Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Lis prezidan Ayiti 0 13143 882428 882338 2026-07-07T00:18:20Z ~2026-38642-52 39753 882428 wikitext text/x-wiki '''Lis [[Prezidan Repiblik Ayiti]]'''<ref name="c-87">{{Cite web|url=https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|title=Constitution de 1987 Amendée: Texte integral|publisher=Haiti Reference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200727172302/https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|archivedate=2020-07-27|deadlink=no}}{{ref-fr}}</ref> depi [[Revolisyon ayisyen|revolisyon ayisyèn]] la ak tonbe [[Dezyèm Anpi Ayiti|Dezyèm Anpi]] a. Depi [[Fabre Geffrard]] te vin prezidan an 1859, Ayiti te gen yon siksesyon chèf leta ki te dirije peyi a anba divès rejim ak kontèks politik. Lis sa a rasanble prezidan Repiblik Ayiti yo, san konte [[wa]] ak [[Anpi|anperè]], pou mete aksan sèlman sou moun ki te egzèse yon manda repibliken ki te gen limit nan tan. Istwa politik Ayiti make pa peryòd kote te gen yon ti estabilite, men tou pa anpil boulvèsman, tankou koudeta, tranzisyon militè ak entèvansyon etranje. [[Pati Nasyonal|Nasyonal]] Chak prezidan te oblije jere gwo defi, tankou tansyon ant elit ak mas popilè yo, enfliyans entènasyonal, ak kriz ekonomik ak sosyal. Lis sa a pèmèt nou konprann evolisyon pouvwa egzekitif nan Ayiti atravè 19yèm, 20yèm ak 21yèm syèk yo, pandan n ap mete limyè sou moun ki te make gouvènans peyi a, politik yo, ak enpak administrasyon yo sou nasyon an. == Lis prezidan Repiblik Ayiti (depi 1806)<ref name="1971succession">{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|title=Duvalier, 64, Dies in Haiti; Son, 19, Is New President|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20211024071634/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|archive-date=24 October 2021|access-date=9 July 2021|author=[[Homer Bigart]]|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|title=Papa Doc, a Ruthless Dictator, Kept the Haitians in Illiteracy and Dire Poverty|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717015719/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|archive-date=17 July 2022|access-date=7 July 2022|author=Albin Krebs|url-status=live}}</ref> == === Premye Repiblik (1806-1807) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''1''' | rowspan="2" |[[Fichye:Henri I. Christophe (1811-1820).jpg|alt=|centré|sans_cadre|135x135px]] | rowspan="2" |[[Henri Christophe]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |17 oktob - 28 desanm 1806 |- |27 desanm 1806 |28 desanm 1806 - 12 janvye 1807 |} === Repiblik Sid (1807-1820) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Bruno Blanchet]]'' | - |''Enterimé'' |19 janvye - 10 mas 1807 |- | rowspan="4" style="background:#DFDFDF" |'''2''' | rowspan="4" |[[Fichye:Petion (President d'Haiti 1807-1818).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] | rowspan="4" |[[Alexandre Pétion]] | rowspan="4" | - |9 mas 1807 | rowspan="4" |10 mas 1807 - 29 mas 1818 |- |9 mas 1811 |- |9 mas 1815 |- |2 jen 1816 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Jean-Chrisostôme Imbert]]'' | - |''Enterimé'' |29 mas - {{1e}} avril 1818 |- | style="background:#DFDFDF" |'''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|122x122px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |{{1e}} avril 1818 - 20 oktob 1820 |} === Repiblik Ayiti (1820-1849) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | '''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|123x123px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |20 oktob 1820 - 14 mas 1843 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''4''' | rowspan="2" |[[Fichye:Riviere (President d'Haiti 1843-1844).jpg|alt=|centré|sans_cadre|112x112px]] | rowspan="2" |[[Charles Rivière Hérard]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |14 mas 1843 - 4 janvye 1844 |- |30 desanm 1843 |4 janvye - 3 me 1844 |- | style="background:#DFDFDF" |'''5''' |[[Fichye:Philippe Guerrier (President d'Haiti 1844-1845).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Philippe Guerrier]] | - |3 me 1844 |3 me 1844 - 15 avril 1845 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Jacques-Sylvain Hyppolite|''Jacques Sylvain Hyppolite'']] | - |''Enterimé'' |15 avril - 3 me 1845 |- | style="background:#DFDFDF" |'''6''' |[[Fichye:Pierrot (President d'Haiti 1845-1846).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Louis Pierrot]] | - |28 avril 1845 |3 me 1845 - 24 mas 1846 |- | style="background:#DFDFDF" |'''7''' |[[Fichye:Riche (President d'Haiti 1846-1847).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Baptiste Riché]] | - |24 mas 1846 |24 mas 1846 - 27 fevriye 1847 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Céligny Ardouin]]'' | - |''Enterimé'' |27 fevriye - 2 mas 1847 |- | style="background:#DFDFDF" |'''8''' |[[Fichye:Soulouque-Faustin (President d'Haiti 1847-1859).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Faustin Soulouque]] | - |{{1e}} mas 1847 |2 mas 1847 - 26 out 1849 |} === Repiblik Ayiti (depi 1859) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="3" style="background:#DFDFDF" | '''9''' | rowspan="3" |[[Fichye:Fabre Geffrard, président d'Haïti.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] | rowspan="3" |[[Fabre Geffrard]] | rowspan="3" | - |''Enterimé'' |15 - 23 janvye 1859 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1859|22 janvye 1859]] | rowspan="2" |23 janvye 1859 - 13 mas 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1866|15 janvye 1866]] |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] |''[[Nissage Saget]]'' | - |''Enterimé'' |13 mas - 4 me 1867 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''10''' | rowspan="2" |[[Fichye:Sylvain Salnave 1867.jpg|alt=|centré|sans_cadre|188x188px]] | rowspan="2" |[[Sylvain Salnave]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |4 me - 14 jen 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1867|14 jen 1867]] |14 jen 1867 - 19 desanm 1869 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''11''' | rowspan="2" |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] | rowspan="2" |[[Nissage Saget]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |19 desanm 1869 - 19 mas 1870 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1870|13 mas 1870]] |19 mas 1870 - 14 me 1874 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Joseph Lamothe]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |14 me - 14 jen 1874 |- | style="background:#0000ff" |'''12''' |[[Fichye:Michel Domingue.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] |[[Michel Domingue]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1874|11 jen 1874]] |14 jen 1874 - 15 avril 1876 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''13''' | rowspan="2" |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] | rowspan="2" |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 avril - 19 jiyè 1876 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1876|17 jiyè 1876]] |19 jiyè 1876 - 17 jiyè 1879 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Liautaud Ethéart]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |17 - 26 jiyè 1879 |- | style="background:#0000ff" | '''14''' |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Joseph Lamothe]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an jiyè 1879|26 jiyè 1879]] |26 jiyè - 3 oktob 1879 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |3 oktob - 26 oktob 1879 |- | rowspan="3" style="background:#0000ff" |'''15''' | rowspan="3" |[[Fichye:Salomon 200.jpg|alt=|centré|sans_cadre|169x169px]] | rowspan="3" |[[Lysius Salomon]] | rowspan="3" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |26 oktob - 18 novanm 1879 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1879|18 novanm 1879]] | rowspan="2" |18 novanm 1879 - 10 out 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1886|30 jen 1886]] |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |10 out - 1 septanm 1888 |- | style="background:#00FFFF" | '''16''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an septanm 1888|1 septanm 1888]] |1 septanm - 16 oktob 1888 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''17''' | rowspan="2" |[[Fichye:Gen. Legitime.png|alt=|centré|sans_cadre|167x167px]] | rowspan="2" |[[François Denys Légitime]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 oktob - 18 desanm 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1888|16 desanm 1888]] |18 desanm 1888 - 22 out 1889 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Monpoint Jeune]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |22 out - 17 oktob 1889 |- | style="background:#0000ff" |'''18''' |[[Fichye:Florvil.jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |[[Florvil Hyppolite]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1889|9 oktob 1889]] |17 oktob 1889 - 24 mas 1896 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" | '''19''' | rowspan="2" |[[Fichye:General Tiresias Sam.jpg|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] | rowspan="2" |[[Tirésias Simon Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |24 mas - {{1e}} avril 1896 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1896|31 mas 1896]] |{{1e}} avril 1896 - 13 me 1902 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Firmin-antenor.gif|alt=|centré|sans_cadre|130x130px]] |''[[Anténor Firmin]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |13 - 26 me 1902 |- | style="background:#00FFFF" | '''20''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1902|26 me 1902]] |13 me - 18 desanm 1902 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''21''' | rowspan="2" |[[Fichye:Picture of Pierre Nord Alexis (cropped 2).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Pierre Nord Alexis]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |18 - 23 desanm 1902 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an desanm 1902|21 desanm 1902]] |23 desanm 1902 - 2 desanm 1908 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Louis-Auguste Boisrond-Canal haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Louis-Auguste Boisrond-Canal]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |2 - 6 desanm 1908 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''22''' | rowspan="2" |[[Fichye:Presidentsimon.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] | rowspan="2" |[[François C. Antoine Simon|François Antoine Simon]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |6 - 20 desanm 1908 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1908|16 desanm 1908]] |20 desanm 1908 - 2 out 1911 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''23''' | rowspan="2" |[[Fichye:Cincinnatus Leconte.jpg|alt=|centré|sans_cadre|181x181px]] | rowspan="2" |[[Cincinnatus Leconte]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |2 - 14 out 1911 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1911|7 out 1911]] |14 out 1911 - 8 out 1912 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |8 - 9 out 1912 |- | style="background:#0000ff" |'''24''' |[[Fichye:Tancrede Auguste.jpg|alt=|centré|sans_cadre|178x178px]] |[[Tancrède Auguste]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1912|9 out 1912]] |9 out 1912 - 2 me 1913 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |2 - 4 me 1913 |- | style="background:#00FFFF" |'''25''' |[[Fichye:Michel Oreste portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|174x174px]] |[[Michel Oreste]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1913|4 me 1913]] |4 me 1913 - 27 janvye 1914 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''26''' | rowspan="2" |[[Fichye:Oreste Zamor portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|127x127px]] | rowspan="2" |[[Oreste Zamor]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 janvye - 8 fevriye 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn fevriye 1914|2 fevriye 1914]] |8 fevriye - 29 oktob 1914 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''27''' | rowspan="2" |[[Fichye:Joseph Davilmar Theodore (1915, Manuel d’Histoire d’Haïti, Manioc).jpg|alt=|centré|sans_cadre|154x154px]] | rowspan="2" |[[Joseph Davilmar Théodore]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |29 oktob - 10 novanm 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 1914|6 novanm 1914]] |10 novanm 1914 - 21 fevriye 1915 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''28''' | rowspan="2" |[[Fichye:Vilbrun Guillaume Sam portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|173x173px]] | rowspan="2" |[[Jean Vilbrun Guillaume Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |21 fevriye - 9 mas 1915 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn mas 1915|6 mas 1915]] |9 mas - 27 jiyè 1915 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Edmond Polynice president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Edmond Polynice]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 jiyè - 12 out 1915 |- | style="background:#FFED99" |'''29''' |[[Fichye:Dartiguenave.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |[[Philippe Sudré Dartiguenave|Philippe Sudre Dartiguenave]] |[[Inyon Konstitisyonèl]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn out 1915|11 out 1915]] |12 out 1915 - 15 me 1922 |- | rowspan="2" style="background:#FFED99" |'''30''' | rowspan="2" |[[Fichye:Louis Borno.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] | rowspan="2" |[[Louis Borno]] | rowspan="2" |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1922|10 avril 1922]] | rowspan="2" |15 me 1922 - 15 me 1930 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1926|12 avril 1926]] |- | style="background:#FFED99" | '''31''' |[[Fichye:Louis Eugene Roy portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Louis Eugène Roy|Louis-Eugène Roy]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an avril 1930|20 avril 1930]] |15 me - 20 novanm 1930 |- | rowspan="2" style="background:#FFED99" |'''32''' | rowspan="2" |[[Fichye:Stenio Vincent portrait (2x3 cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Sténio Vincent]] | rowspan="2" |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an novanm 1930|18 novanm 1930]] | rowspan="2" |20 novanm 1930 - 15 me 1941 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1935|15 me 1935]] |- | style="background:#FFED99" |'''33''' |[[Fichye:Élie Lescot, 1883-1974 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[Élie Lescot]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1941|15 avril 1941]] |15 me 1941 - 11 janvye 1946 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |11 janvye - 16 out 1946 |- | style="background:#FFED99" |'''34''' |[[Fichye:Président Dumarsais Estimé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |[[Léon Dumarsais Estimé]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1946|16 out 1946]] |16 out 1946 - 10 me 1950 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |10 me - 6 desanm 1950 |- | style="background:#a5c1df" |'''35''' |[[Fichye:Paul Magloire portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] |[[Paul Eugène Magloire]] |[[Mouvman nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1950|8 oktob 1950]] |6 desanm 1950 - 6 desanm 1956 |- | style="background:#FFED99" | - |[[Fichye:Joseph Nemours Pierre-Louis portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Joseph Nemours Pierre-Louis]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |6 desanm 1956 - 3 fevriye 1957 |- | style="background:#FFED99" | - |[[Fichye:Franck Sylvain portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Franck Sylvain]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |3 fevriye - 2 avril 1957 |- | style="background:#a5c1df" | - | [[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Léon Cantave]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |2 avril - 25 me 1957 |- | rowspan="2" style="background:#bb0000" |'''36''' | rowspan="2" |[[Fichye:Daniel Fignolé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] | rowspan="2" |[[Daniel Fignolé]] | rowspan="2" |[[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Mouvman Travayè]] [[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Peyizan]] |''Enterimé'' |25 me - 3 jen 1957 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn jen 1957|3 jen 1957]] |3 - 14 jen 1957 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Antonio Thrasybule Kebreau portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|184x184px]] |''[[Antonio Kébreau]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |14 jen - 22 oktob 1957 |- | rowspan="3" style="background:#24445c" |'''37''' | rowspan="3" |[[Fichye:François Duvalier close-up (cropped).png|alt=|centré|sans_cadre|161x161px]] | rowspan="3" |[[François Duvalier]] | rowspan="3" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957|22 septanm 1957]] | rowspan="3" |22 oktob 1957 - 21 avril 1971 |- |[[Referandòm ayisyen an 1961|30 avril 1961]] |- |[[Referandòm ayisyen an 1964|14 jen 1964]] |- | rowspan="2" style="background:#24445c" |'''38''' | rowspan="2" |[[Fichye:Baby Doc (centrée).jpg|alt=|centré|sans_cadre|140x140px]] | rowspan="2" |[[Jean-Claude Duvalier]] | rowspan="2" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Referandòm ayisyen an 1971|30 janvye 1971]] | rowspan="2" |21 avril 1971 - 7 fevriye 1986 |- |[[Referandòm ayisyen an 1985|22 jiyè 1985]] |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |7 fevriye 1986 - 7 fevriye 1988 |- | style="background:#35B735" |'''39''' |[[Fichye:Picture of President Leslie Manigat.png|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] |[[Leslie Manigat]] |[[Gwoup pwogresis]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|17 janvye 1988]] |7 fevriye - 20 jen 1988 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |20 jen - 17 septanm 1988 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Prosper Avril in 2021.png|alt=|centré|sans_cadre|125x125px]] |''[[Prosper Avril]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |17 septanm 1988 - 10 mas 1990 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Hérard Abraham 2005 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Hérard Abraham]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |10 - 13 mas 1990 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:Ertha Pascal-Trouillot on January 7, 1991.png|alt=|centré|sans_cadre|121x121px]] |''[[Ertha Pascal-Trouillot]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |13 mas 1990 - 7 fevriye 1991 |- | style="background:#ff9900" |'''40''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1990|16 desanm 1990]] |7 fevriye - 8 oktob 1991 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Joseph Nerette.png|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |''[[Joseph Nérette]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |8 oktob 1991 - 19 jen 1992 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Marc Bazin]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |19 jen 1992 - 15 jen 1993 |- | style="background:#ff9900" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] | - |15 jen 1993 - 12 me 1994 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Emile Jonassaint.png|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |''[[Émile Jonassaint]]'' |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |12 me - 12 oktob 1994 |- | style="background:#ff9900" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] | - |12 oktob 1994 - 7 fevriye 1996 |- | style="background:#ff9900" |'''41''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1995|17 desanm 1995]] |7 fevriye 1996 - 7 fevriye 2001 |- | style="background:#ff9900" |'''42''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2000|26 novanm 2000]] |7 fevriye 2001 - 29 fevriye 2004 |- | style="background:#ff9900" | - |[[Fichye:Boniface Alexandre.jpg|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Boniface Alexandre]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |29 fevriye 2004 - 14 me 2006 |- | style="background:#ff9900" |'''43''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Gwoup sosyal]] |[[Eleksyon jeneral ayisyèn an 2006|7 fevriye 2006]] |14 me 2006 - 14 me 2011 |- | style="background:#8040C0" |'''44''' |[[Fichye:President Martelly (5765185331).jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Michel Martelly]] |[[Gwoup nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2010-2011|20 mas 2011]] |14 me 2011 - 14 fevriye 2016 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:Jocelerme Privert Cine Triomphe (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Jocelerme Privert]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |14 fevriye 2016 - 7 fevriye 2017 |- | style="background:#8040C0" |'''45''' |[[Fichye:Kelly Craft poses a photo with Haitian President Moise (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|143x143px]] |[[Jovenel Moïse]] |[[Gwoup nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 2016|20 novanm 2016]] |7 fevriye 2017 - 7 jiyè 2021 |- | style="background:#8040C0" | - |[[Fichye:Claude Joseph, chancelier haïtien en 2020 (cropped 4x3).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |[[Claude Joseph (politisyen)|''Claude Joseph'']] |[[Gwoup nasyonal]] |''Enterimé'' |7 jiyè - 20 jiyè 2021 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:Ariel Henry 2023.jpg|alt=|centré|sans_cadre|144x144px]] |''[[Ariel Henry]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |20 jiyè 2021 - 24 avril 2024 |- | style="background:#ff9900" | - |[[Fichye:Edgard Leblanc Fils, President of the Haitian Transitional Presidential Council, speaking on Building on Progress to Restore Security in Haiti at New York City, USA on September 25, 2024 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Edgard Leblanc Fils]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |25 avril - 7 oktob 2024 |- | style="background:#ff9900" | - |[[Fichye:Leslie Voltaire (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Leslie Voltaire]]'' |[[Gwoup sosyal]] |''Enterimé'' |7 oktob 2024 - 7 mas 2025 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:Secretary Rubio Meets with Haitian Transitional Presidential Council President (54412737238)(cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Fritz Alphonse Jean]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 mas - 7 out 2025 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Laurent Saint-Cyr]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |7 out 2025 - 7 fevriye 2026 |- | style="background:#35B735" | - |[[Fichye:2026 Alix Didier Fils-Aimé (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |''[[Alix Didier Fils-Aimé]]'' |[[Gwoup pwogresis]] |''Enterimé'' |Depi 7 fevriye 2026 |}<!--- ! colspan="11}}"| Not contesting |- style="background:#FF8080;" | bgcolor="}}"| | | {{Collapsible list | title = List | bullets = on | | [[File:Portrait placeholder.svg|50px]] | | |X |X |{{no}} | ---> ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Lis]] [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Prezidan Ayiti]] 7uqckfmislb7rhi825enaigxnqc13on Fritz Alphonse Jean 0 16168 882426 882335 2026-07-06T23:41:43Z ~2026-38642-52 39753 882426 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik|charte=Chef d'État|non=Fritz Jean|lejand=Fritz Jean an 2025.|fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>([[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]])</small>|depi fonksyon1=|a pati fonksyon1=7 mas 2025|jiska fonksyon1=7 out 2025<br><small>({{durée|7|3|2025|7|8|2025}})</small>|eleksyon1=|reeleksyon1=|premye minis 1=|predesesè 1=[[Leslie Voltaire]]|domèn=|diplòm=|etid=|dat nesans=[[22 avril]] [[1956]]|lye nesans=[[Okap (komin)|Okap]]|peyi nesans=[[Ayiti]]|dat lanmò=|lye lanmò=|peyi lanmò=|nasyonalite=Ayisyen|relijyon=|rezidans=|kontak=|Biyografi=|zèv=|konjwen=|omaj=|rekonpans=|anblèm=Haiti-coat-of-arms.svg|siyati=|imaj=Fritz A. Jean Cropped (March 2025).png|reeleksyon 1=|fonksyon 2=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]|fonksyon 3=|fonksyon 4=[[Premye Minis Ayiti]]|a pati fonksyon3=|jiska fonksyon3=|eleksyon3=|predesesè 3=|siksesè 3=|a pati fonksyon4=26 fevriye|jiska fonksyon4=28 mas 2016<br><small>({{durée|26|2|2016|28|3|2016}})</small>|predesesè 4=[[Evans Paul]]|siksesè 4=[[Enex Jean-Charles]]|gouvènman 4=''Pa enstale''|prezidan 4=[[Jocelerme Privert]]|gouvènman 3=|gouvènman 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]]|siksesè 1=[[Laurent Saint-Cyr]]|a pati fonksyon2=25 avril 2024|jiska fonksyon2=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|25|04|2024|7|02|2026}})</small>|prezidan 2=[[Edgard Leblanc Fils]]<br />[[Leslie Voltaire]]<br />''Li menm''<br />[[Laurent Saint-Cyr]]|gouvènman 2=[[Michel Patrick Boisvert]]<br />[[Garry Conille]]<br />[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 2=''Kreasyon''|siksesè 2=''Disolisyon''|pati=[[Gwoup pwogresis|Pwogresis]]|lis=[[Lis Premye Minis Ayiti|Premye minis Ayiti]]<br />[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]]|anblèm 2=Coat of arms of Haiti.svg}}'''Fritz Alphonse Jean''', fèt 22 avril 1956 [[Okap (komin)|Okap]] <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-16739-haiti-politique-qui-est-fritz-alphonse-jean.html|title=Haïti - Politique : Qui est Fritz-Alphonse Jean ? - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7|access-date=2024-10-16}}</ref>, se yon [[Ekonomi (disiplin)|ekonomis]], [[politisyen]] ak [[ekriven]] [[Ayiti|ayisyen]]. An 2012, li se prezidan Chanm Komès, Endistri ak Pwofesyon Nòdès la, epi li fè pati komite komemorasyon nasyonal 100yèm anivèsè okipasyon [[Etazini]] an Ayiti. Nan dat 26 fevriye 2016, Prezidan [[Jocelerme Privert]], te nonmen li kòm [[Premye Minis Ayiti]]<ref name="VOA2016">{{cite web |url=http://www.voanouvel.com/content/article/3209339.html |title=Ayiti: Prezidan Jocelerme Privert Nonmen Fritz Alphonse Jean kòm Nouvo Premye Minis |date=26 fevriye 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160227174101/www.voanouvel.com/content/article/3209339.html |archive-date=27 fevriye 2016 |dead-url=no |publisher=VOA Nouvèl |location=Wachintòn}}</ref>. Yon mwa apre nominasyon li a, gouvènman l lan te rejte pa palman an, sitou pa majorite [[Lavalas]] la. Li te eli pa [[Akò Montana]] a kòm [[Prezidan Repiblik Ayiti|Prezidan Pwovizwa Ayiti]] nan dat 30 janvye 2022. Inogirasyon ofisyèl li a, ki te pwograme pou 7 fevriye 2022, pa t fèt paske gouvènman Premye Minis [[Ariel Henry]] te konteste eleksyon an e li te opoze enstalasyon Fritz Jean kòm prezidan egzekitif la. Malgre absans yon envestiti, li te kenbe tit Prezidan Repiblik la, manm Akò Montana yo rekonèt, e li te negosye plizyè fwa ak Premye Minis la. Apre etablisman yon gwo konsèy tranzisyon an fevriye 2023, li te rekonèt enstitisyon sa a epi li te abandone tit prezidan li. Apre demisyon gouvènman Henry a, li te patisipe nan kreyasyon yon nouvo konsèy tranzisyon, ak yon prezidans wotasyon. Sou 25 avril 2024, li te vin yon manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Prezidansyèl ayisyen]] [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|la]]. 7 mas 2025, li se Prezidan Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la, li pran wòl Chèf Leta pandan 5 mwa. ==Byografi== Jean te fèt [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]].<ref name="VOA2016"/> ==Zèv li yo== Li ekri liv konsène [[Ayiti]] oubyen [[kreyòl ayisyen]] oubyen nan [[karayib]] an. ==Referans== {{reflist}} [[Kategori:Ayisyen]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] ce19ipr44tkduayg2vtnj18ctts9miy OLPC 0 18653 882429 870923 2026-07-07T01:54:56Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882429 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{pou tradui|lang=angle}} '''OLPC''' se yon sig ki vle di '''One Laptop Per Child''', yon [[laptòp]] ([[òdinatè]]) pou chak [[timoun]]. Pwojè sa ap distribiye òdinatè nan enstitisyon, lekòl, nan peyi ki pa genyen anpil bidjè tankou [[Ayiti]]. [[Image:OLPC logo.png|right|thumb]] [[Image:XO-1-open-on.jpg|right|thumb]] == Moun ki nan pwojè sa == == Peyi ki patisipe == == Objektif yo == == Ki sa li genyen andidan l == *Yon pwosesè (CPU) ki ap monte 500&nbsp;MHz *Kèk Memwa RAM : 128Mo *Yon flach disk : == Kèk imaj sou li == ===XO: machin Beta 1=== <gallery> Image:XO-Beta1-mikemcgregor-1.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-2.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-3.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:XO-Beta1-mikemcgregor-4.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta1 Image:OLPC-Drawing75c.png| One Laptop per Child (OLPC): functional survey Image:OLPC-Power-button.jpg| Close-up view display: lower right corner. Image:OLPC-View_source_key.jpg| Close-up view keyboard - thai language: "view source key" - upper right corner - Image:OLPC-keyboard-B2.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO-Beta2 - keyboard - Image:OLPC-Bottomdrawing.jpg|One Laptop per Child (OLPC): backside Image:OLPL-Battery-2.jpg| Battery pack: Demonstration how to insert battery pack. </gallery> ===XO: 4èm jenerasyon=== <gallery> Image:LaptopOLPC a.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - green machine -4th generation Image:LaptopOLPC b.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - green machine - 4th generation Image:OLPC AP1 38.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): XO in Color Image:OLPC-XO_in_Color.jpg|One Laptop per Child (OLPC): XO in Color </gallery> ===XO: 3èm jenerasyon=== <gallery> Image:Orange-rotate-small.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:OLPC-Orange2.png|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:1st working machine.jpg| One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype Image:OLPC1.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - red machine - third development prototype </gallery> ===XO: 2èm jenerasyon/ Premye jenerasyon=== <gallery> Image:Laptop-crank.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - crank machine - second development prototype Image:Laptop-ebook.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - crank machine - Ebook mode Image:Laptop0956.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - first development prototype Image:Laptop09055.jpg|One Laptop per Child (OLPC): concept picture - first development prototype</gallery> ==XO: Lojisyèl== ==="Sugar"=== <gallery> Image:OLPC-Frame.png| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": mesh network - network view Image:OLPC-mesh network-friends view.jpg| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": mesh network - friends view, 01.11.2006 Image:OLPC-GUI Sugar-home view.jpg| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": home view Image:OLPC- GUI "Sugar" - mesh network - zoom levels.png| One Laptop per Child (OLPC): GUI "Sugar": zoom levels, 11/06</gallery> ===Aplikasyon=== <gallery> Image:OLPC - applications - screenshot of upcoming TAMTAM - user interface.jpg| One Laptop per Child (OLPC): application: screenshot of upcoming TamTam, 04.12.2006 Image:EToys on OLPC-dual mode display.jpg|EToys on OLPC-dual mode display Image:OLPC-Abiword inside sugar.png|Abiword on OLPC - inside GUI "Sugar"</gallery> ===Afichaj=== <gallery> Image:XO screen 01 Pengo.jpg|Comparison to laptop LCD (one square millimeter of each) Image:Xo-1-screen-color.jpg Image:LCD-olpc.png </gallery> ===XO:Sòti pou Beta 1=== <gallery> Image:OLPC-First_Shipment_of_Laptops.jpg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs Image:OLPC-A_Quiver_of_Laptops.jpg| One Laptop per Child (OLPC): Five OLPCs in a shipping box Image:OLPC AP1 21.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs Image:OLPC AP1 27.jpeg|One Laptop per Child (OLPC): First Shipment of OLPCs </gallery> ===XO dewò, nan mitan moun=== <gallery> Image:Lula and 100 dollars laptop.jpg| One Laptop per Child (OLPC): brasilian president Lula da Silva with Beta1 machine Image:Kaye negroponte.jpg|One Laptop per Child (OLPC): Jepsen, Kay, Negroponte, unveiling the $100 laptop. Image:Olpc2 cambodia.JPG| One Laptop per Child (OLPC): Project in development stage: Children in Kambodia, testing regular laptops in school and every day life, 2002 Image:One laptop per four adults.jpg|Laptop passed around the audience at the Access to Knowledge 2 conference, April 2007 Image:OLPC_Nigeria-Galadima_primary_school-06-2007.jpg|OLPC project in Nigeria: Students in a primary school in Galadima, Nigeria, using XO laptops in class, June 2007 Image:OLPC-Thailand-Hiking01.jpg|OLPC project in Thailand: Students in Ban Samkha, Thailand taking photos on a school excursion, May 2007</gallery> == Lyen pou konnen plis == *[http://wiki.laptop.org/go/Wiki_OLPC/lang-ht Paj OLPC an nan Kreyòl ayisyen] *https://web.archive.org/web/20061227015438/http://www.olpcnews.com/ *http://wiki.laptop.org/ * [https://web.archive.org/web/20200510224045/https://laptop.org/ OLPC Home Page] * [https://web.archive.org/web/20080409211326/http://www.laptopgiving.org/en/index.php OLPC's "Give One. Get One." Program (US & Canada)] * [http://wiki.laptop.org/ OLPC Wiki] * [https://web.archive.org/web/20080409223625/http://www.giveolpc.com/ Give OLPC] Raises money for OLPC when users participate in trivia * [http://planet.laptop.org/ Planet OLPC] * [https://web.archive.org/web/20070309180448/http://olpc.tv/ OLPC.TV] videos of the OLPC * [http://www.redhat.com/promo/onelaptop/ Red Hat's OLPC page] * [http://web.mit.edu/newsoffice/2005/laptop-1116.html Annan presents prototype $100 laptop at World Summit on Information Society] (MIT press release) * [https://web.archive.org/web/20070202211408/http://www.ted.com/tedtalks/tedtalksplayer.cfm?key=n_negroponte Negroponte's keynote] at [[TED (conference)|TED]] ;Related projects * [http://imara.csail.mit.edu/ Imara Project] (similar but unrelated) at MIT CSAIL * [https://web.archive.org/web/20070518172106/http://www.50x15.com/en-us/sol_tech_olpc.aspx 50×15] ;Similar projects * [https://web.archive.org/web/20070314183359/http://www.infodev.org/en/Publication.107.html List of some 45 similar (low-cost pc)projects] ;News articles (by date) * [http://www.nytimes.com/2007/10/04/technology/circuits/04pogue.html "Laptop With a Mission Widens Its Audience"], ''[[New York Times]]'', [[October 4]], [[2007]] * [http://www.mensvogue.com/design/articles/2007/12/yves_behar "Yves Behar and the $100 laptop"], ''[[Men's Vogue]]'' * [https://web.archive.org/web/20080309065335/http://place.typepad.com/digitalcommons/2007/07/potenco.html "Potenco"], Digital Commons [[July 3]] [[2007]] * [http://www.gamasutra.com/php-bin/news_index.php?story=13017 “GDC: SJ Klein Asks For Serious OLPC Content”], [[Gamasutra]], [[March 6]], [[2007]] * [http://wanabehuman.blogspot.com/2007/01/politics-microfinance-launches-one.html “Politics: Microfinance launches One Laptop Per Child project”], Wanabehuman, [[January 8]], [[2007]] * [https://web.archive.org/web/20071231121100/http://www.movingtofreedom.org/2007/01/02/techdirt-doesnt-get-the-olpc-childrens-machine/ “Response to Techdirt criticism of Children's Machine”], Moving to Freedom, [[January 2]], [[2007]] * [https://web.archive.org/web/20080110003251/http://www.dhartipakistan.com/2006/11/30/pakistani-students-might-be-using-100-laptop-next-year/ “Pakistani students might be using $100 laptop next year”], [[DhartiPakistan]] , [[November 30]], [[2006]] * [https://web.archive.org/web/20080511172205/http://www.wired.com/wired/archive/14.08/laptop.html “The Laptop Crusade”], by Douglas McGray ''[[Wired Magazine]]'', [[August]], [[2006]] * [http://www.wired.com/news/technology/0,1282,69615,00.html?tw=wn_tophead_1 “Negroponte: Laptop for Every Kid”], ''[[Wired News]]'', [[November 17]], [[2005]] * [http://news.bbc.co.uk/1/hi/technology/4445060.stm “UN debut for $100 laptop for poor"], [[BBC News]], [[November 17]], [[2005]] * [http://online.wsj.com/public/article/SB113193305149696140-442o71jo_IlBrLpyUeeOdsqDs7E_20061113.html “$100 Laptop moves closer to reality”], ''[[Wall Street Journal]]'', [[November 14]], [[2005]] * [https://web.archive.org/web/20051213194258/http://www.pcmag.com/article2/0,1895,1865071,00.asp “$100 Laptop Effort Gains Momentum”], ''[[PC Magazine]]'', [[September 29]], [[2005]] * [https://web.archive.org/web/20051217113643/http://www.laptopical.com/02751-one-laptop-per-child.html “One laptop per child"], Laptopical, [[July 2]], [[2005]] * [http://laptopmag.com/News/Notebooks/Can-the-100-Laptop-Change-the-World.htm "Can the $100 Laptop Change the World?" - Nicholas Negroponte speaks freely on the ambitious One Laptop Per Child Project.], ''[[LAPTOP]]'', [[April 29]], [[2007]] *[http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/7094695.stm "Politics 'stifling $100 laptop'"], ''[[BBC]]'', [[November 27]], [[2007]] ;Media (by date) * [http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=15091697 "Sizing Up a $100 Laptop"] on NPR's Morning Edition, October 8, 2007 * [https://web.archive.org/web/20080516143435/http://fosdem.org/2007/schedule/speakers/jim+gettys Jim Gettys's] presentation recorded at FOSDEM 2007 about [http://fosdem.desoutter.org/2007/FOSDEM2007-OLPC.ogg OLPC] * [https://web.archive.org/web/20080820095205/http://60minutes.yahoo.com/segment/69/one_laptop 60 minutes interview, One Laptop Per Child.] CBS, May 2007 * Keynote at NetEvents, Hong Kong, Nicholas Negroponte: [https://web.archive.org/web/20101104114640/http://www.netevents.tv/docuplayer.asp?docid=75 One Laptop per Child] December 2006 * [http://www.youtube.com/watch?v=HK90TnOQE0E - Negroponte's Interview talking about OLPC project and Intel 11/23/2006 in Argentina (English and Spanish audio)] * TEDTalks: [https://web.archive.org/web/20070202211408/http://www.ted.com/tedtalks/tedtalksplayer.cfm?key=n_negroponte Nicholas Negroponte] (Recorded February 2006 in Monterey, CA. Duration: 18:21) * Interview with [http://link.brightcove.com/services/link/bcpid79489195/bclid60818931/bctid336122058 Nicholas Negroponte] - Videostream * [https://web.archive.org/web/20060612205315/http://streaming.scmp.com/podcasting/upload/tech_two_dec06.mp3 Negroponte discusses One Laptop Per Child] (MP3), [[South China Morning Post]], [[December 6]], [[2005]] * a [https://web.archive.org/web/20071012123342/http://andycarvin.com/archives/2005/11/the_100_laptop.html video interview] with [[Mary Lou Jepsen]] on [[November 17]] [[2005]] at the World Summit on the Information Society ([[World Summit on the Information Society|WSIS]]) in [[Tunis]] * [https://web.archive.org/web/20051223031431/http://www.andycarvin.com/podcasts/negropontelaptop.mp3 Nicholas Negropontes' talk] (MP3) at the Technology Review's Fifth Annual Emerging Technologies Conference in September 2005 [[Kategori:Teknoloji]] [[Kategori:Kominikasyon]] [[Kategori:OLPC]] [[Kategori:Enfòmatik]] [[Kategori:Edikasyon]] [[Kategori:Timoun piti]] [[Kategori:Ayiti]] 61i0cjs80ckm8hcshqs98yj208gclyf Relasyon ant Chili ak Ayiti 0 71364 882437 818271 2026-07-07T11:15:31Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882437 wikitext text/x-wiki '''Relasyon ant Chili ak Ayiti''' refere a relasyon diplomatik yo ant '''Repiblik la''' [[Chili]] ak '''Repiblik''' [[Ayiti|Ayiti a]]. Chili gen yon anbasad nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]. Ayiti gen yon anbasad nan [[Santyago|Santiago]]. Tou de (2) peyi yo se manm [[Òganizasyon Eta Ameriken|Oganizasyon Eta Ameriken an]]. == Vizit == Nan mwa mas 2006, prezidan eli ayisyen [[René Préval]] te vwayaje nan peyi Chili pou patisipe nan seremoni inogirasyon prezidan chilyen Michelle Bachelet. <ref>http://english.peopledaily.com.cn/200603/13/eng20060313_250201.html</ref> Nan mwa jen 2006, prezidan Bachelet te vizite prezidan ayisyen Préval. Bachelet te pwomèt pou "kontinye bay sipò pou chak ayisyen gen yon pi bon chans pou resevwa swen sante, edikasyon ak lojman." Michelle Bachelet te premye tèt eta a ki te vizite Ayiti depi Préval te pran pouvwa nan mwa me. Madanm Bachelet te di li "ta diskite avèk Preval posibilite pou kenbe fòs Chilyen nan peyi a ankò si sa nesesè, ki di ke yon Ayiti ki estab te esansyèl nan sekirite nan rejyon an". <ref>{{Cite web |url=http://www.jamaicaobserver.com/news/106623_Chilean-President-Michelle-Bachelet-pledges-support-for-Haiti |title=Kopi achiv |access-date=2019-06-02 |archive-date=2016-03-03 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160303191300/http://www.jamaicaobserver.com/news/106623_Chilean-President-Michelle-Bachelet-pledges-support-for-Haiti |dead-url=yes }}</ref> == Relasyon politik == Nan mwa fevriye 1973, Chili te akòde rezidans tanporè nan 15 ayisyen te depòte politik patisipe nan kidnapin an nan anbasadè a ak konsil nan peyi Etazini Pòtoprens nan mwa janvye ane sa a.<ref>https://news.google.com/newspapers?id=LYMuAAAAIBAJ&sjid=qqEFAAAAIBAJ&pg=4568,266984&dq=chile+haiti+-brazil+-canada&hl=en</ref>{{,}}<ref>[https://web.archive.org/web/20121105074000/http://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/603681322.html?dids=603681322:603681322&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=Feb+02,+1973&author=&pub=Los+Angeles+Times&desc=15+Haitian+Exiles+Sent+From+Mexico+to+Chile&pqatl=google 15 Haitian Exiles Sent From Mexico to Chile] ''Los Angeles Times'' Feb 2, 1973</ref> An 1994 Chili, ansanm ak [[Irigwe]] ak [[Venezwela]], te dakò pou patisipe nan konklizyon yon akò lapè. Lidè militè Ayiti yo apwouve inisyativ sa a. <ref>https://news.google.com/newspapers?id=JMQRAAAAIBAJ&sjid=Ce0DAAAAIBAJ&pg=5135,1029320&dq=chile+haiti+-brazil+-canada&hl=en</ref> An 1999, twa (3) palmantè ayisyen t ap chèche azil politik nan peyi Chili. Palmantè sa yo te kouri al kache nan Anbasad chilyèn.<ref>{{Cite web|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=NewsLibrary&p_multi=BBAB&d_place=BBAB&p_theme=newslibrary2&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0F99F7DCE59739FD&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|title=Haiti: Parliamentarians seek political asylum in Chile|date=23 avril 1999}}</ref> {{,}}<ref>https://news.google.com/newspapers?id=vWseAAAAIBAJ&sjid=askEAAAAIBAJ&pg=5527,3070398&dq=chile+haiti+port+prince&hl=en</ref> == Asistans chilyèn == Kòm yon pati nan repons a inondasyon an 2004, twoup chilyèn te patisipe nan yon fòs miltinasyonal nan 3,600 moun, ansanm ak sòlda ameriken, franse ak sòlda kanadyen. <ref>{{Cite journal|date=25 me 2004|title=Haiti Handover As Floods Devour|url=http://www.cbsnews.com/stories/2004/05/25/world/main619373.shtml|journal=CBS News}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite journal|date=4 mas 2004|title=Despite Marines on patrol, Haitians worry about rebels|url=https://www.usatoday.com/news/world/2004-03-04-haiti_x.htm|journal=USA Today}}</ref> Ekspè chilyen rechèch ak sekou yo te patisipe nan efò [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|sa]] yo [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|rekonstriksyon aprè tranbleman tè a an Ayiti nan 2010]].<ref>{{Cite web |url=http://www.channelnewsasia.com/stories/afp_world/view/1031080/1/.html |title=Kopi achiv |access-date=2019-06-02 |archive-date=2010-01-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100116221050/http://www.channelnewsasia.com/stories/afp_world/view/1031080/1/.html |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>http://en.mercopress.com/2010/01/16/chilean-team-rescue-23-survivors-from-the-rubble-of-haitis-main-hotel</ref> Kòmandan an nan lame a chilyèn, Rodrigo Vázquez, te dirije operasyon sekou yo aprè tranbleman tè a.<ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/centralamericaandthecaribbean/haiti/6995243/Haiti-earthquake-among-tales-of-tragedy-boys-rescue-provides-rare-moment-of-hope.html|title=Haiti earthquake: among tales of tragedy, boy's rescue provides rare moment of hope|date=15 janvye 2010}}</ref> == Twoup chilyèn an Ayiti == Brigadye jeneral chilyen Eduardo Aldunate Herman te vis-kòmandan [[ONI|misyon mentyen lapè Nasyonzini]] an Ayiti.<ref>http://www.scoop.co.nz/stories/WO0601/S00252.htm</ref> Chili voye 650 sòlda lapè nan zile a kòm yon pati nan misyon mentyen lapè [[ONI| Nasyonzini]] an.<ref>{{Cite journal|date=8 jen 2006|title=Chile's Bachelet heads to Haiti, Jamaica and Dominican Republic|url=http://www.caribbeannetnews.com/cgi-script/csArticles/articles/000018/001894.htm|journal=[[Agence France-Presse|AFP]] in Caribbean Net News|quote=President Michelle Bachelet leaves Wednesday for a tour of Haiti, Jamaica and the Dominican Republic and a visit to the United States, where she will meet with President George W. Bush, Chile's foreign ministry said.|access-date=2019-06-02|archive-date=2009-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20091201162049/http://www.caribbeannetnews.com/cgi-script/csArticles/articles/000018/001894.htm|dead-url=yes}}</ref> Javiera Blanco, yon manm Polis Nasyonal, te fè lwanj pou travay lapolis chilyèn an an Ayiti, e li te di : "Menm si kounye a prezans kle misyon sa a, ki se nan tèm mwayen, nesesè, yo dwe prepare sòti a, paske peyi a (Ayiti) dwe asime responsablite sa yo ak ranfòse kapasite li yo pou fè sa misyon nou an fè." Lapolis yo ta dwe retire Ayiti an 2011.<ref>{{Cite web|url=http://english.peopledaily.com.cn/90001/90777/90852/6586339.html|title=Chilean police mission in Haiti to withdraw in 2011|date=5 fevriye 2009|quote=Chilean policemen participating in the United Nations peace mission in Haiti could return to their home country in 2011, local press quoted National Police official Javiera Blanco as saying Wednesday.|access-date=2019-06-02|archive-date=2012-10-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20121007085104/http://english.peopledaily.com.cn/90001/90777/90852/6586339.html|dead-url=yes}}</ref> == Gade tou == * Relasyon etranje nan peyi Chili * Relasyon etranje an Ayiti == Referans == == Lyen deyò == [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Chili]] [[Kategori:Relasyon entènasyonal]] ni13o029s5aqwyenoovw7no6wi1w6en Pò entènasyonal Pòtoprens 0 72782 882436 879633 2026-07-07T09:38:57Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882436 wikitext text/x-wiki [[Fichye:2010_Haiti_earthquake_USAID_relief_situation.svg|thumb|Pò lanmè a an relasyon ak vil la ]] Pò entènasyonal Pòtoprens (UN / LOCODE : '''HTPAP''' <ref>{{en}} {{cite web |url=http://www.worldportsource.com/ports/HTI_Port_of_Port_au_Prince_2176.php |title=Port of Port-au-Prince |website=worldportsource.com |date= |access-date=25 janvye 2010 |archive-date=2019-11-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128234108/http://www.worldportsource.com/ports/HTI_Port_of_Port_au_Prince_2176.php |dead-url=yes }}</ref>) se pò maritim lan nan kapital [[Ayiti]], [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] . Li te soufri domaj katastwofik nan [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè Ayiti 2010 la]]. Gen kèk nan waf ak depo yo ki opere pa ''Autorité Portuaire Nationale'' gouvènman an (APN), ak kèk yo kouri pa konpayi prive.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=84|title=Le Port international de Port-au-Prince|date=2008-10-09|publisher=Autorité Portuaire Nationale (Haiti)|location=Port-au-Prince|access-date=20 janvye 2009|archive-date=2012-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20120306031556/http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=84|dead-url=yes}}</ref> == Istwa == Sou 13 jen 1872, yon flòt alman ki konpoze te sezi batiman ayisyen bato ''Inyon'' ak ''Mont Organisé'' ki te ankre nan pò a, kòm yon mwayen nan presyon fè gouvènman ayisyen an peye yon dèt 20,000 thaler ak yon bizismann alman yo. An 1906, yon konpayi ayisyèn-amerikèn te pran yon konsesyon 50 ane pou jere ak opere pò a. <ref name="apn95">{{fr}} {{Cite web|url=http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=57&Itemid=95|title=Historique de l'APN|date=31 desanm 2007|publisher=Autorité Portuaire Nationale|location=Port-au-Prince|access-date=20 janvye 2009|archive-date=2012-02-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20120218042223/http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=57&Itemid=95|dead-url=yes}}</ref> An 1956, nan fen tèm sa a, Administration Portuaire de Port-au-Prince te kreye, sipèvize pa [[Banque de la République d'Haïti]] (BRH). An 1973, Administrasyon Pò a te vin yon kò otonòm ak pouvwa pou opere lòt pò yo; e nan lane 1978, li te chanje non an French anba Sekretarya Ayiti a nan zafè ekonomik. APN te bay kontwòl tout lòt pò Ayiti yo tou an 1985.<ref name="apn95"/> Sou 11 oktòb 1993, USS Harlan County, pote 200 twoup [[Etazini|amerikèn]] ak [[Kanada|kanadyèn]] nan aplikasyon nan Akò gouvènman, te eseye antre nan pò a, men te rankontre pa foul moun fache, refize aksè nan waf la, ak bay lòd yo kite Ayiti nan pwochen jou. Sou 13 oktòb, Nasyonzini te enpoze yon anbago kabiran ak zam. An 1999, yo te kwè pò sa a se "pò ki pi chè nan ki waf ak dechaje nan Amerik yo", sa ki lakòz bato dechaje nan vwazen [[Repiblik Dominikèn]] la. === Tranblemanntè 2010 mayitid 7.0 === [[Fichye:Port-au-Prince_fire_from_air.jpg|thumb|Bòdmè Pòtoprens, pò santre, aprè tranblemanntè a]] Sou 12 janvye 2010, yon [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè 7.0 mayitid]] frape, ak paralize pò a. Wout aksè sou waf yo defòme, ak dal nan konkrè leve sis (6) pye pi wo. Trepye Derrick yo te jete nan pò a; trepye ki dechaje konntenè te rete apiye avèk baz yo anglouti. Dig a kraze sou kèk pati ki glise, ak zòn ke yo tonbe sou kote nan pò a, pote konntenè nan dlo a.<ref>CNN, [[Anderson Cooper 360]], airdate 18 janvye 2010</ref> Waf prensipal la sou fen nò pò a te detwi nèt, ak trepye yo nan dlo a, ak tèminal la tonbe. Waf la disid te andomaje anpil.<ref>{{en}} {{cite web |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/01/27/AR2010012705250.html |title=Quake-damaged main port in Port-au-Prince, Haiti, worse off than realized |publisher=Washington Post |website=washingtonpost.com |author=Peter Slevin |date=28 janvye 2010 |access-date=28 janvye 2010}}</ref> Sou 19 janvye 2010 HNLMS Pelikaan a (A804), yon bato sipò lojistik Royal Netherlands Navy te premye bato ki antre nan pò a paralize.<ref>{{Cite web |url=http://www.defensie.nl/marine/actueel/nieuws/2010/01/19/46143783/Nederlands_marineschip_maakt_haven_Port_au_Prince_toegankelijk |title=Archived copy|archive-url=https://web.archive.org/web/20111001010213/http://www.defensie.nl/marine/actueel/nieuws/2010/01/19/46143783/Nederlands_marineschip_maakt_haven_Port_au_Prince_toegankelijk |archive-date=1 oktòb 2011 |access-date=22 janvye 2010}}</ref> Aprè yon egzamen idwografik sou pò a, yo te kreye yon wout lè li sèvi avèk teknik bato a ak HNLMS ''Pelikaan'' te kapab finalman abode ak dechaje kago li ak marin yo.<ref>{{Cite web |url=http://www.isria.com/RESTRICTED/D/2010/JANUARY_22/18_January_2010_227.php |title=ISRIA |access-date=2019-11-17 |archive-date=2011-09-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110928084800/http://www.isria.com/RESTRICTED/D/2010/JANUARY_22/18_January_2010_227.php |dead-url=yes }}</ref> 21 janvye li te anonse pa Ministè defans [[Peyiba|Olandè]] a ke HNLMS ''Pelikaan'' te fini dechaje kago li ak ta kite pou [[Guantánamo|Guantanamo]] Bay baz naval yo ranmase 20 moun yo nan plonje mobil ak Inite 2 Sovtaj (MDSU 2).<ref>{{Cite web|url=http://www.defensie.nl/marine/actueel/nieuws/2010/01/21/46143912/Pelikaan_van_Haiti_naar_Cuba|title=Archived copy|archive-url=https://web.archive.org/web/20111001010230/http://www.defensie.nl/marine/actueel/nieuws/2010/01/21/46143912/Pelikaan_van_Haiti_naar_Cuba|archive-date=1 oktòb 2011|access-date=22 janvye 2010}}</ref> Sekretè Defans Ameriken Robert Gates te anonse sou 20 janvye 2010 ke yon bato avèk teknik te voye pou netwaye pò e ede pò a vin operasyonèl ankò.<ref>{{Cite news|url=http://www.ft.com/cms/s/0/fa354d72-0520-11df-a85e-00144feabdc0.html|title=Gates orders extra US support for Haiti|last=Harvey Morris and Daniel Dombey|first=|date=20 janvye 2010|work=Financial Times}}</ref> Sou 21 janvye 2010, veso franse ''Francis Garnier'' mouye nan waf la domaje, byenke sa a se konsidere kòm sekirite pa divès militè ameriken.<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/01/20/AR2010012004638.html|title=Military divers find Haiti's port in bad shape because of earthquake damage|last=William Booth|date=21 janvye 2010|work=Washington Post}}</ref> Sou 27 janvye 2010, li te dekouvri ke waf sid la te plis domaje pase okòmansman parèt, epi yo pa kapab itilize san danje. Li te deja te itilize pa yon bato nan yon tan, dechaje yon sèl veso nan yon moman, san pran souf. Se pò a kontinye ap itilize pa navèt aterisaj militè nan kalite a yo itilize nan lagè anfibye fòse yon plaj nan yon envazyon bò lanmè.<ref>{{cite web |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/01/27/AR2010012705250.html |title=Quake-damaged main port in Port-au-Prince, Haiti, worse off than realized |author=Peter Slevin |publisher=Washington Post |website=washingtonpost.com |date=28 janvye 2010 |access-date=28 janvye 2010}}</ref> Depi 24 fevriye 2010, pò a te ranfòse pou tmanyen trafik anviwon 600 konntenè chak jou, malgre li toujou gen domaj nan enfrastrikti. Sa a se depase 250 konntenè chak jou ke li te manyen anvan tranblemanntè a. Fonksyònman nan pò a pèmèt plis debakman èd rive nan peyi.<ref>{{cite web |url=https://montrealgazette.com/news/Haiti+port+capacity+boosted+repairs+advancing/2608592/story.html |title=Haiti port capacity boosted, repairs advancing |author=Pascal Fletcher |website=montrealgazette.com |date=24 fevriye 2010 |access-date=1 mas 2010 |archive-date=2010-03-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100306172147/http://www.montrealgazette.com/news/Haiti+port+capacity+boosted+repairs+advancing/2608592/story.html |dead-url=yes }}</ref> == Enstalasyon yo == Anvan tranblemanntè 2010 la, enstalasyon yo nan pò a te jan sa a : <ref name="apn84">{{Cite web|url=http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=84|title=Le Port international de Port-au-Prince|date=2008-10-09|publisher=Autorité Portuaire Nationale (Haiti)|location=Port-au-Prince|access-date=2009-01-20|archive-date=2011-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20110721103153/http://www.apn.gouv.ht/index.php?option=com_content&task=view&id=84|dead-url=yes}}</ref> * Nimewo nan ponton : 7 * De (2) ponton Ro-Ro : youn 14 mèt lajè; lòt 29 mèt lajè * Longè total ponton : 1.250 mèt * Pwofondè dlo a : 8 a 10 mèt * Youn (1) teknik gantry kapasite 30 tòn * Youn (1) charyo elevatè avèk kapasite 33 tòn * Sis (6) charyo lòt ak kapasite ant 3 ak 7 tòn * Sèz (6) trelè kamyon * Uit (8) plato pou deplase konntenè * Kenz (15) chasi Epitou, te gen sa yo ke prive nan Bay la nan Pòtoprens :   {| class="wikitable" ! Tèminal ! Kowòdone ! Pwofondè ansanm ak ! Ekipman ! Depo |- | Tèminal Varreux (Quai de la HASCO) | {{Coord|18|34|22.8|N|72|20|45.6|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} | 9 mèt (30 pye) | Tiyo ak teknik | |- | Les Moulins d'Haïti (Quai de Lafiteau) | {{Coord|18|41|25.8|N|72|21|25.92|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} | 9 mèt (30 pye) | Vacuum ak derricks pou dechaje grenn | |- | La Cementerie Nationale (Quai de Fond-Mombin) | {{Coord|18|42|37|N|72|23|22|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} | 8 mèt (26 pye) | Trepye mobil | |- | Shell (Thor) | {{Coord|18|32|27.6|N|72|23|06|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} | 10–18 mèt (33–59 pye) | Tiyo ak tren | 6,699,000 galon   |- | Le Ciment du Sud (nan Thor-le-volant) | {{Coord|18|32|40|N|72|23|15|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} | 12 mèt (39 pye) | | |} Bay la gen 11 balize : {| class="wikitable" |+ Balize nan pò Pòtoprens <ref name="apn84"/> ! ID ! Kowòdone |- | A | {{Coord|18|33|13.1|N|72|22|43.1|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | B | {{Coord|18|33|19|N|72|23|07.7|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | C | {{Coord|18|33|24.6|N|72|23|31.5|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | D | {{Coord|18|33|52.4|N|72|22|57|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | E | {{Coord|18|33|58.1|N|72|23|20.6|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | F | {{Coord|18|34|04.1|N|72|23|45|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | H | {{Coord|18|34|09.1|N|72|24|09.2|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | J | {{Coord|18|34|27|N|72|23|23|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | K | {{Coord|18|34|44|N|72|23|57|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | L | {{Coord|18|34|42|N|72|22|45|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | K | {{Coord|18|34|16.4|N|72|22|55|W|region:HT-OU_type:landmark}} |- | K || {{coord|18|34|44|N|72|23|57|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} |- | L || {{coord|18|34|42|N|72|22|45|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} |- | Q || {{coord|18|34|16.4|N|72|22|55|W|region:HT-OU_type:landmark|display=inline}} |} == Gade tou == * [[Killick]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Ayiti]] ggn62mip4c7l6od5kq3vpi2o4zo8hge Referandòm ayisyen an 1961 0 73267 882433 882348 2026-07-07T09:11:40Z ~2026-38642-52 39753 882433 wikitext text/x-wiki {{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 1961|peyi=Ayiti|dat=30 avril 1961|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[François Duvalier]]|vòt1=1 320 748|pousantaj1=100.00|kandida2=|vòt2=|kandida3=|vòt3=|pousantaj2=|kandida1_2=|vòt1_2=|pousantaj1_2=|kandida2_2=|vòt2_2=|pousantaj2_2=|koulè1=#24445c|pati1=[[Pati Inite Nasyonal]]|imaj_kandida1=Dr. Francois Duvalier.jpg|koulè2=#eeeeee|imaj_kandida2=Silver - replace this image female and male.svg|pati2=|koulè3=#eeeeee|imaj_kandida3=Silver - replace this image female and male.svg|pati3=|pousantaj3=|imaj_kandida1_2=Silver - replace this image female and male.svg|koulè1_2=#eeeeee|koulè2_2=#eeeeee|imaj_kandida2_2=Silver - replace this image female and male.svg|patisipasyon=1 320 748|prezidan_anvan=[[François Duvalier]]|prezidan_eli=[[François Duvalier]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=#eeeeee}}'''Referandòm prezidansyèl an 1961 nan Ayiti''' se te yon konsiltasyon elektoral ki te òganize pa Prezidan [[Ayiti]], [[François Duvalier]], nan lòd yo dwe kapab pwolonje manda prezidansyèl li nan plizyè ane. Pandan [[eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957]], kandida a François Duvalier te eli pou yon manda sis (6) ane, ki fini nan [[1963]]. An [[1961]], Duvalier te òganize yon referandòm ki te pèmèt li rete nan pouvwa jouk [[1967]]. Rejim diktatoryal Duvalier te deja bouche tout opozisyon e te kondane advèsè politik li yo pou egzil sou doulè ke yo te nan prizon oubyen asasinen : rezilta a pa te etonan avèk 100% nan bilten yo an favè modifikasyon konstitisyonèl sa a. {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! chwa ! % nan vòt yo |- | '''Kantite vòt yo''' | 1,320,748 |- | '''Wi''' | 100.0% |- | '''Non''' | 0.0% |} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://books.google.fr/books?id=P23b_gOfu3YC&pg=PA59&lpg=PA59&dq=haiti++1961+referendum&source=bl&ots=IqVCIhkfTX&sig=6EADm6wm3d7qV3rAKrdTE-zT0tA&hl=fr&ei=PIzSS7CMNZ-I0wSLjvXYDQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CCIQ6AEwCQ#v=onepage&q&f=false Jean Métellus, ''Haïti : une nation pathétique''] [[Kategori:1961]] [[Kategori:Referandòm]] [[Kategori:Referandòm ayisyen]] aimazb49430k2kuhqll25shd3u2f5co Referandòm ayisyen an 1964 0 73272 882434 836591 2026-07-07T09:16:54Z ~2026-38642-52 39753 882434 wikitext text/x-wiki {{Eboch}}{{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 1964|peyi=Ayiti|dat=14 jen 1964|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[François Duvalier]]|vòt1=2 800 000|pousantaj1=99.88|kandida2=Oposysyon|vòt2=3 235|kandida3=|vòt3=|pousantaj2=0.12|kandida1_2=|vòt1_2=|pousantaj1_2=|kandida2_2=|vòt2_2=|pousantaj2_2=|koulè1=#24445c|pati1=[[Pati Inite Nasyonal]]|imaj_kandida1=Dr. Francois Duvalier.jpg|koulè2=#a38ebc|imaj_kandida2=Silver - replace this image female and male.svg|pati2=Anti-Duvalier|koulè3=#eeeeee|imaj_kandida3=Silver - replace this image female and male.svg|pati3=|pousantaj3=|imaj_kandida1_2=Silver - replace this image female and male.svg|koulè1_2=#eeeeee|koulè2_2=#eeeeee|imaj_kandida2_2=Silver - replace this image female and male.svg|patisipasyon=2 803 235|prezidan_anvan=[[François Duvalier]]|prezidan_eli=[[François Duvalier]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=#eeeeee}}'''Referandòm prezidansyèl Ayiti an 1964''' se te yon konsiltasyon elektoral ke Prezidan [[Ayiti]], [[François Duvalier]] te òganize pou deziyen li kòm "[[Prezidan pou lavi (Ayiti)|prezidan pou lavi]]". Li swiv yon [[Referandòm ayisyen an 1961|premyè konsiltasyon]] ki te òganize nan lane 1961 epi aprè 100% votè yo te apwouve ekstansyon manda li jiska [[1967]]. Prezidan François Duvalier te òganize 14 jen 1964 yon referandòm pou modifye [[Konstitisyon]] ayisyèn an ak pou jwenn dwa pou rete nan pouvwa endefiniman. Nenpòt opozisyon ke yo entèdi, nan prizon oswa nan ekzil, rezilta a pa te etone. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://books.google.fr/books?id=P23b_gOfu3YC&pg=PA59&lpg=PA59&dq=haiti++1961+referendum&source=bl&ots=IqVCIhkfTX&sig=6EADm6wm3d7qV3rAKrdTE-zT0tA&hl=fr&ei=PIzSS7CMNZ-I0wSLjvXYDQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CCIQ6AEwCQ#v=onepage&q&f=false Jean Métellus, ''Haïti: une nation pathétique''] [[Kategori:1964]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Referandòm]] [[Kategori:Referandòm ayisyen]] sqvvcej3tz9kzmd081zgqf9etuy9krz Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957 0 73379 882432 882345 2026-07-07T09:05:59Z ~2026-38642-52 39753 882432 wikitext text/x-wiki {{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 1957|peyi=Ayiti|dat=22 septanm 1957|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[François Duvalier]]|vòt1=680 509|pousantaj1=72.36|kandida2=[[Louis Déjoie]]|vòt2=249 956|kandida3=[[Clément Jumelle]]|vòt3=9 980|pousantaj2=26.58|kandida1_2=|vòt1_2=|pousantaj1_2=|kandida2_2=|vòt2_2=|pousantaj2_2=|koulè1=#24445c|pati1=[[Pati Inite Nasyonal]]|imaj_kandida1=Dr. Francois Duvalier.jpg|koulè2=#FFED99|imaj_kandida2=Agronomist Louis Déjoie.jpg|pati2=[[Inyon Repibliken]]|koulè3=#a5c1df|imaj_kandida3=Me. Clement Jumelle.jpg|pati3=[[Mouvman nasyonal]]|pousantaj3=1.06|imaj_kandida1_2=Silver - replace this image female and male.svg|koulè1_2=|koulè2_2=|imaj_kandida2_2=Silver - replace this image female and male.svg|patisipasyon=940 445|prezidan_anvan=[[Antonio Kébreau]]|prezidan_eli=[[François Duvalier]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=#eeeeee}}'''Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957 la''' te fèt ann [[Ayiti]] sou 22 septanm 1957, kòm yon pati nan eleksyon jeneral 1957 la. == Kontèks politik == Aprè demisyon [[Paul Eugène Magloire|Paul Magloire]] ak amnisti ki dekrete an [[1956 (almanak gregoryen)|1956]], yon klima malèz sosyal ak enstabilite politik te rive ant desanm 1956 ak jen 1957, senk (5) gouvènman pwovizwa yo te swivi youn lòt. Palman an te fonn e faksyon lame yo kontinye ap konfwonte.<ref>Sauveur Pierre Etienne, ''Haïti, misère de la démocratie'', L'Harmattan, 1999, p.70</ref> Kandida a [[François Duvalier]] evre ak yon pwogram, popilis ki t ap chache flate majorite Afriken-Ayisyen repoze sou yon estrateji rasis "pro-[[negritid]] " (oswa "nwaris") opoze elit Milat yo reprezante pa Louis Dejoie. Eleksyon prezidansyèl yo te òganize nan dat [[22 septanm]] [[1957]] pa [[Antonio Kébreau|Jeneral Kébreau]], ki se prezidan Konsèy Militè Gouvènman an. François Duvalier te eli avèk 69,1% nan vòt yo, advèsè prensipal li Louis Déjoie kolekte sèlman 28.3%. Clement Jumelle te akize lame favoritis yo e li te retire kandidati li jis anvan eleksyon an. Sepandan, li kolekte prèske 10 000 vòt. Aprè envèstiti nouvo prezidan François Duvalier, Louis Déjoie te oblije ale nan egzil nan [[Kiba]], Clément Jumelle te pran maki a pou dezan epi li te pran refij nan anbasad Kiba kote li te mouri nan dat 11 avril [[1959]].<ref> {{fr}} {{Cite web|url=http://haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/dates-04avril/|title=Dates Historiques : Mois d’Avril|date=30 mas 2001|website=haiti-reference.com|access-date=5 septanm 2015}}.</ref> Finalman, ansyen Prezidan Paul Magloire tou te fòse nan egzil nan [[Etazini]] jouk [[1986]] ak nan finisman rejim la Duvalier. == Rezilta == {|class="wikitable" style="text-align:right" |- ! colspan="2" |Kandida !Bilten !% vòt yo |- | style="text-align:left;" |[[François Duvalier]] |[[Pati Inite Nasyonal]] |680 509 |72,36 |- | style="text-align:left;" |[[Louis Déjoie]] |[[Inyon Repibliken]] |249 956 |26,58 |- | style="text-align:left;" |[[Clément Jumelle]] |[[Mouvman nasyonal]] |{{formatnum:9980}} |1,06 |- | colspan="2" style="text-align:left;" |'''Total pou vòt yo''' |'''940 445''' |'''100 ''' |} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.haiti-reference.com/politique/elections/elections-pres.php Eleksyon prezidansyèl ayisyen an] sou haiti-reference.com [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Eleksyon]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl ayisyèn]] ckq7851sqx35eubdcqgkk87h2h4mmoz Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988 0 73381 882431 882344 2026-07-07T09:04:01Z ~2026-38642-52 39753 882431 wikitext text/x-wiki {{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 1988|peyi=Ayiti|dat=17 janvye 1988|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[Leslie Manigat]]|vòt1=534 110|pousantaj1=50.22|kandida2=[[Hubert de Ronceray]]|vòt2=209 526|kandida3=[[Gérard Philippe Auguste]]|vòt3=151 391|pousantaj2=19.70|kandida1_2=|vòt1_2=|pousantaj1_2=|kandida2_2=|vòt2_2=|pousantaj2_2=|koulè1=#35B735|pati1=[[Gwoup Pwogresis|Pwogresis]]|imaj_kandida1=Picture of President Leslie Manigat.png|koulè2=#ff9900|imaj_kandida2=Hubert de Ronceray.png|pati2=[[Gwoup sosyal|Sosyal]]|koulè3=#8040C0|imaj_kandida3=Silver - replace this image male cropped.jpg|pati3=[[Gwoup nasyonal|Nasyonal]]|pousantaj3=14.23|imaj_kandida1_2=Silver - replace this image female and male.svg|koulè1_2=|koulè2_2=|imaj_kandida2_2=Silver - replace this image female and male.svg|patisipasyon=1 063 537|prezidan_anvan=[[Henri Namphy]]|prezidan_eli=[[Leslie Manigat]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=#eeeeee}}'''Eleksyon prezidansyèl ayisyèn nan an 1988''' te premyè konsiltasyon prezidansyèl depi an [[1957 (almanak gregoryen)|1957]] ki te pote sou pouvwa diktatè [[François Duvalier]]. [[Leslie Manigat]] te genyen eleksyon prezidansyèl 1988 la. == Kontèks politik == Sou [[29 mas]] [[1987 (almanak gregoryen)|1987]] yon konstitisyon te apwouve pa referandòm. Eleksyon prezidansyèl yo te pwograme pou menm ane a nan dat 29 novanm 1987, men yo te anile akòz plizyè entèvansyon pa [[Tonton Makout]], milis lame ki masakre elektè yo ak detwi plizyè biwo vòt yo. Lame ayisyèn nan, ki te dirije pa Jeneral [[Henri Namphy]], òganize nan mwa janvye 1988 eleksyon ki te kontwovèsyal ak lajman boykote. Ratifye pa Palman an ki soti nan eleksyon yo [[17 janvye]] [[1988 (almanak gregoryen)|1988]], li konsa ranplase sa yo ki an [[1963 (almanak gregoryen)|1963]] mete kanpe pa ansyen diktatè a François Duvalier. == Kandida yo == Plizyè kandida te kanmenm nan lis la pou eleksyon prezidansyèl sa a. * [[Leslie Manigat]] * Gérard Philippe Auguste * Hubert de Ronceray == Nouvo prezidans lan == Leslie Manigat te eli Prezidan Repiblik la avèk 50,22% nan vòt yo. Leslie François Manigat te sèmante nan dat 7 fevriye 1988. Li te siksede Jeneral Namphy. Li chwazi, pou pwemyè fwa nan [[Politik nan Ayiti|istwa Ayiti a]], yon [[Premye Minis Ayiti|Premye Minis]], [[Martial Célestin]], pòs kreye pa nouvo konstitisyon an 1987. 20 jen 1988, Jeneral [[Henri Namphy]] ranvèse li pandan yon koudeta militè ak rekòmanse lòd nan eta ayisyen an ke li menm li te transmèt Leslie Manigat. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Eleksyon]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl ayisyèn]] 7805n7ji05ohug63q3nmoosw6lr4yqs Gil Alma 0 73496 882438 786074 2026-07-07T11:55:12Z Wikicapitaineben 35684 882438 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Gil}} {{moun |non=Gil Alma |foto=GIL_ALMA.png |tèks=Gil Alma (2017) |fonksyon=Aktè |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[20 septanm]] [[1979]] |lye nesans=[[Montreuil (Seine-Saint-Denis)|Montreuil]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Gilles Bongibault''', rele '''Gil Alma''', ki fèt [[20 septanm]] [[1979]] nan vil [[Montreuil (Seine-Saint-Denis)|Montreuil]] nan depatman [[Seine-Saint-Denis]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]] [[Frans|franse]]. Li konnen pou wòl César Wagner li jwe nan yon seri polisye fransè.<ref>{{Cite web|url=https://www.programme-television.org/news/series/series-policieres/gil-alma-se-confie-sur-larret-de-la-serie-cesar-wagner-je-me-sens-un-peu-responsable-de-ca-134951|title=Gil Alma se confie sur l’arrêt de la série César Wagner : « Je me sens un peu responsable de ça »|date=2026-07-06|website=Télé 7 Jours|language=fr|access-date=2026-07-07}}</ref> == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[2004]] : ''[[13 Tzameti]]'' de [[Gela Babluani]] : * [[2008]] : ''[[Bientôt j'arrête]]'' (kout fim) de [[Léa Fazer]] : Wolf * [[2008]] : ''[[Vilaine (fim)|Vilaine]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] ak [[Allan Mauduit]] : Jonathan * [[2009]] : ''Julie et ses Jules'' de Fanny Jean-Noël : * [[2009]] : ''[[Mémoires d'une jeune fille dérangée|Mémoire d'une jeune fille dérangée]]'' de [[Keren Marciano]] : Jules * [[2009]] : ''[[Ah ! la libido]]'' de [[Michèle Rosier]] : yon toy-boy * [[2009]] : ''[[Eden à l'ouest]]'' de [[Costa-Gavras]] : Bob * [[2011]] : ''[[Un jour (fim)|Un jour]]'' (''One Day'') de [[Lone Scherfig]] : sèvè a * [[2011]] : ''[[Bienvenue à bord (fim, 2011)|Bienvenue à bord]]'' d’[[Éric Lavaine]] : kandida ideyal la * [[2011]] : ''[[Halal police d'État]]'' de [[Rachid Dhibou]] : sèvè nan restoran * [[2013]] : ''[[Au bonheur des ogres (fim)|Au bonheur des ogres]]'' de [[Nicolas Bary]] : veterinè * [[2016]] : ''[[Arès (fim)|Arès]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] : prezantatè a * [[2017]] : ''[[Raid dingue]]'' de [[Dany Boon]] : yon nouvo militè * [[2020]] : ''[[Do you do you Saint-Tropez|Do You do you St-Tropez]]'' de [[Nicolas Benamou]] : Gabriel * [[2020]] : ''[[Le Sens de la famille]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] : Gilles === Televizyon === * [[2007]] : ''[[La Prophétie d'Avignon|La prophétie d'Avignon]]'' (Mini-seri) <small>(sezon 1, epizòd 7)</small> de David Delrieux : zanmi disko * [[2007]] : ''[[Samantha Oups !]]'' de Thierry Perrutier * [[2008]] : ''[[Camping Paradis]]'' <small>(sezon 1, epizòd 3 : ''L'oncle d'Amérique'')</small> de Philippe Proteau : Marcus Carpeloti * [[2009]] : ''Tongs et paréo'' de Philippe Giangreco : Yannick * [[2009]] : ''[[Les Bleus, premiers pas dans la police|Les Bleus]]'' de [[Christophe Douchand]] ak [[Stéphane Clavier]] : Kapitèn Greg Manoukian * [[2010]] : ''[[10 jours pour s'aimer]]'' de Christophe Douchand : Nico * [[2010]] : ''Sois riche et tais-toi'' de Philippe Giangrecco : opòtinis la * [[2011]] : ''[[I love Périgord]]'' (fim) de [[Charles Nemes]] : Auguste * [[2011]] : ''[[Week-end chez les toquées]]'' de Emmanuel Jeaugey : Guillaume * [[2011]] : ''Drôle de poker'' de Jean-Marc Peyrefitte ak [[Arsène Mosca]] * [[2011]] : ''[[Kaboul Kitchen]]'' de [[Jean-Patrick Benes]] ak Allan Mauduit : Jacques * [[2012]]-[[2017]] : ''[[Nos chers voisins]]'' de Stephan Kopecky ak Gérard Pautonnier : Alain Stuck Becker * [[2012]] : ''[[Doc Martin (seri, 2011)|Doc Martin]]'' (sezon 3, epizòd 4 : ''Blackout'') de [[Jean-Pierre Sinapi]] : reparatè EDF * [[2012]] : ''[[Nos chers voisins|Nos chers voisins fêtent Noël]]'' de Stephan Kopecky, Denis Thybaud ak Gérard Pautonnier : Alain Stuck Becker * [[2014]] : ''[[Camping Paradis]]'' (sezon 6, épisode 1 : ''Eclipse au Camping'')</small> : Alexandre * [[2015]] : ''[[Lettre à France (fim)|Lettre à France]]'' de [[Stéphane Clavier]] : Olivier * [[2015]] : ''[[Joséphine, ange gardien]]'' <small>(sezon 16, epizòd 3 : ''Dans la tête d'Antoine'')</small> : Antoine Bailly * [[2017]] : ''[[Alice Nevers, le juge est une femme|Alice Nevers]]'' (<small>sezon 15, epizòd 6 : ''Divine compagnie''</small>) de Stephan Kopecky : Antoine Bétillon * [[2017]]-[[2019]] : ''[[On va s'aimer un peu, beaucoup...]]'' de Julien Zidi. * [[2018]] : ''[[Maman a tort (seri)|Maman a tort]]'' de [[François Velle]], adaptasyon woman de [[Michel Bussi]] : Jibé * [[2019]] : ''[[À l'intérieur (seri)|À l'intérieur]]'' de [[Vincent Lannoo]] : Benjamin Melnik * [[2019]] : ''[[La Malédiction de Provins]]'' d’[[Olivier Doran]] : Grégoire * [[2019]] : ''[[Etat d'urgence]]'' de [[Vincent Lannoo]] : Vincent * [[2020]] : ''[[César Wagner (fim)|César Wagner]]'' d'[[Antoine Garceau]] : César Wagner === Piblisite === * [[2007]] : ''Regis Bahier'' de Gilles Galud * [[2008]] : ''[[Coca-Cola Zero|Coca Cola Zero]]'' de Martin Werner * [[2009]] : ''[[Oops (magazine)|Oops]]'' de [[Hugo Gélin]] * [[2008]] : ''[[Neuf (entreprise)|Neuf Télécom]]'' de David Horowitz * [[2009]] : ''[[Citroën]]'' de [[Denis Thybaud]] * [[2010]] : ''[[Carrefour (enseigne)|Carrefour]]'' de "Les Uns" === Videyoklip === * [[2009]] : ''Elle panique'' d'[[Olivia Ruiz]] * [[2010]] : ''La Fille De La Bande'' de [[Renan Luce]] * [[2013]] : ''Les Jours Électriques'' de [[Jenifer]] * [[2014]] : ''Le Chemin de Pierre'' d'Abbé Road (kolektif pou [[Fondation Abbé-Pierre]]) === Espektak === * [[2011]] : ''Gil Alma n'a pas un physique facile'' * [[2012]] : ''Gil Alma Born to be a Star ou presque'' * [[2015]]: ''La Vie est Belle'' * [[2017]] : ''100% Naturel'' * [[2019]]-[[2020]] : ''200% Naturel'' * [[2021]]- : ''Gil et Ben RéUnis'' === Teyat === * [[2001]]-[[2004]] : ''Une paire de gifles'', ''On passe dans huit jours'', ''Les Desseins de la Providence'' de [[Sacha Guitry]] * [[2003]] : ''Le Système Ribadier'' de [[Georges Feydeau]], metè an sèn Frédéric Jacquot : Thomeureux * [[2005]]-[[2008]] : ''Les 3 Faites les taire !'' * [[2014]] : ''Box Office'' - Espektak enpwovizasyon * [[2015]] : ''On va s'Marais'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm2432221 Gil Alma] sou IMDb * [http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=230049.html Gil Alma] sou allocine.fr {{DEFAULTSORT:Alma, Gil}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè teyat]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1979]] d3ajyg4peplew79rephvsjugzi29qp6 Armelle Deutsch 0 74252 882424 881950 2026-07-06T16:00:50Z Raymond Trencavel 28592 882424 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Armelle Deutsch |foto=Armelle Deutsch 04.jpg |tèks=Armelle Deutsch (2016) |fonksyon=aktris |domèn=sinema |diplòm= |etid= |dat nesans=[[22 fevriye]] [[1979]] |lye nesans=[[Martigues]], [[Bouches-du-Rhône]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Armelle Deutsch''', ki fèt [[22 fevriye]] [[1979]] nan vil [[Martigues]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] ([[Frans]], [[Provence]]), se yon [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[2001]] : ''[[Le Placard]]'' de [[Francis Veber]] : Ariane * [[2001]] : ''[[La Boîte (fim, 2001)|La Boîte]]'' de [[Claude Zidi]] : Julie * [[2001]] : ''[[Sexy Boys]]'' de [[Stéphane Kazandjian]] : ''Lucie'' * [[2001]] : ''[[Le Cœur sur la main (fim, 2001)|Le Cœur sur la main]]'' de [[Marie-Anne Chazel]] : Jenn fanm ansent (kout fim) * [[2003]] : ''[[Laisse tes mains sur mes hanches]]'' de [[Chantal Lauby]] : Marie * [[2003]] : ''[[Tais-toi !]]'' de [[Francis Veber]] : fi ak telefòn * [[2004]] : ''[[Nos amis les flics]]'' de [[Bob Swaim]] : Magali * [[2004]] : ''[[Le Carton (fim)|Le Carton]]'' de [[Charles Nemes]] : Marine * [[2004]] : ''Deuxième chance'' de Grégory Tudéla : Clarisse (kout fim) * [[2005]] : ''[[Vive la vie]]'' de Yves Fajnberg : Colombe * [[2007]] : ''[[Fracassés]]'' de [[Franck Llopis]] : Adeline * [[2007]] : ''[[La différence, c'est que c'est pas pareil]]'' de [[Pascal Laëthier]] : Claire * [[2011]] : ''[[La Chance de ma vie]]'' de [[Nicolas Cuche]] : Sophie * [[2011]] : ''[[RIF (fim)|RIF]]'' de [[Franck Mancuso]] : Marion Marquand * [[2012]] : ''[[Sea, No Sex and Sun]]'' de [[Christophe Turpin]] : Raphaëlle * [[2013]] : ''Une idée en l'air'' de Daniel Le Bras : Léa (kout fim) * [[2013]] : ''Le café des veuves'' de Geoffroy Koeberlé : Eva warn (kout fim) * [[2013]] : ''[[Sacré Charlemagne (fim)|Sacré Charlemagne]]'' d'Adrien François (kout fim) === Fim televizyon === * [[2002]] : ''[[Ton tour viendra]]'' de [[Harry Cleven]] : Chloé * [[2003]] : ''[[L'Affaire Dominici (film, 2003)|L'Affaire Dominici]]'' de [[Pierre Boutron]] * [[2006]] : ''[[Gaspard le bandit]]'' de [[Benoît Jacquot]] : Marinette * [[2006]] : ''[[L'Affaire Villemin]]'' de [[Raoul Peck]] : Christine Villemin * [[2006]] : ''[[Le Temps des secrets (fim)|Le Temps des secrets]]'' de [[Thierry Chabert]] : Augustine * [[2006]] : ''[[Le Temps des amours (fim)|Le Temps des amours]]'' de [[Thierry Chabert]] : Augustine * [[2008]] : ''[[Le Malade imaginaire (fim, 2008)|Le Malade Imaginaire]]'' de [[Christian de Chalonge]] : Béline * [[2008]] : ''[[Le Gendre idéal]]'' d'[[Arnaud Sélignac]] : Pauline * [[2009]] : ''[[Henri 4 (fim, 2010)|Henri 4]]'' de [[Jo Baier]] : Marguerite de France * [[2010]] : ''[[Chateaubriand (fim)|Chateaubriand]]'' de [[Pierre Aknine]] : Lucille * [[22010]] : ''[[Préliminaires]] '' de [[Jean-Marc Rudnicki]] : Estelle Bricourt * [[2011]] : ''[[Vivace (fim)|Vivace]]'' de [[Pierre Boutron]] : Pauline Charpentier * [[2011]] : ''[[La Grève des femmes]]'' de [[Stéphane Kappes]] : Suzie * [[2012]] : ''[[Quand les poules auront des dents...]]'' de [[Bertrand Van Effenterre]] : Clémentine * [[2012]] : ''[[La Nuit du réveillon]]'' de [[Serge Meynard]] : Patricia * [[2012]] : ''[[Cent pages blanches]]'' de [[Laurent Jaoui (reyalizatè)|Laurent Jaoui]] : Louise * [[2013]] : ''[[Chambre noire (fim)|Chambre noire]]'' d'[[Arnaud Malherbe (reyalizatè)|Arnaud Malherbe]] : Manon * [[2013]] : ''[[J'adore ma vie]]'' de [[Stéphane Kurc]] : Angélique * [[2013]] : ''[[Ma vie au grand air (fim)|Ma vie au grand air]]'' de [[Nicolas Herdt]] : Colombe * [[2014]] : ''[[Couvre-feu (fim)|Couvre-feu]]'' de [[Harry Cleven]] : Élisa * [[2016]] : ''[[Harcelée]]'' de [[Virginie Wagon]] : Karine<ref>{{cite web | title = Armelle Deutsch (Harcelée): «Le harcèlement est tabou dans tous les milieux» | date = 11 oktòb 2017 | url = http://tvmag.lefigaro.fr/programme-tv/armelle-deutsch-harcelee-le-harcelement-est-tabou-dans-tous-les-milieux-_e12789ae-adc3-11e7-a457-e8ef63f8ae17/ | website = tvmag.lefigaro.fr | editor =TVMagazine | accessdate = 11 oktòb 2017}}</ref> * [[2017]] : ''[[Entre deux mères]]'' de [[Renaud Bertrand]] : Jeanne * [[2017]] : ''[[Péril blanc]]'' d'[[Alain Berliner]] : Clara Kessler * [[2018]] : ''[[Jacqueline Sauvage : C'était lui ou moi]]'' d'[[Yves Rénier]] : [[Janine Bonaggiunta]] * [[2019]] : ''[[Connexion intime]]'' de [[Renaud Bertrand]] : Aurélie === Seri televizyon === * [[2000]] : ''[[Vérité oblige]]'' (1 epizòd) * [[2000]] : ''[[Navarro]]'' (epizòd ''Promotion macabre'') * [[2000]] : ''[[Un et un font six]]'' (2 epizòd) * [[2001]] : ''[[Le Grand Patron]]'' (1 epizòd) * [[2003]] : ''[[Maigret]]'' (1 epizòd) * [[2004]]-[[2007]] : ''[[Élodie Bradford]]'' (seri 5 epizòd) : Élodie Bradford * [[2007]] : ''[[Ondes de choc (seri)|Ondes de choc]]'' de [[Laurent Carcélès]] (mini-seri) : Marion Lecoq * [[2009]] : ''[[Un village français]]'' (5 epizòd) : Natacha * [[2009]] : ''[[Pigalle, la nuit]]'' d'[[Hervé Hadmar]] (seri) : Emma * [[2014]] : ''[[Falco (seri)|Falco]]'' (sezon 2, epizòd 6) * [[2015]] : ''[[Le Mystère du lac (seri)|Le Mystère du lac]]'' de [[Jérôme Cornuau]] (mini-seri) : Karine Delval * [[2015]] : ''[[Le Secret d'Élise]]'' d'Alexandre Laurent (mini-seri) : Sylvaine Enthoven * [[2016]] : ''[[Nina (seri, 2014)|Nina]]'' (sezon 2, epizòd 7) * [[2017]] : ''[[Le Tueur du lac]]'' de [[Jérôme Cornuau]] (mini-seri) : Karine Delval * [[2018]] : ''[[Mongeville]]'', epizòd ''Vénus maudite'' de [[Bénédicte Delmas]] * [[2018]] : ''[[Candice Renoir]]'', epizòd ''C'est la goutte d'eau qui fait déborder le vase'' d'[[Adeline Darraux]] (sezon 6, epizòd 6) : Éloïse Murat * [[2019]] : ''[[Crimes parfaits]]'', epizòd ''Trop beau pour être vrai'' de [[Nicolas Herdt]] : Hélène * [[2020]] : ''[[Sam (seri)|Sam]]'' : Suzanne * [[2020]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/&id=nm0222066 Armelle Deutsch] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Deutsch, Armelle}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1979]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] cdsjo1b0kp5b3xvtip9e5kyonro4mc2 Pwezi naratif 0 93961 882435 856289 2026-07-07T09:23:54Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882435 wikitext text/x-wiki '''Pwezi naratif''' se yon kouran nan pwezi italyen kontanporèn ki gen prensipal reprezantan yo ki se Carlo Bordini, Mauro Fabi ak Andrea di Consoli. Pwezi sa a, ki san renonse ak dimansyon eksperimantal li oswa yon sèten fòm [[lirism]] ki eksplwate divès materyèl - nan sèvi ak kolaj oswa nan mete fragman diskou oswa naratif - epi li konte sou ritm ak oralite pa pou kache sans lan, men pou revele li. == Lyen entèn yo == * [[Epope]] * [[Naratoloji]] == Lyen ekstèn == * De powèm Mauro Fabi te pibliye sou [https://web.archive.org/web/20250910151859/https://poezibao.typepad.com/poezibao/2008/10/anthologie-pe-7.html Poezibao]. [[Kategori:Literati italyèn]] [[Kategori:Jan powetik]] g9il24pxf6sslxzxwlyl0outfbfk799 Mèt Fèy Vèt 0 94702 882427 879639 2026-07-07T00:06:41Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882427 wikitext text/x-wiki {{Infobox|wikidata=Q130351665}} '''Met Fey Vet''', alyas Harry Nicolas, se yon antreprenè [[Ayiti|ayisyen]], kiltivatè, pwomotè pwodui lokal e direktè konsòsyòm Mèt Fèy Vèt<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/166634/met-fey-vet-fait-la-promotion-du-patrimoine-technologiquement|title=Mèt Fèy Vèt fait la promotion du patrimoine “technologiquement”|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> . == Biyografi == Harry Nicolas, yo konnen pli sou non Mèt Fèy Vèt, fèt yon 22 jiyè 1962 nan lopital inivèsitè Justinien nan [[Kap Ayisyen (komin)|Cap-Haïtien]], nan Nò peyi [[Ayiti]]. Li te grandi sou pwoteksyon grann patènèl li, Clélie Augustin, ki te ba li levasyon epi aprann li devlope sans pou byen komen ak enpòtans pou li jere estim pwòp tèt li. L te jwe yon wòl enpòtan nan edikasyon li, ak asire karyè akademik li<ref name="Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/kote-met-fey-vet|title=Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> . Harry Nicolas te fè etid primè li kay Frè Enstriksyon Kretyen ak edikasyon segondè li nan kolèj Pratique du Nord ki kontribye grandman nan enfliyanse edikasyon li te resevwa nan men grann li. konsa grann li te jwe yon gwo wòl nan konstui karaktè li ak vizyon li sou lemonn. <ref name="Haïti/Agriculture: La culture du maïs pour combattre la faim, conseille Mèt Fèy Vèt">{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/haiti-agriculture-la-culture-du-mais-pour-combattre-la-faim-conseille-met-fey-vet/|title=Haïti/Agriculture: La culture du maïs pour combattre la faim, conseille "Mèt Fèy Vèt"|last=VBI|date=2023-04-14|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-09-23}}</ref> Antanke yon kiltivatè, Mèt Fèy Vèt gen yon gwo renome kòm antreprenè [[Ayiti|ayisyen]], k ap pwomosyon pou pwodwi lokal. Harry Nicolas se egalman Direktè Consortium Mèt Fèy Vèt, yon konpayi ki dedye ak pwomosyon pwodwi manje ayisyen. Depi plizyè li pran angajman pou li prezève eritaj agrikòl ak [[Kilti|kiltirèl]] peyi a, ki te toujou atire li nan tradisyon peyizan an. Karyè li make pa yon gwo respè pou tradisyon sa yo ke li chèche prezève ak ankouraje atravè pwojè inovatè li yo <ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/une-entreprise-pour-relancer-la-production-de-mais/|title=Une entreprise pour relancer la production de maïs|last=metronews|date=2024-09-11|website=METROPOLE|language=fr-FR|access-date=2024-09-23}}</ref> . Mèt Fèy Vèt distenge tèt li patikilyèman nan fè pwomosyon pou pwodui lokal, epi nan jwe yon wòl santral nan re-entwodiksyon pratik agrikòl zansèt yo, ke li adapte ak reyalite modèn lan gras ak itilizasyon teknoloji inovatè yo<ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=3828|title=800 millions de dollars US pour relever la production nationale et faire face à l'insécurité alimentaire, selon Mèt Fèy Vèt|date=2015-09-23|website=lenational.org/|language=en-US|access-date=2024-09-23}}</ref> . == Inisyativ Agrikòl == Youn nan pi gwo kontribisyon Mèt Fèy Vèt se angajman li nan renesans kiltivasyon mayi a an [[Ayiti]] . Nan yon kontèks kote peyi a sou depandans alimantè k ap grandi sou enpòtasyon Li ankouraje kiltivatè yo pou yo retounen nan pwodiksyon mayi a, youn nan pwodui fondamantal ki okipe yon plas spesyal nan rejim [[Ayiti|ayisyen an]], pou yo ka goumen kont grangou. ak pwodui sila, li ankouraje kiltivatè yo anbrase yon teknik agrikòl dirab ki adapte ak reyalite klimatik ak jeyografik peyi Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article13967|title=Haïti : Les itinéraires possibles pour Kita Nago|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> <ref name="Haïti/Agriculture: La culture du maïs pour combattre la faim, conseille Mèt Fèy Vèt2">{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/haiti-agriculture-la-culture-du-mais-pour-combattre-la-faim-conseille-met-fey-vet/|title=Haïti/Agriculture: La culture du maïs pour combattre la faim, conseille "Mèt Fèy Vèt"|last=VBI|date=2023-04-14|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-09-23}}</ref> . == Pwomosyon Kilti Zansèt == Atravè tout inisyativ li yo, Mèt Fèy Vèt pa sisopann fè pwomosyon pou eritaj kiltirèl ayisyen an, sitou nan pwojè Kita Nago a, yon pwojè ki te santre sou san inite genyen nan mitan ayisyen an, fòs tèt ansanm nan transpòte yon manman penmba twon yon pye bwa, yon senbòl kin temwaye fòs inite nasyonal la ak rezistans, plis pase 700 kilomèt a pye, soti Les Irois pou al bout Ouanaminthe. Pwojè sa a, ki te senbolize sans konbit lakay ayisyen yo te rive fè fyète pèp la, te vize raple enpòtans konbit (koperasyon kolektif) nan konstriksyon idantite nasyonal ayisyen an. <ref>{{Cite web|url=https://nelsond.mondoblog.org/kita-nago-une-mystification-gratuite/|title=Kita nago, une mystification gratuite|date=2013-01-29|website=Travaillons pour un autre Ayiti|language=fr-FR|access-date=2024-09-23|archive-date=2024-09-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20240923161048/https://nelsond.mondoblog.org/kita-nago-une-mystification-gratuite/|dead-url=yes}}</ref> Anplis, Mèt Fèy Vèt te rive entegre pouvwa teknoloji a bay nan pwojè li yo pou fè pwomosyon eritaj sanzèt yo. Li te fonde yon konpayi ki dedye a sèvi ak mwayen modèn pou ankouraje pwodwi lokal yo, pandan y ap respekte konesans tradisyonèl yo. Konsa, li te rive devlope platfòm sou entènèt la pou sansibilize popilasyon an sou enpòtans pwodiksyon lokal ak benefis pwodwi agrikòl ayisyen yo <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/246812/le-symbolisme-de-kita-nago-dans-le-konbit-pour-la-realisation-du-canal-des-paysans-de-ouanaminthe|title=Le symbolisme de kita nago dans le konbit pour la réalisation du canal des paysans de Ouanaminthe|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> . == Enplikasyon Sosyal ak Ekonomik == Antanke yon antreprenè sosyal, Harry Nicolas travay anpil nan kreye travay nan sektè agrikòl la, pandan l ap sansibilize jèn [[Ayiti|ayisyen yo]] sou enpòtans otosifizans manje lakay. Travay li yo ride anpil nan revitalize plizyè kominote riral, bay kiltivatè yo yon plas santral nan ekonomi lokal la ak nasyonal.<ref>{{Cite web|url=https://lenational.org/post_article.php?eco=245|title=Harry Nicolas - Mèt Fèy Vèt, le Messie de la production locale en Haïti|date=2015-09-23|website=lenational.org/|language=en-US|access-date=2024-09-23}}</ref> == Kita Nago (mouvman sosyal) == Premye janvye 2013 konsa make yon dat kle, kote Ayisyen reyafime angajman yo pou yo rete ini nan moman difisil yo, rasanble toutotou senbòl sa a pou fè nasyon an vanse nan lespri “tèt ansanm” <ref name=":0" /> . Nan re-entwodwi ideyal sa yo nan kontèks kontanporen an, Mèt Fèt Vèt non sèlman fè n reviv yon tradisyon istorik, men galman, inisye yon mouvman ki kapab ini diferan jenerasyon [[Ayiti|ayisyen]] nan yon misyon komen: ranfòse lyen sosyal ak ankouraje konsyans kolektif la ki mete aksan sou valè yo nan lanmou, pataje, ak solidarite.Kita Nago se pa sèlman yon manifestasyon sosyokiltirèl, men se egalman yon apèl pou inite ak rekonsilyasyon nasyonal, yon fondasyon [[solid]] ki vize rebati lavni [[Ayiti]] ka bati<ref name=":1" /> . Malgre siksè popilè pwojè Kita Nago a, li pa resevwa anpil kritik <ref name="Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti2" /> . Mouvman ''Kita Nago'' a te inisye nan lane 2013, ak Harry Nicolas, yo konnen plis sou non Mèt Fèy Vèt, yon manifestasyon kiltirèl sanposan jwèt lespri ki senbolize solidarite ak inite pèp [[Ayiti|ayisyen]] an. Yon isyativ ki jwenn plas li nan listwa ak kilti [[Ayiti|ayisyen an]], senbòl sa a raple detèminasyon ak konsyans istorik [[Ayiti|ayisyen]] yo nan batay yo pou libète, otodetèminasyon, ak jistis sosyal. An menm tan, li anrasinen nan valè fondamantal kolaborasyon ak èd mityèl, jan konbitis la reprezante, ki se yon pratik kolektif agrikòl ak kominotè ki byen anrasinen nan tradisyon [[Ayiti|ayisyen an]] <ref name="What is Kita Nago “A New Symbol For Unity In Haiti” ? - L'union Suite">{{Cite web|url=https://www.lunionsuite.com/what-is-kita-nago-a-new-symbol-for-unity-in-haiti/|title=What is Kita Nago “A New Symbol For Unity In Haiti” ? - L'union Suite|last=MrsWanda|date=2013-01-16|language=en-US|access-date=2024-09-23}}</ref> . ''Kita Nago'' senbolize non sèlman libète pou n kreyatif pèp la, men tou pou li ranmase imajinasyon istorik nasyon an. Mouvman sila te fè eko jouk nan tobout 1804, pandan endepandans [[Ayiti|ayisyen an]], mache kòtakòt ak lide wòdpòte [[Jean-Jacques Dessalines|Dessalines]] ak [[Henri Christophe|Christophe]], ansanm ak anpil lòt ewo konbatan, ki te reyisi ranvèse opresyon kolonyal la. Nan sa a, Kita Nago te fè n reviv eritaj sa a, nan reyafime inite nasyonal la depi nan imajinè kolektif pèp la, se tou poto libète ak pwogrè nasyon an<ref>{{Cite web|url=https://www.haitianinternet.com/articles/kita-nago-new-symbol-for-unity-in-haiti.html|title=Kita Nago - A New Symbol for Unity in Haiti|website=Haiti News & Updates - The Haitian Internet Newsletter|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref>. Ekspresyon kreyòl ''Nou pap fè yon pa kita yon pa nago a'' tradui aspirasyon pou koperasyon an amoni, yon mach kolektif nan direksyon pou yon objektif komen. Sans sila senbolize inite ak detèminasyon pou konstwi yon sosyete ekitab e pwospè. Bwa sa te mezire 3.10 mèt nan wotè, ke sitwayen yo te pote. Jodi jou, ki vin tounen yon senbòl nasyonal byen djougan nan apwòch kolektif pèp la<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/246778/le-symbolisme-de-kita-nago-en-haiti|title=Le symbolisme de « Kita nago » en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> . [[Pyebwa]] sa a, ki soti nan Métivier, [[Petyonvil (komin)|Pétion-Ville]], e ki rele ''Kita Nago'', materyalize lide pwogrè sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] kapab fè sèlman gras ak inyon epi koperasyon. Premye janvye 2013 konsa make yon dat kle, kote Ayisyen reyafime angajman yo pou yo rete ini nan moman difisil yo, rasanble toutotou senbòl sa a pou fè nasyon an vanse nan lespri “tèt ansanm” <ref name=":0">{{Cite web|url=https://foreignpolicyblogs.com/2013/01/31/kita-nago-to-urge-unity-among-haitians-and-move-haiti-forward/|title=Kita Nago to Urge Unity among Haitians, Moving Haiti Forward|date=2013-01-31|website=Foreign Policy Blogs|access-date=2024-09-23}}</ref> . Nan re-entwodwi ideyal sa yo nan kontèks kontanporen an, Mèt Fèt Vèt non sèlman fè n reviv yon tradisyon istorik, men galman, inisye yon mouvman ki kapab ini diferan jenerasyon [[Ayiti|ayisyen]] nan yon misyon komen: ranfòse lyen sosyal ak ankouraje konsyans kolektif la ki mete aksan sou valè yo nan lanmou, pataje, ak solidarite. Kita Nago se pa sèlman yon manifestasyon sosyokiltirèl, men se egalman yon apèl pou inite ak rekonsilyasyon nasyonal, yon fondasyon solid ki vize rebati lavni [[Ayiti]] ka bati<ref name=":1">{{Chapitre|prénom1=Mehdi|nom1=Moinzadeh|titre chapitre=YOUTOPIA/ABOUT:BLANK|titre ouvrage=In Zukunft!|éditeur=transcript Verlag|date=2018-12-31|pages totales=287–302|isbn=978-3-8394-3955-5|lire en ligne=http://dx.doi.org/10.1515/9783839439555-025|consulté le=2024-09-23}}</ref> . Malgre siksè popilè pwojè Kita Nago a, li pa resevwa anpil kritik <ref name="Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/kote-met-fey-vet|title=Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> . Gen kèk obsèvatè ki te wè inisyativ sa a kòm yon zak mistifikasyon oswa yon egzajerasyon senbolik, ki mete an kesyon enpak reyèl li sou devlopman nasyonal la. Sepandan, pou sipòtè li yo, ''Kita Nago'' pou nasyon ayisyen an rete yon senbòl puisan nan inite [[Ayiti|ayisyen an]] ak yon rapèl pou fòs travay kolektif la<ref name="What is Kita Nago “A New Symbol For Unity In Haiti” ? - L'union Suite2">{{Cite web|url=https://www.lunionsuite.com/what-is-kita-nago-a-new-symbol-for-unity-in-haiti/|title=What is Kita Nago “A New Symbol For Unity In Haiti” ? - L'union Suite|last=MrsWanda|date=2013-01-16|language=en-US|access-date=2024-09-23}}</ref> . == Eritaj ak Vizyon == Mèt Fèy Vèt kontinye patisipe aktivman nan fè pwomosyon pou agrikilti lokal la an [[Ayiti]], pandan l ap mete aksan sou enpòtans inovasyon genyen nan fè respekte tradisyon yo. Atravè divès pwojè li yo, li chèche bati yon ekonomi [[Ayiti|ayisyen]] ki rezistan, ki baze sou devlopman resous lokal yo ak otosifizans alimantè. <ref name="Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/kote-met-fey-vet|title=Kote Mèt Fèy Vèt? Le militant « Kita Nago » se confie à Loop Haiti {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-09-23}}</ref> == Distenksyon ak rekonesans == Travay Mèt Fèy Vèt yo fè louwanj pou plizyè enstitisyon lokal ak entènasyonal. Li te resevwa distenksyon pou wòl li jwe nan pwomosyon kilti [[Ayiti|ayisyen an]] ak pou inisyativ agrikòl li yo, ki konsidere kòm modèl devlopman dirab. Efò li fè nan revitalize pwodiksyon mayi a atire atansyon medya yo ak gouvènman ayisyen an, ki konsidere l kòm yon modèl lidèchip kominotè. == Referans == <references /> [[Kategori:Ayisyen]] [[Kategori:Pwodiktè ayisyen]] [[Kategori:Nesans]] [[Kategori:1962]] kh9rkxucpvyfal2tv6dpz4ld8m1cmdj Paul Celan 0 94741 882430 859770 2026-07-07T05:25:18Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882430 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=écrivain|nom=Paul Celan|image=Paul Celan (1938).jpg|légende=Photo d'identité de Paul Celan (1938)|nom de naissance=|surnom=Paul Aurel, Paul Ancel, Paul Celan|activités=|date de naissance=23 novembre 1920|lieu de naissance=|date de décès=20 avril 1970|lieu de décès=[[Paris]]|langue=allemand, roumain|mouvement=|genre=|distinctions=[[prix Georg-Büchner]] [[1960]]|adjectifs dérivés=|œuvres principales=|complément=|signature=Paul_Celan_signature.svg}}'''Paul Celan''', orijinèlman '''Paul Pessach Antschel''' (an alman) oswa '''Ancel''' (an woumen), fèt 23 novanm 1920 nan Cernăuți (nan epòk sa a an [[Woumani]] ) e li te mouri 20 avril 1970 nan [[Pari]], se yon powèt ak tradiktè ki gen nasyonalite woumen ak lang alman, ki natiralize fransè an [[1955 (almanak gregoryen)|1955]]. Non ekriven li se [[Metatèz (lengwistik)|metatèz]] patwonim woumen l <ref>Son nom viendrait du [[yiddish]] אַנְשֶׁעל (Anshel), diminutif de l'hébreu אָשֵׁר ʾĀšēr (Ascher), un prénom à l'origine. Ce prénom est porté par un des fils de Jacob et nomme ainsi l'une des douze tribus d'Israël. Ce prénom vient de l'hébreu ''Osher'' qui signifie « heureux ». Le yiddish Anshel, qui s'écrit en polonais Anczel, a été germanisé Antschel. Lorsque Celan est allé à Bucarest en [[1945]], le nom fut adapté à la graphie roumaine Ancel. </ref>. Li se otè yon zèv absoliman inovatè, li souvan konsidere kòm pi gwo powèt lang alman nan [[Dezyèm Gè mondyal|peryòd apre lagè]] a <ref>« On dit que Paul Celan est le plus grand poète de langue allemande depuis Rilke et cette renommée semble devoir durer. » [[Jean-Pierre Lefebvre (germaniste)|Jean-Pierre Lefebvre]], préface in Paul Celan, ''Choix de poèmes'', édition bilingue, Paris, Gallimard, {{coll|Poésie}}, 1998, {{p.|8}}. </ref>. == Biyografi == An [[1942 (almanak gregoryen)|1942]], paran li yo te voye nan yon kan entènman Nazi nan Transnistri. Laba papa l te mouri nan tifis epi yo te touye manman l ak yon bal nan kou <ref>Jean-Pierre Lefebvre, ''Idem'', {{p.|10}}. </ref>. An [[1947 (almanak gregoryen)|1947]], li te kite [[Woumani]] pou [[Vyèn]] nan [[Otrich]] epi li te pibliye premye liv li ''Sand of the Urns (Der Sand aus den Urnen)'' . Apre sa, li te deplase al [[Pari]], kote li te travay kòm yon lektè ak tradiktè alman <ref>Antoine Berman, ''Dictionnaire des auteurs'', Laffont-Bompiani, Paris, 1992, t.I, {{p.}}546 {{ISBN|2221501500}} </ref> nan [[Lekòl Nòmal Siperyè (Pari)|Lekòl Nòmal Siperyè]]. === Lyen ekstèn === {{liens}} * [https://web.archive.org/web/20120121032858/http://poezibao.typepad.com/poezibao/2005/05/paul_celan.html Sur Poezibao] * [http://www.franceculture.fr/personne-paul-celan « Paul Celan », émission sur France culture] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Nesans an novanm 1920]] [[Kategori:Non plim]] [[Kategori:Powèt lang alman]] [[Kategori:Powèt woumen XXe syèk]] ri9lw201iotusuv4taay6rfbilnu6wu Laurent Saint-Cyr 0 97090 882425 882334 2026-07-06T23:36:05Z ~2026-38642-52 39753 882425 wikitext text/x-wiki {{Infobox Pèsonalite politik|charte=Chef d'État|non=Laurent Saint-Cyr|imaj=Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|lejand=Laurent Saint-Cyr an 2025.|fonksyon1=[[Prezidan Repiblik Ayiti]] <br /><small>([[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]])</small>|depi fonksyon 1=|a pati fonksyon1=7 out 2025|jiska fonksyon1=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|7|8|2025|7|2|2026}})</small>|prezidan 1=|gouvènman 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 1=[[Fritz Jean]]|siksesè 1=[[Alix Didier Fils-Aimé]] <small>(enterimé)</small>|non nesans=|dat nesans=|lye nesans=|dat lanmò=|lye lanmò=|nati lanmò=|tonm=|nasyonalite={{drapo|Ayiti}} [[Ayiti|ayisyèn]]|pati=[[Gwoup Pwogresis|Pwogresis]]|papa=|manman=|fratri=|konjwent=|pitit=|antouraj=|inivèsite=|pwofesyon=[[biznisman]]|relijyon=|rezidans=|siyati=|anblèm=Coat of arms of Haiti.svg|lis=[[Lis prezidan Ayiti|Prezidan Ayiti]]|fonksyon2=Manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon]]|depi fonksyon 2=|prezidan 2=[[Edgard Leblanc Fils]]<br />[[Leslie Voltaire]]<br />[[Fritz Jean]]<br />''Li menm''|gouvènman 2=[[Michel Patrick Boisvert]]<br />[[Garry Conille]]<br />[[Alix Didier Fils-Aimé]]|predesesè 2=''Kreasyon''|anblèm 2=|fonksyon3=|a pati fonksyon2=25 avril 2024|jiska fonksyon2=7 fevriye 2026<br><small>({{durée|25|04|2024|7|02|2026}})</small>|siksesè 2=''Disolisyon''|a pati fonksyon3=|jiska fonksyon3=|prezidan 3=|gouvènman 3=|predesesè 3=|siksesè 3=}}'''Laurent Saint-Cyr''' se yon biznisman ak politisyen [[Ayiti|Ayisyen]]. Li te yon manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]] ki reprezante sektè prive a epi li te travay nan sektè asirans lan anvan. Kòm yon antreprenè, li te youn nan manm nan [[Konsèy Prezidansyèl ayisyen an|Wo Konsèy Tranzisyon]] an soti mwa fevriye 2023 pou rive nan mwa mas 2024. Nan mwa avril 2024, li te nonmen kòm manm nan [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Tranzisyon Prezidansyèl la]]. Li te [[Prezidan Repiblik Ayiti|prezide]] konsèy prezidansyèl tranzisyon an sou yon baz wotasyon soti nan dat 7 out 2025 pou rive jouk nan finisman manda li nan dat 7 fevriye 2026. == Biyografi == === Karyè pwofesyonèl === Li prezide an premye Chanm Komès Ameriken an Ayiti, apre sa li dirije Chanm Komès ak Endistri d Ayiti. Apre etap sa a, li angaje li nan sektè asirans, kote li pratike aktivite pwofesyonèl li yo nan domèn jesyon risk ak pwoteksyon finansye. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20250806-ha%C3%AFti-laurent-saint-cyr-prend-la-t%C3%AAte-du-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition|title=Haïti: Laurent Saint-Cyr prend la tête du Conseil présidentiel de transition|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . === Karyè politik === ==== Manm Wo Konsèy Tranzisyon an ==== Nan dat 21 desanm 2022, yon nouvo akò politik prevwa òganizasyon nouvo eleksyon pandan ane 2023, envestiti yon nouvo prezidan pou dat 7 fevriye 2024, ansanm ak enstalasyon yon Wo Konsèy Tranzisyon ki gen twa manm ak yon ògàn kontwòl sou aksyon gouvènmantal la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/239644/il-ne-reste-que-14-mois-au-pouvoir-a-ariel-henry-selon-un-nouvel-accord-politique|title=Il ne reste que 14 mois au pouvoir à Ariel Henry, selon un nouvel accord politique|website=Le Nouvelliste|access-date=28 décembre 2022}}</ref> . Akò sa a pibliye nan dat 17 janvye 2023 nan jounal ofisyèl Ayiti a''[[Le Moniteur haïtien|, Le Moniteur]]'' <ref>{{Cite web|url=https://lenational.org/post_article.php?pol=3071|title=Le gouvernement officialise le HCT|website=lenational.org/|language=en-US|access-date=2023-01-19}}</ref> . Premye Minis [[Ariel Henry]] te deziyen [[Mirlande Manigat]], Laurent Saint-Cyr pou reprezante sektè prive a, ak Pastè [[Calixte Fleuridor]] pou fòme Konsèy Tranzisyon an <ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article28969|title=Haïti-Crise : Les noms des 3 membres du HCT officiellement rendus publics, malgré les contestations|website=www.alterpresse.org|language=en|access-date=2023-01-19}}</ref> . Yo enstale Wo Konsèy Tranzisyon an nan dat 6 fevriye 2023 <ref>{{Cite web|url=https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|title=Haitian PM installs transition council to prepare for long-awaited elections|date=|website=SWI swissinfo.ch|publisher=swissinfo|language=en|access-date=7 février 2023|archive-date=2023-02-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230207004628/https://www.swissinfo.ch/eng/haitian-pm-installs-transition-council-to-prepare-for-long-awaited-elections/48264326|dead-url=yes}}.</ref>. Li te demisyone nan mwa mas 2024 <ref name="hem">{{Cite web|url=https://ufdcimages.uflib.ufl.edu/UF/00/09/88/09/01120/03-13-2024.pdf|title=Haïti en Marche, Édition du 13 au 19 Mars 2024|last=|date=|website=ufdcimages.uflib.ufl.edu|language=|access-date=6 août 2025}}.</ref> . ==== Prezidan Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an ==== Nan dat 13 mas 2024 <ref name="hem"/>, li te dezinye kòm manm [[Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon|Konsèy Prezidansyèl Tranzisyon an]] an pou reprezante Sektè Prive a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240319-%C3%A0-la-une-la-caricom-a-d%C3%A9sormais-six-noms-pour-le-conseil-de-transition-ha%C3%AFtien|title=À la Une: la Caricom a désormais six noms pour le Conseil de transition haïtien|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mars|access-date=20 mars 2024}}.</ref>. Nan dat 30 avril 2024, [[Edgard Leblanc Fils]] te deziyen kòm prezidan Konsèy prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247922/edgard-leblanc-fils-president-sans-election|title=Edgard Leblanc Fils, président sans élection|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Se te kat manm sou sèt ki te vote, sa ki te pèmèt yo fòme yon gwoup majoritè. Malgre li pa t chèf Leta, paske direksyon Leta a fonksyone sou baz kolèjyalite, prezidan Konsèy prezidansyèl la se manm ki gen pi gwo enpòtans nan estrikti a Konsèy la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247920/conseil-presidentiel-de-transition-un-president-est-un-president|title=Conseil présidentiel de transition : un président est un président|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=30 avril 2024}}.</ref> epi li jwe yon wòl kowòdinasyon nan fonksyònman enstitisyon an. <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240430-ha%C3%AFti-le-conseil-de-transition-choisit-edgard-leblanc-fils-comme-pr%C3%A9sident|title=Haïti: le Conseil de transition choisit Edgard Leblanc Fils comme président|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=avril|access-date=30 avril 2024}}.</ref> . Gwoup majoritè a te konpoze de Smith Augustin, Emmanuel Vertilaire, Louis Gérald Gilles, ak Edgard Leblanc Fils <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247930/cpt-un-accord-a-donne-naissance-a-la-majorite-du-30-avril|title=CPT: Un accord a donné naissance à la majorité du 30 avril|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref>. Gwoup minoritè a li menm te konpoze de Leslie Voltaire, Fritz Jean, ak Laurent St-Cyr, te rekonèt validite nominasyon Leblanc Fils la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247932/il-ny-a-pas-eu-de-consensus-ni-sur-edgard-leblanc-fils-ni-sur-fritz-belizaire-soutient-leslie-voltaire|title=Il n’y a pas eu de consensus ni sur Edgard Leblanc Fils ni sur Fritz Bélizaire, soutient Leslie Voltaire|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> men li pat dakò ak chwa Premye Minis la <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/247936/fritz-belizaire-premier-ministre-designe-deja-conteste|title=Fritz Bélizaire, premier ministre désigné, déjà contesté|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240501-ha%C3%AFti-les-critiques-fusent-apr%C3%A8s-la-d%C3%A9signation-d-un-pr%C3%A9sident-et-d-un-premier-ministre|title=Haïti: les critiques fusent après la désignation d'un président et d'un Premier ministre|last=|date=|website=|language=|access-date=}}.</ref> . Anplis, pati politik [[Fanmi Lavalas]] te menase pou li retire tèt li nan Konsèy Prezidansyèl la <ref>{{Cite web|url=https://www.haitilibre.com/article-42240-haiti-actualite-zapping.html|title=Haïti - Actualité : Zapping…|last=|date=|website=HaitiLibre.com|access-date=2 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 8 me 2024, manm Konsèy prezidansyèl yo te rive jwenn yon akò sou prensip yon prezidans wotatif chak twa a senk mwa <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/248021/vers-une-presidence-tournante-entre-quatre-membres-du-cpt|title=Vers une présidence tournante entre quatre membres du CPT|last=|date=|website=lenouvelliste.com|access-date=9 mai 2024}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/am%C3%A9riques/20240508-ha%C3%AFti-le-conseil-pr%C3%A9sidentiel-de-transition-passe-%C3%A0-une-pr%C3%A9sidence-tournante|title=Haïti: le Conseil présidentiel de transition passe à une présidence tournante|last=RFI|year=2024|website=RFI|publisher=RFI|month=mai|access-date=9 mai 2024}}.</ref> . Nan dat 7 oktòb 2024, yon nouvo rezolisyon Konsèy prezidansyèl tranzisyon an te mete an plas yon lòt sik wotasyon. Dapre dispozisyon sa yo, Leblanc Fils dwe ranplase pa Leslie Voltaire, apre sa pa Fritz Jean apati 7 mas 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?pol=5532|title=Leslie Voltaire investi comme président du CPT|last=|date=|website=lenational.org/|access-date=8 octobre 2024}}.</ref>, epi finalman pa Laurent Saint-Cyr <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/cpt-publication-dans-le-moniteur-dune-nouvelle-resolution-sur-la-presidence-tournante/|title=CPT : publication dans le Moniteur d'une nouvelle résolution sur la Présidence tournante|last=Olivier Rony Louis|year=2024|website=Vant Bèf Info (VBI)|publisher=vantbefinfo|month=octobre|access-date=7 octobre 2024}}.</ref> apati 7 out 2025 <ref>{{Cite web|url=https://www.lenational.org/post_article.php?tri=2576|title=Fritz Alphonse Jean s'en va, Laurent Saint-Cyr arrive!|last=|date=|website=lenational.org/|language=en|access-date=6 août 2025}}.</ref> . Gang yo te konteste antre an fonksyon li, kote Jimmy Chérizier te menase pou l atake bilding gouvènman yo. Avèk envestiti sa a, koup egzekitif la te soti nan sektè prive a, paske premye minis [[Alix Didier Fils-Aimé]] soti nan menm a tou<ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/martinique/l-homme-d-affaires-laurent-saint-cyr-prend-le-pouvoir-en-haiti-1611804.html|title=L'homme d’affaires Laurent Saint-Cyr prend le pouvoir en Haïti|last=|date=|website=Martinique la 1ère|access-date=9 août 2025}}.</ref> . == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Politisyen ayisyen]] 12pgjgnycltc48x8dpy1tcmgxwe8rqf Fabulous Trobadors 0 97599 882422 882263 2026-07-06T15:57:04Z Raymond Trencavel 28592 882422 wikitext text/x-wiki '''Fabulous Trobadors''' se yon duo mizikal ki te fòme nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]) an 1986 pa [[Claude Sicre]] ak Ange B. Yo chante an [[Lang oksitan|Oksitan]] ak an [[Lang franse|Fransè]]. Mizik Fabulous Trobadors se yon melanj hip-hop, ragga, ak chanson fransè, avèk enfliyans tradisyonèl tankou folklò Oksitan ak forró brezilyen. Premye albòm gwoup la, "Èra pas de faire" (Sa pa t bon bagay pou fè), te soti an 1992 pa ''Ròker Promocion'', yon label ki te fonde pa gwoup Oksitan [[Massilia Sound System]] ki baze nan [[Masèy]]. Soti nan premye albòm sa a, chante yo a mwatye an Oksitan mwatye an Fransè "Pas de ci" te gen yon ti siksè an Frans an 1993. Siksè ra sa a pou yon chante oksitan, an paralèl ak siksè gwoup [[Massilia Sound System]] la te genyen nan menm epòk la, te kontribye nan lansman mouvman kiltirèl oksitan [[Linha Imaginòt]] la, kote de gwoup sa yo te vin anbasadè. ==Diskografi== * 1992 : ''Èra pas de faire'' * 1995 : ''Ma ville est le plus beau park'' * 1998 : ''On the Linha Imaginòt'' * 2003 : ''Duels de tchatche et autres trucs du folklore toulousain'' ==Chante ki pi popilè yo== * ''Pas de ci'' (1993) * ''Quel sera notre futur'' (1995) * ''Ma ville est le plus beau park'' (1995) * ''L'accent'' (1998) * ''Demain demain'' (2003) [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[Kategori:Linha Imaginòt]] [[Kategori:Oksitani]] t1amkqdmioead19oe1p409a73m0o5ze 882423 882422 2026-07-06T15:58:36Z Raymond Trencavel 28592 882423 wikitext text/x-wiki '''Fabulous Trobadors''' se yon duo mizikal ki te fòme nan [[Toulouz]] ([[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]]) an 1986 pa [[Claude Sicre]] ak Ange B. Yo chante an [[Lang oksitan|Oksitan]] ak an [[Lang franse|Fransè]]. Mizik Fabulous Trobadors se yon melanj hip-hop, ragga, ak chanson fransè, avèk enfliyans tradisyonèl tankou folklò Oksitan ak forró brezilyen. Premye albòm gwoup la, "Èra pas de faire" (Sa pa t bon bagay pou fè), te soti an 1992 pa ''Ròker Promocion'', yon label ki te fonde pa gwoup Oksitan [[Massilia Sound System]] ki baze nan [[Masèy]]. Soti nan premye albòm sa a, chante yo a mwatye an Oksitan mwatye an Fransè "Pas de ci" te gen yon ti siksè an [[Frans]] an 1993. Siksè ra sa a pou yon chante oksitan, an paralèl ak siksè gwoup [[Massilia Sound System]] la te genyen nan menm epòk la, te kontribye nan lansman mouvman kiltirèl oksitan [[Linha Imaginòt]] la, kote de gwoup sa yo te vin anbasadè. ==Diskografi== * 1992 : ''Èra pas de faire'' * 1995 : ''Ma ville est le plus beau park'' * 1998 : ''On the Linha Imaginòt'' * 2003 : ''Duels de tchatche et autres trucs du folklore toulousain'' ==Chante ki pi popilè yo== * ''Pas de ci'' (1993) * ''Quel sera notre futur'' (1995) * ''Ma ville est le plus beau park'' (1995) * ''L'accent'' (1998) * ''Demain demain'' (2003) [[kategori:gwoup mizisyen franse]] [[kategori:gwoup mizisyen oksitan]] [[Kategori:Linha Imaginòt]] [[Kategori:Oksitani]] avfvb060ehlhdyq260aw96rdu91u6tc