Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Gadget Discussion gadget Définition de gadget Discussion définition de gadget Lang kreyòl 0 3 805300 789103 2022-08-21T17:26:59Z Gilles2014 15418 /* Bibliyografi */ wikitext text/x-wiki Yon '''lang kreyòl'''<ref>{{Cite web|url=https://semantics.uchicago.edu/kennedy/classes/sum07/myths/creoles.pdf|title=The study of pidgin and creole languages|website=University of chicago}}</ref> se yon [[lang natirèl]] ki vin fèt lè ou melanje plizyè lang pou yo vin fè yonn, nan yon ti kras tan, ak yon gramè fasil.<ref>{{Cite web|url=https://www.acsu.buffalo.edu/~jcgood/jcgood-JPCL.pdf|title=Typologizing grammatical complexities|website=University of Buffalo}}</ref> Anpil fwa, se yon lang pidjin ki vin tounen yon lang apa. Konsèp lang kreyòl ta vle sanble ak konsèpt lang melanje oswa lang miks yo, epoutan, yo pa menm. Men poukisa yo pa menm ː<ref>McWhorter, J. H. (2005). Defining creole. Oxford University Press.</ref> # [[Gramè]] lang kreyòl yo estab, gramè a byen tabli, byen chita. # Lang kreyòl yo gen yon bann ak yon pakèt mo [[vokabilè]], yon [[leksik]] ki byen chita. # Lang kreyòl se yon seri de lang ki pase soti nan manman ak papa desann bay pitit, apre sa pitit-pitit elatriye. Se premye lang yo aprann pale.<ref>Calvet, Louis-Jean. (2006). Toward an Ecology of World Languages. Malden, MA: Polity Press</ref> Nou pa konnen konbyen lang kreyòl egzak ki egziste nan mond lan. Men depi ane 1500 yo, genyen plis pase 100 lang kreyòl vin fèt. Pifò se lang ki fèt ak lang ki soti sou kontinan [[Ewòp|Eròp]] yo, tankou lang Angle ak lang franse.<ref>"Creole – Language Information & Resources". www.alsintl.com. Archived from the original on June 20, 2017. Retrieved October 9, 2017.</ref> Se paske nan peryòd sa, lèzòm te vini ka fè pi bon bato. Lèzòm te vini aprann navige bato plis byen. Sa vini fè ke peyi nan kontinan Eròp yo te nan sa yo rele laj pou eksplorasion oswa [[Laj pou dekouvri]] an, ak [[esklavaj]] Atlantik.<ref>Linguistics, ed. Anne E. Baker, Kees Hengeveld</ref> lan, kote yo te ka ale lòt bò dlo pou vann oswa achte machandiz. Pou yo te ka fè komès ak moun ki pa pale menm lang ak yo, yo te vini fè yon lang ki plis fasil, plis senp pou yo kominike. Lang sa yo, yo rele yo [[pidjin]], yo sanble ak konsèp lang melanje yo. Men lè yo vini tabli, lè yo byen chita, lè yo stab, yo vin bay kategori lang kreyòl yo. Se pa sèl lang peyi sou kontinan [[Ewòp]] la ki fè lang kreyòl. Pou nou pran egzanp, genyen kreyòl ki fèt ak lang arab ak lang chinwaz. Jounen jodi a, se kreyòl Ayiti a ki gen plis moun ki pale. Se plis pase 10 milyon moun ki pale li, epi se premye lang yo aprann pale.<ref>"Haitian Creole at UVA and Duke". iwl.virginia.edu. Retrieved December 15, 2020</ref> == Konprann kreyòl nan yon kout je == Save yo kwè ke yon lang kreyòl fèt lè yon lan [[pidjin]] ke granmoun yo pale, pou dezyèm lang yo, vini tounen yon lang natif natal kote pitit yo, pitit-pitit yo vini pale pou premyè lang - yon fenomèn ke yo rele [[nativizasyon|nativizasion]].<ref>Lowenberg, Peter H. (1986). "Non-Native Varieties of English: Nativization, Norms, and Implications". Studies in Second Language Acquisition. 8 (1): 1–18. doi:10.1017/S0272263100005805. ISSN [tel:0272-2631 0272-2631]. JSTOR 44486848.</ref> Kèk save lang, [[lengwis]] yo, tankou Derek Bickerton, di ke gramè yon ''lang kreyòl A'' ta vle plis sanble ak yon gramè ''lang kreyòl B'' olye li ta sanble ak gramè lang ki pèmèt li devlope an.<ref>Bickerton, Derek, 1983, « Creole Languages », scientific American</ref> Se nan 500 lane ki sot pase yo nou wè anpil lang kreyòl parèt. Se paske nan tan tan sa yo, peyi Eròp yo te devlope anpil teknoloji nan zafè bato ak navige sou lanmè. Sa te pèmèt yo laji, layite kò yo nan zafè komès ak lagè tou, nan sa nou rele '''[[Laj Eksplorasion]]''' an. Pouvwa ekonomik ak militè sa yo te vini genyen an te pèmèt yo [[kolonize]] plizyè kote nan mond lan. Pandan lontan, lang kreyòl yo pa te ofisyèl, pa te gen anpil moun ki pale yo si ou konpare yo ak popilasion mond lan. Sa te fè ke yo te rabese lang sa yo, tankou dialèk ki pa gen menm valè ak lang ki pèmèt li devlope a. Pou tèt sa, anpil nan lang kreyòl ki te devlope nan koloni Ewopéyen yo disparèt. Men kounya, bagay yo chanje, van an vire. Lang kreyòl yo ap reprann plas yo, nan sosyete yo, kote moun pale yo nan tout nivo, nan tout klas. Epi tou, lingwist yo komanse plis enterese ak lang sa yo.<ref>DeCamp, David (1977), "The Development of Pidgin and Creole Studies", in Valdman, Albert (ed.), Pidgin and Creole Linguistics, Bloomington: Indiana University Press</ref>{{}}<ref>Sebba, Mark (1997), Contact Languages: Pidgins and Creoles, MacMillan, ISBN 0-333-63024-6</ref> Menm gen peyi ki rekonèt lang kreyòl yo an pou [[lang ofisyèl]]. Lengwis yo kwè ke fenomèn ki fè kreyòl yo son fenomèn inivèsèl pou devlopman yon lang.<ref>Vennemann, Theo (2003), "Languages in prehistoric Europe north of the Alps", in Bammesberger, Alfred; Vennemann, Theo (eds.), Languages in Prehistoric Europe, Heidelberg: C. Winter, pp. 319–332</ref> nenpòt ki lang, pa sèlman sa ki te fèt nan tan koloni Eròp. Pa egzanp, Sigmund Feist fè yon propozision kote li di ke lang jèmanik yo ta fòme ak menm fenomèm kreyòl sa.<ref>Feist, Sigmund (1932). "The Origin of the Germanic Languages and the Indo-Europeanising of North Europe". Language. 8 (4): 245–254. doi:10.2307/408831. JSTOR 408831.</ref> Kèk lòt espesyalis, tankou [[Salikoko Mufwene]], kwè ke se pa menm sikonstans ki fè lang [[pidjin]] yo, ki fè lang kreyòl yo. Li di : * Lang pidjin yo pa oblije vini anvan yon lang kreyòl. Lang pidjin yo fèt nan yon '''[[koloni machann]]''' kote moun ki pale lang pidjin nan pou li fè komès, li pale lang pa li nan lavi nòmal li. Lang pidjin nan se yon lòt lang pou li, sou tèt lang pa li ke li pale deja a. * Lang kreyòl yo pa oblije evolye soti nan yon lang pidjin. Yo devlope plis nan '''[[koloni abitasyon|koloni abitasion]]''' yo'''.''' Sou koloni sa yo, ou te genyen seri de moun ki soti sou kontinan Eròp lan. Pou yo peye vwayaj la, yo te siyen kontra pou yo te esklav pandan yon ti tan - [[kontra sèvis]]. Anpil nan moun sa yo pa te soti nan klas sosyal ki gen privilèj, yo pa te pale yon fòrm langaj de kalite, yon langaj standar. Lè Ewopeyen sa yo te mele ak esklav ki pa te soti Eròp yo, kèk mo ak kèk karaktè lang esklav yo vin mele ak jan Ewopeyen te konn pale an. Sa vin bay yon yon lòt lang ki vin diferan, alafwa de lang Ewopeyen an, ak lang esklav ki pa te soti Eròp yo tou. Apre sa, Ewopeyen an ak lòt esklav, yo pataje lang tou nèf sa nan tout sitiyasion, chak jou ki jou. Lang kreyòl la diferan de pidjin nan, nan sans sa, paske li se premye lang, lang prinsipal moun ki nan koloni an. Li pa itil sèlman lè pou yon moun kominike ak yon lòt klas moun ki sipiryè.<ref>Mufwene, Salikoko. "Pidgin and Creole Languages". Humanities.uchicago.edu. Archived from the original on 2013-06-03. Retrieved 2010-04-24.</ref> == Istwa == === Etimoloji === Mo kreyòl la soti nan franse, kote li ekri ''créole'' mo ''créole'' la li menm, li soti nan mo Panyòl ''criollo'' ak mo Pòtigè ''crioulo'', kote toude soti nan vèb ki se ''criar'' (nan sans lelvaj bèt, li vle di ''kwaze mal ak femèl pou yo fè pitit'')<ref>Holm, John (1988), Pidgins and Creoles, 1, Cambridge: Cambridge University Press</ref>. Sans mo kreyòl la te vin kreye nan 16è ak 17è sièk yo, lè peyi Eròp yo te laji kò yo ak koloni sou lòt kontinan yo. Mo ''criollo'' ak ''crioulo'' yo, lè moun te fèk kòmanse itilize yo, se te pou fè separe moun ki fèt nan koloni Panyòl ak Pòtigè yo, ak sa ki rive nan koloni nan granmoun. Yo te pèmèt separe ''españoles criollos'' (panyòl kreyòl oswa moun ki fèt nan koloni yo men ke zansèt te panyòl) ak ''españoles peninsulares'' (panyòl ki soti nan penensil Iberik la, ki gen Espay ak Pòtigal ladan li). Nan Brezil, yo te itilize mo sa yo pou separe ''negros crioulos'' (nèg kreyòl oswa moun po nwa ki fèt Brezil ke zansèt yo te esklav) ak ''negros africanbos'' (nèg ki te fèt sou kontinan Afrik lan). Apre kèk tan, sans mo sa yo ak lòt mo ki soti nan sous yo (cróle, kréol, kreyòl, kreyol, kriol, krio, elatrye) te chanje. Li vini tounen non yon bann gwoup etnik diferan. Epi “lang kreyòl” vle di “lang ke kominote moun kreyòl yo pale”. === Repatisyon jewografik === Jan Ewopeyen yo te fè komès nan tan lontan, nan tan koloni yo kite tras li nan mond lan. Sa fè ke pifò lang kreyòl ki soti nan lang Ewòp yo, yo fèt nan zòn bò lanmè, kote [[ekwatè]] mare sentiwon li sou mond lan. Genyen lang kreyòl Ewopeyen sou kontinan [[Amerik]] lan, nan zòn lwès kontinan [[Afrik]] lan, nan zòn lwes [[End]], nan sidès kontinan [[Azi]], rive jis [[Endonezi]], [[Singapou]], [[Makaw]], [[Hong Kong]], [[Filipin]], [[Malezi]], [[Moris]], [[Reyinyon]], [[Sechèl]] ak [[Oseyani]].<ref>Chambers, Douglas B. (2008-12-01). "Slave trade merchants of Spanish New Orleans, 1763–1803: Clarifying the colonial slave trade to Louisiana in Atlantic perspective". Atlantic Studies. 5 (3): 335–346. doi:10.1080/14788810802445024. ISSN [tel:1478-8810 1478-8810].</ref> Anpil nan lang kreyòl yo pa egziste ankò, sa ki rete yo se nan zòn [[Karayib]] yo, tankou nan [[Giyàn franse]], [[Ayiti]], nan zòn lwès [[Afrik]] lan, [[Ostrali]] ([[Kriol Ostrali]]), Filipin ([[Chavacano]]) ak [[Oseyan endyen]] an ou ka jwenn yo. Baz kreyòl sou bò Atlantik yo se lang Ewopeyen yo ak kèk karaktè lang Afriken ak kèk lang Autoktòn sou kontinan Amerik lan. Lang kreyòl Oseyan Endyen yo fèt a baz lang Ewopeyen, kèk eleman lang [[Malagachi]], epi kèk lang Azi yo. === Estati sosyal ak estati politik === Pandan lontan, lang kreyòl yo pa te genyen anpil prestij. Yo te konsidere kreyòl yo tankou se yon lang ki pèdi nanm li, ki pèdi valè li. Yo pat menm konsidere yo tankou lang, plis gro grad yo te bay lang kreyòl se te dialèk. Menm lengwist yo tou, yo te itilize mo ''kreyòl'' pou kontrè yon lang. Se komsi nou ta di lang=bon, kreyòl=pa bon.<ref>Meijer, Guus; Muysken, Pieter (1977), "On the beginnings of pidgin and creole studies: Schuchardt and Hesseling", in Valdman, Albert (ed.), Pidgin and Creole Linguistics, Bloomington: Indiana University Press, pp. 21–45</ref> Lang kreyòl yo pa konpatib ak “modèl-pyebwa” Neyo-grameryen ki te parèt nan 19yèm syèk la. Se yon teyori ki gade yon seri de son nan yon, jan yo sanble, tankou son -f- ak son -v-, epi li fè yon pwopozisyon kote ou gen yon lang ki se rasin, ak son orijinal lan ak kèk lang ki tankou branch, kote mo yo pa sonnen menm jan. Teyori a di ke chanjman son yo fèt nan menm moman an pou tout son ki chanje yo. Lang kreyòl yo pa rantre nan lojik sa si nou konpare yo ak lang ki sous yo an. Fénomèn dekolonizasyon ki te fèt nan 20è sièk yo te pote anpil chanjman sou plan sosyal, politik, ak akademik. Lang kreyòl yo te pwofite chanjman sa yo pou yo pran yon lòt souf. Kounya, yo komanse plis itilize lang kreyòl yon nan film ak ekri. Yo jwi plis prestij nan sosyete yo soti yo. Lang kreyòl yo komanse standardize epi yo menm itilize yo nan lekòl ak inivèsité nan mond lan. Epi tou, lingwist yo vini aksepte lang kreyòl yo menm jan ak tout lang, kote yo pa konsidere lang keryòl yo tankou yon fòrm inferyè on lòt lang. Kounye a, tout lang, ke lingwis yo sispèk te pase nan stad ke yo rele kreyolizasion an, yo vini tonbe nan fanmi “lang kreyòl” la san prejij ras ak etni, san yo pa limite zòn geografi ke yo kwè lang sa yo ka parèt sou yon kout bòlèt, san rezon lojik. === Angle Afriken-Ameriken pale === Genyen anpil pawòl anpil sou enpakt fénomèn kreyolizasion an sou jan Afriken-Ameriken yo pale jounen jodi a nan peyi Etazini. Nan systèm edikasion yo an, epi nan tan lontan, se te mo "ebonics" ki te itilize pou dekri fòrm lang angle sa yo. Mo "ebonics" lan tou, toujou genyen anpil prejije negatif ki mache ak li, menm jan ak mo "kreyòl" la. == Klasifikasyon lang kreyòl yo == === Klasifikasyon istorik === Si ou gade istwa lang kreyòl yo, ou a va wè ke genyen 4 mòd kreyòl : # Kreyòl plantasyon yo # kreyòl fò yo # kreyòl mawon yo # pidjin ki tounen kreyòl yo Klasifikasyon [[filojenetik]] yon kreyòl toujou lakòz anpil pawòl. Sa se paske pifò orijin lang kreyòl yo konplike. Epi tou, genyen pwoblèm dokimantasion an, kote lang pidjin ki vin bay lang kreyòl lan konn disparèt san li pa kite tras (tankou yon liv). Pifò fwa yo, se yon seri de mo “poto mitan”, leksik lang lan, ak fòm gramè a ki pèmèt nou mete kèk lang kreyòl nan kèk klas filojenetik. Men, mo lang kreyòl pa janm soti yon sèl kote, epi gramè yo orijinal. Pou tèt sa, li pa toujou fasil pou ou konnen ki lang-manman (lang ki bay baz ak blok pou li konstwi) yon lang kreyòl. Menm konsèp/kategori “kreyòl Franse”, “kreyòl pòtigè” oswa “kreyòl angle”, tout espesyaslis yo pa dakò sou yo. === Relasyon lang kreyòl yo ak pouvwa === Mo sibstra ak sipèstra yo itilize anpil lè de lang kominike. Men, yo plis fè sans lè sèlman lè nou nan kontèks akizisyon yon 2yèm lang oubyen [[ranplase yon lang]], lè moun ki pale yon lang A (sibstra) wè li plis bon pou yo pale yon lang B (sipèstra), paske li gen plis prestij. Rezilta yon evènman tankou sa yo se ke moun ki te pale ansyen lang lan (sibstra a) pral sèvi ak yon vèsion supèrstrat la, nan kontèks fòmèl pou pi piti. Substrat la ka rete kòm yon dezyèm lang pou konvèsasion enfòmèl. Lè nou gade kèk lang Ewopeyen (tankou etrisk, breton, ak venesyen), nou ka wè enfliyans substra a sou jan moun yo pale a souvan limite, kote se sèl pwononsyasion ak kèk mo prete ki rete. Substrate la ta ka menm disparèt tou san yo pa kite yon tras. Men, genyen sa ki pa dakò sou kijan mo "substrat" ak "supèrstrat" yo fè sans nan jenèz oswa deskripsion yon lang kreyòl. Modèl ''ranplasman lang'' lan pa mache nan kontèks kreyòl la fèt la, lang kreyòl yo sòti nan plizyè lang san yo pa enpoze youn nan yo pou ranplase yon lòt. Separasion substrat-Supèrstrat lan vin gòch lè genyen anpil plizyè supèrstrat (tankou nan [[Papiamentu]]), lè nou pa ka idantifye substrat lan , oswa sèl prèv lang substrat ke nou genyen, se ke li sanble on lòt kategori lang. Malgre sa, separasion sa ka itil lè lang-manman/lang papa kreyòl yo pa kontribye ak menm fòs epi ou ka demontre sa ak lasyans. Pou nou pran egzanp, lè nou ap pale de kreyòl Atlantik yo, ''Supèrstrat'' vle di lang Ewopeyen yo, epi ''substrat'' vle di lang ki pa soti Eròp tankou lang Afriken yo. === Dekreyolizasyon === Li ra pou yon lang kreyòl jwenn estati ofisyèl. Sa fè ke moun ki pale yon kreyòl fin fòme ka vin santi yo oblije konfòme jan yo pale, epi kopye youn nan lang paran yo. Prosesis/fénomèm dekreyolizasion sa a vin bay yon [[spektròm/kontinyòm lang kreyòl pale]] kote on jwenn anpil vèsion kreyòl ak [[anpil koreksyon|anpil koreksion]] yo fè nan kreyòl la. Gen moun ki di ke lè nou konpare lang kreyòl yo ak lòt lang ki pi byen tabli, nou ka wè ke: * gramè lang kreyòl yo * Gen plis varyete gramè nan lang kreyòl yo Men se pa tout moun ki dakò ak lide sa yo. (Tou pwofite gade [[konpleksite langaj]]). Konparezon filojenetik oswa tipolojik ki fèt pou lang kreyòl yo, pou wè jan yo sanble, pa bay menm rezilta. Lang kreyòl ki soti nan lang ki sanble, tankou lang Eròp yo, souvan pi sanble ant yo, ke si ou gade yo ak lang kreyòl ki pa soti nan lang Eròp yo (tankou Nubi oswa Sango). Si ou gade tout kreyòl Franse yo apa, epi ou konpare yo ak rès lang kreyòl ki baze sou lòt lang Ewopeyen yo; ou ava wè ke kreyòl Franse plis sanble ant yo, epi yo sanble anpil ak divès dialèk Franse ki pale nan mond lan. Sa nou ka wè, se ke pifò [[atik defini]] yo vini avan non a (pre-nominal) nan lang kreyòl Angle ank lang Angle, poutan yo vini apre non an nan kreyòl Franse yo ak kèk modèl Franse ki te ekspòte bò 17-18èm sièk, nan zòn ki Kebèk jodia. Plis toujou, lang Ewopeyen ki vini bay lang kreyòl nan koloni yo, yo tout tonbe nan menm kategori lang ki se lang Endo-Ewopeyen Lwès yo. Gramè lang sa yo vle sanble anpil, tèlman sa [[ipotèz Sapir-Whorf oswa ipotèz relativite leengwistik]] lan lage yo tout nan menm panye lang Ewopeyen Moyèn Standar yo. Nan panye sa, Franse ak Angle ki sanble anpil, malgre Angle soti nan lang Jermanik yo epi Franse baze sou lang Laten Romèn nan. Sa se paske lang Angle te prete anpil mo, ki vin fè li plis gen menm trè ak Franse. Kidonk, jan nou ta vle wè kreyòl yo sanble a, se ta plis paske yo soti nan menm fanmi lang. Si yo pa te soti nan menm fanmi lang, nou pa gen garanti ke yo ta sanble menm jan an. Nan sans sa, lang kreyòl yo pa oblije sanble pou yo lang kreyòl. == kreyasyon lang kreyòl yo == Genyen anpil teori ki chache eksplike kote lang kreyòl yo soti. Pifò eseye eksplike poukisa yo sanble. Arends, Muysken & Smith (1995)<ref>Arends, Jacques; Muysken, Pieter; Smith, Norval (1995), ''Pidgins and creoles: An introduction,'' Amsterdam: Benjamins</ref> idantifie 4 kategori eksplikasyon sou kijan kreyòl yo fèt : * Teyori ki fokis sou kontribisyon lang Ewopeyen yo * Teyori ki fokis sou kontribisyon lang ki pa Eropeyen yo * Teyori ki baze sou yon ipotèz gradasyon ak devlopman * Teyori inivèsèl yo An plis de chèche konprann nan ki fason lang kreyòl yo vin fòme, genyen yon lòt deba ki pete. Deba sa chèche konprann si genyen yon diferans sou jan lang kreyòl yo vin fèt ak jan lòt lang yo vin fèt; oswa se menm prensip yo ki lakòz tout lang. <ref>DeGraff, Michael (2001), “''On The Origin of Creoles”.'' Linguistic Typology</ref> ==== Teyori ki fokis sou kontribisyon lang Eropeyen yo ==== ===== Teyori monojenetik pidjin ak kreyòl yo ===== Teyori monojenetik pidjin ak kreyòl yo panse ke tout lang kreyòl Atlantik yo soti nan yon sèl [[Lingua Franca mediteraneyen]] - Lingua Franca se yon lang ke 2 pèp ki pa pale menm lang itilize pou yo pale. Li ta soti nan yon pidjin ki soti nan Afrik de Lwès epi ki te baze sou lang Pòtigè. Pidjin sa te [[releksifie]] nan “faktori esklav” nan zòn Lwès Afrik la. Se menm faktori sa yo ki te responsab Trafik Esklav sou Osean Atlantik lan. [[Hugo Schuchardt]] te premye nèg ki te bay teyori nan 19yèm syèk la. Pita, nan lanne 1950-1960, Douglas Taylor <ref>Taylor, Douglas (1977), ''Languages In The West Indies,'' Baltimore; John Hopkins University Press</ref>, Keith Whinnom<ref>Whinnom, Keith (1956), ''Spanish Vernaculars In The Philippine Islands,'' Hong Kong</ref>{{,}}<ref>Whinnom, Keith (1965), ''The Origin Of The European-based creoles and pidgins,'' Ornbis, '''14,''' 509-27</ref>, R.W. Thompson<ref>Thompson, R. W. (1961), ''A note on some possible affinities between the creole dialects of the Old World and those of th New,'' Creole Language Studies, '''2,''' 107-113</ref> ak William A. Stewart <ref>Stewart, William A. (1962) ”''Creole languages in the Carribean”,'' in F.A. Rice (ed.) ''Study of the Role of Second Languiages,'' Washington, D.C.: Center for Applied Linguistics, pp. 34-53</ref> te repran teyori sa, sa te vini fè li popilè. Malgre sa, se pa tout moun ki dakò avèk teyori sa paske li ta vle ke tout lang kreyòl yo ta soti nan yon sèl kreyòl ki baze sou lang pòtigèz. Reyalite a pa mache avèk teyori sa. * Anpil pèp ki pale yon lang nan kategori kreyòl yo pa te genyen okenn kontak ak Pòrtigè. * Pa gen anpil prèv pou demontre ipotèz sa, pa gen anpil tras Pòrtigè nan leksik pifò lang kreyòl yo. * Gen lòt fénomèn ki ka eksplike jan gramè lang kreyòl yo sanble. Pa egzanp, lang sa yo konn pèdi enfleksyon (chanjman nan yon mo ki vin bal yon fonksion gramè) ki nòmal nan lang manman yo. Epi tou, yo konn gen seri de mòd gramè ki pa sanble ak ni lang Ewòp yo, ni ak lang Afrik de Lwès yo. Pa egzanp, se fenomèn releksifikasyon ki bay teyori sa plis pwoblèm. Bickerton montre ke li pa vreman posib ke yon lang rive tabli nan tout zòn Tropik lan nan pami moun ki pa gen menm lang orijin, kote tout leksik li ak jan ou prononse mo yo chanje epi pou gramè li pa fè yon pa kita, yon pa nago.<ref>Bickerton (1977);62</ref> ===== Ipotèz orijin domestik- ke kreyòl yo soti nan mariaj/fanmi an ===== Se Hancock ki pwopoze ipotèz sa. Daprè li, se lè 16èm sièk la ta pral fini, machann ki pale Angle te komanse tabli sou rivyè [[Gambia]] ak [[Sierra Leone]], ak lòt zòn nan vwazinaj lan tankou kòt Bullòm ak Sherbro. Machann sa yo te vin marye ak pèp lokal epi sa vin bay yon popilasyon ki melanje. Mariaj sa yo vin bay yon pidjin ki baze sou lang Angle. Esklav yo vin aprann pidjin sa yo, epi yo te tou brote li nan Karaib yo. Pidjin sa te yon poto mitan ki pèmèt kreyòl Angle yo devlope. ===== Ipotèz orijin dyalèk Ewopeyen - kreyòl yo soti nan dyalèk Ewopeyen an ===== Se lang kreyòl Franse yo ki pi gwo kandida teori sa, kote kreyòl sa ta rezilta [[chanjman lengwistik]] nòrmal. Le fèt ke yo kreyòl soti nan listwa kolonyal yo ak jan sosyete yo te evolye. Nan kad teori sa, kreyòl Franse yo se yo seri de lang ki baze sou Franse nan sans filojenetik . Pou plis presizyon, yo baze sou franse ki te egziste nan tan 17yèm syèk la nan Pari, nan pò franse ki te bay sou Atlantik yo, ak nan premye koloni Franse yo. Fanatik ipotèz sa yo di ke tout dialèk Franse ki pa kreyòl yo, yo tout soti nan menm koyne sa. Ou ka jwenn dialèk sa yo [[Kanada]] (plis nan [[Kebèk]], nan kominote [[Akadi]] yo), nan [[Lwizyàn|Lwiziàn]], [[Sen-Bartelemi]], ak kèk lòt zòn nan Amerik lan kote yo plis sanble [[lang izole]]. Ipotèz sa swiv lojik ke lang yo chanje piti piti, gradièlman, epi yo byen mache ak modèl kote transfèr lang yo pa fèt ron kon boul ([[modèl transfèr langaj enparfè]]) lè lang koyne yo vin fèt. ===== Pale etranje ak pale tibebe ===== Ipotèz pale etranje an ta vle ke se lè yon moun ki konn pale yon lang, epi li eseye fè li pi senp pou yon lòt ki pa pale li konprann, sa vin bay lang pidjin ak lang kreyòl yo. Lè moun nan eseye fè lang senp, li konn vin sanble ak jan ou pale ak timoun ak tibebe. Kidonk yo rele ipotèz sa ''ipotèz pale tibebe.'' Ardens, Muysken ak Smith (1995)<ref>Jacques Arends; Pieter Muysken; Norval Smith (1995), ''Pidgin and Creoles, an introduction,'' J. Benjamins</ref> kwè ke se 4 prosesis ki vin bay sa nou rele “pawòl etranje” an : '''1. Akomodasyon''' - se lè moun natif-natal yon lang pale dousman, fè ti fraz kout, ti fraz senpl; epi li fè poz devan chak mo, li itilize seri de mo ki pi vag epi li repete mo yo anpil. Egzanp: (MN=Moun ki natif-natal, ME=Moun ki etranje an) '''''MN''''': Tanpri, ou ka repete pwoblèm madanm ou an te ap eksplike nou an ? '''''ME''''': Kisa? '''''MN''''':Madanm ou te gen yon pwoblèm…yon bagay ki te ap deranje li…yon bagay ki te ap toumante li…Tanpri di mw li ankò…silvouplè di mw ki problèm li genyen…Tanpri repete problèm nan. '''2. Imitasyon''' - sou jan etranje an pale. Li ka parèt sou plizyè fòm selon nivo etranje an nan lang li ap aprann . Egzanp: '''''ME:''''' Mwa pa entendu '''''MN''''': Ou pa entendu '''3. Kondansasyon telegrafik''' - se lè nou efase mo ki gen fonksyon gramè yo, fè fraz konplike yo pi senpl. Egzanp: '''''MN''''': Ou te jwenn komisyon mwen te bay ti-Joèl pou ou an. '''''ME''''': Kisa ? '''''MN''''': Ti-Joèl fè komisyon. Ou jwenn ? '''4. Adopsyon konvansyon''' - sa ka pran plizyè fòrm. Se ka seri de karaktè lang pidjin yo tankou yon vwayèl epantetik (yon vwayèl ki vin parèt nan yon mo ki pa te genyen li nòrmalman) , oswa mo vokabilè lang etranje an, elatriye… Egzanp: '''''ME''''': E byen, sa sè la bònn nouvèl-l isit nan montaygne de Jakmèl-l Ipotèz sa ka eksplike jan kreyòl yo sanble an menm si yo pa soti nan yon menm lang (modèl mono-jenetik lan). Malgre sa, Hinnenkamp (1984), lè li te ap analize Pale Etranje lang Jermanik yo, di ke teori a sa trò enprevizib, trò kousi-kousa, e ke li pa ka bay yon modèl stabl pou yon moun ta ka aprann yon lang. Modèl senplifikasyon sa te sipoze yon bèl eksplikasion pou jan gramè kreyòl yo fasil konsa. Men anpil moun kritike eksplikasyon sa.<ref>Wardhaugh, Ronald (2002), ''Pidgins and creoles, an introduction to sociolinguistics, 4th edition,'' Blackwell Publishing, pp. 57-86</ref> # Genyen anpil bagay ki sanble nan gramè pidjin ak kreyòl yo menm si lang manman ki bay leksik yo pa parèy ditou. # Genyen anpil lòt prosesis ki ka eksplike jan gramè yo senpl lan, egz. [[teori bio-program langaj]] ke Bickerton propoze a. # Moun ki konn pale lang manman leksik kreyòl yo pa ka konprann gramè lang kreyòl yo si yo pa aprann lang lan. # Se moun ki pale lang sibstra yo ki te plis itilize lang pidjin yo pou yo kominike. Moun ki pale lang superstrat yo pa vreman sèvi ak pidjin nan. Teori Pale Etranje (PE) an konn bay seri de eksplikasion ki vire-ron. Bloomfield montre ke PE an souvan baze sou yon imitasion pidjin, ki se yon “move” fason ke moun etranje yo pale. Kidonk, yon moun ka fè erè panse ke se pidjin nan ki vin bay lang etranje a. ===== L2 Mal-aprann - Teori kote aprann yon 2èm lang (L2) ki pa fin byen fèt ===== Ipotèz sa di ke pidjin se esklav yo ki pa te fin byen aprann lang-manman-leksik lan, yon lang ki te ap yon 2èm lang pou yo. Rechèrch ki fèt sou prosesis natirèl L2 yo montre anpil trè yon systèm inter-langaj. Ou ka wè trè sa yo nan Pidjin ak kreyòl tou. Men kisa trè sa yo ye: * Vèb ki pa chanje fòm lè yo konjige ; * Detèminant ki dispasrèt oswa pwonon demonstratif, adjektif ak advèb ki vin tounen detèminan ; * Patikil negatif ki vin anvan vèb la ; * Advèb ki vin itilize pou kominike modalite (posibilite); * Lòd mo ki fiks, ki pa vin devan dèyè lè se yon kestyon ki poze ; * Makè pliryèl non yon ki disparèt oswa vin mwens parèt. Ipotèz L2 mal-aprann nan byen mache ak lòt ipotèz tankou ipotèz orijin dialèk Ewopeyen yo ak modèl inivèsèl pou transfè lang yo. ==== Teyori ki fokis sou kontribisyon lang ki pa Ewopeyen yo ==== Teyori ki fokis sou lang substrat yo - lang ki pa lang ki soti Eròp yo - kwè ke lang kreyòl sanble paske lang Afrik yo - ki se lang substrat - sanble. Teyori sa yo kwè ke trè resanblans sa yo janbe soti nan lang substrat la pou li tonbe nan kreyòl la. Prosesi releksifikation an ta vle ke lang substrat yo ta ranplase mo pa yo an ak mo ki soti nan lang superstrat la, men ke fonksion gramè mo sa rete menm jan an. Men genyen yon gro problèm ki rete paske lang substrat yo, tout lang Afrik yo pa sanble pase sa epi yo pa sanble ak kreyòl yo pase sa. Bickerton<ref>Bickerton, Derek (1981), ''Roots of Languagem,'' Karoma Publishers, ISBN 0-89720-044-6</ref> menm di ke telman gen variete lang Afriken epi telman gen trou nan data/done ki disponib pou lang kreyòl yo; se plis chans ki fè ou ka panse gen yon aspèk nan leksik lang-manman yo ak lang kreyòl yo ki sanble. ==== Teyori ki baze sou yon ipotèz gradasyon ak devlòpman ==== ==== Teyori inivèsèl ==== == Etid resan sou lang kreyòl == == Kontwovès - koze kote espesyalis yo pa dakò == == Plis toujou == Nan anpil peyi sou latè, men sitou nan kèk peyi ki an [[Afrik]] delwès, nan kèk zile ki nan [[Oseyan endyen|Oseyan Endyen]], nan prèske tout zile ki nan [[Karayib]] la, ak nan kèk peyi ki nan zòn [[Pasifik]] sid, plizyè milyon moun pale yon seri lang yo rele [[pidjin]] ak kreyòl. Lang sa yo se lang ki soti nan kontak ak lòt lang. Dapre definision klasik [[lengwis]] ki te etidye lang sa yo bay, pidjin se lang ki devlope nan komès osnon nan lòt sitiyasyon kontak, kote diferan gwoup moun ki rankontre pa pale menm lang. Akòz de sa, yo oblije kreye yon fason nèf pou yo kominike. Kreyòl yo menm se ta pidjin ki vin ògmante estrikti lengwistik yo, epi detire fason moun itlize yo. Lè sa a, yo vin tounen lang natif natal yon kominote lengwistik. Se kolonizasion peyi Ewòp yo te kòmanse nan 17yèm syèk, ki fè lang kreyòl moun pale nan zile Karayib yo parèt. Kolonizasyon sa a te mache ak yon komès esklav, kote Ewopeyen yo te al fè dappiyan sou plizyè milyon Afriken an Afrik epi anbake yo sou gwo bato ak chenn nan pye yo pou y al travay kòm esklav nan jaden kann nlan zile Karayib yo. [[Frans]], [[Espay]], [[Angletè]], [[Pòtigal]], [[Peyiba]], te pi gwo peyi ewopeyen ki te antre nan komès esklav e ki tap fè kolonizasyon tou. Lang peyi sa yo vin tounen lang klas dominan yo nan tout zile Karayib yo ([[lang angle]] nan peyi [[Jamayik]], lang franse ann [[Ayiti]], [[Matinik]], [[Gwadloup]]...) men laplipa moun nan zile sa yo kontinye pale yon varyete kreyòl ki gen laplipa mo li yo baze sou lang ansyen koloni a. Gen plizyè gwoup lang kreyòl. Kwak diferan moun ki pale kreyòl sa yo kapab pafwa konprann sa lòt ap di, lang kreyòl sa yo pa konpreyansib, sotinan yon zile ale nan yon lòt. Se gras a mo yo nou rive idantifye yo. Majorite mo lang kreyòl yo soti nan yon lang ewopeyen; pa egzanp, laplipa mo ki nan [[lang kreyòl ayisyen]] soti nan lang franse, laplipa mo ki nan [[kreyòl jamayiken]] soti nan [[lang angle]], men [[sentaks]], sistèm règ lang kreyòl yo diferan anpil de lang ewopeyen. Sou plan lengwistik, nanpwen anyen ki fè lang kreyòl yo enferyè devan lang ewopeyen yo osnon devan nenpòt lòt lang sou latè. Menm jan ak tout lang kretyen vivan pale, lang kreyòl yo reflete pwopriyete gramatikal inivèsèl ak devlòpman mantal tout lang kretyen vivan pale, keseswa lang angle, lang franse, [[lang chinwa]], [[lang arab]], [[lang swahili]], [[lang hindi]], [[lang quechua]], elatrye. Sou plan ideyolojik, lang kreyòl yo angaje nan yon gwo batay kont yon seri fòs nan sosyete kote moun pale yo ap fè tout sa yo kapab pou lang kreyòl yo pa leve kanpe. Malgre lang kreyòl yo se lang tout moun pale nan laplipa zile sa yo, genyen gwoup moun ki refize sèvi ak yo pou devlope alfabetizasion osnon edikasion. Dimansion ideyolojik la pèdi anpil nan aspè negatif li te genyen pandan dènye 30 lane ki sot pase yo, men li kontinye ap kreye anpil pwoblèm toujou.<ref>« [https://web.archive.org/web/20160221193832/voicesfromhaiti.com/kreyol/professor-michel-degraff-se-pawol-nou-ki-mare-nou-ansanm/ Professor Michel DeGraff : Se pawòl nou ki mare nou ansanm] ». ''VoicesfromHaïti''. 22 me 2012. Konsève soti nan [http://www.voicesfromhaiti.com/kreyol/professor-michel-degraff-se-pawol-nou-ki-mare-nou-ansanm/ orijinal la], 21 fevriye 2016.</ref> <ref>Claire Lefebvre, 1998, ''CREOLE GENESIS AND THE ACQUISITION OF GRAMMAR, THE CASE OF HAITIAN CREOLE'', Cambridge University Press, www.cambridge.org/978052193823</ref> == Kreyòl yo ak orijin franse == * [[Lang kreyòl ayisyen]] : [[Ayiti]] epi [[dyaspora ayisyen]] toupatou sou [[latè]] * [[lang kreyòl matinikè|Lang kreyòl matinikè]] : [[Matinik]] ak [[Gwadloup]] ([[Depatman]] [[Frans|Lafrans]] nan [[Karayib]]) * Ladominik (Karayib) * Sent Lisi (Karayib) * Grenad (Karayib) * Zile Tik ak Kayikòs (Karayib) * Lalwizyàn (Teritwa Etazini) * Giyàn Franse (Amerik disid) * Lareyinyon (Afrik) * Rodrig (Afrik) * Sechèl (Afrik) * Zile Moris (Afrik) == Bibliyografi == * Anderson, Roger W., ed. (1983), Pidginization and Creolization as Language Acquisition, Rowley, MA: Newbury House * Ansaldo, U.; Matthews, S. (2007), "Deconstructing creole: The rationale", Typological Studies in Language, 73: 1–20, doi:10.1075/tsl.73.02ans, <nowiki>ISBN 978-90-272-2985-4</nowiki>, ISSN [tel:0167-7373 0167-7373] * Ansaldo, Umberto; Matthews, Stephen; Lim, Lisa (2007), Deconstructing Creole, Amsterdam: Benjamins * Arends, Jacques; Muysken, Pieter; Smith, Norval (1995), Pidgins and creoles: An introduction, Amsterdam: Benjamins * Bailey, Charles J; Maroldt, Karl (1977), "The French lineage of English", in Meisel, Jürgen (ed.), Langues en Contact – Pidgins – Creoles, Tübingen: Narr, pp. 21–53 * Bickerton, Derek (1981), Roots of Language, Karoma Publishers, <nowiki>ISBN 0-89720-044-6</nowiki> * Bickerton, Derek (1983), "Creole Languages", Scientific American, 249 (8): 116–122, Bibcode:1983SciAm.249a.116B, doi:10.1038/scientificamerican0783-116, JSTOR 24968948 * Bickerton, Derek (1984), "The language bioprogram hypothesis", The Behavioral and Brain Sciences, 7 (2): 173–188, CiteSeerX 10.1.1.908.5328, doi:10.1017/S0140525X00044149 * DeCamp, David (1977), "The Development of Pidgin and Creole Studies", in Valdman, Albert (ed.), Pidgin and Creole Linguistics, Bloomington: Indiana University Press, pp. 3–20 * DeGraff, Michel (2001), "On the origin of creoles: A Cartesian critique of Neo-Darwinian linguistics", Linguistic Typology, 5 (2–3): 213–310 * DeGraff, Michel (2002), "Relexification: A reevaluation" (PDF), Linguistic Anthropology, 44 (4): 321–414 * DeGraff, Michel (2003), "Against Creole Exceptionalism" (PDF), Language, 79 (2): 391–410, doi:10.1353/lan.2003.0114 * DeGraff, Michel (2004), "Against Creole Exceptionalism (redux)" (PDF), Language, 80 (4): 834–839, CiteSeerX 10.1.1.693.2511, doi:10.1353/lan.2004.0178 * DeGraff, Michel (2005), "Do creole languages constitute an exceptional typological class?", Revue Française de Linguistique Appliquée, 10 (1): 11–24, doi:10.3917/rfla.101.24 * Ferguson, C.A. (1971), "Absence of Copula and the Notion of Simplicity: A Study of Normal Speech, Baby Talk, Foreigner Talk and Pidgins", in Hymes, D. (ed.), Pidginization and Creolization of Languages, Cambridge: Cambridge University Press * Fournier, Robert; Wittmann, Henri, eds. (1995), Le Français des Amériques, Trois-Rivières: Presses universitaires de Trois-Rivières, <nowiki>ISBN 2-9802307-2-3</nowiki> * Fournier, Robert (1998), "Des créolismes dans la distribution des déterminants et des complémenteurs en français québécois basilectal", in Patrice Brasseur (ed.), Français d'Amérique: variation, créolisation, normalisation, Université d'Avignon: Centre d'études canadiennes, pp. 217–228 * Hamilton, A. Cris; Coslett, H. Branch (2008), "Role of inflectional regularity and semantic transparency in reading morphologically complex words: Evidence from acquired dyslexia", Neurocase, 14 (4): 347–368, doi:10.1080/13554790802368679, <nowiki>PMID 18792839</nowiki> * Geeslin, Kimberly L. (2002), "Semantic transparency as a predictor of copula choice in second-language acquisition", Linguistics, 40 (2): 439–468, doi:10.1515/ling.2002.019 * Gil, David (2001), "Creoles, Complexity and Riau Indonesian", Linguistic Typology, 5: 325–371 * Givón, Talmy (1979), "Prolegomena to any sane creology", in Hancock, Ian (ed.), Readings in Creole Studies, pp. 3–35 * Hall, Robert A. (1966), Pidgin and Creole Languages, Ithaca: Cornell University * Hall, Robert A. (1974), External History of the Romance Languages, New York: American Elsevier Publishing Company * Holm, John (1988), Pidgins and Creoles, 1, Cambridge: Cambridge University Press * Jungemann, Fréderic H. (1955), La Teoría del substrato y los dialectos hispano-romances y gascones, Madrid * Lefebvre, Claire (2002), "The emergence of productive morphology in creole languages: the case of Haitian Creole", Yearbook of Morphology: 35–80 * Martinet, André (1964) [1955], Économie des Changements Phonétiques: traité de phonologie diachronique, Berne: Francke * McWhorter, John H. (1998), "Identifying the creole prototype: Vindicating a typological class", Language, 74 (4): 788–818, doi:10.2307/417003, JSTOR 417003 * McWhorter, John H. (2000), The Missing Spanish Creoles: recovering the birth of plantation contact languages, Berkeley: University of California Press * McWhorter, John H. (2005), Defining Creole, Oxford: Oxford University Press * Meijer, Guus; Muysken, Pieter (1977), "On the beginnings of pidgin and creole studies: Schuchardt and Hesseling", in Valdman, Albert (ed.), Pidgin and Creole Linguistics, Bloomington: Indiana University Press, pp. 21–45 * Mufwene, Salikoko, ed. (1993), Africanisms in Afro-American Language Varieties, Athens: University of Georgia Press * Mufwene, Salikoko (2000), "Creolization is a social, not a structural, process", in Neumann-Holzschuh, Ingrid; Schneider, Edgar (eds.), Degrees of restructuring in creole languages, Amsterdam: John Benjamins, pp. 65–84 * Muysken, Pieter; Law, Paul (2001), "Creole studies: A theoretical linguist's field guide", Glot International, 5 (2): 47–57 * Parkvall, Mikael (2000), Out of Africa: African influences in Atlantic Creoles, London: Battlebridge * Parkvall, Mikael (2001), "Creolistics and the quest for Creoleness: A reply to Claire Lefebvre", Journal of Pidgin and Creole Languages, 16 (1): 147–151, doi:10.1075/jpcl.16.1.07par * Schneider, Edgar W. (1990), "The cline of creoleness in English-oriented Creoles and semi-creoles of the Caribbean", English World-Wide, 11 (1): 79–113, doi:10.1075/eww.11.1.07sch * Schumann, John H. (1978), The Pidginization Process: A Model for Second Language Acquisition, Rowley, MA: Newbury House * Sebba, Mark (1997), Contact Languages: Pidgins and Creoles, MacMillan, <nowiki>ISBN 0-333-63024-6</nowiki> * Seuren, Pieter A.M.; Wekker, Herman C. (1986), "Semantic transparency as a factor in creole genesis", in Muysken, Pieter; Smith, Norval (eds.), Substrata Versus Universals in Creole Genesis, Amsterdam: Benjamins, pp. 57–70 * Singler, John Victor (1983), "The influence of African languages on pidgins and creoles", in Kaye, Jonathan; Koopman, H.; Sportiche, D.; et al. (eds.), Current Approaches to African Linguistics, 2, Dordrecht: Foris, pp. 65–77, <nowiki>ISBN 90-70176-95-5</nowiki> * Singler, John Victor (1988), "The homogeneity of the substrate as a factor in pidgin/creole genesis", Language, 64 (1): 27–51, doi:10.2307/414784, JSTOR 414784 * Singler, John Victor (1996), "Theories of creole genesis, sociohistorical considerations, and the evaluation of evidence: The case of Haitian Creole and the Relexification Hypothesis", Journal of Pidgin and Creole Languages, 11 (2): 185–230, doi:10.1075/jpcl.11.2.02sin * Stewart, William A. (1962), "Creole languages in the Caribbean", in F.A. Rice (ed.), Study of the Role of Second Languages, Washington, D.C.: Center for Applied Linguistics, pp. 34–53 * Takashi, Takatsu (2008), "'Kundoku' as a Pidgin-Creole Language", in Harukichi Nakamura (ed.), Essays on 'Kundoku': The Literary Chinese in East Asian world & Japanese Language, Tokyo: Bensei Shuppan(勉誠出版) * Taylor, Douglas (1977), Languages in the West Indies, Baltimore: John Hopkins University Press * Thompson, R.W. (1961), "A note on some possible affinities between the creole dialects of the Old World and those of the New", Creole Language Studies, 2: 107–113 * Traugott, Elizabeth Closs (1977), "The Development of Pidgin and Creole Studies", in Valdman, Theo (ed.), Pidgin and Creole Linguistics, Bloomington: Indiana University Press, pp. 70–98 * Vennemann, Theo (2003), "Languages in prehistoric Europe north of the Alps", in Bammesberger, Alfred; Vennemann, Theo (eds.), Languages in Prehistoric Europe, Heidelberg: C. Winter, pp. 319–332 * Wardhaugh, Ronald (2002), "Pidgins and Creoles", An Introduction to Sociolinguistics (fourth ed.), Blackwell Publishing, pp. 57–86 * Weinreich, Uriel (1979) [1953], Languages in Contact: Findings and Problems, New York: Mouton Publishers, <nowiki>ISBN 978-90-279-2689-0</nowiki> * Whinnom, Keith (1956), Spanish Contact Vernaculars in the Philippine Islands, Hong Kong * Whinnom, Keith (1965), "The origin of the European-based creoles and pidgins", Orbis, 14: 509–27 * Whorf, Benjamin (1956), John Carroll (ed.), Language, Thought, and Reality: Selected Writings of Benjamin Lee Whorf, Cambridge: MIT Press * Winford, D (1997), "Creole Formation in the Context of Contact Languages", Journal of Pidgin and Creole Languages, 12 (1): 131–151, doi:10.1075/jpcl.12.1.06win * Wittmann, Henri (1973), "Le joual, c'est-tu un créole?" (PDF), La Linguistique, 9 (2): 83–93 * Wittmann, Henri (1995), "Grammaire comparée des variétés coloniales du français populaire de Paris du 17e siècle et origines du français québécois" (PDF), in Fournier, Robert; Wittmann, Henri (eds.), Le Français des Amériques, Trois-Rivières: Presses universitaires de Trois-Rivières, pp. 281–334 * Wittmann, Henri (1996), "La forme phonologique comparée du parler magoua de la région de Trois-Rivières" (PDF), in Fournier, Robert (ed.), Mélanges linguistiques, Revue québécoise de linguistique théorique et appliquée 13, Trois-Rivières: Presses universitaires de Trois-Rivières, pp. 225–43[permanent dead link] * Wittmann, Henri (1998), "Les créolismes syntaxiques du français magoua parlé aux Trois-Rivières" (PDF), in Brasseur, Patrice (ed.), Français d'Amérique: variation, créolisation, normalisation (Actes du colloque, Université d'Avignon, 8-11 Oct.), Avignon: Université d'Avignon, Centre d'études canadiennes, pp. 229–48 * Wittmann, Henri (1999), "Prototype as a typological yardstick to creoleness", The Creolist Archives Papers On-line, Stockholms Universitet * Wittmann, Henri (2001). "Lexical diffusion and the glottogenetics of creole French." CreoList debate, parts I-VI, appendixes 1-9. The Linguist List, Eastern Michigan University & Wayne State University. * Wittmann, Henri; Fournier, Robert (1996), "Contraintes sur la relexification: les limites imposées dans un cadre théorique minimaliste" (PDF), in Fournier, Robert (ed.), Mélanges linguistiques, Revue québécoise de linguistique théorique et appliquée 13, Trois-Rivières: Presses universitaires de Trois-Rivières, pp. 245–280 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Lang kreyòl]] 73fqnyf05wawigmj4pootqzocyv7lsr Konstitisyon 0 2713 805383 782751 2022-08-22T09:44:12Z 2A02:8428:29C8:3601:B4BE:92A5:8EE8:B84C wikitext text/x-wiki Yon [[konstitisyon]] se yon dokiman ki rasanble tout lòd ki byen etabli nan yon peyi sou gouvènman konstitisyonèl, (e.g. yon [[demokrasi]] reprezantativ, kèk wayòm, yon eta ki depandan sou yon lòt pi gran pouvwa, yon inyon, elt.). Lòd sa yo relativman pèmanan, dèske chanjman nan yo nesesite kolaborasyon yon gran majorite nan moun ki konsène yo, nan tout branch gouvènman, oubyen tout reprezantan lejislatif nan gouvènman. Gen yon pwovèb ki soti pami pèp ayisyen an, ki di, « Konstitisyon se papye, men bayonèt se fè ». Itilize souvan pou endike ke, lè yon konstitisyon pa gen dan, lè lòd konstisyonèl yo pa respekte, moun ki kapab kanpe sou zam yo pran zam, e moun ki gen resous achte pouvwa ; sitwayen òdinè yo ak pòv yo menm rete a zewo. Reyèlman, yon konstitisyon se « lalwa aplike ». Aplike ak tout pèp la, san eksèpsyon pou pèsòn. Nan yon demokrasi, pa egzanp, menm lòd ki apliké pou pòv k’ap mande charite nan lari a, se men lòd ki pou Prezidan. Si gouvènman ki etabli lwa refize obeyi li, kiyès ki sipoze, rès sitwayènte peyi a pa gen rezon pou ba lalwa okenn enpòtans. Nou ka di, « yon konstitisyon se yon dokiman ki gen anpil enpòtans si li se yon dokiman lejitim ». Lè yon gouvènman respekte pwòp lwa konstitisyonèl li etabli. Lè chanjman nan konstitisyon an fèt pa pwosesi lejislatif lejitim byen ouvè. Lè pa gen oken konfli nan gouvènman ak pwovizyon konstitisyonèl yo. Tout sitwayen yon peyi twouve rezon pou yo swiv lòd konstitisyon an, pou yo « respèkte lalwa aplike ». Nan vrè sityasyon sa egziste tou. Si yon gouvènman pa gen rèl nan do li. Si li se yon gouvènman soup. Si lajistis vini ak yon pri ; pòv pakapab jwenn jistis. Si gouvènman pa kabab swiv lòd konstitisyonèl ki deja etabli lè pèp la mande yon chanjman. Konstitisyon peyi sila, valè lòd moun sa yo, pa anyen plis ke yon fèy papye ak lank sou li. == Ayiti == [[Ayiti]] konnen anpil vèsyon konstitisyon li. Ou mèt li dènye vèsyon [[konstitisyon 1987 (Ayiti)|konstitisyon 1987]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Lalwa]] [[Kategori:Politik]] ts4xth9yw5j3jh9xua6l50vwuzxnhko 25 desanm 0 3492 805373 690269 2022-08-22T00:15:21Z Gilles2014 15418 /* Evènman yo */ wikitext text/x-wiki {{desanm}} '''25 desanm''' se 359<sup>m</sup> [[jou]] [[lane]] (oubyen 360<sup>m</sup> nan lane [[bisektil]]) nan [[almanak gregoryen]]. == Evènman yo == == Dat li mouri yo == * 1901 : [[Demesvar Delorme]], ekriven, politisyen ayisyen (fèt 1831) == Selebrasyon yo == === Fèt === nwel === Fèt sen === [[Kategori:366 jou yo nan almanak gregoryen]] 3ydrxswhxy9rd7wdcq7n9r4dvz5s5kv Atlanta (Djòdji) 0 12597 805276 766726 2022-08-21T13:27:52Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} [[Fichye:Atlanta,_Panorama_bei_Nacht.jpg|thumb]] '''Atlanta''' se pi gwo vil epi kapital nan eta [[Djòdji]] nan peyi [[Etazini|Ozetazini]], avek 483 108 moun. == Istwa == == Jewografi == == Demografi == == Ekonomi == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Georgie]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] 3u6px9m3tjw3mfbemz58jlikqygsfso Frankétienne 0 13224 805266 805234 2022-08-21T12:02:43Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, aktè, pent, powèt |dat nesans = [[12 avril]] [[1936]] |lye nesans = [[Ravin Sèch]] |peyi nesans = [[Ayiti]] |dat lanmò = |lye lanmò = |peyi lanmò = |nasyonalite = ayisyen |zèv = |nòt = }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent''', '''Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa '''Franketienne''' ak '''Franketyèn'''), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral komin [[Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou aktè, penti, mizik ak teyat. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat... == Zèv li yo == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === Woman === * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekey pwoèm * 1972 ː ''Ultravocal'' * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 2002 ː ''‘H’Eros Chimères'', nouvèl * ''La marquise sort à cinq heures'', {{ISBN | 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Rapjazz, journal d'un paria'', {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [http://www.etonnants-voyageurs.com/spip.php?page=inviteshaiti&id_article=2304 Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] i3lfgtf0qh92kpo7xqn3t4tuf2upb3z 805267 805266 2022-08-21T12:58:49Z Gilles2014 15418 /* Woman */ wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, aktè, pent, powèt |dat nesans = [[12 avril]] [[1936]] |lye nesans = [[Ravin Sèch]] |peyi nesans = [[Ayiti]] |dat lanmò = |lye lanmò = |peyi lanmò = |nasyonalite = ayisyen |zèv = |nòt = }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent''', '''Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa '''Franketienne''' ak '''Franketyèn'''), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral komin [[Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou aktè, penti, mizik ak teyat. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat... == Zèv li yo == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * ''Pèlin-Tèt''. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === A trier === * 2002 ː ''‘H’Eros Chimères'', nouvèl * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Rapjazz, journal d'un paria'', {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> ==== An franse ==== * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [http://www.etonnants-voyageurs.com/spip.php?page=inviteshaiti&id_article=2304 Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] qrfnr5li4wwo5ji8fypw1psfbinh0cv 805268 805267 2022-08-21T12:59:18Z Gilles2014 15418 /* A trier */ wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, aktè, pent, powèt |dat nesans = [[12 avril]] [[1936]] |lye nesans = [[Ravin Sèch]] |peyi nesans = [[Ayiti]] |dat lanmò = |lye lanmò = |peyi lanmò = |nasyonalite = ayisyen |zèv = |nòt = }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent''', '''Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa '''Franketienne''' ak '''Franketyèn'''), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral komin [[Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou aktè, penti, mizik ak teyat. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat... == Zèv li yo == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * ''Pèlin-Tèt''. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. ==== An franse ==== * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [http://www.etonnants-voyageurs.com/spip.php?page=inviteshaiti&id_article=2304 Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] 1hxjobsweg3ebzddhr0mov5exy5m6ro 805269 805268 2022-08-21T12:59:49Z Gilles2014 15418 /* An franse */ wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non = Frankétienne |foto = Jean Laposte 2.jpg |tèks = Frankétienne |fonksyon=ekriven, aktè, pent, powèt |dat nesans = [[12 avril]] [[1936]] |lye nesans = [[Ravin Sèch]] |peyi nesans = [[Ayiti]] |dat lanmò = |lye lanmò = |peyi lanmò = |nasyonalite = ayisyen |zèv = |nòt = }} '''Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d'Argent''', '''Franck Étienne''', rele '''Frankétienne''' (oswa '''Franketienne''' ak '''Franketyèn'''), ki fèt [[12 avril]] [[1936]] nan [[Ravin Sèch]], vilaj dezyèm seksyon riral komin [[Sen Mak]] nan depatman [[Latibonit]] ([[Ayiti]]), se yon Ayisyen ki trè repite antan ke ekriven, men li travay nan anpil lòt domèn tankou aktè, penti, mizik ak teyat. == Biyografi == Li te fèt nan [[Ravin Sèch]]. Manman li te gen sèlman 14 ane lè li te fèt. Li te abandone pa papa li, yon endistriyèl ameriken rich. Frankétienne te fèt chaben, avèk po blan ak je ble. Li te leve nan zòn [[Bèlè]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] kote manman li te travay tankou yon machann nan lari. Li te gen uit (8) pitit. Li voye Frankétienne, ki te pi gran an, nan lekòl la. An 1962, nan kòmansman peryòd [[Dinasti Duvalier]], Frankétienne patisipe gwoup la, Haïti littéraire, avèk anpil ekriven kòm : [[Anthony Phelps]], [[René Philoctète]], [[Serge Legagneur]], [[Roland Morisseau]]... Entèlektyèl kite peyi a pou [[Kanada]], [[Frans|Lafrans]] oswa [[Afrik|Lafrik]], men Franketienne deside rete an Ayiti pou ekri ak goumen kont rejim politik la. Zèv li yo rasin nan istwa kontanporen ayisyen an. Yo temwaye, malgre nonm lan oswa ekriven an ki vle yo dwe pi wo a tout kreyatè, nan yon moman nan "konsyans nasyonal la". Li kòmanse pibliye pwezi an 1964. Avèk [[Jean-Claude Fignolé]] ak [[René Philoctète]], li fonde "mouvman [[espiralis]]". An 1972 li pibliye ''Ultravocal'', yon "espiral" jan literè li kalifye toupre ''[[Chants de Maldoror]]'' ekri pa Comte de Lautréamont. Ansyen Minis Kilti anba prezidans Leslie F. Manigat, yo te fè li "Commandeur des Arts et des Lettres" nan mwa jen 2010. An 2009, Frankétienne te fè yon aparisyon espesyal nan fim ''La dérive douce d'un enfant de Petit-Goâve'' Pedro Ruiz ekri, dokimantè ki trase lavi ekriven ayisyen an [[Dany Laferrière]]. Nan mwa avril 2014, asosyasyon "Ayite Bel", òganize yon ekspozisyon an lonè atis la nan lotèl NH Haïti El Rancho. Nan ekspozisyon an, plizyè tablo atis la te afiche. Frankétienne te ekri tou nan lang [[kreyòl ayisyen]]. Li ekri plis pase 40 liv, pyès teyat... == Zèv li yo == === Fim === * 2005 ː ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'', dokimantè * 2011 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres'', dokimantè === An kreyòl === ==== Pyès teyat ==== * ''Pèlin-Tèt''. [[Port-au-Prince]]: Éditions du Soleil, 1978 ; ''Pelentet'' (pièce de théâtre), nouvelle version. Lawrence, KS / Port-au-Prince : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral, 2002. * ''Troufobon''. (1977) Port-au-Prince : Imprimerie Les Presses port-au-princiennes, 1979. * ''Bobomasouri''. (1984) Port-au-Prince : collection Espiral, 1986. * ''Kaselezo''. (1985) Dérives 53/54 (1986/1987) : pp. 125-163. * ''Totolomannwèl''. Port-au-Prince, 1986. * ''Melovivi''. Port-au-Prince, 1987. * ''Minywi mwen senk''. Port-au-Prince, 1988. * ''Kalibofobo''. Port-au-Prince, 1988. * ''Foukifoura''. Port-au-Prince: Creacom, 2000. ==== Woman ==== * 1975 ː ''[[Dézafi]]'', premye woman an ekri nan kreyòl ayisyen, Pòtoprens : edisyon Fardin, 1975 ; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d'ailleurs, 2002. === An franse === * 1964 ː ''Au Fil du Temps'', rekèy pwoèm, Pòtoprens : Imprimri Antilles * 1964 ː ''La Marche'' (powèm). Pòtoprens : edisyon Panorama * 1965 ː ''Mon côté gauche'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Vigie de verre''. Pòtoprens : enprimri Gaston * 1965 ː ''Chevaux de l'avant-jour'' (powèm). Pòtoprens : enprimri Gaston * 1968 ː ''Mûr à Crever'', nouvèl, Pòtoprens : Presses port-au-princiennes (koleksyon "Spirale"), 1968 ; Pòtoprens : edisyon Mémoire, 1994. Bòdo : Ana Éditions, 2004, {{ISBN |2915368023}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Mur-a-crever/271287 Mûr à Crever]</ref> * 1972 ː ''Ultravocal'' (espiral). Pòtoprens : Imprimri Gaston, 1972 ; Pari : Hoëbeke, 2004 * 1979 ː ''Les Affres d'un défi'' (woman). Pòtoprens : edisyon Deschamps, 1979 ; Pari : Jean-Michel Place, 2000; La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2010. * 1983 ː ''Zagoloray'' (espiral). Pòtoprens, 1983. * 1986 ː ''Fleurs d'insomnie'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 1986 ː ''Les Chevaux de l'avant-jour'' (pwezi). (1966) Vèsyon revi ak korije, in Dérives 53/54 (1986/1987): pp. 41-86. * 1987 ː ''Adjanoumelezo'' (espiral). Pòtoprens * 1993 ː ''L’Oiseau Schizophone'', nouvèl * 1993 ː ''L'Oiseau schizophone'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Antilles, 1993; Pari : Jean-Michel Place, 1998. * 1995 ː ''L'Amérique saigne (Gun Blesse America)'' (woman, kopwodui avèk Claude Dambreville). Pòtoprens : Microplus, 1995. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inverses''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''D'une bouche ovale''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''La méduse orpheline''. Pòtoprens : Spirale * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. Pòtoprens : Spirale * 1997 ː ''Et la voyance explose''. Pòtoprens : Spirale * 1998 ː ''Voix marassas'' (spirale francréolophonique). Port-au-Prince : Spirale * 1999 ː ''Rapjazz, Journal d'un paria''. Pòtoprens : Spirale, {{ISBN | 2897120150}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Rapjazz-journal-dun-paria/890024 Rapjazz, journal d'un paria]</ref> * 2000 ː ''Œuf de lumière / Huevo de luz'' (powèm). Pòtoprens : Spirale * ''Chaophonie'', {{ISBN | 2897122927}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Chaophonie/739787 Chaophonie]</ref> * ''Passager en transit'', {{ISBN | 2874595322}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-Passager-en-transit/422343 Passager en transit]</ref> * 2002 ː ''H'Eros chimères'', nouvèl, Pòtoprens : Spirale * 2003 ː ''Miraculeuse''. Port-au-Prince : Spirale * ''Les Métamorphoses de l'Oiseau schizophone'' (entegralite an uit volim). La Roque d'Anthéron (Frans) : Vents d'Ailleurs. Piblikasyon de 2004 a 2006. * 1993 ː ''D'un pur silence inextinguible''. (Première partie de ''L'Oiseau schizophone'' (1993). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2004. * 1996 ː ''D'une bouche ovale'' (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La méduse orpheline''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''La nocturne connivence des corps inversés''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2005. * 1996 ː ''Une étrange cathédrale dans la graisse des ténèbres''. (1996). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2006. * 1997 ː ''Clavier de sel et d'ombre''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2011. * 1997 ː ''Les échos de l'abîme''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 1997 ː ''Et la voyance explose''. (1997). La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, 2013. * 2005 ː ''Brèche ardente''. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Anthologie secrète''. Monreyal : edisyon Mémoire d'encrier * 2005 ː ''Fleurs d'insomnie'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2005 ː ''Adjanoumelezo'', rekriti. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''La Diluvienne''. Pòtoprens : Spirale * 2006 ː ''Galaxie Chaos-Babel'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Mots d'ailes en infini d'abîmes''. Pòtoprens : Presses Nationales d'Haïti * 2007 ː ''Feu de proie''. Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Heures brèves'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Le Sphinx en feu d'énigmes'' (espiral powetik). Pòtoprens : Spirale * 2007 ː ''Corps sans repères'' (espiral). Pòtoprens : Spirale * 2008 ː ''Amours, délices et orgues'' (espiral). Pòtoprens : edisyon Deschamps * 2010 ː ''Melovivi ou Le piège suivi de Brèche ardente''. Pari : Riveneuve Continents * 2010 ː ''Visa pour la lumière'' (espiral powetik) * 2014 ː ''Chaophonie'', Monreyal, edisyon Mémoire d'encrier * 2017 ː ''La Marquise sort à cinq heures'', La Roque d'Anthéron : Vents d'ailleurs, {{ISBN| 2364131863}}<ref>[https://www.babelio.com/livres/Franketienne-La-marquise-sort-a-cinq-heures/969977 La marquise sort à cinq heures]</ref> ==== Nouvèl ==== * ''Tout jeu. Tout vice. Mort raide. Point de faire part''. Le Petit Samedi Soir 78-79 (1974-1975) : pp. 11-13. === Teyat === * 1977 ː ''Troufobon'', Pòtoprens, enprimri "Les Presses port-au-princiennes" * 1978 ː ''Pèlin-tèt'', Pòtoprens, edisyon du Soleil, 1978 ; Pelentet (pyès teyat), nouvèl vèsyon. Lawrence, KS / Pòtoprens : Enstiti Etid Ayisyen Inivesite Kannzas / Édition Espiral * 1984 ː ''Bobomasouri'', Pòtoprens, koleksyon Espiral * 1985 ː ''Kaselezo'', Dérives 53/54 (1986-1987) : pp. 125-163. * 1986 ː ''Totolomannwèl'', Pòtoprens * 1987 ː ''Melovivi'', Pòtoprens * 1988 ː ''Minywi mwen senk'', Pòtoprens * 1988 ː ''Kalibofobo'', Pòtoprens * 2000 ː ''Foukifoura'', Pòtoprens : Creacom === Penti === * 2010 ː ''Désastre'' (12 janvye) * ''Difficile émergence vers la lumière'' == Rekonpans == * 2021 : "Gran Pri Frankofoni" nan Académie Française<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/230032/franketienne-emmelie-prophete-et-louis-philippe-dalembert-distingues-dans-le-palmares-2021-de-lacademie-francaise |title=Frankétienne, Emmelie Prophète et Louis-Philippe Dalembert distingués dans le Palmarès 2021 de l’Académie Française |author=Winnie Hugot Gabriel |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=24 jen 2021 |access-date=24 jen 2021}}</ref> == Bibliyografi == * 2009 ː Rachel Douglas, ''Frankétienne and rewriting : a work in progress'', Lexington Books, Lanham (Md.), 195 p. {{ISBN|978-0-7391-2565-6}} * 2012 ː Bernard Hadjadj, ''Frankétienne, l'universel haïtien : entretiens'', Edisyon Riveneuve, Marseille, 195 p. {{ISBN|978-2-360-13099-3}} * 2008 ː Jean Jonassaint (editè), ''Typo-topo-poéthique sur Franketienne'', l'Harmattan, Pari, Torino, etc., , 368 p. {{ISBN|978-2-296-06787-5}} * 2001 ː [[Lilyan Kesteloot]], ''Frankétienne'', nan ''Anthologie négro-africaine. Histoire et textes de 1918 à nos jours'', EDICEF, Vanves, (nouvèl edisyon), p. 472-473 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/franketienne/ Biyografi Frankétienne] sou ile-en-ile.org * [http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=4348 Frankétienne] sou Africiné * [http://princeclausfund.org/en/network/franketienne.html Frankétienne] sou princeclausfund.org * [https://www.babelio.com/auteur/-Franketienne/58958 Frankétienne] sou babelio.com * [http://www.etonnants-voyageurs.com/spip.php?page=inviteshaiti&id_article=2304 Etonnants Voyageurs] * [http://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php Poto Mitan] * [http://www.lesinfluences.fr/Nous-sommes-tous-des-Franketienne.html Nous sommes tous des Frankétienne] * [http://trans.revues.org/257?lang=fr Frankétienne, maître du Chaos] sou magazin Trans * [http://www.franceculture.fr/personne-frank%C3%A9tienne.html France Culture, émissions : Le RDV, Frankétienne] {{DEFAULTSORT:Frankétienne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1936]] 25y5onbn0tc42yc94nj2rek6cmktgg8 GMC (General Motor Company) 0 14261 805343 712770 2022-08-21T21:35:43Z NovoAngelDust 28606 Ajoute imaj wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''[[:fr:GMC|GMC]]''' (General Motors Company), Yon konpayi machin ameriken ki fè gwo kamyon avèk kèk ti machin tou<ref>{{Cite web|url=https://www.gmc.com/|title=Trucks, SUVs, Crossovers, & Vans {{!}} 2018 GMC Lineup|access-date=2018-08-03}}{{en}}</ref>. [[Fichye:GMC-Logo 2.svg|center|250px]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.gmc.com/ Sitwèb ofisyèl GMC] [[Kategori:Mak]] lhn1rokylvdg985xn8d641o5r01vjmn 805351 805343 2022-08-21T22:09:59Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} [[Fichye:GMC-Logo 2.svg|thumb|right|150px|GMC (General Motor Company)]] '''GMC (General Motor Company)''' se yon konpayi machin amerikèn ki fè gwo kamyon avèk kèk ti machin tou.<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.gmc.com/|title=Trucks, SUVs, Crossovers, & Vans {{!}} 2018 GMC Lineup|access-date=3 out 2018}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.gmc.com/ Sitwèb ofisyèl GMC] [[Kategori:Konpayi]] 2jeztiobp2ts3uyi5wprlj03vnbtegc Kamyonèt 0 14335 805303 107669 2022-08-21T18:38:07Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Kamyonèt''' se yon ti machin ki gen youn oubyen de (2) plas sou kote chofè a e ki kapab pote soti sèz (16) pou rive a ven (20) moun nan espas dèyè li. Yon ti kamyon. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: *[[angle|Angle]]: *[[alman|Alman]]: *[[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == jkkae8trz6drw7753drmpzejq5sy5oe Kaporal 0 14353 805304 483746 2022-08-21T18:39:54Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Kaporal''' se yon grad yon militè ki pa gen pwofesyon resevwa sivil, premye grad militè resevwa nan djòb yo. Yon chèf militè ki ap mache nan tout ri yon vil pou yo wè si pa gen dezòd. Nenpòt moun ki vle tout bagay rete nan lòd. == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == gmfn7y4ib6sdwkpz17ppxgognesxjqf Kolonèl 0 14419 805305 107753 2022-08-21T18:40:56Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Kolonèl''' se yon grad nan tout kò militè ki bay moun anpil pouvwa sou lòt militè tankou kòmandan, sèjan, kaporal, e latriye ki anba li. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: *[[angle|Angle]]: *[[alman|Alman]]: *[[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == fpiz3e0soli0i25se6ptl19fa1tfqv0 Kòmandan 0 14423 805307 107757 2022-08-21T18:43:09Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Kòmandan''' se yon moun ki ap kòmande lòt moun. Yon grad nan kò militè, ki anba kolonèl, men ki anwo sèjan, kaporal e latriye. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: *[[angle|Angle]]: *[[alman|Alman]]: *[[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == quidhduqyzkjfksosk96kobx2o42qve Sèjan 0 15136 805306 108506 2022-08-21T18:41:56Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Sèjan''' se yon grad nan yon gwoup militè ki gen plis pouvwa pase yon kaporal. Yon sèjan kèk fwa responsab pou antrene moun ki ap rantre nan yon kò militè. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: *[[angle|Angle]]: *[[alman|Alman]]: *[[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == f9grzhauew98ym377r62elhxrjddbn0 Arnold Antonin 0 16027 805283 804608 2022-08-21T15:35:44Z Gilles2014 15418 /* Kèk fim li fè yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Arnold Antonin |foto=Arnold_Antonin_looking_through_a_camera_lens.jpg |tèks= Arnold Antonin |dat nesans= [[3 desanm]] [[1942]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)| Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Arnold Antonin''', ki fèt [[3 desanm]] [[1942]] nan [[Pòtoprens (komin)| Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[reyalizatè]] ak yon [[pwodiktè]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Arnold Antonin anplis ke li se yon reyalizatè, se tou yon pwofesè inivèsite, òganizatè deba, direktè yon sant kiltirèl. Arnold Antonin se prezidan Asosyasyon Reyalizatè ayisyen. Yon nonm divès karyè, Arnold Antonin konnen tou de andedan ak deyò peyi a pou angajman sosyal, politik ak kiltirèl li. Li te onore pou travay li kòm yon pati nan pri Djibril Diop Mambety nan Festival Entènasyonal Film Cannes an 2002. == Zèv li yo == Arnold Antonin se premye [[sineyas]] ki fè yon fim an Ayiti (''[[Ayiti, men chimen Libète/Le chemin de la Liberté]]'') === Kèk fim li fè yo === * 1974 ː ''Haïti : Au tribunal de Bertrand Roussel'' (senaris) * 1974 : ''Duvalier accusé'', 20 minit, N/B, 16 mm * 1975 : ''Duvalier condamné'', 40 minit, N/B, 16 mm * [[975]] : ''[[Haïti, le chemin de la liberté]]'' (''Ayiti, men chimen libèté''), 120 minit, N/B, 16 mm (montè, senaris, direktè foto) (premye fim ayisyen) * 1976 : ''Art naïf et répression en Haïti'', 45 minit, koulè, 16 mm * 1981 : ''Un Tonton Macoute peut-il être un poète ?'', 35 minit, koulè, 16 mm * 1984 : ''Le Droit à la parole, (Radio Haïti en 1980)'' 15 minit, koulè, 16 mm * 1988 : ''20 Ans de travail avec les pauvres'', 45 minit, videyo * 1988 : ''Le Manioc est la vie de Maréchal'', 40 minit, videyo * 1989 : ''La Drogue ne pardonne pas !'' 15 minit, videyo * 1989 : ''Les Droits de l’enfant'', 15 minit, videyo * 1993 : ''Port-au-Prince, la 3e Guerre mondiale a déjà eu lieu'', 15 minit, videyo * 1998 : ''Qu'est-ce qu'un Syndicat'', 20 minit, videyo * 1999 : ''La Protection du citoyen, 20 min'' * 1999 : ''Connaissance pour sauver la vie'' * 2000 : ''Courage de femme'', 17 minit, koulè, videyo * 2001 : ''Tiga : Haïti, rêve, possession, création, folie'', 52 minit, koulè, videyo * 2001 : ''Marithou, femme peintre d'Haïti'' 13 minit, koulè, videyo * 2001 : ''Beauté contre pauvreté à Jalousie'', 13 minit, koulè, videyo * 2001 : ''Le Faiseur de fanaux'', 14 minit, koulè, videyo * 2001 : ''Diyite gran moun'', 15 minit, koulè, videyo * 2002 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', 90 minit, koulè, videyo * 2002 : ''Cédor ou l’Esthétique de la modestie'', 39 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Albert Mangonès, l’espace public'', 52 minit, koulè, videyo * 2003 : ''André Pierre, celui qui peint le bon'', 26 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Ti Machin, la mécanicienne'', 13 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Jeunes, sexualité et Sida'' : twa kapsil 2 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Carnaval de la jeunesse contre le Sida à Jacmel'', 15 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Souvenance, Communauté dahoméenne du Vaudou'', 13 minit, koulè, videyo * 2003 : ''Tout ti moun se ti moun'', 13 minit, koulè, videyo * 2004 : ''Je ne veux pas transmettre le VIH-SIDA à mon enfant'', 13 minit, koulè, videyo * 2004 : ''Economy of survival in Haiti'', 26 minit, koulè, videyo * 2004 : ''GNB contre Attila ou une autre Haïti est-elle possible ?'', 120 minit, koulè, videyo * 2006 : ''[[Le président a-t-il le sida]] ?'', 123 minit, koulè, videyo * 2006 : ''Enfants en danger'', 10 minit, koulè, videyo * 2007 : ''Préfète Duffaut, piété et urbanisme imaginaire'', 30 minit, koulè, videyo * 2007 : ''Aubelin de Jolicoeur, Mister Haïti'', 26 minit, koulè, videyo * 2007 : ''Les droits de l'Enfant'' * 2008 : ''[[Jacques Roumain]], la passion d'un pays'', dokimantè, 118 minit, koulè, videyo * 2008 : ''Cinq histoires vraies'', 30 minit, koulè, videyo * 2008 : ''Bâtir l’avenir'', 30 minit, koulè, videyo * 2009 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', 90 minit, koulè, videyo * 2009 : ''Savoir pour pouvoir'', 20 minit, koulè, videyo * 2009 : ''La sculpture peut-elle sauver le village de Noailles ? ou Les Boss métal de la Croix des Bouquets'', 32 minit, koulè, videyo * 2010 : ''[[Chronique d’une catastrophe annoncée]] ou Haïti : apocapypsis now'', 18 minit, koulè, videyo * 2010 : ''La Planète bleue de Lucner Lazard'', 23 minit, koulè, videyo * 2010 : ''Il était une fois Périclès'', 6 minit, koulè, videyo * 2011 : ''Six femmes d'exception'', 88 minit, koulè, videyo * 2012 : ''Herby, jazz et musique haïtienne'', 82 minit, koulè, videyo * 2012 : ''Gérard Gourgue, l'homme qui aurait pu changer le cours de l'histoire'', 122 minit, koulè, videyo * 2013 : ''[[Le règne de l'impunité]]'', 65 minit, koulè, videyo * 2013 : ''Le miroir brisé de Valcin II'', 24 minit, franse, koulè, videyo * 2014 : ''Georges Corvington: Port-au-Prince, mon seul et unique amour'', 52 minit, koulè, videyo * 2015 ː ''[[Les aventures de Télémaque]]'' * 2015 ː ''Jacques Stephen Alexis, mort sans sépulture'' * 2015 : ''Traversée des mondes de Franketienne'', 86 minit, koulè, videyo * 2016 : ''René Depestrre on ne rate pas une vie éternelle'', 120 minit, koulè, videyo * 2016 : ''Lafortune Félix, le dernier des grands peintres de l’Artibonite'', 20 minit, koulè, videyo * 2016 : ''Jambes de bois ou [[Gérard Fortuné, le dernier des Naïfs]]'', 20 minit, koulè, videyo * 2016 ː ''[[Les bandes à pied en Haïti]]'' * 2017 : ''Bernard Diederich, le Tusitala, raconte Haïti'', DVD, koulè, 26 minit * 2019 : ''Anthony Phelps à la frontière du texte'', DVD, koulè, 79 minit * 2019 : ''Atis kap taye banda nan lari Pòtoprens'' / Heureux sculpteurs des rues de Port-au-Prince'', koulè, DVD, 86 minit, an kreyòl ayisyen ak franse * 2020 : ''Ainsi parla la mer''<ref>{{cite web |url=http://www.loophaiti.com/content/ainsi-parla-la-mer-arnold-antonin-sonne-lhallali-pour-la-mer-dhaiti |title=Ainsi parla la mer »: Arnold Antonin sonne l'hallali pour la mer d’Haïti |website=loophaiti.com |date=8 mas 2020 |access-date=9 mas 2020}}</ref>, DVD, koulè, 49 minit, an kreyòl avèk soutit an franse<ref>Dangelo Néard. «Ainsi parla la mer» : nouveau film d'Arnold Antonin. RFI, 23 février 2020. [https://www.rfi.fr/fr/podcasts/20200223-ainsi-parla-mer-nouveau-film-arnold-antonin Lire en ligne]</ref> * 2021 : ''Le roi Exil et sa cour ou la béatitude au bout du pinceau'' (''Wa Egzil nan lakou Levoy''), DVD, koulè, 27 min, an kreyòl soutitre an franse ak an angle<ref>Arnold Antonin sur les traces de Levoy Exil. Le Nouvelliste, 8 novanm 2021. [https://lenouvelliste.com/public/index.php/article/232528/arnold-antonin-sur-les-traces-de-levoy-exil Lire en ligne]</ref>. * 2022 : ''[[Jean-Jacques Dessalines, le vainqueur de Napoléon Bonaparte]]'', 97 min, DVD, franse ak kreyòl, koulè. == Rekonpans == * 1975 ː [[Festival of Havana]] * 2002 ː [[Djibril Diop Mambety]] pou ''Courage de femme'' nan [[Cannes Festival]]. * 2006 ː [[FESPACO]] Special Award Of the Committee of Struggle against aids of Burkina Faso ''Does the Président have AIDS?'' * 2006 ː [[Festival Vues d'Afrique de Montreal]] Mention speciale du Jury pou ''Does the Président have AIDS?'' * 2007 ː [[FESPACO]] Paul Robeson prize pou ''Does the President Have Aids?'' * 2009 ː [[FESPACO]] Paul Robeson prize pou ''Jacques Roumain: The Passion for a Country'' * 2011 ː [[FESPACO]] Paul Robeson prize pou ''The loves of a zombi or can a zombi be president?'' * 2011 ː [[MPAH Haiti Movie Awards]] Lifetime Achievement Award * [http://haitimovieaward.com/?page_id=568 Motion Picture Association of Haiti] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0031348/?ref_=ttfc_fc_cr2 Arnold Antonin] sou IMDb * [http://www.africine.org/index.php/films/searchByAuthor/6195 Arnold Antonin] sou Africiné * {{en}} [http://www.arnoldantoninfilms.com/ Sitwèb ofisyèl Arnold Antonin] * [https://flipboard.com/topic/fr-ha%C3%AFti/koze-kilti---ainsi-parla-la-mer-nouveau-film-d-arnold-antonin/a-V0MsTbK0Q1uyMx-IHVsSQQ%3Aa%3A910336336-60e494da76%2Frfi.fr «Ainsi parla la mer» : nouveau film d'Arnold Antonin] sou flipboard.com {{DEFAULTSORT:Antonin, Arnold}} [[Kategori:Moun]] [[kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1942]] inf3fd29bzhykexk6ep9bma3eygz00i Raynald Delerme 0 17531 805374 730239 2022-08-22T00:21:09Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Raynald Delerme |foto= |tèks=Raynald Delerme |fonksyon=sineyas, aktè, reyalizatè, pwodiktè |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[5 jiyè]] [[1957]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Raynald Delerme''', rele '''Baba''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1957]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[aktè]], reyalizatè ak pwodiktè nan [[sinema ayisyen]]. == Biyografi == Li se kreyatè nouvo sinema ayisyen an 1986. Li fonde stidiyo pwodiksyon sinema-videyo PVS, pou chèn televizyon Antenne 16 PVS an Ayiti ak pi gwo sant pwodiksyon ak distribisyon fim ayisyen sou Videyokasèt ak DVD an [[Miyami]], PVS Communications, Inc. == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === * 1988 : ''[[Founérailles]]'' (daprè yon [[senaryo]] [[Theodore Beaubrun|Théodore Beaubrun (Languichatte)]] ekri) * 1989 : ''Shérico S.A. No 1'' * 1995 : ''[[Les gens de bien]]'' (daprè yon [[senaryo]] [[Jean Gardy Bien-Aimé]] ekri) * 1980-1990 : ''[[Languichatte au XXe siècle]]'' (seri televizyon) * 1997 : ''[[La femme de mon ami]]'' * 1999 : ''[[Infidélités]]'' * 2002 : ''[[Pour l'amour de Suzie]]'' * 2004 : ''[[Kadejak]]'' * 2006 : ''[[Ala Traka Pou Baba]]'' * 2007 : ''[[Lago Kache]]'' * 2007 : ''[[Ala Traka Pou Baba 2]]'' * 2009 : ''[[Dyab Baba]]'' * 2010 : ''[[Dyab Baba, Part 2]]'' * 2010 : ''[[2 Sè]]'' === Tankou aktè === * 1980-1990 : ''[[Languichatte au XXe siècle]]'' : Baba * 1999 : ''[[Infidélités]]'' * 2002 : ''[[Pour l'amour de Suzie]]'' * 2006 : ''[[Ala Traka Pou Baba]]'' : Baba * 2007 : ''[[Ti Fi Paste-a 2]]'' * 2007 : ''[[Pitit Tig]]'' * 2007 : ''[[Ala Traka Pou Baba 2]]'' : Baba * 2009 : ''[[Dyab Baba]]'' : Dyab Baba * 2010 : ''[[Dyab Baba, Part 2]]'' * 2010 : ''[[Dozado (fim)|Dozado]]'' : Parfait Fossere * 2012 : ''[[The Heavenly Side of Hell]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.africine.org/?menu=fiche&no=12096 Biyografi Raynald Delerme] sou Africiné * [http://belfim.fouye.com/moun/14 Raynald Delerme] sou BèlFim {{DEFAULTSORT:Delerme, Raynald}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Reyalizatè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1957]] 10tz5f4nh5kp5a1pb0nixo0zl30j9tc 805375 805374 2022-08-22T00:23:05Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Raynald Delerme |foto= |tèks=Raynald Delerme |fonksyon=sineyas, aktè, reyalizatè, pwodiktè |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[5 jiyè]] [[1957]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Raynald Delerme''', rele '''Baba''', ki fèt [[5 jiyè]] [[1957]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[aktè]], reyalizatè ak pwodiktè nan [[sinema ayisyen]]. == Biyografi == Li se kreyatè nouvo sinema ayisyen an 1986. Li fonde estidiyo pwodiksyon sinema-videyo PVS, pou chèn televizyon Antenne 16 PVS an Ayiti ak pi gwo sant pwodiksyon ak distribisyon fim ayisyen sou Videyokasèt ak DVD an [[Miyami]], PVS Communications, Inc. == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === * 1988 : ''[[Founérailles]]'' (daprè yon [[senaryo]] [[Theodore Beaubrun|Théodore Beaubrun (Languichatte)]] ekri) * 1989 : ''Shérico S.A. No 1'' * 1995 : ''[[Les gens de bien]]'' (daprè yon [[senaryo]] [[Jean Gardy Bien-Aimé]] ekri) * 1980-1990 : ''[[Languichatte au XXe siècle]]'' (seri televizyon) * 1997 : ''[[La femme de mon ami]]'' * 1999 : ''[[Infidélités]]'' * 2002 : ''[[Pour l'amour de Suzie]]'' * 2004 : ''[[Kadejak]]'' * 2006 : ''[[Ala Traka Pou Baba]]'' * 2007 : ''[[Lago Kache]]'' * 2007 : ''[[Ala Traka Pou Baba 2]]'' * 2009 : ''[[Dyab Baba]]'' * 2010 : ''[[Dyab Baba, Part 2]]'' * 2010 : ''[[2 Sè]]'' === Tankou aktè === * 1980-1990 : ''[[Languichatte au XXe siècle]]'' : Baba * 1999 : ''[[Infidélités]]'' * 2002 : ''[[Pour l'amour de Suzie]]'' * 2006 : ''[[Ala Traka Pou Baba]]'' : Baba * 2007 : ''[[Ti Fi Paste-a 2]]'' * 2007 : ''[[Pitit Tig]]'' * 2007 : ''[[Ala Traka Pou Baba 2]]'' : Baba * 2009 : ''[[Dyab Baba]]'' : Dyab Baba * 2010 : ''[[Dyab Baba, Part 2]]'' * 2010 : ''[[Dozado (fim)|Dozado]]'' : Parfait Fossere * 2012 : ''[[The Heavenly Side of Hell]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.africine.org/?menu=fiche&no=12096 Biyografi Raynald Delerme] sou Africiné * [http://belfim.fouye.com/moun/14 Raynald Delerme] sou BèlFim {{DEFAULTSORT:Delerme, Raynald}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ayisyen]] [[Kategori:Reyalizatè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1957]] mbl2dpgfuof5po45cjzfxcqnvvf62cb Zile Kanari 0 22033 805329 721068 2022-08-21T20:19:32Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Canaries]] vers [[Zile Kanari]] wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Kolektivite tèritoryal}} '''Canaries''' se yon [[kominote otonòm]] nan peyi [[Espay]]. Li genyen 87 komin, sipèfisi rejyon an se 7.447 Km2. Kapital se [[Santa Cruz de Tenerife]]. Mòn lan pi wo nan Espay se [[Teide]] (3.3718 mèt) nan [[Tenerife]]. [[Fichye:Spain municipalities.png|thumb|right|Lis tout komin yo nan peyi [[Espay]] ]] == Zile == * [[Tenerife]] * [[Gran Canaria]] * [[Lanzarote]] * [[Fuerteventura]] * [[La Palma]] * [[La Gomera]] * [[El Hierro]] == Jewografi == == Istwa == Istwa == Demografi == == Administrasyon == == Ekonomi == == Transpò == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Kominote otonòm]] [[Kategori:Kominote otonòm nan Espay]] 3l41mlagejtrz23247wsqmr7d715707 805331 805329 2022-08-21T20:22:23Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{Kolektivite tèritoryal}} '''Zile Kanari''' se yon [[kominote otonòm]] nan peyi [[Espay]]. Kapital se [[Santa Cruz de Tenerife]]. Li genyen 87 komin. Sipèfisi rejyon an se 7 447 Km2. [[Fichye:Spain municipalities.png|thumb|right|Lis tout komin yo nan peyi [[Espay]]. ]] == Zile == * [[Tenerife]] * [[Gran Canaria]] * [[Lanzarote]] * [[Fuerteventura]] * [[La Palma]] * [[La Gomera]] * [[El Hierro]] == Istwa == Istwa == Jewografi == Mòn lan pi wo nan Espay se [[Teide]] (3 3718 mèt) nan [[Tenerife]]. == Demografi == == Administrasyon == == Ekonomi == == Transpò == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Kominote otonòm]] [[Kategori:Kominote otonòm nan Espay]] jkx8yucr0jrzf6tdahb16kww269cqeq Atlanta, Georgie 0 25722 805277 805225 2022-08-21T13:34:04Z Gilles2014 15418 Revoke edisyon pa [[Special:Contributions/Richard Arthur Norton (1958- )|Richard Arthur Norton (1958- )]] ([[User talk:Richard Arthur Norton (1958- )|Diskite]]) ; retounen na n dènye vèsyon pa [[User:Escarbot|Escarbot]] wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Atlanta |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_Fichye= |anblèm_Fichye= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=[[Georgie]] |kapital_tip= |kapital_non=[[Washington]] |chèf_tit= |chèf_non=? |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} '''{{PAGENAME}}''' se yon vil [[Etazini]]. Li sitye nan leta [[Georgie]]. Chèf-lye li se ? . == Istwa == Istwa == referans == == Kèk lyen == <br /><br /> [[Kategori:Vil nan Georgie]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] dzpczztpf9lrgq684vzv3q2eac9ammz Barikad Crew 0 57842 805313 776521 2022-08-21T19:05:43Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=24 desanm 2003 |lye nesans=[[petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' *'''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Nesans 24 desanm 2003; Papa l se [[K-Tafalk]],[[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} Se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa sôti 3 album e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"'' == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. ==Manm== *2007 : **[[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) **[[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) **[[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) ** Young Cliff ** Bricks ** Brital ** Fantom ** Izolan ** Kondagana ** Marco ** Master Sun == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] 7vl2p9344vk4my5moh725m765z82k1c 805314 805313 2022-08-21T19:06:16Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=24 desanm 2003 |lye nesans=[[petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Nesans 24 desanm 2003; Papa l se [[K-Tafalk]],[[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} Se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa sôti 3 album e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"'' == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. ==Manm== *2007 : **[[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) **[[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) **[[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) ** Young Cliff ** Bricks ** Brital ** Fantom ** Izolan ** Kondagana ** Marco ** Master Sun == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] rwnwwxgrfu10tnpwpvzrfhbvwfduq5k 805315 805314 2022-08-21T19:07:57Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=24 desanm 2003 |lye nesans=[[petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Nesans 24 desanm 2003; Papa li se [[K-Tafalk]],[[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. ==Manm== *2007 : **[[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) **[[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) **[[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) ** Young Cliff ** Bricks ** Brital ** Fantom ** Izolan ** Kondagana ** Marco ** Master Sun == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] rpjlwkz143v88a9fll7bnhw82e171gt 805316 805315 2022-08-21T19:10:00Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 desanm]] [[2003]] |lye nesans=[[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Papa li se [[K-Tafalk]], [[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. ==Manm== *2007 : **[[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) **[[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) **[[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) ** Young Cliff ** Bricks ** Brital ** Fantom ** Izolan ** Kondagana ** Marco ** Master Sun == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] poa8v0594wlt94an4g29zpzxihfbaow 805317 805316 2022-08-21T19:18:08Z Gilles2014 15418 /* Manm */ wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 desanm]] [[2003]] |lye nesans=[[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Papa li se [[K-Tafalk]], [[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. == Manm == * Bricks * Brital * Fantom * DaMarco Baby * Izolan * Kondagana === Ansyen manm === * [[Jhonny Emmanuel]] ([[Dade]]) (†) * [[Junior Badio]] ([[Deja-Voo]]) (†) * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) (†) * Master Sun * Young Cliff (†) == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] a1fqth83tcnvhrc3jz1it7jthejoc5o 805318 805317 2022-08-21T19:29:44Z Gilles2014 15418 /* Manm */ wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 desanm]] [[2003]] |lye nesans=[[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Papa li se [[K-Tafalk]], [[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[rapè]] [[ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. == Manm == * Bricks * Brital * Fantom (ki kite gwoup la sou 18 jiyè 2020) * DaMarco Baby * Izolan * Kondagana === Ansyen manm === * [[Jhonny Emmanuel]] ([[Dade]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Junior Badio]] ([[Deja-Voo]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) (†) * Master Sun * Young Cliff (†) * Marco (ki kite gwoup la an 2013) == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 ==Mòso== <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] 4ttao17d3qcfsqs2t696wbsanktfbvm 805321 805318 2022-08-21T19:35:39Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 desanm]] [[2003]] |lye nesans=[[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Papa li se [[K-Tafalk]], [[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[Rap|rapè]] [[Ayiti|ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. == Manm == * Bricks * Brital * Fantom (ki kite gwoup la sou 18 jiyè 2020) * DaMarco Baby * Izolan * Kondagana === Ansyen manm === * [[Jhonny Emmanuel]] ([[Dade]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Junior Badio]] ([[Deja-Voo]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) (†) * Master Sun * Young Cliff (†) * Marco (ki kite gwoup la an 2013) == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 == Mòso == <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] 026h9meq5hzr7n3zqv6nk69zvk2xzk0 805322 805321 2022-08-21T19:36:27Z Gilles2014 15418 /* Manm */ wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Barikad Crew |foto= |tèks=Barikad Crew |fonksyon=Gwoup mizisyen, rapè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 desanm]] [[2003]] |lye nesans=[[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans=[[Ayiti]] |kontak= |Biyografi= |zèv=<br /> * ''Goumen pou saw kwè'' * ''Tay kreyon'' * ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' Travay |omaj= |rekonpans |remak=Papa li se [[K-Tafalk]], [[Kondagana]] epi [[Deja-Voo]] |fim= |mizik=[[rap]] |enstriman= |gwoup=Barikad Crew |manm=<br /> * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) * [[Junior Badio]]([[Deja-Voo]]) * [[Jhonny Emmanuel]]([[Dade]]) * Bricks * Brital * [[Fantom]] * Izolan * Kondagana * Marco * Master Sun * Young Cliff |moun= }} '''Barikad Crew''' se yon gwoup mizisyen [[Rap|rapè]] [[Ayiti|ayisyen]] popilè ki rete [[Ayiti]]. Gwoup sa soti 3 albòm e se li ki konnen plis siksè nan rap ayisyen an ''"Goumen pou sa ou kwè"''. == Biyografi == Barikad crew se yon gwoup rap kreyòl ki pran nesans nan bas-peu-de-chose 24 desanm 2003. Papa li se k-tafalk, kondagana epi deja-voo. Nan ane 2007, yo soti yon premye albòm ki rele ''goumen pou saw kwè'', aprè anpil prestatyon ki fè tout [[Ayiti]] renmen gwoup la. 3 rapè nan gwoup la mouri nan yon aksidan machin 15 jen 2008 vè 2 zè di maten, jou sa a se peyi a ki te frape. Nan rapè ki te mouri yo nou jenn K-tafalk,Dade ak Deja-Voo. Nan ane 2008, yo soti dezyèm albòm yo ki rele ''jiskobou'', rapè ki chante sou albòm sa a aprè lanmò nèg yo se Brital, Fantom, Bricks, Izolan, Young Cliff, Master Sun, Marco epi Kondagana featuring Last1, Doc Filah ki nan Majik Click ect. == Manm == * Bricks * Brital * [[Fantom]] (ki kite gwoup la sou 18 jiyè 2020) * DaMarco Baby * [[Izolan]] * [[Kondagana]] === Ansyen manm === * [[Jhonny Emmanuel]] ([[Dade]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Junior Badio]] ([[Deja-Voo]]) (ki mouri nan yon aksidan machin sou 15 jen 2008) (†) * [[Jean Walker Sénatus]] ([[K-Tafalk]]) (†) * Master Sun * Young Cliff (†) * Marco (ki kite gwoup la an 2013) == Evènman == *Nan lane 2008, 3 manm nan gwoup sa pèdi lavi nan yon aksidan machin: **[[Jean Walker Sénatus]] alias [[K-Tafalk]] **[[Junior Badio]] alias [[Deja-Voo]] **[[Jhonny Emmanuel]] alias [[Dade]] 2 moun ki te avèk yo tou pèdi lavi nan aksidan malere sa: *[[Wilberson Magloire]] aka Djo Ti Batè *Guichard Labranche, kondiktè a [[Nathalia Bertrand]], ki te pral maye ak lidè Barikad Crew [[Papa K-Tafalk]] touye têt li yon jou apre li aprann nouvèl lanmò cheri l. Li te jenn. Tout nasyon an patisipe nan omaj yo te rann yo. Yon mesaj chante pa Fefe epi Lil'Dade (Ti frè) : <pre> "Mèm lè bwa a tonbe, rasin l ap kontinye Kenbe frè, kenbe frè, pa dekouraje frè, kenbe frè" "Goumen pou sa w kwè" </pre> == Zèv yo == * ''Goumen pou saw kwè'' === Videyoklip === * ''Pa koupe bwa'' * ''Tay kreyon'' * Kanaval 2008 : ''Tifi pile tigason pyafe'' * ''Kijan l te ye'' * ''Trip nap trip'' * ''Bay hip hop bourad'' * ''Crew Toup pou'' == Referans == *http://www.myspace.com/barikadcrew/ *http://www.myspace.com/barikadcrew509/ *Gwoup anlè rezo sosyal myspace : http://groups.myspace.com/barikadcrew509xandra1003 == Mòso == <pre> PHANTOM M-mande-w granmèt anba zèsèl ou pi fon pou ou kache-m E mwen pap nye-w se volonte-w sou nenpòt sak ta rive-m Si lavi-m ta gen obstak se ou k-mete-m nan eprèv Ou met kwè m-pap fè bak li ta mèt menm nan yon rèv M-pap opsede de anyen Ni m-pap sede pou anyen Paske depi-m te fèt m-pat jwenn fanmi-m posede anyen Menm lè bato-m a la derive se pa twal vwal li-k pouri Tafyatè dòmi nan gildiv kleren pou bouch li santi (tchek) DÉJÀ-VOO AKA FAMOUS (R.A.P.) Pou siviv fòk ou fight ak tèt frèt do it right Men si lavi ap mal mennen-w dignite-w kenbe-l high Konn ran-w pou zanmitay ke ou konnen-w ou konn li tight K-pap etone pou yon pla fritay Ambisyon kondisyon pa-w solusyon m-met rete la Byen materyèl pa al nan syèl sou de zepòl ou ret tèt drèt sa Se yon fòmil pou viv tèt frèt fier d‚être kontante-w a Sa ou genyen fòk ou konnen pa-w pou renmen Si la vi-a mare ren ou kris te trennen anba jwuif romen Pa pè soufri piga-w lese ale vi pa-w Lè sa nan vi pa-w nèg pap file-w tankou ti kap Wap apran viv ak yon ti kras Tankou lanmè wap anti kras Lign defans ou pap andikap Wap sansib pou back ou tankou exzamen back tou Tankou-w te gen glack tou presye kou Barikad Crew E lè sa tout sa wap fè nan vi-a wap fè-l tèt frèt tèt drèt yo Ou pap rayi yon moun kap mennen Jezi-k konnen [KÈ] K-TAFALK Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou kwè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou fyè (koral: wi chèf) Nou fò (koral: wi chèf) Menm lè lavi-a ap fout nou frèt (Koral: ret tèt frèt) Gad (koral: wi chèf) Gad (koral: wi chèf) Vinn di-m si nou wè nap viv jan-n vle-a (koral: non chèf) Nou kwè (koral: wi chèf) Nou konn (koral: wi chèf) Menm lè-n ta tonbe atè frèt (Koral: ret tèt frèt) BRICKS Gan bòks kap nan de men-w pou-w ka fight ak lavi-a Pran fòs panse ak demen-w pou-w ka tight ak sa ki high Koz ou konnen pa gen anyen-k fèt fasil G Men-m lè-w pa feel li M-kwè-l ka vinn pi di Ou konnen blood se sak lavi Prensip lan pa egri dog de sa kap jwui Kenbe tèt ou pandan wap travay pi plis yo Ret tèt frèt tou pandan wap bay sa ki jis yo DADE (R.A.P.) Ou pa gen sou moun pou konfye Lè zak ou pran monte pa pil Menm bagay yo byen dè dèyè dò-w (dò-w) Conda∑ Pròp zanmi-w, pròp fanmi-w, ata fanm ou dèyè blow (blow) Conda∑ E byen ret tèt frèt, tèt drèt Granmoun ak sak fèt ayè Si-m di a∑ pou tout sa yo fè-n Se sa kap fòse-n boure menm lè gou bouch nou amè Di sa ou gen pou di a ou ka vire dò-w Koz lakou ou ka achte-l sou wè-l vo pri-a Ou konn pouki nan simityè nou pa wè yo ekri brav Se paske moun kap ekril la just pa ekril gay Sò-w wè Barikad Crew montre-n se pa pou sèl manje l-ka debat Lang nan bouch ou li dwe bat Si se pou defann koz ou ou menm si tou ki se black J banm di-w menm lè ou pa rapè refren an deyò-a an eseye di-l [REPRIZ KÈ] K-TAFALK (R.A.P.) Holla! ak tout nèg kap rele aba a tout règ Mache tèt bese pou bese tèt moun so malè a ou tou Grèg Ke bezwen disi ba fi-n pa vinn rann avèg W-byen gwo w-byen gra men poutan nan lespri-w ou mèg (mèg) (mèg) Fantom∑ Aprè Bondye te ba-w lavi M-ta renmen-w di-m Ki sa-w pat jwenn ke-w pat ka fè Latè-a la dog pou ou tou li se yon règ frè Pi plis ou aprann plis wa konprann Sèvo-a vo sa-l rann Depi jodi-a jamè wa va jire ke jenou-w pap pliye Menm jan nan kou-w yo pap mete Okenn chenn menm lè lap briye Di-w pap bliye kiyès moun ou ye nèg k-pap sipliye Kap repliye lè-l fas o devwa nan nenpòt deal li ye Konn sa tan pou black ta viv konsa n-ta prefere Fè tapajè e menm mouri tou Nou ka pa gro gason men nou vanyan tankou kirikou </pre> [[Kategori:Rapè ayisyen]] [[Kategori:Rap ayisyen]] [[Kategori:Rap]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] 6ahteaec2dgi72demu3zgzcnhx5vzf8 Briz-de-tè 0 60127 805370 686419 2022-08-21T23:59:45Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Briz-de-tè''' se yon mouvman lè ant tè a ak lanmè pandan lannwit; mouvman sa a kreye lè lè ki pi frèt ak pi dans tè a fè lè ki pi cho a ogmante sou lanmè a.<ref>http://www.glencoe.com/sec/science/mlg/mss/HaitianCreole_ms_L.pdf</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Jewografi]] a6wejdwkyxhbm46ra59ehvg4hq6pe1a Sòl rezidyèl 0 61096 805371 369800 2022-08-22T00:02:09Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{eboch}} '''Sòl rezidyèl''' se yon sòl ki lokalize anwo sibstra woche paran li.<ref>http://www.glencoe.com/sec/science/mlg/hss/Creole_hs_R.pdf</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] i8mpyfu0gnkp0mag3171ibyr2vm1k4d Sòl (mizik) 0 61135 805372 372735 2022-08-22T00:03:57Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{eboch}} '''Sòl''' se yonn nan sèt (7) nòt mizik yo : do, re, mi, fa, sòl, la, si. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Mizik]] 6z5lv48nwktkdr835m3pk8y1za83twk Orizon sòl 0 61136 805366 678091 2022-08-21T23:29:33Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{eboch}} [[Fichye:Soil profile.png|250px|right|thumb|Orizon sòl]] '''Orizon sòl''' se yon kouch diferan nan yon pwofil sòl.<ref>http://www.glencoe.com/sec/science/mlg/hss/Creole_hs_S.pdf</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] f2tttd6h8hxe12ace8xuxdln83g4oun Deja-Voo 0 61241 805362 395464 2022-08-21T22:48:18Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki rele '''Deja-Voo''' te yon manm [[Barikad Crew]], yon gwoup mizisyen ayisyen.<ref>{{fr}} {{cite web |url= |title= |author= |publisher= |website= |date= |access-date=21 out 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == gechm4jp0dtzs69hx3rtgqgj1zqkfw0 Saint-Pétersbourg 0 61933 805291 804836 2022-08-21T16:30:15Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Pétersbourg''' se yon vil [[Risi]]. == Istwa == == Adminitrasyon == == Moniman == == Kilti == == Panorama == [[Fichye:PalaceSquareNight.jpg|thumb|center|upright=2.8|Plas Palè.]] == Pèsonalite == === Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg === * [[Xenia de Saint-Pétersbourg]], sen patwon lavil * [[Pierre Ier de Russie|Pierre le Grand]] ([[1672]]-[[1725]]), fondatè lavil ; * [[Catherine II de Russie]] ([[1729]]-[[1796]]), enperatris ; * [[Alexandre Souvorov|Alexandre Souvorov-Rimniski]] ([[1729]]-[[1800]]), feld-marechal ; * [[Gabriel-François Doyen]] ([[1726]]-[[1806]]), pent istwa ki fèt nan [[Saint-Germain-l'Auxerrois]] ; * [[Jean-François Thomas de Thomon]] ([[1760]]-[[1813]]), achitèk ; * [[Fédor Rostoptchine]] ([[1763]]-[[1826]]), lyetnan-jeneral, minis zafè etranjè ak papa Sophie Rostopchine, [[comtesse de Ségur]] ; * [[Vassili Golovnine]] ([[1776]]-[[1831]]), eksploratè ; * [[Anders Johan Sjögren]], ([[1794]]-[[1855]]), istoryen, lengwis * [[Alexandre Sergueïevitch Pouchkine]] ([[1799]]-[[1837]]), ekriven ; * [[Fiodor Dostoïevski]] ([[1821]]-[[1881]]), ekriven ; * [[Piotr Ilitch Tchaïkovski]] ([[1840]]-[[1893]]), konpozitè ; * [[Grigori Raspoutine]] (env. [[1869]]-[[1916]]), ''[[starets]]'' kontrovèse ; * [[César Antonovitch Cui]] ([[1835]]-[[1918]]), konpozitè ; * [[Sergueï Kirov]] (1886-1934) politisyen kominis, asasine ; * [[Yakov Perelman]] ([[1882]]-[[1942]]), matematisyen ak fizisyen ; * [[Anna Akhmatova]] ([[1889]]-[[1966]]), fanm powèt [[Akmeyis]] ; * [[Fridrikh Ermler]] ([[1898]]-[[1967]]), reyalizatè ; * [[Carl Eliasberg]] (1907-1978), chèf òkès ; * [[Mikhaïl Anikouchine]] (1917-1997), eskiltè. * [[Bobby Farrell]] ([[1949]]-[[2010]]), chantè nan gwoup [[Boney M]] ; * [[Elena Grigorievna]] ([[1979]]-[[2019]]), aktivis [[Lesbiennes, gays, bisexuels et transgenres|LGBTIQ]] == Galri foto == <div align="center"><gallery> Fichye:Kunstkamera SPB 01.jpg|<center>[[Kunstkamera]].</center> Fichye:Zuilenizaak.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Isaac]].</center> Fichye:Gatchina palace. North view.jpg|<center>[[Palais de Gatchina]], vue nord.</center> Fichye:Gatschina-Schloss 2006 a.jpg|<center>Palais de Gatchina.</center> Fichye:Hermitage interior.jpg|<center>Yon sal pami milye nan "Ermitage".</center> Fichye:Pantserkruiser Aurora.jpg|<center>[[Croiseur Aurore|croiseur ''Aurore'']].</center> Fichye:Alexandrinsky Theatre.jpg|<center>[[Théâtre Alexandra]] sou plas Ostrovski.</center> Fichye:St. Nicola's Cathedral.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins de Saint-Pétersbourg| Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins]].</center> Fichye:Singer House SPB 02.jpg|<center>[[Bilding konpayi Singer|Bilding Singer]].</center> Fichye:Angliyskaya Enbankment SPb.jpg|<center>[[Quai des Anglais]].</center> Fichye:Spb 06-2012 Griboedov Canal.jpg|<center>[[Canal Griboïedov]].</center> Fichye:Невский 43 (2).jpg|<center>Immeuble de la perspective Nevski.</center> Fichye:Невский 49.jpg|<center>Panorama Nevski. </center> Fichye:Spb 06-2017 img32 Main post office.jpg|Nan pòs prensipal la nan Saint-Pétersbourg. </gallery></div> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Risi]] e9x6bbp6l4rf15xrwsjfjvvtbz6gjb4 805292 805291 2022-08-21T16:34:49Z Gilles2014 15418 /* Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg */ wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Pétersbourg''' se yon vil [[Risi]]. == Istwa == == Adminitrasyon == == Moniman == == Kilti == == Panorama == [[Fichye:PalaceSquareNight.jpg|thumb|center|upright=2.8|Plas Palè.]] == Pèsonalite == === Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg === * [[Xenia de Saint-Pétersbourg]], sen patwon lavil * [[Pierre Ier de Russie|Pierre le Grand]] ([[1672]]-[[1725]]), fondatè lavil ; * [[Catherine II de Russie]] ([[1729]]-[[1796]]), enperatris ; * [[Alexandre Souvorov|Alexandre Souvorov-Rimniski]] ([[1729]]-[[1800]]), feld-marechal ; * [[Gabriel-François Doyen]] ([[1726]]-[[1806]]), pent istwa ki fèt nan [[Saint-Germain-l'Auxerrois]] ; * [[Jean-François Thomas de Thomon]] ([[1760]]-[[1813]]), achitèk ; * [[Fédor Rostoptchine]] ([[1763]]-[[1826]]), lyetnan-jeneral, minis zafè etranjè ak papa Sophie Rostopchine, [[comtesse de Ségur]] ; * [[Vassili Golovnine]] ([[1776]]-[[1831]]), eksploratè ; * [[Anders Johan Sjögren]], ([[1794]]-[[1855]]), istoryen, lengwis * [[Alexandre Sergueïevitch Pouchkine]] ([[1799]]-[[1837]]), ekriven ; * [[Fiodor Dostoïevski]] ([[1821]]-[[1881]]), ekriven ; * [[Piotr Ilitch Tchaïkovski]] ([[1840]]-[[1893]]), konpozitè ; * [[Grigori Raspoutine]] (env. [[1869]]-[[1916]]), ''[[starets]]'' kontwovèse ; * [[César Antonovitch Cui]] ([[1835]]-[[1918]]), konpozitè ; * [[Sergueï Kirov]] (1886-1934) politisyen kominis, asasine ; * [[Yakov Perelman]] ([[1882]]-[[1942]]), matematisyen ak fizisyen ; * [[Anna Akhmatova]] ([[1889]]-[[1966]]), fanm powèt * [[Fridrikh Ermler]] ([[1898]]-[[1967]]), reyalizatè * [[Carl Eliasberg]] (1907-1978), chèfdòkès ; * [[Mikhaïl Anikouchine]] (1917-1997), eskiltè * [[Bobby Farrell]] ([[1949]]-[[2010]]), chantè nan gwoup [[Boney M]] * [[Elena Grigorievna]] ([[1979]]-[[2019]]), aktivis [[Lesbiennes, gays, bisexuels et transgenres|LGBTIQ]] == Galri foto == <div align="center"><gallery> Fichye:Kunstkamera SPB 01.jpg|<center>[[Kunstkamera]].</center> Fichye:Zuilenizaak.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Isaac]].</center> Fichye:Gatchina palace. North view.jpg|<center>[[Palais de Gatchina]], vue nord.</center> Fichye:Gatschina-Schloss 2006 a.jpg|<center>Palais de Gatchina.</center> Fichye:Hermitage interior.jpg|<center>Yon sal pami milye nan "Ermitage".</center> Fichye:Pantserkruiser Aurora.jpg|<center>[[Croiseur Aurore|croiseur ''Aurore'']].</center> Fichye:Alexandrinsky Theatre.jpg|<center>[[Théâtre Alexandra]] sou plas Ostrovski.</center> Fichye:St. Nicola's Cathedral.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins de Saint-Pétersbourg| Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins]].</center> Fichye:Singer House SPB 02.jpg|<center>[[Bilding konpayi Singer|Bilding Singer]].</center> Fichye:Angliyskaya Enbankment SPb.jpg|<center>[[Quai des Anglais]].</center> Fichye:Spb 06-2012 Griboedov Canal.jpg|<center>[[Canal Griboïedov]].</center> Fichye:Невский 43 (2).jpg|<center>Immeuble de la perspective Nevski.</center> Fichye:Невский 49.jpg|<center>Panorama Nevski. </center> Fichye:Spb 06-2017 img32 Main post office.jpg|Nan pòs prensipal la nan Saint-Pétersbourg. </gallery></div> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Risi]] objzb8u04ekjkalxakxtkirg7f9oy8j 805293 805292 2022-08-21T16:42:18Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Pétersbourg''' se yon vil nan peyi [[Risi]]. == Istwa == == Adminitrasyon == == Moniman == == Kilti == == Panorama == [[Fichye:PalaceSquareNight.jpg|thumb|center|upright=2.8|Plas Palè.]] == Pèsonalite == === Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg === * [[Xenia de Saint-Pétersbourg]], sen patwon lavil * [[Pierre Ier de Russie|Pierre le Grand]] ([[1672]]-[[1725]]), fondatè lavil ; * [[Catherine II de Russie]] ([[1729]]-[[1796]]), enperatris ; * [[Alexandre Souvorov|Alexandre Souvorov-Rimniski]] ([[1729]]-[[1800]]), feld-marechal ; * [[Gabriel-François Doyen]] ([[1726]]-[[1806]]), pent istwa ki fèt nan [[Saint-Germain-l'Auxerrois]] ; * [[Jean-François Thomas de Thomon]] ([[1760]]-[[1813]]), achitèk ; * [[Fédor Rostoptchine]] ([[1763]]-[[1826]]), lyetnan-jeneral, minis zafè etranjè ak papa Sophie Rostopchine, [[comtesse de Ségur]] ; * [[Vassili Golovnine]] ([[1776]]-[[1831]]), eksploratè ; * [[Anders Johan Sjögren]], ([[1794]]-[[1855]]), istoryen, lengwis * [[Alexandre Sergueïevitch Pouchkine]] ([[1799]]-[[1837]]), ekriven ; * [[Fiodor Dostoïevski]] ([[1821]]-[[1881]]), ekriven ; * [[Piotr Ilitch Tchaïkovski]] ([[1840]]-[[1893]]), konpozitè ; * [[Grigori Raspoutine]] (env. [[1869]]-[[1916]]), ''[[starets]]'' kontwovèse ; * [[César Antonovitch Cui]] ([[1835]]-[[1918]]), konpozitè ; * [[Sergueï Kirov]] (1886-1934) politisyen kominis, asasine ; * [[Yakov Perelman]] ([[1882]]-[[1942]]), matematisyen ak fizisyen ; * [[Anna Akhmatova]] ([[1889]]-[[1966]]), fanm powèt * [[Fridrikh Ermler]] ([[1898]]-[[1967]]), reyalizatè * [[Carl Eliasberg]] (1907-1978), chèfdòkès ; * [[Mikhaïl Anikouchine]] (1917-1997), eskiltè * [[Bobby Farrell]] ([[1949]]-[[2010]]), chantè nan gwoup [[Boney M]] * [[Elena Grigorievna]] ([[1979]]-[[2019]]), aktivis LGBTIQ == Galri foto == <div align="center"><gallery> Fichye:Kunstkamera SPB 01.jpg|<center>[[Kunstkamera]].</center> Fichye:Zuilenizaak.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Isaac]].</center> Fichye:Gatchina palace. North view.jpg|<center>[[Palais de Gatchina]], vue nord.</center> Fichye:Gatschina-Schloss 2006 a.jpg|<center>Palais de Gatchina.</center> Fichye:Hermitage interior.jpg|<center>Yon sal pami milye nan "Ermitage".</center> Fichye:Pantserkruiser Aurora.jpg|<center>[[Croiseur Aurore|croiseur ''Aurore'']].</center> Fichye:Alexandrinsky Theatre.jpg|<center>[[Théâtre Alexandra]] sou plas Ostrovski.</center> Fichye:St. Nicola's Cathedral.JPG|<center>[[Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins de Saint-Pétersbourg| Cathédrale Saint-Nicolas-des-Marins]].</center> Fichye:Singer House SPB 02.jpg|<center>[[Bilding konpayi Singer|Bilding Singer]].</center> Fichye:Angliyskaya Enbankment SPb.jpg|<center>[[Quai des Anglais]].</center> Fichye:Spb 06-2012 Griboedov Canal.jpg|<center>[[Canal Griboïedov]].</center> Fichye:Невский 43 (2).jpg|<center>Immeuble de la perspective Nevski.</center> Fichye:Невский 49.jpg|<center>Panorama Nevski. </center> Fichye:Spb 06-2017 img32 Main post office.jpg|Nan pòs prensipal la nan Saint-Pétersbourg. </gallery></div> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Risi]] tqzhper75gg5nvkddej5ya3an79g40l 805294 805293 2022-08-21T16:45:51Z Gilles2014 15418 /* Galri foto */ wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Saint-Pétersbourg''' se yon vil nan peyi [[Risi]]. == Istwa == == Adminitrasyon == == Moniman == == Kilti == == Panorama == [[Fichye:PalaceSquareNight.jpg|thumb|center|upright=2.8|Plas Palè.]] == Pèsonalite == === Moun ki mouri nan Saint-Pétersbourg === * [[Xenia de Saint-Pétersbourg]], sen patwon lavil * [[Pierre Ier de Russie|Pierre le Grand]] ([[1672]]-[[1725]]), fondatè lavil ; * [[Catherine II de Russie]] ([[1729]]-[[1796]]), enperatris ; * [[Alexandre Souvorov|Alexandre Souvorov-Rimniski]] ([[1729]]-[[1800]]), feld-marechal ; * [[Gabriel-François Doyen]] ([[1726]]-[[1806]]), pent istwa ki fèt nan [[Saint-Germain-l'Auxerrois]] ; * [[Jean-François Thomas de Thomon]] ([[1760]]-[[1813]]), achitèk ; * [[Fédor Rostoptchine]] ([[1763]]-[[1826]]), lyetnan-jeneral, minis zafè etranjè ak papa Sophie Rostopchine, [[comtesse de Ségur]] ; * [[Vassili Golovnine]] ([[1776]]-[[1831]]), eksploratè ; * [[Anders Johan Sjögren]], ([[1794]]-[[1855]]), istoryen, lengwis * [[Alexandre Sergueïevitch Pouchkine]] ([[1799]]-[[1837]]), ekriven ; * [[Fiodor Dostoïevski]] ([[1821]]-[[1881]]), ekriven ; * [[Piotr Ilitch Tchaïkovski]] ([[1840]]-[[1893]]), konpozitè ; * [[Grigori Raspoutine]] (env. [[1869]]-[[1916]]), ''[[starets]]'' kontwovèse ; * [[César Antonovitch Cui]] ([[1835]]-[[1918]]), konpozitè ; * [[Sergueï Kirov]] (1886-1934) politisyen kominis, asasine ; * [[Yakov Perelman]] ([[1882]]-[[1942]]), matematisyen ak fizisyen ; * [[Anna Akhmatova]] ([[1889]]-[[1966]]), fanm powèt * [[Fridrikh Ermler]] ([[1898]]-[[1967]]), reyalizatè * [[Carl Eliasberg]] (1907-1978), chèfdòkès ; * [[Mikhaïl Anikouchine]] (1917-1997), eskiltè * [[Bobby Farrell]] ([[1949]]-[[2010]]), chantè nan gwoup [[Boney M]] * [[Elena Grigorievna]] ([[1979]]-[[2019]]), aktivis LGBTIQ == Galri foto == <div align="center"><gallery> Fichye:Kunstkamera SPB 01.jpg|<center>[[Kunstkamera]].</center> Fichye:Zuilenizaak.JPG|<center>Katedral Saint-Isaac.</center> Fichye:Gatchina palace. North view.jpg|<center>Palè Gatchina, vi nò.</center> Fichye:Gatschina-Schloss 2006 a.jpg|<center>Palè Gatchina.</center> Fichye:Hermitage interior.jpg|<center>Yon sal pami milye nan "Ermitage".</center> Fichye:Pantserkruiser Aurora.jpg|<center>Kwazè ''Aurore''.</center> Fichye:Alexandrinsky Theatre.jpg|<center>Teyat Alexandra sou plas Ostrovski.</center> Fichye:St. Nicola's Cathedral.JPG|<center>Katedral Saint-Nicolas-des-Marins de Saint-Pétersbourg.</center> Fichye:Singer House SPB 02.jpg|<center>Bilding konpayi Singer.</center> Fichye:Angliyskaya Enbankment SPb.jpg|<center>Kè Anglais.</center> Fichye:Spb 06-2012 Griboedov Canal.jpg|<center>[[Canal Griboïedov]].</center> Fichye:Невский 43 (2).jpg|<center>Immeuble de la perspective Nevski.</center> Fichye:Невский 49.jpg|<center>Panorama Nevski. </center> Fichye:Spb 06-2017 img32 Main post office.jpg|Nan pòs prensipal la nan Saint-Pétersbourg. </gallery></div> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Vil nan Risi]] ihc2n1bg8v3h8euaam7bfsq9iq35g9j Teide 0 61960 805326 677665 2022-08-21T20:08:16Z NovoAngelDust 28606 Ajoute Kategori wikitext text/x-wiki [[Fichye:Teide and Caldera 2006.jpg|thumb|250px|Teide]] '''Teide''' se yon [[vòlkan]] ki sitiye sou zile a nan [[Tenerife]] ([[Zile Canary]], [[Espay]]). Nan 3.718 mèt anwo nivo lanmè a, se mòn ki pi wo a nan peyi Espay ak mòn ki pi wo a nan zile yo [[Oseyan Atlantik]]. Anplis de plis pase 7,500 mèt anwo a etaj la oseyan se vòlkan an twazyèm pi gwo nan mond lan soti nan baz li yo. Sitiye nan [[Teide Nasyonal Park]] a [[Site Mondyal Eritaj]] pa [[INESKO]] an [[2007]]. {{commons|Teide}} [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Vòlkan]] psd1dm6g2cu6cd71acs5wogvrh4t36o 805332 805326 2022-08-21T20:25:09Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Teide and Caldera 2006.jpg|thumb|250px|Teide]] '''Teide''' se yon [[vòlkan]] ki sitiye sou zile a nan [[Tenerife]] ([[Zile Kanari]], [[Espay]]). Nan 3 718 mèt anwo nivo lanmè a, se mòn ki pi wo a nan peyi Espay ak mòn ki pi wo a nan zile yo [[Oseyan Atlantik]]. Anplis de plis pase 7 500 mèt anwo a etaj la oseyan se vòlkan an twazyèm pi gwo nan mond lan soti nan baz li yo. Sitiye nan [[Teide Nasyonal Park]] a [[Sit Mondyal Eritaj]] pa [[INESKO]] an [[2007]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{commons|Teide}} [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Vòlkan]] s2odu0o3km3484xx6lolvlth3i47cpv Pak Nasyonal Teide 0 61990 805333 774553 2022-08-21T20:31:49Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Teide Tenerife4.jpeg|thumb|250px|Pak Nasyonal Teide]] '''Park Nasyonal Teide''' (an panyòl ː ''Parque Nacional del Teide'') se yon pak nasyonal ki sitiye sou zile a [[Tenerife]] ([[Zile Kanari]], [[Espay]]). Li se youn nan pi ansyen pak yo nasyonal nan peyi Espay ak youn ki pi vizite nan mond lan. Nan zòn sa a [[vòlkan]] an [[Teide]] ki nan 3 718 mèt se somè ki pi wo a Espay ak twazyèm vòlkan nan pi gwo nan mond lan soti nan baz li nan oseyan an. Te pak la ki te kreye an [[1954]] ak an [[2007]] te deklare a [[Site Mondyal Eritaj]] pa [[INESKO]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{commons|Parque nacional del Teide|el parque nacional del Teide}} [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Pak nasyonal]] 400y0283r950bgsmk691stllgmiultk 805334 805333 2022-08-21T20:32:13Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Park Nasyonal Teide]] vers [[Pak Nasyonal Teide]] wikitext text/x-wiki [[Fichye:Teide Tenerife4.jpeg|thumb|250px|Pak Nasyonal Teide]] '''Park Nasyonal Teide''' (an panyòl ː ''Parque Nacional del Teide'') se yon pak nasyonal ki sitiye sou zile a [[Tenerife]] ([[Zile Kanari]], [[Espay]]). Li se youn nan pi ansyen pak yo nasyonal nan peyi Espay ak youn ki pi vizite nan mond lan. Nan zòn sa a [[vòlkan]] an [[Teide]] ki nan 3 718 mèt se somè ki pi wo a Espay ak twazyèm vòlkan nan pi gwo nan mond lan soti nan baz li nan oseyan an. Te pak la ki te kreye an [[1954]] ak an [[2007]] te deklare a [[Site Mondyal Eritaj]] pa [[INESKO]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{commons|Parque nacional del Teide|el parque nacional del Teide}} [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Pak nasyonal]] 400y0283r950bgsmk691stllgmiultk Fantom 0 63084 805319 804590 2022-08-21T19:32:36Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Fantom |non nesans=Daniel Darinus |foto= |tèks=Daniel Darius |fonksyon=chantè, mizisyen |domèn=mizik, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 mas]] [[1981]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |gwoup= [[Barikad Crew]] |labèl=Tapajè Records |mizik= [[rap]] |enstriman= [[vwa]] |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= |manm=}} '''Daniel Darinus''', rele '''Fantom''', ki fèt [[26 mas]] [[1981]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[chantè]] ak [[mizisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li rele tou "Nèg Kò Vè A" paske li gen anpil tatou. Li soti nan yon fanmi ki gen uit (8) timoun. Li gen sèt (7) pitit avèk kat (4) menaj.<ref>{{fr}} {{cite web |url=http://www.loophaiti.com/content/un-septieme-enfant-pour-onorab-fantom |title=Un septième enfant pour le rappeur Fantom |author= |publisher= |website=loophaiti.com |date=29 me 2020 |access-date=30 novanm 2020}}</ref> Li se yon rapè ayisyen. Li te youn nan fondatè a nan gwoup la [[Barikad Crew]]. Li anonse kite gwoup la sou 18 jiyè 2020.<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://www.loophaiti.com/content/fantom-annonce-quil-prend-ses-distances-avec-barikad-crew |title=Fantom annonce qu'il prend ses distances avec Barikad Crew |author=Richard Alexandre |publisher= |website=loophaiti.com |date=18 jiyè 2020 |access-date=30 novanm 2020}}</ref> Li te epitou pibliye plizyè albòm solo. == Zèv li yo == === Tankou chantè nan [[Barikad Crew]] === * [[2006]] : ''Goumen pou sa w kwè'' * [[2008]] : ''Jiskobou'' * [[2012]] : ''Red'' === Tankou chantè solo === ==== Albòm ==== * [[2009]] : ''Men non'm nan'' * [[2010]] : ''Yo gen vè'' * [[2013]] : ''Salute vol.1'' * [[2014]] : ''Salute vol. 2'' * [[2015]] : ''Point final'' * [[2016]] : ''Reyenkanasyon'' * [[2017]] : ''Salute vol. 3'' * [[2020]] : ''Rap onorab'' === Tankou aktè === * ''[[Married Men]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://reklamlakay.com/fr/?p=1768 Daniel Darius] sou reklamlakay.com {{DEFAULTSORT:Darius, Daniel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè ayisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1981]] qfoxcl9xcb3hafhgkb37bi44wa2hm6z 805320 805319 2022-08-21T19:33:35Z Gilles2014 15418 /* Tankou aktè */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Fantom |non nesans=Daniel Darinus |foto= |tèks=Daniel Darius |fonksyon=chantè, mizisyen |domèn=mizik, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 mas]] [[1981]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |gwoup= [[Barikad Crew]] |labèl=Tapajè Records |mizik= [[rap]] |enstriman= [[vwa]] |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= |manm=}} '''Daniel Darinus''', rele '''Fantom''', ki fèt [[26 mas]] [[1981]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[chantè]] ak [[mizisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li rele tou "Nèg Kò Vè A" paske li gen anpil tatou. Li soti nan yon fanmi ki gen uit (8) timoun. Li gen sèt (7) pitit avèk kat (4) menaj.<ref>{{fr}} {{cite web |url=http://www.loophaiti.com/content/un-septieme-enfant-pour-onorab-fantom |title=Un septième enfant pour le rappeur Fantom |author= |publisher= |website=loophaiti.com |date=29 me 2020 |access-date=30 novanm 2020}}</ref> Li se yon rapè ayisyen. Li te youn nan fondatè a nan gwoup la [[Barikad Crew]]. Li anonse kite gwoup la sou 18 jiyè 2020.<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://www.loophaiti.com/content/fantom-annonce-quil-prend-ses-distances-avec-barikad-crew |title=Fantom annonce qu'il prend ses distances avec Barikad Crew |author=Richard Alexandre |publisher= |website=loophaiti.com |date=18 jiyè 2020 |access-date=30 novanm 2020}}</ref> Li te epitou pibliye plizyè albòm solo. == Zèv li yo == === Tankou chantè nan [[Barikad Crew]] === * [[2006]] : ''Goumen pou sa w kwè'' * [[2008]] : ''Jiskobou'' * [[2012]] : ''Red'' === Tankou chantè solo === ==== Albòm ==== * [[2009]] : ''Men non'm nan'' * [[2010]] : ''Yo gen vè'' * [[2013]] : ''Salute vol.1'' * [[2014]] : ''Salute vol. 2'' * [[2015]] : ''Point final'' * [[2016]] : ''Reyenkanasyon'' * [[2017]] : ''Salute vol. 3'' * [[2020]] : ''Rap onorab'' === Tankou aktè === * 2019 : ''[[Married Men]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://reklamlakay.com/fr/?p=1768 Daniel Darius] sou reklamlakay.com {{DEFAULTSORT:Darius, Daniel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè ayisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1981]] 1stp8k0o9lt6wnh3kn8o1sppfr6j0gx Mickey Mouse 0 63466 805377 770088 2022-08-22T00:46:53Z Minorax 21617 vva wikitext text/x-wiki [[Fichye:Topolino Walk of fame.jpg|vignette]] '''Michey Mouse''' (''Mickey Mouse'') se yon pèsonaj desen ki te kreye pa [[Walt Disney]] (The Walt Disney Company). Mickey se yon [[sourit]]. fiyanse li se Minnie Mouse. [[Fichye:Mickey Mouse head and ears.svg|vignette]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == qq2vwehz5o1heo58iy3nvoclnkpiw12 Diskite:Lang kreyòl 1 64710 805301 805223 2022-08-21T17:28:56Z Gilles2014 15418 /* Mispelling */ Réponse wikitext text/x-wiki mon che == Mispelling == The reference that says "John Hopkins" should say "Johns Hopkins". Please change. [[Itilizatè:Naraht|Naraht]] ([[Diskisyon Itilizatè:Naraht|discussion]]) 16 out 2022 à 13:31 (UTC) :Hello, I made the correction. [[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|diskisyon]]) 21 out 2022 à 17:28 (UTC) rhuntbjoe0trzs8sewaqipwagjh7lk9 Antonio Aguilar 0 69859 805336 723146 2022-08-21T20:50:44Z NovoAngelDust 28606 Ajoute modèl {{moun}} epi ajoute enfòmasyon wikitext text/x-wiki '''José Pascual Antonio Aguilar Márquez Barraza''' konnen '''Antonio Aguilar''' se yon aktè ak chantè meksiken ki fèt [[17 me]] [[1919]] epi ki mouri [[19 jen]] [[2007]]. {{moun |non=Antonio Aguilar |foto=Antonio Aguilar in The Undefeated.jpg |tèks=Aguilar nan [[Les Géants de l'Ouest]] (1969) |fonksyon= |domèn=[[Chantè]], [[Aktè]] |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 me]] [[1919]] |lye nesans=Villanueva, [[Zacatecas]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò=[[19 jen]] [[2007]] |lye lanmò=[[Meksiko]] |peyi lanmò=[[Meksik]] |nasyonalite=meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1952]] : ''[[Un Rincón cerca del cielo]]'' : Catrín * [[1952]] : ''[[Ahora soy rico]]'' : Tony Merino * [[1952]] : ''[[Yo fui una callejera]]'' * [[1953]] : ''[[Por el mismo camino]]'' * [[1953]] : ''[[Amor de locura]]'' * [[1953]] : ''[[Había una vez un marido]]'' * [[1953]] : ''[[La Mujer desnuda]]'' * [[1953]] : ''[[Mi papá tuvo la culpa]]'' * [[1953]] : ''[[Mi adorada Clementina]]'' * [[1953]] : ''[[La Segunda mujer]]'' * [[1953]] : ''[[Yo soy muy macho]]'' * [[1954]] : ''[[Reventa de esclavas]]'' : ''Profesor Salinas; Ramses'' * [[1954]] : ''[[El Casto Susano]]'' * [[1955]] : ''[[Una Gallega en La Habana]]'' * [[1955]] : ''[[Música, espuelas y amor]]'' * [[1955]] : ''[[El Rayo justiciero]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[La Barranca de la muerte]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[Pueblo quieto]]'' * [[1955]] : ''[[El Gavilán vengador]]'' * [[1956]] : ''[[Tierra de hombres]]'' : Gilberto * [[1956]] : ''[[La Sierra del terror]]'' : Mauricio Rosales * [[1956]] : ''[[La Huella del chacal]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[La Ley de la sierra]]'' * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[¡Aquí están los aguilares!]]'' : ''Antonio'' * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[Cien muchachas]]'' * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[La Pantera negra]]'' : ''Mauricio Rosales'' * [[1957]] : ''[[Cuatro contra el imperio]]'' : ''Jose Antonio Navarrete'' * [[1957]] : ''[[La Justicia del gavilán vengador]]'' * [[1958]] : ''[[La Cama de piedra]]'' * [[1958]] : ''[[La Guarida del buitre]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[Aquí está Heraclio Bernal]]'' : Heraclio Bernal * [[1958]] : ''[[Fiesta en el corazón]]'' * [[1958]] : ''[[Las Tres pelonas]]'' * [[1958]] : ''[[La Venganza de Heraclio Bernal]]'' * [[1958]] : ''[[La Rebelión de la sierra]]'' * [[1958]] : ''[[Los Muertos no hablan]]'' : ''Mauricio Rosales'' * [[1958 au cinéma|1958]] : ''[[La Marca del cuervo]]'' * [[1958 au cinéma|1958]] : ''[[El Fin de un imperio]]'' : ''Jose Antonio Navarrete'' * [[1959 au cinéma|1959]] : ''[[Yo... el aventurero]]'' * [[1959 au cinéma|1959]] : ''[[Los Santos reyes]]'' * [[1959 au cinéma|1959]] : ''[[La cucaracha (film, 1959)|La cucaracha]]'' d'[[Ismael Rodríguez]] : ''Capitán Ventura'' * [[1960 au cinéma|1960]] : ''[[La sombra del caudillo]]'' : ''Coronel Jáuregui'' * [[1960 au cinéma|1960]] : ''[[Dos hijos desobedientes]]'' * [[1960 au cinéma|1960]] : ''[[El Siete de copas]]'' : ''Valerio Gúzman'' * [[1960 au cinéma|1960]] : ''[[¡Qué bonito amor!]]'' * [[1960 au cinéma|1960]] : ''[[Bala perdida]]'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[Vacaciones en Acapulco]]'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[La Joven Mancornadora]]'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[Los Hermanos Del Hierro]]'' : ''Reynaldo Del Hierro'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[Que me maten en tus brazos]]'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[Rumbo a Brasilia]]'' * [[1961 au cinéma|1961]] : ''[[El Jinete enmascarado]]'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Ánimas Trujano (El hombre importante)]]'' : ''Tadeo'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Sol en llamas]]'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Son fidèle compagnon]]'' (''El Caballo blanco'') * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[El Justiciero vengador]]'' : ''El Norteño'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Cazadores de asesinos]]'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Si yo fuera millonario]]'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[Ahí vienen los Argumedo]]'' * [[1962 au cinéma|1962]] : ''[[La Emboscada mortal]]'' : ''El Norteño'' * [[1963 au cinéma|1963]] : ''[[Aquí está tu enamorado]]'' * [[1963 au cinéma|1963]] : ''[[Vuelven los Argumedo]]'' * [[1963 au cinéma|1963]] : ''[[Yo, el mujeriego]]'' * [[1963 au cinéma|1963]] : ''[[El Norteño]]'' * [[1964 au cinéma|1964]] : ''[[Vuelve el Norteño]]'' : ''El Norteño'' * [[1964 au cinéma|1964]] : ''[[El Revólver sangriento]]'' * [[1964 au cinéma|1964]] : ''[[La Gitana y el charro]]'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[El Padre Diablo]]'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[Escuela para solteras]]'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[Gabino Barrera]]'' : ''Gabino Barrera'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[El Rifle implacable]]'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[Alma llanera]]'' * [[1965 au cinéma|1965]] : ''[[El Hijo de Gabino Barrera]]'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[La Vida de Pedro Infante]]'' : ''Antonio Aguilar'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[El Alazán y el rosillo]]'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[Los Cuatro Juanes]]'' : ''Juan Colorado'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[Juan Colorado]]'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[Alazán y enamorado]]'' * [[1966 au cinéma|1966]] : ''[[Los Dos rivales]]'' : ''María Eugenia Treviño'' * [[1967 au cinéma|1967]] : ''[[Los Alegres Aguilares]]'' * [[1968 au cinéma|1968]] : ''[[Caballo prieto azabache (La tumba de Villa)]]'' * [[1968 au cinéma|1968]] : ''[[Lucio Vázquez]]'' : ''Lucio Vazquez'' * [[1968 au cinéma|1968]] : ''[[Valentín de la Sierra]]'' : ''Valentin'' * [[1968 au cinéma|1968]] : ''[[El As de oros]]'' * [[1969 au cinéma|1969]] : ''[[El Caballo Bayo]]'' * [[1969 au cinéma|1969]] : ''[[Lauro Puñales]]'' : ''Lauro'' * [[1969 au cinéma|1969]] : ''[[Les Géants de l'Ouest]]'' (''The Undefeated'') : ''Juarista Gen. Rojas'' * [[1969 au cinéma|1969]] : ''[[El Ojo de vidrio]]'' * [[1970 au cinéma|1970]] : ''[[Vuelve el ojo de vidrio]]'' * [[1970 au cinéma|1970]] : ''[[La Captura de Gabino Barrera]]'' : ''Gabino Barrera'' * [[1970 au cinéma|1970]] : ''[[Il était une fois Zapata]]'' (''Emiliano Zapata'') : ''Zapata'' * [[1971 au cinéma|1971]] : ''[[La Venganza de Gabino Barrera]]'' : ''Gabino Barrera'' * [[1971 au cinéma|1971]] : ''[[Los Marcados]]'' * [[1973 au cinéma|1973]] : ''[[Valente Quintero]]'' * [[1973 au cinéma|1973]] : ''[[La Yegua colorada]]'' : ''Adolfo Contreras'' * [[1974 au cinéma|1974]] : ''[[La Muerte de Pancho Villa]]'' * [[1974 au cinéma|1974]] : ''[[Peregrina (film, 1974)|Peregrina]]'' : ''Felipe Carrillo Puerto'' * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Simon Blanco]]'' : ''Simón Blanco'' * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Don Herculano enamorado]]'' * [[1976 au cinéma|1976]] : ''[[El Rey]]'' : ''Rosendo Hernandez, el Rey'' * [[1977 au cinéma|1977]] : ''[[El Moro de Cumpas]]'' * [[1977 au cinéma|1977]] : ''[[Volver, volver, volver]]'' : ''Antonio Montalvo'' * [[1977 au cinéma|1977]] : ''[[La Muerte de un gallero]]'' * [[1977 au cinéma|1977]] : ''[[Mi aventura en Puerto Rico]]'' * [[1978 au cinéma|1978]] : ''[[Soy el hijo del gallero]]'' * [[1978 au cinéma|1978]] : ''[[Los Triunfadores]]'' * [[1979 au cinéma|1979]] : ''[[Benjamín Argumedo el rebelde]]'' * [[1979 au cinéma|1979]] : ''[[Mi caballo el cantador]]'' * [[1980]] : ''[[Albur de amor]]'' * [[1980]] : ''[[Sabor a sangre]]'' : ''Mauricio Rosales'' * [[1980]] : ''[[Persecución y muerte de Benjamin Argumedo]]'' * [[1982]] : ''[[El Anima de Sayula]]'' * [[1982]] : ''[[Los Gemelos alborotados]]'' * [[1983]] : ''[[Viva el chubasco]]'' : ''José Montemayor Treviño'' * [[1984]] : ''[[El Tonto que hacía milagros]]'' : ''Cantante en cantina'' * [[1984]] : ''[[El Rey de oros]]'' : ''Baudelio'' * [[1986]] : ''[[Astucia]]'' * [[1986]] : ''[[Contrabando y muerte]]'' * [[1987]] : ''[[Zapata en Chinameca]]'' * [[1987]] : ''[[Lamberto Quintero]]'' : ''Lamberto Quintero'' * [[1988]] : ''[[Domingo corrales]]'' * [[1990]] : ''[[El Hijo de Lamberto Quintero]]'' * [[1991]] : ''[[Triste recuerdo]]'' : ''Jesus Barajas'' * [[1992]] : ''[[El Chivo]]'' : ''Jose Antonio Macias'' * [[1993]] : ''[[La Sangre de un valiente]]'' : ''Pancho Villa'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0013487/ Antonio Aguilar] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Aguilar, Antonio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1919]] [[Kategori:Lanmò 2007]] ji047h7x6rllvndtv3g9vx0ndsntnpj 805347 805336 2022-08-21T21:59:15Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''José Pascual Antonio Aguilar Márquez Barraza''' konnen '''Antonio Aguilar''' se yon aktè ak chantè meksiken ki fèt [[17 me]] [[1919]] epi ki mouri [[19 jen]] [[2007]]. {{moun |non=Antonio Aguilar |foto=Antonio Aguilar in The Undefeated.jpg |tèks=Aguilar nan [[Les Géants de l'Ouest]] (1969) |fonksyon= |domèn=[[Chantè]], [[Aktè]] |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 me]] [[1919]] |lye nesans=Villanueva, [[Zacatecas]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò=[[19 jen]] [[2007]] |lye lanmò=[[Meksiko]] |peyi lanmò=[[Meksik]] |nasyonalite=meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1952]] : ''[[Un Rincón cerca del cielo]]'' : Catrín * [[1952]] : ''[[Ahora soy rico]]'' : Tony Merino * [[1952]] : ''[[Yo fui una callejera]]'' * [[1953]] : ''[[Por el mismo camino]]'' * [[1953]] : ''[[Amor de locura]]'' * [[1953]] : ''[[Había una vez un marido]]'' * [[1953]] : ''[[La Mujer desnuda]]'' * [[1953]] : ''[[Mi papá tuvo la culpa]]'' * [[1953]] : ''[[Mi adorada Clementina]]'' * [[1953]] : ''[[La Segunda mujer]]'' * [[1953]] : ''[[Yo soy muy macho]]'' * [[1954]] : ''[[Reventa de esclavas]]'' : Pwofesè Salinas; Ramses * [[1954]] : ''[[El Casto Susano]]'' * [[1955]] : ''[[Una Gallega en La Habana]]'' * [[1955]] : ''[[Música, espuelas y amor]]'' * [[1955]] : ''[[El Rayo justiciero]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[La Barranca de la muerte]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[Pueblo quieto]]'' * [[1955]] : ''[[El Gavilán vengador]]'' * [[1956]] : ''[[Tierra de hombres]]'' : Gilberto * [[1956]] : ''[[La Sierra del terror]]'' : Mauricio Rosales * [[1956]] : ''[[La Huella del chacal]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[La Ley de la sierra]]'' * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[¡Aquí están los aguilares!]]'' : Antonio * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[Cien muchachas]]'' * [[1957 au cinéma|1957]] : ''[[La Pantera negra]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[Cuatro contra el imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1957]] : ''[[La Justicia del gavilán vengador]]'' * [[1958]] : ''[[La Cama de piedra]]'' * [[1958]] : ''[[La Guarida del buitre]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[Aquí está Heraclio Bernal]]'' : Heraclio Bernal * [[1958]] : ''[[Fiesta en el corazón]]'' * [[1958]] : ''[[Las Tres pelonas]]'' * [[1958]] : ''[[La Venganza de Heraclio Bernal]]'' * [[1958]] : ''[[La Rebelión de la sierra]]'' * [[1958]] : ''[[Los Muertos no hablan]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[La Marca del cuervo]]'' * [[1958]] : ''[[El Fin de un imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1959]] : ''[[Yo... el aventurero]]'' * [[1959]] : ''[[Los Santos reyes]]'' * [[1959]] : ''[[La cucaracha (fim, 1959)|La cucaracha]]'' d'[[Ismael Rodríguez]] : Kapitèn Ventura * [[1960]] : ''[[La sombra del caudillo]]'' : Kolonèl Jáuregui * [[1960]] : ''[[Dos hijos desobedientes]]'' * [[1960]] : ''[[El Siete de copas]]'' : Valerio Gúzman * [[1960]] : ''[[¡Qué bonito amor!]]'' * [[1960]] : ''[[Bala perdida]]'' * [[1961]] : ''[[Vacaciones en Acapulco]]'' * [[1961]] : ''[[La Joven Mancornadora]]'' * [[1961]] : ''[[Los Hermanos Del Hierro]]'' : Reynaldo Del Hierro * [[1961]] : ''[[Que me maten en tus brazos]]'' * [[1961]] : ''[[Rumbo a Brasilia]]'' * [[1961]] : ''[[El Jinete enmascarado]]'' * [[1962]] : ''[[Ánimas Trujano (El hombre importante)]]'' : Tadeo * [[1962]] : ''[[Sol en llamas]]'' * [[1962]] : ''[[Son fidèle compagnon]]'' (''El Caballo blanco'') * [[1962]] : ''[[El Justiciero vengador]]'' : ''El Norteño'' * [[1962]] : ''[[Cazadores de asesinos]]'' * [[1962]] : ''[[Si yo fuera millonario]]'' * [[1962]] : ''[[Ahí vienen los Argumedo]]'' * [[1962]] : ''[[La Emboscada mortal]]'' : El Norteño * [[1963]] : ''[[Aquí está tu enamorado]]'' * [[1963]] : ''[[Vuelven los Argumedo]]'' * [[1963]] : ''[[Yo, el mujeriego]]'' * [[1963]] : ''[[El Norteño]]'' * [[1964]] : ''[[Vuelve el Norteño]]'' : 'El Norteño * [[1964]] : ''[[El Revólver sangriento]]'' * [[1964]] : ''[[La Gitana y el charro]]'' * [[1965]] : ''[[El Padre Diablo]]'' * [[1965]] : ''[[Escuela para solteras]]'' * [[1965]] : ''[[Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1965]] : ''[[El Rifle implacable]]'' * [[1965]] : ''[[Alma llanera]]'' * [[1965]] : ''[[El Hijo de Gabino Barrera]]'' * [[1966]] : ''[[La Vida de Pedro Infante]]'' : Antonio Aguilar * [[1966]] : ''[[El Alazán y el rosillo]]'' * [[1966]] : ''[[Los Cuatro Juanes]]'' : Juan Colorado * [[1966]] : ''[[Juan Colorado]]'' * [[1966]] : ''[[Alazán y enamorado]]'' * [[1966]] : ''[[Los Dos rivales]]'' : María Eugenia Treviño * [[1967]] : ''[[Los Alegres Aguilares]]'' * [[1968]] : ''[[Caballo prieto azabache (La tumba de Villa)]]'' * [[1968]] : ''[[Lucio Vázquez]]'' : Lucio Vazquez * [[1968]] : ''[[Valentín de la Sierra]]'' : Valentin * [[1968]] : ''[[El As de oros]]'' * [[1969]] : ''[[El Caballo Bayo]]'' * [[1969]] : ''[[Lauro Puñales]]'' : Lauro * [[1969]] : ''[[Les Géants de l'Ouest]]'' (''The Undefeated'') : Juarista Gen. Rojas * [[1969]] : ''[[El Ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[Vuelve el ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[La Captura de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1970]] : ''[[Il était une fois Zapata]]'' (''Emiliano Zapata'') : Zapata * [[1971]] : ''[[La Venganza de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1971]] : ''[[Los Marcados]]'' * [[1973]] : ''[[Valente Quintero]]'' * [[1973]] : ''[[La Yegua colorada]]'' : Adolfo Contreras * [[1974]] : ''[[La Muerte de Pancho Villa]]'' * [[1974 au cinéma|1974]] : ''[[Peregrina (fim, 1974)|Peregrina]]'' : Felipe Carrillo Puerto * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Simon Blanco]]'' : Simón Blanco * [[1975]] : ''[[Don Herculano enamorado]]'' * [[1976]] : ''[[El Rey]]'' : ''Rosendo Hernandez, el Rey'' * [[1977]] : ''[[El Moro de Cumpas]]'' * [[1977]] : ''[[Volver, volver, volver]]'' : Antonio Montalvo * [[1977]] : ''[[La Muerte de un gallero]]'' * [[11977]] : ''[[Mi aventura en Puerto Rico]]'' * [[1978]] : ''[[Soy el hijo del gallero]]'' * [[1978]] : ''[[Los Triunfadores]]'' * [[1979]] : ''[[Benjamín Argumedo el rebelde]]'' * [[1979]] : ''[[Mi caballo el cantador]]'' * [[1980]] : ''[[Albur de amor]]'' * [[1980]] : ''[[Sabor a sangre]]'' : Mauricio Rosales * [[1980]] : ''[[Persecución y muerte de Benjamin Argumedo]]'' * [[1982]] : ''[[El Anima de Sayula]]'' * [[1982]] : ''[[Los Gemelos alborotados]]'' * [[1983]] : ''[[Viva el chubasco]]'' : José Montemayor Treviño * [[1984]] : ''[[El Tonto que hacía milagros]]'' : Chantè nan cantina * [[1984]] : ''[[El Rey de oros]]'' : Baudelio * [[1986]] : ''[[Astucia]]'' * [[1986]] : ''[[Contrabando y muerte]]'' * [[1987]] : ''[[Zapata en Chinameca]]'' * [[1987]] : ''[[Lamberto Quintero]]'' : Lamberto Quintero * [[1988]] : ''[[Domingo corrales]]'' * [[1990]] : ''[[El Hijo de Lamberto Quintero]]'' * [[1991]] : ''[[Triste recuerdo]]'' : Jesus Barajas * [[1992]] : ''[[El Chivo]]'' : Jose Antonio Macias * [[1993]] : ''[[La Sangre de un valiente]]'' : Pancho Villa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0013487/ Antonio Aguilar] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Aguilar, Antonio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1919]] [[Kategori:Lanmò 2007]] si49isjmiejluox7pomvs6x9icebwlc 805348 805347 2022-08-21T22:00:24Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''José Pascual Antonio Aguilar Márquez Barraza''' konnen '''Antonio Aguilar''' se yon aktè ak chantè meksiken ki fèt [[17 me]] [[1919]] epi ki mouri [[19 jen]] [[2007]]. {{moun |non=Antonio Aguilar |foto=Antonio Aguilar in The Undefeated.jpg |tèks=Aguilar nan [[Les Géants de l'Ouest]] (1969) |fonksyon= |domèn=[[Chantè]], [[Aktè]] |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 me]] [[1919]] |lye nesans=Villanueva, [[Zacatecas]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò=[[19 jen]] [[2007]] |lye lanmò=[[Meksiko]] |peyi lanmò=[[Meksik]] |nasyonalite=meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1952]] : ''[[Un Rincón cerca del cielo]]'' : Catrín * [[1952]] : ''[[Ahora soy rico]]'' : Tony Merino * [[1952]] : ''[[Yo fui una callejera]]'' * [[1953]] : ''[[Por el mismo camino]]'' * [[1953]] : ''[[Amor de locura]]'' * [[1953]] : ''[[Había una vez un marido]]'' * [[1953]] : ''[[La Mujer desnuda]]'' * [[1953]] : ''[[Mi papá tuvo la culpa]]'' * [[1953]] : ''[[Mi adorada Clementina]]'' * [[1953]] : ''[[La Segunda mujer]]'' * [[1953]] : ''[[Yo soy muy macho]]'' * [[1954]] : ''[[Reventa de esclavas]]'' : Pwofesè Salinas; Ramses * [[1954]] : ''[[El Casto Susano]]'' * [[1955]] : ''[[Una Gallega en La Habana]]'' * [[1955]] : ''[[Música, espuelas y amor]]'' * [[1955]] : ''[[El Rayo justiciero]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[La Barranca de la muerte]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[Pueblo quieto]]'' * [[1955]] : ''[[El Gavilán vengador]]'' * [[1956]] : ''[[Tierra de hombres]]'' : Gilberto * [[1956]] : ''[[La Sierra del terror]]'' : Mauricio Rosales * [[1956]] : ''[[La Huella del chacal]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[La Ley de la sierra]]'' * [[1957]] : ''[[¡Aquí están los aguilares!]]'' : Antonio * [[1957]] : ''[[Cien muchachas]]'' * [[1957]] : ''[[La Pantera negra]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[Cuatro contra el imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1957]] : ''[[La Justicia del gavilán vengador]]'' * [[1958]] : ''[[La Cama de piedra]]'' * [[1958]] : ''[[La Guarida del buitre]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[Aquí está Heraclio Bernal]]'' : Heraclio Bernal * [[1958]] : ''[[Fiesta en el corazón]]'' * [[1958]] : ''[[Las Tres pelonas]]'' * [[1958]] : ''[[La Venganza de Heraclio Bernal]]'' * [[1958]] : ''[[La Rebelión de la sierra]]'' * [[1958]] : ''[[Los Muertos no hablan]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[La Marca del cuervo]]'' * [[1958]] : ''[[El Fin de un imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1959]] : ''[[Yo... el aventurero]]'' * [[1959]] : ''[[Los Santos reyes]]'' * [[1959]] : ''[[La cucaracha (fim, 1959)|La cucaracha]]'' d'[[Ismael Rodríguez]] : Kapitèn Ventura * [[1960]] : ''[[La sombra del caudillo]]'' : Kolonèl Jáuregui * [[1960]] : ''[[Dos hijos desobedientes]]'' * [[1960]] : ''[[El Siete de copas]]'' : Valerio Gúzman * [[1960]] : ''[[¡Qué bonito amor!]]'' * [[1960]] : ''[[Bala perdida]]'' * [[1961]] : ''[[Vacaciones en Acapulco]]'' * [[1961]] : ''[[La Joven Mancornadora]]'' * [[1961]] : ''[[Los Hermanos Del Hierro]]'' : Reynaldo Del Hierro * [[1961]] : ''[[Que me maten en tus brazos]]'' * [[1961]] : ''[[Rumbo a Brasilia]]'' * [[1961]] : ''[[El Jinete enmascarado]]'' * [[1962]] : ''[[Ánimas Trujano (El hombre importante)]]'' : Tadeo * [[1962]] : ''[[Sol en llamas]]'' * [[1962]] : ''[[Son fidèle compagnon]]'' (''El Caballo blanco'') * [[1962]] : ''[[El Justiciero vengador]]'' : ''El Norteño'' * [[1962]] : ''[[Cazadores de asesinos]]'' * [[1962]] : ''[[Si yo fuera millonario]]'' * [[1962]] : ''[[Ahí vienen los Argumedo]]'' * [[1962]] : ''[[La Emboscada mortal]]'' : El Norteño * [[1963]] : ''[[Aquí está tu enamorado]]'' * [[1963]] : ''[[Vuelven los Argumedo]]'' * [[1963]] : ''[[Yo, el mujeriego]]'' * [[1963]] : ''[[El Norteño]]'' * [[1964]] : ''[[Vuelve el Norteño]]'' : 'El Norteño * [[1964]] : ''[[El Revólver sangriento]]'' * [[1964]] : ''[[La Gitana y el charro]]'' * [[1965]] : ''[[El Padre Diablo]]'' * [[1965]] : ''[[Escuela para solteras]]'' * [[1965]] : ''[[Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1965]] : ''[[El Rifle implacable]]'' * [[1965]] : ''[[Alma llanera]]'' * [[1965]] : ''[[El Hijo de Gabino Barrera]]'' * [[1966]] : ''[[La Vida de Pedro Infante]]'' : Antonio Aguilar * [[1966]] : ''[[El Alazán y el rosillo]]'' * [[1966]] : ''[[Los Cuatro Juanes]]'' : Juan Colorado * [[1966]] : ''[[Juan Colorado]]'' * [[1966]] : ''[[Alazán y enamorado]]'' * [[1966]] : ''[[Los Dos rivales]]'' : María Eugenia Treviño * [[1967]] : ''[[Los Alegres Aguilares]]'' * [[1968]] : ''[[Caballo prieto azabache (La tumba de Villa)]]'' * [[1968]] : ''[[Lucio Vázquez]]'' : Lucio Vazquez * [[1968]] : ''[[Valentín de la Sierra]]'' : Valentin * [[1968]] : ''[[El As de oros]]'' * [[1969]] : ''[[El Caballo Bayo]]'' * [[1969]] : ''[[Lauro Puñales]]'' : Lauro * [[1969]] : ''[[Les Géants de l'Ouest]]'' (''The Undefeated'') : Juarista Gen. Rojas * [[1969]] : ''[[El Ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[Vuelve el ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[La Captura de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1970]] : ''[[Il était une fois Zapata]]'' (''Emiliano Zapata'') : Zapata * [[1971]] : ''[[La Venganza de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1971]] : ''[[Los Marcados]]'' * [[1973]] : ''[[Valente Quintero]]'' * [[1973]] : ''[[La Yegua colorada]]'' : Adolfo Contreras * [[1974]] : ''[[La Muerte de Pancho Villa]]'' * [[1974]] : ''[[Peregrina (fim, 1974)|Peregrina]]'' : Felipe Carrillo Puerto * [[1975]] : ''[[Simon Blanco]]'' : Simón Blanco * [[1975]] : ''[[Don Herculano enamorado]]'' * [[1976]] : ''[[El Rey]]'' : ''Rosendo Hernandez, el Rey'' * [[1977]] : ''[[El Moro de Cumpas]]'' * [[1977]] : ''[[Volver, volver, volver]]'' : Antonio Montalvo * [[1977]] : ''[[La Muerte de un gallero]]'' * [[11977]] : ''[[Mi aventura en Puerto Rico]]'' * [[1978]] : ''[[Soy el hijo del gallero]]'' * [[1978]] : ''[[Los Triunfadores]]'' * [[1979]] : ''[[Benjamín Argumedo el rebelde]]'' * [[1979]] : ''[[Mi caballo el cantador]]'' * [[1980]] : ''[[Albur de amor]]'' * [[1980]] : ''[[Sabor a sangre]]'' : Mauricio Rosales * [[1980]] : ''[[Persecución y muerte de Benjamin Argumedo]]'' * [[1982]] : ''[[El Anima de Sayula]]'' * [[1982]] : ''[[Los Gemelos alborotados]]'' * [[1983]] : ''[[Viva el chubasco]]'' : José Montemayor Treviño * [[1984]] : ''[[El Tonto que hacía milagros]]'' : Chantè nan cantina * [[1984]] : ''[[El Rey de oros]]'' : Baudelio * [[1986]] : ''[[Astucia]]'' * [[1986]] : ''[[Contrabando y muerte]]'' * [[1987]] : ''[[Zapata en Chinameca]]'' * [[1987]] : ''[[Lamberto Quintero]]'' : Lamberto Quintero * [[1988]] : ''[[Domingo corrales]]'' * [[1990]] : ''[[El Hijo de Lamberto Quintero]]'' * [[1991]] : ''[[Triste recuerdo]]'' : Jesus Barajas * [[1992]] : ''[[El Chivo]]'' : Jose Antonio Macias * [[1993]] : ''[[La Sangre de un valiente]]'' : Pancho Villa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0013487/ Antonio Aguilar] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Aguilar, Antonio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1919]] [[Kategori:Lanmò 2007]] 5yshn19h836l1pgta586ld7f8ks49qt 805349 805348 2022-08-21T22:04:38Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Antonio Aguilar |foto=Antonio Aguilar in The Undefeated.jpg |tèks=Aguilar nan [[Les Géants de l'Ouest]] (1969) |fonksyon= |domèn=[[Chantè]], [[Aktè]] |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 me]] [[1919]] |lye nesans=Villanueva, [[Zacatecas]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò=[[19 jen]] [[2007]] |lye lanmò=[[Meksiko]] |peyi lanmò=[[Meksik]] |nasyonalite=meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''José Pascual Antonio Aguilar Márquez Barraza''', rele '''Antonio Aguilar''', ki fèt [[17 me]] [[1919]] nan Villanueva ([[Meksik]]) epi ki mouri [[19 jen]] [[2007]] nan [[Meksiko]] ([[Meksik]]), se yon [[aktè]] ak [[chantè]] [[Meksik|meksiken]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1952]] : ''[[Un Rincón cerca del cielo]]'' : Catrín * [[1952]] : ''[[Ahora soy rico]]'' : Tony Merino * [[1952]] : ''[[Yo fui una callejera]]'' * [[1953]] : ''[[Por el mismo camino]]'' * [[1953]] : ''[[Amor de locura]]'' * [[1953]] : ''[[Había una vez un marido]]'' * [[1953]] : ''[[La Mujer desnuda]]'' * [[1953]] : ''[[Mi papá tuvo la culpa]]'' * [[1953]] : ''[[Mi adorada Clementina]]'' * [[1953]] : ''[[La Segunda mujer]]'' * [[1953]] : ''[[Yo soy muy macho]]'' * [[1954]] : ''[[Reventa de esclavas]]'' : Pwofesè Salinas; Ramses * [[1954]] : ''[[El Casto Susano]]'' * [[1955]] : ''[[Una Gallega en La Habana]]'' * [[1955]] : ''[[Música, espuelas y amor]]'' * [[1955]] : ''[[El Rayo justiciero]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[La Barranca de la muerte]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[Pueblo quieto]]'' * [[1955]] : ''[[El Gavilán vengador]]'' * [[1956]] : ''[[Tierra de hombres]]'' : Gilberto * [[1956]] : ''[[La Sierra del terror]]'' : Mauricio Rosales * [[1956]] : ''[[La Huella del chacal]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[La Ley de la sierra]]'' * [[1957]] : ''[[¡Aquí están los aguilares!]]'' : Antonio * [[1957]] : ''[[Cien muchachas]]'' * [[1957]] : ''[[La Pantera negra]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[Cuatro contra el imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1957]] : ''[[La Justicia del gavilán vengador]]'' * [[1958]] : ''[[La Cama de piedra]]'' * [[1958]] : ''[[La Guarida del buitre]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[Aquí está Heraclio Bernal]]'' : Heraclio Bernal * [[1958]] : ''[[Fiesta en el corazón]]'' * [[1958]] : ''[[Las Tres pelonas]]'' * [[1958]] : ''[[La Venganza de Heraclio Bernal]]'' * [[1958]] : ''[[La Rebelión de la sierra]]'' * [[1958]] : ''[[Los Muertos no hablan]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[La Marca del cuervo]]'' * [[1958]] : ''[[El Fin de un imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1959]] : ''[[Yo... el aventurero]]'' * [[1959]] : ''[[Los Santos reyes]]'' * [[1959]] : ''[[La cucaracha (fim, 1959)|La cucaracha]]'' d'[[Ismael Rodríguez]] : Kapitèn Ventura * [[1960]] : ''[[La sombra del caudillo]]'' : Kolonèl Jáuregui * [[1960]] : ''[[Dos hijos desobedientes]]'' * [[1960]] : ''[[El Siete de copas]]'' : Valerio Gúzman * [[1960]] : ''[[¡Qué bonito amor!]]'' * [[1960]] : ''[[Bala perdida]]'' * [[1961]] : ''[[Vacaciones en Acapulco]]'' * [[1961]] : ''[[La Joven Mancornadora]]'' * [[1961]] : ''[[Los Hermanos Del Hierro]]'' : Reynaldo Del Hierro * [[1961]] : ''[[Que me maten en tus brazos]]'' * [[1961]] : ''[[Rumbo a Brasilia]]'' * [[1961]] : ''[[El Jinete enmascarado]]'' * [[1962]] : ''[[Ánimas Trujano (El hombre importante)]]'' : Tadeo * [[1962]] : ''[[Sol en llamas]]'' * [[1962]] : ''[[Son fidèle compagnon]]'' (''El Caballo blanco'') * [[1962]] : ''[[El Justiciero vengador]]'' : ''El Norteño'' * [[1962]] : ''[[Cazadores de asesinos]]'' * [[1962]] : ''[[Si yo fuera millonario]]'' * [[1962]] : ''[[Ahí vienen los Argumedo]]'' * [[1962]] : ''[[La Emboscada mortal]]'' : El Norteño * [[1963]] : ''[[Aquí está tu enamorado]]'' * [[1963]] : ''[[Vuelven los Argumedo]]'' * [[1963]] : ''[[Yo, el mujeriego]]'' * [[1963]] : ''[[El Norteño]]'' * [[1964]] : ''[[Vuelve el Norteño]]'' : 'El Norteño * [[1964]] : ''[[El Revólver sangriento]]'' * [[1964]] : ''[[La Gitana y el charro]]'' * [[1965]] : ''[[El Padre Diablo]]'' * [[1965]] : ''[[Escuela para solteras]]'' * [[1965]] : ''[[Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1965]] : ''[[El Rifle implacable]]'' * [[1965]] : ''[[Alma llanera]]'' * [[1965]] : ''[[El Hijo de Gabino Barrera]]'' * [[1966]] : ''[[La Vida de Pedro Infante]]'' : Antonio Aguilar * [[1966]] : ''[[El Alazán y el rosillo]]'' * [[1966]] : ''[[Los Cuatro Juanes]]'' : Juan Colorado * [[1966]] : ''[[Juan Colorado]]'' * [[1966]] : ''[[Alazán y enamorado]]'' * [[1966]] : ''[[Los Dos rivales]]'' : María Eugenia Treviño * [[1967]] : ''[[Los Alegres Aguilares]]'' * [[1968]] : ''[[Caballo prieto azabache (La tumba de Villa)]]'' * [[1968]] : ''[[Lucio Vázquez]]'' : Lucio Vazquez * [[1968]] : ''[[Valentín de la Sierra]]'' : Valentin * [[1968]] : ''[[El As de oros]]'' * [[1969]] : ''[[El Caballo Bayo]]'' * [[1969]] : ''[[Lauro Puñales]]'' : Lauro * [[1969]] : ''[[Les Géants de l'Ouest]]'' (''The Undefeated'') : Juarista Gen. Rojas * [[1969]] : ''[[El Ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[Vuelve el ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[La Captura de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1970]] : ''[[Il était une fois Zapata]]'' (''Emiliano Zapata'') : Zapata * [[1971]] : ''[[La Venganza de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1971]] : ''[[Los Marcados]]'' * [[1973]] : ''[[Valente Quintero]]'' * [[1973]] : ''[[La Yegua colorada]]'' : Adolfo Contreras * [[1974]] : ''[[La Muerte de Pancho Villa]]'' * [[1974]] : ''[[Peregrina (fim, 1974)|Peregrina]]'' : Felipe Carrillo Puerto * [[1975]] : ''[[Simon Blanco]]'' : Simón Blanco * [[1975]] : ''[[Don Herculano enamorado]]'' * [[1976]] : ''[[El Rey]]'' : ''Rosendo Hernandez, el Rey'' * [[1977]] : ''[[El Moro de Cumpas]]'' * [[1977]] : ''[[Volver, volver, volver]]'' : Antonio Montalvo * [[1977]] : ''[[La Muerte de un gallero]]'' * [[11977]] : ''[[Mi aventura en Puerto Rico]]'' * [[1978]] : ''[[Soy el hijo del gallero]]'' * [[1978]] : ''[[Los Triunfadores]]'' * [[1979]] : ''[[Benjamín Argumedo el rebelde]]'' * [[1979]] : ''[[Mi caballo el cantador]]'' * [[1980]] : ''[[Albur de amor]]'' * [[1980]] : ''[[Sabor a sangre]]'' : Mauricio Rosales * [[1980]] : ''[[Persecución y muerte de Benjamin Argumedo]]'' * [[1982]] : ''[[El Anima de Sayula]]'' * [[1982]] : ''[[Los Gemelos alborotados]]'' * [[1983]] : ''[[Viva el chubasco]]'' : José Montemayor Treviño * [[1984]] : ''[[El Tonto que hacía milagros]]'' : Chantè nan cantina * [[1984]] : ''[[El Rey de oros]]'' : Baudelio * [[1986]] : ''[[Astucia]]'' * [[1986]] : ''[[Contrabando y muerte]]'' * [[1987]] : ''[[Zapata en Chinameca]]'' * [[1987]] : ''[[Lamberto Quintero]]'' : Lamberto Quintero * [[1988]] : ''[[Domingo corrales]]'' * [[1990]] : ''[[El Hijo de Lamberto Quintero]]'' * [[1991]] : ''[[Triste recuerdo]]'' : Jesus Barajas * [[1992]] : ''[[El Chivo]]'' : Jose Antonio Macias * [[1993]] : ''[[La Sangre de un valiente]]'' : Pancho Villa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0013487/ Antonio Aguilar] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Aguilar, Antonio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Chantè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1919]] [[Kategori:Lanmò 2007]] 8ss0wske1bpzkp6v63clc2flx9fue1j 805350 805349 2022-08-21T22:05:56Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Antonio Aguilar |foto=Antonio Aguilar in The Undefeated.jpg |tèks=Antonio Aguilar (1969) |fonksyon=chantè, aktè |domèn=sinema, mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 me]] [[1919]] |lye nesans=Villanueva, [[Zacatecas]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò=[[19 jen]] [[2007]] |lye lanmò=[[Meksiko]] |peyi lanmò=[[Meksik]] |nasyonalite=meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''José Pascual Antonio Aguilar Márquez Barraza''', rele '''Antonio Aguilar''', ki fèt [[17 me]] [[1919]] nan Villanueva ([[Meksik]]) epi ki mouri [[19 jen]] [[2007]] nan [[Meksiko]] ([[Meksik]]), se yon [[aktè]] ak [[chantè]] [[Meksik|meksiken]]. == Biyografi == == Zèv li yo == * [[1952]] : ''[[Un Rincón cerca del cielo]]'' : Catrín * [[1952]] : ''[[Ahora soy rico]]'' : Tony Merino * [[1952]] : ''[[Yo fui una callejera]]'' * [[1953]] : ''[[Por el mismo camino]]'' * [[1953]] : ''[[Amor de locura]]'' * [[1953]] : ''[[Había una vez un marido]]'' * [[1953]] : ''[[La Mujer desnuda]]'' * [[1953]] : ''[[Mi papá tuvo la culpa]]'' * [[1953]] : ''[[Mi adorada Clementina]]'' * [[1953]] : ''[[La Segunda mujer]]'' * [[1953]] : ''[[Yo soy muy macho]]'' * [[1954]] : ''[[Reventa de esclavas]]'' : Pwofesè Salinas; Ramses * [[1954]] : ''[[El Casto Susano]]'' * [[1955]] : ''[[Una Gallega en La Habana]]'' * [[1955]] : ''[[Música, espuelas y amor]]'' * [[1955]] : ''[[El Rayo justiciero]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[La Barranca de la muerte]]'' : Mauricio Rosales * [[1955]] : ''[[Pueblo quieto]]'' * [[1955]] : ''[[El Gavilán vengador]]'' * [[1956]] : ''[[Tierra de hombres]]'' : Gilberto * [[1956]] : ''[[La Sierra del terror]]'' : Mauricio Rosales * [[1956]] : ''[[La Huella del chacal]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[La Ley de la sierra]]'' * [[1957]] : ''[[¡Aquí están los aguilares!]]'' : Antonio * [[1957]] : ''[[Cien muchachas]]'' * [[1957]] : ''[[La Pantera negra]]'' : Mauricio Rosales * [[1957]] : ''[[Cuatro contra el imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1957]] : ''[[La Justicia del gavilán vengador]]'' * [[1958]] : ''[[La Cama de piedra]]'' * [[1958]] : ''[[La Guarida del buitre]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[Aquí está Heraclio Bernal]]'' : Heraclio Bernal * [[1958]] : ''[[Fiesta en el corazón]]'' * [[1958]] : ''[[Las Tres pelonas]]'' * [[1958]] : ''[[La Venganza de Heraclio Bernal]]'' * [[1958]] : ''[[La Rebelión de la sierra]]'' * [[1958]] : ''[[Los Muertos no hablan]]'' : Mauricio Rosales * [[1958]] : ''[[La Marca del cuervo]]'' * [[1958]] : ''[[El Fin de un imperio]]'' : Jose Antonio Navarrete * [[1959]] : ''[[Yo... el aventurero]]'' * [[1959]] : ''[[Los Santos reyes]]'' * [[1959]] : ''[[La cucaracha (fim, 1959)|La cucaracha]]'' d'[[Ismael Rodríguez]] : Kapitèn Ventura * [[1960]] : ''[[La sombra del caudillo]]'' : Kolonèl Jáuregui * [[1960]] : ''[[Dos hijos desobedientes]]'' * [[1960]] : ''[[El Siete de copas]]'' : Valerio Gúzman * [[1960]] : ''[[¡Qué bonito amor!]]'' * [[1960]] : ''[[Bala perdida]]'' * [[1961]] : ''[[Vacaciones en Acapulco]]'' * [[1961]] : ''[[La Joven Mancornadora]]'' * [[1961]] : ''[[Los Hermanos Del Hierro]]'' : Reynaldo Del Hierro * [[1961]] : ''[[Que me maten en tus brazos]]'' * [[1961]] : ''[[Rumbo a Brasilia]]'' * [[1961]] : ''[[El Jinete enmascarado]]'' * [[1962]] : ''[[Ánimas Trujano (El hombre importante)]]'' : Tadeo * [[1962]] : ''[[Sol en llamas]]'' * [[1962]] : ''[[Son fidèle compagnon]]'' (''El Caballo blanco'') * [[1962]] : ''[[El Justiciero vengador]]'' : ''El Norteño'' * [[1962]] : ''[[Cazadores de asesinos]]'' * [[1962]] : ''[[Si yo fuera millonario]]'' * [[1962]] : ''[[Ahí vienen los Argumedo]]'' * [[1962]] : ''[[La Emboscada mortal]]'' : El Norteño * [[1963]] : ''[[Aquí está tu enamorado]]'' * [[1963]] : ''[[Vuelven los Argumedo]]'' * [[1963]] : ''[[Yo, el mujeriego]]'' * [[1963]] : ''[[El Norteño]]'' * [[1964]] : ''[[Vuelve el Norteño]]'' : 'El Norteño * [[1964]] : ''[[El Revólver sangriento]]'' * [[1964]] : ''[[La Gitana y el charro]]'' * [[1965]] : ''[[El Padre Diablo]]'' * [[1965]] : ''[[Escuela para solteras]]'' * [[1965]] : ''[[Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1965]] : ''[[El Rifle implacable]]'' * [[1965]] : ''[[Alma llanera]]'' * [[1965]] : ''[[El Hijo de Gabino Barrera]]'' * [[1966]] : ''[[La Vida de Pedro Infante]]'' : Antonio Aguilar * [[1966]] : ''[[El Alazán y el rosillo]]'' * [[1966]] : ''[[Los Cuatro Juanes]]'' : Juan Colorado * [[1966]] : ''[[Juan Colorado]]'' * [[1966]] : ''[[Alazán y enamorado]]'' * [[1966]] : ''[[Los Dos rivales]]'' : María Eugenia Treviño * [[1967]] : ''[[Los Alegres Aguilares]]'' * [[1968]] : ''[[Caballo prieto azabache (La tumba de Villa)]]'' * [[1968]] : ''[[Lucio Vázquez]]'' : Lucio Vazquez * [[1968]] : ''[[Valentín de la Sierra]]'' : Valentin * [[1968]] : ''[[El As de oros]]'' * [[1969]] : ''[[El Caballo Bayo]]'' * [[1969]] : ''[[Lauro Puñales]]'' : Lauro * [[1969]] : ''[[Les Géants de l'Ouest]]'' (''The Undefeated'') : Juarista Gen. Rojas * [[1969]] : ''[[El Ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[Vuelve el ojo de vidrio]]'' * [[1970]] : ''[[La Captura de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1970]] : ''[[Il était une fois Zapata]]'' (''Emiliano Zapata'') : Zapata * [[1971]] : ''[[La Venganza de Gabino Barrera]]'' : Gabino Barrera * [[1971]] : ''[[Los Marcados]]'' * [[1973]] : ''[[Valente Quintero]]'' * [[1973]] : ''[[La Yegua colorada]]'' : Adolfo Contreras * [[1974]] : ''[[La Muerte de Pancho Villa]]'' * [[1974]] : ''[[Peregrina (fim, 1974)|Peregrina]]'' : Felipe Carrillo Puerto * [[1975]] : ''[[Simon Blanco]]'' : Simón Blanco * [[1975]] : ''[[Don Herculano enamorado]]'' * [[1976]] : ''[[El Rey]]'' : ''Rosendo Hernandez, el Rey'' * [[1977]] : ''[[El Moro de Cumpas]]'' * [[1977]] : ''[[Volver, volver, volver]]'' : Antonio Montalvo * [[1977]] : ''[[La Muerte de un gallero]]'' * [[11977]] : ''[[Mi aventura en Puerto Rico]]'' * [[1978]] : ''[[Soy el hijo del gallero]]'' * [[1978]] : ''[[Los Triunfadores]]'' * [[1979]] : ''[[Benjamín Argumedo el rebelde]]'' * [[1979]] : ''[[Mi caballo el cantador]]'' * [[1980]] : ''[[Albur de amor]]'' * [[1980]] : ''[[Sabor a sangre]]'' : Mauricio Rosales * [[1980]] : ''[[Persecución y muerte de Benjamin Argumedo]]'' * [[1982]] : ''[[El Anima de Sayula]]'' * [[1982]] : ''[[Los Gemelos alborotados]]'' * [[1983]] : ''[[Viva el chubasco]]'' : José Montemayor Treviño * [[1984]] : ''[[El Tonto que hacía milagros]]'' : Chantè nan cantina * [[1984]] : ''[[El Rey de oros]]'' : Baudelio * [[1986]] : ''[[Astucia]]'' * [[1986]] : ''[[Contrabando y muerte]]'' * [[1987]] : ''[[Zapata en Chinameca]]'' * [[1987]] : ''[[Lamberto Quintero]]'' : Lamberto Quintero * [[1988]] : ''[[Domingo corrales]]'' * [[1990]] : ''[[El Hijo de Lamberto Quintero]]'' * [[1991]] : ''[[Triste recuerdo]]'' : Jesus Barajas * [[1992]] : ''[[El Chivo]]'' : Jose Antonio Macias * [[1993]] : ''[[La Sangre de un valiente]]'' : Pancho Villa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0013487/ Antonio Aguilar] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Aguilar, Antonio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Chantè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1919]] [[Kategori:Lanmò 2007]] 8622ef8jgxfosup62p5jaatj2dmmlyf Viviane Gauthier 0 82628 805323 800598 2022-08-21T19:59:31Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Viviane Gauthier |foto= |tèks=Viviane Gauthier |fonksyon=dansèz, pwofesè dans |domèn=dans |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 mas]] [[1918]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò=[[1e jen]] [[2017]] |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Viviane (oubyen Vivianne) Gauthier''', rele '''Viviane Gauthier''', ki fèt [[17 mas]] [[1918]] epi ki mouri [[1e jen]] [[2017]], se yon dansèz ak pwofesè dans [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/171661/qui-etait-viviane-gauthier |title=Qui était Viviane Gauthier ? |author=Claudel Victor |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=1 jen 2017 |access-date=21 out 2022}}</ref> == Biyografi == Viviane Gauthier pa janm marye oswa fè pitit. Li te pran swen endepandans li epi li pa t kwè fason li kòm yon chèchè konpatib ak lavi yon fanm marye nan tan li. Gauthier te aprann danse nan imite travayè yo nan plantasyon sik paran li yo. Papa li te mouri lè li te trè jèn, yon sikonstans ki te lakòz li te oblije travay pou ede fanmi an. Li te grandi nan yon kay trè strik. Li te pitit fi Prezidan ayisyen an [[Florvil Hyppolite]] men li pa jwenn enfòmasyon jis nan laj 30 an. Pandan yon tan li te rete [[Okap (komin)|Okap]] nan Lari 24. Li te etidye kontablite nan lekòl Maurice Laroche e li te pratike kòm kontab nasyonal ayisyen Lotri pou 21 ane pandan y ap etidye ak anseye dans nan apremidi yo.<ref>{{fr}} {{Cite news|url=http://www.haitilibre.com/en/news-21111-haiti-flash-vivianne-gauthier-icon-of-the-dance-passed-away-at-99.html|title=Vivianne Gauthier, icon of the dance passed away at 99|date=2 jen 2017|work=Haiti Libre|access-date=6 jen 2017}}</ref>{{,}}<ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|title=Six Femmes d'Exception|last=Antonin|first=Arnold|date=2011|url=http://www.haitianbookcentre.com/bookbag/details.php?bookid=2031&CategoryID=15|publisher=Centre Pétion Bolivar}}</ref>{{,}}<ref name=":2">{{fr}} {{Cite news|url=http://www.lenouvelliste.com/article/171637/viviane-gauthier-ne-dansera-plus|title=Viviane dansera toujours|date=1 jen 2017|work=Le Nouvelliste|access-date=6 jen 2017}}</ref> Fòmasyon fòmèl li sanble te kòmanse nan kòmansman ane 1950 yo lè [[Lavinia Williams]], yon [[Afriken-Ameriken]] ki t ap suiv tras [[Katherine Dunham]] te vin anseye nan Pòtoprens sou envitasyon gouvènman ayisyen an. Gauthier te gen anviwon 34 an. Yo di li te sèvi kòm asistan Lavinia Williams nan Enstiti Ayisyen pou Folklò ak Dans Klasik nan ane 1950 ak 1960 yo. An 1951 Prezidan [[Paul Magloire]] te voye Williams, yon k ap fòme Katherine Dunham, pou li kite estidyo dans li a nan [[Brooklyn]], [[Nouyòk]], pou li te kòmanse lekòl Pòtoprens ki tap fòme Gauthier ansanm ak lòt fidèl danse ayisyen tankou Lynn Williams Rouzier ak Régine Montrosier-Trouillot. Gauthier dekri fason ansèyman fanm ayisyen yo rele Lavinia avèk afeksyon an kòm yon fason ki mete aksan sou disiplin nan presizyon nan mouvman, frijidite nan tòs la ak aderans a bon kòd abiman. Li te fonde Lekòl la Dans Viviane Gauthier nan kèk pwen pita desann liy lan, epi pwobableman pa nan 1950 kòm swadizan pa kèk sous.[2] Lekòl dans li a ki te anseye timoun ki gen laj 4 ane ak granmoun yo te konnen kòm yon founisè pare nan dansè nan pifò pwodiksyon dans folklorik an Ayiti.[7] Anplis dans folklorik ayisyen an, lekòl la te ofri fòmasyon nan teknik balè ak dans modèn.[9] Estidyo li a se te yon veranda ki te filme ak foto souvan oswa yon kay Victorian Gingerbread nan Pétion-Ville, yon katye oswa Port-au-Prince.[4] Li te jwe pou premye fwa an Ewòp a laj de 53 an.[2] == Zèv li yo == == Ide li yo == Gauthier te kwè ke dans Yanvalou a se baz tout lòt dans ayisyen yo e ke li te pi bon fòm egzèsis paske li te enplike nan deplase tout pati nan kò a soti nan tèt zòtèy pye. Li te enkyete ke otantisite nan dans la Ibo te anba menas. Byenke souvan yo te kredite kòm yon koregraf li te konsidere vokasyon li kòm prezèvasyon nan dans ayisyen.[7] Li trase yon liy ant dans folklorik ayisyen ak [[Vodou]], li di ke de yo pa t menm. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Viviane Gauthier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Gauthier, Viviane}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Dansè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1918]] [[Kategori:Lanmò 2017]] hzzqye1wzuyct32ebligp1t03m3pyxt 805324 805323 2022-08-21T20:05:52Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Viviane Gauthier |foto= |tèks=Viviane Gauthier |fonksyon=dansèz, pwofesè dans |domèn=dans |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 mas]] [[1918]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò=[[1e jen]] [[2017]] |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Viviane (oubyen Vivianne) Gauthier''', rele '''Viviane Gauthier''', ki fèt [[17 mas]] [[1918]] epi ki mouri [[1e jen]] [[2017]], se yon dansèz ak pwofesè dans [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/171661/qui-etait-viviane-gauthier |title=Qui était Viviane Gauthier ? |author=Claudel Victor |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=1 jen 2017 |access-date=21 out 2022}}</ref> == Biyografi == Viviane Gauthier pa janm marye oswa fè pitit. Li te pran swen endepandans li epi li pat kwè fason li kòm yon chèchè konpatib ak lavi yon fanm marye nan tan li.<ref name=":1"/><ref name=":0"/> Gauthier te aprann danse nan imite travayè yo nan plantasyon kann sik paran li yo. Papa li te mouri lè li te trè jèn, yon sikonstans ki te lakòz li te oblije travay pou ede fanmi an. Li te grandi nan yon kay trè strik. Li te pitit fi Prezidan ayisyen an [[Florvil Hyppolite]] men li pa jwenn enfòmasyon jis nan laj 30 an. Pandan yon tan li te rete [[Okap (komin)|Okap]] nan Lari 24. Li te etidye kontablite nan lekòl Maurice Laroche e li te pratike kòm kontab nasyonal ayisyen Lotri pou 21 ane pandan y ap etidye ak anseye dans nan apremidi yo.<ref>{{fr}} {{Cite news|url=http://www.haitilibre.com/en/news-21111-haiti-flash-vivianne-gauthier-icon-of-the-dance-passed-away-at-99.html|title=Vivianne Gauthier, icon of the dance passed away at 99|date=2 jen 2017|work=Haiti Libre|access-date=6 jen 2017}}</ref>{{,}}<ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|title=Six Femmes d'Exception|last=Antonin|first=Arnold|date=2011|url=http://www.haitianbookcentre.com/bookbag/details.php?bookid=2031&CategoryID=15|publisher=Centre Pétion Bolivar}}</ref>{{,}}<ref name=":2">{{fr}} {{Cite news|url=http://www.lenouvelliste.com/article/171637/viviane-gauthier-ne-dansera-plus|title=Viviane dansera toujours|date=1 jen 2017|work=Le Nouvelliste|access-date=6 jen 2017}}</ref> Fòmasyon fòmèl li sanble te kòmanse nan kòmansman ane 1950 yo lè [[Lavinia Williams]], yon [[Afriken-Ameriken]] ki t ap suiv tras [[Katherine Dunham]] te vin anseye nan Pòtoprens sou envitasyon gouvènman ayisyen an. Gauthier te gen anviwon 34 an. Yo di li te sèvi kòm asistan Lavinia Williams nan Enstiti Ayisyen pou Folklò ak Dans Klasik nan ane 1950 ak 1960 yo. An 1951 Prezidan [[Paul Magloire]] te voye Williams, yon k ap fòme Katherine Dunham, pou li kite estidyo dans li a nan [[Brooklyn]], [[Nouyòk]], pou li te kòmanse lekòl Pòtoprens ki tap fòme Gauthier ansanm ak lòt fidèl danse ayisyen tankou Lynn Williams Rouzier ak Régine Montrosier-Trouillot. Gauthier dekri fason ansèyman fanm ayisyen yo rele Lavinia avèk afeksyon an kòm yon fason ki mete aksan sou disiplin nan presizyon nan mouvman, frijidite nan tòs la ak aderans a bon kòd abiman. Li te fonde Lekòl la Dans Viviane Gauthier nan kèk pwen pita desann liy lan, epi pwobableman pa nan 1950 kòm swadizan pa kèk sous.[2] Lekòl dans li a ki te anseye timoun ki gen laj 4 ane ak granmoun yo te konnen kòm yon founisè pare nan dansè nan pifò pwodiksyon dans folklorik an Ayiti.[7] Anplis dans folklorik ayisyen an, lekòl la te ofri fòmasyon nan teknik balè ak dans modèn.<ref>{{en}} {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=BN_49ho6AKkC&dq=viviane+gauthier&pg=PA5|title=Caribbean and Atlantic Diaspora Dance: Igniting Citizenship|last=Daniel|first=Yvonne|date=15 desanm 2011|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252036538|page=5}}</ref> Estidyo li a se te yon veranda ki te filme ak foto souvan oswa yon kay Victorian Gingerbread nan Pétion-Ville, yon katye oswa Port-au-Prince.[4] Li te jwe pou premye fwa an Ewòp a laj de 53 an.<ref name=":2"/> == Zèv li yo == == Ide li yo == Gauthier te kwè ke dans Yanvalou a se baz tout lòt dans ayisyen yo e ke li te pi bon fòm egzèsis paske li te enplike nan deplase tout pati nan kò a soti nan tèt zòtèy pye. Li te enkyete ke otantisite nan dans la Ibo te anba menas. Byenke souvan yo te kredite kòm yon koregraf li te konsidere vokasyon li kòm prezèvasyon nan dans ayisyen.[7] Li trase yon liy ant dans folklorik ayisyen ak [[Vodou]], li di ke de yo pa t menm. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Viviane Gauthier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Gauthier, Viviane}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Dansè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1918]] [[Kategori:Lanmò 2017]] 6yv0t61hjawcqc45wbjr569efim5k71 805325 805324 2022-08-21T20:07:51Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Viviane Gauthier |foto= |tèks=Viviane Gauthier |fonksyon=dansèz, pwofesè dans |domèn=dans |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 mas]] [[1918]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò=[[1e jen]] [[2017]] |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Viviane (oubyen Vivianne) Gauthier''', rele '''Viviane Gauthier''', ki fèt [[17 mas]] [[1918]] epi ki mouri [[1e jen]] [[2017]], se yon dansèz ak pwofesè dans [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/171661/qui-etait-viviane-gauthier |title=Qui était Viviane Gauthier ? |author=Claudel Victor |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=1 jen 2017 |access-date=21 out 2022}}</ref> == Biyografi == Viviane Gauthier pa janm marye oswa fè pitit. Li te pran swen endepandans li epi li pat kwè fason li kòm yon chèchè konpatib ak lavi yon fanm marye nan tan li.<ref name=":1"/>{{,}}<ref name=":0"/> Gauthier te aprann danse nan imite travayè yo nan plantasyon kann sik paran li yo. Papa li te mouri lè li te trè jèn, yon sikonstans ki te lakòz li te oblije travay pou ede fanmi an. Li te grandi nan yon kay trè estrik. Li te pitit fi Prezidan ayisyen an [[Florvil Hyppolite]] men li pa jwenn enfòmasyon jis nan laj 30 an. Pandan yon tan li te rete [[Okap (komin)|Okap]] nan Lari 24. Li te etidye kontablite nan lekòl Maurice Laroche e li te pratike kòm kontab nasyonal ayisyen Lotri pou 21 ane pandan y ap etidye ak anseye dans nan apremidi yo.<ref>{{fr}} {{Cite news|url=http://www.haitilibre.com/en/news-21111-haiti-flash-vivianne-gauthier-icon-of-the-dance-passed-away-at-99.html|title=Vivianne Gauthier, icon of the dance passed away at 99|date=2 jen 2017|work=Haiti Libre|access-date=6 jen 2017}}</ref>{{,}}<ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|title=Six Femmes d'Exception|last=Antonin|first=Arnold|date=2011|url=http://www.haitianbookcentre.com/bookbag/details.php?bookid=2031&CategoryID=15|publisher=Centre Pétion Bolivar}}</ref>{{,}}<ref name=":2">{{fr}} {{Cite news|url=http://www.lenouvelliste.com/article/171637/viviane-gauthier-ne-dansera-plus|title=Viviane dansera toujours|date=1 jen 2017|work=Le Nouvelliste|access-date=6 jen 2017}}</ref> Fòmasyon fòmèl li sanble te kòmanse nan kòmansman ane 1950 yo lè [[Lavinia Williams]], yon [[Afriken-Ameriken]] ki t ap suiv tras [[Katherine Dunham]] te vin anseye nan Pòtoprens sou envitasyon gouvènman ayisyen an. Gauthier te gen anviwon 34 an. Yo di li te sèvi kòm asistan Lavinia Williams nan Enstiti Ayisyen pou Folklò ak Dans Klasik nan ane 1950 ak 1960 yo. An 1951 Prezidan [[Paul Magloire]] te voye Williams, yon k ap fòme Katherine Dunham, pou li kite estidyo dans li a nan [[Brooklyn]], [[Nouyòk]], pou li te kòmanse lekòl Pòtoprens ki tap fòme Gauthier ansanm ak lòt fidèl danse ayisyen tankou Lynn Williams Rouzier ak Régine Montrosier-Trouillot. Gauthier dekri fason ansèyman fanm ayisyen yo rele Lavinia avèk afeksyon an kòm yon fason ki mete aksan sou disiplin nan presizyon nan mouvman, frijidite nan tòs la ak aderans a bon kòd abiman. Li te fonde Lekòl la Dans Viviane Gauthier nan kèk pwen pita desann liy lan, epi pwobableman pa nan 1950 kòm swadizan pa kèk sous.[2] Lekòl dans li a ki te anseye timoun ki gen laj 4 ane ak granmoun yo te konnen kòm yon founisè pare nan dansè nan pifò pwodiksyon dans folklorik an Ayiti.[7] Anplis dans folklorik ayisyen an, lekòl la te ofri fòmasyon nan teknik balè ak dans modèn.<ref>{{en}} {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=BN_49ho6AKkC&dq=viviane+gauthier&pg=PA5|title=Caribbean and Atlantic Diaspora Dance: Igniting Citizenship|last=Daniel|first=Yvonne|date=15 desanm 2011|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252036538|page=5}}</ref> Estidyo li a se te yon veranda ki te filme ak foto souvan oswa yon kay Victorian Gingerbread nan Pétion-Ville, yon katye oswa Port-au-Prince.[4] Li te jwe pou premye fwa an Ewòp a laj de 53 an.<ref name=":2"/> == Zèv li yo == == Ide li yo == Gauthier te kwè ke dans Yanvalou a se baz tout lòt dans ayisyen yo e ke li te pi bon fòm egzèsis paske li te enplike nan deplase tout pati nan kò a soti nan tèt zòtèy pye. Li te enkyete ke otantisite nan dans la Ibo te anba menas. Byenke souvan yo te kredite kòm yon koregraf li te konsidere vokasyon li kòm prezèvasyon nan dans ayisyen.[7] Li trase yon liy ant dans folklorik ayisyen ak [[Vodou]], li di ke de yo pa t menm. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Viviane Gauthier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Gauthier, Viviane}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Dansè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1918]] [[Kategori:Lanmò 2017]] borxdya51zff76ud0pznbddmugejmm2 805328 805325 2022-08-21T20:09:41Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Viviane Gauthier |foto= |tèks=Viviane Gauthier |fonksyon=dansèz, pwofesè dans |domèn=dans |diplòm= |etid= |dat nesans=[[17 mas]] [[1918]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò=[[1e jen]] [[2017]] |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Viviane (oubyen Vivianne) Gauthier''', rele '''Viviane Gauthier''', ki fèt [[17 mas]] [[1918]] epi ki mouri [[1e jen]] [[2017]], se yon dansèz ak pwofesè dans [[Ayiti|ayisyen]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/171661/qui-etait-viviane-gauthier |title=Qui était Viviane Gauthier ? |author=Claudel Victor |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=1 jen 2017 |access-date=21 out 2022}}</ref> == Biyografi == Viviane Gauthier pa janm marye oswa fè pitit. Li te pran swen endepandans li epi li pat kwè fason li kòm yon chèchè konpatib ak lavi yon fanm marye nan tan li.<ref name=":1"/>{{,}}<ref name=":0"/> Gauthier te aprann danse nan imite travayè yo nan plantasyon kann sik paran li yo. Papa li te mouri lè li te trè jèn, yon sikonstans ki te lakòz li te oblije travay pou ede fanmi an. Li te grandi nan yon kay trè estrik. Li te pitit fi Prezidan ayisyen an [[Florvil Hyppolite]] men li pa jwenn enfòmasyon jis nan laj 30 an. Pandan yon tan li te rete [[Okap (komin)|Okap]] nan Lari 24. Li te etidye kontablite nan lekòl Maurice Laroche e li te pratike kòm kontab nasyonal ayisyen Lotri pou 21 ane pandan y ap etidye ak anseye dans nan apremidi yo.<ref>{{fr}} {{Cite news|url=http://www.haitilibre.com/en/news-21111-haiti-flash-vivianne-gauthier-icon-of-the-dance-passed-away-at-99.html|title=Vivianne Gauthier, icon of the dance passed away at 99|date=2 jen 2017|work=Haiti Libre|access-date=6 jen 2017}}</ref>{{,}}<ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|title=Six Femmes d'Exception|last=Antonin|first=Arnold|date=2011|url=http://www.haitianbookcentre.com/bookbag/details.php?bookid=2031&CategoryID=15|publisher=Centre Pétion Bolivar}}</ref>{{,}}<ref name=":2">{{fr}} {{Cite news|url=http://www.lenouvelliste.com/article/171637/viviane-gauthier-ne-dansera-plus|title=Viviane dansera toujours|date=1 jen 2017|work=Le Nouvelliste|access-date=6 jen 2017}}</ref> Fòmasyon fòmèl li sanble te kòmanse nan kòmansman ane 1950 yo lè [[Lavinia Williams]], yon [[Afriken-Ameriken]] ki t ap suiv tras [[Katherine Dunham]] te vin anseye nan Pòtoprens sou envitasyon gouvènman ayisyen an. Gauthier te gen anviwon 34 an. Yo di li te sèvi kòm asistan Lavinia Williams nan Enstiti Ayisyen pou Folklò ak Dans Klasik nan ane 1950 ak 1960 yo. An 1951 Prezidan [[Paul Magloire]] te voye Williams, yon k ap fòme Katherine Dunham, pou li kite estidyo dans li a nan [[Brooklyn]], [[Nouyòk]], pou li te kòmanse lekòl Pòtoprens ki tap fòme Gauthier ansanm ak lòt fidèl danse ayisyen tankou Lynn Williams Rouzier ak Régine Montrosier-Trouillot. Gauthier dekri fason ansèyman fanm ayisyen yo rele Lavinia avèk afeksyon an kòm yon fason ki mete aksan sou disiplin nan presizyon nan mouvman, frijidite nan tòs la ak aderans a bon kòd abiman. Li te fonde Lekòl la Dans Viviane Gauthier nan kèk pwen pita desann liy lan, epi pwobableman pa nan 1950 kòm swadizan pa kèk sous.[2] Lekòl dans li a ki te anseye timoun ki gen laj 4 ane ak granmoun yo te konnen kòm yon founisè pare nan dansè nan pifò pwodiksyon dans folklorik an Ayiti.<ref name=":0"/> Anplis dans folklorik ayisyen an, lekòl la te ofri fòmasyon nan teknik balè ak dans modèn.<ref>{{en}} {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=BN_49ho6AKkC&dq=viviane+gauthier&pg=PA5|title=Caribbean and Atlantic Diaspora Dance: Igniting Citizenship|last=Daniel|first=Yvonne|date=15 desanm 2011|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252036538|page=5}}</ref> Estidyo li a se te yon veranda ki te filme ak foto souvan oswa yon kay Victorian Gingerbread nan Pétion-Ville, yon katye oswa Port-au-Prince.[4] Li te jwe pou premye fwa an Ewòp a laj de 53 an.<ref name=":2"/> == Zèv li yo == == Ide li yo == Gauthier te kwè ke dans Yanvalou a se baz tout lòt dans ayisyen yo e ke li te pi bon fòm egzèsis paske li te enplike nan deplase tout pati nan kò a soti nan tèt zòtèy pye. Li te enkyete ke otantisite nan dans la Ibo te anba menas. Byenke souvan yo te kredite kòm yon koregraf li te konsidere vokasyon li kòm prezèvasyon nan dans ayisyen.[7] Li trase yon liy ant dans folklorik ayisyen ak [[Vodou]], li di ke de yo pa t menm. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Viviane Gauthier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Gauthier, Viviane}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Dansè ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1918]] [[Kategori:Lanmò 2017]] hxeqpsq1au4lnxxivp629owtycwn1v5 Anpi Alman 0 85270 805287 804800 2022-08-21T16:07:57Z NovoAngelDust 28606 Minè Koreksyon wikitext text/x-wiki '''Anpi Alman''' ([[Alman]]: Deutsches Kaiserreich; Deutsches Reich; Zweites Reich; Deutschland) se te yon anpi [[Istwa|istorik]] [[Ewop|Ewopeyen]] an nan [[Almay]] jodi a, kèk pati nan [[Lafrans]], [[Bèljik]], [[Peyiba]], [[Danmak]], [[Lityani]], ak anpil nan [[Polòy]], ki gen ladan [[Kaliningrad Oblast]] pati nan La[[risi]]. li te pwoklame an [[1871]] nan [[Palè Vèsay]] kote lè sa a, wa [[Lapris]] la, [[Wilhelm I]] te pwoklame kreyasyon yon nasyon Alman ini, kote lòt wa ak chèf nan lòt wayòm Alman yo plis noblès la Prus yo te prezan tou, [[Anpi]] a te tonbe apre fen [[Premyè Gè mondyal]] la an [[1918]], [[Wilhelm II]] te dènye [[anperè]] Almay ki ta ale an ekzil nan Peyiba. {{peyi |non_lokal=Deutsches Kaiserreich |non_kreyòl=Anpi Alman |deviz_nasyonal=Gott mit Uns |deviz_nasyonal_kreyòl=Bondye avèk nou |im_nasyonal=Heil Dir Im Siegerkranz<br>(Bonjou pou ou nan kouwòn viktwa a)<br>[[File:Heil Dir Im Siegerkranz (old recording).ogg|center]] |lang=[[Alman]] |jantile=Alman |drapo_imaj=Flag of Germany (1867–1918).svg |anblèm_imaj=Reichsadler (1871-1918).svg |fizo_orè= |kapital=[[Bèlen]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Goldmark |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Alman]] |chèf_non=[[Wilhelm I nan Almay|Wilhelm I]] (1871-1888)<br>[[Frédérick III nan Almay|Frédérick III]] (99 Jou)<br>[[Wilhelm II nan Almay|Wilhelm II]] (1888-1918) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=2 658 151 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=1890 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=41 058 752 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=German Empire 1914.svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Non ofisyèl Anpi a se te Deutsches Kaiserreich aum ki te pi byen konnen kòm Deutsches Reich (pa dwe konfonn ak [[Almay Nazi]], pi byen konnen kòm Deutsches Reich oswa Großdeutsches Reich an) }} = Istwa = [[Fichye:German colonial.PNG|thumb|250px|Kat jeyografik nan Anpi kolonyal Alman]] Anpi a te fòme pa tout Eta Alman yo, ki te san yon peyi fiks pandan plizyè ane, depi La[[gè Napoleon]] yo lè [[Sen Anpi Women]] an te tonbe an [[1806]], Lapris se te youn nan pisans ki te gouvène [[Konfederasyon Jèrmanik]] (eta siksesè nan Sen Anpi Women an), menm si [[Anpi Otrich]] la te chèf prensipal eta sa a, menm jan li te ye pandan Sen Anpi Women an, ak Anperè Otrichyen yo te prezidan yo nan konfederasyon sa a. [[Otto von Bismarck]] te Chanselye nan Lapris, ki lè [[Wilhelm I]] te antre nan pouvwa a nan fòtèy la Prus, li te kòmanse kontwole l 'pou li pral gouvène Lapris ak fòs, epi li pral simonte Otrich, sa a te lakòz yon lènmi ant sa yo. de nasyon, Bismarck te pwofite opòtinite a epi lè konfederasyon an te dezentegre, yo ta kreye [[Konfederasyon Nò Alman]] an, kounye a kòm Lapris nan tèt la. Apre lagè kont Danmak, de dukedom anba pouvwa peyi Danwa a ta dwe refè, sa a ak èd nan Otrich, menm si kèk tan apre yo te fin alye, Lapris ta deklare lagè nan Otrich, kòmanse La[[Gè Ostrali-Pris]] la kote Lapris ta soti gayan an pandan y ap Otrich ta rete deyò nan anbisyon li yo inifye Almay, Lè sa a, [[Napoleon III]] te eseye deklare lagè sou Lapris pou eseye dezentegre anbisyon Prusyen yo pou fòje yon Almay ini, epi li ta kòmanse La[[gè Franco-Pris]] la kote Lafrans ta pral bat, Dezyèm Anpi Fransè a ta dwe fonn epi fòme. Anpi, nan prezans Otto von Bismarck ak Wilhelm I vin Anperè Almay, an menm tan Lafrans ta ofri [[Alsace-Lorraine]] bay Almay, nan yon ti tan Almay ta vin youn nan pi gwo pouvwa Ewopeyen yo. = Konstitisyon Anpi an = = Eta konstitiyan yo = = Lang = = Relijyon = = Eritaj = = Eritaj teritoryal = = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [http://www.library.wisc.edu/etext/ravenstein/ Ravenstein's Atlas of the German Empire] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20130606023641/http://www.library.wisc.edu/etext/ravenstein/|date=6 June 2013|title=Ravenstein's Atlas of the German Empire|website=www.archive.org}}, Library.wis.edu * [http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm Administrative subdivision and census results (1900/1910)], Gemeindeverzeichnis.de<small>(an Alman)</small> [[Kategori:1871]] [[Kategori:1918]] [[Kategori:Ansyen peyi]] cs0uxe71ct26ohmw9pj4nuyod4z2fby 805299 805287 2022-08-21T17:17:03Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{peyi |non_lokal=Deutsches Kaiserreich |non_kreyòl=Anpi Alman |deviz_nasyonal=Gott mit Uns |deviz_nasyonal_kreyòl=Bondye avèk nou |im_nasyonal=Heil Dir Im Siegerkranz<br>(Bonjou pou ou nan kouwòn viktwa a)<br>[[File:Heil Dir Im Siegerkranz (old recording).ogg|center]] |lang=[[Alman]] |jantile=Alman |drapo_imaj=Flag of Germany (1867–1918).svg |anblèm_imaj=Reichsadler (1871-1918).svg |fizo_orè= |kapital=[[Bèlen]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Goldmark |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Alman]] |chèf_non=[[Wilhelm I nan Almay|Wilhelm I]] (1871-1888)<br>[[Frédérick III nan Almay|Frédérick III]] (99 Jou)<br>[[Wilhelm II nan Almay|Wilhelm II]] (1888-1918) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=2 658 151 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=1890 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=41 058 752 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=German Empire 1914.svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Non ofisyèl Anpi a se te Deutsches Kaiserreich aum ki te pi byen konnen kòm Deutsches Reich (pa dwe konfonn ak [[Almay Nazi]], pi byen konnen kòm Deutsches Reich oswa Großdeutsches Reich an) }} '''Anpi alman''' (an alman : Deutsches Kaiserreich; Deutsches Reich; Zweites Reich) se yon anpi istorik [[Ewòp|ewopeyen]] an nan [[Almay]] jodi a, kèk pati nan [[Lafrans]], [[Bèljik]], [[Peyiba]], [[Danmak]], [[Lityani]], ak anpil nan [[Polòy]], ki gen ladan [[Kaliningrad Oblast]] pati nan Larisi. Li te pwoklame an [[1871]] nan [[Palè Vèsay]] kote lè sa a, wa [[Lapris]] la, [[Wilhelm I]] te pwoklame kreyasyon yon nasyon Alman ini, kote lòt wa ak chèf nan lòt wayòm Alman yo plis noblès la Prus yo te prezan tou. Anpi a te tonbe apre fen [[Premyè Gè mondyal]] la an 1918. [[Wilhelm II]] te dènye [[anperè]] Almay ki ta ale an egzil nan Peyiba. == Istwa == [[Fichye:German colonial.PNG|thumb|250px|Kat jewografik nan Anpi kolonyal alman]] Anpi a te fòme pa tout Eta alman yo, ki te san yon peyi fiks pandan plizyè ane, depi Lagè Napoleyon yo lè [[Sen Anpi Women]] an te tonbe an 1806, Lapris te youn nan pisans ki te gouvène Konfederasyon jèmanik (eta ki swivi Sen Anpi Women an), menmsi Anpi Otrich la te chèf prensipal eta sa a, menm jan li te ye pandan Sen Anpi Women an, ak anperè otrichyen yo te prezidan yo nan konfederasyon sa a. [[Otto von Bismarck]] te chanselye nan Lapris, ki lè [[Wilhelm I]] te antre nan pouvwa a nan fòtèy lapris, li te kòmanse kontwole li pou li pral gouvène Lapris ak fòs, epi li pral simonte Otrich, sa a te lakòz yon lènmi ant toutde nasyon, Bismarck te pwofite opòtinite a epi lè konfederasyon an te dezentegre, yo ta kreye Konfederasyon Nò alman an, kounye a kòm Lapris nan tèt la. Apre lagè kont Danmak, de diche anba pouvwa peyi Danwa a ta dwe refè, sa a ak èd nan Otrich, menmsi kèk tan apre yo te fin alye, Lapris ta deklare lagè nan Otrich, kòmanse Lagè Ostrali-Pris la kote Lapris ta soti gayan an pandan y ap Otrich ta rete deyò nan anbisyon li yo inifye Almay, Lè sa a, [[Napoleon III]] te eseye deklare lagè sou Lapris pou eseye dezentegre anbisyon prisyen yo pou fòje yon Almay ini, epi li ta kòmanse Lagè Frans-Pris la kote Lafrans ta pral bat, Dezyèm Anpi fransè a ta dwe fonn epi fòme Anpi, nan prezans Otto von Bismarck ak Wilhelm I vin anperè Almay, anmenmtan Lafrans ta bay Almay [[Alzas]]-[[Lorèn]] nan yon ti tan Almay ta vin youn nan pi gwo pouvwa ewopeyen yo. == Konstitisyon Anpi a == == Eta konstitiyan yo == == Lang == == Relijyon == == Eritaj == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.library.wisc.edu/etext/ravenstein/ Ravenstein's Atlas of the German Empire] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20130606023641/http://www.library.wisc.edu/etext/ravenstein/|date=6 June 2013|title=Ravenstein's Atlas of the German Empire|website=www.archive.org}}, Library.wis.edu * [http://www.gemeindeverzeichnis.de/gem1900/gem1900.htm?gem1900_2.htm Administrative subdivision and census results (1900/1910)] sou Gemeindeverzeichnis.de [[Kategori:Ansyen peyi]] 8cseiimk1nkym5h8j0bzbyh7syi72c9 Ford Modèl T 0 85273 805274 805228 2022-08-21T13:22:16Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Ford Modèl T''' ([[Angle]]: Ford Model T) Se te yon modèl machin konpayi [[Etazini|Ameriken]] [[Ford Motor Company]] te vann soti [[1908]] pou rive [[1927]], se te machin ki pi vann nan mond lan ak 15 milyon inite vann. [[Fichye:Ford_T_Jon_Sullivan.jpg|vignette|Modèl T pandan parad [[manman zwa]], [[23 novanm]], [[2003]].]] [[Fichye:Ford_Model_T_"Tin_Lizzy"_-_Starting_the_Engine.webm|vignette|250x250px|Kòmanse yon Modèl T.]] Li te fèt pa [[Henry Ford]] kòm yon modèl machin ki pi solid, pi leje ak pi bon mache pou klas mwayèn amerikèn, ki te tou fè li ideyal pou tèren wòch kou wout pave. == Istwa == == Referans == {{referans}} = Lyen deyò == * {{en}} [http://www.fordmodelt.net FordModelT.net – Resous pou pwopryetè ak sipòtè Model T Ford] * {{en}} [http://www.modelt.org Klib entènasyonal Model T Ford] [[Kategori:Machin]] 6qa81zm39i2m80fw4q7pyah213wcyky 805275 805274 2022-08-21T13:23:04Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò = */ wikitext text/x-wiki '''Ford Modèl T''' ([[Angle]]: Ford Model T) Se te yon modèl machin konpayi [[Etazini|Ameriken]] [[Ford Motor Company]] te vann soti [[1908]] pou rive [[1927]], se te machin ki pi vann nan mond lan ak 15 milyon inite vann. [[Fichye:Ford_T_Jon_Sullivan.jpg|vignette|Modèl T pandan parad [[manman zwa]], [[23 novanm]], [[2003]].]] [[Fichye:Ford_Model_T_"Tin_Lizzy"_-_Starting_the_Engine.webm|vignette|250x250px|Kòmanse yon Modèl T.]] Li te fèt pa [[Henry Ford]] kòm yon modèl machin ki pi solid, pi leje ak pi bon mache pou klas mwayèn amerikèn, ki te tou fè li ideyal pou tèren wòch kou wout pave. == Istwa == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [http://www.fordmodelt.net FordModelT.net – Resous pou pwopryetè ak sipòtè Model T Ford] * {{en}} [http://www.modelt.org Klib entènasyonal Model T Ford] [[Kategori:Machin]] 35p3j185h0cmmu5btcnr9sbs6ea1d8u Anpi Ris 0 85279 805286 804802 2022-08-21T16:06:11Z NovoAngelDust 28606 Minè Koreksyon wikitext text/x-wiki '''Anpi Ris''' ([[Ris]]: Российская империя, Romanize: Rossiyskaya imperiya) la se te yon anpi [[Istwa|istorik]] [[Eurasyen]] ak Nò [[Ameriken]], ki gen ladan aktyèl la La[[risi]], [[Byelorisi]], [[Ikrèn]], [[Fenlann]], [[Estoni]], [[Letoni]], [[Lityani]], [[Moldavi]], [[Jeoji]], [[Ameni]], [[Azerbaydjan]], [[Kazakstan]], [[Tirkmenistan]], [[Ouzbekistan]], [[Tadjikistan]], [[Kigistan]], anpil nan [[Polòy]] jodi a, osi byen ke [[Manchuria]] (La[[chin]]) ak eta Ameriken an nan [[Alaska]]. [[Anpi]] a te fonde an [[1721]] apre defèt [[Syèd|suedwa]] devan twoup yo nan Tsar [[Pyè Legran]] pandan [[Gran Gè Nò]] a, ki moun ki ta deklare tèt li kòm Anperè nan tout Larisi yo epi li ta dwe premye anperè nan Anpi a, Larisi Imperial ta tonbe pandan [[Premyè Gè mondyal]] la apre. [[revolisyon fevriye]] a, kote dènye tsar la, [[Nicolas II]] ta kite fòtèy la ak [[Repiblik Ris]] la ta etabli. {{peyi |non_lokal=Российская империя<br>Rossiyskaya imperiya |non_kreyòl=Anpi Ris |deviz_nasyonal=Съ нами Богъ |deviz_nasyonal_kreyòl=Bondye avèk nou |im_nasyonal=Боже, Царя храни! (Bondye sove Tsar la!)<br>[[File:Bozhe, tsarya khrani!.ogg|center]] |lang=[[Ris]] |jantile=Ris |drapo_imaj=Flag of Russian Empire for private use (1914–1917).svg |anblèm_imaj=Lesser Coat of Arms of Russian Empire.svg |fizo_orè= |kapital=[[Moskou]] (1728-1730)<br>[[Saint-Pétersbourg]] (1721-1728, 1730-1917) |pi_gwo_vil= |monnen_non=[[Ruble Ris|Ruble]] |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè (Tsar) Ris:]] |chèf_non=[[Pyè I nan Larisi]] (1682-1725) (Premyè)<br>[[Nicolas II nan Larisi|Nicolas II]] (1888-1918) (Dènye) |sipèfisi_dat=1895 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=22 800 000 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=1897 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=125 640 021 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Russian Empire (orthographic projection).svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Larisi te kenbe yon koloni nan Amerik, espesyalman nan [[Eta nan Etazini|eta aktyèl Ameriken]] an nan [[Alaska]], ki te ke yo rekonèt kòm [[Ris Alaska]] ak kapital li nan Novo-Arkhangelsk (aktyèlman [[Sitka, Alaska]]). }} = Istwa = Larisi Imperial se te youn nan anpi ki pi respektab yo, akòz li te bat [[Anpi Otoman]] an plizyè fwa, yo te youn nan sèlman ansanm ak [[Anpi Ostralyen]] an, Larisi ta an menm tan lakòz bès Otoman an nan [[Penensil Balkan]] an epi ede [[Woumani]], [[Sèbi]], [[Montenegwo]], [[Bilgari]] ak La[[grès]] pou ba yo [[endepandans]] yo nan men Tirk yo, ta gen bèl pouvwa pandan rèy enperatris [[Catarine Legran]] an, kote Lame a ta amelyore ak genyen kanpay kont lòt nasyon, ki gen ladan patisyon yo nan [[Polòy-Lityani]] avèk èd nan La[[pris]] ak [[Otrich]], Tsar [[Nicolas I nan Larisi|Nicholas]] mwen ta elaji Larisi nan [[Azi Santral]] menm si sa ta mennen l 'ennmi ak [[Anpi Britanik]] la (espesyalman [[Raj Britanik]] la), Anpi an t ap egzèse tou nan Alaska menm si akòz distans li ta vann li bay [[Etazini]], Lè sa a, li ta pran swen Manchuria, Lachin (nan epòk sa a [[Anpi Qing]]) epi li ta gen yon lagè kont Anpi Japonè a kote Larisi ta defisi a, pandan premye gè mondyal la, move jesyon ak estrateji sou chan batay la ak avansman ralanti men trè danjere Alman soti nan Polòy, ta mennen nan revolisyon fevriye a kote Tsar Nicolas II ta aboli monachi a an favè Repiblik la ak li ak fanmi l 'ta kite an ekzil nan [[Ekáterinbourg]]. apre Repiblik la efemèr, ta kòmanse [[Revolisyon Oktòb]] la kote [[Bolchevik]] yo ta pran pouvwa a epi apre yo te fè yon dekouvèt nan teritwa Ris, Tsar a ak fanmi li t'ap bay lòd pou yo touye pa lidè revolisyonè a [[Vladimir Lenin]]. ak apre san [[Gè Sivil Ris]] la ta dwe etabli [[Ris Sovyetik Sosyalis Repiblik]] la nan [[1922]] ak Lè sa a [[Inyon Sovyetik]] la. = Teritwa = [[File:Russian Empire Map.jpg|thumb|Kat jeyografik nan Anpi Ris la nan 1912]] [[File:Russia ethnic.JPG|thumb|Kat jeyografik etnik nan Larisi Ewopeyen an anvan Premye Gè Mondyal.]] = Relijyon = 71.10% se te [[kretyen Otodòks]], yo te relijyon ofisyèl Anpi an, 11.07% yo te [[Islamik]], ki pi konsantre nan Azi Santral, Azerbaydjan ak pati Kokasyen nan Larisi, 9.16% te [[Katolik]], pifò nan Polòy ak Lityani, 4.16% te jwif, 3.00% yo te [[pwotestan]], konsantre nan Letoni, Estoni ak Fenlann, 0.94% yo te [[kretyen Ameni]], nan Ameni. = Referans = {{Reflist}} = Sous Prensipal = * Golder, Frank Alfred. ''Documents Of Russian History 1914–1917'' (1927), 680pp [https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.88417/page/n2 online]{{en}} * Kennard, Howard Percy, and Netta Peacock, eds. ''The Russian Year-book: Volume 2 1912'' (London, 1912) [https://play.google.com/store/books/details?id=lfbTAAAAMAAJ&rdid=book-lfbTAAAAMAAJ&rdot=1 full text in English]{{en}} = Lyen deyò = * [https://www.loc.gov/exhibits/empire/ The Empire that was Russia]: foto koulè [[Bibliyotèk Kongrè|Library of Congress]]{{en}} [[Kategori:1721]] [[Kategori:1917]] [[Kategori:Ansyen peyi]] 2bm4kv7ekkv4qzn4il6lqc0a0m28bpn 805290 805286 2022-08-21T16:18:42Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Anpi Ris''' ([[Ris]]: Российская империя, Romanize: Rossiyskaya imperiya) la se te yon anpi [[Istwa|istorik]] [[Eurasyen]] ak Nò [[Ameriken]], ki gen ladan aktyèl la La[[risi]], [[Byelorisi]], [[Ikrèn]], [[Fenlann]], [[Estoni]], [[Letoni]], [[Lityani]], [[Moldavi]], [[Jeoji]], [[Ameni]], [[Azerbaydjan]], [[Kazakstan]], [[Tikmenistan]], [[Ouzbekistan]], [[Tadjikistan]], [[Kigistan]], anpil nan [[Polòy]] jodi a, osi byen ke Manchiri (La[[chin]]) ak eta ameriken an nan [[Alaska]]. Anpi a te fonde an 1721 apre defèt [[Syèd|syèdwaz]] devan twoup yo nan Tsar [[Pyè Legran]] pandan [[Gran Gè Nò]] a, ki moun ki ta deklare tèt li kòm Anperè nan tout Larisi yo epi li ta dwe premye anperè nan Anpi a, Larisi Imperial ta tonbe pandan [[Premyè Gè mondyal]] la apre. [[revolisyon fevriye]] a, kote dènye tsar la, [[Nicolas II]] ta kite fòtèy la ak [[Repiblik Ris]] la ta etabli. {{peyi |non_lokal=Российская империя<br>Rossiyskaya imperiya |non_kreyòl=Anpi Ris |deviz_nasyonal=Съ нами Богъ |deviz_nasyonal_kreyòl=Bondye avèk nou |im_nasyonal=Боже, Царя храни! (Bondye sove Tsar la!)<br>[[File:Bozhe, tsarya khrani!.ogg|center]] |lang=[[Ris]] |jantile=Ris |drapo_imaj=Flag of Russian Empire for private use (1914–1917).svg |anblèm_imaj=Lesser Coat of Arms of Russian Empire.svg |fizo_orè= |kapital=[[Moskou]] (1728-1730)<br>[[Saint-Pétersbourg]] (1721-1728, 1730-1917) |pi_gwo_vil= |monnen_non=[[Ruble Ris|Ruble]] |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè (Tsar) Ris:]] |chèf_non=[[Pyè I nan Larisi]] (1682-1725) (Premyè)<br>[[Nicolas II nan Larisi|Nicolas II]] (1888-1918) (Dènye) |sipèfisi_dat=1895 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=22 800 000 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=1897 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=125 640 021 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Russian Empire (orthographic projection).svg |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Larisi te kenbe yon koloni nan Amerik, espesyalman nan [[Eta nan Etazini|eta aktyèl Ameriken]] an nan [[Alaska]], ki te ke yo rekonèt kòm [[Ris Alaska]] ak kapital li nan Novo-Arkhangelsk (aktyèlman [[Sitka, Alaska]]). }} == Istwa == Larisi Imperial se te youn nan anpi ki pi respektab yo, akòz li te bat [[Anpi Otoman]] an plizyè fwa, yo te youn nan sèlman ansanm ak [[Anpi Ostralyen]] an, Larisi ta an menm tan lakòz bès Otoman an nan [[Penensil Balkan]] an epi ede [[Woumani]], [[Sèbi]], [[Montenegwo]], [[Bilgari]] ak La[[grès]] pou ba yo [[endepandans]] yo nan men Tik yo, ta gen bèl pouvwa pandan rèy enperatris [[Catarine Legran]] an, kote Lame a ta amelyore ak genyen kanpay kont lòt nasyon, ki gen ladan patisyon yo nan Polòy-Lityani avèk èd nan La[[pris]] ak [[Otrich]], Tsar [[Nicolas I nan Larisi|Nicholas]] mwen ta elaji Larisi nan [[Azi Santral]] menm si sa ta mennen l 'ennmi ak [[Anpi Britanik]] la (espesyalman [[Raj Britanik]] la), Anpi an t ap egzèse tou nan Alaska menm si akòz distans li ta vann li bay [[Etazini]], Lè sa a, li ta pran swen Manchuria, Lachin (nan epòk sa a [[Anpi Qing]]) epi li ta gen yon lagè kont Anpi Japonè a kote Larisi ta defisi a, pandan premye gè mondyal la, move jesyon ak estrateji sou chan batay la ak avansman ralanti men trè danjere Alman soti nan Polòy, ta mennen nan revolisyon fevriye a kote Tsar Nicolas II ta aboli monachi a an favè Repiblik la ak li ak fanmi l 'ta kite an ekzil nan [[Ekáterinbourg]]. apre Repiblik la efemèr, ta kòmanse [[Revolisyon Oktòb]] la kote [[Bolchevik]] yo ta pran pouvwa a epi apre yo te fè yon dekouvèt nan teritwa Ris, Tsar a ak fanmi li t'ap bay lòd pou yo touye pa lidè revolisyonè a [[Vladimir Lenin]]. ak apre san [[Gè Sivil Ris]] la ta dwe etabli [[Ris Sovyetik Sosyalis Repiblik]] la nan lane [[1922]] ak Lè sa a [[Inyon Sovyetik]] la. == Teritwa == [[Fichye:Russian Empire Map.jpg|thumb|Kat jewografik nan Anpi ris la an 1912]] [[Fichye:Russia ethnic.JPG|thumb|Kat jewografik etnik nan Larisi ewopeyen an anvan Premye gè mondyal.]] == Relijyon == 71,10% te [[kretyen òtodòks]] (relijyon ofisyèl Anpi an), 11,07% yo te [[islamik]], ki pi konsantre nan Azi Santral, Azerbaydjan ak pati Kokasyen nan Larisi, 9.16% te [[Katolik]], pifò nan Polòy ak Lityani, 4,16% te jwif, 3.00% yo te [[pwotestan]], konsantre nan Letoni, Estoni ak Fenlann, 0,94% yo te [[kretyen Ameni]], nan Ameni. == Bibliyografi == * {{en}} Golder, Frank Alfred. ''Documents Of Russian History 1914–1917'' (1927), 680 paj * {{en}} Kennard, Howard Percy ak Netta Peacock, edisyon ''The Russian Year-book: Volume 2 1912'' (Lonn, 1912) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.loc.gov/exhibits/empire/ The Empire that was Russia]: foto koulè [[Bibliyotèk Kongrè|Library of Congress]]{{en}} [[Kategori:Ansyen peyi]] k846u8mij75pcbuvq4dry5z81f2jcoh Sen Anpi Women 0 85281 805288 804730 2022-08-21T16:09:43Z NovoAngelDust 28606 Minè Koreksyon wikitext text/x-wiki '''San Anpi Women''' ([[Alman]]: Heiliges Römisches Reich; [[Laten]]: Sacrum Imperium Romanum; pi konnen kòm: Erstes Reich) se te yon [[òganizasyon]] [[Istwa|istorik]] nan [[Ewòp Santral]], [[Ewòp Lwès|Lwès]] ak [[Sid Ewòp|Sid]], li te fonde pa [[Charlemagne]] kòm yon pati nan [[Anpi Frank]] la, menm si li ta ofisyèlman te fonde an [[962]] pa wa Almay [[Oto Legran]] an, Anpi a ta dwe fonn pandan Napoleon an lagè nan [[1806]]. {{peyi |non_lokal=Sacrum Imperium Romanum ([[Laten]])<br>Heiliges Römisches Reich ([[Alman]]) |non_kreyòl=Sen Anpi Women |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=Gott Erhalte, Franz den Kaiser<br>(Bondye sove Francis anperè a)<br>[[File:HaydnGottErhalteFranzDenKaiserQuartetVersionPianoReduction.ogg|center]] |lang=[[Alman]], [[Laten|Medyeval Laten]]<br>(Lang ak Administrasyon, Litijik) |jantile= |drapo_imaj=Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1400-1806).svg |anblèm_imaj=Greater coat of arms of Leopold II and Francis II, Holy Roman Emperors.svg |fizo_orè= |kapital=[[Regensbourg]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Varyasyon: Thaler, Guilder,<br>Groschen, [[Reichsthaler]] |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Sen Anperè Women:]] |chèf_non=[[Charlemagne]] (800-814)<br>[[Oto I]] (962-973)<br>[[Francis II nan Sen Anpi Women|Francis II]] (1792-1806) |sipèfisi_dat=1050 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=1 000 000 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=25 000 000 ([[1700]])<br>29 000 000 ([[1800]]) |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=HRR.gif |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Ou pa dwe konfonn ak [[Anpi Women]] an }} = Istwa = Anpi a te baze sou yon Rejim Imperial (menm jan ak sa ki kounye a se yon Palman), ki te fòme ak eta prensipal yo nan anpi a, ak [[Bavari]], [[Wuttemberg]] ak [[Achiduchi Otrich|Otrich]] yo se yo menm prensipal yo, ki pandan ane yo ta dwe ansanm ak [[Lapris]] la, Anpi pa t 'se te yon nasyon ini si se pa pito yon [[konfederasyon]] ki gen katye jeneral nan [[Regensbourg]] (Bavaria) ak lòd yo te voye nan [[Vyèn]], Otrich, li te fòme ak peyi aktyèl yo nan [[Almay]], [[Otrich]], [[Repiblik Tchèk]], [[Swis]], [[Bèljik]], [[Peyiba]], [[Itali]], [[Pomerani]] ak [[Silesi]] (pati aktyèl la nan [[Polòy]]), lès La[[frans]] ak yon pati nan [[Sloveni]] ak [[Kwowasi]], ta disparèt pandan La[[gè Napoleon]] yo, pa lòd [[Napoleon Bonaparte]] bay Anperè [[Francis II nan Sen Anpi Women|Francis II]] apre plizyè defèt Otrichyen yo anvan Napoleon, li ta. dwe ranplase an favè [[Konfederasyon Rine]] a (non yon rivyè ki pase nan lwès Almay ak kote fwontyè ant konfederasyon an ak [[Anpi Fransè]] a ta pase), peryòd sa a konprann. Menm jan ak Premye Reich la, paske Dezyèm Reich la ta dwe [[Anpi Alman]] an, pandan y ap Twazyèm Reich la pral [[Almay Nazi]] = Non ak pèsepsyon aktyèl la = Menmsi yo refere li kòm "Sen Anpi Women" (Sen ki vle di [[Sanktifye]], Anpi ki vle di yon peyi ki dirije pa yon anperè, ak Woman ki vle di [[Wòm (Itali)|Wòm]]), Menmsi li kounye a konsidere kòm ni Sen (apre pi fò nan Anpi Eta te vin pwotestan ak kalvinis), ni Anpi, Pa Women akòz (akòz move relasyon ak Legliz Wòm ak Papa a li menm). pou yo te yon konfederasyon nasyon yo. = Enstitisyon yo = Li te divize an [[Wayòm]], [[Duche]], [[Elektorat]], [[Gran Duche]], [[Prensipalite-Evèk]], [[Evèk]] ak [[Prensipalite]], tout te fè pati Rejim Imperial la. = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [http://www.heraldica.org/topics/national/hre.htm Sen Anpi Women an]{{en}} * [http://www.hoeckmann.de/germany/index.htm Sen Anpi Women an 1789 (kat entèaktif)]{{de}} [[Kategori:962]] [[Kategori:1806]] [[Kategori:Ansyen peyi]] o5o9z4dgadv1l6pz8jf8p77nxrbxm6w Dinasti Qing 0 85291 805289 804761 2022-08-21T16:12:16Z NovoAngelDust 28606 Minè Edisyon wikitext text/x-wiki '''Dinasti Qing''' ([[Lang chinwa|Chinwa]]: 清朝, Romanize: Qīngcháo). pi byen konnen kòm '''Grand Qing''' (大清: Dà qīng), se te nevyèm ak dènye dinasti chinwa orijin Manchu ([[Manchuria]]), ki te fonde nan [[1636]] te eta siksesè a Pita Jin (1616-1643) ki te reyisi nan [[Dinasti Ming]] depi 1644. Dinasti Qing te tonbe pandan [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]], dènye anperè Chinwa a te [[Puyi]], ki te dirije peyi Lachin nan jis 2 zan epi ki abdike nan 6 zan, nan pi gwo limit li te okipe jodi a La[[chin]] ak [[Mongoli]], pati nan [[Amur Oblast]] ak yon pati nan [[Khavarovsk Krai]] ak tout [[Primosky Krai]], Rejyon Otonòm jwif la, [[Oblast Sakhaline]] ak [[Touva]] (yon pati nan La[[risi]]), osi byen ke lès [[Kazakstan]] ak anpil nan [[Tadjikistan]], osi byen ke ti pòsyon nan [[Pakistan]], [[Zend]] ak [[Bimani]]. {{peyi |non_lokal=大清 ([[Lang chinwa|Chinwa]])<br>ᡩᠠᡳ᠌ᠴᡳᠩ ᡤᡠᡵᡠᠨ ([[Manchu]]) |non_kreyòl=Dinasti Qing |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=鞏金甌 (Gode Solid Lò)<br>[[Fichye:Gǒng Jīn'ōu.ogg|center]] |lang=[[Lang chinwa|Chinwa]], [[Manchu]],<br>[[Lang mongolyen|Mongolyen]], Lasha tibetwan<br>(Pami lòt lang) |jantile=Chin |drapo_imaj=Flag of China (1889–1912).svg |anblèm_imaj=Seal of Qing dynasty.svg |fizo_orè= |kapital=[[Shenyang]] (1634-1644)<br>[[Peken]] (1644-1912) |pi_gwo_vil= |monnen_non=Pyès monnen dinasti Qing (wén)<br>[[Tael]] (liăng)<br>Papye lajan |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Chinwa:]] |chèf_non=[[Huang Taiji]] (1636-1643) (fondatè)<br>[[Shunzhi]] (1643-1661) (Premyè)<br>[[Puyi]] (1908-1912) (Dènye) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=8 800 000 ([[1700]])<br>14 700 000 ([[1790]])<br>13 400 000 ([[1860]]) |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Qing dynasty territorial control and claims (1890).png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Dinasti Qing te dènye Dinasti Imperial La[[chin]] nan }} = Istwa = [[Fichye:Map of Qing dynasty 18c-es.svg|thumb|265px|Kat jeyografik nan Dinasti Qing an [[1765]].]] Istwa Dinasti a kòmanse nan kòmansman an fen 16yèm syèk la, Khan [[Nurhanci]] nan kay Aisin-Giorgo, ta kòmanse yon plan estanda ki te inite militè-sosyal ki te konpoze de Manchus, Han ak Mongòl, Apre inifye branch fanmi yo, Pita Jin nan ta dwe fonde kote siksesè li Huang Taiji ta kòmande li epi ak ki li ta [[konkeri]] [[Dinasti Ming]] nan sans Lachin-Han. epi finalman ta konkeri [[Peken]] nan [[1644]] epi mete Ming yo deyò nan sid Lachin, [[Shunzhi]] ta reyisi Taiji epi li ta kontinye konkeri Sid Ming la progresivman epi finalman konkeri an [[1682]], relijyon ofisyèl la ta dwe [[Tibetwan Boudis]], Epitou adopte sistèm taks la. Dinasti a ta rive jwenn maksimòm anplwayè li pandan Rèy [[Qianglong]] (1735-1796) kote Anpi a ta rive nan pi gwo ekstansyon li yo ak 14,700,000 [[km²]] ak anviwon 400 milyon moun an [[1790]] ak kote Lachin ta viv nan pwosperite san entèvansyon Ewopeyen yo. Malgre ke peryòd sa a ta fini nan kòmansman ane [[1820]] yo lè Britanik yo ak [[Konpayi Britanik peyi Zend]] ta entèvni nan mache te Chinwa a, kote La[[gè Opyòm]] kont Britanik yo ta pran plas kote [[Hong Kong]] ta pèdi, Lè sa a trete pò yo, [[Rebelyon Taiping]] la (1850-1864) ak Revòlt Dungan (1862-1877), ki ta lakòz plis pase 20 milyon sivil lanmò plis grangou, ane apre yo ta gen yon lagè kont Japon kote yo ta céde z[[ile Taiwan]] nan [[Anpi Japon]] an, ak La[[gè Boxer]], kote pisans Ewopeyen yo ak [[Etazini]] ta entèvni, sa ta pote mekontantman jeneral nan popilasyon an pou sa ki ta. kòmanse [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]] kote monachi a ta pral ranvèse epi [[Repiblik Lachin]] ta dwe retabli, epi li te fini an menm tan dènye Dinasti Anpi Chinwa a nan [[Istwa]]. = Non = = Ekonomi = [[File:1 dragon dollar Qing dynasty - 1911.png|thumb|260px|pyès monnen an ajan: 1 Yuan / dola Xuantong 3yèm ane - 1911 Chopmark]] [[File:Xián Fēng Tōng Bǎo (咸豐通寶) 1850–1861 Qing Dynasty cash coin.png|thumb|upright|right|Xián Fēng Tōng Bǎo (咸豐通寶) 1850–1861 Dinasti Qing monnen kòb kwiv mete]] = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * Section on the Ming and Qing dynasties of "[http://afe.easia.columbia.edu/special/china_1950_population.htm Popilasyon Lachin nan: Lekti ak Kat]."{{en}} *[https://exchange.umma.umich.edu/resources/23945 Collection: "Manchu, Dinasti Qing"] nan University of Michigan Museum of Art *[https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ Resous Dinasti Qing] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20201124123357/https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ |date=24 November 2020 |title=Resous Dinasti Qing}} nan Virginia Museum of Fine Arts{{en}} [[Kategori:1636]] [[Kategori:1644]] [[Kategori:1912]] [[Kategori:Dinasti nan Istwa Chinwa]] [[Kategori:Ansyen peyi]] s2r3ccecuyzh2korzyi5y7ye9e5e5e1 805295 805289 2022-08-21T16:51:56Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{peyi |non_lokal=大清 ([[Lang chinwa|Chinwa]])<br>ᡩᠠᡳ᠌ᠴᡳᠩ ᡤᡠᡵᡠᠨ ([[Manchu]]) |non_kreyòl=Dinasti Qing |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=鞏金甌 (Gode Solid Lò)<br>[[Fichye:Gǒng Jīn'ōu.ogg|center]] |lang=[[Lang chinwa|Chinwa]], [[Manchu]],<br>[[Lang mongolyen|Mongolyen]], Lasha tibetwan<br>(Pami lòt lang) |jantile=Chin |drapo_imaj=Flag of China (1889–1912).svg |anblèm_imaj=Seal of Qing dynasty.svg |fizo_orè= |kapital=[[Shenyang]] (1634-1644)<br>[[Peken]] (1644-1912) |pi_gwo_vil= |monnen_non=Pyès monnen dinasti Qing (wén)<br>[[Tael]] (liăng)<br>Papye lajan |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Chinwa:]] |chèf_non=[[Huang Taiji]] (1636-1643) (fondatè)<br>[[Shunzhi]] (1643-1661) (Premyè)<br>[[Puyi]] (1908-1912) (Dènye) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=8 800 000 ([[1700]])<br>14 700 000 ([[1790]])<br>13 400 000 ([[1860]]) |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Qing dynasty territorial control and claims (1890).png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Dinasti Qing te dènye Dinasti Imperial La[[chin]] nan }} '''Dinasti Qing''' ([[Lang chinwa|Chinwa]]: 清朝, Romanize: Qīngcháo). pi byen konnen kòm '''Grand Qing''' (大清: Dà qīng), se te nevyèm ak dènye dinasti chinwa orijin Manchu ([[Manchuria]]), ki te fonde nan [[1636]] te eta siksesè a Pita Jin (1616-1643) ki te reyisi nan [[Dinasti Ming]] depi 1644. Dinasti Qing te tonbe pandan [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]], dènye anperè Chinwa a te [[Puyi]], ki te dirije peyi Lachin nan jis 2 zan epi ki abdike nan 6 zan, nan pi gwo limit li te okipe jodi a La[[chin]] ak [[Mongoli]], pati nan [[Amur Oblast]] ak yon pati nan [[Khavarovsk Krai]] ak tout [[Primosky Krai]], Rejyon Otonòm jwif la, [[Oblast Sakhaline]] ak [[Touva]] (yon pati nan La[[risi]]), osi byen ke lès [[Kazakstan]] ak anpil nan [[Tadjikistan]], osi byen ke ti pòsyon nan [[Pakistan]], [[Zend]] ak [[Bimani]]. == Istwa == [[Fichye:Map of Qing dynasty 18c-es.svg|thumb|265px|Kat jewografik nan Dinasti Qing an [[1765]].]] Istwa Dinasti a kòmanse nan fen 16yèm syèk la, Khan [[Nurhanci]] nan kay Aisin-Giorgo, ta kòmanse yon plan estanda ki te inite militè-sosyal ki te konpoze de Manchus, Han ak Mongòl, Apre inifye branch fanmi yo, Pita Jin nan ta dwe fonde kote siksesè li Huang Taiji ta kòmande li epi ak ki li ta [[konkeri]] [[Dinasti Ming]] nan sans Lachin-Han. epi finalman ta konkeri [[Peken]] nan [[1644]] epi mete Ming yo deyò nan sid Lachin, [[Shunzhi]] ta reyisi Taiji epi li ta kontinye konkeri Sid Ming la progresivman epi finalman konkeri an 1682, relijyon ofisyèl la ta dwe [[Tibetwan Boudis]], Epitou adopte sistèm taks la. Dinasti a ta rive jwenn maksimòm anplwayè li pandan Rèy [[Qianglong]] (1735-1796) kote Anpi a ta rive nan pi gwo ekstansyon li yo ak 14 700 000 km² ak anviwon 400 milyon moun an 1790]] ak kote Lachin ta viv nan pwosperite san entèvansyon Ewopeyen yo. Malgre ke peryòd sa a ta fini nan kòmansman ane [[1820]] yo lè Britanik yo ak [[Konpayi Britanik peyi Zend]] ta entèvni nan mache te Chinwa a, kote La[[gè Opyòm]] kont Britanik yo ta pran plas kote [[Hong Kong]] ta pèdi, Lè sa a trete pò yo, [[Rebelyon Taiping]] la (1850-1864) ak Revòlt Dungan (1862-1877), ki ta lakòz plis pase 20 milyon sivil lanmò plis grangou, ane apre yo ta gen yon lagè kont Japon kote yo ta céde z[[ile Taiwan]] nan [[Anpi Japon]] an, ak La[[gè Boxer]], kote pisans Ewopeyen yo ak [[Etazini]] ta entèvni, sa ta pote mekontantman jeneral nan popilasyon an pou sa ki ta. kòmanse [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]] kote monachi a ta pral ranvèse epi [[Repiblik Lachin]] ta dwe retabli, epi li te fini an menm tan dènyè Dinasti Anpi Chinwa a nan Istwa. == Etimoloji == == Ekonomi == [[Fichye:1 dragon dollar Qing dynasty - 1911.png|thumb|260px|pyès monnen an ajan: 1 Yuan / dola Xuantong 3yèm ane - 1911 Chopmark]] [[Fichye:Xián Fēng Tōng Bǎo (咸豐通寶) 1850–1861 Qing Dynasty cash coin.png|thumb|upright|right|Xián Fēng Tōng Bǎo 1850–1861 Dinasti Qing monnen kòb kwiv mete]] == Referans == {{referans}} = Lyen deyò == * Section on the Ming and Qing dynasties of "[http://afe.easia.columbia.edu/special/china_1950_population.htm Popilasyon Lachin nan: Lekti ak Kat]."{{en}} *[https://exchange.umma.umich.edu/resources/23945 Collection: "Manchu, Dinasti Qing"] nan University of Michigan Museum of Art *[https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ Resous Dinasti Qing] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20201124123357/https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ |date=24 November 2020 |title=Resous Dinasti Qing}} nan Virginia Museum of Fine Arts{{en}} [[Kategori:Dinasti nan Istwa Chinwa]] [[Kategori:Ansyen peyi]] 0tb6f4gjwwi51fuhi9vcly5spprratf 805296 805295 2022-08-21T16:53:49Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò = */ wikitext text/x-wiki {{peyi |non_lokal=大清 ([[Lang chinwa|Chinwa]])<br>ᡩᠠᡳ᠌ᠴᡳᠩ ᡤᡠᡵᡠᠨ ([[Manchu]]) |non_kreyòl=Dinasti Qing |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=鞏金甌 (Gode Solid Lò)<br>[[Fichye:Gǒng Jīn'ōu.ogg|center]] |lang=[[Lang chinwa|Chinwa]], [[Manchu]],<br>[[Lang mongolyen|Mongolyen]], Lasha tibetwan<br>(Pami lòt lang) |jantile=Chin |drapo_imaj=Flag of China (1889–1912).svg |anblèm_imaj=Seal of Qing dynasty.svg |fizo_orè= |kapital=[[Shenyang]] (1634-1644)<br>[[Peken]] (1644-1912) |pi_gwo_vil= |monnen_non=Pyès monnen dinasti Qing (wén)<br>[[Tael]] (liăng)<br>Papye lajan |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Chinwa:]] |chèf_non=[[Huang Taiji]] (1636-1643) (fondatè)<br>[[Shunzhi]] (1643-1661) (Premyè)<br>[[Puyi]] (1908-1912) (Dènye) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=8 800 000 ([[1700]])<br>14 700 000 ([[1790]])<br>13 400 000 ([[1860]]) |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Qing dynasty territorial control and claims (1890).png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Dinasti Qing te dènye Dinasti Imperial La[[chin]] nan }} '''Dinasti Qing''' ([[Lang chinwa|Chinwa]]: 清朝, Romanize: Qīngcháo). pi byen konnen kòm '''Grand Qing''' (大清: Dà qīng), se te nevyèm ak dènye dinasti chinwa orijin Manchu ([[Manchuria]]), ki te fonde nan [[1636]] te eta siksesè a Pita Jin (1616-1643) ki te reyisi nan [[Dinasti Ming]] depi 1644. Dinasti Qing te tonbe pandan [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]], dènye anperè Chinwa a te [[Puyi]], ki te dirije peyi Lachin nan jis 2 zan epi ki abdike nan 6 zan, nan pi gwo limit li te okipe jodi a La[[chin]] ak [[Mongoli]], pati nan [[Amur Oblast]] ak yon pati nan [[Khavarovsk Krai]] ak tout [[Primosky Krai]], Rejyon Otonòm jwif la, [[Oblast Sakhaline]] ak [[Touva]] (yon pati nan La[[risi]]), osi byen ke lès [[Kazakstan]] ak anpil nan [[Tadjikistan]], osi byen ke ti pòsyon nan [[Pakistan]], [[Zend]] ak [[Bimani]]. == Istwa == [[Fichye:Map of Qing dynasty 18c-es.svg|thumb|265px|Kat jewografik nan Dinasti Qing an [[1765]].]] Istwa Dinasti a kòmanse nan fen 16yèm syèk la, Khan [[Nurhanci]] nan kay Aisin-Giorgo, ta kòmanse yon plan estanda ki te inite militè-sosyal ki te konpoze de Manchus, Han ak Mongòl, Apre inifye branch fanmi yo, Pita Jin nan ta dwe fonde kote siksesè li Huang Taiji ta kòmande li epi ak ki li ta [[konkeri]] [[Dinasti Ming]] nan sans Lachin-Han. epi finalman ta konkeri [[Peken]] nan [[1644]] epi mete Ming yo deyò nan sid Lachin, [[Shunzhi]] ta reyisi Taiji epi li ta kontinye konkeri Sid Ming la progresivman epi finalman konkeri an 1682, relijyon ofisyèl la ta dwe [[Tibetwan Boudis]], Epitou adopte sistèm taks la. Dinasti a ta rive jwenn maksimòm anplwayè li pandan Rèy [[Qianglong]] (1735-1796) kote Anpi a ta rive nan pi gwo ekstansyon li yo ak 14 700 000 km² ak anviwon 400 milyon moun an 1790]] ak kote Lachin ta viv nan pwosperite san entèvansyon Ewopeyen yo. Malgre ke peryòd sa a ta fini nan kòmansman ane [[1820]] yo lè Britanik yo ak [[Konpayi Britanik peyi Zend]] ta entèvni nan mache te Chinwa a, kote La[[gè Opyòm]] kont Britanik yo ta pran plas kote [[Hong Kong]] ta pèdi, Lè sa a trete pò yo, [[Rebelyon Taiping]] la (1850-1864) ak Revòlt Dungan (1862-1877), ki ta lakòz plis pase 20 milyon sivil lanmò plis grangou, ane apre yo ta gen yon lagè kont Japon kote yo ta céde z[[ile Taiwan]] nan [[Anpi Japon]] an, ak La[[gè Boxer]], kote pisans Ewopeyen yo ak [[Etazini]] ta entèvni, sa ta pote mekontantman jeneral nan popilasyon an pou sa ki ta. kòmanse [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]] kote monachi a ta pral ranvèse epi [[Repiblik Lachin]] ta dwe retabli, epi li te fini an menm tan dènyè Dinasti Anpi Chinwa a nan Istwa. == Etimoloji == == Ekonomi == [[Fichye:1 dragon dollar Qing dynasty - 1911.png|thumb|260px|pyès monnen an ajan: 1 Yuan / dola Xuantong 3yèm ane - 1911 Chopmark]] [[Fichye:Xián Fēng Tōng Bǎo (咸豐通寶) 1850–1861 Qing Dynasty cash coin.png|thumb|upright|right|Xián Fēng Tōng Bǎo 1850–1861 Dinasti Qing monnen kòb kwiv mete]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * Section on the Ming and Qing dynasties of "[http://afe.easia.columbia.edu/special/china_1950_population.htm Popilasyon Lachin nan: Lekti ak Kat]."{{en}} * [https://exchange.umma.umich.edu/resources/23945 Collection: "Manchu, Dinasti Qing"] nan University of Michigan Museum of Art * {{en}} [https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ Resous Dinasti Qing] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20201124123357/https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ |date=24 novanm 2020 |title=Resous Dinasti Qing}} nan Virginia Museum of Fine Arts [[Kategori:Dinasti nan Istwa Chinwa]] [[Kategori:Ansyen peyi]] rc9te9a3djabpaxozpv90m0rxu7jim8 805297 805296 2022-08-21T16:55:00Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki {{peyi |non_lokal=大清 ([[Lang chinwa|Chinwa]])<br>ᡩᠠᡳ᠌ᠴᡳᠩ ᡤᡠᡵᡠᠨ ([[Manchu]]) |non_kreyòl=Dinasti Qing |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=鞏金甌 (Gode Solid Lò)<br>[[Fichye:Gǒng Jīn'ōu.ogg|center]] |lang=[[Lang chinwa|Chinwa]], [[Manchu]],<br>[[Lang mongolyen|Mongolyen]], Lasha tibetwan<br>(Pami lòt lang) |jantile=Chin |drapo_imaj=Flag of China (1889–1912).svg |anblèm_imaj=Seal of Qing dynasty.svg |fizo_orè= |kapital=[[Shenyang]] (1634-1644)<br>[[Peken]] (1644-1912) |pi_gwo_vil= |monnen_non=Pyès monnen dinasti Qing (wén)<br>[[Tael]] (liăng)<br>Papye lajan |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Anperè Chinwa:]] |chèf_non=[[Huang Taiji]] (1636-1643) (fondatè)<br>[[Shunzhi]] (1643-1661) (Premyè)<br>[[Puyi]] (1908-1912) (Dènye) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=8 800 000 ([[1700]])<br>14 700 000 ([[1790]])<br>13 400 000 ([[1860]]) |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=Qing dynasty territorial control and claims (1890).png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Dinasti Qing te dènye Dinasti Imperial La[[chin]] nan }} '''Dinasti Qing''' ([[Lang chinwa|Chinwa]]: 清朝, Romanize: Qīngcháo). pi byen konnen kòm '''Grand Qing''' (大清: Dà qīng), se te nevyèm ak dènye dinasti chinwa orijin Manchu ([[Manchuria]]), ki te fonde nan [[1636]] te eta siksesè a Pita Jin (1616-1643) ki te reyisi nan [[Dinasti Ming]] depi 1644. Dinasti Qing te tonbe pandan [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]], dènye anperè Chinwa a te [[Puyi]], ki te dirije peyi Lachin nan jis 2 zan epi ki abdike nan 6 zan, nan pi gwo limit li te okipe jodi a La[[chin]] ak [[Mongoli]], pati nan [[Amur Oblast]] ak yon pati nan [[Khavarovsk Krai]] ak tout [[Primosky Krai]], Rejyon Otonòm jwif la, [[Oblast Sakhaline]] ak [[Touva]] (yon pati nan La[[risi]]), osi byen ke lès [[Kazakstan]] ak anpil nan [[Tadjikistan]], osi byen ke ti pòsyon nan [[Pakistan]], [[Zend]] ak [[Bimani]]. == Istwa == [[Fichye:Map of Qing dynasty 18c-es.svg|thumb|265px|Kat jewografik nan Dinasti Qing an [[1765]].]] Istwa Dinasti a kòmanse nan fen 16yèm syèk la, Khan [[Nurhanci]] nan kay Aisin-Giorgo, ta kòmanse yon plan estanda ki te inite militè-sosyal ki te konpoze de Manchus, Han ak Mongòl, Apre inifye branch fanmi yo, Pita Jin nan ta dwe fonde kote siksesè li Huang Taiji ta kòmande li epi ak ki li ta [[konkeri]] [[Dinasti Ming]] nan sans Lachin-Han. epi finalman ta konkeri [[Peken]] nan [[1644]] epi mete Ming yo deyò nan sid Lachin, [[Shunzhi]] ta reyisi Taiji epi li ta kontinye konkeri Sid Ming la progresivman epi finalman konkeri an 1682, relijyon ofisyèl la ta dwe [[Tibetwan Boudis]], Epitou adopte sistèm taks la. Dinasti a ta rive jwenn maksimòm anplwayè li pandan Rèy [[Qianglong]] (1735-1796) kote Anpi a ta rive nan pi gwo ekstansyon li yo ak 14 700 000 km² ak anviwon 400 milyon moun an 1790]] ak kote Lachin ta viv nan pwosperite san entèvansyon Ewopeyen yo. Malgre ke peryòd sa a ta fini nan kòmansman ane [[1820]] yo lè Britanik yo ak [[Konpayi Britanik peyi Zend]] ta entèvni nan mache te Chinwa a, kote La[[gè Opyòm]] kont Britanik yo ta pran plas kote [[Hong Kong]] ta pèdi, Lè sa a trete pò yo, [[Rebelyon Taiping]] la (1850-1864) ak Revòlt Dungan (1862-1877), ki ta lakòz plis pase 20 milyon sivil lanmò plis grangou, ane apre yo ta gen yon lagè kont Japon kote yo ta céde z[[ile Taiwan]] nan [[Anpi Japon]] an, ak La[[gè Boxer]], kote pisans Ewopeyen yo ak [[Etazini]] ta entèvni, sa ta pote mekontantman jeneral nan popilasyon an pou sa ki ta. kòmanse [[Revolisyon Xinhai]] an [[1912]] kote monachi a ta pral ranvèse epi [[Repiblik Lachin]] ta dwe retabli, epi li te fini an menm tan dènyè Dinasti Anpi Chinwa a nan Istwa. == Etimoloji == == Ekonomi == [[Fichye:1 dragon dollar Qing dynasty - 1911.png|thumb|260px|pyès monnen an ajan: 1 Yuan / dola Xuantong 3yèm ane - 1911 Chopmark]] [[Fichye:Xián Fēng Tōng Bǎo (咸豐通寶) 1850–1861 Qing Dynasty cash coin.png|thumb|upright|right|Xián Fēng Tōng Bǎo 1850–1861 Dinasti Qing monnen kòb kwiv mete]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * Section on the Ming and Qing dynasties of "[http://afe.easia.columbia.edu/special/china_1950_population.htm Popilasyon Lachin nan: Lekti ak Kat]."{{en}} * [https://exchange.umma.umich.edu/resources/23945 Collection: "Manchu, Dinasti Qing"] nan University of Michigan Museum of Art * {{en}} [https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ Resous Dinasti Qing] {{cite web|url=https://web.archive.org/web/20201124123357/https://www.vmfa.museum/learn/resources/pre-visit-evans-dlp-qing-dynasty-export-porcelain/ |date=24 novanm 2020 |title=Resous Dinasti Qing}} nan Virginia Museum of Fine Arts [[Kategori:Istwa Chinwaz]] [[Kategori:Ansyen peyi]] kye9n4jx22qoxf9xpv0yqu5glmcjkyc Mortal Kombat (fim, 1995) 0 85297 805337 804775 2022-08-21T20:53:42Z NovoAngelDust 28606 wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim ki fèt an [[1995]] pwodui pa Lauri Apelian ak Lawrence Kasanoff ak dirije pa Paul W.S. Anderson, se baze sou ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]'' ninja batay jwèt videyo franchiz la, fim nan te anrejistre nan [[Ajantin]] ak pèp [[Izrayèl]] la, Li te lage [[18 out]], 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim nan gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', an menm tan an [[2021]] yon fim [[Mortal Kombat (fim, 2021)|Remake]] te soti. = Rezime = = Ekip teknik = = Aktè = ===Aktè prensipal=== * [[Christopher Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Princess Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptile ===Aktè segondè=== * [[Sandy Helberg]] ki jan direktè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] [[Kategori:New Line Cinema fim]] 2ba6zh4g66iqafofthbqthxwo0njtb5 805352 805337 2022-08-21T22:12:42Z Gilles2014 15418 /* Aktè segondè */ wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim ki fèt an [[1995]] pwodui pa Lauri Apelian ak Lawrence Kasanoff ak dirije pa Paul W.S. Anderson, se baze sou ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]'' ninja batay jwèt videyo franchiz la, fim nan te anrejistre nan [[Ajantin]] ak pèp [[Izrayèl]] la, Li te lage [[18 out]], 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim nan gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', an menm tan an [[2021]] yon fim [[Mortal Kombat (fim, 2021)|Remake]] te soti. = Rezime = = Ekip teknik = = Aktè = ===Aktè prensipal=== * [[Christopher Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Princess Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptile === Aktè segondè === * [[Sandy Helberg]] kòm reyalizatè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] [[Kategori:New Line Cinema fim]] j9kebf7oqnx9n5xyb3zjy010phcis91 805353 805352 2022-08-21T22:13:21Z Gilles2014 15418 /* Aktè prensipal */ wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim ki fèt an [[1995]] pwodui pa Lauri Apelian ak Lawrence Kasanoff ak dirije pa Paul W.S. Anderson, se baze sou ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]'' ninja batay jwèt videyo franchiz la, fim nan te anrejistre nan [[Ajantin]] ak pèp [[Izrayèl]] la, Li te lage [[18 out]], 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim nan gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', an menm tan an [[2021]] yon fim [[Mortal Kombat (fim, 2021)|Remake]] te soti. = Rezime = = Ekip teknik = = Aktè = === Aktè prensipal === * [[Christopher Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Prensès Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptil === Aktè segondè === * [[Sandy Helberg]] kòm reyalizatè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] [[Kategori:New Line Cinema fim]] fnves1vci3oqpnlojvwcyfyq2ky8t93 805354 805353 2022-08-21T22:13:58Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim ki fèt an [[1995]] pwodui pa Lauri Apelian ak Lawrence Kasanoff ak dirije pa Paul W.S. Anderson, se baze sou ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]'' ninja batay jwèt videyo franchiz la, fim nan te anrejistre nan [[Ajantin]] ak pèp [[Izrayèl]] la, Li te lage [[18 out]], 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim nan gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', an menm tan an [[2021]] yon fim [[Mortal Kombat (fim, 2021)|Remake]] te soti. = Rezime = = Ekip teknik = = Aktè = === Aktè prensipal === * [[Christopher Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Prensès Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptil === Aktè segondè === * [[Sandy Helberg]] kòm reyalizatè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] g5zi9qygollij3fs9rvijeufxsrbtlj 805356 805354 2022-08-21T22:23:03Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim reyalize pa [[Paul W.S. Anderson]] ak soti an [[1995]]. Li enspire pa jwèt videyo ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]''. Fim sa a te anrejistre nan [[Ajantin]]. Li soti an 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim sa a gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', anmenmtan an 2021 yon lòt fim, ''[[Mortal Kombat (fim, 2021)|Mortal Kombat]]'' te soti. == Rezime == == Ekip teknik == * Reyalizatè ː [[Paul W.S. Anderson]] * Soti ː 1995 == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Christopher Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Prensès Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptil === Aktè segondè === * [[Sandy Helberg]] kòm reyalizatè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] 4r0jeecra0q7ko6jixcsp4xe1terp61 805357 805356 2022-08-21T22:24:36Z Gilles2014 15418 /* Aktè prensipal */ wikitext text/x-wiki '''''Mortal Kombat''''' se yon fim reyalize pa [[Paul W.S. Anderson]] ak soti an [[1995]]. Li enspire pa jwèt videyo ''[[Mortal Kombat (jwèt videyo)|Mortal Kombat]]''. Fim sa a te anrejistre nan [[Ajantin]]. Li soti an 1995 nan peyi [[Etazini]]. Fim sa a gen yon fen ki te pwodwi an [[1998]] ki rele ''[[Mortal Kombat: Annihilation]]'', anmenmtan an 2021 yon lòt fim, ''[[Mortal Kombat (fim, 2021)|Mortal Kombat]]'' te soti. == Rezime == == Ekip teknik == * Reyalizatè ː [[Paul W.S. Anderson]] * Soti ː 1995 == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Christophe Lambert]] kòm Lord Raiden * [[Robin Shou]] kòm Liu Kang * [[Linden Ashby]] kòm Johnny Cage * [[Cary-Hiroyuki Tagawa]] kòm Shang Tsung * [[Bridgette Wilson]] kòm Sonya Blade * [[Talisa Soto]] kòm Prensès Kitana * [[Trevor Goddard]] kòm Kano * [[Chris Casamassa]] kòm Scorpion * [[François Petit]] kòm Sub-Zero * [[Keith Cooke]] kòm Reptil === Aktè segondè === * [[Sandy Helberg]] kòm reyalizatè fim Cage a * Kenneth Edwards kòm Art Lean * [[Steven Ho]] kòm Chan, Ti frè Liu mouri * [[Peter Jason]] kòm Mèt Boyd, sensei Cage a = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * [https://m.imdb.com/title/tt0113855/ ''Mortal Kombat''] sou IMDb [[Kategori:1995]] tfn12iz9w2mrnhc69n7p35vwffoaj0f Vil Veracruz 0 85302 805376 804796 2022-08-22T00:34:27Z NovoAngelDust 28606 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Puerto de Veracruz |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj=Flag of Veracruz City.svg |anblèm_imaj=Escudo del municipio de Veracruz.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=Veracruz |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit=Majistra a |chèf_non=Fernando Yunes Marquéz ([[:es:Fernando Yunes Marquéz|es]]) |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2020 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=939,046 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb=http://www.veracruzmunicipio.gob.mx/ |kòd_tip= |kòd=91-96 |nòt= }} '''Veracruz''' ofisyèlman rele '''Heroica Veracruz''' Se yon vil pò, kapital minisipalite ki gen menm non an sitiye nan pati santral la nan [[Eta nan Meksik|Eta]] a nan [[Veracruz]] epi li se 90 km soti nan [[Xalapa]] (Kapital Eta Veracruz). = Istwa = = Administrasyon = = Transpò = = Jewografi = = Demografi = = Lyen deyò = * [http://www.amiweb.com.mx/mc Veracruz mize]—{{es}} * [http://www.veracruzmunicipio.gob.mx/ Sitwèb ofisyèl Veracruz]{{es}} [[Kategori:Vil nan Meksik]] dd4rdqavu6t40jojefg2v5wfystryp3 Syans sòl 0 85316 805360 804895 2022-08-21T22:39:25Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|thumb| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * [[[[pedoloji (jewosyans)|pedoloji]], ki etidye fòmasyon (''pedojenèz'') ak evolisyon sòl ; * [[edafoloji]], ki etidye enfliyans sòl yo sou [[èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow.<ref name="WCSS2022">{{en}} {{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Agwonomi]] aha8dl7abxc8g5rw2jljr6jkhi2jca8 805361 805360 2022-08-21T22:39:42Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soil_sci.jpg|lien=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/30/Soil_sci.jpg/220px-Soil_sci.jpg|thumb| Yon syantifik obsève yon seksyon nan sòl la.]] '''Syans sòl''' se yon tèm jenerik ki anglobe tout syans ki konsène ak etid [[sòl]] yo nan sifas tè a an jeneral. Nan lang angle, tèm nan se ''soil science''. De (2) branch prensipal yo nan syans sòl yo : * [[pedoloji (jewosyans)|pedoloji]], ki etidye fòmasyon (''pedojenèz'') ak evolisyon sòl ; * [[edafoloji]], ki etidye enfliyans sòl yo sou [[èt vivan]] yo, patikilyèman kòm abita natirèl pou plant ( ''agroloji'' plis espesyalman gen rapò ak etid la nan tè agrikòl pou kont li). Kongrè Mondyal Syans Sòl se yon kongrè ki te kreye nan kòmansman XXe syèk la ak ki reyini chak kat lane. Li fè fas ak syans sòl.<ref name="IUSS">{{Cite web|url=https://www.iuss.org/meetings-events/world-soil-congress/|title={{Lang|en|World Soil Congress}}|last=Union internationale des sciences du sol|date=|website=iuss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> Plis pase 3 000 patisipan yo espere nan mwa out 2022 nan Glasgow.<ref name="WCSS2022">{{en}} {{Cite web|url=https://22wcss.org/about-us/background/|title={{Lang|en|Background about the 22nd World Congress of Soil Science}}|date=|website=22wcss.org|access-date=12 me 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] [[Kategori:Agwonomi]] 2hysqw4h07ihl06tpz7uku7h8xlmw2k Ford F-Seri 0 85339 805302 805227 2022-08-21T18:34:45Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:2018_Ford_F-150_XLT_Crew_Cab,_front_11.10.19.jpg|thumb|kamyon Ford F-150 XLT Crew Cab nan 2018]] '''Ford F-Seri''' se yon kamyonnèt gwosè konplè, ki te pwodui pa [[Ford Motor Company]] soti nan [[1948]] jiska kounye a, jiska dat li te vann plis pase 40 milyon inite. Li se kamyon ki plis vann nan [[Etazini]]. == Istwa == Vant yo te kòmanse an 1948 avèk premye modèl li yo, Ford F1, Kamyon sa a se konpetisyon prensipal [[Chevrolet Silverado]] ak [[Dodge Ram]]. == Galri foto == <gallery> Fichye:1950 Ford F3.jpg|Premye jenerasyon (1948-1952) Fichye:1956 Ford F-100 in Bright Red.jpg|Dezyèm jenerasyon (1953-1956) Fichye:1959 Ford F-100 MD1.jpg|Twazyèm Jenerasyon (1957-1960) Fichye:1964 Ford F-100 Pick-Up.jpg|Katriyèm jenerasyon (1961-1966) Fichye:Nice Clean 1968 Ford F-100 (19291801942).jpg|Senkyèm jenerasyon (1967-1972) Fichye:Ford F-250 Ranger.jpg|Sizyèm jenerasyon (1973-1979) Fichye:7th-Ford-F150.jpg|Setyèm jenerasyon (1980-1986) Fichye:Ford F-150 -- 09-07-2009.jpg|Uityèm jenerasyon (1987-1991) Fichye:1993 F-150 with dual gas tanks.jpg|Nevyèm jenerasyon (1992-1997) Fichye:'97-'98 Ford F-250 XL Regular Cab.JPG|Dizyèm jenerasyon (1997-2004) Fichye:Ford F150 FX4 2004.jpg|Onzyèm jenerasyon (2004-2008 Fichye:2009 Ford F-150 XLT SuperCrew.jpg|Douzyèm jenerasyon (2009-2014) Fichye:2016 Ford F-150 Limited Super Crew 3.5L, front 6.29.19.jpg|Trèzyèm jenerasyon (2015-2020) Fichye:2021 Ford F-150 (fourteenth generation) front view 02.png|Katòzyèm jenerasyon (2021-prezan) </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.ford.com/new-trucks/ Sitwèb ofisyèl Ford Trucks] [[Kategori:Kamyon]] 7kl426l5co9zejszehf8tcqhkoy8qi1 Velikiy Novgorod 0 85352 805308 805201 2022-08-21T18:46:01Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki '''Velikiy Novgorod''', ki rele tou senpleman '''Novgorod''' se yon vil Ris ki sitiye sou bank yo nan la[[rivyè Volkhov]] ki koule nan [[lak Ilmen]], te gen 222,868 moun nan [[2018]]. {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Великий Новгород |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj=Flag of Veliky Novgorod.svg |anblèm_imaj=Coat of Arms of Veliky Novgorod.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=Oblast |zòn=Novgorod |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit=Majistra vil la |chèf_non=Vladimir Alexandrovich Eremin |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2018 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=222,868 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb=http://www.adm.nov.ru |kòd_tip= |kòd= |nòt=Vil sa a pa ta dwe konfonn ak [[Nizhni Novgorod]] }} Li te pandan katòzyèm syèk la kapital la nan [[Repiblik Novgorod]], yon repiblik medyeval e ki te youn nan nasyon yo predesesè nan sa ki kounye a La[[risi]]. = Istwa = = Administrasyon = = Demografi = = Transpò = = Moniman = [[File:Новгородский кремль Памятник тысячелетию Руси.jpg|thumb|Milenè Larisi ak Saint-Sóphia katedral anba tè.]] Milenè Larisi, se yon moniman ki sitiye andedan Kremlin nan nan vil la ki te inogire nan [[1862]], akòz mil anivèsè a nan arive [[Rurik]] nan Kivye nan vil la nan Novgorod ki te pase nan ane a [[862]]. = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * {{ru}} [http://www.adm.nov.ru Sitwèb ofisyèl Velikiy Novgorod] [[Kategori:Vil nan Risi]] p8qgxcyfua5kdnfg4nfwmff4ejzw8u4 805309 805308 2022-08-21T18:50:06Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Великий Новгород |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj=Flag of Veliky Novgorod.svg |anblèm_imaj=Coat of Arms of Veliky Novgorod.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=Oblast |zòn=Novgorod |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit=Majistra vil la |chèf_non=Vladimir Alexandrovich Eremin |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2018 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=222,868 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb=http://www.adm.nov.ru |kòd_tip= |kòd= |nòt=Vil sa a pa ta dwe konfonn ak [[Nizhni Novgorod]] }} '''Velikiy Novgorod''', ki rele tou senpleman '''Novgorod''', se yon vil Ris ki sitiye sou bank yo nan la[[rivyè Volkhov]] ki koule nan [[lak Ilmen]], te gen 222 868 moun nan lane 2018. Li te pandan katòzyèm syèk la kapital la nan [[Repiblik Novgorod]], yon repiblik medyeval e ki te youn nan nasyon yo predesesè nan sa ki kounye a La[[risi]]. == Istwa == == Administrasyon == = Demografi == == Transpò == == Moniman == [[Fichye:Новгородский кремль Памятник тысячелетию Руси.jpg|thumb|Milenè Larisi ak Saint-Sóphia katedral anba tè.]] Milenè Larisi, se yon moniman ki sitiye andedan Kremlin nan nan vil la ki te inogire nan [[1862]], akòz mil anivèsè a nan arive [[Rurik]] nan Kivye nan vil la nan Novgorod ki te pase nan ane a [[862]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{ru}} [http://www.adm.nov.ru Sitwèb ofisyèl Velikiy Novgorod] [[Kategori:Vil nan Risi]] 956dam3ao8saz28iyz13zyeq2799n3l 805310 805309 2022-08-21T18:50:20Z Gilles2014 15418 /* Demografi = */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Великий Новгород |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_imaj=Flag of Veliky Novgorod.svg |anblèm_imaj=Coat of Arms of Veliky Novgorod.svg |tip=vil |dat= |zòn_tip=Oblast |zòn=Novgorod |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit=Majistra vil la |chèf_non=Vladimir Alexandrovich Eremin |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2018 |popilasyon_ran= |popilasyon_total=222,868 |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb=http://www.adm.nov.ru |kòd_tip= |kòd= |nòt=Vil sa a pa ta dwe konfonn ak [[Nizhni Novgorod]] }} '''Velikiy Novgorod''', ki rele tou senpleman '''Novgorod''', se yon vil Ris ki sitiye sou bank yo nan la[[rivyè Volkhov]] ki koule nan [[lak Ilmen]], te gen 222 868 moun nan lane 2018. Li te pandan katòzyèm syèk la kapital la nan [[Repiblik Novgorod]], yon repiblik medyeval e ki te youn nan nasyon yo predesesè nan sa ki kounye a La[[risi]]. == Istwa == == Administrasyon == == Demografi == == Transpò == == Moniman == [[Fichye:Новгородский кремль Памятник тысячелетию Руси.jpg|thumb|Milenè Larisi ak Saint-Sóphia katedral anba tè.]] Milenè Larisi, se yon moniman ki sitiye andedan Kremlin nan nan vil la ki te inogire nan [[1862]], akòz mil anivèsè a nan arive [[Rurik]] nan Kivye nan vil la nan Novgorod ki te pase nan ane a [[862]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{ru}} [http://www.adm.nov.ru Sitwèb ofisyèl Velikiy Novgorod] [[Kategori:Vil nan Risi]] 04ev8zxe468du1gjwmf0bb2r98k83kn Itilizatè:NovoAngelDust 2 85355 805378 805241 2022-08-22T03:38:01Z NovoAngelDust 28606 /* Pwojè pwojè yo */ wikitext text/x-wiki {{Babel|es|en-2|pt-1}} = Pwojè pwojè yo = * [[GMC Sierra]] * [[Azò]] j2y7oyle8jy1j1pokr86y8vlkyz7gwv 805382 805378 2022-08-22T07:05:33Z NovoAngelDust 28606 /* Pwojè pwojè yo */ wikitext text/x-wiki {{Babel|es|en-2|pt-1}} = Pwojè pwojè yo = * [[Miguel Hidalgo y Costilla]] * [[Anpi Aztèk]] * [[Nouvo Espay]] * [[Premye Anpi Meksiken]] 8t5b5uu8uqs43sw03m3fshok6l4hekm Rafael Orozco Maestre 0 85356 805270 805231 2022-08-21T13:05:43Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{mizisyen|non=Rafael Orozco Maestre |foto=WhatsApp-Image-2021-06-11-at-7.16.39-AM-1024x1024.jpg |tèks=Rafael Orozco Maestre (1986) |fonksyon=atis, mizisyen, chantè|dat nesans=[[24 mas]] [[1954]] |lye nesans=[[Becerril]] |peyi nesans=Kolonbi |dat lanmò=[[11 jen]] [[1992]] |lye lanmò=[[Barranquilla]] |peyi lanmò=[[Kolonbi]] |nasyonalite=Kolonbyen |gwoup=[[Binomio De Oro]] |mizik=|enstriman=[[vwa]] }} '''Rafael José Orozco Maestre''', ki fèt [[24 mas]] [[1954]] nan [[Becerril]], nan pwotektora [[Kolonbi]] epi ki mouri [[11 jen]] [[1992]] (38 zan) nan [[Barranquilla]], se yon otè, konpozitè, entèprèt ak mizisyen Kolonbyen. Li te youn nan reprezantan prensipal yo nan mizik Kolonbyen. == Biyografi == == Zèv li yo == === Diskografi === * [[1975]] : ''Adelante'' * 1975 : ''Con emoción'' * [[1977]] : ''Binomio de oro'' * 1977 : ''Por lo alto'' * [[1978]] : ''Enamorado como siempre'' * 1978 : '' Los Elegidos'' * [[1979]] : ''Súper vallenato'' * [[1980]] : ''Clase aparte'' * 1980 : ''De caché'' * [[1981]] : ''5 años de oro'' * [[1982]] : ''Festival vallenato'' * 1982 : ''Fuera de serie'' * [[1983]] : ''Mucha calidad'' * [[1984]] : ''Somos vallenato'' * [[1985]] : ''Superior'' * [[1986]] : ''Binomio de oro'' * [[1987]] : ''En concierto'' * [[1988]] : ''Internacional'' * [[1989]] : ''De Exportación'' * [[1990]] : ''De fiesta con binomio de oro'' * [[1991]] : ''De américa'' * 1991 - ''Por siempre'' === Fimografi === * [[2012]] : ''[[Rafael Orozco, el ídolo]]'', chante pa [[Alejandro Palacio]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.discogs.com/artist/5121026 Rafael Orozco Maestre] sou discogs.com {{DEFAULTSORT:Orozco Maestre, Rafael}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1954]] [[Kategori:Lanmò 1992]] mrr799qg95hbs0ny0jec0uvtyyena2a 805271 805270 2022-08-21T13:13:37Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{mizisyen|non=Rafael Orozco Maestre |foto=WhatsApp-Image-2021-06-11-at-7.16.39-AM-1024x1024.jpg |tèks=Rafael Orozco Maestre (1986) |fonksyon=mizisyen, chantè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 mas]] [[1954]] |lye nesans=[[Becerril]] |peyi nesans=[[Kolonbi]] |dat lanmò=[[11 jen]] [[1992]] |lye lanmò=[[Barranquilla]] |peyi lanmò=[[Kolonbi]] |nasyonalite=Kolonbyen |gwoup=[[Binomio De Oro]] |mizik=|enstriman=[[vwa]] }} '''Rafael José Orozco Maestre''', ki fèt [[24 mas]] [[1954]] nan [[Becerril]] (pwotektora [[Kolonbi]]) epi ki mouri [[11 jen]] [[1992]] nan [[Barranquilla]] ([[Kolonbi]]), se yon [[chantè]] ak mizisyen [[Kolonbi|kolonbyen]]. == Biyografi == Li te youn nan reprezantan prensipal yo nan mizik kolonbyèn. == Zèv li yo == === Diskografi === * [[1975]] : ''Adelante'' * 1975 : ''Con emoción'' * [[1977]] : ''Binomio de oro'' * 1977 : ''Por lo alto'' * [[1978]] : ''Enamorado como siempre'' * 1978 : '' Los Elegidos'' * [[1979]] : ''Súper vallenato'' * [[1980]] : ''Clase aparte'' * 1980 : ''De caché'' * [[1981]] : ''5 años de oro'' * [[1982]] : ''Festival vallenato'' * 1982 : ''Fuera de serie'' * [[1983]] : ''Mucha calidad'' * [[1984]] : ''Somos vallenato'' * [[1985]] : ''Superior'' * [[1986]] : ''Binomio de oro'' * [[1987]] : ''En concierto'' * [[1988]] : ''Internacional'' * [[1989]] : ''De Exportación'' * [[1990]] : ''De fiesta con binomio de oro'' * [[1991]] : ''De américa'' * 1991 : ''Por siempre'' === Fimografi === * [[2012]] : ''[[Rafael Orozco, el ídolo]]'', chante pa [[Alejandro Palacio]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.discogs.com/artist/5121026 Rafael Orozco Maestre] sou discogs.com {{DEFAULTSORT:Orozco Maestre, Rafael}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè kolonbyen]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen kolonbyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1954]] [[Kategori:Lanmò 1992]] 0a3464o6pek9vmd2xa0pm4o4uswq5qv 805272 805271 2022-08-21T13:14:22Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Rafael Orozco Maestre |foto=WhatsApp-Image-2021-06-11-at-7.16.39-AM-1024x1024.jpg |tèks=Rafael Orozco Maestre (1986) |fonksyon=mizisyen, chantè |domèn=mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[24 mas]] [[1954]] |lye nesans=[[Becerril]] |peyi nesans=[[Kolonbi]] |dat lanmò=[[11 jen]] [[1992]] |lye lanmò=[[Barranquilla]] |peyi lanmò=[[Kolonbi]] |nasyonalite=Kolonbyen |gwoup=[[Binomio De Oro]] |mizik=|enstriman=[[vwa]] }} '''Rafael José Orozco Maestre''', ki fèt [[24 mas]] [[1954]] nan [[Becerril]] (pwotektora [[Kolonbi]]) epi ki mouri [[11 jen]] [[1992]] nan [[Barranquilla]] ([[Kolonbi]]), se yon [[chantè]] ak mizisyen [[Kolonbi|kolonbyen]]. == Biyografi == Li te youn nan reprezantan prensipal yo nan mizik kolonbyèn. == Zèv li yo == === Diskografi === * [[1975]] : ''Adelante'' * 1975 : ''Con emoción'' * [[1977]] : ''Binomio de oro'' * 1977 : ''Por lo alto'' * [[1978]] : ''Enamorado como siempre'' * 1978 : '' Los Elegidos'' * [[1979]] : ''Súper vallenato'' * [[1980]] : ''Clase aparte'' * 1980 : ''De caché'' * [[1981]] : ''5 años de oro'' * [[1982]] : ''Festival vallenato'' * 1982 : ''Fuera de serie'' * [[1983]] : ''Mucha calidad'' * [[1984]] : ''Somos vallenato'' * [[1985]] : ''Superior'' * [[1986]] : ''Binomio de oro'' * [[1987]] : ''En concierto'' * [[1988]] : ''Internacional'' * [[1989]] : ''De Exportación'' * [[1990]] : ''De fiesta con binomio de oro'' * [[1991]] : ''De américa'' * 1991 : ''Por siempre'' === Fimografi === * [[2012]] : ''[[Rafael Orozco, el ídolo]]'', chante pa [[Alejandro Palacio]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.discogs.com/artist/5121026 Rafael Orozco Maestre] sou discogs.com {{DEFAULTSORT:Orozco Maestre, Rafael}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè kolonbyen]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen kolonbyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1954]] [[Kategori:Lanmò 1992]] tvp036fmr7fqwixljx3htpnrryqz632 Diskisyon Itilizatè:JENOB 3 85363 805273 2022-08-21T13:15:23Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: {{byenveni}} --~~~~ wikitext text/x-wiki {{byenveni}} --[[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|diskisyon]]) 21 out 2022 à 13:15 (UTC) giulr8ap07cla8r6d63stpbwyjijfio Némès Déjoie 0 85364 805278 2022-08-21T15:14:46Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li... wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li kolabore ak Max Eugene nan ekri plizyè esketch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil Nouyòk. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] 8dvwtf5xzxvv1lm8zc7fnd13z5q0vpw 805279 805278 2022-08-21T15:15:40Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] flnickse6ogz5z22j2ft709t8l39y9x 805280 805279 2022-08-21T15:18:47Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Pandan tout karyè li, Menès patisipe anpil nan devlope kourikoulòm ak nan fè tradiksyon an kreyòl pou Òganizasyon Leta ak konpayi prive Ozetazini. Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] jrtzo3i95aq2wimbex0f653u2ad1m10 805281 805280 2022-08-21T15:23:49Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie gen yon metriz nan edikasyon ak yon sètifika avanse nan sikoloji lekòl. Pandan tout karyè li, Menès patisipe anpil nan devlope kourikoulòm ak nan fè tradiksyon an kreyòl pou Òganizasyon Leta ak konpayi prive Ozetazini. Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] cpjumgh004ld330lo6vbp7owg2q6bbc 805282 805281 2022-08-21T15:32:55Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie gen yon metriz nan edikasyon ak yon sètifika avanse nan sikoloji lekòl. Pandan tout karyè li, Menès patisipe anpil nan devlope kourikoulòm ak nan fè tradiksyon an kreyòl pou Òganizasyon Leta ak konpayi prive Ozetazini. Li te yon patisipan aktif nan ilistrasyon ak nòmalizasyon lang kreyòl ayisyen an Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li denonse lavi travayè ayisyen nan [[Repiblik Dominikèn]]. Li te etidye teyat nan INFA (Institut National de Formation Artistique). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] 9jti4ab811ef7xunvsdbop49fpp76uw 805311 805282 2022-08-21T18:52:44Z Gilles2014 15418 /* Pyès teyat */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie gen yon metriz nan edikasyon ak yon sètifika avanse nan sikoloji lekòl. Pandan tout karyè li, Menès patisipe anpil nan devlope kourikoulòm ak nan fè tradiksyon an kreyòl pou Òganizasyon Leta ak konpayi prive Ozetazini. Li te yon patisipan aktif nan ilistrasyon ak nòmalizasyon lang kreyòl ayisyen an Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li denonse lavi travayè ayisyen nan [[Repiblik Dominikèn]]. Li te etidye teyat nan INFA (Institut National de Formation Artistique). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke'' * 1986 ː ''Masuife'', 88 paj, {{ISBN|978-1539054085}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] ss9v2y5kuk2qxe6xtyoofibp4xeb9ym 805312 805311 2022-08-21T18:57:03Z Gilles2014 15418 /* Pyès teyat */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Némès Déjoie |foto= |tèks=Némès Déjoie |fonksyon=sikològ, ekriven |domèn=sikoloji, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Némès Déjoie''' se yon sikilòg ak ekriven [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ménès Déjoie gen yon metriz nan edikasyon ak yon sètifika avanse nan sikoloji lekòl. Pandan tout karyè li, Menès patisipe anpil nan devlope kourikoulòm ak nan fè tradiksyon an kreyòl pou Òganizasyon Leta ak konpayi prive Ozetazini. Li te yon patisipan aktif nan ilistrasyon ak nòmalizasyon lang kreyòl ayisyen an Ménès Déjoie ekri 2 pyès teyat : ''Zobouke'' (1984) ak ''Masuife'' (1986). Li denonse lavi travayè ayisyen nan [[Repiblik Dominikèn]]. Li te etidye teyat nan INFA (Institut National de Formation Artistique). Li kolabore ak [[Max Eugène]] nan ekri plizyè eskètch politik komik ant 1986 ak 1990 pou yo te prezante nan diferan espektak nan vil [[Nouyòk]]. == Zèv li yo == === Pyès teyat === * 1984 ː ''Zobouke''<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/237668/zobouke-yon-pyes-teyat-kont-sosyete-miwo-miba |title=Zobouke, yon pyès teyat kont sosyete miwo miba |author=Jean Baptiste Anivince |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=19 out 2022 |access-date=21 out 2022}}</ref> * 1986 ː ''Masuife'', 88 paj, {{ISBN|978-1539054085}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ ] sou {{DEFAULTSORT:Déjoie, Némès}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] g81i0wkgx8u694qnvw7uu5blpsnh695 Jean-Jacques Dessalines, le vainqueur de Napoléon Bonaparte 0 85365 805284 2022-08-21T15:55:58Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''''Jean-Jacques Dessalines, le vainqueur de Napoléon Bonaparte''''' se yon fim ayisyen reyalize pa [[Arnold Antonin]] ak soti an 2022. == Rezime == Fim sa a se yon tantativ pou retabli Desalin nan dimansyon imen li ak nan dimansyon trajik li kòm yon lidè militè ak yon politisyen ekstrawòdinè nan listwa limanite. == Ekip teknik == * Reyalizatè : [[Arnold Antonin]] * Pwodiktè egzekitif : [[Arnold Antonin]] * Senaryo : [[Arnold Antonin]] * Son : Nesmy Decayette, Zebe Rol... wikitext text/x-wiki '''''Jean-Jacques Dessalines, le vainqueur de Napoléon Bonaparte''''' se yon fim ayisyen reyalize pa [[Arnold Antonin]] ak soti an 2022. == Rezime == Fim sa a se yon tantativ pou retabli Desalin nan dimansyon imen li ak nan dimansyon trajik li kòm yon lidè militè ak yon politisyen ekstrawòdinè nan listwa limanite. == Ekip teknik == * Reyalizatè : [[Arnold Antonin]] * Pwodiktè egzekitif : [[Arnold Antonin]] * Senaryo : [[Arnold Antonin]] * Son : Nesmy Decayette, Zebe Rolls Calixte * Montaj ak etalonaj : [[Moise Kharméliaud]] * Dire ː * Soti 2022 == Aktè == * Hollandy Desrosiers * Gaël Pressoir * Esmeralda Milcé * Jean-Marc Petit-Frère * Sainmé Frantz * Messerne Sagesse * Nesmy Descayette == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.africine.org/index.php/film/jean-jacques-dessalines-le-vainqueur-de-napoleon-bonaparte/23509 ] sou africine.org 07z7bf8e3cbyfqp9vi2w6j97xmj7gos Premye Gè Mondyal 0 85366 805285 2022-08-21T16:04:23Z NovoAngelDust 28606 Redireksyon sou [[Premyè Gè mondyal]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Premyè Gè mondyal]] 1q74zohfqaz61ug9mn9fgugoioge0p2 Kategori:Istwa Chinwaz 14 85367 805298 2022-08-21T16:55:34Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: [[Kategori:Istwa]] [[Kategori:Chinwa]] wikitext text/x-wiki [[Kategori:Istwa]] [[Kategori:Chinwa]] 283h5meti0qe0o1uu1t3ckurg1xias7 Kategori:Vòlkan 14 85368 805327 2022-08-21T20:09:13Z NovoAngelDust 28606 Nouvo Kategori Kreye: */ [[Kategori:Vòlkan]] */ wikitext text/x-wiki [[Kategori:Jeoloji]] ntopsxesfta2jfad9jgcoi39wvadzbv Canaries 0 85369 805330 2022-08-21T20:19:32Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Canaries]] vers [[Zile Kanari]] wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Zile Kanari]] 1ly0akkrujg7bhyorrbwzb5p5x8zire Park Nasyonal Teide 0 85370 805335 2022-08-21T20:32:13Z Gilles2014 15418 Gilles2014 a déplacé la page [[Park Nasyonal Teide]] vers [[Pak Nasyonal Teide]] wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Pak Nasyonal Teide]] icwnmqnzsqtt5z5fldzc5nmlnbm3n0x Christophe Rossignon 0 85371 805338 2022-08-21T21:05:32Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Christophe Rossignon''', ki fèt [[26 novanm]] [[1959]] nan [[Ohain (Nord)|Ohain]] ([[Canton de Fourmies]], [[Nord]]), se yon [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] ak [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou pwodiktè === ==== Fimografi nan Productions Lazennec ==== * [[1993]] : ''[[L'Odeur de la papaye verte]]''<ref>{{cite web|title=L'Odeur de la papaye verte (1993) |url=https://www.unifrance.org/film/10191/l-odeur-de-la-papaye-verte |website=unifra... wikitext text/x-wiki '''Christophe Rossignon''', ki fèt [[26 novanm]] [[1959]] nan [[Ohain (Nord)|Ohain]] ([[Canton de Fourmies]], [[Nord]]), se yon [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] ak [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou pwodiktè === ==== Fimografi nan Productions Lazennec ==== * [[1993]] : ''[[L'Odeur de la papaye verte]]''<ref>{{cite web|title=L'Odeur de la papaye verte (1993) |url=https://www.unifrance.org/film/10191/l-odeur-de-la-papaye-verte |website=unifrance.org |consulté le=2021-01-29}}</ref> de [[Trần Anh Hùng]] * [[1993]] : ''[[Métisse (fim)|Métisse]]'' de Mathieu Kassovitz * [[1995]] : ''[[La Haine]]''<ref>{{cite web |publisher=AlloCine |title=La Haine |url=https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=12551.html |accessdate=2021-01-29}}</ref> de Mathieu Kassovitz * [[1995]] : ''[[Cyclo (fim)|Cyclo]]'' de Tran Han Hung * [[1997]] : ''[[Assassin(s)]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[2000]] : ''[[À la verticale de l'été]]'' de [[Trần Anh Hùng]] ==== Fimografi nan Nord-Ouest Films ==== * [[2001]] : ''[[Une hirondelle a fait le printemps]]'' de [[Christian Carion]]<ref>{{Lien web |langue=fr |publisher=Unifrance |title=Une hirondelle a fait le printemps (2001) |url=https://www.unifrance.org/film/20676/une-hirondelle-a-fait-le-printemps |site=www.unifrance.org |date= |accessdate=22 desanm 2020}}</ref> * [[2002]] : ''[[Irréversible (fim)|Irréversible]]'' de [[Gaspar Noé]] * [[2003]] : ''[[Jeux d'enfants (fim, 2003)|Jeux d'enfants]]'' de [[Yann Samuell]] * [[2004]] : ''[[Inquiétudes (fim)|Inquiétudes]]'' de [[Gilles Bourdos]] * [[2004]] : ''[[L'Équipier]]'' de [[Philippe Lioret]] * [[2005]] : ''[[Joyeux Noël (fim, 2005)|Joyeux Noël]]'' de [[Christian Carion]] * [[2006 au cinéma|2006]] : ''[[Je vais bien, ne t'en fais pas (fim)|Je vais bien, ne t'en fais pas]]'' de [[Philippe Lioret]]<ref>{{cite web |publisherr=Unifrance |title=Je vais bien, ne t'en fais pas (2005) |url=https://www.unifrance.org/film/26493/je-vais-bien-ne-t-en-fais-pas |website=unifrance.org |date= |accessdate=22 desanm 2020}}</ref> * [[2006]] : ''[[Azur et Asmar]]'' <ref>{{cite web |title=Azur et Asmar (2006) |url=https://www.unifrance.org/film/27055/azur-et-asmar |website=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> de [[Michel Ocelot]]<ref>{{cite web|title=Michel Ocelot |url=https://www.unifrance.org/annuaires/personne/140031/michel-ocelot |website=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> * [[2007]] : ''[[La Tête de maman]]'' de [[Carine Tardieu]] * [[2008]] : ''[[Comme les autres]]'' de [[Vincent Garenq]] * [[2008]] : ''[[Mes stars et moi]]'' de [[Lætitia Colombani]] * [[2009]] : ''[[Welcome (fim)|Welcome]]'' de [[Philippe Lioret]] * [[2009]] : ''[[L'Affaire Farewell]]'' de [[Christian Carion]] * [[2010]] : ''[[L'Âge de raison (fim, 2010)|L'Âge de raison]]'' de [[Yann Samuell]] * [[2011]] : ''[[Les Contes de la nuit (fim, 2011)|Les contes de la nuit]]'' de [[Michel Ocelot]] * [[2011]] : ''[[Présumé Coupable (fim, 2011)|Présumé Coupable]]'' de [[Vincent Garenq]] * [[2011]] : ''[[L'Ordre et la Morale]]''<ref>{{cite web |title=L'Ordre et la morale (2011) |url=https://www.unifrance.org/film/29708/l-ordre-et-la-morale |website=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> de [[Mathieu Kassovitz]]<ref>{{cite web|title=Mathieu Kassovitz |url=https://www.unifrance.org/annuaires/personne/25842/mathieu-kassovitz |website=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> * [[2013]] : ''[[De toutes nos forces]]'' de [[Nils Tavernier]] * [[2014]] : ''[[Maintenant ou jamais (fim)|Maintenant ou jamais]]'' de [[Serge Frydman]] * [[2015]] : ''[[L'Enquête (fim, 2015)|L'Enquête]]'' de [[Vincent Garenq]] * [[2015]] : ''[[La Loi du marché|La loi du marché]]'' de [[Stéphane Brizé]] * [[2015]] : ''[[Le Combat ordinaire (fim)|Le combat ordinaire]]'' de [[Laurent Tuel]] * [[2015]] : ''[[En mai, fais ce qu'il te plaît (fim, 2015)|En mai, fais ce qu'il te plaît]]'' de [[Christian Carion]] * [[2016]] : ''[[Dans les forêts de Sibérie (fim)|Dans les forêts de Sibérie]]'' de [[Safy Nebbou]] * [[2016]] : ''[[Éternité (fim)|Éternité]]'' de [[Trần Anh Hùng]] * [[2016]] : ''[[Ivan Tsarevitch et la Princesse changeante]]'' de [[Michel Ocelot]] * [[2017]] : ''[[Mon garçon]]'' de [[Christian Carion]] * [[2018]] : [[En guerre (fim)|''En Guerre'']] de [[Stéphane Brizé]] * [[2018]] : ''[[Dilili à Paris]]''<ref>{{Lien web |langue=fr |titre=Dilili à Paris (2016) |url=https://www.unifrance.org/film/41410/dilili-a-paris |site=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> de [[Michel Ocelot]] * [[2019]] : ''[[Au nom de la terre]]''<ref name="h1">{{cite web |langue=fr |title=Au nom de la terre (2018) |url=https://www.unifrance.org/film/46704/au-nom-de-la-terre |website=unifrance.org |accessdate=29 janvye 2021}}</ref> d'[[Édouard Bergeon]] * [[2021]] : ''[[Délicieux]]'' d'[[Éric Besnard (reyalizatè)|Éric Besnard]] * [[2021]] : ''[[Suprêmes (fim)|Suprêmes]]'' d'[[Audrey Estrougo]] * [[2021]] : ''[[Un autre monde (fim, 2021)|Un autre monde]]'' de [[Stéphane Brizé]] ==== Tankou kopwodiktè nan Nord-Ouest Films ==== * [[2002]] : ''[[Mon Idole]]'' de [[Guillaume Canet]] * [[2004]] : ''[[La Femme de Gilles]]'' de [[Frédéric Fonteyne]] * [[2007]] : ''[[J'aurais voulu être un danseur]]'' de [[Alain Berliner]] * [[2011]] : ''[[Toutes nos envies]]'' de [[Philippe Lioret]] * [[2012]] : ''[[Madame Solario (fim)|Madame Solario]]'' de [[René Féret]] * [[2012]] : ''[[Tango libre|Tango Libre]]'' de [[Frédéric Fonteyne]] * [[2013]] : ''[[Les Âmes de papier]]'' de [[Vincent Lannoo]] * [[2021]] : ''[[Le Genou d'Ahed]]'' de [[Nadav Lapid]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Christophe Rossignon] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Rossignon, Christophe}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1959]] fz1boh33xts45l1hcm3y34d9ofxzpu8 Assassin(s) 0 85372 805339 2022-08-21T21:13:30Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''''Assassin(s)''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Mathieu Kassovitz]] ak soti an [[1997]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=tt0118644 ''Assassin(s)''] sou IMDb [[Kategori:1997]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] wikitext text/x-wiki '''''Assassin(s)''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Mathieu Kassovitz]] ak soti an [[1997]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=tt0118644 ''Assassin(s)''] sou IMDb [[Kategori:1997]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] bmqfzx95bzqd7m5t0vtrt8j5ymzpgvr 805340 805339 2022-08-21T21:17:36Z Gilles2014 15418 /* Aktè */ wikitext text/x-wiki '''''Assassin(s)''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Mathieu Kassovitz]] ak soti an [[1997]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Michel Serrault]] : Msye Wagner * [[Mathieu Kassovitz]] : Max * [[Mehdi Benoufa]] : Mehdi * [[Robert Gendreu]] : Msye Vidal * [[Danièle Lebrun]] : manman Max * [[François Levantal]] : enspektè * [[Karim Belkhadra]] : sivèyan nan lise a * [[Roland Marchisio]] : viktim nan forè a * [[Félicité Wouassi]] : enfimyè * [[Peter Kassovitz]] : filozòf nan jounal de 20 è * [[Patrick Poivre d'Arvor]] : prezantatè jounal == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=tt0118644 ''Assassin(s)''] sou IMDb [[Kategori:1997]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] gi2hm7dffft6wh28gmc06h13ib85aeq Roland Marchisio 0 85373 805341 2022-08-21T21:23:48Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Roland Marchisio''', ki fèt [[16 janvye]] [[1960]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak [[imouris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0545659 Roland Marchisio] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Marchisio, Roland}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] Kategori:Nesans nan lane... wikitext text/x-wiki '''Roland Marchisio''', ki fèt [[16 janvye]] [[1960]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak [[imouris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0545659 Roland Marchisio] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Marchisio, Roland}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] tsr0rww9kzkhttlho0l9lljuqzzvzj3 805342 805341 2022-08-21T21:34:32Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''Roland Marchisio''', ki fèt [[16 janvye]] [[1960]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak [[imouris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Televizyon === * [[1998]]-[[2001]] : ''[[Blague à part]]'' de [[Daive Cohen]] ak [[Éric Laugérias]] (seri) : Mike Lespinasse * [[1997]] : ''[[La Basse-cour]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Doumé * [[1996]] : ''[[Le Crabe sur la banquette arrière]]'' de [[Jean-Pierre Vergne]] * [[1996]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''La mémoire blessée'' : Ardouini * [[1996]] : ''[[Les Bœuf-carottes]]'', epizòd ''Sonia'' : Tony * [[1998]] : ''[[Commissaire Moulin]]'', epizòd ''36 quai des ombres'' : Serge Ranko * [[1998]] : ''[[Maintenant et pour toujours (fim, 1998)|Maintenant et pour toujours]]'' de [[Joël Santoni]], [[Daniel Vigne]] : Perez * [[2001]] : ''[[Maman à 16 ans]]'' de [[Didier Bivel]] : père de Julia * [[2004]] : ''[[Un petit garçon silencieux]]'' de [[Sarah Lévy]] : client hostile * [[2004]] : ''[[Une femme dans l'urgence]]'' de [[Emmanuel Gust]] : Cross * [[2004]] : ''[[Julie Lescaut]]'', epizòd ''Un meurtre peut en cacher un autre'' : François Duras * [[2004]] : ''[[La Crim']]'', epizòd ''Ivresse mortelle'' : Scanilescu * [[2004]] : ''[[Haute coiffure]]'' de [[Marc Rivière]] : Antoine * [[2004]] : ''[[Un homme presque idéal]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Antoine * [[2005]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''Angela'' : M. Roger * [[2005]] : ''[[Faites comme chez vous !]]'' (série) d'[[Arnaud Gidoin]] : Christian Costa * [[2006]] : ''[[Au crépuscule des temps]]'' de [[Sarah Lévy]] : le truand * [[2008]] : ''[[Central Nuit]]'', epizòd ''Cauchemars'' : Vrai Meyer * [[2009]] : ''[[PJ (seri)|PJ]]'', epizòd ''Dérive'' : Gilles Desforges * [[2010]] : ''[[Les Bougon (seri, 2008)|Les Bougon]]'', epizòd ''Justice pour tous'' : Bignon * [[2011]] : ''[[R.I.S Police scientifique]]'', epizòd ''Temps mort'' : Cerdan * [[2011]] : ''[[Les Belles-sœurs (fim)|Les Belles-sœurs]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Franck * [[2011]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Ça décoiffe au camping'' de [[François Guérin (reyalizatè)|François Guérin]] : Paul * [[2012]] : ''[[Trafics]]'', epizòd ''L'affaire Sikelec'' : Msye Ardouin * [[2013]] : ''[[La Croisière (seri)|La Croisière]]'' de [[Pascal Lahmani]] (seri) : Paul Fagondo * [[2013]]-[[2016]] : ''[[Plus belle la vie]]'' : Jean-Louis Lieber * [[2014]] : ''[[Le sang de la vigne]]'', epizòd ''Chaos dans le vin noir'' : André Chiche * [[2018]] : ''[[Le Temps des égarés]]'' de [[Virginie Sauveur]] : jij la * [[2019]] : ''[[Un si grand soleil]]'' : Gabriel Lévy * [[2019]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Mariage au Paradis'' : Régis * [[2021]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : yon zanmi Camille ak Philippe * [[2022]] : ''[[L'Amour (presque) parfait]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Bernard == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0545659 Roland Marchisio] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Marchisio, Roland}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] s0kegoqiack4tcvodwtn31huhl6zafw 805344 805342 2022-08-21T21:41:16Z Gilles2014 15418 /* Televizyon */ wikitext text/x-wiki '''Roland Marchisio''', ki fèt [[16 janvye]] [[1960]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak [[imouris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Televizyon === * [[1998]]-[[2001]] : ''[[Blague à part]]'' de [[Daive Cohen]] ak [[Éric Laugérias]] (seri) : Mike Lespinasse * [[1997]] : ''[[La Basse-cour]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Doumé * [[1996]] : ''[[Le Crabe sur la banquette arrière]]'' de [[Jean-Pierre Vergne]] * [[1996]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''La mémoire blessée'' : Ardouini * [[1996]] : ''[[Les Bœuf-carottes]]'', epizòd ''Sonia'' : Tony * [[1998]] : ''[[Commissaire Moulin]]'', epizòd ''36 quai des ombres'' : Serge Ranko * [[1998]] : ''[[Maintenant et pour toujours (fim, 1998)|Maintenant et pour toujours]]'' de [[Joël Santoni]], [[Daniel Vigne]] : Perez * [[2001]] : ''[[Maman à 16 ans]]'' de [[Didier Bivel]] : père de Julia * [[2004]] : ''[[Un petit garçon silencieux]]'' de [[Sarah Lévy]] : client hostile * [[2004]] : ''[[Une femme dans l'urgence]]'' de [[Emmanuel Gust]] : Cross * [[2004]] : ''[[Julie Lescaut]]'', epizòd ''Un meurtre peut en cacher un autre'' : François Duras * [[2004]] : ''[[La Crim']]'', epizòd ''Ivresse mortelle'' : Scanilescu * [[2004]] : ''[[Haute coiffure]]'' de [[Marc Rivière]] : Antoine * [[2004]] : ''[[Un homme presque idéal]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Antoine * [[2005]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''Angela'' : M. Roger * [[2005]] : ''[[Faites comme chez vous !]]'' (série) d'[[Arnaud Gidoin]] : Christian Costa * [[2006]] : ''[[Au crépuscule des temps]]'' de [[Sarah Lévy]] : le truand * [[2008]] : ''[[Central Nuit]]'', epizòd ''Cauchemars'' : Vrai Meyer * [[2009]] : ''[[PJ (seri)|PJ]]'', epizòd ''Dérive'' : Gilles Desforges * [[2010]] : ''[[Les Bougon (seri, 2008)|Les Bougon]]'', epizòd ''Justice pour tous'' : Bignon * [[2011]] : ''[[R.I.S Police scientifique]]'', epizòd ''Temps mort'' : Cerdan * [[2011]] : ''[[Les Belles-sœurs (fim)|Les Belles-sœurs]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Franck * [[2011]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Ça décoiffe au camping'' de [[François Guérin (reyalizatè)|François Guérin]] : Paul * [[2012]] : ''[[Trafics]]'', epizòd ''L'affaire Sikelec'' : Msye Ardouin * [[2013]] : ''[[La Croisière (seri)|La Croisière]]'' de [[Pascal Lahmani]] (seri) : Paul Fagondo * [[2013]]-[[2016]] : ''[[Plus belle la vie]]'' : Jean-Louis Lieber * [[2014]] : ''[[Le sang de la vigne]]'', epizòd ''Chaos dans le vin noir'' : André Chiche * [[2018]] : ''[[Le Temps des égarés]]'' de [[Virginie Sauveur]] : jij la * [[2019]] : ''[[Un si grand soleil]]'' : Gabriel Lévy * [[2019]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Mariage au Paradis'' : Régis * [[2021]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : yon zanmi Camille ak Philippe * [[2022]] : ''[[L'Amour (presque) parfait]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Bernard === Sinema === * [[1994]] : ''[[Casque bleu (fim, 1994)|Casque bleu]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Freddy * [[1995]] : ''[[Va mourire]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] : Raoul * [[1996]] : ''[[Oui (fim)|Oui]]'' d'[[Alexandre Jardin]] : Hervé * [[1996]] : ''[[Fallait pas !...]]'' de [[Gérard Jugnot]] * [[1997]] : ''[[Assassin(s)]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[1998]] : ''[[Le Plaisir (et ses petits tracas)]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] * [[1998]] : ''[[Bimboland]]'' d'[[Ariel Zeitoun]] : infirmier * [[1999]] : ''[[Toni (fim, 1999)|Toni]]'' de [[Philomène Esposito]] : Pippo * [[1999]] : ''[[Les Parasites (fim, 1999)|Les Parasites]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : l'acteur pas comédien * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : polisye * [[2002 au cinéma|2002]] : ''[[Fais-moi des vacances]]'' de [[Didier Bivel]] : polisye * [[2002]] : ''[[Monsieur Batignole]]'' de [[Gérard Jugnot]] : gadyen * [[2003]] : ''[[Livraison à domicile (fim)|Livraison à domicile]]'' de [[Bruno Delahaye]] : Tonton Marilyn * [[2004]] : ''[[Malabar Princess]]'' de [[Gilles Legrand]] : bijoutye * [[2005]] : ''[[Espace Détente]]'' de [[Bruno Solo]] ak [[Yvan Le Bolloc'h]] : Bertrand Crépon / Gilbert Crépon * [[2005]] : ''[[Le Courage d'aimer]]'' de [[Claude Lelouch]] : espektatè * [[2005]] : ''[[Le Démon de midi (fim, 2005)|Le Démon de midi]]'' de [[Marie Pascale Osterrieth]] : medsen * [[2006]] : ''[[Écoute le temps]]'' de [[Alanté Kavaïté]] : Msye Viel * [[2008]] : ''[[La Jeune Fille et les Loups]]'' de [[Gilles Legrand]] : jandam * [[2009]] : ''[[Rose et Noir|Rose & Noir]]'' de [[Gérard Jugnot]] : l'artificier * [[2010]] : ''[[Les Aventures extraordinaires d'Adèle Blanc-Sec (fim)|Les Aventures extraordinaires d'Adèle Blanc-Sec]]'' de [[Luc Besson]] : le commissaire de police * [[2010]] : ''[[Tête de turc (film, 2010)|Tête de turc]]'' de [[Pascal Elbé]] : fonksyonè polis * [[2013]] : ''[[Hôtel Normandy]]'' de [[Charles Nemes]] : brigadye chèf * [[2018]] : ''[[Les Tuche 3]]'' d'[[Olivier Baroux]] : minis edikasyon nasyonal == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0545659 Roland Marchisio] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Marchisio, Roland}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] cj5lf6d1pc9mu38qvil1yvniadqw1z6 805345 805344 2022-08-21T21:42:03Z Gilles2014 15418 /* Sinema */ wikitext text/x-wiki '''Roland Marchisio''', ki fèt [[16 janvye]] [[1960]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak [[imouris]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Televizyon === * [[1998]]-[[2001]] : ''[[Blague à part]]'' de [[Daive Cohen]] ak [[Éric Laugérias]] (seri) : Mike Lespinasse * [[1997]] : ''[[La Basse-cour]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Doumé * [[1996]] : ''[[Le Crabe sur la banquette arrière]]'' de [[Jean-Pierre Vergne]] * [[1996]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''La mémoire blessée'' : Ardouini * [[1996]] : ''[[Les Bœuf-carottes]]'', epizòd ''Sonia'' : Tony * [[1998]] : ''[[Commissaire Moulin]]'', epizòd ''36 quai des ombres'' : Serge Ranko * [[1998]] : ''[[Maintenant et pour toujours (fim, 1998)|Maintenant et pour toujours]]'' de [[Joël Santoni]], [[Daniel Vigne]] : Perez * [[2001]] : ''[[Maman à 16 ans]]'' de [[Didier Bivel]] : père de Julia * [[2004]] : ''[[Un petit garçon silencieux]]'' de [[Sarah Lévy]] : client hostile * [[2004]] : ''[[Une femme dans l'urgence]]'' de [[Emmanuel Gust]] : Cross * [[2004]] : ''[[Julie Lescaut]]'', epizòd ''Un meurtre peut en cacher un autre'' : François Duras * [[2004]] : ''[[La Crim']]'', epizòd ''Ivresse mortelle'' : Scanilescu * [[2004]] : ''[[Haute coiffure]]'' de [[Marc Rivière]] : Antoine * [[2004]] : ''[[Un homme presque idéal]]'' de [[Christiane Lehérissey]] : Antoine * [[2005]] : ''[[Les Cordier, juge et flic]]'', epizòd ''Angela'' : M. Roger * [[2005]] : ''[[Faites comme chez vous !]]'' (série) d'[[Arnaud Gidoin]] : Christian Costa * [[2006]] : ''[[Au crépuscule des temps]]'' de [[Sarah Lévy]] : le truand * [[2008]] : ''[[Central Nuit]]'', epizòd ''Cauchemars'' : Vrai Meyer * [[2009]] : ''[[PJ (seri)|PJ]]'', epizòd ''Dérive'' : Gilles Desforges * [[2010]] : ''[[Les Bougon (seri, 2008)|Les Bougon]]'', epizòd ''Justice pour tous'' : Bignon * [[2011]] : ''[[R.I.S Police scientifique]]'', epizòd ''Temps mort'' : Cerdan * [[2011]] : ''[[Les Belles-sœurs (fim)|Les Belles-sœurs]]'' de [[Gabriel Aghion]] : Franck * [[2011]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Ça décoiffe au camping'' de [[François Guérin (reyalizatè)|François Guérin]] : Paul * [[2012]] : ''[[Trafics]]'', epizòd ''L'affaire Sikelec'' : Msye Ardouin * [[2013]] : ''[[La Croisière (seri)|La Croisière]]'' de [[Pascal Lahmani]] (seri) : Paul Fagondo * [[2013]]-[[2016]] : ''[[Plus belle la vie]]'' : Jean-Louis Lieber * [[2014]] : ''[[Le sang de la vigne]]'', epizòd ''Chaos dans le vin noir'' : André Chiche * [[2018]] : ''[[Le Temps des égarés]]'' de [[Virginie Sauveur]] : jij la * [[2019]] : ''[[Un si grand soleil]]'' : Gabriel Lévy * [[2019]] : ''[[Camping Paradis]]'', epizòd ''Mariage au Paradis'' : Régis * [[2021]] : ''[[Scènes de ménages]]'' : yon zanmi Camille ak Philippe * [[2022]] : ''[[L'Amour (presque) parfait]]'' de [[Pascale Pouzadoux]] : Bernard === Sinema === * [[1994]] : ''[[Casque bleu (fim, 1994)|Casque bleu]]'' de [[Gérard Jugnot]] : Freddy * [[1995]] : ''[[Va mourire]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] : Raoul * [[1996]] : ''[[Oui (fim)|Oui]]'' d'[[Alexandre Jardin]] : Hervé * [[1996]] : ''[[Fallait pas !...]]'' de [[Gérard Jugnot]] * [[1997]] : ''[[Assassin(s)]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[1998]] : ''[[Le Plaisir (et ses petits tracas)]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] * [[1998]] : ''[[Bimboland]]'' d'[[Ariel Zeitoun]] : infirmier * [[1999]] : ''[[Toni (fim, 1999)|Toni]]'' de [[Philomène Esposito]] : Pippo * [[1999]] : ''[[Les Parasites (fim, 1999)|Les Parasites]]'' de [[Philippe de Chauveron]] : l'acteur pas comédien * [[2000]] : ''[[Antilles sur Seine]]'' de [[Pascal Légitimus]] : polisye * [[2002]] : ''[[Fais-moi des vacances]]'' de [[Didier Bivel]] : polisye * [[2002]] : ''[[Monsieur Batignole]]'' de [[Gérard Jugnot]] : gadyen * [[2003]] : ''[[Livraison à domicile (fim)|Livraison à domicile]]'' de [[Bruno Delahaye]] : Tonton Marilyn * [[2004]] : ''[[Malabar Princess]]'' de [[Gilles Legrand]] : bijoutye * [[2005]] : ''[[Espace Détente]]'' de [[Bruno Solo]] ak [[Yvan Le Bolloc'h]] : Bertrand Crépon / Gilbert Crépon * [[2005]] : ''[[Le Courage d'aimer]]'' de [[Claude Lelouch]] : espektatè * [[2005]] : ''[[Le Démon de midi (fim, 2005)|Le Démon de midi]]'' de [[Marie Pascale Osterrieth]] : medsen * [[2006]] : ''[[Écoute le temps]]'' de [[Alanté Kavaïté]] : Msye Viel * [[2008]] : ''[[La Jeune Fille et les Loups]]'' de [[Gilles Legrand]] : jandam * [[2009]] : ''[[Rose et Noir|Rose & Noir]]'' de [[Gérard Jugnot]] : l'artificier * [[2010]] : ''[[Les Aventures extraordinaires d'Adèle Blanc-Sec (fim)|Les Aventures extraordinaires d'Adèle Blanc-Sec]]'' de [[Luc Besson]] : le commissaire de police * [[2010]] : ''[[Tête de turc (film, 2010)|Tête de turc]]'' de [[Pascal Elbé]] : fonksyonè polis * [[2013]] : ''[[Hôtel Normandy]]'' de [[Charles Nemes]] : brigadye chèf * [[2018]] : ''[[Les Tuche 3]]'' d'[[Olivier Baroux]] : minis edikasyon nasyonal == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0545659 Roland Marchisio] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Marchisio, Roland}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1960]] gkeegtbjnalhhkrb5cv5z25m6px5mtt Diskisyon Itilizatè:Hannolans 3 85374 805346 2022-08-21T21:43:40Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: {{byenveni}} --~~~~ wikitext text/x-wiki {{byenveni}} --[[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|diskisyon]]) 21 out 2022 à 21:43 (UTC) kbetku5qmd9rd2f9ed0ssagqyhvc5bt Chevrolet Silverado 0 85375 805355 2022-08-21T22:16:11Z NovoAngelDust 28606 Nouvo paj kreye: */ [[Chevrolet Silverado]] */ wikitext text/x-wiki '''Chevrolet Silverado''' se yon modèl kamyonnèt ke konpayi Ameriken [[Chevrolet]] te vann. Li te kòmanse vann an [[1999]] pou ranplase [[Chevrolet C/K]] epi fè konpetisyon kont [[Ford F-Seri]], li gen yon variant ki rele GMC Sierra, ki te pwodwi pa [[GMC]]. [[Fichye:2014_Chevrolet_Silverado_1500_LTZ_Double_Cab_5.3L_Hagerty_parking_lot,_6.1.19.jpg|vignette|2014 Chevrolet Silverado 1500 LTZ 5.3L doub taksi]] = Istwa = Li te kòmanse pwodiksyon li an 1999 kòm yon ranplasman pou Chevrolet C/K ki te pwodwi an [[1960]] e li te fini an [[1998]], li se konpetisyon [[Ford F-Seri]] ak [[Dodge Ram]]. Nan mwa [[janvye]] [[2022]], Chevrolet Silverado EV te anonse, vèsyon elektrik ki pral vann pita. = Galeri foto = <gallery> Fichye:2003-2005 Chevrolet Silverado -- 09-03-2010.jpg|Premye jenerasyon (1998-2006) Fichye:Chevrolet Silverado Hybrid -- 01-07-2012.jpg|Senkyèm jenerasyon (2006-2013) Fichye:Chevrolet Silverado LTZ Crew Cab 4x4 2014 (12725670333).jpg|Twazyèm jenerasyon (2014-2019) Fichye:2020 Chevrolet Silverado 1500 High Country, front 10.25.20.jpg|Katriyèm jenerasyon (2020-prezan) Fichye:2024 Chevrolet Silverado EV RST First Edition front view.png|Silverado EV (2024) </gallery> = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * {{en}}{{URL|https://www.chevrolet.com/trucks/silverado/1500|Sit entènèt ofisyèl Chevrolet Silverado}} * {{en}}[https://www.gmc.com/trucks/sierra/1500 Sit entènèt ofisyèl GMC Sierra] [[Kategori:Kamyon]] 5vw955uniqrhxkkqsmv9lelwghahjw0 805358 805355 2022-08-21T22:31:10Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:2014_Chevrolet_Silverado_1500_LTZ_Double_Cab_5.3L_Hagerty_parking_lot,_6.1.19.jpg|thumb|right| Chevrolet 2014Silverado 1500 LTZ 5.3L doub taksi]] '''Chevrolet Silverado''' se yon modèl kamyonnèt ke konpayi Ameriken [[Chevrolet]] te vann. Li te kòmanse vann an 1999 pou ranplase Chevrolet C/K epi fè konpetisyon kont [[Ford F-Seri]], li gen yon varyant ki rele GMC Sierra, ki te pwodui pa [[GMC]]. == Istwa == Li te kòmanse pwodiksyon li an 1999 kòm yon ranplasman pou Chevrolet C/K ki te pwodui an 1960 e li te fini an [[1998]]. Li genyen kòm konkiran [[Ford F-Seri]] ak [[Dodge Ram]]. Nan mwa janvye 2022, Chevrolet Silverado EV te anonse, vèsyon elektrik ki pral vann pita. == Galri foto == <gallery> Fichye:2003-2005 Chevrolet Silverado -- 09-03-2010.jpg|Premye jenerasyon (1998-2006) Fichye:Chevrolet Silverado Hybrid -- 01-07-2012.jpg|Senkyèm jenerasyon (2006-2013) Fichye:Chevrolet Silverado LTZ Crew Cab 4x4 2014 (12725670333).jpg|Twazyèm jenerasyon (2014-2019) Fichye:2020 Chevrolet Silverado 1500 High Country, front 10.25.20.jpg|Katriyèm jenerasyon (2020-prezan) Fichye:2024 Chevrolet Silverado EV RST First Edition front view.png|Silverado EV (2024) </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [https://www.chevrolet.com/trucks/silverado/1500 Sitwèb ofisyèl Chevrolet Silverado] [[Kategori:Kamyon]] d3mk6twdrf4v5452zl3euwpmqk2i4a2 805359 805358 2022-08-21T22:32:17Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:2014_Chevrolet_Silverado_1500_LTZ_Double_Cab_5.3L_Hagerty_parking_lot,_6.1.19.jpg|thumb|right| Chevrolet 2014Silverado 1500 LTZ 5.3L doub taksi]] '''Chevrolet Silverado''' se yon modèl kamyonnèt ke konpayi Ameriken [[Chevrolet]] te vann. Li te kòmanse vann an 1999 pou ranplase Chevrolet C/K epi fè konpetisyon kont [[Ford F-Seri]], li gen yon varyant ki rele GMC Sierra, ki te pwodui pa [[GMC (General Motor Company)]]. == Istwa == Li te kòmanse pwodiksyon li an 1999 kòm yon ranplasman pou Chevrolet C/K ki te pwodui an 1960 e li te fini an [[1998]]. Li genyen kòm konkiran [[Ford F-Seri]] ak [[Dodge Ram]]. Nan mwa janvye 2022, Chevrolet Silverado EV te anonse, vèsyon elektrik ki pral vann pita. == Galri foto == <gallery> Fichye:2003-2005 Chevrolet Silverado -- 09-03-2010.jpg|Premye jenerasyon (1998-2006) Fichye:Chevrolet Silverado Hybrid -- 01-07-2012.jpg|Senkyèm jenerasyon (2006-2013) Fichye:Chevrolet Silverado LTZ Crew Cab 4x4 2014 (12725670333).jpg|Twazyèm jenerasyon (2014-2019) Fichye:2020 Chevrolet Silverado 1500 High Country, front 10.25.20.jpg|Katriyèm jenerasyon (2020-prezan) Fichye:2024 Chevrolet Silverado EV RST First Edition front view.png|Silverado EV (2024) </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [https://www.chevrolet.com/trucks/silverado/1500 Sitwèb ofisyèl Chevrolet Silverado] [[Kategori:Kamyon]] ocqw5jmwx1x61ittpfhaq9b5lwbmpwf 805380 805359 2022-08-22T03:39:44Z NovoAngelDust 28606 /* Galri foto */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:2014_Chevrolet_Silverado_1500_LTZ_Double_Cab_5.3L_Hagerty_parking_lot,_6.1.19.jpg|thumb|right| Chevrolet 2014Silverado 1500 LTZ 5.3L doub taksi]] '''Chevrolet Silverado''' se yon modèl kamyonnèt ke konpayi Ameriken [[Chevrolet]] te vann. Li te kòmanse vann an 1999 pou ranplase Chevrolet C/K epi fè konpetisyon kont [[Ford F-Seri]], li gen yon varyant ki rele GMC Sierra, ki te pwodui pa [[GMC (General Motor Company)]]. == Istwa == Li te kòmanse pwodiksyon li an 1999 kòm yon ranplasman pou Chevrolet C/K ki te pwodui an 1960 e li te fini an [[1998]]. Li genyen kòm konkiran [[Ford F-Seri]] ak [[Dodge Ram]]. Nan mwa janvye 2022, Chevrolet Silverado EV te anonse, vèsyon elektrik ki pral vann pita. == Galri foto == <gallery> Fichye:2003-2005 Chevrolet Silverado -- 09-03-2010.jpg|Premye jenerasyon (1998-2006) Fichye:Chevrolet Silverado Hybrid -- 01-07-2012.jpg|Dezyèmman jenerasyon (2006-2013) Fichye:Chevrolet Silverado LTZ Crew Cab 4x4 2014 (12725670333).jpg|Twazyèm jenerasyon (2014-2019) Fichye:2020 Chevrolet Silverado 1500 High Country, front 10.25.20.jpg|Katriyèm jenerasyon (2020-prezan) Fichye:2024 Chevrolet Silverado EV RST First Edition front view.png|Silverado EV (2024) </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [https://www.chevrolet.com/trucks/silverado/1500 Sitwèb ofisyèl Chevrolet Silverado] [[Kategori:Kamyon]] s294ctl0k8gn3m18f0rw58r8k1h0zfo Pedoloji (jewosyans) 0 85376 805363 2022-08-21T22:50:43Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' (du [[grec ancien|grec]] {{grec ancien|πέδον|pédon}}, « sol », ak {{grec ancien|λόγος|lógos}}, « étude ») se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' (du [[grec ancien|grec]] {{grec ancien|πέδον|pédon}}, « sol », ak {{grec ancien|λόγος|lógos}}, « étude ») se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] dl8tannofrr5ji9uioxmwkg4lnmjgtf 805364 805363 2022-08-21T23:12:46Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. Pedoloji egzamine konstitiyan sòl la (mineral, matyè òganik), aranjman yo (gwosè patikil, estrikti, powozite), pwopriyete fizik yo (transfè dlo ak lè), pwopriyete chimik yo (retansyon iyon, [[Potansyèl idwojèn|pH)]]) ak pwopriyete biyolojik yo (aktivite [[mikwo-òganis]]). Li pote dyagnostik sou kalite sòl yo (klasifikasyon) ak dinamik yo (kalite jenèz: [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]]). Li dedwi aplikasyon yo ([[fètilite]]). == Etimoloji == Mo Pedoloji soti nan grèk ansyen πέδον pédon, « sòl » ak λόγος lógos, « etid ». == Istwa == Sol la te etidye depi nan [[Lantikite]] pa Grèk ak Laten yo, epi pa Andalou nan [[Mwayènaj]]. Syans sòl te pran plas nan 16yèm syèk la avèk [[Bernard Palissy]] ak [[Olivier de Serres]] e li devlope nan 18yèm syèk la. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] 34vyq52qfj1ugie18xt6db40o6y7pcq 805365 805364 2022-08-21T23:27:49Z Gilles2014 15418 /* Istwa */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. Pedoloji egzamine konstitiyan sòl la (mineral, matyè òganik), aranjman yo (gwosè patikil, estrikti, powozite), pwopriyete fizik yo (transfè dlo ak lè), pwopriyete chimik yo (retansyon iyon, [[Potansyèl idwojèn|pH)]]) ak pwopriyete biyolojik yo (aktivite [[mikwo-òganis]]). Li pote dyagnostik sou kalite sòl yo (klasifikasyon) ak dinamik yo (kalite jenèz: [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]]). Li dedwi aplikasyon yo ([[fètilite]]). == Etimoloji == Mo Pedoloji soti nan grèk ansyen πέδον pédon, « sòl » ak λόγος lógos, « etid ». == Istwa == Sol la te etidye depi nan [[Lantikite]] pa Grèk ak Laten yo, epi pa Andalou nan [[Mwayènaj]]. Syans sòl te pran plas nan 16yèm syèk la avèk [[Bernard Palissy]] ak [[Olivier de Serres]] e li devlope nan 18yèm syèk la. == Pwofil sòl == Sou yon seksyon vètikal, nou obsève ke sòl la jeneralman konpoze de plizyè kouch orizontal ki sipèpoze yo rele "orizon". Sa yo diferansye pa anpil karakteristik : epesè, koulè, kantite [[sab]], [[limon (wòch)|limon]] ak [[ajil]], konpozisyon chimik, kolonizasyon pa rasin, elatriye. Ansanm orizon yo konstitye yon pwofil sòl. Sa a pwolonje desann nan wòch ki kache a, [[soubasman (pedoloji)|soubasman]] si se vre li orijin sòl ki anlè a. Gen diferan kalite pwofil ki defini plizyè kalite sòl. Pa egzanp : [[kalkozol]], [[podzozol]], [[livizol]]. Klasifikasyon an fèt avèk diferan sistèm entènasyonal tankou "World Soil Reference Base" (WRB) oswa "Référentiel pédologique français" (Referansyèl pedolojik franse) (RP). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] oautghz1es343q7ujprnsljl6adoqeo 805367 805365 2022-08-21T23:33:59Z Gilles2014 15418 /* Pwofil sòl */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. Pedoloji egzamine konstitiyan sòl la (mineral, matyè òganik), aranjman yo (gwosè patikil, estrikti, powozite), pwopriyete fizik yo (transfè dlo ak lè), pwopriyete chimik yo (retansyon iyon, [[Potansyèl idwojèn|pH)]]) ak pwopriyete biyolojik yo (aktivite [[mikwo-òganis]]). Li pote dyagnostik sou kalite sòl yo (klasifikasyon) ak dinamik yo (kalite jenèz: [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]]). Li dedwi aplikasyon yo ([[fètilite]]). == Etimoloji == Mo Pedoloji soti nan grèk ansyen πέδον pédon, « sòl » ak λόγος lógos, « etid ». == Istwa == Sol la te etidye depi nan [[Lantikite]] pa Grèk ak Laten yo, epi pa Andalou nan [[Mwayènaj]]. Syans sòl te pran plas nan 16yèm syèk la avèk [[Bernard Palissy]] ak [[Olivier de Serres]] e li devlope nan 18yèm syèk la. == Pwofil sòl == Sou yon seksyon vètikal, nou obsève ke sòl la jeneralman konpoze de plizyè kouch orizontal ki sipèpoze yo rele "[[Orizon sòl|orizon]]". Sa yo diferansye pa anpil karakteristik : epesè, koulè, kantite [[sab]], [[limon (wòch)|limon]] ak [[ajil]], konpozisyon chimik, kolonizasyon pa rasin, elatriye. Ansanm orizon yo konstitye yon pwofil sòl. Sa a pwolonje desann nan wòch ki kache a, [[soubasman (pedoloji)|soubasman]] si se vre li orijin sòl ki anlè a. Gen diferan kalite pwofil ki defini plizyè kalite sòl. Pa egzanp : [[kalkozol]], [[podzozol]], [[livizol]]. Klasifikasyon an fèt avèk diferan sistèm entènasyonal tankou "World Soil Reference Base" (WRB) oswa "Référentiel pédologique français" (Referansyèl pedolojik franse) (RP). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] lfetypgrttvuss7o7iwqpuihnn76fgv 805368 805367 2022-08-21T23:54:52Z Gilles2014 15418 /* Pwofil sòl */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Soilprofile.PNG|thumb|150px|Egzanp pwofil sòl.]] '''Pedoloji''' se yon syans ki gen objektif pou etidye [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]], setadi fòmasyon ak evolisyon [[sòl]], an patikilye atravè plizyè [[taksonomi sòl]]. Pedoloji egzamine konstitiyan sòl la (mineral, matyè òganik), aranjman yo (gwosè patikil, estrikti, powozite), pwopriyete fizik yo (transfè dlo ak lè), pwopriyete chimik yo (retansyon iyon, [[Potansyèl idwojèn|pH)]]) ak pwopriyete biyolojik yo (aktivite [[mikwo-òganis]]). Li pote dyagnostik sou kalite sòl yo (klasifikasyon) ak dinamik yo (kalite jenèz: [[Pedojenèz (jewoloji)|pedojenèz]]). Li dedwi aplikasyon yo ([[fètilite]]). == Etimoloji == Mo Pedoloji soti nan grèk ansyen πέδον pédon, « sòl » ak λόγος lógos, « etid ». == Istwa == Sol la te etidye depi nan [[Lantikite]] pa Grèk ak Laten yo, epi pa Andalou nan [[Mwayènaj]]. Syans sòl te pran plas nan 16yèm syèk la avèk [[Bernard Palissy]] ak [[Olivier de Serres]] e li devlope nan 18yèm syèk la. == Konsèp ak teknik prensipal == === Sòl === Syantis tè yo rele [[sòl]] oubyen [[tè arab]] desimèt anwo sifas Latè, anjeneral trè vivan ak pore, kote [[plant]] yo pran rasin. Sòl yo fòme apati wòch ki kache kòm rezilta ewozyon ak aktivite [[Edafon|èt vivan sou sifas Latè]]. Pedoloji defini tèm sa a (selon Winfried Blum, 1986, Hochschule Für Bodenkultur, Vyèn) kòm kouch siperyè, apeprè yon mèt epesè an mwayèn, nan sifas terès la ki karakterize pa eleman sa yo : "Soti nan sifas terès la rive nan [[wòch-mè (pedoloji)|wòch-mè]] a, sòl yo lach, pèmeyab, estriktire orizontalman ([[estratigrafi]]), kouch vivan ak reyaktif ki renouvle tèt yo atravè transfòmasyon nan [[Matyè òganik|sibstans òganik]] ak materyèl inòganik – ak apò enèji ak sibstans ki prezan nan [[atmosfè latè|atmosfè a]]. – ak nan ki pwosesis transfòmasyon sa yo kontinye. » === Pwofil sòl === Sou yon seksyon vètikal, nou obsève ke sòl la jeneralman konpoze de plizyè kouch orizontal ki sipèpoze yo rele "[[Orizon sòl|orizon]]". Sa yo diferansye pa anpil karakteristik : epesè, koulè, kantite [[sab]], [[limon (wòch)|limon]] ak [[ajil]], konpozisyon chimik, kolonizasyon pa rasin, elatriye. Ansanm orizon yo konstitye yon pwofil sòl. Sa a pwolonje desann nan wòch ki kache a, [[soubasman (pedoloji)|soubasman]] si se vre li orijin sòl ki anlè a. Gen diferan kalite pwofil ki defini plizyè kalite sòl. Pa egzanp : [[kalkozol]], [[podzozol]], [[livizol]]. Klasifikasyon an fèt avèk diferan sistèm entènasyonal tankou "World Soil Reference Base" (WRB) oswa "Référentiel pédologique français" (Referansyèl pedolojik franse) (RP). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Syans]] epnnk9i5k9fkh3o9ppxp0pbuahqc17x Tè arab 0 85377 805369 2022-08-21T23:57:22Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Tè arab''' se yon tè ki ka raboure oswa kiltive. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Agrikilti]] wikitext text/x-wiki '''Tè arab''' se yon tè ki ka raboure oswa kiltive. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Agrikilti]] bcpjvkjj2bv2jtftrikh1aqi96t7h63 GMC Sierra 0 85378 805379 2022-08-22T03:38:21Z NovoAngelDust 28606 Redireksyon sou [[Chevrolet Silverado]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Chevrolet Silverado]] 2y8s4zzngropyq2yd6kql1pid61y76a Kategori:Machin 14 85379 805381 2022-08-22T06:44:13Z NovoAngelDust 28606 Nouvo Kategori Kreye: */ [[Kategori:Machin]] */ wikitext text/x-wiki [[Kategori:Transpò]] 78yidoaj13281bpp6yqpfpv1ylo6mr1