Wikipedia
ffwiki
https://ff.wikipedia.org/wiki/Hello_ja%C9%93%C9%93orgo
MediaWiki 1.47.0-wmf.10
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Template:Infobox settlement
10
2017
178673
178258
2026-07-15T10:13:56Z
De-Invincible
7477
178673
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|[[File:{{{image_skyline}}}|upright=1.1|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Jiografi
| label2 = Leydi
| data2 = {{{country|}}}
| label3 = Diiwal / Seno
| data3 = {{{subdivision_name|}}}
| label4 = Coordinates
| data4 = {{{coordinates|}}}
| header5 = Laamu e njuɓɓudi
| label6 = Ofis ardungal
| data6 = {{{leader_title|}}}
| label7 = Ofiser mawɗo
| data7 = {{{leader_name|}}}
| header8 = Jamirooje e limoore
| label9 = Ɓeydagol neɗɗo
| data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}}
| label10 = Babal mbeera
| data10 = {{{area_total_km2|}}} km²
| label11 = Toowndi babal
| data11 = {{{elevation_m|}}} m
| header12 = Goɗɗum
| label13 = Postal code
| data13 = {{{postal_code|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
brxauw7bsdpyti8acb07nfaki3y3wue
178674
178673
2026-07-15T10:14:47Z
De-Invincible
7477
178674
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|[[File:{{{image_skyline}}}|upright=1.1|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Joogaraafi
| label2 = Leydi
| data2 = {{{country|}}}
| label3 = Diiwal / Seno
| data3 = {{{subdivision_name|}}}
| label4 = Coordinates
| data4 = {{{coordinates|}}}
| header5 = Laamu e njuɓɓudi
| label6 = Ofis ardungal
| data6 = {{{leader_title|}}}
| label7 = Ofiser mawɗo
| data7 = {{{leader_name|}}}
| header8 = Jamirooje e limoore
| label9 = Ɓeydagol neɗɗo
| data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}}
| label10 = Babal mbeera
| data10 = {{{area_total_km2|}}} km²
| label11 = Toowndi babal
| data11 = {{{elevation_m|}}} m
| header12 = Goɗɗum
| label13 = Postal code
| data13 = {{{postal_code|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
i659amsq7n6etvdgbo9rf9pb057iief
178707
178674
2026-07-15T10:53:09Z
De-Invincible
7477
178707
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #d9bf8f; background-color: #faf9f6; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #faf4e8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #d9bf8f; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f3e4c3; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c4314; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname">{{{native_name}}}</span>}}
| imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7;
| image = {{#if:{{{image_skyline|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image_skyline}}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}}
| captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #5c4314; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em;
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Joogaraafi
| label2 = Leydi
| data2 = {{{country|}}}
| label3 = Diiwal / Seno
| data3 = {{{subdivision_name|}}}
| label4 = Coordinates
| data4 = {{{coordinates|}}}
| header5 = Laamu e njuɓɓudi
| label6 = Ofis ardungal
| data6 = {{{leader_title|}}}
| label7 = Ofiser mawɗo
| data7 = {{{leader_name|}}}
| header8 = Jamirooje e limoore
| label9 = Ɓeydagol neɗɗo
| data9 = {{{population_total|}}} {{#if:{{{population_as_of|}}}|(As of {{{population_as_of}}})}}
| label10 = Babal mbeera
| data10 = {{{area_total_km2|}}} km²
| label11 = Toowndi babal
| data11 = {{{elevation_m|}}} m
| header12 = Goɗɗum
| label13 = Postal code
| data13 = {{{postal_code|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
nyuinjtm43fuxq4cpqi0ci7eeg1wc20
Gammbi
0
2202
178551
126733
2026-07-14T21:54:55Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
178551
wikitext
text/x-wiki
'''Gammbi''' (en. ''Gambia'') ko [[leydi]] tokoosiri lommbiindi e nder [[Senegaal]], to hiirnaange [[Afirik]]. Mbertudi leydi ndin ko 11.295 km2, jamaa hoɗuɗo e mayri no hewtaynoo fewndo hitaande dowgu 2013 [[yimmɓe]] 1.882.450. Laamorde (kapital) [[leydi]] Gammbi yo [[Bannjulu]] (en. ''Banjul''). Hindi jeeyaa e leyɗe CEDEAO (ECOWAS).
{{1}}
{{P1|[[Gammbi|Alkule lateŋ]]}}
{{P2|[[Gammbi/adlam|𞤀𞤣𞤤𞤢𞤥 𞤆𞤵𞤤𞤢𞤪]]}}
{{2}}
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''Ndenndaandi Gammbi<br/>Republic of the Gambia '''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Fichier:Flag of The Gambia.svg|Iilal|125px]]
| align="center" width="140px" | [[Fichier:Coat of arms of The Gambia.svg|Fiɓtol|150px]]
|}
|-
| align="center" colspan=2 | <small>''Jobbitoore leydi: Ƴellitaare, Jam, Yaajeende''</small>
|-
| align=center colspan=2 |
|-
| align=center colspan=2 | [[Fichier:LocationGambia.png|250px]]
|-
| align=center colspan=2 | [[Fichier:LocationGambia.svg|250px]]
|-
| '''Ɗemngal laawɗinaangal'''
| Enngeleere
|-
| '''Laamorde'''
| [[Bannjulu]]
|-
| '''Saare ɓurnde caʼe fuu mawnude'''
| Serrekunda
|-
|'''Jagorɗo''' [[Adama Barrow]]
|-
| align=center colspan=2 | [[Fichier:Ga-map.png|250px]]
|-
| align=center colspan=2 | Map of The Gambia (Gammbi) in English
|}
== Jubbannde e taariixa leydi ndii ==
Gammbi hino jeyanoo e laamateeri [[Maali]] ndin. E hitaande alif 1455, Portokeesuuɓe ɓen fuɗɗino joɗɗinde kontuwaaruuji e takko maayo [[Gammbi]] ngon, fii yuɓɓingol ngeeygu jiyaaɓe ɓaleeɓe. E hitaande 1723, Enngeleeɓe ɓen woni e soodude leyɗeele e nder [[Gammbi]]. Doy-doy, ɓe jooɗii e kaal leykal lommbiikal e nder [[Senegal]], to Faransiiɓe ɓen jooɗinoo. Ɓen etii haa ronki riiwude Enngeleeɓe ɓen, ɓe siifidi e maɓɓe nanondiral 1889. Ittude 1894 Gammbi wonti leydi halfinaandi laamu Birtinkeʼen.
[[File:Dawda Jawara (1979).jpg|thumb|Dawada Kayraba Jaawara hooreejo leydi gadano Gammbi 1965 - 1994]]
[[File:Yahya Jammeh 2014.jpg|thumb|Yaayaa Jamme hooreejo leydi Gammbi ɗiɗaɓo. 1994 - 2016]]
[[File:Adama Barrow - 2018.jpg|thumb|Adama Barrow hooreejo leydi Gammbi tataɓo]]
Gammbi heɓti hoore mum e hitaande 1965, [[Dawda Kairaba Jawara]] laatii hooreejo leydi arano on. <ref>Yunus S. Saliu. "The Gambia’s Historic Path to Independence: A Nation’s New Dawn." *Voice Gambia*, February 17, 2025. [https://web.archive.org/web/20250725073425/https://www.voicegambia.com/2025/02/17/the-gambias-historic-path-to-independence-a-nations-new-dawn/ https://voicegambia.com]</ref>E hitaande 1981, koninkeejo wiʼeteeɗo Kukoy Sammba Saanyang faalaa liɓude laamu makko. Kono Senegal immini koninkooɓe mum, ɓen yahi Gammbi artiri Jaawara ka laamu. Ontuma Senegal e Gammbi hawtiti waɗi konfederasiyon Senegammbi (kawtital leyɗe ɗiɗi) kono ngal kawtital ronki ñiiɓude, ngal fogi 1989.
Ñannde 22 yuliyuhu (morso) 1994 sentere ofisiyeeɓe nde kapiten Yaayaa Jamme ardii ƴetti laamu ngun e juuɗe Jaawara. Hino jeyaa e sababeeji on kuudetaa ronkugol Jaawara humnande caɗeele fagguduyankooje leydi ndin gila jeytal hoore mayri.
Gila 1994 ko Yaayaa Jamme tun laamii sabu wonnde kala woote no woodi, ɗuuɗal feddeeji dawroyankooji no woodi, ko kanko tun foolata ka woote. Laamu Gammbi ngun no woowi siforeede bonanndeeji ɗuuɗuɗi feewde jojjanɗe neɗɗanke, teeŋtii non ndimaaku jaayndeeji (jurnaluuji). Yaayaa Jamme no anndiraa kadi giggol ɓurtungol wonande waccoore e añugol ŋiñere.
Laamu Yaya Jammeh gasi ko e hitaande 2016. Ko biyeteeɗo Adama Barrow fooli ɗuum e woote gardagol leydi e hitaande 2016<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-38183906</ref>.
== Leƴƴi e ɗemɗe ==
Leƴƴi Gammbi ɗɗumeƴƴi e ɗ in seertaa e leƴƴi 2016.leyɗe takk.iiɗe ɗon ɗen: Seɓɓe (Manndinkooɓe), Njolfuɓe, [[Fulɓe]], Sarankulleeɓe, Jaakankeeɓe, Jolaaɓe. Ɗum e wonde ko enngeleere tun woni ɗemngal laawɗinaangal ngal, ko ɗee ɗoo ɗemle tati ɓuretee wowleede e [[leydi]] ndin: manndinkoore, njolfoore, pulaar. [[Fulɓe]] [[Gammbi]], ko ɓuri heewde kon, ko Firdunkooɓe (Fulaadunaaɓe) kono [[Fulɓe]] [[Fuuta Jaloo]] kadi no heewi.
== Dina ==
[[File:Serekunda Market Mosque - 2010.jpg|thumb|Juma wala juulirdeh mawndeh hee Sere Kunda]]
Ko ina tolnoo e 96% e Gammbiyanaaɓe ko juulɓe. Won heen ko juulɓe sunnit en won heen ko maliki suufiyankooɓe. Renndo kerecee en ina waɗi fotde 4% e yimɓe leydi ndii. ɓe ɓuri taweede ko e laamorgo Banjul e saraaji mum<ref>https://dhsprogram.com/pubs/pdf/FR289/FR289.pdf</ref>.
== Galluure ==
* [[Serrekunda]] 362.986 (2013)
* [[Brikama]] 84.608
* [[Bakau]] 53.766
* [[Bannjulu]] 34.828
== Gallery ==
<gallery>
TheGambia Divisions.png|Gammbi
Serekunda 0001.jpg|Serekunda
316665074 34a80dfc88 o.jpg|Brikama
Gambia Bakau 0001.jpg|Bakau
Banjul-uitzicht.jpg|Bannjulu
</gallery>
{{Commons|Gambia}}
== Tendinoowo==
<references />
{{Afirik}}
[[Catégorie:Leydi]]
[[Catégorie:Afirik]]
[[Catégorie:Gammbi]]
t7li43wbs7sywnkfu8oopen8hkkhqse
Ahmadu Umaru Fintiri
0
4936
178609
172056
2026-07-15T08:31:29Z
De-Invincible
7477
178609
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya|Najeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa.<ref>{{Cite web|last=Oluwafemi|first=Ayodele|date=2023-04-18|title=Fintiri defeats Binani to win drama-filled Adamawa governorship election|url=https://www.thecable.ng/fintiri-defeats-binani-to-win-drama-filled-adamawa-governorship-election/|access-date=2024-08-10|website=TheCable|language=en-US}}</ref> Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019.<ref>{{cite web|title=Breaking INEC Declares PDPs Fintiri Winner of Adamawa Governorship Elections|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-pdps-fintiri-winner-of-adamawa-governorship-election/amp/|website=Punch Nigeria|date=29 March 2019|accessdate=27 January 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-02-09|title=Fintiri restricts tricycles' movements in two Adamawa LGAs|url=https://punchng.com/fintiri-restricts-tricycles-movements-in-two-adamawa-lgas/|access-date=2022-02-24|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal. O wonti ngomna gonɗo e diiwaal Adamawa caggal nde ngomna [[Murtala Nyako]] woppi laamu e lewru Siilo hitaande 2014, o woniino haa ñalnde 8 lewru Oktoobar 2014.<ref>{{cite web|last1=Olaotan|first1=Falade|title=EXCLUSIVE: Why Adamawa PDP flag bearer, Umaru Fintiri's name appeared on Buhari's travel ban list|url=https://www.thenewsguru.com/news/nigeria-news/article/exclusive-adamawa-pdp-flag-bearer-umaru-fintiris-name-appeared-buharis-travel-ban-list/|website=The News Guru|date=20 October 2018|access-date=15 February 2019}}</ref><ref>{{Cite news|last1=Musa|first1=Njadvara|title=Fintiri, Buni win tickets in Adamawa, Yobe|url=https://guardian.ng/politics/fintiri-buni-win-tickets-in-adamawa-yobe/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|access-date=15 February 2019}}</ref>
Caggal nde njeñtudi wooteeji ngomnauuji diiwaal oo mbaɗi ñalnde 9 marse 2019, Fintiri yalti ko e jaaltaaɓe e wooteeji ɗii, tawi ko ɓuri heewde e wooteeji ɗii. Kono woote ɗee bayyinaama ko ɗe njuumtaani sabu limoore wooteeji ɗi ndartinaa ɗii ɓuri heewde e marge hakkunde keɓɗo ɗum oo e luulndiiɗo mum ɓadiiɗo.<ref>{{cite news|title=INEC Declares Plateau, Adamawa Governorship Elections Inconclusives|url=https://www.channelstv.com/2019/03/11/inec-declares-plateau-adamawa-governorship-election-inconclusive/|website=Channels Television|access-date=27 January 2021}}</ref> E nder waktuuji 12 kikiiɗe ñalnde aset 29 marse, o hollitaama o dañii 376 552 woote ngam foolde [[Bindo Jibrilla]] jooɗiiɗo jooni oo, mo Kongres ''All Progressives'' mo heɓi 336 386 woote.<ref>{{cite news|title=Breaking PDPs Fintiri Wins Adamawa Governorship Elections|url=https://www.channelstv.com/2019/03/29/breaking-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election/|website=Channels Television|access-date=27 January 2021}}</ref>
O suɓaama kadi Into office e wooteeji mawɗi 2023. Caggal nde njeñtudi wooteeji ngomnauuji diiwaal oo mbaɗi ñalnde aset 18 marse 2023, Fintiri yalti ko e jaaltaaɓe e wooteeji ɗii, tawi ko ɓuri heewde e wooteeji ɗii. Kono woote ɗee kollitii njoofiima. Caggal ɗuum o anndinaama o dañii 430 861 woote ngam foolde [[Aishatu Dahiru Ahmed]] mo o dañi 398 788 woote.
Njeñtudi cakkitiindi ndii ko gardiiɗo INEC e nder diiwaal hee, Mohammed Mele, O heɓiino wooteeji ɓeydooji ɗii e 9 337 woote, [[Aisha Dahiru Binani|Aisha Dahiru]], mo yimɓe fof mbiyata Binani, mo fedde ''All Progressives Congress'' (APC), mo woni ɗiɗaɓo e wooteeji ɗii e 6 513 woote.
== Golle politik ==
E wooteeji ngomna diiwaal [[Adamawa]] ñalnde jeewenyi 9 lewru marse e dubi 2019 e nde woote ɓeydooje diiwaal Adamawa ñalnde 28 mars 2019 timmi, Fintiri hollitaama ko kañum heɓi 376 552 woote, o fooli ngomna jooni oo, hono Bindo Jibrisive3, mo Kongres33, mo All63 wooteeji.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322950-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election.html|title=PDP's Fintiri wins Adamawa governorship election|date=2019-03-29|language=en-GB|access-date=2020-03-19|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/03/29/breaking-pdps-fintiri-wins-adamawa-governorship-election/|title=PDP's Fintiri Wins Adamawa Governorship Election|website=Channels Television|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-47730326|title=Fintiri win Adamawa Govnorship election|date=2019-03-29|work=BBC News Pidgin|access-date=2020-03-19}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/breaking-inec-declares-pdps-fintiri-winner-of-adamawa-governorship-election/|title=Updated: INEC declares PDP's Fintiri winner of Adamawa governorship election|newspaper=[[The Punch]]|date=29 March 2019|language=en-US|access-date=2020-03-19}}</ref>
O waɗii kuuɗe ardungal ɗuuɗɗe nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ko adii o suɓaama hooreejo lesdi, kuugal ngal o waɗi haa hitaande 2015. Ahmadu Fintiri laati gomnaajo lesdi Adamawa laabi ɗiɗi. Caggal nde ngomna [[Murtala Nyako]], mo oon sahaa, woppitaa laamu e lewru sulyee 2014, o toɗɗaa ngomna gardiiɗo jaagorɗe. O rokki laamu nguu [[Bala James Ngilari]] caggal lebbi tati.
=== ngomna ===
Ñalnde 9 marse 2019, Ahmadu Fintiri, tergal lannda PDP, suɓaama ngomna [[Diiwal Aadamaawa|diiwaal Adamawa.]] Kono woote ɗee bayyinaama ko ɗe njuumtaani sabu limoore woote ɗe ɓe ndartini ɗee ɓurii marge hakkunde keɓɗo ɗum oo e luulndiiɗo mum ɓurɗo ɓadaade ɗum.
E lewru marse 2024, Fintiri yaltinii eɓɓaande ballal kaalis ngam semmbinde gollotooɓe tokosɓe.<ref>{{Cite web|last=Adamawa State Government|date=2024-03-09|title=Governor Fintiri Unveils Fintiri Business Wallet, Empowering Entrepreneurs|url=https://adamawastate.gov.ng/governor-fintiri-unveils-fintiri-business-wallet-empowering-entrepreneurs/|access-date=2024-05-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=2024-03-09|title=Adamawa: Govt launches Fintiri biz wallet with 10,000 beneficiaries|newspaper=[[Peoples Daily (Nigeria)|Peoples Daily]]|url=https://www.peoplesdailyng.com/adamawa-govt-launches-fintiri-biz-wallet-with-10000-beneficiaries/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2024-05-29|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last1=James|first1=Clement|date=2024-05-29|title=I've Delivered 40 Indelible Footprints For Adamawa People In 5 Years – Fintiri|url=https://newtelegraphng.com/ive-delivered-40-indelible-footprints-for-adamawa-people-in-5-years-fintiri/,%20https://newtelegraphng.com/ive-delivered-40-indelible-footprints-for-adamawa-people-in-5-years-fintiri/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-05-29|newspaper=[[New Telegraph]]|language=en-US}}</ref>
=== Deftere ===
Fintiri yalti e lannda Demokaraasi Leƴƴi ngam naatde e Kongres All Progressives ñalnde 27 feebariyee 2026.<ref>https://guardian.ng/politics/adamawa-governor-fintiri-dumps-pdp-for-apc/</ref>
=== Njeenaaje ===
Gomnaajo Fintiri heɓi njeenaari Naajeeriya ngam kuugal laamu (NEAPS<ref>{{Citation|title=Quality and Service Excellence Awards in the Public Sector|encyclopedia=The Sage Encyclopedia of Quality and the Service Economy|date=2015|doi=10.4135/9781483346366.n160|place=Thousand Oaks, California|publisher=SAGE Publications|isbn=978-1-4522-5672-6}}</ref>) Gomnaajo hitaande dow kuuɗe wuro 2025.<ref>{{Cite web|last=Mjadung|first=Fabo|date=9 December 2025|title=Governor Fintiri Receives Nigeria Excellence Awards in Public Service (NEAPS) Governor of the Year Award on Urban Infrastructure|url=https://adspc.ad.gov.ng/governor-fintiri-receives-nigeria-excellence-awards-in-public-service-neaps-governor-of-the-year-award-on-urban-infrastructure/}}</ref>
== Luural ==
=== Limre mawnde e wallidiiɓe Media ===
E lewru Yarkomaa hiitande dubi alif 2023, Fintiri toɗɗii 47 balloowo ngam wallitde mo e geɗe jowitiiɗe e jaayɗe, hono ngomna diiwaal Adamawa. <ref name=":0">{{Cite news|last=Apanpa|first=Olaniyi|date=2023-08-04|title=Outrage greets Adamawa gov's appointment of 47 media aides|url=https://punchng.com/outrage-greets-adamawa-govs-appointment-of-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>O heɓi yamiroore toɗɗaade 50 wasiyaaji keertiiɗi e suudu sarɗiiji leydi Adamawa e lewru suwee e hitaande ndee. Gomnaajo on toɗɗii walliinde teeŋtunde ɗiɗo, wallidiiɓe teeŋtuɓe mawɓe sappo, wallidiiɓe teeŋtuɓe capanɗe tati e nayo e dow lowre enternet e sosde lowre, e balloowo teeŋtuɗo gooto e ''Master of Ceremonies Government Events.<ref>{{Cite news|last=Nabordo|first=Muhammad Alabira|date=2023-08-04|title=Adamawa governor appoints 47 media aides|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nnorth-east/614162-adamawa-governor-appoints-47-media-aides.html|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref>''<ref name=":1">{{Cite news|title=Outrage as Adamawa Governor Appoints 47 Media Aides|url=https://dailytrust.com/outrage-as-adamawa-governor-appoints-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Daily Trust]]|date=3 August 2023}}</ref>
Ndee feere addani luural mawngal e nder leydi ndii kala, tawi heewɓe ina njenanaa toɗɗagol ngol ina heewi, ina cikka ko ɗum huunde nde alaa ɗo haaɗi. <ref name=":12">{{Cite news|title=Outrage as Adamawa Governor Appoints 47 Media Aides|url=https://dailytrust.com/outrage-as-adamawa-governor-appoints-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Daily Trust]]|date=3 August 2023}}</ref>Yeeɓe ɓee kollitii wonde diiwaal Adamawa ina jogii yimɓe heewɓe, fotde 3,44 miliyoŋ neɗɗo ina nguuri e baasal, tawi ko 19ɓo e nder leydi ndii kala (''Multidimensional Poverty Index'').<ref name=":02">{{Cite news|last=Apanpa|first=Olaniyi|date=2023-08-04|title=Outrage greets Adamawa gov's appointment of 47 media aides|url=https://punchng.com/outrage-greets-adamawa-govs-appointment-of-47-media-aides/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Reports {{!}} National Bureau of Statistics|url=https://nigerianstat.gov.ng/elibrary/read/1241254|access-date=2023-08-04|website=nigerianstat.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Mosadioluwa|first=Adam|date=2023-08-04|title='35 content creators, is your government skit?', Nigerians react as Fintiri unveils 47-man media team|url=https://tribuneonlineng.com/35-content-creators-is-your-government-skit-nigerians-react-as-fintiri-unveils-47-man-media-team/|access-date=2023-08-04|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
Ñalnde 6 oktoobar, jaagorgal ngomna oo hollitii toɗɗagol 103 goɗɗo, tawi heen 37 ko balloowo keeriiɗo mawɗo, 45 ko balloowo keeriiɗo mawɗo, e 21 balloowo keeriiɗo.<ref>{{Cite news|last=Francis|first=Golfa|date=2023-10-07|title=Adamawa State Governor Swears-in 103 Special Advisers|url=https://von.gov.ng/adamawa-state-governor-swears-in-103-special-advisers/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|last=Ochetenwu|first=Jim|date=2023-10-06|title=Fintiri appoints 103 assistants hours after inaugurating 30 advisers|url=https://dailypost.ng/2023/10/06/fintiri-appoints-103-assistants-hours-after-inaugurating-30-advisers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>Ɗum addani limoore wallidiiɓe ɓee fotde 150, tawi lewru kala ina tolnoo e 28 miliyoŋ naira, hono no jaaynde ''Daily Trust'' holliri nii.<ref name=":2">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref>
Kono tan, gardiiɗo jaayndeeji ngomna oo, hono Humwashi Wonosikou, saliima miijo ngo, o hollitii wonde kala toɗɗaaɗo e jaayndeeji ɗii, ina joginoo darnde keeriinde, tee ɗeen toɗɗagol ina njogii kadi darnde ngam ƴellitde caɗeele baasal e nder diiwaal hee. O wi'i, "Walaa haaje ƴamɗe dow walliinde laylaytol rento. Kuugal maɓɓe woni cemmbiɗinki kuuɗe laamu e taskaramji. Kuugal ngomna ngam nastuki ɓe, ɗum ɗon mari haaje yidde ustugo baawal."<ref name=":22">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref>
Gooto e wallidiiɓe jaayɗe toɗɗaaɓe ɓee, haaldude e jaaynde wiyeteende Daily Trust, hollitii hoolaare mum wonde darnde maɓɓe ustataako sabu laaɓtugol golle maɓɓe. O hollitii wonde gollal 34 balloowo e nder laylayti renndo maa "wallu sanitize posts e nder laylayti renndo ceertuɗi."<ref name=":23">{{Cite news|title=Outrage Trails Governors' Bloated Appointments|url=https://dailytrust.com/outrage-trails-governors-bloated-appointments/|access-date=2023-10-08|newspaper=[[Daily Trust]]|date=8 October 2023}}</ref>
== Nguurndam neɗɗo ==
Fintiri resndi Lami Ahmadu Fintiri, ɓe ndañi ɓiɓɓe tato. E hitaande dubi 2020,<ref name="Blogger">{{Cite web|date=2022-10-30|title=Fintiri Biography And Net Worth, Age, State, Tribe, Religion, Wife, Children 7, Education, Political Career|url=https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|access-date=2022-10-30|language=en-US|archive-date=30 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221030130731/https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|url-status=dead}}</ref> Fintiri maayi yumma mum Hajiya Fatima Umar Badami mo maayi caggal rafi juutɗo to suudu safrirdu fedde nde, Yola Baaba makko, Umaru Badami, maayi caggal rafi juutɗo to suudu safrirdu fedde nde (FMC) to [[Yola]].<ref>{{Cite news|last=Ochetenwu|first=Jim|date=2020-04-29|title=Adamawa State Governor, Fintiri loses mother|url=https://dailypost.ng/2020/04/29/adamawa-state-governor-fintiri-loses-mother/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-30|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref> Mr. Badami, mo duuɓi 82, yalti konu leydi ndii e hitaande 1984. Caggal ɗuum o wirnaa e yanaande juulɓe Yola Damare no aadaaji [[Lislaamu|lislaam]] nii.<ref name="Blogger2">{{Cite web|date=2022-10-30|title=Fintiri Biography And Net Worth, Age, State, Tribe, Religion, Wife, Children 7, Education, Political Career|url=https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|access-date=2022-10-30|language=en-US|archive-date=30 October 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221030130731/https://whoiswriter.com/fintiri-biography-net-worth/|url-status=dead}}</ref>
== Ƴeew kadi ==
Doggol ngomnauuji [[Diiwal Aadamaawa|diiwaal Adamawa]]
== Tuugnorgal ==
[[Category:Naajeeriya]]
[[Category:Yimɓe]]
[[Category:Yimɓe Naajeeriya]]
[[Category:Pelaajo Adamawa]]
[[Category:Pelaajo Naajeeriya]]
[[Category:Stub]]
lpw2v1ns31f30jxti0tt8vkt9v9mquy
Adamawa State Polytechnic
0
6373
178520
145800
2026-07-14T17:13:17Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
178520
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}[[File:Nigeria Adamawa State map.png|thumb]]
'''Adamawa State Polytechnic''' ko jaangirde jaangowbe nder Yola, [[Adamawa]] State, [[Naajeeriya|Nigeria]]. Ɗum haɓɓiti nder 1991 nder hawtuki College of Preliminary Studies Yola e Institute for Staff Development, Numan.<ref name=":0">https://www.myschoolgist.com/ng/adamawa-state-poly-courses/</ref> Polyteknik kesum hokkata jaangobe diploma lesdi e nder ilmu komiɗinooje, limtal, jaangobe.<ref>https://web.archive.org/web/20090922171022/http://adspolyyola.net/</ref> Polytechnic, je ɗon laamorde lesdi, ɗon je ɗon jeye nder National Board for Technical Education.<ref>https://web.archive.org/web/20100920212241/http://nbte.gov.ng/downloads/ACCREDITATION_STATUS_OF_PROGRAMMES.pdf</ref> Jaangoore nden laati marɗo nder jaangerde [[Maiduguri]] ngam huutoreeji jaangerde<ref>https://thenationonlineng.net/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes-rector/</ref><ref>https://www.lasu-info.com/2021/02/adamawa-state-poly-degree-programmes.html</ref><ref>https://thisnigeria.com/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes-rector/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20210602213005/https://www.adamawatimes.com/2021/02/02/adamawa-poly-set-to-begin-degree-programmes/</ref>
== Tariha Adamawa state poly==
Nder 2007, polytechnic hirsake 200 yiimɓe be hakkiilo e nder ummaatooje e diina. Caggal nde ɓe huwtake ɓe ngalaa hakkiilo duuɓi ɗiɗi, ɓe njaara laamu leydi ndi ngam ɓe ɗaɓɓita ɓe ɓe ngarta ɓe ɓe ɓe ngartata ɓe ɓe ɓe ngalaa hayru e ɓe ngartana ɓe. Nder lewru Desemba 2009, mawɗo laamiiɓe mo ɗon jaɓɓa haala ɗon wi'i yiimɓe ɓe ɗon waɗa torra e huwtore dow janngooɓe ɗon mari hakkiilo.<ref>http://allafrica.com/stories/200912160168.html</ref> Nder lewru Nowambar 2008, bandol je ɗon ɗaɓɓa polytechnic waɗi haala je ɗon haani boo ɗon nodda goovɛrneer [[Murtala Nyako]] ngam o waɗugo kuuɗe ngam o wurtina jaŋde nder jaŋde maako. Kawtal ngal holli wonde polytechnic ina woodi ɗiɗo tan nder kuugal 33 ngal o hokkata, o holli "teddol, ɓeydaaki" nder yiimɓe e "teddungal e lenyol e ɓeydaaku".<ref>http://allafrica.com/stories/200811120218.html</ref> Nder lewru Desemba 2009, laamu leydi hokki laamu N20.1 miliyaar be ɓe nafota dow suudu deftere e suudu darinooɓe e nder suudu darnde, be nder suudu darngal, je ɗon haani diga hitaande 2001.<ref>http://allafrica.com/stories/200912071297.html</ref>
Nder lewru mars 2021, nder nder nder nder juulde ɓaawo limce maɓɓe je'eteende, ardiiɓe ɗon halki cuuɗi nder suudu mawndu nder suudu. Ɗuum waɗi lekki'en ɗon maɓɓina nder 25 mars.<ref>https://dailypost.ng/2021/03/25/adamawa-poly-shut-as-celebration-turns-violent/</ref><ref>https://thenationonlineng.net/adamawa-poly-shut-as-students-burn-hostel-others/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20231002035322/https://guardian.ng/news/adamawa-poly-shut-after-police-raid/</ref><ref>http://saharareporters.com/2021/03/25/adamawa-polytechnic-shut-indefinitely-over-students-rampage</ref> Jaɓɓorgo lesdi Naajeeriya Ɗaaɗooɓe ɓeydooɓe ɓeydani ɓe ceede ngam ɓe taƴa, be tan ɓe ceede ceede ɓe ceede haa jaŋde ngam ɓe timmina limce maɓɓe malla ɓe ɗaɓɓita ko ɓe heɓata.<ref>https://punchng.com/adamawa-poly-reopens-after-students-unrest/</ref><ref>http://lifestyle.thecable.ng/adamawa-poly-reopens/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20211029095114/https://scholarshipboard.org.ng/blog/adamawa-poly-reopens-after-unrest/</ref>
== Kooruuji ɗi mbaɗetee ==
Ɗuum woni ko'e ko'e ɗi jaaynde'en hokkata;<ref>https://myschool.ng/classroom/institution-courses/adamawa-state-polytechnic</ref><ref>https://web.archive.org/web/20211129221022/https://itsjambnews.com.ng/jamb/adamawapoly-courses/</ref><ref>https://samphina.com.ng/adamawa-state-polytechnic-undergraduate-courses/</ref><ref>https://www.manpower.com.ng/company/204/departments</ref><ref>https://www.myschoolgist.com/ng/adamawa-state-poly-courses/</ref>
* Accountancy
* Agricultural and Bio-Environmental Engineering/Technology
* Business Administration and Management
* Civil Engineering
* Computer Science
* Mass Communication
* Mechanical Engineering
* Office Technology and Management
* Public Administration
* Quantity Surveying
* Science Laboratory Technology
* Social Development
* Statistics
* Surveying and Geo-informatics
* Urban and Regional Planning
== Campus ==
Jaŋde ɗon haadi nder campus tati. Luttugo suudu duɗal ɗon haa [[Jimeta]] - Yola, laamorgo lesdi Adamawa. Jambutu campus ɗon haa Jimeta nden campus Numan ɗon ha nder [[Numan]] Local Government Area of the State.<ref>https://web.archive.org/web/20240528092617/https://educated.com.ng/adamawa-state-polytechnic-courses-portal-school-fees-application-form-and-more/</ref><ref>https://www.lasu-info.com/2020/09/adamawa-state-poly-resumption-date.html</ref><ref name=":0" />
== Fedde ==
Jaangoore nden ɗon mari jokkondiral bee [[Ahmadu Bello]] University, Zaria e Federal University [[Dutse]], [[Jigawa]] State.
== Ndaare kadi ==
[[:en:List_of_polytechnics_in_Nigeria|List of polytechnics in Nigeria]]
== Kootol ==
omln1aa1q3ktmgwlpw955u5ucipflsi
Viyolet Sampa-Bredt
0
26851
178594
100794
2026-07-15T05:37:09Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
178594
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Violet Sampa-Bredt''' (27 oktoobar 1950[1] – 29 mars 2015, Almaañ) ko politikyanke Zambi, tergal Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Chawama tuggi 2006 haa 2011, kadi ko o Sekreteruuji Mawɗi e nder Diiso Eklesiyaaji Zambi.<ref name="Obituary">[https://web.archive.org/web/20220527072111/http://uczsynod.org/synod-news/the-zambian-christian-fratenity-bids-farewel-to-the-late-hon-rev-bredt-sampa/ Lee Muzala, (20 July 2015), ''Synod News'', United Church of Zambia]</ref><ref name="Lusaka Times">[https://www.lusakatimes.com/2015/04/11/violet-sampa-bredt-put-to-rest/ {11 April 2015) Violet Sampa-Bredt put to rest, ''Lusaka Times'']</ref>
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Stub]]
c9wnm8sd2f980u6ozxk8i16w11wgiz4
Yahya Jammeh
0
28653
178461
169387
2026-07-14T13:44:03Z
~2026-39722-68
15055
/* Woote gardagol leydi e hitaande 1996 */
178461
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Yahya Jammeh''' (jibinaa ko 25 lewru Mbooy hitaande 1965) ko ofisee Gammbinaajo he siyasajou Gammbinaajo gonnooɗo hooreejo leydi [[Gammbi]] gila hitaande 1994 haa 2017.<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-24383225</ref> Jammeh jibinaa ko to Kanilai, jeyaa ko e leñol Jola. O adii heɓtude laamu ko e kuudetaa 1994 o fooli hooreejo leydi ndii, hono [[Dawda Kairaba Jawara|Dawda Kairaba Jawara.]]<ref>https://www.africanews.com/2017/01/20/ten-key-facts-about-sheikh-professor-alhaji-yahya-ajj-jammeh-babili-mansa//</ref> Jammeh ardii leydi ndii e gardagol junta militeer hade o wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo e hitaande 1996.
E nder laamu makko duuɓi noogas e ɗiɗi, o suɓaama kadi e hitaande 2001, 2006, e 2011,<ref>https://www.britannica.com/place/The-Gambia/1994-coup-1996-presidential-election-and-new-constitution#ref1010006</ref> kono o foola woote 2016 e juuɗe [[Adama Barrow]]. O tuumaama warngo, leeptugol, hono no winndiraa e Komiseer Goonga Gammbi. Jawdi makko ustaama e nder winndere ndee, kono o yedditii kala ko o tuumaa, o woni ko e eggude Ekuwator, tawi o ñaawaaka.
== Cukaagu e jaŋde leslesre ==
Yahya Jammeh jibinaa ko ñalnde 25 mee 1965 to Kanilai, wuro to bannge worgo Gammbi, e nder galle juulɓe. Mawɓe makko eggii ko e diiwaan Kasamance to Senegaal. Baaba makko wiyetee ko Abdul-Aziis Jemus Junkung Jammeh, yumma makko wiyetee ko Aja Asombi Bojaang. Jammeh janngi duɗal leslesal to Kanilai e Bwiam.
Caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Gammbi]] to Banjul, o timmini jaŋde makko O Levels e hitaande 1983.
E hitaande 1984, Jammeh naati e Sanndarmerie ngenndiijo [[Gammbi]] o wonti ofisee kadet e hitaande 1987.O arti e konu ngenndi Gambie e hitaande 1989, ɗo o joginoo golle keewɗe e komanndaaji. O heɓi kadi janngingol polis konu to Amerik tuggi 1993 haa 1994.<ref>https://trialinternational.org/latest-post/yahya-jammeh/</ref>
==22 sulyee 1994 kuudetaa==
[[File:Jammeh - copia.jpg|thumb]]
Ñalnde 22 sulyee 1994, Yahya Jammeh e ofiseeji konu tokoosi tati goɗɗi, hono Sana Sabally, Sadibou Hydara e Edward Singateh, ardii kuudetaa mo liɓi hooreejo leydi ndii, hono Sir Dawda Jawara. Jammeh wonti hooreejo fedde toppitiinde laamu keso (AFPRC) balɗe nay caggal kuudetaa oh.
[[File:Yahya Jammeh with Obamas.jpg|thumb|Yaya Jammeh he Obama]]
Kuudetaa oo waɗii mbayliigu mawngu e yahdu diiwaan oo feewde e demokaraasi e politik lanndaaji keewɗi, ɗum wayli darnde [[Gammbi]] e nder leyɗe demokaraasiije tokoose gollotooɗe e [[Afrik]].
==Woote gardagol leydi e hitaande 1996==
E woote gardagol leydi e hitaande 1996, Jammeh heɓiino 56% e woote ɗee, o woni kanndidaa APRC, o fooli [[Ousainou Darboe]] e Hamat Bah e Sidiya Jatta. Wooteeji depiteeji 1997 kadi okki APRC Jammeh ko ɓuri heewde. Annduɓe mbiy wonde wooteeji ɗii mbaɗaaka no feewi. Sabu ko Jammeh toɗɗii hooreejo goomu woote, kadi kadi o huutoroo hulɓinaade wootooɓe.
== Woote leydi e hitaande 2016 ==
Ko adii wootee 2016 he nder leydi [[Gammbi]] luulndiiɓe heewɓe ina njeyaa heen Ousainou Darboe nanngaama. Duum waɗi luulndo ngoo hawrude caggal [[Adama Barrow]].
E woote 1 desaambar 2016, Jammeh fooli ɗum ko Adama Barrow. Jammeh jaɓii njeñtudi ndii e fuɗɗoode, caggal ɗuum o salii ndi. O ɗaɓɓiino momtude woote ɗee rewrude e ñaawirɗe.
== Tuugnorgal ==
<references />
{{Afirik}}
[[Catégorie:Gammbi]]
i7ykgcji4j6n88ft8wlc5bgtn9zyh1t
178462
178461
2026-07-14T13:52:44Z
Gayobah13
10275
/* Woote leydi e hitaande 2016 */
178462
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Yahya Jammeh''' (jibinaa ko 25 lewru Mbooy hitaande 1965) ko ofisee Gammbinaajo he siyasajou Gammbinaajo gonnooɗo hooreejo leydi [[Gammbi]] gila hitaande 1994 haa 2017.<ref>https://www.bbc.com/news/world-africa-24383225</ref> Jammeh jibinaa ko to Kanilai, jeyaa ko e leñol Jola. O adii heɓtude laamu ko e kuudetaa 1994 o fooli hooreejo leydi ndii, hono [[Dawda Kairaba Jawara|Dawda Kairaba Jawara.]]<ref>https://www.africanews.com/2017/01/20/ten-key-facts-about-sheikh-professor-alhaji-yahya-ajj-jammeh-babili-mansa//</ref> Jammeh ardii leydi ndii e gardagol junta militeer hade o wonde hooreejo leydi cuɓaaɗo e hitaande 1996.
E nder laamu makko duuɓi noogas e ɗiɗi, o suɓaama kadi e hitaande 2001, 2006, e 2011,<ref>https://www.britannica.com/place/The-Gambia/1994-coup-1996-presidential-election-and-new-constitution#ref1010006</ref> kono o foola woote 2016 e juuɗe [[Adama Barrow]]. O tuumaama warngo, leeptugol, hono no winndiraa e Komiseer Goonga Gammbi. Jawdi makko ustaama e nder winndere ndee, kono o yedditii kala ko o tuumaa, o woni ko e eggude Ekuwator, tawi o ñaawaaka.
== Cukaagu e jaŋde leslesre ==
Yahya Jammeh jibinaa ko ñalnde 25 mee 1965 to Kanilai, wuro to bannge worgo Gammbi, e nder galle juulɓe. Mawɓe makko eggii ko e diiwaan Kasamance to Senegaal. Baaba makko wiyetee ko Abdul-Aziis Jemus Junkung Jammeh, yumma makko wiyetee ko Aja Asombi Bojaang. Jammeh janngi duɗal leslesal to Kanilai e Bwiam.
Caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde [[Gammbi]] to Banjul, o timmini jaŋde makko O Levels e hitaande 1983.
E hitaande 1984, Jammeh naati e Sanndarmerie ngenndiijo [[Gammbi]] o wonti ofisee kadet e hitaande 1987.O arti e konu ngenndi Gambie e hitaande 1989, ɗo o joginoo golle keewɗe e komanndaaji. O heɓi kadi janngingol polis konu to Amerik tuggi 1993 haa 1994.<ref>https://trialinternational.org/latest-post/yahya-jammeh/</ref>
==22 sulyee 1994 kuudetaa==
[[File:Jammeh - copia.jpg|thumb]]
Ñalnde 22 sulyee 1994, Yahya Jammeh e ofiseeji konu tokoosi tati goɗɗi, hono Sana Sabally, Sadibou Hydara e Edward Singateh, ardii kuudetaa mo liɓi hooreejo leydi ndii, hono Sir Dawda Jawara. Jammeh wonti hooreejo fedde toppitiinde laamu keso (AFPRC) balɗe nay caggal kuudetaa oh.
[[File:Yahya Jammeh with Obamas.jpg|thumb|Yaya Jammeh he Obama]]
Kuudetaa oo waɗii mbayliigu mawngu e yahdu diiwaan oo feewde e demokaraasi e politik lanndaaji keewɗi, ɗum wayli darnde [[Gammbi]] e nder leyɗe demokaraasiije tokoose gollotooɗe e [[Afrik]].
==Woote gardagol leydi e hitaande 1996==
E woote gardagol leydi e hitaande 1996, Jammeh heɓiino 56% e woote ɗee, o woni kanndidaa APRC, o fooli [[Ousainou Darboe]] e Hamat Bah e Sidiya Jatta. Wooteeji depiteeji 1997 kadi okki APRC Jammeh ko ɓuri heewde. Annduɓe mbiy wonde wooteeji ɗii mbaɗaaka no feewi. Sabu ko Jammeh toɗɗii hooreejo goomu woote, kadi kadi o huutoroo hulɓinaade wootooɓe.
== Woote leydi e hitaande 2016 ==
Ko adii wootee 2016 he nder leydi [[Gammbi]] luulndiiɓe heewɓe ina njeyaa heen Ousainou Darboe nanngaama. Duum waɗi luulndo ngoo hawrude caggal [[Adama Barrow]].
E woote 1 desaambar 2016, Jammeh fooli ɗum ko [[Adama Barrow]]. Jammeh jaɓii njeñtudi ndii e fuɗɗoode, caggal ɗuum o salii ndi. O ɗaɓɓiino momtude woote ɗee rewrude e ñaawirɗe.
== Tuugnorgal ==
<references />
{{Afirik}}
[[Catégorie:Gammbi]]
kf6gti51ib83d1tme3qwsy0mmcgzerg
Template:Infobox person
10
32868
178660
178260
2026-07-15T09:39:19Z
De-Invincible
7477
178660
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 300px; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.2em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #d2dbe5; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
ldudumutbu24ffza1wqbvxbynziy1pl
178664
178660
2026-07-15T09:46:21Z
De-Invincible
7477
178664
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 23em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.2em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #d2dbe5; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
47v0rluxmrij8arnfyvd27xlhk67n0y
178665
178664
2026-07-15T09:53:41Z
De-Invincible
7477
178665
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 20em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
c6e17h9dclxr5db6y2w7d9xutvk7821
178666
178665
2026-07-15T09:59:04Z
De-Invincible
7477
178666
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 23em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
7s91tyl7o7cv9dz75ejit500xdf1l7b
178667
178666
2026-07-15T10:00:09Z
De-Invincible
7477
178667
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a2a9b1; border-bottom: 1px solid #a2a9b1; color: #202122; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
45muus0vmlbhe9zjcxdi6pw4z8vtnvv
178668
178667
2026-07-15T10:02:08Z
De-Invincible
7477
178668
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; color: #202122; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]|{{#if:{{#property:P18}}|[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1|alt=]]}}}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
71e7gige00nxranrb9xzqhsnhjewu7i
178706
178668
2026-07-15T10:51:05Z
De-Invincible
7477
178706
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a2a9b1; background-color: #f8f9fa; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f2f5f8; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a2a9b1; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #eaecf0; text-align: center; font-weight: bold; color: #202122; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}{{#if:{{{pronunciation|}}}|<br /><span class="noprint">{{{pronunciation}}}</span>}}
| imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafafa;
| image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>|{{#if:{{#property:P18}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{#property:P18}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|alt=]]</div>}}}}
| captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #54595d; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em;
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date|{{#property:P569}}}}}|{{{birth_date|}}}}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place|{{#property:P19}}}}}}}
| label3 = Baptised
| data3 = {{#if:{{{birth_date|}}}||{{{baptised|}}}}}
| label4 = Disappeared
| data4 = {{#if:{{{disappeared_date|}}}|{{{disappeared_date}}} at {{{disappeared_place|}}}{{#if:{{{disappeared_status|}}}|<br />Status: {{{disappeared_status}}}}} }}
| label5 = Maaygol
| data5 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place|}}}}}{{#if:{{{death_cause|}}}|<br />(Cause: {{{death_cause}}})}}
| label6 = Body discovered
| data6 = {{{body_discovered|}}}
| label7 = Resting place
| data7 = {{#if:{{{resting_place|}}}|{{{resting_place}}} {{#if:{{{resting_place_coordinates|}}}|<br />{{{resting_place_coordinates}}} }} }}
| label8 = Yanaande
| data8 = {{#if:{{{burial_place|}}}|{{{burial_place}}} {{#if:{{{burial_coordinates|}}}|<br />{{{burial_coordinates}}} }} }}
| label9 = Monuments
| data9 = {{{monuments|}}}
| label10 = Ngenndi
| data10 = {{{nationality|}}}
| label11 = Ɓiyleydi
| data11 = {{{citizenship|}}}
| label12 = Inɗe goɗɗe
| data12 = {{{other_names|}}}
| label13 = Siglum
| data13 = {{{siglum|}}}
| label14 = Mawɓe danyɓe
| data14 = {{#if:{{{parents|}}}|{{{parents}}}|{{#if:{{{mother|}}}{{{father|}}}|{{#if:{{{father|}}}|Baaba: {{{father}}}}}{{#if:{{{mother|}}}|<br />Inna: {{{mother}}}}} }} }}
| label15 = Jom suudu
| data15 = {{{spouse|}}}
| label16 = Partner
| data16 = {{{partner|}}}
| label17 = Ɓiɓɓe
| data17 = {{{children|}}}
| label18 = Bandiraaɓe
| data18 = {{{relatives|}}}
| label19 = Galle
| data19 = {{{family|}}}
| header20 = Golle e Baɗte
| label21 = Golle
| data21 = {{{occupation|{{#property:P106}}}}}
| label22 = Duuɓi golle
| data22 = {{{years_active|}}}
| label23 = Era
| data23 = {{{era|}}}
| label24 = Employer
| data24 = {{{employer|}}}
| label25 = Organization
| data25 = {{{organization|}}}
| label26 = Agent
| data26 = {{{agent|}}}
| label27 = Anndiraa
| data27 = {{{known_for|{{#property:P800}}}}}
| label28 = Golle lolluɗe
| data28 = {{{notable_works|}}}
| label29 = Tiitoonde
| data29 = {{{title|}}}
| label30 = Term
| data30 = {{{term|}}}
| label31 = Predecessor
| data31 = {{{predecessor|}}}
| label32 = Successor
| data32 = {{{successor|}}}
| label33 = Toowndi
| data33 = {{{height|}}}
| label34 = Style
| data34 = {{{style|}}}
| label35 = Television
| data35 = {{{television|}}}
| label36 = Jaŋde
| data36 = {{{education|}}}
| label37 = Alma mater
| data37 = {{{alma_mater|}}}
| header38 = Jokkondiral
| label39 = Fedde dawrugol
| data39 = {{{party|}}}
| label40 = Fedde goɗɗe
| data40 = {{{otherparty|}}}
| label41 = Movement
| data41 = {{{movement|}}}
| label42 = Opponents
| data42 = {{{opponents|}}}
| label43 = Boards
| data43 = {{{boards|}}}
| header44 = {{#if:{{{criminal_charges|}}}{{{criminal_penalty|}}}{{{criminal_status|}}}|Criminal history}}
| label45 = Charges
| data45 = {{{criminal_charges|}}}
| label46 = Penalty
| data46 = {{{criminal_penalty|}}}
| label47 = Status
| data47 = {{{criminal_status|}}}
| header48 = Kabaaruuji goɗɗi
| label49 = Call sign
| data49 = {{{callsign|}}}
| label50 = Njeenaaje
| data50 = {{{awards|}}}
| label51 = Lowre enternet
| data51 = {{{website|}}}
| data52 = {{{module|}}}{{{module2|}}}{{{module3|}}}{{{module4|}}}{{{module5|}}}{{{module6|}}}
| data53 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #a2a9b1; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|{{#if:{{{signature_size|}}}|{{{signature_size}}}|150px}}|alt={{{signature_alt|}}}]]
{{#if:{{{signature_type|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; color: #555;">{{{signature_type}}}</span>}}
</div>
}}
| belowstyle = border-top: 1px solid #a2a9b1; text-align: left; font-size: 85%; color: #555; padding-top: 4px;
| below = {{{footnotes|}}}
}}
<noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
9ygxnyaq32v6tlexd94kdih8bbtrwp0
Lorine Chebet
0
36105
178593
151173
2026-07-15T00:40:27Z
InternetArchiveBot
6960
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
178593
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Lorine Chebet Kaei''' (jibinaa ko 8 oktoobar 1999) ko volleyball Keñiya, gardinooɗo leydi mum e nder winndere ndee haa arti noon e Olimpiyaaji Tokiyoo e Pari. O fiyiino e nder kasooji Keñiya e kippuuji volleyball rewɓe Banke njulaagu Keñiya.<ref name="flyingp">{{Cite web|date=12 September 2020|title=Back in business: Lorine Chebet eager to keep the ball flying at Prisons|url=https://nation.africa/kenya/sports/lorine-chebet-eager-to-keep-the-ball-flying-at-prisons-1937616|access-date=23 December 2024|website=Nation|language=en}}</ref>
== Ngendam ==
Chebet jibinaa ko e hitaande 1999 to diiwaan Mount Elgon to leydi Keñiya, o janngi to duɗal hakkundeewal Kwanthanze to Machakos. O fijiraama e kasooji leydi Kenya, o yalti e fedde nde wonaa laamuyankoore e nder fedde nde wonaa laamuyankoore, nde tawnoo fedde kasooji ndee heɓi njeenaari Fedde ndee e ndeen hitaande. O ummii e ekipaaji KCB ngam yahde to duɗal jaaɓi haaɗtirde kasooji, o heɓi heen seedantaagal makko e lewru ut 2020 nde o arti e ekipaaji kasooji leydi Kenya.
<ref name="gold">{{Cite web|title=Women Volleyball XII All Africa Games 2019 Rabat, Marocco - 22-30.08 - Gold Medal: Kenya|url=http://www.todor66.com/volleyball/Africa/Women_AAG_2019.html|access-date=16 December 2024|website=www.todor66.com}}</ref><ref name="olost">{{Cite web|title=Malkia Strikers go down to Japan in Olympics opener|url=https://citizentv.co.ke/sports/malkia-strikers-go-down-to-japan-in-olympics-opener-12842213/|access-date=25 July 2021|website=Citizentv.co.ke|date=16 December 2024|language=en-US}}</ref><ref name="NED">[https://web.archive.org/web/20230811141713/https://www.federvolley.it/sites/default/files/news/allegati/WWCH2022-Arnhem%20-%20Netherlands%20-%20Daily%20Bulletin-2.pdf Daily bulletin Netherlands|access-date=23 December 2024]</ref>
E hitaande 2021, gardiiɗo coftal ɓalli leydi Keñiya, Paul Bitok, hollitii kippu rewɓe sappo e ɗiɗo ngam tawtoreede Olimpiyaade 2020 mo ɓe njooɗii to Tokiyoo. Ko ngol woni go’o ko leydi Keñiya ina heɓa naatde e Olimpiyaade gila 2003. Bitok suɓii ko kippu Malkia Strikers nannduɗo e kippu keɓɗo kawgel fuku winndere FIVB 2019Kippu Olimpiyaade ina joginoo 8 fiyooɓe ko nanndi heen. Ɓeen ngoni ƴaañooɓe hakkundeeji Chebet e Edith Wisa kam e Jane Wacu, Emmaculate Chemtai, Mercy Moin, Leonida Kasaya, Sharon Chepchumba e Agripina Kundu. Kippu nguu jannginiraa ko ɓeydi heen to Nairobi, ko gardiiɗo Beresiil biyeteeɗo Luizomar de Moura. Kenyanaaɓe ndartinii pottital mum en gadanal e kippu leydi [[Japan|Japon]] e pottitte nay keddiiɗe ɗee e Serbi, Beresiil, Koree e Republique Dominik.[citation needed]
E hitaande 2022 o yahi Orop e kippu ngenndiijo ngam tawtoreede kawgel winnderewal volleyball rewɓe FIVB 2022 ngel Pays-Bas e Poloñ yuɓɓini.
E hitaande 2024 o fiyi e Malkia Strikers e Olimpiyaaji Pari. Chebet ina jeyaa e volleyballs Keñiya seeɗa wonnooɓe e olimpiyaaji mum en ɗiɗaɓi. Heddiiɓe ɓee ko Edit Wisa e Sharon Chepchumba. Kanko e Meldina Sande ko kamɓe tan ngoni fukuyaŋkooɓe cuɓaaɓe e kippu Prisons.Kippu nguu woni ko e pool B, ɓe mbaɗii pottitte tati to Pari. Ɓe kawri e Beresiil, Poloñ e [[Japan|Japon]] ɓe ndartini kawgel ngel tati fof e 3-0.<ref name="upclose">{{Cite web|last=ISABOKE|first=ALEX|date=29 July 2024|title=Up-Close With Malkia Strikers Class of 2024 Paris Olympics|url=https://www.capitalfm.co.ke/sports/2024/07/29/up-close-with-malkia-strikers-class-of-2024-paris-olympics/|access-date=18 December 2024|website=Capital Sports|language=en-US}}</ref><ref name="lorinnesgame">{{Cite web|title=KAEI Lorine Chebet|url=https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/lorine-chebet-kaei_1894966|work=[[Paris 2024 Olympics]]|access-date=19 December 2024|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20241006233523/https://olympics.com/en/paris-2024/athlete/lorine-chebet-kaei_1894966|archive-date=6 October 2024}} ([https://paris2024.rtve.es/es/paris-2024/atleta/lorine-chebet-kaei_1894966 alternate link])</ref>
== Tuugnorgal ==
tqh8oooldxh73elre0endlrc3yr4y4b
Template:Infobox book
10
36853
178675
154097
2026-07-15T10:16:45Z
De-Invincible
7477
178675
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c3b0a0; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f5f0eb; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c3b0a0; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #e6dad0; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3629; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{original_title|}}}|<span style="font-style: italic;">{{{original_title}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_width|}}}|{{{image_width}}}|200px}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru deftere
| label2 = Winndiyanke
| data2 = {{{author|}}}
| label3 = Leydi
| data3 = {{{country|}}}
| label4 = Ɗemngal
| data4 = {{{language|}}}
| label5 = Genre
| data5 = {{{genre|}}}
| header6 = Wallifaango
| label7 = Winnditorde
| data7 = {{{publisher|}}}
| label8 = Ñalnde yaltugol
| data8 = {{{release_date|}}}
| label9 = Farillaaji
| data9 = {{{media_type|}}} <!-- Hardcover, Paperback, etc. -->
| label10 = Hellooji
| data10 = {{{pages|}}}
| header11 = Identifiers
| label12 = ISBN
| data12 = {{{isbn|}}}
| label13 = OCLC
| data13 = {{{oclc|}}}
}}
53ub60ly7ifvascb3y9qct3ac2tysqf
Timnit Gebru
0
38582
178714
172353
2026-07-15T10:56:59Z
De-Invincible
7477
178714
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox scientist
| name = Timnit Gebru
| birth_name = Timnit W. Gebru
| image = Timnit Gebru crop.jpg
| caption = Timnit Gebru ndee hitannde 2018
| alt = Gebru in 2018
| birth_date = {{birth based on age as of date|37|2020|12|3}}<ref name=NYT4>{{cite news |newspaper=[[The New York Times]] |url=https://www.nytimes.com/2020/12/03/technology/google-researcher-timnit-gebru.html |first1=Cade |last1=Metz |date=3 December 2020 |access-date=12 December 2020 |title=Google Researcher Says She Was Fired Over Paper Highlighting Bias in A.I. |first2=Daisuke |last2=Wakabayashi |quote=After she and the other researchers submitted the paper to an academic conference, Dr. Gebru said, a Google manager demanded that she either retract the paper from the conference or remove her name and the names of the other Google employees. She refused to do so without further discussion and, in the email sent Tuesday evening, said she would resign after an appropriate amount of time if the company could not explain why it wanted her to retract the paper and answer other concerns. The company responded to her email, she said, by saying it could not meet her demands and that her resignation was accepted immediately. Her access to company email and other services was immediately revoked. In his note to employees, Mr. Dean said Google respected "her decision to resign". Mr. Dean also said that the paper did not acknowledge recent research showing ways of mitigating bias in such systems. |archive-date=11 December 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201211061214/https://www.nytimes.com/2020/12/03/technology/google-researcher-timnit-gebru.html |url-status=live }}</ref>
| birth_place = [[Addis Ababa]], Ethiopia<ref name=NYT4/><ref name=":0"/>
| nationality = <!-- only with a reliable source-->
| thesis_url = https://searchworks.stanford.edu/view/12137902
| thesis_year = 2017
| thesis_title = Visual computational sociology: computer vision methods and challenges
| workplaces = {{Plainlist|
* [[Microsoft Research]]
* [[Google]]
* [[Apple Inc.]]
}}
| alma_mater = [[Stanford University]] ([[Bachelor of Science|BS]], [[Master of Science|MS]], [[Doctor of Philosophy|PhD]])
| doctoral_advisor = [[Fei-Fei Li]]
| website = {{Official URL}}
| known_for = [[Algorithmic bias]]<br/>[[Stochastic parrot]]s<ref name=parrots/>
|fields = [[Fairness (machine learning)|Fairness in machine learning]]<ref name=gs>{{Google scholar id}}</ref>
}}
'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).<ref name="x634">{{Cite news|last1=Harwell|first1=Drew|last2=Tiku|first2=Nitasha|date=2020-12-05|title=Google's star AI ethics researcher, one of a few Black women in the field, says she was fired for a critical email|language=en-US|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|access-date=2023-12-15|issn=0190-8286|archive-url=https://web.archive.org/web/20220501062746/https://www.washingtonpost.com/technology/2020/12/03/timnit-gebru-google-fired/|archive-date=2022-05-01}}</ref> <ref name="x634" />
E [[lewru]] Duujal 2020, luural hakkunde yimɓe fuɗɗii ko e ngonka Gebru e yaltude ''Google'', ɗo o wonnoo gardiiɗo karallaagal Goomu Hakkilantaagal Artifisiyel Etikal. Gebru wonnoo ko e winndude ɓataake ko faati e caɗeele ɗemɗe mawɗe (LLM) kuutortooɗe no parrot stochastique nii, o rokki ɗum ngam yaltineede. E wiyde Jeff Dean, ɓataake oo yettinaama tawa ɗaɓɓaani ƴeewndo nder ''[[Google]]'', ndeen noon, nde hollitii wonde nde yejjitaani wiɗtooji keewɗi jowitiiɗi e ɗuum. Njuɓɓudi ''Google'' ɗaɓɓiri Gebru yo ittu ɓataake oo walla ittude inɗe winndooɓe gollotooɓe e Google ɓee fof. Gebru naamndii anndinde e miijooji kala ƴeewtotooɗo, o wiyi so ''Google'' saliima maa o haaldu e gardiiɗo makko ko fayti e "ñalngu cakkitiingu". Google woppi golle makko ɗoon e ɗoon, wiyi ina njaɓa deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o ɗaɓɓaani e dow laawol yo o woppu laamu, o hunani tan.<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref><ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":6">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru ina anndaa no feewi e karallaagal mum e nder etikaaji hakkille artificiel. O innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, hono ''Fortune'', kadi o jeyaa ko e yimɓe sappo ''Nature'', ɓe mbayli ganndal e hitaande 2021, e hitaande 2022, o jeyaa ko e [[Yimɓe Ekoi|yimɓe]] ɓurɓe waawde Time.
==Nguurndam e jaŋde puɗɗagol==
Gebru mawni ko to wuro [[Adis Ababa|Addis Abeba]], leydi [[Ecoppi]].<ref>{{Cite book|last1=King|first1=Andrew|last2=Aljabar|first2=Paul|title=MATLAB PROGRAMMING FOR BIOMEDICAL ENGINEERS AND SCIENTISTS.|date=2022|publisher=ELSEVIER ACADEMIC PRESS|isbn=978-0-323-85773-4|location=[S.l.]|oclc=1286795502}}</ref> Baaba makko, ko injenieer elektirik, jogiiɗo Doktoraa Filosofi (PhD), maayi nde o yahrata e duuɓi joy, yumma makko, ko ganndo faggudu, mawni mo.<ref>{{Cite web|last=Chisling|first=Ava|date=24 July 2017|title=Excuse me, sir, but where are all the women?|url=https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183603/https://blog.rossintelligence.com/where-are-the-women/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=ROSS Intelligence|language=en}}</ref><ref name=":62">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Jibnaaɓe makko ɗiɗo fof ko Eritree. Nde Gebru heɓi duuɓi 15, e nder wolde hakkunde Eritree e [[Ecoppi]], o dogi Ecoppi caggal nde won e ɓesngu makko ndiiwaa Eritree, o dogi o haɓa e wolde nde. E fuɗɗoode o haɗaama visa [[Amerik]],<ref name=":63">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|date=24 October 2019|title=Timnit Gebru {{!}} Timnit Gebru {{!}} Advocating for Diversity, Inclusion, and Ethics in AI|url=https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201207193031/https://www.widsconference.org/timnit-gebru.html|archive-date=7 December 2020|access-date=14 December 2020|website=Women in Data Science Conference}}</ref> o hoɗi ko juuti to Irlande, kono o heɓi asilo politik to [[Amerik]],ko huunde nde o wiyi ko "miskineeɓe". Gebru hoɗi to Somerville, Massachusetts, ngam yahde duɗal jaaɓi haaɗtirde, ɗo o wiyi ɗoon e ɗoon o fuɗɗii heɓde njiyaagu, won jannginooɓe caliima jaɓde mo waɗde won e kursuuji ''Advanced Placement'', hay so tawii ko o baawɗo golle toowɗe.<ref name=":5">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref><ref name=":64">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Caggal nde o timmini jaŋde makko leslesre, kawral e polis waɗi Gebru e laawol feewde e ƴellitde etikaaji e nder karallaagal. Sehil makko gooto, debbo ɓaleejo, yani e nder bar, Gebru noddi polis ngam humpitaade ɗum. O wiyi, e nokku ɗo o waɗata ciimtol warngooji ɗii, sehil makko nanngaa, o rewnaa e suudu safrirdu. Gebru noddi ɗum wakkati piɓondiral e "yeru laaɓtuɗo njiyaagu njuɓɓudi."<ref name=":52">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref>
E hitaande 2001, Gebru jaɓaa to duɗal jaaɓi haaɗtirde <ref name=":0">{{Cite web|last=Lahde|first=Lisa|title=AI Innovators: How One Woman Followed Her Passion and Brought Diversity to AI|url=https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133721/https://www.forbes.com/sites/nvidia/2018/07/10/ai-innovators-how-one-woman-followed-her-passion-and-brought-diversity-to-ai/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=[[Forbes]]|language=en}}</ref><ref name=":65">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>Stanford.Ko ɗoon o heɓi dipolomaaji makko Bachelor e Master e ganndal elektoronik <ref name=":1">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref>e PhD makko e yiyngo ordinateer e hitaande 2017.<ref name=":7">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref> Gebru ko Fei-Fei Li wasiyii ɗum e nder porogaraam mum doktoraa.<ref name=":72">{{Cite web|title=Understanding the Limits of AI: When Algorithms Fail|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163259/https://events.technologyreview.com/video/watch/timnit-gebru-ai-limits-algorithms-fail/|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=[[MIT Technology Review]]}}</ref>
E nder wooteeji hooreleydaagu Amerik e hitaande 2008, Gebru waɗii kampaañ ngam wallitde [[Barack Obama|Barak Obama]].<ref name=":66">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Gebru hollitii wiɗtooji mum doktoraa e kawgel 2017 LDV Capital Vision Summit, ɗo annduɓe yiyngo ordinateeruuji kolliti golle mum en e terɗe gollorɗe e kapitaaluuji njulaagu. Gebru heɓi kawgel ngel, o fuɗɗii gollodaade e gollotooɓe woɗɓe e jom jawdi en.<ref>{{Cite web|title=Speaker Details: EmTech MIT - Timnit Gebru|url=https://event.technologyreview.com/emtech-mit-2022/speaker/433025/timnit-gebru|access-date=2022-06-13|website=event.technologyreview.com|language=en-AG}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Timnit Gebru Wins 2017 ECVC: Leveraging Computer Vision to Predict Race, Education and Income via Google Streetview Images|url=https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073938/https://www.ldv.co/blog/2017/7/18/timnit-gebru-wins-2017-ecvc-leveraging-computer-vision-to-predict-race-education-and-income-via-google-streetview-images|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=LDV Capital|date=21 July 2017|language=en-US}}</ref>
E nder porogaraam makko PhD e hitaande 2016 e hitaande 2018, Gebru artii Ecoppi e kampaañ porogaraam Jelani Nelson biyeteeɗo AddisCoder.<ref>{{Cite web|last=|first=|title=Timnit Gebru: Among Incredible Women Advancing A.I. Research at Tadias Magazine|url=http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074006/http://www.tadias.com/05/22/2017/timnit-gebru-among-incredible-women-advancing-a-i-research/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Tadias}}</ref><ref>{{Cite web|title=History {{!}} AddisCoder|url=https://www.addiscoder.com/history/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20180321030309/http://www.addiscoder.com/history/|archive-date=21 March 2018|access-date=10 January 2019|website=www.addiscoder.com}}</ref>
Nde o woni e golle PhD makko, Gebru winndii winndannde nde meeɗaa yaltineede, ko fayti e ngoƴa makko e ko fayti e AI. O winndii e batte ŋakkeende keewal e nder fannu oo,<ref name=":53">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> o tuugnii ko e humpitooji makko e polis e wiɗto ProPublica jowitiingo e polis teskaango, kolliroowo ƴeewndo mbayliigu aadee e nder janngugol masiŋaaji. E nder ɓataake o, o ƴattii "pinal fedde sukaaɓe", o miijii ko o yi'i e batuuji worɓe yarooɓe tawtoraaɓe ina njuuma e makko, o ñiŋi kadi dewal jaambaaro yimɓe mawɓe fannu oo.<ref name=":67">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
== Kugal ==
[[File:Visual Computational Sociology.jpg|thumb|Gebru yeewtude ko yiyti ko neɗɗo waawi teskaade, e won e hoolaare, no Ameriknaajo wootirta e sifaa oto mo ɓe njiylotoo]]
=== 2004–2013 : Ƴellitaare lowre to Apple ===
Gebru naati e ''Apple'' ko e stage nde o woni to ''Stanford'', omo gollina e diɗɗal maɓɓe hardware waɗde ''circuit'' ngam composanteeji audio, o rokkaama golle timmuɗe e hitaande rewtunde ndee.<ref name=":68">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> E golle makko e nder injenieer odio, gardiiɗo makko wiyi Wired wonde o "hulaani", kadi gollodiiɓe makko ina njiɗi mo no feewi. E nder golle makko to ''Apple'', Gebru ɓuri yiɗde mahde lowre, woni yiyngo ordinateer baawngo yiytude limooje aadee.<ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133713/https://databricks.com/speaker/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Databricks|language=en-US}}</ref> O yahi haa o ƴetti algoritmeeji gollorɗi signal ngam iPad gadano oo. E oon sahaa, o wiyi o miijaaki huutoraade ɗum ngam ƴeewde, o wiyi "mi tawii tan ko ɗum huunde welnde e karallaagal."<ref name=":69">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref>
Ko juuti caggal nde o yalti sosiyetee oo, e nder dille #''AppleToo'' e nder ndunngu 2021, ɗe injenieer Apple biyeteeɗo Cher Scarlett ardii, mo o jokkondiri e Gebru,<ref>{{Cite magazine|last=Harrington|first=Caitlin|title=Apple Together Brings Corporate Workers Into the Union Effort|language=en-US|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|url=https://www.wired.com/story/apple-together-solidarity-union-organizing/|access-date=2022-06-13|issn=1059-1028}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Coulter|first1=Martin|last2=Langley|first2=Hugh|date=18 October 2021|title=Meet 18 Big Tech workers turned activists forcing scrutiny of everything from NDAs to military contracts|url=https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[Business Insider]]|language=en-US|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120171359/https://www.businessinsider.com/google-facebook-amazon-doordash-uber-apple-activism-technology-2021-10}}</ref><ref name=":11">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref> Gebru hollitii wonde o heɓiino "geɗe keewɗe bonɗe" e "ko sahaa kala ina naamnoo no ɓe mbaawirta heɓde ɗum."<ref name=":15">{{Cite web|last=Schiffer|first=Zoe|date=23 August 2021|title=Apple employees are organizing, now under the banner #AppleToo|url=https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210828052718/https://www.theverge.com/2021/8/23/22638150/apple-appletoo-employee-harassment-discord|archive-date=28 August 2021|access-date=20 January 2022|website=[[The Verge]]|language=en}}</ref> ''Apple'' ɓooyii, jeertini ɓe mbaawataa jokkude diwde e les radar ko juuti.<ref>{{Cite web|last=Anguino|first=Dani|date=3 September 2021|title=#AppleToo: employees organize and allege harassment and discrimination|url=http://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120170308/https://www.theguardian.com/technology/2021/sep/03/appletoo-apple-employees-organize-allege-harassment-discrimination|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Gebru kadi ñiŋii no jaayɗe ɗee njuɓɓinirta Apple e jaayɗe goɗɗe, o wiyi wonde jaayndeeji ɗii ina mballita e reende sosiyeteeji ɗii e ƴeewndo yimɓe.<ref name=":112">{{Cite news|last=Albergotti|first=Reed|date=14 October 2021|title=She pulled herself from addiction by learning to code. Now she's leading a worker uprising at Apple.|newspaper=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|access-date=20 January 2022|archive-date=14 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211014132551/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/10/14/apple-worker-cher-scarlett/|url-status=live}}</ref>
=== 2013-2017: Wiɗtooji to duɗal jaaɓi haaɗtirde Stanford e Mikrosoft ===
E hitaande 2013, Gebru naati e laboratuwaar Fei-Fei Li to Stanford, ɗo o hawri e jaŋde luggiɗnde e ''Google Street View'' ngam hiisaade demokaraasi hoɗdiiɓe [[Amerik]], hollirde wonde sifaaji renndo-faggudu ko wayi no no woote ɗee mbaɗirtee, ngalu, leñol, e jaŋde ina mbaawi ƴeewteede e ƴeewndorɗe otooji.<ref name=":12">{{Cite web|last=AI|first=People In|date=16 September 2017|title=Timnit Gebru honored as an Alicorn of Artificial Intelligence by People in AI|url=https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201205163301/https://theselfpreneur.com/people-in-ai-timnit-gebru-alicorn-of-artificial-intelligence-8a83d132aa47?gi=d3b4a585f4e7|archive-date=5 December 2020|access-date=9 January 2019|website=Selfpreneur}}</ref><ref>{{Cite web|last=Lufkin|first=Bryan|date=6 January 2018|title=What Google Street View tells us about income|url=http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110155225/http://www.bbc.com/capital/story/20180105-how-your-car-signals-your-income|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Worklife|publisher=[[BBC]]|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2 March 2017|title=A machine-learning census of America's cities|newspaper=The Economist|url=https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110133637/https://www.economist.com/science-and-technology/2017/03/02/a-machine-learning-census-of-americas-cities|archive-date=10 January 2019|issn=0013-0613}}</ref><ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=31 December 2017|title=How Do You Vote? 50 Million Google Images Give a Clue|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110074121/https://www.nytimes.com/2017/12/31/technology/google-images-voters.html|archive-date=10 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
E hitaande 2015, Gebru tawtoraama batu mawngu fannu oo, hono Siistemaaji ƴellitgol humpitooji (NIPS), to Montreal, [[Kanada|Kanadaa]]. E nder 3 700 tawtoraaɓe, o teskiima wonde o jeyaa ko e wiɗtooɓe ɓaleeɓe seeɗa tan.<ref>{{Cite web|last=Hao|first=Karen|date=14 June 2021|title=Inside the fight to reclaim AI from Big Tech's control|url=https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/|url-status=live|access-date=22 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=22 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220122222510/https://www.technologyreview.com/2021/06/14/1026148/ai-big-tech-timnit-gebru-paper-ethics/}}</ref> Nde o tawtoraama kadi hitaande rewtunde ndee, o waɗi limto, o teskiima wonde worɓe ɓaleeɓe njoyo tan ngoni heen, ko kanko tan woni debbo ɓaleejo e nder 8 500 depiteeji.<ref name=":610">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref> Wondude e gollodiiɗo mum Rediet Abebe, Gebru sosi ''Black in AI'', renndo wiɗtooɓe ɓaleeɓe gollotooɓe e hakkillaaji artificiel, tawi faandaare mum ko ɓeydude woodgol, yiyteede, e wellitaare annduɓe e ardiiɓe ɓaleeɓe e nder fannu oo.<ref>{{Cite web|title=Black in AI - MacArthur Foundation|url=https://www.macfound.org/grantee/black-in-ai-10115302/|access-date=2025-01-18|website=www.macfound.org}}</ref><ref>{{Cite news|last=Bass|first=Dina|date=20 September 2021|title=Google's Former AI Ethics Chief Has a Plan to Rethink Big Tech|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211206194622/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-20/timnit-gebru-former-google-ai-ethics-chief-has-plan-to-rethink-big-tech|archive-date=6 December 2021|access-date=19 January 2022|work=[[Bloomberg News|Bloomberg]]}}</ref>
E nder ndunngu 2017, Gebru naati e ''Microsoft'' ngam wonde wiɗtoowo caggal doktoraa e nder laboratuwaar Nuunɗal, Jaɓɓungal, Laabi, e Neɗɗaagu e nder AI (FATE).<ref name=":611">{{Cite magazine|last1=Simonite|first1=Tom|date=8 June 2021|title=What Really Happened When Google Ousted Timnit Gebru|url=https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210611072505/https://www.wired.com/story/google-timnit-gebru-ai-what-really-happened/|archive-date=11 June 2021|access-date=11 June 2021|magazine=[[Wired (magazine)|Wired]]|language=en-US|issn=1059-1028}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110183344/https://www.designbetter.co/conversations/timnit-gebru|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=Design Better}}</ref><ref>{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073948/https://www.worldsciencefestival.com/participants/timnit-gebru/|archive-date=10 January 2019|access-date=9 January 2019|website=World Science Festival|language=en-US}}</ref> E hitaande 2017, Gebru haaliino e batu Nuunɗal e laaɓal, ɗo MIT Technology Review yeewtidi e makko ko fayti e ŋakkeende gonnde e nder njuɓɓudi AI e no ɓeydugol keewal e nder kippuuji AI waawi feewnude oon caɗeele. E nder yeewtere makko e Jackie Snow, Snow naamndii Gebru : « hol no ŋakkeende keewal waylirta hakkille artificiel e teeŋti noon e yiyngo ordinateer ? e Gebru hollitii wonde ina woodi biases gonɗe e ƴellitooɓe lowre ndee.<ref>{{Cite book|last1=Mitchell|first1=Margaret|last2=Wu|first2=Simone|last3=Zaldivar|first3=Andrew|last4=Barnes|first4=Parker|last5=Vasserman|first5=Lucy|last6=Hutchinson|first6=Ben|last7=Spitzer|first7=Elena|last8=Raji|first8=Inioluwa Deborah|last9=Gebru|first9=Timnit|title=Proceedings of the Conference on Fairness, Accountability, and Transparency|chapter=Model Cards for Model Reporting|date=2019|location=New York, New York, US|publisher=ACM Press|pages=220–229|arxiv=1810.03993|doi=10.1145/3287560.3287596|isbn=978-1-4503-6125-5|author-link1=Margaret Mitchell (scientist)|s2cid=52946140}}</ref> Nde o woni to Microsoft, Gebru wondi e binndanɗe wiɗto biyeteeɗe ''Gender Shades'',<ref name=":54">{{Cite magazine|last=Perrigo|first=Billy|date=18 January 2022|title=Why Timnit Gebru Isn't Waiting for Big Tech to Fix AI's Problems|url=https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|url-status=live|magazine=[[Time (Magazine)|Time]]|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119171639/https://time.com/6132399/timnit-gebru-ai-google/|archive-date=19 January 2022|access-date=19 January 2022}}</ref> ɗe ngoni innde eɓɓaande eɓɓaande ɓurnde yaajde to Duɗal Karallaagal to Massachusetts, nde winndiyanke gooto biyeteeɗo Joy Buolamwini ardii. Ɓe ɗiɗo fof ɓe njiyti lowre anndinde yeeso, ɓe tawi e nder gollal gootal, rewɓe ɓaleeɓe ina pamɗi 35% e worɓe ɓaleeɓe.<ref>{{Cite news|last=Lohr|first=Steve|date=9 February 2018|title=Facial Recognition Is Accurate, if You're a White Guy|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|url-status=live|access-date=9 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190109131036/https://www.nytimes.com/2018/02/09/technology/facial-recognition-race-artificial-intelligence.html|archive-date=9 January 2019|issn=0362-4331}}</ref>
=== 2018-2020: Etikaaji hakkille kuutorteeɗo to Google ===
Gebru naati ''Google'' e hitaande 2018, ɗo o ardii goomu ko faati e etikaaji hakkille kuuɓtodinɗo e Margaret Mitchell. O janngi ko woni e hakkille artificiel, o yiɗi ɓeydude mbaawka karallaagal ngam waɗde ko moƴƴi e renndo.<ref>{{Cite web|url=https://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|title=Digital Life Seminar {{!}} Timnit Gebru|website=Cornell University|language=en|access-date=9 January 2019|archive-date=10 January 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190110073903/http://events.cornell.edu/event/digital_life_seminar_timnit_gebru|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2019, Gebru e wiɗtooɓe woɗɓe hakkillaaji artifisiyel "siifondirii ɓataake ina ɗaɓɓi e ''Amazon'' yo woppu yeeyde karallaagal mum anndinde yeeso e juɓɓule toppitiiɗe sariya sabu ngal ƴaañii ko e rewɓe e yimɓe ɓaleeɓe", ɓe ciftorii wiɗto ngo wiɗtooɓe MIT mbaɗi kollitooji wonde karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' ina jogii ko ɓuri kala karallaagal anndinde yeeso ''Amazon'' sosiyetee oo lowre anndinde yeeso.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|title=A.I. Experts Question Amazons Facial-Recognition Technology|last=Mitchell|first=Andrea|date=April 2019|work=ICT Monitor Worldwide; Amman|archive-date=26 November 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20191126211244/https://www.nytimes.com/2019/04/03/technology/amazon-facial-recognition-technology.html|url-status=live}}</ref> E nder yeewtere New York ''Times'', Gebru ɓeydi heen wonde omo sikki anndinde yeeso ina saɗi no feewi, tee ina waawi huutoreede ngam reentaade sariya e kisal e oo sahaa.<ref>{{Cite news|last=Ovide|first=Shira|date=9 June 2020|title=A Case for Banning Facial Recognition|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|access-date=12 July 2020|issn=0362-4331|archive-date=17 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200717094945/https://www.nytimes.com/2020/06/09/technology/facial-recognition-software.html|url-status=live}}</ref>
=== Yaltu e Google ===
E hitaande 2020 Gebru e wondiiɓe mum njoyo mbinndi winndannde tiitoonde mum ko "Ko fayti e kulhuli parrot stochastic: Mbele Modeluuji ɗemɗe ina mbaawi mawnude no feewi?<ref name="parrots">{{cite Q|Q105943036}}</ref> 🦜". Ɗerewol ngol ƴeewtiima caɗeele moodeluuji ɗemɗe mawɗe no feewi, ina heen jokkere enɗam mum en e nokkuuji, njoɓdi kaalis, ŋakkeende ƴeewndo moodeluuji mawɗi, mbaawka LLM hollirde njiyaagu e won e pelle, waasde LLM faamde [[ɗemngal]] ngal ɓe kuutortoo, e huutoraade disinformation ngam saaktude.<ref name=":8">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref>
E lewru Duujal 2020, golle makko e Google njoofi caggal nde njuɓɓudi Google naamndii mo yo o ittu ɓataake oo hade makko yaltude, walla o itta inɗe gollotooɓe Google ɓee fof e ɓataake oo. E nder winndooɓe jeegom ɓee, ko Emily M. Bender tan gollotoo e Google e oon sahaa. E nder jaabawol, Gebru neldii iimeel ngam ɗaɓɓude ittude hoore mum e ɓataake oo so tawii Google rokkii konte hol ƴeewtuɗo golle ɗee e hol no ɗe ƴeewtiri, e sosde feere ƴeewndo ɓurnde laaɓtude ngam wiɗtooji garooji. O jokki heen wonde maa o gollodo e Google<ref name=":82">{{Cite web|last=Haoarchive|first=Karen|date=4 December 2020|title=We read the paper that forced Timnit Gebru out of Google. Here's what it says.|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[MIT Technology Review]]|language=en|archive-date=6 October 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211006233625/https://www.technologyreview.com/2020/12/04/1013294/google-ai-ethics-research-paper-forced-out-timnit-gebru/}}</ref> e ñalngu joofnirde golle caggal nde o waɗi waktuuji potɗi so tawii sarɗiiji makko njoɓaaka. Gebru kadi neldii iimeel ɗiɗaɓo e doggol iimeeluuji rewɓe gollotooɓe e ''Google Brain'' ina tuuma sosiyetee oo “muumtude daande marginaal” e ittude porogaraamuuji keewal nder ''Google'' ngam ustude waktuuji.<ref name="NPR_1">{{cite news|url=https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl|title=Ousted Black Google Researcher: 'They Wanted To Have My Presence, But Not Me Exactly'|last=Allyn|first=Bobby|newspaper=[[NPR]]|date=2020-12-17|url-status=live|quote=After Google demanded that Gebru retract the paper for not meeting the company's bar for publication, Gebru asked that the process be explained to her, including a list of everyone who was part of the decision. If Google refused, Gebru said she would talk to her manager about "a last date." Google took that to mean Gebru offered to resign immediately, and Google leadership say they accepted, but Gebru herself said no such offer was ever extended, only threatened.|access-date=19 December 2020|archive-date=18 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201218225953/https://www.npr.org/2020/12/17/947719354/ousted-black-google-researcher-they-wanted-to-have-my-presence-but-not-me-exactl}}</ref> ''Google'' jaɓaani ɗaɓɓaande makko, o woppi golle makko ɗoon e ɗoon, o hollitii wonde ɓe njaɓii deƴƴere makko. Gebru hollitii wonde o riiwaama.
Caggal ɗuum, Jeff Dean, gardiiɗo wiɗtooji AI to ''Google'', neldi iimeel feewde e gollotooɓe ''Google'' ngam haalde ko fayti e yahdu Gebru. E nder iimeel hee,<ref>{{cite news|last1=Wong|first1=Julia Carrie|author-link=Julia Carrie Wong|date=4 December 2020|title=More than 1,200 Google workers condemn firing of AI scientist Timnit Gebru|url=https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20201215154825/https://www.theguardian.com/technology/2020/dec/04/timnit-gebru-google-ai-fired-diversity-ethics|archive-date=15 December 2020|access-date=15 December 2020|work=The Guardian}}</ref><ref>{{cite news|last1=Grant|first1=Nico|last2=Bass|first2=Dina|date=20 January 2021|title=Google Sidelines Second Artificial Intelligence Researcher|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210121145858/https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-20/google-sidelines-second-artificial-intelligence-researcher|archive-date=21 January 2021|access-date=21 January 2021|work=Bloomberg}}</ref> o winndi wonde ɓataake oo yahdaani e tolnooji ''Google'' ngam yaltinde ɗum sabu nde yejjitii wiɗtooji keewɗi baɗanooɗi ko ɓooyaani ko fayti e laabi ngam ustude won e caɗeele mbayliigu e kuutoragol semmbe sifotooɗe e mayre. O fawii kadi e laawol wiɗto Google ngol, sibu ina yiɗi "haɓaade caɗeele teeŋtuɗe, kono waɗde ɗum e dow nuunɗal." Ko ina tolnoo e 2 700 gollotooɗo ''Google'' e ko ina ɓura 4 300 jannginooɓe e wallitooɓe renndo siwil ciifi ɓataake ngam ñiŋde Gebru mo tuumaama woppiteede.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref> Terɗe Kongres 9 neldi ɓataake feewde e ''Google'' ngam ɗaɓɓude e mum yo laaɓtin ngonkaaji gonɗi e yaltude Timnit Gebru. Mitchell ƴetti Twitter ngam ñiŋde no ''Google'' waɗiri gollotooɓe gollotooɓe ngam ittude fenaande e tooke e nder AI, haa arti noon e wiyde ina woppira Gebru. Mitchell woppitaama caggal ɗuum caggal nde o tuumaa sosde binndanɗe otomaatik ngam ƴeewde serweeji nder ''Google'' ngam seedaade bonanndeeji Gebru.<ref>{{cite news|last1=Hao|first1=Karen|date=17 December 2020|title=Congress wants answers from Google about Timnit Gebru's firing|work=[[MIT Technology Review]]|url=https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|url-status=live|access-date=17 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201225183907/https://www.technologyreview.com/2020/12/17/1014994/congress-wants-answers-from-google-about-timnit-gebrus-firing/|archive-date=25 December 2020}}</ref><ref>{{Cite news|last=Metz|first=Cade|date=20 February 2021|title=A second Google A.I. researcher says the company fired her.|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|access-date=19 January 2022|issn=0362-4331|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.nytimes.com/2021/02/19/technology/google-ethical-artificial-intelligence-team.html|url-status=live}}</ref>
Caggal nde jaayndeeji bonɗi mbaɗi e ngonka yaltugol makko, Sundar Pichai, hooreejo Alphabet, sosiyetee mawɗo Google, fuɗɗii wiɗto lebbi keewɗi e ko waɗi koo.<ref name=":9">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=9 December 2020|title=Google to examine the departure of a leading AI ethics researcher|url=https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2020/12/09/tech/google-timnit-gebru-sundar-pichai-memo/index.html}}</ref> Nde ƴeewndo ngoo joofi, Dean hollitii wonde Google maa waylu "laabi mum ngam ƴellitde no won e gollotooɓe njaltirta e sosiyetee oo."Yanti heen, Dean wiyi maa won waylooji e no binndanɗe wiɗto jogiiɗe toɓɓe "sensitive" ƴeewtetee, e keewal, potal, e paandaale naatgol maa ciimte to ''Alphabet' directs''7.<ref name=":92">{{Cite web|last=Metz|first=Rachel|date=19 February 2020|title=Google is trying to end the controversy over its Ethical AI team. It's not going well|url=https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html|url-status=live|access-date=19 January 2022|website=[[CNN]]|archive-date=19 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220119230725/https://www.cnn.com/2021/02/19/tech/google-ai-ethics-investigation/index.html}}</ref> Google waɗii kadi yeewtere ngam gollotooɓe ɓaleeɓe ngam yeewtidde e ko fayti e njiyaagu e nder sosiyetee oo,<ref>{{Cite web|last=Kramer|first=Anna|date=19 February 2021|title=Google vows to do better on DEI. Timnit Gebru is not impressed.|url=https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|access-date=20 January 2022|website=Protocol — The people, power and politics of tech|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120211634/https://www.protocol.com/google-ends--investigation--timnit-gebru|url-status=live}}</ref> caggal ɗuum joɗnde psychothérapie groupe e terapist jogiiɗo yamiroore. Won e gollotooɓe mbiyi ko therapy referrals ko ƴattaade bonannde nde ɓe cikkata ko Gebru wiyde ina woppi golle<ref name=":122">{{Cite web|last1=Glaser|first1=April|last2=Adams|first2=Char|date=7 March 2021|title=Complaints to Google about racism and sexism met with therapy referrals|url=https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728|url-status=live|access-date=20 January 2022|website=[[NBC News]]|language=en|archive-date=20 January 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/google-advised-mental-health-care-when-workers-complained-about-racism-n1259728}}</ref>.
E lewru noowammbar 2021, Nathan ''Cummings Foundation'', gollondirɗo e ''Open MIC'' e ballondiral e Color of Change,<ref>{{Cite web|date=12 November 2021|title=Alphabet Shareholders File Proposal for Racial Equity Audit, Activists and Employees Endorse|url=https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.openmic.org/news/2021/11/12/alphabet-shareholders-file-proposal-for-racial-equity-audit-activists-and-employees-endorse|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Open MIC|language=en-US}}</ref>waɗii eɓɓaande jom jawdi en ina ɗaɓɓi "ƴeewndo potal leƴƴi" ngam yuurnitaade "batte bonɗe" Alfabet e "renndooji ɓaleeɓe, ɓiɓɓe leydi e yimɓe ɓaleeɓe (BIPOC)". Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi kadi wiɗto ngam anndude so tawii Google ina jogori yoɓde gollotooɓe tokosɓe ɓe nganndu-ɗaa ko kamɓe ngoni ŋakkere enɗam,<ref>{{Cite web|last=Langley|first=Hugh|title=A Google shareholder is pressing the company to investigate whether its products harm racial minorities|url=https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175402/https://www.businessinsider.com/google-shareholder-pushes-for-racial-equity-audit-annual-meeting-proxy-2021-11|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=Business Insider|language=en-US}}</ref> e wiyde Gebru, eɓɓaande makko adannde ngam Google yoɓ BIPOC ɓurɓe heewde, e wiɗtooji makko jowitiiɗi e ŋakkeende njiyaagu e nder karallaagal Google.<ref>{{Cite web|last=Herrera|first=Sonya|date=12 November 2021|title=A foundation that promotes social justice is calling on Alphabet to commission a racial equity audit|url=https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20211113024121/https://www.bizjournals.com/sanjose/news/2021/11/12/foundationg-calls-for-alphabet-racial-equity-audit.html|archive-date=13 November 2021|access-date=20 January 2022|website=[[Biz Journals]]}}</ref> Eɓɓaande ndee rewi ko e ɗaɓɓaande ɓurnde famɗude e fedde terɗe Senaa Democratic Caucus nde Cory Booker ardii gila e fuɗɗoode ndeen hitaande, kadi ina hollita seertude Gebru e sosiyetee oo e golle mum.<ref>{{Cite web|last=Lima|first=Cristiano|date=2 June 2021|title=Senate Democrats call on Google to conduct racial equity audit|url=https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120180533/https://www.politico.com/news/2021/06/02/senate-democrats-google-racial-equity-491605|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|website=[[POLITICO]]|language=en}}</ref>
E lewru Duujal 2021, jaaynde Reuters hollitii wonde Google ina woni e wiɗto to Departemaa Kaliforni toppitiiɗo golle e koɗki (DFEH) ngam waɗde ɗum e rewɓe ɓaleeɓe,<ref name=":14">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref> caggal wullitaango keewngo laaɓtungo e dow fenaande e majjere gollotooɓe hannde e ɓennuɓe.[ Wiɗto ngoo ari ko caggal nde Gebru, e gollotooɓe BIPOC woɗɓe, kolliti wonde nde ɓe ngaddi humpitooji maɓɓe e njiyaagu e njiyaagu to ''Human Resources'',<ref>{{Cite web|last=Clark|first=Mitchell|date=17 December 2021|title=Google reportedly under investigation for how it treats Black female workers|url=https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220202232010/https://www.theverge.com/2021/12/17/22841166/google-california-dfeh-black-female-employee-harassment-discrimination-investigation|archive-date=2 February 2022|access-date=20 January 2022|website=The Verge|language=en}}</ref> ɓe wasiyiima yo ɓe ƴettu lekki safaara e terapi rewrude e porogaraam ballal gollotooɓe (EAP) sosiyetee oo.<ref>{{Cite news|last=Clayton|first=James|date=14 December 2020|title=Timnit Gebru: Google and big tech are 'institutionally racist'|url=https://www.bbc.com/news/technology-55281862|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175403/https://www.bbc.com/news/technology-55281862|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=[[BBC News]]|language=en-GB}}</ref> Gebru, e woɗɓe, ina cikki wonde ko o tuumaa ko ustude golle makko ko fenaande, kadi ko seedeeji wonde Google ko njiyaagu e nder juɓɓule. Google wiyi wonde "ina jokki e waɗde heen hakkille mum e ndee ɗoo golle teeŋtunde e wiɗtude no feewi kala ko ina addana ɗum, ngam tabitinde wonde [Google] ina jogii wakilaagu e potal."<ref name=":142">{{Cite news|last=Dave|first=Paresh|date=17 December 2021|title=EXCLUSIVE-California probes Google's treatment of Black female workers|url=https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20220120175401/https://www.reuters.com/article/alphabet-google-workers-california-idCNL1N2SN005|archive-date=20 January 2022|access-date=20 January 2022|work=Reuters|language=en}}</ref>
=== Wiɗtooji keertiiɗi ===
E lewru suwee 2021, Gebru hollitii wonde ina moofta kaalis ngam "udditaade duɗal wiɗto keeriiɗo tuugingal e golle makko e fedde ''Google Ethical'' AI e humpito makko e Black in AI." pelle, tawi ko ɓuri teeŋtude ko e Afrik e Afriknaaɓe eggiyankooɓe wonɓe e leyɗeele dentuɗe [[Amerik]].<ref name="WAPO">{{cite news|last1=Tiku|first1=Nitasha|title=Google fired its star AI researcher one year ago. Now she's launching her own institute|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|newspaper=[[The Washington Post]]|date=2 December 2021|access-date=2 December 2021|archive-date=2 December 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20211202165034/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/12/02/timnit-gebru-dair/|url-status=live}}</ref>]<ref>{{Cite web|title=After being pushed out of Google, Timnit Gebru forms her own AI research institute: DAIR|url=https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|last=Coldewey|first=Devin|date=2 December 2021|website=TechCrunch|language=en-US|access-date=3 December 2021|archive-date=24 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220224204917/https://techcrunch.com/2021/12/02/google-timnit-gebru-ai-research-dair/|url-status=live}}</ref> Gooto e eɓɓooje fedde nde adannde ina anniyii ƴeewtaade natal satelitaaji gure e nder Afrik worgo e AI ngam ɓeydaade faamde legacy apartaayd.
Gebru e Émile P. Torres mbaɗii innde neologism TESCREAL ngam ñiŋde ko ɓe njiyri ko dental filosofiiji futurist gonɗi e dow mum en: waylo-waylo neɗɗo, ekstropianism, gootol, kosmism, hakkilantaagal, ballal moƴƴal, e juutngal. Gebru ina jokki e ƴeewde ɗeen geɗe ko batte njuumri e nder ''Big Tech'' e nanndinde ɗum en e "eugenicist en teeminannde 20ɓiire" e peewnugol eɓɓooji bonɗi ɗi ɓe kollirta ko "naftortooɗi neɗɗaagu".<ref>{{cite news|url=https://www.ft.com/content/edc30352-05fb-4fd8-a503-20b50ce014ab|title=We need to examine the beliefs of today's tech luminaries|newspaper=Financial Times|date=10 May 2023|last1=Ahuja|first1=Anjana}}</ref> <ref>{{Cite journal|last1=Gebru|first1=Timnit|last2=Torres|first2=Émile P.|date=2024-04-14|title=The TESCREAL bundle: Eugenics and the promise of utopia through artificial general intelligence|url=https://firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/13636|journal=First Monday|language=en|doi=10.5210/fm.v29i4.13636|doi-access=free|issn=1396-0466}}</ref>Gebru ñiŋii wiɗtooji jowitiiɗi e hakkille kuuɓtodinɗo artifisiyel (AGI) sibu ina tuugii e yuɓɓo (eugenics). Gebru hollitii wonde hakkille ina foti woɗɗitaade AGI, kadi etaade mahde AGI ko huunde nde alaa kisal.<ref>{{cite web|last=Artandi|first=Sophia|date=15 February 2023|title='Utopia for Whom?': Timnit Gebru on the dangers of Artificial General Intelligence|url=https://stanforddaily.com/2023/02/15/utopia-for-whom-timnit-gebru-on-the-dangers-of-artificial-general-intelligence/}}</ref>
== Njeenaaje e njeenaari ==
Gebru, Buolamwini, e Inioluwa Deborah Raji keɓii njeenaari kesiri AI to VentureBeat e hitaande 2019 e nder cate AI ngam moƴƴere ngam wiɗtooji maɓɓe teeŋtinɗi caɗeele mawɗe jowitiiɗe e mbayliigu algoritme e nder anndinde yeeso.<ref>{{Cite web|date=12 July 2019|title=AI innovation winners announced in San Francisco|url=http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|access-date=12 July 2020|website=Innovation Matrix|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712215720/http://www.innovationmatrix.com/news/ai-innovation-winners-san-francisco|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|last1=Burt|first1=Chris|date=18 July 2019|title=Buolamwini, Gebru and Raji win AI Innovation Award for research into biometric bias|url=https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|access-date=12 July 2020|website=Biometric Update|language=en-US|archive-date=12 July 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200712205601/https://www.biometricupdate.com/201907/buolamwini-gebru-and-raji-win-ai-innovation-award-for-research-into-biometric-bias|url-status=live}}</ref> Gebru innitiraa ko gooto e ardiiɓe 50 ɓurɓe mawnude e winndere nde, e hitaande 2021.<ref name=":10">{{Cite web|title=Timnit Gebru|url=https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20210514211251/https://fortune.com/worlds-greatest-leaders/2021/timnit-gebru/|archive-date=14 May 2021|access-date=16 May 2021|website=[[Fortune (magazine)|Fortune]]|language=en}}</ref> Gebru naatii e doggol annduɓe sappo jogiiɓe darnde teeŋtunde e ƴellitaare ganndal e hitaande 2021 nde jaaynde ganndal wiyeteende ''Nature'' winndi.<ref name="Nature's 10">{{cite web|title=Nature's 10 Ten people who helped shape science in 2021|url=https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|website=Nature|access-date=19 December 2021|archive-date=18 February 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220218093418/https://www.nature.com/immersive/d41586-021-03621-0/index.html|url-status=live}}</ref>
Gebru innitiraa ko gooto e yimɓe ɓurɓe waawde ''Time'' e hitaande 2022.<ref>{{Cite magazine|last=Noble|first=Safiya|date=23 May 2022|title=Timnit Gebru: The 100 Most Influential People of 2022|url=https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|access-date=13 June 2022|magazine=[[Time (magazine)|Time]]|language=en|archive-date=6 June 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20220606213204/https://time.com/collection/100-most-influential-people-2022/6177822/timnit-gebru/|url-status=live}}</ref>
E hitaande 2023, Gebru innitiraa ko fedde Carnegie to New York, hono tedduɗo njeenaaje mawɗe eggooɓe. <ref>{{Cite web|date=2023-06-28|title=Pedro Pascal and World Bank's Ajay Banga among those named to Carnegie's 2023 Great Immigrants list|url=https://apnews.com/article/pedro-pascal-ajay-banga-carnegie-great-immigrants-f28abf588332dd3bf2fe089100efb279|access-date=2024-06-17|website=AP News|language=en}}</ref>O rokkaama njeenaari ngam darnde makko maantiniinde e fannu hakkille artificiel mo alaa ko woni e mum.<ref>{{Cite web|last=Carnegie Corporation of New York|title=Timnit Gebru {{!}} Carnegie Corporation of New York|url=https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-url=https://web.archive.org/web/20230628215146/https://www.carnegie.org/awards/honoree/timnit-gebru/|archive-date=2023-06-28|access-date=2025-01-18|website=Carnegie Corporation of New York|language=en}}</ref>
E [[lewru]] noowammbar 2023, o naati e doggol rewɓe 100 BBC, o jeyaa ko e rewɓe ɓurɓe waawde e nder winndere nde.<ref name="BBC">{{Cite web|date=November 23, 2023|title=BBC 100 Women 2023: Who is on the list this year?|url=https://www.bbc.co.uk/news/resources/idt-02d9060e-15dc-426c-bfe0-86a6437e5234|access-date=2023-11-24|website=BBC News|language=en-GB}}</ref>
== Binndanɗe cuɓaaɗe ==
•Sosiyoloji hiisiwal yiyteende: laabi yiytere ordinateer e caɗeele<ref name="phd">{{cite thesis|year=2017|first=Timnit W.|last=Gebru|title=Visual computational sociology: computer vision methods and challenges|url=http://purl.stanford.edu/xg519hx1735|website=stanford.edu|publisher=Stanford University|id={{ProQuest| 28115618}}|degree=PhD}}</ref>
•Geburu, Timnit; Krause, ko Yonatan; Waŋ, Yilun; Ɗen, Duyuun; Deŋ, Jia; Aiden, Eres Liberman; Fee-Fee, Li (12 desaambar 2017). "Naftoraade jannde luggiɗnde e Google Street View ngam hiisaade keewal yimɓe e nder gure Amerik". Koolol Akademi Ganndal Ngenndiwal. 114 (50): 13108-13113. Kod Bib:2017PNAS..11413108G. 10.1073/pnas.1700035114. Ɗemngal 0027-8424. PMC 5740675. <nowiki>PMID 29183967</nowiki>.
•Buolamwini, Weltaare; Gebru, Timnit (2018). "Gender Shades: Ceerndagol laaɓal hakkundeeji e nder senngo jinnaaɓe njulaagu". Koolol wiɗtooji janngugol masiŋaaji. 81: 1-15. Ɗemngal 1938 haa 7288.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, •Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere ''Oxford'' ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Gebru, wuro Timnit (9 sulyee 2020). "Leñol e Jinnaaɗo". To Dubber, Markus D.; Paskual, Frank; Das, Sunit (winndinooɓe). Deftere Oxford ko faati e nehdi AI. Jaaynde jaaynde Oxford. 251 haa 269. 10.1093/Oxfordhb/9780190067397.013.16. <nowiki>ISBN 978-019-006739-7</nowiki>.
•Geburu, Timnit; Torres, Emil P. (1 abriil 2024). "Dental TESCREAL: Eugenics e fodoore utopia rewrude e hakkille kuuɓtodinɗo". Altine gadano. 29 (4). 10.5210/fm.v29i4.13636.
== Ƴeew kadi ==
Bias kodde
Kilaar Stapleton
Meredit wittaker
Sofi Zhang
== Tuugnorgal ==
<references />
[[Category:Ecoppi]]
n2hofkd6oestp5j44qocmu4tbsc6f1i
Template:Starter kit/Winndannde teskinnde
10
41421
178543
178242
2026-07-14T17:39:17Z
De-Invincible
7477
178543
wikitext
text/x-wiki
<div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;">
<div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde mawnde ñalnde heen'''</div>
<div style="flex-grow: 1;">
<!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day -->
{{Aotd/{{CURRENTDAY}}}}
</div>
</div>
<noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude>
gzvbqeoucvdz4idmq100lb78gp2ibl8
178596
178543
2026-07-15T06:55:58Z
De-Invincible
7477
De-Invincible moved page [[Template:Starter kit/Winndannde mawnde ñalnde heen]] to [[Template:Starter kit/Winndannde teskinnde]] without leaving a redirect
178543
wikitext
text/x-wiki
<div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;">
<div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde mawnde ñalnde heen'''</div>
<div style="flex-grow: 1;">
<!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day -->
{{Aotd/{{CURRENTDAY}}}}
</div>
</div>
<noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude>
gzvbqeoucvdz4idmq100lb78gp2ibl8
178598
178596
2026-07-15T07:02:51Z
De-Invincible
7477
178598
wikitext
text/x-wiki
<div style="border:1px solid #cef2e0; border-radius:4px; padding:8px; background:#f5fffa; height: 100%; box-sizing: border-box; display: flex; flex-direction: column;">
<div style="padding:4px 12px; margin-bottom:8px; border:1px solid #a3bfb1; border-radius:4px; background:#cef2e0;">'''Winndannde hannde nde'''</div>
<div style="flex-grow: 1;">
<!-- This will dynamically call Template:Aotd/1 up to Template:Aotd/31 based on the current day -->
{{Aotd/{{CURRENTDAY}}}}
</div>
</div>
<noinclude>[[Category:Starter kit templates]]</noinclude>
ddu0wee7gju3fjn3rb9r2if5ap56pxn
Template:Main page
10
41436
178597
170210
2026-07-15T06:57:30Z
De-Invincible
7477
178597
wikitext
text/x-wiki
{{Starter kit/Jaɓɓol banner}}
{{Starter kit/Fedde ɓanndu}}
<p style="text-align: center; color: black; font-size:40; font-family: Georgia, New Times Roman;">So aɗa yiɗi sosde winndannde hesere, winndu tiitoonde ndee e nder kaɓirgol les ngol:</p>
{| width="60%" style="border:1px green" align=center
|
<inputbox>
type=create
width=50
</inputbox>
|}
<div style="display: flex; gap: 8px; align-items: stretch; margin-bottom: 8px;">
<div style="flex: 1; display: flex;">
<div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/Winndannde teskinnde}}</div>
</div>
<div style="flex: 1; display: flex;">
<div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/E nder kabaruuji}}</div>
</div>
</div>
<div style="display: flex; gap: 8px; align-items: stretch; margin-bottom: 8px;">
<div style="flex: 1; display: flex;">
<div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/Aɗa anndi}}</div>
</div>
<div style="flex: 1; display: flex;">
<div style="width: 100%; height: 100%;">{{Starter kit/E ooɗoo ñalawma}}</div>
</div>
</div>
<div style="margin-top: 10px; width: 100%;">
{{Starter kit/Foto men ñalnde heen}}
</div>
<div style="margin-top: 10px; width: 100%;">
{{Starter kit/Wikipedia's sister projects}}
</div>
<div style="margin-top: 10px; width: 100%;">
{{Starter kit/Ɗemngal Wikipedia}}
</div>
au509s8cbawmgdycxz16ff4n2nhn7l8
Abasi Ogwime Braimah
0
43079
178463
2026-07-14T16:03:57Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle po..."
178463
wikitext
text/x-wiki
Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. Tuugnorgal
ss7kclha14kduq4ll819iwnbh62q9cx
178464
178463
2026-07-14T16:04:28Z
Ilya Discuss
10103
178464
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Abasi Ogwime Braimah (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo. O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969. O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007. O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo. E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC. Tuugnorgal
tgl4y5ncqsj0kw8ud26dtu4hndx6l2s
178465
178464
2026-07-14T16:06:23Z
Ilya Discuss
10103
178465
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.
O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969.
O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo. Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007.
O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo.
E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC.
== Tuugnorgal ==
szbhrboyofsfgfga08u6xf4iyhcsevp
178466
178465
2026-07-14T16:07:00Z
Ilya Discuss
10103
178466
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.
O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969.
O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo.
Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007.
O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo.
E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC.
== Tuugnorgal ==
fd3un5ji56a13wkk20k5pxlk8nt71t0
178467
178466
2026-07-14T16:07:57Z
Ilya Discuss
10103
178467
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.<ref>{{Cite web|last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Edo/lga/Etsako%20East|access-date=2025-12-15|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969.
O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo.
Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007.
O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo.
E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC.
== Tuugnorgal ==
c8z3uie36c5hl79g2h5num5z46gxfan
178468
178467
2026-07-14T16:11:19Z
Ilya Discuss
10103
178468
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abasi Ogwime Braimah''' (jibinaa ko 29 suwee 1969) ko politikaajo leydi Najeriya, o woniino tergal e suudu sarɗiiji leydi Najeriya e nder suudu sarɗiiji 6ɓuru (2007–2011), o woniino tergal e diiwaan fedde Etsako to diiwaan Edo.<ref>{{Cite web|last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/lists/representatives/Edo/lga/Etsako%20East|access-date=2025-12-15|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
O suɓaama e dow laylaytol lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). Nguurndam e mbaydi puɗɗaandi Abasi Ogwime Braimah jibinaa ko ñalnde 29 suwee 1969.
O jogii ko dipolom makko to bannge ganndal kemikal hade makko naatde e politik cuɓaaɗo.
.<ref name="NASSNIG">{{Cite web|title=The House of Representatives, Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/house/member.php?member=112&page=1|archive-url=https://web.archive.org/web/20100527234610/http://www.nassnig.org/house/member.php?member=112&page=1|archive-date=2010-05-27|access-date=2025-12-15|website=www.nassnig.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=Gabriel|first=Chioma|date=27 June 2007|title=Nigeria: We are Determined to Make a Differencen - Hon Braimah|url=https://allafrica.com/stories/200706270350.html?|website=www.allafrica.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https://peps.directoriolegislativo.org/datasets/nigeria/PEP_data.xlsx?|title=Politically Exposed Persons Data|access-date=2025-12-15|website=Politically Exposed Persons (PEPs)}}</ref> .<ref name="NASSNIG" />.<ref>{{Cite web|date=2024-10-07|title=Abasi Ogwime Braimah & Anor. V. Hon. Abubakar Eshiokpekha Momoh & Ors. (2009) LLJR-CA|url=https://www.lawglobalhub.com/abasi-ogwime-braimah-anor-v-hon-abubakar-eshiokpekha-momoh-ors-2009-lljr-ca/|access-date=2025-12-15|website=LawGlobal Hub|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web |last=Reporters|first=Secrets|date=2024-07-19|title=Loyalty Reward: President Tinubu Gifts Former Rep Member and APC Stakeholder, Abasi Braimah Multiple Multi-Million Naira Contracts From Federal Ministry of Power - Secret Reporters|url=https://secretsreporter.com/loyalty-reward-president-tinubu-gifts-former-rep-member-and-apc-stakeholder-abasi-braimah-multiple-multi-million-naira-contracts-from-federal-ministry-of-power/|access-date=2025-12-15|language=en-US}}</ref>
Golle politik Braimah naati e politik cuɓaaɗo to bannge ngenndi e wooteeji gardagol leydi 2007.
O suɓaama nder suudu sarɗiiji ngam Asaambele ngenndi 6ɓo, o golliima gila 5 lewru juko hitaande 2007 haa 6 lewru juko hitaande 2011, o woniino wakiiliijo diiwaan fedde Etsako (Etsako Fuɗnaange/Hirnaange/Cakaare) e nder diiwaan Edo.
E manndaa makko o woniino tergal lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
Braimah ina jeyaa e ñaawirɗe caggal wooteeji caggal wooteeji 2007, sibu innde makko feeñii e binndanɗe wullitaango ina luulndii won e njeñtudi. Braimah kadi ina jokkondiri e Kongres All Progressives (APC), caggal nde o woni hooreejo gollordu to gonnooɗo hooreejo leydi APC, Otunba Niyi Adebayo e hitaande 2018, o tawtoraama e dokkal kontaraaji fedde nde e golle jokkondire e nder politik APC.
== Tuugnorgal ==
jy9i1a9dpzxlq58amtomv2vzyib2p9v
Vincent Venman Bulus
0
43080
178469
2026-07-14T16:13:36Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal"
178469
wikitext
text/x-wiki
Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal
ka0polpw4boj3ydfm9gy46r23a0crwa
178470
178469
2026-07-14T16:14:44Z
Ilya Discuss
10103
178470
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Vincent Venman Bulus ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021. Tuugnorgal
n26tjzmv8e3ow85jsqa6g3po5iz2gsp
178471
178470
2026-07-14T16:15:21Z
Ilya Discuss
10103
178471
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vincent Venman Bulus''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021.
== Tuugnorgal ==
1ywvxmv25l5qluyoart9wtwcb10msjz
178472
178471
2026-07-14T16:16:25Z
Ilya Discuss
10103
178472
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vincent Venman Bulus''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jom filu, hooreejo Simpon Oils Naajeeriya Limited. O wonii hannde wakiliijo diiwaan Langtang North/Langtang Sud mo diiwaan Plateau e nder suudu sarɗiiji 10,D.Hooreejo Goomu suudu sarɗiiji dow diiwaanuuji, laamu nokkuuji e geɗe hooreejo leydi golloowo e les njiimaandi Kongres (APC) O suɓaama e hitaande 2015 e wonde tergal e suudu sarɗiiji leydi Plateau Assemly e hitaande 2021.<ref>{{Cite news|date=2023-01-26|title=2023: Langtang North/South APC Candidate Embarks On Aggressive Grassroots Campaign|url=https://independent.ng/2023-langtang-north-south-apc-candidate-embarks-on-aggressive-grassroots-campaign/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-12-28|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Ogunyemi|first=Ifedayo|date=2022-03-06|title=LG chairman allegedly slaps embattled chairman in Plateau in public|url=https://tribuneonlineng.com/lg-chairman-allegedly-slaps-embattled-chairman-in-plateau-in-public/|access-date=2024-12-28|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|title=Appeal Court Slams INEC N1m Fine For Defending PDP, Affirms APC Rep Member's Election|url=https://thewhistler.ng/breaking-appeal-court-slams-inec-n1m-fine-for-defending-pdp-affirms-apc-rep-members-election/|newspaper=[[The Whistler (newspaper)|The Whistler]]}}</ref><ref>{{Cite web|last=Bako|first=Friday|title=Edward Pwajok, SAN Has Never Been my Attorney – Hon Vincent Venman Bulus|url=https://viewpointnigeria.org/edward-pwajok-san-has-never-been-my-attorney-hon-vincent-venman-bulus/|access-date=2025-07-20|website=View Point Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Reporter|first=Our|date=2023-11-22|title=Rep Venman Bulus pledge robust representation for Langtang North/ Langtang South Federal constituency|url=https://daybreak.ng/rep-venman-bulus-pledge-robust-representation-for-langtang-north-langtang-south-federal-constituency/|access-date=2025-07-20|website=Daybreak, Politics, Entertainment, Sport|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Prince Vincent Venman express sadness over the demised of Mallam Abba Kyari.|url=https://taroknation.news.blog/2020/04/18/prince-vincent-venman-express-sadness-over-the-demise-of-mallam-abba-kyari/}}</ref>
== Tuugnorgal ==
i4u676np59ydcz4596j74b5cocub9hi
Mukhtar Zakari Chawai
0
43081
178473
2026-07-14T16:21:29Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal"
178473
wikitext
text/x-wiki
Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal
jf7qcyd7pmjaumaa96knealom4icbl3
178474
178473
2026-07-14T16:22:43Z
Ilya Discuss
10103
178474
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Mukhtar Zakari Chawai ListenN ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis. Tuugnorgal
qs9okgpe45prz4isd2jwuo48g2dtjxg
178475
178474
2026-07-14T16:23:17Z
Ilya Discuss
10103
178475
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Mukhtar Zakari Chawai ListenN''''' ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis.
== Tuugnorgal ==
gjqnq6nwiwfsoyxyos9ppg12c456p49
178476
178475
2026-07-14T16:24:30Z
Ilya Discuss
10103
178476
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Mukhtar Zakari Chawai ListenN''''' ko o dawriyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Kauru e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko hitaande 1978, o ummorii ko to diiwaan Kaduna, omo jogii dipolomaaji master. O suɓaama nder suudu sarɗiiji hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O janngini capanɗe jeeɗiɗi e yimɓe makko ndema ndiyam, o rokki ɗum en doole e masiŋaaji e dokke kaalis.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mukhtar-zakari-chawai|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Chawai-Mukhtar-Zakari-2420|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Nation|first=The|date=2020-11-16|title=Rep empowers 70 constituents {{!}} The Nation|url=https://thenationonlineng.net/rep-empowers-70-constituents/amp/|access-date=2025-01-06|website=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
g5md1hclrzj2e127oxf8ntkzn9a00gv
Abubakar Dahiru
0
43082
178477
2026-07-14T16:26:03Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal"
178477
wikitext
text/x-wiki
Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal
ewfs7z49udytvun5t2hl6jo7oxpvlu6
178478
178477
2026-07-14T16:26:31Z
Ilya Discuss
10103
178478
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Abubakar DahirulistenR ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP). Tuugnorgal
e953r60cegqrgztisij0j7dmi84xfz6
178479
178478
2026-07-14T16:28:09Z
Ilya Discuss
10103
178479
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar DahirulistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP).
Tuugnorgal
8ywlnkmqnnq2g77yuhd7mpji93t3ztr
178480
178479
2026-07-14T16:29:19Z
Ilya Discuss
10103
178480
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abubakar DahirulistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya mo lesdi Kano, Naajeeriya, jibbinaama nder hitaande 1969. O huuwi nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 10, o wakiiliijo lesdi Lafia/Obi. O golliima e suudu sarɗiiji e fuɗɗoode e les njiimaandi lannda All Progressives (APC) caggal ɗuum e lannda Sosiyaal Demokaratik (SDP).<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/336|access-date=2024-12-11|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/abubakar-sariki-dahiru|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref> He has served in the House of Representatives initially under the [[All Progressives Congress]] (APC) and later with the [[Social Democratic Party (Nigeria)|Social Democratic Party]] (SDP).<ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=255|access-date=2025-01-06|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/336|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Attah|first=Solomon|date=2023-02-27|title=Another SDP candidate cliches House of Reps seat for their term in Nasarawa|url=https://businessday.ng/nigeriadecidesliveupdates/article/another-sdp-candidate-cliches-house-of-reps-seat-for-their-term-in-nasarawa/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-06|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
cycgiid37h65erkxj1e8oo9240lhbmr
Umar Saidu Doka
0
43083
178481
2026-07-14T16:30:54Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya T..."
178481
wikitext
text/x-wiki
Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965. Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii. Ƴeew kadi Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya Tuugnorgal
35fsa2p3w2jx0okn2c8qli01235opzd
178482
178481
2026-07-14T16:32:01Z
Ilya Discuss
10103
178482
wikitext
text/x-wiki
Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965.
Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii.
Ƴeew kadi
Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya
Tuugnorgal
oe2k7f2evt3vkrn6vc1nk4t9jrgdfgc
178483
178482
2026-07-14T16:32:54Z
Ilya Discuss
10103
178483
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965.
Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii.
Ƴeew kadi
Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya
Tuugnorgal
aq2cx3lubfxq1lt6ulrtx9lni908m66
178484
178483
2026-07-14T16:33:53Z
Ilya Discuss
10103
178484
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji.
== Nguurndam ==
gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965.
Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii.
== Ƴeew kadi ==
Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya
== Tuugnorgal ==
4vrp2fn5a9jqrriw2yqichtsnr6wimu
178485
178484
2026-07-14T16:34:40Z
Ilya Discuss
10103
178485
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Umar Saidu Doka ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo e nder diiwaan Shiroro/Rafi/Munya e nder suudu sarɗiiji..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/saidu-doka-umar|access-date=2024-12-24|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=PEPS|url=https://peps.directoriolegislativo.org/nigeria/view?Name=Umar%20Saidu%20Doka&Position=Member%20Of%20The%20House%20Of%20Representatives%20Of%20Nigeria&Period=2019%20-%20NA&Gender=Male&Date%20of%20Birth=&Year%20of%20Birth=&Age=&District=&Company=Maryland%20Petroleum%20And%20Marketing%20Company%20Limited&Commodity=&Service%20Address=545%20F%20Layout%20Minnaniger&Holds%20Contract=No&Contract%20Type=&Effective%20Date=&Expiry%20Date=&Source%20Holds%20Contract=&Company%20Beneficial%20Owner=Umar%20Umar&Shares=10&Other%20Conflicts=&Source%20Other%20Conflicts=&Relative%20Name=&Relative%20Relationship=&Flag=Alert%201&Disclaimer=Due%20to%20the%20lack%20of%20information%20and%20unique%20identifiers,%20up%20to%20now%20it%20is%20not%20possible%20to%20determine%20if%20the%20PEP%20is%20the%20beneficial%20owner%20in%20question.&Sources=|access-date=2024-12-24|website=peps.directoriolegislativo.org}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|last=Gaddafi|first=Ibrahim Tanko|date=2023-01-19|title=First-term Senator leads Niger NASS members with 38 bills|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4904|access-date=2024-12-24|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Umar Saidu Doka jibinaa ko e hitaande 1965.
Golle politik Umar suɓaama les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressive Congress (APC) e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2019 ngam wallitde diiwaan makko to suudu sarɗiiji leydi ndii.
== Ƴeew kadi ==
Siyaasa leydi Naajeeriya Doggol lanndaaji dawrugol e nder leydi Najeriya
== Tuugnorgal ==
shomhpo7t90qdf6ny4rpgnyc5hrmfyq
Ibrahim Abdullahi Dutse
0
43084
178486
2026-07-14T16:36:41Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal"
178486
wikitext
text/x-wiki
Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal
59ohqbtuccoy4qir7574pfjq2imnva0
178487
178486
2026-07-14T16:37:52Z
Ilya Discuss
10103
178487
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). Tuugnorgal
13zvy6zqtnca1kmk6fkgi1jsdz1n0zs
178488
178487
2026-07-14T16:38:21Z
Ilya Discuss
10103
178488
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ibraahiima Abdullaahi Dutse ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).
== Tuugnorgal ==
55bsp663fxvk2tmbz8fepdct5ur4iyc
178489
178488
2026-07-14T16:38:41Z
Ilya Discuss
10103
178489
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima Abdullaahi Dutse''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).
== Tuugnorgal ==
dwybn6jajtvk75qvzxilewlgdcqo4re
178490
178489
2026-07-14T16:39:25Z
Ilya Discuss
10103
178490
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima Abdullaahi Dutse''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Dutse/Kiyawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 24 noowammbar 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-dutse-abdullahi|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=142|access-date=2025-01-06|website=www.constrack.ng}}</ref>
== Tuugnorgal ==
shrma5eyuzsfwxb3fzbttxa57krrd90
Lanre Edun
0
43085
178491
2026-07-14T16:44:29Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal"
178491
wikitext
text/x-wiki
Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal
8eswiblywl4trnj4mcr4g3sh0g2kmzi
178492
178491
2026-07-14T16:45:58Z
Ilya Discuss
10103
178492
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Olanrewaju Oladapo EdunlistenN woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu. Tuugnorgal
5pu69l31fcn6oax19luuqgclxezxkbo
178493
178492
2026-07-14T16:46:30Z
Ilya Discuss
10103
178493
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olanrewaju Oladapo EdunlistenN''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu.
== Tuugnorgal ==
b03omnskatszbdompcrfhebvb27js21
178494
178493
2026-07-14T16:47:45Z
Ilya Discuss
10103
178494
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olanrewaju Oladapo EdunlistenN''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal wakili'en lesdi Naajeeriya haa suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Ogun. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. O wonii hannde jaagorgal kaalis e jaagorgal jokkondiral faggudu..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/olanrewaju-oladapo-edun|access-date=8 January 2025|website=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Media|first=Penpushing|date=22 May 2022|title=Meet Lanre Edun, a politician with Midas touch|url=https://penpushing.com.ng/meet-lanre-edun-a-politician-with-midas-touch/|access-date=8 January 2025|website=PENPUSHING|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|author=News Desk|date=28 September 2022|title=Reps step down motion to stop touts on major highway|url=https://dailynigerian.com/reps-step-motion-touts-major/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Nigerian]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Imenger|first=Senater|date=25 February 2019|title=Nigeria election result: APC wins four out of nine Reps in Ogun|url=https://dailypost.ng/2019/02/25/nigeria-election-result-apc-wins-four-nine-reps-ogun/|location=Lagos, Nigeria|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Yakubu|first=Dirisu|date=9 January 2025|title=2025 budget defence: Edun, Bagudu, others under fire in Senate|url=https://punchng.com/2025-budget-defence-edun-bagudu-others-under-fire-in-senate/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|date=10 January 2025|title=Edun, Bagudu grilled as Senate opens 2025 budget defence|url=https://dailytrust.com/edun-bagudu-grilled-as-senate-opens-2025-budget-defence/|access-date=5 June 2025|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
3g5mj680unm1pa36fgumwl9m510zjci
Egbona Alex Egbona
0
43086
178495
2026-07-14T16:49:06Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal"
178495
wikitext
text/x-wiki
Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal
i058kpbkbc08a6ghu9vhjkzi7zmygw1
178496
178495
2026-07-14T16:50:04Z
Ilya Discuss
10103
178496
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. Tuugnorgal
o7z958im2w3lv61m5szn4nwxotembfn
178497
178496
2026-07-14T16:50:27Z
Ilya Discuss
10103
178497
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.
== Tuugnorgal ==
2jrif4dntr9jaafbwm8831bc7srzwzq
178498
178497
2026-07-14T16:51:32Z
Ilya Discuss
10103
178498
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Egbona Alex Egbona woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Oboh|date=2024-11-14|title=I'll continue to place interest of my constituency first - Rep Egbona|url=https://www.vanguardngr.com/2024/11/ill-continue-to-place-interest-of-my-constituency-first-rep-egbona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-11-16|title=Egbona distributes medical facilities to Abi/Yakurr health centres after training workers, free outreach|url=https://thenationonlineng.net/egbona-distributes-medical-facilities-to-abi-yakurr-health-centres-after-training-workers-free-outreach/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-10-22|title=Physically challenged constituents hobnob with C'River Rep at 60|url=https://thenationonlineng.net/physically-challenged-constituents-hobnob-with-criver-rep-at-60/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-28|title=Why I will Render Selfless Service – Hon. Alex Egbona|url=https://www.thelegislatureng.com/why-i-will-render-selfless-service-hon-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Wodu|first=Ada|date=2019-09-04|title=Tribunal sacks House of Reps member Alex Egbona|url=https://punchng.com/breaking-tribunal-sacks-house-of-reps-member-in-cross-river/|access-date=2025-07-22|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/34|access-date=2025-07-22|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-29|title=My Rerun Victory A Show Of God's Hand In Our Affairs-Alex Egbona - TNN Newspaper|url=https://tnnonline.info/my-rerun-victory-a-show-of-gods-hand-in-our-affairs-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Know Your Constituency Projects In The 2025 Budget (Part Seven): Abi/Yakurr Federal Constituency In Focus BY AGBA JALINGO – CrossRiverWatch|url=https://crossriverwatch.com/2025/03/know-your-constituency-projects-in-the-2025-budget-part-seven-abi-yakurr-federal-constituency-in-focus-by-agba-jalingo/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://parliamentreports.com/voter/10th-national-assembly-member?id=Egbona-Alex-Egbona-1740|access-date=2025-07-22|website=parliamentreports.com}}</ref>
== Tuugnorgal ==
gu11lk101ksukvxr3hbi2nmfb7pmc7a
178499
178498
2026-07-14T16:52:02Z
Ilya Discuss
10103
178499
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Egbona Alex Egbona''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, jooni o ɗon mari ardiiɗo lesdi Naajeeriya haa lesdi Yakurr/Abi haa lesdi Cross River nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya.<ref>{{Cite news|last=Oboh|date=2024-11-14|title=I'll continue to place interest of my constituency first - Rep Egbona|url=https://www.vanguardngr.com/2024/11/ill-continue-to-place-interest-of-my-constituency-first-rep-egbona/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-11-16|title=Egbona distributes medical facilities to Abi/Yakurr health centres after training workers, free outreach|url=https://thenationonlineng.net/egbona-distributes-medical-facilities-to-abi-yakurr-health-centres-after-training-workers-free-outreach/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Reporter|first=Our|date=2024-10-22|title=Physically challenged constituents hobnob with C'River Rep at 60|url=https://thenationonlineng.net/physically-challenged-constituents-hobnob-with-criver-rep-at-60/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-28|title=Why I will Render Selfless Service – Hon. Alex Egbona|url=https://www.thelegislatureng.com/why-i-will-render-selfless-service-hon-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Wodu|first=Ada|date=2019-09-04|title=Tribunal sacks House of Reps member Alex Egbona|url=https://punchng.com/breaking-tribunal-sacks-house-of-reps-member-in-cross-river/|access-date=2025-07-22|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/34|access-date=2025-07-22|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-01-29|title=My Rerun Victory A Show Of God's Hand In Our Affairs-Alex Egbona - TNN Newspaper|url=https://tnnonline.info/my-rerun-victory-a-show-of-gods-hand-in-our-affairs-alex-egbona/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Know Your Constituency Projects In The 2025 Budget (Part Seven): Abi/Yakurr Federal Constituency In Focus BY AGBA JALINGO – CrossRiverWatch|url=https://crossriverwatch.com/2025/03/know-your-constituency-projects-in-the-2025-budget-part-seven-abi-yakurr-federal-constituency-in-focus-by-agba-jalingo/|access-date=2025-07-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://parliamentreports.com/voter/10th-national-assembly-member?id=Egbona-Alex-Egbona-1740|access-date=2025-07-22|website=parliamentreports.com}}</ref>
== Tuugnorgal ==
kuqa48kiuhft3pi8oux2j3iv92kpu6e
Esio-Oquong Udoh
0
43087
178500
2026-07-14T16:53:50Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal"
178500
wikitext
text/x-wiki
Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo. E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim. Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo. Tuugnorgal
fcireucno6l7np8yyg9as3n6xbol48k
178501
178500
2026-07-14T16:54:24Z
Ilya Discuss
10103
178501
wikitext
text/x-wiki
Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo.
E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim.
Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.
Tuugnorgal
e89me8bjvr29u7d5t347vnblg90pq3t
178502
178501
2026-07-14T16:54:49Z
Ilya Discuss
10103
178502
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Esio-Oquong Udoh ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo.
E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim.
Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.
Tuugnorgal
ipz2ytkcwjj52k1i2v59jvaoduv6a5s
178503
178502
2026-07-14T16:55:37Z
Ilya Discuss
10103
178503
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo.
E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim.
Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.
== Tuugnorgal ==
egi1sx6g1kntzfnliyof4j23o2iuhgp
178504
178503
2026-07-14T16:56:45Z
Ilya Discuss
10103
178504
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo.
E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim..<ref>{{Cite news|title=Ex-House of Reps members decamp from PDP to APC|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/277298-ex-house-of-reps-members-decamp-from-pdp-to-apc.html|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.
== Tuugnorgal ==
guoccdb2a64agh4246otqz31p94gexo
178505
178504
2026-07-14T16:57:30Z
Ilya Discuss
10103
178505
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Esio-Oquong Udoh''' ko siyaasyanke Najeriya, jeyaaɗo to Akwa-Ibom. O woniino tergal suudu sarɗiiji les lannda Demokaraasi Leƴƴi e nder Asaambele ngenndi 5ɓo.
E hitaande 2018, o ummii e lannda Demokaraasi Leƴƴi o fayti e Kongres All Progressives e wondude e gonnooɗo tergal suudu sarɗiiji, hono Bassey Etim..<ref>{{Cite news|title=Ex-House of Reps members decamp from PDP to APC|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/277298-ex-house-of-reps-members-decamp-from-pdp-to-apc.html|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
Ko kanko wonnoo hooreejo Parlemaa Sud-Sud e sahaa nde o woni tedduɗo.<ref>{{Cite news|last=Amoye|first=Temisan|date=2021-01-17|title=Akwa Ibom ex-Lawmaker urges FG to commence 5th portion of East-West Road|url=https://www.vanguardngr.com/2021/01/akwa-ibom-ex-lawmaker-urges-fg-to-commence-5th-portion-of-east-west-road/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-28|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
== Tuugnorgal ==
beary1dcvvgsjj9s2fq6ty0zpy1j50n
Olusola Steve Fatoba
0
43088
178506
2026-07-14T16:59:10Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hoore..."
178506
wikitext
text/x-wiki
Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. Tuugnorgal
ao6ukpmo71llrqwzvwjetb3xuoh1wir
178507
178506
2026-07-14T17:00:11Z
Ilya Discuss
10103
178507
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Nguurndam gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti. E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii. O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti. Tuugnorgal
6ams2zr1lhlgnajlqsdqb2oqf3pnxzk
178508
178507
2026-07-14T17:01:22Z
Ilya Discuss
10103
178508
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Olusola Steve Fatobalistenⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.
== Nguurndam ==
gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti.
E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii.
O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti.
== Tuugnorgal ==
pa5nbfpl8x7f2s0v3ww8etlf80wnc28
178509
178508
2026-07-14T17:02:00Z
Ilya Discuss
10103
178509
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.
== Nguurndam ==
gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti.
E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii.
O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti.
== Tuugnorgal ==
hj5kyy3fiof7srx1mivfxzyxh1gi1yo
178510
178509
2026-07-14T17:02:44Z
Ilya Discuss
10103
178510
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/gbadura-olusola-steve-fatoba-1|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fatoba-Olusola-Steve-1958|access-date=2025-01-04|website=orderpaper.ng}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti.
E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii.
O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti.
== Tuugnorgal ==
jc99nghvoq1o5hlh454sanvujtscape
178511
178510
2026-07-14T17:03:31Z
Ilya Discuss
10103
178511
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olusola Steve Fatobalisten'''ⓘko dawruyanke Naajeeriya. O woni tergal wakili'en lesdi Ado Ekiti/Irepodun-Ifelodun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/gbadura-olusola-steve-fatoba-1|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fatoba-Olusola-Steve-1958|access-date=2025-01-04|website=orderpaper.ng}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano e golle politik Olusola Steve Fatoba jibinaa ko ñalnde 10 lewru nduu hitaande 1967, o jeyaa ko e diiwaan Ekiti.<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/85|access-date=2025-01-04|website=nass.gov.ng}}</ref>
E hitaande 2019, o lomtii Sunday Oladimeji, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii.
O suɓaama kadi e hitaande 2023 e manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
O meeɗiino wonde hooreejo toppitiiɗo golle, laamu nokku Ado, Ekiti.
== Tuugnorgal ==
h1pxkt4os6hxcdci0igg8p7ur3kij3w
Abubakar Hassan Fulata
0
43089
178512
2026-07-14T17:05:06Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal"
178512
wikitext
text/x-wiki
Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal
5rw1qtmn1gzy1uuv2cpss51mlbpfax8
178513
178512
2026-07-14T17:06:07Z
Ilya Discuss
10103
178513
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Abuubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo. Tuugnorgal
p9znok68jd7crjn5awrrx6ra7il8x3c
178514
178513
2026-07-14T17:06:48Z
Ilya Discuss
10103
178514
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo.
== Tuugnorgal ==
dxlt4q1f014ivokozfwfin6vuqwjq6c
178515
178514
2026-07-14T17:08:19Z
Ilya Discuss
10103
178515
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Abubakar Hassan Fulata ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo.
== Tuugnorgal ==
lu4efavo5clbzuagelyh32cl7jeqpav
178516
178515
2026-07-14T17:08:52Z
Ilya Discuss
10103
178516
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Hassan Fulata''' ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo.
== Tuugnorgal ==
3fyrw004tiftqcumbz7ribozgmwmjqx
178517
178516
2026-07-14T17:09:52Z
Ilya Discuss
10103
178517
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Abubakar Hassan Fulata''' ko siyaasayanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Birniwa/Guri/Kirikasamma e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko ñalnde 3 marse 1959, o jeyaa ko e diiwaan Jigawa, omo jogii dipolomaaji makko. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e hitaande 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019, kadi e hitaande 2023 e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC), o waɗi manndaa makko tataɓo..<ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Fulata-Abubakar-Hassan-2291|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abubakar-hassan-fulata|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/320|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref>
== Tuugnorgal ==
p1brn82jawidrzwmepl2d5ps3xezlcp
David Abel Fuoh
0
43090
178518
2026-07-14T17:11:42Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal"
178518
wikitext
text/x-wiki
David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
b2vpap36s36pkgafkgh4sshi0urbq0v
178519
178518
2026-07-14T17:12:07Z
Ilya Discuss
10103
178519
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}David Abel Fuoh (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
1jhhau3g6qa5n8e321a2if0lggoii37
178521
178519
2026-07-14T17:13:34Z
Ilya Discuss
10103
178521
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Abel Fuoh''' (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
37cpkbdos0p72sgoqwxoj56cik4m3y2
178522
178521
2026-07-14T17:14:41Z
Ilya Discuss
10103
178522
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''David Abel Fuoh''' (jibinaa ko 15 abriil 1968) ko politikaajo leydi Najeriya, gardinooɗo diiwaan Gashaka/Kurmi/Sardauna e nder diiwaan Taraba e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|date=7 October 2024|title=How Hon. David Fuoh Stands in First Year of 10th National Assembly|url=https://www.thelegislatureng.com/how-hon-david-fuoh-stands-in-first-year-of-10th-national-assembly/?utm_source=chatgpt.com|access-date=7 January 2025|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=336|access-date=7 January 2025|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite news|last=Alkassim|first=Balarabe|date=9 February 2022|title=Reps Urge FG To Intervene In Communal Crisis Between Two Taraba Communities|url=https://dailytrust.com/reps-urge-fg-to-intervene-in-communal-crisis-between-two-taraba-communities/|access-date=7 January 2025|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=After Six Years Of Darkness, Hon. David Abel Fuoh Restore Electricity to Sardauna Communities|url=https://www.tarabatruthandfact.com.ng/2020/02/after-six-years-of-darkness-hon-david.html?m=1|access-date=7 January 2025|website=Tarabatruthandfacts}}</ref>
== Tuugnorgal ==
djoqk8ub90ry2x626xyp1zhf0ulwraj
Rabiu Garba-Kamba
0
43091
178523
2026-07-14T17:16:12Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal"
178523
wikitext
text/x-wiki
Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal
48qa6y8vy048i5tyyrptfcd3f0z5zyf
178524
178523
2026-07-14T17:16:40Z
Ilya Discuss
10103
178524
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba. Tuugnorgal
igrjw7na4tmc4g0xgnxuhh1oi9a1ix5
178525
178524
2026-07-14T17:17:30Z
Ilya Discuss
10103
178525
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Rabiu Garba Kamba ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba.
== Tuugnorgal ==
7rywti5r986sau0s1cbz8ac0l58vsgh
178526
178525
2026-07-14T17:17:55Z
Ilya Discuss
10103
178526
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo. O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba.
== Tuugnorgal ==
nr1khee9meqse1fyet30r5outthigqh
178527
178526
2026-07-14T17:18:10Z
Ilya Discuss
10103
178527
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo.
O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba.
== Tuugnorgal ==
if879is0fgnvgnebnjeyv8umi0gor8m
178528
178527
2026-07-14T17:19:23Z
Ilya Discuss
10103
178528
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rabiu Garba Kamba''' ko siyaasyanke Naajeeriya. Jooni o wonii Wakiiliijo Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam lomtaade diiwaan Arewa/Dandi e nder diiwaan Kebbi e nder Asamblee ngenndiijo 10ɓo..<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2024-02-04|title=APC wins Kamba rerun elections|url=https://www.vanguardngr.com/2024/02/breaking-apc-wins-kamba-rerun-elections/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nkemakolam|first=Juliet|date=2024-08-12|title=Rep. Rabiu-Kamba distributes 600 bags of fertilizers free to constituents|url=https://guardian.ng/news/rep-rabiu-kamba-distributes-600-bags-of-fertilisers-free-to-constituents/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=APC wins Kebbi federal constituency election|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/665284-apc-wins-kebbi-federal-constituency-election.html|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=Lawmaker Disburses N20m Empowerment To 400 Women In Kebbi|url=https://independent.ng/lawmaker-disburses-n20m-empowerment-to-400-women-in-kebbi/|location=Lagos, Nigeria|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=Garba Rabiu Kamba Archives - Neusroom|url=https://neusroom.com/tag/garba-rabiu-kamba/|access-date=2025-07-21|website=neusroom.com|language=en-US}}</ref>
O lomtii ko biyeteeɗo Umar Abdullaahi Kamba.
== Tuugnorgal ==
dsipwqqmc6mncejpcbqpo2kktrevimx
Musa Umar Garo
0
43092
178529
2026-07-14T17:22:24Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal"
178529
wikitext
text/x-wiki
Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal
3qlj7z8so2ud8omkgnmjcfpqdx8a30v
178530
178529
2026-07-14T17:22:53Z
Ilya Discuss
10103
178530
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Musa Umar Garo ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal
qjei6p66x1ze3numayulr2z5it7a32j
178531
178530
2026-07-14T17:24:02Z
Ilya Discuss
10103
178531
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC).
Tuugnorgal
mjdznxe6zvphhkhyl5yagjq905szfsn
178532
178531
2026-07-14T17:24:19Z
Ilya Discuss
10103
178532
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC).
== Tuugnorgal ==
qrlbaifmv3cue28dkqflnegn2hj2bxj
178533
178532
2026-07-14T17:25:28Z
Ilya Discuss
10103
178533
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Musa Umar Garo''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati wakiiliijo lesdi Kabo/Gwarzo nder suudu joonde diidaaɗi lesdi, lesdi Kano, diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. O laati tergal kawtal hoore lesdi Naajeeriya (APC)..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/musa-umar-garo|access-date=2025-01-05|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=177|access-date=2025-01-05|website=www.constrack.ng}}</ref>
== Tuugnorgal ==
7gsaa95d7epox1cyhtbzz5wbha6ma9x
Abdullahi Mahmud Gaya
0
43093
178534
2026-07-14T17:28:19Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, n..."
178534
wikitext
text/x-wiki
Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
3jyg9cm0vkqsq1l7kv0h3ptgmyzounn
178535
178534
2026-07-14T17:28:45Z
Ilya Discuss
10103
178535
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Abdullahi Mahmud Gaya listenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
snopaprm1d7sc3sfkboqqjdg22ys6bg
178536
178535
2026-07-14T17:29:57Z
Ilya Discuss
10103
178536
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC). Nguurndam gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023. O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
iru47t7awcw13hsmo1r6r8isieni6fi
178537
178536
2026-07-14T17:30:41Z
Ilya Discuss
10103
178537
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC).
== Nguurndam ==
gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023.
O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
4520dxkfxlq995cfc8e1utfzouvzqvk
178538
178537
2026-07-14T17:31:30Z
Ilya Discuss
10103
178538
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Abdullahi Mahmud Gaya listenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya duuɓi ɗiɗi. O woniino gardiiɗo diiwaan fedde Kano Ajingi/Albasu/Gaya tuggi 2015 haa 2019, kadi tuggi 2019 haa 2023, e les njiimaandi fedde toppitiinde ko fayti e ƴellitaare (APC).<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdullahi-mahmud-gaya-2|access-date=2025-01-01|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/mahmud-abdullahi-gaya/|access-date=2025-01-01|website=www.stears.co}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Abdullaahi Mahmuud Gaya jibinaa ko to diiwaan Kano hitaande 1963. Kugal Gaya woni tergal suudu sarɗiiji lesdi Kano Ajingi/Albasu/Gaya diga 2015 haa 2019, nden boo ngam manndaa ɗiɗaɓo diga 2019 haa 2023.
O adii mo ko Usmaan Aadamu Mohammed e hitaande 2015, lomtii mo ko Ghali Tijjaani Mustafa e hitaande 2023, caggal nde o timmini laamu makko e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
3zxsh3z0139dw4tbggze3kjc1iucjcn
Usman Abdullahi Gbatamangi
0
43094
178539
2026-07-14T17:33:53Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal"
178539
wikitext
text/x-wiki
Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
40rhdluxtvx7h5pj6169kqnxonr33by
178540
178539
2026-07-14T17:34:20Z
Ilya Discuss
10103
178540
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Usman Abdullahi Gbatamangi ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
g96lw5gdii5m6nr2dfkvuc35q5273x7
178542
178540
2026-07-14T17:38:48Z
Ilya Discuss
10103
178542
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Usman Abdullahi Gbatamangi''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer.
O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
kvct461h9o2awl90hafz8em0tvkgqbo
178544
178542
2026-07-14T17:41:53Z
Ilya Discuss
10103
178544
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Usman Abdullahi Gbatamangi''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal wakiiliijo lesdi Lavun/Mokwa/Edati nder suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya. O jibinaa ko ñalnde 5 mee 1985, o jeyaa ko to leydi Niiseer..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdullahi-usman|access-date=2025-01-08|website=Citizen Science Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Government Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=264|access-date=2025-01-08|website=ConsTrack}}</ref>
O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
jjse3uxjwpdtpoehcygq7ilxhj8pci3
Template:Aotd/14
10
43095
178541
2026-07-14T17:38:21Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Cate_Blanchett-63298_(cropped_2).jpg|112px|left|alt=description]] '''Catherine Élise Blanchett''' (jibinaa ko ñalnde 14 mee 1969) ko fiyoowo filmo e peewnoowo filmo [[Ostarali]]. O nanndiraa ko gooto e ɓurɓe waawde waɗde golle e yonta makko, omo anndiraa golle makko keewɗe e nder dingiral e ekran, haa arti noon e filmuuji keertiiɗi e filmuuji keewɗi. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Cate Blanchett|Winndannde timmunde...]])</small..."
178541
wikitext
text/x-wiki
[[File:Cate_Blanchett-63298_(cropped_2).jpg|112px|left|alt=description]]
'''Catherine Élise Blanchett''' (jibinaa ko ñalnde 14 mee 1969) ko fiyoowo filmo e peewnoowo filmo [[Ostarali]]. O nanndiraa ko gooto e ɓurɓe waawde waɗde golle e yonta makko, omo anndiraa golle makko keewɗe e nder dingiral e ekran, haa arti noon e filmuuji keertiiɗi e filmuuji keewɗi.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Cate Blanchett|Winndannde timmunde...]])</small></div>
ag866uavzxl1yo94vn04zjt2rdhoefy
Mohammed Garba Gololo
0
43096
178545
2026-07-14T17:43:10Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal"
178545
wikitext
text/x-wiki
Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal
81g1ms4n4at646xn043omzybpk08eqm
178546
178545
2026-07-14T17:43:38Z
Ilya Discuss
10103
178546
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015. O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC). Tuugnorgal
oi1xf52idar5o2j2cq5ayhzg5663w66
178547
178546
2026-07-14T17:44:38Z
Ilya Discuss
10103
178547
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015.
O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
== Tuugnorgal ==
r6fujug9zg0bf18ey9ieaf1kyyl0vkf
178548
178547
2026-07-14T17:45:20Z
Ilya Discuss
10103
178548
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Mohammed Garba Gololo ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mohammed-garba-gololo|access-date=2025-01-08|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/284|access-date=2025-01-08|website=nass.gov.ng}}</ref>
O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
== Tuugnorgal ==
ftwmmwy9tufak4snuootgqjufc8lhf6
178549
178548
2026-07-14T17:45:46Z
Ilya Discuss
10103
178549
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Mohammed Garba Gololo''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan fedde Gamawa e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1975, o ummorii ko to diiwaan Bauchi. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji ko e wooteeji 2015.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/mohammed-garba-gololo|access-date=2025-01-08|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/284|access-date=2025-01-08|website=nass.gov.ng}}</ref>
O suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa ɗiɗaɓo e les njiimaandi Kongres (APC).
== Tuugnorgal ==
n6ang41j47a4kkxklk2vg0wzqobe5wl
Template:Aotd/15
10
43097
178550
2026-07-14T17:49:46Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]] '''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR). <div style="text-align: right; margi..."
178550
wikitext
text/x-wiki
[[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke]. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Timnit Gebru|Winndannde timmunde...]])</small></div>
5kuigwl2roh7iz5vu48uo8aqd236t8y
178595
178550
2026-07-15T06:49:09Z
De-Invincible
7477
178595
wikitext
text/x-wiki
[[File:Timnit_Gebru_crop.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Timnit W. Gebru''' (amharik e tigrinya hiitande 1982/1983) ko ganndo ordinateer jibinaaɗo to [[Ecoppi]], golloowo e fannuuji hakkille kuuɓtodinɗo (AI), mbayliigu algoritme e ƴeewndo dokke. Ko kanko woni gooto e sosɓe Black in AI, fedde daraniinde darnde ɓaleeɓe ɓurnde heewde e ƴellitaare e wiɗtooji AI. Ko kanko sosi Duɗal wiɗtooji ganndal kuuɓtodinngal (DAIR).
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Timnit Gebru|Winndannde timmunde...]])</small></div>
a3imkwh9pi338hdxzmhlpfso0m72yie
Hamza Dalhatu Batagarawa
0
43098
178552
2026-07-14T22:51:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal"
178552
wikitext
text/x-wiki
Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal
bksyl45ytlk8qgnuktxfuamq181emij
178553
178552
2026-07-14T22:52:41Z
Ilya Discuss
10103
178553
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019. Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023. Tuugnorgal
6h9if9hwk3jzcaab59bg6bv3gdsf36w
178554
178553
2026-07-14T22:53:20Z
Ilya Discuss
10103
178554
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya.
O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina.
O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019.
Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023.
== Tuugnorgal ==
tekllv1javuqvggtr3c7w3mj5v6zdr4
178555
178554
2026-07-14T22:54:51Z
Ilya Discuss
10103
178555
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hamza Dalhatu Batagarawa ko siyaasyanke Naajeeriya.
O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/hamza-dalhatu|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Onje-James|first=Ojochenemi|date=2023-01-19|title=Katsina lawmakers sponsored 39 bills in 3 years {{!}} NASS Scorecard|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4910|access-date=2025-01-07|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Ogalah|first=Dunamis|date=2023-01-28|title=Katsina Rep member, Hamza Dalhat dumps APC|url=https://dailypost.ng/2023/01/28/katsina-rep-member-hamza-dalhat-dumps-apc/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019.
Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023.
== Tuugnorgal ==
65h7ki9c55dwvm5tx13mco87xcf4byn
178556
178555
2026-07-14T22:55:56Z
Ilya Discuss
10103
178556
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
ko siyaasyanke Naajeeriya.
O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Batagarawa/Charanchi/Rimi e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1961, o jeyaa ko e diiwaan Katsina.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/hamza-dalhatu|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Onje-James|first=Ojochenemi|date=2023-01-19|title=Katsina lawmakers sponsored 39 bills in 3 years {{!}} NASS Scorecard|url=https://orderpaper.ng/new/?p=4910|access-date=2025-01-07|website=OrderPaper|language=en-US}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Ogalah|first=Dunamis|date=2023-01-28|title=Katsina Rep member, Hamza Dalhat dumps APC|url=https://dailypost.ng/2023/01/28/katsina-rep-member-hamza-dalhat-dumps-apc/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2019.
Lomtii mo ko Usman Banye. O ummii e fedde wiyeteende APC e hitaande 2023.
== Tuugnorgal ==
jvifja8bqw130qv1ep3l57yscipigk3
Ibrahim Hamza
0
43099
178557
2026-07-14T22:57:50Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokara..."
178557
wikitext
text/x-wiki
Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. Tuugnorgal
qx67k5v211ovmmqpouwhuwh5wetlbu8
178558
178557
2026-07-14T22:59:04Z
Ilya Discuss
10103
178558
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya. O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974. O jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam. Tuugnorgal
8v8aj93pge3lnzqemg6zmxqow3azoee
178559
178558
2026-07-14T23:01:17Z
Ilya Discuss
10103
178559
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ibraahiima HamzalistenR ko siyaasyanke mo Naajeeriya.
O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.
== Nguurndam ==
gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974.
O jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
== Golle politik ==
E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam.
== Tuugnorgal ==
kjhl6zczdu2bvk5amzodjfbt4k8gbpv
178560
178559
2026-07-14T23:01:51Z
Ilya Discuss
10103
178560
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya.
O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.
== Nguurndam ==
gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974.
O jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
== Golle politik ==
E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam.
== Tuugnorgal ==
aob3rdhd5ws67ejdspolsz3qjfrca5x
178561
178560
2026-07-14T23:02:42Z
Ilya Discuss
10103
178561
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-hamza|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.
== Nguurndam ==
gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974.
O jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
== Golle politik ==
E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam.
== Tuugnorgal ==
qn40wchzysg1qlybkrk0oy3gffol2ub
178562
178561
2026-07-14T23:03:38Z
Ilya Discuss
10103
178562
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima HamzalistenR''' ko siyaasyanke mo Naajeeriya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-hamza|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
O suɓaama ngam o laatoo tergal wakiiliijo lesdi Soba nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.
== Nguurndam ==
gadano Ibraahiima Hamza jibinaa ko e hitaande 1974.
O jeyaa ko e diiwaan Kaduna.<ref>{{Cite news|date=2019-02-24|title=APC wins Soba federal constituency in Kaduna|url=https://dailytrust.com/apc-wins-soba-federal-constituency-in-kaduna/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Daily Trust]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kaduna state House of Representatives election results and data 2019 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/2019/house-of-representatives/KD/|access-date=2024-12-10|website=www.stears.co}}</ref>
== Golle politik ==
E wooteeji 2019, o tawtoraama kanndidaa Kongres All Progressive (APC) ngam suɓaade jooɗorde suudu sarɗiiji, o dañi heen, o fooli luulndiiɗo makko Khalid Ibrahim mo lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
O woniino ko adii ɗuum ko komisinaajo diiwaan Kaduna ngam ƴellitde ndiyam.
== Tuugnorgal ==
qshhxyoxhj7ywuz72z1z3hahf0rrrp7
Dabo Haruna
0
43100
178563
2026-07-14T23:05:18Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal"
178563
wikitext
text/x-wiki
Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal
ioze5vmhudys5w47b3pow53ki2tt2q1
178564
178563
2026-07-14T23:06:00Z
Ilya Discuss
10103
178564
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji. Tuugnorgal
k156uk7dmq9d5bbekjbb04mcxkiyia1
178565
178564
2026-07-14T23:06:53Z
Ilya Discuss
10103
178565
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Dabo Ismaa'il Harunalistenⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji.
Tuugnorgal
0ljgjcj30q5p2j9ssvlkbthiikiadib
178566
178565
2026-07-14T23:07:30Z
Ilya Discuss
10103
178566
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dabo Ismaa'il Harunalisten'''ⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji.
== Tuugnorgal ==
fcid38uqhatx3452clf21kv6dvfbwxy
178567
178566
2026-07-14T23:09:00Z
Ilya Discuss
10103
178567
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dabo Ismaa'il Harunalisten'''ⓘ jibinaa ko 29 mars 1982) ko dawruyanke Najeriya.
O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwaan Toro Federal mo diiwaan Bauchi e nder suudu sarɗiiji.<ref name="OP-DIH">{{Cite web|date=2024|title=10th National Assembly Members - Dabo Ismaila Haruna|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Dabo-Ismaila-Haruna-1472|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108153916/https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Dabo-Ismaila-Haruna-1472|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|website=orderpaper.ng}}</ref><ref name="DP-27F">{{Cite news|last=Silas|first=Don|date=2023-02-27|title=Election result: Dabo of APC wins Toro Federal Constituency seat in Bauchi|url=https://dailypost.ng/2023/02/27/election-result-dabo-of-apc-wins-toro-federal-constituency-seat-in-bauchi/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20230305162739/https://dailypost.ng/2023/02/27/election-result-dabo-of-apc-wins-toro-federal-constituency-seat-in-bauchi/|archive-date=2023-03-05|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name="TL-19J">{{Cite news|last=Doya|first=Khalid Idris|date=2024-01-19|title=Bauchi Rep Pays JAMB Fees For 500 Candidates|url=https://leadership.ng/bauchi-rep-pays-jamb-fees-for-500-candidates/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108154845/https://leadership.ng/bauchi-rep-pays-jamb-fees-for-500-candidates/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=en-US}}</ref><ref name="NT-16A">{{Cite news|last=Michael|first=Ishola|date=2024-08-16|title=Reps member, Dabo, hails Tinubu over LG autonomy|url=https://tribuneonlineng.com/reps-member-dabo-hails-tinubu-over-lg-autonomy/|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108160037/https://tribuneonlineng.com/reps-member-dabo-hails-tinubu-over-lg-autonomy/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref><ref name="DP-23O">{{Cite news|last=Balogun|first=Yemi|date=2024-10-23|title=Kidnappers kill lawmaker's aide in Abuja after collecting ransom|url=https://dailypost.ng/2024/10/23/kidnappers-kill-lawmakers-aide-in-abuja-after-collecting-ransom/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108160637/https://dailypost.ng/2024/10/23/kidnappers-kill-lawmakers-aide-in-abuja-after-collecting-ransom/|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/haruna-ismaila-dabo|access-date=2025-07-22|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Tilde|first=Awwal Suleiman|date=2023-09-19|title=Dabo and quality representative in Toro|url=https://blueprint.ng/dabo-and-quality-representative-in-toro/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-22|newspaper=[[Blueprint (newspaper)|Blueprint]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Anayo|first=Peter|date=2024-11-22|title=House of Reps inaugural meeting of committee at Nat’l Assembly in Abuja|url=https://championnews.com.ng/2024/11/22/house-of-reps-inaugural-meeting-of-committee-at-natl-assembly-in-abuja/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-22|newspaper=[[Daily Champion]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hon. Ismail Dabo swears in 76 aides – The Daily Reality|url=https://dailyrealityng.com/2023/07/30/hon-ismail-dabo-swears-in-76-aides/|access-date=2025-07-22|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2025-06-22|title=Bauchi Rep member for Toro LG, Dabo empowers about 200 constituents|url=https://baushetimes.com/968|access-date=2025-07-22|website=BausheTimes|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
9mx7hma46exixound6kl423qa5q1zom
Ibrahim Mohammed Bukar
0
43101
178568
2026-07-14T23:10:37Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa..."
178568
wikitext
text/x-wiki
Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal
a88rbn5lnwja8e953ixytkhoc7ut35f
178569
178568
2026-07-14T23:11:53Z
Ilya Discuss
10103
178569
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ibraahiima Mohammed Bukar ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal
gzzxi56qe2lkujjv4vp208wj0b2qmvf
178570
178569
2026-07-14T23:12:21Z
Ilya Discuss
10103
178570
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko. O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa. Tuugnorgal
9e00d4oqdk8qbt5iu05heda3v1tnhjd
178571
178570
2026-07-14T23:12:55Z
Ilya Discuss
10103
178571
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko.
O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa.
== Tuugnorgal ==
dva2tuc4bf3g5yj5gjntifyujm41j20
178572
178571
2026-07-14T23:13:52Z
Ilya Discuss
10103
178572
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ibraahiima Mohammed Bukar''' ko siyaasaajo Naajeeriya, jooni o woni tergal wakiiliijo lesdi Dikwa/Mafa/Konduga nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko ñalnde 29 lewru bowte hitaande 1969, o ummorii ko to diiwaan Borno, omo jogii dipolomaaji makko.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-mohammed-bukar|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Mohammed-Ibrahim-Bukar-1647|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/461|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref>
O lomtii Mahmuud Lawan Maina, o suɓaama e hitaande 2019 e nder Asaambele ngenndi e les njiimaandi Kongres (APC). O artiraa e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗaɓo. Tuggi 2011 haa 2014, o wonii Komiseer golle e yah-ngartaa.
== Tuugnorgal ==
36vvak67g88a8sjsephd69ho8ccc3he
Ibrahim Umar Potiskum
0
43102
178573
2026-07-14T23:15:16Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal"
178573
wikitext
text/x-wiki
Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal
5emmwc0xzjzw7igq1yzmfxg6gox2wjn
178574
178573
2026-07-14T23:15:47Z
Ilya Discuss
10103
178574
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ibraahiima Umar Potiskum ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal
gm3ihd8kelmzn76kp7moh2e1e754a9n
178575
178574
2026-07-14T23:16:45Z
Ilya Discuss
10103
178575
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023). O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC). Tuugnorgal
jb1dcbimgq1buse2eazj7qka3aw0dmv
178576
178575
2026-07-14T23:17:25Z
Ilya Discuss
10103
178576
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023).
O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC).
== Tuugnorgal ==
jrz39u0rs6jvyq3qufhu8jtsmkkhhd4
178577
178576
2026-07-14T23:18:45Z
Ilya Discuss
10103
178577
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ibraahiima Umar Potiskum''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o wakiiliijo lesdi Bade/Jakusko haa lesdi Yobe wakkati suudu joonde diidaaɗi lesdi 9ɓiire (2019–2023).<ref>{{Cite news|last=Nwafor|date=2019-07-20|title=Tribunal upholds election of Ibrahim - Umar Potiskum|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/tribunal-upholds-election-of-ibrahim-umar-potiskum/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-06|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ibrahim-umar-potiskum|access-date=2025-01-06|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/hon-ibrahim-umar-potiskum/|access-date=2025-01-06|website=www.stears.co}}</ref>
O jeyaa ko e fedde wiyeteende “Congrès des progressistes” (APC).
== Tuugnorgal ==
pu7urat13s830nq0fckqh55mpr9sqej
Sadiq Ibrahim
0
43103
178578
2026-07-14T23:21:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasi..."
178578
wikitext
text/x-wiki
Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
6lddruewxmzjpz7oytpmrto7ys9qi8i
178579
178578
2026-07-14T23:23:09Z
Ilya Discuss
10103
178579
wikitext
text/x-wiki
Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
9zuxh9c6lug0nyacltjjjjgwajz9j2n
178580
178579
2026-07-14T23:24:58Z
Ilya Discuss
10103
178580
wikitext
text/x-wiki
Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
bgtjrhsx0uo3m3usr0kadshyv77hw54
178581
178580
2026-07-14T23:26:32Z
Ilya Discuss
10103
178581
wikitext
text/x-wiki
Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Adamawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. Tuugnorgal
ikvsdswog4n2rv9zwhbstw5w7uxm7m0
178582
178581
2026-07-14T23:27:31Z
Ilya Discuss
10103
178582
wikitext
text/x-wiki
Sadiq Ibrahim Dasin (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya. O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019. O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964. O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976. E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri. O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya. E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu. Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001. O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP). "Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako. E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu. Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla. Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde. Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi. E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi. Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe. Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18. O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde. Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya. Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade. Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo. Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi. Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer. E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en. O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC). Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar. Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa. Tuugnorgal
t0drwt188i9toniruy6a8thsliu0lo2
178583
178582
2026-07-14T23:32:39Z
Ilya Discuss
10103
178583
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976.
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
8qdaqgy8bzx42z3hmhya093cmsi4oiz
178584
178583
2026-07-14T23:34:31Z
Ilya Discuss
10103
178584
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976.
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
tvcehfq6i0uwk4yeb1t5bea1gxfvcyc
178585
178584
2026-07-14T23:38:06Z
Ilya Discuss
10103
178585
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
51jq36iu1vqmaqdyt8um9gx5bo399f9
178586
178585
2026-07-14T23:39:25Z
Ilya Discuss
10103
178586
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
o25hm2a7fdgunz5e5h0l3lopkz3fxap
178587
178586
2026-07-14T23:41:41Z
Ilya Discuss
10103
178587
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP).
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
jti2y47sd48w2ih27v4q9lo5rmmy76e
178588
178587
2026-07-14T23:44:48Z
Ilya Discuss
10103
178588
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
ktgttkpxq362r6kt0e9l9g99kz2e46j
178589
178588
2026-07-14T23:47:09Z
Ilya Discuss
10103
178589
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref>
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
3x76sr2ibldi9v81bdg8bevdojdfbm9
178590
178589
2026-07-14T23:49:31Z
Ilya Discuss
10103
178590
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref>
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" />
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu. Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to Fuɗnaange-rewo. E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
pzvph97mpwurqn5x0iej8pqp0kuuyzu
178591
178590
2026-07-14T23:51:22Z
Ilya Discuss
10103
178591
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref>
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" />
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu.
Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to
Fuɗnaange-rewo.
E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
s9h268uz4weixppb5crkuy1gc4dnv98
178592
178591
2026-07-14T23:53:12Z
Ilya Discuss
10103
178592
wikitext
text/x-wiki
'''Sadiq Ibrahim Dasin''' (jibinaa ko 1964) ko dawriyanke e awokaajo leydi Najeriya.
O woniino hooreejo suudu sarɗiiji diiwaan Ad
{{Databox}}
amawa gila 2011 haa o woppitaa laamu caggal hitaande nde, o woniino hooreejo diiwaan Fufore/Song e nder suudu sarɗiiji gila 2015 haa 2019.
O wonii hannde tergal e Kongres Demokaratik Afrik.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hon. Sadiq Ibrahim biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16662/hon-sadiq-ibrahim|access-date=2025-01-08|website=Manpower Nigeria}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Sadiq Ibrahiima Dasin jibinaa ko to Dasin (to Fufore hannde, e nder diiwaan Adamawa) e hitaande 1964.
O naati duɗal leslesal Dasin, caggal ɗuum o timmini jaŋde makko hakkundeere to duɗal jaaɓi haaɗtirde Aliyu Musdafa, Yola (caggal ɗuum duɗal hakkundeewal laamu Yelwa) e hitaande 1976..<ref name=":02" />.<ref name=":02" /><ref name=":5">{{Cite news|last=Ayitogo|first=Nasir|date=17 July 2019|title=Gbajabiamila appoints 27 more aides|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/341281-gbajabiamila-appoints-27-more-aides.html|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref>
E hitaande 1986, Dasin heɓi bakkaa mum ko faati e sariya to duɗal jaaɓi haaɗtirde Maiduguri.<ref name=":03" /><ref name=":52" />.<ref name=":03" /><ref name=":52" />
O noddaama e bar e hitaande 1987 caggal nde o naati duɗal sariya leydi Najeriya.
E hitaande 2011, o heɓi dipolomaaji makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahmadu Bello, Zaria, to bannge sariya (LL.M) e dow sarɗiiji doosɗe leydi e njulaagu.
Kugal Caggal nde o heɓi dipolom makko to bannge sariya, Dasin golliima e banke Habib to Lagos tuggi 1990 haa 2001.
O woniino kadi balloowo keeriiɗo to Adamu Bello, mo o wonnoo e oon sahaa jaagorgal ndema fedde nde.<ref name=":1">{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2011-06-28|title=Adamawa: Eaglet lawmakers put House on the spot|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/adamawa-eaglet-lawmakers-put-house-on-the-spot/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>..<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite news|last=Ayaga|first=Terfa|date=10 June 2011|title=Nyako's Boys Take Over Adamawa Assembly|url=https://allafrica.com/stories/201106100871.html|work=Daily Champion}}</ref>
Suudu joonde diiwal Adamawa (2011-2015) Dasin fuɗɗii golle mum politik ko e wooteeji 2007 to suudu sarɗiiji leydi Adamawa, nde o suɓaa ngam lomtaade Fufore/Gurin e les njiimaandi lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP)..<ref name=":12" />.<ref>{{Cite news|last=Yusuf|first=Umar|date=2012-06-21|title=Power play in Adamawa Assembly|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/power-play-in-adamawa-assembly/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
"Jannginoowo makko politik" e oon sahaa ko Bello Mohammed Tukur, gardinooɗo konu guwerneer Adamawa biyeteeɗo Murtala Nyako.
E hitaande 2009, Dasin dartinaama lebbi tati e nder Asaambele leydi ndii sabu mum waasde wallitde kuulal ngal guwerneer Nyako ƴetti ngam ittude laamu.
Dasin toɗɗaama kadi e hitaande 2011, o suɓaama hooreejo Asaambele Dowla.<ref>{{Cite web|last=Umah|first=Onyekachi|date=2021-05-27|title=Every Child has a Right to Rest and Play|url=https://sabilaw.org/every-child-has-a-right-to-rest-and-play/|access-date=2026-01-19|website=SabiLaw|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Akor|first=Ojoma|date=1 August 2011|title=Adamawa Speaker Urges Review of Child Rights Act|url=https://allafrica.com/stories/201108011614.html|archive-url=|archive-date=|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|date=30 May 2011|title=Lawmaker Expresses Worry Over Non-Passage of Child Rights Bill|url=https://allafrica.com/stories/201105301117.html|work=Daily Champion}}</ref>.<ref>{{Cite web|last=Njoku|first=Geoffrey|date=5 November 2022|title=Statement by Ms. Cristian Munduate, UNICEF Representative in Nigeria, on the signing of Child Protection Law in Adamawa State|url=https://www.unicef.org/nigeria/press-releases/statement-ms-cristian-munduate-unicef-representative-nigeria-signing-child|access-date=2026-01-19|website=UNICEF|language=en}}</ref>
Lannda makko PDP ina joginoo ko ɓuri heewde e yimɓe, ina jogii 20 e nder 25 jooɗorde.
Cukko makko ko Wale Fwa, wakiliijo Demsa, ɗum waɗi mo debbo gadano jogaade jappeere cukko hooreejo leydi e nder suudu sarɗiiji leydi ndi.
E hitaande 2011, Dasin noddii ƴeewtaade sariya jowitiiɗo e hakkeeji sukaaɓe caggal nde jaagorde fedde toppitiinde ko fayti e rewɓe e ƴellitaare renndo, hono Zainab Maina, waɗi njillu to suudu sarɗiiji. Sariya oo, ko laamu fedde ndee ƴetti ɗum e hitaande 2003, ngam wallitde huutoraade nanondiral ONU jowitiingal e hakkeeji sukaaɓe. Hay so tawii ko fedde nde ƴetti ɗum, dowlaaji ɗii kadi ina ɗaminaa maa mbaɗtu sariya oo kadi.
Ko o hooreejo leydi, Dasin jaɓi wonde terɗe suudu nduu njaɓii wonde sariya oo ina waɗi geɗe moƴƴe ko wayi no haala Almajirai e reende sukaaɓe ɓee e mborosaaji rewɓe.<ref>{{Cite news|last=|first=|date=2011-12-06|title=Adamawa speaker impeached|url=https://dailypost.ng/2011/12/06/adamawa-speaker-impeached/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-19|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |last=Yusuf|first=Umar|date=2012-02-03|title=Issues and intrigues as Adamawa votes|url=https://www.vanguardngr.com/2012/02/issues-and-intrigues-as-adamawa-votes/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2026-01-21|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=Abdul’Aziz|first=Ibrahim|date=11 Dec 2011|title=Adamawa Speakership tussle: The untold story|url=https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-url=https://web.archive.org/web/20260121153208/https://dailytrust.com/adamawa-speakership-tussle-the-untold-story/|archive-date=21 January 2026|newspaper=[[Daily Trust]]}}</ref><ref name=":3" />
Kono o hollitii wonde won e taƴe ina luurdi e diineeji, haa teeŋti e kuule ñaawooje baabiraaɓe resooɓe ɓiɓɓe mum en rewɓe ɓe ngalaa duuɓi 18.
O eeriima ministeer fedde nde ngam ƴellitde sariya hakkeeji sukaaɓe to fedde Kerecee’en leydi Najeriya e annduɓe juulɓe, mbele kuule per religine ina mbaawi wonde.
Sariya oo, laamu diiwaan Adamawa siifondiri ɗum e hitaande 2022, o hawri e diiwaanuuji 33 goɗɗi.
Ñalnde 5 desaambar 2011, lebbi joy caggal nde o woni e haalde, Dasin woppitaa laamu sabu mum wiyde ina waasa. Motion on ɗon ƴama tergal wakiiliijo Gombi, Jerry Kumdisi, mo luutooɓe lesdi Naajeeriya.
Ɗum waɗii jonte jeegom ko adii wooteeji guwerneeruuji potɗi yuɓɓineede, ɗi guwerneer Nyako yiɗi suɓaade.
Heewɓe e terɗe batu nguu njiyri Dasin ko no loyalist Nyako tiiɗɗo, mo wayli junngo sarɗiiji dowla oo, wonti tan ko "kaɓirgal" wonande laamu nguu. Caggal nde o suɓaa hooreejo leydi keso oo, Ahmadu Fintiri wiyi jaaynooɓe ɓee wonde Dasin « waawaano nawde mo woni kala », o ɓeydi heen wonde « ko ɗum addani depiteeji ɗii yiyde ina haani waɗde waylo-waylo e ardorde suudu nduu ». Dasin caggal mum ƴetti haala mum to ñaawirdu, ina tuuma wonde o woppitaama no haanirta nii hay so tawii ko ɓuri tataɓe ɗiɗi e terɗe suudu nduu cuɓiima ittude mo.
Caggal nde o woppitaa, suudu sarɗiiji nduu yani e juuɗe wuyɓe jom en kaɓirɗe, ɓe noddi yo Dasin artire e jappeere laamu. Koolol Asammbele ngol heddii ko e uddude balɗe 53 jokkondire. Nde udditaama ñalnde 26 lewru Yarkomaa, ko Fintiri, wonnooɗo Guwerneer gardiiɗo jaagorɗe caggal nde Suudu Sarɗiiji (Cour Suprême) riiwti Nyako e guwerneeruuji diiwaanuuji nay goɗɗi.
Caggal wooteeji kesi e lewru feebariyee, Nyako toɗɗaa kadi guwerneer.
E darorɗe hitaande 2012, ndiyam yaltuɗam e baraas Lagdo to Kameruun yanii e nokkuuji Adamawa, waɗii maayɓe 15 e ujunnaaje ujunnaaje yimɓe dogɓe. Dasin golliima e goomu Asaambele leydi ndi sosaa ngam ƴellitde haajuuji renndooji ɗi ilam ɗam yani e mum en.
O teskiima wonde diiwaan makko ina jeyaa e nokkuuji ɓurɗi bonde e ilam, o wiyi gila e mahngo baraas oo e hitaande 1982, "halkude nguurndam e leydi ndema e ndiyam yaltuɗam e ooɗoo baraas ko huunde nde rewtata."
.<ref>{{Cite news|date=1 May 2016|title=A Divisive Grazing Bill|url=https://www.thisdaylive.com/2016/05/01/a-divisive-grazing-bill/|access-date=2026-01-22|newspaper=[[This Day]]}}</ref> The bill proposed the establishment of a National Grazing Reserves Commission which would be responsible for addressing [[Herder–farmer conflicts in Nigeria|the country's herdsmen crisis]] through the control and management of grazing routes and reserves, and would have the authority to establish at least one cattle reserve in each state of the federation..<ref>{{Cite news|last=Omorogbe|first=Paul|date=2019-10-27|title=Appeal Court upholds election of 4 National Assembly members|url=https://tribuneonlineng.com/appeal-court-upholds-election-of-4-national-assembly-members/|access-date=2026-01-22|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>.<ref name=":53" />
Suudu sarɗiiji leydi ndii (2015–2019) Caggal wooteeji 2015, Dasin suɓaama e suudu sarɗiiji leydi ndii, gardinooɗo diiwaan Fufore/Song e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). E darorɗe hitaande 2015, o wallitorii kuulal ɗaɓɓungal mahngo baraas tampon e nder diiwaan Adamawa ngam ustude ilam ummoraade e baraas Lagdo to Kameruun. E hitaande 2016, Dasin walliino eɓɓaande wiyeteende Kuulal jowitiingal e sosde nokkuuji ndema leydi ndii, 2016. Eɓɓaande ndee ina ɗaɓɓi sosde Komisariyaa toppitiiɗo ko fayti e ndema leydi ndii, tawa ina jogori daranaade caɗeele jawdi leydi ndii rewrude e ƴellitgol e njuɓɓudi laabi ndema e nokkuuji ndema, tawa kadi ina jogii mbaawka e least e reservoir gooto ngonka fedde nde. Caggal wooteeji 2019, Dasin dañii caɗeele e kanndidaa PDP, hono Mustafa Muhammad Saidu.
Caggal golle E hitaande 2019, hooreejo suudu sarɗiiji Femi Gbajabiamila toɗɗii Dasin ngam wonde balloowo mum keeriiɗo e geɗe politik to
Fuɗnaange-rewo.
E hitaande 2025, Dasin ummii e lannda APC, naati e lannda Kongres Demokaratik Afrik (ADC).
Caggal ɗuum o toɗɗaa hooreejo joofnirde fedde mum to diiwaan Adamawa, kono ɓooyaani ko o lomtinaa Shehu Yohanna e lewru desaambar.
Ndeen Dasin toɗɗaama hooreejo Goomu toppitiingu ADC to Adamawa.
== Tuugnorgal ==
b1c015d95xguex7e6bsw7n8l0evoukl
Template:Aotd/16
10
43104
178599
2026-07-15T08:15:32Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Bola_Tinubu_portrait.jpg|112px|left|alt=description]] Asiwaju '''Bola Ahmed Adekunle Tinubu''' GCFR (jibinaa ko 29 Maaris 1952) ko o daraniiɗo dawrugol leydi [[Naajeeriya]], woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] 16ɓo e jooni gila hitaande 2023. O woniino ngomnaajo [[Lagos|Diiwaal Lagos]] gila 1999 haa 2007 e sanataajo diiwaal [[Lagos|Lagos Hirnaange]] e nder diiwaal tataɓo. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>(Bola Tinubu|Winndannde timmunde..."
178599
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bola_Tinubu_portrait.jpg|112px|left|alt=description]]
Asiwaju '''Bola Ahmed Adekunle Tinubu''' GCFR (jibinaa ko 29 Maaris 1952) ko o daraniiɗo dawrugol leydi [[Naajeeriya]], woni hooreejo leydi [[Naajeeriya]] 16ɓo e jooni gila hitaande 2023. O woniino ngomnaajo [[Lagos|Diiwaal Lagos]] gila 1999 haa 2007 e sanataajo diiwaal [[Lagos|Lagos Hirnaange]] e nder diiwaal tataɓo.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Bola Tinubu|Winndannde timmunde...]])</small></div>
ptuz93ao27zhmcij9tg7smy6uk4ojnw
Zayyad Ibrahim
0
43105
178600
2026-07-15T08:20:48Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini..."
178600
wikitext
text/x-wiki
Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal
l8yhp6syb84akshv0w2q2ecy2oeyjp3
178601
178600
2026-07-15T08:21:13Z
Ilya Discuss
10103
178601
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Politiyanke Zayyad Ibrahiima ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal
nairk6qh1xqrpx1ea3u8wtbdnezz5dr
178602
178601
2026-07-15T08:22:15Z
Ilya Discuss
10103
178602
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023. Nguurndam gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna. Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi. Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon. Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe. Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo. Tuugnorgal
gsy7a8dp5u9tpmvmaw3kagcospetzn2
178604
178602
2026-07-15T08:25:28Z
Ilya Discuss
10103
178604
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.
== Nguurndam ==
gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.
Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon.
Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe.
Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo.
== Tuugnorgal ==
ef7gctshfqxtfkqhaaszoqbn3dgeazn
178605
178604
2026-07-15T08:26:29Z
Ilya Discuss
10103
178605
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.
Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon.
Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe.
Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo.
== Tuugnorgal ==
hypds7rbvmnlzmz6zu8jn1wm919mqkj
178606
178605
2026-07-15T08:27:40Z
Ilya Discuss
10103
178606
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref>
Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon.
Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe.
Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo.
== Tuugnorgal ==
7b7r1an4y00xgn9jy985i9xhp3ly0qz
178607
178606
2026-07-15T08:28:40Z
Ilya Discuss
10103
178607
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref>
Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon..<ref>{{Cite news|last=Ukoh|first=Emmanuel|date=2024-02-04|title=Kaduna Re-run Election: APC, PDP Win Two Seats Each In 4 LGAs|url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|archive-date=2024-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Igwe|first=Ignatius|date=2024-02-04|title=APC, PDP Candidates Emerge Winners In Kaduna Bye-Election|url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/|access-date=2024-12-10|website=Channels Television|language=en-GB}}</ref>
Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe.
Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo.
== Tuugnorgal ==
7ly9ej3czq87zq7oligk0anjk8ypblj
178608
178607
2026-07-15T08:29:32Z
Ilya Discuss
10103
178608
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Politiyanke Zayyad Ibrahiima''' ListenR(jibinaa ko hitaande 1965) ko neɗɗo dawrugol leydi Najeriya. O laati tergal wakiiliijo lesdi Igabi lesdi Kaduna nder suudu joonde diidaaɗi lesdi 9th diga hitaande 2019 haa hitaande 2023.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/zayyad-ibrahim-0|access-date=2024-12-10|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=|first=|date=2021-07-12|title=Hon. Zayyad impact on politics is second to none.|url=https://sub-sahara.news.blog/2021/07/12/hon-zayyad-impact-on-politics-is-second-to-none/|access-date=2024-12-10|website=SUB - SAHARA NEWS|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=MAIKUDI|first=MOHAMMAD LAWAL|date=2022-12-25|title=Hon. Zayyad Secures Relief Materials For Constituents|url=https://kunnengari.com/2022/12/25/hon-zayyad-secures-relief-materials-for-constituents/|access-date=2025-07-09|website=Kunnengari|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=sunnews|date=2023-01-22|title=Kaduna Speaker, Reps member empowers Constituents with Over N30m, bags of fertilizers|url=https://thesun.ng/kaduna-speaker-reps-member-empowers-constituents-with-over-n30m-bags-of-fertilizers/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Abuchi|first=Joe|date=2021-11-26|title=Photo News|url=https://authorityngr.com/2021/11/26/photo-news-312/|location=Abuja, Nigeria|access-date=2025-07-09|newspaper=[[The Authority (newspaper)|The Authority]]|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Zayyad Ibraahiima jibinaa ko ñalnde 22 mars 1965, o jeyaa ko e diiwaan Kaduna.
Golle politik E wooteeji garooji ɗii e hitaande 2023, Ibraahiima haɓaama kadi e les njiimaandi Kongres All Progressives kono o fooli ɗum ko Hussaini Muhammad Jallo mo lannda Demokaraasi Leƴƴi.<ref>{{Cite web|title=Lawmakers - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/lawmaker_details?id=152|access-date=2024-12-10|website=www.constrack.ng}}</ref>
Hon. Zayyad waɗii eɓɓoore, e ballondiral e Rt. Hon..<ref>{{Cite news|last=Ukoh|first=Emmanuel|date=2024-02-04|title=Kaduna Re-run Election: APC, PDP Win Two Seats Each In 4 LGAs|url=https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Voice of Nigeria]]|language=en-US|archive-date=2024-12-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20241213052701/https://von.gov.ng/kaduna-re-run-election-apc-pdp-win-two-seats-each-in-4-lgas/|url-status=dead}}</ref><ref>{{Cite web|last=Igwe|first=Ignatius|date=2024-02-04|title=APC, PDP Candidates Emerge Winners In Kaduna Bye-Election|url=https://www.channelstv.com/2024/02/04/apc-pdp-candidates-emerge-winners-in-kaduna-bye-election/amp/|access-date=2024-12-10|website=Channels Television|language=en-GB}}</ref>
Yusuf Ibrahim Zailani, hooreejo suudu joonde diidaaɗi lesdi Kaduna mo o waɗi kadi laabi ɗiɗi hooreejo kawtal hooreejo lesdi ndi'i, ngam hokkugo yimɓe maɓɓe semmbe bee fertilizers e ko ɓuri 30,000,000 naira ngam ɓesdugo nguurdam maɓɓe.
Adii mo e laamu ko Muhammadu Abuubakar, o lomtii mo ko Muhammadu Huseyni Jallo.
<ref>{{Cite news|last=Sabiu|first=Muhammad|date=2023-01-22|title=Kaduna lawmakers empower constituents with over N30m cash, fertilizer|url=https://tribuneonlineng.com/kaduna-lawmakers-empower-constituents-with-over-n30m-cash-fertilizer/|access-date=2024-12-10|newspaper=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB}}</ref>
He was preceded in office by Muhammad Abubakar and was succeeded by Mohammed Hussaini Jallo.<ref name=":02" />
== Tuugnorgal ==
pp45wtwtqvwsi7qzx9g7uupghvc07as
Template:Aotd/17
10
43106
178603
2026-07-15T08:24:43Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Senait_Fisseha.jpg|112px|left|alt=description]] '''Senait Fisseha''' (e ɗemngal Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, likita jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southern Illinois. O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet. <div style="text-ali..."
178603
wikitext
text/x-wiki
[[File:Senait_Fisseha.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Senait Fisseha''' (e ɗemngal Amharik: ሰናይት ፍሰሃ) ko cafroowo, awokaa, likita jibinannde-rewɓe, [[Ecoppi|Ecoppinaajo]]-[[Amerik|Ameriknaajo]]. O janngi ko faati e endokrinologie to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michigan, o heɓi Doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southern Illinois. O wonii hannde cukko hooreejo porogaraamuuji hakkunde leyɗeele to fedde Susan Thompson Buffet.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Senait Fisseha|Winndannde timmunde...]])</small></div>
303t1zgifm0ilui6frer89v830o47cn
Dennis Idahosa
0
43107
178610
2026-07-15T08:31:44Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golli..."
178610
wikitext
text/x-wiki
Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal
lrmj4ebsdj67eaikpgrv7qvnce41xt2
178611
178610
2026-07-15T08:32:12Z
Ilya Discuss
10103
178611
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Dennis Idahosa (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal
tewqpcb2yqx89qzxsr6gb6h9dqjizrc
178613
178611
2026-07-15T08:33:54Z
Ilya Discuss
10103
178613
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo. O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik. O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion. Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji. Tuugnorgal
e2e3lil8qan9s9gqd270bwpfhkvbvdu
178614
178613
2026-07-15T08:36:05Z
Ilya Discuss
10103
178614
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024. Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.
== Tuugnorgal ==
o2blugbna7wy1maa1gwzu1d282hmky1
178615
178614
2026-07-15T08:36:28Z
Ilya Discuss
10103
178615
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.
Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.
== Tuugnorgal ==
bjt33epuc9htbselyi31r23fjjkm3wn
178616
178615
2026-07-15T08:37:32Z
Ilya Discuss
10103
178616
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref>
Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.
== Tuugnorgal ==
rjt2z6cop1dy17zynxtzusyn6o9sx4z
178617
178616
2026-07-15T08:39:18Z
Ilya Discuss
10103
178617
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref>
Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" />
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.
== Tuugnorgal ==
dvo3s07d7z0vfqy7ag1yxqvm65p6h5p
178618
178617
2026-07-15T08:40:24Z
Ilya Discuss
10103
178618
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref>
Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
==== Nguurndam ====
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" />
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.<ref name=":12">{{Cite news|title=Dennis Idahosa: Steadily Climbing the Political Ladder|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/10/08/dennis-idahosa-steadily-climbing-the-political-ladder|access-date=2024-03-01|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref>
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.
== Tuugnorgal ==
6iyc2unmjio5vlhxbojzye9ziyz58q3
178619
178618
2026-07-15T08:41:33Z
Ilya Discuss
10103
178619
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Dennis Idahosa''' (jibinaama 11 lewru bowte hitaande 1980) ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, o laati cukko guwerneer diiwal Edo diga 12 lewru noowammbar 2024.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/383|access-date=2024-03-01|website=nass.gov.ng}}</ref>
Ko adii ɗuum o laati tergal nder suudu sarɗiiji leydi Naajeeriya diga 2019 haa 2024.
==== Nguurndam ====
e jaŋde puɗɗagol Dennis Idahosa jibinaa ko ñalnde 11 ut 1980, to wuro Benin, to diiwaan Edo.<ref>{{cite web|url=https://newsleader.com.ng/44-hearty-cheers-to-right-honourable-dennis-idahosa-an-icon-whose-mantra-is-leadership-is-responsibility/|title=44 Hearty Cheers to Right Honourable Dennis Idahosa: An Icon Whose Mantra is "Leadership is Responsibility"|last=Ogbankwa|first=Douglas|date=11 August 2024|website=Nigerian NewsLeader|access-date=3 October 2024|quote=As you celebrate your 44th birthday today, sir, we honour you for all that you stand for. We celebrate your resilience, your resoluteness, and your astuteness.}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite news|date=21 February 2019|title=Profile Of Dennis Idahosa, APC House of Reps candidate For Ovia South West Constituency|url=https://pmnewsnigeria.com/2019/02/21/profile-of-dennis-idahosa-apc-house-of-reps-candidate-for-ovia-south-west-constituency/|location=Lagos, Nigeria|access-date=3 February 2024|newspaper=[[P.M. News]]}}</ref><ref name=":1" />
O heɓi dipolom makko e ganndal renndo (sociologie) e master makko e ganndal sariya to Kanadaa e to leydi Nijeer. Kugal O golliima e sekteeruuji cellal e sekteeruuji jokkondirɗi hade makko naatde e politik.<ref name=":12">{{Cite news|title=Dennis Idahosa: Steadily Climbing the Political Ladder|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/10/08/dennis-idahosa-steadily-climbing-the-political-ladder|access-date=2024-03-01|newspaper=[[This Day]]|language=en}}</ref>
O toɗɗaama komisariyaajo, ministeer njulaagu, jokkondiral hakkunde laamu e yimɓe (2014–2015) e njuɓɓudi Adams Oshiomhole. O woniino tergal e fedde ngenndiire toppitiinde ko fayti e koɗorɗe mawɗe, Abuja, tuggi lewru marse 2018 haa lewru noowammbar 2018. E hitaande 2019, o suɓaama e suudu sarɗiiji, o suɓaama kadi e hitaande 2023 ngam manndaa ɗiɗmo o fooli Omosede Igbinedion.
Ñalnde 22 suwee 2024, o bayyinaa wonde cukko guwerneer toɗɗaaɗo e wooteeji guwerneeruuji.<ref>{{Cite news|last=Aliu|first=Ozioruva|date=February 26, 2023|title=NASS: Idahosa defeats Igbinedion's daughter|url=https://www.vanguardngr.com/2023/02/nass-idahosa-defeats-igbinedions-daughter/|location=Lagos, Nigeria|access-date=March 1, 2024|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nseyen|first=Nsikak|date=2023-09-09|title=Tribunal dismisses PDP, LP Petitions, upholds Dennis Idahosa's victory in Edo|url=https://dailypost.ng/2023/09/09/tribunal-dismisses-pdp-lp-petitions-upholds-dennis-idahosas-victory-in-edo/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-03-01|newspaper=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
ru9yc5luitamlinr4cv6k739btc7myw
Template:Aotd/18
10
43108
178612
2026-07-15T08:33:32Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[File:Ahmadu_Fintiri.jpg|112px|left|alt=description]] '''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa. Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019. O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal. <div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Ahmadu Umaru Fintiri|Winndannde timmunde...]])</small></div>"
178612
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ahmadu_Fintiri.jpg|112px|left|alt=description]]
'''Ahmadu Umaru Fintiri''' (jibinaa ko nyanlde sappo e tati 13 lewru Oktooba hiitande 1967) ko dawruyanke [[Naajeeriya]], jooni o suɓaama ngomna diiwaal Adamawa. Fintiri woni ngomna diiwal Adamawa gila hitaande 2019. O woniino tergal e suudu sarɗiiji diiwal Adamawa, o woniino hooreejo diiwal ngal.
<div style="text-align: right; margin-top: 8px;"><small>([[Ahmadu Umaru Fintiri|Winndannde timmunde...]])</small></div>
g06kw12hunoyulgyynkgmufckucwnsg
Kabiru Idris
0
43109
178620
2026-07-15T08:43:34Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal"
178620
wikitext
text/x-wiki
Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
srgn6gu6seabe2uvf3tzpciuqgd4mle
178621
178620
2026-07-15T08:44:18Z
Ilya Discuss
10103
178621
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Kabiru Idrislistenⓘ ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
ftdd1iq2upti072j76nydnx97obfs2h
178622
178621
2026-07-15T08:46:47Z
Ilya Discuss
10103
178622
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kabiru Idrislistenⓘ''' ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji.
O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano.
O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
sjddac04h9qvktc9ibd8u3r1cnbxda3
178623
178622
2026-07-15T08:47:48Z
Ilya Discuss
10103
178623
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kabiru Idrislistenⓘ''' ko dawruyanke mo Naajeeriya. O woniino tergal wakiiliijo diiwaan Kura/Madobi/Garun Malam e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/kabiru-idris-0|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=vanguard|date=2019-02-25|title=APC wins 19 out of 24 federal constituencies in Kano|url=https://www.vanguardngr.com/2019/02/apc-wins-19-out-of-24-federal-constituencies-in-kano/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
O jibinaa ko e hitaande 1973, o ummorii ko to diiwaan Kano.
O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
tcjrw52c3cvncjkqrmkkrrhg5oxl33e
Nathaniel Ige Agunbiade
0
43110
178624
2026-07-15T08:49:21Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal"
178624
wikitext
text/x-wiki
Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal
oivy63skdqq6r0c9a8a0bhw0u3qkk3c
178625
178624
2026-07-15T08:49:49Z
Ilya Discuss
10103
178625
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Nathaniel Ige AgunbiadelistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC). Tuugnorgal
orxrq08utipobj14m7kidjybyjzpwdc
178626
178625
2026-07-15T08:50:53Z
Ilya Discuss
10103
178626
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Nathaniel Ige AgunbiadelistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC).
== Tuugnorgal ==
3thvryvsfwitq19h595gi68231i2fzm
178627
178626
2026-07-15T08:51:47Z
Ilya Discuss
10103
178627
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Nathaniel Ige AgunbiadelistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, mo wakiiliijo lesdi Obokun / Oriade lesdi Osun nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i wakkati kawtal hoore lesdi ndi'i 7th diga hitaande 2011 haa hitaande 2015. O laati tergal kawtal lesdi Naajeeriya (APC).<ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/nathaniel-ige-agunbiade|access-date=2025-01-04|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=2011 OSUN state house of representatives election results - eduweb|url=https://www.eduweb.com.ng/2011-osun-state-house-of-representatives-election-results/|access-date=2025-01-04|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=osun|date=2013-04-26|title=Hon Nathaniel Ige Agunbiade|url=https://www.osunstate.gov.ng/hon-nathaniel-ige-agunbiade/|access-date=2025-01-04|website=Osun State Official Website|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
g94oddoqgerifrzz1lkk57kjh10a4n0
Aguma Igochukwu
0
43111
178628
2026-07-15T08:53:17Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal"
178628
wikitext
text/x-wiki
Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal
oyqnx8eqqzgafx1fxwzdo0pp8tna33d
178629
178628
2026-07-15T08:54:24Z
Ilya Discuss
10103
178629
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Aguma Igochukwu ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC). Tuugnorgal
k249fzvn8o1zk38hym1d054d7qp0njx
178630
178629
2026-07-15T08:54:55Z
Ilya Discuss
10103
178630
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aguma Igochukwu''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC).
== Tuugnorgal ==
b5tzkfadfk2w9pwvn6rrtogaycpxm3u
178631
178630
2026-07-15T08:55:35Z
Ilya Discuss
10103
178631
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Aguma Igochukwu''' ko siyaasaajo leydi Naajeeriya, mo lesdi Naajeeriya, lesdi Naajeeriya. O woniino tergal suudu sarɗiiji, Asaambele ngenndi, lomtotooɗo diiwaan Port Harcourt tuggi 2007 haa 2011. O woniino kadi hooreejo lannda All Progressives Congress (APC)..<ref>{{Cite web|title=Aguma, Installed by Court as APC Chairman in Rivers Suspended by Aggrieved Members|url=https://thesouthernexaminer.com/aguma-installed-by-court-as-apc-chairman-in-rivers-suspended-by-aggrieved-p2501-179.htm|access-date=2024-12-13|website=thesouthernexaminer.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/aguma-igochukwu|access-date=2024-12-13|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
qmn17nxgglbg9wjeeuhgque44jum7yz
Martins Ihezuo
0
43112
178632
2026-07-15T08:58:22Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e do..."
178632
wikitext
text/x-wiki
Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. Tuugnorgal
ldtle6euvi2bghibapnw55cz3wzuvil
178633
178632
2026-07-15T08:59:03Z
Ilya Discuss
10103
178633
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ikenna Martins Ihezuo ListenR ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo. O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal. Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo. Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya. Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange. Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol. E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid. Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto. E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo. E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu. Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu. Tuugnorgal
pspfsigrjy56vcsukln3bosp0w7gk8c
178634
178633
2026-07-15T09:02:32Z
Ilya Discuss
10103
178634
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo.
O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal.
Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo.
Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya.
Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange.
Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol.
E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid.
Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto.
E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo.
E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu.
Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu.
==== Tuugnorgal ====
tl6eyt79upt2dveslbrf76j6f4w72f8
178635
178634
2026-07-15T09:03:20Z
Ilya Discuss
10103
178635
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo.
O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal.
Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo.
Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya.
Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange.
Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol.
E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid.
Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto.
E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo.
E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu.
Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu.
==== Tuugnorgal ====
ms9i9a3gqnyhkr4gru1v0jjcd4wa2ib
178636
178635
2026-07-15T09:05:26Z
Ilya Discuss
10103
178636
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo.
O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal.
Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya.
Golle sariya Ikenna Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu. Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange.
Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol.
E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid.
Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto.
E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo.
E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu.
Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu.
==== Tuugnorgal ====
4e740geo0r9yv8ovlr8x3j6yls85o7a
178637
178636
2026-07-15T09:08:51Z
Ilya Discuss
10103
178637
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo.
O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal.
Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya.
== Golle sariya Ikenna ==
Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri. O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu.
Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange.
.<ref name=":03" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref> Hi<ref>{{Cite web |last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>.<ref name=":03" />
== Legislative Activities & Public Service ==
* In March 2024, he sponsored a motion advocating for the rehabilitation of a critical section of the Old Owerri–Orlu Road, which received co-sponsorship from eleven fellow lawmakers.<ref>{{Cite web|title=Lloyd Oliver's Blog|url=https://lloydoliverblog.blogspot.com/?m=1|access-date=2025-07-10|website=lloydoliverblog.blogspot.com|language=en}}</ref>
Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol.
E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid.
Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto.
E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo.
E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu.
Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu.
==== Tuugnorgal ====
r4be7z2dtwvp81vk8o152iso2fzk0lj
178638
178637
2026-07-15T09:11:25Z
Ilya Discuss
10103
178638
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ikenna Martins Ihezuo ListenR''' ko siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o woni nder kawtal lesdi Imo.<ref name=":0">{{Cite web|title=HON. MARTIN IHEZUO|url=https://imha.imostate.gov.ng/team/hon-paschal-okolie/|access-date=2024-12-11|website=Imo State House of Assembly|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Uwadi|first=Kenneth|title=Imo State: We Say No To Intimidation Of Journalists|url=https://www.modernghana.com/news/1318332/imo-state-we-say-no-to-intimidation-of-journalist.html|access-date=2024-12-11|website=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Orlu Lawmaker, Ihezuo Drags Lawyer To Court For Filing Case For Wife – Nigeria Watchdog Newspaper|url=https://www.watchdogng.com/2025/07/orlu-lawmaker-ihezuo-drags-lawyer-to-court-for-filing-case-for-wife/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Martins ummorii ko Eziachi to LGA Orlu, ko o ɓiy mawɗo Lolo John Ihezuo.
O heɓi seedantaagal makko duɗal Afrik hirnaange to duɗal hakkundeewal laamu, Owerri caggal ɗuum o naati duɗal Fedde nde ko fayti e ñeeñal e ganndal, Ondo e duɗal jaaɓi haaɗtirde Lagos ngam jaŋde caggal duɗal hakkundeewal.
Caggal ɗuum o heɓi dipolomaaji master e doktoraa to duɗal sariya John F Kennedy to Walnut Creek e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Kaliforni worgo..<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref>
Caggal nde o warti Naajeeriya, o timmini janngirde sariyaaji Naajeeriya e hitaande 2009, o noddaama no haanirta nii to Bar Naajeeriya.
== Golle sariya Ikenna ==
Ihezuo woni hooreejo gollodiiɗo I.
I. Martins & Associates, ko fedde sariya jogiinde birooji to Abuja e Owerri.
O woni kadi tergal tiiɗngal e nder fedde awokaaji leydi Najeriya, branch Orlu.
Golle politik E hitaande 2019, o woniino kanndidaa Action Alliance, o tawtoraama suudu sarɗiiji Orlu,Orsu e Oru Fuɗnaange.
.<ref name=":03" /><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/place/imo|access-date=2024-12-11|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web |last=TheLeadExpress|date=2023-06-19|title=Eziachi Breaks Jinx Of Orlu Assembly: Ihezuo Takes Oath Of Office As 2nd Legislator.|url=https://easternleadexpress.ng/eziachi-breaks-jinx-of-orlu-assembly-ihezuo-takes-oath-of-office-as-2nd-legislator/|access-date=2025-07-10|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lloyd Oliver's Blog|url=https://lloydoliverblog.blogspot.com/?m=1|access-date=2025-07-10|website=lloydoliverblog.blogspot.com|language=en}}</ref>
Caggal woote ɗee, o ƴetti konngol All progressive Congress, e hitaande 2023 o suɓaa tergal e dowla ngam lomtaade Orlu. Fiilngo makko ko huunde maantiniinde wonande renndo Eziachi, ɗum noon ko kanko woni neɗɗo ɗiɗaɓo ummoriiɗo e nokku hee ngam suɓaade e nder suudu sarɗiiji leydi ndii, duuɓi jeetati caggal gadanol ngol.
E nder Asammbele, ko kanko ardii Goomu sarwisaaji suudu nduu, kadi ko kanko woni cukko hooreejo goomu cellal. O jeyaa ko e Goomu Ñaawirde & Kabaaru, kam e Goomu Mineeji & Mineraaluuji Solid.
Golle sariyaaji & Golle laamu E lewru marse 2024, o wallitii eɓɓaande ɗaɓɓunde moƴƴitingol taƴre tiiɗnde e laawol Owerri–Orlu ɓooyngol, ngol heɓi ballal e depiteeji makko sappo e gooto.
E lewru Seeɗto 2024, nde o woni hooreejo Goomu Ñaawirde e Humpito suudu sarɗiiji, o yetti debbo gardiiɗo diiwaan Imo e rewɓe e nder diiwaan hee kala e nder batu rewɓe hitaande kala e lewru ut, o anndini darnde maɓɓe e ƴellitaare renndo.
E lewru suwee 2024 o jaabtii e yeeso yimɓe fof tuumeede wonde o huutoriima njulaagu paltoor, o noddi noddaango ngam daranaade nuunɗal makko yeeso batu nguu.
Nguurndam neɗɗo Ikenna Ihezuo ina jogii debbo, ina jogii ɓiɓɓe. O noddaama e innde aadaaji “Ikemba” o anndaa ko e ƴellitde ngootaagu e ƴellitaare renndo e nder Orlu.
==== Tuugnorgal ====
bln18ldzmi4ne0ir2i8hu2do00vn9cr
Patrick Ikhariale
0
43113
178639
2026-07-15T09:13:52Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaa..."
178639
wikitext
text/x-wiki
Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. Tuugnorgal
flhmub8kn9d01ssap53ua99c9ip6ulo
178640
178639
2026-07-15T09:14:21Z
Ilya Discuss
10103
178640
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Patrick Ikhariale woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo. Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya. Golle politik Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya. E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC. E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu. Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki. Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri. Tuugnorgal
bme7ar23bp7zttgosgug8lxt0z7h0ks
178641
178640
2026-07-15T09:17:03Z
Ilya Discuss
10103
178641
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya.
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
8azx7ffgcgq5ut13vqcmg8lvt5a1izy
178642
178641
2026-07-15T09:17:46Z
Ilya Discuss
10103
178642
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya.
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
011vhnrieexd3w3jinlbjz4e80crzzh
178643
178642
2026-07-15T09:18:36Z
Ilya Discuss
10103
178643
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref>
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
2jzgqbqqxs6lbhi14kn0oy4agkadfb8
178644
178643
2026-07-15T09:19:33Z
Ilya Discuss
10103
178644
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref>
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref>
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
8wr95o9tr0xjrlmsmz4xsr2b0eiefi6
178645
178644
2026-07-15T09:20:41Z
Ilya Discuss
10103
178645
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref>
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref>
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2019-11-17|title=EDO APC CRISIS:Why we moved against Obaseki —Ex-Rep, Ikhariale|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/edo-apc-crisiswhy-we-moved-against-obaseki-ex-rep-ikhariale/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
rbyrzxn1e6e7852p7xucutj4j4k1kzb
178646
178645
2026-07-15T09:21:42Z
Ilya Discuss
10103
178646
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Patrick Ikhariale''' woni siyaasaajo lesdi Naajeeriya, o laati tergal nder suudu joonde diidaaɗi lesdi ndi'i diga hitaande 2011 haa hitaande 2015, o wakiiliijo lesdi Esan Cakaari/Esan Hirnaange/Igueben lesdi Edo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/patrick-a-ikhariale|access-date=2025-01-02|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
Baɗte e nguurndam puɗɗam Patrick ko jeyaaɗo to Opoji, e nder diiwaan Esan, to diiwaan Edo, to leydi Najeriya
== Golle politik ==
Ikhariale suɓaama nder suudu sarɗiiji 7ɓo nder hitaande 2011 les njiimaandi lanyol Democratic People (PDP), ardiiɗo lesdi Esan Cakaare/Esan Hirnaange/Igueben Federal lesdi Edo, lesdi Naajeeriya..<ref>{{Cite web|last=Adesuwa Tsan and|first=Edegbe Odemwingie|date=April 30, 2012|title=Nigeria: Privatisation of Power Sector, Only Way Out - Hon. Ikhariale|url=https://allafrica.com/stories/201204300690.html|website=AllAfrica}}</ref><ref name=":02" /><ref>{{Cite web|date=2015-10-02|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|access-date=2025-01-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20151002062839/http://www.nassnig.org/mp/assembly/7|archive-date=2 October 2015}}</ref>
E nder laamu makko e nder suudu sarɗiiji tuggi 2011 haa 2015, Patrick Ikhariale woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam laamu. E lewru desaambar 2013, Ikhariale, ummiima e lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) fayti e Kongres (APC). Caggal nde o woni e suudu sarɗiiji leydi ndii e hitaande 2015, Ikhariale jokki e jokkondirde e fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite news|date=2014-06-20|title=House Committee Urges DISCOs To Patronise Local Meters|url=https://www.thetidenewsonline.com/2014/06/20/house-committee-urges-discos-to-patronise-local-meters/|location=Port Harcourt, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=sweetcrudemain|date=2012-10-14|title=Reps Committee commends Enugu Electricity Distribution Company|url=https://sweetcrudereports.com/reps-committee-commends-enugu-electricity-distribution-company/|access-date=2025-01-02|website=SweetCrudeReports|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Nigeria Electricity System Operator|url=https://www.nsong.org/MediaPublicity/NewsDetails|access-date=2025-01-02|website=www.nsong.org}}</ref>
E lewru feebariyee 2021, o artiri tergal makko e lannda kaa. E hitaande 2023, Ikhariale toɗɗaama hooreejo goomu njuɓɓudi laamu Edo e gardagol guwerneer Monday Okpebholo. Goomu nguu halfinaa ko ƴellitde laamu nguu no moƴƴiri, ummoraade e njuɓɓudi laamu nguu, feewde e laamu kesu nguu.<ref>{{Cite news|last=Jeremiah|first=Urowayino|date=2019-11-17|title=EDO APC CRISIS:Why we moved against Obaseki —Ex-Rep, Ikhariale|url=https://www.vanguardngr.com/2019/11/edo-apc-crisiswhy-we-moved-against-obaseki-ex-rep-ikhariale/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref>
Ikhariale kadi wonnoo ko Sekreteruuji Goomu Hoolkiso Jawdi 14, ngu guwerneer Okpebholo sosi ngam ƴeewtaade njuɓɓudi guwerneer diiwaan Edo, Godwin Obaseki.<ref>{{Cite news|title=Gov Okpebholo constitutes 14-man panel to probe Obaseki|url=https://nigerianobservernews.com/gov-okpebholo-constitutes-14-man-panel-to-probe-obaseki/|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Nigerian Observer]]|date=25 November 2024|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=Benin|first=Bisi Olaniyi|date=2024-11-25|title=Okpebholo, Obaseki clash over move to probe past administration|url=https://thenationonlineng.net/okpebholo-obaseki-clash-over-move-to-probe-past-administration/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-02|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref>
Manndaa goomu nguu ina jeyaa heen hoolkisaade jawdi laamu e rokkude wasiyaaji ngam njuɓɓudi laamu moƴƴiri.
== Tuugnorgal ==
5mhoab6c662qcmpsab1tuxendodnabk
Abdulkareem Usman Isah
0
43114
178647
2026-07-15T09:23:20Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal"
178647
wikitext
text/x-wiki
Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal
a4gprtpp7ephpqi9bp13jo8i1vlxlgh
178648
178647
2026-07-15T09:24:28Z
Ilya Discuss
10103
178648
wikitext
text/x-wiki
Abdulkareem Usman IsahlistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim. Tuugnorgal{{Databox}}
lm8yl5b3uphlnmv8o9us6onfjofvjnn
178649
178648
2026-07-15T09:26:12Z
Ilya Discuss
10103
178649
wikitext
text/x-wiki
'''Abdulkareem Usman IsahlistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim.
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
86jyqykhit7cpag0rh3st431arhyc8k
178650
178649
2026-07-15T09:27:05Z
Ilya Discuss
10103
178650
wikitext
text/x-wiki
'''Abdulkareem Usman IsahlistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, o laati tergal suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya, o wakiiliijo suudu joonde diidaaɗi lesdi Naajeeriya haa lesdi Kogi. O suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii 9ɓuru, puɗɗinoondu ñalnde 11 lewru juko hitaande 2019, laamu makko juuti, ngu joofi ñalnde 24 oktoobar 2019, nde o lomtinaa Shaba Ibrahim.<ref>{{Cite web|last=admin|date=2018-11-22|title=Kogi APC and The Rumour of Hon. Wambai's Replacement; A Figment of Imagination|url=https://kogireports.com/kogi-apc-and-the-rumour-of-hon-wambais-replacement-a-figment-of-imagination/|access-date=2025-01-07|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=undefined candidate data for 2023 - Stears Elections|url=https://www.stears.co/elections/candidates/isah-abdulkareem-usman/|access-date=2025-01-07|website=www.stears.co}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2020-01-30|title=Yahaya Bello, a Unifying Figure in Kogi - Wambai|url=https://kogireports.com/yahaya-bello-a-unifying-figure-in-kogi-wambai/|access-date=2025-01-07|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
0l4ltdbfxjdec5p3o61k4nq9lgjr2g0
Basher Isah
0
43115
178651
2026-07-15T09:28:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal"
178651
wikitext
text/x-wiki
Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
12kewhmiesumizu6mc44gim99gj8s8j
178652
178651
2026-07-15T09:29:45Z
Ilya Discuss
10103
178652
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
ezuttme2txk39ce4efxrajeo8fq8h74
178653
178652
2026-07-15T09:30:24Z
Ilya Discuss
10103
178653
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
jw5sruaa1mzwhc46o5mk4drmk0xn19z
178654
178653
2026-07-15T09:31:06Z
Ilya Discuss
10103
178654
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://www.constrack.ng/legislator_details?id=207|access-date=2025-01-07|website=www.constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/bashar-isah|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
== Tuugnorgal ==
kuhb3mggg5zoddveu5ctefjlpe0sy2k
Ibrahim Isiaka
0
43116
178655
2026-07-15T09:33:02Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal"
178655
wikitext
text/x-wiki
Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
12kewhmiesumizu6mc44gim99gj8s8j
178656
178655
2026-07-15T09:33:31Z
Ilya Discuss
10103
178656
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Basher (Bashar) Isah ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC. Tuugnorgal
p0qd130ilxubole2y9q4f0fdbjjjpte
178657
178656
2026-07-15T09:34:35Z
Ilya Discuss
10103
178657
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.
== Tuugnorgal ==
n8hwvulaiqjf6yse641tw61urd7ijyz
178658
178657
2026-07-15T09:35:16Z
Ilya Discuss
10103
178658
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Basher (Bashar) Isah''' ko siyaasyanke Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Argungu/Augie e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1958, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Usmaan Munir, o suɓaama e nder suudu sarɗiiji leydi ndii e wooteeji 2019 e les njiimaandi fedde wiyeteende APC.<ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/221|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Isiaka-Ayokunle-Ibrahim-3270|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/ibrahim-isiaka|access-date=2025-01-06|website=www.shineyoureye.org}}</ref>
== Tuugnorgal ==
n44gbo9wlfkuvppyeo570qp6syr7ebo
Tijani Kayode Ismail
0
43117
178659
2026-07-15T09:39:04Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal"
178659
wikitext
text/x-wiki
Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal
dw603uo0wqgsagjeeas1dzsdpnaaaw5
178661
178659
2026-07-15T09:39:43Z
Ilya Discuss
10103
178661
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Tijani Kayode Ismaillisten R (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023. Tuugnorgal
l3i18us275kv2s812qm1uyw5wp68cc1
178662
178661
2026-07-15T09:40:38Z
Ilya Discuss
10103
178662
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tijani Kayode Ismaillisten R''' (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023.
== Tuugnorgal ==
1htit2yjcmz7ct25wa955a7a51643sr
178663
178662
2026-07-15T09:41:50Z
Ilya Discuss
10103
178663
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Tijani Kayode Ismaillisten R''' (jibinaa ko 2 mars 1983) ko politikaajo Naajeeriya, gardinooɗo diiwaan Offa/Oyun/Ifelodun, ummoriiɗo e diiwaan Kwara e nder Asamblee 9 e 10. O haɓaama e o heɓi tikket suudu sarɗiiji (APC) e hitaande 2019, o dañii nafoore e daranaade jooɗorde makko e nder wooteeji 2023.<ref>{{Cite web|title=ShineYourEye|url=https://www.shineyoureye.org/person/ismail-kayode-tijani|access-date=2025-01-06|website=www.shineyoureye.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/162|access-date=2025-01-06|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Tijani-Kayode-Ismail-4036|access-date=2025-01-06|website=orderpaper.ng}}</ref>
== Tuugnorgal ==
np2ylt10tbbb0wm94pkr8y612ljmtls
Template:Infobox artist
10
43118
178669
2026-07-15T10:08:35Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..."
178669
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #c8b195; border-bottom: 1px solid #c8b195; color: #5c3a21; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| label5 = Jaŋde
| data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}}
| header6 = Naalankaagal
| label7 = Fannu naalankaagal
| data7 = {{{field|}}}
| label8 = Golle lolluɗe
| data8 = {{{notable_works|}}}
| label9 = Mouvement
| data9 = {{{movement|}}}
| label10 = Patrons
| data10 = {{{patrons|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Kabaaruuji goɗɗi
| label13 = Lowre enternet
| data13 = {{{website|}}}
| data14 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]]
</div>
}}
}}
1men3btqtlcy9o0umb8roaj1zccu7s3
178670
178669
2026-07-15T10:09:29Z
De-Invincible
7477
178670
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c3a21; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| label5 = Jaŋde
| data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}}
| header6 = Naalankaagal
| label7 = Fannu naalankaagal
| data7 = {{{field|}}}
| label8 = Golle lolluɗe
| data8 = {{{notable_works|}}}
| label9 = Mouvement
| data9 = {{{movement|}}}
| label10 = Patrons
| data10 = {{{patrons|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Kabaaruuji goɗɗi
| label13 = Lowre enternet
| data13 = {{{website|}}}
| data14 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]]
</div>
}}
}}
7m8ivshzsaxb91wnlv901zydmm1bx7p
178711
178670
2026-07-15T10:55:52Z
De-Invincible
7477
178711
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c8b195; background-color: #fdfbf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #fbf5f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c8b195; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f2e6dc; text-align: center; font-weight: bold; color: #5c3a21; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| subheader = {{#if:{{{native_name|}}}|<span class="nickname" {{#if:{{{native_name_lang|}}}|lang="{{{native_name_lang}}}"}}>{{{native_name}}}</span>}}
| imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7;
| image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}}
| captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #5c3a21; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em;
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{#if:{{{birth_date|}}}|{{{birth_date}}}|}}{{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{#if:{{{death_date|}}}|{{{death_date}}}|}}{{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| label5 = Jaŋde
| data5 = {{{education|}}} / {{{alma_mater|}}}
| header6 = Naalankaagal
| label7 = Fannu naalankaagal
| data7 = {{{field|}}}
| label8 = Golle lolluɗe
| data8 = {{{notable_works|}}}
| label9 = Mouvement
| data9 = {{{movement|}}}
| label10 = Patrons
| data10 = {{{patrons|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Kabaaruuji goɗɗi
| label13 = Lowre enternet
| data13 = {{{website|}}}
| data14 = {{#if:{{{signature|}}}|
<div style="width: 100%; text-align: center; border-top: 1px solid #c8b195; padding-top: 0.5em;">
'''Siinyatur'''<br />
[[File:{{{signature}}}|150px|alt={{{signature_alt|}}}]]
</div>
}}
}}
e39l4arf6m71l7hiak9llvuz9bswp3y
Template:Infobox officeholder
10
43119
178671
2026-07-15T10:11:06Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..."
178671
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #a3bca3; border-bottom: 1px solid #a3bca3; color: #1e3d1e; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Golle Dawrugol
| label2 = Tiitoonde / Ofis
| data2 = {{{office|}}}
| label3 = Ofis fuɗɗii
| data3 = {{{term_start|}}}
| label4 = Ofis joofi
| data4 = {{{term_end|}}}
| label5 = Jagordo ardinoo
| data5 = {{{predecessor|}}}
| label6 = Jagordo lomtii
| data6 = {{{successor|}}}
| header7 = Detaayuuji neɗɗo
| label8 = Danygol
| data8 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label9 = Maaygol
| data9 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label10 = Fedde dawrugol
| data10 = {{{party|}}}
| label11 = Jom suudu
| data11 = {{{spouse|}}}
| label12 = Jaŋde
| data12 = {{{alma_mater|}}}
| label13 = Njeenaaje
| data13 = {{{awards|}}}
}}
i43xtbx81a466zwto1or0mn6ngli0ok
178672
178671
2026-07-15T10:11:50Z
De-Invincible
7477
178672
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #a3bca3; background-color: #f7faf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #edf2ed; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #a3bca3; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #d9ebd9; text-align: center; font-weight: bold; color: #1e3d1e; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}{{#if:{{{honorific_suffix|}}}|<br /><span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_suffix}}}</span>}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Golle Dawrugol
| label2 = Tiitoonde / Ofis
| data2 = {{{office|}}}
| label3 = Ofis fuɗɗii
| data3 = {{{term_start|}}}
| label4 = Ofis joofi
| data4 = {{{term_end|}}}
| label5 = Jagordo ardinoo
| data5 = {{{predecessor|}}}
| label6 = Jagordo lomtii
| data6 = {{{successor|}}}
| header7 = Detaayuuji neɗɗo
| label8 = Danygol
| data8 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label9 = Maaygol
| data9 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label10 = Fedde dawrugol
| data10 = {{{party|}}}
| label11 = Jom suudu
| data11 = {{{spouse|}}}
| label12 = Jaŋde
| data12 = {{{alma_mater|}}}
| label13 = Njeenaaje
| data13 = {{{awards|}}}
}}
f0gff18k492pnsoisk9mqb8ok5wl88x
Template:Infobox film
10
43120
178676
2026-07-15T10:17:57Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #b2a9ca; background-color: #faf9fc; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f0edf5; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #b2a9ca; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #dad5e6; text-align: center; font-weight: bold; color: #2a1f40; pad..."
178676
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #b2a9ca; background-color: #faf9fc; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f0edf5; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #b2a9ca; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #dad5e6; text-align: center; font-weight: bold; color: #2a1f40; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Baɗte fijirde
| label2 = Arditirgo
| data2 = {{{director|}}}
| label3 = Winndiyanke
| data3 = {{{writer|}}}
| label4 = Fixedɓe
| data4 = {{{starring|}}}
| label5 = Musika
| data5 = {{{music|}}}
| header6 = Njuɓɓudi
| label7 = Kamfani danygol
| data7 = {{{production_companies|}}}
| label8 = Leydi
| data8 = {{{country|}}}
| label9 = Ɗemngal
| data9 = {{{language|}}}
| header10 = Yaltugol e njaajeendi
| label11 = Ñalnde yaltugol
| data11 = {{{released|}}}
| label12 = Njuuteendi
| data12 = {{{runtime|}}}
| label13 = Sifaa mbuudu
| data13 = {{{budget|}}}
| label14 = Njeɓudi (Box office)
| data14 = {{{box_office|}}}
}}
i1svdl58v59w7iirs3qvyl2oionz3kv
Template:Infobox scientist
10
43121
178677
2026-07-15T10:19:50Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; pad..."
178677
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| header5 = Kuuɗe gandal
| label6 = Fannu gandal
| data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics -->
| label7 = Nokku gollal
| data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs -->
| label8 = Yiytugol lollungol
| data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries -->
| label9 = Njeenaaje
| data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize -->
| header10 = Jaŋde e ceertificate
| label11 = Alma mater
| data11 = {{{alma_mater|}}}
| label12 = Jagordo firo (Advisor)
| data12 = {{{doctoral_advisor|}}}
}}
21pit4jhgkbpv5mx1sxo0ksylncmzwj
178684
178677
2026-07-15T10:29:13Z
De-Invincible
7477
178684
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| header5 = Kuuɗe gandal
| label6 = Fannu gandal
| data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics -->
| label7 = Nokku gollal
| data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs -->
| label8 = Yiytugol lollungol
| data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries -->
| label9 = Njeenaaje
| data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize -->
| header10 = Jaŋde e ceertificate
| label11 = Alma mater
| data11 = {{{alma_mater|}}}
| label12 = Jagordo firo (Advisor)
| data12 = {{{doctoral_advisor|}}}
}}
h1c91q67wd8lt9gspsclesnwvbwu386
178688
178684
2026-07-15T10:31:43Z
De-Invincible
7477
178688
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|250px}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| header5 = Kuuɗe gandal
| label6 = Fannu gandal
| data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics -->
| label7 = Nokku gollal
| data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs -->
| label8 = Yiytugol lollungol
| data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries -->
| label9 = Njeenaaje
| data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize -->
| header10 = Jaŋde e ceertificate
| label11 = Alma mater
| data11 = {{{alma_mater|}}}
| label12 = Jagordo firo (Advisor)
| data12 = {{{doctoral_advisor|}}}
}}
6x9ryiimlvhin1196ylg5bzxf06j67k
178692
178688
2026-07-15T10:35:30Z
De-Invincible
7477
178692
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #9bb5af; background-color: #f7faf9; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #e8f3f0; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #9bb5af; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #cbdcd8; text-align: center; font-weight: bold; color: #1c302b; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafafa;
| image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|upright=1.45|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}}
| captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #54595d; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em;
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Detaayuuji neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Ngenndi
| data4 = {{{nationality|}}}
| header5 = Kuuɗe gandal
| label6 = Fannu gandal
| data6 = {{{fields|}}} <!-- e.g., Mathematics, Physics -->
| label7 = Nokku gollal
| data7 = {{{workplaces|}}} <!-- Universities / Labs -->
| label8 = Yiytugol lollungol
| data8 = {{{known_for|}}} <!-- Discoveries -->
| label9 = Njeenaaje
| data9 = {{{awards|}}} <!-- e.g., Nobel Prize -->
| header10 = Jaŋde e ceertificate
| label11 = Alma mater
| data11 = {{{alma_mater|}}}
| label12 = Jagordo firo (Advisor)
| data12 = {{{doctoral_advisor|}}}
}}
likcb6gg7k8aiualc1gzsdk031f5xec
Template:Infobox athlete
10
43122
178678
2026-07-15T10:20:49Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #dcbfa2; background-color: #fafaf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #faf0e6; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #dcbfa2; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #f3ddc3; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3415; pad..."
178678
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #dcbfa2; background-color: #fafaf7; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #faf0e6; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #dcbfa2; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #f3ddc3; text-align: center; font-weight: bold; color: #4e3415; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Toowndi e Ɓural
| data4 = {{#if:{{{height|}}}|{{{height}}} }}{{#if:{{{weight|}}}|<br />{{{weight}}} }}
| header5 = Golle pije
| label6 = Iri pije
| data6 = {{{sport|}}} <!-- e.g., Football, Athletics -->
| label7 = Fedde (Club)
| data7 = {{{team|}}}
| label8 = Limoore Limre
| data8 = {{{number|}}} <!-- Jersey number -->
| label9 = Duuɓi pije
| data9 = {{{years_active|}}}
| label10 = Njeenaaje pije
| data10 = {{{medals|}}}
}}
fp1mysc8ruqmryjkw6bgftzpon36z0q
Template:Infobox military person
10
43123
178679
2026-07-15T10:22:02Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #adb5a8; background-color: #f9faf8; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #edf0ec; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #adb5a8; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #d4dbd1; text-align: center; font-weight: bold; color: #273022; pad..."
178679
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #adb5a8; background-color: #f9faf8; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #edf0ec; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #adb5a8; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #d4dbd1; text-align: center; font-weight: bold; color: #273022; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{#if:{{{honorific_prefix|}}}|<span style="font-size: 85%; font-weight: normal;">{{{honorific_prefix}}}</span><br />}}{{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru Sojasi
| label2 = Leydi golle
| data2 = {{{allegiance|}}} <!-- Country served -->
| label3 = Ofis / Branche
| data3 = {{{branch|}}} <!-- Army, Navy, etc -->
| label4 = Darnde (Rank)
| data4 = {{{rank|}}}
| label5 = Konuuji tawtoraa
| data5 = {{{battles|}}} <!-- Battles / Wars -->
| header6 = Detaayuuji neɗɗo
| label7 = Danygol
| data7 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label8 = Maaygol
| data8 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label9 = Medals / Njeenaaje
| data9 = {{{awards|}}}
}}
45igplbfung2o346wxtnelv8qjb18m3
Template:Infobox writer
10
43124
178680
2026-07-15T10:22:46Z
De-Invincible
7477
Created page with "{{Infobox | bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05); | abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em; | headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px sol..."
178680
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; border-top: 1px solid #c2b194; border-bottom: 1px solid #c2b194; color: #3e311c; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Innde danygol
| data4 = {{{birth_name|}}}
| label5 = Innde binndol
| data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym -->
| label6 = Ngenndi
| data6 = {{{nationality|}}}
| header7 = Kuuɗe binndol
| label8 = Sifaa binndol
| data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History -->
| label9 = Duuɓi golle
| data9 = {{{years_active|}}}
| label10 = Defte lolluɗe
| data10 = {{{notable_works|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Ɓeydagol kabaaru
| label13 = Jom suudu
| data13 = {{{spouse|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
ctlyl1gjrm0ykdpb6jow2g3sq5o82ue
178681
178680
2026-07-15T10:23:12Z
De-Invincible
7477
178681
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{{image_upright}}}}|upright=1}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Innde danygol
| data4 = {{{birth_name|}}}
| label5 = Innde binndol
| data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym -->
| label6 = Ngenndi
| data6 = {{{nationality|}}}
| header7 = Kuuɗe binndol
| label8 = Sifaa binndol
| data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History -->
| label9 = Duuɓi golle
| data9 = {{{years_active|}}}
| label10 = Defte lolluɗe
| data10 = {{{notable_works|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Ɓeydagol kabaaru
| label13 = Jom suudu
| data13 = {{{spouse|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
1ruyp1zk9bj1ldz0fto1nq88tee7ch5
178683
178681
2026-07-15T10:28:24Z
De-Invincible
7477
178683
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 22em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| image = {{#if:{{{image|}}}|[[File:{{{image}}}|{{#if:{{{image_size|}}}|{{{image_size}}}|220px}}|{{{alt|}}}]]}}
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Innde danygol
| data4 = {{{birth_name|}}}
| label5 = Innde binndol
| data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym -->
| label6 = Ngenndi
| data6 = {{{nationality|}}}
| header7 = Kuuɗe binndol
| label8 = Sifaa binndol
| data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History -->
| label9 = Duuɓi golle
| data9 = {{{years_active|}}}
| label10 = Defte lolluɗe
| data10 = {{{notable_works|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Ɓeydagol kabaaru
| label13 = Jom suudu
| data13 = {{{spouse|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
3asu8la2kc818v40vn1d6kcuz6p38rw
178709
178683
2026-07-15T10:54:45Z
De-Invincible
7477
178709
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| bodystyle = border: 1px solid #c2b194; background-color: #faf8f5; font-size: 88%; line-height: 1.5em; width: 100%; max-width: 25em; padding: 4px; box-shadow: 0 1px 3px rgba(0,0,0,0.05);
| abovestyle = background-color: #f3ebd9; color: #202122; text-align: center; font-size: 125%; font-weight: bold; border-bottom: 2px solid #c2b194; padding: 0.5em;
| headerstyle = background-color: #e5d8be; text-align: center; font-weight: bold; color: #3e311c; padding: 0.25em;
| labelstyle = font-weight: bold; padding-right: 1.0em; text-align: left; width: 35%; color: #202122;
| datastyle = text-align: left; color: #202122;
| above = {{{name|{{PAGENAME}}}}}
| imagestyle = text-align: center; padding: 0; background: #fafaf7;
| image = {{#if:{{{image|}}}|<div style="width: 100%; text-align: center; margin: 0 auto;">[[File:{{{image}}}|frameless|{{#if:{{{image_upright|}}}|upright={{{image_upright}}}|upright=1.45}}|class=mw-halign-center|{{{alt|}}}]]</div>}}
| captionstyle = text-align: center; font-size: 90%; color: #3e311c; padding: 0.4em 0.8em; line-height: 1.3em;
| caption = {{{caption|}}}
| header1 = Kabaaru neɗɗo
| label2 = Danygol
| data2 = {{{birth_date|}}} {{#if:{{{birth_place|}}}|<br />{{{birth_place}}}}}
| label3 = Maaygol
| data3 = {{{death_date|}}} {{#if:{{{death_place|}}}|<br />{{{death_place}}}}}
| label4 = Innde danygol
| data4 = {{{birth_name|}}}
| label5 = Innde binndol
| data5 = {{{pen_name|}}} <!-- Pen name / Pseudonym -->
| label6 = Ngenndi
| data6 = {{{nationality|}}}
| header7 = Kuuɗe binndol
| label8 = Sifaa binndol
| data8 = {{{genre|}}} <!-- e.g., Fiction, Poetry, History -->
| label9 = Duuɓi golle
| data9 = {{{years_active|}}}
| label10 = Defte lolluɗe
| data10 = {{{notable_works|}}}
| label11 = Njeenaaje
| data11 = {{{awards|}}}
| header12 = Ɓeydagol kabaaru
| label13 = Jom suudu
| data13 = {{{spouse|}}}
| label14 = Lowre enternet
| data14 = {{{website|}}}
}}
ehpbratttwysetunjdcw73h2b5cbby0
Ahmadu Usman Jaha
0
43125
178682
2026-07-15T10:24:47Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "{{Databox}}Ahmadu Usmaan Jaha (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino k..."
178682
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Ahmadu Usmaan Jaha (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji. Nguurndam gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno. Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018. Tuugnorgal
gby7dprqhr6nc4v9cjd1ghuu54w44cl
178685
178682
2026-07-15T10:29:32Z
Ilya Discuss
10103
178685
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji.
== Nguurndam ==
gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno.
Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018.
== Tuugnorgal ==
mjyu2kzzedjiy2h0p23by9tt07i3jro
178686
178685
2026-07-15T10:30:25Z
Ilya Discuss
10103
178686
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/133|access-date=2024-12-27|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=69|access-date=2024-12-27|website=constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ahmadu-usman-jaha|access-date=2024-12-27|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno.
Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018.
== Tuugnorgal ==
hk9h47yctg9tqq8e8omvgkate8jb725
178687
178686
2026-07-15T10:31:18Z
Ilya Discuss
10103
178687
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ahmadu Usmaan Jaha''' (Heɗtoⓘ) ko siyaasyanke Naajeeriya. O wonii hannde tergal lomtotooɗo diiwaan Damboa/Gwoza/Chibok e nder suudu sarɗiiji.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://nass.gov.ng/mps/single/133|access-date=2024-12-27|website=nass.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Legislator Details - ConsTrack Track and Report on Governement Funded Projects in Nigeria|url=https://constrack.ng/legislator_details?id=69|access-date=2024-12-27|website=constrack.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/ahmadu-usman-jaha|access-date=2024-12-27|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>
== Nguurndam ==
gadano Ahmadu Usman Jaha jibinaa ko ñalnde 2 feebariyee 1974, jeyaa ko e diiwaan Borno.<ref name=":02" /><ref name=":1">{{Cite web|title=10th National Assembly Members - Voter - Validating the Office of the Electorate on Representation|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Jaha-Ahmadu-Usman-1641|access-date=2024-12-27|website=orderpaper.ng}}</ref>
Golle politik Ko adii nde o suɓotoo kadi e hitaande 2023, o wonnoo tergal e suudu sarɗiiji les njiimaandi All Progressives Congress (APC), o wonnoo ko tergal e suudu sarɗiiji leydi Borno gila 2007 haa 2015, o woniino kadi komisariyaajo leydi Borno ngam jaŋde toownde gila 2015 haa 2018.
== Tuugnorgal ==
rxikfws1rivsxn3ifb7vpljsrcl7eyg
Muhammad Umar Jega
0
43126
178689
2026-07-15T10:32:40Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal n..."
178689
wikitext
text/x-wiki
Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal
to3ns9scb6iv1ky73dcvpdhx2ejvix0
178690
178689
2026-07-15T10:34:16Z
Ilya Discuss
10103
178690
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Muhammadu Umar Jega Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal
8u2i7cmr1yyq6z2r8guirjya0msjmyg
178691
178690
2026-07-15T10:34:41Z
Ilya Discuss
10103
178691
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji. O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi. O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC). O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal. O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe. E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara. Tuugnorgal
5nu6qaqsw13tzruu2eiwcpfr359uq5s
178693
178691
2026-07-15T10:35:41Z
Ilya Discuss
10103
178693
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji.
O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi.
O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).
O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal.
O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe.
E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara.
== Tuugnorgal ==
qamu2s5zpzpkrth73285p3oghrb7lmn
178694
178693
2026-07-15T10:37:46Z
Ilya Discuss
10103
178694
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji.
O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi.
O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/muhammad-umar-jega|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-01-21|title=APC Aliero/Gwandu/Jega Reps Seat: Supreme Court Upholds Muhammad Jega's Candidacy – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/apc-aliero-gwandu-jega-reps-seat-supreme-court-upholds-muhammad-jegas-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref>
O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal.
O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe.
E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara.
== Tuugnorgal ==
g7nrmr454iyynkqs7xzdrtsqa7skyl6
178695
178694
2026-07-15T10:38:43Z
Ilya Discuss
10103
178695
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Muhammadu Umar Jega Heɗto'''ⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Aleiro/Gwandu/Jega e nder suudu sarɗiiji.
O jibinaa ko e hitaande 1959, o jeyaa ko e diiwaan Kebbi.
O lomtii Ibraahiima Aliyu Gwandu, o adii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2007, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 ngam manndaa tataɓo e les njiimaandi Kongres All Progressives (APC).<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/muhammad-umar-jega|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|date=2023-01-21|title=APC Aliero/Gwandu/Jega Reps Seat: Supreme Court Upholds Muhammad Jega's Candidacy – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/apc-aliero-gwandu-jega-reps-seat-supreme-court-upholds-muhammad-jegas-candidacy/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|language=en-GB|newspaper=[[Independent (Nigeria)|Independent]]}}</ref>
O heɓi tikket lannda ngam tawtoreede wooteeji 2023 caggal nde Ñaawirde Toownde ƴetti kuulal.
O woniino hooreejo goomu suudu sarɗiiji ngam haɓaade yimɓe e nder leydi ndi, eggooɓe e mooliiɓe.<ref>{{Cite web|date=2023-02-22|title=Feb 25: How Hon. Umar Jega Fared in the 9th National Assembly|url=https://www.thelegislatureng.com/feb-25-how-hon-umar-jega-fared-in-the-9th-national-assembly/|access-date=2025-01-07|website=THE LEGISLATURE|language=en-US}}</ref>
E nder eɓɓaaɗe keewɗe goɗɗe, o rokkii yimɓe makko ballal jaŋde e safaara.
== Tuugnorgal ==
n61y0ms1w8zt6ufz4tex26tbaab9o1k
Clement Jimbo
0
43127
178696
2026-07-15T10:40:20Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal"
178696
wikitext
text/x-wiki
Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal
6061qj7qzwqyclt4qz61ux1ac85h6av
178697
178696
2026-07-15T10:41:30Z
Ilya Discuss
10103
178697
wikitext
text/x-wiki
Inemesit Clement Jimbo jibinaa ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. Tuugnorgal
{{Databox}}
lbqz7drol4hjok6x0l00k65qfk6gnn9
178698
178697
2026-07-15T10:42:34Z
Ilya Discuss
10103
178698
wikitext
text/x-wiki
'''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.
Tuugnorgal
{{Databox}}
0ro4hsuatjedalu6gf7smfkp5z9ls30
178699
178698
2026-07-15T10:42:54Z
Ilya Discuss
10103
178699
wikitext
text/x-wiki
'''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
4ktxfnulhbs2vbo4nc28oho3s17hi0b
178701
178699
2026-07-15T10:44:00Z
Ilya Discuss
10103
178701
wikitext
text/x-wiki
'''Inemesit Clement Jimbo jibinaa''' ko 12 marse 1983) ko dawruyanke Najeriya. Hon. Jimbo kadi Anndiraama 'Slot sukaaɓe' ummorii ko e nokku laamu Abak, diiwaan Akwa Ibom. O wonii hannde tergal wakiiliijo Abak/Etim Ekpo/Ika diiwal ngal lesdi Akwa Ibom nder suudu joonde diidaaɗi lesdi..<ref name="OP-ICJ">{{Cite web|date=2024|title=10th National Assembly Members - Inemesit Clement Jimbo|url=https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Inemesit-Clement-Jimbo-MHR,-MNIQS,-1183|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250108162533/https://orderpaper.ng/voter/10th-national-assembly-member?id=Inemesit-Clement-Jimbo-MHR,-MNIQS,-1183|archive-date=2025-01-08|access-date=2025-01-08|website=orderpaper.ng}}</ref><ref name="VG-2J">{{Cite news|last=Jegede|first=Ayoyinka|date=2025-01-02|title=House of Rep member Clement Jimbo empowers constituents with 15-tonne tipper automobiles|url=https://www.vanguardngr.com/2025/01/house-of-rep-member-clement-jimbo-empowers-constituents-with-15-tonne-tipper-automobiles/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-08|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref><ref name="TN-2J">{{Cite news|date=2025-01-02|title=Rep member empowers constituents With 15 tons tipper|url=https://thenationonlineng.net/rep-member-empowers-constituents-with-15-tons-tipper/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250103145329/https://thenationonlineng.net/rep-member-empowers-constituents-with-15-tons-tipper/|archive-date=2025-01-03|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref><ref name="TG-4J">{{Cite news|last=Uyo|first=Ayoyinka Jegede|date=2025-01-04|title=Lawmaker empowers constituents with skills, working tools|url=https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|location=Lagos, Nigeria|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20250105083413/https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|archive-date=2025-01-05|access-date=2025-01-08|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Nwokwu|first=Ruth|date=2025-07-04|title=Netizens Blast Akwa Ibom Lawmaker For Comparing Coalition's ADC To 2006 Plane Crash|url=https://leadership.ng/netizens-blast-akwa-ibom-lawmaker-for-comparing-coalitions-adc-to-2006-plane-crash/|access-date=2025-07-23|language=en-US|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Amos|date=2025-01-04|title=Lawmaker empowers constituents with skills, working tools|url=https://guardian.ng/news/lawmaker-empowers-constituents-with-skills-working-tools/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-23|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2024-06-13|title=Abuja Network News|url=https://www.abujanetworknews.com.ng/2024/06/ppr-applauds-rt-hon-clement-jimbo-for.html|access-date=2025-07-23|website=Abuja Network News|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|last=danivert|date=2024-02-24|title=Funding won't hamper state police, Rep assures|url=https://thesun.ng/funding-wont-hamper-state-police-rep-assures/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-07-23|newspaper=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|language=en-US}}</ref>
== Tuugnorgal ==
{{Databox}}
9w272a6sk6t67thzfilw7u7y6nf2of5
Category:Ecoppi
14
43128
178700
2026-07-15T10:43:36Z
De-Invincible
7477
Created page with "[[Category:Lesɗe]]"
178700
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Lesɗe]]
8qlac0eam11vc62otkth9nixnbvm1hu
Olajide Jimoh
0
43129
178702
2026-07-15T10:46:04Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal"
178702
wikitext
text/x-wiki
Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal
680y5cn0g72tq8axx62x56fhbsxwv4m
178703
178702
2026-07-15T10:46:40Z
Ilya Discuss
10103
178703
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Olajide Abdul Jimoh heɗtoⓘ ko dawriyaas Naajeeriya. O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi. O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji. Tuugnorgal
k0z1rj2hwl0oubc7v7jer6bfi3k4a6q
178704
178703
2026-07-15T10:48:37Z
Ilya Discuss
10103
178704
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Olajide Abdul Jimoh heɗto'''ⓘ ko dawriyaas Naajeeriya.
O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.
O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos.
O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC).
Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji.
== Tuugnorgal ==
5l20mpw7dnc51c52nuomdcka4623731
178705
178704
2026-07-15T10:50:02Z
Ilya Discuss
10103
178705
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Olajide Abdul Jimoh heɗto'''ⓘ ko dawriyaas Naajeeriya.
O wonii hannde tergal wakiiliijo diiwal lesdi Lagos Mainland nder suudu joonde diidaaɗi lesdi.<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/abdul-olajide-jimoh|access-date=8 January 2025|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/jimoh-abdul|access-date=8 January 2025|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite web|date=24 February 2020|title=Lawmaker, Jimoh empowers youths, women in Lagos|url=https://starconnectmedia.com/2020/02/lawmaker-jimoh-empowers-youths-women-in-lagos/?amp=1|access-date=8 January 2025|website=Starconnect media}}{{Dead link|date=July 2025|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}</ref>
O jibinaa ko e hitaande 1961, o ummorii ko to diiwaan Lagos.
O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2015, kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC).
Ko wayi no doole, o rokki doosɗe makko kaɓirɗe jaŋde e masiŋaaji.
== Tuugnorgal ==
klhx2lj5mmhrrref1nkf42vnxa4p7ee
Murtala Isah Kankara
0
43130
178708
2026-07-15T10:53:50Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo kar..."
178708
wikitext
text/x-wiki
Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. Tuugnorgal
lo25cdmygt3s1vtnott3z3ledpq3t5t
178710
178708
2026-07-15T10:55:05Z
Ilya Discuss
10103
178710
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Murtala Isah Kankara Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya. O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe. Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko. Tuugnorgal
6xwrjrk4jnmqvhfseqrrs52fom13t6p
178712
178710
2026-07-15T10:56:23Z
Ilya Discuss
10103
178712
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe.
Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko.
Tuugnorgal
aql1qk9ml7dripsl4uxg9tz64hfht0h
178713
178712
2026-07-15T10:56:50Z
Ilya Discuss
10103
178713
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe.
Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko.
== Tuugnorgal ==
mnqqg8a1tbj6clg2jx0ccilyfm9nskq
178715
178713
2026-07-15T10:58:17Z
Ilya Discuss
10103
178715
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Murtala Isah Kankara''' Heɗtoⓘko siyaasa Naajeeriya.
O woniino tergal lomtotooɗo diiwaan Faskari/Kankara/Sabuwa e nder suudu sarɗiiji. O jeyaa ko e diiwaan Katsina. O fuɗɗii suɓaade e nder suudu sarɗiiji e wooteeji 2011, o suɓaama kadi e hitaande 2015, o suɓaama kadi e hitaande 2019 e les njiimaandi Kongres All Progressives(APC). Nasaraaku makko tabitinaama e kuulal Ñaawirde Toownde caggal nde o waɗi caɗeele sariya juutɗe..<ref>{{Cite web|title=Citizen Science Nigeria|url=https://citizensciencenigeria.org/public-offices/persons/isah-murtala|access-date=2025-01-07|website=citizensciencenigeria.org|language=en}}</ref>.<ref>{{Cite news|last=Katsina|first=Augustine Okezie|date=2024-08-31|title=Appeal Court declares Tafoki winner of Faskari/Kankara/Sabuwa federal constituency seat in 2023 NASS election|url=https://thenationonlineng.net/appeal-court-declares-tafoki-winner-of-faskari-kankara-sabuwa-federal-constituency-seat-in-2023-nass-election/amp/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2025-01-07|newspaper=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lawmaker to Train 1,000 Youths in Vocational Skills {{!}} THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2024/09/02/lawmaker-to-train-1000-youths-in-vocational-skills/?amp|access-date=2025-01-07|website=www.thisdaylive.com}}</ref>
Ko wayi no doole, o eɓɓi heblo karallaagal wonande 1000 sukaaɓe e nder diiwaan makko.
== Tuugnorgal ==
6gtqu73aelaq4yqig1anshjfhzp0wvl
Sunday Karimi
0
43131
178716
2026-07-15T11:00:54Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewd..."
178716
wikitext
text/x-wiki
Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
dzaan73h5lgukp6pd5a99osnu508tgh
178717
178716
2026-07-15T11:02:16Z
Ilya Discuss
10103
178717
wikitext
text/x-wiki
Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. Ƴellitaare renndo E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. Tuugnorgal
dyy8pj1y7ylqfra3cu2sosq5tjmeoab
178718
178717
2026-07-15T11:03:09Z
Ilya Discuss
10103
178718
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Sunday Steve KarimilistenR ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi. Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa. Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji. E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ». Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?" Nguurndam e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi. O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979. O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023. Ƴellitaare renndo E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu. Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya. Tuugnorgal
t9b7gi832gxxhf76woqk4nie4rsx2d3
178719
178718
2026-07-15T11:05:25Z
Ilya Discuss
10103
178719
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ».
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi.
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
bs250qhfjxso4k2rp2b42t78zmdjx4x
178720
178719
2026-07-15T11:06:55Z
Ilya Discuss
10103
178720
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ».
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi.
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
2selonio6h97edkar72ur4yjnh8b19d
178721
178720
2026-07-15T11:07:46Z
Ilya Discuss
10103
178721
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi ».
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi.
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
f9ckqeqz4cszct0o8doti27qsasimuv
178722
178721
2026-07-15T11:09:06Z
Ilya Discuss
10103
178722
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi.
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
eji3ek96i3iu0erjwxo5o8vukwykfke
178723
178722
2026-07-15T11:09:55Z
Ilya Discuss
10103
178723
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
9m25eykp6ehw6th1j4oh6geu4du229d
178724
178723
2026-07-15T11:10:55Z
Ilya Discuss
10103
178724
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref>
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
pmxz6r1m3rl4h8ivhjueuz7k4nn6sx2
178725
178724
2026-07-15T11:12:46Z
Ilya Discuss
10103
178725
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref>
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" />
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
5r1t4strstk1pxf95nrw67ijtispxj0
178726
178725
2026-07-15T11:15:01Z
Ilya Discuss
10103
178726
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref>
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" />
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.<ref>{{Cite news |first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
pvg21vqz4jkv99hh3pdbttdsbm9vars
178727
178726
2026-07-15T11:16:17Z
Ilya Discuss
10103
178727
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sunday Steve KarimilistenR''' ko siyaasaajo Naajeeriya, senaateer, wakiiliijo diiwal Kogi hirnaange, lesdi Kogi.<ref>{{Cite news|first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-11-09|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>.<ref name=":0">{{Cite news|last=Adedokun|first=Niran|date=2023-10-25|title=Senator Karimi and Nigeria's bad roads|url=https://punchng.com/senator-karimi-and-nigerias-bad-roads/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[The Punch]]|language=en-US}}</ref>
Karimi woni hooreejo goomu toppitiingu golle senaa.
Tuggi 2011 haa 2019, Karimi woni tergal lomtotooɗo diiwaan Yagba Fuɗnaange/Yagba Hirnaange/Mopamuro e nder suudu sarɗiiji.<ref>{{Cite news|last=Kolawole|first=Simon|date=2023-11-11|title=Sacrifice is for the poor|url=https://www.thecable.ng/sacrifice-is-for-the-poor/|access-date=2024-07-03|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
E lewru oktoobar 2023, Karimi hollitii e yeewtere nde o waɗdunoo e Channels TV wonde Senaa ina foti soodde otooji kuutorteeɗi e nder leydi hee ngam 109 terɗe mum sabu « ko ɓuri heewde e laabi men ina boni no feewi »."<ref name=":02" /><ref>{{Cite web|last=Francis|first=Tarinipre|date=2023-10-27|title=Senator Sunday Karimi Vowed to Fix Kabba-Egbe Road If Elected. He Wants N160m Car for Bad Roads Now|url=https://fij.ng/article/senator-sunday-karimi-vowed-to-fix-kabba-egbe-road-if-elected-he-wants-n160m-car-for-bad-roads-now/|access-date=2024-07-03|website=Foundation For Investigative Journalism|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|date=25 October 2023|title=Why Senate Chose Foreign-Made SUVs Over Nigerian-Made Ones – Senator Karimi|url=https://www.youtube.com/watch?v=YH1AQNaEJ5o|work=[[Channels TV]]|type=video}}</ref>
Nde yeewtidiiɗo Seun Okinbaloye luulndii mo, o daranii darnde makko o wiyi "Neɗɗo mo woni kala ina jogii ko ɓuri Land Cruisers tati, Prado, e otooji goɗɗi, a naamndaaki ɓe naamne; hol ko waɗi min?"
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol O jibinaa ko Egbe, e nder diiwaan Yagba hirnaange, e nder diiwaan Kogi..<ref>{{Cite web|last=guelp|date=2024-10-19|title=Senator Sunday Karimi Biography, and Career|url=https://www.kogihub.com/senator-sunday-karimi-biography-and-career/|access-date=2024-10-19|website=Kogi State Hub|language=en-US}}</ref>
O janngi Innjiniyaaruuji peewnugol to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal to diiwaan Kwara, to Ilorin, to diiwaan Kwara, ɗo o heɓi seedantaagal e hitaande 1979.<ref name="admin">{{Cite web|last=admin|date=2023-12-04|title=Sunday Steve Karimi's Tortuous Journey to the Red Chamber|url=https://kogireports.com/sunday-steve-karimis-tortuous-journey-to-the-red-chamber/|access-date=2024-10-20|website=:: Kogi Reports|language=en-GB}}</ref>
O heɓi janngirde to duɗal jaaɓi-haaɗtirde Titcombe, Egbe, ngal Mission Intérieure Sudan (SIM) sosi, caggal ɗuum o wonti golloowo mawɗo e nder sekteer ndiyam leydi Najeriya.<ref>{{Cite news|last=Nigeria|first=Guardian|date=2022-05-27|title=Karimi emerges 'unity candidate' for Kogi West APC, Bello favours Yagba|url=https://guardian.ng/news/karimi-emerges-unity-candidate-for-kogi-west-apc-bello-favours-yagba/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref><ref name="admin2" />
Ndume dow suudu Senaa, ngam waɗugo no o waajotoo nde o waajata ardiiɓe woɓɓe. Haa teeŋti e geɗe jowitiiɗe e kisal, nde tawnoo ardiiɓe ina ɗaminaa ardaade gila e yeeso Bills e motionji baɗaaɗi Sunday Karimi ina joginoo ballal e kuule keewɗe, ina moofti eɓɓaaɗe e nder suudu sarɗiiji e nder senaa. Ina jeyaa e ɗeen kuulal, kuulal ɗaɓɓungal haɗde guwerneer e cukko guwerneer Banki Naajeeriya (CBN) tawtoreede politik mo jaɓaa e jaŋde ɗiɗaɓere to Senaa e hitaande 2023.<ref>{{Cite news |first=Victoria|last=Nnakaike|date=2023-03-08|title=Karimi, senator-elect, gets Certificate of Return, promises to make Kogi West proud|url=https://businessday.ng/news/article/karimi-senator-elect-gets-certificate-of-return-promises-to-make-kogi-west-proud/|location=Lagos, Nigeria|access-date=2024-10-20|newspaper=[[BusinessDay (Nigeria)|BusinessDay]]|language=en-US}}</ref>
== Ƴellitaare renndo ==
E nder golle ngam haɓaade ŋakkeende kisal ɓeydotoonde e nder diiwaan Kogi West, Senator Sunday Karimi mahii e hokki laamu konu leydi Naajeeriya nokku ɗo konu nguu woni ɗoo, ko ina wona 100 000 mbuuɗu.<ref>{{Cite news|title=Senate moves to bar CBN governor, deputies from politics|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/636949-senate-moves-to-bar-cbn-governor-deputies-from-politics.html?tztc=1|access-date=2024-10-21|first=Abdulqudus|last=Ogundapo|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref><ref>{{Cite news|last=Isuwa|first=Sunday|date=2023-10-25|title=Senate Moves To Bar CBN Gov, Deputies From Partisan Politics|url=https://leadership.ng/senate-moves-to-bar-cbn-gov-deputies-from-partisan-politics/|access-date=2024-10-21|newspaper=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|language=en-US}}</ref>
Base militaire woni haa sera wuro Egbe, nokkuure laamu lesdi Yagba West nder jiha kan. Sunday Karimi, wallitii mahngo ɓulli kesi 75 Number ɗi kuutortoo naange e moƴƴitingol 60 Number goɗɗo moribund Water Schemes e nder renndooji e nder Kogi Hirnaange. Eɓɓoore nde, ko 1,24 miliyaar ugiyya.
== Tuugnorgal ==
mrcbgy90nxp88s2aemilpvosoalekpp
Hafiz Ibrahim Kawu
0
43132
178728
2026-07-15T11:18:37Z
Ilya Discuss
10103
Created page with "Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to d..."
178728
wikitext
text/x-wiki
Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. Tuugnorgal
4swfv7qyaeyuvcb5w7xzgwh64egpurx
178729
178728
2026-07-15T11:19:52Z
Ilya Discuss
10103
178729
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Hafiz Ibrahim Kawu (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer. O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC). E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji. Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension. Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii. Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni. Tuugnorgal
gi0dpe8wo4ai8hbhdpc18xc8nyulxpv
178730
178729
2026-07-15T11:21:04Z
Ilya Discuss
10103
178730
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR. Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal. Golle politik e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
ehdi2sow3hmm1yqkoukm795p0qv09f6
178731
178730
2026-07-15T11:22:37Z
Ilya Discuss
10103
178731
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. Ko kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
aptaeoev5cc2u1apt1h0d64sep58gg3
178732
178731
2026-07-15T11:23:46Z
Ilya Discuss
10103
178732
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
g8tuvk7qav3hu4fywdjkyw91ie90fxe
178733
178732
2026-07-15T11:24:35Z
Ilya Discuss
10103
178733
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
6hd8585iifn6fk86rc79pxwjxq861wh
178734
178733
2026-07-15T11:25:27Z
Ilya Discuss
10103
178734
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
dgndct01o6e9be9nay9mg7a5iqquevo
178735
178734
2026-07-15T11:26:23Z
Ilya Discuss
10103
178735
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref>
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
o008nymcvxuju5cuvdqlyiogudgzzuj
178736
178735
2026-07-15T11:27:10Z
Ilya Discuss
10103
178736
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hafiz Ibrahim Kawu''' (jibinaa ko ñalnde 16 lewru Yarkomaa hitaande 1984) ko siyaasaajo e njuɓɓudi laamu leydi Najeriya, o golliima e nder golleeji keewɗi e nder golle sariyaaji e njuɓɓudi laamu. <ref>https://www.stears.co/elections/candidates/ibrahim-hafiz-m-kawu/</ref> kanko woni jooni Komisariyaa toppitiiɗo pension ngenndiijo (PenCom) lomtotooɗo Fuɗnaange-rewo, toɗɗaaɗo ñalnde 07 ut 2025 e juuɗe hooreejo leydi Asiwaju Bola Ahmed Tinubu, GCFR.<ref>https://dailytrust.com/tinubu-appoints-hafiz-kawu-as-federal-commissioner-pension-commission/</ref>
== Nguurndam ==
e jaŋde puɗɗagol Kawu jibinaa ko ñalnde 16 lewru bowte hitaande 1984 to diiwaan Kano, to leydi Nijeer.<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref>
O janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Lislaam Fouad Lababidi to Abuja, caggal ɗuum o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Bayero to Kano, toon o heɓi dipoloma makko e ganndal kemikal.
== Golle politik ==
e golle laamu Balloowo keeriiɗo cukko hooreejo leydi (2015–2019) Gila hitaande 2015 haa hitaande 2019, Kawu laati balloowo keeriiɗo haa hooreejo lesdi Naajeeriya, Professeur Yemi Osinbajo, SAN, GCON, o ɗon mari haaje hurgugo dabareeji siyaasaaku, jokkirgol diiwalji, e jokkirgol siyaasaaku. Tergal, suudu sarɗiiji (2019–2023) E nder wooteeji mawɗi 2019, Kawu suɓaama ngam wonde tergal lomtotooɗo diiwaan Tarauni e nder suudu sarɗiiji les njiimaandi fedde wiyeteende All Progressives Congress (APC).<ref>https://www.legit.ng/nigeria/1495393-complete-list-nigerias-national-honours-award-2022/</ref>
E nder laamu makko, o wallitii e jeewte sariyaaji, e golle toppitiiɗe, e eɓɓaaɗe diiwaanuuji.
Komiseer toppitiiɗo golle, Komiseer ngenndiijo pension (2025–hannde) Ñalnde 11 lewru bowte hitaande 2025, Kawu toɗɗaama Komisinaajo (Technical) Komisiyoŋ Pension (PenCom) mo hooreejo leydi Tinubu, e dow yamiroore wallitde ƴeewtaade golle pension leydi Naajeeriya e dogginde peeje moƴƴe e nder njuɓɓudi pension.
Teddungal e anndinde E lewru Oktoobar 2022, o rokkaama njeenaari Ofiisaajo Ordre Niger (OON) e juuɗe hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Muhammadu Buhari, GCFR, ngam anndude golle makko e ngenndi ndii.<ref>https://nipsskuru.gov.ng/</ref>
Kawu kadi ko tergal e Duɗal Ngenndiwal Janngirɗe Politik e Peeje (NIPSS), heɓi toɗɗagol mni.
== Tuugnorgal ==
5bexbw0wygsxf84zfuasuqmbj1gwrjc