Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.8 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Lis prezidan Ayiti 0 13143 882338 881686 2026-07-01T00:45:25Z ~2026-37414-66 39682 882338 wikitext text/x-wiki '''Lis [[Prezidan Repiblik Ayiti]]'''<ref name="c-87">{{Cite web|url=https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|title=Constitution de 1987 Amendée: Texte integral|publisher=Haiti Reference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200727172302/https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|archivedate=2020-07-27|deadlink=no}}{{ref-fr}}</ref> depi [[Revolisyon ayisyen|revolisyon ayisyèn]] la ak tonbe [[Dezyèm Anpi Ayiti|Dezyèm Anpi]] a. Depi [[Fabre Geffrard]] te vin prezidan an 1859, Ayiti te gen yon siksesyon chèf leta ki te dirije peyi a anba divès rejim ak kontèks politik. Lis sa a rasanble prezidan Repiblik Ayiti yo, san konte [[wa]] ak [[Anpi|anperè]], pou mete aksan sèlman sou moun ki te egzèse yon manda repibliken ki te gen limit nan tan. Istwa politik Ayiti make pa peryòd kote te gen yon ti estabilite, men tou pa anpil boulvèsman, tankou koudeta, tranzisyon militè ak entèvansyon etranje. [[Pati Nasyonal|Nasyonal]] Chak prezidan te oblije jere gwo defi, tankou tansyon ant elit ak mas popilè yo, enfliyans entènasyonal, ak kriz ekonomik ak sosyal. Lis sa a pèmèt nou konprann evolisyon pouvwa egzekitif nan Ayiti atravè 19yèm, 20yèm ak 21yèm syèk yo, pandan n ap mete limyè sou moun ki te make gouvènans peyi a, politik yo, ak enpak administrasyon yo sou nasyon an. == Lis prezidan Repiblik Ayiti (depi 1806)<ref name="1971succession">{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|title=Duvalier, 64, Dies in Haiti; Son, 19, Is New President|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20211024071634/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|archive-date=24 October 2021|access-date=9 July 2021|author=[[Homer Bigart]]|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|title=Papa Doc, a Ruthless Dictator, Kept the Haitians in Illiteracy and Dire Poverty|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717015719/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|archive-date=17 July 2022|access-date=7 July 2022|author=Albin Krebs|url-status=live}}</ref> == === Premye Repiblik (1806-1807) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''1''' | rowspan="2" |[[Fichye:Henri I. Christophe (1811-1820).jpg|alt=|centré|sans_cadre|135x135px]] | rowspan="2" |[[Henri Christophe]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |17 oktob - 28 desanm 1806 |- |27 desanm 1806 |28 desanm 1806 - 12 janvye 1807 |} === Repiblik Sid (1807-1820) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Bruno Blanchet]]'' | - |''Enterimé'' |19 janvye - 10 mas 1807 |- | rowspan="4" style="background:#DFDFDF" |'''2''' | rowspan="4" |[[Fichye:Petion (President d'Haiti 1807-1818).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] | rowspan="4" |[[Alexandre Pétion]] | rowspan="4" | - |9 mas 1807 | rowspan="4" |10 mas 1807 - 29 mas 1818 |- |9 mas 1811 |- |9 mas 1815 |- |2 jen 1816 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Jean-Chrisostôme Imbert]]'' | - |''Enterimé'' |29 mas - {{1e}} avril 1818 |- | style="background:#DFDFDF" |'''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|122x122px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |{{1e}} avril 1818 - 20 oktob 1820 |} === Repiblik Ayiti (1820-1849) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | '''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|123x123px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |20 oktob 1820 - 14 mas 1843 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''4''' | rowspan="2" |[[Fichye:Riviere (President d'Haiti 1843-1844).jpg|alt=|centré|sans_cadre|112x112px]] | rowspan="2" |[[Charles Rivière Hérard]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |14 mas 1843 - 4 janvye 1844 |- |30 desanm 1843 |4 janvye - 3 me 1844 |- | style="background:#DFDFDF" |'''5''' |[[Fichye:Philippe Guerrier (President d'Haiti 1844-1845).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Philippe Guerrier]] | - |3 me 1844 |3 me 1844 - 15 avril 1845 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Jacques-Sylvain Hyppolite|''Jacques Sylvain Hyppolite'']] | - |''Enterimé'' |15 avril - 3 me 1845 |- | style="background:#DFDFDF" |'''6''' |[[Fichye:Pierrot (President d'Haiti 1845-1846).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Louis Pierrot]] | - |28 avril 1845 |3 me 1845 - 24 mas 1846 |- | style="background:#DFDFDF" |'''7''' |[[Fichye:Riche (President d'Haiti 1846-1847).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Baptiste Riché]] | - |24 mas 1846 |24 mas 1846 - 27 fevriye 1847 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Céligny Ardouin]]'' | - |''Enterimé'' |27 fevriye - 2 mas 1847 |- | style="background:#DFDFDF" |'''8''' |[[Fichye:Soulouque-Faustin (President d'Haiti 1847-1859).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Faustin Soulouque]] | - |{{1e}} mas 1847 |2 mas 1847 - 26 out 1849 |} === Repiblik Ayiti (depi 1859) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="3" style="background:#DFDFDF" | '''9''' | rowspan="3" |[[Fichye:Fabre Geffrard, président d'Haïti.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] | rowspan="3" |[[Fabre Geffrard]] | rowspan="3" | - |''Enterimé'' |15 - 23 janvye 1859 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1859|22 janvye 1859]] | rowspan="2" |23 janvye 1859 - 13 mas 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1866|15 janvye 1866]] |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] |''[[Nissage Saget]]'' | - |''Enterimé'' |13 mas - 4 me 1867 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''10''' | rowspan="2" |[[Fichye:Sylvain Salnave 1867.jpg|alt=|centré|sans_cadre|188x188px]] | rowspan="2" |[[Sylvain Salnave]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |4 me - 14 jen 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1867|14 jen 1867]] |14 jen 1867 - 19 desanm 1869 |- | rowspan="2" style="background:#5B3C11" |'''11''' | rowspan="2" |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] | rowspan="2" |[[Nissage Saget]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |19 desanm 1869 - 19 mas 1870 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1870|13 mas 1870]] |19 mas 1870 - 14 me 1874 |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Joseph Lamothe]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |14 me - 14 jen 1874 |- | style="background:#5B3C11" |'''12''' |[[Fichye:Michel Domingue.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] |[[Michel Domingue]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1874|11 jen 1874]] |14 jen 1874 - 15 avril 1876 |- | rowspan="2" style="background:#6F97CF" |'''13''' | rowspan="2" |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] | rowspan="2" |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 avril - 19 jiyè 1876 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1876|17 jiyè 1876]] |19 jiyè 1876 - 17 jiyè 1879 |- | style="background:#6F97CF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Liautaud Ethéart]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |17 - 26 jiyè 1879 |- | style="background:#5B3C11" | '''14''' |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Joseph Lamothe]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an jiyè 1879|26 jiyè 1879]] |26 jiyè - 3 oktob 1879 |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |3 oktob - 26 oktob 1879 |- | rowspan="3" style="background:#5B3C11" |'''15''' | rowspan="3" |[[Fichye:Salomon 200.jpg|alt=|centré|sans_cadre|169x169px]] | rowspan="3" |[[Lysius Salomon]] | rowspan="3" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |26 oktob - 18 novanm 1879 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1879|18 novanm 1879]] | rowspan="2" |18 novanm 1879 - 10 out 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1886|30 jen 1886]] |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |10 out - 1 septanm 1888 |- | style="background:#6F97CF" | '''16''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an septanm 1888|1 septanm 1888]] |1 septanm - 16 oktob 1888 |- | rowspan="2" style="background:#6F97CF" |'''17''' | rowspan="2" |[[Fichye:Gen. Legitime.png|alt=|centré|sans_cadre|167x167px]] | rowspan="2" |[[François Denys Légitime]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 oktob - 18 desanm 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1888|16 desanm 1888]] |18 desanm 1888 - 22 out 1889 |- | style="background:#6F97CF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Monpoint Jeune]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |22 out - 17 oktob 1889 |- | style="background:#5B3C11" |'''18''' |[[Fichye:Florvil.jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |[[Florvil Hyppolite]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1889|9 oktob 1889]] |17 oktob 1889 - 24 mas 1896 |- | rowspan="2" style="background:#5B3C11" | '''19''' | rowspan="2" |[[Fichye:General Tiresias Sam.jpg|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] | rowspan="2" |[[Tirésias Simon Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |24 mas - {{1e}} avril 1896 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1896|31 mas 1896]] |{{1e}} avril 1896 - 13 me 1902 |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:Firmin-antenor.gif|alt=|centré|sans_cadre|130x130px]] |''[[Anténor Firmin]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |13 - 26 me 1902 |- | style="background:#6F97CF" | '''20''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1902|26 me 1902]] |13 me - 18 desanm 1902 |- | rowspan="2" style="background:#5B3C11" |'''21''' | rowspan="2" |[[Fichye:Picture of Pierre Nord Alexis (cropped 2).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Pierre Nord Alexis]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |18 - 23 desanm 1902 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an desanm 1902|21 desanm 1902]] |23 desanm 1902 - 2 desanm 1908 |- | style="background:#6F97CF" | - |[[Fichye:Louis-Auguste Boisrond-Canal haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Louis-Auguste Boisrond-Canal]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |2 - 6 desanm 1908 |- | rowspan="2" style="background:#6F97CF" |'''22''' | rowspan="2" |[[Fichye:Presidentsimon.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] | rowspan="2" |[[François C. Antoine Simon|François Antoine Simon]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |6 - 20 desanm 1908 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1908|16 desanm 1908]] |20 desanm 1908 - 2 out 1911 |- | rowspan="2" style="background:#5B3C11" |'''23''' | rowspan="2" |[[Fichye:Cincinnatus Leconte.jpg|alt=|centré|sans_cadre|181x181px]] | rowspan="2" |[[Cincinnatus Leconte]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |2 - 14 out 1911 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1911|7 out 1911]] |14 out 1911 - 8 out 1912 |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |8 - 9 out 1912 |- | style="background:#5B3C11" |'''24''' |[[Fichye:Tancrede Auguste.jpg|alt=|centré|sans_cadre|178x178px]] |[[Tancrède Auguste]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1912|9 out 1912]] |9 out 1912 - 2 me 1913 |- | style="background:#5B3C11" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |2 - 4 me 1913 |- | style="background:#6F97CF" |'''25''' |[[Fichye:Michel Oreste portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|174x174px]] |[[Michel Oreste]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1913|4 me 1913]] |4 me 1913 - 27 janvye 1914 |- | rowspan="2" style="background:#6F97CF" |'''26''' | rowspan="2" |[[Fichye:Oreste Zamor portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|127x127px]] | rowspan="2" |[[Oreste Zamor]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 janvye - 8 fevriye 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn fevriye 1914|2 fevriye 1914]] |8 fevriye - 29 oktob 1914 |- | rowspan="2" style="background:#6F97CF" |'''27''' | rowspan="2" |[[Fichye:Joseph Davilmar Theodore (1915, Manuel d’Histoire d’Haïti, Manioc).jpg|alt=|centré|sans_cadre|154x154px]] | rowspan="2" |[[Joseph Davilmar Théodore]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |29 oktob - 10 novanm 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 1914|6 novanm 1914]] |10 novanm 1914 - 21 fevriye 1915 |- | rowspan="2" style="background:#5B3C11" |'''28''' | rowspan="2" |[[Fichye:Vilbrun Guillaume Sam portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|173x173px]] | rowspan="2" |[[Jean Vilbrun Guillaume Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |21 fevriye - 9 mas 1915 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn mas 1915|6 mas 1915]] |9 mas - 27 jiyè 1915 |- | style="background:#6F97CF" | - |[[Fichye:Edmond Polynice president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Edmond Polynice]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 jiyè - 12 out 1915 |- | style="background:#00FFFF" |'''29''' |[[Fichye:Dartiguenave.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |[[Philippe Sudré Dartiguenave|Philippe Sudre Dartiguenave]] |[[Inyon Konstitisyonèl]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn out 1915|11 out 1915]] |12 out 1915 - 15 me 1922 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''30''' | rowspan="2" |[[Fichye:Louis Borno.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] | rowspan="2" |[[Louis Borno]] | rowspan="2" |[[Inyon Konstitisyonèl]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1922|10 avril 1922]] | rowspan="2" |15 me 1922 - 15 me 1930 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1926|12 avril 1926]] |- | style="background:#00FFFF" | '''31''' |[[Fichye:Louis Eugene Roy portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Louis Eugène Roy|Louis-Eugène Roy]] |[[Inyon Konstitisyonèl]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an avril 1930|20 avril 1930]] |15 me - 20 novanm 1930 |- | rowspan="2" style="background:#FAC577" |'''32''' | rowspan="2" |[[Fichye:Stenio Vincent portrait (2x3 cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Sténio Vincent]] | rowspan="2" |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an novanm 1930|18 novanm 1930]] | rowspan="2" |20 novanm 1930 - 15 me 1941 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1935|15 me 1935]] |- | style="background:#FAC577" |'''33''' |[[Fichye:Élie Lescot, 1883-1974 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[Élie Lescot]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1941|15 avril 1941]] |15 me 1941 - 11 janvye 1946 |- | style="background:#e1a5e1" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |11 janvye - 16 out 1946 |- | style="background:#FAC577" |'''34''' |[[Fichye:Président Dumarsais Estimé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |[[Léon Dumarsais Estimé]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1946|16 out 1946]] |16 out 1946 - 10 me 1950 |- | style="background:#e1a5e1" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |10 me - 6 desanm 1950 |- | style="background:#e1a5e1" |'''35''' |[[Fichye:Paul Magloire portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] |[[Paul Eugène Magloire]] |[[Mouvman nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1950|8 oktob 1950]] |6 desanm 1950 - 6 desanm 1956 |- | style="background:#FAC577" | - |[[Fichye:Joseph Nemours Pierre-Louis portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Joseph Nemours Pierre-Louis]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |6 desanm 1956 - 3 fevriye 1957 |- | style="background:#FAC577" | - |[[Fichye:Franck Sylvain portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Franck Sylvain]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |3 fevriye - 2 avril 1957 |- | style="background:#e1a5e1" | - | [[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Léon Cantave]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |2 avril - 25 me 1957 |- | rowspan="2" style="background:#557819" |'''36''' | rowspan="2" |[[Fichye:Daniel Fignolé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] | rowspan="2" |[[Daniel Fignolé]] | rowspan="2" |[[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Mouvman Travayè]] [[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Peyizan]] |''Enterimé'' |25 me - 3 jen 1957 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn jen 1957|3 jen 1957]] |3 - 14 jen 1957 |- | style="background:#e1a5e1" | - |[[Fichye:Antonio Thrasybule Kebreau portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|184x184px]] |''[[Antonio Kébreau]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |14 jen - 22 oktob 1957 |- | rowspan="3" style="background:#500F0B" |'''37''' | rowspan="3" |[[Fichye:François Duvalier close-up (cropped).png|alt=|centré|sans_cadre|161x161px]] | rowspan="3" |[[François Duvalier]] | rowspan="3" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957|22 septanm 1957]] | rowspan="3" |22 oktob 1957 - 21 avril 1971 |- |[[Referandòm ayisyen an 1961|30 avril 1961]] |- |[[Referandòm ayisyen an 1964|14 jen 1964]] |- | rowspan="2" style="background:#500F0B" |'''38''' | rowspan="2" |[[Fichye:Baby Doc (centrée).jpg|alt=|centré|sans_cadre|140x140px]] | rowspan="2" |[[Jean-Claude Duvalier]] | rowspan="2" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Referandòm ayisyen an 1971|30 janvye 1971]] | rowspan="2" |21 avril 1971 - 7 fevriye 1986 |- |[[Referandòm ayisyen an 1985|22 jiyè 1985]] |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |7 fevriye 1986 - 7 fevriye 1988 |- | style="background:#05903f" |'''39''' |[[Fichye:Picture of President Leslie Manigat.png|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] |[[Leslie Manigat]] |[[Gwoup pwogresis]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|17 janvye 1988]] |7 fevriye - 20 jen 1988 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |20 jen - 17 septanm 1988 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Prosper Avril in 2021.png|alt=|centré|sans_cadre|125x125px]] |''[[Prosper Avril]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |17 septanm 1988 - 10 mas 1990 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Hérard Abraham 2005 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Hérard Abraham]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |10 - 13 mas 1990 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Ertha Pascal-Trouillot on January 7, 1991.png|alt=|centré|sans_cadre|121x121px]] |''[[Ertha Pascal-Trouillot]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |13 mas 1990 - 7 fevriye 1991 |- | style="background:#26C4EC" |'''40''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1990|16 desanm 1990]] |7 fevriye - 8 oktob 1991 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Joseph Nerette.png|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |''[[Joseph Nérette]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |8 oktob 1991 - 19 jen 1992 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Marc Bazin]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |19 jen 1992 - 15 jen 1993 |- | style="background:#26C4EC" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] | - |15 jen 1993 - 12 me 1994 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Emile Jonassaint.png|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |''[[Émile Jonassaint]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |12 me - 12 oktob 1994 |- | style="background:#26C4EC" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] | - |12 oktob 1994 - 7 fevriye 1996 |- | style="background:#26C4EC" |'''41''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1995|17 desanm 1995]] |7 fevriye 1996 - 7 fevriye 2001 |- | style="background:#26C4EC" |'''42''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2000|26 novanm 2000]] |7 fevriye 2001 - 29 fevriye 2004 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Boniface Alexandre.jpg|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Boniface Alexandre]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |29 fevriye 2004 - 14 me 2006 |- | style="background:#26C4EC" |'''43''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon jeneral ayisyèn an 2006|7 fevriye 2006]] |14 me 2006 - 14 me 2011 |- | style="background:#DD0000" |'''44''' |[[Fichye:President Martelly (5765185331).jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Michel Martelly]] |[[Gwoup nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2010-2011|20 mas 2011]] |14 me 2011 - 14 fevriye 2016 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Jocelerme Privert Cine Triomphe (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Jocelerme Privert]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |14 fevriye 2016 - 7 fevriye 2017 |- | style="background:#DD0000" |'''45''' |[[Fichye:Kelly Craft poses a photo with Haitian President Moise (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|143x143px]] |[[Jovenel Moïse]] |[[Gwoup nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 2016|20 novanm 2016]] |7 fevriye 2017 - 7 jiyè 2021 |- | style="background:#DD0000" | - |[[Fichye:Claude Joseph, chancelier haïtien en 2020 (cropped 4x3).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |[[Claude Joseph (politisyen)|''Claude Joseph'']] |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |7 jiyè - 20 jiyè 2021 |- | style="background:#26C4EC" | - |[[Fichye:Ariel Henry 2023.jpg|alt=|centré|sans_cadre|144x144px]] |''[[Ariel Henry]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |20 jiyè 2021 - 7 fevriye 2022 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Secretary Rubio Meets with Haitian Transitional Presidential Council President (54412737238)(cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Fritz Alphonse Jean]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 fevriye 2022 - 7 fevriye 2023 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Mme Mirlande Manigat haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|105x105px]] |''[[Mirlande Manigat]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 fevriye 2023 - 25 avril 2024 |- | style="background:#26C4EC" | - |[[Fichye:Edgard Leblanc Fils, President of the Haitian Transitional Presidential Council, speaking on Building on Progress to Restore Security in Haiti at New York City, USA on September 25, 2024 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Edgard Leblanc Fils]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |25 avril - 7 oktob 2024 |- | style="background:#26C4EC" | - |[[Fichye:Leslie Voltaire (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Leslie Voltaire]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |7 oktob 2024 - 7 mas 2025 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Secretary Rubio Meets with Haitian Transitional Presidential Council President (54412737238)(cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Fritz Alphonse Jean]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 mas - 7 out 2025 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Laurent Saint-Cyr]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 out 2025 - 7 fevriye 2026 |- | style="background:#05903f" | - |[[Fichye:2026 Alix Didier Fils-Aimé (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |''[[Alix Didier Fils-Aimé]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |Depi 7 fevriye 2026 |}<!--- ! colspan="11}}"| Not contesting |- style="background:#FF8080;" | bgcolor="}}"| | | {{Collapsible list | title = List | bullets = on | | [[File:Portrait placeholder.svg|50px]] | | |X |X |{{no}} | ---> ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Lis]] [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Prezidan Ayiti]] l73py8u30v81ll5ds2xvl7idfn7rykq Fritz Alphonse Jean 0 16168 882335 868807 2026-06-30T23:12:05Z ~2026-37414-66 39682 882335 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik|charte=Chef d'État|non=Fritz Jean|lejand=Fritz Jean an 2025.|fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>([[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]])</small>|depi fonksyon1=|a pati fonksyon1=7 mas 2025|jiska fonksyon1=7 out 2025<br><small>({{durée|7|3|2025|7|8|2025}})</small>|eleksyon1=|reeleksyon1=|premye minis 1=|predesesè 1=[[Leslie Voltaire]]|domèn=|diplòm=|etid=|dat nesans=[[22 avril]] [[1956]]|lye nesans=[[Okap (komin)|Okap]]|peyi nesans=[[Ayiti]]|dat lanmò=|lye lanmò=|peyi lanmò=|nasyonalite=Ayisyen|relijyon=|rezidans=|kontak=|Biyografi=|zèv=|konjwen=|omaj=|rekonpans=|anblèm=Haiti-coat-of-arms.svg|siyati=|imaj=Fritz A. Jean Cropped (March 2025).png|reeleksyon 1=|fonksyon 2=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]|fonksyon 3=[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Repiblik Ayiti]] <br>(diskite)|fonksyon 4=[[Premye Minis Ayiti]]|a pati fonksyon3=7 fevriye 2022|jiska fonksyon3=7 fevriye 2023<br><small>({{durée|7|2|2022|7|2|2023}})</small>|eleksyon3=30 janvye 2022|predesesè 3=[[Jovenel Moïse]] <small>(prezidan, endirèkteman)</small> <br>[[Ariel Henry]] <small>(enterimé)</small>|siksesè 3=[[Mirlande Manigat]] <small>([[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]])</small>|a pati fonksyon4=26 fevriye|jiska fonksyon4=28 mas 2016<br><small>({{durée|26|2|2016|28|3|2016}})</small>|predesesè 4=[[Evans Paul]]|siksesè 4=[[Enex Jean-Charles]]|gouvènman 4=''Pa enstale''|prezidan 4=[[Jocelerme Privert]]|gouvènman 3=[[Steven Benoît]] <small>(diskite)</small><br>[[Ariel Henry]]|gouvènman 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]]|siksesè 1=[[Laurent Saint-Cyr]]|a pati fonksyon2=25 avril 2024|jiska fonksyon2=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|25|04|2024|7|02|2026}})</small>|prezidan 2=[[Edgard Leblanc Fils]]<br />[[Leslie Voltaire]]<br />''Li menm''<br />[[Laurent Saint-Cyr]]|gouvènman 2=[[Michel Patrick Boisvert]]<br />[[Garry Conille]]<br />[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 2=[[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]]|siksesè 2=''Disolisyon''|pati=[[Gwoup pwogresis|Pwogresis]]|lis=[[Lis Premye Minis Ayiti|Premye minis Ayiti]]<br />[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]]|anblèm 2=Coat of arms of Haiti.svg}}'''Fritz Alphonse Jean''', fèt 22 avril 1956 [[Okap (komin)|Okap]] <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-16739-haiti-politique-qui-est-fritz-alphonse-jean.html|title=Haïti - Politique : Qui est Fritz-Alphonse Jean ? - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|access-date=2024-10-16}}</ref>, se yon [[Ekonomi (disiplin)|ekonomis]], [[politisyen]] ak [[ekriven]] [[Ayiti|ayisyen]]. An 2012, li se prezidan Chanm Komès, Endistri ak Pwofesyon Nòdès la, epi li fè pati komite komemorasyon nasyonal 100yèm anivèsè okipasyon [[Etazini]] an Ayiti. Nan dat 26 fevriye 2016, Prezidan [[Jocelerme Privert]], te nonmen li kòm [[Premye Minis Ayiti]]<ref name="VOA2016">{{cite web |url=http://www.voanouvel.com/content/article/3209339.html |title=Ayiti: Prezidan Jocelerme Privert Nonmen Fritz Alphonse Jean kòm Nouvo Premye Minis |date=26 fevriye 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160227174101/www.voanouvel.com/content/article/3209339.html |archive-date=27 fevriye 2016 |dead-url=no |publisher=VOA Nouvèl |location=Wachintòn}}</ref>. Yon mwa apre nominasyon li a, gouvènman l lan te rejte pa palman an, sitou pa majorite [[Lavalas]] la. Li te eli pa [[Akò Montana]] a kòm [[Prezidan Repiblik Ayiti|Prezidan Pwovizwa Ayiti]] nan dat 30 janvye 2022. Inogirasyon ofisyèl li a, ki te pwograme pou 7 fevriye 2022, pa t fèt paske gouvènman Premye Minis [[Ariel Henry]] te konteste eleksyon an e li te opoze enstalasyon Fritz Jean kòm prezidan egzekitif la. Malgre absans yon envestiti, li te kenbe tit Prezidan Repiblik la, manm Akò Montana yo rekonèt, e li te negosye plizyè fwa ak Premye Minis la. Apre etablisman yon gwo konsèy tranzisyon an fevriye 2023, li te rekonèt enstitisyon sa a epi li te abandone tit prezidan li. Apre demisyon gouvènman Henry a, li te patisipe nan kreyasyon yon nouvo konsèy tranzisyon, ak yon prezidans wotasyon. Sou 25 avril 2024, li te vin yon manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Prezidansyèl ayisyen]] [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|la]]. 7 mas 2025, li se Prezidan Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la, li pran wòl Chèf Leta pandan 5 mwa. ==Byografi== Jean te fèt [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]].<ref name="VOA2016"/> ==Zèv li yo== Li ekri liv konsène [[Ayiti]] oubyen [[kreyòl ayisyen]] oubyen nan [[karayib]] an. ==Referans== {{reflist}} [[Kategori:Ayisyen]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] d1x6uhdnnu3um4ffain7s648w3at7kn Daniela Romo 0 64956 882337 782284 2026-06-30T23:15:13Z HF Active 39213 882337 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{delete|1=crosswiki low quality machine translation <small>[[:m:Special:MyLanguage/User:TenWhile6/XReport|XReport]]</small>}}</noinclude> {{moun |non=Daniela Romo |foto= |tèks=Daniela Romo |fonksyon=aktè, chantèz, prezantatris |domèn=televizyon, sinema, teyat, mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[27 out]] [[1959]] |lye nesans=[[Meksiko]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Teresa Presmanes Corona''', rele '''Daniela Romo''', ki fèt [[27 out]] [[1959]] nan [[Meksiko]] ([[Meksik]]), se yon [[aktris]], [[Chantè|chantèz]] ak prezantatris [[Meksik|meksikèn]]. == Zèv li yo == === Fim === * 2019 : ''[[La boda de mi mejor amigo (fim, 2019)|La boda de mi mejor amigo]]'' : li menm * 1999 : ''[[Héroes sin Patria|Héroes sin patria]]'' : Marta * 1981 : ''Novia, esposa y amante'' : Laura Mendoza * 1980 : ''[[Frontera]]'' : Rosy * 1979 : ''[[El año de la peste]]'' : Laura * 1979 : ''Puerto maldito'' * 1979 : ''[[Tres mujeres en la hoguera]]'' : Peggy * 1979 : ''[[Te quiero]]'' * 1978 : ''La casa del pelícano'' : Engracia === Telenovela === * 2020-2021 : ''[[Vencer el desamor]]'' : Bárbara Albarrán Vda. de Falcón<ref>{{es}} {{Cite web|url=https://www.lasestrellas.tv/espectaculos-1/tus-estrellas-1/vencer-el-desamor-poster-daniela-romo-claudia-alvarez|title=Daniela Romo y Claudia Álvarez protagonizan el nuevo póster de ‘Vencer el Desamor’|accessdate=14 septanm 2020|publisher=Televisa|website=lasestrellas.tv}}</ref> * 2020 : ''[[Vencer el miedo]]'' : Bárbara Albarrán<ref>{{es}} {{Cite web|url=https://www.lasestrellas.tv/telenovelas/vencer-el-miedo/pistas-vencer-desamor-vencer-el-miedo|title=Conoce las pistas que dio Rosy Ocampo de Vencer el Desamor en el gran final de Vencer el Miedo|accessdate=26 mas 2020|publisher=Televisa|website=lasestrellas.tv}}</ref> * 2017 : ''[[En tierras salvajes]]'' : Amparo Rivelles de Otero * 2016 : ''[[El hotel de los secretos]]'' : Ángela Gómez Vda. de Salinas * 2013 : ''[[Qué bonito amor]]'' * 2013 : ''[[La tempestad (telenovela)|La tempestad]]'' : Mercedes Artigas * 2010-2011 : ''[[Triunfo del amor]]'' : Doña Bernarda Montejo Vda. de Iturbide * 2009 : ''[[Sortilegio]]'' : Victoria Sarmiento Vda. de Albéniz * 2007 : ''[[Amor sin maquillaje]]'' : Fernanda Duarte * 2005-2006 : ''[[Alborada (telenovela)|Alborada]]'' : Juana Arellano Vda. de Manrique * 2002-2003 : ''[[Las vías del amor]]'' : Leticia López Albavera * 2001-2002 : ''[[El Manantial (telenovela)|El Manantial]]'' : Margarita Insunza de Ramírez * 1995 : ''[[Si Dios me quita la vida]]'' : Maria Sánchez Amaro * 1989-1990 : ''[[Balada por un amor]]'' : Brianga Portugal * 1986-1987 : ''[[El camino secreto]]'' : Gabriela Guillén * 1982 : ''[[Déjame vivir]]'' : Estrella * 1980 : ''[[No temas al amor]]'' : Alejandra * 1978 : ''[[El enemigo (telenovela, 1979)|El enemigo]]'' : Isabel * 1978 : ''[[Ardiente secreto (telenovela)|Ardiente secreto]]'' : Mariana Cisneros === Teyat === * 2009 : ''[[La novicia rebelde (musical)|La novicia rebelde]]'' * 2008 : ''Una Eva y dos patanes'' * 2007 : ''[[Victor/Victoria (musical)|Victor/Victoria]]'' * 2006 : ''Cabaret'' * 2003 : ''Cartas de amor'' * 1999 : ''La Libélula'' * 1982 : ''Nuestro amor de cada día'' * 1978 : ''[[El diluvio que viene]]'' * 1977 : ''[[Ifigenia en Áulide (ópera)|Ifigenia en Áulide]]'' * 1977 : ''Gypsy'' * 1977 : ''El soldadito plomo'' * 1976 : ''Pastoral navideño'' * 1972 : ''Contigo, pan y cebolla'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.danielaromo.net/ Sitwèb ofisyèl Daniela Romo] * [https://web.archive.org/web/20080416003315/http://www.esmas.com/espectaculos/artistas/303248.html Daniela Romo] sou esmas.com * [http://www.univision.com/uv/music/1029389/Daniela_Romo/artista Daniela Romo] sou univision.com {{DEFAULTSORT:Romo, Daniela}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1959]] ao19s5c5xewhg31lgq6gtpszaxjhqk3 José Luis Rodríguez 0 65052 882341 722541 2026-07-01T10:34:31Z HF Active 39213 882341 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{delete|1=crosswiki low quality machine translation <small>[[:m:Special:MyLanguage/User:TenWhile6/XReport|XReport]]</small>}}</noinclude> == Zèv li yo == === Fim === * 1969 : ''Las golfas'' : Andrés "El Uñas" * 1970 : ''Siempre en domingo'' === Telenovela === * ''Angelica'' * ''Tormento'' * ''Sueño Contigo'' * ''Isabelita'' * ''Atrevete'' * 1967 : ''Donde no llega el sol'' * 1972 : ''[[Simplemente María (telenovela, 1972)|Simplemente María]]'' * 1974 : ''[[Una muchacha llamada Milagros]]'' : Omar Contreras "El Puma" * 1975 : ''La Señorita Elena'' : Alejandro Montalbán * 1976 : ''Carolina'' : Rodolfo Salazar / Rodolfo Arizmendi * 1977 : ''La Hija de Juana Crespo'' : Gustavo * 1978 : ''[[Cristina Bazán]]'' : Rodolfo Alcántara * 1979 : ''Sangre Azul'' : José Antonio * 1979 : ''Estefania'' : Luis Alberto Seijas "El Guácharo" * 1980 : ''[[El ídolo]]'' : Miguel Angel Mercado * 1992 : ''[[Piel (telenovela)|Piel]]'' : Vicente * 2007 : ''[[Trópico (telenovela)|Trópico]]'' : Guillermo Guzmán * 2008 : ''[[Gabriel, amor inmortal]]'' : Francisco Pizarro == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm1025137/ José Luis Rodríguez] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Rodríguez, José Luis}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Nesans nan lane 1943]] njj86c4v75tn7akxafa4ulwlkposhw7 Emmanuel Macron 0 65904 882323 882304 2026-06-30T15:47:16Z ~2026-37414-66 39682 882323 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |charte=Chef d'État |non=Emmanuel Macron |lejand=Emmanuel Macron an 2024. |fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Frans]] | depi fonksyon1 = 14 me 2017<br><small>({{durée|14|5|2017}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|7 mai 2017]] <br>[[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|24 avril 2022]] | reeleksyon1 = | premye minis 1 = [[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] | predesesè 1 = [[François Hollande]] |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=[[Anyotisis|Anyotik]]<ref>{{Lien web |titre=Emmanuel Macron, un agnostique baptisé |url=https://www.lefigaro.fr/actualite-france/2018/06/25/01016-20180625ARTFIG00320-emmanuel-macron-un-agnostique-baptise.php |date=25 juin 2018 |périodique=[[Le Figaro]] |consulté le=30 avril 2024 |auteur=Jean-Marie Guénois}}.</ref> |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |konjwen = [[Brigitte Macron|Brigitte Trogneux]] |omaj= |rekonpans= | anblèm = Coat of arms of the French Republic.svg |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|imaj=Emmanuel Macron, September 2024.jpg|reeleksyon 1=|gouvènman 1=[[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] <br>[[Sébastien Lecornu]]|lis=[[Lis prezidan Frans]]|pati politik=Bloc}} '''Emmanuel Macron''' ({{MSAPI|[ɛmanɥɛl makʁɔ̃]}}<ref group="alpha">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]].</ref> {{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-Emmanuel Macron.wav}}), (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 25e [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. Anvan li antre nan politik, Emmanuel Macron travay kom enspektè finans epi li rantre nan bank Rothschild kote li travay tankou yon bankye biznis. Li fè anpil siksè nan plizyè tranzaksyon enpotan. An 2014, li nonmen Minis Ekonomi, Endistri ak Nimerik, kote li lanse refòm pou ankouraje envestisman etranje ak fleksibilite ekonomik. An 2016, Emmanuel Macron kreye [[mouvman politik]] "[[Bloc central (pati politik franse)|En Marche]] !", ki kanpe nan sant politik la. Li genyen eleksyon prezidansyèl 2017 kont [[Marine Le Pen]] nan dezyèm tou, e li tounen pi jèn prezidan nan istwa Repiblik Lafrans. Depi li te pran fonksyon an 2017, manda li te make pa moman tansyon sosyal tankou refòm Kòd Travay la , Lwa ki refòme konpayi tren franse a, SNCF , ka Benalla a , ak mouvman Gilet Jòn nan , ki se youn nan pi enpòtan nan manda senk ane Prezidan Macron an paske, apati novanm 2018, prezidan an te nan sant manifestasyon ki te kòmanse apre pouvwa egzekitif la te anonse yon ogmantasyon taks sou gaz nan dat 1ye janvye 2019.  Kòm repons, Macron te abandone ogmantasyon taks la epi li te anonse yon ogmantasyon €100 chak mwa nan salè minimòm nan (SMIC) an 2019. Menm jan an tou, Prezidan Macron te prensipal defansè prensipal pwopozisyon ki vize refondasyon [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]].  Kidonk, nan dat 18 me 2020, nan yon konferans pou laprèsansanm ak Chanselye Alman an [[Angela Merkel]], tou de lidè yo te prezante yon plan pou Inyon Ewopeyen an nan kontèks kriz pandemi an. Mezi yo te anonse yo te relanse atant sou moman istorik ipotetik òganizasyon Ewopeyen an t ap viv la.  Macron defann yon "refondasyon istorik" Ewòp. Li te deklare sa nan diskou inogirasyon li kòm Prezidan Lafrans.  Se te mesaj sa a tou pandan premye vizit li nan Bèlen pou rankontre ak Angela Merkel.  Lidè a te menm pibliye yon lèt ki gen tit "Pou yon Renesans Ewopeyen," ki te parèt nan mwa mas 2019 nan 28 jounal Inyon Ewopeyen. Reeli an [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|2022]], manda li make pa refòm ekonomik, inisyativ anviwònman, ak yon politik ewopeyen ki anbisye. Yon lòt bò, Macron kwè ke Lafrans ta dwe kenbe twoup nan Sahel la epi operasyon militè a ta dwe kontinye, men li ap mande sipò nan men Almay ak lòt peyi Ewopeyen yo. Dezyèm vwayaj li aletranje apre li te fin pran prezidans lan, apre Almay, sete pou l vizite twoup franse yo ki te estasyone nan Mali . == Biyografi == === Jenès ak Edikasyon === Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron se pitit François Macron, yon pwofesè nèwoloji, ak Françoise Noguès, ki se yon doktè. Aprè li fin fè lekòl li nan Amiens, li ale nan prestijye lekòl Henri-IV nan [[Pari]] avan li kontinye etid li nan Sciences Po, nan Inivèsite Paris-Nanterre ak nan ENA (Ecole Nationale d’Administration), kote li diplome an 2004. <ref>{{Lien web|auteur=Jean-Louis Beaucarnot |titre=Les origines d’Emmanuel Macron |url=https://www.rfgenealogie.com/infos/les-origines-d-emmanuel-macron |site=[[La Revue française de généalogie]] |date=2017-05-03 |consulté le=2023-09-06}}. For sure.</ref>. === Lavi Pèsonèl === Emmanuel Macron marye ak Brigitte Trogneux depi 2007. Relasyon yo, ki make pa yon gwo diferans laj, te atire atansyon medya yo men li konsidere tankou yon senbòl modènite ak endepandans. === Karyè Pwofesyonèl === Kòm yon gwo ofisyèl, li te yon rapòtè pou Komisyon Attali an 2007. Yon ane apre, an 2008, li te rantre nan Rothschild Bank ,  kote li te rete pandan katran. Kòm yon patnè nan bank sa a,  li te sipèvize òf pou achte Nestlé pou yon filiyal Pfizer , pou yon pri 9 milya dola ak dividann sibstansyèl. Li te kiltive kontak epi li te vin zanmi ak moun enfliyan tankou PDG Nestlé a, Peter Brabeck ; ekonomis [[Jacques Attali]], avèk ki moun li te ko-otè yon rapò sou kwasans ekonomik an 2008 ke [[Nicolas Sarkozy]] te kòmande ; epi Jean-Pierre Jouyet , yon zanmi [[François Hollande|Hollande]] e sekretè jeneral nan Palè Élysée a . De dènye yo te prezante l nan sèk pwòch prezidan franse a ant 2006 ak 2007. === Karyè Politik === Li te kòmanse aktivis li nan ''Mouvman Sitwayen yo'' pandan prèske dezan, men afilyasyon li ak pati sa a pa t estab. Li te vote pou [[Jean-Pierre Chevènement]] nan premye tou eleksyon prezidansyèl franse 2002 yo. Manm [[Sosyalis (Frans)|Pati Sosyalis]] la depi laj vennkat ane, li te aktif epi li te peye kotizasyon manm li soti 2006 rive 2009. Li kolabore tou ak Fondasyon Jean-Jaurès la. <ref name=":2" /> [[Fichye:Sommet éco franco-chinois-1934.jpg|gauche|vignette|Macron, minis ekonomi.]] An 2006, li te rankontre [[François Hollande]] atravè Jean-Pierre Jouyet epi li te rantre nan ekip li a kòm konseye an 2010. Nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, li te fè pati gwoup Gracques la , ki te konpoze de ansyen gwo ofisyèl ak biznismann sosyalis ki te defann yon alyans ant [[Ségolène Royal]] ak [[François Bayrou]] . Nan menm epòk sa a, li te eseye pou yo nonmen l kòm kandida Pati Sosyalis la nan eleksyon lejislatif Picardy yo , men sosyalis yo nan rejyon sa a te rejte li. Echèk li a, ansanm ak viktwa [[Nicolas Sarkozy|Sarkozy]] nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, te ankouraje l fè yon nouvo chanjman nan karyè li. An 2010, li te refize òf Antoine Gosset-Grainville te fè l epi Palè Élysée a te apwouve l pou l vin chèf kabinè adjwen Premye Minis [[François Fillon]] . <ref name=":2" /> Yo te nonmen Macron Sekretè Jeneral Adjwen Prezidans lan nan dat 15 me 2012, li t ap travay ansanm ak Nicolas Revel e sou nouvo Sekretè Jeneral la, Pierre-René Lemas. Menm lè sa a, zèl goch Pati Sosyalis Fransè a te kritike nominasyon li ansanm ak prezidan an. "Se yon erè pou ankouraje kalite kolaborasyon sa a," te fè kòmantè Senatè Marie-Noëlle Lienemann . <ref name=":0" /> Macron te jwi konfyans biznis yo, e pandan dezan li te pase nan Palè Élysée a, li te responsab pou kenbe koneksyon prezidan an ak gwo anplwayè yo. <ref name=":0" /> Kolaborasyon sere li ak prezidan sosyalis la te chanje politik ekonomik Hollande yo, ki te kesyone pa zèl goch sosyalis fransè a. Nan dat 26 out 2014, li te nonmen Minis Ekonomi, Relans Pwodiktif ak Afè Nimeriknan dezyèm gouvènman [[Manuel Valls]] la <ref name=":0" /><ref name=":1" /> pou ranplase Arnaud Montebourg , yon desizyon kèk palmantè sosyalis ki te opoze ak mezi refòmis Hollande yo ki te enspire pa Macron te kritike anpil. “Nou vle prezève modèl sosyal franse a. Nou p ap pouswiv politik ki fè moun k ap touche salè yo mal, men nou dwe rekonèt nesesite pou yon motè nan ekonomi an, e motè sa a se biznis,” Macron te eksplike nan yon entèvyou, pou rezime refòm Hollande yo. <ref name=":0" /> Nan mwa Out 2016, li te demisyone kòm minis pou l te konsakre tèt li nèt ale nan mouvman politik li te fèk kreye a: En Marche!, yon pati santrist. === Prezidansyèl 2017 === [[Fichye:Emmanuel Macron Meeting Dijon 2017.jpg|vignette|Macron, kandida an 2017.]] Yo te fonde [[Bloc central (pati politik franse)|En Marche!]] nan dat 6 avril 2016, nan Amiens , vil kote Macron te fèt la, epi non mouvman an gen ladan l inisyal li yo. <ref name="Renacimiento (partido) :1" /><ref name="Renacimiento (partido) liberation_1" /> Malgre ke Emmanuel Macron te yon manm Pati Sosyalis la (PS) soti 2006 rive 2009,  En Marche! deklare ke li vle libere tèt li anba kad politik tradisyonèl yo epi li prezante tèt li kòm yon òganizasyon ki gen plizyè pati ladan l. <ref name="Renacimiento (partido) :1" />Macron opoze dikotomi tradisyonèl gòch-dwat la, li ranplase li ak yon dikotomi pwogresis-konsèvatè, li idantifye tèt li ak premye a. Macron deklare ke En Marche! se alafwa dwa ak gòch. Nan mwa novanm 2016, li te konfime kandidati li pou eleksyon prezidansyèl franse 2017 la.  Nan premye tou an, Emmanuel Macron te rive an premye plas ak 24.01% nan vòt yo. Nan dat 7 me 2017, Macron te genyen dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse a ak 66.1% nan vòt valab yo, konpare ak 33.9% pou rival li nan Front Nasyonal la , [[Marine Le Pen]], sa ki te vin, a laj de trantnèf an, prezidan ki pi jèn nan listwa peyi a. Apre viktwa elektoral li nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|eleksyon prezidansyèl yo]], li te pwoklame epi li te prete sèman kòm Prezidan Lafrans nan dat 14 me 2017, li te ranplase François Hollande. == Prezidans Repiblik la == === Gouvènman Philippe === [[Fichye:Édouard Philippe 2018-04-06 lancement stratégie autisme 2018-2022.jpg|gauche|vignette|[[Édouard Philippe]] an 2018.]] Nan dat 15 me 2017, Prezidan Emmanuel Macron te nonmen [[Édouard Philippe]] Premye Minis Frans. Nan seremoni remiz pouvwa a ak predesesè li Bernard Cazeneuve, li te di: "Mwen se yon nonm dwa." Li te Minis Enteryè soti 3 pou rive 16 oktòb 2018, apre demisyon Gérard Collomb. Li te soumèt demisyon li kòm premye minis nan dat 3 jiyè 2020, apre eleksyon minisipal yo kote li te reprann pòs majistra Le Havre nan dat 5 jiyè 2020. === Mouvman Gilet Jòn === Mouvman Gilet Jòn nan ( an franse : ''Mouvement des gilets jaunes'' ) se yon mouvman pwotestasyon sosyal ki te fòme an Frans apati oktòb 2018. Mouvman an te gaye tou, nan yon pi piti mezi, nan lòt peyi vwazen yo, sitou Bèljik , Peyiba , Almay , Itali ak Espay . Mobilizasyon sa a te kòmanse ak difizyon sou rezo sosyal yo apèl sitwayen yo te fè pou pwoteste kont ogmantasyon pri gaz, enjistis fiskal, ak pèt pouvwa acha. Mouvman an te prezante tèt li nan medya yo kòm espontane, transvèsal , e san yon pòtpawòl ofisyèl. <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos auto" />[[Fichye:Manifestation des gilets jaune.jpg|vignette|Manifestasyon Gilet Jòn.]]Okòmansman , li konsantre sou rejè jeneralize ogmantasyon taks sou kabòn nan , <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos guardian" /> men byen vit li elaji pou lòt demand: pèt pouvwa acha klas mwayèn ak klas ki pi ba yo , demisyon Prezidan Emmanuel Macron oswa òganizasyon yon Referandòm Inisyativ Sitwayen (RIC). Mouvman an te òganize otou blokaj wout ak wonpwen epi plizyè evènman nasyonal ki te dewoule chak samdi depi 17 novanm 2018. Manifestasyon yo te jwenn yon gwo patisipasyon nan diferan rejyon, epi yo te gaye nan pi gwo vil yo. Pami lidè li yo genyen Laëtitia Dewalle, Éric Drouet,  Ingrid Levavasseur, Priscillia Ludosky, Jacline Mouraud, Maxime Nicolle, ak Hayk Shahinyan, pami lòt moun.  Depi kòmansman manifestasyon yo rive 10 janvye 2019, lapolis te arete plis pase 6,400 manifestan. Dapre chif Ministè Enteryè a, 2,100 manifestan blese. Yon rapò konplè jounal ''Mediapart'' la endike plis pase 500 ka abi klè nan men lapolis. Pami yo gen 22 manifestan ki pèdi yon je, senk ki pèdi yon men, ak 210 ki te soufri blesi nan tèt. Apeprè twa milyon moun te patisipe nan mouvman Gilet Jòn nan. === '''Manifestasyon 2019-2020 yo''' === Manifestasyon kont plan refòm pansyon franse 2019-2020 an te kòmanse 5 desanm pou pwoteste kont gwo chanjman nan sistèm pansyon franse a ke prezidan franse Emmanuel Macron te pwopoze. Refòm pansyon an te youn nan pwomès prensipal kanpay prezidan Macron yo, epi plan an gen twa pwopozisyon prensipal. Premye a se kreye yon sistèm pansyon leta inivèsèl, ki ta ranplase 42 sistèm pansyon endividyèl ki an plas kounye a an Frans. Dezyèm lan se yon "sistèm ki baze sou pwen," ki bay pansyon pwopòsyonèl ak kontribisyon yo peye yo. Twazyèm lan se "amelyore pansyon pou moun ki pi defavorize yo." Sistèm pwopoze a ta ogmante tou laj retrèt pou anpil travay an Frans. Plan refòm pansyon franse 2019 la swiv refòm pansyon anvan yo an 1993, 2003, 2010, ak 2013, men li pi konplè paske, olye pou yo annik ajiste sistèm nan (pou plizyè rezon, tankou ogmantasyon esperans lavi a), sistèm nan pral ranplase. Nan mwa septanm 2017, Jean-Paul Delevoye te nonmen Komisè Wo pou Refòm Pansyon epi li te resevwa responsablite pou revize sistèm pansyon an. Nan mwa jiyè 2019, yo te prezante yon rapò sou rekòmandasyon li yo, ki te prezante prensip debaz yon pwojè lwa pou pwopoze bay Asanble Nasyonal la pou refòm pansyon. Si pwojè lwa a ta vin tounen yon lwa, li pa t ap antre an vigè pase an 2025. === Pandemi Covid-19 === [[Fichye:Emmanuel Macron 2020.jpg|gauche|vignette|278x278px|Macron an novanm 2020.]] Premye ka konfime pandemi [[Maladi kowonaviris 2019|Covid-19]] la an Frans te rapòte nan dat 24 janvye 2020, premye ka COVID-19 ki te konnen nan Inyon Ewopeyen an ak atravè kontinan Ewopeyen an . Li te enplike yon sitwayen franse 48 an ki te rive an Frans soti Lachin epi ki te etabli nan Bòdo . De lòt ka te konfime pita nan menm jou a; yo tout te fèk retounen soti Lachin. <ref name="Pandemia de COVID-19 en Francia JACOB2401" /> Nan dat 12 mas, prezidan franse Emmanuel Macron te anonse sou televizyon piblik ke tout lekòl ak inivèsite yo t ap fèmen apati lendi 16 mas, jiskaske yo bay plis avi. Nan jou ki te swiv la, Premye Minis [[Édouard Philippe]] te entèdi rasanbleman plis pase 100 moun, eksepte transpò piblik. Nan jou ki te vin apre a, Premye Minis la te bay lòd pou fèmen tout kote piblik ki pa esansyèl, tankou restoran, kafe, sinema ak nayklib, apati minwi.  Nan dat 16 mas, prezidan Emmanuel Macron te anonse yon konfinman nasyonal pou 15 jou apati midi 17 mas. Nan dat 17 desanm 2020, Emmanuel Macron te teste pozitif pou COVID-19. Nan dat 17 jen 2021, gouvènman franse a te leve obligasyon pou mete yon mask an piblik. Twa jou apre, li te leve kouvrefe a. Nan dat 20 fevriye 2022, te gen 22,286,829 ka konfime, avèk 136,594 lanmò ak 15,867,601 moun ki te geri apre viris la. Apati 14 mas 2022, yo te leve restriksyon sou mask nan pifò espas piblik yo ak nan transpò piblik, alòske siveyans epidemyolojik la te vin baze sou rapò chak semèn apre 1ye jiyè 2023, pou adapte ak yon sitiyasyon kote nivo transmisyon an te toujou ba. Rive jen 2025, endikatè yo te montre yon sikilasyon viral modere, ak mwens pase 1,000 ka ak anviwon 10 lanmò pa jou an Frans, dapre Santé publique France. === Gouvènman Jean Castex === [[Fichye:Macron and Jean Castex.png|vignette|Macron ak [[Jean Castex]].]] Kesyon pou konnen si [[Édouard Philippe]] t ap rete nan fonksyon apre dezyèm tou eleksyon minisipal yo nan dat 28 jen 2020 an te leve pandan kanpay la. Apre viktwa premye minis la nan Le Havre , pòtpawòl gouvènman an, Sibeth Ndiaye, te anonse ke Prezidan Repiblik la ap gen pou l deside sou kesyon an. Édouard Philippe te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Repiblik la nan dat 3 Jiyè 2020. Apre sa, li te kontakte plizyè moun pou ranplase li, sitou Florence Parly (Minis Fòs Ame yo), Jean-Yves Le Drian (Minis Ewòp ak Afè Etranjè), ak [[Jean Castex]] (Mè Prades ak konseye depatmantal pou Pyrénées-Oryantal ). Finalman, se Castex ki te pran lidèchip gouvènman an. === Prezidans franse Konsèy Inyon Ewopeyen an (2022) === Prezidans franse Konsèy [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen]] an (PFEU) nan premye mwatye 2022 a te fè pati sistèm prezidans wotasyon enstitisyon an , ki gwoupe minis Eta Manm yo pa sektè epi, ansanm ak Palman Ewopeyen an, reprezante pouvwa lejislatif Inyon an. Pandan peryòd sa a, gouvènman franse a ak prezidan li a, Emmanuel Macron, te responsab pou jwenn konpwomi pami 27 Eta Manm yo sou pwoblèm espesifik tankou règleman platfòm dijital yo, osi byen ke pou adrese evènman enprevi tankou envazyon Larisi an Ikrèn . Kidonk, trèzan apre dènye prezidans franse Konsèy la , gouvènman franse a te prezide reyinyon Konsèy yo. [[Fichye:Members debated the French Presidency’s priorities with Emmanuel Macron - 51829314802.jpg|gauche|vignette|Manm yo te deba sou priyorite prezidans fransèz la ak Emmanuel Macron.]] Pandan manda sa a, reyinyon enfòmèl Konsèy Ewopeyen an (yon enstitisyon diferan de Konsèy Inyon Ewopeyen an ) te fèt nan dat 10 ak 11 mas 2022 nan Palè Vèsay la . Li te adopte yon deklarasyon ki te konsantre sou "agresyon Larisi kont Ikrèn" epi li te dekri "kijan Inyon Ewopeyen an ka ranfòse kapasite defans, diminye depandans enèjik epi devlope yon baz ekonomik ki pi solid." Anplis de sa, Lafrans te pwopoze tou kreyasyon Kominote Politik Ewopeyen an (CPE), yon platfòm pou diskisyon politik ak estratejik sou avni Ewòp , byenke gwoup la pa t reyini pou premye fwa jiskaske oktòb 2022 nan yon somè ki te gen patisipan ki soti nan 44 peyi Ewopeyen. Yon lòt gwo moman nan prezidans lan te rive nan dat 9 me (Jou Inyon Ewopeyen an) lè yo te pibliye konklizyon konferans sou avni Ewòp la, ki te lanse an me 2021. Konsiltasyon piblik sa a, ke Macron te fòmile an mas 2019, te pèmèt sitwayen yo eksprime sa yo atann de Inyon Ewopeyen an. Anplis, eleksyon prezidansyèl ak lejislatif franse yo te dewoule pandan prezidans sa a. Pandan ke peyi ki pral gen prezidans wotasyon Inyon Ewopeyen an jeneralman ranvwaye li an ka ta gen eleksyon, Macron te deside otreman. === Re-eleksyon === [[Fichye:Élection présidentielle de 2022 par département T2.svg|vignette|Kat jeyografik Lafrans ki montre kandida prensipal yo nan dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse 2022 a pa depatman (Macron an jòn, Le Pen an ble)]] Dapre Atik 6 Konstitisyon franse a , pèsonn pa ka sèvi plis pase de manda youn apre lòt kòm Prezidan Repiblik franse a . Macron te deja eli prezidan nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|eleksyon prezidansyèl anvan yo]], li t ap kandida pou reeleksyon pou dènye manda legal li a. Nan dat 3 fevriye 2022, Konsèy Konstitisyonèl la te konfime ke Emmanuel Macron te resevwa 500 andòsman ki nesesè pou l te ka kandida nan eleksyon prezidansyèl la, menm si li pa t ko deklare kandidati li. Nan dat 3 mas 2022, li te voye yon lèt bay plizyè jounal rejyonal pou anonse ofisyèlman kandidati li pou re-eleksyon. Nan dezyèm tou an, Emmanuel Macron te genyen 58.54% nan vòt yo, li te bat rival li [[Marine Le Pen]] ak 17 pwen pousantaj, kidonk li te asire dezyèm manda li kòm prezidan. Viktwa Macron nan te pi gwo pase sa pifò sondaj yo te prevwa. Avèk abolisyon manda sèt ane a nan lane 2000, li te vin premye prezidan Repiblik Fransèz la ki te re-eli pou yon dezyèm manda senk ane. === Gouvènman Borne === Dirije pa [[Élisabeth Borne]], dezyèm fanm yo te nonmen nan wòl sa a (premye a te [[Edith Cresson|Édith Cresson]]), li te konstitye katriyèm gouvènman ki te fòme sou prezidans Emmanuel Macron e premye a depi re-eleksyon li an 2022 . Gouvènman an te fòme nan dat 20 me 2022, men apre eleksyon lejislatif jen yo , kote pati ki nan pouvwa yo te pèdi majorite absoli yo, minis ki te pèdi plas yo nan Asanble a te kite gouvènman an, sa ki te nesesite yon remaniman kabinè. Nouvo minis yo te pran fonksyon nan dat 4 jiyè nan menm ane a. === '''Refòm pansyon an 2023''' === [[Fichye:Prime Minister Petteri Orpo in Paris 4. September 2023 (53234561063) (cropped).jpg|gauche|vignette|136x136px|[[Élisabeth Borne]] an 2023.]] Manifestasyon an Frans an 2023 yo te yon seri grèv jeneral ak manifestasyon ki te òganize toupatou an Frans apati 19 janvye pa opozan refòm pansyon gouvènman Emmanuel Macron an, ki te vize ogmante laj retrèt la soti nan 62 a 64 an. Grèv yo te lakòz gwo dezòd, tankou anpile fatra nan lari yo ak anilasyon transpò piblik. Nan mwa mas, gouvènman an te envoke Atik 49.3 Konstitisyon an pou fòse pwojè lwa a pase nan Palman franse a, sa ki te pwovoke plis manifestasyon ak de vòt san konfyans ki te echwe. Sa a, ansanm ak grèv sendika yo te òganize a, te kontribye nan ogmantasyon vyolans pandan manifestasyon yo. An 2023, popilarite Emmanuel Macron se sèlman 22%. === Gouvènman Attal === [[Fichye:Gabriel Attal 2023 (cropped).jpg|vignette|171x171px|[[Gabriel Attal]].]] Apre plizyè semèn foli medyatik alantou posibilite yon remaniman kabinè, nan dat 8 janvye 2024, [[Élisabeth Borne]] te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Emmanuel Macron, ki te aksepte li. [[Gabriel Attal]], ki te Minis Edikasyon an jiskaprezan , te nonmen premye minis jou ki te vin apre a. === Gouvènman Barnier === [[Fichye:Le Premier ministre français Michel Barnier.jpg|gauche|vignette|[[Michel Barnier]] an 2024.]] Emmanuel Macron te konvoke eleksyon lejislatif bonè an Jiyè 2024, ke Nouvo Front Popilè a , yon kowalisyon pati gochis, te genyen. Sepandan, li te nonmen [[Michel Barnier]], ki soti nan [[Droite gaulliste (pati politik franse)|pati dwat Repibliken yo]], kòm nouvo premye minis . Nan mwa septanm 2024, popilarite Emmanuel Macron te 18%. Nan dat 4 desanm, yon majorite depite yo te vote pou ranvèse gouvènman Barnier a, ki te vin premye gouvènman ki te pèdi yon vòt defisans depi sa [[Georges Pompidou]] te fè an 1962. === Gouvènman Bayrou === Nan dat 13 desanm 2024, Macron te nonmen [[François Bayrou]], prezidan Modem nan e ansyen Minis Jistis li a, kòm Premye Minis. [[Fichye:Bayrou Matignon.jpg|vignette|[[François Bayrou]].]] An Jiyè 2025, François Bayrou te anonse yon plan ajisteman bidjè katran, avèk yon efò anyèl 43.8 milya ero pou diminye depans yo. Bloke pansyon, diminye anplwa nan sektè piblik la, ak koupe depans sosyal ak swen sante pou limite depans leta yo se kèk nan mezi Bayrou te prezante yo.  Opozisyon an te kritike anons sa yo epi li te repwoche François Bayrou paske li pa t mande sitwayen ki pi rich yo pou kontribye. Taks Zucman ki te pwopoze sou moun ki ultra-riche yo, ki te apwouve pa Asanble Nasyonal la epi ki te pote non ekonomis ki te pwopoze l la, Gabriel Zucman , te rejte kareman pa gouvènman an. Pwopozisyon an te vize takse jiska 2% nan richès moun ki gen plis pase 100 milyon ero. Nan mwa septanm 2025, nivo popilarite Emmanuel Macron se 15 %, yon nivo ki pi ba pase pandan mouvman Gilet Jòn yo . === Gouvènman Lecornu === Asanble Nasyonal la te ranvèse François Bayrou pa yon vòt nan dat 8 septanm 2025. [[Sébastien Lecornu]], ansyen minis Fòs Ame yo, te ranplase li kòm premye minis . Nan mwa septanm, manifestasyon kont politik gouvènman an te rasanble plis pase yon milyon moun. === Politik ekonomik === Manda Emmanuel Macron nan te karakterize pa plizyè refòm fiskal ki favorab pou biznis yo ak fanmi ki pi rich yo. Sa yo enkli ranplasman Taks Solidarite sou Richès (ISF) la ak Taks sou Richès Imobilye (IFI), kreyasyon yon sèl taks sou revni fiks (PFU) sou pwofi kapital, rediksyon gradyèl to taks sou revni antrepriz (IS) la soti nan 33.3 % a 25 % sou senk ane, ak transfòmasyon Kredi Taks pou Konpetitivite ak Anplwa (CICE) la an yon rediksyon pèmanan nan kontribisyon sekirite sosyal yo. Mezi sa yo fè pati yon estrateji ekonomik ki vize pou ankouraje envestisman, kwasans ak anplwa—yon apwòch ki konsistan avèk ekonomi degoute . Pou finanse politik sa a, gouvènman an ogmante kèk taks (tankou sa yo ki sou tabak ak enèji) epi li koupe depans sosyal yo. <ref name=":3" /> Politik sa a te gen rezilta yo konsidere kòm desepsyonan. <ref name=":3" /> Malgre diminisyon chomaj la , endistri franse a kontinye ap bese, kwasans ekonomik la fèb, epi rapò dèt la ogmante konsiderableman. <ref name=":4" /> Inegalite ekonomik yo vin pi pwononse tou: ant 2017 ak 2025, fòtin milyadè franse yo double, pandan ke to povrete a monte a 15.4 %.  Rive nan lane 2025, 74 % nan popilasyon franse a pral gen yon opinyon negatif sou jesyon ekonomik Emmanuel Macron an. <ref name=":4" /> == Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|group="alpha"}} === Referans === {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Emmanuel Macron | commons = Category:Emmanuel Macron }} == Lyen deyò == {{liens}} {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] qwsif1yv68wnlacj10n94o2yozqv2aw 882327 882323 2026-06-30T16:14:40Z ~2026-37414-66 39682 882327 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |charte=Chef d'État |non=Emmanuel Macron |lejand=Emmanuel Macron an 2024. |fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Frans]] | depi fonksyon1 = 14 me 2017<br><small>({{durée|14|5|2017}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|7 mai 2017]] <br>[[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|24 avril 2022]] | reeleksyon1 = | premye minis 1 = [[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] | predesesè 1 = [[François Hollande]] |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=[[Anyotisis|Anyotik]]<ref>{{Lien web |titre=Emmanuel Macron, un agnostique baptisé |url=https://www.lefigaro.fr/actualite-france/2018/06/25/01016-20180625ARTFIG00320-emmanuel-macron-un-agnostique-baptise.php |date=25 juin 2018 |périodique=[[Le Figaro]] |consulté le=30 avril 2024 |auteur=Jean-Marie Guénois}}.</ref> |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |konjwen = [[Brigitte Macron|Brigitte Trogneux]] |omaj= |rekonpans= | anblèm = Coat of arms of the French Republic.svg |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|imaj=Emmanuel Macron, September 2024.jpg|reeleksyon 1=|gouvènman 1=[[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] <br>[[Sébastien Lecornu]]|lis=[[Lis prezidan Frans]]|pati politik=Bloc|pati=[[Bloc central (pati politik franse)|Renaissance]]}} '''Emmanuel Macron''' ({{MSAPI|[ɛmanɥɛl makʁɔ̃]}}<ref group="alpha">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]].</ref> {{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-Emmanuel Macron.wav}}), (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 25e [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. Anvan li antre nan politik, Emmanuel Macron travay kom enspektè finans epi li rantre nan bank Rothschild kote li travay tankou yon bankye biznis. Li fè anpil siksè nan plizyè tranzaksyon enpotan. An 2014, li nonmen Minis Ekonomi, Endistri ak Nimerik, kote li lanse refòm pou ankouraje envestisman etranje ak fleksibilite ekonomik. An 2016, Emmanuel Macron kreye [[mouvman politik]] "[[Bloc central (pati politik franse)|En Marche]] !", ki kanpe nan sant politik la. Li genyen eleksyon prezidansyèl 2017 kont [[Marine Le Pen]] nan dezyèm tou, e li tounen pi jèn prezidan nan istwa Repiblik Lafrans. Depi li te pran fonksyon an 2017, manda li te make pa moman tansyon sosyal tankou refòm Kòd Travay la , Lwa ki refòme konpayi tren franse a, SNCF , ka Benalla a , ak mouvman Gilet Jòn nan , ki se youn nan pi enpòtan nan manda senk ane Prezidan Macron an paske, apati novanm 2018, prezidan an te nan sant manifestasyon ki te kòmanse apre pouvwa egzekitif la te anonse yon ogmantasyon taks sou gaz nan dat 1ye janvye 2019.  Kòm repons, Macron te abandone ogmantasyon taks la epi li te anonse yon ogmantasyon €100 chak mwa nan salè minimòm nan (SMIC) an 2019. Menm jan an tou, Prezidan Macron te prensipal defansè prensipal pwopozisyon ki vize refondasyon [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]].  Kidonk, nan dat 18 me 2020, nan yon konferans pou laprèsansanm ak Chanselye Alman an [[Angela Merkel]], tou de lidè yo te prezante yon plan pou Inyon Ewopeyen an nan kontèks kriz pandemi an. Mezi yo te anonse yo te relanse atant sou moman istorik ipotetik òganizasyon Ewopeyen an t ap viv la.  Macron defann yon "refondasyon istorik" Ewòp. Li te deklare sa nan diskou inogirasyon li kòm Prezidan Lafrans.  Se te mesaj sa a tou pandan premye vizit li nan Bèlen pou rankontre ak Angela Merkel.  Lidè a te menm pibliye yon lèt ki gen tit "Pou yon Renesans Ewopeyen," ki te parèt nan mwa mas 2019 nan 28 jounal Inyon Ewopeyen. Reeli an [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|2022]], manda li make pa refòm ekonomik, inisyativ anviwònman, ak yon politik ewopeyen ki anbisye. Yon lòt bò, Macron kwè ke Lafrans ta dwe kenbe twoup nan Sahel la epi operasyon militè a ta dwe kontinye, men li ap mande sipò nan men Almay ak lòt peyi Ewopeyen yo. Dezyèm vwayaj li aletranje apre li te fin pran prezidans lan, apre Almay, sete pou l vizite twoup franse yo ki te estasyone nan Mali . == Biyografi == === Jenès ak Edikasyon === Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron se pitit François Macron, yon pwofesè nèwoloji, ak Françoise Noguès, ki se yon doktè. Aprè li fin fè lekòl li nan Amiens, li ale nan prestijye lekòl Henri-IV nan [[Pari]] avan li kontinye etid li nan Sciences Po, nan Inivèsite Paris-Nanterre ak nan ENA (Ecole Nationale d’Administration), kote li diplome an 2004. <ref>{{Lien web|auteur=Jean-Louis Beaucarnot |titre=Les origines d’Emmanuel Macron |url=https://www.rfgenealogie.com/infos/les-origines-d-emmanuel-macron |site=[[La Revue française de généalogie]] |date=2017-05-03 |consulté le=2023-09-06}}. For sure.</ref>. === Lavi Pèsonèl === Emmanuel Macron marye ak Brigitte Trogneux depi 2007. Relasyon yo, ki make pa yon gwo diferans laj, te atire atansyon medya yo men li konsidere tankou yon senbòl modènite ak endepandans. === Karyè Pwofesyonèl === Kòm yon gwo ofisyèl, li te yon rapòtè pou Komisyon Attali an 2007. Yon ane apre, an 2008, li te rantre nan Rothschild Bank ,  kote li te rete pandan katran. Kòm yon patnè nan bank sa a,  li te sipèvize òf pou achte Nestlé pou yon filiyal Pfizer , pou yon pri 9 milya dola ak dividann sibstansyèl. Li te kiltive kontak epi li te vin zanmi ak moun enfliyan tankou PDG Nestlé a, Peter Brabeck ; ekonomis [[Jacques Attali]], avèk ki moun li te ko-otè yon rapò sou kwasans ekonomik an 2008 ke [[Nicolas Sarkozy]] te kòmande ; epi Jean-Pierre Jouyet , yon zanmi [[François Hollande|Hollande]] e sekretè jeneral nan Palè Élysée a . De dènye yo te prezante l nan sèk pwòch prezidan franse a ant 2006 ak 2007. === Karyè Politik === Li te kòmanse aktivis li nan ''Mouvman Sitwayen yo'' pandan prèske dezan, men afilyasyon li ak pati sa a pa t estab. Li te vote pou [[Jean-Pierre Chevènement]] nan premye tou eleksyon prezidansyèl franse 2002 yo. Manm [[Sosyalis (Frans)|Pati Sosyalis]] la depi laj vennkat ane, li te aktif epi li te peye kotizasyon manm li soti 2006 rive 2009. Li kolabore tou ak Fondasyon Jean-Jaurès la. <ref name=":2" /> [[Fichye:Sommet éco franco-chinois-1934.jpg|gauche|vignette|Macron, minis ekonomi.]] An 2006, li te rankontre [[François Hollande]] atravè Jean-Pierre Jouyet epi li te rantre nan ekip li a kòm konseye an 2010. Nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, li te fè pati gwoup Gracques la , ki te konpoze de ansyen gwo ofisyèl ak biznismann sosyalis ki te defann yon alyans ant [[Ségolène Royal]] ak [[François Bayrou]] . Nan menm epòk sa a, li te eseye pou yo nonmen l kòm kandida Pati Sosyalis la nan eleksyon lejislatif Picardy yo , men sosyalis yo nan rejyon sa a te rejte li. Echèk li a, ansanm ak viktwa [[Nicolas Sarkozy|Sarkozy]] nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, te ankouraje l fè yon nouvo chanjman nan karyè li. An 2010, li te refize òf Antoine Gosset-Grainville te fè l epi Palè Élysée a te apwouve l pou l vin chèf kabinè adjwen Premye Minis [[François Fillon]] . <ref name=":2" /> Yo te nonmen Macron Sekretè Jeneral Adjwen Prezidans lan nan dat 15 me 2012, li t ap travay ansanm ak Nicolas Revel e sou nouvo Sekretè Jeneral la, Pierre-René Lemas. Menm lè sa a, zèl goch Pati Sosyalis Fransè a te kritike nominasyon li ansanm ak prezidan an. "Se yon erè pou ankouraje kalite kolaborasyon sa a," te fè kòmantè Senatè Marie-Noëlle Lienemann . <ref name=":0" /> Macron te jwi konfyans biznis yo, e pandan dezan li te pase nan Palè Élysée a, li te responsab pou kenbe koneksyon prezidan an ak gwo anplwayè yo. <ref name=":0" /> Kolaborasyon sere li ak prezidan sosyalis la te chanje politik ekonomik Hollande yo, ki te kesyone pa zèl goch sosyalis fransè a. Nan dat 26 out 2014, li te nonmen Minis Ekonomi, Relans Pwodiktif ak Afè Nimeriknan dezyèm gouvènman [[Manuel Valls]] la <ref name=":0" /><ref name=":1" /> pou ranplase Arnaud Montebourg , yon desizyon kèk palmantè sosyalis ki te opoze ak mezi refòmis Hollande yo ki te enspire pa Macron te kritike anpil. “Nou vle prezève modèl sosyal franse a. Nou p ap pouswiv politik ki fè moun k ap touche salè yo mal, men nou dwe rekonèt nesesite pou yon motè nan ekonomi an, e motè sa a se biznis,” Macron te eksplike nan yon entèvyou, pou rezime refòm Hollande yo. <ref name=":0" /> Nan mwa Out 2016, li te demisyone kòm minis pou l te konsakre tèt li nèt ale nan mouvman politik li te fèk kreye a: En Marche!, yon pati santrist. === Prezidansyèl 2017 === [[Fichye:Emmanuel Macron Meeting Dijon 2017.jpg|vignette|Macron, kandida an 2017.]] Yo te fonde [[Bloc central (pati politik franse)|En Marche!]] nan dat 6 avril 2016, nan Amiens , vil kote Macron te fèt la, epi non mouvman an gen ladan l inisyal li yo. <ref name="Renacimiento (partido) :1" /><ref name="Renacimiento (partido) liberation_1" /> Malgre ke Emmanuel Macron te yon manm Pati Sosyalis la (PS) soti 2006 rive 2009,  En Marche! deklare ke li vle libere tèt li anba kad politik tradisyonèl yo epi li prezante tèt li kòm yon òganizasyon ki gen plizyè pati ladan l. <ref name="Renacimiento (partido) :1" />Macron opoze dikotomi tradisyonèl gòch-dwat la, li ranplase li ak yon dikotomi pwogresis-konsèvatè, li idantifye tèt li ak premye a. Macron deklare ke En Marche! se alafwa dwa ak gòch. Nan mwa novanm 2016, li te konfime kandidati li pou eleksyon prezidansyèl franse 2017 la.  Nan premye tou an, Emmanuel Macron te rive an premye plas ak 24.01% nan vòt yo. Nan dat 7 me 2017, Macron te genyen dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse a ak 66.1% nan vòt valab yo, konpare ak 33.9% pou rival li nan Front Nasyonal la , [[Marine Le Pen]], sa ki te vin, a laj de trantnèf an, prezidan ki pi jèn nan listwa peyi a. Apre viktwa elektoral li nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|eleksyon prezidansyèl yo]], li te pwoklame epi li te prete sèman kòm Prezidan Lafrans nan dat 14 me 2017, li te ranplase François Hollande. == Prezidans Repiblik la == === Gouvènman Philippe === [[Fichye:Édouard Philippe 2018-04-06 lancement stratégie autisme 2018-2022.jpg|gauche|vignette|[[Édouard Philippe]] an 2018.]] Nan dat 15 me 2017, Prezidan Emmanuel Macron te nonmen [[Édouard Philippe]] Premye Minis Frans. Nan seremoni remiz pouvwa a ak predesesè li Bernard Cazeneuve, li te di: "Mwen se yon nonm dwa." Li te Minis Enteryè soti 3 pou rive 16 oktòb 2018, apre demisyon Gérard Collomb. Li te soumèt demisyon li kòm premye minis nan dat 3 jiyè 2020, apre eleksyon minisipal yo kote li te reprann pòs majistra Le Havre nan dat 5 jiyè 2020. === Mouvman Gilet Jòn === Mouvman Gilet Jòn nan ( an franse : ''Mouvement des gilets jaunes'' ) se yon mouvman pwotestasyon sosyal ki te fòme an Frans apati oktòb 2018. Mouvman an te gaye tou, nan yon pi piti mezi, nan lòt peyi vwazen yo, sitou Bèljik , Peyiba , Almay , Itali ak Espay . Mobilizasyon sa a te kòmanse ak difizyon sou rezo sosyal yo apèl sitwayen yo te fè pou pwoteste kont ogmantasyon pri gaz, enjistis fiskal, ak pèt pouvwa acha. Mouvman an te prezante tèt li nan medya yo kòm espontane, transvèsal , e san yon pòtpawòl ofisyèl. <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos auto" />[[Fichye:Manifestation des gilets jaune.jpg|vignette|Manifestasyon Gilet Jòn.]]Okòmansman , li konsantre sou rejè jeneralize ogmantasyon taks sou kabòn nan , <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos guardian" /> men byen vit li elaji pou lòt demand: pèt pouvwa acha klas mwayèn ak klas ki pi ba yo , demisyon Prezidan Emmanuel Macron oswa òganizasyon yon Referandòm Inisyativ Sitwayen (RIC). Mouvman an te òganize otou blokaj wout ak wonpwen epi plizyè evènman nasyonal ki te dewoule chak samdi depi 17 novanm 2018. Manifestasyon yo te jwenn yon gwo patisipasyon nan diferan rejyon, epi yo te gaye nan pi gwo vil yo. Pami lidè li yo genyen Laëtitia Dewalle, Éric Drouet,  Ingrid Levavasseur, Priscillia Ludosky, Jacline Mouraud, Maxime Nicolle, ak Hayk Shahinyan, pami lòt moun.  Depi kòmansman manifestasyon yo rive 10 janvye 2019, lapolis te arete plis pase 6,400 manifestan. Dapre chif Ministè Enteryè a, 2,100 manifestan blese. Yon rapò konplè jounal ''Mediapart'' la endike plis pase 500 ka abi klè nan men lapolis. Pami yo gen 22 manifestan ki pèdi yon je, senk ki pèdi yon men, ak 210 ki te soufri blesi nan tèt. Apeprè twa milyon moun te patisipe nan mouvman Gilet Jòn nan. === '''Manifestasyon 2019-2020 yo''' === Manifestasyon kont plan refòm pansyon franse 2019-2020 an te kòmanse 5 desanm pou pwoteste kont gwo chanjman nan sistèm pansyon franse a ke prezidan franse Emmanuel Macron te pwopoze. Refòm pansyon an te youn nan pwomès prensipal kanpay prezidan Macron yo, epi plan an gen twa pwopozisyon prensipal. Premye a se kreye yon sistèm pansyon leta inivèsèl, ki ta ranplase 42 sistèm pansyon endividyèl ki an plas kounye a an Frans. Dezyèm lan se yon "sistèm ki baze sou pwen," ki bay pansyon pwopòsyonèl ak kontribisyon yo peye yo. Twazyèm lan se "amelyore pansyon pou moun ki pi defavorize yo." Sistèm pwopoze a ta ogmante tou laj retrèt pou anpil travay an Frans. Plan refòm pansyon franse 2019 la swiv refòm pansyon anvan yo an 1993, 2003, 2010, ak 2013, men li pi konplè paske, olye pou yo annik ajiste sistèm nan (pou plizyè rezon, tankou ogmantasyon esperans lavi a), sistèm nan pral ranplase. Nan mwa septanm 2017, Jean-Paul Delevoye te nonmen Komisè Wo pou Refòm Pansyon epi li te resevwa responsablite pou revize sistèm pansyon an. Nan mwa jiyè 2019, yo te prezante yon rapò sou rekòmandasyon li yo, ki te prezante prensip debaz yon pwojè lwa pou pwopoze bay Asanble Nasyonal la pou refòm pansyon. Si pwojè lwa a ta vin tounen yon lwa, li pa t ap antre an vigè pase an 2025. === Pandemi Covid-19 === [[Fichye:Emmanuel Macron 2020.jpg|gauche|vignette|278x278px|Macron an novanm 2020.]] Premye ka konfime pandemi [[Maladi kowonaviris 2019|Covid-19]] la an Frans te rapòte nan dat 24 janvye 2020, premye ka COVID-19 ki te konnen nan Inyon Ewopeyen an ak atravè kontinan Ewopeyen an . Li te enplike yon sitwayen franse 48 an ki te rive an Frans soti Lachin epi ki te etabli nan Bòdo . De lòt ka te konfime pita nan menm jou a; yo tout te fèk retounen soti Lachin. <ref name="Pandemia de COVID-19 en Francia JACOB2401" /> Nan dat 12 mas, prezidan franse Emmanuel Macron te anonse sou televizyon piblik ke tout lekòl ak inivèsite yo t ap fèmen apati lendi 16 mas, jiskaske yo bay plis avi. Nan jou ki te swiv la, Premye Minis [[Édouard Philippe]] te entèdi rasanbleman plis pase 100 moun, eksepte transpò piblik. Nan jou ki te vin apre a, Premye Minis la te bay lòd pou fèmen tout kote piblik ki pa esansyèl, tankou restoran, kafe, sinema ak nayklib, apati minwi.  Nan dat 16 mas, prezidan Emmanuel Macron te anonse yon konfinman nasyonal pou 15 jou apati midi 17 mas. Nan dat 17 desanm 2020, Emmanuel Macron te teste pozitif pou COVID-19. Nan dat 17 jen 2021, gouvènman franse a te leve obligasyon pou mete yon mask an piblik. Twa jou apre, li te leve kouvrefe a. Nan dat 20 fevriye 2022, te gen 22,286,829 ka konfime, avèk 136,594 lanmò ak 15,867,601 moun ki te geri apre viris la. Apati 14 mas 2022, yo te leve restriksyon sou mask nan pifò espas piblik yo ak nan transpò piblik, alòske siveyans epidemyolojik la te vin baze sou rapò chak semèn apre 1ye jiyè 2023, pou adapte ak yon sitiyasyon kote nivo transmisyon an te toujou ba. Rive jen 2025, endikatè yo te montre yon sikilasyon viral modere, ak mwens pase 1,000 ka ak anviwon 10 lanmò pa jou an Frans, dapre Santé publique France. === Gouvènman Jean Castex === [[Fichye:Macron and Jean Castex.png|vignette|Macron ak [[Jean Castex]].]] Kesyon pou konnen si [[Édouard Philippe]] t ap rete nan fonksyon apre dezyèm tou eleksyon minisipal yo nan dat 28 jen 2020 an te leve pandan kanpay la. Apre viktwa premye minis la nan Le Havre , pòtpawòl gouvènman an, Sibeth Ndiaye, te anonse ke Prezidan Repiblik la ap gen pou l deside sou kesyon an. Édouard Philippe te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Repiblik la nan dat 3 Jiyè 2020. Apre sa, li te kontakte plizyè moun pou ranplase li, sitou Florence Parly (Minis Fòs Ame yo), Jean-Yves Le Drian (Minis Ewòp ak Afè Etranjè), ak [[Jean Castex]] (Mè Prades ak konseye depatmantal pou Pyrénées-Oryantal ). Finalman, se Castex ki te pran lidèchip gouvènman an. === Prezidans franse Konsèy Inyon Ewopeyen an (2022) === Prezidans franse Konsèy [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen]] an (PFEU) nan premye mwatye 2022 a te fè pati sistèm prezidans wotasyon enstitisyon an , ki gwoupe minis Eta Manm yo pa sektè epi, ansanm ak Palman Ewopeyen an, reprezante pouvwa lejislatif Inyon an. Pandan peryòd sa a, gouvènman franse a ak prezidan li a, Emmanuel Macron, te responsab pou jwenn konpwomi pami 27 Eta Manm yo sou pwoblèm espesifik tankou règleman platfòm dijital yo, osi byen ke pou adrese evènman enprevi tankou envazyon Larisi an Ikrèn . Kidonk, trèzan apre dènye prezidans franse Konsèy la , gouvènman franse a te prezide reyinyon Konsèy yo. [[Fichye:Members debated the French Presidency’s priorities with Emmanuel Macron - 51829314802.jpg|gauche|vignette|Manm yo te deba sou priyorite prezidans fransèz la ak Emmanuel Macron.]] Pandan manda sa a, reyinyon enfòmèl Konsèy Ewopeyen an (yon enstitisyon diferan de Konsèy Inyon Ewopeyen an ) te fèt nan dat 10 ak 11 mas 2022 nan Palè Vèsay la . Li te adopte yon deklarasyon ki te konsantre sou "agresyon Larisi kont Ikrèn" epi li te dekri "kijan Inyon Ewopeyen an ka ranfòse kapasite defans, diminye depandans enèjik epi devlope yon baz ekonomik ki pi solid." Anplis de sa, Lafrans te pwopoze tou kreyasyon Kominote Politik Ewopeyen an (CPE), yon platfòm pou diskisyon politik ak estratejik sou avni Ewòp , byenke gwoup la pa t reyini pou premye fwa jiskaske oktòb 2022 nan yon somè ki te gen patisipan ki soti nan 44 peyi Ewopeyen. Yon lòt gwo moman nan prezidans lan te rive nan dat 9 me (Jou Inyon Ewopeyen an) lè yo te pibliye konklizyon konferans sou avni Ewòp la, ki te lanse an me 2021. Konsiltasyon piblik sa a, ke Macron te fòmile an mas 2019, te pèmèt sitwayen yo eksprime sa yo atann de Inyon Ewopeyen an. Anplis, eleksyon prezidansyèl ak lejislatif franse yo te dewoule pandan prezidans sa a. Pandan ke peyi ki pral gen prezidans wotasyon Inyon Ewopeyen an jeneralman ranvwaye li an ka ta gen eleksyon, Macron te deside otreman. === Re-eleksyon === [[Fichye:Élection présidentielle de 2022 par département T2.svg|vignette|Kat jeyografik Lafrans ki montre kandida prensipal yo nan dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse 2022 a pa depatman (Macron an jòn, Le Pen an ble)]] Dapre Atik 6 Konstitisyon franse a , pèsonn pa ka sèvi plis pase de manda youn apre lòt kòm Prezidan Repiblik franse a . Macron te deja eli prezidan nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|eleksyon prezidansyèl anvan yo]], li t ap kandida pou reeleksyon pou dènye manda legal li a. Nan dat 3 fevriye 2022, Konsèy Konstitisyonèl la te konfime ke Emmanuel Macron te resevwa 500 andòsman ki nesesè pou l te ka kandida nan eleksyon prezidansyèl la, menm si li pa t ko deklare kandidati li. Nan dat 3 mas 2022, li te voye yon lèt bay plizyè jounal rejyonal pou anonse ofisyèlman kandidati li pou re-eleksyon. Nan dezyèm tou an, Emmanuel Macron te genyen 58.54% nan vòt yo, li te bat rival li [[Marine Le Pen]] ak 17 pwen pousantaj, kidonk li te asire dezyèm manda li kòm prezidan. Viktwa Macron nan te pi gwo pase sa pifò sondaj yo te prevwa. Avèk abolisyon manda sèt ane a nan lane 2000, li te vin premye prezidan Repiblik Fransèz la ki te re-eli pou yon dezyèm manda senk ane. === Gouvènman Borne === Dirije pa [[Élisabeth Borne]], dezyèm fanm yo te nonmen nan wòl sa a (premye a te [[Edith Cresson|Édith Cresson]]), li te konstitye katriyèm gouvènman ki te fòme sou prezidans Emmanuel Macron e premye a depi re-eleksyon li an 2022 . Gouvènman an te fòme nan dat 20 me 2022, men apre eleksyon lejislatif jen yo , kote pati ki nan pouvwa yo te pèdi majorite absoli yo, minis ki te pèdi plas yo nan Asanble a te kite gouvènman an, sa ki te nesesite yon remaniman kabinè. Nouvo minis yo te pran fonksyon nan dat 4 jiyè nan menm ane a. === '''Refòm pansyon an 2023''' === [[Fichye:Prime Minister Petteri Orpo in Paris 4. September 2023 (53234561063) (cropped).jpg|gauche|vignette|136x136px|[[Élisabeth Borne]] an 2023.]] Manifestasyon an Frans an 2023 yo te yon seri grèv jeneral ak manifestasyon ki te òganize toupatou an Frans apati 19 janvye pa opozan refòm pansyon gouvènman Emmanuel Macron an, ki te vize ogmante laj retrèt la soti nan 62 a 64 an. Grèv yo te lakòz gwo dezòd, tankou anpile fatra nan lari yo ak anilasyon transpò piblik. Nan mwa mas, gouvènman an te envoke Atik 49.3 Konstitisyon an pou fòse pwojè lwa a pase nan Palman franse a, sa ki te pwovoke plis manifestasyon ak de vòt san konfyans ki te echwe. Sa a, ansanm ak grèv sendika yo te òganize a, te kontribye nan ogmantasyon vyolans pandan manifestasyon yo. An 2023, popilarite Emmanuel Macron se sèlman 22%. === Gouvènman Attal === [[Fichye:Gabriel Attal 2023 (cropped).jpg|vignette|171x171px|[[Gabriel Attal]].]] Apre plizyè semèn foli medyatik alantou posibilite yon remaniman kabinè, nan dat 8 janvye 2024, [[Élisabeth Borne]] te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Emmanuel Macron, ki te aksepte li. [[Gabriel Attal]], ki te Minis Edikasyon an jiskaprezan , te nonmen premye minis jou ki te vin apre a. === Gouvènman Barnier === [[Fichye:Le Premier ministre français Michel Barnier.jpg|gauche|vignette|[[Michel Barnier]] an 2024.]] Emmanuel Macron te konvoke eleksyon lejislatif bonè an Jiyè 2024, ke Nouvo Front Popilè a , yon kowalisyon pati gochis, te genyen. Sepandan, li te nonmen [[Michel Barnier]], ki soti nan [[Droite gaulliste (pati politik franse)|pati dwat Repibliken yo]], kòm nouvo premye minis . Nan mwa septanm 2024, popilarite Emmanuel Macron te 18%. Nan dat 4 desanm, yon majorite depite yo te vote pou ranvèse gouvènman Barnier a, ki te vin premye gouvènman ki te pèdi yon vòt defisans depi sa [[Georges Pompidou]] te fè an 1962. === Gouvènman Bayrou === Nan dat 13 desanm 2024, Macron te nonmen [[François Bayrou]], prezidan Modem nan e ansyen Minis Jistis li a, kòm Premye Minis. [[Fichye:Bayrou Matignon.jpg|vignette|[[François Bayrou]].]] An Jiyè 2025, François Bayrou te anonse yon plan ajisteman bidjè katran, avèk yon efò anyèl 43.8 milya ero pou diminye depans yo. Bloke pansyon, diminye anplwa nan sektè piblik la, ak koupe depans sosyal ak swen sante pou limite depans leta yo se kèk nan mezi Bayrou te prezante yo.  Opozisyon an te kritike anons sa yo epi li te repwoche François Bayrou paske li pa t mande sitwayen ki pi rich yo pou kontribye. Taks Zucman ki te pwopoze sou moun ki ultra-riche yo, ki te apwouve pa Asanble Nasyonal la epi ki te pote non ekonomis ki te pwopoze l la, Gabriel Zucman , te rejte kareman pa gouvènman an. Pwopozisyon an te vize takse jiska 2% nan richès moun ki gen plis pase 100 milyon ero. Nan mwa septanm 2025, nivo popilarite Emmanuel Macron se 15 %, yon nivo ki pi ba pase pandan mouvman Gilet Jòn yo . === Gouvènman Lecornu === Asanble Nasyonal la te ranvèse François Bayrou pa yon vòt nan dat 8 septanm 2025. [[Sébastien Lecornu]], ansyen minis Fòs Ame yo, te ranplase li kòm premye minis . Nan mwa septanm, manifestasyon kont politik gouvènman an te rasanble plis pase yon milyon moun. === Politik ekonomik === Manda Emmanuel Macron nan te karakterize pa plizyè refòm fiskal ki favorab pou biznis yo ak fanmi ki pi rich yo. Sa yo enkli ranplasman Taks Solidarite sou Richès (ISF) la ak Taks sou Richès Imobilye (IFI), kreyasyon yon sèl taks sou revni fiks (PFU) sou pwofi kapital, rediksyon gradyèl to taks sou revni antrepriz (IS) la soti nan 33.3 % a 25 % sou senk ane, ak transfòmasyon Kredi Taks pou Konpetitivite ak Anplwa (CICE) la an yon rediksyon pèmanan nan kontribisyon sekirite sosyal yo. Mezi sa yo fè pati yon estrateji ekonomik ki vize pou ankouraje envestisman, kwasans ak anplwa—yon apwòch ki konsistan avèk ekonomi degoute . Pou finanse politik sa a, gouvènman an ogmante kèk taks (tankou sa yo ki sou tabak ak enèji) epi li koupe depans sosyal yo. <ref name=":3" /> Politik sa a te gen rezilta yo konsidere kòm desepsyonan. <ref name=":3" /> Malgre diminisyon chomaj la , endistri franse a kontinye ap bese, kwasans ekonomik la fèb, epi rapò dèt la ogmante konsiderableman. <ref name=":4" /> Inegalite ekonomik yo vin pi pwononse tou: ant 2017 ak 2025, fòtin milyadè franse yo double, pandan ke to povrete a monte a 15.4 %.  Rive nan lane 2025, 74 % nan popilasyon franse a pral gen yon opinyon negatif sou jesyon ekonomik Emmanuel Macron an. <ref name=":4" /> == Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|group="alpha"}} === Referans === {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Emmanuel Macron | commons = Category:Emmanuel Macron }} == Lyen deyò == {{liens}} {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] o5glba7yl9hdlqh6y3tvmx10k09whnl Wikipedya:REJEBECSS-HAITI/BNH/Liste 4 67009 882339 882253 2026-07-01T04:19:10Z ListeriaBot 19489 Wikidata list updated [V2] 882339 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?linkcount ?item ?itemLabel WHERE { SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language "[AUTO_LANGUAGE],fr" } {?item wdt:P17 wd:Q790.} UNION {?item wdt:P131/wdt:P279* wd:Q790 .} UNION {?item wdt:P27 wd:Q790} ?item wikibase:sitelinks ?linkcount . OPTIONAL {?article schema:about ?item ; schema:isPartOf <https://ht.wikipedia.org/> .} FILTER (!BOUND(?article)) } ORDER BY DESC(?linkcount) LIMIT 200 |sort= |columns=NUMBER:numéro,P18:Image,label:Nom,P625:Géolocalisation,P131:Lieu |thumb=128 }} {| class='wikitable sortable' ! numéro ! Image ! Nom ! Géolocalisation ! Lieu |- | style='text-align:right'| 1 | [[Fichye:Sandy 2012-10-25 0320Z.png|center|128px]] | ''[[:d:Q264|Hurricane Sandy]]'' | | |- | style='text-align:right'| 2 | [[Fichye:MUTCD-MI I2-6 (Eastern Time Zone).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q941023|Eastern Time Zone]]'' | | |- | style='text-align:right'| 3 | | ''[[:d:Q273894|Piarists]]'' | | |- | style='text-align:right'| 4 | [[Fichye:Monkeypox By Country.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q112070734|2022–2023 mpox outbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 5 | [[Fichye:Map-Francophone World.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1003588|Francophonie]]'' | | |- | style='text-align:right'| 6 | [[Fichye:Windwardpassagemap.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q140265|Windward Passage]]'' | {{Coord|20|-74|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 7 | [[Fichye:John baptist de la salle 1.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q138579|Institute of the Brothers of the Christian Schools]]'' | {{Coord|41.899|12.423|display=inline}} | ''[[:d:Q498452|North Caribbean Coast Autonomous Region]]''<br/>''[[:d:Q1008456|Puerto Cabezas]]'' |- | style='text-align:right'| 8 | [[Fichye:Wilson Isidor in 2022.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q58484930|Wilson Isidor]]'' | | |- | style='text-align:right'| 9 | | ''[[:d:Q594254|1973 CONCACAF Championship]]'' | {{Coord|18.5425|-72.3386|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 10 | | ''[[:d:Q4131845|Ayisyen]]'' | | [[Ayiti]] |- | style='text-align:right'| 11 | [[Fichye:Maracanã, 5 de agosto de 2016- onde o Egito encontra o Haiti... -rio2016 (28778328632).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q20113758|Haiti at the 2016 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 12 | [[Fichye:RC Lens - FC Nantes (28-10-2023) - Duverne.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q26251605|Jean-Kévin Duverne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 13 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q107472171|Haiti at the 2022 Winter Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 14 | | ''[[:d:Q20986|ISO 3166-2:HT]]'' | | |- | style='text-align:right'| 15 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141217|Haiti at the 2012 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 16 | | ''[[:d:Q1256655|20th parallel north]]'' | {{Coord|20|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 17 | [[Fichye:Haiti at the opening ceremony of the 1928 Summer Olympics.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q147174|Haiti at the 1928 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 18 | | ''[[:d:Q4435409|list of World Heritage Sites in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 19 | [[Fichye:FC Red Bull Salzburg gegen RSC Anderlecht (Testspiel 7. Juli 2017) 50.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q56011432|Hannes Delcroix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 20 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q126284599|Haiti at the 2024 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 21 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q144034|Haiti at the 1900 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 22 | | ''[[:d:Q2467445|Ligue Haïtienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 23 | | ''[[:d:Q3439047|War of Dominican Independence]]'' | | |- | style='text-align:right'| 24 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q42914391|Haiti at the 2020 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 25 | [[Fichye:Jimmy "Barbecue" Cherizier 2024.png|center|128px]] | ''[[:d:Q101440369|Jimmy Chérizier]]'' | | |- | style='text-align:right'| 26 | [[Fichye:Bennedict Mathurin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q105013647|Bennedict Mathurin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 27 | [[Fichye:Vida y viajes de Cristobal Colón, 1851 Construcción de la fortaleza de La Navidad (3819531625).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1798978|La Navidad]]'' | {{Coord|19.690556|-72.015833|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 28 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2297885|Haiti at the 1924 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 29 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141075|Haiti at the 2008 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 30 | | ''[[:d:Q23772079|Yassin Fortuné]]'' | | |- | style='text-align:right'| 31 | | ''[[:d:Q114355328|Ruben Providence]]'' | | |- | style='text-align:right'| 32 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q143063|Haiti at the 2000 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 33 | | ''[[:d:Q1024083|1991 CONCACAF Women's Championship]]'' | | |- | style='text-align:right'| 34 | | ''[[:d:Q1254997|19th parallel north]]'' | {{Coord|19|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 35 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2194097|Haiti at the 1960 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 36 | | ''[[:d:Q100792937|Josué Casimir]]'' | | |- | style='text-align:right'| 37 | | ''[[:d:Q108000394|Lenny Joseph]]'' | | |- | style='text-align:right'| 38 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q133756484|Haiti at the 2026 Winter Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 39 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1986870|Haiti at the 1988 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 40 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2291898|Haiti at the 1984 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 41 | [[Fichye:Fafà Picault NE Revolution Inter Miami 7.9.25-032 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5429349|Fafà Picault]]'' | | |- | style='text-align:right'| 42 | | ''[[:d:Q21621771|Duke Lacroix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 43 | | ''[[:d:Q107426681|Martin Experiénce]]'' | | |- | style='text-align:right'| 44 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q145152|Haiti at the 2004 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 45 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q150527|Haiti at the 1996 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 46 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q168379|Haiti at the 1972 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 47 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2489822|Haiti at the 1976 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 48 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2651878|Haiti at the 1932 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 49 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2666070|Haiti at the 1992 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 50 | | ''[[:d:Q72697581|Louicius Don Deedson]]'' | | |- | style='text-align:right'| 51 | [[Fichye:Garven Metusala.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q107370468|Garven Metusala]]'' | | |- | style='text-align:right'| 52 | [[Fichye:Cap-Haitien seen from Morne Jean Explosion.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q110106709|Cap-Haïtien fuel tanker explosion]]'' | {{Coord|19.751389|-72.205556|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 53 | | ''[[:d:Q112623666|Alexandre Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 54 | | ''[[:d:Q124392516|Dominique Simon]]'' | | |- | style='text-align:right'| 55 | | ''[[:d:Q139813358|Woodensky Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 56 | [[Fichye:Michel Patrick Boisvert 2023 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q114735638|Michel Patrick Boisvert]]'' | | |- | style='text-align:right'| 57 | | ''[[:d:Q136466749|Keeto Thermoncy]]'' | | |- | style='text-align:right'| 58 | | ''[[:d:Q667038|United Nations Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 59 | | ''[[:d:Q4124963|Armed Forces of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 60 | [[Fichye:2019-07-17 SG Dynamo Dresden vs. Paris Saint-Germain by Sandro Halank–054 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69948832|Garissone Innocent]]'' | | |- | style='text-align:right'| 61 | [[Fichye:The part is devoted to the contest "Wiki loves folklore".jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q96622031|Wiki Loves Folklore]]'' | | |- | style='text-align:right'| 62 | | ''[[:d:Q137145245|1974 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)]]'' | | |- | style='text-align:right'| 63 | | ''[[:d:Q861844|André Corvington]]'' | | |- | style='text-align:right'| 64 | [[Fichye:Rafael Estrella Urena Great Grandfather.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q887837|Rafael Estrella Ureña]]'' | | |- | style='text-align:right'| 65 | [[Fichye:Etang de Miragoane Haiti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3207215|Lake Miragoâne]]'' | {{Coord|18.403889|-73.049722|display=inline}} | [[Miragwàn (komin)|Miragwàn]] |- | style='text-align:right'| 66 | | ''[[:d:Q111345092|Carl Sainté]]'' | | |- | style='text-align:right'| 67 | [[Fichye:Order of Merit of the Republic of Haiti (Grade of Commander) - IMG 4985.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q112390|National Order of Honour and Merit]]'' | | |- | style='text-align:right'| 68 | | ''[[:d:Q1449569|Lee Holdridge]]'' | | |- | style='text-align:right'| 69 | | ''[[:d:Q1626302|LGBT rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 70 | | ''[[:d:Q1857436|2010–11 Haitian general election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 71 | [[Fichye:Trou Caïman.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2805779|Trou Caïman]]'' | {{Coord|18.642804|-72.146336|display=inline}} | [[Tomazo (komin)|Tomazo]] |- | style='text-align:right'| 72 | | ''[[:d:Q10530123|Max Hilaire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 73 | | ''[[:d:Q11821998|Polish Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 74 | [[Fichye:Lens - Evian (29-02-2016) 17.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q22280180|Dylan Saint-Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 75 | | ''[[:d:Q49004376|Leverton Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 76 | | ''[[:d:Q131478437|Category:2025 in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 77 | | ''[[:d:Q2202375|Catholic Church in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 78 | [[Fichye:Hotel Montana.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3121455|Hôtel Montana]]'' | {{Coord|18.527222|-72.297778|display=inline}} | [[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |- | style='text-align:right'| 79 | [[Fichye:Hotel Oloffson mars 2007.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q3365701|Hotel Oloffson]]'' | {{Coord|18.529444|-72.3375|display=inline}} | ''[[:d:Q47364624|Turgeau]]'' |- | style='text-align:right'| 80 | | ''[[:d:Q4116369|Islam in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 81 | [[Fichye:Danish Air Transport ATR-42-300.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q7641058|Sunrise Airways]]'' | | |- | style='text-align:right'| 82 | [[Fichye:Frantz Massenat - Lliga Catalana 2019 - by unnika.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q16228333|Frantz Massenat]]'' | | |- | style='text-align:right'| 83 | | ''[[:d:Q19702717|Jeppe Simonsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 84 | | ''[[:d:Q19883868|Constitution of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 85 | | ''[[:d:Q26225095|Caye Sable]]'' | {{Coord|18.7|-72.76667|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 86 | | ''[[:d:Q60677605|Benji Michel]]'' | | |- | style='text-align:right'| 87 | | ''[[:d:Q60853298|Arcahaie FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 88 | [[Fichye:Danielle Etienne .jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69803071|Danielle Etienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 89 | [[Fichye:Grace 2021 track.png|center|128px]] | ''[[:d:Q108141536|Hurricane Grace]]'' | | |- | style='text-align:right'| 90 | | ''[[:d:Q110855814|Richardson Viano]]'' | | |- | style='text-align:right'| 91 | [[Fichye:Fabre-jeune.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q110984265|Jacques Fabre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 92 | | ''[[:d:Q111536396|Dany Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 93 | | ''[[:d:Q119952811|Jayro Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 94 | [[Fichye:UN Haiti - MINUSTAH HQ after 2010 earthquake.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q166484|Christopher Hotel]]'' | {{Coord|18.5391|-72.3121|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 95 | | ''[[:d:Q1432122|Front for the Advancement and Progress of Haïti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 96 | | ''[[:d:Q2581074|Coupe d'Haïti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 97 | | ''[[:d:Q3094730|Racing FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 98 | | ''[[:d:Q3623880|La Gonâve Arrondissement]]'' | {{Coord|18.8322|-72.8658|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 99 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q5639707|Haiti at the Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 100 | [[Fichye:Cathedral of Cap-Haitien.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q11737318|Our Lady of the Assumption Cathedral, Cap-Haïtien]]'' | {{Coord|19.761|-72.2007|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 101 | [[Fichye:Kenny Chery.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q26709113|Kenny Chery]]'' | | |- | style='text-align:right'| 102 | | ''[[:d:Q47571408|Nadine Magloire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 103 | [[Fichye:Shan Borgelin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q62078453|Shanyder Borgelin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 104 | | ''[[:d:Q107122118|Carnejy Antoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 105 | [[Fichye:Citadelle Laferrière terrace 2.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2305026|Ramiers]]'' | {{Coord|19.5736|-72.2442|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 106 | | ''[[:d:Q2890742|bataille du cap français]]'' | {{Coord|19.76|-72.2|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 107 | [[Fichye:Route Nationale ^3, Lejene, Haiti - panoramio (7).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3043219|deforestation in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 108 | | ''[[:d:Q3297666|Massif des Montagnes Noires]]'' | {{Coord|19.0833|-72.25|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 109 | | ''[[:d:Q3504239|Haitian Vodoun Culture Language]]'' | | |- | style='text-align:right'| 110 | | ''[[:d:Q3589794|Haiti national under-17 football team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 111 | | ''[[:d:Q3873766|Ekip baskètbòl Ayiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 112 | [[Fichye:St. Alexander Nevsky Cathedral - Howell, New Jersey 02.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q4126487|Russian Orthodox Eparchy of Eastern America and New York]]'' | | |- | style='text-align:right'| 113 | [[Fichye:Michelle Obama and Jill Biden in Haiti 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5361449|Elisabeth Delatour Préval]]'' | | |- | style='text-align:right'| 114 | | ''[[:d:Q5715358|Henri Caesar]]'' | | |- | style='text-align:right'| 115 | | ''[[:d:Q6771722|Marlena Wesh]]'' | | |- | style='text-align:right'| 116 | | ''[[:d:Q19881628|2015–16 Haitian parliamentary election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 117 | | ''[[:d:Q26226528|Ilet a Brouee]]'' | {{Coord|18.128333|-73.590556|display=inline}} | [[Sid (depatman)|Sid]] |- | style='text-align:right'| 118 | | ''[[:d:Q26837183|Mulern Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 119 | [[Fichye:Bocchit Edmond - 2018 (31046028358) (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q56651422|Bocchit Edmond]]'' | | |- | style='text-align:right'| 120 | [[Fichye:Chelsea Surpris.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q83906425|Chelsea Surpris]]'' | | |- | style='text-align:right'| 121 | | ''[[:d:Q107476272|Sabiana Anestor]]'' | | |- | style='text-align:right'| 122 | | ''[[:d:Q113003310|Haiti at the 2022 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 123 | | ''[[:d:Q121461135|Haiti at the 2023 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 124 | | ''[[:d:Q124742130|2024 Haitian jailbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 125 | | ''[[:d:Q134383521|Téo James Michel]]'' | | |- | style='text-align:right'| 126 | | ''[[:d:Q4883|Ron Howard]]'' | | |- | style='text-align:right'| 127 | | ''[[:d:Q137183516|Haiti at the 2026 Winter Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 128 | | ''[[:d:Q110664|Léonard Pétion Laroche]]'' | | |- | style='text-align:right'| 129 | [[Fichye:Hispaniolanpineforest.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q287885|Hispaniolan pine forests]]'' | {{Coord|18.33|-71.78|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 130 | | ''[[:d:Q655961|United Nations Transition Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 131 | | ''[[:d:Q1060772|list of Roman Catholic dioceses in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 132 | | ''[[:d:Q1353457|Haiti at the 2012 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 133 | | ''[[:d:Q1531692|Raboteau Massacre]]'' | {{Coord|19.45|-72.683333|display=inline}} | [[Gonayiv (awondisman)|Gonayiv]] |- | style='text-align:right'| 134 | | ''[[:d:Q1569605|Haiti Davis Cup team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 135 | | ''[[:d:Q2069340|rail transport in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 136 | | ''[[:d:Q2299927|Haiti at the 2008 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 137 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2497054|Haiti at the 2010 Summer Youth Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 138 | [[Fichye:Bassin Bleu, Haiti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2887443|Bassin Bleu]]'' | {{Coord|18.234167|-72.588056|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 139 | | ''[[:d:Q3163953|Janbatis Chavàn]]'' | | |- | style='text-align:right'| 140 | [[Fichye:Daniele Battaglia.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3701868|Daniele Battaglia]]'' | | |- | style='text-align:right'| 141 | [[Fichye:Tropical Storm Matthew Sept 24 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4353265|Tropical Storm Matthew]]'' | | |- | style='text-align:right'| 142 | | ''[[:d:Q5856947|Fe y Alegría]]'' | | |- | style='text-align:right'| 143 | [[Fichye:EL SAIEH Issa 00.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5922934|Issa El-Saieh]]'' | | |- | style='text-align:right'| 144 | | ''[[:d:Q5938282|human rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 145 | | ''[[:d:Q6726315|Madame Max Adolphe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 146 | | ''[[:d:Q7136383|Parc St. Victor]]'' | {{Coord|19.753611|-72.2075|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 147 | | ''[[:d:Q16587373|National Unity Party]]'' | | |- | style='text-align:right'| 148 | [[Fichye:Cathédrale Jérémie Haïti.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q17608165|St. Louis King of France Cathedral]]'' | {{Coord|18.6447|-74.1146|display=inline}} | [[Jeremi (komin)|Jeremi]] |- | style='text-align:right'| 149 | | ''[[:d:Q19895065|French Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 150 | | ''[[:d:Q24744408|2016–17 Haitian Senate election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 151 | | ''[[:d:Q26704937|Frantz Dorsainvil]]'' | | |- | style='text-align:right'| 152 | | ''[[:d:Q28086332|Ashkanov Apollon]]'' | | |- | style='text-align:right'| 153 | | ''[[:d:Q28823593|Anne Marie Coriolan]]'' | | |- | style='text-align:right'| 154 | | ''[[:d:Q28941174|FC Juventus des Cayes]]'' | | |- | style='text-align:right'| 155 | | ''[[:d:Q30074499|Axel Louissaint]]'' | | |- | style='text-align:right'| 156 | | ''[[:d:Q34383826|Haiti at the 2017 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 157 | | ''[[:d:Q51120334|Myrlande Constant]]'' | | |- | style='text-align:right'| 158 | | ''[[:d:Q57037767|Ángel Orelién]]'' | | |- | style='text-align:right'| 159 | | ''[[:d:Q62653313|Ronaldo Damus]]'' | | |- | style='text-align:right'| 160 | | ''[[:d:Q68166407|Haiti at the 2019 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 161 | | ''[[:d:Q70531330|Mikerline Saint-Félix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 162 | | ''[[:d:Q83880803|Roseline Éloissaint]]'' | | |- | style='text-align:right'| 163 | | ''[[:d:Q83887546|Kethna Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 164 | | ''[[:d:Q106205592|Lise-Marie Dejean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 165 | [[Fichye:82 Stevenson Savart 0211.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q132831156|Stevenson Savart]]'' | | |- | style='text-align:right'| 166 | [[Fichye:Aleksandr Guboglo CF Montreal NYCFC 6.28.25-016 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q132862176|Aleksandr Guboglo]]'' | | |- | style='text-align:right'| 167 | | ''[[:d:Q766764|Dieudonné LaMothe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 168 | | ''[[:d:Q1089416|Andre Pascal]]'' | | |- | style='text-align:right'| 169 | | ''[[:d:Q1149808|Brother Voodoo]]'' | | |- | style='text-align:right'| 170 | | ''[[:d:Q1654386|Inivèsite Notre Dame Ayiti]]'' | {{Coord|18.528689|-72.335342|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 171 | [[Fichye:Les Trois-Rivières en Haïti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1952095|Les Trois Rivières]]'' | {{Coord|19.95|-72.866667|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 172 | | ''[[:d:Q2036275|Osvaldo Jeanty]]'' | | |- | style='text-align:right'| 173 | [[Fichye:Olympic Athlete.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2425878|Ginou Etienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 174 | [[Fichye:Lecture-scenique-iphigenie jr-lemoine.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3169917|Jean-René Lemoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 175 | | ''[[:d:Q3208335|Montagne Terrible]]'' | {{Coord|18.8897|-72.4008|display=inline}}<br/>{{Coord|18.88972|-72.40028|display=inline}} | [[Sen Mak (awondisman)|Sen Mak]] |- | style='text-align:right'| 176 | | ''[[:d:Q3316510|Miss Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 177 | | ''[[:d:Q3366461|Fusion of Haitian Social Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 178 | | ''[[:d:Q3419888|Rally of Progressive National Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 179 | | ''[[:d:Q3485996|Siege of Port-au-Prince]]'' | {{Coord|18.5425|-72.338611|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 180 | | ''[[:d:Q3532552|Tortug' Air]]'' | | |- | style='text-align:right'| 181 | | ''[[:d:Q3589796|équipe d'Haïti de volley-ball féminin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 182 | [[Fichye:Alix Pasquet.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4727515|Alix Pasquet]]'' | | |- | style='text-align:right'| 183 | [[Fichye:American University of the Caribbean (Haiti).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4745323|American University of the Caribbean, Haiti]]'' | {{Coord|18.2134|-73.7547|display=inline}} | [[Okay (komin)|Okay]] |- | style='text-align:right'| 184 | | ''[[:d:Q4895878|Bertrand Madsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 185 | | ''[[:d:Q5354703|elections in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 186 | | ''[[:d:Q5468493|foreign relations of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 187 | | ''[[:d:Q5639745|1987 Haitian general election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 188 | | ''[[:d:Q6904034|Montagnes du Cibao]]'' | {{Coord|18.216667|-71.966667|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 189 | | ''[[:d:Q7279930|Rada loa]]'' | | |- | style='text-align:right'| 190 | | ''[[:d:Q7308615|Reginald Boulos]]'' | | |- | style='text-align:right'| 191 | | ''[[:d:Q7935364|visa policy of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 192 | [[Fichye:Pierre Desir 2014 Browns Training Camp.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q16241343|Pierre Desir]]'' | | |} {{Wikidata list end}} l3jv5xtpiczljhhcr7uaa41og7a7whn Lucía Méndez 0 67479 882336 868382 2026-06-30T23:13:21Z HF Active 39213 882336 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{delete|1=crosswiki low quality machine translation <small>[[:m:Special:MyLanguage/User:TenWhile6/XReport|XReport]]</small>}}</noinclude> {{moun |non=Lucía Méndez |foto=Lucía Leticia Méndez Pérez.jpg |tèks=Lucía Méndez |fonksyon=aktris, chantèz, biznisman |domèn=televizyon, chanson |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 janvye]] [[1955]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken-ameriken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Lucía Leticia Méndez Pérez''', rele '''Lucía Méndez''', ki fèt sou [[26 janvye]] [[1955]]<ref>{{Cite web |url=http://www2.esmas.com/entretenimiento/biografias/018566/lucia-mendez |title=Biografía de Lucía Méndez en esmas |access-date=2018-07-14 |archive-date=2017-01-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170103054127/http://www2.esmas.com/entretenimiento/biografias/018566/lucia-mendez |dead-url=yes }}</ref> nan [[León (Meksik)|León]]) se yon [[aktè|aktris]], [[chantè|chantèz]] ak biznisman [[Meksik|meksikèn]]-[[Etazini|amerikèn]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fim === * 2007 : ''[[Malinche]]'' (liv odyo) * 1996 : ''[[Confetti]]'' : Coco Freyre * 1986 : ''[[El Maleficio II]]'' : Marcela * 1984 : ''[[Enamorada (Lucía Méndez albòm)|Enamorada]]'' * 1982 : ''[[Los Renglones Torcidos de Dios]]'' : Alice Gould * 1980 : ''[[La Ilegal]]'' : Claudia Bernal * 1979 : ''[[Los Hijos de Sánchez]]'' : Marta Sánchez * 1978 : ''[[The Children of Sanchez (fim)|The Children of Sanchez]]'' : Marta Sánchez * 1976 : ''[[Juan Armenta, El Repatriado]]'' : Julia * 1976 : ''[[El ministro y yo|El Ministro y Yo]]'' : Bárbara * 1975 : ''[[Más negro que la noche|Más Negro que la Noche]]'' : Marta * 1974 : ''[[El Desconocido]]'' * 1974 : ''[[Cabalgando a la Luna]]'' * 1973 : ''[[El Hijo del Pueblo]]'' : Carmen * 1972 : ''[[Vuelven los Campeones Justicieros]]'' === Televizyon === * 2017 ː ''[[Las 13 esposas de Wilson Fernández (serie de televisión mexicana)|Las 13 esposas de Wilson Fernández]]'' ː li menm<ref>{{es}} {{cite web |url=https://www.debate.com.mx/show/Quienes-son-las-13-Esposas-de-Wilson-Fernandez-20170512-0102.html |title=¿Quiénes son las 13 Esposas de Wilsón Fernández? |author= |publisher= |website=debate.com.mx |date= |access-date=13 me 2017}}</ref> * 2015 ː ''[[Como dice el dicho]]'' ː Roberta Valdez * 2011 : ''[[Esperanza del corazón]]'' : Lucrecia Duprís * 2010 : ''[[Llena de amor]]'' : Eva Pavon (2 epizòd) * 2009 : ''[[Mi pecado]]'' : Inés Roura (2 epizòd) * 2007 : ''[[Amor sin maquillaje|Amor sin Maquillaje]]'' : Lupita Velazquez * 2000 : ''[[Golpe bajo (telenovela)|Golpe bajo]]'' : Silvana Bernal * 1998 : ''[[Tres veces Sofía]]'' : Sofía Gutiérrez de Briseño * 1994 : ''[[Señora tentación (telenovela)|Señora Tentación]]'' : Rosa Moreno * 1992 : ''[[Marielena]]'' : Marielena * 1990 : ''[[Amor de nadie]]'' : Sofía * 1988 : ''[[El extraño retorno de Diana Salazar]]'' : Diana Salazar/Doña Leonor de Santiago * 1985 : ''[[Tú o nadie|Tú o Nadie]]'' : Raquel Samaniego * 1982 : ''[[Vanessa (telenovela)|Vanessa]]'' : Vanessa Reyes de Saint-Michel * 1980 : ''[[Colorina (telenovela, Meksik)|Colorina]]'' : Colorina/Fernanda * 1978 : ''[[Viviana (telenovela)|Viviana]]'' : Viviana Lozano * 1976 : ''[[Mundos opuestos (telenovela)|Mundos Opuestos]]'' : Cecilia * 1975 : ''[[Paloma (telenovela)|Paloma]]'' : Rosa * 1974 : ''[[La tierra (telenovela)|La tierra]]'' : Olivia * 1973 : ''[[La Maestra Méndez]]'' * 1973 : ''[[Cartas sin destino]]'' * 1972 : ''[[Muchacha italiana viene a casarse (telenovela, 1971)|Muchacha Italiana Viene a Casarse]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0617674/ Lucía Méndez] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20170929121957/http://luciamendez.com/ Sitwèb ofisyèl Lucía Méndez] {{DEFAULTSORT:Méndez, Lucía}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ameriken]] [[Kategori:Chantè meksiken]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1955]] 9w0smtqsivivpdayg2nqxfqb15o8mke Prezidan Repiblik Ayiti 0 68369 882326 868808 2026-06-30T16:02:46Z ~2026-37414-66 39682 882326 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Eleksyon|non=Prezidan Repiblik<br />[[Fichye:Flag of Haiti (3-2).svg|50px]]|imaj=Alix Didier Fils-Aimé 2026.jpg|lejand=Prezidan aktyèl la nan biwo : [[Alix Didier Fils-Aimé]]|fonksyon 1=Prezidan Repiblik ([[Alix Didier Fils-Aimé]], nan biwo depi 7 fevriye 2026)|a pati fonksyon1=|jiska fonksyon1=|eleksyon1=|re-eleksyon1=|prezidan 1=|premye minis 1=|gouvènman 1=|lejislati 1=|kowalisyon 1=|gwoup palmantè 1=|predesesè 1=|siksesè 1=|non nesans=|dat nesans=|lye nesans=|dat lanmò=|lye lanmò=|nati lanmò=|antèman=|nasyonalite=|kite=|papa=|manman=|frè ak sè=|konjwen=|pitit=|antouraj=|inivèsite=|pwofesyon=|relijyon=|rezidans=|siyati=|anblèm=Coat of arms of Haiti.svg|lis=|soti nan fonksyon 1=|fonksyon 2=|gwosè imaj=|kouwònman 1=|hauteur détail=|largeur initiale=|largeur détail=|taille image=110|Pati politik=|a pati fonksyon2=|jiska fonksyon2=|prezidan 2=|predesesè 2=|siksesè 2=|a pati fonksyon3=|jiska fonksyon3=|prezidan 3=|predesesè 3=|siksesè 3=|gouvènman 3=|gouvènman 2=|depi fonksyon1=[[15 janvye]] [[1859]]<br /><small>({{Durée|15|1|1859}})</small>}} '''Prezidan Repiblik [[Ayiti]]''' se Chèf Leta ayisyen. == Elijibilite == kondisyon yon moun gen dwa vin Prezidan Repiblik Ayiti:<ref>nimewo 135 Konstitisyon</ref> : 1) Fòk li Ayisyen natif natal. Epi, fòk li pa te janm pa Ayisyen ankò. 2) Fòk li te deja gen trannsenk (35) ane, jou eleksyon an. 3) Fòk li gen tout dwa sivil li ak tout dwa politik li a, e fòk li pa janm jwenn okenn pinisyon grav ou byen okenn pinisyon pou l ta wont, nan men jij ki jije krim yo rele krim dwa komen. 4) Fòk li gen omwen yon kay ann Ayiti, e fòk se nan peyi a li abitye rete. 5) Fòk li te rete nan peyi a senk (5) ane, youn dèyè lòt, anvan dat eleksyon an. 6) Fòk li gen papye ofisyèl li, kòmkwa li an règ ak Leta, si li te reskonsab lajan Leta. == Eleksyon == Eleksyon pou prezidan, fèt dènye dimanch mwa novanm, senkyèm ane tan sèvis prezidan an<ref name="134.2">nimewo 134.2 Konstitisyon</ref>. Prezidan an nan Repiblik la se eli pa [[vòt inivèsèl dirèk]] pa yon majorite absoli nan votè yo. Si li pa jwenn nan premye tou an, yon dezyèm tou se pran. Se sèlman de (2) kandida yo ki, si sa nesesè, aprè yo fin retrè a nan kandida ki pi te favorize, yo gen pi wo vòt nan premye tou an.<ref>nimewo 134 Konstitisyon.</ref> Sepandan, kandida ki pi te favorize nan premye tou an ki pa te jwenn yon majorite absoli te deklare gayan an nan evènman an ke plon li sou pouswit imedya li egal a oswa pi gran pase ven-senk pousan<ref>nimewo 134 bis Konstitisyon.</ref>. == Sèman == pawòl Prezidan Repiblik la pale, lè li leve lamen, an prezans [[Asanble Nasyonal]] la, anvan li rantre nan travay prezidan li : "Mwen sèmante, devan Bondye ak devan peyi an, m ap obeyi tou sa ki nan Konstitisyon an, ak tou sa ki nan lwa repiblik d Ayiti. E, m ap fè tout moun obeyi yo menm jan tou. M ap respekte tout dwa pèp Ayisyen genyen. E, m ap fè tout moun respekte yo menm jan tou. M ap fè tou sa m kapab pou pèp peyi d Ayiti toujou rete yon gran pèp, pou li toujou mèt lakay li, e pou li pa janm pèdi pi piti moso nan tè peyi a." == Dire manda == Dire manda prezidan an se senk (5) ane<ref>nimewo 134.1 Konstitisyon</ref>. Tan sèvis Prezidan an kòmanse nan 7 fevriye aprè dat eleksyon an. Si eleksyon an pa ka pran plas anvan 7 fevriye Prezidan an eli pran moute biwo imedyatman aprè validasyon a nan bilten vòt epi manda li sipoze te kòmanse nan 7 fevriye nan ane a eleksyon an.<ref name="134.2"/>. == Atribisyon ak pouvwa == Prezidan an Repiblik la, ki an tèt Eta a, asire respè a ak ekzekisyon an nan Konstitisyon an ak estabilite nan enstitisyon yo. Li asire fonksyònman regilye otorite piblik yo kòm byen ke kontinuite nan Eta a. Prezidan an nan Repiblik la chwazi yon [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] nan mitan manm yo nan pati a ki gen yon majorite nan [[Palman]] an. Li pa ka ranvwaye [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] sof si li demisyone li oswa li resevwa yon vòt ki pa gen konfyans pa [[Palman an]]. Li akredite anbasadè ak anvwaye ekstraòdinè. Li deklare lagè, negosye ak siy trete lapè avèk apwobasyon [[Asanble Nasyonal]] la. Li nonmen Kòmandan-an-Chèf Fòs Ame ak Lapolis la, Anvwaye Espesyal yo ak Konsèy administrasyon yo nan òganizasyon otonòm aprè apwobasyon [[Sena ayisyen|Sena]] a. Prezidan an nan Repiblik la se lidè nominal nan fòs lame a, li pa janm kòmandman yo an pèsòn (li menm). Li pibliye lwa yo e li gen dwa objeksyon anvan li pibliye yon lwa. == Lis prezidan == * [[Lis prezidan Ayiti]] == Gade tou == * [[Istwa Ayiti]] * [[Premye Minis Ayiti]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{ht}} [http://www.haiti.org/wp-content/uploads/2012/09/konstitisyon.pdf Konstitisyon 1987] sou haiti.org * {{fr}} [https://web.archive.org/web/20181011013908/http://www.hpnhaiti.com/site/index.php/politique/2978-haiti-texte-integral-de-ladmendement-de-la-constitution-de-1987 Tèks entegral amandman Konstitisyon 1987] {{Ayiti}} [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Prezidan]] [[Kategori:Prezidan Ayiti]] ru8iqnpcc0hwtehw26uoel24dcmqsub 37°2 le matin 0 71238 882332 728721 2026-06-30T21:26:08Z Raymond Trencavel 28592 882332 wikitext text/x-wiki '''''37°2 le matin''''' se yon [[Frans|franse]] reyalize pa [[Jean-Jacques Beineix]] ak soti an [[1986]]. Yo te filme yon gwo pati nan sèn fim nan nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]: nan [[Gruissan]] ak [[Narbonne]] nan depatman [[Aude]], epi nan [[Marvejols]] nan depatman [[Lozère]]. == Aktè == * [[Jean-Hugues Anglade]] : Zorg * [[Béatrice Dalle]] : Betty * [[Gérard Darmon]] : Eddy * [[Consuelo de Haviland]] : Lisa * [[Clémentine Célarié]] : Annie * [[Jacques Mathou]] : Bob * [[Claude Aufaure]] : Medsen * [[Dominique Besnehard]] : Kliyan nan pizzeria * [[Vincent Lindon]] : Richard, jèn polisye * [[Raoul Billerey]] : Vye polisye * [[Claude Confortès]] : pwopryetè nan bungalow * [[André Julien]] : Vye Georges * [[Philippe Laudenbach]] : Editè * [[Franck-Olivier Bonnet]] : Yon anplwaye nan sosyete sivèyans * [[Bernadette Palas]] : maman pitit gason kidnape pa Betty * [[Nathalie Dalyan]] : Maria * [[Louis Bellanti]] : Mario * [[Nicolas Jalowyi]] : pitit Nicolas * [[Eugène Berthier]] : nonm lan fatra * [[Jacky Galibert]] : Enfimye * [[Frédéric Caratini]] : Archie * [[Léonie Berthuit]] : vye dam mouri (manman Eddy) * [[Catherine D'At]] : Kliyan nan pizzeria * Raymond Julien : Tonton Eddy Aktè ki gen sèn yo te koupe nan montaj nan vèsyon inisyal la, ak prezan nan vèsyon an long : * [[Simon de La Brosse]] : jèn gadyen brake * [[Dominique Pinon]] : dealer * [[Jean-Pierre Bisson]] : Komisè * [[Jessica Forde]] * [[Rabah Loucif]] : machann legim a nan premye sòti vilaj la de Zorg et Betty * [[Fabien Behar]] : reprezantan oliv yo nan pizzeria Eddy == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0090563/ ''37°2 le matin''] sou IMDb [[Kategori:1986]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] 4mjhm8xdvs5jfvak63mornoblasiv96 Oksitani (rejyon kiltirèl) 0 74050 882314 882275 2026-06-30T15:33:10Z Raymond Trencavel 28592 882314 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Parçans d'Occitania Regions of Occitania Pays d'Occitania.png|thumb|Rejyon istorik nan Oksitani.]] [[Fichye:Flag of Occitania (with star).svg|thumb|Drapo oksitan.]] '''Oksitani''' (''Occitània'' nan [[lang oksitan]]) se yon rejyon kiltirèl ak istorik nan sidwès [[Ewòp]]. Eleman prensipal ki karakterize li se kilti li yo ak lang li yo, [[Lang oksitan|lang d'ok]] la ki te ba li non li. Pifò nan Oksitani se kounye a ki sitiye nan [[Frans|Lafrans]] kote, depi [[2016]], yon [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon administratif]] ki pi piti te gen menm non an. '''Oksitani''' konpoze de sèt pwovens istorik: '''1/ [[Languedoc|Languedoc / Langedòk]]''' (''Lengadòc'' nan lang oksitan), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), koresponn apeprè ak aks Toulouse-Mediterane a, ki gen ladan Pays de Foix, Carcassonne, Narbonne, Béziers, ak Montpellier. "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." '''2/ Guyenne''' (''Guiana'' nan lang oksitan), pafwa yo rele "Haut Languedoc" (Anwo Languedoc). Li se pwovens ki pi santral nan Oksitani. Li se yon rejyon jewografik ki santre sou twa vale rivyè sou bò dwat Garonne nan: Dordogne, Lot, ak Tarn, ki travèse sid [[Masif Santral]] la soti nan lwès rive nan lès. Vil prensipal Guyenne yo se Bergerac (depatman Dordogne), Cahors (depatman Lot), [[Montauban]] (depatman Tarn-et-Garonne), [[Albi]] (depatman Tarn), [[Agen]] (depatman Lot-et-Garonne), [[Rodez]], Alès ak Brive-la-Gaillarde. Aurillac, byenke li nan Cantal, li pi asosye ak Guyenne pase ak Auvergne. Mo "Guyenne" a se yon koripsyon medyeval '''Aquitaine'''. Pwovens Guyenne nan gen ladan l, an patikilye, Quercy, Rouergue, Gévaudan, ak Cévennes yo. '''3/ Gascogne / Gascony''' (''Gasconha'' nan lang oksitan. Pwovens sa a koresponn apeprè ak triyang ki fòme pa kòt Atlantik la, rivyè Garonne nan, ak mòn Pirene yo. Pi gwo vil nan Gascony se Bòdo, men Auch (nan Armagnac) konsidere kòm kapital istorik li. Pau te jwe yon wòl politik enpòtan tou nan tan lontan, li te kapital Prensip Béarn epi pita Wayòm Basse-Navarre la. Konurbasyon Bayonne-Anglet-Biarritz (BAB) la se yon zòn tranzisyon ibrid ant Oksitani ak Peyi Bask la. Val d'Aran, pati ki pi sid nan Comminges, fè pati Gascony tou. Karakteristik inik nan ti vale Pirene sa a se ke li fè pati Espay, e kontrèman ak Lafrans, [[Lang oksitan|Oksitan]] (nan fòm Gaskon lokal li ke yo rekonèt kòm "Aranés") gen estati ko-ofisyèl ansanm ak [[Lang katalan|Katalan]] ak [[Lang panyòl|Panyòl]]. [[Fichye:Auvergne carte.png|200px|thumb|right|Sitiyasyon Ovègn an Frans.]] '''4/ [[Ovègn|Auvergne / Ovègn]]''' (''Auvèrnhe'' nan lang oksitan). Sitiye nan nòdès Oksitani, li se yon rejyon montay nan kè Masif Santral la. Li koresponn apeprè ak depatman franse Cantal (eksepte Aurillac, nan Guyenne), Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier (eksepte Montluçon, nan Limousin). Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand, Vichy, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. '''5/ Limousin''' (''Lemosin'' nan lang oksitan), ki koresponn ak pati nò Oksitani a, se tou senpleman rejyon [[Limoges]] la, ki gen ladan Périgord nan sid (rejyon [[Périgueux]]) ak Marche nan nò (depatman franse [[Creuse]] aktyèl la, ak yon ti pati nan Allier alantou Montluçon). '''6/ [[Provence]]''' (''Provença'' nan lang oksitan). Sa a se pati ki pi lès Oksitanie a, ki gen fwontyè ak Mediterane a (Riviera franse ak Camargue) ak pye mòn sid Alp yo (Luberon). Prensipal vil Provence yo se [[Masèy]], [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus, ak Saint-Tropez. Monako fè pati Provence tou, byenke li se yon prensipote endepandan. Nîmes, byenke li nan depatman Gard, fè pati Provence tou (alòske Alès deja nan Guyenne). [[Fichye:Dauphinois - carte linguistique du Dauphiné.png|200px|thumb|right|Pwovens Dofiné a. An jòn: pati Oksitan an.]] '''7/ Dauphiné / Dofiné a''' (''Daufinat'' nan lang oksitan), oubyen "Pays Gavot". Se sèlman mwatye sid Dofiné a ki aktyèlman Oksitan; Grenoble, kapital istorik pwovens sa a, pa nan Oksitani. Menm jan ak [[Provence]], Dofiné a sitiye nan lès Oksitani, men nan mitan tè pwensipal la, sètadi nan sid [[Alp]] yo (Vercors) ak nan Vale Rhône ant Montélimar ak Valence. Li enpòtan pou note ke Dofiné Oksitan an pwolonje yon ti kras nan peyi [[Itali]] tou ("Las Valadas"). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Frans]] [[Kategori:Itali]] [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Oksitani]] 8x6w2wtzyupwkvczkcuwtd6s46ma678 882315 882314 2026-06-30T15:35:24Z Raymond Trencavel 28592 882315 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Parçans d'Occitania Regions of Occitania Pays d'Occitania.png|thumb|Rejyon istorik nan Oksitani.]] [[Fichye:Flag of Occitania (with star).svg|thumb|Drapo oksitan.]] '''Oksitani''' (''Occitània'' nan [[lang oksitan]]) se yon rejyon kiltirèl ak istorik nan sidwès [[Ewòp]]. Eleman prensipal ki karakterize li se kilti li yo ak lang li yo, [[Lang oksitan|lang d'ok]] la ki te ba li non li. Pifò nan Oksitani se kounye a ki sitiye nan [[Frans|Lafrans]] kote, depi [[2016]], yon [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon administratif]] ki pi piti te gen menm non an. '''Oksitani''' konpoze de sèt pwovens istorik: '''1/ [[Languedoc|Languedoc / Langedòk]]''' (''Lengadòc'' nan lang oksitan), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), koresponn apeprè ak aks Toulouse-Mediterane a, ki gen ladan Pays de Foix, Carcassonne, Narbonne, Béziers, ak Montpellier. "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale oksitan). '''2/ Guyenne''' (''Guiana'' nan lang oksitan), pafwa yo rele "Haut Languedoc" (Anwo Languedoc). Li se pwovens ki pi santral nan Oksitani. Li se yon rejyon jewografik ki santre sou twa vale rivyè sou bò dwat Garonne nan: Dordogne, Lot, ak Tarn, ki travèse sid [[Masif Santral]] la soti nan lwès rive nan lès. Vil prensipal Guyenne yo se Bergerac (depatman Dordogne), Cahors (depatman Lot), [[Montauban]] (depatman Tarn-et-Garonne), [[Albi]] (depatman Tarn), [[Agen]] (depatman Lot-et-Garonne), [[Rodez]], Alès ak Brive-la-Gaillarde. Aurillac, byenke li nan Cantal, li pi asosye ak Guyenne pase ak Auvergne. Mo "Guyenne" a se yon koripsyon medyeval '''Aquitaine'''. Pwovens Guyenne nan gen ladan l, an patikilye, Quercy, Rouergue, Gévaudan, ak Cévennes yo. '''3/ Gascogne / Gascony''' (''Gasconha'' nan lang oksitan. Pwovens sa a koresponn apeprè ak triyang ki fòme pa kòt Atlantik la, rivyè Garonne nan, ak mòn Pirene yo. Pi gwo vil nan Gascony se Bòdo, men Auch (nan Armagnac) konsidere kòm kapital istorik li. Pau te jwe yon wòl politik enpòtan tou nan tan lontan, li te kapital Prensip Béarn epi pita Wayòm Basse-Navarre la. Konurbasyon Bayonne-Anglet-Biarritz (BAB) la se yon zòn tranzisyon ibrid ant Oksitani ak Peyi Bask la. Val d'Aran, pati ki pi sid nan Comminges, fè pati Gascony tou. Karakteristik inik nan ti vale Pirene sa a se ke li fè pati Espay, e kontrèman ak Lafrans, [[Lang oksitan|Oksitan]] (nan fòm Gaskon lokal li ke yo rekonèt kòm "Aranés") gen estati ko-ofisyèl ansanm ak [[Lang katalan|Katalan]] ak [[Lang panyòl|Panyòl]]. [[Fichye:Auvergne carte.png|200px|thumb|right|Sitiyasyon Ovègn an Frans.]] '''4/ [[Ovègn|Auvergne / Ovègn]]''' (''Auvèrnhe'' nan lang oksitan). Sitiye nan nòdès Oksitani, li se yon rejyon montay nan kè Masif Santral la. Li koresponn apeprè ak depatman franse Cantal (eksepte Aurillac, nan Guyenne), Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier (eksepte Montluçon, nan Limousin). Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand, Vichy, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. '''5/ Limousin''' (''Lemosin'' nan lang oksitan), ki koresponn ak pati nò Oksitani a, se tou senpleman rejyon [[Limoges]] la, ki gen ladan Périgord nan sid (rejyon [[Périgueux]]) ak Marche nan nò (depatman franse [[Creuse]] aktyèl la, ak yon ti pati nan Allier alantou Montluçon). '''6/ [[Provence]]''' (''Provença'' nan lang oksitan). Sa a se pati ki pi lès Oksitanie a, ki gen fwontyè ak Mediterane a (Riviera franse ak Camargue) ak pye mòn sid Alp yo (Luberon). Prensipal vil Provence yo se [[Masèy]], [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus, ak Saint-Tropez. Monako fè pati Provence tou, byenke li se yon prensipote endepandan. Nîmes, byenke li nan depatman Gard, fè pati Provence tou (alòske Alès deja nan Guyenne). [[Fichye:Dauphinois - carte linguistique du Dauphiné.png|200px|thumb|right|Pwovens Dofiné a. An jòn: pati Oksitan an.]] '''7/ Dauphiné / Dofiné a''' (''Daufinat'' nan lang oksitan), oubyen "Pays Gavot". Se sèlman mwatye sid Dofiné a ki aktyèlman Oksitan; Grenoble, kapital istorik pwovens sa a, pa nan Oksitani. Menm jan ak [[Provence]], Dofiné a sitiye nan lès Oksitani, men nan mitan tè pwensipal la, sètadi nan sid [[Alp]] yo (Vercors) ak nan Vale Rhône ant Montélimar ak Valence. Li enpòtan pou note ke Dofiné Oksitan an pwolonje yon ti kras nan peyi [[Itali]] tou ("Las Valadas"). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Frans]] [[Kategori:Itali]] [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Oksitani]] gfk2vkn83dybvl7zcs8sd5ij1vi52ja 882316 882315 2026-06-30T15:35:47Z Raymond Trencavel 28592 882316 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Parçans d'Occitania Regions of Occitania Pays d'Occitania.png|thumb|Rejyon istorik nan Oksitani.]] [[Fichye:Flag of Occitania (with star).svg|thumb|Drapo oksitan.]] '''Oksitani''' (''Occitània'' nan [[lang oksitan]]) se yon rejyon kiltirèl ak istorik nan sidwès [[Ewòp]]. Eleman prensipal ki karakterize li se kilti li yo ak lang li yo, [[Lang oksitan|lang d'ok]] la ki te ba li non li. Pifò nan Oksitani se kounye a ki sitiye nan [[Frans|Lafrans]] kote, depi [[2016]], yon [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon administratif]] ki pi piti te gen menm non an. '''Oksitani''' konpoze de sèt pwovens istorik: '''1/ [[Languedoc|Languedoc / Langedòk]]''' (''Lengadòc'' nan lang oksitan), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), koresponn apeprè ak aks Toulouse-Mediterane a, ki gen ladan Pays de Foix, Carcassonne, Narbonne, Béziers, ak Montpellier. "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). '''2/ Guyenne''' (''Guiana'' nan lang oksitan), pafwa yo rele "Haut Languedoc" (Anwo Languedoc). Li se pwovens ki pi santral nan Oksitani. Li se yon rejyon jewografik ki santre sou twa vale rivyè sou bò dwat Garonne nan: Dordogne, Lot, ak Tarn, ki travèse sid [[Masif Santral]] la soti nan lwès rive nan lès. Vil prensipal Guyenne yo se Bergerac (depatman Dordogne), Cahors (depatman Lot), [[Montauban]] (depatman Tarn-et-Garonne), [[Albi]] (depatman Tarn), [[Agen]] (depatman Lot-et-Garonne), [[Rodez]], Alès ak Brive-la-Gaillarde. Aurillac, byenke li nan Cantal, li pi asosye ak Guyenne pase ak Auvergne. Mo "Guyenne" a se yon koripsyon medyeval '''Aquitaine'''. Pwovens Guyenne nan gen ladan l, an patikilye, Quercy, Rouergue, Gévaudan, ak Cévennes yo. '''3/ Gascogne / Gascony''' (''Gasconha'' nan lang oksitan. Pwovens sa a koresponn apeprè ak triyang ki fòme pa kòt Atlantik la, rivyè Garonne nan, ak mòn Pirene yo. Pi gwo vil nan Gascony se Bòdo, men Auch (nan Armagnac) konsidere kòm kapital istorik li. Pau te jwe yon wòl politik enpòtan tou nan tan lontan, li te kapital Prensip Béarn epi pita Wayòm Basse-Navarre la. Konurbasyon Bayonne-Anglet-Biarritz (BAB) la se yon zòn tranzisyon ibrid ant Oksitani ak Peyi Bask la. Val d'Aran, pati ki pi sid nan Comminges, fè pati Gascony tou. Karakteristik inik nan ti vale Pirene sa a se ke li fè pati Espay, e kontrèman ak Lafrans, [[Lang oksitan|Oksitan]] (nan fòm Gaskon lokal li ke yo rekonèt kòm "Aranés") gen estati ko-ofisyèl ansanm ak [[Lang katalan|Katalan]] ak [[Lang panyòl|Panyòl]]. [[Fichye:Auvergne carte.png|200px|thumb|right|Sitiyasyon Ovègn an Frans.]] '''4/ [[Ovègn|Auvergne / Ovègn]]''' (''Auvèrnhe'' nan lang oksitan). Sitiye nan nòdès Oksitani, li se yon rejyon montay nan kè Masif Santral la. Li koresponn apeprè ak depatman franse Cantal (eksepte Aurillac, nan Guyenne), Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier (eksepte Montluçon, nan Limousin). Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand, Vichy, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. '''5/ Limousin''' (''Lemosin'' nan lang oksitan), ki koresponn ak pati nò Oksitani a, se tou senpleman rejyon [[Limoges]] la, ki gen ladan Périgord nan sid (rejyon [[Périgueux]]) ak Marche nan nò (depatman franse [[Creuse]] aktyèl la, ak yon ti pati nan Allier alantou Montluçon). '''6/ [[Provence]]''' (''Provença'' nan lang oksitan). Sa a se pati ki pi lès Oksitanie a, ki gen fwontyè ak Mediterane a (Riviera franse ak Camargue) ak pye mòn sid Alp yo (Luberon). Prensipal vil Provence yo se [[Masèy]], [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus, ak Saint-Tropez. Monako fè pati Provence tou, byenke li se yon prensipote endepandan. Nîmes, byenke li nan depatman Gard, fè pati Provence tou (alòske Alès deja nan Guyenne). [[Fichye:Dauphinois - carte linguistique du Dauphiné.png|200px|thumb|right|Pwovens Dofiné a. An jòn: pati Oksitan an.]] '''7/ Dauphiné / Dofiné a''' (''Daufinat'' nan lang oksitan), oubyen "Pays Gavot". Se sèlman mwatye sid Dofiné a ki aktyèlman Oksitan; Grenoble, kapital istorik pwovens sa a, pa nan Oksitani. Menm jan ak [[Provence]], Dofiné a sitiye nan lès Oksitani, men nan mitan tè pwensipal la, sètadi nan sid [[Alp]] yo (Vercors) ak nan Vale Rhône ant Montélimar ak Valence. Li enpòtan pou note ke Dofiné Oksitan an pwolonje yon ti kras nan peyi [[Itali]] tou ("Las Valadas"). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Frans]] [[Kategori:Itali]] [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Oksitani]] i3kzfxc1sptyy33r8nnvfg5colyiau7 882317 882316 2026-06-30T15:37:41Z Raymond Trencavel 28592 882317 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Parçans d'Occitania Regions of Occitania Pays d'Occitania.png|thumb|Rejyon istorik nan Oksitani.]] [[Fichye:Flag of Occitania (with star).svg|thumb|Drapo oksitan.]] '''Oksitani''' (''Occitània'' nan [[lang oksitan]]) se yon rejyon kiltirèl ak istorik nan sidwès [[Ewòp]]. Eleman prensipal ki karakterize li se kilti li yo ak lang li yo, [[Lang oksitan|lang d'ok]] la ki te ba li non li. Pifò nan Oksitani se kounye a ki sitiye nan [[Frans|Lafrans]] kote, depi [[2016]], yon [[Oksitani (rejyon administratif)|rejyon administratif]] ki pi piti te gen menm non an. '''Oksitani''' konpoze de sèt pwovens istorik: '''1/ [[Languedoc|Languedoc / Langedòk]]''' (''Lengadòc'' nan lang oksitan), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), koresponn apeprè ak aks Toulouse-Mediterane a, ki gen ladan Peyi [[Foix]], [[Carcassonne]], [[Narbonne]], [[Béziers]], ak [[Montpellier]]. "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). '''2/ Guyenne''' (''Guiana'' nan lang oksitan), pafwa yo rele "Haut Languedoc" (Anwo Languedoc). Li se pwovens ki pi santral nan Oksitani. Li se yon rejyon jewografik ki santre sou twa vale rivyè sou bò dwat Garonne nan: Dordogne, Lot, ak Tarn, ki travèse sid [[Masif Santral]] la soti nan lwès rive nan lès. Vil prensipal Guyenne yo se Bergerac (depatman Dordogne), Cahors (depatman Lot), [[Montauban]] (depatman Tarn-et-Garonne), [[Albi]] (depatman Tarn), [[Agen]] (depatman Lot-et-Garonne), [[Rodez]], Alès ak Brive-la-Gaillarde. Aurillac, byenke li nan Cantal, li pi asosye ak Guyenne pase ak Auvergne. Mo "Guyenne" a se yon koripsyon medyeval '''Aquitaine'''. Pwovens Guyenne nan gen ladan l, an patikilye, Quercy, Rouergue, Gévaudan, ak Cévennes yo. '''3/ Gascogne / Gascony''' (''Gasconha'' nan lang oksitan. Pwovens sa a koresponn apeprè ak triyang ki fòme pa kòt Atlantik la, rivyè Garonne nan, ak mòn Pirene yo. Pi gwo vil nan Gascony se Bòdo, men Auch (nan Armagnac) konsidere kòm kapital istorik li. Pau te jwe yon wòl politik enpòtan tou nan tan lontan, li te kapital Prensip Béarn epi pita Wayòm Basse-Navarre la. Konurbasyon Bayonne-Anglet-Biarritz (BAB) la se yon zòn tranzisyon ibrid ant Oksitani ak Peyi Bask la. Val d'Aran, pati ki pi sid nan Comminges, fè pati Gascony tou. Karakteristik inik nan ti vale Pirene sa a se ke li fè pati Espay, e kontrèman ak Lafrans, [[Lang oksitan|Oksitan]] (nan fòm Gaskon lokal li ke yo rekonèt kòm "Aranés") gen estati ko-ofisyèl ansanm ak [[Lang katalan|Katalan]] ak [[Lang panyòl|Panyòl]]. [[Fichye:Auvergne carte.png|200px|thumb|right|Sitiyasyon Ovègn an Frans.]] '''4/ [[Ovègn|Auvergne / Ovègn]]''' (''Auvèrnhe'' nan lang oksitan). Sitiye nan nòdès Oksitani, li se yon rejyon montay nan kè Masif Santral la. Li koresponn apeprè ak depatman franse Cantal (eksepte Aurillac, nan Guyenne), Haute-Loire, Puy-de-Dôme, ak sid Allier (eksepte Montluçon, nan Limousin). Vil prensipal li yo se Clermont-Ferrand, Vichy, Riom, Issoire, Saint-Flour, ak Thiers. '''5/ Limousin''' (''Lemosin'' nan lang oksitan), ki koresponn ak pati nò Oksitani a, se tou senpleman rejyon [[Limoges]] la, ki gen ladan Périgord nan sid (rejyon [[Périgueux]]) ak Marche nan nò (depatman franse [[Creuse]] aktyèl la, ak yon ti pati nan Allier alantou Montluçon). '''6/ [[Provence]]''' (''Provença'' nan lang oksitan). Sa a se pati ki pi lès Oksitanie a, ki gen fwontyè ak Mediterane a (Riviera franse ak Camargue) ak pye mòn sid Alp yo (Luberon). Prensipal vil Provence yo se [[Masèy]], [[Nis]], Toulon, Avignon, Aix-en-Provence, Forcalquier, Arles, Cannes, Orange, Fréjus, ak Saint-Tropez. Monako fè pati Provence tou, byenke li se yon prensipote endepandan. Nîmes, byenke li nan depatman Gard, fè pati Provence tou (alòske Alès deja nan Guyenne). [[Fichye:Dauphinois - carte linguistique du Dauphiné.png|200px|thumb|right|Pwovens Dofiné a. An jòn: pati Oksitan an.]] '''7/ Dauphiné / Dofiné a''' (''Daufinat'' nan lang oksitan), oubyen "Pays Gavot". Se sèlman mwatye sid Dofiné a ki aktyèlman Oksitan; Grenoble, kapital istorik pwovens sa a, pa nan Oksitani. Menm jan ak [[Provence]], Dofiné a sitiye nan lès Oksitani, men nan mitan tè pwensipal la, sètadi nan sid [[Alp]] yo (Vercors) ak nan Vale Rhône ant Montélimar ak Valence. Li enpòtan pou note ke Dofiné Oksitan an pwolonje yon ti kras nan peyi [[Itali]] tou ("Las Valadas"). == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Frans]] [[Kategori:Itali]] [[Kategori:Espay]] [[Kategori:Oksitani]] pj18m4pupgyl4rbd4bu3gvcf7pk7h0b Alix Didier Fils-Aimé 0 94352 882328 881159 2026-06-30T16:27:11Z ~2026-37414-66 39682 882328 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik | charte = Chef d'État | non = Alix Didier Fils-Aimé | imaj = 2026 Alix Didier Fils-Aimé (cropped).jpg | lejand = Alix Didier Fils-Aimé an 2026. | fonksyon1 = [[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>(enterimé)</small> | depi fonksyon 1 = {{dat|7 fevriye 2026}}<br><small>({{durée|7|2|2026}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | prezidan 1 = | gouvènman 1 = ''Li menm'' | predesesè 1 = [[Laurent Saint-Cyr]] <small>(Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl)</small> | siksesè 1 = | non nesans = | dat nesans = 14 novanm 1971 | lye nesans = | dat lanmò = | lye lanmò = | nati lanmò = | tonm = | nasyonalite = {{drapo|Ayiti}} [[Ayiti|ayisyèn]] | pati = Verite | papa = [[Alix Fils-Aimé]] | manman = | fratri = | konjwent = | pitit = | antouraj = | inivèsite = [[Université de Boston]] | pwofesyon = [[ekonomis]]<br>[[biznisman]] | relijyon = | rezidans = | siyati = | anblèm =Haiti-coat-of-arms.svg | lis = [[Lis Premye Minis Ayiti|Premye minis Ayiti]]<br />[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]] |fonksyon2=[[Premye Minis Ayiti]]|depi fonksyon 2={{dat|11 novanm 2024}}<br><small>({{durée|11|11|2024}})</small>|prezidan 2=[[Leslie Voltaire]]<br />[[Fritz Jean]]<br />[[Laurent Saint-Cyr]]<br />''Li menm''|gouvènman 2=[[Gouvènman Alix Didier Fils-Aimé|Gouvènman Fils-Aimé]]|predesesè 2=[[Garry Conille]]|anblèm 2=Coat of arms of Haiti.svg}} '''Alix Didier Fils-Aimé''', ki fèt 14 novanm 1971, se yon biznismann ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]] ki te sèvi kòm [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] depi 10 novanm 2024, epi kòm [[Prezidan Repiblik Ayiti|Prezidan enterimé]] depi 7 fevriye 2026, apre yo te fin divòse [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] la. == Biyografi == === Edikasyon ak karyè pwofesyonèl === Fèt 1971,<ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-43610-haiti-politique-qui-est-didier-fils-aime-le-nouveau-pm.html|title=Haïti - Politique : Qui est Didier Fils-Aimé, le nouveau P.M. ?|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Alix Didier Fils-Aimé se pitit Alix Fils-Aimé, yon politisyen ki te nan prizon anba [[Jean-Claude Duvalier]], epi ki vin depite soti 1995 pou rive 1999. Lòt manm fanmi li, ki te soti [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]], te envesti nan ekonomi an. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20241111-qui-est-alix-didier-fils-aim%C3%A9-nomm%C3%A9-premier-ministre-en-ha%C3%AFti|title=Qui est Alix Didier Fils-Aimé, nommé Premier ministre en Haïti?|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> Li te jwenn yon diplòm nan jesyon antrepriz, avèk yon opsyon nan finans, nan inivèsite Boston. Apre sa, li te vin prezidan konsèy administrasyon Chanm Komès ak Endistri Lwès la (CCIO) ak Chanm Komès ak Endistri Ayiti (CCIH).<ref>{{Cite web|url=https://lequotidien509.com/alix-didier-fils-aime-premier-ministre-a-la-place-de-conille/|title=Alix Didier Fils Aimé devient Premier Ministre d’Haïti à la place de Conille|last=Lequotidien509|year=2024|website=Le Quotidien 509|publisher=lequotidien509|month=novembre|access-date=11 novanm 2024}}.</ref> Li se yon biznismann tou. <ref>{{Cite web|url=https://www.letemps.ch/monde/ameriques/alix-didier-fils-aime-un-nouveau-premier-ministre-haitien-pour-retablir-la-securite|title=Alix Didier Fils-Aimé, un nouveau premier ministre haïtien pour «rétablir la sécurité» - Le Temps|last=Le Temps avec l’AFP|year=2024|website=www.letemps.ch|month=novembre|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Li te deja kandida san siksè pou yon plas nan Sena Ayisyen an epi, deyò politik, li posede plizyè boutik netwayaj à sec. === Premye Minis === Nan dat 17 me 2024, nan kad yon apèl pou kandidati ki soti 13 pou rive 17 me, <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42320-haiti-flash-ouverture-officielle-des-candidatures-au-poste-de-premier-ministre.html|title=Haïti - FLASH : Ouverture officielle des candidatures au poste de Premier Ministre|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=19 me 2024}}.</ref> [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] an te anonse li te resevwa plis pase 80 kandidati pou pòs Premye Minis la. Pami kandida yo, [[Garry Conille]], Fritz Bélizaire, ansyen Minis Jistis Michel Brunache ak Lucmane Délile, ansanm ak Anacacis Jean Hector, Gérald Germain, Inel Torchon ak Alix Didier Fils-Aimé. <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42350-haiti-flash-pus-de-80-candidats-au-poste-de-pm.html#:~:text=Anacacis%20Jean%20Hector%2C%20Garry%20Conille%2C%20Michel%20Brunache%2C%20G%C3%A9rald%20germain%2C%20Lucmane%20D%C3%A9lile%2C%20Inel%20Torchon%20et%20Fritz%20Belizaire|title=Haïti - FLASH : Pus de 80 candidats au poste de P.M.|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=19 me 2024}}.</ref> Yo te finalman aksepte kandidati Conille nan dat 29 me. Nan dat 10 novanm 2024, li te deziyen kòm nouvo [[Premye Minis Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/haiti-alix-didier-fils-aime-nomme-premier-ministre-en-remplacement-de-garry-conille/|title=Haïti : Alix Didier Fils-Aimé nommé Premier ministre en remplacement de Garry Conille|last=Jean|first=Anderson|date=2024-11-10|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-11-10}}</ref> apre revokasyon Garry Conille. <ref>{{Cite web|url=https://www.24heures.ch/crise-en-haiti-le-conseil-de-transition-va-limoger-le-premier-ministre-525748319936|title=Haïti: Le conseil de transition va limoger le premier ministre haïtien|date=2024-11-10|website=24 heures|language=fr|access-date=2024-11-10}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/251362/le-cpt-choisit-alix-didier-fils-aime-comme-premier-ministre|title=Le CPT choisit Alix Didier Fils-Aimé comme Premier ministre en remplacement de Garry Conille|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-11-10}}</ref> Li te pran fonksyon 11 novanm, <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/am%C3%A9riques/20241111-ha%C3%AFti-alix-didier-fils-aim%C3%A9-remplace-garry-conille-premier-ministre|title=En Haïti, Alix Didier Fils-Aimé remplace Garry Conille au poste de Premier ministre|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> jou apre li te soti nan Etazini. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/podcasts/journal-d-ha%C3%AFti-et-des-am%C3%A9riques/20241111-ha%C3%AFti-changement-de-premier-ministre-%C3%A0-la-demande-du-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition|title=Journal d'Haïti et des Amériques - Nouveau Premier ministre en Haïti: «Gary Conille pensait n’avoir de compte à rendre à personne»|last=https://www.facebook.com/RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=novembre|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Li te fòme gouvènman li 15 novanm. <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/annonce-du-nouveau-cabinet-ministeriel-par-le-premier/|title=Annonce du Nouveau Cabinet Ministériel par le Premier Ministre Alix Didier Fils-Aimé|last=https://m.facebook.com/profile.php?id=100000678714788&ref=content_filter|year=2024|website=Juno7|month=novanm|access-date=16 novanm 2024}}.</ref> Nan dat 23 janvye 2026, Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an te eseye revoke Fils-Aimé, pou chèche yon ranplasman nan trant jou<ref>{{cite web|author1=Even Sanons|author2=Dánica Coto|url=https://apnews.com/article/haiti-transitional-council-ousts-prime-minister-filsaime-5ed3d85bdf798b13171ce894ebeca66a|archive-url=https://web.archive.org/web/20260124114106/https://apnews.com/article/haiti-transitional-council-ousts-prime-minister-filsaime-5ed3d85bdf798b13171ce894ebeca66a|title=Haiti's transitional council deepens political chaos by voting to oust the prime minister|language=en|publisher=AP|date=23 January 2026|archive-date=24 January 2026}}</ref>. Sepandan, [[Laurent Saint-Cyr]], prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an, te refize siyen epi pibliye mosyon an sou ''Le Moniteur'' ki ta retire li<ref>{{Cite news |title=U.S. imposes sanctions on more members of Haiti's presidential council|url=https://www.miamiherald.com/news/nation-world/world/americas/haiti/article314491034.html|last=Charles|first=Jacqueline|work=Miami Herald|date=29 January 2026|access-date=7 February 2026}}</ref>. === Prezidan enterimé === Apre manda Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an te fini nan dat 7 fevriye 2026, yo te remèt pouvwa bay Fils-Aimé<ref name="SondeoLatino">{{Cite news |title=Haití queda este sábado sin autoridades electas tras fracasar el Consejo Presidencial de Transición|url=https://sondeolatino.net/haiti-queda-este-sabado-sin-autoridades-electas-tras-fracasar-el-consejo-presidencial-de-transicion/|date=7 February 2026|access-date=7 February 2026|work=Sondeo Latino News|language=es}}</ref>. Nan dat 23 fevriye 2026, plizyè pati politik ak gwoup sosyete sivil te siyen "Pak Nasyonal pou Estabilite ak Òganizasyon Eleksyon yo" pou sipòte Fils-Aimé kòm sèl egzekitif Ayiti jiskaske pwochen eleksyon an fèt<ref>{{Cite web |last=Blaise|first=Juhakenson|title=Haitian political actors sign pact for stability and elections, approve Fils-Aimé's leadership|work=The Haitian Times|date=24 February 2026|access-date=25 February 2026|url=https://haitiantimes.com/2026/02/24/haitian-political-actors-signed-a-pact/}}</ref>. == Nòt ak referans == [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Premye Minis ayisyen]] [[Kategori:Ekonomis ayisyen]] [[Kategori:Nesans an 1971]] ir7jv84k6d4lw5x2nik0k7ehkaz48xe Gilbert Bécaud 0 96610 882329 882015 2026-06-30T21:06:17Z Raymond Trencavel 28592 882329 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Becaud-Rome-1958.png|200px|thumb|right|Gilbert Bécaud]] '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. ''Je reviens te chercher'' (M ap retounen vin chèche ou), "Les marchés de [[Provence]]'' (Mache Provence yo), "Nathalie", ''L'orange'' (Zoranj lan), ''Quand il est mort le poète'' (Lè powèt la te mouri), ''Désirée'', ''L'important, c'est la rose'' (Bagay ki enpòtan an se roz la), ''Le jour où la pluie viendra'' (Jou a lè lapli a vini), ''Je t'appartiens'' (Mwen pou ou) ak ''Et maintenant'' (E kounye a) ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an [[lang angle|angle]], [[lang alman|alman]], [[lang italyen|italyen]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'' (lè w se yon timoun nan sid Frans), li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] ffflif96zrxp1x11t3bq0fy0q91052o 882330 882329 2026-06-30T21:08:43Z Raymond Trencavel 28592 882330 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Becaud-Rome-1958.png|200px|thumb|right|Gilbert Bécaud]] '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. ''Je reviens te chercher'' (M ap retounen vin chèche ou), ''Les marchés de [[Provence]]'' (Mache Provence yo), ''Nathalie'', ''L'orange'' (Zoranj lan), ''Quand il est mort le poète'' (Lè powèt la te mouri), ''Désirée'', ''L'important, c'est la rose'' (Bagay ki enpòtan an se roz la), ''Le jour où la pluie viendra'' (Jou a lè lapli a vini), ''Je t'appartiens'' (Mwen pou ou) ak ''Et maintenant'' (E kounye a) ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an [[lang angle|angle]], [[lang alman|alman]], [[lang italyen|italyen]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'' (lè w se yon timoun nan sid Frans), li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (What Now My Love pou E kounye a, Let It Be Me…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] kdoqp52mfscne0ksn8xim5trgbxx36r 882331 882330 2026-06-30T21:12:30Z Raymond Trencavel 28592 882331 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Becaud-Rome-1958.png|200px|thumb|right|Gilbert Bécaud]] '''Gilbert Bécaud''', ki te fèt François Gilbert Léopold Silly le 24 oktòb 1927 nan [[Toulon]] ([[Provence]]) e ki mouri le 18 desanm 2001 nan Boulogne-Billancourt, se te yon chantè, konpozitè ak pyanyis franse. Pandan karyè li, li te monte sou sèn Olympia trant-twa fwa, kote li te jwenn tinon « Misye 100 000 vòl » akoz sans li pou swing, pasyon li te leve nan foul la ak fans li yo ki, souvan, nan kòmansman li, tap kraze chèz ak eksitasyon. Li kite imaj yon nonm enèjik, toujou an mouvman. Kravat li ak pwen, apeprè nèf san chante li yo ak men li sou zòrèy li (yon jès spontan, tankou yon tic), se lòt imaj espesifik ki make lespri moun. ''Je reviens te chercher'' (M ap retounen vin chèche ou), ''Les marchés de [[Provence]]'' (Mache Provence yo), ''Nathalie'', ''L'orange'' (Zoranj lan), ''Quand il est mort le poète'' (Lè powèt la te mouri), ''Désirée'', ''L'important, c'est la rose'' (Bagay ki enpòtan an se roz la), ''Le jour où la pluie viendra'' (Jou a lè lapli a vini), ''Je t'appartiens'' (Mwen pou ou) ak ''Et maintenant'' (E kounye a) ap konte pami gwo chante atis la. Karyè entènasyonal li pèmèt li anrejistre chante li yo an [[lang angle|angle]], [[lang alman|alman]], [[lang italyen|italyen]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Nan chante l ''Quand t'es petit dans le Midi'' (lè w se yon timoun nan sid Frans), li mete kèk mo ann [[Lang oksitan|Oksitan]] [[Provence|provensal]] ("Lou soulèu le fa canta", solèy la fè m chante). Plizyè nan konpozisyon li yo popilè aletranje, espesyalman Ozetazini (''What Now My Love'' pou "E kounye a", ''Let It Be Me'' pou "Mwen pou ou"…). {{DEFAULTSORT:Bécaud, Gilbert}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1927]] [[Kategori:Lanmò 2001]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 3p5z8l71t1rt2ayey141js1vv3ggwjz Laurent Saint-Cyr 0 97090 882333 879871 2026-06-30T22:59:08Z ~2026-37414-66 39682 882333 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef d'État|non=Laurent Saint-Cyr|imaj=Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|lejand=Laurent Saint-Cyr an 2025.|fonksyon1=[[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>([[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]])</small>|depi fonksyon 1=|a pati fonksyon1=7 out 2025|jiska fonksyon1=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|7|8|2025|7|2|2026}})</small>|prezidan 1=|gouvènman 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 1=[[Fritz Jean]]|siksesè 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]] <small>(enterimé)</small>|non nesans=|dat nesans=|lye nesans=|dat lanmò=|lye lanmò=|nati lanmò=|tonm=|nasyonalite={{drapo|Ayiti}} [[Ayiti|ayisyèn]]|pati=[[Gwoup Pwogresis|Pwogresis]]|papa=|manman=|fratri=|konjwent=|pitit=|antouraj=|inivèsite=|pwofesyon=[[biznisman]]|relijyon=|rezidans=|siyati=|anblèm=Coat of arms of Haiti.svg|lis=[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]]|fonksyon2=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]|depi fonksyon 2=|prezidan 2=[[Edgard Leblanc Fils]]<br />[[Leslie Voltaire]]<br />[[Fritz Jean]]<br />''Li menm''|gouvènman 2=[[Michel Patrick Boisvert]]<br />[[Garry Conille]]<br />[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 2=[[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]]|anblèm 2=|fonksyon3=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]]|a pati fonksyon2=25 avril 2024|jiska fonksyon2=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|25|04|2024|7|02|2026}})</small>|siksesè 2=''Disolisyon''|a pati fonksyon3=6 fevriye 2023|jiska fonksyon3=13 mas 2024<br><small>({{durée|6|02|2023|13|03|2024}})</small>|prezidan 3=[[Mirlande Manigat]]|gouvènman 3=[[Ariel Henry]]|predesesè 3=''Kreasyon''|siksesè 3=[[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]}}'''Laurent Saint-Cyr''' se yon biznisman ak politisyen [[Ayiti|Ayisyen]]. Li te yon manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]] ki reprezante sektè prive a epi li te travay nan sektè asirans lan anvan. Kòm yon antreprenè, li te youn nan manm nan [[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an|Wo Konsèy Tranzisyon]] an soti mwa fevriye 2023 pou rive nan mwa mas 2024. Nan mwa avril 2024, li te nonmen kòm manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]]. Li te [[Prezidan Repiblik Ayiti|prezide]] konsèy prezidansyèl tranzisyon an sou yon baz wotasyon soti nan dat 7 out 2025 pou rive jouk nan finisman manda li nan dat 7 fevriye 2026. == Biyografi == === Karyè pwofesyonèl === Li prezide an premye Chanm Komès Ameriken an Ayiti, apre sa li dirije Chanm Komès ak Endistri d Ayiti. Apre etap sa a, li angaje li nan sektè asirans, kote li pratike aktivite pwofesyonèl li yo nan domèn jesyon risk ak pwoteksyon finansye. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20250806-ha%C3%AFti-laurent-saint-cyr-prend-la-t%C3%AAte-du-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition|title=Haïti: Laurent Saint-Cyr prend la tête du Conseil présidentiel de transition|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . === Karyè politik === ==== Manm Wo Konsèy Tranzisyon an ==== Nan dat 21 desanm 2022, yon nouvo akò politik prevwa òganizasyon nouvo eleksyon pandan ane 2023, envestiti yon nouvo prezidan pou dat 7 fevriye 2024, ansanm ak enstalasyon yon Wo Konsèy Tranzisyon ki gen twa manm ak yon ògàn kontwòl sou aksyon gouvènmantal la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/239644/il-ne-reste-que-14-mois-au-pouvoir-a-ariel-henry-selon-un-nouvel-accord-politique|title=Il ne reste que 14 mois au pouvoir à Ariel Henry, selon un nouvel accord politique|website=Le Nouvelliste|access-date=28 décembre 2022}}</ref> . Akò sa a pibliye nan dat 17 janvye 2023 nan jounal ofisyèl Ayiti a''[[Le Moniteur haïtien|, Le Moniteur]]'' <ref>{{Cite web|url=https://lenational.org/post_article.php?pol=3071|title=Le gouvernement officialise le HCT|website=lenational.org/|language=en-US|access-date=2023-01-19}}</ref> . Premye Minis [[Ariel Henry]] te deziyen [[Mirlande Manigat]], Laurent Saint-Cyr pou reprezante sektè prive a, ak Pastè [[Calixte Fleuridor]] pou fòme Konsèy Tranzisyon an <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article28969|title=Haïti-Crise : Les noms des 3 membres du HCT officiellement rendus publics, malgré les contestations|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2023-01-19}}</ref> . Yo enstale Wo Konsèy Tranzisyon an nan dat 6 fevriye 2023 <ref>{{Cite web|url=https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|title=Haitian PM installs transition council to prepare for long-awaited elections|date=|website=SWI swissinfo.ch|publisher=swissinfo|language=en|access-date=7 février 2023|archive-date=2023-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230207004628/https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|dead-url=yes}}.</ref>. Li te demisyone nan mwa mas 2024 <ref name="hem">{{Cite web|url=https://ufdcimages.uflib.ufl.edu/UF/00/09/88/09/01120/03-13-2024.pdf|title=Haïti en Marche, Édition du 13 au 19 Mars 2024|last=|date=|website=ufdcimages.uflib.ufl.edu|language=|access-date=6 août 2025}}.</ref> . ==== Prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an ==== Nan dat 13 mas 2024 <ref name="hem"/>, li te dezinye kòm manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an]] an pou reprezante Sektè Prive a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240319-%C3%A0-la-une-la-caricom-a-d%C3%A9sormais-six-noms-pour-le-conseil-de-transition-ha%C3%AFtien|title=À la Une: la Caricom a désormais six noms pour le Conseil de transition haïtien|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mars|access-date=20 mars 2024}}.</ref>. Nan dat 30 avril 2024, [[Edgard Leblanc Fils]] te deziyen kòm prezidan Konsèy prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247922/edgard-leblanc-fils-president-sans-election|title=Edgard Leblanc Fils, président sans élection|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Se te kat manm sou sèt ki te vote, sa ki te pèmèt yo fòme yon gwoup majoritè. Malgre li pa t chèf Leta, paske direksyon Leta a fonksyone sou baz kolèjyalite, prezidan Konsèy prezidansyèl la se manm ki gen pi gwo enpòtans nan estrikti a Konsèy la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247920/conseil-presidentiel-de-transition-un-president-est-un-president|title=Conseil présidentiel de transition : un président est un président|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=30 avril 2024}}.</ref> epi li jwe yon wòl kowòdinasyon nan fonksyònman enstitisyon an. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240430-ha%C3%AFti-le-conseil-de-transition-choisit-edgard-leblanc-fils-comme-pr%C3%A9sident|title=Haïti: le Conseil de transition choisit Edgard Leblanc Fils comme président|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=avril|access-date=30 avril 2024}}.</ref> . Gwoup majoritè a te konpoze de Smith Augustin, Emmanuel Vertilaire, Louis Gérald Gilles, ak Edgard Leblanc Fils <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247930/cpt-un-accord-a-donne-naissance-a-la-majorite-du-30-avril|title=CPT: Un accord a donné naissance à la majorité du 30 avril|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Gwoup minoritè a li menm te konpoze de Leslie Voltaire, Fritz Jean, ak Laurent St-Cyr, te rekonèt validite nominasyon Leblanc Fils la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247932/il-ny-a-pas-eu-de-consensus-ni-sur-edgard-leblanc-fils-ni-sur-fritz-belizaire-soutient-leslie-voltaire|title=Il n’y a pas eu de consensus ni sur Edgard Leblanc Fils ni sur Fritz Bélizaire, soutient Leslie Voltaire|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> men li pat dakò ak chwa Premye Minis la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247936/fritz-belizaire-premier-ministre-designe-deja-conteste|title=Fritz Bélizaire, premier ministre désigné, déjà contesté|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240501-ha%C3%AFti-les-critiques-fusent-apr%C3%A8s-la-d%C3%A9signation-d-un-pr%C3%A9sident-et-d-un-premier-ministre|title=Haïti: les critiques fusent après la désignation d'un président et d'un Premier ministre|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . Anplis, pati politik [[Fanmi Lavalas]] te menase pou li retire tèt li nan Konsèy Prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42240-haiti-actualite-zapping.html|title=Haïti - Actualité : Zapping…|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 8 me 2024, manm Konsèy prezidansyèl yo te rive jwenn yon akò sou prensip yon prezidans wotatif chak twa a senk mwa <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/248021/vers-une-presidence-tournante-entre-quatre-membres-du-cpt|title=Vers une présidence tournante entre quatre membres du CPT|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=9 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240508-ha%C3%AFti-le-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition-passe-%C3%A0-une-pr%C3%A9sidence-tournante|title=Haïti: le Conseil présidentiel de transition passe à une présidence tournante|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mai|access-date=9 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 7 oktòb 2024, yon nouvo rezolisyon Konsèy prezidansyèl tranzisyon an te mete an plas yon lòt sik wotasyon. Dapre dispozisyon sa yo, Leblanc Fils dwe ranplase pa Leslie Voltaire, apre sa pa Fritz Jean apati 7 mas 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=5532|title=Leslie Voltaire investi comme président du CPT|last=|date=|website=lenational.org/|access-date=8 octobre 2024}}.</ref>, epi finalman pa Laurent Saint-Cyr <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/cpt-publication-dans-le-moniteur-dune-nouvelle-resolution-sur-la-presidence-tournante/|title=CPT : publication dans le Moniteur d'une nouvelle résolution sur la Présidence tournante|last=Olivier Rony Louis|year=2024|website=Vant Bèf Info (VBI)|publisher=vantbefinfo|month=octobre|access-date=7 octobre 2024}}.</ref> apati 7 out 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?tri=2576|title=Fritz Alphonse Jean s'en va, Laurent Saint-Cyr arrive!|last=|date=|website=lenational.org/|language=en|access-date=6 août 2025}}.</ref> . Gang yo te konteste antre an fonksyon li, kote Jimmy Chérizier te menase pou l atake bilding gouvènman yo. Avèk envestiti sa a, koup egzekitif la te soti nan sektè prive a, paske premye minis [[Alix Didier Fils-Aimé]] soti nan menm a tou<ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/martinique/l-homme-d-affaires-laurent-saint-cyr-prend-le-pouvoir-en-haiti-1611804.html|title=L'homme d’affaires Laurent Saint-Cyr prend le pouvoir en Haïti|last=|date=|website=Martinique la 1ère|access-date=9 août 2025}}.</ref> . == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Politisyen ayisyen]] flfdsgogcz8uk0bf1te5948m47g7ens 882334 882333 2026-06-30T23:06:14Z ~2026-37414-66 39682 882334 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef d'État|non=Laurent Saint-Cyr|imaj=Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|lejand=Laurent Saint-Cyr an 2025.|fonksyon1=[[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>([[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]])</small>|depi fonksyon 1=|a pati fonksyon1=7 out 2025|jiska fonksyon1=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|7|8|2025|7|2|2026}})</small>|prezidan 1=|gouvènman 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 1=[[Fritz Jean]]|siksesè 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]] <small>(enterimé)</small>|non nesans=|dat nesans=|lye nesans=|dat lanmò=|lye lanmò=|nati lanmò=|tonm=|nasyonalite={{drapo|Ayiti}} [[Ayiti|ayisyèn]]|pati=[[Gwoup Pwogresis|Pwogresis]]|papa=|manman=|fratri=|konjwent=|pitit=|antouraj=|inivèsite=|pwofesyon=[[biznisman]]|relijyon=|rezidans=|siyati=|anblèm=Coat of arms of Haiti.svg|lis=[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]]|fonksyon2=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]|depi fonksyon 2=|prezidan 2=[[Edgard Leblanc Fils]]<br />[[Leslie Voltaire]]<br />[[Fritz Jean]]<br />''Li menm''|gouvènman 2=[[Michel Patrick Boisvert]]<br />[[Garry Conille]]<br />[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 2=[[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]]|anblèm 2=|fonksyon3=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an]]|a pati fonksyon2=25 avril 2024|jiska fonksyon2=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|25|04|2024|7|02|2026}})</small>|siksesè 2=''Disolisyon''|a pati fonksyon3=7 fevriye 2023|jiska fonksyon3=13 mas 2024<br><small>({{durée|7|02|2023|13|03|2024}})</small>|prezidan 3=[[Mirlande Manigat]]|gouvènman 3=[[Ariel Henry]]|predesesè 3=''Kreasyon''|siksesè 3=[[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]}}'''Laurent Saint-Cyr''' se yon biznisman ak politisyen [[Ayiti|Ayisyen]]. Li te yon manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]] ki reprezante sektè prive a epi li te travay nan sektè asirans lan anvan. Kòm yon antreprenè, li te youn nan manm nan [[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an|Wo Konsèy Tranzisyon]] an soti mwa fevriye 2023 pou rive nan mwa mas 2024. Nan mwa avril 2024, li te nonmen kòm manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]]. Li te [[Prezidan Repiblik Ayiti|prezide]] konsèy prezidansyèl tranzisyon an sou yon baz wotasyon soti nan dat 7 out 2025 pou rive jouk nan finisman manda li nan dat 7 fevriye 2026. == Biyografi == === Karyè pwofesyonèl === Li prezide an premye Chanm Komès Ameriken an Ayiti, apre sa li dirije Chanm Komès ak Endistri d Ayiti. Apre etap sa a, li angaje li nan sektè asirans, kote li pratike aktivite pwofesyonèl li yo nan domèn jesyon risk ak pwoteksyon finansye. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20250806-ha%C3%AFti-laurent-saint-cyr-prend-la-t%C3%AAte-du-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition|title=Haïti: Laurent Saint-Cyr prend la tête du Conseil présidentiel de transition|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . === Karyè politik === ==== Manm Wo Konsèy Tranzisyon an ==== Nan dat 21 desanm 2022, yon nouvo akò politik prevwa òganizasyon nouvo eleksyon pandan ane 2023, envestiti yon nouvo prezidan pou dat 7 fevriye 2024, ansanm ak enstalasyon yon Wo Konsèy Tranzisyon ki gen twa manm ak yon ògàn kontwòl sou aksyon gouvènmantal la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/239644/il-ne-reste-que-14-mois-au-pouvoir-a-ariel-henry-selon-un-nouvel-accord-politique|title=Il ne reste que 14 mois au pouvoir à Ariel Henry, selon un nouvel accord politique|website=Le Nouvelliste|access-date=28 décembre 2022}}</ref> . Akò sa a pibliye nan dat 17 janvye 2023 nan jounal ofisyèl Ayiti a''[[Le Moniteur haïtien|, Le Moniteur]]'' <ref>{{Cite web|url=https://lenational.org/post_article.php?pol=3071|title=Le gouvernement officialise le HCT|website=lenational.org/|language=en-US|access-date=2023-01-19}}</ref> . Premye Minis [[Ariel Henry]] te deziyen [[Mirlande Manigat]], Laurent Saint-Cyr pou reprezante sektè prive a, ak Pastè [[Calixte Fleuridor]] pou fòme Konsèy Tranzisyon an <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article28969|title=Haïti-Crise : Les noms des 3 membres du HCT officiellement rendus publics, malgré les contestations|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2023-01-19}}</ref> . Yo enstale Wo Konsèy Tranzisyon an nan dat 6 fevriye 2023 <ref>{{Cite web|url=https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|title=Haitian PM installs transition council to prepare for long-awaited elections|date=|website=SWI swissinfo.ch|publisher=swissinfo|language=en|access-date=7 février 2023|archive-date=2023-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230207004628/https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|dead-url=yes}}.</ref>. Li te demisyone nan mwa mas 2024 <ref name="hem">{{Cite web|url=https://ufdcimages.uflib.ufl.edu/UF/00/09/88/09/01120/03-13-2024.pdf|title=Haïti en Marche, Édition du 13 au 19 Mars 2024|last=|date=|website=ufdcimages.uflib.ufl.edu|language=|access-date=6 août 2025}}.</ref> . ==== Prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an ==== Nan dat 13 mas 2024 <ref name="hem"/>, li te dezinye kòm manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an]] an pou reprezante Sektè Prive a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240319-%C3%A0-la-une-la-caricom-a-d%C3%A9sormais-six-noms-pour-le-conseil-de-transition-ha%C3%AFtien|title=À la Une: la Caricom a désormais six noms pour le Conseil de transition haïtien|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mars|access-date=20 mars 2024}}.</ref>. Nan dat 30 avril 2024, [[Edgard Leblanc Fils]] te deziyen kòm prezidan Konsèy prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247922/edgard-leblanc-fils-president-sans-election|title=Edgard Leblanc Fils, président sans élection|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Se te kat manm sou sèt ki te vote, sa ki te pèmèt yo fòme yon gwoup majoritè. Malgre li pa t chèf Leta, paske direksyon Leta a fonksyone sou baz kolèjyalite, prezidan Konsèy prezidansyèl la se manm ki gen pi gwo enpòtans nan estrikti a Konsèy la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247920/conseil-presidentiel-de-transition-un-president-est-un-president|title=Conseil présidentiel de transition : un président est un président|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=30 avril 2024}}.</ref> epi li jwe yon wòl kowòdinasyon nan fonksyònman enstitisyon an. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240430-ha%C3%AFti-le-conseil-de-transition-choisit-edgard-leblanc-fils-comme-pr%C3%A9sident|title=Haïti: le Conseil de transition choisit Edgard Leblanc Fils comme président|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=avril|access-date=30 avril 2024}}.</ref> . Gwoup majoritè a te konpoze de Smith Augustin, Emmanuel Vertilaire, Louis Gérald Gilles, ak Edgard Leblanc Fils <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247930/cpt-un-accord-a-donne-naissance-a-la-majorite-du-30-avril|title=CPT: Un accord a donné naissance à la majorité du 30 avril|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Gwoup minoritè a li menm te konpoze de Leslie Voltaire, Fritz Jean, ak Laurent St-Cyr, te rekonèt validite nominasyon Leblanc Fils la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247932/il-ny-a-pas-eu-de-consensus-ni-sur-edgard-leblanc-fils-ni-sur-fritz-belizaire-soutient-leslie-voltaire|title=Il n’y a pas eu de consensus ni sur Edgard Leblanc Fils ni sur Fritz Bélizaire, soutient Leslie Voltaire|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> men li pat dakò ak chwa Premye Minis la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247936/fritz-belizaire-premier-ministre-designe-deja-conteste|title=Fritz Bélizaire, premier ministre désigné, déjà contesté|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240501-ha%C3%AFti-les-critiques-fusent-apr%C3%A8s-la-d%C3%A9signation-d-un-pr%C3%A9sident-et-d-un-premier-ministre|title=Haïti: les critiques fusent après la désignation d'un président et d'un Premier ministre|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . Anplis, pati politik [[Fanmi Lavalas]] te menase pou li retire tèt li nan Konsèy Prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42240-haiti-actualite-zapping.html|title=Haïti - Actualité : Zapping…|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 8 me 2024, manm Konsèy prezidansyèl yo te rive jwenn yon akò sou prensip yon prezidans wotatif chak twa a senk mwa <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/248021/vers-une-presidence-tournante-entre-quatre-membres-du-cpt|title=Vers une présidence tournante entre quatre membres du CPT|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=9 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240508-ha%C3%AFti-le-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition-passe-%C3%A0-une-pr%C3%A9sidence-tournante|title=Haïti: le Conseil présidentiel de transition passe à une présidence tournante|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mai|access-date=9 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 7 oktòb 2024, yon nouvo rezolisyon Konsèy prezidansyèl tranzisyon an te mete an plas yon lòt sik wotasyon. Dapre dispozisyon sa yo, Leblanc Fils dwe ranplase pa Leslie Voltaire, apre sa pa Fritz Jean apati 7 mas 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=5532|title=Leslie Voltaire investi comme président du CPT|last=|date=|website=lenational.org/|access-date=8 octobre 2024}}.</ref>, epi finalman pa Laurent Saint-Cyr <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/cpt-publication-dans-le-moniteur-dune-nouvelle-resolution-sur-la-presidence-tournante/|title=CPT : publication dans le Moniteur d'une nouvelle résolution sur la Présidence tournante|last=Olivier Rony Louis|year=2024|website=Vant Bèf Info (VBI)|publisher=vantbefinfo|month=octobre|access-date=7 octobre 2024}}.</ref> apati 7 out 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?tri=2576|title=Fritz Alphonse Jean s'en va, Laurent Saint-Cyr arrive!|last=|date=|website=lenational.org/|language=en|access-date=6 août 2025}}.</ref> . Gang yo te konteste antre an fonksyon li, kote Jimmy Chérizier te menase pou l atake bilding gouvènman yo. Avèk envestiti sa a, koup egzekitif la te soti nan sektè prive a, paske premye minis [[Alix Didier Fils-Aimé]] soti nan menm a tou<ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/martinique/l-homme-d-affaires-laurent-saint-cyr-prend-le-pouvoir-en-haiti-1611804.html|title=L'homme d’affaires Laurent Saint-Cyr prend le pouvoir en Haïti|last=|date=|website=Martinique la 1ère|access-date=9 août 2025}}.</ref> . == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Politisyen ayisyen]] hcj1v913fudy805xuc69rauvu0zubmm Itilizatè:Yue 2 97150 882340 881476 2026-07-01T08:34:56Z Yue 33350 882340 wikitext text/x-wiki '''Yue''' se yon editè Wikipedya [[kanadyen]] ki soti [[Vancouver]], Kolonbi Britanik. Li ap aprann [[kreyòl ayisyen]]. q8yvj4jsmcmafj6lakk6u736r40gtts Regg'Lyss 0 97575 882306 881839 2026-06-30T14:51:54Z Raymond Trencavel 28592 882306 wikitext text/x-wiki '''Regg'Lyss''' te yon gwoup rege franse ki soti [[Languedoc]], aktif ant 1984 ak 1998. Gwoup la te fòme nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] an 1984 nan [[Fabrègues]], yon vilaj toupre [[Montpellier]]. Yo te kreye pwòp stil pa yo, "Jamadoc," yon melanj mizikal enfliyans [[Jamayik]] ak [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Premye albòm yo a, "Vive les Gestes", te soti an 1992. Chanson "Mets de l'huile", ki soti nan albòm sa a, te vin youn nan pi gwo siksè 1993 an Frans, li te vann 800,000 kopi epi li te rive nimewo en an Septanm. Roland Ramade, ansyen chantè prensipal Regg'Lyss, te yon manm gwoup [[Lang oksitan|oksitan]] [[L'Art à Tatouille]] ant 2007 ak 2019.<ref>Roland Ramade s’arrête https://www.lagazettedemontpellier.fr/culture/2019-11-07-scene-roland-ramade-s-arrete/</ref> ==Diskografi== * 1992 : Vive les gestes * 1995 : El gusanillo * 1997 : Le monde tourne ==Referans== [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:Oksitani]] ckpf7db3ce0n0yw2h6xor4g86ya8upp 882322 882306 2026-06-30T15:47:15Z Raymond Trencavel 28592 882322 wikitext text/x-wiki '''Regg'Lyss''' te yon gwoup rege franse ki soti [[Languedoc|Langedòc]], aktif ant 1984 ak 1998. Gwoup la te fòme nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] an 1984 nan [[Fabrègues]], yon vilaj toupre [[Montpellier]]. Yo te kreye pwòp stil pa yo, "Jamadoc," yon melanj mizikal enfliyans [[Jamayik]] ak [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]. Premye albòm yo a, "Vive les Gestes", te soti an 1992. Chanson "Mets de l'huile", ki soti nan albòm sa a, te vin youn nan pi gwo siksè 1993 an Frans, li te vann 800,000 kopi epi li te rive nimewo en an Septanm. Roland Ramade, ansyen chantè prensipal Regg'Lyss, te yon manm gwoup [[Lang oksitan|oksitan]] [[L'Art à Tatouille]] ant 2007 ak 2019.<ref>Roland Ramade s’arrête https://www.lagazettedemontpellier.fr/culture/2019-11-07-scene-roland-ramade-s-arrete/</ref> ==Diskografi== * 1992 : Vive les gestes * 1995 : El gusanillo * 1997 : Le monde tourne ==Referans== [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:Oksitani]] qrydeqpsa4dcihgq4yo65ppw04w0aq3 Mauresca 0 97577 882324 882260 2026-06-30T15:48:20Z Raymond Trencavel 28592 882324 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Mauresca Fracas Dub - Forum eurorégional "Patrimoine et création" 2016 (7).jpg|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Mauresca nan konsè nan Castelnaudary (Languedoc) nan 2016.]] '''Mauresca Fracàs Dub''', oubyen tou senpleman '''Mauresca''' depi 2010, se yon gwoup rege raga franse ki enfliyanse anpil pa hip hop [[lang oksitan|oksitan]] an, tankou [[Fabulous Trobadors]] ak [[Massilia Sound System]]. Mauresca Fracàs Dub te fonde nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] an 1999 nan [[Montpellier]] ([[Languedoc|Langedòc]]). Gwoup la gen senk manm: Chab, Benezet, Drac, Inti, ak Massimo. Yo chante an [[Lang oksitan|oksitan]] ak an [[lang franse|franse]], e menm yon ti kras an [[lang panyòl|panyòl]]. An 2008, yo te pibliye premye videyo mizik yo, "Stéréotype". == Diskografi == * ''Francament'' (2001) * ''Contèsta'' (2005) * ''Bartàs'' (2008)<ref>Mauresca Fracàs Dub en concert pour la sortie de Bartàs https://ieo06.com/mauresca-fracas-dub-en-concert-pour-la-sortie-de-bartas/</ref> * ''Cooperativa'' (2010) * ''Riòta'' (2014) * ''Big Sur'' (2018) ==Referans== [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[kategori:mizisyen rege]] [[Kategori:Linha Imaginòt]] [[Kategori:Oksitani]] og6yobofcigvd8hfqnnhq0ojx4uhfkf Goulamas'K 0 97584 882325 882001 2026-06-30T15:49:06Z Raymond Trencavel 28592 882325 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Goulamas'k - Fête de la musique prématurée 2015.JPG|200px|thumb|right|Gwoup Occitan Goulamas'K an 2015]] '''Goulamas'K''' se yon gwoup mizik punk rock ak ska [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|oksitan]] ki te fonde an 1999 toupre [[Béziers]] ([[Languedoc|Langedòc]]), nan [[Puisserguier]] ak [[Roquebrun]]. Yo chante sitou an [[lang oksitan|oksitan]] ak [[lang franse|franse]], epi nan yon pi piti mezi an [[lang angle|angle]], [[lang katalan|katalan]] ak [[lang panyòl|panyòl]]. Yo se youn nan gwoup mizik rock oksitan ki pi byen koni.<ref>Goulamas’K : la résistance catalano-occitane s'organise en musique https://www.marianne.net/culture/musique/goulamask-la-resistance-catalano-occitane-sorganise-en-musique</ref> ==Diskografi== ===Albòm estidyo=== * 2002 : Le Kri des Cigales * 2005 : Gardarem la Tèrra * 2010 : Avis de tempèsta (2010) * 2016 : Resisténcia * 2021 : Luna Roja * 2024 : Sempre Aquí ===Albòm an dirèk=== * 2000 : Appellation de toutes origines non contrôlées * 2007 : Fai Petar ! * 2014 : Ràbia e poësia - En concert ! ==Referans== [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] hx1iv75mzjtewmfuhp44r70dvopn8el Languedoc 0 97608 882307 2026-06-30T15:10:16Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpl... " 882307 wikitext text/x-wiki '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele Guyenne, yon rejyon nan Oksitanie ki sitiye nan nò zòn Toulouse nan Languedoc, "Anwo Languedoc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan Garonne (Dodogne, Lot, ak Tarn). Yo rele l "Anwo" Languedoc paske rivyè sa yo soti nan mòn Masif Santral la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouse-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale (Garonne), mòn (Lauragais), ak litoral. 2z6ve7b04pq3d6zehm6k2ztfo4cvdtr 882308 882307 2026-06-30T15:12:53Z Raymond Trencavel 28592 882308 wikitext text/x-wiki '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. nfke2h6e54qomb75ugibyhv8f835mrm 882309 882308 2026-06-30T15:19:01Z Raymond Trencavel 28592 882309 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil Toulouse, ki travèse pa Garonne, se kapital Languedoc nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout Oksitani kiltirèl la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi lang Oksitan an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. in7ln4uidbqcfkczcy6vldy88wanu1p 882310 882309 2026-06-30T15:20:56Z Raymond Trencavel 28592 882310 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Ok ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. rssvrourbuyi1056cjjcvmbqvzz7472 882311 882310 2026-06-30T15:21:12Z Raymond Trencavel 28592 882311 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. sjli7jje6l57qaumbmszn1ywkjsn7pj 882312 882311 2026-06-30T15:26:55Z Raymond Trencavel 28592 882312 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), Carcassonne, Narbonne ([[Aude]]), Béziers ak Montpellier ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. 8bn9xgtkxd4royet3f9bg57bl4bspyx 882313 882312 2026-06-30T15:29:08Z Raymond Trencavel 28592 882313 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval "Pays de Langue d'oc." Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. jk60b1tkclxgga94cjjcjdc4raiuv3s 882318 882313 2026-06-30T15:40:23Z Raymond Trencavel 28592 882318 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò gòch ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. lsx7teeri6a2hz3t80tdl10gawajl82 882319 882318 2026-06-30T15:42:11Z Raymond Trencavel 28592 882319 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò dwat ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. k5c262o13nn1tourn4ogyghg85w2qhk 882320 882319 2026-06-30T15:44:01Z Raymond Trencavel 28592 882320 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò dwat ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), ti mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. lx8t9l7dxtyn8pyg8hl5y4a6lb66kpz 882321 882320 2026-06-30T15:45:55Z Raymond Trencavel 28592 882321 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Héraut]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò dwat ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), ti mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. [[Kategori:Oksitani]] 1ncoqckef2uhfy3zqzr289t5ufshadm