Wikipedia
guwwiki
https://guw.wikipedia.org/wiki/Weda_Tangan
MediaWiki 1.39.0-wmf.25
first-letter
Media
Vonọtaun
Hodidọ
Zinzantọ
Zinzantọ hodidọ
Wikipedia
Wikipedia hodidọ
Wepo
Wepo hodidọ
MediaWiki
MediaWiki hodidọ
Ohia
Ohia hodidọ
Alọgọ
Alọgọ hodidọ
Adà
Adà hodidọ
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Akenzua II
0
111
29720
25758
2022-08-20T19:45:44Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Omo n'Oba n'Edo Uku Akpolokpolo, Akenzua II''' eyin [[jiji]] to azán ṣianwetọ osun tíntàn [[owhe]] 1899, ẹyin ahọlu oto Benin tọn dó Togbo daho [[Naijilia]] tọn. Ahọlu Akenzua II jẹ ògán dúdú ji to oto Benin tọn mẹ, whenue bàbá ẹtọn dó kú to Lidosun [[owhe]] 1933. Ahọlu Akenzua II hẹn wehọmẹ nunkunhu tó yovo lẹ tọn wa aigba oto Benin ji. [[Azọ́n]] wiwà etọn hẹn sika po nunzinzan akuẹgegenu dé yovo lẹ bẹ sọn oto etọn mẹ gọ. Azọn wiwà etọn sọ zọn bọ ye sọ ze ahọlu gbakun po ahọlu po nẹ, hé yin ahọlu dai tọn hé yínkọ etọn yin Ovonromwen gọ sọn yovo lẹ si. Yovovi hé yin G.M.Miller wẹ ze nunzinzan daho lọ lẹ na ahọlu Akenzua II sọn Togbo daho he yin Britain mẹ. Ahọlu Akenzua II e kú to azan widopotọ Ayidosun [[owhe]] 1978. [[Okú]] etọn godo, ovi etọn hé nọ yin ahọvi Solomon jẹ ògán ji. yẹ dó ahọlu yínkọ na ẹn hé nọ yin ahọlu Erediauwa, Pódó ahọlu zọn wiwà etọn nà mẹ etọn lẹ to oto Benin tọn to Togbo daho [[Naijilia]].
2p78qxricf4puh2ivn1t5j0j65se4x3
Carlos Aránguiz
0
225
29714
29416
2022-08-20T19:36:57Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Carlos_Ar%C3%A1nguiz.PNG|thumb|Carlos Aránguiz]]
'''Carlos Ramón Aranguiz Zúñiga''' (18 Zósun 1953 – 3 Alunlunsun 2021) yin tonudọto podọ whẹdọtọ chile tọn de. E yin [[jiji]] to Antofagasta, Chile. E yin dopo to ogbẹ́ whẹdatọ to whẹdatẹn daho Chile tọn sọn 2014 kakajẹ whenue e basi matintọ.
Aránguiz yin matintọ to azán atọ̀ntọ Alunlunsun owhe 2021 tọn to Antofagasta gbọn azọ̀n gbigbọkan tọn de dali to whenuena e tindo [[owhe]] 67.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1953 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2021 lẹ]]
c0wesbqq1ski7ft99lcmakghzu4x0ol
Dalẹ Whedakọ
0
243
29717
5280
2022-08-20T19:41:40Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:The Palace Of Idale whedakoh.jpg|thumb|Aliho he yi Họnmẹ Ahọlu Dale Whedakọ Tọn]]
'''Dalẹ Whedakọ''' yin gbétatò dé he tin to Gandudu Dokọtọn [[Gbagli]] tọn glọ (''Badagry Local Government'') to Aimatẹn [[Awọnlin]] tọn he tin to Togbo [[Naijilia]] tọn mẹ. Ahọlu [[Samuel Wheto]] wẹ yin Baálẹ̀ to gbétatò lọ mẹ dai. Ṣigba to Azan Awetọ, Osun ṣiẹnẹtọ [[Owhe]] 2020 tọn mẹ wẹ e mọ lẹblanulọkẹyi lọ bo du Ahọlu dó gbétatò lọ ji. Todin, Ahọlu Wheto Samuel Ṣewhenu Toyọn 1 wẹ yin Baálẹ̀ he du gbọngodo to Otò Dalẹ tọn mẹ, bosọ wa lẹzun Ahọlu tintan to Ahọluduta Dalẹ Whedakọ tọn mẹ.
== Ganduwhe lẹ ==
== Kando lẹ ==
== Alọdlẹndonu lẹ ==
96m77h8ag1ehnvya0f0jajqvgfhsxhk
Jimmy Johnson (aihundatọ)
0
415
29735
26505
2022-08-20T20:03:24Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Jimmy Johnson''' ([[owhe]] 1940 jẹ azán ṣiantọ̀ntọ, Liyasun [[owhe]] 2020) yin aihundatọ he yin tovi [[Naijilia]] tọn de, e yin wekantọ de podọ linlinnamẹtọ de, he mẹlẹpo yọnẹn taidi Okoro to adà he e yiwa to sinima ''The Village Headmaster'' mẹ he e basi to [[Nigerian Television Authority]] to [[owhe]] 1980 lẹ mẹ. To azán ṣiantọ̀ntọ, Liyasun , [[owhe]] 2020 tọn mẹ, Johnson basi matintọ to Dotowhe Garki tọn mẹ to Abuja to whenuena e tindo [[owhe]] kande-awe.
==Azọ́n etọn==
E bẹ [[azọ́n]] aihundida oploji tọn etọn jẹeji to otò Ibadan tọn mẹ to bẹjẹeji [[owhe]] 1960 lẹ tọn, Johnson wazọn hẹ [[Wole Soyinka]] to ''Orisun Theatre Company'' po ''Mbari Club'' po he yin fihe nuwiwa aṣa tọn he nọ dọn ayidonugo nukantọ lẹ, yẹdidenanutọ lẹ po hanjitọ vijiji [[Aflika]] tọn sọn aflikagbeji lẹ ji te, Amẹlikanu lẹ po kalebianu lẹ po , taidi Soyinka, Ulli Beier, Chinua Achebe, Christopher Okigbo, Mabel Segun, J. P. Clark, Christopher Kolade, Lindsay Barrett, Demas Nwoko, Tunji Oyelana, Jimi Solanke po Bruce Onobrakpeya po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
==Nọtẹn intẹnẹt tọn devo lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
m3k975p3cfmrm4ptz04wv2in49mork8
Kemi Adeosun
0
443
29723
18884
2022-08-20T19:50:38Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Kemi Adeosun''' (yin [[jiji]] to azan ṣinẹnẹtọ osun atọntọ [[owhe]] 1967) tọn mẹ. Eyin jiji to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ, e sọ yin devizọnwatọ na tito akuẹzinzan tọn to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ sọn azan widopotọ, osun widopotọ, [[owhe]] 2015 tọn mẹ.
==Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Ye ji Kemi Adeosun do whẹndo Adeọsun tọn mẹ to owhe 1967 to oto London tọn mẹ. To whenue mẹjitọ etọn lẹ yin vijiji [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ayimatẹn Ogun tọn]] to oto [[Naijilia]] tọn mẹ. E plọn we to nukunnumọjẹnumẹ oyọnẹn economics tọn mẹ to Wehọmẹ Alavọ London tọn, enẹ wẹ ''University of East'' London po oplọn diploma to oyọnẹn ''Public Financial Management'' to ''University of London.''
==Ovi==
kemi bẹ azọn etọn jẹeji taidi alọgọtọ akwẹ linlẹn tọn to ''British Telecom London'' sọn 1989 kakajẹ owhe 1990. Enegodo ye hẹn sọyi Goodman Jones, London bọ e to azọn nukunnumọjẹnumẹ he e tindo tọn wa sọn [[owhe]] 1990 kakayi [[owhe]] 1993. E lẹzun anadenanutọ ''Internal Audit'' oto London tọn po hodọdopọ ''Prism Consulting'' tọn po sọn 1994 kakayi 2000. Jẹnukọn e kọnawudopọ po PricewaterhouseCoopers, to oto London tọn mẹ taidi anadenanutọ sọn [[owhe]] 2000 yi 2002. To [[owhe]] 2002 Kemi lẹzun anadenanutọ akwẹ tọn to ''Chapel Hill Denham Management'' podọ enẹgodo nukọntọ andenanutọ to [[owhe]] 2010. To whenue e to azọnwa to kọndopọmẹ hẹ quo vadis taidi nukọntọ anadenanutọ sọn [[owhe]] 2010 yi [[owhe]] 2011, Kemi wlebona ada ehe sọn 2011 yu [[owhe]] 2015, ehe yin ada tangan de he Ibikunle Amosu dona plọn. To osun 11to [[owhe]] 2015 wẹ Adeosun Kẹmi yin dide taidi devizọnwatọ na tito akwẹzinzan tọn na oto Naijilia tọn gbọn gandudu muhamadu tọn glọ.
==Atẹṣiṣi sọta gbedewema NYSC==
To azan 9tọ osun 7tọ [[owhe]] 2008, anadenanutọ NYSC po linlinnametọ Adeyemi basi zẹẹmẹ he nọgodona dọ Adeosun wẹ osẹn wle bo ka sọ basi zẹẹmẹ yinukọn dọ dodinnanu gbẹ zindonukọn. To azan 14tọ osun 9tọ [[owhe]] 2018, Adeosun jo otẹn he mẹ ete do di devizọnwatọ na tito akwẹzinzan tọn do na nujijọ lọ wutu. To azan 14tọ osun 9tọ [[owhe]] 2018, Adeosun kanwe jo azọndo taidi devizọnwtọ na tito akwẹzinzan tọn to wekinkan mẹ hlan togan gando whẹsadokonamẹ dọ gbedewema etọn ma yin paapaa lọ go.
==Ogbẹ tonudidọ tọn==
To whenue e ko doalọte to tonudidọ mẹ to azọn he e nọ wa lẹpo mẹ godo, Kemi Adeosun kọnawudopọ hẹ ogbẹ gandudu [[Naijilia]] tọn, All Progressive Congress (APC) to azan 5tọ osun 5tọ [[owhe]] 2018.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
g4ztf5rojypyi8iy8o733ddy9dcnh2c
Margaret Bandele Olayinka
0
493
29726
29590
2022-08-20T19:54:15Z
Gadarawamo
20
/* Otàn gbẹzan etọn tọn */
wikitext
text/x-wiki
'''Margaret Bandele Olayinka''' yin [[jiji]] to azán wiẹnẹtọ, osun ṣinẹnẹtọ, [[owhe]] 1958 tọn, e sọ yin yinyọnẹn taidi '''Iya Gbonkan''' bo yin aihundatọ otò [[Naijilia]] tọn de.<ref>http://www.citypeopleonline.com/veteran-actress-iya-gbonkan-talks-about-the-story-of-her-life/</ref><ref>https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/05c2ca93465469d6dfcaf05d4831e06e</ref>
== Otàn gbẹzan etọn tọn ==
Olayinka Margaret wá sọn Otu, to gandudu dókọtọn ''Itesiwaju Local Government'' tọn mẹ to [[Ayimatẹn Oyo Tọn]] mẹ. [[Onọ̀]] etọn yin vijiji Iseyin tọn to [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] mẹ. Iya Gbonkan yin [[jiji]] do whẹndo hẹntọnọ tọn de mẹ, ṣigba e yin nujikudonọ de nado hẹn homẹ whẹndo etọn tọn hùn bosọ dè yé sọn ohẹ́n lọ mẹ. Otọ́ etọn yin ajọwatọ de to otò [[Ibadan]] tọn mẹ, ewọ wẹ ka sọ yin [[ovi]] dopo gee he [[onọ]] etọn ji na otọ́ etọn.<ref>https://web.archive.org/web/20200625000000/https://https//udn.com/news/story/121424/4659358://ng.opera.news/ng/en/entertainment/amp/84182ed66ee7f74d47321ab0180dd4ab/</ref>
Duro Ladipo wẹ yin omẹ tintan he plọn [[azọ́n]] aihundida tọn Iya Gbonkan. To whenẹnu aihundida oploji tọn wẹ gbayipe, enẹwutu aihun etọn susu yin aihun nupinpọn-do-plọnnu ploji tọn. Iya Gbonkan tọ́n to aihun Tele ji tọn etọn tintan mẹ to bẹjẹeeji 1970 lẹ tọn. E daihun to ''IFA OLOKUN’s TV Series'' mẹ, he yin aihun Yemi Elebubon tọn.
== Aihun he mẹ e tọ́n te lẹ==
*Koto Ayé
*Koto Ọrun
*Idamu Niwura
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[en:Margaret Bandele Olayinka]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1958 lẹ]]
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
fjmxe6a44z6b03g6wntqkaoffkro183
Omowunmi Akinnifesi
0
595
29713
28758
2022-08-20T19:36:09Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Omowunmi Akinnifesi''' yin [[Naijilia|Naijilia-nu]] bo yin yọnnu ajọwatọ podọ nukunpedo wiwejininọgan po na [[Awọnlin]].
==Bẹjẹeji podọ wehiha etọn po==
Oviyọnnu po anadenanutọ akuẹ bẹyi tọn hoho de he yinkọ etọn no yin Ọmọwunmi Akinnifesi yin [[jiji]] to azán ẹnẹtọ osun wiawetọ [[owhe]] 1986 to Ayimatẹn Awọnlin tọn mẹ. E zan gbẹzan bẹjẹeji etọn to otò Sierra Leone whepo do lẹkọyi owhé etọn to otò [[Naijilia]] tọn podo whẹndo etọn po. E yi wehọmẹ ''Queens College, Yaba'' fihe e mọ nunina yi te na nudida sin [[azọ́n]] etọn. To [[owhe]] 2008 Akinnifesi tọ́n wehọmẹ daho awọnlin tọn mẹ podo owe hi dohi dọ eyinukon to nuyinyonen gbemele podo tito basinanu ledo tọnto 2012 Akinnifesi tindo lebla podo nusisodi dohametọ podo nukunpedo nugotọ sọn ''kings College''
==Nuyiwa==
To 2003 oviyọnnu fọtọnnukunatọnmẹvi Akinnife tọn ze agba tintan whanpẹ yinyọnẹn tọn to [[Naijilia]] podọ e mọ lẹblanulọkẹyi lọ nado sọawuhia di tovi yọnnude na oto etọn to [[China]] to [[owhe] enẹ mẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1986 lẹ]]
q1yg9xdey1zvtarl8n5lirbb9pg97si
Samuel Ajayi Crowther
0
658
29724
29618
2022-08-20T19:52:34Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Bishop_Samuel_Ajayi_Crowther_1867.png|thumb|Samuel Ajayi Crowther]]
'''Samuel Ajayi Crowther''' (1809 jẹ azán gbàn-nukundopotọ Awèwèsun [[owhe]] 1891) yin ogbè susu setọ, yẹwhenọ podọ yẹwhegan ṣọṣi Anglican tọn tintan to wheyihọ otògbo [[Naijilia]] tọn me.
E yin [[jiji]] to Oshogun (he yin yinyọnẹn to egbehe di Ado-awaye, [[Ayimatẹn Oyo Tọn|Ayimatẹn Oyo tọn]] to otògbo [[Naijilia]] tọn mẹ).
Samuẹli po whẹndo etọn po yin wiwle yi kanlinmọgbenu to whenuena e tindo [[owhe]] wiawe. Ehe jọ to whenue Ayọnu lẹ to awhan akọta tọn fún, yedọ awhan akọta owu tọn lẹ sọn [[owhe]] (1821 jẹ 1829), bọ gbọnmọ dali gbètato Oshogun tọn yin viva. Enẹgodo Ajayi Crowther yin vivọsa na ajọwatọ kanlinmọ tọn lẹ sọn otò Potuga tọn mẹ fie e yin zize yi aihọn yọyọ ''New World'' gbọn ohu Atlantiki tọn ji. Crowther jẹ mẹdekannu gbọn alọ̀ awhanfuntọ tọji Aflika tọn ''Royal Navy's West Africa Squadron'' lẹ dali. To whelọnu, awhanfungbẹ ehe to hihodo osẹ́n he otò Brítánì tọn zedai nado doalọtena kanlinmọjọwiwa gbọn ohu Atlantiki tọn ji. Mẹhe tọ́n sọn kanlinmọgbenu lọ lẹ po yin bíbẹ yi otò Sierra Leone tọn mẹ. To Sierra Leone, Ajayi yin yinkọ diọna do yinkọ Glẹnsi tọn de he yin ''Samuel Crowther'' bo sọ bẹ nupinplọn to Glẹnsigbe mẹ. E kẹalọyi sinsẹn Klistiani tọn bo sọ kọnawudopọ po akọtagbẹ he nọ yin ''Krio'' po to Sierra Leone. E plọn ogbè susu, enẹwẹ zọn bọ yé dó dee di yẹwhenọ to Glẹnsi tomẹ. To whenu pẹde godo, e yí gbedewema daho hugan to wẹhọmẹ alavọ ''Oxford'' tọn. Ajayi wleawu nado lilẹ odẹwema he nọ yín ''Anglican Book of Common Prayer'' do ayọgbe mẹ, mọdopolọ e sọ to azọnwa dó Biblu kinkan do Ayọgbe mẹ podọ [[azọ́n]] devo lẹ po to ojlẹ dopolọ mẹ.
== Otàn Gbẹzan etọn tọn==
Ovivi Ahọlu Abiodun tọn wẹ Ajayi yin podọ yinkọ [[onọ]] etọn tọn wẹ Afala. To [[owhe]] wiawe godo he kanlinmọjọwatọ Fulani tọn lẹ wle Ajayi, whẹndo etọn po mẹhe tin to gbètato Oshogun tọn lẹpo to [[owhe]] 1821 bo sọ sà yé na kanlinmọjọwatọ Pọtuga tọn lẹ. [[Onọ]] etọn Afala, he yin nina yinkọ batẹm tọn lọ Hannah, nọvi etọn pẹvi po hagbẹ whẹndo etọn tọn lẹ po tin to kanlinmọ lọ lẹ mẹ. Otọ́ etọn Ayemi na ko yin huhu to whenuena yé gba otò yetọn kavi to whenu pẹde godo.
Otò Brítánì tọn jẹagọdó ajọ̀ kanlinmọ tọn gbọn ohu ji, enẹwutu wẹ e do zan awhanfuntọ tọji tọn lẹ nado nọ disà gbọn ohu he gbọn Aflika lẹ ji nado doalọte na ajọ̀ mọnkọton depope, ehe wá aimẹ to [[owhe]] 1807.
To whelọnu otò Spain po pọtuga po gbẹ kẹalọyi ajọ̀ kanlinmọ tọn to otò he ye paṣẹ na lẹ mẹ to Amẹlika.
Whẹpo tọjihun he nọ bẹ kanlinmọ lẹ do tọ́n sọn huto Amẹlika tọn, awhanfuntọ tọji tọn Brítánì tọn lẹ he nọ yin yiylọdọ ''British Royal Navy'' biọ tọjihun lọ mẹ to aṣẹ nukọntọ ''Captain Henry Leone'' tọn glọ. Yé tún kanlinmọ lọ lẹ dote bo bẹ́ Ajayi po whẹndo etọn po sọyi ''Freetown'' to otò Sierra Leone tọn mẹ.
To Sierra Leone, Crowther yin nukunpedego gbọn ''Anglican Church Missionary Society (CMS)'' dali, bo sọ yin pinplọn to Glẹnsigbe mẹ. Na apọ̀n etọn bí dó owè go wutu, yé zee do wehọmẹ, bọ to whenu pẹde godo, Ajayi sọgan hia Biblu po awubibọ po. E lẹzun klistiani bọ to azan widopotọ Awèwèsun [[owhe]] 1825 tọn, e yí batẹm gbọn ''John Raban'' dali. E dó yinkọ lọ ''Samuel Crowther'' na ede na mẹhe tindo yinkọ lọ paapá yin yẹwhegan to ''Christ Church Newgate'' London, bo sọ yin dopo to dowatọ ''Church Missionary Society (CMS)'' tọn lẹ mẹ.
==[[Alọwle]] po whẹndo po==
Crowther wlealọ hẹ Asana, yedọ ''Hassana'', na malenu wẹ e yin dai wutu. yé sọ na ẹn yinkọ batẹm tọn lọ ''Susan''. Susan lọsu tin to kanlinmọ he yin tuntun dote lẹ mẹ. [[Ovì]] yetọn lẹ wẹ Dandeson Coates Crowther po Abigail po. Abigail dà Thomas Babington Macaulay. [[Ovì]] yetọn he yin ovivi Ajayi Crowther tọn wẹ Herbart Macaulay he yin dopo to nukunmọ̀nu lẹ mẹ to otògbo Naijilia tọn mẹ.
==Sinsẹnzọ́n etọn==
Crowther yin dide nado hodo yẹwhenọ James Schon yi Niger to oto Naijilia tọn mẹ to [[owhe]] 1841. Whenuena yé jẹ Niger, e biọ dọ Ajayi dó na plọn Hausagbe na gbejizọnlin yetọn wutu. Yanwle yetọn wẹ nado gọalọna ajọwiwa, ogle lilẹ̀ po awubibọ po, sinsẹn Klistiani tọn bibasi podọ nado doalọte na ajọ̀ kanlinmọ tọn. To gbejizọnlin lọ godo, Crowther yin yiylọ lẹkọ dó Glẹnsitomẹ, yé plọn ẹn bọ é sọ lẹzun yẹwhegan ''Bishop'' London tọn.
Crowther lẹkọ dó Aflika to [[owhe]] 1843 po Henry Townsend po. Ye hùn yẹwhehọ dó otò Abeokuta to ayimatẹn Ogun tọn to otògbo Naijilia tọn mẹ. Crowther bẹ azọn Biblu kinkan dó Ayọgbe mẹ, Mọdopolọ é sọ jẹ ohogbe lẹ ṣian ji nado Basi wezẹhomẹ to Ayọgbe mẹ.
== Okú po Siọdidi etọn po==
Crowther ku gbọn [[azọ̀n]] afọkuawaku tọn dali to ayimatẹn awọnlin tọn to azán gbannukundopotọ Awèwèsun [[owhe]] 1891 tọn. E tindo [[owhe]] 82 to whenue e kú. E sọ yin didi dó ṣiọditẹn awọnlin tọn.
To [[owhe]] 1971, ayimatẹngan awọnlin jlo nado zan fidelẹ to ṣiọditẹn lọ nado gbá azọ̀nhọ yọyọ lẹ dó finẹ.
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1809 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 1891 lẹ]]
bh4zfqdcdz7h4di1tn4fvo8jyxq99qf
Saratu Gidado
0
665
29738
26774
2022-08-20T20:08:15Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Saratu Gidado''' he yin yinyọnẹn taidi '''Daso''' yin [[jiji]] to azán fọtọ̀n-nukunawe osun tintan [[owhe]] 1968 bo yin aihundatọ oto [[Naijilia]] tọn, bẹjẹeji to azọnwhe ''kannywood film industry'' po. E yin yinyọnẹn na ada he e nọ yiwa to aihundida mẹ di apajlẹ, E nọ saba gblehomẹ sinsinyẹn to aihundida delẹ mẹ bo sọ nọ daihun ylankan delẹ na e nido tọnta. Aihundida tintan he mẹ e yin yinyọnẹn te mẹ hugan wẹ dehe mẹ e sọawuhia te to [[owhe]] 2000 he hosọ etọn yin ''Linzami Da Wuta'', he yin didetọn gbọn azọnwhe ''Sarauniya Movies'' dali. Devo lẹ wẹ Nagari, Gidauniya, Mashi po Sansani po.
==Aihundida etọn lẹ==
Saratu Gidado kọnawudopọ hẹ azọnwhe aihundida tọn lọ ''Kannywood film industry'' to [[owhe]] 2000, bosọ sọawuhia to aihundida devo lẹ mẹ he hugan kanweko.
{| class="wikitable sortable"
|- style="background:#b0c4de; text-align:center;"
! Hosọ
! Owhe
|-
|''Yar Mai Ganye''
|
|-
|''Cudanya''
|
|-
|''Nagari''
|
|-
|''Sansani''
|
|-
|''Mashi''
|
|-
|''Fil'azal''
|
|-
|''Gidauniya''
|
|-
|''Gidan Iko''
|
|-
|''Jakar Magori''
|
|-
|''Mazan Baci''
|
|-
|''Mazan Fama''
|
|-
|''Rintsin Kauna''
|
|-
|''Shelah''
|
|-
|''Uwar Kudi''
|
|-
|''Yammaci''
|
|-
|''Daham''
|2005
|-
|''Sammeha''
|2012
|-
|''Gani Gaka''
|2013
|-
|''Ibro Ba Sulhu''
|2014
|-
|''There's a Way''
|2016
|-
|''Ba Tabbas''
|2017
|-
|}
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1968 lẹ]]
85bk6bzgq47oait7qrcyszgdqa95ql1
Yinka Ayefele
0
778
29715
19182
2022-08-20T19:39:05Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Yinka Ayefele performing at a function in Ogun State -Nigeria.jpg|thumb|Yinka Ayefele To Hanvi]]
'''Yinka Ayefele''' ''MON'' yin ohan [[Naijilia]] tọn bayitọ de, ohàn sinsẹn tọn jitọ, ''CDS'', ''VCDS'', Nuzedaitọ to Ladio họsa podọ Ogan daho ladio ''Fresh FM'' tọn, to Ibadan.
==Bejẹeji gbẹzan etọn tọn==
Ayefẹlẹ yin [[jiji]] to Ipoti-Ekiti, to Ayimatẹn Ekiti tọn mẹ to Huwaji-Wheyihọ [[Naijilia]] tọn mẹ.
== Wepinplọn etọn==
Eyi wehọmẹ ''Our Saviour Anglican'' to Ipoti-Ekiti tọn na wehọ̀mẹ bẹjẹeji tọn etọn po de he bọdego whẹpo e do zindonukọn yi wehọmẹ daho nudide podọ lẹnwunnuyọnẹn tọn to Kare-Akoko, Ayimatẹn Ondo tọn, to Otogbo [[Naijilia]] tọn mẹ.
==Azọn==
Ayefẹlẹ wazọn bleun taidi linlinzọnwatọ podọ linlinhiatọ to ''Federal Corporation of Nigeria'' to Ibadan, to fihe e basi ajọjijla po ohan po to Ladio ji. E bẹ ohanzọn jẹeji to 1997 to whenuena e mọ èdè tó nugbajẹmẹji ajiji gbẹduhun tọn dé mẹ he gbleawuna nẹgbehu etọn bọ e do lẹzun sẹkunọ-kẹkẹ zantọ. To whenuena e ko zan osun ṣiẹnẹ, họtọn etọn dlaẹpọn to dotowhe bo na ayinamẹ nado bẹ ohan delẹ pli bo bayi. Ayinamẹ lọ dekọtọndo ohan etọn tintan didetọn dali he yin yiylọdọ ''Bitter Experience'' to 1998 ehe dike e lẹzun mẹhe diyin. E de ohan ehe yin yiylọdọ numimọ vivi to whenuena e basi numimọ vivẹ godo. Ohàn ehe hànjitọ wẹndagbe lọ basi bọdego lẹ yin, alọgọ Jiwheyewhe tọn podọ ogbẹ to oku godo, ehe e basi nado pagigona Gbenga Adeboye, [[Naijilia]] linlin ladio zedonukọnnamẹtọ, hànjitọ podọ fanfunnọ de. Ohàn ehe yin yiylọdọ numimọ vivẹ lọ yin wadohia numimọ etọn tọn podọ numimọ vivi lọ yin vivi numimọ vivẹ tọn
== Alọdlẹndonu lẹ ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
rs6vcsjqvxpn73ur3lk688a4ifi5w6x
Agoli-agbo
0
1101
29718
20469
2022-08-20T19:43:45Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
[[Wepo:Agoli-Agbo_(cropped).jpg|right|thumb|Agoli-agbo.]]
[[Wepo:Agoli-Agbo,_roi_d'Abomey_et_sa_cour_(Dahomey).jpg|right|thumb|Agoli-agbo (''to ṣẹnṣẹn''), jẹnukọnna 1900.]]
[[Wepo:Couronnement-Agoliagbo.jpg|right|thumb|Whenue Agoli-agbo to yinyin zize do ofin ji, 1895.]]
'''Agoli-agbo''' wẹ nọ yin pinpọ́nhlan di mẹhe yin ahọlu wiawetọ podọ godo tọ [[Dahomey]] ton. E nọ ganzìnpo ji sọn 1894 jẹ 1900.
== Otàn gbẹzan tọn ==
E hẹ ofin ji to whenue ahọlu he jẹnukọn na ẹn, [[Béhanzin]], yin zize sọyi kanlinmọgbenu to whenue e ṣíawhàn to awhàntọ́nmẹ France tọn whlà awetọ sọta Dahomey whenu godo.
Kanlinmọgbenu-yì yì [[Béhanzin]] tọn ma hẹn gandudomẹji France tọn sọgbe hẹ osẹ́n. Awhangán France tọn lọ Alfred-Amédée Dodds hùn dotẹnmẹ dote na mẹlẹpo he ko gbẹ wá sọn whédo ahọlu tọn mẹ nado hẹ ofin lọ ji, eyin mẹlọ ko saa yigbe nado doalọwemẹ dọ gbèkọndopọ de ko yin didoai he nagbè France nado yin hihọ́basinamẹtọ Ahọluduta lọ tọn; yemẹpo wẹ gbẹ́.
To godomẹ, to azán fọtọ̀ntọ Alunlunsun, [[Owhe]] 1894 tọn, Awhangán [[Béhanzin]] tọn Ahọvi Agoli-agbo(mẹhe sin yinkọ zẹemẹdo "ahọluduta lọ ma ko jai", nọvisunnu [[Béhanzin]] tọn po visunnu Ahọlu Glélé tọn po doalọwemẹ. E yìn zizedo lọ ofin ji taidi 'kọmẹgán' de kakati ni yin taidi ayimatẹngán akọta jọun de tọn, gbọn Francenu lẹ dali to whenue e yigbe nado doalọwemẹ dọ akọta emi tọn ko jogbè.
E 'dugán' na [[owhe]] ṣidopo, bọ afọ̀zedaitọ gandudu France tọn de yin alọgọtọ na ẹn. Francenu lẹ basi tito nado deanana aṣẹpipa, ehe yé penugo nado wà to azán wiawetọ, Afínplọsun, [[owhe]] 1900 tọn. Dile aṣẹ̀glànglànpanamẹ po mẹtitafu yovo lọ lẹ fọn bo to sinsinyẹn deji dogọ́, Agoli-agbo họ̀njẹgbé bo dedó Gabon.
To 1910, yè nagbè e nado lẹkọwa bo nọ̀ Agbegbe Savẹ tọn. Sọn ojlẹ de mẹ jẹ devo mẹ e nọ lẹkọyi Abomey nado yì bayi sinsẹ̀n na tọgbó lẹ po ahọlu he wayi lẹ po.
[[File:Symbole de Agoli Agbo roi du Dahomey au mur de la place Goho à Abomey au Bénin2.jpg|thumb|Ohia Agoli Agbo tọn to PLace Goho Abomey to 2020]]
Ohia Agoli-agbo tọn wẹ afọ̀ de he to osé de hò, ogá de (ohia awhànfunnu hoho lẹ gigọjó tọn to osẹ̀n yọyọ he aṣẹpatọ yovo lẹ zedai lẹ tọn), po akíza de po, gọna ahọlu godo tọn Dahomey tọn.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
km1mkix5w7p2pog780hpkxsh6aw6c9m
Olawunmi Banjo
0
1174
29730
29625
2022-08-20T19:56:09Z
Gadarawamo
20
/* Ogbẹ̀ */
wikitext
text/x-wiki
''' Olawunmi Banjo''' yin [[Jiji]] to Azán gban-nukun-dopotọ, Liyasun, [[Owhe]] 1985 tọn bo yin yẹdenanutọ de to [[Naijilia|Naijilia]]. E to nọ nọ̀ bosọ nọ wazọ́n to [[Awọnlin|Awọnlin]], to [[Naijilia|Naijilia]].
Hosọ lẹ
1 Ogbẹ
2 Azọn yẹdide etọn lẹ
3 Sọ pọn devo lẹ
4 Alọdlẹndonu lẹ
5 Nọtẹn gbonu devo lẹ
==Ogbẹ̀==
E yin [[Jiji]] to [[Ayimatẹn Ogun Tọn|Ogun]]. Olawunmi Banjo plọnu to wehọmẹ alavọ pan [[Aflika]] tọn.
E ko zindonukọn to oyọnẹn yẹdide tọn mẹ to Aina Onabolu Modern Art to 2005, ehe e bẹ osèn sisá po acrylic po podo amì po to 2006.
[[Azọ́n]] etọn lẹ nọ yin bibasi po wekantin po kavi akán podọ osẹ̀n po acrylic po kavi osẹ̀n aminọ do [[avọ̀]] he ma dídí ji.
Yẹdide etọn lẹ nọ bẹ zẹẹmẹ hẹn, e nọ dọho gando lẹdo agbegbe go, e nọ dọho gando ede go, na susu gbẹtọ lẹ tọn ni do tindo oyọnẹn zẹẹmẹ [[azọ́n]] lọ tọn bo do pinpẹnnutọn yinyọnẹn hia. E yin gbigbọdo gbọn jọwamọnu dali, gbẹtọ he lẹdo e lẹ, numimọ he wayi podọ yọyọ lẹ po, podọ azọn yẹdenanutọ devo lẹ po titengbe ogán he hẹn yẹnudide gọ wa ogbẹ̀. Todin, azọ́n etọn lẹ nọ tindo nuyiwadomẹji sinsinyẹn do nukọnyiyi [[azọ́n]] yẹdide tọn go.
Olawunmi yin dopo to hagbẹ dowatọ yẹdenanutọ [[Aflika]] tọn lẹ mẹ.
==[[Azọ́n]] yẹdide tọn etọn lẹ==
*2010 - Organizzato ed esposto alla sezione femminile del Send forth Exhibition per ambasciatore degli Stati Uniti in Nigeria, il Dr. Robin Renee Sanders, presso il Nike Centre for Art and Culture, Lekki a Lagos.
*2010 - 50 @ 50: Nigerian Women, the Journey so far, Abuja. L'evento è stato organizzato dalla Women for change Initiative.
*2009 Espone allo Ikoyi Club 1938 nella sezione "Art of Golf" organizzato da A.A.R.C.
2009 - Espone al 2 ° Salone Annuale d'Arte "Fyne ArtDiction" Southern Sun Hotel Ikoyi, Lagos.
*2009 - Espone Championship Cup, Ikoyi Club 1938, Lagos.
*2009 - Esposto alla Fadan Fashion show, Lagos Civic Center. 2009.
*2008 - Espone al 17 ° “Nigeria 2008 Art show and Art competition “Nigerian(s) At Work” organizzato dall'African Art Resource Center (AARC). National Museum, Onikan, Lagos. Vincendo il secondo posto
*2008 - Espone al "The Nigerian Cup" Golf Tournament, Ikoyi Club 1938, Golf Section..
*2008 -Partecipa alla ” Annual Art Exhibition ITA Foundation “Serendipity” at the Didi Museum. Victoria Island, Lagos.
*2008 - Partecipa alla 4 ° posto alla Annual All Female Art Exhibition (Wiva Perspective), National Museum, Onikan Lagos. 2008.
*2008 - partecipa 2 °Annual Art Exhibition “Beyond Imagination” Multimedia foundation of Artists. National Gallery of Art. Aina Onabolu Modern Art, Igamu Lagos.
*2008 Partecipa al NAIJAZZ 2008 NAIJART Art Exhibition at Studio 868 Bishop Aboyade Cole.
*2008 - Espone Eden fashion show at Didi Museum. Victoria Island, Lagos.
*2008 - Espone al primo Art Expo Nigeria at the National Museum, Onikan Lagos.
*2008 - partecipa a un workshop di graffiti (Lagos on my mind), organizzato e sostenuto dalla African Artists Foundation and British council “WAPI”
*2008 - Partecipa a un workshop di graffiti alla 54 Raymond Njoku street Ikoyi; - Studio 868 Aboyade Cole; - 10th Lagos Book and Art Festival Exhibition at National Theatre, Iganmu, Lagos.
==Sọ pọn devo lẹ==
*Arte contemporanea africana
==Alọdlẹndonu lẹ==
*^ "Olawunmi Caroline Banjo". BajaArtists.com.
*^ "Meet Olawunmi Banjo "The Artist"".
==Nọtẹn gbonu devo lẹ==
*"Site official Olawunmi Banjo".
*"Interview with Olawunmi Banjo". Artflow Magazine. Archived from the original on 2012-01-13. Retrieved 2016-02-05.
*http://www.africanartswithtaj.blogspot.com/2014/10/olawunmi-banjo-shows-mind-revolution.html
*ART & LEISURE EP 36 - MIND REVOLUTION , Art And Leisure Nigeria
36wn72niil3qdfs2crvl5sgbmvh1eqd
Queen Okafor
0
1189
29737
24039
2022-08-20T20:06:45Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Queen Nonyerem Okafor ''' yin yọnnu
[[Naijilia]] tọn de he tindo ofún hugan to togbo [[Naijilia]] tọn blebu mẹ. E yin tovi ''Nneobi-Nnewi'' tọn, to [[Ayimatẹn Anambra Tọn| Ayimatẹn Anambra tọn]] he tin to huwaji [[Naijilia]] tọn, Queen bẹ gbẹzan wehọmẹ etọn jẹeji to Owerri. Ewọ wẹ [[ovi]] awetọ to ovi atọ́n he mẹjitọ etọn lẹ tindo mẹ. To vuwhenu, e ma tindo ofún susu, ofún etọn jẹ wúwúji mapote to whenue e yin [[owhe]] Konukundopo mẹvi. E nọ nọ̀ [[Awọnlin]], to togbo [[Naijilia]] tọn mẹ, fihe e tẹnpọn nado biọ ogbẹ́ Aihundida sinimọto tọn mẹ (he nọ yin yiylọdọ Nollywood).
Queen nọ whlẹ́ ofún etọn lẹ sẹ whẹwhẹ.
Ṣigba ofún etọn lẹ ma yin jijlẹ nado yọn tedidi ofún etọn tọn taun.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
rwh4wy26gq18926y3lahk2s13ifkunk
Sweet Sixteen (owe Abdullahi tọn)
0
1434
29736
26168
2022-08-20T20:05:26Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Sweet Sixteen, A Coming of Age Story''' yin otànwe [[owhe]] 2017 tọn gbọn tonudọtọ [[Naijilia|Naijilia-nu]] de dali podo wekàntọ Bolaji Abdullah po. Owe lọ ze ayidonugo do Aliya ji na taun tọn, jọja yọnnu de he dona flin [[otó]] etọn to whelẹponu dọ emi masọ yin yọpọvu ba sigba jọja de he ko to mẹhoyin. ''Sweet Sixteen'' tọn to zepọn [[owhe]] 2019 ''Joint Admission and Matriculation Board of the Federal Republic of Nigeria'' tọn to otànwe yovogbe tọn mẹ
==Bladopọ ohó etọn lẹ tọn==
Nujijọ ''Sweet Sixteen'' tọn wayimẹ to osẹfifo de whenu bo hodo Aliya mẹhe lẹzun [[ovi]] [[owhe]] fọtọnukundopotọ. Otọ etọn, he ko yi gbọjẹ sọn [[azọ́n]] linlinkantọ tọn kàn lẹta gaa nado lẹnnupọn do gbẹzan [[ovi]] lọ tọn ji bosọ na ẹn ayinamẹ do sọgọdo etọn ji.
==Nukọnyiyi==
Otànwe lọ yinuwado Abdullahi ji gbọn apajlẹ viyọnnu etọn lẹ dali dile e mọ lehe ovi etọn lẹ to whinwhẹ́n podo awuyiya po. E jẹfulmẹ gando walọ podo oplọn he [[ovi]] etọn lẹ na tindo dile nulẹ jẹ yinylan dogọ to otogbo lọ mẹ ehe zọn bọ e kàn lẹta sẹdo oviyọnnu etọn hẹ yin medaho kavi whẹn hugan to [[ovi]] etọn lẹ mẹ. Ovi yọnnu lọ ma nudọnamẹ lọ hẹ họntọn etọn lẹ ehe delẹ to ye mẹ ylọ Abdullahi nado dọho do hosọ delẹ ji taidi fẹnuwiwa zanhẹmẹ tọn bo na avase nado kàn ''Sweet Sixteen'' ehe na dlẹnkan jẹ mẹsusu de.
==E kẹalọyi==
Vọzepọn basitọ na linlinwe ''[[The Guardian]]'' tọn, Akin Oseni, dọdọ boya Bolaji Abdullahi ko tindo kodetọn dagbe to tonudidọ mẹ kavi lala enẹ ma yin howhlẹndọ na whẹyidọtọ tonudidọ tọn nado wa tadonakọn. Sigba gbọn nunina Sweet Sixten tọn dali, e dohia do e sọgan yin bibasi na wekàntọ lọ nado wa dagbe na gbetọ lẹ podo otànwe lọ po hugan lehe ena basi gbọn tonudidọ gblamẹ. Linlinwe ''[[The Daily Trust]]'' kànwe nado doehia dọ e yin "Otàn dandanu" de he whanmẹ bosọ gọ́ na walọ dagbe po hogbe he bọawu bosọ dọnmẹ́ dogo taun lẹ po gọna aṣagbe jọja aflanmẹ lẹ tọn po.
==Alọdlẹndonu lẹ==
cgd42sob3e3pyurmuofz9e8rkuiby7w
Mark Nwagwu
0
1971
29716
29066
2022-08-20T19:40:54Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Mark Nwagwu''' yin [[Naijilia]] vijiji dé podọ ohànkantọ, po Mẹplọntọ́ daho he nọ plọ́nmẹ gando nugonu gbẹtọ tọn go, to ayimatẹn Ibadan tọn. [[Azọ́n]] etọn ko yin didohia to linlinwe ''Vanguard'', The ''Punch'', ''ThisDay'' po ''Premium Times'' po.
==Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Nwagwu yin [[jiji]] to Obaetiti, Nguru Aboh Mbaise to [[ayimatẹn Imo tọn]]. E sẹn taidi mẹplọ́ntọ́ daho to wehọmẹ alavọ Ibadan tọn kakajẹ whenue e yi gbọjẹ to owhe 2002. E sọ yin dopo to ogbẹ́ (''Nigerian Academy of Science'') tọn.
==Otanwe lẹ==
*''Write Me A Poem'' (2021)
*''Time Came Upon Me and Other Poems'' ISBN 9789789211814 (2019)
*''HelenaVenus'' (2013)
*''Cat Man Dew'' (2012)
*''Helen Not-of-Troy'' (2009)
==Alọdlẹdonu lẹ==
<references />
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
cxbz6omoq800tpdxua78qdd2oaykg8s
Funmi Martins
0
1993
29708
29617
2022-08-20T12:46:47Z
Ydamilola
17
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Funmi Martins''' yin tòvi [[Naijilia]] tọn de he yin aṣọjlatọ de. Ewọ wẹ yin [[onọ̀]] [[Mide Martins]] tọn podọ e yin yinyọnẹn na adà he e yiwa to aihun he bọdego ehelẹ mẹ; ''Eto Mi'', ''Pelumi'', ''Ija Omode'', po susu devo lẹ po.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn==
Funmi Martins yin [[jiji]] to 1963 to Ilesa, to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]]. E zán gbẹzan etọn to [[Awọnlin|Awọnlin]] po [[Ibadan|Ibadan]] po.
==Azọ́n==
Funmi Martins bẹ [[azọ́n]] jẹeji taidi aṣọjlatọ de bo bẹ [[azọ́n]] aihundida tọn jẹeji to anademẹ Adebayo Salami tọn glọ to 1993 to aihun he yin yiylọdọ Nemesis mẹ. Sọn whenẹnu gbọn wẹ e ko to awusọhia to aihun voovo lẹ mẹ kakajẹ whenuena e wá yin matintọ to 2002.
== Oku etọn ==
Funmi Martins yin matintọ to azán ṣidopotọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 2002 tọn to whenue e jẹazọ̀n ahúnmẹ tọn de godo podọ owhe 38 wẹ e tindo to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en: Funmi Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2002 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
qe5gwdulqkgzldfd72kvw20pjqmueyf
29709
29708
2022-08-20T12:47:48Z
Ydamilola
17
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Funmi Martins''' yin tòvi [[Naijilia]] tọn de he yin aṣọjlatọ de. Ewọ wẹ yin [[onọ̀]] [[Mide Martins]] tọn podọ e yin yinyọnẹn na adà he e yiwa to aihun he bọdego ehelẹ mẹ; ''Eto Mi'', ''Pelumi'', ''Ija Omode'', po susu devo lẹ po.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn==
Funmi Martins yin [[jiji]] to 1963 to Ilesa, to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]]. E zán gbẹzan etọn to [[Awọnlin|Awọnlin]] po [[Ibadan|Ibadan]] po.
==Azọ́n==
Funmi Martins bẹ [[azọ́n]] jẹeji taidi aṣọjlatọ de bo bẹ [[azọ́n]] aihundida tọn jẹeji to anademẹ Adebayo Salami tọn glọ to 1993 to aihun he yin yiylọdọ Nemesis mẹ. Sọn whenẹnu gbọn wẹ e ko to awusọhia to aihun voovo lẹ mẹ kakajẹ whenuena e wá yin matintọ to 2002.
== Oku etọn ==
Funmi Martins yin matintọ to azán ṣidopotọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 2002 tọn to whenue e jẹazọ̀n ahúnmẹ tọn de godo podọ owhe 38 wẹ e tindo to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Funmi Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2002 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
2jmqrobmfq32oltzxbdxpqyiqg09c5k
29710
29709
2022-08-20T12:48:21Z
Ydamilola
17
/* Alọdlẹndonu lẹ */
wikitext
text/x-wiki
'''Funmi Martins''' yin tòvi [[Naijilia]] tọn de he yin aṣọjlatọ de. Ewọ wẹ yin [[onọ̀]] [[Mide Martins]] tọn podọ e yin yinyọnẹn na adà he e yiwa to aihun he bọdego ehelẹ mẹ; ''Eto Mi'', ''Pelumi'', ''Ija Omode'', po susu devo lẹ po.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn==
Funmi Martins yin [[jiji]] to 1963 to Ilesa, to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]]. E zán gbẹzan etọn to [[Awọnlin|Awọnlin]] po [[Ibadan|Ibadan]] po.
==Azọ́n==
Funmi Martins bẹ [[azọ́n]] jẹeji taidi aṣọjlatọ de bo bẹ [[azọ́n]] aihundida tọn jẹeji to anademẹ Adebayo Salami tọn glọ to 1993 to aihun he yin yiylọdọ Nemesis mẹ. Sọn whenẹnu gbọn wẹ e ko to awusọhia to aihun voovo lẹ mẹ kakajẹ whenuena e wá yin matintọ to 2002.
== Oku etọn ==
Funmi Martins yin matintọ to azán ṣidopotọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 2002 tọn to whenue e jẹazọ̀n ahúnmẹ tọn de godo podọ owhe 38 wẹ e tindo to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Funmi Martins]]
[[pcm: Funmi Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2002 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
2a4q4tjvy991sjxsgpi9opla1hqfssv
29734
29710
2022-08-20T20:02:12Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Funmi Martins''' yin tòvi [[Naijilia]] tọn de he yin aṣọjlatọ de. Ewọ wẹ yin [[onọ̀]] [[Mide Martins]] tọn podọ e yin yinyọnẹn na adà he e yiwa to aihun he bọdego ehelẹ mẹ; ''Eto Mi'', ''Pelumi'', ''Ija Omode'', po susu devo lẹ po.
==Bẹjẹeji Gbẹzan etọn tọn==
Funmi Martins yin [[jiji]] to 1963 to Ilesa, to [[Ayimatẹn Osun Tọn|Ayimatẹn Osun tọn]]. E zán gbẹzan etọn to [[Awọnlin|Awọnlin]] po [[Ibadan|Ibadan]] po.
==Azọ́n==
Funmi Martins bẹ [[azọ́n]] jẹeji taidi aṣọjlatọ de bo bẹ [[azọ́n]] aihundida tọn jẹeji to anademẹ Adebayo Salami tọn glọ to 1993 to aihun he yin yiylọdọ Nemesis mẹ. Sọn whenẹnu gbọn wẹ e ko to awusọhia to aihun voovo lẹ mẹ kakajẹ whenuena e wá yin matintọ to 2002.
== Oku etọn ==
Funmi Martins yin matintọ to azán ṣidopotọ, Nuwhàsun, [[Owhe]] 2002 tọn to whenue e jẹazọ̀n ahúnmẹ tọn de godo podọ [[owhe]] 38 wẹ e tindo to whenẹnu.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Funmi Martins]]
[[pcm: Funmi Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Ovi he ye ji to owhe 1963 lẹ]]
[[Adà:Mẹhe kú to owhe 2002 lẹ]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
k6ybc7lrhun3zig51s0gvf5mrd0d7iq
Olukorede Yishau
0
1996
29712
29673
2022-08-20T13:26:46Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]].
e00rw1wlybohy4tlrukllhjrriw0pqb
29719
29712
2022-08-20T19:45:35Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ dọho to gbẹtọgun nukọn do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma.
9det7ya7qpaexehno9x08cnqfxatkz4
29721
29719
2022-08-20T19:46:48Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma.
cmgbndhawrpzdobn3lhr1qo997so1gk
29722
29721
2022-08-20T19:48:04Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine po
sprmk3kpx5ak4o8m90dfordk9w4hg0y
29725
29722
2022-08-20T19:52:45Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine podọ e yin dopo to ogbẹ́ vọjladobasitọ́ linlinwe The Nation tọn.
p94wt5p0lv44apst74np1chtelu7qa1
29727
29725
2022-08-20T19:54:23Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine podọ e yin dopo to ogbẹ́ vọjladobasitọ́ linlinwe The Nation tọn.
==Otanwé lẹ==
gs2f5ifybt0u9h33a6565tlhxcf5rpx
29728
29727
2022-08-20T19:55:11Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine podọ e yin dopo to ogbẹ́ vọjladobasitọ́ linlinwe The Nation tọn.
==Otanwé lẹ==
*Yishau, Olukorede (2018). In The Name Of Our Father.Nigeria: Parresia Publishers. ISBN 9781724961631.
ai3hbq6d4s0qlf0hwihv4lp6eql18u9
29729
29728
2022-08-20T19:55:55Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine podọ e yin dopo to ogbẹ́ vọjladobasitọ́ linlinwe The Nation tọn.
==Otanwé lẹ==
*Yishau, Olukorede (2018). In The Name Of Our Father.Nigeria: Parresia Publishers. ISBN 9781724961631.
*Yishau, Olukorede (2020). Vaults of Secrets. Nigeria:
068gxj66rf7tu4mewijpu66fs5d0geb
29731
29729
2022-08-20T19:56:42Z
Anthonymodec
31
wikitext
text/x-wiki
'''Olukorede S. Yishau''' yin [[Naijilia]] vijiji podọ linlinwekantọ dé. E mọ nunina yi na otànwe [[Naijilia]] tọn.
== Bẹjẹeji gbẹ̀zán po Azọ́n etọn po==
Yishau yin jiji to Somolu, to [[ayimatẹn Awọnlin tọn]]. E plọnnu gando lehe ye nọ na nudọnamẹ hlan gbẹtọgun lẹ do to wehọmẹ alavọ Ambrose Alli (University), Ekpoma. E ko wazọ́n to The Source, Tell Magazine podọ e yin dopo to ogbẹ́ vọjladobasitọ́ linlinwe The Nation tọn.
==Otanwé lẹ==
*Yishau, Olukorede (2018). In The Name Of Our Father.Nigeria: Parresia Publishers. ISBN 9781724961631.
*Yishau, Olukorede (2020). Vaults of Secrets. Nigeria:Parresia Publishers. ISBN 9789789793587.
==Alọdlẹdonu lẹ==
1f812xqmob68lhhngnx0f83vn2ylzsn
Mide Martins
0
1997
29705
29698
2022-08-20T12:37:54Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Mide Funmi Martins''' yin aihundatọ Nollywood tọn de, whanpẹjọjlatọ de, po sinima basitọ de po.
Ewọ wẹ viyọnnu aihundatọ numimọnọ Nollywood tọn de he nọ yin ''Funmi Matins'' he yin matintọ dogbọn ahunmẹzọ̀n (heart attack) dali to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po==
Mide Funmi Matins bẹ wehọmẹ yiyi jẹeji to Community Grammar School, [[Ibadan]] bosọ yi wehọmẹ daho etọn to Providence Heights Secondary School, Fagba, Lagos. Enẹgodo e yi Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo tọn to Ago Iwoye fihe e yi gbedewema to International Relations mẹ te.
==Azọ́n etọn==
Mide Martins bẹ azọ́n aihúndida etọn jẹeji to oku [[onọ̀]] etọn tọn godo to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Mide matins yin viyọnnu ''Funmi Matins'' tọn. E wlealọ hẹ ''Afeez Owo'' bọ [[ovi]] awe yin didona yé.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mide Martins]]
[[pcm: Mide Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
fa32hv4so8ydqavwlw30pd9f6zsaeno
29706
29705
2022-08-20T12:39:02Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Mide Funmi Martins''' yin aihundatọ Nollywood tọn de, whanpẹjọjlatọ de, po sinima basitọ de po.
Ewọ wẹ viyọnnu aihundatọ numimọnọ Nollywood tọn de he nọ yin ''[[Funmi Matins]]'' he yin matintọ dogbọn ahunmẹzọ̀n (heart attack) dali to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po==
Mide Funmi Matins bẹ wehọmẹ yiyi jẹeji to Community Grammar School, [[Ibadan]] bosọ yi wehọmẹ daho etọn to Providence Heights Secondary School, Fagba, Lagos. Enẹgodo e yi Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo tọn to Ago Iwoye fihe e yi gbedewema to International Relations mẹ te.
==Azọ́n etọn==
Mide Martins bẹ azọ́n aihúndida etọn jẹeji to oku [[onọ̀]] etọn tọn godo to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Mide matins yin viyọnnu ''[[Funmi Matins]]'' tọn. E wlealọ hẹ ''Afeez Owo'' bọ [[ovi]] awe yin didona yé.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mide Martins]]
[[pcm: Mide Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
9c4xfe5u9h36l6xwjrbyigjifbqke3e
29707
29706
2022-08-20T12:40:43Z
Ydamilola
17
wikitext
text/x-wiki
'''Mide Funmi Martins''' yin aihundatọ Nollywood tọn de, whanpẹjọjlatọ de, po sinima basitọ de po.
Ewọ wẹ viyọnnu aihundatọ numimọnọ Nollywood tọn de he nọ yin ''[[Funmi Martins]]'' he yin matintọ dogbọn ahunmẹzọ̀n (heart attack) dali to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po==
Mide Funmi Matins bẹ wehọmẹ yiyi jẹeji to Community Grammar School, [[Ibadan]] bosọ yi wehọmẹ daho etọn to Providence Heights Secondary School, Fagba, Lagos. Enẹgodo e yi Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo tọn to Ago Iwoye fihe e yi gbedewema to International Relations mẹ te.
==Azọ́n etọn==
Mide Martins bẹ azọ́n aihúndida etọn jẹeji to oku [[onọ̀]] etọn tọn godo to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Mide matins yin viyọnnu ''[[Funmi Martins]]'' tọn. E wlealọ hẹ ''Afeez Owo'' bọ [[ovi]] awe yin didona yé.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mide Martins]]
[[pcm: Mide Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
fpl161rli74bqsl6cnnj509gwa5p7xf
29732
29707
2022-08-20T19:58:28Z
Gadarawamo
20
/* Azọ́n etọn */
wikitext
text/x-wiki
'''Mide Funmi Martins''' yin aihundatọ Nollywood tọn de, whanpẹjọjlatọ de, po sinima basitọ de po.
Ewọ wẹ viyọnnu aihundatọ numimọnọ Nollywood tọn de he nọ yin ''[[Funmi Martins]]'' he yin matintọ dogbọn ahunmẹzọ̀n (heart attack) dali to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Bẹjẹeji gbẹzan po wehọmẹ yiyi etọn po==
Mide Funmi Matins bẹ wehọmẹ yiyi jẹeji to Community Grammar School, [[Ibadan]] bosọ yi wehọmẹ daho etọn to Providence Heights Secondary School, Fagba, Lagos. Enẹgodo e yi Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo tọn to Ago Iwoye fihe e yi gbedewema to International Relations mẹ te.
==Azọ́n etọn==
Mide Martins bẹ [[azọ́n]] aihúndida etọn jẹeji to [[oku]] [[onọ̀]] etọn tọn godo to [[owhe]] 2002 tọn mẹ.
==Gbẹzan mẹdetiti tọn etọn==
Mide matins yin viyọnnu ''[[Funmi Martins]]'' tọn. E wlealọ hẹ ''Afeez Owo'' bọ [[ovi]] awe yin didona yé.
==Alọdlẹndonu lẹ==
[[en:Mide Martins]]
[[pcm: Mide Martins]]
[[Adà:Otàn Gbẹzan tọn]]
[[Adà:Naijilia-nu lẹ]]
[[Adà:Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia]]
snbiuae7heldzdw0bkjky6rnr05k4sm
Wehọmẹ Alavọ Olabisi Onabanjo Tọn
0
1999
29711
29704
2022-08-20T13:23:32Z
Samatics
9
wikitext
text/x-wiki
'''Wehọmẹ Olabisi Onabanjo Tọn to Ago-Iwoye''' yin wehọmẹ Ayimatẹn tọn de (he yin didoai bosọ tin to) Ago-Iwoye, to [[Ayimatẹn Ogun tọn]], to [[Naijilia]].
Wehọmẹ Alavọ lọ yin didoai to Azan ṣinawetọ, Liyasun, Owhe 1982 tọn mẹ taidi ''Ogun State University (OSU)'' bosọ yin yinkọdiọna dó ''Olabisi Onabanjo University'' to Azan koatọ́nnukunẹnẹtọ Nuwhàsun, [[Owhe]] 2001 tọn mẹ, gbọn mẹgantẹnmẹ (Dr.) Olabisi Onabanjo dali, mẹhe tuklajijẹ etọn to whenue e yin Ayimatẹngan [[Ayimatẹn Ogun tọn]] to whelọnu jì Wehọmẹ Alavọ lọ.
To whenẹnu, suhugan wehọmẹvi lẹ tọn gbẹ nọ ylọ wehọmẹ lọ dọ ''OSU'', yinkọ gli etọn dai tọn.
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
stkv4mbyojlwmpjbrn6eki34cmakfls
29733
29711
2022-08-20T19:59:30Z
Gadarawamo
20
wikitext
text/x-wiki
'''Wehọmẹ Olabisi Onabanjo Tọn to Ago-Iwoye''' yin wehọmẹ Ayimatẹn tọn de (he yin didoai bosọ tin to) Ago-Iwoye, to [[Ayimatẹn Ogun tọn]], to [[Naijilia]].
Wehọmẹ Alavọ lọ yin didoai to Azan ṣinawetọ, Liyasun, [[Owhe]] 1982 tọn mẹ taidi ''Ogun State University (OSU)'' bosọ yin yinkọdiọna dó ''Olabisi Onabanjo University'' to Azan koatọ́nnukunẹnẹtọ Nuwhàsun, [[Owhe]] 2001 tọn mẹ, gbọn mẹgantẹnmẹ (Dr.) Olabisi Onabanjo dali, mẹhe tuklajijẹ etọn to whenue e yin Ayimatẹngan [[Ayimatẹn Ogun tọn]] to whelọnu jì Wehọmẹ Alavọ lọ.
To whenẹnu, suhugan wehọmẹvi lẹ tọn gbẹ nọ ylọ wehọmẹ lọ dọ ''OSU'', yinkọ gli etọn dai tọn.
[[Adà:Wehọmẹ lẹ]]
l1tfyj2tszphii6dygk4jclq38i70rb