Wikipedia ffwiki https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Template:Infobox settlement 10 2017 178673 178258 2026-07-15T10:13:56Z De-Invincible 7477 178673 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|[[File:{{{image_skyline}}}|upright=1.1|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Jiografi | label2 = Leydi | data2 = {{{country|}}} | label3 = Diiwal / Seno | data3 = {{{subdivision_name|}}} | label4 = Coordinates | data4 = {{{coordinates|}}} | header5 = Laamu e njuɓɓudi | label6 = Ofis ardungal | data6 = {{{leader_title|}}} | label7 = Ofiser mawɗo | data7 = {{{leader_name|}}} | header8 = Jamirooje e limoore | label9 = Ɓeydagol neɗɗo | data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}} | label10 = Babal mbeera | data10 = {{{area_total_km2|}}} km² | label11 = Toowndi babal | data11 = {{{elevation_m|}}} m | header12 = Goɗɗum | label13 = Postal code | data13 = {{{postal_code|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> brxauw7bsdpyti8acb07nfaki3y3wue 178674 178673 2026-07-15T10:14:47Z De-Invincible 7477 178674 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|[[File:{{{image_skyline}}}|upright=1.1|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Joogaraafi | label2 = Leydi | data2 = {{{country|}}} | label3 = Diiwal / Seno | data3 = {{{subdivision_name|}}} | label4 = Coordinates | data4 = {{{coordinates|}}} | header5 = Laamu e njuɓɓudi | label6 = Ofis ardungal | data6 = {{{leader_title|}}} | label7 = Ofiser mawɗo | data7 = {{{leader_name|}}} | header8 = Jamirooje e limoore | label9 = Ɓeydagol neɗɗo | data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}} | label10 = Babal mbeera | data10 = {{{area_total_km2|}}} km² | label11 = Toowndi babal | data11 = {{{elevation_m|}}} m | header12 = Goɗɗum | label13 = Postal code | data13 = {{{postal_code|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> i659amsq7n6etvdgbo9rf9pb057iief 178707 178674 2026-07-15T10:53:09Z De-Invincible 7477 178707 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}} | imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7; | image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image_skyline}}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}} | captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #5c4314; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em; | caption = {{{caption|}}} | header1 = Joogaraafi | label2 = Leydi | data2 = {{{country|}}} | label3 = Diiwal / Seno | data3 = {{{subdivision_name|}}} | label4 = Coordinates | data4 = {{{coordinates|}}} | header5 = Laamu e njuɓɓudi | label6 = Ofis ardungal | data6 = {{{leader_title|}}} | label7 = Ofiser mawɗo | data7 = {{{leader_name|}}} | header8 = Jamirooje e limoore | label9 = Ɓeydagol neɗɗo | data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}} | label10 = Babal mbeera | data10 = {{{area_total_km2|}}} km² | label11 = Toowndi babal | data11 = {{{elevation_m|}}} m | header12 = Goɗɗum | label13 = Postal code | data13 = {{{postal_code|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> nyuinjtm43fuxq4cpqi0ci7eeg1wc20 Gammbi 0 2202 178551 126733 2026-07-14T21:54:55Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 178551 wikitext text/x-wiki '''Gammbi''' (en. ''Gambia'') ko [[leydi]] tokoosiri lommbiindi e nder [[Senegaal]], to hiirnaange [[Afirik]]. Mbertudi leydi ndin ko 11.295 km2, jamaa hoɗuɗo e mayri no hewtaynoo fewndo hitaande dowgu 2013 [[yimmɓe]] 1.882.450. Laamorde (kapital) [[leydi]] Gammbi yo [[Bannjulu]] (en. ''Banjul''). Hindi jeeyaa e leyɗe CEDEAO (ECOWAS). {{1}} {{P1|[[Gammbi|Alkule lateŋ]]}} {{P2|[[Gammbi/adlam|𞤀𞤣𞤤𞤢𞤥 𞤆𞤵𞤤𞤢𞤪]]}} {{2}} {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>'''Ndenndaandi Gammbi<br/>Republic of the Gambia '''</big></big> |- | style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" |- | align="center" width="140px" | [[Fichier:Flag of The Gambia.svg|Iilal|125px]] | align="center" width="140px" | [[Fichier:Coat of arms of The Gambia.svg|Fiɓtol|150px]] |} |- | align="center" colspan=2 | <small>''Jobbitoore leydi: Ƴellitaare, Jam, Yaajeende''</small> |- | align=center colspan=2 | |- | align=center colspan=2 | [[Fichier:LocationGambia.png|250px]] |- | align=center colspan=2 | [[Fichier:LocationGambia.svg|250px]] |- | '''Ɗemngal laawɗinaangal''' | Enngeleere |- | '''Laamorde''' | [[Bannjulu]] |- | '''Saare ɓurnde caʼe fuu mawnude''' | Serrekunda |- |'''Jagorɗo''' [[Adama Barrow]] |- | align=center colspan=2 | [[Fichier:Ga-map.png|250px]] |- | align=center colspan=2 | Map of The Gambia (Gammbi) in English |} == Jubbannde e taariixa leydi ndii == Gammbi hino jeyanoo e laamateeri [[Maali]] ndin. E hitaande alif 1455, Portokeesuuɓe ɓen fuɗɗino joɗɗinde kontuwaaruuji e takko maayo [[Gammbi]] ngon, fii yuɓɓingol ngeeygu jiyaaɓe ɓaleeɓe. E hitaande 1723, Enngeleeɓe ɓen woni e soodude leyɗeele e nder [[Gammbi]]. Doy-doy, ɓe jooɗii e kaal leykal lommbiikal e nder [[Senegal]], to Faransiiɓe ɓen jooɗinoo. Ɓen etii haa ronki riiwude Enngeleeɓe ɓen, ɓe siifidi e maɓɓe nanondiral 1889. Ittude 1894 Gammbi wonti leydi halfinaandi laamu Birtinkeʼen. [[File:Dawda Jawara (1979).jpg|thumb|Dawada Kayraba Jaawara hooreejo leydi gadano Gammbi 1965 - 1994]] [[File:Yahya Jammeh 2014.jpg|thumb|Yaayaa Jamme hooreejo leydi Gammbi ɗiɗaɓo. 1994 - 2016]] [[File:Adama Barrow - 2018.jpg|thumb|Adama Barrow hooreejo leydi Gammbi tataɓo]] Gammbi heɓti hoore mum e hitaande 1965, [[Dawda Kairaba Jawara]] laatii hooreejo leydi arano on. <ref>Yunus S. Saliu. "The Gambia’s Historic Path to Independence: A Nation’s New Dawn." *Voice Gambia*, February 17, 2025. [https://web.archive.org/web/20250725073425/https://www.voicegambia.com/2025/02/17/the-gambias-historic-path-to-independence-a-nations-new-dawn/ https://voicegambia.com]</ref>E hitaande 1981, koninkeejo wiʼeteeɗo Kukoy Sammba Saanyang faalaa liɓude laamu makko. Kono Senegal immini koninkooɓe mum, ɓen yahi Gammbi artiri Jaawara ka laamu. Ontuma Senegal e Gammbi hawtiti waɗi konfederasiyon Senegammbi (kawtital leyɗe ɗiɗi) kono ngal kawtital ronki ñiiɓude, ngal fogi 1989. Ñannde 22 yuliyuhu (morso) 1994 sentere ofisiyeeɓe nde kapiten Yaayaa Jamme ardii ƴetti laamu ngun e juuɗe Jaawara. Hino jeyaa e sababeeji on kuudetaa ronkugol Jaawara humnande caɗeele fagguduyankooje leydi ndin gila jeytal hoore mayri. Gila 1994 ko Yaayaa Jamme tun laamii sabu wonnde kala woote no woodi, ɗuuɗal feddeeji dawroyankooji no woodi, ko kanko tun foolata ka woote. Laamu Gammbi ngun no woowi siforeede bonanndeeji ɗuuɗuɗi feewde jojjanɗe neɗɗanke, teeŋtii non ndimaaku jaayndeeji (jurnaluuji). Yaayaa Jamme no anndiraa kadi giggol ɓurtungol wonande waccoore e añugol ŋiñere. Laamu Yaya Jammeh gasi ko e hitaande 2016. Ko biyeteeɗo Adama Barrow fooli ɗuum e woote gardagol leydi e hitaande 2016<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-38183906</ref>. == Leƴƴi e ɗemɗe == Leƴƴi Gammbi ɗɗumeƴƴi e ɗ in seertaa e leƴƴi 2016.leyɗe takk.iiɗe ɗon ɗen: Seɓɓe (Manndinkooɓe), Njolfuɓe, [[Fulɓe]], Sarankulleeɓe, Jaakankeeɓe, Jolaaɓe. Ɗum e wonde ko enngeleere tun woni ɗemngal laawɗinaangal ngal, ko ɗee ɗoo ɗemle tati ɓuretee wowleede e [[leydi]] ndin: manndinkoore, njolfoore, pulaar. [[Fulɓe]] [[Gammbi]], ko ɓuri heewde kon, ko Firdunkooɓe (Fulaadunaaɓe) kono [[Fulɓe]] [[Fuuta Jaloo]] kadi no heewi. == Dina == [[File:Serekunda Market Mosque - 2010.jpg|thumb|Juma wala juulirdeh mawndeh hee Sere Kunda]] Ko ina tolnoo e 96% e Gammbiyanaaɓe ko juulɓe. Won heen ko juulɓe sunnit en won heen ko maliki suufiyankooɓe. Renndo kerecee en ina waɗi fotde 4% e yimɓe leydi ndii. ɓe ɓuri taweede ko e laamorgo Banjul e saraaji mum<ref>https://dhsprogram.com/pubs/pdf/FR289/FR289.pdf</ref>. == Galluure == * [[Serrekunda]] 362.986 (2013) * [[Brikama]] 84.608 * [[Bakau]] 53.766 * [[Bannjulu]] 34.828 == Gallery == <gallery> TheGambia Divisions.png|Gammbi Serekunda 0001.jpg|Serekunda 316665074 34a80dfc88 o.jpg|Brikama Gambia Bakau 0001.jpg|Bakau Banjul-uitzicht.jpg|Bannjulu </gallery> {{Commons|Gambia}} == Tendinoowo== <references /> {{Afirik}} [[Catégorie:Leydi]] [[Catégorie:Afirik]] [[Catégorie:Gammbi]] t7li43wbs7sywnkfu8oopen8hkkhqse Ahmadu Umaru Fintiri 0 4936 178609 172056 2026-07-15T08:31:29Z De-Invincible 7477 178609 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya|Najeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa.<ref>{{Cite web|last=Oluwafemi|first=Ayodele|date=2023-04-18|title=Fintiri defeats Binani to win drama-filled Adamawa governorship election|url=https://www.thecable.ng/fintiri-defeats-binani-to-win-drama-filled-adamawa-governorship-election/|access-date=2024-08-10|website=TheCable|language=en-US}}</ref> Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019.<ref>{{cite web|title=Breaking INEC Declares PDPs Fintiri Winner of Adamawa Governorship Elections|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-pdps-fintiri-winner-of-adamawa-governorship-election/amp/|website=Punch Nigeria|date=29 March 2019|accessdate=27 January 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-02-09|title=Fintiri restricts tricycles' movements in two Adamawa LGAs|url=https://punchng.com/fintiri-restricts-tricycles-movements-in-two-adamawa-lgas/|access-date=2022-02-24|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal. O wonti ngomna gonɗo e diiwaal Adamawa caggal nde ngomna [[Murtala Nyako]] woppi laamu e lewru Siilo hitaande 2014, o woniino haa ñalnde 8 lewru Oktoobar 2014.<ref>{{cite web|last1=Olaotan|first1=Falade|title=EXCLUSIVE: Why Adamawa PDP flag bearer, Umaru Fintiri's name appeared on Buhari's travel ban list|url=https://www.thenewsguru.com/news/nigeria-news/article/exclusive-adamawa-pdp-flag-bearer-umaru-fintiris-name-appeared-buharis-travel-ban-list/|website=The News Guru|date=20 October 2018|access-date=15 February 2019}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Musa|first1=Njadvara|title=Fintiri, Buni win tickets in Adamawa, Yobe|url=https://guardian.ng/politics/fintiri-buni-win-tickets-in-adamawa-yobe/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|access-date=15 February 2019}}</ref> Caggal nde njeñtudi wooteeji ngomnauuji diiwaal oo mbaɗi ñalnde 9 marse 2019, Fintiri yalti ko e jaaltaaɓe e wooteeji ɗii, tawi ko ɓuri heewde e wooteeji ɗii. Kono woote ɗee bayyinaama ko ɗe njuumtaani sabu limoore wooteeji ɗi ndartinaa ɗii ɓuri heewde e marge hakkunde keɓɗo ɗum oo e luulndiiɗo mum ɓadiiɗo.<ref>{{cite news|title=INEC Declares Plateau, Adamawa Governorship Elections Inconclusives|url=https://www.channelstv.com/2019/03/11/inec-declares-plateau-adamawa-governorship-election-inconclusive/|website=Channels Television|access-date=27 January 2021}}</ref> E nder waktuuji 12 kikiiɗe ñalnde aset 29 marse, o hollitaama o dañii 376 552 woote ngam foolde [[Bindo Jibrilla]] jooɗiiɗo jooni oo, mo Kongres ''All Progressives'' mo heɓi 336 386 woote.<ref>{{cite news|title=Breaking PDPs Fintiri Wins Adamawa Governorship Elections|url=https://www.channelstv.com/2019/03/29/breaking-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election/|website=Channels Television|access-date=27 January 2021}}</ref> O suɓaama kadi Into office e wooteeji mawɗi 2023. Caggal nde njeñtudi wooteeji ngomnauuji diiwaal oo mbaɗi ñalnde aset 18 marse 2023, Fintiri yalti ko e jaaltaaɓe e wooteeji ɗii, tawi ko ɓuri heewde e wooteeji ɗii. Kono woote ɗee kollitii njoofiima. Caggal ɗuum o anndinaama o dañii 430 861 woote ngam foolde [[Aishatu Dahiru Ahmed]] mo o dañi 398 788 woote. Njeñtudi cakkitiindi ndii ko gardiiɗo INEC e nder diiwaal hee, Mohammed Mele, O heɓiino wooteeji ɓeydooji ɗii e 9 337 woote, [[Aisha Dahiru Binani|Aisha Dahiru]], mo yimɓe fof mbiyata Binani, mo fedde ''All Progressives Congress'' (APC), mo woni ɗiɗaɓo e wooteeji ɗii e 6 513 woote. == Golle politik == E wooteeji ngomna diiwaal [[Adamawa]] ñalnde jeewenyi 9 lewru marse e dubi 2019 e nde woote ɓeydooje diiwaal Adamawa ñalnde 28 mars 2019 timmi, Fintiri hollitaama ko kañum heɓi 376 552 woote, o fooli ngomna jooni oo, hono Bindo Jibrisive3, mo Kongres33, mo All63 wooteeji.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-03-19|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/03/29/breaking-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election/|title=PDP's Fintiri Wins Adamawa Governorship Election|website=Channels Television|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|date=2019-03-29|work=BBC News Pidgin|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-pdps-fintiri-winner-of-adamawa-governorship-election/|title=Updated: INEC declares PDP's Fintiri winner of Adamawa governorship election|newspaper=[[The Punch]]|date=29 March 2019|language=en-US|access-date=2020-03-19}}</ref> O waɗii kuuɗe ardungal ɗuuɗɗe nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ko adii o suɓaama hooreejo lesdi, kuugal ngal o waɗi haa hitaande 2015. Ahmadu Fintiri laati gomnaajo lesdi Adamawa laabi ɗiɗi. Caggal nde ngomna [[Murtala Nyako]], mo oon sahaa, woppitaa laamu e lewru sulyee 2014, o toɗɗaa ngomna gardiiɗo jaagorɗe. O rokki laamu nguu [[Bala James Ngilari]] caggal lebbi tati. === ngomna === Ñalnde 9 marse 2019, Ahmadu Fintiri, tergal lannda PDP, suɓaama ngomna [[Diiwal Aadamaawa|diiwaal Adamawa.]] Kono woote ɗee bayyinaama ko ɗe njuumtaani sabu limoore woote ɗe ɓe ndartini ɗee ɓurii marge hakkunde keɓɗo ɗum oo e luulndiiɗo mum ɓurɗo ɓadaade ɗum. E lewru marse 2024, Fintiri yaltinii eɓɓaande ballal kaalis ngam semmbinde gollotooɓe tokosɓe.<ref>{{Cite web|last=Adamawa State Government|date=2024-03-09|title=Governor Fintiri Unveils Fintiri Business Wallet, Empowering Entrepreneurs|url=https://adamawastate.gov.ng/governor-fintiri-unveils-fintiri-business-wallet-empowering-entrepreneurs/|access-date=2024-05-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2024-03-09|title=Adamawa: Govt launches Fintiri biz wallet with 10,000 beneficiaries|newspaper=[[Peoples Daily (Nigeria)|Peoples Daily]]|url=https://www.peoplesdailyng.com/adamawa-govt-launches-fintiri-biz-wallet-with-10000-beneficiaries/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2024-05-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last1=James|first1=Clement|date=2024-05-29|title=I've Delivered 40 Indelible Footprints For Adamawa People In 5 Years – Fintiri|url=https://newtelegraphng.com/ive-delivered-40-indelible-footprints-for-adamawa-people-in-5-years-fintiri/,%20https://newtelegraphng.com/ive-delivered-40-indelible-footprints-for-adamawa-people-in-5-years-fintiri/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-05-29|newspaper=[[New Telegraph]]|language=en-US}}</ref> === Deftere === Fintiri yalti e lannda Demokaraasi Leƴƴi ngam naatde e Kongres All Progressives ñalnde 27 feebariyee 2026.<ref>https://guardian.ng/politics/adamawa-governor-fintiri-dumps-pdp-for-apc/</ref> === Njeenaaje === Gomnaajo Fintiri heɓi njeenaari Naajeeriya ngam kuugal laamu (NEAPS<ref>{{Citation|title=Quality and Service Excellence Awards in the Public Sector|encyclopedia=The Sage Encyclopedia of Quality and the Service Economy|date=2015|doi=10.4135/9781483346366.n160|place=Thousand Oaks, California|publisher=SAGE Publications|isbn=978-1-4522-5672-6}}</ref>) Gomnaajo hitaande dow kuuɗe wuro 2025.<ref>{{Cite web|last=Mjadung|first=Fabo|date=9 December 2025|title=Governor Fintiri Receives Nigeria Excellence Awards in Public Service (NEAPS) Governor of the Year Award on Urban Infrastructure|url=https://adspc.ad.gov.ng/governor-fintiri-receives-nigeria-excellence-awards-in-public-service-neaps-governor-of-the-year-award-on-urban-infrastructure/}}</ref> == Luural == === Limre mawnde e wallidiiɓe Media === E lewru Yarkomaa hiitande dubi alif 2023, Fintiri toɗɗii 47 balloowo ngam wallitde mo e geɗe jowitiiɗe e jaayɗe, hono ngomna diiwaal Adamawa. <ref name=":0">{{Cite news|last=Apanpa|first=Olaniyi|date=2023-08-04|title=Outrage greets Adamawa gov's appointment of 47 media aides|url=https://punchng.com/outrage-greets-adamawa-govs-appointment-of-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>O heɓi yamiroore toɗɗaade 50 wasiyaaji keertiiɗi e suudu sarɗiiji leydi Adamawa e lewru suwee e hitaande ndee. Gomnaajo on toɗɗii walliinde teeŋtunde ɗiɗo, wallidiiɓe teeŋtuɓe mawɓe sappo, wallidiiɓe teeŋtuɓe capanɗe tati e nayo e dow lowre enternet e sosde lowre, e balloowo teeŋtuɗo gooto e ''Master of Ceremonies Government Events.<ref>{{Cite news|last=Nabordo|first=Muhammad Alabira|date=2023-08-04|title=Adamawa governor appoints 47 media aides|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nnorth-east/614162-adamawa-governor-appoints-47-media-aides.html|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref>''<ref name=":1">{{Cite news|title=Outrage as Adamawa Governor Appoints 47 Media Aides|url=https://dailytrust.com/outrage-as-adamawa-governor-appoints-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Daily Trust]]|date=3 August 2023}}</ref> Ndee feere addani luural mawngal e nder leydi ndii kala, tawi heewɓe ina njenanaa toɗɗagol ngol ina heewi, ina cikka ko ɗum huunde nde alaa ɗo haaɗi. <ref name=":12">{{Cite news|title=Outrage as Adamawa Governor Appoints 47 Media Aides|url=https://dailytrust.com/outrage-as-adamawa-governor-appoints-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Daily Trust]]|date=3 August 2023}}</ref>Yeeɓe ɓee kollitii wonde diiwaal Adamawa ina jogii yimɓe heewɓe, fotde 3,44 miliyoŋ neɗɗo ina nguuri e baasal, tawi ko 19ɓo e nder leydi ndii kala (''Multidimensional Poverty Index'').<ref name=":02">{{Cite news|last=Apanpa|first=Olaniyi|date=2023-08-04|title=Outrage greets Adamawa gov's appointment of 47 media aides|url=https://punchng.com/outrage-greets-adamawa-govs-appointment-of-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Reports {{!}} National Bureau of Statistics|url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/1241254|access-date=2023-08-04|website=nigerianstat.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mosadioluwa|first=Adam|date=2023-08-04|title='35 content creators, is your government skit?', Nigerians react as Fintiri unveils 47-man media team|url=https://tribuneonlineng.com/35-content-creators-is-your-government-skit-nigerians-react-as-fintiri-unveils-47-man-media-team/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> Ñalnde 6 oktoobar, jaagorgal ngomna oo hollitii toɗɗagol 103 goɗɗo, tawi heen 37 ko balloowo keeriiɗo mawɗo, 45 ko balloowo keeriiɗo mawɗo, e 21 balloowo keeriiɗo.<ref>{{Cite news|last=Francis|first=Golfa|date=2023-10-07|title=Adamawa State Governor Swears-in 103 Special Advisers|url=https://von.gov.ng/adamawa-state-governor-swears-in-103-special-advisers/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|last=Ochetenwu|first=Jim|date=2023-10-06|title=Fintiri appoints 103 assistants hours after inaugurating 30 advisers|url=https://dailypost.ng/2023/10/06/fintiri-appoints-103-assistants-hours-after-inaugurating-30-advisers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>Ɗum addani limoore wallidiiɓe ɓee fotde 150, tawi lewru kala ina tolnoo e 28 miliyoŋ naira, hono no jaaynde ''Daily Trust'' holliri nii.<ref name=":2">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref> Kono tan, gardiiɗo jaayndeeji ngomna oo, hono Humwashi Wonosikou, saliima miijo ngo, o hollitii wonde kala toɗɗaaɗo e jaayndeeji ɗii, ina joginoo darnde keeriinde, tee ɗeen toɗɗagol ina njogii kadi darnde ngam ƴellitde caɗeele baasal e nder diiwaal hee. O wi'i, "Walaa haaje ƴamɗe dow walliinde laylaytol rento. Kuugal maɓɓe woni cemmbiɗinki kuuɗe laamu e taskaramji. Kuugal ngomna ngam nastuki ɓe, ɗum ɗon mari haaje yidde ustugo baawal."<ref name=":22">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref> Gooto e wallidiiɓe jaayɗe toɗɗaaɓe ɓee, haaldude e jaaynde wiyeteende Daily Trust, hollitii hoolaare mum wonde darnde maɓɓe ustataako sabu laaɓtugol golle maɓɓe. O hollitii wonde gollal 34 balloowo e nder laylayti renndo maa "wallu sanitize posts e nder laylayti renndo ceertuɗi."<ref name=":23">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref> == Nguurndam neɗɗo == Fintiri resndi Lami Ahmadu Fintiri, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. E hitaande dubi 2020,<ref name="Blogger">{{Cite web|date=2022-10-30|title=Fintiri Biography And Net Worth, Age, State, Tribe, Religion, Wife, Children 7, Education, Political Career|url=https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|access-date=2022-10-30|language=en-US|archive-date=30 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221030130731/https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|url-status=dead}}</ref> Fintiri maayi yumma mum Hajiya Fatima Umar Badami mo maayi caggal rafi juutɗo to suudu safrirdu fedde nde, Yola Baaba makko, Umaru Badami, maayi caggal rafi juutɗo to suudu safrirdu fedde nde (FMC) to [[Yola]].<ref>{{Cite news|last=Ochetenwu|first=Jim|date=2020-04-29|title=Adamawa State Governor, Fintiri loses mother|url=https://dailypost.ng/2020/04/29/adamawa-state-governor-fintiri-loses-mother/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-30|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> Mr. Badami, mo duuɓi 82, yalti konu leydi ndii e hitaande 1984. Caggal ɗuum o wirnaa e yanaande juulɓe Yola Damare no aadaaji [[Lislaamu|lislaam]] nii.<ref name="Blogger2">{{Cite web|date=2022-10-30|title=Fintiri Biography And Net Worth, Age, State, Tribe, Religion, Wife, Children 7, Education, Political Career|url=https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|access-date=2022-10-30|language=en-US|archive-date=30 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221030130731/https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|url-status=dead}}</ref> == Ƴeew kadi == Doggol ngomnauuji [[Diiwal Aadamaawa|diiwaal Adamawa]] == Tuugnorgal == [[Category:Naajeeriya]] [[Category:Yimɓe]] [[Category:Yimɓe Naajeeriya]] [[Category:Pelaajo Adamawa]] [[Category:Pelaajo Naajeeriya]] [[Category:Stub]] lpw2v1ns31f30jxti0tt8vkt9v9mquy Adamawa State Polytechnic 0 6373 178520 145800 2026-07-14T17:13:17Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 178520 wikitext text/x-wiki {{Databox}}[[File:Nigeria Adamawa State map.png|thumb]] '''Adamawa State Polytechnic''' ko jaangirde jaangowbe nder Yola, [[Adamawa]] State, [[Naajeeriya|Nigeria]]. Ɗum haɓɓiti nder 1991 nder hawtuki College of Preliminary Studies Yola e Institute for Staff Development, Numan.<ref name=":0">https://www.myschoolgist.com/ng/adamawa-state-poly-courses/</ref> Polyteknik kesum hokkata jaangobe diploma lesdi e nder ilmu komiɗinooje, limtal, jaangobe.<ref>https://web.archive.org/web/20090922171022/http://adspolyyola.net/</ref> Polytechnic, je ɗon laamorde lesdi, ɗon je ɗon jeye nder National Board for Technical Education.<ref>https://web.archive.org/web/20100920212241/http://nbte.gov.ng/downloads/ACCREDITATION_STATUS_OF_PROGRAMMES.pdf</ref> Jaangoore nden laati marɗo nder jaangerde [[Maiduguri]] ngam huutoreeji jaangerde<ref>https://thenationonlineng.net/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes-rector/</ref><ref>https://www.lasu-info.com/2021/02/adamawa-state-poly-degree-programmes.html</ref><ref>https://thisnigeria.com/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes-rector/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20210602213005/https://www.adamawatimes.com/2021/02/02/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes/</ref> == Tariha Adamawa state poly== Nder 2007, polytechnic hirsake 200 yiimɓe be hakkiilo e nder ummaatooje e diina. Caggal nde ɓe huwtake ɓe ngalaa hakkiilo duuɓi ɗiɗi, ɓe njaara laamu leydi ndi ngam ɓe ɗaɓɓita ɓe ɓe ngarta ɓe ɓe ɓe ngartata ɓe ɓe ɓe ngalaa hayru e ɓe ngartana ɓe. Nder lewru Desemba 2009, mawɗo laamiiɓe mo ɗon jaɓɓa haala ɗon wi'i yiimɓe ɓe ɗon waɗa torra e huwtore dow janngooɓe ɗon mari hakkiilo.<ref>http://allafrica.com/stories/200912160168.html</ref> Nder lewru Nowambar 2008, bandol je ɗon ɗaɓɓa polytechnic waɗi haala je ɗon haani boo ɗon nodda goovɛrneer [[Murtala Nyako]] ngam o waɗugo kuuɗe ngam o wurtina jaŋde nder jaŋde maako. Kawtal ngal holli wonde polytechnic ina woodi ɗiɗo tan nder kuugal 33 ngal o hokkata, o holli "teddol, ɓeydaaki" nder yiimɓe e "teddungal e lenyol e ɓeydaaku".<ref>http://allafrica.com/stories/200811120218.html</ref> Nder lewru Desemba 2009, laamu leydi hokki laamu N20.1 miliyaar be ɓe nafota dow suudu deftere e suudu darinooɓe e nder suudu darnde, be nder suudu darngal, je ɗon haani diga hitaande 2001.<ref>http://allafrica.com/stories/200912071297.html</ref> Nder lewru mars 2021, nder nder nder nder juulde ɓaawo limce maɓɓe je'eteende, ardiiɓe ɗon halki cuuɗi nder suudu mawndu nder suudu. Ɗuum waɗi lekki'en ɗon maɓɓina nder 25 mars.<ref>https://dailypost.ng/2021/03/25/adamawa-poly-shut-as-celebration-turns-violent/</ref><ref>https://thenationonlineng.net/adamawa-poly-shut-as-students-burn-hostel-others/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20231002035322/https://guardian.ng/news/adamawa-poly-shut-after-police-raid/</ref><ref>http://saharareporters.com/2021/03/25/adamawa-polytechnic-shut-indefinitely-over-students-rampage</ref> Jaɓɓorgo lesdi Naajeeriya Ɗaaɗooɓe ɓeydooɓe ɓeydani ɓe ceede ngam ɓe taƴa, be tan ɓe ceede ceede ɓe ceede haa jaŋde ngam ɓe timmina limce maɓɓe malla ɓe ɗaɓɓita ko ɓe heɓata.<ref>https://punchng.com/adamawa-poly-reopens-after-students-unrest/</ref><ref>http://lifestyle.thecable.ng/adamawa-poly-reopens/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20211029095114/https://scholarshipboard.org.ng/blog/adamawa-poly-reopens-after-unrest/</ref> == Kooruuji ɗi mbaɗetee == Ɗuum woni ko'e ko'e ɗi jaaynde'en hokkata;<ref>https://myschool.ng/classroom/institution-courses/adamawa-state-polytechnic</ref><ref>https://web.archive.org/web/20211129221022/https://itsjambnews.com.ng/jamb/adamawapoly-courses/</ref><ref>https://samphina.com.ng/adamawa-state-polytechnic-undergraduate-courses/</ref><ref>https://www.manpower.com.ng/company/204/departments</ref><ref>https://www.myschoolgist.com/ng/adamawa-state-poly-courses/</ref> * Accountancy * Agricultural and Bio-Environmental Engineering/Technology * Business Administration and Management * Civil Engineering * Computer Science * Mass Communication * Mechanical Engineering * Office Technology and Management * Public Administration * Quantity Surveying * Science Laboratory Technology * Social Development * Statistics * Surveying and Geo-informatics * Urban and Regional Planning == Campus == Jaŋde ɗon haadi nder campus tati. Luttugo suudu duɗal ɗon haa [[Jimeta]] - Yola, laamorgo lesdi Adamawa. Jambutu campus ɗon haa Jimeta nden campus Numan ɗon ha nder [[Numan]] Local Government Area of the State.<ref>https://web.archive.org/web/20240528092617/https://educated.com.ng/adamawa-state-polytechnic-courses-portal-school-fees-application-form-and-more/</ref><ref>https://www.lasu-info.com/2020/09/adamawa-state-poly-resumption-date.html</ref><ref name=":0" /> == Fedde == Jaangoore nden ɗon mari jokkondiral bee [[Ahmadu Bello]] University, Zaria e Federal University [[Dutse]], [[Jigawa]] State. == Ndaare kadi == [[:en:List_of_polytechnics_in_Nigeria|List of polytechnics in Nigeria]] == Kootol == omln1aa1q3ktmgwlpw955u5ucipflsi Viyolet Sampa-Bredt 0 26851 178594 100794 2026-07-15T05:37:09Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 178594 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Violet Sampa-Bredt''' (27 oktoobar 1950[1] – 29 mars 2015, Almaañ) ko politikyanke Zambi, tergal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Chawama tuggi 2006 haa 2011, kadi ko o Sekreteruuji Mawɗi e nder Diiso Eklesiyaaji Zambi.<ref name="Obituary">[https://web.archive.org/web/20220527072111/http://uczsynod.org/synod-news/the-zambian-christian-fratenity-bids-farewel-to-the-late-hon-rev-bredt-sampa/ Lee Muzala, (20 July 2015), ''Synod News'', United Church of Zambia]</ref><ref name="Lusaka Times">[https://www.lusakatimes.com/2015/04/11/violet-sampa-bredt-put-to-rest/ {11 April 2015) Violet Sampa-Bredt put to rest, ''Lusaka Times'']</ref> == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Stub]] c9wnm8sd2f980u6ozxk8i16w11wgiz4 Yahya Jammeh 0 28653 178461 169387 2026-07-14T13:44:03Z ~2026-39722-68 15055 /* Woote gardagol leydi e hitaande 1996 */ 178461 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yahya Jammeh''' (jibinaa ko 25 lewru Mbooy hitaande 1965) ko ofisee Gammbinaajo he siyasajou Gammbinaajo gonnooɗo hooreejo leydi [[Gammbi]] gila hitaande 1994 haa 2017.<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-24383225</ref> Jammeh jibinaa ko to Kanilai, jeyaa ko e leñol Jola. O adii heɓtude laamu ko e kuudetaa 1994 o fooli hooreejo leydi ndii, hono [[Dawda Kairaba Jawara|Dawda Kairaba Jawara.]]<ref>https://www.africanews.com/2017/01/20/ten-key-facts-about-sheikh-professor-alhaji-yahya-ajj-jammeh-babili-mansa//</ref> Jammeh ardii leydi ndii e gardagol junta militeer hade o wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo e hitaande 1996. E nder laamu makko duuɓi noogas e ɗiɗi, o suɓaama kadi e hitaande 2001, 2006, e 2011,<ref>https://www.britannica.com/place/The-Gambia/1994-coup-1996-presidential-election-and-new-constitution#ref1010006</ref> kono o foola woote 2016 e juuɗe [[Adama Barrow]]. O tuumaama warngo, leeptugol, hono no winndiraa e Komiseer Goonga Gammbi. Jawdi makko ustaama e nder winndere ndee, kono o yedditii kala ko o tuumaa, o woni ko e eggude Ekuwator, tawi o ñaawaaka. == Cukaagu e jaŋde leslesre == Yahya Jammeh jibinaa ko ñalnde 25 mee 1965 to Kanilai, wuro to bannge worgo Gammbi, e nder galle juulɓe. Mawɓe makko eggii ko e diiwaan Kasamance to Senegaal. Baaba makko wiyetee ko Abdul-Aziis Jemus Junkung Jammeh, yumma makko wiyetee ko Aja Asombi Bojaang. Jammeh janngi duɗal leslesal to Kanilai e Bwiam. Caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Gammbi]] to Banjul, o timmini jaŋde makko O Levels e hitaande 1983. E hitaande 1984, Jammeh naati e Sanndarmerie ngenndiijo [[Gammbi]] o wonti ofisee kadet e hitaande 1987.O arti e konu ngenndi Gambie e hitaande 1989, ɗo o joginoo golle keewɗe e komanndaaji. O heɓi kadi janngingol polis konu to Amerik tuggi 1993 haa 1994.<ref>https://trialinternational.org/latest-post/yahya-jammeh/</ref> ==22 sulyee 1994 kuudetaa== [[File:Jammeh - copia.jpg|thumb]] Ñalnde 22 sulyee 1994, Yahya Jammeh e ofiseeji konu tokoosi tati goɗɗi, hono Sana Sabally, Sadibou Hydara e Edward Singateh, ardii kuudetaa mo liɓi hooreejo leydi ndii, hono Sir Dawda Jawara. Jammeh wonti hooreejo fedde toppitiinde laamu keso (AFPRC) balɗe nay caggal kuudetaa oh. [[File:Yahya Jammeh with Obamas.jpg|thumb|Yaya Jammeh he Obama]] Kuudetaa oo waɗii mbayliigu mawngu e yahdu diiwaan oo feewde e demokaraasi e politik lanndaaji keewɗi, ɗum wayli darnde [[Gammbi]] e nder leyɗe demokaraasiije tokoose gollotooɗe e [[Afrik]]. ==Woote gardagol leydi e hitaande 1996== E woote gardagol leydi e hitaande 1996, Jammeh heɓiino 56% e woote ɗee, o woni kanndidaa APRC, o fooli [[Ousainou Darboe]] e Hamat Bah e Sidiya Jatta. Wooteeji depiteeji 1997 kadi okki APRC Jammeh ko ɓuri heewde. Annduɓe mbiy wonde wooteeji ɗii mbaɗaaka no feewi. Sabu ko Jammeh toɗɗii hooreejo goomu woote, kadi kadi o huutoroo hulɓinaade wootooɓe. == Woote leydi e hitaande 2016 == Ko adii wootee 2016 he nder leydi [[Gammbi]] luulndiiɓe heewɓe ina njeyaa heen Ousainou Darboe nanngaama. Duum waɗi luulndo ngoo hawrude caggal [[Adama Barrow]]. E woote 1 desaambar 2016, Jammeh fooli ɗum ko Adama Barrow. Jammeh jaɓii njeñtudi ndii e fuɗɗoode, caggal ɗuum o salii ndi. O ɗaɓɓiino momtude woote ɗee rewrude e ñaawirɗe. == Tuugnorgal == <references /> {{Afirik}} [[Catégorie:Gammbi]] i7ykgcji4j6n88ft8wlc5bgtn9zyh1t 178462 178461 2026-07-14T13:52:44Z Gayobah13 10275 /* Woote leydi e hitaande 2016 */ 178462 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Yahya Jammeh''' (jibinaa ko 25 lewru Mbooy hitaande 1965) ko ofisee Gammbinaajo he siyasajou Gammbinaajo gonnooɗo hooreejo leydi [[Gammbi]] gila hitaande 1994 haa 2017.<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-24383225</ref> Jammeh jibinaa ko to Kanilai, jeyaa ko e leñol Jola. O adii heɓtude laamu ko e kuudetaa 1994 o fooli hooreejo leydi ndii, hono [[Dawda Kairaba Jawara|Dawda Kairaba Jawara.]]<ref>https://www.africanews.com/2017/01/20/ten-key-facts-about-sheikh-professor-alhaji-yahya-ajj-jammeh-babili-mansa//</ref> Jammeh ardii leydi ndii e gardagol junta militeer hade o wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo e hitaande 1996. E nder laamu makko duuɓi noogas e ɗiɗi, o suɓaama kadi e hitaande 2001, 2006, e 2011,<ref>https://www.britannica.com/place/The-Gambia/1994-coup-1996-presidential-election-and-new-constitution#ref1010006</ref> kono o foola woote 2016 e juuɗe [[Adama Barrow]]. O tuumaama warngo, leeptugol, hono no winndiraa e Komiseer Goonga Gammbi. Jawdi makko ustaama e nder winndere ndee, kono o yedditii kala ko o tuumaa, o woni ko e eggude Ekuwator, tawi o ñaawaaka. == Cukaagu e jaŋde leslesre == Yahya Jammeh jibinaa ko ñalnde 25 mee 1965 to Kanilai, wuro to bannge worgo Gammbi, e nder galle juulɓe. Mawɓe makko eggii ko e diiwaan Kasamance to Senegaal. Baaba makko wiyetee ko Abdul-Aziis Jemus Junkung Jammeh, yumma makko wiyetee ko Aja Asombi Bojaang. Jammeh janngi duɗal leslesal to Kanilai e Bwiam. Caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Gammbi]] to Banjul, o timmini jaŋde makko O Levels e hitaande 1983. E hitaande 1984, Jammeh naati e Sanndarmerie ngenndiijo [[Gammbi]] o wonti ofisee kadet e hitaande 1987.O arti e konu ngenndi Gambie e hitaande 1989, ɗo o joginoo golle keewɗe e komanndaaji. O heɓi kadi janngingol polis konu to Amerik tuggi 1993 haa 1994.<ref>https://trialinternational.org/latest-post/yahya-jammeh/</ref> ==22 sulyee 1994 kuudetaa== [[File:Jammeh - copia.jpg|thumb]] Ñalnde 22 sulyee 1994, Yahya Jammeh e ofiseeji konu tokoosi tati goɗɗi, hono Sana Sabally, Sadibou Hydara e Edward Singateh, ardii kuudetaa mo liɓi hooreejo leydi ndii, hono Sir Dawda Jawara. Jammeh wonti hooreejo fedde toppitiinde laamu keso (AFPRC) balɗe nay caggal kuudetaa oh. [[File:Yahya Jammeh with Obamas.jpg|thumb|Yaya Jammeh he Obama]] Kuudetaa oo waɗii mbayliigu mawngu e yahdu diiwaan oo feewde e demokaraasi e politik lanndaaji keewɗi, ɗum wayli darnde [[Gammbi]] e nder leyɗe demokaraasiije tokoose gollotooɗe e [[Afrik]]. ==Woote gardagol leydi e hitaande 1996== E woote gardagol leydi e hitaande 1996, Jammeh heɓiino 56% e woote ɗee, o woni kanndidaa APRC, o fooli [[Ousainou Darboe]] e Hamat Bah e Sidiya Jatta. Wooteeji depiteeji 1997 kadi okki APRC Jammeh ko ɓuri heewde. Annduɓe mbiy wonde wooteeji ɗii mbaɗaaka no feewi. Sabu ko Jammeh toɗɗii hooreejo goomu woote, kadi kadi o huutoroo hulɓinaade wootooɓe. == Woote leydi e hitaande 2016 == Ko adii wootee 2016 he nder leydi [[Gammbi]] luulndiiɓe heewɓe ina njeyaa heen Ousainou Darboe nanngaama. Duum waɗi luulndo ngoo hawrude caggal [[Adama Barrow]]. E woote 1 desaambar 2016, Jammeh fooli ɗum ko [[Adama Barrow]]. Jammeh jaɓii njeñtudi ndii e fuɗɗoode, caggal ɗuum o salii ndi. O ɗaɓɓiino momtude woote ɗee rewrude e ñaawirɗe. == Tuugnorgal == <references /> {{Afirik}} [[Catégorie:Gammbi]] kf6gti51ib83d1tme3qwsy0mmcgzerg Template:Infobox person 10 32868 178660 178260 2026-07-15T09:39:19Z De-Invincible 7477 178660 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 300px; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.2em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #d2dbe5; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> ldudumutbu24ffza1wqbvxbynziy1pl 178664 178660 2026-07-15T09:46:21Z De-Invincible 7477 178664 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 23em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.2em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #d2dbe5; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> 47v0rluxmrij8arnfyvd27xlhk67n0y 178665 178664 2026-07-15T09:53:41Z De-Invincible 7477 178665 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 20em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> c6e17h9dclxr5db6y2w7d9xutvk7821 178666 178665 2026-07-15T09:59:04Z De-Invincible 7477 178666 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 23em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> 7s91tyl7o7cv9dz75ejit500xdf1l7b 178667 178666 2026-07-15T10:00:09Z De-Invincible 7477 178667 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> 45muus0vmlbhe9zjcxdi6pw4z8vtnvv 178668 178667 2026-07-15T10:02:08Z De-Invincible 7477 178668 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; color: #202122; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> 71e7gige00nxranrb9xzqhsnhjewu7i 178706 178668 2026-07-15T10:51:05Z De-Invincible 7477 178706 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; color: #202122; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}} | imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafafa; | image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>|{{#if:{{#property:P18}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|alt=]]</div>}}}} | captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #54595d; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em; | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}} | label3 = Baptised | data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}} | label4 = Disappeared | data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }} | label5 = Maaygol | data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}} | label6 = Body discovered | data6 = {{{body_discovered|}}} | label7 = Resting place | data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }} | label8 = Yanaande | data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }} | label9 = Monuments | data9 = {{{monuments|}}} | label10 = Ngenndi | data10 = {{{nationality|}}} | label11 = Ɓiyleydi | data11 = {{{citizenship|}}} | label12 = Inɗe goɗɗe | data12 = {{{other_names|}}} | label13 = Siglum | data13 = {{{siglum|}}} | label14 = Mawɓe danyɓe | data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }} | label15 = Jom suudu | data15 = {{{spouse|}}} | label16 = Partner | data16 = {{{partner|}}} | label17 = Ɓiɓɓe | data17 = {{{children|}}} | label18 = Bandiraaɓe | data18 = {{{relatives|}}} | label19 = Galle | data19 = {{{family|}}} | header20 = Golle e Baɗte | label21 = Golle | data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}} | label22 = Duuɓi golle | data22 = {{{years_active|}}} | label23 = Era | data23 = {{{era|}}} | label24 = Employer | data24 = {{{employer|}}} | label25 = Organization | data25 = {{{organization|}}} | label26 = Agent | data26 = {{{agent|}}} | label27 = Anndiraa | data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}} | label28 = Golle lolluɗe | data28 = {{{notable_works|}}} | label29 = Tiitoonde | data29 = {{{title|}}} | label30 = Term | data30 = {{{term|}}} | label31 = Predecessor | data31 = {{{predecessor|}}} | label32 = Successor | data32 = {{{successor|}}} | label33 = Toowndi | data33 = {{{height|}}} | label34 = Style | data34 = {{{style|}}} | label35 = Television | data35 = {{{television|}}} | label36 = Jaŋde | data36 = {{{education|}}} | label37 = Alma mater | data37 = {{{alma_mater|}}} | header38 = Jokkondiral | label39 = Fedde dawrugol | data39 = {{{party|}}} | label40 = Fedde goɗɗe | data40 = {{{otherparty|}}} | label41 = Movement | data41 = {{{movement|}}} | label42 = Opponents | data42 = {{{opponents|}}} | label43 = Boards | data43 = {{{boards|}}} | header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}} | label45 = Charges | data45 = {{{criminal_charges|}}} | label46 = Penalty | data46 = {{{criminal_penalty|}}} | label47 = Status | data47 = {{{criminal_status|}}} | header48 = Kabaaruuji goɗɗi | label49 = Call sign | data49 = {{{callsign|}}} | label50 = Njeenaaje | data50 = {{{awards|}}} | label51 = Lowre enternet | data51 = {{{website|}}} | data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}} | data53 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]] {{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}} </div> }} | belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px; | below = {{{footnotes|}}} }} <noinclude> {{documentation}} </noinclude> 9ygxnyaq32v6tlexd94kdih8bbtrwp0 Lorine Chebet 0 36105 178593 151173 2026-07-15T00:40:27Z InternetArchiveBot 6960 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 178593 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Lorine Chebet Kaei''' (jibinaa ko 8 oktoobar 1999) ko volleyball Keñiya, gardinooɗo leydi mum e nder winndere ndee haa arti noon e Olimpiyaaji Tokiyoo e Pari. O fiyiino e nder kasooji Keñiya e kippuuji volleyball rewɓe Banke njulaagu Keñiya.<ref name="flyingp">{{Cite web|date=12 September 2020|title=Back in business: Lorine Chebet eager to keep the ball flying at Prisons|url=https://nation.africa/kenya/sports/lorine-chebet-eager-to-keep-the-ball-flying-at-prisons-1937616|access-date=23 December 2024|website=Nation|language=en}}</ref> == Ngendam == Chebet jibinaa ko e hitaande 1999 to diiwaan Mount Elgon to leydi Keñiya, o janngi to duɗal hakkundeewal Kwanthanze to Machakos. O fijiraama e kasooji leydi Kenya, o yalti e fedde nde wonaa laamuyankoore e nder fedde nde wonaa laamuyankoore, nde tawnoo fedde kasooji ndee heɓi njeenaari Fedde ndee e ndeen hitaande. O ummii e ekipaaji KCB ngam yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde kasooji, o heɓi heen seedantaagal makko e lewru ut 2020 nde o arti e ekipaaji kasooji leydi Kenya. <ref name="gold">{{Cite web|title=Women Volleyball XII All Africa Games 2019 Rabat, Marocco - 22-30.08 - Gold Medal: Kenya|url=http://www.todor66.com/volleyball/Africa/Women_AAG_2019.html|access-date=16 December 2024|website=www.todor66.com}}</ref><ref name="olost">{{Cite web|title=Malkia Strikers go down to Japan in Olympics opener|url=https://citizentv.co.ke/sports/malkia-strikers-go-down-to-japan-in-olympics-opener-12842213/|access-date=25 July 2021|website=Citizentv.co.ke|date=16 December 2024|language=en-US}}</ref><ref name="NED">[https://web.archive.org/web/20230811141713/https://www.federvolley.it/sites/default/files/news/allegati/WWCH2022-Arnhem%20-%20Netherlands%20-%20Daily%20Bulletin-2.pdf Daily bulletin Netherlands|access-date=23 December 2024]</ref> E hitaande 2021, gardiiɗo coftal ɓalli leydi Keñiya, Paul Bitok, hollitii kippu rewɓe sappo e ɗiɗo ngam tawtoreede Olimpiyaade 2020 mo ɓe njooɗii to Tokiyoo. Ko ngol woni go’o ko leydi Keñiya ina heɓa naatde e Olimpiyaade gila 2003. Bitok suɓii ko kippu Malkia Strikers nannduɗo e kippu keɓɗo kawgel fuku winndere FIVB 2019Kippu Olimpiyaade ina joginoo 8 fiyooɓe ko nanndi heen. Ɓeen ngoni ƴaañooɓe hakkundeeji Chebet e Edith Wisa kam e Jane Wacu, Emmaculate Chemtai, Mercy Moin, Leonida Kasaya, Sharon Chepchumba e Agripina Kundu. Kippu nguu jannginiraa ko ɓeydi heen to Nairobi, ko gardiiɗo Beresiil biyeteeɗo Luizomar de Moura. Kenyanaaɓe ndartinii pottital mum en gadanal e kippu leydi [[Japan|Japon]] e pottitte nay keddiiɗe ɗee e Serbi, Beresiil, Koree e Republique Dominik.[citation needed] E hitaande 2022 o yahi Orop e kippu ngenndiijo ngam tawtoreede kawgel winnderewal volleyball rewɓe FIVB 2022 ngel Pays-Bas e Poloñ yuɓɓini. E hitaande 2024 o fiyi e Malkia Strikers e Olimpiyaaji Pari. Chebet ina jeyaa e volleyballs Keñiya seeɗa wonnooɓe e olimpiyaaji mum en ɗiɗaɓi. Heddiiɓe ɓee ko Edit Wisa e Sharon Chepchumba. Kanko e Meldina Sande ko kamɓe tan ngoni fukuyaŋkooɓe cuɓaaɓe e kippu Prisons.Kippu nguu woni ko e pool B, ɓe mbaɗii pottitte tati to Pari. Ɓe kawri e Beresiil, Poloñ e [[Japan|Japon]] ɓe ndartini kawgel ngel tati fof e 3-0.<ref name="upclose">{{Cite web|last=ISABOKE|first=ALEX|date=29 July 2024|title=Up-Close With Malkia Strikers Class of 2024 Paris Olympics|url=https://www.capitalfm.co.ke/sports/2024/07/29/up-close-with-malkia-strikers-class-of-2024-paris-olympics/|access-date=18 December 2024|website=Capital Sports|language=en-US}}</ref><ref name="lorinnesgame">{{Cite web|title=KAEI Lorine Chebet|url=https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/lorine-chebet-kaei_1894966|work=[[Paris 2024 Olympics]]|access-date=19 December 2024|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20241006233523/https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/lorine-chebet-kaei_1894966|archive-date=6 October 2024}} ([https://paris2024.rtve.es/es/paris-2024/atleta/lorine-chebet-kaei_1894966 alternate link])</ref> == Tuugnorgal == tqh8oooldxh73elre0endlrc3yr4y4b Template:Infobox book 10 36853 178675 154097 2026-07-15T10:16:45Z De-Invincible 7477 178675 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c3b0a0; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f5f0eb; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c3b0a0; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e6dad0; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3629; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{original_title|}}}|<span style="font-style: italic;">{{{original_title}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_width|}}}|{{{image_width}}}|200px}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru deftere | label2 = Winndiyanke | data2 = {{{author|}}} | label3 = Leydi | data3 = {{{country|}}} | label4 = Ɗemngal | data4 = {{{language|}}} | label5 = Genre | data5 = {{{genre|}}} | header6 = Wallifaango | label7 = Winnditorde | data7 = {{{publisher|}}} | label8 = Ñalnde yaltugol | data8 = {{{release_date|}}} | label9 = Farillaaji | data9 = {{{media_type|}}} <!-- Hardcover, Paperback, etc. --> | label10 = Hellooji | data10 = {{{pages|}}} | header11 = Identifiers | label12 = ISBN | data12 = {{{isbn|}}} | label13 = OCLC | data13 = {{{oclc|}}} }} 53ub60ly7ifvascb3y9qct3ac2tysqf Timnit Gebru 0 38582 178714 172353 2026-07-15T10:56:59Z De-Invincible 7477 178714 wikitext text/x-wiki {{Infobox scientist | name = Timnit Gebru | birth_name = Timnit W. Gebru | image = Timnit Gebru crop.jpg | caption = Timnit Gebru ndee hitannde 2018 | alt = Gebru in 2018 | birth_date = {{birth based on age as of date|37|2020|12|3}}<ref name=NYT4>{{cite news |newspaper=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/2020/12/03/technology/google-researcher-timnit-gebru.html |first1=Cade |last1=Metz |date=3 December 2020 |access-date=12 December 2020 |title=Google Researcher Says She Was Fired Over Paper Highlighting Bias in A.I. |first2=Daisuke |last2=Wakabayashi |quote=After she and the other researchers submitted the paper to an academic conference, Dr. Gebru said, a Google manager demanded that she either retract the paper from the conference or remove her name and the names of the other Google employees. She refused to do so without further discussion and, in the email sent Tuesday evening, said she would resign after an appropriate amount of time if the company could not explain why it wanted her to retract the paper and answer other concerns. The company responded to her email, she said, by saying it could not meet her demands and that her resignation was accepted immediately. Her access to company email and other services was immediately revoked. In his note to employees, Mr. Dean said Google respected "her decision to resign". Mr. Dean also said that the paper did not acknowledge recent research showing ways of mitigating bias in such systems. |archive-date=11 December 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201211061214/https://www.nytimes.com/2020/12/03/technology/google-researcher-timnit-gebru.html |url-status=live }}</ref> | birth_place = [[Addis Ababa]], Ethiopia<ref name=NYT4/><ref name=":0"/> | nationality = <!-- only with a reliable source--> | thesis_url = https://searchworks.stanford.edu/view/12137902 | thesis_year = 2017 | thesis_title = Visual computational sociology: computer vision methods and challenges | workplaces = {{Plainlist| * [[Microsoft Research]] * [[Google]] * [[Apple Inc.]] }} | alma_mater = [[Stanford University]] ([[Bachelor of Science|BS]], [[Master of Science|MS]], [[Doctor of Philosophy|PhD]]) | doctoral_advisor = [[Fei-Fei Li]] | website = {{Official URL}} | known_for = [[Algorithmic bias]]<br/>[[Stochastic parrot]]s<ref name=parrots/> |fields = [[Fairness (machine learning)|Fairness in machine learning]]<ref name=gs>{{Google scholar id}}</ref> }} '''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" /> E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''[[Google]]'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e [[Yimɓe Ekoi|yimɓe]] ɓurɓe waawde Time. ==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol== Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref> E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref> Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> == Kugal == [[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]] === 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple === Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> === 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft === E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref> E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref> E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref> === 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google === Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref> E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref> === Yaltu e Google === E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde [[ɗemngal]] ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama. Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref> Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>. E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref> E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> === Wiɗtooji keertiiɗi === E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd. Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref> == Njeenaaje e njeenaari == Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref> E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref> E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref> == Binndanɗe cuɓaaɗe == •Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref> •Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>. •Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288. •Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, ​​•Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>. •Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, ​​Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>. •Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636. == Ƴeew kadi == Bias kodde Kilaar Stapleton Meredit wittaker Sofi Zhang == Tuugnorgal == <references /> [[Category:Ecoppi]] n2hofkd6oestp5j44qocmu4tbsc6f1i Template:Starter kit/Winndannde teskinnde 10 41421 178543 178242 2026-07-14T17:39:17Z De-Invincible 7477 178543 wikitext text/x-wiki <div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;"> <div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde mawnde ñalnde heen'''</div> <div style="flex-grow: 1;"> <!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day --> {{Aotd/{{CURRENTDAY}}}} </div> </div> <noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude> gzvbqeoucvdz4idmq100lb78gp2ibl8 178596 178543 2026-07-15T06:55:58Z De-Invincible 7477 De-Invincible moved page [[Template:Starter kit/Winndannde mawnde ñalnde heen]] to [[Template:Starter kit/Winndannde teskinnde]] without leaving a redirect 178543 wikitext text/x-wiki <div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;"> <div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde mawnde ñalnde heen'''</div> <div style="flex-grow: 1;"> <!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day --> {{Aotd/{{CURRENTDAY}}}} </div> </div> <noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude> gzvbqeoucvdz4idmq100lb78gp2ibl8 178598 178596 2026-07-15T07:02:51Z De-Invincible 7477 178598 wikitext text/x-wiki <div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;"> <div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde hannde nde'''</div> <div style="flex-grow: 1;"> <!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day --> {{Aotd/{{CURRENTDAY}}}} </div> </div> <noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude> ddu0wee7gju3fjn3rb9r2if5ap56pxn Template:Main page 10 41436 178597 170210 2026-07-15T06:57:30Z De-Invincible 7477 178597 wikitext text/x-wiki {{Starter kit/Jaɓɓol banner}} {{Starter kit/Fedde ɓanndu}} <p style="text-align: center; color: black; font-size:40; font-family: Georgia, New Times Roman;">So aɗa yiɗi sosde winndannde hesere, winndu tiitoonde ndee e nder kaɓirgol les ngol:</p> {| width="60%" style="border:1px green" align=center | <inputbox> type=create width=50 </inputbox> |} <div style="display: flex; gap: 8px; align-items: stretch; margin-bottom: 8px;"> <div style="flex: 1; display: flex;"> <div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/Winndannde teskinnde}}</div> </div> <div style="flex: 1; display: flex;"> <div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/E nder kabaruuji}}</div> </div> </div> <div style="display: flex; gap: 8px; align-items: stretch; margin-bottom: 8px;"> <div style="flex: 1; display: flex;"> <div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/Aɗa anndi}}</div> </div> <div style="flex: 1; display: flex;"> <div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/E ooɗoo ñalawma}}</div> </div> </div> <div style="margin-top: 10px; width: 100%;"> {{Starter kit/Foto men ñalnde heen}} </div> <div style="margin-top: 10px; width: 100%;"> {{Starter kit/Wikipedia's sister projects}} </div> <div style="margin-top: 10px; width: 100%;"> {{Starter kit/Ɗemngal Wikipedia}} </div> au509s8cbawmgdycxz16ff4n2nhn7l8 Abasi Ogwime Braimah 0 43079 178463 2026-07-14T16:03:57Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle po..." 178463 wikitext text/x-wiki Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. Tuugnorgal ss7kclha14kduq4ll819iwnbh62q9cx 178464 178463 2026-07-14T16:04:28Z Ilya Discuss 10103 178464 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. Tuugnorgal tgl4y5ncqsj0kw8ud26dtu4hndx6l2s 178465 178464 2026-07-14T16:06:23Z Ilya Discuss 10103 178465 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. == Tuugnorgal == szbhrboyofsfgfga08u6xf4iyhcsevp 178466 178465 2026-07-14T16:07:00Z Ilya Discuss 10103 178466 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. == Tuugnorgal == fd3un5ji56a13wkk20k5pxlk8nt71t0 178467 178466 2026-07-14T16:07:57Z Ilya Discuss 10103 178467 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.<ref>{{Cite web|last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Edo/lga/Etsako%20East|access-date=2025-12-15|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. == Tuugnorgal == c8z3uie36c5hl79g2h5num5z46gxfan 178468 178467 2026-07-14T16:11:19Z Ilya Discuss 10103 178468 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.<ref>{{Cite web|last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Edo/lga/Etsako%20East|access-date=2025-12-15|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. .<ref name="NASSNIG">{{Cite web|title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/house/member.php?member=112&page=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20100527234610/http://www.nassnig.org/house/member.php?member=112&page=1|archive-date=2010-05-27|access-date=2025-12-15|website=www.nassnig.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=Gabriel|first=Chioma|date=27 June 2007|title=Nigeria: We are Determined to Make a Differencen - Hon Braimah|url=https://allafrica.com/stories/200706270350.html?|website=www.allafrica.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https://peps.directoriolegislativo.org/datasets/nigeria/PEP_data.xlsx?|title=Politically Exposed Persons Data|access-date=2025-12-15|website=Politically Exposed Persons (PEPs)}}</ref> .<ref name="NASSNIG" />.<ref>{{Cite web|date=2024-10-07|title=Abasi Ogwime Braimah & Anor. V. Hon. Abubakar Eshiokpekha Momoh & Ors. (2009) LLJR-CA|url=https://www.lawglobalhub.com/abasi-ogwime-braimah-anor-v-hon-abubakar-eshiokpekha-momoh-ors-2009-lljr-ca/|access-date=2025-12-15|website=LawGlobal Hub|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref> Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. == Tuugnorgal == jy9i1a9dpzxlq58amtomv2vzyib2p9v Vincent Venman Bulus 0 43080 178469 2026-07-14T16:13:36Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal" 178469 wikitext text/x-wiki Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal ka0polpw4boj3ydfm9gy46r23a0crwa 178470 178469 2026-07-14T16:14:44Z Ilya Discuss 10103 178470 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal n26tjzmv8e3ow85jsqa6g3po5iz2gsp 178471 178470 2026-07-14T16:15:21Z Ilya Discuss 10103 178471 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Vincent Venman Bulus''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. == Tuugnorgal == 1ywvxmv25l5qluyoart9wtwcb10msjz 178472 178471 2026-07-14T16:16:25Z Ilya Discuss 10103 178472 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Vincent Venman Bulus''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021.<ref>{{Cite news|date=2023-01-26|title=2023: Langtang North/South APC Candidate Embarks On Aggressive Grassroots Campaign|url=https://independent.ng/2023-langtang-north-south-apc-candidate-embarks-on-aggressive-grassroots-campaign/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-12-28|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Ogunyemi|first=Ifedayo|date=2022-03-06|title=LG chairman allegedly slaps embattled chairman in Plateau in public|url=https://tribuneonlineng.com/lg-chairman-allegedly-slaps-embattled-chairman-in-plateau-in-public/|access-date=2024-12-28|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=Appeal Court Slams INEC N1m Fine For Defending PDP, Affirms APC Rep Member's Election|url=https://thewhistler.ng/breaking-appeal-court-slams-inec-n1m-fine-for-defending-pdp-affirms-apc-rep-members-election/|newspaper=[[The Whistler (newspaper)|The Whistler]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bako|first=Friday|title=Edward Pwajok, SAN Has Never Been my Attorney – Hon Vincent Venman Bulus|url=https://viewpointnigeria.org/edward-pwajok-san-has-never-been-my-attorney-hon-vincent-venman-bulus/|access-date=2025-07-20|website=View Point Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Reporter|first=Our|date=2023-11-22|title=Rep Venman Bulus pledge robust representation for Langtang North/ Langtang South Federal constituency|url=https://daybreak.ng/rep-venman-bulus-pledge-robust-representation-for-langtang-north-langtang-south-federal-constituency/|access-date=2025-07-20|website=Daybreak, Politics, Entertainment, Sport|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Prince Vincent Venman express sadness over the demised of Mallam Abba Kyari.|url=https://taroknation.news.blog/2020/04/18/prince-vincent-venman-express-sadness-over-the-demise-of-mallam-abba-kyari/}}</ref> == Tuugnorgal == i4u676np59ydcz4596j74b5cocub9hi Mukhtar Zakari Chawai 0 43081 178473 2026-07-14T16:21:29Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal" 178473 wikitext text/x-wiki Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal jf7qcyd7pmjaumaa96knealom4icbl3 178474 178473 2026-07-14T16:22:43Z Ilya Discuss 10103 178474 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal qs9okgpe45prz4isd2jwuo48g2dtjxg 178475 178474 2026-07-14T16:23:17Z Ilya Discuss 10103 178475 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''Mukhtar Zakari Chawai ListenN''''' ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. == Tuugnorgal == gjqnq6nwiwfsoyxyos9ppg12c456p49 178476 178475 2026-07-14T16:24:30Z Ilya Discuss 10103 178476 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''Mukhtar Zakari Chawai ListenN''''' ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mukhtar-zakari-chawai|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Chawai-Mukhtar-Zakari-2420|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2020-11-16|title=Rep empowers 70 constituents {{!}} The Nation|url=https://thenationonlineng.net/rep-empowers-70-constituents/amp/|access-date=2025-01-06|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == g5md1hclrzj2e127oxf8ntkzn9a00gv Abubakar Dahiru 0 43082 178477 2026-07-14T16:26:03Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal" 178477 wikitext text/x-wiki Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal ewfs7z49udytvun5t2hl6jo7oxpvlu6 178478 178477 2026-07-14T16:26:31Z Ilya Discuss 10103 178478 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal e953r60cegqrgztisij0j7dmi84xfz6 178479 178478 2026-07-14T16:28:09Z Ilya Discuss 10103 178479 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar DahirulistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal 8ywlnkmqnnq2g77yuhd7mpji93t3ztr 178480 178479 2026-07-14T16:29:19Z Ilya Discuss 10103 178480 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abubakar DahirulistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP).<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/336|access-date=2024-12-11|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/abubakar-sariki-dahiru|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref> He has served in the House of Representatives initially under the [[All Progressives Congress]] (APC) and later with the [[Social Democratic Party (Nigeria)|Social Democratic Party]] (SDP).<ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=255|access-date=2025-01-06|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/336|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Attah|first=Solomon|date=2023-02-27|title=Another SDP candidate cliches House of Reps seat for their term in Nasarawa|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/another-sdp-candidate-cliches-house-of-reps-seat-for-their-term-in-nasarawa/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-06|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == cycgiid37h65erkxj1e8oo9240lhbmr Umar Saidu Doka 0 43083 178481 2026-07-14T16:30:54Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya T..." 178481 wikitext text/x-wiki Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya Tuugnorgal 35fsa2p3w2jx0okn2c8qli01235opzd 178482 178481 2026-07-14T16:32:01Z Ilya Discuss 10103 178482 wikitext text/x-wiki Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya Tuugnorgal oe2k7f2evt3vkrn6vc1nk4t9jrgdfgc 178483 178482 2026-07-14T16:32:54Z Ilya Discuss 10103 178483 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya Tuugnorgal aq2cx3lubfxq1lt6ulrtx9lni908m66 178484 178483 2026-07-14T16:33:53Z Ilya Discuss 10103 178484 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. == Nguurndam == gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. == Ƴeew kadi == Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya == Tuugnorgal == 4vrp2fn5a9jqrriw2yqichtsnr6wimu 178485 178484 2026-07-14T16:34:40Z Ilya Discuss 10103 178485 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/saidu-doka-umar|access-date=2024-12-24|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=PEPS|url=https://peps.directoriolegislativo.org/nigeria/view?Name=Umar%20Saidu%20Doka&Position=Member%20Of%20The%20House%20Of%20Representatives%20Of%20Nigeria&Period=2019%20-%20NA&Gender=Male&Date%20of%20Birth=&Year%20of%20Birth=&Age=&District=&Company=Maryland%20Petroleum%20And%20Marketing%20Company%20Limited&Commodity=&Service%20Address=545%20F%20Layout%20Minnaniger&Holds%20Contract=No&Contract%20Type=&Effective%20Date=&Expiry%20Date=&Source%20Holds%20Contract=&Company%20Beneficial%20Owner=Umar%20Umar&Shares=10&Other%20Conflicts=&Source%20Other%20Conflicts=&Relative%20Name=&Relative%20Relationship=&Flag=Alert%201&Disclaimer=Due%20to%20the%20lack%20of%20information%20and%20unique%20identifiers,%20up%20to%20now%20it%20is%20not%20possible%20to%20determine%20if%20the%20PEP%20is%20the%20beneficial%20owner%20in%20question.&Sources=|access-date=2024-12-24|website=peps.directoriolegislativo.org}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Gaddafi|first=Ibrahim Tanko|date=2023-01-19|title=First-term Senator leads Niger NASS members with 38 bills|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4904|access-date=2024-12-24|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. == Ƴeew kadi == Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya == Tuugnorgal == shomhpo7t90qdf6ny4rpgnyc5hrmfyq Ibrahim Abdullahi Dutse 0 43084 178486 2026-07-14T16:36:41Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal" 178486 wikitext text/x-wiki Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal 59ohqbtuccoy4qir7574pfjq2imnva0 178487 178486 2026-07-14T16:37:52Z Ilya Discuss 10103 178487 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal 13zvy6zqtnca1kmk6fkgi1jsdz1n0zs 178488 178487 2026-07-14T16:38:21Z Ilya Discuss 10103 178488 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). == Tuugnorgal == 55bsp663fxvk2tmbz8fepdct5ur4iyc 178489 178488 2026-07-14T16:38:41Z Ilya Discuss 10103 178489 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Abdullaahi Dutse''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). == Tuugnorgal == dwybn6jajtvk75qvzxilewlgdcqo4re 178490 178489 2026-07-14T16:39:25Z Ilya Discuss 10103 178490 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Abdullaahi Dutse''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-dutse-abdullahi|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=142|access-date=2025-01-06|website=www.constrack.ng}}</ref> == Tuugnorgal == shrma5eyuzsfwxb3fzbttxa57krrd90 Lanre Edun 0 43085 178491 2026-07-14T16:44:29Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal" 178491 wikitext text/x-wiki Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal 8eswiblywl4trnj4mcr4g3sh0g2kmzi 178492 178491 2026-07-14T16:45:58Z Ilya Discuss 10103 178492 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal 5pu69l31fcn6oax19luuqgclxezxkbo 178493 178492 2026-07-14T16:46:30Z Ilya Discuss 10103 178493 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olanrewaju Oladapo EdunlistenN''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. == Tuugnorgal == b03omnskatszbdompcrfhebvb27js21 178494 178493 2026-07-14T16:47:45Z Ilya Discuss 10103 178494 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olanrewaju Oladapo EdunlistenN''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/olanrewaju-oladapo-edun|access-date=8 January 2025|website=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Media|first=Penpushing|date=22 May 2022|title=Meet Lanre Edun, a politician with Midas touch|url=https://penpushing.com.ng/meet-lanre-edun-a-politician-with-midas-touch/|access-date=8 January 2025|website=PENPUSHING|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=News Desk|date=28 September 2022|title=Reps step down motion to stop touts on major highway|url=https://dailynigerian.com/reps-step-motion-touts-major/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Nigerian]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Imenger|first=Senater|date=25 February 2019|title=Nigeria election result: APC wins four out of nine Reps in Ogun|url=https://dailypost.ng/2019/02/25/nigeria-election-result-apc-wins-four-nine-reps-ogun/|location=Lagos, Nigeria|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Yakubu|first=Dirisu|date=9 January 2025|title=2025 budget defence: Edun, Bagudu, others under fire in Senate|url=https://punchng.com/2025-budget-defence-edun-bagudu-others-under-fire-in-senate/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=10 January 2025|title=Edun, Bagudu grilled as Senate opens 2025 budget defence|url=https://dailytrust.com/edun-bagudu-grilled-as-senate-opens-2025-budget-defence/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == 3g5mj680unm1pa36fgumwl9m510zjci Egbona Alex Egbona 0 43086 178495 2026-07-14T16:49:06Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal" 178495 wikitext text/x-wiki Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal i058kpbkbc08a6ghu9vhjkzi7zmygw1 178496 178495 2026-07-14T16:50:04Z Ilya Discuss 10103 178496 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal o7z958im2w3lv61m5szn4nwxotembfn 178497 178496 2026-07-14T16:50:27Z Ilya Discuss 10103 178497 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. == Tuugnorgal == 2jrif4dntr9jaafbwm8831bc7srzwzq 178498 178497 2026-07-14T16:51:32Z Ilya Discuss 10103 178498 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Oboh|date=2024-11-14|title=I'll continue to place interest of my constituency first - Rep Egbona|url=https://www.vanguardngr.com/2024/11/ill-continue-to-place-interest-of-my-constituency-first-rep-egbona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-11-16|title=Egbona distributes medical facilities to Abi/Yakurr health centres after training workers, free outreach|url=https://thenationonlineng.net/egbona-distributes-medical-facilities-to-abi-yakurr-health-centres-after-training-workers-free-outreach/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-10-22|title=Physically challenged constituents hobnob with C'River Rep at 60|url=https://thenationonlineng.net/physically-challenged-constituents-hobnob-with-criver-rep-at-60/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-28|title=Why I will Render Selfless Service – Hon. Alex Egbona|url=https://www.thelegislatureng.com/why-i-will-render-selfless-service-hon-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Wodu|first=Ada|date=2019-09-04|title=Tribunal sacks House of Reps member Alex Egbona|url=https://punchng.com/breaking-tribunal-sacks-house-of-reps-member-in-cross-river/|access-date=2025-07-22|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/34|access-date=2025-07-22|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-29|title=My Rerun Victory A Show Of God's Hand In Our Affairs-Alex Egbona - TNN Newspaper|url=https://tnnonline.info/my-rerun-victory-a-show-of-gods-hand-in-our-affairs-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Know Your Constituency Projects In The 2025 Budget (Part Seven): Abi/Yakurr Federal Constituency In Focus BY AGBA JALINGO – CrossRiverWatch|url=https://crossriverwatch.com/2025/03/know-your-constituency-projects-in-the-2025-budget-part-seven-abi-yakurr-federal-constituency-in-focus-by-agba-jalingo/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://parliamentreports.com/voter/10th-national-assembly-member?id=Egbona-Alex-Egbona-1740|access-date=2025-07-22|website=parliamentreports.com}}</ref> == Tuugnorgal == gu11lk101ksukvxr3hbi2nmfb7pmc7a 178499 178498 2026-07-14T16:52:02Z Ilya Discuss 10103 178499 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Egbona Alex Egbona''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Oboh|date=2024-11-14|title=I'll continue to place interest of my constituency first - Rep Egbona|url=https://www.vanguardngr.com/2024/11/ill-continue-to-place-interest-of-my-constituency-first-rep-egbona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-11-16|title=Egbona distributes medical facilities to Abi/Yakurr health centres after training workers, free outreach|url=https://thenationonlineng.net/egbona-distributes-medical-facilities-to-abi-yakurr-health-centres-after-training-workers-free-outreach/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-10-22|title=Physically challenged constituents hobnob with C'River Rep at 60|url=https://thenationonlineng.net/physically-challenged-constituents-hobnob-with-criver-rep-at-60/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-28|title=Why I will Render Selfless Service – Hon. Alex Egbona|url=https://www.thelegislatureng.com/why-i-will-render-selfless-service-hon-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Wodu|first=Ada|date=2019-09-04|title=Tribunal sacks House of Reps member Alex Egbona|url=https://punchng.com/breaking-tribunal-sacks-house-of-reps-member-in-cross-river/|access-date=2025-07-22|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/34|access-date=2025-07-22|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-29|title=My Rerun Victory A Show Of God's Hand In Our Affairs-Alex Egbona - TNN Newspaper|url=https://tnnonline.info/my-rerun-victory-a-show-of-gods-hand-in-our-affairs-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Know Your Constituency Projects In The 2025 Budget (Part Seven): Abi/Yakurr Federal Constituency In Focus BY AGBA JALINGO – CrossRiverWatch|url=https://crossriverwatch.com/2025/03/know-your-constituency-projects-in-the-2025-budget-part-seven-abi-yakurr-federal-constituency-in-focus-by-agba-jalingo/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://parliamentreports.com/voter/10th-national-assembly-member?id=Egbona-Alex-Egbona-1740|access-date=2025-07-22|website=parliamentreports.com}}</ref> == Tuugnorgal == kuqa48kiuhft3pi8oux2j3iv92kpu6e Esio-Oquong Udoh 0 43087 178500 2026-07-14T16:53:50Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal" 178500 wikitext text/x-wiki Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal fcireucno6l7np8yyg9as3n6xbol48k 178501 178500 2026-07-14T16:54:24Z Ilya Discuss 10103 178501 wikitext text/x-wiki Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal e89me8bjvr29u7d5t347vnblg90pq3t 178502 178501 2026-07-14T16:54:49Z Ilya Discuss 10103 178502 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal ipz2ytkcwjj52k1i2v59jvaoduv6a5s 178503 178502 2026-07-14T16:55:37Z Ilya Discuss 10103 178503 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. == Tuugnorgal == egi1sx6g1kntzfnliyof4j23o2iuhgp 178504 178503 2026-07-14T16:56:45Z Ilya Discuss 10103 178504 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim..<ref>{{Cite news|title=Ex-House of Reps members decamp from PDP to APC|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/277298-ex-house-of-reps-members-decamp-from-pdp-to-apc.html|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. == Tuugnorgal == guoccdb2a64agh4246otqz31p94gexo 178505 178504 2026-07-14T16:57:30Z Ilya Discuss 10103 178505 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim..<ref>{{Cite news|title=Ex-House of Reps members decamp from PDP to APC|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/277298-ex-house-of-reps-members-decamp-from-pdp-to-apc.html|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.<ref>{{Cite news|last=Amoye|first=Temisan|date=2021-01-17|title=Akwa Ibom ex-Lawmaker urges FG to commence 5th portion of East-West Road|url=https://www.vanguardngr.com/2021/01/akwa-ibom-ex-lawmaker-urges-fg-to-commence-5th-portion-of-east-west-road/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == beary1dcvvgsjj9s2fq6ty0zpy1j50n Olusola Steve Fatoba 0 43088 178506 2026-07-14T16:59:10Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hoore..." 178506 wikitext text/x-wiki Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. Tuugnorgal ao6ukpmo71llrqwzvwjetb3xuoh1wir 178507 178506 2026-07-14T17:00:11Z Ilya Discuss 10103 178507 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. Tuugnorgal 6ams2zr1lhlgnajlqsdqb2oqf3pnxzk 178508 178507 2026-07-14T17:01:22Z Ilya Discuss 10103 178508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. == Nguurndam == gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. == Tuugnorgal == pa5nbfpl8x7f2s0v3ww8etlf80wnc28 178509 178508 2026-07-14T17:02:00Z Ilya Discuss 10103 178509 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. == Nguurndam == gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. == Tuugnorgal == hj5kyy3fiof7srx1mivfxzyxh1gi1yo 178510 178509 2026-07-14T17:02:44Z Ilya Discuss 10103 178510 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/gbadura-olusola-steve-fatoba-1|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fatoba-Olusola-Steve-1958|access-date=2025-01-04|website=orderpaper.ng}}</ref> == Nguurndam == gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. == Tuugnorgal == jc99nghvoq1o5hlh454sanvujtscape 178511 178510 2026-07-14T17:03:31Z Ilya Discuss 10103 178511 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/gbadura-olusola-steve-fatoba-1|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fatoba-Olusola-Steve-1958|access-date=2025-01-04|website=orderpaper.ng}}</ref> == Nguurndam == gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti.<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/85|access-date=2025-01-04|website=nass.gov.ng}}</ref> E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. == Tuugnorgal == h1pxkt4os6hxcdci0igg8p7ur3kij3w Abubakar Hassan Fulata 0 43089 178512 2026-07-14T17:05:06Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal" 178512 wikitext text/x-wiki Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal 5rw1qtmn1gzy1uuv2cpss51mlbpfax8 178513 178512 2026-07-14T17:06:07Z Ilya Discuss 10103 178513 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal p9znok68jd7crjn5awrrx6ra7il8x3c 178514 178513 2026-07-14T17:06:48Z Ilya Discuss 10103 178514 wikitext text/x-wiki {{Databox}} ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. == Tuugnorgal == dxlt4q1f014ivokozfwfin6vuqwjq6c 178515 178514 2026-07-14T17:08:19Z Ilya Discuss 10103 178515 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Abubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. == Tuugnorgal == lu4efavo5clbzuagelyh32cl7jeqpav 178516 178515 2026-07-14T17:08:52Z Ilya Discuss 10103 178516 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar Hassan Fulata''' ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. == Tuugnorgal == 3fyrw004tiftqcumbz7ribozgmwmjqx 178517 178516 2026-07-14T17:09:52Z Ilya Discuss 10103 178517 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Abubakar Hassan Fulata''' ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo..<ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fulata-Abubakar-Hassan-2291|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abubakar-hassan-fulata|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/320|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref> == Tuugnorgal == p1brn82jawidrzwmepl2d5ps3xezlcp David Abel Fuoh 0 43090 178518 2026-07-14T17:11:42Z Ilya Discuss 10103 Created page with "David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal" 178518 wikitext text/x-wiki David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal b2vpap36s36pkgafkgh4sshi0urbq0v 178519 178518 2026-07-14T17:12:07Z Ilya Discuss 10103 178519 wikitext text/x-wiki {{Databox}}David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal 1jhhau3g6qa5n8e321a2if0lggoii37 178521 178519 2026-07-14T17:13:34Z Ilya Discuss 10103 178521 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Abel Fuoh''' (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == 37cpkbdos0p72sgoqwxoj56cik4m3y2 178522 178521 2026-07-14T17:14:41Z Ilya Discuss 10103 178522 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''David Abel Fuoh''' (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|date=7 October 2024|title=How Hon. David Fuoh Stands in First Year of 10th National Assembly|url=https://www.thelegislatureng.com/how-hon-david-fuoh-stands-in-first-year-of-10th-national-assembly/?utm_source=chatgpt.com|access-date=7 January 2025|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=336|access-date=7 January 2025|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Alkassim|first=Balarabe|date=9 February 2022|title=Reps Urge FG To Intervene In Communal Crisis Between Two Taraba Communities|url=https://dailytrust.com/reps-urge-fg-to-intervene-in-communal-crisis-between-two-taraba-communities/|access-date=7 January 2025|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=After Six Years Of Darkness, Hon. David Abel Fuoh Restore Electricity to Sardauna Communities|url=https://www.tarabatruthandfact.com.ng/2020/02/after-six-years-of-darkness-hon-david.html?m=1|access-date=7 January 2025|website=Tarabatruthandfacts}}</ref> == Tuugnorgal == djoqk8ub90ry2x626xyp1zhf0ulwraj Rabiu Garba-Kamba 0 43091 178523 2026-07-14T17:16:12Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal" 178523 wikitext text/x-wiki Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal 48qa6y8vy048i5tyyrptfcd3f0z5zyf 178524 178523 2026-07-14T17:16:40Z Ilya Discuss 10103 178524 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal igrjw7na4tmc4g0xgnxuhh1oi9a1ix5 178525 178524 2026-07-14T17:17:30Z Ilya Discuss 10103 178525 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. == Tuugnorgal == 7rywti5r986sau0s1cbz8ac0l58vsgh 178526 178525 2026-07-14T17:17:55Z Ilya Discuss 10103 178526 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. == Tuugnorgal == nr1khee9meqse1fyet30r5outthigqh 178527 178526 2026-07-14T17:18:10Z Ilya Discuss 10103 178527 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. == Tuugnorgal == if879is0fgnvgnebnjeyv8umi0gor8m 178528 178527 2026-07-14T17:19:23Z Ilya Discuss 10103 178528 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo..<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2024-02-04|title=APC wins Kamba rerun elections|url=https://www.vanguardngr.com/2024/02/breaking-apc-wins-kamba-rerun-elections/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nkemakolam|first=Juliet|date=2024-08-12|title=Rep. Rabiu-Kamba distributes 600 bags of fertilizers free to constituents|url=https://guardian.ng/news/rep-rabiu-kamba-distributes-600-bags-of-fertilisers-free-to-constituents/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=APC wins Kebbi federal constituency election|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/665284-apc-wins-kebbi-federal-constituency-election.html|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=Lawmaker Disburses N20m Empowerment To 400 Women In Kebbi|url=https://independent.ng/lawmaker-disburses-n20m-empowerment-to-400-women-in-kebbi/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=Garba Rabiu Kamba Archives - Neusroom|url=https://neusroom.com/tag/garba-rabiu-kamba/|access-date=2025-07-21|website=neusroom.com|language=en-US}}</ref> O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. == Tuugnorgal == dsipwqqmc6mncejpcbqpo2kktrevimx Musa Umar Garo 0 43092 178529 2026-07-14T17:22:24Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal" 178529 wikitext text/x-wiki Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal 3qlj7z8so2ud8omkgnmjcfpqdx8a30v 178530 178529 2026-07-14T17:22:53Z Ilya Discuss 10103 178530 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal qjei6p66x1ze3numayulr2z5it7a32j 178531 178530 2026-07-14T17:24:02Z Ilya Discuss 10103 178531 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal mjdznxe6zvphhkhyl5yagjq905szfsn 178532 178531 2026-07-14T17:24:19Z Ilya Discuss 10103 178532 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). == Tuugnorgal == qrlbaifmv3cue28dkqflnegn2hj2bxj 178533 178532 2026-07-14T17:25:28Z Ilya Discuss 10103 178533 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC)..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/musa-umar-garo|access-date=2025-01-05|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=177|access-date=2025-01-05|website=www.constrack.ng}}</ref> == Tuugnorgal == 7gsaa95d7epox1cyhtbzz5wbha6ma9x Abdullahi Mahmud Gaya 0 43093 178534 2026-07-14T17:28:19Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, n..." 178534 wikitext text/x-wiki Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal 3jyg9cm0vkqsq1l7kv0h3ptgmyzounn 178535 178534 2026-07-14T17:28:45Z Ilya Discuss 10103 178535 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal snopaprm1d7sc3sfkboqqjdg22ys6bg 178536 178535 2026-07-14T17:29:57Z Ilya Discuss 10103 178536 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal iru47t7awcw13hsmo1r6r8isieni6fi 178537 178536 2026-07-14T17:30:41Z Ilya Discuss 10103 178537 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). == Nguurndam == gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == 4520dxkfxlq995cfc8e1utfzouvzqvk 178538 178537 2026-07-14T17:31:30Z Ilya Discuss 10103 178538 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC).<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdullahi-mahmud-gaya-2|access-date=2025-01-01|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/mahmud-abdullahi-gaya/|access-date=2025-01-01|website=www.stears.co}}</ref> == Nguurndam == gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == 3zxsh3z0139dw4tbggze3kjc1iucjcn Usman Abdullahi Gbatamangi 0 43094 178539 2026-07-14T17:33:53Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal" 178539 wikitext text/x-wiki Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal 40rhdluxtvx7h5pj6169kqnxonr33by 178540 178539 2026-07-14T17:34:20Z Ilya Discuss 10103 178540 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal g96lw5gdii5m6nr2dfkvuc35q5273x7 178542 178540 2026-07-14T17:38:48Z Ilya Discuss 10103 178542 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Usman Abdullahi Gbatamangi''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == kvct461h9o2awl90hafz8em0tvkgqbo 178544 178542 2026-07-14T17:41:53Z Ilya Discuss 10103 178544 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Usman Abdullahi Gbatamangi''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdullahi-usman|access-date=2025-01-08|website=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Government Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=264|access-date=2025-01-08|website=ConsTrack}}</ref> O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == jjse3uxjwpdtpoehcygq7ilxhj8pci3 Template:Aotd/14 10 43095 178541 2026-07-14T17:38:21Z De-Invincible 7477 Created page with "[[File:Cate_Blanchett-63298_(cropped_2).jpg|112px|left|alt=description]] '''Catherine Élise Blanchett''' (jibinaa ko ñalnde 14 mee 1969) ko fiyoowo filmo e peewnoowo filmo [[Ostarali]]. O nanndiraa ko gooto e ɓurɓe waawde waɗde golle e yonta makko, omo anndiraa golle makko keewɗe e nder dingiral e ekran, haa arti noon e filmuuji keertiiɗi e filmuuji keewɗi. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Cate Blanchett|Winndannde timmunde...]])</small..." 178541 wikitext text/x-wiki [[File:Cate_Blanchett-63298_(cropped_2).jpg|112px|left|alt=description]] '''Catherine Élise Blanchett''' (jibinaa ko ñalnde 14 mee 1969) ko fiyoowo filmo e peewnoowo filmo [[Ostarali]]. O nanndiraa ko gooto e ɓurɓe waawde waɗde golle e yonta makko, omo anndiraa golle makko keewɗe e nder dingiral e ekran, haa arti noon e filmuuji keertiiɗi e filmuuji keewɗi. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Cate Blanchett|Winndannde timmunde...]])</small></div> ag866uavzxl1yo94vn04zjt2rdhoefy Mohammed Garba Gololo 0 43096 178545 2026-07-14T17:43:10Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal" 178545 wikitext text/x-wiki Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal 81g1ms4n4at646xn043omzybpk08eqm 178546 178545 2026-07-14T17:43:38Z Ilya Discuss 10103 178546 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal oi1xf52idar5o2j2cq5ayhzg5663w66 178547 178546 2026-07-14T17:44:38Z Ilya Discuss 10103 178547 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). == Tuugnorgal == r6fujug9zg0bf18ey9ieaf1kyyl0vkf 178548 178547 2026-07-14T17:45:20Z Ilya Discuss 10103 178548 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mohammed-garba-gololo|access-date=2025-01-08|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/284|access-date=2025-01-08|website=nass.gov.ng}}</ref> O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). == Tuugnorgal == ftwmmwy9tufak4snuootgqjufc8lhf6 178549 178548 2026-07-14T17:45:46Z Ilya Discuss 10103 178549 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Mohammed Garba Gololo''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mohammed-garba-gololo|access-date=2025-01-08|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/284|access-date=2025-01-08|website=nass.gov.ng}}</ref> O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). == Tuugnorgal == n6ang41j47a4kkxklk2vg0wzqobe5wl Template:Aotd/15 10 43097 178550 2026-07-14T17:49:46Z De-Invincible 7477 Created page with "[[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]] '''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR). <div style="text-align: right; margi..." 178550 wikitext text/x-wiki [[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]] '''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR). <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Timnit Gebru|Winndannde timmunde...]])</small></div> 5kuigwl2roh7iz5vu48uo8aqd236t8y 178595 178550 2026-07-15T06:49:09Z De-Invincible 7477 178595 wikitext text/x-wiki [[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]] '''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR). <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Timnit Gebru|Winndannde timmunde...]])</small></div> a3imkwh9pi338hdxzmhlpfso0m72yie Hamza Dalhatu Batagarawa 0 43098 178552 2026-07-14T22:51:40Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal" 178552 wikitext text/x-wiki Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal bksyl45ytlk8qgnuktxfuamq181emij 178553 178552 2026-07-14T22:52:41Z Ilya Discuss 10103 178553 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal 6h9if9hwk3jzcaab59bg6bv3gdsf36w 178554 178553 2026-07-14T22:53:20Z Ilya Discuss 10103 178554 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. == Tuugnorgal == tekllv1javuqvggtr3c7w3mj5v6zdr4 178555 178554 2026-07-14T22:54:51Z Ilya Discuss 10103 178555 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/hamza-dalhatu|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Onje-James|first=Ojochenemi|date=2023-01-19|title=Katsina lawmakers sponsored 39 bills in 3 years {{!}} NASS Scorecard|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4910|access-date=2025-01-07|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Ogalah|first=Dunamis|date=2023-01-28|title=Katsina Rep member, Hamza Dalhat dumps APC|url=https://dailypost.ng/2023/01/28/katsina-rep-member-hamza-dalhat-dumps-apc/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. == Tuugnorgal == 65h7ki9c55dwvm5tx13mco87xcf4byn 178556 178555 2026-07-14T22:55:56Z Ilya Discuss 10103 178556 wikitext text/x-wiki {{Databox}} ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/hamza-dalhatu|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Onje-James|first=Ojochenemi|date=2023-01-19|title=Katsina lawmakers sponsored 39 bills in 3 years {{!}} NASS Scorecard|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4910|access-date=2025-01-07|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Ogalah|first=Dunamis|date=2023-01-28|title=Katsina Rep member, Hamza Dalhat dumps APC|url=https://dailypost.ng/2023/01/28/katsina-rep-member-hamza-dalhat-dumps-apc/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. == Tuugnorgal == jvifja8bqw130qv1ep3l57yscipigk3 Ibrahim Hamza 0 43099 178557 2026-07-14T22:57:50Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokara..." 178557 wikitext text/x-wiki Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. Tuugnorgal qx67k5v211ovmmqpouwhuwh5wetlbu8 178558 178557 2026-07-14T22:59:04Z Ilya Discuss 10103 178558 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. Tuugnorgal 8v8aj93pge3lnzqemg6zmxqow3azoee 178559 178558 2026-07-14T23:01:17Z Ilya Discuss 10103 178559 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. == Nguurndam == gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. == Golle politik == E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. == Tuugnorgal == kjhl6zczdu2bvk5amzodjfbt4k8gbpv 178560 178559 2026-07-14T23:01:51Z Ilya Discuss 10103 178560 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. == Nguurndam == gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. == Golle politik == E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. == Tuugnorgal == aob3rdhd5ws67ejdspolsz3qjfrca5x 178561 178560 2026-07-14T23:02:42Z Ilya Discuss 10103 178561 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-hamza|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. == Nguurndam == gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. == Golle politik == E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. == Tuugnorgal == qn40wchzysg1qlybkrk0oy3gffol2ub 178562 178561 2026-07-14T23:03:38Z Ilya Discuss 10103 178562 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-hamza|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. == Nguurndam == gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna.<ref>{{Cite news|date=2019-02-24|title=APC wins Soba federal constituency in Kaduna|url=https://dailytrust.com/apc-wins-soba-federal-constituency-in-kaduna/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kaduna state House of Representatives election results and data 2019 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/2019/house-of-representatives/KD/|access-date=2024-12-10|website=www.stears.co}}</ref> == Golle politik == E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. == Tuugnorgal == qshhxyoxhj7ywuz72z1z3hahf0rrrp7 Dabo Haruna 0 43100 178563 2026-07-14T23:05:18Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal" 178563 wikitext text/x-wiki Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal ioze5vmhudys5w47b3pow53ki2tt2q1 178564 178563 2026-07-14T23:06:00Z Ilya Discuss 10103 178564 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal k156uk7dmq9d5bbekjbb04mcxkiyia1 178565 178564 2026-07-14T23:06:53Z Ilya Discuss 10103 178565 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal 0ljgjcj30q5p2j9ssvlkbthiikiadib 178566 178565 2026-07-14T23:07:30Z Ilya Discuss 10103 178566 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dabo Ismaa'il Harunalisten'''ⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. == Tuugnorgal == fcid38uqhatx3452clf21kv6dvfbwxy 178567 178566 2026-07-14T23:09:00Z Ilya Discuss 10103 178567 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dabo Ismaa'il Harunalisten'''ⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji.<ref name="OP-DIH">{{Cite web|date=2024|title=10th National Assembly Members - Dabo Ismaila Haruna|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Dabo-Ismaila-Haruna-1472|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108153916/https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Dabo-Ismaila-Haruna-1472|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|website=orderpaper.ng}}</ref><ref name="DP-27F">{{Cite news|last=Silas|first=Don|date=2023-02-27|title=Election result: Dabo of APC wins Toro Federal Constituency seat in Bauchi|url=https://dailypost.ng/2023/02/27/election-result-dabo-of-apc-wins-toro-federal-constituency-seat-in-bauchi/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230305162739/https://dailypost.ng/2023/02/27/election-result-dabo-of-apc-wins-toro-federal-constituency-seat-in-bauchi/|archive-date=2023-03-05|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name="TL-19J">{{Cite news|last=Doya|first=Khalid Idris|date=2024-01-19|title=Bauchi Rep Pays JAMB Fees For 500 Candidates|url=https://leadership.ng/bauchi-rep-pays-jamb-fees-for-500-candidates/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108154845/https://leadership.ng/bauchi-rep-pays-jamb-fees-for-500-candidates/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=en-US}}</ref><ref name="NT-16A">{{Cite news|last=Michael|first=Ishola|date=2024-08-16|title=Reps member, Dabo, hails Tinubu over LG autonomy|url=https://tribuneonlineng.com/reps-member-dabo-hails-tinubu-over-lg-autonomy/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108160037/https://tribuneonlineng.com/reps-member-dabo-hails-tinubu-over-lg-autonomy/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref name="DP-23O">{{Cite news|last=Balogun|first=Yemi|date=2024-10-23|title=Kidnappers kill lawmaker's aide in Abuja after collecting ransom|url=https://dailypost.ng/2024/10/23/kidnappers-kill-lawmakers-aide-in-abuja-after-collecting-ransom/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108160637/https://dailypost.ng/2024/10/23/kidnappers-kill-lawmakers-aide-in-abuja-after-collecting-ransom/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/haruna-ismaila-dabo|access-date=2025-07-22|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Tilde|first=Awwal Suleiman|date=2023-09-19|title=Dabo and quality representative in Toro|url=https://blueprint.ng/dabo-and-quality-representative-in-toro/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-22|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Anayo|first=Peter|date=2024-11-22|title=House of Reps inaugural meeting of committee at Nat’l Assembly in Abuja|url=https://championnews.com.ng/2024/11/22/house-of-reps-inaugural-meeting-of-committee-at-natl-assembly-in-abuja/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-22|newspaper=[[Daily Champion]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hon. Ismail Dabo swears in 76 aides – The Daily Reality|url=https://dailyrealityng.com/2023/07/30/hon-ismail-dabo-swears-in-76-aides/|access-date=2025-07-22|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2025-06-22|title=Bauchi Rep member for Toro LG, Dabo empowers about 200 constituents|url=https://baushetimes.com/968|access-date=2025-07-22|website=BausheTimes|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == 9mx7hma46exixound6kl423qa5q1zom Ibrahim Mohammed Bukar 0 43101 178568 2026-07-14T23:10:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa..." 178568 wikitext text/x-wiki Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal a88rbn5lnwja8e953ixytkhoc7ut35f 178569 178568 2026-07-14T23:11:53Z Ilya Discuss 10103 178569 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal gzzxi56qe2lkujjv4vp208wj0b2qmvf 178570 178569 2026-07-14T23:12:21Z Ilya Discuss 10103 178570 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal 9e00d4oqdk8qbt5iu05heda3v1tnhjd 178571 178570 2026-07-14T23:12:55Z Ilya Discuss 10103 178571 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. == Tuugnorgal == dva2tuc4bf3g5yj5gjntifyujm41j20 178572 178571 2026-07-14T23:13:52Z Ilya Discuss 10103 178572 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-mohammed-bukar|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Mohammed-Ibrahim-Bukar-1647|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/461|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref> O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. == Tuugnorgal == 36vvak67g88a8sjsephd69ho8ccc3he Ibrahim Umar Potiskum 0 43102 178573 2026-07-14T23:15:16Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal" 178573 wikitext text/x-wiki Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal 5emmwc0xzjzw7igq1yzmfxg6gox2wjn 178574 178573 2026-07-14T23:15:47Z Ilya Discuss 10103 178574 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal gm3ihd8kelmzn76kp7moh2e1e754a9n 178575 178574 2026-07-14T23:16:45Z Ilya Discuss 10103 178575 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal jb1dcbimgq1buse2eazj7qka3aw0dmv 178576 178575 2026-07-14T23:17:25Z Ilya Discuss 10103 178576 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). == Tuugnorgal == jrz39u0rs6jvyq3qufhu8jtsmkkhhd4 178577 178576 2026-07-14T23:18:45Z Ilya Discuss 10103 178577 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023).<ref>{{Cite news|last=Nwafor|date=2019-07-20|title=Tribunal upholds election of Ibrahim - Umar Potiskum|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/tribunal-upholds-election-of-ibrahim-umar-potiskum/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-06|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-umar-potiskum|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/hon-ibrahim-umar-potiskum/|access-date=2025-01-06|website=www.stears.co}}</ref> O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). == Tuugnorgal == pu7urat13s830nq0fckqh55mpr9sqej Sadiq Ibrahim 0 43103 178578 2026-07-14T23:21:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasi..." 178578 wikitext text/x-wiki Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. 6lddruewxmzjpz7oytpmrto7ys9qi8i 178579 178578 2026-07-14T23:23:09Z Ilya Discuss 10103 178579 wikitext text/x-wiki Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. 9zuxh9c6lug0nyacltjjjjgwajz9j2n 178580 178579 2026-07-14T23:24:58Z Ilya Discuss 10103 178580 wikitext text/x-wiki Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." bgtjrhsx0uo3m3usr0kadshyv77hw54 178581 178580 2026-07-14T23:26:32Z Ilya Discuss 10103 178581 wikitext text/x-wiki Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. Tuugnorgal ikvsdswog4n2rv9zwhbstw5w7uxm7m0 178582 178581 2026-07-14T23:27:31Z Ilya Discuss 10103 178582 wikitext text/x-wiki Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. Tuugnorgal t0drwt188i9toniruy6a8thsliu0lo2 178583 178582 2026-07-14T23:32:39Z Ilya Discuss 10103 178583 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == 8qdaqgy8bzx42z3hmhya093cmsi4oiz 178584 178583 2026-07-14T23:34:31Z Ilya Discuss 10103 178584 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == tvcehfq6i0uwk4yeb1t5bea1gxfvcyc 178585 178584 2026-07-14T23:38:06Z Ilya Discuss 10103 178585 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == 51jq36iu1vqmaqdyt8um9gx5bo399f9 178586 178585 2026-07-14T23:39:25Z Ilya Discuss 10103 178586 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde. Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == o25hm2a7fdgunz5e5h0l3lopkz3fxap 178587 178586 2026-07-14T23:41:41Z Ilya Discuss 10103 178587 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == jti2y47sd48w2ih27v4q9lo5rmmy76e 178588 178587 2026-07-14T23:44:48Z Ilya Discuss 10103 178588 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == ktgttkpxq362r6kt0e9l9g99kz2e46j 178589 178588 2026-07-14T23:47:09Z Ilya Discuss 10103 178589 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref> Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == 3x76sr2ibldi9v81bdg8bevdojdfbm9 178590 178589 2026-07-14T23:49:31Z Ilya Discuss 10103 178590 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref> Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" /> Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == pzvph97mpwurqn5x0iej8pqp0kuuyzu 178591 178590 2026-07-14T23:51:22Z Ilya Discuss 10103 178591 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref> Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" /> Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == s9h268uz4weixppb5crkuy1gc4dnv98 178592 178591 2026-07-14T23:53:12Z Ilya Discuss 10103 178592 wikitext text/x-wiki '''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad {{Databox}} amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" /> O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref> Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref> Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" /> Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi. Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata." .<ref>{{Cite news|date=1 May 2016|title=A Divisive Grazing Bill|url=https://www.thisdaylive.com/2016/05/01/a-divisive-grazing-bill/|access-date=2026-01-22|newspaper=[[This Day]]}}</ref> The bill proposed the establishment of a National Grazing Reserves Commission which would be responsible for addressing [[Herder–farmer conflicts in Nigeria|the country's herdsmen crisis]] through the control and management of grazing routes and reserves, and would have the authority to establish at least one cattle reserve in each state of the federation..<ref>{{Cite news|last=Omorogbe|first=Paul|date=2019-10-27|title=Appeal Court upholds election of 4 National Assembly members|url=https://tribuneonlineng.com/appeal-court-upholds-election-of-4-national-assembly-members/|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>.<ref name=":53" /> Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. == Tuugnorgal == b1c015d95xguex7e6bsw7n8l0evoukl Template:Aotd/16 10 43104 178599 2026-07-15T08:15:32Z De-Invincible 7477 Created page with "[[File:Bola_Tinubu_portrait.jpg|112px|left|alt=description]] Asiwaju '''Bola Ahmed Adekunle Tinubu''' GCFR (jibinaa ko 29 Maaris 1952) ko o daraniiɗo dawrugol leydi [[Naajeeriya]], woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] 16ɓo e jooni gila hitaande 2023. O woniino ngomnaajo [[Lagos|Diiwaal Lagos]] gila 1999 haa 2007 e sanataajo diiwaal [[Lagos|Lagos Hirnaange]] e nder diiwaal tataɓo. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>(Bola Tinubu|Winndannde timmunde..." 178599 wikitext text/x-wiki [[File:Bola_Tinubu_portrait.jpg|112px|left|alt=description]] Asiwaju '''Bola Ahmed Adekunle Tinubu''' GCFR (jibinaa ko 29 Maaris 1952) ko o daraniiɗo dawrugol leydi [[Naajeeriya]], woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] 16ɓo e jooni gila hitaande 2023. O woniino ngomnaajo [[Lagos|Diiwaal Lagos]] gila 1999 haa 2007 e sanataajo diiwaal [[Lagos|Lagos Hirnaange]] e nder diiwaal tataɓo. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Bola Tinubu|Winndannde timmunde...]])</small></div> ptuz93ao27zhmcij9tg7smy6uk4ojnw Zayyad Ibrahim 0 43105 178600 2026-07-15T08:20:48Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini..." 178600 wikitext text/x-wiki Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal l8yhp6syb84akshv0w2q2ecy2oeyjp3 178601 178600 2026-07-15T08:21:13Z Ilya Discuss 10103 178601 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal nairk6qh1xqrpx1ea3u8wtbdnezz5dr 178602 178601 2026-07-15T08:22:15Z Ilya Discuss 10103 178602 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal gsy7a8dp5u9tpmvmaw3kagcospetzn2 178604 178602 2026-07-15T08:25:28Z Ilya Discuss 10103 178604 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. == Nguurndam == gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. == Tuugnorgal == ef7gctshfqxtfkqhaaszoqbn3dgeazn 178605 178604 2026-07-15T08:26:29Z Ilya Discuss 10103 178605 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. == Tuugnorgal == hypds7rbvmnlzmz6zu8jn1wm919mqkj 178606 178605 2026-07-15T08:27:40Z Ilya Discuss 10103 178606 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref> Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. == Tuugnorgal == 7b7r1an4y00xgn9jy985i9xhp3ly0qz 178607 178606 2026-07-15T08:28:40Z Ilya Discuss 10103 178607 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref> Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon..<ref>{{Cite news|last=Ukoh|first=Emmanuel|date=2024-02-04|title=Kaduna Re-run Election: APC, PDP Win Two Seats Each In 4 LGAs|url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|archive-date=2024-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Igwe|first=Ignatius|date=2024-02-04|title=APC, PDP Candidates Emerge Winners In Kaduna Bye-Election|url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/|access-date=2024-12-10|website=Channels Television|language=en-GB}}</ref> Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. == Tuugnorgal == 7ly9ej3czq87zq7oligk0anjk8ypblj 178608 178607 2026-07-15T08:29:32Z Ilya Discuss 10103 178608 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref> Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon..<ref>{{Cite news|last=Ukoh|first=Emmanuel|date=2024-02-04|title=Kaduna Re-run Election: APC, PDP Win Two Seats Each In 4 LGAs|url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|archive-date=2024-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Igwe|first=Ignatius|date=2024-02-04|title=APC, PDP Candidates Emerge Winners In Kaduna Bye-Election|url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/|access-date=2024-12-10|website=Channels Television|language=en-GB}}</ref> Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. <ref>{{Cite news|last=Sabiu|first=Muhammad|date=2023-01-22|title=Kaduna lawmakers empower constituents with over N30m cash, fertilizer|url=https://tribuneonlineng.com/kaduna-lawmakers-empower-constituents-with-over-n30m-cash-fertilizer/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref> He was preceded in office by Muhammad Abubakar and was succeeded by Mohammed Hussaini Jallo.<ref name=":02" /> == Tuugnorgal == pp45wtwtqvwsi7qzx9g7uupghvc07as Template:Aotd/17 10 43106 178603 2026-07-15T08:24:43Z De-Invincible 7477 Created page with "[[File:Senait_Fisseha.jpg|112px|left|alt=description]] '''Senait Fisseha''' (e ɗemngal Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, likita jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southern Illinois. O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet. <div style="text-ali..." 178603 wikitext text/x-wiki [[File:Senait_Fisseha.jpg|112px|left|alt=description]] '''Senait Fisseha''' (e ɗemngal Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, likita jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southern Illinois. O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Senait Fisseha|Winndannde timmunde...]])</small></div> 303t1zgifm0ilui6frer89v830o47cn Dennis Idahosa 0 43107 178610 2026-07-15T08:31:44Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golli..." 178610 wikitext text/x-wiki Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal lrmj4ebsdj67eaikpgrv7qvnce41xt2 178611 178610 2026-07-15T08:32:12Z Ilya Discuss 10103 178611 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal tewqpcb2yqx89qzxsr6gb6h9dqjizrc 178613 178611 2026-07-15T08:33:54Z Ilya Discuss 10103 178613 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal e2e3lil8qan9s9gqd270bwpfhkvbvdu 178614 178613 2026-07-15T08:36:05Z Ilya Discuss 10103 178614 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. == Tuugnorgal == o2blugbna7wy1maa1gwzu1d282hmky1 178615 178614 2026-07-15T08:36:28Z Ilya Discuss 10103 178615 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. == Tuugnorgal == bjt33epuc9htbselyi31r23fjjkm3wn 178616 178615 2026-07-15T08:37:32Z Ilya Discuss 10103 178616 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref> Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. == Tuugnorgal == rjt2z6cop1dy17zynxtzusyn6o9sx4z 178617 178616 2026-07-15T08:39:18Z Ilya Discuss 10103 178617 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref> Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" /> O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. == Tuugnorgal == dvo3s07d7z0vfqy7ag1yxqvm65p6h5p 178618 178617 2026-07-15T08:40:24Z Ilya Discuss 10103 178618 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref> Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. ==== Nguurndam ==== e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" /> O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.<ref name=":12">{{Cite news|title=Dennis Idahosa: Steadily Climbing the Political Ladder|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/10/08/dennis-idahosa-steadily-climbing-the-political-ladder|access-date=2024-03-01|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref> O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. == Tuugnorgal == 6iyc2unmjio5vlhxbojzye9ziyz58q3 178619 178618 2026-07-15T08:41:33Z Ilya Discuss 10103 178619 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref> Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. ==== Nguurndam ==== e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" /> O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.<ref name=":12">{{Cite news|title=Dennis Idahosa: Steadily Climbing the Political Ladder|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/10/08/dennis-idahosa-steadily-climbing-the-political-ladder|access-date=2024-03-01|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref> O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.<ref>{{Cite news|last=Aliu|first=Ozioruva|date=February 26, 2023|title=NASS: Idahosa defeats Igbinedion's daughter|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/nass-idahosa-defeats-igbinedions-daughter/|location=Lagos, Nigeria|access-date=March 1, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nseyen|first=Nsikak|date=2023-09-09|title=Tribunal dismisses PDP, LP Petitions, upholds Dennis Idahosa's victory in Edo|url=https://dailypost.ng/2023/09/09/tribunal-dismisses-pdp-lp-petitions-upholds-dennis-idahosas-victory-in-edo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-01|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == ru9yc5luitamlinr4cv6k739btc7myw Template:Aotd/18 10 43108 178612 2026-07-15T08:33:32Z De-Invincible 7477 Created page with "[[File:Ahmadu_Fintiri.jpg|112px|left|alt=description]] '''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa. Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019. O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Ahmadu Umaru Fintiri|Winndannde timmunde...]])</small></div>" 178612 wikitext text/x-wiki [[File:Ahmadu_Fintiri.jpg|112px|left|alt=description]] '''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa. Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019. O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Ahmadu Umaru Fintiri|Winndannde timmunde...]])</small></div> g06kw12hunoyulgyynkgmufckucwnsg Kabiru Idris 0 43109 178620 2026-07-15T08:43:34Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal" 178620 wikitext text/x-wiki Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal srgn6gu6seabe2uvf3tzpciuqgd4mle 178621 178620 2026-07-15T08:44:18Z Ilya Discuss 10103 178621 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal ftdd1iq2upti072j76nydnx97obfs2h 178622 178621 2026-07-15T08:46:47Z Ilya Discuss 10103 178622 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kabiru Idrislistenⓘ''' ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == sjddac04h9qvktc9ibd8u3r1cnbxda3 178623 178622 2026-07-15T08:47:48Z Ilya Discuss 10103 178623 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Kabiru Idrislistenⓘ''' ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/kabiru-idris-0|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=vanguard|date=2019-02-25|title=APC wins 19 out of 24 federal constituencies in Kano|url=https://www.vanguardngr.com/2019/02/apc-wins-19-out-of-24-federal-constituencies-in-kano/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == tcjrw52c3cvncjkqrmkkrrhg5oxl33e Nathaniel Ige Agunbiade 0 43110 178624 2026-07-15T08:49:21Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal" 178624 wikitext text/x-wiki Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal oivy63skdqq6r0c9a8a0bhw0u3qkk3c 178625 178624 2026-07-15T08:49:49Z Ilya Discuss 10103 178625 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal orxrq08utipobj14m7kidjybyjzpwdc 178626 178625 2026-07-15T08:50:53Z Ilya Discuss 10103 178626 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nathaniel Ige AgunbiadelistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). == Tuugnorgal == 3thvryvsfwitq19h595gi68231i2fzm 178627 178626 2026-07-15T08:51:47Z Ilya Discuss 10103 178627 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Nathaniel Ige AgunbiadelistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC).<ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/nathaniel-ige-agunbiade|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=2011 OSUN state house of representatives election results - eduweb|url=https://www.eduweb.com.ng/2011-osun-state-house-of-representatives-election-results/|access-date=2025-01-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=osun|date=2013-04-26|title=Hon Nathaniel Ige Agunbiade|url=https://www.osunstate.gov.ng/hon-nathaniel-ige-agunbiade/|access-date=2025-01-04|website=Osun State Official Website|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == g94oddoqgerifrzz1lkk57kjh10a4n0 Aguma Igochukwu 0 43111 178628 2026-07-15T08:53:17Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal" 178628 wikitext text/x-wiki Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal oyqnx8eqqzgafx1fxwzdo0pp8tna33d 178629 178628 2026-07-15T08:54:24Z Ilya Discuss 10103 178629 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal k249fzvn8o1zk38hym1d054d7qp0njx 178630 178629 2026-07-15T08:54:55Z Ilya Discuss 10103 178630 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aguma Igochukwu''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). == Tuugnorgal == b5tzkfadfk2w9pwvn6rrtogaycpxm3u 178631 178630 2026-07-15T08:55:35Z Ilya Discuss 10103 178631 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aguma Igochukwu''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC)..<ref>{{Cite web|title=Aguma, Installed by Court as APC Chairman in Rivers Suspended by Aggrieved Members|url=https://thesouthernexaminer.com/aguma-installed-by-court-as-apc-chairman-in-rivers-suspended-by-aggrieved-p2501-179.htm|access-date=2024-12-13|website=thesouthernexaminer.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/aguma-igochukwu|access-date=2024-12-13|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == qmn17nxgglbg9wjeeuhgque44jum7yz Martins Ihezuo 0 43112 178632 2026-07-15T08:58:22Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e do..." 178632 wikitext text/x-wiki Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. Tuugnorgal ldtle6euvi2bghibapnw55cz3wzuvil 178633 178632 2026-07-15T08:59:03Z Ilya Discuss 10103 178633 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. Tuugnorgal pspfsigrjy56vcsukln3bosp0w7gk8c 178634 178633 2026-07-15T09:02:32Z Ilya Discuss 10103 178634 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. ==== Tuugnorgal ==== tl6eyt79upt2dveslbrf76j6f4w72f8 178635 178634 2026-07-15T09:03:20Z Ilya Discuss 10103 178635 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. ==== Tuugnorgal ==== ms9i9a3gqnyhkr4gru1v0jjcd4wa2ib 178636 178635 2026-07-15T09:05:26Z Ilya Discuss 10103 178636 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. ==== Tuugnorgal ==== 4e740geo0r9yv8ovlr8x3j6yls85o7a 178637 178636 2026-07-15T09:08:51Z Ilya Discuss 10103 178637 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. == Golle sariya Ikenna == Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. .<ref name=":03" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref> Hi<ref>{{Cite web |last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>.<ref name=":03" /> == Legislative Activities & Public Service == * In March 2024, he sponsored a motion advocating for the rehabilitation of a critical section of the Old Owerri–Orlu Road, which received co-sponsorship from eleven fellow lawmakers.<ref>{{Cite web|title=Lloyd Oliver's Blog|url=https://lloydoliverblog.blogspot.com/?m=1|access-date=2025-07-10|website=lloydoliverblog.blogspot.com|language=en}}</ref> Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. ==== Tuugnorgal ==== r4be7z2dtwvp81vk8o152iso2fzk0lj 178638 178637 2026-07-15T09:11:25Z Ilya Discuss 10103 178638 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref> Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. == Golle sariya Ikenna == Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I. I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. .<ref name=":03" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web |last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lloyd Oliver's Blog|url=https://lloydoliverblog.blogspot.com/?m=1|access-date=2025-07-10|website=lloydoliverblog.blogspot.com|language=en}}</ref> Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. ==== Tuugnorgal ==== bln18ldzmi4ne0ir2i8hu2do00vn9cr Patrick Ikhariale 0 43113 178639 2026-07-15T09:13:52Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaa..." 178639 wikitext text/x-wiki Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. Tuugnorgal flhmub8kn9d01ssap53ua99c9ip6ulo 178640 178639 2026-07-15T09:14:21Z Ilya Discuss 10103 178640 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. Tuugnorgal bme7ar23bp7zttgosgug8lxt0z7h0ks 178641 178640 2026-07-15T09:17:03Z Ilya Discuss 10103 178641 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == 8azx7ffgcgq5ut13vqcmg8lvt5a1izy 178642 178641 2026-07-15T09:17:46Z Ilya Discuss 10103 178642 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == 011vhnrieexd3w3jinlbjz4e80crzzh 178643 178642 2026-07-15T09:18:36Z Ilya Discuss 10103 178643 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref> E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == 2jzgqbqqxs6lbhi14kn0oy4agkadfb8 178644 178643 2026-07-15T09:19:33Z Ilya Discuss 10103 178644 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref> E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref> E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == 8wr95o9tr0xjrlmsmz4xsr2b0eiefi6 178645 178644 2026-07-15T09:20:41Z Ilya Discuss 10103 178645 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref> E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref> E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2019-11-17|title=EDO APC CRISIS:Why we moved against Obaseki —Ex-Rep, Ikhariale|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/edo-apc-crisiswhy-we-moved-against-obaseki-ex-rep-ikhariale/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == rbyrzxn1e6e7852p7xucutj4j4k1kzb 178646 178645 2026-07-15T09:21:42Z Ilya Discuss 10103 178646 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya == Golle politik == Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref> E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref> E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2019-11-17|title=EDO APC CRISIS:Why we moved against Obaseki —Ex-Rep, Ikhariale|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/edo-apc-crisiswhy-we-moved-against-obaseki-ex-rep-ikhariale/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.<ref>{{Cite news|title=Gov Okpebholo constitutes 14-man panel to probe Obaseki|url=https://nigerianobservernews.com/gov-okpebholo-constitutes-14-man-panel-to-probe-obaseki/|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Nigerian Observer]]|date=25 November 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Benin|first=Bisi Olaniyi|date=2024-11-25|title=Okpebholo, Obaseki clash over move to probe past administration|url=https://thenationonlineng.net/okpebholo-obaseki-clash-over-move-to-probe-past-administration/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. == Tuugnorgal == 5mhoab6c662qcmpsab1tuxendodnabk Abdulkareem Usman Isah 0 43114 178647 2026-07-15T09:23:20Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal" 178647 wikitext text/x-wiki Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal a4gprtpp7ephpqi9bp13jo8i1vlxlgh 178648 178647 2026-07-15T09:24:28Z Ilya Discuss 10103 178648 wikitext text/x-wiki Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal{{Databox}} lm8yl5b3uphlnmv8o9us6onfjofvjnn 178649 178648 2026-07-15T09:26:12Z Ilya Discuss 10103 178649 wikitext text/x-wiki '''Abdulkareem Usman IsahlistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. == Tuugnorgal == {{Databox}} 86jyqykhit7cpag0rh3st431arhyc8k 178650 178649 2026-07-15T09:27:05Z Ilya Discuss 10103 178650 wikitext text/x-wiki '''Abdulkareem Usman IsahlistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim.<ref>{{Cite web|last=admin|date=2018-11-22|title=Kogi APC and The Rumour of Hon. Wambai's Replacement; A Figment of Imagination|url=https://kogireports.com/kogi-apc-and-the-rumour-of-hon-wambais-replacement-a-figment-of-imagination/|access-date=2025-01-07|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/isah-abdulkareem-usman/|access-date=2025-01-07|website=www.stears.co}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2020-01-30|title=Yahaya Bello, a Unifying Figure in Kogi - Wambai|url=https://kogireports.com/yahaya-bello-a-unifying-figure-in-kogi-wambai/|access-date=2025-01-07|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> == Tuugnorgal == {{Databox}} 0l4ltdbfxjdec5p3o61k4nq9lgjr2g0 Basher Isah 0 43115 178651 2026-07-15T09:28:40Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal" 178651 wikitext text/x-wiki Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal 12kewhmiesumizu6mc44gim99gj8s8j 178652 178651 2026-07-15T09:29:45Z Ilya Discuss 10103 178652 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal ezuttme2txk39ce4efxrajeo8fq8h74 178653 178652 2026-07-15T09:30:24Z Ilya Discuss 10103 178653 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == jw5sruaa1mzwhc46o5mk4drmk0xn19z 178654 178653 2026-07-15T09:31:06Z Ilya Discuss 10103 178654 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=207|access-date=2025-01-07|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/bashar-isah|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Tuugnorgal == kuhb3mggg5zoddveu5ctefjlpe0sy2k Ibrahim Isiaka 0 43116 178655 2026-07-15T09:33:02Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal" 178655 wikitext text/x-wiki Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal 12kewhmiesumizu6mc44gim99gj8s8j 178656 178655 2026-07-15T09:33:31Z Ilya Discuss 10103 178656 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal p0qd130ilxubole2y9q4f0fdbjjjpte 178657 178656 2026-07-15T09:34:35Z Ilya Discuss 10103 178657 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. == Tuugnorgal == n8hwvulaiqjf6yse641tw61urd7ijyz 178658 178657 2026-07-15T09:35:16Z Ilya Discuss 10103 178658 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/221|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Isiaka-Ayokunle-Ibrahim-3270|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/ibrahim-isiaka|access-date=2025-01-06|website=www.shineyoureye.org}}</ref> == Tuugnorgal == n44gbo9wlfkuvppyeo570qp6syr7ebo Tijani Kayode Ismail 0 43117 178659 2026-07-15T09:39:04Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal" 178659 wikitext text/x-wiki Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal dw603uo0wqgsagjeeas1dzsdpnaaaw5 178661 178659 2026-07-15T09:39:43Z Ilya Discuss 10103 178661 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal l3i18us275kv2s812qm1uyw5wp68cc1 178662 178661 2026-07-15T09:40:38Z Ilya Discuss 10103 178662 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tijani Kayode Ismaillisten R''' (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. == Tuugnorgal == 1htit2yjcmz7ct25wa955a7a51643sr 178663 178662 2026-07-15T09:41:50Z Ilya Discuss 10103 178663 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Tijani Kayode Ismaillisten R''' (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023.<ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/ismail-kayode-tijani|access-date=2025-01-06|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/162|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Tijani-Kayode-Ismail-4036|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref> == Tuugnorgal == np2ylt10tbbb0wm94pkr8y612ljmtls Template:Infobox artist 10 43118 178669 2026-07-15T10:08:35Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..." 178669 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #c8b195; border-bottom: 1px solid #c8b195; color: #5c3a21; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | label5 = Jaŋde | data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}} | header6 = Naalankaagal | label7 = Fannu naalankaagal | data7 = {{{field|}}} | label8 = Golle lolluɗe | data8 = {{{notable_works|}}} | label9 = Mouvement | data9 = {{{movement|}}} | label10 = Patrons | data10 = {{{patrons|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Kabaaruuji goɗɗi | label13 = Lowre enternet | data13 = {{{website|}}} | data14 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]] </div> }} }} 1men3btqtlcy9o0umb8roaj1zccu7s3 178670 178669 2026-07-15T10:09:29Z De-Invincible 7477 178670 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c3a21; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | label5 = Jaŋde | data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}} | header6 = Naalankaagal | label7 = Fannu naalankaagal | data7 = {{{field|}}} | label8 = Golle lolluɗe | data8 = {{{notable_works|}}} | label9 = Mouvement | data9 = {{{movement|}}} | label10 = Patrons | data10 = {{{patrons|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Kabaaruuji goɗɗi | label13 = Lowre enternet | data13 = {{{website|}}} | data14 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]] </div> }} }} 7m8ivshzsaxb91wnlv901zydmm1bx7p 178711 178670 2026-07-15T10:55:52Z De-Invincible 7477 178711 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c3a21; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}} | imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7; | image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}} | captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #5c3a21; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em; | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | label5 = Jaŋde | data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}} | header6 = Naalankaagal | label7 = Fannu naalankaagal | data7 = {{{field|}}} | label8 = Golle lolluɗe | data8 = {{{notable_works|}}} | label9 = Mouvement | data9 = {{{movement|}}} | label10 = Patrons | data10 = {{{patrons|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Kabaaruuji goɗɗi | label13 = Lowre enternet | data13 = {{{website|}}} | data14 = {{#if:{{{signature|}}}| <div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;"> '''Siinyatur'''<br /> [[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]] </div> }} }} e39l4arf6m71l7hiak9llvuz9bswp3y Template:Infobox officeholder 10 43119 178671 2026-07-15T10:11:06Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..." 178671 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a3bca3; border-bottom: 1px solid #a3bca3; color: #1e3d1e; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Golle Dawrugol | label2 = Tiitoonde / Ofis | data2 = {{{office|}}} | label3 = Ofis fuɗɗii | data3 = {{{term_start|}}} | label4 = Ofis joofi | data4 = {{{term_end|}}} | label5 = Jagordo ardinoo | data5 = {{{predecessor|}}} | label6 = Jagordo lomtii | data6 = {{{successor|}}} | header7 = Detaayuuji neɗɗo | label8 = Danygol | data8 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label9 = Maaygol | data9 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label10 = Fedde dawrugol | data10 = {{{party|}}} | label11 = Jom suudu | data11 = {{{spouse|}}} | label12 = Jaŋde | data12 = {{{alma_mater|}}} | label13 = Njeenaaje | data13 = {{{awards|}}} }} i43xtbx81a466zwto1or0mn6ngli0ok 178672 178671 2026-07-15T10:11:50Z De-Invincible 7477 178672 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; color: #1e3d1e; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Golle Dawrugol | label2 = Tiitoonde / Ofis | data2 = {{{office|}}} | label3 = Ofis fuɗɗii | data3 = {{{term_start|}}} | label4 = Ofis joofi | data4 = {{{term_end|}}} | label5 = Jagordo ardinoo | data5 = {{{predecessor|}}} | label6 = Jagordo lomtii | data6 = {{{successor|}}} | header7 = Detaayuuji neɗɗo | label8 = Danygol | data8 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label9 = Maaygol | data9 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label10 = Fedde dawrugol | data10 = {{{party|}}} | label11 = Jom suudu | data11 = {{{spouse|}}} | label12 = Jaŋde | data12 = {{{alma_mater|}}} | label13 = Njeenaaje | data13 = {{{awards|}}} }} f0gff18k492pnsoisk9mqb8ok5wl88x Template:Infobox film 10 43120 178676 2026-07-15T10:17:57Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #b2a9ca; background-color: #faf9fc; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f0edf5; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #b2a9ca; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #dad5e6; text-align: center; font-weight: bold; color: #2a1f40; pad..." 178676 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #b2a9ca; background-color: #faf9fc; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f0edf5; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #b2a9ca; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #dad5e6; text-align: center; font-weight: bold; color: #2a1f40; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Baɗte fijirde | label2 = Arditirgo | data2 = {{{director|}}} | label3 = Winndiyanke | data3 = {{{writer|}}} | label4 = Fixedɓe | data4 = {{{starring|}}} | label5 = Musika | data5 = {{{music|}}} | header6 = Njuɓɓudi | label7 = Kamfani danygol | data7 = {{{production_companies|}}} | label8 = Leydi | data8 = {{{country|}}} | label9 = Ɗemngal | data9 = {{{language|}}} | header10 = Yaltugol e njaajeendi | label11 = Ñalnde yaltugol | data11 = {{{released|}}} | label12 = Njuuteendi | data12 = {{{runtime|}}} | label13 = Sifaa mbuudu | data13 = {{{budget|}}} | label14 = Njeɓudi (Box office) | data14 = {{{box_office|}}} }} i1svdl58v59w7iirs3qvyl2oionz3kv Template:Infobox scientist 10 43121 178677 2026-07-15T10:19:50Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; pad..." 178677 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | header5 = Kuuɗe gandal | label6 = Fannu gandal | data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics --> | label7 = Nokku gollal | data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs --> | label8 = Yiytugol lollungol | data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries --> | label9 = Njeenaaje | data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize --> | header10 = Jaŋde e ceertificate | label11 = Alma mater | data11 = {{{alma_mater|}}} | label12 = Jagordo firo (Advisor) | data12 = {{{doctoral_advisor|}}} }} 21pit4jhgkbpv5mx1sxo0ksylncmzwj 178684 178677 2026-07-15T10:29:13Z De-Invincible 7477 178684 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | header5 = Kuuɗe gandal | label6 = Fannu gandal | data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics --> | label7 = Nokku gollal | data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs --> | label8 = Yiytugol lollungol | data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries --> | label9 = Njeenaaje | data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize --> | header10 = Jaŋde e ceertificate | label11 = Alma mater | data11 = {{{alma_mater|}}} | label12 = Jagordo firo (Advisor) | data12 = {{{doctoral_advisor|}}} }} h1c91q67wd8lt9gspsclesnwvbwu386 178688 178684 2026-07-15T10:31:43Z De-Invincible 7477 178688 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|250px}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | header5 = Kuuɗe gandal | label6 = Fannu gandal | data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics --> | label7 = Nokku gollal | data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs --> | label8 = Yiytugol lollungol | data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries --> | label9 = Njeenaaje | data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize --> | header10 = Jaŋde e ceertificate | label11 = Alma mater | data11 = {{{alma_mater|}}} | label12 = Jagordo firo (Advisor) | data12 = {{{doctoral_advisor|}}} }} 6x9ryiimlvhin1196ylg5bzxf06j67k 178692 178688 2026-07-15T10:35:30Z De-Invincible 7477 178692 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafafa; | image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}} | captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #54595d; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em; | caption = {{{caption|}}} | header1 = Detaayuuji neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Ngenndi | data4 = {{{nationality|}}} | header5 = Kuuɗe gandal | label6 = Fannu gandal | data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics --> | label7 = Nokku gollal | data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs --> | label8 = Yiytugol lollungol | data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries --> | label9 = Njeenaaje | data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize --> | header10 = Jaŋde e ceertificate | label11 = Alma mater | data11 = {{{alma_mater|}}} | label12 = Jagordo firo (Advisor) | data12 = {{{doctoral_advisor|}}} }} likcb6gg7k8aiualc1gzsdk031f5xec Template:Infobox athlete 10 43122 178678 2026-07-15T10:20:49Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #dcbfa2; background-color: #fafaf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf0e6; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #dcbfa2; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3ddc3; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3415; pad..." 178678 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #dcbfa2; background-color: #fafaf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf0e6; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #dcbfa2; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3ddc3; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3415; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Toowndi e Ɓural | data4 = {{#if:{{{height|}}}|{{{height}}} }}{{#if:{{{weight|}}}|<br />{{{weight}}} }} | header5 = Golle pije | label6 = Iri pije | data6 = {{{sport|}}} <!-- e.g., Football, Athletics --> | label7 = Fedde (Club) | data7 = {{{team|}}} | label8 = Limoore Limre | data8 = {{{number|}}} <!-- Jersey number --> | label9 = Duuɓi pije | data9 = {{{years_active|}}} | label10 = Njeenaaje pije | data10 = {{{medals|}}} }} fp1mysc8ruqmryjkw6bgftzpon36z0q Template:Infobox military person 10 43123 178679 2026-07-15T10:22:02Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #adb5a8; background-color: #f9faf8; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf0ec; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #adb5a8; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d4dbd1; text-align: center; font-weight: bold; color: #273022; pad..." 178679 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #adb5a8; background-color: #f9faf8; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf0ec; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #adb5a8; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d4dbd1; text-align: center; font-weight: bold; color: #273022; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru Sojasi | label2 = Leydi golle | data2 = {{{allegiance|}}} <!-- Country served --> | label3 = Ofis / Branche | data3 = {{{branch|}}} <!-- Army, Navy, etc --> | label4 = Darnde (Rank) | data4 = {{{rank|}}} | label5 = Konuuji tawtoraa | data5 = {{{battles|}}} <!-- Battles / Wars --> | header6 = Detaayuuji neɗɗo | label7 = Danygol | data7 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label8 = Maaygol | data8 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label9 = Medals / Njeenaaje | data9 = {{{awards|}}} }} 45igplbfung2o346wxtnelv8qjb18m3 Template:Infobox writer 10 43124 178680 2026-07-15T10:22:46Z De-Invincible 7477 Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..." 178680 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #c2b194; border-bottom: 1px solid #c2b194; color: #3e311c; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Innde danygol | data4 = {{{birth_name|}}} | label5 = Innde binndol | data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym --> | label6 = Ngenndi | data6 = {{{nationality|}}} | header7 = Kuuɗe binndol | label8 = Sifaa binndol | data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History --> | label9 = Duuɓi golle | data9 = {{{years_active|}}} | label10 = Defte lolluɗe | data10 = {{{notable_works|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Ɓeydagol kabaaru | label13 = Jom suudu | data13 = {{{spouse|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} ctlyl1gjrm0ykdpb6jow2g3sq5o82ue 178681 178680 2026-07-15T10:23:12Z De-Invincible 7477 178681 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Innde danygol | data4 = {{{birth_name|}}} | label5 = Innde binndol | data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym --> | label6 = Ngenndi | data6 = {{{nationality|}}} | header7 = Kuuɗe binndol | label8 = Sifaa binndol | data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History --> | label9 = Duuɓi golle | data9 = {{{years_active|}}} | label10 = Defte lolluɗe | data10 = {{{notable_works|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Ɓeydagol kabaaru | label13 = Jom suudu | data13 = {{{spouse|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} 1ruyp1zk9bj1ldz0fto1nq88tee7ch5 178683 178681 2026-07-15T10:28:24Z De-Invincible 7477 178683 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}} | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Innde danygol | data4 = {{{birth_name|}}} | label5 = Innde binndol | data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym --> | label6 = Ngenndi | data6 = {{{nationality|}}} | header7 = Kuuɗe binndol | label8 = Sifaa binndol | data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History --> | label9 = Duuɓi golle | data9 = {{{years_active|}}} | label10 = Defte lolluɗe | data10 = {{{notable_works|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Ɓeydagol kabaaru | label13 = Jom suudu | data13 = {{{spouse|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} 3asu8la2kc818v40vn1d6kcuz6p38rw 178709 178683 2026-07-15T10:54:45Z De-Invincible 7477 178709 wikitext text/x-wiki {{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em; | labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122; | datastyle = text-align: left; color: #202122; | above = {{{name|{{PAGENAME}}}}} | imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7; | image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}} | captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #3e311c; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em; | caption = {{{caption|}}} | header1 = Kabaaru neɗɗo | label2 = Danygol | data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}} | label3 = Maaygol | data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}} | label4 = Innde danygol | data4 = {{{birth_name|}}} | label5 = Innde binndol | data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym --> | label6 = Ngenndi | data6 = {{{nationality|}}} | header7 = Kuuɗe binndol | label8 = Sifaa binndol | data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History --> | label9 = Duuɓi golle | data9 = {{{years_active|}}} | label10 = Defte lolluɗe | data10 = {{{notable_works|}}} | label11 = Njeenaaje | data11 = {{{awards|}}} | header12 = Ɓeydagol kabaaru | label13 = Jom suudu | data13 = {{{spouse|}}} | label14 = Lowre enternet | data14 = {{{website|}}} }} ehpbratttwysetunjdcw73h2b5cbby0 Ahmadu Usman Jaha 0 43125 178682 2026-07-15T10:24:47Z Ilya Discuss 10103 Created page with "{{Databox}}Ahmadu Usmaan Jaha (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino k..." 178682 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Ahmadu Usmaan Jaha (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018. Tuugnorgal gby7dprqhr6nc4v9cjd1ghuu54w44cl 178685 178682 2026-07-15T10:29:32Z Ilya Discuss 10103 178685 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji. == Nguurndam == gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018. == Tuugnorgal == mjyu2kzzedjiy2h0p23by9tt07i3jro 178686 178685 2026-07-15T10:30:25Z Ilya Discuss 10103 178686 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/133|access-date=2024-12-27|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=69|access-date=2024-12-27|website=constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ahmadu-usman-jaha|access-date=2024-12-27|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Nguurndam == gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018. == Tuugnorgal == hk9h47yctg9tqq8e8omvgkate8jb725 178687 178686 2026-07-15T10:31:18Z Ilya Discuss 10103 178687 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/133|access-date=2024-12-27|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=69|access-date=2024-12-27|website=constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ahmadu-usman-jaha|access-date=2024-12-27|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref> == Nguurndam == gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno.<ref name=":02" /><ref name=":1">{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Jaha-Ahmadu-Usman-1641|access-date=2024-12-27|website=orderpaper.ng}}</ref> Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018. == Tuugnorgal == rxikfws1rivsxn3ifb7vpljsrcl7eyg Muhammad Umar Jega 0 43126 178689 2026-07-15T10:32:40Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal n..." 178689 wikitext text/x-wiki Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal to3ns9scb6iv1ky73dcvpdhx2ejvix0 178690 178689 2026-07-15T10:34:16Z Ilya Discuss 10103 178690 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal 8u2i7cmr1yyq6z2r8guirjya0msjmyg 178691 178690 2026-07-15T10:34:41Z Ilya Discuss 10103 178691 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal 5nu6qaqsw13tzruu2eiwcpfr359uq5s 178693 178691 2026-07-15T10:35:41Z Ilya Discuss 10103 178693 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. == Tuugnorgal == qamu2s5zpzpkrth73285p3oghrb7lmn 178694 178693 2026-07-15T10:37:46Z Ilya Discuss 10103 178694 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/muhammad-umar-jega|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-01-21|title=APC Aliero/Gwandu/Jega Reps Seat: Supreme Court Upholds Muhammad Jega's Candidacy – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/apc-aliero-gwandu-jega-reps-seat-supreme-court-upholds-muhammad-jegas-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. == Tuugnorgal == g7nrmr454iyynkqs7xzdrtsqa7skyl6 178695 178694 2026-07-15T10:38:43Z Ilya Discuss 10103 178695 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/muhammad-umar-jega|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-01-21|title=APC Aliero/Gwandu/Jega Reps Seat: Supreme Court Upholds Muhammad Jega's Candidacy – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/apc-aliero-gwandu-jega-reps-seat-supreme-court-upholds-muhammad-jegas-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref> O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe.<ref>{{Cite web|date=2023-02-22|title=Feb 25: How Hon. Umar Jega Fared in the 9th National Assembly|url=https://www.thelegislatureng.com/feb-25-how-hon-umar-jega-fared-in-the-9th-national-assembly/|access-date=2025-01-07|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref> E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. == Tuugnorgal == n61y0ms1w8zt6ufz4tex26tbaab9o1k Clement Jimbo 0 43127 178696 2026-07-15T10:40:20Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal" 178696 wikitext text/x-wiki Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal 6061qj7qzwqyclt4qz61ux1ac85h6av 178697 178696 2026-07-15T10:41:30Z Ilya Discuss 10103 178697 wikitext text/x-wiki Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal {{Databox}} lbqz7drol4hjok6x0l00k65qfk6gnn9 178698 178697 2026-07-15T10:42:34Z Ilya Discuss 10103 178698 wikitext text/x-wiki '''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal {{Databox}} 0ro4hsuatjedalu6gf7smfkp5z9ls30 178699 178698 2026-07-15T10:42:54Z Ilya Discuss 10103 178699 wikitext text/x-wiki '''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. == Tuugnorgal == {{Databox}} 4ktxfnulhbs2vbo4nc28oho3s17hi0b 178701 178699 2026-07-15T10:44:00Z Ilya Discuss 10103 178701 wikitext text/x-wiki '''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name="OP-ICJ">{{Cite web|date=2024|title=10th National Assembly Members - Inemesit Clement Jimbo|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Inemesit-Clement-Jimbo-MHR,-MNIQS,-1183|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108162533/https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Inemesit-Clement-Jimbo-MHR,-MNIQS,-1183|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|website=orderpaper.ng}}</ref><ref name="VG-2J">{{Cite news|last=Jegede|first=Ayoyinka|date=2025-01-02|title=House of Rep member Clement Jimbo empowers constituents with 15-tonne tipper automobiles|url=https://www.vanguardngr.com/2025/01/house-of-rep-member-clement-jimbo-empowers-constituents-with-15-tonne-tipper-automobiles/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name="TN-2J">{{Cite news|date=2025-01-02|title=Rep member empowers constituents With 15 tons tipper|url=https://thenationonlineng.net/rep-member-empowers-constituents-with-15-tons-tipper/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250103145329/https://thenationonlineng.net/rep-member-empowers-constituents-with-15-tons-tipper/|archive-date=2025-01-03|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref name="TG-4J">{{Cite news|last=Uyo|first=Ayoyinka Jegede|date=2025-01-04|title=Lawmaker empowers constituents with skills, working tools|url=https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250105083413/https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|archive-date=2025-01-05|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nwokwu|first=Ruth|date=2025-07-04|title=Netizens Blast Akwa Ibom Lawmaker For Comparing Coalition's ADC To 2006 Plane Crash|url=https://leadership.ng/netizens-blast-akwa-ibom-lawmaker-for-comparing-coalitions-adc-to-2006-plane-crash/|access-date=2025-07-23|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Amos|date=2025-01-04|title=Lawmaker empowers constituents with skills, working tools|url=https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-23|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-13|title=Abuja Network News|url=https://www.abujanetworknews.com.ng/2024/06/ppr-applauds-rt-hon-clement-jimbo-for.html|access-date=2025-07-23|website=Abuja Network News|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=danivert|date=2024-02-24|title=Funding won't hamper state police, Rep assures|url=https://thesun.ng/funding-wont-hamper-state-police-rep-assures/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-23|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref> == Tuugnorgal == {{Databox}} 9w272a6sk6t67thzfilw7u7y6nf2of5 Category:Ecoppi 14 43128 178700 2026-07-15T10:43:36Z De-Invincible 7477 Created page with "[[Category:Lesɗe]]" 178700 wikitext text/x-wiki [[Category:Lesɗe]] 8qlac0eam11vc62otkth9nixnbvm1hu Olajide Jimoh 0 43129 178702 2026-07-15T10:46:04Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal" 178702 wikitext text/x-wiki Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal 680y5cn0g72tq8axx62x56fhbsxwv4m 178703 178702 2026-07-15T10:46:40Z Ilya Discuss 10103 178703 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal k0z1rj2hwl0oubc7v7jer6bfi3k4a6q 178704 178703 2026-07-15T10:48:37Z Ilya Discuss 10103 178704 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Olajide Abdul Jimoh heɗto'''ⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. == Tuugnorgal == 5l20mpw7dnc51c52nuomdcka4623731 178705 178704 2026-07-15T10:50:02Z Ilya Discuss 10103 178705 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Olajide Abdul Jimoh heɗto'''ⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdul-olajide-jimoh|access-date=8 January 2025|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/jimoh-abdul|access-date=8 January 2025|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|date=24 February 2020|title=Lawmaker, Jimoh empowers youths, women in Lagos|url=https://starconnectmedia.com/2020/02/lawmaker-jimoh-empowers-youths-women-in-lagos/?amp=1|access-date=8 January 2025|website=Starconnect media}}{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref> O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. == Tuugnorgal == klhx2lj5mmhrrref1nkf42vnxa4p7ee Murtala Isah Kankara 0 43130 178708 2026-07-15T10:53:50Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo kar..." 178708 wikitext text/x-wiki Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. Tuugnorgal lo25cdmygt3s1vtnott3z3ledpq3t5t 178710 178708 2026-07-15T10:55:05Z Ilya Discuss 10103 178710 wikitext text/x-wiki {{Databox}}Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. Tuugnorgal 6xwrjrk4jnmqvhfseqrrs52fom13t6p 178712 178710 2026-07-15T10:56:23Z Ilya Discuss 10103 178712 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. Tuugnorgal aql1qk9ml7dripsl4uxg9tz64hfht0h 178713 178712 2026-07-15T10:56:50Z Ilya Discuss 10103 178713 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. == Tuugnorgal == mnqqg8a1tbj6clg2jx0ccilyfm9nskq 178715 178713 2026-07-15T10:58:17Z Ilya Discuss 10103 178715 wikitext text/x-wiki {{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/isah-murtala|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Katsina|first=Augustine Okezie|date=2024-08-31|title=Appeal Court declares Tafoki winner of Faskari/Kankara/Sabuwa federal constituency seat in 2023 NASS election|url=https://thenationonlineng.net/appeal-court-declares-tafoki-winner-of-faskari-kankara-sabuwa-federal-constituency-seat-in-2023-nass-election/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lawmaker to Train 1,000 Youths in Vocational Skills {{!}} THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/09/02/lawmaker-to-train-1000-youths-in-vocational-skills/?amp|access-date=2025-01-07|website=www.thisdaylive.com}}</ref> Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. == Tuugnorgal == 6gtqu73aelaq4yqig1anshjfhzp0wvl Sunday Karimi 0 43131 178716 2026-07-15T11:00:54Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewd..." 178716 wikitext text/x-wiki Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. dzaan73h5lgukp6pd5a99osnu508tgh 178717 178716 2026-07-15T11:02:16Z Ilya Discuss 10103 178717 wikitext text/x-wiki Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. Ƴellitaare renndo E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. Tuugnorgal dyy8pj1y7ylqfra3cu2sosq5tjmeoab 178718 178717 2026-07-15T11:03:09Z Ilya Discuss 10103 178718 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. Ƴellitaare renndo E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. Tuugnorgal t9b7gi832gxxhf76woqk4nie4rsx2d3 178719 178718 2026-07-15T11:05:25Z Ilya Discuss 10103 178719 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == bs250qhfjxso4k2rp2b42t78zmdjx4x 178720 178719 2026-07-15T11:06:55Z Ilya Discuss 10103 178720 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == 2selonio6h97edkar72ur4yjnh8b19d 178721 178720 2026-07-15T11:07:46Z Ilya Discuss 10103 178721 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == f9ckqeqz4cszct0o8doti27qsasimuv 178722 178721 2026-07-15T11:09:06Z Ilya Discuss 10103 178722 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == eji3ek96i3iu0erjwxo5o8vukwykfke 178723 178722 2026-07-15T11:09:55Z Ilya Discuss 10103 178723 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref> O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == 9m25eykp6ehw6th1j4oh6geu4du229d 178724 178723 2026-07-15T11:10:55Z Ilya Discuss 10103 178724 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref> O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya. Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == pmxz6r1m3rl4h8ivhjueuz7k4nn6sx2 178725 178724 2026-07-15T11:12:46Z Ilya Discuss 10103 178725 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref> O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" /> Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == 5r1t4strstk1pxf95nrw67ijtispxj0 178726 178725 2026-07-15T11:15:01Z Ilya Discuss 10103 178726 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref> O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" /> Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.<ref>{{Cite news |first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == pvg21vqz4jkv99hh3pdbttdsbm9vars 178727 178726 2026-07-15T11:16:17Z Ilya Discuss 10103 178727 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref> Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref> Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref> O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref> O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" /> Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.<ref>{{Cite news |first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref> == Ƴellitaare renndo == E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.<ref>{{Cite news|title=Senate moves to bar CBN governor, deputies from politics|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/636949-senate-moves-to-bar-cbn-governor-deputies-from-politics.html?tztc=1|access-date=2024-10-21|first=Abdulqudus|last=Ogundapo|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Isuwa|first=Sunday|date=2023-10-25|title=Senate Moves To Bar CBN Gov, Deputies From Partisan Politics|url=https://leadership.ng/senate-moves-to-bar-cbn-gov-deputies-from-partisan-politics/|access-date=2024-10-21|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=en-US}}</ref> Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. == Tuugnorgal == mrcbgy90nxp88s2aemilpvosoalekpp Hafiz Ibrahim Kawu 0 43132 178728 2026-07-15T11:18:37Z Ilya Discuss 10103 Created page with "Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to d..." 178728 wikitext text/x-wiki Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. Tuugnorgal 4swfv7qyaeyuvcb5w7xzgwh64egpurx 178729 178728 2026-07-15T11:19:52Z Ilya Discuss 10103 178729 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. Tuugnorgal gi0dpe8wo4ai8hbhdpc18xc8nyulxpv 178730 178729 2026-07-15T11:21:04Z Ilya Discuss 10103 178730 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == ehdi2sow3hmm1yqkoukm795p0qv09f6 178731 178730 2026-07-15T11:22:37Z Ilya Discuss 10103 178731 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == aptaeoev5cc2u1apt1h0d64sep58gg3 178732 178731 2026-07-15T11:23:46Z Ilya Discuss 10103 178732 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == g8tuvk7qav3hu4fywdjkyw91ie90fxe 178733 178732 2026-07-15T11:24:35Z Ilya Discuss 10103 178733 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == 6hd8585iifn6fk86rc79pxwjxq861wh 178734 178733 2026-07-15T11:25:27Z Ilya Discuss 10103 178734 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == dgndct01o6e9be9nay9mg7a5iqquevo 178735 178734 2026-07-15T11:26:23Z Ilya Discuss 10103 178735 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref> E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == o008nymcvxuju5cuvdqlyiogudgzzuj 178736 178735 2026-07-15T11:27:10Z Ilya Discuss 10103 178736 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref> == Nguurndam == e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref> O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. == Golle politik == e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref> E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.<ref>https://nipsskuru.gov.ng/</ref> Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. == Tuugnorgal == 5bexbw0wygsxf84zfuasuqmbj1gwrjc