓe ɓe ɗon ɓeɗɓa lesdi Jamana nder lesdi ɗiɗo. Go'oto nder nokkuuje ɗe'e ɗon laamugo Faransi (Faransi'en Kameruun) nden go'oto ɗon laamgo Britaniya (British Cameroons).<ref name=":0" /> Britaani'en ɓeydi ɓeydi hakkilanaago e nokkuuji feere nder Afrika, ɓesda Nigeria.<ref name=":0" /> Ngam maajum, Farayse'en keɓii ɓurɗe ɗuuɗugo nder lesdi Kameruuna nde lesdi man jeyaa. <ref name=":0" /> === Mandate League of Nations === Nder konu duuniyaaru arande, ɗum waɗi nder British, French e Belgian troops, e League of Nations mandate to Great Britain e France e League of nations e 1922. Mandate [[Farayse]]'en annditiama Cameroun nden lesdi British'en ɗon laami bana nokkuuje ɗiɗi, Kameroons woyla e Kameroons worgo. [[Kamerun|Kameruun]] fuunaaŋge ɗon hawta bee ɓillaaji ɗiɗo ɗi ɗon hawtaaki, ɗi ɗi taƴanaama bee nokkuure nde lesdi lesdi Naijeriya e Kameruuna ɗon hawta. Nder duuɓi 1930, ɓurɓe ɗuuɗal yimɓe ɓe laatiiɓe e ɓe ɓe German'en, ɓe ɓe ɗon ɓe ɗon ɓe nder suudu duɗal yimɓe Britaniya fuɗɗugo nder lewru Juun 1940. Yimɓe lesdi 400,000 boo holli ɓerɗe maɓɓe booje ngam ɓe kuɓɓa ngam ɓe mbaɗa bee yimɓe ɓe'e, ammaa yimɓe 3,500 tan mbaɗi non. [[File:Map_of_British_Cameroons_in_1949.jpg|left|thumb|Map ngal ɓeydi-ɓeydi dow Kameruuna dow laamu laamu leydi United Kingdom, 1949, hollaandi laamorgo, diiwaanuuji e gure. Woni ngam Daartol Fedde Fedde, Lagos, Nigeria.]] === Daande trust === Nde League of Nations fuɗɗii wonde e hitaande 1946, ɓurɗe leyɗe mandate ɗen fuɗɗii darnde nder nder nder nder leyɗe ɗe United Nations trust territories, diga jooni e nder nder nder United Nations Trust Council. Ngam daliila laamorde nden, ɓe mbaadi leydi ndi ngam ɓe keɓan hoore maɓɓe. Yimɓe Dowlaaji Dentuɗi on haɓɓii ko Fedde Ɓooyde ngam Kameruuna'en Britaniya'en ngam ɓe laamoto dow leydi Britaniya e 6 Desemba 1946. === Tawiwol koloniyaal === Ha nder laamu koloniyaal, Kameruun ɗon laama dow laamu go'o, ngam ɗum hokki yimɓe lesdi mum laawol waɗugo kiitaji kiita e kiita. Britaani'en nder Kameruuna'en naftiri e laamu go'o ngam ɗum waɗi kameruuna'e'en ɓe ɗowtano dow yiɗi, ngam ɓe mbaawaa ɓe ɗowtanaaki. Ɗuum ko huunde mawnde sabu ɗum hokki yimɓe leydi British Cameroons hakkille hoore e walli waɗugo "nguurndam ɓurngal ɓeydaade leyɗe politik leydi to West Cameroon".<ref name=":1" /> "Ko e dow laamu ngal ngal laaɓii ngam ɓeyda ɓernde yimɓe, yimɓe Britaani ɓe tawi ɓe "nganndi e ɓamtaare feere feere" ngam "ko yimɓe nokku ɗon hawtaaki e nder nder nder nder haɓɓuki e waɗugo ɓamtaare ummatoore". ==firooji== m85wo6n2d3vr1p8tm5fjeutvu1rzfoi Hoore njamndi ummoraade Ife 0 42998 178000 2026-07-05T17:40:32Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1348043875|Bronze Head from Ife]]" 178000 wikitext text/x-wiki Burki Burki daga Ife, ko burki Ife, ko go'oto nder burki ko'e sappo e jowi nder copper alloy, ɗum heɓti nder hitaande 1938 to Ife nder lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]], nokkuure diina e laamiiɗo yimɓe [[Yimɓe Yarbanko'en|Yoruba]]. Ɗum ɗon maaro ɗum laamiiɗo (Ooni). Ɗum waɗi nder karnijum 14th-15th CE. Ko goonga e golle ɗe ɗe ɗe'e ɗe'e e'e ɗe ɗe'en ɗe'e, ɗe'e ko'e ɗe ɓaleeɓe Afrik ɓe'e ɓe'e. Ɗe'e ɗe ɓe'e'e'en ɗe Ife'en ngoni ko'e mumen, nden "ndooji ɗi'e'i ɗi'e ɗi'e" "ɗi holli wonde ɓe'e waɗaaɓe e mawɗo gooto koo nder suudu go'o".<ref name="bbc" /> == Siftorgal == Bana "bronzji" ɓurɗi ɓaawo Afrik hirnaange, ko'e ɓaawo ɗum ɗum waɗata nder copper be metalli goɗɗi, ɗum anndinaama nder British Museum bana "bronzje zinc-leeddi ɓurɗe". "Naaje" nder museum e archaeology ina ɓeydi ɓeydi haɗugo ko wayi no "bronz" ko "bronzum" ko "braas" ko ngam kare taariikɗe ngam "braas". Ɓernde nden waɗetee bee huutoreeji ɓoyma e nder nder nder nder tati e tati e tati nder nder nder ujuneeji, e mawngu 35 cm. Mawɗo man waɗi hoore nder laabi naturalist. Fuuje ɗon ɓooyda bee ɓoggi, ammaa hunduko ɗon walaa tagdi. Ko hoore hoore ɗon holla laamiiɗo laamiiɗo, ko ɗon waɗi nder laamiiji feere feere nder laamiije e laamiije. Ɗuum ɓanndu ɗum ko ɓannduɓe ɓanndu bronze diga Ife. [[Kammbiire|laamɓe]] ngal ɗon ɓadake bee laamu, bee rosette e feeroore, nde ɗon ɓadike booji to go'o. Ɓernde laamorde ɗon hawta bee ɓaawo limce laamorde e laamorde. Fedde nde'e nder nder nder nder arti Afrik sub-Sahara, ɗum woni ko ɓurɗo haalde e nder arti Yoruba, nder arti Benin fuɗɗam e kuuje goɗɗe.&nbsp; == Fuuɗuki e jaɓɓugo == The Ife Head was found by accident in 1938 at the Wunmonije Compound, [[Ifẹ|Ife]], during house-building works amongst sixteen other brass and copper heads and the upper half of a brass figure. Most of the objects found in the Wunmonije Compound and neighbouring areas ended up in the National Museum of Ife, but a few pieces were taken from Nigeria and are now in the collections of major museums. This particular Ife Head was taken from Nigeria by the editor of the ''Daily Times of Nigeria'', Henry Maclear Bate, who probably sold it to the National Art Collections Fund, which then passed it onto the British Museum in 1939. Hande maɓɓitol ko'e laral ngal waɗi laamu ngam hakkillaaji jaayɗe ɓaleeji daga lesdi Nigeria. Kaŋko ɗum heɓii, hooreejo man waɗi laawol London nder Paris e ɗiɗo feere ɓe neldi to Amerika. Caggal ngam haɗugo ɓeydaago jaaynde, ko Leo Frobenius waɗi, ɓe waɗii ɗum e hitaande 1938, nde laamu ngu waɗi tawde. Frobenius ko tawii o tawii o jannginoowo e archaeologist Jarmal mo o gooto e ardiiɓe ardiiɓe leyɗe Europe ɓe ɓeydi ɓeydi e anndal afrik, ɓurɗum e anndal Yoruba. == be be be == Ɓernde Ife ɗon haani wonde foto laamiiɗo anndiraaɗo Ooni malla Oni. Ɗum waɗi nder nder laamiiɗo [[Obalufon Alayemore]], mo ɗum waɗi nder laamiiɓe maako, mo ɗum mari ɓernde ɓernde nder laamiiji nder laamiije nder laamiiɗe. Hannde nder Yoruba'en, Obalufon anndiraa bana Allah mo ɓe ɗon mari tagdi. Wakkati nde golle ɗe waɗetee ɗon laati wakkati ɓeydaaki ngam ummaatoore Yoruba, je ɗon maɓɓina dow jaayɗe nder maayo Niger to yimɓe Afrik hirnaange. Ife ɗon laatii yimɓe Yoruba nokkuure nde allah maɓɓe tagi yimɓe. Ko copper huutoree nder ɗo taƴa ɗum wi'ata diga nder lesdi Naijeriya, koo nde anndinooɓe ɓooyɓe mbi'i ɗum wari diga Central Europe, North West [[Muritani|Mauritania]], Empire Byzantine, ko South Morocco. The bronze casts could have been modelled on contemporary terracotta sculptures. A long  tradition of terracotta sculpture with similar characteristics existed in the culture prior to the date of the creation of these metal sculptures. Ivory was another material used frequently in African art. Fuuɗal Ife woni go'o nder kuuje feere ɗe Afrik hirnaange, hawti e [[clay]]="cx-link" data-linkid="131" href="./Bura_archaeological_site#Site_description" id="mweg" rel="mw:WikiLink" title="Bura archaeological site">Bura nder Niger (3rd century CE - 10th century CE), Koma nder [[Gana|Ghana]] (7th century CE - 15th century CE) Igbo-Ukwu nder Nigeria (9th century CE-10th century CE). Jenne-Jeno nder Mali (11th century CE-12th century CE, ko waawi wonde ko wonnoo e ɓesngu fuɗal terracotta nder lesdi Afrik hirnaande Nok nder lesdi Nigeria. == Kuugal dow taariika art == Nde Frobenius heɓii misaalu arandeeji dow hoore nanngande ɗum ɗon ɓesda faamu lesdi Yammaaru dow ummaatoore Afrik. Limanɓe ɓe ngiɗi goonɗinki Afrik woodi ummaatoore waawande waɗugo kuuje ɗe'e. Nde o yiɗi faamugo ko ɗum wi'i ɗum ko huunde nafoore, Frobenius hokki miijo maako dow ɗi ɗi waɗii ko koloniya yimɓe Girkaaniyankooɓe diga arandeeji diga karnijum sappo e tati BC. O waɗi wi'ugo, je ɗon haani nder nder nder nder yimɓe, wonde koloniya maako nden nden nden nden waawata wonde ko fuɗɗam wi'ugo dow yimɓe ɓe ɗon maaroya nder [[Atlantis]]. It is now recognised that these statues represent an indigenous African tradition that attained a high level of realism and refinement. <sup class="noprint Inline-Template " style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="The material near this tag failed verification of its source citation(s). (April 2021)">failed verification</span></nowiki>''&#x5D;</sup> The Ife heads are often considered a great achievement of African culture, and it is believed that they were made by an individual artist in a single workshop.<ref name="bbc" /> r3nc82dowjvml3vj8vi8luolpovv466 178001 178000 2026-07-05T17:40:59Z Ibrahim abusufyan 12706 178001 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Burki Burki daga Ife, ko burki Ife, ko go'oto nder burki ko'e sappo e jowi nder copper alloy, ɗum heɓti nder hitaande 1938 to Ife nder lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]], nokkuure diina e laamiiɗo yimɓe [[Yimɓe Yarbanko'en|Yoruba]]. Ɗum ɗon maaro ɗum laamiiɗo (Ooni). Ɗum waɗi nder karnijum 14th-15th CE. Ko goonga e golle ɗe ɗe ɗe'e ɗe'e e'e ɗe ɗe'en ɗe'e, ɗe'e ko'e ɗe ɓaleeɓe Afrik ɓe'e ɓe'e. Ɗe'e ɗe ɓe'e'e'en ɗe Ife'en ngoni ko'e mumen, nden "ndooji ɗi'e'i ɗi'e ɗi'e" "ɗi holli wonde ɓe'e waɗaaɓe e mawɗo gooto koo nder suudu go'o".<ref name="bbc" /> == Siftorgal == Bana "bronzji" ɓurɗi ɓaawo Afrik hirnaange, ko'e ɓaawo ɗum ɗum waɗata nder copper be metalli goɗɗi, ɗum anndinaama nder British Museum bana "bronzje zinc-leeddi ɓurɗe". "Naaje" nder museum e archaeology ina ɓeydi ɓeydi haɗugo ko wayi no "bronz" ko "bronzum" ko "braas" ko ngam kare taariikɗe ngam "braas". Ɓernde nden waɗetee bee huutoreeji ɓoyma e nder nder nder nder tati e tati e tati nder nder nder ujuneeji, e mawngu 35 cm. Mawɗo man waɗi hoore nder laabi naturalist. Fuuje ɗon ɓooyda bee ɓoggi, ammaa hunduko ɗon walaa tagdi. Ko hoore hoore ɗon holla laamiiɗo laamiiɗo, ko ɗon waɗi nder laamiiji feere feere nder laamiije e laamiije. Ɗuum ɓanndu ɗum ko ɓannduɓe ɓanndu bronze diga Ife. [[Kammbiire|laamɓe]] ngal ɗon ɓadake bee laamu, bee rosette e feeroore, nde ɗon ɓadike booji to go'o. Ɓernde laamorde ɗon hawta bee ɓaawo limce laamorde e laamorde. Fedde nde'e nder nder nder nder arti Afrik sub-Sahara, ɗum woni ko ɓurɗo haalde e nder arti Yoruba, nder arti Benin fuɗɗam e kuuje goɗɗe.&nbsp; == Fuuɗuki e jaɓɓugo == The Ife Head was found by accident in 1938 at the Wunmonije Compound, [[Ifẹ|Ife]], during house-building works amongst sixteen other brass and copper heads and the upper half of a brass figure. Most of the objects found in the Wunmonije Compound and neighbouring areas ended up in the National Museum of Ife, but a few pieces were taken from Nigeria and are now in the collections of major museums. This particular Ife Head was taken from Nigeria by the editor of the ''Daily Times of Nigeria'', Henry Maclear Bate, who probably sold it to the National Art Collections Fund, which then passed it onto the British Museum in 1939. Hande maɓɓitol ko'e laral ngal waɗi laamu ngam hakkillaaji jaayɗe ɓaleeji daga lesdi Nigeria. Kaŋko ɗum heɓii, hooreejo man waɗi laawol London nder Paris e ɗiɗo feere ɓe neldi to Amerika. Caggal ngam haɗugo ɓeydaago jaaynde, ko Leo Frobenius waɗi, ɓe waɗii ɗum e hitaande 1938, nde laamu ngu waɗi tawde. Frobenius ko tawii o tawii o jannginoowo e archaeologist Jarmal mo o gooto e ardiiɓe ardiiɓe leyɗe Europe ɓe ɓeydi ɓeydi e anndal afrik, ɓurɗum e anndal Yoruba. == be be be == Ɓernde Ife ɗon haani wonde foto laamiiɗo anndiraaɗo Ooni malla Oni. Ɗum waɗi nder nder laamiiɗo [[Obalufon Alayemore]], mo ɗum waɗi nder laamiiɓe maako, mo ɗum mari ɓernde ɓernde nder laamiiji nder laamiije nder laamiiɗe. Hannde nder Yoruba'en, Obalufon anndiraa bana Allah mo ɓe ɗon mari tagdi. Wakkati nde golle ɗe waɗetee ɗon laati wakkati ɓeydaaki ngam ummaatoore Yoruba, je ɗon maɓɓina dow jaayɗe nder maayo Niger to yimɓe Afrik hirnaange. Ife ɗon laatii yimɓe Yoruba nokkuure nde allah maɓɓe tagi yimɓe. Ko copper huutoree nder ɗo taƴa ɗum wi'ata diga nder lesdi Naijeriya, koo nde anndinooɓe ɓooyɓe mbi'i ɗum wari diga Central Europe, North West [[Muritani|Mauritania]], Empire Byzantine, ko South Morocco. The bronze casts could have been modelled on contemporary terracotta sculptures. A long  tradition of terracotta sculpture with similar characteristics existed in the culture prior to the date of the creation of these metal sculptures. Ivory was another material used frequently in African art. Fuuɗal Ife woni go'o nder kuuje feere ɗe Afrik hirnaange, hawti e [[clay]]="cx-link" data-linkid="131" href="./Bura_archaeological_site#Site_description" id="mweg" rel="mw:WikiLink" title="Bura archaeological site">Bura nder Niger (3rd century CE - 10th century CE), Koma nder [[Gana|Ghana]] (7th century CE - 15th century CE) Igbo-Ukwu nder Nigeria (9th century CE-10th century CE). Jenne-Jeno nder Mali (11th century CE-12th century CE, ko waawi wonde ko wonnoo e ɓesngu fuɗal terracotta nder lesdi Afrik hirnaande Nok nder lesdi Nigeria. == Kuugal dow taariika art == Nde Frobenius heɓii misaalu arandeeji dow hoore nanngande ɗum ɗon ɓesda faamu lesdi Yammaaru dow ummaatoore Afrik. Limanɓe ɓe ngiɗi goonɗinki Afrik woodi ummaatoore waawande waɗugo kuuje ɗe'e. Nde o yiɗi faamugo ko ɗum wi'i ɗum ko huunde nafoore, Frobenius hokki miijo maako dow ɗi ɗi waɗii ko koloniya yimɓe Girkaaniyankooɓe diga arandeeji diga karnijum sappo e tati BC. O waɗi wi'ugo, je ɗon haani nder nder nder nder yimɓe, wonde koloniya maako nden nden nden nden waawata wonde ko fuɗɗam wi'ugo dow yimɓe ɓe ɗon maaroya nder [[Atlantis]]. It is now recognised that these statues represent an indigenous African tradition that attained a high level of realism and refinement. <sup class="noprint Inline-Template " style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="The material near this tag failed verification of its source citation(s). (April 2021)">failed verification</span></nowiki>''&#x5D;</sup> The Ife heads are often considered a great achievement of African culture, and it is believed that they were made by an individual artist in a single workshop.<ref name="bbc" /> ==firooji== q3uomqh5wuzdu4qde280g3o2kg4pi5n Hoore njamndi laamɗo Idia 0 42999 178002 2026-07-05T17:42:34Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1301022342|Bronze Head of Queen Idia]]" 178002 wikitext text/x-wiki Burki Burki Rabiiji Idia woni burki burki dow dow laamorde Benin nder Afrik hirnaange, ko ina foti darnugo Idia, inna Oba Esigie, ɗum waɗii e fuɗɗoode karnijum sappo e joweetati e nder suudu Benin. Yimɓe Benin ɗuuɗɓe ɓalli ɗi ɓalli haa nder lesdi Europe ɓaawo ɓalli Benin nder hitaande 1897 - Ɗiɗo dowla bronze ɗi laamiiɗo ɗon anndira, ɗon ɗon ɗon nder collection British Museum nder London, World Museum nder Liverpool, Nigerian National Museum nder Lagos, e Ethnological Museum nder Berlin. == Siftorgal == Ko hoore bronze waɗi e huutoreede laaɓal ɓoyma nder karnijum sappo e jowi. Ɗum woni hollaaku goonga dow debbo mo o ƴiwoyi nder suudu Benin, mo o ɓorni laamiije ''ukpe-okhue'' ɓure ɗe ɗe ɓurɗe ɓuraade. Fedde nde'e nodditaama "fedde parrot" nden dum dum dum dum waawata ɓorugo tan e Iyoba e hooreejo konu mawɗo. Gite maɓɓe e ɓoggi ɗi ɗi ɗon hakkunde maɓɓe ɗon nder njamndi. Ɗi holliti haala haala haala haala dow no Idia waɗi to Iyoba; haala on hollitii wonde ko go'o wi'i Idia yaaki lekki dow ɓesngu ɗiɗi dow gite maako ngam haɗugo Oba Ozolua yaaki o ngam debbo maako. Oba Ozolua ɓeydi ɓeydi haɓugo e dabareeji ɗi oorakal ngal waɗi, Idia laati inna Oba Esigie. Ha dow ko'e gite fuu, ɓe taƴi je'e nayi. Firooji e laaɓal ɓurɗe laaɓde e hooreoji nayi holli wonde ɓe waɗii e fuɗɗoode karnijum sappo e joweetati, ɓe waɗi e hoore ɓii Idia Oba Esigie, ɓe waɗi ɗum e laamu laamu laamu nguu ko ɓe taƴi e hoore Oba, Oba Ogolua. Ɓeeji ɗi ɗi ɗi ɗi laatii ngam teddingo ko o waɗi e nder konu e nder kuugal laamu. == Kuugal fuɗɗam == Laamiiɗo Idia waɗi gollal ngal haa ɓiyum waɗi kuugal militaaku dow lenyol e yimɓe ɗo'o. Caggal maayde maako, Oba Esigie umri waɗugo hooreji darnde laamiiɗo, ngam ɓe ndokka yeeso haanduji malla nder suudu laamiiɗo. Ɗe hooreeji ɗi ɓe waɗi ngam ɓe teddina kuuɗe maɓɓe booje e baawɗe maɓɓe. Mawɗo British Museum hokki museum'en nder sir William Ingram nder 1897. == Ndaare kadi == 0gpvy2ltakvxmoqfd4oudg6hoco6uzn 178003 178002 2026-07-05T17:42:48Z Ibrahim abusufyan 12706 178003 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Burki Burki Rabiiji Idia woni burki burki dow dow laamorde Benin nder Afrik hirnaange, ko ina foti darnugo Idia, inna Oba Esigie, ɗum waɗii e fuɗɗoode karnijum sappo e joweetati e nder suudu Benin. Yimɓe Benin ɗuuɗɓe ɓalli ɗi ɓalli haa nder lesdi Europe ɓaawo ɓalli Benin nder hitaande 1897 - Ɗiɗo dowla bronze ɗi laamiiɗo ɗon anndira, ɗon ɗon ɗon nder collection British Museum nder London, World Museum nder Liverpool, Nigerian National Museum nder Lagos, e Ethnological Museum nder Berlin. == Siftorgal == Ko hoore bronze waɗi e huutoreede laaɓal ɓoyma nder karnijum sappo e jowi. Ɗum woni hollaaku goonga dow debbo mo o ƴiwoyi nder suudu Benin, mo o ɓorni laamiije ''ukpe-okhue'' ɓure ɗe ɗe ɓurɗe ɓuraade. Fedde nde'e nodditaama "fedde parrot" nden dum dum dum dum waawata ɓorugo tan e Iyoba e hooreejo konu mawɗo. Gite maɓɓe e ɓoggi ɗi ɗi ɗon hakkunde maɓɓe ɗon nder njamndi. Ɗi holliti haala haala haala haala dow no Idia waɗi to Iyoba; haala on hollitii wonde ko go'o wi'i Idia yaaki lekki dow ɓesngu ɗiɗi dow gite maako ngam haɗugo Oba Ozolua yaaki o ngam debbo maako. Oba Ozolua ɓeydi ɓeydi haɓugo e dabareeji ɗi oorakal ngal waɗi, Idia laati inna Oba Esigie. Ha dow ko'e gite fuu, ɓe taƴi je'e nayi. Firooji e laaɓal ɓurɗe laaɓde e hooreoji nayi holli wonde ɓe waɗii e fuɗɗoode karnijum sappo e joweetati, ɓe waɗi e hoore ɓii Idia Oba Esigie, ɓe waɗi ɗum e laamu laamu laamu nguu ko ɓe taƴi e hoore Oba, Oba Ogolua. Ɓeeji ɗi ɗi ɗi ɗi laatii ngam teddingo ko o waɗi e nder konu e nder kuugal laamu. == Kuugal fuɗɗam == Laamiiɗo Idia waɗi gollal ngal haa ɓiyum waɗi kuugal militaaku dow lenyol e yimɓe ɗo'o. Caggal maayde maako, Oba Esigie umri waɗugo hooreji darnde laamiiɗo, ngam ɓe ndokka yeeso haanduji malla nder suudu laamiiɗo. Ɗe hooreeji ɗi ɓe waɗi ngam ɓe teddina kuuɗe maɓɓe booje e baawɗe maɓɓe. Mawɗo British Museum hokki museum'en nder sir William Ingram nder 1897. == Ndaare kadi == p0aeu110szuqk68pi9g5xcauqb2ek3e Nijeer koloñaal 0 43000 178004 2026-07-05T17:44:33Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1359402066|Colonial Nigeria]]" 178004 wikitext text/x-wiki '''[[Naajeeriya|Nigeria]] koloniyaal''' laati parti laamu British diga fuɗɗam karnijum sappo e jeetati haa 1 Oktoobar 1960, nde Nigeria heɓii hoore mum. Britain haɓɓii [[Koloni Lagos|Lagos]] nder hitaande 1861 nden waɗi Protectorate Oil River nder hitaande 1884. Luttugol British nder Niger ɓeydi ɓeydi e nder karnijum 19, amma Britaniya dum dum dum dum haa 1885. Yimɓe Europeeji goɗɗi anndini laamu Britani dow nokkuure nden nder jamma Berlin nder hitaande 1885. Daga 1886 haa 1899, ɓurna nokkuure nden ɗon laamugo ngam [[Sosiyetee laamɗo Niiseer|Royal Niger Company]], ɗon hawtore nder charter, nden ɗon laama ngam George Taubman Goldie. Nder hitaande 1900, protectorate lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]] worgo e protectorate leydi Nigeria woyla fuɗɗiti diga juuɗe jaayɗe to laamu. E dow dow dowlaaku [[Frederik Lugard, ko Baron Lugard gadano|Frederick Lugard]], laamuuji ɗi ɗi ɗi ɗi ɓe hawti be laamuuji e laamuuji lesdi Naajeeriya, nden laamuuji tati mawɗi (laamuuji laamuuji, laamuuje laamuuji nder lesdi e laamuuje Lagos) fuu ɓe mari laamuuji laamiiji. Sariyaji ɓeydaaki ɓaawo konu duuniyaaru ɗiɗaɓo waɗi ngam ɓeydude darnde e laamu suɓaaji diga lesdi Naijeriya. Wakkati koloniyaal nder lesdi Naajeeriya waɗi diga hitaande 1900 haa 1960, caggal ɗum lesdi Naajeeri heɓii hoore mum. == Fuuɗuki == Nder laawol dowla dowla, British'en ɓe taƴi laamu dowla dowle dowla dow lesdi Afrik hirnaange, ko anndiraa bana [[Naajeeriya|Nigeria]], ko ɗum woni laamu dowla e laamu dowla. Caggal nde ardii e jaŋde e laaɓnde, e hitaande 1906 British'en ɓesdi leydi Lagos e leydi [[Protektorat Fombina Naajeeriya|Najeeriya worgo]] e leydi Naajeriya worgo haa ɓe ɓesdi lesdi Naijeriya wooru, e hitaande 1914 ɓe ɓesdii e leydi Najeeriya wooru ngam ɓe ɓesda leydi Naijiriya. Laamu e hakkille konu dow leydi ndii waɗii ko ɓuri heewde e yimɓe Britaniya, nder [[London]] e nder lesdi Naijeriya. Caggal nde ɓe njaɓii laamu, Britaniya'en ɓe waɗi sistemuuji jawdi ngam ɓe njogii kuugal Afrik. Fedde mawnde nder ɗam sistemol woni jawdi ceede - ko wayi no £ British sterling - ɗum waawi waɗugo dow waylude, waawde heɓa ko'e yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe jokkondiri e maɓɓe, e waawde waɗugo ɗum bo ceede. Wondirde yimɓe feere feere e diina nder fedde go'o waɗi ɓeydaaki nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya haa hande. == Fedde fuɗɗam semmbe Britaniya == Nder duuɓi 1700s, laamu British e baawɗe Europe goɗɗe jogii ko'e jooɗorde e fort e Afrik hirnaange amma ɓe ɗonno taƴina ko'e maare ɗe ɓe ɗon jooɗorde nder [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerika]]. Adam Smith winndi nder hitaande 1776 nde ummaatooje Afrik "no ɓuri haani e ɓurɗe yimɓe haani e nder [[Amerik]], ngam maajum ɓe ɗon mari hallude ɓurɗe mawnugo ngam ɓe ɓeyda ɓesdaade nder Europe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Ɓooyɗe ɓooyɗe ɗe hawti e ɗum wondi ko tiggugo leydi Sierra Leone nder hitaande 1787 bana ɗo ɗowol ngam maccuɓeɓeɓe ɓe njeyaa, ko ɓamgal mawɗo mawɗo mawɓe nde yiɗi wurtina diina kiristaana to Laamu Edo, e kuugal anndal ngal ummaatooje jannginooɓe e pelle anndal, bana Afrik Association nder London. Lardiraaɓe gariiri, ɓe anndi haala nder Indiji Yurubi, India, e nder nokkuuje feere, ɓe annda riskuji ɓesngu Britani. Hooreejo Bonny nder 1860 hollitii o jaɓaayi alkawal lesdi Britaniya ngam "o yiɗi "wonde haalde hooreeɓe ɓe ɓe nanondira alkawal ngal ɓe paamaay, nden ɓe njaɓa lesdi". Hoofde laamu Gombe emirate nden woni Gombe-Abba haa nde Emir Gombe, [[Umaru Kwairanga]] (1898-1922), no waawi ƴettirde Gombe-Aba, gariiri wonde ko baaba mum e mo o fuɗɗii Gombe emirat, Modibbo Bubayero, waɗi to [[Nafaɗa|Nafada]] town e hitaande 1913, nden to Gombe hannde e 1919, ɗun ko caggal nde Gombe emirade wonnoo ko ɓe laatiiɓe leydi Brite e hitaande 1903. === Kuuje maccuɓe e halkere === [[File:Negroland_and_Guinea_with_the_European_Settlements,_1736.jpg|left|thumb|Map of Negroland and Guinea including the Slave Coast, 1736, by London cartographer Hermann Moll]] Lamardi garbooji Europe'en diga Afrik hirnaange fuɗɗii yeeso 1650, yimɓe 3,000 nder hitaande fuu ɓe njotti. Ɗuum footi ɓesdi haa 20,000 hitaande nder feccere ɓaawo karnijum. jaaynde maccuɓe ɓurnoo ɓeydaade nder wakkati 1700-1850, bee jaaynde 76,000 yimɓe ɓe ɓe njaaraama diga Afirka hitaande fuu hakkunde 1783 e 1792. Fuɗɗoode, jaaynde nde'e ɗon hawta dow Afrik feccere, jooni Congo. Ammaa nder duuɓi 1700s, [[Benin]]" id="mwpw" rel="mw:WikiLink" title="Bight of Benin">Bay of Benin (ngol anndiraa kadi Bay Bay of Slave) laati nokkuure ɓurɗe mawnude. Ouidah (jo jooni woni nder Benin) e [[Lagos]] woni ko ɓuri mawnugo nder maayo. Daga 1790 haa 1807, mawɓe jaayndiyaaɓe maccuɓe Briteyn'en ɓe ngurtini maccuɓe 1,000-2,000 hitaande kala nder Lagos tan. Ceniimaji ɓaawo ɗon ɓe tokki nder Laamu Portugal. Nder Bayu Biafra, koode mawɗe ɗe woni Old Calabar (Akwa Akpa), Bonny e New Calabar. Fuu fuɗɗugo e 1740, Britanniyankooɓe ɓeen ɓeen ɓe ardiiɓe jaayndeeji Europeeji nder nokkuure ndeen. Nder hitaande 1767, jaaynooɓe Britanniyanko'en ɓe waɗi halki yimɓe ɗuuɗal haa Calabar, ɓaawo ɓe noddi ɓe haa ɓe ɗon njahi, ngam ɓe halki haala ɗo ɓe ɗon njaɓa. Nder hitaande 1807, Fedde leydi United Kingdom waɗi ko Act of Slave Trade, ngam haɗugo yimɓe leydi Britaniya ngam hawtaade nder kuugal maccuɓe nder Atlantik. Britain ɓaawo ɗon o waɗi gollal dow mawɗe Europe feere ngam ummitugo jaaynde maccuɓe boo. O waɗi doolaaje dow ɗowtanaaki jawdi e laamuji Afrik hirnaange, ɗi o waɗii e dow konu e ɓeydaaki Afrik. Woɓɓe nder dookaaji ɗon hawta dow dow dow diplomasi ɗo waɗata walaa bandido Britani, malla dow dow alkawal feere ngam ɗowtanaago laamu Britani. Ɗuum haala hokki fursat ngam jaayndeeji e jaayndeeje nder nokku fuu. Lamarka boo ɓe ɓesdi [[Firiton|Freetown]] nder [[Sarliyon|Sierra Leone]], ɓe anndini ɗum laamorde laamorde nder hitaande 1808. Ɓeydaaki nder jaaynde e laawol laaɓal waɗi leydiji bana Edo. Britaaniya ƴettiima nder jaaynde maccuɓe nde o laati jaaynde mawɗo maccuɓe haa Amerka. Farayse'en ɓe halki maccuɓe ɓaawo Farayse, koo nde ɓe ummorii ɗum wakkati seɗɗa nder laamorde maɓɓe nder Kariibi, ɓurna fuu Martinique nder Napoleon. Faransi jaayndi Louisiana to Amerika nder 1803, nder hitaande nde o jeyaa dow ɗaɓɓugo Saint-Domingue (Haayiti) diga juulde Haitian. Ha fuɗɗude konu Napoleon, o timmini maccuɓe nder jawdi maako. Nder hakkunde maɓɓe, Farayse'en e Brite'en ɓe ngurtini ɓurna maccuɓe ɓe ɓe kuuwi diga nder nder nder nder Edo. Fuude jawdi ɗon ɓeyda ngam jaaynde maccuɓe, koo nde jaaynde mawɗe maccuɓe haa Amereka ɗon tokki duuɓi ɓaawo maajum. Lagos laati maral mawɗo maccuɓe nder duuɓi 1700 e nder duuɓi 1850. Fuu nder yimɓe je ɗon waɗi ɗon ɗon ɗon je ɗon haaki, e dow wakkati e nokkuuje ɗe ɗon ɗon haaki. E wiyde Trans-Atlantic Slave Voyage Database, 308,800 ɓe kuuwi diga Lagos haa Atlantik nder 1776-1850. Mawɓe jaayndeeji British e Farayse waɗi ɗuuɗal nder kuugal ngal haa 1807 nde ɓe jeyaa e Portugal e Spain. Nder 1826-1850, British Royal Navy ɗon hawta bee limce maccuɓe Lagos. So British Conquest of Nigeria waɗi ngam daliila moƴƴere ngam halki maccuɗo walla daliila ɓurɗe huutoreeji jawdi e laamu, ɗum haa jooni ko huunde dow dow dow hakkunde taarihaaɓe Afrik e Europe. Yimɓe ɗuuɗɓe nder lesdi ndi ɗon mari hakkiilo dow laamu laamu ngam halki kuuɗe ɗe ummaatoore mari hakkillaaji e kuuɗe ɗe ummaati bee laawol fiat. Ko ɗum waɗi, maccuɓe ɓeen ɓeen ɓe mburtini yimɓe ɓeen ɓe ɓeen ɓe mbaɗi ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe nganndi ɓeen ɓe. [[Category:Pages with unreviewed translations]] 2w2aqykmry2m2kgm8von6xmcydga97n 178005 178004 2026-07-05T17:45:00Z Ibrahim abusufyan 12706 178005 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''[[Naajeeriya|Nigeria]] koloniyaal''' laati parti laamu British diga fuɗɗam karnijum sappo e jeetati haa 1 Oktoobar 1960, nde Nigeria heɓii hoore mum. Britain haɓɓii [[Koloni Lagos|Lagos]] nder hitaande 1861 nden waɗi Protectorate Oil River nder hitaande 1884. Luttugol British nder Niger ɓeydi ɓeydi e nder karnijum 19, amma Britaniya dum dum dum dum haa 1885. Yimɓe Europeeji goɗɗi anndini laamu Britani dow nokkuure nden nder jamma Berlin nder hitaande 1885. Daga 1886 haa 1899, ɓurna nokkuure nden ɗon laamugo ngam [[Sosiyetee laamɗo Niiseer|Royal Niger Company]], ɗon hawtore nder charter, nden ɗon laama ngam George Taubman Goldie. Nder hitaande 1900, protectorate lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]] worgo e protectorate leydi Nigeria woyla fuɗɗiti diga juuɗe jaayɗe to laamu. E dow dow dowlaaku [[Frederik Lugard, ko Baron Lugard gadano|Frederick Lugard]], laamuuji ɗi ɗi ɗi ɗi ɓe hawti be laamuuji e laamuuji lesdi Naajeeriya, nden laamuuji tati mawɗi (laamuuji laamuuji, laamuuje laamuuji nder lesdi e laamuuje Lagos) fuu ɓe mari laamuuji laamiiji. Sariyaji ɓeydaaki ɓaawo konu duuniyaaru ɗiɗaɓo waɗi ngam ɓeydude darnde e laamu suɓaaji diga lesdi Naijeriya. Wakkati koloniyaal nder lesdi Naajeeriya waɗi diga hitaande 1900 haa 1960, caggal ɗum lesdi Naajeeri heɓii hoore mum. == Fuuɗuki == Nder laawol dowla dowla, British'en ɓe taƴi laamu dowla dowle dowla dow lesdi Afrik hirnaange, ko anndiraa bana [[Naajeeriya|Nigeria]], ko ɗum woni laamu dowla e laamu dowla. Caggal nde ardii e jaŋde e laaɓnde, e hitaande 1906 British'en ɓesdi leydi Lagos e leydi [[Protektorat Fombina Naajeeriya|Najeeriya worgo]] e leydi Naajeriya worgo haa ɓe ɓesdi lesdi Naijeriya wooru, e hitaande 1914 ɓe ɓesdii e leydi Najeeriya wooru ngam ɓe ɓesda leydi Naijiriya. Laamu e hakkille konu dow leydi ndii waɗii ko ɓuri heewde e yimɓe Britaniya, nder [[London]] e nder lesdi Naijeriya. Caggal nde ɓe njaɓii laamu, Britaniya'en ɓe waɗi sistemuuji jawdi ngam ɓe njogii kuugal Afrik. Fedde mawnde nder ɗam sistemol woni jawdi ceede - ko wayi no £ British sterling - ɗum waawi waɗugo dow waylude, waawde heɓa ko'e yimɓe ɓe ɓe ɓe ɓe jokkondiri e maɓɓe, e waawde waɗugo ɗum bo ceede. Wondirde yimɓe feere feere e diina nder fedde go'o waɗi ɓeydaaki nder lesdi lesdi lesdi lesdi Naajeeriya haa hande. == Fedde fuɗɗam semmbe Britaniya == Nder duuɓi 1700s, laamu British e baawɗe Europe goɗɗe jogii ko'e jooɗorde e fort e Afrik hirnaange amma ɓe ɗonno taƴina ko'e maare ɗe ɓe ɗon jooɗorde nder [[Dowlaaji Dentuɗi|Amerika]]. Adam Smith winndi nder hitaande 1776 nde ummaatooje Afrik "no ɓuri haani e ɓurɗe yimɓe haani e nder [[Amerik]], ngam maajum ɓe ɗon mari hallude ɓurɗe mawnugo ngam ɓe ɓeyda ɓesdaade nder Europe. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2024)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Ɓooyɗe ɓooyɗe ɗe hawti e ɗum wondi ko tiggugo leydi Sierra Leone nder hitaande 1787 bana ɗo ɗowol ngam maccuɓeɓeɓe ɓe njeyaa, ko ɓamgal mawɗo mawɗo mawɓe nde yiɗi wurtina diina kiristaana to Laamu Edo, e kuugal anndal ngal ummaatooje jannginooɓe e pelle anndal, bana Afrik Association nder London. Lardiraaɓe gariiri, ɓe anndi haala nder Indiji Yurubi, India, e nder nokkuuje feere, ɓe annda riskuji ɓesngu Britani. Hooreejo Bonny nder 1860 hollitii o jaɓaayi alkawal lesdi Britaniya ngam "o yiɗi "wonde haalde hooreeɓe ɓe ɓe nanondira alkawal ngal ɓe paamaay, nden ɓe njaɓa lesdi". Hoofde laamu Gombe emirate nden woni Gombe-Abba haa nde Emir Gombe, [[Umaru Kwairanga]] (1898-1922), no waawi ƴettirde Gombe-Aba, gariiri wonde ko baaba mum e mo o fuɗɗii Gombe emirat, Modibbo Bubayero, waɗi to [[Nafaɗa|Nafada]] town e hitaande 1913, nden to Gombe hannde e 1919, ɗun ko caggal nde Gombe emirade wonnoo ko ɓe laatiiɓe leydi Brite e hitaande 1903. === Kuuje maccuɓe e halkere === [[File:Negroland_and_Guinea_with_the_European_Settlements,_1736.jpg|left|thumb|Map of Negroland and Guinea including the Slave Coast, 1736, by London cartographer Hermann Moll]] Lamardi garbooji Europe'en diga Afrik hirnaange fuɗɗii yeeso 1650, yimɓe 3,000 nder hitaande fuu ɓe njotti. Ɗuum footi ɓesdi haa 20,000 hitaande nder feccere ɓaawo karnijum. jaaynde maccuɓe ɓurnoo ɓeydaade nder wakkati 1700-1850, bee jaaynde 76,000 yimɓe ɓe ɓe njaaraama diga Afirka hitaande fuu hakkunde 1783 e 1792. Fuɗɗoode, jaaynde nde'e ɗon hawta dow Afrik feccere, jooni Congo. Ammaa nder duuɓi 1700s, [[Benin]]" id="mwpw" rel="mw:WikiLink" title="Bight of Benin">Bay of Benin (ngol anndiraa kadi Bay Bay of Slave) laati nokkuure ɓurɗe mawnude. Ouidah (jo jooni woni nder Benin) e [[Lagos]] woni ko ɓuri mawnugo nder maayo. Daga 1790 haa 1807, mawɓe jaayndiyaaɓe maccuɓe Briteyn'en ɓe ngurtini maccuɓe 1,000-2,000 hitaande kala nder Lagos tan. Ceniimaji ɓaawo ɗon ɓe tokki nder Laamu Portugal. Nder Bayu Biafra, koode mawɗe ɗe woni Old Calabar (Akwa Akpa), Bonny e New Calabar. Fuu fuɗɗugo e 1740, Britanniyankooɓe ɓeen ɓeen ɓe ardiiɓe jaayndeeji Europeeji nder nokkuure ndeen. Nder hitaande 1767, jaaynooɓe Britanniyanko'en ɓe waɗi halki yimɓe ɗuuɗal haa Calabar, ɓaawo ɓe noddi ɓe haa ɓe ɗon njahi, ngam ɓe halki haala ɗo ɓe ɗon njaɓa. Nder hitaande 1807, Fedde leydi United Kingdom waɗi ko Act of Slave Trade, ngam haɗugo yimɓe leydi Britaniya ngam hawtaade nder kuugal maccuɓe nder Atlantik. Britain ɓaawo ɗon o waɗi gollal dow mawɗe Europe feere ngam ummitugo jaaynde maccuɓe boo. O waɗi doolaaje dow ɗowtanaaki jawdi e laamuji Afrik hirnaange, ɗi o waɗii e dow konu e ɓeydaaki Afrik. Woɓɓe nder dookaaji ɗon hawta dow dow dow diplomasi ɗo waɗata walaa bandido Britani, malla dow dow alkawal feere ngam ɗowtanaago laamu Britani. Ɗuum haala hokki fursat ngam jaayndeeji e jaayndeeje nder nokku fuu. Lamarka boo ɓe ɓesdi [[Firiton|Freetown]] nder [[Sarliyon|Sierra Leone]], ɓe anndini ɗum laamorde laamorde nder hitaande 1808. Ɓeydaaki nder jaaynde e laawol laaɓal waɗi leydiji bana Edo. Britaaniya ƴettiima nder jaaynde maccuɓe nde o laati jaaynde mawɗo maccuɓe haa Amerka. Farayse'en ɓe halki maccuɓe ɓaawo Farayse, koo nde ɓe ummorii ɗum wakkati seɗɗa nder laamorde maɓɓe nder Kariibi, ɓurna fuu Martinique nder Napoleon. Faransi jaayndi Louisiana to Amerika nder 1803, nder hitaande nde o jeyaa dow ɗaɓɓugo Saint-Domingue (Haayiti) diga juulde Haitian. Ha fuɗɗude konu Napoleon, o timmini maccuɓe nder jawdi maako. Nder hakkunde maɓɓe, Farayse'en e Brite'en ɓe ngurtini ɓurna maccuɓe ɓe ɓe kuuwi diga nder nder nder nder Edo. Fuude jawdi ɗon ɓeyda ngam jaaynde maccuɓe, koo nde jaaynde mawɗe maccuɓe haa Amereka ɗon tokki duuɓi ɓaawo maajum. Lagos laati maral mawɗo maccuɓe nder duuɓi 1700 e nder duuɓi 1850. Fuu nder yimɓe je ɗon waɗi ɗon ɗon ɗon je ɗon haaki, e dow wakkati e nokkuuje ɗe ɗon ɗon haaki. E wiyde Trans-Atlantic Slave Voyage Database, 308,800 ɓe kuuwi diga Lagos haa Atlantik nder 1776-1850. Mawɓe jaayndeeji British e Farayse waɗi ɗuuɗal nder kuugal ngal haa 1807 nde ɓe jeyaa e Portugal e Spain. Nder 1826-1850, British Royal Navy ɗon hawta bee limce maccuɓe Lagos. So British Conquest of Nigeria waɗi ngam daliila moƴƴere ngam halki maccuɗo walla daliila ɓurɗe huutoreeji jawdi e laamu, ɗum haa jooni ko huunde dow dow dow hakkunde taarihaaɓe Afrik e Europe. Yimɓe ɗuuɗɓe nder lesdi ndi ɗon mari hakkiilo dow laamu laamu ngam halki kuuɗe ɗe ummaatoore mari hakkillaaji e kuuɗe ɗe ummaati bee laawol fiat. Ko ɗum waɗi, maccuɓe ɓeen ɓeen ɓe mburtini yimɓe ɓeen ɓe ɓeen ɓe mbaɗi ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe nganndi ɓeen ɓe. [[Category:Pages with unreviewed translations]] ==firooji=== n7hunlom68lsog5ftni2l6zoig1p8e5 Haala Dikko 0 43001 178006 2026-07-05T17:46:48Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1331203173|Dikko affair]]" 178006 wikitext text/x-wiki Kuugal Dikko woni nder nder nder [[Naajeeriya|Nigeria]] ngam jeeygu [[Umaru Dikko]], mawɗo lesdi Nigeria mawɗo nder lesdi lesdi lesdi lesdi, nder hitaande 1984, nden ɓe wurtina mo nder lesdi lesdi Nigeria nder kuuje diplomati. Ɓaɓɓugo man waɗi ko footi, ammaa mawɗo Dikko boo o ɗon haalaa ɗum, o anndini ɗum to mawɓe. Lamarol ngol footiima nder dow dow dow dow nder dow dow nder nder dow dow ngam daliila dow dow dow "ɓorol" (ko goonga ɗum bo boobo mawnu) - nden Dikko ɗon wurtina. Fedde politik nden ɓeydi ɓeydi bonki haade hakkunde lesdi Nigeria e lesdi United Kingdom haa duuɓi. == Ɓaawoore == Dikko wonnoo ministaar mooliiɗo nder jaayɗe laamu hooreejo [[Shehu Shagari]], ɓiyum. Nder hitaande 1983, laamu Nigeria ɗon haɓɓii nder laamu militaare dow hooreejo major-general [[Muhammadu Buhari]], nden laamu militaaru keso dow hooreejo Buhari ɗon haɓɓaa. Nder nyalnde ɗiɗaɓo nder laamu, Buhari waɗi listol mawɓe laamuɓe arande ɓe ɗon ceede ngam hakkeeji feere feere. Dikko, mo ɗon ɗon dow nder nder nder nder limgal, ɗon moodi ngam haɓɓugo dolaaruuji Amerika biliyonji feere (ji'eji ɗon wi'a ɗuuɗal ngal ɗon haɓɓugo doolaaruuji Amerika miliyonji 6) nder naftal ɓaleeji diga jawdi lesdi. Dikko ɗon ɗon ɗon mbaɗa to Britaniya, ɗon ɗon jooɗoto London, ɗon ɗon ɗon ɓeyda haaki laamu nder lesdi. == Ɓaɓɓugo == Yimɓe kuugal jamfaal lesdi Naijeriya je ardii e maajor ardiije lesdi Naijeriya Mohammed Yusufu, ɓe njahi London. Alexander Barak, mo ɓe mbi'i o wakili Mossad Isra'iila, ɓe huutori ngam arda bandol. Yimɓe ɗon njooɗori suudu dow Cromwell Road ɓe ɗon ɓooya bana yimɓe ɓe ɓe njaɓaa laamu keso. On 30 June 1984, Dikko was spotted and followed on foot to his house in Porchester Terrace. The house was kept under constant surveillance, while the Nigerians, using their London high commission as a base, prepared a kidnapping operation. Levi-Arie Shapiro, an Israeli doctor who was a consultant anesthetist and director of the intensive care unit at HaSharon Hospital, was recruited. He was to fly to London and participate in the operation. Shapiro's job would be to drug Dikko, and insert an endotracheal tube to keep him from choking on his own vomit while being transported in a crate. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2019)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Ha jayngol 3 Luyli 1984, Boeing 707 Nigeria Airways wari haa Stansted Airport diga [[Lagos]]. Ndee ndege warii e meere, nden piloot anndini laamɓe dow dow nde ndee ndege wari ngam jaɓugo bagaji diplomatiji diga komiseeje lesdi Nigeria. Ha nder komiwal ɗon woodi gardiiɓe jam lesdi Nigeria, ɓe anndini hoore maɓɓe bana non bana non, ɓe mbi'i ɓe ɗon ngam ɓe ɗon sirya kuuje. Wondugo maɓɓe haani ha Sakatal Scott Yard. Nyannde caggal, Dikko ɗon maɓɓina yeeso wuro maako wakkati o ɗon yahu nder gariiri, nden o ɗon yahi nder gariiri Yusufu ɗon yahra. O ɗon ɗonno Shapiro huwdi mo haa o maayi. <ref name="Siollun3" /> Ammaa, jaɓugo maako ɗon ɗon ɗon ɗon wa'a e mawɗo maako, Elizabeth Hayes, mo ɗon anndini ɗum. Dikko e Shapiro ɓe ɗon hawrana nder go'o nder go'oto nder go'otum, Barak e go'oto Isra'iila'en Felix Abitbol ɗon hawrani go'oto. Ammaa, hujjaaji ɗi ɗi mbaawata hokkugo ɗum ngam ɓe ndaaraay ko ɓe mbaawata. Ko'e kesi'en boo ɓe tawataay bo be be be be'e diplomati, bana ko haani e darnde 27 (4) nder Konventiral Vienna dow Duuɗugo Duuɗungo 1961. Ngam maajum, mawɓe doggol ɓe keɓii habaru dow ko'e nder nder nder nder dowle fuu ngam anndugo ɓe dow ko'o ɗon ɓoyma wakkati ɓe ɗon kuɓɓa do'aare haa dowle haa dowle fuɗnde fuɗnde lesdi<ref name="BBC" /> ɓe mbaawani haɓɓugo do'aari ɗi ɓe ɗon luuta ka nder do'aaru. Dikko hooti haa suudu ndun; o hawti. Yimɓe sappo e joweeɗiɗo ɓeen ɓeen ɓe natti; nayi ɓeen ɓe ceyi ɓe ɓe ɓeen ɓe njetti ɓe ɓe ɓe njetti duuɓi 10 haa 14: Shapiro, Barak, Abithol, e Yusufu. Ɓe nayi fuu ɓe njehi diga ɓe waɗi duuɓi jeego haa ujune e go'o, ɓe njehi nder leydi. Nder ɓeydaaki, ɓe nangi moolooji ɗiɗo ɓe Britaaniyanko'en nder lesdi Naijeriya ɓe ɓe ɓe ɓe njokki ɓe duuɓi sappo e nayi nder kaso ngam ɓe mbi'i ɓe ɓooydi jet go'o.<ref name="Abegunrin" /> Ɓe ɗiɗo ɓe ɓe ɓe ɓe njanngini ɓe ɓe ɓe njaɓa ɓe ɓe ɓe njehi ɓe ɓaawo ɓe njanngi lebbi 25. == Kuugal == Dowla So British Conquest of Nigeria waɗi ngam daliila moƴƴere ngam halki maccuɗo walla daliila ɓurɗe huutoreeji jawdi e laamu, ɗum haa jooni ko huunde dow dow dow hakkunde taarihaaɓe Afrik e Europe. Yimɓe ɗuuɗɓe nder lesdi ndi ɗon mari hakkiilo dow laamu laamu ngam halki kuuɗe ɗe ummaatoore mari hakkillaaji e kuuɗe ɗe ummaati bee laawol fiat. Ko ɗum waɗi, maccuɓe ɓeen ɓeen ɓe mburtini yimɓe ɓeen ɓe ɓeen ɓe mbaɗi ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe nganndi ɓeen ɓe. meeɗaani hokki ko hawti e nyau ndu. Ammaa, laamu Britian ɗon ɗon ɗon wurtina yimɓe ɗiɗo nder ardiiɓe lesdi Naijeriya nder London, hawti bee ardiiɗo lesdi. Duuɓi diplomatiiki e Nigeria ɗon ɓeyda duuɓi ɗiɗi. CEO Nigeria Airways ha wakkati feere haani haɓɓitaaki diga polis Britian. Ha ɓaawo haala, Nigeria waɗi ko haɓɓii ngam hokkude Dikko, ammaa ɗum jaɓaayi. Luttugol laamu Nigeria dow laaɓtugol laamu laamu ɓaawo ɗon boo ɓenni, ngam laamu Biritinaaji boo ɓe njaɓaaki ko leydi Nijeriya yiɗi haɓɓugo siyaasa'en feere ɓe ɓe njogii nder lesdi Nijeriya dow hakkeeji laaɓtugo ɓe njooɗoto nder lesdi Biritinaa. Dowla Isra'iila ɗon haɓɓa dow dow dow dow ɗum hawti bee ɓaawo ɓaawo ɓernde maako. Dikko haani ɓe noddi mo o hooti lesdi Nigeria. O jaɓi weltaare nden o waɗi partiya politik, Fedde Solidarity of Nigeria (SGN). == Firooji == ah35epyv7gmkxr1aupn02im2n8d3gwn 178007 178006 2026-07-05T17:47:06Z Ibrahim abusufyan 12706 178007 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Kuugal Dikko woni nder nder nder [[Naajeeriya|Nigeria]] ngam jeeygu [[Umaru Dikko]], mawɗo lesdi Nigeria mawɗo nder lesdi lesdi lesdi lesdi, nder hitaande 1984, nden ɓe wurtina mo nder lesdi lesdi Nigeria nder kuuje diplomati. Ɓaɓɓugo man waɗi ko footi, ammaa mawɗo Dikko boo o ɗon haalaa ɗum, o anndini ɗum to mawɓe. Lamarol ngol footiima nder dow dow dow dow nder dow dow nder nder dow dow ngam daliila dow dow dow "ɓorol" (ko goonga ɗum bo boobo mawnu) - nden Dikko ɗon wurtina. Fedde politik nden ɓeydi ɓeydi bonki haade hakkunde lesdi Nigeria e lesdi United Kingdom haa duuɓi. == Ɓaawoore == Dikko wonnoo ministaar mooliiɗo nder jaayɗe laamu hooreejo [[Shehu Shagari]], ɓiyum. Nder hitaande 1983, laamu Nigeria ɗon haɓɓii nder laamu militaare dow hooreejo major-general [[Muhammadu Buhari]], nden laamu militaaru keso dow hooreejo Buhari ɗon haɓɓaa. Nder nyalnde ɗiɗaɓo nder laamu, Buhari waɗi listol mawɓe laamuɓe arande ɓe ɗon ceede ngam hakkeeji feere feere. Dikko, mo ɗon ɗon dow nder nder nder nder limgal, ɗon moodi ngam haɓɓugo dolaaruuji Amerika biliyonji feere (ji'eji ɗon wi'a ɗuuɗal ngal ɗon haɓɓugo doolaaruuji Amerika miliyonji 6) nder naftal ɓaleeji diga jawdi lesdi. Dikko ɗon ɗon ɗon mbaɗa to Britaniya, ɗon ɗon jooɗoto London, ɗon ɗon ɗon ɓeyda haaki laamu nder lesdi. == Ɓaɓɓugo == Yimɓe kuugal jamfaal lesdi Naijeriya je ardii e maajor ardiije lesdi Naijeriya Mohammed Yusufu, ɓe njahi London. Alexander Barak, mo ɓe mbi'i o wakili Mossad Isra'iila, ɓe huutori ngam arda bandol. Yimɓe ɗon njooɗori suudu dow Cromwell Road ɓe ɗon ɓooya bana yimɓe ɓe ɓe njaɓaa laamu keso. On 30 June 1984, Dikko was spotted and followed on foot to his house in Porchester Terrace. The house was kept under constant surveillance, while the Nigerians, using their London high commission as a base, prepared a kidnapping operation. Levi-Arie Shapiro, an Israeli doctor who was a consultant anesthetist and director of the intensive care unit at HaSharon Hospital, was recruited. He was to fly to London and participate in the operation. Shapiro's job would be to drug Dikko, and insert an endotracheal tube to keep him from choking on his own vomit while being transported in a crate. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2019)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Ha jayngol 3 Luyli 1984, Boeing 707 Nigeria Airways wari haa Stansted Airport diga [[Lagos]]. Ndee ndege warii e meere, nden piloot anndini laamɓe dow dow nde ndee ndege wari ngam jaɓugo bagaji diplomatiji diga komiseeje lesdi Nigeria. Ha nder komiwal ɗon woodi gardiiɓe jam lesdi Nigeria, ɓe anndini hoore maɓɓe bana non bana non, ɓe mbi'i ɓe ɗon ngam ɓe ɗon sirya kuuje. Wondugo maɓɓe haani ha Sakatal Scott Yard. Nyannde caggal, Dikko ɗon maɓɓina yeeso wuro maako wakkati o ɗon yahu nder gariiri, nden o ɗon yahi nder gariiri Yusufu ɗon yahra. O ɗon ɗonno Shapiro huwdi mo haa o maayi. <ref name="Siollun3" /> Ammaa, jaɓugo maako ɗon ɗon ɗon ɗon wa'a e mawɗo maako, Elizabeth Hayes, mo ɗon anndini ɗum. Dikko e Shapiro ɓe ɗon hawrana nder go'o nder go'oto nder go'otum, Barak e go'oto Isra'iila'en Felix Abitbol ɗon hawrani go'oto. Ammaa, hujjaaji ɗi ɗi mbaawata hokkugo ɗum ngam ɓe ndaaraay ko ɓe mbaawata. Ko'e kesi'en boo ɓe tawataay bo be be be be'e diplomati, bana ko haani e darnde 27 (4) nder Konventiral Vienna dow Duuɗugo Duuɗungo 1961. Ngam maajum, mawɓe doggol ɓe keɓii habaru dow ko'e nder nder nder nder dowle fuu ngam anndugo ɓe dow ko'o ɗon ɓoyma wakkati ɓe ɗon kuɓɓa do'aare haa dowle haa dowle fuɗnde fuɗnde lesdi<ref name="BBC" /> ɓe mbaawani haɓɓugo do'aari ɗi ɓe ɗon luuta ka nder do'aaru. Dikko hooti haa suudu ndun; o hawti. Yimɓe sappo e joweeɗiɗo ɓeen ɓeen ɓe natti; nayi ɓeen ɓe ceyi ɓe ɓe ɓeen ɓe njetti ɓe ɓe ɓe njetti duuɓi 10 haa 14: Shapiro, Barak, Abithol, e Yusufu. Ɓe nayi fuu ɓe njehi diga ɓe waɗi duuɓi jeego haa ujune e go'o, ɓe njehi nder leydi. Nder ɓeydaaki, ɓe nangi moolooji ɗiɗo ɓe Britaaniyanko'en nder lesdi Naijeriya ɓe ɓe ɓe ɓe njokki ɓe duuɓi sappo e nayi nder kaso ngam ɓe mbi'i ɓe ɓooydi jet go'o.<ref name="Abegunrin" /> Ɓe ɗiɗo ɓe ɓe ɓe ɓe njanngini ɓe ɓe ɓe njaɓa ɓe ɓe ɓe njehi ɓe ɓaawo ɓe njanngi lebbi 25. == Kuugal == Dowla So British Conquest of Nigeria waɗi ngam daliila moƴƴere ngam halki maccuɗo walla daliila ɓurɗe huutoreeji jawdi e laamu, ɗum haa jooni ko huunde dow dow dow hakkunde taarihaaɓe Afrik e Europe. Yimɓe ɗuuɗɓe nder lesdi ndi ɗon mari hakkiilo dow laamu laamu ngam halki kuuɗe ɗe ummaatoore mari hakkillaaji e kuuɗe ɗe ummaati bee laawol fiat. Ko ɗum waɗi, maccuɓe ɓeen ɓeen ɓe mburtini yimɓe ɓeen ɓe ɓeen ɓe mbaɗi ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe nganndi ɓeen ɓe. meeɗaani hokki ko hawti e nyau ndu. Ammaa, laamu Britian ɗon ɗon ɗon wurtina yimɓe ɗiɗo nder ardiiɓe lesdi Naijeriya nder London, hawti bee ardiiɗo lesdi. Duuɓi diplomatiiki e Nigeria ɗon ɓeyda duuɓi ɗiɗi. CEO Nigeria Airways ha wakkati feere haani haɓɓitaaki diga polis Britian. Ha ɓaawo haala, Nigeria waɗi ko haɓɓii ngam hokkude Dikko, ammaa ɗum jaɓaayi. Luttugol laamu Nigeria dow laaɓtugol laamu laamu ɓaawo ɗon boo ɓenni, ngam laamu Biritinaaji boo ɓe njaɓaaki ko leydi Nijeriya yiɗi haɓɓugo siyaasa'en feere ɓe ɓe njogii nder lesdi Nijeriya dow hakkeeji laaɓtugo ɓe njooɗoto nder lesdi Biritinaa. Dowla Isra'iila ɗon haɓɓa dow dow dow dow ɗum hawti bee ɓaawo ɓaawo ɓernde maako. Dikko haani ɓe noddi mo o hooti lesdi Nigeria. O jaɓi weltaare nden o waɗi partiya politik, Fedde Solidarity of Nigeria (SGN). == Firooji == 4gxg8axkoi0we7ku4gp4htw6q8wiwpc Ekpu Oro 0 43002 178008 2026-07-05T17:50:29Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1308006506|Ekpu Oro]]" 178008 wikitext text/x-wiki '''Ekpu Oro''' ɗon jeyaa e dow leɗɗe diga diga 'Oko' je ɗon marki baaba ardiiɓe Oron nder laamu Akpakip Oro. Ɓurɓe anndude fotooji cukalel woodol diga Oron ɗon taariindi haa 2370BC. Won ko heɓa hannde nder Oron Museum e nder feere nder duniyaaru, yoga e taƴe ɓurɗe mawnude ɗe yimɓe Oron heɓaama ko ekpu (koode kaakaaji), ɗe halki e yaasi nder lesdi Nigeria wakkati konu Biafra nder duuɓi 1960. [[File:Male_Ancestor,_Oron_people,_NMC.jpg|thumb|Oron Firooji ardiiɓe nder suudu museum Afrik nder lesdi China]] '''Ekpu Oro''' ɓooyi ɗon wondi bana sammbaakuji ɓooyi e hawtaade e yimɓe Oron nder lesdi Naajeeriya fuunaaŋgo - ɓe ɗon mari hakkiilooji ruuhu Oron e taariika aada; ngam maajum, ɓe ɗon mari ɓooyi ngam ruuhuuji mayɓe ɗi ɗon mari semmbe mawnde dow nguurndam yimɓe ɓe ɗon njooɗoto. Bana laawol art, Ekpu ɗon mari keyɗe ngam faamugo aada Oron ɓaawo ɗum halki diga wakkati koloniyaal e kiristaana nder ummaatoore Oron. Nder wakkatiire nden, ɗum ɗon huuwa bana fotooji, to yimɓe naftira bee fotooji ɗi ngam anndugo ɓaawo maɓɓe e ɓaawo maɓɓe haa to ɓaawo ɓaawo ɓooyi ɗiɗi. == Firooji == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> baq378tup3qw1c3r19to7upg0vljug1 178009 178008 2026-07-05T17:50:49Z Ibrahim abusufyan 12706 178009 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ekpu Oro''' ɗon jeyaa e dow leɗɗe diga diga 'Oko' je ɗon marki baaba ardiiɓe Oron nder laamu Akpakip Oro. Ɓurɓe anndude fotooji cukalel woodol diga Oron ɗon taariindi haa 2370BC. Won ko heɓa hannde nder Oron Museum e nder feere nder duniyaaru, yoga e taƴe ɓurɗe mawnude ɗe yimɓe Oron heɓaama ko ekpu (koode kaakaaji), ɗe halki e yaasi nder lesdi Nigeria wakkati konu Biafra nder duuɓi 1960. [[File:Male_Ancestor,_Oron_people,_NMC.jpg|thumb|Oron Firooji ardiiɓe nder suudu museum Afrik nder lesdi China]] '''Ekpu Oro''' ɓooyi ɗon wondi bana sammbaakuji ɓooyi e hawtaade e yimɓe Oron nder lesdi Naajeeriya fuunaaŋgo - ɓe ɗon mari hakkiilooji ruuhu Oron e taariika aada; ngam maajum, ɓe ɗon mari ɓooyi ngam ruuhuuji mayɓe ɗi ɗon mari semmbe mawnde dow nguurndam yimɓe ɓe ɗon njooɗoto. Bana laawol art, Ekpu ɗon mari keyɗe ngam faamugo aada Oron ɓaawo ɗum halki diga wakkati koloniyaal e kiristaana nder ummaatoore Oron. Nder wakkatiire nden, ɗum ɗon huuwa bana fotooji, to yimɓe naftira bee fotooji ɗi ngam anndugo ɓaawo maɓɓe e ɓaawo maɓɓe haa to ɓaawo ɓaawo ɓooyi ɗiɗi. == Firooji == <templatestyles src="Reflist/styles.css" /> 62pm8nqdh2h2f1l3zhq6ybc7i0w3lhu Komisiyoŋ mawɗo leydi Najeriya, Londres 0 43003 178010 2026-07-05T17:52:04Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1356975485|High Commission of Nigeria, London]]" 178010 wikitext text/x-wiki '''High Commission of [[Naajeeriya|Nigeria]]''' to [[London]] woni darnde diplomatiya lesdi Nigeria to United Kingdom. Innde golle ɗee ina jokki e kaalis Commonwealth ngam yimɓe mum'en ina jokki ardiiɓe mawɓe, haa teeŋti e ballal, ko e golle ɗee ɗiɗi fof ina jokki golle diplomatiiki goɗɗe. Nder hitaande 2012 yimɓe waɗi protest yeeso High Commission ngam haɓugo bee ɓesngu doolaaji naftoraaku ɗi hooreejo leydi [[Goodluck Jonathan]] waɗi. Luttuɗo High Commissioner ɗo woni Ambassador [[Sarafa Tunji Isola]]. [Njiɗol ko haani] <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2026)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Nder lewru Julaay 2024, Wakilɗo Controller of Immigration Bashir Aminu, mo ardiiɗo London ofisi of Nigeria High Commission, ɗon wi'a ɗon ɓeyda hokki passport to Nigeria'en mari hakkilo, e ɗaɓɓugo $318 ngam hokki pasport ɗon. Ha 7 August 2024, balɗe jeeɗiɗi caggal protest, Nigerian Immigration Service waɗi haala ngam haɓuki e ɓeydaaki e dow dowlaaku. == Galeriyaaji == <gallery> File:High_Commission_of_Nigeria,_London_2.jpg|The Nigerian flag and coat of arms above the entrance File:High_Commission_of_Nigeria,_London_3.jpg|Plaque outside the High Commission </gallery> == Firooji == jml0av91v6hqmdtiu7z7q37o1x68jol 178011 178010 2026-07-05T17:52:23Z Ibrahim abusufyan 12706 178011 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''High Commission of [[Naajeeriya|Nigeria]]''' to [[London]] woni darnde diplomatiya lesdi Nigeria to United Kingdom. Innde golle ɗee ina jokki e kaalis Commonwealth ngam yimɓe mum'en ina jokki ardiiɓe mawɓe, haa teeŋti e ballal, ko e golle ɗee ɗiɗi fof ina jokki golle diplomatiiki goɗɗe. Nder hitaande 2012 yimɓe waɗi protest yeeso High Commission ngam haɓugo bee ɓesngu doolaaji naftoraaku ɗi hooreejo leydi [[Goodluck Jonathan]] waɗi. Luttuɗo High Commissioner ɗo woni Ambassador [[Sarafa Tunji Isola]]. [Njiɗol ko haani] <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B;''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (January 2026)">citation needed</span></nowiki>''&#x5D;</sup> Nder lewru Julaay 2024, Wakilɗo Controller of Immigration Bashir Aminu, mo ardiiɗo London ofisi of Nigeria High Commission, ɗon wi'a ɗon ɓeyda hokki passport to Nigeria'en mari hakkilo, e ɗaɓɓugo $318 ngam hokki pasport ɗon. Ha 7 August 2024, balɗe jeeɗiɗi caggal protest, Nigerian Immigration Service waɗi haala ngam haɓuki e ɓeydaaki e dow dowlaaku. == Galeriyaaji == <gallery> File:High_Commission_of_Nigeria,_London_2.jpg|The Nigerian flag and coat of arms above the entrance File:High_Commission_of_Nigeria,_London_3.jpg|Plaque outside the High Commission </gallery> == Firooji == jgj5hdqade128nypj19k1jq52zq3n1a Lagos nanondiral cemmbingol 0 43004 178012 2026-07-05T17:53:40Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1292653010|Lagos Treaty of Cession]]" 178012 wikitext text/x-wiki Cede Ceesiyon, 6 August 1861 ko Cede Ceessiyon Lagos ko cede hakkunde laamu British e Oba [[Dosunmu]] of Lagos (donooɗo 'Docemo' nder defte English) nder nde Dosunmu, nder haɗiiji bonnduki konu, hokki leydi Lagos to Britain, haa e nder ko o jogii laamu Oba, to leyɗe Farayse. == Ɓaawoore == Nder haɓre lesdi Britaniya fuɗɗam karni 19 dow haɓre gardagol maccuɓe Atlantik, gardagol Afrik hirnaange walla gardagol darnde bana ɗum anndiraa, tokki ɗaɓɓugo gardagol ladde maccuɓe Portugaal, Amerik, Farayse e Kuba e waɗugo dooka dow ɗowtanaago maccuɓe bee ardiiɓe maayo hirnaange Afrik bee hakkiilo ɗuɗɗum ngam ɓe waɗi darnde mawnde nder maayo hirnaango Afrik diga Sierra Leone haa Niger Delta (ha jooni Nigeria) e haa worgo haa Kongo. Nder hitaande 1849, Britaniya suɓii [[John Bikroft|John Beecroft]] bana Konsul Bights of Benin e Biafra, nokku ɗo o waɗi (jo hawti e laamu maako dow Fernando Po) haa maayde maako nder hitaande 1854. John Duncan nodditi Vice Consul e wonnoo e Wydah. Nder wakkati beecroft'en, laamu Lagos (go je'e Oba [[Kosoko]]) ɗon ha fombina fuunaaŋge konsulaatu lesdi Benin e Biafra e ɗon je'e nokkuure mawɗe nder jaaynde maccuɓe. Nder hitaande 1851 e dow semmbe maccuɓe ɓe ɓe njeyaama ɓe ɗon mari semmbe siyasa e jaayɗe, leydi Biritaniya hawti nder Lagos nder ko jooni anndiraa bana Ɓamtaare Lagos ngam daliila ɗum haɓɓii Oba [[Akitoye]] (e jaɓugo Oba Kosoko mo saini alkawal hakkunde Biritaniya mawɗo e Lagos, 1 lewru 1 hitaande 1852). Jaɓɓorgo Ganndal 1852 waɗi ko e nder taariika Lagos, nde leydi Biritaniya hokki leydi Lagos hakkille militaare. == Kuugal Ceesiyon == Caggal ko Kosoko e Farayse'en ɓe ɗon ɗon ɗon ɗon haɓɓoo dow laamu Wydah, go'owol waɗii ko Lord Palmerston (ɗawra ardiiɗo leydi Britaniya) wi'i "ko ɗum nafata wakkati ngam heɓugo protectorate Lagos". [[Wiliyam Makkoskri|William McCoskry]], Konsolɗo nder Lagos e Komandantaar Bedingfield noddi kawtal e Oba [[Dosunmu]] e lewru 30 Luuta 1861, dow HMS Prometheus, to ɗum holli yiɗi lesdi lesdi e ɗum yiɗi jaabol dow haalaji diga lewru August 1861. Dosunmu haɓɓi haala kaalis ngal, ammaa ngam ngam haɗuki waɗugo bombing dow Lagos diga dow Komandaar Bedingfield, Dosunmu hokki ko o waɗi e saini kaalis ngal. == Ɗe defte traktateeji == Ɗuum ko ɗemngal ngal waɗii ko e nder leyɗe Lagos:<blockquote>Dowwol hakkunde Norman B. Bedingfeld, hooreejo mayri maako Prometheus, e mawɗo mawɗo dow suudu Bights, e William McCoskry, Esquire, hooreejo majji maako Britannic, dow dow dow dow Dow dow dow dow Dawla Maariya mawɗo leydi leydi leydi leydi, e Docemo, laamiiɗo Lagos, dow dow hoore maako e dow dow dow hooreejo majje. '''Ɗuumɗinal I'''''Ngam laamiiɗo lesdi Angilandi heɓan baawɗe ɓurɗe huuwugo, haɓugo, e hakkilantaago yimɓe lesdi Lagos, e halki ceede maccuɓe nder lesdi ndi'e e nder diiwaanji ɓooyi, e halka konuji halkiɗiniɗi ɗi Dahomey e feere feere ɗon waɗana ngam hakkilantaaki maccuɓe, mi Docemo, bee jaɓugo e jaɓugo kawtal am, mi jaɓɓina, mi jaafata, mi jaajina, mi hokkata, mi hokki, mi hokkataa, ngam daliila ɗi'en mi hokkata laamiiɗo leydi Biritaniya, ɓe'e warɓe, e ɓe'e maɓɓe haa abadaa, laamiiɗo laamiiɗo, laamiiɓe laamiiɗo ladde, laamiije laamiiɗo Laagoos bee hakkki, ɓesɗe, laamiiji, e kuuje ɗe'e fuu, bana boo laamiiɓe, e laamiiɓe laaɓɗum, e laamuuji, e laamu, e laamorde laamiiɗo laaɓɗum e laamiiɗo ma, bee hakkilantaaku maɓɓe fuu, e fuu, e nder Mi ɗon alkawal bana non, mi ɗon hokki ɓe, ngam ɓe keɓan ɗi'e nder laaɓɗum e nder jam, nder sahaaji fuu, ɓe ɗon hokkata ɗi'e haa laamiiɗo lesdi Biritaniya, malla goɗɗo mo laamiiɗo maako suɓay ngam ɓe huutoroo nder huuwugo kuugal ngol; yimɓe jooɗiiɓe nder saare ɗe'e e nder lesdi ɗe'e, bana yimɓe laamiiɗo, e nder laamu maako, e nder laamiiɗo maɓɓe, e nder lesdi maako, e ley laamu maako, ɓe ɗon njooɗoto nder lesdi ndi'e'' '''Ɗuumɗinal II'''''Docemo hokkata huutoraade laamorde laamiiɗo nder ma'ana afriknaaje, nden hokkata huutoreeji hakkunde yimɓe lesdi Lagos bee jaɓugo maɓɓe, to ɓe ɗon haɓɓii e dentuji lesdi Britaniya.'' '''Ɗuumɗinal III'''''Nder jaɓɓorgo leydi, dokemo huutore dow dokkoowo dow dow walaa ko'e feere dow maako, e ngam maajum o heɓay laawol huutore ɗum bana haa jooni.E dow tagdi no wi'etee ha dow nder laana e saare e nder leydi Lagos, wakiila'en laamiiɗo leydi Biritaniya mawnde ɗon alkawal, to jaɓugo majji maako, Docemo heɓay pension ngal ngal ngal ngalotiraama diga laamiiɗo Biritaniya ngalotiraaki limce ɓaawo hitaande, ko o heɓay haa jooni; pension ngal ngalotiraa e nder wakkatiji e nder laawol ngol ɗum heɓay nder ɓaawo ɗun'' LAGOS, 6 August 1861 Saini DOCEMO TELAKE OBALEKOW NORMAN B. BEDINGFIELD ship of Her Majesty Prometheus, Senior Officer, Bights Division W. McCOSKRY, Acting Consul</blockquote> == Firooji == 0jte39e0dwq10bp7el5unbj1vm2fi3y 178013 178012 2026-07-05T17:54:03Z Ibrahim abusufyan 12706 178013 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Cede Ceesiyon, 6 August 1861 ko Cede Ceessiyon Lagos ko cede hakkunde laamu British e Oba [[Dosunmu]] of Lagos (donooɗo 'Docemo' nder defte English) nder nde Dosunmu, nder haɗiiji bonnduki konu, hokki leydi Lagos to Britain, haa e nder ko o jogii laamu Oba, to leyɗe Farayse. == Ɓaawoore == Nder haɓre lesdi Britaniya fuɗɗam karni 19 dow haɓre gardagol maccuɓe Atlantik, gardagol Afrik hirnaange walla gardagol darnde bana ɗum anndiraa, tokki ɗaɓɓugo gardagol ladde maccuɓe Portugaal, Amerik, Farayse e Kuba e waɗugo dooka dow ɗowtanaago maccuɓe bee ardiiɓe maayo hirnaange Afrik bee hakkiilo ɗuɗɗum ngam ɓe waɗi darnde mawnde nder maayo hirnaango Afrik diga Sierra Leone haa Niger Delta (ha jooni Nigeria) e haa worgo haa Kongo. Nder hitaande 1849, Britaniya suɓii [[John Bikroft|John Beecroft]] bana Konsul Bights of Benin e Biafra, nokku ɗo o waɗi (jo hawti e laamu maako dow Fernando Po) haa maayde maako nder hitaande 1854. John Duncan nodditi Vice Consul e wonnoo e Wydah. Nder wakkati beecroft'en, laamu Lagos (go je'e Oba [[Kosoko]]) ɗon ha fombina fuunaaŋge konsulaatu lesdi Benin e Biafra e ɗon je'e nokkuure mawɗe nder jaaynde maccuɓe. Nder hitaande 1851 e dow semmbe maccuɓe ɓe ɓe njeyaama ɓe ɗon mari semmbe siyasa e jaayɗe, leydi Biritaniya hawti nder Lagos nder ko jooni anndiraa bana Ɓamtaare Lagos ngam daliila ɗum haɓɓii Oba [[Akitoye]] (e jaɓugo Oba Kosoko mo saini alkawal hakkunde Biritaniya mawɗo e Lagos, 1 lewru 1 hitaande 1852). Jaɓɓorgo Ganndal 1852 waɗi ko e nder taariika Lagos, nde leydi Biritaniya hokki leydi Lagos hakkille militaare. == Kuugal Ceesiyon == Caggal ko Kosoko e Farayse'en ɓe ɗon ɗon ɗon ɗon haɓɓoo dow laamu Wydah, go'owol waɗii ko Lord Palmerston (ɗawra ardiiɗo leydi Britaniya) wi'i "ko ɗum nafata wakkati ngam heɓugo protectorate Lagos". [[Wiliyam Makkoskri|William McCoskry]], Konsolɗo nder Lagos e Komandantaar Bedingfield noddi kawtal e Oba [[Dosunmu]] e lewru 30 Luuta 1861, dow HMS Prometheus, to ɗum holli yiɗi lesdi lesdi e ɗum yiɗi jaabol dow haalaji diga lewru August 1861. Dosunmu haɓɓi haala kaalis ngal, ammaa ngam ngam haɗuki waɗugo bombing dow Lagos diga dow Komandaar Bedingfield, Dosunmu hokki ko o waɗi e saini kaalis ngal. == Ɗe defte traktateeji == Ɗuum ko ɗemngal ngal waɗii ko e nder leyɗe Lagos:<blockquote>Dowwol hakkunde Norman B. Bedingfeld, hooreejo mayri maako Prometheus, e mawɗo mawɗo dow suudu Bights, e William McCoskry, Esquire, hooreejo majji maako Britannic, dow dow dow dow Dow dow dow dow Dawla Maariya mawɗo leydi leydi leydi leydi, e Docemo, laamiiɗo Lagos, dow dow hoore maako e dow dow dow hooreejo majje. '''Ɗuumɗinal I'''''Ngam laamiiɗo lesdi Angilandi heɓan baawɗe ɓurɗe huuwugo, haɓugo, e hakkilantaago yimɓe lesdi Lagos, e halki ceede maccuɓe nder lesdi ndi'e e nder diiwaanji ɓooyi, e halka konuji halkiɗiniɗi ɗi Dahomey e feere feere ɗon waɗana ngam hakkilantaaki maccuɓe, mi Docemo, bee jaɓugo e jaɓugo kawtal am, mi jaɓɓina, mi jaafata, mi jaajina, mi hokkata, mi hokki, mi hokkataa, ngam daliila ɗi'en mi hokkata laamiiɗo leydi Biritaniya, ɓe'e warɓe, e ɓe'e maɓɓe haa abadaa, laamiiɗo laamiiɗo, laamiiɓe laamiiɗo ladde, laamiije laamiiɗo Laagoos bee hakkki, ɓesɗe, laamiiji, e kuuje ɗe'e fuu, bana boo laamiiɓe, e laamiiɓe laaɓɗum, e laamuuji, e laamu, e laamorde laamiiɗo laaɓɗum e laamiiɗo ma, bee hakkilantaaku maɓɓe fuu, e fuu, e nder Mi ɗon alkawal bana non, mi ɗon hokki ɓe, ngam ɓe keɓan ɗi'e nder laaɓɗum e nder jam, nder sahaaji fuu, ɓe ɗon hokkata ɗi'e haa laamiiɗo lesdi Biritaniya, malla goɗɗo mo laamiiɗo maako suɓay ngam ɓe huutoroo nder huuwugo kuugal ngol; yimɓe jooɗiiɓe nder saare ɗe'e e nder lesdi ɗe'e, bana yimɓe laamiiɗo, e nder laamu maako, e nder laamiiɗo maɓɓe, e nder lesdi maako, e ley laamu maako, ɓe ɗon njooɗoto nder lesdi ndi'e'' '''Ɗuumɗinal II'''''Docemo hokkata huutoraade laamorde laamiiɗo nder ma'ana afriknaaje, nden hokkata huutoreeji hakkunde yimɓe lesdi Lagos bee jaɓugo maɓɓe, to ɓe ɗon haɓɓii e dentuji lesdi Britaniya.'' '''Ɗuumɗinal III'''''Nder jaɓɓorgo leydi, dokemo huutore dow dokkoowo dow dow walaa ko'e feere dow maako, e ngam maajum o heɓay laawol huutore ɗum bana haa jooni.E dow tagdi no wi'etee ha dow nder laana e saare e nder leydi Lagos, wakiila'en laamiiɗo leydi Biritaniya mawnde ɗon alkawal, to jaɓugo majji maako, Docemo heɓay pension ngal ngal ngal ngalotiraama diga laamiiɗo Biritaniya ngalotiraaki limce ɓaawo hitaande, ko o heɓay haa jooni; pension ngal ngalotiraa e nder wakkatiji e nder laawol ngol ɗum heɓay nder ɓaawo ɗun'' LAGOS, 6 August 1861 Saini DOCEMO TELAKE OBALEKOW NORMAN B. BEDINGFIELD ship of Her Majesty Prometheus, Senior Officer, Bights Division W. McCOSKRY, Acting Consul</blockquote> == Firooji == bceo38s1imk4k6gynuv4g51fzu3v536 Suudu njulaagu leydi Najeriya e leydi Angalteer 0 43005 178014 2026-07-05T17:57:09Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354846480|Nigerian-British Chamber of Commerce]]" 178014 wikitext text/x-wiki Kamara Jaɓɓorgo lesdi Naijeriya e lesdi Britaniya ('''NBCC''') woni kamara jaɓɓorgo ɗiɗawɗe lesdi Naijeriya, je ɗon jooɗori nder Lagos, lesdi Naijiriya, ngam ngam ngam ɓeydaago habaru jaɓɓorgal ɗiɗawle hakkunde lesdi Naijiria e lesdi Naijirya. O heɓii ɓooymaaku lesdi e British Chamber of Commerce (BCC). Kamara ɗon hawta e yimɓe diga fannuuji feere-feere nder jawdi lesdi Naajeeriya. == Kuugal == NBCC hawti e: hawti e hawti e misiyonji jaaynde hakkunde lesdi ɗiɗo. Haa ta'e maajum, ɗum hawti e darnde darnde, kuugal, kawtal e seminarji ɗi mawɓe ardiiɓe nder fannuuji feere feere ɗon waɗi. NBCC ɗon haɓɓii kuuɗe hakkunde leyɗe goɗɗe, jaabaɓe, e jaayɗe ɗe ɗon haɓɓooje. Firme ɗon huwtoro nder nokkuuje je ɗon hawta bee koloniyaji British, ɓurna fuu nder laawol feerewol je ɗon hawto bee laawol Silk e spice nder Silk Road. Ɗum ɗon hakkilanta dow ɓeydaago hawtuki nder nder dow dow dow dow haalaji ɓurɗi haɓɓugo jawdi; musamman feere lesdi Naajeeriya e lesdi Britaniya hakkunde yimɓe. NBCC hokki yimɓe maɓɓe laawol heɓugo network ngam jaŋde 53 jaŋde nder leydi United Kingdom e 49 jaŋde feere feere nder duniyaaru. NBCC ɗon hawta nder ɓesdaago jaaynde e dowla hakkunde jaaynde Nigeria e lesdi United Kingdom. Kawtal ngal ɗon hawta e haɓɓugo anndal dow siyaasaji laamu to yimɓe marɓe hakkillaaji mum, e semmbina huutore hakkunde ardiiɓe NBCC e ɓeydaago anndal ardiiɓe. == Firooji == 8ahb8qkyomwt3ck0fac55j4j0zy42ii 178015 178014 2026-07-05T17:57:48Z Ibrahim abusufyan 12706 178015 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Kamara Jaɓɓorgo lesdi Naijeriya e lesdi Britaniya ('''NBCC''') woni kamara jaɓɓorgo ɗiɗawɗe lesdi Naijeriya, je ɗon jooɗori nder Lagos, lesdi Naijiriya, ngam ngam ngam ɓeydaago habaru jaɓɓorgal ɗiɗawle hakkunde lesdi Naijiria e lesdi Naijirya. O heɓii ɓooymaaku lesdi e British Chamber of Commerce (BCC). Kamara ɗon hawta e yimɓe diga fannuuji feere-feere nder jawdi lesdi Naajeeriya. == Kuugal == NBCC hawti e: hawti e hawti e misiyonji jaaynde hakkunde lesdi ɗiɗo. Haa ta'e maajum, ɗum hawti e darnde darnde, kuugal, kawtal e seminarji ɗi mawɓe ardiiɓe nder fannuuji feere feere ɗon waɗi. NBCC ɗon haɓɓii kuuɗe hakkunde leyɗe goɗɗe, jaabaɓe, e jaayɗe ɗe ɗon haɓɓooje. Firme ɗon huwtoro nder nokkuuje je ɗon hawta bee koloniyaji British, ɓurna fuu nder laawol feerewol je ɗon hawto bee laawol Silk e spice nder Silk Road. Ɗum ɗon hakkilanta dow ɓeydaago hawtuki nder nder dow dow dow dow haalaji ɓurɗi haɓɓugo jawdi; musamman feere lesdi Naajeeriya e lesdi Britaniya hakkunde yimɓe. NBCC hokki yimɓe maɓɓe laawol heɓugo network ngam jaŋde 53 jaŋde nder leydi United Kingdom e 49 jaŋde feere feere nder duniyaaru. NBCC ɗon hawta nder ɓesdaago jaaynde e dowla hakkunde jaaynde Nigeria e lesdi United Kingdom. Kawtal ngal ɗon hawta e haɓɓugo anndal dow siyaasaji laamu to yimɓe marɓe hakkillaaji mum, e semmbina huutore hakkunde ardiiɓe NBCC e ɓeydaago anndal ardiiɓe. == Firooji == r5y1jrq7ul90woqyinixwdxcbahk6f3 Okukor 0 43006 178016 2026-07-05T17:59:30Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1331257836|Okukor]]" 178016 wikitext text/x-wiki '''Okukor''' woni innde nde hokkata to sari'a bronze diga ɓale Afrik hirnaange, je ɗon haɓɓii e College Yeesu, Cambridge, diga 1905 haa 2021. Gooto nder Bronze Benin, ɗum jeyaa daga laamorde Benin wakkati Benin Expedition of 1897, jaɓugo jaɓugo jeyaaɓe ngam jeya Oba Benin caggal nde darnde [[Sosiyetee laamɗo Niiseer|Royal Niger Company]] jeyaama e maayi. Ɗum laati dow dow nder 2016 bana misaalu dow art ɓoyma, bee ko yiɗi dow laɓɓugo laamiiɗo to lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]]. Ɗum dilli haa [[Ewuwaare ɗiɗaɓere|Ewuare II]], Oba Benin, e lesdi Nigeria ngam ardiiji e ardiiji nder lesdi ndi Yeesu College waɗi nder hitaande 2021. == Ɓaawoore == Koofal woni dabbaaji mawɗi nder diina Benin, ɓe ɗon ɗaɓɓa bana dabbaaji ɗi mari daraja ngam Allah bana Olokun, ruuhu jawdi e maayo. Ɓurɗe doose ɗiɗi ko'e ko'e go'o (''Eson'') anndiraa nder senii Benin, diga hakkunde karnijum 17th e 19th. Ɗee sariyaaji ɗi diga ɓikkoy ɗi ɓiydi e nder laabi ɓoyɗi, ɗi ɓe njogii e cembi, e ɓoggi e ɓoggi, e laabi ɗi ɓe nganndi feere, ɗi ɓe ngaddani dow fuɗɗam mawndi e nder fuɗɗam ɓe njogini e laabi guilloche. Ɓe mbaawataa wonde ko'e kuuje je'e, ɗe ɗon haɓa dow dow dow dow alkawal ardiiɓe ngam haani Iyoba Benin (maami debbo), misaalu feere-feere ngam dabbaaji mawɓe ngam haanugo debbo, ɗum haani ngam baawɗe e darnde darnde dow maami debbo. Mawɗo debbo Oba, e nden kam e maa laamiiɗo yeeso, hokki ko'e makko "''Eson, Ogoro Madagba''" ("ko'e ko'e ko o wurtina e hoore harem"). Won misaaluji dow taariika Benin bronze cocks nder collectionji museum ɗuuɗɗi, hawti e National Museum of African Art e Washington DC; Metropolitan Museum of Art e New York; Museum Five Continents (ko'o wonnoo Museum für Völkerkunde) e Munich; Pitt Rivers Museum e Oxford; Etnografiska Museet e Stockholm; Museum of African Arts, Belgrade; e Benin City National Museum e Nigeria. Reproductions haa jooni e nder Nigeria e nder kuugal ngal. Fuujo nder College Yeesu ɗum anndini ɗum ko gollal mawɗo nder art nder The Guardian, Jonathan Jones. === Misaaluji nanngande === [[File:Jesus_College_-_geograph.org.uk_-_4178423.jpg|thumb|Dining hall to College Jesus, Cambridge to Okukor holliti haa 2016]] cmwat39aia8lh9buddd07o956zcy4qt 178017 178016 2026-07-05T18:00:04Z Ibrahim abusufyan 12706 178017 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Okukor''' woni innde nde hokkata to sari'a bronze diga ɓale Afrik hirnaange, je ɗon haɓɓii e College Yeesu, Cambridge, diga 1905 haa 2021. Gooto nder Bronze Benin, ɗum jeyaa daga laamorde Benin wakkati Benin Expedition of 1897, jaɓugo jaɓugo jeyaaɓe ngam jeya Oba Benin caggal nde darnde [[Sosiyetee laamɗo Niiseer|Royal Niger Company]] jeyaama e maayi. Ɗum laati dow dow nder 2016 bana misaalu dow art ɓoyma, bee ko yiɗi dow laɓɓugo laamiiɗo to lesdi [[Naajeeriya|Nigeria]]. Ɗum dilli haa [[Ewuwaare ɗiɗaɓere|Ewuare II]], Oba Benin, e lesdi Nigeria ngam ardiiji e ardiiji nder lesdi ndi Yeesu College waɗi nder hitaande 2021. == Ɓaawoore == Koofal woni dabbaaji mawɗi nder diina Benin, ɓe ɗon ɗaɓɓa bana dabbaaji ɗi mari daraja ngam Allah bana Olokun, ruuhu jawdi e maayo. Ɓurɗe doose ɗiɗi ko'e ko'e go'o (''Eson'') anndiraa nder senii Benin, diga hakkunde karnijum 17th e 19th. Ɗee sariyaaji ɗi diga ɓikkoy ɗi ɓiydi e nder laabi ɓoyɗi, ɗi ɓe njogii e cembi, e ɓoggi e ɓoggi, e laabi ɗi ɓe nganndi feere, ɗi ɓe ngaddani dow fuɗɗam mawndi e nder fuɗɗam ɓe njogini e laabi guilloche. Ɓe mbaawataa wonde ko'e kuuje je'e, ɗe ɗon haɓa dow dow dow dow alkawal ardiiɓe ngam haani Iyoba Benin (maami debbo), misaalu feere-feere ngam dabbaaji mawɓe ngam haanugo debbo, ɗum haani ngam baawɗe e darnde darnde dow maami debbo. Mawɗo debbo Oba, e nden kam e maa laamiiɗo yeeso, hokki ko'e makko "''Eson, Ogoro Madagba''" ("ko'e ko'e ko o wurtina e hoore harem"). Won misaaluji dow taariika Benin bronze cocks nder collectionji museum ɗuuɗɗi, hawti e National Museum of African Art e Washington DC; Metropolitan Museum of Art e New York; Museum Five Continents (ko'o wonnoo Museum für Völkerkunde) e Munich; Pitt Rivers Museum e Oxford; Etnografiska Museet e Stockholm; Museum of African Arts, Belgrade; e Benin City National Museum e Nigeria. Reproductions haa jooni e nder Nigeria e nder kuugal ngal. Fuujo nder College Yeesu ɗum anndini ɗum ko gollal mawɗo nder art nder The Guardian, Jonathan Jones. === Misaaluji nanngande === [[File:Jesus_College_-_geograph.org.uk_-_4178423.jpg|thumb|Dining hall to College Jesus, Cambridge to Okukor holliti haa 2016]] ==firooji== 5oqlusy4ey5wjzate0chx14deur6ttk Ustugol Lagos 0 43007 178018 2026-07-05T18:01:39Z Ibrahim abusufyan 12706 Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1357805669|Reduction of Lagos]]" 178018 wikitext text/x-wiki Ɓiiƴam [[Lagos]] ko Bombardment of Lagos woni kuugal maayo maayo leydi Ingiltere to sakkitiiɗe 1851. Royal Navy bombardied Lagos (ha [[Naajeeriya|Nigeria]] hannde) ngam halki garbowol Atlantik, e ngam riiwi laamiiɗo Lagos, [[Kosoko]], ngam o wanyii halki garbooɓe. Ɓeeji ɗuuɗɗi ɗi ɓe hawti e dowla British ɗon hokki laamu dowla dow Kosoko. Ɗee ko'e ɓaleeɓe hawti e yiɗi laamu Biritinaaji ngam darnde maccuɓe darnde feere, e ɓaleeɓe British nder haalude diina Kiristan, e hulɓuki dow yimɓe Lagos, anndiraaɓe Saro, ɓe ƴettiri diga gardagol maccuɓe Atlantik, ɓe ɓe ɓe ɓeen ɓe ɓeen fuɗɗitoto ɓe ɓe ɓe'e maccuɓe. Britaani'en ɓaawo ɗon ɓe ɗon halki Kosoko. Ɓe mballi mo [[Akitoye]], mo ɓeydi mo jooɗorgal laamu to Kosoko, o tori Britaniya'en ɓe walli mo ngam warugo to laamu. Akitoye waɗi alkawal ngam halki jaayɗe maccuɓe. Nder hitaande 1852, Akitoye e [[John Bikroft|John Beecroft]] ɓe saini alkawal hakkunde lesdi Great Britain e Lagos. Kaɓɓol ngol hawti e yimɓe laamu Lagos ngam ɓe halki jaaynde e nder Atalantika, ɓe rimɗina afriknaaɓe ɓe njaɓani maccuɓe, ɓe cemɗina jaayndeeji Europeeji je njooɗiiɓe Lagos, ɓe ɓe hokki yimɓe Britaniya laawol jaaynde to Lagos. Ammaa, kuuɗe jaaynde maccuɓe ɗon ɓeydi haa laamu Biritaniya hokki Lagos bana ɗo ɗo ɗo ɗo ɓe ɗo ɗo ɗoɓe nder lesdi lesdi Biritaniya nder lewru August 1861, ɗo ɓe ɗoɓe nder leydi Biritaniya ha nder hitaande 1862, nden ɓe ɗoɓe haa ɗoɓe nder diiwaan lesdi Nigeria nder hitaande 1906. == Ɓaawoore == === Kujeji Royal Navy fuɗɗam karni 19 dow haɓugo bee maccuɓe === Nder haɓre lesdi Britaniya fuɗɗam karni 19 dow haɓre gardagol maccuɓe nder Atalantika, gardagol Afrik hirnaange walla gardagol hawtaago, bana ɗum anndiraa, tokki ɗaɓɓugo gardagol ladde maccuɓe Portugaal, Amerik, Farayse, e Kuba e waɗugo dooka dow ɗowtanaago maccuɓe bee ardiiɓe maayo hirnaange Afrik bee hakkiilo ɗuɗɗum ngam ɓe waɗi darnde mawnde nder maayo hirnaanga Afrika diga Sierra Leone haa Niger Delta (ha jooni Nigeria) e dow lesdi Kongo. Nder 1849, Britaniya suɓii [[John Bikroft|John Beecroft]] Consul of the Bights of Benin and Biafra, nokkuure o waɗi (jo hawti e laamu maako dow Fernando Po) haa maayde maako nder 1854. Lagos laati maral mawɗo jaaynde maccuɓe, nder hirnaange nokkuure nden. John Duncan nodditi Vice Consul e wonnoo e Whydah. === Raɓoowo Obas, Akitoye vs Kosoko === Oba Kosoko wurtini Oba Akitoye dow laamu Lagos nder 1845 nden o waɗi mo haa o yaasi. Akitoye anndini ngam ngam heɓugo laamu, o anndi ngam o yiɗi laamu Britani (e ngam o yiɗi o acca jaaynde maccuɓe). Nder lewru Desemba 1850, Akitoye noddi ngam jaɓugo jaɓugo Britishji ngam hajjitaɓe Britaniya'en dow jaɓugo feere feere nde o waɗi nder 1846, o haɗi jaɓugo jawdi jaɓugo to ɓe hokki mo jaɓugo dow laamu. heacuyqopf5o5pf7n3jncfeyb0ghp3b 178019 178018 2026-07-05T18:02:01Z Ibrahim abusufyan 12706 178019 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ɓiiƴam [[Lagos]] ko Bombardment of Lagos woni kuugal maayo maayo leydi Ingiltere to sakkitiiɗe 1851. Royal Navy bombardied Lagos (ha [[Naajeeriya|Nigeria]] hannde) ngam halki garbowol Atlantik, e ngam riiwi laamiiɗo Lagos, [[Kosoko]], ngam o wanyii halki garbooɓe. Ɓeeji ɗuuɗɗi ɗi ɓe hawti e dowla British ɗon hokki laamu dowla dow Kosoko. Ɗee ko'e ɓaleeɓe hawti e yiɗi laamu Biritinaaji ngam darnde maccuɓe darnde feere, e ɓaleeɓe British nder haalude diina Kiristan, e hulɓuki dow yimɓe Lagos, anndiraaɓe Saro, ɓe ƴettiri diga gardagol maccuɓe Atlantik, ɓe ɓe ɓe ɓeen ɓe ɓeen fuɗɗitoto ɓe ɓe ɓe'e maccuɓe. Britaani'en ɓaawo ɗon ɓe ɗon halki Kosoko. Ɓe mballi mo [[Akitoye]], mo ɓeydi mo jooɗorgal laamu to Kosoko, o tori Britaniya'en ɓe walli mo ngam warugo to laamu. Akitoye waɗi alkawal ngam halki jaayɗe maccuɓe. Nder hitaande 1852, Akitoye e [[John Bikroft|John Beecroft]] ɓe saini alkawal hakkunde lesdi Great Britain e Lagos. Kaɓɓol ngol hawti e yimɓe laamu Lagos ngam ɓe halki jaaynde e nder Atalantika, ɓe rimɗina afriknaaɓe ɓe njaɓani maccuɓe, ɓe cemɗina jaayndeeji Europeeji je njooɗiiɓe Lagos, ɓe ɓe hokki yimɓe Britaniya laawol jaaynde to Lagos. Ammaa, kuuɗe jaaynde maccuɓe ɗon ɓeydi haa laamu Biritaniya hokki Lagos bana ɗo ɗo ɗo ɗo ɓe ɗo ɗo ɗoɓe nder lesdi lesdi Biritaniya nder lewru August 1861, ɗo ɓe ɗoɓe nder leydi Biritaniya ha nder hitaande 1862, nden ɓe ɗoɓe haa ɗoɓe nder diiwaan lesdi Nigeria nder hitaande 1906. == Ɓaawoore == === Kujeji Royal Navy fuɗɗam karni 19 dow haɓugo bee maccuɓe === Nder haɓre lesdi Britaniya fuɗɗam karni 19 dow haɓre gardagol maccuɓe nder Atalantika, gardagol Afrik hirnaange walla gardagol hawtaago, bana ɗum anndiraa, tokki ɗaɓɓugo gardagol ladde maccuɓe Portugaal, Amerik, Farayse, e Kuba e waɗugo dooka dow ɗowtanaago maccuɓe bee ardiiɓe maayo hirnaange Afrik bee hakkiilo ɗuɗɗum ngam ɓe waɗi darnde mawnde nder maayo hirnaanga Afrika diga Sierra Leone haa Niger Delta (ha jooni Nigeria) e dow lesdi Kongo. Nder 1849, Britaniya suɓii [[John Bikroft|John Beecroft]] Consul of the Bights of Benin and Biafra, nokkuure o waɗi (jo hawti e laamu maako dow Fernando Po) haa maayde maako nder 1854. Lagos laati maral mawɗo jaaynde maccuɓe, nder hirnaange nokkuure nden. John Duncan nodditi Vice Consul e wonnoo e Whydah. === Raɓoowo Obas, Akitoye vs Kosoko === Oba Kosoko wurtini Oba Akitoye dow laamu Lagos nder 1845 nden o waɗi mo haa o yaasi. Akitoye anndini ngam ngam heɓugo laamu, o anndi ngam o yiɗi laamu Britani (e ngam o yiɗi o acca jaaynde maccuɓe). Nder lewru Desemba 1850, Akitoye noddi ngam jaɓugo jaɓugo Britishji ngam hajjitaɓe Britaniya'en dow jaɓugo feere feere nde o waɗi nder 1846, o haɗi jaɓugo jawdi jaɓugo to ɓe hokki mo jaɓugo dow laamu. ==firooji== 61bhi3c8e8gfxxhgscphchqhwpb9obi 178020 178019 2026-07-05T20:27:57Z Adamu mc 10501 Edit 178020 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ɓiiƴam [[Lagos]] ko Bombardment of Lagos woni kuugal maayo maayo leydi Ingiltere to sakkitiiɗe alif 1851. Royal Navy bombardied Lagos (ha [[Naajeeriya|Nigeria]] hannde) ngam halki garbowol Atlantik, e ngam riiwi laamiiɗo Lagos, [[Kosoko]], ngam o wanyii halki garbooɓe. Ɓeeji ɗuuɗɗi ɗi ɓe hawti e dowla British ɗon hokki laamu dowla dow Kosoko. Ɗee ko'e ɓaleeɓe hawti e yiɗi laamu Biritinaaji ngam darnde maccuɓe darnde feere, e ɓaleeɓe British nder haalude diina Kiristan, e hulɓuki dow yimɓe Lagos, anndiraaɓe Saro, ɓe ƴettiri diga gardagol maccuɓe Atlantik, ɓe ɓe ɓe ɓeen ɓe ɓeen fuɗɗitoto ɓe ɓe ɓe'e maccuɓe. Britaani'en ɓaawo ɗon ɓe ɗon halki Kosoko. Ɓe mballi mo [[Akitoye]], mo ɓeydi mo jooɗorgal laamu to Kosoko, o tori Britaniya'en ɓe walli mo ngam warugo to laamu. Akitoye waɗi alkawal ngam halki jaayɗe maccuɓe. Nder hitaande 1852, Akitoye e [[John Bikroft|John Beecroft]] ɓe saini alkawal hakkunde lesdi Great Britain e Lagos. Kaɓɓol ngol hawti e yimɓe laamu Lagos ngam ɓe halki jaaynde e nder Atalantika, ɓe rimɗina afriknaaɓe ɓe njaɓani maccuɓe, ɓe cemɗina jaayndeeji Europeeji je njooɗiiɓe Lagos, ɓe ɓe hokki yimɓe Britaniya laawol jaaynde to Lagos. Ammaa, kuuɗe jaaynde maccuɓe ɗon ɓeydi haa laamu Biritaniya hokki Lagos bana ɗo ɗo ɗo ɗo ɓe ɗo ɗo ɗoɓe nder lesdi lesdi Biritaniya nder lewru August 1861, ɗo ɓe ɗoɓe nder leydi Biritaniya ha nder hitaande 1862, nden ɓe ɗoɓe haa ɗoɓe nder diiwaan lesdi Nigeria nder hitaande 1906. == Ɓaawoore == === Kujeji Royal Navy fuɗɗam karni 19 dow haɓugo bee maccuɓe === Nder haɓre lesdi Britaniya fuɗɗam karni 19 dow haɓre gardagol maccuɓe nder Atalantika, gardagol Afrik hirnaange walla gardagol hawtaago, bana ɗum anndiraa, tokki ɗaɓɓugo gardagol ladde maccuɓe Portugaal, Amerik, Farayse, e Kuba e waɗugo dooka dow ɗowtanaago maccuɓe bee ardiiɓe maayo hirnaange Afrik bee hakkiilo ɗuɗɗum ngam ɓe waɗi darnde mawnde nder maayo hirnaanga Afrika diga Sierra Leone haa Niger Delta (ha jooni Nigeria) e dow lesdi Kongo. Nder 1849, Britaniya suɓii [[John Bikroft|John Beecroft]] Consul of the Bights of Benin and Biafra, nokkuure o waɗi (jo hawti e laamu maako dow Fernando Po) haa maayde maako nder 1854. Lagos laati maral mawɗo jaaynde maccuɓe, nder hirnaange nokkuure nden. John Duncan nodditi Vice Consul e wonnoo e Whydah. === Raɓoowo Obas, Akitoye vs Kosoko === Oba Kosoko wurtini Oba Akitoye dow laamu Lagos nder 1845 nden o waɗi mo haa o yaasi. Akitoye anndini ngam ngam heɓugo laamu, o anndi ngam o yiɗi laamu Britani (e ngam o yiɗi o acca jaaynde maccuɓe). Nder lewru Desemba 1850, Akitoye noddi ngam jaɓugo jaɓugo Britishji ngam hajjitaɓe Britaniya'en dow jaɓugo feere feere nde o waɗi nder 1846, o haɗi jaɓugo jawdi jaɓugo to ɓe hokki mo jaɓugo dow laamu. ==firooji== 72hw9k2dxbqqvmrrrmc2fteejffnzx4