Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.26
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Gadget
Discussion gadget
Définition de gadget
Discussion définition de gadget
Dominique Batraville
0
13203
805821
773229
2022-08-26T22:53:47Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Dominique Batraville
|foto=
|tèks= Dominique Batraville
|fonksyon=aktè, ekriven
|domèn=sinema, literati
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[20 fevriye]] [[1962]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Frantz Dominique Batraville''', rele '''Dominique Batraville''', ki fèt [[20 fevriye]] [[1962]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ak [[aktè]] [[Ayiti|ayisyen]].
Li ekri woman ak pwezi nan [[kreyòl ayisyen]] ak nan [[lang franse]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
=== Tankou ekriven ===
* [[2004]] : ''L’Ouverture'', Ivry-sur-Seine, [[Frans]], edisyon A3, 39 paj {{ISBN|2-84436-119-6}}
* [[2008]] : ''Pòtre van sèvolan'', [[Pòtoprens]], Ayiti, edisyon Près nasyonal d'Ayiti, koleksyon « Souf nouvo », 57 paj {{ISBN|978-99935-91-02-3}}
* [[2012]] : ''L’Archipel des hommes sans os'', [[Pari]], edisyon Riveneuve, 103 paj {{ISBN|978-2-36013-073-3}}<ref>{{cite web
| title =« L’Archipel des hommes sans os » de Dominique Batraville
| url = http://www.radiotelevisioncaraibes.com/nouvelles/culture/l_archipel_des_hommes_sans_os_de_dominique_batraville.html
| website = Radio Television Caraibes
| date = 28 desanm 2011
| access-date = 3 avril 2014}}</ref>
* [[2014]] : ''L’Ange de charbon'', [[Pari]], edisyon Zulma, 174 paj {{ISBN|978-2-84304-693-3}}
* 2014 : ''Kodvokal'', [[Jakmèl]], Ayiti, edisyon Pulùcia, koleksyon Émile Célestin Mégie, 120 paj {{ISBN|978-99970-4-304-7}}
=== Tankou aktè ===
* 1998 : ''Rois des routes'' de [[Elsie Haas]] (dokimantè)
* [[2002]] : ''[[Royal Bonbon]]'' de [[Charles Najman]] (fim) : Wa Chacha
* 2003 : ''[[Rara]]'' de Guillaume Pradère-Niquet
* 2003 : ''Toussaint Louverture par devoir de mémoire''
* 2004 : ''L’Évangile du Cochon créole'' de [[Michelange Quay]] (kout fim)
* 2004 : ''Haïti, la fin des chimères'' de [[Charles Najman]] (fim)
* 2004 : ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'' de [[Laurent Lutaud]] (dokimantè)
* 2004 : ''La triste fin de Blaise St Christophe'' de [[Marc Barratet]] Apsita Bertholet (kout fim)
* 2004 : ''La boîte noire d’Haïti'' d’[[Alain Daniel]] (seri kout fim reyalize ann Ayiti de 1998 a 2003; fim eksperimantasyon nan kad Bisantenè Ayiti)
* 2005 : ''La danse des pieds'' de [[Dominique Batraville]] ak [[Kendy Vérilus]] (kout fim), enspire ''Bon Nouvèl'' de James Noël (Haïti,
* 2011 : ''Élégie de Port-au-Prince'' de [[Aïda Maigre-Touchet]] (kout fim)
* 2018 : ''Les Flâneries du voyant'' de [[Aïda Maigre-Touchet]]. (dokimantè)
== Fim anlè Dominique Batraville ==
* 2011 : ''Élégie de Port-au-Prince. Bal(l)ade du poète Dominique Batraville dans les ruines de la capitale haïtienne'', d’Aïda Maigre-Touchet
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.imdb.com/name/nm1212477/ Dominique Batraville] sou IMDb
* [http://ile-en-ile.org/batraville/ Dominique Batraville] sou ile.en.ile
{{DEFAULTSORT:Batraville, Dominique}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1962]]
4tux902r7cldhlplz58lztobrcop71u
Louis Joseph Janvier
0
13278
805809
683398
2022-08-26T21:46:05Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs''
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens''
* 1884 :''L'Égalité des races''
== Referans ==
* [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi]
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
2r50y4wum66xprxh2y09xdsuqsik9rr
805810
805809
2022-08-26T22:00:22Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil|passage=La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
== Referans ==
* [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi]
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
0os06qnqzkq5pszr5ls7yv1omh3hq97
805811
805810
2022-08-26T22:02:46Z
Gilles2014
15418
/* Esè */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
* [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi]
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
p6mvvcaaqkckbjy5co59k0cx0owsxa7
805812
805811
2022-08-26T22:05:44Z
Gilles2014
15418
/* Referans */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
bdqfohma61tk5tdoe6gc3vg0ufrxm3p
805814
805812
2022-08-26T22:12:35Z
Gilles2014
15418
/* Biyografi */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan Lille.
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
rl0ki2s8fnch8ailicoiqz2vy98r0so
805815
805814
2022-08-26T22:19:20Z
Gilles2014
15418
/* Biyografi */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan Lille.
Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884).
Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik.
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
sa1xbecufrom1nm4kw0xifzjw7b8d07
805816
805815
2022-08-26T22:20:25Z
Gilles2014
15418
/* Biyografi */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan [[Lil]].
Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884).
Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik.
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
2zbm66a8b1gad09ihtwez0ir4tqia0y
805817
805816
2022-08-26T22:24:06Z
Gilles2014
15418
/* Biyografi */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Louis Joseph Janvier
|foto= Louis-Joseph Janvier.gif
|tèks= Louis Joseph Janvier
|fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat
|domèn=literati, diplomasi, istoryen
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[7 me]] [[1855]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]]
|lye lanmò= [[Pari]]
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884)
|nòt=
}}
'''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan [[Lil]].
Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884).
Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik.
Li retounen Ayiti an 1905.
An 1908, li te yon kandida san siksè pou majistra Pòtoprens.
Li retounen pou dirije legasyon Ayiti nan kapital angle a. Finalman li te nonmen nan yon pòs nan Pari. Li te mouri la 24 mas 1911.
== Zèv li yo ==
=== Esè ===
* 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref>
* 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882.
* 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)''
* 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884.
* 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884.
* 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>.
* 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973.
* 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977.
* 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905.
* 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906.
* 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908.
=== Woman ===
* 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884.
* 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org
{{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1855]]
[[Kategori:Lanmò 1911]]
45xamfw2cec54a2l6nifov9gzfmp07s
Eta
0
14165
805781
705164
2022-08-26T17:06:53Z
MoxxieHidrocalido1
28648
/* Tradiksyon */Ajoute Enfòmasyon
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
Eta, Yon peyi endepan ki gen yon gouvènman avèk chèf tankou yon prezidan ap dirije li. Jan yon bagay ye: sante, karaktè, kalite li. [[étâ|Leta]].
== Tradiksyon ==
*[[Lòt kreyòl]]:
*[[franse|Franse]]: État
*[[angle|Angle]]: State
*[[alman|Alman]]: Staat
*[[panyòl|Panyòl]]: Estado
== Istwa ==
Istwa mo sa
== referans ==
== Kèk lyen ==
0vap341jsm1eae2jk9mm70m01tl7tlq
805791
805781
2022-08-26T19:37:57Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
'''Eta''' oubyen '''Leta''' a gen plizyè sans ː sosyolojik, òganizasyonèl, jiridik.
Nan nivo sosyolojik, se lè sa a yon popilasyon ki ap viv sou yon teritwa detèmine e ki dirije pa yon gouvènman.
Nan nivo òganizasyonèl, Leta a se yon fòm òganizasyon ke sosyete a itilize pou oryante ak jere tèt li. Leta deziyen tou yon gwoup moun ki dakò enpoze yon lòd sou tèt yo nan sèten kondisyon.
Soti nan yon pwennvi jiridik, "Leta a ka konsidere kòm yon seri pouvwa otorite ak kontrent kolektif ke nasyon an gen sou sitwayen ak moun nan lide pou fè sa yo rele enterè jeneral la domine, ak yon nyans etik la byen piblik oswa byen komen".
Legalman ak selon lwa entènasyonal, yon Eta souveren konsidere kòm limite pa fwontyè teritwa etabli, nan ki lwa li yo aplike nan yon popilasyon pèmanan, epi kòm konsiste de enstitisyon atravè ki egzèse otorite ak pouvwa efektif. Lejitimite otorite sa a ta dwe baze sou prensip - omwen pou Leta yo ki pretann demokratik - sou souverènte pèp la oswa nasyon an.
Jan yon bagay ye: sante, karaktè, kalite li.
== Tradiksyon ==
*[[Lòt kreyòl]]:
*[[franse|Franse]]: État
*[[angle|Angle]]: State
*[[alman|Alman]]: Staat
*[[panyòl|Panyòl]]: Estado
== Etimoloji ==
"Eta" soti nan laten "status", ki sòti nan vèb "stare" ki vle di nan premye sans "kanpe", ak nan sans figire "pozisyon an".
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
kx2iigjhkc093rts5cfmzt1kdgzemlu
Tikè
0
15304
805782
797154
2022-08-26T17:08:18Z
MoxxieHidrocalido1
28648
/* Tradiksyon */Ajoute Enfòmasyon
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
Tikè, Jan yon moun rele mennaj li pou montre mennaj la li enpòtan pou li tankou kè li. Yon moso papye yon moun resevwa ki bay li yon otorizasyon pou yon kòb li peye yon moun, yon konpayi.
== Tradiksyon ==
*[[Lòt kreyòl]]:
*[[franse|Franse]]: Billet
*[[angle|Angle]]: Ticket
*[[alman|Alman]]: Fahrkarte
*[[panyòl|Panyòl]]: Boleto
== Istwa ==
Istwa mo sa
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
65fmso7rmx21v29yn8qr8qard1ticd3
805792
805782
2022-08-26T19:47:19Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
'''Tikè''' se yon moso papye yon moun resevwa ki bay li yon otorizasyon pou yon kòb li peye yon moun, yon konpayi.
* Jan yon moun rele mennaj li pou montre mennaj la li enpòtan pou li tankou kè li.
== Tradiksyon ==
*[[Lòt kreyòl]]:
*[[franse|Franse]]: Billet
*[[angle|Angle]]: Ticket
*[[alman|Alman]]: Fahrkarte
*[[panyòl|Panyòl]]: Boleto
== Istwa ==
Istwa mo sa
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
gj4dw0h1p564chy9u9qbq3tiptmi4r4
Charles Najman
0
16062
805818
685591
2022-08-26T22:36:50Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Charles Najman
|foto=Charles-Najman-4-F%C3%A9vrier-2015-Espace-Saint-Michel-Paris.jpg
|tèks= Charles Najman (2015)
|fonksyon=ekriven, reyalizatè
|domèn=literati, sinema
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[17 avril]] [[1956]]
|lye nesans=
|peyi nesans=
|dat lanmò= [[18 jiyè]] [[2016]]
|lye lanmò= Bagnolet
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= franse
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Najman''', ki fèt [[17 avril]] [[1956]] epi ki mouri [[18 jiyè]] [[2016]] nan Bagnolet ([[Frans]]), se yon [[ekriven]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
* ''Haïti, Dieu seul me voit'' (resi)
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* (en) [http://www.imdb.com/name/nm0619882/ Charles Najman] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Najman, Charles}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven franse]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1956]]
qupdqqb2avbvc8s06q2loditvng3od2
805819
805818
2022-08-26T22:41:56Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= Charles Najman
|foto=Charles-Najman-4-F%C3%A9vrier-2015-Espace-Saint-Michel-Paris.jpg
|tèks= Charles Najman (2015)
|fonksyon=ekriven, reyalizatè
|domèn=literati, sinema
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[17 avril]] [[1956]]
|lye nesans=
|peyi nesans=
|dat lanmò= [[18 jiyè]] [[2016]]
|lye lanmò= Bagnolet
|peyi lanmò= [[Frans]]
|nasyonalite= franse
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Najman''', ki fèt [[17 avril]] [[1956]] epi ki mouri [[18 jiyè]] [[2016]] nan Bagnolet ([[Frans]]), se yon [[ekriven]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
*Dat enpòtan yo
== Zèv li yo ==
=== Tankou reyalizatè ===
* [[1996]] : ''[[La mémoire est-elle soluble dans l'eau ?]]''
* [[1999]] : ''[[Les Illuminations de Mme Nerval]]'' (TV)
* [[2002]] : ''[[Royal Bonbon]]''
* [[2004]] : ''[[Haïti: la fin des chimères ?]]''
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]''
=== Tankou ekriven ===
* 1979 : ''La Police des images'' pa Charles Najman ak Nicolas Tourliere, Encre édition, Pari, {{ISBN|2864180464}}, {{ISBN|9782864180463}}
* 1995 : ''Haïti, Dieu seul me voit'', resi, Le Nadir, Balland, Pari, {{ISBN| 2-7158-1077-6}}
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* (en) [http://www.imdb.com/name/nm0619882/ Charles Najman] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Najman, Charles}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven franse]]
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1956]]
puitvhcyu3gucpmad21z6x25h05fkmk
Émile Nau
0
16117
805800
730002
2022-08-26T20:27:12Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=
|domèn=
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], ekriven ak politisyen ayisyen.
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
ci0vblkau47b5pst7g72yydnk6hkt7y
805801
805800
2022-08-26T20:43:09Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
fcjdh55y0dmi3hssbdxy3dursim068d
805802
805801
2022-08-26T20:47:48Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
5bh615rviir3bb1n5hzyuh3omq3lrqn
805803
805802
2022-08-26T20:50:57Z
Gilles2014
15418
/* Biyografi */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
om0sbvhqmidkcxldmfetd20ac9v5pe3
805804
805803
2022-08-26T20:53:59Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
Li se ko-manm fondatè senak womantik.
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
s1mdta66fvtctbjkxr7zlykp1vjuiy8
805805
805804
2022-08-26T20:59:12Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
Li se ko-manm fondatè senak womantik.
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/14278/charles-emile-nau-lodyssee-tragique-des-aborigenes-dhaiti
|title=Charles Emile Nau: l'odyssée tragique des aborigènes d'Haïti
|author=
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=13 me 2005
|access-date=26 out 2022}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
9ff5nq88qoi95cby72sgv5jpyf4ue1y
805808
805805
2022-08-26T21:32:14Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Émile Nau
|foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png
|tèks= Émile Nau
|fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen
|domèn=literati, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]]
|lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi lanmò= Ayiti]]
|nasyonalite= ayisyen
|zèv=
|nòt=
}}
'''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]].
Li se ko-manm fondatè senak womantik.
== Biyografi ==
Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou.
Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837.
Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]].
== Zèv li yo ==
* 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/14278/charles-emile-nau-lodyssee-tragique-des-aborigenes-dhaiti
|title=Charles Emile Nau: l'odyssée tragique des aborigènes d'Haïti
|author=Maxime Melay
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=13 me 2005
|access-date=26 out 2022}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Nau, Emile}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Politik]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1812]]
[[Kategori:Lanmò 1860]]
ld0e7cokp7vdeo6cgr2zk8wu1tw55sn
Carl-Frederic Behrmann
0
17427
805842
788487
2022-08-27T11:56:32Z
96.20.236.132
wikitext
text/x-wiki
{{mizisyen
|non=Behrmann Carl Fredric
|foto=
|tèks= Behrmann Carl Fredric
|dat nesans= [[1e me]] [[1978]]
|lye nesans=
|peyi nesans=Ayiti
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv=
|nòt=
|gwoup=
|mizik= [[konpa]]
|enstriman=
}}
'''Carl-Frederic Behrmann''', ki fèt [[1e me]] [[1978]], se yon atis [[konpa]] [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Li se pwopriyetè a Baoli Records.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:Behrmann, Carl-Frederic}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Mizik]]
[[Kategori:Mizisyen]]
[[Kategori:Mizisyen ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
h19nks1735jqp8mzv9senxtfn3azpyx
Tequixquiac
0
61532
805795
677645
2022-08-26T19:53:40Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Tequixquiac Edomex Region XVI.png|thumb|200px|right|Kat jewografik komin nan]]
'''Tequixquiac''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[Santiago Tequixquiac]].
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Komin nan Meksik]]
jnhwpph1ymg8c461ubydnzc1d66zei4
Hueypoxtla (komin)
0
62080
805793
679285
2022-08-26T19:49:56Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Zumpango Edomex Region XVI.png|thumb|200px|left|Panorama du Komin]]
'''Hueypoxtla''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[San Andrés Jaltenco]].
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Komin nan Meksik]]
apqm3rxdvbpudmvxssyukyvp1tz9wdk
805794
805793
2022-08-26T19:50:13Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Zumpango Edomex Region XVI.png|thumb|200px|right|Panorama du Komin]]
'''Hueypoxtla''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[San Andrés Jaltenco]].
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Komin nan Meksik]]
tbdo06owh2jaebg8ja7lfok0xuyc77s
La usurpadora (telenovela, 1998)
0
67984
805788
805778
2022-08-26T19:06:20Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:La Usurpadora Televisa 1998-Logo.png|thumb|200px|La Usurpadora]]
'''''La usurpadora''''' (an franse : ''L'Usurpatrice'') se yon [[telenovela]] [[Meksik|meksiken]] reyalize pa Salvador Mejia Alejandre ak difize nan lane 1998 pa [[Televisa]].
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
* [[Gabriela Spanic]] kòm Paulina Martínez y Paola Montaner de Bracho
* [[Fernando Colunga]] kòm Carlos Daniel Bracho
* [[Libertad Lamarque]] kòm Abuela Piedad Vda. De Bracho
* [[Arturo Peniche]] kòm Lic. Edmundo Serrano
* [[Chantal Andere]] kòm Estefanía Bracho de Montero
* [[Juan Pablo Gamboa]] kòm Guillermo "Willy" Montero
* [[Dominika Paleta]] kòm Gema Durán Bracho
* [[Marcelo Buquet]] kòm Rodrigo Bracho
* [[Jessica Jurado]] kòm Patricia de Bracho
* [[Paty Díaz]] kòm Lalita
* [[Alejandro Ruiz]] kòm Leandro Gómez
* [[Anastasia (aktriz)|Anastasia]] kòm Viviana Carrillo
* [[Antonio De Carlo]] kòm Osvaldo Reséndiz
* [[Magda Guzmán]] kòm Fidelina
* [[Nuria Bages]] kòm Paula Martínez
* [[Ninón Sevilla]] kòm Cachita Cienfuegos
* [[Giovan D'Angelo]] kòm Donato D'Angeli
* [[María Luisa Alcalá]] kòm Filomena Tamayo
* [[Tito Guízar]] kòm Don Panchito
* [[Enrique Lizalde]] kòm Alessandro Farina
* [[Silvia Derbez]] kòm Chabela Rojas
* [[Silvia Caos]] kòm Cenobia Rojas
* [[Irán Eory]] kòm Lourdes de Reséndiz
* [[René Muñoz]] kòm Luis Felipe Benítez "El Mojarras"
* [[Mario Carballido]] kòm Amador
* [[Adriana Fonseca]] kòm Verónica Soriano
* [[Jaime Garza]] kòm Comandante Merino
* [[Azela Robinson]] kòm Elvira Flores
* [[Miguel de León]] kòm Douglas Maldonado
* [[Meche Barba]] kòm Abigail Rosales
* [[Rafael Amador]] kòm Dr. Galicia
* [[Miguel Córcega]] kòm Braulio
* [[Rebeca Manríquez]] kòm Genoveva Sarmiento "La Tamales"
* [[Maricruz Nájera]] kòm Emiliana
* [[Angelina Peláez]] kòm Ricarda
* [[María Solares]] kòm Lisette Bracho
* [[Humberto Elizondo]] kòm Silvano Piña
* [[Joemy Blanco]] kòm Clemencia
* [[Andrea García]] kòm Celia Alonso
* [[Eduardo Luna]] kòm Mauricio Arteaga
* [[Sergio Miguel]] kòm Carlitos Bracho
* [[Sara Montes]] kòm Eloína
* [[Adriana Nieto]] kòm Beatriz
* [[Jessica Salazar]] kòm Isabel Vidal
* [[Laura Zapata]] kòm Fiscal Zoraida Zapata
* [[Renata Flores]] kòm Estela
* [[Consuelo Duval]] kòm Macrina Olvera
* [[Gloria Morell]] kòm Doña Zenaida
* [[Melba Luna]] kòm Doña Francisca Reséndiz
* [[Julio Monterde]] kòm Dr. Peraza
* [[Mario Cimarro]] kòm Luciano Alcántara
* [[Héctor Álvarez]] kòm Fermín
* [[Claudia Castillo]] kòm Magnolia
* [[Nayeli Dainzú]] kòm Pituca
* [[Jesús Lara]] kòm Felipe
* [[Pedro Sicard]] kòm Memo
* [[Emiliano Lizárraga]] kòm Pedro
* [[Gabriela Tavela]] kòm Olinda
* [[Irma Torres]] kòm Eulalia
* [[Fernando Torres Lapham]] kòm Doktè Fulgencio Mendive
* [[Eduardo Rivera]] kòm Larry
* [[Gabriela Carvajal]] kòm Adela
* [[Ricardo Hernández]] kòm Sekretè
* [[Javier Herranz]] kòm Doktè Varela
* [[Raquel Morell]] kòm Carolina Carrillo
* [[Óscar Morelli]] kòm Juez Castro
* [[Adalberto Parra]] kòm Administratè Klèb "La Joya de Cancún"
* [[Héctor Parra]] kòm Lic. Juan Manuel Montesinos
* [[Esther Rinaldi]] kòm Fabiola de Alcántara
* [[Fernando Sáenz]] kòm Lic. Mayo
* [[Claudia Vega]] kòm Olivia
* [[María Morena]] kòm Ranplasant Gabriela Spanic
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt0211878/ ''La usurpadora''] sou IMDb
[[Kategori:1998]]
[[Kategori:Televizyon]]
[[Kategori:Telenovela]]
[[Kategori:Telenovela meksiken]]
qhupugixlqk7xtgho7jrstjvc813rq5
Royal Bonbon
0
76246
805820
773225
2022-08-26T22:47:17Z
Gilles2014
15418
/* Rezime */
wikitext
text/x-wiki
'''''Royal Bonbon''''' se yon [[Sinema franse|fim franse]]-[[Sinema kanadyen|kanadyen]]-[[Sinema ayisyen|ayisyen]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2002]].
== Rezime ==
Yon moun mizerab ap mache nan lari Okap ap reve wayòm imajinè li. Li panse li se wa Christophe, ansyen souveren kaprisye nan peyi a, ansyen esklav ak liberatè Ayiti an 1804. Chase soti nan vil la, "Wa Chacha", jan yo rele li, pran refij nan gwo kraze palè Sans Souci an konpanyi Thimothée, yon gason lari li pran anba zèl li. La, li rekonstitye yon lakou ki pa bon ak gouvènen pa absid la.
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
* [[Dominique Batraville]] kòm « Wa Chacha »
* [[Erol Josué]] kòm Nibo-Romaine
* Anne-Louise Mesadieu kòm « rèn »
* Verlus Delorme kòm Timothée
* Ambroise Thomson kòm Valentin
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=tt0318032 ''Royal Bonbon''] sou IMDb
[[Kategori:2002]]
[[Kategori:Sinema]]
[[Kategori:Fim]]
[[Kategori:Fim franse]]
[[Kategori:Fim kanadyen]]
[[Kategori:Fim ayisyen]]
gfopo7dlczodzpnrmdax3tp5wxgme6d
Ariel Henry
0
79568
805780
789199
2022-08-26T15:11:38Z
Lochard17
28661
Correction de certaines informations
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non= DÉMOSTHÈNE Lochard
|foto= Lochard Démosthène .jpg
|tèks=DÉMOSTHÈNE Lochard
|fonksyon=Informaticien, Mizisyen
|domèn=Informatique, Musique
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[11 Décembre]] [[2001]]
|lye nesans= Cap-Haïtien
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=ayisyen
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''DEMOSTHENE Lochard''', ki fèt [[11 Desanm]] [[2001]], se yon enfomatisyen, Mizisyen e Otè [[Ayiti|ayisyen]].
== Biyografi ==
Ariel Henry te resevwa yon fòmasyon kòm yon doktè nan newofizyoloji ak newopatoloji nan fakilte a nan Medsin nan Montpellier. Li se yon pwofesè [[Inivèsite|Inivèsite]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230251/qui-est-ariel-henry-le-nouveau-premier-ministre-de-jovenel-moise|title=Qui est Ariel Henry, le nouveau premier ministre de Jovenel Moïse?|last=|date=|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste Haiti|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Jiskan 2014, li te nan pati politik [[Inite]].
Aprè koudeta 2004 kont Prezidan [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]], li te patisipe nan "Konsèy saj" ki responsab pou nonmen yon chèf gouvènman. <ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|url=https://www.humanite.fr/haiti-un-gouvernement-consensuel-sous-tutelle-714972|title=Haïti. Un « gouvernement consensuel » sous tutelle|author=Rosa Moussaoui|date=20 jiyè 2021|website=humanite.fr|publisher=L'Humanité|access-date=}}</ref>
Apre li te yon manm nan kabinè a nan Ministè Lasante a, li pran tèt la. Epi li te vin Minis enteryè a depi mwa janvye jiska mwa septanm 2015, epi, Minis Afè Sosyal ak Travay ant mwa septanm 2015 ak mwa mas 2016 anba prezidans [[Michel Martelly]].
Aprè demisyon [[Joseph Jouthe]], yo te nonmen li [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] sou 5 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/guyane/ariel-henry-nomme-premier-ministre-du-gouvernement-d-haiti-1052860.html|title=Ariel Henry nommé Premier Ministre du gouvernement d'Haïti|last=Lindy Nedan|date=6 jiyè 2021|publisher=Guyane la 1ère|website=la1ere.francetvinfo.fr|access-date=6 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/martinique/le-dr-ariel-henry-nomme-premier-ministre-d-haiti-1052905.html|title=Le Dr. Ariel Henry nommé Premier ministre d'Haïti|last=Karl Sivatte|date=6 jiyè 2021|year=|website=Martinique la 1ère|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Li dwe pran devwa li sou 7 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lalibre.be/international/amerique/assassinat-du-president-haitien-jovenel-moise-haiti-demande-a-washington-l-envoi-de-troupes-trois-autres-individus-arretes-60e93601d8ad581ce13d7519|title=Assassinat du président haïtien Jovenel Moïse: un président par intérim choisi par le Sénat|last=La Libre.be|website=LaLibre.be|date=10 jiyè 2021|access-date=10 jiyè 2021}}</ref>
7 jiyè 2021, yo [[Asasina Jovenel Moïse|asasinen]] [[Jovenel Moïse|Prezidan Jovenel Moïse]].<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://www.lefigaro.fr/international/haiti-le-premier-ministre-annonce-l-assassinat-du-president-moise-par-un-commando-arme-20210707
|title=Haïti : le premier ministre annonce l'assassinat du président Jovenel Moïse par un commando armé
|author=
|publisher=Le Figaro
|website=lefigaro.fr
|date=
|access-date=7 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://balistrad.com/haiti-jovenel-moise-assassinat/|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Haïti sombre un peu plus dans le chaos|last=|date=7 jiyè 2021|website=Balistrad|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Nan dat 8 jiyè 2021, Henry konsidere tèt li yo dwe Premye Minis la nan biwo.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230284/claude-joseph-nest-pas-premier-ministre-il-fait-partie-de-mon-gouvernement-affirme-ariel-henry|title=« Claude Joseph n’est pas Premier ministre, il fait partie de mon gouvernement », affirme Ariel Henry|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Sou 9 jiyè 2021, se Prezidan Sena a [[Joseph Lambert (politisyen)|Joseph Lambert]] ki nonmen pa yon rezolisyon Sena a pou ranplase Jovenel Moïse sou yon baz pwovizwa.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rtbf.be/info/monde/detail_assassinat-de-jovenel-moise-joseph-lambert-choisi-par-le-senat-pour-le-poste-de-president-par-interim?id=10801715|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Joseph Lambert choisi par le Sénat pour le poste de président par intérim|date=10 jiyè 2021|website=rtbf.be}}</ref> Desizyon sa a sipòte pa anpil pati palmantè, ki gen ladan PTHK. Ariel Henry konfime tou kòm Premye Minis.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230326/des-partis-de-lopposition-et-le-phtk-se-mettent-daccord-pour-faire-de-joseph-lambert-le-remplacant-de-jovenel-moise-assassine|title=Des partis de l'opposition et le PHTK se mettent d'accord pour faire de Joseph Lambert le remplaçant de Jovenel Moïse assassiné|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=10 jiyè 2021}}.</ref> Envestiti Lambert a, planifye pou 10 jiyè 2021, finalman ranvwaye<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20210711-ha%C3%AFti-toujours-sans-pr%C3%A9sident-par-int%C3%A9rim-en-plein-chaos-politique|title=Haïti: Martine Moïse appelle à «continuer le combat» de son mari, en plein chaos politique|last=|website=RFI|publisher=RFI|date=11 jiyè 2021|access-date=11 jiyè 2021}}</ref> sou demann [[Etazini]].<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2021/07/19/world/americas/claude-joseph-haiti-stepping-down.html|title=Haiti, Urged by Foreign Powers, Announces New Government|last=Porter|first=Catherine|last2=Isaac|first2=Harold|date=19 jiyè 2021|website=nytimes.com|publisher=The New York Times|access-date=20 jiyè 2021|last3=Crowley|first3=Michael}}</ref>
Henry te sipòte pa Gwoup Nwayo a, ki fèt ak [[Almay]], [[Brezil]], [[Kanada]], [[Espay]], [[Etazini]], [[Frans|Lafrans]], [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an,]] ak anvwaye ki soti nan [[Òganizasyon Eta Ameriken|Oganizasyon Eta Ameriken yo]] ak [[ONI|Nasyonzini]].<ref name=":0"/>
Li te fòme gouvènman li an sou 19 jiyè.<ref>{{Cite web|url=https://www.parismatch.com/Actu/International/Ariel-Henry-nouveau-Premier-ministre-haitien-promet-l-ordre-et-des-elections-1749393|title=Ariel Henry, nouveau Premier ministre haïtien, promet l'ordre et des élections|last=Paris Match|date=|website=parismatch.com|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> Li pran travay li nan 20 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2021/07/21/le-nouveau-premier-ministre-haitien-a-pris-officiellement-ses-fonctions_6088969_3210.html|title=Le nouveau premier ministre haïtien a pris officiellement ses fonctions|last=|date=21 jiyè 2021|website=Le Monde.fr|publisher=Le Monde|issn=1950-6244|access-date=21 jiyè 2021}}</ref>
== Gade tou ==
* [[Jovenel Moïse]]
* [[Premye Minis Ayiti]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:Henry, Ariel}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Premye Minis ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1949]]
g75uujz0m1uur3rjjy4unn7raplqtbj
805790
805780
2022-08-26T19:09:02Z
Gilles2014
15418
Revoke edisyon pa [[Special:Contributions/Lochard17|Lochard17]] ([[User talk:Lochard17|Diskite]]) ; retounen na n dènye vèsyon pa [[User:Aurelio de Sandoval|Aurelio de Sandoval]]
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Ariel Henry
|foto= Ariel Henry conference.jpg
|tèks=Ariel Henry
|fonksyon=chirijyen, politisyen
|domèn=chiriji, politik
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[6 novanm]] [[1949]]
|lye nesans=
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite=ayisyen
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Ariel Henry''', ki fèt [[6 novanm]] [[1949]], se yon politisyen [[Ayiti|ayisyen]]. Li [[Premye Minis Ayiti]] depi 20 jiyè 2021.
== Biyografi ==
Ariel Henry te resevwa yon fòmasyon kòm yon doktè nan newofizyoloji ak newopatoloji nan fakilte a nan Medsin nan Montpellier. Li se yon pwofesè [[Inivèsite|Inivèsite]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230251/qui-est-ariel-henry-le-nouveau-premier-ministre-de-jovenel-moise|title=Qui est Ariel Henry, le nouveau premier ministre de Jovenel Moïse?|last=|date=|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste Haiti|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Jiskan 2014, li te nan pati politik [[Inite]].
Aprè koudeta 2004 kont Prezidan [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]], li te patisipe nan "Konsèy saj" ki responsab pou nonmen yon chèf gouvènman. <ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|url=https://www.humanite.fr/haiti-un-gouvernement-consensuel-sous-tutelle-714972|title=Haïti. Un « gouvernement consensuel » sous tutelle|author=Rosa Moussaoui|date=20 jiyè 2021|website=humanite.fr|publisher=L'Humanité|access-date=}}</ref>
Apre li te yon manm nan kabinè a nan Ministè Lasante a, li pran tèt la. Epi li te vin Minis enteryè a depi mwa janvye jiska mwa septanm 2015, epi, Minis Afè Sosyal ak Travay ant mwa septanm 2015 ak mwa mas 2016 anba prezidans [[Michel Martelly]].
Aprè demisyon [[Joseph Jouthe]], yo te nonmen li [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] sou 5 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/guyane/ariel-henry-nomme-premier-ministre-du-gouvernement-d-haiti-1052860.html|title=Ariel Henry nommé Premier Ministre du gouvernement d'Haïti|last=Lindy Nedan|date=6 jiyè 2021|publisher=Guyane la 1ère|website=la1ere.francetvinfo.fr|access-date=6 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/martinique/le-dr-ariel-henry-nomme-premier-ministre-d-haiti-1052905.html|title=Le Dr. Ariel Henry nommé Premier ministre d'Haïti|last=Karl Sivatte|date=6 jiyè 2021|year=|website=Martinique la 1ère|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Li dwe pran devwa li sou 7 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lalibre.be/international/amerique/assassinat-du-president-haitien-jovenel-moise-haiti-demande-a-washington-l-envoi-de-troupes-trois-autres-individus-arretes-60e93601d8ad581ce13d7519|title=Assassinat du président haïtien Jovenel Moïse: un président par intérim choisi par le Sénat|last=La Libre.be|website=LaLibre.be|date=10 jiyè 2021|access-date=10 jiyè 2021}}</ref>
7 jiyè 2021, yo [[Asasina Jovenel Moïse|asasinen]] [[Jovenel Moïse|Prezidan Jovenel Moïse]].<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://www.lefigaro.fr/international/haiti-le-premier-ministre-annonce-l-assassinat-du-president-moise-par-un-commando-arme-20210707
|title=Haïti : le premier ministre annonce l'assassinat du président Jovenel Moïse par un commando armé
|author=
|publisher=Le Figaro
|website=lefigaro.fr
|date=
|access-date=7 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://balistrad.com/haiti-jovenel-moise-assassinat/|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Haïti sombre un peu plus dans le chaos|last=|date=7 jiyè 2021|website=Balistrad|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Nan dat 8 jiyè 2021, Henry konsidere tèt li yo dwe Premye Minis la nan biwo.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230284/claude-joseph-nest-pas-premier-ministre-il-fait-partie-de-mon-gouvernement-affirme-ariel-henry|title=« Claude Joseph n’est pas Premier ministre, il fait partie de mon gouvernement », affirme Ariel Henry|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Sou 9 jiyè 2021, se Prezidan Sena a [[Joseph Lambert (politisyen)|Joseph Lambert]] ki nonmen pa yon rezolisyon Sena a pou ranplase Jovenel Moïse sou yon baz pwovizwa.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rtbf.be/info/monde/detail_assassinat-de-jovenel-moise-joseph-lambert-choisi-par-le-senat-pour-le-poste-de-president-par-interim?id=10801715|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Joseph Lambert choisi par le Sénat pour le poste de président par intérim|date=10 jiyè 2021|website=rtbf.be}}</ref> Desizyon sa a sipòte pa anpil pati palmantè, ki gen ladan PTHK. Ariel Henry konfime tou kòm Premye Minis.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230326/des-partis-de-lopposition-et-le-phtk-se-mettent-daccord-pour-faire-de-joseph-lambert-le-remplacant-de-jovenel-moise-assassine|title=Des partis de l'opposition et le PHTK se mettent d'accord pour faire de Joseph Lambert le remplaçant de Jovenel Moïse assassiné|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=10 jiyè 2021}}.</ref> Envestiti Lambert a, planifye pou 10 jiyè 2021, finalman ranvwaye<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20210711-ha%C3%AFti-toujours-sans-pr%C3%A9sident-par-int%C3%A9rim-en-plein-chaos-politique|title=Haïti: Martine Moïse appelle à «continuer le combat» de son mari, en plein chaos politique|last=|website=RFI|publisher=RFI|date=11 jiyè 2021|access-date=11 jiyè 2021}}</ref> sou demann [[Etazini]].<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2021/07/19/world/americas/claude-joseph-haiti-stepping-down.html|title=Haiti, Urged by Foreign Powers, Announces New Government|last=Porter|first=Catherine|last2=Isaac|first2=Harold|date=19 jiyè 2021|website=nytimes.com|publisher=The New York Times|access-date=20 jiyè 2021|last3=Crowley|first3=Michael}}</ref>
Henry te sipòte pa Gwoup Nwayo a, ki fèt ak [[Almay]], [[Brezil]], [[Kanada]], [[Espay]], [[Etazini]], [[Frans|Lafrans]], [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an,]] ak anvwaye ki soti nan [[Òganizasyon Eta Ameriken|Oganizasyon Eta Ameriken yo]] ak [[ONI|Nasyonzini]].<ref name=":0"/>
Li te fòme gouvènman li an sou 19 jiyè.<ref>{{Cite web|url=https://www.parismatch.com/Actu/International/Ariel-Henry-nouveau-Premier-ministre-haitien-promet-l-ordre-et-des-elections-1749393|title=Ariel Henry, nouveau Premier ministre haïtien, promet l'ordre et des élections|last=Paris Match|date=|website=parismatch.com|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> Li pran travay li nan 20 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2021/07/21/le-nouveau-premier-ministre-haitien-a-pris-officiellement-ses-fonctions_6088969_3210.html|title=Le nouveau premier ministre haïtien a pris officiellement ses fonctions|last=|date=21 jiyè 2021|website=Le Monde.fr|publisher=Le Monde|issn=1950-6244|access-date=21 jiyè 2021}}</ref>
== Gade tou ==
* [[Jovenel Moïse]]
* [[Premye Minis Ayiti]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
{{DEFAULTSORT:Henry, Ariel}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Politisyen]]
[[Kategori:Politisyen ayisyen]]
[[Kategori:Premye Minis ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1949]]
hpnogmaz6z76jg7qe7v9g1otjkdro0r
Nintendo
0
85299
805831
804787
2022-08-27T04:31:31Z
MoxxieHidrocalido1
28648
wikitext
text/x-wiki
'''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]].
[[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]]
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]].
= Istwa =
= Konsole ak jwèt videyo =
= Referans =
{{Reflist}}
= Lyen deyò =
* {{URL|https://www.nintendo.com/regionselector/|Sit wèb mondyal yo}}
* {{URL|https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sit entènèt antrepriz}}
[[Kategori:1889]]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
5sww2sd7ttn8hzh7fhwzquoaux7fadb
805832
805831
2022-08-27T09:21:12Z
Gilles2014
15418
/* Lyen deyò */
wikitext
text/x-wiki
'''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]].
[[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]]
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]].
= Istwa =
= Konsole ak jwèt videyo =
= Referans =
{{Reflist}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo]
* {{jp}} [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
ra5wskq4zctyqkj1s5lyf7nblek977r
805833
805832
2022-08-27T09:21:31Z
Gilles2014
15418
/* Lyen deyò */
wikitext
text/x-wiki
'''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]].
[[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]]
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]].
= Istwa =
= Konsole ak jwèt videyo =
= Referans =
{{Reflist}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo]
* [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
1538yozlzue4yo66s1ntpid0yekwom3
805834
805833
2022-08-27T09:22:09Z
Gilles2014
15418
/* Referans */
wikitext
text/x-wiki
'''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]].
[[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]]
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]].
= Istwa =
= Konsole ak jwèt videyo =
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo]
* [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
r3u6akwta6fbr3ng211m26s26clichx
805835
805834
2022-08-27T09:29:08Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Nintendo.svg|thumb|right|Logo Nintendo]]
'''Nintendo Company, Ltd.''' (an japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) se yon konpayi japonèz rechèch ak devlòpman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]] an [[1889]].
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsol]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodui li yo gen ladan plizyè konsol jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an 1981, ''[[Super Mario Bros.]]'' an 1985, ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an 1986, ''[[Fire Emblem]]'' an 1990, ''[[Star Fox]]'' an 1991 an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' an 1996.
== Istwa ==
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|thumb|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
== Konsolë ak jwèt videyo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo]
* [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
rd1auby97xx4ol0v6unsck752hqwydu
805836
805835
2022-08-27T09:29:44Z
Gilles2014
15418
/* Konsolë ak jwèt videyo */
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Nintendo.svg|thumb|right|Logo Nintendo]]
'''Nintendo Company, Ltd.''' (an japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) se yon konpayi japonèz rechèch ak devlòpman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]] an [[1889]].
Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsol]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodui li yo gen ladan plizyè konsol jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an 1981, ''[[Super Mario Bros.]]'' an 1985, ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an 1986, ''[[Fire Emblem]]'' an 1990, ''[[Star Fox]]'' an 1991 an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' an 1996.
== Istwa ==
[[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|thumb|Katye jeneral santral nan Kyoto]]
== Konsol ak jwèt videyo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo]
* [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo]
[[Kategori:Konpayi japonèz]]
[[Kategori:Japon]]
8vbw8gidg37ptgzshet82u9wqqjr6f4
Lochard Noël
0
85429
805806
805777
2022-08-26T21:06:08Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Lochard Noël
|foto=
|tèks=Lochard Noël
|fonksyon=ekriven, powèt
|domèn=literati, pwezi
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[28 out]] [[1955]]
|lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans=[[Ayiti]]
|dat lanmò=[[17 out]] [[2022]]
|lye lanmò=[[Florid]]
|peyi lanmò=[[Etazini]]
|nasyonalite=ayisyen-ameriken
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Lochard Noël''', ki fèt [[28 out]] [[1955]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[17 out]] [[2022]] nan nan [[Florid]] ([[Etazini]]), se yon [[ekriven]] [[Ayiti|ayisyen]]-[[Etazini|ameriken]].<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/237667/pou-lochard-noel-lekti-se-wout-yon-peyi-tou-nef
|title=Pou Lochard Noël, lekti se wout yon peyi tou nèf
|author=
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=19 out 2022
|access-date=26 out 2022}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/237686/powet-lochard-noel-travese-woukoukou-woukoukou
|title=Powèt Lochard Noël travèse, woukoukou, woukoukou!
|author=
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=
|access-date=26 out 2022}}</ref>
== Biyografi ==
Li ap viv nan [[Etazini]] depi 1982. Li gen yon diplòm nan Literati konpare.
Li eksprime klèman ak dirèkteman, pa enplike yon richès nan imaj dans. Ekspresyon li se rezime nan deklarasyon an dirèk nan santiman li.
== Zèv li yo ==
* 2009 ː ''Poèmes des îles et de la mer'', Educa Vision Inc, 189 paj<ref>{{fr}} {{cite web
|url=https://lenouvelliste.com/article/88788/lochard-noel-le-poete-doublement-nostalgique
|title=Lochard Noël: le poète doublement nostalgique
|author=Lucmane Vieux
|publisher=Le Nouvelliste
|website=lenouvelliste.com
|date=14 fevriye 2011
|access-date=26 out 2022}}</ref>
* ''Du loup-garou français au zombi haïtien'', {{ISBN|978-2-343-22576-0}}
* ''Mannouba'', Koleksyon Koukouy, Miyami (Florid), 1994; Natali, woman, Educa Vision, Coconut Creek (Floride), 2001
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://data.bnf.fr/13576540/lochard_noel/ Lochard Noël] sou bnf.fr
{{DEFAULTSORT:Noël, Lochard}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Ekriven ameriken]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1955]]
pb5rtb0frvdeholv6qo9c9cfire21m3
Quintana Roo
0
85431
805783
2022-08-26T17:57:18Z
MoxxieHidrocalido1
28648
Nouvel paj kreye: */ [[Quintana Roo]] */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
Te teritwa a te okipe pa tribi Maya Chan Santa Cruz la menmsi yo t ap bat Meksiken an [[1898]] epi teritwa Quintana Roo ta dwe fonde pa lòd Prezidan [[Porfirio Díaz]], le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
==Lyen deyò==
* {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
isl3r2rbsyj76cpprs9y21gonp9ur0m
805785
805783
2022-08-26T18:08:23Z
MoxxieHidrocalido1
28648
/* Istwa */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
==Lyen deyò==
* {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
ipdbg3ooa70tp486iselw4kw2ehyq0s
805786
805785
2022-08-26T18:16:04Z
MoxxieHidrocalido1
28648
/* Istwa */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]]
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
==Lyen deyò==
* {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
h1fbndno4wbvb7psf78fk6vb2gbq4ke
805787
805786
2022-08-26T18:37:30Z
MoxxieHidrocalido1
28648
/* Touris */Ajoute imaj
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]]
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
==Lyen deyò==
* {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
oncev42za19bf4jzt5at7uqt7ybtj3k
805796
805787
2022-08-26T19:55:44Z
Gilles2014
15418
/* Lyen deyò */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]]
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen deyò ==
* {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
joad5ah48829gbggzxutjl52rjkb3jt
805797
805796
2022-08-26T20:00:04Z
Gilles2014
15418
/* Istwa */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]]
Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la.
== Jewografi ==
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen deyò ==
* {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
0quec0pesw4hn9gjgh6f89ja9n62gy6
805798
805797
2022-08-26T20:03:17Z
Gilles2014
15418
/* Touris */
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]]
Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la.
== Jewografi ==
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg|Laguna de Nichupté
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|Vi ayeryen nan Zile Mujeres
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|Vi ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen deyò ==
* {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
9meabxvp8k6x0ul5vdo7lunp3ztyqj2
805799
805798
2022-08-26T20:11:44Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
{{kolektivite tèritoryal
| non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo
| koodone_lat =
| koodone_lon =
| drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg
| anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg
| tip =
| dat =
| zòn_tip =
| zòn =
| kapital_tip =
| kapital_non = [[Chetumal]]
| chèf_tit = Gouvènè
| chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]])
| sipèfisi_dat =
| sipèfisi_ran =
| sipèfisi_total =
| dlo_pousantaj =
| frontyè_tè =
| frontyè_kòt =
| rote_mwayen =
| pli_ro_kote =
| pli_ro =
| pli_ba_kote =
| pli_ba =
| popilasyon_dat = 2020
| popilasyon_ran =
| popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web
| url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23
| publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía
| title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo
| date = 2015
| access-date = 9 jen 2020
| format = XLS
}}</ref>
| popilasyon_dansite =
| popilasyon_tip =
| aktivite =
| kat_anplasman =
| kat_politik =
| kat_jewografik =
| kat_satelit =
| divizyon_tip =
| divizyon_non =
| vwazen =
| sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/
| kòd_tip =
| kòd =
| nòt =
}}
'''Quintana Roo''' (ofisyèlman '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' (''Eta Lib ak Souveren Quintana Roo'') se youn nan 31 eta [[Meksik]]. Quintana Roo sitiye nan sid peyi a sou Penensil Yucatán. Kapital li se [[Chetumal]].
Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya.
Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]].
== Istwa ==
[[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]]
[[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]]
Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la.
== Jewografi ==
== Demografi ==
== Administrasyon ==
[[Fichye:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]]
== Touris ==
<gallery>
Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún
Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg|Laguna de Nichupté
Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar
Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|Vi ayeryen nan Zile Mujeres
Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum
Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto
Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Dlo klè nan Chetumal
Fichye:Chetumal aerea.jpg|Vi ayeryen nan Chetumal
Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal
Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal
</gallery>
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen deyò ==
* {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo]
[[Kategori:Eta nan Meksik]]
1qwcaoo7kb5ecze93n6ploaa2k881yf
Kategori:Eta nan Meksik
14
85432
805784
2022-08-26T17:58:50Z
MoxxieHidrocalido1
28648
Paj nouvo: [[Kategori:Meksik]]
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Meksik]]
9xc4tgl6ccq1lp13tapiitgp7s11wnk
Diskisyon Itilizatè:InfinityUniverseHT
3
85433
805789
2022-08-26T19:07:24Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: {{byenveni}} --~~~~
wikitext
text/x-wiki
{{byenveni}}
--[[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|diskisyon]]) 26 out 2022 à 19:07 (UTC)
tb1wt5ma4c1734md3p6x2ap6yr81675
Lang laten
0
85434
805807
2022-08-26T21:27:36Z
MoxxieHidrocalido1
28648
Redireksyon sou [[Laten]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Laten]]
pe2iimeqtzv0ggiewyv6pkstzapkxqn
Kategori:Lanmò 1911
14
85435
805813
2022-08-26T22:06:19Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: [[Kategori:1911]]
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:1911]]
lusc77jy0jrhcuy6rpfhvybczdxgyhb
Pitchipoï (fim, 2015)
0
85436
805822
2022-08-26T23:01:34Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''''Pitchipoï''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2015]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Xavier Gallais]] kòm Julien Schulmann * [[Laurent Lacotte]] kòm Ari * [[Sabrina Seyvecou]] kòm Sophie / Zoé * [[Serge Merlin]] kòm Albert * [[Michèle Moretti]] kòm Zocha * [[Sarah Grappin]] kòm Esther * [[Jackie Berroyer]] kòm Pierre Friedmann * [[Denis Lavant]] kòm Pierre Schulmann * [[Jean-Louis Coulloc'h]] kò...
wikitext
text/x-wiki
'''''Pitchipoï''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2015]].
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
* [[Xavier Gallais]] kòm Julien Schulmann
* [[Laurent Lacotte]] kòm Ari
* [[Sabrina Seyvecou]] kòm Sophie / Zoé
* [[Serge Merlin]] kòm Albert
* [[Michèle Moretti]] kòm Zocha
* [[Sarah Grappin]] kòm Esther
* [[Jackie Berroyer]] kòm Pierre Friedmann
* [[Denis Lavant]] kòm Pierre Schulmann
* [[Jean-Louis Coulloc'h]] kòm twazyèm nonm
* [[Olivier Loustau]] kòm Patrick
* [[Jacky Nercessian]] kòm raben
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt2484068 ''Pitchipoï''] sou IMDb
[[Kategori:2015]]
[[Kategori:Sinema]]
[[Kategori:Fim]]
[[Kategori:Fim franse]]
ht4dua3clduq7miyl5x4idnaxhc8ug9
Laurent Lacotte
0
85437
805823
2022-08-26T23:12:19Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == === Fim === * [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari * [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent * [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]] * [[2011]] : ''L'Apollonide - Souven...
wikitext
text/x-wiki
'''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo (seleksyon) ==
=== Fim ===
* [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari
* [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent
* [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]]
* [[2011]] : ''[[L'Apollonide - Souvenirs de la maison close]]''<ref>Article des ''Inrocks'' du 17 mai 2011: http://cannes.lesinrocks.com/2011/05/17/lappollonide-souvenirs-dune-maison-close-un-film-libre-et-magnifique/</ref>{{,}}<ref>Article de ''Libération'' du 17 mai 2011 : http://next.liberation.fr/cinema/01012337804-l-apollonide-beau-bordel</ref>{{,}}<ref>Voir la fiche artistique et technique du film: http://www.unifrance.org/film/31838/l-apollonide-souvenirs-de-la-maison-close</ref>, de [[Bertrand Bonello]] ; sélection officielle au [[Festival de Cannes]] 2011
* [[2011]] : ''[[La guerre est déclarée]]''<ref>Voir la bande-annonce:https://www.dailymotion.com/video/xio4kq_la-guerre-est-declaree-bande-annonce_shortfilms</ref>, de [[Valérie Donzelli]] ; sélection à la [[Semaine de la critique]] au Festival de Cannes 2011
* [[2011]] : ''[[Drift away]]'', de [[Daniel Sicard]]
* [[2010]] : ''[[Des filles en noir]]'', de [[Jean-Paul Civeyrac]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2011
* [[2009]] : ''[[36 vues du pic Saint-Loup]]'', de [[Jacques Rivette]]
* [[2009]] : ''[[L'Idiot (film, 2009)|L'Idiot]]''<ref>Voir la bande-annonce : https://www.dailymotion.com/video/x6a6b5_l-idiot-de-pierre-leon_shortfilms</ref>{{,}}<ref>Voir la fiche artistique et technique du film: http://www.unifrance.org/film/29722/l-idiot</ref>{{,}}<ref>Article de ''Libération'' du 15 avril 2009:http://next.liberation.fr/cinema/0101562104-pierre-leon-fait-l-idiot</ref> [[Pierre Léon (réalisateur)|Pierre Léon]] : ''le prince Mychkine''
* [[2008]] : ''Projet Pirate'' d'Olivier Seror
* [[2007]] : ''[[La Question humaine]]'', de [[Nicolas Klotz]]
* [[2007]] : ''[[La Fabrique des sentiments]]'' de [[Jean-Marc Moutout]]
* [[2007]] : ''[[La France (fim, 2007)|La France]]'' de [[Serge Bozon]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2007
* [[2007]] : ''[[Guillaume et les sortilèges]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]]
* [[2006]] : ''[[À l'est de moi]]'' de [[Bojena Horackova]]
* [[2006]] : ''[[Ne touchez pas la hache]]'' de [[Jacques Rivette]]
* [[2006]] : ''[[Horezon]]'', de [[Pascale Bodet]]
* [[2005]] : ''[[Cap Nord (fim, 2007)|Cap Nord]]'' de [[Sandrine Rinaldi]]
* [[2005]] : ''[[Très bien, merci]]'' de [[Emmanuelle Cuau]]
* [[2005]] : ''[[Mystification ou l'histoire des portraits (fim)|Mystification ou l'histoire des portraits]]'', de [[Sandrine Rinaldi]]
=== Kout fim ===
* [[2011]] : ''[[Les Anges de Port Bou|Les Anges de Port-Bou]]'' de [[Vladimir Léon]]
* [[2011]] : ''Le marais sauvage'', Martin Drouot
* [[2011]] : ''Le visiteur'', Vincent Drouin
* [[2007]] : ''Malika s'est envolée'', [[Jean-Paul Civeyrac]]
* [[2003]] : ''[[Mods (fim)|Mods]]'', [[Serge Bozon]]
* [[1998]] : ''Direct to Sao Paulo'', Jonathan Broda
* [[1996]] : ''Maison close'', Christophe Dorgebray
* [[1995]] : ''Si on allait à la mer'', [[Salomé Alexi]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [ Laurent Lacotte] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Lacotte, Laurent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
na0cizbi8022o753rqy5dve6ehxqvhi
805824
805823
2022-08-26T23:15:16Z
Gilles2014
15418
/* Fim */
wikitext
text/x-wiki
'''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo (seleksyon) ==
=== Fim ===
* [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari
* [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent
* [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]]
* [[2011]] : ''[[L'Apollonide - Souvenirs de la maison close]]'' de [[Bertrand Bonello]] ; sélection officielle au [[Festival de Cannes]] 2011
* [[2011]] : ''[[La guerre est déclarée]]'' de [[Valérie Donzelli]] ; sélection à la [[Semaine de la critique]] au Festival de Cannes 2011
* [[2011]] : ''[[Drift away]]'' de [[Daniel Sicard]]
* [[2010]] : ''[[Des filles en noir]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2011
* [[2009]] : ''[[36 vues du pic Saint-Loup]]'' de [[Jacques Rivette]]
* [[2009]] : ''[[L'Idiot (fim, 2009)|L'Idiot]]'' de [[Pierre Léon (réalisateur)|Pierre Léon]] : ''le prince Mychkine''
* [[2008]] : ''Projet Pirate'' d'Olivier Seror
* [[2007]] : ''[[La Question humaine]]'' de [[Nicolas Klotz]]
* [[2007]] : ''[[La Fabrique des sentiments]]'' de [[Jean-Marc Moutout]]
* [[2007]] : ''[[La France (fim, 2007)|La France]]'' de [[Serge Bozon]]
* [[2007]] : ''[[Guillaume et les sortilèges]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]]
* [[2006]] : ''[[À l'est de moi]]'' de [[Bojena Horackova]]
* [[2006]] : ''[[Ne touchez pas la hache]]'' de [[Jacques Rivette]]
* [[2006]] : ''[[Horezon]]'' de [[Pascale Bodet]]
* [[2005]] : ''[[Cap Nord (fim, 2007)|Cap Nord]]'' de [[Sandrine Rinaldi]]
* [[2005]] : ''[[Très bien, merci]]'' de [[Emmanuelle Cuau]]
* [[2005]] : ''[[Mystification ou l'histoire des portraits (fim)|Mystification ou l'histoire des portraits]]'', de [[Sandrine Rinaldi]]
=== Kout fim ===
* [[2011]] : ''[[Les Anges de Port Bou|Les Anges de Port-Bou]]'' de [[Vladimir Léon]]
* [[2011]] : ''Le marais sauvage'', Martin Drouot
* [[2011]] : ''Le visiteur'', Vincent Drouin
* [[2007]] : ''Malika s'est envolée'', [[Jean-Paul Civeyrac]]
* [[2003]] : ''[[Mods (fim)|Mods]]'', [[Serge Bozon]]
* [[1998]] : ''Direct to Sao Paulo'', Jonathan Broda
* [[1996]] : ''Maison close'', Christophe Dorgebray
* [[1995]] : ''Si on allait à la mer'', [[Salomé Alexi]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [ Laurent Lacotte] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Lacotte, Laurent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
fteqdm0ycls4u70gikckgjp3zsq0xph
Serge Merlin
0
85438
805825
2022-08-26T23:24:57Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] Kategori:Ak...
wikitext
text/x-wiki
'''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1932]]
qqdhwhsphz1lduxlmn5jg2xg9m5n5gn
805826
805825
2022-08-26T23:26:12Z
Gilles2014
15418
/* Lyen deyò */
wikitext
text/x-wiki
'''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1932]]
[[Kategori:Lanmò 2019]]
prw23wqeb0tkpy9kihcx6s13czkzae7
805827
805826
2022-08-26T23:31:48Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
'''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[1961]] : ''[[Samson (fim)|Samson]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Jakub Gold
* [[1968]] : ''[[La Louve solitaire]]'' d'[[Édouard Logereau]] : Sylvio
* [[1977]] : ''[[La Chanson de Roland (fim)|La Chanson de Roland]]'' de [[Frank Cassenti]] : Pair Marsile / Ganelon / Thierry
* [[1980]] : ''[[Tusk (fim, 1980)|Tusk]]'' d'[[Alejandro Jodorowsky]] : Greyson
* [[1981]] : ''[[Cinématon]]'' nimewo 158 de [[Gérard Courant]] : lui-même
* [[1982]] : ''[[Danton (fim, 1983)|Danton]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Philippeaux
* [[1991]] : ''[[Le Brasier]]'' d'[[Éric Barbier]] : Betaix
* [[1992]] : ''[[Nous deux]]'' d'[[Henri Graziani]] : Napoléon
* [[1994]] : ''[[Coma (fim, 1994)|Coma]]'' de [[Denys Granier-Deferre]]
* [[1995]] : ''[[Le Journal du séducteur (fim)|Le Journal du séducteur]]'' de [[Danièle Dubroux]] : Robert, le voisin
* 1995 : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : le chef des cyclopes
* [[2000]] : ''[[Simon le mage]]'' d'[[Ildikó Enyedi]]
* [[2001]] : ''[[De l'histoire ancienne]]'' d'[[Orso Miret]] : M. Bernstein
* 2001 : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : Raymond Dufayel
* [[2003]] : ''Le Intermittenze del cuore'' de [[Fabio Carpi]] : Agostini
* [[2004]] : ''[[Le Prix du désir]]'' de [[Roberto Andò]] : papa Daniel
* 2009 : ''[[Suite parlée, récits de souvenirs enfouis]]'' de Joël Brisse ak Marie Vermillard
* [[2011]] : ''[[La Réparation]]'' de [[Julien Boustani]] et [[Cecilia Ramos]] : Claude Bru
* [[2012]] : ''[[L'Homme qui rit (fim, 2012)|L'Homme qui rit]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Barkilphedro
* [[2014]] : ''[[Moi et Kaminski]]'' de [[Wolfgang Becker]] : pòtye
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : fantòm papa
* [[2018]] : ''[[Un peuple et son roi]]'' de [[Pierre Schoeller]] : [[Louis XI]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1932]]
[[Kategori:Lanmò 2019]]
nf6i78f6juqr654v74u15gt4z4fsq7q
805828
805827
2022-08-26T23:33:52Z
Gilles2014
15418
/* Sinema */
wikitext
text/x-wiki
'''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[1961]] : ''[[Samson (fim)|Samson]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Jakub Gold
* [[1968]] : ''[[La Louve solitaire]]'' d'[[Édouard Logereau]] : Sylvio
* [[1977]] : ''[[La Chanson de Roland (fim)|La Chanson de Roland]]'' de [[Frank Cassenti]] : Pair Marsile / Ganelon / Thierry
* [[1980]] : ''[[Tusk (fim, 1980)|Tusk]]'' d'[[Alejandro Jodorowsky]] : Greyson
* [[1981]] : ''[[Cinématon]]'' nimewo 158 de [[Gérard Courant]] : li menm
* [[1982]] : ''[[Danton (fim, 1983)|Danton]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Philippeaux
* [[1991]] : ''[[Le Brasier]]'' d'[[Éric Barbier]] : Betaix
* [[1992]] : ''[[Nous deux]]'' d'[[Henri Graziani]] : Napoléon
* [[1994]] : ''[[Coma (fim, 1994)|Coma]]'' de [[Denys Granier-Deferre]]
* [[1995]] : ''[[Le Journal du séducteur (fim)|Le Journal du séducteur]]'' de [[Danièle Dubroux]] : Robert, vwazen an
* 1995 : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : chèf siklop
* [[2000]] : ''[[Simon le mage]]'' d'[[Ildikó Enyedi]]
* [[2001]] : ''[[De l'histoire ancienne]]'' d'[[Orso Miret]] : Msye Bernstein
* 2001 : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : Raymond Dufayel
* [[2003]] : ''Le Intermittenze del cuore'' de [[Fabio Carpi]] : Agostini
* [[2004]] : ''[[Le Prix du désir]]'' de [[Roberto Andò]] : papa Daniel
* 2009 : ''[[Suite parlée, récits de souvenirs enfouis]]'' de Joël Brisse ak Marie Vermillard
* [[2011]] : ''[[La Réparation]]'' de [[Julien Boustani]] et [[Cecilia Ramos]] : Claude Bru
* [[2012]] : ''[[L'Homme qui rit (fim, 2012)|L'Homme qui rit]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Barkilphedro
* [[2014]] : ''[[Moi et Kaminski]]'' de [[Wolfgang Becker]] : pòtye
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : fantòm papa
* [[2018]] : ''[[Un peuple et son roi]]'' de [[Pierre Schoeller]] : [[Louis XI]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1932]]
[[Kategori:Lanmò 2019]]
l51ex2zcsmfuxyo8zmpelsq1y12uqym
Sarah Grappin
0
85439
805829
2022-08-26T23:41:33Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
wikitext
text/x-wiki
'''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
25dv0x5zne35oaf0nmsqnx1kb6ebqaa
805830
805829
2022-08-26T23:47:18Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
'''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[1995]] : ''[[Le Nouveau Monde (fim, 1995)|Le Nouveau Monde]]'' : Marie-José Vire
* [[1998]] : ''[[Petits désordres amoureux]]'' : Sophie
* [[1999]] : ''[[Nos vies heureuses]]'' : Sylvie
* [[1999]] : ''[[Wo de 1919]]'' : ''Jeanne''
* [[2001]] : ''[[J'ai tué Clémence Acéra]]'' (vwa)
* [[2003]] : ''[[Je t'aime, je t'adore]]'' : ''Delphine''
* [[2005]] : ''[[Le Promeneur du Champ-de-Mars]]'' : Judith
* [[2005]] : ''[[Foon]]'' : yon etidyan
* [[2006]] : ''[[Nocturnes (fim)|Nocturnes]]'' : manman
* [[2007]] : ''[[Les Yeux bandés (fim, 2007)|Les Yeux bandés]]'' : Louise
* [[2008]] : ''[[Les Liens du sang (fim, 2008)|Les Liens du sang]]'' : Lydie
* [[2014]] : ''[[Zouzou (fim, 2014)|Zouzou]]'' : Marie
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' : Esther
* [[2017]] : ''[[Ce qui nous lie]] : manman
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
2wygwsc75r86x387a3qqkpouti9nbry
805837
805830
2022-08-27T09:38:58Z
Gilles2014
15418
/* Sinema */
wikitext
text/x-wiki
'''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
* [[1995]] : ''[[Le Nouveau Monde (fim, 1995)|Le Nouveau Monde]]'' : Marie-José Vire
* [[1998]] : ''[[Petits désordres amoureux]]'' : Sophie
* [[1999]] : ''[[Nos vies heureuses]]'' : Sylvie
* [[1999]] : ''[[Wo de 1919]]'' : ''Jeanne''
* [[2001]] : ''[[J'ai tué Clémence Acéra]]'' (vwa)
* [[2003]] : ''[[Je t'aime, je t'adore]]'' : ''Delphine''
* [[2005]] : ''[[Le Promeneur du Champ-de-Mars]]'' : Judith
* [[2005]] : ''[[Foon]]'' : yon etidyan
* [[2006]] : ''[[Nocturnes (fim)|Nocturnes]]'' : manman
* [[2007]] : ''[[Les Yeux bandés (fim, 2007)|Les Yeux bandés]]'' : Louise
* [[2008]] : ''[[Les Liens du sang (fim, 2008)|Les Liens du sang]]'' : Lydie
* [[2014]] : ''[[Zouzou (fim, 2014)|Zouzou]]'' : Marie
* [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' : Esther
* [[2017]] : ''[[Ce qui nous lie]] : manman
=== Televizyon ===
* [[1998]] : ''[[Frères et flics]]'' (seri) : Grazzia
* [[1999]] : ''[[Madame le Proviseur]]'' (epizòd ''La saison des bouffons'') (seri) : Anne
* [[1999]] : ''[[The Bill]]'' (epizòd ''Foreign Body'') (seri) : Aurelia
* [[2000]] : ''[[Un homme en colère (seri)|Un homme en colère]]'' (epizòd ''Un amour sans limite'') (seri) : Camille''
* [[2001]] : ''[[Julie Lescaut]]'' (epizòd ''À couteaux tirés'') (seri) : sèvèz
* [[2002]] : ''[[Froid comme l'été]]'' (TV) : Rachel''
* [[2005]] : ''[[L'Homme pressé (fim, 2005)|L'Homme pressé]]'' (fim tv) : ''Hedwige de Bois Rose
* [[2008]] : ''[[Répercussions]]'' de [[Caroline Huppert]] : Emma Lambert
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè franse]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1978]]
igumikaw0p8qnk7tg991v912ey03bqg
House of the Dragon
0
85440
805838
2022-08-27T09:52:18Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''''House of the Dragon''''' se yon [[seri televizyon]] [[Etazini|amerikèn]] kreye pa [[George R. R. Martin]] ak Ryan Conda, ki difize depi 21 out 2022. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Paddy Considine]] kòm Wa Viserys Ie Targaryen * [[Matt Smith (aktè)|Matt Smith]] kòm Prens Daemon Targaryen * [[Emma D'Arcy]] kòm prensès Rhaenyra Targaryen ** [[Milly Alcock]] kòm Rhaenyra Targaryen (jenn) * [[Olivia Cooke]] kòm Lady Alicent High...
wikitext
text/x-wiki
'''''House of the Dragon''''' se yon [[seri televizyon]] [[Etazini|amerikèn]] kreye pa [[George R. R. Martin]] ak Ryan Conda, ki difize depi 21 out 2022.
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
=== Aktè prensipal ===
* [[Paddy Considine]] kòm Wa Viserys Ie Targaryen
* [[Matt Smith (aktè)|Matt Smith]] kòm Prens Daemon Targaryen
* [[Emma D'Arcy]] kòm prensès Rhaenyra Targaryen
** [[Milly Alcock]] kòm Rhaenyra Targaryen (jenn)
* [[Olivia Cooke]] kòm Lady Alicent Hightower
** [[Emily Carey]] kòm Alicent Hightower (jenn)
* [[Rhys Ifans]] kòm Msye Otto Hightower
* Steve Toussaint kòm Lord Corlys Velaryon
* [[Eve Best]] kòm prensès Rhaenys Velaryon
* [[Sonoya Mizuno]] kòm Mysaria
* Fabien Frankel kòm Msye Criston Cole
* [[Graham McTavish]] kòm sir Harrold Ouestrelin
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt11198330 ''House of the Dragon''] sou IMDb
[[Kategori:2025]]
[[Kategori:Televizyon]]
[[Kategori:Seri televizyon]]
[[Kategori:Seri ameriken]]
l5q1944ei1qox1jk0pcmte0a1eikzsg
Paddy Considine
0
85441
805839
2022-08-27T09:55:45Z
Gilles2014
15418
Paj nouvo: '''Paddy Considine''', ki fèt 5 septanm 1973 nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]].
wikitext
text/x-wiki
'''Paddy Considine''', ki fèt 5 septanm 1973 nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]].
3du8pzgd5gz07p0fupripub4jq8cpnb
805840
805839
2022-08-27T09:58:28Z
Gilles2014
15418
wikitext
text/x-wiki
'''Paddy Considine''', ki fèt [[5 septanm]] [[1973]] nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0175916 Paddy Considine] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Considine, Paddy}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè britanik]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1973]]
i8dxyqi9p20k41nmknj8vlf458uzvsd
805841
805840
2022-08-27T10:12:37Z
Gilles2014
15418
/* Zèv li yo */
wikitext
text/x-wiki
'''Paddy Considine''', ki fèt [[5 septanm]] [[1973]] nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Tankou aktè ===
==== Sinema ====
* [[1999]] : ''[[A Room for Romeo Brass]]'' de [[Shane Meadows]]
* [[2000]] : ''[[Transit Palace]]'' (''Last Resort'') de [[Paweł Pawlikowski]] : Alfie
* 2000 : ''[[Born Romantic]]'' de [[David Kane]] : Ray
* [[2002]] : ''[[In America (fim)|In America]]'' de [[Jim Sheridan]] : Johnny
* 2002 : ''[[24 Hour Party People]]'' de [[Michael Winterbottom]] : [[Rob Gretton]]
* 2002 : ''[[Hypnotic (fim, 2002)|Hypnotic]]'' de [[Nick Willing]] : Elliot Spruggs
* [[2004]] : ''[[Dead Man's Shoes]]'' de [[Shane Meadows]] : Richard
* 2004 : ''[[My Summer of Love]]'' de [[Paweł Pawlikowski]] : Phil
* [[2005]] : ''[[De l'ombre à la lumière]]'' (''Cinderella Man'') de [[Ron Howard]] : Mike Wilson
* 2005 : ''[[Stoned]]'' de Stephen Woolley : Frank Thorogood
* [[2006]] : ''[[The Backwoods]]'' (''Bosque de sombras'') de [[Koldo Serra]] : Norman
* 2006 : ''[[Leave Before the Lights Come On]]'' de [[John Hardwick]] : nonm
* 2006 : ''[[God Put a Smile upon Your Face]]'' de [[Jamie Thraves]] <small>(clip musical de [[Coldplay]])</small> : biznismann
* [[2007]] : ''[[La Vengeance dans la peau (fim)|La Vengeance dans la peau]]'' (''The Bourne Ultimatum'') de [[Paul Greengrass]] : Simon Ross
* 2007 : ''[[Hot Fuzz]]'' d'[[Edgar Wright]] : enspektè Andy Wainwright
* [[2009]] : ''[[Le Cri du hibou (fim, 2009)|Le Cri du hibou]]'' (''Cry of the Owl'') de [[Jamie Thraves]] : Robert Forrester
* [[2010]] : ''[[Submarine (fim, 2010)|Submarine]]'' de [[Richard Ayoade]] : Graham Purvis
* 2010 : ''My Wrongs 8245–8249 & 117'' <small>(kout fim)</small> de [[Christopher Morris (aktè)|Chris Morris]] : l'homme
* [[2011]] : [[Les Soupçons de Monsieur Whicher]] de [[James Hawes]] : Detèktiv Whicher
* 2011 : ''[[Blitz (fim)|Blitz]]'' d'[[Elliott Lester]] : Nash
* [[2012]] : ''[[Now is Good]]'' d'[[Ol Parker]] : papa Tessa
* [[2013 au cinéma|2013]] : ''[[Le Dernier Pub avant la fin du monde]]'' (''The World's End'') d'[[Edgar Wright]] : Steven Prince
* 2013 : ''[[The Double (fim, 2013)|The Double]]'' de [[Richard Ayoade]] : Jack
* 2013 : ''[[Girl on a Bicycle]]'' de [[Jeremy Leven]] : Derek
* [[2014]] : ''[[Pride (fim, 2014)|Pride]]'' de [[Matthew Warchus]] : Dai Donovan
* [[2015]] : ''[[Enfant 44 (fim)|Enfant 44]]'' (''Child 44'') de [[Daniel Espinosa]] : Andrej / Vlad
* 2015 : ''[[Ma meilleure amie (fim)|Ma meilleure amie]]'' (''Miss You Already'') de [[Catherine Hardwicke]] : Jago
* 2015 : ''[[Macbeth (fim, 2015)|Macbeth]]'' de [[Justin Kurzel]] : [[Banquo]]
* [[2016]] : ''[[The Last Girl - Celle qui a tous les dons]]'' (''The Girl with All the Gifts'') de [[Colm McCarthy]] : Sergeant Eddie Parks
* [[2017]] : ''[[La Mort de Staline]]'' (''The Death of Stalin'') d'[[Armando Iannucci]] : [[Andrei Andryev]]
* 2017 : ''[[Journeyman (fim, 2017)|texte=Journeyman]]'' de Paddy Considine : [[Matty Burton]]
* [[2019]] : ''[[Comment je suis devenue une jeune femme influente]]'' (''How to Build a Girl'') de [[Coky Giedroyc]]
==== Televizyon ====
* [[2008]] : ''[[My Zinc Bed]]'' de [[Anthony Page (reyalizatè)|Anthony Page]] (fim tv) : Paul Peplow
* 2008 : ''[[Pu-239]]'' de [[Scott Z. Burns]] (fim tv) : Timofey Berezin
* [[2009]] : '' [[The Red Riding Trilogy|The Red Riding Trilogy: 1980]]'' de [[James Marsh (reyalizatè)|James Marsh]] (fim tv) : Peter Hunter
* [[2011]]–[[2015]] : ''[[Les Soupçons de Monsieur Whicher]]'' de [[Steven Knight]] (fim tv) : Jack Whicher
* [[2016]] : ''[[Peaky Blinders (seri)|Peaky Blinders]]'' de [[Steven Knight]] (seri) : Pè John Hughes
* [[2020]] : ''[[The Outsider (seri)|The Outsider]]'' (seri)
* 2020 : ''[[The Third Day (mini-seri)|The Third Day]]'' (mini-seri) : Msye Martin
* [[2022]] : ''[[House of the Dragon]]'' (seri) : Viserys Ie Targaryen
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0175916 Paddy Considine] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Considine, Paddy}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè britanik]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1973]]
7aczfadf2spvziq8ukhqtnk820y49k6