Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Amerik disid 0 994 882385 822242 2026-07-03T06:10:56Z 2x2leax 14036 /* Galri foto */ 882385 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} '''Amerik disid''' se yon [[kontinan]] ki fè pati pi gwo kontinan [[Amerik]]. Menm jan avèk [[Amerik dinò]], Amerik disid te rele daprè [[Amerigo Vespucci]], ki te premye Ewopeyen an pou sijere ke Amerik yo te yon nouvo kontinan. Gen 14 peyi ki pataje zòn sa. [[Brezil]], [[Ajantin]], [[Pewou]], [[Venezwela]], [[Bolivi]], [[Paragwe]], [[Sirinam]], [[Giyana|Gwiyàn]], [[Giyàn franse]], [[Awouba]], [[Kiraso]], [[Bonè]], [[Kolonbi]], [[Chili]], [[Ekwatè (peyi)|Ekwatè]], [[Irigwe]], [[Zile Falkland]] ak [[Zile Sid Georgia ak yo Sid Sandwich]]. Avèk yon sifas de 17,818,508 km2 epi yon popilasyon de 410 013 492 moun, Amerik disid se katryèm pi gwo nan de kategori sa yo aprè [[Ewazi]], [[Afrik]], epi [[Amerik dinò]]. == Jewografi == [[Fichye:South America-fr.svg|thumb|Kote peyi Amerik disid.]] [[Fichye:South America satellite plane.jpg|thumb|right|redresse|Imaj satelit Amerik disid.]] == Istwa == == Anviwònman == == Ekonomi == [[Fichye:Centro_SP2.jpg|thumb|left|[[São Paulo]], nan [[Brezil]], se sant finansye a nan peyi a ak 5yèm pi gwo vil la nan mond lan pa aglomerasyon.]] [[Fichye:Santiago en invierno.jpg|thumb|Sant Finansye nan [[Santiago|Santiago nan Chili]].]] [[Fichye:Faz S Sofia canavial 090607 REFON.JPG|thumb|Plantasyon kann nan [[État de São Paulo|São Paulo]]. An 2018, Brezil te pi gwo pwodiktè nan mond lan, ak {{nimewo|746 |milyon}} tòn. Amerik disid pwodui mwatye kann nan sik nan mond lan.]] [[Fichye:SojaBrasnorte.jpg|thumb|Plantasyon soja nan [[Mato Grosso]]. An 2020, Brezil li te pi gwo pwodiktè nan mond lan, ak {{nimewo | 130 | milyon}} tòn. Amerik disid pwodui mwatye nan plant soja nan mond lan.]] == Touris == == Galri foto == <gallery> Fichye:Cerro ricco.jpg|Min ajan [[Cerro Rico]] nan [[Potosí]], [[Bolivi]] Fichye:Brasil - Ametista do Sul - Piedra amatista.jpg|Min ametis nan [[Ametista do Sul]]. Amerik disid se yon gwo pwodiktè nan pyè tankou pyè ametis, topaz, emwòd, ègmarin ak toumalin. Fichye:The Most Expensive.jpg|[[Copacabana Palace]], otèl la pi byen nan Amerik disid, nan Rio de Janeiro. Touris pote lajan enpòtan nan kontinan an. Fichye:Sede Neugebauer.jpg|Chokolatri Neugebauer nan [[Arroio do Meio]]. Amerik disid espesyalize nan transfòmasyon manje Fichye:Klabin Unidade Puma, Ortigueira Paraná.jpg|Konplèks endistriyèl nan Klabin, nan [[Ortigueira (Paraná) | Ortigueira]]. Brezil se dezyèm pi gwo pwodiktè ak uityèm pi gwo pwodiktè papye nan mond lan. Fichye:Distrito Industrial, Franca (SP), Brazil.jpg|Pòtik nan faktori soulye gason Democrata, nan [[Franca]]. Brezil se katriyèm pi gwo pwodiktè soulye nan mond lan. Fichye:Cia Hering 2019.jpg|Hering, nan Santa Catarina, Brezil. Peyi a gen youn nan 5 pi gwo endistri tekstil nan mond lan. Fichye:Smaragd-G-EmpireTheWorldOfGems.jpg|Emwòd kolonbyèn. Peyi a se pi gwo pwodiktè emwòd nan mond lan e Brezil se youn nan pi gwo pwodiktè yo. Fichye:Detail of pineapples growing.jpg|Zannana nan Brezil. Peyi a se twazyèm pi gwo pwodiktè nan mond lan. Amerik disid pwodui prèske 20% nan anana nan mond lan. Fichye:El Calafate sheep herding.jpg|Mouton nan Ajantin. Peyi a se 11yèm pi gwo pwodiktè lenn nan mond lan. Fichye:Oilpalmmagdalenacolombia-2.jpg|Plantasyon palmye lwil nan Magdalena, Kolonbi. Peyi a se youn nan 5 premye pwodiktè lwil palmis nan mond lan. Fichye:INTA - colmenar apícola.jpg|Pwodiksyon myèl nan Ajantin . Peyi a se twazyèm pi gwo pwodiktè myèl nan mond lan. Fichye:Cerezas La Candelaria Chépica VI Región.JPG|Seriz chilyèn. Chili se youn nan 5 premye pwodiktè seriz dous nan mond lan. Fichye:Actinidia KIWI 02.jpg|Kiwi nan Chili. Peyi a se youn nan 10 pi gwo pwodiktè fwi kiwi nan mond lan. Fichye:Culture de bananes.JPG|Bannann nan Ekwatè. Peyi a se pi gwo ekspòtatè nan mond lan nan bannann. Amerik di sid pwodui prèske 20% nan bannann nan mond lan. </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Kontinan sou Latè]] [[Kategori:Amerik disid| ]] 288routdewshv5nbfroc93i8dbiiut0 Meksik 0 1619 882384 868518 2026-07-03T06:07:32Z 2x2leax 14036 882384 wikitext text/x-wiki {{Infobox Peyi |non_lokal= Estados Unidos Mexicanos |non_kreyòl=Meksik |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=Himno Nacional Mexicano <br> [[Fichye:Himno Nacional Mexicano instrumental.ogg|noicon|center]] |lang=[[lang panyòl|panyòl]] |jantile=Meksiken |drapo_imaj=Flag of Mexico.svg |anblèm_imaj=Mexico coat of arms.png |fizo_orè= |kapital=[[Meksiko]] |pi_gwo_vil=[[Meksiko]] |monnen_non=Peso |monnen_kòd=MXN |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit= |chèf_non= [[Claudia Sheinbaum]] |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran=14 |sipèfisi_total={{formatnum:1972550}} |dlo_pousantaj=2.5 |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2015 |popilasyon_ran=10 |popilasyon_total={{formatnum:119530753}} |popilasyon_dansite=61 |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de=[[Espay]] |kòd= |ISO_kòd=MX |endikatif_entènet=mx |endikatif_telefonik=52 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=LocationMexico.png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt= }} '''Meksik''' se yon peyi ki sitiye nan [[Amerik dinò]]. [[Meksiko]] se kapital Meksik. == Istwa == == Politik == == Jewografi == == Ekonomi == == Demografi == [[Guadalajara]] == Edikasyon == == Kilti == === Kèk pèsonalite meksikèn === * [[Pedro Armendáriz]], aktè * [[Jorge Blanco (aktè)‎|Jorge Blanco]], aktè * [[María Félix]] * [[Carlos Fuentes]], ekriven * [[Salma Hayek]], aktris * [[Jorge Negrete]], chantè ak aktè * [[Dulce María]], chantèz ak aktris * [[Roberto Gómez Bolaños]], aktè, komedyen, senaris ak dramatij * [[Dolores del Río]], aktris == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Amerik}} [[Kategori:Peyi]] [[Kategori:Peyi nan Amerik dinò]] [[Kategori:Meksik| ]] 7485ok0tfna8roj5ts4wiu942klmwr8 Vadillo 0 18745 882349 694899 2026-07-02T18:26:28Z ~2026-37901-98 39703 882349 wikitext text/x-wiki [[peyi|Philippe Elsaid, née le 21 Novembre 2001 à Delmas, est un influencer et personnalité d'Internet haïtienne et il a plus du 39 milles de followers sur tiktok.]] [[peyi]] [[peyi|Naissance]] [[peyi|21 Novembre 2001 (25 ans) Delmas, Haïti]] [[peyi|Nom de naissance]] [[peyi|Elsaid Philippe]] [[peyi|Nationalité]] [[peyi|Haïtienne]] [[peyi|Activité]] [[peyi|Influenceur , personnalité d'Internet]] [[peyi|Autres informations]] [[peyi|Domaine]] [[peyi|Réseaux sociaux, TikTok]] [[peyi|Active principalement sur TikTok, il est connus pour ses vidéos sur les réseaux sociaux .]] [[peyi|14:00]] [[peyi|4G 76]] [[peyi|^ Biographie]] [[peyi|Origines et formation]] [[peyi|Elsaid Philippe naît le 21 Novembre 2001 à Delmas, en Haïti 1,2.]] [[peyi|Elle poursuit des études en journalisme à L'isnac ³. Plusieurs sources indiquent qu'elle vit avec sa famille à la plaine du cul-de-sac et qu'il est originaire de Delmas³.]] [[peyi|Il  a une sœur DINAH Philippe,également présente dans son environnement médiatique et familial4.]] [[peyi|Activité sur les réseaux sociaux]] Elsaid Philippe se fait connaître sur TikTok, où il  publie des vidéos suivies par un large public haïtien et international. En 2025 et 2026, plusieurs médias haïtiens et caribéens la présentent comme l'un des figures haïtiennes les plus visibles sur cette plateforme 5,6. [[Kategori:Vil nan Soria]] j3tenlatagzhl0gn94mi32gafl7g0i4 882386 882349 2026-07-03T09:09:32Z A09 30748 Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/~2026-37901-98|~2026-37901-98]] ([[User talk:~2026-37901-98|talk]]) to last revision by Mattho69 (TwinkleGlobal) 882386 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal}} [[Imaj:Vadillo (Soria) Mapa.svg|300px|right]] '''Vadillo''' se yon [[vil]] nan lès [[peyi]] [[Espay]]. Li sitye nan [[komin]] [[Komin Pinares|Pinares]]. {{Komin Pinares}} [[Kategori:Vil nan Soria]] r9g7tyf67mv2yp1pgd3f8egjn7jap6a Daniela Romo 0 64956 882389 882337 2026-07-03T09:12:16Z A09 30748 [[Special:Contributions/ HF Active |) te revoke modifye yo HF Active ]] ([[Itilizatè a: HF Active |diskite]]) jiska dènye revizyon [[Itilizatè a: Gilles2014 | Gilles2014 ]] 782284 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Daniela Romo |foto= |tèks=Daniela Romo |fonksyon=aktè, chantèz, prezantatris |domèn=televizyon, sinema, teyat, mizik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[27 out]] [[1959]] |lye nesans=[[Meksiko]] |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Teresa Presmanes Corona''', rele '''Daniela Romo''', ki fèt [[27 out]] [[1959]] nan [[Meksiko]] ([[Meksik]]), se yon [[aktris]], [[Chantè|chantèz]] ak prezantatris [[Meksik|meksikèn]]. == Zèv li yo == === Fim === * 2019 : ''[[La boda de mi mejor amigo (fim, 2019)|La boda de mi mejor amigo]]'' : li menm * 1999 : ''[[Héroes sin Patria|Héroes sin patria]]'' : Marta * 1981 : ''Novia, esposa y amante'' : Laura Mendoza * 1980 : ''[[Frontera]]'' : Rosy * 1979 : ''[[El año de la peste]]'' : Laura * 1979 : ''Puerto maldito'' * 1979 : ''[[Tres mujeres en la hoguera]]'' : Peggy * 1979 : ''[[Te quiero]]'' * 1978 : ''La casa del pelícano'' : Engracia === Telenovela === * 2020-2021 : ''[[Vencer el desamor]]'' : Bárbara Albarrán Vda. de Falcón<ref>{{es}} {{Cite web|url=https://www.lasestrellas.tv/espectaculos-1/tus-estrellas-1/vencer-el-desamor-poster-daniela-romo-claudia-alvarez|title=Daniela Romo y Claudia Álvarez protagonizan el nuevo póster de ‘Vencer el Desamor’|accessdate=14 septanm 2020|publisher=Televisa|website=lasestrellas.tv}}</ref> * 2020 : ''[[Vencer el miedo]]'' : Bárbara Albarrán<ref>{{es}} {{Cite web|url=https://www.lasestrellas.tv/telenovelas/vencer-el-miedo/pistas-vencer-desamor-vencer-el-miedo|title=Conoce las pistas que dio Rosy Ocampo de Vencer el Desamor en el gran final de Vencer el Miedo|accessdate=26 mas 2020|publisher=Televisa|website=lasestrellas.tv}}</ref> * 2017 : ''[[En tierras salvajes]]'' : Amparo Rivelles de Otero * 2016 : ''[[El hotel de los secretos]]'' : Ángela Gómez Vda. de Salinas * 2013 : ''[[Qué bonito amor]]'' * 2013 : ''[[La tempestad (telenovela)|La tempestad]]'' : Mercedes Artigas * 2010-2011 : ''[[Triunfo del amor]]'' : Doña Bernarda Montejo Vda. de Iturbide * 2009 : ''[[Sortilegio]]'' : Victoria Sarmiento Vda. de Albéniz * 2007 : ''[[Amor sin maquillaje]]'' : Fernanda Duarte * 2005-2006 : ''[[Alborada (telenovela)|Alborada]]'' : Juana Arellano Vda. de Manrique * 2002-2003 : ''[[Las vías del amor]]'' : Leticia López Albavera * 2001-2002 : ''[[El Manantial (telenovela)|El Manantial]]'' : Margarita Insunza de Ramírez * 1995 : ''[[Si Dios me quita la vida]]'' : Maria Sánchez Amaro * 1989-1990 : ''[[Balada por un amor]]'' : Brianga Portugal * 1986-1987 : ''[[El camino secreto]]'' : Gabriela Guillén * 1982 : ''[[Déjame vivir]]'' : Estrella * 1980 : ''[[No temas al amor]]'' : Alejandra * 1978 : ''[[El enemigo (telenovela, 1979)|El enemigo]]'' : Isabel * 1978 : ''[[Ardiente secreto (telenovela)|Ardiente secreto]]'' : Mariana Cisneros === Teyat === * 2009 : ''[[La novicia rebelde (musical)|La novicia rebelde]]'' * 2008 : ''Una Eva y dos patanes'' * 2007 : ''[[Victor/Victoria (musical)|Victor/Victoria]]'' * 2006 : ''Cabaret'' * 2003 : ''Cartas de amor'' * 1999 : ''La Libélula'' * 1982 : ''Nuestro amor de cada día'' * 1978 : ''[[El diluvio que viene]]'' * 1977 : ''[[Ifigenia en Áulide (ópera)|Ifigenia en Áulide]]'' * 1977 : ''Gypsy'' * 1977 : ''El soldadito plomo'' * 1976 : ''Pastoral navideño'' * 1972 : ''Contigo, pan y cebolla'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.danielaromo.net/ Sitwèb ofisyèl Daniela Romo] * [https://web.archive.org/web/20080416003315/http://www.esmas.com/espectaculos/artistas/303248.html Daniela Romo] sou esmas.com * [http://www.univision.com/uv/music/1029389/Daniela_Romo/artista Daniela Romo] sou univision.com {{DEFAULTSORT:Romo, Daniela}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1959]] 5i83bky78nqz6oyrhzta55k6u7sodln José Luis Rodríguez 0 65052 882388 882341 2026-07-03T09:12:04Z A09 30748 [[Special:Contributions/ HF Active |) te revoke modifye yo HF Active ]] ([[Itilizatè a: HF Active |diskite]]) jiska dènye revizyon [[Itilizatè a: Gilles2014 | Gilles2014 ]] 722541 wikitext text/x-wiki == Zèv li yo == === Fim === * 1969 : ''Las golfas'' : Andrés "El Uñas" * 1970 : ''Siempre en domingo'' === Telenovela === * ''Angelica'' * ''Tormento'' * ''Sueño Contigo'' * ''Isabelita'' * ''Atrevete'' * 1967 : ''Donde no llega el sol'' * 1972 : ''[[Simplemente María (telenovela, 1972)|Simplemente María]]'' * 1974 : ''[[Una muchacha llamada Milagros]]'' : Omar Contreras "El Puma" * 1975 : ''La Señorita Elena'' : Alejandro Montalbán * 1976 : ''Carolina'' : Rodolfo Salazar / Rodolfo Arizmendi * 1977 : ''La Hija de Juana Crespo'' : Gustavo * 1978 : ''[[Cristina Bazán]]'' : Rodolfo Alcántara * 1979 : ''Sangre Azul'' : José Antonio * 1979 : ''Estefania'' : Luis Alberto Seijas "El Guácharo" * 1980 : ''[[El ídolo]]'' : Miguel Angel Mercado * 1992 : ''[[Piel (telenovela)|Piel]]'' : Vicente * 2007 : ''[[Trópico (telenovela)|Trópico]]'' : Guillermo Guzmán * 2008 : ''[[Gabriel, amor inmortal]]'' : Francisco Pizarro == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm1025137/ José Luis Rodríguez] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Rodríguez, José Luis}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Nesans nan lane 1943]] 96m42hwsz4zpm5lwtr5b3fi5t7g25m0 Lucía Méndez 0 67479 882390 882336 2026-07-03T09:12:18Z A09 30748 [[Special:Contributions/ HF Active |) te revoke modifye yo HF Active ]] ([[Itilizatè a: HF Active |diskite]]) jiska dènye revizyon [[Itilizatè a: InternetArchiveBot | InternetArchiveBot ]] 868382 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Lucía Méndez |foto=Lucía Leticia Méndez Pérez.jpg |tèks=Lucía Méndez |fonksyon=aktris, chantèz, biznisman |domèn=televizyon, chanson |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 janvye]] [[1955]] |lye nesans= |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken-ameriken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Lucía Leticia Méndez Pérez''', rele '''Lucía Méndez''', ki fèt sou [[26 janvye]] [[1955]]<ref>{{Cite web |url=http://www2.esmas.com/entretenimiento/biografias/018566/lucia-mendez |title=Biografía de Lucía Méndez en esmas |access-date=2018-07-14 |archive-date=2017-01-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170103054127/http://www2.esmas.com/entretenimiento/biografias/018566/lucia-mendez |dead-url=yes }}</ref> nan [[León (Meksik)|León]]) se yon [[aktè|aktris]], [[chantè|chantèz]] ak biznisman [[Meksik|meksikèn]]-[[Etazini|amerikèn]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Fim === * 2007 : ''[[Malinche]]'' (liv odyo) * 1996 : ''[[Confetti]]'' : Coco Freyre * 1986 : ''[[El Maleficio II]]'' : Marcela * 1984 : ''[[Enamorada (Lucía Méndez albòm)|Enamorada]]'' * 1982 : ''[[Los Renglones Torcidos de Dios]]'' : Alice Gould * 1980 : ''[[La Ilegal]]'' : Claudia Bernal * 1979 : ''[[Los Hijos de Sánchez]]'' : Marta Sánchez * 1978 : ''[[The Children of Sanchez (fim)|The Children of Sanchez]]'' : Marta Sánchez * 1976 : ''[[Juan Armenta, El Repatriado]]'' : Julia * 1976 : ''[[El ministro y yo|El Ministro y Yo]]'' : Bárbara * 1975 : ''[[Más negro que la noche|Más Negro que la Noche]]'' : Marta * 1974 : ''[[El Desconocido]]'' * 1974 : ''[[Cabalgando a la Luna]]'' * 1973 : ''[[El Hijo del Pueblo]]'' : Carmen * 1972 : ''[[Vuelven los Campeones Justicieros]]'' === Televizyon === * 2017 ː ''[[Las 13 esposas de Wilson Fernández (serie de televisión mexicana)|Las 13 esposas de Wilson Fernández]]'' ː li menm<ref>{{es}} {{cite web |url=https://www.debate.com.mx/show/Quienes-son-las-13-Esposas-de-Wilson-Fernandez-20170512-0102.html |title=¿Quiénes son las 13 Esposas de Wilsón Fernández? |author= |publisher= |website=debate.com.mx |date= |access-date=13 me 2017}}</ref> * 2015 ː ''[[Como dice el dicho]]'' ː Roberta Valdez * 2011 : ''[[Esperanza del corazón]]'' : Lucrecia Duprís * 2010 : ''[[Llena de amor]]'' : Eva Pavon (2 epizòd) * 2009 : ''[[Mi pecado]]'' : Inés Roura (2 epizòd) * 2007 : ''[[Amor sin maquillaje|Amor sin Maquillaje]]'' : Lupita Velazquez * 2000 : ''[[Golpe bajo (telenovela)|Golpe bajo]]'' : Silvana Bernal * 1998 : ''[[Tres veces Sofía]]'' : Sofía Gutiérrez de Briseño * 1994 : ''[[Señora tentación (telenovela)|Señora Tentación]]'' : Rosa Moreno * 1992 : ''[[Marielena]]'' : Marielena * 1990 : ''[[Amor de nadie]]'' : Sofía * 1988 : ''[[El extraño retorno de Diana Salazar]]'' : Diana Salazar/Doña Leonor de Santiago * 1985 : ''[[Tú o nadie|Tú o Nadie]]'' : Raquel Samaniego * 1982 : ''[[Vanessa (telenovela)|Vanessa]]'' : Vanessa Reyes de Saint-Michel * 1980 : ''[[Colorina (telenovela, Meksik)|Colorina]]'' : Colorina/Fernanda * 1978 : ''[[Viviana (telenovela)|Viviana]]'' : Viviana Lozano * 1976 : ''[[Mundos opuestos (telenovela)|Mundos Opuestos]]'' : Cecilia * 1975 : ''[[Paloma (telenovela)|Paloma]]'' : Rosa * 1974 : ''[[La tierra (telenovela)|La tierra]]'' : Olivia * 1973 : ''[[La Maestra Méndez]]'' * 1973 : ''[[Cartas sin destino]]'' * 1972 : ''[[Muchacha italiana viene a casarse (telenovela, 1971)|Muchacha Italiana Viene a Casarse]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.imdb.com/name/nm0617674/ Lucía Méndez] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20170929121957/http://luciamendez.com/ Sitwèb ofisyèl Lucía Méndez] {{DEFAULTSORT:Méndez, Lucía}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè ameriken]] [[Kategori:Chantè meksiken]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1955]] qz9acqq76noyzcbyolzm7dwn4h3ofre Achille de Rochambeau 0 70330 882370 724906 2026-07-02T20:55:33Z Raymond Trencavel 28592 882370 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Achille de Rochambeau |foto=Achille_de_Rochambeau.png |tèks=Achille de Rochambeau |fonksyon=Istoryen, akeyològ, politisyen |domèn=akeyoloji, istwa, politik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[13 avril]] [[1836]] |lye nesans=[[Beaucaire (Gard)]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[2 septanm]] [[1897]] |lye lanmò=[[Thoré-la-Rochette]], [[Loir-et-Cher]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Eugène Achille Lacroix de Vimeur de Rochambeau''', ki fèt [[13 avril]] [[1836]] nan [[Beaucaire (Gard)]] epi ki mouri [[2 septanm]] [[1897]] nan [[Thoré-la-Rochette]] ([[Loir-et-Cher]]), se yon istoryen ak arkeyològ franse. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Rochambeau, Achille de}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Istoryen]] [[Kategori:Istoryen franse]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1836]] [[Kategori:Lanmò 1897]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] e7e41pa1swnjans9sm4qd98fzj14tx2 Sakina Karchaoui 0 71514 882356 811923 2026-07-02T20:35:00Z Raymond Trencavel 28592 882356 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Sakina Karchaoui |foto= |tèks= Sakina Karchaoui |fonksyon= foutbolèz |domèn= foutbòl |diplòm= |etid= |dat nesans=[[26 janvye]] [[1996]] |lye nesans=[[Salon-de-Provence]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Sakina Karchaoui''', ki fèt [[26 janvye]] [[1996]] nan [[Salon-de-Provence]] ([[Frans]], [[Provence|Rejyon Provence]]), se yon [[Foutbòl|foutbolèz]] [[Ekip Frans feminin foutbòl|entènasyonal]] [[Frans|fransèz]] tankou dèyè agoch nan [[Montpellier Hérault Sport Club (feminin)|Montpellier Hérault Sport Club]]. == Biyografi == == Palmarès == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20190408043010/https://static.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people%3D395231/index.html Sakina Karchaoui] sou fifa.com * [http://www.statsfootofeminin.fr/joueur.php?joueur=6970 Sakina Karchaoui] sou footofeminin.fr * [https://www.fff.fr/equipes-de-france/toutes-les-joueuses/fiche-joueuse/2544451715-wd Sakina Karchaoui] sou Fédération Française de Football {{DEFAULTSORT:Karchaoui, Sakina}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Espò]] [[Kategori:Foutbòl]] [[Kategori:Foutbalè]] [[Kategori:Foutbalè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1996]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] sseemmz2cxr5nivbhr7sbzszn4ycgr9 Referandòm ayisyen an 1961 0 73267 882348 737871 2026-07-02T14:46:39Z ~2026-37803-40 39697 882348 wikitext text/x-wiki {{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 1961|peyi=Ayiti|dat=30 avril 1961|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[François Duvalier]]|vòt1=1 320 748|pousantaj1=100.00|kandida2=|vòt2=|kandida3=|vòt3=|pousantaj2=|kandida1_2=|vòt1_2=|pousantaj1_2=|kandida2_2=|vòt2_2=|pousantaj2_2=|koulè1=#500F0B|pati1=[[Pati Inite Nasyonal]]|imaj_kandida1=Dr. Francois Duvalier.jpg|koulè2=|imaj_kandida2=Silver - replace this image female and male.svg|pati2=|koulè3=|imaj_kandida3=Silver - replace this image female and male.svg|pati3=|pousantaj3=|imaj_kandida1_2=Silver - replace this image female and male.svg|koulè1_2=|koulè2_2=|imaj_kandida2_2=Silver - replace this image female and male.svg|patisipasyon=1 320 748|prezidan_anvan=[[François Duvalier]]|prezidan_eli=[[François Duvalier]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=}}'''Referandòm prezidansyèl an 1961 nan Ayiti''' se te yon konsiltasyon elektoral ki te òganize pa Prezidan [[Ayiti]], [[François Duvalier]], nan lòd yo dwe kapab pwolonje manda prezidansyèl li nan plizyè ane. Pandan [[eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957]], kandida a François Duvalier te eli pou yon manda sis (6) ane, ki fini nan [[1963]]. An [[1961]], Duvalier te òganize yon referandòm ki te pèmèt li rete nan pouvwa jouk [[1967]]. Rejim diktatoryal Duvalier te deja bouche tout opozisyon e te kondane advèsè politik li yo pou egzil sou doulè ke yo te nan prizon oubyen asasinen : rezilta a pa te etonan avèk 100% nan bilten yo an favè modifikasyon konstitisyonèl sa a. {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! chwa ! % nan vòt yo |- | '''Kantite vòt yo''' | 1,320,748 |- | '''Wi''' | 100.0% |- | '''Non''' | 0.0% |} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://books.google.fr/books?id=P23b_gOfu3YC&pg=PA59&lpg=PA59&dq=haiti++1961+referendum&source=bl&ots=IqVCIhkfTX&sig=6EADm6wm3d7qV3rAKrdTE-zT0tA&hl=fr&ei=PIzSS7CMNZ-I0wSLjvXYDQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CCIQ6AEwCQ#v=onepage&q&f=false Jean Métellus, ''Haïti : une nation pathétique''] [[Kategori:1961]] [[Kategori:Referandòm]] [[Kategori:Referandòm ayisyen]] m7wfcff2ettk2u9qgdhs7pnmjm2fhf9 Chantal Garrigues 0 74465 882360 744262 2026-07-02T20:38:46Z Raymond Trencavel 28592 882360 wikitext text/x-wiki '''Chantal Garrigues''', ki fèt [[14 novanm]] [[1944]] nan [[Le Pouget]] nan depatman [[Hérault (depatman)|Hérault]] epi ki mouri [[27 jen]] [[2018]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]<ref>[http://www.lesgensducinema.com/affiche_acteur.php?mots=Chantal+Garrigues&nom_acteur=GARRIGUES%20Chantal&ident=128652&debut=0&record=0&from=ok Chantal Garrigues] sur ''Les Gens du cinéma''</ref>{{,}}<ref>{{cite web|author= Camille Thomas|title=Kev Adams en deuil : Chantal Garrigues, sa partenaire de jeu dans ''Soda'', est morte à 73 ans |url=https://www.telestar.fr/people/kev-adams-en-deuil-chantal-garrigues-sa-partenaire-de-jeu-dans-soda-est-mort-360299 |date=29 jen 2018 |website=telestar.fr |accessdate=29 jen 2018}}</ref> == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1984]] : ''[[Louise... l'insoumise]]'' * [[1989]] : ''[[La Révolution française (fim)|La Révolution française]]'' * [[1990]] : ''[[Le Jeu du renard]]'' * [[2000]] : ''[[Même pas mal]]'' * [[2002]] : ''[[La Mentale]]'' : manman Lise * [[2003]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' : Jeanne, fanm ak tounesol * [[2004]] : ''[[Le Prince de Greenwich Village]]'' : Fransèz ak fenèt * [[2005]] : ''[[Dernier Instant]]'' * [[2008]] : ''[[Les Femmes de l'ombre]]'' : Madanm Duchemin * [[2017]] : ''[[Boule et Bill 2]]'' : Madanm Stick * [[2019]] : ''[[Mais vous êtes fous]]'' de [[Audrey Diwan]] === Televizyon === * [[1974]] : ''[[Les Bâtisseurs d'empire]]'' : Schmürz * [[1985]] : ''[[Donatien-François, marquis de Sade]]'' : Beauvoisin * [[1986]] : ''[[The Murders in the Rue Morgue]]'' * [[1990]]-[[1991]] : ''[[Le Chevalier du labyrinthe]]'' : Mandragore ak Lælith * [[1994]] : ''[[Fortitude (téléfilm)|Fortitude]]'' : manman * [[1998]] : ''[[Avocats et Associés]]'' : Eva * 1998 : ''[[Les Grands Enfants (fim)|Les Grands Enfants]]'' * [[1999]] : ''[[Le Cocu magnifique (fim, 1999)|Le Cocu magnifique]]'' : Estrugo * [[2000]] : ''[[Joséphine, ange gardien]]'' : Gabrielle * 2000 : ''[[Les faux-fuyants]]'' : Suzanne, la femme de chambre de Diane * [[2002]] : ''[[Commissariat Bastille]]'' : Maya * 2002 : ''[[PJ (seri)|PJ]]'' : la psy (1 épisode) * [[2007]] : ''[[Boulevard du Palais (seri)|Boulevard du Palais]]'' : Judith Sancenay (1 épisode) * [[2009]] : ''[[Central Nuit]]'' : Madanm Castino (1 épisode) * [[2012]]-[[2014]] : ''[[Soda (seri)|Soda]]'' : Gisèle, la grand-mère d'Adam * [[2014]] : ''[[Soda : Un trop long week-end]]'' : Gisèle * [[2015]] : ''[[Soda : Le Rêve américain]]'' : Gisèle * [[2018]] : ''[[Tandem (seri, 2016)|Tandem]]'' : Jacqueline Marchal === Piblisite === * 2015 : ''Volkswagen'' * 2018 : ''Ikea'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0308353 Chantal Garrigues] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=214016.html Chantal Garrigues] sou allocine.fr {{DEFAULTSORT:Garrigues, Chantal}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1944]] [[Kategori:Lanmò 2018]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 9z8n2f08ep07i0tp1y3aboufriel4wr Paul Crauchet 0 76868 882357 869392 2026-07-02T20:36:13Z Raymond Trencavel 28592 882357 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Paul Crauchet.jpg|thumb|Paul Crauchet (1982)]] '''Paul Crauchet''', ki fèt [[14 jiyè]] [[1920]] nan [[Béziers]] nan depatman [[Hérault (depatman)|Hérault]],epi ki mouri [[19 desanm]] [[2012]] nan [[Rocbaron]] nan depatman [[Var (depatman)|Var]] ([[Frans]])<ref>{{Cite web |url=http://lci.tf1.fr/cinema/news/la-disparition-du-comedien-paul-crauchet-a-l-age-de-92-ans-7741387.html |title=La disparition du comédien Paul Crauchet à l'âge de 92 ans |access-date=2020-11-09 |archive-date=2012-12-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20121222124606/http://lci.tf1.fr/cinema/news/la-disparition-du-comedien-paul-crauchet-a-l-age-de-92-ans-7741387.html |dead-url=yes }}</ref> se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1951]] : ''[[Maître après Dieu]]'' de [[Louis Daquin]] : yon pasaje jwif * [[1952]] : ''[[Foyer perdu]]'' de [[Jean Loubignac]] : gason kafe * [[1955]] : ''[[La Bande à papa]]'' de [[Guy Lefranc (reyalizatè)|Guy Lefranc]] : Max * [[1955]] : ''[[Série noire (fim, 1955)|Série noire]]'' de [[Pierre Foucaud]] * [[1958]] : ''[[La Moucharde]]'' de [[Guy Lefranc (reyalizatè)|Guy Lefranc]] : fotograf * [[1959]] : ''[[Le Signe du Lion|Le Signe du lion]]'' d'[[Éric Rohmer]] : Fred * [[1962]] : ''[[La Guerre des boutons (fim, 1962)|La Guerre des boutons]]'' d'[[Yves Robert (reyalizatè)|Yves Robert]] : Touegueule * [[1962]] : ''[[À fleur de peau (fim, 1962)|À fleur de peau]]'' de [[Claude Bernard-Aubert]] : enspektè * [[1964]] : ''[[Aurélia (fim)|Aurélia]]'' d'[[Anne Dastrée]] : Saturnin * [[1965]] : ''[[Les Grandes Gueules]]'' de [[Robert Enrico]] : Pélissier * [[1966]] : ''[[Estouffade à la Caraïbe]]'' de [[Jacques Poitrenaud]] : Valdés * [[1966]] : ''[[La guerre est finie (fim)|La guerre est finie]]'' d'[[Alain Resnais]] : Roberto * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'' de [[René Clément]] : Le curé * [[1967]] : ''[[Le Dimanche de la vie (fim)|Le dimanche de la vie]]'' de [[Jean Vautrin|Jean Herman]] : Poucier * [[1967]] : ''[[Les Aventuriers (fim, 1967)|Les Aventuriers]]'' de [[Robert Enrico]] : L'assureur * [[1968]] : ''[[Tante Zita]]'' de [[Robert Enrico]] : Doktè Bernard * [[1968]] : ''[[Ho !]]'' de [[Robert Enrico]] : Georges Briand * [[1969]] : ''[[Lettres de Stalingrad]]'' de [[Gilles Katz]] : pyanis * [[1969]] : ''[[La Piscine (fim)|La Piscine]]'' de [[Jacques Deray]] : enspektè Lévêque * [[1969]] : ''[[L'Armée des ombres]]'' de [[Jean-Pierre Melville]] : Félix Lepercq * [[11970]] : ''[[Dernier domicile connu]]'' de [[José Giovanni]] : Jacques Loring * [[1970]] : ''[[Le Cercle rouge]]'' de [[Jean-Pierre Melville]] : reselè * [[1971]] : ''[[Où est passé Tom ?]]'' de [[José Giovanni]] * [[1971]] : ''[[Les Mariés de l'an II]]'' de [[Jean-Paul Rappeneau]] : pwokirè * [[1971]] : ''[[Bof… Anatomie d'un livreur]]'' de [[Claude Faraldo]] : papa * [[1971]] : ''[[Sans mobile apparent]]'' de [[Philippe Labro]] : Francis Palombo * [[1972]] : ''[[Un flic (fim, 1972)|Un flic]]'' de [[Jean-Pierre Melville]] : Morand * [[1972]] : ''[[L'Affaire Dominici (fim, 1973)|L'Affaire Dominici]]'' de [[Claude Bernard-Aubert]] : komisè * [[1973]] : ''[[L'Impossible Objet]]'' (''Story of a Love Story'') de [[John Frankenheimer]] * [[1973]] : ''[[Les Granges Brûlées]]'' de [[Jean Chapot]] : Pierre * [[1974]] : ''[[Pas si méchant que ça]]'' de [[Claude Goretta]] : nonm sou * [[1974]] : ''[[Un nuage entre les dents]]'' de [[Marco Pico]] : Chavignac * [[1975]] : ''[[La Traque (fim, 1975)|La Traque]]'' de [[Serge Leroy]] : Rollin * [[1975]] : ''[[Au-delà de la peur]]'' de [[Yannick Andréi|Yannick Andreï]] : enspektè * [[1975]] : ''[[Flic Story]]'' de [[Jacques Deray]] : Paul Robier * [[1978]] : ''[[Attention, les enfants regardent]]'' de [[Serge Leroy]] : zanmi pechè * [[1978]] : ''[[Le beaujolais nouveau est arrivé (fim)|Le beaujolais nouveau est arrivé]]'' de [[Jean-Luc Voulfow]] : Gaston, patwon ba * [[1978]] : ''[[Un papillon sur l'épaule]]'' de [[Jacques Deray]] : Raphael * [[1978]] : ''[[Le Témoin (fim, 1978)|Le Témoin]]'' de [[Jean-Pierre Mocky]] : paapa Cathy * [[1979]] : ''[[Félicité (fim, 1979)|Félicité]]'' de [[Christine Pascal]] : papa * [[1980]] : ''[[Bobo la tête]]'' de [[Gilles Katz]] : Dostoïevski * [[1981]] : ''[[La Gueule du loup (fim, 1981)|La Gueule du loup]]'' de [[Michel Léviant]] : komisè Chailloux * [[1983]] : ''[[Les Bancals]]'' d'[[Hervé Lièvre]] : Antoine * [[1984]] : ''[[Liste noire (fim, 1984)|Liste noire]]'' d'[[Alain Bonnot]] : Pierre * [[1987]] : ''[[La Brute (fim, 1987)|La Brute]]'' de [[Claude Guillemot (reyalizatè)|Claude Guillemot]] : Yves Rodellec * [[1988]] : ''[[Le Complot (fim, 1988)|Le Complot]]'' d'[[Agnieszka Holland]] : papa Alec * [[1988]] : ''[[À deux minutes près]]'' d'[[Éric Le Hung]] : doktè Gallois * [[1989]] : ''[[Un été après l'autre]]'' de [[Anne-Marie Étienne]] : Pa * [[1990]] : ''[[La Gloire de mon père (fim)|La Gloire de mon père]]'' d'[[Yves Robert (reyalizatè)|Yves Robert]] : Mond des Parpaillouns * [[1990]] : ''[[Le Château de ma mère (fim)|Le Château de ma mère]]'' d'[[Yves Robert (reyalizatè)|Yves Robert]] : Mond des Parpaillouns * [[1990]] : ''[[La Putain du roi]]'' d'[[Axel Corti]] : dik de Luynes * [[1991]] : ''[[Le Coup suprême]]'' de [[Jean-Pierre Sentier]] : Smoking * [[1992]] : ''[[Faut-il aimer Mathilde ?]]'' d'[[Edwin Baily]] : Papy * [[1996]] : ''[[La Belle Verte]]'' de [[Coline Serreau]] : Osam * [[1995]] : ''[[Fast]]'' de [[Dante Desarthe]] : Pépé * [[2007]] : ''[[Le Fils de l'épicier]]'' d'[[Éric Guirado]] : pè Clément * [[2008]] : ''[[Enfin veuve]]'' d'[[Isabelle Mergault]] : Gaby * [[2009]] : ''[[Les Herbes folles]]'' d'[[Alain Resnais]] : pasyan nimewo 1 === Kout fim === * [[1962]] : ''[[Le Lit]]'' de [[Marcel Gibaud]] * [[1963]] : ''[[Chroniques anachroniques]]'' de [[Bernard Deflandre]] * [[11983]] : ''[[Les Veufs]]'' de [[Patrick Dewolf]] : Louis * [[1984]] : ''[[Homicide by Night]]'' de [[Gérard Krawczyk]] * [[1992]] : ''[[Privé de vieillesse]]'' de [[Gaël Collon]] * [[1993]] : ''[[Pain perdu]]'' de [[Tiéri Barié]] * [[1994]] : ''[[Le Rhâdion]]'' de [[Jean-Pierre Biazotti]] * [[1995]] : ''[[Le Poids du ciel]]'' de [[Laurent Herbiet]] * [[2000]] : ''[[Le Centre du monde (fim, 2000)|Le Centre du monde]]'' de [[Vivian Goffette]] : Jules * [[2008]] : ''[[Prélude de Pan]]'' de [[Miquèu Montanaro]] daprè [[Jean Giono]] === Televizyon === * [[1956]] : ''[[Ivanov (fim)|Ivanov]]'' (fim tv) : L'invité #1 * [[1956]]-[[1957]] : ''[[Énigmes de l'histoire]]'' (seri) : Dossel * [[1958]] : ''[[L’Alcade de Zalamea (Calderon)|L'Alcade de Zalamea]]'' de [[Marcel Bluwal]] (fim tv) * [[1962]] : ''[[Font-aux-cabres (fim)|Font-aux-cabres]]'' de [[Jean Kerchbron]] (fim tv) : Florès * [[1963]] : ''[[La caméra explore le temps]]'' - ''La vérité sur l'affaire du courrier de Lyon'' (seri) : Durochat * [[1963]] : ''[[Le Scieur de long]]'' (fim tv) : Marteroy * [[1964]] : ''[[Une fille dans la montagne]]'' (fim tv) : pè Barthe * [[1964]] : ''[[L'Auto rouge]]'' de [[Jacques Krier]] (fim tv) : Paul * [[1965]] : ''[[Belphégor ou le Fantôme du Louvre]]'' de [[Claude Barma]] (seri) : gadyen Gautrais * [[1965]] : ''[[Les Facéties du sapeur Camember]]'' (seri) : Camember * [[1965]] : ''[[22 avenue de la Victoire]]'' (seri TV) : sacristain * [[1966]] : ''[[Beaumarchais ou 60000 fusils]]'' (fim tv) : Panis * [[1967]] : ''[[Quand la liberté venait du ciel]]'' (seri) : Henri * [[1967]] : ''[[L'Affaire Lourdes]]'' de [[Marcel Bluwal]] (téléfilm) : Le père de Bernadette * [[1967]] : ''[[Tribunal de l'impossible]]'' (seri) : Nicolas Flamel * [[1968]] : ''[[Le Crime de Lord Arthur Savile (fim, 1968)|Le Crime de Lord Arthur Savile]]'' (téléfilm) : Parker * [[1968]] : ''[[La Grammaire]]'' (fim tv) : Poitrinas * [[1969]] : ''[[D'Artagnan (seri)|D'Artagnan]]'' de [[Claude Barma]] (mini-seri) : [[Planchet]] * [[1971]] : ''[[La Maison des bois]]'' de [[Maurice Pialat]] (seri) : Paul Gardy, papa Hervé * [[1971]] : ''[[Bouvard et Pécuchet]]'' (fim tv) : Pécuchet * [[1972]] : ''[[Irma la Douce (fim, 1972)|Irma la Douce]]'' de [[Paul Paviot]] (fim tv) : pwokirè * [[1973]] : ''[[Hilda Muramer]]'' (fim tv) : Wolfgang * [[1973]] : ''[[On l'appelait Tamerlan]]'' (fim tv) : Racha * [[1973]] : ''[[Héloïse et Abélard]]'' (fim tv) : Pierre le Vénérable * [[1973]] : ''[[Les Trois Morts d'Émile Gauthier]]'' (fim tv) : Émile Gauthier * [[1973]] : ''[[Le Mauvais]]'' (fim tv) : Félix * [[1973]] : ''[[Le Jardinier (fim, 1973)|Le Jardinier]]'' (fim tv) : Mathias * [[1974]] : ''[[L'Auberge de l'abîme]]'' (téléfilm) : Pailhan * [[1974]] ak [[1978]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' de [[Claude Loursais]] (série télévisée) : Jérôme Lebugue / Régis * [[1976]] : ''[[Messieurs les jurés|Messieurs les Jurés]]'' - ép. ''L'affaire Jasseron'' d'[[André Michel]] (série télévisée) : le Président * [[1976]] : ''[[Commissaire Moulin]]'' - épisode : ''Choc en retour'' (série télévisée) : Cassius, le maître * [[1977]] : ''[[La Maison des autres (fim, 1977)|La Maison des autres]]'' (série télévisée) : L'oncle * [[1977]] : ''[[L'Enlèvement du régent : Le Chevalier d'Harmental]]'' de [[Gérard Vergez]] (téléfilm) : le Régent * [[1977]] : ''[[Un été albigeois]]'' de [[Jean-Pierre Decourt]] (téléfilm) : Louis Maréchal * [[1978]] : ''[[Émile Zola ou la Conscience humaine]]'' de [[Stellio Lorenzi]] (seri) : Scheurer-Kestner * [[1978]] : ''[[Les Cinq Dernières Minutes]]'' - épisode : ''Régis'' de [[Guy Lessertisseur]] (seri) : Régis * [[1979]] : ''[[Le Troisième Couteau]]'' (téléfilm) : M. Paul * [[11980]] : ''[[Cinéma 16]]'' - ''Louis et Réjane'' de [[Philippe Laïk]] (seri) : Louis * [[1980]] : ''[[La Pharisienne]]'' (téléfilm) : l'abbé Calou * [[1980]] : ''[[Colline (fim, 1980)|Colline]]'' (fim tv) : Jaume * [[1981]] : ''[[Electre (fim, 1981)|Électre]]'' (téléfilm) : Le pédagogue * [[1981]] : ''[[Les Dossiers de l'écran]]'' - téléfilm : ''Le pain de fougère'' de [[Alain Boudet (réalisateur)|Alain Boudet]] - Le père Joseph Grandet * [[1982]] : ''[[Paris-Saint-Lazare (seri)|Paris-Saint-Lazare]]'' (série télévisée) : Un homme de la bande à Guérin * [[1983]] : ''[[L'Île bleue]]'' (fim tv) : Ladislas * [[1984]] : ''[[Les Cerfs-volants]]'' (seri) : Ambroise * [[1984]] : ''[[L'Agenda]]'' (fim tv) : Gaspard * [[1985]] : ''[[Les Copains de la Marne]]'' (fim tv) : Paul * [[1986]] : ''[[Julien Fontanes, magistrat]]'' - ''Un dossier facile'' (seri) : prezidan Rondech * [[1987]] : ''[[Passe-temps (fim, 1987)|Passe-temps]]'' (fim tv) : gadyen mize * [[1987]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', epizòd : ''[[Un échec de Maigret]]'' de [[Gilles Katz]] (seri) : * [[1987]] : ''[[Les Fortifs]]'' (fim tv) : Germain * [[1989]] : ''[[Retour à Malaveil (fim tv)|Retour à Malaveil]] ''de Jacques Ertaud'' ''(de la série ''Haute Tension'') : Pivolo * [[1989]] : ''[[Les Nuits révolutionnaires]]'' (seri TV) : avèg la * [[1991]] : ''[[La Vénus à Lulu]]'' : Pépé Laubépin * [[1992]] : ''[[Secret de famille (1992)|Secret de famille]]'' (seri TV) : Monsacré * [[1993]] : ''[[Jeux d'enfants (télévision, 1993)|Jeux d'enfants]]'' : Pierre-Ange * [[1993]] : ''[[Les Maîtres du pain]]'' d'[[Hervé Baslé]] (seri TV) : La Fatigue * [[1994]] : ''[[Les Derniers Jours de la victime]]'' de [[Bruno Gantillon]] (fim tv) : * [[1994]] : ''[[Le Fils du cordonnier]]'' (seri TV) : le docteur Gaudeul * [[1996]] : ''[[Les Allumettes suédoises (fim)|Les Allumettes suédoises]]'' (seri TV) : Pépé * [[1997]] : ''[[Une soupe aux herbes sauvages]]'' : pè Magloire * [[1997]] : ''[[Parisien tête de chien]]'' : Mesye Billot * [[1997]] : ''[[Rideau de feu]]'' : Yvon * [[1997]] : ''[[Entre terre et mer]]'' d'[[Hervé Baslé]] (seri TV) : Branl'dans le vent / Charles * [[1999]] : ''[[Dessine-moi un jouet]]'' : mandyan * [[2001]] : ''[[Le Marathon du lit]]'' : Simon * [[2002]] : ''[[Le Champ Dolent, le roman de la Terre]]'' d'Hervé Baslé (seri TV) : Jules * [[2003]] : ''[[À cran]]'' d'Alain Tasma : Charles * [[2004]] : ''[[La vie est si courte]]'' * [[2006]] : ''[[Les Vauriens]]'' : Favart (granmoun) * [[2008]] : ''[[Adieu de Gaulle, adieu]]'' de [[Laurent Herbiet]] : ansyen jadinye * [[2011]] : ''[[La Très Excellente et Divertissante Histoire de François Rabelais]]'' d'[[Hervé Baslé]] (fim tv) : pap la == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0186567/ Paul Crauchet] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Crauchet, Paul}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1920]] [[Kategori:Lanmò 2012]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] to3gqy5fwbrn8m1naccnhtihzscimjl Marie Dompnier 0 79611 882355 789040 2026-07-02T20:33:28Z Raymond Trencavel 28592 882355 wikitext text/x-wiki '''Marie Dompnier''', ki fèt [[19 septanm]] [[1980]] nan [[Toulouz]] nan depatman [[Haute-Garonne]] ([[Frans]]), se yon [[Aktè|aktris]], [[Chantè|chantèz]] ak [[metè an sèn]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[2012]] : ''[[Je fais feu de tout bois]]'' de [[Dante Desarthe]] : Coralie * [[2014]] : ''[[Les Gazelles]]'' de [[Mona Achache]] : Charlotte Poussin * [[2014]] : ''[[Diplomatie (fim)|Diplomatie]]'' de [[Volker Schlöndorff]] : dam makiye * [[2021]] : ''[[Boîte noire (fim)|Boîte noire]]'' de [[Yann Gozlan]] : Pauline === Televizyon === * [[2012]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' (épisode ''[[Saison 1 de Caïn#Épisode 7 : Otages|Otages]]'') de [[Bertrand Arthuys]] : Sophie Blanchard * [[2013]] : ''[[Détectives (seri)|Détectives]]'' (épisode ''[[Saison 1 de Détectives#Épisode 3 : Doubles vies|Doubles vies]]'') de [[Lorenzo Gabriele]] : Magalie * [[2013]] : ''[[Fais pas ci, fais pas ça]]'' (épisode ''[[Saison 6 de Fais pas ci, fais pas ça#Épisode 3 : Une petite zone de turbulence|Une petite zone de turbulences]]'') de [[Laurent Dussaux]] : Maman vwazin * [[2014]] : ''[[Le Système de Ponzi]]'' de [[Dante Desarthe]] (fim tv) : Lucy Meli * [[2014]] : ''[[Petits secrets entre voisins]]'' (épisode ''Une mère absente'') de [[Philippe Roussel]] : Gina * [[2015]]-[[2017]] : ''[[Les Témoins (seri)|Les Témoins]]'' de [[Marc Herpoux]] ak [[Hervé Hadmar]] (seri) : Lieutenante Sandra Winckler * [[2016]] : ''[[Le Passe-muraille (fim, 2016)|Le Passe-muraille]]'' de [[Dante Desarthe]] (fim) : Ariane * [[2016]] : ''[[Tunnel (seri)|Tunnel]]'' (''The Tunnel'', sezon 2, épisode 1) de [[Mike Barker]] : Madeleine Fournier * [[2019]] : ''[[Soupçons (seri)|Soupçons]]'' de [[Lionel Bailliu]] ak [[Yann Le Gall]] (mini-seri) : Marion Maleval * [[2019]] : ''[[Jeux d'influence]]'' de [[Jean-Xavier de Lestrade]] (mini-seri) : Florence Delpierre * [[2019]] : ''[[Alexandra Ehle]]'' (épisode ''La Morte vivante'') de [[Nicolas Guicheteau]] : Nathalie Lautremer * [[2019]] : ''[[La Dernière Vague (seri)|La Dernière Vague]]'' de [[Rodolphe Tissot]] (mini-seri) : Léna * [[2020]] : ''[[Prière d'enquêter]]'' de [[Laurence Katrian]] : Juliette * [[2021]] : ''[[L'École de la vie]]'' de Elsa Bennett ak Hippolyte Dard : Karine Verney == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm5095015/ Marie Dompnier] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Dompnier, Marie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1980]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] sp87h0wafvjglc0gpdsqih645iqst7x Laurence Christol 0 87053 882358 846037 2026-07-02T20:37:05Z Raymond Trencavel 28592 882358 wikitext text/x-wiki '''Laurence Cristol''' (oswa '''Cristol-Dalstein''' ), fèt 8 novanm 1967 , se yon [[Politisyen|politisyen fanm]] [[franse]] . Depi 2022, li se depite pou 3èm sikonskripsyon Hérault . == Biyografi == Laurence Cristol, se yon [[Medsen|medsen geriatris]] ki espesyalize nan onkoloji, nan Enstiti Rejyonal Kansè nan Montpellier (Val d'Aurelle) <ref name=":1"/> . Li te marye depi 1992 ak Jean-Paul Cristol, pwofesè inivèsite - pratikan lopital nan Lopital Inivèsite Montpellier, yo te rive gen 4 timoun ki fèt ant 1994 ak 2005 <ref name=":1" /> . Li te nonmen yon chevalye nan National Order of Merit nan dat 10 jiyè 2021<ref>{{Cite web|url=https://www.anmonm.org/section/034_-_herault/nominations_et_promotions?id_article=8&OSN_Id=&idpageencours=27&f_cat=-1&datedebut=2003&datefin=2022|title=Association Nationale des Membres de l'Ordre National du Mérite / WEBSITE / anmonm.org - A.N.M.O.N.M. - section|website=www.anmonm.org|access-date=2022-06-21|archive-date=2023-03-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20230315221314/https://www.anmonm.org/section/034_-_herault/nominations_et_promotions?id_article=8&OSN_Id=&idpageencours=27&f_cat=-1&datedebut=2003&datefin=2022|dead-url=yes}}</ref>. Li se youn nan aksyonè palmantè yo nan miltinasyonal TotalEnergies (pou anviwon 8,000 €), ki soulve kesyon etik ak politik, patikilyèman pandan deba ak vòt nan Asanble a ki gen rapò ak chanjman nan klima ak taks sou superprofits<ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2023/03/13/douze-deputes-six-senateurs-et-trois-ministres-actionnaires-de-totalenergies-selon-des-revelations-de-mediapart-11059245.php|title=Trois ministres, douze députés et six sénateurs actionnaires de TotalEnergies selon des révélations de Mediapart|date=2023-03-13|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/france/130323/douze-deputes-six-senateurs-et-trois-ministres-sont-actionnaires-de-totalenergies|title=Douze députés, six sénateurs et trois ministres sont actionnaires de TotalEnergies|last=Rouget|first=Mickaël Correia, Ilyes Ramdani, Antton|website=Mediapart|language=fr|access-date=2023-03-14}}</ref>. == Pakou politik == Laurence Cristol te rantre nan peyizaj politik la an 2008 lè li te antre nan konsèy minisipal Saint-Clément-de-Rivière pou l te travay an patikilye sou sipòte granmoun aje<ref name=":1"/>. Li se manm pati Les Républicains (LR) depi nan lane 2016 <ref name=":1" /> . Nan lane 2018, apre yon kriz politik, majistra a te demisyone. Lè sa a, Laurence Cristol te eli pa konsèy minisipal la pou te dirije vil la <ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2018/05/01/herault-laurence-cristol-elue-maire-de-saint-clement-de-riviere,1664232.php|title=Hérault : Laurence Cristol élue maire de Saint-Clément-de-Rivière|date=1/5/2018|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-23}}</ref> . Li te re-eli nan eleksyon minisipal 2020 yo <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.francebleu.fr/infos/politique/qui-est-laurence-cristol-la-nouvelle-deputee-de-la-3e-circonscription-de-l-herault-1655304238|title=Qui est Laurence Cristol, la nouvelle députée de la 3e circonscription de l'Hérault ?|date=2022-06-20|website=ici, par France Bleu et France 3|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.saint-clement-de-riviere.xyz/p1713-les-lus-de-la-commune-de-saint-clment-de-rivire.html|title=Les Élus de la Commune de Saint Clément De Rivière|website=Saint Clément de Rivière|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> . Laurence Cristol te vin konseye jeneral tou nan Hérault depi 2015 ak vis-prezidan an chaj touris nan Kominote ki gen komin yo nan Grand Pic St-Loup <ref>{{Cite web|url=https://herault.fr/elu/44/325-laurence-cristol.htm|title=Laurence Cristol|last=l'Hérault|first=Département de|website=herault.fr|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> . Laurence Cristol tap youn nan siyatè yon konstitisyon La Manif pour tous <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.liberation.fr/politique/dans-lherault-les-marcheurs-refusent-de-soutenir-une-candidate-sortie-par-magie-du-chapeau-20220603_3KHWHYB4P5F45MVPXL2RQHBXKE/|title=Dans l’Hérault, les marcheurs refusent de soutenir une candidate « sortie par magie du chapeau »|last=Finger|first=Sarah|website=Libération|language=fr|access-date=2022-06-19}}</ref>, daprè yon deklarasyon pa opozan li yo, men eli yo demanti li, ki fè konnen yo te patisipe sèlman nan yon deba ak " te siyen yon dokiman ke li pat dwe siyen, ki sèlman mansyone fanmi ak edikasyon » <ref>{{Cite web|url=https://www.lepoint.fr/elections-legislatives/legislatives-dans-l-herault-apres-coralie-dubost-la-nupes-16-06-2022-2479855_573.php|title=Législatives : dans l’Hérault, après Coralie Dubost, la Nupes ?|last=Frasque|first=Henri|date=2022-06-16|website=Le Point|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref>'<ref name=":2" /> . Nan mwa Mas 2021, li opoze enstalasyon yon sant akèy tanporè pou minè ki pa akonpaye yo nan nò Montpellier, sou fwontyè komin li nan Saint-Clément-de-Rivière. Li di ke li pa opoze ak li poukont li, men li pa favorize pou etabli tou pre sant komèsyal Trifontaine<ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2021/03/08/le-centre-pour-mineurs-isoles-evoque-au-conseil-9414069.php|title=Le centre pour mineurs isolés évoqué au conseil|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-19}}</ref>. === Eleksyon 2022 === Li kite LR apre eleksyon prezidansyèl la<ref name=":1"/>. Pandan eleksyon lejislatif 2022 yo, La République en Marche (LREM) te envesti li nan twazyèm sikonskripsyon Hérault pou ranplase Coralie Dubost, ki te pran retrèt nan lavi politik apre yon kesyone nan jesyon frè manda li yo. Envestiti sa a, ki pouse pa senatè LR Jean-Pierre Grand <ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2022/05/09/legislatives-dans-lherault-laurence-cristol-remplace-dubost-sans-susciter-un-fol-enthousiasme-10285124.php|title=Législatives dans l'Hérault : Laurence Cristol remplace Dubost sans susciter un fol enthousiasme|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-05}}</ref>, rezilta nan yon retrè yon pati nan militan LREM yo ak MoDem, ki kritike yon fom parachit ak yon rasanbleman opòtinis <ref name=":2"/> . Cristol te rive mennen premye tou a ak 26.68 % nan vòt yo, Lè sa a, genyen nan dezyèm tou kont kandida a EÉLV ( NUPES ) Julia Mignacca ak 53.10 %<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.resultats-elections.interieur.gouv.fr/legislatives-2022/034/03403.html|title=Elections législatives 2022|website=www.resultats-elections.interieur.gouv.fr|access-date=2022-06-19}}</ref> . == Rezilta eleksyon yo == === Eleksyon minisipal yo === ''Rezilta ki anba yo konsène sèlman eleksyon kote li nan tèt lis la.'' === Eleksyon kantonal yo === === Eleksyon lejislatif yo === {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! rowspan="2" scope="col" |Ane ! colspan="2" rowspan="2" scope="col" |Pati ! rowspan="2" scope="col" | Sikonskripsyon ! colspan="3" scope="col" |1e tou ! colspan="3" scope="col" |2e tou |- ! scope="col" | Vwa ! scope="col" | % ! scope="col" | Ranje ! Vwa ! % ! Problèm |- ! scope="row" | 2017 | {{Infobox Parti politique français/couleurs|LR}} | |LR | Katriyèm distri Hérault | 6,199 | 11.69 | 4 ! colspan="2" bgcolor="F4F4F4" | | align="center" | Bat |- ! scope="row" | 2022 <ref name=":0"/> | {{Infobox Parti politique français/couleurs|LREM}} | | LREM | Twazyèm distri Hérault | 12,457 | 26.28 | 1st | 22,907 | 53.10 | Chwazi |} == Nòt ak referans == [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] fjcl2nphn8zctmjagu9grtcg27hwp2w 882359 882358 2026-07-02T20:38:02Z Raymond Trencavel 28592 882359 wikitext text/x-wiki '''Laurence Cristol''' (oswa '''Cristol-Dalstein''' ), fèt 8 novanm 1967 , se yon [[Politisyen|politisyen fanm]] [[franse]] . Depi 2022, li se depite pou 3èm sikonskripsyon Hérault, nan [[Oksitani (rejyon administratif)|Oksitani]]. == Biyografi == Laurence Cristol, se yon [[Medsen|medsen geriatris]] ki espesyalize nan onkoloji, nan Enstiti Rejyonal Kansè nan Montpellier (Val d'Aurelle) <ref name=":1"/> . Li te marye depi 1992 ak Jean-Paul Cristol, pwofesè inivèsite - pratikan lopital nan Lopital Inivèsite Montpellier, yo te rive gen 4 timoun ki fèt ant 1994 ak 2005 <ref name=":1" /> . Li te nonmen yon chevalye nan National Order of Merit nan dat 10 jiyè 2021<ref>{{Cite web|url=https://www.anmonm.org/section/034_-_herault/nominations_et_promotions?id_article=8&OSN_Id=&idpageencours=27&f_cat=-1&datedebut=2003&datefin=2022|title=Association Nationale des Membres de l'Ordre National du Mérite / WEBSITE / anmonm.org - A.N.M.O.N.M. - section|website=www.anmonm.org|access-date=2022-06-21|archive-date=2023-03-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20230315221314/https://www.anmonm.org/section/034_-_herault/nominations_et_promotions?id_article=8&OSN_Id=&idpageencours=27&f_cat=-1&datedebut=2003&datefin=2022|dead-url=yes}}</ref>. Li se youn nan aksyonè palmantè yo nan miltinasyonal TotalEnergies (pou anviwon 8,000 €), ki soulve kesyon etik ak politik, patikilyèman pandan deba ak vòt nan Asanble a ki gen rapò ak chanjman nan klima ak taks sou superprofits<ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2023/03/13/douze-deputes-six-senateurs-et-trois-ministres-actionnaires-de-totalenergies-selon-des-revelations-de-mediapart-11059245.php|title=Trois ministres, douze députés et six sénateurs actionnaires de TotalEnergies selon des révélations de Mediapart|date=2023-03-13|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/france/130323/douze-deputes-six-senateurs-et-trois-ministres-sont-actionnaires-de-totalenergies|title=Douze députés, six sénateurs et trois ministres sont actionnaires de TotalEnergies|last=Rouget|first=Mickaël Correia, Ilyes Ramdani, Antton|website=Mediapart|language=fr|access-date=2023-03-14}}</ref>. == Pakou politik == Laurence Cristol te rantre nan peyizaj politik la an 2008 lè li te antre nan konsèy minisipal Saint-Clément-de-Rivière pou l te travay an patikilye sou sipòte granmoun aje<ref name=":1"/>. Li se manm pati Les Républicains (LR) depi nan lane 2016 <ref name=":1" /> . Nan lane 2018, apre yon kriz politik, majistra a te demisyone. Lè sa a, Laurence Cristol te eli pa konsèy minisipal la pou te dirije vil la <ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2018/05/01/herault-laurence-cristol-elue-maire-de-saint-clement-de-riviere,1664232.php|title=Hérault : Laurence Cristol élue maire de Saint-Clément-de-Rivière|date=1/5/2018|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-23}}</ref> . Li te re-eli nan eleksyon minisipal 2020 yo <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.francebleu.fr/infos/politique/qui-est-laurence-cristol-la-nouvelle-deputee-de-la-3e-circonscription-de-l-herault-1655304238|title=Qui est Laurence Cristol, la nouvelle députée de la 3e circonscription de l'Hérault ?|date=2022-06-20|website=ici, par France Bleu et France 3|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.saint-clement-de-riviere.xyz/p1713-les-lus-de-la-commune-de-saint-clment-de-rivire.html|title=Les Élus de la Commune de Saint Clément De Rivière|website=Saint Clément de Rivière|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> . Laurence Cristol te vin konseye jeneral tou nan Hérault depi 2015 ak vis-prezidan an chaj touris nan Kominote ki gen komin yo nan Grand Pic St-Loup <ref>{{Cite web|url=https://herault.fr/elu/44/325-laurence-cristol.htm|title=Laurence Cristol|last=l'Hérault|first=Département de|website=herault.fr|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref> . Laurence Cristol tap youn nan siyatè yon konstitisyon La Manif pour tous <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.liberation.fr/politique/dans-lherault-les-marcheurs-refusent-de-soutenir-une-candidate-sortie-par-magie-du-chapeau-20220603_3KHWHYB4P5F45MVPXL2RQHBXKE/|title=Dans l’Hérault, les marcheurs refusent de soutenir une candidate « sortie par magie du chapeau »|last=Finger|first=Sarah|website=Libération|language=fr|access-date=2022-06-19}}</ref>, daprè yon deklarasyon pa opozan li yo, men eli yo demanti li, ki fè konnen yo te patisipe sèlman nan yon deba ak " te siyen yon dokiman ke li pat dwe siyen, ki sèlman mansyone fanmi ak edikasyon » <ref>{{Cite web|url=https://www.lepoint.fr/elections-legislatives/legislatives-dans-l-herault-apres-coralie-dubost-la-nupes-16-06-2022-2479855_573.php|title=Législatives : dans l’Hérault, après Coralie Dubost, la Nupes ?|last=Frasque|first=Henri|date=2022-06-16|website=Le Point|language=fr|access-date=2022-06-21}}</ref>'<ref name=":2" /> . Nan mwa Mas 2021, li opoze enstalasyon yon sant akèy tanporè pou minè ki pa akonpaye yo nan nò Montpellier, sou fwontyè komin li nan Saint-Clément-de-Rivière. Li di ke li pa opoze ak li poukont li, men li pa favorize pou etabli tou pre sant komèsyal Trifontaine<ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2021/03/08/le-centre-pour-mineurs-isoles-evoque-au-conseil-9414069.php|title=Le centre pour mineurs isolés évoqué au conseil|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-19}}</ref>. === Eleksyon 2022 === Li kite LR apre eleksyon prezidansyèl la<ref name=":1"/>. Pandan eleksyon lejislatif 2022 yo, La République en Marche (LREM) te envesti li nan twazyèm sikonskripsyon Hérault pou ranplase Coralie Dubost, ki te pran retrèt nan lavi politik apre yon kesyone nan jesyon frè manda li yo. Envestiti sa a, ki pouse pa senatè LR Jean-Pierre Grand <ref>{{Cite web|url=https://www.midilibre.fr/2022/05/09/legislatives-dans-lherault-laurence-cristol-remplace-dubost-sans-susciter-un-fol-enthousiasme-10285124.php|title=Législatives dans l'Hérault : Laurence Cristol remplace Dubost sans susciter un fol enthousiasme|website=midilibre.fr|language=fr|access-date=2022-06-05}}</ref>, rezilta nan yon retrè yon pati nan militan LREM yo ak MoDem, ki kritike yon fom parachit ak yon rasanbleman opòtinis <ref name=":2"/> . Cristol te rive mennen premye tou a ak 26.68 % nan vòt yo, Lè sa a, genyen nan dezyèm tou kont kandida a EÉLV ( NUPES ) Julia Mignacca ak 53.10 %<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.resultats-elections.interieur.gouv.fr/legislatives-2022/034/03403.html|title=Elections législatives 2022|website=www.resultats-elections.interieur.gouv.fr|access-date=2022-06-19}}</ref> . == Rezilta eleksyon yo == === Eleksyon minisipal yo === ''Rezilta ki anba yo konsène sèlman eleksyon kote li nan tèt lis la.'' === Eleksyon kantonal yo === === Eleksyon lejislatif yo === {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! rowspan="2" scope="col" |Ane ! colspan="2" rowspan="2" scope="col" |Pati ! rowspan="2" scope="col" | Sikonskripsyon ! colspan="3" scope="col" |1e tou ! colspan="3" scope="col" |2e tou |- ! scope="col" | Vwa ! scope="col" | % ! scope="col" | Ranje ! Vwa ! % ! Problèm |- ! scope="row" | 2017 | {{Infobox Parti politique français/couleurs|LR}} | |LR | Katriyèm distri Hérault | 6,199 | 11.69 | 4 ! colspan="2" bgcolor="F4F4F4" | | align="center" | Bat |- ! scope="row" | 2022 <ref name=":0"/> | {{Infobox Parti politique français/couleurs|LREM}} | | LREM | Twazyèm distri Hérault | 12,457 | 26.28 | 1st | 22,907 | 53.10 | Chwazi |} == Nòt ak referans == [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] sbkc8fjjyk9anovnwarwq2k6jhv9cg9 Francoise Dumas 0 87055 882371 820851 2026-07-02T20:56:40Z Raymond Trencavel 28592 882371 wikitext text/x-wiki '''Francoise Dumas''', ki fèt 12 avril 1960 nan Alès, li se yon [[politisyen]] [[Frans|franse]] Li se yon depite nan 1e sikonskripsyon Gard soti 2012 rive 2022 (PS jiska jen 2017, Lè sa a, LREM), li te vis-prezidan apre sa li te prezidan Komisyon Defans Nasyonal ak Fòs Lame soti 2019 rive 2022. == Biyografi == === Fanmi === Papa li ki se Gérard se fèmye epi ansyen majistra Fons <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2018/07/22/politique-les-debuts-de-francoise-dumas/|title=POLITIQUE Les débuts de… Françoise Dumas|last=Coralie Mollaret|date=22-07-2018|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> ; li se pi gran nan twa pitit fi yo. Lè li te eritye yon pwopriyete diven ak sè li yo, li te asire nan 2019 ke li pa t 'konnen « .«kijan pou pataje li » <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2019/09/05/gard-les-vendanges-sannoncent-moroses/|title=GARD Les vendanges s’annoncent moroses |last=Coralie Mollaret|date=05-09-2019|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> . Li se kouzen ansyen depite William Dumas <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2019/08/04/le-vrai-metier-des-elus-francoise-dumas-du-social-a-la-politique/|title=LE VRAI MÉTIER DES ÉLUS Françoise Dumas, du social à la politique|last=Coralie Mollaret|date=04-08-2019|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> epi li se manman de timoun. === Etid li yo === An 1978, li te antre nan Fakilte Administrasyon Ekonomik ak Sosyal nan Inivèsite Montpellier <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">[Kiyès?</sup> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">]</sup>. Apre sa, li antre nan Inivèsite Paris-Sorbonne, kote li te genyen yon DEUG, apre sa Inivèsite Toulouse <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">[Laquelle?]</sup>, kote li te jwenn lisans AES li Li te konplete kou li nan jwenn yon diplòm leta nan asistan sèvis sosyal, nan Nîmes, an 1986. === Karyè pwofesyonèl li === Li te kòmanse karyè li kòm yon travayè sosyal an septanm 1986, nan depatman byennèt timoun nan Konsèy Jeneral Gard la. An 1994, li te genyen konkou atache teritoryal la e li te kontinye misyon li nan ASE nan Gard la.. An jen 2001 , li te vin yon konseye teknik nan kabinè a nan Damien Alary, eli prezidan nan konsèy jeneral la nan Gard, an chaj nan sektè a mediko-sosyal ak entegrasyon. Soti septanm 2008 pou rive nan eleksyon li kòm Manm Palman an, li te dirije depatman jesyon lokasyon OPDHLM Habitat du Gard. == Karyè politik == === Manda nasyonal yo === ==== XIVe législature (2012-2017) ==== === Biznis === Nan mwa novanm 2019, ''Le Canard enchaîné'' fè konnen Françoise Dumas te fè konstwi yon pisin san otorizasyon nan anvayi tè ki fè pati vil Nîmes <ref>[https://www.20minutes.fr/politique/2647403-20191109-nimes-deputee-construit-piscine-permis-partie-terrain-municipal Nîmes : La députée aurait construit une piscine sans permis et en partie sur un terrain municipal], 20minutes.fr, 9 novembre 2019</ref>, <ref>[https://www.laprovence.com/actu/en-direct/5754082/nimes-une-deputee-lrem-epinglee-pour-avoir-construit-une-piscine-sans-autorisation-de-la-ville.html Nîmes : une députée LREM épinglée pour avoir construit une piscine sans autorisation de la Ville], laprovence.com, 9 novembre 2019</ref>. Nan dat 29 novanm, biwo pwosekitè Nîmes te louvri yon ankèt preliminè sou dosye sa. === Pozisyon li yo === An Oktòb 2015 , pandan kriz migratè an Ewòp, li te soti an favè akeyi " refijye yo nan Gard la <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2015/10/05/nimes-metropole-francoise-dumas-prend-fait-et-cause-pour-les-refugies/|title=NÎMES MÉTROPOLE Françoise Dumas prend fait et cause pour les réfugiés|last=Coralie Mollaret|date=5 octobre 2015|publisher=''Objectif Gard''|language=fr}}</ref> . Li tou deklare tèt li an favè tauroma . === Angajman pèsonèl li yo === Dapre Jacques Molénat, li se yon manm Obeyisans Masonik Dwa Moun <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2018/11/13/le-7h50-de-jacques-molenat-nimes-est-une-ville-maconnique/|title=LE 7H50 de Jacques Molénat : « Nîmes est une ville maçonnique »|last=Coralie Mollaret|date=13-11-2018|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref>. == Nòt ak referans == [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 9glus6jzh7o0zp0kb5ky7oxu14x8i9b 882372 882371 2026-07-02T20:57:27Z Raymond Trencavel 28592 882372 wikitext text/x-wiki '''Francoise Dumas''', ki fèt 12 avril 1960 nan Alès ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]), li se yon [[politisyen]] [[Frans|franse]] Li se yon depite nan 1e sikonskripsyon Gard soti 2012 rive 2022 (PS jiska jen 2017, Lè sa a, LREM), li te vis-prezidan apre sa li te prezidan Komisyon Defans Nasyonal ak Fòs Lame soti 2019 rive 2022. == Biyografi == === Fanmi === Papa li ki se Gérard se fèmye epi ansyen majistra Fons <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2018/07/22/politique-les-debuts-de-francoise-dumas/|title=POLITIQUE Les débuts de… Françoise Dumas|last=Coralie Mollaret|date=22-07-2018|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> ; li se pi gran nan twa pitit fi yo. Lè li te eritye yon pwopriyete diven ak sè li yo, li te asire nan 2019 ke li pa t 'konnen « .«kijan pou pataje li » <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2019/09/05/gard-les-vendanges-sannoncent-moroses/|title=GARD Les vendanges s’annoncent moroses |last=Coralie Mollaret|date=05-09-2019|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> . Li se kouzen ansyen depite William Dumas <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2019/08/04/le-vrai-metier-des-elus-francoise-dumas-du-social-a-la-politique/|title=LE VRAI MÉTIER DES ÉLUS Françoise Dumas, du social à la politique|last=Coralie Mollaret|date=04-08-2019|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref> epi li se manman de timoun. === Etid li yo === An 1978, li te antre nan Fakilte Administrasyon Ekonomik ak Sosyal nan Inivèsite Montpellier <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">[Kiyès?</sup> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">]</sup>. Apre sa, li antre nan Inivèsite Paris-Sorbonne, kote li te genyen yon DEUG, apre sa Inivèsite Toulouse <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;">[Laquelle?]</sup>, kote li te jwenn lisans AES li Li te konplete kou li nan jwenn yon diplòm leta nan asistan sèvis sosyal, nan Nîmes, an 1986. === Karyè pwofesyonèl li === Li te kòmanse karyè li kòm yon travayè sosyal an septanm 1986, nan depatman byennèt timoun nan Konsèy Jeneral Gard la. An 1994, li te genyen konkou atache teritoryal la e li te kontinye misyon li nan ASE nan Gard la.. An jen 2001 , li te vin yon konseye teknik nan kabinè a nan Damien Alary, eli prezidan nan konsèy jeneral la nan Gard, an chaj nan sektè a mediko-sosyal ak entegrasyon. Soti septanm 2008 pou rive nan eleksyon li kòm Manm Palman an, li te dirije depatman jesyon lokasyon OPDHLM Habitat du Gard. == Karyè politik == === Manda nasyonal yo === ==== XIVe législature (2012-2017) ==== === Biznis === Nan mwa novanm 2019, ''Le Canard enchaîné'' fè konnen Françoise Dumas te fè konstwi yon pisin san otorizasyon nan anvayi tè ki fè pati vil Nîmes <ref>[https://www.20minutes.fr/politique/2647403-20191109-nimes-deputee-construit-piscine-permis-partie-terrain-municipal Nîmes : La députée aurait construit une piscine sans permis et en partie sur un terrain municipal], 20minutes.fr, 9 novembre 2019</ref>, <ref>[https://www.laprovence.com/actu/en-direct/5754082/nimes-une-deputee-lrem-epinglee-pour-avoir-construit-une-piscine-sans-autorisation-de-la-ville.html Nîmes : une députée LREM épinglée pour avoir construit une piscine sans autorisation de la Ville], laprovence.com, 9 novembre 2019</ref>. Nan dat 29 novanm, biwo pwosekitè Nîmes te louvri yon ankèt preliminè sou dosye sa. === Pozisyon li yo === An Oktòb 2015 , pandan kriz migratè an Ewòp, li te soti an favè akeyi " refijye yo nan Gard la <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2015/10/05/nimes-metropole-francoise-dumas-prend-fait-et-cause-pour-les-refugies/|title=NÎMES MÉTROPOLE Françoise Dumas prend fait et cause pour les réfugiés|last=Coralie Mollaret|date=5 octobre 2015|publisher=''Objectif Gard''|language=fr}}</ref> . Li tou deklare tèt li an favè tauroma . === Angajman pèsonèl li yo === Dapre Jacques Molénat, li se yon manm Obeyisans Masonik Dwa Moun <ref>{{Cite web|url=http://www.objectifgard.com/2018/11/13/le-7h50-de-jacques-molenat-nimes-est-une-ville-maconnique/|title=LE 7H50 de Jacques Molénat : « Nîmes est une ville maçonnique »|last=Coralie Mollaret|date=13-11-2018|website=objectifgard.com|access-date=22-08-2020}}.</ref>. == Nòt ak referans == [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] k48tkq6um9vsutd8ga31bye0vryvfth Carl Benz 0 92604 882351 881564 2026-07-02T18:38:55Z ~2026-37901-98 39703 PHILIPPE ELSAID 882351 wikitext text/x-wiki Philippe Philippe Elsaid, née le 21 Novembre 2001 à Delmas, est un influencer et personnalité d'Internet haïtienne et il a plus du 39 milles de followers sur tiktok. Biographie Naissance 21 Novembre 2001 (25 ans) Delmas, Haïti Nom de naissance Elsaid Philippe Nationalité Haïtienne Activité Influenceur , personnalité d'Internet Autres informations Domaine Réseaux sociaux, TikTok Active principalement sur TikTok, il est connus pour ses vidéos sur les réseaux sociaux . ^ Biographie Origines et formation Elsaid Philippe naît le 21 Novembre 2001 à Delmas, en Haïti 1,2. Elle poursuit des études en journalisme à L'isnac ³. Plusieurs sources indiquent qu'elle vit avec sa famille à la plaine du cul-de-sac et qu'il est originaire de Delmas³. Il  a une sœur DINAH Philippe,également présente dans son environnement médiatique et familial4. Activité sur les réseaux sociaux Elsaid Philippe se fait connaître sur TikTok, où il  publie des vidéos suivies par un large public haïtien et international. En 2025 et 2026, plusieurs médias haïtiens et caribéens la présentent comme l'un des figures haïtiennes les plus visibles sur cette plateforme 5,6. == Biyografi == === Jèn === Carl Benz te fèt nan {{dat nesans-|25|Novanm|1844}} sou non ''Karl Friedrich Michael Vaillant'' nan [[Mühlburg (Karlsruhe)|Mühlburg]] (jodi a yon distri nan [[Karlsruhe ]]), kòm pitit ilejitim Josephine Vaillant. Manman li se Pwotestan, ki gen zansèt Huguenot, papa l ', Katolik. Johann Georg Benz te soti nan Pfaffenrot (minisipalite jodi a [[Marxzell]]). Li te travay nan ''{{lang|de|Großherzoglich Badische Staatseisenbahnen}}'' (an franse: {{Citation|Chemin de fer d'Etat du Grand Duchy de Baden}}). Apeprè yon ane apre, nan {{dat|16|Novanm|1845}}, paran li yo te marye nan [[legliz Katolik]] vil la [[St Stephen's Church nan Karlsruhe|St. {{Kisa|temwen an te Michael Kramer ankò.}} Yo chanje non timoun nan ''Karl Friedrich Michael Benz''. Carl Benz te prefere [[òtograf]] ''Carl'' epi li te pibliye ''{{lang|de|Lebenserinnerungen}}'' li (an franse: {{Citation|mémoires}}) anba non ''Carl Friedrich Benz''. Apre maryaj yo, paran li te deplase ak pitit yo nan Karlsruhe. Nan 1846, lè Carl Benz te sèlman dezan, papa l 'te mouri nan nemoni. Carl Benz etidye [[jeni mekanik]] nan [[Karlsruhe Institute of Technology|University of Karlsruhe]]. Apre lekòl segondè ak etid teknik, lanmou li pou lokomotiv te mennen li nan yon faktori lokomotiv - Karlsruhe Mechanical Engineering Company - pou de ane edmi. Apre sa, li antre nan biwo teknik Johann Schweizer nan Mannheim. Li konstwi trepye, kabwèt, santrifujeur, elatriye. Pou l te gen eksperyans nan konstriksyon pon, li te rantre nan frè Benckiser nan Pforzheim<ref>{{Lyen web |language=de |name=Zeno |title=Volltext von »Im Feuerschein der Dorfschmiede«. Benz, Carl Friedrich: Lebensfahrt ... |url=http://www.zeno.org/Naturwissenschaften/M/Benz,+Carl+Friedrich/Lebensfahrt+eines+deutschen+Erfinders/Im+Feuerschein+der+Dorfschmiede |sit =www.zeno.org |accessed on=2020-12-10}}</ref>. === Premye konpayi, materyo pou konstriksyon === Nan [[1871]], li te fonde premye konpayi li, ki te founi materyèl jadinaj, epi ane annapre a marye [[Bertha Benz|Bertha Ringer]] ak ki moun li te fè senk pitit. === Fondasyon Benz & Konpayi === Nan [[1883]], li te fonde konpayi Benz & Cie. epi li te kòmanse bati motè endistriyèl nan [[Mannheim]]. === Devlopman premye otomobil Benz li yo === [[File:Carl-Benz coloriert.jpg|thumb|left|upright=0.7|Carl Benz]] [[File:Benz-1.jpg|thumb|[[Benz Patent Motorwagen|Benz Tricycle 1]] soti nan [[1886]]]] [[File:Benz-velo.jpg|thumb|[[Benz Velo]] soti nan [[1894]]]] [[File:MHV Benz Ideal 1901 01.jpg|thumb|[[Benz Ideal]] soti nan [[1901]] nan [[Deutsches Museum]] nan [[Munich]]]] [[File:Benz & Cie. 1909.jpg|thumb|Obligasyon Benz & Cie. Rheinische Gasmotoren-Fabrik AG ki date 1 avril 1909]] An [[1885]], Benz te devlope Téo (oswa "Teo Tricycle") lè li enstale yon sèl-silenn ki refwadi ak dlo, yon deplasman yon lit ak senksan swasant wat, ak ignisyon elektrik, valv admisyon kontwole, angrenaj bwat ak diferans. , sou yon bekàklèt ke li jis pran alantou blòk la nan kay li. Soti nan 1885 rive 1887, li te kreye twa vèsyon nan bekàn twa wou: modèl 1, yo te bay kòm yon kado nan mize Alman an 1906, modèl 2, ki te pwobableman transfòme plizyè fwa ak modèl 3 ak wou an bwa a pale<ref>{{Cite web |url=http://auto-turbo.turboblog.fr/index.php?cat=7888 |title=Istwa Mercedes-Benz |access-date=2024-07-08 |archive-date=2008-03-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080309074828/http://auto-turbo.turboblog.fr/index.php?cat=7888 |dead-url=yes }}</ref>. Nan {{dat|29|janvye|1886}}, li te depoze [[patant]] DRP-37435<ref>{{Web link|title=Rejis memwa mond lan, patant Benz lan 1886|url=http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/CI/CI/pdf/mow/nomination_forms/allemagne%20benz.pdf|date=}}</ref>. Nan dat {{dat|5|Out|1888}}, madanm li [[Bertha Benz|Bertha]], fatige ak atitid pridan mari l 'ki pa vle prezante envansyon l' yo epi li te lajman ipoteke dòt li, kite san li. konesans byen bonè nan maten ak pwototip Benz Patent Motorwagen (modèl 3) pou vwayaje premye vwayaj long distans pa otomobil, {{inite|104|kilomèt}} ki separe [[Mannheim]] ak [[Pforzheim]] <ref>[http://www.bertha-benz.de Bertha Benz Memorial Route]</ref>. Ekipman sa a (bezwen chanje pil rechaj yo, difikilte pou yo bay [[Etè petwòl|benzin]] nan men famasyen, dlo pou refwadi motè yo, vwayaje retrame nan [[Bertha Benz Memorial Route]]) ak de pitit gason li yo [[Richard Benz|Richard]] ak Eugen, ak yon vitès remakab pou epòk la, nan {{inite|15|km/h}}, ankouraje Carl fè plizyè amelyorasyon nan veyikil la, sitou lè yo ajoute yon vitès adisyonèl pou monte ti mòn yo pi fasil. <ref>Jeroen Booij, ''The crazy outfit of Bertha'', nan: Mercedes Magazine, jen 2008, {{p.|58-63}}</ref>. An [[1890]] li te mete tèt yo ansanm ak Friedrich von Fischer, ki te responsab pou [[jesyon|administrasyon]] entèn, ak Julius Ganss, ki responsab lavant. Carl Benz dedye a devlope pati teknik biznis la ki ap pwogrese anpil. Ane [[1893]] te wè fabrike premye machin Benz kat wou, [[Benz Victoria]], ki te swiv ane annapre pa [[Benz Velo]], ki te vin modèl debaz premye kamyon yo ak otobis nan [[1895]]. Nan [[1896]], premye Benz Kontra-Motè te parèt, ak yon motè ak de silenn opoze orizontal. Premye kamyon Benz lan te fabrike menm ane a. Nan [[1898]], yo te adopte kawotchou ki fèt ak [[kawoutchou (materyèl)|kawoutchou]] pou Benz Confortable la. Nan [[1899]], pwodiksyon te 572 machin ak Benz te vin youn nan pi gwo manifakti otomobil nan epòk la. Ane annapre a, figi sa a te depase, ak fabrikasyon 603 machin. Premye machin kous Benz lan te parèt nan [[1899]] e li te sous anpil siksè. Nan [[1910]], Benz & Cie. achte "Süddeutsche Automobil-Fabrik" nan [[Gaggenau]]. Gwo pwomotè otomobil la nan [[Anpi Alman an]], Prince [[Lis wa Lapris|Henry of Prussia]], te itilize sèlman "Benzes". Nan dat {{dat|25|Novanm|1914}}, [[Karlsruhe Institute of Technology|University of Karlsruhe]], kote li te etidye, ba li tit [[Doktè honoris causa]]. Ou ka vizite kay li nan [[Ladenburg]] epi yo ka wè youn nan premye machin yo. Yo antere l nan [[Ladenburg]]. === Fondasyon Mercedes-Benz === Nan [[1924]], Carl Benz ak [[Paul Daimler]] (pitit gason ak siksesè [[Gottlieb Daimler]] ak pwopriyetè mak Mercedes ki te vann pa [[Emil Jellinek|Emil Jellinek-Mercedes]]) te mete enterè yo. an komen. De konpayi yo pral rantre nan [[1926]] epi yo pral tounen konpayi [[Mercedes-Benz]]. == Galeri == <gallery mode="packed" caption="Diferan machin ki fèt pa Carl Benz"> Werkstatt Carl Benz.png|Atelye Carl Benz nan Mannheim, Almay File:Benz Patent Motorwagen (replica) IMG 0850.jpg|Replik Benz Patent Motorwagen ki te konstwi an 1885 File:Benz Patent Motorwagen Engine.jpg|Motè Benz Patent Motorwagen File:Karl Benz Führerschein.jpg|Premye lisans pou kondwi a, ki te bay Carl Benz nan {{dat|1 out 1888}} File:Automuseum Dr Carl Benz.jpg|Mize otomobil {{Dr}} Carl Benz nan Ladenburg, Almay File:Patentmotorwagen mit Karl und Bertha Benz.jpg|Carl ak Bertha Benz, an 1925. File:berthabenzmemorialrouteschild.jpg|Siy ofisyèl [[Bertha Benz Memorial Route]], ki komemore premye vwayaj long sou Benz Patent Motorwagen pa Bertha Benz an 1888. File:WslErsteTanke.jpg|Premye estasyon gaz la, famasi a nan Wiesloch, Almay </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Lòt pwojè|commons=Karl Benz}} {{Lòt pwojè|commons=Kategori:Vyikil Benz|Tit komen = Machin Benz}} === Atik ki gen rapò === {{kolòn|gwosè=20| * [[Bertha Benz Memorial Route]] * [[Daimler (konpayi)|Daimler AG]] * [[Mercedes-Benz|Daimler-Benz AG]] * [[Mercedes-Benz]] * [[Istwa otomobil]] * [[Kronoloji otomobil]] * [[Fritz Held]] }} === Lyen ekstèn === {{koneksyon}} * [https://web.archive.org/web/20110912103500/http://vea.qc.ca/vea/marques/benz.htm Benz 1885-1926] * {{Sit ofisyèl|http://www.mercedes-benz.fr|titre=Mercedes-Benz France}} * {{de}} [http://www.automuseum-dr-carl-benz.de Automuseum Dr. Carl Benz] nan Ladenburg, Almay {{DEFAULTSORT:Benz, Carl}} [[Kategori:Nesans nan Karlsruhe]] [[Kategori:Nesans nan Gran Duche Baden]] [[Kategori:Enjenyè alman]] [[Kategori:Envantè alman]] [[Kategori:Lidè biznis Alman]] [[Kategori:Pyonye otomobil]] [[Kategori:Mercedes-Benz Pèsonalite]] [[Kategori:Doktè Onè nan Enstiti Teknoloji Karlsruhe]] [[Kategori:Elèv Enstiti Teknoloji Karlsruhe]] [[Kategori:Pèsonalite lye ak Mannheim]] [[Kategori:Nesans an novanm 1844]] [[Kategori:Lamò nan mwa avril 1929]] [[Kategori:Lamò nan Ladenburg]] [[Kategori:Benz & Cie.]] ojzsr8vpbqg35fby2cmw6tr270s8psd 882387 882351 2026-07-03T09:11:31Z A09 30748 Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/~2026-37901-98|~2026-37901-98]] ([[User talk:~2026-37901-98|talk]]) to last revision by Denismorcel (TwinkleGlobal) 882387 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi| | imaj = | non nesans = Karl Friedrich Michael Vaillant | dat nesans = {{dat nesans|25|Novanm|1844}} | kote nesans = [[Mühlburg (Karlsruhe)|Mühlburg]], {{Gran Duche Baden}} | dat lanmò = {{dat lanmò|4|avril|1929|28|Novanm|1844}} | kote lanmò = [[Ladenburg]], {{Weimar Repiblik}} | nasyonalite = {{DEU-d}} [[Almay|Alman]] | diplòm = [[Enjenyè]] | pwofesyon = [[Endistri]]l, fondatè [[Benz & Cie]] | aktivite = [[Envantè]] | fòmasyon = [[Enstiti Teknoloji Karlsruhe]] | asandan = Benzes yo desann soti nan yon fanmi Huguenots franse, emigre nan Almay apre yo fin revoke edik la nan Nantes. | konjwen = [[Bertha Benz]] | desandan = [[Richard Benz]] | siyati = Carl Benz signature.png }} '''Carl Benz''', fèt {{Dat nesans|25|Novanm|1844}} nan Mühlburg, distri [[Karlsruhe]] li te mouri nan {{Dat lanmò|4|Avril|1929}} nan [[Ladenburg]], se yon [[Almay|envantè alman]], pyonye nan [[otomobil la]], ak fondatè [[Benz & Cie.|Benz & {{Cie}}]] ki te vin [[Mercedes -Benz]] nan [[1926]], apre fizyon an ak {{Lang|de|[[Daimler-Motoren-Gesellschaft]]}}. == Biyografi == === Jèn === Carl Benz te fèt nan {{dat nesans-|25|Novanm|1844}} sou non ''Karl Friedrich Michael Vaillant'' nan [[Mühlburg (Karlsruhe)|Mühlburg]] (jodi a yon distri nan [[Karlsruhe ]]), kòm pitit ilejitim Josephine Vaillant. Manman li se Pwotestan, ki gen zansèt Huguenot, papa l ', Katolik. Johann Georg Benz te soti nan Pfaffenrot (minisipalite jodi a [[Marxzell]]). Li te travay nan ''{{lang|de|Großherzoglich Badische Staatseisenbahnen}}'' (an franse: {{Citation|Chemin de fer d'Etat du Grand Duchy de Baden}}). Apeprè yon ane apre, nan {{dat|16|Novanm|1845}}, paran li yo te marye nan [[legliz Katolik]] vil la [[St Stephen's Church nan Karlsruhe|St. {{Kisa|temwen an te Michael Kramer ankò.}} Yo chanje non timoun nan ''Karl Friedrich Michael Benz''. Carl Benz te prefere [[òtograf]] ''Carl'' epi li te pibliye ''{{lang|de|Lebenserinnerungen}}'' li (an franse: {{Citation|mémoires}}) anba non ''Carl Friedrich Benz''. Apre maryaj yo, paran li te deplase ak pitit yo nan Karlsruhe. Nan 1846, lè Carl Benz te sèlman dezan, papa l 'te mouri nan nemoni. Carl Benz etidye [[jeni mekanik]] nan [[Karlsruhe Institute of Technology|University of Karlsruhe]]. Apre lekòl segondè ak etid teknik, lanmou li pou lokomotiv te mennen li nan yon faktori lokomotiv - Karlsruhe Mechanical Engineering Company - pou de ane edmi. Apre sa, li antre nan biwo teknik Johann Schweizer nan Mannheim. Li konstwi trepye, kabwèt, santrifujeur, elatriye. Pou l te gen eksperyans nan konstriksyon pon, li te rantre nan frè Benckiser nan Pforzheim<ref>{{Lyen web |language=de |name=Zeno |title=Volltext von »Im Feuerschein der Dorfschmiede«. Benz, Carl Friedrich: Lebensfahrt ... |url=http://www.zeno.org/Naturwissenschaften/M/Benz,+Carl+Friedrich/Lebensfahrt+eines+deutschen+Erfinders/Im+Feuerschein+der+Dorfschmiede |sit =www.zeno.org |accessed on=2020-12-10}}</ref>. === Premye konpayi, materyo pou konstriksyon === Nan [[1871]], li te fonde premye konpayi li, ki te founi materyèl jadinaj, epi ane annapre a marye [[Bertha Benz|Bertha Ringer]] ak ki moun li te fè senk pitit. === Fondasyon Benz & Konpayi === Nan [[1883]], li te fonde konpayi Benz & Cie. epi li te kòmanse bati motè endistriyèl nan [[Mannheim]]. === Devlopman premye otomobil Benz li yo === [[File:Carl-Benz coloriert.jpg|thumb|left|upright=0.7|Carl Benz]] [[File:Benz-1.jpg|thumb|[[Benz Patent Motorwagen|Benz Tricycle 1]] soti nan [[1886]]]] [[File:Benz-velo.jpg|thumb|[[Benz Velo]] soti nan [[1894]]]] [[File:MHV Benz Ideal 1901 01.jpg|thumb|[[Benz Ideal]] soti nan [[1901]] nan [[Deutsches Museum]] nan [[Munich]]]] [[File:Benz & Cie. 1909.jpg|thumb|Obligasyon Benz & Cie. Rheinische Gasmotoren-Fabrik AG ki date 1 avril 1909]] An [[1885]], Benz te devlope Téo (oswa "Teo Tricycle") lè li enstale yon sèl-silenn ki refwadi ak dlo, yon deplasman yon lit ak senksan swasant wat, ak ignisyon elektrik, valv admisyon kontwole, angrenaj bwat ak diferans. , sou yon bekàklèt ke li jis pran alantou blòk la nan kay li. Soti nan 1885 rive 1887, li te kreye twa vèsyon nan bekàn twa wou: modèl 1, yo te bay kòm yon kado nan mize Alman an 1906, modèl 2, ki te pwobableman transfòme plizyè fwa ak modèl 3 ak wou an bwa a pale<ref>{{Cite web |url=http://auto-turbo.turboblog.fr/index.php?cat=7888 |title=Istwa Mercedes-Benz |access-date=2024-07-08 |archive-date=2008-03-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080309074828/http://auto-turbo.turboblog.fr/index.php?cat=7888 |dead-url=yes }}</ref>. Nan {{dat|29|janvye|1886}}, li te depoze [[patant]] DRP-37435<ref>{{Web link|title=Rejis memwa mond lan, patant Benz lan 1886|url=http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/CI/CI/pdf/mow/nomination_forms/allemagne%20benz.pdf|date=}}</ref>. Nan dat {{dat|5|Out|1888}}, madanm li [[Bertha Benz|Bertha]], fatige ak atitid pridan mari l 'ki pa vle prezante envansyon l' yo epi li te lajman ipoteke dòt li, kite san li. konesans byen bonè nan maten ak pwototip Benz Patent Motorwagen (modèl 3) pou vwayaje premye vwayaj long distans pa otomobil, {{inite|104|kilomèt}} ki separe [[Mannheim]] ak [[Pforzheim]] <ref>[http://www.bertha-benz.de Bertha Benz Memorial Route]</ref>. Ekipman sa a (bezwen chanje pil rechaj yo, difikilte pou yo bay [[Etè petwòl|benzin]] nan men famasyen, dlo pou refwadi motè yo, vwayaje retrame nan [[Bertha Benz Memorial Route]]) ak de pitit gason li yo [[Richard Benz|Richard]] ak Eugen, ak yon vitès remakab pou epòk la, nan {{inite|15|km/h}}, ankouraje Carl fè plizyè amelyorasyon nan veyikil la, sitou lè yo ajoute yon vitès adisyonèl pou monte ti mòn yo pi fasil. <ref>Jeroen Booij, ''The crazy outfit of Bertha'', nan: Mercedes Magazine, jen 2008, {{p.|58-63}}</ref>. An [[1890]] li te mete tèt yo ansanm ak Friedrich von Fischer, ki te responsab pou [[jesyon|administrasyon]] entèn, ak Julius Ganss, ki responsab lavant. Carl Benz dedye a devlope pati teknik biznis la ki ap pwogrese anpil. Ane [[1893]] te wè fabrike premye machin Benz kat wou, [[Benz Victoria]], ki te swiv ane annapre pa [[Benz Velo]], ki te vin modèl debaz premye kamyon yo ak otobis nan [[1895]]. Nan [[1896]], premye Benz Kontra-Motè te parèt, ak yon motè ak de silenn opoze orizontal. Premye kamyon Benz lan te fabrike menm ane a. Nan [[1898]], yo te adopte kawotchou ki fèt ak [[kawoutchou (materyèl)|kawoutchou]] pou Benz Confortable la. Nan [[1899]], pwodiksyon te 572 machin ak Benz te vin youn nan pi gwo manifakti otomobil nan epòk la. Ane annapre a, figi sa a te depase, ak fabrikasyon 603 machin. Premye machin kous Benz lan te parèt nan [[1899]] e li te sous anpil siksè. Nan [[1910]], Benz & Cie. achte "Süddeutsche Automobil-Fabrik" nan [[Gaggenau]]. Gwo pwomotè otomobil la nan [[Anpi Alman an]], Prince [[Lis wa Lapris|Henry of Prussia]], te itilize sèlman "Benzes". Nan dat {{dat|25|Novanm|1914}}, [[Karlsruhe Institute of Technology|University of Karlsruhe]], kote li te etidye, ba li tit [[Doktè honoris causa]]. Ou ka vizite kay li nan [[Ladenburg]] epi yo ka wè youn nan premye machin yo. Yo antere l nan [[Ladenburg]]. === Fondasyon Mercedes-Benz === Nan [[1924]], Carl Benz ak [[Paul Daimler]] (pitit gason ak siksesè [[Gottlieb Daimler]] ak pwopriyetè mak Mercedes ki te vann pa [[Emil Jellinek|Emil Jellinek-Mercedes]]) te mete enterè yo. an komen. De konpayi yo pral rantre nan [[1926]] epi yo pral tounen konpayi [[Mercedes-Benz]]. == Galeri == <gallery mode="packed" caption="Diferan machin ki fèt pa Carl Benz"> Werkstatt Carl Benz.png|Atelye Carl Benz nan Mannheim, Almay File:Benz Patent Motorwagen (replica) IMG 0850.jpg|Replik Benz Patent Motorwagen ki te konstwi an 1885 File:Benz Patent Motorwagen Engine.jpg|Motè Benz Patent Motorwagen File:Karl Benz Führerschein.jpg|Premye lisans pou kondwi a, ki te bay Carl Benz nan {{dat|1 out 1888}} File:Automuseum Dr Carl Benz.jpg|Mize otomobil {{Dr}} Carl Benz nan Ladenburg, Almay File:Patentmotorwagen mit Karl und Bertha Benz.jpg|Carl ak Bertha Benz, an 1925. File:berthabenzmemorialrouteschild.jpg|Siy ofisyèl [[Bertha Benz Memorial Route]], ki komemore premye vwayaj long sou Benz Patent Motorwagen pa Bertha Benz an 1888. File:WslErsteTanke.jpg|Premye estasyon gaz la, famasi a nan Wiesloch, Almay </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Lòt pwojè|commons=Karl Benz}} {{Lòt pwojè|commons=Kategori:Vyikil Benz|Tit komen = Machin Benz}} === Atik ki gen rapò === {{kolòn|gwosè=20| * [[Bertha Benz Memorial Route]] * [[Daimler (konpayi)|Daimler AG]] * [[Mercedes-Benz|Daimler-Benz AG]] * [[Mercedes-Benz]] * [[Istwa otomobil]] * [[Kronoloji otomobil]] * [[Fritz Held]] }} === Lyen ekstèn === {{koneksyon}} * [https://web.archive.org/web/20110912103500/http://vea.qc.ca/vea/marques/benz.htm Benz 1885-1926] * {{Sit ofisyèl|http://www.mercedes-benz.fr|titre=Mercedes-Benz France}} * {{de}} [http://www.automuseum-dr-carl-benz.de Automuseum Dr. Carl Benz] nan Ladenburg, Almay {{DEFAULTSORT:Benz, Carl}} [[Kategori:Nesans nan Karlsruhe]] [[Kategori:Nesans nan Gran Duche Baden]] [[Kategori:Enjenyè alman]] [[Kategori:Envantè alman]] [[Kategori:Lidè biznis Alman]] [[Kategori:Pyonye otomobil]] [[Kategori:Mercedes-Benz Pèsonalite]] [[Kategori:Doktè Onè nan Enstiti Teknoloji Karlsruhe]] [[Kategori:Elèv Enstiti Teknoloji Karlsruhe]] [[Kategori:Pèsonalite lye ak Mannheim]] [[Kategori:Nesans an novanm 1844]] [[Kategori:Lamò nan mwa avril 1929]] [[Kategori:Lamò nan Ladenburg]] [[Kategori:Benz & Cie.]] 6hvyz9hj1r0kgx1e27l5ukygc6t5pq1 Alexis Lebrun 0 93564 882361 872845 2026-07-02T20:42:58Z Raymond Trencavel 28592 882361 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|non=Alexis Lebrun|charte=Tennis de table|nom=Alexis Lebrun|sport pratiqué=[[Tennis de table]]|image=20220818 European Championships Munich 2022 Alexis Lebrun 850 9513.jpg|légende=Alexis Lebrun en train d'effectuer un [[Vocabulaire du tennis de table#F|flip]] revers aux [[championnats d'Europe de tennis de table 2022]].|site officiel=|jeux olympiques=[[Tennis de table aux Jeux olympiques|Jeux olympiques]]|or JO=-|argent JO=-|bronze JO=1|compétition mondiale=[[Championnats du monde de tennis de table par équipes|Ch. du monde par équipes]]|or CM=-|argent CM=1|bronze CM=-|compétition continentale=[[Championnats d'Europe de tennis de table|Championnats d'Europe]]|or CC=2|argent CC=-|bronze CC=2|compétition continentale 2=[[Tennis de table aux Jeux européens|Jeux européens]]|or CC2=-|argent CC2=-|bronze CC2=2|compétition continentale 3=[[Top 16 européen de tennis de table|Top 16 européen]]|or CC3=-|argent CC3=-|bronze CC3=1|compétition nationale=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en simple]]|or CN=3|argent CN=-|bronze CN=1|compétition nationale 2=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double]]|or CN2=2|argent CN2=-|bronze CN2=-|compétition nationale 3=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double mixte]]|or CN3=1|argent CN3=-|bronze CN3=-|date de mise à jour=20 octobre 2024}} '''Alexis Lebrun'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-WikiLucas00-Alexis Lebrun.wav}} se yon [[Pingpong|jwè tenis tab]] fransè, ki fèt 27 août 2003 nan Montpellier (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]). Tou senpleman, li se yon chanpyon fransè ki te chanpyon twa fwa, an 2022, 2023 epi 2024 ansanm ak chanpyon Ewopeyen an 2024. Nan fen octobre 2024, li se 14yèm jwè nan mond lan ak 2 nan<ref>{{Cite web|url=https://worldtabletennis.com/allplayersranking?selectedTab=MEN%27S%20SINGLES&Age=SENIOR&CountryCode=FRA|title=Classement mondial ITTF des joueurs français en simple hommes senior|website=worldtabletennis.com|access-date=2024-07-27}}</ref> . SE te 2 gason, li fòme ak ti frè li Félix Lebrun, ki se 5yèm jwè nan klasman mondyal selibatè nan menm dat la, yon duo ki klase nimewo 2 mondyal apre li te genyen tit chanpyon Ewopeyen an 2024 la. Yo dekri Alexis, tankou ti frè li, kòm yon « Fenomèn tenis tab franse » . == Biyografi == == Karyè == === Pakou jenès li === === Ane 2021 === === Ane 2022 === === Ane 2023 === === Ane 2024 === == Pakou li nan kleb == == Lis pri li yo == === Pri nan jenès li === * 2 fwa li Chanpyon nan kategori timoun Lafrans Pou kont li (2020, 2021) * Vis chanpyon kategori timoun an diyo (2021) * Meday ajan nan chanpyon Ewop timoun Pou ekip (2021) * Chanpyon Ewop timoun diyo miks (2021) * Meday Bwonz Pou chanpyon Ewop timoun ki te senp (2021) * 2 fwa chanpyon Ewo mini chan 2003 (2014, 2015) === Senior onè === {{Referans Anpil|taille=30}} {{O:Lebrun, Alexis}} [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] d71g5prmch0ghe49ahpx8bkxhg0f6wq 882362 882361 2026-07-02T20:43:36Z Raymond Trencavel 28592 882362 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|non=Alexis Lebrun|charte=Tennis de table|nom=Alexis Lebrun|sport pratiqué=[[Tennis de table]]|image=20220818 European Championships Munich 2022 Alexis Lebrun 850 9513.jpg|légende=Alexis Lebrun en train d'effectuer un [[Vocabulaire du tennis de table#F|flip]] revers aux [[championnats d'Europe de tennis de table 2022]].|site officiel=|jeux olympiques=[[Tennis de table aux Jeux olympiques|Jeux olympiques]]|or JO=-|argent JO=-|bronze JO=1|compétition mondiale=[[Championnats du monde de tennis de table par équipes|Ch. du monde par équipes]]|or CM=-|argent CM=1|bronze CM=-|compétition continentale=[[Championnats d'Europe de tennis de table|Championnats d'Europe]]|or CC=2|argent CC=-|bronze CC=2|compétition continentale 2=[[Tennis de table aux Jeux européens|Jeux européens]]|or CC2=-|argent CC2=-|bronze CC2=2|compétition continentale 3=[[Top 16 européen de tennis de table|Top 16 européen]]|or CC3=-|argent CC3=-|bronze CC3=1|compétition nationale=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en simple]]|or CN=3|argent CN=-|bronze CN=1|compétition nationale 2=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double]]|or CN2=2|argent CN2=-|bronze CN2=-|compétition nationale 3=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double mixte]]|or CN3=1|argent CN3=-|bronze CN3=-|date de mise à jour=20 octobre 2024}} '''Alexis Lebrun'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-WikiLucas00-Alexis Lebrun.wav}} se yon [[Pingpong|jwè tenis tab]] fransè, ki fèt 27 août 2003 nan Montpellier (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]). Tou senpleman, li se yon chanpyon fransè ki te chanpyon twa fwa, an 2022, 2023 epi 2024 ansanm ak chanpyon Ewopeyen an 2024. Nan fen octobre 2024, li se 14yèm jwè nan mond lan ak 2 nan<ref>{{Cite web|url=https://worldtabletennis.com/allplayersranking?selectedTab=MEN%27S%20SINGLES&Age=SENIOR&CountryCode=FRA|title=Classement mondial ITTF des joueurs français en simple hommes senior|website=worldtabletennis.com|access-date=2024-07-27}}</ref> . SE te 2 gason, li fòme ak ti frè li Félix Lebrun, ki se 5yèm jwè nan klasman mondyal selibatè nan menm dat la, yon duo ki klase nimewo 2 mondyal apre li te genyen tit chanpyon Ewopeyen an 2024 la. Yo dekri Alexis, tankou ti frè li, kòm yon « Fenomèn tenis tab franse » . == Biyografi == == Karyè == === Pakou jenès li === === Ane 2021 === === Ane 2022 === === Ane 2023 === === Ane 2024 === == Pakou li nan kleb == == Lis pri li yo == === Pri nan jenès li === * 2 fwa li Chanpyon nan kategori timoun Lafrans Pou kont li (2020, 2021) * Vis chanpyon kategori timoun an diyo (2021) * Meday ajan nan chanpyon Ewop timoun Pou ekip (2021) * Chanpyon Ewop timoun diyo miks (2021) * Meday Bwonz Pou chanpyon Ewop timoun ki te senp (2021) * 2 fwa chanpyon Ewo mini chan 2003 (2014, 2015) === Senior onè === {{Referans Anpil|taille=30}} {{DEFAULTSORT:Lebrun, Alexis}} [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] itzn1zp9cjqly4y5p4rc0swfeyt4lk1 882363 882362 2026-07-02T20:46:11Z Raymond Trencavel 28592 882363 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|non=Alexis Lebrun|charte=Tennis de table|nom=Alexis Lebrun|sport pratiqué=[[Tennis de table]]|image=20220818 European Championships Munich 2022 Alexis Lebrun 850 9513.jpg|légende=Alexis Lebrun en train d'effectuer un [[Vocabulaire du tennis de table#F|flip]] revers aux [[championnats d'Europe de tennis de table 2022]].|site officiel=|jeux olympiques=[[Tennis de table aux Jeux olympiques|Jeux olympiques]]|or JO=-|argent JO=-|bronze JO=1|compétition mondiale=[[Championnats du monde de tennis de table par équipes|Ch. du monde par équipes]]|or CM=-|argent CM=1|bronze CM=-|compétition continentale=[[Championnats d'Europe de tennis de table|Championnats d'Europe]]|or CC=2|argent CC=-|bronze CC=2|compétition continentale 2=[[Tennis de table aux Jeux européens|Jeux européens]]|or CC2=-|argent CC2=-|bronze CC2=2|compétition continentale 3=[[Top 16 européen de tennis de table|Top 16 européen]]|or CC3=-|argent CC3=-|bronze CC3=1|compétition nationale=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en simple]]|or CN=3|argent CN=-|bronze CN=1|compétition nationale 2=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double]]|or CN2=2|argent CN2=-|bronze CN2=-|compétition nationale 3=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double mixte]]|or CN3=1|argent CN3=-|bronze CN3=-|date de mise à jour=20 octobre 2024}} '''Alexis Lebrun'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-WikiLucas00-Alexis Lebrun.wav}} se yon [[Pingpong|jwè tenis tab]] fransè, ki fèt 27 août 2003 nan Montpellier (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]). Tou senpleman, li se yon chanpyon fransè ki te chanpyon twa fwa, an 2022, 2023 epi 2024 ansanm ak chanpyon Ewopeyen an 2024. Nan fen octobre 2024, li se 14yèm jwè nan mond lan ak 2 nan<ref>{{Cite web|url=https://worldtabletennis.com/allplayersranking?selectedTab=MEN%27S%20SINGLES&Age=SENIOR&CountryCode=FRA|title=Classement mondial ITTF des joueurs français en simple hommes senior|website=worldtabletennis.com|access-date=2024-07-27}}</ref> . SE te 2 gason, li fòme ak ti frè li Félix Lebrun, ki se 5yèm jwè nan klasman mondyal selibatè nan menm dat la, yon duo ki klase nimewo 2 mondyal apre li te genyen tit chanpyon Ewopeyen an 2024 la. Yo dekri Alexis, tankou ti frè li, kòm yon « Fenomèn tenis tab franse » . == Biyografi == == Karyè == === Pakou jenès li === === Ane 2021 === === Ane 2022 === === Ane 2023 === === Ane 2024 === == Pakou li nan kleb == == Lis pri li yo == === Pri nan jenès li === * 2 fwa li Chanpyon nan kategori timoun Lafrans Pou kont li (2020, 2021) * Vis chanpyon kategori timoun an diyo (2021) * Meday ajan nan chanpyon Ewop timoun Pou ekip (2021) * Chanpyon Ewop timoun diyo miks (2021) * Meday Bwonz Pou chanpyon Ewop timoun ki te senp (2021) * 2 fwa chanpyon Ewo mini chan 2003 (2014, 2015) === Senior onè === {{Referans Anpil|taille=30}} [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] {{DEFAULTSORT:Lebrun, Alexis}} fxrfhj5cqryhssxfnlb4ooi8c4hzfk2 882364 882363 2026-07-02T20:46:57Z Raymond Trencavel 28592 882364 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|non=Alexis Lebrun|charte=Tennis de table|nom=Alexis Lebrun|sport pratiqué=[[Tennis de table]]|image=20220818 European Championships Munich 2022 Alexis Lebrun 850 9513.jpg|légende=Alexis Lebrun en train d'effectuer un [[Vocabulaire du tennis de table#F|flip]] revers aux [[championnats d'Europe de tennis de table 2022]].|site officiel=|jeux olympiques=[[Tennis de table aux Jeux olympiques|Jeux olympiques]]|or JO=-|argent JO=-|bronze JO=1|compétition mondiale=[[Championnats du monde de tennis de table par équipes|Ch. du monde par équipes]]|or CM=-|argent CM=1|bronze CM=-|compétition continentale=[[Championnats d'Europe de tennis de table|Championnats d'Europe]]|or CC=2|argent CC=-|bronze CC=2|compétition continentale 2=[[Tennis de table aux Jeux européens|Jeux européens]]|or CC2=-|argent CC2=-|bronze CC2=2|compétition continentale 3=[[Top 16 européen de tennis de table|Top 16 européen]]|or CC3=-|argent CC3=-|bronze CC3=1|compétition nationale=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en simple]]|or CN=3|argent CN=-|bronze CN=1|compétition nationale 2=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double]]|or CN2=2|argent CN2=-|bronze CN2=-|compétition nationale 3=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double mixte]]|or CN3=1|argent CN3=-|bronze CN3=-|date de mise à jour=20 octobre 2024}} '''Alexis Lebrun'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-WikiLucas00-Alexis Lebrun.wav}} se yon [[Pingpong|jwè tenis tab]] fransè, ki fèt 27 août 2003 nan Montpellier (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]). Tou senpleman, li se yon chanpyon fransè ki te chanpyon twa fwa, an 2022, 2023 epi 2024 ansanm ak chanpyon Ewopeyen an 2024. Nan fen octobre 2024, li se 14yèm jwè nan mond lan ak 2 nan<ref>{{Cite web|url=https://worldtabletennis.com/allplayersranking?selectedTab=MEN%27S%20SINGLES&Age=SENIOR&CountryCode=FRA|title=Classement mondial ITTF des joueurs français en simple hommes senior|website=worldtabletennis.com|access-date=2024-07-27}}</ref> . SE te 2 gason, li fòme ak ti frè li Félix Lebrun, ki se 5yèm jwè nan klasman mondyal selibatè nan menm dat la, yon duo ki klase nimewo 2 mondyal apre li te genyen tit chanpyon Ewopeyen an 2024 la. Yo dekri Alexis, tankou ti frè li, kòm yon « Fenomèn tenis tab franse » . == Biyografi == == Karyè == === Pakou jenès li === === Ane 2021 === === Ane 2022 === === Ane 2023 === === Ane 2024 === == Pakou li nan kleb == == Lis pri li yo == === Pri nan jenès li === * 2 fwa li Chanpyon nan kategori timoun Lafrans Pou kont li (2020, 2021) * Vis chanpyon kategori timoun an diyo (2021) * Meday ajan nan chanpyon Ewop timoun Pou ekip (2021) * Chanpyon Ewop timoun diyo miks (2021) * Meday Bwonz Pou chanpyon Ewop timoun ki te senp (2021) * 2 fwa chanpyon Ewo mini chan 2003 (2014, 2015) === Senior onè === {{Referans Anpil|taille=30}} 1x4a37hdferce3uofcvp96vvowdy1jw 882365 882364 2026-07-02T20:48:41Z Raymond Trencavel 28592 882365 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif|non=Alexis Lebrun|charte=Tennis de table|nom=Alexis Lebrun|sport pratiqué=[[Tennis de table]]|image=20220818 European Championships Munich 2022 Alexis Lebrun 850 9513.jpg|légende=Alexis Lebrun en train d'effectuer un [[Vocabulaire du tennis de table#F|flip]] revers aux [[championnats d'Europe de tennis de table 2022]].|site officiel=|jeux olympiques=[[Tennis de table aux Jeux olympiques|Jeux olympiques]]|or JO=-|argent JO=-|bronze JO=1|compétition mondiale=[[Championnats du monde de tennis de table par équipes|Ch. du monde par équipes]]|or CM=-|argent CM=1|bronze CM=-|compétition continentale=[[Championnats d'Europe de tennis de table|Championnats d'Europe]]|or CC=2|argent CC=-|bronze CC=2|compétition continentale 2=[[Tennis de table aux Jeux européens|Jeux européens]]|or CC2=-|argent CC2=-|bronze CC2=2|compétition continentale 3=[[Top 16 européen de tennis de table|Top 16 européen]]|or CC3=-|argent CC3=-|bronze CC3=1|compétition nationale=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en simple]]|or CN=3|argent CN=-|bronze CN=1|compétition nationale 2=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double]]|or CN2=2|argent CN2=-|bronze CN2=-|compétition nationale 3=[[Championnat de France de tennis de table|Championnat de France en double mixte]]|or CN3=1|argent CN3=-|bronze CN3=-|date de mise à jour=20 octobre 2024}} '''Alexis Lebrun'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-WikiLucas00-Alexis Lebrun.wav}} se yon [[Pingpong|jwè tenis tab]] fransè, ki fèt 27 août 2003 nan Montpellier (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]). Tou senpleman, li se yon chanpyon fransè ki te chanpyon twa fwa, an 2022, 2023 epi 2024 ansanm ak chanpyon Ewopeyen an 2024. Nan fen octobre 2024, li se 14yèm jwè nan mond lan ak 2 nan<ref>{{Cite web|url=https://worldtabletennis.com/allplayersranking?selectedTab=MEN%27S%20SINGLES&Age=SENIOR&CountryCode=FRA|title=Classement mondial ITTF des joueurs français en simple hommes senior|website=worldtabletennis.com|access-date=2024-07-27}}</ref> . SE te 2 gason, li fòme ak ti frè li Félix Lebrun, ki se 5yèm jwè nan klasman mondyal selibatè nan menm dat la, yon duo ki klase nimewo 2 mondyal apre li te genyen tit chanpyon Ewopeyen an 2024 la. Yo dekri Alexis, tankou ti frè li, kòm yon « Fenomèn tenis tab franse » . == Biyografi == == Karyè == === Pakou jenès li === === Ane 2021 === === Ane 2022 === === Ane 2023 === === Ane 2024 === == Pakou li nan kleb == == Lis pri li yo == === Pri nan jenès li === * 2 fwa li Chanpyon nan kategori timoun Lafrans Pou kont li (2020, 2021) * Vis chanpyon kategori timoun an diyo (2021) * Meday ajan nan chanpyon Ewop timoun Pou ekip (2021) * Chanpyon Ewop timoun diyo miks (2021) * Meday Bwonz Pou chanpyon Ewop timoun ki te senp (2021) * 2 fwa chanpyon Ewo mini chan 2003 (2014, 2015) === Senior onè === {{Referans Anpil|taille=30}} {{DEFAULTSORT:Lebrun, Alexis}} [[Kategori:Nesans nan lane 2003]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 9v0bb243wra5mjgvdlmyma7gugv0rmk Alix Didier Fils-Aimé 0 94352 882369 882328 2026-07-02T20:53:50Z Marcollie 39677 882369 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik | charte = Chef d'État | non = Alix Didier Fils-Aimé | imaj = 2026 Alix Didier Fils-Aimé (cropped).jpg | lejand = Alix Didier Fils-Aimé an 2026. | fonksyon1 = [[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>(enterimé)</small> | depi fonksyon 1 = {{dat|7 fevriye 2026}}<br><small>({{durée|7|2|2026}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | prezidan 1 = | gouvènman 1 = ''Li menm'' | predesesè 1 = [[Laurent Saint-Cyr]] <small>(Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl)</small> | siksesè 1 = | non nesans = | dat nesans = 14 novanm 1971 | lye nesans = | dat lanmò = | lye lanmò = | nati lanmò = | tonm = | nasyonalite = {{drapo|Ayiti}} [[Ayiti|ayisyèn]] | pati = [[Gwoup pwogresis|Pwogresis]] | papa = [[Alix Fils-Aimé]] | manman = | fratri = | konjwent = | pitit = | antouraj = | inivèsite = [[Université de Boston]] | pwofesyon = [[Ekonomis]]<br>[[biznisman]] | relijyon = | rezidans = | siyati = | anblèm =Haiti-coat-of-arms.svg | lis = [[Lis Premye Minis Ayiti|Premye minis Ayiti]]<br />[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]] |fonksyon2=[[Premye Minis Ayiti]]|depi fonksyon 2={{dat|11 novanm 2024}}<br><small>({{durée|11|11|2024}})</small>|prezidan 2=[[Leslie Voltaire]]<br />[[Fritz Jean]]<br />[[Laurent Saint-Cyr]]<br />''Li menm''|gouvènman 2=[[Gouvènman Alix Didier Fils-Aimé|Gouvènman Fils-Aimé]]|predesesè 2=[[Garry Conille]]|anblèm 2=Coat of arms of Haiti.svg}} '''Alix Didier Fils-Aimé''', ki fèt 14 novanm 1971, se yon biznismann ak [[politisyen]] [[Ayiti|ayisyen]] ki te sèvi kòm [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]] depi 10 novanm 2024, epi kòm [[Prezidan Repiblik Ayiti|Prezidan enterimé]] depi 7 fevriye 2026. Soti nan sektè prive a, Fils-Aimé fè non li grasa angajman li nan domèn finans, antreprenarya ak devlopman [[Ekonomi|ekonomik]]. Anvan li antre nan lavi politik, li te okipe plizyè fonksyon nan antrepriz prive ak òganizasyon patwonal, sitou nan Chanm Komès ak Endistri Ayiti (CCIH). Nan dat 10 novanm 2024, [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] (CPT) nonmen li Premye Minis Repiblik Ayiti, nan yon kontèks ki make pa yon gwo kriz politik, sekiritè, ekonomik ak imanitè. Antanke chèf yon gouvènman tranzisyon, li fè retablisman sekirite, ranfòsman enstitisyon piblik yo, amelyorasyon gouvènans lan, relans ekonomik ak preparasyon eleksyon yo tounen prensipal priyorite aksyon li. Lè manda Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an rive bout li, nan dat 7 fevriye 2026, li pran, sou baz pwovizwa, fonksyon chèf pouvwa egzekitif la epi li anonse òganizasyon eleksyon ki dwe mennen nan yon nouvo tranzisyon enstitisyonèl ki prevwa pou 7 fevriye 2027. Sepandan, egzèsis pouvwa li kontinye sibi gwo konsekans [[Lagè gang ann Ayiti|lagè gang yo]], vin pi grav nan kriz sekirite a, destriksyon ki frape rejyon metwopolitèn Pòtoprens la, ansanm ak konfli ame ki repete ant fòs lòd yo ak gwoup ame yo. == Biyografi == === Edikasyon ak karyè pwofesyonèl === Fèt 1971,<ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-43610-haiti-politique-qui-est-didier-fils-aime-le-nouveau-pm.html|title=Haïti - Politique : Qui est Didier Fils-Aimé, le nouveau P.M. ?|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Alix Didier Fils-Aimé se pitit Alix Fils-Aimé, yon politisyen ki te nan prizon anba [[Jean-Claude Duvalier]], epi ki vin depite soti 1995 pou rive 1999. Lòt manm fanmi li, ki te soti [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]], te envesti nan ekonomi an. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20241111-qui-est-alix-didier-fils-aim%C3%A9-nomm%C3%A9-premier-ministre-en-ha%C3%AFti|title=Qui est Alix Didier Fils-Aimé, nommé Premier ministre en Haïti?|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> [[Fichye:Alix Didier Fils-Aimé - Premier ministre.jpg|gauche|vignette|195x195px|Alix Didier Fils-Aimé an 2016.]] Li te jwenn yon diplòm nan jesyon antrepriz, avèk yon opsyon nan finans, nan inivèsite Boston. Apre sa, li te vin prezidan konsèy administrasyon Chanm Komès ak Endistri Lwès la (CCIO) ak Chanm Komès ak Endistri Ayiti (CCIH).<ref>{{Cite web|url=https://lequotidien509.com/alix-didier-fils-aime-premier-ministre-a-la-place-de-conille/|title=Alix Didier Fils Aimé devient Premier Ministre d’Haïti à la place de Conille|last=Lequotidien509|year=2024|website=Le Quotidien 509|publisher=lequotidien509|month=novembre|access-date=11 novanm 2024}}.</ref> Li se yon biznismann tou. <ref>{{Cite web|url=https://www.letemps.ch/monde/ameriques/alix-didier-fils-aime-un-nouveau-premier-ministre-haitien-pour-retablir-la-securite|title=Alix Didier Fils-Aimé, un nouveau premier ministre haïtien pour «rétablir la sécurité» - Le Temps|last=Le Temps avec l’AFP|year=2024|website=www.letemps.ch|month=novembre|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Li te deja kandida san siksè pou yon plas nan Sena Ayisyen an epi, deyò politik, li posede plizyè boutik netwayaj à sec. === Premye Minis === Nan dat 17 me 2024, nan kad yon apèl pou kandidati ki soti 13 pou rive 17 me, <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42320-haiti-flash-ouverture-officielle-des-candidatures-au-poste-de-premier-ministre.html|title=Haïti - FLASH : Ouverture officielle des candidatures au poste de Premier Ministre|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=19 me 2024}}.</ref> [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]] an te anonse li te resevwa plis pase 80 kandidati pou pòs Premye Minis la. Pami kandida yo, [[Garry Conille]], Fritz Bélizaire, ansyen Minis Jistis Michel Brunache ak Lucmane Délile, ansanm ak Anacacis Jean Hector, Gérald Germain, Inel Torchon ak Alix Didier Fils-Aimé. <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42350-haiti-flash-pus-de-80-candidats-au-poste-de-pm.html#:~:text=Anacacis%20Jean%20Hector%2C%20Garry%20Conille%2C%20Michel%20Brunache%2C%20G%C3%A9rald%20germain%2C%20Lucmane%20D%C3%A9lile%2C%20Inel%20Torchon%20et%20Fritz%20Belizaire|title=Haïti - FLASH : Pus de 80 candidats au poste de P.M.|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=19 me 2024}}.</ref> Yo te finalman aksepte kandidati Conille nan dat 29 me. Nan dat 10 novanm 2024, li te deziyen kòm nouvo [[Premye Minis Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/haiti-alix-didier-fils-aime-nomme-premier-ministre-en-remplacement-de-garry-conille/|title=Haïti : Alix Didier Fils-Aimé nommé Premier ministre en remplacement de Garry Conille|last=Jean|first=Anderson|date=2024-11-10|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-11-10}}</ref> apre revokasyon Garry Conille. <ref>{{Cite web|url=https://www.24heures.ch/crise-en-haiti-le-conseil-de-transition-va-limoger-le-premier-ministre-525748319936|title=Haïti: Le conseil de transition va limoger le premier ministre haïtien|date=2024-11-10|website=24 heures|language=fr|access-date=2024-11-10}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/251362/le-cpt-choisit-alix-didier-fils-aime-comme-premier-ministre|title=Le CPT choisit Alix Didier Fils-Aimé comme Premier ministre en remplacement de Garry Conille|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-11-10}}</ref> Li te pran fonksyon 11 novanm, <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/am%C3%A9riques/20241111-ha%C3%AFti-alix-didier-fils-aim%C3%A9-remplace-garry-conille-premier-ministre|title=En Haïti, Alix Didier Fils-Aimé remplace Garry Conille au poste de Premier ministre|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> jou apre li te soti nan Etazini. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/podcasts/journal-d-ha%C3%AFti-et-des-am%C3%A9riques/20241111-ha%C3%AFti-changement-de-premier-ministre-%C3%A0-la-demande-du-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition|title=Journal d'Haïti et des Amériques - Nouveau Premier ministre en Haïti: «Gary Conille pensait n’avoir de compte à rendre à personne»|last=https://www.facebook.com/RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=novembre|access-date=12 novanm 2024}}.</ref> Li te fòme gouvènman li 15 novanm. <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/annonce-du-nouveau-cabinet-ministeriel-par-le-premier/|title=Annonce du Nouveau Cabinet Ministériel par le Premier Ministre Alix Didier Fils-Aimé|last=https://m.facebook.com/profile.php?id=100000678714788&ref=content_filter|year=2024|website=Juno7|month=novanm|access-date=16 novanm 2024}}.</ref> Nan dat 23 janvye 2026, Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an te eseye revoke Fils-Aimé, pou chèche yon ranplasman nan trant jou<ref>{{cite web|author1=Even Sanons|author2=Dánica Coto|url=https://apnews.com/article/haiti-transitional-council-ousts-prime-minister-filsaime-5ed3d85bdf798b13171ce894ebeca66a|archive-url=https://web.archive.org/web/20260124114106/https://apnews.com/article/haiti-transitional-council-ousts-prime-minister-filsaime-5ed3d85bdf798b13171ce894ebeca66a|title=Haiti's transitional council deepens political chaos by voting to oust the prime minister|language=en|publisher=AP|date=23 January 2026|archive-date=24 January 2026}}</ref>. Sepandan, [[Laurent Saint-Cyr]], prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an, te refize siyen epi pibliye mosyon an sou ''Le Moniteur'' ki ta retire li<ref>{{Cite news |title=U.S. imposes sanctions on more members of Haiti's presidential council|url=https://www.miamiherald.com/news/nation-world/world/americas/haiti/article314491034.html|last=Charles|first=Jacqueline|work=Miami Herald|date=29 January 2026|access-date=7 February 2026}}</ref>. === Prezidan enterimé === ==== Fen Tranzisyon ==== Apre manda Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an te fini nan dat 7 fevriye 2026<ref name="SondeoLatino">{{Cite news |title=Haití queda este sábado sin autoridades electas tras fracasar el Consejo Presidencial de Transición|url=https://sondeolatino.net/haiti-queda-este-sabado-sin-autoridades-electas-tras-fracasar-el-consejo-presidencial-de-transicion/|date=7 February 2026|access-date=7 February 2026|work=Sondeo Latino News|language=es}}</ref>, yo te remèt pouvwa bay Fils-Aimé<ref>{{Lien web|auteur=|titre=Passation de pouvoir en Haïti, le Premier ministre provisoire et le Conseil des ministres chargés d’organiser les élections d’ici 2027|date=|url=https://la1ere.franceinfo.fr/martinique/passation-de-pouvoir-en-haiti-le-premier-ministre-provisoire-et-le-conseil-des-ministres-charges-d-organiser-les-elections-d-ici-2027-1669476.html|site=Martinique la 1ère|consulté le=8 février 2026}}.</ref>{{,}}<ref>{{Lien web|url=https://www.france24.com/fr/am%C3%A9riques/20260207-ha%C3%AFti-premier-ministre-alix-didier-fils-aim%C3%A9-prend-pouvoir-conseil-pr%C3%A9sidentiel-transition-s%C3%A9curit%C3%A9-gang-%C3%A9tats-unis-criminalit%C3%A9|titre=En Haïti, le Premier ministre, Alix Didier Fils-Aimé prend le pouvoir|site=[[France 24]]|date=7 2 2026}}.</ref>{{,}}<ref>{{Lien web|langue=en-US|titre=Pacte national : pleins pouvoirs accordés à Alix Didier Fils-Aimé !|url=https://lenational.org/post_article.php?tri=3047|site=lenational.org/|date=1970-01-01|consulté le=2026-03-18}}</ref>. Nan dat 23 fevriye 2026, plizyè pati politik ak gwoup sosyete sivil te siyen "Pak Nasyonal pou Estabilite ak Òganizasyon Eleksyon yo" pou sipòte Fils-Aimé kòm sèl egzekitif Ayiti jiskaske pwochen eleksyon an fèt<ref>{{Cite web |last=Blaise|first=Juhakenson|title=Haitian political actors sign pact for stability and elections, approve Fils-Aimé's leadership|work=The Haitian Times|date=24 February 2026|access-date=25 February 2026|url=https://haitiantimes.com/2026/02/24/haitian-political-actors-signed-a-pact/}}</ref>. ==== Priyorite Gouvènman an Mete Devan ==== Depi gouvènman tranzisyon an pran fonksyon li, li fè konnen aksyon li yo chita sitou sou plizyè priyorite: * retabli sekirite piblik devan ogmantasyon gwoup ame yo; * retabli otorite Leta; * amelyore gouvènans administratif ak jesyon finans piblik; * prepare eleksyon ki kredib lè kondisyon sekirite yo va pèmèt sa; * relanse ekonomi an ansanm ak sèvis piblik yo. Pandan plizyè reyinyon Konsèy Gouvènman an, Alix Didier Fils-Aimé mete aksan sou yon gouvènans ki baze sou disiplin administratif, bon kowòdinasyon ant ministè yo, transparans, ansanm ak obligasyon pou bay rezilta. Nan kominikasyon ofisyèl li yo, gouvènman an mete tou anvan nesesite pou ranfòse mekanis ki pèmèt swiv aplikasyon politik piblik yo epi amelyore kowòdinasyon ant diferan enstitisyon Leta yo. ==== Yon Gouvènans k ap Fè Fas ak Gwo Defi ==== [[Fichye:Marco Rubio meets with Haitian Prime Minister Alix Didier Fils-Aimé at the Department of State in Washington, D.C., April 21, 2026.jpg|gauche|vignette|280x280px|Alix Didier Fils-Aimé ak Marco Rubio, avril 2026.]] Malgre oryantasyon sa yo, gouvènans aktyèl la kontinye ap fè fas ak gwo obstak estriktirèl. Pi gwo defi a rete ensekirite a. Yon gwo pati nan zòn metwopolitèn [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] la toujou anba enfliyans gwoup ame yo, sa ki limite anpil kapasite Leta pou egzèse tout fonksyon li kòm otorite piblik. Sitiyasyon sa a afekte fonksyònman lekòl yo, lopital yo, administrasyon piblik la ansanm ak aktivite ekonomik yo. Anplis kriz sekirite sa a, peyi a ap travèse yon sitiyasyon imanitè ki difisil, ki make pa deplasman masiv popilasyon an, ogmantasyon ensekirite alimantè ak feblès ki kontinye ap frape enstitisyon piblik yo. ==== Pwogrè Gouvènman an Di Li Reyalize ==== Gouvènman an mete devan plizyè aksyon li di li angaje depi li pran responsablite a: * òganizasyon regilye reyinyon Konsèy Gouvènman pou swiv aplikasyon politik piblik yo; * ranfòsman kowòdinasyon ant ministè yo; * kontinyasyon koperasyon ak Misyon Miltinasyonal pou Sipò Sekirite (MSS) ansanm ak patnè entènasyonal yo; * divès inisyativ pou amelyore gouvènans administratif ak jesyon finans piblik; * preparasyon pwogresif kondisyon ki nesesè pou òganize pwochen eleksyon yo. Sepandan, aksyon sa yo toujou limite akoz kontèks ensekirite a ansanm ak feblès kapasite operasyonèl anpil enstitisyon piblik. ==== Kritik yo Fè sou Gouvènman an ==== Plizyè pati politik, òganizasyon sosyete sivil ak obsèvatè estime rezilta ki rive jwenn yo poko sifi devan gravite kriz peyi a ap travèse. Okontrè, otorite yo fè konnen pi gwo priyorite a se estabilize peyi a, epi yo estime li ta difisil pou òganize eleksyon ki lib ak kredib san sekirite a pa amelyore anvan. ==== Yon Tranzisyon ki Toujou Frajil ==== Gouvènman Alix Didier Fils-Aimé ap dirije a ap egzèse fonksyon li nan youn nan peryòd ki pi difisil nan listwa resan Ayiti. Misyon li antre nan kad yon tranzisyon politik ki gen pou objektif mennen peyi a tounen nan lòd konstitisyonèl atravè òganizasyon eleksyon<ref>{{Lien web|auteur=|titre= De nouvelles têtes intègrent le cabinet ministériel|date=|url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=7648|site=lenational.org/|consulté le=4 mars 2026}}.</ref>. Malgre otorite yo mete devan yon gouvènans ki chita sou disiplin administratif, bon kowòdinasyon ant enstitisyon yo ak rechèch rezilta konkrè, efikasite estrateji sa a depann anpil de jan sitiyasyon sekirite a ap evolye ak kapasite enstitisyon ayisyen yo pou retabli otorite Leta pwogresivman sou tout teritwa nasyonal la. == Nòt ak referans == [[Kategori:Politisyen ayisyen]] [[Kategori:Premye Minis ayisyen]] [[Kategori:Ekonomis ayisyen]] [[Kategori:Nesans an 1971]] atsrnkwnkakzyj14foi28zkyts0z6of Paul Valéry 0 94660 882353 859414 2026-07-02T20:10:10Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882353 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=écrivain|nom=Paul Valéry|image=Paul Valéry - photo Henri Manuel.jpg|taille image=200|légende=Paul Valéry<br> photographié par [[Henri Manuel]], années 1920.|nom de naissance=Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry|surnom=|activités=[[Liste d'écrivains de langue française par ordre alphabétique|Écrivain]], [[Poésie|poète]], [[philosophe]]|date de naissance=30 octobre 1871|lieu de naissance=[[Sète]], France|date de décès=20 juillet 1945|lieu de décès=[[Paris]]|langue=[[français]]|genre=Poésie, essais|mouvements=symbolisme,|distinctions=|adjectifs dérivés=|œuvres principales=* ''Introduction à la méthode de Léonard de Vinci'' (1895) * ''La Soirée avec Monsieur Teste'' (1896) * ''La Jeune Parque'' (1917) * ''Charmes'' (1922) * ''Degas, Danse, Dessin'' (1938)|complément=|signature=Firma Valery Paul.jpg|plaque=-|tombe=-}}'''Paul Valéry''', non plim li se '''Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry''', se yon ekriven, [[Pwezi|powèt]] ak [[Filozofi|filozòf]] [[Frans|fransè]] ki fè 30 oktòb 1871<ref>{{Lien web|langue=fr|auteur=Mairie de Sète|titre=Acte de naissance du 31/10/1911 n° 622, photo 156/205, 5 MI 12/11|url=https://archives-pierresvives.herault.fr/ark:/37279/vta557bb3332b3b5/daogrp/0?id=https%3A%2F%2Farchives-pierresvives.herault.fr%2Fark%3A%2F37279%2Fvta557bb3332b3b5%2Fcanvas%2F0%2F156&vx=866.454&vy=-577.274&vr=0&vz=5.36776|site=AD Hérault|consulté le=05/08/2021|extrait=né le jour d'hier à sept heures du soir dans la maison Cazalis-Garonne Grand-rue n° 65}}</ref> nan Sète<ref>Sète, à l'époque s'écrivait « Cette ».</ref> ( Hérault ) epi li mouri 20 jiyè 1945 nan Pari. == Biyografi == Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry te fèt an 1871 nan Sète nan yon papa ki gen orijin [[Kòs|kos]], Barthélemy Valéry, chèf oditè ladwàn, ak yon manman Jenouz, Fanny Grassi, pitit fi konsil Italyen Giulio Grassi <ref group="ja">p. 18 </ref> . An 1876, li antre lekòl ak Dominiken nan Sète. An 1878, li antre nan [[Collège de Sète|kolèj Sète]] epi li kontinye fòmasyon li, soti 1884 pou rive 1888, nan lekòl segondè Montpellier <ref>{{Ouvrage|auteur1=Louis Perche|titre=Valéry|sous-titre=les limites de l'humain|éditeur=[[Éditions du Centurion]]|année=1966|passage=161}}.</ref> kote li etidye « mòso ak medyòk » <ref group="lm" name="lm_323">p. 323 </ref>. « Pa ase nan yon matematisyen » Pou l te antre nan Lekòl Naval ki te atire l, li te vire nan direksyon [[Boza|bèl atizay]] ak plis espesyalman pwezi, admire sa [[Victor Hugo]], Théophile Gautier ak [[Charles Baudelaire]] <ref group="lm" name="lm_323" />. Li ekri premye powèm li yo. == Nòt ak referans == <references group="ja"/> * {{Bibliyografi|Q112100303}} {{Références|groupe="lm"}} ===Lòt referans=== {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Paul Valéry|commons titre=Paul Valéry|wikisource=Paul Valéry|wikisource titre=Paul Valéry|wikiquote=Paul Valéry|wikiquote titre=Paul Valéry}} === Lyen ekstèn === * [[bibliowiki:Paul Valéry|Travay pa Paul Valéry]] (domèn piblik nan Kanada) * " [https://web.archive.org/web/20140103061052/http://editions-fayard.typepad.com/blog_des_editions_fayard/2008/04/entretien-avec.html ''Paul Valéry''] » (Michel Jarrety) * [http://www.fabula.org/colloques/sommaire1408.php " Paul Valéry ak lide nan literati »] (pwosede konferans ki te òganize sou direksyon William Marx nan Inivèsite Paris X nan juin 2010, ki te òganize sou sit entènèt ''Fabula'' ) * Liv odyo : [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-charmes-poemes.html Cham], [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-album-de-vers-anciens.html Album nan vèsè ansyen] * Paul Valéry ak Paul Léautaud sou [https://leautaud.com/pv01/ sit entènèt referans Paul Léautaud] . * ''[[iarchive:isbn_9795130240006/|Menm jan mwen ye]]'' (1941) nan Achiv Entènèt . * ''[http://www.archive.org/details/telquelv02valuoft/ As Is II]'' (1943) nan Achiv Entènèt. [[Kategori:Epistemolojis fransè]] [[Kategori:Tradiktè fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Tradiktè fransè XXe syèk]] popgfggbiglypvqz2i5mc06deeo77pq 882366 882353 2026-07-02T20:51:16Z Raymond Trencavel 28592 882366 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=écrivain|nom=Paul Valéry|image=Paul Valéry - photo Henri Manuel.jpg|taille image=200|légende=Paul Valéry<br> photographié par [[Henri Manuel]], années 1920.|nom de naissance=Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry|surnom=|activités=[[Liste d'écrivains de langue française par ordre alphabétique|Écrivain]], [[Poésie|poète]], [[philosophe]]|date de naissance=30 octobre 1871|lieu de naissance=[[Sète]], France|date de décès=20 juillet 1945|lieu de décès=[[Paris]]|langue=[[français]]|genre=Poésie, essais|mouvements=symbolisme,|distinctions=|adjectifs dérivés=|œuvres principales=* ''Introduction à la méthode de Léonard de Vinci'' (1895) * ''La Soirée avec Monsieur Teste'' (1896) * ''La Jeune Parque'' (1917) * ''Charmes'' (1922) * ''Degas, Danse, Dessin'' (1938)|complément=|signature=Firma Valery Paul.jpg|plaque=-|tombe=-}}'''Paul Valéry''', non plim li se '''Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry''', se yon ekriven, [[Pwezi|powèt]] ak [[Filozofi|filozòf]] [[Frans|fransè]] ki fè 30 oktòb 1871<ref>{{Lien web|langue=fr|auteur=Mairie de Sète|titre=Acte de naissance du 31/10/1911 n° 622, photo 156/205, 5 MI 12/11|url=https://archives-pierresvives.herault.fr/ark:/37279/vta557bb3332b3b5/daogrp/0?id=https%3A%2F%2Farchives-pierresvives.herault.fr%2Fark%3A%2F37279%2Fvta557bb3332b3b5%2Fcanvas%2F0%2F156&vx=866.454&vy=-577.274&vr=0&vz=5.36776|site=AD Hérault|consulté le=05/08/2021|extrait=né le jour d'hier à sept heures du soir dans la maison Cazalis-Garonne Grand-rue n° 65}}</ref> nan Sète<ref>Sète, à l'époque s'écrivait « Cette ».</ref> ( Hérault ) epi li mouri 20 jiyè 1945 nan Pari. == Biyografi == Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry te fèt an 1871 nan Sète nan yon papa ki gen orijin [[Kòs|kos]], Barthélemy Valéry, chèf oditè ladwàn, ak yon manman Jenouz, Fanny Grassi, pitit fi konsil Italyen Giulio Grassi <ref group="ja">p. 18 </ref> . An 1876, li antre lekòl ak Dominiken nan Sète. An 1878, li antre nan [[Collège de Sète|kolèj Sète]] epi li kontinye fòmasyon li, soti 1884 pou rive 1888, nan lekòl segondè Montpellier <ref>{{Ouvrage|auteur1=Louis Perche|titre=Valéry|sous-titre=les limites de l'humain|éditeur=[[Éditions du Centurion]]|année=1966|passage=161}}.</ref> kote li etidye « mòso ak medyòk » <ref group="lm" name="lm_323">p. 323 </ref>. « Pa ase nan yon matematisyen » Pou l te antre nan Lekòl Naval ki te atire l, li te vire nan direksyon [[Boza|bèl atizay]] ak plis espesyalman pwezi, admire sa [[Victor Hugo]], Théophile Gautier ak [[Charles Baudelaire]] <ref group="lm" name="lm_323" />. Li ekri premye powèm li yo. == Nòt ak referans == <references group="ja"/> * {{Bibliyografi|Q112100303}} {{Références|groupe="lm"}} ===Lòt referans=== {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Paul Valéry|commons titre=Paul Valéry|wikisource=Paul Valéry|wikisource titre=Paul Valéry|wikiquote=Paul Valéry|wikiquote titre=Paul Valéry}} === Lyen ekstèn === * [[bibliowiki:Paul Valéry|Travay pa Paul Valéry]] (domèn piblik nan Kanada) * " [https://web.archive.org/web/20140103061052/http://editions-fayard.typepad.com/blog_des_editions_fayard/2008/04/entretien-avec.html ''Paul Valéry''] » (Michel Jarrety) * [http://www.fabula.org/colloques/sommaire1408.php " Paul Valéry ak lide nan literati »] (pwosede konferans ki te òganize sou direksyon William Marx nan Inivèsite Paris X nan juin 2010, ki te òganize sou sit entènèt ''Fabula'' ) * Liv odyo : [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-charmes-poemes.html Cham], [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-album-de-vers-anciens.html Album nan vèsè ansyen] * Paul Valéry ak Paul Léautaud sou [https://leautaud.com/pv01/ sit entènèt referans Paul Léautaud] . * ''[[iarchive:isbn_9795130240006/|Menm jan mwen ye]]'' (1941) nan Achiv Entènèt . * ''[http://www.archive.org/details/telquelv02valuoft/ As Is II]'' (1943) nan Achiv Entènèt. [[Kategori:Epistemolojis fransè]] [[Kategori:Tradiktè fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Tradiktè fransè XXe syèk]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] izk8r585bv15pq5xppsn9up1et5bxcn 882367 882366 2026-07-02T20:52:10Z Raymond Trencavel 28592 882367 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=écrivain|nom=Paul Valéry|image=Paul Valéry - photo Henri Manuel.jpg|taille image=200|légende=Paul Valéry<br> photographié par [[Henri Manuel]], années 1920.|nom de naissance=Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry|surnom=|activités=[[Liste d'écrivains de langue française par ordre alphabétique|Écrivain]], [[Poésie|poète]], [[philosophe]]|date de naissance=30 octobre 1871|lieu de naissance=[[Sète]], France|date de décès=20 juillet 1945|lieu de décès=[[Paris]]|langue=[[français]]|genre=Poésie, essais|mouvements=symbolisme,|distinctions=|adjectifs dérivés=|œuvres principales=* ''Introduction à la méthode de Léonard de Vinci'' (1895) * ''La Soirée avec Monsieur Teste'' (1896) * ''La Jeune Parque'' (1917) * ''Charmes'' (1922) * ''Degas, Danse, Dessin'' (1938)|complément=|signature=Firma Valery Paul.jpg|plaque=-|tombe=-}}'''Paul Valéry''', non plim li se '''Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry''', se yon ekriven, [[Pwezi|powèt]] ak [[Filozofi|filozòf]] [[Frans|fransè]] ki fè 30 oktòb 1871<ref>{{Lien web|langue=fr|auteur=Mairie de Sète|titre=Acte de naissance du 31/10/1911 n° 622, photo 156/205, 5 MI 12/11|url=https://archives-pierresvives.herault.fr/ark:/37279/vta557bb3332b3b5/daogrp/0?id=https%3A%2F%2Farchives-pierresvives.herault.fr%2Fark%3A%2F37279%2Fvta557bb3332b3b5%2Fcanvas%2F0%2F156&vx=866.454&vy=-577.274&vr=0&vz=5.36776|site=AD Hérault|consulté le=05/08/2021|extrait=né le jour d'hier à sept heures du soir dans la maison Cazalis-Garonne Grand-rue n° 65}}</ref> nan Sète<ref>Sète, à l'époque s'écrivait « Cette ».</ref> (Hérault, [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]) epi li mouri 20 jiyè 1945 nan Pari. == Biyografi == Ambroise Paul Toussaint Jules Valéry te fèt an 1871 nan Sète nan yon papa ki gen orijin [[Kòs|kos]], Barthélemy Valéry, chèf oditè ladwàn, ak yon manman Jenouz, Fanny Grassi, pitit fi konsil Italyen Giulio Grassi <ref group="ja">p. 18 </ref> . An 1876, li antre lekòl ak Dominiken nan Sète. An 1878, li antre nan [[Collège de Sète|kolèj Sète]] epi li kontinye fòmasyon li, soti 1884 pou rive 1888, nan lekòl segondè Montpellier <ref>{{Ouvrage|auteur1=Louis Perche|titre=Valéry|sous-titre=les limites de l'humain|éditeur=[[Éditions du Centurion]]|année=1966|passage=161}}.</ref> kote li etidye « mòso ak medyòk » <ref group="lm" name="lm_323">p. 323 </ref>. « Pa ase nan yon matematisyen » Pou l te antre nan Lekòl Naval ki te atire l, li te vire nan direksyon [[Boza|bèl atizay]] ak plis espesyalman pwezi, admire sa [[Victor Hugo]], Théophile Gautier ak [[Charles Baudelaire]] <ref group="lm" name="lm_323" />. Li ekri premye powèm li yo. == Nòt ak referans == <references group="ja"/> * {{Bibliyografi|Q112100303}} {{Références|groupe="lm"}} ===Lòt referans=== {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Paul Valéry|commons titre=Paul Valéry|wikisource=Paul Valéry|wikisource titre=Paul Valéry|wikiquote=Paul Valéry|wikiquote titre=Paul Valéry}} === Lyen ekstèn === * [[bibliowiki:Paul Valéry|Travay pa Paul Valéry]] (domèn piblik nan Kanada) * " [https://web.archive.org/web/20140103061052/http://editions-fayard.typepad.com/blog_des_editions_fayard/2008/04/entretien-avec.html ''Paul Valéry''] » (Michel Jarrety) * [http://www.fabula.org/colloques/sommaire1408.php " Paul Valéry ak lide nan literati »] (pwosede konferans ki te òganize sou direksyon William Marx nan Inivèsite Paris X nan juin 2010, ki te òganize sou sit entènèt ''Fabula'' ) * Liv odyo : [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-charmes-poemes.html Cham], [http://www.litteratureaudio.com/livre-audio-gratuit-mp3/valery-paul-album-de-vers-anciens.html Album nan vèsè ansyen] * Paul Valéry ak Paul Léautaud sou [https://leautaud.com/pv01/ sit entènèt referans Paul Léautaud] . * ''[[iarchive:isbn_9795130240006/|Menm jan mwen ye]]'' (1941) nan Achiv Entènèt . * ''[http://www.archive.org/details/telquelv02valuoft/ As Is II]'' (1943) nan Achiv Entènèt. [[Kategori:Epistemolojis fransè]] [[Kategori:Tradiktè fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Tradiktè fransè XXe syèk]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] i72w4n45rgd1mh2njl5fsrfx0a57242 Vincent Scotto 0 94705 882368 869297 2026-07-02T20:53:42Z Raymond Trencavel 28592 882368 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=chanteur|nom=Vincent Scotto|image=Vincent Scotto 02.jpg|taille image=200|légende=Vincent Scotto vers 1924 - [[Studio Harcourt]] ([[Sacem]])|nom alias=|nom de naissance=Vincent Baptiste Scotto|date de naissance=21 avril 1874|lieu de naissance=[[Marseille]] ({{France (1870-1940)}})|date de décès=15 novembre 1952|lieu de décès=[[Paris]] ({{France (1946-1958)}})|profession=[[Auteur-compositeur-interprète]], [[Réalisateur artistique|producteur de musique]]|genre=[[Chanson française]]|instrument=[[Mandoline]], [[guitare]]}}'''Vincent Scotto''', ki fèt 21 avril 1874 nan [[Masèy|Marseille]] e ki te mouri 15 novanm 1952 nan [[Pari]], se yon konpozitè [[Franse|fransè]] . == Biyografi == Vincent Baptiste Scotto, non konplè li, se dènye fèt Pasquale Scotto d'Aniello ak Antonia Intartaglia, orijinèlman nan zile Pwosida ki sitiye nan nò Gòlf Naples . Li te aprann [[gita]] a laj de 7 an, apre sa li te etidye mizik nan yon enstitisyon relijye <ref name="Le hall">{{Cite web|url=http://www.lehall.com/docs/biographies/scotto.pdf|title=Biographie de Vincent Scotto|date=|website=lehall.com|access-date=28 septembre 2016}}</ref>. [[Fichye:Vincent_Scotto_01.jpg|gauche|vignette| Vincent Scotto nan kòmansman karyè li.]] Apre li te fin fè maryaj ak bankè nan rejyon Masèy akonpaye chantè yo sou gita, li te kòmanse yon karyè solo nan [[Masèy|Masèy]] an [[1906 (almanak gregoryen)|1906]] <ref name="Le hall"/> . [[Fichye:Plaque_Vincent_Scotto,_9_rue_du_faubourg_St-Martin.jpg|vignette| Plak komemoratif nan 11, rue du Faubourg-Saint-Martin (Pari).]] Vincent Scotto te mouri nan Pari lakay li nan 11, ri du Faubourg-Saint-Martin nan 10 lan. Pari <ref>{{Cite web |url=http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjAtMDctMTAiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjcxMDcwO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=46%2C-312&uielem_rotate=F&uielem_islocked=0&uielem_zoom=156 |title=Archives de Paris 10e, acte de décès {{numéro|3189}}, année 1952 (vue 16/20) |access-date=2024-11-26 |archive-date=2023-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231113115633/https://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjAtMDctMTAiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjcxMDcwO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=46%2C-312&uielem_rotate=F&uielem_islocked=0&uielem_zoom=156 |dead-url=yes }}</ref>, nan laj 78 an, yon ane anvan kreyasyon dènye travay li a, ''Les Amants de Venise'', nan teyat Mogador . Yo antere l nan simityè Saint-Pierre nan [[Masèy|Masè]]<nowiki/>y <ref>[http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjAtMDctMTAiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6Mjc7czo0OiJyZWYyIjtpOjExMTI7czoxNjoidmlzaW9ubmV1c2VfaHRtbCI7YjoxO3M6MjE6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWxfbW9kZSI7czo0OiJwcm9kIjt9#uielem_move=223%2C-211&uielem_rotate=F&uielem_islocked=0&uielem_zoom=126 Registre des pompes funèbres payantes, année 1952 en date du 18 novembre (page 15/21)]</ref> . == Operèt ak revizyon == [[Fichye:Susie_Maurice_Chalhoub.jpg|vignette| Afich pou 1912 komedyen operèt ''Susie'' pa Maurice Mareil ak mizik Vincent Scotto.]] * 1912 : ''Susie'', opérette en 3 actes, de Maurice Mareil, [[Toulouz|Toulouse]] * 1920 : ''L'Amour qui rôde'', opérette en 3 actes de Carré et [[Albert Acremant|Acremant]] ; Paris, Eldorado, le {{date-|2 mai}} * 1922 : ''Pan-Pan'', opérette en 3 actes, de Carré et Acremant ; Paris, Ba-Ta-Clan * 1922 : ''Zozo'', opérette, de Bertal-Maubon et Hérault ; Paris, Eldorado * 1924 : ''La Princesse du Moulin Rouge'', opérette-revue en 3 actes, d'Émile Codey et André Denis ; Paris, Excelsior-Concert, {{1er}} février * 1930 :'' L'as tu vue nue ?'' ou ''Denise garde ta chemise'' ou ''La Belle Mexicaine'', de Pierre Chambard, création au Théâtre de l’Horloge le {{date-|21 novembre}}. * 1932 : ''Au pays du soleil'', opérette-revue d'Henri Alibert ; Paris, Moulin de la Chanson, {{date-|22 octobre}} * 1933 : ''Trois de la Marine'', opérette-revue en 16 tableaux, d'Henri Alibert et René Sarvil ; Paris, Théâtre de l'Ambigu, {{date-|19 décembre}} * 1934 : ''Zou ! Le Midi bouge'', opérette-revue, d'Alibert et Sarvil ; Paris, Alcazar, {{date-|8 novembre}} (spectacle repris l’année suivante au cinéma sous le titre : Arènes joyeuses) * 1935 : ''Un de la Canebière'', opérette, d'Alibert, René Sarvil et Raymond Vincy ; Lyon, Théâtre des Célestins, {{1er}} octobre ; Paris, Variétés, {{date-|3 avril 1936}} * 1936 : ''Les Gangsters du château d'If'', opérette, d'Alibert et René Sarvil ; Lyon, Célestins, {{date-|10 novembre}} ; Paris, Théâtre des variétés, {{date-|19 janvier 1937}} * 1938 : ''Le Roi des galéjeurs'', opérette, d’Alibert et René Sarvil ; Lyon, Célestins, {{date-|16 avril}} ; Paris, Variétés, {{date-|16 septembre}} * 1940 : ''C'est tout le Midi'', revue de Raymond Vincy, Albert Bossy, Marc-Cab, Philippe Loriol, Henri Alibert, Vincent Telly et Henri Dorac, musiques de Scotto et Georges Sellers ; [[Masèy|Marseille]], Capitole, {{date-|6 décembre}} ; Paris, Théâtre des Variétés, {{date-|10 octobre 1941}} * 1945 : ''Les Gauchos de Marseille'', opérette, de René Sarvil ; Lyon, Célestins, {{date-|18 mai}} ; Marseille, Odéon, {{date-|16 octobre 1946}} * 1948 : ''Violettes impériales'', opérette à grand spectacle en 2 actes et 17 tableaux, de Paul Achard, René Jeanne et Henri Varna ; inspirée du film d'Henry Roussel de 1932 ; Paris, Théâtre Mogador, {{date-|31 janvier}} * 1950 : ''La Danseuse aux étoiles'', opérette, de Henri Varna et Guy des Cars ; inspirée du roman de ce dernier : ''La Demoiselle d'opéra'' ; Paris, Mogador, {{date-|18 février}} * 1953 : ''Les Amants de Venise'', opérette à grand spectacle, de Henri Varna, Marc-Cab et René Richard ; inspirée des romans de Michel Zévaco ; Paris, Mogador, {{date-|4 décembre}} === ane 1940 yo === {{Kolòn|* [[1940 au cinéma|1940]] : ''[[Le Roi des galéjeurs]]'' * 1940 : ''[[Bach en correctionnelle]]'' * 1940 : ''[[La Fille du puisatier]]'' de [[Marcel Pagnol]] * [[1941 au cinéma|1941]] : ''[[Le Roman de Renard (film)|Le Roman de Renard]]'' (version française) * 1941 : ''[[Un chapeau de paille d'Italie (film, 1941)|Un chapeau de paille d'Italie]]'' * 1941 : ''[[Saturnin de Marseille]]'' * 1941 : ''[[L'Étrange Suzy]]'' * 1941 : ''[[Madame Sans-Gêne (film, 1941)|Madame Sans-Gêne]]'' * 1941 : ''[[Le Briseur de chaînes]]'' de [[Jacques Daniel-Norman]] * [[1942 au cinéma|1942]] : ''[[Chambre 13]]'' d'[[André Hugon]] * 1942 : ''[[La Loi du printemps]]'' de Jacques Daniel-Norman * 1942 : ''[[Romance à trois]]'' de [[Roger Richebé]] * 1942 : ''[[La Femme perdue]]'' * [[1943 au cinéma|1943]] : ''[[Le Mistral (film)|Le Mistral]]'' * 1943 : ''[[Domino (film, 1943)|Domino]]'' de Roger Richebé * 1943 : ''[[Mon amour est près de toi]]'' * [[1944 au cinéma|1944]] : ''[[L'aventure est au coin de la rue]]'' de Jacques Daniel-Norman * [[1945 au cinéma|1945]] : ''[[Les Cadets de l'océan]]'' de [[Jean Dréville]] * 1945 : ''[[Naïs (film)|Naïs]]'' de [[Raymond Leboursier]] et Marcel Pagnol * [[1946 au cinéma|1946]] : ''[[Master Love]]'' de [[Robert Péguy]] * 1946 : ''[[120, rue de la Gare (film)|120, rue de la Gare]]'' de Jacques Daniel-Norman * 1946 : ''[[Faut ce qu'il faut]]'' de [[René Pujol]] * 1946 : ''[[Au pays des cigales]]'' de [[Maurice Cam]] * 1946 : ''[[Sérénade aux nuages]]'' * 1946 : ''[[L'Affaire du Grand Hôtel]]'' d'André Hugon * 1946 : ''[[Destins (film, 1946)|Destins]]'' de [[Richard Pottier]] * 1946 : ''[[Sérénade aux nuages]]'' d'[[André Cayatte]] * 1946 : ''[[Pas si bête (film, 1946)|Pas si bête]]'' d'[[André Berthomieu]] * 1946 : ''[[Le Cabaret du grand large]]'' * [[1947 au cinéma|1947]] : ''[[Le Charcutier de Machonville]]'' * [[1948 au cinéma|1948]] : ''[[Le Diamant de cent sous]]'' de Jacques Daniel-Norman * 1948 : ''[[Femme sans passé]]'' * 1948 : ''[[Si ça peut vous faire plaisir]]'' * 1948 : ''[[La Belle Meunière (film)|La Belle Meunière]]'' de [[Max de Rieux]] et Marcel Pagnol * 1948 : ''[[Colomba (film)|Colomba]]'' d'[[Émile Couzinet]] * 1948 : ''[[Si ça peut vous faire plaisir]]'' de Jacques Daniel-Norman * [[1949 au cinéma|1949]] : ''[[Un trou dans le mur]]'' * 1949 : ''[[L'échafaud peut attendre]]'' * 1949 : ''[[Ma tante d'Honfleur (film, 1949)|Ma tante d'Honfleur]]'' * 1949 : ''[[Le Bout de la route (film)|Le Bout de la route]]'' d'[[Émile Couzinet]]|nombre=2}} === ane 1960 yo === * 1961 : ''Fortiches yo'' nan Georges Combret == Piblikasyon == * ''Memories of Paris'', Toulouse, Stael editions, 1947 (BNF 35539605 ) == Nòt ak referans == [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Kanabye]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] hy8qzvd5efe4yajnidacfj5i1j1jy0w Claude Nougaro 0 96289 882381 882002 2026-07-02T21:18:47Z Raymond Trencavel 28592 882381 wikitext text/x-wiki == Biyografi == Claude Nougaro, ki te fèt 9 septanm 1929 nan [[Toulouz]] (Frans, [[Oksitani (rejyon administratif)|Rejyon Oksitani]]) e ki mouri 4 mas 2004 nan Pari 5e, se yon otè-konpozitè-entèprèt ak powèt fransè. Yon gwo amatè jazz, mizik laten ak afriken, li jwe sou mizik kalite mo yo, li travay pandan tout karyè li pou ini chante franse, powezi ak ritm[https://fr.wikipedia.org/wiki/Claude_Nougaro]<ref>{{Cite journal|date=2025-10-22|title=Claude Nougaro|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Claude_Nougaro&oldid=229956997|language=fr}}</ref>. ==Referans== {{DEFAULTSORT:Nougaro, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1929]] [[Kategori:Lanmò 2004]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] nsvp15zlcmnxfmy93y0r4gn3q3fbs11 Languedoc 0 97608 882354 882321 2026-07-02T20:31:12Z Raymond Trencavel 28592 882354 wikitext text/x-wiki [[Fichye:De la grave hospital on the banks of Garonne river in Toulouse, France 4.jpg|200px|thumb|right|Vil [[Toulouz]], ki travèse pa [[Garonne]], se kapital Langedòk nan sans restriktif la, epi nan sans laj la, kapital tout [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani kiltirèl]] la, mo "Occitanie" a se yon derive nan vèsyon laten "Peyi / Tè lang Òk ([[lang oksitan]]) an" (Occitania).]] '''Langedòk''' (''le Languedoc'' nan [[lang franse]], ''lo Lengadòc'' nan [[lang oksitan]]), abrevyasyon pou "Pays de Langue d'oc" (Tè Lang Oksitan an), li se youn nan 7 rejyon [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] yo, koresponn apeprè ak aks [[Toulouz]]-[[Mur Méditerranée|Mediterane]] a, ki gen ladan Peyi [[Foix]] ([[Ariège]]), [[Carcassonne]], [[Narbonne]] ([[Aude]]), [[Béziers]] ak [[Montpellier]] ([[Hérault]]). "Occitania," ki te ban nou "Occitanie" an franse, se te senpleman fòm laten medyeval ''Peyi ki pale Òk'' (ki pale [[lang oksitan|oksitan]]). Pafwa, yo rele [[Guyenne]], yon rejyon nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] ki sitiye nan nò zòn [[Toulouz]] nan Languedoc, "Anwo Langedòc". Guyenne "Anwo Languedoc" koresponn apeprè ak basen twa rivyè bò dwat ki koule nan [[Garonne]] ([[Dodogne]], Lot, ak [[Tarn]]). Yo rele l "Anwo" Langedòk paske rivyè sa yo soti nan mòn [[Masif Santral]] la, sa ki fè l yon rejyon jeneralman montaye, alòske aks Toulouz-Mediterane a nan yon altitid ki pi ba, yon tè ki gen vale ([[Garonne]], [[Ariège]]), ti mòn ([[Lauragais]]), ak litoral. [[Kategori:Oksitani]] e6umda8d4u7senlf6anvcbrvxbjjasu Claudi Martí 0 97611 882373 2026-07-02T21:10:46Z Raymond Trencavel 28592 Paj ki kreye ak " '''Claude Martí''', pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante Claude Nougaro a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafw... " 882373 wikitext text/x-wiki '''Claude Martí''', pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante Claude Nougaro a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. n492kmct07ljfyozuioibi5zgjvptr9 882374 882373 2026-07-02T21:11:05Z Raymond Trencavel 28592 882374 wikitext text/x-wiki '''Claude Martí''', pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. mabaemunp8ntqi2bs4jvhmwrwi5rzoc 882375 882374 2026-07-02T21:13:05Z Raymond Trencavel 28592 882375 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Martí''', pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. 806pvzxidwhmrgavnd60s8li744tsyk 882376 882375 2026-07-02T21:14:36Z Raymond Trencavel 28592 882376 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Martí''', pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 0tj46v4eltk5685ls1fveuul8raky3p 882377 882376 2026-07-02T21:16:47Z Raymond Trencavel 28592 882377 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Marti''' ("Claudi Martí" nan [[Lang oksitan|lang oksitan]]) pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 2hoqyc50b9olfh893h6qgflg6360r37 882378 882377 2026-07-02T21:17:14Z Raymond Trencavel 28592 Raymond Trencavel a déplacé la page [[Claude Martí]] vers [[Claudi Martí]] 882377 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Marti''' ("Claudi Martí" nan [[Lang oksitan|lang oksitan]]) pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Occitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] 2hoqyc50b9olfh893h6qgflg6360r37 882380 882378 2026-07-02T21:18:04Z Raymond Trencavel 28592 882380 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Marti''' ("Claudi Martí" nan [[Lang oksitan|lang oksitan]]) pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Oksitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] cjcxzbcil22yowfoxl6rul4swab0mtl 882382 882380 2026-07-02T21:19:18Z Raymond Trencavel 28592 882382 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Marti''' ("Claudi Martí" nan [[Lang oksitan|lang oksitan]]), pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Oksitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] tkcomdsvza5ebw6a927xqoy4bd7pke9 882383 882382 2026-07-02T21:23:39Z Raymond Trencavel 28592 882383 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Claudi Martí.jpg|200px|thumb|right|Pi popilè Oksitan chantè Claude Martí]] '''Claude Marti''' ("Claudi Martí" nan [[Lang oksitan|lang oksitan]]), pafwa tou senpleman '''Martí''', fèt 6 mas 1940, nan [[Carcassonne]] nan depatman Aude ([[Frans]], [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|rejyon Oksitani]]), se yon chantè [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li se youn nan chantè ki pi anblèm nan renesans chante Oksitan nan ane 1970 yo (''la nòva cançon''). An 2008, li te adapte pi popilè chante [[Claude Nougaro]] a "Toulouse" (''Tolosa'') nan [[Lang oksitan|Oksitan]]. Li chante sitou nan Lang oksitan, men tou pafwa an [[Lang franse|Fransè]] oswa [[Lang panyòl|Panyòl]]. {{DEFAULTSORT:Marti, Claude}} [[Kategori:Chantè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1940]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Chantè oksitan]] [[Kategori:Oksitani]] bg30ie4ckegmzw0vqur5b1xcf67rbcx Claude Martí 0 97612 882379 2026-07-02T21:17:15Z Raymond Trencavel 28592 Raymond Trencavel a déplacé la page [[Claude Martí]] vers [[Claudi Martí]] 882379 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Claudi Martí]] 9oabocfciduao3vi3ydgcd2gyzzi0fe