Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.39.0-wmf.23 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Gadget Discussion gadget Définition de gadget Discussion définition de gadget Kwadèboukè (komin) 0 2969 804871 778876 2022-08-09T23:16:02Z Gilles2014 15418 /* Pèsonalite nan relasyon avèk Kwadèboukè */ wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Kwadèboukè}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Kwadèboukè |kowòdone_lat=18° 35′ Nò |kowòdone_lon=72° 14′ Lwès |drapo_imaj=Flag of Haiti.svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Haiti.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=awondisman |zòn=Kwadèboukè |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat=634,62 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |fwontyè_tè= |fwontyè_kòt= |wotè_mwayen= |pli_wo_kote= |pli_wo= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=227 012 |popilasyon_dansite=358 |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip=seksyon kominal |divizyon_non=Les Varreux 1, Les Varreux 2, Petit Bois 3, Petit Bois 4, Petit Bois 5, Belle Fontaine 6, Belle Fontaine 7, Belle Fontaine 8, Les Crochus, Les Orangers |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} '''Kwadèboukè''' se yon [[komin]] an [[Ayiti]]. Li sitiye l a 12 kilomèt nan [[Nò|nò]] [[Pòtoprens]]. [[Komin]] sa a se [[chèflye]] Kwadèboukè, [[awondisman]] [[Kwadèboukè (awondisman)|ki pote menm non an]]. Li touprè [[kapital]] peyi a nan direksyon nò-lès e sou wout pou ale nan [[depatman]] [[Sant (depatman)|Sant]] la. [https://m.croixdesbouquets.net/Croix-des-Bouquets-et-le-fer-decoupe_a8.html Kwadèboukè fonde nan ane 1749] pa yon [[dekrè]] Wayal, sou yon gwo tèren yo te bay mèt [[abitasyon]] sa yo : Abitasyon [[Santo]], Abitasyon [[Nway]] (Noailles), Abitasyon [[Bèlanton]] (Bellanton), Abitasyon [[Dagou]] (d'Argout) ak Abitasyon [[Savann Blan]] (Savane d’Oublon). == Administrasyon == Komin nan genyen 10 seksyon kominal : * Levarè 1 * Levarè 2 * Tibwa 3 * Tibwa 4 * Tibwa 5 * Bèlfontèn 6 * Bèlfontèn 7 * Bèlfontèn 8 * Lekwochi * Lezoranje == Pèsonalite == * [[Guy Coustard de Saint-Lo]] (1752-1825), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Louis-Jacques Beauvais]] (1759-1799), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Gesner Armand]] (ki fèt 11 jen 1936, ki mouri 10 jen 2008), pent ki te yon mèt nan penti ayisyèn. * [[Wyclef Jean]], chantè ak [[Pwodiktè mizik|pwodiktè]] ayisyen-ameriken, ansyen manm gwoup [[The Fugees]]. * [[Georges Liautaud]], eskiltè anspirasyon vodou. Disip Georges Liautaud te reyini nan vilaj atistik la nan [[Nway]], enrichissant la tradisyon eskilti an fè koupe nan Kwadèbouke. Mize Georges Liautaud, dedye a pwomosyon la kontanporen nan Ayiti, te inogure an 2009.<ref>[http://www.croixdesbouquets.net/L-inauguration-du-Musee-Georges-Liautaud_a21.html croixdesbouquets.net]</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Kwadèboukè]] 9n23aiwea3e01fpxfrmy7v19x6t5pja 804872 804871 2022-08-09T23:26:59Z Gilles2014 15418 /* Pèsonalite */ wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Kwadèboukè}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Kwadèboukè |kowòdone_lat=18° 35′ Nò |kowòdone_lon=72° 14′ Lwès |drapo_imaj=Flag of Haiti.svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Haiti.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=awondisman |zòn=Kwadèboukè |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat=634,62 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |fwontyè_tè= |fwontyè_kòt= |wotè_mwayen= |pli_wo_kote= |pli_wo= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=227 012 |popilasyon_dansite=358 |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip=seksyon kominal |divizyon_non=Les Varreux 1, Les Varreux 2, Petit Bois 3, Petit Bois 4, Petit Bois 5, Belle Fontaine 6, Belle Fontaine 7, Belle Fontaine 8, Les Crochus, Les Orangers |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} '''Kwadèboukè''' se yon [[komin]] an [[Ayiti]]. Li sitiye l a 12 kilomèt nan [[Nò|nò]] [[Pòtoprens]]. [[Komin]] sa a se [[chèflye]] Kwadèboukè, [[awondisman]] [[Kwadèboukè (awondisman)|ki pote menm non an]]. Li touprè [[kapital]] peyi a nan direksyon nò-lès e sou wout pou ale nan [[depatman]] [[Sant (depatman)|Sant]] la. [https://m.croixdesbouquets.net/Croix-des-Bouquets-et-le-fer-decoupe_a8.html Kwadèboukè fonde nan ane 1749] pa yon [[dekrè]] Wayal, sou yon gwo tèren yo te bay mèt [[abitasyon]] sa yo : Abitasyon [[Santo]], Abitasyon [[Nway]] (Noailles), Abitasyon [[Bèlanton]] (Bellanton), Abitasyon [[Dagou]] (d'Argout) ak Abitasyon [[Savann Blan]] (Savane d’Oublon). == Administrasyon == Komin nan genyen 10 seksyon kominal : * Levarè 1 * Levarè 2 * Tibwa 3 * Tibwa 4 * Tibwa 5 * Bèlfontèn 6 * Bèlfontèn 7 * Bèlfontèn 8 * Lekwochi * Lezoranje == Pèsonalite == * [[Guy Coustard de Saint-Lo]] (1752-1825), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Louis-Jacques Beauvais]] (1759-1799), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Gesner Armand]] (ki fèt 11 jen 1936, ki mouri 10 jen 2008), pent ki te yon mèt nan penti ayisyèn. * [[Wyclef Jean]], chantè ak [[Pwodiktè mizik|pwodiktè]] ayisyen-ameriken, ansyen manm gwoup [[The Fugees]]. * [[Georges Liautaud]], eskiltè anspirasyon vodou. Disip Georges Liautaud te reyini nan vilaj atistik la nan [[Nway]], nan tradisyon eskilti an fè koupe nan Kwadèboukè. Mize Georges Liautaud, dedye a pwomosyon la kontanporen nan Ayiti, te inogire an 2009.<ref>[http://www.croixdesbouquets.net/L-inauguration-du-Musee-Georges-Liautaud_a21.html croixdesbouquets.net]</ref> == Personnalités nées ou originaires de La Croix-des-Bouquets == enrichissant la tradition de la sculpture en fer découpé à Croix-des-Bouquets. Le musée Georges Liautaud, consacré à la promotion de l'art contemporain en Haïti, a été inauguré en 2009<ref>[http://www.croixdesbouquets.net/L-inauguration-du-Musee-Georges-Liautaud_a21.html croixdesbouquets.net]</ref>. * [[O-Mark]] (ki fèt 6 janvye 2001), chantè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Kwadèboukè]] h26bji9a6ync9hv5yitncvu3yz7359y 804873 804872 2022-08-09T23:27:36Z Gilles2014 15418 /* Personnalités nées ou originaires de La Croix-des-Bouquets */ wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Kwadèboukè}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Kwadèboukè |kowòdone_lat=18° 35′ Nò |kowòdone_lon=72° 14′ Lwès |drapo_imaj=Flag of Haiti.svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Haiti.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=awondisman |zòn=Kwadèboukè |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat=634,62 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |fwontyè_tè= |fwontyè_kòt= |wotè_mwayen= |pli_wo_kote= |pli_wo= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=227 012 |popilasyon_dansite=358 |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip=seksyon kominal |divizyon_non=Les Varreux 1, Les Varreux 2, Petit Bois 3, Petit Bois 4, Petit Bois 5, Belle Fontaine 6, Belle Fontaine 7, Belle Fontaine 8, Les Crochus, Les Orangers |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} '''Kwadèboukè''' se yon [[komin]] an [[Ayiti]]. Li sitiye l a 12 kilomèt nan [[Nò|nò]] [[Pòtoprens]]. [[Komin]] sa a se [[chèflye]] Kwadèboukè, [[awondisman]] [[Kwadèboukè (awondisman)|ki pote menm non an]]. Li touprè [[kapital]] peyi a nan direksyon nò-lès e sou wout pou ale nan [[depatman]] [[Sant (depatman)|Sant]] la. [https://m.croixdesbouquets.net/Croix-des-Bouquets-et-le-fer-decoupe_a8.html Kwadèboukè fonde nan ane 1749] pa yon [[dekrè]] Wayal, sou yon gwo tèren yo te bay mèt [[abitasyon]] sa yo : Abitasyon [[Santo]], Abitasyon [[Nway]] (Noailles), Abitasyon [[Bèlanton]] (Bellanton), Abitasyon [[Dagou]] (d'Argout) ak Abitasyon [[Savann Blan]] (Savane d’Oublon). == Administrasyon == Komin nan genyen 10 seksyon kominal : * Levarè 1 * Levarè 2 * Tibwa 3 * Tibwa 4 * Tibwa 5 * Bèlfontèn 6 * Bèlfontèn 7 * Bèlfontèn 8 * Lekwochi * Lezoranje == Pèsonalite == * [[Guy Coustard de Saint-Lo]] (1752-1825), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Louis-Jacques Beauvais]] (1759-1799), jeneral lame Repiblik fransèz. * [[Gesner Armand]] (ki fèt 11 jen 1936, ki mouri 10 jen 2008), pent ki te yon mèt nan penti ayisyèn. * [[Wyclef Jean]], chantè ak [[Pwodiktè mizik|pwodiktè]] ayisyen-ameriken, ansyen manm gwoup [[The Fugees]]. * [[Georges Liautaud]], eskiltè anspirasyon vodou. Disip Georges Liautaud te reyini nan vilaj atistik la nan [[Nway]], nan tradisyon eskilti an fè koupe nan Kwadèboukè. Mize Georges Liautaud, dedye a pwomosyon la kontanporen nan Ayiti, te inogire an 2009.<ref>[http://www.croixdesbouquets.net/L-inauguration-du-Musee-Georges-Liautaud_a21.html croixdesbouquets.net]</ref> * [[O-Mark]] (ki fèt 6 janvye 2001), chantè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Kwadèboukè]] fkq7wivg2oqdd78uohfnhjnt192lt4u Kayjakmèl (komin) 0 3057 804841 738923 2022-08-09T20:16:02Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Kay Jakmèl |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |tip=vil |dat= |zòn_tip=awondisman |zòn=Jakmèl |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} '''Kayjakmèl''' se yon [[vil]] nan [[peyi]] [[Ayiti]]. [[Komin]] sa a se nan [[awondisman]] [[Jakmèl (awondisman)|Jakmèl]]. == Ekonomi == Vil la se tou kay atis ak atizan. "Cancans", ti chèz ak "dodines" yo fèt nan yon bwa ki rele "trichilia mirta". Yo fè modèl bato akajou tou la. == Pèsonalite == * [[Jacques Adler Jean Pierre]] (1977-), powèt, aktè ak jounalis * Renold Elie, rektè inivèsite etat d’Haïti ; * Désiral Patrick, pwofesè ak ekriven * Jean Hector Anacacis, senatè republik, politisyen == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{fr}} [http://www.alliance-haiti.com/societe/ville/cayes-jacmel.htm Prezantasyon vil Kay Jakmèl] sou alliance-haiti.com * {{fr}} [http://www.ikaly.ht/tourisme/affichage.php?Id=36 Touris nan Kay Jakmèl] [[Kategori:Vil nan Jakmèl]] 59bfursl26mq8ohtgzxkyheqypuob6h 804842 804841 2022-08-09T20:16:41Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Kay Jakmèl (komin)]] vers [[Kayjakmèl (komin)]] wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Kay Jakmèl |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |tip=vil |dat= |zòn_tip=awondisman |zòn=Jakmèl |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} '''Kayjakmèl''' se yon [[vil]] nan [[peyi]] [[Ayiti]]. [[Komin]] sa a se nan [[awondisman]] [[Jakmèl (awondisman)|Jakmèl]]. == Ekonomi == Vil la se tou kay atis ak atizan. "Cancans", ti chèz ak "dodines" yo fèt nan yon bwa ki rele "trichilia mirta". Yo fè modèl bato akajou tou la. == Pèsonalite == * [[Jacques Adler Jean Pierre]] (1977-), powèt, aktè ak jounalis * Renold Elie, rektè inivèsite etat d’Haïti ; * Désiral Patrick, pwofesè ak ekriven * Jean Hector Anacacis, senatè republik, politisyen == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{fr}} [http://www.alliance-haiti.com/societe/ville/cayes-jacmel.htm Prezantasyon vil Kay Jakmèl] sou alliance-haiti.com * {{fr}} [http://www.ikaly.ht/tourisme/affichage.php?Id=36 Touris nan Kay Jakmèl] [[Kategori:Vil nan Jakmèl]] 59bfursl26mq8ohtgzxkyheqypuob6h Wikipedya:Apropo 4 12050 804830 726890 2022-08-09T18:52:51Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki <div align="center" style="font-size:130%;">Voir [[:fr:Wikipédia:À propos|À propos de Wikipédia]] en français. Please see [[:en:Wikipedia:About|About Wikipedia]] in English. </div> Wikipedia se yon ansiklopedi an plizyè lang, lib e gratis. Li ka itilize teknolji [[wiki]] se youn nan sit ke moun plis vizite nan lemonn. [http://www.wikimedia.com wikimedia] [[wikipedya]] crwo27ahos6z9s3odluo5mxe0r6goyy Site Solèy 0 57756 804857 743657 2022-08-09T21:46:54Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Site Soley]] vers [[Site Solèy]] par-dessus une redirection wikitext text/x-wiki '''Site Solèy''' se yon komin ki chita kò li nan awondisman [[Pòtoprens (awondisman)|Pòtoprens]] la. Dènye resansman [[2009]] la bay ke gen 241 055 moun k'ap viv ladan li. Ou jwenn anpil bizniz nan zòn nan. Li gen de twa lopital ladan li epi li gen yon sèl lise. Site Solèy se anvan tout bagay yon bidonvil. Se pi gwo bidonvil ou jwenn an Ayiti<ref>{{Cite news|url=https://www.memoireonline.com/01/17/9555/m_Identification-des-enjeux-de-la-littoralisation-lies--l-environnement-marin-au-niveau-de-la-commu27.html|title=Memoire Online - Identification des enjeux de la littoralisation liés à l'environnement marin au niveau de la commune de Cité Soleil, Haiti - Almando Kessy MORAIN|newspaper=Memoire Online|access-date=2018-08-28}}</ref>. Se nan zon ane [[1960]] sou prezidan diktatè [[François Duvalier]] ke bidonvil sa a bati, dayè se non madan'm li Simòn li te pote an premye, « Site Simòn ». Yo te bati bidonvil la pou pil moun ki te gen pou travay nan pakendistryèl yo ak lòt ki t'ap travay nan izin sik Hasco. Jounen jodi a, Site Solèy se youn nan kote ki pi mal, ki pi pòv an Ayiti. Se yon kote ki gen anpil malè pandye ladann tou paske plen gangstè k'ap viv la<ref>{{Cite web|url=http://geopolis.francetvinfo.fr/haiti-cite-soleil-le-bidonville-dont-se-jouent-gangs-et-politiciens-84189|title=Haïti: Cité Soleil, le bidonville dont se jouent gangs et politiciens|access-date=2018-08-28}}</ref>. Pandan de twa lane ki pase yo moun te evite pase ladan li se kounye Leta Ayisyen gen yon ti kontwòl sou li ankò. Lè [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranbleman tè]] a 12 janvye 2010, li te frape anpil. Sa ki te mete moun yo nan plis traka toujou. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Pòtoprens]] [[Kategori:Komin]] qcyaj00c7iesprjkxybuw7yyzjprwhg Mèki (eleman chimik) 0 59381 804900 684201 2022-08-10T00:51:51Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non |objè= |imaj= |referans= }} '''Mèki''' se yon eleman chimik. == Tradiksyon == * [[Lòt kreyòl]]: * [[franse|Franse]]: Mercure * [[angle|Angle]]: * [[alman|Alman]]: * [[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Non komen]] [[Kategori:Chimi]] l6uc9ghw43rsmn4ouyinrspkhe3v97k Maladi andemik 0 60874 804896 713806 2022-08-10T00:41:16Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{eboch}} '''Maladi andemik''' se yon maladi ki toujou prezan nan yon popilasyon.<ref>http://www.glencoe.com/sec/science/mlg/hss/Creole_hs_E.pdf</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Maladi]] [[Kategori:Medsin]] esrhug25jpw7l9bcgminopve51ylnrd Likid 0 61202 804897 677509 2022-08-10T00:43:08Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Water drop 001.jpg|250px|right|thumb|Likid]] '''Likid''' se yon [[eta matyè]] ki chanje fòm daprè fòm veso ki kenbe li a men ki pa chanje dimansyon ni volim, ak ki gen patikil an mouvman ki deplase pi vit akoz gen plis enèji.<ref>http://www.palmbeachschools.org/multicultural/documents/FCATEleScienceFolderCr.pdf</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] sa4mmqbltikin2b003tg6ku9a6whf2c 804898 804897 2022-08-10T00:48:16Z Gilles2014 15418 /* Referans */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Water drop 001.jpg|250px|right|thumb|Likid]] '''Likid''' se yon [[eta matyè]] ki chanje fòm daprè fòm veso ki kenbe li a men ki pa chanje dimansyon ni volim, ak ki gen patikil an mouvman ki deplase pi vit akoz gen plis enèji.<ref>http://www.palmbeachschools.org/multicultural/documents/FCATEleScienceFolderCr.pdf</ref> == Egzanp == Anba [[kondisyon nòmal tanperati ak presyon]], kèk [[pwodui chimik]] se likid. Men kèk egzanp : [[dlo]], [[etanòl]], [[asid silfirik]], [[Mèki (chimi)|mèki]], [[bwòm]], [[oktàn]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] gxdk3mtmi0fot3w59jpjpf6awo7z1v6 804899 804898 2022-08-10T00:50:38Z Gilles2014 15418 /* Egzanp */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Water drop 001.jpg|250px|right|thumb|Likid]] '''Likid''' se yon [[eta matyè]] ki chanje fòm daprè fòm veso ki kenbe li a men ki pa chanje dimansyon ni volim, ak ki gen patikil an mouvman ki deplase pi vit akoz gen plis enèji.<ref>http://www.palmbeachschools.org/multicultural/documents/FCATEleScienceFolderCr.pdf</ref> == Egzanp == Anba [[kondisyon nòmal tanperati ak presyon]], kèk [[pwodui chimik]] se likid. Men kèk egzanp : [[dlo]], [[etanòl]], [[asid silfirik]], [[Mèki (eleman chimik)|mèki]], [[bwòm]], [[oktàn]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] f8p9spahq01pr65ow24gx13e9zkecgs Diskite:Site Solèy 1 61801 804859 528750 2022-08-09T21:46:54Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Diskite:Site Soley]] vers [[Diskite:Site Solèy]] wikitext text/x-wiki m pa vin-n dako ak tout anfòmasyon yo... wi se vre li pat bon, men mwen pa kwè non selman li pi pòv an ayiti, ni li gen anpil malè sou li.... map pale nan non lise site solèy la spesyalman pou promotion philo shine ane sa,,, nou mèt di leta bliye nou, e se nou sèl konn lise nan site a pa gen lòt, nou pa jwenn ankadre leta menm pou yon jou..... e nap regle anpil bagay ak fos nou, si leta te avèk nou nou tap fè plis toujou... iip9xem9kg4hzr9oderex2d1n5vn9k5 Saint-Pétersbourg 0 61933 804836 804794 2022-08-09T19:29:37Z Gilles2014 15418 /* Foto */ wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Pétersbourg''' se yon vil [[Risi]]. Nan lane 2010, popilasyon li te konte 4,879,566 moun. == Istwa == == Adminitrasyon == == Moniman == == Kilti == == Panorama == [[Fichye:PalaceSquareNight.jpg|thumb|center|upright=2.8|Plas Palè.]] == Pèsonalite == === Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg === * [[Xenia de Saint-Pétersbourg]], sent patwòn lavil * [[Pierre Ier de Russie|Pierre le Grand]] ([[1672]]-[[1725]]), fondatè lavil ; * [[Catherine II de Russie]] ([[1729]]-[[1796]]), enperatris ; * [[Alexandre Souvorov|Alexandre Souvorov-Rimniski]] ([[1729]]-[[1800]]), feld-marechal ; * [[Gabriel-François Doyen]] ([[1726]]-[[1806]]), pent istwa ki fèt nan [[Saint-Germain-l'Auxerrois]] ; * [[Jean-François Thomas de Thomon]] ([[1760]]-[[1813]]), achitèk ; * [[Fédor Rostoptchine]] ([[1763]]-[[1826]]), lyetnan-jeneral, minis zafè etranjè ak papa Sophie Rostopchine, [[comtesse de Ségur]] ; * [[Vassili Golovnine]] ([[1776]]-[[1831]]), eksploratè ; * [[Anders Johan Sjögren]], ([[1794]]-[[1855]]), istoryen, lengwis * [[Alexandre Sergueïevitch Pouchkine]] ([[1799]]-[[1837]]), ekriven ; * [[Fiodor Dostoïevski]] ([[1821]]-[[1881]]), ekriven ; * [[Piotr Ilitch Tchaïkovski]] ([[1840]]-[[1893]]), konpozitè ; * [[Grigori Raspoutine]] (env. [[1869]]-[[1916]]), ''[[starets]]'' kontrovèse ; * [[César Antonovitch Cui]] ([[1835]]-[[1918]]), konpozitè ; * [[Sergueï Kirov]] (1886-1934) politisyen kominis, asasine ; * [[Yakov Perelman]] ([[1882]]-[[1942]]), matematisyen ak fizisyen ; * [[Anna Akhmatova]] ([[1889]]-[[1966]]), fanm powèt [[Akmeyis]] ; * [[Fridrikh Ermler]] ([[1898]]-[[1967]]), reyalizatè ; * [[Carl Eliasberg]] (1907-1978), chèf òkès ; * [[Mikhaïl Anikouchine]] (1917-1997), eskiltè. * [[Bobby Farrell]] ([[1949]]-[[2010]]), chantè nan gwoup [[Boney M]] ; * [[Elena Grigorievna]] ([[1979]]-[[2019]]), aktivis [[Lesbiennes, gays, bisexuels et transgenres|LGBTIQ]] == Galri foto == <div align="center"><gallery> Fichye:Kunstkamera SPB 01.jpg|<center>[[Kunstkamera]].</center> Fichye:Zuilenizaak.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Isaac]].</center> Fichye:Gatchina palace. North view.jpg|<center>[[Palais de Gatchina]], vue nord.</center> Fichye:Gatschina-Schloss 2006 a.jpg|<center>Palais de Gatchina.</center> Fichye:Hermitage interior.jpg|<center>Yon sal pami milye nan "Ermitage".</center> Fichye:Pantserkruiser Aurora.jpg|<center>[[Croiseur Aurore|croiseur ''Aurore'']].</center> Fichye:Alexandrinsky Theatre.jpg|<center>[[Théâtre Alexandra]] sou plas Ostrovski.</center> Fichye:St. Nicola's Cathedral.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins de Saint-Pétersbourg| Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins]].</center> Fichye:Singer House SPB 02.jpg|<center>[[Bilding konpayi Singer|Bilding Singer]].</center> Fichye:Angliyskaya Enbankment SPb.jpg|<center>[[Quai des Anglais]].</center> Fichye:Spb 06-2012 Griboedov Canal.jpg|<center>[[Canal Griboïedov]].</center> Fichye:Невский 43 (2).jpg|<center>Immeuble de la perspective Nevski.</center> Fichye:Невский 49.jpg|<center>Panorama Nevski. </center> Fichye:Spb 06-2017 img32 Main post office.jpg|Nan pòs prensipal la nan Saint-Pétersbourg. </gallery></div> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Risi]] t99v7uyodnvviuc0g8bedxrrwipds9l Mafran 0 64564 804901 804782 2022-08-10T00:57:12Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Mafran''' oswa Gran Rivyè, (rele tou "Site limyè") se yon komin an [[Ayiti]] ki sitiye nan depatman [[Grandans]] lan nan awondisman [[Jeremi (awondisman)|Jeremi]]. Li kreye kòm yon nouvo komin pa dekrè 22 jiyè 2015 ke prezidan [[Michel Martelly|Joseph Michel Martelly]] te pran <ref>[http://haiti-reference.com/pages/plan/geographie-et-tourisme/divisions-territoriales/arrondissements-et-communes/#jeremie Arrondissements et communes d’Haiti], sur ''Haïti-Référence'' : ''Le Moniteur'' <abbr class="abbr" title="numéro">n<sup>o</sup></abbr><abbr class="abbr" title="numéro"></abbr>&nbsp;<span>147</span>, mercredi 5 out 2015.</ref>. == Moniman ak Sit yo == '''Fò Mafran''' se youn pami fò militè yo te bati sou teritwa a nan Ayiti aprè endepandans 1804 : se defans ke yo tap pran kont yon posib retou fransè an Ayiti, ansyen chèf nan koloni Sen Domeng lan. Pi fò fò nan vil [[Jeremi (komin)|Jeremi]] an. Se Laurent Férou, youn nan lidè ayisyen yo ki te kont franse a, ki te konstwi li. E se li kite chwazi kote a. fò a te bati sou kadav, yon vye granmoun franse ki se ofisye nan konpayi e ki se premye nan jandam, kòmandan Marfranc, ki se moun ki tou te sèvi anba lòd yo a jeneral polonè Władysław Jablonowski<ref>[http://www.ghcaraibe.org/bul/ghc106/p2289.rtf Le capitaine Marfranc]</ref>. Fò a te tou fèt sou sit vye granmoun yon nan esklav. Jodi a, Marfranc, (''Mafran'' an [[Lang kreyòl|kreyòl]]), se yon komin ki nan awondisman [[Jeremi (komin)|Jeremi]]. Laurent Férou, kreyatè fò sa, ki te fèt Pino noir [[Koto (komin)|Koto]], li mouri nan [[Jeremi (komin)|Jeremi]] nan lane [[1806]]. Fort a Marfranc kounye a prèske detwi konplètman. == Administrasyon == Komin sa a konpoze de (3) seksyon kominal : * Mafran (1 seksyon) * Ravin a Chal (2 seksyon) * Zil Blanch (3 seksyon) == Ekonomi == Ekonomi lokal la baze sou agrikilti, pwodui [[kafe]], [[kakawo]] ak [[sik kann]]. == Radyo Lokal == * Radyo Vizyon Popilè sèl estasyon radyo sa ki egziste nan Mafran, li te fonde nan lane 2012. == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == ffr8ozxgav39w57szrqytkfv7mcxl3i 804902 804901 2022-08-10T00:58:38Z Gilles2014 15418 /* Administrasyon */ wikitext text/x-wiki '''Mafran''' oswa Gran Rivyè, (rele tou "Site limyè") se yon komin an [[Ayiti]] ki sitiye nan depatman [[Grandans]] lan nan awondisman [[Jeremi (awondisman)|Jeremi]]. Li kreye kòm yon nouvo komin pa dekrè 22 jiyè 2015 ke prezidan [[Michel Martelly|Joseph Michel Martelly]] te pran <ref>[http://haiti-reference.com/pages/plan/geographie-et-tourisme/divisions-territoriales/arrondissements-et-communes/#jeremie Arrondissements et communes d’Haiti], sur ''Haïti-Référence'' : ''Le Moniteur'' <abbr class="abbr" title="numéro">n<sup>o</sup></abbr><abbr class="abbr" title="numéro"></abbr>&nbsp;<span>147</span>, mercredi 5 out 2015.</ref>. == Moniman ak Sit yo == '''Fò Mafran''' se youn pami fò militè yo te bati sou teritwa a nan Ayiti aprè endepandans 1804 : se defans ke yo tap pran kont yon posib retou fransè an Ayiti, ansyen chèf nan koloni Sen Domeng lan. Pi fò fò nan vil [[Jeremi (komin)|Jeremi]] an. Se Laurent Férou, youn nan lidè ayisyen yo ki te kont franse a, ki te konstwi li. E se li kite chwazi kote a. fò a te bati sou kadav, yon vye granmoun franse ki se ofisye nan konpayi e ki se premye nan jandam, kòmandan Marfranc, ki se moun ki tou te sèvi anba lòd yo a jeneral polonè Władysław Jablonowski<ref>[http://www.ghcaraibe.org/bul/ghc106/p2289.rtf Le capitaine Marfranc]</ref>. Fò a te tou fèt sou sit vye granmoun yon nan esklav. Jodi a, Marfranc, (''Mafran'' an [[Lang kreyòl|kreyòl]]), se yon komin ki nan awondisman [[Jeremi (komin)|Jeremi]]. Laurent Férou, kreyatè fò sa, ki te fèt Pino noir [[Koto (komin)|Koto]], li mouri nan [[Jeremi (komin)|Jeremi]] nan lane [[1806]]. Fort a Marfranc kounye a prèske detwi konplètman. == Administrasyon == Komin sa a konpoze de (3) seksyon kominal : * Mafran (1yèm seksyon) * Ravin a Chal (2yèm seksyon) * Zil Blanch (3yèm seksyon) == Ekonomi == Ekonomi lokal la baze sou agrikilti, pwodui [[kafe]], [[kakawo]] ak [[sik kann]]. == Radyo Lokal == * Radyo Vizyon Popilè sèl estasyon radyo sa ki egziste nan Mafran, li te fonde nan lane 2012. == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == mdr4ody1tvcek7ty2nw22lonpgnwf4e 804903 804902 2022-08-10T00:59:07Z Gilles2014 15418 /* Administrasyon */ wikitext text/x-wiki '''Mafran''' oswa Gran Rivyè, (rele tou "Site limyè") se yon komin an [[Ayiti]] ki sitiye nan depatman [[Grandans]] lan nan awondisman [[Jeremi (awondisman)|Jeremi]]. Li kreye kòm yon nouvo komin pa dekrè 22 jiyè 2015 ke prezidan [[Michel Martelly|Joseph Michel Martelly]] te pran <ref>[http://haiti-reference.com/pages/plan/geographie-et-tourisme/divisions-territoriales/arrondissements-et-communes/#jeremie Arrondissements et communes d’Haiti], sur ''Haïti-Référence'' : ''Le Moniteur'' <abbr class="abbr" title="numéro">n<sup>o</sup></abbr><abbr class="abbr" title="numéro"></abbr>&nbsp;<span>147</span>, mercredi 5 out 2015.</ref>. == Moniman ak Sit yo == '''Fò Mafran''' se youn pami fò militè yo te bati sou teritwa a nan Ayiti aprè endepandans 1804 : se defans ke yo tap pran kont yon posib retou fransè an Ayiti, ansyen chèf nan koloni Sen Domeng lan. Pi fò fò nan vil [[Jeremi (komin)|Jeremi]] an. Se Laurent Férou, youn nan lidè ayisyen yo ki te kont franse a, ki te konstwi li. E se li kite chwazi kote a. fò a te bati sou kadav, yon vye granmoun franse ki se ofisye nan konpayi e ki se premye nan jandam, kòmandan Marfranc, ki se moun ki tou te sèvi anba lòd yo a jeneral polonè Władysław Jablonowski<ref>[http://www.ghcaraibe.org/bul/ghc106/p2289.rtf Le capitaine Marfranc]</ref>. Fò a te tou fèt sou sit vye granmoun yon nan esklav. Jodi a, Marfranc, (''Mafran'' an [[Lang kreyòl|kreyòl]]), se yon komin ki nan awondisman [[Jeremi (komin)|Jeremi]]. Laurent Férou, kreyatè fò sa, ki te fèt Pino noir [[Koto (komin)|Koto]], li mouri nan [[Jeremi (komin)|Jeremi]] nan lane [[1806]]. Fort a Marfranc kounye a prèske detwi konplètman. == Ekonomi == Ekonomi lokal la baze sou agrikilti, pwodui [[kafe]], [[kakawo]] ak [[sik kann]]. == Radyo Lokal == * Radyo Vizyon Popilè sèl estasyon radyo sa ki egziste nan Mafran, li te fonde nan lane 2012. == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == p9pfw05zblgrn5qzcgjobv2ybmo2hdy 804904 804903 2022-08-10T00:59:30Z Gilles2014 15418 /* Moniman ak Sit yo */ wikitext text/x-wiki '''Mafran''' oswa Gran Rivyè, (rele tou "Site limyè") se yon komin an [[Ayiti]] ki sitiye nan depatman [[Grandans]] lan nan awondisman [[Jeremi (awondisman)|Jeremi]]. Li kreye kòm yon nouvo komin pa dekrè 22 jiyè 2015 ke prezidan [[Michel Martelly|Joseph Michel Martelly]] te pran <ref>[http://haiti-reference.com/pages/plan/geographie-et-tourisme/divisions-territoriales/arrondissements-et-communes/#jeremie Arrondissements et communes d’Haiti], sur ''Haïti-Référence'' : ''Le Moniteur'' <abbr class="abbr" title="numéro">n<sup>o</sup></abbr><abbr class="abbr" title="numéro"></abbr>&nbsp;<span>147</span>, mercredi 5 out 2015.</ref>. == Administrasyon == Komin sa a konpoze de (3) seksyon kominal : * Mafran (1yèm seksyon) * Ravin a Chal (2yèm seksyon) * Zil Blanch (3yèm seksyon) == Moniman ak Sit yo == '''Fò Mafran''' se youn pami fò militè yo te bati sou teritwa a nan Ayiti aprè endepandans 1804 : se defans ke yo tap pran kont yon posib retou fransè an Ayiti, ansyen chèf nan koloni Sen Domeng lan. Pi fò fò nan vil [[Jeremi (komin)|Jeremi]] an. Se Laurent Férou, youn nan lidè ayisyen yo ki te kont franse a, ki te konstwi li. E se li kite chwazi kote a. fò a te bati sou kadav, yon vye granmoun franse ki se ofisye nan konpayi e ki se premye nan jandam, kòmandan Marfranc, ki se moun ki tou te sèvi anba lòd yo a jeneral polonè Władysław Jablonowski<ref>[http://www.ghcaraibe.org/bul/ghc106/p2289.rtf Le capitaine Marfranc]</ref>. Fò a te tou fèt sou sit vye granmoun yon nan esklav. Jodi a, Marfranc, (''Mafran'' an [[Lang kreyòl|kreyòl]]), se yon komin ki nan awondisman [[Jeremi (komin)|Jeremi]]. Laurent Férou, kreyatè fò sa, ki te fèt Pino noir [[Koto (komin)|Koto]], li mouri nan [[Jeremi (komin)|Jeremi]] nan lane [[1806]]. Fort a Marfranc kounye a prèske detwi konplètman. == Ekonomi == Ekonomi lokal la baze sou agrikilti, pwodui [[kafe]], [[kakawo]] ak [[sik kann]]. == Radyo Lokal == * Radyo Vizyon Popilè sèl estasyon radyo sa ki egziste nan Mafran, li te fonde nan lane 2012. == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == fnihxma35km0kbxwyi3jpkwvprlna9n La malquerida (telenovela) 0 67673 804905 784622 2022-08-10T01:23:13Z 2603:8001:4C03:F360:9D1A:9A28:A4B7:BC68 /* Aktè */ wikitext text/x-wiki '''''La malquerida''''' se yon [[telenovela]] [[Meksik|meksiken]] baze sou dram riral nan 1913 ki fèt pa [[Jacinto Benavente]] difize depi 2 jen 2014 sou [[Canal de las Estrellas]] nan [[Meksik]]<ref>{{es}} [http://www.radioformula.com.mx/notas.asp?Idn=362399&idFC=2013 "Güero" Castro aún sin definir elenco para "La Malquerida". avèk Flor Rubio]</ref>. == Aktè == * [[Victoria Ruffo]] : ''Cristina Maldonado Reyes vda. de Rivas/de Dominguez'' * [[Christian Meier (aktè)|Christian Meier]] : ''Esteban Domínguez'' * [[Ariadne Díaz]] : ''Acacia Rivas Maldonado'' * [[Mané de la Parra]] : ''Ulises Torres Gallardo'' * [[Brandon Peniche]] : ''Manuel Palacios Salmerón'' * [[Guillermo García Cantú]] : ''Norberto Palacios'' * [[Raquel Olmedo]] : ''Rosa Molina'' * [[Sabine Moussier]] : ''Perla'' * [[Alberto Estrella]] : ''Danilo Vargas'' * [[África Zavala]] : ''Alejandra / Turquesa'' * [[Osvaldo de León]] : ''Germán Palacios Salmerón'' * [[Nora Salinas]] : ''Juliana Salmerón'' * [[Silvia Mariscal]] : ''Elena Reyes de Maldonado'' * [[Fabián Robles]]: Braulio "El Rubio" Jimenez * [[Lupita Jones]] : ''Carmen Gallardo vda. de Torres'' * [[Ignacio López Tarso]]: Juan Carlos Maldonado * [[Joshua Gutiérrez]] : ''Memo Gonzalez'' * [[Daniela García]] : ''Acacia (jèn)'' * [[Sharis Cid]] * [[Imanol Landeta]] * [[Ramiro Torres]] * [[Marcelo Córdoba]] : ''Alonso Rivas'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt3632744/reference La malquerida] sou IMDb * [http://www.televisa.com/lamalquerida Sitwèb ofisyèl La malquerida] sou televisa.com [[Kategori:2014]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Telenovela]] [[Kategori:Telenovela meksiken]] gzcsxuqmpdbry5dijqzq9d1lmb01pd4 Victoria Ruffo 0 67749 804906 721217 2022-08-10T01:27:34Z 2603:8001:4C03:F360:9D1A:9A28:A4B7:BC68 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Victoria Ruffo |foto=Victoria_Ruffo.jpg |tèks=Victoria Ruffo |fonksyon=aktris |domèn=televizyon, sinema, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[31 me]] [[1962]] |lye nesans=[[Meksiko]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Victoria Eugenia Guadalupe Martínez del Río Moreno-Ruffo''', rele '''Victoria Ruffo''', ki fèt [[31 me]] [[1962]] nan [[Meksiko]], se yon aktris meksikèn. == Biyografi == == Zèv li yo == === Telenovela === * 2016 : ''[[Las amazonas (telenovela, Meksik)|Las amazonas]]'' : Ines Huerta * 2014 : ''[[La malquerida (telenovela)|La malquerida]]'' : Cristina Maldonado Reyes vda. de Rivas/de Domínguez * 2012 : ''[[Corona de lágrimas (telenovela, 2012)|Corona de lágrimas]]'' : Doña Refugio Hernandez de Chavero * 2010-2011 : ''[[Triunfo del amor]]'' : Victoria Gutierrez de Sandoval * 2007-2008 : ''[[Victoria (telenovela, 2007)|Victoria]]'' : Victoria Santiesteban de Mendoza * 2005 : ''[[La Madrastra (telenovela, 2005)|La Madrastra]] : María Fernández Acuña de San Roman * 2000-2001 : ''[[Abrázame muy fuerte]]'' : Cristina Alvarez Rivas de Rivero * 1998 : ''[[Vivo por Elena]]'' : Elena * 1995 : ''[[Pobre niña rica]]'' : Consuelo * 1992-1993 : ''[[Capricho (telenovela)|Capricho]]'' : Cristina * 1989-1990 : ''[[Simplemente María (telenovela, 1989)|Simplemente María]]'' : Maria López * 1987 : ''[[Victoria (telenovela, 1987)|Victoria]]'' : Victoria * 1985 : ''[[Juana Iris]]'' : Juana Iris * 1983 : ''[[La fiera (telenovela, 1983)|La fiera]]'' : Natalie * 1982 : ''[[En busca del paraíso]]'' : Grisel * 1982 : ''[[Quiéreme siempre]]'' : Julia * 1980 : ''[[Al rojo vivo (telenovela)|Al rojo vivo]]'' : Pilar Álvarez * 1980 : ''[[Conflictos de un medico]]'' === Sinema === * 2010 : ''[[Íntimamente entre amigos]]'' : Li menm * 1987 : ''[[Yo el ejecutor]]'' : Gloria * 1986 : ''[[Un hombre violento]]'' : Susana * 1982 : ''[[Una sota y un caballo]]'' : Mari Carmen Sierra * 1982 : ''[[De pulquero a millonario]]'' : Rufina * 1982 : ''[[El hombre sin miedo]]'' : Laura Aparicio * 1980 : ''[[Perro callejero (fim)|Perro callejero]]'' : Guadalupe * 1979 : ''[[Ángel del silencio]]'' : Fabianne * 1979 : ''[[Discoteca es amor]]'' : Jacqueline === Teyat === * 2006 : ''El Huevo de Pascua''<ref>[http://archivo.eluniversal.com.mx/espectaculos/67579.html El Universal ( María Rubio regresa al teatro en marzo próximo)]</ref> * 2010 : ''Las Arpías''<ref>[http://noroeste.com.mx/publicaciones.php?id=549720 Noroeste (Se reencuentra Ofelia Medina con María Rubio)]</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0749336/ Victoria Ruffo] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Ruffo, Victoria}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1962]] o8b5qzongn6lw16g3f8dgjs7jo7wxs9 Lis jounal yo an Ayiti 0 67845 804879 804635 2022-08-09T23:41:24Z Gilles2014 15418 /* Laprès elektwonik */ wikitext text/x-wiki Atik sa a prezante nou yon '''lis jounal an [[Ayiti]]'''. == Chak jou == * ''[[Le Matin (Ayiti)|Le Matin]]'' * ''[[Le Moniteur haïtien]]'' * ''[[Le National (Ayiti)|Le National]]'' * ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'' == Chak semèn == * ''[[Haïti Liberté]]'' * ''[[Haïti Observateur]]'' * ''[[Haïti Progrès]]'' * ''[[Haiti en Marche]]'' * ''[[Lakay Weekly]]''<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/116260/magic-haiti-et-lakay-weekly-les-nouveaux-bebes |title=Magic Haïti et Lakay weekly, les nouveaux bébés |website=lenouvelliste.com |date=30 avril 2013 |access-date=20 septanm 2018}}</ref> * ''[[Ticket (magazin)]]'' == Laprès elektwonik == * [https://balistrad.com/ Balistrad] * [http://www.haitilibre.com/ Haitilibre] * [http://www.loophaiti.com/ Loop Haiti] * [https://netalkolemedia.com NetAlKole Media] * [https://www.rezonodwes.com Rezo Nòdwès] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.newspaperindex.com/fr/journaux/Ha%C3%AFti Lis jounal ayisyen] sou newspaperindex.com * [https://www.sandekennedy.com/list-of-haiti-newspapers-news-sites-and-magazines/ Lis jounal ayisyen] sou sandekennedy.com [[Kategori:Lis]] [[Kategori:Jounal]] [[Kategori:Jounal ayisyen‎]] sch1t5qyhtgmj3wvv6zge5kftwgyply Jan Mapou 0 74137 804875 742349 2022-08-09T23:37:07Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jan Mapou |foto=Jan_Mapou_Haitian_American_Book_Fair_(2013).jpg |tèks=Jan Mapou (2013) |fonksyon=ekriven |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Miyami]] |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Marie Willer Denis''', rele '''Jan Mapou''', ki fèt an [[1941]] nan [[Ayiti]], se yon [[ekriven]], [[dramatij]] ak [[librè]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == *{{en}}/{{ht}}/{{fr}} [http://www.librerimapou.com/french.html Sitwèb libreri Mapou]. {{DEFAULTSORT:Mapou, Jan}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1941]] 41l0w4al8b7k0psi2gf9mpjywm181np 804876 804875 2022-08-09T23:37:19Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jan Mapou |foto=Jan_Mapou_Haitian_American_Book_Fair_(2013).jpg |tèks=Jan Mapou (2013) |fonksyon=ekriven |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Miyami]] |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Marie Willer Denis''', rele '''Jan Mapou''', ki fèt an [[1941]] nan [[Ayiti]], se yon [[ekriven]], [[dramatij]] ak [[librè]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li ap viv nan [[Miyami]] nan [[Florid]] ([[Etazini]]). == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == *{{en}}/{{ht}}/{{fr}} [http://www.librerimapou.com/french.html Sitwèb libreri Mapou]. {{DEFAULTSORT:Mapou, Jan}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1941]] ay0p3mri9v0ett8rc87q4hsbfhnubla 804877 804876 2022-08-09T23:39:49Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jan Mapou |foto=Jan_Mapou_Haitian_American_Book_Fair_(2013).jpg |tèks=Jan Mapou (2013) |fonksyon=ekriven |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Miyami]] |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Marie Willer Denis''', rele '''Jan Mapou''', ki fèt an [[1941]] nan [[Ayiti]], se yon [[ekriven]], [[dramatij]] ak [[librè]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li ap viv nan [[Miyami]] nan [[Florid]] ([[Etazini]]). An 1965, Jan Mapou te patisipe nan renesans kilti kreyòl la ak difizyon kreyòl ayisyen an. Jan Mapou te prezidan asosyasyon ayisyen Miami "Sosyete Koukouy Miami Inc". Li espere kapab kreye, nan Miyami, yon sant kiltirèl ayisyen ki gen yon plas edikasyon, teyat ak yon bibliyotèk. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == *{{en}}/{{ht}}/{{fr}} [http://www.librerimapou.com/french.html Sitwèb libreri Mapou]. {{DEFAULTSORT:Mapou, Jan}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1941]] sywac60vgwptcaqdtenapeo8s9ide73 804878 804877 2022-08-09T23:40:16Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jan Mapou |foto=Jan_Mapou_Haitian_American_Book_Fair_(2013).jpg |tèks=Jan Mapou (2013) |fonksyon=ekriven |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Miyami]] |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean-Marie Willer Denis''', rele '''Jan Mapou''', ki fèt an [[1941]] nan [[Ayiti]], se yon [[ekriven]], [[dramatij]] ak [[librè]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li ap viv nan [[Miyami]] nan [[Florid]] ([[Etazini]]). An 1965, Jan Mapou te patisipe nan renesans kilti kreyòl la ak difizyon kreyòl ayisyen an. Jan Mapou te prezidan asosyasyon ayisyen Miami "[[Sosyete Koukouy]] Miami Inc". Li espere kapab kreye, nan Miyami, yon sant kiltirèl ayisyen ki gen yon plas edikasyon, teyat ak yon bibliyotèk. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == *{{en}}/{{ht}}/{{fr}} [http://www.librerimapou.com/french.html Sitwèb libreri Mapou]. {{DEFAULTSORT:Mapou, Jan}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1941]] n95fvfk2vxk0oii2dz2kepjt9jjim9y Le Clan des Siciliens 0 76862 804882 775781 2022-08-09T23:52:20Z Gilles2014 15418 /* Aktè */ wikitext text/x-wiki '''''Le Clan des Siciliens''''' se yon [[Sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Henri Verneuil]] ak soti an [[1969]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Jean Gabin]] kòm Vittorio Manalese * [[Alain Delon]] kòm Roger Sartet * [[Lino Ventura]] kòm komisè Le Goff * [[Irina Demick]] kòm Jeanne Manalese * [[Yves Lefebvre]] kòm Aldo Manalese * [[Marc Porel]] kòm Sergio Manalese * [[Elisa Cegani]] kòm Maria Manalese * [[Amedeo Nazzari]] kòm Tony Nicosia * [[Danielle Volle]] kòm Monique Sartet * [[Philippe Baronnet]] kòm Luigi * [[César Chauveau]] kòm Roberto * [[Karen Blanguernon]] kòm Teresa * [[Sydney Chaplin (1926-2009)|Sydney Chaplin]] kòm Jack * [[Gérard Buhr]] kòm yon enspektè * [[Raoul Delfosse]] kòm Léoni * [[Edward Meeks]] kòm komandan bò * [[Sally Nesbitt]] kòm Madanm Evans * [[André Thorent]] kòm enspektè Bourdier * [[André Pousse]] kòm G. Malik * [[Jacques Duby]] kòm Raymond Rovel * [[Yves Brainville]] kòm jij enstriksyon * [[Christian de Tillière]] kòm Jean-Marie Balard * [[Leopoldo Trieste]] kòm Turi, ekspè nan tenm * [[Sabine Sun]] kòm Simone * [[Roger Lumont]] kòm Msye Albert, manadjè otèl * [[Steve Eckhardt]] kòm yon enspektè Wilson * [[Philippe Valauris]] kòm yon enspektè * [[Jean Juillard]] kòm yon enspektè * [[Bernard Woringer]] kòm yon enspektè * [[Catherine Watteau]] kòm otès nan ayewopò * [[Bernard Musson]] kòm gadyen fougon * [[Dominique Delpierre]] kòm otès * [[Rudy Lenoir]] kòm jandam nan biwo jij enstriksyon * [[Michel Charrel]] kòm yon gadyen prizon * [[Jack Léonard]] kòm gangstè a ak tikè avyon * [[Maurice Auzel]] kòm yon polisye nan avyon an * [[Yvan Chiffre]] kòm yon enspektè * [[Lionel Vitrant]] kòm pasaje nan avyon an ki fè flè ak Jeanne * [[Claude Salez]] kòm gadyen nan avyon Boeing * [[Marc Arian]] kòm yon pasaje * [[Arch Taylor]] kòm yon kontwolè trafik lè nan ayewopò an LaGuardia * [[Jack Marbeuf]] kòm un pasaje nan Orly * [[Raymond Pierson]] kòm yon pasaje nan Orly * [[Roland Malet]] kòm yon pasan nan famasi a * [[Jean-Pierre Zola]] kòm Msye Wallach, dyamantè a * [[Alice Arno]] kòm yon mannken nan kay Malik == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=tt0064169 ''Le Clan des Siciliens''] sou IMDb [[Kategori:1969]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] lk39ga6v2smohj403uv25v4blxigwk5 André Fouad 0 78975 804837 786027 2022-08-09T19:40:10Z Gilles2014 15418 /* Diskografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=André Fouad |foto= |tèks=André Fouad |fonksyon=powèt, kontè ak jounalis |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[2 me]] [[1972]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''André Fouad''', ki fèt [[2 me]] [[1972]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[powèt]], kontè ak jounalis [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == André Fouad te fè etid primè li yo nan Ecole République du Libéria des Frères du Sacré Coeur (lekòl Repiblik Liberya Frè Sakre kè a), 1978-1985 ak etid segondè li yo nan kolèj Canado ayisyen an (1985-1992). Li te etidye kontablite, jounalis ak kominikasyon e li te travay nan jounal [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Récréation Magazine e ant 1999 ak 2001 nan [[Télévision Nationale d'Haïti|Televizyon Nasyonal Ayiti]].<ref>{{Cite web|url=https://www.potomitan.info/ayiti/fouad/index.php|title=André Fouad|website=potomitan.info|access-date=29 avril 2021}}</ref> kèk nan powèm li yo mete mizik pa chantè Wooly Saint Louis Jean. Li te ekri depi laj douzan ak otè li yo se [[Lyonel Trouillot]], Magloire-Saint-Aude, Pablo Neruda ak Vladimir Maïakovski. Rekèy li " Flè Zili », ki pibliye an 2020 pa Edisyon Freda, se yon long powèm, yon chante lanmou, yon chante dedye a fanm nan senbolize nan mitoloji vodou atravè pèsonaj [[Èzili]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE/culture&rebmun=4679|title="André Fouad gère judicieusement son confinement"|website=lenational.org/|access-date=29 avril 2021}}</ref> li te envite donè nan sizyèm edisyon festival Vive Haiti Livres [[Sen Mak (komin)|nan Sen Mak]] soti 23 pou rive 25 avril 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://plimay.com/6e-edition-de-vive-haiti-livres-carte-blanche-a-andre-fouad/|title=6e édition de « Vive Haïti Livres » : carte blanche à André Fouad -|access-date=29 avril 2021}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === ==== Pwezi an franse ==== * ''Gerbe d’espérance'' . Monreyal: Edisyon Jacques Trouillot, 1992 <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/public/article/153772/les-cicatrices-dandre-fouad|title=Les cicatrices d’André Fouad|publisher=Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|access-date=29 avril 2021}}</ref> * ''En quête de lumière''. Monreyal: Edisyon Jacques Trouillot, 1992. ==== Pwezi an kreyòl ayisyen ==== * ''Bri lannwit'' . Pòtoprens: Edisyon Page Ailée, 2000. * ''Etensèl mo m yo'' . Coconut Creek (Florid): Educavision / Edisyon Miroir, 2006. * ''Souf Douvanjou'' . Coconut Creek: Educavision, 2010; Pòtoprens: Edisyon Bas de Pages, 2012; Pòtoprens: Edisyon Pulùcia / Éditions Ruptures, 2017. * ''Bri lannwit ak lòt powèm''. Pòtoprens: Edisyon Ruptures, 2012. * ''Pye poud''re. Boston: Edisyon JEBCA, 2018. * ''Lawouli''. Gonayiv: Edisyon la rosée, 2019. * ''Flè Zili''. Gonayiv: Edisyon Freda, 2020. === Kolektif === * ''Anthologie de la littérature haïtienne, un siècle de poésie (1901-2001)'' * ''Anthologie bilingue de la poésie créole haïtienne de 1986 à nos jours'', kowodone pa Lionel Trouillot * ''Anthologie de la Poésie haïtienne contemporaine'', kowodone pa James Noël. == Diskografi == * ''Chimen souvni m''. Calalou productions, 2008. Powèm Fouad André deklame pa Fouad André, Jeanie Bogart, Wollf Bertrand ak Tanisha Adé avèk patisipasyon an [[Dadou Pasquet]] ak gita a ak Erol Josué kòm chantè ; aranjman mizikal pa Dadou Pasquet. * ''Lè pwezi m jwenn van''. Métisses Productions, 2013. Powèm Fouad André deklame pa Fouad André, [[Durna Thélusma]], Jacques Adler Jean Pierre ak Edouard Baptiste (Youyou) avèk patisipasyon an Pierre Rigaud Chéry ak gita a, ak chantè Mario Chandel, Yves Mardice ak May Generius ; aranjman mizikal pa Pierre Rigaud Chéry. * ''Mélodie des mots II''. The Interfine Art Group, 2020. Ansanm avèk chantè ak gitaris Wooly Saint Louis Jean. Vwa : Wooly Saint Louis Jean ; aranjman gita : Sylvain Hilaire ak Wooly Saint Louis Jean; Flit ak entèlid : Tom Mitchell ; amonika : Eddy Crèvecoeur. == Distenksyon == * 2007 : Powèt nan ane a nan 7yèm edisyon Mwa Eritaj Kiltirèl Ayisyen an, Miyami. * 2007 : Atis nan sezon Alliance Française de Miami. * 2009 : Twofe "Plume Ailleurs" nan literati ayisyen (konpayi entènasyonal atizay). * 2010 : Pri literè Joseph Charles, pou liv li Etensèl mo m yo. * 201 : Pri Félix Morisseau Leroy Canada, pou tout pwodiksyon li an kreyòl ayisyen. * 2015 : Pri pou pi bon pèfòmans sèn nan, Monreyal, mwa kreyòl la. * 2016 : Nominasyon nan Haitian Awards, pou CD ''Lè pwezi m jwenn van''. * 2016 : 2yèm Pri Kreyòl Dominique Batraville, Jakmèl, pou ''Souf Douvanjou.'' * 2017 : Pi bon powèt pa Pri Akademi Ayisyen, Orlando (Florid). * 2017 : envite donè nan Gonayiv nan Festival la Literati kontanporèn. * 2018 : Twofe, Powèt eksepsyonèl pou Ane a, New Jersey. * 2019 : 2yèm Pri ''de la rosée'' pou Lawouli, Gonayiv. * 2019 : Plak onè ak merit ; envite donè nan festival Pwezi Solèy (Kas) Site Solèy la. * 2020 : Prezidan jiri Pri Félix Morisseau-Leroy, 5yèm edisyon Monreyal, Kanada * 2121 : Envite donè nan sizyèm edisyon festival "Vive Haiti Livres". == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/andre/ Fouad André] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Fouad, André}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1972]] emuuulpbuo51vmropi8r12z42asoefo 804838 804837 2022-08-09T19:40:49Z Gilles2014 15418 /* Diskografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=André Fouad |foto= |tèks=André Fouad |fonksyon=powèt, kontè ak jounalis |domèn=literati |diplòm= |etid= |dat nesans=[[2 me]] [[1972]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''André Fouad''', ki fèt [[2 me]] [[1972]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[powèt]], kontè ak jounalis [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == André Fouad te fè etid primè li yo nan Ecole République du Libéria des Frères du Sacré Coeur (lekòl Repiblik Liberya Frè Sakre kè a), 1978-1985 ak etid segondè li yo nan kolèj Canado ayisyen an (1985-1992). Li te etidye kontablite, jounalis ak kominikasyon e li te travay nan jounal [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Récréation Magazine e ant 1999 ak 2001 nan [[Télévision Nationale d'Haïti|Televizyon Nasyonal Ayiti]].<ref>{{Cite web|url=https://www.potomitan.info/ayiti/fouad/index.php|title=André Fouad|website=potomitan.info|access-date=29 avril 2021}}</ref> kèk nan powèm li yo mete mizik pa chantè Wooly Saint Louis Jean. Li te ekri depi laj douzan ak otè li yo se [[Lyonel Trouillot]], Magloire-Saint-Aude, Pablo Neruda ak Vladimir Maïakovski. Rekèy li " Flè Zili », ki pibliye an 2020 pa Edisyon Freda, se yon long powèm, yon chante lanmou, yon chante dedye a fanm nan senbolize nan mitoloji vodou atravè pèsonaj [[Èzili]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE/culture&rebmun=4679|title="André Fouad gère judicieusement son confinement"|website=lenational.org/|access-date=29 avril 2021}}</ref> li te envite donè nan sizyèm edisyon festival Vive Haiti Livres [[Sen Mak (komin)|nan Sen Mak]] soti 23 pou rive 25 avril 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://plimay.com/6e-edition-de-vive-haiti-livres-carte-blanche-a-andre-fouad/|title=6e édition de « Vive Haïti Livres » : carte blanche à André Fouad -|access-date=29 avril 2021}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === ==== Pwezi an franse ==== * ''Gerbe d’espérance'' . Monreyal: Edisyon Jacques Trouillot, 1992 <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/public/article/153772/les-cicatrices-dandre-fouad|title=Les cicatrices d’André Fouad|publisher=Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|access-date=29 avril 2021}}</ref> * ''En quête de lumière''. Monreyal: Edisyon Jacques Trouillot, 1992. ==== Pwezi an kreyòl ayisyen ==== * ''Bri lannwit'' . Pòtoprens: Edisyon Page Ailée, 2000. * ''Etensèl mo m yo'' . Coconut Creek (Florid): Educavision / Edisyon Miroir, 2006. * ''Souf Douvanjou'' . Coconut Creek: Educavision, 2010; Pòtoprens: Edisyon Bas de Pages, 2012; Pòtoprens: Edisyon Pulùcia / Éditions Ruptures, 2017. * ''Bri lannwit ak lòt powèm''. Pòtoprens: Edisyon Ruptures, 2012. * ''Pye poud''re. Boston: Edisyon JEBCA, 2018. * ''Lawouli''. Gonayiv: Edisyon la rosée, 2019. * ''Flè Zili''. Gonayiv: Edisyon Freda, 2020. === Kolektif === * ''Anthologie de la littérature haïtienne, un siècle de poésie (1901-2001)'' * ''Anthologie bilingue de la poésie créole haïtienne de 1986 à nos jours'', kowodone pa Lionel Trouillot * ''Anthologie de la Poésie haïtienne contemporaine'', kowodone pa James Noël. == Diskografi == * ''Chimen souvni m''. Calalou productions, 2008. Powèm Fouad André deklame pa Fouad André, Jeanie Bogart, Wollf Bertrand ak Tanisha Adé avèk patisipasyon an [[Dadou Pasquet]] ak gita a ak Erol Josué kòm chantè ; aranjman mizikal pa Dadou Pasquet. * ''Lè pwezi m jwenn van''. Métisses Productions, 2013. Powèm Fouad André deklame pa Fouad André, [[Durna Thélusma]], [[Jacques Adler Jean Pierre]] ak Edouard Baptiste (Youyou) avèk patisipasyon an Pierre Rigaud Chéry ak gita a, ak chantè Mario Chandel, Yves Mardice ak May Generius ; aranjman mizikal pa Pierre Rigaud Chéry. * ''Mélodie des mots II''. The Interfine Art Group, 2020. Ansanm avèk chantè ak gitaris Wooly Saint Louis Jean. Vwa : Wooly Saint Louis Jean ; aranjman gita : Sylvain Hilaire ak Wooly Saint Louis Jean; Flit ak entèlid : Tom Mitchell ; amonika : Eddy Crèvecoeur. == Distenksyon == * 2007 : Powèt nan ane a nan 7yèm edisyon Mwa Eritaj Kiltirèl Ayisyen an, Miyami. * 2007 : Atis nan sezon Alliance Française de Miami. * 2009 : Twofe "Plume Ailleurs" nan literati ayisyen (konpayi entènasyonal atizay). * 2010 : Pri literè Joseph Charles, pou liv li Etensèl mo m yo. * 201 : Pri Félix Morisseau Leroy Canada, pou tout pwodiksyon li an kreyòl ayisyen. * 2015 : Pri pou pi bon pèfòmans sèn nan, Monreyal, mwa kreyòl la. * 2016 : Nominasyon nan Haitian Awards, pou CD ''Lè pwezi m jwenn van''. * 2016 : 2yèm Pri Kreyòl Dominique Batraville, Jakmèl, pou ''Souf Douvanjou.'' * 2017 : Pi bon powèt pa Pri Akademi Ayisyen, Orlando (Florid). * 2017 : envite donè nan Gonayiv nan Festival la Literati kontanporèn. * 2018 : Twofe, Powèt eksepsyonèl pou Ane a, New Jersey. * 2019 : 2yèm Pri ''de la rosée'' pou Lawouli, Gonayiv. * 2019 : Plak onè ak merit ; envite donè nan festival Pwezi Solèy (Kas) Site Solèy la. * 2020 : Prezidan jiri Pri Félix Morisseau-Leroy, 5yèm edisyon Monreyal, Kanada * 2121 : Envite donè nan sizyèm edisyon festival "Vive Haiti Livres". == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/andre/ Fouad André] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Fouad, André}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1972]] glqzyqvxtwehnb06qrlskatnfez2yyv Adlyne Bonhomme 0 79281 804866 795946 2022-08-09T22:16:29Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Adlyne Bonhomme |foto= |tèks=Adlyne Bonhomme |fonksyon=fanm powèt |domèn=pwezi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Tigwav (komin)|Tigwav]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Adlyne Bonhomme''', ki fèt nan Palm nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon fanm [[powèt]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Adlyne Bonhomme te edite yon antoloji [[pwezi]] ki gen tit ''Écrire pour ne pas oublier'' an 2017, nan memwa viktim siklòn Mathieu yo. Nan mwa me 2019, li pibliye premye rekèy pèsonèl li, ''L’éternité des cathédrales'' pa Éditions de la Rosée.<ref>{{fr}}{{Cite web|url=https://jackymedefontaine.wordpress.com/2019/04/30/leternite-des-cathedrales-le-titre-du-premier-recueil-de-poesies-de-adlyne-bonhomme/|title=» L’éternité des cathédrales «, le titre du premier recueil de poèmes d’Adlyne Bonhomme|author=Jacky Fontaine Médé|date=30 avril 2019|website=jackymedefontaine.wordpress.com|access-date=29 avril 2021}}</ref> Li patisipe nan anpil edisyon [[Marathon du Livre]] ak lòt festival literè ann Ayiti. Li kontribye nan revi sou entènèt tankou ''Capitale des mots'' ak ''Plimay''. Powèm li ''La complexité de nos mains'' te tradui an arab pa Hatim Al-Ansary sou 27 septanm 2020 nan ''Alqasidah''. Adlyne Bonhomme te envite donè nan twazyèm edisyon ''Festival Pwezi Solèy la'' nan mwa mas 2020.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/adlyne-bonhomme-invitee-dhonneur-de-la-3e-edition-du-festival-pwezi-soley/|title=Adlyne Bonhomme invitée d'honneur de la 3e édition du « Festival pwezi solèy »|last=Philibert|first=Kerby|date=2020-03-17|website=Palmes Magazine|access-date=29 avril 2021}}</ref> Li marye avèk powèt la [[Adelson Elias]]. == Zèv li yo == === Endividyèl === * 2019 ː ''L’éternité des cathédrales''. [[Gonayiv (komin)|Gonayiv]] ː Éditions de la Rosée === Kolektif === * 2017 ː ''Écrire pour ne pas oublier'', anba direksyon Adlyne Bonhomme. [[Petyonvil]]: Éditions Inferno. * 2019 ː ''La complexité de nos mains'', ''Transcendance, recueil de poèmes''. La Différence (Édition 2019). Lyon: Vivlio. * 2020 ː ''Entre les mains du temps'', ''Voix de femmes, Anthologie de poésie féminine contemporaine''. Tèks seleksyone pa Dierf Dumène ak [[Raynaldo Pierre-Louis]]. Pòtoprens : Plimay,<ref>{{fr}} {{cite web |title=Jour 8 : « Entre les mains du temps » d’Adlyne Bonhomme - |url=https://plimay.com/jour-8-entre-les-mains-du-temps-et-autres-poemes-dadlyne-bonhomme/ |date=22 out 2020 |accessdate=29 avril 2021}}</ref>. * 2020 ː ''L’ombre d’un zombi'', resi. ''Une soirée haïtienne'', anba direksyon Thomas C. Spear. Monreyal : CIDIHCA, : 125-129. == Rekonpans == * 2019 : Nome pou Prix Maurice Koné, pou ''La complexité de nos mains''. * 2019 : Pri pwezi Éditions de la Rosée, pou ''L’éternité des cathédrales''. * 2020 : Ko-loreya Pri nouvèl « Le déjoué de mon quartier » òganize pa éditions C3, pou ''Monologue d’un fou''. * 2020 : Envite donè nan "Konbit Atis Solèy" (KAS), evènman literè ak atistik òganize nan Site Solèy. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/bonhomme/ Adlyne Bonhomme] sou Île-en-île {{DEFAULTSORT:Bonhomme, Adlyne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Fanm ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] algskho6eb5w2em704r2khhvnoa3hvf Interlingue 0 79635 804852 804829 2022-08-09T21:07:55Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{Lingua| | lang = Interlingue | pale nan = Mondyal | moun kap pale = | lang ofisyèl = Okenn kote | gouvène pa = [[Interlingue-Union]] | iso1 = ie | iso2 = ile | iso3 = ile | kat jeyografik = }} '''Interlingue''' (an kreyòl ayisyen ː entèleng) ([interˈliŋɡwe]), ansyen '''Occidental''' ([oktsidenˈtaːl]), se yon lang oksilyè entènasyonal ki te pibliye nan lane 1922. Kreyatè li, Edgar de Wahl, envante li pou reyalize yon maksimòm tou de regilarite gramatikal ak karaktè natirèl. Vokabilè a baze sou mo ki pre-egziste ak ki soti nan divès lang ak yon sistèm derivasyon lè li sèvi avèk rekonèt prefiks ak sifiks. == Istwa ak aktivite == === Kòmansman === [[Edgar de Wahl]] te anonse kreyasyon Occidental an 1922 ak premye nimewo magazin ''Cosmoglotta'', ki te pibliye nan [[Talin]], [[Estoni]], sou non ''Kosmoglott''.<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1922, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=1&size=45|access-date=2021-07-24|archive-date=2021-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20210626092436/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=1&size=45}}</ref> Occidental se te yon pwodwi nan ane nan eksperyans pèsonèl sou non Auli (langaj oksilyè), ke li te itilize soti nan 1906 a 1921 epi ki pita vin genyen tinon prwoto-Occidental la.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=8|title=Cosmoglotta B, 1945, p. 8|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-18|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022348/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=8}}</ref> De Wahl, okòmansman yon moun k ap pwononse Volapük e apre sa, li te kòmanse kreye Occidental apre vòt echwe pou refòm Esperanto an 1894.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 18|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45|access-date=2020-12-20|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203629/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45}}</ref> De Wahl te koresponn ak lòt kreyatè lang, pami yo matematisyen Italyen Giuseppe Peano (kreyatè Latino sine flexione), nan men li te vin gen yon apresyasyon pou seleksyon vokabilè entènasyonal li yo, ak Waldemar Rosenberger, kreyatè Idiom Neutral.<ref name=":9">{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 18|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=18&size=45|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415023325/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=18&size=45|archive-date=2021-04-15|access-date=2019-01-30}}</ref> [[Fichye:Occidental-Union, Wien 1928.jpg|thumb|right|Patisipan nan yon rasanbleman Occidental nan Vyèn, 1928: Engelbert Pigal, Karl Janotta, A. Deminger, Hanns Hörbiger, Eugen Moess, Franz Houdek, Johann Robert Hörbiger.]] [[Fichye:Occidentalists in Vienna, 1927.jpg|thumb|right|Reyinyon itilizatè lang Occidental (Interlingue) nan Vyèn an 1927.]] Sou anons li an 1922, Occidental te prèske fini.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=40&size=45|title=Kosmoglott, 1925, p.40|quote=Translation: "I found the most precise sense of "-atu" for example no earlier than 1924 ... maybe with time I will also find the precise sense of "-il, -esc, -itudo", etc."|access-date=2019-02-19|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015947/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=40&size=45}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&page=15&size=45|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 15|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-28|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021222/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&page=15&size=45}}</ref> De Wahl pa t 'gen entansyon anonse lang lan pou kèk ane, men deside akselere liberasyon li apre li te tande ke Lig Nasyon an (LON) te kòmanse yon ankèt sou kesyon an nan yon lang entènasyonal.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=27|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 27|access-date=2019-01-06|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021220/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=27}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=4&size=45|title=Kosmoglott 001, 1922, p. 4|access-date=2020-08-02|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022050/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=4&size=45}}</ref> Premye piblikasyon li te ye nan Occidental, yon ti liv ki rele ''Transcendent Algebra'' pa Jacob Linzbach, te parèt yon ti tan anvan ''Kosmoglott'' debut.<ref>{{cite web |url= http://keyboardfire.com/s/transalg/|title= Transcendental Algebra|archive-url= https://web.archive.org/web/20190822222146/http://keyboardfire.com/s/transalg/|access-date= 2019-11-30|archive-date= 2019-08-22}}</ref> Occidental te kòmanse rasanble disip akòz lizibilite li, malgre yon mank total de gramè ak diksyonè.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&size=45&page=7|title=Kosmoglott, 1925, p.7|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-28|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204017/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=7&size=45|}}</ref> Dezan pita nan 1924, de Wahl te ekri ke li te koresponn ak anviwon 30 moun "nan bon Occidental" malgre mank de materyèl aprantisaj,<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1924, p. 14|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&size=45&teil=0101&page=14|quote=Translation: "He asserts that Occidental, despite being easily readable, is very difficult to write and that one could hardly find 10 people in the world able to write it without errors. Well, with me alone there is already three times that number corresponding in good Occidental."|access-date=2019-02-07|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022346/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1924&size=45&teil=0101&page=14}}</ref> ak itilizatè lòt lang yo te kòmanse rantre nan Occidental.<ref>{{Cite web|url=http://jki.amu.edu.pl/files/JKI%20-%2014%20-%2009%20-%20Kuznecov[1].pdf|title="Kosmoglot" – la unua interlingvistika societo en Ruslando|access-date=2020-08-11|archive-date=2020-09-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20200922171623/http://jki.amu.edu.pl/files/JKI%20-%2014%20-%2009%20-%20Kuznecov%5B1%5D.pdf}}</ref> Premye diksyonè a, Radicarium Directiv, yon koleksyon mo rasin Occidental ak ekivalan yo nan uit lang, te pibliye ane annapre a.<ref>{{Cite book|last=Wahl|first=E. de|title=Radicarium directiv del lingue international (Occidental) in 8 lingues.|date=1925|location=Tallinn|oclc=185538723}}</ref> Kosmoglott te tou yon fowòm pou plizyè lòt lang planifye, pandan ke yo te toujou ekri sitou nan Occidental. Non an te chanje nan Cosmoglotta an 1927 kòm li te kòmanse ofisyèlman pwomouvwa Occidental olye de lòt lang, e ke janvye biwo editoryal ak administratif magazin an te deplase nan katye Vyèn nan Mauer, kounye a yon pati nan Liesing.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta, 1927, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=7&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204017/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=7&size=45}}</ref>{{,}}<ref name=":1">{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1947, p. 17|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1947&size=45&page=17|access-date=2019-01-18|archive-date=2021-02-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20210214174909/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1947&size=45&page=17|}}</ref> Anpil nan siksè yo byen bonè pou Occidental nan peryòd sa a te soti nan nouvo lokal santral biwo a, ansanm ak efò Engelbert Pigal, tou ki soti nan Otrich, ki gen atik Li Ovre de Edgar de Wahl (Travay Edgar de Wahl) te mennen nan enterè nan. Occidental soti nan itilizatè Ido.<ref name=":1" /> Itilizasyon an Frans te kòmanse nan 1928, ak nan kòmansman pwochen deseni kap vini an te etabli kominote Occidental la nan [[Almay]], [[Otrich]], [[Syèd]], Tchekoslovaki ak [[Swis]].<ref>{{Cite web|title=Helvetia, January 1930|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e1e&datum=1930&page=9&size=45|quote="...Occ. esset unesimli propagat per Germanes, Austrianes, Svedes, Tchecoslovacos e solmen ante du annus ha penetrat in Francia."|access-date=2020-09-04|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022218/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e1e&datum=1930&page=9&size=45}}</ref> === Peryòd Vyèn ak Dezyèm Gè Mondyal la === [[File:Postkarte Lingue international Occidental.jpg|thumb|right|Kat postal ak tèks Occidental te kreye an 1928 nan Vyèn]] Peryòd Vyèn nan te make tou pa estabilite finansye. Avèk èd de gwo sipòtè, Hans Hörbiger, ki soti tou Vyèn, ak G.A. Moore soti nan Lond, Cosmoglotta te pwospere malgre kriz ekonomik la. Apre de yo te mouri an 1931, Cosmoglotta te fòse ankò konte sou revni ki soti nan abònman ak repiblikasyon.<ref name=":14">{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1937, p.79|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1937&page=80&size=45|access-date=2019-03-13|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415030229/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1937&page=80&size=45|url-status=live}}</ref> Mouvman k ap grandi a te kòmanse fè kanpay plis assertive pou Occidental nan kòmansman ane 1930 yo,<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1933&size=45&page=22|title=Cosmoglotta A, 1933, p. 20.|access-date=2019-04-11|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024026/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1933&size=45&page=22|url-status=live}}</ref> pwofite lizibilite li nan je li lè li kontakte òganizasyon tankou konpayi, anbasad, enpresyon ak LON ak lèt ​​antyèman nan Occidental ki te souvan konprann epi reponn.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=30|title=Cosmoglotta B, 1935, p. 30|access-date=2019-02-20|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415032533/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=30|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1931, p. 92|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1931&size=45&page=95|quote=Un commercial firma in Tchecoslovacia scri spontanmen al redaction: "Mi firma...opera in Italia solmen per li medium de Occidental, e to in omni romanic states. To es un miraculos fact. Vu posse scrir a omni romano in Occidental e il va comprender vor idées."|access-date=2020-10-22|archive-date=2020-10-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20201027051833/http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1931&size=45&page=95|url-status=live}}</ref> Anrejistreman oksidantal pale sou dosye gramofòn pou distribisyon yo te fè premye nan peryòd sa a.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1934&size=45&page=67|title=Cosmoglotta A, 1934, p. 52.|access-date=2019-04-13|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014454/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1934&size=45&page=67|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=12|title=Cosmoglotta B, 1935, p. 12|access-date=2019-02-20|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022338/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&size=45&page=12|url-status=live}}</ref> Ane yo soti nan 1935 a 1939 yo te patikilyèman aktif pou Cosmoglotta ak yon dezyèm edisyon nan jounal la te pibliye. Orijinèlman gen tit Cosmoglotta-Informationes,<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B (Cosmoglotta-Informationes), 1935, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=1&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203535/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=1&size=45|url-status=live}}</ref> li te byento chanje non Cosmoglotta B, konsantre sou atik ki gen plis enterè entèn tankou pwoblèm lengwistik, rapò sou Occidental nan nouvèl la, ak mizajou finansye. Nan kòmansman ane 1936, san konte 110 nimewo Cosmoglotta ak lòt jounal ak bilten, yon total de 80 piblikasyon te egziste nan ak sou Occidental.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1936, p. 17|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=17|access-date=2019-02-23|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020219/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=17|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1936, p. 38|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&size=45&page=38|access-date=2019-02-23|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020032/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1936&page=38&size=45|url-status=live}}</ref> Men, ane anvan Dezyèm Gè Mondyal la te poze difikilte pou oksidantal ak lòt lang ki planifye. Yo te entèdi nan Almay,[26] Otrich[27] ak Tchekoslovaki, fòse yo dispans,[28] epi kenbe yo anba siveyans pa Gestapo a,<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=122|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 122|quote=English translation: The final exchange of telegrams between us was your telegram in March 1938 where you asked me if I would go to The Hague to participate in the IALA conference, and my quick negative response, not followed by a letter explaining why. You certainly had guessed the cause, but you cannot know what actually happened. Immediately after the coming of Hitler I had the "honour", as president of an international organisation, to be watched by the Gestapo, which interrogated me multiple times and searched through my house, confiscating a large part of my correspondence and my interlinguistic material."|access-date=2019-02-02|archive-date=2021-03-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20210324052338/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&size=45&page=122|url-status=live}}</ref> ki te tou detwi materyèl ansèyman.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 33.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=33|quote=Translation: "I myself lost my entire rich Occidental-Interlingue possessions in 1936 through home raids by the infamous Gestapo...How thankful you must be to your governments which have avoided such catastrophes that our land (Germany) has suffered, one after another, for 35 years now."|access-date=2019-01-16|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024141/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1948&size=45&page=33|url-status=live}}</ref> Entèdiksyon lang oksilyè nan Almay te patikilyèman domaje paske se te kote pifò Oksidans yo t ap viv nan epòk la.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=32|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 32|access-date=2019-01-06|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024144/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&size=45&page=32|url-status=live}}</ref> Enkapasite pou aksepte peman pou abònman se te yon souflèt finansye ki te kontinye apre lagè a<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p. 11|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=11&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203603/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=11&size=45|url-status=live}}</ref> ansanm ak divizyon Almay nan zòn enfliyans, se pa tout sa ki te pèmèt peman.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 107|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=99|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204211/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=99|url-status=live}}</ref> De Wahl, nan Tallinn, pa t 'kapab kominike ak Inyon Oksidantal la nan Swis soti nan 1939 rive oktòb 1947, premye akòz lagè a ak apre sa entèsepsyon nan lapòs ant Swis ak Inyon Sovyetik.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1947, p. 100|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=92|access-date=2019-01-02|website=anno.onb.ac.at|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415023923/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1947&size=45&page=92|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 100|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=101&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204221/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=101&size=45|url-status=live}}</ref> San okouran de sa, de Wahl te dekonprann nan mank nan repons nan lèt kontinye l 'yo; menm yon gwo koleksyon pwezi tradui an Occidental pa t janm delivre. Sèl lèt li te resevwa nan Swis te vini an 1947, li te mande Inyon Occidental la poukisa li pa t reponn okenn nan li.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1948, p. 99|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203808/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=100&size=45|url-status=live}}</ref> Pandan se tan, kay de Wahl ak tout bibliyotèk li te detwi pandan bonbadman Tallinn. De Wahl tèt li te nan prizon pou yon tan apre li te refize kite Estoni pou Almay, epi pita te pran refij nan yon lopital sikyatrik kote li te viv lavi l '.<ref>{{Cite web|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|quote="Post la okupo de Tallinn per sovetia armeo estis deportita kaj malaperinta la edzino de De Wahl, lia domo komplete forbruliĝis dum bombardado, detruiĝis lia riĉa biblioteko kaj manuskriptoj. Post la alveno de naziaj trupoj De Wahl rifuzis translokiĝon al Germanio kaj estis enkarcerigita. Por savi lin, liaj amikoj lasis proklami lin mense malsana. En la jaro 1944, 77-jaraĝa, li eniris sanatorion Seewald apud Tallinn kaj restis tie ankaŭ post la milito, ne havante propran loĝejon"|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 98|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45|access-date=2020-12-15|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203805/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=99&size=45|url-status=live}}</ref> Epidemi lagè a nan 1939 te mete yon kanpe nan piblikasyon tou de Cosmoglottas jiska 1940, men nan 1941 Cosmoglotta B te kòmanse piblikasyon yon lòt fwa ankò epi li te kontinye jiska 1950.<ref name=":3" /> Yon edisyon swa Cosmoglotta A oswa B te pibliye chak mwa ant janvye 1937 ak septanm 1939, ak Lè sa a (apre chòk inisyal lagè a) chak mwa soti nan septanm 1941 jiska jen 1951.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=73&size=45|title=Plan de aparition de KOSMOGLOTT 1922–1926 e COSMOGLOTTA 1927–1972 (Austrian National Library)|access-date=2019-01-28|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025601/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=73&size=45|url-status=live}}</ref> Pandan lagè a, sèlman moun ki nan net Swis ak Syèd te kapab konplètman konsakre tèt yo nan lang nan, pote sou aktivite semi-ofisyèlman.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1941, p. 1|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45|url-status=live|access-date=2021-07-05|archive-date=2021-07-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709183239/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1941&page=1&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1943, p. 85|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45|url-status=live|access-date=2021-07-05|archive-date=2021-07-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709185453/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45}}</ref> Pandan lagè a, oksidantal yo te remake ke lang yo te souvan pèmèt yo voye pa telegram andedan ak deyò nan Swis (espesyalman pou ale ak soti nan Syèd)<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p.8.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=8&size=45|access-date=2018-12-22|website=anno.onb.ac.at|quote=English translation: "At the assembly of the Swiss Association for Occidental in Bienne it was noted with satisfaction that despite the war the cooperation at least with the Swedish worldlanguage friends was always able to be maintained, in that the letters and telegrams written in Occidental passed by the censors without problem."|archive-date=2021-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20210207153229/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=8&size=45|url-status=live}}</ref> menm san rekonesans ofisyèl, sipoze ke sansi yo te kapab konprann li <ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=6&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1943, p. 6 |access-date=2018-12-10 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024228/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=6&size=45 |url-status=live }}</ref> te panse yo te ekri an Panyòl oswa Romansch<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=15&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1945, p. 15 |access-date=2018-12-10 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021903/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=15&size=45 |url-status=live }}</ref> (yon ti lang romans men ofisyèl nan Swis). Sa te pèmèt kèk kominikasyon pran plas ant Oksidantal yo nan Swis ak Syèd. Lòt sant aktivite Oksidantal yo an Ewòp pa t byen mache, ak stock materyèl etid nan Vyèn ak Tallinn te detwi nan bonbadman<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=9&size=45|title=Cosmoglotta B, 1946, p.9|website=anno.onb.ac.at|access-date=2018-12-22|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020703/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1946&page=9&size=45|url-status=live}}</ref> ak anpil Oksidansyen te voye nan kan konsantrasyon nan Almay ak Tchekoslovaki.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1945, p. 119.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45|access-date=2018-12-22|website=anno.onb.ac.at|quote=English translation: "When I arrived in Prague after my escape from the concentration of Leitmeritz, I had literally nothing except a ragged prison uniform, the so-called "pyjama" of the prison camps...Soon after I arrived in Prague I published an ad to search friends of the international language..."|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203639/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1945, p. 83.|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=83&size=45|access-date=2018-12-22|website=anno.onb.ac.at|quote=English translation: "The letters from France are starting to arrive in Switzerland. Especially appreciated are those from Mr. Lerond, a teacher in Bréville tra Donville (Manche) and from Mr. René Chabaud, who happily returned safe and sound from a prison camp in Germany."|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415022910/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=83&size=45|url-status=live}}</ref> Kontak yo te retabli yon ti tan apre lagè pa moun ki te rete yo, ak lèt ​​ki soti nan peyi tankou Lafrans, Tchekoslovaki, Fenlann ak Grann Bretay rive nan Cosmoglotta. Ekriven yo te di ke yo te pare yo kòmanse aktivite yon lòt fwa pou lang nan.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946, p. 108|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=108&size=45|url-status=live|access-date=2021-08-01|archive-date=2021-08-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20210801150349/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=108&size=45}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1946. p. 119-120|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45|url-status=live|access-date=2020-12-17|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203639/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=119&size=45}}</ref> Cosmoglotta te gen abonnés nan 58 vil nan Swis<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=24&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1945, p. 24 |access-date=2018-12-10 |archive-date=2021-03-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210330075537/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=24&size=45 |url-status=live }}</ref> kèk mwa anvan fen Dezyèm Gè Mondyal la an Ewòp, ak Cosmoglotta A te kòmanse piblikasyon ankò an 1946.<ref name=":3" /> === Normalisation lang === Pandan lagè a anpil Oksidantalis te pran estandadize lang lan.<ref name=":15" /> De Wahl te kreye Occidental ak yon kantite karakteristik ki pa chanje, men li te kwè ke swiv li nan "lwa lavi yo" te ba li yon baz ase fèm ke li te kapab swiv yon "evolisyon natirèl"<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1922, p. 65|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=65&size=45|access-date=2020-12-16|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203337/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1922&page=65&size=45}}</ref> ak yon fleksibilite ki ta "pèmèt tan. ak pratik yo pran swen modifikasyon ki ta pwouve ke yo nesesè".<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 95|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=103&size=45|access-date=2020-08-22|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415020154/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&size=45&page=103}}</ref> Kòm yon rezilta, kèk mo te gen plis pase yon fòm akseptab, ki pa t 'kapab rezoud pa dekrè sèlman, kidonk kite desizyon final la nan kominote a lè yo enkli tou de fòm posib nan premye diksyonè oksidantal yo.<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=3&size=45 Cosmoglotta B, 1945, p. 3:] {{Wayback|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&page=3&size=45 |date=20210415020331 }} Tradiksyon: "Pou kèk santèn mo entènasyonal gen de fòm ant ki pa fasil pou konnen kiyès ki pi bon. E. de Wahl te ekri sajès tou de nan premye diksyonè yo, ak entansyon pou kite pratik pran desizyon an."</ref> Yon egzanp te konsène vèb ''scrir'' (ekri) ak yon posib lòt fòm ''scripter'', kòm tou de te kreye derivasyon entènasyonalman rekonèt: ''scritura'' ak ''scritor'' soti nan ''scrir'', oswa ''scriptura'' ak ''scriptor'' soti nan ''scripter''.<ref name=":16" /> De Wahl te eksprime yon preferans pou ''scrir'', li te jwenn ''scripter'' yon ti jan lou, men kòmante ke lèt la te sètènman akseptab e ke Occidental ta ka pran yon evolisyon menm jan ak lang natirèl kote tou de fòm yo vin an komen, ak fòm ki pi long la gen yon evolisyon. karaktè pi lou ak fòmèl ak pi kout la fòme yon ton pi lejè ak plis chak jou (tankou ''history'' vs story''nan angle).<ref name=":16">{{Cite book|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=14&size=45|title=Kosmoglott, 1925, p. 14|date=May 1925|access-date=2020-12-16|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203618/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1925&page=14&size=45}}</ref> Òtograf se te yon lòt zòn kote plizyè posiblite te egziste, sètadi òtograf etimolojik (''adtractiv'', ''opression''), òtograf istorik (''attractiv'', ''oppression''), oswa òtograf senplifye (''attractiv'', ''opression'').<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=66&size=45 |title=Cosmoglotta B, 1944, p. 66 |access-date=2018-12-07 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014651/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=66&size=45 }}</ref> Premye opsyon a pa t janm itilize, epi òtograf senplifye a te vin tounen estanda an 1939.<ref>{{Cite book|last=Schmidt|first=Dr. Thomas|title=GROSSES MODERNES WÖRTERBUCH INTERLINGUE (OCCIDENTAL) - DEUTSCH|year=2020|location=Berlin|pages=2|quote=Von seiner Entstehung bis zum Ausbruch des Zweiten Weltkrieges 1939 wurde die Rechtschreibung der Sprache deutlich vereinfacht. Diese sogenannte „simplificat ortografie“ löste die alte „historic ortografie“ ab.}}</ref> Anpil nan estandadize lang lan te akonpli nan fason sa a atravè preferans kominote a (pa egzanp, yo te pwopoze ni ''ac''<ref>{{Cite web|title=Kosmoglott, 1926, p. 52|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1926&page=52&size=45|access-date=2019-02-27|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415024147/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1926&page=52&size=45}}</ref> ni ''anc'' pou mo "tou", men kominote a byen vit etabli sou ''anc''), men li pa t 'tout fason sa a. Avèk dout ki rete sou fòm ofisyèl kèk mo ak mank de materyèl jeneral ki gen entansyon pou piblik la an jeneral,<ref name="Sin-nombre-p2Ul-1">{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1938, p. 82|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&size=45&page=71|access-date=2019-03-23|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015942/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&size=45&page=71}}</ref> anpil tan te pase pandan Dezyèm Gè Mondyal la nan estandadize lang nan ak kreye kou, ak akòz kontinyasyon lagè a, nan mwa Out. 1943 yo pran desizyon pou kreye yon akademi pwovizwa pou rann pwosesis sa a ofisyèl.<ref name=":15">[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45 Cosmoglotta B, 1943, p. 85:] {{Wayback|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1943&page=85&size=45 |date=20210415024913 }} English translation: "Because the president and secretary of the Academy are located in countries in a state of war, the leading Occidentalists of the neutral countries, Switzerland and Sweden, believe it necessary to set up an INTERIM ACADEMY which will function until the other will be able to resume its work. The decisions of this interim academy will be '''conditional''', i.e.: must be validated by the regular Academy after the war, and due to that it will deliver to it all documents justifying its decisions, with detailed reasons."</ref> Pwosesis sa a te jis kòmanse pa lontan anvan lagè a, e Swis yo te twouve yo izole de rès kontinan an, te chwazi pou konsantre sou materyèl enstriksyon yo te pare nan fen lagè a.<ref name="Sin-nombre-p2Ul-1"/><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1939, p. 1|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1939&page=1&size=45|access-date=2019-03-24|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415033016/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1939&page=1&size=45}}</ref> Lè yo fè sa, yo souvan jwenn tèt yo konfwonte ak yon chwa ant de "teyorikman egalman bon" fòm ki te rete nan itilizasyon popilè, men ki gen prezans ta ka konfizyon yon nouvo moun k ap aprann lang nan.<ref>{{Cite web |url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=49 |title=Cosmoglotta B, 1945, p. 49 |access-date=2018-12-13 |archive-date=2021-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210415021844/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1945&size=45&page=49 }}</ref> Akademi an te kenbe efò normalisation yo ta baze sou itilizasyon aktyèl la, ki deklare ke: {{Quote|...standardizasyon lang lan gen limit natirèl. 'Normalize' lang lan pa vle di abitrèman rann youn nan solisyon posib yo ofisyèl epi rejte lòt yo kòm endezirab ak enèvan. Se sèlman solisyon ki te deja sipòte pa pratik yo estanda."<ref>[http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=67&size=45 Cosmoglotta B, 1944, p. 67:] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210415020828/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1944&page=67&size=45 |date=2021-04-15 }} "...li standardisation del lingue have su natural límites. "Standardisar li lingue ne significa arbitrarimen oficialisar un del solutiones possibil e rejecter li altris quam índesirabil e genant. On standardisa solmen solutiones queles ja ha esset sanctionat per li practica."</ref>}} === IALA, Interlingua, ak chanjman non an Interlingue === Asosyasyon Lang Oksilyè Entènasyonal (IALA), ki te fonde an 1924<ref>{{Cite book|last=Esterhill|first=Frank J.|url=https://books.google.com/books?id=V-pUYFcH2PwC|title=Interlingua Institute: A History|publisher=Interlingua Institute|year=2000|isbn=9780917848025|pages=ix|access-date=2020-12-25|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413211451/https://books.google.com/books?id=V-pUYFcH2PwC|url-status=live}}</ref> pou etidye ak detèmine pi bon lang ki te planifye pou kominikasyon entènasyonal la, te okòmansman te wè ak sispèk pa kominote oksidantal la. Ko-fondatè Alice Vanderbilt Morris se te yon Esperantis, menm jan ak anpil nan anplwaye li yo,<ref name=":7">{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=84&size=45|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 84|access-date=2019-01-31|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415025850/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=84&size=45|url-status=live}}</ref> ak anpil Oksidantal ki gen ladan de Wahl li menm<ref name=":7" /> te kwè ke lidèchip li anba Esperantis William Edward Collinson vle di ke li te mete kanpe ak yon anplwaye. nan lengwis pwofesyonèl anba yon pretèks net ak syantifik pou ranfòse yon rekòmandasyon final pou Esperanto. Sepandan, byento, relasyon yo te amelyore, paske li te vin klè ke IALA te gen entansyon vin enpasyal ke posib nan familyarize tèt li ak tout lang ki te planifye ki egziste deja. Ric Berger, yon Oksidantal enpòtan ki te vin antre nan Interlingua nan ane 1950 yo, te fè yon vizit pèsonèl nan Morris an 1935 kote li menm ak mari l te montre yon kiryozite pou Occidental epi envite l pou l pale nan lang nan, sa ki te amelyore anpil opinyon Berger sou òganizasyon an.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1948, pg. 85|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=85&size=45|access-date=2022-01-23|website=anno.onb.ac.at}}</ref> An 1945, IALA te anonse ke li te planifye pou kreye pwòp lang li epi li te montre kat vèsyon posib anba konsiderasyon, yo tout yo te natiralistik[64] kòm opoze ak chema. An jeneral, oksidantal yo te kontan dèske IALA te deside kreye yon lang ki sanble nati konsa ak oksidantal, yo te wè li kòm yon asosyasyon kredib ki te bay diskisyon yo enpòtan pou yon lang oksilyè ta dwe soti nan etid lang natirèl olye pou yo eseye anfòm. yo nan yon sistèm atifisyèl. Ric Berger te patikilyèman pozitif nan dekri lang kap vini an kòm yon viktwa pou lekòl natirèl la[64] ak "prèske menm lang lan" an 1948.[65] Berger te toujou gen rezèvasyon, sepandan, dout si yon pwojè ki gen yon aspè ak estrikti menm jan an ta kapab "toudenkou lakòz prejije [kont lang planifye] tonbe epi kreye inite nan mitan patizan yo nan lang entènasyonal yo".[66] Berger te pè tou ke li ta ka tou senpleman "dispèse patizan yo nan lang natirèl la san anyen pa montre pou li" apre Occidental te kreye "inite nan lekòl la naturalistik" pou lontan.[66] Pandan ke de lang yo te gen 90 pousan vokabilè ki idantik[67] san diferans òtograf yo te pran an konsiderasyon (egzanp ak filosofie ak filozofi konsidere kòm menm mo a), estriktirèl ak derivasyon yo te trè diferan. Règ De Wahl nan Occidental te sitou elimine vèb laten doub tij (vèb tankou aji: ager, aji- oswa voye: mitter, miss-), alòske Interlingua te senpleman aksepte yo kòm yon pati ak pati nan yon sistèm natirèl.[68] Lang kontwòl yo (Italyen, Panyòl ak/oswa Pòtigè, Fransè, Angle) itilize pa Interlingua pou fòme vokabilè li yo anplis mande pou yo jwenn yon mo elijib nan twa lang sous ("règ twa a"),[69] ki ta konfli ak substra jèrmanik Occidental la ak divès lòt mo ki ta pa elijib pa definisyon nan yon lang inifye ki te kenbe metodoloji Interlingua a. Interlingua te pèmèt tou opsyonèl konjigezon vèbal iregilye tankou so, pitit gason ak sia kòm premye moun sengilye, twazyèm-person pliryèl ak konjonktif fòm esser, vèb 'yo dwe'.[70] Occidental te tou toujou refè apre lagè a. Cosmoglotta te kontinye rapòte nan 1946 sou ki moun ki te siviv lagè a, ki moun ki nan mitan yo te pare yo patisipe ankò ak moun ki te toujou soti nan kontak.[71][72] Magazin nan te gen anpil presyon sou finansman pa depans enprime apre lagè a ak enkapasite li nan kolekte peman nan sèten peyi,[73] yon kontras ki make ak IALA ki byen finanse[74] ki baze nan New York.[75] Politik entènasyonal te yon lòt difikilte pou Oksidantalis apre lagè a. Kòmansman Gè Fwad la te kreye yon sitiyasyon alèz pou Inyon-Occidental la,[76][77][78] ki gen non malerezman kowenside ak sa yo ki nan yon lig politik anti-Ris; Oksidantal Swis yo te kwè se poutèt sa tout lèt de Wahl te soti nan Tallinn te entèsepte.[79] De Wahl te rete inyorans de devlopman nan lang ak pwopozisyon an pou tout rès lavi l '.[80] Nan kòmansman ane 1948, Oksidansyen Tchekoslovak yo te kòmanse mande yon nouvo non ki ta pèmèt yo kontinye aktivite lengwistik yo san sispèk, yo te pwopoze non Interal (International auxiliari lingue), a ke sendika a te reponn ke tèm Interlingue a ta pi apwopwiye ak yo. yo te lib pou prezante lang lan kòm "Interlingue (Occidental)", oswa menm retire mansyone nan Occidental nan parantèz si yo te vle.[81] Ric Berger te kòmanse defann yon chanjman nan non soti nan Occidental a Interlingue an 1948[82] ki li te espere tou ta ede nan yon fizyon ant de lang yo.[83] Vòt ofisyèl sou chanjman non an nan Interlingue te fèt an 1949 epi yo te pase ak 91 pousan sipò, ki fè non ofisyèl la Interlingue, ak Interlingue (Occidental) tou pèmèt, kòmanse septanm 1949.[84] Premye Interlingua an 1951 te febli Interlingue-Occidental, ki jouk lè sa a pa t gen konteste nan domèn lang oksilyè planifikasyon natirèl. Pèsepsyon Vĕra Barandovská-Frank te genyen sou sitiyasyon an nan moman an te jan sa a (tradui soti nan Esperanto): : ''Nan domèn lang planifikasyon natiralistik Occidental-Interlingue te jis nan moman sa a pa te konteste (sitou apre lanmò Otto Jespersen, otè Novial), paske tout nouvo pwojè yo te prèske imitasyon li. Sa te aplike pou Interlingua tou, men li te pote avèk li yon diksyonè 27 000 mo lengwis pwofesyonèl mete ansanm ki te pote anpil respè, malgre nan prensip sèlman konfime chemen De Wahl te kòmanse a. [...] Nan sikonstans sa yo efò Ric Berger te fè pou deplase tout itilizatè Interlingue an masse nan Interlingua de IALA te yon chòk. Erezi li te lakòz dout ak entèripsyon nan sèk Interlingue, sitou apre li te vin patisipe nan piblikasyon "Revista de Interlingua". Lide ansyen nan yon fizyon natirèl nan tou de lang yo te montre yo te ireyèl, ak nouvo lang nan vin tounen yon rival li''.[85][86] Don Harlow menm jan an rezime ane 1951 pou Occidental: : ''Interlingua te gen yon sikonskripsyon pare. Prèske trant ane te pase depi kreyasyon Oksidantal, ki gen fòs nan monn "naturalis" la te anpeche lòt pwojè "naturalis" devlope pwòp mouvman yo. Men zetwal Occidental la te bese depi lagè a. Kounye a, tankou yon boulon ki soti nan ble a, te vini kado syèl la te voye sa a: yon nouvo lang konstwi menm plis "naturalistik" pase oksidantal. Malgre tout tantativ patizan oksidantal yo te fè pou evite inevitab la - pa egzanp, ak taktik tankou chanje non lang yo Interlingue - pifò oksidantis ki te rete yo te fè yon pelerinaj kout nan chapèl Interlingua''.[74] === Sispann ak renesans === Pandan ke migrasyon an nan anpil itilizatè yo nan Interlingua te febli anpil Interlingue, gout nan aktivite ki te vini an te piti piti e li te fèt sou plizyè deseni.[87] Cosmoglotta B sispann piblikasyon apre 1950, ak frekans Cosmoglotta A te kòmanse piti piti piti: yon fwa chak dezyèm mwa apati 1952, ak Lè sa a, yon fwa pou chak trimès soti nan 1963.[39] Lòt bilten nan Interlingue te kontinye parèt pandan tan sa a tankou ''Cive del Munde'' ([[Swis]]), ''Voce de Praha'' ([[Tchekoslovaki]]), ''Sved Interlinguist'' ([[Syèd]]), ''International Memorandum'' ([[Wayòm Ini]]), ''Interlinguistic Novas'' ([[Frans]]), ''Jurnal Scolari International'' ([[Frans]]), ''Buletine Pedagogic International'' (Frans), ''Super li Frontieras'' (Frans), ''Interlingue-Postillon'' (1958, Almay), ''Novas de Oriente'' (1958, Japon), ''Amicitie european'' (1959, Swis), ''Teorie e practice'' (Swis-Tchekoslovaki, 1967), ak ''Novas in Interlingue'' (Tchekoslovaki, 1971).<ref name=":4" /> Barandovská-Frank te kwè ke reflu nan enterè nan Occidental-Interlingue te fèt an konsè ak aje nan jenerasyon an ki te premye trase nan li soti nan lòt lang planifye: : ''Pifò nan moun ki enterese nan Interlingue te fè pati jenerasyon an ki te vin konnen alafwa ak Volapük, Esperanto ak Ido, pita sou jwenn solisyon ki pi estetik (esansyèlman natiralistik) nan Occidental-Interlingue. Answit, anpil moun te deplase nan Interlingua IALA a, ki sepandan pa t pwouve yo te gen plis siksè malgre enpresyon orijin syantifik li te fè, e moun ki te rete fidèl a Occidental-Interlingue pa t reyisi bay antouzyasm yo bay yon nouvo jenerasyon''.<ref name=":4" /> Aktivite nan Interlingue te rive nan yon ba pandan ane 1980 yo ak kòmansman ane 1990 yo, lè piblikasyon Cosmoglotta te sispann pou kèk ane. Pandan ke nimewo 269 te pibliye an 1972 apre yo fin pibliye yon fwa pa sezon ant 1963,<ref name=":3" /> nimewo 289 pa te rive jiska ete 2000<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, Summer 2000|url=http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm|access-date=2018-12-13|archive-date=2021-09-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20210922200525/http://cosmoglotta.narod.ru/Cg289/cg289.htm|url-status=live}}</ref> pou yon mwayèn de mwens pase yon nimewo chak ane. Dapre Harlow, "an 1985, dènye peryodik Occidental la, Cosmoglotta, te sispann piblikasyon, epi editè li a, Mesye Adrian Pilgrim, yo site kòm li te dekri Occidental kòm yon 'lang mò.'"<ref name="harlow2000" /> Yon dekad apre, yon fim dokimantè nan 1994 pa Steve Hawley ak Steyger sou lang ki planifye te entwodui Donald Gasper, oratè Interlingue, kòm "youn nan dènye moun ki rete nan lang oksidantal la". Menm jan ak lòt lang ki te planifye yo, arive Entènèt la te ankouraje Interlingue renesans<ref name=":10">{{Cite web|last=Barandovská-Frank|first=Vĕra|title=Latinidaj planlingvoj (AIS-kurso, 1 studunuo)|url=http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|access-date=2019-01-22|archive-date=2019-01-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20190123010131/http://interl.home.amu.edu.pl/interlingvistiko/Barandovska_Latinidaj_planlingvoj.pdf|url-status=live}}</ref>. Nan ane 1999 premye Yahoo! Gwoup nan Occidental te fonde, Cosmoglotta te kòmanse pibliye tanzantan ankò, ak lang nan te vin yon sijè nan diskisyon nan literati sou lang oksilyè.<ref>{{Cite web|title=IE-Munde – Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|url=https://www.ie-munde.com/historie.html|access-date=2019-01-30|website=www.ie-munde.com|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130162516/https://www.ie-munde.com/historie.html|url-status=live}}</ref> Yon egzanp se Liv Esperanto ki te pibliye an 1995 pa Harlow, ki te ekri ke Occidental te gen yon anfaz entansyonèl sou fòm Ewopeyen yo e ke kèk nan dirijan patizan li yo te adopte yon filozofi ewosantrik, ki te kapab anpeche pwopagasyon li.<ref name="harlow2000" /><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 33|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=39&size=45|access-date=2020-12-20|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203551/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=39&size=45|url-status=live}}</ref> Toujou, opinyon opoze a<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 64|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=68&size=45|quote=Yo confesse que yo vide poc in li Europan cultura del ultim 1900 annus quel es tam remarcabilmen preciosi. To quo es max visibil es tyrannie, oppression, guerres e nigri superstition.|access-date=2020-10-18|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415014456/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=68&size=45|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1949, p.108|url=http://cosmoglotta.pbworks.com/w/page/131845221/Cosmoglotta%20A%20149%20%28oct%201949%29|quote=In ti témpor yo esset in Sydney, e pro que yo havet grand interesse por li indigenes e volet converter mi blanc fratres a un bon opinion pri ili, yo scrit in li presse pri ti heroic action e comparat li brutalitá del blanc rasse con li conciliantie e self-sacrificie del negros.|access-date=2020-10-18|archive-date=2020-07-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20200724141051/http://cosmoglotta.pbworks.com/w/page/131845221/Cosmoglotta%20A%20149%20%28oct%201949%29|url-status=live}}</ref><ref name=":6" /> te komen tou nan kominote a ak Occidental te vin aderan nan anpil nasyon ki gen ladan nasyon Azyatik yo.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1937|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1937&size=45&page=114|quote=JAPAN: Kokusaigo-Kenkyusho, Daita 11-784, Setagaya, TOKIO (Pch. Tokio 62 061)|access-date=2019-01-29|archive-date=2021-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210415015404/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1937&size=45&page=114|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1958, p. 66, 77|website=[[GitHub]]|url=https://github.com/occidental-lang/occidental-lang.github.io/blob/master/resources/Cosmoglotta_V_1958.pdf|access-date=2020-12-22|archive-date=2021-09-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20210915114204/https://github.com/occidental-lang/occidental-lang.github.io/blob/master/resources/Cosmoglotta_V_1958.pdf|url-status=live}}</ref> Yon Wikipedya Interlingue te apwouve an 2004. Nan dènye ane yo, reyinyon ofisyèl moun ki pale entèlingue yo te rekòmanse: youn nan Ulm an 2013,<ref>{{Cite journal|title=Litt incontra in Ulm.|journal=IE-MUNDE (Revúe in Interlingue-Occidental) Numeró 7 – Octobre 2013}}</ref> yon lòt nan Minik nan 2014 ak twa patisipan,<ref>{{Cite web|url=https://www.ie-munde.com/incontra-de-interlingue-7-im-de-april-2014-in-muenchen.html|title=IE-Munde – Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|website=www.ie-munde.com|access-date=2019-01-30|archive-date=2019-01-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20190130162556/https://www.ie-munde.com/incontra-de-interlingue-7-im-de-april-2014-in-muenchen.html|url-status=live}}</ref> ak yon twazyèm nan Ulm ane kap vini an ak senk.<ref>{{Cite journal|title=TRIESIM MINI-INCONTRA DE INTERLINGUE|journal=IE-MUNDE (Revúe in Interlingue-Occidental) Numeró 11 – Octobre 2015}}</ref> Dènye ane yo te montre nouvo liv ki te pibliye nan Interlingue tankou Ti Prens la,<ref name=":0">{{Cite web|title=IE-Munde – Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|url=https://www.ie-munde.com/textus-in-interlingue.html|access-date=2022-01-23|website=www.ie-munde.com}}</ref> Levanjil Mak la,<ref name=":0">{{Cite web|title=IE-Munde – Jurnal e information pri Interlingue (Occidental)|url=https://www.ie-munde.com/textus-in-interlingue.html|access-date=2022-01-23|website=www.ie-munde.com}}</ref> Salute, Jonathan!<ref>[https://en.wikibooks.org/wiki/Salute,_Jonathan! Salute, Jonathan!]</ref>, ak zèv Vicente Costalago: ''Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas''<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/li-sercha-in-li-castelle-dewahl-e-altri-racontas/paperback/product-j2775p.html?page=1&pageSize=4 Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas]</ref>, ''Antologie hispan''<ref name ="antologie">[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/antologie-hispan/paperback/product-pmknpz.html?page=1&pageSize=4 Antologie hispan]</ref>, ''Fabules, rakontas e mites''<ref name ="fabules">[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/fabules-contes-e-mites/paperback/product-4g6ezk.html?page=1&pageSize=4 Fabules, racontas e mites]</ref> ak ''Li tresor de Fluvglant''<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/li-tresor-de-fluvglant/paperback/product-8grj8y.html?page=1&pageSize=4 Li tresor de Fluvglant]</ref>. == Filozofi langaj == [[File:Werbemarke für die Plansprache Occidental (Interlingue).jpg|thumb|Sticker soti nan 1930 te kreye pou mete aksan sou lizibilite a premye je: Li lingue quel vu comprende (Lang ou konprann) ak Occidental propaga se self (Occidental ankouraje tèt li).]] De Wahl te premye entwodui lang planifye atravè [[Volapük]], yon lang oksilyè entènasyonal ki te pibliye an 1879. De Wahl te fini vin youn nan itilizatè yo pi bonè nan [[Esperanto]] (''la lingvo internacia''), ke li te rankontre pou premye fwa an 1888 pandan peryòd li kòm yon Volapükist e pou ki li te nan pwosesis pou konpoze yon diksyonè nan tèm maren.<ref name=":9" /> Li te vin tounen yon patizan fervan nan Esperanto pandan plizyè ane kote li te kolabore ak Zamenhof sou kèk pati nan konsepsyon lang nan<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1927, p. 56|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=62&size=45|access-date=2020-12-20|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413204208/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1927&page=62&size=45|url-status=live}}</ref> e li te tradui youn nan premye zèv yo an Esperanto: "Princidino Mary", te pibliye an 1889. orijinèlman anba non Princino Mary. Li te rete yon Esperantis jiska 1894 lè vòt pou refòm Esperanto echwe; li te youn nan de jis ki te vote ni pou Esperanto san chanje, ni pou refòm ki te pwopoze pa Zamenhof, men pou yon refòm konplètman nouvo.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45|title=Cosmoglotta A, 1946, p. 19|access-date=2019-01-30|archive-date=2021-04-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210413203629/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1946&page=19&size=45|url-status=live}}</ref> Occidental pa t ap anonse pou yon 28 ane konplè apre de Wahl te abandone Esperanto, yon peryòd kote li te pase travay ak lòt kreyatè lang ap eseye devlope yon sistèm ki konbine natiralism ak regilarite, yon konbinezon ki te vin tounen yon pwen vann souvan referans nan la. pwomosyon oksidantal.<ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1929, p. 101|quote=Inter omni projectes, Occidental es li sol quel in altissim gradu ha penat satisfar li amalgamation del du quasi contradictori postulates: regularitá e naturalitá.|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=105&size=45|access-date=2021-05-11|archive-date=2021-05-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210511090145/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=105&size=45|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1938, p. 64|quote=Do secun li principies fundamental de Occidental: «junter quant possibil regularitá e naturalitá», just li form «radica» es li sol rect e apt por ti parol.|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&page=53&size=45|access-date=2021-05-11|archive-date=2021-05-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210511090144/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1938&page=53&size=45|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1929, p. 76|quote=Nu, si li europan popules va un die introducter un tal radical ortografic reforma in su lingues quam li turcos, it va esser natural que anc li lingue international va secuer ti reforma, ma til tande, noi pensa, noi have ancor sufficent témpor e prefere ne chocar li publica e destructer li etymologie, do li regularitá e naturalitá.|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&size=45&page=80|access-date=2021-05-11|archive-date=2021-05-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210511090131/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&size=45&page=80|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta A, 1929, p. 10|quote=Qui in li divers revues interlinguistic...retrosecue li labores de Wahl til lor origines, ti va constatar, que li autor de Occidental ja in su unesim publicationes esset un consecuent representant e protagonist del strict naturalitá del futuri lingue international; ma in contrast a altri interlinguistes del camp naturalistic, Wahl ha sempre accentuat que ti ci naturalitá deve accordar con plen regularitá del structura del lingue.|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=14&size=45|access-date=2021-05-11|archive-date=2021-05-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210511090137/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1929&page=14&size=45|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cosmoglotta B, 1935, p. 14|quote=Occidental esset publicat de Prof. E. de Wahl in 1922. It ha monstrat nos que li vocabularium del grand lingues de civilisation posse esser regularisat per un sistema de derivation admirabilmen simplic, sin arbitrari formes, sin inventet regules». Pro to Occidental es un excellent combination de naturalitá e regularitá. Ti du caracteres merita esser expresset in li insigne e yo proposi representar ti du atributes per li equigambi rect-triangul sur li diametre de un circul. Li equigambie expresse que li naturalitá e li regularitá esset tractat con egal cuidas per sr. de Wahl.|url=https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=14&size=45|access-date=2021-05-11|archive-date=2021-05-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20210512060218/https://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0m&datum=1935&page=14&size=45|url-status=live}}</ref> Pami moun de Wahl te travay avèk yo pandan y ap devlope Occidental te genyen Waldemar Rosenberger (Idiom Neutral), Julius Lott (Mundolingue), ak Antoni Grabowski (Modèn Latin pou yon tan, anvan li retounen nan Esperanto).[113][4] Metòd "patizan natiralism" sa yo t'ap chache a se te distilasyon mo ki egziste deja yo nan pati yo pou jwenn rasin entènasyonal yo anndan yo (tankou natiralizasyon nan nat-ur-al-is-ation), answit itilize nan lòt mo pou kenbe. mo rasin nan yon minimòm pandan w ap kenbe yon aparans natirèl.[114] Dekonpozisyon mo ki egziste deja yo te bay yon gwo kantite afiks. Pa egzanp, jis sa yo itilize pou fòme non ki refere a yon kalite moun se jan sa a: -er- (molinero – miller), -or- (redakteur – editè), -ari- (milyonè – milyonè), -on- ( espyon, espyon), -ard (mentard, mantè), -astr- (poetastro, powèt move), -es (franceso, franse), -essa (reyessa, larenn). Dapre de Wahl, li te toujou pi bon pou chwazi yon sifiks pwodiktif pase pou yo fòse yo envante nouvo mo soti nan radikal konplètman nouvo pita sou.[115] Anplis de sa, règ de Wahl te devlope pita pèmèt pou sòti regilye soti nan vèb laten doub-tij.[116] Delegasyon pou Adopsyon yon Lang Oksilyè Entènasyonal, yon gwoup akademisyen ki te fòme pou etidye pwoblèm yon lang entènasyonal e ki te rekòmande Esperanto ak refòm (ki mennen nan lang ke yo rele Ido), te fèt an 1907 anvan Occidental te anonse. Konsa, de Wahl te chwazi voye yon memorandòm prensip ki baze sou yon lang entènasyonal, yon memorandòm ki te rive apre komite a te deja ajourne.[117] Li te sèlman te note an pasan pa Louis Couturat, ki te deja abitye ak de Wahl ak kolaboratè li yo. Prensip yo ki endike nan memorandòm nan lis nan yon demann pou komite a deklare:[118] # ke okenn nan sistèm ki ekziste yo pa satisfezan; # ke lang entènasyonal pou konstwi a ta dwe baze sou materyèl entènasyonal; # ke li ta dwe gen yon sistèm egzak nan fòmasyon nan mo ki, pa pwòp règ li yo, jwenn mo ki vrèman entènasyonal; # ke li ta dwe gen yon gramè natirèl ki pa pwodui fòm ki pa natirèl; # ke li ta dwe gen yon òtograf entènasyonal. De Wahl pibliye an 1922 yon modifikasyon nan prensip Otto Jespersen ki di "Sa a lang entènasyonal pi bon ki nan chak pwen ofri pi gwo fasilite a pi gwo kantite a",[119] ki deklare ke lang entènasyonal la ta dwe pi fasil pou majorite moun ki bezwen. li (lit. ki moun ki dwe aplike li),[120] oswa nan lòt mo moun ki bezwen li nan relasyon entènasyonal yo.[121] De Wahl te kwè ke kantite moun ki pale yo pa t toujou bezwen pran an konsiderasyon, patikilyèman nan domèn espesyalize tankou botanik kote pou egzanp tèm Oenethera biennis (yon kalite plant) ta dwe aplike san okenn chanjman nan yon lang entènasyonal menm si tout popilasyon mondyal la nan botanik, moun ki pi souvan abitye ak ki gen anpil chans sèvi ak mo a, pa t 'depase 10,000.[120] Sa a tou implique ke mo ki fè pati kilti patikilye yo ta dwe enpòte san modifikasyon, ki De Wahl kwè te pote nouvo lide ki gen valè nan kilti Ewopeyen an ki te vin "malad" apre Premye Gè Mondyal la. Li te site tèm yo karma, ko-tau (kowtow). , geisha, ak mahdí an 1924 kòm egzanp sa yo ki pa ta dwe mete nan yon "korse vokal"[95] nan tèminezon obligatwa (egzanp karmo, koŭtoŭo, gejŝo, madho nan Esperanto) lè yo enpòte nan lang entènasyonal la: : ''Mo sa yo, toujou pa gwo kantite, te wè yon gwo ogmantasyon nan syèk ki sot pase a, ak nan tan kap vini an ap grandi nan pwopòsyon tèt nèg lè, atravè kominikasyon entènasyonal, lide yo nan kilti ki estab Oriental yo pral inonde ak enfliyanse Ewòp la malad, ki se. kounye a pèdi ekilib li. Epi plis mo yo gate, se plis ide yo reprezante yo pral gate.[95]'' Nan yon atik sou devlopman nan fiti lang, de Wahl te ekri an 1927 ke akòz dominasyon Ewopeyen an nan syans yo ak lòt domèn Occidental te mande pou yon fòm ak derivasyon rekonèt pou Ewopeyen yo, men ke li ta dwe tou ekipe ak yon estrikti gramatikal ki kapab pran. sou plis analyse, fòm ki pa sòti nan tan kap vini an (tankou ekivalan "bake man" pou baker oswa "wise way" pou sajès) si tandans lengwistik atravè lemond yo te kòmanse montre yon preferans pou yo.[122] De Wahl te kwè ke te gen yon bon balans yo dwe kenbe ant regilarite schematic kont natiralism nan yon lang entènasyonal, kote twòp nan ansyen an ka pratik pou elèv k ap aprann bonè a men degoutan pou yon oratè, ak vis vèrsa: :''Eksepsyon yo pa fè pou fè etid pi difisil pou etranje, men pou fè pale pi kout ak pi likid [...] Li klè ke nan lang sa a kòm youn ki pi enpèsonèl, abstrè ak biznis nan tout, regilarite pral pi plis ak plis. elaji pase nan tout lòt lang nasyonal ak tribi ak idiom. Men, li p'ap janm ka rive jwenn yon chematism total [...] Epitou isit la solisyon reyèl la pral yon amonizasyon nan de prensip kontrè yo. Li mande pénétration sansib nan nesesite reyèl la nan ensten an nan superpopulasyon entènasyonal la."[123]'' Pandan ke prensipalman Romans nan vokabilè,[124][125][126] de Wahl te chwazi pou yon gwo substra jèrmanik ki li te santi li te plis ekspresyon pou vokabilè teknik ak materyèl (pwòp tèt ou, ost (lès), svimmar (naje), bab panyòl, elatriye), ak vokabilè romans ak grèk ki pi apwopwiye nan derivasyon mo entènasyonal yo (fémina pou fanm fòme feminen, can pou chen fòme canin (kanin), elatriye) ansanm ak konsepsyon mantal, kòporèl ak natirèl.[127] ] Ti lang romans tankou Laden, Provençal (Occitan) ak Catalan ansanm ak kreyòl yo te enpòtan nan devlopman Occidental pou de Wahl,[128][129] ki te ekri osi bonè ke lè 1912 ke lang li te devlope te pi sanble ak provensal pase. Italyen oswa Panyòl.[130] Magazin Swis Der Landbote te fè yon kòmantè menm jan an pandan y ap revize lang nan 1945, kòmante komik ke "li nan kèk egzanp yo nan Occidental ba nou enpresyon nan yon mwatye aprann Catalan pa yon etranje ki pa konprann anpil gramè a." 131] De Wahl ensiste ke aparans natirèl Occidental la pa vle di enpòtasyon an gwo nan ekspresyon nasyonal ak itilizasyon, e li te avèti ke fè sa ta mennen nan dezòd. Youn nan atik li yo sou sijè sa a te dirije sou itilizatè angle ak franse ki li te kwè mal te wè Occidental kòm yon melanj de yo: "(Aparans chaotic Occidental a) se pa fòt nan Occidental tèt li, men pito sa nan itilizatè li yo ak espesyalman nan. Fransè ak angle, oswa moun ki panse ke lang entènasyonal la ta dwe yon melanj de lang sa yo [...] sa se yon erè fondamantal, sitou si fòm sa yo prezante eksepsyon ak iregilarite nan sistèm Occidental la."[132] Alphonse Matejka te ekri. nan Cosmoglotta ke de Wahl "toujou reklame yon minimòm de otonomi pou lang li epi li te goumen anmè kont tout pwopozisyon ki te gen entansyon ogmante natiralism nan lang nan sèlman nan avèg imite lang romans yo, oswa jan de Wahl te di bridman nan youn nan lèt li yo bay. mwen, 'pa simante franse oswa angle'".[133] Lefètke Occidental te fè erè sou bò regilarite a te mennen nan vokabilè ki te toujou rekonèt men diferan de nòm entènasyonal la, tankou ínpossibil nan plas enposib (ín + poss + ibil), syantifik (syantifik, soti nan scient-ie + -ic), ak deskripsyon (deskripsyon, soti nan deskripsyon-r + -tion). Sa a se youn nan pi gwo diferans ki genyen ant li ak Interlingua, ki gen yon vokabilè ki soti nan sa yo rele 'pwototip'[134] (zansèt ki pi resan komen nan lang sous li yo) pandan Interlingue/Occidental konsantre sou derivasyon aktif, espontane. Vokabilè yo te jije teknikman akseptab menm si li pa t matche ak fòm nan lòt lang vivan, ak mo sa yo ki sòti dekri kòm "fòm ke lang vivan ta kapab pwodwi lè l sèvi avèk pwòp mwayen yo".[135] === Vokabilè === Menmsi li te sanble favorab pou fanmi lang romans la, de Wahl pa t 'wè Occidental kòm yon lang romans epi li pa t tolere okenn nasyonalis oswa chovinism nan chwa mo yo pou lang nan. Opinyon li sou jistis nan chwa vokabilè a te ke: "Kèlkeswa anpil espesyal, nouvo, mo enpòtan chak [kilti] te respektivman te ajoute nan kilti imen an komen, anpil yo resevwa."[136] Nan yon atik ki rele "International o. Romanic" (Entènasyonal oswa Romans) an 1929, li te bay egzanp nan yon kantite kategori nan ki lang patikilye te gen yon enfliyans patikilyèman gwo. Sa yo enkli grèk pou syans ak filozofi (teorema, teosofie, astronomie), Latin pou politik ak lalwa (sosyal, republica, komisyon), Scandinavian, Olandè ak angle pou navigasyon (log, fregatte, mast, brigg, bote), ak plizyè lòt. vokabilè entènasyonal ki soti nan lòt lang (sabat, alkòl, sultan, divan, nirvana, orang-utan, bushido, té, dalai-lama, sigar, djaz, zèb, bumerang, elatriye).[136] === Senbòl === Senbòl Oksidantal la ak dimansyon li yo[137] yo te chwazi an 1936 apre kèk deliberasyon ak anpil lòt senbòl pwopoze ki te gen ladann lèt stilize, yon etwal (tankou nan Esperanto ak Ido), yon solèy kouche pou reprezante solèy la nan lwès (lwès la). ), yon glòb, ak plis ankò.[138] Titil la, deja itilize pa Occidental-Union, te finalman chwazi dapre senk kritè:[139] karaktè senbolik, senplisite, orijinalite, fasil pou yo konfonn ak yon lòt senbòl, ak pou yo te bikromatik (gen de koulè) kontrèman ak polikromatik. . Pi lwen pase senk kritè yo, oksidantal yo nan epòk la referans avantaj ki genyen nan mank de yon siyifikasyon fiks pou tilde nan esfè piblik la, ak resanblans li nan yon fòm vag, ki vle di lapawòl.[139] == Literati == Pifò nan tèks yo literè nan Interlingue, tou de orijinal ak tradui, yo te pibliye nan Cosmoglotta. Lòt tèks yo te pibliye nan jounal la "Helvetia", ak lòt moun, nan yon limit pi piti, nan fòm liv. Literati entè-lang kapab divize an plizyè peryòd : * Premye peryòd ant 1921 ak 1927 * Peryòd Vyèn ant 1927 ak 1949 * Peryòd estanasyon ant 1950 ak 1999 * Renouvèlman soti nan 1999 Dènye travay literè ki te pibliye nan Interlingue la te : * ''Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas'', ekri pa Vicente Costalago e ki te pibliye 27 mas 2021<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/li-sercha-in-li-castelle-dewahl-e-altri-racontas/paperback/product-j2775p.html?page=1&pageSize=4 Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas]</ref> * ''Antologie hispan'', di [[Vicente Costalago]] ekri pa Vicente Costalago e ki te pibliye 2021.<ref>[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/antologie-hispan/paperback/product-pmknpz.html?page=1&pageSize=4 Antologie hispan]</ref> * ''Fabules, racontas e mites'', ekri pa Vicente Costalago e ki te pibliye 2021.<ref name ="fabules">[https://www.lulu.com/en/en/shop/vicente-costalago-v%C3%A1zquez/fabules-contes-e-mites/paperback/product-4g6ezk.html?page=1&pageSize=4 Fabules, racontas e mites]</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://occidental-lang.com Occidental: The International Auxiliary Language] [[Kategori:Interlingue]] d7pm58ogtwtrdnzpq646b3y8a9j4ykd Edisyon Floraison 0 80716 804853 793748 2022-08-09T21:33:37Z Gilles2014 15418 /* Istwa */ wikitext text/x-wiki '''Edisyon Floraison''' se yon [[mezon edisyon]] ann [[Ayiti]], ki te kreye an 2018. == Istwa == Edisy Floraison, ki te kreye an 2018 pa yon gwoup jèn Ayisyen ki soti nan divès mache nan peyi a ki rankontre nan kapital la ([[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]). Mezon edisyon an deja pibliye plizyè rekèy powèm ki abòde divès sijè tankou patri a, lanmou, viv ansanm, idantite ayisyèn, elatriye. Li genyen ladan li yon komite lekti ki dwe evalye tèks la e se daprè rapò ak remak komite lekti yo òganize atelye ekriti avèk otè a apre koreksyon tèks la e anvan yo diskite sou kontra a.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE/culture&rebmun=4328|title=Les éditions Floraisons, un nouveau souffle de la production littéraire en Haïti|website=lenational.org/|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> De (2) premye rekèy powèm pibliye yo : “ ''Zefele, yon powèm boula'' ” pa Jean Verdin Jeudi ak “ ''Vavari'' ” pa Samuel Clermont, rele Diamant Noir.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/222031/floraison-la-passion-est-le-debut-de-toute-grande-realisation|title=Floraison : la passion est le début de toute grande réalisation|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste|access-date=29 oktòb 2020}}</ref> Madi 12 fevriye 2019, ''Tanbou literè'' ak edisyon Floraison te òganize yon evènman nan Direksyon Nasyonal Liv pou vann-siyati ''Vavari'', rekèy powèm Samuel Clermont ekri.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.presslakay.net/vente-signature-du-livre-vavari-de-samuel-clermont-le-mardi-12-fevrier-a-dnl/|title=Vente-signature du livre “Vavari” de Samuel Clermont le mardi 12 février à DNL|date=5 fevriye 2019|website=presslakay.net|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Edisyon Floraison te patisipe nan fwa literè ann Ayiti tankou [[Livres en Liberté]], [[Marathon du Livre]], Festival Pawoli, Festival entènasyonal literati kreyòl, pami lòt. Yo te envite nan Jeux Dits Pwezi, jedi 5 mas 2020, epi yo te ekspoze tit yo bay [[Jakmèl (komin)|lektè Jakmèl]] yo. Jean Verdin Jeudi, yon jèn powèt, se direktè administratif mezon edisyon sa a ki pibliye ni sou non otè ni sou non piblikatè plizyè kategori zèv.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://plimay.com/entretien-avec-jean-verdin-jeudi-directeur-administratif-des-editions-floraison/|title=Entretien avec Jean Verdin Jeudi, directeur administratif des Éditions Floraison -|date=6 mas 2020|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Nan mwa desanm 2019, youn nan otè mezon edisyon sa a te envite donè 58èm edisyon Livres en Liberté, ki te òganize nan vil [[Ti Twou de Nip (komin)|Ti Twou de Nip]] e ki te rankontre jèn ki soti nan plizyè vil nan peyi a. Lòt otè edisyon an te patisipe tankou [[Handgod Abraham]], Christopher A. Jasmin, Jean Verdin Jeudi ak Samuel Clermont akonpaye pa de (2) lòt otè, Jacob Jean Jacques ak [[Adlyne Bonhomme]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://sibellehaiti.com/livres-en-liberte-une-belle-58e-edition/|title=Livres en Liberté, une belle 58e édition|date=6 janvye 2020|website=sibellehaiti.com|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Piblikasyon senk (5) pi bon tèks ki soti nan yon konkou ekip ''Le Temps Littéraire'' te òganize nan Edisyon Floraison.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://letempslitteraire.com/2020/07/06/le-temps-litteraire-concours-de-nouvelles-2020-phase-2/|title=Le Temps Littéraire : Concours de nouvelles 2020 - Phase 2|date=6 jiyè 2020|website=letempslitteraire.com|publisher=Le Temps Littéraire||access-date=5 oktòb 2020}}</ref> == Piblikasyon == === Pwezi === * 2018 : ''Vavari'', Samuel Clermont * 2018 : ''Zefele'', Jean Verdin Jeudi * 2019 : ''Ancolie'', Christopher A. Jasmin * 2019 : ''Mamòte'', Billy Doré * 2019 : ''Anba dra'', [[Handgod Abraham]] * 2019 : ''Kolye an demon'', Frantzley Valbrun * 2020 : ''Poème à l'ombre de la mondialisation'', Douglas Zamor * 2020 : ''Limbes qui tremblent suivi de Adlyne de sel et d'eau'', Adelson Elias * 2020 : ''À défaut d'une lettre, je t'écris un poème'', Jean Verdin Jeudi * 2020 : ''Spirale'', Carlos Molière * 2020 : ''Bien mal et mo contraire'', Carlos Molière. === Nouvèl === * 2020 : ''Kri zantray'', Edoualda Blaise, Goldo Dieudonné, Mackendy Osnaq Jacquet == Distenksyon == * Desanm 2019, Billy Doré, otè de "''Mamòte"'', envite donè 58yèm edisyon Livres en Liberté<ref>{{fr}} {{cite web|website=rezonodwes.com |title=Billy Doré invité d’honneur de la 58ème édition Livres en Liberté |url=https://rezonodwes.com/2019/12/27/billy-dore-invite-dhonneur-de-la-58eme-edition-livres-en-liberte/ |publisher=Rezo Nòdwès |date=28 desanm 2019|accessdate=5 oktòb 2020}}</ref> == Nòt ak referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://rezonodwes.com/2020/01/30/la-59e-edition-de-livres-en-liberte-a-mis-des-couleurs-dans-la-ville-daquin/ 59yèm edisyon Livres en Liberté nan vil Aken] sou rezonodwes.com * [https://palmes-magazine.com/retour-sur-la-6e-edition-de-livakte-camping/ 6e edisyon de LivAkTe camping] sou palmes-magazine.com [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Mezon edisyon]] h819qm68iq8ndsgpeumtixd264948n2 804854 804853 2022-08-09T21:34:36Z Gilles2014 15418 /* Pwezi */ wikitext text/x-wiki '''Edisyon Floraison''' se yon [[mezon edisyon]] ann [[Ayiti]], ki te kreye an 2018. == Istwa == Edisy Floraison, ki te kreye an 2018 pa yon gwoup jèn Ayisyen ki soti nan divès mache nan peyi a ki rankontre nan kapital la ([[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]). Mezon edisyon an deja pibliye plizyè rekèy powèm ki abòde divès sijè tankou patri a, lanmou, viv ansanm, idantite ayisyèn, elatriye. Li genyen ladan li yon komite lekti ki dwe evalye tèks la e se daprè rapò ak remak komite lekti yo òganize atelye ekriti avèk otè a apre koreksyon tèks la e anvan yo diskite sou kontra a.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE/culture&rebmun=4328|title=Les éditions Floraisons, un nouveau souffle de la production littéraire en Haïti|website=lenational.org/|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> De (2) premye rekèy powèm pibliye yo : “ ''Zefele, yon powèm boula'' ” pa Jean Verdin Jeudi ak “ ''Vavari'' ” pa Samuel Clermont, rele Diamant Noir.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/222031/floraison-la-passion-est-le-debut-de-toute-grande-realisation|title=Floraison : la passion est le début de toute grande réalisation|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste|access-date=29 oktòb 2020}}</ref> Madi 12 fevriye 2019, ''Tanbou literè'' ak edisyon Floraison te òganize yon evènman nan Direksyon Nasyonal Liv pou vann-siyati ''Vavari'', rekèy powèm Samuel Clermont ekri.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.presslakay.net/vente-signature-du-livre-vavari-de-samuel-clermont-le-mardi-12-fevrier-a-dnl/|title=Vente-signature du livre “Vavari” de Samuel Clermont le mardi 12 février à DNL|date=5 fevriye 2019|website=presslakay.net|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Edisyon Floraison te patisipe nan fwa literè ann Ayiti tankou [[Livres en Liberté]], [[Marathon du Livre]], Festival Pawoli, Festival entènasyonal literati kreyòl, pami lòt. Yo te envite nan Jeux Dits Pwezi, jedi 5 mas 2020, epi yo te ekspoze tit yo bay [[Jakmèl (komin)|lektè Jakmèl]] yo. Jean Verdin Jeudi, yon jèn powèt, se direktè administratif mezon edisyon sa a ki pibliye ni sou non otè ni sou non piblikatè plizyè kategori zèv.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://plimay.com/entretien-avec-jean-verdin-jeudi-directeur-administratif-des-editions-floraison/|title=Entretien avec Jean Verdin Jeudi, directeur administratif des Éditions Floraison -|date=6 mas 2020|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Nan mwa desanm 2019, youn nan otè mezon edisyon sa a te envite donè 58èm edisyon Livres en Liberté, ki te òganize nan vil [[Ti Twou de Nip (komin)|Ti Twou de Nip]] e ki te rankontre jèn ki soti nan plizyè vil nan peyi a. Lòt otè edisyon an te patisipe tankou [[Handgod Abraham]], Christopher A. Jasmin, Jean Verdin Jeudi ak Samuel Clermont akonpaye pa de (2) lòt otè, Jacob Jean Jacques ak [[Adlyne Bonhomme]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://sibellehaiti.com/livres-en-liberte-une-belle-58e-edition/|title=Livres en Liberté, une belle 58e édition|date=6 janvye 2020|website=sibellehaiti.com|access-date=5 oktòb 2020}}</ref> Piblikasyon senk (5) pi bon tèks ki soti nan yon konkou ekip ''Le Temps Littéraire'' te òganize nan Edisyon Floraison.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://letempslitteraire.com/2020/07/06/le-temps-litteraire-concours-de-nouvelles-2020-phase-2/|title=Le Temps Littéraire : Concours de nouvelles 2020 - Phase 2|date=6 jiyè 2020|website=letempslitteraire.com|publisher=Le Temps Littéraire||access-date=5 oktòb 2020}}</ref> == Piblikasyon == === Pwezi === * 2018 : ''Vavari'', Samuel Clermont * 2018 : ''Zefele'', Jean Verdin Jeudi * 2019 : ''Ancolie'', Christopher A. Jasmin * 2019 : ''Mamòte'', Billy Doré * 2019 : ''Anba dra'', [[Handgod Abraham]] * 2019 : ''Kolye an demon'', Frantzley Valbrun * 2020 : ''Poème à l'ombre de la mondialisation'', Douglas Zamor * 2020 : ''Limbes qui tremblent suivi de Adlyne de sel et d'eau'', [[Adelson Elias]] * 2020 : ''À défaut d'une lettre, je t'écris un poème'', Jean Verdin Jeudi * 2020 : ''Spirale'', Carlos Molière * 2020 : ''Bien mal et mo contraire'', Carlos Molière. === Nouvèl === * 2020 : ''Kri zantray'', Edoualda Blaise, Goldo Dieudonné, Mackendy Osnaq Jacquet == Distenksyon == * Desanm 2019, Billy Doré, otè de "''Mamòte"'', envite donè 58yèm edisyon Livres en Liberté<ref>{{fr}} {{cite web|website=rezonodwes.com |title=Billy Doré invité d’honneur de la 58ème édition Livres en Liberté |url=https://rezonodwes.com/2019/12/27/billy-dore-invite-dhonneur-de-la-58eme-edition-livres-en-liberte/ |publisher=Rezo Nòdwès |date=28 desanm 2019|accessdate=5 oktòb 2020}}</ref> == Nòt ak referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://rezonodwes.com/2020/01/30/la-59e-edition-de-livres-en-liberte-a-mis-des-couleurs-dans-la-ville-daquin/ 59yèm edisyon Livres en Liberté nan vil Aken] sou rezonodwes.com * [https://palmes-magazine.com/retour-sur-la-6e-edition-de-livakte-camping/ 6e edisyon de LivAkTe camping] sou palmes-magazine.com [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Mezon edisyon]] 5o084aorlxfduidtn6hl9vby70xcn8w Rose-Marie Lamour 0 81034 804885 804815 2022-08-10T00:10:55Z Gilles2014 15418 Redirection supprimée vers [[Marie Rose Lamour]] wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] o4eyahvzn4vlc819efcc0lotlfcrvc6 804886 804885 2022-08-10T00:11:15Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Rose Marie Lamour]] vers [[Rose-Marie Lamour]] wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] o4eyahvzn4vlc819efcc0lotlfcrvc6 804889 804886 2022-08-10T00:13:45Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] a3w815q00exoysgntfvc6a5k68zwhbp 804890 804889 2022-08-10T00:15:14Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://anysquared.com/ArtAtColes/06fresko/RoseMarieBio.pdf Rose-Marie Lamour] sou anysquared.com * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] 9cwgsiski0plss4tjbe3h7dfy4mfzfu 804891 804890 2022-08-10T00:17:13Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose-Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi ki ap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://anysquared.com/ArtAtColes/06fresko/RoseMarieBio.pdf Rose-Marie Lamour] sou anysquared.com * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] kooff8rsqaqf6ijqsqo438mmncb8027 Marie Rose Lamour 0 81188 804883 796737 2022-08-10T00:01:39Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Marie Rose Lamour |foto= |tèks=Marie Rose Lamour |fonksyon= |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Marie Rose Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] 7556xdqoebv2aasc4f4qpjzdu1v2hd9 804884 804883 2022-08-10T00:04:57Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rose-Marie Lamour Lamour |foto= |tèks=Rose-Marie Lamour Lamour |fonksyon=pent |domèn=penti |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans=[[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Rose-Marie Lamour''' se yon atis pent kap viv nan [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ([[Ayiti]]). == Biyografi == Kay li te kraze nan tranblemann tè a, ni lekòl atizay FOSAJ (Foyer d'orientation et de soutien aux artistes jacméliens) kote li te kreye anpil nan zèv li. Rose Marie reprezante kouch fanm ki gen pouvwa otonòm kap grandi, sitou nan yon peyi kap soufri depi lontan nan mizè. Byenke li te pèdi yon sè nan tranbleman tè a, Rose-Marie te kontinye pouswiv atizay li ak travay li avè fèmte. Travay Rose yo bay yon rega panoramik sou tout sa ki konsène lavi ayisyèn. Li revele tout sekrè kilti ayisyen an sòti depi nan bote pastoral ak trankilite nan zòn rekile yo nan peyi a, rive jis nan pwofondè espirityèl [[vodou]] ayisyen an. Li sèlman te gen laj adolesan lè li tap dekouvri don penti a lakay li. Rose-Marie gen yon estil ki pwòp avè li, kote li reflete kiryozite jenès li epi li makonnen li ak rasin kiltirèl li. == Rekonpans == * Gran pri "Cécile Fatima"<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/136059/trente-femmes-honorees-a-jacmel |title=Trente femmes honorées à Jacmel |author=Claude Bernard Sérant |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=22 septanm 2014 |access-date=10 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://rose-marie-lamour.over-blog.com/ Sitwèb ofisyèl Rose-Marie Lamour] {{DEFAULTSORT:Lamour, Rose-Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent ayisyen]] o4eyahvzn4vlc819efcc0lotlfcrvc6 804888 804884 2022-08-10T00:13:09Z Gilles2014 15418 Redireksyon sou [[Rose-Marie Lamour]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Rose-Marie Lamour]] 9vv6wapx70x7gwt9dhuhgmhvve9pcm1 Jessica Nazaire 0 81385 804867 800770 2022-08-09T22:20:45Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jessica Nazaire |foto= |tèks=Jessica Nazaire |fonksyon=jounalis, fanm powèt |domèn=pwezi |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 jiyè]] [[1988]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[12 mas]] [[2022]] |lye lanmò=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò=[[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jessica Nazaire''', ki fèt [[17 jiyè]] [[1988]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri samdi [[12 mas]] [[2022]] nan menm vil, se yon jounalis ak fanm powèt [[Ayiti|ayisyèn]].<ref name="e4">{{fr}} {{cite web |title=Jessica Nazaire : « Je suis venue à l’écriture à un instant troublé de ma vie » |publisher=Le Nouvelliste |url=https://lenouvelliste.com/article/229688/jessica-nazaire-je-suis-venue-a-lecriture-a-un-instant-trouble-de-ma-vie |website=lenouvelliste.com |date=15 jen 2021 |accessdate=15 jen 2022}}</ref> == Biyografi == Jessica Nazaire te yon etidyan nan kominikasyon sosyal nan Fakilte Syans Imen nan [[Inivèsite Leta Ayiti]]. Kòm yon aktivis kiltirèl, li te youn nan inisyatè festival Entènasyonal Literati Kreyòl. Jenn powèt la te pami twa (3) ganyan Pri Kreyoliti. Gayan konpetisyon Petro Challenge la. Li te klase nan senk (5) premye ganyan yo nan konpetisyon Fanm ak Gason egal ego òganize sou tèm "pou pwomosyon nan lidèchip fi" pa Plan entènasyonal ak C3 Editions. ''Pwa grate'' pibliye pa Éditions de la rosée nan mwa fevriye 2019 se premye liv powèt la, ki te pasyone nan pwezi. == Zèv li yo == * 2019 ː ''Pwa grate'' == Rekonpans == * Pri "Poésie Petro Challenge" == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Jessica Nazaire] {{DEFAULTSORT: Nazaire, Jessica}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1988]] [[Kategori:Lanmò 2022]] lhvzwa3d5c7198z3p6shj8iwrtgygzs Zuma Jasmine Angela Lavertu 0 81583 804868 798295 2022-08-09T22:24:36Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Zuma Jasmine Angela Lavertu |foto= |tèks=Zuma Jasmine Angela Lavertu |fonksyon=aktris |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1995]] |lye nesans=[[Tigwav (komin)|Tigwav]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Zuma Jasmine Angela Lavertu''', ki fèt an [[1995]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Ayiti|ayisyèn]]. == Biyografi == Zuma Angela Jasmine Lavertu te fèt an 1995 nan Delatte, 7yèm seksyon kominal [[Tigwav (komin)|Tigwav]]. Pandan anfans li, li te renmen danse ak defile mòd. Aprè etid primè li, li pase 7 ane nan lise segondè Faustin Soulouque, kote li kòmanse li liv sou fanm epi dekouvri enjistis sosyal.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/amp/zuma-angela-jasmine-lavertu-une-passionnee-de-theatre/|title=Zuma Angela Jasmine Lavertu, une passionnée de théâtre|last=Adely|first=Molière|date=30 jiyè 2021|website=Palmes Magazine|access-date=20 mas 2022}}</ref> Okòmansman, li te antre nan "Mouvement littéraire culturel et artistique des jeunes" (Mouvman Literè, Kiltirèl ak Atistik Jèn (MOLICAJ) paske li te twouve vwa li san fòs pou li denonse move tretman. Li se pami onz (11) fanm chwazi Sant Pen Ayiti pou ekri sou tèm « Être femme, écriture de l'altérité ».<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://muselles.org/centre-pen-haiti-un-laboratoire-decrivaines-pour-produire-sur-le-theme-etre-femme-ecriture-de-lalterite/|title=Centre Pen Haïti : Un laboratoire d’écrivaines pour produire sur le thème “Être femme, écriture de l’altérité”|last=admin|date=2020-12-02|website=Mus'Elles|access-date=20 mas 2022}}</ref> Li kolabore ak asosyasyon FOUDIZÈ sou yon kou fòmasyon ki rele « Entre jeu de rôle et éducation communautaire » (" Ant jwe wòl ak edikasyon kominotè »).<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://sibellehaiti.com/haiti-culture-et-education-foudize-entre-jeu-de-role-et-education-communautaire/|title=Haïti / Culture et Education: FOUDIZÈ, entre jeu de rôle et éducation communautaire.|date=13 fevriye 2021|website=sibellehaiti.com|access-date=20 mas 2022}}</ref> Durcamel Alcius te di ke Zuma Jasmine Lavertu te yon enspirasyon pou li.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/public/index.php/article/204395/deux-haitiens-au-prix-rfi-theatre-2019|title=Deux Haïtiens au Prix RFI Théâtre 2019|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste|access-date=20 mas 2022}}</ref> == Prezans sou sèn == Li te patisipe nan festival entènasyonal pwezi kontanporen 1ye edisyon ant 18 ak 21 septanm 2019.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://loqueurbaine.com/transe-poetique/edition-2019/programmation/|title=Programmation|website=loqueurbaine.com|date=31 desanm 2018|access-date=20 mas 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Lavertu, Zuma Jasmine Angela}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1995]] okftxbsqhb5837k9bhztagnxfu8p4lr Titanic (fim, 1997) 0 81835 804835 804821 2022-08-09T19:25:45Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[File:Titanic (1997 film) logo.svg|thumb|logo fim]] '''''Titanic''''' se yon [[sinema ameriken|fim ameriken]] reyalize pa [[James Cameron]] ak soti an [[1997]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Pèsonnaj fiktif an 1996 === * [[Gloria Stuart]] kòm Rose Dawson Calvert (anvan DeWitt Bukater epi Dawson), (vye granmoun) * [[Bill Paxton]] kòm Brock Lovett, kowodinatè nan ekip fouy * [[Suzy Amis]] kòm Lizzy Calvert, pitit pitit fi Rose * [[Lewis Abernathy]] === Pèsonnaj fiktif sou Titanic an 1912 === * [[Leonardo DiCaprio]] kòm Jack Dawson * [[Kate Winslet]] kòm Rose * [[Billy Zane]] kòm Caledon « Cal » Hockley, fyanse Rose * [[Frances Fisher]] kòm Ruth DeWitt Bukater, manman Rose * [[Danny Nucci]] kòm Fabrizio De Rossi, zanmi italyen Jack * [[David Warner]] kòm Spicer Lovejoy, valè ak gad di kò Cal * [[Jason Barry]] kòm Tommy Ryan, pasaje twazyèm klas === Pèsonnaj istorik sou Titanic an 1912 === * [[Kathy Bates]] kòm [[Margaret Brown|Margaret « Molly » Brown]] * [[Victor Garber]] kòm [[Thomas Andrews]] , achitèk naval * [[Bernard Hill]] kòm [[Edward Smith|Edward John Smith]], kòmandan * [[Jonathan Hyde]] kòm [[Joseph Bruce Ismay]] * [[Eric Braeden]] kòm [[John Jacob Astor IV]] * [[Bernard Fox]] kòm [[Archibald Gracie]], kolonèl * [[Michael Ensign]] kòm [[Benjamin Guggenheim]] * [[Jonathan Evans-Jones]] kòm [[Wallace Hartley]], vyolonis * [[Mark Lindsay Chapman]] kòm [[Henry Wilde]] , asistan kòmmandan * [[Ewan Stewart]] kòm [[William McMaster Murdoch]] , premye ofisye * [[Jonathan Phillips]] kòm [[Charles Lightoller]] , ofisye an segon * [[Simon Crane]] kòm [[Joseph Boxhall]], katryèm ofisye * [[Ioan Gruffudd]] kòm [[Harold Lowe]] , senkyèm ofisye * [[Edward Fletcher]] kòm [[James Paul Moody|James Moody]], sizyèm ofisye * James Lancaster kòm [[Thomas Byles]], Pè * [[Lew Palter]] kòm [[Isidor Straus]] * [[Elsa Raven]] kòm [[Ida Straus]] * [[Martin Jarvis]] kòm [[Cosmo Edmund Duff Gordon]] * [[Rosalind Ayres]] kòm [[Lucy Christina Duff Gordon]] * [[Rochelle Rose]] kòm [[Lucy Noël Leslie Martha|Lucy Noël, kontès de Rothes]] * [[Scott G. Anderson]] kòm [[Frederick Fleet]], veyè * [[Paul Brightwell]] kòm [[Robert Hichens]] * [[Martin East]] kòm [[Reginald Lee]], veyè *[[Gregory Cooke]] kòm [[Jack Phillips]], radyotelegrafis * [[Craig Kelly (aktè)|Craig Kelly]] kòm [[Harold Bride]], l'opérateur radio * [[Liam Tuohy]] kòm [[Charles Joughin]], kizinye * [[Terry Forrestal]] kòm Joseph Bell, chèf mekanisyen <gallery perrow="7" mode="packed"> Fichye:Leonardo Dicaprio Cannes 2019.jpg| [[Leonardo DiCaprio]] an 2019. Fichye:Kate Winslet March 18, 2014 (headshot).jpg| [[Kate Winslet]] an 2014. Fichye:Billy Zane Photo Op GalaxyCon Raleigh 2019.jpg| [[Billy Zane]] an 2019. Fichye:Kathy Bates by Gage Skidmore.jpg| [[Kathy Bates]] an 2015. Fichye:Francis Fisher 2014.jpg| [[Frances Fisher]] an 2014. Fichye:Bill Paxton 2014 retouched.jpg| [[Bill Paxton]] an 2014. Fichye:Bernard Hill cropped.jpg| [[Bernard Hill]] an 2004. </gallery> == Istwa == Se te premye fim nan bidjè 1.84$ milya dola, jiskaske yo te depase an 2009 pa ''[[Avatar (fim, 2009)|Avatar]]'', yon lòt fim James Cameron, ogmante a 2,847$ milya dola. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0120338/ ''Titanic''] sou IMDb [[Kategori:1997]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] i7mttc8g2ilyitdsldwbmtd4swjwzs3 TOP MAG WORLD 0 85214 804881 804757 2022-08-09T23:48:50Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{delete|spam, autopromotion}} {{DISPLAYTITLE:TOP MAG WORLD}} [[Fichye:Logo_ofisyèl_Top_Mag_World.jpg|vignette|Logo ofisyèl TOP MAG WORLD]] Kreye pa Massénat James, TOP MAG WORLD se yon magazin sou entènèt ki espesyalize nan piblikasyon kontni miltimedya ak pwodiksyon atik kiltirèl. Sa se yon reyalite, nou pa ka pale de laprès jodi a san nou pa pran an kont medya sou entènèt. Chak ofri yon vizyon. Men, TOP MAG WORLD , ki te lanse nan mwa fevriye 2021, te fikse tèt li misyon pou enfòme sitwayen yo de tout aktyalite kap pase atravè mond lan. <ref>{{Cite web|url=https://safetypromo.net/news-james-massenat-lance-top-mag-world/|title=NEWS : James Massenat Lance Top Mag World {{!}} Safety Promo|date=2022-02-12|language=fr-FR|access-date=2022-07-11}}</ref> == Prezantasyon == * Tit : ''TOP MAG WORLD'' <ref>{{Cite web|url=https://thetalentinyou.com/lifestyle/top-mag-world-letoile-montante-des-medias-en-ligne/|title=TOP MAG WORLD, l'étoile montante des médias en ligne - THE TALENT IN YOU|last=judelin|date=2022-06-29|language=fr-FR|access-date=2022-07-11}}</ref> * Peryodisite : chak jou * Jan : Jeneralis * Fondatè : Massénat James * Dat fondasyon : fevriye 2021 * Peyi : ..... * Lang : Franse * Disponib sou ː Facebook, Twitter, Instagram, Youtube, LinkedIn, Telegram, Tiktok * Sitwèb : {{URL|https://topmagworld.com}} == Istwa == '''''[[Massénat James]]''''' lanse Top Mag World, nouvo platfòm li sou entènèt Nan mwa fevriye 2021, Massénat James te lanse TOP MAG WORLD , ki gen kòm misyon pou enfòme sitwayen yo de tout aktyalite kap pase atravè mond lan. Apenn te lanse, TOP MAG WORLD vini youn nan medya referans nan mond lan. Yon medya ki pa kwè nan pwopagann ak popilis. Diferans li an chita tou nan pèmanans paske li pran yon direksyon konplètman diferan. <ref>{{Cite web|url=https://jljpromo.com/index.php/amp/2022/06/29/top-mag-world-entre-la-passion-et-lamour-de-la-promotion/|title=TOP MAG WORLD, entre la passion et l’amour de la promotion|language=en-US|access-date=2022-07-11}}</ref> == Gade tou == * [[Lis jounal yo an Ayiti]] == Referans == <references /> == Lyen deyò == * [https://topmagworld.com/ Sitwèb ofisyèl ''Top Mag World''] [[Kategori:Jounal]] [[Kategori:Jounal sou nèt]] __INDEX__ {{DEFAULTSORT:Top Mag World}} emdmoqxits42hwvqyqfrwwf0opaynqx Transnistri 0 85304 804831 804805 2022-08-09T19:00:10Z Gilles2014 15418 /* Jeyografi */ wikitext text/x-wiki '''Transnistri''' oswa pa non ofisyèl li '''Pridnestrovien Moldavi Repiblik''', se yon peyi ki pa rekonèt pa Nasyonzini, ki se yon pati nan [[Moldavi]], sitiye ant nasyon yo nan Moldavi ak [[Ikrèn]] nan rejyon an [[Bessarabi]]. Tranistri sitiye sou bank yo nan la[[rivyè Dniestè]] ki te vin endepandan de Moldavi anvan [[Disolisyon Inyon Sovyetik]] la an [[1991]]. {{peyi |non_lokal=Приднестро́вская Молда́вская Респу́блика ([[Ris]])<br>Republica Moldovenească Nistreană ([[Lang woumen|Woumen]])<br>Придністро́вська Молда́вська Респу́бліка ([[Ikranyen]]) |non_kreyòl=Transnistri |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=Мы славим тебя, Приднестровье<br>(Nou chante lwanj Tranistri)<br>[[File:Гимн Приднестровской Молдавской Республики (на трёх языках).ogg|center]] |lang=[[Ris]], [[Lang woumen|Woumen]], [[Ikranyen]] |jantile=Tranistrien, Pridnestrovien |drapo_imaj=Flag of Transnistria (state).svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Transnistria.svg |fizo_orè= |kapital=[[Tiraspol]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Tranistri Ruble |monnen_kòd=PRB |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit= |chèf_non=[[Vadim Krasnoselsky]] |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=4,163 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2021 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=347 251 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat=[[2 septanm]], [[1990]] |endepandans_tip= |endepandans_de=[[Repiblik Sosyalis Sovyetik Moldavi|RSS Moldavi]] |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik=373 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Transnistria in Europe (zoomed).svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt= }} Moldavi pa rekonèt otonomi nan Tranistri akòz yo te fè pati teritwa Moldavi ak wè li plis kòm yon teritwa rebèl, pou ki li te gen yon lagè kont Tranistri nan ki li ta pèdi, akòz pi gwo eksperyans militè Tranistri a plis sipò [[Ris]]. peyi a milti-etnik, ki gen ladann Ris, Moldavi/Woumen ak Ikrenyen, pandan y ap lang prensipal li se Ris, kapital li se [[Tiraspol]]. Transnistri, [[Abkaz]], [[Sid Osetia]] ak [[Artsak]] yo se sèl nasyon ki rete nan epòk Sovyetik la, ki egziste nan konfli aktyèl la ki rele: [[Konfli jele]]. = Istwa = == Jewografi == = Politik = = Ekonomi = = Sosyete = = Vil Transnistri = Sèl ak gwo vil nan Transnistri, se kapital [[Tiraspol]], ki konsantre aktivite politik, endistriyèl ak prensipal yo. = Referans = = Lyen deyò = * [http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/country_profiles/3641826.stm Pwofil Trans-Dniestè], [[BBC News]].{{en}} [[Kategori:Moldavi]] [[Kategori:Peyi ki gen rekonesans limite]] to7pck0rnpn9p92fuzr981o43q41tew 804832 804831 2022-08-09T19:04:10Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Transnistri''' oswa pa non ofisyèl li '''Pridnestrovien Moldavi Repiblik''', se yon peyi ki pa rekonèt pa Nasyonzini, ki se yon pati nan [[Moldavi]], sitiye ant nasyon yo nan Moldavi ak [[Ikrèn]] nan rejyon an [[Bessarabi]]. Tranistri sitiye sou bank yo nan la[[rivyè Dniestè]] ki te vin endepandan de Moldavi anvan [[Disolisyon Inyon Sovyetik]] la an [[1991]]. {{peyi |non_lokal=Приднестро́вская Молда́вская Респу́блика ([[Ris]])<br>Republica Moldovenească Nistreană ([[Lang woumen|Woumen]])<br>Придністро́вська Молда́вська Респу́бліка ([[Ikranyen]]) |non_kreyòl=Transnistri |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=Мы славим тебя, Приднестровье<br>(Nou chante lwanj Tranistri)<br>[[File:Гимн Приднестровской Молдавской Республики (на трёх языках).ogg|center]] |lang=[[Ris]], [[Lang woumen|Woumen]], [[Ikranyen]] |jantile=Tranistrien, Pridnestrovien |drapo_imaj=Flag of Transnistria (state).svg |anblèm_imaj=Coat of arms of Transnistria.svg |fizo_orè= |kapital=[[Tiraspol]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Tranistri Ruble |monnen_kòd=PRB |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit= |chèf_non=[[Vadim Krasnoselsky]] |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=4,163 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2021 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=347 251 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat=[[2 septanm]], [[1990]] |endepandans_tip= |endepandans_de=[[Repiblik Sosyalis Sovyetik Moldavi|RSS Moldavi]] |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik=373 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Transnistria in Europe (zoomed).svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt= }} Moldavi pa rekonèt otonomi nan Tranistri akòz yo te fè pati teritwa Moldavi ak wè li plis kòm yon teritwa rebèl, pou ki li te gen yon lagè kont Tranistri nan ki li ta pèdi, akòz pi gwo eksperyans militè Tranistri a plis sipò [[Ris]]. peyi a milti-etnik, ki gen ladann Ris, Moldavi/Woumen ak Ikrenyen, pandan y ap lang prensipal li se Ris, kapital li se [[Tiraspol]]. Transnistri, [[Abkaz]], [[Sid Osetia]] ak [[Artsak]] yo se sèl nasyon ki rete nan epòk Sovyetik la, ki egziste nan konfli aktyèl la ki rele: [[Konfli jele]]. == Istwa == == Jewografi == == Politik == == Ekonomi == == Sosyete == == Vil Transnistri == Sèl ak gwo vil nan Transnistri, se kapital [[Tiraspol]], ki konsantre aktivite politik, endistriyèl ak prensipal yo. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/country_profiles/3641826.stm Pwofil Trans-Dniestè], [[BBC News]]. [[Kategori:Moldavi]] [[Kategori:Teritwa konteste]] 6h6qbuaz17cji368u7exafahw76v986 Robots (fim, 2005) 0 85308 804833 2022-08-09T19:12:38Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''''Robots''''' se yon [[sinema ameriken|fim animasyon ameriken]] de [[Chris Wedge]] ak [[Carlos Saldanha]] e soti an [[2005]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0358082 ''Robots''] sou IMDb [[Kategori:2005]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] wikitext text/x-wiki '''''Robots''''' se yon [[sinema ameriken|fim animasyon ameriken]] de [[Chris Wedge]] ak [[Carlos Saldanha]] e soti an [[2005]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0358082 ''Robots''] sou IMDb [[Kategori:2005]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] fohbgg38w2x2lm1vuxxni2e7wey6as2 804834 804833 2022-08-09T19:18:25Z Gilles2014 15418 /* Aktè */ wikitext text/x-wiki '''''Robots''''' se yon [[sinema ameriken|fim animasyon ameriken]] de [[Chris Wedge]] ak [[Carlos Saldanha]] e soti an [[2005]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Vwa anglèz === [[Fichye:Halle Berry red carpet.jpg|thumb|right|Aktris [[Halle Berry]] nan premyè prezantasyon fim.]] [[Fichye:Greg Kinnear, Robots premiere, 2005.jpg|thumb|ak aktè [[Greg Kinnear]], nan premyè prezantasyon fimtou .]] * [[Ewan McGregor]] : Rodney Copperbottom * [[Robin Williams]] : Fender * [[Halle Berry]] : Cappy * [[Mel Brooks]] : Bigweld * [[Stanley Tucci]] : Msye Copperbottom * [[Dianne Wiest]] : Madanm Copperbottom * [[Greg Kinnear]] : Ratchet * [[Paul Giamatti]] : Tim, gadyen * [[Jim Broadbent]] : Madanm Gasket * [[James Earl Jones]] : Bwat magazen * [[Amanda Bynes]] : Piper * [[Drew Carey]] : Crank * [[Harland Williams]] : Lug == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0358082 ''Robots''] sou IMDb [[Kategori:2005]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] 2hnwpd7q93kze3ah9tkfudytgjauc79 Jacques Adler Jean Pierre 0 85309 804839 2022-08-09T19:55:46Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan sidès [[Cayes-Jacmel]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|pu... wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan sidès [[Cayes-Jacmel]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 9dx78ewxsxhbupf8b764ry9atvckm95 804840 804839 2022-08-09T20:01:12Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] ikzgqdqd9800ck5wl8ee3sutb5r24qb 804844 804840 2022-08-09T20:17:21Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] g4qbsb2i35no20ox1h70dypfoicgr4a 804845 804844 2022-08-09T20:23:18Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM). == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] p9hgp2qypek7yx5nuz3uy0n5ubqyfnt 804846 804845 2022-08-09T20:27:16Z Gilles2014 15418 /* Pwezi */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM). == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] okvdrp5p7vxns4z1temrr68dh43l99g 804847 804846 2022-08-09T20:31:42Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM).<ref>{{en}} {{cite web |title=Jacques Adler Jean-Pierre - MEET |url=http://www.meetingsaintnazaire.com/Jacques-Adler-Jean-Pierre.html |website=meetingsaintnazaire.com |accessdate=22 mas 2022}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 96tmto7rjf2n1f81tqn4bhu2qipmwau 804848 804847 2022-08-09T20:38:58Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM).<ref>{{en}} {{cite web |title=Jacques Adler Jean-Pierre - MEET |url=http://www.meetingsaintnazaire.com/Jacques-Adler-Jean-Pierre.html |website=meetingsaintnazaire.com |accessdate=22 mas 2022}}</ref> === Tankou jounalis === Depi 2009, jounalis la kolabore ak magazin ak kwonik kiltirèl tankou nan "Matin Magazine" anime pa Esmeralda Milcé an 2009, "Puriel" ak "Paj kiltirèl" sou radio Caraïbes. An 2012, li te jwenn yon diplòm estaj nan [[Washington (district de Columbia)|Washington DC]] nan [[Voice of America]] nan kad "Program in Broadcast Journalism and Culture And Values". Li se Direktè jeneral Radio Télévision Espace depi 2015<ref>{{cite web|nom=Lucie |title=JEAN-PIERRE Jacques Adler |url=https://www.etonnants-voyageurs.com/JEAN-PIERRE-Jacques-Adler.html |publisher=Etonnants Voyageurs |date=8 avril 2022 |accessdate=8 avril 2022}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] i52cyzev6aosh0uapldwikw1bpdgd3o 804849 804848 2022-08-09T20:40:06Z Gilles2014 15418 /* Tankou jounalis */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM).<ref>{{en}} {{cite web |title=Jacques Adler Jean-Pierre - MEET |url=http://www.meetingsaintnazaire.com/Jacques-Adler-Jean-Pierre.html |website=meetingsaintnazaire.com |accessdate=22 mas 2022}}</ref> === Tankou jounalis === Depi 2009, jounalis la kolabore ak magazin ak kwonik kiltirèl tankou nan "Matin Magazine" anime pa Esmeralda Milcé an 2009, "Puriel" ak "Paj kiltirèl" sou radio Caraïbes. An 2012, li te jwenn yon diplòm estaj nan [[Wachintòn]] nan [[Voice of America]] nan kad "Program in Broadcast Journalism and Culture And Values". Li se Direktè jeneral Radio Télévision Espace depi 2015<ref>{{cite web|nom=Lucie |title=JEAN-PIERRE Jacques Adler |url=https://www.etonnants-voyageurs.com/JEAN-PIERRE-Jacques-Adler.html |publisher=Etonnants Voyageurs |date=8 avril 2022 |accessdate=8 avril 2022}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 8u1u2qb68210wbckdvtph9xmuc6lnaj 804850 804849 2022-08-09T20:40:32Z Gilles2014 15418 /* Tankou jounalis */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM).<ref>{{en}} {{cite web |title=Jacques Adler Jean-Pierre - MEET |url=http://www.meetingsaintnazaire.com/Jacques-Adler-Jean-Pierre.html |website=meetingsaintnazaire.com |accessdate=22 mas 2022}}</ref> === Tankou jounalis === Depi 2009, jounalis la kolabore ak magazin ak kwonik kiltirèl tankou nan "Matin Magazine" anime pa Esmeralda Milcé an 2009, "Puriel" ak "Paj kiltirèl" sou radio Caraïbes. An 2012, li te jwenn yon diplòm estaj nan [[Wachintòn]] nan [[Voice of America]] nan kad "Program in Broadcast Journalism and Culture And Values". Li se Direktè jeneral Radio Télévision Espace depi 2015.<ref>{{cite web|nom=Lucie |title=JEAN-PIERRE Jacques Adler |url=https://www.etonnants-voyageurs.com/JEAN-PIERRE-Jacques-Adler.html |publisher=Etonnants Voyageurs |date=8 avril 2022 |accessdate=8 avril 2022}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 1q7vbfozfblzk1vtabpspgu9oit5a59 804851 804850 2022-08-09T21:05:41Z Gilles2014 15418 /* Tankou jounalis */ wikitext text/x-wiki '''Jacques Adler Jean Pierre''', ki rele '''Bòs Madichon''', ki fèt an [[1977]] nan [[Kayjakmèl (komin)|Kayjakmèl]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[aktè]] ak jounalis kiltirel [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Jacques Adler Jean-Pierre, ki fèt an 1977 nan Kayjakmèl se yon powèt, yon jounalis kiltirèl, yon aktè, yon eskiltè, yon bibliyotekè. Li se fondatè sant kiltirèl Charles Moravia (CCCM).<ref>{{en}} {{cite web |title=Jacques Adler Jean-Pierre - MEET |url=http://www.meetingsaintnazaire.com/Jacques-Adler-Jean-Pierre.html |website=meetingsaintnazaire.com |accessdate=22 mas 2022}}</ref> === Tankou jounalis === Depi 2009, jounalis la kolabore ak magazin ak kwonik kiltirèl tankou nan "Matin Magazine" anime pa Esmeralda Milcé an 2009, "Puriel" ak "Paj kiltirèl" sou radio Caraïbes. An 2012, li te jwenn yon diplòm estaj nan [[Wachintòn]] nan [[Voice of America]] nan kad "Program in Broadcast Journalism and Culture And Values". Li se Direktè jeneral Radio Télévision Espace depi 2015.<ref>{{fr}} {{cite web|title=JEAN-PIERRE Jacques Adler |url=https://www.etonnants-voyageurs.com/JEAN-PIERRE-Jacques-Adler.html |publisher=Etonnants Voyageurs |date=8 avril 2022 |accessdate=8 avril 2022}}</ref> === Tankou powèt ak atis === Nan mwa me 2005, li patisipe "Les nuits amérindiennes en Haïti".<ref>{{fr}} {{cite web|title=Les nuits amérindiennes en Haïti |url=http://memoiredencrier.com/les-nuits-amerindiennes-en-haiti-3/ |accessdate=22 mas 2022}}</ref> Adler dirije avèk powèt [[Marc Exavier]] gwoup APOLECT (Actions Pour la Lecture). Li te dirije atelye lekti avèk etidyan imanitè nan kolèj La Providence Kambry-Loiseau kote li te direktè bibliyotèk la an 2008. Li se manm kabinè Minis Kilti a [[Marie Laurence Jocelyn Lassègue]] an 2009. Li te premye ekriven ayisyen ke Inyon Ekriven kebekwa te òganize nan [[Monreyal]] an 2015.<ref>{{fr}} {{cite web |title=Le poète haïtien Jacques Adler Jean Pierre à Montréal du 26 mai au 7 juillet |url=https://www.uneq.qc.ca/evenement/le-poete-haitien-jacques-adler-jean-pierre-a-montreal-du-26-mai-au-7-juillet/ |website=UNEQ |accessdate=22 mas 2022}}</ref> Jacques Adler Jean-Pierre se fondatè Sant Kiltirèl Charles Moravia kote li te kreye Rezidans Zanmitay an 2009 ak Bibliyotèk la Marc Exavier (BME) an 2014. Li se youn nan modèl komedyen an James Fleurissaint.<ref>{{fr}} {{cite web|title=Le comédien haïtien James Fleurissaint nous livre la clé de la diction poétique - Juno7 |url=https://www.juno7.ht/le-comedien-haitien-james-fleurissaint-nous-livre-la/ |website=juno7.ht |date=22 jen 2021|accessdate=8 avril 2022}}</ref> Powèt ak jounalis [[Dominique Batraville]] te resevwa pandan twa (3) mwa nan rezidans lan nan lane 2017.<ref>{{fr}} {{cite web|title=Trois mois de résidence à Jacmel pour Dominique Batraville, une thérapie réussie… |url=https://lenouvelliste.com/article/173454/trois-mois-de-residence-a-jacmel-pour-dominique-batraville-une-therapie-reussie |publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> == Zèv li yo == === Pwezi === * 2011 : ''Des mots pour mourir après l’amour'', edisyon Bas de page * 2013 : ''Zetwal anba wòb,'' C3 Édition<ref>{{cite news|author1=Alix Laroche|title=Haiti Littérature: Quand Jacques Adler Jean-Pierre voit des étoiles sous des robes|publisher=Haiti Press Network|date=7 me 2013| url=http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/art-a-spectacle/9372-haiti-litterature-quand-jacques-adler-jean-pierre-voit-des-etoiles-sous-les-robes}}</ref> * 2014 : ''Des mots pour mourir après l’amour, suivi de Lettre à ma fille'', C3 Édition * 2017 : ''Ti gri'', C3 Édition === Repòtaj === * 2016 : ''Bòs Madichon pa nan politik'' pwodui pa Radio Télévision Caraïbe<ref>{{fr}} {{cite web|title=Jacques Adler Jean-Pierre ou Bòs Madichon |url=https://lenouvelliste.com/article/157843/jacques-adler-jean-pierre-ou-bos-madichon |website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste |accessdate=8 avril 2022}}</ref> * 2022 : ''A Marc Guerson Philistin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou IMDb {{DEFAULTSORT:FAdler Jean Pierre, Jacques}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] cfx6b9iad0lpp5kksau3g9yd3egk1hr Kay Jakmèl (komin) 0 85310 804843 2022-08-09T20:16:41Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Kay Jakmèl (komin)]] vers [[Kayjakmèl (komin)]] wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Kayjakmèl (komin)]] 59v9mz9o43qxs1520y5ntgx7r35ja71 Adelson Elias 0 85311 804855 2022-08-09T21:44:16Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[enseignant]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] wikitext text/x-wiki '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[enseignant]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] 4nl923qn3k3kg34z75sdrk3jxoog749 804856 804855 2022-08-09T21:46:22Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[enseignant]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li te grandi nan Cité Solèy jiska laj 14 zan. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] ipmqencuzbmj63gsypdnetqnwqyvxbh 804861 804856 2022-08-09T22:02:41Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[ansèynan]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li grandi nan [[Site Solèy]] jiska laj 14 zan. Adelson pasyone sou literati, sitou pwezi. Li te kreye "Parenthèses littéraires" an 2018, yon klib echanj literè, ansanm avèk zanmi li, Wismy Faustin, ki renmen penti ak literati. Pou Adelson, "Parenthèses littéraires" se pwopozisyon yon lòt linivè pou jèn yo, yon espas ki pale ak yo de bagay ki pa fè mal epi ki file, nan yon fason, konsyans yo sou reyalite ki antoure a : pwezi a. Li dirije atelye pwezi e li pibliye lekti pwezi nan magazin ayisyen ak jounal chak jou. Li te kolabore tou sou de (2) antoloji, youn an 2016, ''Écrire pour ne pas oublier'', (omaj pou plizyè milye Ayisyen nan [[Siklòn Matthieu]]), lòt la an 2018, ''On assassine pas un poète'' (omaj a powèt Willems Édouard). == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] tiobzcncaghutgwqwsjxdl0zbdf3z3m 804862 804861 2022-08-09T22:05:01Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[ansèynan]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li grandi nan [[Site Solèy]] jiska laj 14 zan. Adelson pasyone sou literati, sitou pwezi. Li te kreye "Parenthèses littéraires" an 2018, yon klib echanj literè, ansanm avèk zanmi li, Wismy Faustin, ki renmen penti ak literati. Pou Adelson, "Parenthèses littéraires" se pwopozisyon yon lòt linivè pou jèn yo, yon espas ki pale ak yo de bagay ki pa fè mal epi ki file, nan yon fason, konsyans yo sou reyalite ki antoure a : pwezi a. Li dirije atelye pwezi e li pibliye lekti pwezi nan magazin ayisyen ak jounal chak jou. Li te kolabore tou sou de (2) antoloji, youn an 2016, ''Écrire pour ne pas oublier'', (omaj pou plizyè milye Ayisyen nan [[Siklòn Matthieu]]), lòt la an 2018, ''On assassine pas un poète'' (omaj a powèt Willems Édouard). == Zèv li yo == === Pwezi === * ''Ossements ivres'' * ''Limbes qui tremblent, suivi de Adlyne de sel et d’eau'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] n6kpz6a4bcfdua2fkqjw6usogj82lzf 804863 804862 2022-08-09T22:06:05Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], [[ansèyman]] ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li grandi nan [[Site Solèy]] jiska laj 14 zan. Adelson pasyone sou literati, sitou pwezi. Li te kreye "Parenthèses littéraires" an 2018, yon klib echanj literè, ansanm avèk zanmi li, Wismy Faustin, ki renmen penti ak literati. Pou Adelson, "Parenthèses littéraires" se pwopozisyon yon lòt linivè pou jèn yo, yon espas ki pale ak yo de bagay ki pa fè mal epi ki file, nan yon fason, konsyans yo sou reyalite ki antoure a : pwezi a. Li dirije atelye pwezi e li pibliye lekti pwezi nan magazin ayisyen ak jounal chak jou. Li te kolabore tou sou de (2) antoloji, youn an 2016, ''Écrire pour ne pas oublier'', (omaj pou plizyè milye Ayisyen nan [[Siklòn Matthieu]]), lòt la an 2018, ''On assassine pas un poète'' (omaj a powèt Willems Édouard). == Zèv li yo == === Pwezi === * ''Ossements ivres'' * ''Limbes qui tremblent, suivi de Adlyne de sel et d’eau'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] nafy9k34n3go4m5vdgvcz823ag65sk1 804864 804863 2022-08-09T22:10:36Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=delson Elias |foto= |tèks=delson Elias |fonksyon=powèt, ekriven, ansèyan |domèn=pwezi, literati, fòmasyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[2 janvye]] [[1983]] |lye nesans=[[Tigwav (komin)|Tigwav]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], ansèyan ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li grandi nan [[Site Solèy]] jiska laj 14 zan. Adelson pasyone sou literati, sitou pwezi. Li te kreye "Parenthèses littéraires" an 2018, yon klib echanj literè, ansanm avèk zanmi li, Wismy Faustin, ki renmen penti ak literati. Pou Adelson, "Parenthèses littéraires" se pwopozisyon yon lòt linivè pou jèn yo, yon espas ki pale ak yo de bagay ki pa fè mal epi ki file, nan yon fason, konsyans yo sou reyalite ki antoure a : pwezi a. Li dirije atelye pwezi e li pibliye lekti pwezi nan magazin ayisyen ak jounal chak jou. Li te kolabore tou sou de (2) antoloji, youn an 2016, ''Écrire pour ne pas oublier'', (omaj pou plizyè milye Ayisyen nan [[Siklòn Matthieu]]), lòt la an 2018, ''On assassine pas un poète'' (omaj a powèt Willems Édouard). == Zèv li yo == === Pwezi === * ''Ossements ivres'' * ''Limbes qui tremblent, suivi de Adlyne de sel et d’eau'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] 67duyemqx86j8hphukm8dxo1hs7ohy1 804865 804864 2022-08-09T22:14:40Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=delson Elias |foto= |tèks=delson Elias |fonksyon=powèt, ekriven, ansèyan |domèn=pwezi, literati, fòmasyon |diplòm= |etid= |dat nesans=[[2 janvye]] [[1983]] |lye nesans=[[Tigwav (komin)|Tigwav]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Adelson Elias''', ki fèt [[2 janvye]] [[1983]] nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] ([[Ayiti]]), se yon powèt, [[ekriven]], ansèyan ak [[jounalis]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li grandi nan [[Site Solèy]] jiska laj 14 zan. Adelson pasyone sou literati, sitou pwezi. Li te kreye "Parenthèses littéraires" an 2018, yon klib echanj literè, ansanm avèk zanmi li, Wismy Faustin, ki renmen penti ak literati. Pou Adelson, "Parenthèses littéraires" se pwopozisyon yon lòt linivè pou jèn yo, yon espas ki pale ak yo de bagay ki pa fè mal epi ki file, nan yon fason, konsyans yo sou reyalite ki antoure a : pwezi a. Li dirije atelye pwezi e li pibliye lekti pwezi nan magazin ayisyen ak jounal chak jou. Li te kolabore tou sou de (2) antoloji, youn an 2016, ''Écrire pour ne pas oublier'', (omaj pou plizyè milye Ayisyen nan [[Siklòn Matthieu]]), lòt la an 2018, ''On assassine pas un poète'' (omaj a powèt Willems Édouard). Li marye avèk fanm ekriven [[Adlyne Bonhomme]]. == Zèv li yo == === Pwezi === * ''Ossements ivres'' * ''Limbes qui tremblent, suivi de Adlyne de sel et d’eau'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT: Elias, Adelson}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1983]] 6rriftshj9nlll254mvyfmu7j162b24 Site Soley 0 85312 804858 2022-08-09T21:46:54Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Site Soley]] vers [[Site Solèy]] par-dessus une redirection wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Site Solèy]] 9ejxu8z2mutfo1nmf6qc3yudw2vdyus Diskite:Site Soley 1 85313 804860 2022-08-09T21:46:55Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Diskite:Site Soley]] vers [[Diskite:Site Solèy]] wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Diskite:Site Solèy]] m39kfek7tg13b745yf60vjledtlbhw4 Jean Dorcély 0 85314 804869 2022-08-09T22:58:35Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: {{moun |non=Jean Dorcély |foto= |tèks=Jean Dorcély |fonksyon=powèt, |domèn=pwezi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Delouis Dorcély''', rele '''Dédé''', ki fèt an [[1941]] nan Laplèn Kildesak, komin [[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] ([[Ayiti]]), se yon ekriven, powèt, pent, [[aktè]] ak... wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean Dorcély |foto= |tèks=Jean Dorcély |fonksyon=powèt, |domèn=pwezi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Delouis Dorcély''', rele '''Dédé''', ki fèt an [[1941]] nan Laplèn Kildesak, komin [[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] ([[Ayiti]]), se yon ekriven, powèt, pent, [[aktè]] ak pwofesè dramatik [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li se manm fondatè [[Sosyete Koukouy]] Ayiti ki se pitit Òganizasyon mouvman Kreyòl Ayisyen. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT:Dorcély, Jean}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1974]] mraf4ozkx1rdaf4rnj1kq5k0qpzca5o 804870 804869 2022-08-09T23:00:39Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean Dorcély |foto= |tèks=Jean Dorcély |fonksyon=powèt, ekriven, pent, pwofesè dramatik |domèn=pwezi, literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans=[[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Delouis Dorcély''', rele '''Dédé''', ki fèt an [[1941]] nan Laplèn Kildesak, komin [[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] ([[Ayiti]]), se yon ekriven, powèt, pent, [[aktè]] ak pwofesè dramatik [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li se manm fondatè [[Sosyete Koukouy]] Ayiti ki se pitit Òganizasyon mouvman Kreyòl Ayisyen. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT:Dorcély, Jean}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1974]] iis5zyquxx5cqgxnihe4n21mn1adywd 804874 804870 2022-08-09T23:32:37Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean Dorcély |foto= |tèks=Jean Dorcély |fonksyon=powèt, ekriven, pent, pwofesè dramatik |domèn=pwezi, literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans=[[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Delouis Dorcély''', rele '''Dédé''', ki fèt an [[1941]] nan Laplèn Kildesak, komin [[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] ([[Ayiti]]), se yon ekriven, powèt, pent, [[aktè]] ak pwofesè dramatik [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li se manm fondatè [[Sosyete Koukouy]] Ayiti ki se pitit Òganizasyon mouvman Kreyòl Ayisyen. == Zèv li yo == * ''Òfeliz'' (woman) * ''Mari Klè'' (nouvèl) * ''Melodyamou'' (pwezi) * ''Ensekirite'' (nouvèl) * ''Zwing'' (pwezi) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT:Dorcély, Jean}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1974]] d0c37oqcfo91fjsmwyhu42xjd1qdni1 804880 804874 2022-08-09T23:45:03Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Jean Dorcély |foto= |tèks=Jean Dorcély |fonksyon=powèt, ekriven, pent, pwofesè dramatik |domèn=pwezi, literati, penti |diplòm= |etid= |dat nesans=[[1941]] |lye nesans=[[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Jean Delouis Dorcély''', rele '''Dédé''', ki fèt an [[1941]] nan Laplèn Kildesak, komin [[Kwadèboukè (komin)|Kwadèboukè]] ([[Ayiti]]), se yon ekriven, powèt, pent, [[aktè]] ak pwofesè dramatik [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/237449/dede-yon-sanba-inivesel |title=Dédé : yon sanba inivèsèl |author=Jobnel Pierre ak Michel-Ange Hyppolite M.Ed |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=8 out 2022 |access-date=10 out 2022}}</ref> == Biyografi == Li se manm fondatè [[Sosyete Koukouy]] Ayiti ki se pitit Òganizasyon mouvman Kreyòl Ayisyen. == Zèv li yo == * ''Òfeliz'' (woman) * ''Mari Klè'' (nouvèl) * ''Melodyamou'' (pwezi) * ''Ensekirite'' (nouvèl) * ''Zwing'' (pwezi) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{DEFAULTSORT:Dorcély, Jean}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1974]] 8r1lmth8bki0p6cj0hjf0b5c7370ijy Rose Marie Lamour 0 85315 804887 2022-08-10T00:11:15Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Rose Marie Lamour]] vers [[Rose-Marie Lamour]] wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Rose-Marie Lamour]] 1aefirpzdtck12ozcrfdei28jmfksbe Syans sòl 0 85316 804892 2022-08-10T00:32:58Z Gilles2014 15418 Créé en traduisant la page « [[:fr:Special:Redirect/revision/193660848|Science des sols]] » wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|vignette| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * pedoloji, ki etidye fòmasyon ( ''pedojenèz'' ) ak evolisyon sòl ; * edafoloji, ki etidye enfliyans sòl yo sou [[Lavi|èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|language=en|access-date=12 mai 2022}}.</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow. <ref name="WCSS2022">{{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|language=en|access-date=12 mai 2022}}.</ref> == Nòt ak referans == [[Kategori:Agwonomi]] [[Kategori:Syans]] sptpm5mtyqayye4p760cwb9ozgjcuvu 804893 804892 2022-08-10T00:34:55Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|vignette| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * pedoloji, ki etidye fòmasyon (''pedojenèz'') ak evolisyon sòl ; * edafoloji, ki etidye enfliyans sòl yo sou [[Lavi|èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|language=en|access-date=12 me 2022}}</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow. <ref name="WCSS2022">{{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|access-date=12 mai 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Agwonomi]] 6af1luv4hsbs8bvy9c0bgjas043akgh 804894 804893 2022-08-10T00:38:22Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|thumb| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * [[pedoloji]], ki etidye fòmasyon (''pedojenèz'') ak evolisyon sòl ; * [[edafoloji]], ki etidye enfliyans sòl yo sou [[èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow. <ref name="WCSS2022">{{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|access-date=12 mai 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Agwonomi]] iommaw5wcfo6l8z3pm0npzpd0px81tq 804895 804894 2022-08-10T00:39:34Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|thumb| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * [[pedoloji]], ki etidye fòmasyon (''pedojenèz'') ak evolisyon sòl ; * [[edafoloji]], ki etidye enfliyans sòl yo sou [[èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow.<ref name="WCSS2022">{{en}} {{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Agwonomi]] 2n70xy5minr5unxjuw009q0sbptcf0o