Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.39.0-wmf.26 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Gadget Discussion gadget Définition de gadget Discussion définition de gadget Dominique Batraville 0 13203 805821 773229 2022-08-26T22:53:47Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Dominique Batraville |foto= |tèks= Dominique Batraville |fonksyon=aktè, ekriven |domèn=sinema, literati |diplòm= |etid= |dat nesans= [[20 fevriye]] [[1962]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= Ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Frantz Dominique Batraville''', rele '''Dominique Batraville''', ki fèt [[20 fevriye]] [[1962]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ak [[aktè]] [[Ayiti|ayisyen]]. Li ekri woman ak pwezi nan [[kreyòl ayisyen]] ak nan [[lang franse]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == === Tankou ekriven === * [[2004]] : ''L’Ouverture'', Ivry-sur-Seine, [[Frans]], edisyon A3, 39 paj {{ISBN|2-84436-119-6}} * [[2008]] : ''Pòtre van sèvolan'', [[Pòtoprens]], Ayiti, edisyon Près nasyonal d'Ayiti, koleksyon « Souf nouvo », 57 paj {{ISBN|978-99935-91-02-3}} * [[2012]] : ''L’Archipel des hommes sans os'', [[Pari]], edisyon Riveneuve, 103 paj {{ISBN|978-2-36013-073-3}}<ref>{{cite web | title =« L’Archipel des hommes sans os » de Dominique Batraville | url = http://www.radiotelevisioncaraibes.com/nouvelles/culture/l_archipel_des_hommes_sans_os_de_dominique_batraville.html | website = Radio Television Caraibes | date = 28 desanm 2011 | access-date = 3 avril 2014}}</ref> * [[2014]] : ''L’Ange de charbon'', [[Pari]], edisyon Zulma, 174 paj {{ISBN|978-2-84304-693-3}} * 2014 : ''Kodvokal'', [[Jakmèl]], Ayiti, edisyon Pulùcia, koleksyon Émile Célestin Mégie, 120 paj {{ISBN|978-99970-4-304-7}} === Tankou aktè === * 1998 : ''Rois des routes'' de [[Elsie Haas]] (dokimantè) * [[2002]] : ''[[Royal Bonbon]]'' de [[Charles Najman]] (fim) : Wa Chacha * 2003 : ''[[Rara]]'' de Guillaume Pradère-Niquet * 2003 : ''Toussaint Louverture par devoir de mémoire'' * 2004 : ''L’Évangile du Cochon créole'' de [[Michelange Quay]] (kout fim) * 2004 : ''Haïti, la fin des chimères'' de [[Charles Najman]] (fim) * 2004 : ''Toussaint Louverture, Haïti et la France'' de [[Laurent Lutaud]] (dokimantè) * 2004 : ''La triste fin de Blaise St Christophe'' de [[Marc Barratet]] Apsita Bertholet (kout fim) * 2004 : ''La boîte noire d’Haïti'' d’[[Alain Daniel]] (seri kout fim reyalize ann Ayiti de 1998 a 2003; fim eksperimantasyon nan kad Bisantenè Ayiti) * 2005 : ''La danse des pieds'' de [[Dominique Batraville]] ak [[Kendy Vérilus]] (kout fim), enspire ''Bon Nouvèl'' de James Noël (Haïti, * 2011 : ''Élégie de Port-au-Prince'' de [[Aïda Maigre-Touchet]] (kout fim) * 2018 : ''Les Flâneries du voyant'' de [[Aïda Maigre-Touchet]]. (dokimantè) == Fim anlè Dominique Batraville == * 2011 : ''Élégie de Port-au-Prince. Bal(l)ade du poète Dominique Batraville dans les ruines de la capitale haïtienne'', d’Aïda Maigre-Touchet == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm1212477/ Dominique Batraville] sou IMDb * [http://ile-en-ile.org/batraville/ Dominique Batraville] sou ile.en.ile {{DEFAULTSORT:Batraville, Dominique}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati kreyòl ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1962]] 4tux902r7cldhlplz58lztobrcop71u Louis Joseph Janvier 0 13278 805809 683398 2022-08-26T21:46:05Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'' * 1884 :''L'Égalité des races'' == Referans == * [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi] {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] 2r50y4wum66xprxh2y09xdsuqsik9rr 805810 805809 2022-08-26T22:00:22Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil|passage=La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. == Referans == * [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi] {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] 0os06qnqzkq5pszr5ls7yv1omh3hq97 805811 805810 2022-08-26T22:02:46Z Gilles2014 15418 /* Esè */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == * [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/janvier.html Byografi] {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] p6mvvcaaqkckbjy5co59k0cx0owsxa7 805812 805811 2022-08-26T22:05:44Z Gilles2014 15418 /* Referans */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] bdqfohma61tk5tdoe6gc3vg0ufrxm3p 805814 805812 2022-08-26T22:12:35Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan Lille. == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] rl0ki2s8fnch8ailicoiqz2vy98r0so 805815 805814 2022-08-26T22:19:20Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan Lille. Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884). Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik. == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] sa1xbecufrom1nm4kw0xifzjw7b8d07 805816 805815 2022-08-26T22:20:25Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan [[Lil]]. Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884). Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik. == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] 2zbm66a8b1gad09ihtwez0ir4tqia0y 805817 805816 2022-08-26T22:24:06Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Louis Joseph Janvier |foto= Louis-Joseph Janvier.gif |tèks= Louis Joseph Janvier |fonksyon=jounalis, ekriven, diplomat |domèn=literati, diplomasi, istoryen |diplòm= |etid= |dat nesans= [[7 me]] [[1855]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[24 mas]] [[1911]] |lye lanmò= [[Pari]] |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= Ayisyen |zèv= ''La République d'Haïti et ses visiteurs'' (1882) ; ''Haïti aux Haïtiens'' (1884) ; ''L'Égalité des races'' (1884) |nòt= }} '''Louis-Joseph Janvier''', ki fèt [[7 me]] [[1855]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri nan [[24 mas]] [[1911]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[jounalis]], [[ekriven]], [[istoryen]] ak [[diplomat]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Louis-Joseph Janvier fèt 7 me 1855 nan Pòtoprens. Li kòmanse etidye medsin nan Pòtoprens. Apre sa li kontinye an Frans nan Pari kote li resevwa yon diplòm Doktè nan medsin nan inivèsite a nan Pari an 1881. Epi li antre nan Lekòl "Science Po", kote li te gradye dezan pita, anvan jwenn yon diplòm dwa nan [[Lil]]. Nan Pari, li kontribye nan jounal ak magazin nan pibliye anpil atik sou listwa Ayiti epi li bay yon lòt vèsyon sou reyalite istorik peyi sa a. Li te rasanble atik li yo nan koleksyon li te rele ''La république d'Haïti et ses visiteurs'' (1882), ''Haïti aux Haïtiens'' (1884), ak ''L'Égalité des races '' (1884). Li kolabore sou yon volim kolektif, '' Les Détracteurs de la race noire et de la République d'Haïti'' (1884). Soti 1884 pou rive 1887, li te delege Ayiti nan konferans diplomatik nan [[Bèn]] pou pwoteksyon travay literè ak atistik. Li retounen Ayiti an 1905. An 1908, li te yon kandida san siksè pou majistra Pòtoprens. Li retounen pou dirije legasyon Ayiti nan kapital angle a. Finalman li te nonmen nan yon pòs nan Pari. Li te mouri la 24 mas 1911. == Zèv li yo == === Esè === * 1881 : ''Phtisie pulmonaire; causes, traitement préventif'', Pari: A. Parent, 1881<ref>{{cite book|author1=Louis Joseph Janvier|title=Du Gouvernement civil - La Phtisie pulmonaire. — Causes Traitement préventif. 1 vol in-8, Paris, 1881. Chez Asselin, éditeur, place de l’École-de-Médecine. (Ouvrage couronné par la Faculté de médecine de Paris.)|location=Paris|editor=Editions Fardin|date=|pages=|isbn=}}</ref> * 1882 : ''Les Détracteurs de la race noire et de la république d'Haïti'' (avèk Jules Auguste, Clément Denis, Arthur Bowler ak Justin Dévost), Pari: edisyon Marpon ak Flammarion, 1882. * 1882 : ''La République d'Haïti et ses visiteurs (1840-1882); réponse à M. Victor Cochinat (de La Petite presse) et à quelques autres écrivains'', Pari : edisyon Marpon ak Flammarion, 1883; Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1979. (''Ouvrage médaillé à Exposition universelle d'Anvers)'' * 1884 : ''L'Égalité des races'', Paris: G. Rougier, 1884. * 1884 : ''Haïti aux Haïtiens'', Pari: A. Parent, A. Davy, 1884. * 1884 : ''Les Antinationaux, actes et principes'', Pari: G. Rougier, 1884; Port-au-Prince: Panorama, 1962<ref>{{cite web|author1=|title=Les classiques des sciences sociales|url=http://classiques.uqac.ca/classiques/Janvier_Louis-Joseph/Antinationaux/Antinationaux.html|website=classiques.uqac.ca|publisher=|date=|accessdate=15 novanm 2019}}</ref>. * 1885 : ''Les Affaires d'Haïti (1883-1884)'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1885; Pòtoprens: Panorama, 1973. * 1886 : ''Les Constitutions d'Haïti, 1801-1885'', Pari: C. Marpon ak E. Flammarion, 1886; Pòtoprens: Fardin, 1977. * 1905 : ''Du Gouvernement civil en Haïti ; avec le portrait de l'auteur,'' Lille: Le Bigot frères, 1905. * 1906 : ''La caisse d'épargne et l'école en Haïti'', Pòtoprens: Imprimerie de l'abeille, 1906. * 1908 : ''Élections législatives de 1908 ; humble adresse aux électeurs de la commune de Port-au-Prince'', Port-au-Prince: l'Abeille, 1907; Port-au-Prince: H. Chauvet, 1908. === Woman === * 1884 : ''Le Vieux Piquet ; scène de la vie haïtienne'', Pari: A. Parent, 1884. * 1889 : ''Une Chercheuse''. Paris: C. Marpon et E. Flammarion, 1889. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://ile-en-ile.org/janvier/ Louis Joseph Janvier] sou ile-en-ile.org {{DEFAULTSORT:Janvier, Louis Joseph}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1855]] [[Kategori:Lanmò 1911]] 45xamfw2cec54a2l6nifov9gzfmp07s Eta 0 14165 805781 705164 2022-08-26T17:06:53Z MoxxieHidrocalido1 28648 /* Tradiksyon */Ajoute Enfòmasyon wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} Eta, Yon peyi endepan ki gen yon gouvènman avèk chèf tankou yon prezidan ap dirije li. Jan yon bagay ye: sante, karaktè, kalite li. [[étâ|Leta]]. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: État *[[angle|Angle]]: State *[[alman|Alman]]: Staat *[[panyòl|Panyòl]]: Estado == Istwa == Istwa mo sa == referans == == Kèk lyen == 0vap341jsm1eae2jk9mm70m01tl7tlq 805791 805781 2022-08-26T19:37:57Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Eta''' oubyen '''Leta''' a gen plizyè sans ː sosyolojik, òganizasyonèl, jiridik. Nan nivo sosyolojik, se lè sa a yon popilasyon ki ap viv sou yon teritwa detèmine e ki dirije pa yon gouvènman. Nan nivo òganizasyonèl, Leta a se yon fòm òganizasyon ke sosyete a itilize pou oryante ak jere tèt li. Leta deziyen tou yon gwoup moun ki dakò enpoze yon lòd sou tèt yo nan sèten kondisyon. Soti nan yon pwennvi jiridik, "Leta a ka konsidere kòm yon seri pouvwa otorite ak kontrent kolektif ke nasyon an gen sou sitwayen ak moun nan lide pou fè sa yo rele enterè jeneral la domine, ak yon nyans etik la byen piblik oswa byen komen". Legalman ak selon lwa entènasyonal, yon Eta souveren konsidere kòm limite pa fwontyè teritwa etabli, nan ki lwa li yo aplike nan yon popilasyon pèmanan, epi kòm konsiste de enstitisyon atravè ki egzèse otorite ak pouvwa efektif. Lejitimite otorite sa a ta dwe baze sou prensip - omwen pou Leta yo ki pretann demokratik - sou souverènte pèp la oswa nasyon an. Jan yon bagay ye: sante, karaktè, kalite li. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: État *[[angle|Angle]]: State *[[alman|Alman]]: Staat *[[panyòl|Panyòl]]: Estado == Etimoloji == "Eta" soti nan laten "status", ki sòti nan vèb "stare" ki vle di nan premye sans "kanpe", ak nan sans figire "pozisyon an". == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == kx2iigjhkc093rts5cfmzt1kdgzemlu Tikè 0 15304 805782 797154 2022-08-26T17:08:18Z MoxxieHidrocalido1 28648 /* Tradiksyon */Ajoute Enfòmasyon wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} Tikè, Jan yon moun rele mennaj li pou montre mennaj la li enpòtan pou li tankou kè li. Yon moso papye yon moun resevwa ki bay li yon otorizasyon pou yon kòb li peye yon moun, yon konpayi. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: Billet *[[angle|Angle]]: Ticket *[[alman|Alman]]: Fahrkarte *[[panyòl|Panyòl]]: Boleto == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == 65fmso7rmx21v29yn8qr8qard1ticd3 805792 805782 2022-08-26T19:47:19Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} '''Tikè''' se yon moso papye yon moun resevwa ki bay li yon otorizasyon pou yon kòb li peye yon moun, yon konpayi. * Jan yon moun rele mennaj li pou montre mennaj la li enpòtan pou li tankou kè li. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: Billet *[[angle|Angle]]: Ticket *[[alman|Alman]]: Fahrkarte *[[panyòl|Panyòl]]: Boleto == Istwa == Istwa mo sa == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == gj4dw0h1p564chy9u9qbq3tiptmi4r4 Charles Najman 0 16062 805818 685591 2022-08-26T22:36:50Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Charles Najman |foto=Charles-Najman-4-F%C3%A9vrier-2015-Espace-Saint-Michel-Paris.jpg |tèks= Charles Najman (2015) |fonksyon=ekriven, reyalizatè |domèn=literati, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans= [[17 avril]] [[1956]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= [[18 jiyè]] [[2016]] |lye lanmò= Bagnolet |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= franse |zèv= |nòt= }} '''Charles Najman''', ki fèt [[17 avril]] [[1956]] epi ki mouri [[18 jiyè]] [[2016]] nan Bagnolet ([[Frans]]), se yon [[ekriven]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == * ''Haïti, Dieu seul me voit'' (resi) == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * (en) [http://www.imdb.com/name/nm0619882/ Charles Najman] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Najman, Charles}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1956]] qupdqqb2avbvc8s06q2loditvng3od2 805819 805818 2022-08-26T22:41:56Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non= Charles Najman |foto=Charles-Najman-4-F%C3%A9vrier-2015-Espace-Saint-Michel-Paris.jpg |tèks= Charles Najman (2015) |fonksyon=ekriven, reyalizatè |domèn=literati, sinema |diplòm= |etid= |dat nesans= [[17 avril]] [[1956]] |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= [[18 jiyè]] [[2016]] |lye lanmò= Bagnolet |peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= franse |zèv= |nòt= }} '''Charles Najman''', ki fèt [[17 avril]] [[1956]] epi ki mouri [[18 jiyè]] [[2016]] nan Bagnolet ([[Frans]]), se yon [[ekriven]] ak [[reyalizatè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === * [[1996]] : ''[[La mémoire est-elle soluble dans l'eau ?]]'' * [[1999]] : ''[[Les Illuminations de Mme Nerval]]'' (TV) * [[2002]] : ''[[Royal Bonbon]]'' * [[2004]] : ''[[Haïti: la fin des chimères ?]]'' * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' === Tankou ekriven === * 1979 : ''La Police des images'' pa Charles Najman ak Nicolas Tourliere, Encre édition, Pari, {{ISBN|2864180464}}, {{ISBN|9782864180463}} * 1995 : ''Haïti, Dieu seul me voit'', resi, Le Nadir, Balland, Pari, {{ISBN| 2-7158-1077-6}} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * (en) [http://www.imdb.com/name/nm0619882/ Charles Najman] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Najman, Charles}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1956]] puitvhcyu3gucpmad21z6x25h05fkmk Émile Nau 0 16117 805800 730002 2022-08-26T20:27:12Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon= |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], ekriven ak politisyen ayisyen. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] ci0vblkau47b5pst7g72yydnk6hkt7y 805801 805800 2022-08-26T20:43:09Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] fcjdh55y0dmi3hssbdxy3dursim068d 805802 805801 2022-08-26T20:47:48Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè Histoire des Caciques d'Haïti, ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] 5bh615rviir3bb1n5hzyuh3omq3lrqn 805803 805802 2022-08-26T20:50:57Z Gilles2014 15418 /* Biyografi */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] om0sbvhqmidkcxldmfetd20ac9v5pe3 805804 805803 2022-08-26T20:53:59Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. Li se ko-manm fondatè senak womantik. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] s1mdta66fvtctbjkxr7zlykp1vjuiy8 805805 805804 2022-08-26T20:59:12Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. Li se ko-manm fondatè senak womantik. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/14278/charles-emile-nau-lodyssee-tragique-des-aborigenes-dhaiti |title=Charles Emile Nau: l'odyssée tragique des aborigènes d'Haïti |author= |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=13 me 2005 |access-date=26 out 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] 9ff5nq88qoi95cby72sgv5jpyf4ue1y 805808 805805 2022-08-26T21:32:14Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki {{moun |non=Émile Nau |foto=%C3%89mile_Nau_(1812-1860).png |tèks= Émile Nau |fonksyon=ekriven, jounalis, politisyen |domèn=literati, politik |diplòm= |etid= |dat nesans= [[26 fevriye]] [[1812]] |lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[27 fevriye]] [[1860]] |lye lanmò= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi lanmò= Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Charles Émile Nau''', rele '''Émile Nau''', ki fèt [[26 fevriye]] [[1812]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[27 fevriye]] [[1860]] nan menm vil la, se yon [[jounalis]], [[ekriven]] ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]]. Li se ko-manm fondatè senak womantik. == Biyografi == Li te pitit gason Auguste Nau (1778-1843), gad magazen prensipal Eta a, Trezorye Jeneral nan Repiblik la, ak Magdeleine Noailles (1780-1832), ki te gen 10 timoun. Li marye avèk Josephine Blackhurst (1815-1839) nan Pòtoprens, kote li te gen kat (4) timoun. Li marye li 23 avril 1844 nan menm vil la avèk Silvanie Caneaux (1810-1852), ki te gen twa (3) timoun. Li te gen plizyè timoun natirèl tou. Nau te ko-pibliye de (2) magazin, ''Le Républicain'' ak ''L'Union'', ki te pibliye pa frè li, [[Ignace Nau]] (1812-1845). Li te tou depite (1842) ak sekretè nan Depatman Relasyon ekstèn. Émile Nau se otè ''Histoire des Caciques d'Haïti'', ki te pibliye nan lane 1837. Émile Nau ak frè yo [[Beaubrun Ardouin|Beaubrun]], [[Céligny Ardouin|Céligny]], ak [[Coriolan Ardouin]] te manm nan sosyete literè "L'École de 1836" ("Lekòl an 1836"), ki te fonde pa [[Ignace Nau]]. Emile Nau te sèvi tou kòm delege nan Pòtoprens pandan prezidans [[Jean-Pierre Boyer]]. == Zèv li yo == * 1837 : ''Histoire des Caciques d'Haïti''<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/14278/charles-emile-nau-lodyssee-tragique-des-aborigenes-dhaiti |title=Charles Emile Nau: l'odyssée tragique des aborigènes d'Haïti |author=Maxime Melay |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=13 me 2005 |access-date=26 out 2022}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb130842760 Émile Nau] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Nau, Emile}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1812]] [[Kategori:Lanmò 1860]] ld0e7cokp7vdeo6cgr2zk8wu1tw55sn Carl-Frederic Behrmann 0 17427 805842 788487 2022-08-27T11:56:32Z 96.20.236.132 wikitext text/x-wiki {{mizisyen |non=Behrmann Carl Fredric |foto= |tèks= Behrmann Carl Fredric |dat nesans= [[1e me]] [[1978]] |lye nesans= |peyi nesans=Ayiti |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= Ayisyen |zèv= |nòt= |gwoup= |mizik= [[konpa]] |enstriman= }} '''Carl-Frederic Behrmann''', ki fèt [[1e me]] [[1978]], se yon atis [[konpa]] [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Li se pwopriyetè a Baoli Records. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Behrmann, Carl-Frederic}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] h19nks1735jqp8mzv9senxtfn3azpyx Tequixquiac 0 61532 805795 677645 2022-08-26T19:53:40Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Tequixquiac Edomex Region XVI.png|thumb|200px|right|Kat jewografik komin nan]] '''Tequixquiac''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[Santiago Tequixquiac]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Komin nan Meksik]] jnhwpph1ymg8c461ubydnzc1d66zei4 Hueypoxtla (komin) 0 62080 805793 679285 2022-08-26T19:49:56Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Zumpango Edomex Region XVI.png|thumb|200px|left|Panorama du Komin]] '''Hueypoxtla''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[San Andrés Jaltenco]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Komin nan Meksik]] apqm3rxdvbpudmvxssyukyvp1tz9wdk 805794 805793 2022-08-26T19:50:13Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Zumpango Edomex Region XVI.png|thumb|200px|right|Panorama du Komin]] '''Hueypoxtla''' se yon ti komin nan nò [[Meksik]]. Li se yon ti lokalite nan Eta nan [[Meksik]]. Tequixquiac gen pou Kapital [[San Andrés Jaltenco]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Komin nan Meksik]] tbdo06owh2jaebg8ja7lfok0xuyc77s La usurpadora (telenovela, 1998) 0 67984 805788 805778 2022-08-26T19:06:20Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:La Usurpadora Televisa 1998-Logo.png|thumb|200px|La Usurpadora]] '''''La usurpadora''''' (an franse : ''L'Usurpatrice'') se yon [[telenovela]] [[Meksik|meksiken]] reyalize pa Salvador Mejia Alejandre ak difize nan lane 1998 pa [[Televisa]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Gabriela Spanic]] kòm Paulina Martínez y Paola Montaner de Bracho * [[Fernando Colunga]] kòm Carlos Daniel Bracho * [[Libertad Lamarque]] kòm Abuela Piedad Vda. De Bracho * [[Arturo Peniche]] kòm Lic. Edmundo Serrano * [[Chantal Andere]] kòm Estefanía Bracho de Montero * [[Juan Pablo Gamboa]] kòm Guillermo "Willy" Montero * [[Dominika Paleta]] kòm Gema Durán Bracho * [[Marcelo Buquet]] kòm Rodrigo Bracho * [[Jessica Jurado]] kòm Patricia de Bracho * [[Paty Díaz]] kòm Lalita * [[Alejandro Ruiz]] kòm Leandro Gómez * [[Anastasia (aktriz)|Anastasia]] kòm Viviana Carrillo * [[Antonio De Carlo]] kòm Osvaldo Reséndiz * [[Magda Guzmán]] kòm Fidelina * [[Nuria Bages]] kòm Paula Martínez * [[Ninón Sevilla]] kòm Cachita Cienfuegos * [[Giovan D'Angelo]] kòm Donato D'Angeli * [[María Luisa Alcalá]] kòm Filomena Tamayo * [[Tito Guízar]] kòm Don Panchito * [[Enrique Lizalde]] kòm Alessandro Farina * [[Silvia Derbez]] kòm Chabela Rojas * [[Silvia Caos]] kòm Cenobia Rojas * [[Irán Eory]] kòm Lourdes de Reséndiz * [[René Muñoz]] kòm Luis Felipe Benítez "El Mojarras" * [[Mario Carballido]] kòm Amador * [[Adriana Fonseca]] kòm Verónica Soriano * [[Jaime Garza]] kòm Comandante Merino * [[Azela Robinson]] kòm Elvira Flores * [[Miguel de León]] kòm Douglas Maldonado * [[Meche Barba]] kòm Abigail Rosales * [[Rafael Amador]] kòm Dr. Galicia * [[Miguel Córcega]] kòm Braulio * [[Rebeca Manríquez]] kòm Genoveva Sarmiento "La Tamales" * [[Maricruz Nájera]] kòm Emiliana * [[Angelina Peláez]] kòm Ricarda * [[María Solares]] kòm Lisette Bracho * [[Humberto Elizondo]] kòm Silvano Piña * [[Joemy Blanco]] kòm Clemencia * [[Andrea García]] kòm Celia Alonso * [[Eduardo Luna]] kòm Mauricio Arteaga * [[Sergio Miguel]] kòm Carlitos Bracho * [[Sara Montes]] kòm Eloína * [[Adriana Nieto]] kòm Beatriz * [[Jessica Salazar]] kòm Isabel Vidal * [[Laura Zapata]] kòm Fiscal Zoraida Zapata * [[Renata Flores]] kòm Estela * [[Consuelo Duval]] kòm Macrina Olvera * [[Gloria Morell]] kòm Doña Zenaida * [[Melba Luna]] kòm Doña Francisca Reséndiz * [[Julio Monterde]] kòm Dr. Peraza * [[Mario Cimarro]] kòm Luciano Alcántara * [[Héctor Álvarez]] kòm Fermín * [[Claudia Castillo]] kòm Magnolia * [[Nayeli Dainzú]] kòm Pituca * [[Jesús Lara]] kòm Felipe * [[Pedro Sicard]] kòm Memo * [[Emiliano Lizárraga]] kòm Pedro * [[Gabriela Tavela]] kòm Olinda * [[Irma Torres]] kòm Eulalia * [[Fernando Torres Lapham]] kòm Doktè Fulgencio Mendive * [[Eduardo Rivera]] kòm Larry * [[Gabriela Carvajal]] kòm Adela * [[Ricardo Hernández]] kòm Sekretè * [[Javier Herranz]] kòm Doktè Varela * [[Raquel Morell]] kòm Carolina Carrillo * [[Óscar Morelli]] kòm Juez Castro * [[Adalberto Parra]] kòm Administratè Klèb "La Joya de Cancún" * [[Héctor Parra]] kòm Lic. Juan Manuel Montesinos * [[Esther Rinaldi]] kòm Fabiola de Alcántara * [[Fernando Sáenz]] kòm Lic. Mayo * [[Claudia Vega]] kòm Olivia * [[María Morena]] kòm Ranplasant Gabriela Spanic == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0211878/ ''La usurpadora''] sou IMDb [[Kategori:1998]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Telenovela]] [[Kategori:Telenovela meksiken]] qhupugixlqk7xtgho7jrstjvc813rq5 Royal Bonbon 0 76246 805820 773225 2022-08-26T22:47:17Z Gilles2014 15418 /* Rezime */ wikitext text/x-wiki '''''Royal Bonbon''''' se yon [[Sinema franse|fim franse]]-[[Sinema kanadyen|kanadyen]]-[[Sinema ayisyen|ayisyen]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2002]]. == Rezime == Yon moun mizerab ap mache nan lari Okap ap reve wayòm imajinè li. Li panse li se wa Christophe, ansyen souveren kaprisye nan peyi a, ansyen esklav ak liberatè Ayiti an 1804. Chase soti nan vil la, "Wa Chacha", jan yo rele li, pran refij nan gwo kraze palè Sans Souci an konpanyi Thimothée, yon gason lari li pran anba zèl li. La, li rekonstitye yon lakou ki pa bon ak gouvènen pa absid la. == Ekip teknik == == Aktè == * [[Dominique Batraville]] kòm « Wa Chacha » * [[Erol Josué]] kòm Nibo-Romaine * Anne-Louise Mesadieu kòm « rèn » * Verlus Delorme kòm Timothée * Ambroise Thomson kòm Valentin == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=tt0318032 ''Royal Bonbon''] sou IMDb [[Kategori:2002]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] [[Kategori:Fim kanadyen]] [[Kategori:Fim ayisyen]] gfopo7dlczodzpnrmdax3tp5wxgme6d Ariel Henry 0 79568 805780 789199 2022-08-26T15:11:38Z Lochard17 28661 Correction de certaines informations wikitext text/x-wiki {{moun |non= DÉMOSTHÈNE Lochard |foto= Lochard Démosthène .jpg |tèks=DÉMOSTHÈNE Lochard |fonksyon=Informaticien, Mizisyen |domèn=Informatique, Musique |diplòm= |etid= |dat nesans=[[11 Décembre]] [[2001]] |lye nesans= Cap-Haïtien |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''DEMOSTHENE Lochard''', ki fèt [[11 Desanm]] [[2001]], se yon enfomatisyen, Mizisyen e Otè [[Ayiti|ayisyen]]. == Biyografi == Ariel Henry te resevwa yon fòmasyon kòm yon doktè nan newofizyoloji ak newopatoloji nan fakilte a nan Medsin nan Montpellier. Li se yon pwofesè [[Inivèsite|Inivèsite]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230251/qui-est-ariel-henry-le-nouveau-premier-ministre-de-jovenel-moise|title=Qui est Ariel Henry, le nouveau premier ministre de Jovenel Moïse?|last=|date=|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste Haiti|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Jiskan 2014, li te nan pati politik [[Inite]]. Aprè koudeta 2004 kont Prezidan [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]], li te patisipe nan "Konsèy saj" ki responsab pou nonmen yon chèf gouvènman. <ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|url=https://www.humanite.fr/haiti-un-gouvernement-consensuel-sous-tutelle-714972|title=Haïti. Un « gouvernement consensuel » sous tutelle|author=Rosa Moussaoui|date=20 jiyè 2021|website=humanite.fr|publisher=L'Humanité|access-date=}}</ref> Apre li te yon manm nan kabinè a nan Ministè Lasante a, li pran tèt la. Epi li te vin Minis enteryè a depi mwa janvye jiska mwa septanm 2015, epi, Minis Afè Sosyal ak Travay ant mwa septanm 2015 ak mwa mas 2016 anba prezidans [[Michel Martelly]]. Aprè demisyon [[Joseph Jouthe]], yo te nonmen li [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] sou 5 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/guyane/ariel-henry-nomme-premier-ministre-du-gouvernement-d-haiti-1052860.html|title=Ariel Henry nommé Premier Ministre du gouvernement d'Haïti|last=Lindy Nedan|date=6 jiyè 2021|publisher=Guyane la 1ère|website=la1ere.francetvinfo.fr|access-date=6 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/martinique/le-dr-ariel-henry-nomme-premier-ministre-d-haiti-1052905.html|title=Le Dr. Ariel Henry nommé Premier ministre d'Haïti|last=Karl Sivatte|date=6 jiyè 2021|year=|website=Martinique la 1ère|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Li dwe pran devwa li sou 7 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lalibre.be/international/amerique/assassinat-du-president-haitien-jovenel-moise-haiti-demande-a-washington-l-envoi-de-troupes-trois-autres-individus-arretes-60e93601d8ad581ce13d7519|title=Assassinat du président haïtien Jovenel Moïse: un président par intérim choisi par le Sénat|last=La Libre.be|website=LaLibre.be|date=10 jiyè 2021|access-date=10 jiyè 2021}}</ref> 7 jiyè 2021, yo [[Asasina Jovenel Moïse|asasinen]] [[Jovenel Moïse|Prezidan Jovenel Moïse]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://www.lefigaro.fr/international/haiti-le-premier-ministre-annonce-l-assassinat-du-president-moise-par-un-commando-arme-20210707 |title=Haïti : le premier ministre annonce l'assassinat du président Jovenel Moïse par un commando armé |author= |publisher=Le Figaro |website=lefigaro.fr |date= |access-date=7 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://balistrad.com/haiti-jovenel-moise-assassinat/|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Haïti sombre un peu plus dans le chaos|last=|date=7 jiyè 2021|website=Balistrad|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Nan dat 8 jiyè 2021, Henry konsidere tèt li yo dwe Premye Minis la nan biwo.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230284/claude-joseph-nest-pas-premier-ministre-il-fait-partie-de-mon-gouvernement-affirme-ariel-henry|title=« Claude Joseph n’est pas Premier ministre, il fait partie de mon gouvernement », affirme Ariel Henry|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Sou 9 jiyè 2021, se Prezidan Sena a [[Joseph Lambert (politisyen)|Joseph Lambert]] ki nonmen pa yon rezolisyon Sena a pou ranplase Jovenel Moïse sou yon baz pwovizwa.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rtbf.be/info/monde/detail_assassinat-de-jovenel-moise-joseph-lambert-choisi-par-le-senat-pour-le-poste-de-president-par-interim?id=10801715|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Joseph Lambert choisi par le Sénat pour le poste de président par intérim|date=10 jiyè 2021|website=rtbf.be}}</ref> Desizyon sa a sipòte pa anpil pati palmantè, ki gen ladan PTHK. Ariel Henry konfime tou kòm Premye Minis.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230326/des-partis-de-lopposition-et-le-phtk-se-mettent-daccord-pour-faire-de-joseph-lambert-le-remplacant-de-jovenel-moise-assassine|title=Des partis de l'opposition et le PHTK se mettent d'accord pour faire de Joseph Lambert le remplaçant de Jovenel Moïse assassiné|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=10 jiyè 2021}}.</ref> Envestiti Lambert a, planifye pou 10 jiyè 2021, finalman ranvwaye<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20210711-ha%C3%AFti-toujours-sans-pr%C3%A9sident-par-int%C3%A9rim-en-plein-chaos-politique|title=Haïti: Martine Moïse appelle à «continuer le combat» de son mari, en plein chaos politique|last=|website=RFI|publisher=RFI|date=11 jiyè 2021|access-date=11 jiyè 2021}}</ref> sou demann [[Etazini]].<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2021/07/19/world/americas/claude-joseph-haiti-stepping-down.html|title=Haiti, Urged by Foreign Powers, Announces New Government|last=Porter|first=Catherine|last2=Isaac|first2=Harold|date=19 jiyè 2021|website=nytimes.com|publisher=The New York Times|access-date=20 jiyè 2021|last3=Crowley|first3=Michael}}</ref> Henry te sipòte pa Gwoup Nwayo a, ki fèt ak [[Almay]], [[Brezil]], [[Kanada]], [[Espay]], [[Etazini]], [[Frans|Lafrans]], [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an,]] ak anvwaye ki soti nan [[Òganizasyon Eta Ameriken|Oganizasyon Eta Ameriken yo]] ak [[ONI|Nasyonzini]].<ref name=":0"/> Li te fòme gouvènman li an sou 19 jiyè.<ref>{{Cite web|url=https://www.parismatch.com/Actu/International/Ariel-Henry-nouveau-Premier-ministre-haitien-promet-l-ordre-et-des-elections-1749393|title=Ariel Henry, nouveau Premier ministre haïtien, promet l'ordre et des élections|last=Paris Match|date=|website=parismatch.com|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> Li pran travay li nan 20 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2021/07/21/le-nouveau-premier-ministre-haitien-a-pris-officiellement-ses-fonctions_6088969_3210.html|title=Le nouveau premier ministre haïtien a pris officiellement ses fonctions|last=|date=21 jiyè 2021|website=Le Monde.fr|publisher=Le Monde|issn=1950-6244|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> == Gade tou == * [[Jovenel Moïse]] * [[Premye Minis Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Henry, Ariel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Premye Minis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1949]] g75uujz0m1uur3rjjy4unn7raplqtbj 805790 805780 2022-08-26T19:09:02Z Gilles2014 15418 Revoke edisyon pa [[Special:Contributions/Lochard17|Lochard17]] ([[User talk:Lochard17|Diskite]]) ; retounen na n dènye vèsyon pa [[User:Aurelio de Sandoval|Aurelio de Sandoval]] wikitext text/x-wiki {{moun |non=Ariel Henry |foto= Ariel Henry conference.jpg |tèks=Ariel Henry |fonksyon=chirijyen, politisyen |domèn=chiriji, politik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[6 novanm]] [[1949]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Ariel Henry''', ki fèt [[6 novanm]] [[1949]], se yon politisyen [[Ayiti|ayisyen]]. Li [[Premye Minis Ayiti]] depi 20 jiyè 2021. == Biyografi == Ariel Henry te resevwa yon fòmasyon kòm yon doktè nan newofizyoloji ak newopatoloji nan fakilte a nan Medsin nan Montpellier. Li se yon pwofesè [[Inivèsite|Inivèsite]].<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230251/qui-est-ariel-henry-le-nouveau-premier-ministre-de-jovenel-moise|title=Qui est Ariel Henry, le nouveau premier ministre de Jovenel Moïse?|last=|date=|website=lenouvelliste.com|publisher=Le Nouvelliste Haiti|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Jiskan 2014, li te nan pati politik [[Inite]]. Aprè koudeta 2004 kont Prezidan [[Jan Bètran Aristid|Jean-Bertrand Aristide]], li te patisipe nan "Konsèy saj" ki responsab pou nonmen yon chèf gouvènman. <ref name=":0">{{fr}} {{Cite web|url=https://www.humanite.fr/haiti-un-gouvernement-consensuel-sous-tutelle-714972|title=Haïti. Un « gouvernement consensuel » sous tutelle|author=Rosa Moussaoui|date=20 jiyè 2021|website=humanite.fr|publisher=L'Humanité|access-date=}}</ref> Apre li te yon manm nan kabinè a nan Ministè Lasante a, li pran tèt la. Epi li te vin Minis enteryè a depi mwa janvye jiska mwa septanm 2015, epi, Minis Afè Sosyal ak Travay ant mwa septanm 2015 ak mwa mas 2016 anba prezidans [[Michel Martelly]]. Aprè demisyon [[Joseph Jouthe]], yo te nonmen li [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] sou 5 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/guyane/ariel-henry-nomme-premier-ministre-du-gouvernement-d-haiti-1052860.html|title=Ariel Henry nommé Premier Ministre du gouvernement d'Haïti|last=Lindy Nedan|date=6 jiyè 2021|publisher=Guyane la 1ère|website=la1ere.francetvinfo.fr|access-date=6 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://la1ere.francetvinfo.fr/martinique/le-dr-ariel-henry-nomme-premier-ministre-d-haiti-1052905.html|title=Le Dr. Ariel Henry nommé Premier ministre d'Haïti|last=Karl Sivatte|date=6 jiyè 2021|year=|website=Martinique la 1ère|access-date=6 jiyè 2021}}</ref> Li dwe pran devwa li sou 7 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lalibre.be/international/amerique/assassinat-du-president-haitien-jovenel-moise-haiti-demande-a-washington-l-envoi-de-troupes-trois-autres-individus-arretes-60e93601d8ad581ce13d7519|title=Assassinat du président haïtien Jovenel Moïse: un président par intérim choisi par le Sénat|last=La Libre.be|website=LaLibre.be|date=10 jiyè 2021|access-date=10 jiyè 2021}}</ref> 7 jiyè 2021, yo [[Asasina Jovenel Moïse|asasinen]] [[Jovenel Moïse|Prezidan Jovenel Moïse]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://www.lefigaro.fr/international/haiti-le-premier-ministre-annonce-l-assassinat-du-president-moise-par-un-commando-arme-20210707 |title=Haïti : le premier ministre annonce l'assassinat du président Jovenel Moïse par un commando armé |author= |publisher=Le Figaro |website=lefigaro.fr |date= |access-date=7 jiyè 2021}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://balistrad.com/haiti-jovenel-moise-assassinat/|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Haïti sombre un peu plus dans le chaos|last=|date=7 jiyè 2021|website=Balistrad|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Nan dat 8 jiyè 2021, Henry konsidere tèt li yo dwe Premye Minis la nan biwo.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230284/claude-joseph-nest-pas-premier-ministre-il-fait-partie-de-mon-gouvernement-affirme-ariel-henry|title=« Claude Joseph n’est pas Premier ministre, il fait partie de mon gouvernement », affirme Ariel Henry|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=8 jiyè 2021}}</ref> Sou 9 jiyè 2021, se Prezidan Sena a [[Joseph Lambert (politisyen)|Joseph Lambert]] ki nonmen pa yon rezolisyon Sena a pou ranplase Jovenel Moïse sou yon baz pwovizwa.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rtbf.be/info/monde/detail_assassinat-de-jovenel-moise-joseph-lambert-choisi-par-le-senat-pour-le-poste-de-president-par-interim?id=10801715|title=Assassinat de Jovenel Moïse : Joseph Lambert choisi par le Sénat pour le poste de président par intérim|date=10 jiyè 2021|website=rtbf.be}}</ref> Desizyon sa a sipòte pa anpil pati palmantè, ki gen ladan PTHK. Ariel Henry konfime tou kòm Premye Minis.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/230326/des-partis-de-lopposition-et-le-phtk-se-mettent-daccord-pour-faire-de-joseph-lambert-le-remplacant-de-jovenel-moise-assassine|title=Des partis de l'opposition et le PHTK se mettent d'accord pour faire de Joseph Lambert le remplaçant de Jovenel Moïse assassiné|last=|date=|website=Le Nouvelliste|access-date=10 jiyè 2021}}.</ref> Envestiti Lambert a, planifye pou 10 jiyè 2021, finalman ranvwaye<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20210711-ha%C3%AFti-toujours-sans-pr%C3%A9sident-par-int%C3%A9rim-en-plein-chaos-politique|title=Haïti: Martine Moïse appelle à «continuer le combat» de son mari, en plein chaos politique|last=|website=RFI|publisher=RFI|date=11 jiyè 2021|access-date=11 jiyè 2021}}</ref> sou demann [[Etazini]].<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2021/07/19/world/americas/claude-joseph-haiti-stepping-down.html|title=Haiti, Urged by Foreign Powers, Announces New Government|last=Porter|first=Catherine|last2=Isaac|first2=Harold|date=19 jiyè 2021|website=nytimes.com|publisher=The New York Times|access-date=20 jiyè 2021|last3=Crowley|first3=Michael}}</ref> Henry te sipòte pa Gwoup Nwayo a, ki fèt ak [[Almay]], [[Brezil]], [[Kanada]], [[Espay]], [[Etazini]], [[Frans|Lafrans]], [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an,]] ak anvwaye ki soti nan [[Òganizasyon Eta Ameriken|Oganizasyon Eta Ameriken yo]] ak [[ONI|Nasyonzini]].<ref name=":0"/> Li te fòme gouvènman li an sou 19 jiyè.<ref>{{Cite web|url=https://www.parismatch.com/Actu/International/Ariel-Henry-nouveau-Premier-ministre-haitien-promet-l-ordre-et-des-elections-1749393|title=Ariel Henry, nouveau Premier ministre haïtien, promet l'ordre et des élections|last=Paris Match|date=|website=parismatch.com|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> Li pran travay li nan 20 jiyè 2021.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/international/article/2021/07/21/le-nouveau-premier-ministre-haitien-a-pris-officiellement-ses-fonctions_6088969_3210.html|title=Le nouveau premier ministre haïtien a pris officiellement ses fonctions|last=|date=21 jiyè 2021|website=Le Monde.fr|publisher=Le Monde|issn=1950-6244|access-date=21 jiyè 2021}}</ref> == Gade tou == * [[Jovenel Moïse]] * [[Premye Minis Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Henry, Ariel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Premye Minis ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1949]] hpnogmaz6z76jg7qe7v9g1otjkdro0r Nintendo 0 85299 805831 804787 2022-08-27T04:31:31Z MoxxieHidrocalido1 28648 wikitext text/x-wiki '''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]]. [[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]] [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]] Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]]. = Istwa = = Konsole ak jwèt videyo = = Referans = {{Reflist}} = Lyen deyò = * {{URL|https://www.nintendo.com/regionselector/|Sit wèb mondyal yo}} * {{URL|https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sit entènèt antrepriz}} [[Kategori:1889]] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] 5sww2sd7ttn8hzh7fhwzquoaux7fadb 805832 805831 2022-08-27T09:21:12Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki '''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]]. [[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]] [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]] Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]]. = Istwa = = Konsole ak jwèt videyo = = Referans = {{Reflist}} == Lyen deyò == * [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo] * {{jp}} [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] ra5wskq4zctyqkj1s5lyf7nblek977r 805833 805832 2022-08-27T09:21:31Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki '''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]]. [[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]] [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]] Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]]. = Istwa = = Konsole ak jwèt videyo = = Referans = {{Reflist}} == Lyen deyò == * [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo] * [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] 1538yozlzue4yo66s1ntpid0yekwom3 805834 805833 2022-08-27T09:22:09Z Gilles2014 15418 /* Referans */ wikitext text/x-wiki '''Nintendo Company, Ltd.''' (nan japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) li se yon konpayi Japonè rechèch ak devlopman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde an [[1889]] te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]]. [[Fichye:Nintendo.svg|vignette|Nintendo Logo la]] [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|vignette|Katye jeneral santral nan Kyoto]] Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsola]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodwi li yo gen ladan plizyè konsola jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an [[1981]], ''[[Super Mario Bros.]]'' an [[1985]], ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an [[1986]], ''[[Fire Emblem]]'' an [[1990]], ''[[Star Fox]]'' an [[1991]] an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' ak [[1996]]. = Istwa = = Konsole ak jwèt videyo = == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo] * [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] r3u6akwta6fbr3ng211m26s26clichx 805835 805834 2022-08-27T09:29:08Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Nintendo.svg|thumb|right|Logo Nintendo]] '''Nintendo Company, Ltd.''' (an japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) se yon konpayi japonèz rechèch ak devlòpman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]] an [[1889]]. Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsol]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodui li yo gen ladan plizyè konsol jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an 1981, ''[[Super Mario Bros.]]'' an 1985, ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an 1986, ''[[Fire Emblem]]'' an 1990, ''[[Star Fox]]'' an 1991 an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' an 1996. == Istwa == [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|thumb|Katye jeneral santral nan Kyoto]] == Konsolë ak jwèt videyo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo] * [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] rd1auby97xx4ol0v6unsck752hqwydu 805836 805835 2022-08-27T09:29:44Z Gilles2014 15418 /* Konsolë ak jwèt videyo */ wikitext text/x-wiki [[Fichye:Nintendo.svg|thumb|right|Logo Nintendo]] '''Nintendo Company, Ltd.''' (an japonè : 任天堂株式会社, Romanize: Nintendō Kabushiki-gaisha) se yon konpayi japonèz rechèch ak devlòpman nan lojisyèl, pyès ki nan konpitè ak kreyasyon [[jwèt videyo]] ki katye jeneral nan [[Kyoto]], ki te fonde pa atizan [[Fusajirō Yamauchi]] an [[1889]]. Nintendo te kòmanse nan mache kat la epi li ta konsantre sou jwèt videyo ak [[konsol]] an 1977, yo te premye konsole jwèt li [[Color TV-Game]]. Pwodui li yo gen ladan plizyè konsol jwèt videyo popilè ak franchiz, tankou [[Nintendo Entertainment System]] (NES), [[Super Nintendo Entertainment System]] (SNES), [[Game Boy]] ak [[Wii]], osi byen ke jwèt videyo ''[[Donkey Kong]]'' an 1981, ''[[Super Mario Bros.]]'' an 1985, ''[[The Legend of Zelda]]'' ak ''[[Metroid]]'' an 1986, ''[[Fire Emblem]]'' an 1990, ''[[Star Fox]]'' an 1991 an ''[[Pokémon Blue and Red]]'' an 1996. == Istwa == [[Fichye:Nintendo_Headquarters_-_panoramio.jpg|thumb|Katye jeneral santral nan Kyoto]] == Konsol ak jwèt videyo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.nintendo.com/regionselector/|Sitwèb mondyal Nintendo] * [https://www.nintendo.co.jp/corporate/en/index.html|Sitwèb antrepriz Nintendo] [[Kategori:Konpayi japonèz]] [[Kategori:Japon]] 8vbw8gidg37ptgzshet82u9wqqjr6f4 Lochard Noël 0 85429 805806 805777 2022-08-26T21:06:08Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Lochard Noël |foto= |tèks=Lochard Noël |fonksyon=ekriven, powèt |domèn=literati, pwezi |diplòm= |etid= |dat nesans=[[28 out]] [[1955]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò=[[17 out]] [[2022]] |lye lanmò=[[Florid]] |peyi lanmò=[[Etazini]] |nasyonalite=ayisyen-ameriken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Lochard Noël''', ki fèt [[28 out]] [[1955]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]) epi ki mouri [[17 out]] [[2022]] nan nan [[Florid]] ([[Etazini]]), se yon [[ekriven]] [[Ayiti|ayisyen]]-[[Etazini|ameriken]].<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/237667/pou-lochard-noel-lekti-se-wout-yon-peyi-tou-nef |title=Pou Lochard Noël, lekti se wout yon peyi tou nèf |author= |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=19 out 2022 |access-date=26 out 2022}}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/237686/powet-lochard-noel-travese-woukoukou-woukoukou |title=Powèt Lochard Noël travèse, woukoukou, woukoukou! |author= |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date= |access-date=26 out 2022}}</ref> == Biyografi == Li ap viv nan [[Etazini]] depi 1982. Li gen yon diplòm nan Literati konpare. Li eksprime klèman ak dirèkteman, pa enplike yon richès nan imaj dans. Ekspresyon li se rezime nan deklarasyon an dirèk nan santiman li. == Zèv li yo == * 2009 ː ''Poèmes des îles et de la mer'', Educa Vision Inc, 189 paj<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/88788/lochard-noel-le-poete-doublement-nostalgique |title=Lochard Noël: le poète doublement nostalgique |author=Lucmane Vieux |publisher=Le Nouvelliste |website=lenouvelliste.com |date=14 fevriye 2011 |access-date=26 out 2022}}</ref> * ''Du loup-garou français au zombi haïtien'', {{ISBN|978-2-343-22576-0}} * ''Mannouba'', Koleksyon Koukouy, Miyami (Florid), 1994; Natali, woman, Educa Vision, Coconut Creek (Floride), 2001 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://data.bnf.fr/13576540/lochard_noel/ Lochard Noël] sou bnf.fr {{DEFAULTSORT:Noël, Lochard}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Ekriven ameriken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1955]] pb5rtb0frvdeholv6qo9c9cfire21m3 Quintana Roo 0 85431 805783 2022-08-26T17:57:18Z MoxxieHidrocalido1 28648 Nouvel paj kreye: */ [[Quintana Roo]] */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == Te teritwa a te okipe pa tribi Maya Chan Santa Cruz la menmsi yo t ap bat Meksiken an [[1898]] epi teritwa Quintana Roo ta dwe fonde pa lòd Prezidan [[Porfirio Díaz]], le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]] == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} ==Lyen deyò== * {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl] [[Kategori:Eta nan Meksik]] isl3r2rbsyj76cpprs9y21gonp9ur0m 805785 805783 2022-08-26T18:08:23Z MoxxieHidrocalido1 28648 /* Istwa */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]] == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} ==Lyen deyò== * {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl] [[Kategori:Eta nan Meksik]] ipdbg3ooa70tp486iselw4kw2ehyq0s 805786 805785 2022-08-26T18:16:04Z MoxxieHidrocalido1 28648 /* Istwa */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]] == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} ==Lyen deyò== * {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl] [[Kategori:Eta nan Meksik]] h1fbndno4wbvb7psf78fk6vb2gbq4ke 805787 805786 2022-08-26T18:37:30Z MoxxieHidrocalido1 28648 /* Touris */Ajoute imaj wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]] == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} ==Lyen deyò== * {{es}}[https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl] [[Kategori:Eta nan Meksik]] oncev42za19bf4jzt5at7uqt7ybtj3k 805796 805787 2022-08-26T19:55:44Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == Te teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz, ki te bat an [[1898]], Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la, le 8 oktòb [[1974]] li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|vignette|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|vignette|Teritwa Chan Santa Cruz]] == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo] [[Kategori:Eta nan Meksik]] joad5ah48829gbggzxutjl52rjkb3jt 805797 805796 2022-08-26T20:00:04Z Gilles2014 15418 /* Istwa */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]] Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la. == Jewografi == == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|wè ayeryen nan Zile Mujeres Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Crystal dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|wè ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo] [[Kategori:Eta nan Meksik]] 0quec0pesw4hn9gjgh6f89ja9n62gy6 805798 805797 2022-08-26T20:03:17Z Gilles2014 15418 /* Touris */ wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' ofisyèl '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' se youn nan 31 eta Meksik, kapital li se [[Chetumal]], Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]] Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la. == Jewografi == == Demografi == == Administrasyon == [[File:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg|Laguna de Nichupté Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|Vi ayeryen nan Zile Mujeres Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|Vi ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo] [[Kategori:Eta nan Meksik]] 9meabxvp8k6x0ul5vdo7lunp3ztyqj2 805799 805798 2022-08-26T20:11:44Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Estado Libre y Soberano de Quintana Roo | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_imaj = Flag of Quintana Roo.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Quintana Roo.svg | tip = | dat = | zòn_tip = | zòn = | kapital_tip = | kapital_non = [[Chetumal]] | chèf_tit = Gouvènè | chèf_non = Carlos Joaquín González ([[:es:Carlos Joaquín González|es]]) | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2020 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 1 857 985<ref>{{cite web | url = http://cuentame.inegi.org.mx/monografias/informacion/QRoo/Poblacion/default.aspx?tema=ME&e=23 | publisher = Instituto Nacional de Estadística y Geografía | title = Principales resultados por localidad 2010 (ITER) - Quintana Roo | date = 2015 | access-date = 9 jen 2020 | format = XLS }}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = https://qroo.gob.mx/inicio/ | kòd_tip = | kòd = | nòt = }} '''Quintana Roo''' (ofisyèlman '''Estado Libre y Soberano de Quintana Roo''' (''Eta Lib ak Souveren Quintana Roo'') se youn nan 31 eta [[Meksik]]. Quintana Roo sitiye nan sid peyi a sou Penensil Yucatán. Kapital li se [[Chetumal]]. Li se yon eta trè touristik akòz plaj Karayib li yo ak sit akeyolojik Maya. Vil ki pi vizite ak pi gwo nan eta a se Chetumal, [[Cancun]], [[Playa del Carmen]], [[San Miguel de Cozumel]], [[Felipe Carrillo Puerto]] ak [[Tulum]]. == Istwa == [[Fichye:Templo_del_dios_viento.jpg|thumb|Tanp Bondye van an nan Tulum]] [[Fichye:Chan Santa Cruz Maya.svg|thumb|Teritwa Chan Santa Cruz]] Teritwa a te okipe pa branch fanmi Maya Chan Santa Cruz ki te bat an 1898. Prezidan [[Porfirio Díaz]] ta fonde Teritwa Quintana Roo isit la. Sou 8 oktòb 1974 li te deklare 32yèm eta Meksik pa Kongrè Meksik la. == Jewografi == == Demografi == == Administrasyon == [[Fichye:Chetumal-1.JPG|thumb|Palè gouvènè eta Quintana Roo]] == Touris == <gallery> Fichye:Entre dos bellezas. Bulevar Kukulcán, Cancún Quintana Roo.jpg|Cancún Fichye:Entre la Laguna de Nichupté, Cancún Quintana Roo.jpg|Laguna de Nichupté Fichye:Laguna-cielo y mar, Quintana Roo.jpg|Laguna Cielo y Mar Fichye:IslaMujeresAerialView.jpg|Vi ayeryen nan Zile Mujeres Fichye:Zona arqueológica Tulum, México.jpg|Zòn akeyolojik nan Tulum Fichye:Nah Balam Carrillo Puerto.jpg|Legliz nan Felipe Carrillo Puerto Fichye:Aguas cristalinas en la bahía de Chetumal. - panoramio.jpg|Dlo klè nan Chetumal Fichye:Chetumal aerea.jpg|Vi ayeryen nan Chetumal Fichye:Casa, Calzada Veracruz casi esquina B. Bahía, Chetumal, Q. Roo. - panoramio.jpg|Kay an bwa, tipik nan Chetumal Fichye:Chetumal-2.JPG|Moniman pou nan ras melanje nan Chetumal </gallery> == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == * {{es}} [https://qroo.gob.mx/inicio/ Sitwèb ofisyèl Quintana Roo] [[Kategori:Eta nan Meksik]] 1qwcaoo7kb5ecze93n6ploaa2k881yf Kategori:Eta nan Meksik 14 85432 805784 2022-08-26T17:58:50Z MoxxieHidrocalido1 28648 Paj nouvo: [[Kategori:Meksik]] wikitext text/x-wiki [[Kategori:Meksik]] 9xc4tgl6ccq1lp13tapiitgp7s11wnk Diskisyon Itilizatè:InfinityUniverseHT 3 85433 805789 2022-08-26T19:07:24Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: {{byenveni}} --~~~~ wikitext text/x-wiki {{byenveni}} --[[Itilizatè:Gilles2014|Gilles2014]] ([[Diskisyon Itilizatè:Gilles2014|diskisyon]]) 26 out 2022 à 19:07 (UTC) tb1wt5ma4c1734md3p6x2ap6yr81675 Lang laten 0 85434 805807 2022-08-26T21:27:36Z MoxxieHidrocalido1 28648 Redireksyon sou [[Laten]] wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Laten]] pe2iimeqtzv0ggiewyv6pkstzapkxqn Kategori:Lanmò 1911 14 85435 805813 2022-08-26T22:06:19Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: [[Kategori:1911]] wikitext text/x-wiki [[Kategori:1911]] lusc77jy0jrhcuy6rpfhvybczdxgyhb Pitchipoï (fim, 2015) 0 85436 805822 2022-08-26T23:01:34Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''''Pitchipoï''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2015]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Xavier Gallais]] kòm Julien Schulmann * [[Laurent Lacotte]] kòm Ari * [[Sabrina Seyvecou]] kòm Sophie / Zoé * [[Serge Merlin]] kòm Albert * [[Michèle Moretti]] kòm Zocha * [[Sarah Grappin]] kòm Esther * [[Jackie Berroyer]] kòm Pierre Friedmann * [[Denis Lavant]] kòm Pierre Schulmann * [[Jean-Louis Coulloc'h]] kò... wikitext text/x-wiki '''''Pitchipoï''''' se yon [[sinema franse|fim franse]] reyalize pa [[Charles Najman]] ak soti an [[2015]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Xavier Gallais]] kòm Julien Schulmann * [[Laurent Lacotte]] kòm Ari * [[Sabrina Seyvecou]] kòm Sophie / Zoé * [[Serge Merlin]] kòm Albert * [[Michèle Moretti]] kòm Zocha * [[Sarah Grappin]] kòm Esther * [[Jackie Berroyer]] kòm Pierre Friedmann * [[Denis Lavant]] kòm Pierre Schulmann * [[Jean-Louis Coulloc'h]] kòm twazyèm nonm * [[Olivier Loustau]] kòm Patrick * [[Jacky Nercessian]] kòm raben == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt2484068 ''Pitchipoï''] sou IMDb [[Kategori:2015]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] ht4dua3clduq7miyl5x4idnaxhc8ug9 Laurent Lacotte 0 85437 805823 2022-08-26T23:12:19Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == === Fim === * [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari * [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent * [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]] * [[2011]] : ''L'Apollonide - Souven... wikitext text/x-wiki '''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == === Fim === * [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari * [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent * [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]] * [[2011]] : ''[[L'Apollonide - Souvenirs de la maison close]]''<ref>Article des ''Inrocks'' du 17 mai 2011: http://cannes.lesinrocks.com/2011/05/17/lappollonide-souvenirs-dune-maison-close-un-film-libre-et-magnifique/</ref>{{,}}<ref>Article de ''Libération'' du 17 mai 2011 : http://next.liberation.fr/cinema/01012337804-l-apollonide-beau-bordel</ref>{{,}}<ref>Voir la fiche artistique et technique du film: http://www.unifrance.org/film/31838/l-apollonide-souvenirs-de-la-maison-close</ref>, de [[Bertrand Bonello]] ; sélection officielle au [[Festival de Cannes]] 2011 * [[2011]] : ''[[La guerre est déclarée]]''<ref>Voir la bande-annonce:https://www.dailymotion.com/video/xio4kq_la-guerre-est-declaree-bande-annonce_shortfilms</ref>, de [[Valérie Donzelli]] ; sélection à la [[Semaine de la critique]] au Festival de Cannes 2011 * [[2011]] : ''[[Drift away]]'', de [[Daniel Sicard]] * [[2010]] : ''[[Des filles en noir]]'', de [[Jean-Paul Civeyrac]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2011 * [[2009]] : ''[[36 vues du pic Saint-Loup]]'', de [[Jacques Rivette]] * [[2009]] : ''[[L'Idiot (film, 2009)|L'Idiot]]''<ref>Voir la bande-annonce : https://www.dailymotion.com/video/x6a6b5_l-idiot-de-pierre-leon_shortfilms</ref>{{,}}<ref>Voir la fiche artistique et technique du film: http://www.unifrance.org/film/29722/l-idiot</ref>{{,}}<ref>Article de ''Libération'' du 15 avril 2009:http://next.liberation.fr/cinema/0101562104-pierre-leon-fait-l-idiot</ref> [[Pierre Léon (réalisateur)|Pierre Léon]] : ''le prince Mychkine'' * [[2008]] : ''Projet Pirate'' d'Olivier Seror * [[2007]] : ''[[La Question humaine]]'', de [[Nicolas Klotz]] * [[2007]] : ''[[La Fabrique des sentiments]]'' de [[Jean-Marc Moutout]] * [[2007]] : ''[[La France (fim, 2007)|La France]]'' de [[Serge Bozon]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2007 * [[2007]] : ''[[Guillaume et les sortilèges]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] * [[2006]] : ''[[À l'est de moi]]'' de [[Bojena Horackova]] * [[2006]] : ''[[Ne touchez pas la hache]]'' de [[Jacques Rivette]] * [[2006]] : ''[[Horezon]]'', de [[Pascale Bodet]] * [[2005]] : ''[[Cap Nord (fim, 2007)|Cap Nord]]'' de [[Sandrine Rinaldi]] * [[2005]] : ''[[Très bien, merci]]'' de [[Emmanuelle Cuau]] * [[2005]] : ''[[Mystification ou l'histoire des portraits (fim)|Mystification ou l'histoire des portraits]]'', de [[Sandrine Rinaldi]] === Kout fim === * [[2011]] : ''[[Les Anges de Port Bou|Les Anges de Port-Bou]]'' de [[Vladimir Léon]] * [[2011]] : ''Le marais sauvage'', Martin Drouot * [[2011]] : ''Le visiteur'', Vincent Drouin * [[2007]] : ''Malika s'est envolée'', [[Jean-Paul Civeyrac]] * [[2003]] : ''[[Mods (fim)|Mods]]'', [[Serge Bozon]] * [[1998]] : ''Direct to Sao Paulo'', Jonathan Broda * [[1996]] : ''Maison close'', Christophe Dorgebray * [[1995]] : ''Si on allait à la mer'', [[Salomé Alexi]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Laurent Lacotte] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacotte, Laurent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] na0cizbi8022o753rqy5dve6ehxqvhi 805824 805823 2022-08-26T23:15:16Z Gilles2014 15418 /* Fim */ wikitext text/x-wiki '''Laurent Lacotte''' se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo (seleksyon) == === Fim === * [[2016]] : ''[[Deux Rémi, deux]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] : nonm ak yon mont * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : Ari * [[2014]] : ''[[Mon amie Victoria]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] : Vincent * [[2012]] : ''[[Chercher le garçon]]'' de [[Dorothée Sebbagh]] * [[2011]] : ''[[L'Apollonide - Souvenirs de la maison close]]'' de [[Bertrand Bonello]] ; sélection officielle au [[Festival de Cannes]] 2011 * [[2011]] : ''[[La guerre est déclarée]]'' de [[Valérie Donzelli]] ; sélection à la [[Semaine de la critique]] au Festival de Cannes 2011 * [[2011]] : ''[[Drift away]]'' de [[Daniel Sicard]] * [[2010]] : ''[[Des filles en noir]]'' de [[Jean-Paul Civeyrac]] ; sélection à la [[Quinzaine des Réalisateurs]] au Festival de Cannes 2011 * [[2009]] : ''[[36 vues du pic Saint-Loup]]'' de [[Jacques Rivette]] * [[2009]] : ''[[L'Idiot (fim, 2009)|L'Idiot]]'' de [[Pierre Léon (réalisateur)|Pierre Léon]] : ''le prince Mychkine'' * [[2008]] : ''Projet Pirate'' d'Olivier Seror * [[2007]] : ''[[La Question humaine]]'' de [[Nicolas Klotz]] * [[2007]] : ''[[La Fabrique des sentiments]]'' de [[Jean-Marc Moutout]] * [[2007]] : ''[[La France (fim, 2007)|La France]]'' de [[Serge Bozon]] * [[2007]] : ''[[Guillaume et les sortilèges]]'' de [[Pierre Léon (reyalizatè)|Pierre Léon]] * [[2006]] : ''[[À l'est de moi]]'' de [[Bojena Horackova]] * [[2006]] : ''[[Ne touchez pas la hache]]'' de [[Jacques Rivette]] * [[2006]] : ''[[Horezon]]'' de [[Pascale Bodet]] * [[2005]] : ''[[Cap Nord (fim, 2007)|Cap Nord]]'' de [[Sandrine Rinaldi]] * [[2005]] : ''[[Très bien, merci]]'' de [[Emmanuelle Cuau]] * [[2005]] : ''[[Mystification ou l'histoire des portraits (fim)|Mystification ou l'histoire des portraits]]'', de [[Sandrine Rinaldi]] === Kout fim === * [[2011]] : ''[[Les Anges de Port Bou|Les Anges de Port-Bou]]'' de [[Vladimir Léon]] * [[2011]] : ''Le marais sauvage'', Martin Drouot * [[2011]] : ''Le visiteur'', Vincent Drouin * [[2007]] : ''Malika s'est envolée'', [[Jean-Paul Civeyrac]] * [[2003]] : ''[[Mods (fim)|Mods]]'', [[Serge Bozon]] * [[1998]] : ''Direct to Sao Paulo'', Jonathan Broda * [[1996]] : ''Maison close'', Christophe Dorgebray * [[1995]] : ''Si on allait à la mer'', [[Salomé Alexi]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [ Laurent Lacotte] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Lacotte, Laurent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] fteqdm0ycls4u70gikckgjp3zsq0xph Serge Merlin 0 85438 805825 2022-08-26T23:24:57Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] Kategori:Ak... wikitext text/x-wiki '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] qqdhwhsphz1lduxlmn5jg2xg9m5n5gn 805826 805825 2022-08-26T23:26:12Z Gilles2014 15418 /* Lyen deyò */ wikitext text/x-wiki '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2019]] prw23wqeb0tkpy9kihcx6s13czkzae7 805827 805826 2022-08-26T23:31:48Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1961]] : ''[[Samson (fim)|Samson]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Jakub Gold * [[1968]] : ''[[La Louve solitaire]]'' d'[[Édouard Logereau]] : Sylvio * [[1977]] : ''[[La Chanson de Roland (fim)|La Chanson de Roland]]'' de [[Frank Cassenti]] : Pair Marsile / Ganelon / Thierry * [[1980]] : ''[[Tusk (fim, 1980)|Tusk]]'' d'[[Alejandro Jodorowsky]] : Greyson * [[1981]] : ''[[Cinématon]]'' nimewo 158 de [[Gérard Courant]] : lui-même * [[1982]] : ''[[Danton (fim, 1983)|Danton]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Philippeaux * [[1991]] : ''[[Le Brasier]]'' d'[[Éric Barbier]] : Betaix * [[1992]] : ''[[Nous deux]]'' d'[[Henri Graziani]] : Napoléon * [[1994]] : ''[[Coma (fim, 1994)|Coma]]'' de [[Denys Granier-Deferre]] * [[1995]] : ''[[Le Journal du séducteur (fim)|Le Journal du séducteur]]'' de [[Danièle Dubroux]] : Robert, le voisin * 1995 : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : le chef des cyclopes * [[2000]] : ''[[Simon le mage]]'' d'[[Ildikó Enyedi]] * [[2001]] : ''[[De l'histoire ancienne]]'' d'[[Orso Miret]] : M. Bernstein * 2001 : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : Raymond Dufayel * [[2003]] : ''Le Intermittenze del cuore'' de [[Fabio Carpi]] : Agostini * [[2004]] : ''[[Le Prix du désir]]'' de [[Roberto Andò]] : papa Daniel * 2009 : ''[[Suite parlée, récits de souvenirs enfouis]]'' de Joël Brisse ak Marie Vermillard * [[2011]] : ''[[La Réparation]]'' de [[Julien Boustani]] et [[Cecilia Ramos]] : Claude Bru * [[2012]] : ''[[L'Homme qui rit (fim, 2012)|L'Homme qui rit]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Barkilphedro * [[2014]] : ''[[Moi et Kaminski]]'' de [[Wolfgang Becker]] : pòtye * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : fantòm papa * [[2018]] : ''[[Un peuple et son roi]]'' de [[Pierre Schoeller]] : [[Louis XI]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2019]] nf6i78f6juqr654v74u15gt4z4fsq7q 805828 805827 2022-08-26T23:33:52Z Gilles2014 15418 /* Sinema */ wikitext text/x-wiki '''Serge Merle''', rele '''Serge Merlin''', ki fèt [[29 desanm]] [[1932]] nan Sainte-Barbe-du-Tlelat ([[Aljeri]]) epi ki mouri [[16 fevriye]] [[2019]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] ak metè an sèn [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1961]] : ''[[Samson (fim)|Samson]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Jakub Gold * [[1968]] : ''[[La Louve solitaire]]'' d'[[Édouard Logereau]] : Sylvio * [[1977]] : ''[[La Chanson de Roland (fim)|La Chanson de Roland]]'' de [[Frank Cassenti]] : Pair Marsile / Ganelon / Thierry * [[1980]] : ''[[Tusk (fim, 1980)|Tusk]]'' d'[[Alejandro Jodorowsky]] : Greyson * [[1981]] : ''[[Cinématon]]'' nimewo 158 de [[Gérard Courant]] : li menm * [[1982]] : ''[[Danton (fim, 1983)|Danton]]'' d'[[Andrzej Wajda]] : Philippeaux * [[1991]] : ''[[Le Brasier]]'' d'[[Éric Barbier]] : Betaix * [[1992]] : ''[[Nous deux]]'' d'[[Henri Graziani]] : Napoléon * [[1994]] : ''[[Coma (fim, 1994)|Coma]]'' de [[Denys Granier-Deferre]] * [[1995]] : ''[[Le Journal du séducteur (fim)|Le Journal du séducteur]]'' de [[Danièle Dubroux]] : Robert, vwazen an * 1995 : ''[[La Cité des enfants perdus]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : chèf siklop * [[2000]] : ''[[Simon le mage]]'' d'[[Ildikó Enyedi]] * [[2001]] : ''[[De l'histoire ancienne]]'' d'[[Orso Miret]] : Msye Bernstein * 2001 : ''[[Le Fabuleux Destin d'Amélie Poulain]]'' de [[Jean-Pierre Jeunet]] : Raymond Dufayel * [[2003]] : ''Le Intermittenze del cuore'' de [[Fabio Carpi]] : Agostini * [[2004]] : ''[[Le Prix du désir]]'' de [[Roberto Andò]] : papa Daniel * 2009 : ''[[Suite parlée, récits de souvenirs enfouis]]'' de Joël Brisse ak Marie Vermillard * [[2011]] : ''[[La Réparation]]'' de [[Julien Boustani]] et [[Cecilia Ramos]] : Claude Bru * [[2012]] : ''[[L'Homme qui rit (fim, 2012)|L'Homme qui rit]]'' de [[Jean-Pierre Améris]] : Barkilphedro * [[2014]] : ''[[Moi et Kaminski]]'' de [[Wolfgang Becker]] : pòtye * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' de [[Charles Najman]] : fantòm papa * [[2018]] : ''[[Un peuple et son roi]]'' de [[Pierre Schoeller]] : [[Louis XI]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0581014 Serge Merlin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Merlin, Serge}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2019]] l51ex2zcsmfuxyo8zmpelsq1y12uqym Sarah Grappin 0 85439 805829 2022-08-26T23:41:33Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] wikitext text/x-wiki '''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] 25dv0x5zne35oaf0nmsqnx1kb6ebqaa 805830 805829 2022-08-26T23:47:18Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1995]] : ''[[Le Nouveau Monde (fim, 1995)|Le Nouveau Monde]]'' : Marie-José Vire * [[1998]] : ''[[Petits désordres amoureux]]'' : Sophie * [[1999]] : ''[[Nos vies heureuses]]'' : Sylvie * [[1999]] : ''[[Wo de 1919]]'' : ''Jeanne'' * [[2001]] : ''[[J'ai tué Clémence Acéra]]'' (vwa) * [[2003]] : ''[[Je t'aime, je t'adore]]'' : ''Delphine'' * [[2005]] : ''[[Le Promeneur du Champ-de-Mars]]'' : Judith * [[2005]] : ''[[Foon]]'' : yon etidyan * [[2006]] : ''[[Nocturnes (fim)|Nocturnes]]'' : manman * [[2007]] : ''[[Les Yeux bandés (fim, 2007)|Les Yeux bandés]]'' : Louise * [[2008]] : ''[[Les Liens du sang (fim, 2008)|Les Liens du sang]]'' : Lydie * [[2014]] : ''[[Zouzou (fim, 2014)|Zouzou]]'' : Marie * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' : Esther * [[2017]] : ''[[Ce qui nous lie]] : manman == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] 2wygwsc75r86x387a3qqkpouti9nbry 805837 805830 2022-08-27T09:38:58Z Gilles2014 15418 /* Sinema */ wikitext text/x-wiki '''Sarah Grappin''', ki fèt [[11 out]] [[1978]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1995]] : ''[[Le Nouveau Monde (fim, 1995)|Le Nouveau Monde]]'' : Marie-José Vire * [[1998]] : ''[[Petits désordres amoureux]]'' : Sophie * [[1999]] : ''[[Nos vies heureuses]]'' : Sylvie * [[1999]] : ''[[Wo de 1919]]'' : ''Jeanne'' * [[2001]] : ''[[J'ai tué Clémence Acéra]]'' (vwa) * [[2003]] : ''[[Je t'aime, je t'adore]]'' : ''Delphine'' * [[2005]] : ''[[Le Promeneur du Champ-de-Mars]]'' : Judith * [[2005]] : ''[[Foon]]'' : yon etidyan * [[2006]] : ''[[Nocturnes (fim)|Nocturnes]]'' : manman * [[2007]] : ''[[Les Yeux bandés (fim, 2007)|Les Yeux bandés]]'' : Louise * [[2008]] : ''[[Les Liens du sang (fim, 2008)|Les Liens du sang]]'' : Lydie * [[2014]] : ''[[Zouzou (fim, 2014)|Zouzou]]'' : Marie * [[2015]] : ''[[Pitchipoï (fim, 2015)|Pitchipoï]]'' : Esther * [[2017]] : ''[[Ce qui nous lie]] : manman === Televizyon === * [[1998]] : ''[[Frères et flics]]'' (seri) : Grazzia * [[1999]] : ''[[Madame le Proviseur]]'' (epizòd ''La saison des bouffons'') (seri) : Anne * [[1999]] : ''[[The Bill]]'' (epizòd ''Foreign Body'') (seri) : Aurelia * [[2000]] : ''[[Un homme en colère (seri)|Un homme en colère]]'' (epizòd ''Un amour sans limite'') (seri) : Camille'' * [[2001]] : ''[[Julie Lescaut]]'' (epizòd ''À couteaux tirés'') (seri) : sèvèz * [[2002]] : ''[[Froid comme l'été]]'' (TV) : Rachel'' * [[2005]] : ''[[L'Homme pressé (fim, 2005)|L'Homme pressé]]'' (fim tv) : ''Hedwige de Bois Rose * [[2008]] : ''[[Répercussions]]'' de [[Caroline Huppert]] : Emma Lambert == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0335801/ Sarah Grappin] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Grappin, Sarah}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1978]] igumikaw0p8qnk7tg991v912ey03bqg House of the Dragon 0 85440 805838 2022-08-27T09:52:18Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''''House of the Dragon''''' se yon [[seri televizyon]] [[Etazini|amerikèn]] kreye pa [[George R. R. Martin]] ak Ryan Conda, ki difize depi 21 out 2022. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Paddy Considine]] kòm Wa Viserys Ie Targaryen * [[Matt Smith (aktè)|Matt Smith]] kòm Prens Daemon Targaryen * [[Emma D'Arcy]] kòm prensès Rhaenyra Targaryen ** [[Milly Alcock]] kòm Rhaenyra Targaryen (jenn) * [[Olivia Cooke]] kòm Lady Alicent High... wikitext text/x-wiki '''''House of the Dragon''''' se yon [[seri televizyon]] [[Etazini|amerikèn]] kreye pa [[George R. R. Martin]] ak Ryan Conda, ki difize depi 21 out 2022. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == === Aktè prensipal === * [[Paddy Considine]] kòm Wa Viserys Ie Targaryen * [[Matt Smith (aktè)|Matt Smith]] kòm Prens Daemon Targaryen * [[Emma D'Arcy]] kòm prensès Rhaenyra Targaryen ** [[Milly Alcock]] kòm Rhaenyra Targaryen (jenn) * [[Olivia Cooke]] kòm Lady Alicent Hightower ** [[Emily Carey]] kòm Alicent Hightower (jenn) * [[Rhys Ifans]] kòm Msye Otto Hightower * Steve Toussaint kòm Lord Corlys Velaryon * [[Eve Best]] kòm prensès Rhaenys Velaryon * [[Sonoya Mizuno]] kòm Mysaria * Fabien Frankel kòm Msye Criston Cole * [[Graham McTavish]] kòm sir Harrold Ouestrelin == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt11198330 ''House of the Dragon''] sou IMDb [[Kategori:2025]] [[Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Seri televizyon]] [[Kategori:Seri ameriken]] l5q1944ei1qox1jk0pcmte0a1eikzsg Paddy Considine 0 85441 805839 2022-08-27T09:55:45Z Gilles2014 15418 Paj nouvo: '''Paddy Considine''', ki fèt 5 septanm 1973 nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]]. wikitext text/x-wiki '''Paddy Considine''', ki fèt 5 septanm 1973 nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]]. 3du8pzgd5gz07p0fupripub4jq8cpnb 805840 805839 2022-08-27T09:58:28Z Gilles2014 15418 wikitext text/x-wiki '''Paddy Considine''', ki fèt [[5 septanm]] [[1973]] nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]]. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0175916 Paddy Considine] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Considine, Paddy}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè britanik]] [[Kategori:Nesans nan lane 1973]] i8dxyqi9p20k41nmknj8vlf458uzvsd 805841 805840 2022-08-27T10:12:37Z Gilles2014 15418 /* Zèv li yo */ wikitext text/x-wiki '''Paddy Considine''', ki fèt [[5 septanm]] [[1973]] nan [[Burton upon Trent]] ([[Staffordshire]]), se yon [[aktè]] ak [[reyalizatè]] [[Wayòm Ini|britanik]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou aktè === ==== Sinema ==== * [[1999]] : ''[[A Room for Romeo Brass]]'' de [[Shane Meadows]] * [[2000]] : ''[[Transit Palace]]'' (''Last Resort'') de [[Paweł Pawlikowski]] : Alfie * 2000 : ''[[Born Romantic]]'' de [[David Kane]] : Ray * [[2002]] : ''[[In America (fim)|In America]]'' de [[Jim Sheridan]] : Johnny * 2002 : ''[[24 Hour Party People]]'' de [[Michael Winterbottom]] : [[Rob Gretton]] * 2002 : ''[[Hypnotic (fim, 2002)|Hypnotic]]'' de [[Nick Willing]] : Elliot Spruggs * [[2004]] : ''[[Dead Man's Shoes]]'' de [[Shane Meadows]] : Richard * 2004 : ''[[My Summer of Love]]'' de [[Paweł Pawlikowski]] : Phil * [[2005]] : ''[[De l'ombre à la lumière]]'' (''Cinderella Man'') de [[Ron Howard]] : Mike Wilson * 2005 : ''[[Stoned]]'' de Stephen Woolley : Frank Thorogood * [[2006]] : ''[[The Backwoods]]'' (''Bosque de sombras'') de [[Koldo Serra]] : Norman * 2006 : ''[[Leave Before the Lights Come On]]'' de [[John Hardwick]] : nonm * 2006 : ''[[God Put a Smile upon Your Face]]'' de [[Jamie Thraves]] <small>(clip musical de [[Coldplay]])</small> : biznismann * [[2007]] : ''[[La Vengeance dans la peau (fim)|La Vengeance dans la peau]]'' (''The Bourne Ultimatum'') de [[Paul Greengrass]] : Simon Ross * 2007 : ''[[Hot Fuzz]]'' d'[[Edgar Wright]] : enspektè Andy Wainwright * [[2009]] : ''[[Le Cri du hibou (fim, 2009)|Le Cri du hibou]]'' (''Cry of the Owl'') de [[Jamie Thraves]] : Robert Forrester * [[2010]] : ''[[Submarine (fim, 2010)|Submarine]]'' de [[Richard Ayoade]] : Graham Purvis * 2010 : ''My Wrongs 8245–8249 & 117'' <small>(kout fim)</small> de [[Christopher Morris (aktè)|Chris Morris]] : l'homme * [[2011]] : [[Les Soupçons de Monsieur Whicher]] de [[James Hawes]] : Detèktiv Whicher * 2011 : ''[[Blitz (fim)|Blitz]]'' d'[[Elliott Lester]] : Nash * [[2012]] : ''[[Now is Good]]'' d'[[Ol Parker]] : papa Tessa * [[2013 au cinéma|2013]] : ''[[Le Dernier Pub avant la fin du monde]]'' (''The World's End'') d'[[Edgar Wright]] : Steven Prince * 2013 : ''[[The Double (fim, 2013)|The Double]]'' de [[Richard Ayoade]] : Jack * 2013 : ''[[Girl on a Bicycle]]'' de [[Jeremy Leven]] : Derek * [[2014]] : ''[[Pride (fim, 2014)|Pride]]'' de [[Matthew Warchus]] : Dai Donovan * [[2015]] : ''[[Enfant 44 (fim)|Enfant 44]]'' (''Child 44'') de [[Daniel Espinosa]] : Andrej / Vlad * 2015 : ''[[Ma meilleure amie (fim)|Ma meilleure amie]]'' (''Miss You Already'') de [[Catherine Hardwicke]] : Jago * 2015 : ''[[Macbeth (fim, 2015)|Macbeth]]'' de [[Justin Kurzel]] : [[Banquo]] * [[2016]] : ''[[The Last Girl - Celle qui a tous les dons]]'' (''The Girl with All the Gifts'') de [[Colm McCarthy]] : Sergeant Eddie Parks * [[2017]] : ''[[La Mort de Staline]]'' (''The Death of Stalin'') d'[[Armando Iannucci]] : [[Andrei Andryev]] * 2017 : ''[[Journeyman (fim, 2017)|texte=Journeyman]]'' de Paddy Considine : [[Matty Burton]] * [[2019]] : ''[[Comment je suis devenue une jeune femme influente]]'' (''How to Build a Girl'') de [[Coky Giedroyc]] ==== Televizyon ==== * [[2008]] : ''[[My Zinc Bed]]'' de [[Anthony Page (reyalizatè)|Anthony Page]] (fim tv) : Paul Peplow * 2008 : ''[[Pu-239]]'' de [[Scott Z. Burns]] (fim tv) : Timofey Berezin * [[2009]] : '' [[The Red Riding Trilogy|The Red Riding Trilogy: 1980]]'' de [[James Marsh (reyalizatè)|James Marsh]] (fim tv) : Peter Hunter * [[2011]]–[[2015]] : ''[[Les Soupçons de Monsieur Whicher]]'' de [[Steven Knight]] (fim tv) : Jack Whicher * [[2016]] : ''[[Peaky Blinders (seri)|Peaky Blinders]]'' de [[Steven Knight]] (seri) : Pè John Hughes * [[2020]] : ''[[The Outsider (seri)|The Outsider]]'' (seri) * 2020 : ''[[The Third Day (mini-seri)|The Third Day]]'' (mini-seri) : Msye Martin * [[2022]] : ''[[House of the Dragon]]'' (seri) : Viserys Ie Targaryen == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0175916 Paddy Considine] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Considine, Paddy}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè britanik]] [[Kategori:Nesans nan lane 1973]] 7aczfadf2spvziq8ukhqtnk820y49k6