Wikipedia
guwwiki
https://guw.wikipedia.org/wiki/Weda_Tangan
MediaWiki 1.39.0-wmf.22
first-letter
Media
Vonọtaun
Hodidọ
Zinzantọ
Zinzantọ hodidọ
Wikipedia
Wikipedia hodidọ
Wepo
Wepo hodidọ
MediaWiki
MediaWiki hodidọ
Ohia
Ohia hodidọ
Alọgọ
Alọgọ hodidọ
Adà
Adà hodidọ
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Abel Gabuza
0
43
27278
25751
2022-07-29T02:06:24Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Abel Gabuza''' (yin jiji to azán ko-nukunatọ̀ntọ Whejisun, [[owhe]] 1955 tọn bo nọgbẹ̀ jẹ azán fọtọ̀n-nukunawetọ, Alunlunsun, [[owhe]] 2021 tọn) yin ogán sinsẹn Katoliki tọn dé to South Africa Duban tọn sọn azán ṣinẹnẹtọ, Abòhúsun tọn to [[owhe]] 2018 kakajẹ [[okú]] etọn to [[owhe]] 2021 tọn mẹ. Ewọ wẹ Biṣọpu kindberley tọn sọn 2010 jẹ 2018. E yin jiji to Alexandra to South Africa.
Gabuza bẹ azọn bẹplamẹ COVID-19 tọn bo kú to azán fotọ̀n-nukunawetọ, Alunlunsun tọn to 2021 to [[owhe]] 65 mẹho yínyin mẹ to [[dotowhé]] Hillerest tọn to Duban.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1955 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
1mgrpiuuyhmwbphyme9bdxto8krvjby
Ahọlu Claudius Dosa Akran
0
97
27287
18580
2022-07-29T02:22:20Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Ahọlu Claudius Dosa Akran''' yin tohodọtọ de to otò [[Naijilia]] tọn mẹ podọ e sọ yin nukọntọ kavi Ahọlu tòpẹvi [[Gbagli]] tọn. E sọ nọ yin yiylọdọ Ahọlu Jiwa awetọ Jẹgba tọn. E sọ yin dopo to mẹhe do ogbẹ ''Action Group'' tọn ai to whenue ye jlo na jẹ mẹdekannu sọn yovo lẹ si. To whenue ye jẹ mẹdekannu sọn Yovo lẹ si godo, e yin dide taidi Lizọnyizọnwatọ na ''Local Government'' po ''Economic Planning'' po to 1953. E yin mẹhe diyin taun de, e sọ wa yin dide taidi Lizọnyizọnwatọ Akuẹzizan Tọn to 1962 bo nọ otẹn ehe mẹ kaka jẹ [[owhe]] 1966 tọn.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
ebjbay3qolzo8t8klu1z4qcjzucfqq8
Ayimatẹn Awọnlin Tọn
0
161
27296
27238
2022-07-29T02:36:15Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Lagos.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
[[Wepo:Lagos Island.jpg|thumb]]
'''Ayimatẹn Awọnlin Tọn''' (kavi '''Awọnlin''', he sọ nọ yin yiylọ to Glẹnsigbe mẹ dọ: ''Lagos State'') wẹ yin Oto Awetọ he klo hugan to Aflika podọ Oto he yin nukundeji hugan to otò [[Naijilia]] tọn mẹ podọ to Wheyihọ-waji Aflika tọn. Tato Gbẹtọ he yi nudi livi 12.5 yi livi 18 wẹ to ninọ Awọnlin, ehe wẹ zọn bọ e dó yin dopo to otò he klo hugan lẹ mẹ to Aflika.Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Ikeja|Ikeja]]. Eyin didoai to azán kòàtọ̀nnukunawe Nuwhàsun [[owhe]] 1967. Awọnlin do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to Agewaji pọ Whèyihọ́, Modopolọ e do dogbo hẹ otò [[Benẹ]] to whèyihọ́.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Awọnlin mẹ==
Awọnlin ehe bẹ lẹdo Gandudu Dokọtọn ko(20) hẹn, ehelẹ wẹ:
# [[Agege]]
# [[Alimosho]]
# [[Ifako Ijaye]]
# [[Ikeja]]
# [[Kosofe]]
# Mushin
# Oshodi Isolo
# Shomolu
# Apapa
# Eti-Osa
# [[Lopo Awọnlin Tọn|Lagos Island]]
# Lagos Mainland
# [[Surulere]]
# Ajeromi- Ifelodun
# Amuwo- Odofin
# [[Ojo, Awọnlin|Ojo]]
# [[Gbagli]]
# [[Ikorodu]]
# Ibeju-Lekki
# Epe
Lẹdo gandudu dokọtọn dopodopo wẹ nọ tindo Dotowhe ahọlu tọn, Whẹdatẹn, podọ Ponọ-pamẹ po. Ehelẹ yin nuhe Togbogan dopodopo nọ basi do otò yetọn lẹ mẹ. Awọnlin wẹ otò Tatọ-tẹnnọ [[Naijilia]] tọn sọn dowhenu kakajẹ 1992 whẹpo Abuja dó wa lẹzun Oto Tatọ-tẹnnọ [[Naijilia]] tọn. Awọnlin wẹ gbẹ yin Ajọwatẹn Tatọ-tẹnnọ otò [[Naijilia]] tọn, podọ aliho he kọn Otò he tin to Wheyihọ-waji Aflika tọn lẹ dopọ hẹ otò [[Naijilia]] tọn. Awọnlin tindo Lopo wunmẹ-wunmẹ lẹ taidi Victoria Island, Banana Island, Snake Island, po Mainland po.
==Nudọnamẹ dogọ lẹ==
Fihe gbẹtọ lẹ su te hugan tindo gandudu dokọtọn fọtọn-nukun-dopo sọn gandudu dokọtọn ko he tin to [[Awọnlin]] mẹ lẹ.
To azan kòàtọ̀nnùkúnẹ̀nẹ̀n Nuwhàsun [[owhe]] 2019 tọn, Babajide Sanwo-Olu wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán dó e ji to alọnu din podọ ogbẹ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.
E lẹzun Ayimatẹngan fọtọ̀ntọ to ayimatẹ̀n Awọnlin tọn, ṣigba bo yin ayimatẹ̀ngan ṣidopotọ he yin dide tlọlọ gbọn tovi lẹ dali.
==Tomẹnu adodó lẹ==
Lẹdomẹnu joun Awọnlin lẹ wẹ Awori, [[Gungbe|Gun]] po Eko-Awori. Sinsẹn Klistiani lẹ tọn po Malenu tọn po wẹ su hugan to Awọnlin mẹ, ṣigba medelẹ gbẹ nọ basi sinsẹn Devo lẹ amọ yé ma su.
Ayọgbe po glẹnsigbe po wẹ yin ogbe jọun Ayimatẹn lọ tọn.
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun [[owhe]] 2019 tọn, [[Babajide Sanwo-Olu]] wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te. Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Awọnlin tọn go wẹ yin Kadiri Hamzat.
==Adọkunnu Awọnlin tọn lẹ==
* Okò
*Bitumen
*Glass-Sand
==Nọtẹn Wepinplọn tọn lẹ to Ayimatẹn Awọnlin Tọn==
*Wehọmẹ Alavọ Anchor
*Wehọmẹ Alavọ Augustine Ilara, Epe
*Wehọmẹ Alavọ Caleb
*Wehọmẹ Politẹknik Awọnlin
*Yaba College of Education
*Nigerian Institute of Journalism
*Wehọmẹ Alavọ Awonlin tọn
*National Open University of Nigeria, Lagos Study Centres
*Wehọmẹ Alavọ Pan Atlantic
*[[Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn]]
*Lagos State College of Health Technology
*Lagos State Polytechnic
*Lagos City Polytechnic
*Michael Otedola Collect of Primary Education
*Lagos Business School
*Federal College of Fisheries and Marine Technology
*Federal College of Education, Akoka
*Adeniran ogunsanya college of Education
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Awọnlin==
*Hutó Elegushi
*Hutó Takwa Bay
*Hutó Alpha, Eti-Osa
*Eleko, Ibeju-Lekki
*Gbethrome, Badagry
*Ibeshe, Ikorodu
*Osin Kuramo, Victoria Island
*Hutó Landmark
*Suntan Resort, Sapo, Badagry
*Snake Island Apapa
*Ogogoro Island
==Gbẹtọ nukundeji lẹ sọn Ayimatẹn Awọnlin tọn==
*Femi Ojo Ade- Wekantọ
*[[Jimi Agbaje]] - Tonudọtọ
*[[Henry Ajomale]] - Tonudọtọ
*[[Rilwan Akiolu]] - Ahọlu Awọnlin tọn
*Davido- Hànjito
*Muiz Banire- Whẹ̀yidọtọ
*Tony Elumelu- Ajọ́watọ
*G.B.A Coker- Whẹ̀yidọtọ
*Falz- Hànjito
*[[Babatunde Fashola]] - Ayimatẹn-gán hoho Awọnlin
*Femi Gbajabiamila - Tonudọtọ
*Adekunle Gold- Hànjito
*Lateef Jakande- Ayimatẹngán hoho Awọnlin
*T.B. Joshua- Nukọ̀ntọ sinsẹ̀n tọn
*Mobolaji Johnson
*Hakeem Olajuwon
*Bruce Onobrakoeye
*Musiliu Obanikoro- Tonudọtọ
*Oba Otudeko, Ajọ́watọ
*Babajide Sanwo-Olu- Ayimatẹngán
*Rahman Owokoniran- Tonudọtọ
*Bola Tinubu- Ayimatẹngán hoho Awọnlin
*Banky W- Hànjitọ
*Funsho Williams- Tonudọtọ
*Oluremi Tinubu- Tonudọtọ
*Herbert Macaulay
*Bode George- Tonudọtọ
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{Awọnlin}}
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
itax0az2z1mrne3kxm3u2h5wzvaqvg9
Ayimatẹn Bayelsa Tọn
0
162
27300
18631
2022-07-29T02:41:54Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Bayelsa.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Ayimatẹn Bayelsa Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Yenagoa]]. Eyin didoai to azan titan Kọ́yànsun [[owhe]] 1996 tọn mẹ. Bo yin dìde sọn [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] me.E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Delta Tọn|Ayimatẹn Delta tọn]] to Whèyiho.Ayimatẹn Bayelsa tọn ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] to Whèzẹtẹn.
==Gandudu-Lẹdo to Ayimatẹn Bayelsa tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu-Lẹdo tọn ṣinàtọ̀n(8) ehelẹ hẹn:
# ''Brass''
# ''Ekeremor''
# ''Kolokuma/Opokuma''
# ''Nembe''
# ''Ogbia''
# ''Sagbama''
# ''Southern Ijaw''
# ''Yenagoa''
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Bayelsa tọn==
*Gabriel Okara - Ohó milomilo-kantọ
*Ernest Ikoko - Linlinwekantọ, Avunlọyina-Jlọjetọ
*Isaac Adakọ Bori - Awhànfunto numiimọnọ
*Alfred Diete-Spiff - Tonudọtọ
*Edmund Daukoru
*Melford Obiene Okilo - Tonudọtọ pọ Ayimatẹngán hoho Ayimatẹn Rivers tọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
rscoerpbibt8acwdcpod433j8pjh60l
Ayimatẹn Rivers Tọn
0
176
27275
25258
2022-07-29T02:03:19Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Rivers.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
'''Aimatẹn Rivers Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gban-atọn-nukun-dopo he tin to otò [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Port Harcourt]]. Eyin didoai to [[owhe]] 1967 tọn mẹ, bo yin dìde sọn Whèzẹtẹn-waji hoho Naijilia tọn mẹ. Ayimatẹn Rivers tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Bayelsa Tọn|Ayimatẹn Bayelsa tọn]] podọ [[Ayimatẹn Delta Tọn|Ayimatẹn Delta tọn]] to Whèyihọ. E ma dogbo hẹ [[Ayimatẹn Akwa Ibom Tọn|Ayimatẹn Akwa Ibom tọn]] to Whèzẹten. Ayimatẹn Rivers tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Imo Tọn|Ayimatẹn Imo tọn]] podọ hẹ [[Ayimatẹn Abia Tọn| Ayimatẹn Abia tọn]] to Agewaji. Mẹhihia he wa aimẹ to [[owhe]] 2006 dohia dọ Ayimatẹn ''Rivers'' tọn yin dopo to Ayimatẹn ṣìdòpó he gbẹtọ su te hugan to otò Naijilia tọn mẹ lẹ mẹ. Ayimatẹn ''Rivers'' tọn wẹ yin Ayimatẹn ko-atọ̀nnukundopotọ he klo hugan to otò Naijilia tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Rivers tọn mẹ==
Ayimatẹn ehe bẹ Gandudu Lẹdo tọn ko-nukunatọ̀n(23) hẹn, ehelẹ wẹ:
#''Abua-Odual''
#''Ahoada East''
#''Ahoada West''
#''Akuku Toru''
#''Andoni''
#''Asari-Toru''
#''Bonny''
#''Degema''
#''Eleme''
#''Etche''
#''Emohua''
#''Gokana''
#''Ikwerre''
#''Khana''
#''Obio/Akpor''
#''Ogba/Egbema/Adoni''
#''Ogu/Bolo''
#''Okrika''
#''Omuma''
#''Opobo/Nekoro''
#''Oyigbo''
#''Port-Harcourt''
#''Tai''
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
mqfjye4bbvclilxez4ne5qjxy4yfppk
Christopher Ayres
0
235
27274
18700
2022-07-29T02:01:23Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Christopher_Ayres_2013.jpg|thumb|Christopher Ayres]]
'''Christopher Owen Ayres''' ( Nuwhàsun 16, 1965 – Kọ́nyànsun 18, 2021) yin aihundatọ, anadenanutọ podọ wekantọ [[Amẹlika]] tọn.
E yin yinyọẹn na ogbe etọn to aihun anime tọn mẹ. E dọ Frieza sọn Dragon Ball Z Kai, Kei Kurono sọn Gantz, Prince Soma sọn Black Butler, podọ Shingen Takeda sọn the Sengoku Basara series.
Ayres basi matintọ to Kọ́yànsun 18, 2021 sọn nuhahun de ehe yin hinhẹnwa gbọn azọn sinsiẹn ''Obstructive Pulmonary Disease'' tọn to Houston, Texas to whenuena e tindo [[owhe]] 56.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
8ejiprfz4vwx9uwi8o5k2puq6vr9l34
Davunṣo
0
256
27276
18720
2022-07-29T02:04:03Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:A comb.jpg|thumb|Davunṣo]][[Wepo:Plastic comb, 2015-06-07.jpg|thumb|Davunṣo]]
'''Davúnṣo''' yin azọnwanu he nọ yin yiyizan nado vún oda. E nọ do onu flinflin lẹ, he nọ yin yiylọdọ adu etọn. Davúnṣo nọ saba tin to plaba. Gbẹtọvi lẹ ko to zinzan davúnṣo sọn whenu dindẹn die gbọn, ewhe gbau, e na ko yi [[owhe]] 5000 die gbọn. Davúnṣo nọ yin yiyizan gbọn gbẹtọ lẹ dali nado vún oda he mlin lẹ. E sọ nọ yin yiyizan nado wleyẹyi na oda kavi do bla oda.
==Otan==
Whla tintan he davúnṣo yin yiyizan wẹ owhe 5000 die. Davúnṣo wunmẹwunmẹ wẹ ko yin mimọ sọn ojlẹ dindẹn die. ṣainanu lẹ nọ yi davúnṣo do oda yetọn mẹ do nọ wleyẹyi na oda lọ. Dile ojlẹ to yiyi, Davúnṣo ko wa yin azọnwanu titengbe de nado basi oda. To egbehe, Davúnṣo wunmẹwunmẹ donu kanweko susu wẹ tin.
==Yẹdide lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
nbid5m9ntqxukc9sokw6g6uyw8b73jp
Dino Melaye
0
267
27248
25830
2022-07-28T20:10:00Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Dino Melaye|YẸDIDE ETỌN=Dino Melaye at AMVCA 2020 02.jpg|JIJIZAN=1 Alunlunsun 1974}}
'''Dino Melaye''' (yin jiji to a zán tintan Alunlunsun [[owhe]] 1974) Yin Sẹnnamẹtọ [[Naijilia]] vijiji dé. Eyin Sẹnnamẹtọ he nọ penukundo Vodidi Ayimatẹn Kogi tọn go to wheyihọ-waji,Todin to tonudọgbẹ ''People's Democratic party (PDP)'' Whẹpo whẹdatẹn vivọylọ dó ho Otẹn lọ yi sọn e si, E pàṣẹ dọ ovo vivọdi dona tin to Uwọ po Sẹnnamẹtọ Smart Adéyẹmí to Tonudọgbẹ ''All Progressive Congress (APC)'' po ṣẹnṣẹn to [[owhe]] 2019.
==Wehọmẹ po ovu whenu etọn po==
Daniel Dino Melaye yin jiji to Ayimatẹn Kano tọn mẹ to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. É yi wehọmẹ daho ''Command and Air-Force'' tọn to Kaduna. É zindonukọn to wehihia Etọn mẹ to wehọmẹ Alavọ Ahmadu Bello tọn to Zaria to fihe e hiawe dogbọn Oyọnẹn lẹdo tọn (''Geography'') to [[owhe]] 2000. To whenuena é to wehọmẹ Alavọ tọn mẹ, E yin Anadenanutọ na wehọmẹvigbẹ etọn lẹ tọn. Enẹgodo e yin dide taidi wekantọ daho na Ogbẹ ''African Youth Council'' tọn, Mọdopolọ e sọ yin wekantọ Ọgbẹ ''Common Wealth Youth Council'' tọn. Togbogan Oluṣẹgun Ọbásanjọ́ de e do Hagbẹ Ayinamẹtọ ''Presidential Advisory Council on Youths'' to gandudu etọn whenu.
==Gbẹzan tonudidọ etọn==
Dino Melaye yin Ogbẹvi Hoyidọtọ sẹnnamẹtọ (''House of Representatives'') de he to tẹnpọnna Vodidi Kanna/Ijunu to Ayimatẹn Kogi tọn. To [[Owhe]] 2015, ye dé e taidi Sẹnnamẹtọ Daho (''Senate)'' to wheyihọ-waji Ayimatẹn Kogi tọn to Tonudọgbẹ ''All Progressive Congress'' tọn glọ. Dino Melaye Yin Dopo to mẹhe nọgodona Bukọla Saraki he yin Ogan na Hagbẹ Sẹnnamẹtọ Daho dile Etlẹ yindọ Tonudọgbẹ All Progressive Congress ma nọgodona ẹn. To [[Owhe]] 2019, Dino Melaye po Bukọla Saraki po dagbẹ devo lẹ po tọ́n sọn Tonudọgbẹ ''All Progressive Congress'' tọn mẹ, bọ kọnawudopọ hẹ Tonudọgbẹ ''People's Democratic party'' tọn.
Ewọ po Saraki po whlẹnagba to Tonudọgbẹ (PDP) tọn glọ, Saraki ma yin dide ṣigba Dino Melaye yin dide Whẹpo whẹdatẹn vivọylọ do ho e yi sọn e si, E paṣẹ na Ovo vivọdi po Smart Adéyẹmí he tin to tonudọgbẹ ''All Progressive Congress'' tọn glọ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1974 lẹ]]
2kff68jz3ns30hguihz1kncsgiyyk6f
Dotowhe Reddington tọn
0
272
27305
18733
2022-07-29T02:48:55Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Dotowhé Reddington tọn''', (Reddington Hospital) yin [[Dotowhé]] akuẹnọ lẹ tọn dé he tin to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ
==Whenue eyin didoai==
Reddington bẹ azọn jẹeji taidi mẹgopọntọ mẹ he to azọ̀njẹ lẹ tọn to 2001, to whenẹnu wẹ e do ''Cardiac Centre'' ai he yin fi he ye nọ pọn ahunzọ̀n te to Victoria Island he tindo kọndopọ hẹ [[Dotowhé]] ''Cromwell Hospital'' to London. [[Dotowhé]] ehe yin didoai to 2006 bo do kando to Ikẹja.
==Zannu ohia tọn==
Nuhe tin to Zannu ehe ji wẹ: ''Reddington pioneered Nigeria's first Digital Cardiac Catherization and Angiography suite'', finẹ wẹ yin [[Dotowhé]] vonọtaun ahunzọ̀n tọn.
==Nuhe ye nọ wa to Dotowhe lọ lẹ==
Dotowhe ehe nọ penukundo azọ̀n ehelẹ go:
:Renal dialysis
:Obstetrics po gynaecology po
:Paediatrics
:Surgery (endoscopy po day-care po)
:Ophthalmology
:ENT (Ear, Nose po Throat) surgery po
:Radiology
:Gastroenterology (digestive diseases)
:Psychiatry
2b22qby09uwwxrpthr38mmlv2sokx3k
Femi Gbajabiamila
0
313
27293
26399
2022-07-29T02:30:25Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[File:Femi Gbajabiamila 2018.png|thumb|Femi Gbajabiamila]]
'''Femi Gbajabiamila''' (yin jiji to azán konukunatọntọ́ Ayidosun [[owhe]] 1962). E yin whẹyidọtọ to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Femi yin Ogán to tohodọgbẹ ''All Progressives Congress'', bo sọ yin Ogán osẹ́n-doaitọ lẹ tọn to Otògbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn ==
Olufemi Hakeem Gbajabiamila yin jiji to azán konukunatọntọ́ Ayidosun [[owhe]] 1962 na Mẹdaho Lateef Gbajabiamila po Whési Olufunke Gbajabiamila to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn to Otògbo [[Naijilia]] tọn. Femi yi wehọmẹ dokọ̀ tọn etọn tọn to ''Lagos Mainland Preparatory School''. Enẹgodo wẹ e yi Wehọme daho to [[Awọnlin]] ''Igbobi College'' he tin to Ayimatẹn tọn
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1962 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
2piwubayfnt82rjjgpndjs7zd6zy4kp
Gentle Jack
0
329
27273
19274
2022-07-29T01:59:28Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Gentle Jack''' (yin jiji to [[owhe]] 1970) yin aihundatọ Otò [[Naijilia]] tọn de he ko sọawuhia to sinima susu lẹ mẹ, bosọ nọ yidogọna nukọnyiyi po dagbemẹninọ azọnwhe sinima Otò [[Naijilia]] tọn po. E daihun de he hosọ eton yin Vuga, he tin to Kandai he yin dopo to sinima Otò [[Naijilia]] tọn [[owhe]] 90s lẹ po 2000s lẹ po he ma sọgan yin winwọn pọn gbede dile magazine pulse dọ do.
Gentle Jack diblayi gbẹzan etọn lẹ po dó nọ [[Naijilia]]. Ṣigba to Zósun, [[owhe]] 2018 tọn mẹ, e lẹkọ do Otò Port Harcourt tọn mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1970 lẹ]]
1ydkzslzjex3yahpweot5ivtyi4impp
Hounkponou Djidjoho Jean
0
361
27270
19370
2022-07-29T01:54:17Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Hounkponou Djidjoho Jean''' (yin jiji to azán tintan Zósun [[owhe]] 1975). E yin jiji do otò [[Họgbonu]] tọn mẹ to otògbo [[Benẹ]] tọn mẹ.<ref>https://www.musicinafrica.net/node/11715</ref><ref>https://adoramministry.org/biographie-du-chantre-johnny-sourou/</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1975 lẹ]]
s93651c3uaxsfkxz60lui4fwst042ve
James Oladipo Williams
0
406
27291
26802
2022-07-29T02:28:06Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''James Oladipo Williams''' whẹyidotọ po Whẹdatọ dai tọn po otò Naijilia tọn he wazọn to Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn yedọ: ''[[Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn|High Court of Lagos State]]''<ref>https://archive.ph/20150426002359/http://nigeria.gounna.com/show/show/101239/1</ref>. E lẹzun whẹdatọ to Whẹdọtẹn Daho Awọnlin tọn to azan tintan Ayidosun tọn [[owhe]] 1975, to whenuena awhanfuntọ lẹ to gandu bo jo azọn to Azan konukunawetọ Nuwhàsún [[owhe]] 1987 tọn.
Ewọ wẹ sọ yin otọ na [[Ayotunde Phillips]] po [[Oluwafunmilayo Olajumoke Atilade]], he yin Whẹdatọgan the 14tọ po 15tọ po to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ, yé bọ dó yede go.<ref>https://web.archive.org/web/20150514111130/http://newtelegraphonline.com/lagos-cj-historic-succession-of-two-sisters/https://web.archive.org/web/20150514111130/http://newtelegraphonline.com/lagos-cj-historic-succession-of-two-sisters/</ref>
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
8rffbjy4n5wngzhcq6u0pkobvh8e3v7
Jean-Pierre Baeumler
0
407
27294
25601
2022-07-29T02:32:23Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Jean-Pierre Baeumler''' ( 1 Liyasun 1948 - 22 Alunlunsun 2021 ) yin tonudọtọ flanse tọn. E yin dopo to ogbẹ Socialist Party tọn. E yin jiji to Oberbruck, [[France]]. Sọn 1989 jẹ 2014, Baeumler wẹ yin tatọ Thann, Haut-Rhin. Sọn 1988 jẹ 1993 podọ 1997 jẹ 2002, wẹ Baeumler ko yin dopo to ogbẹ wedegbẹ́ tonudidọ tọn lẹ mẹ.
Baeumler yin kukutọ to 22 Alunlunsun 2021 tọn to whenuena e tindo [[owhe]] 71.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
lom5n9p6w3mlncd0m4f0amm2ug0qmn6
Methodist High School, Badagry
0
505
27282
25885
2022-07-29T02:15:19Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Methodist High School, Badagry''' yin dopo to wehọmẹ he tin to lẹdo [[Gbagli]] tọn to Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn mẹ. Eyin didoai tò azán atọntọ, Kọyansun, [[owhe]] 1977 tọn mẹ.
==Otàn he gando wehọmẹ lọ go==
To bejẹeji, Wehọmẹ lọ yin yinyọnẹn taidi Methodist Girls Grammar School, bosọ yin didoai tò azán atọntọ, Kọ́yànsun, [[owhe]] 1977 tọn mẹ. To tintan whenu, e tin to panukọn Wehọmẹ Daho Gbáglì (en: Badagry Grammar School) tọn bọ to whenue ojlẹ lẹ to yiyi, e wa yin lilẹdo kavi lẹzun Methodist Girls High School to [[owhe]] 1978 jẹ 1979.
Ṣigba to ojlẹ vude godo, e yin tẹndiọna yi fihe e tin te kakajẹ egbehe finẹ wẹ sẹpọ V.I.P. chalet complex to owhe 1981 mẹ. Podọ to azan aotọ, kọyansun, [[owhe]] 1994 tọn mẹ wẹ e lẹzun Wehọmẹ ada awenọ he bẹ Ada Pẹvi podọ Daho po hẹn, bosọ yi yinkọ lọ Methodist High School.
== Wehọmẹvi he diyin lẹ==
#Solomon Omolara (Health technologist).
#Ogunlana Bose (Nurse).
#Tokunbo Patience (Computer Analyst).
==Azọn he nọ yin pinplọnmẹ lẹ to wehọmẹ lọ mẹ lẹ==
*English Language.
*Mathematics.
*Biology.
*Chemistry.
*Physics.
*Economics.
*Agric Science.
*Geography.
*Commerce Government.
*Fin Account.
*Food & Nutrition.
*C R S & I R S.
*Yoruba.
*Lit-in-English.
==Wehọmẹgan lẹ==
Wehọmẹ ehe tindo wehọmẹgan Awe (2) he yinkọ yetọn lẹ nọ yin:
#Mẹmẹsunnu Hundeyin Solomon (principal).
#Mẹmẹsunnu Owolabi E.A (vice principal).
==Mẹplọntọgan lẹ==
Mẹplọntọgan lẹ lọsu yin Awe podọ yinkọ yetọn lẹ wẹ:
#Mẹmẹsunnu Samson.
#Mẹmẹsunnu Sẹnu Daniel.
Wehọmẹ ehe yin bẹplidopọ Sunnu po Yọnnu po tọn, ehe sunnu lẹ yin gbẹtọ sọha (370) bọ yọnnu lẹ yin sọha (365) to ojlẹ lọ mẹ. linlẹndopọ yemẹpo tọn yin wehọmẹvi sọha (735) to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
https://lagosschoolsonline.com/schools/profile/432
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
n7ivkqqfpl4beqeteas8g7mae8qs8xk
Moremi Ajasoro
0
515
27268
18951
2022-07-29T01:49:06Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Moremi Ajasoro statue8.jpg|thumb|Moremi Ajasoro]]
'''Moremi Ajasoro''' yin yọnnu asuka de he diyin to otan ayọnu lẹ tọn mẹ to wheyihọ waji mẹyugbeji tọn. Moremi da dopo to hẹnnu Oduduwa tọn lẹ mẹ, yèdọ mẹhe otàn [[jọwamọ]] tọn dọ dọ e yin tọgbo ayọnu lẹ tọn.
==Otàn gbẹzan etọn==
Moremi yin ahọsi ahọlu Ile ìfẹ tọn, yèdọ tovi Ọfà tọn. E yin yọnnu asuka he diyin to [[owhe]] kanweko wiawetọ die wayi to whenue e yin ahọsi Ile ìfẹ tọn podọ na akọ̀ he to yakẹ na ẹn, he ye yọnẹn to whenẹnu di omẹ Igbo tọn lẹ, he sọ to awhanfun hẹ ye. Weyọnẹntọ lẹ ma kẹalọyi dọ Igbónu ehelẹ tindo kanṣiṣa depope hẹ Igbonu he mi yọnẹn to egbe to togbó [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ. To whenẹnu, [[ovi]] Ile ìfẹ tọn susu wẹ Igbonu ehelẹ wle di kanlinmọ. Na ehewutu, Ayọnu lẹpo wẹ gbẹwanna ye bo nọ pọn ye di kẹntọ.
Moremi yin yọnnu asuka dé bosọ yọnwhanpẹ, nado whlẹn omẹ etọn lẹ sọn tukla he ye to pipehẹ mẹ, e magbe nado sanvọ nudepope he e sọgan biọ to e si tọn hlan vodun yetọn nado yọn asli huhlọn kẹntọ yetọn lẹ tọn, yèdọ mẹhe to awhanfun sọta ye to Ile ìfẹ. To whenue hodọ mi te, awhanfuntọ Igbo tọn lẹ wle Moremi di kanlinmọ yi otò yetọn mẹ ṣigba na whanpẹ Morèmi tọn he yè ma sọgan pọn poun bo de nukun sẹ wutu, ahọlu Igbonu lẹ tọn da Moremi di ahọsi bọ e sọ yin dopo to dehe e yinwanna hugan to ahọsi etọn lẹ mẹ.
To godomẹ, Moremi zan nuyọnen yọnnu tọn etọn nado yọn asli huhlọn asu etọn po awanfuntọ etọn lẹ po tọn, enẹgodo e họn lẹkọ yi Ile ìfẹ bò dọ asli lọ na omẹ etọn lẹ bọ yé zan ẹn nado du to Igbonu lẹ ji.
To awhan he [[Ayọnu lẹ]] fun bo yi yede sọn Igbonu lẹ si godo, Moremi lẹkọ do asu etọn tintan de, yèdọ mẹhe yin ahọlu ọ̀rànmíyàn tọn to Ile Ifẹ, he sọ du ahọlu Ọyọ tọn to whenẹnu. To ojlẹ dopolọ mẹ, ahọlu na gigo Moremi gbọn hinhẹn zun ahọsi podọ ahọvi he e yinwanna hugan po dali. Nado hẹn opa he e ko do na ẹn whẹpo e do zingbejizọnlin yi Igbonu lẹ sin tomẹ podọ opa he e dó na vodun yetọn di, ahọlu gọ otẹn etọn jo na ẹn di ahọsi podọ ahọvi de. Moremi yinuwa taidi asuka de, e yi visunnu etọn dó sanvọ hlan vodun daho yetọn sọgbe hẹ opa he e do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
sz1awle6wvu43aznfu0zfa9amqq7jst
Mosun Filani
0
519
27298
26374
2022-07-29T02:39:06Z
Gadarawamo
20
/* Vuwhenu po wehihia etọn po */
wikitext
text/x-wiki
'''Mosun Filani''' yin Aihundatọ sinnimọto nukundeji dé po hodọtọ Azinponọ to Ladio họsa, bo yin [[Naijilia]] vijiji Ayimatẹn Ọyọ tọn sọn Togbo Naijilia tọn mẹ.
==Vuwhenu po wehihia etọn po==
E yin jiji to Ibadan to Ayimatẹn Ọyọ tọn, Ṣigba Ayimatẹn Ekiti tọn wẹ Mẹjitọ Etọn lẹ wá sọn. Eyin Dopo to [[Ovi]] Atọ́n he mẹjitọ Etọn lẹ tindo. Mosun yi wehọmẹ Daho mẹplọntọ lẹ tọn to Abẹokuta college of Education, mọdopolọ wẹ e sọ yi wehọmẹ Alavọ Tai Solarin tọn.
==Azọn Aihundida etọn tọn==
Mosun ko tindo mahẹ to sinimọto susu lẹ mẹ, Titengbe to Ayọgbe mẹ. Mọdopolọ wẹ e sọ yin Azinponọ na tito Ladio tọn to [[Owhe]] 2005 bo ko yí gbedewema na Aihundatọ yọnnu he yọn hugan na Otẹn mẹbọdomẹgotọ to [[owhe]] 2009 po 2011 tọn po mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
q715qkiwr4lax4z6359fbppaoqhokxl
Owhe
0
608
27253
26268
2022-07-28T22:22:38Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
'''Owhe''' dopo yin [[Azán|azán]] 365. E nọ yin ojlẹ de na aihọn lọ nido lẹdo owhè lọ blebu whla dopo. E nọ bẹjẹeji to azán tintan [[osun]] alunlun tọn mẹ bo nọ fo to azán gban-nukundopotọ osun Awewe tọn mẹ.
kav6bc6fslclhyzubx1uwtvxcbqqc2c
Sabah Abdul-Jalil
0
651
27304
19081
2022-07-29T02:47:18Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Sabah Abdul-Jalil''' ( 1 Liyasun 1951 - 28 Afínplọsun 2021) yin anadenamẹtọ bọluhotọ lẹ tọn na otò Iraqi tọn podọ bọluhotọ otẹn ṣẹnṣẹn tọn. Al-Quwa Al-Jawiya wẹ e deanana gbọngodo. Whla ṣidopo wẹ e deanana ogbẹ́ bọluhotọ otogbo lọ tọn lẹ sọn 1975 jẹ 1979.
Abdul-Jalil wá kú to azán 28 Afínplọsun 2021 gbọn azọ̀n bẹlpamẹ lọ [[Azọ̀nylankan COVID-19]] dali to Baghdad, podo e tindo [[owhe]] 69 to whenue e kú.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
fjsdurk7mnl4pvpv1lxgwq19kwjxn36
27309
27304
2022-07-29T05:05:24Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Sabah Abdul-Jalil''' (1 Liyasun 1951 - 28 Afínplọsun 2021) yin anadenamẹtọ bọluhotọ lẹ tọn na otò Iraqi tọn podọ bọluhotọ otẹn ṣẹnṣẹn tọn. Al-Quwa Al-Jawiya wẹ e deanana gbọngodo. Whla ṣidopo wẹ e deanana ogbẹ́ bọluhotọ otogbo lọ tọn lẹ sọn 1975 jẹ 1979.
Abdul-Jalil wá kú to azán 28 Afínplọsun 2021 gbọn azọ̀n bẹlpamẹ lọ [[Azọ̀nylankan COVID-19]] dali to Baghdad, podo e tindo [[owhe]] 69 to whenue e kú.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
63c1ityjwxbivmfidcvhdka9e6h7lds
Sarah Bernhardt
0
664
27288
25342
2022-07-29T02:23:27Z
Gadarawamo
20
/* Vuwhenu etọn */
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sarah Bernhardt, par Nadar, 1864.jpg|thumb|Sarah Bernhardt]]
'''Sarah Bernhardt''' (23 Kọ́yànsun 1844 - 26 Whejisun 1923) yin yọnnu flansenu he nọ daihun oplo ji tọn, yinkọ etọn to whenuena e yin jiji wẹ Henriette-Rosine Bernard, e sọawuhia to aihun oplo ji tọn he diyin hugan to ojlẹ etọn mẹ lẹ mẹ. Delẹ to aihun he mẹ e sọawuhia te to ojlẹ etọn enẹlẹ mẹ wẹ ''La Dame Aux Camelias'' he yin awuwlena gbọn Alexandre Dumas fils dali; ''Ruy Blas'' he yin awuwlena gbọn Victor Hugo dali, ''Fédora and La Tosca'' he yin awuwlena gbọn Victorien Sardou dali, po ''L'Aiglon'' po he yin awuwlena gbọn Edmond Rostand dali. Bernhardt daihun gbọn otò susu mẹ lẹdo aihon pe, e sọ yín dopo to aihundatọ tintan he yihodokanji lẹ mẹ. E yin pipa taidi dopo to yọnnu aihundatọ he bikan hugan to whenẹnu.
==Vuwhenu etọn==
Bernhardt yin jiji to ''5 rue de L'École-de-Médicine'' to [[Paris]] to azán ko-nukunawetọ kavi ko-nukunatọntọ Kọ́yànsun tọn to [[owhe]] 1844, yinkọ onọ etọn tọn wẹ Judith Bernard(mẹhe sọ nọ yin yiylọdọ dọ Julie kavi Youle). Yinkọ otọ etọn tọn ma yin yinyọnẹn taun, sọgbe hẹ nuhe mẹdelẹ dọ, otọ etọn sọgan ko wa sọn whẹndo akuẹnọ de tọn mẹ. Onọ etọn ma na ẹn ayidonugo sọmọ to whenue e tin to ovu. Sigba to whenue e tindo [[owhe]] ṣinawe, onọ etọn ze e do wehọmẹ de to [[Paris]], finẹ wẹ e daihun oplo ji tọn etọn tintan te.
To [[owhe]] 1859 Bernhardt se dọ otọ emitọn ko kú to yovotomẹ. Onọ̀ etọn ylọ whẹndo Otọ́ etọn tọn lẹ bo kanse ye nuhe Bernhardt na wa todin, dopo to ye mẹ he yinkọ etọn nọ yin Morny dọ e na yọn taun eyin Bernhardt na lẹzun aihundatọ oplo ji tọn de, nudide ehe ma hẹn homẹhun Bernhardt sọmọ ṣigba e kẹalọyi.
==Yanwle etọn lẹ==
Yanwle Bernhardt tọn bẹjẹeji to 1862 whenue e yin nuplọntọ to ''Comẹdie Francause'', e ma tindo kọdetọndagbe sọmọ to finẹ bo wa tọn sọn finẹ. To 1865, e lẹzun mẹhe diyin to Europe podọ to 1870 lẹ gblamẹ, ehe zọn bọ yé to oylọ basi nanẹn lẹdo Europe po New York po pe. E na ko lẹzun mẹhe diyin hugan to aihundatọ yọnnu lẹ mẹ to owhe kanweko fọtọnnukunẹnẹtọ mẹ ṣigba é plọn yọnnu jọja susu dogbọn aihun etọn lẹ dali.
==Yanwle he gbọngodo lẹ==
To 1905, to whenue e to aihunda to ''Rio de Janeiro'', Bernhardt gbleawuna ede sọn afọ adusi tọn etọn to whenue e to ada godo tọn etọn basi dile e zlọn sọn ado he yiaga de ji, afọ lọ ma gbọ ganji. To 1915, [[afọ]] lọ kò ji zẹjlẹgo bọ afọ adusi tọn etọn dona yin sinsansẹ, he zẹemẹdo dọ sẹkunọ de wẹ e wa lẹzun bo sọ nọ kẹkẹvi de mẹ na osun susu lẹ, mahopọnna ehe, e zindonukọn to yanwle etọn mẹ, e disa lẹdo [[Amẹlika]] pe to 1915 po kọndetọn dagbe po bo wa ku to whenue e lẹkọ do France to Azan koatọntọ, Whejisun, Owhe 1923 tọn. Bernhardt ku na azọn wutu to whenue ayi etọn gbẹazọn, ye dii do ''Père lachaise'' sín yọwhe to Paris.
==Owe lẹ==
==Nuyiwa lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Ada ordinatẹ tọn lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
4dv49x1nk6gvdn4t5ejw655c68fzzhi
27289
27288
2022-07-29T02:24:38Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Sarah Bernhardt, par Nadar, 1864.jpg|thumb|Sarah Bernhardt]]
'''Sarah Bernhardt''' (23 Kọ́yànsun 1844 - 26 Whejisun 1923) yin yọnnu flansenu he nọ daihun oplo ji tọn, yinkọ etọn to whenuena e yin jiji wẹ Henriette-Rosine Bernard, e sọawuhia to aihun oplo ji tọn he diyin hugan to ojlẹ etọn mẹ lẹ mẹ. Delẹ to aihun he mẹ e sọawuhia te to ojlẹ etọn enẹlẹ mẹ wẹ ''La Dame Aux Camelias'' he yin awuwlena gbọn Alexandre Dumas fils dali; ''Ruy Blas'' he yin awuwlena gbọn Victor Hugo dali, ''Fédora and La Tosca'' he yin awuwlena gbọn Victorien Sardou dali, po ''L'Aiglon'' po he yin awuwlena gbọn Edmond Rostand dali. Bernhardt daihun gbọn otò susu mẹ lẹdo aihon pe, e sọ yín dopo to aihundatọ tintan he yihodokanji lẹ mẹ. E yin pipa taidi dopo to yọnnu aihundatọ he bikan hugan to whenẹnu.
==Vuwhenu etọn==
Bernhardt yin jiji to ''5 rue de L'École-de-Médicine'' to [[Paris]] to azán ko-nukunawetọ kavi ko-nukunatọntọ Kọ́yànsun tọn to [[owhe]] 1844, yinkọ onọ etọn tọn wẹ Judith Bernard(mẹhe sọ nọ yin yiylọdọ dọ Julie kavi Youle). Yinkọ otọ etọn tọn ma yin yinyọnẹn taun, sọgbe hẹ nuhe mẹdelẹ dọ, otọ etọn sọgan ko wa sọn whẹndo akuẹnọ de tọn mẹ. Onọ etọn ma na ẹn ayidonugo sọmọ to whenue e tin to ovu. Sigba to whenue e tindo [[owhe]] ṣinawe, onọ etọn ze e do wehọmẹ de to [[Paris]], finẹ wẹ e daihun oplo ji tọn etọn tintan te.
To [[owhe]] 1859 Bernhardt se dọ otọ emitọn ko kú to yovotomẹ. Onọ̀ etọn ylọ whẹndo Otọ́ etọn tọn lẹ bo kanse ye nuhe Bernhardt na wa todin, dopo to ye mẹ he yinkọ etọn nọ yin Morny dọ e na yọn taun eyin Bernhardt na lẹzun aihundatọ oplo ji tọn de, nudide ehe ma hẹn homẹhun Bernhardt sọmọ ṣigba e kẹalọyi.
==Yanwle etọn lẹ==
Yanwle Bernhardt tọn bẹjẹeji to 1862 whenue e yin nuplọntọ to ''Comẹdie Francause'', e ma tindo kọdetọndagbe sọmọ to finẹ bo wa tọn sọn finẹ. To 1865, e lẹzun mẹhe diyin to Europe podọ to 1870 lẹ gblamẹ, ehe zọn bọ yé to oylọ basi nanẹn lẹdo Europe po New York po pe. E na ko lẹzun mẹhe diyin hugan to aihundatọ yọnnu lẹ mẹ to [[owhe]] kanweko fọtọnnukunẹnẹtọ mẹ ṣigba é plọn yọnnu jọja susu dogbọn aihun etọn lẹ dali.
==Yanwle he gbọngodo lẹ==
To 1905, to whenue e to aihunda to ''Rio de Janeiro'', Bernhardt gbleawuna ede sọn afọ adusi tọn etọn to whenue e to ada godo tọn etọn basi dile e zlọn sọn ado he yiaga de ji, afọ lọ ma gbọ ganji. To 1915, [[afọ]] lọ kò ji zẹjlẹgo bọ afọ adusi tọn etọn dona yin sinsansẹ, he zẹemẹdo dọ sẹkunọ de wẹ e wa lẹzun bo sọ nọ kẹkẹvi de mẹ na osun susu lẹ, mahopọnna ehe, e zindonukọn to yanwle etọn mẹ, e disa lẹdo [[Amẹlika]] pe to 1915 po kọndetọn dagbe po bo wa ku to whenue e lẹkọ do France to Azan koatọntọ, Whejisun, [[Owhe]] 1923 tọn. Bernhardt ku na azọn wutu to whenue ayi etọn gbẹazọn, ye dii do ''Père lachaise'' sín yọwhe to Paris.
==Owe lẹ==
==Nuyiwa lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Ada ordinatẹ tọn lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
7ltph2bkh7io6upqah7uk6swa8qxzi8
Sola Asedeko
0
686
27295
19110
2022-07-29T02:33:43Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Sola Asedeko''' yin aihundatọ sinima tọn, sinima-bayitọ, podọ anadenanutọ dé po he yin Naijilia-nu dé.
E yin yinyọnẹn lẹdo taidi ''Abeni'' na ada tangan he e yiwa to Abeni mẹ, yedọ sinima Otò [[Naijilia]] tọn dé he yin Bibasi to [[owhe]] 2006 mẹ bosọ yin anadena gbọn Tunde Kelani dali.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Asedeko yin jiji dó Ayimatẹn [[Awọnlin]] tọn, Hùwaji-Whèyihọ tọn to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ.
E yi Wehọmẹ Somori Comprehensive High to Ogba fihe e yi gbedewema wehọmẹ daho tọn te whẹpo e do dedo Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn fihe e yi gbedewema bachelor's degree to theatre art mẹ te, enẹgodo e yi gbedewema daho to ''Public Administration'' mẹ.
==Azọn etọn==
E bẹ azọn aihundida tọn jẹeji to [[owhe]] 2006 mẹ, [[owhe]] dopolọ he mẹ eyin tlọntlọngbọn to ''[[(sinima) Abeni|(sinima) Abeni]]'' tọn mẹ, sinima dé he Tunde Kelani yin basitọ podọ anadenanutọ dé na.
Sinima lọ hẹn ẹn diyin to lẹdo etọn mẹ, ehe dọn ayidonugo mẹdaho ''Tunde Kelani'' tọn, mẹhe yin anadenanutọ aihun lọ tọn, bọ e sọ vọ yíì zan to aihun nukundeji devo mẹ he hosọ etọn yin ''The narrow path'', podọ ewọ wẹ yin omẹ tangan he sọawuhia to aihun ehe mẹ fie e sọawuhia taidi yọnnu jọja dé he dona dè dopo to sunnu awe he jlo na dà ẹ lẹ mẹ te.
Aihun ehe wá yin pinpọnhlan di dehe dona yin nina ajọ̀ dé.
E ko sọawuhia to sinima Otò [[Naijilia]] tọn po soap operas tọn susu po mẹ.
==Aihun he e da lẹ==
*Abeni (2006)
*The Narrow Path (2006)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
8rjgnxxgke4d7p9b6exbtviz1wysacx
Stjepan Babić
0
691
27269
19210
2022-07-29T01:50:41Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Stjepan_Babi%C4%87.jpg|thumb|Stjepan Babić]]
'''Stjepan Babić''' (29 Abọ̀húsun 1925 – 27 Avivọsun 2021) yin ogbe plọntọ, tonudọtọ podọ wesetọ [[Croatia]] tọn. E yin jiji to Oriova, Croatia. E yin mẹplọntọ to wehọmẹ alavọ Zagreb tọn.
E wọ wẹ yin mẹbọdotogbogan Matica hrvatska tọn sọn 1989 jẹ 1992 podọ nukunmọnu kavi tẹnmẹpọntọ to Županijski D professor om (Chamber of the Counties) sọn 1993 jẹ 1997. E jo azọn do to 1991. E yin dopo to hagbẹ wedegbẹ tonudidọ oto Croatia tọn sọn 1993 jẹ 1997.
Babić basi matintọ to Zagreb to 27 Avivọsun 2021 to whenuena e tindo [[owhe]] 95.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
2j9xgwtk7ldk5iwdvkvhyprivnjh00l
Suraj Adekunbi
0
697
27247
19119
2022-07-28T20:03:26Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Suraj Adekunbi.jpg|thumb|Suraj Adekunbi]]
'''Surajudeen Ishola Adekunbi''' yin ajọwatọ Otò [[Naijilia]] tọn podọ dopo to Wedegbẹ́ Tonudidọ Ayimatẹn Ogun tọn, to fihe eyin hodọtọ yetọn te.
==Bẹjẹeji gbezan etọn==
E yin jiji to Ayetoro, to Ayimatẹn Ogun tọn, to Otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Adekunbi yin dopo to [[ovi]] fọtọ̀n he Rahmon po Elizabeth Adekunbi po ji lẹ mẹ.
E yi wehọmẹ dokọ̀ tọn St. Paul African church primary school, Ayetoro, whẹpo e do yi ''Comprehensive High School'', Ayetoro, to fihe e yi gbedewema pẹvi te to [[owhe]] 1993. E yi gbedewema to zomọ bibayi mẹ sọn wehọmẹ politẹknik tọn, Ilaro to [[owhe]] 1996, podọ gbedewema he bọdego sọn politẹknik Ibadan. E sọ yi gbedewama devo to Wehọmẹ Alavọ tọn ''Federal University of Technology'' Akure, podọ gbedewema daho to nubibasi po didoai po mẹ to [[owhe]] 2011, sọn wehọmẹ alavọ Ibadan tọn si.
==Azọn po tonudidọ po==
Adekunbi bẹ azọnwiwa jẹeji taidi alọgọtọ to Nigerian Petroleum Development Company (NPDC) to togbo Edo tọn mẹ to whenuena e to sinsẹn Naijilia to [[owhe]] 2000. To whenena e sẹn fo godo, e lezun mẹplọntọ to wehọmẹ alọnuzọnwatọ lẹ tọn, Idi-Aba, Abeokuta. To enẹgodo e biọ ogbẹ Ogun State Civil Service working in the Burea Transportation tọn mẹ sọn [[owhe]] 2004 jẹ 2006, whẹpo e do doalọte nado wazọn to azọnwhe otọ etọn tọn, Al-Rahman Oil & Gas Limited.
To 2007 e ze apotin nado yin wedegbẹ tonudọtọ ayimatẹn whezẹtẹn Egbado tọn ( he wa yin yinyoẹn taidi Yewa North ) Sigba e gbọawupo. To 2011, e sọ ze apotin devo to ogbẹ Action Congress of Nigeria (ACN) bo yin alọkẹyi. E yin dide taidi hodọtọ ogbẹ lọ tọn. E so yin dide whla awetọ taidi hodọtọ ogbẹ lọ tọn to 2015
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
1if9ypkdvfn8huslqk1rc2tituh98v4
T.M Ilesanmi
0
700
27299
19122
2022-07-29T02:41:02Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
Weyọnẹntọ '''Thomas Makanjuọla Ilesanmi''' wẹ omẹ tintan he yi ogan B.A to ada ogbe pinplọn po Litireso Afilika tọn to Obafemi Awolọwọ University. E ma dẹn bọ e yi gbọjẹ to whenue e ko wazọn to ada nuhe e plọn tọn mẹ godo sọn [[owhe]] 1975 jẹ 2005. Azọn susu wẹ e yiwa to ayọnuyigbaji, pẹẹde to e mẹ wẹ yin kinkan do odo to glẹnsigbe mẹ. Weyọnẹntọ T.M Ilesanmi yi wehọmẹ azọn mẹpinplọn tọn to Wehọmẹ Alavọ Ifẹ tọn (University Obafemi Awolowo todin), Ile Ife, [[Naijilia]], taidi alọgọtọ to ada ogbe pinplọn afilika po litireso po to Abọhusun, [[owhe]] 1975, to whenue e fo wẹhọmẹ alavọ tọn daho to Wẹhọmẹ Alavọ Pontifical, oto Lomu tọn po wẹhọmẹ alavọ Ifẹ tọn. E mọ zedaga yi to azọnmẹ to kọyansun, [[owhe]] 1997. Azọn lọ wa wẹ e te kaka jẹ whenue e yi gbọjẹ to azọnmẹ dile e jẹ do to whenue e pe owhe kandekoatọn to [[owhe]] 2005. Eyin mi pọn bẹplidopọ po kandai owe oyọnẹn tọn etọn, mi na mọdọ e tindo jidide podọ e yin nukunpedo azọn go tọ. Dodinnanu gando Ilesanmi go hunwhẹ avosinsan tọn po otan lẹ yin nudaho de, e sọ yin alọdlẹndo taidi nujọnu to nuyọnẹn dodinnanu tọn do Ayọgbe ji (Yoruba). Tọ ogbẹ etọn lẹ sẹnsẹn, Ilesanmi yin dopo to mẹho nugopọntọ na mẹsusu he plọn we bo dugan po ogan weyọnẹntọ lẹ tọn to [[azọ́n]] kọn.
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
p1x00vi52ds101erqb1l2fytwztuk7s
Valeria Gagealov
0
746
27249
19157
2022-07-28T20:12:17Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Valeria_Gagealov_2014_Romania_stamp.jpg|thumb|Valeria Gagealov]]
'''Valerie Gagealov''' yin jiji to azán ṣinẹnẹtọ Awewesun [[owhe]] 1931 bo nọgbẹ̀ kaka jẹ azán ṣinẹnẹtọ́ Afinplọnsun [[owhe]] 2021 tọn. E yin aihundatọ Lomunu dé. E yin jiji to Galatia, Lomu. E yin yinyọnẹn to adà he e yiwa to ''la Moara Cunoroc'' mẹ to 1955, to ''Columna'' mẹ to 1968, to ''Mihaiviteazul'' mẹ to 1971 podọ to ''Mihai caine de circ'' mẹ to 1979. Gageolov kú to Bucharest na [[Azọ̀nylankan COVID-19]] tọn he e jẹ wutu to whenue azọ́n bẹplamẹ lọ gbajẹgbonu to Lomu to whenue e tindo [[owhe]] 89.
==Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
qa1g3i2j1u0eehvtgmtqtoyz8kdjov8
Wole Ojo
0
766
27281
25410
2022-07-29T02:13:33Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Wole Ojo''' (yin jiji to azán ṣidopotọ, Ayidosun, [[owhe]] 1984) yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn dé. E tọ́n to aihun mẹ whla tintan to 2009, to whenuena e du to agbawhinwhlẹ ẹnẹtọ he ''Amstel Malta Box Office reality show'' zedai ji.
==Wehihia etọn==
E tindo gbedewema Bachelor's degree tọn to Creative Arts mẹ to Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn.
==Aihun he e da lẹ==
{| class="wikitable"
|-
! Owhe !! Aihun he eda lẹ !! Adà he eyi wa lẹ!! Ayidonugo lẹ
|-
| 2011|| ''[[Maami]]''|| Kashimawo || Drama
|-
| 2012|| ''When Fishes Drown'' || Tony || Drama
|-
| 2013|| ''Conversations at Dinner'' || Chidi Obi || Drama
|-
|rowspan="3"| 2014|| ''Umbara Point'' || Jelani || [[Thriller film|Thriller]]
|-
| ''Perfect Union'' || Steve Kadiri || Drama
|-
| ''[[Brave (2014 film)|Brave]]'' || Nathan Doga || Short film
|-
|rowspan="3"| 2015|| ''The MatchMaker'' || Bryan || [[romantic drama film]]
|-
| ''[[Out of Luck (2015 film)|Out of Luck]]'' || Seun || Drama
|-
| ''[[7 Inch Curve]]'' || Kamani || Drama
|-
|rowspan="2"| 2016|| ''[[Beyond Blood]]''
|-
| ''Entreat'' || Segun Adeoye || [[romantic drama film]]
|-
| 2018|| ''Bachelors eve''|| Uche || Drama
|-
|}
==Ajọ̀ lẹ==
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1984 lẹ]]
356z9g2ncv5frxbe4ft8kiociumsfof
Woodrow Wilson
0
768
27290
25408
2022-07-29T02:25:24Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:President Woodrow Wilson.jpg|thumb|President Woodrow Wilson]]
Doto '''Thomas Woodrow Wilson''' (azán Koatọ́n-nukunatọntọ Awewesun, [[owhe]] 1856 yi jẹ azán atọ̀ntọ Afínplọsun, [[owhe]] 1924) yin Ayimatẹngan kande-atọ́ntọ otò New Jersey tọn (1911-1913). E wa lẹzun togbogan Koatọ́n-nukunatọntọ to otò [[Amẹlika]] tọn mẹ (1913-1921). Eyin togbogan tintan he dugan whla awe debọdodego to ''White House'', to whenuena Andrew Jackson ko dugan po godo.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
3ubp27zgchtwd2wl5r8nrv2br72m1ll
Zain Asher
0
783
27297
19187
2022-07-29T02:38:03Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox gbẹtọ|YINKỌ ETỌN=Zain Asher|YẸDIDE ETỌN=Zain Asher.jpg|JIJIZAN=27 Avivọsun 1983}}
'''Zain Ejiofor Asher''' (yin jiji to azan gban-ewhe-awetọ, Avivọsun, [[owhe]] 1983) tọn mẹ. Eyin [[ovi]] jiji [[Naijilia]] po Britain po tọn, e yin hoyidokanjitọ na ''CNN International'' to New York City. E Kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN to [[owhe]] 2013. E sọ nọ wazọn na ''Money Magazine''.
== Bẹjẹeji gbẹzan etọn po tito wepinplọn etọn po ==
Ye ji to ''Balham'', ''London Borough of Wandsworth'', ''England''. Mẹjitọ etọn lẹ yin tovi [[Naijilia]] tọn. Asher yin novi na aihundatọ Chiwetel Ejiofor. E wa sọn topẹvi Ezeagu to [[Ayimatẹn Enugu Tọn|Ayimatẹn Enugu tọn]] to oto Naijlia tọn mẹ. To [[owhe]] 2005, Ashley yi wehọmẹ alavọ tọn Keble College to Oxford University fihe e plọn ogbe Spanish po Flansegbe po te. To owhe he bọdego, e fo wehọmẹ alavọ tọn etọn to Columbia University fihe e plọnnu gando oyọnẹn linlin tọn te.
== Azọn ==
E kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN to Afínplọsun [[owhe]] 2013. Ṣigba,Whẹpo e do kọnawudopọ hẹ azọnwhe CNN, e wazọn hẹ ''Money Magazine'' fihe e yin wekantọ akuẹ tọn te. E sọ wazọn na New 12 Brooklyn taidi linlinnamẹtọ.
== Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
ma3p3jf0ptbyrhgao87t2qjyq6llslp
Zungeru
0
790
27280
19192
2022-07-29T02:12:10Z
Gadarawamo
20
/* Otàn */
wikitext
text/x-wiki
'''Zungeru''' yín topẹvi de to [[Ayimatẹn Niger Tọn]] to [[Naijilia]]. Ewọ wẹ yin tatọ́-tẹnnọ to Agéwaji Naijilia tọn to aṣẹpipa Britain tọn whenu sọn 1902 jẹ 1916. Finẹ wẹ wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn [[Ayimatẹn Niger Tọn]] tọn tin te to Tọsisa Kaduna tọn waji.
==Otàn==
===To Aṣẹpipa Britain tọn glọ===
[[Wepo:Zungeru town, Nigeria 1929.jpg|thumb|Yẹdide topẹvi Zungeru tọn sọn aga, 1929]]
[[Wepo:1905 Borgu 1d local stamp with stamps of Northern Nigeria used on piece via Zungeru.jpg|thumb|Ohia gandudu Britain tọn na mẹjidugando Agéwaji Naijilia tọn lẹ tọn to he yin yiyizan to Borgu po Zungeru po, 1905]]
Sọgbe hẹ otàn mẹde-dọna-mẹde lẹdo mẹ tọn, hogbe lọ "Zungeru" yin agọ̀gbe hogbe lọ "Dunguru" tọn. Otàn hoho lẹ dohia dọ gandudomẹjitọ Britain tọn lẹ dùkosọ na dawe Gwari-nu de dile e to Dunguru (hànjinu de he [[Nupenu lẹ]] po Gwarinu lẹ po nọ yizan) de hò to lẹdo he wa nọ yin yiylọ todin dọ Zungeru mẹ. Yé kàn yinkọ hànjinu he hò e te lọ tọn se e bọ e dọ, "Dunguru", enẹ wẹ hẹn agọ̀gbe hogbe lọ tọn "Zungeru" zun yinkọ nọtẹn lọ tọn.
Awhànfuntọ Britain tọn lẹ gọ́ Zungeru to Zósun 1902 tọn, ehe to whenẹnu bẹ omẹ Gwari tọn lẹ hẹn. Nukọntọ gandudomẹjitọ lọ lẹ tọn Frederick Lugard de topẹvi lọ nado yin tatọ́-tẹnnọ Agéwaji Naijilia tọn do [[Jebba]] po Lokoja po ji, ehe yinmọ́ na e yin lẹdo de he to ṣẹnṣẹn de wutu. Britain-nu lọ lẹ hò zungbó he to lẹdo lọ mẹ lẹ bo ze ahì de, oslá Awhànfuntọ lẹ tọn lẹ, po [[dotowhé]] po, gọna nudevo lẹ dai do finẹ.
===To Gandudomẹji Yovo lẹ tọn godo===
Sọn whenue ahọ́nkan aṣẹpipa tọn yin tẹndiọna sọn Zungeru sọyi Kaduna wẹ gigo lẹdo lọ tọn ko jẹ didepo ji.
Lẹdo lẹ to Zungeru egbezangbe tọn bẹ Nnamdi Azikiwe Centre lọ, nọtẹn de na pinpẹnnutọn-yinyọnẹn didohia tògan tintan Naijilia tọn Nnamdi Azikiwe, he ko gbọgbé todin ehe yin gbigbá gbọn Ibrahim Babangida dali to gandudomẹji awhànfuntọ lẹ tọn whenu, ahì he Lugard gbá, ehe gbẹ po to yinyin yiyizan po Wehọmẹ nuyọnẹn wintinwintin tọn [[Ayimatẹn Niger Tọn|Ayimatẹn Niger tọn]] tọn po. Azọ́n adó he nọ gọalọna zòmọ he nọ wleawuna miyọ́n lẹtliki tọn gbigbá bẹjẹeji to 2015. Adó lọ to yinyin gbigbá gbọn ogbẹ́ de he to anadena Sinohydro tọn glọ de dali. Zòmọ lọ na penugo nado nọ wleawuna huhlọ́n lẹtliki tọn 700 MW tọ́n eyin e wazọ́n to gigọ mẹ.
==Sọhayinanu lẹ==
To 1926, topẹvi lọ po lẹdo he yin dide sọn ẹ mẹ lẹ po - Wushishi, Alewa, Guma (gbẹtọ sọha 3,440), Koriga (gbẹtọ sọha 801), Kuskaka (gbẹtọ sọha 2,108), Makangard (9,166), po Tegina po (gbẹtọ sọha 4,611) - e bẹ nudi omẹ 35,100 hẹn. Wushishi gọ́ na [[Nupenu lẹ]] , Hausanu lẹ po omẹ Gwari tọn lẹ; Alewa gọ́ na Gwarinu lẹ, Bauchinu lẹ, Hausanu lẹ po Kamakunu lẹ po; Guma gọ́ na Bongunu, Hausanu, Basanu po Bauchinu lẹ po; Koriga gọ́ na Hausanu lẹ , Kamakunu lẹ po Gwarinu lẹ po; Kuskaka gọ́ na Uranu lẹ, Ngwoi-nu lẹ, Hausanu lẹ po Kamakunu lẹ po; Makangard gọ́ na Makangaranu lẹ; podọ Tegina gọ́ na Bauchi, Gwari, Hausa, Kamuku, Ngwoi, po Basa po. To 2007, Hausa, Edo, Igbo, Ayọnu po Fulani lẹ po wẹ yin akọ he sù hugan to Zungeru. Sinsẹ̀n Klistiani tọn po Male tọn po wẹ yin Sinsẹ̀n tọntlọngbọn to finẹ.
==Lẹdo po Ninọmẹ Aimẹ tọn po==
Osó lẹ wẹ lẹdo Zungeru pe, ehe zọn bọ e yin dòdòmẹ na ofi yiaga he lẹdo e pe lẹ. Podọ ga, dohlán Kaduna waji, tọsisa flinflin Nnamaye po Tosheta po nọ sà gbọn topẹvi lọ pa.
Ofi he lẹdo Zungeru pé lẹ yin adà de atínkanmẹ, adà de agéklo; wunmẹ atín he wú do finẹ lẹ tọn bẹ Afzelia africana, Isoberlinia species, po Burkea africana po hẹn. Topẹvi lọ po lẹdo etọn po yin dopo to fiẹ hlá yozò bo ka sọ tindo aigba he yọ̀n hugan to [[Naijilia]].
==Tẹnsẹnamẹnu==
Pínpan glintẹn de tin to Zungeru he yin awuwledainanu togbó lọ tọn de.
==Omẹ Nukúndeji he wa sọn Zungeru lẹ==
Omẹ nukúndeji he wa sọn Zungeru delẹ die:
Nnamdi Azikiwe, tògan tintan Naijilia tọn.
Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu, nukọ̀ntọ mẹhe jlo nado klan sọn otò Naijilia tọn go nado do otò Biafra tọn ai lẹ tọn.
David Mark, Nukọ̀ntọ na Wedegbẹ́ Ayinamẹtọ lẹ tọn.
==Sọ Pọ́n==
[[Pínpan glintẹn lẹ to Naijilia]]
==Alọdlẹndonu lẹ==
dm9lchztlddljgtzqgaael3h8b1th9a
Tijjani Yahaya Kaura
0
817
27283
19134
2022-07-29T02:17:12Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Tijjani Yahaya Kaura''' yin tonudọtọ otò [[Naijilia]] tọn de he yin Devizọ́nwatọ Ayimatẹn tọn na linlin Jonọgbeji tògbo [[Naijilia]] tọn po Wekantọ na Ayimatẹngán Zamfara tọn (SSG). Ewọ wẹ tin to Otẹ̀n Sẹ́nnamẹ̀tọ́ nukunmọnu Ayimatẹn Zanfara North tọn to Togbo Naijilia tọn (National House Of Assembly). E yin Vòdiná to [[owhe]] 2015 podọ whladopodogọ́ to azán Ko-nukunatọ̀ntọ Òsùn Awetọ́ to Vodidi Gbangba tọn to [[Owhe]] 2019to Togbo Naijilia tọn to Tonudọgbẹ́ ''All Progressive Party (APC)'' tọn glọ. E sẹ̀n Taidi Azinponọ̀gán Sẹ́nnamẹtọ́ lẹ tọn dó walọyizan po Gandudu tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
4cznssjaw42gw8b3dk0qhan13dry3tq
Marvellous Odiete
0
830
27301
18934
2022-07-29T02:43:14Z
Gadarawamo
20
/* Gbẹzan bẹjẹeji tọn podo wehọmẹ po */
wikitext
text/x-wiki
'''Marvellous Efe Odiete''' (yin Jiji to 6 Zósun 1978) e yin hànjitọ wẹndagbe tọn de podọ hànkantọ de to [[Naijilia|Naijilia]].
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn podo wehọmẹ po==
Odiete yin jiji to 6 Zósun 1978 to Sapele, he yin apadewhe ayimatẹn Delta tọn do whẹndo klistiani tọn de mẹ. E yin hinhẹn biọ hànjiji mẹ sọn ovu whenu gbọn nuyiwadomẹji otọ́ etọn he yin yẹwhenọ John Odiete dali. E whẹ́n do amisa mẹ bo bẹ hànhonu yiyizan jẹẹji to whenue e tindo [[owhe]] wiawe (12). E plọnnu gando tonudidọ go to wehọmẹ alavọ [[Ibadan|Ibadan]] tọn.
==Azọn==
E wọ wẹ yin mẹhe yin nukọntọ to ''MTN Project Fame (Season 5)'' mẹ podọ to ojlẹ dindẹn godo e de ohàn dopodopo he sọha etọn su tọ́n taidi "Blow you a kiss", "You are worthy" and "I am not Alone".
Eyin oylọbasina nado jihàn de he ye ylọdọ "Follow You" hẹ Sammie Okposo.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn==
E wlealọ hẹ Joy Ilibeno to Afínplọsun 4, 2013.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1978 lẹ]]
hcy35baym88orytc3a7bheva1kigrfw
Ayimatẹn Kwara Tọn
0
859
27286
19602
2022-07-29T02:21:46Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Nigeria - Kwara.svg|thumb|Nọtẹn he to yẹdide Naijilia tọn lọ ji]]
[[File:Ilorin Train Station, kwara state.jpg|alt=Ilorin Train Station in Kwara|thumb|Ilorin Train Station in Kwara]]
'''Ayimatẹn Kwara Tọn''' yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ [[Ilorin]]. E yin didoai to azan ko-atọ́nnukunẹnẹtọ Nuwhàsun tọn to 1967. Bo yin dide sọn [[Lẹdo Agewaji Tọn|Lẹdo Agewaji tọn]] dowhenu tọn mẹ. Ayimatẹn Kwara tọn tindo dogbo hẹ [[Ayimatẹn Ekiti Tọn|Ayimatẹn Ekiti tọn]], [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]] podọ [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] to Hùwaji. E do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Niger Tọn|Ayimatẹn Niger tọn]] to Agewaji. Ayimatẹn Kwara tọn do dogbo hẹ [[Ayimatẹn Kogi Tọn|Ayimatẹn Kogi tọn]] to whèzẹtẹn.
Mọdopolọ e tindo dogbo hẹ Otogbo [[Benẹ]] tọn to Whèyihọ-waji. Mẹhihia he wa aimẹ to [[owhe]] 2006 dohia dọ Ayimatẹn Kwara tọn yin Ayimatẹn gbàn he gbẹtọ su te hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ. Ayimatẹn Kwara tọn wẹ yin Ayimatẹn ṣinẹnẹtọ he klo hugan to Otogbo Nigeria tọn mẹ.
==Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ==
Gandudu Dokọtọn fọtọ̀n-nukundopo wẹ tin to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ. Ayimatẹn ehe bẹ lẹdo gandudu Dokọtọn fòtọ̀n-nukundopo hẹn, ehelẹ wẹ:
#Asa
#Baruten
#Edu
#Ekiti
#Ifelodun
#Ilorin East
#Ilorin South
#Ilorin West
#Isin
#Irepodun
#Kaiama
#Moro
#Offa
#Oke Ero
#Oyun
#Pategi
==Akò jọun Ayimatẹn Kwara tọn lẹ==
Akò jọun Ayimatẹn Kwara tọn lẹ wẹ Yoruba, Fulani, Nupe po Baruba.Ogbè voovo ẹnẹ wẹ tin to Ayimatẹn lọ mẹ, delẹ to ye mẹ wẹ: Yoruba, Nupe, Baatonum po Bokobaru.
{| class="wikitable"
! Gandudu-Lẹdo tọn lẹ to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ!! Ogbè
|-
| [[Asa, Kwara|Asa]] || [[Yoruba language|Yoruba]]
|-
| [[Baruten]] || [[Bariba language|Baatonum]] po [[Busa language (Mande)|Bokobaru]]
|-
| [[Edu, Kwara|Edu]] || [[Nupe language|Nupe]]
|-
| [[Ekiti, Kwara|Ekiti]] || Yoruba
|-
| [[Ifelodun, Kwara|Ifelodun]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin East]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin South]] || Yoruba
|-
| [[Ilorin West]] || Yoruba
|-
| [[Isin, Kwara|Isin]] || Yoruba
|-
| [[Irepodun, Kwara|Irepodun]] || Yoruba
|-
| [[Kaiama]] || Bokobaru
|-
| [[Moro, Kwara|Moro]] || Yoruba
|-
| [[Offa, Kwara|Offa]] || Yoruba
|-
| [[Oke Ero]] || Yoruba
|-
| [[Oyun]] || Yoruba
|-
| [[Pategi]] || Nupe
|}
==Ayimatẹn-gán==
To azan ko-atọ́n-nukun-ẹnẹtọ Nuwhàsun owhe 2019 tọn, Abdulrazaq Abdulrahman wẹ ye dè taidi Ayimatẹn-gán do e ji to alọnu din podọ ogbẹ́ APC tọn mẹ wẹ ewọ tin te.Mẹ he bọdo Ayimatẹn-gán Ayimatẹn Kwara tọn go wẹ yin Kayode Alabi.
==Adọkunnu he tin to Ayimatẹn Kwara tọn mẹ lẹ==
* Sika
* Osẹ̀n wewe
* Okẹ́n
* Okò
* Amì
* Quartz
* Mabli
* Kaolin
* Feldsper
Mẹheto oto lọ mẹ lẹ yin yinyọnẹn na gle zọn ye tọn le.
==Ayidedaitẹn saditọ lẹ tọn to Ayimatẹn Plateau tọn==
[[Image:Kwarastatedrummers.jpg|thumb|right|Hunhoto, Ijomu Oro Gbétatò, Ayimatẹn Kwara tọn.]]
* Esie Museum
* Owu Waterfalls
* Imoleboja Rock Shelter
* Agbonna Hill Awọn Mass Wedding
* Sobi Hill
* Ero Omola Waterfall
==Wehọmẹ Alavọ tọn to Ayimatẹn Kwara tọn ==
* Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Kwara tọn
* Wehọmẹ Alavọ Kwara tọn
* Wehọmẹ Alavọ Al-Hikmah
* Wehọmẹ Alavọ Landmark
* Wehọmẹ Alavọ Crown Hill
* Wehọmẹ Alavọ Summit
* Wehọmẹ Alavọ Thomas Adewumi
* Wehọmẹ Alavọ Ahman Pategi
* Wehọmẹ Alavọ Offa tọn
* Wehọmẹ Politẹknik Ayimatẹn Kwara tọn
* Wehọmẹ Federal Politẹknik Offa
* Wehọmẹ Politẹknik Igbo Owu
* Wehọmẹ Politẹknik Lens
* Wehọmẹ Politẹknik Graceland
* College of Education Ilemona
* Muyideen College of Education
* Kinsey College of Education, Ilorin
* Moje College of Education Erin-Ile
* Imam Hamzat College of Education
* ECWA College of Education
* College of Education Offa
* College of Education Oro
* Nana Aisha College of Education
* Pan African College of Education
* Kwara State College of Education Ilorin
* Kwara State College of Education (Technical) Lafiagi
* Nigeria Army School of Education
* Nigerian Navy School of Health Science, Irra Road, Offa
* International Aviation College, Ilorin
==Gbẹtọ Nukundeji Lẹ sọn Ayimatẹn Kwara tọn==
* AbdulRahman AbdulRazak- Tonudọtọ
* Bukola Saraki- Tonudọtọ
* David Abioye- Ayimatẹn-gán
* Lola Ashiru- Aholuzọnwato po Tonudọtọ
* Adamu Atta- Tonudoto
* Kunle Afolayan- Aihundatọ Nikikodonamẹton po Nu bayitọ
* Ayeloyun- Hànjito
* Joseph Ayo Babalola- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
* David Gbamigboye- Awhànfunto Numiimọnọ
* Theophilus Gbamigboye- Awhànfunto Numiimọnọ po Tonudọtọ
* Salihu Modibbo Alfa Belgore- Whèyidọto po To Whẹdatọ-gàn
* Adebayo Salami (Oga Bello)- Aihundatọ Nikikodonamẹton po Nu bayitọ
* Yusuf Gobir- Anadenanutọ
* Ola Ibrahim- Ogàn Awhànfunto tọju Naijilia tọn
* Rafiu Adebayo Ibrahim- Tonudọtọ
* Farooq Kperogi- Linlin-hiatọ
* Mohammed Shaaba Lafiagi- Tonudọtọ
* Làgbájá- Hànjito
* Salaudeen Latinwo- Awhànfunto Numiimọnọ
* Mohammed Lawal- Ogàn Awhànfunto tọju Naijilia tọn
* Lai Mohammed- Whèyidọto po Lizọnyizọnwatọ
* Ibrahim Yahaya Oloriegbe- Tonudọtọ
* Abdulkadir Orire-
* David Oyedepo- Nukọntọ sinsẹ̀n tọn
* Wasiu Alabi Pasuma- Hànjito
* Gbemisola Ruqayyah Saraki- Tonudọtọ
* Olusola Saraki- Tonudọtọ
* Toyin Saraki
* AbdulRazzaq Ibrahim Salman- Tonudọtọ
* Bola Shagaya- Ajọwatọ
* Tony Tequila- Hànjitọ
* Rashidi Yekini- Agbàwhlẹntọ
* Abimbola Abolarinwa- Dotozọ́nwatọ
[[Adà:Naijilia]]
[[Adà:Ayimatẹn lẹ to Naijilia]]
crwi8rdu4w65b2riqvvgraputla9dcl
Nnachi Ipia
0
900
27250
25756
2022-07-28T20:14:06Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Nnachi Ipia''' yin dopo to mẹhe dó otò Aro tọn ai lẹ mẹ, otò lọ wẹ klohugan to [[Ayimatẹn Abia Tọn|Ayimatẹn Abia tọn]], to huwaji-whezẹtẹn tọn tògbo [[Naijilia]] tọn. To vivọnu [[owhe]] kanweko fọtọ̀nnukunawetọ tọn, e yin bokọtọnọ de he wá sọn Edda sẹpọ Afrikpo. Ahọlu Agwu yin anadena gbọn hẹnnumẹ etọn he yin Ahọlu Agwu Inobia dali he to gandudu Aro tọn bo biọ alọgọ́ to Nnachi sí to awhan Aro-Ibibio tọn whenu. To whenue huhlọ́n etọn ma pé [[kẹntọ́]] etọn ji, Nnachi basi oylọ ná mẹdevo lẹ sọ́n Cross River he yin yinyọnẹ̀n taidi Akpanù lẹ. Akuma po Osin Nnubi po deananá Akpanù lẹ yì Otò Aro tọn mẹ bo kọngbèdópọ́ hẹ́ awhanfuntọ́ Igbo tọn nado funawhan sọ́ta gandudu Obong Okon Ita tọn. Osim kú, ṣigba Akuma gán bo lẹzun Ahọlu Aro tọn tintan. To [[okú]] etọn godo, ovivi Nnachi tọn lẹ yítẹ̀n gandudu tọn bẹsọ́n [[ovi]] etọ̀n Oke Nnachi ji. Yewlẹ wẹ to gandu dó Aronù lẹ ji.
==Kanṣadopọ́ gbangba tọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
gnr90k1kjp62smzak4f0joyj2irvytx
27251
27250
2022-07-28T20:14:57Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Nnachi Ipia''' yin dopo to mẹhe dó otò Aro tọn ai lẹ mẹ, otò lọ wẹ klohugan to [[Ayimatẹn Abia Tọn|Ayimatẹn Abia tọn]], to huwaji-whezẹtẹn tọn tògbo [[Naijilia]] tọn. To vivọnu [[owhe]] kanweko fọtọ̀nnukunawetọ tọn, e yin bokọtọnọ de he wá sọn Edda sẹpọ Afrikpo. Ahọlu Agwu yin anadena gbọn hẹnnumẹ etọn he yin Ahọlu Agwu Inobia dali he to gandudu Aro tọn bo biọ alọgọ́ to Nnachi sí to awhan Aro-Ibibio tọn whenu. To whenue huhlọ́n etọn ma pé [[kẹntọ]] etọn ji, Nnachi basi oylọ ná mẹdevo lẹ sọ́n Cross River he yin yinyọnẹ̀n taidi Akpanù lẹ. Akuma po Osin Nnubi po deananá Akpanù lẹ yì Otò Aro tọn mẹ bo kọngbèdópọ́ hẹ́ awhanfuntọ́ Igbo tọn nado funawhan sọ́ta gandudu Obong Okon Ita tọn. Osim kú, ṣigba Akuma gán bo lẹzun Ahọlu Aro tọn tintan. To [[okú]] etọn godo, ovivi Nnachi tọn lẹ yítẹ̀n gandudu tọn bẹsọ́n [[ovi]] etọ̀n Oke Nnachi ji. Yewlẹ wẹ to gandu dó Aronù lẹ ji.
==Kanṣadopọ́ gbangba tọn==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
h3d9f5ijpfqdcxqrs13vzwzgp19mt44
Lady IB
0
1103
27284
26705
2022-07-29T02:18:35Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Ibitoru I.B. Green,''' yin yinyọnẹ̀n ganji di '''Lady IB''', é yín hanjitọ́ dé bo wa sọ́n Otò Bonny tọn mẹ, to [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] mẹ to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yin dide di ogan ná ''(Performing Musicians Association of Nigeria Rivers State Branch)'' to [[owhe]] 2013 podọ ewọ wẹ omẹ awetọ he ná mọ otẹn enẹ yi gbọnvona Muma Gee. To Whenue e wazọn na nudi [[Owhe]] dopo godo, é sọ yin dide whla awetọ́ dó otẹn lọ mẹ. É ko wazọn dopọ́ hẹ́ Aihundatọ Daniel Wilson, King Sunny Brown, Don Bruce,
Geraldo Pino po Prince David Bull po mẹdevo lẹ po ga.
==Todowhinnu lẹ==
==Gbedewema lẹ==
==Gbedewema Odudu sin ohàn lẹ==
==Sọ́ pọ́n==
==Alọdlẹdonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
2cxyist0o47bdwdc4hbqkcftxt9elkc
Oge Okoye
0
1133
27272
21309
2022-07-29T01:57:50Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Oge Okoye''' yin aihundida lamẹyiya tọn datọ Naijilia tọn de he wa sọn Nnewi to [[Ayimatẹn Anambra Tọn]] mẹ. Oge Okoye yinjiji to London, bọ to nukọnmẹ e lẹkọwa awọnlin podo whẹdo etọn po. E fo wehọmẹ dokọ tọn etọn to London whẹpo do lẹkọ do Naijilia. Mahopọnadọ e lẹkọwa [[Naijilia]], e yi University Primary School Enugu bosọ zindonukọn na do yi Holy Rosary College, to Enugu nado yi wehọmẹ daho etọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Oge Okoye graduate sọn wehọmẹ alavọtọn tọn Nnamdi Azikiwe tọn, Awka podo gbedewema Theatre Arts tọn.
Okoye kọnawu dopọ hẹ azọnwhe aihundida lamẹyiya tọn he yin yinyọnẹn taidi Noollywood to 2001. E wa limelight to 2002 to whenue e do mahẹ to aihu ‘Spanner’mẹ godo to fihe e bẹjẹeji hẹ Chinedu Ikedieze he yin yinyọnẹn ganji taidi ‘Aki’ to azọn whe aihundida lamẹyiya tọn [[Naijilia]] tọn mẹ te. E da họntọnsunu etọn daidai tọn he nọ yin Stangley Duru to 2005 boji [[ovi]] awe naẹ. E jẹvo sọn asu etọn de to [[owhe]] 2012 tọn mẹ. To 2006, e yin dide na ajọ African Movie Academy tọ na "Best Actress in a supporting role" na ada ha eyiwa to aihu lọ "Eagle's Bride" mẹ
==Aihun he e da lẹ==
*Spanner (2002)
*Blood Sister (2003)
*Forever Yours (2003)
*Handsome (2003)
*Magic Love (2003)
*My Command (2003)
*Sister Mary (2003)
*Arsenal (2004)
*Beautiful Faces (2004)
*I Believe in You (2004)
*Indecent Girl (2004) .... O'rel
*I Want Your Wife (2004)
*Little Angel (2004)
*My Desire (2004)
*Separate Lives (2004)
*Spanner 3 (2004)
*Spanner Goes to Jail (2004)
*11:45... Too Late (2005)
*Beyond Passion (2005)
*Black Bra (2005)
*Crazy Passion (2005)
*Desperate Love (2005)
*Eagle's Bride (2005)
*Emotional Battle (2005)
*Every Single Day (2005)
*Face of Africa (2005) .... Ukheria
*Friends & Lovers (2005)
*The Girl Is Mine (2005)
*It's Juliet or No One (2005)
*The King's Son (2005)
*Marry Me (2005)
*Orange Groove (2005)
*Paradise to Hell (2005)
*Shock (2005)
*To Love and Live Again (2005)
*Trinity (2005)
*Trouble Maker (2005)
*War Game (2006)
*The Snake Girl (2006)
*Blackberry Babes (2010)
*Sincerity
*Sinful Game
*Festac Town (2014)
dv6tlpxqqgmyto2dt5u32auyzrbyfg5
27312
27272
2022-07-29T08:15:43Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Oge Okoye''' yin aihundida lamẹyiya tọn datọ Naijilia tọn de he wa sọn Nnewi to [[Ayimatẹn Anambra Tọn]] mẹ. Oge Okoye yinjiji to London, bọ to nukọnmẹ e lẹkọwa awọnlin podo whẹdo etọn po. E fo wehọmẹ dokọ tọn etọn to London whẹpo do lẹkọ do Naijilia. Mahopọnadọ e lẹkọwa [[Naijilia]], e yi University Primary School Enugu bosọ zindonukọn na do yi Holy Rosary College, to Enugu nado yi wehọmẹ daho etọn.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn==
Oge Okoye graduate sọn wehọmẹ alavọtọn tọn Nnamdi Azikiwe tọn, Awka podo gbedewema Theatre Arts tọn.
Okoye kọnawu dopọ hẹ azọnwhe aihundida lamẹyiya tọn he yin yinyọnẹn taidi Noollywood to 2001. E wa limelight to 2002 to whenue e do mahẹ to aihu ‘Spanner’mẹ godo to fihe e bẹjẹeji hẹ Chinedu Ikedieze he yin yinyọnẹn ganji taidi ‘Aki’ to azọn whe aihundida lamẹyiya tọn [[Naijilia]] tọn mẹ te. E da họntọnsunu etọn daidai tọn he nọ yin Stangley Duru to 2005 boji [[ovi]] awe naẹ. E jẹvo sọn asu etọn de to [[owhe]] 2012 tọn mẹ. To 2006, e yin dide na ajọ African Movie Academy tọ na "Best Actress in a supporting role" na ada ha eyiwa to aihu lọ "Eagle's Bride" mẹ
==Aihun he e da lẹ==
*Spanner (2002)
*Blood Sister (2003)
*Forever Yours (2003)
*Handsome (2003)
*Magic Love (2003)
*My Command (2003)
*Sister Mary (2003)
*Arsenal (2004)
*Beautiful Faces (2004)
*I Believe in You (2004)
*Indecent Girl (2004) .... O'rel
*I Want Your Wife (2004)
*Little Angel (2004)
*My Desire (2004)
*Separate Lives (2004)
*Spanner 3 (2004)
*Spanner Goes to Jail (2004)
*11:45... Too Late (2005)
*Beyond Passion (2005)
*Black Bra (2005)
*Crazy Passion (2005)
*Desperate Love (2005)
*Eagle's Bride (2005)
*Emotional Battle (2005)
*Every Single Day (2005)
*Face of Africa (2005) .... Ukheria
*Friends & Lovers (2005)
*The Girl Is Mine (2005)
*It's Juliet or No One (2005)
*The King's Son (2005)
*Marry Me (2005)
*Orange Groove (2005)
*Paradise to Hell (2005)
*Shock (2005)
*To Love and Live Again (2005)
*Trinity (2005)
*Trouble Maker (2005)
*War Game (2006)
*The Snake Girl (2006)
*Blackberry Babes (2010)
*Sincerity
*Sinful Game
*Festac Town (2014)
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
ir0nl0f8xweg9u2ttpvck3wyt32yf2k
Adele
0
1155
27302
23453
2022-07-29T02:43:55Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Adele Laurie Blue Adkins''' MBE (yin jiji to azan atọ́ntọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1988) yin hànsinọ Glẹnsigbe tọn po ohàn kantọ. Eyin hànsinọ nukundeji de, he nọ sá hoyidokanji he hugan livi kantọ̀n (120).
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
6hnv6dbktha3pvzy4ozstynsufumtrq
Kofoworola Oladoyinbo Ojomo
0
1165
27271
23464
2022-07-29T01:56:30Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Kofoworola Oladoyinbo Ojomo''' yin Ahọlu he peve nukundeji de he du Ahọlu to Ijebu Owo, enẹwẹ to [[Ayimatẹn Ondo Tọn|Ayimatẹn Ondo tọn]] mẹ. To wheyihọwaji [[Nigeria|Naijilia]] tọn, e yin ovivi Ojugbelu Arere tọn, yèdọ gbehosọnalijitọ ''[[ỌLỌWỌ OF ỌWỌ]]''. E hẹ Ahọluzinpoji to osun sidopotọ, azán wiatọntọ, [[owhe]] 2004 tọn, whenue Agboola Ojomo Agunloye yin matintọ to osun atọ̀ntọ
[[owhe]] 2003 tọn. E hẹ ganzinpoji to whenue e yí gbọjẹ whenu gaa tọn sọn awhànzọ́n mẹ godo, e yin awhanfuntọ [[Nigeria|Naijilia]] tọn ogán daho dopo.
==Tuklajijẹ Gandudu tọn==
Nuhahun delẹ wá aimẹ to gandudu lọ whenu to Azán wiatọntọ, Ayidosun, [[Owhe]] 2004 tọn mẹ. To hihodo mẹdide ahọlu he jẹ na ofin lọ tọn gbọn ahọluyidotẹnmẹtọ dali, Amaka he ewọ lọsu yin dopo to mẹdide lẹ mẹ biọ to whẹ̀dọhọsa daho si nado de e sẹ. Nubiọtomẹsi etọn ma yin alọkẹyi gba bọ Kofoworola wá yin dide taidi Ojomo
Oluda tọn. whẹ̀dida lọ ma jẹ Amaka tọn ji
bọ e vọ owhẹ̀ ylọ gandego. E yin zizedo Azinponọ gbọn Ahọlu Ọlateru ọlagbegi.
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
oflvqc76tfqwcs8sbs8fctxrwn3wxwe
Fọnnu lẹ
0
1172
27303
23508
2022-07-29T02:46:19Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Omẹ Fọn tọn lẹ''', he sọ nọ yin yiylọdọ '''Fọnnu''', '''Agadja''' kavi '''[[Dahomey]]''', wẹ yin akọ̀ he klo hugan to [[Benẹ]] bo su to huwaji otò lọ tọn; yé sọ tin to hùwaji-whèyihọ tọn [[Naijilia]] tọn po [[Togo]] po. Bladopọ gbẹtọ sọha he akọ̀ ehe behẹn tọn wẹ nudi gbẹtọ sọha 3,500,000, podọ yé nọ dó Fọngbe.
Otàn Fọnnu lẹ tọn tindo kanṣiṣa po ahọluduta [[Dahomey]] tọn po, ahọluduta de he yin anadena ganji de to [[owhe]] kanweko fọtọnnukun-awetọ ṣigba bo tindo dodonu dowhenu tọn dopolọ po omẹ [[Aja]] tọn lẹ po. To aṣa-liho, Fọnnu lẹ yin akọ̀ de he mẹ aṣà, oyọnẹn, aliho nuyiwa tọn, linlẹn lẹ, anazọ́n po mọmọ po nọ yin pinplọnmẹ sọn whẹndo de jẹ devo mẹ gbọn otàn lehe nulẹ nọ yin wiwa do tọn didọ namẹ gblamẹ matin kandai jọun de, yé sọ tindo aliho sinsẹ̀n-bibasi tọn yetọn he nọ yin anadena ganji de. Yé yin yinyọnẹn gbọn yovo ajọ́ kanlinmọ tọn wàtọ [[owhe]] kanweko fọtọnnukun-ẹnẹtọ tọn lẹ na àṣà N'Nonmiton kavi [[Dahomey]] Amazons tọn yetọn – he nọ dozolanmẹna yọnnu yetọn lẹ nado sẹ̀n taidi awhànfuntọ lẹ, he to [[owhe]] susu lẹ godo wá funawhàn sọta yovo France tọn lẹ to 1890. Susu Fọnnu lẹ tọn wẹ nọ nọ̀ gbétatò lẹ po tòpẹvi lẹ po mẹ bo nọ nọ̀ ohọ̀ okọ́ vẹẹ tọn lẹ mẹ.
jvve1mqqufel6ouw7nahmsfsa57yrgt
Astonishing the Gods
0
1206
27292
24272
2022-07-29T02:28:47Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Astonishing the Gods''' yin otànwe de gbọn Ben Okri he yin wekantọ Otò [[Naijilia]] tọn de.
To azán atọ́ntọ, Abòhúsun, [[owhe]] 2019 tọn mẹ, linlinhọsa BBC tọn basi kandai ''Astonishing the Gods'' tọn taidi dopo to otànwe he yinuwa do gbẹtọ lẹ ji hugan to otànwe kanweko lẹ mẹ.
To hokanse dé mẹ po The Guardian Okri po, e dọdọ emi kan otànwe lọ to whenue emi to nùbla.
==Alọdlẹndonu lẹ==
c3j66wagkls3cmvexo9cf4c9au5wp13
27313
27292
2022-07-29T08:17:37Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Astonishing the Gods''' yin otànwe de gbọn Ben Okri he yin wekantọ Otò [[Naijilia]] tọn de.
To azán atọ́ntọ, Abòhúsun, [[owhe]] 2019 tọn mẹ, linlinhọsa BBC tọn basi kandai ''Astonishing the Gods'' tọn taidi dopo to otànwe he yinuwa do gbẹtọ lẹ ji hugan to otànwe kanweko lẹ mẹ.
To hokanse dé mẹ po The Guardian Okri po, e dọdọ emi kan otànwe lọ to whenue emi to nùbla.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Owe lẹ]]
cudvrtmy05r9nrs68coumft8ujh30ia
Kehinde (owe)
0
1220
27277
25081
2022-07-29T02:04:58Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Kehinde ''' yin otanwé dé he yin didetọ́n to [[owhe]] 1994 gbọn Buchi Emecheta dali. Owe lọ dọho gando otàn yọnnu British-[[naijilia]] tọn he nọ Kehinde Okolo, po asú etọn Albert po he to linlẹn nado tọ́n sọ́n London bo lẹkọ wá [[Naijilia]]. Albert he yin asú lọ tindo òjló nado lẹkọ dó [[Naijilia]], ṣuga Asì etọn he tin to ohò (pregnant) jló na gbọṣi London. Albert he yin tatọ́ lọ lẹkọ dó [[Naijilia]] édeṣó, bo jo Asì etọn Kehinde dó nado dè eyin é ná hodo asú etọn kavi lala.
==Alọdlẹndonu lẹ==
dj0cyfjkf7d3278dpiwy6b0b3nefgbt
Yinka Quadri
0
1222
27285
24917
2022-07-29T02:20:32Z
Gadarawamo
20
/* Azọ́n he e de */
wikitext
text/x-wiki
'''Alhaji Akanní Olayinka Quadri''' (he yin jiji to 6 Zósun1959) yín Aihúndatọ [[Naijilia]] tọn de,Anadenanutọ Aihúndida tọn. E yín jiji bo yín pinplọ́n whẹ́n tó Lopó Awọ̀nlin tọn, to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] ṣigba yin tomẹ̀nu Oro tọn to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. E do mahẹ to Aihúndida de mẹ wayi he yinkọ etọn yin Apaadi. E yin dide taidi Mẹho Nukundeji de to Ahọluduta lẹdó Oro tọn. Uwọ wẹ yin Ogán podọ dopo to mẹhe dó Ogbẹ́ Aihúndida Tọn he nọ yin(Odunfa Caucus) tọn ai lẹ mẹ. Azọnwhé Ogbẹ́ lọ tọn tin to [[Ebute-Meta]], [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]].
==Vuwhènu etọn==
Yinka, mẹhe ko nọ Igbomina-Owomeje, [[Ayimatẹn Kwara]] tọn wayi, yín jiji do whẹ̀ndo he ma bẹ mẹsusu hẹn de mẹ to Zósun 1959 to [[Lopó Awọnlin]] tọn to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Wepinplọn etọn==
E dotana wehọmẹ dokọ tọn po wehọmẹ daho etọn po to wehọmẹ St. Catholic tọn he tin to Ebute-Elefun, to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Azọ́n he e de==
Yinka, mẹhe sọ yin yinyọnẹn taidi Fagbamila bẹ azọ́n aihúndida tọn etọn jẹeji to 1976 to whenue uwọ po Taiwo Olayinka po to pọmẹ hẹ họntọn delẹ wleawuna ogbẹ́ aihúndida tọn de he yé ylọdọ Pipli Aihúndagbẹ́ Afopina tọn to whenue e doalọtena wehọmẹ yiyi godo. E ko do mahẹ to filmu 90 linlan mẹ sọn whenue gbọn Adà televiziọn ji etọn lẹ he nọ yin Agbodorogun bẹjẹ̀eji. To Lidosun 3, 2014 de otàn gbẹzán tọn etọn tọ́n bo ylọ ẹ dọ Yinka Quadri:Owán Asuka de Tọn bo ko sọ basi whùnwhẹ debọdodego tọn lẹ to [[owhe]] 36 he e ko yizan to aihúndida mẹ lẹ mẹ.
nf2u6hkww3ec0pe9fiotnnvfodi0imb
27307
27285
2022-07-29T05:00:33Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Alhaji Akanní Olayinka Quadri''' (he yin jiji to 6 Zósun1959) yín Aihúndatọ [[Naijilia]] tọn de,Anadenanutọ Aihúndida tọn. E yín jiji bo yín pinplọ́n whẹ́n tó Lopó Awọ̀nlin tọn, to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] ṣigba yin tomẹ̀nu Oro tọn to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. E do mahẹ to Aihúndida de mẹ wayi he yinkọ etọn yin Apaadi. E yin dide taidi Mẹho Nukundeji de to Ahọluduta lẹdó Oro tọn. Uwọ wẹ yin Ogán podọ dopo to mẹhe dó Ogbẹ́ Aihúndida Tọn he nọ yin(Odunfa Caucus) tọn ai lẹ mẹ. Azọnwhé Ogbẹ́ lọ tọn tin to [[Ebute-Meta]], [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]].
==Vuwhènu etọn==
Yinka, mẹhe ko nọ Igbomina-Owomeje, [[Ayimatẹn Kwara]] tọn wayi, yín jiji do whẹ̀ndo he ma bẹ mẹsusu hẹn de mẹ to Zósun 1959 to [[Lopó Awọnlin]] tọn to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Wepinplọn etọn==
E dotana wehọmẹ dokọ tọn po wehọmẹ daho etọn po to wehọmẹ St. Catholic tọn he tin to Ebute-Elefun, to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Azọ́n he e de==
Yinka, mẹhe sọ yin yinyọnẹn taidi Fagbamila bẹ azọ́n aihúndida tọn etọn jẹeji to 1976 to whenue uwọ po Taiwo Olayinka po to pọmẹ hẹ họntọn delẹ wleawuna ogbẹ́ aihúndida tọn de he yé ylọdọ Pipli Aihúndagbẹ́ Afopina tọn to whenue e doalọtena wehọmẹ yiyi godo. E ko do mahẹ to filmu 90 linlan mẹ sọn whenue gbọn Adà televiziọn ji etọn lẹ he nọ yin Agbodorogun bẹjẹ̀eji. To Lidosun 3, 2014 de otàn gbẹzán tọn etọn tọ́n bo ylọ ẹ dọ Yinka Quadri:Owán Asuka de Tọn bo ko sọ basi whùnwhẹ debọdodego tọn lẹ to [[owhe]] 36 he e ko yizan to aihúndida mẹ lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
roglt29a9g1vtaur3e4pmpa6ij8pg5g
27308
27307
2022-07-29T05:01:48Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Alhaji Akanní Olayinka Quadri''' (he yin jiji to 6 Zósun 1959) yín Aihúndatọ [[Naijilia]] tọn de, Anadenanutọ Aihúndida tọn. E yín jiji bo yín pinplọ́n whẹ́n tó Lopó Awọ̀nlin tọn, to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] ṣigba yin tomẹ̀nu Oro tọn to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. E do mahẹ to Aihúndida de mẹ wayi he yinkọ etọn yin Apaadi. E yin dide taidi Mẹho Nukundeji de to Ahọluduta lẹdó Oro tọn. Uwọ wẹ yin Ogán podọ dopo to mẹhe dó Ogbẹ́ Aihúndida Tọn he nọ yin(Odunfa Caucus) tọn ai lẹ mẹ. Azọnwhé Ogbẹ́ lọ tọn tin to [[Ebute-Meta]], [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]].
==Vuwhènu etọn==
Yinka, mẹhe ko nọ Igbomina-Owomeje, [[Ayimatẹn Kwara]] tọn wayi, yín jiji do whẹ̀ndo he ma bẹ mẹsusu hẹn de mẹ to Zósun 1959 to [[Lopó Awọnlin]] tọn to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Wepinplọn etọn==
E dotana wehọmẹ dokọ tọn po wehọmẹ daho etọn po to wehọmẹ St. Catholic tọn he tin to Ebute-Elefun, to [[Ayimatẹn Awọnlin]] tọn.
==Azọ́n he e de==
Yinka, mẹhe sọ yin yinyọnẹn taidi Fagbamila bẹ azọ́n aihúndida tọn etọn jẹeji to 1976 to whenue uwọ po Taiwo Olayinka po to pọmẹ hẹ họntọn delẹ wleawuna ogbẹ́ aihúndida tọn de he yé ylọdọ Pipli Aihúndagbẹ́ Afopina tọn to whenue e doalọtena wehọmẹ yiyi godo. E ko do mahẹ to filmu 90 linlan mẹ sọn whenue gbọn Adà televiziọn ji etọn lẹ he nọ yin Agbodorogun bẹjẹ̀eji. To Lidosun 3, 2014 de otàn gbẹzán tọn etọn tọ́n bo ylọ ẹ dọ Yinka Quadri:Owán Asuka de Tọn bo ko sọ basi whùnwhẹ debọdodego tọn lẹ to [[owhe]] 36 he e ko yizan to aihúndida mẹ lẹ mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1959 lẹ]]
fn1gtpl89s276hrxl7390tvd63r3y4u
The Last of the Strong Ones
0
1451
27311
25079
2022-07-29T08:10:27Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Dídá The Last of the Strong Ones''' yin otànwe yọnnu tọn he yin zinzinjẹ̀gbonu to owhe 1996 gbọn [[Akachi Ezeigbo]] dali. Otànwe tintan etọn to Umuga trilogy mẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Owe lẹ]]
mamljee3z96yn7ohrmnsfn0trf62x7e
Esther Bali
0
1473
27267
25458
2022-07-28T23:28:31Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Esther Jummai Bali''' (yin jiji to 1947) e yin wekàntọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] de bosọ nọ kàn otàn gando aṣa gbẹtọ lẹ tọn po otò lẹ po go.
==Azọ́n etọn lẹ==
*It's Story Time (1987)
*Taroh Folktales (1990) which was adapted into a short 55 minute movie
*More Tales from Tarokland (1991)
*Plays from Tarok Folktales (1994)
*Tarok Folktales (1994)
*Learn, Join, and Colour (2000)
*Esther Bali: A Portrait of an Educationist (2000)
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1947 lẹ]]
iwcqvscoohntxzgi5liy49c2s6c6as5
Jupita
0
1479
27252
27116
2022-07-28T21:33:55Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jupiter.jpg|thumb|Jupita]]
'''Jupita''' yin dopo to [[planẹti]] lẹ mẹ he yin nudida de he yin didá gbọn yẹwhe dali. Planẹti he yin Jupita lọ klo hugan [[wẹkẹ]] (aigba) mítọn whlà kanweko, jijlẹ e tọn yin 1.8986×10²⁷ [[kg]].
Jupita yin atọ́ntọ sọn [[owhe]] go, ogbẹ́ etọn lẹ wẹ [[Saturn]], [[Uranus]], po [[Neptune]] po plánẹ̀tì e he lẹ wẹ klo di yede.
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[Adà:Planẹti lẹ]]
16cbrxidwfoc9gc0rlf2pyt62acl7ni
Jacob U. Egharevba
0
1482
27266
26148
2022-07-28T23:23:54Z
Samatics
9
/* Owe lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Chief Jacob U. Egharevba''' (1893–1981) yin whenuho-kantọ Bini tọn de podọ e yin agbagogan de he wekinkàn etọn sinai do otàn gandudu Benin tọn kẹdẹ ji.
==Ogbẹ̀==
==Gbẹzan bẹjẹeji tọn==
Egharevba yin jiji to Idanre, [[Ayimatẹn Ondo Tọn]], Otọ́ etọn tindo kanṣinṣa de podo Ohenmwen po, Iyase onọ́ etọn, Okunzuwa wẹ yin ovivi Ogie Ezomo tọn. Otọ́ yin ajọwatọ de sigba e basi matintọ to owhe 1902. Egharevba zan delẹ to gbẹzan ovuwhenu etọn tọn to owhé tanyin etọn tọn to Idanre. Wehọmẹ etọn yin na ojlẹ gli de bo ma sọ yi to gbesisọmẹ, e zan owhe dopo to wehọmẹ St James' CMS School, Ibadan to 1899 podo gblagbla he mẹ e tọn te. Enẹ gọdo e yi wehọmẹ St David's School to otò Akure tọn mẹ to 1911 whẹpo e sọ do yi St. Mathews, to Benin. Taidi jọja de, e wazọ́n na ojlẹ pẹvi de taidi alọgọtọ to tọjihún he nọ bẹ agbàn ajọwiwa tọn lẹ yi Benin podo otò he sepọẹ lẹ po. To whenuena e fo wehọmẹ, Egharevba jẹ azọ́n akuẹ pẹvinọ wa ji. E wazọn taidi akuẹyitọ osin zinzan tọn to Benin sigba e jo azọ́n lọ do to owhe 1917 na azọ́nwhe gbangba tọn. To 1922, e jẹ ajọwa ji to Benin podo Sapele po podọ to ojlẹ enẹ mẹ, e sẹpọ whẹndo ahọlu Oba Akenzua II tọn. Kanṣiṣa etọn hẹ ahọlu lọ na ẹn dotẹnmẹ nado sepọ mẹgángán lẹ he tindo nudọnamẹ podo oyọnẹn gando otànho Benin tọn go.
==Azọ́n mẹdetiti tọn==
To 1921, Egharevba kannu gando owe tintan Ekhere vb Itan Edo ehe wa yin yinyọnẹn taidi The short History of Benin. Owe lọ yin zinzin jẹgbonu to 1933 gbọn linlinwhe CMS Press tọn bo ka sọ tindo kọdetọn dagbe. Owe ẹnẹ (4) tintan he e kàn lẹ yin kinkàn do ogbe Edo tọn mẹ sigba bo yin didiọ do yovogbe to 1934 na mẹsusu wẹ se bosọ to yiyíízan podo nuyiwa etọn do ajọwiwa ji wutu. E hodo osẹ́n podo aṣa Benin tọn po to owe tintan etọn he e zinjẹgbonu to 1934. Oyọnẹn Egharevba tọn gando otàn Benin tọn, osẹ́n lẹ podo aṣa etọn po yin yiyizan to whèdọhọ he e sẹn te taidi ayinamẹtọ gando aṣa Benin tọn go. Gbọnvona owe kinkàn, e sọ yidọgọna hosọ he nọ yin nudego to linlinwe lẹ mẹ bo sọ kànwe sẹdo gandudomẹjitọ lẹ. To [[owhe]] 1934, e jẹ zinjẹgbonu linlinwe tọn lẹ basi ji to Benin.
Egharevba yin dide nado penukundo nuhoho-pọntẹn Benin tọn to 1946. Mahopọnna dọ e yin nukunpedonugotọ, e sọ yin wekàntọ nukundeji de he ko kàn owe 28 to [[owhe]] 1968 mẹ. To [[owhe]] 1973, wiatọn (13) to owe etọn lẹ mẹ wẹ yin zize jẹgbonu to bladopọ awe (2) mẹ.
==Azọ́n lẹ==
[[Azọ́n]] he yin nukundeji Egharevba tọn wẹ A Short History of Benin he yin zinzinjẹgbonu to vọkan voovo mẹ bosọ tindo diọdo voovo lẹ to hukan lọ lẹ mẹ to vọkan lọ lẹ ṣẹnṣẹn. Owe etọn he basi kandai otàn podo aṣa Benin tọn po doafọ mẹplọnlọ he gbọnvo sigba bo penukundo nuhahun lẹ, nuwiwa lẹ, azọ́nwhe lẹ,̣walọyizan lẹ podo gbẹtọ-yinyin to otàn Benin tọn mẹ. Susu to owe he e kàn to bẹjẹeji mẹ sọn 1934 jẹ 1948 wẹ penukundo kandai otàn tọn, mẹgángán lẹ podo aṣa he na plọn walọdagbe jọja lẹ. To enẹgodo, e yidogọna gblọndo lẹ gando hagbẹ etọn lẹ podo gbẹtọ-yinyin mẹhe to Benin mẹ lẹ tọn to nukinkàn etọn lẹ mẹ.Sigba, delẹ to vọkan etọn lẹ mẹ tindo dọvọdọ lẹ, hogbe dopolọ lẹ sọn owe he e kàn to bẹjẹeji.
==Azọ́n ṣinṣian lẹ==
*A Short History of Benin.
*Concise Lives of the Famous Iyases of Benin.
*The murder of Imaguero and tragedy of Idah War
*Benin games and sports
*Urod d'Agbon
*Ihun-an Edo vb'Obo
*Some Stories of Ancient Benin
*Some Tribal gods of Southern Nigeria
*Ozedu-Interpreter
*The origin of Benin
*Bini Titles
*Amazevbo Omwan Tawiri
*A Brief History of the Life of Gauis Obaseki
*Marriage of the Princesses of Benin
*Ere Ede vb'Obo
*Ominigbon vb'Obo
*Chronicle of Events in Benin
*Fusion of Tribes
*Some prominent Bini people
*Egharevba family
*A Brief Autobiography
*Descriptive catalogue of Benin Museum
*A Brief Life History of Evian
*Itan Edagbon Mwen
*The Ake of Isi
==Owe lẹ==
==Hoyidọ he tindo asisa lẹ==
*"Profile of Egharevba: The Man Egharevba". Spear Magazine. Lagos: Daily Times. May 1968.
*Egharevba, Jacob (1968). Brief Autobiography. Benin city: Benin Museum in Komm.
*Falola, Toyin; Usuanlele, Uyilawa (1994). "Owe pinplọn- vọnu Jacob Egharevba tọn to Benin". Otàn Aflika tọn. 21: 303–318. doi:10.2307/3171890. JSTOR 3171890.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
96a6h7loa1twqjr6ssd3ym29uddr8h5
T. Ola Avoseh
0
1497
27246
27237
2022-07-28T19:56:11Z
Gadarawamo
20
/* Azọ́n po Agbasazọ́n po */
wikitext
text/x-wiki
'''Theophilus Olabode Avoseh''' (mẹhe yin jiji to Whejisun [[owhe]] 1908 tọn) yin yinyọnẹn di '''T. Ola Avoseh''' bo yin Whenuho-kàntọ lẹdo mẹ tọn de, wekantọ de podọ ahọvi de to [[Gbagli]], [[Awọnlin]].
E ko kàn alọnuwe lẹ po owé pẹvi devo lẹ po susu do Glẹnsigbe po Ayọgbe po mẹ do nue gando whenuho po aṣà Gbagli tọn po otò Epe tọn po go to Awọnlin to [[Naijilia]].
==Bẹjẹeji Gbẹ̀zan etọn tọn==
T. Ola Avoseh yin jiji to topẹvi [[Gbagli]] tọn mẹ bọ otọ́ etọn yin [[Gunnu lẹ|Gunnu]] bọ onọ̀ etọn yin ''Awolinu'' de. E zan vuwhenu etọn to lẹdo Ajara Vedo tọn mẹ to Gbagli.
To 1912 whenue e yin [[owhe]] 4 mẹvi, e bẹ wehọmẹ to wehọ ''St.Thomas' Primary School'' tọn mẹ to Gbagli. E zan [[owhe]] 13 to wehọ lọ mẹ bo doalọte to 1925 na mẹgọdogodo po agbasamalo po wutu. To pọmẹ hẹ wepinplọn, e sọ plọn [[azọ́n]] whlẹ̀pipa tọn to otó etọn de. To 1929 e jo [[azọ́n]] whlẹ̀pipa tọn do bo lẹzun mẹplọntọ de to wehọ etọn dai tọn mẹ. To 1929, e sinai na mẹtẹnpọn "Standard VI" tọn (enẹ, wẹ mẹtẹnpọn godo na ohọ̀ ṣidopo mẹ fifo) taidi tẹnpọn-basitọ he wá sọn gbonu de podọ e do kọdetọn dagbe to e mẹ. Etomọṣo, agbasamalo etọn glọnalina ẹn nado yin alọkẹyi do wehọmẹ alavọ tọn St. Andrew's College, Oyo tọn mẹ; podọ e sọ gbọawupo to mẹtẹnpọn ''Teachers' Higher Elementary Certificate'' tọn mẹ whla awè, to 1932 podọ to 1934. Na whẹwhinwhẹn ehelẹ wutu, Avoseh ma penugo nado zindonukọ̀n to wepinplọn mẹ zẹ̀ oba wehọmẹ dokọ̀ tọn go. To ojlẹ he mẹ Avoseh gbẹ yin mẹplọntọ wehọmẹ tọn de wẹ e kàn owe etọn gando Gbagli go. To whenue e ko yin mẹplọntọ de na owhe 14 godo, azọ́n gblé do Avoseh to Whejisun 1941 tọn mẹ. To 1916 to whenue e yin owhe 8 mẹvi de, Avoseh yin bibaptizi to Ṣọṣi Saint Thomas' Anglican tọn mẹ to [[Gbagli]].
==Azọ́n po Agbasazọ́n po==
Bẹsọn 1914 kakajẹ 1955 e wazọ́n na ogbẹ́ Egun-Awori Native Authority tọn..
To 1957 Avoseh hùn wehọmẹ dokọ̀ tọn akuẹnọ tọn de do Ajegunle, to [[Apapa]], podọ e sọ jẹ [[azọ́n]] wà na ''Federal Ministry of Information and Home Affairs'' ji taidi Zẹemẹ-basinanutọ Sinima tọn de. To ojlẹ he mẹ e gbẹ po to azọ́nwa na ''Ministry of Information and Home Affairs'' (Lizọnyizọnwatẹn Nudọnamẹ po Whẹ̀ho Otò tọn lẹ po), e sọ to azọ́n wà to [[Ibadan]], Gbagli, Epe, podọ to Ijebu Ode. Ojlẹ he mẹ Avoseh to azọ́nwa to Epe lọ mẹ wẹ e kàn dopo to owe etọn lẹ mẹ. E yí gbọjẹ whenu gigọ tọn sọn ahọluzọ́nwiwa mẹ to [[owhe]] 60 mẹvi yinyin mẹ to 1968. To gblagbla [[owhe]] 1960 jẹ 1970 lẹ tọn mẹ, Avoseh hẹn alọnu etọn jan to nukúnpipedo wehọ lẹ po tòwedegbẹ po go to Gbagli. E zindonukọ̀n nado to nukúnpipedo wehọmẹ lọ go kakajẹ gblagbla [[owhe]] 1970 tọn lẹ mẹ, whenue gandudu lọ wà hò nukúnpipedonugo wehọmẹ akuẹnọ tọn lẹ yí.
Avoseh yin gbesisọnọ to azọ́n ṣọsi tọn wiwa po tonudidọ lẹdo mẹ tọn po mẹ. Ewọ wẹ yin Anadenanutọ-gán na ala Gbagli tọn to tònudọgbẹ ''Nigerian Youth Movement'' tọn mẹ sọn 1939 jẹ 1941. Ewọ wẹ sọ do ''Egun Awori Improvement Union'' ai to 1968 bosọ yin Anadenanutọ-gán etọn. To Sọṣì Saint Thomas' tọn lọ mẹ, Avoseh yin alọkẹyi bosọ yin azọ́ndena nado nọ penukúndo nuwiwa sinsẹ̀nbibasi tọn lẹ go to Kọ́yànsun 1932 tọn. To nukọ̀nmẹ, e sọ wá mọ otẹ̀n voovo lẹ yí to ṣọṣì lọ mẹ, ehelẹ wẹ Wekantọ na Wedegbẹ́ Kándo Gbagli tọn (1933-1941); Wekantọ na Ogbẹ́ Azọ́ngbannọ Ṣọṣì tọn lẹ tọn (1965–1975); Nukúnpedonugotọ na Ogbẹ́ Dẹhiho tọn bẹsọn 1966; Anadenanutọ-gán na ogbẹ́ ṣọṣì tọn Egbe Ogo Olorun Tan tọn (1966-1977); podọ Azìnponọ na Ogbẹ́ Azọ́ngbannọ Ṣọṣì tọn lẹ tọn (1975 jẹ gblagbla [[owhe]] 1980 tọn lẹ mẹ).
"Nado do pinpẹnnutọn-yinyọnẹn hia na adà vonọtaun he e yiwa to nukọ̀nyiyi topẹvi lọ tọn mẹ, [[Ahọlu Claudius Dosa Akran|Ahọlu C. D. Akran]], ahọlu Gbagli tọn, ze Avoseh do otẹ̀n ahọvi tọn mẹ taidi Gbesiewu Gbagli tọn ''(Gbesiewu of Badagry)'' to Alunlunsun [[owhe]] 1974 tọn mẹ."
==Zinjẹgbonu lẹ==
''A Short History of Badagry'' (Lagos: Adeolu Press, 1938)[https://biblio.co.uk/book/short-history-badagry-avoseh-ola/d/1251298423] [Lẹdogbedevomẹ: Otàn Gbagli tọn kleun de]
''Iwe li Ede Egun Pelu Itumo ni Ede Yoruba ati Gesi'', (1959, reprinted in 1962; revised and printed again in 1982) [Lẹdogbedevomẹ: "Owe do Gungbe mẹ po Zẹemẹ etọn to Ayọgbe po Glẹnsigbe po mẹ"]
''Iwe Ikomo Jade, Oruko Awon Ojo, Adura Ojojumo, Ojo ati Osu Ibimo, Ojo Lati Dawole Nkan ati Iwe Eri Ijo Ibi Omo'' (1960) [Lẹdogbedevomẹ: "Vinọbẹtọ́n, Yinkọ Azán lẹ tọn, Odẹ̀ Egbesọegbẹsọ tọn po Jijiwema po"]
''Awon Oruko Egun Pelu Itumo Nwon li Ede Yoruba'' (Apapa: Adeolu Press, 1962, yin vivọzinjẹgbonu to 1982) [Lẹdogbedevomẹ: Yinkọ Gungbe tọn lẹ po Zẹemẹ yetọn to Ayọgbe mẹ po]
'Iwe Isin Imale ni Ilu Agbadarigi'' (Apapa: Adeolu Press, l964) [Lẹdogbedevomẹ: "Sinsẹ̀n Male tọn to Gbagli"]
''The History of St. Thomas’s Church Badagry 1842-1970'' (Apapa: Adeolu Press, 1970) [Lẹdogbedevomẹ: Whenuho St. Thomas’s Church Gbagli tọn tọn]
''Iwe Itan Kukuru Egbe Ajumogbadura'' (Apapa: Adeolu Press, 1973) [Lẹdogbedevomẹ: "Otàn Pipli Ogbẹ́ Dẹhiho tọn lọ tọn de"]
''Biographical Sketches'' (Agege, Lagos: Ike-Olu Press, 1978) [Lẹdogbedevomẹ: Whenuho omẹ voovo lẹ tọn to kleun mẹ]
''Ajara Dabi Eko'' (1983) [Lẹdogbedevomẹ: "Ajara Taidi Awọnlin Nkọ"]
''The Historical Tree of Badagry under which the Early Missionaries Preached the Gospel of Christ'' (Apapa: Adeolu Press, 1984) [Lẹdogbedevomẹ: Atín Whenuho tọn Gbagli tọn, ehe glọ Yẹwhehodọtọ Tomẹyitọ Fliflimẹ tọn lẹ Dọ Yẹwheho Wẹndagbe Klisti tọn te]
''Important Historical Places to be Visited in Badagry by the Tourist'' (1984) [Lẹdogbedevomẹ:Nọtẹn Whenuho tọn he yè dona Dlapọn to Gbagli lẹ]
''First Storey Building in Nigeria'' (1984) [Lẹdogbedevomẹ: Petlezìn Tintán he yin Gbigbá to Naijilia]
''The First Christmas Day in Badagry'' (1984) [Lẹdogbedevomẹ: Hùnwhẹ ''Christmas'' tọn Tintán he yin bibasi to Gbagli]
''Notes on the Fishing Industry in Badagry'' (1993) [Lẹdogbedevomẹ: Kandai lẹ Gando Azọ́nwhe Whèhuhu to Gbagli tọn go]
==Ogú==
Taidi gbehosọnalitọ Whenuho-kàntọ lẹdo mẹ tọn na [[Gbagli]] po otò Epe tọn po de, susu to azọ́n Avoseh tọn lẹ mẹ wẹ ko yin vivọzinjẹgbonu to zinjẹgbonu dodinnanu tọn lẹ mẹ podọ to owe he yin kinkan gbọn Whenuho-kàntọ numimọnọ [[Naijilia]] tọn Toyin Falola dali mẹ. Azọ́n Avoseh tọn lẹ ko sọ yọn-na-yizan taun taidi asisa tangan na zinjẹgbonu voovo lẹ he yin kinkan gbọn Whenuho-kàntọ [[Naijilia]] tọn voovo lẹ dali, delẹ to yé mẹ wẹ A. I. Asiwaju, Toyin Falola, Hakeem Tijani, gọna mẹdevo devo lẹ.
==Alọdlẹndonu lẹ==
{{reflist}}
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Mẹ he yin Gbagli-nu lẹ]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1908 lẹ]]
[[Adà: Awọnlin-nu lẹ]]
830lluxc8eiozlcuuoph6m4n1a4889a
Pita Nwana
0
1503
27306
26427
2022-07-29T02:50:21Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Nwosu Pita Nwana''' (yin jiji to [[owhe]] 1881 — 1968) yin otankantọ́ [[Naijilia]] vijiji podọ whlẹpatọ́ de. E yin yinyọnẹn whla tintan na otanwé Igbo tọn he e kan, he hosọ etọn yin he Omenuko. Otanwé Nwana tọn he nọ yin Omenuko wẹ yin otanwé he sinyẹn taun to Igbo sin owe lẹ mẹ.
==Gbẹzan po Azọ́n po==
Nwana yin jiji to [[owhe]] 1881. Ewọ wẹ yin ovipovi to [[Ovi]] ṣinawe he mẹjitọ etọn lẹ tindo mẹ. E wazọn to wehọmẹ daho (''Methodist college Uzuakoli'') podọ to enẹgodo e wazọn taidi ledogbedevomẹ basitọ na Rev. J. Wood to ogbẹ Igbo tọn to whenẹnu. To [[owhe]] 1933, e kan owe lọ Omenuko, he yin pipa to agbawhiwhlẹn dé whenu gbọn (''International African Institute'')dali, bo yin Zinzinjẹ̀gbonu to [[owhe]] 1935 gbọn ''Longman'' dali.
==Alọdlẹdonu lẹ==
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1981 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1968 lẹ]]
0v8dg4ah3wn685o10879rtxg1oz8o1a
Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn to Naijilia
0
1504
27279
26317
2022-07-29T02:10:32Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn to Nigeria''', he yé sọ nọ ylọdọ '''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn lọ to Gbagli''', yín yọ̀whé de he Klistiani Mẹdehlan he tlọn yovotomẹ to [[owhe]] kanweko [[19tọ]] jẹ [[20tọ]] bo wá kú to [[Gbagli]] kavi awà Gbagli tọn devo lẹ ji yin didi do. Tẹp̣á lọ to ali he yí dotowhé daho Gbagli tọn ji. Aná he yè gán do mọ fie tẹpa lọ te to Google Maps ji wẹ [https://www.google.com/maps/place/6FR4CV7Q%2BCPR/@6.4136178,2.8870716,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0xe415715e310e52be!8m2!3d6.4136125!4d2.8892656 CV7Q+CPR, 103101, Badagry, Nigeria]. Kandai delẹ dohia dọ mẹdehlan he hugan 200 wẹ yín didi dofi. <ref>{{Cite book |last=Lizzie |first=Williams |url=http://worldcat.org/oclc/939829665 |title=Nigeria: The Bradt Travel Guide |date=2012 |publisher=Bradt Travel Guides |isbn=978-1-84162-397-9 |pages=160-61 |oclc=939829665 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214658/https://www.worldcat.org/title/nigeria-the-bradt-travel-guide/oclc/939829665 |url-status=live }}</ref>
Dotin bliki tọn gaa de yín bibayi nado nọ flin mẹdehlan he kú enẹlẹ. To egbè, tẹpá lọ yin nọtẹn whenuho tọn de he nọ dọn saditọ lẹ wá Gbagli. <ref>{{Cite journal |last=Falola |first=Toyin |date=1992 |title=The Minor Works of T. O. Avoseh |url=http://dx.doi.org/10.2307/3172000 |journal=History in Africa |volume=19 |pages=250 |doi=10.2307/3172000 |issn=0361-5413 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.cambridge.org/core/journals/history-in-africa/article/abs/minor-works-of-t-o-avoseh/06AD93C0A8A1EC602AE59798307C6A41 |url-status=live }}</ref>
== Otàn ==
To ojlẹ he mẹ yovo lẹ gbẹ́ nọ họ̀ kanlinmọ lẹ to Aflika, ojlẹ he mẹ Klistiani Yovo lẹ hẹ̀n sinsẹ̀n yetọn wà po ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn po whenu, yovo he kú tofi susu to Aflika lẹ ma whè.
Susu yovo ehelẹ tọn wẹ [[ovà]] po [[ovà-gbó]] po hù na agbasa yetọn ma sọgan họavun sọta awutu lọ bọ [[amasin]] he gán gbọ̀ awutu enelẹ ma sọ tin to ojlẹ lọ mẹ wutu.
Nukọnmẹ wẹ e wá yin yinyọnẹn dọ [[quinine]] nọ gbọ̀ ovà.<ref>{{Citation |last=Meshnick |first=Steven R. |title=The History of Antimalarial Drugs |url=http://dx.doi.org/10.1385/1-59259-111-6:15 |work=Antimalarial Chemotherapy |pages=15–25 |place=New Jersey |publisher=Humana Press |access-date=2022-07-14 |last2=Dobson |first2=Mary J.}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Oliveira |first=Alfredo Ricardo Marques de |last2=Szczerbowski |first2=Daiane |date=2009 |title=Quinina: 470 anos de história, controvérsias e desenvolvimento |url=http://dx.doi.org/10.1590/s0100-40422009000700048 |journal=Química Nova |volume=32 |issue=7 |pages=1971–1974 |doi=10.1590/s0100-40422009000700048 |issn=0100-4042 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.scielo.br/j/qn/a/mWPDYJjzGn9gMkz43JNRFTw/?lang=pt |url-status=live }}</ref> Nue zọ́n bọ Mẹdehlan Klistian he sẹtẹn wa Gbagli sọn yovotomẹ to 1845 susu kú niyẹn bosọ yin didi do Gbagli
To whenue mẹdehlan yovo lẹ wá Gbagli, e ma dẹ́n bọ mẹdopo to yé mẹ kú. Mrs. Eliza Phillips Gollmer, asi dopo to nukọntọ mẹdehlan lẹ lọ tọn [[C. A. Gollmer|Rev. Charles Andrew Gollmer]] (mẹhe e dà to whenue asi he e dà to [[ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu to Sierra Leone]] kú to aliho dopolọ mẹ godo) wẹ omẹ tintan he yin didi do tẹpá lọ mẹ to osun 4tọ azán 11tọ, 1845 to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na osun atọ̀n godo, bọdo uwọ go, mẹdehlan susu devo lẹ wẹ yin didi do finẹ. <ref>{{Cite book |url=https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |title=Missionary Register |date=January 1846 |publisher=Seeley, Jackson, & Halliday |year= |pages=268, 384 |language=en |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214656/https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite book |last=Gollmer |first=Charles Henry Vidal |url=http://archive.org/details/charlesandrewgol00goll |title=Charles Andrew Gollmer : his life and missionary labours in West Africa, compiled from his journals and the Church Missionary Society's Publications |date=1889 |publisher=London : Hodder and Stoughton |others=University of California Libraries |pages=41, 45}}</ref> To whenue oṣiọ etọn ko yin didi do nọtẹn lọ godo wẹ tẹpá lọ wa yin gbigbá na mẹdehlan yovo lẹ.
File wẹ yè di mẹdehlan yovo devo lẹ do, taidi Mrs. Müller, asi Rev. J. C. Müller he bayi matin-tọ́ to azán 26tọ, osun awetọ, 1848; gọna [[Eugene Celadon Van Cooten]] (Dotó mẹzẹtọ Dutch-nu de) po asi etọn, Emily Primrose Van Cooten, he ovà-zọ̀n sinsinyẹn de hù to azán 13tọ, osun atọ̀ntọ 1851 po azán 17tọ osun 5tọ 1850 po.<ref name=":0" />
Yovo devo he ma tlẹ yin mẹdehlan lẹ yin didi do tẹpá ehe mẹ. Dopo to ye mẹ wẹ Mr. George Brand, British Consul de to [[Awọnlin]] to ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu mẹhe [[ovà-gbó]] po [[slá]] po hù to azán 16tọ osun 6tọ 1860. <ref>{{Cite journal |last=Caroline |first=Sorensen-Gilmour |date=1995 |title=Badagry, 1784-1863:. The Political and Commercial History of a Precolonial Lagoonside Community in South-West Nigeria |url=https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C:1893%5C/2641 |journal= |language=en |pages=349 |via=OATD: Open Access Theses and Dissertations |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214657/https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C%3A1893%5C%2F2641 |url-status=live }}</ref> Mẹdehlan Aflikanu delẹ lọsu yin didi do finẹ, taidi Mr. Edward Philips, mẹdehlan-mẹplọntọ Sierra Leon-nu de he [[adingbe]] hù to azán 13tọ, osun 3tọ 1847.
Mẹdevo lẹ taidi Mr. Mark Willoughby, yèdọ gbèsenamẹtọ Sierra Leon-nu Gollmer tọn de he kú to azán 9tọ, osun 5tọ 1850, to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na whenu dindẹn godo, sinsẹ̀ngán ṣọṣi [[Anglican]] po [[Methodist]] tọn Naijilia-nu he nọ̀ po yovo lẹ po to whelọnu delẹ lọsu yin didi to tẹpá enẹ mẹ ga. <ref>{{Cite journal |last=Kunnuji |first=Joseph |date=2017 |title=Guided Syncretism: Repackaging Badagry-Ogu Music in the Context of Lagos' Postcolonial Modernity |url=http://dx.doi.org/10.21504/amj.v10i3.2197 |journal=African Music: Journal of the International Library of African Music |volume=10 |issue=3 |pages=80 |doi=10.21504/amj.v10i3.2197 |issn=0065-4019}}</ref> [[Mẹdehlan sinsẹ̀n Katoliki tọn]] po [[Society of African Missions]] tọn lẹ lọsu po tindo tẹpá yetọn dovo to [[Topo]] fie azọ́n yẹwhehodidọ tọn yetọn yin wiwa te hugan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
6l8k3k69ecto5pdnmch59qc5pe4v3s1
27332
27279
2022-07-29T11:46:33Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn to Nigeria''', he yé sọ nọ ylọdọ '''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn lọ to Gbagli''', yín yọ̀whé de he Klistiani Mẹdehlan he tlọn yovotomẹ to [[owhe]] kanweko [[19tọ]] jẹ [[20tọ]] bo wá kú to [[Gbagli]] kavi awà Gbagli tọn devo lẹ ji yin didi do. Tẹp̣á lọ to ali he yí dotowhé daho Gbagli tọn ji. Aná he yè gán do mọ fie tẹpa lọ te to Google Maps ji wẹ [https://www.google.com/maps/place/6FR4CV7Q%2BCPR/@6.4136178,2.8870716,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0xe415715e310e52be!8m2!3d6.4136125!4d2.8892656 CV7Q+CPR, 103101, Badagry, Nigeria]. Kandai delẹ dohia dọ mẹdehlan he hugan 200 wẹ yín didi dofi. <ref>{{Cite book |last=Lizzie |first=Williams |url=http://worldcat.org/oclc/939829665 |title=Nigeria: The Bradt Travel Guide |date=2012 |publisher=Bradt Travel Guides |isbn=978-1-84162-397-9 |pages=160-61 |oclc=939829665 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214658/https://www.worldcat.org/title/nigeria-the-bradt-travel-guide/oclc/939829665 |url-status=live }}</ref>
Dotin bliki tọn gaa de yín bibayi nado nọ flin mẹdehlan he kú enẹlẹ. To egbè, tẹpá lọ yin nọtẹn whenuho tọn de he nọ dọn saditọ lẹ wá Gbagli. <ref>{{Cite journal |last=Falola |first=Toyin |date=1992 |title=The Minor Works of T. O. Avoseh |url=http://dx.doi.org/10.2307/3172000 |journal=History in Africa |volume=19 |pages=250 |doi=10.2307/3172000 |issn=0361-5413 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.cambridge.org/core/journals/history-in-africa/article/abs/minor-works-of-t-o-avoseh/06AD93C0A8A1EC602AE59798307C6A41 |url-status=live }}</ref>
== Otàn ==
To ojlẹ he mẹ yovo lẹ gbẹ́ nọ họ̀ kanlinmọ lẹ to Aflika, ojlẹ he mẹ Klistiani Yovo lẹ hẹ̀n sinsẹ̀n yetọn wà po ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn po whenu, yovo he kú tofi susu to Aflika lẹ ma whè.
Susu yovo ehelẹ tọn wẹ [[ovà]] po [[ovà-gbó]] po hù na agbasa yetọn ma sọgan họavun sọta awutu lọ bọ [[amasin]] he gán gbọ̀ awutu enelẹ ma sọ tin to ojlẹ lọ mẹ wutu.
Nukọnmẹ wẹ e wá yin yinyọnẹn dọ [[quinine]] nọ gbọ̀ ovà.<ref>{{Citation |last=Meshnick |first=Steven R. |title=The History of Antimalarial Drugs |url=http://dx.doi.org/10.1385/1-59259-111-6:15 |work=Antimalarial Chemotherapy |pages=15–25 |place=New Jersey |publisher=Humana Press |access-date=2022-07-14 |last2=Dobson |first2=Mary J.}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Oliveira |first=Alfredo Ricardo Marques de |last2=Szczerbowski |first2=Daiane |date=2009 |title=Quinina: 470 anos de história, controvérsias e desenvolvimento |url=http://dx.doi.org/10.1590/s0100-40422009000700048 |journal=Química Nova |volume=32 |issue=7 |pages=1971–1974 |doi=10.1590/s0100-40422009000700048 |issn=0100-4042 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.scielo.br/j/qn/a/mWPDYJjzGn9gMkz43JNRFTw/?lang=pt |url-status=live }}</ref> Nue zọ́n bọ Mẹdehlan Klistian he sẹtẹn wa Gbagli sọn yovotomẹ to 1845 susu kú niyẹn bosọ yin didi do Gbagli
To whenue mẹdehlan yovo lẹ wá Gbagli, e ma dẹ́n bọ mẹdopo to yé mẹ kú. Mrs. Eliza Phillips Gollmer, asi dopo to nukọntọ mẹdehlan lẹ lọ tọn [[C. A. Gollmer|Rev. Charles Andrew Gollmer]] (mẹhe e dà to whenue asi he e dà to [[ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu to Sierra Leone]] kú to aliho dopolọ mẹ godo) wẹ omẹ tintan he yin didi do tẹpá lọ mẹ to osun 4tọ azán 11tọ, 1845 to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na osun atọ̀n godo, bọdo uwọ go, mẹdehlan susu devo lẹ wẹ yin didi do finẹ. <ref>{{Cite book |url=https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |title=Missionary Register |date=January 1846 |publisher=Seeley, Jackson, & Halliday |year= |pages=268, 384 |language=en |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214656/https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite book |last=Gollmer |first=Charles Henry Vidal |url=http://archive.org/details/charlesandrewgol00goll |title=Charles Andrew Gollmer : his life and missionary labours in West Africa, compiled from his journals and the Church Missionary Society's Publications |date=1889 |publisher=London : Hodder and Stoughton |others=University of California Libraries |pages=41, 45}}</ref> To whenue oṣiọ etọn ko yin didi do nọtẹn lọ godo wẹ tẹpá lọ wa yin gbigbá na mẹdehlan yovo lẹ.
File wẹ yè di mẹdehlan yovo devo lẹ do, taidi Mrs. Müller, asi Rev. J. C. Müller he bayi matin-tọ́ to azán 26tọ, osun awetọ, 1848; gọna [[Eugene Celadon Van Cooten]] (Dotó mẹzẹtọ Dutch-nu de) po asi etọn, Emily Primrose Van Cooten, he ovà-zọ̀n sinsinyẹn de hù to azán 13tọ, osun atọ̀ntọ 1851 po azán 17tọ osun 5tọ 1850 po.<ref name=":0" />
Yovo devo he ma tlẹ yin mẹdehlan lẹ yin didi do tẹpá ehe mẹ. Dopo to ye mẹ wẹ Mr. George Brand, British Consul de to [[Awọnlin]] to ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu mẹhe [[ovà-gbó]] po [[slá]] po hù to azán 16tọ osun 6tọ 1860. <ref>{{Cite journal |last=Caroline |first=Sorensen-Gilmour |date=1995 |title=Badagry, 1784-1863:. The Political and Commercial History of a Precolonial Lagoonside Community in South-West Nigeria |url=https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C:1893%5C/2641 |journal= |language=en |pages=349 |via=OATD: Open Access Theses and Dissertations |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214657/https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C%3A1893%5C%2F2641 |url-status=live }}</ref> Mẹdehlan Aflikanu delẹ lọsu yin didi do finẹ, taidi Mr. Edward Philips, mẹdehlan-mẹplọntọ Sierra Leon-nu de he [[adingbe]] hù to azán 13tọ, osun 3tọ 1847.
Mẹdevo lẹ taidi Mr. Mark Willoughby, yèdọ gbèsenamẹtọ Sierra Leon-nu Gollmer tọn de he kú to azán 9tọ, osun 5tọ 1850, to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na whenu dindẹn godo, sinsẹ̀ngán ṣọṣi [[Anglican]] po [[Methodist]] tọn Naijilia-nu he nọ̀ po yovo lẹ po to whelọnu delẹ lọsu yin didi to tẹpá enẹ mẹ ga. <ref>{{Cite journal |last=Kunnuji |first=Joseph |date=2017 |title=Guided Syncretism: Repackaging Badagry-Ogu Music in the Context of Lagos' Postcolonial Modernity |url=http://dx.doi.org/10.21504/amj.v10i3.2197 |journal=African Music: Journal of the International Library of African Music |volume=10 |issue=3 |pages=80 |doi=10.21504/amj.v10i3.2197 |issn=0065-4019}}</ref> [[Mẹdehlan sinsẹ̀n Katoliki tọn]] po [[Society of African Missions]] tọn lẹ lọsu po tindo tẹpá yetọn dovo to [[Topo]] fie azọ́n yẹwhehodidọ tọn yetọn yin wiwa te hugan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:First Christian Missionary Cemetery in Nigeria]]
0p9c11su03pltshssmk49nla2t2mqfs
27333
27332
2022-07-29T11:48:51Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn to Nigeria''', he yé sọ nọ ylọdọ '''Tẹpá Tintan Mẹdehlan Klistiani lẹ Tọn lọ to Gbagli''', yín yọ̀whé de he Klistiani Mẹdehlan he tlọn yovotomẹ to [[owhe]] kanweko [[19tọ]] jẹ [[20tọ]] bo wá kú to [[Gbagli]] kavi awà Gbagli tọn devo lẹ ji yin didi do. Tẹp̣á lọ to ali he yí dotowhé daho Gbagli tọn ji. Aná he yè gán do mọ fie tẹpa lọ te to Google Maps ji wẹ [https://www.google.com/maps/place/6FR4CV7Q%2BCPR/@6.4136178,2.8870716,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0xe415715e310e52be!8m2!3d6.4136125!4d2.8892656 CV7Q+CPR, 103101, Badagry, Nigeria]. Kandai delẹ dohia dọ mẹdehlan he hugan 200 wẹ yín didi dofi. <ref>{{Cite book |last=Lizzie |first=Williams |url=http://worldcat.org/oclc/939829665 |title=Nigeria: The Bradt Travel Guide |date=2012 |publisher=Bradt Travel Guides |isbn=978-1-84162-397-9 |pages=160-61 |oclc=939829665 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214658/https://www.worldcat.org/title/nigeria-the-bradt-travel-guide/oclc/939829665 |url-status=live }}</ref>
Dotin bliki tọn gaa de yín bibayi nado nọ flin mẹdehlan he kú enẹlẹ. To egbè, tẹpá lọ yin nọtẹn whenuho tọn de he nọ dọn saditọ lẹ wá Gbagli. <ref>{{Cite journal |last=Falola |first=Toyin |date=1992 |title=The Minor Works of T. O. Avoseh |url=http://dx.doi.org/10.2307/3172000 |journal=History in Africa |volume=19 |pages=250 |doi=10.2307/3172000 |issn=0361-5413 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.cambridge.org/core/journals/history-in-africa/article/abs/minor-works-of-t-o-avoseh/06AD93C0A8A1EC602AE59798307C6A41 |url-status=live }}</ref>
== Otàn ==
To ojlẹ he mẹ yovo lẹ gbẹ́ nọ họ̀ kanlinmọ lẹ to Aflika, ojlẹ he mẹ Klistiani Yovo lẹ hẹ̀n sinsẹ̀n yetọn wà po ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn po whenu, yovo he kú tofi susu to Aflika lẹ ma whè.
Susu yovo ehelẹ tọn wẹ [[ovà]] po [[ovà-gbó]] po hù na agbasa yetọn ma sọgan họavun sọta awutu lọ bọ [[amasin]] he gán gbọ̀ awutu enelẹ ma sọ tin to ojlẹ lọ mẹ wutu.
Nukọnmẹ wẹ e wá yin yinyọnẹn dọ [[quinine]] nọ gbọ̀ ovà.<ref>{{Citation |last=Meshnick |first=Steven R. |title=The History of Antimalarial Drugs |url=http://dx.doi.org/10.1385/1-59259-111-6:15 |work=Antimalarial Chemotherapy |pages=15–25 |place=New Jersey |publisher=Humana Press |access-date=2022-07-14 |last2=Dobson |first2=Mary J.}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Oliveira |first=Alfredo Ricardo Marques de |last2=Szczerbowski |first2=Daiane |date=2009 |title=Quinina: 470 anos de história, controvérsias e desenvolvimento |url=http://dx.doi.org/10.1590/s0100-40422009000700048 |journal=Química Nova |volume=32 |issue=7 |pages=1971–1974 |doi=10.1590/s0100-40422009000700048 |issn=0100-4042 |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214659/https://www.scielo.br/j/qn/a/mWPDYJjzGn9gMkz43JNRFTw/?lang=pt |url-status=live }}</ref> Nue zọ́n bọ Mẹdehlan Klistian he sẹtẹn wa Gbagli sọn yovotomẹ to 1845 susu kú niyẹn bosọ yin didi do Gbagli
To whenue mẹdehlan yovo lẹ wá Gbagli, e ma dẹ́n bọ mẹdopo to yé mẹ kú. Mrs. Eliza Phillips Gollmer, asi dopo to nukọntọ mẹdehlan lẹ lọ tọn [[C. A. Gollmer|Rev. Charles Andrew Gollmer]] (mẹhe e dà to whenue asi he e dà to [[ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu to Sierra Leone]] kú to aliho dopolọ mẹ godo) wẹ omẹ tintan he yin didi do tẹpá lọ mẹ to osun 4tọ azán 11tọ, 1845 to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na osun atọ̀n godo, bọdo uwọ go, mẹdehlan susu devo lẹ wẹ yin didi do finẹ. <ref>{{Cite book |url=https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |title=Missionary Register |date=January 1846 |publisher=Seeley, Jackson, & Halliday |year= |pages=268, 384 |language=en |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214656/https://books.google.ch/books?id=fqgoAAAAYAAJ&pg=PA384&lpg=PA384&dq=C.+A.+Gollmer+biography+european+missionary+Mrs.+Gollmer+Badagry&source=bl&ots=TT47UB1r5_&sig=ACfU3U03qk_xb7OsMVnuW-mU1EpQ4vMiUQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwiFldX4mvn4AhWLVfEDHcpEDiMQ6AF6BAgkEAM#v=onepage&q=C.%20A.%20Gollmer%20biography%20european%20missionary%20Mrs.%20Gollmer%20Badagry&f=false |url-status=live }}</ref><ref name=":0">{{Cite book |last=Gollmer |first=Charles Henry Vidal |url=http://archive.org/details/charlesandrewgol00goll |title=Charles Andrew Gollmer : his life and missionary labours in West Africa, compiled from his journals and the Church Missionary Society's Publications |date=1889 |publisher=London : Hodder and Stoughton |others=University of California Libraries |pages=41, 45}}</ref> To whenue oṣiọ etọn ko yin didi do nọtẹn lọ godo wẹ tẹpá lọ wa yin gbigbá na mẹdehlan yovo lẹ.
File wẹ yè di mẹdehlan yovo devo lẹ do, taidi Mrs. Müller, asi Rev. J. C. Müller he bayi matin-tọ́ to azán 26tọ, osun awetọ, 1848; gọna [[Eugene Celadon Van Cooten]] (Dotó mẹzẹtọ Dutch-nu de) po asi etọn, Emily Primrose Van Cooten, he ovà-zọ̀n sinsinyẹn de hù to azán 13tọ, osun atọ̀ntọ 1851 po azán 17tọ osun 5tọ 1850 po.<ref name=":0" />
Yovo devo he ma tlẹ yin mẹdehlan lẹ yin didi do tẹpá ehe mẹ. Dopo to ye mẹ wẹ Mr. George Brand, British Consul de to [[Awọnlin]] to ojlẹ yovo-dugán-do-mẹyuu-ji tọn whenu mẹhe [[ovà-gbó]] po [[slá]] po hù to azán 16tọ osun 6tọ 1860. <ref>{{Cite journal |last=Caroline |first=Sorensen-Gilmour |date=1995 |title=Badagry, 1784-1863:. The Political and Commercial History of a Precolonial Lagoonside Community in South-West Nigeria |url=https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C:1893%5C/2641 |journal= |language=en |pages=349 |via=OATD: Open Access Theses and Dissertations |access-date=2022-07-14 |archive-date=2022-07-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220714214657/https://oatd.org/oatd/record?record=handle%5C%3A1893%5C%2F2641 |url-status=live }}</ref> Mẹdehlan Aflikanu delẹ lọsu yin didi do finẹ, taidi Mr. Edward Philips, mẹdehlan-mẹplọntọ Sierra Leon-nu de he [[adingbe]] hù to azán 13tọ, osun 3tọ 1847.
Mẹdevo lẹ taidi Mr. Mark Willoughby, yèdọ gbèsenamẹtọ Sierra Leon-nu Gollmer tọn de he kú to azán 9tọ, osun 5tọ 1850, to whenue e ko jẹ awutu sinsinyẹn de na whenu dindẹn godo, sinsẹ̀ngán ṣọṣi [[Anglican]] po [[Methodist]] tọn Naijilia-nu he nọ̀ po yovo lẹ po to whelọnu delẹ lọsu yin didi to tẹpá enẹ mẹ ga. <ref>{{Cite journal |last=Kunnuji |first=Joseph |date=2017 |title=Guided Syncretism: Repackaging Badagry-Ogu Music in the Context of Lagos' Postcolonial Modernity |url=http://dx.doi.org/10.21504/amj.v10i3.2197 |journal=African Music: Journal of the International Library of African Music |volume=10 |issue=3 |pages=80 |doi=10.21504/amj.v10i3.2197 |issn=0065-4019}}</ref> [[Mẹdehlan sinsẹ̀n Katoliki tọn]] po [[Society of African Missions]] tọn lẹ lọsu po tindo tẹpá yetọn dovo to [[Topo]] fie azọ́n yẹwhehodidọ tọn yetọn yin wiwa te hugan.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[en:First Christian Missionary Cemetery in Nigeria]]
[[ee:Kristotɔwo ƒe Dutanyanyuigblɔlawo ƒe Ameɖibɔ Gbãtɔ si le Nigeria]]
gvuy5qmueusytfh58y2uhrfp81erjn6
Uranus
0
1517
27254
27113
2022-07-28T22:29:11Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
'''Uranus''' wẹ [[planẹti]] ṣiawetọ do [[owhe]] go to Agblò owhè tọn mẹ. Fifa wẹ Uranus taidi [[Neptune]]. To [[Jupita]] po [[Saturn]] po godo Uranus wẹ planẹti atọ́ntọ he klo hugan.
Planẹti lọ yin dídá po fifa, gasi lẹ po likuidi mẹtà po, e tindo onu atọ̀n ehelẹ [[hydrogen]] (<sub>1</sub>H), ''helium'' (2He) po ''methane'' po, mọdopolọ e tindo ninọmẹ aimẹ tọn -197°C (-322.6 °F;76.1 K)
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[Adà:Planẹti lẹ]]
cwnhfkj4gk2i7yizfdfu7d4f8myi9bl
27255
27254
2022-07-28T22:30:33Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
'''Uranus''' wẹ [[planẹti]] ṣiawetọ do [[owhe]] go to Agblò owhè tọn mẹ. Fifa wẹ Uranus taidi [[Neptune]]. To [[Jupita]] po [[Saturn]] po godo Uranus wẹ planẹti atọ́ntọ he klo hugan.
Planẹti lọ yin dídá po fifa, gasi lẹ po likuidi mẹtà po, e tindo onu atọ̀n ehelẹ [[hydrogen]] (<sub>1</sub>H), ''[[helium]]''(<sub>2</sub>He) po ''methane'' po, mọdopolọ e tindo ninọmẹ aimẹ tọn -197°C (-322.6 °F;76.1 K)
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[Adà:Planẹti lẹ]]
1n2wcj1bownwkuokh1v18xj14ll9kp9
27256
27255
2022-07-28T22:32:39Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
'''Uranus''' wẹ [[planẹti]] ṣiawetọ do [[owhe]] go to Agblò owhè tọn mẹ. Fifa wẹ Uranus taidi [[Neptune]]. To [[Jupita]] po [[Saturn]] po godo Uranus wẹ planẹti atọ́ntọ he klo hugan.
Planẹti lọ yin dídá po fifa, gasi lẹ po likuidi mẹtà po, e tindo onu atọ̀n ehelẹ [[hydrogen]] (<sub>1</sub>H), ''[[helium]]''(<sub>2</sub>He) po ''methane'' po, mọdopolọ e tindo ninọmẹ aimẹ tọn -197°C (-322.6 °F;76.1 K)convert|−197|°C|°F K|lk=on
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[Adà:Planẹti lẹ]]
7zis8tra4k5iar6s1kf5gxhf8rcevwi
27257
27256
2022-07-28T22:44:08Z
Successrace
13
wikitext
text/x-wiki
'''Uranus''' wẹ [[planẹti]] ṣiawetọ do [[owhe]] go to Agblò owhè tọn mẹ. Fifa wẹ Uranus taidi [[Neptune]]. To [[Jupita]] po [[Saturn]] po godo Uranus wẹ planẹti atọ́ntọ he klo hugan.
Planẹti lọ yin dídá po fifa, gasi lẹ po likuidi mẹtà po, e tindo onu atọ̀n ehelẹ [[hydrogen]] (<sub>1</sub>H), ''[[helium]]''(<sub>2</sub>He) po ''methane'' po, mọdopolọ e tindo ninọmẹ aimẹ tọn {{-197°C (-322.6 °F;76.1 K)|−197|°C|°F K|lk=on}}
[[Adà:Lẹnunnuyọnẹn]]
[[Adà:Planẹti lẹ]]
eeaytk8jfbakrdq8aokhpbrjs6nelhg
Dandy Jackson Chukwudi
0
1528
27310
27165
2022-07-29T05:34:20Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Jackson Chukwudi Dandy ''' yin yinyọnẹn taun taidi '''Dandy Jackson Chukwudi''' bo yin otànwekantọ [[Naijilia]] vijiji tọn dé, podọ vọjladobastọ́ otanwé tọn.
k8doixv3x48gn6yh8uv9t4bwb84s92r
Joy Onaolapo
0
1529
27326
27177
2022-07-29T11:08:29Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn
87133sbt1l6c5tk105966ae0q17v65n
27327
27326
2022-07-29T11:20:28Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn de yedọ
Goodluck Ebele Jonathan jle oṣlọ Nijilianu zinpinpenzetọ sekunọtọ, sikagan yitọ lọ yedọ mẹmẹyọnnu Joy Onaọlapọ dinu hẹn bu daho togbo tọn.Anadenanutọ Ijiọma Iheriobim "yi oṣiọ Onaọlapọ jle do medezejotọ podọ nuyonentọ de go".
lddru5a2pz39p637avqpsard8gx9cz1
27328
27327
2022-07-29T11:30:55Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn de yedọ
Goodluck Ebele Jonathan jle oṣlọ Nijilianu zinpinpenzetọ sekunọtọ, sikagan yitọ lọ yedọ mẹmẹyọnnu Joy Onaọlapọ dinu hẹn bu daho togbo tọn.Anadenanutọ Ijiọma Iheriobim "yi oṣiọ Onaọlapọ jle do medezejotọ podọ nuyonentọ de go".
'''Dodinanu medetiti tọn'''
yin jiji Azan konukunẹnẹtọ awewe sun owhe
1982 to sapele Nijilia.
Yin matintọ Liyasun 2013 (owhe gban)
6mpzbnyudskp7zmzuu8n3qwg9sdsepe
27329
27328
2022-07-29T11:35:46Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn de yedọ
Goodluck Ebele Jonathan jle oṣlọ Nijilianu zinpinpenzetọ sekunọtọ, sikagan yitọ lọ yedọ mẹmẹyọnnu Joy Onaọlapọ dinu hẹn bu daho togbo tọn.Anadenanutọ Ijiọma Iheriobim "yi oṣiọ Onaọlapọ jle do medezejotọ podọ nuyonentọ de go".
'''Dodinanu medetiti tọn'''
yin jiji Azan konukunẹnẹtọ awewe sun owhe
1982 to sapele Nijilia.
Yin matintọ Liyasun 2013 (owhe gban)
'''Aihun didalanmẹyiyatọn'''
Otogbo Nijilia
Aihun Sẹkunọ huhlọnfọn tọ
1w0v8nizigcdnlyeyrxkm1z3mvbx701
27330
27329
2022-07-29T11:37:58Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn de yedọ
Goodluck Ebele Jonathan jle oṣlọ Nijilianu zinpinpenzetọ sekunọtọ, sikagan yitọ lọ yedọ mẹmẹyọnnu Joy Onaọlapọ dinu hẹn bu daho togbo tọn.Anadenanutọ Ijiọma Iheriobim "yi oṣiọ Onaọlapọ jle do medezejotọ podọ nuyonentọ de go".
'''Dodinanu medetiti tọn'''
yin jiji Azan konukunẹnẹtọ awewe sun owhe
1982 to sapele Nijilia.
Yin matintọ Liyasun 2013 (owhe gban)
'''Aihun didalanmẹyiyatọn'''
Otogbo Nijilia
Aihun Sẹkunọ huhlọnfọn tọ
jyys2bzcbruukwar4o8kj0w8uv42yap
27331
27330
2022-07-29T11:39:16Z
Sttunsco
46
wikitext
text/x-wiki
'''Joy Onaolapo'''(Azan konukun ẹnẹtọ awewesun
owhe 1982 to sapele, Nijilia tiysun owhe 2012)yin zipinpenzetọ sẹkunọ tọn de to Nijilia (2012).Eze agba sikagan to kandewiawe zinpinpẹnzetọ sẹ́nsẹ́n to owhe 2012 yedọ to aihun dida de tẹnmẹ to Lndon.
Dodinanu dohia dọ Onaọlapọyin matintọ to Liyasun owhe 2013 enẹwe whenuẹ epe owhe gba mevi. Nijelia sin ahọlu ojlẹ de mẹ tọn de yedọ
Goodluck Ebele Jonathan jle oṣlọ Nijilianu zinpinpenzetọ sekunọtọ, sikagan yitọ lọ yedọ mẹmẹyọnnu Joy Onaọlapọ dinu hẹn bu daho togbo tọn.Anadenanutọ Ijiọma Iheriobim "yi oṣiọ Onaọlapọ jle do medezejotọ podọ nuyonentọ de go".
'''Dodinanu medetiti tọn'''
yin jiji Azan konukunẹnẹtọ awewe sun owhe
1982 to sapele Nijilia.
Yin matintọ Liyasun 2013 (owhe gban)
'''Aihun didalanmẹyiyatọn'''
Otogbo Nijilia
Aihun Sẹkunọ huhlọnfọn tọ
fmyxdiu5wxodlv6560vpguczlnwa3qd
Eghosa Imasuen
0
1530
27239
2022-07-28T17:57:18Z
Ydamilola
17
Dá weda po "'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de." po
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
9kz7cpb474kcfaoiovmvdi39bdg1cwl
27240
27239
2022-07-28T18:00:36Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he ''the Farafina imprint of Kachifo Limited basi zinjẹgbonu etọn.
808y4bba77vtr1w6xlrrfbuz9s0uyi8
27241
27240
2022-07-28T18:10:36Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited basi zinjẹgbonu etọn,
9sp5innkwhfklb6na0qkyjh052k4pa1
27242
27241
2022-07-28T18:11:05Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe Chimamanda Ngozi Adichie tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
iv6d82e5oacst3ariz7eysge4x7jadc
27243
27242
2022-07-28T18:15:46Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe Chimamanda Ngozi Adichie tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e
3vh8fzr91moqryipvbjtjlkywry78nm
27244
27243
2022-07-28T18:28:26Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to Azan fọtọ̀nnukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe Chimamanda Ngozi Adichie tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e
==Alọdlẹndonu lẹ==
oxfrcazy7krv8406vqz66ys1jjzesa8
27245
27244
2022-07-28T19:03:15Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e
==Alọdlẹndonu lẹ==
5j7mi7jgcp8c12njjwx3qpr25phgx58
27258
27245
2022-07-28T22:55:05Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
dgytvyn6thoahyp7xj8d98ul9sc3l4t
27259
27258
2022-07-28T22:56:07Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
k35r2uvu3tnxa8xzv95lj2gfdfp7rys
27260
27259
2022-07-28T22:58:12Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1976 lẹ]]
nqjuj0v16c15jrm3ds04rqe4qpkewn8
27261
27260
2022-07-28T22:58:37Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1976 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
4h1pm98wprtnb5n62aw74h44sww4d07
27262
27261
2022-07-28T22:59:41Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ Naijilia-nu de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1976 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
mc2keh77r7y4u901dwtqduh71ef8zok
27263
27262
2022-07-28T23:00:29Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ [[Naijilia-nu]] de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1976 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
3d86uwbxp9sd7f2tskdb634v1t2knh3
27264
27263
2022-07-28T23:00:59Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Eghosa Imasuen''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Nuwhàsun, [[owhe]] 1976) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] de he yin vijiji Bini tọn. Podọ e sọ yin dotozọ́nwatọ de.
Ewọ wẹ kàn owe ''To Saint Patrick po Fine Boys po'', he azọ́nwhé ''the Farafina imprint of Kachifo Limited'' basi zinjẹgbonu etọn, zinjẹgbonu basitọ otànwe [[Chimamanda Ngozi Adichie]] tọn lẹ he ye nọ basi vọjlado etọn lẹ to [[Naijilia]].
E nọ̀ Otò [[Awọnlin]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fie e hùn azọ́nwatẹn nuzinjẹgbonu tọn de he nọ yin Narrative Landscape Press do.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Eghosa Imasuen]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1976 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
gi4h5jrs2o274p71z44kzbtag1hy0je
Adà:Mẹhe kú to owhe 1968 lẹ
14
1531
27265
2022-07-28T23:20:08Z
Samatics
9
Dá weda po "Mẹhe kú to owhe 1968 lẹ" po
wikitext
text/x-wiki
Mẹhe kú to owhe 1968 lẹ
7x3g59jc3zdt0wk635pyqd2rilt22ux
Iyabo Ojo
0
1532
27314
2022-07-29T10:12:19Z
Misteld
15
Dá weda po "Alice Iyabo Ojo (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé," po
wikitext
text/x-wiki
Alice Iyabo Ojo (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé,
h11vfbekbnt3jjof9hie62qof493ofk
27315
27314
2022-07-29T10:13:15Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
Alice Iyabo Ojo (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de.
01qnsfvyg1xsfacfhnrmlk9gsbo3co0
27316
27315
2022-07-29T10:13:56Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
Alice Iyabo Ojo (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ,
73po0st4cjplkxi8al2kcr2l9z0klja
27317
27316
2022-07-29T10:14:29Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
Alice Iyabo Ojo (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ, bo ko sọ basi aihun edetiti tọn he hugan wiẹnẹ.
gjfc7lu8anzxid6vk9qceqk2wm3gdk1
27318
27317
2022-07-29T10:21:00Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Alice Iyabo Ojo''' (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ, bo ko sọ basi aihun edetiti tọn he hugan wiẹnẹ.
l3pfyzle8q0m53tpwbarewuurh9m3zf
27319
27318
2022-07-29T10:21:51Z
Misteld
15
wikitext
text/x-wiki
'''Alice Iyabo Ojo''' (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ, bo ko sọ basi aihun edetiti tọn he hugan wiẹnẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn==
r9asz3y2cej98xngzvr05f1783ytt2w
27320
27319
2022-07-29T10:23:22Z
Misteld
15
/* Bẹjẹeji gbẹzan etọn */
wikitext
text/x-wiki
'''Alice Iyabo Ojo''' (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ, bo ko sọ basi aihun edetiti tọn he hugan wiẹnẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn==
Darijinwon
48g908tnqoquns17rb072n7drq30ebf
27321
27320
2022-07-29T10:23:44Z
Misteld
15
/* Bẹjẹeji gbẹzan etọn */
wikitext
text/x-wiki
'''Alice Iyabo Ojo''' (yin jiji to azan Konukundopotọ́ Awewesun, Owhe 1977 tọn) yin aihundatọ yọnnu dé, anadena-aihuntọ de po Sinimọto-basitọ dé po he sọ yin Naijilia-nu de. E ko tọ́n to aihun he hugan 150 lẹ mẹ, bo ko sọ basi aihun edetiti tọn he hugan wiẹnẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan etọn==
''Darijinwon''
4ltv113uqux9637cohi313lyjrera95
Bisola Aiyeola
0
1533
27322
2022-07-29T10:26:26Z
Jamex18
32
Dá weda po "'''Bisola Aiyeola Listen''' ( yin jiji to Alunlunsun 1986) e yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo" po
wikitext
text/x-wiki
'''Bisola Aiyeola Listen''' ( yin jiji to Alunlunsun 1986) e yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo
2g6d999t0gv9jo2znt0zm4vpq6auwrd
27323
27322
2022-07-29T10:27:01Z
Jamex18
32
wikitext
text/x-wiki
'''Bisola Aiyeola Listen''' ( yin jiji to Alunlunsun 1986) e yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo ohànjitọ po. To 2017, Bisola lẹzun nukọntọ to aihundida Big Brother Naija tọn mẹ.To 2018, a mọ
rnydt7bdvv8xicd3s4mgrktt4a4j3i3
27324
27323
2022-07-29T10:27:27Z
Jamex18
32
wikitext
text/x-wiki
'''Bisola Aiyeola Listen''' ( yin jiji to Alunlunsun 1986) e yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo ohànjitọ po. To 2017, Bisola lẹzun nukọntọ to aihundida Big Brother Naija tọn mẹ.To 2018, a mọ ajọ̀ AMVCA Trailblazer Award to 2018 Africa Magic Viewers Choice Awards.
3td5wi76cbnp3xz307vtlwrjd1uxjw7
27325
27324
2022-07-29T10:58:55Z
Jamex18
32
wikitext
text/x-wiki
'''Bisola Aiyeola Listen''' ( yin jiji to Alunlunsun 1986) e yin aihundatọ [[Naijilia|Naijilia]] tọn podo ohànjitọ po. To 2017, Bisola lẹzun nukọntọ to aihundida Big Brother Naija tọn mẹ.To 2018, a mọ ajọ̀ AMVCA Trailblazer Award to 2018 Africa Magic Viewers Choice Awards.
Hosọ lẹ [wla]
1 Wehọmẹ
2 Azọ́n
3 Gbẹzan mẹdetiti tọn
4 Aihun ṣinṣian etọn lẹ
5 Ajọ̀ podo yindide po
6 Alọdlẹndonu lẹ
9otplz4wpn704sqja75fv0bs6fwj9q0