Wikipedia guwwiki https://guw.wikipedia.org/wiki/Weda_Tangan MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Media Vonọtaun Hodidọ Zinzantọ Zinzantọ hodidọ Wikipedia Wikipedia hodidọ Wepo Wepo hodidọ MediaWiki MediaWiki hodidọ Ohia Ohia hodidọ Alọgọ Alọgọ hodidọ Adà Adà hodidọ TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Alex Gallacher 0 122 29435 29418 2022-08-17T13:01:30Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Alex_Gallacher_2014.jpg|thumb|Alex Gallacher]] '''Alex Gallacher''' (yín jiji to azán tintan, Alunlunsun tọn to [[owhe]] 1954 tọn mẹ, e nọgbẹ̀ jẹ azán koatọ́n-nukunẹnẹtọ, Avivọsun, [[owhe]] 2021) yin Scotland vijiji de he wá yin tonudọtọ de to Australia. E yin ayinamẹtọ tonudọtọ de tọn na South Australia sọn owhe 2011 kakajẹ whenue e kú to [[owhe]] 2021. E yin dopo to hagbẹ tonudọgbẹ ''Australian labour Party (ALP)'' tọn mẹ. Gallacher yin jiji to New Cumnock to Scotland. Yè mọ azọ̀n awutuwiwọ tọn he nọ du adọvi namẹ tọn dé na Gallacher to Alunlunsun [[owhe]] 2020 tọn. E wá to Avivọsun [[owhè]] 2021 tọn na azọn lọ wutu, [[owhe]] kandeko-atọ́n-nukunẹnẹ (69) wẹ yín. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] dd5iaeqb4bixpx3ty4276xxafe8rin6 29436 29435 2022-08-17T13:02:06Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Alex_Gallacher_2014.jpg|thumb|Alex Gallacher]] '''Alex Gallacher''' (yín jiji to azán tintan, Alunlunsun tọn to [[owhe]] 1954 tọn mẹ, e nọgbẹ̀ jẹ azán koatọ́n-nukunẹnẹtọ, Avivọsun, [[owhe]] 2021) yin Scotland vijiji de he wá yin tonudọtọ de to Australia. E yin ayinamẹtọ tonudọtọ de tọn na South Australia sọn [[owhe]] 2011 kakajẹ whenue e kú to [[owhe]] 2021. E yin dopo to hagbẹ tonudọgbẹ ''Australian labour Party (ALP)'' tọn mẹ. Gallacher yin jiji to New Cumnock to Scotland. Yè mọ azọ̀n awutuwiwọ tọn he nọ du adọvi namẹ tọn dé na Gallacher to Alunlunsun [[owhe]] 2020 tọn. E wá to Avivọsun [[owhè]] 2021 tọn na azọn lọ wutu, [[owhe]] kandeko-atọ́n-nukunẹnẹ (69) wẹ yín. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1954 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] gndogr3nl3hyy603t8z60qs9uwkgern David Lanre Messan 0 253 29508 19407 2022-08-18T05:16:18Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan 4, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi Naijilia tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, Aimatẹn Awọnlin tọn to azan 4, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví Naijilia tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to Ayimatẹn Awọnlin tọn (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn . [[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] dqysjtble7oxge9wbkf7fpt6nnxyf2y 29531 29508 2022-08-18T09:33:46Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn . [[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] p52pk210wsazh5hbw2lzi73ke5r3icz 29532 29531 2022-08-18T09:35:17Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn . [[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] td8jyaanzsuf9vg4udbiotv2l0p8zsl 29533 29532 2022-08-18T09:35:56Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] 1cnevdonpjsn5dmjslj1ozwgpf7mfhg 29534 29533 2022-08-18T09:36:22Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn . [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] r244eafmyyxfrtlp7cx4k2pywp0at38 29535 29534 2022-08-18T09:36:42Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn .[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] 03fioq9my6z3lv50n2xl47ut5acvbjs 29536 29535 2022-08-18T09:37:03Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn .[[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] l6ybw4p7d63dn99lx4ce9vw7ip1orl9 29537 29536 2022-08-18T09:37:21Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''David Lanre Messan''' (Ajọwatọ Otò Naijilia tọn) (yin [[jiji]] to azan ẹnẹtọ, Whejisun [[owhe]] 1983), yin Ajọwatọ otòvi [[Naijilia]] tọn. Uwhẹ sọ yín "''Chief Executive Officer''" didodainọ títan po hunsingan [[owhe]] 2015 na aihọnmẹ titolẹtọ, [[Awọnlin]] (First Founder and 2015 curator of Lagos global Sharper of the World Economic Forum) tọn dogo na Ajọwiwa Awukandopọ pli Gbezan Messan yin jiji do Isolo, [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to azan ẹnẹtọ, whẹjisun, [[owhe]] 1983 na Addi Anthony Messan(otọ́), po Janet Glohun(onọ). [[Otọ]] etọn yín otoví [[Naijilia]] tọn, [[Onọ]] etọn yín otoví Togo tọn. He blẹ owe pinplọn to wehọmẹ "Mushin High School" bo yi "Secondary School Certificate (SSCE)" bo sọ zindonukọn do wehọmẹ Azọnpinplọn to [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] (''Lagos State Polytechnic'')bo do plọn [[azọ́n]] Hodopodo tọn (Mass Communication).Hẹ yii diploma to wehọmẹ alavọ "Nexford(Nexford University)tọn [[ Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1983 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] r12sybnka0ujo3hftalxe9y6siqn74r Fausto Gaibor García 0 309 29433 29417 2022-08-17T12:57:48Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Fausto Gaibor García.jpg|thumb|Fausto Gaibor García]] '''Fausto Feliciano Gaibor García''' (mẹhe yin jiji to azán koatọntọ Alunlunsun [[owhe]] 1952 tọn bo nọgbẹ jẹ azán enẹtọ owhe 2021 tọn) yin Ecuadonu he yin sinsẹnbabisitọ Katolik tọn dé. E yin sinsẹngan Katolik Tulcán tọn dé bẹsọn gblagbla owhe 2011 tọn jẹ whenuena e basi matintọ to 2021. Gaibor García yin jiji to otò Guaranda, Ecuador tọn mẹ. Gaibor Garcia kú to Tulcán, Ecuador to azán ẹnẹtọ Ayidosun [[owhe]] 2021 tọn to whenue e tindo [[owhe]] 69. ==Alọdlẹndonu lẹ̀ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1952 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] 59xxn6xvrikj5f9yv9o1jebg4vrhkyj Gaziza Abdinabiyeva 0 323 29446 29425 2022-08-17T14:40:56Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Gaziza Abdinabiyeva''' (yin jiji to azán atọntọ, Alunlunsun, [[owhe]] 1984 jẹ azán ko-atọ́n-nukun-atọ̀ntọ, Lidosun, owhe 2021 tọn mẹ) yin aihundatọ oploji tọn otò Soviet tọn, enẹgodo e sọ yin aihundatọ oploji tọn otò Kazakhstan tọn. E mọ nunina susu lẹ yí he bẹ nunina Kumet tọn po Parasat tọn po hẹn. Abdinabiyeva basi matintọ to azan fọtọ̀n-nukun-atọ̀ntọ, Lidosun, [[owhe]] 2021 tọn mẹ. [[Owhe]] etọn lẹpo yin kande-gban-nukun-atọ̀n. == Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1984 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] d97yb6rayguako4ugtdx5x5907gddp3 Hadiya Khalaf Abbas 0 347 29456 19352 2022-08-17T15:38:49Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Hadiya Khalaf Abbas.jpg|thumb|Hadiya Khalaf Abbas]] '''Hadiya Khalaf Abbas''' (yin jiji to [[owhe]] 1958 jẹ azán wiatọ̀ntọ, Abọ̀húsun, [[owhe]] 2021) tọn mẹ. E yin tonudọtọ Otò Syria tọn tọn. Ewọ wẹ hoyidọtọ na ogbẹ ''People's council'' otò Syria tọn sọn Ayidosun owhe 2016 jẹ Liyasun owhe 2017 tọn mẹ. Ewọ kẹdẹ wẹ yọnnu he yin dide gbọn Ovo dali do otẹn ehe mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] j97832f88ackmmmq4v27qia9tp4pbbx Hamed Bakayoko 0 351 29457 19354 2022-08-17T15:40:02Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Hamed Bakayoko (cropped).jpg|thumb|Hamed Bakayoko]] '''Hamed Bakayoko''' (azan ṣiantọntọ́ whejisun, owhè 1965 jẹ azan aotọ whejisun owhè 2021) yin tonudọtọ́ oto Côte d'Ivoire tọn de. E sẹn taidi lizọnyizọnwatọ daho oto Côte d'Ivoire tọn sọn azan ṣiantọntọ́, Liyasun owhe 2020 Kaka jẹ òkú zan etọn to azan aotọ whejisun owhè 2021. Bakayoko sọ wazọn taidi lizọnyizọnwatọgan na hihọ́ otò Côte d'Ivoire tọn sọn owhè 2017 kakajẹ whenuena e ku. E yin jiji to tatọ-tonọ Abidjan tọn mẹ. Bakayoko bẹ [[[[Azọ̀nylankan COVID-19]] tọn hugan whla atọ̀n to Lidosun owhè 2020 po whejisun owhè 2021 po ṣẹnṣẹn. E sọ jẹ azọ̀n òvà tọn. To azan oatọ whejisun owhè 2021, e ku to dotowhe ''Freiburg'' tọn to otò Germany tọn mẹ gbọn azọ̀n ''cancer'' tọn dali. Bakayoko ku to azan atọ̀ntọ́ to whenuena e basi jijizan owhè kande-ko ewhè ẹnẹtọ etọn tọn. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] 1o5ef5r76bkuns1yc8c4aa4e7cjlcdu 29458 29457 2022-08-17T15:40:15Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Hamed Bakayoko (cropped).jpg|thumb|Hamed Bakayoko]] '''Hamed Bakayoko''' (azan ṣiantọntọ́ whejisun, owhè 1965 jẹ azan aotọ whejisun owhè 2021) yin tonudọtọ́ oto Côte d'Ivoire tọn de. E sẹn taidi lizọnyizọnwatọ daho oto Côte d'Ivoire tọn sọn azan ṣiantọntọ́, Liyasun owhe 2020 Kaka jẹ òkú zan etọn to azan aotọ whejisun owhè 2021. Bakayoko sọ wazọn taidi lizọnyizọnwatọgan na hihọ́ otò Côte d'Ivoire tọn sọn owhè 2017 kakajẹ whenuena e ku. E yin jiji to tatọ-tonọ Abidjan tọn mẹ. Bakayoko bẹ [[Azọ̀nylankan COVID-19]] tọn hugan whla atọ̀n to Lidosun owhè 2020 po whejisun owhè 2021 po ṣẹnṣẹn. E sọ jẹ azọ̀n òvà tọn. To azan oatọ whejisun owhè 2021, e ku to dotowhe ''Freiburg'' tọn to otò Germany tọn mẹ gbọn azọ̀n ''cancer'' tọn dali. Bakayoko ku to azan atọ̀ntọ́ to whenuena e basi jijizan owhè kande-ko ewhè ẹnẹtọ etọn tọn. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1965 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] 2hd5nfh2jr975tcn2nwlujhrwo8iu0r Hans-Christian Gabrielsen 0 354 29476 25704 2022-08-17T18:19:13Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Hans-Christian_Gabrielsen.JPG|thumb|Hans-Christian Gabrielsen]] '''Hans-Christian Gabrielsen''' yin jiji (azan koatọ́nnukunawétọ Liyasun, owhe 1967 jẹ azan ṣiẹnẹtọ́ whejisun owhe 2021 tọn) Eyin azọnwatọgbẹ́ azọnwhé Norwegian tọn bo sọ yin tonudọtọ́, hagbẹ ajọwatọ tọn. Eyin dide taidi nukọntọ́ Pipli Ajọtọ Tonudọtọ Norwegian tọn to osún Nuwhàsún owhe 2017 tọn. Gabrielsen kú ajijiku to amlọn mẹ to azan ṣinẹnẹtọ́, whejisun to [[owhe]] 2021, sọn ahunzọn desi to owhe kandewiatọ̀n yinyin mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1967 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] ph43fxzh4cf9uhxrlsj6nzq80f0y75p Kilusi Daho Lọ 0 446 29459 18887 2022-08-17T15:40:57Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Cyrus the great.jpg|thumb|Kilusi daho lọ]] '''Kilusi daho lọ.''' (mẹhe nọgbẹ̀ sọn [[owhe]] 590 J.W.M(Jẹnukọn na whenu mitọn) kavi sọn 576 J.W.M jẹ̀ osun ṣinatọn-tọ owhe 530 J.W.M tọn), wẹ do gandudu whẹndo dopo mẹ tọn "''Achaemenid''" tọn ai to oto "''Iran''" egbezangbe tọn mẹ. E wa yin dide taidi nukọntọ omẹ Pẹlsianu lẹ tọn to "'' Anshan ''", e funawhan hẹ Medianu lẹ bo sọ gbawhàn yetọn bo wa yin dide taidi "''Shah''" Ahọluigba Pẹlsianu lẹ tọn to 599 J.W.M. Kilusi funawhan hẹ Ahọluigba Lidianu lẹ tọn podọ hẹ Ahọluigba Babilọninu lẹ tọn bo sọ gbawhàn yetọn. Whẹpo e do lẹkọ sọn Babilọni, Kilusi sọ tún Islaelivi he yin kanlimọ to Babilọni lẹ dote bo tún Ju he to kanlinmọgbenu lẹ dote nado lẹkọyi otò yetọn mẹ. Kilusi wẹ ahọlu tintan he doalọtena kanlimọ to lẹdo etọn blebu mẹ. E kẹalọyi dọ omẹ etọn lẹ ni zindonukọn nado to yẹwhe yetọn titi lẹ sẹn. Kilusi ku, vlavo to awhangbenu, to "''Pasargadae''" . Yọdo etọn gbẹ́ tin to "''Pasargadae''" to oto "'' Iran''" tọn mẹ. Kilusi sọ yin yinyọnẹn taun to whè-etọnnu na whẹdida dodo po homẹdagbe etọn po wutu. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Whenuho]] 847d3fanl7xqg8nnm64hsmviawkbj9a Lateef Adedimeji 0 471 29437 29422 2022-08-17T13:04:48Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ owhe 1986 to Aimatẹn Awọnlin tọn to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba Aimatẹn Ogun tọn wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== hnkp7mhpj7cyd6pmktcnp7eu3bxnl79 29438 29437 2022-08-17T13:05:49Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ owhe 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Aimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba Aimatẹn Ogun tọn wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== n8fxvm43yeqd6x6jnrogji6hrj4rtcu 29439 29438 2022-08-17T13:07:24Z Ydamilola 17 /* Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po */ wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== otvw4hah4ed9x5npg3qjs7ziuqfxk0i 29440 29439 2022-08-17T13:08:01Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== 5stv4ctwlfbj8b67ue6fvztw5k9ur8r 29441 29440 2022-08-17T13:10:20Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[en:Lateef Adedimeji]] mm4zl2pdbn9fadlsx404csxvjwzl1u3 29442 29441 2022-08-17T13:10:44Z Ydamilola 17 /* Alọdlẹndonu lẹ */ wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[en:Lateef Adedimeji]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] ptix0vv684onz58elbl8qq9rto99quf 29443 29442 2022-08-17T13:11:27Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[en:Lateef Adedimeji]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] q4pc7eklfjfbs1hritvx1n49fko15el 29444 29443 2022-08-17T13:12:26Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Lateef Adedimeji at AMVCA 2020.jpg|thumb|Lateef Adedimeji]] '''Lateef Adedimeji''' (He ye ji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986) yin Aihundatọ yinditọ de, Otàn wlantọ podọ anadena sinima hẹ nọ yin bibasi to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]],ṣigba ye jii do [[Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ. To owhe 2013 wẹ e diyin taun na adà he e yiwa to sinima hẹ nọ yin kúdí klepto he Yéwándé Adekoya sọ dovivẹnu taun dó wazọn hẹẹ bọ aihun lọ dó donukunmẹ. Lateef Adedimeji ko tọn tó sinima he ko hugan kanweko (100) mẹ sọn whenue e ko jẹ Azọn sinima tọn ji to owhe fọtọn die. E diyin sọmọ bọ azọnwhe Airtel ton yii dó basi nukunmọnu yetọn. ==Otàn gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po== Dile mi ko dọdo jẹnukọn, Lateef Adedimeji yin jiji to azan tintan osun awetọ [[owhe]] 1986 to [[Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Ayimatẹn Awọnlin tọn]] to togbo Naijilia tọn mẹ, ṣigba [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Aimatẹn Ogun tọn]] wẹ mẹjitọ etọn wa sọn. E yi wehọmẹ bo yi gbedewema do Oyọnẹn linlinzọn wiwa tọn ji, to wehọmẹ alavọ tọn he nọ yin Olabisi Ọnabanjo University. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[en:Lateef Adedimeji]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ]] sgqbzb39ekks4s2z1qbwlk0tgwto16d Margaret Bandele Olayinka 0 493 29509 19452 2022-08-18T05:18:29Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to Ayimatẹn Oyo tọn mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to oto Ibadan tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ etọn ji na otọ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 6nczbpam81eg1q6ox91iyt7rabicgt9 29538 29509 2022-08-18T09:39:54Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to oto Ibadan tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ etọn ji na otọ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 0lrxhvkr4k0v01awg9k4pgywrgn1acl 29539 29538 2022-08-18T09:41:55Z Ydamilola 17 /* Otàn gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to Otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ̀ etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 4cyyuoz8aiqqwkfdvfalilqnsez4nc7 29540 29539 2022-08-18T09:42:40Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to Otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ̀ etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[en:Margaret Bandele Olayinka]] 5fedcy05a8w7tz3bxb8qde0yldmt5vz 29541 29540 2022-08-18T09:44:03Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to Otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ̀ etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[en:Margaret Bandele Olayinka]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]] his4omuw8eyit0tpnnv81dvsf6inyvu 29542 29541 2022-08-18T09:44:29Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to Otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ̀ etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[en:Margaret Bandele Olayinka]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] r81lh7e867fcdvh2kpdummt6w4rayxd 29543 29542 2022-08-18T09:45:25Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref> == Otàn gbẹzan etọn tọn == Olayinka Margaret wa sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣìgba eyin nujikudonọ nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hun bo sọ dé yé sọn ohẹn lọ mẹ. Otọ etọn yin ajọwatọ de to Otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he onọ̀ etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref> Duro Ladipo wẹ yin mẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbaipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E da aihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yín aihun Yemi Elebubon tọn. == Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ== *Koto Ayé *Koto Ọrun *Idamu Niwura == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[en:Margaret Bandele Olayinka]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] kjk1uf9cmcczktgfycfh5qd8sqllch6 Mohamed Bayo 0 510 29460 18946 2022-08-17T15:46:12Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[File:BGZ22aAc_400x400.jpg|thumb|Mohamed Bayo]] '''Mohamed Bayo''' (yin jiji to azan ẹnẹtọ Ayidosun owhe 1998 tọn) yin bọọlu hotọ azọnyọnẹntọ dé to togbo France tọn mẹ. Eyin vijiji France tọn, amọ bọọlu hogbẹ Guinea tọn wẹ eyin. ==Bọọlu hogbẹ he mẹ e wazọn te lẹ== To Alunlunsun owhe 2019 tọn mẹ. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 5ncuggrssg4v4v5wq3o4uw1p1b082r7 29461 29460 2022-08-17T15:47:05Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[File:BGZ22aAc_400x400.jpg|thumb|Mohamed Bayo]] '''Mohamed Bayo''' (yin jiji to azan ẹnẹtọ Ayidosun [[owhe]] 1998 tọn) yin bọọlu hotọ azọnyọnẹntọ dé to togbo France tọn mẹ. Eyin vijiji France tọn, amọ bọọlu hogbẹ Guinea tọn wẹ eyin. ==Bọọlu hogbẹ he mẹ e wazọn te lẹ== To Alunlunsun owhe 2019 tọn mẹ. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1998 lẹ]] mtu0yj4sgj2nouueaqprr9fzjmxyf1z Muhammad Buhari 0 523 29514 24914 2022-08-18T05:31:02Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Muhammadu_Buhari, President of the Federal Republic of Nigeria (cropped3).jpg|thumb|Muhammad Buhari]] '''Muhammad Buhari''' yin [[jiji]] to azán fọtọ̀nnukunawetọ, Awewesun owhe 1942. E yin tonudọtọ de bo sọ yin togbogán Otogbo [[Naijilia]] tọn awọn [[owhe]] 2015. Buhari ko yí gbọjẹ sọn awhanzọnvọ didó mẹ, na é kò du togbogan awhanwudido [[Naijilia]] tọn sọn [[owhe]] 1983 jẹ 1985 to whenue e blagbè dopọ́ po hagbẹ Devi lẹ po nado yi huhlọn dó yigan godo. Hogbe lọ ''Buharism'' yin yiyizan na alọpa he e do nọ pàṣẹ bo ma nọ doto ayinamẹ to awhangan yìnyín etọn whenu. Buhari ko dọ èmí yigbe na nuhe jọ to whenue emi to ganji to whelọnu lẹpo, podọ emi ma sọgan diọ nuhe ko juwayi nẹlẹ gba, Sigba todín, emi ko diọ zun ayinamẹyitọ. Buhari wlẹn ògántẹn otògbo Naijilia tọn to [[owhe]] 2003, 2007 podo 2012 po. Sigba to awèwèsun, [[owhe]] 2014, é yin dide di mẹhe na nọte na ọgbẹ he ye nọ ylọ dọ '' All Progressive Congress (APC)'' nado whlẹn ògántẹn otògbo [[Naijilia]] tọn to [[owhe]] 2015. Buhari wẹ tọnta to ovo he ye blá lọ mẹ jẹnukọnna togbogan Goodluck Ebele Jonathan he tin to gan tẹnmẹ to whelọnu. Ehe yin tintan to otań [[Naijilia]] tọn mẹ dọ otogbogan he to janji yin zize jayi to vobibla whenu. To azan gban-ewhè dopo Nuwhasun, [[owhe]] 2015 tọn mẹ wẹ Buhari jẹ ganduji tẹ. To Afinplọsun, [[owhe]] 2019, Buhari yin vivọze taidi togan [[Naijilia]] tọn whenuena é whlẹn tẹn lọ podo Atiku Abubakar bọ sọ du to eji hugan ovo liví atọ̀n. ==Otàn vuwhenu etọn tọn== Buhari yin [[jiji]] dó hẹnnu Fúlàní tọn mẹ to azan fọtọnnukunawetọ awèwèsun [[owhe]] 1942, to gbètato ''Daura tọn to [[Ayimatẹn Katsina Tọn|Ayimatẹn Katsina tọn]] '' mẹ. Ye nọ ylọ [[otọ]] etọn dọ Mallam Hardo Adamu, na é yin dopo to Filani gan lẹ mẹ. [[Onọ]] etọn sìn yinkọ nọ yin Zulaihat; he tlọn ''Hausa po Kanuri'' sìn kúnkan mẹ. Buhari wẹ yin [[ovi]] konukunnatọntọ (23) otọ etọn tọn. Onọ etọn wẹ penukundo dó e go, na [[otọ]] etọn ku to whenue é dó owhè ẹnẹ. É yi wehọmẹ dokọ tọn ''Katsina middle School'' to gbètato Daura po Mai'dura po to [[owhe]] 1953. Enẹgodo é yi wehọmẹ daho ''Katsina Provincial Secondary School'' tọn sọn [[owhe]] 1956 jẹ 1961. To whenue Buhari dó owhe fọtọnńukunẹnẹ (19) e biọ wehọmẹ awhanfun pinplọn tọn ''Nigeria Military Training College''(NMTC) to [[owhe]] 1962. To Afinplọsun [[owhe]] 1964 wẹhọmẹ yin ada gblona bọ sọ yin yinkọ diọ na dó ''Nigeria Defence Academy''(NDA). Jẹnukọnna [[owhe]] 1964, ahọluduta [[Naijilia]] tọn nọ sẹ wehọmẹvi he ko dó nupinplọn yetọn to NMTC hlan otò devo ''Commonwealth Military Academy'' lẹ mẹ na sọgan plọnnu dogọ bo lẹzun ògán. Buhari yi wẹhọmẹ ehe sọn 1962 jẹ 1963 to wehọ he ye nọ ylọ dọ ''Mons Officer Cadet School, Aldershot to England'' to [[owhe]] 1964. To Alunlunsun [[owhe]] 1963 whenuena Bihari do [[owhe]] ko, yé pa ẹ di nukọntọ na awhanvipẹ he tin to ayimatẹn Abeokuta, otò [[Naijilia]] tọn. Buhari yi wẹhọmẹ awhanfuntọ tọn dogọ to yovotomẹ (''United Kingdom'') to [[owhe]] 1964. Sọn [[owhe]] 1965 jẹ 1967 é wazọn taidi aṣẹpatọ na ''Second Military Battalion'' bo sọ yin pipa taidi ''Brigade Major Second Sector'' to Lidosun owhe 1967 jẹ Liyasun [[Owhe]] 1967. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 0k6abj6092eg0glkrsqvedod5uwyapg Mẹdekannujẹ 0 530 29477 18967 2022-08-17T18:22:25Z Samatics 9 /* Sọgbẹ hẹ tamẹnuplọnmẹ */ wikitext text/x-wiki '''Mẹdekannujẹ''' yin nado sọgan basi dide to nujijọ voovo lẹ sẹnsẹn. Mẹdekannujẹ nọ tindo zẹẹmẹ eyin dọ eyin dide sọn ojlo mẹ. dide lẹ taidi ayinamẹ, nugbẹnamẹ ma nọ yin nude adavo eyin dide po mẹdekannujẹ po. Mẹdekannujẹ zẹẹmẹdo dọ gbẹtọ lẹ sọgan wa onu voovo lẹ, gbeta voovo lẹ nọ wa sọn nujijọ voovo lẹ mẹ. Nujijọ he yin wiwa po mẹdekannujẹ po sọgan jẹna pipa kavi whẹgbledomẹ. E yin mẹdekannujẹ ma tin ,nuyọnẹn ma nọ tin to emẹ nado sayana kavi nado nanu mẹde na nuyiwa etọn. To ogbẹ ehe mẹ, podọ sọgbe hẹ osẹn, gbẹtọ lẹ tindo jlọjẹ nado tindo mẹdekannujẹ bo ka na sọ gbẹn nuhe ye do. ==Sọgbẹ hẹ tamẹnuplọnmẹ== Gbemima. Sogbẹ hẹ nukunnumọjẹnumẹ, aihọn lọ, wẹkẹ lọ taidi zomọ(Machine) de. linlẹn ehe ko wa aimẹ sọn nudi [[owhe]] 2500 die. ==Gbemima Sinsinyẹn == Gbemima voovo wẹ tin, Delẹ nọ dọmọ nuhe ko jọ wayi wẹ na dọ nuhe na jọ to sogodo. Yedọ wẹkẹ lọ taidi azọnwanu Ganhiho tọn, eyin a yọn nulẹpo gandego, a sọgan dọ nuhe na wa jọ. Pierce Simon Laplace dọho dọ to 1814, he nọ yin yiylọdọ Laplace's demon. Eyin gbemima wẹ yin nulọ, be mẹdekannujẹ matin. ==Gbemima he bọawu== Nulinlẹntọ susu ma yinwanna nuhe nọ bọdo gbemima sinsinyẹn lẹ go, gbemima he bọawu lẹ nọ tẹnpọn nado sẹ gbemima do, bo ka sọ nọ dọ dọ mẹdekannujẹ yọnbasi. David hume zinnudo ehe ji dọmọ, medekannujẹ ma yin nugopipe lọ nado basi dide voovo lẹ to ojle dopolọ mẹ, chrysippos, tamẹnuplọnmetọ de na apajlẹ avun he yin sinsin do ase go. Avun ehe vo nado basi dide bo hodo ase ehe. ==Sogbe hẹ osẹn== Azon owhe dido tọn wẹ nado dindona whenue mẹde wa nude podọ nuhe lẹn ye to whenue ye wa nulọ. Di apajlẹ lẹnnupọndo mẹhe hu mẹ do ji. Whenudọtọ nọ tẹnpọn nado dindona eyin e yọnẹn do humẹ podọ eyin e basi dide do wa nulo. ==Sogbe hẹ lẹnnuyinyọnẹn== ===Nulinlẹnpọn=== Ojlẹ delẹ wayi, gbẹtọ lẹ di Democritus pọn wẹkẹ hlan di gbemima de. Gbetọ lẹ lẹndọ nudọnamẹ gigọ lẹ sọgan zọn bọ ye sọgan lẹn nuhe na jọ to nukọnmẹ. Lẹnuyinyọnẹn egbezangbe tọn lẹ, dohia dọ gbemima po nudevo lẹ po yin sisakadopọ. ==Dodinnanu dogọ== rkdoirfo4dnols2r1pmyzt5zbcnkx39 Nupenu lẹ 0 553 29502 28383 2022-08-18T05:02:09Z Gadarawamo 20 /* Ohàn po azọ́n aihundida tọn po */ wikitext text/x-wiki '''Nupenu lẹ''' (he nọ yin yiylọ gbọn Hausa-nu lẹ dali dọ Nupawa podọ gbọn [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ dali dọ Tapa) yin akọ̀ de he tin to ṣẹnsẹn otò [[Naijilia]] tọn, podọ yé yin akọ̀ de he sù hugan to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], yé ma sù sọmọ to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. Nupenu lẹ sọ tin to [[Ayimatẹn Kogi Tọn]] lọsu ga, podọ to lẹdo Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ Otò [[Naijilia]] tọn ''(Federal Capital Territory)''. ==Otàn yetọn== Dodonu Nupe-nu lẹ tọn dlẹnkàn yí jẹ dawe de he nọ yin [[Tsoede]] he họ̀n sọn Otò [[Idah]] tọn mẹ bo wá do Otò flin flin he yin kinkọndopọ devo lẹ ai to Ayimatẹn Niger tọn to [[owhe]] kanweko fọtọ̀ntọ (15th century). Lehe Nupenu lẹ sẹpọ Ayọnu [[Igbomina]] tọn lẹ he tin to huwaji po Ayọnu Oyo tọn lẹ he tin to huwaji whezẹtẹn tọn lẹ po dó sọ̀ zọn bọ to gbla gbla [[owhe]] kanweko vude tọn whenu, akọ̀ ehelẹ tindo nuyiwadomẹji susu do yedelẹ ji na ajọwiwa po wiwọ́ he nọ wá aimẹ to ṣẹnsẹn yetọn lẹ po wutu. ==Sọha po dodinnanu mẹhihia tọn yetọn po== Diblayi livi atọ̀n, fọtọ́n donu fowè kanweko '' (3.5 million)'' wẹ yin Nupenu lẹ, suhugan yetọn wẹ tin to [[Ayimatẹn Niger Tọn]]. Ogbè Nupe tọn sọ nọ yin didó to Kwara, Kogi po Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ otò [[Naijilia]] tọn po. Susu yetọn wẹ yin Malenu lẹ podọ delẹ to ye mẹ yin klistiani lẹ, mẹdevo lẹ nọ sẹ̀n yẹwhe akọ̀ yetọn tọn lẹ. Omẹ Nupe tọn lẹ nọ tindo nukọntọ wunmẹ voovo lẹ. Etsu Nupe (Bida) ma yin Nupenu jọnun, baba daho otọ́ etọn tọn yin Fulani de to whenuena whẹndo onọ etọn tọn yin Nupenu jọnun. Baba daho otọ́ etọn tọn dugan do [[Bida]] ji to 1806. Yé ma tindo lẹdo Tatọ́ tẹnnọ̀ de to alọnu din amọ Rabah wẹ yé wá sọn taun, ṣigba bo sẹtẹn wá [[Bida]] to [[owhe]] kanweko fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ. == Aṣà yetọn lẹ, anazọ́n po akọ̀ yẹtọn po == Nupenu lẹ tindo aṣà voovo lẹ. Nuyiwa yetọn susu lẹ wẹ ko diọ sọn whenue Usman Dan Fodio tẹnpọn nado hẹn nuyise malenu lẹ tọn gbayipe to [[owhe]] kanweko fọtọnnukun-ẹnẹtọ ''(19th century)'', amọ ye gbẹ hen delẹ to nuyiwa akọ̀ yẹtọn tọn lẹ go. Susu Nupenu lẹ tọn wẹ nọ do akọ̀whẹ to [[nukunmẹ]] (taidi aṣà Igalanu lẹ tọn), delẹ to yé mẹ nọ wà ehe nado do yindidi yetọn hia, nado do whẹndo he mẹ ye wá sọn hia, nado basi hihọ na yede, podọ nado doaṣọna yede. Ṣigba to alọnu din, aṣà ehelẹ ko to bubusẹ vude vude to awà delẹ ji. Anazọ́n yetọn lẹ ma nọ yin nukunnumọjẹemẹ sọmọ. Yé yin yinyọnẹn na azọnwanu atin tọn he yé nọ basi po alọpa he mẹ yé nọ pà ẹ do po ji wutu. Zẹẹmẹ gigọ́ gando Nupenu lẹ go yin kinkan do owé lọ ''Black Byzantium'' mẹ, he yin kinkan gbọn weyọnẹntọ Siegfried Nadel dali. Owé ehe gbẹ́ nọ yin pinpọnhlan di nujọnu de. '''Delẹ to anazọ́n Nupenu lẹ tọn mẹ''' <gallery mode=packed heights="250px"> Museum of Ethnology Vienna 007.JPG|Hẹ̀blẹ ''Burtu'' tọn , e nọ yin yiyizan to gbeyinyan ohẹ̀ tọn whènu. Gbéyantọ lọ nọ sìn hẹ̀blẹ lọ do ota bo nọ zinzọnlin di ohẹ̀ lọ; Museum of Ethnology, Vienna. Carved door, probably by Sakiwa, Nupe peoples, Nigeria, c. 1920-1940, wood, iron staples - Hood Museum of Art - DSC09183.JPG|Ohọ̀n de he yin pipa; c. 1920 – 1940; wood with iron staples; Hood Museum of Art. Oval Stool with Incised Carving LACMA AC1993.218.11.jpg|Oján pipa de; Los Angeles County Museum of Art. </gallery> == Ohàn po [[azọ́n]] aihundida tọn po == Akọ̀hàn Nupenu lẹ tọn nọ yin [[jiji]] gbọn hànjitọ he nọ yin yiylọdọ Ningba lẹ dali, podọ hùnhotọ lẹ nọ yin yiylọdọ Enyanicizhi. Hànjitọ Nupenu nukundeji he yin yinyọnẹn taun lẹ wẹ gbẹtọ taidi [[Hajiya Fatima Lolo]], Alhaji Nda'asabe, Hajiya Nnadzwa, Hauwa Kulu, Baba-Mini, Ahmed Shata po Ndako Kutigi po. Dowatọ aihundida sinima ogbè Nupe tọn lẹ jẹ awuwlena aihun ogbè Nupe tọn lẹ ji sọn núdi [[owhe]] koatọ́n lẹ die wayi. Omẹ tangan he yin Nupenu he dè ayiha lọ tọ́n nado nọ wleawuna aihun, nado nọ dà aihun podọ nado nọ deanana aihun po wadohia lẹ po gọna fanfúndidọ po to televiziọn ji wẹ Sadisu Muhammad DGN(e ko yin matintọ), Ahọvi Ahmed Chado, Ahọvi Hussaini Kodo(e ko yin matintọ), M.B. Yahaya Babs po Jibril Bala Jibril po. Yewlẹ wẹ hẹn ẹn yọnbasi bọ wadohia ogbè Nupe tọn lẹ do sọgan tọ́n to tele ji podọ yewlẹ wẹ yín dowatọ azọ́nwhe aihundida tọn ogbè Nupe tọn egbezangbe tọn he yin yinyọnẹn di Nupewood. Sọn whenẹnu, Nupewood ko penugo nado wleawuna aihun voovo he hugan fọtọ́n na omẹ Nupe tọn livi livi lẹ. == Nupenu nukundeji lẹ == *Shaikh Ahmad Lemu (OON, OFR), Weyọnẹntọ sinsẹn Melenu lẹ tọn (1929–2020) *Hon. Justice Idris Legbo Kutigi (OFR, GCON), Whẹyidọtọ, podọ Whẹdatọ de (1939–2018) *Mohammed Umar Bago, tonudọtọ de (yin jiji to 1974) *Muhammad Bima Enagi, tonudọtọ de (yin jiji to 1959) *Muhammad Umaru Ndagi, Weyọnẹntọ daho (yin jiji to 1964) *Shehu Ahmadu Musa, tonudọtọ de (1935–2008) *Shaaba Lafiaji, tonudọtọ de *Suleiman Takuma, linlinnamẹtọ podọ nukọntọ tonudọtọ de (1934–2001) *Sam Nda-Isaiah, wekantọ gando tonudidọ go tọ de (1962–2020) *Isa Mohammed Bagudu, tonudọtọ de (yin jiji to 1948) *Zainab Kure, tonudọtọ de *Abdulkadir Kure, tonudọtọ de (1956–2017) *Aliyu Makama (1905–1980) *H.R.H. Alhaji Yahaya Abubakar (GCFR), Etsu-Nupe; Ahọlu otò tọn (yin jiji to 1952) *[[Hajiya Fatima Lolo]], hanjitọ de (1891–1997) == Alọdlẹndonu lẹ == g4l43pecpilou244xjmvtktr4yb7msu 29503 29502 2022-08-18T05:03:12Z Gadarawamo 20 /* Sọha po dodinnanu mẹhihia tọn yetọn po */ wikitext text/x-wiki '''Nupenu lẹ''' (he nọ yin yiylọ gbọn Hausa-nu lẹ dali dọ Nupawa podọ gbọn [[Ayọnu lẹ|Ayọnu]] lẹ dali dọ Tapa) yin akọ̀ de he tin to ṣẹnsẹn otò [[Naijilia]] tọn, podọ yé yin akọ̀ de he sù hugan to [[Ayimatẹn Niger Tọn]], yé ma sù sọmọ to [[Ayimatẹn Kwara Tọn]]. Nupenu lẹ sọ tin to [[Ayimatẹn Kogi Tọn]] lọsu ga, podọ to lẹdo Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ Otò [[Naijilia]] tọn ''(Federal Capital Territory)''. ==Otàn yetọn== Dodonu Nupe-nu lẹ tọn dlẹnkàn yí jẹ dawe de he nọ yin [[Tsoede]] he họ̀n sọn Otò [[Idah]] tọn mẹ bo wá do Otò flin flin he yin kinkọndopọ devo lẹ ai to Ayimatẹn Niger tọn to [[owhe]] kanweko fọtọ̀ntọ (15th century). Lehe Nupenu lẹ sẹpọ Ayọnu [[Igbomina]] tọn lẹ he tin to huwaji po Ayọnu Oyo tọn lẹ he tin to huwaji whezẹtẹn tọn lẹ po dó sọ̀ zọn bọ to gbla gbla [[owhe]] kanweko vude tọn whenu, akọ̀ ehelẹ tindo nuyiwadomẹji susu do yedelẹ ji na ajọwiwa po wiwọ́ he nọ wá aimẹ to ṣẹnsẹn yetọn lẹ po wutu. ==Sọha po dodinnanu mẹhihia tọn yetọn po== Diblayi livi atọ̀n, fọtọ́n donu fowè kanweko '' (3.5 million)'' wẹ yin Nupenu lẹ, suhugan yetọn wẹ tin to [[Ayimatẹn Niger Tọn]]. Ogbè Nupe tọn sọ nọ yin didó to Kwara, Kogi po Ayimatẹn Tatọ́-tẹnnọ̀ otò [[Naijilia]] tọn po. Susu yetọn wẹ yin Malenu lẹ podọ delẹ to ye mẹ yin klistiani lẹ, mẹdevo lẹ nọ sẹ̀n yẹwhe akọ̀ yetọn tọn lẹ. Omẹ Nupe tọn lẹ nọ tindo nukọntọ wunmẹ voovo lẹ. Etsu Nupe (Bida) ma yin Nupenu jọnun, baba daho otọ́ etọn tọn yin Fulani de to whenuena whẹndo [[onọ]] etọn tọn yin Nupenu jọnun. Baba daho otọ́ etọn tọn dugan do [[Bida]] ji to 1806. Yé ma tindo lẹdo Tatọ́ tẹnnọ̀ de to alọnu din amọ Rabah wẹ yé wá sọn taun, ṣigba bo sẹtẹn wá [[Bida]] to [[owhe]] kanweko fọtọ̀n-nukun-ẹnẹtọ. == Aṣà yetọn lẹ, anazọ́n po akọ̀ yẹtọn po == Nupenu lẹ tindo aṣà voovo lẹ. Nuyiwa yetọn susu lẹ wẹ ko diọ sọn whenue Usman Dan Fodio tẹnpọn nado hẹn nuyise malenu lẹ tọn gbayipe to [[owhe]] kanweko fọtọnnukun-ẹnẹtọ ''(19th century)'', amọ ye gbẹ hen delẹ to nuyiwa akọ̀ yẹtọn tọn lẹ go. Susu Nupenu lẹ tọn wẹ nọ do akọ̀whẹ to [[nukunmẹ]] (taidi aṣà Igalanu lẹ tọn), delẹ to yé mẹ nọ wà ehe nado do yindidi yetọn hia, nado do whẹndo he mẹ ye wá sọn hia, nado basi hihọ na yede, podọ nado doaṣọna yede. Ṣigba to alọnu din, aṣà ehelẹ ko to bubusẹ vude vude to awà delẹ ji. Anazọ́n yetọn lẹ ma nọ yin nukunnumọjẹemẹ sọmọ. Yé yin yinyọnẹn na azọnwanu atin tọn he yé nọ basi po alọpa he mẹ yé nọ pà ẹ do po ji wutu. Zẹẹmẹ gigọ́ gando Nupenu lẹ go yin kinkan do owé lọ ''Black Byzantium'' mẹ, he yin kinkan gbọn weyọnẹntọ Siegfried Nadel dali. Owé ehe gbẹ́ nọ yin pinpọnhlan di nujọnu de. '''Delẹ to anazọ́n Nupenu lẹ tọn mẹ''' <gallery mode=packed heights="250px"> Museum of Ethnology Vienna 007.JPG|Hẹ̀blẹ ''Burtu'' tọn , e nọ yin yiyizan to gbeyinyan ohẹ̀ tọn whènu. Gbéyantọ lọ nọ sìn hẹ̀blẹ lọ do ota bo nọ zinzọnlin di ohẹ̀ lọ; Museum of Ethnology, Vienna. Carved door, probably by Sakiwa, Nupe peoples, Nigeria, c. 1920-1940, wood, iron staples - Hood Museum of Art - DSC09183.JPG|Ohọ̀n de he yin pipa; c. 1920 – 1940; wood with iron staples; Hood Museum of Art. Oval Stool with Incised Carving LACMA AC1993.218.11.jpg|Oján pipa de; Los Angeles County Museum of Art. </gallery> == Ohàn po [[azọ́n]] aihundida tọn po == Akọ̀hàn Nupenu lẹ tọn nọ yin [[jiji]] gbọn hànjitọ he nọ yin yiylọdọ Ningba lẹ dali, podọ hùnhotọ lẹ nọ yin yiylọdọ Enyanicizhi. Hànjitọ Nupenu nukundeji he yin yinyọnẹn taun lẹ wẹ gbẹtọ taidi [[Hajiya Fatima Lolo]], Alhaji Nda'asabe, Hajiya Nnadzwa, Hauwa Kulu, Baba-Mini, Ahmed Shata po Ndako Kutigi po. Dowatọ aihundida sinima ogbè Nupe tọn lẹ jẹ awuwlena aihun ogbè Nupe tọn lẹ ji sọn núdi [[owhe]] koatọ́n lẹ die wayi. Omẹ tangan he yin Nupenu he dè ayiha lọ tọ́n nado nọ wleawuna aihun, nado nọ dà aihun podọ nado nọ deanana aihun po wadohia lẹ po gọna fanfúndidọ po to televiziọn ji wẹ Sadisu Muhammad DGN(e ko yin matintọ), Ahọvi Ahmed Chado, Ahọvi Hussaini Kodo(e ko yin matintọ), M.B. Yahaya Babs po Jibril Bala Jibril po. Yewlẹ wẹ hẹn ẹn yọnbasi bọ wadohia ogbè Nupe tọn lẹ do sọgan tọ́n to tele ji podọ yewlẹ wẹ yín dowatọ azọ́nwhe aihundida tọn ogbè Nupe tọn egbezangbe tọn he yin yinyọnẹn di Nupewood. Sọn whenẹnu, Nupewood ko penugo nado wleawuna aihun voovo he hugan fọtọ́n na omẹ Nupe tọn livi livi lẹ. == Nupenu nukundeji lẹ == *Shaikh Ahmad Lemu (OON, OFR), Weyọnẹntọ sinsẹn Melenu lẹ tọn (1929–2020) *Hon. Justice Idris Legbo Kutigi (OFR, GCON), Whẹyidọtọ, podọ Whẹdatọ de (1939–2018) *Mohammed Umar Bago, tonudọtọ de (yin jiji to 1974) *Muhammad Bima Enagi, tonudọtọ de (yin jiji to 1959) *Muhammad Umaru Ndagi, Weyọnẹntọ daho (yin jiji to 1964) *Shehu Ahmadu Musa, tonudọtọ de (1935–2008) *Shaaba Lafiaji, tonudọtọ de *Suleiman Takuma, linlinnamẹtọ podọ nukọntọ tonudọtọ de (1934–2001) *Sam Nda-Isaiah, wekantọ gando tonudidọ go tọ de (1962–2020) *Isa Mohammed Bagudu, tonudọtọ de (yin jiji to 1948) *Zainab Kure, tonudọtọ de *Abdulkadir Kure, tonudọtọ de (1956–2017) *Aliyu Makama (1905–1980) *H.R.H. Alhaji Yahaya Abubakar (GCFR), Etsu-Nupe; Ahọlu otò tọn (yin jiji to 1952) *[[Hajiya Fatima Lolo]], hanjitọ de (1891–1997) == Alọdlẹndonu lẹ == l0rdo6ghwu374xcx2scd2455vdhv2y9 Ogbẹ́ Plidopọ Akọta lẹ tọn he nọ penukundo akuẹzinzan ovi lẹ tọn go (UNICEF) 0 567 29507 26699 2022-08-18T05:12:14Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki [[Wepo:UNICEF Logo.svg|thumb|]] [[Wepo:Unicef.png|thumb|Asia UNICEF tọn]] '''Ogbẹ́ Plidopọ Akọta lẹ tọn he nọ penukundo akuẹzinzan [[ovi]] lẹ tọn go (UNICEF)''' yin azọnwhé de he plipli oto susu lẹ he ye nọ ylọ dọ ''United Nations'' ze dote nado penukundo dagbemẹninọ podọ nukọnyiyi yọpọvu lẹ tọn po lẹdo aihọn pe. UNICEF yin [[azọ́nwhé]] he yin nukundeji de to aigba lọ blebu ji na e tin to oto diblayi 192 mẹ, podọ to aigba denamẹ susu lẹ mẹ. UNICEF yin zizedayi to azan widopotọ, osun wiawetọ, [[owhe] 1946 tọn to ayimatẹn [[New York]] tọn, [[Amẹlika]], gbọn ''United Nations'' dali nado wleawuna kọgbọnu lẹ na yọpọvu lẹ podọ na [[onọ]] he pehẹ awufiẹsa to wẹkẹwhan awetọ he jọ whenu mẹ lẹ. == Nuhe UNICEF nọ wa lẹ == Delẹ to [[azọ́n]] he UNICEF nọ wa lẹ mẹ wẹ nado do yẹnvi he nọ glọnalina awutu voovo lẹ he nọ dotukla yọpọvu lẹ, ye nọ penukundo yọpọvu lẹ podọ onọ he tindo azọ́n he ma tindo pọ̀ngbọ he ye nọ̀ ylọdọ HIV lẹ go, devo wẹ yindọ̀ ye nọ̀ nọgodona nududu he nọ̀ gọalọna whinwhẹn yọpọvu lẹ tọn, wiweji ninọ, wehọmẹ yiyi, podọ̀ nado yawu gọalọ̀ to whenue nugbajẹmẹji de jọ to ajijimẹ. == Lehe Unicef nọ mọ akuẹ gbọn == Nunina sọn ahunmẹwa sọn akọta lẹ podo gbẹtọ paa lẹ po si wẹ UNICEF ganjẹ nado sọgan penukundo nuhudo etọn lẹ go. To [[owhe]] 2020 tọn, akuẹ he [[azọ́nwhe]] lọ tindo lẹpo wẹ liva 7.2. To [[owhe]] 2018 kẹdẹ mẹ, UNICEF gọalọ nado ji [[ovi]] he sọha etọn yin Livi Koatọ́nnukunawe (27 million), ye sọ wleawuna [[ovi]] di Livi wiawe nado yi wehọmẹ podọ nudevo lẹ. Ehe zọn bọ UNICEF do mọ gbedewema susu yi sọn ọgbẹ voovo lẹ si. ==Alọgọ UNICEF tọn lẹ== To [[owhe]] 2003, UNICEF Basi alọgọ na bọọlu hogbẹ Italy ''piacenza Calcio 1919'' tọn Kaka do jẹ [[owhe]] 2008. To azan ṣianwetọ Zosun [[owhe]] 2006, tito gbekọndopọ tọn dè yin bibasi to UNICEF po bọọlu hogbẹ FC Barcelona fọn po ṣẹnṣẹn; kọdetọn tito lọ tọn dohia dọ bọọlu hogbẹ Barcelona na nọ basi nunina sọha livi dopo da Euro (€1.5 milliọn) tọn na UNICEF to [[owhe]] dopo mẹ na [[owhe]] atọ́n (5). Gbọnvona enẹ, gbekọndopọ devo he ye do dohia dọ bọọlu hogbẹ Barcelona na dó avọ̀ bọọluhotọn yetọn he yé kan ''UNICEF'' dó nukọn na. Ehe wẹ wla tintan he bọọlu hogbẹ dè na bayi nunina alọgọ tọn na [[azọ́nwhé]] dè; na [[azọ́nwhé]] lẹ wẹ nọ yawu bayi nunina alọgọ tọn na [[azọnwhé]] lẹ. E sọ basi tintan to otań bọọlu hogbẹ Barcelona tọn mẹ dọ [[azọnwhé]] devo sìn yinkọ yin kinkan dó nukọn na bọọluhovọ yetọn. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Ogbẹ́]] cmul7e9efryzzss6l253xixj6pfl52g Olusegun Obasanjo 0 588 29505 19028 2022-08-18T05:07:46Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to owhe 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji ovi ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do owhe konukunawe.whehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to owhe 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn owhe 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To owhe 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To owhe 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to owhe 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze Naijilia do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] khcudlw3t0diggc0g6kqpqj1pjrpqo8 29506 29505 2022-08-18T05:10:42Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] j1aw1kr20kt38bq6z3pfiw142v2isgs 29527 29506 2022-08-18T09:26:15Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Tonudọtọ tọ lẹ to Naijilia]] 4zpzz8h0fqgcgg08wzkg00gr1xizkit 29528 29527 2022-08-18T09:27:07Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1937 lẹ]] 8mtf1z5dbxd6nw20ztukcignoxr2cnl 29529 29528 2022-08-18T09:27:55Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to Ayimatẹn Ogun tọn to otogbo Naijilia tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1937 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] f7lx72m38ierw08ojcgdzd139n16eq0 29530 29529 2022-08-18T09:29:07Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhangan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhanzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan Naijilia tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007 .e basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan Naijilai tọn na e ko yin togbogan awhanwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1937 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] j0hk28nq7u8cpid1xaq8lu6715wysir 29544 29530 2022-08-18T09:47:59Z Ydamilola 17 /* Ovu whenu etọn */ wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhàngan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhànzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan [[Naijilia]] tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007. E basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan [[Naijilia]] tọn na e ko yin togbogan awhànwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avun gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan Naijilia tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1937 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] 659yc4olned05o0olzinz5sppio9786 29545 29544 2022-08-18T09:49:03Z Ydamilola 17 /* Gbọjẹ gaa etọn */ wikitext text/x-wiki [[Wepo:Olusegun_Obasanjo_DD-SC-07-14396-cropped.jpg|thumb|Olusegun Obasanjo]] '''Mathew Aremu Olusegun Obasanjo''' he ye ji to azán atọntọ osun atọntọ [[owhe]] 1937 yin mẹduyin tohodọtọ akonka Awhangan he ko yi gbọjẹ podọ togbogan he wayi tọn tò otògbo [[Naijilia]] tọn. Yinkọ [[otọ]] etọn tọn wẹ ye nọ ylọ dọ Amos Adigun Ọbaoluayesanjọ "Ọbasanjọ" Bankọle podọ [[onọ]] etọn he nọ yin Asabi Obasanjo yin [[ovi]] jiji òwu tọn tò òtò Abẹokuta to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ. [[onọ]] etọn ku to [[owhe]] 1958 bọ otọ etọn lọsu yin matintọ to [[owhe]] 1959 ga. ==Ovu whenu etọn== Ye ji Olusegun Obasanjo to azan atọntọ osun atọntọ to [[owhe]] 1937 na Amos Ọbaoluayesanjọ Bankọle po Asabi po to lbogun ọlaogun. Eyin viplọnji na mẹjitọ etọn lẹ, ye ji [[ovi]] ṣiantọn bọdego ṣigba nọviyọnnu dopo wẹ pò nẹ. e lẹzun tọṣiọvi nọṣiọvi to whenu e do [[owhe]] konukunawe. Wehọmẹ Saint David Ebenezer school to lbogun wẹ Ọbasanjọ yi whehọmẹ dokọ tọn te to [[owhe]] 1948. Ọbasanjọ yin Awhàngan he ko Yi gbọjẹ gaa sọn Awhànzọn podọ tonudidọ tọn mẹ. E du togbogan [[Naijilia]] tọn sọn [[owhe]] 1999 jẹ 2007. E basi whla awetọ́ he Ọbasanjọ du togbogan [[Naijilia]] tọn na e ko yin togbogan awhànwudotọ tọn sọn 1976 jẹ 1979. ==Gbọjẹ gaa etọn== Whenuena e yi gbọjẹ godo, E lẹkọ do glézọn etọn kọn. Ọbasanjọ sin ogle gbloada bọ ada gle tọn de ma dẹ́n to finẹ. To [[owhe]] 1976 jẹ 1999 gblamẹ Ọbasanjọ yin yinyọnẹn lẹdo aihọn pé na vivẹnudido etọn to tonudido lẹdo aihọn pé. E tinto wedegbẹ Avùn gbigbọ tọn mẹ lẹdo aihọn pé tintengbe to mẹwi gbeji . E yin tlọntlọngbọn to ogbẹ̀ he gbewanna walọ gbigble enẹ ''transparency international'', mẹ.To [[owhe]] 1999,Ọbasanjọ yin zize taidi togbogan [[Naijilia]] tọn gbọn tonudọgbẹ P.D.P tọn dali. Ye vọ e de di togbogan whla awe tọ to [[owhe]] 2003. Nukundido etọn tintengbe wẹ nado diọnukunsọ otò kwẹbẹdu. Ọbasanjọ do vivẹnu nado ze [[Naijilia]] do otẹn sisi tọn dé mẹ to hagbẹtò etọn he ye nọ ylọ dọ ''Committee of Nations'' mẹ lẹdo aihọn pe. E sọ vọ gigo naira tọn he ko gble jlado. Ehe zọn bọ gbẹtọ lẹ do adọgbigbo to akwẹ sẹdotẹn mítọn mẹ. Dipo to tito gandudu Ọbasanjọ tọn wẹ nutindo ahọlu tọn lẹ sisa na gbẹtọ pàá he ye nọ ylọ dọ ''privatisation policy''. Sigba tito ehe po pẹẹdẹ nido pe na mẹhe dokwẹ lẹ kẹdẹ wẹ sọgan họ. ==Nọtẹn intẹnẹt tọn== ==Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1937 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] 0zsvfnox175h3kr122vbgsamp2g2o7x Philippe Adrien 0 623 29429 29427 2022-08-17T12:38:23Z Sagbosam 18 wikitext text/x-wiki '''Philippe Adrien''' (yin jiji to azán fọtọ̀n-nukunẹnẹtọ, Awewesun, [[owhe]] 1939 jẹ azán fọtọ̀ntọ, Zósun, owhe 2021) tọn mẹ. Eyin anadenanutọ aihundida oploji tọn, aihundatọ dé podọ nukantọ aihundida flansenu dé po. Aihundatọ ehe yin yinyọnẹn na ada he e yiwa to aihundida awhanfun tọn he yin ''Green Harvest'' to owhe 1959 tọn mẹ. Adrien jẹ ahundida kan ji to vivọnu owhe 1960 tọn mẹ. To owhe 1985 tọn mẹ, Adrien mọ ''L'atelier de Recherche et de Réalisation Théatrale''. Adrien basi matintọ to azán fọtọ̀ntọ, Zósun, owhe 2021 tọn mẹ to whenuena e tindo [[owhe]] kan-awe-elan-dopo (81). == Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1939 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] nqzce0q47u1t8zre3zko4nxah7x4kf4 Pilar Bardem 0 624 29510 28203 2022-08-18T05:19:55Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki [[Wepo:Medalla_de_honor_del_CEC_2018_(cropped).jpg|thumb|Pilar Bardem]] '''María del Pilar Bardem Muñoz''' (14 Whejisun 1939 – 17 Liyasun 2021) Eyin aihundatọ spain tọn podọ avunhotọ na jlọjẹ mẹ tọn lẹ. E yin [[jiji]] to Seville, Spain. E bẹ [[azọ́n]] jẹeji to 1965. E yin yinyọnẹn na ada etọn to aihun ''Doña Julia in Nobody Will Speak of Us When We're Dead (1995)''. Bardem wẹ yin [[onọ]] na aihundatọ Carlos Bardem, Mónica Bardem po Javier Bardem po. Bardem basi matintọ to 17 Liyasun 2021 to Madrid sọn azọn vẹgo mẹ tọn podo [[owhe]] 82 po. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] fov25tj05l9dc71v042t5y3wr1rlkcf Ron Flowers 0 644 29468 19075 2022-08-17T15:58:13Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Ronald Flowers''' nọgbẹ to gblagbla (28 Liyasun 1934- 12 Abọ̀húsun 2021) bo yin bọọluhotọ yovotomẹ tọn. Otẹn ṣẹnṣẹn tọn wẹ e nọ ho to tẹnnẹ ji, bo ka yin yinyọẹn na azan po ganmẹ he e zan po bọọluhogbẹ Wolverhampton wanderers tọn po. E yin dopo to mẹhe no ho bọọlu ganji to ogbẹ etọn he ho bọọlu akọta lẹpo tọn he wa aiyimẹ to 1966. To 12 Abọ̀húsun 2021, Flower basi matintọ to whenue e tindo [[owhe]] 87. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] aqcwslso9h1a0u6dwwdl512nnvxvgqo 29469 29468 2022-08-17T15:58:42Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Ronald Flowers''' nọgbẹ to gblagbla (28 Liyasun 1934 - 12 Abọ̀húsun 2021) bo yin bọọluhotọ yovotomẹ tọn. Otẹn ṣẹnṣẹn tọn wẹ e nọ ho to tẹnnẹ ji, bo ka yin yinyọẹn na azan po ganmẹ he e zan po bọọluhogbẹ Wolverhampton wanderers tọn po. E yin dopo to mẹhe no ho bọọlu ganji to ogbẹ etọn he ho bọọlu akọta lẹpo tọn he wa aiyimẹ to 1966. To 12 Abọ̀húsun 2021, Flower basi matintọ to whenue e tindo [[owhe]] 87. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1934 lẹ]] qhzuvonnl8nq43saohsd8l9i3okafw4 29470 29469 2022-08-17T15:59:23Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Ronald Flowers''' nọgbẹ to gblagbla (28 Liyasun 1934 - 12 Abọ̀húsun 2021) bo yin bọọluhotọ yovotomẹ tọn. Otẹn ṣẹnṣẹn tọn wẹ e nọ ho to tẹnnẹ ji, bo ka yin yinyọẹn na azan po ganmẹ he e zan po bọọluhogbẹ Wolverhampton wanderers tọn po. E yin dopo to mẹhe no ho bọọlu ganji to ogbẹ etọn he ho bọọlu akọta lẹpo tọn he wa aiyimẹ to 1966. To 12 Abọ̀húsun 2021, Flower basi matintọ to whenue e tindo [[owhe]] 87. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1934 lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 2021 lẹ]] gjagix4smf6umo3b6an4e7j2hv2f41r 29471 29470 2022-08-17T16:00:12Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Ronald Flowers''' nọgbẹ to gblagbla (28 Liyasun 1934 - 12 Abọ̀húsun 2021) bo yin bọọluhotọ yovotomẹ tọn. Otẹn ṣẹnṣẹn tọn wẹ e nọ ho to tẹnnẹ ji, bo ka yin yinyọẹn na azan po ganmẹ he e zan po bọọluhogbẹ Wolverhampton wanderers tọn po. E yin dopo to mẹhe no ho bọọlu ganji to ogbẹ etọn he ho bọọlu akọta lẹpo tọn he wa aiyimẹ to 1966. To 12 Abọ̀húsun 2021, Flower basi matintọ to whenue e tindo [[owhe]] 87. [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1934 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]] 9mbx07p27ytxjfgxjkyqiwok5rkc4lv Sinagọgu 0 683 29472 19107 2022-08-17T16:01:30Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki To paa mẹ, '''sinagọgu''' zẹẹmẹdo nado ''plidopọ''. E nọ dlẹnalọdo pipli kavi agun Ju lẹ tọn, podọ to godo mẹ yinkọ lọ nọ wá yin yiyizan na nọtẹn kavi ohọ̀ he mẹ gbẹtọ lẹ nọ pli do. Sọgbe hẹ nuhe mẹsusu yise, sinagọgu lẹ jẹ yinyin yiyizan ji to whenue Juvi lẹ nọ kanlinmọgbenu to Babilọni na owhe kande-gbantọ kavi tlolo he yé lẹkọ godo. Sinagọgu lẹ nọ yin yiyizan na nupinplọn, sinsẹ̀n-bibasi, Owe-wiwe lẹ hihia, po tudohomẹninamẹ gbigbọmẹ tọn po. Otò he tin to Palestine lẹpo wẹ tindo sinagọgu to owhe kanweko tintan C.E. Tòdaho lẹ nọ tindo hugan dopo, podọ Jelusalẹm tindo susu. Ṣigba to kanlinmọgbenu-ninọ Babilọni tọn godo, e ma yin Ju lẹpo wẹ lẹkọwa Palestine gba. Mẹsusu yì otò devo lẹ mẹ na whẹho ajọ́ tọn lẹ wutu. To bẹjẹeji [[owhe]] kanweko atọ́ntọ B.C.E., agbegbe 127 he tin to Ahọluigba Pẹlsia tọn glọ lẹpo mẹ wẹ Ju lẹ nọ nọ̀. Dile ojlẹ to yìyì, Ju lẹ sọ wá sù to tòdaho he lẹdo Meditelane pé lẹ mẹ. Ju he gbàpe ehelẹ nọ do sinagọgu lẹ ai to fidepope he yé jẹ.Osẹ́n Mose tọn nọ yin hihia bo nọ yin zẹẹmẹ basina to Gbọjẹzangbe lẹpo to sinagọgu lẹ mẹ. Owe nọ yin hihia sọn oplò he yiaga de ji, bọ gbẹtọgun lẹ nọ sinai to agosu atọ̀n oplò lọ tọn lẹ mẹ. Juvi depope he yin sunnu bo tindo zohunhun na sinsẹ̀n-bibasi wẹ sọgan tindo mahẹ to wehihia, yẹwhehodidọ, po tudohomẹninamẹ po mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== gc3f030759irjvbik275ls2vnk4tj28 Yeni Kuti 0 775 29513 19179 2022-08-18T05:25:05Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Omoyeni 'Yeni' Anikulapo-Kuti''' (he yin yinyọnẹn taidi '''YK''' yin [[jiji]] to azan konukunẹnẹtọ Nuwhàsun, [[owhe]] 1961 to Glẹnsi tomẹ ''United Kingdom'') yin wedutọ, Hansinọ podọ whẹndo daho Ransome-Kuti tọn mẹ wẹ é tlọn. Onọ daho etọn Funmilayo Ransome-Kuti yin avunhona jlọjẹ yọnnu lẹ tọn to otò [[Naijilia]] tọn mẹ. Yeni Anikulapo-Kuti wẹ bọ nukọn na linlẹn nado nọ basi ''Felabration'' he yin hunwhẹ hanjiji tọn nado nọ oflin [[otọ]] etọn Fela Kuti na ninina etọn dó otò [[Naijilia]] tọn mẹ. ==Otàn Gbẹzan etọn tọn== Anikulapo-Kuti yin [[jiji]] to Glẹnsi tomẹ taidi [[ovi]] tintan na dowatọ ''afrobeat'' tọn Fela Kuti po [[onọ̀]] etọn he yin Glẹnsinu ''Britani'' tọn po. E fó wehọmẹ bẹjẹẹji etọn po wehọmẹ daho etọn po to otò [[Naijilia]] tọn mẹ to whenuena é tlọn yovotomẹ ''United Kingdom'' to whenue e dó [[owhe]] Awe. E yi gbedewema ''diploma'' tọn to linlinhodidọ mẹ sọn wehọmẹ daho ''Nigerian Institute of Journalism'' tọn mè. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] mnevanyimz3epl2rw7cljjx1zqxrv0e Eweka II 0 905 29480 17143 2022-08-17T18:52:36Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Aiguobasinwiwa ovonranwen Eweka II''' (yin matintọ to osun awetọ owhe 1933 tọn). Ewọ wẹ ahọlu to Benin sọn 1914 jẹ 1933. E yin visunnu Ovonranwẹn(he lẹzun ogán sọn 1888 jẹ 1897) he yin didehia gbọn ''Brìtish punture expendition'' to Benin city to 1897. Aiguobasinwin Ovonramen yin mehe wazọ́n hẹ ahọlu de sọn 1902 do zonmi Ovanramwen yin matinto to osun titan owhe 1914. Podọ Aiguobasinwin Ovonramwen yin dide sọn ahọlu de to Benin to azán konukunẹnẹ to osun sinawetọ owhe 1914. E yin yinko do na he yin Eweka II to ojlẹ wiatọntọ podọ dodoai dynasty tọn podọ ahọlu tintan Benin tọn yedọ Eweka1. EwekaII sọ vọ ahọluwhe gba he ko yin ojlẹ dinden do gbakija dogbon tomenu British le dali to [[owhe]] 1897.Evo numesen ahọlu lọ tọn jlado bọ yedide ovonramwen tọn he yin zize soyi dogbọn tomenu British nule dahyin kọ le na. Eweka II sọ vọ oVoodun he ebayi lẹ do diọ dẹhe ko yin hinhẹn gbakija dogbon British nu le dali bo be owehome yedidẹ lẹ podo ovoodun Benin tọn de jeeji. Elezun matin tọ to osun awetọ owhe 1933 tọn. 1cm5j5uzbla4qrbla503t5zt5se26xz Geraldo Pino 0 962 29516 26865 2022-08-18T05:33:59Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Gerald Emeka Pine''', he yin yinyọnẹn di '''Geraldo Pino''' (azán tintan Afínplọsun 1934 tọn - azán ṣinẹnẹtọ Abọ̀húsun 2008 tọn) yin dopo to omẹ tintan he bẹ ohàn ''pop'' [[Aflika]] tọn ''(African pop music)'' egbezangbe tọn jẹeji. Pino yin [[ovi]] whẹyidọtọ Sierra Leone-nu de tọn podọ e yin [[jiji]] to 1934 to Enugu, [[onọ]] etọn kú to whenue e pò to ovu. Ewọ po hagbẹ etọn delẹ po do ''Heartbeats'' ai to gblaglá [[owhe]] 1960 tọn lẹ mẹ podọ ewọ wẹ Azinponọ̀ na ogbẹ́ Hànjitọ lẹ tọn (Performing Musicians Association of Nigeria Rivers State Branch) to ayimatẹn Rivers tọn sọn 1995 jẹ 2004. E jẹazọ̀n bosọ kú to Port Harcourt to azán ṣinẹnẹtọ Abọ̀húsun tọn to 2008. == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1934 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2008 lẹ]] 5blwxh9nbzhigbc5v6ae4sgzu2vgnnm 29550 29516 2022-08-18T10:00:26Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Gerald Emeka Pine''', he yin yinyọnẹn di '''Geraldo Pino''' (azán tintan Afínplọsun 1934 tọn - azán ṣinẹnẹtọ Abọ̀húsun 2008 tọn) yin dopo to omẹ tintan he bẹ ohàn ''pop'' [[Aflika]] tọn ''(African pop music)'' egbezangbe tọn jẹeji. Pino yin [[ovi]] whẹyidọtọ Sierra Leone-nu de tọn podọ e yin [[jiji]] to 1934 to Enugu, [[onọ]] etọn kú to whenue e pò to ovu. Ewọ po hagbẹ etọn delẹ po do ''Heartbeats'' ai to gblaglá [[owhe]] 1960 tọn lẹ mẹ podọ ewọ wẹ Azinponọ̀ na ogbẹ́ Hànjitọ lẹ tọn (Performing Musicians Association of Nigeria Rivers State Branch) to [[Ayimatẹn Rivers Tọn|Ayimatẹn Rivers tọn]] sọn 1995 jẹ 2004. E jẹazọ̀n bosọ kú to Port Harcourt to azán ṣinẹnẹtọ Abọ̀húsun tọn to 2008. == Alọdlẹndonu lẹ == [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1934 lẹ]] [[Adà:Mẹhe kú to owhe 2008 lẹ]] iku1s2394yocgdw1ajuq2w5mzxvtjny Olu Atogbuwa 0 992 29463 23473 2022-08-17T15:53:25Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Olu Atogbuwa''' wẹ yín Olu Warri tọn wiẹnẹtọ he duahọlu do Ahọluduta Warri tọn ji. E jẹ otẹn Otọ́ etọn Olu Akengboye tọn mẹ taidi Olu Warri tọn wiẹnẹtọ. E kẹaloyi tẹnmẹ-yinkọ lọ, Ogiame Atogbuwa. Yinkọ Portuguese tọn etọn wẹ Manuel Octobia. To whenuena e lẹkọ do fihe Otọ́ etọn lẹ tin te, Olu Erejuwa I wẹ jẹ otẹn etọn mẹ to nudi [[owhe]] 1760 mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] lwoowawuy3qln7zer1mmnus4f743gcl Olu Erejuwa I 0 1075 29464 23474 2022-08-17T15:53:54Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Olu Erejuwa I''' wẹ Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ he duahọlu do Ahọluduta Warri tọn ji. E jẹ otẹn Olu Atogbuwa tọn mẹ taidi Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ. E kẹaloyi tẹnmẹ-yinkọ lọ, Ogiame Erejuwa I. Yinkọ etọn to Portuguese mẹ wẹ Sebastiao Manuel Octobia. To whenuena e lẹkọ do fihe Otọ́ etọn lẹ te, Olu Akengbuwa wẹ jẹ otẹn etọn mẹ to nudi [[owhe]] 1795 mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] 9e5pdsmqbi08o432mruu2ffufq0qkxu 29499 29464 2022-08-18T00:11:22Z Misteld 15 /* Alọdlẹndonu lẹ */ wikitext text/x-wiki '''Olu Erejuwa I''' wẹ Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ he duahọlu do Ahọluduta Warri tọn ji. E jẹ otẹn Olu Atogbuwa tọn mẹ taidi Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ. E kẹaloyi tẹnmẹ-yinkọ lọ, Ogiame Erejuwa I. Yinkọ etọn to Portuguese mẹ wẹ Sebastiao Manuel Octobia. To whenuena e lẹkọ do fihe Otọ́ etọn lẹ te, Olu Akengbuwa wẹ jẹ otẹn etọn mẹ to nudi [[owhe]] 1795 mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Ahọlu lẹ to Naijilia]] 9ucowl2btl0944a1ae2nw1x8raz0q22 29500 29499 2022-08-18T00:12:15Z Misteld 15 /* Alọdlẹndonu lẹ */ wikitext text/x-wiki '''Olu Erejuwa I''' wẹ Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ he duahọlu do Ahọluduta Warri tọn ji. E jẹ otẹn Olu Atogbuwa tọn mẹ taidi Olu Warri tọn fọtọ̀ntọ. E kẹaloyi tẹnmẹ-yinkọ lọ, Ogiame Erejuwa I. Yinkọ etọn to Portuguese mẹ wẹ Sebastiao Manuel Octobia. To whenuena e lẹkọ do fihe Otọ́ etọn lẹ te, Olu Akengbuwa wẹ jẹ otẹn etọn mẹ to nudi [[owhe]] 1795 mẹ. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ahọlu lẹ to Naijilia]] nnf478k3bj6jz8oikym1jhunpyys5h0 Olu Ginuwa 0 1076 29465 23475 2022-08-17T15:54:21Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki [[File:Olu Ginuwa.jpg|thumb|Olu Ginuwa]] '''Olu Ginuwa''' (he sọ yin yinyọnẹn taidi ''Iginuwa'') wẹ Olu Warri tọn tintan. Ewọ wẹ yin visunnu mẹho na Ahọlu Olua, Ahọlu wiẹnẹtọ Benin (1473-1480A.D.) tọn podọ Gudutọ he họnwun kavi he mẹlẹpo yọnẹn ganji na ofin Ahọluduta Daho Benin tọn. E lẹkọ sọn Ahọluduta Benin tọn mẹ bọ ye ṣiọn jẹgbakun na ẹn taidi Olu Warri tọn tintan. E duahọlu na owhe gban. E duahọlu sọn [[owhe]] 1480 jẹ 1510 mẹ. Visunnu etọn, Olu Ijijen (Ogbowuru) wẹ jẹ otẹn etọn mẹ. Visunnu etọn devo, Olu Irame jẹ otẹn etọn mẹ taidi Ahọlu to whenue Olu Ijijen yi fihe tọgbo etọn lẹ te godo. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] clnued6lfj36rvpqf5ztrc92wd9p6h4 Flora Nwapa 0 1104 29512 26767 2022-08-18T05:23:09Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki Florence Nwanzuruahu Nkiru Nwapa(13 Alunlunsun, [[owhe]] 1931-16 Koyasun, [[owhe]] 1993), yín Dowatọ otò Naijilia tọn, mẹ hẹ ko yiylọ di [[Onọ]] na Ogbẹyọyọ Wekikan Aflikanu tọn (modern African Literature). Ewọ wẹ yín Nukọntọ na Wekantọ yọnsi Aflika tọn lẹ po yọnnu Wekantọ tintan he de owe etọn ko yi zinjẹgbonu do Glẹsingbe otò Blitenu tọn. Owe etọn tintan hẹ kan bo ylọ "Efuru" de "Heinemann Educational Books" de zinjẹgbonu to [[owhe]] 1966 dike mẹsusu ni yọnẹn, he sọ wa zun Gbẹtọ-Nukundeji to Aflika podo Yovo tomẹ lẹ po. Owe etọn lẹ susu nọ tin dogo na ogbẹzizan Igbo sin yọnsi lẹ. kj27ytjzn0ucfoi66kjpuzup5r0zogk 29546 29512 2022-08-18T09:52:46Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki Florence Nwanzuruahu Nkiru Nwapa (Azan wiatọ̀ntọ Alunlunsun, [[owhe]] 1931 jẹ Azan fọtọ̀nnukundopotọ Koyasun, [[owhe]] 1993), yín Dowatọ otò [[Naijilia]] tọn, mẹ hẹ ko yiylọ di [[Onọ]] na Ogbẹyọyọ Wekikan Aflikanu tọn (modern African Literature). Ewọ wẹ yín Nukọntọ na Wekantọ yọnsi Aflika tọn lẹ po yọnnu Wekantọ tintan he de owe etọn ko yi zinjẹgbonu do Glẹsingbe otò Blitenu tọn. Owe etọn tintan hẹ kan bo ylọ "Efuru" de "Heinemann Educational Books" de zinjẹgbonu to [[owhe]] 1966 dike mẹsusu ni yọnẹn, he sọ wa zun Gbẹtọ-Nukundeji to Aflika podo Yovo tomẹ lẹ po. Owe etọn lẹ susu nọ tin dogo na ogbẹzizan Igbo sin yọnsi lẹ. kwyc9sml5li7770n4j3ys77sw1qr09b 29547 29546 2022-08-18T09:53:59Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki Florence Nwanzuruahu Nkiru Nwapa (Azan wiatọ̀ntọ Alunlunsun, [[owhe]] 1931 jẹ Azan fọtọ̀nnukundopotọ Koyasun, [[owhe]] 1993), yín Dowatọ otò [[Naijilia]] tọn, mẹ hẹ ko yiylọ di [[Onọ]] na Ogbẹyọyọ Wekikan Aflikanu tọn (modern African Literature). Ewọ wẹ yín Nukọntọ na Wekantọ yọnsi Aflika tọn lẹ po yọnnu Wekantọ tintan he de owe etọn ko yi zinjẹgbonu do Glẹsingbe otò Blitenu tọn. Owe etọn tintan hẹ kan bo ylọ "Efuru" de "Heinemann Educational Books" de zinjẹgbonu to [[owhe]] 1966 dike mẹsusu ni yọnẹn, he sọ wa zun Gbẹtọ-Nukundeji to Aflika podo Yovo tomẹ lẹ po. Owe etọn lẹ susu nọ tin dogo na ogbẹzizan Igbo sin yọnsi lẹ. [[en:Flora Nwapa]] b5523yfo0297twkl1pgr5dnr1dqftxa 29548 29547 2022-08-18T09:55:42Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki Florence Nwanzuruahu Nkiru Nwapa (Azan wiatọ̀ntọ Alunlunsun, [[owhe]] 1931 jẹ Azan fọtọ̀nnukundopotọ Koyasun, [[owhe]] 1993), yín Dowatọ otò [[Naijilia]] tọn, mẹhẹ ko yin yiylọ dọ [[Onọ̀]] na Ogbẹyọyọ Wekikan [[Aflikanu]] tọn (modern African Literature). Ewọ wẹ yín Nukọntọ na Wekantọ yọnsi [[Aflika]] tọn lẹ po yọnnu Wekantọ tintan he de owe etọn ko yi zinjẹgbonu do Glẹsingbe otò Blitenu tọn. Owe etọn tintan hẹ kan bo ylọ "Efuru" de "Heinemann Educational Books" de zinjẹgbonu to [[owhe]] 1966 dike mẹsusu ni yọnẹn, he sọ wa zun Gbẹtọ-Nukundeji to [[Aflika]] podo Yovo tomẹ lẹ po. Owe etọn lẹ susu nọ tin dogo na ogbẹzizan Igbo sin yọnsi lẹ. [[en:Flora Nwapa]] ro8dt6lzpaadske5w15wle7w2ltaboz 29549 29548 2022-08-18T09:57:01Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki Florence Nwanzuruahu Nkiru Nwapa (Azan wiatọ̀ntọ Alunlunsun, [[owhe]] 1931 jẹ Azan fọtọ̀nnukundopotọ Koyasun, [[owhe]] 1993), yín Dowatọ otò [[Naijilia]] tọn, mẹhẹ ko yin yiylọ dọ [[Onọ]] na Ogbẹyọyọ Wekikan [[Aflika|Aflikanu]] tọn (modern African Literature). Ewọ wẹ yín Nukọntọ na Wekantọ yọnsi [[Aflika]] tọn lẹ po yọnnu Wekantọ tintan he de owe etọn ko yi zinjẹgbonu do Glẹsingbe otò Blitenu tọn. Owe etọn tintan hẹ kan bo ylọ "Efuru" de "Heinemann Educational Books" de zinjẹgbonu to [[owhe]] 1966 dike mẹsusu ni yọnẹn, he sọ wa zun Gbẹtọ-Nukundeji to [[Aflika]] podo Yovo tomẹ lẹ po. Owe etọn lẹ susu nọ tin dogo na ogbẹzizan Igbo sin yọnsi lẹ. [[en:Flora Nwapa]] 1iffc7ui68z4pfe9o39aikt02w6ce6j Warisi (Ahọlu) 0 1149 29511 23490 2022-08-18T05:21:51Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki Warisi wẹ yin Ahọlu [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn sọ́n [[owhe]] Wariri 1063 jẹ 1095. E yin visunnu Bagauda po Saju tọn. ==Mẹhe jẹ otẹn etọn mẹ== Warisi sin [[ovi]] wẹ Gijimasu. ==Otàn gbẹzan tọn To otànnugbo Kano tọn lẹ mẹ== Otàn gbẹzan Warisi tọn sọ́n owe Palmer's 1908 ''English translation of the [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] Chronicle'' mẹ tin to Odò. Warisi wẹ yin ahọlu awetọ he dù, bo yin Visunnu Bagauda tọn. yinkọ [[onọ]] etọn tọn wẹ Saju. oyín mẹhe sẹpọ́ ẹ̀ lẹ tọn wẹ Galadima Mele, Barwa Jimra, Buram ( na é yin ahọ́vi wutu) Maidawaki Abdulahi, ahọ́lú Gija Karmayi, Maidalla Zakar, Makuwu, Magaaiki Gawarkura, Makama Gargi, Jarumai Goshin Wuta, Jarmai Bakushi, Bardai Duna, po Dawaki Surfan po. Omẹ ehelẹ wẹ yin Agbàgò nujọnu lẹ, devo lẹ gbẹ po. Gawarkura dọ “ Ahọ́lú mítọn, eyin a sọgan dó Whèzẹtẹn-waji , whèyihọ-waji , Hùwaji, Agéwaji, dọnsẹpọ́ Gazarzawa, na ewọ wẹ họ̀nhungan otò lọ tọn he ma tindo boṣiọ huhlọ́nọ́ de. É yin a jẹ finẹ, yi nunina lẹ dó klọ Agbàgò lẹ, bo dugan dó yewlẹ po boṣiọ yetọn lẹ po ji. Ahọ́lú lọ gblọn dọ" eheo n ma tindo huhlọn depope ba;, n ko poyọnhó." Warisi duahọlú otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn na owhe gbannukunatọ̀n. ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] 6fk98zdxfzgc6vm1thrwblt96orp20l Ooni Ekun 0 1164 29475 23479 2022-08-17T18:14:55Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Ooni Ekun''' wẹ yin omẹ̀ wiatọntọ ''Ooni of Ife'' tọn, e yin mẹhe peve to aṣà otò tọn mẹ bo gbọnmọ dali yin anadenanutọ otò sìn aṣà tọn to Ile-Ife, yèdọ owhe tọgbo [[Ayọnu lẹ]] tọn tọn. E tindo kodetọn dagbe to Odidimode Rogbesin bo ka sọ mọ kodetọn dagbe dogbọn Oonni Ajimuda. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]] gkd8c6y11eyroa7xgjk2rplpq6n1ky7 One Week One Trouble 0 1221 29466 24279 2022-08-17T15:56:37Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''One Week One Trouble''' yin otànwé dé he yọpọvu po mẹhó sọgan hia, bo yin didetọ́n to owhè 1972 gbọn otànwekantọ́ Naijilia vijiji tọn he nọ yin Anezi Okoro dali. Hósọ́ òwé lọ tọn ko yin yiyizán gbọn linlinwekantọ́ dé dali nado dó Nuhahun (Trouble) he ja Tonudọtọ he tin to togbo [[Naijilia]] tọn lẹ tọn ji. ==Bladopọ́ Aliho Nuzedonukọnnamẹ tọn== Owe lọ lẹ ayidonugo mẹtọn wá Wilson Tagbo ji, yedọ visunnu dé he mọ gbedewema biọ wehọmẹ alavọ tọn mẹ. Bẹsọ́n Àzán tintan he e biọ wehọmẹ, e biọ Nuhahun demẹ jẹ devo mẹ. Sọgbe hẹ́ hosọ́ otanwé lọ tọn, osẹ̀ depope ma tin he Tagbo ma biọ Nuhahun mẹ Kakajẹ whenue é biọ ogbẹ́ zinvlu tọn mẹ bo yin wiwle dó gànmẹ̀ to whenue é tin to klasi gódotọ́ mẹ. ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Owe lẹ]] 85odb9hs2ellejvjsw845b9kr007b8y 29501 29466 2022-08-18T04:59:43Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''One Week One Trouble''' yin otànwé dé he yọpọvu po mẹhó sọgan hia, bo yin didetọ́n to [[owhe]] 1972 gbọn otànwekantọ́ Naijilia vijiji tọn he nọ yin Anezi Okoro dali. Hósọ́ òwé lọ tọn ko yin yiyizán gbọn linlinwekantọ́ dé dali nado dó Nuhahun (Trouble) he ja Tonudọtọ he tin to togbo [[Naijilia]] tọn lẹ tọn ji. ==Bladopọ́ Aliho Nuzedonukọnnamẹ tọn== Owe lọ lẹ ayidonugo mẹtọn wá Wilson Tagbo ji, yedọ visunnu dé he mọ gbedewema biọ wehọmẹ alavọ tọn mẹ. Bẹsọ́n Àzán tintan he e biọ wehọmẹ, e biọ Nuhahun demẹ jẹ devo mẹ. Sọgbe hẹ́ hosọ́ otanwé lọ tọn, osẹ̀ depope ma tin he Tagbo ma biọ Nuhahun mẹ Kakajẹ whenue é biọ ogbẹ́ zinvlu tọn mẹ bo yin wiwle dó gànmẹ̀ to whenue é tin to klasi gódotọ́ mẹ. ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Owe lẹ]] 123j0nvrkgso5spj4xgg1szbn9kbcoy Head above Water 0 1229 29478 24858 2022-08-17T18:24:34Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Head above Water''' yin otanwe nugbo tọn de he yin didetọ́n to 1986 gbọn otanwekantọ he nọ yin Buchi Emecheta dali. [[Adà:Owe lẹ]] nfkuldpzq0ipf2brsc43cx7u6g9zkrl Gwendolen (owe) 0 1234 29504 25085 2022-08-18T05:05:53Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Gwendolen''' (yinkọ United Kingdom tọn ) yin otanwé he yin didetọ́n to [[owhe]] 1989 gbọn otanwekantọ́ [[Naijilia]] vijiji dé he nọ yin Buchi Emecheta dali, bosọ́ yin yinyọnẹ̀n na tẹnmẹyinkọ otò [[Amẹlika]] tọn (United States) etọn '''The Family'''. Otànwé ehe wẹ otanwé Aòtọ́ he é detọ́n. ==Bladopọ́ Aliho Nuzedonukọnnamẹ tọn== Gwendolen, he tẹnmẹyinkọ etọn nọ yin ''June–June'', yin jọja yọnnu Jamaikanu de he nọ nọ̀ onọ daho etọn Naomi dè. Mẹ̀jitọ́ etọn he yin Winston po Sonia Brillianton po sẹtẹ̀n yi [[England]] to whenue é gbẹ́ whè. Sonia ma kẹalọyi kakajẹ whenue é dó owhe widopo whẹpo do yi [[England]]. To [[Jamaica]] Gwendolen yin zinzanhẹ́ gannugannu gbọn mẹho dé dali he yinkọ etọn nọ yin Uncle Johnny. É dọ aṣli lọ na onọ daho etọn, onọ lọ dọjlẹ̀ hẹ́ dawe lọ bo sọ tún aṣli lọ ná kọmẹnu yetọn lẹ, amọ enẹ hù wiyán ná Gwendolen. To England Gwendolen yi wehọmẹ bo penukundo nọvisunnu etọn awè go enẹ, Ronald po Marcus po, po nọviyọ́nnù etọn Cheryl po go. To whenue [[onọ]] etọ̀n lẹkọ yi Jamaica na tito ṣiọdidi onọ dahó etọn Naomi tọn, é sọ yin zinzanhẹ́ gannugannu gbọn otọ etọn titi, Winston dali. É mọhò, ṣigba gbẹtọ lẹ lẹndọ họntọnmọdoaliji etọn he yin glẹkinu dé, he nọ yin Emmanuel wẹ dohò na ẹn. Gwendolen yin ginglọ́ndo [[dotowhé]] he nọ penukundo mẹhe to apọnzọn jẹ̀ lẹ tọn na nulẹnpọ́n lọ huagbọ́ ẹ wutu. É ma dọ mẹhe dohò na ẹn na mẹdepope, na òbú lọ dọ [[otọ́]] emitọn sọgan yin súsú dó gànmẹ̀. To ojlẹ dopolọ mẹ wẹ Winston yin huhu azọnmẹ. To whenue é ko ji oviyọnnu de godo, Gwendolen dó oyín na [[Ovi]] lọ dọ "Iyamide", ayọgbeyinkọ he zẹẹmẹ dó" [[onọ]] ṣie ko wa". To whenue Sonia mọ dọ viyọnnu lọ lọ dì asú emitọn he kú, é wa mọ dọ na nugbo tọn [[asu]] emitọn wẹ yin otọ́ Ovi Gwendolen tọn. g719q7zt32xzgm8ov3i0lvlun7wn5we On Ajayi Crowther Street 0 1436 29467 24870 2022-08-17T15:57:22Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''On Ajayi Crowther Street ''' yin otanwe de he yin kinkan to 2019 gbọn otanwekantọ Elnathan John dali, bọ Alaba Onajin basi yẹdide na. E yin zinzinjẹ̀gbonu gbọn Cassava Republic Press dali. ==Alọdlẹndonu lẹ== [[Adà:Owe lẹ]] 043d0o9jji3u32fassczkwaqvj11s7i Destination Biafra 0 1466 29479 25506 2022-08-17T18:51:01Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Destination Biafra''' yin otanwé he yin kinkan gbọn otanwekantọ́ Buchi Emecheta dali, bo yin didetọ́n whla tintan to London gbọn Allison & Busby dali. E yin pinpọnhlan taidi kandai mẹdetiti tọn Emecheta tọn gando awhàn Biafra tọn lọ go. Destination Biafra yin vivọjlado dó wepa daho to azan tintan whejisun [[owhe]] 1994 gbọn Heinemann Educational Books taidi apádopó African Writers Series tọn. ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Owe lẹ]] kbrii5etalzw4hnal4j7bittjom398a Jaiye Kuti 0 1895 29431 28911 2022-08-17T12:53:11Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹ̀zán etọn po wehihia etọn po */ wikitext text/x-wiki '''Jaiye Kuti''' (he yin [[jiji]] to azán aotọ Liyasun [[owhe]] 1969) yin aihundatọ sinimọto tọn de to tògbo [[Naijilia]] tọn mẹ podọ e nọ de sinimọto lẹ tọ́n, podọ e yin ajọwatọ de ga. E sọ yin ogán nukunpedonugotọ ''Jaylex Aesthetic Production'' tọn. ==Bẹjẹeji gbẹ̀zán etọn po wehihia etọn po== E yin jiji to azán aotọ, Liyasun [[owhe]] 1969 tọn do hẹnnu [[asu]] po asi po he nọ yin Rufus Adisa Oluwale Ale tọn mẹ to gandudu dokọ Ilaro tọn to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] mẹ. Kuti fó wehọmẹ dokọ po wehọmẹ daho etọn po to Ilaro, bo zindonukọn to wehihia etọn mẹ bo yì (Federal Polytechnic, Ilaro), enẹgodo e yí gbedewema daho to glẹnsigbe yinyọnẹn mẹ to wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ. To agọe, Kuti sọ yin nina gbedewema daho gbọn wehọmẹ alavọ (Prowess University) , Delaware, USA dali. ==Azọ́n== To 2002, Kuti sọawuhia whlà tintan to televiziọn (Laff Patterns) tọn ji, sọn whenẹnu, kuti ko sọawuhia whlà susu to tito-to-whinnu televiziọn tọn lẹ ji taidi, ''Spiders, Everyday People, One Love, Face To Face, Ashewo Airports,Si Gbogbo Okunrin, Ogun Mi,'' po susu devo lẹ po. E ko sọawuhia whlà susu to sinima ayọgbe (Yoruba Nollywood) tọn susu lẹ mẹ. ==Sinimọto etọn lẹ== *Ebute *Laff Patterns *Ife iya *aseni *Alebu mi *leyin ikoro *ana (2015) *Enu (2015) *Ebi tawani (2015) *Oluwatoyin (2016) *Ibaje Ojukan *family first *inu ogba *Olorun o sebi ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1969 lẹ]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] r8reo81qrl3w0ljkggbwqjp37yjrdir Asi 0 1961 29485 28728 2022-08-17T20:53:30Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Asi''' yin yọnnu he ko wlealọ. "Wlealọ" zẹẹmẹdo dọ osẹn kẹalọyi na omẹ awe ni yin "kinkọndopọ". To alọwle lọ whenu asi lọ nọ yin yiylọdọ ai yọyọ. To oto delẹ mẹ podọ to ojlẹ delẹ wayi, diọdo ko tin na nuhe gando asi nẹmu [[asu]] de sọgan tindo sọgbe hẹ osẹn. To hohowhenu, sọha tangan de matin na asi nẹmu he mẹde sọgan tindo to oto delẹ mẹ. Sọgbe hẹ nuyise klistiani tọn po sinsẹ̀n ju po tọn, asu de sọgan tindo asi dopo. Sọgbe he nuyise malẹnu lẹ tọn, asu de sọgan tindo ai diblayi ẹnẹ nkọ. 2pbiqt9ulv0f7b6ixet2dl3ero8bunt 29486 29485 2022-08-17T20:55:05Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Asi''' yin yọnnu he ko wlealọ. "Wlealọ" zẹẹmẹdo dọ osẹn kẹalọyi na omẹ awe ni yin "kinkọndopọ". To alọwle lọ whenu asi lọ nọ yin yiylọdọ ai yọyọ. To oto delẹ mẹ podọ to ojlẹ delẹ wayi, diọdo ko tin na nuhe gando asi nẹmu [[asu]] de sọgan tindo sọgbe hẹ osẹn. To hohowhenu, sọha tangan de matin na asi nẹmu he mẹde sọgan tindo to oto delẹ mẹ. Sọgbe hẹ nuyise klistiani tọn po sinsẹ̀n ju po tọn, asu de sọgan tindo asi dopo. Sọgbe he nuyise malẹnu lẹ tọn, asu de sọgan tindo ai diblayi ẹnẹ nkọ. Yinkọ vonọtaun delẹ tin na asi de taidi Ahọsi, yin ahọlu sin asi, jgd2k5lcr89ukw9qqev2zes7d1e9zi7 29487 29486 2022-08-17T20:57:57Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Asi''' yin yọnnu he ko wlealọ. "Wlealọ" zẹẹmẹdo dọ osẹn kẹalọyi na omẹ awe ni yin "kinkọndopọ". To alọwle lọ whenu asi lọ nọ yin yiylọdọ ai yọyọ. To oto delẹ mẹ podọ to ojlẹ delẹ wayi, diọdo ko tin na nuhe gando asi nẹmu [[asu]] de sọgan tindo sọgbe hẹ osẹn. To hohowhenu, sọha tangan de matin na asi nẹmu he mẹde sọgan tindo to oto delẹ mẹ. Sọgbe hẹ nuyise klistiani tọn po sinsẹ̀n ju po tọn, asu de sọgan tindo asi dopo. Sọgbe he nuyise malẹnu lẹ tọn, asu de sọgan tindo ai diblayi ẹnẹ nkọ. Yinkọ vonọtaun delẹ tin na asi de taidi Ahọsi, yin ahọlu sin asi, yọnnu he asu ko kudo nọ yin yiylọdọ asuṣiọsi. ==Weda he gando e go lẹ== * Alọwle * Asu * Gbẹdai ==Alọdlẹndonu lẹ== qtysews1ty1oefvgrfzb3bg608tipix Sam Uzochukwu 0 1981 29430 29411 2022-08-17T12:50:25Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Sam Uzochukwu''' yin [[Naijilia]] vijiji de podọ weyọnẹntọ akonka gándo ohànpipa to Igbo-gbe mẹ. Uzochukwu yin [[jiji]] to [[owhe]] 1940 to gandudu dokọ Ebenato, Nnewi to [[Ayimatẹn Anambra tọn]]. To gbedewema daho yiyi to Glẹnsigbe pinplọ́n godo, to wehọmẹ alavọ Obafemi Awolowo tọn, Ile- Ife (1966), e zindonukọn nado plọ́nnu gando Igbo go. Uzochukwu kẹalọyi gbedewema sọn wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ to [[owhe]] 1981 na kandai otànwe Igbo-gbe tọn. E yin pinplọ́n nado lẹzun mẹplọ́ntọ́ daho to [[Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn]] podọ é yin ogán azọ́nwatẹn aflika po asia po tọn. E wazọ́n nado yi owesedotẹn he gando ohànpipa Igbo tọn, tintengbe avihan lẹ, bo nọ yin Zinzinjẹ̀gbonu to Igbó gbe mẹ. Owe yẹyidogonamẹ tọn dé yín didetọn na ẹn to [[owhe]] 2008. Uzochukwu wẹ yin Mẹplọntọ́ daho tintan to otò Mbanese tọn blebu mẹ, ehe bẹ agbegbe atọ́n to ao mẹ, bo wa lẹzun gandudu dokọ Nnewi agewaji tọn to ayimatẹn Anambra tọn. Agbegbe lọ lẹ wẹ Ebenato, Ezinifite, Akwaihedi, Osumenyi po Utuh po. To [[owhe]] 2019, mẹplọ́ntọ́ daho Sam basi hunwhẹ wehọmẹ daho didoai tọn, bo do otàn gbẹzan etọn tọn hia to owe he hosọ etọn yin A Single Palmnut. ==Azọ́n== *Mbem Akwamozu [avihan lẹ], 1985 *Akanka, Na Nnyocha Agumagu Igbo [ohàn homọdọdomẹgo to Igbo gbe mẹ tọn], 1990 *Abu Akwamozu [avihan lẹ], 1992 * Avihan lẹ to Igbo gbe mẹ, 20011 [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Hànjitọ lẹ to Naijilia]] sgpai39pw9e9xcm43f9a2hfb5mkswso 29432 29430 2022-08-17T12:55:52Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Sam Uzochukwu''' yin [[Naijilia]] vijiji de podọ weyọnẹntọ akonka gándo ohànpipa to Igbo-gbe mẹ. Uzochukwu yin [[jiji]] to [[owhe]] 1940 to gandudu dokọ Ebenato, Nnewi to [[Ayimatẹn Anambra tọn]]. To gbedewema daho yiyi to Glẹnsigbe pinplọ́n godo, to wehọmẹ alavọ Obafemi Awolowo tọn, Ile- Ife (1966), e zindonukọn nado plọ́nnu gando Igbo go. Uzochukwu kẹalọyi gbedewema sọn wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ to [[owhe]] 1981 na kandai otànwe Igbo-gbe tọn. E yin pinplọ́n nado lẹzun mẹplọ́ntọ́ daho to [[Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn]] podọ é yin ogán azọ́nwatẹn aflika po asia po tọn. E wazọ́n nado yi owesedotẹn he gando ohànpipa Igbo tọn, tintengbe avihan lẹ, bo nọ yin Zinzinjẹ̀gbonu to Igbó gbe mẹ. Owe yẹyidogonamẹ tọn dé yín didetọn na ẹn to [[owhe]] 2008. Uzochukwu wẹ yin Mẹplọntọ́ daho tintan to otò Mbanese tọn blebu mẹ, ehe bẹ agbegbe atọ́n to ao mẹ, bo wa lẹzun gandudu dokọ Nnewi agewaji tọn to ayimatẹn Anambra tọn. Agbegbe lọ lẹ wẹ Ebenato, Ezinifite, Akwaihedi, Osumenyi po Utuh po. To [[owhe]] 2019, mẹplọ́ntọ́ daho Sam basi hunwhẹ wehọmẹ daho didoai tọn, bo do otàn gbẹzan etọn tọn hia to owe he hosọ etọn yin A Single Palmnut. ==Azọ́n== *Mbem Akwamozu [avihan lẹ], 1985 *Akanka, Na Nnyocha Agumagu Igbo [ohàn homọdọdomẹgo to Igbo gbe mẹ tọn], 1990 *Abu Akwamozu [avihan lẹ], 1992 * Avihan lẹ to Igbo gbe mẹ, 20011 *A Single Palmnut, he yin hosọ otàn gbẹzan mẹplọ́ntọ́ daho Samuel Udezuligbo Uzochukwu tọn, 2019. [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Hànjitọ lẹ to Naijilia]] dqcn4makib5a5mziwvb4cb7djt5ilqx 29434 29432 2022-08-17T12:58:07Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Sam Uzochukwu''' yin [[Naijilia]] vijiji de podọ weyọnẹntọ akonka gándo ohànpipa to Igbo-gbe mẹ. Uzochukwu yin [[jiji]] to [[owhe]] 1940 to gandudu dokọ Ebenato, Nnewi to [[Ayimatẹn Anambra tọn]]. To gbedewema daho yiyi to Glẹnsigbe pinplọ́n godo, to wehọmẹ alavọ Obafemi Awolowo tọn, Ile- Ife (1966), e zindonukọn nado plọ́nnu gando Igbo go. Uzochukwu kẹalọyi gbedewema sọn wehọmẹ alavọ [[Awọnlin]] tọn mẹ to [[owhe]] 1981 na kandai otànwe Igbo-gbe tọn. E yin pinplọ́n nado lẹzun mẹplọ́ntọ́ daho to [[Wehọmẹ Alavọ Ayimatẹn Awọnlin Tọn|Wehọmẹ Alavọ Awọnlin tọn]] podọ é yin ogán azọ́nwatẹn aflika po asia po tọn. E wazọ́n nado yi owesedotẹn he gando ohànpipa Igbo tọn, tintengbe avihan lẹ, bo nọ yin Zinzinjẹ̀gbonu to Igbó gbe mẹ. Owe yẹyidogonamẹ tọn dé yín didetọn na ẹn to [[owhe]] 2008. Uzochukwu wẹ yin Mẹplọntọ́ daho tintan to otò Mbanese tọn blebu mẹ, ehe bẹ agbegbe atọ́n to ao mẹ, bo wa lẹzun gandudu dokọ Nnewi agewaji tọn to ayimatẹn Anambra tọn. Agbegbe lọ lẹ wẹ Ebenato, Ezinifite, Akwaihedi, Osumenyi po Utuh po. To [[owhe]] 2019, mẹplọ́ntọ́ daho Sam basi hunwhẹ wehọmẹ daho didoai tọn, bo do otàn gbẹzan etọn tọn hia to owe he hosọ etọn yin A Single Palmnut. ==Azọ́n== *Mbem Akwamozu [avihan lẹ], 1985 *Akanka, Na Nnyocha Agumagu Igbo [ohàn homọdọdomẹgo to Igbo gbe mẹ tọn], 1990 *Abu Akwamozu [avihan lẹ], 1992 * Avihan lẹ to Igbo gbe mẹ, 20011 * Ohàn jijizán to Igbo gbe mẹ. *A Single Palmnut, he yin hosọ otàn gbẹzan mẹplọ́ntọ́ daho Samuel Udezuligbo Uzochukwu tọn, 2019. ==Alọdlẹdonu lẹ== [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Hànjitọ lẹ to Naijilia]] 5gzwh6pstpj4jovhu3k89ae3rbf6ndh Obi Nwakanma 0 1989 29445 2022-08-17T14:03:04Z Anthonymodec 31 Dá weda po "'''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin" po wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin f8yxpi4xjx14l3hkgs9sql14qq5e14i 29473 29445 2022-08-17T16:49:48Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomiloka to, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po bcsswha0y8tsf1dzj1uam0cs2fazga1 29474 29473 2022-08-17T16:53:39Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomiloka to, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn b2nuig4yard0jg0t5qrx32vlc5e1ygo 29481 29474 2022-08-17T19:00:30Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn k2xzaoynndj7xolz7mq042mof4j1n6l 29517 29481 2022-08-18T06:02:52Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn oh0ixunwa94xxpgfch08b6vyz05klk0 29518 29517 2022-08-18T06:04:03Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). lu0kyujfnyvec4ys0woyyus82cs2vcc 29519 29518 2022-08-18T06:06:20Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. 7zsezmr7uf7x8oswgo87y2rer4opibb 29520 29519 2022-08-18T06:08:40Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo Naijilia tọn mẹ. sdjyosfkpx293eny773lcpeqxuwulsh 29521 29520 2022-08-18T06:12:29Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo Naijilia tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. jtzy57mh7pns8o7t8werclqu4csg95h 29522 29521 2022-08-18T06:14:43Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo Naijilia tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. eyy2pt26a7xl1vp818jmmbfgq7r6ovo 29523 29522 2022-08-18T06:17:54Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo Naijilia tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. E plọn glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ Jos tọn podọ é plọnnu gando ohom ilomilo fd6rzjvf8rp3beqhamct0rlpa4ehoyv 29524 29523 2022-08-18T06:25:02Z Anthonymodec 31 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin Naijilia vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ ( University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe The Vanguard tọn he nọ yin yiylọdọ (The Orbit). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo Naijilia tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. E plọn glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ Jos tọn podọ é plọnnu gando ohom ilomilo to wehọmẹ alavọ Washington tọn to St. Louis fihe e mọ gbedewema daho yi to (Fine Art) mẹ. do940qwjvxd4owvuwqllofdqx47oweo 29525 29524 2022-08-18T07:50:32Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin [[Naijilia]] vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ (University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe ''The Vanguard'' tọn he nọ yin yiylọdọ ('The Orbit''). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe The Punch, ThisDay po TheCable tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. E plọn glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ Jos tọn podọ é plọnnu gando ohomilomilo to wehọmẹ alavọ Washington tọn to St. Louis fihe e mọ gbedewema daho yi to (''Fine Art'') mẹ. 0jop5l0avry9q45s6a813x0f5geqwbi 29526 29525 2022-08-18T07:51:36Z Samatics 9 wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin [[Naijilia]] vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ (University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe ''The Vanguard'' tọn he nọ yin yiylọdọ (''The Orbit''). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe ''The Punch'', ''ThisDay'' po ''The Cable'' tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to Ibadan, to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. E plọn glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ Jos tọn podọ é plọnnu gando ohomilomilo to wehọmẹ alavọ Washington tọn to St. Louis fihe e mọ gbedewema daho yi to (''Fine Art'') mẹ. 3wevcejkwxu26bkjcjhub26f2h51gl3 29551 29526 2022-08-18T10:04:06Z Ydamilola 17 /* Otàn gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Obi Nwakanma''' yin [[Naijilia]] vijiji dé, bo yin ohomilomilokantọ́, Zinjẹgbonutọ́, Linlinwekantọ́, po weyọnẹntọ́ de po to wehọmẹ alavọ (University of Central Florida) tọn, e nọ zẹ owhi do odo na nukinkan lẹ to linlinwe ''The Vanguard'' tọn he nọ yin yiylọdọ (''The Orbit''). Azọ́n etọn ko sọawuhia to linlinwe ''The Punch'', ''ThisDay'' po ''The Cable'' tọn mẹ. ==Otàn gbẹzan etọn tọn== Nwakanma yin jiji to [[Ibadan]], to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. E yi wehọmẹ Government College, Umuahia tọn. E plọn glẹnsigbe to wehọmẹ alavọ Jos tọn podọ é plọnnu gando ohomilomilo to wehọmẹ alavọ Washington tọn to St. Louis fihe e mọ gbedewema daho yi to (''Fine Art'') mẹ. mj2zqimh0yudygyfn67e5999wtrns7n Caleb Femi 0 1990 29447 2022-08-17T14:54:20Z Ydamilola 17 Dá weda po "'''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ" po wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ 259yh8nlt3o9u00odoqx7us1m1owudc 29448 29447 2022-08-17T15:01:51Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, bqfjccn54gfgscyzuicjsq6oo1mh9nd 29449 29448 2022-08-17T15:21:09Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi''' yin jiji to owhe 1990 to Otò Kano tọn mẹ, to Naijilia, fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. n4fyzkwaq8rx9ggz2qqkd5xc4se6246 29450 29449 2022-08-17T15:21:37Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò Kano tọn mẹ, to Naijilia, fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. 7k80g3ial5f9lzcesxa5feulq1xsqmn 29451 29450 2022-08-17T15:23:06Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. j7i6z4j40yjlpskq5u14k4klnh5d0s8 29452 29451 2022-08-17T15:23:44Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. d0c5j2m1urnoazq8vyoa36ofn7btywc 29453 29452 2022-08-17T15:28:33Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to owhe ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to m9k9h78tu54mtc2e1unm2lkv1cd4dhd 29454 29453 2022-08-17T15:31:25Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to owhe ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. gqg6ng7guqxbbynkcorrol3c64n07eh 29455 29454 2022-08-17T15:32:42Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to owhe ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. q41oalttffnvuaslmxwxz88fejb11kb 29482 29455 2022-08-17T20:09:13Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to owhe ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. 6sneq6s0ccb586gjneaxntfn1hkn7w8 29483 29482 2022-08-17T20:14:31Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to owhe 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to owhe ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn owhe 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. 6x4frzvev2kbvq2942wiy3wo5gvu9r6 29484 29483 2022-08-17T20:15:54Z Ydamilola 17 /* Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn owhe 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. alg37jeqx5gg25hzo3kf3ldld6d6u4v 29488 29484 2022-08-17T20:58:44Z Ydamilola 17 /* Azọ́n etọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn owhe 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To owhe 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yeyidogona to London. 2jngmqtusrwe9xr9wo0hrsznbrkcpyw 29489 29488 2022-08-17T21:00:40Z Ydamilola 17 /* Azọ́n etọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yeyidogona to London. gxrtzzkzn3nwzg1285ba6dsu7j2h2r6 29492 29489 2022-08-17T21:05:40Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, ivvjsnr8crb9j9kyrxp9ff5wy1w5zcx 29493 29492 2022-08-17T21:09:27Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[en:Caleb Femi]] ol2adj7ndk6iw7f78f32v8w263bcfch 29494 29493 2022-08-17T21:12:02Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[en:Caleb Femi]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] b1y7hp7pe31bnz1hjtlotodvd49c816 29495 29494 2022-08-17T21:13:16Z Ydamilola 17 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[en:Caleb Femi]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] 4u0caju658jkh09ym44l3qqlvxq8kkq 29496 29495 2022-08-17T21:14:26Z Ydamilola 17 /* Azọ́n etọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[en:Caleb Femi]] [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] 0eest5otjnpo94sj3b9hmhztbw3cubl 29497 29496 2022-08-18T00:07:24Z Misteld 15 /* Azọ́n etọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, yẹdenanutọ de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] f1l3ngv0benftlda2qglj1799p9pnmh 29498 29497 2022-08-18T00:08:17Z Misteld 15 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin jiji to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, [[yẹdenanutọ]] de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] 8ygnqxs5x8ansv3ojspbxgzr8dp40n3 29515 29498 2022-08-18T05:32:16Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin [[jiji]] to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, [[yẹdenanutọ]] de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] 0kl20llqfxx8leqd1j5eeloc6xus7z7 29552 29515 2022-08-18T10:16:37Z Ydamilola 17 /* Azọ́n etọn */ wikitext text/x-wiki '''Caleb Femi''' (yin [[jiji]] to [[owhe]] 1990) yin wekantọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] dé he sọ nọ kanu gando British go, sinima-basitọ de, [[yẹdenanutọ]] de, podọ to ojlẹ de mẹ wayi ewọ wẹ yin yẹyidogona to jọja lẹ ṣẹnṣẹn to London. ==Bẹjẹeji gbẹzan etọn tọn== Femi yin jiji to [[owhe]] 1990 to Otò [[Ayimatẹn Kano Tọn|Kano]] tọn mẹ, to [[Naijilia]], fihe e yin pinplọnwhẹn te gbọn onọ̀-daho etọn dali. To whenuena e tin to [[owhe]] ṣinawemẹvi, e lẹkọ do mẹjitọ etọn lẹ de to Agéwaji Peckham tọn to Otò London tọn mẹ. To whenue e fo wehọmẹ yiyi po godo, e plọnnu gándo Glẹnsigbe go to Wehọmẹ Alavọ Queen Mary tọn, to London. ==Azọ́n etọn== Sọn [[owhe]] 2014 jẹ 2016 tọn mẹ wẹ Femi yí dó plọn Glensigbe wehọmẹvi lẹ to wehọmẹ daho he tin to Tottenham. To [[owhe]] 2016 tọn mẹ, e yin dide taidi omẹ tintan he yin jọja bo yin yẹyidogona to London. To Azan gbantọ, Liyasun, [[Owhe]] 2020 tọn mẹ, e basi zinjẹgbonu aihun tintan etọn tọn [[Adà:Naijilia-nu lẹ]] [[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1990 lẹ]] [[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]] cwygqzm39l4ip9k8k3gy8dya9ck7en3 Adà:Ovi he ye ji to owhe 1998 lẹ 14 1991 29462 2022-08-17T15:47:24Z Samatics 9 Dá weda po "Ovi he ye ji to owhe 1998 lẹ." po wikitext text/x-wiki Ovi he ye ji to owhe 1998 lẹ. 7tuud236dq1feliegxmqh4w1ycfol6q Onọ̀ 0 1992 29490 2022-08-17T21:00:46Z Gadarawamo 20 Dá weda po "'''Onọ''' he sọ nọ yin baba nọ yin mẹjitọ sunnu de." po wikitext text/x-wiki '''Onọ''' he sọ nọ yin baba nọ yin mẹjitọ sunnu de. hdfntcsqce38ux1328d2fdv0wof42gv 29491 29490 2022-08-17T21:03:24Z Gadarawamo 20 wikitext text/x-wiki '''Onọ''' he sọ nọ yin mẹjitọ yọnnu Onọ de na tk igx6eg9x8rl5wr02m6u7j1bz7o0ip3z